Riksdagens skrivelse Nr 8 A (Riksdagsskrivelse 1921:8a)

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen
av utgifterna under riksstatens för år 1922 åttonde
huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A, 58, 62, 89, 90, 91, 92,
. 94, 95, 96, 97, 109, 110, 121,- 149 och 176 samt memorial
nr 83, 84, 85 och 117).

Till Konungen.

1 avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år
1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,
får riksdagen för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I enlighet med av Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen
den 7 januari 1921 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov, åttonde huvudtiteln, punkt 1, gjord framställning
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Departe mentet.

2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samt under hänvisning till vad riksdagen under punkten 1 i sin skrivelse
nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen

dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000
kronor;

dels beslutat, att utbetalningen skall ske månadsvis i efterskott;
dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall
till departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han
skulle för sagda månad i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;

dels och för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 2) gjorda
framställning får riksdagen, under åberopande av riksdagens beslut
angående definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk, anmäla,
att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för ecklesiastikdepartementet
på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet......... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet......... —

6 kansliråd............ B 20

6 förste kanslisekreterare................................ B 16

1 registrator ........................................... B 14

8 andre kanslisekreterare ............................... B 13

2 kontorsskrivare, kvinnliga............................. C 5

2 kanslibiträden, kvinnliga.............................. C 3

5 kontorsbiträden, kvinnliga................ C 2

1 förste expeditionsvakt................................ B 3

3 expeditionsvakter..................................... B 1

dels godkänt följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas
från och med år 1922:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags1

anslag.................................... kronor 261,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 6,200: —

Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................ » 33,000: —

Förslagsanslag kronor 300,200: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken: Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 300,200 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har under åberopande av punkt 3 av det
vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1921 föreslagit riksdagen att till extra
föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet anvisa på extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 24,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
av 17,200 kronor. Den nu föreslagna höjningen av anslaget är betingad
av den utav riksdagen beslutade definitiva löneregleringen för
befattningshavare inom statsdepartement och centrala ämbetsverk.
Riksdagen, som förutsätter, att de arvodesbelopp, som äro avsedda
att utgå ur ifrågavarande anslag, varda av Eders Kungl. Maj:t
fastställda efter hörande av vederbörande lönenämnd, har icke något
att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen och får alltså anmäla,
att riksdagen till extra föredragande in. in. inom echlesiastikdepartementet
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag:, högst, av
24,000 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

4:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under år 1922 har Eders
Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten 4, föreslagit riksdagen
att i avbidan på proposition angående ny stat för riksarkivet m. in. —

Departe mentet.

Arkiv,
bibliotek
och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

4 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med uteslutande av det under åttonde huvudtiteln avdelningen B.
Arkiv, bibliotek och museer för riks- och landsarkiven uppförda ordinarie
bestämda anslaget å 137,805 kronor — under samma avdelning
dels beräkna ett ordinarie förslagsanslag för riksarkivet å 187,000
kronor, dels ock uppföra ett ordinarie bestämt anslag för landsarkiven
å 89,405 kronor. Vidare bar Eders Kungl. Maj:t under samma huvudtitel,
punkten 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående ny stat för riksarkivet, till förstärkande av tillgängbga
medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare m. m. beräkna
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj :t i en till riksdagen avlåten, den 11
mars 1921 dagtecknad proposition, nr 287, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för
riksarkivet på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 riksarkivarie......................... A 2

2 arkivråd............................. B 20

5 förste arki vaner..........c............ B 15

4 andre arkivarie!’...................... B 13

1 registrator........................... B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga............... C 3

1 förste expeditionsvakt................. B 3

3 expeditionsvakter..................... B 1

1 eldare............................... B 1

dels godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas från
och med år 1922:

Stat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

anslag .................................kronor 139,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 3,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst.............. » 29,000: -

Förslagsanslag kronor 171,500:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken riks- och landsarkiven uppförda ordinarie bestämda och museer,
anslaget 137,805 kronor, uppföra å ordinarie stat, ej mindre under
rubriken riksarkivet ett förslagsanslag å 171,500 kronor än även
under rubriken landsarkiven ett bestämt anslag å 39,405 kronor;

dels och till förstärkande av tillgängliga medel till avlönande
av icke-ordinarie befattningshavare vid riksarkivet m. m. anvisa på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

I statsverkspropositionen bar Eders Kungl. Maj:t vidare under
åttonde huvudtiteln, punkten 7, föreslagit riksdagen att anvisa på extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 11,200 kronor, att utgå till
arvode åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i Uppsala,

Vadstena och Gföteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t, vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande
till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga,
samt till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala med
högst 2,000 kronor, vid landsarkivet i Lund med högst 2,200 kronor,
vid landsarkivet i Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet
i Vadstena med högst 600 kronor.

Nu omförmälda framställningar, vilka samtliga avse medels
beviljande för tillgodoseende av arkivvården i riket, har riksdagen
ansett sig böra upptaga i en och samma punkt med hänsyn till
såväl framställningarnas inbördes sammanhang som ärendets budgetära
behandling.

Vad först angår riksarkivet, behandlar Eders Kungl. Maj:ts förslag
en organisationsfråga av en från arkivvårdens synpunkt sett principiell
betydelse. Förslaget avser nämligen att bringa till slutligt avgörande
den snart hundraåriga frågan om ett bättre tillvaratagande av kammarkollegii
arkivälier.

Efter en ingående utredning i ärendet, däri skilda meningar
gjort sig gällande om den lämpligaste vägen för att nå det åsyftade
målet, har departementschefen anslutit sig till ett under utredningsarbetet
framställt medlingsförslag, som innebär en uppdelning av
kamm arko! legd arkiv på det sätt, att det egentliga kammararkivet
överflyttas på riksarkivets stat och dess förvaltning .övertages av
riksarkivet, under det att de i kammarkollegii ämbetslokaler förvarade
arkivalierna bibehållas under kollegiets förvaltning. De till

Arkiv,

bibliotek

och museer

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kammararkivet hörande arkivalierna skulle fortfarande inrymmas i
samma lokaler som hittills, nämligen i huset nr 13 vid Birger Jarls
torg, och skulle för kollegiets räkning därstädes finnas ett tjänsterum,
avsett för den kollegiets tjänsteman, som hade att göra utredningar
i arkivet. För realiserande av detta förslag erfordras, vad riksarkivet
beträffar, uppförande å riksarkivets stat av en ny förste arkivarie
samt av en expeditionsvakt, vilken sistnämnde föreslagits överflyttad
från kammarkollegii stat. Härjämte skulle erfordras medel till viss
extra personal, jämväl denna personal överflyttad från kammarkollegii
stat, ävensom slutligen ökning av riksarkivets anslagsmedel till bestridande
av renskrivningskostnader. I fråga om kammarkollegium
medför förslaget uppförande å kollegii stat av en ny andre arkivarie
för arkivvården.

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts framställning en omläggning
av riksarkivets stat i anslutning till den beslutade löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk
ävensom i anslutning till samma lönereglering en ökning
av ovan omförmälda anslag till förstärkande av tillgängliga medel
till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Riksdagen vill till en början erinra om, att riksdagen för ett
bättre tillvaratagande och ordnande av kammarkollegii arkivalier
beviljat betydande anslag, och att såväl från riksdagens som från Eders
Kungl. Maj:ts sida vid upprepade tillfällen understrukits kravet på
förbättrad vård av de oersättliga och ur olika synpunkter ytterst
värdefulla arkivaliesamlingarna. De samlings- och restaureringsarbeten,
som företagits i arkiven, synas dock icke i allo hava varit
fullt ändamålsenliga. Att det tillstånd, i vilket arkiven för närvarande
befinna sig, icke är tillfredsställande och att något med det
snaraste maste atgöras för deras försättande i bättre skick, finner riksdagen
vara till fullo adagalagt genom den av Eders Kungl. Maj:t framlagda
utredningen i ämnet. Den av departementschefen förordade
lösningen av ifrågavarande spörsmål finner riksdagen vara den, som
bäst tillgodoser de olika intressen, som under utredningens fortgång
gjort sig gällande, och har riksdagen icke funnit anledning till erinran
mot det förslag, som härutinnan framställts. För att emellertid
fullt säkerställa kammarkollegii behov av att äga omedelbar
tillgång till kammararkivets arkivalier, synes riksdagen bestämmelser
böra meddelas av innehåll, att kammarkollegiets tjänstemän skola

jRiksdagens skrivelse Nr 8 A. 7

i och. för utredningar äga obehindrad tillgång till de under riksarkivets
vård ställda delarna av kollegiets arkiv.

I detta sammanhang har riksdagen velat framhålla, hurusom
riksarkivarien vilken tillförene i avlöningshänseende intagit en
ställning lika med överdirektör av lägre grad, men genom beslut av
1920 års riksdag uppflyttats till jämnställdhet med överdirektör av
högre grad, vilken likställighet jämväl i förevarande förslag bibehållits
även vid den av riksdagen nu beslutade utökningen av
riksarkivets ämbetsförvaltning synes intaga en tjänstställning, som
maste anses vara väl avvägd i betraktande av den riksarkivarien
tillkommande ledningen över arkivvården i landet.

Vidare har riksdagen velat erinra om den utökning av riksarkivets
arbetskrafter, som genom beslut av 1920 års riksdag vidtogs,
i det att då å riksarkivets stat uppfördes två nya tredjegradstjänster,
benämnda arkivrad. Pa förekommen anledning anser sig riksdagen
böra påpeka, att nämnda arkivrad givetvis icke böra inom riksarkivet
intaga en annan ställning än den, som tillkommer byråchef i
centralt styrelseverk. Vidare vill riksdagen erinra, att nämnda års
riksdag uttalade, att, till dess viss utredning ägt rum, en av förste
arkivarietjänsterna borde i händelse av ledighet icke ånyo tillsättas.
Under sådana omständigheter anser riksdagen ej erforderligt, att en
ny förste arkivariebefattning för närvarande uppföres på ordinarie
stat, utan torde den arkivarietjänst, om vilken 1920 års riksdaguttalade
sig och som för närvarande är vakant, i stället böra besättas
med ordinarie innehavare. Antalet förste arkivarier å riksarkivets
stat skulle härigenom komma att bibehållas vid nuvarande
antalet 4.

Vad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel å
extra stat till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän vid landsarkiven,
innebär detsamma en _ förhöjning av ersättningen åt extra biträden
vid landsarkivet i Uppsala med 1,000 kronor, vid landsarkivet i
Lund med 1,200 kronor samt vid landsarkivet i Vadstena med 200
kronor. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag till landsarkiven.

Den förändrade anslagsbeteckning, som skulle tillkomma det
föreslagna ordinarie anslaget till riksarkivet, föranleder en indelning
av det nuvarande anslaget till riks- och landsarkiven på sådant sätt,
att anslaget till riksarkivet skulle uppföras för sig såsom förslagsan -

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

slag och anslaget till landsarkiven bibehållas såsom bestämt anslag.
Det förra anslaget kommer att belöpa sig till 163,000 kronor och
det senare till 39,405 kronor. Riksdagen har bifallit vad sålunda
föreslagits.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot
Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag, får alltså anmäla,
att riksdagen

dels i anledning av Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag

a) bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för riksarkivet
på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

1 riksarkivarie..........

2 arkivråd..............

4 förste arkivarier.......

4 andre arkivarier.......

1 registrator............

2 kanslibiträden, kvinnliga
1 förste expeditionsvakt. . .

3 expeditionsvakter......

1 eldare ................

Avlönings grad.

A 2
B 20
B 15
B 13
B 13
C 3
B 3
B 1
B 1

b) godkänt följande stat för riksarkivet att tillämpas från och
med år 1922:

Stat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 130,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 3,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................ »_29,000: —

Förslagsanslag kronor 163,000: —

c) under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken riks- och landsarkiven uppförda ordinarie bestämda
anslaget, 137,805 kronor, uppfört å ordinarie stat xmder rubriken
riksarkivet ett förslagsanslag å 163,000 kronor;

dels till förstärkande av den i staten för riksarkivet uppförda
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. i

anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,000
kronor;

dels uppfört å ordinarie stat under riksstatens åttonde huvudtitel
under rubriken landsarkiven ett bestämt anslag å 39,405 kronor;

dels ock anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 11,200 kronor, att utgå till arvode åt en amanuens vid varf
och ett av landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Gröteborg med
högst 1,800 kronor, med rätt för Eders Kung! Maj:t, vad angår
vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle
därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning
åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga, samt till ersättning
åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala med högst 2,000 kronor,
vid landsarkivet i Lund med högst 2,200 kronor, vid landsarkivet
i Gröteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet i Vadstena
med högst 600 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 6) gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, anvisat på extra stat för år 1922

dels till fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar,
som äro av vikt för fäderneslandets historia, ett reservationsanslag
av 6,000 kronor;

dels ock till fortsatt registrering av Svea hovrätts domar under
1600-talet och av hittills outgivna delar av rådets protokoll i justitieärenden
för samma tid, i vad angår till Eders Kungl. Maj:t
fullföljda mål av civil och kriminell natur, ett förslagsanslag, högst,
1,800 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tillämpas från
och med år 1922:

Stal.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 125,300: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 2,800: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst............... » 56,000: —

Böckers inköp och inbindning, förslaqsanslaq,

högst.................................... » 45,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 2

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad,

förslagsanslag, högst...................... kronor 2,400: -

Förslagsanslag kronor 281,500: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel med uteslutande
av det under rubriken Kungl. biblioteket uppförda ordinarie bestämda
anslaget å 155,500 kronor under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 281,500 kronor.

Den i staten föreslagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie
tjänstemän å 125,300 kronor är till detta belopp upptagen
under förutsättning av bifall till Eders Kungl. Maj:ts i annat sammanhang
framlagda förslag angående viss placering å löneskalan av förste
bibliotekarierna vid kungl. biblioteket. Då nu emellertid riksdagens
beslut i nämnda hänseende — på sätt framgår av riksdagens skrivelse
nr 55 —- innebär en avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag och
ett godtagande av det av löneregleringskommittén ursprungligen
gjorda förslaget, torde anslagsposten i fråga böra upptagas till av
kommittén beräknat belopp, 121,500 kronor.

Till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. hade
löneregleringskommittén beräknat ett belopp av 44,000 kronor.
Sagda belopp har departementschefen med hänsyn till den relativt
mycket låga avlöning, som för närvarande utgår till amanuenserna
vid biblioteket, samt vid det förhållande, att av samma belopp beräknats
skola utgå jämväl ersättning till vaktmästare för mistade
naturaförmåner, ansett vara alltför lågt tilltaget och föreslagit en
höjning med 12,000 kronor till 56,000 kronor. Då det ursprungligen
beräknade beloppet å 44,000 kronor redan i och för sig förutsätter
en väsentlig höjning av amanuensarvoden och jämväl i övrigt
är rundligt beräknat, anser sig riksdagen, i saknad av närmare
utredning rörande behovet av ytterligare höjning av sagda arvoden,
icke kunna för ändamålet bifalla ett högre belopp än det av löneregleringskommittén
beräknade å 44,000 kronor.

I övrigt åberopande sitt beslut angående definitiv lönereglering
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk,
får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för kungl.
biblioteket på följande sätt:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 11

Befattningshavare. '' Avlöningsgrad. bibliotek

1 riksbibliotekarie................................... A 1 och mU3eer

4 förste bibliotekarier................................ B 15

7 andre bibliotekarier................................ B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga. . . ......................... C 3

1 kontorsbiträde, kvinnligt............................ C 2

1 förste expeditionsvakt .............................. B 3

4 expeditionsvakter................................. B 1

dels godkänt följande stat för kung! biblioteket att tillämpas
från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 121,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.............. 2,800 > »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst......................... 44,000 »

Böckers inköp och inbindning, förslagsanslag, högst 45,000 »

Nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad,

förslagsanslag, högst . ....................... 2,400 »

Förslagsanslag 215,700 kronor

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken kungl. biblioteket uppförda ordinarie bestämda
anslaget å 155,500 kronor, under samma rubrik uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 215,700 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att
anvisa på extra stat för år 1922 till bokinköp och bokbindning för
kung!, biblioteket ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Å kungl. bibliotekets ordinarie stat är till böckers inköp och
inbindning uppförd en anslagspost å 45,000 kronor, varjämte sedan
flera år å extra stat medel anvisats till inbindning av böcker i
Kungl. biblioteket. För år 1921 utgör det extra anslaget 20,000
kronor.

Riksbibliotekarien har nu, under erinran om, att av berörda
ordinarie anslagspost å 45,000 kronor ett belopp av 35,000 kronor
plägat användas till bokinköp och återstoden, 10,000 kronor, reserverats
till bindning, föreslagit en höjning av denna post med 40,000

Arkiv,

bibliotek

och museer.

12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor, därav 20,000 kronor avsetts för bokinköp och 20,000 kronor
för bindning; det extra anslaget å 20,000 kronor till bindning
skulle fortfarande utgå. Departementschefen har emellertid med
hänsyn till osäkerheten av prislägets stabilisering tillstyrkt allenast
en förhöjning av det extra anslaget med 25,000 kronor, varjämte
detta anslag enligt departementschefens förslag skulle avse såväl
bokinköp som bindning.

Riksdagen beaktar fullväl vikten av, att kung! biblioteket beredes
möjlighet att verkställa bokinköp i önskvärd omfattning och
att genom bindning sörja för bokförrådets bestånd. Att under nu
rådande abnorma förhållanden inom såväl bokmarknaden som bokbinderibranschen
svårigheter i angivna hänseende uppkommit för
biblioteket, torde ligga i öppen dag. Men med största sannolikhet
kan man dock antaga, att dessa svårigheter nu äro stadda i avtagande;
den sjunkande tendens på arbetsmarknaden, som på ett
flertal håll redan gjort sig gällande, kommer givetvis att sträcka
sina verkningar även till sådana områden, varom nu är tal. Riksdagen
har därför ställt sig tveksam inför frågan om lämpligheten att
höja det extra anslaget, på sätt Eders Kung!. Maj:t föreslagit, och
detta så mycket mera som erfarenheten givit vid handen, att en
vidtagen höjning av ett dylikt anslag i allmänhet plägar bliva beståndande.
I stället synes det riksdagen lämpligt, att ett engångsanslag
beviljas till mötande av vissa extra ordinarie utgifter för ifrågavarande
ändamål. Då, enligt vad riksdagens vederbörande utskott
inhämtat, vid senaste årsskiftet obetalta bokbinderiräkningar förelågo
till ett belopp av något mera än 20,000 kronor, synes en
summa av denna storlek böra ställas till bibliotekets disposition.

Riksdagens vederbörande utskott har vidare försport, att biblioteket
använder sig av i regel endast två bokbinderifirmor; i detta
hänseende vill riksdagen framhålla, att genom att bereda flera firmor
tillfälle till inlämnande av anbud möjlighet kan förefinnas att bland
ett flertal konkurrenter träffa ett val, som kan ställa sig för statsverket
ekonomiskt fördelaktigare, än om man är bunden vid allenast
ett fåtal anbudsgivare. Under alla förhållanden bör dock tillses, att
vid valet av bokbinderi kvaliteten av arbetet ej blir lidande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat
för år 1922

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 13

dels till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket ett
reservationsanslag av 20,000 kronor;

dels ock såsom tillfällig förstärkning av den å ordinarie stat
för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten till böckers inköp och
inbindning ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att
till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket, enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, anvisa på extra stat för år
/1922 ett förslagsanslag, högst, 27,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
^ 18,450 kronor. Anslaget avser beredande av avlöningar åt vissa
med katalogiseringsarbeten sysselsatta tjänstemän. Med hänsyn till
riksdagens beslut rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid bland andra verk kungl. biblioteket, iföljd varav jämväl
avlöningarna till extra tjänstemän komma att omregleras, torde ifrågavarande
anslag böra beräknas till 25,200 kronor. De närmare avlöningsbeloppen
till de befattningshavare, varom nu är tal, torde det
ankomma på Eders Kungl. Maj:t att bestämma efter hörande av den
i samband med den definitiva regleringen beslutade lönenämnden.

Riksdagen har alltså, till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,
enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, å 25,200 kronor.

9ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att
till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogens 86:e årgång, omfattande år 1921, anvisa på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor, att
användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
av 4,500 kronor. Av detta belopp har 1,000 kronor beräknats såsom
tilläggsarvode åt en andre bibliotekarie samt 8,500 kronor till en
vid biblioteket anställd extra tjänsteman. Då några närmare beräkningsgrunder
för den av Eders Kungl. Maj:t äskade summan av
7,500 kronor saknas och riksdagen anser tillfyllest, att detta anslag
liksom i andra motsvarande fall höjes med i runt tal 33 procent eller
alltså till 6,000 kronor, har riksdagen till redigering av den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 36:e
årgång, omfattande år 1921, anvisat på extra stat för år 1922 ett

Arkiv,

bibliotek

och museer

Arkiv,

bibliotek

och museer.

14 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förslagsanslag, högst, å 6,000 kronor, att användas enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

10:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 12) därom gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvodesökning åt bibliotekarien vid stift- och läroverksbiblioteket
i Linköping och till arvode åt vaktmästaren vid
samma bibliotek anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 2,600 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 11,700
kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Å tilläggsstat för år 1921 har äskats ett belopp av 349 kronor
till bestridande av ökade utgifter för bibliotekslokalernas uppvärmning
under år 1921.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot förevarande framställningar,
av vilka den som avser anslag för år 1922 icke innebär
någon anslagsökning i förhållande till vad för år 1921 äger rum,
och som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om anslaget å
tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för
innevarande år ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet anvisat på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 11,700 kronor, att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 14) därom
gjorda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie
vid nordiska avdelnmgen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen

att dels godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseum,
att tillämpas från och med år 1922:

Riksdagens skrivelse Nr SA. 15

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags TT.

, a^a9.................................kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 2 100:_

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag, högst..................... » 40 00O:_

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter,

förslagsanslag, högst..................... » x 400:_

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden,

förslagsanslag, högst. .................... » 9,600:_

Förslagsanslag kronor 154,100: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken Nationalmuseet: Museet uppförda ordinarie
bestämda anslaget, nu 102,400 kronor, under samma rubrik uppföra
ej mindre ett ordinarie förslagsanslag å 154,100 kronor,
än även till utländska studieresor ett ordinarie reservationsanslag
av 3,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en
brom riksdagen väckt motion (II: 43), däri hemställes, att riksdagen
måtte bifalla Eders Kungl. Maj:ts hemställan å åttonde huvudtiteln
om anslag till nationalmuseum under förutsättning att
museistyrelsen träffar den anordningen, att musei-tjänstemän kostnadsfritt
två gånger i veckan under månaderna september—maj
med orienterande föredrag vägleda allmänheten genom en del av
konstsamlingarna.

Den av Eders Kungl. Maj:t till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
föreslagna anslagsposten å 40,000 kronor hade av löneregleringskommittén
i dess betänkande angående ny lönereglering
för bland andra nationalmuseum beräknats till 37,000 kronor. I
likhet med vad riksdagen i fråga om en motsvarande anslagspost vid
kungl. biblioteket anfört, finner riksdagen, jämväl här i saknad av
erforderlig utredning, ej skäl föreligga att frångå kommitténs beräkningar
och har alltså för ändamålet beviljat 37,000 kronor. I fråga
om höjningen av anslaget till utländska studieresor från 1,500 kronor
till 3,000 kronor har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Vad angar det i motionen väckta förslaget om åläggande för
musei-tjänsteman att kostnadsfritt halla orienterande föredrag över

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv, delar av museets samlingar, belijärtar riksdagen det syftemål, motioochibmuseer.
nären med sitt förslag vill ernå. Enligt vad riksdagens vederbörande
utskott inhämtat, hava allaredan på frivillighetens väg genom tjänstemän
vid museet föreläsningar anordnats, och synes det riksdagen vara
ett steg i rätt riktning att på detta sätt med tillhjälp av museets samlingar
belysa olika epoker eller olika sidor av konstens utveckling. Ett
fortgående i denna riktning torde även väsentligen underlättas av den
utsträckta tjänstgöringsskyldighet, som genom den beslutade löneregleringen
för museet skall åligga tjänstemännen därstädes. Att emellertid
nu uppställa ett åläggande av ifrågavarande art såsom förutsättning
för utgående av anslag till museet, synes riksdagen mindre tillrådligt,
enär en dylik verksamhet kan tänkas komma att inkräkta
på vederbörandes egentliga tjänsteverksamhet och anspråk på ökade
arbetskrafter lätteligen kunna bliva en följd härav. ^ Riksdagen vill
dock uttala sig för en undersökning, huruvida en sådan anordning,
som av motionären föreslagits, kan ur synpunkten av de intressen,
nationalmuseum har att tillvarataga, lämpligen låta sig realisera
och på vad sätt eller i vilken utsträckning densamma, utan att
därigenom i någon mån ökade kostnader asamkas statsverket, kan
och bör genomföras. Efter det en dylik utredning verkställts, torde
Eders Kungl. Maj:t, därest sådant kan av utredningen föranledas, äga
möjlighet att genom beslut i administrativ väg tillgodose det syfte,
som motionären vill ernå.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å .ordinarie stat för nationalmuseum
på följande sätt:

Befattningshavare.

Avlönings grad.

1 överintendent.....................................

4 intendenter (avdelningsföreståndare)..................

1 kontorsskrivare, kvinnlig.......................

1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handteckningsoch
gravyravdelningen)............................

1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt...............

2 förste expeditionsvakter............................

1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl....................

10 expeditionsvakter.........................•.........

A 1
B 16
C 5

B 3
B 3
B 3
B 1
B 1

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 17

dels godkänt följande avlöningsstat för nationalmuseum att tilllämpas
från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst.................

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter,

förslagsanslag, högst.......................

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden,
förslagsanslag, högst.......................

kronor 101,000: —

» 2,100: —

» 37,000: —

» 1,400: —

» 9,600: —

Förslagsanslag kronor 151,100: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken Nationalmuseet: Museet uppförda ordinarie
bestämda anslaget, nu 102,400 kronor, under samma rubrik uppfört

1) ett ordinarie förslagsanslag å 151,100 kronor,

2) till utländska studieresor ett ordinarie reservationsanslaor av

3,000 kronor. °

^ers Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att
till förstärkande av det på ordinarie stat för nationalmuseet upptagna
ordinarie reservationsanslaget å 30,000 kronor till målnino-soch
skulptursamlingarnas ökande anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält, har Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning ej vunnit riksdagens bifall.

V*-0), ^ en^ghet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 17) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

ar agt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda reservationsanslag: dels

till försäkring och transport av konstföremål, som äro
eller varda deponerade i nationalmuseet, ett belopp av 2,500 kronor;

dels ock av det utav 1918 års lagtima riksdag till konservering
av handtecknings- och gr avyr samling ar inom nationalmuseet beviljade
anslag å 25,000 kronor, ett belopp av 5,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 8 A.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A...

Arkiv,

bibliotek

och museer.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att
till juridiskt och administrativt biträde hos nationalmuseet anvisa
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 700 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett av riksdagen
beviljat anslag å 500 kronor. Den föreslagna höjningen är betingad
av riksdagens beslut i fråga om ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till juridiskt och administrativt
biträde hos nationalmuseet anvisat pa extra stat för ar 1922
ett förslagsanslag, högst, 700 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 19) därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, nedan angivna belopp:

dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar
8,800 kronor,

dels till iståndsättande av vissa föremål i nämnda samlingar 1,700

kronor,

dels till arvode åt ett tekniskt biträde för vård av livrustkammarens
samlingar 2,150 kronor,

dels för avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående
livrustkammarens samlingar 1,200 kronor,

dels enligt de närmare föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t
meddelas, till arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid
livrustkammaren 4,300 kronor,

dels till montering av föremål i livrustkammarens samlmgar

1,000 kronor, .

dels ock till påbörjande av samma samlingars etikettenng 1,000

kronor.

18;o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 20) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922:

dels till beredande för sistnämnda år av ett personligt arvodestilläqq
åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning
G. A. H. Dahlstedt ett förslagsanslag, högst, 500 kronor;
dels av det av 1920 års riksdag till ordnande av vissa svamp -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 19

samlingar vid naturhistoriska riksmuseet beviljade anslaget, 2,400
kronor, såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,200 kronor;

dels ock av det av 1919 års lagtima riksdag till anskaffande av
skåp och lådor för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning
beviljade reservationsanslaget å 20,000 kronor såsom reservationsanslag
ett belopp av 5,000 kronor.

19:o) Eders Kung!. Maj:t bär (punkt 21) föreslagit riksdagen
att till anskaffande av herbarieskåp för naturhistoriska riksmuseets
botaniska avdelning bevilja på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
ett belopp av 5,000 kronor.

Riksmuseet har under de senaste åren fått mottaga donationer
å, bland annat, fyra stora svampherbarier. Sedan 1920 års riksdag
beviljat medel till dessa herbariers ordnande, har det nu visat sig
behövligt att anskaffa skåp för deras förvaring. Riksdagen anser sig
med hänsyn till vikten av att de dyrbara samlingarna väl bevaras
böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har alltså till anskaffande
av herbarieskåp för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning
beviljat på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp
av 5,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att
till anskaffande av herbarieskåp och mikroskop m. m. för naturhistoriska
riksmuseets paleobotaniska och arkegoniatavdelning bevilja ett
anslag av 18,000 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1922
såsom reservationsanslag ett belopp av 9,000 kronor.

I den framställning, som ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har intendenten vid ifrågavarande avdelning hemställt om
anslag till avdelningen för anskaffande av herbarieskåp, dörrar till
hyllor i källarvåningen samt diverse instrument. Av utredningen
framgår, att herbarieskåpen enligt av sakkunnig gjord beräkning
skulle komma att draga en kostnad av 14,000 kronor. Med hänsyn
till tillkommande extra utgifter och sannolika prisförhöjningar
hade bemälde intendent ansett det vara nödvändigt beräkna ett ytterligare
tillägg av 2,000 kronor. Av erforderliga instrument nämnes
främst ett mikroskop, för vilket 1,703 kronor beräknats vara
erforderliga.

Departementschefen har tillstyrkt framställningen i vad den avser
anskaffande för avdelningen av herbarieskåpen och mikroskopet,

Arkiv,

bibliotek

och museer.

20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv, därvid hall godtagit intendentens beräkning av kostnaden för skå och

museer. pen av 16,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot det för inköp av mikroskopet
föreslagna beloppet. Då enligt riksdagens mening kostnaderna för
herbarieskåpens anskaffande böra kunna begränsas till den av sakkunnig
beräknade summan av 14,000 kronor, har riksdagen funnit
det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade beloppet böra nedsättas till,
i avrundat tal, 16,000 kronor, varav 8,000 kronor böra anvisas på
1922 års stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anskaffande av
herbarieskåp och mikroskop m. m. för naturhistoriska riksmuseets
paleobotaniska och arkegoniatavdelning beviljat ett anslag av 16,000
kronor och därav anvisat på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
ett belopp av 8,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen
att till arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen av naturhistoriska
riksmuseet anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

2,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att museets dyrbara etnografiska
samlingar erhålla en ändamålsenlig förvaring och skötsel har riksdagen
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och har alltså till arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen
av naturhistoriska riksmuseet anvisat på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till nordiska museet anvisat på extra stat för ar 1922
*■ ett förslagsanslag, högst, 126,550 kronor, att, under villkor att en
ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad,
ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till
museets ändamål.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen
att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor, att under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas för
museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning
åt tva vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

På tilläggsstat för år 1921 har Eders Kung! Maj:t äskat ett förslagsanslag,
högst, 5,000 kronor att utgå till nämnda styrelse till stödjande
av föreningens ekonomi under år 1921, under villkor att detsamma
icke användes till samlingarnas ökande utan endast för redan
befintliga samlingars underhåll och vård.

Till museet utgår för innevarande år ett anslag av 25,000 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t för år 1922 ifrågasatta anslagsförhöjningen,
som avser att förhjälpa kulturhistoriska föreningen ur de
ekonomiska svårigheter, vari föreningen för närvarande befinner sig,
anser sig riksdagen böra bevilja. Däremot har riksdagen, som väl
beaktar föreningens ekonomiska trångmål, likväl icke kunnat bifalla
framställningen om anslag å tilläggsstat. Frånsett nödvändigheten
av varsamhet med statens utgifter, bör enligt riksdagens mening tillläggsstaten
tagas i anspråk allenast, då ett oavvisligt behov föreligger.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående
sistnämnda anslagsäskande, har till kulturhistoriska museet
i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor, att under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige för att användas för museets förvaltningskostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och
fackmässigt utbildade biträden vid museet.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 26) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, till arvode åt en amanuens vid lappska avdelningen av Norrlands
kulturhistoriska museum i Härnösand ett belopp av 5,000
kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majts (punkt 27) därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till musikhistoriska museet anvisat på extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor, att på de villkor

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv,
bibliotek
och museer.

Kyrkliga

ändamål.

och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till museets styrelse för museets ändamål.

26:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till svenska skolmuseet anvisat på extra stat för år 1921
ett förslagsanslag, högst, 9,500 kronor, att på de villkor, Eders Kungl.
Majt kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen''
medgiva, att av förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
kyrkliga ändamål, må enligt bestämmelser, som av Eders Kungl.
Maj:t meddelas, tills vidare utgå ersättning till kyrkoherden i Karesuando
pastorat för resor i syfte att med själavård och prästerliga
förrättningar betjäna pastoratets lappar under deras flyttningar till
och från platser utom pastoratet.

Mot Eders Kungl. Majrts förslag till beredande av reseersättning
åt kyrkoherden i Karesuando pastorat har riksdagen icke funnit anledning
till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att av förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, må
enligt bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, tills vidare
utgå ersättning till kyrkoherden i Karesuando pastorat för resor i
syfte att med själavård och prästerliga förrättningar betjäna pastoratets
lappar under deras flyttningar till och från platser utom pastoratet.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt BO) att
höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning
för prästerskapets tionde från dess nuvarande belopp, 3,626,900
kronor, med 416,600 kronor till 4,043,500 kronor.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen
om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets
tionde samt om ersättning därför den 9 december 1910 att årligen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 23

stegras intill år 1944, då den slutligen skall fixeras. Anslaget för
ändamålet motsvaras till viss del av de till statsverket från församlingarna
ingående tiondeavgifterna, vilka å riksstatens inkomstsida
upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket indragna tionde».
Nämnda avgifter hava i 1921 års statsverksproposition upptagits med
ett från 2,176,140 kronor till 2,426,100 kronor förhöjt belopp.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde från
dess nuvarande belopp, 3,626,900 kronor, med 416,600 kronor till
4,043,500 kronor.

29:o) Sedan 1920 års riksdag beviljat ett anslag av 13,500 kronor
till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
med finska språket, och därav på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, anvisat ett belopp av 4,500 kronor, med rätt för
Eders Kung! Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som kunde
erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande, har Eders
Kringl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 31) att av förenämnda
till stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska språket,
förut beviljade medel anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 4,500 kronor, med rätt för Eders
Kung! Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till tre stipendier för utbildande
vid universitet av präster, förtrogna med finska språket,
av förut beviljade medel anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 4,500 kronor, med rätt för Eders
Kung! Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.

30:o) I enlighet, med Eders Kung! Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till resestipendier åt prästmän under de villkor och bestämmelser,
Eders ''Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

31:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster i

Kyrkliga

ändamål.

Kyrkliga

ändamål.

24 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vissa utländska hamnstäder anvisat på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 41,500 kronor.

32:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit
(punkt 84) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till avlöning åt pastorn vid svenska Viktoria för samlingen
i Berlin anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 6,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika
boställen bevilja på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

19,700 kronor.

För innevarande år har riksdagen till enahanda ändamål anvisat
ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen
är betingad av den utav riksdagen beslutade löneregleringen
för befattningshavare inom statsdepartementen och de centrala ämbetsverken.
Under framhållande av att de avlöningsbelopp, som utgå
ur förenämnda anslag, böra av Eders Kungl. Maj:t fastställas efter
hörande av den numera beslutade lönenämnden, har riksdagen intet
att erinra mot framställningen och får alltså anmäla, att riksdagen
till bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika
boställen beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

19,700 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen,
att, under förutsättning att den av Eders Kungl. Maj:t framlagda
propositionen med förslag till lag om kantorer varder av riksdagen
antagen, såsom bidrag av statsmedel till avlöning av innehavare av
kantorsbefattningar med begränsad tjänstgöring å ordinarie stat under
åttonde huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari
1921 avlåtna propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921
under punkt 11, åttonde huvudtiteln, föreslagit riksdagen att under
enahanda förutsättning till samma ändamål anvisa på nämnda tillläggsstat
ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Sedan riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 22,
med förslag till lag om kantorer m. m., finner riksdagen något
riksdagens beslut i ovanberörda anslagsfrågor icke erfordras.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25

35:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 37) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner
bevilja på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 29,190
kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett belopp av
22,280 kronor. Den föreslagna höjningen avser beredande av ökade
medel för följande ändamål: vid domkapitlet i Uppsala inrättande
av en amanuensbefattning med arvode av 3,700 kronor, höjning av
arvodet till extra biträde från 1,200 till 1,400 kronor samt anställande
av ytterligare ett extra biträde med arvode av 1,200
kronor, varvid nu utgående arvode å 2,350 kronor till ett biträde
skulle försvinna; vid domkapitlet i Skara höjning med 200 kronor
av nu utgående arvode till ett extra biträde; vid domkapitlet i
Karlstad höjning av arvodet till ett extra biträde från 1,200
kronor till 1,400 kronor; vid domkapitlet i Härnösand ökning av
arvodet till ett extra biträde från 1,400 till 1,800 kronor; vid
domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Växjö, Lund, Göteborg,
Karlstad och Luleå höjning av ersättningen till vaktbetjäning med
sammanlagt 1,360 kronor; samt ställande till Eders Kungl. Maj:ts disposition
av ett belopp av 2,000 kronor till gratifikationer i förekommande
fall åt extra biträden vid domkapitlen.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot de äskade höjningarna
i annat avseende än beträffande sistnämnda belopp å 2,000
kronor. Förslaget härutinnan är närmast föranlett av en framställning
från domkapitlet i Luleå om höjning av arvodet till det där
anställda biträdet från 1,400 till 1,600 kronor, vilken förhöjning av
200 kronor skulle motsvara ett efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring
utgående ålderstillägg. Riksdagen har i stället för vad av Eders
Kungl. Maj:t härutinnan föreslagits ansett, att ett belopp av 200
kronor bör ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att efter prövning
disponeras för det av Luleå domkapitel ifrågasatta ändamål.
Anslagsförhöjningen skulle alltså uppgå till 5,110 kronor och anslaget
följaktligen bestämmas till 27,390 kronor.

Till sist vill riksdagen uttala sin anslutning till den av departementschefen
uttalade meningen, att tillfällig löneförbättring måtte
kunna beredas extra biträden och vaktmästare vid domkapitlens expeditioner,
dock under iakttagande att de därigenom icke erhålla

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 4

Kyrkliga

ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kyrkliga

ändamål.

högre löneförmåner än som tillkommer närmast motsvarande personal
med ordinarie anställning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det
ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner beviljat på extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 27,390 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att

I. förklara, att för höjande av vikariatsersättningen under semester
för notarierna vid de ecklesiastika konsistorierna må av förslagsanslaget
till provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid nämnda
konsistorier (1921: VIII C. 14) för år 1921 utgå ett belopp av högst
883 kronor 33 öre, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som må befinnas erforderliga för användande av
sistnämnda anslag;

II. dels medgiva, att provisorisk lönereglering under år 1922
må enligt följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser
vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa
grunder må befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp
för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma
jämte den inkomst, vederbörande på grund av gällande lönereglering
åtnjuter av sportler, uppgår till: beträffande notarien vid Visby domkapitel
sammanlagt högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid
annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800
kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med

1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö
och Lund med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Gröteborg,
Karlstad och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två
tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens
utgår avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska
lönereglering anvisa på extra stat för år 1922 ett förslags -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

anslag av 42,000 kronor, varav högst 883 kronor 33 öre må enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av
ersättningen för vikariat under konsistorienotaries semester.

För ändamålet utgår för innevarande år ett förslagsanslag av

41,000 kronor. Då provisorisk lönereglering beretts notarier och
amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna, har det ansetts befogat,
att den, som under notaries semester uppehåller hans tjänst,
erhåller en mot det provisoriska avlöningstillägget, till den del det
är att betrakta såsom tjänstgöringspenningar, svarande höjning av
vikariatsersättningen. Departementschefen har beräknat, att för bestridande
av kostnaderna för en dylik höjning av ersättningen åt
samtliga notariers semestervikarier ett belopp av 883 kronor 33 öre
skulle erfordras. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran
mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen

I. förklarat, att för höjande av vikariatsersättningen under semester
för notarierna vid de ecklesiastika konsistorierna må av förslagsanslaget
till provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid nämnda
konsistorier (1921: Vill C. 14) för år 1921 utgå ett belopp av högst
883 kronor 33 öre, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för användande
av sistnämnda anslag;

II. dels medgivit, att provisorisk lönereglering under år 1922
må enligt följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser
vid de ecklesiastika konsistorierna, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tilllämpning av
dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp
för hela året räknat:

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800
kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700

Kyrkliga

ändamål.

Kyrkliga

ändamål.

Akademier
m. m.

28 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och
Lund med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg,
Karlstad och Härnösand med 1,000 kronor.

dels och för bestridande av kostnaderna för omför malda provisoriska
lönereglering anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
av 42,000 kronor, varav högst 883 kronor 33 öre må enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande
av ersättningen för vikariat under konsistorienotaries semester.

Akademier m. m.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att för gottgörelse till vetenskapsakademien för
av akademien erlagda köpeskillingsmedel för tomterna nr 1, 2, 3
och 4 i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm må under år 1921
tagas i anspråk ett belopp av 60,000 kronor av den under statskontorets
förvaltning ställda fond å 161,480 kronor, som utgöres av deponerade
köpeskillingsmedel för fastigheten nr 7 i kvarteret Näckström
i Stockholm;

dels, vid bifall härtill, från och med år 1922 minska det i riksstaten
för vetenskapsakademien uppförda ordinarie anslaget å 14,460
kronor med 3,000 kronor till 11,460 kronor;

dels ock bestämma, att vetenskapsakademien av ifrågavarande
för år 1921 anvisade räntemedel å 3,000 kronor icke äger uppbära
mera än som av nämnda medel belöper å tiden från årets början
till dagen för köpeskillingens utbetalande.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser uppgörelse
av ett mellanhavande mellan staten och vetenskapsakademien, vilket
härrör från en år 1849 träffad överenskommelse. Att statens inköp
från akademien av ifrågavarande tomter med hänsyn till desammas
nuvarande saluvärde varit för staten synnerligt fördelaktigt, finner
riksdagen lika med departementschefen påtagligt. Riksdagen, som ej
funnit anledning till erinran mot framställningen, får alltså anmäla,
att riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

dels medgivit, att för gottgörelse till vetenskapsakademien för
av akademien erlagda köpeskillingsmedel för tomterna nr 1, 2, 3
och 4 i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm må under år 1921
tagas i anspråk ett belopp av 60,000 kronor av den under statskontorets
förvaltning ställda fond å 161,480 kronor, som utgöres av
deponerade köpeskillingsmedel för fastigheten nr 7 i kvarteret Näckström
i Stockholm;

dels från och med år 1922 minskat det i riksstaten för vetenskapsakademien
uppförda ordinarie anslaget å 14,460 kronor med

8,000 kronor till 11,460 kronor;

dels ock bestämt, att vetenskapsakademien av ifrågavarande för
år 1921 anvisade räntemedel å 3,000 kronor icke äger uppbära mera
än som av nämnda medel belöper å tiden från årets början till dagen
för köpeskillingens utbetalande.

38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 40) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till bestridande av den under år 1922 på Sverige belöpande
andelen i kostnaderna för den internationella jordmätningen anvisat
på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 1,424 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har, punkten 41, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående anslag till utgivande av en
internationell katalog över naturvetenskaplig litteratur samt upprätthållande
av en för katalogarbetet anordnad regionalbyrå för Sverige,
beräkna för ändamålet på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 26,400 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,
den 11 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 209, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

ej mindre, såsom bidrag för Sveriges del, till bestridande av
kostnaderna för fortsatt utgivande, väsentligen i samma form som
hittills, av den internationella katalog över naturvetenskaplig litteratur,
vars publicerande ombesörjts av Royal Society i London, dels
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 15,300
kronor, att efter Eders Kungl. Maj :ts bestämmande utgöra tillskott till
en av Royal Society bildad grundfond för katalogen, dels ock bevilja
ett anslag av 43,950 kronor, att utgå såsom bidrag till katalogens

Akademier

m. m.

Akademier

m. m.

30 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

utgivande för åren 1915—1920, och därav på extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 8,568 kronor, att efter Eders Kungl.
Maj:ts beprövande utgå,

än även för upprätthållande av en för katalogarbetet anordnad
regionalbyrå för Sverige anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 2,500 kronor.

Till inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en
genom Royal Society i London utarbetad internationell fortlöpande
katalog över naturvetenskaplig litteratur har på extra stat för vart
och ett av åren 1902—1916 samt 1918—1920 utgått anslag å extra
stat till belopp av 2,000 kronor. Sedan meddelande ingått att katalogen
ej kunde fortsätta att utgivas i samma form som dittills,
äskades ej något anslag för ändamålet på 1921 års stat. Enligt
meddelande från Royal Society föreligger emellertid nu möjlighet
att fortsätta utgivandet av ifrågavarande katalog, under förutsättning
att de olika ländernas bidrag väsentligen ökas. Bidragen till
katalogen äro vidare avsedda att härefter utgå enligt andra grunder
än hittills.

Till regionalbyrån har alltsedan år 1902 anvisats medel å extra
stat; anslagsbeloppet. utgår för närvarande med 1,600 kronor.

Riksdagen, som till fullo uppskattar den stora betydelse ifrågavarande
katalog har för den naturvetenskapliga forskningen, anser
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om statsanslag till densamma.
Härvid har riksdagen emellertid velat framhålla, hurusom
katalogens värde för vetenskapen givetvis skulle i hög grad
förringas, om densamma icke komme att såsom hittills omfatta den
naturvetenskapliga litteraturen inom alla länder. Eders Kungl. Majrts
framställning om ökat anslag till regionalbyrån finner riksdagen
vara väl grundad.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels, såsom bidrag för Sveriges del, till bestridande av kostnaderna
för fortsatt utgivande, väsentligen i samma form som hittills,
av den internationella katalog över naturvetenskaplig litteratur, vars
publicerande ombesörjts av Royal Society i London, anvisat på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 15,300 kronor, att efter
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande utgöra tillskott till en av Royal
Society bildad grundfond för katalogen;

dels, såsom bidrag för Sveriges del, till samma ändamål beviljat

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 31

ett anslag av 43,950 kronor, att utgå såsom bidrag till katalogens
utgivande för åren 1915—1920, och därav på extra stat för 1922
anvisat ett reservationsanslag av 8,568 kronor, att efter Eders Kungl.
Maj:ts prövning utgå;

dels ock för upprätthållande av en för katalogarbetet anordnad
regionalbyrå för Sverige anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 2,500 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 60,500:

Yikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 1,200:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................. » 33,000:

Förslagsanslag kronor 94,700: —

dels ock — med uteslutande av de i riksstaten under rubriken:
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
anslagen, för år 1921 upptagna till ett belopp av tillhopa 106,600
kronor — för akademien uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag
å 94,700 kronor än även följande särskilda ordinarie reservationsanslag,
nämligen

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende
ställda samlingar ett belopp av 18,000 kronor,

för tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över
fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum
m. m. ett belopp av 24,000 kronor,

för rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning
m. m. ett belopp av 7,000 kronor,

för underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet ett belopp av 2,000 kronor,

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
in. m. ett belopp av 6,000 kronor samt

för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp av 1,000 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya staten för akademien är

Akademier

m. ed.

Akademier

m. m.

32 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att betrakta som en följd av den utav riksdagen beslutade nya löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk, och har riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.

I övrigt innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag ändrad anslagsbeteckning
å flertalet i nuvarande bestämda anslag ingående särskilda poster.
Så är förhållandet med samtliga ovan såsom reservationsanslag föreslagna
anslag med undantag av anslaget till Visby ruiners vård och
underhåll, vilket redan nu har karaktär av reservationsanslag. Den
ändrade naturen av ifrågavarande anslag finner sig riksdagen böra
bifalla.

Härförutom äro vissa höjningar föreslagna: i anslaget till tryckningskostnader
samt utgivande av planschverk över fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. från
nuvarande 18,000 kronor till 24,000 kronor samt i anslaget för underhåll
och fortsättning av inredningen i statens historiska museum
och myntkabinett från nuvarande 1,000 kronor till 2,000 kronor.
Mot de sålunda föreslagna höjningarna har riksdagen ej funnit anledning
till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien på följande sätt:

_ Avlönings Befattmngshavare.

grad.

1 riksantikvarie......................................... A 1

3 antikvarier (avdelningsföreståndare)..................... B 16

1 kontorsbiträde, kvinnligt.............................. C 2

2 förste expeditionsvakter............................... B 3

dels godkänt följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag. kronor 60,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....... » 1,200: —

Avlöningartillicke-ordinariebefattningshavarem.m.,

förslagsanslag, högst........................ » 33,000: —

Förslagsanslag kronor 94,700: —

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 33

dels ock — med uteslutande av de i riksstat^ under rubriken:
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie anslagen,
för ar 1921 upptagna till ett belopp av tillhopa 106,600 kronor
för akademien uppfört ej mindre ett ordinarie förslagsanslag å
94,700 kronor än även följande särskilda ordinarie reservationsanslag,
nämligen

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende
ställda samlingar ett belopp av 18,000 kronor,

för tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över
fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum
m. m. ett belopp av 24,000 kronor,

för rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning
m. m. ett belopp av 7,000 kronor,

för underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet ett belopp av 2,000 kronor,

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
m. mi. ett belopp av 6,000 kronor samt

för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp av 1,000 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att
till förstärkande av den å ordinarie stat för vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien under nästföregående punkt föreslagna anslagsposten
å 33,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å högst

16,000 kronor.

Till förstärkning av den å vitterhetsakademiens nuvarande stat
uppförda anslagsposten till amanuenser och extra biträden m. in.
har riksdagen för vartdera av åren 1920 och 1921 beviljat ett extra
anslag av 9,800 kronor. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
innebär dels en höjning med 1,000 kronor av arvodena till en var
av två med 2,600 kronor avlönade amanuenser, dels ock i anslutning
till grunderna för den av riksdagen beslutade löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk
en generell höjning av det sålunda till 11,800 kronor beräknade
anslaget med i runt tal 33 procent.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot förslaget, får anmäla,
att riksdagen till förstärkande av den å ordinäre stat för
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien under nästföregående
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 8 A. 5

Akademier

m. m.

Akademier

m. m.

34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

punkt föreslagna anslagsposten å 33,000 kronor till avlöningar till
icke-ordinare befattningshavare m. m. anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att
för beredande av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

18,000 kronor.

För beredande av ökade medel till bestridande av akademiens
utgifter för resekostnader för forminnesvården hava under de senaste
åren anvisats extra anslag, för år 1921 uppgående till 16,000 kronor.
På tilläggsstat för samma år har Eders Kungl. Maj:t nu för
enahanda ändamål äskat ytterligare 2,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen för år 1922 liksom ock det
på tilläggsstat för år 1921 föreslagna beloppet, vilka Ökade medelsbehov
påkallas av en höjning av dagtraktamentena i enlighet med
resereglementéts bestämmelser, anser sig riksdagen böra bifalla och
får alltså beträffande 1922 års stat anmäla, att riksdagen för beredande
av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården
anvisat på extra stat för år 19<22 ett reservationsanslag av

18,000 kronor.

43:o) Sedan 1920 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för
fullföljande av Vamb ems klosterkyrkas restaurering beviljat ett belopp
av 126,000 kronor samt därav anvisat på extra stat för år
1921 såsom reservationsanslag 60,000 kronor, har nu Eders Kungl.
Maj:t (punkt 45) föreslagit riksdagen att av förenämnda beviljade
belopp av 126,000 kronor anvisa på extra stat för år 1922 såsom
reservationsanslag återstående beloppet, 66,000 kronor.

Å tilläggsstat för ''år 1921 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för anställande av en dagkontrollant vid restaureringsarbetena
å Värnhems klosterkyrka anvisa på tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot det å tillläggsstat
för det angivna ändamålet ifrågasatta beloppet, anmäler i
annat sammanhang sitt beslut härom. Beträffande anslaget å riksstaten
får riksdagen nu anmäla, att riksdagen må av det såsom bi -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 35

drag till kostnaderna för fullföljande av Värnhems klosterkyrkas
restaurering beviljade beloppet av 126,000 kronor anvisat på extra stat
för år 1922 såsom reservationsanslag återstående beloppet, 66,000 kronor.

44:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att
till förstärkande av de i staten för akademien för de fria konsterna
uppförda anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,
till levande modeller, till samlingarnas. ökande och underhåll, till
städning, renhållning samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas
studieresor på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 24,900 kronor.

För vart och ett av åren 1920 och 1921 har till förstärkande
av ovannämnda anslagsposter av riksdagen på extra stat anvisats
ett belopp av 18,700 kronor. På grund av att detta anslag i vissa
punkter visat sig otillräckligt har Eders Kungl. Maj:t nu på tilläggsstat
för år 1921 äskat dels ett belopp av 6,200 kronor till täckande
av för år 1920 motsedd brist i anslagsposterna till levande modeller
och till städning, renhållning samt betjäningens beklädnad, dels ock
ett belopp av likaledes 6,200 kronor till förstärkande av sistnämnda
anslagsposter för år 1921.

Till levande modeller är å ordinarie stat beräknat ett belopp
av 6,600 kronor, varjämte av det för år 1920 anvisade extra förstärkningsanslaget
är för samma ändamål beräknat 900 kronor,
alltså sammanlagt 7,500 kronor. Då, enligt vad riksdagens vederbörande
utskott inhämtat, till levande modeller under år 1920 utbetalts
inalles 8,715 kronor, skulle alltså å denna anslagspost för år 1920
en brist uppstå å i runt tal 1,200 kronor.

Till städning, renhållning samt betjäningens beklädnad är å
ordinarie stat beräknat ett belopp av 2,500 kronor och av det extra
förstärkningsanslaget för år 1920 en summa av 3,500 kronor, alltså
tillhopa 6,000 kronor. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat
har å denna anslagspost för år 1920 utbetalts sammanlagt 9,502
kronor 17 öre, vadan en brist uppkommer av i runt tal 3,500 kronor.

Bristerna för år 1920 skulle alltså belöpa sig till 4,700 kronor,
vilket belopp riksdagen för ändamålet beviljat att utgå på 1921
års tilläggsstat. Vad angår förstärkningsanslaget för år 1921, anser
riksdagen detsamma med hänsyn till nedgående konjunkturer kunna
beräknas något lägre än vad för år 1920 erfordrats och har för än -

Akademier

m. m.

Akademier

m. m.

36 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

damålet beviljat ett belopp av 4,000 kronor att likaledes utgå på
tilläggsstat för år 1921. Beträffande år 1922 anser riksdagen av
samma skäl en nedsättning böra vidtagas i det av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet och anser sig böra bestämma detsamma till

22,000 kronor.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sina beslut om
anslagen å 1921 års tilläggsstat, har nu till förstärkande av de i
staten för akademien för de fria konsterna uppförda anslagsposterna
till belysning, undervisning smateriell m. m., till levande modeller,
till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor på
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,000
kronor.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 47) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid den
vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ konst anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att
till förstärkande av följande anslagsposter i musikaliska akademiens
stat anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,
högst:

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och
andra utgifter för undervisningen ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,800
kronor;

dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,
däribland instrumenters vård och underhåll., ett belopp av 12,000
kronor.

A tilläggsstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t till förstärkning
av samma anslagsposter föreslagit resp. 5,000, 3,500 och 12,000
kronor. Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av anslaget
till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen
ävensom av anslaget för biblioteket har riksdagen icke
annat att erinra än att förstärkningen för år 1921 av förstnämnda
anslag torde böra begränsas till 2,500 kronor. Den i gällande stat
för akademien uppförda anslagsposten till expenser m. fl. dylika ut -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gifter utgår för närvarande med 5,735 kronor. Den begärda för- Akademier
stärkningen av denna anslagspost för såväl år 1921 som år 1922
finner riksdagen, bland annat, med hänsyn till de sjunkande priserna
a bränsle, väl högt beräknad och anser, att första;rkn i n gssnmm an
bestämmes till 10,000 kronor för vart och ett* av nämnda år.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sina beslut om
anslagen å 1921 års tilläggsstat, har nu till förstärkande av följande
anslagsposter i musikaliska akademiens stat anvisat på extra stat
för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst:

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och
andra utgifter för undervisningen ett belopp av 5,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,800
kronor;

dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,
däribland instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 10,000
kronor.

• 47:o) I enlighet med Eders Kungl. Eders Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 49) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid
svenska akademiens Nobelbibliotek anvisat på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.*

Universiteten, den medicinska
undervisningen in, m.

48:o) I anledning av Eders Kungl. Majrts (punkt 50) därom fram- Universitet
ställda förslag och i anslutning till riksdagens beslut angående ny dnska^nderdefinitiv
lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och visningen
centrala ämbetsverk får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antal befattningshavare å ordinarie stat för universitetskanslersexpeditionen
på följande sätt:

Avlönings -

. Befattningshavare. grad.

1 kanslerssekreterare ................................. B 20

1 kanslibiträde, kvinnligt.............................. C 3

Universiteten,
den medicinska
under
visningen
m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels godkänt följande stat för nniversitetskanslersexpeditionen
att tillämpas från och. med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag, kronor 14,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................. » 7,300: —

Expenser, förslagsanslag, högst................ » 2,500: —

Förslagsanslag kronor 24,800: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av
de under rubriken Universitetskanslersexpeditionen uppförda ordinarie
anslagen, under omförmälda rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag
å 23,300 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på proposition angående inrättande av ett rasbiologiskt
institut för universitetet i Uppsala, beräkna dels en höjning av det
ordinarie bestämda anslaget till Uppsala universitet med 9,000 kronor,
dels ock på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 91,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,
den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 114, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

I. besluta inrättandet av ett under särskild av Eders Kungl.
Maj:t förordnad styrelse ställt rasbiologiskt institut med syftemål och
verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i åberopade statsrådsprotokollet angivits; samt

II. för ändamålet i riksstaten under Uppsala universitet såsom
en särskild anslagsgrupp under rubriken: institut för rasbiologi

ej mindre till avlöning åt en chef för nämnda institut uppföra
ett bestämt ordinarie anslag å 8,200 kronor, därav lön 5,700 kronor
och tjänstgöringspenningar 2,500 kronor;

än även till upprätthållande av institutets verksamhet under år
1922 samt dess utrustande anvisa på extra stat för sagda år följande
belopp, att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag, högst, å 82,550
kronor nämligen:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 39

till arvode åt en statistiker, tillika arkivarie och chefens ställföreträdare
.........................v.........kronor 6,000: —

därav 2,000 kronor skola anses motsvara
tj änstgöringspenningar;

till arvode åt en assistent (läkare).............. » 5,200: —

av. därav 1,800 kronor skola anses motsvara tj änstgöringspenningar
;

till arvode åt en genealog..................... » 3,600: —

därav 1,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar; till

arvode åt ett kvinnligt biträde............ > 1,750: —

därav 500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar
;

till arvoden åt extra arbetskrafter.............. » 15,500: —

till driftkostnader för institutet................ » 26,500: —

till kostnader för institutets första utrustning .... » 24,000: —

sistnämnda båda anslagsposter att enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande användas i huvudsakhg överensstämmelse med vad
i åberopade statsrådsprotokollet av departementschefen föreslagits.

Alltsedan år 1917 har av riksdagen anvisats extra anslag såsom
understöd åt docenten vid universitetet i Uppsala Herman Lundborg
för utförande av rasbiologiska undersökningar. För år 1921 utgör
anslaget 9,500 kronor, därav 1,500 kronor till avlönande av biträden
åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. m. För år 1922 både
universitetet bland sina övriga riksdagspetita upptagit beredande av
ett anslag av 15,000 kronor till fullföljande av omförmälda undersökningar.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser
emellertid att giva de rasbiologiska undersökningarna en bättre ekonomisk
grundval och en fastare ställning än universitetets nämnda
framställning innebar.

Uppslaget härtill har givits genom en av 1920 års riksdag i
dess skrivelse nr 8 A, punkt 297, i enlighet med statsutskottets förslag
och på grund av särskilda motioner framställd anhållan att
Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning angående upprättandet
av ett svenskt rasbiologiskt institut samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I sagda skrivelse
framhöll riksdagen, hurusom det ville synes, som om ifråga -

Universi te ten,

den medi cinska

under visningen m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen in.

varande spörsmål vore av synnerlig vikt från såväl vetenskaplig som
social synpunkt.

Efter verkställd utredning liar nu Eders Kungl. Maj:t framlagt
förslag till upprättande av ett svenskt rasbiologiskt institut. Enligt
den verkställda utredningen har det nämligen befunnits icke vara tillfyllest,
att tillfälligt, mer eller mindre tillräckligt statsunderstöd lämnas
åt enskilda vetenskapsmän; det erfordrades i stället ett fast organiserat
forskningsarbete under samverkan av väl kvalificerade arbetskrafter.
Ändamålet skulle bäst ernås genom upprättande av ett rasbiologiskt
forskningsinstitut. Departementschefen har vidare framhållit
vikten av att ett institut ej uppstode, grundat på en enda mans vetenskapliga
kompetens och verksamhet för att, när han trädde tillbaka,
upphöra av brist på andra krafter, i stånd att uppbära detsamma;
genom ett fast organiserat institut skulle utbildas personer, skickade
att i framtiden fullfölja det forskningsarbete, som igångsattes.

Ändamålet med institutet skulle vara att efter förmåga deltaga
i det för närvarande livligt pågående forskningsarbetet på den mänskliga
ärftlighetslärans område, därvid verksamheten vid institutet
skulle särskilt inriktas på ett planmässigt utforskande av det svenska
folkets biologiska egenskaper. Tills vidare skulle vid institutet upprättas
endast en medicinsk-genealogisk avdelning.

Beträffande frågan om institutets förläggning hava delade meningar
gjort sig gällande, i det att såväl Stockholm, som de båda
universitetsstäderna, Uppsala och Lund, tävlat om företrädet härvid.
Vid valet mellan dessa orter har departementschefen förordat Uppsala
dels på grund därav, att denna stads i förhållande till Lund
mera centrala läge borde ge densamma ett företräde med avseende
å institutets verksamhet i bygderna samt att fullständigheten av
kyrkoböckerna för äldre tider vore större i mellersta Sverige än i
övriga delar av landet, dels ock emedan i viss mån en rasbiologisk
institution under Lundborgs ledning redan funnes i Uppsala.

Institutet skulle, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, icke organiseras
som en universitetsinstitution, utan göras till en fristående
statsinstitution under en av Eders Kungl. Maj:t tillsatt styrelse av 5
eller högst 7 personer, i vilken plats borde beredas åt representanter
för medicinska vetenskaper, för statistik och biologi, varjämte chefen
för det blivande institutet borde hava säte och stämma i densamma.
Chefens avlöning, som föreslagits till belopp, motsvarande vad över -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 41

direktör av lägre grad i lön och tjänstgöringspenningar åtnjuter, skulle
utgå å ordinarie stat, och skulle därtill komma tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg enligt enahanda regler, som kunna komma att
gälla för andra med honom jämförliga befattningshavare i statens
tjänst. Institutets chef skulle äga medicinsk utbildning samt hava
professors titel och kompetens. Övriga utgifter för institutet skulle
uppföras på extra stat. Förutom chefen skulle enligt Eders Kung!
Maj:ts förslag finnas en vetenskapligt utbildad statistiker, varförutom
chefen borde kunna påräkna hjälp av en vid institutet fast anställd
läkare. Vidare behövdes för forskning i kyrkböcker och arkiv en med
dylikt arbete förtrogen genealog. Slutligen erfordrades medel till extra
arbetskrafter, lokalhyra, materiel och uppvärmning m. m. ävensom
såsom engångskostnad medel till institutets första utrustning.

Vad angår institutets plats inom statsförvaltningen, har departementschefen
uttalat, att, så länge institutet vore förlagt till Uppsala,
en förbindelse mellan institutet och universitetet borde upprätthållas.
Institutet syntes departementschefen dock icke böra inrangeras inom
ramen för den egentliga staten för universitetet, utan borde man
under Uppsala universitet i riksstaten såsom en särskild anslagsgrupp
under rubriken: institut för rasbiologi uppföra dels ett särskilt ordinarie
förslagsanslag, högst, för chefen-professorns avlöning, dels
ock de för institutet erforderliga extra anslagen.

Riksdagen delar till fullo departementschefens uppfattning angående
betydelsen av de forskningsarbeten, som det rasbiologiska
institutet är avsett att främja. I betraktande härav och med
hänsyn till den uppfattning, åt vilken riksdagen förra året gav
uttryck, då riksdagen begärde utredning i ämnet, anser sig riksdagen
böra uttala sin principiella anslutning till Eders Kung! Maj:ts
förslag. Ett ytterligare skäl härför förefinnes enligt riksdagens mening
i den omständigheten, att till föreståndare för institutet för närvarande
kan förvärvas eu förtjänt forskare, som länge arbetat inom
området, och vilkens verksamhet synes riksdagen böra bevaras åt fullföljandet
av det arbete, han så framgångsrikt begynt. Om riksdagen
sålunda ansett sig böra i princip lä fall a Eders Kung! Maj:ts
förslag, har riksdagen dock på grund av de statslinansiella förhållandena
icke funnit sig kunna i allo biträda detsamma. Riksdagen
håller jämväl före, att ett institut av ifrågasatt art bör så småningom
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 6

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

42 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

få organisatoriskt utveckla sig, i den mån en dylik utveckling motiveras
av de vunna vetenskapliga resultaten.

Vad beträffar den ifrågasatta organisationen och de i samband
därmed stående kostnaderna har riksdagen emellertid vidkommande
institutföreståndarens avlöning och ställning beslutat, att denne erhåller
professors titel och avlöning lika med övriga universitetsprofessorer,
d. v. s. 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600
kronor, ävensom att sagda avlöning uppföres å ordinarie stat. Beträffande
frågan huruvida ålderstillägg bör utgå till Lundborg, därest
han förordnas till institutets chef, kan en dylik anordning måhända
synas skälig, men torde detta spörsmål böra ankomma på Eders
Kungl. Maj:ts prövning. Chefen-professorn bör vid sin sida hava en
av Eders Kungl. Maj:t utsedd styrelse, i vilken han är självskriven
medlem och som bör vara sammansatt av på ärftlighetsforskningens
område sakkunniga personer, representerande såväl de naturvetenskapliga
som de medicinska ämnesgrupperna, varjämte en representant för
statistiken torde vara önskvärd. Styrelsen synes riksdagen böra direkt
sortera under kanslern för rikets universitet.

I fråga om övriga kostnader för institutet har det synts riksdagen
lämpligast, att till bestridande härav på extra stat beviljas ett
belopp i ett för allt, över vilket styrelsen må förfoga i enlighet med
av Eders Kungl. Maj:t godkänd plan. Det synes riksdagen riktigare,
särskilt efter den nedsättning av anslaget, som riksdagen vidtagit,
att användningen av detsamma bestämmes på nu nämnt sätt i stället
för att i detalj angivas av riksdagen. Riksdagen har bestämt det
belopp, som sålunda skall ställas till disposition av det rasbiologiska
institutets styrelse för år 1922, till 60,000 kronor. Ett mindre
belopp torde icke böra ifrågakomma med hänsyn till att därmed
skola bestridas alla utgifter för biträden, för resor, för inköp av
möbler, böcker, kartor m. m. ävensom för lokalens städning och
uppvärmning samt för hyra, i den mån den nu disponerade lokalen
ej är tillräcklig. Då sagda belopp enligt riksdagens mening i sig
jämväl bör inbegripa sådana ändamål, som äro avsedda att tillgodoses
förmedelst det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta engångsanslaget,
har riksdagen icke funnit sig böra bevilja ett sådant anslag.

Riksdagen förbiser härvid ingalunda, att med den reduktion av
det utav Eders Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget, som
riksdagen sålunda vidtagit, institutets arbetsresultat givetvis icke

% t

Riksdagens skrivelse Nr SA. 43

kunna förväntas bliva desamma som vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag oförändrat. Under nuvarande statsfinansiella läge bär riksdagen
emellertid ansett denna omständighet vara av mindre betydelse
än att det avväges, huru stort belopp, som det ekonomiska läget vid
varje särskild tidpunkt synes medgiva att för ändamålet disponera.

Beträffande sättet för täckande av det sålunda av riksdagen beviljade
driftkostnadsanslaget har riksdagen med hänsyn till beskaffenheten
av det ifrågavarande forskningsarbetet och då dessutom,
såsom ovan antytts, den finansiella situationen manar till att i möjligaste
mån bereda lättnad för statsregleringen, funnit., att rusdrycksmedelsfonden
lämpligen bör kunna tagas i anspråk för ändamålet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

I. beslutat inrättandet av ett under särskild av Eders Kungl.
Maj:t förordnad styrelse ställt rasbiologiskt institut med syftemål och
verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11
februari 1921 angivits och vad riksdagen här ovan anfört;

II. beslutat, att chefen för nämnda institut skall i avlöningshänseende
vara likställd med universitetsprofessor;

III. för ändamålet i riksstaten under Uppsala universitet såsom
en särskild anslagsgrupp under rubriken: institut för rasbiologi

dels till avlöning åt en chef för nämnda institut uppfört ett bestämt
ordinarie anslag å 7,500 kronor,

dels ock till upprätthållande av institutets verksamhet under år
1922 anvisat på extra stat för sagda år ett reservationsanslag av
60,000 kronor att utgå ur statsverkets fond av rusdrvcksmedel och
disponeras enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att
för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. in. vid universitet i Uppsala anvisa
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 47,410 kronor,
att med iakttagande av de för vissa fall i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivna grunder med särskilda
belopp av Eders Kungl. Maj: t användas för av departementschefen
i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål; skolande de
belopp, som ur omförmälda förslagsanslag, högst, anordnas till anställande
av lektorer i tyska, franska och engelska språken samt till

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. in.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

44 Riksdagens skrivelse Nr 8 ''A.

arvode åt en assistent vid fysiska institutionen, anses utgå ur vederbörande
av 1919 och 1918 års riksdagar för dessa ändamål beviljade
anslag.

För såväl Uppsala som Lunds universitet samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet finnas å extra stat för år 1921 under särskilda
punkter uppförda en stor mängd anslag, av vilka somliga
utgått sedan en lång följd av år, andra tillkommit under något av
de senaste åren. Departementschefen har nu ansett ömkligt och möjligt
att i de fall, då han funnit samma belopp som hittills höra ställas
till vederbörandes förfogande för år 1922, sammanföra anslagen i
vissa grupper. Därigenom skulle enligt departementschefens mening
vinnas en minskning av antalet anslagspunkter för ovannämnda
undervisningsanstalter och en bättre översikt över anslagen, varjämte
departementschefen väntade, att ändringen skulle medföra lättnad
vid ärendenas behandling såväl hos Eders Kungl. Maj:t som hos
riksdagen.

Eiksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
rn. rn. vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 47,410 kronor, att med iakttagande
av de för vissa fall i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1921 angivna grunder med särskilda belopp av Eders
Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i samma statsrådsprotokoll
omförmälda ändamål; skolande de belopp, som ur omförmälda
förslagsanslag, högst, anordnas till anställande av lektorer i
tyska, franska och engelska språken samt till arvode åt en assistent
vid fysiska institutionen, anses utgå ur vederbörande av 1919 och
1918 års riksdagar för dessa ändamål beviljade anslag.

51:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 53) och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
materiell för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 37,520 kronor,
att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 omförmälda
ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 45

52:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 147, anmält, har
riksdagen

dels förordnat, att Danmarks, Uppsala-Näs, Hagby-Ramsta och
Börje pastorat inom Uppsala stift skola, Danmarks pastorat från och
med den 1 maj 1922 och de övriga från och med den 1 maj 1921,
befrias från att vara prebenden vid lärostolar inom teologiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala, i följd varav innehavarna av
vederbörande lärostolar från och med nämnda tidpunkter upphöra
att åtnjuta inkomsten från sagda pastorat;

dels föreskrivit, att ur universitetets utgiftsstat skall från och
med år 1922 uteslutas allt vad där förekommer rörande inkomst
från nyssberörda fyra pastorat för vissa befattningshavare inom teologiska
fakulteten, vederbörande prebendaries rätt likväl oförkränkt
att under tiden den 1 januari— den 30 april 1922 åtnjuta vad som
motsvarar på denna tid belöpande prebendeinkomst av Danmarks
pastorat;

dels bestämt, att till vederbörande befattningshavare skall av
allmänna medel utgå ersättning för de inkomstbelopp, som genom
prebendenas indragning frångå dem, med respektive 1,075 kronor
beträffande Danmarks pastorat, 95 kronor beträffande Uppsala-Näs
pastorat, 460 kronor så vitt angår Hagby-Ramsta pastorat och 960
kronor beträffande Börje pastorat, allt för år räknat;

dels och för ändamålet ökat det ordinarie bestämda anslaget
till universitetet i Uppsala med ett belopp av 2,590 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att dels
höja det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B)
Till materiell m. m. under rubriken: Medicinska poliklinikerna uppförda
anslaget från dess nuvarande belopp, 1,000 kronor, till 2,500
kronor, dels och för ändamålet höja det ordinarie bestämda anslaget
till universitetet i Uppsala med ett belopp av 1,500 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen är betingad av de under de
senare åren starkt ökade driftkostnaderna vid poliklinikerna.

Enligt vad departementschefen upplyst, hava såväl Uppsala läns
landsting som Uppsala stad på gjorda framställningar ökat sina anslag
till nämnda institutioner till belopp, som av medicinska fakulteten
i dess skrivelse i ämnet förutsättas.

Då riksdagen varit tveksam om lämpligheten av att definitivt

Universite ten,

denmedi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

46 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fastslå en höjning av den nu för ändamålet å ordinarie stat uppförda
anslagsposten, har riksdagen, som ej har något att erinra mot
det äskade beloppet i och för sig, likväl ansett att detsamma bör
utgå å extra stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkning av
det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till
materiell m. in. under rubriken: Medicinska poliklinikerna uppförda
anslaget å 1,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till
materiell m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 7,000
kronor.

För imievarande år utgår för ändamålet ett extra anslag av
5,000 kronor. Riksdagen, som ej har något att erinra mot den föreslagna
anslagsökningen, får anmäla, att riksdagen till materiell m. m.
för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till
utrustning av fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala
med. ett uppvärmbart rum i dess djurstall samt med inventarier och
instrument anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 3,372 kronor.

Riksdagen, som finner Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
väl grundad, får anmäla, att riksdagen till utrustning av
fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala med ett uppvärmbart
rum i dess djurstall samt med inventarier och instrument
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 3,372
kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen, att
för anställande under sex år vid universitetet i Uppsala av en lektor i
danska språket och litteraturen med den undervisningsskyldighet,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja ett anslag av 33,000
kronor, att användas till årligt arvode av 5,500 kronor åt bemälde lektor
ävensom av detta anslag anvisa på extra stat för år 1922 såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 47

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning torde vara att betrakta
som ett led i den strävan, som under senare tid framträtt att
åstadkomma ökad samförståelse de nordiska folken emedan. Det
gäller här i främsta rummet ett tillgodoseende av ett sedan länge
vitsordat behov av undervisning i norska och danska språken vid våra
universitet. På sätt av statsrådsprotokollet inhämtas, finnes i Danmark
vid Köpenhamnsuniversitetet sedan åtskilliga år tillbaka anstånd
en svenskfödd lektor i svenska språket. Vid Kristiania universitet
har under en följd av år en svensk f. d. universitetslärare
pa särskild kallelse givit en kurs 1 nysvenska, och inom det akademiska
kollegiet i Kristiania har väckts tanke på inrättande av fasta
lararplatser 1 svenska och danska språken. Vid Uppsala universitet
däremot har man endast kunnat tillgodose de studerandes allra mest
trängande behov av praktisk undervisning i norska och danska språken
genom inkallande av universitetsmän från Kristiania och Köpenhamn,
vilka givit kortare kurser i nämnda språk.

Från norsk och dansk sida hava sålunda åtgärder vidtagits för
meddelande av universitetsundervisning i svenska språket. Riksdagen
anser göda skal förefinnas, att även från svensk sida något åtgöres
for astadkommande av en förbättrad undervisning i grannländernas
språk. Det föreliggande förslaget avser närmast inrättande av ett
lektorat 1 danska i Uppsala, och har departementschefen tänkt sig
att 1 smom tid ett lektorat i norska vid Lunds universitet skulle
tillkomma. . Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anställande
under sex ar vid universitetet i Uppsala av en lektor i danska språket
och litteraturen med den undervisningsskyldighet, som av Eders
.Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat ett anslag av 33,000 kronor att
anvandas till ärligt arvode av 5,500 kronor åt bemälde lektor ävensom
av detta anslag anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 5,500 kronor.

.... 1Eders Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att

till statistiska seminariet vid universitetet i Uppsala anvisa på extra
stat för ar 1922 ett reservationsanslag av 3,500 kronor, därav 2,500
kronor till materiell m. m.

.... E?r innevarande år utgår till seminariet ett anslag å extra stat
till belopp av 2,400 kronor. Riksdagen har ej funnit anledning till
erinran mot den föreslagna förhöjningen och får alltså anmäla, att

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

48 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

riksdagen till statistiska seminariet vid universitetet i Uppsala anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 3,500 kronor,
därav 2,500 kronor till materiell m. m.

58:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 61) föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till uppehållande av verksamheten å pedagogiska seminariet
vid universitetet i Uppsala och den därmed förbundna övningsskolan
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 15,100 kronor.

För innevarande år utgår ett extra anslag till pedagogiska seminariet
med ett belopp av 8,000 kronor. Den föreslagna anslagsökningen
är betingad av övningsskolans utvidgning från tre- till
fyraklassig samt en ökning av timarvodet till lärarna vid skolan.
Härtill kommer att utgifterna till belysning och städning m. m.,
som år 1920 bestritts av universitetets reservfond, från och med år
1922 äro avsedda att utgå av statsmedel.

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av
verksamheten å pedagogiska seminariet vid universitetet i Uppsala
och den därmed förbundna övningsskolan anvisat på extra stat för
år 1922 ett reservationsanslag av 15,100 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen
att till uppvärmning av det s. k. Gfustavianum anvisa på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 11,500 kronor.

För enahanda ändamål har riksdagen på extra stat för år 1921
anvisat ett belopp av 17,500 kronor.

Med hänsyn til 1 de numera i nedåtgående stadda priserna å
bränsle anser riksdagen en begränsning av det ifrågasatta beloppet
böra vidtagas och har bestämt detsamma till 9,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till uppvärmning av
det s. k. Gustavianum anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 9,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t här (punkt 63) föreslagit riksdagen att
till arvode åt en assistent vid universitetets i Uppsala astronomiska
observatorium anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 2,500 kronor.

Riksdagen, som finner behovet av den föreslagna assistentbefattningen
vara styrkt, anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till arvode åt en assistent
vid universitetets i Uppsala astronomiska observatorium anvisat på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att
till bestridande av driftkostnader vid den universitetet i Uppsala tillhöriga
Klubbans biologiska station anvisa på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 4,600 kronor.

För ändamålet har riksdagen på extra stat för vart och ett av
åren 1917—1921 beviljat ett anslag av 2,200 kronor, av vilket belopp
500 kronor beräknats till arvode åt institutionens föreståndare,
avsett att betacka hyres- och resekostnader, varjämte riksdagen på
tilläggsstat för vart och ett av åren 1919 och 1920 anvisat 1,400
kronor för sagda ändamål, varav 100 kronor beräknats utgöra förhöjning
av ovannämnda arvode.

Till det belopp av 3,600 kronor, vartill de senaste årens anslag
till Klubbans biologiska station uppgått, bör enligt departementschefens
beräkning läggas dels 600 kronor för höjda löner och arvoden,
dels 400 kronor för materiellanskaffning.

Riksdagen, som finner behovet av den äskade anslagsförhöjningen
adagalagt, far anmäla, att riksdagen till bestridande av driftkostnader
vid den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska
station anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av
4,600 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att
höja det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., under rubriken Biblioteket uppförda
anslaget till arvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrivning,
eftermiddagstjänst m. m. från dess nuvarande belopp, 28,200 kronor,
med 1,500 kronor till 29,700 kronor samt förty öka det ordinarie
bestämda anslaget till Uppsala universitet med sagda belopp, 1,500
kronor.

Till 1920 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t höjning av omförmälda
anslag till arvoden, flitpengar etc. från dess .dåvarande belopp,
19,300 kronpr, till 29,700 kronor, vilken framställning innebar,
bland annat, en förhöjning av ersättningen åt vaktmästare för eftermiddagstjänst
från 1,500 kronor till 3,000 kronor. Ersättningen för
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 7

Universite ten,

den medi

önska under

visningen

m. m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

50 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vaktmästarnas tjänstgöring under varje afton skulle ökas från 2
kronor BO öre till 5 kronor. Härjämte föreslog Eders Kung! Maj;t 1920
års riksdag höjning av motsvarande anslag för Lunds universitet
från dess dåvarande belopp, 11,400 kronor, till 21,100 kronor, vilken
ökning jämväl innefattade en motsvarande förhöjning av vaktmästarnas
ersättning i likhet med vad för Uppsala universitet ifrågasattes.

Eders Kung! Maj:ts ovannämnda framställningar tillstyrktes av
statsutskottet. Första kammaren biföll utskottets förslag, varemot
andra kammaren med bifall till under debatten i kammaren framställda
yrkanden beträffande båda anslagen gick under Eders Kungl. Maj:ts
anslagsäskande med 1,500 kronor. Vid den gemensamma voteringen
segrade andra kammarens mening. Riksdagen höjde alltså det i
utgiftsstaten för universitetet i Uppsala uppförda anslaget till 28,200
kronor och motsvarande anslag å staten för universitetet i Lund
till 19,600 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu såväl i förevarande punkt som nedan
under punkten 80 föreslagit höjning av respektive för de båda universiteten
uppförda anslagen till arvoden, flitpenningar etc. med
1,500 kronor, d. v. s. med samma belopp, varmed det av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna beloppet av 1920 års riksdag nedsattes. Härjämte
hava å tilläggsstat för år 1921 föreslagits för båda universiteten
förstärkningsbelopp av 1,500 kronor till möjliggörande av den högre
ersättningen åt vaktmästare redan från och med år 1921.

Departementschefen har till stöd för förslaget aberopat ett av
1920 års riksdag fattat beslut i fråga om motsvarande anslag å
kungl. bibliotekets stat. Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts härom framlagda
förslag höjdes sistnämnda anslag av 1920 års riksdag från dess
dåvarande belopp, 31,600 kronor, till 84,000 kronor. Nämnda anslagsansökning
var avsedd att i sin helhet användas till att bereda
vaktmästare samt extra ordinarie tjänstemän en fördubbling av ersättningen
för eftermiddagstjänst, vad vaktmästarna angick en förhöjning
av ersättningen från 2 kronor 50 öre till 5 kronor, såsom
av Eders Kungl. Maj:ts föreslagits i fråga om vaktmästarna vid universitetsbiblioteken.

Huru efter den för kungl. biblioteket numera beslutade definitiva
löneregleringen kan bliva ordnat i avseende å särskild ersättning
för vaktmästarnas eftermiddagstjänstgöring om sådan ersättning
fortfarande skall utgå eller icke — är riksdagen nu icke i

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51

tillfälle att bedöma. I allt fall synes riksdagen billigheten kräva,
att vaktmästarna vid universitetsbiblioteken ej varda försatta i en i
förhållande till kungl. bibliotekens vaktmästare alltför ogynnsam
ställning, men finner riksdagen, med hänsyn bland annat till den
förestående regleringen av universitetsstaterna, det vara tillfyllest,
att ersättningen för tjänstgöring under varje afton ökas från 2 kronor
50 öre till 4 kronor i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
5 kronor. Härigenom skulle anslagsökningen för vartdera
universitetet belöpa sig till 900 kronor.

Beträffande de åtilläggsstat föreslagna förstärkningsbeloppen anser
sig riksdagen med hänsyn till den åberopade konsekvensen beträffande
kungl. biblioteket böra bevilja desamma, dock med begränsning
av anslaget till 900 kronor, i likhet med vad bestämts för år 1922.

Riksdagen, som i det följande anmäler sitt beslut angående motsvarande
anslagshöjning för Lunds universitet och i annat sammanhang
sina beslut om anslagen å 1921 års tilläggsstat, får nu anmäla,
att riksdagen höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte
vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., under rubriken
Biblioteket uppförda anslaget till arvoden, flitpenningar åt extra
biträden, renskrivning, eftermiddags tjänst m. m. från dess nuvarande
belopp, 28,200 kronor, med 900 kronor till 29,100 kronor samt förty
ökat det ordinarie bestämda anslaget till Uppsala universitet med
sagda belopp, 900 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att
till inköp av böcker för universitetsbiblioteket i Uppsala anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

För ändamålet har alltsedan år 1908 årligen utgått extra anslag
till ett belopp av 10,000 kronor. En ökning av anslaget, på
sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, finner riksdagen väl motiverad.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till inköp av böcker för
universitetsbiblioteket i Uppsala anvisat på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen medgiva,
att av det med ritmästarbefattningen vid universitetet i Uppsala
förenade arvode å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för år
räknat må fortfarande till 1923 års slut utgå till arvode åt en ama -

Universite ten,

den medi

duska under

visningen

m. m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

52 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nuens vid universitetets konstmuseum, samt att återstoden av ritmästararvodet,
eller 500 kronor för år, må under samma tid användas
till arvode åt en lärare, som i enlighet med av det större
akademiska konsistoriet givna bestämmelser skall meddela undervisning
i utförande av ritningar för vetenskapligt ändamål.

Den nu föreslagna anordningen beträffande användningen av
det i utgiftsstaten för Uppsala universitet upptagna arvodet till en
ritmästare har av riksdagen medgivits för åren 1911—1920. De skäl,
varpå de vid föregående tillfällen av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningarna
i omförmälda avseende grundat sig, torde alltjämt förefinnas,
och riksdagen har intet att erinra mot att ifrågavarande
provisoriska anordning fortfarande uppehälles. Riksdagen har alltså
medgivit, att av det med ritmästarbefattningen vid universitetet i
Uppsala förenade arvode å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för
år räknat må fortfarande till 1923 års slut utgå till arvode åt en
amanuens vid universitetets konstmuseum samt att återstoden av
ritmästararvodet, eller 500 kronor för år, må under samma tid användas
till arvode åt en lärare, som i enlighet med av det större
akademiska konsistoriet givna bestämmelser skall meddela undervisning
i utförande av ritningar för vetenskapligt ändamål.

I anledning av riksdagens under punkterna 52 och 61 anmälda
beslut har det ordinarie bestämda anslaget till Uppsala universitet,
nu* 1,050,857 kronor, ökats med 3,490 kronor till 1,054,347 kronor.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 68) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 50
här ovan anfört i fråga om motsvarande anslag till Uppsala universitet,
får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 70,350 kronor, att med iakttagande
av de för vissa fall i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1921 angivna grunder med särskilda belopp
av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i samma
statsrådsprotokoll omförmälda ändamål, skolande de belopp, som ur
berörda förslagsanslag, högst, anordnas till anställande av lektorer i
tyska, franska och engelska språken anses utgå ur det av 1919 års
riksdag för detta ändamål beviljade anslag.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 53

66:0) I enlighet med Eders- Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 69) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 50
här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till materiell
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 24,725 kronor, att
av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 omförmälda
ändamål.

67:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 147, anmält, har
riksdagen

dels förordnat, att Västra Kärrstorps och Giostorps samt Stångby
och Vallkärra församlingars pastorat inom Lunds stift skola från
och med den 1 maj 1921 befrias från att vara prebenden vid lärostolar
inom teologiska fakulteten vid universitetet i Lund, i följd
varav innehavarna av vederbörande lärostolar från och med nämnda
tidpunkt upphöra att åtnjuta inkomster från sagda pastorat;

dels föreskrivit, att ur universitetets utgiftsstat skall från och
med ar 1922 uteslutas allt vad där förekommer rörande inkomst
från nyssberörda två pastorat för vissa befattningshavare inom teologiska
fakulteten;

dels bestämt, att nuvarande innehavare av sagda två prebenden
skola tillsvidare så länge de kvarstå vid sina lärostolar för mistning
av inkomsten från prebendena åtnjuta ersättning med följande belopp
för ar räknat, nämligen beträffande Västra Kärrstorps pastorat med
7,553 kronor och beträffande Stångby pastorat med 7,532 kronor;

dels till ersättning i berörda avseende såsom förslagsanslag, högst,
anvisat på extra stat för år 1922 ett belopp av 15,085 kronor;

dels till beredande av ytterligare lönefyllnad åt den teologie
professor vid universitetet i Lund, vilken såsom prebende innehar
Husie pastorat, anvisat såsom förslagsanslag, högst, för år 1922 på
extra stat för samma år 1,649 kronor;

dels till beredande av ytterligare lönefyllnad åt den teologie
professor vid universitetet i Lund, vilken såsom prebende innehar
btora Uppåkra och Flackarps pastorat, anvisat såsom förslagsanslag,
ögst, för ar 1922 pa extra stat för samma år 3,065 kronor;

dels och med ändring av nu gällande föreskrift, bestämt, att
det alderstillägg, vartill sistnämnda professor må vara berättigad.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi

cinska under visningen m.

54 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skall från och med den 1 maj 1921 utgå efter 600 kronor för år
räknat.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att
höja det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen A)
Avlöningar m. m., Teologiska fakulteten, uppförda anslaget för anställande
av en biträdande lärare å fakultetens praktiskt-teologiska
avdelning från dess nuvarande belopp, 3,000 kronor, med 500 kronor
till 3,500 kronor samt förty öka det ordinarie bestämda anslaget
till Lunds universitet med sagda belopp, 500 kronor.

Riksdagen, som av de utav Eders Kungl. Maj:t till stod för
förslaget åberopade skälen icke blivit övertygad om nödvändigheten
av den ifrågasatta anslagsökningen, far anmäla, att Eders Kung .
Maj:ts ifrågavarande framställning icke vunnit riksdagens bifall.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att
dels i staten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m.,
c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. under rubriken kirurgiska kliniken uppföra, förutom
de två under nämnda rubrik redan upptagna amanuenserna, ytterligare
en amanuens med ett arvode av 2,000 kronor, dels och för
detta ändamål höja det ordinarie bestämda anslaget till universitetet

i Lund med berörda belopp, 2,000 kronor.

Riksdagen, som finner det vara genom den förebragta motiveringen
ådagalagt, att det ökade arbetet å ifrågavarande kliniker och
polikliniker kräver uppförande å ordinarie stat av ytterligare en för
dessa institutioner avsedd amanuensbefattning, får anmäla, att

riksdagen n , v.

dels i staten för universitetet i Lund, avdelningen Aj Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m. under rubriken kirurgiska kliniken
uppfört, förutom de två under nämnda rubrik redan upptagna
amanuenserna, ytterligare en amanuens med ett arvode av 2,000 kronor,

dels och för detta ändamål höjt det ordinarie bestämda anslaget
till universitetet i Lund med berörda belopp, 2,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att
till utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar
och kostnadsförslag, av påbyggnads- och förändringsarbeten vid pate -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 55

logisk-anatomiska institutionens i Lund byggnad ävensom till inredning
och möbler därstädes anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 206,300 kronor.

Riksdagen anser det vara genom vad i ärendet anförts ådagalagt,
att den ifrågasatta utvidgningen av institutionens lokalutrymmen
är nödvändig, för att institutionen skall kunna fylla sitt ändamål,
och har alltså ej något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
i och- för sig. Kostnadsberäkningen åter anser riksdagen kunna undergå
vissa modifikationer med hänsyn till inträffade och väntade
prisfall å arbets- och varumarknaden. Kostnaden för själva byggnadsarbetena
har av byggnadsstyrelsen på grundvalen av i oktober
1920 rådande priser beräknats till i runt tal 178,000 kronor, vartill
skulle komma kostnaden för anordnande av elektriskt manövrerade
jalusier, 5,300 kronor, samt för inköp av inventarier 23,000 kronor.
Riksdagen anser, att den beräknade kostnaden med fog kan nedsättas
till 150,000 kronor för själva byggnadsarbetena och till 20,000 kronor
för till övriga för institutionens utvidgning erforderliga utgifter.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utförande, i
huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag,
av påbyggnads- och förändringsarbeten vid patologisk-anatomiska
institutionens i Lund byggnad ävensom till inredning och
möbler därstädes anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 170,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att
dels för beredande av höjning till 3,750 kronor av det i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell
m. m., under rubriken patologisk-anatomiska institutionen, upptagna
anslagsbeloppet å 3,500 kronor, öka det ordinarie bestämda anslaget
till nämnda universitet med 250 kronor,

dels och föreskriva, att i sagda utgiftsstat, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m. skall under rubriken patologisk-anatomiska
institutionen införas följande:

1 å bakteriologiska avdelningen anställd uppasserska, som åtnjuter
fri bostad, avlönas med 250 kronor, vilka utgå ur materiellanslaget.

Riksdagen, som finner övertygande skäl vara anförda för den

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

föreslagna personaltillökningen för vaktmästargöromål ens bestridande
vid ifrågavarande institution, får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av höjning till 3,750 kronor av det i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. m.,
under rubriken patologisk-anatomiska institutionen, upptagna anslagsbeloppet
å 3,500 kronor, ökat det ordinarie bestämda anslaget
till nämnda universitet med 250 kronor,

dels ock föreskrivit, att i sagda utgiftsstat, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., skall under rubriken patologiskanatomiska
institutionen införas följande:

1 å bakteriologiska avdelningen anställd uppasserska, som åtnjuter
fri bostad, avlönas med 250 kronor, vilka utgå ur materiellanslaget.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att
dels i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., under titeln Historiska museet samt
mynt- och- medaljkabinettet uppföra en amanuens med ett arvode
av 80Ö kronor;

dels, vid bifall härtill, höja det ordinarie bestämda anslaget till
universitetet i Lund med nämnda belopp, 800 kronor;

dels ock till höjning av materiellanslaget för historiska museet
vid universitet i Lund anvisa på extra stat för ar 1922 ett reservationsanslag
av 9,000 kronor.

Riksdagen finner skäl tala för bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag om beredande av ökade arbetskrafter för historiska museet
genom uppförande å ordinarie stat av ännu en amanuens.

Till förstärkning av det ordinarie materiellanslagot till museet,

2,000 kronor, har för år 1921 anvisats 6,500 kronor, av vilket belopp
5,500 kronor varit avsedda att bestrida kostnader för bränsle
och elektrisk kraft i museets nya lokaler, medan återstoden, 1,000
kronor, avsetts för bestridandet av ökade utgifter för vakthållning,
inköp, resor m. m. Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar en ökning
av sistnämnda anslagspost med 2,500 kronor.

Riksdagen, som finner behovet av en ökning av det hittills
utgående förstärkningsanslaget icke vara styrkt, får anmäla, att
riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) ^^erate-j
Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets cinka undersamlingar
och inrättningar m. m., under titeln Historiska museet visningen
samt mynt- och medaljkabinettet uppfört en amanuens med ett m'' m''

arvode av 800 kronor;

dels höjt det ordinarie bestämda anslaget till universitetet i
Lund med nämnda belopp, 800 kronor;

dels och till höjning av materiellanslaget för historiska museet
vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 6,500 kronor.

73:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att i
utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Professorer m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen,
uppföra en professur i slaviska språk med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma universitetsprofessurer i allmänhet, och med
skyldighet för tjänstens innehavare att vara underkastad de för
nämnda förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,
ävensom att för ändamålet höja det ordinarie bestämda anslaget
till universitetet i Lund med ett belopp av 7,500 kronor.

Anslag till undervisning vid universitetet, i Lund i slaviska
språk, företrädesvis ryska, beviljades först genom beslut av 1907 års
riksdag, som för ändamålet på extra stat för år 1908 anvisade ett
belopp av 2,500 kronor; och inrättades härmedelst vid universitetet
en lärarbefattning i sagda språk. Riksdagen har sedermera alltjämt
beviljat extra anslag till ifrågavarande ändamål för ett år i sänder.

1919 års riksdag höjde anslaget till 6,500 kronor för år 1920 med
föreskrift att med det sålunda förhöjda lärararvodet icke finge förenas
docentstipendium. Med lika belopp och villkor utgår anslaget för
år 1921.

Universitetet i Lund har sålunda i motsats mot universitetet i
Uppsala, där en ordinarie lärostol i ämnet finnes, hittills fått nöja
sig med en provisorisk anordning av undervisningen i slaviska språk.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär ombildande till en
professur av ovanberörda lärarbefattning. Det har nämligen befunnits,
att för åvägabringande av den bästa möjliga undervisning i
ämnet krävdes, att läraren intoge en sådan ställning, att han

Bihang till riksdagens -protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 8

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

58 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kunde helt ägna sin tid och sina krafter åt sin forskar- och
lärargärning.

En stabilisering av undervisningen i slaviska språk vid Lunds
universitet genom inrättande av en ordinarie professur i ämnet synes
riksdagen ej minst under nuvarande förhållanden väl försvarad.
De politiska och ekonomiska omvälvningar, som blivit en följd av
världskriget, torde kunna förväntas inom den östeuropeiska marknaden
komma att öppna ett rikt fält för svensk företagsamhet. Av
vikt är därvid att tillse, att vårt land i en framtida konkurrens
står så rustat, att det äger förutsättningar att tillgodogöra sig det
kommersiella och kulturella utbyte med de slaviska länderna, som
kan vara att förvänta. Härför erfordras i främsta rummet den ingående
kännedom om Östeuropas förhållanden, som allenast grundlig
insikt och praktisk färdighet i språket kan förmedla.

Då härtill kommer, att Eders Kungl. Maj:ts förslag i realiteten
allenast innebär en anslagsökning av 1,000 kronor, har riksdagen
ansett sig böra bifalla den föreliggande framställningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för
universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Professorer
m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppfört en
professur i slaviska språk med enahanda avlöningsförmåner, som
tillkomma universitetsprofessurer i allmänhet, och med skyldighet för
tjänstens innehavare att vara underkastad de för nämnda förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom för
ändamålet höjt det ordinarie bestämda anslaget till universitetet i
Lund med ett belopp- av 7,500 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen
att till förbättrande av utrustningen för fysiska institutionen vid
universitetet i Lund bevilja ett anslag av 50,000 kronor och därav
på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp
av 30,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bevilja det ifrågasatta anslaget å

50,000 kronor. På sätt av statsrådsprotokollet framgår, är anslaget
avsett att fördelas på två år, och skulle ett belopp av 30,000 kronor
anvisas första anslagsåret. Med hänsyn till de sjunkande konjunkturer,
som redan inträtt och som kunna förväntas fortsätta, har
riksdagen ansett sig böra besluta en annan fördelning av anslaget än

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 59

ifrågasatts. Det synes nämligen riksdagen, att man genom att lägga
den större delen av anslaget på ett kommande år skulle kunna vinna
möjligheter att få ett rikare utbyte för de anslagna medlen än om
större delen av anslaget konsumerades under förhållandevis ogynnsamma
ekonomiska förhållanden. Riksdagen har alltså för år 1922
anvisat ett belopp av 20,000 kronor, och får anmäla, att riksdagen
till förbättrande av utrustningen för fysiska institutionen vid universitetet
i Lund beviljat ett anslag av 50,000 kronor och därav
på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp
av 20,000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att
till materiell m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

På extra stat för år 1921 har för ändamålet anvisats ett belopp
av 10,000 kronor. Riksdagen, som ej funnit skäl föreligga att till
universitetsbiblioteket i Lund bevilja ett extra anslag till högre belopp
än riksdagen beviljat- i fråga om universitetsbiblioteket i Uppsala,
har på grund härav ansett anslaget böra begränsas till 20,000
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell m. in. för
universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 20,000 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 79) föreslagit riksdagen
att till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund anvisa
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

Beträffande universitetet i Uppsala har alltsedan år 1918 anvisats
medel för motsvarande ändamål. Riksdagen, som av utredningen
finner det framgå, att jämväl universitet i Lund är i behov
av anslag till bokbinderiarbeten, får anmäla, att riksdagen till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

77:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 80) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt
62 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt det i
utgiftsstaten för universitetet i ''Lund, avdelningen A) Avlöningar

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

60 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

m. ro., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., under rubriken Biblioteket uppförda anslaget
till arvoden, flitpenningar åt extra biträden, renskrivning, eftermiddagstjänst
m. m. från dess nuvarande belopp, 19,600 kronor, med
900 kronor till 20,500 kronor samt förty ökat det ordinarie bestämda
anslaget till Lunds universitet med sagda belopp, 900 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av universitetsbibliotekets
i Lund båda elektriska hissanläggningar anvisa på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Av utredningen framgår, att anbud, slutande å ett belopp av
6,550 kronor, ingivits å den ifrågasatta ombyggnaden. Med hänsyn
härtill och i betraktande av allmänt sjunkande priser å materiell
anser riksdagen anslaget böra kunna begränsas till sistnämnda
belopp.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bestridande av
kostnaderna för ombyggnad av universitetsbibliotekets i Lund båda
elektriska hissanläggningar anvisat på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, -högst, 6,550 kronor.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att
höja det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen
A) Avlöningar m. m., b) Stipendier och premier m. m. uppförda
anslaget till musikstipendier från dess nuvarande belopp 187 kronor
50 öre med 512 kronor 50 öre till 700 kronor och förty höja det
ordinarie bestämda anslaget till universitetet med nämnda belopp
512 kronor 50 öre.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det i utgiftsstaten för universitetet
i Lund under avdelningen A) Avlöningar m. m., b) Stipendier
och premier m. m. uppförda anslaget till musikstipendier från dess
nuvarande belopp 187 kronor 50 öre med 512 kronor 50 öre till
700 kronor och förty höjt det ordinarie bestämda anslaget till universitetet
med nämnda belopp 512 kronor 50 öre.

80: o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att
till bestridande av ren skri vn i n gskostu åder å det akademiska kansliet

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 61

ävensom hos räntekammaren vid universitetet i Lund bevilja på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

Riksdagen, som finner behovet av förstärkta arbetskrafter å
kansliet vara genom den framlagda utredningen ådagalagt, får anmäla,
att riksdagen till bestridande av renskrivning skost nåd er å det
akademiska kansliet ävensom hos räntekammaren vid universitetet
i Lund beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
1,200 kronor.

I anledning av riksdagens ovan under punkterna 69, 71, 72,
73, 77 och 79 anmälda beslut har det ordinarie bestämda anslaget
till Lunds universitet, nu 906,116 kronor, ökats med 11,962
kronor 50 öre till 918,078 kronor 50 öre eller avrundat 918,079
kronor.

81:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 84) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt
50 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare och
amanuenser m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 48,005
kronor, att med iakttagande av de för vissa fall av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1921 angivna grunder med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t
användas för av departementschefen i samma statsrådsprotokoll omförmälda
ändamål.

82:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 85) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt
50 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till materiell
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 8,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1921 omförmälda ändamål.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att
till inköp av tio mikroskop för det kliniska laboratoriet å serafhnerlasarettet
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

2,000 kronor.

Universite ten,

den medi cinska

under

visningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

På grund av den förebragta utredningen har riksdagen till inköp
av tio mikroskop för det kliniska laboratoriet å serafimerlasarettet
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

2,000 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att
höja det å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppförda reservationsanslaget till materiell m. m. för kirurgiska
kliniken från dess nuvarande belopp, 500 kronor, med 500 kronor
till 1,000 kronor.

Riksdagen, som finner övertygande skäl vara anförda för den
föreslagna anslagshöjningen, får anmäla, att riksdagen höjt det
å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppförda
reservationsanslaget till materiell m. m. för kirurgiska kliniken från
dess nuvarande belopp, 500 kronor, med 500 kronor till 1,000
kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att
till beredande av ytterligare medel till inköp av materiell m. m. för
hygieniska institutionen anvisa på extra stat för år 1922 ett reser- *
vationsanslag av 10,000 kronor.

Med hänsyn till den nedsättning, som av Eders Kungl. Maj:t
allaredan vidtagits i förhållande till det av institutet föreslagna beloppet
eller från 25,000 kronor till 10,000 kronor, har riksdagen
icke ansett sig kunna företaga någon ytterligare sänkning av anslagsbeloppet,
utan har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har alltså till beredande av ytterligare medel till
inköp av materiell m. in. för hygieniska institutionen anvisat på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen
att till arvode åt en underläkare vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisa på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen
till arvode åt en underläkare vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 63

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen
att dels höja det i karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för anatomiska
institutionen från dess nuvarande belopp, 3,500 kronor, med
8,500 kronor till 7,000 kronor,

dels och höja det i samma stat likaledes uppförda ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och förökande av anatomiska museet
från anslagets nuvarande belopp, 1,000 kronor, med 1,000 kronor
till 2,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har till fullo styrkt behovet
av de föreslagna anslagsökningarna, varför riksdagen dels
höjt det i karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för anatomiska
institutionen från dess nuvarande belopp, 3,500 kronor, med 3,500
kronor till 7,000 kronor,

dels och höjt det i samma stat likaledes uppförda ordinarie
reservationsanslaget till underhåll och förökande av anatomiska
museet från anslagets nuvarande belopp, 1,000 kronor, med 1,000
kronor till 2,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91)
att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med företedda
ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för den rättsmedicinska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Enligt i september 1920 uppgjorda kostnadsberäkningar skulle
ifrågavarande byggnad, som med hänsyn till sin provisoriska karaktär
vore avsedd att uppföras av trä och att omfatta en våning samt
vind, draga en kostnad, inventarier oberäknade, av 90,000 kronor. I
betraktande av den tendens till sjunkande priser, som allaredan på ett
flertal håll framträtt och som med all säkerhet kommer att fortfara,
har riksdagen, som i likhet med departementschefen funnit nödvändigt
att något åtgöres för den rättsmedicinska institutionens lokalbehov,
ansett en nedsättning av kostnadssumman låta sig väl försvaras.
Riksdagen har för ändamålet beviljat ett belopp av 75,000 kronor
och får alltså anmäla, att riksdagen till uppförande, i huvudsaklig
överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag, av
en byggnad för den rättsmedicinska institutionen vid karolinska

Universite ten,

den medi cinska

under

visningen

m. m.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. in.

64 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mediko-kirurgiska institutet anvisat pa extra stat för ar 1922 ett
reservationsanslag av 75,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen
att för anskaffande av instrumentell utrustning till rättsmedicinska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,800 kronor.

Med hänsyn till redan inträdda och väntade prisfall på materialier
m. m. torde en begränsning av det föreslagna beloppet kunna
vidtagas; riksdagen, som anser 5,000 kronor tillfyllest, får anmäla,
att riksdagen för anskaffande av instrumentell utrustning till rättsmedicinska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000
kronor.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93)
att anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,
högst,

dels till lokalhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning
förlagt patologiskt-anatomiskt laboratorium ett
belopp av 2,000 kronor;

dels ock till vetenskapliga arbeten å ett dylikt laboratorium ett
belopp av 4,000 kronor.

På tilläggstat för år 1921 begäres till lokalhyra för laboratoriet
ett belopp av 500 kronor.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag; riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt
beslut angående anslaget å tilläggsstat, har nu anvisat pa extra
stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till lokalhyra för ett till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning
förlagt patologiskt-anatomiskt laboratorium ett
belopp av 2,000 kronor;

dels ock till vetenskapliga arbeten å ett dylikt laboratorium ett
belopp av 4,000 kronor.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen
att höja det å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppförda reservationsanslaget till underhåll av djur- och opera -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

tionsavdelningen från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, med

1,000 kronor till 2,500 kronor.

Då riksdagen finner det vara tvivelaktigt, huruvida behovet av
den nu föreslagna anslagshöjningen kan vara av konstant natur,
har riksdagen ansett det såsom höjning ifrågasatta beloppet å 1,000
kronor böra utgå pa extra stat såsom förstärkning av ifrågavarande
ordinarie reservationsanslag.

Riksdagen far alltså anmäla, att riksdagen till föv stärkning av
det å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppförda
reservationsanslaget till underhåll av djur- och operationsavdelningen
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 1,000 kronor.

92.0) Eders Kung]. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen

att anvisa pa extra stat för ar 1922 såsom särskilda förslagsanslag
högst, 6

dels till anskaffande av materiell m. m. för införande av färgfotografering
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets sylilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Glöran ett belopp av 6,800 kronor;

dels och för verkställande vid nämnda klinik av sådan fotografering
ett belopp av 1,000 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen
anvisat på extra stat för ar 1922 såsom särskilda förslagsanslag,

dels till anskaffande av materiell m. in. för införande av färgfotografering
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets sgfilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran ett belopp av 6,800 kronor;

dels och för verkställande vid nämnda klinik av sådan fotografering
ett belopp av 1,000 kronor.

93:o) På grund av Eders Kung! Maj:ts därom gjorda förslag
(punkt 96) har riksdagen höjt det till materiell m. m. för kemiska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å ordinarie
stat för institutet uppförda reservationsanslaget från dess nuvarande
belopp, 1,500 kronor, till 3,000 kronor eller med 1,500 kronor.

94.0) Eders Kung! Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen
att till bestridande av dagavgifter för sjuka barn, som till proviso Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. q

Universite ten,

den medi cinska

under visningen ni.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

0g Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

risk vård och för pediatrisk klinisk undervisning intagas å allmänna
barnhuset i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej åligga Stockholms
kommun eller enskilda, anvisa på extra stat för år 1922 ett .

förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. .

På tilläggsstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t för samma
ändamål äskat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett av riksdagen beviljat
extra anslag å 20,000 kronor. Vid bestämmandet av storleken
av detta anslag hade riksdagen haft till utgångspunkt, att dagavgifterna
för ifrågavarande barn vore 4 kronor för spädbarn och 3
kronor för barn över ett år. Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
anslagshöjningen är betingad av direktionens för allmänna barnhuset
beslut att från och med 1 februari 1920 höja dagavgiften för samtliga
ifrågavarande barn till 7 kronor.

Riksdagen har ej kunnat undgå att fästa sig vid den starka
höjningen av ifrågavarande dagavgifter, vilken näppeligen synes behöva
bibehåUas vid nu allmänt faUande konjunkturer. Då sålunda
eldigt riksdagens mening en sänkning av dagavgifterna bör vara
att förvänta, synes statsbidraget ej heder behöva beräknas tdl sa
stort belopp som nu ifrågasatts. Riksdagen har bevdjat 30,000 kronor
för år 1922 och 10,000 kronor på tidäggsstat för ar 1921.
Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om anslaget
å tidäggsstat, får nu anmäla, att riksdagen tdl bestridande
av dagavgifter för sjuka barn, som till provisorisk vård och för
pediatrisk klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset i
Stockholm, i den mån dylika avgifter ej ådgga Stockholms kommun
eder enskilda, anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 30,000 kronor.

95:o) På sätt riksdagen i särskdd skrivelse, nr 188, anmält har

nksdagenå gtat för karodnska mediko-kirurgiska institutet

uppfört ...

dels en kamrerare med en avlöning av 5,800 kronor, darav lön

3 600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg
400 kronor, samt med rätt tid två ålderstillägg, vartdera å 500
kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;

dels ock ett kvinnligt biträde, avsett att endgt i vederbörlig ord -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

, ning meddelade närmare bestämmelser tillhandagå institutets rektor
och sekreterare, med en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300 kronor,
tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg 200 kronor, samt
med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive
5, 10 och 15 års tjänstgöring; • -

2:o) bestämt, att kamreraren skall äga rätt till årlig semester
av en och en halv manad, när sadant av institutets rektor prövas
lämna äga rum utan hinder av göromålens behöriga gång, samt i
tillämpliga delar vara underkastad de villkor och bestämmelser, som
gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare vid institutet;

3.o) föreskrivit, att beträffande omförmälda kvinnliga biträde
skola lända till efterrättelse dels i tillämpliga delar de villkor och
bestämmelser, som gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare
vid institutet, dels ock de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att
gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar;

4:°) minskat den nu å karolinska institutets stat uppförda anslagsposten:
arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare, från
dess nuvarande belopp, 7,800 kronor, till 5,400 kronor och i sammanhang
därmed ändrat nämnda anslagsposts beteckning till »arvoden
åt bibliotekarie och sekreterare»;

5:o) ökat det för karolinska institutet uppförda ordinarie bestämda
anslaget med ett belopp av 5,400 kronor eller från 307,285
kronor till 312,685 kronor;

6:o) medgivit sådan förändring av åliggandena för det nu på
karolinska institutets stat uppförda kvinnliga biträde, vilket är avsett
att tillhandagå vid fullgörande av vissa på institutets sekreterare
och kamrerare ankommande åligganden, att nämnda biträde må
uteslutande tillhandagå kamreraren;

7:o) till ersättning åt vikarier för kamreraren samt för de under
1:°) och 6:o) omförmälda kvinnliga biträden å ordinarie stat för karolinska
institutet uppfört ett förslagsanslag av 600 kronor med rubrik:
ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.

96:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 11 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 115, har Eders Kung!. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

Universite ten,

den medi

oi riska under

visningen

m. m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

68 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för bestridande
av kostnader för införlivande med karolinska medikokirurgiska
institutets bibliotek av professor Gr. Retzius’ till detsamma
donerade boksamling m. m. anvisa på extra stal för år 1922 ett
reservationsanslag av 7,900 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att riksdagen för bestridande
av kostnader för införlivande med karolinska mediko-kirurgiska
institutets bibliotek av professor G. Retzius’ till detsamma donerade
boksamling ?n. m. anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 7,900 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att
dels höja det i staten för tandläkarinstitutet uppförda anslaget
för bestridande av inspektorsgöromål från dess nuvarande belopp,
800 kronor, med 400 kronor till 1,200 kronor;

dels — med uteslutande ur sagda stat av anslaget å 700 kronor
för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål — i dess ställe
uppföra ett anslag å 900 kronor för bestridande av sekreterargöromål;

dels ock för genomförande av angivna ändringar höja det för
tandläkarinstitutet uppförda ordinarie förslagsanslaget från dess nuvarande
belopp, högst, 32,400 kronor, med 600 kronor till, högst,

33,000 kronor.

Mot höjningen av anslaget för bestridande av inspektörs göromål
har riksdagen intet att erinra.

Till bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål utgår nu
enligt staten för tandläkarinstitutet 700 kronor, vilket belopp fördelats
med 400 kronor till tandläkarinstitutets sekreterare och med
150 kronor till envar av karolinska institutets sekreterare och kamrerare.
Förslaget innebär en höjning av arvodet till tandläkarinstitutets
sekreterare från 400 kronor till 600 kronor. Arvodet åt
karolinska institutets kamrerare skulle vid bifall till förslaget om
inrättande av en ordinarie kamrer arbefattning bortfalla, varemot
arvodet å 150 kronor till karolinska institutets sekreterare skulle
ökas till 300 kronor. Riksdagen har beviljat den föreslagna höjningen
av arvodet till tandläkarinstitutets sekreterare till 600 kronor, men
finner behovet av ökning av arvodet till karolinska institutets sekreterare
ej ådalagt. Ifrågavarande anslagspost bör alltså upptagas
till 750 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 69

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det i staten för tandläkarinstitutet uppförda anslaget
för bestridande av inspektorsgöromål från dess nuvarande belopp,
800 kronor, med 400 kronor till 1,200 kronor;

dels — med uteslutande ur sagda stat av anslaget å 700 kronor
för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromål — i dess ställe
uppfört ett anslag å 750 kronor för bestridande av sekret erargöromål; dels

och för genomförande av angivna ändringar höjt det för
tandläkarinstitutet uppförda ordinarie förslagsanslaget, högst, från
dess nuvarande belopp, 82,400 kronor, med 450 kronor till 32,850
kronor.

98:o),- Eders Kung! Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen
att för tandläkarinstitutet på extra stat för år 1922 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa

dels till inköp av en röntgenapparat för tandfotografering ett
belopp av 5,000 kronor;

dels och till arvode åt en assistent i tandkirurgi med skyldighet
att meddela undervisning och praktisk handledning å institutets
röntgenlaboratorium ett belopp av 900 kronor.

På grund av utredningen i ärendet har riksdagen för tandläkarinstitutet
på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat

dels till inköp av en röntgenapparat för tandfotografering ett
belopp av 5,000 kronor;

dels och till arvode åt en assistent i tandhirurgi med skyldighet
att meddela undervisning och praktisk handledning å institutets
röntgenlaboratorium ett belopp av 900 kronor.

99:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 101) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum för tandläkarinstitutet på extra stat för år 1922
såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till arvode åt en assistent å tandprotéslaboratoriet 1,200
kronor;

dels och till arvode åt en assistent å tandfyllning slaboratoriet
900 kronor.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

70 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100:o) Med anledning av Eders Knngl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 102) kar riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Uppsala av klinisk, undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 9,400 kronor, att användas enligt av vederbörande
departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i
övrigt meddelade bestämmelser.

101 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen
att till utgivande i tryck av vederbörligen granskade a/n teckningar
efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets
universitet, anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 13,500 kronor.

Under en följd av år har för ändamålet utgått ett extra anslag
av 4,500 kronor. Den nu föreslagna ökningen finner riksdagen väl
hög, och torde anslaget utan olägenhet kunna begränsas till 10,000
kronor. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar,
hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

102:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda
reservationsanslag att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade
närmare bestämmelser,

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 40,000 kronor;''

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 8,000 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 105) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare
samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en var av

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 71

två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten i
Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för
år 1922 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

104:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 106) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska
institutets lärarkår, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 2,500 kronor.

105:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 107) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa
andra tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska medikokirurgiska
institutet anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på proposition om beredande av medel till inredning för
farmaceutiska institutets räkning av den för närvarande av tekniska
högskolans fackskola för kemisk teknologi begagnade byggnaden,
för ändamålet beräkna ett belopp av 400,000 kronor, därav på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 300,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 mars 1921
(nr 251) givit riksdagen tillkänna, att proposition i förenämnda ärende
ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen, i följd varav
medel för berörda ändamål ej komma att erfordras.

Med anledning härav påkallas icke något riksdagens vidare yttrande
angående Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att
— under förutsättning att det i riksdagens skrivelse nr 280/1920 omförmälda
köpet för statsverkets räkning av den allmänna barnbördshuset
tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm
under år 1921 kommer till stånd —

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

72 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgiva, att Benedickska asylens å allmänna barnbördshusets
tomt belägna byggnad må för barnbördslmsets räkning inköpas
för ett belopp av 92,000 kronor och med upplåtelse till asylen
av lokaler inom barnbördshuset på sätt i detta ärende närmare
angivits;

dels medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,
av arkitekten E. Stenhammar under åren 1919 och 1920 uppgjorda
ritningar ej mindre å berörda asylbyggnad och barnbördshusets
byggnader må företagas till- och ombyggnader för att bereda plats
vid barnbördshuset för en gynekologisk klinik samt för avhjälpande
av vissa, i ärendet närmare angivna olägenheter vid barnbördshuset
in. m., än även å barnbördshusets tomt må uppföras en bostad för
direktörn-överläkaren vid barnbördshuset;

dels bevilja ett belopp av 1,398,921 kronor att jämte en summa
av 62,000 kronor, vilken enligt Kungi. Maj:ts beslut den 4 juni
1920 skall tagas i anspråk för inköp för statsverkets räkning av en
barnbördshuset tillhörig tomt i kvarteret Murmästaren i Stockholm,
användas för inlösen av Benedickska asylens byggnad och nämnda
byggnadsarbeten;

dels och av ovannämnda belopp av 1,398,921 kronor anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 538,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två
lika lydande motioner, (I: 106) och (II: 74), däri hemställts, att riksdagen
måtte avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande dels till- och
ombyggnad vid allmänna barnbördshuset jämte därmed samhörande
åtgärder, dels ett bostadshus för direktörn-överläkaren vid barnbördshuset.

Allmänna barnbördshusets byggnader å kungl. Djurgården hava
tillkommit enligt beslut av 1909 års riksdag, som dels medgav, att
ett belopp av 574,860 kronor finge av riksgäldskontoret förskottsvis
utbetalas för att återgäldas, i den mån den barnbördshuset tillhöriga
tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm bleve försåld och
köpeskillingen härför inflöte, dels ock för byggnadernas uppförande
beviljade ett anslag av 304,640 kronor att jämväl återbäras i den
mån sagda köpeskilling eventuellt lämnade tillgång. Av det sålunda v
till förfogande ställda beloppet 879,500 kronor har allmänna barnbördshuset
återbetalat 74,500 kronor, vadan dess skuld för närvarande
belöper sig till 805,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 73

I uppkommen fråga om beredande av ökat lokalutrymme för i
Stockholm förlagda ämbetsverk hade hänvisats på barnbördshusets
omförmälda tomt i kvarteret Murmästaren, och hade av byggnadsstyrelsen
värdet av denna tomt uppskattats till 867,000 kronor. I
proposition nr 401 till 1920 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen, bland annat, att bevilja medel för inlösen av ifrågavarande
tomt samt uppförande därstädes av byggnader för inrymmande av
ämbetsverk. I den begärda anslagssumman — 8,222,000 kronor —
ingick ett belopp av 62,000 kronor till täckande av det barnbördshuset
tillkommande överskott å den beräknade köpeskillingen för förenämnda
tomt. På sätt framgår av riksdagens skrivelse nr 280, blev
Eders Kungl. Maj:ts framställning i huvudsak bifallen av riksdagen.
Gent emot förutsättningen i Eders Kungl. Maj:ts proposition, att intetdera
av de båda ovannämnda belopp, som ingingo i den av riksdagen
år 1909 beviljade anslagssumman, skulle ersättas, anmärkte riksdagen
emellertid på anförda skäl, att medel borde anvisas till täckande av
omförmälda av riksgäldskontoret lämnade förskott, numera utgörande
500,360 kronor. Förutom meranämnda belopp av 62,000
kronor borde därför för själva förvärvet av tomten inom kvarteret
Murmästaren ytterligare beviljas ett belopp av 500,360 kronor, avsett
att tillgodoföras riksgäldskontoret för dess tidigare gjorda utlägg.

Kiksdagen beviljade alltså ett till 8,722,360 kronor förhöjt belopp.
Därav anvisades dels ett extra anslag för år 1921, dels ock ett anslag
å tilläggsstaten för år 1920. Sistnämnda anslag, stort 700,000 kronor
och uppfört såsom reservationsanslag, var avsett till täckande av
kostnaderna för förvärv av tomt inom kvarteret Murmästaren samt
vissa förberedande åtgärder för byggnadsarbeten å sagda tomt.

Det avsedda köpeavtalet har emellertid ännu icke kommit till
stånd, beroende på den olika uppskattning av tomtens värde, som
gjorts gällande å ena sidan av direktionen över allmänna barnbördshuset,
å andra sidan av byggnadsstyrelsen. Det av direktionen åsätta
tomtpriset belöper sig till 1,200,000 kronor eller alltså ett belopp,
som med 395,000 kronor överstiger den summa av 805,000 kronor,
som statsverket redan nu har att utbekomma av köpeskillingen. På
sätt av statsrådsprotokollet framgår, har direktionen förklarat sig
beredd att omedelbart efter det riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts förslag
beviljat medel till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med den framlagda planen av de tillämnade byggnads- och ändringsBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 10

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. in

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

74 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

arbetena vid barnbördshuset avsluta det avsedda köpeavtalet rörande
förenämnda tomt i kvarteret Murmästaren.

Den föreliggande framställningen bygger nu på den förutsättning
att ifrågavarande köp kommer till stånd.

Framställningens innebörd och syfte är i korthet följande.

I den gynekologiska sjukvårdens och undervisningens intresse
har det ansetts ändamålsenligt, att den nu till serafimerlasarettet
förlagda gynekologiska kliniken finge utbyta sina tränga och otillräckliga
lokaler mot tidsenliga sådana med avsevärt ökat sängantal,
och har i sådant avseende föreslagits, att den gynekologiska
kliniken skulle bortflyttas från serafimerlasarettet och överföras
till allmänna barnbördshuset. Med frågan om den gynekologiska
klinikens förflyttning sammanhängde emellertid även spörsmålet om
den s. k. Benedickska asylens ställning. Enligt riksdagens år 1912
lämnade medgivande blev förmedelst enskilda donationsmedel en
asylbyggnad för fattiga barnaföderskor och deras barn, den nu ifrågavarande
s. k. Benedickska asylen, uppförd a barnbördshusets tomt.
Meningen vore nu att för den gynekologiska klinikens räkning taga
i anspråk denna asylbyggnad, vilken för ändamålet skulle från asylen
för statens räkning inköpas för byggnadskostnaden, 92,000 kronor,
samt anordnas enligt närmare uppgjord plan.

Den gynekologiska klinikens förflyttande till barnbördshusets
område och förläggande till den påbyggda Benedickska asylen samt
asylens därmed förknippade inrymmande inom barnbördshusets byggnad
m. m. skulle kräva högst betydande byggnads- och ändringsarbeten.
Den förevarande framställningen avser emellertid även
andra dylika arbeten, av vilka vissa ändringsarbeten i fråga om
lokalernas disposition m. m. förklarats vara av nöden på grund av
barnbördshusets från början olämpliga planläggning. Dessa till- och
ombyggnader hava beräknats draga en kostnad av 1,193,000 kronoi.

Slutligen avser förslaget att bereda direktörn-överläkaren bostad
å barnbördshusets tomt, för vilket ändamål skulle å sagda tomt
uppföras ett särskilt för direktorn avsett bostadshus; kostnaderna
härför hava uppskattats till 175,921 kronor.

Efter besök, som medlemmar av riksdagens vederbörande utskott
företagit å klinikens nuvarande lokaler, må erkännas, att desamma i avseende
å utrymme och ändamålsenlig anordning lämna åtskilligt övrigt
att önska. Då riksdagen emellertid icke nu ansett sig böra bifalla för -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slaget om klinikens förflyttande till barnbördshusets område och övriga
i samband därmed i propositionen framlagda förslag, sker det framför cinska underallt
med hänsyn tagen till de ännu rådande höga byggnadskostnader, V1“1^en
som göra det mindre lämpligt att nu ställa så avsevärda krav som
de föreliggande på den redan förut hårt ansträngda statsbudgeten.

De lokala svårigheter, varmed den gynekologiska kliniken nu
har att kämpa, äro ock enligt riksdagens mening icke av en sådan
omfattning eller framträda i så stark grad, att ej ett uppskov med
bättre tillgodoseende av denna kliniks lokalbehov kan utan allt för
stor olägenhet äga rum för ett eller annat år, till dess förhållandena
på byggnadsmarknaden ställa sig ekonomiskt gynnsammare
än nu. Departementschefen har ock av samma orsak uttalat
en viss tvekan vid att nu framlägga förslag i ämnet, men ansett sig
vara därtill föranledd av ärendets sammanknippande med en annan
byggnadsfråga, till vilken riksdagen här nedan återkommer. Av vad
sålunda anförts torde framgå, att riksdagen jämväl ställer sig för
närvarande avvisande mot förslaget om statens övertagande av
den Benedickska asylens å allmänna barnbördshusets tomt belägna
byggnad.

Vad den ifrågasatta bostaden för direktörn-överläkaren vid barnbördshuset
beträffar, kunna de skäl, som anföras för uppförande av
en dylik bostad, icke frånkännas berättigande, men har riksdagen, i
likhet med vad som uttalats i fråga om de egentliga till- och ombyggnadsarbetena,
icke ansett sig under nu rådande förhållanden
böra bevilja medels anvisande för detta ändamål. Då hela den
fråga, som i den föreliggande framställningen beröres, åter bliver
föremål för prövning, torde även böra tagas under övervägande,
huruvida det från sjukvårdens synpunkt är att anse som en oundgängligen
nödvändig åtgärd, att särskild bostad åt direktörn-överläkaren
beredes i samband med blivande ombyggnadsarbeten.

På sätt i det föregående erinrats, har den föreliggande framställningen
satts i samband med det i riksdagens skrivelse nr 280/1920
omförmälda köpet för statsverkets räkning av den barnbördshuset
tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm. Verkställigheten
av detta köp har utgjort en förutsättning för beviljande
av erforderliga anslagsmedel till de ifrågasatta byggnadsföretagen.
Nödvändigheten för statsverket att få lokalbehovet för vissa i huvudstaden
förlagda ämbetsverk säkerställt har upprepade gånger på -

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

76 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

pekats, och har riksdagen år 1920 genom anvisande av betydande
medel för ändamålet visat sig behjärta denna fråga. Vikten av snara
åtgärder i detta hänseende framträder så mycket starkare, som
gällande hyreslag från och med den 1 oktober 1921 inrymmer rätt
åt hyresvärd att uppsäga för icke-bostadsändamål uthyrd lägenhet
och i följd därav ett stort antal av ämbetsverk nu disponerade rum
kan väntas bliva uppsagda. Riksdagen har vid sådant förhållande
ansett det vara i hög grad önskligt, att ifrågavarande köp snarast
kommer till stånd för att bereda möjlighet till uppförande å denna
tomt av för ämbetsverk avsedda byggnader. Enligt vad riksdagen
inhämtat, lärer något hinder från direktionens för barnbördshnset
sida icke föreligga för verkställigheten av köpet. Riksdagen anser
sig därför nu böra bevilja erforderliga medel för detta ändamål.

Det av direktionen åsätta tomtpriset utgör 1,200,000 kronor.
Från denna summa bör dragas dels ett belopp av 805,000 kronor,
motsvarande återstoden av barnbördshusets i det föregående omförmälda
skuld till statsverket, dels ock ett belopp av 62,000 kronor,
motsvarande vad av 1920 års riksdag beviljats till täckande av
skillnaden mellan nyss angivna skuld och det av byggnadsstyrelsen
tidigare åsätta tomtpriset av 867,000 kronor. För ändamålet skulle
alltså erfordras en summa av 333,000 kronor, vilken torde böra utgå
å 1922 års stat. Då riksdagen sålunda anvisar ett belopp av nämnda
storlek att till direktionen för bambördshuset utbetalas, förutsätter
riksdagen, att de sålunda beviljade medlen varda av direktionen fonderade
och reserveras för blivande till- och ombyggnader vid barnbördshuset,
då frågan härom ånyo kommer före.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
vunnit riksdagens bifall;

dels och att riksdagen för verkställighet av det i riksdagens
skrivelse nr 280/1920 omförmälda köpet för statsverkets räkning
av den allmänna bambördshuset tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret
Murmästaren i Stockholm beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 333,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen
att till uppehållande av verksamheten vid allmänna bambördshuset
i Stockholm anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 150,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 77

A extra stat för år 1921 utgår för ändamålet ett belopp av
225,500 kronor. Nu har på tilläggsstat för år 1921 föreslagits anvisande
av ett belopp av 20,000 kronor.

På sätt av utredningen framgår, har direktionen för uppehållande
av ifrågavarande verksamhet beräknat ett belopp av 290,000
kronor för år 1922 och 34,000 kronor för år 1921. Då emellertid,
efter vad upplyst blivit, direktionen hos Eders Kungl. Maj:t förklarat
sig kunna bestrida utgifterna under år 1921 med redan beviljade
anslag och egna medel, lärer något förstärkningsanslag å
tilläggsstat icke erfordras. Beträffande anslaget för år 1922 har riksdagen,
då av Eders Kungl. Maj:t allaredan en väsentlig nedsättning
av det beräknade beloppet vidtagits, icke ansett sig böra vidtaga
en ytterligare minskning av detsamma.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut om
anslaget å tilläggsstaten, får nu anmäla, att riksdagen till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
150,000 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen
att dels å ordinarie stat för tekniska högskolan från och med år 1922
uppföra en professur i hållfasthetslära med enahanda avlöningsförmåner,
som äro stadgade för övriga professorsbefattningar vid
högskolan, och med skyldighet för befattningens innehavare att vara
underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

dels förklara, att nuvarande professuren i maskinlära vid högskolan
skall från och med år 1922 förvandlas till en professur i
värmeteknik och maskinlära;

dels — med uteslutande ur högskolans stat av speciallärarbefattningen
i maskinkrokiritning och speciallärarebefattningen i byggnadskrokiritning
— å samma stat från och med år 1922 uppföra
en speciallärare i ritteknik med ett arvode av 1,200 kronor för år;

dels ock för genomförande av omförmälda förändringar i hög -

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Tekniska
högskolan
m. m.

Tekniska

högskolan

m. m.

78 - Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skolans ordinarie stat, så vitt de avse uppförande av nya anslag och
uteslutande av redan befintliga, höja det ordinarie bestämda anslaget
för tekniska högskolan, nu 356,850 kronor, med 6,300 kronor till
363,150 kronor.

På sätt av utredningen inhämtas, hava de nu å tekniska högskolans
stat uppförda båda professurerna i läran om maskinelement
och i maskinlära alltsedan deras tillkomst, resp. år 1912 och 1913,
stått obesatta på grund av svårigheten att erhålla kompetenta sökande.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning innebär nu en
omorganisation av ämnesområdena för sagda professurer, och skulle
som en följd härav inrättas dels en särskild professur i hållfasthetslära,
till vilken skulle överflyttas viss professuren i läran om maskinelement
åliggande undervisning, dels i stället för den nuvarande
professuren i maskinlära en professur i värmeteknik och maskinlära
dels ock en speciallärarbefattning i läran om maskinelement.

Med hänsyn till nödvändigheten att få lärarbefattningarna inom
förenämnda betydelsefulla ämnesområden snart besatta med kompetenta
innehavare anser riksdagen en omreglering härutinnan icke
längre kunna undanskjutas. Mot den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna
anordningen har riksdagen intet att erinra.

Förslaget innebär vidare att de båda speciallärarbefattningarna
i maskinkrokiritning och i byggnadskrokiritning med arvode å resp.
1,500 och 900 kronor skulle ersättas av en speciallärarbefattning i
ritteknik med ett arvode av 1,200 kronor. Ej heller mot en dylik
anordning, vilken skulle medföra en besparing av 1,200 kronor, har
riksdagen funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels å ordinarie stat för tekniska högskolan från och med år
1922 uppfört en professur i hållfasthetslära med enahanda avlöningsförmåner,
som äro stadgade för övriga professorsbefattningar vid
högskolan, och med skyldighet för befattningens innehavare att vara
underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

dels förklarat, att nuvarande professuren i maskinlära vid högskolan
skall från och med år 1922 förvandlas till en professur i
värmeteknik och maskinlära;

dels — med uteslutande ur högskolans stat av speciallärarbefattningen
i maskinkrokiritning och speciallärarbefattningen i bygg -

Riksdagens skrivelse Nr 8 i. 79

nadskrokiritning — å samma stat från och med år 1922 uppfört
en speciallärare i ritteknik med ett arvode av 1,200 kronor för år;

dels och för genomförande av omförmälda förändringar i högskolans
ordinarie stat, så vitt de avse uppförande av nya anslag och
uteslutande av redan befintliga, höjt det ordinarie bestämda anslaget
för tekniska högskolan, nu 356,850 kronor, med 6,300 kronor
till 363,150 kronor.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att enligt de närmare föreskrifter, som av Eders Kungl.
Maj:t meddelas, vikariatsarvode vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet
uppehålla professorsbefattning vid tekniska högskolan
må utgå med 5,500 kronor för år, dock att vikarie, som
under minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något
av rikets universitet eller tekniska högskolan och som redan förut
under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet
uppehållit professorsbefattning vid nämnda universitet eller högskola,
må kunna av Eders Kungl. Maj:t tillerkännas arvode efter 6,000 kronor
för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år, och
efter 6,500 kronor för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt
minst tre år; Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda
förhållanden det påkalla, förordna, att vikariatsarvode må utgå efter
andra grunder än nu är sagt;

dels och i riksstaten under rubrik: Tekniska högskolan uppföra
till arvoden åt professorsvikarier ett ordinarie förslagsanslag å 3,000
kronor.

De grunder beträffande vikariatsarvodena, som nu föreslagits,
ansluta sig till de av riksdagen för universiteten och karolinska
institutet i motsvarande hänseende meddelade bestämmelserna, och
har riksdagen vid sådant förhållande intet att erinra mot det föreliggande
förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t meddelas, vikariatsarvode vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet
uppehålla professorsbefattning vid tekniska högskolan
må utgå med 5,500 kronor för år, dock att vikarie, som under
minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något
av rikets universitet eller tekniska högskolan och som redan förut

Tekniska

högskolan

m. in.

Tekniska
högskolan
ni. m.

80 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet
uppehållit professorsbefattning vid nämnda universitet eller högskola,
må kunna av Eders Kung! Maj:t tillerkännas arvode efter 6,000
kronor för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år,
och efter 6,500 kronor för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt
minst tre år; Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda
förhållanden det påkalla, förordna, att vikariatsarvode må
utgå efter andra grunder än nu är sagt;

dels och i riksstaten under rubrik: Tekniska högskolan uppfört
till arvoden åt professorsvikarier ett ordinarie förslagsanslag å 3,000
kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen
att anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 27,450
kronor, att för härefter angivna ändamål utgå med högst följande

belopp:

till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi .... kronor 1,200: —

» arvode åt en speciallärare i bokföring........ » 750: —

» arvode åt en speciallärare i elektroteknik .... » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i skogsskötsel ..... » 1,000: —

» arvode åt en speciallärare i fotografi........ » 1,000: —

» höjning av arvodet åt specialläraren i geologi » 500: —

» arvode åt en speciallärare i läran om verktygsmaskiner
................................. » 5,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt tekniska

apparater......................... » 2,500: —

» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för

sommarövningar .......................... » 900: —

» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement
.................................. » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i flygteknik....... » 3,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om värmemotorer
.................................. » 3,600: —

Summa kronor 27,450: —

Av förenämnda arvoden äro flertalet beviljade till enahanda
belopp för år 1921. Nya äro allenast arvodena åt speciallärare i
läran om maskinelement, i flygteknik samt i läran om värmemotorer
ä resp. 4,000, 3,000 och 3,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 81

Riksdagen, som redan förut (under punkt 109) förklarat sig
icke hava något att erinra mot inrättande av en speciallärarbefattning
i läran om maskinelement, anser sig nu böra bevilja såväl
det för denna befattning föreslagna arvodesbeloppet som de två
andra nu föreslagna nya speciallärarbefattningarna jämte för dem
ifrågasatta arvoden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 27,450 kronor, att för härefter

angivna ändamål utgå med högst följande belopp:

till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi. . . . kronor 1,200: —

» arvode åt en speciallärare i bokföring....... » 750: —

» arvode åt en speciallärare i elektroteknik.... » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i skogsskötsel..... » 1,000: —

» arvode åt en speciallärare i fotografi........ » 1,000: —

» höjning av arvodet åt specialläraren i geologi » 500: —

» arvode åt en speciallärare i läran om verktygsmaskiner
............................. » 5,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt tekniska

apparater........................ » 2,500: —

» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för

sommarövningar.......................... » 900: —

» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement
.................................. » 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i flygteknik...... » 3,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om värmemotorer
.................................. » 3,600: —

Summa kronor 27,450: —

112:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att
till förstärkning av den å tekniska högskolans ordinarie stat uppförda
anslagsposten: anslag till tillfälliga lärarbiträden och assistenter,
bevilja på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 35,000
kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för år 1921 anvisat
ett extra anslag av 25,000 kronor. I den till grund härför Eggande
framställningen från högskolans lärarkollegium hade räknats med
en brist i vederbörande ordinarie anslagspost av 38,800 kronor, och
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 11

Tekniska
högskolan
ni. in.

Tekniska

högskolan

m. m.

82 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hade kollegiet, med tanke på att arvodena skulle kunna något sänkas
till följd av en börjande återgång till normala förhållanden, för
ändamålet föreslagit ett belopp av 35,000 kronor, vilket i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts förslag, som nämnts, av riksdagen bestämdes
till 25,000 kronor.

Riksdagen, som anser att den av lärarkollegiet redan förut uttalade
meningen om arvodenas sänkning med hänsyn till en börjande
återgång till normala förhållanden med större fog nu kan
göras gällande, har ej velat bevilja ett förstärkningsanslag av den storlek
Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt, då givetvis svårigheter torde komma
att yppa sig att ett följande år få nedsatt ett en gång beviljat anslag
av den karaktär som det förevarande. Det synes riksdagen därför
mest ändamålsenligt att nu för ändamålet bevilja ett belopp lika
med vad för år 1921 utgår eller alltså 25,000 kronor och därutöver
ett belopp av 10,000 kronor såsom ett engångsanslag till tillfällig
förstärkning för år 1922 av arvoden till lärarbiträden och
assistenter.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till förstärkning av den å tekniska högskolans ordinarie
stat uppförda anslagsposten: anslag till tillfälliga lärarbiträden och
assistenter, beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor;

dels ock till tillfällig förstärkning för år 1922 av samma anslagspost
beviljat på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst,
10,000 kronor.

113:ö) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 115) därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till bestridande av ökade b okbindning skostnader vid tekniska
högskolans bibliotek anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 116) därom
framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 18,690 kronor, att för nedan angivna ändamål
utgå med högst följande belopp:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till fyllnadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn

av byggnaderna m. m.................... kronor 1,000:

» förhöjning av sekreterarens arvode...........» 2,000: -

» förhöjning av kamrerarens arvode......... * 2,700:

» arvode åt en vaktmästare. ................. » 1,570:

» » » en maskinist.................... » 1,865:

»- » » två portvakter.................. » 300:

» » » en vaktmästare, tillika preparator. » 2,160:

» arvoden åt extra laboratorievaktmästare .... » 5,595: —

» arvode åt en extra vaktmästare vid biblioteket
................................ • • >}_1,500:

Tillhopa kronor 18,690: —

Tekniska

högskolan

m. m.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 117) att
— till förstärkande av den å tekniska högskolans stat upptagna posten:
Anslag till samlingar och laborationer — i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet framställt förslag och med därstädes
angivna belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag, anvisa
på extra stat för år 1922 tillhopa 150,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen anvisat på extra stat
för år 1921 ett belopp av 110,000 kronor. På tilläggsstat för samma
år har Eders Kungl. Maj:t äskat ett belopp av 4,000 kronor till övningar
i läran om kemiskt-tekniska apparater.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna beloppet av 150,000
kronor skulle fördela sig på följande avdelningar med nedanstående

belopp:

Avdelningen för allmänna vetenskaper

Mekaniska avdelningen.............

Skeppsbyggnadsavdelningen.........

Elektrotekniska* avdelningen.........

Kemiska avdelningen...............

Bergsvetenskapliga avdelningen......

Väg- och vattenbyggnadsavdelningen .
Arkitekturavdelningen..............

......kronor 4,000: —

...... » 35,000: —

...... » 5,000: —

...... » 12,000: —

...... » 80,000: —

...... » 32,000: —

....... » 20,000: —

...... > 12,000: -

Summa kronor 150,000: —

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna slutsumman innebär alltså
en höjning med 40,000 kronor av vad för innevarande år för ändamålet

Riksdagens skrivelse Nr''8 A.

Tekniska
högskolan
in. m.

utgår. Med hänsyn emellertid såväl till de sjunkande priserna å
sådana förbrukningsartiklar, som äro avsedda att anskaffas förmedelst
nu ifrågavarande anslagsmedel, som till statsfinansernas allmänna
läge synes det riksdagen, att ökningen av det nu utgående anslaget
bör kunna sättas till något lägre belopp. Riksdagen har för sin del
beviljat en totalsumma av 130,000 kronor, fördelade mellan de olika
avdelningarna på .följande sätt, att utgå såsom särskilda reserva -

tionsanslag:

Avdelningen för allmänna vetenskaper......... kronor 4,000: —

Mekaniska avdelningen....................... » 30,000: —

Skeppsbyggnadsavdelningen.................. » 4,500: —

Elektrotekniska avdelningen................... » 11,000: —

Kemiska avdelningen......................... » 24,000: —

Bergsvetenskapliga avdelningen................ » 28,500: —

Väg- och vattenbyggnadsavdelningen........... » 18,000: —

Arkitekturavdelningen........................ » 10,000: —

Summa kronor 130,000

Mot det på tilläggsstat för år 1921 föreslagna beloppet har riksdagen
intet att erinra. Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler
sitt beslut härom, har till förstärkande av den å tekniska
högskolans stat upptagna posten: Anslag till samlingar och laborationer,
i enlighet med vad riksdagen ovan angivit och med av riksdagen
bestämda belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,
anvisat på extra stat för år 1922 tillhopa 130,000 kronor.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 118) därom
framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning
av de nya laboratorierna vid tekniska högskolan anvisat på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

117:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält,
har riksdagen till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.
vid tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, å 250,000 kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på proposition angående fortsatt utbyggande av tekniska

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 85

högskolan, beräkna för ändamålet på extra stat för år 1922 ett belopp
av 1,400,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj;t i skrivelse den 11 mars 1921
(nr 210) givit riksdagen tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t icke kommer
att till nu pågående riksdag avlåta proposition i förevarande
ärende, i följd varav medel för ändamålet icke behöva beräknas.

Med anledning härav påkallas icke något riksdagens vidare yttrande
angående Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen
att för Chalmers tekniska institut anvisa på extra stat för år 1922:

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten
å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
ett förslagsanslag, högst 70,000 kronor;

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten
å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett
förslagsanslag, högst 16,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt lärare vid institutet ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t på tilläggsstat för år 1921 äskat
dels ett belopp av 24,892 kronor till täckande av beräknad brist vid
1920 års utgång i anslagsposten till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter, dels ett belopp av 10,000 kronor till ytterligare utgifter
under år 1921 till samma ändamål, dels ock ett belopp av 3,000 kronor
till förstärkning av anslagsposten till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Till förstärkning av anslagsposterna till uppvärmning in. m.
samt till bibliotek m. in. utgår för år 1921 av riksdagen beviljade
tilläggsanslag å resp. 60,000 och 14,000 kronor.

Riksdagen har mot de framlagda förslagen ej funnit anledning
till anmärkning i annat hänseende än, att det till uppvärmning m. m.
beräknade förstärkningsanslaget av 70,000 kronor synes med hänsyn
till sjunkande bränslepriser böra bestämmas till 55,000 kronor. Riksdagen,
som i annat sammanhang anmäler sina beslut angående 1921
års tilläggsstat, får nu alltså anmäla, att riksdagen för Chalmers
tekniska institut anvisat på extra stat för år 1922:

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten
å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ett förslagsanslag, högst, 55,000 kronor;

Tekniska

högskolaD

m. m.

Tekniska
högskolan
m. m.

Skolöver styrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till förstärkande av den i institutets stat upptagna anslagsposten
å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett
förslagsanslag, högst, 16,000 kronor;

dels ock till resestipendier åt lärare vid instituted ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

120:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält,
har riksdagen

dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för skolöverstyrelsen
på följande sätt:

Befattningshavare.

1 generaldirektör.........

14 ledamöter..............

1 förste bibliotekskonsulent

3 sekreterare.............

1 andre bibliotekskonsulent.

5 notarier...............

1 registrator och aktuarie .

2 kontorsskrivare, kvinnliga

5 kanslibiträden, kvinnliga.

6 kontorsbiträden, kvinnliga
1 förste expeditionsvakt . . .

3 expeditionsvakter.......

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 chef............................................... B 20

1 förste aktuarie..................................... B 15

2 aktuarier.......................................... B 13

2 kontorsskrivare, kvinnliga............................ C 5

3 kanslibiträden, kvinnliga............................. C 3

5 kontorsbiträden, kvinnliga............ C 2

1 expeditionsvakt..................................... B 1

Avlönings grad.

A 3
B 20
B 15
B 15
B 13
B 13
B 13
C 5
C 3
C 2
B 3
B 1

Riksdagens skrivelse Nr 8 4. 87

dels med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den
avser bestridande av kostnaderna för skolöverstyrelsen för skrivmaterialier,
^ uppvärmning, belysning, renhållning, tryck m. m. från de
under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m, samt till tryckningskostnader, godkänt
följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............

Arvoden ä 500 kronor till tre avdelningschefer, förslagsanslag,
högst..........................

Arvode till en konsulent och särskild föredragande
för ärenden angående husligt arbete, förslagsanslag,
högst..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst.................

Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader,
förslagsanslag, högst..............

kronor 376,500: —

» 24,000: —

» 1,500: —

» 6,000: —

> 52,400: —

»_100,000: —

Förslagsanslag kronor 560,400: —

dels och å riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken skolöverstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å
560,400 kronor,

121 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen
att till förstärkande av skolöverstyrelsens arbetskrafter anvisa på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
av 15,000 kronor, därav 3,900 kronor till en extra notarie. Den ifrågasatta
anslagshöjningen är betingad av den av riksdagen beslutade
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk, varigenom anslagen till extra personal skulle i
runt tal höjas med 33 procent. Riksdagen har intet att erinra mot det
nu föreslagna anslagsbeloppet, men synes, i likhet med vad för närvarande
äger rum, erforderlig del av sagda belopp böra avses till
ersättning åt en extra notarie. Avlöningen till en dylik befatt -

Skolöver styrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Skolöver styrelsen.

ningshavare liksom de övriga avlöningar, som skola utgå av ifrågavarande
anslag, synes böra fastställas av Eders Kungl. Maj:t efter
den numera beslutade lönenämndens hörande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av
skolöverstyrelsens arbetskrafter anvisat på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor, därav ersättning till en extra
notarie efter de grunder, som må varda av Eders Kungl. Maj:t bestämda.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagt riksdagen
att till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsansanslag, högst, 4,800
kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår nu på extra stat för år 1921
ett belopp av 8,500 kronor. Jämväl denna anslagsökning är betingad
av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk. Riksdagen som förutsätter,
att även ersättning till denne befattningshavare sedermera varder
av Eders Kungl. Maj:t närmare bestämd, har mot det föreslagna beloppet
intet att erinra samt får alltså anmäla, att riksdagen till arvode
åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, å 4,800 kronor.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 126) föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1922 för inspektion och sakkunniga biträden
hos skolöverstyrelsen anvisa ett förslagsanslag, högst, 33,500
kronor.

Till ifrågavarande .ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
av 20,800 kronor. Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär till
en början en höjning av detta belopp med 4,300 kronor för möjliggörande
av anställande hos skolöverstyrelsen av en särskild konsulent
för sångundervisningen i folkskolan, vilken skulle såsom sånginstruktör
hålla kortare kurser i sång för folkskolans lärare å olika
orter inom riket. Behovet av en dylik konsulent har riksdagen icke
kunnat finna vara ådagalagt, vadan riksdagen icke ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Eders. Kungl.
Maj:ts förslag innebär vidare, att anslaget i fråga skulle i anslutning
till grunderna för den definitiva löneregleringen för statsdepartement
och centrala ämbetsverk ökas med i runt tal 33 procent.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 89

Under åberopande av vad riksdagen förut i liknande fall anfört i
fråga om ersättning åt extra befattningshavare, har riksdagen bifallit
en höjning av senast angivet slag. Anslaget skulle i följd
härav bestämmas till i runt tal 28,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, på extra stat för år 1922
för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat
ett förslagsanslag, högst, 28,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1922 till beredande av arvode åt en extra vaktmästare
hos skolöverstyrelsen anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,800
kronor.

För beredande av arvoden åt två extra vaktmästare hos skolöverstyrelsen,
till ett belopp av 1,300 kronor för en var, utgår för
år 1921 ett extra anslag av 2,600 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om anställande
hos överstyrelsen av ytterligare en expeditionsvakt, vadan
nu medel skulle erfordras till allenast en sådan befattningshavare.
Mot det föreslagna beloppet har riksdagen intet att erinra; ersättningen
torde framdeles böra bestämmas av Eders Kungl. Maj:t efter
den beslutade lönenämndens hörande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år
1922 till beredande av arvode åt en extra expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen
anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att
till förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen för tiden den 1
april 1922—den 31 mars 1923 anvisa på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 72,370 kronor.

Till förhyrande av ämbetslokal åt skolöverstyrelsen, inklusive
dess statistiska avdelning, för tiden den 1 april 1921—den 31 mars
1922 har riksdagen anvisat ett belopp av 55,790 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla det nu föreslagna höjda anslaget
och får alltså anmäla, att riksdagen till förhyrande av ämbetslokaler
åt skolöverstyrelsen för tiden den 1 april 1922—den 31
mars 1923 anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
72,370 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Skolöver styrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

De allmänna läroverken m» m.

De allmänna 126:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen
rover en. a^. £»r p5gre lärarinneseminariet anvisa på extra stat för år 1922:

till uppehållande av en valfri fjärde årskurs..... kronor 4,800: —

» undervisning i träslöjd.................... » 510: —

» stipendier................................ » 2,000: —

» förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta
klasser............................ » 4,500: —

» förhyrande av lokaler för imdervisning i biologi

och teckning........................... » 4,500: —

» förhyrande av nya lokaler för seminariet och

normalskolan.......................... » 1,600: —

» expenser...........................''..... » 15,000: —

» uppehållande av hushållsskolans verksamhet
samt upprätthållande av den vid skolan
anordnade kursen för utbildande av husmödrar
............................... » 27,500: —

» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare . . »_900: —

Tillhopa kronor 61,310: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
högre lärarinneseminariet anvisa på 1921 års tilläggsstat ett belopp
av 9,900 kronor, därav 2,100 kronor till förstärkande av de på extra
stat för år 1921 till förhyrande av lokaler anvisade anslagen, 5,000
kronor till förstärkande av det på extra stat för år 1921 till expenser
anvisade anslaget samt 2,800 kronor till täckande av brist i hushållsskolans
vid seminariet räkenskaper för år 1919.

För år 1921 har riksdagen för tillgodoseende av vissa behov
vid högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan
för flickor anvisat ett extra anslag av 46,560 kronor. De häri ingående
posterna äro fördelade på följande sätt:

till stipendier............................... kronor 750: —

» förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser................................. » 3,000: —-

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till

uppehållande av en valfri fjärde årskurs. . . .
förhyrande av lokaler för undervisning i biologi
och teckning........................

undervisning i träslöjd...................

expenser................................

uppehållande av hushållsskolans verksamhet
samt upprätthållande av den vid skolan anordnade
kursen för utbildande av husmödrar
förhyrande av nya lokaler för seminariet och
normalskolan............................

kronor 4,800: — allmanna

läroverken.

» 3,000: —

» 510: —

» 8,000^ —

24,000: —
2,500: -

Tillhopa kronor 46,560: —

På sätt av ovanstående framgår äro anslagsposterna till uppehållande
av en valfri fjärde årskurs å 4,800 kronor och till undervisning
i träslöjd å 510 kronor beräknade till enahanda belopp som för
innevarande år. Riksdagen har intet att erinra mot att anslag till
detta ändamål fortfarande utgå med oförändrade belopp.

Till stipendier har beräknats ett från 750 kronor till 2,000 kronor
förhöjt belopp. Riksdagen har bifallit denna höjning. Likaså har
riksdagen bifallit höjningen av för lokalhyror beräknade medel från
sammanlagt 8,500 kronor till 10,600 kronor ävensom det på tilläggsstat
för samma ändamål ifrågasatta förstärkningsanslaget av 2,100
kronor.

För expenser har beräknats ett från 8,000 kronor till 15,000
kronor förhöjt belopp, varjämte på tilläggsstat ifrågasatts ett förstärkningsanslag
av 5,000 kronor till samma ändamål. Med hänsyn
till sjunkande bränslepriser och jämväl i övrigt fallande konjunkturer
synes riksdagen tillfyllest att för ändamålet beräkna för år 1922 ett
belopp av 12,000 kronor och för år 1921 ett förstärkningsanslag av
3,000 kronor.

Beträffande anslaget till hushållsskolans verksamhet har beräknats
en höjning från 24,000 kronor till 27,500 kronor, varjämte på
tilläggsstat föreslagits ett belopp av 2,800 kronor för täckande av
en brist för år 1919. Mot sistnämnda belopp har riksdagen intet
att erinra. I den för år 1922 föreslagna ökningen av 3,500 kronor
ingår en beräknad hyresstegring med 500 kronor, vilket belopp
riksdagen beviljat. Då riksdagen beträffande återstående 3,000 kronor
icke funnit behovet av denna anvisning styrkt, ser sig riks -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

De allmänna
läroverken.

dagen förhindrad bifalla en höjning med sistnämnda belopp. . För
hushållsskolans verksamhet skulle alltså för år 1922 beräknas ett
belopp av 24,500 kronor.

Slutligen har beräknats ett belopp av 900 kronor till förhöjning
av läkarens arvode, vilken summa riksdagen beviljat.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående
anslag å 1921 års tilläggsstat, har alltså nu för högre lärarinneseminariet
anvisat på extra stat för år 1922:

till uppehållande av en valfri fjärde årskurs . . . .

» undervisning i träslöjd....................

» stipendier................................

» förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser ..................................

* förhyrande av lokaler för undervisning i biologi
och teckning.........................

» förhyrande av nya lokaler för seminariet och

normalskolan.............................

» expenser.................................

» uppehållande av hushållsskolans verksamhet
samt upprätthållande av den vid skolan anordnade
kursen för utbildande av husmödrar. .
» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare. . .

kronor 4,800: —
» 510: —

» 2,000: —

» 4,500: —

» 1,600: —

» 12,000: —

24,500: —
900: —

Tillhopa kronor 55,310: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag, högst, å sistnämnda belopp.

127:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen
att till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
20,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
av 18,575 kronor. Till förstärkande av detta anslag har på tilläggsstat
för samma år föreslagits ett belopp av 1,000 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagshöjningen liksom det på 1921 års
.tilläggsstat föreslagna beloppet är närmast föranlett av behov av
ökat antal timlärartimmar.

Riksdagen, som bifallit vad i dessa avseenden föreslagits och
som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående anslaget å

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 93

tilläggsstat, har till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre
lärarinneseminariet anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 20,400 kronor.

128:o) I enlighet med. Eders Kungl. Maj:ts (punkt 131) därom
framställda förslag har riksdagen medgivit, att från och med år
1921 tills vidare och till dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer
ej mindre den hyresersättning, som tillkommer rektor och
biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet, därest fri
hostad ej åtnjutes, må utgå till rektor med 3,000 kronor och till biträdande
föreståndarinna med 1,250 kronor för år räknat, än även
det hyresbidrag, som tillkommer lektor, må utgå med 950 kronor
för år.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för år 1922 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring med följande belopp:

vaktmästaren med 400 kronor samt

eldaren med 250 kronor;

dels ock till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att en ämneslärarinnebefattning vid en var av
statens samskolor må vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten,
dock tidigast efter ingången av år 1922, ombildas till adjunktsbefattning; dels

ock för att möjliggöra en dylik ombildning av tre ämneslärarinnebefattningar
höja det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken med 4,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning åsyftar ett återförande av den
jämvikt mellan antalet, manliga och kvinnliga lärarkrafter vid samskoloma,
som förefanns före den år 1918 utvidgade rätten för kvinnor
att innehava ordinarie lärartjänster. I sådant hänseende skulle en
av lärarinnebefattningarna vid varje samskola ombildas till adjunktstjänst
och sålunda kunna innehavas även av manlig lärare. Förändringen
skulle ske allt efter nuvarande tjänsteinnehavare lämnade

De allmänna

läroverken.

De allmänna

läroverken.

94 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sina befattningar, och beräknas i medeltal tre dylika platser årligen
bliva lediga. Riksdagen har ansett sig böra bifalla förslaget
och får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att en ämneslärarinnebefattning vid en var av
statens samskolor må vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten,
dock tidigast efter ingången av år 1922, ombildas till adjunktsbefattning; dels

ock för att möjliggöra en dylik ombildning av tre ämneslärarinnebefattningar
höjt det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken med 4,500 kronor.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
vid allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier, som
genomgått vederbörlig provårskurs och som med nit och skicklighet
under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt,
som omförmäles i § 179 mom. 1 punkt 8 gällande läroverksstadga,
må åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och
kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 566,000 kronor.

Riksdagen får anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den avser
fastställande av ett särskilt arvode för sådana extra ordinarie ämneslärare,
som genomgått vederbörlig provårskurs och som med nit
och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid sådan läroanstalt, som omförmäles i § 179 mom. 1 punkt 8 i
gällande läroverksstadga, icke vunnit riksdagens bifall;

dels ock att riksdagen till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken anvisat på extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst, 499,000 kronor.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 135) därom
framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
69,150 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 95

133:o) Eders Kung].. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen
att till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 13,650
kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för år 1921 ett extra anslag
av 11,000 kronor. Riksdagen har icke funnit den ifrågasatta anslagshöjningen
till fullo styrkt av utredningen i ärendet. Då emellertid
med hänsyn till det växande lärjungeantalet en ökning torde få anses
befogad, har riksdagen ansett sig böra stanna vid att för ändamålet
bevilja ett belopp av 12,500 kronor.

Riksdagen har alltså till extra arvoden åt gymnastiklärare vid
de allmänna läroverken anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 12,500 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen
att till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 4,750 kronor.

För samma ändamål utgår för innevarande år ett extra anslag
av 3,000 kronor. Såsom av utredningen framgår, är en av de väsentligare
orsakerna till den föreslagna anslagshöjningen att söka i den
av skolöverstyrelsen uttryckta önskvärdheten att kunna minska alltför
stora sångavdelningar, främst med hänsyn till den moderna sångundervisningens
krav på mer individuell handledning.

Då detta skäl kan leda till anslagskrav, som icke stå i rimlig
proportion till ifrågavarande övningsämnes ställning i den allmänna
skolundervisningen, har riksdagen icke ansett sig höra godtaga detsamma
i fråga om den nu föreslagna höjningen. Riksdagen har för
ändamålet beviljat enahanda anslag, som utgår för innevarande år,
och får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare
vid de allmänna läroverken anvisat på extra stat för år 1922
ett förlagsanslag, högst, 3,000 kronor.

135:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 138) framställda
förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av vissa kostnader för anordnandet
av slöjdundervisning vid de allmänna läroverken anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 139)
att till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens

De allmänna

läroverken.

De allmänna

läroverken.

96 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

samskolor anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
3,300 kronor.

För ändamålet har för år 1921 beviljats ett extra anslag av
2,900 kronor. Då den föreslagna anslagsökningen är att betrakta
såsom en konsekvens av 1920 års riksdags beslut angående utsträckt
tjänstgöring för ifrågavarande lärarinnor, har riksdagen intet att erinra
mot förslaget och får anmäla, att riksdagen till extra arvoden
åt . lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,300 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen
att till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å 116,000 kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett extra anslag av
110,000 kronor. Den föreslagna ökningen är betingad av det växande
lärjungeantalet. Den i ärendet gjorda beräkningen angående lärjungeantalets
tillväxt är emellertid endast en sannolikhetskalkyl,
grundad på de senare årens erfarenhet. Då riksdagen ansett det vara
tvivelaktigt, huruvida denna beräkning skall visa sig hållbar, har
riksdagen funnit skäl förefinnas för anslagets bestämmande till ett
lägre belopp än som föreslagits. Riksdagen har för ändamålet beviljat
112,000 kronor och får alltså anmäla, att riksdagen till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag å 112,000 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att
till upprätthållande under år 1922 vid högre realläroverket i Gföteborg
och vid högre latinläroverket därstädes av provårskurser för blivande
lärare vid de allmänna läroverken anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 27,350 kronor.

Då riksdagen år 1920 för ifrågavarande ändamål anvisade ett
anslag till enahanda belopp, som nu föreslås, erinrade riksdagen,
hurusom antalet anmälda provårskandidater under de senare åren successivt
minskat. Anslaget för år 1921 beviljades ock under den uttryckliga
förutsättningen, att Eders Kungl. Maj:t to ge under omprövning,
huruvida en minskning av antalet provårskurser kunde utan olägenhet
vidtagas. Gfåve en sådan utredning vid handen, att en dylik
minskning kunde åvägabringas, uttalade riksdagen sin förväntan,
att provårskurser komme att anordnas allenast vid ettdera av de

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

läroverk i Göteborg, varom då vore tal, och borde det ankomma
på Eders Kungl. Maj:ts prövning, vilketdera av dessa läroverk borde
bibehållas såsom pro vårsläroverk.

Förenämnda av riksdagen ifrågasatta utredning har genom skolöverstyrelsens
försorg åvägabragts, och för resultatet av densamma
redogöres i statsrådsprotokollet. Eldigt dennä utredning borde antalet
provårskurser bibehållas vid vad det hittills varit. Beträffande
antalet lärarkandidater, som höstterminen 1920 deltogo i provårskurs,
meddelar departementschefen, att vid två av de sju provårsläroverken
10 lärarkandidater funnes vid varje, medan vid vart och ett av de
övriga fem läroverken antalet lärarkandidater uppginge till 9. Det
såsom normalt maximum ansedda antalet av tio lärarkandidater vid
varje pro vårsläroverk hade sålunda endast i två fall uppnåtts och
antalet vakanser hade uppgått till 5. Enligt vad riksdagens vederbörande
utskott inhämtat, utgjorde vårterminen 1921 antalet från höstterminen
1920 kvarstående lärarkandidater 45 och antalet lediga platser
alltså 25. Till dessa 25 lediga platser hade sammanlagt 20 lärarkandidater
anmält sig, av vilka 17 hänvisats till de olika provårsläroverken.
Fördelningen på de olika läroverken ställer sig beträffande
vårterminen 1921 så, att vid vart och ett av två pro vårsläroverk maximiantalet
av 10 uppnåtts, vid vart och ett av två läroverk antalet lärarkandidater
uppginge till 9 och vid vart och ett av övriga tre läroverk
antalet uppginge till 8. Antalet vakanser utgör sålunda för innevarande
vårtermin 8. En minskning av antalet lärarkandidater är
sålunda alltjämt skönjbar. Visserligen är det, såsom ock departementschefen
antytt, vanskligt att bygga på dessa beräkningar, enär
fluktuationer i antalet pro vårskandidater lätteligen kunna tänkas.
Det synes emellertid riksdagen ej minst med hänsyn till det stigande
antalet vakanser vara förtjänt att tagas under förnyat övervägande,
huruvida antalet provårskurser bör. bibehållas vid det nuvarande
eller huruvida icke den ena av provårskurserna i Göteborg bör indragas.
Det må erinras, att jämväl vid vissa folkskoleseminarier
provårskurser äro anordnade, vilka i förevarande hänseende äro jämställda
med motsvarande kurser vid allmänna läroverk och att vid
seminariernas provårskurser antalet lärarkandidater är synnerligen
lågt. Genom att fullt utnyttja dessa sistnämnda kurser synes möjlighet
kunna vinnas till minskning av antalet lärarkandidater vid
de allmänna läroverkens provårskurser och dymedelst till en in Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 13

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^äroverkera skränkning av antalet av sistnämnda kurser. I allt fall synes denna
fråga vara förtjänt att tagas under närmare omprövning. Under
förutsättning sålunda, att spörsmålet om antalet provårskurser tages
under förnyat övervägande i syfte att åstadkomma en reducering av
detta antal, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förebggande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till upprätthållande
under år 1922 vid högre realläröverhet i Göteborg och vid högre
latinläroverhet därstädes av provårskurser för blivande lärare vid
de allmänna läroverken anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 27,350 kronor.

139:o) I enbgbet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för
anordnande av utbildning skur ser för lärare vid allmänna läroverk
och andra därmed jämförliga, under skolöverstyrelsens inseende stående
läroanstalter anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.

140:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 143)
därom framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för anordnaiide under år 1922 genom infödda
lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
med flera läroanstalter anvisat på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

141 :o) I eldighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 144) framställda
förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisat

dels till förstärkande av den i ordinarie reservationsansanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk ett förslagsanslag, högst, 15,000
kronor,

dels ock till förstärkande av den i sagda ordinarie reservationsanslag
ingående anslagsposten till reseunderstöd åt lärare vid de
allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är
anordnad, ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

142:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 161, anmält,
har riksdagen dels medgivit, att Hammarö pastorat i Karlstads stift

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 99

och Öjaby pastorat i Växjö stift må från den 1 maj 1921 upphöra
att vara prebenden åt teologie lektorerna vid högre allmänna läroverken
i Karlstad respektive Växjö,

dels ock för beredande av lönefyllnad åt teologie lektorn vid
högre allmänna läroverket i Karlstad, efter det Hammarö pastorats
prebendenatnr upphört, höjt det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med ett belopp av 577 kronor.

I afledning av riksdagens under punkterna 130 och 142 här
ovan anmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken, nu 7,662,800 kronor, ökats med 5,077 kronor
till 7,667,877 kronor.

143:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 3,500 kronor.

144: o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen
att dels minska anslaget till enskilda mellanskolor från dess nuvarande
belopp, 55,000 kronor, till 20,000 kronor eller med 35,000
kronor;

dels höja anslaget till högre flickskolor från dess nuvarande
belopp, 450,000 kronor, till 470,000 kronor eller med 20,000 kronor;

dels höja anslaget till högre goss- och samskolor från dess nuvarande
belopp, 206,500 kronor, till 232,500 kronor eller med 26,000
kronor;

dels ock uppföra anslaget till enskilda lärarinneseminarier med
oförändrat belopp, 28,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning innebär en
med hänsyn till ett av 1920 års riksdag gjort uttalande verkställd
reglering av de i det gemensamma reservationsanslaget till privatläroverken
ingående särskilda anslagen. Riksdagen har ansett sig
böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat anslaget till enskilda mellanskolor från dess nuvarande
belopp, 55,000 kronor, till 20,000 kronor eller med 35,000
kronor;

De allmänna

läroverken

m. m.

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

De allmänna

läroverken

m. m.

dels höjt anslaget till högre flickskolor från dess nuvarande
belopp, 450,000 kronor, till 470,000 kronor eller med 20,000 kronor;

dels höjt anslaget till högre goss- och samskolor från dess nuvarande
belopp, 206,500 kronor, till 262,500 kronor eller med 26,000
kronor;

dels och uppfört anslaget till enskilda lärarinneseminarier med
oförändrat belopp, 28,500 kronor.

I anledning av rikdagens under punkten 144 anmälda beslut
kommer det gemensamma reservationsanslaget till privatläroverken,
nu 740,000 kronor, att ökas med 11,000 kronor till 751,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen
att för beredande under år 1922 under de villkor och bestämmelser,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av extra understöd
åt sådana enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre gossoch
samskolor, som åtnjuta understöd från reservationsanslaget till
privatläroverk, anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 350,000 kronor.

Den ifrågavarande av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningen
avser att från det allmännas sida mer effektivt, än hittills kunnat
ske, bispringa de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, vilka
redan förut haft en i många fall ganska svag ekonomisk ställning
och därför drabbats av dyrtiden hårdare än andra skolor. Det
extra understödet hade av skolöverstyrelsen beräknats till omkring
två tredjedelar av det ordinarie anslagsbeloppet till ifrågavarande
skolor eller med någon förhöjning till 500,000 kronor. Departementschefen,
som beräknat att. av det ordinarie statsanslaget
omkring 290,000 kronor använts till driftkostnader, har med hänsyn
till de statsfinansiella svårigheterna och den numera å vissa områden
inträdda ljusningen i prisläget ansett sig böra föreslå, att det
extra förstärkningsanslaget bestämmes till 350,000 kronor. Det extra
understödet till en skola borde ej utgå med högre belopp än det
understöd samma skola åtnjuter från det ordinarie reservationsanslaget.

Lika med departementschefen är riksdagen övertygad om, att behovet
av ökat understöd till ifrågavarande läroanstalter gör sig starkt
gällande, ej minst på grund av det ekonomiska trångmål, vari de
genom kristiden råkat. I betraktande av de statsfinansiella svång -

101

Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

heterna har riksdagen emellertid ej kunnat undgå att ställa sig något
tveksam inför ett anslag av den storlek, som nu ifragasättes, helst
som anslaget, en gång bifallet, lätteligen kan komma att atföljas av
ytterligare krav på statskassan till nu ifrågavarande ändamål. Visserligen
föreligger ifråga om flertalet av dessa skolor ett statsintresse,
vars betydelse ej får underskattas, men ej heller bör förbises,
att de kommuner och samhällen, där dessa skolor äro belägna,
åtnjuta av skolorna stora fördelar och fördenskull med fog böra
vidkännas en del av de utav dyrtiden åsamkade prisstegringarna
för skolornas drift.

Att riksdagen emellertid oaktat vissa betänkligheter ansett sig
böra bevilja anslag för ändamålet har skett företrädesvis ur synpunkten
av nödvändigheten av att, i avvaktan på den slutliga regleringen
av statens förhållande till dessa skolor, något från det allmännas
sida göres till upprätthållande av deras verksamhet, som i
annat fall kan tänkas komma att till våda för det allmänna avtyna
eller rent av upphöra av brist på erforderliga medel. En förutsättning
för riksdagens bifall är dock, att Eders Kungl. Maj:t vid anslagets
fördelning dels tillser, att allenast sådana skolor komma i åtnjutande
av det nu ifrågasatta extra understödet, vilka på ett tillfredsställande
sätt fylla ett verkligt påvisbart statsintresse, dels vidare, i den män
så låter sig göra, tager i betraktande, att en eventuell anslagsfördelning
icke kommer att föregripa de utredningsarbeten, som beträffande
just dessa skolor för närvarande påvila skolkommissionen.

Beträffande storleken av det anslag, som bör ifrågakomma, har
riksdagen ansett, att det med hänsyn till allmänt fallande konjunkturer
ej bör bestämmas till högre belopp än i runt tal en tredjedel
av det till samma skolor utgående ordinarie anslagsbeloppet eller
alltså 250,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande under
år 1922 under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, av extra understöd åt sådana enskilda
mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och sa?nskolor, som
åtnjuta understöd från reservationsanslaget till privatläroverk, anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen
att för beredande, under de villkor och bestämmelser, Eders

De allmänna

läroverken

m. m.

De allmänna

läroverken

m. m.

102 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva, av extra understöd för år
1922 åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna anvisa
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 28,500 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält, har Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke vunnit riksdagens
bifall.

147:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits (punkt 150) framställda
förslag har riksdageti, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum,

dels för beredande under år 1922 av tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid enskilda niellanskolor, högre flickskolor,
högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock förklarat, att den tillfälliga löneförbättringen skall i
sin helhet gäldas av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer
den, som under år 1922 eller någon del av nämnda år är anställd
i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare
eller övningslärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium,
som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma
reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp
utöver föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning
saknas, utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring
i medeltal utgått under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 1,500 kronor;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig,
vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola
samt enskilt lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning
efter den löneskala, som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400
kronor, med 1,500 kronor samt, därest läraren åtnjuter avlöning
efter den löneskala, som utgår från en begynnelseavlöning av 1,200
kronor, med 1,200 kronor;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för
veckotimme, dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola
endast för det antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt
tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda understödet för
anlitande i större omfattning av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor
för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 50 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium med 40 kronor för veckotimme.

•3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild
mellanskola och högre flickskola, under förutsättning att en summa,
motsvarande 20 proc. av det sammanlagda till lärarpersonalen vid
vederbörande skola i tillfällig löneförbättring utgående beloppet,
varder för skolans verksamhet i övrigt anslagen av kommun eller
enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till vederbörande
läroanstalts förfogande.

4) Det må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas
erforderliga.

148:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 151)
därom framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 95,000
kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till förräntning och amortering av fackskolans för
huslig ekonomi i Uppsala byggnadsskuld bevilja ett anslag av 25,000
kronor samt därav anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 5,000 kronor, att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande av påbörjad nybyggnad
åt ifrågavarande läroanstalt har riksdagen år 1915 be -

De allmänna

läroverken

m. m.

104 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

viljat ett anslag av 25,000 kronor. Med hänsyn såväl härtill som
till de avsevärda årliga bidrag av statsmedel som nu utgå till denna
skola, vilka bidrag genom beslut av 1920 års riksdag höjdes till

95.000 kronor, har riksdagen ej ansett skäl föreligga för beviljande
av än ytterligare bidrag av allmänna medel till denna läroanstalt.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning icke vunnit riksdagens bifall.

150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
understöd åt utbildning skur ser för lärarinnor i hushållsg öromål anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 18,000
kronor, att utgå till styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor
i Stockholm med högst 9,000 kronor och till Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse likaledes med högst 9,000 kronor.

151 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 154)
därom framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 24,000 kronor, att utgå med högst

8.000 kronor till en var av följande läroanstalter, nämligen Maria
Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola
och seminarium i Stockholm samt föreningen Handarbetets
vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.

152:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
tillfällig löneförbättring under år 1922 åt lärarinnorna vid högre
handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola
i Göteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium
i Stockholm samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda
Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm anvisat på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,100 kronor, att utgå med den
fördelning, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

153:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter under de

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 105

villkor och bestämmelser, Eders Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva,
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

18,000 kronor.

154:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
och till studieunderstöd åt föreståndarinnor och lärarinnor
i hushållsgöromål vid de under skolöverstyrelsens inseende stående
läroanstalterna anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 4,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har punkt (158) föreslagit riksdagen att,
för beredande av medel att från och med den 1 januari 1922 vid
folkskoleseminarierna upprätta ytterligare dels 6 lektorstjänster, fördelade
mellan de särskilda seminarierna på sätt EdersKungl. Maj:t finner
gott bestämma, dels ock 2 övningsskollärartjänster, höja den i det
ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående
anslagsposten: folkskoleseminarierna från dess nuvarande belopp,
1,756,590 kronor, med 41,600 kronor till 1,798,190 kronor.

Av de ifrågasatta 6 nya lektorstjänsterna äro 2 avsedda att
inrättas vid vart och ett av seminarierna i Karlstad, Umeå och
Luleå. Som skäl härför anföres, att seminarierna i Karlstad och
Umeå bliva fullständiga dubbelseminarier redan under år 1921 och
seminariet i Luleå haft parallellavdelningar sedan höstterminen 1916.
I'' avseende å byggnaderna för ifrågavarande seminarier meddelar
departementschefen, att nybyggnaden för seminariet i Luleå beräknades
kunna tagas i bruk under år 1921, att nybyggnaden för
Karlstadsseminariet torde komma att tagas i anspråk under år 1922
samt att de nya byggnaderna för seminariet i Umeå ej kunde väntas
bliva färdiga förrän under år 1923.

Enär seminariebyggnaderna i Umeå och Karlstad ännu stå
ofullbordade, synes frågan om inrättande av för dessa seminarier
erforderliga nya ordinarie lärare ej behöva i allt för hög grad forceBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 14

De allmänna

läroverken

m. m.

Folkunder visningen.

106 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ras. Riksdagen har därför ansett tillfyllest att nu allenast fyra nya
lektorstjänster inrättas; den härför erforderliga anslagsökningen skulle
belöpa sig till 23,200 kronor.

De två nya övningsskollärartjänsterna, vilka äro af sedda för seminariet
i Stockholm, och den därav betingade anslagsökningen med
6,800 kronor har riksdagen ansett sig böra bevilja.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, för beredande av
medel att från och med den 1 januari 1922 vid folkskoleseminariema
upprätta ytterligare dels 4 lektorst jänster, fördelade mellan de särskilda
seminarierna, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
dels och 2 övningsskollärartjänster, höjt den i det ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminariema ingående anslagsposten: folkskoléseminarierna
från dess nuvarande belopp, 1,756,590 kronor,
med 30,000 kronor till 1,786,590 kronor.

I anledning av riksdagens under punkten 155 anmälda beslut
kommer det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminariema,
nu 1,935,615 kronor, att ökas med 30,000 kronor till 1,965,615
kronor.

156:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 159) därom
framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskolesemin
ar ier n a anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 125,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen
att till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 11,400
kronor.

Till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå utgår
för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 7,900 kronor, varav 1,200
kronor äro avsedda för en var av rektorerna vid seminarierna i
Linköping, Skara och Kalmar, 1,800 kronor för rektor vid folkskoleseminariet
i Karlstad, 1,500 kronor för rektor vid seminariet i
Umeå och 1,000 kronor till reglering i förekommande fall av hyresersättning
åt nämnda rektorer.

Den nu föreslagna anslagsökningen avser dels höjning av hyres -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

ersättningen för rektorn vid seminariet i Umeå med 500 kronor till

2,000 kronor, dels höjning av det till reglering i förekommande fall
avsedda beloppet med 1,000 kronor till 2,000 kronor, dels ock beredande
av hyresbidrag till rektorn vid seminariet i Lund med 2,000
kronor, till vilken befattningshavare hittills sedan ett flertal år hyresbidrag
med 1,400 kronor anvisats från reservationsanslaget till
folkskoleseminarierna.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla framställningen, vill
allenast framhålla, att dyrtidstillägg å ifrågavarande hyresersättningar
ej bör utgå, och får anmäla, att riksdagen till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för
sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 11,400 kronor.

158:o) Eders Kung! Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att det till envar av vissa lärare vid folkskoleseminariet
i Stockholm jämlikt riksdagens beslut utgående hyresbidrag
må, från och med år 1921 tills vidare och intill dess Eders Kungl.
Maj:t annorlunda förordnar, höjas med 150 kronor, dels ock för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
av 12,000 kronor.

Genom särskilda beslut medgav riksdagen år 1918 och år 1920,
att tills vidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda förordnade,
hyresbidrag finge utgå till vissa närmare angivna kategorier av lärare
vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg med särskilt
angivna belopp. För ändamålet har alltsedan år 1919 varit i riksstaten
uppfört ett extra förslagsanslag å 12,000 kronor. Avsikten
med berörda anordning har varit att bringa avlöningsförmånerna
för lärarna vid sagda seminarier upp till samma nivå som för motsvarande
lärare vid de allmänna läroverken i samma städer, till
vilka sistnämnda vederbörande kommuner lämna hyresbidrag. Dessa
bidrag hava varit normerande för de av staten till seminariernas
lärare beviljade hyresbidragen.

Sedan numera Stockholms stadsfullmäktige höjt den till de allmänna
läroverkens lärare utgående hyreshjälpen med 150 kronor
till en var lärare, som är i åtnjutande av hyreshjälp av stadens

Folkunder visningen.

108 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

medel, har Eders Kungl. Maj:t ansett sig böra tillstyrka en motsvarande
anordning beträffande lärarna vid folkskoleseminariet i
Stockholm. Någon höjning av förslagsanslaget har emellertid icke
ansetts erforderlig.

Riksdagen vill framhålla, att den likställighet mellan seminariernas
och de allmänna läroverkens lärare, vilken riksdagen sålunda
godtagit, och mot vars genomförande i nu förevarande avseende riksdagen
ej funnit anledning till erinran, givetvis äfven bör i så måtto
vidmakthållas, att, därest vederbörande kommuner tilläventyrs sänka
den av dem beviljade hyreshjälpen, en motsvarande nedsättning även
vidtages i avseende å det statliga hyresbidraget till seminariernas
lärare. Har riksdagen sålunda i princip icke funnit något att invända
mot förslaget, bör dock enligt riksdagens uppfattning det
ifrågasatta medgivandet ej gälla förrän från och med ingången av
år 1922. En retroaktiv tillämpning av en dylik bestämmelse står i
strid med den uppfattning, som riksdagen flerstädes i motsvarande
fall givit till känna; att erinra är dessutom, att Stockholms stadsfullmäktiges
beslut angående höjning med 150 kronor av läroverkslärarnas
hyresbidrag är, enligt vad i statsrådsprotokollet uppgives,
fattat i juli 1919 och att sålunda möjlighet förelegat för Eders
Kungl. Maj:t att, därest sa ansetts önskligt, bringa föreliggande fråga
inför 1920 års riksdag. Vidare vill riksdagen framhålla, att dyrtidstillägg
å ifrågavarande hyresbidrag ej bör utgå.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att det till envar av vissa lärare vid folkskoleseminariet
i Stockholm jämlikt riksdagens beslut utgående hyresbidrag
må, från och med år 1922 tills vidare och intill dess Eders
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, höjas med 150 kronor;

dels för beredande av hyresbidrag till lärare vid folksholeseminarierna
i Stockholm och Göteborg anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag av 12,000 kronor;

dels ock förklarat, att dyrtidsti 11 ägg å ifrågavarande hyresbidrag
ej skall utgå.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att
till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala,
Strängnäs, Växjö, Lund, Kalmar och Stockholm, av parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Landskrona,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109

Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda
seminarium anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 452,700 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1920 års
riksdag anvisat till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Skara, Linköping, Karlstad, Umeå
och Luleå samt av preparandkurs'' vid sistnämnda seminarium på
extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 339,135 kronor.

Den föreliggande framställningen innebär till en början anvisande
av medel till uppehållande under år 1922 av omförmälda nuvarande
studentkurser och parallellavdelningar ävensom preparandkursen
i Luleå. Kostnadsberäkningarna härför, vilka äro utförda enligt
av riksdagen godkända grunder, ställa sig för sistnämnda år på följande
sätt:

för studentkurs vid seminariet	i Strängnäs	kronor	20,370	—
» » . »	»	» Växjö . . .	»	15,740	—
» » »	»	» Stockholm	»	19,320	—
» » »	»	» Kalmar . .	»	22,470	—
» parallellavdelningar »	»	» Linköping	»	64,400	—
» » • »	»	» Skara . . .	»	48,815	—-
» » »	»	» Karlstad .	»	81,255
» » »	»	» Umeå . . .	N»	56,040	—
» » »		» Luleå . . .	»	62,155	—
till preparandkurs »	»	» Luleå . . .	»	4,660	—
		Summa	kronor	395,225	—

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser vidare inrättande av nya studentkurser,
förlagda till seminarierna i Uppsala och Lund, samt av nya
parallellavdelningar, förlagda till seminariet i Landskrona. Härför

skulle erfordras:
* .	För år 1921.	För år 1922.
	Kronor.	Kronor.
För nya studentkurser.........	.......... 19,770: —	31,605: —
» » parallellavdelningar . . .	.......... 13,685: —	25,870: —
	Summa 33,455: —	57,475: —

På tilläggsstat för år 1921 har föreslagits för ändamålet sagda
belopp, 33,455 kronor.

Folkunder visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder visningen.

Den föreliggande framställningen, i vad den innebär anvisande
av medel till nya studentkurser ock parallellavdelningar, avser att
i sin mån söka råda bot mot den alltmer stegrade lärarbristen vid
landets folkskolor. Riksdagen har intet att i sak erinra mot förslaget
i denna del.

Yad beträffar det för år 1922 ifrågasatta beloppet, vill riksdagen
erinra, att i de till grund för detsamma för samtliga seminarier
gjorda beräkningarna ingå i Viss utsträckning kostnader för uppvärmning,
belysning m. m. Med hänsyn till allmänt fallande konjunkturer
anser riksdagen den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
summan böra kunna något nedsättas, även om man tager i betraktande,
att i anledning av riksdagens under punkt 155 här ovan anmälda
beslut om avslag å förslaget om inrättande av två nya ordinarie
lärartjänster nu förevarande anslag bör av denna anledning
ökas med belopp, motsvarande ersättning till två extra ordinarie lärare.
Riksdagen har för ändamålet beviljat ett belopp av 440,000 kronor.

Det på 1921 års tilläggsstat föreslagna beloppet av 33,455
kronor har riksdagen ansett kunna utjämnas till 33,000 kronor.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående
1921 års tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen till anordnande
av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala,
Strängnäs, Växjö, Lund, Kalmar och Stockholm, av parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Landskrona,
Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda
seminarium anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 440,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen
att till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Gröteborg
samt till dessa lokalers uppvärmning, belysning och städning m. m.
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 2,600
kronor.

För ändamålet har riksdagen för år 1921 anvisat ett extra anslag
av 2,275 kronor. Den ifrågasatta anslagshöjningen avser beredande
av medel till bland annat ökade bränslekostnader. Med hänsyn till
de sjunkande kostnaderna för uppvärmning synes riksdagen anslaget
böra kunna begränsas till det belopp, varmed det för år 1921 utgår,
eller alltså 2,275 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 111

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till förhyrande av vissa
lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers
uppvärmning, belysning och städning m. m. anvisat på extra stat
för år 1922 ett reservationsanslag av 2,275 kronor.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att
utöver det anslag å 1,800,000 kronor, som 1919 års lagtima riksdag
beviljat till uppförande av nya byggnader för ett dubbelseminarium
i Karlstad, för samma ändamål ytterligare anvisa på extra stat för
år 1922 ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Då, efter vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, arbetena
med ifrågavarande byggnadsföretag ämiu icke påbörjats och de hittills
utlysta entreprenaderna allenast avse vissa förberedande stadier i byggnadsarbetet,
synes det riksdagen tveksamt, huruvida utöver beviljat
anslag ytterligare medel skulle rfedan år 1922 erfordras för ändamålet.
Enligt riksdagens mening torde det redan anvisade anslaget tillsvidare
vara tillfyllest; vad ytterbgare erfordras synes riksdagen väl kunna
anstå till ett kommande år, och detta så mycket mer som man längre
fram torde med större säkerhet kunna beräkna den totala slutsumman
för ifrågavarande byggnader. Det må nämligen erinras, att
den av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningen, slutande
å 2,700,000 kronor, är uppgjord i början av år 1920 och att sedan
dess särskilt priserna på arbetsmaterialier sjunkit väsentligt. Skulle
emellertid arbetena fortskrida så raskt, att ytterligare medel, utöver
de redan anvisade, komma att erfordras under år 1922, lärer Eders
Kungl. Maj:t ej underlåta att på tilläggsstat för samma år föreslå vad
som till äventyrs kan vara av nöden.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning icke vunnit riksdagens bifall.

162:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 165) föreslagit riksdagen att
till inredning av den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad
samt till inköp av undervisningsmateriel 1 och böcker för seminariet
bevilja ett anslag å 213,500 kronor och därav anvisa på extra stat
för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor.

Enär de nya byggnaderna för ifrågavarande seminarium näppeligen
torde under år 1922 kunna beräknas bliva färdiga, synes det
ej vara nödvändigt, att redan nu beslut fattas om medels anvisande
till inredning av dessa byggnader. Emellertid skulle, enligt

Folkunder visningen.

112

Folkunder visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, för sådana inventarier,
vilka ägde samband med själva byggnadernas uppförande, erfordras
en viss summa, beräknad till 12,000 kronor. Riksdagen har därför
ansett sig böra för närvarande bevilja detta belopp och har vid sådant
förhållande icke funnit sig böra ingå i närmare granskning av den
framlagda kostnadsberäkningen. En ny dylik beräkning torde med
utgångspunkt från de priser, som kunna förväntas något längre fram
bliva stabiliserade, böra föreläggas riksdagen, varvid bör tagas i betraktande,
att nagra medel för ändamålet näppeligen torde vara behövliga
förrän vid den tid, då seminariebyggnaden kan väntas bliva
färdig.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till vissa inventarier vid
den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad beviljat på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å 12,000 kronor.

163:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 258, anmält,
har riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag att för uppförande av
byggnader för dubbelseminarium i Umeå, utöver redan beviljat belopp
å 2,384,000 kronor, bevilja ytterligare ett belopp av 400,000 kronor;

dels ock av det till nämnda ändamål beviljade anslaget å

2,384,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
ett belopp av 1,000,000 kronor.

164:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 138, anmält,
har riksdagen för ytterligare inredning och materiellanskaffning vid
folkskoleseminariet i Lund anvisat på extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 61,700 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid
folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna företagas för
att inhämta kännedom om folkskolor av olika slag inom Sverige,
anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 6,000
kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett av riksdagen beviljat
extra anslag av 3,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen är av departementschefen motiverad
dels med penningvärdets fall, sedan anslagsbeloppet år 1916

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 113

beräknades, dels ock med ökningen av antalet lärare vid folkskoleseminarierna.
Med hänsyn till sistnämnda omständighet finner riksdagen
en mindre höjning av beloppet kunna försvaras och har för
ändamålet beviljat 4,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av
lärare vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, anvisat på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 169) föreslagit riksdagen att
till understöd åt vartdera av Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs
kvinnliga folkskoleseminarium anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst 17,000 kronor eller tillhopa högst 34,000
kronor, att utgå på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

För vart och ett av ifrågavarande seminarier utgår för år 1921
ett anslag av 13,300 kronor, eller tillhopa alltså 26,600 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen är närmast
föranledd av de under de senare åren ökade kostnaderna för bedrivande
av seminariernas verksamhet. Då i dessa kostnader jämväl ingår
bränsle och andra utgifter, som röna intryck av prisfluktuationerna,
synes riksdagen en begränsning av den föreslagna summan böra vidtagas.
Med en beräkning av 15,000 kronor för vartdera seminariet,
skulle anslaget i dess helhet kunna nedsättas till 30,000 kronor. Då
riksdagen icke är i tillfälle att bedöma, i vad mån behovet av anslagsökning
gör sig i lika grad gällande beträffande båda seminarierna,
har riksdagen för ändamålet ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
ett belopp av 30,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att fördela sagda belopp på de båda läroanstalterna, på sätt Eders
Kungl. Maj:t finner skäligt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt
Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 30,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de båda
seminarierna, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt, och att i
övrigt utgå på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen
att anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda reservationsanslag

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 15

Folkunder visningen.

114 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Lycksele 25,000 kronor;

dels och för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström 81,000 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid seminariet i Lycksele
höstterminen 1921 utgår ett extra anslag av 8,850 kronor och för
uppehållande under år 1921 av verksamheten vid seminariet i Hagaström
ett extra anslag av 31,000 kronor.

Den nu för seminariet i Lycksele gjorda anslagsberäkningen står
i överensstämmelse med de grunder, som av 1920 ars riksdag godtogos
i samband med beslut om inrättande av ett statens småskoleseminarium
därstädes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat för
år 1922 såsom särskilda reservationsanslag

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Lycksele 25,000 kronor;

dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström 81,000 kronor.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att
till understöd under år 1922 åt följande enskilda småskoleseminarier,
nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm,
Gr. V. Uléns seminarium i Borås och L. A. Cederboms seminarium
i Skara, anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

12,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Till understöd åt ifrågavarande småskoleseminarier utgår för
år 1921 ett belopp av 12,000 kronor. Enahanda belopp har riksdagen
beviljat för ändamålet för år 1922.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd under
år 1922 åt följande enskilda småskoleseminarier, nämligen »Nya
småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm, G. V. Uléns
seminarium i Borås och L. A. Cederboms seminarium i Skara,
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 12,000
kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på
de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen
att till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 115

småskolor anvisa på extra stat för år 1922 följande reservationsanslag,
nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 75,000 kronor;
till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 45,400 kronor;
till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 19,300
kronor; samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,680 kronor;
samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Ifrågavarande anslag äro föreslagna till samma belopp, som för
innevarande år utgå till respektive kurser, med undantag av anslaget
till särskilda fortbildningskurser i gymnastik, vilket anslag
föreslagits skola höjas från 41,600 kronor till 45,400 kronor. Den
föreslagna förhöjningen avser en ökning av arvodena åt kursledare
i gymnastik.

Riksdagen, som beviljat fortsatta anslag för ifrågavarande ändamål,
men icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en ökning av
anslaget till fortbildningskurser i gymnastik, får anmäla att riksdagen
till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor anvisat på extra stat för år 1922 följande reservationsanslag,
nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 75,000 kronor;
till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor;
till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 19,300
kronor; samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,680 kronor;
samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 173) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till resestipendier åt nedan angivna lärargrupper anvisat
på extra stat för år 1922 såsom särskilda reservationsanslag:

till resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier 6,000 kronor;
till resestipendier åt lärare vid småskoleseminarier 2,000 kronor;
till resestipendier åt folkskollärare 24,000 kronor;

Folkunder visningen.

116 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till resestipendier åt lärare vid småskolor, lärare vid mindre
folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor 9,000 kronor;

till resestipendier åt lärare vid fortsättning sskolor 3,000 kronor;

till resestipendier åt lärare vid högre folkskolor 8,000 kronor samt

till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid
rikets abnormskolor (dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter)
samt vid uppfostring sanstalter för vanartade och i sedligt
avseende försummade barn 3,000 kronor;

eller sammanlagt 50,000 kronor,

samtliga anslagen att utgå enligt de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen
att för beredande av tillgång till ersättning för expenser åt vikarie
för folkskolinspektör under semesterledighet höja det ordinarie förslagsananslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, nu 345,000
kronor, med 1,900 kronor till 346,900 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, får anmäla, att riksdagen för beredande av
tillgång till ersättning för expenser åt vikarie för folkskolinspektör
under semesterledighet höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer, nu 345,000 kronor, med 1,900 kronor
till 346,900 kronor.

172:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 175) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 15,600 kronor.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning
åt folkskolinspektörer till 420,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,
den 11 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 257, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att höja det i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

(

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 117

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 300.000 kronor,
med 60,000 kronor till 860,000 kronor.

Det nuvarande ordinarie förslagsanslaget å 300,000 kronor till
resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer liade beräknats till nämnda
belopp med hänsyn därtill, att folkskolinspektör skulle, jämlikt
riksdagens uttalande, åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt
tredje klassen i gällande resereglemente. Av den nu ifrågasatta
anslagshöjningen å 60,000 kronor har ett belopp av 40,000 kronor
beräknats motsvara den från och med den 1 mars 1920 beslutade
höjningen av traktamentsersättningen och återstående summa, 20,000
kronor, ansetts behövlig på grund av de höjda resekostnaderna.

Riksdagen har ej funnit sig övertygad om behovet av en större
höjning än 40,000 kronor, varigenom anslaget sålunda skulle bestämmas
till 340,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor, med

40.000 kronor till 340,000 kronor.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 177) därom
framställda förslag har riksdagen minskat det i riksstaten under
åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag
till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 42,156,000 kronor, med

2.656.000 kronor till 39,500,000 kronor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen
att höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av
fattiga, avlägset boende föräldrar, nu högst 75,000 kronor, med

50.000 kronor till högst 125,000 kronor.

På tilläggsstat för år 1921 har föreslagits till förstärkning av
berörda ordinarie förslagsanslag under samma år ett belopp av

50,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot de av
Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagen och i annat sammanhang
anmäler sitt beslut angående anslaget å tilläggsstat, får nu anmäla,
att riksdagen höjt det i rikstaten under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget, högst, för beredande av möjlighet till skol -

Folkunder visningen.

118 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gång genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga
barn av fattiga, avlägset boende föräldrar, nu 75,000 kronor,
med 50,000 kronor till 125,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 179) därom
gjorda framställning har riksdagen av det utav 1919 års riksdag beviljade
anslaget å 240,000 kronor såsom bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning inom lappmarks församlingar med icke finsktalande
befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt inom
Överkalix församling i Norrbottens län, av vilket belopp tillhopa

160.000 kronor av riksdagen förut anvisats, anvisat på extra stat
för år 1922 såsom reservationsanslag återstående beloppet 80,000
kronor.

177:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 180)
att till beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre
avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom Hotagens och Frostvikens
församlingar anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 3,000 kronor, att användas enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Det av Eders Kung]. Maj:t äskade beloppet, vilket är lika med
vad för ändamålet för innevarande år utgår, har riksdagen beviljat
och får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande av möjlighet till skolgång för fattiga,
på längre avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom
Hotagens och Frostvikens församlingar anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att användas enligt de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

178:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 181) därom
framställda förslag har riksdagen

dels i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till avlönande
av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn
i skolåldern anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

20.000 kronor;

dels ock medgivit, att ur nämnda anslag statsbidrag må från
och med år 1921 utgå till avlönande av lärare vid sällskapet Eugeniahemmets
skola enligt enahanda grunder, som äro gällande beträf -

. Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 119

fande statsbidrag till avlöning åt lärare vid vissa vanföranstalters
och kustsanatoriers skolor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen
att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor från dess nuvarande
belopp, 70,000 kronor, med 195,000 kronor till 265,000 kronor.

Under år 1919 har det för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget
överskridits med något mer än 240,000 kronor. Anledningen
härtill torde, på sätt i statsrådsprotokollet framhålles, vara att söka
dels i höjningen av järnvägarnas biljettpriser dels ock däri, att antalet
såväl resor som deltagare ansenligt ökats. Enligt vad departementschefen
meddelat, har järnvägsstyrelsen numera utfärdat vissa
kontrollföreskrifter, på grund av vilka enligt styrelsens mening ferieresornas
antal antagligen komma att minskas. Vidare har departementschefen
tänkt sig en höjning av den för närvarande utgående
avgiften av 5 öre för person och zon till 10 öre.

För att förebygga ett sådant överskridande av anslaget i fråga,
vilket, på sätt nämnts, skett för år 1919, synes det riksdagen av vikt
att tillse, att erforderliga kontrollföreskrifter varda av Eders Kungl.
Maj:t utfärdade och behörigen iakttagna. Genom den av departementschefen
ifrågasatta ökningen av avgiften för person och zon från 5
till 10 öre, vilken ökning riksdagen finner skälig, torde utan tvivel
vissa garantier vinnas för att anslaget hålles inom behöriga gränser,
och håller riksdagen före, att under förutsättning av en sådan
höjning samt av skärpta kontrollföreskrifter anslaget torde kunna
begränsas till 175,000 kronor. Anslaget synes böra utgå efter de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor från dess nuvarande belopp, 70,000 kronor, med

105,000 kronor till 175,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.»

180:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen

ej mindre föreskriva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola
och ersättningsskola, som upprättas efter av 1918 års riksdag angivna
grunder, skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola
minst 3 kronor 50 öre och för undervisningstimme i ersätt -

Folkunder visningen.

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder visningen.

ningsskola minst 2 kronor 10 öre, dock att dels arvodet för undervisning
i manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra minst 2 kronor
45 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola och 1 krona 75
öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål
minst 14 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar,
dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap
i fortsättningsskola till lärare, som förklarats därtill berättigad,
skall utgå med minst 4 kronor för undervisningstimme; med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga
om dessa arvodens åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;

än även höja det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid
fortsättningsskola, nu 2,050,000 kronor, med 1,905,000 kronor till

3,955,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser ett återställande
av den rubbade proportionen mellan avlöningen för undervisning i
folkskolan och i fortsättningsskolan. Då timavlöningen i folkskolan
beräknades till 2 kronor, fastställdes timarvodet i den nya fortsättningsskolan
till 3 kronor för ämnet arbetskunskap och 2 kronor 50
öre för övriga läsämnen. Då nu efter 1918 års reglering timavlöningen
i folkskolan kan beräknas till 3 kronor 15 öre, har timarvodet
i fortsättningsskolan föreslagits till respektive 4 kronor och 3
kronor 50 öre. Vidare är en proportionellt motsvarande höjning
föreslagen uti de lönebelopp, vilka utgå för undervisning i hushållsgöromål
och slöjd i fortsättningsskola samt för undervisning i ersättningsskola.
För genomförande av denna löneförhöjning redan år 1921
har på tilläggsstat för samma år föreslagits ett belopp av 720,000 kronor.
Dyrtidstillägg äro icke avsedda att utgå å ifrågavarande löner.

Den år 1918 beslutade proportionen mellan avlöningen för undervisningen
i folkskolan och i fortsättningsskolan har än mer rubbats
till fortsättningsskolans nackdel genom de dyrtidstillägg, som
utgå till folkskolans lärare. Riksdagen finner i anledning härav skäl
tala för något högre ersättning åt fortsättningsskolans lärare än vad
nu är fallet. Dock anser riksdagen det finansiella läget mana till
särskild försiktighet i avseende å anslagsökningar av sådan storlek
som den ifrågavarande, och har därför ansett, att en nedsättning
med hälften av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit bör vidtagas
i avseende å den del av förslaget, som avser arvodesförhöjning

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 121

åt ifrågavarande lärare. Vidare anser riksdagen det vara mindre
lämpligt att under nuvarande förhållanden definitivt fastslå det utav
Eders Kungl. Maj:t för arvodesförhöjning föreslagna beloppet. Fastmera
synes detsamma böra tillsvidare erhålla en provisorisk karaktär,
och torde utvecklingen under den närmaste tiden komma att
visa, i vad mån en definitiv reglering i angivna hänseende bör vidtagas.
Den ifrågasatta anslagsförhöjningen synes därför i stället
böra utgå såsom ett tillfälligt förstärkningsanslag å extra stat. Då
av den utav Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagshöjningen av

1,905,000 kronor ett belopp av 1,080,000 kronor beräknats avse ersättning
för förhöjda arvoden för år 1922, torde förstärkningsanslaget
böra upptagas till halva detta belopp eller 540,000 kronor, varvid
motsvarande nedsättningar höra vidtagas beträffande de särskilda
föreslagna arvodesbeloppen. Återstoden eller 825,000 kronor avser
beredande av anslag till nya fortsättningsskolor, i följd varav det
ordinarie anslaget bör ökas med detta belopp till 2,875,000 kronor.
Det å tilläggsstat ifrågasatta anslaget å 720,000 kronor är beräknat
för kalenderåret 1921. Riksdagen, som anser, att arvodesförhöjningen
bör begynna med höstterminen 1921, har för ändamålet beviljat
ett belopp av 225,000 kronor. Lika med departementschefen
vill riksdagen betona, att dyrtidstillägg icke böra utgå å de sålunda
tillfälligt förhöjda arvodena.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angågående
anslaget å 1921 års tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen

a) medgivit, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola,
som upprättas efter av 1918 års riksdag angivna
grunder, må under höstterminen 1921 samt år 1922 utgöra för undervisningstimme
i fortsättningsskola minst 3 kronor och för undervisningstimme
i ersättningsskola minst 1 krona 80 öre, dock att dels
arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd må under
samma år utgöra minst 2 kronor 10 öre för undervisningstimme i
fortsättningsskola och 1 krona 50 öre i ersättningsskola samt arvodet
för undervisning i hushållsgöromål minst 12 kronor för arbetsdag,
omfattande minst fem undervisningstimmar, dels ock arvodet
för -undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola till lärare,
som förklarats därtill berättigad, må under likaledes samma år utgå
med minst 3 kronor 50 öre för undervisningstimme; med rätt för
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 16

Folkunder visningen.

122

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder visningen.

Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga om
dessa arvodens åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;

b) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskola, nu 2,050,000 kronor, med 825,000
kronor till 2,875,000 kronor.

c) för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola
i enlighet med under a) angivna grunder anvisat på extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag av 540,000 kronor.

181 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen
att till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 330,000 kronor, att
utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För innevarande år utgår för ändamålet ett reservationsanslag av

300,000 kronor. Som skäl för den nu ifrågasatta ökningen till 330,000
kronor åberopar departementschefen svårigheten att förvärva och behålla
ledare och undervisare, som äro för uppgiften tillräckligt kvalificerade.

Riksdagen, som beträffande den ifrågasatta höjningen ej funnit
sig övertygad om behovet av densamma, har icke ansett sig böra
för ändamålet bevilja högre belopp än som nu utgår. Riksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid
fortsättningsskolor anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen
medgiva, att ambulerande lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskola
må berättigas att från det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola erhålla resekostnads-
och traktamentsersättning enligt samma grunder, som i
fråga om sådan ersättning äro stadgade för ambulerande lärarinna
i samma ämne vid folkskola.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning,
får anmäla, att riksdagen medgivit, att ambulerande lärarinna
i hushållsgöromål vid fortsättningsskola må berättigas att från
det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare
vid fortsättningsskola erhålla resekostnads- och traktamentsersättning

123

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

enligt samma grunder, som i fråga om sådan ersättning äro stadgade
för ambulerande lärarinna i samma ämne vid folkskola.

183:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen,
dels godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag
för undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda högre
folkskolor, att sådant understöd må kunna utgå med ett belopp av
400 kronor för en kurs, omfattande en lärjungegrupp, samt därutöver
med högst 200 kronor för varje ytterligare lärjungegrupp;

dels ock höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor från
dess nuvarande belopp, 790,000 kronor, med 65,000 kronor till

855,000 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag
för undervisning i hushållsgöromål vid statsunderstödda högre
folkskolor, att sådant understöd må kunna utgå med ett belopp av
400 kronor för en kurs, omfattande en lärjungegrupp, samt därutöver
med högst 200 kronor för varje ytterligare lärjungegrupp:

dels ock höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor från dess
nuvarande belopp, 790,000 kronor, med 65,000 kronor till 855,000
kronor.

184:o) I en inom riksdagen väckt motion (II: 153), har hemställts,
att § 10 mom. 5 i Eders Kungl. Maj:ts kungörelse angående
avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan
skola av den 31 december 1919 måtte erhålla sådan ändrad lydelse,
att alla de folkhögskolor, som ha mer än en fast anställd lärare för
sin andra årskurs må erhålla det högre statsbidraget å 1,000 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har i vederbörlig ordning införskaffat
yttrande över motionen från skolöverstyrelsen, vilken i
sådant avseende anfört följande.

Enligt den i motionen berörda bestämmelsen i fråga om statsbidrag till
andra årskurs vid folkhögskola må det högre understödet till sådan kurs utgå endast
om med kursen är förenad skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med
fast anställning, vilken skyldighet inträder först sedan statsbidrag för i anslutning

Folkunder

visningen.

Folkunder visningen.

124 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till huvudkurs inrättad andra årskurs erhållits fem år i följd. Sagda bestämmelse
är motiverad av följande grunder.

Erfarenheten har visat, att endast ett mindre antal folkhögskolor kunna påräkna
så stor anslutning till en andra årskurs, att eu sådan kurs kan stadigvarande
uppehållas. Det har sålunda emellanåt förekommit, att andra årskurs, som
under ett eller ett par år anordnats, sedermera av brist på tillräcklig anslutning
måst nedläggas för att måhända några år senare åter upptagas. Där förhållandena
möjliggöra fortbeståndet av andra årskurs har man ansett undervisningens
behöriga ordnande kräva anställandet av en ordinarie lärarkraft för kursen, och
med hänsyn till de ökade kostnader, detta medför, har det synts tillbörligt, att
statsbidraget i motsvarande mån höjes. Det har emellertid ansetts riktigt, att
detta högre statsbidrag för andra årskurs bör utgå först sedan det kan anses påvisat,
att behovet av ytterligare en fast anställd lärare är mera permanent, enär
skolorna eljest av utsikten till högre statsbidrag kunde föranledas att anställa sådan
lärare för ett behov av mera tillfällig art och därigenom åsamka sig själva
liksom statsverket större kostnader än eljest för undervisningens bestridande vore
behövligt.

Den ifrågavarande bestämmelsen måste därför enligt överstyrelsens uppfattning
anses grundad på tillbörlig hänsyn såväl till skolornas eget bästa som till
nödig sparsamhet med statens medel.

Det kan emellertid å andra sidan icke bestridas, att berörda föreskrift i det
fall, som i motionen avses, kommit att framstå såsom obillig. Vid den åsyftade
skolan funnos redan före tillkomsten av gällande avlöningsförfattning för folkhögskolorna
tre fast anställda ämneslärare. Till följd av de i sagda författning
stadgade avlöningsbestämmelserna nödgas skolan att för dessa lärares avlöning
och bostadsförmåner vidkännas vida större kostnader än förut, och då vid skolan
först från och med läsåret 1919—1920 inrättats en andra årskurs, kan skolan
enligt ovanberörda bestämmelser först år 1925 erhålla det högre statsbidrag för
denna kurs, vilket för skolan måste anses vara synnerligen behövligt. I samma
belägenhet som den i motionen omnämnda folkhögskolan befinna sig även folkhögskolan
i Sigtuna samt Skaraborgs läns folkhögskola i Stenstorp, vilka båda
före år 1919 inrättat två fasta ämneslärarebefattningar men hittills icke kunnat
erhålla det högre statsbidraget för andra årskurs, enär sådan kurs vid den förra
skolan pågått endast tre och vid den senare endast två år.

Med hänsyn till skolornas faktiskt föreliggande behov av ökade understöd
finner överstyrelsen sålunda en ändring av förenämnda bestämmelse vara överensstämmande
med billighetens fordringar. Av förut angivna skäl torde denna
ändring likväl icke böra sträckas så vitt som i motionen föreslagits utan begränsas
att avse allenast sådana folkhögskolor, vilka redan före gällande författnings
tillkomst inrättat mer än en fast ämneslärarbeställning. Det berättigade syftet
med motionen skulle enligt överstyrelsens mening kunna uppnås, därest det åsyftade
momentet i ovannämnda kungörelse, § 10, 1, 5), erhölle följande ändrade
lydelse:

5) till andra årskurs---högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs

är förenad skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning eller

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 125

om minst två fasta ämneslärarbefattningar före den 1 november 1919 varit inrättade
vid skolan, ytterligare högst 1,000 kronor---.

Överstyrelsen vill för sin del uttala önskvärdheten av att en ändring, sådan
som den nu ifrågasatta, företages.

Ehuru vissa betänkligheter av principiell art kunna resas mot
ett bifall till motionärens förslag, har riksdagen dock ej funnit dessa
vara av en allt för vägande beskaffenhet, om en begränsning av det
slag, skolöverstyrelsen ifrågasatt, vidtages. Då vidare, enligt vad
framgår av överstyrelsens yttrande, några mera vittgående konsekvenser
ej synas vara att befara genom ett bifall till förslaget, sådant
det av överstyrelsen framlagts, och enligt riksdagens mening
billighetsskäl tala för en dylik ändring av gällande bestämmelser,
har riksdagen ansett sig böra bifalla motionen med den begränsning,
som överstyrelsen angivit. Den ändrade bestämmelsen synes riksdagen
böra tillämpas först i fråga om sådana kurser, som begynna under
senare delen av år 1921.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovanberörda
motion, beslutat att till understöd åt sådana folkhögskolor,
som prövats gagneliga och av Eders Kungl. Maj:t befinnas böra
erhålla understöd, må ur förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
utgå, bland annat, såsom bidrag till kursernas uppehållande:

till andra årskurs, som pågår samtidigt med folkhögskolas
huvudkurs, högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs är förenad
skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning
eller om minst två fasta ämneslärarbefattningar före den 1 november
1919 varit inrättade vid skolan, ytterligare högst 1,000 kronor, samt
till andra årskurs, som är ansluten till fristående kvinnlig kurs,
högst 2,000 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen
att för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor för arbetsåret
1921—1922 anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

225,000 kronor.

På extra stat för år 1921 utgår för ändamålet ett förslagsan''
slag av 150,000 kronor. På tilläggsstat för samma år har föreslagits
anvisande av ett belopp av 150,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla såväl det å 1922 års stat
begärda ökade anslaget som anslagsäskandet å tilläggsstat. Emellertid
har riksdagen i detta sammanhang ej velat underlåta fram -

Folkunder visningen.

126 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hålla de från ekonomisk synpunkt framträdande betänkligheterna
av att låta antalet folkhögskolor utvecklas i obegränsad omfattning.
Ifrågasättas kan, huruvida man icke här borde framgå med större
varsamhet och huruvida det icke vid fördelning av statsbidraget till
ifrågavarande läroanstalter bör tagas under övervägande, om icke
sådant bidrag allenast i undantagsfall bör tilldelas nyinrättade skolor
och om statsbidrag bör utgå till skolor med ett oproportionerligt
litet elevantal. Uppenbarligen vore det från flera synpunkter att
förorda, därest det läte sig göra, att till en enda läroanstalt sammanslå
två eller flera folkhögskolor.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående
anslaget å tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen för beredande
av ökat understöd åt folkhögskolor för arbetsåret 1921—1922
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 225,000 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen
att, för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid folkhögskolor under läsåret 1921—1922, anvisa
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, 11:86, däruti hemställts, att riksdagen
för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid folkhögskolor under läsåret 1921—1922 måtte på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett anslag av 70,000
kronor, varigenom möjliggjorts utdelande av stipendier å i medeltal
35 kronor i månaden för obemedlad och 20 kronor för mindre
bemedlad elev. Skolöverstyrelsen hade hetnställt om en ökning av
anslaget till 250,000 kronor, för att en utdelning av stipendier med
65 kronor i månaden för obemedlad och 35 kronor i månaden för
mindre bemedlad elev skulle kunna äga rum. Eders Kungl. Maj:ts
förslag åsyftar en utdelning av stipendier med i medeltal 45 kronor
till obemedlad och 25 kronor till mindre bemedlad elev. I motionen
har upptagits skolöverstyrelsens förslag.

Med hänsyn till det finansiella läget samt den inträdda sänkningen
i den allmänna prisnivån, vilka omständigheter föranlett departementschefen
vidtaga ovan angivna begränsning i skolöverstyrelsens
förslag, har riksdagen ansett sig ej kunna bifalla det i motio -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 127

nen framburna yrkandet. I samband härmed vill riksdagen lika
med departementschefen framhålla vikten av att en undersökning
rörande frågan om de av statsmedel utgående stipendierna kommer
till stånd, för utrönande huruvida och i vad mån enhetliga grunder
för bestämmande av stipendiebeloppen lämpligen kunna införas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med avslag å ovanberörda
motion, i vad den skiljer sig från Eders Kungl. Maj:ts förslag, för
beredande av liöjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid folkhögskolor under läsåret 1921—1922, anvisat på extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen
att till anordnande av utbildningskurser för folkhögskollärare enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

10.000 kronor.

På sätt av utredningen framgår, har Eders Kungl. Maj:t vid flera
tillfällen under de senaste åren av tillgängliga medel anvisat anslag
för dylika kurser. Ett fortsättande på denna väg synes riksdagen
vara att förorda framför att genom i riksstaten för ändamålet uppförda
anslag giva dessa kurser en mera bestående karaktär. Det är
dessutom att erinra, att möjlighet torde förefinnas för folkhögskolans
lärare att bevista kurser, vilka med statsmedel anordnas för olika
lärarkategorier, och i vilka nu ifrågasatta ämnesgrupper, nämligen
geografi och nationalekonomi, i större eller mindre omfattning redan
ingå. Riksdagen har med hänsyn härtill icke ansett sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen
att till reparationer å vissa byggnader vid August Abrahamsons
stiftelse anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

100.000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela.

Såsom av utredningen framgår, har stiftelsens föreståndare för
ändamålet föreslagit ett belopp av 40,500 kronor, till vilket belopp
de ifrågasatta reparations- och tillbyggnadsarbetena enligt gjorda
kostnadsberäkningar skulle uppgå. Efter det genom en av byggnadsstyrelsen
till platsen nedsänd expert kostnaderna blivit i slutet

Folkunder visningen.

128

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder visningen.

av år 1919 uppskattade till 90,000 kronor, har byggnadsstyrelsen
ansett 100,000 kronor böra vara för ändamålet erforderliga, vilket
sistnämnda belopp jämväl av Eders Kungl. Maj:t föreslagits.

Riksdagen har ansett sig böra utgå från den ursprungligen
beräknade kostnadssumman och har, med en mindre höjning av
densamma, för ändamålet anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till reparationer å
vissa byggnader vid August Abrahamsons stiftelse anvisat på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen
att till understöd för utgivande under år 1922 av Tidning för dövstumma
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst

1,000 kronor, att utgå enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.

För närvarande utgår för ändamålet ett belopp av 500 kronor.
Den föreslagna anslagsökningen har riksdagen ansett sig böra bifalla
och får alltså anmäla, att riksdagen till understöd för utgivande
under år 1922 av Tidning för dövstumma anvisat på extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor, att utgå enligt de
närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen
att, med uteslutande ur riksstaten av det nu under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget å 4,000 kronor till bekostande av
elevers vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ävensom
åtföljande vårdares resor å statens järnvägar, under rubriken: Järnvägsresor
för blindskolelever jämte åtföljande vårdare uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 4,400 kronor.

Med ovanberörda hittills utgående anslaget liar tillgodosetts institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda. Grenom den nu föreslagna
anslagsökningen avses beredande av medel för ifrågavarande
ändamål jämväl åt blindskolan i Växjö. Riksdagen, som ej har
något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla, att
riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det nu under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å 4,000 kronor till
bekostande av elevers vid institutet och förskolan för blinda å Tomte -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 129

boda ävensom åtföljande vårdares resor å statens järnvägar, under
rubriken: Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 4,400 kronor.

191:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 193) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda
materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 194) har riksdagen medgivit att det av 1919 års
lagtima riksdag på extra stat för år 1920 anvisade reservationsanslag
av 3,550 kronor för uppehållande under höstterminen 1920 av ytterligare
en korgmakeriavdelning vid hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda samt det av 1920 års riksdag på extra stat för år 1921
anvisade reservationsanslag av 850 kronor till uppehållande vid
skolan under höstterminen 1921 av nämnda korgmakeriavdelning
må för enahanda ändamål användas under höstterminen 1922.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 195) har riksdagen, i likhet med vad för hmevarande
år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 till tryckning av
blindskrifter ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen
att till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 2,400
kronor.

För innevarande år utgår för ändamålet ett belopp av 1,200
kronor. Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna
anslagsökningen, får anmäla, att riksdagen till understöd åt blindlärarelever
och reseunderstöd åt blindlärare anvisat på extra stat
för år 1922 ett reservationsanslag av 2,400 kronor.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen
att till understöd åt de blindas förening anvisa på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst 90,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Bihang till riksdagens -protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Folkunder visningen.

130 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

På extra stat för år 1921 har till understöd åt föreningen anvisats
ett belopp av 75,000 kronor. Riksdagen, som finner skäl tala
för bifall till Eders Kungl. Majrts förslag, får anmäla, att riksdagen
till understöd åt de blindas förening anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor, att utgå enligt de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen
att till understöd för utgivande under år 1922 av De blindas veckoblad
anvisa på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag, högst 3,600
kronor, att utgå enligt de föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl meddela.

Anslaget utgår för innevarande år med ett belopp av 2,400
kronor. Riksdagen, som ej haft något att erinra mot den av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna anslagsförhöjningen, får anmäla, att riksdagen
till understöd för utgivande under år 1922 av De blindas
veckoblad anvisat på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag,
högst, 8,600 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.

197:o) Sedan 1920 års riksdag till uppförande vid vårdanstalten
för blinda med komplicerat lyte av en asylbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten Th. Kellgren uppgjorda ritningar
beviljat ett belopp av 510,000 kronor och därav på extra
stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor,
har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 199) föreslagit riksdagen att av
det till uppförande vid vårdanstalten för blinda med komplicerat
lyte av en asylbyggnad beviljade anslaget å 510,000 kronor anvisa
på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag återstående
beloppet, 310,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande vid
vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte av en asylbyggnad
beviljade anslaget å 510,000 kronor anvisat på extra stat för år
1922 såsom reservationsanslag återstående beloppet, 310,000 kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående stat m. m. för vårdanstalten
för blinda med komplicerat lyte, beräkna för ändamålet på ordinarie
stat ett anslag av 287,400 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 131

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 25 februari 1921
till riksdagen avlåten proposition, nr 247, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen

dels godkänna, att lända till efterrättelse från och med ar 1922,
följande ordinarie

Stat

för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

A. Inkomststat.

Ordinarie statsanslag
Elevavgifter........

....... kronor 128,400: —

...... > 68,000: -

Summa kronor 196,400: —

Folkunder visningen.

132

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

B. Utgiftsstat.

	Lön	Tjänst- görings- penningar	Summa
Kronor	Kronor	Kronor
1) Avlöningar.
1 rektor, förutom fri bostad med
värme...............	4,400	2,000	6,400
1 första lärarinna, förutom bostad	2,000	1,100	3,100
1 ämneslärarinna, » »	1,800	1,000	2,800
2 ämneslärarinnor,, » »	3,600	2,000	5,600
1 slöjdlärarinna, » »	1,600	800	2,400
2 slöjdlärarinnor, » »	3,200	1,600	4,800
1 husmoder, "förutom bostad med
värme och lyse, kost samt tvätt.	1,100	300	1,400
1 översköterska, förutom bostad
med värme och lyse, kost samt
tvätt..................	750	250	1,000
1 kvinnligt skrivbiträde, tillika
räkenskapsförare..........	1,300	500	1,800
1 vaktmästare.............	900	550	1,450
1 vaktmästare.............	900	550	1,450
Säger avlöningar	32,200

Anmärkningar

Efter 5 år kan lönen
höjas med 300 kronor,
efter 10 år med ytterligare
300 kronor och efter 15
år med än ytterligare 300
kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 200 kronor,
efter 10 år med ytterligare
200 kronor och efter 15
år med än ytterligare 200
kronor.

Härtill kunna komma
3 ålderstillägg vart och ett
å 200 kronor efter respektive
5,10 och 15 års tjänstgöring.
Av varje ålderstillägg
skall 100 kronor ut
göra lön och 100 kronor!
tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 150 kronor,
efter 10 år med ytterligare
150 kronor och efter 15
år med än ytterligare 150
kronor.

Härtill kunna komma
3 ålderstillägg, vart och ett
å 200 kronor efter respek
tive 5,10 och 15 års tjänst
göring. Av varje ålderstillägg
skall 100 kronor utgöra
lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen
höjas med 100 kronor,
efter 6 år med ytterligare
100 kronor och efter 9 år
med än ytterligare 100
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

133

	Summa Kronor
2) Övriga utgifter. Undervisnings- och arbetsmateriell.......... Inventarier............................	6,000 3.000 75.000 15.000 6,400 21.000 5.000 25,000 1,800 6.000

Läkare och sjukvård.................... Vårdar- och ekonomipersonal.............. Tvätt och renhållning.................... Värme och belysning....................
Diverse utgifter........................
Säger övriga utgifter	164,200
Summa kronor	! 196,400

Folkunder visningen.

Anm. 1. Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall den kontanta avlöningen
utgå med 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,600 kronor, för kvinnlig rektor
4,000 kronor.

Anm. 3. Därest vaktmästare åtnjuter förmånen av bostad m. m., skall för honom galla
vad som föreskrives i kungörelsen den 1 november 1918 (nr 836) angående avlöningsförbättnng
från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Anm. 4., Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en
post göra någon minskning och å en annan post någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet
icke överskrides.

dels föreskriva, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
föreslagits för ordinarie befattningshavare, skola fastställas följande
villkor och bestämmelser:

A. i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till
annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

1) att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av vårdanstalten eller eljest kan varda stadgad,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta
de med befattningen förenade göromålen;

2) att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning han .innehar, vara pliktig att
vid en möjligen inträdande förändrad organisation av abnormunder -

134

Folkunder visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visningsväsendet ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till
nämnda undervisningsväsendes, behov, efter vederbörandes hörande,
prövar sadant nödigt, lata sig förflyttas till annan befattning inom
abnormundervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder
förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla
skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Eders
Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

B) att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta
sig de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas
skyddande mot smittsam lungsot;

4) att med befattning vid anstalten icke må förenas annan tjänst
å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

5) att med befattning vid anstalten ej må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,
så framt ej skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och
efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner
uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas; samt

6) att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig
i enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad
angår lärare, anstaltens styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna
riktlinjer eller, vad angar rektor, skolöverstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning ej
må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner
uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

B. i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

1) att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare
beräknas efter kalenderår;

2) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid
befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester men
för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;

5) att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, befattningshavare äger tillgodonjuta hela lönen jämte

135

''Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förmån av bostad mod värme, där sådan förekommer, men att den,
som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver
sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens upprätthållande eller eljest prövas skäligt;

4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas
böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, så vida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

6) att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut; samt

7) att, då befattningshavare, som åtnjuter fri bostad, avlider,
skolöverstyrelsen må, efter prövning av förekommande omständigheter,
medgiva hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning
från bostaden njuta lämplig fardag;

C. i fråga om ålderstillägg:

1) att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för annan befattningshavare
än vaktmästare efter fem ar och för vaktmästare efter tre
år, under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av
den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med
gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller
ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen efter ytterligare fem respektive tre år, på
samma villkor, samt

tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare
fem respektive tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid

Folkunder visningen.

13ti

Folkunder visningen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;

2) att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas, vad angår •
ämneslärarinna och slöjdlärarinna, den tid, varunder hon vid annan
statens läroanstalt för blinda innehaft motsvarande tjänst, eller tjänst,
som enligt staten är förenad med lika hög avlöning som den tjänst,
varför ålderstillägg ifrågasattes;

3) att, därest lärarinna vid statens blindundervisningsanstalt,
vilken befoidras till första lärarinna vid anstalten, redan intjänat
högre avlöning än första lärarinnas begynnelseavlöning, henne skola
omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg som första lärarinna,
att hennes avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som den
avlöning hon senast åtnjöt; skolande, där sådan lärarinna vid befordran
till första lärarinna icke erhåller högre avlöning än den hon
i sin föregående^ befattning uppburit, för uppflyttning i närmast
högre lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas den tid,
varunder hon innehaft berörda befattning, efter det hon i denna
senast uppflyttades i högre lönegrad;

4) att ämneslärarinna må tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie
lärarinna vid folkskola eller högre folkskola, tjänstgöring såsom
lärarinna i övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring
vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under
den tid, statsbidrag utgått till hennes avlönande enligt bestämmelserna
om statsbidrag till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit
avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring såsom lärarinna
vid av landsting underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt,
ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem,
som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t
stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom
allmän uppfostringsanstalt;

5) att befattningshavare må, efter prövning av Eders Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den
tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas
synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han
har att utföra å befattningen vid vårdanstalten; samt

6) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 137

rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda
samma förhöjning;

D. i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och
pensionsrätt m. m.:

1) att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, å tid av året, som av skolöverstyrelsen
bestämmes, åtnjutas av rektor under en och en halv månad, samt
å tid, som av anstaltens styrelse bestämmes, av husmoder,, översköterska
och det kvinnliga biträdet, envar under en månad, och av
vaktmästare under femton dagar; samt

2) att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i
tråg?, om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension eller eljest är vid tiden för de nya
lönestaternas ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat,
dock att pensionsunderlagen för manlig och kvinnlig rektor, skola
utgöras av de belopp, som finnas angivna i anm. 2 till utgiftsstaten
för anstalten.

E. i fråga om särskilda föreskrifter för det kvinnliga biträdet:
att beträffande det kvinnliga biträdet å anstaltens stat skola i

övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att
gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar;

dels förklara att en var, som med eller efter ingången av år
1922 tillträder befattning vid anstalten, skall vara skyldig underkasta
^ig nyssberörda villkor och bestämmelser;

dels godkänna följande grunder för avlönande av vikarier för
lärarpersonalen vid anstalten, nämligen:

att arvodet till vikarie för rektor vid anstalten skall utgå på sätt
Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande lärarpersonal
skall utgå med ett belopp motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen
för den tjänst, som av vikarien uppehälles;

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grund av sjukdom
utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar, vilka
vikarien äger uppbära, eller särskild bestämd andel av lönen erforBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 18

Folkunder visningen.

138 BiTcsdagens skrivelse Nr 8 A.

dras för att arvodet till denne skall uppgå till nyssnämnda belopp,
skall utgå av statsmedel; *

dels för uppehållande av verksamheten vid anstalten å ordinarie
stat under rubriken: »Vårdanstalten i Lund för blinda med’komplicerat
lyte» uppföra ett bestämt anslag av 128,400 kronor;

dels anvisa på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,
högst:

till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
vid anstalten ett belopp av 16,800 kronor; samt

till förstärkande av under »övriga utgifter» i staten upptagna
utgiftsposterna med undantag för »läkare och sjukvård» samt »vårdar-
och ekonomipersonal» ett belopp av 17,000 kronor; ,

dels medgiva ej mindre att, oavsett om de i Lund under uppförande
varande byggnaderna kunna för anstalten tagas i anspråk
den 1 januari 1922, den ordinarie avlöningsstaten må träda i kraft
från och med sagda tidpunkt, än även att de å staten under rubriken
»övriga utgifter» anslagna medel må, i den mån Eders Kungl. Maj:t
prövar sådant nödigt, ställas till förfogande åt styrelsen för drottning
Sofias stiftelse för uppehållande av verksamheten vid den med stiftelsen
förenade vårdanstalten, intill dess överflyttningen till Lund
kan äga rum;

dels ock förklara, att föreståndarinnan fru Elisabeth Anrep-Nordin
må, därest så prövas lämpligt, utan hinder därav, att hon redan
överskridit den i lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension
stadgade pensionsålder, kunna förordnas såsom rektor vid anstalter!,
dock högst intill utgången av år 1922.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft tvä
inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 209) och (II: 814),
däruti hemställts, att de befattningshavare vid statens vårdanstalt
för blinda med komplicerat lyte, som förut varit delaktiga i dövstumlärarnas
pensionskassa, för pension må räkna sig till godo de •
tjänsteår, som gällt för pension från nämnda kassa.

I samband med beviljandet- av anslag för uppförande av en
vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat lyte beslöt 1914 års
senare riksdag, på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vid den tid, då den ifrågavarande
anstalten trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning
Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdan -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 139

staltens dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om
fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i
stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar-''eller
särskilda delar därav.

Sedan genom beslut av 1920 års riksdag medel anvisats för
byggnadernas slutförande under år 1921, har departementschefen
räknat med, att statens övertagande av anstalten kunde äga rum den
1 januari 1922. Därmed inträder för statsverket skyldighet att ikläda
sig de med anstaltens drift förbundna kostnaderna.

Riksdagen har vid prövning av den föreslagna ordinarie staten
och de därmed förbundna avlöningsvillkoren icke funnit anledning
till erinran i annat avseende än beträffande den ifrågasatta rätten
till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre lönegrad. I detta
hänseende hade från anstaltens sida ifrågasatts, att de tjänstinnehavare,
som komme att övergå från drottning Sofias stiftelse till
deii nya anstalten, skulle få rätt att för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig den tid, de haft fast anställning vid stiftelsen.
Skolöverstyrelsen åter har icke ansett sig böra förorda en dylik anordning,
varvid överstyrelsen dels åberopat den prejudicerande verkan,
ett medgivande av denna art skulle äga vid framtida avgöranden
beträffande statstjänares eventuella rätt att tillgodoräkna sig i angivna
hänseende tidigare verksamhet i enskild tjänst, dels ock erinrat,
att de föreslagna avlöningarna, även utan lönetursrätt, skulle
komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken sannolikt
i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser-
understiga 1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta
''belopp. Departementschefen har intagit en från överstyrelsen avvikande
ståndpunkt, i det att han förordat, att det borde ankomma på
Eders Kungl. Maj:t att för rätt till sådan tjänstårsberäkning lämna
medgivande i varje särskilt fall. För egen del har riksdagen icke
* kunnat undgå finna "de av överstyrelsen anförda skälen vara av en
så vägande beskaffenhet, att riksdagen icke ansett sig kunna bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Yad beträffar det till extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
ifrågasatta extra anslaget av 16,800 kronor, ingår i detsamma
ersättning med 1,300 kronor till en var av två vaktmästare.
Då å den ordinarie staten äro föreslagna två ordinarie vaktmästare,
synes det riksdagen tillfyllest, att allenast en extra vaktmästare finnes

Folkunder visningen.

140 Biksdagens skrivelse Nr 8 A.

tillgänglig, vadan anslaget ifråga torde böra begränsas till 15,500
kronor. ''

Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att föregående tjänstgöring
vid anstalten i Vänersborg skulle få i pensionsavseende tillgodoräknas
av de befattningshavare, som överginge till statsanstalten. Detta
förslag har departementschefen icke ansett sig kunna understödja,
då det enligt hans mening innebure en avvikelse från föreskrifterna
i den civila pensionslagen och bifall till detsamma kunde bliva av
prejudicerande betydelse. Det i ovanberörda motioner framställda
yrkandet överensstämmer till sin innebörd med överstyrelsens förslag.
För denna frågas bedömande har riksdagens vederbörande utskott
ansett sig böra i vederbörlig ordning inhämta yttrande från statskontoret,
som härutinnan anfört följande:

Statskontoret erinrar, hurusom det icke saknats exempel på att vissa grupper
av befattningshavare hos enskilda institutioner vid statens övertagande av
dessa erhållit rätt att för pension räkna sig tillgodo viss föregående tjänstgöring
hos det privata företaget. Så har till exempel genom 1913 års riksdags beslut
och nådiga brevet den 15 augusti samma år föreskrivits, att, utöver vad i 17 §
av civila pensionslagen finnes stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande
av pension, i sådant hänseende finge av tjänsteman vid statens vattenfallsverk
beräknas tid, under vilken han förut innehaft tjänst hos nya Trollhätte
kraftbolag eller bogseringsanstalten mellan Ströms kanal och Ivarslund; och efter
1915 års riksdags medgivande har genom nådigt beslut den 12 augusti samma
år förlänats dylik rätt åt sådana statens vattenfallsverks tjänstemän, som förut
innehaft befattning hos Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag. Vid enskilda
järnvägars införlivande med statens järnvägar har jämväl liknande rätt meddelats
åt de förut i enskild tjänst varande befattningshavare.

Statskontoret kan emellertid icke obetingat förorda bifall till motionärernas
förslag, sådant det formulerats i deras slutliga hemställan, då nämligen för nif
ifrågasatta förmån icke synes böra uppställas såsom villkor förutvarande delaktighet
i viss pensionskassa utan snarare tidigare anställning vid anstalten ifråga;
och synes det ej vara något att erinra mot, att åt nuvarande befattningshavare
vid drottning Sofias stiftelse i Vänersborg, vilka övergå på den nya anstaltens
stat, må lämnas ett särskilt medgivande att räkna sig sin föregående tjänstgöring *
hos stiftelsen tillgodo för pension.

Man skulle emellertid även kunna tänka sig en annan anordning. Statskontoret
vill i sådant avseende erinra, hurusom i sammanhang med fastställande
av löne- och pensionsreglering för folkskoleseminarierna genom nådiga kungörelsen
den 22 juni 1918 (nr 662) föreskrivits, att i fråga om skyldighet att avgå
från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skall för övningsskollärare
gälla vad i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning är eller kan varda
stadgat. Det synes kunna ifrågasättas, om ej på liknande sätt de befattnings -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 141

havare vid drottning Sofias stiftelse, som äro delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt,
böra fortfarande bibehållas vid denna delaktighet. Härigenom vunnes
dessutom den fördel, att familjepensioneringen för dessa befattningshavare
bleve ordnad på ett för dem mera fördelaktigt sätt än om de bleve förpliktigade
att erlägga de dryga retroaktivavgifter, som kunna komma att åligga dem vid
inträde i civilstatens änke- och pupillkassa.

Riksdagen, som finner billighetsskäl tala för ett beslut i den
riktning, motionärerna yrkat, har ansett den senare av de utav statskontoret
anvisade utvägarna vara att föredraga. I följd härav har
riksdagen beslutat, att de befattningshavare, vilka äro delaktiga i
dövstumslärarnas pensionsanstalt, må varda bibehållna vid delaktighet
i samma pensionsanstalt, skolande därvid pensionsbeloppet utgöra
för rektor vad Eders Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit
samt för annan befattningshavare lönen jämte intjänat eller intjänade
ålderstillägg.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
det föreliggande förslaget, får förty anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förenämnda proposition samt ovanberörda
motioner,

I) godkänt, att lända till efterrättelse från och med år 1922,
följande ordinarie

Stat

för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

A. Inkomststat.

Ordinarie statsanslag...........,............ kronor 128,400: —

Elevavgifter................................ » 68,000: —

Summa kronor 196,400: —

Folkunder visningen.

142

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder visningen.

B. TJtgiftsstat.

■	Lön	Tjänst- görings-	Summa
	ningar		Anmärkningar
	Kronor	Kronor	Kronor
1) Avlöningar.
1 rektor, förutom fri bostad
med värme........	4,400	2,000	6,400
1 första lärarinna, förutom				Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kronor
bostad...........	2,000	1,100	3,100
1 ämneslärarinna, förutom bostad........... 2 ämneslärarinnor, förutom	1,800	1,000	2,800	efter 10 år med ytterli-gare 300 kronor och ef-ter 15 år med än ytter-ligare 300 kronor.
bostad...........	3,600	2,000	5,600
1 slöjdlärarinna, förutom	Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor,
bostad...........	1,600	800	2,400	efter 10 år med ytterli-
2 slöjdlärarinnor, förutom bostad...........	3,200	1,600	4,800	gare 200 kronor och ef-ter 15 år med än ytter-ligare 200 kronor.
				Härtill kunna komma
1 husmoder, förutom bostad				3 ålderstillägg vart och ett å 200 kronor efter
med värme och lyse, kost				respektive 5, 10 och 16
samt tvätt.........	1,100	300	1,400	års tjänstgöring. Av varje ålderstillägg skall 100 kronor utgöra lön och 100 kronor tjänst-göringspenningar.
1 översköterska, förutom bo-
stad med värme och lyse,				höjas med 150 kronor,
kost samt tvätt......	750	250	1,000	efter 10 år med ytterli-gare 160 kronor och ef-ter 16 år med än ytter-ligare 150 kronor.
				Härtill kunna komma 3 ålderstillägg, vart och
1 kvinnligt skrivbiträde, till-				ett å 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Av
lika räkenskapsförare . .	1,300	500	1,800
varje ålderstillägg skall 100 kronor utgöra lön och 100 kronor tjänst-göringspenningar.
				Efter 3 år kan lönen
1 vaktmästare........ 1 vaktmästare........	900 900	550 550	1,450 1,450	höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterli-gare 100 kronor och ef-
				ter 9 år med än ytter-ligare 100 kronor.
Säger avlöningar	32,200
2) Övriga utgifter.
Undervisnings- och arbetsmateiiell . . . .	6,000
Inventarier..........			3,000
Kosthåll...........			75,000
Beklädnad..........			15,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

143

	Summa	Anmärkningar
	Kronor
Läkare och sjukvård............. Vårdar- och ekonomipersonal....... Tvätt och renhållning............ Värme och belysning............ Vatten..................... Diverse utgifter................	6,400 21,000 5.000 25,000 1,800 6.000
Säger övriga utgifter	164,200
Summa kronor	196,400

Anm. 1. Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall den kontanta avlöningen
utgå med 5,000 kronor, därav 3,300 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 2. Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,600 kronor, för kvinnlig rektor
4,000 kronor.

Anm. 3. Därest vaktmästare åtnjuter förmånen av bostad m. m., skall för honom gälla vad
som föreskrives i kungörelsen den 1 november 1918 (nr 836) angående avlöningsförbättring från
och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Anm. 4. Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å
en post göra någon minskning och å en annan post någon ökning, endast utgiftsstaten i dess
helhet icke överskrides.

Folkunder visningen.

II) föreskrivit, att de befattningshavare, vilka vid tillträdet till
befattningen äro delaktiga i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skola
varda bibehållna vid delaktighet i samma pensionsanstalt, skolande
därvid pensionsbeloppet utgöra för rektor vad ovan under anm. 2
sagts samt för annan befattningshavare lönen jämte intjänat eller
intjänade ålderstillägg;

III) föreskrivit, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
föreslagits för ordinarie befattningshavare, skola fastställas följande
villkor och bestämmelser:

A. i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till
''annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

2) att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att
vid en möjligen inträdande förändrad organisation av abnormunder -

Folkunder visningen.

144 '' Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visningsväsendet ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t med hänsyn
till nämnda undervisningsväsendes behov, efter vederbör andes
hörande, prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom abnormundervisningsväsendet, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av
statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det
belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

3) att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig
de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande
mot smittsam lungsot;

4) att med befattning vid anstalten icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

5) att med befattning vid anstalten ej må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,
så framt ej skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning och
efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner
uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
samt

6) att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig, i
enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår
lärare, anstaltens styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna riktlinjer
eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande undervisning ej må
anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

B. i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

1) att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare
beräknas efter kalenderår;

3) att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, befattningshavare äger tillgodonjuta hela lönen

Riksdagens ''skrivelse Nr 8 A. 145

jämte förmån av bostad med värme, där sådan förekommer, men att
den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten,
utöver sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen, som
erfordras för befattningens upprätthållande eller eljest prövas skäligt;

5) att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
så vida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

6) att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut; samt

C. i fråga om ålderstillägg:

1) att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för annan befattningshavare
än vaktmästare efter fem år och för vaktmästare efter tre år,
under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott
vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller
ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen efter ytterligare fem respektive tre år, på
samma villkor, samt

tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare
fem respektive tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 19

Folkunder visningen.

146

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkunder visningen.

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd;

2) att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas, vad angår
ämneslärarinna och slöjdlärarinna, den tid, varunder hon vid annan
statens läroanstalt för blinda innehaft motsvarande tjänst, eller tjänst,
som enligt staten är förenad med lika hög avlöning som den tjänst,
varför ålderstillägg ifrågasättes;

3) att, därest lärarinna vid statens blindundervisningsanstalt,
vilken befordras till första lärarinna vid anstalten, redan intjänat
högre avlöning än första lärarinnas begynnelseavlöning, henne skola
omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg som första lärarinna,
att hennes avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som den
avlöning hon senast åtnjöt; skolande, där sådan lärarinna vid befordran
till första lärarinna icke erhåller högre avlöning än den
hon i sin föregående befattning uppburit, för uppflyttning i närmast
högre lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas den tid,
varunder hon innehaft berörda befattning, efter det hon i denna
senast uppflyttades i högre lönegrad;

4) att ämneslärarinna må tillgodoräknas tjänstgöring sota. ordinarie
lärarinna vid folkskola eller högre folkskola, tjänstgöring såsom
lärarinna i övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring
vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under
den tid, statsbidrag utgått till hennes avlönande enligt bestämmelserna
om statsbidrag till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit
avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring såsom lärarinna
vid av landsting underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt,
ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem,
som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl.
Maj:t stadfäst reglemente eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt
såsom allmän uppfostringsanstalt; samt

5) att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid
vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension eller, vad angår befattningshavare, som
vid tillträdet till befattningen är delaktig i dövstumlärarnas pensionsanstalt,
bestämmelserna i reglementet för samma pensionsanstalt
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 147

D. i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och
pensionsrätt m. m.:

1) att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, å tid av året, som av skolöverstyrelsen
bestämmes, åtnjutas av rektor under en och en halv månad, samt
å tid, som av anstaltens styrelse bestämmes, av husmoder, översköterska
och det kvinnliga biträdet, envar under en månad, och
av vaktmästare under femton dagar; samt

2) att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom
i fråga om rätt till pension skall beträffande annan befattningshavare
än sådan, som vid tillträdet till befattningen är delaktig i dövstumlärarnas
pensionsanstalt, gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension eller eljest är vid tiden för de nya lönestaternas
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat, dock
att pensionsunderlagen för manlig och kvinnlig rektor skola utgöras
av de belopp, som finnas angivna i anm. 2 till utgiftsstaten för
anstalten.

E. i fråga om. särskilda föreskrifter för det kvinnliga biträdet:
. att beträffande det kvinnliga biträdet å anstaltens stat skola i

övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att
gälla för de ä vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar;

IV) förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år
1922 tillträder befattning vid anstalten, skall vara skyldig underkasta
sig nyssberörda villkor och bestämmelser;

V) godkänt följande grunder för avlönande av vikarier för
lärarpersonalen vid anstalten, nämligen:

att arvodet till vikarie för rektor vid anstalten skall utgå på
sätt Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande lärarpersonal
skall utgå med ett belopp motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen
för den tjänst, som av vikarien uppehälles;

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grand av
sjukdom utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar,
vilka vikarien äger uppbära, eller särskild bestämd andel av lönen

Folkunder visningen.

148 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

erfordras för att arvodet till denne skall uppgå till nyssnämnda belopp
skall utgå av statsmedel;

VI) för uppehållande av verksamheten vid anstalten å ordinarie
stat under rubriken: »Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte» uppfört ett bestämt anslag av 128,400 kronor;

VII) anvisat på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag,
högst:

till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
vid anstalten ett belopp av 15,500 kronor; samt

till förstärkande av under »övriga utgifter» i staten upptagna
utgiftsposterna med undantag för »läkare och sjukvård» samt ''»vårdar-
och ekonomipersonal» ett belopp av 17,000 kronor;

VIII) medgivit ej mindre att, oavsett om de i Lund under uppförande
varande byggnaderna kunna för anstalten tagas i anspråk
den 1 januari 1922, den ordinarie avlöningsstaten må träda i kraft
från och med sagda tidpunkt, än även att de å staten under rubriken
»övriga utgifter» anslagna medel må, i den mån Eders Kungl.
Maj:t prövar sådant nödigt, ställas till förfogande åt styrelsen för
drottning Sofias stiftelse för uppehållande av verksamheten vid den
med stiftelsen förenade vårdanstalten, intill dess överflyttningen till
Lund kan äga rum;

IX) förklarat, att föreståndarinnan fru Elisabeth Anrep-Nordin
må, därest så prövas lämpligt, utan hinder därav, att hon redan
överskridit den i reglementet för dövstumlärarnas pensionsanstalt
stadgade pensionsålder, kunna förordnas såsom rektor vid anstalten,
dock högst intill utgången av år 1922.

199:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 309, anmält,
har riksdagen för inredning och möblering av de nya byggnaderna
för vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte anvisat på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

200:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående statens övertagande av egendomen
Hall och uppfostringsanstalten därstädes, beräkna för ändamålet
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 1,000,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 mars
1921 (nr 207) givit riksdagen tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t icke

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 149

komme att till nu pågående riksdag avlåta proposition i berörda
ämne, i följd varav medel för ändamålet ej beliövde beräknas å
1922 års stat.

Med anledning liärav påkallas icke något riksdagens beslut angående
Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning.

Yrkesundervisningen.

201 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen
att i avbidan på proposition angående omorganisation av tekniska
elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium och en
teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst beräkna för
ändamålet,

dels ett belopp av 56,800 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk,

dels och till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell
på extra stat för år 1922 ett belopp av 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 februari 1921
dagtecknad, till riksdagen avgiven proposition, nr 94, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
sistnämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att den tekniska
elementarskolan i Norrköping må, på sätt av departementschefen i
samma statsrådsprotokoll angivits, ombildas till ett tekniskt gymnasium
och en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst;

dels för tekniska elementarskolan, tekniska gymnasiet och tekniska
fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst i nämnda stad
beräkna för år 1922 ett belopp av 56,800 kronor att ingå i det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk;

dels och till apparater, maskiner och annan undervisningsmateriell
för ifrågavarande läroanstalt anvisa på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

På sätt av nästföljande punkt framgår, har Eders Kungl. Maj:t
framlagt förslag till omorganisation av jämväl den tekniska elementarskolan
i Borås, vilken skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium
och en teknisk fackskola för vävnadsindustri. Riksdagen anser sig

Folkunder visningen.

Yrkesunder visningen.

150 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

böra i ett sammanhang från principiell synpunkt skärskåda de båda
föreliggande omorganisationsförslagen.

Vad först beträffar förslaget om utvidgning av ifrågavarande
elementarskolor till tekniska gymnasier vill riksdagen erinra om följande.
1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens
ordnande hade i sitt förslag icke upptagit den nu förefintliga skoltypen
tekniskt gymnasium. Densammas upprättande hade först föreslagits
av de den 3 november 1916 tillkallade sakkunniga rörande
fortsatt utredning av frågorna om den lägre tekniska, undervisningen
m. m. De tekniska gymnasierna borde enligt nämnda sakkunniga hava
till uppgift att tillgodose behovet av allmänt teknisk utbildning och på
samma gång meddela kunskaper i merkantila ämnen. Från dem
skulle industrien kunna erhålla personer med lämplig utbildning för
skötande av göromålen på verkstäders och fabrikers affärs- och ritkontor
ävensom för ledningen av mindre och föga specialiserade
industriella företag eller för affärsverksamhet med industriens alster
och förnödenheter. De tekniska gymnasierna borde på samma gång
fylla en viktig plats inom undervisningsväsendet i''dess helhet därigenom,
att de bidroge att tillfredsställa det behov av utbildning i
mera praktisk riktning, som förefunnes hos en stor del av den studerande
ungdomen, i första rummet hos dem, som önskade välja den
industriella vägen till levnadsbana utan att dock kunna definitivt
bestämma sig för ett visst fack inom industrien, men även hos sådana,
som ämnade ägna sig åt annan praktisk verksamhet.

Enligt de sakkunnigas förslag borde de tekniska gymnasierna
upprättas genom omorganisation av några av de dåvarande tekniska
elementarskolorna. Förslaget gick ut på, att de tekniska elementarskolorna
i Malmö, Örebro och Härnösand skulle omorganiseras till
tekniska gymnasier, varigenom såväl södra som mellersta och norra
Sverige skulle tillgodoses med en dylik läroanstalt.

Riksdagen har numera också beslutat inrättande av tekniska
gymnasier i nämnda städer, år 1918 beträffande Malmö och Örebro
och år 1920 ifråga om Härnösand.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en utvidgning
av den ursprungligen tänkta organisationen i så måtto, att jämväl de
tekniska elementarskolorna i Norrköping och Botås skulle utbyggas
till tekniska gymnasier. Enligt riksdagens mening måste otvivelaktigt
betänkligheter resas mot att redan nu verkställa en sådan

jRiksdagens skrivelse Nr 8 A.

151

utvidgning. Någon erfarenhet om det resultat, de tekniska gymnasiernas
verksamhet kan hava lämnat, föreligger ännu icke. Utan
att betvivla att denna skoltyp väl kan fylla ett behov i den allmänna
tekniska utbildningen, anser riksdagen det dock vanskligt
att nu upprätta ytterligare nya tekniska gymnasier, innan man
kunnat se, till vilken grad och i vilken omfattning de hittillsvarande
gymnasierna motsvarat de förväntningar, som vid omorganisationen
ställdes på denna skoltyp. En på sätt av departementschefen framhålles
väntad ökning i elevtillströmningen till de hittillsvarande tekniska
gymnasierna utgör enligt riksdagens mening intet bevis för att
ett från industriens synpunkt förefintligt behov av ytterligare gymnasier
kan sägas vara för handen; minst för mellersta Sverige torde något
sådant förefinnas, om man tager i betraktande att utom det tekniska
gymnasiet i Örebro finnes i det ej långt från Borås belägna Göteborg
en högre teknisk läroanstalt, nämligen Chalmers tekniska institut.
Riksdagen har följaktligen icke ansett sig kunna för närvarande bifalla
förslaget om utveckling av de ännu återstående tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Borås till tekniska gymnasier.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär dessutom en förändring av
de tekniska elementarskolorna i Norrköping oeh Borås till tekniska
fackskolor, skolan i Norrköping till en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst
och skolan i Borås till en fackskola för vävnadsindustri.
Riksdagen har ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter i fråga
om det inrättande av nya fackskolor, som nu ifrågasättes. Från
principiell synpunkt torde ej vara något att invända mot förslaget,
då de tekniska elementarskolornas successiva ombildning till fackskolor
ingick i den år 1918 beslutade planen för omorganisationen
av den tekniska undervisningen, men enligt riksdagens mening torde
det utan olägenhet ännu något år kunna anstå med den omorganisation,
som nu föreslås. Den år 1918 beslutade reformeringen av
den tekniska undervisningen har hittills fortgått i så hastigt tempo,
att man med fog kan ifrågasätta ett eller annat års mellanrum för
att få tillfälle skärskåda tilläventyrs förefintligt resultat av omorganisationen,
innan beslut fattas om dess vidare utbyggande, och riksdagen
har därför ansett försiktigheten bjuda att icke nu bifalla det
föreliggande förslaget.

Eders Kungl. Maj:t har vidare äskat medel för laboratorieutrustning
och undervisningsmateriel! för ifrågavarande läroanstalter. För

Yrkesunder visningen.

Y rkesunder visningen.

152 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vartdera läroverket beräknas för ändamålet 60,000 kronor att fördelas
med 30,000 kronor på två på varandra följande år. Då omorganisationsförslagen
ej av riksdagen bifallits, kunde särskilda anslag
till undervisningsmateriell måhända synas mindre av behovet påkallade.
Emellertid håller riksdagen före, att jämväl de tekniska
elementarskolorna i nämnda städer, sådana de för närvarande verka,
äro för undervisningens bedrivande i behov av särskilda medel till
förbättrande av den såsom »otidsenlig och tarvlig» betecknade materiellen.
Riksdagen har därför för vardera skolan ställt för ändamålet
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande såsom engångsanslag ett
belopp av 10,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation
av den tekniska elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt gymnasium
och en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst
ej vunnit riksdagens bifall;

dels ock att riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
utgå till inköp av erforderlig undervisningsmateriell vid
tekniska elementarskolan i Norrköping.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen
att, med godkännande i vad på statsverket ankommer, av stadsfullmäktiges
i Borås den 10 juni 1920 beslutade erbjudande i fråga om
tillhandahållande av erforderliga undervisningslokaler m. m. jämte
det vid nämnda erbjudande fogade villkor,

dels medgiva, att den tekniska elementarskolan i Borås och vävskolan
därstädes må, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 närmare angivits,
ombildas till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för
vävnadsindustri;

dels för tekniska elementarskolan, tekniska gymnasiet och tekniska
fackskolan för vävnadsindustri i nämnda stad beräkna för år
1922 ett belopp av 54,300 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk;

dels ock till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell
för ifrågavarande läroanstalt anvisa på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 153

Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla,

dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation
av den tekniska elementarskolan i Borås ock vävskolan därstädes
till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för vävnadsindustri
ej vunnit riksdagens bifall;

dels ock att riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 10,000 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande utgå till inköp av erforderlig undervisningsmateriell
vid tekniska elementarskolan i Borås.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) -föreslagit riksdagen
att dels för den tekniska elementarskolan, det tekniska gymnasiet
och den tekniska fackskolan i Härnösand beräkna för år 1922 ett
belopp av 75,600 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk, dels ock till laboratorieutrustning och annan
undervisningsmateriel! för ifrågavarande läroanstalt anvisa på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
medgav 1920 års riksdag, att den tekniska elementarskolan i Härnösand
finge ombildas till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola
för träindustri, samt beräknade, med upphävande av då gällande
stat för tekniska elementarskolan i Härnösand, för samma skola
ävensom för ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för
träindustri i nämnda stad ett belopp av 71,825 kronor att ingå i det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk. Vidare anvisade
samma riksdag, likaledes i överensstämmelse med av Eders Kungl.
Maj:t gjord framställning, till laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriell
vid nämnda läroanstalt pa extra stat för ar
1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor. Sistnämnda belopp utgjorde
första hälften av den härför beräknade kostnaden, 50,000 kronor.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t nu gjorda framställningen, vilken
innebär ett fullföljande av den utav 1920 års riksdag beslutade omorganisationen,
har riksdagen intet att erinra. Den härför erforderliga
anslagsökningen belöper sig till 3,775 kronor, varmed sålunda
anslaget till tekniska läroverk ökats.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels för fortsatt ombildning av den tekniska elementarskolan i

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 20

Yrkesunder visningen.

154 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Härnösand till ett tekniskt gymnasium och en teknisk fackskola för
träindustri ökat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk
med 3,775 kronor;

dels och till laboratorieutrustning och annan un dervisningsmateriell
för ifrågavarande läroanstalt anvisat på extra stat för år
1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

204:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen
att för det tekniska gymnasiet, maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan
och den kemiska fackskolan i Malmö beräkna för år 1922
ett belopp av 124,875 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär ökade medel för den fortsatta
utvecklingen av ifrågavarande läroanstalt i överensstämmelse med
den plan, som förut blivit framlagd för riksdagen. Den härför erforderliga
anslagsökningen belöper sig till 7,475 kronor.

Riksdagen bar ansett sig böra bifalla förslaget och får anmäla,
att riksdagen för fortsatt utveckling av det tekniska läroverket i
Malmö i eldighet med för riksdagen förut framlagd plan ökat det
ordinarie reservationsanslaget tdl tekniska läroverk med 7,475 kronor.

205:o) Eders Kungl. Maj: t har (punkt 207) föreslagit riksdagen
att till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska gymnasiet i Örebro anvisa på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

För ändamålet utgår för år 1921 ett extra anslag av 12,000
kronor. Det nu föreslagna beloppet står i överensstämmelse med
tidigare gjorda beräkningar rörande för nämnda parallellavdelning
erforderliga medel.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fortsatt uppehållande
av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 20,000
kronor.

206:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att tekniska skolans i Eskilstuna till söndags- och
aftonskolan hörande lägre kurs och den med nämnda skola förenade
fackskolan för finare smides- och metallindustri må upphöra med
utgången av år 1921, samt att från och med år 1922 söndags- och

Biksdagens skrivelse Nr 8 A. 155

aftonskolans högre kurs må, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 närmare
angivits, ombildas till en teknisk fackskola för maskinindustri;

dels i anledning härav, med uteslutande av det i riksstaten
under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat för tekniska skolan i
Eskilstuna upptagna anslag å 14,000 kronor, för en teknisk fackskola
för maskindustri i nämnda stad beräkna för år 1922 ett belopp av
32,350 kronor att ingå i det ordinarie reservationsanslaget till
tekniska läroverk;

dels och till anskaffande av undervisningsmateriell och utrustning
av ett maskinlaboratorium vid ifrågavarande läroanstalt anvisa
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 37,000 kronor.

Den föreliggande framställningen avser att åt varje särskild
avdelning av ifrågavarande läroanstalt giva den plats i systemet av
praktiska ungdomsskolor, som med hänsyn till dess redan förefintliga
anordning närmast tillkommer densamma. Den tekniska söndagsoch
aftonskolans lägre kurs skulle ombildas till lärlings- och yrkesskolor
enligt vedertagen typ och fackskolan för finare smides- och
metallindustri till eu lärlingsskola för praktiskt yrkesarbete samt den
återstående avdelningen, söndags- och aftonskolans högre kurs, till
en teknisk fackskola med uppgift att meddela utbildning för teknisk
verksamhet inom maskinindustrien. Denna tekniska fackskola skulle
enligt förslaget i så måtto intaga en särställning i förhållande till
övriga skolor av ifrågavarande slag, att dess lärokurs skulle bliva
3-årig med endast 18 veckotimmars undervisning under de båda
första läsåren, under det att vid andra fackskolor lärotiden är fördelad
på 2 läsår, vartdera med en undervisningstid av 40 timmar
i veckan. Den föreslagna anordningen har sin grund i de särskilda
förhållanden, som äro rådande vid tekniska skolan i Eskilstuna, där
man alltsedan skolans tillkomst med framgång begagnat sig av aftonundervisning,
och förslaget avser ett bibehållande av denna i de
två lägre klasserna av fackskolan.

Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget icke
haft något att erinra mot den ifrågasatta omorganisationen. Endast i
avseende å det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet af 37,000
kronor till anskaffande av undervisningsmateriell och utrustning av
ett maskinlaboratorium synes riksdagen, såväl med hänsyn till fallande
priser som i betraktande av vad i motsvarande fall beviljats andra

Yrkesunder visningen.

156

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fackskolor, en nedsättning böra vidtagas. Riksdagen bar för ändamålet
beviljat ett belopp av 30,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tekniska skolans i Eskilstuna till söndagsocb
aftonskolan hörande lägre kurs och den med nämnda skola förenade
fackskolan för finare smides- och metallindustri må upphöra
med utgången av år 1921, samt att från och med år 1922 söndags-
och aftonskolans högre kurs må, på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 närmare
angivits, ombildas till en teknisk fackskola för maskinindustri;

dels i anledning härav, med uteslutande av det i riksstaten
under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat för tekniska skolan i
Eskilstuna upptagna anslag å 14,000 kronor, ökat det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med 32,350 kronor;

dels ock till anskaffande av undervisningsmateriell och utrustning
av ett maskinlaboratorium vid ifrågavarande läroanstalt anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 203, 204 och 207
härovan anmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till
tekniska läroverk, nu 470,000 kronor, ökats med 43,600 kronor till
513,600 kronor.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen
att till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till
tekniska läroverk anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 50,000 kronor, att utgå efter de närmare bestämmelser Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

För närvarande utgår för ändamålet ett belopp av 38,000 kronor
beräknat på följande sätt:

För tekniska	elementarskolan	i Norrköping......	kronor	4,000	—
» »	»	» Borås...........	»	4,000	—-
» »	läroverket	» Härnösand......	»	5,500	—-
» »	»	» Malmö..........	»	12,500	—-
» »	»	» Örebro .........	»	10,000	—-
» »	fackskolan	» Västerås........	»	2,000	—
		Summa	kronor	38,000	—

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 157

Det nu ifrågasatta anslaget är beräknat att utgå som följer:

För tekniska läroverket i Norrköping...... kronor 6,000: -

» » » » Borås........... » 6,000: —

» » » » Härnösand...... » 5,500: —

» » » »Malmö.......... » 12,500: —

» » » » Örebro.......... » 10,000: —

» » fäckskolan » Västerås........ » 2,000: —

» teknisk maskinfackskola och teknisk byggnadsfackskola
i Stockholm..................... » 5,000:

» teknisk maskinfackskola i Eskilstuna.....• ■ ■ »_3,000: -

Summa kronor 50,000: —

Sedan riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställningar rörande
omorganisation av de tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås samt vidare något förslag om en teknisk maskinfackskola
och en teknisk byggnadsfackskola i Stockholm icke förelagts riksdagen,
har riksdagen minskat det begärda anslaget med dels 4,000 kronor,
motsvarande beräknad ökning för de omorganiserade två förstnämnda
skolorna, dels 5,000 kronor, motsvarande det för den tekniska fackskolan
i Stockholm beräknade beloppet.

Biksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
förslaget, får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie
reservationsanslaget till tekniska läroverk anvisat på extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst, 41,000 kronor, att utgå efter de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående omorganisation av handelsgymnasiema,
beräkna för ändamålet dels en höjning av det nuvarande
ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier, nu högst
135,000 kronor, med 190,000 kronor till 325,000 kronor, dels ock
på extra stat för samma år ett belopp av 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,
den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 197, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag föreslagit riksdagen

dels medgiva, att i Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Örebro
må från och med den 1 januari 1922, genom övertagande av de nu -

Yrkesunder

visningen.

Yrkesunder visningen.

158 > Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

varande statsunderstödda handelsgymnasierna i nämnda städer, inrättas
statens handelsgymnasier, organiserade på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet närmare angivits, under förutsättning
att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor
ävensom, där lektor skulle förordnas till biträdande rektor, bostad
eller hyresersättning åt sådan lektor;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer, lektorer, maskinister
och eldare samt vaktmästare vid statens handelsgymnasier i
Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Örebro till följande belopp,
nämligen:

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar;

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstilllägg
till lönen, vart och ett å 500 kronor;

för maskinist och eldare till 1,750 kronor, därav 1,100 kronor
lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 100 kronor; samt

för vaktmästare till 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och
550 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 100 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare
vid förenämnda statens handelsgymnasier må utgå ur åttonde huvudtitelns
förslagsanslag: ålderstillägg;

dels besluta, att för ordinarie rektorer och lektorer vid nyss
omförmälda gymnasier pensionsunderlaget för rektor skall utgöra
5,600 kronor och högsta pensionsunderlaget för lektor 4,600 kronor,
samt att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor, sådant förordnande
skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom
till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad
rektor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för
ordinarie befattningshavare vid omförmälda handelsgymnasier föreslagna
avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år
1922 tillträder ordinarie befattning vid någon av ifrågavarande läro -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 159

anstalter, skall vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och
bestämmelser;

dels medgiva, att lektor vid högre lärarinneseminariet, allmänt
läroverk, folkskoleseminarium, teknisk elementarskola, tekniskt gymnasium,
teknisk fackskola eller sjökrigsskolan må för uppflyttning i
högre lönegrad tillgodoräkna sig tid, varunder han tjänstgjort såsom
ordinarie lektor vid statens handelsgymnasium;

dels, vid bifall till här förut framlagda förslag, i riksstaten för
år 1922 under rubrik: Statens handelsgymnasier, uppföra ett ordinarie
reservationsanslag å 185,000 kronor samt därav beräkna

för handelsgymnasiet i Malmö ett belopp av 63,300 kronor, för
handelsgymnasiet i Hälsingborg ett belopp av 43,500 kronor, för
handelsgymnasiet i Norrköping ett belopp av 33,400 kronor och för
handelsgymnasiet i Örebro likaledes ett belopp av 33,400 kronor
ävensom till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov ett belopp av 11,400 kronor;

dels till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till
statens handelsgymnasier anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 12,000 kronor, att utgå efter de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda;

dels medgiva, att styrelse för statens handelsgymnasium må äga
att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra
stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post
göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i
deras helhet icke överskridas;

dels och — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till handelsgymnasier, nu högst 135,000 kronor — för
beredande av understöd, enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna grunder, åt handelsgymnasierna i Stockholm och
Göteborg, att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, i riksstaten för år 1922
under rubrik: Statsunderstödda handelsgymnasier, uppföra ett ordinarie
förslagsanslag, högst, 135,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion (II: 298) däruti hemställts, att riksdagen
måtte med avslag å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 197
besluta, att statsunderstöd till handelsgymnasier måtte utgå efter
hittills gällande grunder och med de belopp, som med tillämpning
av dessa grunder bliva erforderliga.

Yrkesunder visningen.

160 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla att riksdagen med avslag å Eders Knngl.
Maj:ts förevarande förslag samt med bifall till ovannämnda motion,

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget, högst, till
lian dels gymnasier med oförändrat belopp 135,000 kronor;

dels ock till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping
utöver till dem redan anslagna belopp anvisat på extra stat
för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 150,000 kronor,
att utgå under förutsättning, att kommun, där handelsundervisningsanstalt
åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer
såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen som ock
årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel
av statsunderstödet, samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Eders Kung! Maj:t kan finna skäligt bestämma.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen
dels besluta, att nu gällande bestämmelser angående lärlingsskolplikt
må utsträckas att kunna omfatta icke blott sådana minderåriga, som
äro anställda i industri, hantverk, handel eller husligt arbete utan även
minderåriga, som äro anställda i annan därmed jämförlig hantering,
dels medgiva, att från anslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning understöd må, oavsett om den undervisning,
som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, enligt de
närmare bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, finner gott
utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad anstalt för yrkesundervisning: 1.

till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, beräknat
efter antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk, handel eller annan därmed
jämförlig hantering i samtliga läroämnen utom dem, som avse
husligt arbete, med 3 kronor 33 öre för varje undervisningstimme;

b) i lärlingsskola för husligt arbete eller annan därmed jämförlig
hantering eller hushållsskola ävensom i lärlingsskola för industri
eller hantverk eller annan därmed jämförlig hantering i läroämnen,
som avse husligt arbete, med 2 kronor 33 öre för varje undervisningstimme
;

Riksdagens skrivelse Nr SA. 161

c) i yrkesskola för industri, hantverk, handel eller annan därmed
jämförlig hantering. eller ettårig handelsskola med 3 kronor 67
öre för varje undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete eller annan därmed jämförlig
hantering med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme;

, * e) i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt
för yrkesundervisning med högst 3 kronor 33 öre för varje
undervisningstimme, dock att understödsbeloppet ej ma överstiga tva
tredjedelar av såmmanlagda beloppet av den till skolans lärare för
den tid, understödet avser, utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande hälften
eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för
densamma;

dels bestämma, att för statsunderstöds utgående från förenämnda
anslag skola gälla följande villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för
den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente
meddelade föreskrifter;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall
annan anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i
vederbörlig ordning förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen
godkända för ifrågavarande undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inredningsoch
undervisningsmateriell, som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp,
beräknade efter i medeltal för varje undervisningstimme: minst 5
kronor vid lärlingsskola för industri, hantverk, handel eller annan
därmed jämförlig hantering i samtliga läroämnen utom dem, som
avse husligt arbete; minst 3 kronor 50 öre vid lärlingsskola för
husligt arbete eller annan därmed jämförlig hantering, vid hushållsskola
eller vid lärlingsskola för industri, hantverk eller annan därmed
jämförlig hantering i läroämnen, som avse husligt arbete; minst
5 kronor 50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk, handel eller
annan därmed jämförlig hantering eller ettårig handelsskola samt
minst 4 -kronor vid yrkesskola för husligt arbete eller annan därmed
jämförlig hantering;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri
;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Yrkesunder visningen.

162 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll
statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och
att materiellen icke utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande
av därvid angivna villkor avyttras eller eljest användes för
andra ändamål, än vid understödets beviljande avsetts;

dels medgiva, att understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning
må jämväl för år 1921 kunna utgå i enlighet med nu
föreslagna grunder, under förutsättning att vederbörande kommun
underkastar sig därmed förbundna villkor;

dels höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 700,000
kronor, med 300,000 kronor till 1,000,000 kronor;

dels och medgiva, att utan hinder av de av 1918 års riksdag
fastställda grunder för understöds utgående till av kommun upprättade
skolor för den lägre yrkesundervisningen, understöd från det
i 1921 års riksstat uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning må utgå till Sundsvalls
stads vävskola, Västerviks möbelsnickarskola och Stockholms
stads verkstadsskolor för verksamheten vid nämnda skolor under
åren 1919 och 1920 med belopp, som av Eders Kungl. Maj:t
bestämmas.

Enligt nu gällande, av riksdagen fastställda grunder kan understöd
av statsmedel tilldelas dels av kommun upprättad lärlingsskola
för industri, hantverk eller handel, dels av kommun upprättad
lärlings- eller yrkesskola för husligt arbete eller hushållsskola, dels
av kommun upprättad yrkesskola för industri, hantverk eller handel
eller ettårig handelsskola, dels och enskild skola för yrkesundervisning.
Såsom villkor för understöds utgående till nämnda skolor gäller,
att skolan skall vara »anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med
vad om sådan skola finnes bestämt i den av Eders Kungl. Maj:t utfärdade
stadgan för den lägre yrkesundervisningen. Understöd till de av
kommun upprättade skolorna fördelas av skolöverstyrelsen, under det
att understöd till de enskilda skolorna bestämmes av Eders Kungl.
Maj:t för varje särskilt fall. Det har nu visat sig, att på grund av
bestämmelsernas formella avfattning enskilda skolor med friare organisationsformer
av Eders Kungl. Maj:t tillerkänts understöd, medan
åter understöd icke kunnat tilldelas sådana av kommuner upprättade
skolor, som ägde en sådan friare organisation, att de mera väsentligt
avveko från de i yrlcesskolestadgan fastslagna skoltyperna.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 1#8

Enligt det system av praktiska ungdomsskolor, som godkändes
av 1918 års riksdag, var ingalunda avsett att skapa en åtskillnad
mellan kommunala och enskilda läroanstalter ifråga om möjligheten
att åt de olika anstalterna giva mera fria organisationsformer. Då
emellertid riksdagens beslut synes formellt utesluta kommun från
möjlighet att erhålla understöd för andra läroanstalter, än sådana av
vissa bestämda typer, och det icke kan tänkas att en kommun skulle
mindre än någon enskild vara i stånd att upprätta och handhava
även andra hithörande undervisningsanstalter av mera fria former,
har nu en sådan ändring föreslagits i de av riksdagen år 1918 givna
bestämmelserna, att av anslaget till understöd åt kommunala an-«
stalter för yrkesundervisning må kunna utgå understöd för även
andra av kommun upprättade anstalter för yrkesundervisning än
lärlingsskolor, yrkesskolor, ettåriga handelsskolor samt hushållsskolor
av fastställda typer.

En av dessa nya skolformer, som skulle inordnas i systemet, är
den så kallade verkstadsskolan. Dessa skolor hava, i den mån de
varit att betrakta som enskilda, allaredan erhållit i flera fall statsunderstöd;
hava de åter varit upprättade och underhållna av kommunerna,
hava, på sätt antytts, formella hinder mött för tilldelande
av statsanslag. Verkstadsskolan — eller som den förut kallats förberedande
lärlingsskola — avser att bibringa lärjungarna ett visst
mått av praktisk yrkesfärdigheter för att dymedelst underlätta för dem
att erhålla anställning och förkovran inom yrket; den lägger huvudvikten
vid den första utbildningen i praktiskt yrkesarbete och avser
att ersätta anställning i yrket, intill dess lärlingen lärt så mycket,
att han kan i någon mån utföra åtminstone enklare yrkesarbete på
egen hand.

En verkstadsskola av angivet slag synes riksdagen väl fylla sin
plats i systemet av praktiska ungdomsskolor vid sidan av fortsättningsskolan
och lärlingsskolan. Vad i fråga om dessa skolors organisation
i övrigt i statsrådsprotokollet omförmäles har icke givit
riksdagen anledning till några erinringar. Likaledes finner riksdagen
det ohållbart, att verkstadsskolorna för erhållande av statsbidrag
måste vara enskilda och icke komma i åtnjutande av sådant bidrag,
i fall de upprättas av kommun.

Förslaget innebär vidare en ytterligare utvidgning av den statsunderstödda
yrkesundervisningens arbetsområden till att omfatta,

Yrkesunder visningen.

t*64 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förutom skolor för industri, hantverk, handel eller husligt arbete,
jämväl skolor för andra därmed jämförliga hanteringar. Såsom yrkesgrupper
anföras i statsrådsprotokollet chaufförer, spårvägs- och
järn vägspersonal, telefonister, hotell- och vaktbetjänte.

En sådan utvidgning, som nu ifrågasättes, anser sig riksdagen
icke kunna medgiva. Dels hava statens kommunikationsverk inrättat
särskilda skolor för utbildande av för dem behövlig personal, dels
torde i fråga om övriga yrkesgrupper något statsintresse i egentlig
bemärkelse näppeligen kunna anses vara för handen. Ett tilläventyrs
förefintligt behov i förevarande avseende torde lämpligare böra
tillgodoses förmedelst enskild företagsamhet.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare dels en retroaktiv
tillämpning för år 1921 av de föreslagna nya bestämmelserna, dels
ock ett medgivande, att vissa angivna kommunala verkstadsskolor
må redan från och med år 1919 åtnjuta statsunderstöd. Riksdagen,
som icke har något att erinra mot den ifrågasatta tillämpningen
för år 1921 av nu föreslagna bestämmelser — dock allenast för
senare hälften av nämnda år —, har däremot med hänsyn till den
grundsats, som i motsvarande fall vunnit burskap, icke ansett sig
kunna bifalla förslaget i dess sistnämnda del.

Vidare avser Eders Kungl. Maj:ts förslag höjning av minimiarvodena
till lärare vid ifrågavarande skolor. I fråga om proportionerna
mellan de olika lärarkategoriernas arvoden har så till vida föreslagits
en rubbning, att den likhet härutinnan, som förut rått mellan
lärare i lärlingsskola för husligt arbete och hushållsskola å ena samt
lärare i yrkesskola för husligt arbete å andra sidan och som tidigare
ansetts berättigad, borde upphävas och arvodet för yrkesskolornas lärare
bestämmas till högre belopp än för lärlings- och hushålls-skolornas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag angående arvodesförhöjning ansluter
sig i stort sett till vad Eders Kung!. Maj:t i motsvarande hänseende
föreslagit för fortsättningsskolans lärare. Då emellertid riksdagens
beslut beträffande sistnämnda lärare innebär en nedsättning med
50 procent av de utav Eders Kungl. Maj:t ifråga satta förhöjningarna,
synes en motsvarande nedsättning böra vidtagas beträffande
de föreslagna arvodesförhöjningarna för de lärare, varom
nu är fråga. Vidare har riksdagen beträffande sättet för bestridande
av arvodesförhöjningarna beslutat en anordning motsvarande den,
som beslutits i fråga om höjda arvoden åt lärarna vid fortsättnings -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 165

skolor, och varigenom erforderliga medel alltså skulle utgå å extra
stat såsom förstärkning av det ordinarie anslaget.

Beträffande den erforderliga anslagsökningen beräknar departementschefen
för de nytillkomna skolornas del — d. v. s. i främsta
rummet verkstadsskolorna — en ökning av 125,000 kronor, med
vilket belopp det ordinarie anslaget, nu 700,000 kronor, alltså borde
höjas. Då utvecklingen på ifrågavarande område icke gått så hastigt,
som man ursprungligen beräknat och följaktligen nu utgående anslag
torde kunna anses tillräckligt även med den utvidgning av
skolorna, som riksdagen ovan beslutat, synes riksdagen någon anslagshöjning
med hänsyn till sagda utvidgning icke böra ifrågakomma.
Arvodesförhöjningen har ansetts kräva en kostnad av 175,000
kronor, av vilket belopp alltså hälften eller i runt tal 88,000 kronor
bör utgå å extra stat.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den avser,
att nu gällande bestämmelser angående lärlingsskolplikt må utsträckas
att kunna omfatta icke blott sådana minderåriga, som äro anställda
i industri, hantverk, handel eller husligt arbete utan även minderåriga,
som äro anställda i annan därmed jämförlig hantering;

dels medgivit, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning,
som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, eldigt de
närmare bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överenstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, finner
gott utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad anstalt för
yrkesundervisning:

1. till avlöning under år 1922 åt rektor och övriga lärare med
belopp, beräknat efter antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga
läroämnen utom dem, som avse husligt arbete, med 3 kronor för
varj e undervisningstimme;

b) i lärlingsskola. för husligt arbete eller hushållsskola ävensom
i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen, som avse
husligt arbete, med 1 krona 83 öre för. varje undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig
handelsskola med 3 kronor 33 öre för varje undervisningstimme;

Yrkesunder visningen.

166 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

d) i yrkesskola för husligt arbete med 2 kronor för varje undervisningstimme; e)

i verkstadsskola eller amian närstående, ej förut nämnd anstalt
för yrkesundervisning med högst 8 kronor för varje undervisningstimme,
dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar
av sammanlagda beloppet av den till skolans lärare för den tid,
understödet avser, utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriel! med belopp, motsvarande hälften
eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för
densamma;

dels bestämt, att för statsunderstöds utgående skola gälla följande
villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för
den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente
meddelade föreskrifter;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inredningsoch
undervisningsmateriell, som godkännas av skolöverstyrelsen;''

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare under år 1922 utgå
med belopp, beräknade efter i medeltal för varje undervisningstimme:
minst 4 kronor 50 öre vid lärlingsskola för industri, hantverk eller
handel i samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt arbete;
minst 2 kronor 75 öre vid lärlingsskola för husligt arbete, vid hushållsskola
eller vid lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,
som avse husligt arbete; minst 5 kronor vid yrkesskola för
industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola samt minst
3 kronor vid yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll
statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att
materiellen icke utan överstyrelsens medgivande och Under iakttagande
av därvid angivna villkor avyttras eller eljest användes för
andra ändamål, än vid understödets beviljande avsetts;

dels medgivit, att understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning
må jämväl för senare hälften av år 1921 kunna utgå

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 167

i enlighet med nu angivna grunder, under förutsättning att vederbörande
kommun underkastar sig därmed förbundna villkor;

dels uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
kommunala anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,
700,000 kronor;

dels till beredande av arvödesförhöjning åt lärare vid kommunala
anstalter för yrkesundervisning under år 1922 i enlighet med
ovan angivna grunder beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
av 88,000 kronor;

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den
avser beredande av understöd åt Sundsvalls stqds vävskola, Västerviks
möbelsnickarskola och Stockholms stads verkstadsskolor för
verksamheten vid nämnda skolor under åren 1919 och 1920.

210:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att från det på ordinarie stat under åttonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning understöd må, räknat från och med år
1921, utgå efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola
enligt nu gällande grunder;

dels bestämma, att såsom villkor för åtnjutande, i enlighet med
vad nyss sagts, av statsunderstöd från sistnämnda anslag skall gälla,
förutom vad Eders Kungl. Maj:t vid understödets beviljande kan i
sådant avseende finna nödigt föreskriva, att skolan skall stå under
inseende av skolöverstyrelsen;

dels ock höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 375,000
kronor med 50,000 kronor till 425,000 kronor.

Den föreliggande framställningen avser beredande av bättre avlönings
villkor åt de enskilda yrkesskolornas lärare i anslutning till
vad under näst föregående punkt föreslagits för lärarna vid de kommunala
skolorna för yrkesundervisning. För ändamålet skulle erfordras
en anslagsökning med 50,000 kronor. Under åberopande av
vad riksdagen under föregående punkt anfört, har riksdagen beviljat
för ändamålet ett belopp av 25,000 kronor att utgå på extra stat
för år 1922.

Yrkesunder visningen.

168 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot förslaget,
får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från det på ordinarie stat under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning understöd må, räknat från och med år
1921, utgå efter prövning av Eders Kungl. Majrt i varje särskilt fall
till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola enligt
nu gällande grunder;

dels bestämt, att såsom villkor för åtnjutande, i enlighet med
vad nyss sagts, av statsunderstöd från sistnämnda anslag skall gälla,
förutom vad Eders Kungl. Maj:t vid understödets beviljande kan i
sådant avseende finna nödigt föreskriva, att skolan skall stå under
inseende av skolöverstyrelsen;

dels uppfört det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, 375,000
kronor;

dels och till beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda
anstalter för yrkesundervisning under år 1922, i överensstämmelse
med de i nästföregående punkt angivna grunderna för avlöning
åt lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, beviljat
på extra stat för samma år ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

211:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1921 angivna grunder och i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t finner gott föreskriva, utgå som understöd till
obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala
och enskilda skolor för yrkesundervisning med heldagsundervisning
och sammanhängande kurs av minst fem månaders längd.

Till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning utgår för
år 1921 ett extra anslag av 50,000 kronor. Understöden äro avsedda
att utgå med 25 kronor till obemedlad och 15 kronor till mindre
bemedlad elev, allt per månad. Det föreliggande förslaget innebär dels
en ökning av stipendiebeloppen till i medeltal respektive 45 och 25

169

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor i månaden, dels ock beredande åt elever även vid vissa andra funder
yrkesutbildningsanstalter än nämnda husmodersskolor av stipendier
ur ifrågavarande anslag.

Riksdagen bär ej kunnat undgå ställa sig i hög grad tveksam
inför lämpligheten att ytterligare utvidga området för ifrågavarande
understödsverksamhet, i all synnerhet då det såsom nu är fråga om
sådana grenar av den allmänna undervisningen, vilka först på sistone
genom statsmakternas beslut vunnit en mera enhetlig organisation
och följaktligen ännu icke kunna anses hava erhållit den
stadga i verksamheten, att man därav kan bilda sig ett mera bestämt
omdöme om behovet i förevarande hänseende eller de lämpligaste
formerna för detsammas tillgodoseende”. Härjämte har riksdagen
fäst sig vid den av departementschefen påpekade omständigheten,
att enhetliga normer för närvarande saknades i avseende å
bestämmande av storleken av stipendier i allmänhet, och har det
med hänsyn härtill synts riksdagen mindre tillrådligt att nu, innan
sådan enhetlighet vunnits, utsträcka ifrågavarande understödsverksamhet
till än ett ytterligare antal skolor. Riksdagen har redan i
det föregående under punkten 186 uttalat sig för en utredning i
syfte att åstadkomma enhetliga grunder för ifrågavarande slag av
statens understödjande verksamhet; i detta sammanhang har riksdagen,
under erinran härom, allenast velat framhålla, hurusom vid en
dylik utredning hänsyn bör tagas till spörsmålet om överhuvud stipendier
böra utgå till elever, som äro bosatta å den ort, där undervisningsanstalten
är belägen, och, därest sadant kan anses oridderligt,
i vilken relation dessa stipendier böra ställas till stipendier åt
elever från andra orter.

Vid nu anförda förhållanden har riksdagen icke ansett sig böra
i här förevarande fall bifalla en anordning, som innebär en utvidgning,
vare sig beträffande nya skolor eller i fråga om höjda stipendier,
av vad för innevarande år är av riksdagen beslutat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, på extra stat för ar 1922 anvisat ett
förslagsanslag av 50,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse
med de av 1919 års lagtima riksdag godtagna grunder beträffande
understöd till elever vid s. k. husmodersskolor utgå som understöd
till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
enskilda skolor för husmo der sutbildning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. lé sand. Nr 8 A. 22

Yrkesunder visningen.

170 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen
att i avbidan på proposition angående omorganisation av tekniska
skolan i Stockholm beräkna för ändamålet dels på ordinarie stat för
år 1922 ej mindre ett belopp av 31,900 kronor, att ingå i reservationsanslaget
till tekniska läroverk, än även såsom särskilt anslag
ett belopp av 76,525 kronor, dels ock på extra stat för samma år ett
belopp av 82,677 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1921 till riksdagen
avlåten proposition, nr 225, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag — med tillkännagivande, att någon framställning angående
omorganisation av tekniska skolan i Stockholm icke komme
att av Eders Kungl. Maj:t avlåtas till nu pågående riksdag, i följd
varav några anslag för berörda omorganisations genomförande icke
vidare behövde beräknas å 1922 års riksstat — föreslagit riksdagen
att

dels i riksstaten för år 1922 uppföra det ordinarie anslaget till
tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075 kronor, med oförändrat belopp,

dels ock till samma skola för följande ändamål på extra stat
för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa härefter
angivna belopp, nämligen

l:o) till uppehållande av skolans verksamhet, 17,325 kronor,
under villkor att Stockholms stad för år 1922, utöver förut anslagna
medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med samma
belopp som statsanslaget;

2: o) till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent
å i stat uppförda avlöningsförmåner åt befattningshavare vid
skolan, med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av
sådan samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och
överlärare inom denna avdelning, 4,600 kronor, med beräknande att
till denna lönereglering bidrag lämnas av Sjöstedtska fonden med ett
belopp av 480 kronor samt under villkor att Stockholms stad för
ändamålet särskilt tillskjuter samma belopp som statsanslaget;

3: o) till beredande av ytterligare löneförbättring åt lärarna vid
skolan 9,957 kronor att av skolans styrelse fördelas på de olika lärarna
med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning, under villkor
att Stockholms stad för ändamålet bidrager med samma belopp
som statsanslaget; samt

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 171

4:o) till beredande av löneförbättring åt vaktmästarna vid skolan
795 kronor, under villkor att samma belopp för ändamålet tillskjutes
av Stockholms stad.

Enligt vad departementschefen framhåller, var en förutsättning
för genomförandet av den föreslagna omorganisationen av tekniska
skolan i Stockholm den, att frågan om lokaler för de nya tekniska
fackskolorna kunde erhålla en nöjaktig lösning. Då nu emellertid
Stockholms stad ansett sig förhindrad att godtaga ett av byggnadsstyrelsen
framlagt förslag och det i övrigt av vad vid ärendets behandling
hos stadens myndigheter förekommit synts departementschefen
föga troligt, att en för båda parterna, staten och Stockholms
stad, tillfredsställande överenskommelse rörande den ifrågasatta lokalupplåtelsen
för närvarande skulle kunna träffas, har departementschefen
nödgats avstå från att nu fullfölja planen på omorganisationens
genomförande.

Tekniska skolan i Stockholm skulle således under år 1922
komma att bedriva sin verksamhet under oförändrade former. De
nu föreslagna extra anslagen äro till sina belopp lika med vad för
motsvarande ändamål för innevarande år utgår.

Glenom inställandet av den i statsverkspropositionen ifrågasatta
omorganisationen skulle den härför beräknade ökningen av reservationsanslaget
till tekniska läroverk icke erfordras.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för år 1922 uppfört det ordinarie anslaget till
tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075 kronor, med oförändrat belopp,

dels och till samma skola för följande ändamål på extra stat för
år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat härefter angivna
belopp, nämligen:

l:o) till uppehållande av skolans verksamhet 17,325 kronor,
under villkor att Stockholms stad för år 1922, utöver förut anslagna
medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med samma
belopp som statsanslaget;

2:o) till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent
å i stat uppförda avlöningsförmåner åt befattningshavarna vid skolan,
med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan
samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och överlärare
inom denna avdelning, 4,600 kronor, med beräknande att till
denna lönereglering bidrag lämnas av Sjöstedtska fonden med ett

Yrkesunder visningen.

172 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

belopp av 480 kronor samt under villkor att Stockholms stad för
ändamålet särskilt tillskjuter samma belopp som statsanslaget;

3: o) till beredande av ytterligare löneförbättring åt lärarna vid
skolan 9,957 kronor att av skolans styrelse fördelas på de olika
lärarna med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning, under
villkor att Stockholms stad för ändamålet bidrager med samma belopp
som statsanslaget; samt

4:o) till beredande av löneförbättring åt vaktmästarna vid skolan
795 kronor; under villkor att samma belopp för ändamålet tillskjutes
av Stockholms stad.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 215) därom
framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid
bergsskolorna i Filiystad och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor
att utgå under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills
varit fästade vid statens understöd för ifrågavarande ändamål, anvisat
på extra stat för år 1922 dels såsom bidrag med 3/s till ålderstillägg
åt lärare ett förslagsanslag å 2,400 kronor, dels ock såsom
bidrag med 3/5 till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst, 27,000
kronor eller tillhopa 29,400 kronor.

214:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat:

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett
belopp av 6,200 kronor, under villkor att från Älvsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av
berörda statsanslag;

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma
skola ett belopp av 1,750 kronor, under villkor att enahanda belopp
varder för ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet;

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp
av 1,250 kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande
lärarinnan därstädes Hilma Stenwall ett belopp av 400
kronor, under villkor att dessa löneförbättringar motsvarande belopp
varda för ändamålet från omförmälda läns landsting eller eljest tillskjutna
samt, beträffande löneförbättringen för Krebs, därjämte att

173

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hans avlöningsförmåner för år 1922 ej sättas till lägre belopp än ™^ner''
5,750 kronor, eller sålunda tillhopa 9,600 kronor.

215:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen
att till en .yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den
anordning, som av Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till
de av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1920 angivna riktlinjer närmare bestämmes,
anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 86,000 kronor.

Till en yrkespedagogisk centralanstalt med vissa närmare angivna
uppgifter beviljade riksdagen för år 1921 ett extra anslag av

80,000 kronor. Den nu föreslagna ökningen med 6,000 kronor avser
beredande av förhöjda understöd åt deltagarna i anstaltens utbildningskurser.

Då i den ifrågasatta anslagssumman jämväl ingå beräknade
medel för värme, belysning, städning, expenser, trycksaker m. m.,
synes det riksdagen med hänsyn till allmänt fallande piisei, att det
för innevarande år utgående beloppet av 80,000 kronor torde kunna
vara för anstaltens verksamhet tillfyllest, även om däri inräknas
den höjning av understöden, som av departementschefen förordas.

Då i statsrådsprotokollet omförmäles, att i visst fall utöver veckounderstöd,
reseersättning medgivits med belopp, motsvarande biljettkostnader
för resa i andra klassens vagn å järnväg eller första klass
å ångbåt, har riksdagen i anledning härav allenast velat uttala, att
det synes böra tagas i övervägande, huruvida i förevarande liksom
även i andra motsvarande fall icke reseersättningen bör beräknas
efter resa i tredje klassens vagn å järnväg eller andra klass å ångbåt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, -i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, till en yrke sp e d (i<j oc/is k ce?) träl dust oJt
med de uppgifter och den anordning, som av Eders Kungl. Maj .t
i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 angivna
riktlinjer närmare bestämmes, anvisat pa extra stat för ar
1922 ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

216:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

174 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^visningen.1" resestipendier åt rektorer och lärare vid de tekniska läroverken och
med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

217:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående resestipendier åt rektorer och
lärare vid statliga och statsunderstödda handelsgymnasier samt med
dem jämförliga läroanstalter, beräkna för ändamålet på extra stat
för år 1922 ett belopp av 4,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten,
den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 198, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att till resestipendier åt
rektorer och lärare vid statliga och statsunderstödda handelsgymnasier
samt med dem jämförliga läroanstalter, under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisa
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Riksdagen finner skäligt, att lärarpersonalen vid de enskilda
statsunderstödda handelsgymnasierna i förevarande avseende likställas
med lärare vid andra statsunderstödda läroanstalter, och har riksdagen
på grund härav ansett sig böra bevilja anslag för ändamålet,
därvid riksdagen dock ansett, att ett belopp av 2,000 kronor bör
vara tillfyllest.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till resestipendier åt rektorer
och lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier, under de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

2,000 kronor.

218:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt föreståndare och facklärare vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning, under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

175

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

219:o) I huvudsaklig överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
(punkt 222) därom framställda förslag och under åberopande av såväl
utredningen i ärendet som riksdagens beslut angående ny definitiv
lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och
centrala ämbetsverk, får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit,
att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd
åt folkbibliotek må utgå dels till avlönande av erforderligt biträde
vid expeditions- och skrivarbetet hos bibliotekskonsulenterna under
år 1921 ett belopp av högst 1,550 kronor och från och med år 1922
tills vidare ett belopp av högst 2,040 kronor årligen, dels och till
arvoden åt två kvinnliga biträden hos bibliotekskonsulenterna från
och med år 1922 tills vidare ett årligt belopp av 5,058 kronor, därav
högst 3,018 kronor till arvode åt det ena och högst 2,040 kronor
till arvode åt det andra biträdet.

220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen
medgiva att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från
och med år 1921 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
och på av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor årligen utgå
understöd åt fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och två
bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagt belopp av högst 33,000
kronor, därav högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

Maximibeloppet för understöd till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
och bokförmedlingsanstalter är för närvarande bestämt
till 23,000 kronor, därav högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.
Förslaget innebär nu en höjning med 10,000 kronor av
understödet åt förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek.

I de beräknade utgifterna för en dylik anstalt — Västra Sveriges
folkbildningsförbund — ingår bland annat tryckning av en ny
huvudkatalog med 1,500 kronor. Då detta uppenbarligen är en engångskostnad,
som ej återkommer varje år, torde beloppet, mot vilket
riksdagen ej funnit anledning till erinran, ej böra ingå i den
som konstant beräknade höjningen till 33,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder
i övrigt

Folkbild.

ningsåtgär der

i övrigt.

176 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Om man frånräkna!’ kostnaden för en ny huvudkatalog, skulle
alltså erfordras en konstant merkostnad av 8,500 kronor; riksdagen
har vid prövning av förslagets detaljer ansett sig med hänsyn till
allmänt fallande priser böra begränsa denna summa till 4,000 kronor
och alltså sätta maximibeloppet till 27,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit

dels att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek
må utgå för år 1922 enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande ett
belopp av högst 1,500 kronor till tryckning av en ny huvudkatalog
för Västra Svériges folkbildningsförbund;

dels ock att från samma förslagsanslag må utgå från och med
år 1921 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på
av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor årligen understöd åt fyra
förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och tva bokförmedlingsanstalter
med ett sammanlagt belopp av högst 27,000 kronor, därav
högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

221:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen
att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen
över folk- och skolbibliotek lämplig litteratur från och med år 1921
tills vidare utgå ett belopp av högst 5,500 kronor årligen.

Från berörda förslagsanslag utgår alltsedan år 1919 för ändamålet
ett belopp av högst 4,000 kronor årligen. Riksdagen, som anser
en höjning med 1,000 kronor vara tillräcklig, far anmäla, att
riksdagen medgivit, att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek må för utgivande av årliga
tillägg till grundkatalogen över för folk- och skolbibliotek lämplig
litteratur från och med år 1921 tills vidare utgå ett belopp av högst

5,000 kronor årligen.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att
höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek från dess nuvarande belopp, 610,000 kronor, med 53,000
kronor till 863,000 kronor.

Då, på sätt framgår av vad riksdagen under punkterna 220 och
221 anfört, riksdagen vidtagit vissa nedsättningar i av Eders Kungl.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 177

Maj:t till utgående från förevarande anslag ifrågasatta belopp om
tillhopa 5,000 kronor, torde den nu föreslagna ökningen av 53,000
kronor böra minskas med nämnda summa till 48,000 kronor. Riksdagen,
som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot förslaget,
får anmäla, att riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek från dess nuvarande belopp,

810,000 kronor, med 48,000 kronor till 358,000 kronor.

223:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 176, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samipa dag, föreslagit riksdagen medgiva att av det under
riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek må från och med år 1922 tills
vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå

dels understöd till skoldistrikt med statsunderstött skolbibliotek
med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år
räknat, för upprättande och underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan
såsom särsldld avdelning av skolbiblioteket,

dels och understöd till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola,
yrkesskola, verkstadsskola, ettårig handelsskola eller hushållsskola
med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år
räknat, för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek; dock att,
där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra tillkomma
kommunen tillhöriga skolor av mer än en av nyss angivna skolformer,
understödet skall utgå till en för samtliga dessa skolor gemensam
biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor
för varje skolform.

På sätt av utredningen framgår, har skolöverstyrelsen beträffande
förcnämnda yrkesundervisningsanstalter föreslagit följande bestämmelser
:

»Anslag till bibliotek vid lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,
ettårig handelsskola eller hushållsskola må utgå kontant, varvid
skall iakttagas, att såväl statsunderstödet som det däremot svarande
anslaget från kommun eller enskilda, i den mån detta användes
för bokinköp, må användas endast till litteratur i de ämnen, i
vilka undervisning meddelas i vederbörande skola, samt att listor
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 8 A. 23

Folkbild ningsåtgär der

i övrigt.

Folkbild ningsåtgär der

i övrigt.

178 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

upptagande samtliga de böcker, som biblioteket önskar inköpa för
dessa medel, före rekvisitionen skola insändas till skolöverstyrelsen
för granskning och godkännande.»

I avseende å de till yrkesundervisningen hörande skolorna vill
riksdagen allenast framhålla, att bokurvalet bör göras beroende av
hänsynen till undervisningens krav på speciell facklitteratur. Under
uttalande härav får riksdagen, som icke fungit anledning till erinran
mot förslaget, anmäla, att riksdagen medgivit att av det under riksstatens
åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek må från och med år 1922 tills vidare
enligt Eders Kung! Maj:ts bestämmande och under de villkor, Eders
Kung! Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå

dels ock understöd till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola,
yrkesskola, verkstadsskola, ettårig handelsskola eller hushållsskola
med ett belopp av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år
räknat, för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek; dock att,
där beträffande viss kommun statsunderstöd anses böra tillkomma
kommunen tillhöriga skolor av mer än en av nyss angivna skolformer,
understödet skall utgå till en för samtliga dessa skolor gemensam
biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och högst 150 kronor
för varje skolform.

224:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen
att till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 450,000 kronor, ävensom medgiva, att av detta
anslag må enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels
högst 35,000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis
även åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor till understöd
åt sådana nybildade anstalter och föreningar, vilkas ortsbidrag ej
uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 179

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 400,000
kronor, ävensom medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders
Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 30,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, dels 3,000
kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
dels högst 3,000 kronor till understöd åt sådana nybildade
anstalter och föreningar, vilkas ortsbidrag ej uppgår till 200
kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

225:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 310, anmält,
har riksdagen såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande
av dess organisations- och administrationskostnader anvisat
såsom förslagsanslag, högst, å extra stat för år 1922 ett belopp av

12,000 kronor, att utgå under villkor att förbundet visar sig hava
från annat håll för ändamålet under året tilldelats understöd å
minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

226:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsning skur ser, som
från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig
av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar
beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild
person anordnade att under år 1922 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 14,500 kronor, varav 10,000 kronor till Uppsala universitet
och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor
att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens
resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

227:o) Eders Kungl. M.aj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen
att på extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst,
anvisa

Folkbild ningsåtgär der

i övrigt.

Folkbild ningsåtgär der

i övrigt.

180 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till understöd åt statsunderstödda folk- och skolbibliotek
samt åt studiecirklar, anslutna till statsunderstödda riksförbund och
berättigade till statsbidrag, för anskaffande av litteratur till kurser
i medborgarkunskap ett belopp av 30,000 kronor att utgå under de
villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t föreskriver,
dels och till utarbetande, tryckning och utgivning av textupplagor
av grundlagarna, vallagen och författningar i ämnen av kommunal
natur, på det sätt och i den omfattning Eders Kungl. Maj:t
föreskriver, ett belopp av 40,000 kronor.

Den nu föreliggande framställningen har sin upprinnelse i en
av riksdagen år 1919 begärd utredning rörande sättet för spridande
av mera allmän kännedom om — förutom grundlagarna och vallagen
— vissa för kommunalförvaltningen mera betydelsefulla lagar
och författningar.

Riksdagen har i stort sett icke funnit anledning till erinran mot
förslaget, sådant det föreligger, beträffande statens medverkan till
utbredande av den kunskap i allmänna frågor, som med den år
1919 begärda utredningen avsågs. Allenast i avseende å de föreslagna
anslagsbeloppen har riksdagen måst vidhålla den uppfattning, åt vilken
riksdagen på flera ställen i denna skrivelse givit uttryck, nämligen
att desamma med hänsyn till den tendens till fallande priser,
som redan inträtt, torde utan olägenhet kunna något nedsättas.
Riksdagen har bestämt anslagen till respektive 15,000 kronor och

30,000 kronor, och har riksdagen i samband härmed velat uttala
önskvärdheten av, att de lageditioner, som äro avsedda att publiceras,
komma att i sig upptaga sådana nya lagar eller lagändringar,
som kunna hava blivit ej endast av innevarande års riksdag
beslutade utan även, därest så låter sig göra, av 1922 års riksdag
godtagna.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år
1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till understöd åt statsunderstödda folie- och skolbibliotek
samt åt studiecirklar, anslutna till statsunderstödda riksförbund och
berättigade till statsbidrag, för anskaffande av litteratur till kurser
i medborgarkunskap ett belopp av 15,000 kronor att utgå under de
villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t föreskriver.

dels och till utarbetande, tryckning och utgivning av textupplagor
av grundlagarna, vallagen och författningar i ämnen av kommunal

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 181

natur, på det sätt och i den omfattning, Eders Kungi. Maj:t föreskriver,
ett belopp av 30,000 kronor.

228:o) Eders Kung! Maj:t har (punkten 228) föreslagit riksdagen
att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisa på extra stat för ar 1922:

ej mindre ett förslagsanslag, högst 125,600 kronor att under de
villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan
angivna ändamål med högst följande belopp:
till anordnande under år 1922 av en hygienisk

fortbildningskurs för lärare m. fl............kronor 37,000: -

» anordnande under år 1922 av en s. k. allmän

utbildningskurs .......................... >:> 17,100:

» främjande av centralförbundets för nykterhets undervisning

verksamhet.................. » 20,000: -

» underhåll och skötsel av centralförbundets för

nykterhetsundervisning bibliotek............ » 1,000:

» främjande av Sveriges storloges av I. O. Gr. T.

studie- och ungdomsverksamhet............ » 18,000:

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie-
och ungdomsverksamhet............... » 6,000:-

» främjande av Sveriges nationaltempels av

Templarorden studie- och ungdomsverksamhet » 4,500: —

» främjande av Nationalgodtemplarordens studie och

ungdomsverksamhet................... » 3,000:

>> främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets
studie- och ungdomsverksamhet........ » 3,000: -

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie-
och ungdomsverksamhet............... * 3,000:

» främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet.......... » 6,000: -

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds
verksamhet........................ >:> 4,500:-

» understöd för utgivande av en tidskrift för
undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens främjande................ » 2,500:-

Folkbild ningsåtgär der

i övrigt.

182

Folkbild ningsåtgär <ler

i övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kung!. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 27,000 kronor;

dels ock medgiva, att uppkommande besparingar å anslagen till
anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt
av en s. k. allmän utbildningskurs må, enligt Eders Kung! Maj:ts
bestämmande, användas till anskaffande och revision av materiell
för nykterhetsundervisningen.

Vidare har Eders Kungi. Maj:t i propositionen om tilläggsstat till
riksstaten för år 1921 under åttonde huvudtiteln, punkten 75, föreslagit
riksdagen att på samma tilläggsstat till förstärkande av anslaget
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisa ett reservationsanslag av 9,000 kronor att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig i stort sett till vad av
1920 års riksdag blivit för ifrågavarande ändamål beviljat. I några
fall hava dock vissa ändringar vidtagits och ökade anslagsbelopp äskats.

Till anordnande under år 1921 av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl. utgår för innevarande år ett belopp av 41,000 kronor.
Enligt den för nykterhetsundervisningens ordnande uppställda
planen skulle under tre på varandra följande år anordnas två sociala
och en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. Då för såväl
år 1920 som år 1921 medel anvisats för sociala fortbildningskurser,
har Eders Kungl. Maj:t nu för år 1922 föreslagit en hygienisk fortbildningskurs.
Kostnaderna härför hava av skolöverstyrelsen beräknats
till 37,000 kronor.

Vidare hava följande anslagsposter .för år 1922 föreslagits till
höjda belopp utöver vad av 1920 års riksdag för motsvarande ändamål
beräknats, nämligen till en s. k. allmän utbildningskurs från

14.000 kronor till 17,100 kronor, till främjande av centralförbundets
för nykterhetsundervisning verksamhet från 15,000 till 20,000 kronor,
till främjande av Sveriges storloges av I. O. Gr. T. studie- och
ungdomsverksamhet från 12,000 till 18,000 kronor samt till föreläsnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande från

18.000 kronor till 27,000 kronor, varjämte för sistnämnda ändamål på
tilläggsstat för år 1921 äskats ett fyllnadsanslag av 9,000 kronor.
Övriga anslagsposter överensstämma med vad för innevarande år till
motsvarande ändamål utgår.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 183

Beträffande sättet för täckande av nu förevarande anslag har
riksdagen, med hänsyn till de ändamål, som avses att med ifrågavarande
medel främjas, och då dessutom den finansiella situationen
manar till att i möjligaste mån bereda lättnad för statsregleringen
funnit, att rusdrycksmedelsfonden lämpligen bör kunna tagas i anspråk
för ändamålet.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angående
anslaget å 1921 års tilläggsstat, får nu i fråga om 1922 års
stat anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisat på extra stat för år 1922:

ej mindre ett förslagsanslag, högst, 125,600 kronor att utgå
från statsverkets fond av rusdrycksmedel och under de villkor, som
av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, till nedan ångkula ändamål

med högst följande belopp:

till anordnande under år 1922 av en hygienisk

fortbildningskurs för lärare m. fl............ kronor 37,000: —

» anordnande under år 1922 av en s. k. allmän
utbildningskurs...................... » 17,100: —

» främjande av centralförbundets för nykterhets undervisning

verksamhet.................. » 20,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för

nykterhetsundervisning bibliotek............ » 1,000: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T.

studie- och ungdomsverksamhet............ » 18,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie och

ungdomsverksamhet. . .............. . . . » 6,000: —

» främjande av Sveriges nationaltempels av

Templarorden studie- och ungdomsverksamhet » 4,500: —

» främjande av Nationalgodtemplarordens studie och

ungdomsverksamhet .................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets
studie- och ungdomsverksamhet........ » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie och

ungdomsverksamhet .................. » 3,000: —

» främjande av ''Sveriges studerande ungdöms

helnykterhetsförbunds verksamhet.......... » 6,000: —

Folkbildningsåtgärder
i övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds
verksamhet........................kronor 4,500: —

understöd för utgivande av en tidskrift för
undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens främjande................ » 2,500: —

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 27,000
kronor att likaledes utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgivit, att uppkommande besparingar å anslagen till
anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl. samt
av en s. k. allmän utbildningskurs må, enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande, användas till anskaffande och revision av materiel]
för nykterhetsundervisningen.

229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att
till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,
samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars
verksamhet bevilja ett anslag av 340,500 kronor samt därav
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 113,500
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande
föreninqars och orkestrars verksamhet anvisat på extra stat för år
1922 ett förslagsanslag, högst, 57,000 kronor.

230:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå anvisat
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 60,000 kronor
att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

dels ock medgivit, att reservation, som kan uppkomma å nämnda
anslag, må i den omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas
till befrämjande av sådana i samband med kinematografien
stående ändamål, som Eders Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av
understöd.

184

Folkbild- -fån
ningsåtgärder
i övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 185

231:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231)
och under hänvisning till utredningen i ärendet, av vilken framgår
att det under b) här nedan omnämnda anslaget har sin upprinnelse
i ett av 1920 års riksdag gjort uttalande, får riksdagen anmäla, att
riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

a) i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till ersättning
åt postsj)arbanken för dess bestyr med statens räntefria studielån
ett belopp av 1,000 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under
år 1922 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån,
ett belopp av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

232:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 232) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisat:

dels till extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska centralinstitutet
ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor;

dels till fortsatt uppehållande under år 1922 av undervisning
jämte läkarvård vid en med nämnda institut förenad kvinnlig
poliklinik ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor;

dels till inköp av litteratur och bokbindning för institutets
bibliotek ett reservationsanslag av 600 kronor;

dels ock till anordnande vid institutet av kostnadsfria övningar
i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer
ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

233:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233)
och under hänvisning till utredningen i ärendet har riksdagen till
avlönande av en eldare vid gymnastiska centralinstitutet anvisat på
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 810 kronor.

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen
att till understjödjande av idrotten anvisa på extra stat för år 1922
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 24

Folkbild ningsåtgär der

i övrigt.

Åtgärder för
fysisk utbildning.

Understöd åt
vetenskap,
vitterhet och
konst m. m.

186 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor, att utgå på de villkor,
Eders Knngl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen får anmäla att riksdagen till understödjande av idrotten
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor,
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 235) därom
framställda förslag har riksdagen, i liket med vad för innevarande
år ägt rum, för understödjande av shididrotten bland ungdomen
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 30,000
kronor, att användas på sätt och under villkor, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att
till svenska fornskriftsällskapet anvisa på extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag på 4,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt
för statens räkning avlämnar 150 exemplar av sina under
anslagsåret utgivna arbeten.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en höjning av ifrågavarande
anslag med 2,000 kronor och samtidigt en nedsättning från
300 till 150 av det för staten avsedda antalet exemplar av utgivna
arbeten, anser sig riksdagen böra bifalla och får alltså anmäla, att
riksdagen till svenska fornskriftsällskapet anvisat på extra stat för
år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor, under villkor att
sällskapet kostnadsfritt för statens räkning avlämnar 150 exemplar
av sina under anslagsåret utgivna arbeten.

237:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 237) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens historia, anvisat på extra stat
för år 1922 ett reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 187

samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50 exemplar av
den för anslagsåret avsedda publikationen.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 238) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

4,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

239:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 239) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta
mathematica anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.

240:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 1,200 kronor
till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Sfinx, under villkor
att dess utgivare kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioket
i Uppsala 40 exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund 20
exemplar av tidskriften för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet
med utlandet.

I ärendet hava yttranden avgivits av filosofiska fakultetens vid
universitetet i Uppsala humanistiska sektion samt av kanslersämbetet
för rikets universitet. Av de till riksdagens vederbörande utskott
överlämnade handlingarna i ärendet inhämtas, att humanistiska sektionen
framhållit, att tidigare för tidskriftens utgivande beviljade
anslag ännu ej uttagits till sina fulla belopp och att sektionen på
grund härav ansett sig böra för närvarande avstyrka beviljande av
nytt anslag, samt att kanslersämbetet ansett att framställningen icke
bort för närvarande föranleda någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Riksdagen har vid nu anförda förhållanden icke ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 241) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 7,500 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

Underståd åt

•vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

188 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande under
år 1922 av tidskriften Svenska landsmål och svenskt folkliv».

242:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 242) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
ar ägt rum, till fortsatt systematisk undersökning av svenska
folkmäl anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 28,600 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

243:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 243) därom
framställda förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål
anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000
kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma.

244:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen
att till arvode under år 1922 åt ortnamnskommitténs sekreterare med
erforderliga biträden anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 10,000 kronor, därav högst 8,000 kronor må användas
till sekreterarens avlöning.

För innevarande år har riksdagen beviljat ett belopp av 4,000
kronor till arvode åt kommitténs sekreterare. Dyrtidstillägg härå
utgår ej. Riksdagen anser en förhöjning av anslaget till 8,000 kronor
vara skälig och får alltså anmäla, att riksdagen till arvode under
år 1922 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga biträden
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,

8,000 kronor.

245:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen, att
anvisa på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp
av 8,325 kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar
av fyra utav departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1921 angivna häften utav ortnamnskommitténs
arbete över ortnamn i Älvsborgs län.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får anmäla, att riksdagen anvisat på extra stat för
år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 8,325 kronor för
inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av fyra utav de -

189

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

partementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
7 januari 1921 angivna häften utav ortnamnskommitténs arbete över vitterhet och
ortnamn i Älvsborgs län. konst m'' m‘

246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 246) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av byggnadsrådet
S. Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd
av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium» anvisat på extra stat för ar 1922 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

247:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning (punkt 247) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till främjande av föreningen Pietas verksamhet
under år 1922 beviljat på extra stat för samma år ett förslagsanslag,
högst, 4,500 kronor, under villkor att föreningen till statens historiska
museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg
utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

248:o) Sedan riksdagen år 1913 såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen
för tiden efter år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor, därav
på extra stat för vartdera av åren 1914—1921 anvisats ett belopp
av 1,500 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde
finna skäl bestämma, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen
(punkt 248) att av omförmälda redan beviljade anslag anvisa på
extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag ett belopp av högst 1,500
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utgivande av
statistiska tabeller över Öresundstullen år 1913 beviljade anslaget
av 15,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 1,500 kronor.

249:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 249) föreslagit riksdagen
att för beredande av tillfälle för svenska forskare till vetenskapligt
arbete vid en eller flera utländska biologiska stationer anvisa pa
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 3,600 kronor.

För ändamålet har förut utgått ett årligt anslag av 1,800 kronor.

190

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Uvedten8kap,åt Riksdagen, ^ som anser, att ett anslagsbelopp av 2,500 kronor bör vara
vitterhet och för ändamålet tillräckligt, får anmäla, att riksdagen för beredande
konst m. m. av tillfälle fär svenska forskare till vetenskapligt arbete vid en eller
flera utländska biologiska stationer anvisat på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

250:o) I enlighet med Eders Kungi. Maj:ts förslag (punkt 250)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år agt rum, till
resestipendier för ar 1922 åt journalister, företrädesvis medarbetare,
som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk
byrå till huvudsaklig sysselsättning, anvisat på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 8,000 kronor att efter sakkunnigas hörande
av Eders Kungl. Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas
åtnjutande, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

251:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 251) föreslagit riksdagen
att dels av det år 1919 till understöd under åren 1920—1922 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget
av 60,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna grunder
och villkor, anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, återstående beloppet 20,000 kronor, dels ock till ökning av
nämnda till understöd för år 1922 avsedda belopp av 20,000 kronor
anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett
lika stort belopp, 20,000 kronor, att användas enligt ovannämnda
grunder och villkor.

Å tilläggsstat för år 1921 har till ökning av det belopp av

20,000 kronor, som på extra stat för samma år utgår av det av
1919 års riksdag beviljade anslaget, äskats ett belopp av likaledes

20,000 kronor.

Ifrågavarande anslag höjdes av 1919 års riksdag från 80,000
kronor, med vilket belopp anslaget alltsedan dess tillkomst för treårsperioder
utgått med 10,000 kronor för år, till dess nuvarande
belopp, 60,000 kronor för treårsperioden 1920—1922 att utgå med

20,000 kronor för vart och ett av nämnda år. Avsikten med denna
fördubbling av anslaget var, bland annat, att bereda möjlighet till
understöd av mer tillfällig art åt yngre författare. Med hänsyn till
att. sålunda en fördubbling av anslaget så nyligen ägt rum och då
enligt ^riksdagens mening det belopp, varmed anslaget för närvarande
utgår, torde vara tillräckligt, om detsamma mer än hittills användes

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 191

till mera tillfälliga understöd av ovan angiven art och icke disponeras
till fasta understöd åt personer, vilka nått en sådan allmänt
erkänd ställning, att en understödjande verksamhet från statens sida
näppeligen kan motiveras, finner sig riksdagen sakna anledning bifalla
förslaget om särskilda förstärkningsbelopp vare sig på tillläggsstat
eller på extra stat för år 1922. Härtill kommer vidare,
att stora krav på understöd åt andra allmänt kulturella ändamål
alltjämt förefinnas, vilka krav icke låta sig tillbakavisa, och att
försiktigheten måste bjuda att ej minst under rådande finansiella
förhållanden gå varsamt fram i avseende å tillgodoseende av behov,
som lätteligen kunna stegras och ställa alltför stora anspråk på
statskassan.

Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut angåeende
anslaget å tilläggsstat, får nu anmäla, att riksdagen

dels av det år 1919 till understöd under åren 1920—1922 åt
inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade
anslaget av 60,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna
grunder och villkor, anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, återstående beloppet 20,000 kronor;

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma
avser ökning av nämnda till understöd för år 1922 avsedda belopp.

252:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen
att för fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés brev anvisa på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som förväntar, att en närmare beräkning av de kostnader,
som kunna erfordras för arbetets slutförande, förelägges ett
kommande års riksdag, får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, för fortsatt utgivande i tryck av Carl
von Linnés brev anvisat på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.

253:o) Sedan 1919 års lagtima riksdag såsom understöd åt docenten
Olof Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920
—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av

56,000 kronor, därav anvisats på extra stat för vart och ett av åren
1920 och 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000
kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 253)

Understöd åt

vetenskap,

vitterhet och

konst m. m.

192

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vetenskap44 att av förenämnda redan beviljade anslag anvisa på extra stat för
vitterhet och år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000 kronor.
konst m.m. Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1919 såsom understöd
åt docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande under
åren 1920—1929 av hans arbete »Nusveiisk ordbok» beviljade anslaget
å 56,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 5,000 kronor.

254:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 254) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet
under år 1922 anvisat på extra stat för samma år ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

255:o) Sedan 1920 års riksdag för utgivande av en arkitekturhistorisk
monografi över Visby stadsmur beviljat ett anslag av 32,000
kronor och därav anvisat på extra stat för år 1921 såsom reservationsanslag
ett belopp av 16,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt
255) föreslagit riksdagen att av förenämnda redan beviljade anslag
anvisa på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag återstående
beloppet, 16,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1920 för utgivande
av en arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur beviljade
anslaget av 32,000 kronor anvisat på extra stat för år 1922
såsom reservationsanslag återstående beloppet, 16,000 kronor, att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

256:o) Sedan 1920 års riksdag såsom bidrag till bekostande av
professor J. Gr. Anderssons naturhistoriska insamlingar i Kina beviljat
ett anslag av 90,000 kronor och därav anvisat på extra stat för år
1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 30,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Maj:t (punkt 256) föreslagit riksdagen att av förenämnda
redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 30,000 kronor, att utgå under de vilkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1920 års riksdag
såsom bidrag till bekostande av professor J. G. Anderssons na -

193

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

turhistoriska insamlingar i Kina beviljade beloppet, 90,000 kronor, u°^Sfpåt
på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett vitterhet och
belopp av 30,000 kronor, att utgå under de villkor, Eder Kungl. Maj:t kon8t m mkan
finna lämpligt fastställa.

257:o) Sedan 1920 års riksdag för beredande av delaktighet för
Sverige i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor
och därav anvisat på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 5,400 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt
257) föreslagit riksdagen att av förenämnda redan beviljade anslag
anvisa på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp
av 5,400 kronor, att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskriva.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av Eders Kungl.

Maj:ts den 28 januari 1921 meddelade beslut ifråga om närmare bestämmelser
för Sveriges delaktighet i Ramsay Memorial Fund, har ej
velat underlåta framhålla, hurusom enligt riksdagens uppfattning föreskrifterna
om upprättande av förslag å stipendiater synas komma att
medföra ett onödigt omständligt förfarande och kunna komma att betinga
i förhållande till ändamålet relativt stora utgifter för statsverket.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1920 års riksdag
beviljade anslaget av 27,000 kronor för beredande av delaktighet
för Sverige i Ramsay Memorial Fund anvisat på extra stat för
år 1922 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,400 kronor, att
utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

258:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till fortsatt utgivande genom vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien av Axel Oxenstiernas brev och skrifter anvisa
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som finner Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
vara väl motiverad, får anmäla, att riksdagen såsom bidrag
till fortsatt utgivande genom vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
av Axel Oxenstiernas brev och skrifter anvisat på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

259:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 259) föreslagit riksdagen
att till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1911

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A. 25

194

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^vetenska åt —1915 anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
vitterhet och 7,500 kronor.

konst m. m. Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur
för åren 1906—1910 beviljade riksdagen på extra stat för
år 1912 ett anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
far anmäla, att riksdagen till inköp av 100 exemplar av Svensk
bokkatalog för åren 1911—1915 anvisat på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor.

260:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 188, anmält, har
riksdagen

dels uppfört det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
samt läroböcker, tidskrifter och lärda verks utgivande med oförändrat
belopp, 150,000 kronor;

dels ock till förstärkande av nyssnämnda anslag på extra stat
för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 50,000
kronor.

261:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 41, anmält, har
riksdagen till understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff
såsom förslagsanslag, högst, anvisat å extra stat för år 1922 ett belopp
av 3,000 kronor.

Diverse.

Diverse. 262:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 261) därom

framställda förslag har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 150,000 kronor, med 40,000 kronor till

110,000 kronor.

263:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262)
har riksdagen för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 7 januari 1921 angivna grunderna, av ett
extra lönetillägg för år 1922 åt en del tjänstemän och betjänte i
vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer
anvisat på extra stat för år 1922, såsom förslagsanslag, ett belopp
av 5,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 195

264:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 279, anmält,
har riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar med 220,000 kronor.

265:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 264) föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på proposition med förslag till ändrade bestämmelser
angående antagande av släktnamn, för bestridande av kostnader för
en byrå för namnärenden beräkna på extra stat ett belopp av 20,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 mars 1921
(nr 192) givit riksdagen tillkänna, att proposition i förenämnda ärende
ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen, i följd varav medel
för berörda ändamål ej komma att erfordras på 1922 års riksstat.

Något riksdagens beslut i ärendet är sålunda icke erforderligt.

266:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att
dels höja det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

275,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 26,000
kronor), med 100,000 kronor till 375,000 kronor;

dels förklara hinder icke möta för Eders Kungl. Maj:t att till täckande
av brister i domkapitlens stater för åren 1920 och 1921, utöver
det belopp av högst 26,000 kronor, som enligt beslut av 1920
års riksdag må från ifrågavarande anslag utgå till domkapitlens expeditioner,
från anslaget anvisa ytterligare högst 9,000 kronor;

dels och medgiva, att till täckande av kostnader för skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. för domkapitlen må för tiden från
och med år 1922 utgå högst det belopp, som för vart och ett av
domkapitlen av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Den ifrågasatta anslagsökningen är betingad dels av det ökade
behov av medel för ifrågavarande ändamål, som gjorts gällande företrädesvis
hos domkapitlen, dels ock av de nytillkommande anspråk
å expensmedel för skolöverstyrelsen, som enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle komma att ställas på ifrågavarande anslag. För sistnämnda
ändamål har beräknats en höjning med 61,000 kronor. Då
riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om bestridande av
skolöverstyrelsens expenser ur förevarande anslag och i stället uppfört
å överstyrelsens ordinarie stat för ändamålet erforderliga medel,

Diverse.

196

Riksdagens.skrivelse Nr 8 A.

Diverse, torde deri nu ifrågasatta höjningen böra minskas med 61,000 kronor
och alltså begränsas till 39,000 kronor.

Förslaget avser vidare att ställa ökade medel till de ecklesiastika
konsistoriernas förfogande. För sådant ändamål har statskontoret
föreslagit, att av förevarande anslag ett till 33,000 kronor
förhöjt belopp måtte för år 1922 utgå till domkapitlens expeditioner.
Eders Kungl. Maj:t har emellertid i stället föreslagit en sådan anordning,
att den hittills gällande bestämmelsen om begränsning till
visst maximibelopp av de till domkapitlens disposition stående medlen
upphävdes. I överensstämmelse med vad riksdagen i motsvarande
hänseende beträffande'' skolöverstyrelsens expensanslag uttalat
och beslutat anser sig riksdagen ej böra bifalla förslaget om upphävande
av sagda maximigräns. Riksdagen har i stället bestämt
densamma, på sätt statskontoret föreslagit, till 33,000 kronor.

Vidkommande förslaget att för täckande av brister i domkapitlens
stater för åren 1920 och 1921 få från ifrågavarande anslag taga i
anspråk visst belopp utöver det hittills medgivna å 26,000 kronor,
må erinras, att sagda belopp av statskontoret föreslagits till 4,000
kronor; departementschefen har emellertid »med hänsyn till de betydande
brister, som, enligt vad av domkapitlens framställningar
framgår, redan uppstått eller kunna vara att förvänta», ansett, att
beloppet ej bör sättas lägre än 9,000 kronor. Då någon närmare
utredning beträffande det av departementschefen ifrågasatta beloppet
icke förebragts, ser sig riksdagen sakna möjlighet bedöma storleken
av de erforderliga förstärkningsmedlen och finner sig därför böra
bevilja det belopp, som av statskontoret för ändamålet föreslagits,
eller alltså 4,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
nu 275,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 26,000
kronor), med 39,000 kronor till 314,000 kronor;

dels förklarat hinder icke möta för Eders Kungl. Maj:t att till
täckande av brister i domkapitlens stater för åren 1920 och 1921,
utöver det belopp av högst 26,000 kronor, som enligt beslut av 1920
års riksdag må från ifrågavarande anslag utgå till domkapitlens expeditioner,
från anslaget anvisa ytterligare högst 4,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

197

dels ock — med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i
vad den avser medgivande, att till täckande av kostnader för sknvmaterialier
och expenser, ved m. m. för domkapitlen ma foi £lde
från och med år 1922 utgå högst det belopp, som for vart och ett
av domkapitlen av Eders Kungl. Maj:t bestämmes — förklarat, att
av förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
från och med år 1922 till domkapitlens expeditioner utgå högst

33,000 kronor.

267:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 266) föreslagit riksdagen att
dels höi a det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till tryckningskostnader nu 84,190 kronor (darav
till domkapitlens expeditioner högst 6,500 kronor), med 63>895
nor till 148,085 kronor, dels ock medgiva, att till täckande av domkapitlens
tryckningskostnader må för tiden från och med ar 192
utfå högst det belopp, som för vart och ett av domkapitlen av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Den föreslagna anslagshöjningen är närmast motiverad av b -hovet av ökade anslagsmedel för de ecklesiastika konsistorierna samt
av Eders Kungl. Maj:ts förslag att skolöverstyrelsens tryckningskostnader
måtte från och med år 1922 gäldas från förevarande anslag
För sistnämnda ändamål har beräknats 69,000 kronor. Da
riksdagen icke ansett sig böra bifalla sistnämnda förslag utan i stallet
uppfört å överstyrelsens stat för ändamålet erforderliga medel, torde
av denna orsak någon ökning av ifrågavarande anslag icke påfordran.

Vad angår frågan om ställande av ökade medel för andamalet
till de ecklesiastika konsistoriernas förfogande, har, pa satt av u -redningen framgår, statskontoret ifrågasatt en höjning av en or
domkapitlen bestämda maximigränsen för ar 1922 till 9,000 kronoT.
Eders Kungl. Maj:t har åter, i likhet med vad under nästföregående
punkt föreslagits, ifrågasatt upphävande av varje maxmugraiis^ l
överensstämmelse med vad riksdagen under föregående punkt anfört
har riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna
’ del och bifallit statskontorets förslag. Någon okmng av förslagsanslaget
i dess helhet torde av denna anledning icke erfordras b or
jämnande av huvudtitelns slutsumma har riksdagen uppfort draga
varande anslag med ett belopp av 84,203 kronoi.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

jBihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Diverse.

198

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels uppfört åttonde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till
tryckningskostnader med 84,203 kronor;

dels och med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad
den avser medgivande att till täckande av domkapitlens tryckningskostnader
ma for tiden från och med år 1922 utgå högst det belopp,
som för vart och ett av domkapitlen av Eders Kungl. Makt
bestämmes förklarat, att av förslagsanslaget till tryckningskostnader

kronor &r 1922 tlU domkaPitlens expeditioner utgå högst

268:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit
särskilt omnämnda, har någon förändring icke ifrågasatts.

-Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under
åttonde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
i nksstaten for ar 1922 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

211454

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Departementschefen ..........................			24.000
2	Övergångsavlöning för departementschefen, för-
	slagsanslag, högst ..........................				2,000
3	Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli,
	förslagsanslag .............................			300,200
4	övergångsstat, förslagsanslag, högst .............			5,200
5	Extra föredragande m. m., förslagsanslag, högst ..				24,000]
	Säger för departementet			329,400	26,000

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

3 a

3 b

3 c

Riksarkivet:

Riksarkivet, förslagsanslag .......... 163,000

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för riksarkivet, reservationsanslag
.......................... 2,000

Landsarkiven:

Bestämt anslag .................... 39,405

Reservationsanslag:

Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för
landsarkivet i Vad -

stena .............. 250

Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för
landsarkivet i Uppsala 250

165,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

	1	Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
3 d	Inköp av arkivalier och	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor

	tryckta arbeten för landsarkivet i Göteborg 250
3 e	Inköp av arkivalier och
	tryckta arbeten för landsarkivet i Lund .. 250
3 f	Inköp av arkivalier och
	tryckta arbeten för arkivdepån i Visby .. 100 1,100	40,505
4	Förstärkning av riksarkivets anslag till avlöningar
	åt icke-ordinarie befattningshavare m. m., för-slagsanslag, högst ..........................		4,000

5	Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro
	av vikt för fäderneslandets historia, reserva-tionsanslag ................................		6,000
6	Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslags-
	anslag, högst ............................		1,800
7	Amanuenser m. m. vid landsarkiven, förslagsanslag,
	högst .....................................		11,200	205,505	23,000
I	Bibliotek.
	Kung!, biblioteket:
8	Kungl. biblioteket, förslags-
	anslag ................ 215,700
9	Bokinköp och bokbindning
	för kungl. biblioteket, reservationsanslag ......• 20,000
10	Tillfällig förstärkning av
	kungl. bibliotekets anslag till böckers inköp och in-bindning, förslagsanslag, högst ................ 20,000
11	Katalogiseringsarbeten inom
	kungl. biblioteket, för-slagsanslag, högst ...... 25,200
12	Sveriges offentliga biblioteks
	gemensamma accessions-katalogs 36 :e årgång, om-fattande år 1921, förslags-anslag, högst .......... 6,000	215,700	71,200
13	Arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och lä-
	roverksbiblioteket i Linköping m. m., förslags-anslag, högst ..............................		2,600

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
%		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
14	Pedagogiska biblioteket, förslagsanslag, högst ....		11,700
15	Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdel-
	ningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris, för-• slagsanslag, högst ..........................		1,500	215,700	87,000
	Museer.
	Nationalmuseet:
	Museet:
16 a	Förslagsanslag ........ 151,100 Reservationsanslag:		1
16 b	Målnings- och skulptur-
	samlingarnas ökande 30,000
16 c	Inlösen av levande
	svenska konstnärers arbeten .......... 30,000
16 d	Handtecknmgs- och gra-				!
	vyrsamlingarnas ökande ............ 7,500
16 e	Samlingarnas vård och
	underhåll samt ex-penser ............ 11,000	■
16 f	ökande av samlingen av
	konsthantverk . — 10,000
16 g	Boksamlingen ...... 3,000
16 h	Utländska studieresor .. 3,000
17	Försäkring och transport
	av konstföremål, reserva-tionsanslag ............ 2,500		-
18	Konservering av handteck-
	nings- och gravyrsam-lingar inom museet, reser-vationsanslag .......... 5,000
19	Juridiskt och administrativt
	biträde hos museet, för-slagsanslag, högst ...... 700	245,600	8,200
	Livrustkammaren:
20	Tillsyn, underhåll och vård av livrust-
21	kammarens samlingar, förslagsan-slag, högst .................... 8,300
Iståndsättande av vissa föremål i liv-
	rustkammare^ samlingar, för-slagsanslag, högst .............. 1,700

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

			Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
			Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
22	Tekniskt biträde för vård av livrust-
	kammarens samlingar, förslagsan-slag, högst ....................	2,150				.
23	Avskrifter av äldre inventarieför-
	teckningar angående livrustkam-marens samlingar, förslagsanslag, högst ........................	1,200
24	Extra biträden samt vikariatsersätt-
	ning vid livrustkammaren, förslags-anslag, högst ........''..........	4,300			•
25	Montering av föremål i livrustkam-
	marens samlingar, förslagsanslag, högst ..........................	1,000				I
26	Påbörjande av etikettering av livrust-					i
	kammarens samlingar, förslagsan-slag, högst ....................	1,000		19,650
	Naturhistoriska riksmuseet:
	Museet:
27 a	Bestämt anslag ........ 198,112
27 b	Reservationsanslag .... 44,800
28	Personligt arvodestillägg åt
29	assistenten G. A. H. Dahl-stedt, förslagsanslag, högst	500
Ordnande av vissa svamp-
	samlingar, förslagsanslag, högst ................	1,200
30	Skåp och lådor för entomo-
	logiska avdelningen, reser-vationsanslag ..........	5,000
31	Herbarieskåp för botaniska
	avdelningen, reservations-anslag ................	5,000
32	Herbarieskåp m. m. för pa-
	leobotaniska och arkego-niatavdelningen, reserva-tionsanslag ............	8,000
33	Arbetsbiträde vid etnogra-
	fiska avdelningen, för-slagsanslag, högst ......	2,000	242,912	21,700
34	Nordiska museet, fnrslnnxnnxlnn bofast..........	126,550

35	Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag,
	högst ...............................			30,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

36 37 38	Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand: Amanuens vid lapska avdelningen, förslagsanslag, högst ................................... Musikhistoriska museet, förslagsanslag, högst .... Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst........	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag” Kronor	Extra anslag Kronor
	5,000 5,000 9,500	488,512	225,600
	Säger för arkiv, bibliotek och museer		.......... 909,717	335,600
	C. Kyrkliga ändamål.
	Kleresistaten.
1	Kleresistaten, förslagsanslag....................	90,000
2	Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, för-
	slagsanslag ................................	4,000	* %
3	Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag	4,043,500
4	Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade stats-
	anslag .....................................	304,752
5	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lind-
	ring i främmande trosbekännares skattskyldighet,
	förslagsanslag ............................	25,000
6	Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpen-
	hamn .....................................	6,000
7	Stipendier för utbildande vid universitet av präster,		■
	förtrogna med finska språket, förslagsanslag,
	högst ......................................		4,500
8	Resestipendier åt prästmän, reservationsanslag . ■		16,000
9	Bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster i
	vissa utländska hamnstäder, förslagsanslag, högst		41,500
10	Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin,
	förslagsanslag, högst ........................		6,000
11	Utredning rörande ecklesiastika boställen, förslags-
	anslag .....................................		19,700	4,473,252	87,700
	Domkapitlens expeditioner.
12	Domkapitlens expeditioner ....................	91,350
13	Förstärkning av anslaget till domkapitlens expedi-
	tioner, förslagsanslag, högst..................		27,390
14	Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de
	ecklesiastika konsistorierna, förslagsanslag ....		42,000	91,350	69,390

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	Kyrkors underhåll m. m.
	Kyrkors underhåll:
15 a 15 b	Bestämt anslag .................... 1 028 Förslagsanslag:
Ersättningar...................... 169,400	170,428
16	Svenska kyrkan i Paris.....................	4,119		174,547

	Säger för kyrkliga ändamål		1	4,739,149	157,090

	D. Akademier m. m.		1
	Svenska akademien.
1	Akademien ..............................			8,250
	Vetenskapsakademien.
2	Akademien ....................	11,460
3	Internationella jordmätningen, förslagsanslag, högst	1,424
4	Tillskott till grundfond för utgivande av en inter-
	nationell katalog över naturvetenskaplig litte-ratur, reservationsanslag ....................		15,300
5	Utgivande av internationell katalog över natur-
	vetenskaplig litteratur för åren 1915—1920, re-servationsanslaa ...................		8,568
6	För arbetet med internationell katalog över natur-
	vetenskaplig litteratur anordnad regionalbyrå för Sverige, reservationsanslag ..............		2,500	11,460	27,792

	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
	Akademien:
7 a	Förslagsanslag .................... 94,700 Reservationsanslag:
7 b	Underhåll och förökande
	av de under akademiens inseende ställda sam-lingar ................ 18,000
7 c	Tryckningskostnader samt
	utgivande av plansch-verk över fornsaker och andra märkvärdiga före-mål i statens historiska
	museum m. m......... 24,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
7 d	Rese- och transportkost-
	nader, fornlämningars
	vård, lyshållning m. m. 7,000
7 e	Underhåll och fortsätt-
	ning av inredningen i sta-
	tens historiska museum
	och myntkabinettet .... 2,000
7 f	Undersökning och beskriv-
	ning av fäderneslandets
	fornlämningar m. m. .. 6,000
7g	Visby ruiners vård och
	underhåll ............ 1,000 58,000	152,700
8	Förstärkning av akademiens anslag till avlöningar
	åt icke ordinarie befattningshavare m. m., för-
	slagsanslag, högst ..........................		16,000
9	ökade medel till akademiens utgifter för resekost-
	nader för fornminnesvården, reservationsanslag		18,000
10	Restaurering av Värnhems klosterkyrka, reserva-
1	tionsanslag ................................		66,000	152,700	100.000
	Akademien för de fria konsterna.
	Akademien:
11 a	Bestämt anslag.................... 73,625
Ub	Reservationsanslag ................ 34,100	107,725
12	Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för
	akademien, förslagsanslag, högst..............		22,000
13	Skolan för dekorativ konst, förslagsanslag, högst ..		15,000	107,725	37,000
	Musikaliska akademien.
	Akademien:
14 a	Bestämt anslag.................... 81,935
14 b	Reservationsanslag ................ 25,000	106,935
15	Förstärkning av akademiens anslag till arvoden åt
	biträdande lärare m. m., förslagsanslag, högst . .		5,000	.
16	Förstärkning av akademiens anslag för biblioteket,
	förslagsanslag, högst ........................		1,800
17	Förstärkning av akademiens anslag till expenser
	m. m., förslagsanslag, högst..................		10.000	106,935	16,800
	Nobelstiftelsen.
18	Svenska akademiens Nobelbibliotek, reservations-
	anslag .....................................	!		20,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	De kungl. teatrarna.
19	Kungl. operan ..............................			150,000
•	Säger för akademier m. m.			537,070	201,592
	E. Universiteten, den medicinska undervis-
	ningen m. m.
	Universitetskanslersexpeditionen.
1	Expeditionen, förslagsanslag ..................			23,300
	Uppsala universitet.
	Universitetet:
2 a	Bestämt anslag .................. 1,054.347
	Förslagsanslag:
2b	Avlöningsfyllnad åt pro-
	fessorn i växtbiologi .. 1,000
2 c	Arvoden åt vikarierande
	akademiska lärare .... 5,000 6,000	1,060,347			1
3	Akademiska sjukhuset, förslagsanslag............	110,000
	Institut för rasbiologi:
4	Avlöning åt en chef för institutet ............	7,500
5	Institutets verksamhet, reservationsanslag, att ut-
	gå av statsverkets fond av rusdrycksmedel . .		60,000
G	Lärararvoden m. m., förslagsanslag, högst ......		47,410
7	Materiel för vissa institutioner m. m., reservations-
	anslag .....................................		37,520
8	Materiel in. m. för medicinska poliklinikerna, för-
	slagsanslag, högst ..........................		1,500
9	Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reser-
	vationsanslag ..............................		7,000
10	Utrustning m. m. för fysiologiska institutionen, re-
	servationsanslag............................		3,372
11	Lektor i danska språket och litteraturen, förslags-
	anslag, högst...............................		5,500
12	Statistiska seminariet, reservationsanslag ........		3.500
13	Pedagogiska seminariet, reservationsanslag ......		15,100
14	Uppvärmning av det s. k. Gustavianum, reserva-
	tionsanslag ................................		9,000
15	Assistent vid astronomiska observatoriet, förslags-
	anslag, högst ..............................	2,500

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor {
16	Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, re-
	servationsanslag............................		4,600
17	Inköp av böcker för universitetsbiblioteket, reser-
	vationsanslag ..............................		20.000	1,177.847	217.002
	Lunds universitet.			i
	Universitetet:
18 a	Bestämt anslag .................... 918,079
18 b	Förslagsanslag...................... 5,000	923,079
19	Lärararvoden m. in., förslagsanslag, högst ......		70.350
20	Materiel för vissa institutioner m. m., reservations-
	anslag .....................................		24,725
21	Ersättning till vissa befattningshavare inom teolo-
	giska fakulteten för mistad prebendeinkomst,
	förslagsanslag, högst ........................		15,085		i
22	Ytterligare lönefyllnad åt den teologie professor,
	vilken såsom prebende innehar Husie pastorat,
	förslagsanslag, högst ........................		1,649
28	Ytterligare lönefyllnad åt den teologie professor,
	vilken såsom prebende innehar Stora Uppåkra
	och Flackarps pastorat, förslagsanslag, högst ..		3,065
24	Påbyggnads- och ändringsarbeten vid patologisk-
	anatomiska institutionens byggnad m. m., reser-
	vationsanslag ..............................		170,000
25	Höjning av materielanslaget för historiska museet,
	reservationsanslag ..........................		6,500
26	Förbättrande av utrustningen för fysiska institutio-
	nen, reservationsanslag ......................		20,000
27	Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reserva-
	tionsanslag ................................		20,000
28	Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reser-
	vationsanslag ..............................		1.500
29	Ombyggnad av universitetsbibliotekets elektriska
	hissanläggningar, förslagsanslag, högst ........		6,550
30	Renskrivningskostnader å akademiska kansliet och
	räntekammaren, förslagsanslag, högst ........		1,200	923,079	340,624
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
	Institutet:
31 a	Bestämt anslag.................... 312,685
	Reservationsanslag:
31b	Institutets materiel i all-
	mänhet ............ 22,000
31 c	Materiel m. m. för anato-
	miska institutionen .. 7,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 8 A.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31 dj Materiel m. m. för histologiska.
institutionen .... 3,000

31 e| Materiel m. m. för kemiska
institutionen...... 3,000

31 f Materiel m. m. för fysiologiska
institutionen .... 3,500

31 g Materiel in. m. för patologisk-anatomiska
institutionen
.............. 5,500

31 h Materiel m. m. för hygieniska
institutionen .... 2,600

31 i Materiel m. m. för farmakologiska
institutionen '' 1,000

31 j Materiel m. m. för rättsmedicinska
institutionen 1,800

31 k Materiel m. m. för medicinska
kliniken ...... 2,500

311 Materiel in. m. för gyuekologiska
kliniken å
serafimerlasarettet .... 500

31 m Materiel m. m. för kirurgiska
kliniken........ 1,000

31 n Materiel m. m. för nervkliniken
............ 500

31 O Materiel m. m. för oftal miatriska

kliniken .... 500

31 p Underhåll och förökande

av biblioteket ........ 10,000

31 q! Underhåll och förökande

av anatomiska museet 2,000

31 r Underhåll av djur- och

operationsavdelningen . 1,500

31 a Teckningar i vetenskapliga
ändamål ..;..... 700

31 11 Materiel m. m. för obste triska

kliniken vid allmänna
barnbördshuset 1,000 69,600

Förslagsanslag:

31 u Arvoden åt vikarierande

akademiska lärare .... 2,000

31 v Ersättning åt vikarier för

kamreraren m. fl..... 600 2 600

Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
anslag	anslag	anslag	anslag
Kronor	Kronor	Kronor	Kronor

384,885

Riksdagens skrivelse Nr 8 A -

	- •	Ordinarie	Extra Ordinarie !	Extra
		anslag	anslag anslag	anslag
		Kronor	Kronor Kronor	Kronor
32	Lärararvoden in. m., förslagsanslag, högst ......		48.005,
33	Materiel för vissa institutioner m. in., reservations-
	anslag .....................................		8,000
1 34	Mikroskop för det kliniska laboratoriet å serafimer-
	lasarettet, förslagsanslag, högst ..............		2,000
\| 35	Ytterligare medel till inköp av materiel in. m. för
	hygieniska institutionen, reservationsanslag ....		10,000
36	Underläkare vid gynekologiska kliniken å Sabbats-
1	bergs sjukhus, förslagsanslag, högst ..........		2,500
37	Byggnad för rättsmedicinska institutionen, reserva-
	tionsanslag ................................		75.000
38	Instrumenteil utrustning till rättsmedicinska in-
	stitutionen, reservationsanslag ..............		5,000
39	Lokalhyra för ett patologiskt-anatomiskt labora-
	torium, förslagsanslag, högst ................		2.000
40	Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
	laboratorium, förslagsanslag, högst ..........		4.000
41	Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll
i	av djur- och operationsavdelningen, förslags-
	anslag, högst ..............................		l.OOOj
1 42	Materiel m. m. för införande av färgfotografering
	vid syfilidologiska kliniken å sjukhuset S :t Gö-
	rån, förslagsanslag, högst....................		6 800
43	Färgfotografering vid syfilidologiska kliniken å		. _ „
	sjukhuset S:t Göran, förslagsanslag, högst ....	1,000
44	Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna barn-
	huset i Stockholm, förslagsanslag, högst......		30.000j
45	Införlivande med institutets bibliotek av professorn
	G. Retzius’ till detsamma donerade boksamling		_ i
	in. m., reservationsanslag ....................	---------	7,900 384.885	203.20c
	Tandlåkarinstitutet.
j 46	Institutet, förslagsanslag, högst ................	32,850
47	Inköp av en röntgenapparat för tandfotografering,
	förslagsanslag, högst ........................		5,000
48	Assistent i tandkirurgi, förslagsanslag, högst . . ■ •		900.
49	Assistent å tandprotéslaboratoriet, förslagsanslag,
	högst .....................................		1.200
50	Assistent å tandfyllningslaboratoriet, förslagsanslag
1	högst.....................................	1___	900 32.850	8,00<

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
	Serafimerlasarettet.	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor

51	: Understöd och ersättningar ....................	120,000
52	Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet	750		120,750
	Gemensamma aniversitetsändamål.
53	Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine			•
	kandidater, förslagsanslag, högst..............		9,400
54	! Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska
	föreläsningar vid rikets universitet, reservations-
	anslag.....................................		10,000
55	Tryckning av doktorsavhandlingar vid universite-
	ten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-
	kirurgiska institutet, reservationsanslag........		40,000
56	Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
	i Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ..		8,000
57	Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag . .		1,000
58	Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
	förslagsanslag, högst........................		2,500
59	Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets
	universitet samt karolinska mediko-kirurgiska
	institutet, reservationsanslag ................		20,000		90,900
	Farmaceutiska institutet.
60	Institutet .................................			65,900
	Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
61	Allmänna barnbördshuset i Stockholm..........	24,853
62	Inköp av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i
	Stockholm, förslagsanslag, högst ............		333,000
63	Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i
	Stockholm, förslagsanslag, högst..............		150,000	24,853	483,000
	Säger för universiteten, den medicinska undervis-		1	1
	ningen m. m...............................			9 7?iQ ACKA 1 Q/19 7Q1
	F. Tekniska högskolan ni. m.			VA
	Tekniska högskolan.
	Högskolan:
1 a	Bestämt anslag .................... 363,150
lb	Reservationsanslag ................ 64,000	427.150
2	Arvoden åt professorsvikarier, förslagsanslag .. .	3,000
3	Arvoden till speciallärare, förslagsanslag, högst . .		27,450
4	Förstärkning av högskolans anslag till tillfälliga	:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
	lärarbiträden och assistentet, förslagsanslag,		25.000 10.000		,
5	Tillfällig förstärkning av högskolans anslag till till-fälliga lärarbiträden och assistenter, förslays-
6	ökade bokbindningskostnader vid högskolans		4.000
7	Vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbe-		18,690 130,000
8 9 10 11 12 13 14 15	Förstärkning av de till samlingar och laborationer anslagna medel: Avdelningen för allmänna vetenskaper, reservationsanslag .............. 4,000 Mekaniska avdelningen, reservations-anslag ........................ 30,000 Skeppsbyggnadsavdelningen, reserva-tionsanslag .................... 4,500 Elektrotekniska avdelningen, reserva-tionsanslag .................... 11,000 Kemiska avdelningen, reservationsan-slag .......................... 24,000 Bergsvetenskapliga avdelningen, reser-vationsanslag .................. 28,500 Väg- och vattenbyggnadsavdelningen, reservationsanslag .............. 18,000 Arkitekturavdelningen, reservations-anslag ........................ 10,000
16	Inköp av maskiner m. m. för de nya laboratorierna,		200.000
17	Diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m., för-slaqsanslaq, högst ..........................		250,000	430.150	665,140
18 a 18b	Chalmers tekniska institut. Institutet: Bestämt anslag ...............161,850 Reservationsanslag ................ 23,550	185,400
19	Förstärkning av institutets anslag till uppvärmning		55.000 16.000
20	Förstärkning av institutets anslag till bibliotek
21	Resestipendier åt lärare vid institutet, reservations-anslag.....................................		2,000	185,400	73,000
	Säger för tekniska högskolan m. m.		615,550	738,140

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	G. Skolöverstyrelsen.
1	Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ..............			560,400
2	övergångsstat ................................			7,700
3	Förstärkning av skolöverstyrelsens arbetskrafter,
	förslagsanslag, högst ......................				20,000
4	Byggnadssakkunnigt biträde, förslagsanslag, högst				4,800
5	Inspektion och sakkunniga biträden, förslagsanslag,
	högst .....................................	•			28,000
6	Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst......				1,800
7	Förhyrande av ämbetslokal åt skolöverstyrelsen,
	förslagsanslag, högst ........................				72,370
	• Säger för skolöverstyrelsen			568,100	126,970
	H. Allmänna läroverken m. m.	.
\| 1	Högre lärarinneseminariet.
i 1	Högre lärarinneseminariet ....................	116,985
2	Stipendier, lokalhyra m. m., förslagsanslag, högst		55,310
3	Timlärare och vikarier, förslagsanslag, högst ....		20,400
4	Tillfällig löneförbättring för vaktmästaren samt
	eldaren, förslagsanslag, högst ................		650	116,985	76,360
	Allmänna läroverken.
5	Allmänna läroverken, reservationsanslag ........	7.667,877		''
6	Extra och vikarierande ämneslärare vid de all-			■
	männa läroverken, förslagsanslag, högst ......		499,000
7	Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
	läroverken under förfall på grund av sjukdom,	*
	förslagsanslag ............................	5,000			*
8	Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
	läroverken, förslagsanslag, högst..............		69,150
9	Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
	läroverken, förslagsanslag, högst..............		12,500
10	Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna
	läroverken, förslagsanslag, högst..............		3,000
11	Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken,				i
	förslagsanslag..............................	42,500			1

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

	-------- ------------------—	Ordinarie	Extra \| Ordinarie	Extra
		anslag	anslag anslag	anslag
		Kronor	Kronor Kronor	Kronor
12	Vissa kostnader för slöjdundervisning vid de all-
	manna läroverken, förslagsanslag, högst ......		5.000
18	Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt hand-		.
	arbete vid statens samskolor, förslagsanslag,
	högst.......................................		3,300
14	Arvoden åt skolläkare, förslagsanslag ..........		112,000
15	Provårskurser i Göteborg för blivande lärare vid de
	allmänna läroverken, förslagsanslag, högst . • • •		27.350
16	Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk
	m. fl. läroanstalter, reservationsanslag........		30,000
17	Anordnande genom infödda lärare av undervisning
	i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
	m. fl. läroanstalter, förslagsanslag, högst......		3.000
18	Förstärkning av de till resestipendier åt lärare i
	främmande, levande språk vid de allmänna läro-
	verken anvisade medel, förslagsanslag, högst ..		15,000
19	Förstärkning av de till reseunderstöd åt lärare vid
	de allmänna läroverken, särskilt vid de läroverk,
	där provårskurs är anordnad, anvisade medel,
	förslagsanslag, högst ... .....................	6.000 7,715,377	785,300
	Kommunala mellanskolor.
20	Understöd åt kommunala mellanskolor, förslags-
	anslag ....................................	930,000
21	Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt
	handarbete vid kommunala mellanskolor, för-	•
	slagsanslag ................................	4,000
22	Resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala	\| i
	mellanskolor, reservationsanslag..............	3,500 934.000	3,500
	Privatläroverken.
	Privatläroverk:
	Gemensamt reservationsanslag:
23 a	Enskilda mellanskolor ............ 20,000
23 b	Högre flickskolor ................ 470,000
23 c	Högre goss- och samskolor ........ 232,500
23 d	Enskilda lärarinneseminarier ...... 28,500	751.000
24	Extra understöd åt vissa privatläroverk, reserva-
	tionsanslag.................................		250,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
25	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda en-skilda läroanstalter, förslagsanslag............	280,000 19,000
26	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstal-ternas vikariatskassa, förslagsanslag ..........
27	Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor samt enskilda lära-rinneseminarier, förslagsanslag ..............	2,000,000 95.000 18.000 24.000 3,100 18.000 4,000
28	Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, förslags-anslag, högst ..............................
29	Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål, förslagsanslag, högst ........
30 31	Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete, förslagsanslag, högst .. Tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna vid vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i hand-arbete, förslagsanslag, högst ................
32	Resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läro-anstalter, reservationslanslag ................
33	Resestipendier och studieunderstöd åt förestånda-rinnor och lärarinnor i hushållsgöromål vid vissa läroanstalter, reservationsanslag ..............		1,050,000	2,412,100

	Säger för allmänna läroverken m. m.			9,816,362	3,277,260

1 a lb 2	I. Folkundervisningen. Anstalter för lärarutbildning. . Folkskoleseminarier: Gemensamt reservationsanslag : Folkskolesemina- rierna ........ 1,786,590 Stipendier för ele-ver vid folksko-leseminarier .. 179,025 1,965,615 Höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna, förslagsanslag, högst ---- 125,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

	............. '' '' .......		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
			Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
3	Hyresersättning till rekto-
	Terna vid vissa folkskole-seminarier, förslagsanslag, högst ..................	11,400		i
4	Hyresbidrag till lärare vid
	folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, förslagsanslag ..........	12,000
5	Studentkurser och parallell-avdelningar vid vissa folk-skoleseminarier m. m., re-servationsanslag .........	440.000				!
6	Förhyrande av vissa loka-ler för folkskoleseminariet i Göteborg m. m., reserva-tionsanslag ............	2.275
7	Vissa inventarier för den nya
	byggnaden vid folkskole-seminariet i Karlstad, reser-vationsanslag ...........	12,000
8	Byggnader för dubbelsemi-narium i Umeå, reserva-tionsanslag ............	1,000.000
9	Ytterligare inredning och
	materielanskaffning vid folkskoleseminariet i Lund, reservationsanslag ......	61,700
10	Lärares vid folkskolesemi-narierna studiebesök vid folkskolor, reservationsan-slag ...................	4,000
11	Ateneums folkskolesemina-					\|
	rium och Göteborgs kvinn-liga folkskoleseminarium, förslagsanslag, högst ----	30,000	. 1,965,615	1,698,375
1	Småskoleseminarier:
12	Statens småskoleseminarier,
	reservationsanslag ......	122,000				!

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 8 A.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

	1		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
			Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
13	Verksamheten vid statens
	småskoleseminarium i Lyck-sele, reservationsanslag ..	25,000			■
14	Verksamheten vid statens
	småskoleseminarium i Ha-gaström, reservationsanslag	31,000
15	Understöd åt småskolesemi-
	narier, förslagsanslag .... 381,000
16	Stipendier åt elever vid små-
	skoleseminarier, reserva-tionsanslag ............ 90,000
17	Understöd åt vissa enskilda
	småskoleseminarier, för-slagsanslag, högst .......	12,000	593,000	68,000
	Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folk-
	skolor och småskolor:
18	Fortbildningskurser i allmänhet, reser-
	vationsanslag ....................	75,000
19	Särskilda fortbildningskurser i gymna-stik, reservationsanslag ............	41,600
20	Särskilda fortbildningskurser i skol-trädgårdsskötsel, reservationsanslag	19,300
21	Särskilda kurser i simning och livrädd-ning, reservationsanslag ..........	4,680''		140,580
	Resestipendier:
22	Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier,
	reservationsanslag ................	6,000
23	Resestipendier åt lärare vid småskole-
	seminarier, reservationsanslag......	2,000
24	Resestipendier åt folkskollärare, reser-
	vationsanslag ....................	24,000
25	Resestipendier åt lärare vid småskolor
	och mindre folkskolor samt biträ-dande lärare vid folkskolor, reserva-tionsanslag ......................	9,000
26	Resestipendier åt lärare vid fortsätt-
	ningsskolor, reservationsanslag ....	3,000
27	Resestipendier åt lärare vid högre folk-
	skolor, reservationsanslag ........	3,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

	1 1	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
28	Resestipendier åt föreståndare m. fl. vid rikets abnormskolor m. m., reserva-tionsanslag .................... 3,000		50,000	2,558,615	1.956,955
• 29	Folkskolinspektionen. Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslags-	346,900
30	Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspek-	15,600
31	Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, för-	340,000	686,900	15,600

Folkskolor.

32 |
! 33

Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor,

förslagsanslag..............................

Befrämjande av folkundervisningen bland de i
rikets nordligaste trakter bosatta finnar, förslagsanslag
.................................

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

förslagsanslag..............................

Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa
lappmarksförsamlingar i Västerbottens och Norrbottens
län:

Beredande av möjlighet till
skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda
hem för skolpliktiga
barn av fattiga, avlägset
boende föräldrar,
förslagsanslag, högst .... 125,000

Särskilt lönetillägg åt lärare
i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande
befolkning samt
i Över-Kalix församling,

förslagsanslag.......... 47,000

Avlönande av föreståndarinna
för skolhem eller

39,500,000

300.000

185.000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		———	''	------- - - - -
		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	arbetsstuga inom lapp-
	marksförsamlingar med
	icke finsktalande befolk-
	ning samt i Över-Kalix för-		!
	samling, förslagsanslag 11,000
38	Skytteanska lappfolkskolan
	i Tärna, förslagsanslag 7,000
1 39	Bidrag till skolhemsbygg-
	nader och deras inred-			.
	ning, reservationsanslag 80,000	190,000	80,000
40	Upphjälpande av folkskoleväsendet inom Hotagens
	och Frostvikens församlingar, förslagsanslag,
	högst ................................		3,000
41	Lärare åt vid vanföreanstalter och kustsanatorier
	intagna barn i skolåldern, förslagsanslag......		20,000
42	Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
	eller särskild slöjdskola, förslagsanslag........	2,585,000
1 43	Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i
	egentlig folkskola, förslagsanslag..............	267,000
44	Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reser-
	vationsanslag ..............................	60,000
46	Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-
	resor, förslagsanslag ........................	175,000		43,262.000	103,000
	Fortsättningsskolor.		.
46	Understöd för avlönande av lärare vid fortsätt-
	ningsskola, förslagsanslag....................	2,875,000
47	Arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola,
	förslagsanslag ..........................		540,000
48	Utbildningskurser för lärare vid fortsättningssko-	■
	lor, reservationsanslag ......................		300,000	2.875,000	840,000
i	Högre folkskolor.
49	Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag ....	855,000
50	Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslags-
	anslag ............................	14,000
51	Sällskapets för folkundervisningens befrämjande
	verksamhet i allmänhet, reservationsanslag ....	1,500
52	Understöd åt sällskapets för folkundervisningens			•
1	befrämjande högre folkskola, förslagsanslag ....	7,570		878,070;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

	......	Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	Folkhögskolor.
53	Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag......	797,525
54	ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ..		225,000
55	Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsan-
	slag .......................................	140,000
56	Höjda stipendier åt ohemedlade och mindre bemed-
	lade elever vid folkhögskolor, förslagsanslag ..		132,000
57	Reparationer å vissa byggnader vid August Abra-
	hamssons stiftelse, reservationsanslag..........		50,000	937,525	407,000
	Abnorm undervisa ingen.				.
58	Befrämjande av dövstumundervisningen, förslags-
	anslag ....................................	200,000
59	Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag,
	högst .....................................	14,000
60	Tidning för dövstumma, förslagsanslag, högst ....		1,000
61	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda . .	103,150
62	Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande
	vårdare, förslagsanslag ...»..................	4,400
63	Förskolan för blinda i Växjö ..................	20,600
	Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
	Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
64 a	Bestämt anslag ........ 17,300
64 b	Reservationsanslag...... 11,000
65	Fraktbidrag för arbetsmate-
	rialier till blinda hant-
	verkare, förslagsanslag,
	högst ..........’...... 10.000	28,300	10,000
66	Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid
	blindundervisningsanstalter, förslagsanslag ....	1,200
67	Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag		7,000
68	Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
	blindlärare, reservationsanslag ..............		2.400
69	De blindas förening, förslagsanslag, högst........		90,000
70	De blindas veckoblad, förslagsanslag, högst......		3,600
71	Asylbvggnad vid vårdanstalten för blinda med
	komplicerat lyte, reservationsanslag ..........		310,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ordinarie \|	Extra	Ordinarie	Extra
anslag \|	anslag	anslag	anslag
Kronor	Kronor	Kronor	Kronor

2 |
3

4''|

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte:

Anstalten ................ 128,400

Extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare, förslagsanslag,
högst ...... 15,500

Förstärkning av vissa i staten
för anstalten upptagna
utgiftsposter, förslagsanslag,
högst ............ * 17,000

Inredning och möblering av
de nya byggnaderna för
anstalten, reservationsanslag
.................. 175,000

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt
avseende försummade barn, förslagsanslag ....

Säger för folkundervisningen

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

Tekniska läroverk, reservationsanslag ..........

Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan

i Norrköping, reservationsanslag ............

Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan

i Borås, reservationsanslag ..................

Laboratorieutrustning och annan undervisningsmateriel
för tekniska läroverket i Härnösand,

reservationsanslag ..........................

Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i

Örebro, förslagsanslag, högst ................

Undervisningsmateriel och utrustning av ett maskinlaboratorium
vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna, reservationsanslag ................

Förstärkning av reservationsanslaget till tekniska
läroverk, förslagsanslag, högst................

Handelsläroverk.

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst ........

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag,
högst ..............................

128,400

184,000

207,500

684,050 631,500

513,600

10,000

25,000

20,000

30,000

41.000

51,882,160| 3,954,055

513,600

135,000

136,000

150,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
	Kommunala och enskilda anstalter för yrkes-	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	undervisning.
10	Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-
	visning, förslagsanslag .................... • •	700,000
11	Arvodesförhöjning åt lärare vid kommunala an-
	stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ..		88,000
12	Understöd åt enskilda anstalter för yrkesunder vis-
	ning, förslagsanslag ........................	375,000
! 13	Arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda anstalter
	för yrkesundervisning, förslagsanslag..........		25,000
i 14	Understöd till obemedlade och mindre bemedlade
	elever vid statsunderstödda enskilda skolor för
	husmodersutbildning, förslagsanslag ..........		50.000	1.075.000	163.000
	Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
	Tekniska skolan i Stockholm:
15	Tekniska skolan i Stockholm 97,075
16	Verksamheten vid skolan,
i	förslagsanslag, högst .... 17,325
1 17	Provisorisk lönereglering vid
	skolan, förslagsanslag,			*
	högst ................. 4,600
18	Ytterligare löneförbättring åt
	lärarna vid skolan, för-
	slagsanslag, högst ...... 9,957]
19	Löneförbättring åt vakt-
	mästarna vid skolan, för-
	slagsanslag, högst ...... 795	97,075	32,677
	Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte med
	dem förenade yrkesskolor:
20 a	Förslagsanslag ..................... 2,400
20 b	Förslagsanslag, högst .............. 27,000		29,400
	Vävskolan i Borås:
21	Upprätthållande av vävskolan, för-
	slagsanslag, högst................ 6,200
22	Andre lärare, förslagsanslag, högst .. 1,750				*
23	Personlig löneförbättring för vissa lä-
	rare, förslagsanslag, högst........ 1,650		9,600	97,075	71.677
	Anstalter för utbildning av lärare för yrkes-
	undervisning.
24	Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag		80.000
25	Resestipendier åt lärare vid tekniska läroverk, re-
	servationsanslag............................		4.000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
26	Resestipendier åt lärare vid statsunderstödda han-
	delsgymnasier, reservationsanslag ............		2,000
27	Resestipendier åt lärare vid kommunala och en-
	skilda anstalter för yrkesundervisning, reserva-
	tionsanslag ................................		6,000	’	92,000
	Säger för yrkesundervisningen			1,820,675	612,677

7 a
7b

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag........

Populärvetenskapliga föreläsningar.
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, reservations

anslag ..................................

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för orga
nisations- och administrationskostnader, förslags

anslag, högst..............................

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
utom universitetsstäderna anordnade föreläs
ningskurser, reservationsanslag ............

Upplysningsverksamhet i kommunala ämnen
Understöd åt statsunderstödda folk- och skolbiblio
tek m. fl. för anskaffande av litteratur till kur
ser i medborgarkunskap, förslagsanslag, högst
Utarbetande, tryckning och utgivning av text
upplagor av grundlagarna m. m., förslagsanslag,
högst ......................................

Nyklerhetsundervisning.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel:

Förslagsanslag, högst ......................

Reservationsanslag ..........•..............

Musik föreställningar för allmänheten.
Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten m. m., förslagsanslag,
högst .....................................

400,000

12,000

14,500

]

15.000

30.000

125,600

27,000

358,000

426,500

45,000

152,600

57,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

• 9 10 11	Statens biografbyrå. Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå, reservationsanslag, att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå ................ Förvaltningskostnader för statens råntefria studielån. Ersättning till postsparbanken för dess bestyr med statens räntefria studielån, förslagsanslag...... Kostnaderna för nämnden för statens räntefria studielån, förslagsanslag ....................	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
	1,000 5,000		60,000 6,000
	Sägpr för fnlkhildningsåtgärder i övrigt		358,000	747,100
	L. Åtgärder för fysisk utbildning.
1	Gymnastiska centralinstitutet ..................			72,700
2	Extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska central-
*	institutet, förslagsanslag, högst ..............				1,200
3	Undervisning jämte läkarvård vid en med gymna-
	stiska centralinstitutet förenad kvinnlig poli-
	klinik, förslagsanslag, högst..................
4	Litteratur och bokbindning för gymnastiska cen-
	tralinstitutets bibliotek, reservationsanslag ----				600
5	Gymnastikövningar vid gymnastiska centralinsti-
	tutet för Stockholms förenade studentkårer, för-
	slagsanslag, högst ..........................				tjOÖÖ
6	Eldare vid gymnastiska centralinstitutet, förslags-				oliv
	anslag, högst ..............................				olvJj
7	Understödjande av idrotten, förslagsanslag, högst				yo,ouu
8	Understödjande av skididrotten bland ungdomen,				OA AAA
	förslaqsanslaq, högst........................
	Sägpr för åtgärder för fvsisk utbildning			72,700	124,610
	M. Understöd åt vetenskap, vitterhet, och
	.konst in. in.				1
1	Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ..				4,000
2	Samfundet för utgivande av handskrifter rörande
	Skandinaviens historia, reservationsanslag .. ■ •				2,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 8 A.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor ''
3	Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag . .				4,000
4	Tidskriften »Acta mathematica», förslagsanslag,
	högst......................................				3,000
5	Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folk-
	liv», förslagsanslag, högst....................				7,500
6	Systematisk undersökning av svenska folkmål, re-
	servationsanslag ..........................				28,600
7	Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål,
	reservationsanslag ..........................				4,000
8	Ortnamnskommitténs sekreterare m. m., förslags-
	anslag, högst ..............................				8,000
9	Inlösen av vissa häften av ortnamnskommitténs ar-
	bete över ortnamn i Älvsborgs län, reservations-
	anslag .....................................				8,325
10	Bidrag till verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
	inventarium», reservationsanslag ............				20,000
11	Föreningen »Pietas», förslagsanslag, högst ......				4,500
12	Statistiska tabeller över öresundstullen, förslags-
	anslag, högst...............................				1,500
13	Forskningsarbete vid utländska biologiska statio-
	ner, reservationsanslag......................				2,500
14	Resestipendier åt journalister, reservationsanslag				8,000
15	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av
	utmärkt förtjänst, förslagsanslag, högst ......				20,000
16	Utgivande av Carl von Linnés brev, reservations-
	anslag ................................				5,000
17	Nusvensk ordbok, förslagsanslag, högst..........				5,000
18	Svenska naturskyddsföreningen, förslagsanslag,
	högst.....................................				4,000
19	Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur,
	reservationsanslag ..........................				16,000
20	Bidrag till bekostande av professor J. G. Anders-
	sons naturhistoriska insamlingar i Kina, förslags-
	anslag, högst............................				30,000
. 21	Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay
	Memorial Fund, förslagsanslag, högst ........				5,400
22	Utgivande av Axel Oxenstiernas brev och skrifter,
	reservationsanslag ..........................				5,000
23	Inköp av visst antal exemplar av Svensk bokkatalog,
	förslagsanslag, högst........................				7,500
24	Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och
	lärda verks utgivande, reservationsanslag......			150,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
25 26	Förstärkning av reservationsanslaget till rese-stipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag, högst .. Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiria-koff, förslagsanslag, högst ..................				50,000 3,000
	Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och			150,000	256,825
1	N. Diverse.			110,000
o				5,000
3 A	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . ■			220,000 75,000 450,000
5	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
6	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-anslag (därav till domkapitlens expeditioner			314,000
7	Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000 kronor)			84,203
	Säger för diverse!..........	..........\| 1,253,203	5,000
	Summa			75,805,550	11,905,650