Riksdagens skrivelse Nr 8 (Riksdagsskrivelse 1914:8 - b)

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Nr 8.

Uppläst och godkänd i forsta kammaren den 26 augusti 1914.
d d »i andra kammaren den 26 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8, 17, 31, 33, 57, 70, 72, 88,
89 och 91 samt memorial nr 13 och 85.)

Till KONUNGEN.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får riksdagen för
Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

A. Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkt
1 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att för omläggning av
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 1

Riksdagens skrivelse Nr 8.

undervisningsstatistiken samt till biträden vid de statistiska arbetena
inom ecklesiastikdepartementet bevilja för år 1915 ett extra anslag av
19,600 kronor.

Personalen å ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning utgöres
för närvarande av en kanslisekreterare, två amanuenser och fem kvinnliga
biträden. Frånsett den avlöning, som tillkommer kanslisekreteraren, utgår
för beredande av ersättning åt avdelningens personal för närvarande ett
belopp av sammanlagt 12,700 kronor, därav 2,000 kronor på ordinarie stat
för anställande av ett biträde vid utförande av de inom departementet
förekommande statistiska arbetena och 6,700 kronor på extra stat för år
1914 till biträden vid de statiska arbetena inom departementet. Återstående
4,000 kronor beräknas utgå av ordinarie och extra anslag till
amanuenser, vikariatsersättning, renskrivning in. m. Enligt den av departementschefen
gjorda beräkningen skulle, oavsett bemälde kanslisekreterares
avlöning, -på extra stat för år 1915 erfordras till avlöning åt personalen
på den statistiska avdelningen ett belopp av 21,600 kronor. Den härigenom
uppkomna kostnadsökningen för år 1915, 8,900 kronor, betingas,
såsom av utredningen i ärendet framgår, av den föreslagna omläggningen
av den hittills bearbetade undervisningsstatistiken och av upptagande i
samband därmed av nya arbetsområden och utförande av tillfälliga utredningar.
Någon höjning av det ovannämnda ordinarie anslaget å 2,000
kronor har icke ifrågasatts, utan har den erforderliga ökningen äskats på
extra stat. Genom att till berörda ökning, 8,900 kronor, lägga dels det
extra anslaget å 6,700 kronor till biträden vid de statistiska arbetena inom
departementet, dels ock det belopp, i runt tal 4,000 kronor, som från
departementets anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrivning
in. m. utgått till den biträdande personalen å den statistiska avdelningen,
har erhållits den begärda slutsumman av 19,600 kronor.

Ett avhjälpande av de svåra brister, som vidlåda vår undervisningsstatistik,
synes vara oundgängligen av behovet påkallat. Trots den meningsskiljaktighet,
som råder rörande de lämpligaste formerna för den
officiella statistikens organisation, synes något hinder ej böra möta för
vidtagande av provisoriska åtgärder för undervisningsstatistikens förbättring.
Beträffande de linjer, en omläggning av undervisningsstatistiken
bör följa, har riksdagen intet att erinra mot vad i detta avseende av föredragande
departementschefen anförts och vilket i allt väsentligt överensstämmer
med vad vissa inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga
härutinnan föreslagit. Beloppet av det ifrågavarande anslaget samt
det avsedda sättet för dess användande hava ej heller givit anledning till
någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagens skrivelse Nr 8. 3

Riksdagen har alltså för omläggning av undervisning sstatistiken samt
till biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet på
extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 19,600 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i ecklesiastikdepartementet, i enlighet
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari
1914 angivits, bevilja på extra stat för år 1915 ett förslagsanslag, av
12,090 kronor, varav högst 275 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester, dels ock godkänna av departementschefen
i statsrådsprotokollet nämnda dag förordade villkor och föreskrifter för
åtnjutande av de provisoriska avlöningstilläggen samt till iakttagande vid
utbetalningen av dessa.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot framställningen, har
dels till provisorisk lönereglering för befattningshavare i ecklesiastikdepartementet,
i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 januari 1914 angivits, beviljat på extra
stat för år 1915 ett förslagsanslag av 12,090 kronor, varav högst 275
kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester,
dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet nämnda dag
förordade villkor och föreskrifter för åtnjutande av de provisoriska avlöningstilläggen
samt till iakttagande vid utbetalningen av dessa.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen i likhet med vad för år 1914 ägt rum, för beredande åt
en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet av arvode å 7,800 kronor,
varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar, anvisat på
extra stat för år 1915 ett belopp av 7,800 kronor.

4:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen för beredande av arvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet
m. m. beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag a\
10,050 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhöjning
av de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas arvoden
in. m. anvisa för år 1915 ett extra anslag av 9,950 kronor.

Riksdagen har på extra stat för vart och ett av åren 1910 1912
anvisat 10,950 kronor samt för åren 1913 och 1914 13,950 kronor till

4 Riksdagens skrivelse Nr 8.

förhöjning av de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas
arvoden m. m.

Med åberopande av vad riksdagen under punkten 1 här ovan anfört
°C j , jer’ nu utgående anslag å 13,950 kronor bör minskas

med 4,000 kronor, får riksdagen anmäla, att riksdagen till förhöjning av
de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas arvoden rn. m.
på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 9,950 kronor.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i staten för
landsarkivet i Göteborg under rubrik: »Till inköp av arkivalier och tryckta
arbeten» uppföra ett belopp av 150 kronor samt, vid bifall härtill, med
uteslutande av den särskilda anslagsrubriken för detta landsarkiv inflytta
staten för detsamma under en för alla landsarkiven gemensam rubrik
»Landsarkiven», upptagande för vart och ett av landsarkiven i Vadstena,

Sfi Lund och Göteborg en summa av 8,000 kronor eller tillhopa

32.000 kronor. r

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Mapts
förslag om uppförande i staten för landsarkivet i Göteborg av ett belopp
av 150 kronor till inköp av arkivalier och tryckta arbeten samt inflyttande
av . denna stat under en för alla landsarkiven gemensam rubrik
»Landsarkiven». Då emellertid 1914 års stat för landsarkiven i Vadstena
Uppsala och Lund slutar å ett belopp av 8,045 kronor för dem vardera
och för landsarkivet i Göteborg upptager 7,895 kronor eller tillhopa 32,030
kronor, kommer vid bitall till Eders Kungl. Maj:ts förslag vart och ett av
de fyra landsarkivens stat att sluta å 8,045 kronor eller tillsammans 32,180

cnnnV StäUet fÖr’ sås°m 1 Eders KunS1- MaJ:ts förslag angives, respektive

8.000 kronor och 32,000 kronor. 1

Riksdagen har följaktligen i staten för landsarkivet i Göteborg under
rubrik: »Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten» uppfört ett belopp
av lo0 kronor samt, med uteslutande av den särskilda anslagsrubriken för
detta landsarkiv, inflyttat staten för detsamma under en för alla lands -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

arkiven gemensam rubrik »Landsarkiven», upptagande för vart och ett av
landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg en summa av 8,045
kronor eller tillhopa 32,180 kronor.

I enlighet med detta beslut har det ordinarie anslaget till riks- och
landsarkiven, nu 103,230 kronor, höjts till 103,380 kronor.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 ägt rum, dels till fortsatt
utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av
4,500 kronor, dels ock medgivit, att för enahanda ändamål må disponeras
vad som icke blivit använt av de för ändamålet av 1913 års riksdag anslagna
medlen.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att på extra
stat för år 1915 anvisa till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Uppsala 1,800 kronor, till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena
1,800 kronor, till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800
kronor samt till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg 1,800
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa
belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma
om medlens användande till ersättning åt derå extra biträden vid landsarkivet
i fråga, dels ock att likaledes på extra stat för år 1915 bevilja
till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala 800 kronor och
till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat medel till enahanda belopp som de nu föreslagna.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1915 anvisat dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Uppsala 1,800 kronor; dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Vadstena 1,800 kronor; dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Lund 1,800 kronor: dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Göteborg 1,800 kronor; med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart
och ett av dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda,
bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra
biträden vid landsarkivet i fråga; dels till ersättning åt extra biträden vid
landsarkivet i Uppsala 800 kronor; dels ock till ersättning åt extra biträden
vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att förste arkivarien
i riksarkivet Johan Axel Almquist må för erhållande av ålderstillägg å
sin tjänst tillgodoräkna sig den tid, under vilken han uppehållit en å extra
stat uppförd arkivarie^ änst i riksarkivet.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har följaktligen medgivit, att förste arkivarien i riksarkivet Johan
Axel Almquist må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna
sig den tid, under vilken han uppehållit en å extra stat uppförd arkivarietjänst
i riksarkivet.

Bibliotek.

10:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ ning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
29:e årgång, omfattande år 1914, på extra stat för år 1915 anvisat
ett belopp av 1,500 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för redigering
av ett tioårsregister till den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogens 21:a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—15, bevilja
7,000 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisa 1,500 kr.

För utgivande av det sista tioårsregistret till ifrågavarande accessionskatalog,
omfattande katalogens ll:e—20:e årgångar, åren 1896—1905, hade
riksdagen på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp av 3,000 kronor.
Omfånget av detta register hade av dåvarande överbibliotekarien beräknats
till 60 tryckark, och för redaktion och korrekturläsning av detsamma
hade ett belopp av 50 kronor för ark ansetts såsom det minsta möjliga.
Såsom emellertid riksbibliotekarien i den nu föreliggande framställningen
meddelat, uppgingo totalkostnaderna till i runt tal 4,215 kronor.

Det nu begärda anslaget 7,000 kronor synes i förhållande till vad
för ändamålet förut beviljats väl högt tilltaget. Tager man i beräkning,
att för det sista tioårsregistret med dess 60 tryckark åtgått c:a 4,200 kronor,
torde för det nu påtänkta registret med dess beräknade 80 tryckark
ett något lägre belopp än det av Eders Kungl. Maj:t äskade kunna anses
till fyllest. Då dessutom den möjligheten ej får anses utesluten, att, därest
så skulle erfordras, någon del av kostnaden föe det behövliga registreringsarbetet
skulle kunna bestridas av det å kungl. bibliotekets stat uppförda
anslaget till vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra bi -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

träden m. m. och då vidare till hjälp vid arbetets utförande de inom
kungl. biblioteket förhandenvarande arbetskrafterna torde kunna i någon
mån anlitas, har riksdagen funnit en minskning av det äskade beloppet
till 6,000 kronor böra vidtagas, och har följaktligen för redigering av ett
tioårsregister till den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
21:a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—1915, beviljat ett
belopp av 6,000 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat 1,500
kronor.

12:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat
för år 1915 anvisat dels till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre
samlingar 10,000 kronor, dels ock till utarbetande av katalog över ofullständigt
förtecknade delar av dessa samlingar 11,800 kronor.

13:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket
i Linköping på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,500 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen såsom bidrag till pedagogiska biblioteket i Stockholm,
under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, på extra
stat för år 1915 beviljat ett anslag av 6,500 kronor.

15:o) I enlighet med Eders! Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien vid nordiska avdelningen
av S:te Genevievebiblioteket i Paris anvisat på extra stat för år
1915 ett anslag av 800 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Museer.

16:o) Sedan 1913 års riksdag på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning för utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden,
i huvudsaklig enlighet med av sakkunniga framlagt förslag, beviljat

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ett anslag av 350,000 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisat
ett belopp av 112,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av förenämnda anslag, 350,000 kronor, anvisa på extra stat för år
1915 ett belopp av 164,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
för ändamålet av tillgängliga medel redan under år 1914 förskottsvis utanordna
vad därav kan under året erfordras.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen av förut
till ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden beviljat anslag, 350,000
kronor, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 164,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel
redan under år 1914 förskottsvis utanordna vad därav kan under året
erfordras.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till iståndsättande
av nationalmuseibyggnadens fasader bevilja ett extra anslag av

150,000 kronor och därav för år 1915 anvisa 50,000 kronor.

Då, på sätt av departementschefen framhållits, det underhållsarbete,
varom här är fråga, uppenbarligen är av beskaffenhet att icke kunna
länge undanskjutas, samt praktiska skäl tala för att detsamma kommer
till utförande i sammanhang med de ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden,
vartill 1913 års riksdag anslagit medel, har riksdagen ansett
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har följaktligen till iståndsättande av nationalmuseibyggnadens
fasader beviljat ett anslag av 150,000 kronor och därav på extra
stat för år 1915 anvisat 50,000 kronor.

18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1915 anvisat dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar ett belopp av 6,200 kronor, och dels för iståndsättande
av vissa föremål i nämnda samlingar ett belopp av 300 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
att dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
den 14 maj 1914 framlagda förslaget till stat för naturhistoriska riksmuseet,
att tillämpas från och med år 1915, jämte av departementschefen
omförmälda, för åtnjutande av däri upptagna avlöningsförmåner av departementschefen
föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter ingången av år 1915
tillträder ordinarie befattning vid naturhistoriska riksmuseet, skall vara

Riksdagens skrivelse Nr 8.

pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser ävensom
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid museet, vilka
icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den nya
staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels förklara, att de i staten för museet upptagna ålderstillägg skola
utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg,

dels ock i riksstaten för år 1915 upptaga det ordinarie anslaget till
naturhistoriska riksmuseet med ett till 218,110 kronor förhöjt belopp och
därav uppföra 173,310 kronor såsom bestämt anslag till avlöningar och
expenser m. m. samt 44,800 kronor såsom reservationsanslag till samlingarna
för museets avdelningar vid Frescati.

Det nuvarande ordinarie anslaget för naturhistoriska riksmuseet utgör
118,450 kronor. Därjämte hava för museet på extra stat för år 1914 anvisats
åtskilliga anslag, av vilka några, i allt väsentligt hänförliga till
museets drift och underhåll och uppgående till ett belopp av sammanlagt
55,859 kronor, beröras av den nu föreslagna nya staten för museet.

Eders Ivungl. Maj:ts föreliggande framställning är närmast föranledd
av den omständigheten, att de avdelningar av museet, för vilka nya lokaler
anordnats vid Frescati, inom kort komma att taga dessa lokaler i besittning.
De sålunda ändrade förhållandena påkalla vissa förändringar i
museets stat.

Vad först beträffar avdelningarna vid Frescati, föreslår Eders Kungl.
Maj:t uppförande å museets stat av sju vetenskapligt bildade biträden,
assistenter, en för varje avdelning, med ett arvode av 3,000 kronor för
dem vardera. Till avlöning åt envar av de båda konservatorerna, av vilka
den ene för närvarande åtnjuter 3,000 kronor och den andre 2,000 kronor,
äskar Eders Kungl. Maj:t 3,000 kronor med tre ålderstillägg, vart och ett
å 300 kronor, varjämte ett arvode av 300 kronor föreslås till den konservator,
som förordnas att undervisa och handleda konservatorselever.
Vidare föreslås anställande vid museets avdelningar av tre kvinnliga biträden
med en avlöning av 1,200 kronor var och fyra preparatorer med
en avlöning av 1,650 kronor var. Beträffande vaktmästarpersonalen föreslår
Eders Kungl. Maj:t uppförande å museets stat av en förste vaktmästare
och 6 vaktmästare med de för dylika befattningshavare sedvanliga

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 8.

avlöningsförmåner. Dessutom föreslås anställande vid museet av en
maskinist med en avlöning av 1,800 kronor och två eldare, envar med ett
arvode av 1,200 kronor. Vidare föreslår Eders Kungl. Maj:t till ersättning
åt den vaktmästare, vilken tillika är portvakt, för hållande av biträde för
portvaktsgöromålens bestridande, ett belopp av 200 kronor, till ersättning
åt extra bevakningsbiträden vid de offentliga förevisningarna ett belopp
av 2,340 kronor, till nattlig bevakning ett belopp av 1,476 kronor, till
bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare ett belopp av
200 kronor samt till vikariatsersättningar ett belopp av 3,600 kronor.

I fråga om den etnografiska avdelningen, vilken fortfarande tills vidare
skall hava sina lokaler i Stockholm, föreslår Eders Kungl. Maj:t anslag
till avlöningar och vikariatsersättningar, vilka anslag på det närmaste
ansluta sig till motsvarande framställningar beträffande museets övriga
avdelningar.

I staten för museet är vidare upptaget till expenser för avdelningarna
vid Frescati ett belopp av 43,000 kronor och till expenser samt till vård,
underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen ett belopp av 8,200
kronor. Slutligen är i staten under rubrik: »anslag till samlingarna för
avdelningarna vid Frescati» såsom reservationsanslag uppfört ett belopp
av sammanlagt 44,800 kronor.

I avseende å villkoren för åtnjutande av de angivna avlöningsförmånerna
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit i huvudsak samma bestämmelser,
som gälla för motsvarande tjänster i nyreglerade ämbetsverk. Beträffande
rätt att för avlöningsförhöjning genom ålderstillägg få räkna sig till godo
viss tjänstgöringstid före den nya statens ikraftträdande har föreslagits, att
innehavaren av den nuvarande äldre (förste) konservatorsbefattningen tillgodoräknas
den tid, som förflutit från hans tillträde till denna befattning.
Vad däremot beträffar innehavaren av den nuvarande andre konservatorsbefattningen,
har — med hänsyn till den avsevärda avlöningsförbättring, som
skulle tillkomma honom genom den nya staten — sådan rätt ej ansetts
böra tillerkännas honom.

Det framlagda förslaget till ordinarie stat för naturhistoriska riksmuseet
slutar på en summa av 218,110 kronor. För innevarande år utgår
för ändamålet, såsom ovan nämnts, dels det ordinarie anslaget å 118,450
kronor och dels vissa extra anslag å sammanlagt 55,859 kronor, tillhopa
alltså 174,309 kronor. Den kostnadsökning, som föranledes av den nya
statens antagande, uppgår sålunda till 43,801 kronor.

Vad beträffar de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna olika posterna å den
nya avlöningsstaten för såväl avdelningarna vid Frescati som etnografiska
avdelningen, har riksdagen vid prövning av desamma ej funnit anledning

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till erinran mot vad härutinnan föreslagits. I fråga om de äskade vaktmästarbefattningarna
har riksdagen, som funnit innehavarna av sådana befattningar
komma att i det hela bliva jämförliga med institutionsvaktmästarna
vid universiteten, endast velat, i likhet med löneregleringskommittén,
framhålla angelägenheten därav, att, även om i blivande ny instruktion för
riksmuseet eller eljest vaktmästarnes åligganden mer eller mindre detaljerat
angivas, det föreskrives skyldighet för vaktmästarna att utföra även
andra uppdrag och arbeten, exempelvis vården av de yttre anläggningarna
vid museet, som skäligen kunna åläggas dem för museets räkning.

Vidkommande de äskade olika expensanslagen, 43,000 kronor för
avdelningarna vid Frescati och 8,200 kronor för etnografiska avdelningen,
har riksdagen i fråga om det förstnämnda anslaget funnit detsamma,
som för närvarande utgår med 18,222 kronor, vara väl högt beräknat, och
synes riksdagen den föreslagna summan 43,000 kronor kunna utan olägenhet
minskas med 3,000 kronor till 40,000 kronor. Den sålunda gjorda
minskningen med 3,000 kronor, vilken närmast synes kunna göras å posterna
för värme, frakter och transporter samt underhåll av vägar, planteringar
och inhägnader, har riksdagen ansett med fullt fog kunna företagas,
åtminstone till dess någon erfarenhet vunnits rörande de verkliga
kostnaderna för berörda expenser. Beträffande den under ifrågavarande
expensanslag upptagna posten: brandförsäkring 2,430 kronor, har riksdagen
ansett det kunna ifrågasättas, huruvida, med avseende på museibyggnadernas
avlägsna läge, den till skydd mot eldsolyckor vid museet
anställda nattliga bevakningen och övriga säkerhetsåtgärder, någon brandförsäkring
kan anses av behovet påkallad och huruvida icke med hänsyn
därtill denna post borde utgå från expensanslaget, men har riksdagen, i
betraktande därav att frågan om brandförsäkring av statens byggnader
och statens däri inrymda lösegendom för närvarande är föremål för statsmakternas
uppmärksamhet, icke velat vidtaga någon lindring i vad härutinnan
föreslagits. Det föreslagna expensanslaget till den etnografiska
avdelningen har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Vad angår de äskade reservationsanslagen till samlingarna för avdelningarna
vid Frescati, äro anslagen till honorar åt yngre naturforskare in. in.
å 6,000 kronor och till konservatorselever å 2,000 kronor upptagna till
oförändrade belopp, varemot anslaget till ritningar och fotografier höjts
från nuvarande 3,200 kronor till 7,000 kronor. Mot sistnämnda ökning
har riksdagen intet att erinra. Till ordnande, vård och förökande av samlingarna
samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier
in. in. har föreslagits ett belopp av 29,800 kronor. För åskådliggörande
av huru sagda belopp skulle fördela sig på museets olika avdelningar får

Riksdagens skrivelse Nr 8.

riksdagen hänvisa till följande, av vetenskapsakademiens sekreterare lämnade
tablå, utvisande nu utgående och föreslagna kostnader för de olika
avdelningarna:

Riksmuseets avdelningar.

lvu utgående
anslag.

Intendenternas

förslag.

Akademiens

förslag.

Kronor. Kronor. Kronor.

Avdelningen	för	mineralogi ...........	3,600	— 5,100	— 4,100	—
		arkegoniater .........	2,000	— 2,500	— 2,500	—
2>		botanik ..................	3,000	— 7,500	— 4,500	—
»		fossila djur............	2,800	— 6,000	— 4,000	—
2>		lägre evertebrater	4,650	— 4,980	— 5,000	—
		entomologi ...........	2,200	— 5,500	— 3,700	—
		vertebrater............	4,500	— 6,300	— 6,000	—
		Summa kronor	22,750	— 37,880	— 29,800	—

Mot beloppet av ifrågavarande anslag har riksdagen icke ansett några
befogade anmärkningar kunna göras.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkoren och bestämmelserna
för åtnjutande av de i den nya staten uppförda avlöningsförmånerna
har riksdagen intet att erinra. Riksdagen förutsätter härvid, att i
blivande instruktion för naturhistoriska riksmuseet gives föreskrift om viss
daglig arbetstid å tjänsterummet, och i sådant hänseende meddelas bestämmelse
därom, att ordinarie befattningshavare skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag, dock
att arbetstiden för kvinnligt biträde icke må i något fall utsträckas med
mer än en timme. Härvid synes emellertid böra iakttagas, på sätt löneregleringskommittén
framhållit, att, därest riksmuseet, såsom avsett är,
kommer att hållas öppet för allmänheten även vissa tider å söndagarna,
vaktmästarna böra åläggas regelbunden söndagstjänstgöring under förevisningstiden,
varemot under måndagarna, då någon förevisning icke äger rum,
någon kortare tjänstgöringstid, än som annars plägar föreskrivas för vaktmästare,
må kunna medgivas.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Vad slutligen beträffar ordningen för tillsättning av intendent vid
naturhistoriska riksmuseet, har löneregleringskommittén ansett böra så förfaras,
att, sedan befattningen anslagits ledig, vetenskapsakademien till Eders
Kungl. Maj:t överlämnar de inkomna ansökningshandlingarna och därvid
förordar till tjänstens erhållande den bland de sökande, som anses företrädesvis
böra ifrågakomma, samt att Eders Kungl. Maj:t sedermera utnämner
intendent. Departementschefen har, utan att i förevarande ärende
taga ståndpunkt till detta förslag, framhållit, att i sammanhang med frågan
om meteorologiska centralanstaltens sammanförande med vissa andra vetenskapliga
institutioner till en gemensam anstalt även frågan om sättet för
intendentsbefattningarnas tillsättande lämpligen borde komma under omprövning.
Då emellertid numera kostnaderna för naturhistoriska riksmuseet
äro i allt väsentligt överflyttade på statsverket och museet sålunda
äger karaktären av en statsinstitution, ansluter sig riksdagen till den av
löneregleringskommittén uttalade meningen rörande tillsättningen av ifrågavarande
intendentsbefattningar, varvid riksdagen dock förutsätter, att över
de sökandes kompetens yttranden komma att avgivas av sakkunniga, utsedda
av vetenskapsakademien.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen dels godkänt följande
stat för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas från och med år 1915:

Riksdagens skrivelse Nr 8.

		Tjänst-
Bestämt anslag-.	Lön.	gorings- pennin-	Orts- tillägg.	Summa.
I. Avdelningarna vid Frescati.		gar.
A. Avlöningsstat.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1 intendent ....................................	5,000	2,500	—	7,500	{Efter 5 är kan lönen höjas
6 intendenter....................................	30,000	15,000	—	45,000	1 med 600 kronor.
1 assistent, arvode ..........................	—	—	—	3,000
6 assistenter, arvoden ........................	—	—	_	18,000
1 konservator .................................	1,700	1,050	250	3,000	\ Efter 5 år kan lönen höjas I med 300 kronor, efter ytter-
1 d:o ................................. Till arvode åt konservator, som förord-	1,700	1,050	250	3,000	[ ligare 5 är likaledes med j 300 kronor och efter än yt-I terligare 5 år ävenledes '' med 300 kronor.
nas att undervisa och handleda kon-servatorselever ..............................		_	_	300

1 kvinnligt biträde ...........................	700	350	150	1,200	^ Efter 5 år kan lönen höjas 1 med 200 kronor och efter
2 kvinnliga biträden ........................	1,400	700	300	2,400	[ ytterligare 5 är likaledes f med 200 kronor.
1 preparator ...................................	900	6C0	150	1,650	1Efter 5 år kan lönen höjas l med 100 kronor och efter
3 preparatorer ...............................	2,700	1,800	450	4,950	j ytterligare 5 år likaledes ) med 100 kronor.
1 förste vaktmästare...........................	900	450	150	1,500	/Efter 5 år kan lönen höjas V med 100 kronor.
1 vaktmästare ..............................	700	350	150	1,200	1 Efter 5 år kan lönen höjas
	3,500	1,750	750	1 med 100 kronor och efter
0 d:o .................................	6,000	J ytterligare 5 år likaledes J mod 100 kronor, fEfter 5 år kan lönen höjas


1 maskinist, jämte fri bostad med bränsle	1,000	650	150	1,800	1 med 150 kronor och etter j ytterligare 5 år likaledes
1 eldare, arvode ..............................	—	—	—	1,200	l. med 150 kronor.
1 d:o d:o .............................. Till ersättning åt den vaktmästare, vilken	—	—	—	1,200
tilbka är portvakt, för hållande av biträde för portvaktsgöromålens bestri-
dande ..........................................	—	—	—	200
Till ersättning åt extra bevakningsbiträ-
den vid de offentliga förevisningarna	—	—	—	2,340
Till nattlig bevakning........................ Till bestridande av kostnaden för tjänste-	—	—	—	1,476
dräkter åt vaktmästare.....................	—	—	—	200
Till vikariatsersättningar....................	—	—		3,600
Tillhopa	—	—	—	110,716
Av den kontanta begynnelseavlöningen
till maskinisten samt av arvodena till
eldarna avgå 18 procent, vilka skola påföras Sveriges geologiska undersök-
ning, eller ....................................	—	—	—	756
Säger	_	_	_	109,960
B. Expenser.
Till expenser....................................	—		—	40,000
Säger för avdelningarna vid Frescati	—	—	—	149,960

Riksdagens skrivelse Nr 8.

II. Etnografiska avdelningen. 1 intendent .................................	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pennin- gar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Summa. Kronor.
5,000	2,500		7,500	/Efter 5 år kan lönen höjas
1 assistent, arvode .....................				3,000 1,200	V med 600 kronor.
1 kvinnligt biträde .........................	700	350	150	/Efter 5 år kan lönen höjas ) med 200 kronor och efter \| ytterligare 5 år likaledes
Till vikariatsersättningar.....................	—	—	—	450	l med 200 kronor.
Till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdel-ningen...........................				8,200
Säger för etnografiska avdelningen	—	—	—	20,350
Bestämt anslag tillhopa	—	—	—	170,310
Reservationsanslag:. Anslag till samlingarna för av-delningarna vid Frescati. Gemensamt reservationsanslag: Till honorar åt yngre natur-forskare för vetenskaplig bearbetning av museets samlingar m. m............. kr. 6.000 Till konservatorselever ...... » 2,000 Till ritningar och fotografier » 7,000				15,000
Anmärkning: Fördelningen mellan av-delningarna av nämnda anslag äger aka-demien fastställa efter att hava inhämtat vederbörande intendenters yttranden. Till ordnande, vård och förökande av samlingarna samt till instrument, ma-teriell och inventarier, skrivmaterialier m. m..........................................				29,800
Reservationsanslag, tillhopa	—	—	—	44,800
Summa	—	—	—	215,110

Anmärkningar.

1. Förste vaktmästaren äger att för tillsyn över naturhistoriska riksmuseets byggnader vid Frescati åtnjuta,

utöver den kontanta avlöningen, fri bostad jämte bränsle.

2. Den vaktmästare, åt vilken uppdrages att bestrida portvaktsgöromål, äger, utöver den kontanta avlö ningen,

åtnjuta fri bostad jämte bränsle.

3. Därest preparator eller annan vaktmästare än förste vaktmästaren och den vaktmästare, som tillika är

portvakt, i sin egenskap av preparator eller vaktmästare åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor
årligen.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för naturhistoriska
riksmuseet stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare
skola gälla följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda museum skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av museet
eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan vara
stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest museets ställning så
förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom självständig institution,
eller därest vissa museet tillhörande göromål överflyttas till annan
institution, vara pliktig att med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid riksmuseet icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid riksmuseet ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som hälst, såframt
ej, vad angår intendent, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning vid riksmuseet, den myndighet, varunder det lyder,
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid museet, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas;

att konservator ej må åtaga sig konservatorsarbeten åt enskilda;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som erhållit
förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av

Riksdagens skrivelse Nr 8. 17

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller för beredande av semester befattningshavare
av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning vid riksmuseet, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt
tre månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid
att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot
svarande belopp;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av
värnplikt,

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,
på samma villkor, och

för tredje förhöjningen, där sådan förekommer, efter ytterligare fem
år, på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

att därvid innehavaren av den nuvarande äldre konscrvatorsbefattningen
bör tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till denna befattning;

att beträffande kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande
är anställt vid naturhistoriska riksmuseet och antages till ordinarie
biträde å denna stat, det må ankomma på Eders Kungl. Maj:ts prövning,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.J 3

Riksdagens skrivelse Nr 8.

om och i vad mån biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen vid riksmuseet;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av intendent under en och en halv månad,
av konservator och kvinnligt biträde under en månad samt av preparator,
förste vaktmästare, annan vaktmästare och maskinist under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,
utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande i staten upptagna kvinnliga befattningshavare skola
i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti kungl. kungörelsen den
10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för
å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; dels

föreskrivit, att en var, som med eller efter ingången av år 1915
tillträder ordinarie befattning vid naturhistoriska riksmuseet, skall vara
pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser ävensom
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid museet, vilka
icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den nya
staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola
varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels förklarat, att de i staten för museet upptagna ålderstillägg skola
utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg;

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ock i riksstaten för år 1915 upptagit det ordinarie anslaget till
naturhistoriska riksmuseet med ett till 215,110 kronor förhöjt belopp
och därav uppfört 170,310 kronor såsom bestämt anslag till avlöningar
och expenser m. in. samt 44,800 kronor såsom reservationsanslag till samlingarna
för museets avdelningar vid Frescati.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anskaffande
av en skådesamling för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning
bevilja för år 1915 ett extra anslag av 8,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel redan under år 1914
förskottsvis utanordna hälften av detta belopp.

Vid övervägande av ifrågavarande framställning har riksdagen visserligen
ej kunnat undgå att hysa en viss tvekan, huruvida nyttan av ifrågavarande
skådesamling kan anses motsvara de för densamma beräknade
kostnaderna, men, enär botaniska avdelningen är den enda av riksmuseets
avdelningar, som saknar en samling av föreslagen art, har riksdagen, dels
under förutsättning, att de för en dylik samling lämpade föremål, som
för närvarande finnas inom riksmuseets botaniska avdelning, komma att
användas för en blivande utställning, dels ock vid det förhållandet att det
ställts i utsikt, att föremålen, så långt sig göra läte, skulle insamlas av
museets egen personal, ej velat motsätta sig beviljande av ifrågavarande
anslag.

Riksdagen har alltså för anskaffande av en skådesamling för naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning beviljat på extra stat för år 1915
ett anslag av 8,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet
av tillgängliga medel redan under år 1914 förskottsvis utanordna
hälften av detta belopp.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att på extra stat
för år 1915 till fortsättande och avslutande av inredningen av naturhistoriska
riksmuseets nybyggnader vid Frescati anvisa av redan beviljat anslag
återstående 212,387 kronor.

1913 års riksdag beviljade för fortsättande och avslutande av inredningen
av ifrågavarande nybyggnader, utöver redan anvisade 175,000 kronor,
ytterligare 424,774 kronor samt anvisade därav på extra stat för år
1914 ett belopp av 212,387 kronor.

Riksdagen har nu av förut för fortsättande och avslutande av inredningen
av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid Frescati beviljat
anslag, 424,774 kronor, anvisat på extra stat för år 1915 återstoden,
212,387 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 ägt rum, på extra stat för
år 191o anvisat till nordiska museet ett anslag av 80,000 kronor att, under
villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t
förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t föreskriver,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas för museetsändamål.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att på extra stat
för år 1915 till kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp av 15,000
kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för
att användas för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till
avlöning av två vetenskapligt och fackinässigt utbildade biträden vid
museet.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för vart och
ett av åren 1912, 1913 och 1914 anvisat ett belopp av 15,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts, har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1915
till kulturhistoriska museet i Lund anvisat ett belopp av 15,000 kronor att
under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till
styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning av
två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

24:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1908—1914 ägt rum, till musikhistoriska
museet anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000
kronor att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäl föreskriva, utgå till museets styrelse för museets ändamål.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,500 kronor att på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Riksdagen har för vart och ett av åren 1912—1914 till ifrågavarande
ändamål anvisat på extra stat ett anslag av 3,000 kronor. Den höjning
i anslaget till museet, som nu begäres, beror huvudsakligen på ökade kostnader
för hyrande av en för museet ändamålsenligare lokal. Enligt vad
riksdagen inhämtat, erlade museet för sin förutvarande lokal en årlig hyra

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av 1,700 kronor. Hyreskostnaden för den nya lokalen uppgår till 3,000
kronor, vadan sålunda en ökning i museets utgiftsstat uppkommer å 1,300
kronor. Då härtill vidare komma ökade utgifter för tillsyn och vakttjänstgöring
för möjliggörande av museets öppethållande för allmänheten oftare
än förut, har riksdagen, i betraktande tillika av museets betydelse för såväl
det högre som det lägre undervisningsväsendet, ansett sig böra vidtaga
den föreslagna anslagshöjningen.

Riksdagen har alltså till svenska skolmuseet på extra stat för år 1915
anvisat ett anslag av 4,500 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande
under åren 1915 —1917 av en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus bevilja
ett anslag av 12,000 kronor och därav på extra stat för år 1915
anvisa 4,000 kronor.

Under en följd av år har riksdagen anvisat medel för anställande av
en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen.
För tiden från och med den 15 augusti 1904 till 1905 års utgång anvisades
för ändamålet på extra stat för år 1905 ett anslag av 4,827 kronor.
Vid äskandet av detta anslag framhölls, att ifrågavarande prästmans verksamhetsområde
skulle omfatta ej blott befolkningen vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen med undantag av Kiruna gruvsamhälle utan även,
i mån som det läte sig med sagda tjänstgöring förena, den nomadiserande
och bofasta befolkningen inom nordvästra delen av Juckasjärvi församling i
övrigt. Dessutom hänvisade domkapitlet i Härnösand i sin till grund för
förslaget liggande framställning till det förhållandet, att det ej torde
dröja särdeles länge, förrän man funne oundgängligt att, såsom ock prästlöneregleringskommittén
föreslagit, för övre delen av Juckasjärvi församling
inrätta en eller flera ordinarie prästerliga befattningar. Därefter har
för vardera treårsperioden 1906—1908, 1909—1911 och 1912—1914 för
samma ändamål beviljats 10,500 kronor, som fördelats i anslag om 3,500
kronor för varje år. Vid äskandet för varje treårsperiod av ifrågavarande

22 Riksdagens skrivelse Nr 8.

anslag har av vederbörande domkapitel framhållits, att behovet av ifrågavarande
prästman komme att göra sig gällande, intill dess de kyrkliga
förhållandena inom Gällivare och Juckasjärvi församlingar blivit i sin helhet
någorlunda nöjaktigt ordnade. För sista treårsperioden 1911—1914
utsträcktes bemälde prästmans verksamhetsområde att omfatta även järnvägsbyggnaden
Gällivare—Porjus.

Det var för att avhjälpa ett trängande behov av förstärkning av de
prästerliga arbetskrafterna inom Gällivare och Juckasjärvi församlingar,
som medel till avlönande av ifrågavarande prästman av riksdagen först
beviljades. Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen förefinnes
detta behov allt fortfarande och torde detsamma komma att göra sig gällande
under hela den nuvarande löneregleringsperioden för bemälda prästerskap.
Denna period tilländagår under år 1919. Vid sådant förhållande
och då efter sistnämnda tidpunkt ifrågavarande befattning icke
vidare torde bliva behövlig, har riksdagen intet att erinra mot att medel
anvisas för dess uppehållande under ytterligare en treårsperiod omfattande
åren 1915—1917. Vad beträffar den föreslagna ökningen av arvodet åt
•omförmälde prästman från 8,500 till 4,000 kronor, har riksdagen i betraktande
av befattningens provisoriska karaktär, ej-ansett sig kunna bifalla
densamma.

Riksdagen har följaktligen för anställande under åren 1015—1017 av
en extra ordinarie ''prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen samt
vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus beviljat ett anslag av 10,500
kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat 3,500 kronor.

27:o) Sedan 1913 års riksdag, i enlighet med Eders Ivungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, till anställande av fyra kontraktsadjunkter
inom lappmarken beviljat ett anslag av 24,000 kronor och till resekostnadsersättning
åt dem 3,900 kronor, samt samtidigt på extra stat för år
1914 anvisat av anslaget till dessa adjunkter 8,000 kronor och av anslaget
till resekostnadsättning åt dem 1,300 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Majd att meddela erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagens
användande, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen, att på extra
stat för år 1915 anvisa av anslaget till anställande av ovanbemälda kontraktsadjunkter
i lappmarken 8,000 kronor och av anslaget till resekostnadsersättning,
åt dem 1,300 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att meddela erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagens användande.

Riksdagen har av förut beviljade anslag på extra stat för år 1915
anvisat dels till anställande av fyra kontraktsadjunkter i lappmarken 8,000

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor, dels ock till resekostnad sersättning åt dem 1,300 kronor med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser
rörande anslagens användande.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
att till anställande under åren 1915—1917 av tre kontraktsadjunkter
inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar
av lappmarkens tredje kontrakt bevilja 18,000 kronor, därav på
extra stat för år 1915 6,000 kronor;

att till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter bevilja
2,400 kronor, därav på extra stat för år 1915 800 kronor;

samt att till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, bevilja 6,750 kronor, därav 2,250 kronor
på extra stat för år 1915, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela
de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

Riksdagen har dels till anställande under åren 1915—1917 av tvä kontraktsadjunkter
inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando
församlingar av lappmarkens tredje kontrakt beviljat 12,000 kronor,
därav 4,000 kronor på extra stat för år 1915; dels till resekostnadsersättning
åt dessa kontraktsadjunkter beviljat 1,500 kronor, därav 500 kronor
på extra stat för år 1915; dels ock till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat 6,750 kronor,
därav 2,250 kronor på extra stat för år 1915, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande
anslagens användande.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för motarbetande
genom offentligt upplysningsarbete av den i Sverige bedrivna mormonvärvningen
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,000 kronor.

I likhet med hvad riksdagen år 1912 vid behandling av denna fråga
uttalade, anser riksdagen fortfarande, att åtgärder för bekämpande av mormonernas
verksamhet i Sverige äro i hög grad av behovet påkallade. Beträffande
det i sådant hänseende med statsunderstöd bedrivna upplysningsarbetet
torde visserligen icke kunna sägas, att några mera märkbara
resultat av detsamma hittills framkommit, men då å andra sidan anslag
för ändamålet utgått under jämförelsevis så kort tid, att det icke skäligen
lärer kunna begäras, att så skulle vara fallet, har riksdagen icke velat
motsätta sig ett fortsatt försök att på den inslagna vägen vinna det avsedda
målet, inormonpropagandans stävjande. Riksdagen, som ej funnit
anledning till erinran mot det för ändamålet äskade beloppet, 4,000 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

har alltså för motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av den i Sverige
bedrivna mormonvärvningen anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag
av 4,000 kronor.

30:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för religiös
och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder på extra stat
för år 1915 anvisat ett anslag av 34,000 kronor.

31:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till avlöning åt
pastorn vid svenska Victoria församlingen i Berlin anvisat på extra stat för
år 1915 ett belopp av 6,000 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp
av 8,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen bevilja på
extra stat för år 1915 ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
har till bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika
boställen beviljat på extra stat för år 1915 ett förslagsanslag å

10,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att, för fullgörande
av den statsverket åliggande skyldigheten att till kyrkofonden betala ersättning
för avskrivning av prästerskapets tionde, uppföra på ordinarie
stat å åttonde huvudtiteln under avdelningen C. Kyrkliga ändamål, samt
rubriken: kleresistaten, närmast efter förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk
ett förslagsanslag med titel: ersättning för prästerskapets tionde
å 60,000 kronor.

Ifrågavarande anslags uppförande i riksstaten är en tillämpning av
de utav riksdagen år 1910 godtagna bestämmelser, vilka ingå i lagen om
indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt
om ersättning därför den 9 december 1910; och får riksdagen, som i frågan
icke funnit något att erinra, anmäla,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att riksdagen för fullgörande av den statsverket åliggande skyldigheten
att till kyrkofonden betala ersättning för avskrivning av prästerskapets
tionde, uppfört på ordinarie stat å åttonde huvudtiteln under avdelningen
C. Kyrkliga ändamål, samt rubriken: kleresistaten, närmast efter
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, ett förslagsanslag å 60,000
kronor med titel: ersättning för prästerskapets tionde.

Domkapitlens expeditioner.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förstärkande
av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja för år 1915 ett
extra anslag av 8,675 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till förstärkande
av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för
år 1915 beviljat ett anslag av 8,675 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande
av ökat anslag till vikariatsersättning, extra biträde, renskrivning m. m.
vid Stockholms stads konsistorium bevilja för år 1915 ett extra anslag av
600 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra emot bifall till förevarande
framställning, har riksdagen för beredande av ökat anslag till vikariatsersättning,
extra biträde, renskrivning in. m. vid Stockholms stads konsistorium
beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 600 kronor.

D. Akademier m. m.

V etenskapsaka demien.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, på extra
stat för år 1915 anvisat

dels för inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en
internationell fortlöpande katalog över naturvetenskaplig litteratur ett belopp
av 2,000 kronor; dels ock för upprätthållande under samma år av den för
ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett belopp
av 1,600 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.)

Riksdagens skrivelse Nr 8.

38:o) Sedan riksdagen år 1906, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, under förutsättning att Sverige komme att
för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,
till bestridande av den på Sverige belöpande andelen i dessa
kostnader beviljat ett anslag av 14,240 kronor och därav på extra stat
anvisats för vartdera av åren 1907—1914 1,424 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit riksdagen att av förenäinnda redan beviljade anslag
på extra stat för år 1915 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Riksdagen har av det anslag, som redan beviljats till bestridande av
Sveriges andel i kostnaderna för den internationella jordmätning en, anvisat
på extra stat för år 1915 ytterligare 1,424 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande
av den för åren 1914—1920 på Sverige belöpande andelen i kostnaderna
för den internationella föreningen för tidssignalering in. m. bevilja ett
anslag av 4,060 kronor samt därav på extra stat för år 1915 anvisa 1,160
kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen
till betridande av den för åren 1914—1920 på Sverige belöpande andelen
i kostnaderna för den internationella föreningen för tidssignalering m. m. beviljat
ett anslag av 4,060 kronor samt därav på extra stat för år 1915
anvisat 1,160 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att på extra stat
för år 1915 anvisa

a) till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer
samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll
av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiell ävensom för andra
behov vid anstalten ett reservationsanslag av 14,800 kronor,

b) till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
27,360 kronor,

c) till upprätthållande av två meteorologiska stationer, den ena i
Gällivare och den andra i Sårna, 600 kronor,

d) till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och
kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten 12,100 kronor,

e) av det till fullföljande under två år av professorn Axel Hambergs
vetenskapliga undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde
beviljade anslag å 17,000 kronor återstående beloppet, 6,000 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

f) såsom bidrag från Sverige för år 1915 till bekostande av den internationella
kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av undersökningar
rörande de högre luftlagren av redan beviljade medel ett belopp
av 720 kronor,

g) av det för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade anslag å

144,000 kronor ett belopp av 2,256 kronor, samt

h) till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av
»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett reservationsanslag
av 11,000 kronor;

eller tillhopa 74,836 kronor, därav 25,800 kronor reservationsanslag.

Med anledning av särskilda framställningar av Eders Kungl. Maj:t
uppförde 1913 års riksdag för år 1914 dels på ordinarie stat för uppehållande
av.meteorologiska centralanstaltens verksamhet ett belopp av 27,200
kronor, dels ock på extra stat för åtskilliga närmare angivna ändamål
inom den verksamhetsgren, som centralanstalten företräder, åtta särskilda
anslag å tillhopa 66,662 kronor. Rörande ett av dessa anslag, avseende
seismologiska undersökningar, har riksdagen, såsom under punkten 62
nedan omförmäles, fattat beslut i samband med frågor om anslag för
Uppsala universitet. Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär
en ökning med 10,174 kronor av de å extra stat för år 1914 anvisade
anslagen till olika under meteorologiska centralanstaltens verksamhetsområde
fallande ändamål. Så äskar Eders Kungl. Maj:t till utvidgad
väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten ett belopp av 27,360
kronor, för vilket ändamål för innevarande år anvisats 21,000 kronor,
och vidare begäres för utgivande genom meteorologiska centralanstaltens
försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett nytt
anslag av 11,000 kronor. Två anslag däremot förete minskning i förhållande
till vad för ändamålet för innevarande år anvisats. För undersökningar
av en del av Lule lappmarks fjällområde, varför av 1913 års
riksdag beviljats ett anslag å 17,000 kronor och därav på extra stat för
år 1914 anvisats 11,000 kronor, hemställes nu om anvisande av återstoden
6,000 kronor. Vidare begäres av det för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga .meteorologiska telegram från Färöarna
och Island beviljade anslag å 144,000 kronor ett belopp av 2,256 kronor.
För innevarande år anvisade riksdagen för ändamålet 4,442 kronor. Övriga
av Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslag äro nu upptagna till de belopp,
varmed de å extra stat för innevarande år av riksdagen uppförts.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsökningen till utvidgad
väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten från 21,000 kronor till
27,360 kronor eller med 6,360 kronor har riksdagen intet att erinra, Det

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» föreslagna beloppet
11,000 kronor avser, såsom av utredningen framgår, åren 1914 och
1915 med ett belopp av 5,500 kronor för vartdera året. Riksdagen har
vid olika tillfällen haft anledning uttala, att de av riksdagen äskade anslag
icke böra, utan trängande skäl, avse det löpande året, och har riksdagen
därför ej ansett sig böra godtaga förslaget om anslag till ifrågavarande
publikation för innevarande år. De övriga av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslagen hava ej givit riksdagen anledning tiil anmärkning.
Riksdagen har alltså på extra stat för år 1915 anvisat:
dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska
stationer samt för räknebiträden, anskaffande
och underhåll av instrument, underhåll av meteorologiska
centralanstaltens telegraf och materiell ävensom för andra
behov vid anstalten ett reservationsanslag av.

dels till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten.............................................................................

dels till upprätthållande av två meteorologiska stationer,
den ena i Gällivare och den andra i Sårna.........

dels till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av meteorologiska observationer
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten.............................................

dels av det till fullföljande under två år av professorn
Axel Hambergs vetenskapliga undersökningar
av en del av Lule lappmarks fjällområde beviljade anslag
å 17,000 kronor återstående beloppet

kronor 14,800: —

27,360:

600:

» 12,100:

dels såsom bidrag från Sverige för år 1915 till bekostande
av den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation av undersökningar rörande
de högre luftlagren av redan beviljade medel ett belopp
av.............................................................................................

dels av det för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna
och Island beviljade anslag å 144,000 kronor ett
belopp av

dels till

utgivande

från och med år 1915 sjenorn

meteorologiska centralanstaltens försorg av »Meteorologiska
iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett reservationsanslag
av..............................................................................

6,000: —

720: —

2,256:

5,500: —

eller tillhopa kronor 69,336: —

Riksdagens skrivelse JYr 8.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att kostnaderna för de vid vitterhetsakademien anställda tjänstemännnens
tjänsteresor må bestridas från det å ordinarie stat å åttonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget: rese- och traktamentspenningar, dels ock förklara,
att rubriken å det på akademiens stat uppförda anslaget till »reseoch
transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. in.» skall ändras
till »fornlämningars vård, transportkostnader, lyshållning in. in.»

Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår, är det å
akademiens stat uppförda anslaget för rese- och transportkostnader, fornlämningars
vård, lyshållning in. m. å 4,000 kronor otillräckligt för därmed
avsett ändamål, vilket närmast är bekostande av resor för fullgörande av
akademien åliggande administrativa skyldigheter. Den ökning, som skulle
vara erforderlig för att tillgodose det förefintliga behovet, uppgår enligt
av statskontoret gjord beräkning till omkring 3,000 kronor. Genom dessa
kostnaders överförande till åttonde huvudtitelns förslagsanslag: rese- och
traktamentspenningar, skulle visserligen, enligt vad statskontoret anser,
någon höjning av sagda förslagsanslag ej vara erforderlig, men otvivelaktigt
är, att genom en dylik åtgärd dels förslagsanslaget skulle, på grund
av rätten för akademiens tjänstemän till obegränsat fria tjänsteresor, bliva
hårt betungat, dels ock den varsamhet, som självfallet gör sig gällande,
då det är fråga om användande av medel från ett bestämt anslag, skulle
i fråga om ett förslagsanslag vara svår att uppehålla. Därest däremot
det nu såsom otillräckligt erkända anslaget höjes med den erforderliga
summan 3,000 kronor, synes riksdagen en sådan åtgärd erbjuda större
garantier för ett ändamålsenligt användande av anslaget.

Riksdagen har följaktligen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning
höjt det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat
uppförda anslag för rese- och transportkostnader, fornlämningars vård,
lyshållning in. m. från dess nuvarande belopp, 4,000 kronor, till 7,000
kronor, eller med 3,000 kronor.

1 enlighet med detta beslut har det ordinarie bestämda anslaget till
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 87,900 kronor, höjts med

3,000 kronor till 90,900 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt undersökning
av en pal byggnad vid Alvastra på extra stat för år 1915 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Till ifrågavarande undersökning, vilken tog sin början år 1909 och
som beräknas att taga ännu några är i anspråk, har riksdagen på extra
stat för innevarande år beviljat ett anslag av 2,000 kronor.

På grund av vad till stöd för äskandet av ytterligare anslag för ändamålet
förekommit, har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för fortsatt undersökning av en påbyggnad vid Alvastra anvisat på
extra stat för år 1915 ett anslag av 2,000 kronor.

43:o) Sedan 1913 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för restaurering
av Vreta klosters kyrka beviljat 54,000 kronor samt därav på extra
stat för år 1914 anvisat 12,000 kronor, under villkor att Vreta klosters
församling bidroge till restaureringsarbetets utförande med minst 35,000
kronor att tagas i anspråk för arbetet före statsbidraget samt under de
villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, har Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av ovannämnda anslag anvisa på
extra stat för år 1915 återstoden 42,000 kronor.

Riksdagen har av förut såsom bidrag till kostnaderna för restaurering
av Vreta klosters kyrka beviljat anslag, 54,000 kronor, anvisat på extra
stat för år 1915 återstoden, 42,000 kronor.

44:o) I en till riksdagen den 10 juli 1914 avläten proposition, nr 231, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att för
utförande av nödiga reparationsarbeten å det i närheten av Vreta klosters
kyrka belägna klosterhuset anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av

10,000 kronor.

T sammanhang med det förslag om restaurering av Vreta klosters
kyrka, som av Eders Kungl. Maj:t förelädes 1913 års riksdag, uppkom även
frågan om dispositionen och iståndsättandet av det i Vreta klosters församling
på prästgårdens mark strax utanför kyrkogården belägna s. k.
klosterhuset. Enligt den i ärendet förebragta utredningen synes med
största sannolikhet äganderätten till detsamma tillkomma staten. Huset
användes för närvarande till sädesmagasin. Med anledning av ovanberörda
till 1913 års riksdag avlåtna framställning beviljade riksdagen för utförande
av ifrågavarande restaureringsarbete ett anslag av 54,000 kronor samt
anvisade därav på extra stat för år 1914 ett belopp av 12,000 kronor,
under villkor, att Vreta klosters församling bidroge till restaureringsarbetets
utförande med minst 35,000 kronor att tagas i anspråk för arbetet
före statsbidraget samt under de villkor i övrigt Eders Kungl. Maj:t kunde
finna skäl bestämma. 1 avseende å dessa villkor framhöll riksdagen särskilt,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

bland annat, att föreskrift borde meddelas därom, att klosterhuset icke
finge användas till ändamål, varav detsamma kunde taga skada. Dylik
förbindelse har nu också av vederbörande församlingar avgivits. Alldenstund
ifrågavarande byggnad är i starkt behov av reparation och då vederbörande
församlingar förklarat, att de ej kunde åtaga sig några kostnader
för sådant ändamål, utan hellre avstode från förmånen att begagna klosterhuset,
samt då de i ärendet hörda myndigheterna emellertid ansett byggnaden
bäst skulle bevaras, om den toges i bruk för praktiskt ändamål,
har Eders Kungl. Maj:t nu äskat erforderliga medel för byggnadens istån dsättande.
Såsom av departementschefen framhålles, vore meningen, att nyttjanderätten
till densamma under vissa förutsättningar tills vidare skulle
upplåtas åt församlingarna.

Riksdagen har funnit de skäl, som anförts för nödvändigheten av ifrågavarande
restaureringsarbete, vara övertygande, och anser sig följaktligen
böra i huvudsak biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid vill riksdagen
framhålla, att såsom villkor för statsbidragets utgående torde böra fästas
föreskrift därom, att underhållsskyldigheten av ifrågavarande byggnad för
framtiden skall tillkomma vederbörande församlingar. Såsom av departementschefen
påpekas, skulle nyttjanderätten till byggnaden tills vidare
upplåtas åt församlingarna, och har riksdagen intet att invända mot att
en sådan anordning tills vidare vidtages under de förutsättningar, som av
departementschefen förordats. Riksdagen, som i övrigt icke haft något att
mot framställningen erinra, har följaktligen för utförande av nödiga reparationsarbeten
å det i närheten av Vreta klosters kyrka belägna klosterhuset
anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 10,000 kronor att utgå
under det villkor, att vederbörande församlingar åtaga sig klosterhusets
underhåll.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av
ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 omförmält, till hemmanet Björkö
nr 1, östergården, i Adelsö socken hörande, å nordvästra delen av ön
Björkö i Mälaren beläget jordområde anvisa på extra stat för år 1915 ett
belopp av 4,500 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för inköp
av ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 omförmält, till hemmanet
Björkö nr 1, östergården, i Adelsö socken hörande, å nordvästra delen av
ön Björkö i Mälaren beläget jordområde anvisat på extra stat för år 1915
ett belopp av 4,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

Uppsala universitet.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en lärare i symbolik vid universitetet i Uppsala med den undervisningsoch
examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes, beviljat
på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,500 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till materiell
m. in. för det praktisk-teologiska övningsinstitutet vid universitetet i Uppsala
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 300 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot framställningen i fråga,
har alltså till materiell m. m..för det praktisk-teologiska övningsinstitutet vid
universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av
300 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels för ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, i
huvudsaklig överensstämmelse med framlagda ritningar och kostnadsförslag,
bevilja ett anslag av 993,000 kronor, att för ändamålet användas jämte av
Uppsala läns landsting och från Uppsala universitets sida till förfogande
ställda medel, med iakttagande att, därest behållning uppkommer å det
belopp, som beräknats för arbetets utförande, denna behållning skall anses
hava uppstått å de från olika håll lämnade tillskotten i förhållande till
deras storlek,

dels av ovannämnda anslag på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp
av 150,000 kronor,

dels ock medgiva, att till utvidgning av det akademiska sjukhusets
tomt må från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord till universitetet
utan ersättning upplåtas ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 nämnt,
å företedd planritning utmärkt område av tillhopa en hektar 1,2 ar, under
villkor ej mindre att, sedan de delar av sagda område, som nu tillhöra
kronoparken Åsen och slottsjorden, blivit genom universitetets försorg var
för sig i behörig ordning kartlagda och å marken avrösade, vederbörande

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kartor med tillhörande handlingar överlämnas till domänstyrelsen och
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län, än även att den genom
ifrågavarande område nu löpande rid- och gångvägen på universitetets bekostnad
flyttas västerut i gränsen av området.

Till en början torde höra erinras därom, att det akademiska sjukhuset
i Uppsala tillhör Uppsala universitet. Förmedelst egna och av staten
anslagna medel har emellertid universitetet ej mäktat bringa detta sjukhus
till stånd och giva det dess nuvarande omfattning, utan hava såväl Uppsala
stad som Uppsala läns landsting medverkat vid sjukhusets uppförande
och utvidgning.

De behov, som det framlagda förslaget till ny- och ombyggnad vid
akademiska sjukhuset avser att fylla, äro Huvudsakligen följande: ökat utrymme
å de medicinska och kirurgiska avdelningarna; särskild avdelning
för barnsjukdomar; utvidgning av ekonomibyggnaden; den polikliniska
sjukvårdens och undervisningens intima anslutning till övriga sjukvårdsanstalter
och undervisningsanordningar; samt över huvud rikare och bättre
möjligheter för den medicinska forskningens och den medicinska undervisningens
tillfredsställande bedrivande. Det avsedda byggnadsförslaget
omfattar förändring av gamla sjukhusbyggnaden, ny paviljong för polikliniker
och röntgenavdelning samt enskilda rum för medicinska avdelningen,
ny paviljong för pediatriska avdelningen, ny paviljong för kirurgiska avdelningen,
ny badavdelning, till- och ombyggnad av gamla ekonomibyggnaden,
vartill komma vissa uppvärmnings- och ventilationsanordningar, lös
inredning och inventarieutrustning in. in. Kostnadsberäkningarna sluta
på en summa av 1,868,000 kronor. Från denna summa har man att
draga dels ett belopp av 775,000 kronor, vilket belopp Uppsala läns landsting
under vissa villkor beslutat att som räntefritt lån ställa till Uppsala
universitets förfogande för ifrågavarande ändamål, dels ock ett belopp av

100,000 kronor, varmed Regnellska donationsnämnden beslutat bidraga till
kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag. Återstoden, 993,000 kronor,
utgör sålunda det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade statsbidraget.

För erforderlig utvidgning av sjukhusets nuvarande tomtområde hemställer
Eders Kungl. Maj:t om riksdagens medgivande, att ett visst område
må från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord under vissa villkor
utan ersättning upplåtas till universitetet för ifrågavarande ändamål.

Det är synnerligen betydande anspråk, som genom det föreliggande
förslaget ställas på statens medverkan för förbättrande av en utav de större
sjukvårdsinrättningarna i vårt land. Av den i ärendet förebragta, omfattande
och noggranna utredningen har riksdagen emellertid blivit övertygad
om behovet av en utvidgning och förbättring av akademiska sjuk Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 8 höft. (Nr 8.) 5

Riksdagens skrivelse Nr 8.

husets byggnader i Uppsala, därvid riksdagen särskilt beaktat den omständigheten,
att det här är. fråga om en institution, som avser att tjäna
ej endast den praktiska läkarvården, utan även den medicinska undervisningen
och den vetenskapliga forskningen. Det förslag, som nu föreligger,
har, vad angår ritningar och planläggning av den ifrågasatta omorganisationen,
ej givit riksdagen anledning till erinringar, utan anser sig riksdagen
böra biträda detsamma.

Vad själva kostnaderna beträffar, har riksdagen ej kunnat underlåta
att fästa sin uppmärksamhet vid förhållandet mellan statens och landstingets
bidrag till kostnadssummans fyllande. Då riksdagen år 1899 beviljade
medel för till- och ombyggnad av akademiska sjukhuset, fann riksdagen,
att för då föreliggande förslag staten och landstinget borde i
ungefärligen lika mån bidraga till bestridande av de därför beräknade
kostnaderna, och frågan avgjordes i enlighet med riksdagens mening. Då
den nu föreliggande byggnadsfrågan behandlades av landstinget år 1912,
beslöt landstinget att till de då ifrågasatta byggnadsarbetena, som beräknades
draga en kostnad av 989,000 kronor, deltaga med tre fjärdedelar av
verkliga kostnaden, dock med högst 750,000 kronor samt 25,000 kronor
till utrustning av sjukhuslokalerna, tillhopa högst 775,000 kronor. Emellertid
blev sedermera, på framställning från universitetet, planen för byggnadsarbetena
väsentligen utvidgad och de beräknade kostnaderna stego i
samma mån, men någon höjning av de utav landstinget utfästa bidragen
ansågs då icke böra ifrågasättas. Som synes, skiljer sig sålunda proportionen
mellan statens och landstingets bidrag ej oväsentligt mot vad fallet
var år 1899, och har riksdagen med anledning härav haft under övervägande,
huruvida högre anslag borde söka erhållas från landstinget. År
1899, då staten och landstinget i ungefärligen lika mån bidrogo till kostnadssummornas
fyllande, avsågo emellertid de då beslutade förändringarna
i synnerhet tillgodoseende av sjukvårdens behov, varemot, såsom riksdagen
av den i ärendet förebragta utredningen funnit, den nu föreslagna utvidgningen
av sjukhuset väsentligen är avsedd att tillgodose den medicinska
forskningen och undervisningen, till följd varav särskilda anstalter
föreslagits, vilka ej skulle kommit i fråga vid ett lasarett, avsett endast
för länets sjukvårdsbehov. Då sålunda de särskilda behov, för vilkas tillgodoseende
staten bör ansvara, äro de starkaste, lärer, med fästat avseende
tillika å Uppsala läns landstings mindre starka ekonomiska bärkraft, några
fordringar på ökat bidrag från landstinget icke böra uppställas. Med
hänsyn härtill har riksdagen ej velat motsätta sig den fördelning av kostnaderna,
som av Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasättes, detta dock under
uttalande, att den nu tillämpade proportionen mellan statens och länets

Riksdagens skrivelse Nr 8.

bidrag ej må på något sätt anses bindande vid fördelning av kostnader
för i en framtid möjligen kommande ytterligare nybyggnadskrav. Riksdagen
vill ock framhålla, att riksdagen till fullo delar den av departementschefen
uttalade förväntan, att, därest det föreslagna byggnadsverket
bliver bragt till stånd, det kommer att dröja en avsevärd tid, innan universitetet
kan behöva framställa nya anslagsäskanden för sin sjukhusbyggnads
räkning.

Vad till sist tomtfrågan beträffar, har riksdagen intet att erinra mot
bifall till vad härutinnan föreslagits.

På grund av det sålunda anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, i
huvudsaklig överensstämmelse med framlagda ritningar och kostnadsförslag,
beviljat ett anslag av 993,000 kronor, att för ändamålet användas jämte
de av Uppsala läns landsting och från Uppsala universitets sida till förfogande
ställda medlen, med iakttagande, att, därest behållning uppkommer
å det belopp, som beräknats för arbetets utförande, denna behållning skall
anses hava uppstått å de från olika håll lämnade tillskotten i förhållande
till deras storlek;

dels av ovannämnda anslag på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp
av 150,000 kronor;

dels medgivit, att till utvidgning av det akademiska sjukhusets tomt
må från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord till universitetet utan
ersättning upplåtas ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 nämnt, å
företedd planritning utmärkt område av tillhopa en hektar 1,2 ar, under
villkor ej mindre, att, sedan de delar av sagda område, som nu tillhöra
kronoparken Åsen och slottsj orden, blivit genom universitetets försorg var
för sig i behörig ordning kartlagda och å marken avrösade, vederbörande
kartor med tillhörande handlingar överlämnas till domänstyrelsen och
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län, än även att den
genom ifrågavarande område nu löpande rid- och gångvägen på universitetets
bekostnad flyttas västerut i gränsen av området.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande ägt ruin, för anordnande
vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i
Uppsala av den i stadgan för medicinska examina föreskrivna undervisningskursen
i allmän kemi beviljat på extra stat för år 1915 dels till arvode åt
en lärare vid kursen 2,500 kronor, dels ock till höjning av institutionens
anslag till materiell in. in. 1,000 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med yad för innevarande år ägt rum, till höjning
av materiellanslaget för anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,000 kronor.

51:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande ägt rum, till arvode åt
en biträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala beviljat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 3,000 kronor.

52:o) På grund av Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1908 — 1914 ägt rum, till förstärkande
av lär arkrafter na i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra
stat för år 1915 anvisat ett anslag av 2,000 kronor.

53:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1911 — 1914 ägt rum, anvisat på
extra stat för år 1915 såsom bidrag till arvode åt en assistent å akademiska
sjukhusets i TJppsala röntgenavdelning med den tjänstgöring, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ett anslag av 1,500 kronor, under villkor
att för ifrågavarande assistents avlöning ett lika stort belopp för samma
år utgår från akademiska sjukhusets stat.

54:o) Sedan 1913 års riksdag dels för anställande under ytterligare
sex år vid universitetet i Uppsala av lektorer i tyska, franska och engelska
språken med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes,
beviljat ett anslag av 54,000 kronor att användas till årliga
arvoden å 3,000 kronor åt envar av nämnda lektorer, dels ock av detta
anslag på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 9,000 kronor, har
Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av omförmälda, redan beviljade
anslag anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av 9,000 kronor.

Riksdagen har av det för anställande vid universitetet i Uppsala av
lektorer i tyska, franska och engelska språken utav 1913 års riksdag beviljade
anslaget å 54,000 kronor anvisat på extra stat för år 1915 ett
belopp av 9,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till arvode åt
infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska inom seminariet
för slaviska språk vid universitetet i Uppsala bevilja för år 1915 ett extra
anslag av 500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

På grund av vad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen
anföres, har riksdagen till arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar
i ryska inom seminariet för slaviska språk vid universitetet i
Uppsala beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 500 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
arvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala med åliggande att biträda
professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av
undervisnings- och examinationsskyldigheten i hans ämnen enligt de
närmare bestämmelser, som av Eders Kung]. Maj:t meddelas, beviljat på
extra stat för år 1915 ett belopp av 3,500 kronor, med villkor, att, därest
vederbörande lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall minskas,
så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i
Uppsala anvisa för år 1915 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som på grund av den i ärendet förebragta utredningen
funnit behovet av ifrågavarande anslag ådagalagt, har till upprätthållande
av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala anvisat
på extra stat för år 1915 ett belopp av 1,000 kronor.

58:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska seminariet vid universitetet i Uppsala och
den därmed förbundna övningsskolan beviljat på extra stat för år 1915
ett anslag av 7,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till avlöning åt
ett kvinnligt räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet i
Uppsala samt till inköp av materiell för seminariet anvisa för år 1915 ett
extra anslag å 1,500 kronor.

Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår, äro av det
äskade beloppet, 1,500 kronor, 1,000 kronor avsedda till avlöning åt det
kvinnliga räknebiträdet och 500 kronor till anskaffande av en första uppsättning
av materiell. Avsikten med anställande av ifrågavarande skrivbiträde
är närmast att befria de studerande från att vid seminariearbetet
nedlägga alltför mycken tid på rent mekaniskt arbete. Riksdagen, som

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till fullo insett den stora vikten av en grundlig utbildning för blivande
statistiska tjänstemän och som för sin del är övertygad om den betydelse
för en sådan utbildning, som ligger i behandling och bearbetning av
statistiskt primärmaterial, har väl ansett ett underlättande för de studerande
av det rent mekaniska arbetet vara behövligt, men har å andra
sidan funnit, att denna lättnad icke bör i sådan utsträckning genomföras,
att de studerande därigenom befrias från varje ingående sysslande med
dylikt arbete. Härigenom skulle nämligen otvivelaktigt det mål, den statistiska
undervisningen vid universiteten vill ernå, delvis förfelas. Med
hänsyn härtill har riksdagen ansett, att åtskilligt av det arbete, som vore
avsett för ifrågavarande skrivbiträde, skulle kunna läggas på de studerande
själva, och att sålunda anslaget för ifrågavarande ändamål kan minskas
till 500 kronor.

I fråga om anslag till materiell för statistiska seminariet har riksdagen,
som finner behovet av detta anslag ådagalagt, velat fästa uppmärksamheten
på den av dåvarande departementschefen i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1914 framkastade tanken, att en viss garanti mot
slösande med förbrukningsmateriell skulle kunna vinnas, om deltagarna i
seminariearbetet, vilka plägade uppgå till 20—30, ålades att erlägga någon
mindre avgift såsom ersättning för sådan materiell.

På grund av vad ovan anförts har riksdagen till statistiska seminariet
vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp
av 1,000 kronor, därav 500 kronor till anskaffande av undervisningsmateriell.

60:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
uppehållande av övningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi
vid universitetet i Uppsala på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag
av 1,500 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till beredande
av medel för uppförande i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
B) Till materiell m. m., av anslag till växtbiologiska institutionen
höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 1,000 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl tala för ett understödjande från statens
sida av en institution, för vars tillkomst universitetet huvudsakligen
har att tacka enskilt mecenatskap, har till beredande av medel för uppförande
i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till ma -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

teriell m. m., av anslag till växtbiologiska institutionen höjt det ordinarie
anslaget till nämnda universitet med 1,000 kronor.

I enlighet med detta beslut har det ordinarie anslaget till Uppsala
universitet, nu 837,442 kronor, ökats med 1,000 kronor till 838,442 kronor.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, till avlöning
åt en assistent vid meteorologiska observatoriet i Uppsala samt till
bestridande av löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av
2,000 kronor.

63:o) Sedan riksdagen år 1913, på därom av Eders Kungl. Maj:t gjord
framställning, till arvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
solarforskningen anställd assistent vid den fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala beviljat ett anslag av 7,500 kronor, därav på
extra stat för år 1914 anvisats ett belopp av 1,500 kronor, har Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av omförmälda, redan beviljade
anslag på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

Riksdagen har av redan beviljat anslag till arvode åt en för biträde
vid arbetet med den internationella solarforskningen anställd assistent vid
den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat
för år 1915 ett belopp av 1,500 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att av det år 1912
till uppförande av en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala beviljade anslaget å 532,463 kronor anvisa på extra stat
för år 1915 det återstående beloppet eller 178,463 kronor.

Sedan 1912 års riksdag, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med
uppgjorda, av överintendentsämbetet gillade ritningar och förslag av en
ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Uppsala beviljat
ett anslag av 532,463 kronor, och samtidigt på extra stat för år
1913 anvisat ett belopp av 90,000 kronor, har riksdagen på extra stat för
år 1914 av berörda anslag anvisat ytterligare 264,000 kronor eller sålunda
tillhopa 354,000 kronor.

Riksdagen har av det för uppförande av en ny byggnad för zoologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala av 1912 års riksdag beviljade an -

40 Riksdagens! skrivelse Nr 8.

slaget å 532,463 kronor anvisat på extra stat för år 1915 återstoden,
178,463 kronor.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande
vid universitetet i Uppsala av undervisning i bokföring enligt de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, beviljat
på extra stat för år 1915 ett anslag av 600 kronor.

66:o) Sedan 1913 års riksdag, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, för tillbyggnad till och ändrad inredning i
universitetets i Uppsala biblioteksbyggnad samt erforderlig utrustning därstädes,
i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,
beviljat ett belopp av 599,000 kronor och därav på extra stat för
år 1914 anvisat ett anslag av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu
föreslagit riksdagen att av det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra
stat för år 1915 ett belopp av 200,000 kronor.

Riksdagen har i följd härav av det år 1913 beviljade anslaget för
tillbyggnad till och ändrad inredning i Uppsala universitets biblioteksbyggnad
samt för erforderlig utrustning därstädes anvisat på extra stat för år 1915
ett belopp av 200,000 kronor.

67:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till Uppsala
universitets bibliotek anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 10,000
kronor.

68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen vidare, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
utgivande av Uppsala universitets årsskrift anvisat på extra stat för år
1915 ett belopp av 5,000 kronor.

69:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels medgivit,
att gymnastikläraren och biträdande gymnastikläraren vid universitetet
i Uppsala må för år 1915 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
med följande belopp: gymnastikläraren 910 kronor, därav 410
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, samt biträdande gymnastikläraren
250 kronor arvode; dels för bestridande av berörda avlönin^sförbättringar
på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,160 kro -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

nor; dels beträffande gymnastikläraren föreskrivit såsom villkor för åtnjutande
av ifrågavarande avlöningsförbättring, att han icke må med med
sin tjänst förena annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, så framt ej
kanslern för rikets universitet, uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att tjänstebefattningen ej må anses inverka binderligt för tjänstgöringen
vid universitetet, finner befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas.

70:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt utgivande
i tryck av Carl von Linnés brev bevilja för år 1915 ett extra
anslag av 5,000 kronor.

På därom av Eders Ivungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1906
års riksdag till utgivande i tryck av Carl von Linnés brev 33,848 kronor
och anvisade därav på extra stat för år 1907 ett belopp av 17,000 kronor,
varefter 1907 års riksdag på extra stat för år 1908 anvisade återstoden,
16,848 kronor.

Såsom av utredningen framgår, har sedan 1906 års anslag beviljades,
återfunnits en högst betydande del av Linnés korrespondens, som före
sistnämnda tidpunkt var okänd. För utgivande av dessa nyfunna brev
har det hittills av riksdagen för ändamålet anvisade anslaget visat sig
otillräckligt och avser Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning att
bereda medel härtill. Riksdagen, som icke har något att erinra mot förslaget,
har emellertid velat uttala önskvärdheten av att de ytterligare krav,
som kunna komma att för enahanda ändamål göras gällande, må åtföljas
av en beräkning av de sannolika kostnaderna för brevsamlingens utgivande.

Riksdagen har alltså för fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés
brev på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 5,000 kronor.

Lunds universitet.

71:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en lärare i symbolik vid universitetet i Lund med den undervisningsoch
examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes, å extra
stat för år 1915 uppfört ett anslag av 1,500 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt ledaren av den civilrättsliga delen av den propedeutiska undervisningsBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 6

Riksdagens skrivelse N:o 8.

kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund beviljat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 750 kronor.

73:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nya byggnader för de medicinska och obstetriskgynekologiska
avdelningarna m. m. bevilja ett anslag av högst 812,000
kronor, att användas i den mån motsvarande belopp av landstingets anslag
å enahanda summa för ändamålet tages i anspråk och under den kontroll,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, samt att härav på extra
stat för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

Till en början vill riksdagen erinra därom, att den sjukvårdsinrättning,
där den kliniska undervisningen i Lund försiggår, tillhör Malmöhus läns
landsting. En förutsättning för denna undervisnings bedrivande därstädes
har emellertid varit det ekonomiska stöd, som universitetet och staten
lämnat landstinget i fråga om sjukvårdsinrättningarna.

De byggnadsföretag, för vilka medel nu äskas, avse lokaler för de
medicinska och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna, byggnad för ångcentral
m. m. samt nödiga ändringar i nuvarande köks- och tvättavdelningar.
Kostnaderna för de föreslagna nybyggnaderna uppgå till en
summa av 1,624,000 kronor; härav har Malmöhus läns landsting beslutit
för ändamålet anslå hälften eller 812,000 kronor, och den andra hälften
begäres nu av statsmedel.

De krav, som uppställas på de nuvarande sjukvårdsinrättningarnas
förbättring och ändamålsenligare utrustning, medföra högst betydande utgifter.
Emellertid synes av den i ärendet gjorda utredningen tydligt
framgå, att de ifrågasatta nybyggnaderna äro från såväl den egentliga
sjukvårdens som den kliniska undervisningens synpunkt i hög grad av
behovet påkallade.

Beträffande de uppgjorda ritningarna och de byggnadsförslaget avseende
kostnadsberäkningarna har riksdagen icke funnit något att erinra.

Då 1901 års riksdag anslog medel såsom bidrag till kostnaderna för
vissa nybyggnader och ändringsarbeten m. m. vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar,
fördelades den då erforderliga summan lika på staten och
landstinget. Den då tillämpade proportionen mellan statens och landstingets
kostnader har nu också följts. Riksdagen har visserligen funnit
anledning ifrågasätta, huruvida icke det av statsmedel äskade beloppet
skulle kunna något nedsättas. Emellertid har riksdagen vid granskning
av det föreliggande byggnadsförslaget funnit, att en betydande del av
kostnaderna betingas av utrymmen, som äro direkt avsedda för den medi -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

cinska undervisningens behov och som ej fylla något särskilt sjukvårdsändamål,
och då vid sådant förhållande universitetet har ett stort intresse
av att den föreslagna tillbyggnaden kommer till stånd, har riksdagen funnit
principen om lika fördelning av kostnaderna mellan staten och länet
även denna gång kunna med fog tillämpas.

Enligt det för sjukvårdsinrättningarna gällande reglementet är medicinska
fakulteten vid universitetet tillförsäkrad för undervisningen behövligt
kliniskt material. På grund av den ekonomiska samverkan, som råder
mellan staten och landstinget i fråga om förevarande länet tillhöriga sjukhus,
har riksdagen velat framhålla önskvärdheten av att någon rubbning
i gällande bestämmelser om sjukvårdsinrättningarnas upplåtande för klinisk
undervisning icke må äga rum, och synes för ernående av fullgod garanti
härför vid anslagets utanordnande av Eders Ivungl. Maj:t höra fästas villkor
av innehåll, att den vid universitet förekommande kliniska undervisningen
skall allt framgent bedrivas vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen såsom bidrag till täckande
av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nya byggnader för de medicinska och obstetrisk-gynekologiska
avdelningarna m. m. beviijat ett anslag av högst 812,000 kronor,
att användas i'' den mån motsvarande belopp av landstingets anslag å enahanda
summa för ändamålet tages i anspråk och under den kontroll, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, samt att härav på extra stat
för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m.,
under rubriken: medicinska fakulteten, upptagna arvodet åt läraren i
psykiatri från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,000 kronor eller
med 500 kronor samt för ändamålet öka det ordinarie anslaget till nämnda
universitet med 500 kronor.

Då riksdagen funnit den begärda anslagsökningen vara av behovet
påkallad, har riksdagen för beredande av höjning av det i utgiftsstaten för
universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m., under rubriken:
medicinska fakulteten, upptagna arvodet åt läraren i psykiatri från dess
nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,000 kronor, ökat det ordinarie anslaget
till nämnda universitet med ett belopp av 500 kronor.

I enlighet med detta beslut har det ordinarie anslaget till Lunds
universitet, nu 719,166 kronor, ökats med 500 kronor till 719,666 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande
av den i stadgan angående medicinska examina föreskrivna undervisningskursen
i allmän kemi vid universitetet i Lund uppföra på extra stat för
år 1915 dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,500 kronor, dels ock
till materiell för densamma 500 kronor, eller tillhopa 3,000 kronor.

För anordnande av ifrågavarande undervisningskurs i allmän kemi
vid universitetet i Lund har riksdagen beviljat på extra stat för vart och
ett av åren 1909—1914 dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,000
kronor, dels ock till materiell för densamma 500 kronor. Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande framställning avser sålunda en ökning av avlöningen
åt ifrågavarande lärare till 2,500 kronor eller med 500 kronor.

Då de för anslagsökningen i utredningen förebragta skälen synas
beaktansvärda och då vidare, enligt vad riksdagen inhämtat, undervisningsskyldigheten
för omförmälde lärare i det närmaste fördubblats, anser sig
riksdagen böra biträda Eders Kungl. Maj:ts framställning och har förty
för anordnande av den i stadgan angående medicinska examina föreskrivna
undervisningskursen i allmän kemi vid universitetet i Lund uppfört på
extra stat för år 1915 dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,500
kronor, dels ock till materiell för densamma 500 kronor, eller tillhopa
3,000 kronor.

76:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit,
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande
av kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet
i Lund beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,500
kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1911—1914 ägt rum, såsom bidrag
till arvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund kliniker
inrättade röntgenlaboratoriet med den tjänstgöring, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes, anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,500
kronor, under villkor, att Malmöhus läns landsting med lika stort belopp
bidrager till ifrågavarande assistents avlöning.

78:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode åt en
biträdande lärare i medicin vid universitetet i Lund anvisat på extra stat
för år 1915 ett anslag av 3,000 kronor, med villkor, att, därest denne

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lärare är innehavare av fast docentstipendium, arvodet skall minskas, så
att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag
till arvode åt en föreståndare vid den å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anordnade polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,000 kronor, under förutsättning
att Malmöhus läns landsting bidrager till avlöningen åt föreståndaren
med minst lika stort belopp samt att fullt lämplig person för
undervisningens meddelande finnes att tillgå.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av
radium åt fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja för
år 1915 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har för'' inköp av radium åt fysiologiska institutionen vid
universitetet i Lund på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av
3,000 kronor.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till arvode åt en föreståndare för en ortopedisk poliklinik vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund med den undervisningsskyldighet, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisa för år 1915 ett extra anslag av

1,500 kronor, under förutsättning att Malmöhus läns landsting bidrager
till avlöningen åt föreståndaren med minst lika stort belopp samt att fullt
lämplig person för undervisningens meddelande finnes att tillgå.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot framställningen, har följaktligen
såsom bidrag till arvode åt en föreståndare för en ortopedisk poliklinik
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund med den undervisningsskyldighet,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat
för år 1915 beviljat ett anslag av 1,500 kronor, under förutsättning att
Malmöhus läns landsting bidrager till avlöningen åt föreståndaren med
minst lika stort belopp samt att fullt lämplig person för undervisningens
meddelande finnes att tillgå.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m., Filosofiska
fakulteten, uppföra en professur i statistik med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med skyl -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dighet för tjänstens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom att
för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund med

7,500 kronor.

Frågan om upprättande av särskilda professurer i statistik vid universiteten
i Uppsala och Lund har av 1906 och 1907 årens riksdagar förehafts
till prövning med anledning av därom väckta motioner. Huvudsakligen
på grund av bristande utredning i ämnet ansåg sig emellertid riksdagen
då ej böra bifalla dessa framställningar. Sedermera beslöt 1909 års
riksdag upprättandet av en professur i ifrågavarande ämne vid Uppsala
universitet. Ehuru riksdagen icke vill bestrida, att även vid Lunds universitet
behov föreligger att få undervisningen i förevarande ämne på ett
mera tillfredsställande sätt tillgodosedd, har riksdagen likväl, såväl i betraktande
av de olika meningar, som gjort sig gällande med avseende på
professurens ämnesomfattning, som med hänsyn till de stora krav som för
närvarande från universitetens sida ställas på statskassan, ansett den begärda
nya professuren icke för närvarande böra inrättas. Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning har sålunda icke av riksdagen bifallits.

83:o) Sedan riksdagen år 1913 dels för anställande under ytterligare
sex år vid universitetet i Lund av lektorer i tyska, franska och engelska språken
med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
anvisat ett anslag av 54,000 kronor att användas till årliga arvoden
å 3,000 kronor åt en var av nämnda lektorer, dels ock av detta anslag
på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 9,000 kronor, har Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av omförmälda, redan beviljade
anslag, på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 9,000 kronor.

^Riksdagen har av det år 1913 beviljade anslaget till anställande vid
universitetet i Lund ‘av lektorer i tyska, franska och engelska språken anvisat
på extra stat för år 1915 9,000 kronor.

84:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
uppehållande vid universitetet i Lund av undervisning i slaviska sjoråk,
företrädesvis ryska, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,500
kronor.

85:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen vidare, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
arvode åt en lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda

Riksdagens skrivelse Nr 8.

professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av
undervisnings- och examinationsskyldigheten i hans ämnen enligt de närmare
bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, beviljat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 3,500 kronor, med villkor, att, därest vederbörande
lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet för undervisningen
skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000
kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten å det psykologiska laboratoriet vid universitetet i
Lund anvisa för år 1915 ett extra anslag av 750 kronor.

Med erinran, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten å
psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala, på sätt under punkt
57 här ovan anmäles, beviljat ett anslag av 1,000 kronor, har riksdagen,
som finner behovet av anslag för enahanda ändamål vid Lunds universitet
ådagalagt, till uppehållande av verksamheten å det psykologiska laboratoriet
vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av
750 kronor.

87:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen för avlönande av en föreståndare för universitetets
i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 4,000 kronor, med villkor, att, därest vederbörande
föreståndare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

88:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad ägt rum för åren 1906—1914, till arvode
åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar beviljat på extra
stat för år 1915 ett belopp av 500 kronor.

89:o) Sedan riksdagen år 1913, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, av en ny byggnad
för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning
m. m. beviljat ett anslag av tillhopa 438,160 kronor och därav på extra
stat för år 1914 anvisat ett belopp av 140,000 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit riksdagen att av förenämnda, redan beviljade anslag
anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av 150,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har av det år 1913 beviljade anslaget å 438,160 kronor
till ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte
inredning m. m. anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 150,000
kronor.

90:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av undervisning i entomologi och vård av de entomologiska samlingarna
vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1915 ett
belopp av 3,000 kronor, att utgå under förutsättning att fullt lämplig
person för tjänstgöringens bestridande tinnes att tillgå.

91:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, för
anordnande vid universitetet i Lund av undervisning i bokföring enligt de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, anvisat
på extra stat för år 1915 ett belopp av 600 kronor.

92:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till materiell
m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat för år 1915
ett belopp av 10,000 kronor.

93:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till utgivande
av Lunds universitets årsskrift beviljat på extra stat för år 1915
ett anslag av 5,000 kronor.

94:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
materiell för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet i
Lund beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

95:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1915 anvisat dels till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 800 kronor, dels ock

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till gottgörelse åt ett biträde vid institutets bibliotek, utöver därför redan
från anslaget till biblioteket utgående belopp, ett anslag av 700 kronor,
tillhopa 1,500 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till reparation
av den av professorn E. G. Muller hittills bebodda bostadslägenheten vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet samt införande av elektrisk belysning
i båda boställsvåningarna för professorer vid institutet m. m., allt
enligt uppgjort förslag, på extra stat för år 1915 bevilja ett anslag av
7,165 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till reparation
av den av professorn E. G. Muller hittills bebodda boställslägenheten
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet samt införande av elektrisk
belysning i båda boställsvåningarna för professorer vid institutet
m. in., allt enligt uppgjort förslag, på extra stat för år 1915 beviljat ett
anslag av 7,165 kronor.

97:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1915 beviljat dels
till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän kemi

2,500 kronor, dels ock till materiell vid kemiska institutionen 1,500 kronor,
tillhopa 4,000 kronor.

98:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1915 anvisat dels
till arvode åt biträdande lärare i medicin 3,000 kronor, dels till arvode
åt biträdande lärare i kirurgi 8,000 kronor, dels ock till uppehållande av
assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset i Stockholm 600 kronor, tillhopa
6,600 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av ett
röntgeninstrumentarium för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet anvisa
för år 1915 ett extra anslag å 3,026 kronor.

Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår,
är det röntgeninstrumentarium, vartill medel anvisades av 1899 års riksdag
och vilket var avsett till användning vid klinikerna å serafimerlasarettet,
numera förbrukat. För närvarande tillgodoses medicinska klinikens
behov förmedelst röntgeninstitutet vid serafimerlasarettet, ett förhållande,
som från undervisningens synpunkt måste anses otillfredsställande. Kiks Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 7

Riksdagens skrivelse Nr 8.

(lagen, som finner behovet av ett särskilt röntgeninstrumentarium för medicinska
kliniken ådagalagt, har följaktligen till inköp av ett röntgeninstrumentarium
för medicinska kliniken vid serajimerlasarettet anvisat på extra
stat för år 1915 ett anslag å 3,026 kronor.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp af
ett elektro-kardiografiskt instrumentarium för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till inköp
av ett elektro-kardiografiskt instrumentarium för medicinska kliniken vid
ser ajimerlasar ettet anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 3,000
kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av
en apparat för röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet
bevilja för år 1915 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till inköp
av en apparat för röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet
på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 1,100 kronor.

102:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 ägt rum, för beredande av
tillgång till ett belopp av 2,400 kronor att, lika fördelat mellan anatomiska
och histologiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
användas till avlönande av nödigt arbetsbiträde vid en var av
nämnda institutioner beviljat, utöver de för ändamålet tillgängliga, å ordinarie
stat uppförda avlöningsmedlen för en preparator, 1,650 kronor,
på extra stat för år 1915 ett anslag av 750 kronor.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av
10 studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska
institution anvisa för år 1915 ett extra anslag av 2,800 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till inköp
av 10 studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska
institution anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,800
kronor.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels å ordinarie
stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra ett kvinnligt
tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska institutionen med en avlöning

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgö ringspenningar
och 150 kronor ortstillägg, och med rätt till två ålderstillägg till lönen,
vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.

dels vid bifall härtill bestämma, att det i nämnda stat uppförda anslaget
till bekostande av teckningar i vetenskapliga ändamål, nu 1,500
kronor, nedsättes till 700 kronor,

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten höja
det ordinarie anslaget till karolinska institutet med 800 kronor,

dels föreskriva, att beträffande ifrågavarande biträde skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse de allmänna villkor och bestämmelser,
som genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912 stadgats att gälla för å
vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar,
ävensom att biträde, som vid den nya befattningens tillkomst
å ordinarie stat har anställning vid karolinska institutet och antages till
biträde å stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till
godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid institutet,
dels ock medgiva, att de biträdet i fråga tillkommande ålderstilläggen
må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget
: ålderstillägg.

Behovet av ifrågavarande tekniska biträde synes riksdagen ådagalagt
liksom ock behovet torde få anses vara av permanent natur. På grund av
beskaffenheten av ifrågavarande befattning har riksdagen visserligen funnit
önskvärt, om löneregleringskommittén hade lämnats tillfälle att yttra sig
över tjänsten ifråga, men med anledning av vad i statsrådsprotokollet anföres
till stöd för framställningen som ock med hänsyn till de upplysningar
riksdagen i övrigt förskaffat sig, har riksdagen ej velat motsätta
sig befattningens inrättande. Riksdagen vill dessutom åberopa sitt beslut
år 1912 angående uppförande å karolinska institutets stat av ett kvinnligt
tekniskt biträde vid det kliniska laboratoriet å Serafimerlasarettet.

I fråga om den del av förslaget, som avser, att biträde, som vid den
nya befattningens tillkomst å ordinarie stat har anställning vid karolinska
institutet och antages till biträde å stat, skulle äga att för åtnjutande av
löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig
anställning vid institutet, har riksdagen intet att erinra. Riksdagen
som ej heller i övrigt funnit anledning till anmärkning mot framställningen
har följaktligen dels å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet uppfört ett kvinnligt tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska
institutionen med en avlöning av 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550
kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, och med rätt
till två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor, efter respektive 5

Riksdagens skrivelse Nr 8.

och 10 års tjänstgöring; dels bestämt, att det i nämnda stat uppförda anslaget
till bekostande av teckningar i vetenskapliga ändamål, nu 1,500 kronor,
nedsåttes till 700 kronor; dels för genomförande, av ifrågavarande
förändringar i staten höjt det ordinarie anslaget till karolinska institutet
med 800 kronor; dels föreskrivit, att beträffande ifrågavarande biträde
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse de allmänna villkor och bestämmelser,
som genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912 stadgats att
gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks orh myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar, ävensom att biträde, som vid den nya befattningens
tillkomst å ordinarie stat har anställning vid karolinska institutet
och antages till biträde a stat, äger att för tillgodonjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning
vid institutet; dels ock medgivit, att de biträdet i fråga tillkommande
ålderstilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels på ordinarie
stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra en andra vaktmästarbefattning
vid patologisk-anatomiska institutionen, vilken befattnings
innehavare skall vara skyldig att tillika bestrida vaktmästargöromålen vid
institutets rättsmedicinska institution, dels föreskriva, att bemälde vaktmästare
skall åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma övriga
vaktmästare vid institutet, och vara underkastad de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, dels ock lör ifrågavarande
vaktmästarbefattnings inrättande höja det ordinarie anslaget till
karolinska mediko-kirurgiska institutet med 1,200 kronor.

Då behovet av den föreslagna vaktmästartjänsten å patologisk-anatomiska
institutionen lärer genom utredningen i ärendet få anses styrkt,
har riksdagen dels å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppfört en
andra vaktmästarbefattning vid patologisk-anatomiska institutionen, vilken
befattnings innehavare skall vara skyldig att tillika bestrida vaktmästargöromålen
vid institutets rättsmedicinska institution; dels föreskrivit, att
bemälda vaktmästare skall åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma
övriga vaktmästare vid institutet, och vara underkastad de för
dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, dels
ock för ifrågavarande vaktmästarbefattnings inrättande höjt det ordinarie
anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet med 1,200 kronor,

1 enlighet med riksdagens under punkterna 104 och 105 anmälda
beslut har det ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska instr -

Riksdagens skrivelse Nr 8. 53-

tutet, nu 319,285 kronor, ökats med sammanlagt 2,000 kronor till 321,285
kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande
av en kylanläggning i de inom karolinska mediko-kirurgiska institutets
patologisk-anatomiska institution belägna likbodarna anvisa för år 1915
ett extra anslag av 5,328 kronor.

På grund av den till stöd för framställningen förebragta utredningen;
har riksdagen för anordnande av en kylanläggning i de inom karolinska
mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska institution belägna likbodarna
på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 5,328 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anskaffande
av skåp och skåpbord för patologisk-anatomiska museet vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,981
kronor.

På grund av vad i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 förekommer
till stöd för framställningen, har riksdagen för anskaffande av
skap och skåpbord för patologisk-anatomiska, museet vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 4,981
kronor.

108:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställninghar
riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för vetenskapliga
arbeten å ett patologiskt-anatorniskt laboratorium vid Sabbatsbergs
sjukhus anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,400 kronor.

109:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för
karolinska mediko-kirurgiska institutet beviljat på extra stat för år 1915:
dels till arvoden åt en föreståndare för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet
5,000 kronor, åt en biträdande läkare därstädes 3,000 kronor och
åt en amanuens därstädes 1,500 kronor dels ock till materiell m. m. för
röntgeninstitutet 3,000 kronor, således tillhopa 12,500 kronor.

110:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad för de senare åren ägt rum, för
upprätthållande av den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande
undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker
under den tid av år 1915, då de ordinarie lärarna vid institutet icke om -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

besörja nämnda undervisning och sjukvård, anvisat på extra stat för år
1915 ett anslag av 1,500 kronor.

11 l:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska
klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år 1915 ett
belopp av 2,000 kronor.

112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till arvode åt
en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets obstetriska klinik
vid allmänna barnbördshuset anvisa för år 1915 ett extra anslag av 2,000
kronor.

Den förevarande framställningen är betingad av behovet av en ökning
av läkarkrafterna vid allmänna barnbördshuset. För nämnda sjukhus,
vilket har att fylla en dubbel uppgift av dels sjukvårdsinrättning och dels
undervisningsanstalt, hava genom av riksdagen år 1909 beviljade medel
nya byggnader blivit uppförda, och har i samband därmed anslaget för
bestridande av barnbördshusets driftkostnader blivit höjt. Med hänsyn till
utvidgningen av sjukhuset inrättades år 1912 en ny underläkarbefattning,
motsvarande den förut å sjukhusets obstetriska klinik befintliga amanuensbefattningen.
Emellertid framhölls av vederbörande departementschef redan
vid frågan om inrättande av denna underläkarbefattning, att underläkaren
sannolikt komme att bliva alltför mycket belastad med arbete och att
lättnad i en eller annan form därför måste beredas honom. Denna förmodan
vann också bekräftelse, i det att mycket snart härefter krav gjordes
gällande på förbättring av undervisningen och sjukvården förmedelst
tillökning av läkarkrafterna genom anställande av en ny amanuens. Sedan
ärendet genomgått en noggrann behandling, därvid särskilt löneregleringsko
mmittén ägnat frågan en ingående utredning, har Eders Kungl. Maj:t
i nu förevarande framställning framlagt förslag om anslag till en amanuens
vid sjukhusets obstetriska klinik.

Den i ärendet förebragta grundliga utredningen har, enligt riksdagens
förmenande, ådagalagt önskvärdheten av att en ökning av läkarkrafterna vid
barnbördshuset snart kommer till stånd, varvid främst den å sjukhuset
anställde underläkaren synes böra beredas lindring i det arbete, som för
närvarande åligger honom. Visserligen har under ärendets förberedande
behandling en viss tveksamhet gjort sig gällande, huruvida icke från synpunkten
av de å barnbördshuset intagna kvinnornas behov av den bästa
möjliga omvårdnad anställande av en eller ett par examinerade barn -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

morskor vore att föredraga framför en ökning; av läkarnas antal. Emellertid
har den av löneregleringskommittén förebragta utredningen givit vid
handen, att denna utväg ej borde tillgripas, utan att inrättande av en
amanuensbefattning bäst fyllde det föreliggande behovet av förstärkande
av sjukvården. Riksdagen har vid sådant förhållande funnit sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts framställning och har följaktligen till arvode åt
en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets obstetriska klinik
vid allmänna barnbördshuset anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag
av 2,000 kronor.

113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1915 anvisat dels till eu
pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
2,900 kronor dels ock till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
4,175 kronor under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms
stad för polikliniken tillskjuter enahanda belopp för år 1915.

114:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode
åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik för öron-,
näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år
1915 ett belopp av 2,000 kronor.

115) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa för år
1915 på extra stat dels till arvode åt en amanuens vid karolinska medikokirurgiska
institutets syfilidologiska klinik vid sjukhuset S:t Göran 2,000
kronor, dels ock till arvode åt en andra amanuens vid samma klinik 1,000
kronor, tillhopa 3,000 kronor.

Till arvode åt en amanuens vid ifrågavarande klinik har riksdagen
under en följd av år på extra stat anvisat medel. För åren 1913 och
1914 har anslaget utgått med 2,000 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu
äskat anslag till arvode åt ytterligare en amanuens vid samma klinik.
Detta förslag torde vara att betrakta som en följd av de ökade skyldigheter
i avseende å läkarvården vid sjukhuset S:t Göran, vilka karolinska
institutet måst ikläda sig i och med erhållandet av större rättigheter beträffande
undervisnings meddelande vid sjukhuset.

Riksdagen, som icke haft något att anmärka mot framställningen, har
på extra stat för år 1915 anvisat dels till arvode åt en amanuens vid
karolinska mediko-kirurgiska institets syfilidologiska klinik vid sjukhuset S:t

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Göran 2,000 kronor, dels ock till arvode åt en andra amanuens vid samma
klinik 1,000 kronor, tillhopa 3,000 kronor.

116:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen att medgiva, att
för inköp, enligt framlagt förslag, av apparater och instrumenter för tandläkarinstitutets
tandfyllningsavdelning må av de å studie- och examensavgifterna
för år 1914 uppkommande överskottsmedlen användas högst
3,881 kronor 73 öre.

Enligt riksdagens beslut skola kostnaderna för tandläkarinstitutet i
första hand bestridas med elevernas avgifter. Sedan utav dessa elevavgifter
högst 14,000 kronor tagits i anspråk för vissa institutets ändamål, inlevereras
överskottet, därest sådant uppstår, till statsverket, som sålunda kan
sägas få sina kostnader för institutet minskade med motsvarande belopp.
Den föreliggande framställningen avser medgivande av rätt att få använda
ifrågavarande överskottsmedel till inköp av särskild materiell för institutets
tandfjdlningsavdelning, och då, såvitt av utredningen framgår, behovet av
ökad materiellutrustning gjort sig kännbart och förslaget i övrigt synes
vara väl grundat, har riksdagen intet att häremot erinra.

Riksdagen har alltså medgivit, att för inköp, enligt framlagt förslag,
av apparater och instrumenter för tanläkarinstitutets tandfyllningsavdelning
må av de å studie- och examen savgifterna för år 1914 uppkommande
överskottsmedlen användas högst 3,881 kronor 73 öre.

Serafimerlasarettet.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att å åttonde huvudtiteln
under anslagstiteln: serafimerlasarettet, med benämning: inrättningen
för sjukas behandling med elektricitet, uppföra det för närvarande
å sjätte huvudtiteln under anslagstiteln: inrättningen för sjukas behandling
med elektricitet och galvanism, i riksstaten upptagna ordinarie anslaget
å 750 kronor.

Mot bifall till vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har följaktligen medgivit, att å åttonde huvudtiteln under anslagstiteln:
serafimerlasarettet, med benämning: inrättningen för sjukas behandling
med elektricitet, uppföres det för närvarande å sjätte huvudtiteln
under anslagstiteln: inrättningen för sjukas behandling med elektricitet och
galvanism, i riksstaten upptagna ordinarie anslaget å 750 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Gemensamma universitetsändamål.

118:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av
klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater på extra stat för
år 1915 anvisat ett anslag av 6,000 kronor att användas enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

119:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för år 1915 på extra stat beviljat
ett anslag av 10,000 kronor.

120:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra stat för år 1915
anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

121:o) 1913 års riksdag har till anordnande av repetitionskurser för
äldre barnmorskor och till beredande, så vitt ske kunnat, av fri bostad eller
hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under den tid, de genomgå dessa
kurser, anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit riksdagen att under förändrad
rubrik »fortbildningskurser för barnmorskor» för ifrågavarande ändamål på
extra stat för 1915 anvisa enahanda belopp.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen, har till
anordnande av fortbildningskurser för barnmorskor och till beredande, så
vitt ske kan, av fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under
den tid, de genomgå dessa kurser, på extra stat för år 1915 anvisat ett
anslag av 2,000 kronor.

122:) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm bevilja — utBihang
till senare riksdagens protokoll 19H. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 8

Riksdagens skrivelse Nr 8.

över till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor —
ett extra anslag för år 1915 av 70,000 kronor.

För innevarande år är för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag
av 66,221 kronor. Den nu föreslagna förhöjningen har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och har riksdagen följaktligen för uppehållande av
verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm beviljat — utöver
till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor -— på
extra stat för år 1915 ett anslag av 70,000 kronor.

F. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels föreskriva,
att från och med år 1915 må av de vid statens normalskola för flickor
inflytande inskrivnings- och terminsavgifterna, vilkas storlek bestämmes av
Eders Kungl. Maj:t, uttagas till expenser högst 15,000 kronor samt till
hyresersättningar och hyresbidrag högst 11,000 kronor; ävensom att vad
därefter återstår av berörda elevavgifter skall användas till förräntning och
amortering av läroanstaltens skulder, dels ock medgiva, att från och med
sagda år den hyresersättning, som tillkommer rektorn vid högre lärarinneseminariet,
därest fri bostad ej av honom åtnjutes, må utgå med 2,000
kronor årligen.

Vad i avseende å inskrivnings- och terminsavgifternas användning till
expenser, hyresersättningar och hyresbidrag föreslagits, har ej givit riksdagen
anledning till erinran.

Beträffande åter frågan om höjning av rektors hyresersättning från
honom nu tillkommande 1,700 kronor till 2,000 kronor vill riksdagen erinra
därom att, såsom i statsrådsprotokollet framhålles, riksdagen år 1912
då samma äskande förelåg, ansåg tillräckliga skäl ej föreligga för förslaget
om höjningen, vadan framställningen ej heller av riksdagen bifölls. Riksdagen,
som ej finner, att de skäl, som nu förebragts, givit anledning till
ändring av den utav riksdagen år 1912 hävdade uppfattningen, kan således
ej bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Riksdagen för alltså anmäla, dels att riksdagen föreskrivit att från och
med år 1915 må av de vid statens normalskola för flickor inflytande inskrivnings-
och terminsavgifterna, vilkas storlek bestämmes av Eders Kung].

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Maj:t, uttagas till expenser högst 15,000 kronor samt till hyresersättningar
och hyresbidrag högst 11,000 kronor, ävensom att vad därefter återstår
av berörda elevavgifter skall användas till förräntning och amortering
av läroanstaltens skulder;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag, att från och med år 1915
den hyresersättning, som tillkommer rektorn vid högre lärarinneseminariet,
därest fri bostad ej av honom åtnjutes, må höjas från 1,700 kronor till

2,000 kronor årligen, icke av riksdagen bifallits.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna
sådan ändring i de för högre lärarinneseminariet gällande avlöningsbestämmelserna,
att vikarie å lektors- och adjunktstjänst skall, därest han avlagt
de examina och prov, som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarebefattning
vid allmänt läroverk, åtnjuta från och med ingången av
år 1914 arvode å 2,700 kronor, eljest arvode å 2,300 kronor,

dels ock för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1915 anvisa:

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet............... kronor 11,800: —

» stipendier ........................................................................... * 750: —

» expenser................................................................................. * 1,000:

» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier » 15,000: —

» förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser » 3,000: —

» uppehållande av den valfria fjärde årskursen ......... » 3,000: —

» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning.................................................................... » 3,000:

» undervisning i träslöjd.................................................... >_300:

eller tillhopa kronor 37,850: —

I följd av beslut av 1913 års riksdag utgå arvodena för extra ordinarie
ämneslärare vid de allmänna läroverken från och med år 1914 med
förhöjda belopp så att till extra ordinarie ämneslärare, vilken avlagt akademisk
examen, som medför rätt att söka lärarbefattning vid allmänt läroverk,
och därtill genomgått provårskurs, skall utgå ett årligt arvode av
2,700 kronor samt att till extra ordinarie lärare, som icke fullgjort sålunda
stadgade villkor, skall utgå ett årligt arvode av 2,300 kronor. Då likställighet
i avlöningshänseende bör råda mellan vikarier å ämneslärartjänster
vid allmänna läroverk och vid högre lärarinneseminariet, anser sig riksdagen
böra biträda framställningen i denna del.

I avseende å den äskade ökningen av anslaget till uppehållande av
hushållskolans verksamhet från 8,500 kronor till 11,800 kronor har riksdagen
med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen ansett sig
böra bifalla densamma.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Till arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier har Eders
Kungl. Maj:t begärt en ökning från 11,000 kronor till 15,000 kronor eller
med 4,000 kronor. Denna anslagsökning, som avser fyllnadsarvoden till
vikarierande lärare, vilka vikariera för på grund av sjukdom tjänstlediga ordinarie
lärare, synes riksdagen vara väl högt beräknad. Med hänsyn dels
till att för ändamålet under åren 1910—1913 i medeltal utgått ungefär

1,000 kronor för år dels ock till den jämförelsevis fåtaliga lärarpersonalen
vid högre lärarinneseminariet — uppgående från och med år
1914 till 27 personer — synes, även om i betraktande tages ovanberörda
ökning av vikariatsarvodets storlek, höjningen kunna begränsas till 2,500
kronor, och anslaget till arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier
i dess helhet sålunda sättas till 13,500 kronor.

Riksdagen, som i fråga om övriga anslagsäskanden icke haft något
att erinra, har alltså dels godkänt sådan ändring i de för högre lärarinneseminariet
gällande avlöningsbestämmelserna, att vikarie å lektors- och
adjunktstjänst skall, därest han avlagt de examina och prov, som erfordras
för behörighet till ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk, åtnjuta
från och med ingången av år 1914 arvode å 2,700 kronor, eljest
arvode å 2,300 kronor, dels ock för högre lärarinneseminariet på extra
stat för år 1915 anvisat:

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet..........

» stipendier............................................................................

» expenser..................................................................................

» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier
> förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser

» uppehållande av den valfria fjärde årskursen............

» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

kronor 11,800
» 750

► 1,000

• 13,500

> 3,000

- 3,000

teckning..

undervisning i träslöjd

3,000

300

eller tillhopa kronor 36,350: —

Statens läroverk.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att, med upphävande
av bestämmelsen att chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen skola förordnas
för viss tid, dels godkänna den av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 förordade staten för läroverksöverstyrelsen
och de av honom föreslagna villkoren och bestämmelserna
för åtnjutande av i sagda stat upptagna avlöningsförmåner samt för till -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lärapning av staten höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 16,600 kronor; dels bestämma, att envar,
som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande tillträder
befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig
nyssnämnda villkor och bestämmelser; dels medgiva, att ålderstilläggen
för de å läroverksöverstyrelsens stat upptagna befattningshavarna må utgå
av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
dels ock föreskriva, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen, som
vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot
av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med
vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
dels godkänt stat för läroverksöverstyrelsen, slutande på 78,950 kronor;
dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för läroverksöverstyrelsen
stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare skola
gälla vissa närmare angivna villkor och bestämmelser;

dels för tillämpning av staten höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 16,600 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara
pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å läroverksöverstyrelsens stat
upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock föreskrivit, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen,
som vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot
av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med
vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

Riksdagens skrivelse AV 8.

126:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1907—1914 ägt rum, till arvode
åt en amanuens hos läroverksöverstyrelsen på extra stat för år 1915 anvisat
ett belopp av 1,500 kronor.

127:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande
år ägt rum, till inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran och skolhygien samt undervisning i
musik och husligt arbete på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av

5,000 kronor.

128:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för
biträde vid utförande av vaktmästargöromålen hos läroverksöverstyrelsen på
extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 1,000 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande
av ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen anvisa för år 1915 extra anslag av
dels 1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning för tiden
den 1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels ock 6,800 kronor till
gäldande av hyra för tiden den 1 oktober 1914 —den 30 september 1915,
tillhopa 8,200 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till förhyrande
av ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen på extra stat för år 1915
anvisat anslag av dels 1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning
för tiden den 1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels
ock 6,800 kronor till gäldande av hyra för tiden den 1 oktober 1914—
den 30 september 1915, tillhopa 8,200 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande
av medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna läroverken
upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på de
särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höja
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för beredande
av medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna
läroverken upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på
de särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för upprättande
från och med den 1 juli 1915 av en adjunktstjänst vid högre allmänna
läroverket i Sundsvall höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag är att betrakta som en följd
av 1913 års riksdags beslut om högre allmänna läroverkets i Sundsvall
utvidgning med ett latingymnasium och den nu föreslagna adjunktstjänsten
ingår i planen för latingymnasiets successiva överflyttande på
statsverket.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen för upprättande från och
med den 1 juli 1915 av en adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket
i Sundsvall höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

3.000 kronor.

I enlighet med riksdagens under punkterna 125, 130 och 131 anmälda
beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
nu 5,827,328 kronor, ökats med 48,600 kronor till 5,875,928 kronor.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till arvoden åt
extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken bevilja för
år 1915 ett extra anslag av 310,000 kronor.

Det belopp, som till dylika arvoden är uppfört på extra stat för år
1914, uppgår till 285,500 kronor. Det för år 1915 behövliga anslaget för
samma ändamål skulle enligt läroverksöverstyrelsens utredning belöpa sig
till 284,800 kronor; emellertid är denna överstyrelsens beräkning gjord
under förutsättning av bifall till av överstyrelsen äskade 18 nya ordinarie
lärartjänsters inrättande från och med ingången av år 1915. Då nu Eders
Kungl. Maj:ts förslag, såsom av punkten 130 här ovan framgår, går ut på
upprättande under sistnämnda år av endast 8 nya ordinarie befattningar,
erfordras en ökning i antalet extra lärare med 10. Med anledning härav
föreslår nu Eders Kungl. Maj:t en ökning av ifrågavarande anslag till

310.000 kronor.

Riksdagen, som icke har något mot Eders Kungl. Maj:ts framställning
att erinra, har i följd härav till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1915 beviljat
ett anslag av 310,000 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels medgivit,
att utöver de ordinarie första lärarinnor och lärarinnor vid statens

Riksdagens skrivelse Nr 8.

samskolor å stat tillkommande löneförmånerna må för år 1915 till följande
av nämnda befattningshavare såsom tillfällig löneförbättring utgå
ett belopp av: för första lärarinnan i första lönegraden 50 kronor, för
lärarinna i första lönegraden 350 kronor och för lärarinna i andra lönegraden
50 kronor, av vilka belopp 2/3 skola anses utgöra lön och 1/3 tjänstgöringspenningar,
ävensom att till extra ordinarie ämneslärarinnor må
utöver redan stadgade arvoden för samma år utgå tilläggsarvoden till ett
belopp av 200 kronor för var och en sådan med full formell kompetens
samt 400 kronor för varje dylik lärarinna utan berörda kompetens, dels
ock för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för tillfällig löneförbättring
åt ifrågavarande ordinarie lärarpersonal anvisat å extra stat för
år 1915 ett belopp av 10,665 kronor.

134:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till undervisning
i slöjd vid de allmänna läroverken från 18,000 kronor till 24,000
kronor eller med 6,000 kronor.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt teckningslärare vid de allmänna läroverken bevilja på extra stat
för år 1915 ett anslag av 20,000 kronor.

Till nämnda ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat på
extra stat ett belopp av 15,500 kronor.

Av den lämnade utredningen har riksdagen funnit behovet av den
begärda ökningen av förevarande anslag ådagalagt; och får riksdagen förty
anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 20,000 kronor.

136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år
1915 beviljat ett anslag av 4,900 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva, att till
skolläkare vid allmänt läroverk må såsom ersättning för honom i nämnda
egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut av statsmedel och
av läroverkets ljus- och vedkassa utgående arvodet, utgå ytterligare ett
belopp, motsvarande 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket
närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål anvisa på extra stat för
år 1915 ett belopp av 25,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande år anvisat
ett belopp av 24,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra emot den begärda ökningen
i anslaget, har alltså medgivit, att till skolläkare vid allmänt läroverk må
såsom ersättning för honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom
det redan förut av statsmedel och av läroverkets ljus- och vedkassa
utgående arvodet, utgå ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för
varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge, samt för
detta ändamål anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 25,000 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för upprätthållande
under år 1915 vid högre realläroverket i Göteborg och vid högre
latinläroverket därstädes av provårskurser för blivande lärare vid de allmänna
läroverken beviljat, utöver de å det ordinarie anslaget till praktisk
utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken tillgängliga medlen,
på extra stat för år 1915 ett belopp av 8,950 kronor.

139:o) Riksdagen har för vartdera av åren 1913 och 1914 anvisat ett
extra anslag å 2,000 kronor till anställande genom läroverksöverstyrelsens
försorg och enligt de närmare bestämmelser, som av densamma meddelades,
av undersökningar rörande munhygien vid de allmänna läroverken.

Enligt den plan för dessa undersökningar, som framlades av överstyrelsen,
skulle undersökningarna fördelas på förslagsvis 3 år och draga
en sammanlagd kostnad av 6,000 kronor.

Nu har emellertid Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för
slutförande genom läroverksöverstyrelsens försorg och enligt de närmare
bestämmelser, som av densamma meddelas, av undersökningar rörande
munhygien vid de allmänna läroverken bevilja för år 1915 ett extra anslag
av 2,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen, har
följaktligen för slutförande genom läroverksöverstyrelsens försorg och enligt
de närmare bestämmelser, som av densamma meddelas, av undersökningar
rörande munhygien vid de allmänna läroverken på extra stat för
år 1915 anvisat ett anslag av 2,700 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande
av en svensk kurs i klassisk fornkunskap i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet den 14
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 9

Riksdagens skrivelse Nr 8.

maj 1914 framlagda grunderna på extra stat för år 1915 bevilja ett belopp
av högst 6,700 kronor.

Eders Kungl.i Maj:ts förevarande framställning avser anvisande av
medel till anordnande av en studiekurs, förlagd huvudsakligen till Rom,
vars syftemål skulle vara att bereda tillfälle åt dem, som vid universiteten
studera klassiska språk, att i sin ordinarie studiekurs inrymma en tid,
under vilken de, handledda av fackmän, kunde förlägga sina studier i
ämnets reala delar till några av den klassiska fornforskningens viktigaste
platser. Den föreslagna kursen, vilken är avsedd att omfatta omkring 4
månader skulle ingå som ett led i universitetsundervisningen, och deltagarnas
arbete skulle alltså till stor del behålla sin karaktär av universitetsstudier.
Utom åhörande av föreläsningar och deltagande i seminarieövningar,
skulle de studerande närvara vid demonstrationer av inskrifter,
konstföremål och andra fornlämningar samt deltaga i exkursioner till vissa
i forskningshänseende viktiga orter. Kontroll över att deltagarna verkligen
sökt tillgodogöra sig den lämnade undervisningen skulle övas genom de
mot slutet av kursen utav dess ledare hållna förhör. Ledningen av ifrågavarande
kurs skulle handhavas av en utav universitetskanslern utsedd
kompetent person, vilken vid sitt arbete skulle hava tillgång till en såsom
assistent anställd docent eller annan lämplig person.

Till kursens ledare skulle utgå ett belopp av 1,000 kronor, till biträde
åt ledaren 920 kronor; understöd till de deltagande studenterna
skulle fördelas på högst 8 personer med 500 kronor till varje, eller tillhopa
högst 4,000 kronor. Återstoden av de för ändamålet beräknade
kostnaderna å 6,698 kronor 60 öre utgör sålunda 778 kronor 60 öre, och
skulle detta belopp användas på följande sätt: till förhyrande av lokal för
föreläsningar, seminarieövningar och dylikt under uppehållet i Rom 453
kronor 60 öre, inköp av böcker 350 kronor samt frakt från och till
Sverige av böcker 75 kronor.

Om en universitetsprofessor skulle utses till ledare för kursen, angives
professor i klassisk arkeologi närmast vara lämpad att komma i
fråga. I så fall skulle någon vikarie för honom ej behöva förordnas. Åtskilliga
av denna professors lärjungar antagas nämligen komma att medfölja
kursen, och för övriga hans lärjungar skulle möjlighet att avlägga
tentamen kunna beredas antingen omedelbart före kursledarens avresa till
utlandet eller också efter hans återkomst därifrån. Undervisningen i ämnet
vid universitetet skulle komma att under tiden för kursens anordnande
inställas. Därest universitetsprofessor utsåges till kursledare, skulle hans
tjänstgöringsskyldighet under den tid, kursen varar, anses vara fullgjord
genom hans i samband med kursen utförda arbete. Han skulle följakt -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ligen vara berättigad att för ifrågavarande tid uppbära sina avlöningsförmåner
oavkortade. Likaledes skulle docentstipendiat, som förordnades till
ledare eller assistent, äga rätt att under kurstiden uppbära sitt docentstipendium.

Skulle annan professor än den i klassisk arkeologi eller annan statens
tjänsteman, t. ex. lärare vid allmänt läroverk, utses till kursledare, behövde
däremot vikarie för honom förordnas. Vore kursledaren icke universitetsprofessor
måste ersättning till honom utgå för förlorade avlöningsförmåner,
vilken ersättning kunde utgå av medel, över vilka Eders Kungl. Maj:t i
annan ordning disponerade.

Eders Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag är enligt riksdagens
uppfattning av betydande principiell räckvidd. Det ändamål, som genom
förslaget skulle tillgodoses, nämligen beredande av tillfälle för nuvarande
eller blivande lärare inom de klassiska ämnesgrupperna att fördjupa sina
studier genom direkta iakttagelser å några av de orter, där den antika
kulturen nådde sin högsta blomstring och där spåren av densamma äro
rikast och lättast tillgängliga, har hittills blivit i annan ordning tillgodosett.
Genom de resestipendier, som årligen utdelas bland läroverkslärare,
har möjlighet beretts för åtskilliga av de nuvarande lärarne i de klassiska
ämnena att bedriva mera ingående studier å området i fråga. Ett annat
värdefullt led i detta arbete synes ock, enligt vad av utredningen framgår,
de av lektorn J. Bergman, delvis med understöd av statsmedel, under en
följd av år anordnade feriekurserna hava varit. För de blivande lärarne
inom detta ämnesområde finnas ock vissa för universitetens lärjungar tillgängliga
resestipendier, som kunna tjäna ifrågavarande ändamål. För undervisningen
i de klassiska ämnena år sålunda sörjt på samma sätt som
för de Övriga ämnen eller ämnesgrupper, i vilka undervisning vid våra
statsuniversitet eller högre undervisningsanstalter meddelas.

Den nu föreliggande framställningen avser införandet av en väsentligt
förändrad form för undervisningens bedrivande inom den klassiska ämnesgruppen.
Utöver hittillsvarande anordningar skulle här särskilda till den
klassiska marken förlagda kurser komma till stånd, vilka skulle ingå såsom
ett direkt led i den akademiska undervisningen. Vederbörande professor
i klassisk arkeologi förutsättes komma att för en vårtermin nedlägga undervisningen
i sitt ämne vid universitetet samt, åtföljd av en assistent och
högst åtta stipendiater, förlägga sin huvudsakliga verksamhet till Rom,
där den akademiska undervisningen för terminen skulle bedrivas. Att en
så anordnad undervisning för det fåtal, som beredes tillfälle att deltaga i
densamma, kan komma att bliva både instruktiv och uppslagsgivande,
lärer visserligen få antagas. Men å andra sidan är det uppenbart, att ett

Riksdagens skrivelse Nr 8.

inslående på denna väg öppnar möjligheter till förryckande av undervisningen
vid våra statsuniversitet.

Betänkligheter mot de föreslagna kurserna hava ock ur dessa synpunkter
framkommit från såväl ledaren för de hittillsvarande feriekurserna
som ock från åtminstone en av medlemmarna i ett av våra statsuniversitets
humanistiska sektioner. Enligt vad som framgår av handlingarna i
ärendet avstyrkte professorn vid Uppsala universitet E. Hj. Psilander vid
humanistiska sektionens sammanträde den 12 november 1913 den föreliggande
framställningen och yttrade därvid bland annat följande: »Förslaget
innebär en desorganisation av den akademiska undervisningen, som icke
bör kunna tillåtas, ett fåtals ingrepp i den rättighet till undervisning, som
varje vid universitetet närvarande student äger att få av vid universitetet
anställd lärare.» Och vid sammanträde den 2 mars 1914, då sektionen
hade att avgiva yttrande över en av lektorn Bergman till Eders Kungl.
Maj:t gjord framställning angående samma kursers anordnande, formulerade
Psilander sin uppfattning i bland annat följande ordalag: »Lektor Berg man

har enligt min mening tydligt ådagalagt, att anordningen av djdika
kurser under pågående läsetermin är förbunden med ofrånkomliga svårigheter
och att ett under det ordinarie arbetsåret kringvandrande universitet
innebär ett försök till desorganisation av universitetsundervisningen — —
—. Vad de klassiska studierna kunna vinna på dylika resor synes mig
vara väsentligen uppfyllt genom en kortare feriekurs, som även medgiver
kompetenta läroverkslärare möjlighet att deltaga; speciellare och djupare
studier torde bättre tillgodoses genom deltagande i den vetenskapliga
undervisning, som utländska institut med större resurser redan anordnat
i Rom. Medel till deltagande i denna finnas redan i de icke få allmänna
resestipendier för studerande, till vilka studerande av de klassiska språken
i tävlan med andra må göra sig kompetenta. Sådana framtidsmål som
upprättandet av ett svenskt arkeologiskt institut i Rom bör, om det innebär
något önskvärt, realiseras genom enskilt mecenatskap, icke genom
kostnader för den svenska staten.»

Redan de här framförda uppfattningarna synas riksdagen böra mana
till synnerlig varsamhet vid prövandet av det nu framställda anslagskravet.
Men ännu bestämdare betänkligheter måste resas mot detsamma med hänsyn
till de konsekvenser, i fråga om kostnader för det akademiska undervisningsväsendet,
vartill ett beviljande av anslaget i fråga kan komma att
leda. Föredragande departementschefen förklarar sig visserligen ej kunna
tillägga denna invändning någon större betydelse. De klassiska ämnenas
natur skulle vara sådan, att studierna av desamma äro långt mer än beträffande
andra ämnen beroende av att kunna bedrivas fullt systematiskt

Riksdagens skrivelse Nr 8.

och under sakkunnig ledning. Riksdagen känner sig emellertid ej övertygad
därom, att icke målsmännen för åtskilliga andra undervisningsämnen
med lika goda skäl kunna framställa liknande anspråk med hänsyn till
sina ämnesområden. Riksdagen hänvisar i sådant avseende på uttalanden
från två av medlemmarna av humanistiska sektionen vid Lunds universitet.
Professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria E. H. G. Wrangel
tillstyrkte vid sektionens sammanträde den 9 januari 1914 här avhandlade
framställning bland annat »under den förhoppning att även andra likställda
ämnen, särskilt konsthistorien, även skola framdeles komma i åtnjutande
av liknande förmåner». Och professorn i historia S. Clason tillstyrkte
det framlagda förslaget, under framhållande av »att idkare även
av andra vetenskapsgrenar inom sektionen för sin utbildning äro oavvisligt
i behov av studieresor och i följd därav även förtjänta av liknande understöd.
För historikerns utbildning äro till och med arkivresor oundgängliga».
För flere andra ämnen torde med samma rätt anspråk på förmåner
av nu nämnd beskaffenhet kunna framställas.

Med hänsyn sålunda dels till de betänkligheter med avseende på den
akademiska undervisningens förryckande, vilka framställts mot förslaget i
fråga, dels ock till de konsekvenser i kostnadshänseende, vartill ett inslående
på denna väg kan komma att föra, har riksdagen funnit sig icke
kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.

Privatläroverk.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja anslaget
till högre goss- och samskolor från dess nuvarande belopp, 170,000 kronor,
till 190,000 kronor eller med 20,000 kronor.

Då äskandet om förhöjt anslag till ifrågavarande skolor är att betrakta
som en följd av den utav 1913 års riksdag beslutade höjningen av
arvodena åt extra och vikarierande lärare, har riksdagen höjt anslaget till
högre goss- och samskolor från dess nuvarande belopp, 170,000 kronor,
till 190,000 kronor eller med 20,000 kronor.

I enlighet med detta beslut har det gemensamma reservationsanslaget
till privatläroverken, nu 670,000 kronor, höjts med 20,000 kronor till

690,000 kronor.

142:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd
under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma, till anordnande
av utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisat på

Riksdagens skrivelse Nr S.

extra stat för år 1915 åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 21,600
kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 4,000
kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor, tillhopa
28,100 kronor.

143:o) Sedan riksdagen såsom bidrag till uppehållande av läroanstalten
vid August Abrahamsons stiftelse beviljat ett anslag av 38,500 kronor,
att i mån av tillgång av stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas, och
därav anvisat å extra stat för år 1913 ett belopp av 17,500 kronor samt
å extra stat för år 1914 ett belopp av 10,500 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit riksdagen att av ifrågavarande anslag anvisa på extra
stat för år 1915 återstoden, 10,500 kronor.

Riksdagen har av det till uppehållande av läroanstalten vid August
Abrahamsons stiftelse beviljade anslaget å 38,500 kronor anvisat på extra
stat för år 1915 återstoden, 10,500 kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd
för högre handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga
yrkesskola i Göteborg enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna
gott meddela, anvisa för år 1915 ett extra anslag av 3,700 kronor.

Såsom av punkt 145 här nedan inhämtas, har Eders Kungl. Maj:t
gjort framställning om anslag till ytterligare två handarbetslärarinneseminarier,
nämligen Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm
samt föreningen Handarbetets vänner och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm, och vill riksdagen här i ett sammanhang yttra
sig över frågan om anslag till samtliga nu omnämnda läroanstalter.

Liksom statsbidrag för närvarande utgår till läroanstalter, som hava
till uppgift utbildning i huslig ekonomi, finner riksdagen, att utbildningsanstalter
för lärarinnor i ett annat, med huslig ekonomi i visst avseende
besläktat ämne, nämligen handarbete, med lika fullt fog kunna göra anspråk
på ekonomiskt stöd från statens sida. Då nu emellertid framställningar
föreligga om beviljande av anslag till understöd åt icke mindre än
tre läroanstalter för utbildande av handarbetslärarinnor, synes nödvändigt,
att man med största varsamhet prövai’, i vad mån anstalter av ifrågavarange
art kunna anses vara förtjänta av understöd från det allmännas sida.
Givetvis måste nämligen göra sig gällande en viss farhåga att en överproduktion
av handarbetslärarinnor skulle följa av en åtgärd, som komme
att samtidigt bereda tre läroanstalter av förevarande slag den fastare ställning,
som understöd från statens sida är ägnat att medföra. Då emellertid,
såsom av utredningen framgår, detta icke synes vara att befara, och

Riksdagens skrivelse Nr 8.

då de ifrågavarande anstalterna i övrigt själas vara förtjänta av offentligt
understöd i sin verksamhet, har riksdagen ej velat motsätta sig bifall till
Eders Kungl. Maj:ts härutinnan gjorda framställningar.

De föreslagna beloppen hava ej givit riksdagen anledning till erinran.
Beträffande de bestämmelser för statsbidragens utgående, som Eders Kungl.
Maj:t skulle hava att meddela, förutsätter riksdagen, att, därest de äskade
anslagen beviljas, Eders Kungl. Maj:t vid medlens utanordnande fäster det
villkor, att ett av Eders Kungl. Maj:t prövat, lämpligt antal friplatser upprättas
vid en var av ifrågavarande läroanstalter.

Riksdagen har alltså till understöd för högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Norden/elts kvinnliga yrkesskola i Göteborg enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela, anvisat på extra
stat för år 1915 ett belopp av 3,700 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd
för dels Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm
samt dels föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må
finna gott meddela, anvisa för år 1915 för en var av nämnda läroanstalter
ett extra anslag av 3,700 kronor eller tillhopa 7,400 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under näst föregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla att riksdagen till understöd för dels Andrea
Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt dels föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela, på
extra stat för år 1915 anvisat för en var av nämnda läroanstalter ett
anslag av 3,700 kronor eller tillhopa 7,400 kronor.

146:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, på extra
stat för år 1915 beviljat ett anslag av 9,000 kronor.

147:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen till resestipendier och till studieunderstöd åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi
ävensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på
extra stat för år 1915 ett belopp av 2,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.
Kommunala mellanskof.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskolor från
dess nuvarande belopp, 200,000 kronor, till 300,000 kronor eller med

100,000 kronor.

Då behovet av den begärda anslagsökningen synes riksdagen av den
lämnade utredningen ådagalagt har riksdagen höjt det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskolor från dess nuvarande
belopp, 200,000 kronor, till 300,000 kronor eller med 100,000 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor under de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,200 kronor.

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen.

150:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna den
av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari
1914 förordade staten för folkskolöverstyrelsen och de av honom föreslagna
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i sagda stat upptagna
avlöningsförmåner samt för tillämpning av samma stat uppföra i riksstaten
under åttonde huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen
å 76,300 kronor;

dels bestämma, att en var, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i folkskolöverstyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de å folkskolöverstyrelsens stat
upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som
vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot
av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med
vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;
dels ock på extra stat för år 1915 anvisa

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen ...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000: —

» hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

hyresåret 1 oktober 1914—30 september 1915............ » 4,900:-

eller tillhopa kronor 11,400: —

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
dels godkänt stat för folkskolöverstyrelsen, slutande på 76,300 kronor;
dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för folkskolöverstyrelsen
stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare skola
gälla vissa närmare angivna villkor och bestämmelser;

dels för tillämpning av samma stat uppfört i riksstaten under åttonde
huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen å 76,300 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i folk skolöverstyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å folkskolöverstyrelsens stat
upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskrivit, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som
vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas vid
elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot i
överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning,
med vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;
dels och på extra stat för år 1915 anvisat
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.)

''4 Riksdagens skrivelse AV 8.

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen
i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000: —

» hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

hyresåret 1 oktober 1914-30 september 1915 » 4,900: —

eller tillhopa kronor 11,400: —

Lärarutbildning.

F olkskoleseminarier.

151:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förstärkande
av folkskoleseminariernas lärarkrafter med ämneslärare och övningsskollärare,
på sätt av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1914 angivits, till arvoden åt timlärare, till ersättning enligt
stadgade grunder åt övningslärare för utsträckt tjänstgöring ävensom
till ökning av de särskilda seminariernas årsanslag till materiell samt ved
och ljus m. m. höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till folkskoleseminarierna
från dess nuvarande belopp, 729,980 kronor, med 119,615
kronor till 849,595 kronor.

Med anledning av ett utav Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt
1913 års riksdag, bland annat, att till förstärkande av folkskoleseminariernas
lärarkrafter med 13 ämneslärare samt 12 lärare vid övningsskolorna,
till bestridande av ersättning enligt stadgade grunder till övnin^slärare
vid seminarierna för utsträckt tjänstgöring ävensom till beredande
av tillgång till ökning av de till materiell samt ved och ljus m. m. för
de olika seminarierna utgående årliga anslagen höja det under rubriken:
seminarier för folkskollärares bildande, i riksstaten å ordinarie stat uppförda
anslaget å 617,165 kronor, utöver vissa för folkskoleseminarierna i
Göteborg och Luleå särskilt beviljade belopp om tillhopa 46,750 kronor,
med 66,06o kronor samt i riksstaten uppföra detsamma under förändrad
benämning: folkskoleseminarierna, med 729,980 kronor.

Syftet med riksdagens beslut var huvudsakligen att möjliggöra den
förstärkning av seminariernas lärarkrafter samt att bereda den förbättring
i hjälpmedlen för studiearbetet, som voro behövliga för tillämpning av ny
undervisningsplan för ifrågavarande läroanstalter. Den nya undervisningsplanen
ä.r avsedd att träda i kraft från och med höstterminen 1914. Då
till följd härav flertalet av de nya anslagsbehoven komma att göra sig

Riksdagens skrivelse Nr 8.

gällande först från och med nämnda termin, voro i allmänhet de förutberörda
anslagshöjningarna såväl i Eders Kungl. Maj:ts proposition som i
riksdagens beslut, beräknade blott för senare delen av år 1914. Från och
med år 1915 komma emellertid nämnda anslagshöjningar att bliva behövliga
för helt år, till följd varav en motsvarande höjning av vederbörande
anslag från och med sistnämnda år är erforderlig.

Utom de anslagshöjningar, vilka äro att betrakta som en omedelbar
följd av 1913 års riksdags beslut i fråga om folkskoleseminarierna, äro
även i föreliggande framställning upptagna några mindre anslagskrav, vilka
ej voro angivna i Eders Kungl. Maj:ts proposition till sistnämnda års riksdag.
Mot dessa äskanden har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Riksdagen har följaktligen till förstärkande av folkskoleseminariernas
lärarkrafter med ämneslärare och övningsskollärare, på sätt av föredragande
departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 angivits,
till arvoden åt timlärare, till ersättning enligt stadgade grunder åt övningslärare
för utsträckt tjänstgöring ävensom till ökning av de särskilda
seminariernas årsanslag till materiell samt ved och ljus m. m. höjt det å
ordinarie stat uppförda anslaget till folkskoleseminarierna från dess nuvarande
belopp, 729,980 kronor, med 119,615 kronor till 849,595 kronor.

I enlighet med detta beslut har det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 880,205 kronor, ökats med 119,615
kronor till 999,820 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1915
bevilja till anordnande av parallellklasser vid seminarierna i Strängnäs,
Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Lund ett extra anslag av 70,825
kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen, på extra
stat för år 1915 beviljat till anordnande av parallellklasser vid seminarierna
i Strängnäs, Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Lund ett anslag av
70,750 kronor.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anordnande
av parallellklasser vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1914
och år 1915 samt till seminariets inflyttning och verksamhet i dess nya
lokaler bevilja för år 1915 ett extra anslag av 51,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till anordnande
av parallellklasser vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen
1914 och år 1915 samt till seminariets inflyttning och verksam -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

het i de nya lokalerna på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av

51,000 kronor.

154m) Eders Kung). Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att tillfällig löneförbättring må för år 1915 utgå till de ordinarie lärarna
och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm och
Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i
övriga städer. med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,
dels ock för bestridande av berörda löneförbättring anvisa för år 1915 ett
extra anslag av 14,400 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1913 års riksdag på extra stat för
år 1914 ett belopp av 11,300 kronor att utgå enligt ovan angiva grunder.
Den nu ifrågasatta ökningen är orsakad av att, på sätt av utredningen i
det under punkten 151 här ovan omförmälda ärende angående omorganisationen
av folkskoleseminarierna framgår, tolv nya lärartjänster, 7 avsedda
för manliga och 5 för kvinnliga lärarkrafter, äro ämnade att inrättas
vid de med vissa seminarier förenade övningsskolor. Under erinran, att
riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts i nämnda ärende framlagda förslag,
får riksdagen anmäla att riksdagen dels medgivit att tillfällig löneförbättring
må för år 1915 utgå till de ordinarie lärarne och lärarinnorna vid
folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm och Göteborg med 400
kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i övriga städer med
300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna; dels ock för bestridande
av berörda löneförbättring anvisat på extra stat för år 1915 ett
anslag av 14,400 kronor.

155:o) Sedan 1912 års riksdag till inköpande av ett område om 41,650
kvadratmeter av en under Uppsala domkyrka lydande, norr om Uppsala
stad belägen jord beviljat ett belopp av 52,063 kronor samt till uppförande
å sagda område av nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala i huvudsaklig
överensstämmelse med för ändamålet av arkitekten Axel Lindegren
uppgjorda och av överintendentsämbetet förordade ritningar och förslag
beviljat ytterligare ett belopp av 635,000 kronor eller sålunda tillhopa
687,063 kronor och därav på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp
av 200,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest tomtköpet
skulle komma till stånd och arbetet för den blivande anläggningen påbörjas
redan under ar 1912, av förhandenvarande tillgångar förskottera
för ändamålet nödiga medel, samt riksdagen därefter för ändamålet på
extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 300,000 kronor, har Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av ifrågavarande beviljade anslag

Riksdagens skrivelse Nr 8. 77

å 687,063 kronor anvisa på extra stat för år 1915 återstoden 187,063
kronor.

Riksdagen har av det till inköp av tomt samt till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala beviljade anslaget å 687,063
kronor anvisat på extra stat för år 1915 återstoden, 187,063 kronor.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inredning
och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Uppsala
ävensom till seminariets utrustning med undervisningsmateriell och böcker
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 75,900 kronor.

Riksdagen, som vid granskning av det i berörda statsrådsprotokoll
framlagda detaljerade kostnadsförslag funnit samma principer tillämpade,
vilka godtagits i fråga om inredning och möblering av seminarierna i
Växjö och Göteborg, har icke haft något att erinra mot framställningen
och har följaktligen till inredning och möblering av de nya byggnaderna
för folkskoleseminariet i Uppsala ävensom till seminariets utrustning med
undervisningsmateriell och böcker anvisat för år 1915 ett extra anslag av

75,900 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till uppförande
av gymnastikbyggnad samt tillbyggnad av lärohuset för folkskoleseminariet
i Strängnäs, ålit i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet av
arkitekten B. Almqvist uppgjorda ritningar och förslag, bevilja ett anslag
av 206,895 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp
av 70,000 kronor.

Sedan riksdagen år 1900 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte, efter
verkställd utredning, till riksdagen inkomma med förslag angående inrättande
inom Strängnäs stift av ett seminarium för utbildande av folkskollärare,
framlade Eders Kungl. Maj:t för 1901 års riksdag förslag, att riksdagen
måtte till uppförande av erforderliga byggnader för ett folkskollärarseminarium
i Strängnäs bevilja ett anslag av 218,000 kronor. Riksdagen
anförde, att en ej oväsentlig minskning av de beräknade byggnadskostnaderna
syntes kunna äga rum, då nämligen, enligt vad riksdagen
erfarit, undervisningen i gymnastik vid seminariet skulle utan avsevärd
olägenhet kunna förläggas till allmänna läroverkets i Strängnäs gymnastikbyggnad,
och nedsatte riksdagen på grund härav byggnadsanslaget med
39,500 kronor eller till 178,500 kronor. Frånsett emellertid den snart
uppkomna olägenheten för seminariet att hava en med allmänna läroverket
gemensam gymnastiklokal, hava svårigheterna för seminariet i avseende på
undervisningen i gymnastik numera ökats därigenom, att den omläggning

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av gymnastikundervisningen, som är en följd av den av förra årets riksdag
beslutade seminariereformen, medför en väsentlig ökning av timantalet,
vartill kommer att behovet av gymnastiktimmar dessutom ökats genom
den år 1912 inrättade studentklassen. Det föreliggande byggnadsförslaget
avser nu att fylla seminariets behov av gymnastiklokal, och har riksdagen,
som funnit en förbättring i förevarande hänseende av behovet påkallad, ej
haft något att erinra mot bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Det ifrågasatta byggnadsförslaget åsyftar emellertid huvudsakligen,
att, samtidigt därmed att gymnastikbyggnad anskaffas, en utvidgning och
förbättring av seminariets lokaler i övrigt skulle komma till stånd. Det
härutinnan uppgjorda utvidgningsprogrammet omfattar ny ritsal med modell-
och skuggrum, rum för metallslöjd, slöjdrum för övningsskolans
flickor, rum för den naturvetenskapliga undervisningen, bibliotek och läsrum
för eleverna, ett mindre lärarinnerum, ny toalettavdelning för eleverna
och övningsskolans lärjungar samt förvaringsrum för trädgårdsprodukter
ävensom ny vaktmästarebostad. Av den i ärendet förebragta utredningen
har riksdagen funnit behovet av de föreslagna utvidgningarna
ådagalagt och finner sig böra godtaga Eders Kungl. Maj:ts förslag även i
denna del.

Riksdagen, som i fråga om det föreliggande byggnadsförslaget icke
har något att erinra och som icke funnit kostnaderna för förslagets genomförande
giva anledning till anmärkning, har följaktligen till uppförande
av gymnastikbyggnad samt tillbyggnad av läroliuset för folkskoleseminariet i
Strängnäs, allt i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet av arkitekten
B. Almqvist uppgjorda ritningar och förslag, beviljat ett anslag av
206,895 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av

70,000 kronor.

158:o) Sedan riksdagen år 1913 beviljat ett anslag av 657,000 kronor
till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet av
arkitekten G. Améen uppgjorda ritningar och förslag, av erforderliga byggnader
för folkskoleseminariet i Lund samt därav på extra stat för år 1914
anvisat ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit
riksdagen att av förenämnda anslag på extra stat för år 1915 anvisa
ett belopp av likaledes 200,000 kronor.

Riksdagen har av det till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet
i Lund beviljade anslaget å 657,000 kronor anvisat på extra
stat för år 1915 ett belopp av 200,000 kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan på
proposition om anslag till uppförande av byggnader för ett nytt folk -

Riksdagens skrivelse Nr 8. 79

skoleseminarium i Norrland beräkna för sådant ändamål för år 1915 ett
extra anslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen meddelat,
att proposition i förevarande ärende ej kom me att avlåtas till den nu
samlade riksdagen och att i följd därav medel för berörda ändamål icke
behövde beräknas å 1915 års stat.

Med anledning härav påkallar Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning icke något riksdagens vidare yttrande.

160:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för år 1915 anvisat dels till underhåll och skötsel av trädgården
vid folkskoleseminanet i Luleå 1,000 kronor, dels ock till undervisning i
hygien i seminariet 100 kronor.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Karlstad och Umeå bevilja för år 1915 ett extra anslag av 6,000
kronor.

För innevarande år har riksdagen beviljat till bestridande av hyresbidrag
till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Umeå
och Kalmar ett anslag av 4,600 kronor, därav 1,200 kronor voro avsedda
för en var av rektorerna vid seminarierna i Linköping, Umeå och Kalmar
samt 1,000 kronor för rektor vid seminariet i Skara. Eders Kungl. Maj:t
har nu hemställt om hyresbidrag även för rektorn vid folkskoleseminariet
i Karlstad till ett belopp av 1,400 kronor.

Till en var av rektorerna vid seminarierna i Uppsala och Lund utgå
för närvarande, innan ännu de nya rektorsbostäderna därstädes bliva färdiga,
bidragen till hyreskostnader med 1,400 kronor. Under erinran härom
får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresbidrag till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad
och Umeå beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 6,000 kronor.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande
av vissa för folkskoleseminarierna i Linköping och Umeå erforderliga lokaler
samt till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler för nämnda
seminarier ävensom till avlönande av en övningsskollärarinna och av
lärarinnor i hushållsgöromål anvisa för år 1915 ett extra anslag av 21,000
kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till för -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hyrande av vissa för folkskoleseminarierna i Linköping och Umeå erforderliga
lokaler samt till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler för
nämnda seminarier ävensom till avlönande av en övningsskollärarinna och
av lärarinnor i hushållsgöromål på extra stat för år 1915 anvisat ett
anslag av 21,000 kronor.

163:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
Stockholms privata folkskollärarinneseminarium under år 1915 beviljat på
extra stat för samma år ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

164:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till Göteborgs
kvinnliga folkskoleseminarium under år 1915 beviljat på extra stat för
samma år ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas.

Småskoleseminarier.

165:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen beslutat öka det nu å ordinarie stat i riksstaten under
rubriken: bidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid seminarier för
småskollärares och småskollärarinnors bildande, uppförda förslagsanslaget
från 26,000 kronor till 36,000 kronor eller med 10,000 kronor samt i
riksstaten uppföra detsamma under förändrad benämning: avlöningsbidrag
till lärare vid småskoleseminarier.

Anordningar för lärares fortbildning.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att bevilja för år
1915 ett extra anslag av 15,000 kronor att användas enligt Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
fastställa, till understödjande av fortbildningskurser för lärare och lärarinnor
vid folk- och småskolor.

På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning beviljades första
gången av 1913 års riksdag på extra stat för år 1914 för ifrågavarande
ändamål ett belopp av 15,000 kronor. Riksdagen uttalade därvid såsom
sin åsikt, att de föreslagna kurserna syntes komma att väl fylla det behov
av ytterligare utbildning för undervisningens bedrivande i praktisk rikt -

Riksdagens skrivelse Nr S.

ning, som otvivelaktigt för större delen av folkskollärarkåren för närvarande
förefunnes. Då, enligt vad erfarenheten visat, dessa kurser vunnit
en stor anslutning och behovet av anslag härtill fortfarande föreligger,
har riksdagen, som icke funnit något att mot framställningen erinra, på
extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 15,000 kronor att användas
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Ivungl.
Maj:t kan finna gott fastställa, till understödjande av fortbildningskurser
för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor.

167:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till anordnande,
i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskriva, av fortbildningskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av

12,900 kronor.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd
för anordnande under år 19iö i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, av fortbildningskurser
i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom för lärare i ämnet vid folkskoleseminarierna
anvisa för år 1915 dels för dylika kurser vid Adelsnäs
trädgårdsskola ett extra anslag av 1,980 kronor, dels ock för liknande
kurser vid Norrlands trädgårdsskola ett extra anslag av 1,250 kronor, eller
tillhopa 3,230 kronor.

Med bifall till därom av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar
beviljade 1913 års riksdag dels till understöd för anordnande i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt
föreskriva, av fortbildningskurser i trädgårdsskötsel vid Adelsnäs trädgårdsskola
för folkskollärare ävensom för lärare i nämnda ämne vid rikets
folkskoleseminarier under år 1914 ett extra anslag av 1,300 kronor, dels
ock till understöd för anordnande under år 1914 vid Norrlands trädgårdsskola
i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde
finna lämpligt föreskriva, av kurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare
ävensom för lärare i nämnda ämne vid rikets folkskoleseminarier ett extra
anslag av 1,100 kronor.

Den nu av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagsökningen avser, vad
Adelsnäs trädgårdsskola beträffar, dels en ökning av elevstipendiernas antal
från 10 till 16 med ett belopp av 80 kronor för varje stipendium
dels en förhöjning med 200 kronor av det till kursernas anordnande an Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8j. 11

Riksdagens skrivelse Nr 8.

visade beloppet, samt ifråga om Norrlands trädgårdsskola en ökning av
stipendiebeloppen från 60 kronor till 80 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl tala för de föreslagna höjningarna
och i övrigt icke har något att erinra mot framställningen, har till understöd
för anordnande under år 1915 i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, av fortbildningskurser
i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom för lärare i ämnet vid
folkskoleseminarierna anvisat på extra stat för år 1915 dels för dylika
kurser vid Adelsnäs trädgårdsskola ett anslag av 1,980 kronor, dels ock
för liknande kurser vid Norrlands trädgårdsskola ett anslag av 1,250 kronor,
eller tillhopa 3,230 kronor.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till instruktör skur ser i simning och livräddning huvudsakligen avsedda
för folkskollärare och elever vid folkskoleseminarierna, anvisat å
extra stat tör år 1915 ett belopp av 1,200 kronor att utgå på de villkor
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

170:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt rektorer samt övriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott • föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,000
kronor.

171:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat
på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,200 kronor.

. 172:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 8,000 kronor.

173:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resesti -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

pendier åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor
och småskolor ävensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor
enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 3,000
kronor.

Folkskoleinspektionen.

174:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan på
proposition rörande omorganisation av folkskolinspektionen beräkna för
berörda ändamål en ökning av det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till arvoden åt folkskolinspek,törer från dess nuvarande belopp,

60,900 kronor, till 157,000 kronor eller med 96,100 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj
1914 avlåten proposition, nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta,

att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön i tre
lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor
och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar
Stockholms stad, därest han där är bosatt, samt till folkskolinspektör, vars
inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens
eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor;
skolande därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgår
till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel
skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd
därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt
att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med
300 kronor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner
;

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av år 1915
tillträder ordinarie befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att
underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må av Eders Kungl. Maj:t
tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid, dock
att i sistnämnda fall lönen skall minskas med 100 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr S.

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla
lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av
inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid
det högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den
mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver
en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå
för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre
belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer
med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt förberedande
av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter högst
3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie
stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900
kronor, å samma stat uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för år
1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

dels ock bestämma, att vad i särskilda med riksdagens medverkan
tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms
stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål
skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning, verkställd
av statens vederbörande folkskolinspektör.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
dels beslutat, att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön
i tre lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte
tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor 1,450 kronor och 1,600
kronor och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar
Stockholms stad, därest han är där bosatt, samt till folkskolinspektör,
vars inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens
eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500
kronor; skolande därvid iakttagas, att, så länge från landsting ersättning
utgår till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel
skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och
i följd därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad,
samt att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med
300 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels medgivit, att folkskolinspektörsbefattning ma av Edeis Kungl.
Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid,
dock att i sistnämnda fall den del av avlöningen, som motsvarar lönen,
skall minskas med 100 kronor;

dels godkänt villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande

avlöningsförmåner; o „

dels föreskrivit, att en var, som med eller efter ingången av ar 1915
tillträder befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta
sig sagda villkor och bestämmelser;

dels bestämt, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla lönen ,
i högsta lönegraden: dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen
är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid det
högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den mot det
högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver en
årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå för
skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp,
med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer
med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt för
beredande av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beiäknad efter
högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie
stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900
kronor, å samma stat uppfört ett förslagsanslag med titel: Till avlöning
m. in. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisat under riksstatens tionde huvudtitel a extra ^ stat för
år 1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,100 kronor;

dels ock bestämt, att vad i särskilda med riksdagens medverkan tillkomna
författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms
stads konsistorium av rekvisitioner a statsbidrag för folkimdervisnlågländ
amål skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning,
verkställd av statens vederbörande folkskolinspektör.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna
de av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari
1914 förordade grunderna för utgående av statsbidrag till avlönande av
lärare vid folkskolor och småskolor, dels ock öka det å ordinarie stat under
riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till lönetillskott

Riksdagens skrivelse Nr 8.

åt lärare vid folkskolor och småskolor från dess nuvarande belopp 11,700,000
kronor, till 16,400,000 kronor eller med 4,700,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
till ovanberörda, av departementschefen förordade grunder för utgående
av statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor, skall
fogas följande tillägg:

»För efter den 1 januari 1915 inrättad sådan lärarbefattning utgår
det stadgade statsbidraget endast försåvitt folkskolinspektören i distriktet,
innan beslut om befattningens inrättande fattats, vitsordat dess behövlighet
med hänsyn till skolväsendets intresse och tillstyrkt densamma».

Till stöd för sagda motion har av motionären anförts följande:

»Den ändring i förut gällande grunder för utgående av dylikt statsbidrag,
som sålunda föreslås, består däri, att skoldistrikten skulle till gäldande
av de i gällande kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkskolor
och småskolor fastställda avlöningsförmåner från och med år 1915
av statsmedel erhålla ett från nuvarande 2/3 till 9/io av den kontant utgående
minim ibegynnelselönen jämte ersättning för samtliga minimiålders -tillägg förhöjt årligt bidrag, och motiveras av 1913 års riksdags beslut
om indragning till statsverket av brännvinsförsäljningsmedlen och den
därvid såsom förutsättning för detta förslags genomförande betecknade
anordningen, att ersättning för de s. k. »kommunandelarne» borde beredas
därigenom att skoldistrikten erhölle sådan förhöjning av statsbidraget för
ifrågavarande ändamål.

Då statsbidraget sålunda ökats till 9/10 av nyssnämnda lönebelopp och
den återstående tiondelen, som av kommunerna skall bestridas, i många fall
torde motsvara — ja, i vissa fall t. o. m. understiga — den inkomst,
kommunen i skattehänseende har av befattningens innehavare, uppstår det
förhållandet, att kommunens verkliga utgift till avlöning åt lärare vid
folk- och småskolor utöver tillhandahållande av bostad och vedbrand i
många fall blir ingen och i vissa fall, där höga kommunalutskylder utgå,
t. o. m. kan förbytas i ren inkomst, eller med andra ord att staten i
många fall blir den, som ensam eller till allra huvudsakligaste del bestrider
dessa lärares kontanta avlöning.

På anordnandet av nya skolor eller inrättandet av nya lärarbefattningar
har däremot staten intet som helst inflytande, utan är detta helt
och hållet kommunernas sak, endast att de därvid hava att ställa sig till
efterrättelse vissa av folkskolinspektören givna föreskrifter i avseende å
skolornas anordnande i överensstämmelse med gällande stadgar o. d.
Saken ställer sig alltså på så sätt, att kommunerna äga befogenhet att be -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sluta inrättande av befattningar, vilkas avlönande staten, som på beslutet
ej haft något inflytande, ensam eller till mycket övervägande del får betala;
ett förhållande som tydligen icke är sådant det bör vara. Aven
om man icke vill ifrågasätta, huruvida kommunerna vid sådant förhållande
alltid skulle iakttaga den förtänksamhet vid beslutens fattande eller den
försiktighet i avseende å tillskapandet av nya tjänster, som eljest helt
visst gör sig gällande, och i brist varå staten skulle åsamkas utgifter,
som bort kunna undvikas, så torde ej kunna bestridas, att det påpekade
förhållandet är principiellt oriktigt; och riksdagen har hittills alltid varit
synnerligen angelägen om att behålla bestämmanderätten och kontrollen
över de utgifter, som med statsmedel skola bestridas. Särskilt kan ju
framhållas, huru, då det gäller de allmänna läroverken, icke en enda lärarbefattning
får inrättas, utan att riksdagen efter av läroverksöverstyrelsen
verkställd utredning därom fattar beslut.

Att ifrågasätta någon egentlig inskränkning i kommunernas rätt att
besluta i fråga om sitt skolväsendes lämpliga anordning och därmed sammanhörande
frågor, torde emellertid ej nu vara lämpligt, men däremot
förefaller det mig vara av nöden, att staten genom vissa bestämmelser
beträffande statsbidragets utgående skaffar sig säkerhet för att detsamma
ej tilldelas skoldistrikt för andra lärarbefattningar än sådana, som ur
synpunkten av skolväsendets intresse äro av behovet påkallade.

Man torde kunna utgå från att sådant behov föreligger för alla hittills
inrättade lärarbefattningar, vadan kontrollen egentligen skulle avse
de befattningar, som tillkomma efter den tidpunkt, från vilken det ökade
statsbidraget skall utgå, d. v. s. från och med år 1915.

Den myndighet, åt vilken en sådan kontroll lämpligast bör anförtros,
torde vara vederbörande folkskolinspektör, som enligt gällande instruktion
skall i avseende å åtskilliga angelägenheter stå i intim förbindelse med
skoldistrikten och som bäst av alla torde vara i tillfälle bedöma det eventuella
behov av ökade lärarbefattningar, som på olika orter kan förefinnas.»

År 1913 framlade Eders Kung!. Maj:t för riksdagen förslag till dels
förordning • om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av brännvin, dels förordning om ersättning till
städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel, dels ock förordning om statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

Denna Eders Ivungl. Maj:ts framställning gick i huvudsak ut på indragning
till statsverket av brännvinsförsäljningsmedlen, därvid såsom en
av förutsättningarna därför angavs, att ersättning skulle beredas vederbörande
kommuner för de s. k. kommunandelarna av brännvinsförsäljnings -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

medlen genom en höjning av de författningsenligt utgående bidragen av
statsmedel till avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor. Riksdagen,
som i huvudsak biföll framställningen, uttalade därvid sin anslutning till
den som en förutsättning för förslagets genomförande betecknade anordningen,
att ersättning för de s. k. kommunandelarna borde beredas därigenom
att, till gäldande av de i gällande kungörelse angående avlöning
åt lärare vid folkskolor och småskolor fastställda avlöningsförmåner för
de i kungörelsens §§ 1 och 2 omnämnda lärare, skoldistrikten av statsmedel
erhölle ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondelar av den kontant
utgående miniinibegynnelselönen jämte ersättning för samtliga minimiålderstilläggen.

Den ändring i grunderna för tillskott av statsmedel till avlönande av
lärare vid folkskolor och småskolor, som sålunda blivit i princip av 1913
års riksdag beslutad, påkallar dels en ändring av §§ 1 och 2 i nyssberörda
kungörelse, dels ock en höjning av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för utgående
av statsbidrag har riksdagen mot dessa icke haft annat att erinra
än vad riksdagen här nedan i fråga om ovanberörda motion vill anföra.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär vidare en anslagsökning
av 4,700,000 kronor, varav den största delen, 4,400,000 kronor, är föranledd
av 1913 års ovanberörda riksdagsbeslut, medan den återstående
delen, 300,000 kronor, motsvarar den höjning av ifrågavarande förslagsanslag,
som skulle blivit nödvändig även oberoende av nämnda beslut.
Mot framställningen i denna del har riksdagen icke haft något att invända.

Vidkommande ovannämnda motion delar riksdagen motionärens uppfattning
om det berättigade i anspråken på ett visst inflytande från statens
sida vid nya lärartjänsters inrättande, och vill utskottet uttala sin anslutning
till de härutinnan av motionären framlagda synpunkterna. Motionären
har föreslagit det tillägget till villkoren för statsbidragets utgående,
att, innan beslut om ny lärarbefattnings inrättande fattats, vederbörande
folkskolinspektör skall hava vitsordat dess behövlighet med hänsyn till
skolväsendets intresse. Riksdagen har däremot funnit av praktiska skäl
mer ändamålsenligt, att villkoret om folkskolinspektörens vitsordande av
platsens behövlighet skall vara fyllt, innan statsbidrag första gången utbetalas
till sådan tjänst.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och ovanberörda motion,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels godkänt följande bestämmelser angående statsbidrag till avlönande
av lärare vid folkskolor och småskolor:

»Statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskola och småskola utgår
enligt här nedan angivna grunder, under villkor, vad beträffar lärartjänst,
inrättad efter den 1 januari 1915, att, innan statsbidrag första
gången utbetalas för sådan tjänst, statens vederbörande folkskoleinspektör
vitsordat tjänstens behövlighet med hänsyn till skolväsendets intresse:

1. Till avlönande av varje ordinarie lärare vid folkskola, som i årlig
lön åtnjuter, utom husrum och vedbrand eller ersättning därför, minst
niohundra kronor, samt varje annan examinerad, vid folkskola antagen lärare,
som i årlig lön erhåller, förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning
därför, minst åttahundra kronor, äger skoldistrikt, därest läraren årligen
meddelar undervisning i skolan under minst åtta månader eller
341/2 veckor av året eller under den kortare tid, som Kungl. Maj:t på
grund av särskilda förhållanden kan medgiva, att av statsmedel bekomma
ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondelar av den lön, läraren, förutom
husrum och vedbrand eller ersättning därför, åtnjuter, vilket bidrag dock
ej, utom i här nedan angivna fall, må överstiga åttahundratio kronor.

Öuergångsstadgande. Då å innehavande tjänst före den 1 januari 1901
anställd ordinarie lärare erhåller, förutom husrum och vedbrand, minst åttahundra
kronor samt därtill kofoder in natura enligt äldre bestämmelser eller
till mer än etthundra kronor uppgående ersättning därför, äger skoldistrikt
jämväl, därest läraren årligen meddelar undervisning i skolan under minst
åtta månader eller 341/2 veckor av året eller under den kortare tid, som
Kungl. Maj:t på grund av särskilda förhållanden kan medgiva, att av statsmedel
bekomma ett årligt bidrag av åttahundratio kronor.

2. Därest ordinarie lärare vid folkskola i denna egenskap oförvitligt
tjänstgjort under så lång tid, att den årliga lönen för sagda undervisning
skall utgå med, förutom de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning
därför, minst ettusenfemtio kronor till manlig lärare och minst ettusen
kronor till kvinnlig, äger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag i förra
fallet med niohundrasextio kronor och i senare fallet med niohundratio
kronor.

3. Har läraren oförvitligt tjänstgjort i folkskola såsom ordinarie ytterligare
så länge, att den årliga lönen för samma undervisning av sådan
anledning skall utgå med, förutom de i lag bestämda naturaförmånerna
eller ersättning därför, minst ettusentvåhundra kronor till manlig lärare
och minst ettusenetthundra kronor till kvinnlig, äger skoldistrikt att årligen
erhålla statsbidrag i förra fallet med ettusenetthundratio kronor och
i senare fallet med ettusentio kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Riksdagens skrivelse Nr 8.

4. Om sådan lärare, som nu är i fråga, oförvitligt tjänstgjort såsom
ordinarie så länge, att den årliga lönen för ovannämnda undervisning skall
utgå med, förutom de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning
därför, minst ettusentrehundrafemtio kronor till manlig lärare och minst
ettusentvåhundra kronor till kvinnlig, äger skoldistrikt att årligen erhålla
statsbidrag i förra fallet med ettusentvåhundrasextio kronor och i senare
fallet med ettusenetthundratio kronor.

5. Till avlönande av lärare, vilken, efter att hava i stadgad ordning
vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kungörelsen angående
lönetillskott av allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor
och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått prövning
för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola i
egenskap av biträdande lärare, blivit behörigen antagen till lärare vid någon
av förenämnda skolor och som i årlig lön åtnjuter, utom föreskrivna förmåner
av husrum och vedbrand eller stadgad ersättning därför, minst femhundra
kronor, samt till avlönande av varje annan till dylik befattning
före den 1 januari 1908 behörigen antagen lärare, vilken i årlig lön erhåller,
förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning därför, minst
femhundra kronor, äger skoldistriktet att av statsmedel bekomma ett årligt
bidrag av fyrahundrafemtio kronor, dock under villkor

att småskolan motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande
undervisning,

att mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden, som enligt
gällande folkskolestadga göra densamma berättigad,

att folkskolan ej lider men därav, att biträdande lärare i stället för
examinerad folkskollärare därvid är anställd, samt

att läraren meddelar undervisning i skolan minst åtta månader om
året eller den kortare tid, under vilken undervisningen i den skola, vari
han är anställd, på grund av Kungl. Maj:ts särskilda medgivande årligen
meddelas.

6. Därest vid någon av de i föregående mom. omförmälda skolor anställd
lärare, vilken undergått sådan prövning, varom i samma mom.
nämnts, oförvitligt tjänstgjort under sammanlagt fem tjänstår och lönen
till honom således utgår för åtta månaders undervisning med minst femhundrasextio
kronor jämte de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning
därför, äger skoldistrikt att erhålla statsbidrag med femhundratio
kronor.

7. Har sådan lärare, varom i nästföregående mom. är nämnt, oförvitligt
tjänstgjort under sammanlagt tio tjänstår och lönen till honom
således utgår för åtta månaders undervisning med minst sexhundratjugo -

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor jämte de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning därför,
äger skoldistrikt att erhålla statsbidrag med femhundrasjuttio kronor.

8. Om sådan lärare, varom i mom. 6 och 7 sägs, oförvitligt tjänstgjort
under tillhopa femton tjänstår och lönen till honom således utgår för
åtta månaders undervisning med minst sexhundraåttio kronor jämte de i
lag; bestämda naturaförmånerna eller ersättning därför, äger skoldistrikt

O O ''CD

att erhålla statsbidrag med sexhundratrettio kronor.

9. Utan hinder av bestämmelsen i föregående moment om statsbidrag
endast för sådan oexaminerad lärare, som blivit anställd före den 1
januari 1908, må statsbidrag utbekommas med fyrahundrafem kronor för
år räknat i det fall, att sådan lärartjänst, som omförmäles i mom. 5, vid
förfall för tjänstinnehavaren eller vid inträffad ledighet måst tillfälligtvis
uppehållas av lärare, vilken icke avlagt sådan prövning, som i samma mom.
omnämnes, så vida folkskoleinspektören vitsordar, att vederbörligen examinerad
lärare ej kunnat erhållas, att den antagne befunnits duglig och att
i årlig lön utgått, utom föreskrivna förmåner av husrum och vedbrand
eller stadgad ersättning därför, minst fyrahundrafemtio kronor»;

dels ock ökat det å ordinarie stat under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
från dess nuvarande belopp, 11,700,000 kronor, till 16,400,000
kronor eller med 4,700,000 kronor.

176:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att öka det nu å
ordinarie stat i riksstaten under rubriken: bidrag till avlönande i vissa fall
av vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola, uppförda
förslagsanslaget från 242,000 kronor till 282,000 kronor eller med 40,000
kronor samt i riksstaten uppföra detsamma under förändrad benämning:
avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen har riksdagen funnit
behovet av den begärda anslagsökningen ådagalagt; och då riksdagen
icke har något att erinra mot den förändrade benämningen av förevarande
anslag har riksdagen ökat det nu å ordinarie stat i riksstaten under rubriken:
bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare eller lärarinna
vid folkskola eller småskola, uppförda förslagsanslaget från 242,000 kronor
till 282,000 kronor eller med 40,000 kronor samt i riksstaten uppfört detsamma
under förändrad benämning: avlöningsbidrag till sjukvikarier för
lärare vid folk- och småskolor.

177:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende
skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs,
Malå, Fredrika och Jockmocks församlingar beviljat på extra stat
för år 1915 ett anslag av 23,000 kronor att användas enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

178:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd frän skola boende
skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands län beviljat på
extra stat för år 1915 ett anslag av 1,000 kronor att användas enligt de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att bevilja på extra
stat för år 1915 till upprätthållande under läsåret 1914 —1915 av svensk
undervisning åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London 2,000 kronor,
i Hamburg 1,600 kronor och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp
att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskriva.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen på extra
stat för år 1915 beviljat till upprätthållande under läsåret 1914—1915 av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London 2,000
kronor, i Hamburg 1,600 kronor och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp
att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskriva.

180:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget för anordnande av manlig slöjd i
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 390,000 kronor
till 440,000 kronor eller med 50,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen förekommer, har riksdagen
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget för anordnande
av manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från

390,000 kronor till 440,000 kronor eller med 50,000 kronor.

181:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget för anordnande av kvinnlig slöjd i
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 265,000 kronor
till 315,000 kronor eller med 50,000 kronor.

Biksdagens skrivelse Nr 8.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts, har riksdagen
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget för anordnande av kvinnlig
slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 265,000
kronor till 315,000 kronor eller med 50,000 kronor.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det a ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till anordnande av undervisning i
huslig ekonomi i folkskola, högre folkskola och folkhögskola från 95,000
kronor till 140,000 kronor eller med 45,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts, har riksdagen
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anordnande av
undervisning i huslig ekonomi i folkskola, högre folkskola och folkhögskola
från 95,000 kronor till 140,000 kronor eller med 45,000 kronor.

183:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande
i enlighet med de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna
gatt föreskriva, av pristävlan om normalritningar för folkskolebyggnader
å landsbygden anvisa för år 1915 ett extra anslag av 25,000 kronor.

På grund av den långa tid, som förflutit, sedan nu gällande normalritningar
för folkskolebyggnader å landet fastställts, och de ändrade fordringar
på dylika ritningar, som i synnerhet under de senare åren framträtt,
har otvivelaktigt behovet av mera tidsenliga normalritningar alltmer
gjort sig gällande. Önskvärt hade visserligen varit, om de nya ritningar,
som erfordras, kunnat efter sakkunnig prövning bliva av överintendentsämbetet
fastställda, men enär ett från alla synpunkter fullt tillfredsställande
resultat först efter långvarig och ingående granskning väntas kunna
framläggas och då genom en pristävlan av angivet slag större möjligheter
erbjudas för ett hastigare realiserande av ifrågavarande önskemål, har riksdagen
funnit framställningen vara förtjänt av bifall. Riksdagen förutsätter
härvid, att de av folkundervisningskommittén framställda pedagogiska
och hygieniska kraven bliva genom Eders Kungl. Maj:ts förslag fullt
tillgodosedda.

1 likhet med föredragande departementschefen vill riksdagen betona,
att vid prisbedömningen all den hänsyn till enkelhet, praktisk användbarhet
och prisbillighet bör tagas, som är möjlig utan väsentligt intrång
på befogade konstnärliga krav, ävensom framhålla önskvärdheten av att
inom prisnämnden vid sidan av de konstnärliga och byggnadstekniska intressena
ej blott den pedagogiska sakkunskapen utan även den kommunala
och praktiskt-ekonomiska insikten bliva företrädda.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har följaktligen för anställande i enlighet med de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av pristävlan
om normalritningar • för folkskolebyggnader å landsbygden anvisat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 25,000 kronor.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten
för år 1915 uppföra det nuvarande förslagsanslaget: för understödjande
av dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna, dels ock
folkskolebarns studieresor, under förändrad benämning: för understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor, med ett från 30,000 kronor med

5,000 kronor till 35,000 kronor förhöjt belopp.

I fråga om förslaget att bestämmelserna för anslaget få en sådan avfattning,
att understöden icke inskränkas endast till ferieresor sommartiden
utan kunna utgå även för dylika resor under annan årstid, har riksdagen
intet att häremot erinra.

Beträffande åter den föreslagna höjningen av anslaget, kan icke av
den hittills vunna erfarenheten hämtas något stöd för en sådan åtgärd
och då det ej heller synes lämpligt att på grund av den av riksdagen medgivna
utvidgade användningen av anslaget och innan de nya bestämmelserna
ännu fått tillfälle att göra sin verkan gällande i avseende å anslagsbehovet,
företaga någon ändring i anslagets belopp, kan riksdagen icke
godtaga Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, beslutat, att i riksstaten för år 1915 det nuvarande ordinarie
förslagsanslaget å 30,000 kronor för understödjande av dels folkskolebarns
resor till landet under sommarferierna, dels ock folkskolebarns studieresor
uppföres under förändrad benämning: för understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor.

Fortsättningsskolor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare
vid fortsättningsskola från 135,000 kronor till 163,000 kronor eller med

28,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskola från 135,000 kronor till 163,000
kronor eller med 28,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Högre folkskolor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagi-t riksdagen att höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor
från 58,000 kronor med 17,000 kronor till 75,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den äskade anslagshöjningen erforderlig, har
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre
folkskolor från 58,000 kronor med 17,000 kronor till 75,000 kronor.

Folkhögskolor.

187:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen
ville besluta höja det under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat
uppförda anslaget till stipendier åt medellösa och mindre bemedlade elever
vid landets folkhögskolor med 30,000 kronor eller från 80,000 kronor
till 110,000 kronor.

I föreliggande motion åberopas en under förra riksdagen detta år
väckt motion om höjning av ifrågavarande anslag till 100,000 kronor,
vilken motion ej blev av riksdagen före dess upplösning behandlad. Till
stöd för den då gjorda framställningen hade av motionärerna anförts följande.

»Med anledning av en framställning från Kungl. Maj:t beslöt riksdagen
1912 en höjning av anslaget till stipendier åt elever vid statsunderstödda
folkhögskolor från 35,000 kronor till 80,000 kronor. I motiveringen
för denna ökning framhölls, dels att stipendiebeloppen, efterhand
som elevantalet vid skolorna vuxit, blivit så små, att de ej kunde
anses lämna någon avsevärd hjälp till folkhögskolekursens genomgående,
dels att folkhögskolorna i avseende på stipendier åt sina elever ej borde
vara sämre ställda än lantmannaskolorna och de kvinnliga lanthushållsskolorna.
Genom beslut av riksdagen 1911 hade nämligen fastställts sådana
bestämmelser om stipendier åt elever, att obemedlade elever, som
bevistade kurser av minst 5 månaders längd, skulle kunna erhålla ett
understöd av 125 kronor och mindre bemedlade 75 kronor, medan vid tremånaderskurser,
d. v. s. de kvinnliga lanthushållsskolor^, understöden
skulle utgöra respektive 75 kronor och 45 kronor.

Med beaktande av detta likställighetskrav beslöt riksdagen 1912 ovannämnda
förhöjning i folkhögskolornas stipendieanslag. I den på grundval
av riksdagens skrivelse utfärdade kungl. kungörelsen angående anslag till
stipendier åt folkhögskoleelever den 23 september 1912 äro ock stipendiernas
maximibelopp fastställda enligt nyssnämnda beräkningsgrund.

"96 Riksdagens skrivelse Nr 8.

Det har emellertid visat sig, att denna tillökning i stipendieanslaget
ej varit tillräcklig för att ens under första året medgiva utdelning av
understöd till dessa belopp. .

Enligt uppgifter som lämnats av statens folkhögskoleinspektör, ansökte
under vinterkursen 1912—13 sammanlagt 830 folkhögskoleelever
om stipendium av statsmedel. Dessa utgjorde ungefär hälften av hela
elevantalet, som uppgick till 1,653. Av de stipendiesökande uppgåvos
genom respektive skolstyrelser 521 såsom obemedlade och 309 såsom mindre
bemedlade. Samtliga ansökningar voro bestyrkta av kommunal förtroendeman
i sökandens hemort eller av vederbörande församlingspastor. Det
för alla tillhopa begärda understödsbeloppet uppgick till 84,660 kronor,
således mer än hela det för både vinter- och sommarkurser avsedda anslaget.
I enlighet med folkhögskoleinspektörens förslag blevo av Kungl.
Maj:t 31 av dessa sökande underkända, en del såsom minderåriga, andra
såsom icke behövande. Därjämte nedflyttades 67 från obemedlade till
mindre bemedlade, så att uppdelningen mellan dessa bägge grupper blev
454 och 345. Summan av de stipendieberättigade blev sålunda 799.
Medelbeloppet för varje stipendium kunde dock ej sättas högre än till 90
kronor för obemedlade och 50 kronor för mindre bemedlade i stället för
av de sökande begärda och i de flesta fall även förväntade 125 eller 75
kronor.

Lika ogynnsamt ställde sig förhållandet för de kvinnliga soinmarkurkursernas
räkning. Av 1,097 elever vid dessa sökte 512, alltså inemot
47 procent, statsunderstöd, därav 329 såsom obemedlade och 183 såsom
mindre bemedlade. Sedan 27 uteslutits såsom icke behövande och ett antal
nedflyttats från den första av nyssnämnda grupper till den andra, återstodo
288 obemedlade och 197 mindre bemedlade, alltså summa 485, vilka
av Kungl. Maj:t prövades vara berättigade till stipendium. Åt ett mindre
antal av dessa, vilka bevistade kurser av fyra månades längd, tillerkändes
stipendiebelopp av 70 kronor för obemedlade och 40 kronor för mindre
bemedlade; för det övervägande flertalet sökande — eleverna vid tremånaderskurser
— blevo andelarna respektive 55 kronor och 33 kronor, i
stället för de påräknade 75 eller 45 kronor. Ja, vid trenne skolor, vilkas
kvinnliga kurser pågå under hösten, och för vilkas del ett icke på förhand
beräkneligt belopp måst reserveras, uppgingo stipendierna ej till mer
än 37 kronor för obemedlade och 22 kronor för mindre bemedlade.

Enligt folkhögskoleinspektörens beräkning hade, därest de till understöd
berättigade folkhögskoleeleverna skulle erhållit fulla stipendiebelopp,
behövts en anslagssumma av 112,100 kronor, alltså 32,100 kronor mera,
än som nu är för ändamålet beviljat.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Givetvis har det på många håll varit en stor besvikelse, på vilken
man ej var beredd, att stipendierna ej ens under första året efter anslagets
förhöjning kunde utgå med de högsta beloppen. Vid en och annan
skola, dår man gjort sig säker räkning därpå och följaktligen till de
medellösa eleverna utlovat fulla stipendier, har man också nödgats söka
på privat väg anskaffa det felande beloppet för att ej vålla de behövande
alltför stora svårigheter eller svika i annonser eller prospekt givna löften.

Möjligt är, att under det gångna året, det första, då det höjda
stipendieanslaget stod till buds, hoppet om ett jämförelsevis betydligt
understöd lockat ett större antal obemedlade elever till folkhögskolorna,
än eljest varit fallet. Men å andra sidan är det visst, att folkhögskolorna
årligen hämta en mycket stor del av sina lärjungar från sådana befolkningslager:
småbonde- och arbetarfolket, för vilka bekostandet av en folkhögskolekurs
är en uppoffring, som endast möjliggöres genom understöd
från det allmänna. Det må väl anses vara en viktig angelägenhet, att
staten för utbildande av goda och samhällsnyttiga medborgare i görligaste
mån tillmötesgår detta behov av kunskaper hos dem, som eljest skulle
vara utestängda från förvärvande av sådana.

Dessa synpunkter blevo under denna frågas behandling vid 1912 års
riksdag så kraftigt framhållna, att vidare ordande för desamma nu torde
vara överflödigt, helst ingen därunder påstått, att de då fastställa stipendiebeloppen
äro för höga. Denna motion avser också endast ett fullföljande
av vad riksdagen vid ärendets föregående behandling åsyftat.

Till en jämförelse med våra förhållanden i detta hänseende torde
emellertid böra erinras därom, att den danska staten till stipendier åt
folkhögskole- och lantmannaskoleelever under gemensam rubrik beviljar
ett årligt belopp av 350,000 kronor, och att av dessa, enligt uppgift från
den danska folkhögskoleinspektören, 262,064 kronor under sistlidet år tilldelats
behövande elever vid folkhögskolorna.»

De nuvarande motionärerna hava till ytterligare stöd för deras framställning
erinrat därom, att föregående riksdag detta år i anledning av
väckt motion höjt anslaget till understöd åt elever vid lantmannaskolor,
lantbruksskolor och kvinnliga lanthushållsskolor med 30,000 kronor eller
från 70,000 kronor till 100,000 kronor. En motsvarande höjning för folkhögskoleelevernas
räkning måste, enligt motionärernas mening, synas så
mycket mera berättigad, som ej blott antalet i dess helhet av1, sistnämnda
slags elever, utan även antalet understödssökande vore större, än vad förhållandet.
vore beträffande eleverna vid jordbruksundervisningsanstalterna.

På sätt av motionären erinras, beslöt 1912 års riksdag, med anledning
av en utav Eders Kungl. Maj:t gjord framställning, att höja anslaget

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 13

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till stipendier åt elever vid folkhögskolor från 35,000 kronor till 80,000
kronor. Vid frågans behandling inom statsutskottet framhölls, att, om än
vissa stipendiebelopp lades till grund för beräkningen av anslaget, härav
icke torde följa, att vederbörande skolstyrelser vid utdelandet av stipendierna
vore ovillkorligt bundna vid endast detta belopp, utan syntes styrelserna
vara oförhindrade att inom gränsen av det skolan av Eders Kungl.
Maj:t beviljade stipendieanslaget bestämma de olika stipendierna till belopp,
som efter sig i varje fall företeende omständigheter måtte anses
lämpliga. Och betonade utskottet vid samma tillfälle vikten därav att vid
stipendiernas utdelande sorgfällig prövning ägnades den ifrågasatta stipendiatens
egenskap av obemedlad eller mindre bemedlad.

Ehuru riksdagen håller före, att grundade anspråk på att stipendierna
i varje särskilt fall skola utgå med de belopp, enligt vilka anslagsbehovet
beräknats, icke kunna uppställas, måste dock de stipendiebelopp, som enligt
den av motionärerna nu förebragta utredningen hittills kunnat utdelas,
anses alltför knappa. På grund härav och med hänsyn tagen jämväl till
den av motionärerna framhållna omständigheten, att riksdagen detta år
på därom väckt motion höjt det till understöd åt vissa elever vid de med
folkhögskolorna närbesläktade lantmannaskolorna anvisade beloppet 70,000
kronor med 30,000 kronor till 100,000 kronor, har riksdagen funnit en
höjning av det nu ifrågavarande stipendieanslaget av behovet påkallad.
Härjämte vill riksdagen ytterligare framhålla vikten av att vid stipendiernas
utdelande sorgfällig prövning ägnas de ifrågasatta stipendiaternas
ekonomiska förhållanden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till ovanberörda
motion, höjt anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor från dess
nuvarande belopp, 80,000 kronor, med 30,000 kronor, till 110,000 kronor.

G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna
sådan ändring i de av riksdagen beslutade och genom kungl. kungörelsen
angående understödjande av folkbiblioteksväsendet den 23 september 1912
fastställda bestämmelserna, att stadgandet om 15,000 kronor såsom högsta

Riksdagens skrivelse Nr 8.

beloppet för årsunderstöd till varje särskilt riksförbund upphäves; dels
ock medgiva, att sagda ändring må äga tillämpning även i fråga om för
år 1914 till riksförbund utgående understöd.

I kungl. kungörelsen angående understödjande av folkbiblioteksväsendet
den 23 september 1912 föreskrives, i enlighet med riksdagens härutinnan
fattade beslut, att understöd av statsmedel må med ett belopp av
lägst 3,000 kronor och högst 15,000 kronor, för år räknat, utgå till riksförbund
(hela landet omfattande förening), som har minst 20,000 medlemmar,
för understödjande av biblioteksverksamhet genom studiecirklar
eller andra sammanslutningar med liknande syfte, med iakttagande därvid,
att sammanlagda summan av till samtliga riksförbund utgående anslag
icke må överstiga 45,000 kronor samt under villkor i övrigt, att vederbörande
riksförbund styrker sig hava under det sistförflutna arbets-, respektive
kalenderåret av egna medel använt till inköp och inbindning av
böcker samt till tryckning av katalog minst dubbelt så stort belopp som
det begärda statsbidraget.

Såsom av den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen framgår,
har bestämmelsen om en maximigräns av 15,000 kronor för vart och ett
särskilt riksförbund visat sig hinderlig för folkbiblioteksrörelsens utveckling
På grund härav och då de av föredragande departementschefen i
övrigt till stöd för förslaget i denna del anförda skäl synts riksdagen ådagalägga
lämpligheten av den ifrågasatta förändringen, har riksdagen ansett
sig böra bifalla förslaget härutinnan. Riksdagen, som ej heller haft något
att erinra mot att ändringen tillämpas i fråga om understöd för år 1914,
har förty dels godkänt sådan ändring i de av riksdagen beslutade och
genom kungl. kungörelsen angående understödjande av folkbiblioteksväsendet
den 23 september 1912 fastställda bestämmelserna, att stadgandet
om 15,000 kronor såsom högsta beloppet för årsunderstöd till varje särskilt
riksförbund upphäves, dels ock medgivit, att sagda ändring må äga tillämpning
även i fråga om för år 1914 till riksförbund utgående understöd.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för understöd
under de av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14
januari 1914 angivna villkor åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, bevilja för år 1915 ett extra anslag
av 290,000 kronor, av vilket anslag enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda
villkor må kunna användas dels högst 12,000 kronor till understöd
åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

100

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en hos folkskoleöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor
för understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppo-år
till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

Ifrågavarande anslagsäskande innebär en höjning av anslaget till populärvetenskapliga
föreläsningar med 20,000 kronor eller från 270,000 kronor,
vilket belopp riksdagen för vart och ett av åren 1913 och 1914 för ifrågavarande
ändamål beviljat.

På grund av vad till stöd för den föreslagna anslagsökningen av departementschefen
anförts har riksdagen för understöd under i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1914 angivna villkor åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, beviljat för år
1915 ett extra anslag av 290,000 kronor, av vilket anslag enligt av Eders
Kungl. Maj:t fastställda villkor må kunna användas dels högst 12,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor
till en hos folkskoleöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst
3,000 kronor för understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej
uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa
anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

190:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som
ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under
år 1915 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för år 1915
ett extra anslag av 7,000 kronor, varav 4,000 kronor till Uppsala universitet
och 3,000 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor, att
den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad
och arvode minst lika mycket som staten.

191:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att under sommaren 1915 eller senare rid Göteborgs högskola anordnas
för allmänheten, anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Under erinran, att riksdagen till anordnande av dylika sommarkurser
i Stockholm på extra stat för vart och ett av åren 1904, 1907, 1910 och

101

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1913 beviljat ett anslag av 4,000 kronor, fär riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro avsedda att under sommaren 1915 eller senare vid Göteborgs
högskola anordnas för allmänheten, på extra stat för år 1915 beviljat
ett anslag av 4,000 kronor.

Musik föreställning av för allmänheten.

192:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd
åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt för
inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
för år 1915 ett extra anslag av 55,500 kronor att utgå under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren
1912 och 1913 beviljat ett belopp av 28,000 kronor och för år 1914 ett
anslag av 42,000 kronor. Anslagen för åren 1912 och 1913 fördelades
mellan Gävleborgs läns orkesterförening och nordvästra Skånes orkesterförening,
och av anslaget för år 1914 tilldelades understöd utom åt nu
nämnda föreningar även åt Norrköpings orkesterförening. Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag avser beredande av understöd till en fjärde
orkesterförening, nämligen i Uppsala.

Då 1911 års riksdag, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet, beviljade anslag första gången för nu ifrågavarande ändamål,
framhöll riksdagen, att detsamma kunde förväntas komma att i framtiden
på statsverket ställa anspråk, som ginge vida utöver det då begärda beloppet,
samt att i denna omständighet, bland annat, legat en maning för
riksdagen att med mycken försiktighet pröva det föreliggande förslaget.
Den förmodan, riksdagen sålunda uttalat angående ökade anslagskrav, bar
visat sig riktig. Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig böra med
den största varsamhet godtaga förslag om beviljande av anslag till nya
orkesterföreningar; och då vidare härtill kommer, att den begärda anslagsökningen
avser en dylik förening i Uppsala, vilken stad genom sina i
övrigt rika resurser i musikaliskt hänseende även utan statsunderstöd
synes kunna verka för det med ifrågavarande statsanslag avsedda ändamål,
har riksdagen ej ansett sig kunna bifalla den av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslagshöjningen.

Riksdagen bär alltså, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,
samt för inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet
anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 42,000 kronor att

102 Riksdagens skrivelse Nr 8.

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

H, Abnormundervisningen,

193:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen att till understöd
för utgivande av en ordbok för dövstumma bevilja ett anslag av 5,000
kronor att på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
utgå med 1,000 kronor årligen under fem år och därav på extra
stat för år 1915 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.

Såsom av utredningen framgår, belöpa sig totalkostnaderna för utgivande
av den tilltänkta ordboken över svenska språket, avsedd för dövstumma,
till 10,000 kronor. Av denna summa skulle hälften eller 5,000
kronor utgå av ränteavkastningen av vissa till dövstu mskolesty relsernas
disposition stående donationsfonder; och har, då ytterligare bidrag av
donationsmedel ej kunnat ifrågasättas, den återstående hälften, 5,000 kronor,
nu äskats av statsmedel.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot framställningen, har
alltså till understöd för utgivande av en ordbok för dövstumma beviljat ett
anslag av 5,000 kronor att på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, utgå med 1,000 kronor årligen under fem år
och därav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,000 kronor.

194:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen till understöd för utgivande under år 1915 av Tidning för
dövstumma beviljat för år 1915 ett extra anslag av 500 kronor att utgå
enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att de å staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda under
rubrik »övriga utgifter» upptagna titlar »vårdare och tjänstepersonal»
samt »värme och lyshållning» må från och med år 1915 upptagas till
respektive 10,500 kronor och 11,500 kronor; dels i anledning härav höja
det under rubriken: »Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda» i
riksstaten uppförda anslaget från 74,200 kronor till 78,200 kronor eller
med 4,000 kronor; dels ock å extra stat för år 1915 uppföra ett anslag
å 12,225 kronor, till täckande av under åren 1911 och 1912 uppkommen
brist i staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

103

Biksdagens skrivelse Nr 8.

Sedan riksdagen dels år 1912 höjt det ordinarie statsanslaget till institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda från 69,500 kronor till
72,500 kronor eller med 3,000 kronor, motsvarande beräknad minskning
i institutets inkomststat å posten »elevavgifter», dels år 1913 ökat anslaget
till institutet med 1,700 kronor till avlöning av en i staten uppförd
ämneslärarinna, utgör det ordinarie statsanslaget till institutet för närvarande
74,200 kronor.

Då direktionen för institutet år 1911 hemställde om höjning av
statsanslaget med ovanberörda 3,000 kronor, gjorde direktionen samtidigt
framställning om ytterligare ökning av statsanslaget med 4,000 kronor,
därav 1,500 kronor såsom ökning å utgiftstiteln: vårdare och tjänstepersonal
och 2,500 kronor såsom höjning å utgiftstiteln: värme och lyshållning.
I anledning av sistberörda framställning uttalade då statskontoret, att det
syntes statskontoret, som om, med hänsyn till vad i handlingarna meddelades
angående utfallet av 1909 och ''1910 årens bokslut, behovet av den
ifrågasatta förhöjningen å 4,000 kronor ej vore mera trängande, än att
densamma, åtminstone för det dåvarande och intill dess någon erfarenhet
vunnits angående den verkan på institutets ekonomi, den förstberörda av
statskontoret då tillstyrkta ökningen å 3,000 kronor komme att utöva,
icke borde ifrågakomma. Framställningen om ökning av statsanslaget med
sagda 4,000 kronor blev då ej heller framlagd för riksdagen. Såsom emellertid
av utredningen i ärendet framgår, har de följande årens erfarenhet
tydligt ådagalagt nödvändigheten att höja vissa av de å utgiftsstaten uppförda
posterna. I fråga om Eders Ivungl. Maj:ts förslag att höja de under
rubriken »Övriga utgifter» i institutets utgiftsstat upptagna titlarna »vårdare
och tjänstepersonal» samt »värme och lyshållning» med resp. 1,500
kronor och 2,500 kronor till resp. 10,500 kronor och 11,500 kronor har
riksdagen sålunda intet att erinra.

Åren 1911 och 1912, då ännu icke förstberörda förhöjning av statsanslaget
inträtt, hava, såsom av utredningen framgår, i likhet med åren
dessförinnan att uppvisa brist i institutets inkomststat. Under vartdera
av dessa år hava också utgifterna överstigit de i staten uppförda beloppen.
Då det ej synes vara någon utsikt för institutet att genom besparingar
å 1914 eller följande års anslag amortera denna brist, anser riksdagen,
att, såsom ock skett i fråga om täckande av de i sagda stat under
åren 1907, 1908 och 1910 uppkomna brister, särskilda medel härtill böra
av riksdagen beviljas. Riksdagen, som alltså vill bifalla Eders Kung].
Maj:ts framställning även i denna del, har sålunda dels medgivit, att de
å staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda under rubrik
»övriga utgifter» upptagna titlar »vårdare och tjänstepersonal» samt

104

Riksdagens skrivelse Nr 8.

»värme och lyshållning» må från och med år 1915 upptagas till respektive
10,500 och 11,500 kronor;

dels i anledning härav höjt det under rubriken »Institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda» i riksstaten uppförda anslaget från 74,200
kronor till 78,200 kronor eller med 4,000 kronor;

dels ock å extra stat för år 1915 uppfört ett anslag å 12,225 kronor
till täckande av under åren 1911 och 1912 uppkommen brist i staten för
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda anvisat på extra stat för år 1915 ett
anslag av 20,000 kronor.

197:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för flera föregående år ägt rum,
på extra stat för år 1915 beviljat dels till tryckning av blindskrifter 2,500
kronor, dels ock, till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare
1,200 kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd
åt De blindas förening anvisa för år 1915 ett extra anslag av 35,000
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung!, Maj:t kan
finna gott meddela.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren
1911—1914 beviljat ett anslag av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.

Den äskade anslagsökningen är beroende på en utvidgning av föreningens
verkstad, varigenom skulle beredas möjlighet till verkstadsplatser
åt ytterligare ett antal av 25 blinda hantverkare. Riksdagen behjärtar till
fullo den samhällsgagnande verksamhet, som genom sagda förening utövas,
och har med hänsyn härtill ej velat motsätta sig bifall till den föreslagna
höjningen av anslaget. Visserligen har den ovannämnda beräknade platssiffran
förefallit riksdagen väl lågt tilltagen i förhållande till den begärda
anslagsökningen, men förutsätter riksdagen, att en viss växling å verkstadsplatserna
åstadkommes, så att de, som vunnit ökad färdighet i
sitt yrke, återvända till sina hemorter och sålunda bereda utrymme för
andra. På så sätt skulle en synnerligen nyttig cirkulation komma till
stånd, vilken skulle bereda plats för ett betydligt större antal hantverkare,
än den nu beräknade siffran angiver.

105

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har sålunda till understöd åt »De blindas förening» på
extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 35,000 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 197 av åttonde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående vården
av blinda dövstumma och blinda sinnesslöa med flera beräkna för ändamålet
för år 1915 ett extra anslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 juni
1914 avlåten proposition, nr 195, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att

dels, för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård för
blinda med komplicerat lyte, besluta upprättande av en för ändamålet
erforderlig vårdanstalt samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av därför behövliga
byggnader med tillhörande anläggningar å det av Lunds stad
erbj lidna, av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivna
tomtområdet bevilja ett anslag å 521,000 kronor och därav på extra stat
för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att av tillgängliga medel låta redan under år 1914 förskottsvis utanordna
vad av sistnämnda belopp kan under året erfordras,

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna
statsanstalten träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga Drottning
Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens
dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande av
de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i stiftelsens reglemente
eller eljest kunna vara fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar
därav.

Här förevarande gren av abnormundervisningen, nämligen vården av
blinda med komplicerat lyte, är den enda, där det allmänna icke i ena
eller andra formen på ett mera direkt sätt ingripit. Den omvårdnad, som
kommit ifrågavarande vanlottade till del, har beretts dem genom den numera
i Vänersborg belägna vårdanstalt, som brukar benämnas Drottning
Sofias stiftelse. Under sagda benämning är att hänföra ej endast omförmälda
enskilda uppfostrings- och vårdanstalt för blinda dövstumma och
blinda sinnesslöa, utan även en särskild stiftelse avsedd allenast att för
insamlade eller annorledes bekomna medel anskaffa och tillhandahålla för
anstalten nödiga lokaler.

Anledningen till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag är en av stiftel Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 14

106

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sens styrelse gjord framställning, att staten måtte övertaga stiftelsen med dess
tillgångar. 1 anledning av denna framställning har närmare utredning
rörande förevarande spörsmål åvägabragts av två olika sakkunnignämnder;
på den senare nämndens utlåtande har Eders Kungl. Maj :t grundat sitt nu
framlagda förslag. Framställningen är närmast föranledd av det förhållandet,
att stiftelsen i sin organisation och sina resurser icke har den stadga
och den styrka, att ett behörigt fyllande av dess syftemål kan anses
vara betryggat. Det är framför allt bostadsfrågan, som givit anledning
till oro.

I anledning av nu berörda förhållanden har departementschefen framkastat
den frågan, huruvida det allmänna borde övertaga vården av de
blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa, och huru i sådant fall detta
borde ske. På grund av den utredning, som i ärendet förebragts, anser
departementschefen det vara klargjort, att det allmänna icke längre kunde
undandraga sig att på ett verkligen effektivt sätt taga sig an vården av
ifrågavarande abnorma. Enär antalet av dem, vilka behövde vård, vore
jämförelsevis ringa, kunde det enligt departementschefens mening icke bliva
tal om annat än en enda, för hela landet gemensam vårdanstalt. Vidare
avser förslaget att tillgodose också de blinda, som jämte blindheten lida
av ytterligare lyten, andra än dövstumhet eller sinnesslöhet. Jämväl riksdagen
finner det vara tydligt ådagalagt, att sådana åtgärder nu böra vidtagas,
varigenom vården av de blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa
samt dem närstående grupper av abnorma kommer att bliva en statens
angelägenhet; och anser sig riksdagen böra förorda, att denna angelägenhet

Ö O 7 O O 7 Ö O

ordnas, på sätt föreslagits, genom statens övertagande av omförmälda
stiftelse.

Vidare har departementschefen berört den under utredning varande
frågan om ornreglering av dövstumskolväsendet, vilken fråga skulle kunna

O <D o 7 Ö

ställas i samband med lösandet av förevarande spörsmål, men har departementschefen
funnit tydligt, att därest den nu föreliggande frågan om vården
av blinda med komplicerat lyte skulle göras beroende av nämnda spörsmål
om dövstumundervisningens omreglering, detta komme att föranleda ytterligare
dröjsmål med tillgodoseendet av det överhängande behov av dylik
vård, som uppenbarligen vore för handen, och har departementschefen därför
ej ansett sig böra ifrågasätta en sammankoppling av de båda spörsmålen.
Riksdagen finner skäl tala för att frågan om beredande av nödig
vård åt de blinda med komplicerat lyte nu löses ensam och oberoende av
frågan om dövstumväsendets omorganisation. I detta sammanhang vill
riksdagen uttala sin anslutning till departementschefens yttrande angående
angelägenheten av att den igångsatta utredningen av frågan om dövstum -

107

Riksdagens skrivelse Nr 8.

väsendets omorganisation måtte så skyndsamt som möjligt föras till
sitt slut.

Departementschefen har därefter till skärskådande upptagit ett par
frågor av mera principiell innebörd, av vilka den ena rör sig därom, huruvida
i samband med vårdanstaltens inrättande skoltvång borde stadgas för
ifrågavarande abnorma, och den andra avser fördelningen av omkostnaderna
för vårdanstaltens underhåll. Beträffande det första spörsmålet ställer sig
departementschefen avvisande gentemot tanken på införande av obligatorisk
undervisning för sådana abnorma, om vilka här är fråga. I fråga om fördelningen
av kostnaderna ansluter sig departementschefen till det av de
sakkunnige framlagda förslaget, att kostnaderna för vården i den föreslagna
anstalten skulle fördelas mellan staten, landstingen och de enskilde,
en fördelningsprincip, som i ena eller andra formen rader beträffande andra
grupper av abnorma. Mot de förslag, som av departementschefen i berörda
två frågor framlagts, har riksdagen intet att erinra.

Den för byggnadsarbetets utförande erforderliga summan uppgår till
sammanlagt 521^000 kronor, och har riksdagen mot sagda belopp icke
funnit anledning till erinran.

Riksdagen, som icke i övrigt haft något att anmärka mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, får följaktligen anmäla, att riksdagen
dels för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård för blinda
med komplicerat lyte, beslutat upprättande av eu för ändamålet erforderlig
vårdanstalt samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av därför behövliga byggnader
med tillhörande anläggningar å det av Lunds stad erbjudna, av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914
närmare angivna tomtområdet beviljat ett anslag å 521,000 kronor och därav
på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 150,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att av .tillgängliga medel låta redan under år 1914
förskottsvis utanordna vad av sistnämnda belopp kan under aret erfordras,
dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att vid den tid ,då den föreslagna
statsanstalten träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga Drottning
Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens
dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande
av de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i stiftelsens reglemente
eller eljest kunna vara fastade vid sagda tillgångar eller särskilda delar
därav.

200:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga år ägt rum, till rese -

108

Riksdagens skrivelse Nr 8.

stipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor
(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under
de bestämmelser Eders Kungl. Maj: t kan finna skäligt föreskriva, på extra
stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,000 kronor.

I. Den tekniska undervisningen.

, 201:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels fastställa

den av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14
januari 1914 framlagda staten för tekniska högskolan för år 1915 och i
sammanhang därmed öka högskolans ordinarie stat från 335,950 kronor
till 354,800 kronor, eller med 18,850 kronor,

dels ock anvisa på extra stat för år 1915 till:

arvode åt en speciallärare i kemi...................................

J s » » » elektroteknik......................

kronor

allmän o-eolosri......

O Ö

» industriell

1,200

2,500

800

ekonomi
och statskunskap

» * » * » bokföring ................................

» » » » » fotografi...................................

förstärkning av lärarkrafterna ................................................

förhöjning av kamrerarens arvode..........................................

stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor
under tiden för utförande av högskolans nybyggnader
...........................................................................

3,650

750

500

1,800

700

1,800: —

eller tillhopa kronor 13,700: —

Den nu framlagda staten för tekniska högskolan för år 1915 jämte
de äskade extra anslagen ansluta sig i huvudsak till den tablå över sättet
för genomförande av högskolans omorganisation, som av Eders Kungl.
Maj:t förelagts 1911 års riksdag och i sina väsentliga delar av riksdagen
lämnats utan erinran.

Riksdagen, som i det hela ej haft anledning till erinran mot det
framlagda förslaget, har vid granskning av detsamma endast fäst sin uppmärksamhet
vid en punkt. I stället för de å 1914 års stat uppförda speciallärarne
i teknisk hygien och i fabrikshygien har föreslagits för 191.5-

Riksdagens skrivelse Nr 8.

109

en speciallärare i byggnadshygien och en speciallärare i teknisk hygien.
Vid beviljande av anslag till omorganisation av tekniska högskolan uttalade
riksdagen, bland annat, en önskan att åt ämnesgruppen hygien måtte, på
grund av denna ämnesgrupps stora vikt, inrymmas mera plats å läroplanerna,
särskilt åt den gren därav, som berör fabrikshygien, samt att
en utsträckt undervisning häri snarast möjligt måtte taga sin början.
Med hänsyn härtill och då dessutom fabrikshygien är upptaget såsom ett
i ämnet hygien ingående obligatoriskt ämne, har riksdagen ansett, att
den för undervisningen häri förslagna specialläraren i teknisk hygien bör
benämnas: speciallärare i allmän teknisk och fabrikshygien.

Riksdagen har alltså dels fastställt följande stat för tekniska högskolan
för år 1915:

Riksdagens skrivelse Nr 8.

	Löner	Tjänst-	Orts-
	och	görings-	Summa
	arvoden	pen- ningar	tillägg

					\| Samtliga professorer åt-
1 professor.......................................	5,000	2,500	_	7,500	1 njuta efter fem års väl vits-
30 professorer ................................	150,000	75,000	—	225,000	[ ordad tjänstgöring rätt till ett ålderstillägg å lönen
Anmärkning: Förestående 30 lärostolar omfatta vardera ett av följande ämnes-områden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångmaskinhb-a; 4) läran om vatten-motorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elek-trisk anläggningsteknik; 7) oorganisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi; 9)väg-och brobyggnadslära; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik; 12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vat-					\| av 600 kronor.
tenbyggnadslära; 15) matematik och me-kanik; 16) geodesi; 17 beskrivande geo-
metri; 18) fysik: 19) maskinlära; 20)
skeppsbyggnadslära; 21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi; 23) byggnadsstatik; 24) busbyggnadslära; 25) läran om maskinelement; 26) bergs-
mekanik; 27) byggnadsteknik; 28) orga-nisk och analytisk kemi; 29) elektro-maskinlära; 30) järnbyggnadslära samt 31) läran om förbränningsmotorer.
1 speciallärare i jäsningsteknik, arvode	—	—	—	1,200
1 dito i frihandsteckning, d:o ............	—	—	—	1,800
1 dito i ornamentik, d:o.....................	—	—	—	1,800
1 dito i modellering, d:o .................. 1 dito i industriell ekonomi och stats-	—	—	—	1,500
kunskap, d:o ............................ 1 dito i materiallära och materialprov-		—	—	1,350 3,000
ning, d:o ....................................	—	—	—
1 dito i allmän teknisk och fabriks- hygien, d:o................................. 1 dito i järnets och andra metallers egen-	—	—	—	1,800
skaper samt metallogräfi, d:o .........	—	—	—	2,000
1 dito i maskinkrokiritning, d:o .........	—	—	—	1,500
1 dito i byggnadskrokiritning, d:o ......	—	—	—	900
1 dito i hydromekanik, d:o ...............	—	—	—	1,200
1 dito i stadsanläggningslära, d:o.........	—	-	—	900
1 dito i arkitekturens historia, d:o ......	—	—	—	2,400
1 dito i metallurgi, d:o ..................... 1 dito i läran om hiss- och transport-	—	—	—	1,600
anordningar, d:o...........................	—	—	—	2,000
1 dito i gruvvetenskap, d:o ...............	—	—	—	1,500
1 dito i förbränningslära, d:o ............	—	—	—	1,800
Transport	—		—	260,750

Riksdagens skrivelse Rr 8.

	Löner och arvoden	Tjänst- görings- pen- ningar	Orts- tillägg	Summa
Transport 1 speciallärare i läran om uppvärmnings-	—	—	—	260,750
och ventilationsanordningar, arvode	—	—	—	750
1 dito i byggnadshygien, d:o............... Anslag till tillfälliga lärarbiträden och	—	—	—	2,000
assistenter.................................... Arvode åt en professor såsom högskolans	—	—	—	14,300
rektor .......................................	—	—	—	1,500
Hyresbidrag åt rektor........................ Arvode åt ett biträde för uppehållande av en del av rektors undervisnings-				1,000
skyldighet såsom professor ............	—	—	—	2,000
Arvode till bergsskolans föreståndare ...	—	—	—	600
d » sekreteraren.....................		—	—	2,000	lEfter fem år kan lönen
1 kvinnligt skrivbiträde.....................	700	350	150	1,200	1 höjas med 200 kronor och j efter tio år med ytterligare \| 200 kronor.
Arvode till bibliotekarien ..................	—	—	—	2,400
i> ;> biblioteksamanuensen.........	—	—	—	1,200
$ » kamreraren .....................	—	—	—	800
1 förste vaktmästare...........................	900	450	150	1,500
1 vaktmästare ................................	700	350	150	1,200	Efter fem år kan lönen
1 laboratorietjänare ...........................	700	350	150	1,200	höjas med 100 kronor och efter tio år med ytterligare
3 dito.............................................	2,100	1,050	450	3,600	100 kronor.
1 maskinist .................................... Anmärkning: Därest förste vakt-mästaren, vaktmästaren, laboratorietjä-narna och maskinisten i sådan egenskap åtnjuta fri bostad och bränsle, skall, sa länge denna förmån kvarstår, ortstiUägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.	700	350	150	1,200
1 portvakt, arvode ...........................	—	—	—	150
t—‘ Cl. Ö O- ö	—	—	—	150
Anslag till biblioteket........................	—	—	—	8,000
» » samlingar och laborationer .. > » diverse utgifter för bränsle,	—	—	—	17,500
lyshållning m. m............	—	—	—	25,000
s » elevstipendier .................. s » stipendier åt lärare vid hög- skolan för utrikes studie-				3,000
resor ...........................	—	—	—	1,800
Summa kronor	—	—	-	354,800

112

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ökat högskolans ordinarie stat från 335,950 kronor till 354,800
kronor, eller med 18,850 kronor;

dels ock anvisat på extra stat för år 1915 till:

arvode åt en speciallärare

i kemi..............................

» elektroteknik .............

» allmän geologi ...........

» industriell ekonomi

statskunskap ...........

» bokföring ....................

» fotografi.......................

och

förstärkande av lärarkrafterna...............................................

förhöjning av kamrerarens arvode ......................................

stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor
under tiden för utförande av högskolans
nybyggnader ........................................................................

kronor

1,200: —
2,500: —
800: —

3,650: —
750: —
500: —
1,800: —
700: —

1,800: —

Summa kronor 13,700: —

202:o) Sedan 1911 års riksdag till bestridande av kostnaderna för
nya byggnader för tekniska högskolan med utrustning och inredning samt
för terrasseringsarbeten m. m. beviljat ett anslag av 4,619,000 kronor och
därav på extra stat anvisats för år 1912 ett belopp av 300,000 kronor
samt för vartdera av åren 1913 och 1914 ett belopp av 750,000 kronor,
har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att på extra stat för år
1915 av omförmälda, redan beviljade anslag å 4,619,000 kronor anvisa ett
belopp av 1,000,000 kronor.

I anledning härav har riksdagen av redan beviljat anslag till nybyggnad
in. m. för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1915 ett
belopp av 1,000,000 kronor.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 201 av åttonde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående omorganisation
av Chalmers tekniska läroanstalt beräkna för ändamålet en ökning
i det ordinarie anslaget till nämnda läroanstalt med 52,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 sistlidne
maj avlåten proposition, nr 144, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att

dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt, godkänna
den i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade

Riksdagens skrivelse Nr 8.

113

staten för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och med år 1915,
jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande av i staten för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter 1915 års ingång
tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig
att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser,

dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen må utgå av det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,
dels medgiva, att ur de besparingar, som under år 1915 uppkomma
å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia och
geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t användas
till resestipendier åt lärare vid institutet,

dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma med 40,400
kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höja anslaget till
■de tekniska läroverken, som vid bifall till vad i statsverkspropositionen
hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas med 18,850 kronor,
med ytterligare 40,400 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925
kronor till 781,175 kronor,

dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000
kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000
kronor, samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000
kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av

6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg, som ursprungligen är grundad
på en enskild donation, har ett dubbelt syftemål, i det att den skall
lämna såväl elementär som vetenskaplig undervisning, och härrör därav
dess uppdelning i en lägre och en högre avdelning. Den lägre avdelningen,
som omfattar 3 årskurser, avser att utbilda blivande förmän, verkmästare
och ritare samt att därjämte vara en förberedande skola för den högre
avdelningen. Denna senare åter, som är fördelad i 6 sidoordnade fackskolor,
av vilka 5 omfatta 3 år och den sjätte 4 år, har till ändamål att
bibringa teknisk bildning av vetenskaplig art samt att befordra för de
industriella yrkena betydelsefull forskning. Dessa båda avdelningar äro
från varandra fristående, så att avgångsexamen från den lägre avdelningen
ej berättigar till inträde i den högre avdelningen.

Den Chalmerska läroanstalten har varit föremål för uppmärksamhet
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sarnl. 8 höft. (Nr 8.) 15

114

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid de förslag till omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet i
vårt land, som avgivits av de för detta ändamål tillsatta kommittéer. Så
ansåg kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande, 1906
års kommitté, att den Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar
och sina i allmänhet treåriga kurser samt sin i följd härav
mindre specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett verkligt behov
för beredande av högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft
tillfälle att genomgå en mera fullständig högskolekurs, och ansåg kommittén
vidare, att det skulle bliva för den svenska industrien kännbart, om icke
den avsevärda mängd ynglingar, som av ett eller annat skäl varit förhindrade
att begagna sig av den ordnade skolundervisning, som erfordrades
för avläggande av fullständig studentexamen, bereddes tillfälle att
komma i åtnjutande av en enligt vetenskaplig metod ordnad teknisk undervisning.
Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande,
1907 års kommitté, framhöll, att sambandet mellan läroanstaltens båda
avdelningar medförde avsevärda fördelar för den högre avdelningen. Genom
det sätt, varpå matematikundervisningen i den lägre avdelningen vore ordnad,
utgallrades ur ett relativt stort lärjungematerial de mest~arbetssamma
och begåvade för den högre avdelningen. I sammanhang med avlåtande
till 1911 års riksdag av förslag rörande omorganisation av tekniska högskolan
tillkännagav vederbörande departementschef sin anslutning till de
synpunkter, som av 1906 års kommitté uttalats rörande möjliggörandet av
en övergång från lägre till högre teknisk undervisning. Departementschefens
mening härutinnan vann också riksdagens gillande.

Då tekniska högskolans omorganisationsfråga förelädes 1911 års riksdag,
fick motsvarande fråga beträffande Chalmers tekniska läroanstalt stå
tillbaka. Frågan om undervisningens omorganisation ansågs böra anstå i
avvaktan på förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens
ordnande. Däremot framlades förslag till löneförbättring för anstaltens
lärare samt vaktbetj aning, vilka förslag biföllos av riksdagen. I samband
med förslag till 1913 års riksdag om anslag till Chalmerska läroanstalten
upptog dåvarande departementschefen frågan om anstaltens ställning och
omorganisation och uttalade som sin uppfattning, att anstalten borde
fortfarande bestå av två avdelningar: en undre med karaktär väsentligen
av teknisk yrkesskola och en övre med karaktär av teknisk högskola, samt
att mellan dessa båda avdelningar borde fortfarande finnas ett organisatoriskt
samband av sådan art, att det möjliggjorde och underlättade övergång
från det undre stadiet till det övre. I enlighet med departementschefens
hemställan äskade Eders Kungl. Maj:t och beviljade riksdagen —
förutom vissa anslag för en gång till om- och tillbyggnadsarbeten samt

Riksdagens skrivelse Nr 8.

115

anskaffande av apparater — på extra stat för år 1914 dels ett belopp av
•3,900 kronor till löneförbättring för vissa lärare vid läroanstalten, dels

6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget
å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och laboratorium, dels ock

6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna
anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

För åvägabringande av en särskild undersökning rörande Chalmerska
läroanstaltens förhållanden tillkallades inom ecklesiastikdepartementet i
juni 1913 tre sakkunnige, vilkas förslag till omorganisation av läroanstalten
ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning.

Den Chalmerska läroanstaltens betydelse ligger däruti, att den bereder
ynglingar utan andra förberedande kunskaper än dem, de kunnat huvudsakligen
förvärva på egen hand, tillfälle till inhämtande av högre teknisk
bildning. Från läroanstalten hava också utgått män, som inlagt stora förtjänster
om vår industri och innehava betydelsefulla anställningar i såväl
enskild som allmän tjänst. Fn indragning av den Chalmerska läroanstalten
eller en sådan omorganisation av densamma, att den väsentligen ändrade
karaktär, skulle enligt riksdagens förmenande innebära en avsevärd
förlust för vår industri och i varje fall utgöra ett steg i motsatt riktning
mot de berättigade strävandena att för fallenheten och begåvningen undanröja
de hinder, som ekonomiska omständigheter lägga i vägen för erhållande
av högre bildning. Riksdagen vill alltså, med instämmande i vad
ovan omförmälda 1906 års kommitté därom anfört, uttala såsom sin
åsikt, att den Chalmerska läroanstalten fortfarande bör bibehållas vid sin
nuvarande ställning och uppgift, med den förbättring i avseende å undervisningens
anordning, lärarkrafter och materiellutrustning, som för fyllande
av denna uppgift numera måste anses nödig.

Vad angår det nu föreliggande förslaget om Chalmerska läroanstaltens
omorganisation, inträdesfordringar i dess båda avdelningar och studieplaner
träder den frågan i förgrunden, huruvida förslaget, med behörigt
tillgodoseende av den högre och den lägre tekniska undervisningens krav,
förmått att ställa dessa båda undervisningsstadier i det önskade sambandet
med varandra. Svårigheten har härvid legat i det dubbla syftet, den lägre
avdelningen har att fylla, nämligen att vara en förberedande skola för den
högre avdelningen, på samma gång den skall meddela en helt avslutad
undervisning för verksamhet i det praktiska livet. Förslaget innebär nu i
första hand ett försök att tillgodose avdelningens uppgift att fylla sitt ursprungliga
och huvudsakliga ändamål, nämligen att meddela en elementär
teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra, för

116

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vilkas levnadsmål en sådan bildning är tillräcklig och nödvändig. Därför
har också iakttagits, att dessa elever ej belastats med en sådan undervisning,
som endast avser att bibringa för inträde i den högre avdelningen
erforderliga kunskaper. Genom att undervisningen i den lägre avdelningen
koncentrerats på nämnda huvudsyftemål, har utbildningstiden kunnat
inskränkas till två och ett hälft år. Riksdagen finner frågan om undervisningens
ordnande för den lägre avdelningen vara lyckligt löst och har vid
granskning av de föreslagna förändringarna i läroplanerna och fordringarna
för uppflyttning i avdelningens olika årskurser ej funnit anledning till
anmärkningar; med den föreslagna organisationen synes riksdagen avdelningen
bliva väl lämpad att fylla sin huvudsakliga uppgift. Mot den obetydliga
ökningen av inträdesfordringarna till avdelningens första årskurs
har riksdagen intet att invända.

För ernående av den lägre avdelningens andra uppgift, nämligen att
förbereda till inträde i den högre avdelningen, har föreslagits att till avdelningen
anordna en komplettering skurs varje vårtermin, i vilken komrne
att meddelas undervisning i de ämnen och till det omfång, som, utöver
vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras för vinnande av inträde
i den högre. Härigenom skulle genomgående av den lägre avdelningen
jämte nämnda kurs erfordra en tid av sammanlagt sex terminer.
Endast de, som genomgått den egentliga lägre avdelningen, skulle äga tillträde
till denna kurs. Kursens genomgående skulle enligt de sakkunniges
förslag icke i och för sig medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen,
vadan någon avgångsexamen ej skulle anställas; däremot har departementschefen
ansett det kunna ifrågasättas, huruvida ej kursens behöriga
genomgående borde medföra rätt till inträde i den högre avdelningen,
varför kursen skulle avslutas med en särskild prövning. Riksdagen
har funnit förslaget om nämnda kompletteringskurs innebära en god lösning
av frågan om de båda avdelningarnas inbördes samband. I fråga om
behörighet för dem, som genomgått ifrågavarande kurs, att vinna inträde
i den högre avdelningen finner riksdagen departementschefens uppfattning
synnerligen beaktansvärd och vill i följd häraf uttala sin förväntan, att
föreskrifter i den riktning departementschefen ifrågasatt varda i samband
med anstaltens omorganisation utfärdade.

I fråga om den högre avdelningen skulle denna fortfarande hava till
uppgift att lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning,
ehuru av mindre omfattning än den vid tekniska högskolan meddelade.
För de nuvarande fackskolorna, vilka skulle bibehållas oförändrade, har
föreslagits andra benämningar, som något mer än de hittillsvarande sammanfalla
med motsvarande fackskolors namn vid tekniska höeskolan. T av -

117

Riksdagens skrivelse Nr 8.

seende å inträdesfordringarna i den högre avdelningen hava åtskilliga höjningar
föreslagits. Beträffande det framlagda förslaget till läroplaner har
framhållits, att dessa planer ingalunda äro definitiva utan kunna av anstaltens
styrelse underkastas nödiga jämkningar. Vad i förslaget framlagts
rörande den högre avdelningen har icke givit riksdagen anledning till
erinran.

Vad beträffar ändrade benämningar å Chalmerska. läroanstaltens två
avdelningar hade de sakkunnige föreslagit för den lägre avdelningen:
Chalmers tekniska elementarskola och för den högre: Chalmers tekniska
högskola. Förslaget hade från en del håll mötts av gensagor, och Eders
Kungl. Maj:t har för läroanstalten i dess helhet föreslagit: Chalmers tekniska
institut, med bibehållande av de nuvarande benämningarna: den lägre avdelningen
och den högre avdelningen. Riksdagen finner sig böra biträda
Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Den föreslagna omorganisationen av Chalmerska läroanstalten kräver
en del ändringar med avseende ä lär arkrafterna vid anstalten, och samtidigt
har en lönereglering beträffande vissa lärarplatser föreslagits.

Till en början vill riksdagen erinra om den lönereglering, som år
1911 gjordes för de dåvarande lektorerna, samtidigt med att deras befattningar
förändrades till professurer. Även vaktbetjäntes avlöning omreglerades
vid samma tillfälle.

Det föreliggande förslaget innebär först en ökning av antalet professurer
från nuvarande 10 till 12. Den ena av de föreslagna nya professurerna
skulle tillföras den matematiska ämnesgruppen, den andra
den kemiska. Beträffande den förstnämnda har föreslagits, att, jämte
det de nuvarande professurerna i matematik och beskrivande geometri
samt i mekanik och matematik skulle förändras till professurer enbart i
matematik och i mekanik, densamma skulle omfatta ämnena beskrivande
geometri med matematik. Riksdagen har emellertid icke funnit behovet
av sagda nya professur vara ådagalagt. Att utbrytningen av ämnet beskrivande
geometri från den nuvarande professuren i matematik och beskrivande
geometri är av behovet påkallad, torde visserligen få anses vara
genom utredningen i ämnet påvisat, men detta lärer ej behöva medföra
inrättandet av en ny professur, utan torde denna angelägenhet lämpligen
kunna ordnas genom inrättandet av en speciallärare!attning i ämnet
beskrivande geometri. Den undervisning i matematik, som föreslagits tillhöra
den ifrågasatta nya professuren, synes riksdagen kunna fördelas på
de övriga lärarne inom den matematiska ämnesgruppen och följaktligen
ej påfordra anställandet av en särskild lärarkraft. Tekniska högskolans
lärarkollegium har också i sitt över förslaget avgivna utlåtande förklarat

118

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sig vara av den meningen, att det kornme att möta svårigheter att få en
befattning med den föreslagna ämneskombinationen på ett tillfredsställande
sätt besatt och att det därför vore fördelaktigare att fördela dessa
ämnen på två lärarbefattningar. Riksdagen, som funnit den gjorda anmärkningen
värd beaktande, har följaktligen ej kunnat bifalla förslaget
om inrättande av den föreslagna professuren i beskrivande geometri med
matematik, men vill i stället föreslå, att, jämte det den nuvarande professuren
i matematik och beskrivande geometri förändras till en professur
i matematik, en speciallärarbefattning inrättas i beskrivande geometri.
Arvodet för denna tjänst torde böra bestämmas till 2,000 kronor. Vad
så den andra av de föreslagna nya professurerna beträffar, skulle densamma
omfatta ämnena oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi, och
har riksdagen icke funnit sig böra göra någon erinran häremot. Löneförmånerna
vid den nya professuren, vilka föreslagits till samma belopp som
vid de hittillsvarande professurerna, hava ej heller givit riksdagen anledning
till anmärkning.

Vidare äro i staten upptagna o andra-lärarbefattningar, av vilka eu
var skulle omfatta ett av följande ämnesområden: 1) matematik, 2) elementarmekanik,
skeppsbyggeri och linjarritning, 3) byggnadslära med ritning,
4) elektroteknik, samt 5) maskinlära med ritning samt mekanisk
teknologi. Tre av dessa, i matematik, i byggnadslära med ritning samt i
elementarmekanik, skeppsbyggeri och linj arritning motsvaras i den nuvarande
staten nära av där uppförda andra-lärarbefattningar i matematik
och i byggnadslära med avlöning av 2,500 resp. 3,000 kronor samt av en
lärarbefattning i skeppsbyggeri med avlöning av 2,500 kronor. Den föreslagna
andre-lärarbefattningen i elektroteknik är ny, och befattningen i
maskinlära med ritning samt mekanisk teknologi är visserligen likaledes
ny, men kan sägas för närvarande hava en motsvarighet i en lärarbefattning,
som, avlönad från ett anslag å 3,500 kronor till bestridande av undervisning
i mekanisk teknologi, konstruktion av enkla maskindelar och
elementär mekanik, är avsedd för undervisning i mekanisk teknologi samt
delvis i maskinlära och maskinelement; sistnämnde lärares avlöning har
utgjort 2,900 kronor, varefter återstoden av anslaget, 600 kronor, har utgått
till undervisning i elementär mekanik. I fråga om dessa befattningshavares
avlöningsförmåner har föreslagits, att de skola i avlöning åtnjuta

4,000 kronor, därav 2,400 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg å 500 kronor vartdera att utgå efter respektive
fem och tio års tjänstgöring. Riksdagen, som finner den förslagna
avlöningen för nu berörda befattningshavare lämpligt avvägd, får även i

Riksdagens skrivelse Nr S.

119

övrigt uttala sin anslutning till förslaget om inrättande av ifrågavarande
fem nämnda andra-lärarbefattningar.

Därefter är i staten uppförd en verkstadsingenjör med enahanda avlöningsförmåner,
som föreslagits för andra-lärarna, nämligen en begynnelselön
av 4,000 kronor och en slutlön av 5,000 kronor. För närvarande
åtnjuter läraren i verkstadsarbete, med inberäknande av tillfällig löneförbättring,
en avlöning av 3,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, vartdera
å 500 kronor. Mot den här föreslagna löneförbättringen har riksdagen
intet att invända, liksom ej heller mot den ändrade benämningen
av ifrågavarande lärare.

För läraren i frihandsteckning, som för närvarande åtnjuter som begynnelselön
2,850 kronor, tillfällig löneförbättning däri inbegripen, samt
som slutlön 3,350 kronor, har föreslagits en avlöning av 3,000 kronor,
därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar jämte
rätt till två ålderstillägg å 400 kronor vartdera. Ej heller den föreslagna
löneförhöjningen till denne lärare har givit riksdagen anledning till anmärkning.

Vad vidare beträffar de i staten upptagna speciallärarna äga några
sin motsvarighet i nuvarande lärarbefattningar, medan flertalet äro nyinrättade.
Riksdagen vill först beröra den förstnämnda kategorien. Specialläraren
i vattenbyggnadslära, som motsvarar den nuvarande läraren i vägoch
vattenbyggnadskonst med en avlöning av 1,750 kronor, skulle erhålla
ett arvode å 3,000 kronor. Specialläraren i modellering skulle uppbära
samma arvode som den nuvarande läraren i samma ämne eller 1,100 kronor;
liknande är förhållandet med specialläraren i geodesi, som skulle åtnjuta
ett arvode å 2,500 kronor, och specialläraren i bokföring, som skulle
åtnjuta 500 kronor i avlöning. Mot nu berörda speciallärares avlöningsförmåner
har riksdagen intet att invända. För specialläraren i elektrokemi
har föreslagits ett arvode å 2,000 kronor, under det att den nuvarande
lärarens i ämnet avlöning utgör allenast 800 kronor. Riksdagen har funnit
det föreslagna arvodet väl högt tilltaget och anser detsamma kunna skäligen
nedsättas till 1,600 kronor.

Vad de nyinrättade speciallärarbefattningarna beträffar, har riksdagen
ansett sig böra bifalla förslaget om inrättande av desamma. I avseende
å de föreslagna arvodena till speciallärarna i betongkonstruktioner å 900
kronor, i byggnadshygien å 500 kronor, i stadsanläggningslära å 500 kronor
och i mekanisk teknologi å 1,200 kronor har riksdagen intet att erinra.
Vidkommande åter de föreslagna arvodena till speciallärarna i explosionsmotorer
å 1,500 kronor, i engelska språket å 1,000 kronor och i indu -

120

Riksdagens skrivelse Nr 8.

striell ekonomi å 1,600 kronor har riksdagen ansett dessa arvoden lämpligen
kunna nedsättas till respektive 1,200, 900 och 1,400 kronor

Vidare har föreslagits till uppehållande av undervisningen i svenska
språket 1,500 kronor och i tyska språket 2,700 kronor, motsvarande nu
utgående arvode till en lärare i sagda två språk å 1,500 kronor, samt i
historia och geografi 500 kronor. Mot dessa anslagsposter har riksdagen
intet att erinra.

De därefter i staten uppförda posterna arvode åt en professor såsom
institutets rektor å 1,500 kronor och arvode åt ett biträde för uppehållande
av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom professor å

3,000 kronor äro oförändrade.

Till bestridande av sekreterare bibliotekarie- och kamrerargöromål
har föreslagits ett belopp av 4,500 kronor; för närvarande är för vardera
av sekreteraren och bibliotekarien i staten uppfört arvode å 500 kronor,
vartill kommer ett från elevavgifterna för ändamålet utgående belopp av
1,500 kronor eller sålunda tillsammans 2,500 kronor. 1 betraktande av
att kamreraren ej har ansvaret för läroanstaltens ekonomiska förvaltning,
utan detsamma tillkommer rektor, synes arvodet för denne tjänsteman
kunna begränsas till 1,000 kronor. Beräknar man vidare sekreterarens
arvode till 1,500 kronor och bibliotekariens till 1,200 kronor, synes ifrågavarande
anslagspost kunna nedsättas till 3,700 kronor.

Beträffande vaktbetjänte äro för närvarande i staten uppförda en
förste vaktmästare och tre vaktmästare. Nu föreslås ytterligare en vaktmästare
med för dylik befattningshavare sedvanliga avlöningsförmåner
jämte en maskinist med 1,500 kronor i avlöning, därav 900 kronor lön
och 600 kronor tjänstgöringspenningar, och en gårdskarl med 900 kronor
i avlöning, därav 600 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar.
För de nya befattningshavarna föreslås dessutom två ålderstillägg, vartdera
å 100 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring. Mot inrättande
av sagda tre befattningar ävensom vad i övrigt i berörda hänseende föreslagits
har riksdagen intet att erinra.

I fråga om övriga å staten uppförda anslagsposter, nämligen till arvoden
åt assistenter och repetitörer, till gottgörelse åt arbetsbiträden på
verkstaden, till stipendier och premier åt elever, till bibliotek, samlingar
och laboratorier, till verkstaden samt till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter har någon ändring icke föreslagits.

På sätt riksdagen ovan omförmält, äro å extra stat för år 1914 anvisade
två särskilda anslag å 6,000 kronor vartdera, det ena till förstärkning av
det nyssnämnda ordinarie anslag å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar
och laboratorium och det andra till förstärkning av anstaltens ordinarie

121

Riksdagens skrivelse Nr 8.

anslag å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.
Sagda anslag äskas nu också för år 1915, och finner sig riksdagen böra
biträda förslaget härutinnan.

Riksdagen vill slutligen erinra om vissa å stat icke uppförda medel,
vilka användas till bestridande av utgifter, vartill vederbörande statsanslag
icke lämnat tillgång. Dessa medel äro dels donationsräntor, över vilka
läroanstaltens styrelse förfogat jämlikt donationsurkundernas föreskrifter,
dels ock inträdes- och terminsavgifter av elever. Enligt vad departementschefen
meddelat, kan från donationsräntorna ett årligt belopp av omkring

1,000 kronor under den närmaste tiden påräknas såsom bidrag till kostnaderna
för uppvärmning, belysning in. in. I fråga om elevavgifterna
har departementschefen framhållit, att, frånsett medel till ränta och amortering''
å byggnadslån, dessa hädanefter torde i främsta rummet böra avses
till arvoden åt assistenter och repetitörer ävensom arbetsbiträden å verkstaden.
Till arvoden åt dylika finnas för närvarande å staten uppförda
två anslag å tillhopa 13,000 kronor. Med hänsyn till de ökade tillgångar
till dessa arvoden, som elevavgifterna borde komma att bereda, har
departementschefen framkastat tanken på möjligheten, att nämnda båda
anslag eller ettdera av dem skulle något minskas. Med hänsyn emellertid
till vad i berörda avseende från läroanstaltens lärarråd anförts, har departementschefen
ej velat påyrka nedsättning av ifrågavarande anslag. Dock
torde enligt departementschefens förmenande frågan om möjligheten av
en sådan åtgärd böra upptagas, sedan omorganisationen blivit fullt genomförd
och någon erfarenhet hunnit förvärvas beträffande läroanstaltens
behov av medel till gottgörelse åt assistenter. Riksdagen delar denna
departementschefens uppfattning. Vidare har departementschefen framhållit,
att sedan nödiga medel beräknats för räntor och amorteringar samt
assistentarvoden, det överskott å ifrågavarande medel, som vore att vänta,
borde få disponeras, bland annat, för särskilda föreläsningar om arbetarskydd.
Till detta departementschefens yttrande vill riksdagen likaledes
uttala sin anslutning.

Såsom av departementschefen påvisats, kan den föreslagna nya staten
icke i sin helhet träda i kraft vid 1915 års ingång. Anslagen till undervisning
i svenska och tyska språken och till undervisning i historia och
geografi behöva nämligen ej i hela sin utsträckning tagas i anspråk
nämnda år, detta beroende därpå, att undervisning i sagda ämnen först
kommer att begynna med höstterminen 1915. Av sålunda uppkommen
besparing har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att för år 1915 skulle bestridas
utgiften för resestipendier under året, vadan något särskilt anslag för detta

Bihang till senare riksdagens protokoll 11)14. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 16

122

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ändamål ej skulle behövas å 1915 års stat. Emot en dylik anordning
har riksdagen intet att erinra.

Den nuvarande staten för Chalmers tekniska läroanstalt slutar på
en summa av 136,900 kronor, varjämte sedan flera år löneförbättring åt
vissa lärare vid anstalten till belopp av 3,900 kronor anvisats å extra stat.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten uppgår till 177,300 kronor.
Med de av riksdagen beslutade sänkningarna av vissa anslagsposter skulle
staten sluta på en summa av 171,100 kronor, vilket innebär en höjning
med 34,200 kronor i förhållande till det belopp den nuvarande staten
uppvisar.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmånerna, och äro sagda
villkor och bestämmelser avsedda att gälla samtliga ordinarie befattningshavare
vid läroanstalten. Härvid har, bland annat, föreslagits, att nuvarande
innehavare av andra-lärarbefattning i matematik och lärarbefattningen
i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet
i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete samt
av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma att övertaga
motsvarande befattningar å den nya staten, måtte äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya statens
trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar. Vad i sistberörda
avseende föreslagits har riksdagen bifallit, liksom riksdagen jämväl i övrigt
icke haft något att anmärka mot ifrågavarande bestämmelser.

Riksdagen, som i fråga om de delar av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, vilka ej blivit av riksdagen särskilt berörda, icke funnit anledning
till erinran, har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, dels med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt,
godkänt följande stat för Chalmers tekniska institut, att tillämpas
från och med år 1915:

Riksdagens skrivelse Nr 8.

123

Löner och arvoden. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Summa. Kronor.-
4,400 44,000	2,000 20,000	6,400 64,000	Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.
2,400 9,600	1,600 6,400,	4,000 16,000	[Efter fem år kan lönen 1 höjas med 500 kronor och j efter ytterligare fem år ( likaledes med 500 kronor.
2,400	1,600	4,000	1 [Efter fem år kan lönen 1 höjas med 500 kronor \| och efter ytterligare fem år \| likaledes med 500 kronor.
1,800	1,200	3,000	[Efter fem år kan lönen I höjas med 400 kronor och j efter ytterligare fem år l likaledes med 400 kronor.
2,000	—	2,000
3,000	—	3,000
1,100	—	1,100
1,600	—	1,600
2,500	—	2,500
900	—	900
500	—	500
500	—	500
1,200	—	1,200
—	—	110,700

1 professor ................................................

10 professorer ..........................................

Anmärkning: Förestående 11 professorsbefattningar
omfatta vardera ett av följande ämnesområden:
1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik
och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära
och ornamentsritning; 6) elektroteknik; 7) kemi
och kemisk teknologi; 8) oorganisk kemi jämte
mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran om vattenmotorer;
10) maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran om värmemotorer;
samt 11) väg- och vattenbyggnadslära.

1 andra lärare ...........................................

4 andra lärare ............................................

Anmärkning: Förestående 5 andra-lärarbefattningar
omfatta vardera ett av följande ämnesområden:
1) matematik; 2) elementarmekanik,
skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära
med ritning; 4) elektroteknik; och 5) maskinlära
med ritning samt mekanisk teknologi.

1 verkstadsingenjör..................................

1 lärare i frihandsteckning

1 speciallärare
1 »

1 »

beskrivande geometri, arvode.
i vattenbyggnadslära, »

i modellering, »

i elektrokemi, »

i betongkonstruktioner,
i byggnadshygien,
i stadsanläggningslära,
i mekanisk teknologi,

Transport

124

Riksdagens skrivelse Nr 8.

	Löner	Tjänst-
	och	gonngs-	Summa.
	arvoden.	ningar.

	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	_	_	110,700
1 speciallärare i explosionsmotorer, arvode	1,200	—	1,200	*
1 » i engelska språket, »	900	—	900
1 » i bokföring,	500	—	500
1 » i industriell ekonomi, » ...... Till uppehållande av undervisningen	1,400	—	1,400
i svenska språket................................	1,500	—	1,500
i tyska språket....................................	2,700	—	2,700
i historia och geografi..........................	500	—	500
Arvode åt en professor såsom institutets rektor	1,500	_	1,500
Anmärkning: Därest rektor i sådan egen-
skap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet avdragas 900 kronor årligen.
Arvode åt ett biträde för uppehållande av en
del av rektorns undervisningsskyldighet såsom professor................................................	2,000		2,000
Till bestridande av sekreterare bibliotekarie-
och kamrerargöromål .............................	3,700	—	3,700
1 förste vaktmästare ....................................	900	450	1,350
1 vaktmästare ............................................	700	350	1,050	Efter fem år kan lönen
3 vaktmästare	2,100	1,050 600	3,150 1,500	höjas med 100 kronor och
1 maskinist ............................................	900	efter ytterligare fem år likaledes med 100 kronor.
1 gårdskarl ...............................................	600	300	900
Anmärkning: Därest förste vaktmästaren,
vaktmästare, maskinisten eller gårdskarlen i så-dan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 100 kronor årligen. Till arvoden åt assistenter och repetitörer.........	11,500		11,500
Till gottgörelse åt arbetsbiträden på verkstaden	1,500	—	1,500
Stipendier och premier åt elever.....................	—	—	550
Bibliotek, samlingar och laboratorier ...............	—	_	9,000
Verkstaden ................................................	—	—	2,000
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ...	—	—	12,000
Summa kronor	—	-	171,100

125

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i staten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, nämligen
:

att innehavare av ordinarie befattning vid Chalmerska institutet skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändring i institutets organisation
eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt
i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning
och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid institutet icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag
registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sidan t verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår
professor, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
institutets styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit befriad
från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där ej, vad
arvode beträffar, annorlunda varder av Eders Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller fullgörande av särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas

126

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande av
befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för första
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren
under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,
på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,
efter ytterligare fem år, på samma villkor, under iakttagande vad var och
en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej
får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder
den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att nuvarande innehavare av andra-lärarbefattningen i matematik och
lärarbefattningen i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet
i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete
samt av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma
att övertaga motsvarande befattningar å den nya staten, äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya statens
trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar;

att en var vaktmästare ävensom maskinisten och gårdskarlen må
årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för det allmänna och utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, en
var av nyssnämnda befattningshavare skall vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av ifrågavarande slag;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen skall utgå till månadens slut;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

127

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang darmed;

dels föreskrivit, att en var, som med eller efter 1915 års ingång
tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig
att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att de i staten upptagna åld er stilläggen må utgå av det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels medgivit, att av de besparingar, som under år 1915 uppkomma
å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia
och geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t
användas till resestipendier åt lärare vid institutet;

dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma med 34,200
kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höjt anslaget till
de tekniska läroverken, som genom innevarande års riksdags beslut beträffande
tekniska högskolan ökats med 18,850 kronor, med ytterligare
34,200 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925 kronor till 774,975
kronor;

dels ock å extra stat för år 1915 anvisat:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000
kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000 kronor,
samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000
kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av
6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

204:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm på extra stat för

år 1915 anvisat:

för förhöjning av betjäningens avlöning............................ kronor 446: —

» » » underlärarnas » * 9,905: —

» » » anslaget för den extra ordinarie undervisningen.
......................................... » 260:

» » » anslaget till belysning.............................. » 750: —

» » » anslaget till inventariers anskaffande

och underhåll................................... » 1,000: —

» » > anslaget till undervisningsmateriell ... » 1,750: —

» » » anslaget till diverse utgifter ............... » 2,050: —

eller således tillhopa kronor 16,161: —

128

Riksdagens skrivelse Nr 8.

under villkor att Stockholms stad för år 1915, utöver förut anslagna
medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med 16,161 kronor.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande
av undervisningen i tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa
för år 1915 följande extra anslag: till undervisning i svenska språket
200 kronor, till betjäningens avlöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 2,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor,
till undervisning i främmande språk 400 kronor, till höjd avlöning åt
läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300
kronor samt till undervisning i verkstadsarbete 1.100 kronor, eller tillhopa
5,250 kronor.

Detta förslag innebär en förhöjning i det för ifrågavarande ändamål
för innevarande år beviljade anslaget med 300 kronor å posten lyshållning,
uppvärmning m. m.

Riksdagen, som icke finner skäl till anmärkning mot den sålunda
föreslagna kostnadsökningen, har följaktligen för uppehållande av undervisningen
i tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat på extra stat för
år 1915: till undervisning i svenska språket 200 kronor, till betjäningens
avlöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,300 kronor,
till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisning i främmande
språk 400 kronor, till höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning 150
kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor samt till undervisning i
verkstadsarbete 1,100 kronor, eller tillhopa 5,250 kronor.

206:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö anvisa på
extra stat för år 1915: till betjäningens avlöning 1,000 kronor, till lyshållning,
uppvärmning m. m. 6,000 kronor, till en parallellavdelning i
första årskursen 4,500 kronor, till en parallellavdelning i andra årskursen
5,000 kronor, till en parallellavdelning i tredje årskursen 1,000 kronor
samt till inköp av undervisningsmateriell 1,200 kronor, eller tillhopa 18,700
kronor.

För uppehållande av undervisningen vid denna läroanstalt har av riksdagen
för år 1914 beviljats ett belopp av sammanlagt 14,450 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra beträffande den förslagna
anslagshöjningen, avseende posterna lyshållning, uppvärmning in. m. samt
inköp av undervisningsmateriell, har alltså för uppehållande av verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Malmö anvisat på extra stat för år
1915: till betjäningens avlöning 1,000 kronor, till lyshållning, uppvärm -

129

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ning in. in. 6,000 kronor, till en parallellavdelning i första årskursen
4,500 kronor, till eu parallellavdelning i andra årskursen 5,000 kronor,
till en parallellavdelning i tredje årskursen 1,000 kronor samt till inköp
av undervisningsmateriell 1,200 kronor, eller tillhopa 18,700 kronor.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro anvisa
på extra stat för år 1915: till höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska
språket, främmande språk, frihandsteckning och modellering 825 kronor,
till höjd ersättning för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromålen
100 kronor, till arvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser
13,075 kronor, till biträden i lantmäteri in. in. 200 kronor, till
biträden på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor
samt till lyshållning, uppvärmning m. m. 3,300 kronor, eller tillhopa
19,920 kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen för sin del ville
utöver vad Eders Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagit för uppehållandet
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro anvisa
å extra stat för 1915 ytterligare 2,250 kronor för upprättandet av en
elektroteknisk fackavdelning, att utbetalas sedan styrelsen för nämnda läroverk
hos Eders Kungl. Maj:t styrkt, att den till läroverket givna donationen
å 10,000 kronor använts till inköp av elektrotekniska instrument.

I motionen framhållas samma synpunkter, som föreligga i en under
förra riksdagen detta år i ämnet väckt motion, och hänvisa motionärerna
till den i sistnämnda motion förebragta utredningen. Till stöd för denna
motion hade av motionären anförts följande:

»Den stora och hastiga utveckling, som under de senaste årtiondena
kännetecknat och även kännetecknar den elektrotekniska industrien, har
åstadkommit, att dess betydelse här i Sverige med dess myckna vattenkraft
blivit allt större och större samt att denna industri dragit till sig
allt fler och fler personer, som verka inom densamma.

Frånsett den högre elektrotekniska undervisning och utbildning, som
lämnas i tekniska högskolans fackskola för elektroteknik ävensom vid
Chalmers tekniska läroanstalt, finnes här i landet icke någon särskild läroanstalt,
där den elementära elektrotekniska undervisning och utbildning
meddelas, som måste anses nödvändig för alla dem, som under sitt arbete
i den elektrotekniska industrien icke intaga chefs- eller konstruktörsplatser,
utan ställas på visserligen mera underordnade, men icke desto mindre
viktiga och ansvarsfulla platser.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 17

130

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Den undervisning, som lämnas lärjungarna i de tekniska elementarskolorna
uti ämnet fysik, i vilket elektricitetsläran ingår, kan möjligen i
någon mån vara tillräcklig för de teknici, som inom sin blivande industrigren
använda sig av elektrotekniska hjälpmedel, men denna undervisning
kan på långt när icke motsvara de krav, som måste ställas på dem, som
arbeta i den egentliga elektrotekniska industrien.

Med hänsyn till de allmänna tekniska kunskaper, som enligt stadgarna
skola meddelas i de nuvarande tekniska elementarskolorna med dess
bestämda fackavdelningar, blir det heller icke möjligt att kunna meddela
en tillfredsställande undervisning i elektroteknik i de tekniska elementarskolorna
sådana de nu äro organiserade och med de hjälpmedel, som nu
stå dem till buds.

Det är därför ett känt faktum, att en stor del ungdom, som ämnar
ägna sig åt den elektrotekniska industriens mera underordnade platser,
nödgas begiva sig till utländska anstalter för lägre elektroteknisk undervisning
för att vid dessa kunna erhålla de kunskaper och den utbildning,
som erfordras för att de sedermera skola kunna bliva kompetenta till de
befattningar i Sverige, som kunna vänta dem. Tyvärr kan icke någon
exakt uppgift lämnas å de många svenskar, som i brist på lämplig undervisningsanstalt
i hemlandet begiva sig utrikes för att erhålla den för dem
behövliga undervisningen i elektroteknik. Säkert är emellertid, att utgifterna
för dessa studier uppgå till högst avsevärda belopp.

Kommittén för ordnandet av den lägre tekniska undervisningen har
ock i sitt under år 1912 framlagda förslag och betänkande med stor
styrka framhållit den förut påpekade bristen i elektroteknisk undervisning
samt därför föreslagit »upprättandet av en elektroteknisk fackskola, i vilken
undervisningen i elektroteknik borde drivas till den omfattning, som fordras
för utbildning av arbetsledare ^samt rit- och konstruktionsbiträden för den
elektrotekniska industrien.» A ett annat ställe i sitt betänkande säger
kommittén, att i den elektrotekniska fackskolan »bör undervisningen i
elektroteknik drivas så långt, att lärjungarna vinna kompetens att biträda
vid konstruktioner av elektrotekniska maskiner och utöva närmaste ledningen
av arbetet i verkstäder och fabriker för elektrotekniska tillverkningar
eller vid elektriska anläggningars utförande och skötsel.»

Kommittén har ock i sitt betänkande framlagt ett förslag till program
för en teknisk fackskola för elektroteknik, i vilket förslag upptagits
de läroämnen och lärokurser, som skulle läsas och genomgås vid nämnda
fackskola.

Ehuru kommittén redan under 1912 framlagt sitt betänkande, hava
ännu icke alla infordrade utlåtanden inkommit. Av de inkomna utlåtan -

131

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dena framgår att, ehuru varma erkännanden lämnats kommittén för dess
förtjänstfulla arbete, skiljaktiga meningar gjort sig gällande angående förslaget
i sin helhet och en del detaljer.

Det torde därför vara att befara, att innan Kungl. Maj:t kan hinna
att pröva värdet av de gjorda anmärkningarna samt utarbeta förslag i
ämnet ävensom riksdagen hinna fatta beslut, flera år måste åtgå, innan
den lägre elektrotekniska undervisningsfrågan blivit löst.

Sedan statsmakterna fattat sitt beslut, torde det dröja flera år, innan
vederbörande kommuner, vilka enligt kommittéförslaget skola tillhandahålla
nödiga lokaler, hinna att uppföra de nya byggnader, som torde erfordras
särskilt för fackskolornas utvidgade laboratorier.

Det torde därför dröja måhända 7—10 år, innan den elektrotekniska
fackskolan kan komma i verksamhet att emottaga lärjungar.

Det måste därför betraktas såsom något mycket nyttigt och gagneligt,
om tidigare, ja redan i början av nästa år, en elementär undervisning i
elektroteknik lian taga sin början, naturligen under sådana omständigheter,
att anordnandet av denna undervisning icke i något avseende lägger hinder
i vägen för lösningen av den stora frågan om att på ett tillfredsställande
sätt "ordna den lägre tekniska undervisningen.

Det synes vara i hög grad viktigt, att innan frågan om den lägre
tekniska undervisningen löses, icke några åtgärder vidtagas, som kunna
bereda svårigheter för att denna fråga löses pa bästa sätt. Mahända
kunde det ock bliva gagneligt för den stora frågans lösning, särskilt beträffande
den föreslagna elektrotekniska fackskolan, om man därvid kunde
tillgodogöra sig den erfarenhet, som kan vinnas vid en provisorisk skola
för den lägre undervisningen i elektroteknik.

Ett förslag till ordnandet redan från och med början av nästa år
utav en elementär undervisning i elektroteknik har uppgjorts av styrelsen
för Örebro tekniska elementarskola och ingivits till Kungl. Maj:t med
begäran om ett årligt anslag till extra lärare å 4,lo0 kronor och ett
anslag å 10,000 kronor till komplettering av läroverkets fysiska laboratorium
med avseende å elektrotekniska instrument.

I årets nådiga statsverksproposition, 8:de huvudtiteln, sid. 426 yttrar
departementschefen, att ifrågavarande framställning, vars tillkomst skulle
äga samband med det av kommittén för den lägre tekniska undervisningens
ordnande väckta förslaget om upprättande av en elektroteknisk fackskola
i Örebro, hade mötts av gensagor. I Västerås ansåge man sig nämligen
med hänsyn till den synnerligen omfattande elektriska industri, som
där förefinnes, äga vida större förutsättningar för ett rätt tillgodoseende
av undervisningen i elektroteknik. Ett bifall till styrelsens framställning

132

Riksdagens skrivelse Nr 8.

i denna del skulle, menade man, tilläventyrs föregripa ett fritt avgörande
av frågan om platsen för den elektrotekniska fackskolan. Departementschefen
yttrar vidare, att då sålunda olika meningar uppkommit beträffande
nämnda fackskolas förläggning, ansåg departementschefen såväl på grund
härav som med hänsyn jämväl till vad han förut i punkt 204 i det föregående
anfört, sig icke kunna tillstyrka bifall till styrelsens om förmälda
yrkanden om nya extra anslag.

Under punkten 204 yttrar departementschefen följande:

»Frågan om en omorganisation av den lägre tekniska undervisningen,
vilken under åtskilliga år stått på dagordningen, synes börja närma sig
sin lösning. Den för avgivande av utlåtande och förslag i ämnet tillsatta
kommittén har under år 1912 avgivit sitt betänkande och de infordrade
utlåtandena däröver hava till en del inkommit. Under den tid, då denna
fråga befunnit sig i ett svävande läge, har man ej utan verkligt nödtvång
velat rubba grunderna för läroanstalternas organisation, genomföra löneförbättringar,
inrätta nya tjänster o. d. Av detta skäl finner jag mig för
närvarande förhindrad att understödja förslaget om ökade anslag till assistenter
och repetitörer samt till undervisning i verkstadsarbete, med vilket
allt avses ökade medel till läraravlöningar. Den synpunkt jag nu angivit,
har ock bestämt min ställning till anslagskraven från övriga tekniska
elementarskolor, vilka läroanstalters behov av extra anslag jag i det följande
kommer att anmäla.»

De gensagor, som kommit från Västerås mot skolstyrelsens förslag,
torde numera äga mindre betydelse än förut, då skolstyrelsen från enskild
intresserad person förskaffat det belopp, som erfordrades för att komplettera
läroverkets fysiska laboratorium med nödiga elektrotekniska instrument.
Den statsutgift, som nu erfordras, gäller blott anslag å extra stat åt två
lärare å tillhopa 4,150 kronor. Då det icke, i det läge frågan om anordnandet
av den lägre tekniska undervisningen nu befinner sig, torde vara
lämpligt att framhålla och väga de skäl, som kunna tala för förläggandet
av en elektroteknisk fackskola till Örebro eller Västerås eller någon annan
plats, exempelvis Stockholm, som också ansetts såsom en synnerligen lämplig
förläggningsplats, torde allenast nu behöva framhållas, att inrättandet av
en elektroteknisk fackavdelning vid Örebro tekniska elementarskola icke
kan på något sätt sägas föregripa frågan om den blivande elektrotekniska
fackskolans förläggning.

De två extralärarbefattningarna, som skulle uppföras å extra stat för
Örebro tekniska elementarläroverk, kunna naturligen vid de tekniska elementarläroverkens
omorganisation lätt indragas, och torde innehavarna av
lärarbefattningarna, om de äro dugliga, med lätthet erhålla anställning

133

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid de fackskolor, som torde komma att inrättas med ett större antal
ordinarie lärarbefattningar än som nu finnas.

De elektrotekniska instrument, med vilka Örebro tekniska elementarläroverks
fysiska laboratorium skulle utökas, kunna särskilt därigenom, .att
statsverket icke lämnat anslag, icke utgöra något hinder för att förlägga
en elektroteknisk fackskola till annan plats än Örebro.

Kommittén har (del I sid. 358) beträffande de föreslagna tekniska
fackskolorna för maskinindustri, under förutsättning att skolan får övertaga
äldre skolors samlingar och undervisningsmateriell, såsom fallet skulle
bliva för den föreslagna maskinfackskolan i Örebro, beräknat kompletteringen
av skolans fysisk-elektrotekniska laboratorium till 10,000 kronor.
Härav torde framgå, att en blivande maskinfackskola i Örebro, emot vars
inrättande från Västerås ej riktats någon gensaga, behöver de instrument,
som genom donationen kan anskaffas.

I detta sammanhang kan förtjäna nämnas, att kommittén beträffande
den elektrotekniska fackskolan, som kommittén föreslagit skola förenas
med maskinfackskolan i Örebro, beräknat (se del I sid. 366) såsom kostnad
vid dess upprättande för ett elektrotekniskt laboratorium — utöver deri
tekniska fackskolans för maskinindustri elektrotekniska utrustning — 25,000
kronor.

Ifrågavarande förslags förtjänster synas vara, att det ej i någon väsentlig
mån rubbar den nuvarande organisationen av tekniska elementarskolan
i Örebro.

Såsom förut visats, läggas ej heller några som helst hinder i vägen
för att Konung och riksdag skola kunna vid avgörandet av frågan om
den lägre tekniska undervisningens ordnande fritt finna den ändamålsenligaste
och bästa lösningen.

Nämnda förslag har ytterligare en mycket beaktansvärd förtjänst därutinnan,
att dess genomförande icke från statsmedel kräver några större
utgifter, vilka, såsom av kommittéförslaget framgår, annars torde vara
oskiljaktigt förenade med varje förändring eller förbättring i teknisk undervisning.

Lästiden för de elever, som skola genomgå Örebro tekniska elementarläroverk,
är 3 läsår eller 6 lästerminer, av vilka de 3 första lästerminerna
användas för meddelande av undervisning i de grundläggande ämnen, som
anses behövliga för alla lärjungar, oavsett den fackavdelning åt vilken
lärjungen sedermera ägnar sig. Vid 4:de lästerminen börjar fördelningen
av lärjungarna i en av de tre fackavdelningar, som enligt stadgarna finnas
vid läroverket, den mekaniska fackavdelningen, den kemiska fackavdelningen
och fackavdelningen för byggnadskonst. Den undervisning, som

134

Riksdagens skrivelse Nr 8.

är avsedd speciellt för de särskilda fackavdelningarna, meddelas sålunda
under de 4, 5 och 6 lästerminerna.

Det av skolstyrelsen i Örebro framlagda förslaget avser således att
utom nu befintliga tre fackavdelningar inom läroverket inrättas en ny fackavdelning,
nämligen den för elektroteknik.

Det framgår härav tydligt, att läroverkets nuvarande organisation ej
rubbas och att förslaget allenast avser inrättandet av en ny fackavdelning,
jämnställd med de tre förut befintliga, i vilken fackavdelning skulle meddelas
undervisning i vad som erfordras för elementär elektroteknisk utbildning.

Skolstyrelsens förslag har därjämte sökt att i största möjliga mån
följa de grundsatser och krav på undervisningen i de elektrotekniska
ämnena, som förutnämnda kommitté uppställt. Särskilt har skolstyrelsen
sökt tillse, att den praktisk-tekniska utbildning, som skall lämnas de
blivande lärjungarna, skall bliva mångsidig och lärorik, vilket mål på
grund av särskilt gynnsamma omständigheter ock kan genomföras framför
allt därigenom, att Örebro stad ställt sitt stora och väl inrättade
elektricitetsverk till lärjungarnas förfogande, så att de där kunna göra
de mätningar och observationer, som bliva av största betydelse för
den blivande elektroteknikern. Svårligen kunna dessa erhålla bättre praktisk
utbildning för sitt blivande yrke än om de kunna bliva i tillfälle att
å ett i gång varande verk utföra laborationsövningar. Detta arrangemang
innebär ju för övrigt ett ur såväl pedagogisk som ekonomisk synpunkt
synnerligen intressant uppslag.

Det stora och välinrättade fysiska laboratorium, som läroverket redan
nu besitter, och ger styrka och grundlighet åt den fysiska undervisningen,
kommer att i höst utökas med de instrument och maskiner, som skola
anskaffas för de 10,000 kronor, som en av läroverkets gynnare, vilken
vill förbliva okänd, skänkt till läroverket för att den elektrotekniska fackavdelningen
skulle kunna inrättas.

Genom den komplettering, som läroverkets fysiska kabinett erhåller
genom nyssnämnda gåva, samt genom Örebro stads villighet att ställa sitt
elektricitetsverk till förfogande, torde en blivande elektroteknisk fackavdelning
bliva synnerligen val utrustad.

Två framstående praktiskt verksamma fackmän på det elektrotekniska
området hava ock i avgivet utlåtande uttalat sig angående den undervisningsmateriel^
som skulle stå eleverna i en blivande elektroteknisk fackavdelning
till buds, och hava de funnit, att allt är planlagt så att eleverna
skola kunna erhålla en möjligast fullständig och praktisk fackutbildning.

Den av kommittén uppgjorda timplanen för undervisning i de elek -

135

Riksdagens skrieelse Nr 8.

trotekniska ämnena upptager ett timantal för elektroteknik med konstruktionsövningar
av 648 timmar och i elektriska laborationer av 240 timmar
eller tillhopa 888 timmar.

Skolstyrelsen i Örebro har i sin framställning till Kungl. Maj:t påvisat,
att man utan att på något väsentligare sätt rubba läsordningen vid
läroverket eller inkräkta på de andra läroämnena, som skola genomgås i
den tekniska elementarskolan, skulle kunna för den av skolstyrelsen föreslagna
nya elektrotekniska fackavdelningen bereda i stort sett det timantal,
som kommittén föreslagit.

Skolstyrelsen framhåller nämligen, att i andra klassens läroplan äro för
närvarande såväl under höstterminen, innan den egentliga fackundervisningen
tagit sin början, som under vårterminen anslagna 4 veckotimmar till undervisning
i fysik. Genom att i andra klassen under dessa 4 fysikveckotimmar
påbörja undervisningen i elektricitetslära och därmed fortsätta under hela
läsåret, kunna dessa 4 veckotimmar beräknas ingå i den elektrotekniska
fackundervisningen. Då lärjungarna i de övriga fackavdelningarna även
skola undervisas i elektricitetslära samt ett helt läsår behöves för inhämtande
av denna synnerligen viktiga del av fysiken, rubbas ej undervisningen
för lärjungarna i de övriga fackavdelningarna, varför undervisningen
i elektricitetslära kan ske gemensamt i andra klassen även under vårterminen.
Enligt skolstyrelsens beslut meddelas nu under andra läsårets
vårtermin under 3 veckotimmar särskild undervisning för lärjungarna i de
nuvarande 3 fackavdelningarna. Dessa 3 veckotimmar kunna därför också
användas för undervisning i de elektrotekniska läroämnena. Under tredje
läsåret (3:dje klassens höst- och vårtermin) meddelas under 13 veckotimmar
särskild undervisning för eleverna i de olika fackavdelningarna,
varför dessa 13 veckotimmar även äro att hänföra till den tid, som kan
speciellt användas för den elektrotekniska fackutbildningen. Med hänsyn
till den långa tid, som erfordras för elektrotekniska laborationer, torde
de nyss angivna undervisningstimmarna icke vara tillräckliga för att därunder
meddela den undervisning i elektroteknik, som är erforderlig för
den utbildning, soin avses. Emellertid äro under lärjungarnas fjärde
termin (vårterminen i 2: dra klassen) 4 veckotimmar anslagna till verkstadsarbete
för samtliga lärjungar i de olika fackavdelningarna. Då detta
verkstadsarbete icke kan anses oundgängligt nödvändigt för dem, som
skola ägna sig åt elektroteknik, kunna dessa 4 veckotimmar under 2:dra
klassens vårtermin utan olägenhet anslås till undervisning i de elektrotekniska
läroämnena.

Av det anförda framgår, att nedanstående timantal kunna disponeras
för den elektrotekniska undervisningen utan att undervisningen i övriga
ämnen rubbas, nämligen:

136

Riksdagens skrivelse Nr 8.

4 veckotimmar

2:ara klassen a 38 veckor ....................

2:dra klassens vårtermin å 21 veckor

3:dje klassen å 38 veckor........................

3:dje klassens vårtermin å 21 veckor

152 tim.
63 »

494 »

84 »

Summa 793 tim.

Visserligen har kommittén beräknat 888 timmar till undervisningen
i de elektrotekniska läroämnena eller 95 timmar mera än skolstyrelsen
anvisat vara tillgängliga, men därvid är att märka, att enligt kommitténs
förslag undervisningstimmarna å lärorummet skulle ökas från nuvarande
36 veckotimmar till 44 veckotimmar eller att lärjungarna skulle över sju
timmar dagligen åtnjuta undervisning å lärorummet. Med en så lång
daglig undervisningstid måste naturligen möjligheten för lärjungarnas
hemarbeten i viss mån inskränkas, varför skolstyrelsen, som icke förutsätter
någon ökning i de nuvarande 36 veckotimmarnas undervisning å
lärorummet, anser, att lärjungarna i den föreslagna elektrotekniska fackavdelningen
skola kunna bedriva en del studier och utföra en del ritarbeten
i hemmen, vilket senare knappast lär kunna påfordras av lärjungarna
i den av kommittén föreslagna elektrotekniska fackskolan. Skolstyrelsen
är därför fullt förvissad om, att de av kommittén föreslagna
kurserna och övningarna i de elektrotekniska ämnena skola särskilt genom
elevernas större tillfälle till hemarbete kunna till fullo genomgås.

Beträffande de nya lärarkrafter, som behövas för den elektrotekniska
fackavdelningen, framgår det av det föregående, att någon ny lärarkraft ej
behövesför undervisningen under de fyra fysikveckotimmarna i andra klassen.

För undervisningens upprätthållande under de 7 veckotimmar (3 + 4)
som under 2: dra klassens vårtermin äro avsedda för elektroteknisk undervisning,
erfordras en ny lärarkraft, vilken styrelsen föreslagit skulle erhålla
ett arvode av 650 kronor.

För den undervisning, som under 13 veckotimmar i 3:dje klassen är
avsedd att .meddelas i elektroteknik, erfordras ytterligare en ny lärarkraft,
vilken i motsats till den nyssnämnde skulle hava tjänstgöring under hela
läsåret. Då emellertid 13 veckotimmars tjänstgöring är väl litet för en
lärare, har skolstyrelsen tänkt sig att genom denne lärares anställande
skulle i viss mån kunna lättas den undervisningsbörda, som nu vilar på
lektorn i matematik och fysik samt den extra lärare i samma ämnen, som
upprätthåller undervisningen i nämnda ämnen å läroverkets parallellavdelningar.

Dessa sistnämnda två lärare hava en undervisning av 24 veckotimmar,
vartill kommer skyldigheten att genomgå och rätta de skriftliga uppsåt -

137

Riksdagens skrivelse Nr 8.

serna i matematik och fysik från lärjungarna i läroverkets stora avdelningar.
Då lektorerna vid de allmänna läroverken författningsenligt icke
hava större tjänstgöringsskyldighet än högst 22 veckotimmar, samt enligt
nådigt brev den 16 september 1891 lektorer vid tekniska elementarläroverk
icke hava större undervisningsskyldighet än 24 veckotimmar, kan
sistnämnda lärares arbetsbörda icke ökas, ehuru de frivilligt lämnat handledning
vid de fysiska laboratorieövningar, vari en del lärjungar frivilligt
deltagit.

Genom Örebro stads stora offervillighet har läroverkets fysiska laboratorium
blivit i höst utökat med en stor praktiskt inredd sal, som tillåter
laboratorieövningar för 6 till 8 laborantgrupper, var och en bestående av
2 lärjungar.

Då skolstyrelsen funnit, att de förut införda frivilliga fysiska laboratorieövningarna
i mindre skala medfört synnerligen goda resultat i undervisningen,
enär denna därigenom fått en mera praktisk läggning, har skolstyrelsen
varit betänkt på att stadga, att två veckotimmar, d. v. s. för skolans
2 parallellavdelningar fyra veckotimmar skulle användas för fysiska
laboratorieövningar för lärjungarna i skolans tre klasser. Med hänsyn till
det stora antal lärjungar i klasserna, kunna icke alla lärjungarna i en
klass samtidigt utföra laboratorieövningar, utan måste klassen fördelas i
två avdelningar, vadan de två lärarna i fysik skulle av laboratorieövningar
bliva upptagna var och en 4 veckotimmar eller bägge tillhopa 8 veckotimmar.

Med de nuvarande lärarkrafterna torde därför dessa gagnande obligatoriska
laboratorieövningar i fysik icke kunna genomföras, men skulle
en elektroteknisk fackavdelning inrättas, torde den extra lärare, som skulle
sköta undervisningen i elektroteknik uti tredje klassen under 18 veckotimmar
kunna övertaga en del av undervisningen i matematik eller fysik,
så att de nu anställda två lärarna i dessa ämnen avbördades var och en
fyra veckotimmar eller tillhopa åtta veckotimmar, vilket med ifrågavarande
föreslagna extra lärares 13 veckotimmar skulle utgöra 21 veckotimmar
eller ungefär den normala undervisningsskyldighet, som är pålagd lektorer
vid de allmänna läroverken.

För att denna krävande extralärarebefattning skall kunna locka kunniga
och dugliga sökande torde arvodet icke kunna sättas lägre än 3,500
kronor eller det belopp, som utgår till den vid läroverket nu anställde
extra läraren i matematik och fysik.

Genom ett årligt statsanslag å allenast 4,150 kronor kan således redan
nu upprättas den för den elektrotekniska industrien så viktiga och betydelsefulla
anstalten för den lägre elektrotekniska undervisningen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.)

138

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Då den elektrotelmiska fackavdelningen icke kan taga sin början förr
än vårterminen 1915 samt undervisningen i samma fackavdelnings andra
och tredje termin därför ej kan börja förr än hösttermin 1915, erfordras
för år 1915 allenast arvode för extra läraren i elektroteknik för sistnämnda
hösttermin, vilket arvode enligt fastställd beräkningsgrund med ett arvode
å 3,500 kronor för läsår utgör 1,594 kronor 44 öre eller i runt tal 1,600
kronor. Däremot behöves för år 1915 arvode för den extralärare, som skall
tjänstgöra under vårterminerna, med förut angivet belopp, 650 kronor.»

Motionen var åtföljd av ett utav ordföranden i styrelsen för tekniska
elementarskolan i Örebro utfärdat intyg om den till läroverket givna donationen
av 10,000 kronor.

Till den nu föreliggande motionen är fogat ett av professorn Sv.
Arrhenius m. fl. avgivet uttalande, däri, bland annat, framhålles, att det
av styrelsen för Örebro tekniska elementarskola väckta förslaget, att vid
nämnda skola upprätta en elektroteknisk fackavdelning syntes synnerligen
lämpligt, då genom denna fackavdelning behovet av elementärt bildade
elektrotekniker väsentligen skulle kunna fyllas. Ett liknande uttalande
har i en till riksdagens statsutskott överlämnad skrivelse även gjorts av
ett 60-tal industriidkare i landet.

Härjämte har till nämnda utskott inkommit en skrivelse från ordföranden
i Västerås stadsfullmäktiges kommitté för den tekniska undervisningens
ordnande, direktören för allmänna svenska elektriska aktiebolaget
i Västerås J. S. Edström. Skrivelsen är av följande innehåll:

»Örebro tekniska elementarskolas styrelse inkom på sin tid till Kungl.
Maj:t med begäran om årligt anslag till upprättande av en elektroteknisk
fackavdelning vid skolan i fråga. Anslaget skulle utgå en gång för alla
med 10,000 kronor till kompletering av läroverkets fysiska laboratorium
samt årligen med 4,150 kronor till erforderliga lärares avlöning.

Till denna framställning har departementschefen ställt sig avvisande
av den grund, att en dylik fackskolas upprättande skulle föregripa riksdagens
beslut med anledning av kommitténs för den lägre tekniska undervisningens
ordnande utredning. Särskilt berättigande synes dessa farhågor
hava vunnit därigenom, att från en hel del håll framhållits Västerås som
en lämpligare plats än Örebro för den av kungl. komméttén föreslagna
elektrotekniska fackskolans förläggning. Förslag i denna riktning hava
framställts bl. a. såväl av Svenska Teknologföreningens som av Sveriges
samarbetande tekniska föreningars kommittéer för behandling av det kungl.
kommittéförslaget. Att åsikten om Västerås lämplighet framför Örebro är
allmänt utbredd inom elektrotekniska intresserade kretsar i landet framgår

139

Riksdagens skrivelse Kr 8.

med all tydlighet av det av representiva elektroteknici undertecknade uttalande
som bifogats de båda förslagsskrivelserna.

Sedan det blivit för Örebrointressenterna bekant, att regeringen ej
skulle ställa sig gynnsamt till deras anhållan, hava de i den Tengdahlska
motionen återkommit med förnyade, men något sänkta anslagskrav. Det
tidigare förslaget om 10,000 kronors anslag till undervisningsmateriell har
nu bortfallit, enär man med hjälp av en enskild donation ansett sig kunna
tillsvidare täcka detta behov. 1 övrigt är förslaget praktiskt taget oförändrat.

Bortsett från anslagssummorna finnes ingen principiell skillnad i de
båda förslagens innebörd. Det är svårt att förstå huru Örebrointressenterna
på allvar kunna söka advocera bort det faktum, att deras förslag innebår
•ett försök att gå den stora organisationsplanen för den lägre tekniska
undervisningen i förväg på ett sätt, som skulle i synnerlig grad försvåra
en senare ändring av den elektrotekniska fackskolans förläggningsort. Ty
det kan knappast antagas, att Örebroskolans gynnare skulle nedlägga ett
energiskt arbete och betydande penningmedel endast för att under några
år få inom sin stad hysa en elektroteknisk fackskola, som sedan skulle
förflyttas till annan ort. Tvärtom får man med säkerhet antaga, att den
nya institution vid Örebroskolan, en gång befästad genom av riksdagen
beviljat anslag, kommer att så kraftigt som möjligt utnyttjas till hämmande
av alla strävanden i denna riktning.

Denna sak har ännu en sida. Örebrointressenterna hava ansett sig
med ett fast anslag av endast 10,000 kronor kunna täcka erforderliga utgifter
för clektrotekniskt laboratorium och undervisningsmateriell. Den
kungl. kommittén åter — i vilken dock Örebrointresset är starkt representerat
— har ansett sig böra räkna med 25,000 kronor för samma ändamål
(se kommittéutlåtandet, del 1 sid. 365—366). Vidare utgör av Kungl.
kommittén föreslaget årligt anslag c:a 27,000 kronor mot c:a 4,000 enligt
motionen. Härav torde utan vidare vara tydligt, att den utrustning Örebro
nu avser bjuda den nya skolan, näppeligen fyller det av kungl. kommittén
tänkta måttet, för så vitt ej densamma senare kompletteras — alltså nya
anslag. Det kan knappast ur någon synpunkt vara lämpligt acceptera eu
dylik halvmesyr.

Nu skulle kunna anmärkas, att vårt land i framtiden möjligen kan
hava behov av tvenne fackskolor i nämnda industrigren. Men att förlägga
dessa i två så närbelägna städer som Västerås och Örebro vore helt visst
synnerligen olämpligt. Den andra skolan, därest eu sådan kommer till
stånd, bör förläggas i Syd-Sverige. Emellertid torde man för rätt lång tid

140

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vara fullt betjänt med en enda skola och ingen anledning föreligger basera
Örebroskolan på ett dylikt avlägset framtidsbehov.

Den Tengdahlska motionen motiveras inledningsvis av det år från år
växande behovet av elektroteknisk elementarundervisning, som är en följd
av vår elektriska industris utveckling och elektricitetens alltmer betydande
roll som kraftförmedlare inom alla grenar av industriell verksamhet.
Förefintligheten av detta behov är obestridligt och har också redan för
åtskilliga år sedan uppmärksammats på den ort, där man helt säkert haft
största känningen av detsamma, i den elektriska industristaden Västerås.
Det utredningsarbete, som redan 1910 av stadsfullmäktige igångsattes,
resulterade i ett i nov. 1913 framlagt förslag om reformering av undervisningen
vid Tekniska skolan i Västerås i huvudsaklig överenstämmelse
med kungl. kommitténs för den lägre tekniska undervisningen förslag i
samband med en betydande nybyggnad för samma skola. Denna nybyggnad
går löst på ett belopp av c:a 430,000 kronor, vilka medel stå till förfogande
i särskild fond, och är avsedd att inrymma såväl lärlings- som yrkesoch
fackskola för elektroteknik sålunda förenande i sig ett fullständigt
elektrotekniskt yrkesinstitut, ordnat efter modernaste principer. Närmare
detaljer rörande den föreslagna skolan äro att finna i bifogade »stadsfullmäktiges
i Västerås handlingar XX».

Med hänsyn till den inom ett flertal intresserade kretsar under senasteåret
bestämt framförda åsikten om Västerås som lämpligaste förläggningsort
för den elektrotekniska fackskolan samt det kraftiga initiativ denna
stad nu själv tagit i frågan, måste det anses olämpligt understödja Örebro
tekniska elementarskola i den riktning hr Tengdahls motion avser, innan
frågan om fackskolans förläggningsort blivit grundligt prövad, och vågar
jag hoppas — häri helt säkert enig med majoriteten av i denna fråga intresserade
— att motionen ej måtte leda till avsedd åtgärd».

I berörda skrivelse åberopas av Edström de uttalanden, som gjorts
såväl av Svenska Teknologföreningens som av Sveriges samarbetande tekniska
föreningars kommittéer för behandling av det utav kommittén för
den lägre tekniska undervisningens ordnande avgivna förslaget. Svenska
Teknologföreningens kommitté har såsom sin uppfattning uttalat, att fackskolan
för elektroteknik borde förläggas till Västerås, där den bättre än
i Örebro komme att stå i kontakt med den elektrotekniska industrien.
Sveriges samarbetande tekniska föreningars delegerade hava likaledes föreslagit,
att fackskolan för elektroteknik förlädes till Västerås. Dess förläggande
till Örebro syntes delegerade ej rätt väl stämma med den fastslagna
grundprincipen, att varje skola om möjligt borde förläggas till centrum
för den industri, skolan vore avsedd att tjäna. Landets förnämsta

141

Riksdagens skrivelse Nr 8.

centrum för elektroteknisk industri vore Västerås, medan i Örebro någon
elektrisk industri av betydenhet ej funnes. Genom påräknat tillmötesgående
från i Västerås förlagda verkstäders sida skulle enligt delegerades
förmenande skolans egna laboratorier och samlingar på lyckligt sätt kunna
kompletteras av verkstädernas laboratorier och provrum, varigenom alltså
skolans elever skulle få utmärkta tillfällen till praktiska studier inom den
elektrotekniska industrien. Ävenså skulle en i Västerås förlagd skola
kunna påräkna inom industrien sysselsatta speciallärare, varjämte även
övriga lärare lätt kunde därstädes uppehålla kontakten med den moderna
industrien och följa dess utveckling.

Såväl av Edström i* hans. berörda skrivelse som av sistnämnda föreningars
kommittéer åberopas ett av ett flertal för den elektriska industrien
representativa personer undertecknat uttalande, vilket är av följande lydelse:

3Angående förläggningen av fackskolan för elektroteknik.

Undertecknade, som hysa livligt intresse för den elektrotekniska elementar-
och yrkesundervisningen i vårt land, hava tagit del av den utredning
k. kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande
förebragt rörande förläggande av en elektrisk fackskola till Örebro. Vi
Kava även erfarit, att man inom Västerås stadsfullmäktige hyser planer på
den nämnda fackskolans förläggande till denna stad, och få vi med anledning
härav som vår åsikt anföra, att det senare förslaget synes böra föredragas
framför den k. kommitténs och detta på följande grunder.

Västerås är landets förnämsta centrum för den elektriska industrien
och ligger därjämte nära de elektriska industricentra Ludvika och Stockholm.
Den föreslagna skolan skulle därstädes fullständigare än på något
annat håll fylla sin uppgift till nämnda industris gagn. Skolans laboratorier
och samlingar skulle på ett synnerligen lyckligt sätt kunna kompletteras
av de stora verkstädernas laboratorier och provrum, anlagda efter
en långt större måttstock än skolans egna någonsin kunna tänkas bliva.
Vårt lands elektriska anläggningar kräva en maskinist- och teknikerpersonal,
som vid sin utbildning helt säkert är bäst betjänt av en skola i Västerås,
där utmärkta möjligheter finnas för rent praktiska studier inom den
elektriska industrien. Åvenså skulle skolan i Västerås kunna påräkna lärarkrafter,
vilka stå i ständig beröring med industrien,- varigenom de bästa
garantier skulle vinnas för undervisningens moderna halt och ändamålsenlighet.
Örebro ligger däremot fullständigt isolerat från den industri,
som skolan avser att tjäna, vadan man har anledning befara, att lärarna
därstädes ej kunna upprätthålla den kontakt med praktiken, som är nöd -

142 Riksdagens skrivelse Nr 8.

vändig för att undervisningen skall kunna följa med den industriella utvecklingen.

Då härtill kommer, att i Västerås redan finnes en lägre teknisk skola,
som lämpligen nu kan utvidgas med en yrkesskola för elektroteknik och
vilken skola skulle kunna ordnas jämte den elektriska fackskolan till ett
helt, synes oss det allmänna intresset av skolans förläggande dit utan större
praktiska eller ekonomiska svårigheter låta förena sig med de lokala intressena
vid den lägre tekniska undervisningens ordnande å denna ort.

Ludvika den 13 mars 1913.
Herman Duse.

Verkst. dir. i Nya Förenade Elektr. A.-B.

Mölndal den 14 mars 1913.

G. Skog.

Verkst. direktör för Yngeredsfors
Kraft A.-B.

Stockholm den 18 mars 1913.
F. M. W. Hansen.

Överste, direktör för Kungl. Vattenfallsstyrelsen.

Ivan Öfverholm.

Byrådirektör i Kungl. Järvägsstyrelsen.

E. C. Ericson.

Statens inspektör över el. anläggningar.

Stockholm den 5 april 1913.
Axel Hultman.

Verkst. direktör i Luth & Koséns
Elektr. A.-B.

Stockholm den 28 mars 1913.
John Fredholm.

Verkst. dir. i A.-B. Skandinaviska
Elektricitetsverk.

Stockholm den 28 mars 1913.
V. Borgquist.

Föreståndare för Kungl. Vattenfallsstyrelsens
Elektrotekniska byrå.

Erl. Nordlund.

Verkst. Direktör i Sveriges Industriförbund.

Charles Hässler.

Ingeniör.

Ked. Tekn. Tidskr. Elektroteknik.

Axel P. Enström.

Delägare i Elektriska prövningsanstalten,
Stockholm.

Carl A. Rossander.

Delägare i Elektriska prövningsanstalten,
Stockholm.

Hugo Marchander.

Verkst.ylirektör i Elektr. A.-B. Siemens-Schuckert.

143

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Undertecknad instämmer i ovanstående så till vida, att jag anser
Västerås av ovannämnda skäl vara att föredraga framför Örebro, varemot
jag anser det kunna ifrågasättas att förlägga den elektrotekniska fackskolan
i Stockholm.

Stockholm den 19 mars 1913.

Rob. Dahlander.»

Vidare har till statsutskottet överlämnats ett uttalande av arbetare vid
Allmänna svenska elektriska aktiebolagets verkstäder i Västerås, samlade
den 25 juni 1914 i ändamål att avgiva en opinionsyttring angående förläggningen
av en fackskola för den elektriska industrien i landet. Detta
uttalande är av följande lydelse:

»Om en sådan fackskola skall upprättas för att utbilda unga män
till förmän och arbetsledare, samt till de ansvarsfullaste platserna även
som arbetare inom den elektriska tillverkningsindustrien, så förefaller det
som om statsmakterna icke borde vara i tvivelsmål om, var en sådan
fackskola skulle förläggas. Inom Västerås sysselsättas för närvarande omkring
2,000 personer inom den elektriska tillverkningsindustrien, och staden
har inom sig landets största och i kraftigaste utveckling stadda företag
inom landet i denna bransch. För skolans egen skull bör det vara en
stor fördel att få ett rikt urval av ynglingar, som från tidigare år sysselsatts
inom denna industri. Men det bör också kunna hävdas ett bestämt
anspråk från denna arbetarebefolknings sida att få en sådan skola hit förlagd
och därmed förmånen av en möjlighet till förkovran för det växande
släktet.»

Beträffande det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till tekniska
elementarskolan i Örebro, är detta upptaget till samma belopp som under
de senare åren utgått till skolan, och har riksdagen intet att erinra
däremot.

Vidkommande den i ämnet väckta motionen får riksdagen anföra
följande.

Allbekant är, hurusom den elektrotekniska industrien i Sverige under
de senaste årtiondena nått en lika storartad som hastig utveckling. En
synnerligen viktig roll spelar också elektrotekniken numera inom alla industrier
och givetvis måste den vara av alldeles särskild betydelse för vårt
land på grund av de stora möjligheter landet erbjuder, närmast i den rika
tillgången på vattenfall.

Den undervisning och utbildning i elektroteknik, som inom landet
meddelas, är hittills förlagd till de högre tekniska läroanstalterna, tekniska
högskolans fackskola för elektroteknik och Chalmers tekniska läroanstalt.

144

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Någon självståndig plats på de tekniska elementarskolornas eller andra
med dem jämförliga tekniska läroanstalters undervisningsprogram har läroämnet
elektroteknik ännu icke erhållit. Den undervisning i elektroteknik,
som för närvarande meddelas vid de tekniska elementarskolorna, är inrymd
under de timmar, som äro anslagna åt läroämnet fysik. Givetvis måste
en anordning som denna betecknas såsom synnerligen otillfredsställande,
och olägenheterna härav hava också visat sig mer och mer kännbara. Klagomål
häröver hava även försports från industriens målsmän.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande, som i
sitt den 11 juni 1912 avgivna betänkande föreslagit en förändring av de
nuvarande tekniska elementarskolorna till fackskolor, har också med styrka
framhållit bristen på undervisning i elektroteknik och för avhjälpande
härav föreslagit upprättande av en fackskola för denna ämnesgren, vilken
skola enligt kommitténs förslag borde förenas med en fackskola för maskinindustri
i Örebro.

Över kommitténs förslag hava från myndigheter och korporationer
utlåtanden infordrats, vilka ännu icke fullständigt inkommit. Av de hittills
inkomna utlåtandena framgår emellertid, såsom motionärerna framhållit,
att skiljaktiga meningar gjort sig gällande angående förslaget i dess
helhet och en del detaljer. Vissa av dessa olika åsikter gälla just förläggningen
av den föreslagna elektrotekniska fackskolan. Så hava, såsom
riksdagen ovan haft anledning meddela, Svenska teknologföreningen och
Sveriges samarbetande tekniska föreningar förordat Västerås såsom en
lämpligare plats för förläggande av nämnda skola, detta särskilt med hänsyn
till att Västerås vore landets förnämsta centrum för elektroteknisk
tillverkningsindustri.

Då sålunda i utlåtandena över kommittéförslaget skiljaktiga meningar
framförts i fråga om. förläggningen av fackskolorna o. d. och då dessutom
olika åsikter gjorts gällande även beträffande själva principerna för förslaget,
torde, såsom ock motionärerna påpekat, en avsevärd tid kunna
komma att förflyta, innan den lägre tekniska undervisningsfrågan blivit
på ett tillfredsställande sätt löst och innan en elektroteknisk fackskola
kan komma i verksamhet.

Det synes under sådana förhållanden vara synnerligen önskvärt, om
ej alla åtgärder för avhjälpande av nu rådande brister på förevarande
område finge anstå, tills frågan om den lägre tekniska undervisningens
ordnande i sin helhet bleve löst, utan om en eller annan av de mest
trängande olägenheterna kunde genom provisoriska åtgärder bliva avhjälpt.
Å andra sidan bör man emellertid, enligt riksdagens förmenande, med
största noggrannhet undvika att åtgärder vidtagas eller beslut fattas,

Riksdagens skrivelse Nr 8. 145

soin kunna innebära ett föregripande av lösningen av organisationsfrågan
i dess helhet.

Mot den nu föreliggande motionen hava, såsom av förestående redogörelse
framgår, invändningar i sist berörda avseende framkommit från
förespråkarne för den föreslagna elektrotekniska fackskolans förläggande
till Västerås. Dessa invändningar synas emellertid riksdagen vila på en
missuppfattning om den verkliga innebörden av motionen. Motionärernas *
förslag avser — såvitt riksdagen kunnat finna — icke någon som
helst åtgärd, som kan anses lägga hinder i vägen för ett framtida
lösande av frågan om platsen för förläggandet av en självständig
elektroteknisk fackskola. Förslaget innebär allenast, att tekniska elementarskolan
i Örebro till sina nuvarande avdelningar — den mekaniskttekniska,
den kemiskt-tekniska och den byggnadstekniska — får en fjärde,
en elektroteknisk avdelning. Förslaget ansluter sig dessutom direkt till
skolans nuvarande organisation, och lärjungarna vid den elektrotekniska
avdelningen skulle få en undervisning, som under de tre första terminerna
vore gemensam med skolans övriga lärjungars, medan vid fjärde lästerminens
början den elektrotekniska utbildningen för dem, som ville ägna
sig däråt, skulle vidtaga på samma sätt, som andra'' grupper valde den
mekaniskt-tekniska, den kemiskt-tekniska eller den byggnadstekniska vägen.
Vidare avser förslaget icke att för framtiden fastslå en anordning av
angivet slag, utan är densamma endast att betrakta såsom ett försök, av
vilket man, såsom motionärerna antyda, skulle kunna vinna en erfarenhet,
som kunde tillgodogöras vid anordnande av den ifrågasatta elektrotekniska
fackskolan.

Därest förslaget innebure åtgärder, som kunde anses föregripa
den kommande organisationen på här ifrågavarande område, särskilt
frågan om förläggandet av sistnämnda fackskola, skulle riksdagen
ej ansett sig kunna bifalla detsamma, detta icke minst med hänsyn till att
riksdagen ej kunnat undgå att taga intryck av de vägande skäl, som anförts
för att en sådan skolas lämpligaste förläggningsort skulle vara Västerås.
Då emellertid förslaget i detta avseende ej synes kunna framkalla
några grundade farhågor, har riksdagen ansett sig kunna lämna de härutinnan
gjorda invändningarna å sido.

Bortser man sålunda från de synpunkter riksdagen nu berört, innebär
motionen ett beaktansvärt uppslag. För en ringa kostnad — ytterligare
nedbringad genom offervillighet från Örebro stad och en enskild donator
— beredes här tillfälle att, under avbidan på den lägre tekniska undervisningens
definitiva ordnande, vidtaga åtgärder för att tillgodose ett viktigt
och berättigat önskemål från industriens målsmän i vårt land. Då
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 Käft. (Nr 8.) 19

146

Riksdagens skrivelse Nr 8.

därtill kommer, att den uppgjorda planen för undervisningens ordnande
synes vara väl genomtänkt och riksdagen ej i övrigt funnit något att erinra
mot själva grunderna för förslaget, anser sig riksdagen böra i allt
väsentligt bifalla motionen.

Härvid vill riksdagen emellertid med styrka betona, att genom detta
förord på intet sätt någon ståndpunkt intages i fråga om riktlinjerna för
* den blivande organisationen av den lägre tekniska undervisningen, och
att frågan om förläggningen av framtida undervisningsanstalter för densamma
i allo står öppen för att först vid det slutliga ordnandet av denna
angelägenhet prövas och avgöras.

Beträffande det av motionärerna föreslagna villkoret om medlens utbetalande
först, sedan styrelsen för skolan inför Eders Kungl. Maj:t styrkt,
att den till skolan gjorda donationen å 10,000 kronor använts till inköp av
elektrotekniska instrument, har riksdagen funnit detsamma välbetänkt och
förutsätter alltså, att, därest anslaget beviljas, bestämmelse i sådant avseende
varder av Eders Kungl. Maj:t meddelad.

För framhållande av anordningens provisoriska karaktär synes en
ändring i vad motionärerna föreslagit böra vidtagas därhän, att anslaget
angives utgå till en provisorisk utvidgning av skolan med en elektroteknisk
avdelning.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen ej har något att
erinra mot de beräknade kostnaderna för ifrågavarande avdelning, har
riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning
samt ovanberörda motion, för uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Örebro anvisat på extra stat för år 1915:

dels till höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska
språket, främmande språk, frihandsteckning och

modellering.......................................................................... kronor

dels till höjd ersättning för bestridande av sekreterar och

kamrerargöromålen .............................................. »

dels till arvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser
................................................................................ »

dels till biträden i lantmäteri m. m.................................... »

dels till biträden på verkstaden ............................................ »

dels till betjäningens avlöning .............................................. »

dels till lyshållning, uppvärmning m. m......................... »

dels ock till en provisorisk utvidgning av skolan med

en elektroteknisk avdelning ............................................ »

825: —

100: —

13,075: —
200: —
1,570: —
850: —
3,300: —

2,250: —

tillhopa kronor 22,170: —

147

Riksdagens skrivelse Nr 8.

208:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås anvisat på
extra stat för år 1915: till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till
undervisning i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning
i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor
samt till lyshållning, uppvärmning in. m. 2,000 kronor, eller tillhopa
4,250 kronor.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa på extra
stat för år 1915 dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Härnösand: till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt
till förhöjning av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor, dels ock för
täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374 kronor,
tillhopa 5,424 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i
Härnösand har riksdagen för år 1914 beviljat ett belopp av sammanlagt
4,550 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen på extra
stat för år 1915 anvisat dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Härnösand: till undervisning i svenska språket 200
kronor, till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning,
uppvärmning m. m. 3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor
samt till förhöjning av arvodet till. gymnastiklärare 200 kronor, dels ock
för täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374
kronor, tillhopa 5,424 kronor.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av tillfällig löneförbättring under år 1915, enligt de av föredragande
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
januari 1913 angivna grunderna, åt rektor, ordinarie lärare, tjänstemän
och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna anvisat på extra stat för
år 1915 ett anslag av 1,337 kronor, under villkor att Eskilstuna stad för
nämnda ändamål bidrager med 1,336 kronor.

211:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för bere -

148

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dande av provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat uppförda avlöningsförmåner
åt befattningshavare vid Tekniska skolan i Stockholm, med
undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan samt såsom
föreståndare för högre konstindustriella skolan och överlärare inom
denna avdelning, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av
4,600 kronor, med beräknande att till denna lönereglering bidrag lämnas
av Sjöstedtska fonden med ett belopp av 480 kronor samt under villkor,
att Stockholms stad för ändamålet särskilt tillskjuter ett belopp av 4,600
kronor.

212:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1907
1914 ägt rum, till understöd för uppehållande av slöjdföreningens i
Göteborg skola beviljat på extra stat för år 1915 ett belopp av 30,000
kronor att, under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst
lika mycket för ar 1915 ävensom på de övriga villkor, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande
för därmed avsett ändamål.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd
åt lägre tekniska yrkesskolor, på det i statsrådsprotokollet över ecklesiaärenden
den 13 januari 1906 angivna villkoret rörande bidrag från vederbörande
kommun, samt till bestridande av kostnaden för inspektion av
dessa skolor bevilja för år 1915 ett extra anslag av 140,000 kronor.

Till understöd åt ifrågavarande läroanstalter har för vart och ett av
aren 1913 och 1914 utgått ett belopp av 115,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att invända emot den ifrågasatta anslagshöjningen,
har följaktligen till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor,
på det i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari 1906
angivna villkoret rörande bidrag från vederbörande kommun, samt till bestridande
av kostnaden för inspektion av dessa skolor beviljat på extra
stat för år 1915 ett anslag av 140,000 kronor.

214:o)_ På grund av framställning av Eders Kungl. Maj:t har riksdagen,
i likhet med vad som skett för innevarande år, till resestipendier
åt föreståndare och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter, under de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

14$

J. Åtgärder för fysisk utbildning.

215:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels medgivit,
att tillfällig avlöningsförbättring för år 1915 må kunna tillkomma
följande befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda
belopp:

överlärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,

lärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,

lärarinna 500 kronor, därav 250 kronor lön och 250 kronor tjänst -göringspenningar, samt

vaktmästare och portvakt vardera 200 kronor;

dels för bestridande av berörda avlönings förbättringar på extra stat
för år 1915 anvisat ett förslagsanslag av högst 8,400 kronor;

dels ock godkänt följande villkor för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförbättringar: att

tjänstinnehavare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid
gymnastiska centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta
avlöningsförbättring, varom nu är fråga,

att i övrigt, frånsett föreningen av föreståndarbefattningen vid institutet
med överlärartjänst därstädes, tjänstinnehavare icke må med den
tjänst, för vilken avlöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, vad angår överlärare, Eders Kungl.
Maj:t, och, vad angår annan tjänstinnehavare vid institutet, direktionen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid
institutet, finner befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas,
samt

att överlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,
skall, utöver det för denna förmån i gällande stat för institutet bestämda
avdraget å lönen, vidkännas ytterligare sådant avdrag med: överlärare
300 kronor och lärarinna 150 kronor.

216:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1909—1914 ägt rum, för uppehållande
av gymnastiska centralinstitutets verksamhet under år 1915 anvisat

•150

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ett anslag på extra stat för samma år av 7,650 kronor, att användas med
nedanstående belopp till följande ändamål

nämligen:

till förhöjning av anslaget till arvoden åt extra lärare ... kronor 5,400: —
* » » » » ved, ljus, materiell, samlingar
m. m................... » 1,450: —

» avlöning åt extra vaktmästarbiträde............................... » 800: —

eller tillhopa kronor 7,650: —

217:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt
uppehållande under höstterminen 1914 och år 1915 av undervisning jämte
läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 750 kronor, med rätt för
Eders Ivungl. Maj:t att för berörda undervisnings uppehållande höstterminen
1914 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna därför avsett belopp,
250 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för fortsatt
uppehållande under höstterminen 1914 och år 1915 av undervisningen
jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig
poliklinik anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 750 kronor, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att för berörda undervisnings uppehållande
höstterminen 1914 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna därför avsett
belopp, 250 kronor.

218:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understödjande
av idrotten bevilja för år 1915 ett extra anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen, som på grund av vad i ärendet anförts, anser sig böra
biträda föreliggande framställning, har följaktligen till understödjande av
idrotten beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

219:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 217 av åttonde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående anslag till
understödjande av skididrotten bland ungdomen beräkna för ändamålet på
extra stat för år 1915 ett anslag av 50,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj
1914 avlåten proposition, nr 151, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att för understödjande av skididrotten bland ungdomen på extra stat för

Riksdagens skrivelse Nr 8.

151

år 1915 anvisa ett belopp av 50,000 kronor att användas på sätt och
under villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen vill till en början erinra därom, att 1913 års riksdag, på
Eders Kungl. Maj:ts framställning, till understödjande av idrotten i landet
under år 1914 beviljade på extra stat för samma år ett anslag av 100,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning möttes inom riksdagen av
stora betänkligheter. Vid den förberedande behandlingen av densamma blev
den också av statsutskottet avstyrkt. Mot utskottets beslut hade emellertid ett
flertal ledamöter inom utskottet anmält reservation under tillstyrkande av
Eders Kungl. Maj:ts framställning. Vid frågans behandling i riksdagen
blev utskottets hemställan bifallen av andra kammaren, medan däremot första
kammaren biföll reservanternas förslag. Vid därefter företagen gemensam
omröstning bifölls Eders Kungl. Maj:ts ovannämnda framställning med 181
röster mot 170, vilka tillföllo utskottets förslag. Åven för år 1915 har
riksdagen för samma ändamål beviljat en liknade summa.

De betänkligheter i ekonomiskt hänseende, vilka vid framläggandet av
det första anslagsäskandet till ifrågavarande ändamål yppade sig, hava
också visat sig äga en viss grad av berättigande. Riksdagen vill i sådant''
hänseende erinra därom, att av det för år 1914 av riksdagen beviljade anslaget,
Eders Kungl. Maj:t har till understödjande av skididrotten bland
skolungdomen anvisat ett belopp av 8,000 kronor; men detta oaktat har
emellertid nu för denna idrottsgren äskats ytterligare 50,000 kronor.

Den föreliggande frågan var upptagen till behandling redan i statsverkspropositionen
till innevarande års förra riksdag, i det att Eders Kungl.
Maj:t då föreslog riksdagen att i avbidan på proposition angående anslag
till understödjande av skididrotten bland ungdomen beräkna för ändamålet för
år 1915 ett extra anslag av 50,000 kronor. I det uttalande till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, vari föredragande departementschefen
angav skälen till nämnda framställning, meddelade han, att han efter samråd
med statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet kommit till"
den övertygelsen, att man genom framställning till riksdagen borde söka
utverka de medel, som kunde vara erforderliga för lämpliga och kraftiga
åtgärder till skididrottens befrämjande bland ungdomen. Särskilt framhöll
departementschefen, att vid den utredning rörande försvarsfrågans ställning
och behov, som under senaste tiden pågått, med synnerlig styrka
hade framhävts den betydelse för försvarskraftens stärkande, som måste
tillmätas en bland landets manliga ungdom allmänt spridd färdighet i skidlöpning.
I betraktande härav måste det framstå såsom en viktig ange -

152

Riksdagens skrivelse Nr S.

lägenhet, att åtgärder vidtoges, som kunde vara ägnade att uppmuntra
ungdomen till att redan under skoltiden börja öva sig i skidans bruk och
att sedermera befästa och utveckla den vunna färdigheten.

Särskilda målsmän för skidsporten inom landet hade därefter utarbeta
ett förslag, som närmast ligger till grund för nu föreliggande framställning.
Förslaget avser först lärarutbildning, vilken skulle ske dels
genom anordnande av årliga frivilliga kurser, därav 4 för folkskollärare
och 1 huvudsakligen avsedd för elementarlärare, dels ock genom obligatorisk
undervisning i skidans bruk vid vissa folkskoleseminarier, nämligen
de i Stockholm, Uppsala, Strängnäs, Karlstad, Falun, Härnösand, Umeå och
Luleå belägna. Skolbarnens undervisning i skidlöpning skulle äga rum vid
ett 20-tal elementarläroverk, belägna inom trakter, där tillräckligt med
snö kunde påräknas, samt vid folkskolor av vissa typer inom denna »snögräns».
Undervisningen, som skulle förläggas inom skolschemats ram,
hade tänkts skola bliva obligatorisk i seminarierna och i de högre typerna
av folkskolan. I undervisningen skulle såsom en avslutning ingå utflykter
på skidor. För att underlätta anskaffandet av skidor skulle anordningar
träffas, varigenom dylika kunde tillverkas i förberörda seminarier samt i
de bättre utrustade folkskolor, där träslöjd bedreves. Undervisningen i
skidtillverkning skulle vid vissa läroanstalter vara obligatorisk. Slutligen
skulle till fattiga barn i trakter, där slöjd icke ägde rum i skolorna och
tillgång på lämpligt virke icke funnes, skidor utdelas gratis, enligt vad de
sakkunniga tänkt sig 500 par om året. För att så mycket som möjligt
tjäna syftet med förslaget att stärka landets försvarskraft hade de sakkunniga
ansett, att den kvinnliga ungdomen vid skolorna tills vidare skulle
lämnas utanför. För organisationens genomförande skulle enligt deras förslag
hos läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen anställas en skidinspektör
med ett årligt arvode av 2,500 kronor, biträdd av 2 assistenter
med arvode av 500 kronor var, varjämte till expeditionsbiträde, hyra av
lokal med ljus, värme och telefon samt till expenser beräknats sammanlagt
1,800 kronor för år. Totalkostnaden belöpte sig enligt förslaget till
62,000 kronor, därav 21,000 kronor engångs utgifter och 41,000 ki’onor
årligen återkommande utgifter.

I sitt över förslaget avgivna utlåtande hade generalstabschefen särskilt
berört de militära synpunkterna i fråga om föreliggande spörsmål och
därvid, bland annat, framhållit, att från militär ståndpunkt betraktat en
allmänt spridd färdighet i skidlöpning bland landets manliga ungdom
kunde tillmätas betydelse i så måtto, att utbildningen i militär skidlöpning
därigenom kunde bliva i viss mån förberedd. Då emellertid en mycket
ringa del av landets manliga ungdom kunde komma i åtnjutande av den

153

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ifrågasätta direkta undervisningen i skidlöpning, ansåg generalstabschefen,
att de höga förväntningar i fråga om dessa åtgärders militära värde, som
bland annat framkommit i 1914 års ovanberörda statsverksproposition,
-saknade verkligt fog. Generalstabschefen påpekar dock, att åtgärder i
berörda syfte hade sitt stora värde och sitt berättigande, om också ett
understödjande från statens sida av skididrotten bland ungdomen icke på
mycket lång tid kunde få någon militär betydelse och trots de nödvändiga
begränsningarna i fråga om räckvidden av en dylik anordning, vartill de
klimatiska förhållandena skulle föranleda.

Läroverksöverstyrelsen hade i anledning av de sakkunnigas förslag erinrat,
att, under förutsättning av bifall till ett av överstyrelsen uppgjort
förslag till undervisningsplan för gymnastik med tillämpningsövningar,
undervisning och utbildning i skidlöpning skulle vid de allmänna
läroverken kunna äga rum alltifrån första klassen till den sista, och ej
blott, såsom de sakkunniga antagit, i fjärde och femte klasserna. Vidare
liade överstyrelsen påpekat, att tillverkning av skidor kunde försiggå vid sådana
allmänna läroverk och kommunala mellanskolor, där undervisning i
träslöjd redan blivit eller komme att bliva anordnad. I fråga om kostnaderna,
i vad desamma berörde de allmänna läroverken, hade läroverksöverstyrelsen
uttalat, dels att ersättningen till lärare, som undervisade i
skidlöpning, vilken ersättning sammanlagt beräknats till 2,000 kronor,
borde utgå icke efter 100 kronor för lärare, såsom de sakkunniga föreslagit,
utan efter de normer, som läge till grund för fördelningen av extra
arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken, dels ock att det
för skidutflykter beräknade bidraget å 2,000 kronor icke skulle vara behövligt,
utan att kostnaderna i sådant avseende i mån av behov kunde läggas
på reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Folkskolöverstyrelsen hade föreslagit åtskilliga ändringar och jämkningar
i det framlagda förslaget. Folkskolöverstyrelsens förslag innebär i
huvudsak, dels att antalet skidkurser för lärare skulle inskränkas till 4
i stället för föreslagna 5, dels att undervisning i skidlöpning borde inskränkas
till 7 seminarier, därvid möjligen de i Stockholm och Strängnäs
borde uteslutas och till äventyrs det i Växjö tillkomma, dels att
åtminstone tills vidare undervisningen i skidlöpning vid folkskolorna
icke borde vara obligatorisk, utan frivillig samt försiggå icke allenast vid
skolor inom »snögränsen», utan även vid skolor i andra trakter av landet,
där förutsättningar för ifrågavarande undervisning förefunnes, dels att undervisningen
syntes böra börja tidigare än under det femte skolåret och
även komma flickorna till del, dock att undervisningen i första hand
skulle komma gossarna i de två högsta klasserna till godo, dels att en

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 20

154

Riksdagens skrivelse Nr 8.

del av undervisningen borde förläggas utanför den egentliga dagliga
undervisningstiden, dels att förfärdigandet av skidor i folkskolorna icke
till någon del borde göras obligatoriskt, dels ock att, då skidtillverkningen
inom skolorna på grund av förhållandena icke kunde bedrivas förr än mot
slutet av sista skolåret, det för gratisutdelning av skidor avsedda beloppet
borde ökas från 3,000 kronor till 10,000 kronor, därvid emellertid överstyrelsen
tänkt sig, att en del av denna summa skulle användas till mellanavgifter
för åvägabringande av nedsatt pris å skidmateriell.

Folkskolöverstyrelsen och även läroverksöverstyrelsen hade ansett de
sakkunnigas förslag till administrationskostnader alltför rundligt tilltaget,
överstyrelserna förordade ett arvode av 1,500 kronor till en för bägge ämbetsverken
gemensam skidinspektör samt att därjämte ett belopp av inalles
1,000 kronor för år ställdes till de båda överstyrelsernas förfogande till
täckande av de ökade expeditionskostnader med mera, som av förslagets
genomförande kunde förväntas. De kostnadsberäkningar, som framlagts
av folkskolöverstyrelsen, slutade på en summa av 51,345 kronor, däri inberäknat
det belopp av 2,000 kronor, som enligt förslaget, sådant detsamma
förordats av läroverksöverstyrelsen, skulle behövas för behov, som
anginge sagda överstyrelse.

Departementschefen har i nu föreliggande framställning anslutit sig
till de förslag, som framlagts av överstyrelserna. Den av folkskolöverstyrelsen
beräknade slutsumman å 51,345 kronor fann departeinentsschefen
vara att betrakta som approximativ och därför utan olägenhet kunna nedsättas
till 50,000 kronor, vilken summa nu ock för ändamålet äskas.

Riksdagen har ej kunnat underlåta att ställa sig ganska tveksam gentemot
den föreliggande framställningen, detta med hänsyn till de vittgående
konsekvenser, som kunna bliva en följd av att staten utöver redan
beviljade anslag till idrottsrörelsen i alltför stor utsträckning lämnar
understöd till vissa grenar av densamma. De skäl, som närmast föranlett
frågans upptagande, synas hava varit de militära. Av generalstabschefens
yttrande framgår emellertid, att dessa kunna tillmätas så ringa betydelse,
att anslagets beviljande ur denna synpunkt näppeligen torde få anses motiverat.
Frånsett nu berörda förhållande, bör dock den betydelse för ungdomens
fysiska fostran, en rationellt bedriven skidutbildning äger, ingalunda
underskattas. Riksdagen finner fastmera denna idrottsgren äga alldeles
särskilda betingelser i berörda avseende, och anser sig riksdagen
förty böra för skididrottens främjande bevilja ytterligare understöd utöver
redan nu utgående.

Emellertid har riksdagen funnit det av Eders Kungl. Maj:t framlagda
förslaget vara väl omfattande och kostnaderna allför högt beräknade. Med

155

Riksdagens skrivelse Nr S.

hänsyn härtill har riksdagen följaktligen ansett sig böra i förslaget göra
väsentliga reduceringar, varvid riksdagen uteslutit vad som för själva huvudändamålets
ernående synes vara av den minsta betydelsen. Till en början
har riksdagen funnit, att de belopp, som avsetts för de allmänna läroverken,
böra utgå, detta med hänsyn dels till den kompetens i fråga om
ledning av en frivillig skidutbildning bland läroverkens lärjungar, som
givetvis måste antagas förefinnas hos läroverkens gymnastiklärare, dels
ock till de i allmänhet gynnsammare förhållanden, som vid de allmänna
läroverken förefinnas i avseende å utövande av frivillig skididrott. Vidare
finner sig riksdagen ej kunna godtaga förslaget om tillverkning av skidor
vid slöjdundervisningen; dels fordrar nämligen dylikt arbete helt andra
resurser än dem, som stå till buds vid vanlig slöjdundervisning, dels torde
detsamma ej kunna lämna det resultat, som de tillkallade sakkunniga föreställt
sig. Antalet frivilliga kurser för folkskollärare böra enligt riksdagens
åsikt inskränkas till 2 i stället för av departementschefen förordade 3.
Vid folkskoleseminarierna bör elevernas skidutbildning förläggas till de
undervisningstimmar för lek och idrott, som äro upptagna å den av Eders
Kungl. Maj:t fastställda undervisningsplanen för seminarierna, vadan
någon särskild ersättning till lärare för skidutbildning här ej behöver
ifrågakomma. Kostnaderna för de i förslaget nämnda skid utflykterna
böra enligt riksdagens förmenande icke bestridas av statsmedel. Anslagen
till utarbetande och tryckning av instruktioner rörande skidlöpning och
skidvård torde kunna uteslutas, liksom administrationskostnaderna böra
nedbringas. Den viktigaste punkten i förslaget synes riksdagen vara åstadkommande
av prisbilliga skidor, vilket lämpligen torde kunna ske därigenom,
att staten uppgör avtal med skidtillverkare och betalar mellanavgift
mellan tillverkarnes pris och det avsevärt billigare pris, för vilket
skoldistrikten efter rekvisition böra kunna erhålla skidmateriell. För detta
ändamål torde något högre anslag böra beräknas, än vad folkskolöverstyrelsen
föreslagit.

Slutligen vill riksdagen betona, att den undervisning i skidlöpning,
som det begärda anslaget vill främja, bör enligt riksdagens förmenande
vara frivillig; endast vid seminarierna torde den kunna erhålla obligatorisk
karaktär, alldenstund utbildningen vid nämnda läroanstalter skulle
förläggas inom den obligatoriska undervisningstiden.

Då riksdagen med iakttagande av vad nu anförts sökt beräkna, till
huru stort belopp det för år 1915 för ifrågavarande ändamål erforderliga
anslaget skulle behöva bestämmas, har riksdagen uppställt följande kostnadsberäkning.

156

Riksdagens skrivelse Nr 8.
Frivilliga kurser för folkskollärare.

Anskaffning av skidmateriell för 2 kurser...........................

Förvaring och vård, 100 kronor per kurs ...........................

Dagtraktamente för deltagarna i kurserna efter 4 kronor

för deltagare........................................................................

Resekostnad för deltagarna.........................................................

Ersättning till ledare av kurserna ........................................

Biträdande lärare, 2 vid varje kurs .......................................

Ledarnes resor och dagtraktamenten efter 4:e klass i resereglemente!
....................................................................

Expenser, undervisningsmateriell in. m.................................

Kurser vid seminarier.

Anskaffning av skidmateriell .....................................................

Frivilliga kurser vid folkskolor.

Ersättning åt lärare .....................................................................

Kostnader för mellanavgifter för vinnande av nedsatt
pris på skidor.....................................................................

Administration.

Till folkskolöverstyrelsen för anlitande av sakkunniga, för
expenser in. in..................................................................

Summa

Engångs- kostnad.	Årlig kostnad.
Kronor.	Kronor.
2,160	200
	4.000 1.000 200 300
	550 100
8,100	4,000
	12,000
	1,500
10,260	23,850

Engångskostnaderna för anskaffande av skidmateriell vid seminariekurserna
anser riksdagen kunna fördelas på två år och skulle sålunda för
år 1915 behöva anvisas sammanlagt 30,060 kronor, vilken summa sjmes
kunna avrundas till 30,000 kronor.

Riksdagen vill emellertid framhålla, att de nu angivna beräkningarna
måste anses såsom i hög grad approximativa, varför de ingalunda enligt
riksdagens mening kunna få bliva bindande vid en framtida disposition
av ett eventuellt anslag.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för understödjande av skididrotten

157

Riksdagens skrivelse AV 8.

bland ungdomen på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 30,000
kronor att användas på sätt och under villkor, Eders Kung!. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

220:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga föregående år ägt ruin,
jämväl för år 1915 till svenska fornskriftsällsJcajoet anvisat på extra stat
ett belopp av 2,000. kronor.

221:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1907—1914 ägt rum,
till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 1,000
kronor, under villkor att samfundet till .ecklesiastikdepartementet avlämnar
50 exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.

222:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understödjande
av Svenska vitterhetssamfundets verksamhet på extra stat för år
1915 anvisat ett anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

223:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit,
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1906—1914 ägt rum, anvisat på
extra stat för år 1915 ett belopp av 5,000 kronor till understöd för fortsatt
utgivande av tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv,» under villkor att
av tidskriften för år 1915 kostnadsfritt överlämnas till vartdera av universitetsbiblioteken
i Uppsala och Lund 10 exemplar samt till karolinska
mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5 exemplar, av vilka behövligt antal
i främsta rummet tilldelas vederbörande institutioner och kliniker vid de
medicinska undervisningsanstalterna.

224:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga föregående år

158

Riksdagens skrivelse År 8.

ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Acta mathematica»
anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000 kronor.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för åren 1903—1914 ägt rum, anvisat
på extra stat för år 1915 ett belopp av 1,200 kronor till understöd
för fortsatt utgivande av tidskriften »Sfinx» med villkor att dess utgivare
kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar
och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar av tidskriften för att
användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

226:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 5,000 kronor att på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till
understöd för utgivande under år 1915 av tidskriften *Svenska landsmål
och svenskt folkliv».

227:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål anvisat för år 1915 ett extra
anslag av 7,500 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

228:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för insamling,
förteckning och undersökning av svenska folkminnen beviljat på extra stat
för år 1915 ett anslag av 4,500 kronor att utgå på de villkor och i
enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskriva.

229:o) I enlighet med Eders Kungl. Majtts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anvisat
på extra stat för år 1915 ett anslag av 4,000 kronor till arvode åt ortnamnskommitténs
sekreterare under samma år.

230:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa för år
1915 ett extra anslag av 450 kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av
150 exemplar av ortnamnkommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs län
del XVII.

159

jRiksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har intet att erinra mot framställningen och får förty anmäla,
att riksdagen på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 450
kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av ortnamnskommitténs
arbete över ortnamn i Älvsborgs län del XVII.

231:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande »år ägt rum, såsom
bidrag till fortsatt utgivande av det av professor S. Curman och docenten
J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket
»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat på extra stat för år
1915 ett anslag av 10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till främjande
av föreningen Pietas verksamhet under år 1915 bevilja på extra stat för
samma år ett anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.

Till främjande av föreningens verksamhet har riksdagen under åren
1911—1914 beviljat sammanlagt 8,000 kronor med 2,000 kronor för
varje år.

På grund av de skäl, som av föredragande departementschefen till
stöd för den äskade anslagsökningen anföras, har riksdagen till främjande
av föreningen »Pietas» verksamhet under år 1915 beviljat på extra stat
för samma år ett anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.

233:o) Sedan riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivande av statistiska tabeller över öresundstullen för tiden efter
år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor och därav anvisat på extra
stat för år 1914 ett belopp av 1,500 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit
riksdagen att av omförmälda redan beviljade anslag anvisa på extra
stat för år 1915 ett belopp av 1,500 kronor.

I anledning härav har riksdagen av det för utgivande av statistiska
tabeller över Öresundstullen år 1913 beviljade anslaget anvisat på extra stat
för år 1915 ett belopp av 1,500 kronor.

160

Riksdagens skrivelse Nr 8.

234:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av tillfälle för svenska forskare till vetenskapligt arbete vid en eller flera
utländska biologiska stationer anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag
av 1,800 kronor.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
resestipendier för år 1915 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som
hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till huvudsaklig
sysselsättning, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av

4,000 kronor att efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas
under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

236:o) Sedan 1913 års riksdag till årliga understöd under åren 1914
—1916 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat
ett anslag av 30,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl.
Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels
i form av för viss tid givna understöd samt av ifrågavarande anslag på
extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor, har nu Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av omförmälda redan beviljade anslag
anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av 10,000 kronor.

I anledning härav har riksdagen av det år 1913 till årliga understöd
under åren 1914—1916 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst beviljade anslaget å 30,000 kronor anvisat på extra stat för år
1915 ett belopp av 10,000 kronor.

237:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande
av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska
gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelserna
anvisa för år 1915 ett extra anslag av 35,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till bestridande
av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de
svenska gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga
iakttagelserna på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 35,000 kronor.

238:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för en antarktisk expedition åren 1915—

161

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1919 bevilja ett anslag av 135,000 kronor samt härav på extra stat för
år 1915 anvisa ett belopp av 27,000 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Ändamålet med den ifrågasatta expeditionen är att medelst upprättande
av en svensk-engelsk vetenskaplig station inom svdpolarområdet
möjliggöra ett fullgörande av vissa vetenskapliga uppslag, framkomna vid
bearbetandet av det material, som insamlats av den svenska sydpolarexpeditionen
åren 1901—1903, vilka uppslag syntes ägnade att föra till en
ny belysning av de biologiska, klimatiska och geologiska problem, som
möta forskningen i dessa trakter. Den ifrågasatta stationen är avsedd att
vara i verksamhet omkring fem år.

De medel, som skulle erfordras för stationens upprättande och förseende
med nödig utrustning, skulle på enskild väg uppbringas. Driftkostnaderna
eller de årligen återkommande utgifterna under den tid, expeditionen
pågår, skulle däremot bestridas till hälften från England och till
hälften genom svenskt statsanslag; och begäres nu för ändamålet förenämnda
anslagsbelopp.

Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan inför ett
anslagskrav av denna storlek. Med hänsyn emellertid till dels de bidrag,
som från enskilt håll inom landet ställts till expeditionens förfogande,
dels till den utfästelse, som från England gjorts, synes dock ett krav på
svenska statens medverkan vid delandet av kostnaderna för ifrågavarande
expedition vara befogat. Då härtill kommer, dels att anslagets användning
faller inom ett område, på vilket vårt land sedan gammalt gjort
värdefulla insatser, och där det nu gäller att fullfölja redan givna vetenskapliga
uppslag, dels ock att utsikt torde förefinn as att medelst ifrågavarande
expedition kunna utvinna för den inhemska forskningen på området
värdefulla samlingar, samt då slutligen företaget synes bliva — om
också under medverkan av engelska vetenskapsmän — ett till namnet
svenskt företag, för vars fullföljande vårt land icke synes böra undandraga
sig att, sin rangplats i polarforskningens hävder likmätigt, träda
understödjande emellan, liar riksdagen ansett sig böra biträda Eders Kungl.
Maj:ts förslag. Härvid har emellertid riksdagen velat såsom ett önskemål
framhålla, att våra viktigare museer, även vissa provinsmuseer, må i den
mån sig göra låter, komma i åtnjutande av de samlingar, som genom
ifrågavarande expedition skulle komma på Sveriges lott. I fråga om de
villkor, vilka böra uppställas för utgående av det föreslagna statsbidraget,
finner sig riksdagen böra biträda vad i detta avseende av departementschefen
anförts.

Riksdagen har följaktligen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8). 21

162

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för en antarktisk expedition åren 1915—1919 beviljat ett anslag av 135,000
kronor samt härav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 27,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att för utarbetande,
i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet den 14 maj

1914 framlagd arbetsplan, av en historisk-statistisk handledning i studiet
av befolkningsförhållandena i Sverige in. m. under äldre tid bevilja docenten
vid universitetet i Uppsala K. A. Edin ett anslag av 12,000 kronor, med
skyldighet för Edin att i statsverkets ägo överlämna de under arbetet gjorda
samlingarna samt att underkasta sig de närmare bestämmelser i övrigt,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela, dels att av detta anslag på
extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 6,000 kronor, dels ock att till
inlösen för statsverkets räkning av Edins under åren 1905—1908 och 1911
—1912 för enahande arbete åvägabragta samlingar på extra stat för år

1915 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

Syftet med här ifrågavarande av docenten Edin planerade undersökningar
är att utarbeta en historisk-statistisk handledning i studiet av befolkningsförhållandena,
delvis också de sociala och ekonomiska förhållandena
i Sverige under 1600-talet samt under 1700-talets förra hälft jämte
mera summariska anvisningar för senare tid. Beträffande planen för arbetet
skulle detsamma omfatta följande huvudavdelningar:

1. En kortfattad skildring av kyrkobokföringens utveckling i främmande
länder sedan reformationstiden samt den svenska kyrkobokföringens
utveckling i varje stift till omkring år 1750, varvid särskild uppmärksamhet
skulle ägnas åt kvrkoboksuppställningen inom ett landsarkivområde, Uppsala.
Även beträffande landsarkivet i Vadstena kunde redogörelsen göras
någorlunda fyllig.

2. En detaljerad förteckning över i Uppsala landsarkiv befintliga
dop-, vigsel- och dödböcker samt andra befolkningsstatistiskt intressanta
handlingar, t. ex. husförhörslängder, före år 1750, till en början för Västmanlands
län, under noggrann undersökning i fråga om materialets fullständighet
och utförlighet, delvis med ingående textkritisk behandling.

3. En hopsummering för varje socken i Västmanlands län av födda,
vigda och döda fram emot 1700-talets mitt. För socknar med mycket
rikhaltiga uppgifter skulle med tillhjälp av annat material utförliga statistiska
beskrivningar utarbetas.

4. En sammanställning för hela Sverige eller åtminstone några län
av man talslängdernas folkmängdsuppgifter för ett par år under 1620- och
1630-talen samt av boskapslängdernas utsädes- och boskapssiffror.

163

Riksdagens skrivelse Nr 8.

5. En på dödsorsaks- och skördeuppgifter m. m. grundad undersökning
rörande verkningarna av krig, farsoter, missväxt med flera liknande
företeelser på befolkningsrörelsen och de sociala förhållandena i allmänhet.

6. Specialundersökningar av olika slag för Västmanlands län, ägnade
att sammanknytas med mass-statistiska undersökningar och att läggas till
grund för sammanställningar för större områden.

7. En sammanhängande, minutiös demografisk och social beskrivning
av ett litet antal socknar, ägnad bland annat att närmare åskådliggöra åtskilliga
befolkningsstatistiska förhållanden, att lämna tillgång till demografiska
skolexempel, att giva erfarenhet ur metodikens och materialprovningens
synpunkt samt, ej minst, att framställa en folkräkningsmetod för
korrigering och supplering av mantalslängdernas folkmängdsuppgifter.

8. För tiden efter år 1750 en mera kortfattad redogörelse i nyssnämnda
hänseenden, såsom de viktigaste formulärförändringarna, förtecknande
av tabellverkstabellerna för "V ästmanlands län, uppgift å folkmängdssiffror
och antalet födda, vigda och döda för varje socken till år 1860,
eventuellt en sammanfattning för detta län av farsotsutvecklingen, jämsides
med en granskning av de samtidiga husförhörslängderna.

Det för ifrågavarande undersökningar behövliga understödsbeloppet
hade av Edin beräknats till 20,000 kronor. För en del förstudier och förberedande
undersökningar har Edin emellertid erhållit 2,000 kronor från
vissa till Eders Kungl. Maj:ts disposition stående medel, vadan sålunda

18,000 kronor ytterligare erfordras. Härtill uppgår nu också det anslag,
som Eders Kungl. Maj:t äskar i förevarande framställning. Av de begärda
18,000 kronorna skulle en del, 6,000 kronor, användas för inlösen
till landsarkivet i Uppsala av vissa utav Edin under föregående år sammanbragta
samlingar, och skulle återstoden, 12,000 kronor, fördelas på
två år och utgå med 6,000 kronor under vartdera av åren 1915 och 1916.
Av dessa årsanslag skulle 5,000 kronor användas till arvoden åt dels
amanuenser, dels för mer kvalificerat arbete anställda skrivbiträden; med
återstoden av årsanslaget, 1,000 kronor, skulle bestridas kostnader för
resor till andra arkiv, för enklare renskrivnings- och räkningsarbete samt
för inaterialier m. in.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är det i förevarande framställning
fråga om undersökningar, vilka synas vara av från flera synpunkter
intresseväckande art. Givet är, att det rika och hittills obearbetade
material, som föreligger i våra äldre kyrkoböcker, måste vara av en ej
ringa betydelse för den rent historiska forskningen, liksom ock de resultat,
som genom undersökningar på ifrågavarande område ernås, kunna tänkas
bidraga till lösningen av åtskilliga utav det moderna samhällslivets spörs -

164

Riksdagens skrivelse Nr 8.

mål. Det torde också ej lida något tvivel om att de undersökningar, varom
här är fråga, komma ej endast att tillgodose den vetenskapliga forskningens
intressen utan även kunna bliva av avsevärd betydelse för den
akademiska undervisningen, särskilt i ämnet statistik, och genom sin
egenskap av förebilder i fråga om metodisk och kritisk behandling av ämnen
av förevarande slag giva uppslag till efterföljande forskningar på
samma område. r

Visserligen torde ej kunna förnekas, att den angivna planen för undersökningarna
förefaller vara mycket vittomfattande, men såsom av utredningen
framgår, är i förevarande fall endast fråga om utförande av de
viktigaste orienterande förarbetena till mera detaljerade och ingående undersökningar
på detta område. Då riksdagen biträder denna framställning
har riksdagen dock velat särskilt framhålla, såsom ock av departementschefen
uttryckligen angives, att det arbete, för vilket statsanslag nu begäres,
ej äi avsett att fortsättas ar efter år och leda till upprepade anslagskrav
samt att alltså ett bifall till det nu föreliggande äskandet ej i
någon män får anses bindande i avseende å beviljande av fortsatta anslag.

Riksdagen har alltså dels för utarbetande i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 framlagd arbetsplan av
en historisk-statistisk handledning i studiet av befolkningsförhållandena i
Sverige m. m. under äldre tid beviljat docenten vid universitetet i Uppsala
K. A. Edin ett anslag av 12,000 kronor, med skyldighet för Edin att i
statsverkets ago överlämna de under arbetet gjorda samlingarna samt att
underkasta sig de närmare bestämmelser i övrigt, Eders Kun<d. Makt kan
finna skäligt meddela; °

dels av detta anslag på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av

6,000 kronor;

dels ock till inlösen för statsverkets räkning av Edins under åren 1905
1908 och 1911 1912 för enahanda arbete ävägabragta samlingar på

extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 6,000 kronor.

L. Diverse.

240.o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen att till beredande,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansiirenden den 14 maj
1914 angivna grunder, av extra lönetillägg för år 1914 åt en del tjänstemän
och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk

Riksdagens skticelse Nr 8. 165

och kårer på extra stat för år 1915 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp
av 15,000 kronor.

I anledning härav har riksdagen till beredande av extra lönetillägg
för är 1914 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer anvisat på extra stat för år 1915,
såsom förslagsanslag, ett belopp av 15,000 kronor att utbetalas med iakttagande,
att för beräknande av extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs, till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till huvudstaden,
med 15 procent å kontant avlöning, dock icke i något fall med
högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med 12
procent å kontant avlöning, dock icke i något fall till högre belopp än
500 kronor, samt

i vad angår betjänte, med 25 procent å kontant avlöning, om tjänstgöringen
är förlagd till huvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan
avlöning.

2:o) Ingår i avlöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall
det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med ett
belopp, motsvarande 10 procent av de kontanta avlöningsförmåner, varå
tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande av extra lönetillägg undantagas, förutom häradshövdingarna
och de tjänstemän, åt vilka beretts tillfällig löneförbättring
för år 1914,

a) de tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner av statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda avlöningsförmåner överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget
i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd
till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda avlöningsförmåners
belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, vilkas inkomst av arbete, det extra lönetillägget
oberäknat, under år 1913 av vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas
till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd
till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, i fall nämnda inkomster
överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor
eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500
kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

166

Riksdagens skrivelse Nr 8.

c) de tjänstinnehavare, vilkas avlöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1912 och 1913
årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som
följts vid de äldre staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte, vilkas
avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest
utgår efter av riksdagen prövade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, vilka
utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel, dels ock
av andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del därav, som
utgår av statsmedel, dock att åt lärare eller tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, vartill avlöning blivit,
på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan
avseende därå att till bestridande av universitetens utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag av avlöningsförmåner:

lön;

tj än stgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arvode;

med lön likställt lönetillägg; samt

dag-avlöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön
eller arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,
nämligen för den som medför högsta avlöningen eller, därest denna på
mer än ett ställe är lika, för den av dem, till vilken han först blivit befordrad;
samt

8:o) Extra lönetillägg anses tillhöra lönen.

241:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 15,000 kronor till 24,000 kronor eller med 9,000 kronor.

Då riksdagen ej har något att anmärka emot ifrågavarande anslagsökning,
har riksdagen höjt det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 15,000 kronor till 24,000 kronor eller med 9,000 kronor.

242:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att till expensmedel för år 1914 vid de ecklesiastiska konsistorierna må
av det under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. utgå, utöver förut an -

167

Riksdagens skrivelse Nr 8.

visade 10,000 kronor, ytterligare 2,500 kronor, dels ock höja samma förslagsanslag
från nuvarande beloppet, 63,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 10,000 kronor), till 100,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor) eller med 37,000 kronor.

Av 1912 års riksdag höjdes ifrågavarande förslagsanslag från 55,095
kronor till 63,000 kronor. Då nu åter en ökning med 37,000 kronor begäres,
har riksdagen ej kunnat underlåta att fästa uppmärksamheten vid
den hastiga höjningen av omkostnaderna för ifrågavarande ändamål, men
har riksdagen likväl, med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen,
ansett sig böra biträda den gjorda framställningen.

Riksdagen har följaktligen dels medgivit, att till expensmedel för år
1914 vid de ecklesiastiska konsistorierna må av det under åttonde huvudtiteln
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. utgå, utöver förut anvisade 10,000 kronor, ytterligare
2,500 kronor,

dels ock höjt samma förslagsanslag från nuvarande beloppet, 63,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor), till

100,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor)
eller med 37,000 kronor.

243:o) Eders Kungl. Maj:t har för återgäldande av belopp, som av
statskontoret förskottsvis utbetalats, på extra stat äskat 233,557 kronor.

Under hänvisande till vad departementschefen i detta ärende meddelat,
har riksdagen för återgäldande av belopp, som av statskontoret förskottsvis
utbetalats, på extra stat för år 1915 anvisat 233,557 kronor.

244:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att av det under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader må från och med år 1915
bestridas utgifter för sådant ändamål för domkapitlens expeditioner intill
ett belopp av högst 1,800 kronor för år, dels ock höja samma förslagsanslag,
nu 14,996 kronor, med 9,982 kronor till 24,978 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 1,800 kronor).

Riksdagen som icke haft något mot framställningen att invända, har
alltså ej mindre medgivit, att av det under åttonde huvudtiteln å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader må
från och med år 1915 bestridas utgifter för sådant ändamål för domkapitlens
expeditioner intill ett belopp av högst 1,800 kronor för år, än
även höjt samma förslagsanslag, nu 14,996 kronor, med dels 9,982 kronor
dels ock för jämnande av huvudtitelns slutsumma 25 kronor eller tillhopa

168 Riksdagens skrivelse Nr 8.

10,007 kronor till 25,003 kronor, (därav till domkapitlens expeditioner
högst 1,800 kronor).

245:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under åttonde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Riksdagen får anmäla att samtliga ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1915
fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat.

Stockholm den 26 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 8.

169

Tabell över anslagen under riksstatens åttonde huvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen...................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ...
Till omläggning av undervisningsstatistiken m. m. ...
Provisorisk lönereglering för departementet, förslagsanslag
...................................................................

Till arvode åt en extra byråchef inom departementet..
Till beredande av arvoden åt extra föredragande i departementet
m. m...................................................

Till förhöjning av de inom departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensers arvoden
m. m...................................................................

Säger för departementet

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

i tryck av sådana skrifter och
av vikt för fäderneslandets hi -

Riks- och landsarkiven
Till fortsatt utgivande
handlingar, som äro

storia .....................................................

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ...

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg

Till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i

Uppsala ...............................................................

Till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i
Lund.........................................

Ordinarie

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö.

103,380

4.500

1,800

800

1,000

Ordinarie

anslag

Kronor

17,000

88,900

105,900

103,380

Extra

anslag

Kronor

19,600

12,090

7,800

10,050

9.950

59,490

13,500

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.)

170

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie Extra

anslag anslag

Bibliotek.

Kungl. biblioteket.........................................................

Till redigering av Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalogs 29:e årgång, omfattande

år 1914..................................................................

Till redigering av ett tioårsregister till Sveriges offentliga
biblioteks gemensamma accessionskatalog, omfattande
åren 1906—1915 ..........................................

Till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre

samlingar..................................................................

Till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade
delar av kungl. bibliotekets äldre samlingar ...
Till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket
i Linköping

Till pedagogiska biblioteket i Stockholm .....................

Bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien
vid den nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris............................................................

Kronor

131,800

Kronor

1,500

10,000

11,800

1.500

6.500

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor

131,800

33,600

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

17 a

17b
17 c

17 d

17 e
1 7 f

Bestämt anslag ............... 75,300: —

Reservationsanslag:

Till konstsamlingarnas

ökande ...... 15,000: —

Till konstslöjdsamlingens ökande.

..... 4,000: —

Till samlingarnas
vård och
underhåll... 4,000: —

Till boksamlingen
...... 1,000: —

Till inlösen av
levande svenska
konstnärers
arbeten
............ 15,000: — 39,000: —

Riksdagens skrivelse Nr 8.

171

20
21

22a

22b

i a

ib
i c

164,000: —
50,000: —

Till ändringsarbeten inom

museibyggnaden ............

Till iståndsättande av museibyggnadens
fasader ...

Livrustkammaren:

Till tillsyn, underhåll och vård av liv rustkammarens

samlingar ............... 6,200:

Till iståndsättande av vissa föremål i

livrustkammarens samlingar ............ 300:

Naturhistoriska riksmuseet:

Museet:

Bestämt anslag............ 170,310: —

Reservationsanslag...... 44,800: —

Till anskaffande av en
skådesamling för museets

botaniska avdelning......

Till inredning av museets
nybyggnader vid Frescati
...........................

Till nordiska museet .........................

Till kulturhistoriska museet i Lund....

Till musikhistoriska museet................

Till svenska skolmuseet......................

8,000: —

212,387: —

Säger för arkiv, bibliotek och museer

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

Kleresistaten:

Bestämt anslag.................................... 29,747: —

Fö rslagsanslag:

Friheter ..................... 2 500: —

Ersättningar............... 337.087: — 339.587: —

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag
.....................................................................

Till anställande av en extra ordinarie prästman vid
järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden
Gällivare—Porjus...........................

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

114,300

215,110

Extra

anslag

Kronor ö.

214,000

6,500

220,387

80,000

15,000

3,000

4,500

369,334

40,000

3,500

Ordinarie

anslag

Kronor ö

329,410

564,590

Extra

Kronor ö.

543,387

590,487

172

Riksdagens skrivelse Nr 8.

18a

18b

Till anställande av fyra kontraktsadjnnkter inom lappmarken
.....................................................................

Till resekostnadsersättning åt fyra inom lappmarken

anställda kontraktsadjunkter ....................................

Till anställande av två kontraktsadjunkter inom Norrbottens
norra kontrakt samt Juckasjärvi och Kåre
suando församlingar av lappmarkens tredje kontrakt
Till resekostnadsersättning åt två inom Norrbottens
norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar
av lappmarkens tredje kontrakt anställda

kontraktsadjunkter ................................................

Till tre stipendier för utbildande vid universitet av

präster, förtrogna med finska språket ..................

Till motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av

den i Sverige bedrivna mormonvärvningen............

Till* religiös och social verksamhet bland svenskar i

utländska hamnstäder................................................

Till avlöning åt pastorn vid svenska Victoriaförsam lingen

i Berlin.........................................................

Till resestipendier åt prästmän ....................................

Till utredning rörande ecklesiastika boställen, förslagsanslag
..................................................................

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag...

Domkapitlens expeditioner.

Domkapitlens expeditioner.............................................

Till förstärkande av ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner ............................................................

Till beredande av ökat anslag till vikariatsersättning,
extra biträde, renskrivning m. m. vid Stockholms
stads konsistorium ................................................

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

Bestämt anslag.................................... 1,028:

Förslagsanslag:

Ersättningar.................................... 169,400:

Svenska kyrkan i Paris .........................................

Säger för kyrkliga ändamål

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

91,850

170,428

4,119

Kronor ö. Kronor

8,000

1,300

4,000

500
2,250

4.000

34.000

6.000
8,000

10.000

60,000

8,675

600

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

469,334

91,350

174,547

735,231 —

Extra

anslag

Kronor ö.

81,550

9,275

90,825

Riksdagens skrivelse Nr 8.

173

Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
				8,250	—
14,460	—	2,000	—
		1,600	—
		1,424	—
		1,160	—	14,460	_	6,184	—
27,200	—	14,800
		27,360 600	—
		12,100
		6,000	—
		720	—
		2,256	-
		5,500	—	27,200		69,336
91,900	—					''

1 2

1 3

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

Akademien

i6a

i6b

Vetenskapsakademien.

Till diverse akademiens behov, räntegottgörelse m. m....
Till inlösen av en internationell, fortlöpande katalog över

naturvetenskaplig litteratur................................

Till upprätthållande av den för en internationell, fortlöpande
katalog över naturvetenskaplig litteratur an

ordnade regionalbyrån för Sverige ..........................

Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för

den internationella jordmätningen .....................

Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella föreningen för tidssignalering m. m.

Meteorologiska centralanstalten.

Meteorologiska centralanstalten .................................

Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska

stationer m. m., reservationsanslag..........................

Till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska central

anstalten.............................................................•••

Till upprätthållande av två meteorologiska stationer.....

Till utförande av meteorologiska observationer för den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
Till fullföljande under två år av professorn Axel Hambergs
vetenskapliga undersökningar av en del

Lule lappmarks fjällområde................................

Bidrag från Sverige för åren 1914—1916 till bekosta
av den internationella kommissionens för vetenska
luftsegling publikation av undersökningar rörande de
högre luftlagren ...............................................

Till utgivaude genom meteorologiska centi
försorg av »Meteorologiska iakttagelser
jämte bihang, reservationsanslag ............

Sverige*

Vitterhets

Akademien:

historie- och antikvitetsakademien.

Reservationsanslag ........................... LOPP*

174

Riksdagens skrivelse Nr 8.

21 a
21b

22a

22b

i a
i b

Till undersökning av en pålbyggnad vid Alvastra......

Till restaurering av Vreta klosters kyrka..................

Till restaurering av det s. k. klosterhuset i Yreta klosters

församling ............................................................

Till inköp av visst område å ön Björkö i Mälaren...

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

Bestämt anslag......................................................

Reservationsanslag................................................

Musikaliska akademien.

Akademien:

Bestämt anslag......................................................

Reservationsanslag ................................................

Säger för akademier m. m

E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

Expeditionen:

Bestämt anslag........................................................

Förslagsanslag, högst ............................................

Uppsala universitet.

Universitetsstaten........................................................

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag.........................

Till arvode åt en lärare i symbolik..............................

Till materiel m. m. för det praktisk-teologiska övnings institutet.

................................................................

Till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i

Uppsala ...............................................................

Till anordnande vid institutionen för medicinsk och
fysiologisk kemi av undervisningskurs i allmän kemi

för medicine studerande ..........................................

Till höjning av materielanslaget för anatomiska institutionen
............................................................

Ordinarie

Kronor ö,

68,850

33,100

78,635

15,000

Extra

anslag

8,200

1,350

838,442

10,000

Kronor

2,000

42.000

10.000

4.500

1.500
300

150,000

3.500
2,000

Ordinarie

anslag

Kronor

91,900

101,950

93,635

337,395

9,550

Extra

Kronor

58,500

134,020

Riksdagens skrivelse Nr 8.

175

		Ordinarie	Extra		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag		anslag	anslag
		Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
9	Till arvode åt en biträdande lärare i medicin...............			3,000	—
10	Till förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi .............			2,000	—
1 1	Till arvode åt en assistent vid akademiska sjukhusets
	röntgenavdelning......................................................			1,500	—
12	Till anställande av lektorer i tyska, franska och engelska
	språken .................................................................			9,000	—
1 3	Till arvode åt infött lärarbiträde i ryska.....................			500	—
14	Till arvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik
	samt litteratur- och konsthistoria.............................			3,500	—
1 5	Till upprätthållande av verksamheten vid psykologiska
	laboratoriet............................................................			1,000	—
16	Bidrag till uppehållande av verksamheten vid det peda-
	gogiska seminariet ...................................................			7,000	—
1 7	Till statistiska seminariet..........................................			1,000	—
18	Till uppehållande av övningarna å institutionen för all-
	män och analytisk kemi ..........................................			1,500	—
19	Till avlöning åt en assistent vid meteorologiska obser-
	vatoriet samt till bestridande av löpande utgifter för
	de där anordnade seismologiska undersökningarna ...			2,000	—-
20	Till arvode åt en vid den internationella solarforsknin-
	gen anställd assistent vid den fysiska institutionen..			1,500	—
21	Till uppförande av en ny byggnad för zoologiska institu-
	tionen ...................................................................			178,463	—
22	Till undervisning i bokföring .......................................			600	—
23	Till tillbyggnad till och ändrad inredning i universitets-
	biblioteksbyggnaden...................................................			200,000	—
24	Till universitetsbiblioteket............................................			10,000	—
2 5	Till utgivande av universitetets årsskrift ....................			5,000	—
26	Till tilltällig löneförbättring åt gymnastikläraren och bi-
	trädande gymnastikläraren .......................................			1,160	—
27	Till fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés brev			5,000	—	848,442	—	591,023	—
	Lunds universitet.
28	Universitetsstaten .........................................................	719,666	_
29	Till arvode åt en lärare i symbolik.............................			1,500	—
30	Till arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen av den
	propedeutiska undervisningskursen inom juridiska fa-
	kulteten ................................................................			750	—
31	Till nybyggnad vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
	i Lund.....................................................................			150,000	—
32	Till anordnande av undervisningskurs i allmän kemi för
	medicine studerande ................................................			3,000	—

176

Riksdagens skrivelse Nr 8.

	'' '' " - " ■■ .......-	Ordinarie	Extra		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag		anslag	anslag
		Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	ö.
33	Till anordnande av kostnadsfri propedeutisk undervisning
	i allmän kirurgi ...................................................			2,500	—
34	Till arvode åt en assistent å det vid universitetets kliniker
	inrättade röntgenlaboratoriet ....................................			1,500	—
35	Till arvode åt en biträdande lärare i medicin...............			3,000	—
36	Till arvode åt en föreståndare vid polikliniken för öron-,
	näs- och halssjukdomar.............................................			1,000	—
37	Till inköp av radium åt fysiologiska institutionen.........			3,000	—
38	Bidrag till arvode åt en föreståndare för en ortopedisk
	poliklinik vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
	Lund........................................................................			1,500	—
39	Till anställande av lektorer i tyska, franska och engel-
	ska språken ............................................................			9,000	—
40	Till uppehållande av undervisning i slaviska språk, före-
	trädesvis ryska.........................................................			2,500	—
41	Till arvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik
	samt litteratur- och konsthistoria..............................			3,500	—
43	Till uppehållande av verksamheten å psykologiska labo-
	ratoriet.....................................................................			750	—
43	Till avlönande av en föreståndare för universitetets histo-
	riska museum samt mynt- och medalj kabinett .........			4,000	—
44	Till arvode åt en amanuens vid universitetets konst-
	samlingar..................................................................			500	—
45	Till uppförande av en ny byggnad för zoologiska insti-
	tutionen m. m..........................................................			150,000	—
46	Till uppehållande av undervisning i entomologi och vård
	av de entomologiska samlingarna..............................			3,000	—
47	Till undervisning i bokföring.......................................			600	—
48	Till materiel m. m. för universitetsbiblioteket...............			10,000	—
49	Till utgivande av universitetets årsskrift .....................			5,000	—
50	Till materiel för inrättningen för gymnastik och fäktkonst			500	—	719,666	—	357,100	—
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
51 a	Bestämt anslag.................................... 319,285: —
5 l b	Reservationsanslag.............................. 2,000: —	321,285	—
52	Tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst.....................	31,700	—
53	Till dels arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid insti-
	tutet, dels gottgörelse åt ett biträde vid institutets
	bibliotek ..................................................................			1,500	—
54	Till reparationsarbeten och belysningsanordningar inom
	den s. k. boställsbyggnaden.......................................			7,165	—

Riksdagens skrivelse Nr 8.

177

		Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
55	Till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän kemi samt till materiel vid kemiska institutionen ..........................................................	Kronor	ö.	Kronor 4.000 6,600 3,026 3.000 1,100 750	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	ö.
56	Till arvoden åt biträdande lärare i medicin och kirurgi samt till assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset i Stockholm ............................................................
57	Till inköp av ett röntgeninstrumentarium för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet.................................
58 59	Till inköp av ett elektro-kardiografiskt instrumenlarium för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet ......... Till inköp av en apparat för röntgenfotografering å oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet...............			—
60	Till beredande av tillgång till avlönande av nödigt arbets-biträde vid envar av de anatomiska och histologiska institutionerna vid institutet ....................................
61	Till inköp av studentmikroskop för institutets histologiska institution ............................................................			2,800 5,328 4,981 2,400 12,500 1,500 2,000 2,000 2,900 4,175 2,000 3,000
62	Till anordnande av en kylanläggning i de inom patologisk-anatomiska institutionen belägna likbodarna...............
63	Till anskaffande av skåp och skåpbord för patologisk-anatomiska museet...................................................
64	Till vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt laboratorium å Sabbatsbergs sjukhus ........................
65	Till dels arvoden åt en föreståndare för röntgeninsti-tutet å serafimerlasarettet, åt en biträdande läkare därstädes samt åt en amanuens därstädes dels ock materiel m. m. för röntgeninstitutet.....................
66	Till upprätthållande av undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker .........
67	Till arvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus ..........................
68	Till arvode åt en amanuens vid obstetriska kliniken vid allmänna barnbördshuset.................................
69	Till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ............ ................
70 71 72	Till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm......... Till arvode åt en amanuens vid institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus Till arvoden åt amanuenser vid institutets syfiiidologiska klinik å sjukhuset S:t Göran........................			—	352,985		72,725
73	Serafimerlasarettet. Understöd och ersättningar............... ... ......	120,000 750
74	Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet......	—			120,750	—

---!------

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 23

178

Riksdagms skrivelse Nr 8.

Gemensamma universitetsändamål.

Till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göte
borg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i

epidemiologi åt medicine kandidater ........................

Till resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets
universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet
Till utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska
föreläsningar vid rikets universitet........................

Farmaceutiska institutet.

Institutet

Barnhusen.

Stora barnhuset i Stockholm

Frimurarbarnhuset ...............

Barnhusen i landsorten.........

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

Barnmorskeundervisningen och harnhördshusen ............

Till anordnande av fortbildningskurser för barnmorskor
Till uppehållande av verksamheten vid allmänna barn''
bördshuset i Stockholm............................................

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

F. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet m. m.:

Högre lärarinneseminariet.......................................

Till högre lärarinneseminariet och därmed förenade

läroanstalter......................................................

Statens läroverk:

Allmänna läroverken, reservationsanslag
......... 5,875,928: —

Till arvode åt en amanuens
hos läroverks överstyrelsen.

.............. 1,500: —

Ordinarie

anslag

Kronor

78,000

2,750

28,380

63,533

Extra

anslag

Kronor

6,000

10,000

3,000

2,000

70,000

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

57,900

109,130

63,533

76,350

36,350

2,281,956

Kronor

19,000

72,000

1,111,848

Riksdagens skrivelse Nr 8.

179

5 Till inspektion och sak kunnigt

biträde inom
läroverksöverstyrelsen i
fråga om fysisk uppfostran
och skolhygien
samt undervisning i musik
och husligt arbete 5,000:

6 Till biträde vid utförande

av vaktmästargöromålen
hos läroverksöverstyrelsen.
.................... 1,000:

7 Till hyra för ämbetslokal

åt läroverksöverstyrelsen 8,200:

8 Understöd åt extra ordi narie

lärare vid de allmännaläroverken
under
förfall på grund av sjukdom,
förslagsanslag ... 5,000: —

9 Till arvoden åt extra och

vikarierande ämneslärare
vid de allmänna

läroverken.................. 310,000:

I o Till bestridande av stats verkets

andel i kostnaden
för tillfällig löneförbättring
åt vissa lärarinnor
vid statens

samskolor.................. 10,665:

II Undervisning i slöjd vid

de allmänna läroverken,
förslagsanslag ... 24,000: —

12 Till extra arvoden åt

teckningslärare vid de

allmänna läroverken... 20,000:

i s Till extra arvoden åt

musiklärare vid de allmänna
läroverken ...... 4,900:

14 Till ersättning åt skol kare

........................ 25,000:

15 Till upprätthållande un der

år 1915 vid högre
realläroverket i Göteborg
och vid högre latin -

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

180

Riksdagens skrivelse Nr 8.

17 a

17b
17 c

17 d

läroverket därstädes av
provårsknrser för praktisk
utbildning av blivande
lärare vid de
allmänna läroverken ...

Till anställande av undersökningar
rörande munhygien
vid de allmänna
läroverken..................

8,950: —

2,700:

Privatläroverk:

Gemensamt reservationsanslag:

Enskilda

mellan skolor.

.. 70,000: —

Högre flickskolor.
.. 400,000: —

Högre gossoch
sam skolor.

.. 190,000: —

Enskilda
lärarinneseminarier
80,000: — 690,000: _

Lönetillägg åt lärarinnor
vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter,

förslagsanslag ............ 280,000: —

Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas
vikariatskassa,
förslagsanslag ... 12,000: —

Till understöd för anordnande
av utbildningskurser
för lärarinnor
i huslig ekonomi...

Bidrag till uppehållande
av läroanstalten vid
August Abrahamsons

stiftelse .....................

Till understöd för högre
bandarbetslärarinneseminariet
vid Maria
Nordenfelts kvinnliga
yrkesskola i Göteborg

28,100: —

10,500: —

3,700: —

Ordinarie

anslag

Kronor ö

5,904,928

Extra

anslag

Kronor ö

397,915

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

Extra

anslag

Kronor ö,

Riksdagens skrivelse Nr 8.

181

32 fl

7 400: —

9,000: —

Till understöd för Andrea
Eneroths handarbetsskola
och seminarium i
Stockholm samt föreningen
Handarbetets
vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium
i Stockholm
Till resestipendier åt lärarpersonalen
vid enskilda
läroanstalter......

Till resestipendier och
till studieunderstöd åt
föreståndarinnor och lärarinnor
vid lärarinneutbildningsanstalter
i
huslig ekonomi ävensom
åt skolkökslärarinnor
vid andra läroanstalter
.....................

Kommunala mellanskolor:

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag
Till resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor......................................

2,000:

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen:

Folkskolöverstyrelsen ... 76,300: —

Till arvode åt en amanuens
........................

Till inspektion och sakkunnigt
biträde i fråga
om fysisk uppfostran,
skolhygien samt undervisning
i musik och husligt
arbete..................

Hyra för ämbetslokal...

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:
Folkskoleseminari erna.

..... 849,595: —

1,500:

5,000:

4,900:

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

982.000

300.000

76,300

Extra

anslag

Kronor

60,700

1,200

11,400

Ordinarie

anslag

Extra

Kronor

7,263,278

Kronor ö.

496,165

182

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie	• Extra		Ordinarie	Extra
anslag		anslag		anslag		anslag
Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.

32b

Stipendier
för semina rieelever

150,225: —
Till anordnande av parallellklasser
vid vissa

folkskoleseminarier......

Till anordnande av parallellklasser
vid folkskoleseminariet
i Falun

m. m.........................

Till tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminariernas
övningsskolor
........................

Bidrag till avlönande av
vikarie under övningslärares
vid folkskollärarseminarium
sjukdom,
förslagsanslag ...
Till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet
i Uppsala...
Till inredning och möblering
av de nya byggnaderna
för folkskoleseminariet
i Uppsala

m. m.........................

Till uppförande av gymnastikbyggnad
m. m. för
folkskoleseminariet i

Strängnäs ..................

Till uppförande av nya
byggnader för folkskoleseminariet
i Lund......

Till underhåll och skötsel
av trädgården vid folkskoleseminariet
i Luleå
Till undervisning i hygien
vid folkskoleseminariet
i Luleå............

Till hyresbidrag till rektorerna
vid vissa folkskoleseminarier.
...........

999,820: —

70,750:

51,000:

14,400:

4,000: —

187,063:

75,900: —

70,000: —
200,000: —
1,000:
100:
6,000: —

Riksdagens skrivelse Nr 8.

183

			Ordinarie anslag	Extra anslag		Ordinarie anslag	Extra anslag
			Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	ö.
44 45 46	Till förhyrande av vissa lokaler för folkskole-seminarierna i Lin-köping och Umeå m. m. Till Stockholms privata folkskollärarinnesemi- narium...................... Till Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium ...	21,000: — 6,300: — 6,300: —	1,003,820		709,813
47 48	Småskoleseminarier: Avlöningsbidrag till lärare vid småsko-leseminarier, förslagsanslag............... Bidrag till avlönande av vikarie för lä-rare vid småskollärarseminarium, för-slagsanslag .......................................	36,000: — 2,000: —	38,000
49 50	Anordningar för lärares fortbildning: Till understödjande av fortbildnings-kurser för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor ........................ Till anordnande av fortbildningskurser i gymnastik för folkskollärare och folk-skollärarinnor ....................................	15,000: — 12,900: —
51 52 53 54	Till understöd för anordnande av fort-bildningskurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare m. fl............................ Bidrag till instruktörskurser i simning och livräddning................................. Resestipendier åt rektorer samt övriga lärare och lärarinnor vid folkskolese- minarierna ....................................... Resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor.................................	3,230: — 1,200: — 2,000: — 1,200: — 8,000: — 3,000: —
55 56	Resestipendier åt folkskollärare och folk-skollärarinnor.................................... Resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskolor m. fl............................			46,530
57 P 8	Folkskolinspektionen: Till avlöning m. m. åt folkskolinspek-törer, förslagsanslag ........................ Till resekostnadsersättning åt folkskol-inspektörer, förslagsanslag ...............	157,000: — 93,000: —	250,000

184

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Folk- och småskolor:

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor, förslagsanslag
..................... 16,400,000: —

Avlöningsbidrag till sjukvikarier
för lärare vid
folk- och småskolor,

förslagsanslag............ 282,000: —

Till befrämjande av folkundervisningen
bland
de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar,

förslagsanslag............ 150,000: —

Lappmarks ecklesiastikverk,
folkbilduingsändamål,
förslagsanslag
..................... 80,000: —

Till beredande av möjlighet
till skolgång för
fattiga, på längre avstånd
från skola boende,
skolpliktiga barn
inom Vilhelmina, Kisbäcks,
Stensele, Tärna,

Sorsele,Arjeplogs,Malå,

Fredrika och Joekmocks
församlingar ...

Till beredande av möjlighet
till skolgång för
fattiga, på längre avstånd
från skola boende,
skolpliktiga barn
inom Hotagens församling
.....................

Svensk undervisning för
svenska barn i utlandet
Till anordnande av manlig
slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, förslagsanslag
............... 440,000: —

Till anordnande av
kvinnlig slöjd i folk -

23,000: —

1,000:

7,100:

Riksdagens skrivelse Nr 8.

185

		Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
		Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
68 69 70	skola, mindre folkskola eller särskild slöjd-skola, förslagsanslag... 315,000: — Till anordnande av un-dervisning i huslig eko-nomi i folkskola, högre folkskola och folkhög-skola, förslagsanslag 140,000: — Anställande av pristäv-lan om normalritningar för folkskolebyggnader å landsbygden ......... 25,000: - U ndervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reservationsanslag...... 30,000: —	17,837,000		56,100
71	Till understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-resor, förslaqsanslaq .............................................	30,000 163,000 81,500
72 73 74 75	Fortsättningsskolor: Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings- skola, förslagsanslag ............................................. Högre folkskolor: Understöd åt högre folkskolor, förslags-anslag................................................ 75,000: — Bidrag till avlönande av vikarie för lä-rare vid högre folkskola, förslagsanslag 2,000: — Sällskapet för folkundervisningens be-främjande .......................................... 4,500: —	—					0
76 77	Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor, förslags-anslag............................................... 339,200: — Stipendier åt elever vid folkhögskolor... 110,000: —	449,200				19,928,820		823,843
	Säger för allmänna skolväsendel					27.192,098	—	1,320,008	—
	G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
	Folkbibliotek.
1	Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag....................					170,000	—
	Populärvetenskapliga föreläsningskurser.
2	Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar..............................			290,000	_

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.)

186

Riksdagens skrivelse Nr 8.

3 4 5	Bidrag till täckande av kostnaderna för de från uni-versiteten i Uppsala och Lund utom universitets-städerna under år 1915 eller senare anordnade före- läsningskurser ................................. Bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläs-ningskurser, som äro avsedda att under sommaren 1915 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för allmänheten............................................ Musik föreställning ar för allmänheten. Till understöd åt föreningar, som anordna god orke-stermusik för allmänheten m. m...................	Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
Kronor	ö.	Kronor 7.000 4.000	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor 301,000 42,000	Ö.

	Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt					170,000	—	343,000	—
	H. Abnormundervisningen.
1	Till befrämjande av dövstumundervisningen, förslags-
	anslag ...................................................................					200.000	—
2	Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag, högst...					14,000	—
3	Till utgivande av en ordbok över svenska språket, av-
	sedd för dövstumma ............................................							1,000	_
4	Till understöd för utgivande under år 1915 av »Tid-
	ning för dövstumma»............................................							500	_
e.	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda .					78,200	_
6	Till täckande av under åren 1911 och 1912 uppkom-
	men brist i staten för institutet och förskolan för
	blinda å Tomteboda .............................................							12,225	_
7	Till bekostande av elevers vid institutet och förskolan
	för blinda å Tomteboda ävensom åtföljande vårdares
	resor å statens järnvägar, förslagsanslag..................					2,000	—
8	Förskolan för blinda i Växjö......................................					14,800	—
9	Till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda ............							20.000	_
10	Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare
	och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna å
	Tomteboda och i Växjö, förslagsanslag.....................					1,200	—
11	Till tryckning av blindskrifter.................................							2,500	—
12	Till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
	blindlärare .............................................................							1.200	_
1 3	Till understöd åt »De blindas förening» .....................							35,000	—
14	Till uppförande av byggnader m. m. för en vårdanstalt
	för blinda med komplicerat lyte ..............................							150,000	—

Riksdagens skrivelse Nr 8.

187

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
15	Till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
	vid rikets abnormskolor (dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter).............................................							1,000
16	Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt av-
	seende försummade barn, förslagsanslag ..................					70,000

	Säger för abnormundervisningen					380.200		223,425

	I. Den tekniska undervisningen.
1	De tekniska läroverken................................................					774,975
2	Till förstärkning av det i Chalmers tekniska instituts
	stat upptagna anslaget till bibliotek, samlingar och laboratorier..............................................................							6,000
3	Till förstärkning av det i Chalmers tekniska instituts
	stat upptagna anslaget till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.................................................							6,000
4	Till arvoden åt speciallärare m. m. vid tekniska hög-
	skolan ....................................................................							13,700	—
5	Till uppförande av nybyggnad m. m. för tekniska högskolan							1,000,000	—
6	Till uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan
	i Stockholm ............................................................							16,161	—
7	Till uppehållande av verksamheten vid tekniska ele-
	mentarskolan i Norrköping.......................................							5,250	—
8	Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-
	tarskolan i Malmö ..................................................							18,700	__
9	Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-
	tarskolan i Örebro..................................................							22.170	—
10	Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-
	tarskolan i Borås...................................................							4,250	_
1 1	Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-
	tarskolan i Härnösand..............................................							5,424	_
1 2	Till tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie lärare,
	tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna .............................................................							1,337
13	Till beredande av provisorisk lönereglering åt befatt-
	ningshavare vid tekniska skolan i Stockholm............							4,600	—
14	Till slöjdföreningens i Göteborg skola...........................							30,000	—
15	Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till be-
	stridande af kostnaden för inspektion av dessa skolor							140,000	_
16	Till resestipendier åt föreståndare och facklärare vid
	lägre tekniska läroanstalter.......................................							3,000	—
	Säger för den tekniska undervisningen		-1..............		774.975	—	1,276.592	—

188

Riksdagens skrivelse Nr 8.

	'' '' ..... '' ''	Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag		anslag
		Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
	J. Åtgärder för fysisk utbildning.
1	Gymnastiska centralinstitutet .......................................					39,650	_
2	Till tillfällig avlöningsförbättring åt befattningshavare
	vid gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag, högst							8,400	—
3	Till uppehållande av gymnastiska centralinstitutets verk-
	samhet under år 1915.............................................							7,650	—
4	Till fortsatt uppehållande av undervisning jämte läkar-
	vård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad
	kvinnlig poliklinik ...................................................							750	—
5	Till understödjande av idrotten....................................							100,000
6	Till understödjande av skididrotten bland ungdomen ...							30,000
	Säger för åtgärder för fysisk utbildning					39,650	—	146,800	—

l 3

l 4

Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

Till svenska fornskriftssällskapet .................................

Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter
rörande Skandinaviens historia.....................

Till understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet
....................................................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv».............................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

»Acta mathematica» ................................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Sfinx»
Till understöd för utgivande av tidskriften »Svenska

landsmålen och svenskt folkliv» ..............................

Till systematisk undersökning av svenska folkmål.........

Till insamling, förteckning och undersökning av svenska

folkminnen............................................................

Till arvode åt ortnamnskommitténs sekreterare .........

Till inlösen av 150 exemplar av del XVII av ortnamnskommitténs
arbete över ortnamn i Älvsborgs län...
Bidrag till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor,

konsthistoriskt inventarium» .................................

Till främjande av föreningen »Pietas» verksamhet under

år 1915 ...............................................................

Till utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen.
....................................................................

2,000

1,000

3.000

5.000

3.000
1,200

5.000

7.500

4.500

4.000

450

10,000

2.500

1.500

Riksdagens skrivelse Nr 8.

189

1 5 16 17 18 19 20 21 22	Till beredande för svenska forskare av tillfälle till veten-skapligt arbete vid en eller flera utländska biologiska stationer .................................................................. Till resestipendier för år 1915 åt journalister ............ Till årliga understöd åt inhemska skönlitterära för-fattare av utmärkt förtjänst .................................... Till bestridande av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska gradmätningsexpedi-tionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iaktta-gelserna .................................................................. Bidrag till en antarktisk expedition åren 1915—1919 Till utarbetande av en historisk-statistisk handledning i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige m. m. under äldre tid........................................................ Till inlösen för statsverkets räkning av docenten K. A. Edins för utarbetande av en historisk-statistisk hand-ledning i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige m. m. under äldre tid åvägabragta samlingar........... Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, reservationsanslag..........................	Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor 45,000	Ö.	Kronor 1,800 4.000 10,000 35.000 27.000 6.000 6,000	Ö.
	Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
	m. m......................................................................					45,000	—	140,450	—
	L. Diverse.
1	0 Alderstiilägg, förslagsanslag..........................................					150,000	—
2	Extra lönetillägg för år 1914, förslagsanslag...............							15,000	—
3	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............					24,000	—
4	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
	anslag (därav till domkapitlens expeditioner högst
	10,000 kronor).........................................................					100,000	—
5	Extra utgifter, reservationsanslag .................................					28,000	—
6	Till ersättande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis
	bestridda utgifter......................................................							233,557	—
7	Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
	kapitlens expeditioner högst 1,800 kronor)...............					25,003	—
	Säger för diverse					327,003	—	248,557	—
	Summa					32,953,998		\| 5,685,502\|—