Riksdagens skrivelse Nr 8 A (Riksdagsskrivelse 1927:8a)

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1927.
Godkänd av andra kammaren den 27 april 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels oek åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande Nr 8 och memorial Nr 52.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptaga eu registratorsbefattning i lönegraden B15;

dels från och med samma tidpunkt till ecklesiastikdepartementets övergångsstat
överföra nuvarande registratorsbefattningen i departementet;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1927:

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 saml. (Nr 8 A.)

2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

A. Ordinarie avlöning sstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................... » 44,600: —

Summa kronor 239,000: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag ...................... kronor 17,900: —

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 260,800 kronor, med 3,900 kronor
till 256,900 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, bland
annat, att den å ordinarie stat uppförda, i lönegraden B 22 placerade registratorsbefattningen
skulle överflyttas å övergångsstat och att i dess ställe
skulle å departementets stat upptagas en dylik befattning i lönegraden B 15.

Under hänvisning till riksdagens i skrivelse nr 10 A, punkt 1, anmälda
beslut i fråga om registratorsbefattningen i handelsdepartementet får riksdagen
anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptagit en registratorsbefattning i lönegraden B 15;

dels från och med samma tidpunkt till ecklesiastikdepartementets övergångsstat
överfört nuvarande registratorsbefattningen i departementet;

dels godkänt följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöning sstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................... »_44,600: —

Summa kronor 239,000: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 17,900: —;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 260,800 kronor, med 3,900
kronor till 256,900 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för riksarkivet, nu 1,000 kronor, med 1,000 kronor till 2,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget till
inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet, nu 1,000 kronor,
med 1,000 kronor till 2,000 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av det där uppförda ordinarie anslaget till övergångsstat
för landsarkiven, öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, nu
85,600 kronor, med 2,400 kronor till 88,000 kronor.

I riksstaten finnas för landsarkiven uppförda två ordinarie anslag, nämligen
ett förslagsanslag å 85,600 kronor och ett bestämt anslag till övergångsstat
vid landsarkiven å 2,400 kronor. För minskande av antalet av
de särskilda anslagen i riksstaten har nu anslaget till övergångsstaten ansetts
böra, med bibehållande av sin karaktär av bestämt anslag, ingå såsom en
anslagspost i förslagsanslaget, vilket därigenom skulle uppgå till 88,000 kronor.

Riksdagen har under punkt 32 i sin skrivelse nr 10 A angivit sin uppfattning
av det av Eders Kungl. Magt i detta och i ett flertal motsvarande
fall tillämpade förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå två
eller flera fristående å riksstaten uppförda olika anslag. Riksdagen har därvid
uttalat, att ur kontrollsynpunkt och med hänsyn till möjligheten att
kunna direkt ur budgetredovisningen avläsa resultatet av de för de olika
ändamålen avsedda medlens disposition så stora betänkligheter mötte mot
ett i större utsträckning tillämpat sammanförande av anslag, att riksdagen
måste rent principiellt motsätta sig en sådan åtgärd, allt för så vitt icke i
något enstaka fall vägande praktiska skäl talade för en motsatt anordning
och samtidigt de förut påpekade betänkligheterna ej ägde tillämplighet.

Riksdagen har nu uppmärksammat, att ifrågavarande förfaringssätt kommit
till användning i en hel del fall under åttonde huvudtiteln, men har riksdagen
icke kunnat finna, att i flertalet av dessa fall sådana omständigheter
föreligga, som kunna föranleda riksdagen att här frångå sin ovanberörda
principiella uppfattning av frågan. Riksdagen har sålunda icke kunnat i
allmänhet bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. Ett undantag härifrån
torde dock de fall böra utgöra, där, såsom under nu förevarande punkt,
frågan gäller sammanförande av ett ämbetsverks anslag till övergångsstat
med det ordinarie avlöningsanslaget. Detta system genomfördes för statsdepartementens
vidkommande i sammanhang med den av 1926 års riksdag
beslutade omorganisationen av departementen, och innevarande riksdag har
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutat motsvarande anordning
beträffande statskontoret och kontrollstyrelsen. Vid sådant förhållande lärer

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

jämväl i avseende å åttonde huvudtiteln ett sammanförande av de båda
olika slagen av avlöningsanslag böra äga rum.

Förutom beträffande landsarkiven gäller detta även de under punkterna
115 och 116 bär nedan omförmälda anslagen till Chalmers tekniska institut
och skolöverstyrelsen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie anslaget till övergångsstat
för landsarkiven, ökat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, nu
85,600 kronor, med 2,400 kronor till 88,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för landsarkiven, nu 1,100 kronor, med 450 kronor till 1,550 kronor.

Av 1912 års riksdag uppfördes å de ordinarie staterna för landsarkiven
och arkivdepån i Visby särskilda anslagsposter för nu ifrågavarande ändamål,
vilka av 1917 års riksdag höjdes till 250 kronor för varje landsarkiv
och 100 kronor för arkivdepån. Sedan dessa anslagsposter sedermera utbrutits
ur staterna såsom särskilda reservationsanslag, äro de för närvarande
i riksstaten sammanförda till ett reservationsanslag å 1,100 kronor till inköp
av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven, vilket anslag av Eders
Kungl. Maj:t fördelats på de olika landsarkiven och arkivdepån i Visby
med de av 1917 års riksdag bestämda beloppen. Den av Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagna ökningen, 450 kronor, skulle, enligt vad departementschefen
tänkt sig, fördelas med 100 kronor på vart och ett av de fyra landsarkiven
och 50 kronor på arkivdepåns vidkommande.

Riksdagen, som funnit goda skäl vara anförda för den föreslagna anslagsökningen,
får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven, nu 1,100 kronor,
med 450 kronor till 1,550 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till ökning
av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 45,000 kronor att av Eders Kungl. Maj:t fördelas i enlighet
med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

För nu löpande budgetår hava såsom särskilda å riksstaten uppförda anslag
anvisats följande belopp, nämligen till förstärkande av kungl. bibliotekets
arbetskrafter 11,000 kronor, till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade
delar av kungl. bibliotekets äldre samlingar 29,000 kronor samt till redigering
av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen

5,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att för
undvikande av ett alltför stort antal särskilda anslag i riksstaten de hittillsvarande
anslagen skulle sammanslås till ett gemensamt anslag under rubrik:
ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter, att av Eders Kungl. Maj:t fördela^
på följande sätt:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 5

till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter i allmänhet kronor 11,000: —

» katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket...... » 29,000: —

» slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 41 :a årgång,
omfattande år 1926 samt påbörjande av redigeringen av
accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande år 1927 » 5,000: —

Summa kronor 45,000: —

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört får
riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter ett extra anslag av

11,000 kronor;

dels till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket, enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, ett extra anslag av 29,000 kronor;

dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 41:a årgång, omfattande år 1926
samt påbörjande av redigeringen av accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande
år 1927, ett extra anslag av 5,000 kronor, att användas enligt av
Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till redigering av ett
tioårsregister till den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, för budgetåret
1927—1928 beviljat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp och bokbindning
för kungl. biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att å det i riksstaten för förra halvåret 1923 anvisade reservationsanslaget
till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad m. m.
befintlig reservation å 23,919 kronor 96 öre må användas till uppförande i
samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader; dels

ock för enahanda ändamål för budgetåret 1927—1928 såsom extra
reservationsanslag anvisa ett belopp av 286,000 kronor, därav 150,000 kronor
skola utgå av det utav 1925 års riksdag beviljade beloppet av 740,000
kronor för uppförande av ifrågavarande flygelbyggnader.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925
års riksdag att för uppförande i samband mod kungl. bibliotekets nuvarande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda ritningar bevilja ett
belopp av 740,000 kronor samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom
extra reservationsanslag anvisa 225,000 kronor.

Den beräknade byggnadskostnaden, 740,000 kronor, var avsedd att fördelas
på tre budgetår med 225,000 kronor på första, 365,000 kronor på
andra och 150,000 kronor på tredje året; i anslutning härtill beviljade riksdagen
på Eders Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1926—1927 det för
andra byggnadsåret beräknade beloppet 365,000 kronor.

I anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t framlagd proposition (nr 219)
medgav emellertid 1926 års riksdag, att de beslutade tillbyggnaderna av
kungl. bibliotekets huvudbyggnad finge utföras i huvudsaklig enlighet med
vissa av arkitekten Anderberg i november 1925 uppgjorda ändrade ritningar.

Såsom av det vid nyssberörda proposition nr 219 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
framgår, kommer utförandet av tillbyggnadsarbetena efter
de fastställda nya ritningarna att medföra en kostnadsökning med 160,000
kronor utöver förut beräknade 740,000 kronor, vadan totalkostnaden kommer
att uppgå till 900,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen,

dels medgivit, att å det i riksstaten för förra halvåret 1923 anvisade
reservationsanslaget till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad
in. m. befintlig reservation å 23,919 kronor 96 öre må användas till uppförande
i samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av
två flygelbyggnader;

dels ock för enahanda ändamål för budgetåret 1927—1928 såsom extra
reservationsanslag anvisat ett belopp av 286,000 kronor, därav 150,000
kronor skola utgå av det utav 1925 års riksdag beviljade beloppet av

740,000 kronor för uppförande av ifrågavarande flygelbyggnader.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
10) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för
budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp,
inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping
ett extra anslag av 2,000 kronor;

dels ock till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budget -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 7

året 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 utgick anslag till
biblioteket med 11,000 kronor, varjämte för sistnämnda budgetår ett anslag av

2.500 kronor anvisats till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning
och för inredning i dess nya lokaler. Sedan från och med hösten
1926 lokaler blivit kostnadsfritt upplåtna åt biblioteket i ämbetsverksbyggnaden
vid Hantverkargatan å Kungsholmen i Stockholm, utgår för budgetåret
1926—1927 ett med hänsyn härtill nedsatt anslag till biblioteket, 5,000
kronor. För samma budgetår har dessutom anvisats ett extra anslag av

1.500 kronor, för biträde vid bibliotekets ordnande i samband med flyttningen
samt till inredningsarbeten i biblioteket.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets
verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

6.500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att höja det
för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen,
nu 2,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt det för nationalmuseum uppförda ordinarie
reservationsanslaget till boksamlingen, nu 2,000 kronor, med 1,000
kronor till 3,000 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av det
för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas
vård och underhåll samt expenser anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 5,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av
kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda, anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till försäkring och
transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att såsom
extra reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor;

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000
kronor.

I anledning av en av dåvarande överintendenten och chefen för nationalmuseum
Richard Bergh gjord framställning föreslog Eders Kungl. Maj:t
1918 års riksdag att till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum bevilja ett anslag av 25,000 kronor samt därav
anvisa på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 5,000 kronor. Riksdagens
beslut utföll i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag, och anvisade
riksdagen sedermera på Eders Kungl. Maj:ts framställningar av berörda anslag
å 25,000 kronor på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 såsom
reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor samt för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett reservationsanslag av 2,500 kronor. Sedermera har för ändamålet
utgått årligt anslag till sistnämnda belopp.

Det för ändamålet erforderliga årliga anslagsbeloppet har nu från nationalmusei
sida beräknats till 6,900 kronor. Departementschefen, som finner
behovet av ökade medel ådagalagt och förklarar sig hava intet att erinra
mot de gjorda kostnadsberäkningarna, anser sig böra inskränka sig till att
för ändamålet förorda anslag till samma belopp, som utgick under vart och
ett av åren 1919—1922, eller alltså 5,000 kronor.

För anskaffande av portföljer och skåp för vissa äldre samlingar här från
museets sida beräknats ett anslagsbehov av 28,400 kronor, att utgå fördelade
på tre år. Departementschefen har ej funnit lämpligt, att man nu
binder sig för dessa beräkningar, och har med hänsyn härtill föreslagits för
ändamålet ett anslag av allenast 5,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds under förevarande
punkt framställda förslag, får anmäla, att riksdagen såsom extra
reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisat

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor;

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms
och Ulriksdals slott för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.

För löpande budgetår utgår till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Gripsholms och Drottningholms slott ett anslag av 12,000 kronor.
Eders Kungl. Majt:s förevarande förslag innebär, att konserveringsarbetena
hädanefter skola omfatta jämväl tavelsamlingen å Ulriksdals slott.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals slott för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå
efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Eders Kungl.
Maj:t angivna grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra
reservationsanslag av 22,100 kronor att likaledes utgå efter av Eders Kungl.
Maj:t angivna grunder.

För löpande budgetår är anslaget till icke-ordinarie befattningshavare uppfört
med ett belopp av 23,900 kronor, under det att anslaget till samlingarna
utgår med samma belopp som nu äskas. Den begärda höjningen
av förstnämnda anslag är föranledd av behovet av ökade medel för beredande
av uppflyttning i löneklass åt en vaktmästare och en amanuens.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor, att utgå efter av Eders Kungl. Majd
angivna grunder;

dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra
reservationsanslag av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Eders Kungl.
Majd angivna grunder.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att öka den i
staten för naturhistoriska riksmuseet uppförda anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,400 kronor, med 200 kronor till 12,600
kronor samt förty höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
naturhistoriska riksmuseet, nu 229,250 kronor, med 200 kronor till 229,450
kronor.

Den begärda anslagsökningen avser beredande i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser
av avlöningsförhöjning åt två eldare vid naturhistoriska
riksmuseet, vartill skulle erfordras i runt tal 200 kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen
ökat den i staten för naturhistoriska riksmuseet uppförda anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,400 kronor,
med 200 kronor till 12,600 kronor samt förty höjt det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till naturhistoriska riksmuseet, nu 229,250 kronor,
med 200 kronor till 229,450 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Majd har (punkt 22) föreslagit riksdagen medgiva, att
det nu gällande stadgandet om skyldighet för vaktmästare vid naturhistoriska
riksmuseet att vid semester för annan dylik befattningshavare utan särskild
ersättning bestrida de med dennes tjänst förenade göromål må utgå
ur de särskilda avlöningsbestämmelserna för befattningshavare vid naturhistoriska
riksmuseet.

Det nu föreslagna medgivandet innebär likställighet i förevarande hänseende
mellan vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet och motsvarande
befattningshavare vid andra statens museer.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds
förslag, får anmäla, att riksdagen medgivit, att det nu gällande stadgandet
om skyldighet för vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid naturhistoriska
riksmuseet att vid semester för annan dylik befattningshavare utan
särskild ersättning bestrida de med dennes tjänst förenade göromål må utgå
ur de särskilda avlöningsbestämmelserna för befattningshavare vid naturhistoriska
riksmuseet.

22:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till avlöningar
till vissa arbetsbiträden m. m. vid naturhistoriska riksmuseet för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 9,100 kronor att utgå
efter av Eders Kungl. Majd angivna grunder.

I samband med den av 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för
naturhistoriska riksmuseet anvisade riksdagen vissa särskilda extra anslag
till arbetsbiträden m. m. vid riksmuseet, nämligen 2,400 kronor till ett
arbetsbiträde vid paleozoologiska avdelningen, 2,400 kronor till ett arbetsbiträde
vid etnografiska avdelningen, 4,000 kronor till vetenskapligt biträde
för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen samt 300 kronor

Riksdagens skrivelse Nr S A.

såsom särskilt arvode åt en vaktmästare, tillika trädgårdsskötare. Eders
Kung! Maj:ts förslag innebär nu, att samtliga dessa anslag skola sammanföras
till en gemensam anslagspost.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom extra''anslag

dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
ett belopp av 2,400 kronor;

dels till arbetsbiträde vid riksmuseets etnografiska avdelning ett belopp av
2,400 kronor;

dels till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen
ett belopp av 4,000 kronor;

dels ock till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tilllika trädgårdsskötare,
ett belopp av 300 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till inköp
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och
museiskåp anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

3.000 kronor.

1926 års riksdag anvisade för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag
av 2,300 kronor. Från vederbörande avdelningsföreståndare hava nu
ingivits anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928, uppgående till sammanlagt
7,325 kronor, vilka krav av departementschefen reducerats till 3,000
kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till inköp för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till förvärv
och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland bevilja
ett belopp av 6,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 anvisa
såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majds förslag,
får anmäla, att riksdagen till förvärv och kemisk analys av mineral
från Långbans gruva i Värmland beviljat ett belopp av 6,000 kronor samt
därav för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom extra reservationsanslag

2.000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till ordnande
och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar
inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Majd kan finna skäligt meddela.

12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vetenskapsakademien har för ordnande och preparering av botaniska avdelningens
samlingar av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien
hemställt om anvisande av 4,000 kronor för de förra och beträffande
de senare av 15,000 kronor, fördelade på fem år; vidare har akademien
hemställt om 18,250 kronor, fördelade på fem år, till anskaffande av nya
herbarieskåp för samma avdelning. Det av Eders Kungl. Maj:t till 4,000
kronor reducerade anslaget är avsett att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på
de ändamål, där avdelningens behov framträder starkast.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till ordnande och preparering av samt anskaffande
av skåp för vissa samlingar inom naturhistoriska riksmuseets
botaniska avdelning för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

4.000 kronor, att utgå enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt meddela.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska
lokaler för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,810 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen årligen från och med budgetåret
1923—1924 anvisat ett extra anslag av 1,750 kronor. Den nu föreslagna
anslagsökningen är föranledd därav att etnografiska avdelningen fått
till sig upplåtna provisoriska utställningslokaler inom den statsverket tillhöriga
fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppvärmning m. m. för vissa av etnografiska
avdelningen disponerade provisoriska lokaler för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,810 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 såsom särskilda extra anslag anvisa

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1926—1927 i den i
naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående
anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati ett belopp av

9.000 kronor;

dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma
reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1927—1928
ett belopp av 14,000 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes.

Nu ifrågavarande expensanslag, för vilka särskilda förstärkningar påkallats,
ingå efter den 1 juli 1926 såsom särskilda anslagsposter i det ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m.; dessa anslagsposter utgöra vad

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

angår expenserna för avdelningarna vid Frescati 40,900 kronor och beträffande
expenserna för etnografiska avdelningen 9,100 kronor.

För budgetåret 1926—1927 har riksdagen anvisat dels 1,300 kronor för
täckande av en å ifrågavarande expensanslag uppkommen brist för budgetåret
1924—1925, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag förbudgetåret
1926—1927.

Den nu för budgetåret 1926—1927 motsedda bristen å anslagsposten till avdelningarna
vid Frescati är huvudsakligen orsakad av det ökade bränslepriset.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot beräkningen av anslagsbehoven,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 såsom särskilda
extra anslag anvisat

9,000 kronor;

dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma
reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1927—1928
ett belopp av 14,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet anvisa för budgetåret 1927—-1928 ett extra anslag av 150,000
kronor att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas för
museets ändamål.

Alltsedan år 1875 har anslag av statsmedel varit nordiska museet tillerkänt.
För budgetåret 1926—1927 är anslaget till museet uppfört med
115,450 kronor. Under de senare åren hava jämväl vissa andra anslag
utgått till nordiska museet, avseende dels tillfällig löneförbättring åt viss
museets personal, dels tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare in. fl. vid
museet, dels ock dyrtidstillägg åt museets personal. Nämnda anslag äro i
riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagna med respektive 14,975 kronor,
3,600 kronor och 44,000 kronor. Museet åtnjuter alltså för löpande budgetår
anslag av statsmedel med tillhopa 178,025 kronor, eller frånsett dyrtidstilllägg
med 134,025 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående ökat statsunderstöd åt
nordiska museet avser att möjliggöra genomförandet för dess personal av ny
lönereglering i överensstämmelse med de grunder, som nu äro gällande för
befattningshavare vid jämförliga statsinstitutioner. Förslaget utgår ifrån en
av nordiska museets nämnd i skrivelse den 28 oktober 1925 gjord framställning,
varöver statskontoret den 14 november 1925 avgivit utlåtande.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nämnden avgiver i sin skrivelse följande förslag till tjänstemännens vid
museet placering i lönegrader:

Lönegrad enligt löneplan för jämförliga verk	Medelavlöning beräknad efter näst högsta för man, respektive kvinna förekom-mande löneklass inom lönegraden i ortsgrupp G Kronor	Antal tjänstemän	Beräknad kostnad Kronor
A 1......	13,020	1 styresman och chef	13,020
B 26......	9,540	1 intendent för museets eko-nomi (ekonomichef)	9,540
B 26......	9,540	5 intendenter	47,700
B 21......	7,212	3 andre intendenter	21,636
Bil......	3,888	7 kansliskrivare, kvinnliga ama-nuenser	27,216
B 7......	3,144	3 kanslibiträden, kvinnliga ama-nuenser	9,432
B 4......	2,676	4 kon tor sbi träden, kvinnliga amanuenser	10,704
B 15......	5,304	1 manlig bokhållare	5,304
B 10......	3,888	1 övervaktmästare (vice värd)	3,888
B 8......	3,486	1 rustmästare	3,486
B 7......	3,300	1 vaktmästare	3,300
B 5......	2,988	8 vaktmästare	23,904
B 8......	3,486	1 eldare (maskinist)	3,486
Till extra arbetskrafter, manliga och kvinnliga..........	20,000
		Summa beräknad kostnad	202,616

I anslutning till detta förslag framhåller nämnden, att beträffande tjänstemännens
ställning ingen annan förändring föreslagits än att tre ordinarie
manliga tjänstemän, som hittills haft titeln »amanuens», måtte erhålla titeln
»andre intendent» samt avlönas i likhet med motsvarande tjänstemän vid
jämförliga institutioner, nämligen t. ex. andre arkivarier vid riksarkivet eller
andre bibliotekarier vid kungl. biblioteket.

Statskontoret framhåller, att statsbidraget hittills utgjort omkring 75 procent
av avlöningarna och ifrågasätter, att denna grund även nu må vinna
tillämpning. I anslutning härtill skulle enligt statskontorets mening statsbidraget
beräknas till 152,000 kronor.

Departementschefen finner, att vid ett fasthållande av den ståndpunkt, för
vilken riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig, nämligen att nordiska museets
tjänstemän skola avlönas efter samma grunder som motsvarande tjänstemän
vid jämförliga statsinstitutioner, en nyreglering av här ifrågavarande löner
torde vara ofrånkomlig. Av den i ärendet förebragta utredningen framgår

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

enligt departementschefens mening, att det icke torde vara möjligt för nordiska
museet att ensamt bära de kostnader, som denna lönereglering kommer
att medföra.

Mot vad statskontoret i detta hänseende anfört och mot ämbetsverkets
framställda beräkningar, har departementschefen i stort sett icke funnit något
att erinra men understryker den av statskontoret framhållna synpunkten,
att man genom ett beslut i den av statskontoret antydda riktningen ej må
anses hava bundit sig för att statsbidrag under alla omständigheter bör
utgå med 75 procent av avlöningarna.

Beträffande det av museet framlagda löneregleringsförslaget har departementschefen
icke ansett sig nu böra ingå på någon närmare detaljprövning.
Endast i en punkt har han framhållit sina betänkligheter, nämligen i fråga
om den därstädes upptagna andre intendentsgraden. Genom en lönereglering
i enlighet med statskontorets förslag finner departementschefen att detta slag av
befattningar icke får anses vara godtaget, och borde det av statskontoret föreslagna
statsanslaget något reduceras med hänsyn härtill, museet dock obetaget
att förmedelst egna medel utfylla vad som erfordras för uppnående av de löner,
museet finner för sin verksamhet erforderliga. Anslaget till museet anser
departementschefen följaktligen böra avrundas till 150,000 kronor, och bör
enligt departementschefens mening såsom villkor för anslagets utgående utöver
vad redan gäller föreskrivas, att lönerna till museets personal skola
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad som tillkommer motsvarande
befattningshavare vid jämförliga statsinstitutioner.

Dragés nuvarande statsbidrag till museet, tillhopa 178,025 kronor, från
de av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagsbeloppen, 150,000 kronor till
museet och, såsom framgår av nästföljande punkt, 36,000 kronor till dyrtidstillägg
åt viss museets personal, tillhopa alltså 186,000 kronor, erhålles 7,975
kronor, vilket belopp alltså angiver den nu ifrågasatta kostnadsökningen.

Den av statskontoret uttalade uppfattningen, att statsbidraget till nordiska
museet skulle utgöra i stort sett 75 procent av de till museets befattningshavare
utgående avlöningarna är grundad på den beräkningen, att i nu
utgående anslag till museet, 115,450 kronor, skulle ingå dyrtidstillägg med

21,000 kronor utöver det i riksstaten för detta ändamål särskilt uppförda
anslaget. Enligt vad emellertid riksdagens vederbörande utskott från museets
nämnd inhämtat, är icke så förhållandet, utan hela det ifrågavarande anslaget
å 115,450 kronor tages fullt ut i anspråk för bestridande av de
ordinarie avlöningarna till museets personal. Då nu Eders Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag i stort sett bygger på nämnda av statskontoret uttalade
uppfattning, finner riksdagen det tvivelaktigt, huruvida nämnda förslag bör
läggas till grund för ett beslut i ämnet från riksdagens sida.

Riksdagen har vidare uppmärksammat, hurusom i det av museinämnden
framlagda statförslaget äro upptagna befattningshavare till ett antal, som

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förefaller riksdagen synnerligen rikligt tillmätt i förhållande till den personal,
som är anställd vid motsvarande stadsmuseer. I den mån statsmakterna
binda sig för ett mera fast ekonomiskt understödjande av museets verksamhet,
främst i form av avlöningar till museets tjänstemän, bör det framstå
såsom ett berättigat krav från statens sida, att museinämnden icke utan
Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens hörande vidtager sådana regleringar av
löner eller sådana nyinrättanden av tjänster, vilka kunna inverka på det utgående
statsbidragets storlek.

Då vid nu anförda förhållanden enligt riksdagens mening eu ytterligare
utredning synes påkallad, vilken bör hava till syfte att mera fullständigt
klarlägga den ställning i ekonomiskt hänseende museet bör i förhållande
till staten intaga, har riksdagen funnit sig icke nu böra bifalla det av Eders
Kungl. Maj:t framlagda förslaget, utan torde under ännu ett år de hittillsvarande
anslagen till museet böra utgå med samma belopp som under
innevarande budgetår.

Riksdagen, som kommer att framdeles i särskild skrivelse anmäla sitt
beslut angående tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal,
får sålunda nu anmäla, att riksdagen

dels till nordiska museet anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 115,450 kronor, att, under villkor att en ledamot i museets nämnd
är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders
Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål;

dels ock för beredande för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 av tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna belopp anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 3,600 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriskamuseet
i Lund anvisat för budgetåret 1927—1828 ett extra anslag
av 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för
att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till
avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

För budgetåret 1926—1927 utgår för ändamålet ett anslag av likaledes

25,000 kronor. Genom beslut den 28 maj 1926 ställdes detta anslag till
förfogande av styrelsen att mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket
användas enligt riksdagens beslut och dessutom under villkor, att
utav ledamöterna i styrelsen en vore av Eders Kungl. Maj:t förordnad, att
föreningen icke finge utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd föryttra något
museets samlingar tillhörande föremål med undantag av dupletter samt att
en förteckning på under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 gjorda nyförvärv
före den 1 september 1927 överlämnades till ecklesiastikdepartementet.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, därvid riksdagen emellertid vill hava uttalat, att någon ändring i
de med anslaget förbundna, av Eders Kungl. Maj:t hittills föreskrivna villkoren
icke synes riksdagen böra äga rum.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till kulturhistoriska museet i
Lund anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000 kronor,
att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå
till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning
åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32), har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, till musikhistoriska museet
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 4.000 kronor, att
på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva, utgå till museets ändamål.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till
svenska skolmuseet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma,
utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för
museets ändamål.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 2,450 kronor. Det ökade
anslagskravet är föranlett dels av önskvärdheten av att museet må kunna
hållas öppet även vissa tider å förmiddagarna, dels av behovet av nya inventarier.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 3,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,510,600
kronor, med 9,900 till 4,520,500 kronor.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om
ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka å

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 8 A. 2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1927 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,596,500 kronor till 2,493,000 kronor minskat
belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,510,600 kronor, med 9,900
kronor till 4,520,500 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
av de i riksstaten nu uppförda ordinarie anslagen: Pastor vid svenska
Gustafsförsamlingen i Köpenhamn å 6,000 kronor och Pastor vid svenska
Viktoriaförsamlingen i Berlin å likaledes 6,000 kronor i stället därstädes
uppföra ett ordinarie anslag under rubriken: Pastorerna vid de svenska
församlingarna i Köpenhamn och Berlin å 12,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen

dels uppfört det ordinarie anslaget: Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen
i Köpenhamn med oförändrat belopp 6,000 kronor;

dels ock uppfört det ordinarie anslaget: Pastor vid svenska Viktoriaförsamlingen
i Berlin med likaledes oförändrat belopp 6,000 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning åt
pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 6,000 kronor.

35:o) Sedan riksdagen år 1926 till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisat ett belopp
av 3,600 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 37) föreslagit riksdagen
att av ifrågavarande extra anslag för budgetåret 1927—1928 anvisa 3,600
kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1926 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, för budgetåret 1927—-1928 anvisat 3,600
kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 46,500 kronor.

Till beredande av religionsvård åt svenska sjömän med flera i utländska
hamnar samt åt andra sig därstädes uppehållande landsmän har riksdagen
på extra stat anvisat medel alltsedan år 1875.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För budgetåret 1926—1927 utgör anslaget 41,500 kronor. Den 28 maj
1926 ställdes detta anslag till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande
att användas till avlönande under budgetåret 1926—1927 av:

1) en svensk sjömanspräst i Kiel....................kronor 4,500

2) en d:o i West-Hartlepool........................ » 5,000

3) en d:o i Calais-Dunkerque, som tillika innehar pastorsbe fattningen

i svenska Sofiaförsamlingen i Paris....... » 2,500

4l en d:o i Stettin............................... » 4,500

5) en d:o i London.............................. » 5,000

6) en d:o i Antwerpen............................ * 5,000

7) en d:o i Rotterdam............................ » 5,000

8) en d:o i Oslo ................................ » 5,000

9) en d:o i Hull............................ » 5,000

Summa kronor 41,500

Den nu föreslagna anslagsökningen avser beredande av medel för avlönande
av ytterligare en sjömanspräst, nämligen i Buenos Aires.

Vad till en början beträffar själva rubriceringen av anslaget vill riksdagen
erinra, hurusom anslagsrubriken, vars lydelse i riksstaten till och med år
1920 var »religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder», från och med 1921 års riksstat erhöll sin nuvarande lydelse.
Riksdagen, som funnit, att den tidigare rubriken giver bättre uttryck åt
ändamålet med anslaget, har alltså beslutat återinförande av denna anslagsrubrik.

Förslaget om anslagets höjning för beredande av arvode till en sjömanspräst
i Buenos Aires har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra anslag av 46,500 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp
av lägenheter å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
förslagsanslag å 15,000 kronor.

I överensstämmelse med ett av Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag medgav
1926 års riksdag, att det under nionde huvudtiteln för budgetåret 1926
—1927 uppförda extra förslagsanslaget å 15,000 kronor till bestridande i
vissa fall med allmänna medel av kostnader förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område finge enligt Eders Kungl. Maj.ts närmare bestämmande
under samma tid i mån av behov och i överensstämmelse med
de av föredragande departementschefen angivna grunder användas jämväl
till bestridande i vissa fall av kostnader för friköp av lägenheter å kyrklig
jord.

Eders Kungl. Maj:t har den 4 januari 1927 utfärdat lag angående tillstånd
till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse av sådan

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

jord under tomträtt. Samtidigt har Eders Kungl. Maj;t utfärdat kungörelse
med tillämpningsföreskrifter till nämnda lag. Beträffande bestridandet med
allmänna medel under budgetåret 1927—1928 av de kostnader, som äro förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord, har det synts lämpligast,
att de kostnader, om vilka här är fråga, bestridas av ett särskilt anslag,
som bör uppföras under åttonde huvudtiteln. Vad angår storleken av detta
anslag, har departementschefen funnit vanskligt att, innan tillräcklig erfarenhet
vunnits, uttala sig om det belopp, som kan erfordras. Emellertid
innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag ett för ändamålet uppfört anslag med
samma belopp, som ovan omförmälda under nionde huvudtiteln uppförda anslag.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel
av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag å 15,000 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att det ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner, nu 91,350 kronor, måtte i riksstaten för
budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrat belopp.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t (punkt 41) föreslagit riksdagen att till
ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner för budgetåret 1927 —
1928 anvisa ett extra anslag av 36,400 kronor.

Dessutom har Eders Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit riksdagen att

dels medgiva,

att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må under tiden 1 juli
1927—30 juni 1928 gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika
konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga
:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för hela
året räknat:

a) till notarie vid domkapitlet med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,
som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits
av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13
juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen vid de
ecklesiastika konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår
till: beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor
och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor,
vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500
kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand
med 1,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar
lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår avlöningstillägget
i samma ordning som arvodet; samt

att tillfälliga lönetillägg må under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 till
extra biträden och vaktmästare vid konsistorierna utgå enligt de grunder,
som i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden förordat av Eders Kung! Maj:t bestämmas,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den provisoriska löneregleringen
för notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna samt
för berörda tillfälliga lönetillägg åt därstädes anställda extra biträden och
vaktmästare för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag å

49,000 kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen
för vikariat under konsistorienotaries semester.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner, 1: 28 och II: 30, däri hemställts, att
riksdagen ville

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och fvissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid
domkapitlens expeditioner samt att i samband därmed de sportler, som hittills
tillkommit konsistorienotarierna i form av expeditionslösen samt arvoden
för förvaltning av vissa fonder och kassor och för utdelning av fosterlöner,
skola, i den män arvodena prövas fortfarande böra utgå, till statsverket
indragas;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid domkapitlens expeditioner
på följande sätt:

	Stifts-	Stifts-	Kansli-	Expedi-
	sekreterare	notarie	biträde	tionsvakt
Domkapitel	Lönegrad	Lönegrad	Lönegrad	Lönegrad
	B 30	B 24	B 7	B 5
Uppsala..........	1	1	1	1
Linköping.........	1			1
Skara . . ..........	1			1
Strängnäs.........	1
Västerås..........	1			1
Växjö............	1	1	1
Lund............	1	1	1	1
Göteborg...........	1		1	1
Karlstad...........	1		1	1
Härnösand .....	1		1	1
Luleå............	1	1	1	1
Visby............	1

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels godkänna den av statskontoret föreslagna staten för domkapitlens
expeditioner med härovan föreslagna ändringar;

dels medgiva, att i fråga om placering i löneklass å den nya lönestaten
konsistorienotariebefattning skall anses motsvara stiftssekreterarebefattning;

dels föreskriva, att vid tillämpningen i fråga om befattningshavare vid
de ecklesiastika konsistorierna av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i ovannämnda
avlöningsreglemente givna bestämmelserna om tjänstemans förflyttningsskyldighet
skall med uttrycket »det verk han tillhör eller varunder han
lyder» förstås samtliga ecklesiastika konsistorier;

dels föreskriva, att för konsistorienotarie, som vid den nya avlöningsstatens
ikraftträdande tillträder stiftssekreterarebefattning, den rätt till tjänstår
och nådår, som ansetts tillkomma stärbhus efter konsistorienotarie, skall
upphöra;

dels medgiva, att den ökade utgift för pensioner, som i anledning av nyssnämnda
föreskrift kommer att drabba prästerskapets änke- och pupillkassa,
må ersättas kassan av statsmedel samt utgå från det under elfte huvudtiteln,
allmänna indragningsstaten, uppförda förslagsanslaget diverse föremål;

dels medgiva, att för vaktmästare vid domkapitel, som den 1 juli 1927
erhåller ordinarie expeditionsvaktbefattning vid domkapitel, må, under förutsättning
att han anställts vid domkapitlet före den 1 juli 1926, av statsmedel
utgå bidrag till de befordringsavgifter, han kan hava att erlägga till
civilstatens änke- och pupillkassa, i överensstämmelse med de grunder, som
varit fastställda för motsvarande bidrag beträffande vissa befattningshavare,
tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler;

dels medgiva, att kvinnligt biträde vid domkapitel, som den 1 juli 1927
erhåller ordinarie kanslibiträdesbefattning vid domkapitel, må under enahanda
förutsättning erhålla motsvarande nedsättning i de avgifter, hon har att till
civila pensionsfonden erlägga för pensionering av efterlevande barn;

dels medgiva, att statens ovannämnda bidrag till expeditionsvakternas vid
domkapitlen befordringsavgifter må bestridas av den i staten för domkapitlens
expeditioner upptagna anslagsposten till ordinarie tjänstemän;

dels besluta att, där ordinarie tjänsteman vid domkapitel, å vilken ovannämnda
avlöningsreglemente kommer att från och med den 1 juli 1927 äga
tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som provisoriskt avlöningstillägg
— i förskott, skall vid ingången av juli månad 1927 till honom på
statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1927 innehade,
i förskott uppburit för juli månad 1927, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande (övergångslön);

dels medgiva, att övergångslönen må bestridas av den i staten för domkapitlens
expeditioner upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartementen med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid domkapitlens expeditioner;

dels ock under åttonde huvudtiteln — med uteslutande av det ordinarie
anslaget till domkapitlens expeditioner — under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av kronor 295,100.

Vad först beträffar det motionsvis väckta förslaget om en definitiv lönereglering
för de ecklesiastika konsistoriernas befattningshavare, vill riksdagen
erinra, att konsistorienotariernas nu gällande lönestat daterar sig från 1902
och att, frånsett det år 1919 beslutade provisoriska lönetillägget, någon
lönereglering icke kommit dessa tjänstinnehavare till del, liksom övrig
personal vid domkapitlen alltjämt innehava den osäkra ställning den extra
ordinarie anställningsformen innebär. Förslag om en definitiv lönereglering
för domkapitlens tjänstemän hava upprepade gånger framlagts inför Eders
Kungl. Maj:t utan att dock hava lett till någon proposition i ämnet till riksdagen.
Det senaste förslaget är år 1926 avgivet av statskontoret; ej heller
detta förslag har lett till framställning till riksdagen. Motionärernas förslag
bygger i stort sett på statskontorets utredning.

Vid den prövning, riksdagen ägnat ifrågavarande motioner, har riksdagen
ej kunnat undgå finna, hurusom kraven på en lönereglering synas
vara i hög grad berättigade. Under senare år har den ena tjänstemannakåren
efter den andra fått sina löner reglerade efter numera vedertagna
principer, och så mycket mera missgynnade torde domkapitlens befattningshavare
kunna betraktas, som deras senaste definitiva lönereglering
härrör från år 1902 och dessutom flertalet av personalen aldrig erhållit
någon reglering av sina löner utan fortfarande utgöres av extra ordinarie
befattningshavare med snävt begränsade arvoden. Hur mycket riksdagen
än behjärtar det motionsvis framförda förslaget, har riksdagen dock
icke funnit sig böra på grundvalen av enskild motion bifalla ett förslag i
en fråga, som tarvar en så noggrann och detaljerad prövning som en lönereglering
av nu förevarande beskaffenhet.

Riksdagen vill dock framhålla angelägenheten av att Eders Kungl. Maj:t
ägnar detta spörsmål all den uppmärksamhet, det enligt riksdagens mening
förtjänar, och håller riksdagen för önskligt, att proposition i ämnet varder
förelagd nästkommande års riksdag. Vid sådant förhållande har riksdagen
icke ansett sig böra ingå i någon prövning av de detaljer, som innefattas i
det i motionerna framförda löneregleringsförslaget, utan förutsätter, att
samtliga hithörande spörsmål varda på vederbörligt sätt av Eders Kungl.
Maj:t prövade, då förslag i ämnet skall föreläggas riksdagen.

Vid nu angivna förhållanden torde anslag till domkapitlens expeditioner
böra för budgetåret 1927—1928 utgå på enahanda sätt som hittills. Beträf -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fande det ordinarie anslaget 91,350 kronor, har någon ändring av Eders
Kung! Maj:t icke ifrågasatts.

Det extra anslaget till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner
utgår för innevarande budgetår med 34,070 kronor. Den av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna höjningen till 36,400 kronor avser beredande av ersättningar
dels till extra biträden, vid domkapitlet i Linköping 600 kronor, vid
domkapitlet i Lund 1,200 kronor och vid domkapitlet i Göteborg 200 kronor,
dels till vaktbetjäning vid domkapitlet i Linköping 330 kronor. Riksdagen
har häremot icke funnit något att erinra.

Anslaget till provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de ecklesiastika
konsistorierna utgår nu med 42,000 kronor. Med den av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna höjningen till 49,000 kronor avses att bereda biträdes- och
vaktmästarpersonalen vid domkapitlen tillfälliga lönetillägg. Ej heller häremot
har riksdagen funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen,

A) uppfört i riksstaten för budgetåret 1927—1928 det ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner med oförändrat belopp 91,350 kronor;

B) till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 36,400 kronor;

€) medgivit, att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må under
tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 gälla i fråga om notarier och amanuenser
vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda
de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må
befinnas erforderbga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för hela
året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,
som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits
av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13 juni
1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen vid de ecklesiastika
konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår
till: beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor
och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700
kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

D) medgivit, att tillfälliga lönetillägg må under tiden 1 juli 1927—30 juni
1928 till extra biträden och vaktmästare vid konsistorierna utgå enligt de
grunder, som bestämmas av Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departemenschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 förordat;

E) till bestridande av kostnaderna för den provisoriska löneregleringen för
notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna samt för berörda
. tillfälliga lönetillägg åt därstädes anställda extra biträden och vak;-mäståre för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag å 49,000
kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Eders Kungl.
Majrt meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat
under konsistorienotaries semester.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen

dels höja det under åttonde huvudtiteln och rubriken: »Kyrkors underhåll»
upptagna ordinarie anslaget till underhåll, nu 1.028 kronor, med

1,000 till 2,028 kronor,

dels ock uppföra det under samma rubrik upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ersättningar med oförändrat belopp 275,000 kronor.

I 1926—1927 års riksstat äro under åttonde huvudtiteln och rubriken:
»Kyrkors underhåll» uppförda dels ett ordinarie anslag till underhåll å 1,028
kronor, dels ock ett ordinarie förslagsanslag till ersättningar å 275,000 kronor.
Av förstnämnda anslag utgå till Värnhems f. d. klosterkyrka 27 kronor 50
öre samt till Visby domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd 1,000
kronor.

Skyldigheten att bekosta domkyrkans underhåll åligger Visby stads- och
landsförsamlingar. På grund av domkyrkans storlek och beskaffenhet överstiga
emellertid underhållskostnaderna avsevärt vad som åligger församlingar
av motsvarande storlek att utgöra till kyrkas byggnad och underhåll, med
hänsyn vartill domkyrkan åtnjutit ifrågavarande årliga statsbidrag. Med hänsyn
till de ganska avsevärda bidrag församlingarna lämnat till kyrkans underhåll,
och då församlingarna lära jämväl för framtiden få vidkännas icke obetydliga
kostnader för samma ändamål, har departementschefen funnit skäligt, att
de ytterligare medel, som behövas för domkyrkans underhållande i värdigt
skick, beredas genom höjning av statsbidraget från dess nuvarande belopp.

1,000 kronor, till 2,000 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen

dels höjt det under åttonde huvudtiteln och rubriken: »Kyrkors underhåll»
upptagna ordinarie anslaget till underhåll, nu 1,028 kronor, med 1.000
- kronor till 2,028 kronor;

dels ock uppfört det under samma rubrik upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ersättningar med oförändrat belopp 275,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Akademier m. m.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 44) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1927
—1928 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

41 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 45) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm
förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som Eders
Kungl. Majd bestämmer.

42:o) På grund av Eders Kungl. Majds framställning (punkt 46) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.

43:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för hållande av den internationella unionens för
geodesi och geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 anvisa
ett anslag av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1923—1924 har av riksdagen anvisats medel för
bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella unionen
för geodesi och geofysik. Genom beslut den 21 mars 1924 fastställde
Eders Kungl. Majd stadgar för en svensk nationalkommitté för geodesi och
geofysik och bestämde därvid, att kommittén skulle bestå av dels en av
Eders Kungl. Majd utsedd ordförande, dels innehavarna av sju angivna
befattningar, dels ock högst fem, för tre år av vetenskapsakademien utsedda
representanter. Under sommaren. 1924 hölls i Madrid en internationell kongress
för geodesi och geofysik, vid vilken Sverige var företrätt av tre representanter.
Sedan från unionen anmälan ingått, att en permanent kommission
skulle bildas, bestående av en ledamot för varje stat, för att kunna
konsulteras av det av sju medlemmar bestående exekutiva utskottet inom
unionen, har Eders Kungl. Majd genom beslut den 19 september 1924 förordnat
en ledamot i den permanenta kommissionen inom den geodetiska
sektionen av den internationella unionen.

Svenska nationalkommittén, från vilken ifrågavarande framställning utgått,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

har meddelat, att en kongress vore avsedd att äga rum på eftersommaren
år 1930 och omfatta minst en veckas sammanträden i Stockholm i och för
diskussioner och föredrag inom unionens olika sektioner.

Härför måste från svensk sida en del förarbeten utföras, eu del rapporter
om vetenskapliga resultat och förslag till nya arbeten tryckas och distribueras.
Under själva kongressen skulle våra vetenskapliga institutioner inom
det geodetisk-geofysiska området i Stockholm och Uppsala beses. \ idare
borde en del utställningar anordnas för att åskådliggöra Sveriges arbete inom
ifrågavarande område. Efter kongressens slut borde en del exkursioner anordnas.
Utgifterna för mötet, grupperade under några allmänna rubriker,
beräknades till: Utgifter för själva mötet i Stockholm, tryckning av cirkulär
m. m., organisationskostnader, diverse förutsedda utgifter, tillsammans omkring
24,000 kronor; tryckning av vetenskapliga rapporter och utredningar.

15,000 kronor; till anordnande av utställningar. 9,000 kronor; till exkursioner,
och deras förberedande, 12,000 kronor; tillsammans 60,000 kronor. Utgifterna
för exkursionerna beräknades skola i viss mån bestridas av deltagarna
själva. Självklart måste dock kostnaderna för de nödvändiga förarbetena,
samt för tryckning av vägvisare m. m., betalas av Sverige ensamt.

Enär inbjudan till 1930 års kongress måste framlämnas redan vid 1927
års kongress i Prag, vore det av nöden, att den blivande kongressens ekonomi
dessförinnan vore betryggad.

Departementschefen, som funnit att totalkostnaden tills vidare borde
kunna begränsas till 50,000 kronor, har beträffande summans storlek fäst
uppmärksamheten å att de förarbeten, som vore av nöden, betingade ej
obetydliga kostnader samt framhållit vikten av att vårt land komme att på ett
sätt, motsvarande vårt anseende och vår ställning inom den vetenskapliga världen,
utöva det värdskap, generalkonferensens förläggande till Sverige medförde.

Riksdagen har ej kunnat undgå att hysa en viss tvekan inför det nu
föreliggande förslaget, men har riksdagen likväl med hänsyn till den
förpliktande ställning, vårt lands deltagande i det internationella vetenskapliga
samarbetet medför, funnit skäl tala för ett bifall till Eders Kung! Maj:ts
förslag, därvid riksdagen emellertid förutsätter, att statsunderstödet hålles
inom den nu föreslagna anslagsramen. Riksdagen får förty anmäla, att
riksdagen till bestridande av kostnaderna för hållande av den internationella
unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år
1930 beviljat ett anslag av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1927
—1928 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 8.000 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1927 och vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 2.875 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45:o) Eders Kung], Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja
det till fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 4,000
kronor, med 4,000 kronor till 8,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det stora antalet fornlämningar i
förening med vårt lands vidsträckta omfattning i hög grad försvårade statens
fornminnesvårdande verksamhet, och än mer förlamades densamma av
de i förhållande till det krävande arbetet obetydliga anslagsmedel, som stode
till vitterhetsakademiens förfogande. Den omfattande och med allt större
snabbhet fortgående bebyggelsen särskilt vid våra större städer hade, erinrar
departementschefen vidare, för akademien varit eu ständig källa till oro,
då det gällt att bevara de härstädes ofta talrikt förekommande fornminnena,
och den mängd förstörda och vandaliserade minnen av nu ifrågavarande
slag, som man ej sällan påträffade, bure vittne om akademiens bristande förmåga
att här träda hindrande emellan.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det till fornlämningars vård uppförda
ordinarie reservationsanslaget, nu 4,000 kronor, med 4,000 kronor till

8,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt ÖO) föreslagit riksdagen att öka det
till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken
anvisade ordinarie reservationsanslaget, nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor
till 7,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på en framställning från vitterhetsakademien,
som framhållit, att de fortskridande förvittringsprocesserna
inom Visbyruinerna icke kunnat neutraliseras förmedelst hittills till buds stående
underhållsanslag. En följd härav vore att så gott som samtliga ruiner
befunne sig i ett mer eller mindre otillfredsställande skick. Det hade ej heller
kunnat undvikas, att ras inträffat inom en av de gamla ruinerna, i det att
delar av en valvkappa i S. Nicolaus ruin störtat in.

Riksdagen har ansett sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen ökat det till vård och underhåll av Visbv
ruiner och andra byggnadsminnesmärken anvisade ordinarie reservationsanslaget,
nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor till 7,000 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt ruin, till ökade medel för fornminnesvården,
närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets
fornminnen, för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott bestämma.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 52) förslagit riksdagen att till omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

I riksstaten har för vart och ett av budgetåren 1925—1927 för ändamålet
varit uppfört ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor. Den nu
begärda anslagsökningen motiveras främst därav, att beträffande ett antal
av Visby ruiner ett omedelbart ingripande är av nöden. Departementschefen
erinrar särskilt därom, att nödvändigheten av ett mera effektivt underhåll
av dessa ruiner starkt betonats av riksdagens år 1924 församlade revisorer.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa
byggnadsminnesmärken för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 44,250 kronor.

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 8,650 kronor.

Den ordinarie staten för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptager
dels en anslagspost å 60,730 kronor för avlöningar till ordinarie tjänstemän,
dels ock en anslagspost å 33,600 kronor för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. Till förstärkande av sistnämnda anslag
utgår ett extra anslag av 42,250 kronor.

Från Eders Kungl. Maj:ts sida föreslås nu den anordningen, att det hittillsvarande
extra anslaget å 42,250 kronor ökas med 2,000 kronor för beredande
åt den extra-ordinarie personalen av författningsenligt medgivna uppflvttningar
i löneklass, och att dessutom under rubrik: tillfällig ökning av akademiens
arbetskrafter, uppföres ett extra anslag av 8,650 kronor.

Departementschefen har erinrat om det av det stegrade fornminnesvårdsintresset
i landets skilda delar föranledda ökade arbetet samt framhållit,
hurusom nödvändigheten medfört, att den personal, varom nu vore fråga,
redan måst hos akademien anställas, och hade dess avlöningar hittills
bestritts av donerade eller på annat sätt insamlade medel. Denna sistnämnda
anordning borde man icke för framtiden städse kunna räkna med.
och det har för övrigt knappast synts departementschefen lämpligt att på
detta sätt ett allmänt erkänt statsbehov måste tillgodoses.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 8,650 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering
och konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m.
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
*

51:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll
av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende
ställda biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av
det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-topografiska arkivet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att för anskaffande
av nödig magasinsinredning i statens historiska museum för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

I anledning av särskilda av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
åren 1924 och 1925 gjorda framställningar framlade Eders Kungl. Maj:t förslag
till riksdagen om utverkande av anslag för fullföljande av vissa inre ändringsarbeten
i de av akademien disponerade lokalerna i nationalmuseibyggnaden,
avseende framförallt att skaffa lämpliga arbetslokaler för statens historiska
museums och riksantikvarieämbetets tjänstemän. Med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljade 1925 års riksdag för ändamålet
ett anslag av 147,000 kronor och sedermera 1926 års riksdag ett anslag
av 35,000 kronor. De inredningsarbeten, för vilka medel nu föreslås,
hava befunnits vara nödvändiga för att vitterhetsakademien skall kunna på
ett effektivt och ändamålsenligt sätt tillgodogöra sig de ökade utrymmen,
som genom av 1925 och 1926 års riksdagar beviljade anslag ställts till
akademiens disposition.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för anskaffande av nödig magasinsinredning
i statens historiska museum för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 15,000 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—
1928 anvisat

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m., ävensom
till ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom densammas bearbetning,
vård och underhåll ett extra anslag av 33,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria
konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,
till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning
och renhållning samt till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.

Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till
förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda
anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande
modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda
har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål anvisat,
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 12,000 kronor samt förbudgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.

Det nu ökade anslagsbehovet har främst och huvudsakligen föranletts
därav, att konsthögskolan, vars undervisning till största delen överflyttat
till de åt densamma upplåtna nya lokalerna vid Sergelgatan, härigenom
erhållit väsentligen ökade utrymmen för sin verksamhet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter
i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m., nämligen anslagsposterna
till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande modeller, till
samlingarnas ökande och underhåll, till städning och renhållning samt till
elevernas studieresor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

17,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade
skolan för dekorativ konst för budgetåret 1927—-1928 anvisa ett
extra anslag av 20,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de nuvarande anslagen till uppehållande
av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst å 18,400 kronor samt till uppehållande av vaktmästargöromål
vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid Sergelgatan i Stockholm
å 2,200 kronor skola sammanslås till ett anslag.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av
verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativkonst
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 20,600 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj.t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
in. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000
kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 500 kronor.

Med det nu föreslagna extra anslaget avses att bispringa föreningen i en
brydsam ekonomisk situation, som uppstått bl. a. genom föreningens flyttning
och installering i ny lokal.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för akademien för de
fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till skandinaviska
konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 500 kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 under rubriken Musikaliska akademien uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till stipendier m. m. med oförändrat belopp
25,000 kronor.

Fördelningen av ifrågavarande anslag, d. v. s. utdelandet av stipendier, uppmuntran
och belöningar har hittills tillkommit Eders Kungl. Maj:t. Det har
nu synts departementschefen förenligt med pågående decentralisationssträvanden
att till akademien helt överlämna bestämmanderätten rörande dispositionen
av detta anslag, helst man saknade anledning att emotse annat än
att akademien härvid förfore i full överensstämmelse med hittills tillämpade
principer.

Riksdagen, som håller före, att fördelningen av de från ifrågavarande anslag
utgående stipendier m. m. alltjämt bör ligga hos Eders Kung]. Maj:t, får
anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—-1928 under rubriken
Musikaliska akademien uppfört det ordinarie reservationsanslaget till stipendier
m. m. med oförändrat belopp 25,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. såsom
extra anslag anvisa ett belopp av 20,000 kronor, varav 3,500 kronor skola
avse bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek.

1926 års riksdag har till materiell och expenser m. m. vid musikaliska
akademien anvisat ett ordinarie reservationsanslag å 6,740 kronor. Tillför -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stärkning av berörda ordinarie reservationsanslag beviljade riksdagen för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 16,500 kronor, därav 2,000 kronor
voro avsedda för biblioteket. Sistnämnda anslag å 16,500 kronor har nu
befunnits behövligt jämväl för budgetåret 1927—1928.

Eders Kungi. Maj:ts förslag innebär dessutom anvisande för bibliotekets
räkning för budgetåret 1927—1928 av ett extra anslag av 3,500 kronor,
vilket skulle sammanslås med förenämnda anslag å 16,500 kronor till ett
extra anslag å tillhopa 20,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag i annat hänseende än att enligt riksdagens mening ifrågavarande
anslagsbelopp å respektive 16,500 och 3,500 kronor böra anvisas såsom särskilda
extra anslag för angivna ändamål.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1927—
1928

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell och expenser m. in. ett extra anslag av
16,500 kronor;

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek ett
extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till biträde
åt bibliotekarien hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra anslag av 1,500 kronor.

61 :o) Eders Kungl. Maj! har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda
byggnader förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen i
statsrådsprotokollet omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 41,700 kronor
att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj! bestämmes.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i Stockholm
har, vad angår operan, allt från år 1900 och, vad dramatiska
teatern beträffar, sedan år 1910, av riksdagen anvisats anslag, som för
vart och ett av åren 1919—1921 utgått med 39,760 kronor. Försäkringsbeloppen
hava utgjort för operabyggnaden 4,578,441 kronor 79 öre —
däri dock inbegripet det belopp, 295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets
terrassbyggnad är för all framtid försäkrad hos Stockholms stads
brandförsäkringskontor — samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000
kronor. I sistnämnda belopp är inräknad en försäkring för all framtid hos

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. 77r 8 A. 3

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

berörda brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid
utgår en särskild årlig avgift av 3 Va pro mille eller 1,490 kronor 86 öre.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen vidare å tilläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat bland annat, dels till
gäldande av årspremie för brandförsäkring under tiden 15 juli 1921—15 juli
1922 av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp
av 7,280 kronor, dels ock till gäldande av årspremier för brandförsäkring
under samma tid av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och i
ett magasin vid Solnavägen i kvarteret Cedera förvarad lösegendom ävensom
av själva magasinet ett belopp av 6,300 kronor.

På tilläggsstat för år 1922 hava för enahanda ändamål motsvarande belopp
som för år 1921 beviljats, vilka sammanförts till ett enda förslagsanslag,
högst, å 53,340 kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes.

För budgetåren 1923—1926 hava av riksdagen för ändamålet anvisats
respektive 52,910 kronor, 53,047 kronor och 53,430 kronor. För budgetåret
1926—1927 utgår anslaget med ett belopp av 52,643 kronor, i vilket
belopp ingå brandförsäkringspremier för själva byggnaderna med 39,760
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär dels ett fortsättande av
försäkringen av teatrarnas lösegendom m. m., för vilken årspremien beräknas
till 13,033 kronor 10 öre, dels ock en ändrad anordning beträffande försäkringen
av själva byggnaderna, vilken försäkring skulle enligt förslaget ske
i vissa s. k. nontariffbolag och till nuvarande försäkringssummor, därvid
premierna beräknats till ett till 28,665 kronor 9 öre nedsatt belopp.

Upprepade gånger har dryftats frågan, huruvida ifrågavarande teaterbyggnader
alltjämt böra vara försäkrade eller huruvida det icke vore riktigare,
att statsverket i detta som i andra fall uppträdde såsom sin egen
assuradör. Då nu eu omläggning av försäkringen ifrågasättes, därvid visserligen
premierna skulle sänkas, men byggnaderna alltjämt vara försäkrade
till värden, som uppgå till något mer än hälften av de verkliga
värdena, bar riksdagen ansett sig böra till prövning återupptaga det
principiella spörsmålet, huruvida dessa byggnader över huvud böra vara
brandförsäkrade eller icke. Statsverket har sina fastigheter i regel oförsäkrade,
och riksdagen har vid övervägande av denna fråga icke funnit
tillräckliga skäl föreligga, att nu ifrågavarande teaterbyggnader skola i
förevarande avseende längre bilda ett undantag från den allmänna regeln.
Då med hänsyn till byggnadernas centrala läge och nutidens utvecklade
brandväsende en eldsolycka torde kunna begränsas, anser riksdagen att
statsverket ej längre bör ikläda sig eu så dryg kostnad, som försäkrandet
av de båda byggnaderna drager, helst som eu försäkring till i stort sett
hälften av de fulla värdena i allt fall utgör en skäligen svag form av försäkring.

Riksdagens skrivelse Nr 8 *4.

Däremot har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag angående
brandförsäkring av de i statsrådsprotokollet omförmälda teatrarna tillhöriga
lösegendomen m. m.; anslaget torde böra avrundas till 13,033 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen — med avslag å Eders Kungl.
Maj:ts förslag angående anslag till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad — till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
nämnda byggnader förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927
omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 13,033 kronor, att utgå med den
fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

62:o) Beträffande vad Eders. Kungl. Maj:t (punkt 66) föreslagit riksdagen
angående inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi vid
universitetet i Uppsala anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr 118 sitt
beslut.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, under obstetrisk-gynekologiska kliniken uppföra till arvode
åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå
under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat, ävensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 1,800 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av det genom akademiska sjukhusets
färdigblivande väsentligt ökade patientantalet och den därmed förbundna
stegrade arbetsmängden å obstetrisk-gynekologiska kliniken.

Riksdagen, som funnit goda skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat
för assistenter och amanuenser, under obstetrisk-gynekologiska khniken
uppfört till arvode åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av
1,800 kronor, att utgå under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom
från akademiska sjukhusets stat,

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med ett belopp av 1,800 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj it bar (punkt 68) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

m. fl., C. avlöningsstat för assistenter och amanuenser, fysiska institutionen,
uppföra ytterligare en amanuens med ett arvode av 1,800 kronor samt förty
höja det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
med nämnda belopp.

Enligt gällande stat äro vid universitetets i Uppsala fysiska institution
anställda två amanuenser, en var med ett arvode av numera 1,800 kronor.
Antalet amanuenser är oförändrat alltsedan år 1907 eller i stort sett sedan
den nuvarande institutionsbyggnadens tillkomst. På grund av den större
omfattningen av det experimentella övningsarbetet ävensom tillkomsten av
ytterligare övningskurser har en utökning av personalen vid institutionen
ansetts erforderlig.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat
för assistenter och amanuenser, fysiska institutionen, uppfört ytterligare en
amanuens med ett arvode av 1,800 kronor samt förty höjt det ordinarie anslaget
till Uppsala universitet, universitetsstaten, med nämnda belopp.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen

a) att vid universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner och
inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra 1
tekniskt biträde vid anatomiska institutionen och 1 dylikt biträde vid patologiska
institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall till vad under a) föreslagits minska den i utgiftsstaten för
universitetet under II Anslag till materiell in. m. uppförda anslagsposten till
anatomiska institutionen, nu 12,100 kronor, med 1,000 kronor till 11,100
kronor samt förty minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med samma belopp, 1,000 kronor;

c) vid bifall till vad under a) föreslagits, i stället för det i avlöningsstaten
för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar
och inrättningar, under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande
medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda förlagsanslaget: avlöningar
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare 76,450
kronor därstädes uppföra under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska
biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
ett förslagsanslag å 82,850 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget
för Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 349,500
kronor, med 5,800 till 355,300 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen

dels vid universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppfört 1 tek -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

niskt biträde vid anatomiska institutionen och 1 dylikt biträde vid patologiska
institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;

dels med anledning därav minskat den i utgiftsstaten för universitetet
under II Anslag till materiell m. m. uppförda anslagsposten till anatomiska
institutionen, nu 12,100 kronor, med 1,000 kronor till 11,100 kronor, samt
förty minskat det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
med samma belopp 1,000 kronor;

dels ock med anledning av förstnämnda beslut — i stället för det i avlöningsstaten
för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala
samlingar och inrättningar, under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda förslagsanslaget:
avlöningar till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
76,540 kronor •— därstädes uppfört under rubrik: avlöningar till ordinarie
tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare ett förslagsanslag å 82,340 kronor, samt förty ökat
det ordinarie förslagsanslaget för Uppsala universitet, avlöningar till vissa
tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.,
nu 349,500 kronor, med 5,800 kronor till 355,300 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 70) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra anslag av 35,280 kronor att med särskilda belopp av Eders
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen
avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1926
—1927.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet
i Uppsala anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
35,280 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas
för de av departementschefen under punkt 70 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927 angivna ändamål.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 76,350
kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
under punkt 71 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1927 omförmälda ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till mekaniska
arbeten vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.

De här ifrågavarande arbetena skulle främst bestå i förfärdigande av de
specialinstrument, som erfordras för undersökningarna å institutionen. Institutionsföreståndaren
professor M. Siegbahn meddelar, att för ändamålet
skulle förmedelst det nu ifrågasatta anslaget anställas 2 instrumentmakare
med en genomsnittsavlöning av 300 ä 400 kronor per månad samt eventuellt
en lärling för enklare arbeten.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
vill emellertid framhålla, att ett bifall till förslaget icke får anses innebära ett
fastknytande för all framtid vid fysiska institutionen av de arbetskrafter,
som skulle avlönas med ifrågavarande anslag, utan att någon tids erfarenhet
torde böra avvaktas, innan anslaget erhåller en mera permanent karaktär.
Riksdagen får emellertid nu anmäla, att riksdagen till mekaniska
arbeten vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1927-—1928 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till inköp
av instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 13,500 kronor.

I den framställning, som vid 1926 års riksdag gjordes i fråga om anslag
till instrumentutrustning för nu ifrågavarande institution, beräknades medelsbehovet
till 28,000 kronor. Sedan 4,500 kronor av kanslern anvisats från
universitetets reservfond för att möta de mest trängande behoven, återstodo

23.500 kronor, vilket belopp ansågs böra fördelas på vart och ett av budgetåren
1926—1927 och 1927—1928. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
förslag beviljade riksdagen för budgetåret 1926—1927 10,000 kronor för
ändamålet, och avser den nu föreliggande framställningen anvisande av det
återstående beloppet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av instrument, modeller och
preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av

13.500 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till arvode
åt biträdande lärare i ryska vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser, att den biträdande läraren i ryska,
vilkens undervisningsverksamhet omfattar en tredjedel av universitetslektors
undervisningsskyldighet och som nu åtnjuter en ersättning av 1,200 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tillerkännes ett arvode, som står i viss proportion till universitetslektors arvode,
6,600 kronor, eller med någon avrundning nedåt ett belopp av 2,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvode åt biträdande lärare i ryska vid
universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag
av 2,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 49,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (1: 54 och II: 32), däruti hemställts, att
riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1927—1928 höja det till universitetsbiblioteket
i Uppsala för närvande utgående extra reservationsanslaget
å 44,500 kronor (som i Kungl. Maj:ts proposition förordats uppgå till 49,500
kronor) med 15,000 kronor till 59,500 kronor.

Sedan en lång följd av år hava, med hänsyn till de stegrade kostnaderna
för bokinköp och bokbindning och den ökade bokproduktionen, extra anslagsmedel
utgått till biblioteket, under senare år 44,500 kronor om året.
Från bibliotekets sida har nu föreslagits dels en höjning av det ordinarie
anslaget till biblioteket från 50,000 kronor till 110,000 kronor, dels ock ett
extra anslag å 20,000 kronor för budgetåret 1927—1928.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, erinrar departementschefen, hurusom
redan år 1925 äskanden förelågo om ökade anslag till bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteken och kungl. biblioteket, och hurusom
till 1926 års riksdag framställning gjordes om ökning med 25,000 kronor
av anslaget till kungl. biblioteket, vilken framställning jämväl av riksdagen
bifölls, men samtidigt frågan om ökade anslagsmedel till universitetsbiblioteken
uppsköts till ett kommande år. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag innebär en ökning av hittills utgående anslagsmedel till biblioteket
med 5,000 kronor. I ovanberörda motioner har äskats en ökning för ändamålet
med 15,000 kronor.

Behovet av en höjning av universitetsbibliotekets anslag finner riksdagen
vara ställt utom allt tvivel. Den starkt ökade bokproduktionen i förening
med de oerhört stegrade bokpriserna, framför allt å den utländska tidskriftslitteraturen,
torde göra det nödvändigt att söka genom ökade anslagsmedel
bereda biblioteket möjlighet att tillmötesgå alla de berättigade krav, som
göras från biblioteksbesökande forskares sida.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, hava svårigheterna
för universitetsbiblioteket att införskaffa den erforderliga litteraturen allt
mer ökats, och väsentliga inskränkningar hava måst göras i bok- och tidskriftsinköpen.
Att detta icke kan ske utan men för verksamheten vid

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

universitetet, torde ligga i öppen dag, och riksdagen vill framhålla såsom
en av de viktigaste universitetsangelägenheterna att ej förhålla den vid universitetet
bedrivna forskningen och undervisningen dess utan gensaga viktigaste
arbetsmateriel. I betraktande härav och med hänsyn till vad som
såväl i statsrådsprotokollet som i ovanberörda motioner anförts, har riksdagen
funnit starka skäl tala för det högre belopp, som i motionerna nu ifrågasättes
för ändamålet.

Riksdagen har vid nu anförda förhållanden ansett sig böra bifalla motionärernas
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till ovanberörda motioner (1:54 och
11:32), till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 59,500
kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare
medel till materiell m. m. för de av departementschefen under punkt
77 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 angivna
institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

73:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 78) föreslagit riksdagen
angående inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi
vid universitetet i Lund anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 118, sitt
beslut.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 79) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen I. G. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, under Kirurgiska kliniken, uppföra ytterligare en amanuensbefattning
samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,
med 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av det ökade antalet studerande
samt det alltjämt växande patientantalet och operationsarbetet, på grund varav
en förstärkning av arbetskrafterna visat sig nödvändig såväl för utnyttjandet
i undervisningens tjänst av patientmaterialet 6om för det praktiska sjukvårdsarbetet
å kliniken.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen
I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, under Kirurgiska
kliniken, uppfört ytterligare en amanuensbefattning samt förty böjt
det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten, med 3,000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Majt har (punkt 80) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund i avseende å den under avlöningsstaten för profes -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sorer m. fl., teologiska fakulteten, införda anmärkningen vidtaga den ändring
beträffande ämnesomfattningen för tre av fakultetens professorsbefattningar,
som nu av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

I den av 1925 års riksdag fastställda staten för universitetet i Lund
är under teologiska fakulteten angiven en bestämmelse av innehåll, att
av fakultetens sju professorsbefattningar 2 skola omfatta vardera exegetisk
teologi och de övriga 5 vardera ett av följande ämnesområden: 1) dogmatik
och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, 4)
praktisk teologi och moralteologi samt 5) teologisk encyklopedi och teologiska
prenotioner. Denna föreskrift var formulerad i enlighet med det av Eders
Kungl. Maj:t för nämnda års riksdag framlagda statförslaget. Härvid hade
emellertid icke uppmärksammats, att vissa av nu angivna professorsbefattningar
redan förut erhållit en ändrad ämnesomfattning; så hade genom
Eders Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1909 professuren i praktisk teologi
förklarats skola vid nästa ledigblivande tillsättas såsom professur i praktisk
teologi med kyrkorätt, genom Eders Kungl. Maj:ts beslut den 10 november
1911 professuren i dogmatik och moralteologi förändrats till en professur i
systematisk teologi med undervisnings- och examinationsskyldighet i dogmatik
samt genom Eders Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1912 professuren
i praktisk teologi och moralteologi förändrats till en professur i systematisk
teologi med undervisnings- och examinationsskyldighet i teologisk etik.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu att i universitetets stat skola
uppföras de benämningar å nu ifrågavarande professurer, som angivits i
ovanberörda av Eders Kungl. Maj:t meddelade beslut.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Lund
i avseende å den under avlöningsstaten för professorer m. fl., teologiska
fakulteten, införda anmärkningen vidtagit den ändring beträffande ämnesomfattningen
för tre av fakultetens professorsbefattningar, som av departementschefen
under punkt 80 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 angivits.

7(>:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 81) föreslagit riksdagen att vid universitetet
i Lund under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande
medicinska och filosofiska fakulteterna uppföra 1 tekniskt biträde vid fysiologiska
institutionen och 1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen, båda
dessa biträden med placering i lönegraden B 7; samt

att vid bifall härtill i stället för det i avlöningsstaten för vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare 49,900 kronor därstädes
uppföra under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare ett förslagsanslag
å 55,500 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget
för Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 245,300 kronor, med
5,600 kronor till 250,900 kronor.

Under punkt 65 härovan har riksdagen meddelat sitt beslut i frågan om
inrättande av ordinarie tekniska biträden vid vissa medicinskt-teoretiska institutioner
vid universitetet i Uppsala. Även vid universitetet i Lund hava vid åtskilliga
institutioner sedan en längre tid varit knutna biträden med arbetsuppgifter
och åligganden av samma slag som vid Uppsalainstitutionerna. De
institutioner i Lund, vid vilka dylika biträden nu äro anställda, äro den fysiologiska
institutionen, den histologiska institutionen och den patologisk-anatomiska
institutionen. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär uppförande å ordinarie
stat av endast två biträdesbefattningar, nämligen vid fysiologiska och
histologiska institutionerna.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen

dels vid universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppfört 1 tekniskt
biträde vid fysiologiska institutionen och 1 tekniskt biträde vid histolo
giska institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;

dels ock med anledning härav — i stället för det i avlöningsstaten för
vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar
under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, uppförda förslagsanslaget: avlöningar
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare 49,900
kronor — därstädes uppfört under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska
biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
ett förslagsanslag å 55,500 kronor samt förty ökat det ordinarie förslagsanslaget
för Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 245,300
kronor, med 5,600 kronor till 250,900 kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 52,435 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t
användas för de av departementschefen under punkt 82 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 angivna ändamål.

78:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. -13

vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 48,225 kronor, att av Eders Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen under punkt 83 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande
av driftkostnaderna under år 1926 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 84,337 kronor.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,
vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss
utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor
50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen
äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av
underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna
härför.

De beräkningar, på vilka Eders Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års
riksdag godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets
driftkostnader.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1926
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 84,337 kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till vissa
ändrings- och reparationsarbeten i den utav Lunds universitets historiska museum
disponerade byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

Till ändrad inredning m. m. av förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden
vid universitetet i Lund för inrymmande därstädes av universitetets
historiska museum samt mynt- och medalj kabinettet anvisade 1917
års riksdag på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 105,436 kronor.
I förslaget till inredningsarbetena hade vissa besparingar gjorts, väsentligen
genom uppskov med bland annat vindsvåningens inredande till skulpturgalleri.
ATndsvåningen och takbeläggningen å byggnaden hava nu befunnits i sådant
skick, att det ansetts icke längre försvarligt att låta anstå med reparationsarbeten,
i samband varmed den ursprungligen planerade omändringen
av vindsvåningen skulle äga rum.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kostnaderna för arbetena hava beräknats till 53,050 kronor, varifrån departementschefen
dragit de till omkring 8,000 kronor beräknade kostnaderna
för en hissanläggning. Kostnaden för de föreslagna arbetena skulle alltså
belöpa sig till i runt tal 45,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till vissa ändrings- och reparationsarbeten i den
utav Lunds universitets historiska museum disponerade byggnaden i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av
45,000 kronor.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till arvode
åt en amanuens vid psykologiska institutionen vid universitetet i Lund för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.

Behovet av en amanuens vid ifrågavarande institution är föranlett av
den starka tillströmningen av studerande, varjämte krav gjorts gällande på
biträde för de experimentella undersökningarna vid institutionen.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvode åt en amanuens vid psykologiska institutionen
vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
anslag av 1,800 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till arvode
åt biträdande lärare i ryska vid universitetet i Lund för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Även vid universitetet i Lund hava under en lång följd av år anvisats
medel till beredande av undervisning i slaviska språk förmedelst infödda
lärare. Arvodet till den biträdande läraren i ryska vid universitetet utgår nu
med 1,200 kronor.

Av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande lärare vid universitetet
i Uppsala, har nu från Eders Kungl. Maj:ts sida för ifrågavarande ändamål
föreslagits ett förhöjt arvode till samma belopp, som äskats för läraren
vid Uppsala universitet.

''Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvode åt biträdande lärare i ryska vid universitetet
i Lund för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av
2,000 kronor.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, till instrumentell utrustning
för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

•45

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.

I den ordinarie staten för universitetet i Lund finnes underavdelningen: Anslag
till materiell m. m. uppfört för universitetsbiblioteket en anslagspost av
51,625 kronor. På extra stat bar biblioteket dessutom sedan åtskilliga år
åtnjutit dels ett anslag av 30,000 kronor till materiell m. m., dels ock ett
anslag av 7,000 kronor till uppvärmning och belysning m. m.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot den av Eders Kungl. Maj:t
nu föreslagna anslagsökningen, får anmäla, att riksdagen till bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.

85:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under
punkt 91 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927
angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

86:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen
angående inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi
vid karolinska institutet anmäler riksdagen i skrivelse nr 118 sitt beslut.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att vidtaga sådan
ändring i den under staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet, A.
Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen rörande professurernas
ämnesområden, att i stället för vad där nu förekommer om två professorsbefattningar
i patologisk anatomi införes en professorsbefattning med
ämnesområde: patologisk anatomi och en professorsbefattning med ämnesområde:
allmän patologi och patologisk anatomi.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen vidtagit sådan ändring i den under staten för karolinska
mediko-kirurgiska institutet, A. Avlöningsstat för professorer m. fl.
intagna anmärkningen rörande professurernas ämnesområden, att i stället
för vad där nu förekommer om två professorsbefattningar i patologisk anatomi
införes en professorsbefattning med ämnesområde: patologisk anatomi
och en professorsbefattning med ämnesområde: allmän patologi och patologisk
anatomi.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att beträffande
den i staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet A. Avlöningsstat intagna
anmärkningen rörande professorsbefattningarnas ämnesområden vidtaga

46 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den ändringen, att i stället för vad där förekommer angående en professorsbefattning
i syfilidologi införes en professorsbefattning med ämnesområde:
dermatologi och syfilidologi.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders ''Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen beträffande den i staten för karolinska medikokirurgiska
institutet A. Avlöningsstat intagna anmärkningen rörande professorsbefattningarnas
ämnesområden vidtagit den ändringen, att i stället
för vad där förekommer angående en professorsbefattning i syfilidologi införes
en professorsbefattning med ämnesområde: dermatologi och syfilidologi.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 90,958 kronor, att med särskilda belopp
av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under
punkt 95 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927
angivna ändamål.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av höjning av anslaget till materiell m. m. för karolinska
mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution från 4,000 kronor
med 2,000 kronor till 6,000 kronor öka institutets ordinarie reservationsanslag
till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker från dess nuvarande
belopp, 72,100 kronor, med 2,000 kronor till 74,100 kronor;

dels ock till anskaffande av apparater och instrument vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets hygieniska institution anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Av det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa institutioner
och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å 72,100
kronor utgår ett belopp av 4,000 kronor såsom särskilt reservationsanslag
till hygieniska institutionen. Ifrågavarande anslag har nu befunnits otillräckligt.

Till anskaffande av apparater och instrument har lärarkollegiet hemställt
om ett anslag av 12,200 kronor, vilket belopp departementschefen ansett
kunna nedsättas till 4,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av höjning av anslaget till materiell m. m. för karolinska
mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution från 4,000 kronor
med 2,000 kronor till 6,000 kronor ökat institutets ordinarie reservationsanslag
till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker från dess nuvarande
belopp, 72,100 kronor, med 2,000 kronor till 74,100 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels oclc till anskaffande av apparater och instrument vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

91 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till
materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
42,300 kronor att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär icke någon annan ändring i förhållande
till vad för budgetåret 1926—1927 för ändamålet utgår än att en anslagspost
till förstärkning av allmänna materiellanslaget, nu 30,000 kronor, beräknats
i enlighet med myndigheternas förslag till 26,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 42,300 kronor, att av Eders Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen under punkt 97 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att såsom
ersättning åt biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet under vårterminen 1926 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 2,014 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat
erforderliga medel, och för budgetåret 1927—1928 är avsett ett belopp av
4,200 kronor, ingående i det av riksdagen ovan under punkt 89 anmälda anslaget.
Det nu äskade anslaget avser ersättning för den vårterminen 1926 givna
kursen i histologi, vilket ändamål karolinska institutet beräknat kunna tillgodoses
förmedelst vissa till buds stående medel. Då emellertid av oförutsedda
omständigheter dessa medel kommit att anlitas för andra utgifter, har någon
annan utväg ej stått öppen än att söka genom framställning till riksdagen
erhålla ersättning för nämnda kurs.

Riksdagen, som funnit det anmärkningsvärt, att krav på ersättning för en
under vårterminen 1926 given kurs uppkommit, vilka skola tillgodoses förmedelst
anslag å 1927—1928 års riksstat, har emellertid, med hänsyn till vad i
ärendet upplysts, funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får förty anmäla, att riksdagen såsom ersättning åt biträdande lärare i
histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet under vårterminen 1926
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 2,014 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för karolinska
mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar i
Stockholm anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 6,555

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid tillskjuter för enahanda
ändamål motsvarande belopp.

Ifrågavarande anslag utgår för närvarande med ett belopp av 6,255 kronor.
Orsaken till Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning är att journalförerskan
(förutvarande skrivbiträdet) och sköterskan vid polikliniken genom
1925 års lönereglering fått en nedsättning i sina löneförmåner, varför kompensation
genom löneförhöjning nu ansetts böra beredas dem.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för karolinska mediko-kirurgiska institutet
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra anslag av 6,555 kronor, under villkor att Stockholms stad
för samma tid tillskjuter för enahanda ändamål motsvarande belopp.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för inköp
av apparater för episkopi och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen
i medicin vid karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska
kliniker anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 1,500 kronor.

Framställningen om anslag för ifrågavarande ändamål gjordes motionsvis
vid 1926 års riksdag. Statsutskottet förklarade sig beakta betydelsen av det
ändamål motionen avsåg att befordra, men då något förslag i ämnet ej ansetts
från Eders Kungl. Maj:ts sida böra föreläggas riksdagen och utskottet
fann vanskligt på grundvalen av enskild motion upptaga till prövning och
avgörande en fråga av förevarande beskaffenhet, avstyrkte utskottet det
motionsvis gjorda yrkandet. Utskottets uppfattning följdes av riksdagen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp av apparater för episkopi
och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen i medicin vid
karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska kliniker anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 1,500 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till iordningställande
av ett fotografirum i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets
patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till iordningställande av ett fotografirum i den åt
karolinska mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska institution upplåtna
byggnaden anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 6,200 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 102) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiell
m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående
anslagsposten till underhåll och förökande av biblioteket må från och med

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

den 1 juli 1927 tills vidare användas högst 1,200 kronor årligen till katalogisering
och därmed jämförligt arbete vid biblioteket;

dels till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock till hyllinredning vid institutets bibliotek för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.
för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till
underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren hava
dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning för
biblioteket; för budgetåret 1926—1927 utgår detta anslag med 10,000 kronor.
Vidare medgav 1924 års riksdag, att av det ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och förökande av institutets bibliotek finge från och med 1
juli 1924 tills vidare användas högst 1,000 kronor årligen till katalogisering
och därmed jämförligt arbete vid biblioteket.

För anskaffning och uppsättning av hyllor i biblioteket har av biblioteksnämnden
beräknats en kostnad av 5,790 kronor, vilken av departementschefen
ansetts böra fördelas på två år med 3,000 kronor på förestående
budgetår.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiell
m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående
anslagsposten till underhåll och förökande av biblioteket må från och med
den 1 juli 1927 tills vidare användas högst 1,200 kronor årligen till katalogisering
och därmed jämförligt arbete vid biblioteket;

dels till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock till hyllinredning vid institutets bibliotek för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att — med
uteslutande ur riksstaten av det därstädes under serafimerlasarettet nu uppförda
ordinarie anslaget till inrättningen för sjukas behandling med elektricitet
å 750 kronor — öka det under serafimerlasarettet därsammastädes
uppförda ordinarie anslaget till understöd och ersättningar, nu 120,000 kronor,
med 750 kronor till 120,750 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot den ifrågasatta sammanslagningen
men förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t lämnar vederbörliga föreskrifter
i syfte att det hittills för sjukas behandling med elektricitet utgående
anslaget å 750 kronor alltjämt bibehålies för sitt ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av
det därstädes under serafimerlasarettet nu uppförda ordinarie anslaget till
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 8 A. 4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

inrättningen för sjukas behandling med elektricitet å 750 kronor — ökat
det under serafimerlasarettet därsammastädes uppförda ordinarie anslaget
till understöd och ersättningar, nu 120,000 kronor, med 750 kronor till
120,750 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 266,250 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.

Under en följd av år har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande
av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.

Sålunda anvisade 1925 års riksdag med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187
kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret

1923— 1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren

1924— 1925 och 1925—1926. Med föranledande av ett utav 1925 års riksdag
gjort uttalande i ämnet bemyndigade Eders Kungl. Maj:t genom beslut den
22 maj 1925 dåvarande departementschefen att tillkalla en sakkunnig för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av frågan om grunderna
för bidrag från statens sida för uppehållande av serafimerlasarettets
verksamhet. Såsom sakkunnig tillkallades generalfältläkaren F. J. Bauer.
Innan Bauer hann slutföra det honom sålunda anförtrodda utredningsarbetet,
föreslog emellertid Eders Kungl. Maj:t, efter framställning av direktionen
över lasarettet, 1926 års riksdag att för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade
medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1925
—1926 och 1926—1927. Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bifölls av
riksdagen.

Departementschefen framlägger nu för riksdagen den av Bauer verkställda
utredningen, vilken är dagtecknad den 15 april 1926. Bauer meddelar till
en början att han utgått från att, då riksdagen sedan flera år beviljat ordinarie
anslag till serafimerlasarettet för understöd och ersättningar, staten
åtagit sig visst ekonomiskt ansvar för lasarettets verksamhet. Med denna
utgångspunkt för sitt uppdrag hade Bauer begränsat detsamma till att omfatta
en utredning om storleken eller åtminstone om arten av det statens
bidrag till serafimerlasarettets verksamhet, vilket torde vara den ovillkorliga
förutsättningen för att denna verksamhet skall kunna fortgå på för sjukvården
och undervisningen tillfredsställande sätt.

Av den lämnade redogörelsen framgår bl. a., att några bestämda grunder
för statsbidragens utgående ej finnas, utan i stället har så tillgått, att
under de senare åren — från och med år 1915 — i lasarettets omkostnadsstat
uppkomna brister blivit täckta med extra anslag av växlande storlek

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

efter framställning i varje särskilt fall. Bauer har i sitt utlåtande till
noggrann prövning upptagit frågan om en förändring av lasarettets förvaltning
men har på anförda skäl funnit, att en sådan icke bör ifrågasättas,
då några besparingar därigenom ej torde kunna ernås. Med hänsyn till
de framlagda siffrorna åtföljda av jämförelser med de båda andra
undervisningssjukhusen i riket, torde ej heller ett nedbringande av omkostnaderna
för underhållsdag vara möjligt. Vidare avvisar Bauer utvägen
att genom ett höjande av legosängsavgifterna förskaffa lasarettet
ökade inkomster och dymedelst minska statsverkets utgifter för detsamma.
Dessutom har han övervägt möjligheten, huruvida ökade inkomster
kunde beredas lasarettet av andra län än Stockholms genom
högre ersättning än den nu fastställda vårdavgiften för därifrån inkomna
sjuka, på det sätt att dessa övriga län förbunde sig att ansvara för betalning
av åtminstone en del av restkostnaden för sina patienter. Häremot hava anförts
åtskilliga tungt vägande betänkligheter, vilka synas omöjliggöra beträdandet
av denna väg: en sådan överenskommelse torde icke kunna göras
utan motsvarande förpliktelser för lasarettet att ställa visst antal sängplatser
till vederbörande läns förfogande, och härtill syntes möjligheten för närvarande
utesluten; sannolikt skulle ej något län vilja åtaga sig förpliktelser,
som ej gällde för samtliga län; lasarettets ställning som rikssjukhus skulle
därigenom rubbas; det vore ur undervisningens synpunkt viktigt, att lasarettet
finge behålla hela sitt nuvarande klientel, och detta skulle möjligen
försvåras genom en åtgärd som den nu ifrågasatta.

I sammanfattningen av sina uttalanden har Bauer med styrka framhållit,
att staten av verksamheten vid serafimerlasarettet har sådant intresse,
att för staten icke torde finnas något annat val än att förklara sig eller
betrakta sig som huvudman för lasarettet och åtaga sig de skyldigheter, som
påvila stadsfullmäktige och landsting beträffande de allmänna sjukhusen, och
därjämte de skyldigheter, som påvila staten med hänsyn till undervisningen.
Staten skulle i anslutning härtill svara för samtliga de utgifter för lasarettets
verksamhet, vilka icke täckas av legosängsavgifter eller av inkomster
på grund av avtal med Stockholms stad, med Stockholms län och eventuellt
med en del övriga län. För såvitt denna grund för statens bidrag
till lasarettet godtages, anser Bauer, att därav följer, att dessa bidrag
icke böra utgå i den hittills tillämpade formen såsom ett fast anslag av
tämligen obestämd karaktär och extra anslag för täckande av brister,
utan böra uppföras som ordinarie statsanslag, dock att möjligen, under ett
eller annat år framåt, intill dess mera stabiliserade ekonomiska förhållanden
inträtt, anslaget borde uppdelas i ett ordinarie anslag och ett extra anslag
eller förstärkningsanslag.

I anledning av nämnda sakkunnigbetänkande har departementschefen erinrat,
att Eders Kung! Maj:t genom beslut den 24 augusti 1926 tillsatt en
kommission för förnyad utredning av frågan om ett nytt kliniskt sjukhus i

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Stockholm m. m. Denna kommission hade på grund av det densamma anförtrodda
uppdragets vidlyftighet givetvis ännu icke kommit fram till några
definitiva resultat, och i avvaktan på dylika funne departementschefen det
mindre tillrådligt att nu vidtaga någon ändring vare sig i serafimerlasarettets
organisation eller i grunderna för dess ekonomi. Detta torde vara så
mycket mindre behövligt, som nämnda kommission ej torde lämna de nu
berörda förhållandena obeaktade, allra minst den uppkomna frågan, huruvida
staten nu borde ställa sig som huvudman för lasarettet. Vad i den av
Bauer verkställda utredningen förekomme gåve ej heller vid handen, att särskilda
åtgärder just nu vore av behovet påkallade. Emellertid innehölles
däri flera synpunkter, som väl förtjänade att tagas i beaktande vid en slutlig
uppgörelse mellan staten å ena sidan och Stockholms stad och län å andra
sidan beträffande lasarettets ställning och ekonomiska förhållanden.

Vad sålunda förekommit och anförts, har icke givit anledning till något
särskilt uttalande från riksdagens sida.

Departementschefen redogör vidare för en av direktionen över serafimerlasarettet
framförd fråga om reglering av avlöningar för de biträdande
läkarna å serafimerlasarettets polikliniker. Dessa läkares nuvarande och föreslagna
avlöning framgår av följande sammanställning:

Biträdande läkaren vid den medicinska polikliniken
(7 mottagningsdagar
i veckan)
..........

» » » » of talmologiska poli kliniken

(6 mottagningsdagar
i veckan)
.........

» » » » gynekologiska poli kliniken

(3 mottagningsdagar
i
veckan för föreståndaren)
......

» » » » otiatriska poliklini ken

(6 mottagningsdagar
i veckan)
..........

» » » » neurologiska poli kliniken

(6 mottagningsdagar
i veckan).
.........

Nuvarande avlöning kronor	Avlöning enligt di-rektionens förslag kronor	Avlöning enligt stats-kontorets av depar-tements-chefen bi-trädda för-slag kronor
2,000: —	6,500: —	5,500: -
2,000: —	5,600: —	4,800: —
1,500: —	2,820: —	2,400: —
1,500: —	2,400: —	2,100: —
900: —	2,100: —	1,800: —

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande poliklinikläkarnas avlöning
har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan om anvisande
av ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet
och erinrar till en början därom, att bristen för budgetåret 1924—1925, som
hösten 1924 av direktionen beräknades till 228,163 kronor, i verkligheten
uppgick till 204,417 kronor. För budgetåret 1925—1926 beräknades bristen
till 229,847 kronor, för vars täckande funnos tillgängliga dels 154,866 kronor
av det av 1925 års riksdag anvisade anslaget å 225,000 kronor, dels i avrundat
tal 75,000 kronor av det utav 1926 års riksdag anvisade anslaget å

317,000 kronor. Den verkliga bristen för budgetåret 1925—1926 uppginge
till 222,454 kronor, sålunda något mindre än vad direktionen beräknat.
Med hänsyn tagen till de nu anförda siffrorna torde man hava anledning
att antaga, att det av 1926 års riksdag anvisade anslaget skulle visa sig tillräckligt
för budgetåret 1926—1927. Vad så beträffade de av direktionen
framlagda beräkningarna för budgetåret 1927—1928 hade departementschefen
icke funnit något annat att däremot erinra än att, vid ett bifall till vad
departementschefen förordat angående lönerna åt de biträdande läkarna vid
poliklinikerna, det av direktionen föreslagna anslagsbeloppet å 269,550 kronor
skulle kunna minskas med 3,300 kronor till 266,250 kronor.

Mot departementschefens beräkning i denna del har riksdagen intet att
erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för hudgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra anslag av 266,250 kronor till beredande av ökade medel för
upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1
juli 1927—30 juni 1928 anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 136,000 kronor.

Anslaget utgör för löpande budgetår 127,104 kronor. Att det nu föreslagna
förstärkningsanslaget är något högre än nu utgående förstärkningsanslag
är till eu del beroende därpå, att antalet patienter, som icke tillhöra
Stockholms stad och Stockholms län, något ökats, i följd varav jämlikt gällande
avtal de härigenom uppkomna kostnaderna falla på statsverket.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 136,000 kronor.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 106) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 9,400 kronor, att användas enligt
av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t
i övrigt meddelade bestämmelser.

101:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—1928
anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor;

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

102:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden å
100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25
kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1927—1928
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

103:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör
vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

104:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris
universitet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

105:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande i
tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgeåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1927—1928 anvisat såsom extra reservationsanslag

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

107:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 113) föreslagit riksdagen
i fråga om forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet har riksdagen i särskild
skrivelse, nr 101, anmält sitt beslut.

108:o) I enlighet med Eders Kungl. Ma:jts förslag (punkt 114) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1927
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att öka
den i staten för tekniska högskolan A. Avlöningsstat ingående anslagsposten
till arvoden till speciallärare, nu 105,500 kronor, med 2,000 kronor till 107,500
kronor, samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, nu 672,600 kronor, med 2,000 kronor till 674,600 kronor.

Rörande detta förslag anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 35,000 kronor, att av
Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan på
sätt, Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

lll:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av
ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 35,000 kronor.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen,
i likhet med) vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska
högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt, Eders Kungl. Maj:t
finner skäligt bestämma.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till kostnaderna för utgivandet av vetenskapliga skrifter i anledning
av tekniska högskolans hundraårsjubileum år 1927 för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Från tekniska högskolans sida har för ändamålet beräknats ett belopp
av 20,000 kronor, vilket av departementschefen ansetts böra begränsas till

10.000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till kostnaderna för utgivandet
av vetenskapliga skrifter i anledning av tekniska högskolans hundraårsjubileum
år 1927 för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

En verkställd inventering har visat, att modellsamlingen i fråga, vilken
bland annat innesluter en del av Christoffer Polhems modeller, är synnerligen
värdefull och att till densamma knappast finnes motstycke i något
annat land. Ett omedelbart påbörjande av restaureringen, vilken beräknats
draga en kostnad av inalles 15,000 kronor, har ansetts vara av synnerlig
vikt med hänsyn till det skick vari modellsamlingen befinner sig.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att

1) besluta, att vid Chalmers tekniska institut skall från och med den 1
juli 1927 inrättas en professorsbefattning i kemisk teknologi med placering
för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 28;

2) vid bifall härtill dels öka det i den nuvarande ordinarie staten under
A) Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget: avlöningar till professorer, nu
123,100 kronor, med 10,300 kronor till 133,400 kronor dels ock vidtaga den
ändring i den vid staten fogade anmärkningen 1, att professorsbefattningarna
vid institutet angivas till 13, att den under 7) angivna professuren i
kemi och kemisk teknologi uppföres såsom professur i organisk kemi, samt
att under 13) ytterligare en professur införes med ämnesområde: kemisk
teknologi;

3) med uteslutande ur riksstaten av det där nu uppförda anslaget å 7,000
kronor till övergångsstat för institutet, i staten för institutet under A) Avlöningsstat
uppföra såsom särskild anslagspost: övergångsstat för institutet,

7.000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

4) vid bifall till vad under 2) och 3) föreslagits höja det i riksstaten
under Chalmers tekniska institut med rubrik: avlöningar uppförda ordinarie
förslagsanslaget, nu 253,200 kronor, med 17,300 kronor till 270,500 kronor,

dels i riksstaten med oförändrade belopp upptaga följande ordinarie reservationsanslag
till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet,
nämligen

a) till stipendier och premier åt elever å 600 kronor, samt

b) till materiell m. m. för institutet å 62,000 kronor;

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda övergångsstat
uppförda befattningarna för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders
Kungl. Maj:t meddelas;

dels ock till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

Frågan om en professur i kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut
har sedan flera år stått på dagordningen. Då nu nybyggnaderna vid
institutet nätt sin fullbordan, har tiden ansetts vara inne att framlägga förslag
härom för riksdagen.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
beträffande inrättande av ifrågavarande professur.

Det föreslagna sammanförandet av anslaget å 7,000 kronor till övergångsstat
med det ordinarie förslagsanslaget har riksdagen, under åberopande av
vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört, funnit sig böra bifalla.

Ovannämnda anslag å 3,300 kronor till avlöningsförbättring m. m. åt de å
övergångsstaten uppförda befattningshavarna är föreslaget att utgå med
samma belopp som för nu löpande budgetår.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag uppförde 1926 års riksdag i staten
för Chalmers tekniska institut under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie
reservationsanslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter å

35,000 kronor, varjämte riksdagen till beredande av ökade medel till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter vid institutet för budgetåret 1926
—1927 anvisade ett extra anslag av 9,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ökade medel för nu ifrågavarande
ändamål är grundat på en av institutets styrelse i skrivelse den 2
september 1926 gjord framställning.: Då kolpriset något sjunkit sedan ifrågavarande
beräkning verkställdes, har riksdagen funnit ett anslag av 11,000
kronor böra vara för ändamålet tillfyllest.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

a) beslutat, att vid Chalmers tekniska institut skall från och med den 1
juli 1927 inrättas en professorsbefattning i kemisk teknologi med placering
för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 28;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

b) med anledning härav dels ökat det i den nuvarande ordinarie staten under
A) Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget: avlöningar till professorer, nu
123,100 kronor, med 10,300 kronor till 133,400 kronor, dels ock vidtagit den ändring
i den vid staten fogade anmärkningen 1, att professorsbefattningarna vid
institutet angivas till 13, att den under 7) angivna professuren i kemi och
kemisk teknologi uppföres såsom professur i organisk kemi, samt att under
13) ytterligare en professur införes med ämnesområde: kemisk teknologi;

c) med uteslutande ur riksstaten av det där nu uppförda anslaget å 7,000
kronor till övergångsstat för institutet, i staten för institutet under A) Avlöningsstat
uppfört såsom särskild anslagspost: övergångsstat för institutet,

7,000 kronor;

d) med anledning av de under b) och c) här ovan anmälda besluten höjt
det i riksstaten under Chalmers tekniska institut med rubrik: avlöningar
uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 253,200 kronor, med 17,300 kronor
till 270,500 kronor;

e) i riksstaten med oförändrade belopp upptagit följande ordinarie reservationsanslag
till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet,
nämligen

1) till stipendier och premier åt elever å 600 kronor, samt

2) till materiell m. m. för institutet å 62,000 kronor;

f) till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å nämnda övergångsstat
uppförda befattningarna för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Eders
Kungl. Maj:t meddelas;

g) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra anslag av 11,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

116;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att
dels med uteslutande ur riksstaten av det därstädes under rubriken: Övergångsstat
för skolöverstyrelsen nu upptagna ordinarie anslaget å 1,900 kronor
i staten för skolöverstyrelsen uppföra såsom särskild anslagspost: Övergångsstat
ett belopp av 1,900 kronor,

dels uppföra den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till
skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader, nu 70,000, med

80.000 kronor,

dels ock i anledning därav öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 528,100 kronor, med 11,900 kronor till

540.000 kronor.

Såsom skäl för den av skolöverstyrelsen beräknade och av Eders Kungl. Maj:t
nu föreslagna anslagsökningen har andragits, att utgifterna för överstyrelsens

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

drift komme att ökas genom överstyrelsens under sommaren 1926 skedda
flyttning till större lokaler i det nya ämbetsverkshuset vid Hantverkargatan.
Det har emellertid synts riksdagen, att i skolöverstyrelsens kostnadsberäkning
vissa besparingar kunna göras, varför riksdagen ansett försiktigheten
bjuda att begränsa höjningen av anslagsposten till skrivmaterialier m. m.
till 8,000 kronor.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av anslaget
till övergångsstat med det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen
gäller vad riksdagen i motsvarande fall anfört under punkt 115 här ovan.
Riksdagen har alltså ansett sig böra bifalla detta förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels med uteslutande ur riksstaten av det därstädes under rubriken: Övergångsstat
för skolöverstyrelsen nu upptagna ordinarie anslaget å 1,900 kronor
i staten för skolöverstyrelsen uppfört såsom särskild anslagspost: Övergångsstat
ett belopp av 1,900 kronor,

dels uppfört den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till
skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader, nu 70,000, med

78.000 kronor,

dels ock i anledning därav ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 528,100 kronor, med 9,900 kronor till

538.000 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av skolöverstyrelsens verksamhet anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra anslag av 17,100 kronor att utgå med den fördelning på
olika ändamål, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär sammanförande till ett anslag av följande
å nu gällande riksstat såsom särskilda anslag utgående belopp, nämligen

till inspektion och sakkunniga biträden . .

» byggnadssakkunnigt biträde........

» bestridande av expeditionsvaktsgöromål

.........kronor 10,500: —

......... » 4,800: —

......... »_1,800: —

eller tillhopa kronor 17,100: —

På de skäl, som av riksdagen under punkt 4 här ovan anförts har riksdagen
beslutat, att de hittills utgående särskilda anslagen skola såsom sådana
allt fortfarande utgå till sina respektive ändamål och får alltså anmäla,
att riksdagen för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisat

dels för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen ett belopp
av 10,500 kronor;

dels till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ett
belopp av 4,800 kronor;

dels ock för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen
ett belopp av 1,800 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna läroverken m. m.

118:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga
om högre lärarinneseminariet (punkt 124) samt de allmänna läroverken
(punkt 126) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt övningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 123,650 kronor.

Till extra arvoden åt teekningslärare är för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag å 70,100 kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1927—
1928 är nu beräknat till samma belopp.

Bland de i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående särskilda anslagen avser ett att bereda medel till extra arvoden åt
gymnastiklärare. Anslaget uppgår till 20,000 kronor. Härutöver har riksdagen
under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel å extra stat. Av
1925 och 1926 års riksdagar höjdes det extra anslaget till respektive
27,540 och 41,600 kronor. Höjningen berodde därpå, att 1925 års riksdag
godtog en plan att under två år öka antalet extra undervisningstimmar i
gymnastik med 208, fördelade på två år, detta för att medeltalet lärjungar
i varje gymnastikavdelning skulle utgöra högst 80. Medelpriset för varje
veckotimmes undervisning beräknades till 135 kronor. Med tillämpning av
den utav 1925 och 1926 års riksdagar uttalade principen rörande storleken
av gymnastikavdelningarna vid de allmänna läroverken och med beräkning
för läsåret 1927—1928 av en ökning med 24 veckotimmar i gymnastik,
föreslås nu en anslagshöjning av 24 X 135 kronor eller 3,240 kronor.
Anslagsbehovet skulle alltså för budgetåret 1927—1928 utgöra i runt tal
44,800 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare. För
samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på extra
stat. För budgetåret 1926—1927 utgår detta extra anslag med 5,100 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär nu en ökning av detta anslag
med 800 kronor, motsvarande i runt tal kostnaden för 5 timmar efter en
medelkostnad för varje sådan timme av 145 kronor. Det extra anslagsbehovet
skulle alltså för budgetåret 1927—1928 utgöra 5,900 kronor.

Till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor
beräknas för budgetåret 1927—1928 samma belopp, som nu såsom
särskilt anslag för ändamålet utgår, eller 2,850 kronor.

Samtliga under denna punkt omförmälda anslag, vilka hittills upptagits
vart för sig i riksstaten, föreslås nu skola för vinnande av större överskåd -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lighet sammanföras till ett anslag under benämning extra arvoden åt övningslärare
vid de allmänna läroverken att fördelas mellan de särskilda ändamålen
på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet förordnat.

Riksdagen har icke något att erinra vare sig mot ett fortsatt utgående
av nuvarande anslag till extra arvoden åt teckningslärare och lärarinnor i
kvinnligt handarbete eller mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningarna
till extra arvoden åt gymnastiklärare och musiklärare.

Vad beträffar det ifrågasatta sammanförandet av förevarande fyra, nu
i riksstaten såsom särskilda anslag uppförda anslagsbelopp till ett gemensamt
anslag, får riksdagen, under erinran om vad riksdagen under punkt 4
här ovan i motsvarande fall anfört, anmäla, att riksdagen beslutat, att den
nuvarande anordningen med särskilda för de olika kategorierna av övningslärare
utgående anslag skall bibehållas.

Riksdagen har alltså för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisat

dels, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra arvoden
åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett belopp av 70,100
kronor;

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett
belopp av 44,800 kronor;

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett belopp
av 5,900 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor ett belopp
av 2,850 kronor.

120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) har riksdagen
till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 58,000 kronor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för upprätthållande
under läsåret 1927—1928 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra anslag av 15,500 kronor.

122:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för anordnande genom
infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 7,000 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bestridande av kostnaderna för eu svensk studiekurs i Frankrike anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 3,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till täckande, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som
skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande, efter Eders Kungl.
Majds beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan
vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 135) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

126:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majd (punkt 137) föreslagit riksdagen
i fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

127:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 138) föreslagit riksdagen att till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

4,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majd
kan finna gott föreskriva.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 2,500 kronor.
Anslagsökningen är föranledd av ökningen av de kommunala mellanskolornas
antal och storlek.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majds förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor, att utgå under de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

128:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majd (punkt 139) föreslagit riksdagen
i fråga om höjning av det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

129:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till understöd
åt utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa för budgetåret

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1927—1928 ett extra anslag av 96,000 kronor att utgå med den fördelning
samt under de villkor och bestämmelser Eders Kung! Maj:t må finna
lämpligt föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner (I: 56 och II: 155), vari hemställts, i motionen I: 56
att riksdagen, i stället för vad Eders Kungl. Maj:t i ärendet föreslagit,
måtte besluta att till utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 96,000 kronor att utgå
med den fördelning och under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t må finna lämpligt föreskriva, dock utan indragning av något slag i
fråga om befintliga utbildningsanstalter; samt i motionen II: 155 att riksdagen
måtte besluta att som understöd till utbildningskurser för lärarinnor i huslig
ekonomi bevilja det av Eders Kungl. Maj:t förordade anslaget å extra stat
av 96,000 kronor, på'' villkor, som Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt
föreskriva, dock utan indragning av hela skolor eller av enskilda kurser.

Utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har under åtskilliga år
meddelats — förutom vid statens skolköksseminarium och hushållsskola
— vid tre statsunderstödda läroanstalter, nämligen vid en kurs, anordnad
vid Ateneum för flickor i Stockholm och vanligen kallad Ateneums
skolköksseminarium, vid en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upprättad
kurs, vanligen benämnd Göteborgs skolköksseminarium, samt vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala. Det statsunderstöd, som beviljats
sistnämnda skola, har från och med år 1921 varit i riksstaten uppfört såsom
ett särskilt extra anslag.

Anslaget till Ateneums och till Göteborgs skolköksseminarier har från
och med budgetåret 1923—1924 utgått med 16,000 kronor, av vilket
belopp läroanstalterna erhållit hälften var. Anslaget till fackskolan för huslig
ekonomi, som i samband med sammanslagning av alla till skolan tidigare
utgående anslag av 1920 års riksdag bestämdes till 95,000 kronor, sänktes
av 1923 års riksdag till 75,000 kronor men höjdes av 1925 års riksdag till

80,000 kronor, med vilket belopp anslaget är uppfört jämväl i riksstaten
för budgetåret 1926—1927.

Fråga har under de sista åren uppstått, huruvida överproduktion av skolkökslärarinnor
föreligger eller ej. Spörsmålet togs upp av 1925 års riksdag,
som vid anmälan av sitt beslut rörande anslag till de två förstnämnda skolköksseminarierna
anförde, att dessa två seminarier enligt riksdagens mening
borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.
För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt
för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda
lärarpersonalen, utgick emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle komma
dem till del under två år framåt. Vid 1926 års riksdag var samma fråga
föremål för behandling, och framhöll riksdagen, att med hänsyn till den
otvivelaktigt förekommande överproduktionen av skolkökslärarinnor stats -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bidrag till ifrågavarande båda seminarier efter utgången av budgetåret

1926— 1927 icke syntes böra ifrågakomma.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att statsanslag till Ateneums
skolköksseminarium såväl som till Göteborgs skolköksseminarium fortfarande
skall utgå med samma belopp som hittills, eller 8,000 kronor till vartdera, samt
att statsbidraget till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala bör för budgetåret

1927— 1928 utgå med 80,000 kronor, men att viss begränsning i avseende å
kursers anordnande bör ske. Denna begränsning skulle innebära, att vid
fackskolans A-kurs elever skulle intagas blott varannan vårtermin och vid
B-kursen höstterminen 1928 och sedermera varannan hösttermin samt att
vid C-kursen antalet årligen mottagna elever skulle nedsättas från 18 till 14,
allt detta dock utan begränsning av statsbidraget.

För inskränkande av antalet särskilda anslag å riksstaten föreslås vidare,
att anslagen till samtliga tre under denna punkt omförmälda läroanstalter
sammanslås till ett anslag.

Motionsvis har yrkats, att jämväl vid fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala utbildningskurser för lärarinnor böra anordnas i samma omfattning
som hittills.

Den av departementschefen framlagda utredningen pekar oförtydbart därhän,
att antalet av dem, som erhållit utbildning såsom skolkökslärarinnor,
för närvarande är avsevärt större än som motiveras av efterfrågan på sådana
lärarinnor. Frågan om överproduktion av skolkökslärarinnor har, såsom ovan
erinrats, förut uppmärksammats av riksdagen, och riksdagen har såsom ett
medel att hämma denna överproduktion pekat på indragning av två skolköksseminarier,
nämligen Göteborgs skolköksseminarium och Ateneums
seminarium i Stockholm. Departementschefen har, såsom framgår av statsrådsprotokollet,
ansett en annan väg böra följas, i det att han förordat att
med bibehållande av skolköksseminariernas antal en begränsning av elevantalet
skulle ske vid den tredje och största utbildningsanstalten, fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala.

Av det ovan anförda framgår, att riksdagen under två på varandra följande
år med styrka givit uttryck åt den uppfattningen, att med hänsyn
till överproduktionen av skolkökslärarinnor de båda seminarierna i Stockholm
och Göteborg icke borde efter utgången av innevarande budgetår ifrågakomma
till erhållande av statsbidrag. Denna grundsyn på det föreliggande
problemet vidhåller riksdagen alltjämt. Emellertid hava genom den i Eders
Kungl. Maj:ts framställning lämnade utredningen vissa upplysningar tillkommit,
som kunna föranleda tveksamhet, huru utvecklingen å förevarande område
under den närmaste framtiden kommer att gestalta sig. Vid sådant förhållande
har riksdagen ansett försiktigheten bjuda att avvakta ytterligare erfarenheter
i berörda hänseende, innan ett definitivt ståndpunktstagande äger
rum beträffande spörsmålet om ytterligare inskränkning i utbildningsmöjlig -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

heterna å området i fråga. Riksdagen anser därför, att verksamheten tills
vidare bör fortgå i samma omfattning som under innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner
(I: 56 och II: 155), i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 16,000 kronor,
att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå
till styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor till vardera;

dels ock till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 80,000 kronor, att utgå under iakttagande
av vad riksdagen här ovan anfört.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 27,100 kronor att under de
villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t
föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i
Göteborg, föreningen Handarbetets vänner och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.

Anslaget till ifrågavarande läroanstalter utgör jämväl förbudgetåret 1926—
1927 27,100 kronor. Genom beslut den 28 maj 1926 fördelade Eders Kungl.
Maj:t det för budgetåret 1926—1927 anvisade anslaget med 9,000 kronor
till Maria Nordenfelts, 8,800 kronor till Handarbetets vänners och Hulda
Lundins samt 9,300 kronor till Andrea Eneroths läroanstalt. Av nämnda
belopp, 8,800 kronor, skulle 4,000 kronor utgå till Handarbetets vänners lärarinnekurs
och 4,800 kronor till Hulda Lundins slöjdseminarium. Samtidigt föreskrevs
att i avseende å de sålunda beviljade statsunderstöden skulle gälla,
bland annat, att antalet nyintagna elever vid vart och ett av seminarierna
finge under arbetsåret 1926—1927 uppgå till sammanlagt högst 25.

Departementschefen framhåller nu, att det är tydligt, att beträffande bandarbetslärarinnor
disproportion föreligger i avseende å tillgång och efterfrågan
och att ytterligare begränsningsåtgärder synas erforderliga. Departementschefen
ansluter sig härvid till ett av skolöverstyrelsen framställt förslag
om en ytterligare begränsning i antalet nyintagna elever vid de olika
seminarierna, och föreslås som maximiantal 16 vid varje seminarium, dock
utan att det utgående statsbidraget härigenom skulle nedsättas.

Riksdagen vill för sin del ifrågasätta lämpligheten av att fortfarande med statsanslag
understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande
av statsbidrag till nuvarande storlek endast begränsa elevantalet. En dylik
anordning synes icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 8 A. 5

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

om allmänna medel, och en annan form för understödsverksamlieten torde
därför höra sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratagas. Riksdagen
förutsätter emellertid, att en fullständig utredning i ämnet varder
förelagd nästa års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter
lärer böra tagas under förnyad omprövning. Vid sådant förhållande
har riksdagen nu icke velat motsätta sig bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag.

Under framhållande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
handarbete för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 27,100
kronor, att under de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som
av Eders Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och
Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium i Stockholm.

131:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, såsom understöd åt
svenska skolan i Kina anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

Folkundervisningen.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att

dels för överförande från och med den 1 juli 1927 av folkskoleseminariet
i Linköping på ordinarie stat såsom dubbelseminarium m. m. höja den i
det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarier ingående
posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,799,070 kronor, med 4,930 kronor
till 1,804,000 kronor;

dels ock förklara, att följande i nämnda reservationsanslag ingående särskilda
poster skola höjas med nedan angivna belopp, nämligen

a) arvoden åt seminarieläkare, nu 28,000 kronor, med 1,000 kronor till

29,000 kronor;

b) arvoden åt seminariebibliotekarier, nu 10,300 kronor, med 400 kronor
till 10,700 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

c) arvoden åt biträden vid seminariernas rektorsexpeditioner, nu 7,400
kronor, med 200 kronor till 7,600 kronor.

Angående denna framställning anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr
124 sitt beslut.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att höja
den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarier
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu
207,825 kronor, med 9,675 kronor till 217,500 kronor.

Angående denna framställning anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr
124 sitt beslut.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 160,000 kronor.

Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel hava under budgetåret 1925—
1926 uppgått till omkring 164,000 kronor, varför en anslagsökning nu ansetts
påkallad.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor
till 160,000 kronor.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 14,800 kronor.

Anslaget utgör för budgetåret 1926—1927 14,500 kronor. Den föreslagna
ökningen, 300 kronor, beror på tillkommen hyresförhöjning för rektor vid
folkskoleseminariet i Linköping.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och
Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 14,800 kronor.

137:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153) har riksdagen,
i likhet med vad för löpande budgetår ägt rum, för beredande av
hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

138:o) Sedan 1926 års riksdag beviljat dels för anläggande av trädgård
vid folkskoleseminariet i Linköping ett belopp av 14,000 kronor och därav

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 7,000 kronor, dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker
för seminariet ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisat för samma
budgetår såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor, har
nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 154) föreslagit riksdagen att

dels av det av 1926 års riksdag för anläggande av trädgård vid folkskoleseminariet
i Linköping beviljade beloppet å 14,000 kronor anvisa för
budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet

7.000 kronor,

dels ock av det av samma riksdag för anskaffande av undervisningsmateriell
och böcker för seminariet beviljade beloppet å 31,000 kronor anvisa
för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet
19,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels av det av 1926 års riksdag för anläggande av trädgård vid folkskoleseminariet
i Linköping beviljade beloppet å 14,000 kronor anvisat för budgetåret
1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet 7,000
kronor;

dels ock av det av samma riksdag för anskaffande av undervisningsmateriell
och böcker för seminariet beviljade beloppet å 31,000 kronor anvisat för
budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet

19.000 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till uppförande
vid folkskoleseminariet i Umeå av ett växthus av den storlek och
med den plandisposition, som av rektor vid seminariet föreslagits, samt i
övrigt enligt ritningar, som kunna komma att av Eders Kungl. Maj:t godkännas,
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
10,400 kronor.

Uppförande av växthus vid folkskoleseminariet i Umeå, har ansetts särskilt
behövligt med hänsyn till där rådande klimatiska förhållanden,
vilka omöjliggöra utomhusundervisning i trädgårdsskötsel och botanik under
större delen av läsåret.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till uppförande vid folkskoleseminariet i
Umeå av ett växthus av den storlek och med den plandisposition, som av
rektor vid seminariet föreslagits, samt i övrigt enligt ritningar, som kunna
komma att av Eders Kungl. Maj:t godkännas, anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 10,400 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att för
ordnande av folkskoleseminariets i Luleå tomtområde anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med anledning av ett i ämnet gjort uttalande av 1919 års riksdag utarbetades
ett provisoriskt förslag till ordnande av ifrågavarande seminarietomt,
för vilket ändamål 1920 års riksdag anvisade ett belopp av 12,000
kronor. Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser ett definitivt ordnande
av semin arietomten.

Riksdagen, som icke har något erinra mot de av Eders Kungl. Maj:t
framlagda kostnadsberäkningarna, får anmäla, att riksdagen för ordnande
av folkskoleseminariets i Luleå tomtområde anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av
lärare vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor
av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor,
vilka lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, har riksdagen på extra stat för
vartdera av åren 1918—1921 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor
samt för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Sedermera har
anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser nu ifrågavarande anslags
återupptagande å riksstaten enligt samma förutsättningar och grunder, som
gällt för tidigare anslag av förevarande art.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna företagas
för att inhämta kännedom om folkskolor av olika slag inom Sverige,
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, att
utgå i enlighet med de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå
enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att statens småskoleseminarium i Lycksele skall från och
med den 1 juli 1927 uppföras å ordinarie stat och följaktligen lärarpersonalen
vid seminariet åtnjuta avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens
småskoleseminarier i Haparanda och Murjek, därvid arvode till vikarierande
rektor vid seminariet skall utgå med det belopp och på det sätt, Eders
Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

dels föreskriva, att för åtnjutande av ovannämnda avlöningsförmåner skola
gälla de villkor och bestämmelser, som innehållas i kungörelsen den 22 juni
1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens
småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m. med däri sedermera
gjorda ändringar;

dels förklara, att eu var, som med eller efter ingången av juli månad 1927
tillträder ordinarie befattning vid statens småskoleseminarium i Lycksele,
skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;

dels ock för överförande av seminariet i Lycksele å ordinarie stat från
och med den 1 juli 1927 höja det ordinarie reservationsanslaget till statens
småskoleseminarier, nu 127,600 kronor, med 42,400 kronor till 170,000
kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 uppfört med ett belopp av 127,600 kronor.
Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten
tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen
seminarierna i Haparanda och Murjek. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag
skulle, huvudsakligen på grund av minskat antal stipendier, en sänkning
av de för dessa seminarier beräknade anslagsmedlen kunna vidtagas med

4,000 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Lycksele utgår för budgetåret 1926—1927 av extra anslagsmedel ett belopp
av 67,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag avser nu, att detta seminarium
skulle uppföras på ordinarie stat, och beräknas kostnaden härför för budgetåret
1927—1928 uppgå till 60,600 kronor, vilket innebär en minskning

Riksdagens skrivelse Nr SA. TI

av 6,400 kronor i förhållande till det nu utgående extra anslaget. Anslagsbehovet
för statens ordinarie småskoleseminarier för budgetåret 1927 1928

skulle alltså utgöra 184,200 kronor. Då emellertid vid utgången av budgetåret
1925—1926 å det ordinarie anslaget till statens småskoleseminarier
förefanns en reservation av omkring 36,300 kronor, har det synts departementschefen
tillräckligt, om anslagets belopp för budgetåret 1927—1928 bestämmes
till allenast 170,000 kronor, innebärande en höjning med 42,400 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:s förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt, att statens småskoleseminarium i Lycksele skall från och
med den 1 juli 1927 uppföras å ordinarie stat och följaktligen lärarpersonalen
vid seminariet åtnjuta avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens
småskoleseminarier i Haparanda och Murjek, därvid arvode till vikarierande
rektor vid seminariet skall utgå med det belopp och på det sätt,
Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av ovannämnda avlöningsförmåner
skola gälla de villkor och bestämmelser, som innehållas i kungörelsen den
22 juni 1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid
statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m. med däri sedermera
gjorda ändringar;

dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av juli månad
1927 tillträder ordinarie befattning vid statens småskoleseminarium i Lycksele,
skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser
;

dels ock för överförande av seminariet i Lycksele å ordinarie stat från
och med den 1 juli 1927 höjt det ordinarie reservationsanslaget till statens
småskoleseminarier, nu 127,600 kronor, med 42,400 kronor till 170,000
kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarium i Hagaström
skall från och med den 1 juli 1927 åtnjuta avlöning i likhet med
lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek;

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 36,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i
Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,800 kronor, varav avsetts för seminariet i Lycksele

67,000 kronor och för seminariet i Hagaström 33,800 kronor.

Riksdagen har under nästföregående punkt anmält sitt beslut, att seminariet
i Lycksele den 1 juli 1927 skall överföras på ordinarie stat. Ifråga -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

varande extra anslag skulle således för budgetåret 1927—1928 endast avse
seminariet i Hagaström.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning för nu ifrågavarande seminarium
avser genomförande av full likställighet i löneavseende mellan lärarna
vid seminariet i Hagaström och lärarna vid seminarierna i Haparanda
och Murjek.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
förty anmäla, att riksdagen

dels bestämt, att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarium i Hagaström
skall från och med den 1 juli 1927 åtnjuta avlöning i likhet med
lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek;

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 36,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen medgiva,
att för ordnande av tomtområdet vid småskoleseminariet i Lycksele må
av det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier utgå
ett belopp av högst 4,000 kronor.

På sätt riksdagen under punkt 143 erinrat, förefunnos å ifrågavarande
anslag vid slutet av budgetåret 1925—1926 vissa reservationer; mot dessas
tagande i bruk för nu ifrågasatt ändamål har riksdagen icke något att
erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att för ordnande av
tomtområdet vid småskoleseminariet i Lycksele må av det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier utgå ett belopp av högst

4.000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att till
ändrings- och reparationsarbeten vid statens småskoleseminarium i Hagaström
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

20.000 kronor.

De ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka såväl av byggnadsstyrelsen
som av departementschefen befunnits oundgängligen nödvändiga,
avse huvudsakligen, i överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet intaget
förslag, inrättande av gymnastiksal och ändring av vissa bostadsrum till
lärosalar samt anordnande av trappförbindelse för undvikande av eldfara.

För riksdagens vederbörande utskott har företetts ett från det i statsrådsprotokollet
omnämnda något avvikande förslag, vilket skulle inom ramen
för det äskade anslaget bättre tillgodose behovet av erforderliga ändringsoch
reparationsarbeten. Därest ett genomförande av detta sistnämnda förslag
skulle befinnas ändamålsenligt, har riksdagen mot detsamma intet att
erinra. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till ändrings- och repa -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

rationsarbeten vid statens småskoleseminarium i Hagaström anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

147:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, nu 330,000
kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, 1:4 och II: 11,
har hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att de statsbidrag, som för
närvarande utgå till Norrbottens läns landstings seminarium i Öjebyn,
måtte till den del, som svarar mot de anställda ordinarie lärarnas avlöning,
få utgå, även om seminariet med hänsyn till läraröverskottet nedlägges.

Beträffande vad såväl Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit
som i nämnda motioner yrkats anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 120, sitt beslut.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,
nu 90,000 kronor, med 18,000 kronor till 72,000 kronor.

På grund av den minskning av elevantalet vid dessa seminarier, som
under de senaste åren ägt rum dels genom indragning av parallellklasser
och dels genom minskning av klassernas. storlek, har en minskning av anslaget
till ifrågavarande ändamål nu kunnat ifrågasättas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 90,000 kronor, med

18,000 kronor till 72,000 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier.
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1927—1928 utgå med 3U av det belopp, som må tillkomma
motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.

150:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att utgå
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl.
Maj it kan finna gott föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

151:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 10,400 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen, att till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och
blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta likalydande motioner (1: 96 och II: 151), däruti hemställts,
att riksdagen för sin del ville besluta,

att 7 konsulenter må tillsättas för undervisning i gymnastik med lek och
idrott vid folkskolorna m. fl. läroanstalter med de uppgifter och den löneställning
i övrigt, som av gymnastiksakkunniga föreslagits;

att för ändamålet måtte såsom ordinarie anslag anvisas dels till avlöning
åt 7 konsulenter 37,100 kronor, dels till expenser 3,500 kronor, eller sammanlagt
40,600 kronor;

att vid bifall till motionen det av Eders Kungl. Maj:t till gymnastikinspektörerna
på åttonde huvudtiteln upptagna anslaget måtte utgå; samt

att riksdagen ville medgiva, att tillfällig löneförbättring tillerkännes dessa
konsulenter enligt samma grunder, som kunna komma att av riksdagen
beslutas för folkskolinspektörerna.

I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret 1926
—1927 att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes. Förslag
till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen har framlagts av
de sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående verksamheten
vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande
frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kan emellertid, enligt vad
departementschefen upplyst, icke göras till föremål för någon Eders Kungl.
Maj:ts framställning till 1927 års riksdag, då den vidare beredning av ärendet,
som härför är erforderlig, icke kan medhinnas. Anslaget till gratifikationer
har därför alltjämt befunnits behövligt.

Motionsledes har nu hemställts om genomförande i viss begränsad, av
skolöverstyrelsen förordad omfattning av de gymnastiksakkunnigas förslag
beträffande gymnastikkonsulenter.

Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna
in. fl. läroanstalter är ett spörsmål, som sedan länge dryftats och varit före -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75

mål för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,
senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Riksdagen
beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks
fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för
önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin
lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett
större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Eders Kungl. Maj:ts
prövning, anser riksdagen det mindre tillrådligt att nu vidtaga åtgärder, som
kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Riksdagen förutsätter
dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda
sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och
har riksdagen i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig höra
bifalla de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Eders Kungl. Maj:t
ifrågasatta anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret
1927—1928.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, till gratifikationer åt de
för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda
inspektörerna för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av

20.000 kronor, att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t
bestämmas.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

47.850.000 kronor, med 500,000 kronor till 48,350,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en av skolöverstyrelsen rörande
anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1927—1928 gjord
beräkning, vilken verkställts efter samma grunder som tillämpats beträffande
beräkningen av motsvarande anslag för löpande budgetår. Departementschefen
har dock räknat med ett anslagsbehov, som är 150,000 kronor lägre
än det skolöverstyrelsen föreslagit.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
åt lärare vid folkskolor, nu 47,850,000 kronor, med 500,000 kronor till

48.350.000 kronor.

154:o) Eders Kungl. Maj-.t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, nu 430,000 kronor, med 36,000 kronor till 466,000 kronor.

Totalutgiften under ifrågavarande anslagstitel har för budgetåret 1925—
1926 beräknats till i runt tal 456,650 kronor. Då vidare det första med
bidrag av statsmedel uppförda skolhemmet i de finsktalande gränsförsamlingarna
väntas kunna träda i verksamhet hösten 1927, har det befunnits

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

erforderligt att i utgifterna under ifrågavarande anslag för budgetåret 1927
—1928 medräkna jämväl statsbidrag till skolhemmets drift, vilket bidrag
departementschefen beräknat till högst 9,280 kronor. Ökningen i anslagsbehovet
har slutligen avrundats till 36,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, nu 430,000 kronor,
med 36,000 kronor till 466,000 kronor.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
beviljat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
nu 160,000 kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

På grundvalen av ett av 1919 års lappkommitté avgivet betänkande framlade
Eders Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag förslag till ändringar i gällande
bestämmelser rörande nomadskoleväsendet. I anledning härav beslöt riksdagen,
som i huvudsak icke hade något att erinra mot vad i ärendet förekommit,
att uppföra ifrågavarande anslag med dess nuvarande belopp,

160,000 kronor.

Den nu begärda anslagsökningen avser att låta den föreslagna nya organisationen
av nomadskoleväsendet i huvudsak träda i full tillämpning från
och med budgetåret 1927—1928.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, nu 160,000 kronor, med 40,000
kronor till 200,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att—med
uteslutande av de nu i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie
förslagsanslagen till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling och till avlönande
av föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom samma församlingar
— i stället därstädes under rubriken: Vissa avlöningsförmåner för
lärare samt för föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning ävensom i Överkalix
församling uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 71,000 kronor.

Till bestridande av särskilda lönetillägg till lärare och lärarinnor vid egentliga
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor inom lappmarksförsamlingar

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt i
Överkalix församling i Norrbottens län uppfördes enligt beslut av 1919 års
riksdag i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag å 47,000 kronor, vilket anslag
alltsedan utgått med oförändrat belopp. Enligt budgetredovisningarna hava
utgifterna för här ifrågavarande ändamål under de tre senaste budgetåren
utgjort i runt tal 60,000 kronor för år. Vidare finnes i riksstaten uppfört
ett ordinarie förslagsanslag till avlönande av föreståndarinna för skolhem
eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Överkalix församling, vilket anslag är upptaget till 11,000
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu dels en höjning av det för ifrågavarande
särskilda lönetillägg beräknade beloppet till 60,000 kronor, dels ock
en sammanslagning, på förut i liknande fall anförda skäl, av de båda anslagen
till ett gemensamt anslag.

Mot den ifrågasatta anslagsökningen har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar den föreslagna sammanslagningen av anslagen hänvisar
riksdagen till vad riksdagen under punkt 4 här ovan i motsvarande fall anfört;
enligt riksdagens mening böra de båda anslagen allt fortfarande hållas
i sär såsom särskilda anslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till särskilt
lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Överkalix församling, nu 47,000 kronor, med 13,000 kronor till

60,000 kronor;

dels ock i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till avlönande
av föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, 11,000 kronor,
med oförändrat belopp.

158:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att — med
uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget å 10,600
kronor till Skytteanska lappfolkskolan i Tärna — därstädes för Skytteanska
skolan i Tärna uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 18,500 kronor.

I riksstaten är uppfört ett ordinarie förslagsanslag till Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna, vilket anslag för budgetåret 1926—1927 är upptaget
med 10,600 kronor. Denna skola, som helt uppehälles på statsverkets bekostnad
och är avsedd i främsta rummet för barn av bofasta lappar men
i mån av utrymme även för Tärna församlings övriga barn, är organiserad
såsom en folkskola med tre årsklasser. Enligt ett av 1926 års riksdag godkänt
förslag till ombildning av läroanstalten skulle skolan förändras till en
folkskola av första B-formen och det nuvarande barnhemmet ändras till ett
skolhem, avsett för 40 barn. I samband härmed beviljade riksdagen medel
för ny- och ombyggnader vid skolan samt för anskaffande av nya inventarier.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu genomförande av den beslutade
omorganisationen från och med början av läsåret 1927—1928, vid vilken tidpunkt
ifrågavarande byggnadsarbeten beräknas bliva färdiga. I samband
härmed har föreslagits en ändrad benämning å skolan.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen — med uteslutande av det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget å 10,600 kronor till Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna — därstädes för Skytteanska skolan i Tärna uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 18,500 kronor.

159:o) Sedan 1926 års riksdag för ny- och ombyggnader vid Skytteanska
lappfolkskolan i Tärna samt för anskaffning av nya inventarier till densamma
beviljat ett belopp av 140,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret
1926—1927 såsom extra reservationsanslag 75,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen att av förenämnda utav
1926 års riksdag beviljade belopp av 140,000 kronor för budgetåret 1927
—1928 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden 65,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1926 års riksdag beviljade
beloppet av 140,000 kronor till ny- och ombyggnader vid Skytteanska
lappfolkskolan i Tärna samt för anskaffning av nya inventarier till skolan
för budgetåret 1927—1928 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden

65,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 150,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå enligt av Eders Kungl.
Maj:t fastställda grunder.

I61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie anslaget till beredande av möjlighet till skolgång
genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av
fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste gränsorter,
under titeln: Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, med oförändrat belopp 200,000 kronor.

Eders Kungl. Maj ris förslag avser allenast förkortande av rubriken för
ifrågavarande anslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört ifrågavarande
ordinarie anslag under titeln: Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, med oförändrat belopp 200,000 kronor.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag
för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

163:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna
barn i skolåldern beviljat för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 23,000 kronor.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola, nu 2,880,000 krouor, med 180,000 kronor
till 3,060,000 kronor.

Den föreslagna höjningen av anslaget är betingad av att detsamma överskridits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu 2,880,000
kronor, med 180,000 kronor till 3,060,000 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 350,000 kronor, med 22,000 kronor till 372,000
kronor.

Den ifrågasatta anslagsökningen är jämväl i detta fall föranledd därav,
att anslaget under senaste budgetår överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu

350,000 kronor, med 22,000 kronor till 372,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Å anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1925—
1926 uppgingo till 43,625 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för
ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1927—1928.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—
1928 upptagit det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m’ m. för folkskolor utan angivet belopp.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst
2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Anslaget utgör för budgetåret 1926—1927 15,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 13,600 kronor, att utgå till upprätthållande av svensk undervisning
åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6,000 kronor, i Hamburg mod högst 2,700 kronor och i Paris med högst
2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,940,000 kronor, med 560,000 kronor till 4,500,000 kronor.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är
beroende på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har
riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 3,940,000
kronor, med 560,000 kronor till 4,500,000 kronor.

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till
utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor att utgå enligt Eders
Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

Av 1926 års riksdag anvisades för ändamålet ett anslag av 125,000 kronor,
avsett att jämte ett beräknat överskott å 5,000 kronor användas för
liknande kurser under år 1927. Enligt vad departementschefen upplyst, hava
å de medel, som stått till förfogande för ifrågavarande kurser under år 1926,
uppkommit ett överskott av allenast 3,300 kronor eller omkring 2,000 kronor
mindre än som tidigare beräknats. Då för 1927 års kurser dessutom

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

finnes disponibelt anslaget för budgetåret 1926—1927 å 125,000 kronor, xnen
kostnaderna för dessa kurser uppskattats till 132,000 kronor, har man icke
ansett sig kunna räkna med något överskott att användas för 1928 års
kurser. På grund härav har det befunnits erforderligt att bestämma anslaget
för budgetåret 1927—1928 till det nu föreslagna beloppet.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 134,500
kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

170:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att, med
uteslutande ur riksstaten av det därstädes nu upptagna ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd vid högre folkskolor, öka det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med

70,000 kronor till 960,000 kronor.

I riksstaten hava sedan flera år varit uppförda två ordinarie anslag till
högre folkskolor, nämligen ett förslagsanslag: understöd åt högre folkskolor,
nu 890,000 kronor, samt ett förslagsanslag: anordnande av slöjd vid
högre folkskolor, nu 70,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast ett sammanförande av dessa
båda anslag till ett gemensamt anslag.

Riksdagen hänvisar till vad riksdagen under punkt 4 här ovan anfört,
varav framgår, att riksdagen funnit lämpligt att jämväl i detta fall fortfarande
hålla anslagen i fråga åtskilda i riksstaten.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels i riksstaten för budgetåret 1927—•
1928 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor
med oförändrat belopp, 890,000 kronor; dels ock i riksstaten för budgetåret
1927—1928 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av
slöjd i högre folkskolor med oförändrat belopp, 70,000 kronor.

171:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

172:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) har riksdagen
till anordnande av så kallade folkhögskolekurser i Härjedalen
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå
i enlighet med de villkor, Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 8 A. tf

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

173:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) har riksdagen dels

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, medgivit,
att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1927—1928 för anskaffandeav
lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
bestämmer, utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.

175:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

176:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt
Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

178:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 45,000
kronor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att för anordnande
av en servisledning från Stockholms stads elektricitetsverks ledningsnät
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag å 4,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Då institutet ej längre såsom hitintills kan erhålla nödig elektrisk energi
från statens järnvägars ledningsnät, har en institutets anslutning till Stockholms
stads elektricitetsverk befunnits påkallad.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för anordnande av en servisledning från
Stockholms stads elektricitetsverks ledningsnät till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
å 4,600 kronor.

180:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,600 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av

7,000 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
anslag av 6,600 kronor.

181:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m.
m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 10,500 kronor.

För innevarande budgetår utgår detta anslag med 9,800 kronor. Den
nu begärda ökningen hänför sig dels till ökade kostnader för fastighetens
underhåll, dels till nödvändigheten att anordna två gymnastikavdelningar
och dels till en mindre höjning i diverse avlöningar åt personal vid materialdepån.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, får
anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 10,500 kronor.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) förslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en
korgmakeriavdelning anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 10,600 kronor.

För budgetåret 1926—1927 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor. Den begärda anslagsökningen är föranledd
därav, att utrustningsbidrag till avgående elever beräknas vart tredje år för
nämnda avdelning, då kursen avses vara avslutad.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i Kri -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A .

stinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 10,600 kronor.

183:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

184:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av
extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
anslag av 11,500 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till
understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Anslaget utgör för löpande budgetår 20,000 kronor.

Vid beräknandet av kostnaderna för skolans verksamhet och av statsunderstödets
storlek hade man utgått från att skolans elevantal skulle utgöra
högst 14. Inträdesansökningarna till skolan hava emellertid ökats och antalet
elever för innevarande arbetsår beräknas nu till 24. Av departementschefen
anses önskvärt, att skolan må kunna bereda tillträde till undervisning
åt ett större elevantal.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för
blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000
kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl föreskriva.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter med
oförändrat belopp 1,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är numera avsett till vikarier för samtliga lärare
vid ifrågavarande anstalter, ordinarie såväl som extra ordinarie. I de Eders
Kungl. Maj:ts förslag, vilka legat till grund för riksdagens beslut i ämnet,
talas emellertid allenast om vikarie för lärare, som åtnjuter tjänstledighet på
grund av sjukdom.

Departementschefen har nu, såsom framgår av statsrådsprotokollet, uttalat
sig för önskvärdheten av att anslaget för framtiden må användas även till
vikarie för lärare, som åtnjuter semester eller tjänstledighet av annan anled -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 85

ning än sjukdom. Med hänsyn till att dylika fall äro relativt sällsynta, har
någon höjning av anslaget icke på grund härav ansetts erforderlig.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot vad i ovan angivna hänseende
anförts, får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927
—1928 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande av
vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter med oförändrat belopp

1,000 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare, nu 5,000 kronor, med 1,500 kronor till 6,500 kronor.

Den ifrågasatta anslagsökningen är föranledd därav att anslaget under
senaste budgetår överskridits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare, nu 5,000 kronor,
med 1,500 kronor till 6,500 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till
understöd åt blindlärarelever anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat såsom reservationsanslag
beviljat medel till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
blindlärare. Efter ingången av år 1923 hava ifrågavarande anslag dock
endast fått användas till understöd åt blindlärarelever. För budgetåret 1924
—1925 utgick anslaget med 1,800 kronor. Då besparingar å anslaget uppkommit,
blev på Eders Kungl. Maj:ts förslag något särskilt anslag för nu ifrågavarande
ändamål icke upptaget i riksstaten för budgetåren 1925—1927.
Förefintliga reservationer å anslaget hava nu tagits i anspråk i sådan utsträckning,
att anslagets återupptagande befunnits erforderligt.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,
får anmäla, att riksdagen till understöd åt blindlärarelever anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

189:o) I enlighet med Edert Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
av blindskrifter anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.

190:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 100,000 kronor, att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser.
Eders Kungl. Maj it kan finna gott föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Yrkesundervisningen.

191 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att dels
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 483,000 kronor,

dels ock medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna
må för budgetåret 1927—1928 av Eders Kungl. Maj:t, under de villkor
och bestämmelser Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande
belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro 24,000 kronor,

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 15,000 kronor,

c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i
Eskilstuna 6,300 kronor,

d) till laboratorieutrustning vid samma fackskola 5,000 kronor.

Vid tekniska läroverket i Örebro har från och med läsåret 1921—1922
varit inrättad en merkantilt-teknisk linje, vars tillkomst möjliggjorts genom
anvisande av ett extra anslag till uppehållande av en fjärde parallellavdelning
vid läroverket. Anslaget har alltsedan sin tillkomst utgått med 24,000
kronor.

Riksdagen, som inhämtat, att eleverna i första klassen av ifrågavarande
läroanstalt under innevarande läsår äro 66, fördelade på fyra parallellavdelninear,
förutsätter, att i de klasser, där med hänsyn till den merkantilttekniska
linjen differentiering på avdelningar ej äger rum, uppdelning av
parallellavdelningar ej sker i annan mån än då sådant författningsenligt
påkallas. Mot Eders Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehovet har riksdagen
icke något att erinra.

Till laboratorieutrustning vid läroanstalten har riksdagen anvisat 10,000 kronor.

För uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
har under en följd av år utgått extra anslag, för budgetåret 1926—
1927 med ett belopp av 6,300 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt anvisande av medel för
ifrågavarande ändamål har riksdagen icke något att erinra.

1921 års riksdag beviljade ett extra anslag å 30,000 kronor till anskaffande
av undervisningsmateriell och utrustning av ett maskinlaboratorium vid
tekniska fackslcolan i Eskilstuna. Ifrågavarande laboratorieutrustning var
vid ingången av år 1923 anskaffad och tagen i bruk. Den nu gjorda framställningen
avser komplettering av denna utrustning.

Riksdagen har ej heller funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag i denna del.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 483,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna
må för budgetåret 1927—1928 av Eders Kungl. Maj:t, under de villkor och
bestämmelser Eders Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:

a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro 24,000 kronor;

b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 10,000 kronor;

c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i
Eskilstuna 6,300 kronor;

d) till laboratorieutrustning vid samma fackskola 5,000 kronor.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,
att utgå enligt av Eders Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och
med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 135,000 kronor
att utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhanda
håller erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och
Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 135,000 kronor, att utgå under förutsättning
att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för
undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst
eu tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de
villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

195:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning, nu 875,000 kronor, med 50,000 kronor till 925,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning utgör för budgetåret 1926—1927 875,000 kronor. Det
tidigare till beredande av särskild arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande
läroanstalter anvisade extra anslaget bar från och med budgetåret
1924—1925 icke uppförts i riksstaten. I samband med sitt beslut i fråga
om anslag för berörda ändamål för sistnämnda budgetår fastställde riksdagen,
i enlighet med Eders Kungl. Majds förslag, i vissa avseenden ändrade
grunder för beviljande av statsunderstöd till de läroanstalter, varom här är fråga.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928 hemställde skolöverstyrelsen
dels om ökning av nämnda ordinarie förslagsanslag till 1,060,000 kronor,
därvid 30,000 kronor beräknats för beredande av särskilt statsunderstöd till arvoden
åt rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, dels ock om beviljande av
ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor till beredande av arvodesförhöjning
åt lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning. Sedermera avgav
överstyrelsen förslag rörande de grunder, enligt vilka statsbidrag borde utgå
till rektorsarvoden. Förslaget går ut på att bidraget ej skulle få överstiga

1.000 kronor för varje särskild rektorstjänst och ej heller 2/s av hela det
utgående arvodet. Bidragsbeloppet skulle inom nu angivna ram i varje
särskilt fall bestämmas av överstyrelsen.

Departementschefen har ansett, att understöd åt ifrågavarande läroanstalter
även för budgetåret 1926—1927 bör utgå enligt de av 1924 års riksdag
bestämda grunder och följaktligen icke anslutit sig till skolöverstyrelsens
förslag i vad det avser statsunderstöd till arvoden åt rektorer eller arvodesförhöjning
åt lärare vid dessa anstalter. Även med en fortsatt tillämpning
av nu gällande grunder för understöds utgående har emellertid en förhöjning
av det ordinarie anslaget med 50,000 kronor ansetts ofrånkomlig.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

875.000 kronor, med 50,000 kronor till 925,000 kronor.

197:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja
det ordinäre anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 650,000, kronor, med 25,000 kronor till 675,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
utgjorde för vartdera av budgetåren 1924—1926 625,000 kronor och
utgår för innevarande budgetår med 650,000 kronor. I likhet med vad
som var fallet med de kommunala anstalterna för yrkesundervisning har
det tidigare utgående extra anslaget till arvodesförhöjning åt lärare icke
upptagits i riksstaten för nämnda budgetår.

I sina an slagsäskanden för budgetåret 1927—1928 har skolöverstyrelsen
hemställt dels om förhöjning av ifrågavarande ordinarie anslag till 770,000
kronor, därvid 20,000 kronor beräknats för beredande av särskilt statsunderstöd
till arvoden åt rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, dels ock om
anvisande av ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor till beredande av
arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Lika litet som i fråga om de kommunala yrkesundervisningsanstaltema
har departementschefen ansett sig beträffande de enskilda kunna tillstyrka
något anslag till arvoden åt rektorer eller arvodesförhöjning åt lärare. Vad
angår det ordinarie anslaget, har en förhöjning befunnits nödvändig.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har höjt det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning, nu 650,000 kronor, med 25,000 kronor till 675,000
kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor att i enlighet
med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda, kommunala och enskilda
skolor för husmodersutbildning.

Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning
beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1926—1927 anvisades för
ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser att utsträcka understödet att
omfatta även elever vid kommunala skolor för husmodersutbildning. Någon
anslagsökning i anledning härav har icke befunnits erforderlig.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot förslaget, får anmäla,
att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag
av 25,000 kronor, att i enlighet med nu gällande grunder utgå som understöd
till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala
och enskilda skolor för husmodersutbildning.

199:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande
av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stock -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

holme stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år,
för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget samt
med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) bär riksdagen
såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1
juli 1927—30 juni 1928 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra anslag av 46,590 kronor,

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda
anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

201:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 217) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 10,325 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål
och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
10,325 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor,
som under punkt 217 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 angivits.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till en yrkespedagogisk
centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av
Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig anslutning till nu
tillämpade grunder, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu

500,000 kronor, med 40,000 kronor till 540,000 kronor,

dels ock medgiva, att av förenämnda anslag må för budgetåret 1927—
1928 utgå högst 300 kronor till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion
från landsbibliotek.

Riksdadens skrivelse Nr 8 A. 91

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, får
anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu

500.000 kronor, med 40,000 kronor till 540,000 kronor,

dels ock medgivit, att av förenämnda anslag må för budgetåret 1927 1929

utgå högst 300 kronor till rese- och traktamentsersättniug vid biblioteksinspektion
från landsbibliotek.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 221) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må
enligt av Eders Kungl. Majrt fastställda villkor användas högst 25,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till
arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst

8.000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem
havda resekostnader för föreläsare,

dels ock medgivit, att för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 222) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisationsoch
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 26,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för
bestridande av dess organisations- och administrationskostnader anvisat för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 26,000 kronor, att utgå i den mån
förbundet visar sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll
bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universi
teten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunder -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden
1 juli 1927—30 juni 1928 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor,
varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds
universitet, att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter
för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp
som statsbidraget, samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t
må finna skäl föreskriva.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till
anordnande av tre s. k. universitetscirklar för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1: 94), däruti hemställts bl. a., att riksdagen måtte besluta,
att till anordnande av universitetscirklar i överensstämmelse med i motionen
angivet förslag till bestämmelser för medlens användning för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,000 kronor,

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag och ovannämnda motion (1: 94), till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t finner gott meddela.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1927 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för
allmänheten, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1927 eller senare vid
Göteborgs högskola anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att dels till
undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 168,500 kronor att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders Kungl.
Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål med
högst de av departementschefen angivna belopp;

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. av sagda medel må,
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och
revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 161,500
kronor.

Innebörden av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av en av departementschefen
i statsrådsprotokollet införd sammanställning, här intagen å sid. 94.

Ovannämnda av departementschefen tillstyrkta anslag uppgå till sammanlagt
168,500 kronor, och Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en
anslagsökning med 7,000 kronor i förhållande till innevarande budgetårs
anslag till samma ändamål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 168.500 kronor,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen
under punkt 226 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari

1927 omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp;

dels ock medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän
utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. av sagda medel må,
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och
revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreläsnings -och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet
med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 120,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

211:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande av
nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 228 och 229 angivits samt
till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret 1927-—

1928 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor, att ställas till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att till
understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Anslagets ändamål	För 1926-1927 beviljat anslag Kronor	För 1927—1928 av departe-ments-chefen tillstyrkt anslag Kronor
1) Anordnande under år 1928 av en social fortbild-ningskurs för lärare m. fl................	40,000	40,000
2) Anordnande under år 1928 av en allmän ut-bildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl	16,000	16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för under-visnings- och upplysningsverksamheten för nyk-terhetens främjande (»Tirfing, tidskrift för nykter-hetBfrågans studium»)..................	3,500	3,500
4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsun-dervisning verksamhet .................	20,000	20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning bibliotek...........	1,000	1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps repre-sentantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet .	12,000	12,000
7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet, verksamhet............	5,000	5,000
8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0. G. T. studie- och ungdomsverksamhet............	26,000	29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie-och ungdomsverksamhet................	6,000	8,000
10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet...................	9,000	9,000
11) Främjande av nykterlietsorden Verdandis studie-och ungdomsverksamhet................	3,000	4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms hel-nykterhetsförbunds verksamhet............	6,000	6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och ungdomsverksamhet............	3,000	3,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet........................	4,500	4,500
15) Främjande av Järnvägsmännens helnykterhetsför-bunds verksamhet....................	1,000	1,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsför-bunds verksamhet...................	1,000	1,000
17) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre 1’alcoolisme) verksamhet . . .	1,500	2,500
18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhetsundervisning och nyk-terhetsupplysning ....................	3,000	3,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag å 67,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner (1: 57 och 11:82), däruti hemställts, att riksdagen
ville med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av förut utgående
extra anslag till understöd åt orkesterföreningar uppföra nämnda
anslag i riksstaten för budgetåret 1927—1928 med 57,000 kronor;

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motioner, 1: 57 och II: 82, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt föreningar,
som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion
av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag å 57,000 kronor.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) bär riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1927—1928 beviljat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av

5,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen

dels förklara, att anlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementet
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid
statens biografbyrå, dock att därvid följande särskilda bestämmelse skall
lända till efterrättelse:

Befattningshavare vid biografbyrån må ej deltaga i styrelsen av eller vara
anställd i företag för upptagning av biograffilmer eller uthyrning eller försäljning
av sådana filmer;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens biografbyrå

på följande sätt:

Befattningshavare Lönegrad

1 chef, tillika granskningsman.............B 29

1 granskningsman..................... B 26

1 kontorist........................... B 10

2 maskinister .........................B 10

1 kassör............................. B 8

1 maskinist, tillika vaktmästare............B 7

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 förordat förslag till avlöningsstat för statens biografbyrå
;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels besluta, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare vid biografbyrån
den 1 juli 1927 tillträder ordinarie befattning å byråns stat, som svarar
mot den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans
placering i löneklass avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om
det varit gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie
innehavare av sistnämnda tjänst;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och
32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 § av avlöningsreglementet omförmälda
kostnader från biografbyråns överskottsmedel samt den i 29 § av
avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 §
avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den
i staten upgtagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: Statens biografbyrå
uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 76,000 kronor att direkt utgå
av avgifter för granskning av biografbilder;

dels medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må
i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som
Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

Till biografbyrån är för innevarande budgetår anvisat ett extra anslag av
61,500 kronor att utgå av inflytande avgifter för granskning av biografbilder.
Den nu gällande staten för biografbyrån är av följande lydelse.

Stat.

1 ordinarie granskningsman......................

2 » granskningsmän......................

skolande* för var och en av granskningsmännen 4,000

kronor anses motsvara lön samt 2,000 kronor tjänstgöringspenningar; personligt

lönetillägg till ordinarie granskningsmännen

G. Bjurman................................

byråföreståndaren, tilläggsarvode..................

personligt lönetillägg till ordinarie granskningsmännen

R. G:son Berg..............................

personligt lönetillägg till ordinarie granskningsmännen

G. Montelin................................

kronor 6,000: —-» 12,000: —

» 1,000: —

> 1,000: —

» 500: —

» 500:—

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 97

extra granskningsman, arvode förslagsvis...........kronor 940: —

ordinarie granskningsmännens suppleant, arvode förslagsvis » 1,800: —

extra granskningsmännens suppleant, arvode förslagsvis > 300: —

militär extra granskningsman för armén, arvode förslagsvis » 400: —

militär extra granskningsman för marinen, arvode förslagsvis » 400: —

kassörska.................................. > 1,960: —

skolande 1,260 kronor anses motsvara lön, 500 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;
personligt arvodestillägg till kassörskan Lisa Sandström » 790: —

skolande härav 390 kronor anses motsvara lön och 400
kronor tjänstgöringspenningar;

1 kontorist................................. » 2,160: —

skolande 1,260 kronor anses motsvara lön, 750 kronor
tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg;

personligt lönetillägg till kontoristen E. Carlgren...... » 580: —

3 maskinister........................ » 6,480: —

skolande för var och en av dessa maskinister 1,260
kronor anses motsvara lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg;

personligt lönetillägg till maskinisten A. Hagberg...... » 580: —

arvode till biträdande personal, hyra m. m. förslagsvis. . » 24,110: —

Summa kronor 61,500: —

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär överflyttande av biografbyrån
å ordinarie stat och i samband därmed lönereglering för den vid byrån
anställda personalen i enlighet med numera allmänt vedertagna grunder. Från
biografbyråns sida hava under de senare åren upprepade framställningar
gjorts angående lönereglering för byråns personal. Över de sålunda framkomna
förslagen till stat för byråns personal har statskontoret avgivit utlåtanden,
och har enligt den nu föreliggande framställningen departementschefen
i huvudsak anslutit sig till statskontorets i dess senast avgivna utlåtande
innefattade förslag. Mot ett överflyttande av statens biografbyrå på
ordinarie stat och en lönereglering för byråns personal har riksdagen i princip
intet att erinra.

Statskontoret har förordat den anordningen, att endast föreståndaren för
byrån skulle beredas ordinarie anställning och att granskningsmännen skulle
tillsvidare tillsättas endast på förordnande. Departementschefen har ej
kunnat finna övertygande skäl vara anförda för denna anordning, i vad
avser den ene av granskningsmännen, utan föreslagit, att denne skulle erhålla
ordinarie anställning, medan den tredje granskningsmännen skulle erhålla
arvode från anslaget till övriga utgifter för byrån. Den till uppförande såsom
ordinarie tjänst föreslagna granskningsmannabefattningen borde enligt
departementschefens förslag hänföras till lönegraden B 26. Vad beträffade
den nuvarande tjänsten som ordinarie granskningsman, vars uppförande å
ordinarie stat departementschefen ansett böra tillsvidare anstå, har det synts
departementschefen, att man borde räkna med en avlöning i 25:e löneklas Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 14 samt. Nr 8 A. 7

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sen, d. v. s. löneklassen närmast under lägsta löneklassen i 26:e lönegraden;
beloppet utgör 8,124 kronor.

En av granskningsmännen uppbär nu såsom föreståndare för byrån ett
arvode av 1,000 kronor. Från biografbyråns sida hade föreslagits, att chefen
skulle placeras i lönegraden B 29, medan statskontoret ansett tillräckliga
skäl härför icke vara anförda: »varken arbetets art eller göromålens omfattning»
kunde enligt statskontorets mening föranleda, att befattningen hänfördes
till högre lönegrad än B 28. Departementschefen bar emellertid föreslagit,
att biografbyråns chef hänföres till lönegraden B 29.

I likhet med statskontoret finner riksdagen försiktigheten bjuda, att av
granskningsmannabefattningarna endast den, med vilken tillika är förenad
chefskapet för byrån, varder uppförd såsom ordinarie tjänst; de båda övriga
befattningarna anser riksdagen med hänsyn till det med dem förenade
arbetet mera hava karaktär av arvodestjänster, och i allt fall torde ytterligare
någon tids erfarenhet böra avvaktas, innan beslut rörande någon av dessa
tjänster fattas.

Beträffande frågan om löneplacering för nu berörda tjänster håller riksdagen
före, att byråns chef lämpligen icke bör hänföras till högre lönegrad
än lönegraden B 28. Avlöningen till de båda övriga granskningsmännen
anser riksdagen, med hänsyn till vad nu tillkommer dem och för att vederbörande
ej skall vidkännas löneminskning, böra bestämmas till ett belopp
av 9,000 kronor för vardera.

För byråns kontorist hade statskontoret föreslagit en placering i lönegraden
B 9, medan departementschefen med hänsyn till hans nuvarande löne8tällning
föreslagit placering i lönegraden B 10. Riksdagen ansluter sig
emellertid till statskontorets förslag och anser alltså att kontoristen bör hänföras
till lönegraden B 9.

Beträffande de båda maskinisttjänsterna har såväl från Eders Kung! Maj:ts
som från statskontorets sida föreslagits lönegraden B 10. I betraktande av
de arbetsuppgifter, som tillkomma innehavarna av dessa befattningar, och
med hänsyn till den löneställning, som tillerkänts tjänstinnehavare i motsvarande
ställning vid andra statsinstitutioner, har riksdagen ansett, att
den ena av dessa befattningar bör hänföras till lönegraden B 10 och den
andra till lönegraden B 8.

Den föreslagna löneplaceringen för kassörstjänsten (B 8) samt för befattningen
som maskinist, tillika vaktmästare (B 7) har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen föreslagit

följande stat för biografbyrån:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän...............kronor 38,500: —

» » icke-ordinarie befattningshavare........ » 13,500: —

Hyra, bränsle och diverse expenser m. m............ » 24,000: -

Summa kronor 76,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den till grund för denna stat liggande kostnadsberäkningen har icke givit
riksdagen anledning till erinran i annat hänseende än att riksdagen med
anledning av de ändringar i Eders Kungl. Maj:ts förslag, som av riksdagen
ovan anmälts, vidtagit därav föranledda ändringar i den föreslagna
staten.

Enligt verkställda beräkningar bör anslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän upptagas med 28,000 kronor. Härjämte anser riksdagen, att i
staten böra uppföras de för de båda extra granskningsmännen av riksdagen
föreslagna arvodena av 9,000 kronor; anslaget till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare torde böra bestämmas till 5,300 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen, som
i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare
vid statens biografbyrå, dock att därvid följande särskilda bestämmelse
skall lända till efterrättelse:

Befattningshavare vid biografbyrån må ej deltaga i styrelsen av eller
vara anställd i företag för upptagning av biograffilmer eller uthyrning eller
försäljning av sådana filmer;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid statens biografbyrå
på följande sätt:

Befattningshavare

1 chef, tillika granskningsman........................

1 kontorist......................................

1 maskinist......................................

1 kassör ........................................

1 maskinist, tillika vaktmästare.......................

dels fastställt följande avlöningsstat för statens biografbyrå:

Lönegrad

. B 28
. B 9
. B 10
. B 8
. B 8
. B 7

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.
Hyra, bränsle och diverse expenser m. m.....

....... kronor	28,000: —
n...... »	18,000: —
....... »	5,300: —
	24,000: —
Summa kronor	75,300: —

dels beslutat, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda
avlöningsreglemente skall äga tillämpning;

dels medgivit, att, därest nuvarande befattningshavare vid biografbyrån
den 1 juli 1927 tillträder ordinarie befattning å byråns stat, som svarar
mot den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

placering i löneklass avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om
det varit gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie
innehavare av sistnämnda tjänst;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från biografbyråns överskottsmedel samt den i 29
§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer,
från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31
§ avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19
§ av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i
motsvarande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: Statens biografbyrå
uppfört ett ordinarie reservationsanslag å 75,300 kronor, att direkt
utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,
må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till
befrämjande av sådana i samband med kinematografien stående ändamål,
som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

215:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1927—1928 anvisa

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria studielån
ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 4,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1927—1928 anvisa:

101

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. att utgå
med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ett extra anslag
av 6,110 kronor,

dels ock till täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost till ved,
ljus, materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 2,398 kronor.

Till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. utgår för innevarande
budgetår ett anslag av 5,810 kronor. Den föreslagna ökningen avser
att bereda böjning av den i nämnda anslag ingående posten till undervisning
i idrott från 1,200 till 1,500 kronor. Riksdagen har ansett sig höra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Förslaget om anslag till täckande av förefintlig brist har ej givit riksdagen
anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1927—1928 anvisat:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m., att utgå
med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ett extra anslag
av 6,110 kronor,

dels ock till täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost till ved,
ljus, materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 2,398 kronor.

217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) har riksdagen
till understödjande av idrotten anvisat för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.

218:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1927—
1928 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

219:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 237) bär riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1927 utgivna arbeten.

220:o) På grund av Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning (punkt
238) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1927 avsedda publikationen.

221 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1927 anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

222:o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926
—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåren 1925—1927
såsom extra anslag anvisat tillhopa 30,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t
(punkt 240) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 50,000 kronor,
för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisa återstoden 20,000
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1925 till årliga understöd
under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas
enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret 1927—1928
såsom extra anslag anvisat återstoden, 20,000 kronor.

223:o) I enlighet med Eders Kungl. Majts förslag (punkt 241) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode under
tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 åt ortnamnskommitténs sekreterare med
erforderliga biträden anvisat för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
8,000 kronor.

224:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för
förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor
samt för vart och ett av budgetåren 1924—1927 6,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Maj:t (punkt 242) föreslagit riksdagen att av förenämnda år
1919 beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd åt
docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920—
1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade anslaget å 56,000 kronor
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.

103

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 243) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor, att på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1927 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

226:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fortsatt systematisk
undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor, att utgå på de närmare villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

227:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till systematisk
undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra reservationsanslag av 3,500 kronor, att utgå på de närmare villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

228:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1927
—1928 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

229:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1927—1928 anvisat:

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,

dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor, •

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande bägge anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

230:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

231 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 249) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1927 anvisat
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor
att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.

232:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till försatt utgivande under år 1927 av det av riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna
verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå
på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

233:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 251) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska
tabeller över Öresundstullen för tiden efter år 1660 för budgetåret
1927—-1928 anvisat ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

234:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret 1927
—1928 anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

236:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav anvisat
såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor och för
budgetåret 1926—1927 5,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 254)
föreslagit riksdagen att av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Eders
Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskriva.

105

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för
Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade
anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag
av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

237:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Eders Kungl.
Maj:t (punkt 255) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade anslag
å 5,400 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1926 till förhyrande för
en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den
zoologiska stationen i Neapel beviljade extra anslaget å 5,400 kronor för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.

239:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

240:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 141) har hemställts, att
riksdagen åt professor Otto Nordenskjöld ville bevilja ett anslag av 13,917
kronor 79 öre för täckande av den merutgift, som bearbetningen och utgivningen
av den svenska sydpolarexpeditionens vetenskapliga resultat dragit
med sig.

Till stöd för sitt yrkande har motionären andragit följande:

Efter att i 21/4 år ha varit borta från hemlandet återkom i januari 1904
till Sverige den av dåvarande docenten Otto Nordenskjöld ledda svenska
sydpolarexpeditionen. Denna, som uteslutande bekostats av enskilda medel
och som bl. a. omfattade 8 vetenskapsmän, utgjorde ett led i ett stort anlagt
internationellt samarbete för utforskande av sydpolens dittills nästan okända
världsdel, ett samarbete, som bestod däri, att tre expeditioner, förutom den
svenska en engelsk och en tysk, gingo ut för att från tre olika sidor tränga
fram för att undersöka detta land och samtidigt utföra observationer efter en
gemensamt avtalad plan. Sverige hade tagit på sin del de stora landområdena
söder om Sydamerika och Atlantiska oceanen, där dittills aldrig någon
människa gjort annat än tillfälliga landningar, men där nu denna expedition
tillbragt ungefär 20 månader. Företaget mötte växlande öden och stora

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

svårigheter, framträdande särskilt vid den tid, då dess fartyg förolyckats
och deltagarna måste livnära sig nästan uteslutande på vad en sparsam jakt
inbragte. Trots detta kunde de unga expeditionsdeltagarna till fullo genomföra
sitt program, och även nu, sedan under de gångna åren flera andra
lyckade expeditioner återvänt från sydpolsområdet, intager denna forskningsfärd
genom sina vunna resultat en hedrande ställning. Den hade kartlagt
dittills okända kuststräckor; dess delvis oväntade meteorologiska resultat ha
fått en allmän betydelse för klimatologien, dess zoologiska och botaniska
samlingar utgöra, trots vad som gick förlorat vid fartygets undergång, underlaget
för en inte ringa del av vad vi nu veta om sydpolstrakterna, och när
det gäller vår kännedom om den geologiska utvecklingshistorien under de
senare tidsskedena inom hela den stora del av jordklotet, som ligger söder
om 55:te_ breddgraden, bildar denna svenska expedition än i dag den enda
källan. Aven praktisk betydelse har expeditionen haft: på dess erfarenheter
byggde från början den stora valfångstindustri, som huvudsakligen med
norska fartyg bedrives i de sydliga haven och som närmast torde föranlett
England att med sitt imperium införliva dessa delar av sydpolskontinenten.

Dels därför att det ansågs mycket svårt att pressa in den tryckta redogörelsen
för hela detta stora material i någon existerande svensk vetenskaplig
publikationsserie, men också för att i någon mån vinna likformighet med de
tyska och engelska systerexpeditionerna, vilkas resultat utgåvos i särskilda
arbeten, beviljade riksdagen efter proposition av Kungl. Maj:t och på underdånig
ansökan av expeditionsledaren i maj 1904 till bearbetning och tryckning
av sydpolarexpeditionens »viktigaste resultat» ett belopp av 55,000
kronor, fördelade på fem år, 1904—1908, varvid dock som villkor uppställdes,
att expeditionens samtliga samlingar skulle som gåva överlämnas till
svenska staten.

Utöver själva anslaget beräknade man att genom försäljning av arbetet
samt räntor omkring 15,000 kronor skulle inflyta, och för bearbetnings- och
tryckningsändamål skulle alltså tillsammans 70,000 kronor vara tillgängliga.
Att emellertid även detta belopp efter dåvarande prisläge var otillräckligt
stod redan från början klart, och arbetets genomförande måste därför bero
på, huru man tolkade riksdagens medgivande, att det beviljade anslaget skulle
användas för tryckningen av expeditionens »viktigaste resultat». Det är
naturligtvis svårt att bestämma, vad härmed skulle menas: nödvändigt ansågs
det i varje fall vara, att i publikationen skulle ingå bearbetningen av
hela det material av observationer, som utförts efter avtal med de engelska
och tyska expeditionerna, och därnäst ansågs i första hand böra inflyta dels
avhandlingar, utarbetade av expeditionsdeltagarna själva, dels i första hand
beskrivningen av material från det egentliga sydpolarområdet. Att på förhand
noga beräkna omfattningen av detta material var inte lätt möjligt,
men man trodde sig kunna begränsa detsamma till omkring 3,000 trycksidor
jämte 500 tavlor och kartor. Till eu sådan publikation borde medlen efter
dåvarande prisläge ungefär kunna räcka, men någon marginal för oförutsedda
utgifter fanns inte, utan måste man i sådant fall lita till bidrag av
enskilda givare.

Att denna ekonomiska plan sedan ej visat sig fullt hållbar beror dock
mindre på felaktiga beräkningar utan på alldeles oförutsebara omständigheter.
En viss rubbning i planen, vilken dock till att börja med inte tycktes ha
någon större betydelse, inträffade, när det här, liksom det tyvärr ofta händer
med dylika publikationer, visade sig, att bearbetningen av materialet krävde

107

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

betydligt mera tid, än man från början antagit. Medan det hela efter beräkning
borde varit i huvudsak färdigt under år 1908, hade man först 1911
nått så långt, att den avgjort större delen förelåg i tryck, varjämte några
särskilt viktiga avhandlingar voro under förberedelse. Vid början av år 1915,
efter krigets utbrott, hade man tryckt omkring 3,600 sidor med cirka 400
tavlor, d. v. s. omfattningen var ungefär den, som från början beräknats
för hela arbetet, med ett litet överskott för texten och eu motsvarande besparing
för bilderna. Samtliga utgifter, inberäknat ett mindre belopp för
utbetalda räntor, uppgingo vid denna tid till något över 75,000 kronor,
medan inkomsterna, inberäknat försäljning samt ännu ej uppburet statsanslag
jämte därå löpande räntor, uppgingo vid denna tid till något över
69,000 kronor, vartill dock kommo ytterligare 6,000 kronor, som influtit
som gåvor från enskilda mecenater. Någon brist förelåg alltså inte då. Men
dessutom fanns såsom tillgång fortfarande en god del av upplagan osåld kvar.
och någon anledning att vid denna tid omedelbart avbryta arbetets utgivande
förelåg inte. Mot ett sådant avbrott talade särskilt den omständigheten, att
ännu några få arbeten förelågo opublicerade, vilka ovillkorligen måste räknas
till expeditionens »viktigaste», särskilt dess kartor samt det i samförstånd med
övriga samtidiga expeditioner utarbetade jordmagnetiska iakttagelsematerialet.
Villkoret för att få den ännu innestående delen av statsanslaget utbetald var
sålunda inte uppfyllt, och en hänvändelse till statsmakterna med begäran
att få avbryta utgivandet skulle under alla förhållanden varit erforderlig.
Men just 1914 hade svenska riksdagen till en ny sydpolarexpedition i särskilt
samarbete med England beviljat 135,000 kronor, och det kan väl betvivlas,
om det varit Sverige fullt värdigt att under de förhållanden, som
då förelågo, i ofullbordat skick avbryta tryckningen av ett arbete, vars utgivande
till en del motiverats med önskvärdheten att vinna likformighet
med de samverkande engelska och tyska expeditionerna, detta så mycket
mindre, som det som nämnts då inte föreföll ekonomiskt nödvändigt. Men
man beslöt å andra sidan, att hädanefter endast det absolut nödvändiga
skulle medtagas i arbetet, och i själva verket ha efter 1914 och intill år
1921, då det hela avslutades, i detta blott tryckts något över 400 sidor.
Visserligen har materialet av kartor och bilder i dessa avhandlingar varit
rätt stolt, men det kan inte betvivlas, att det under vanliga förhållanden
skulle varit fullt möjligt täcka dessa utgifter med inkomsterna från arbetets
försäljning jämte de bidrag av enskilda, som även nu i viss mån ingingo.

Att likväl utvecklingen efter denna tid, trots sålunda visad försiktighet
vid arbetets utgivande, till sist ledde till en katastrof för verkets ekonomi,
beror på kriget och den efterföljande depressionsperioden. Två omständigheter
äro därvid avgörande: dels de oerhört stegrade tryckningskostnaderna,
som under de år, det här särskilt kom att gälla, kristidsåren 1918—1920,
ofta kunde stiga våldsamt till och med under den tid tryckningen av ett
redan påbörjat arbete pågick, och dels det för en tid nästan fullständiga
avbrott i möjligheterna att försälja arbetet, som kriget vållade och som den
följande depressionstiden inte i någon större mån kunnat häva. Genom
dessa på förhand oberäknade och oberäkneliga omständigheter ha bearbetningen
och utgivningen av expeditionens vetenskapliga resultat dragit med
sig en skuld på kronor 13,917 : 79 — alldeles frånsett det räntebelopp. som
företaget dessutom haft att betala.

Det kan möjligen sägas, att arbetet fått en något större omfattning än
den från början beräknade. Men om så skulle vara, må en utvidgning

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A .

dock anses förlåtlig vid ett arbete av denna karaktär. Att utvidgandet
skulle ha fördyrats genom några onödiga kostnader kan inte påstås, och
förutom smärre översättningsbidrag ha exempelvis författarna aldrig fått
några honorar. Det är ju eljest en beklaglig företeelse, att så mycket värdefullt
expeditionsmaterial av iakttagelser och samlingar från andra svenska
forskningsfärder aldrig blivit ordentligt bearbetat, och man må ej förtänka
utgivarna, om de i detta fall, när materialets värde allt mera framträtt under
arbetets gång, gjort allt för att åtminstone dessa viktigare delar av
materialet skulle bliva utgivna i en fullständig och värdig form. Dylika
extrautgifter täcktes emellertid före krigsutbrottet genom särskilda gåvor av
enskilda givare, som överlämnat sammanlagt 7,700 kronor, och hade inte
kriget eller rättare sagt depressionstiden kommit emellan, skulle säkert också
återstående utgifter av detta slag blivit täckta på samma sätt. Att det
verkligen inte är något lyxarbete, som utgivits, framgår lätt vid jämförelse
med t. ex. motsvarande arbete från den tyska expeditionen, vars samlingar
ingalunda vore mera värdefulla än de svenska, men vars för övrigt ännu
ej fullt avslutade publikation är mer än fyrdubbelt större och mycket dyrbart
utstyrd. Men å andra sidan är även det svenska arbetet med sina sex
band, omfattande 50 monografier, drygt 4,000 sidor och ett mycket stort
antal tavlor och bilder, ett ståtligt minnesmärke över de svenska statsmakternas
intresse för en vetenskaplig expedition, som, om inte genom mängden
så dock genom värdet av de samlingar och iakttagelser den gjort, blivit
en av de viktigaste insatserna i den svenska polarforskningen och överhuvud
i svensk geografisk forskning.

Men detta resultat har vad det tryckta arbetet beträffar endast nåtts genom
ett överskridande av anslaget. Upprepade försök, som av utgivarna
gjorts att på enskild väg som gåvor anskaffa medel, ha på grund av den
ännu rådande depressionen misslyckats. Hela beloppet har därför tills vidare
förskotterats av Generalstabens litografiska anstalt, men den som i sista
hand är ansvarig för detsamma är expeditionsledaren professor Otto Nordenskjöld.
Denne har emellertid redan tidigare för genomförande av expeditionsarbetet
bragt mycket tyngande personliga offer. De för färden tillgängliga
medlen voro redan från början knappa, och förlusten av expeditionsfartyget,
som krossades i isen, innebar även direkt eu avsevärd ekonomisk
förlust. Ännu värre var det, att expeditionen härigenom tvangs att stanna
borta ett år längre än beräknat, vilket naturligtvis medförde stora utgifter.
Resultatet blev, att när expeditionen och dess deltagare återkommit till Sverige,
förelåg en brist på omkring 70,000 kronor, varav blott en liten del
senare täckts genom enskilda gåvor. Då vidare alla samlingar överlämnades
som gåva till svenska staten, var också möjligheten att genom försäljning
av dessa minska den uppkomna bristen borta. Denna har därför till största
delen fått täckas av expeditionsledaren, som härför använt samtliga genom
utgivande av den populära resebeskrivningen samt för hållna föredrag influtna
medel samt därutöver nödgats göra utbetalningar. Det måste då anses
synnerligen hårt, om han efter allt det arbete, han nedlagt på detta fält,
också skulle nödgas personligen betala så stor del av den vetenskapliga
publikationen.

Vid 1904 års riksdag, då anslaget till publikationen av den ifrågavarande
svenska sydpolarexpeditionen beviljades, redogjorde riksdagens i denna fråga
speciellt sakkunnige ledamot, professor Gerard De Geer, ganska ingående
för betydelsen av den stora expeditionens mångsidiga och rika resultat,

109

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

varför med avseende härpå kan hänvisas till hans yttrande i andra kammarens
protokoll för den 7 maj nyssnämnda år. På min förfrågan har
nämnde polarforskare också nu rörande sakens nuvarande läge lämnat följande
svar:

»Det för några och tjugu år sedan av mig i riksdagen gjorda uttalandet
om det stora värdet av de synnerligen rika resultaten från den svenska antarktiska
expeditionen under Otto Nordenskjöld hava sedan dess i fullaste
mån bekräftats.

Vid den för vårt land så hedrande internationella geologkongressen i
Stockholm år 1910 väckte de förvånande rikhaltiga och väl bevarade samlingarna
från nämnda expedition den största uppmärksamhet och beundran,
och man kan utan överdrift påstå, att intet annat land lämnat något viktigare
bidrag till kunskapen om den förut så okända antarktiska världsdelen
än det, som kom till stånd genom våra käcka unga landsmäns dådkraft,
ihärdighet och vetenskapliga duglighet under synnerligen svåra yttre förhållanden
samt utan något som helst statsbidrag.

Genom deras från början nog så djärva initiativ fick vårt land tillfälle
att jämte England och Tyskland deltaga i ett storslaget internationellt samarbete,
vari svenskarna särskilt kunnat göra sig gällande genom tillgodogörandet
av sina ingående kunskaper om det norra polarområdet.

Då sedermera de sällsynt rika resultaten trots allt lyckligt blivit inbärgade
och det gällde deras vetenskapliga bearbetning och tillgodogörande, hade den
enskilda offervilligheten redan till det yttersta anlitats, varför Nordenskjöld
som bekant hemställde om statsunderstöd. Jag har mig bekant, att han vid
beräkningen av det erforderliga beloppet kommit ganska nära den nu faktiska
slutsiffran, ehuru dåvarande ecklesiastikministern av lämplighetsskäl
ansåg sig ej kunna föreslå hela beloppet.

Nordenskjöld sökte därför också vidtaga alla tänkbara inknappningar.
Men dels befanns det, att vissa nödvändiga delar av arbetet ovillkorligen
krävde betydligt mera utrymme än som på förhand kunnat beräknas, dels
inträffade den ännu mera opåräknade kristiden med sina oerhört stegrade
tryckningskostnader och lika hastigt minskade köpkraft hos de påräknade
subskribenterna till det stora och dyrbara arbetet.

Dessa exceptionella förhållanden med hänsyn till såväl arbetets sällsynt
vetenskapliga värde som de ovanliga svårigheterna vid dess publikation torde
ställa detsamma i en klass för sig, som icke lätteligen kan komma att betraktas
såsom prejudikat.

Med hänsyn såväl härtill som till den outtröttliga energi, vilken professor
Nordenskjöld nedlagt på genomförandet av detta stora, för vårt land hedrande
företag, och även till de mycket betydande ekonomiska uppoffringar
han själv, hans familj och hans vänner redan påtagit sig för denna rent
ideella uppgift, vågar jag för min del hysa den bestämda tillförsikten till
Sveriges riksdag, att denna genom bifall till det behövliga anslaget skall
visa sin tacksamhet mot en av sina söner, som satt sitt land och dess vetenskapliga
insats i främsta rummet.

Det är utan tvivel det allmännas sak att se till, att de, som på allvar
och med duglighet egnat sitt liv åt kulturellt betydelsefull forskning och
därvid offrat egna fördelar, åtminstone skola sättas i tillfälle att utan särskilt
tyngande ekonomiska bekymmer fullfölja sin osjälviska livsuppgift.»

Riksdagen, som vid prövning av det väckta förslaget funnit särskilda skäl,
för vilka i motionen redogöres, tala för ett bifall till detsamma, har följakt -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ligen ansett sig böra tillmötesgå motionärens hemställan. Anslaget synes
böra avrundas till 13,918 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till professor Otto Nordenskjöld.
såsom ytterligare bidrag till kostnaderna för bearbetningen och utgivningen
av den svenska sydpolarexpeditionens vetenskapliga resultat för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra anslag av 13,918 kronor.

Diverse.

241 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 175,000 kronor, med 40,000
kronor till 135,000 kronor.

Enligt den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1925—1926 meddelade
budgetredovisningen har på här ifrågavarande anslag för nämnda budgetår
uppstått en behållning av 41,588 kronor 26 öre.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 175,000 kronor, med 40,000 kronor till 135,000 kronor.

242:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 259) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 150,000
kronor, med 20,000 kronor till 130,000 kronor.

Enligt den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1925—-1926 lämnade
budgetredovisningen har å ifrågavarande anslag för nämnda budgetår uppkommit
en besparing av 28,449 kronor 5 öre. Ehuru den tid, under vilken
det nya resereglementet varit gällande, ännu varit väl kort för att man
redan nu skulle kunna överblicka vilka besparingar, som genom detsamma
komme att beredas statsverket, har anslaget dock ansetts kunna minskas på
sätt nu föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 150,000 kronor, med 20,000 kronor
till 130,000 kronor.

243:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att öka
det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, nu 140,000 kronor, med 35,000 kronor till 175,000 kronor.

Det nu utgående anslaget har, enligt vad departementschefen meddelat,
kunnat endast med iakttagande av den yttersta varsamhet bliva tillräckligt,
och åtskilligt utredningsarbete har på grund av den knappa medelstillgången
måst uppskjutas till nästkommande budgetår. Härtill komme, att under
den närmaste tiden de vidlyftiga utredningsarbeten, som hava sammanhang
med frågan om en förestående omreglering av det prästerliga avlöningssystemet,
måst igångsättas.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke bär något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 140,000 kronor, med
35,000 kronor till 175,000 kronor.

244:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.

245:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 263) föreslagit riksdagen att för
beredande av tillfälbgt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare för budgetåret 1927—1928 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare i skrivelse n:r 13 anmälda beslut i
fråga om grunderna för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får riksdagen,
som icke har något att erinra mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen
för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare för budgetåret 1927—1928 under åttonde
huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

246:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1927—1928 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 27 april 1927.

Med undersåtlig vördnad.