Riksdagens skrivelse Nr 8 A (Riksdagsskrivelse 1919:8a)

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens för år 1920 åttonde huvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A, 42, 59, 60, 62, 69, 70, 71, 78, 79, 80, 95, 97,
98, 102, 103, 104, 105, 106, 108, 109, 110, 114, 146, 147 och 158 samt memorial
nr 87, 99 och 142).

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920
åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får
riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t, under
åberopande av punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A.

Departe mentet.

2 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels på ordinarie stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av Eders
Kungl. Maj:ts kansli uppföra ytterligare

ett kansliråd med en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor,
tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, vartill
kan komma ett ålderstilägg till lönen å 600 kronor,

en förste kanslisekreterare med en avlöning av 5,800 kronor, därav
lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg 400
kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500
kronor, samt

två andre kanslisekreterare, en var med en avlöning av 4,000 kronor,
därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstilllägg
300 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och
ett å 500 kronor,

en vaktmästare med en avlöning av 1,600 kronor, därav lön 900
kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor, vartill
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor,

med skyldighet för en var av nu nämnda befattningshavare att vara
underkastad de för nämnda förmåners åtnjutande fastställda villkoren och
bestämmelserna;

dels höja det å departementets ordinarie stat uppförda anslaget till
amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar med 4,350 kronor till
36,150 kronor;

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten höja det
ordinarie anslaget till departementet med 27,850 kronor;

dels med föranledande av utav 1918 års lagtima riksdag, i samband
med lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
fattat beslut angående tillägg till departementets ordinarie stat
höja departementets ordinarie anslag med 1,500 kronor;

dels ock, vid bifall till det av Eders Kungl. Maj:t till innevarande års
riksdag framlagda förslaget angående reglering av de inom statsförvaltningen
anställda ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner, höja
samma anslag med 6,400 kronor;

kommande vid bifall till vad i denna punkt anförts och föreslagits
det ordinarie anslaget till departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts
kansli att ökas från dess nuvarande belopp, 188,400 kronor, med 35,750
kronor till 224,150 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början upprättande av en
ny byrå inom ecklesiastikdepartementet, avsedd för ärenden angående yrkesundervisningen
och bestående av ett kansliråd, en förste kanslisekreterare

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

och en andre kanslisekreterare. Enligt förslaget skulle nämnda befattningar
uppföras på ordinarie stat från och med år 1920, men har för mötande
av redan under år 1919 motsedd arbetsökning föreslagits uppförande på
tillllggsstat för år 1919 av anslag till avlöning under senare delen av sistnämnda
år åt en extra byråchef och en extra andre kanslisekreterare. Förslaget,
som är betingat av 1918 års riksdags beslut angående praktiska
ungdomsskolor och därmed förenad utvidgning av förutvarande folkskolöverstyrelsen
med en yrkesskolavdelning, får alltså betraktas som en konsekvens
av detta riksdagens beslut, och har riksdagen, som väl inser vikten
av att hithörande frågor redan från början varda inom departementet
behörigen tillgodosedda, intet att erinra mot förslaget i denna del.
Beträffande medel till ersättning åt vissa tjänstemän redan under år 1919
har riksdagen ansett sig böra godtaga äskandet även i detta avseende.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit uppförande å departementets
stat av ytterligare en andre kanslisekreterarbefattning. En sådan befattning,
vilken redan vid departementets senaste omorganisation ansågs erforderlig
men då avstyrktes av löneregleringskommittén, anser sig riksdagen numera,
i betraktande av den alltmer ökade arbetsmängden inom departementet,
böra inrättas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser dessutom tillgodoseende av vissa
behov, betingade av departementets förestående förflyttning till nya lokaler.
I detta avseende begäres medel, 1,500 kronor, till en telefonvakt samt uppförande
å stat av en ny vaktmästarbefattning. I avseende å telefonvakten,
vilken även torde varda behövlig under år 1919, har riksdagen intet att
invända. Vad däremot angår uppförande å ordinarie stat av en ny vaktmästarbefattning,
må erinras, att departementet redan nu förfogar över en
ordinarie förste vaktmästare och fyra ordinarie vaktmästare. Vid detta
förhållande är riksdagen ej övertygad om behovet av inrättande av en ny
vaktmästartjänst och har förty ej bifallit förslaget i denna del.

Vad beträffar det föreliggande förslaget i övrigt, har detsamma icke
givit riksdagen anledning till erinran. I fråga om den föreslagna ökningen
av departementets ordinarie anslag på grund av lönereglering för de kvinnliga
biträdena får riksdagen erinra om att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts i sistnämnda hänseende gjorda framställning.

Riksdagen har alltså

dels på ordinarie stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av Eders
Kungl. Maj:ts kansli uppfört ytterligare

ett kansliråd med en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000
kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor,
vartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor,

Departe mentet.

4 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

en förste kanslisekreterare med en avlöning av 5,800 kronor, därav lön
3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg 400
kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500
kronor, samt

två andre kanslisekreterare, en var med en avlöning av 4,000 kronor,
därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 500 kronor,

med skyldighet för en var av nu nämnda befattningshavare att vara
underkastad de för nämnda förmåners åtnjutande fastställda villkoren och
bestämmelserna;

dels höjt det å departementets ordinarie stat uppförda anslaget till
amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar med 4,350 kronor till
36,150 kronor;

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten höjt
det ordinarie anslaget till departementet med 26,250 kronor;

dels med föranledande av utav 1918 års lagtima riksdag, i samband
med lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
fattat beslut angående tillägg till departementets ordinarie stat
höjt departementets ordinarie anslag med 1,500 kronor;

dels ock, med anledning av riksdagens beslut angående reglering av
de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner,
höjt samma anslag med 6,400 kronor;

kommande förty det ordinarie anslaget till departementets avdelning av
Eders Kungl. Maj:ts kansli att ökas från dess nuvarande belopp, 188,400
kronor, med 34,150 kronor till 222,550 kronor.

2:o) I förslaget till riksstat för år 1920 är det ordinarie förslagsanslaget:
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, övergångsstat,
upptaget till oförändrat belopp å högst 16,200 kronor. Å nämnda övergångsstat
äro, bland annat, uppförda två kanslisekreterare å kansliavdelningen,
en var med en avlöning av 4,000 kronor samt provisoriskt avlöningstillägg
å 1,200 kronor, inalles 5,200 kronor. Enligt vad riksdagen
inhämtat, har en av dessa kanslisekreterare jämlikt Eders Kungl. Maj:ts
beslut den 31 december 1918 utnämnts till sekreterare hos lantbruksstyrelsen,
i följd varav ifrågavarande anslag bör minskas med ett belopp
av 5,200 kronor.

Riksdagen har därför minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, övergångsstat,
nu högst 16,200 kronor, med 5,200 kronor till högst 11,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till extra
föredragande ra. m. inom ecklesiastikdepartementet anvisa på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 17,200 kronor.

Till extra föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet har riksdagen
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar
beviljat på extra stat för vart och ett av åren 1918 och 1919 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 15,600 kronor. Av detta anslag utgår till
en särskild föredragande för det inom departementet förekommande arbetet
med de prästerliga löneregleringarna ett belopp av 8,000 kronor, till biträde
åt denne föredragande 4,000 kronor och till täckande av ökade kostnader
för renskrivning 600 kronor.

Det föreliggande förslaget om anslagets höjning avser i huvudsak beredande
av ökad ersättning åt ifrågavarande föredragande samt åt en
ho3 honom anställd amanuens.

Riksdagen, som icke funnit något att häremot erinra, har till extra
föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 17,200 kröner.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att till avlönande
av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation anvisa
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 7,800 kronor, varav
2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Som bekant föreslog på sin tid den så kallade statistiska kommittén,
bland annat, att den officiella statistiken skulle i så stor utsträckning,
som lämpligen kunde ske, förläggas till ett centralt statistiskt verk, till
vilket verk även undervisningsstatistiken skulle överflyttas. Beträffande
sistnämnda statistik hade kommittén framlagt vissa riktlinjer, avseende
dess utvidgning och ytterligare bearbetande. För undervisningsstatistiken
i dess av kommittén föreslagna utvidgade skick skulle efter överflyttningen
till det av kommittén ifrågasatta statistiska ämbetsverket erfordras en
förste aktuarie såsom ledare av arbetet.

Sedermera avgav dåvarande kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet
C. Gustafsson år 1913 ett av honom utarbetat förslag till omorganisation
av departementets avdelning för undervisningsstatistik. Enligt
detta förslag skulle inom ecklesiastikdepartementet upprättas en med departementets
övriga byråer fullt sidoordnad och i alla avseenden likställd
byrå för de undervisningsstatistiska ärendena. Personalen skulle, bland
andra, utgöras av en byråchef, en förste aktuarie och en aktuarie.

Departe mentet.

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Efter det vidare särskilda sakkunniga tillkallats för att inom departementet
biträda vid verkställandet av utredning rörande undervisningsstatistikens
ordnande, avgåvo dessa sakkunniga den 2 december 1913 utlåtande
och förslag i ämnet. De sakkunniga uppdrogo därvid vissa riktlinjer för
en omorganisation av undervisningsstatistiken och anförde beträffande förslaget
om en särskild statistisk byrå inom ecklesiastikdepartementet, bland
annat, följande:

Då frågan om den allmänna statistikens i allmänhet blivande organisation
ännu icke vunnit sin lösning utan sammanförts med frågan om
en omorganisation av den centrala förvaltningen över huvud, ansåge de
sakkunniga uteslutet, att, på sätt Gustafsson föreslagit, en särskild statistisk
byrå nu skulle definitivt organiseras inom ecklesiastikdepartementet.
I händelse av undervisningsstatistikens överflyttande till statistiska centralbyrån,
syntes nämligen en särskild byråchef för denna statistik icke
komma att erfordras. Lika litet kunde emellertid för närvarande ifrågasättas
att genomföra statistiska kommitténs förslag om en överflyttning av
undervisningsstatistiken till statistiska centralbyrån. Det behov av ökade
arbetskrafter, som den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av
undervisningsstatistiken kunde komma att medföra, måste därför enligt de
sakkunnigas åsikt tillfredsställas genom provisoriska åtgärder. Då de sakkunniga
hade att i överensstämmelse med vissa närmare angivna allmänna
principer framlägga sitt förslag till en provisorisk omorganisation av departementets
statistiska avdelning, mötte först behovet av en särskild ledare
för arbetet med själva genomförandet av undervisningsstatistikens omorganisation.
Det syntes nämligen uppenbart, att arbetet med uppgörande av
förslag till nya formulär och föreskrifter för primär uppgift er, planläggandet
av den förändrade bearbetningen och utarbetandet av de första
nya publikationerna måste ställa så betydande krav på ledaren, att en
tjänst av tredje graden måste inrättas. Då denna befattning, så vitt då
kunde bedömas, näppeligen skulle komma att behövas, därest framdeles
undervisningsstatistiken komme att förläggas till statistiska centralbyrån,
vore det en självklar sak, att den nya befattningen endast kunde uppföras
på extra stat.

I den framställning, som i ämnet gjordes till 1914 års senare riksdag,
förklarade sig vederbörande departementschef i allt väsentligt biträda vad
ovanberörda sakkunniga anfört samt erinrade om vissa arbetsfält, som förelåge
för en omorganiserad undervisningsstatistisk avdelning inom departementet.
Genomförandet av den tilltänkta omorganisationen komme enligt
departementschefens mening att bliva eu ganska maktpåliggande uppgift,
och det vore därför angeläget, att för ifrågavarande arbete kunde förvärvas

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

en särskilt dugande kraft. Den person, som kunde komma att för detta
ändamål anställas, skulle närmast få sig ålagt att uppgöra förslag till nya
formulärblanketter och till föreskrifter rörande deras användning samt att
i övrigt planlägga bearbetningen av de inkomna uppgifterna och utarbetandet
av de första statistiska publikationerna. I)å sålunda denne persons
uppdrag skulle bliva av övergående beskaffenhet, borde det tydligen icke
ifrågakomma att för detta ändamål nu inrätta en särskild tjänst.

. Till arvode åt en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation
beviljade 1914 års senare riksdag, på Eders Kungl. Maj:ts därom omorda
framställning, på extra stat för år 1915 ett belopp av 7,800 kronor, och
har alltsedan dess nämnda belopp år för år av riksdagen beviljats.

Arbetet med undervisningsstatistikens omorganisation pågår alltså nu
på det femte året, och det förefaller riksdagen, som om tidpunkten snart
vore inne, då själva omorganisationsarbetet borde vara slutfört och de
undervisningsstatistiska arbetena kunna fullföljas efter de grunder, som
eventuellt framstått såsom resultat av tilläventyrs förekommande förändringar
i ifrågavarande arbetens anordning. Riksdagen tilltror sig emellertid
icke att i denna fråga nu kunna gorå något bestämt uttalande, än
mindre vidtaga några särskilda åtgärder, men förväntar riksdagen, att förevarande
arbeten inom en snar framtid skola varda definitivt avslutadeoch
lärer Eders Kungl. Maj:t ej vilja underlåta att för riksdagen omförmäla,
när detta kan vara att förvänta, ävensom framlägga förslag till
slutlig, t ordnande av undervisningsstatistikens organisation.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till avlönande
av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 7,800 kronor, varav 2,500
kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att från och
med år 1920 höja det ordinarie anslaget till riks~ och landsarkiven nu
111,980 kronor, med 4,250 kronor.

Anslagshöjningen är betingad dels av 1918 års lagtima riksdags beslut
i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga

Departe mentet.

Arkiv,
bibliotek
och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

8 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

befattningshavare, dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års
riksdag framlagda förslag angående lönereglering för de inom statsförvaltningen
anställda kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i sistnämnda avseende åberopar sitt i särskild skrivelse
angående detta ärende omförmälda beslut, får anmäla, att riksdagen
från och"med år 1920 höjt det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven,
nu 111,980 kronor, med 4,250 kronor.

6;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att höja det
å riksarkivets ordinarie stat uppförda anslaget till amanuenser, vikariatsersättning,
renskrivning och flitpenningar, nu 11,750 kronor, med 5,850
kronor till 17,600 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion (nr 2), däri hemställts, att riksdagen ville höja det
å riksarkivets ordinarie stat uppförda anslaget till amanuenser, vikariatsersättning,
renskrivning och flitpenningar, nu 11,750 kronor, med 8,650
kronor till 20,400 kronor.

I motionen har till stöd för framställningen anförts följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 5, har Kungl.
Maj:t upptagit en av riksarkivarien gjord framställning om höjning av
riksarkivets anslag till amanuenser. Beträffande den allmänna motiveringen
för anslagsförhöjningen kan hänvisas till den kungl. propositionen,
i vilken statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet i anslutning
till riksarkivariens framställning betonar, att de hittills vid riksarkivet
förekommande amanuensarvodena varit osedvanligt låga i all synnerhet
vid en jämförelse med vad som i ersättning utgår till motsvarande befattningshavare
vid liknande institutioner, till exempel kungl. biblioteket
och vitterhetsakademien, och att därför en förhöjning är behövlig.

Departementschefen har ock anslutit sig till riksarkivariens förslag
i fråga om antalet av de arvoden denne lagt till grund för sin anslagsberäkning.
Ifrågavarande förslag utgår från ett antal av sex amanuensei
med fast5 arvode och viss daglig tjänstgöringsskyldighet för den.löpande
tjänstgöringen och därjämte en med särskilt uppdrag vid. medeltidsavdelnino-en.
I fråga om detta antal kan förtjäna framhållas, att riksarkivet
alltsedan 1910 och tills in under 1917 kunde arbeta med sex dylika
amanuenser med fast arvode och viss daglig tjänstgöringsskyldighet.
Att därefter antalet sådana arvodister under 1918 nedgått till fem, har,
såsom i den kungl. propositionen framhållits, berott på dugande krafters
avgån g till enskild verksamhet, vilket den nu äskade arvodesförhöjningen
just skulle hava till ändamål att motverka. Tydligt är också, att riks -

Riksdagen skrivelse Nr 8 A. 9

arkivet med alltjämt vidgade samlingar och verksamhetsområde nu för
den löpande tjänstgöringen icke kräver mindre antal amanuenser än under
perioden 1910—1916. Nytillkommen arvodistplats är enligt förslaget
endast den för medeltidssainlingen avsedda. Dess behövlighet, för så vitt
icke synnerligen betydelsefulla beståndsdelar av denna samling skola gå
mot förstöring, torde i propositionen vara tillräckligt ådagalagd.

Däremot har den kungl. propositionen föreslagit vissa modifikationer
i de av riksarkivarien förordade arvodesbeloppen. Riksarkivarien har för
de sex amanuenserna för den löpande tjänstgöringen föreslagit såsom
»genomsnittsbelopp» 2,400 kronor och för medeltidsamanuensen 2,000

kronor. Den kungl. propositionen har minskat dem till respektive 2,000
och 1,600 kronor.

Mot denna nedsättning ber jag att få göra vissa synpunkter gällande.
I fråga om densamma, vad angår de sex amanuenserna, framhåller departementschefen,
att tjänstgöringstidens längd i regel synes belöpa sig till
3 å 4 timmar om dagen, och att, därest denna tjänstgöringstid bibehålies,
högre belopp än 2,000 kronor näppeligen torde böra ifrågakomma. Häremot
är följande att invända. Under hela tiden 1910—början av 1917
hade en av riksarkivets arvodister en daglig tjänstgöringstid av 5 timmar;
och den omständigheten, att vid hans befordran till ordinarie tjänsteman
1917 icke en liknande tjänstgöringstid kunde påläggas någon av de dåvarande
amanuenserna, utesluter icke önskvärdheten för riksarkivet att,
så snart det blir möjligt, kunna försäkra sig om sådant arbetsutbyte av
någon sin amanuens. Det skulle tvärtom vara synnerligen gagneligt, ju
större utsikter härtill yppades. Funnes medel, skulle det redan nu kunna
ske. Men den samlade arvodessumman måste då vara så hög, att den
medger ett för en så långt utsträckt tjänstgöring tillräckligt ersättningsbelopp,
utan att därigenom något eller några av de övriga arvodena bliva
alltför små.

Den kungl. propositionen har betonat rimligheten av att arvodesbeloppen
i riksarkivet jämföras med vad motsvarande befattningshavare erhålla
vid liknande institutioner, exempelvis kungl. biblioteket och vitterhetsakademien.
En dylik jämförelse torde visa, att de av riksarkivarien
föreslagna beloppen icke äro för höga.

Vad kungl. biblioteket angår, framgår av den kungl. propositionen
(sid. 31), att riksbibliotekarien för detta föreslagit 2 amanuensarvoden
(med 5 timmars daglig tjänstgöring) å 3,000 kronor, 2 (med 4 timmar)
å 2,400 kronor och 2 (med likaledes 4 timmar) ä 2,000 kronor. Den
kungl. propositionen har godtagit dessa arvodesbelopp och betecknat de
förutvarande (1,200 å 2,000 kronor) såsom »otillbörligt låga» samt fram Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 2

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hållit huru rekryteringsmöjligheterna måste ytterligt försvåras, därest amanuensarvodena
bibehållas vid nuvarande belopp, medan läroverkslärarnes
avlöningsförhållanden nu så avsevärt förbättrats. Lägsta arvode vid kungl.
biblioteket blir alltså 2,000 kronor, och det kan under sådana förhållanden
icke vara lämpligt att reglera riksarkivets arvodesförhållanden så, att
riksarkivet antingen berövades möjligheten att kunna uttaga relativt lång
tjänstgöringstid eller nödgades sätta sina begynnelsearvoden lägre än kungl.
bibliotekets. Då riksarkivarien nu för riksarkivet föreslagit 6 arvodesbelopp
å i genomsnitt 2,400 kronor eller sammanlagt 14,400 kronor, har
han i allt fall stannat något under kungl. bibliotekets, vilka sammanlagt
uppgå till 14,800 kronor. Att åter en genomsnittsberäkning valts beror,
såsom i riksarkivariens framställning framhålles, på att arvodena lämpligen
böra avpassas efter tjänsteålder och tjänstgöringstid m. m., vilka förhållanden
kunna variera olika år. Samma tjänstgöringstid kan alltså, likasom
även sker i kungl. biblioteket, komma att ersättas med olika arvoden; och
det kan i vissa fall vara gagneligt att även för kortare tid än den normala
förvärva en kraft, som eljest ej skulle stå att erhålla. Bland riksarkivets
nuvarande arvodister har en emellertid varit amanuens i dess
tjänst i tolv år och en annan i åtta, vadan de måste anses innehava tillräcklig
tjänsteålder för arvode utöver minimigrad.

Arvodesförhållandena vid vitterhetsakademien framgå av den kungl.
propositionen sid. 178 ff. Kungl. Maj:t föreslår där för manliga amanuenser
ett arvode å 3,600 kronor och 2 å 2,600 kronor, för en bibliotekarie
3,000 kronor, för en kvinnlig amanuens vid myntkabinettet 2,600
kronor och för två kvinnliga amanuenser vid statens historiska museum
sammanlagt 4,500 kronor. Samtliga dessa arvoden uppgå alltså till åtskilligt
över 2,000 kronor. I propositionen meddelas jämväl, att amanuenser
vid nationalmusei konstavdelning åtnjuta med var annandag stjänstgöring
ett arvode av 2,400 kronor.

Amanuensarvodena vid med riksarkivet jämförbara institutioner skola
sålunda enligt den kungl. propositionen i vissa fall kunna stiga väsentligt
högre än riksarkivets. Tjänstgöringstiden är vid dessa institutioner
visserligen i några fall längre än den för riksarkivet för närvarande tilllämpade,
men sättas riksarkivarvodenas slutsumma ej högre än som föreslagits
i den kungl. propositionen, blir riksarkivet urståndsatt att, såsom
eljest vore önskligt, utsträcka tjänstgöringen. I fråga om rekryteringsmöjligheter
bleve riksarkivet väsentligt ogynnsammare ställt. En aspirant
frågar nämligen ej blott efter begynnelsearvode, utan ock efter dess möjlighet
att växa.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Då i deri kungl. propositionen framhålles, att amanuenserna i riksarkivet
skulle bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring, som ställts
i utsikt för extra tjänsteinnehavare i allmänhet, bör erinras, att samma
förutsättning även är uttalad beträffande amanuenserna vid det kungl.
biblioteket (sid. 32). Ifrågavarande löneförbättring kan således ej vara
något skäl att ej även i övrigt likställa nu nämnda befattningshavare.

Skulle man utsträcka jämförelsen till i den kungl. propositionen berörda
assistenter (d. v. s. förutvarande amanuenser) vid naturhistoriska
riksmuseet, visar sig ännu tydligare behovet av att ej sätta nu ifrågavarande
arvodesanslag för lågt. Det bör härvid jämväl erinras, att riksarkivets
samlingar i oersättlighet och betydelse för det allmänna icke äro
några andra samlingar i riket underlägsna, och att alltså vikten av god
rekrytering för deras vård icke får underskattas. Den verksamhet, som
påkallas av amanuenserna — att arbeta sig in i växlande tiders och förvaltningsgrenars
förhållanden för att i enlighet därmed kunna ordna arkivsamlingar
och med upplysningar tillhandagå de forskande — kräver
vetenskaplig utbildning och även i övrigt väl kvalificerade krafter.

Vad till sist angår den vid riksarkivet för medeltidsavdelningen föreslagna
amanuensen, har den kungl. propositionen för honom föreslagit ett
arvode av 1,600 kronor mot av riksarkivarien förordade 2,000 kronor.
Riksarkivariens förslag grundade sig därpå, att då begynnelsearvodena i
riksarkivet — likasom i kungl. biblioteket — ansågos böra vara i regel 2,000
kronor, icke något skäl syntes föreligga, varför icke nu ifrågavarande
amanuens skulle tillerkännas ett dylikt arvode. Det lider nämligen icke
något tvivel, att hans närmaste arbetsuppgift — medeltidssigillen — är
av sådan omfattning och tillika i sådant behov av skyndsamt omhändertagande,
att den påkallar fullt ut den dagliga tjänstgöringstid, som av en
med detta belopp avlönad arvodist kan skäligen utkrävas. Uppgiften skulle
emellertid icke vara inskränkt enbart till sigillen, utan även omfatta andra
arbeten inom medeltidsavdelningen. Den ifrågavarande amanuensen har
sedan 1912 gjort tjänst i riksarkivet, men hittills utan fast arvode och
mot en mycket ringa ersättning, men har under tiden alltmer utbildat sig
på området. Även detta talar för att det arvode, som nu år ifråga, icke
sättes lägre än övriga begynnelsearvoden.»

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag förutsätter ett antal av sex
amanuensarvoden, vart och ett å 2,000 kronor och ett sådant arvode å 1,600
kronor, vartill skulle komma tillfällig löneförbättring, varom framställning
till innevarande års riksdag ställts i utsikt. Departementschefen har här -

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid utgått från den nu i regel förekommande tjänstgöringstiden av 3 å 4
timmar om dagen för varje amanuens,

I motionen åter framkålles önskvärdheten av en utsträckning av tjänstgöringstidens
längd till 5 timmar för någon amanuens, och har i anledning
därav räknats med ett högre genomsnittsbelopp för varje amanuensarvode
än vad fallet varit beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen hyser visserligen den uppfattningen, att ett tillgodoseende
av riksarkivets behov i det av motionären angivna syfte är synnerligen
önskvärt. Riksarkivets ställning har nämligen under tidernas lopp väsentligen
förändrats. Från att ursprungligen vara en arkivdepå har riksarkivet utvecklats
till en central myndighet för allt arkivväsen i riket. Riksarkivet
har vidare kommit att erbjuda allt större och mer omfattande material
för forskningar och undersökningar av olika slag. Ju mer arkivets samlingar
bliva uppmärksammade och anlitade, desto större anspråk komma
ock att ställas på den tjänstemannapersonal, som är för vården av desamma
erforderlig. Det förefaller riksdagen, som denna ämbetsverkets
ändrade karaktär och dess utvidgade arbetsområde borde, då det gäller betingelserna
att kunna fullgöra vad verket i detta avseende åligger, vinna
mer beaktande än vad hittills synes hava varit fallet.

I motionen vill riksdagen se ett uttryck för riksarkivets behov av en
bättre och ändamålsenligare organisation av sina arbetskrafter. Dock har
riksdagen icke ansett sig kunna på grundvalen av vad häri anföres lämna
sitt tillstyrkande obetingat till de krav, som i densamma göras gällande.
Ett bifall till motionärens förslag borde enligt riksdagens mening förbindas
med föreskrifter angående längden av amanuensernas tjänstgöringstid,
och har riksdagen, då någon utredning och något förslag såväl härutinnan
som beträffande tjänstgöringsförhållandena i övrigt i riksarkivet icke föreligger,
funnit sig sakna förutsättningar för ett närmare bedömande av
denna fråga. Det lärer emellertid kunna antagas, att i den framställning,
som ett kommande år kan vara att förvänta från riksarkivet, man icke
kommer att underlåta att lämna en uttömmande utredning rörande en
ändamålsenlig organisation av ämbetsverkets arbetskrafter.

Emellertid har riksdagen icke ansett sig nu helt kunna avvisa de krav,
som kommit till uttryck i motionen, då dessa enligt riksdagens mening synas
vara i väsentliga delar berättigade. Med hänsyn till den antydda
önskvärdheten av en fullständigare utredning i ämnet, har riksdagen därför,
utöver vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, beslutat, att såsom förstärkning
till det ordinarie amanuensanslaget på extra stat för år 1920
anvisa ett belopp av 1,500 kronor. Med detta anslag avser riksdagen att

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 13

bereda riksarkivet möjlighet att tillförsäkra sig en daglig tjänstgöringstid
av 5 a 6 timmar av en eller annan amanuens.

Riksdagen har därför, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning
samt i anledning av ovanberörda motion,

dels höjt det å riksarkivets ordinarie stat uppförda anslaget till amanuenser,
vikariatsersättning, renskrivning och flitpenningar, nu 11,750
kronor, med 5,850 kronor till 17,600 kronor;

dels och till förstärkning av nyssnämnda anslag beviljat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

Det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven, nu 111,980 kronor,
kommer förty att ökas med 10,100 kronor till 122,080 kronor.

7:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts (punkt 6) gjorda framställning
får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, anvisat på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 8,800 kronor, att utgå
dels till arvode åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i
Uppsala, Vadstena och Göteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande
till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet ifråga,

dels ock till ersättning åt extra biträden vid vartdera av landsarkiven
i Uppsala, Lund och Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet
i Vadstena med högst 400 kronor.

Under ett flertal år har riksdagen på extra stat anvisat 1,800 kronor
till en amanuens vid vartdera av landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund
och Göteborg. För år 1919 utgå dylika anslag blott för landsarkiven i
Uppsala, Vadstena och Göteborg. Vid landsarkivet i Lund har behovet av
motsvarande anslag försvunnit, sedan från och med år 1919 en andre arkivariebefattning
inrättats därstädes.

Vidare har riksdagen på extra stat anvisat till ersättning åt extra
biträden: vid landsarkivet i Uppsala för vart och ett av åren 1913—1916
med 800 kronor och för vart och ett av åren 1917—1919 med 1,000

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

14 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor, vid landsarkivet i Lund för vart och ett av åren 1913—1919
med 1,000 kronor och vid landsarkivet i Vadstena för år 1919 med 400
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär följaktligen beredande, utöver vad
förut till ändamålet utgått, av ett anslag å 1,000 kronor till ersättning åt
extra biträden jämväl vid landsarkivet i Göteborg.

Riksdagen, som icke funnit något att häremot erinra, har anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 8,800 kronor, att utgå
dels till arvode åt en amanuens vid vart och ett av landsarkiven i
Uppsala, Vadstena och Göteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa belopp, att, om särskilda
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till
ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga,

dels ock till ersättning åt extra biträden vid vartdera av landsarkiven i
Uppsala, Lund och Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet
i Vadstena med högst 400 kronor.

9:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t (punkten 8) föreslagit
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för fortsatt
registrering av Svea hovrätts domar under 1600-talet och av hittills outgivna
delar av rådets protokoll i justitieärenden för samma tid, i vad
angår till Eders Kungl. Maj:t fullföljda mål av civil och kriminell natur,
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,400 kronor.

Bibliotek.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till kungl. biblioteket, nu

136,800 kronor, med 3,200 kronor.

Anslagshöjningen är betingad dels av 1918 års lagtima, riksdags beslut
ifråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag
framlagda förslag angående lönereglering för de inom statsförvaltningen
anställda kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i särskild skrivelse anmält sitt i sistnämnda hänseende
i ärendet fattade beslut, har från och med år 1920 höjt det ordinarie
anslaget till kungl. biblioteket, nu 136,800 kronor, med 3,200 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 15

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att höja
det å kungl. bibliotekets ordinarie stat uppförda anslaget till vikariatsersättning,
arvoden, flitpenningar åt extra biträden, tillfällig renskrivning,
eftermiddagstjänst in. m. från dess nuvarande belopp, 19,100 kronor, med
12,500 kronor till 31,600 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen, varigenom
huvudsakligen avses att bättre än hittills tillgodose den extra ordinarie
personalens vid kungl. biblioteket avlöningsförmåner, har riksdagen funnit
behövlig och förty höjt det å kungl. bibliotekets ordinarie stat uppförda
anslaget till vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra biträden,
tillfällig renskrivning, eftermiddagstjänst m. m. från dess nuvarande belopp,
19,100 kronor, med 12,500 kronor till 31,600 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 11) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
anvisat på extra stat för år 1920

dels till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre samlingar
ett reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade
delar av dessa samlingar ett förslagsanslag, högst, 12,400 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till
redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
34:e årgång, omfattande år 1919, anvisa på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst 4,500 kronor, att användas enligt av Eders Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter.

Till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogen har riksdagen på extra stat anvisat för vart och ett
av åren 1907—1917 1,500 kronor samt för vartdera av åren 1918 och
1919 2,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget är betingad
av det ökade redaktionsarbetet, vilket under de sista åren vuxit i proportion
med katalogens för varje år allt mer vidgade omfång. Arbetet skulle i
regel anförtros åt någon extra eller ordinarie tjänsteman vid kungl. biblioteket
— den sistnämnde i så fall möt avstående till större delen av sin
ordinarie avlöning — och beräknas taga en tjänstemans arbetskraft helt
och hållet i anspråk.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

pcb museer.

16 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som anser övertygande skäl vara förebragta för en anordning,
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, har till
redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
34:e årgång, omfattande år 1919, anvisat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 4,500 kronor, att användas enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att höja
det å kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till bestridande av kostnaderna
för nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad från dess
nuvarande belopp, 1,800 kronor, till 2,400 kronor eller med 600 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen
höjt det å kungl. bibliotekets stat uppförda anslaget till bestridande av
kostnaderna för nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad från dess
nuvarande belopp, 1,800 kronor, till 2,400 kronor eller med 600 kronor.

Med anledning av riksdagens under punkterna 10, 11 och 14 anmälda
beslut kommer det ordinarie anslaget till kungl. biblioteket, nu

136,800 kronor, att ökas med 16,300 kronor till 153,100 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till
arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping
och till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa på extra
stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 2,600 kronor, att utgå enligt de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För beredande av arvodesökning åt bibliotekarien vid ifrågavarande
bibliotek har riksdagen för vartdera av åren 1918 och 1919 anvisat ett
extra anslag av 2,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen avser att bereda
arvodesförbättring åt bibliotekets vaktmästare med 600 kronor, och.har
riksdagen icke funnit något att häremot erinra. Riksdagen har följaktligen
till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket
i Linköping och till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor, att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 10,400 kronor, att utgå
under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Under en följd av år har biblioteket åtnjutit av riksdagen på extra Arkiv,
stat beviljade anslag. Understödet utgick till en början, från och med år och^useer.

1900, med 2,500 kronor men har gång efter annan höjts. För vart och
ett av åren 1914—1918 uppgick anslaget till 6,500 kronor men höjdes av
1918 års riksdag till 7,000 kronor för år 1919. Utöver statsbidraget har
biblioteket under åtskilliga år uppburit ett mindre anslag, 100 kronor,
från lärarsällskapet. Utöver nyssnämnda anslag för år 1919 tilldelade 1918
års lagtima riksdag biblioteket dels till täckande av ökade utgifter för bibliotekslokalernas
uppvärmning på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 900 kronor, dels ock på tilläggsstat för år 1918 för samma
ändamål ett förslagsanslag, högst 600 kronor. För år 1919 uppbär biblioteket
alltså av statsmedel sammanlagt 7,900 kronor.

Med '' den nu ifrågasatta ökningen av anslaget till 10,400 kronor avses
till en början att bereda medel för förhöjning av den vid biblioteket
anställda personalens avlöning. I detta avseende förordas en höjning av
bibliotekariens arvode från 2,500 kronor till 3,700 kronor, av den ena
biträdande bibliotekariens arvode från 400 kronor till 600 kronor samt av
arvodet till den andra biträdande bibliotekarien från 1 krona 75 öre per
timme till 2 kronor 50 öre per timme.

Vid bedömandet av de föreslagna arvodesförhöjningarna som ock av
pedagogiska bibliotekets ställning i övrigt har riksdagen velat erinra om den
inom ecklesiastikdepartementet pågående utredningen angående bättre vård
och utveckling av sådana bibliotek, som utgöra en mellanform mellan de
stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken. Det synes riksdagen,
att vid denna frågas behandling jämväl spörsmålet om pedagogiska
bibliotekets ställning och förhållanden bör komma under omprövning. I *

avvaktan på det resultat, vartill denna utredning kan leda, torde man böra
framgå med varsamhet, då det gäller tillgodoseende förmedelst statsmedel
av de anspråk, som från pedagogiska bibliotekets sida uppställas. Riksdagen
har ej kunnat undgå finna de av departementschefen förordade arvodejia
till bibliotekets personal väl höga; vad angår bibliotekarien, torde jämförelsen
med lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt ej erbjuda en
lämplig utgångspunkt, en uppfattning, varåt även departementschefen givit
uttryck. Enligt riksdagens mening synas arvodena kunna begränsas för
bibliotekarien till 3,000 kronor, för den ena biträdande bibliotekarien till
500 kronor och för den andra biträdande bibliotekarien till avlöning, beräknad
efter 2 kronor 25 öre per timma, utgörande i runt tal 80 kronor.

Den för vaktmästaren ifrågasatta ökningen från 350 kronor till 425 kronor
har riksdagen åter godtagit.

Vad vidare angår det för bestridande av de stegrade uppvärmningsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 3

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Arkiv, kostnaderna beräknade beloppet, 1,500 kronor, eller sålunda 600 kronor
ochibmuseer mera än det år 1919 för ändamålet beviljade anslaget, anser riksdagen
mU en hänsyn till alltjämt stigande kolpriser näppeligen befogad och finner
på denna grund, att ökningen torde böra begränsas till samma belopp, som
på extra stat för år 1919 anvisats, eller 900 kronor.

Den av riksdagen sålunda beslutade ökningen i förhållande till vad
för innevarande år beviljats till uppehållande av bibliotekets verksamhet
skulle alltså uppgå till ett belopp av omkring 755 kronor, vilket synes
böra avrundas uppåt till 800 kronor.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 8,700 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

17;o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris anvisa på extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Såsom bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris har riksdagen på
extra stat från och med år 1913 anvisat ett årligt anslag av 800 kronor,
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna
gott meddela. För år 1920 ifrågasättes nu en höjning av anslaget med
700 kronor och för år 1919 har på tilläggsstat för samma år föreslagits
ett ökat bidrag med 400 kronor.

Även om riksdagen finner den ifrågasatta höjningen väl högt tillmätt,
har riksdagen — med hänsyn därtill att med det ökade bidraget synes
kunna förbindas skyldighet för bibliotekarien att hålla avdelningen öppen
för allmänheten tre gånger i veckan i stället för såsom nu är fallet två
gånger — ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Förslaget
om ökat bidrag för år 1919 har riksdagen, på sätt av dess skrivelse nr
8 B framgår, jämväl bifallit.

Riksdagen har följaktligen såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500
kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att dels, med
uteslutande ur nationalmuseets stat av det nu under avdelningen B. Omkostnadsstat
upptagna reservationsanslaget å 4,000 kronor till samlingarnas
vård och underhåll och det under samma avdelning upptagna bestämda
anslaget å 3,000 kronor till underhåll av golv, fönster och förevisningsmateriell
samt för renhållning, under sagda avdelning i staten uppföra ett
reservationsanslag å 11,000 kronor med titel »samlingarnas vård och underhåll
samt expenser»; dels på grund härav samt för beredande av ökad
avlöning åt de å nationalmuseets stat uppförda vaktmästarna höja det ordinarie
anslaget till nationalmuseet med ett belopp av 8,800 kronor, därav

1,800 kronor till ökning av det ordinarie bestämda anslaget till museet;
dels ock medgiva, att kostnaden för belysning av nationalmuseets lokaler
i museibyggnaden må mot redovisningsskyldighet utgå från det under
riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.

Riksdagen finner övertygande skäl vara anförda för en anordning, på
sätt av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Den av ökad avlöning åt museets
vaktmästare betingade anslagshöjningen är att betrakta som en konsekvens
av 1918 års lagtima riksdags beslut i fråga om lönereglering för vaktmästare
m. fl.

Riksdagen har alltså

dels — med uteslutande ur nationalmuseets stat av det nu under avdelning
B. Omkostnadsstat upptagna reservationsanslaget å 4,000 kronor
till samlingarnas vård och underhåll och det under samma avdelning
upptagna bestämda anslaget å 3,000 kronor till underhåll av golv, fönster
och förevisningsmateriell samt för renhållning — under sagda avdelning i
staten uppfört ett reservationsanslag å 11,000 kronor med titel: »samlingarnas
vård och underhåll samt expenser»;

dels på grund härav samt för beredande av ökad avlöning åt de å nationalmuseets
stat uppförda vaktmästarna höjt det ordinarie anslaget till
nationalmuseet med ett belopp av 8,800 kronor, därav 1,800 kronor till
ökning av det ordinarie bestämda anslaget till museet;

dels ock medgivit, att kostnaden för belysning av nationalmuseets
lokaler i museibyggnaden må mot redovisningsskyldighet utgå från det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrivmaterialier
och expenser, ved m. m.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

20 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att dels
föreskriva, att det på, ordinarie stat för nationalmuseum under rubriken B.
Omkostnadsstat upptagna reservationsanslaget »konstslöjdsamlingens ökande»
skall benämnas »ökande av samlingen av konsthantverk»; dels ock höja
nämnda reservationsanslag från dess nuvarande belopp, 4,000 kronor, med

6.000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning
och har alltså,

dels föreskrivit, att det på ordinarie stat för nationalmuseum under
rubriken B. Omkostnadsstat upptagna reservationsanslaget »konstslöjdsamlingens
ökande» skall benämnas »ökande av samlingen av konsthantverk»;

dels ock höjt nämnda reservationsanslag från dess nuvarande belopp,

4.000 kronor, med 6,000 kronor till 10,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att dels höja
det å ordinarie stat för nationalmuseet under rubriken B. Omkostnadsstat,
Boksamlingen, uppförda reservationsanslaget från dess nuvarande belopp,

1.000 kronor, med 2,000 kronor till 3,000 kronor; dels ock medgiva, att
ur anslaget må för inbindning årligen utgå ett belopp av högst 750
kronor.

Riksdagen har på grund av den förebragta utredningen funnit sig
böra bifalla framställningen och får anmäla, att riksdagen

dels höjt det å ordinarie stat för nationalmuseet under rubriken B.
Omkostnadsstat, Boksamlingen, uppförda reservationsanslaget från dess nuvarande
belopp, 1,000 kronor, med 2,000 kronor till 3,000 kronor;

dels ock medgivit, att ur anslaget må för inbindning årligen utgå ett
belopp av högst 750 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att dels på
ordinarie stat för nationalmuseet, under rubriken A. Avlöningsstat, uppföra
ytterligare två vaktmästare, vardera med enahanda avlöningsförmåner, som
tillkomma övriga vaktmästare vid museet, och med skyldighet för de nya
befattningarnas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkor och bestämmelser; dels ock för ändamålet
höja det ordinarie bestämda anslaget till nationalmuseet med ett belopp
av 3,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får anmäla, att riksdagen

dels på ordinarie stat för nationalmuseet, under rubriken A. Avlöningsstat,
uppfört ytterligare två vaktmästare, vardera med enahanda avlönings -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

förmåner, som tillkomma övriga vaktmästare vid museet, och med skyldighet
för de nya befattningarnas innehavare att vara underkastade de för
dessa förmåners åtnjutande fastställda villkor och bestämmelser;

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie bestämda anslaget till nationalmuseet
med ett belopp av 3,200 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 18 och 21 här ovan anmälda
beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till nationalmuseum,
nu 82,545 kronor, att ökas med 5,000 kronor till 87,545 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det på nationalmuseets stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar,
arvoden åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, gottgörelse
åt skrivbiträde samt gratifikationer bevilja på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 3,920 kronor.

På grund av den förebragta utredningen har riksdagen till förstärkande
av det på nationalmuseets stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar,
arvoden åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, gottgörélse
åt skrivbiträde samt gratifikationer beviljat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 3,920 kronor.

23:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag, på därom av Eders Kungl. Maj:t
gjord framställning, till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum beviljat ett anslag av 25,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av

5,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 22)
att av förenämnda redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1920
såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

Riksdagen har av förut till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum beviljat anslag, 25,000 kronor, anvisat på
extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

24:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 23) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till beredande av ökad ersättning för bestridande av sekreter ar gör omål vid
nationalmuseum beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till försäkring och transport av konstföremål, som äro eller varda depo -

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

22 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nerade i nationalmuseet, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 2,500 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till
anskaffande av montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska
föremål i nationalmuseets antiksal anvisa på extra stat för år 1920 ett
reservationsanslag av 3,900 kronor.

Riksdagen har på grund av den förebragta utredningen funnit sig
böra bifalla framställningen och får därför anmäla, att riksdagen till anskaffande
av montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska
föremål i nationalmuseets antiksal anvisat på extra stat för år 1920 ett
reservationsanslag av 3,900 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till
konservering av två hautelissetapeter inom nationalmuseum bevilja på
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning
och får därför anmäla, att riksdagen till konservering av två
hautelissetapeter inom nationalmuseum beviljat på extra stat för år 1920
ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att
anvisa på extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst,
nedan angivna belopp:

dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar

6,200 kronor,

dels till istån dsättande av vissa föremål i nämnda samlingar 1,700
kronor,

dels enligt de närmare föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t
meddelas, till arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid livrustkammaren
3,000 kronor,

dels till arvode åt ett tekniskt biträde för vård av livrustkammarens
samlingar 2,150 kronor,

dels ock för avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående livrustkammarens
samlingar 1,200 kronor.

För tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar har
riksdagen sedan åtskilliga år på extra stat beviljat ett årligt anslag av

6,200 kronor, och till iståndsättande av vissa föremål i nämnda samlingar
har riksdagen likaledes på extra stat anvisat ett årligt anslag, utgående
åren 1912—1917 med 300 kronor samt åren 1918 och 1919 med 1,700

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 23

kronor. Vidare har riksdagen, efter därom av Eders Kungl. Maj:t gjord
framställning, anvisat på extra stat för år 1919 enligt de närmare föreskrifter,
som kunde av Eders Kungl. Maj:t meddelas, 3,000 kronor till
arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid livrustkaminaren.

Riksdagen har intet att erinra mot att anslag till enahanda belopp
som under innevarande år utgår till nu nämnda ändamål jämväl för år
1920. Beträffande de nya anslagen anser sig riksdagen ävenledes böra
bifalla dessa, anslaget till avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående
livrustkammarens samlingar dock under uttalande av önskvärdheten
att detta anslag ej måtte bliva av stadigvarande natur.

Riksdagen har alltså anvisat på extra stat för år 1920 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, nedan angivna belopp:

dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlinqar

6,200 kronor,

dels till istandsättande av vissa föremål i nämnda samlingar 1,700
kronor,

dels enligt de uärmare föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t
meddelas, till arvoden åt extra biträden samt vikariatsersättning vid livrustkammaren
3,000 kronor,

dels till arvode åt ett tekniskt biträde för vård av livrustkammarens
samlingar 2,150 kronor,

dels ock för avskrifter av äldre inventarieförteckningar angående livrustkammarens
samlingar 1,200 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att från
och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till naturhistoriska
riksmuseet, nu 172,720 kronor, med 5,400 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut i
fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie bestämda
anslaget till naturhistoriska riksmuseet, nu 172,720 kronor, med 5,400
kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja
de i staten för naturhistoriska riksmuseet under avdelningen Bestämt
anslag uppförda arvodena åt 7 assistenter vid avdelningen vid Frescati
och 1 assistent vid etnografiska avdelningen från nuvarande belopp, 3,000
kronor, till 4,600 kronor samt vid bifall härtill öka det till naturhistoriska
riksmuseet i riksstaten uppförda bestämda anslaget med 12,800 kronor.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

24 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en vackt
motion, däri hemställts, att riksdagen, med avslag å vad Eders Kungl.
Maj:t härutinnan under punkten 29 å åttonde huvudtiteln föreslagit,
ville dels besluta, att i staten för naturhistoriska’ riksmuseet (avdelningen
vid Frescati) uppföra 7 assistenttjänster, med lön 2,200 kronor,
tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, ortstillägg 300 kronor, tillhopa 4,000
kronor, vartill må kunna komma efter respektive 5, 10 och 15 års tjänsto-örino-
3 ålderstillägg å vartdera 500 kronor, samt att vid bifall härtill
höja staten för riksmuseet med 7,000 kronor, dels ock medgiva, att, därest
provisoriskt avlöningstillägg .skulle komma att senare beviljas tjänstemän
vid riksmuseum, sådant tillägg till det belopp, som kan varda beslutat
beträffande befattningshavare av första normalgraden i allmänhet, må utgå
jämväl till ovannämnda assistenter.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har en av huvudsynpunkterna
vid föreliggande frågas bedömande varit den, huruvida assistenterna
vid riksmuseet böra vara ordinarie tjänstemän med en pa fullmakt grun
dad fast anställning eller den nuvarande anställningsformen medelst förordnande
tills vidare fortfarande skall bibehållas. Åt det förstnämnda alternativet
har uttryck givits i ovanberörda motion. Beträffande det senare
alternativet har detsamma påyrkats av såväl majoriteten av intendenterna
som vetenskapsakademien; det har även vunnit anslutning från både lönere
o^leringskommitténs och departementschefens sida, men har härvid betonats,
"att detta vore ett förhållande, som snart nog med museets utveckling
komme att avlösas av en anordning med fasta tjänster.

Riksdagen delar visserligen de synpunkter, som i motionen framlagts
till stöd för det där gjorda yrkandet. Att en förvandling av assistentbefattningarna
till fasta tjänster snart nog kommer att med styrka göras
gällande, finner riksdagen stå i överensstämmelse med museets behov av eu
fast tjänstemannapersonal och dess anspråk på ett bättre tillgodoseende av
dess dyrbara samlingar. Men om detta också är ett krav, som i en nära
framtid uppträder och mot vilket da berättigade invändningar näppeligen
kunna göras, anser sig riksdagen dock icke nu kunna bifalla detsamma.
Riksdagen kan nämligen vid frågans bedömande ej underlåta att fästa avseende
vid den ståndpunkt, som härutinnan intagits såväl av intendenternas
majoritet, vetenskapsakademien och löneregleringskommittén som av departementschefen.
Mot sagda myndigheters uttalanden och på grundvalen
av en enskild motion anser sig riksdagen icke kunna besluta om åtgärd i

antydd riktning. .

Beträffande arvodesbeloppen har departementschefen vid sitt förslag
utgått från en jämförelse med docentstipendierna vid rikets universitet.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25

Om riksdagen också, ej kan godtaga en sådan jämförelse, vilken icke synes
betingad av vare sig vederbörande befattningshavares åligganden eller
kompetens, finner riksdagen dock de föreslagna beloppen väl avvägda.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen har, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å ovanberörda motion, höjt de i
staten för naturhistoriska riksmuseet under avdelningen Bestämt anslag
uppförda arvodena åt 7 assistenter vid avdelningen vid Frescati och 1
assistent vid etnografiska avdelningen från nuvarande belopp, 3,000 kronor,
till 4,600 kronor samt förty ökat det till naturhistoriska riksmuseet i riksstaten
uppförda bestämda anslaget med 12,800 kronor.

31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 30) därom gjorda
framställning har riksdagen till beredande för år 1920 av ett personligt
arvodestillägg åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning
G. A. H. Dahlstedt beviljat på extra stat för samma år ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att

dels i staten för naturhistoriska riksmuseet under avdelningen: Bestämt
anslag — i stället för där under rubriken: Avdelningarna vid Frescati
uppförda tre kvinnliga biträden och under rubriken: Etnografiska
avdelningen uppförda kvinnliga biträde, samtliga med en avlöning av 1,200
kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg, jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor,
efter respektive 5 och 10 år — uppföra beträffande avdelningarna vid
Frescati tre kvinnliga biträden och för etnografiska avdelningen ett kvinnligt
biträde med en avlöning för vart och ett av nämnda biträden av 2,000
kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar och 200
kronor ortstillägg, med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor,
efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av ålderstillägget 100
kronor utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

dels föreskriva, att beträffande dessa befattningar skola i tillämpliga
delar gälla de villkor och bestämmelser, som må varda utfärdade i fråga
om kvinnliga biträdesbefattningar;

dels ock av denna anledning höja det ordinarie anslaget till naturhistoriska
riksmuseum med 3,200 kronor.

På sätt riksdagen under punkten 30 här ovan erinrat, torde frågan om
assistentbefattningarnas förvandling till fasta tjänster snart komma att
upptagas till förnyad omprövning. I samband med närmare övervägande
av detta spörsmål synas jämväl böra dryftas frågor, som bland annat avse
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 4

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

26 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

arten och omfattningen av assistenternas tjänstgöring. Skulle därvid en
partiell omläggning eller reglering av arbetsområdena för museets ordinarie
personal komma till stånd, torde detta även sträcka sina verkningar till de
göromål, som åligga de kvinnliga biträdena. Att nu uppflytta dessa biträden
från första till andra graden, finner riksdagen kunna innebära ett föregripande
av frågor, som torde komma att skärskådas i samband med den
antydda regleringen av assistenttjänsterna. I betraktande härav och även
med hänsyn till den relativt korta tid, den nuvarande organisationen haft
tillfälle visa sina verkningar, har riksdagen ej funnit skäl föreligga att nu
bifalla ett förslag i den riktning, Eders Kungl. Maj:ts framställning åsyftar.

Det torde härjämte böra uppmärksammas, att genom riksdagens beslut
om lönereglering för vissa inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga
biträden avlöningsförmånerna för jämväl naturhistoriska riksmuseets
biträden komma att höjas med 400 kronor för vart och ett av dessa biträden.
Detta föranleder en ökning av det ordinarie anslaget till museet
med 1,600 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i
vad den avser uppflyttning av i staten för naturhistoriska riksmuseet uppförda
kvinnliga biträdesbefattningar från första till andra graden, höjt det
ordinarie bestämda anslaget till museet med 1,600 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till
anskaffande av skåp och lådor för naturhistoriska riksmuseets entomologiska
avdelning bevilja ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor'' och därav
anvisa på extra stat för år 1920 ett belopp av högst 5,000 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen, som
med hänsyn till det ändamål, för vilket anslaget avses, finner detsamma
böra hava karaktär av reservationsanslag, till anskaffande av skåp och
lådor för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett
anslag av 20,000 kronor och därav anvisat på extra stat för år 1920
såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att för
ordnande av de samlingar av ormbunksväxter och andra arkegoniater,
som tillhöra naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska avdelning, anvisa
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

Riksdagen har för ordnande av de samlingar av ormbunksväxter och
andra arkegoniater, som tillhöra naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska
avdelning, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,
1,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

35:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att

dels öka det i staten för naturhistoriska riksmuseet, I) Avdelningarna
vid Frescati, under rubriken A) Avlöningsstat, uppförda arvodet för en var
av två eldare från dess nuvarande belopp, 1,200 kronor, med 300 kronor
till 1,500 kronor;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höja det ordinarie bestämda
anslaget till museet med 600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot framställningen, har

dels ökat det i staten för naturhistoriska riksmuseet, I) Avdelningarna
vid Frescati, under rubriken A) Avlöningsstat, uppförda arvodet för en
var av två eldare från dess nuvarande belopp, 1,200 kronor, med 300
kronor till 1,500 kronor;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höjt det ordinarie bestämda
anslaget till museet med 600 kronor.

Med anledning av riksdagens under punkterna 29, 30, 32 och 35 här
ovan anmälda beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till naturhistoriska
riksmuseet, nu 172,720 kronor, att ökas med 20,400 kronor till
193,120 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till nordiska museet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 120,000 kronor, att, under villkor att en ledamot i museets nämnd
är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders
Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till
kulturhistoriska museet i Lund anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 25,000 kronor, att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige för att användas för museets förvaltningskostnader och
i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade
biträden vid museet.

Till kulturhistoriska museet i Lund har riksdagen för vart och ett av
åren 1912—1919 anvisat ett belopp av 15,000 kronor. För sistnämnda
år föreligger jämväl ett anslagsäskande å 10,000 kronor på tilläggsstat för
år 1919.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Arkiv,

bibliotek

och museer.

Kyrkliga

ändamål.

28 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Enligt vad departementschefen meddelat, skulle, därest det nu föreslagna
beloppet, 25,000 kronor, komme att beviljas, intet ytterligare bidrag
av det allmänna komma att ifrågasättas för år 1920. Under förutsättning
att så ock varder förhållandet och med hänvisning i övrigt till vad såsom
stöd för förslaget andragits, har riksdagen, som ävenledes beviljat anslag
för ändamålet för år 1919, till kulturhistoriska museet i Lund anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor, att under
de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen
för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas för
museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning åt två
vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

38:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt
37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
musikhistoriska museet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor, att på de villkor och under de förbehåll,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skål föreskriva, utgå till museets styrelse
för museets ändamål.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till
svenska skolmuseet anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 7,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

För år 1919 har riksdagen till svenska skolmuseet anvisat ett belopp
av 6,000 kronor. Ett tilläggsanslag för sistnämnda år å 1,000 kronor har
föreslagits på tilläggsstat för år 1919. Mot den föreslagna ökningen ävensom
tilläggsanslaget för år 1919 har riksdagen icke haft något att erinra
och får följaktligen i avseende å anslaget för år 1920 anmäla, att riksdagen
till svenska skolmuseet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 7,000 kronor, att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att höja
det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till ersättning för präster -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

skåpets tionde från dess nuvarande belopp, 2,384,500 kronor, med 684,250
kronor till 3,068,750 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare
riksdag att, för fullgörande av den statsverket åliggande skyldigheten att
till kyrkofonden betala ersättning för avskrivning av prästerskapets tionde,
uppföra på ordinarie stat å åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag å 60,000
kronor med titel: ersättning för prästerskapets tionde. Denna ersättning
skall enligt därom gällande bestämmelser utgå för all framtid och dess
belopp kommer att till en början årligen stegras för att år 1944 slutligt
fixeras.

Beträffande beräkningen av detta anslag vidtog Eders Kungl. Maj:t i
1917 års statsverksproposition den förändring, att medan förut å utgiftssidan
endast det nettobelopp upptagits, som angav statsverkets ersättningsskyldighet
efter avdrag av de på församlingarna vilande avgifterna, vilka sålunda
icke beräknades bland statsverkets inkomster, så upptagas hädanefter
dessa avgifter bland statsverkets inkomster under titel: »Prästerskapets
till statsverket indragna tionde», under det att vederbörande anslag
beräknats med hänsyn till bruttoavgiften och alltså till ett med
nämnda avgifter förhöjt belopp. Ifrågavarande avgifter hava i 1919 års
statsverksproposition upptagits med ett från 1,431,000 kronor till 1,841,000
kronor förhöjt belopp.

Riksdagen har höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde från dess nuvarande belopp, 2,384,500
kronor, med 684,250 kronor till 3,068,750 kronor.

41:o) Sedan 1917 års riksdag till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett belopp
av 6,750 kronor, därav på extra stat för vart och ett av åren 1918 och
1919 såsom förslagsanslag, högst, anvisats ett belopp av 2,250 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som kunde erfordras rörande anslagets användande, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 40) att av förut beviljade medel på
extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag, högst, återstoden eller
ett belopp av 2,250 kronor.

Riksdagen har till tre stipendier för utbildande vid universitet av
präster, förtrogna med finska språket, av förut beviljade medel anvisat
på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, återstoden eller
2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens
användande.

Kyrkliga

ändamål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kyrkliga 42:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 41)

ändamål. ]jar riksdagen till resestipendier åt prästmän under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till religiös och social verksamhet Hand svenskar i utländska hamnstäder
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 34,500 kronor.

44:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit
(punkt 43) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till avlöning åt pastorn vid svenska Victoria för samlingen i Berlin anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att till
bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen
bevilja på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren
1903—1919 beviljat ett belopp av 10,000 kronor.

Den år 1901 påbörjade utredningen angående tillkomsten av de ecklesiastika
boställena har haft till huvudsakligt syfte att erhålla klarhet rörande
dispositionsrätten till dessa boställens avkastning. Särskilt med hänsyn
därtill, att, enligt förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen
med de allmänna skogarna i riket, det för frågan om dispositionen
av behållna skogsmedel från ecklesiastikt boställe är avgörande, huruvida
bostället upplåtits av kronan eller blivit för sitt ändamål av menighet
inköpt eller av enskild donerat, har det varit av betydelse att få utrönt
boställenas natur i nämnda hänseende. Boställsutredningen har hittills
uteslutande omfattat de skogrika länen i rikets norra del och är nu slutförd
beträffande Norrland. För Kopparbergs och Värmlands län hava vidlyftiga
förarbeten blivit gjorda; och de sistförflutna tre årens utredningsarbete
har helt varit ägnat åt sistnämnda län.

Departementschefen har nu erinrat, hurusom vid ärendets föregående
behandling tvivel uppstått rörande nödvändigheten av en så omfattande
utredning, som redan åvägabragts beträffande vissa delar av landet. Ett
uppskov under ännu ett år med vidtagande av en eventuelt ändrad anordning
av arbetet ansåge departementschefen därför icke vara ur vägen.
Då initiativet till boställsutredningen utgått från riksdagen, syntes det
enligt departementschefens mening vara lämpligt, att riksdagen finge till -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 31

fälle yttra sig i frågan, huruvida ett fullföljande av utredningen borde
ske i samma utsträckning som hittills. Först med år 1921 skulle visserligen
därigenom en utsträckning av arbetet till något nytt län kunna
ske. Emellertid komme såväl ilr 1919 som år 1920 att åtgå för slutförandet
av utredningen i de län, Värmlands och Kopparbergs, beträffande
vilka undersökning redan påbörjats.

Att utredningsarbetet bör slutföras beträffande de län, för vilka detsamma
redan påbörjats, är en uppfattning, åt vilken riksdagen redan förra
året gav uttryck. Beträffande den av departementschefen uppställda frågan,
huruvida ett ytterligare fullföljande av utredningen bör ske i samma utsträckning
som hittills, vill riksdagen framhålla, att skäl väl kunna andragas
för den uppfattningen, att boställsutredningen, sådan den nu bedrives,
kommer att draga alltför långt ut på tiden och näppeligen tjänar något
praktiskt syfte, som står i rimligt förhållande till kostnaderna. Å andra
sidan bör dock ej förbises den betydelse, en sådan utredning kan äga ej
allenast vid eventuellt uppkommande tvister utan även för tillämpning i
vissa delar av den nya prästlönelagstiftningen och för upprätthållande av
den rättsliga vården av de ecklesiastika boställena.

Vid övervägande av de skäl, som anförts för och emot en fortsatt
utredning av ifrågavarande art, har riksdagen icke ansett sig kunna nu
uttala sig för en åtgärd, som skulle omedelbart inhibera undersökningens
fortsättande. Det synes riksdagen nämligen kunna erbjuda intresse, att vissa
resultat av en undersökning rörande boställena inom mellersta och södra
Sverige förelåge, innan man helt bestämde sig för huruvida utredningen bör
upphöra eller ej. Riksdagen anser följaktligen, att möjlighet beredes att
under ännu någon tid fortsätta utredningsarbetet, då förlagt till någon eller
några av våra äldre kulturbygder, som i förevarande avseende erbjuder väsentliga
olikheter i förhållande till de trakter, vilka utredningen hittills omfattat.
Då resultatet av en utredning rörande exempelvis något län i mellersta
och något län i södra Sverige föreligger, torde frågan om arbetets
fortsättande böra ånyo upptagas.

Mot det ifrågasatta beloppet har riksdagen icke haft något att erinra.

Riksdagen har alltså till bestridande av kostnaderna för utredning
rörande ecklesiastika boställen beviljat på extra stat för 1920 ett förslagsanslag
av 10,500 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 20,380 kronor.

Kyrkliga

ändamål.

Riksdagens skrivelse 1Sr 8 A.

Kyrkliga Riksdagen har i föreliggande fråga allenast fäst sig vid vissa anslags indam&i.

äskanden, avseende domkapitlen i Luleå och Lund.

Beträffande förstnämnda domkapitel innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag,
bland annat, en ökning av det där anställda stadigvarande kvinnliga biträdets
arvode från 1,200 kronor med 200 kronor till 1,400 kronor. Redan
år 1917 hade domkapitlet gjort framställning i detta syfte, men hade
departementschefen vid ärendets anmälan inför Eders Kungl. Maj:t bland
annat under åberopande att ifrågavarande biträde icke tjänstgjort längre hos
domkapitlet än sedan februari 1916 — icke ansett sig böra förorda .förslag
om den begärda arvodesförhöjningen. Efter det domkapitlet sedermera
upprepat sin anhållan och därvid upplyst, att biträdet före sin anställning
hos domkapitlet i flera år varit anställt i statens tjänst, har
departementschefen nu med hänsyn till sagda upplysning ansett sig böra
förorda ett till 1,400 kronor förhöjt arvode.

Riksdagen har intet att erinra mot, att ett arvode av 1,400 kronor
tillerkännes ifrågavarande skrivbiträde, men har riksdagen därvid ej kunnat
godtaga det av departementschefen till stöd för arvodesförhöj ningen åberopade
skälet, utan grundar riksdagen sitt bifall på arten och omfattningen
av ifrågavarande biträdes arbeten och hennes väl vitsordade tjänstgöring
hos domkapitlet.

Beträffande samma domkapitel innebär Eders Kungl. Majrts förslag
vidare beviljande av ett belopp av 500 kronor till avlönande av biträde vid
räkenskapsföringen. Med hänsyn därtill att det domkapitlet tillkommande
handhavandet av anslagen till lappmarks ecklesiastikverk och till befrämjande
av folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta
finnar otvivelaktigt medför ett betydligt arbete med utbetalningar och
bokföring, som icke äger motsvarighet hos andra domkapitel, har riksdagen
ansett sig böra bifalla förslaget i denna del.

Vad angår Lunds domkapitel innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag beredande
av arvode å 3,700 kronor för anställande av en extra notarie därstädes.
Riksdagen, som finner behovet av ökade arbetskrafter vid domkapitlet vara
ådagalagt och ej har något att erinra mot det beräknade arvodesbeloppet,
anser dock att, till undvikande av ett föregripande av den kommande omorganisationen
av domkapitlen, den ifrågasatta nya extra tjänstemannen
bör benämnas amanuens.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt angående förstärkande
av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner har riksdagen
intet att erinra.

Riksdagen har följaktligen till förstärkande av det ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 20,380 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 33

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att, i
avbidan på proposition angående provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid
de ecklesiastika konsistorierna, för ändamålet beräkna på extra stat för år
1920 såsom förslagsanslag ett belopp av 47,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 221, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda
dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att provisorisk lönereglering under år 1920 må enligt
följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika
konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämping av dessa grunder må befinnas
erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för
hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den
inkomst, vederbörande på grund av gällande lönereglering åtnjuter av
sportler, uppgår till beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt
högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel
sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700
kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund
med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad
och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två
tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens
utgår avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska
lönereglering anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

41,000 kronor.

Förslaget angående provisorisk lönereglering åt konsistorienotarierna
och åt de vid domkapitlen anställda ordinarie amanuenserna har riksdagen
ansett sig böra bifalla. Enligt detta förslag skulle en konsistorienotarie
med en nuvarande begynnelseavlöning av 4,500 kronor komma
upp till en begynnelseavlöning av 7,200 kronor. I avseende å detta belopp
har departementschefen — utan att därmed vilja uppdraga någon
jämförelse i övrigt — erinrat, att detsamma motsvarade nuvarande avlöning
till befattningshavare av den s. k. tredje normalgraden utom Stock Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 5

Kyrkliga

ändamål

Kyrkliga

ändamål.

34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

holm, minskad med en mot vederbörandes pensionsavgift svarande summa.
Riksdagen vill i anledning härav med styrka betona, att, om riksdagen
också ansett sig böra godtaga den föreslagna löneregleringen för konsistorienotarierna,
riksdagen på intet vis därmed velat giva uttryck åt den
uppfattningen, att ifrågavarande tjänstemän böra i avlöningshänseende
vara jämnställda med befattningshavare med avlöning efter tredje normalgraden.
En sådan jämförelse skulle enligt riksdagens mening vara ägnad
att föregripa den kommande revisionen av domkapitelsorganisationen.

Departementschefen har vidare framhållit, att konsistorienotarierna icke,
enligt vad man tänkt sig, skulle bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring
för år 1919, varom framställning nu avlåtits till riksdagen. Då
riksdagen ansett sig böra bifalla en så väsentlig förbättring av konsistorietjänstemännens
avlöningsförmåner, som det föreliggande förslaget
innebär, har det ock skett med aktgivande därå, att ifrågavarande befattningshavare
icke enligt riksdagens beslut varda delaktiga av omförmälda
tillfälliga löneförbättring för år 1919 — för vilket år de allaredan äro
i åtnjutande av en dylik förmån — och jämväl under förutsättning att de
ej heller bliva delaktiga av den tillfälliga förbättring, som eventuellt för
år 1920 kan bliva statens tjänstinnehavare i allmänhet beviljad.

Riksdagen har alltså

dels medgivit, att provisorisk lönereglering under år 1920 må enligt
följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika
konsistorierna, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga: 1)

Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för
hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,
vederbörande på grund av gällande lönereglering åtnjuter av sportler,
uppgår till beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt
högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt
högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar
lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår
avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska
lönereglering anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

41,000 kronor.

Akademier m. m.

48:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt
47) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anvisat
på extra stat för år 1920

dels till inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en internationell,
fortlöpande katalog över naturvetenskaplig litteratur ett reservationsanslag
av 2,000 kronor,

dels ock till upprätthållande under samma år av den för ifrågavarande
katalog arbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett förslagsanslag, högst,
1,600 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till
bestridande av den år 1920 på Sverige belöpande andelen i kostnaderna
för den internationella jordmätningen anvisa på extra stat för samma år ett
förslagsanslag, högst, 1,424 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren
1907—1916 och 1918 på extra stat anvisat ett belopp av 1,424 kronor.
För år 1919 utgår anslaget med ett till 1,044 kronor nedsatt belopp, beroende
därpå, att besparing uppstått, som detta år fått tagas i anspråk.

Riksdagen har till bestridande av den under år 1920 på Sverige belöpande
andelen i kostnaderna för den internationella jordmätningen
anvisat på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 1,424 kronor.

50:o) Sedan 1914 års senare riksdag på därom av Eders Kungl. Maj:t
framställt förslag till bestridande av den för åren 1914—1920 på Sverige
belöpande andelen i kostnaderna för den internationella föreningen för tidssignalering
m. m. beviljat ett anslag av 4,060 kronor, varav på extra stat
för år 1915 anvisats ett för åren 1914 och 1915 beräknat belopp aT 1,160
kronor, för vart och ett av åren 1916—1918 ett belopp av 580 kronor
samt förj år 1919 ett belopp av 470 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu
föreslagit riksdagen (punkt 49) att av förenämnda redan beviljade anslag
anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag ett belopp av högst
357 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att enligt rikshuvudboken för år

Kyrkliga

ändamål.

Akademier
m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Akademier

m. m.

1917 vid samma års slut å ifrågavarande anslag förefanns en besparing
å 223 kronor 60 öre, i anledning varav för år 1920 för ändamålet endast
erfordras ovan angivna belopp, 357 kronor.

Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen av det redan beviljade
anslaget å 4,060 kronor till bestridande av den på Sverige belöpande
andelen i kostnaderna för åren 1914—1920 för den internationella föreningen
för tidssignalering m. m. anvisat på extra stat för år 1920 såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 357 kronor.

51:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 50) att från
och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, nu 90,900 kronor, med 1,200 kronor.

Anslagsökningen är betingad dels av 1918 års lagtima riksdags beslut
angående lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag
framlagda förslag i fråga om lönereglering för de inom statsförvaltningen

O O o O O C

anställda ordinarie kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i sistnämnda hänseende får hänvisa till riksdagens
i särskild skrivelse omförmälda beslut, får anmäla, att riksdagen från och
med år 1920 höjt det ordinarie bestämda anslaget till vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien, nu 90,900 kronor, med 1,200 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att höja
det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslaget
för tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.
från 12,000 kronor med 6,000 kronor till 18,000 kronor.

Riksdagen har höjt det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
stat uppförda anslaget för tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens
historiska museum m. m. från 12,000 kronor med 6,000 kronor till

18,000 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 51 och 52 här ovan anmälda
beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, nu 90,900 kronor, att ökas med 7,200
kronor till 98,100 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att till
förstärkning av det å ordinarie stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda anslaget å 23,800 kronor till amanuenser och vika -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

riatsersättningar samt extra biträden och vaktbetjäning bevilja på extra
stat för år 1920 ett förslagsanslag å högst 9,800 kronor.

Eders Kungl. Måj:ts förslag innebär beredande av ökade ersättningar
åt vid vitterhetsakademien anställda extra befattningshavare. Riksdagen,
som funnit övertygande skäl vara förebragta för förslaget, har till förstärkning
av det å ordinarie stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda anslaget å 23,800 kronor till amanuenser och vikariatsersättningar
samt extra biträden och vaktbetjäning beviljat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 9,800 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 53) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

för beredande av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 14,000 kronor.

5o:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att för
utförande av konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin i huvudsaklig överensstämmelse
med uppgjord plan anvisa på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

På grund av vad till stöd för förslaget anförts, har riksdagen för utförande
av konserveringsarbeten ci Bohus fästningsruin i huvudsaklig överensstämmelse
med uppgjord plan anvisat på extra stat för år 1920 ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att från
och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till akademien för
de fria konsterna, nu 68,850 kronor, med 975 kronor till 69,825 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut angående
lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie bestämda
anslaget till akademien för de fria konsterna, nu 68,850 kronor, med 975
kronor till 69,825 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att från
och med år 1920 höja det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska
akademien, nu 78,635 kronor, med 1,200 kronor.

Jämväl denna anslagsökning är betingad av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare. Riksdagen har från och med år 1920 höjt det

Akademier

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Akademier ordinarie bestämda anslaget till musikaliska akademien, nu 78,635 kronor,
med 1,200 kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja
det i staten för musikaliska akademien uppförda anslaget för bestridande av
fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium ävensom åt akademiens
betjänte från 1,000 kronor till 1,500 kronor eller med 500 kronor och
förty höja det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska akademien med
ett lika belopp eller 500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det framlagda
förslaget, har höjt det i staten för musikaliska akademien uppförda anslaget
för bestridande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium
ävensom åt akademiens betjänte från 1,000 kronor till 1,500 kronor eller
med 500 kronor och förty höjt det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska
akademien med ett lika belopp eller 500 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 57 och 58 här ovan anmälda
beslut kommer det ordinarie bestämda anslaget till musikaliska akademien,
nu 78,635 kronor, att ökas med 1,700 kronor till 80,335 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att, med
uteslutande ur musikaliska akademiens stat av reservationsanslaget å 15,000
kronor till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst
samt till belöning åt eller uppmuntran av inhemska tonsättare
för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde, i stället
å nämnda stat, under benämning: Till stipendier åt yngre svenska musikidkare
med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska
tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt
till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda
musikaliska arbeten, uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 30,000
kronor.

Det föreslagna beloppet, vilket är dubbelt så stort som vad för närvarande
till motsvarande ändamål utgår, synes riksdagen väl högt beräknat.
Riksdagen föreställer sig, att, även om beloppet nedsättes till 25,000 kronor,
de ändamål, detsamma avser att främja, väl skulle tillgodoses. Mot den
ändrade benämningen å anslaget har riksdagen intet att invända.

Riksdagen har följaktligen — med uteslutande ur musikaliska akademiens
stat av reservationsanslaget å 15,000 kronor till stipendier åt yngre
svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst samt till belöning åt
eller uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska
arbeten av högre värde — i stället å nämnda stat, under benämning:

Riksdagens skrivelse AV 8 A. 39

I ill stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,
till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av
musikaliska arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående
svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, uppfört
ett ordinarie reservationsanslag av 25,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att, i
avbidan på proposition angående ny stat för universitetskanslersexpeditionen,
beräkna för ändamålet en ökning av det ordinarie anslaget till nämnda
expedition med 9,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari
1919 avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1919 (nr 2),
under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag (punkt 12), föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående ny stat för universitetskanslersexpeditionen,
till uppehållande av arbetet å kanslersexpeditionen under år
1919 beräkna på tilläggsstat för samma år ett belopp av 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 21
februari 1919 dagtecknad proposition, nr 132, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag,
föreslagit riksdagen att

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna
utgiftsstaten för universitetskanslersexpeditionen att tillämpas från
och med år 1920 samt de av departementschefen förordade villkoren och
bestämmelserna för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner;

dels, vid bifall till det av departementschefen framlagda statförslaget,
höja det ordinarie anslaget till universitetskanslersexpeditionen, nu 9,550
kronor, därav 8,200 kronor bestämt anslag och 1,350 kronor förslagsanslag,
högst, med 8,850 kronor, därav 5,100 kronor bestämt anslag och
3,750 kronor förslagsanslag, högst, till 18,400 kronor, därav 13,300 kronor
bestämt anslag och 5,100 kronor förslagsanslag, högst;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning
vid universitetskanslersexpeditionen, skall vara pliktig underkasta
sig ovannämnda villkor och bestämmelser, samt

Akademier

m. m.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att nuvarande kanslerssekreteraren, därest han icke före den 15
november 1919 anmäler, att han vill underkasta sig den nya staten och
därvid fästade villkor och bestämmelser, och därest han icke lagligen kan
därtill förbindas, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels ock på tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst,
anvisa

för hyra av arkiv- och expeditionslokal för universitetskanslersexpeditionen
för tiden den 1 oktober 1919—den 31 mars 1920 jämte städning
och rengöring därav samt för bestridande av flyttningskostnad och anskaffande
av inventarier till berörda lokal 5,440 kronor samt

för uppehållande av verksamheten vid universitetskanslersexpeditionen
under år 1919 3,450 kronor.

Det föreliggande förslaget avser en helt och hållet ny organisation
av arbetskrafterna vid universitetskanslersexpeditionen. Riksdagen har
vid prövning av det framlagda statförslaget icke funnit anledning till
anmärkning i annat hänseende än att riksdagen i avseende å den till hyra
och expenser upptagna anslagsposten å 4,100 kronor velat framhålla, att,
då genom beslut av innevarande års riksdag medel anvisats till inköp av
hus för beredande av lokaler åt åtskilliga ämbetsverk, det enligt riksdagens
mening bör tillses, huruvida sådana anordningar kunna träffas, att kanslersexpeditionen
erhåller lokaler i något av senast berörda hus, eller möjlighet
kan förefinnas att annorstädes i något statens hus bereda expeditionen
erforderliga utrymmen. I händelse en dylik anordning kan komma att
vidtagas, förväntar riksdagen att till nästkommande års riksdag förslag
varder framlagt om därav föranledd ändring i staten för kanslersexpeditionen.

Till hyra av arkiv och expeditionslokal för tiden den 1 oktober
1919—den 31 mars 1920 jämte städning och rengöring därav samt för
bestridande av flyttningskostnad och anskaffande av inventarier till berörda
lokal har "föreslagits på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 5,440 kronor. Av detta belopp äro 3,500 kronor beräknade till
anskaffande av möbler och övriga inventarier. I avseende härå vill riksdagen
erinra, hurusom i och med kristidskommissionernas successiva upphörande
en rätt väsentlig tillgång på möbel- och annan för ämbetslokaler
lämpad utrustning kommer att förefinnas, och förväntar riksdagen, att i
så stor utsträckning sig göra låter jämväl kanslersexpeditionen i likhet
med andra ämbetsverk söker att från kommissionernas inventarieförråd
komplettera vad som för nya lokalers inredning och utrustning erfordras.
I betraktande härav har riksdagen ansett, att det föreslagna beloppet till

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 41

hyra in. in. samt till anskaffande av inventarier hör kunna nedsättas från
5,440 kronor till 4,000 kronor.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen, som beträffande anslag å tilläggsstat för år 1919 i annat
sammanhang anmäler sina härutinnan fattade beslut, har alltså

dels godkänt följande utgiftsstat för universitetskanslersexpeditionen
att tillämpas från och med år 1920:

	Lön.	Tjänstgö- ringspen- ningar.	Ort3- tillägg.	Summa.	Anmärkningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1) Bestämt anslag: 1 kanslerssekreterare ...	5,000	2,500	600	8,100	1 Efter 6 år kan lönen hö-j jas med 600 kronor.
1 kvinnligt biträde av andra graden ............	1,300	500	200	2,000 1,200	Efter 6 år kan avlöningen höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterli-gare 200 kronor och efter 16 år med än yt-terligare 200 kronor; skolande av ålderstill-läggen 100 kronor ut-göra lön och 100 kronor tj änstgöringspenningar.
För bestridande av vakt-mästargöromål ......... Till avlönande av ama-

nuens ........................	_			2,000

Summa	—	—	—	13,300
2) Förslagsanslag, högst: Till vikariatsersättningar och sakkunniga biträ-den ................				2,500

Till hyra och expenser	—	—	—	4,100
Summa	—	—	—	6,600
Säger för universitetskanslersexpeditionen		19,900

dels föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de för ordinarie befattningshavare vid kanslersexpeditionen föreslagna avlöningsförmånerna,
nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 6

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av universitetskanslersexpeditionen eller eljest kan varda stadgad,
ävensom, därest expeditionens ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att densamma ej längre kan anses såsom självständigt verk, eller
därest vissa ifrågavarande expedition tillhörande göromål överflyttas till
annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad
och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra inom det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshavare skall, därest kanslersexpeditionen varder förflyttad
till annan ort i riket än Stockholm, låta sig förflyttas till den ort,
dit expeditionen må bliva förlagd, varvid befattningshavarens rätt till åtnjutande
av det för befattningen i stat uppförda ortstillägg förfaller för
den tid, varunder expeditionen sålunda är förlagd till annan ort än Stockholm,
skolande dock skälig ersättning för flyttningskostnad utgå;

att befattningshavare vidare skall, med bibehållande av den tjänstegrad
och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av Eders
Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom
den centrala statsförvaltningen;

att med ordinarie befattning vid kanslersexpeditionen icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; samt

att med ordinarie befattning vid expeditionen ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej, vad
angår kanslerssekreteraren, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av
annan befattning, kanslern för rikets universitet uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinder ligt för tjänstgöringen vid expeditionen,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att don, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära
hela lönen jämte ort.stillägg, därest sådant utgår, men att den, som
eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller
av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
mycket av lönen eller ortstillägget, därest sådant utgår, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas Skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom orts tillägg utgå till månadens slut;
i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem
år, ävenledes på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem
år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början
av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd, samt

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

in. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite ten,

den medi cinsk

a under visningen m.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning; i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av kanslerssekreteraren under en och en halv
månad samt av det kvinnliga biträdet under en månad; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, så vitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnligt biträde:
att beträffande det i staten upptagna kvinnliga biträdet skola i övrigt
lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

dels höjt det ordinarie anslaget till universitetskanslersexpeditionen,
nu 9,550 kronor, därav 8,200 kronor bestämt anslag och 1,350 kronor
förslagsanslag, högst, med 8,850 kronor, därav 5,100 kronor bestämt anslag
och 3,750 kronor förslagsanslag, högst, till 18,400 kronor, därav 13,300
kronor bestämt anslag och 5,100 kronor förslagsanslag, högst;
dels ock förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning
vid universitetskanslersexpeditionen, skall vara pliktig underkasta
sig ovannämnda villkor och bestämmelser, samt

att nuvarande kanslerssekreteraren, därest han icke före den 15 november
1919 anmäler, att han vill underkasta sig den nya staten och därvid
fästade villkor och bestämmelser, och därest han icke lagligen kan
därtill förbindas, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner.

Uppsala universitet.

61:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 60) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till arvode åt en lärare i symbolik vid universitetet i Uppsala med den

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

undervisnings- och exarninationsskyldighet, som i vederbörlig
stämmes, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
kronor.

ordning behögst,
1,500

Universiteten,
den medi
cinska under
visningen
m. in.

62:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 61) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till materiell m. m. för det praktisk-teologi s k a övning sinstitutet vid universitetet
i Uppsala beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 300 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att, i
avbidan på proposition angående anslag till ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala, av de för ändamålet tidigare beviljade statsanslagen,
sammanlagt 1,764,666 kronor, beräkna på extra stat för år 1920
såsom reservationsanslag ett belopp av 500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 188, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare
anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa sig
att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade anslagen,
bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde
för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag,
må ändras därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget
begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget
förut beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;

dels ock av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande
ändamål, sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisa på extra stat för år 1920
såsom reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 135, anmält, har riksdagen
dels medgivit, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare
anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa sig
att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade anslagen,
bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som
gällde för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag,
må ändras därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget
begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget
förut beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universitet dels och av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande ändacinsk*nUnder-
mål, sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisat på extra stat för år 1920 såsom
visningen reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.

m. m.

64:o) I anledning av Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning
\ (punkt 63) och under hänvisning till vad riksdagen under punkten 68

här nedan uttalar i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande är ägt rum, till
anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet
i Uppsala av den i stadgan för medicinska examina föreskrivna
undervisningskursen i allmän kemi beviljat på extra stat för år 1920

dels till arvode åt en lärare vid kursen ett förslagsanslag, högst,

2,500 kronor;

dels ock till höjning av institutionens anslag till materiell m. m. ett
reservationsanslag av 1,000 kronor,

eller tillhopa 3,500 kronor.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 64) har riksdagen, i likhet med vad. för innevarande år ägt rum,
till arvode åt en extra ordinarie amanuens vid Uppsala universitets anatomiska
institution, att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av Eders
Kungl. Maj:t meddelas, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 600 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att, för beredande
av höjning till 9,000 kronor av det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, avdelningen B) Till materiell m. in., under rubriken Anatomiska
institutionen, upptagna anslagsbeloppet å 6,000 kronor, öka det
ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med 3,000
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär dels beredande av arvodesökning
åt det vid anatomiska institutionen anställda kvinnliga tekniska biträdet
dels ock överförande på ordinarie stat av det sedan flera år till materiellanslagets
förstärkning utgående extra anslagsbeloppet av 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag, har, för beredande av höjning till 9,000 kronor
av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till materiell
m. m., under rubriken Anatomiska institutionen, upptagna anslagsbeloppet
å 6,000 kronor, ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med 3,000 kronor.

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

(i7:o) På grund av Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 6(5) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till materiell m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till
arvode åt Inträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, med villkor
att, därest vederbörande lärare är innehavare av fast docentstipendium,
arvodet skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger

6,500 kronor.

för vart och ett av åren 1908—1919 har riksdagen till arvode åt eu
biträdande lärare i medicin vid Uppsala universitet anvisat ett extra anslag
av 3,000 kronor. I fråga om detta anslags utgående jämväl för år
1920 har riksdagen intet att erinra.

Vid de för åren 1916—1918 beviljade anslagen bands det villkoret,
att, därest vederbörande lärare vore innehavare av fast docentstipendium,
arvodet skulle minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstege

5,000 kronor. Sistnämnda belopp har för år 1919, för vilket år docentstipendierna
höjts med 1,000 kronor, av riksdagen ökats till 6,000 kronor.
Departementschefen har nu, under hänvisning till ett blivande förslag om
höjning av docentstipendierna, förordat, att arvodesbegränsningen för docent,
som jämte fast docentstipendium åtnjuter arvode för utövande av särskild
befattning såsom akademisk lärare, må bestämmas till en summa av 6,500
kronor.

Riksdagen, som ifråga om förenämnda villkor hänvisar till vad riksdagen
i detta hänseende anfört i särskild skrivelse angående docentinstitutionen
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet,
anser, att detsamma varken i detta eller i åtskilliga motsvarande fall nu
bör knytas vid beviljande av förevarande och liknande anslag, varom förslag
i statsverkspropositionen föreligger. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen till arvode åt biträdande lärare i medicin vid universitetet i
Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till
arvode åt en biträdande lärare i fysikalisk diagnostik vid universitet i
Uppsala anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000
kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla den föreliggande framställ -

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr S A.

ningen, vill allenast erinra om vad riksdagen i nästföregående punkt anfört
ifråga om förening av docentstipendium med sådant arvode, varom här
är fråga. Riksdagen har följaktligen till arvode åt en biträdande lärare
i fysikalisk diagnostik vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att, för beredande
av höjning till 5,700 kronor av den i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, avdelningen B) Till materiell m. m., under rubriken Patologiska
institutionen upptagna anslagsposten å 4,700 kronor, öka det ordinarie
anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med 1,000 kronor.

Riksdagen har, för beredande av höjning till 5,700 kronor av den
i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till materiell
m. m., under rubriken Patologiska institutionen upptagna anslagsposten
å 4,700 kronor, ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten,
med 1,000 kronor.

71:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 70) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till förstärkande av lär arkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 71) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1920 såsom bidrag till arvode åt en assistent å akademiska
sjukhusets i Uppsala röntgenavdelning med den tjänstgöring, som
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500
kronor, under villkor att för ifrågavarande assistents avlöning ett lika
stort belopp för samma år utgår från akademiska sjukhusets stat.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till
arvode åt en biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet
i Uppsala med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes, anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
hö^st, 3,000 kronor, med villkor att, därest vederbörande lärare är innehavare
av fast docentstipendium, avlöningen skall minskas, så att densamma
jämte stipendiet ej överstiger 6,500 kronor.

För enahanda ändamål har riksdagen för vartdera av åren 1918 och
1919 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 49

Under hänvisning till vad riksdagen här ovan under punkten 68 anfört
ifråga om begränsning av dylikt arvode, därest vederbörande lärare
är innehavare av docentstipendium, får riksdagen anmäla, att riksdagen till
arvode åt en biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet
i Uppsala med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmes, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

3.000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till
materiell för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitet i Uppsala
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen
till materiell för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet
i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

2.000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att, i avvaktan
på proposition angående förhöjd ersättning åt lektorerna i tyska,
franska och engelska språken vid universitet i Uppsala, för ändamålet
beräkna ett belopp av 99,000 kronor, därav på extra stat för år 1920

16,500 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 109) att,
i avbidan på proposition angående förhöjd ersättning åt lektorerna i samma
ämnen vid universitetet i Lund, för ändamålet beräkna ett belopp av likaledes
99,000 kronor, därav på extra stat för år 1920 16,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till
riksdagen avlåten proposition, nr 206, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen dels att för anställande under ytterligare sex år
vid universitetet i Uppsala av lektorer i tyska, franska och engelska språken
med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
bevilja ett anslag av 99,000 kronor att användas till årliga arvoden
å 5,500 kronor åt en var av nämnda lektorer ävensom att av detta anslag
anvisa på extra stat för år 1920 ett belopp av 16,500 kronor;

dels ock att för enahanda ändamål vid universitetet i Lund bevilja
ett anslag av likaledes 99,000 kronor ävensom att av detta anslag anvisa
på extra stat för år 1920 ett belopp av 16,500 kronor.

De årliga arvodena för en var av samtliga i förevarande proposition
omförmälda universitetslektorer hava alltsedan år 1904 utgått med 3,000
kronor eller alltså med ett belopp, som med 500 kronor överstiger fast
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 7

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

m m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

50 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

docentstipendium. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär bibehållande av
denna relation, i det att Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit
en höjning av docentstipendium till 5,000 kronor. Riksdagen, som
i särskild skrivelse anmält sig hava bifallit sistnämnda förslag, har ävenledes
ansett, att universitetslektors arvode bör allt fortfarande utgå med
ett belopp, som med 500 kronor överskjuter docentstipendium, och har
alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen har alltså, vad angår Uppsala universitet, för anställande
under ytterligare sex år vid samma universitet av lektorer i tyska, franska
och engelska språken med den undervisningsskyldighet, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat ett anslag av 99,000 kronor att användas
till årliga arvoden å 5,500 kronor åt en var av nämnda lektorer, ävensom
av detta anslag anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 16,500 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till
arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska inom
seminariet för slaviska språk vid universitetet i Uppsala anvisa på extra
stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

Riksdagen har till arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar
i ryska inom seminariet för slaviska språk vid universitetet i
Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 500
kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att, med
uteslutande av de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under avdelningen
A) Avlöningar in. in., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., under titeln Museet för nordiska
fornsaker uppförda avlöningsförmåner för en amanuens, därstädes till arvode
åt en amanuens i stället uppföra ett anslag av 800 kronor och för
detta ändamål höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten,
med ett belopp av 480 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl föreligga för en arvodesförhöjning
åt amanuensen vid museet för nordiska fornsaker, på sätt Eders Kungl.
Maj:t föreslagit, har alltså — med uteslutande av de i utgiftsstaten för
universitetet i Uppsala under avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.,
under titeln Museet för nordiska fornsaker uppförda avlöningsförmåner för
en amanuens — därstädes till arvode åt en amanuens i stället uppfört ett
anslag av 800 kronor och för detta ändamål höjt det ordinarie anslaget
till nämnda universitet, universitetsstaten, med ett belopp av 480 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 51

78:o) På grund av Eders Kungl. Majtrs därom gjorda framställning
(punkt 77) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till upprätthållande av verksamheten å p>sykologiska laboratoriet vid universitetet
i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsauslag
av 1,000 kronor.

79:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 78) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten å pedagogiska seminariet
vid universitetet i Uppsala och den därmed förbundna övningsskolan
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

80:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 79) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till statistiska seminariet vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 750 kronor, därav 250 kronor till anskaffande
av undervisningsmateriell.

81:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 80) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till uppehållande av övningarna å institutionen för allmän och analytisk
kemi vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att till
avlöning åt en assistent vid meteorologiska observatoriet i Uppsala samt
till bestridande av löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna bevilja på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 2,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har under en följd av år utgått enahanda
belopp, som nu föreslås. Riksdagen, som hänvisar till vad riksdagen här
ovan under punkten 68 anfört ifråga om begränsning av särskilt arvode,
därest vederbörande är innehavare av docentstipendium, har, i likhet med
vad för innevarande år ägt rum, till avlöning åt en assistent vid meteorologiska
observatoriet i Uppsala samt till bestridande av löpande utgifter
för de vid observatoriet anordnade seismologiska undersökningarna beviljat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

m m.

83:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 82) får riksdagen anmäla, att riksdagen av det anslag å 7,500

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

kronor, som år 1918 beviljats till arvode åt en för biträde vid arbetet
med den internationella solarforskningen anställd assistent vid den fysiska
institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1920
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,500 kronor.

84:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 83) får riksdagen anmäla, att riksdagen i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bestridande av driftkostnader vid den universitetet
i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station anvisat på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 2,200 kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att till
anskaffande av instrument m. m. för zoologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

21,500 kronor.

I överensstämmelse med av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning
medgav 1916 års riksdag, att av det överskott, som kunde komma att uppstå
på det av riksdagen år 1912 beviljade anslaget å 532,463 kronor till
uppförande av en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala, ett belopp av högst 15,000 kronor finge användas till komplettering
av institutionens materiell och instrumentala utrustning. På
sätt av utredningen framgår, hava endast 3,000 kronor kommit att användas
för ifrågavarande ändamål, i det återstoden måst anlitas för täckande
av vissa på grund av byggnadsarbetena uppkomna oförutsedda kostnader.
Den föreliggande framställningen avser nu att bereda möjlighet till inköp
för institutionen av den materiell, som år 1916 var avsedd att anskaffas.

Riksdagen inser väl önskvärdheten för zoologiska institutionen att äga
en komplett och fullgod apparatsamling, men har likväl med hänsyn till
de stora summor, som av statsmedel utgått till denna institution, ansett
en begränsning av det föreslagna beloppet böra för närvarande vidtagas.
Riksdagen föreställer sig, att några väsentliga olägenheter ej skulle uppkomma,
därest detsamma nedsättes med 5,000 kronor till 16,500 kronor,
varigenom exempelvis inköp av det i utredningen omnämnda epidiaskopet
finge någon tid anstå.

Riksdagen har alltså till anskaffande av instrument m. m. för zoologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för
år 1920 ett reservationsanslag av 16,500 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att

dels, med ändring av vederbörande nu givna bestämmelser i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, föreskriva,

Riksdagens skrivelse Nr S A.

att den genom donation av F. Kernpe vid universitetet inrättade lärostolen
i växtbiologi skall i universitetets utgiftsstat under avdelningen A)
Avlöningar in. in., a) Professorer in. tl., upptagas som professur i växtbiologi,

att professorn i växtbiologi skall ur nämnda donationsavkomst med
nödigt tillskott av statsmedel åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som
tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och vara underkastad de för
dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, samt
att professorn i växtbiologi skall äga samma rätt till pension från
staten, som tillkommer övriga vid universitetet anställda professorer;

dels bestämma, att tillskottet av statsmedel skall i första hand ut°å

... O

såsom tjänstgönngspenmngar;

dels ock för utfyllande av professorns i växtbiologi avlöning utöver
därtill från donationen utgående belopp å ordinarie stat för universitetet
i Uppsala anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

I)et torde visserligen kunna ifrågasättas, huruvida i fall sådana som
det förevarande, då fråga är om donationsmedel till inrättande av särskilda
lärostolar eller andra liknande ändamål, åtgärder från statens sida böra
vidtagas i syfte att kompensera ett sjunkande penningvärde, och huruvida
sålunda, då vederbörande fonder ej längre äga den ekonomiska bärkraft
de hade vid tidpunkten för donationens överlämnande, anspråk böra
ställas på staten att med dess medel fylla vad som brister. Riksdagen
anser dock icke, att några allmängiltiga grunder i detta hänseede kunna
eller böra uppställas, utan torde varje sådan fråga böra skärskådas för sig.
Då riksdagen nu ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget, sker
det alltså under framhållande av att riksdagen härmed på intet vis velat
binda sig i avseende å motsvarande krav, vilka i en framtid kunna tänkas
komma att göras gällande.

Riksdagen har följaktligen

dels, med ändring av vederbörande nu givna bestämmelser i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, föreskrivit,

att den genom donation av F. Kempe vid universitetet inrättade
lärostolen i växtbiologi skall i universitetets utgiftsstat under avdelningen
A) Avlöningar m. m., a) Professorer m. fl., upptagas såsom professur i
växtbiologi,

Universiteten,
den medicinska
undervisningen m.

Unirersite ten,

den medi cinska

under visningen m.

54 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels bestämt, att tillskottet av statsmedel skall i första hand utgå
såsom tjånstgöringspenningar;

dels och för utfyllande av professorns i växtbiologi avlöning utöver
därtill från donationen utgående belopp å ordinarie stat för universitetet
i Uppsala anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att

dels, med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen A) Avlöningar m. m., av det under rubriken c) Tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., titeln
Farmakologiska institutionen, uppförda anslaget å 750 kronor till städning
och uppassning, därsammastädes uppföra en vaktmästare, tillika vaktmästare
vid växtbiologiska institutionen, med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma universitetets institutions vaktmästare i allmänhet, och med
skyldighet att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna; dock att, därest den person, som
nu tjänstgör såsom vaktmästare vid sagda båda institutioner, varder antagen
till innehavare av den nya ordinarie befattningen, han må för åtnjutande
av ålderstillägg å lönen äga tillgodoräkna sig den tid, han därstädes
förrättat vaktmästargöromål i samma omfattning som jämförlig ordinarie
vaktmästare;

dels och med anledning av nämnda förändringar i utgiftsstaten höja
det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med
ett belopp av 1,000 kronor.

Riksdagen har beträffande det föreliggande förslaget ej funnit anledning
till erinran i annat avseende än att den ifrågasatta rätten för omförmälda
vaktmästare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring icke synes, med aktgivande å vad i utredningen
upplyses om befattningshavaren i fråga, stå i överensstämmelse med av
riksdagen i detta hänseende hittills tillämpade regler. Förslaget i denna
del anser sig riksdagen följaktligen icke kunna bifalla.

Riksdagen har

dels — med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen A) Avlöningar m. m., av det under rubriken c) Tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m., titeln
Farmakologiska institutionen, uppförda anslaget å 750 kronor till städning
och uppassning — därsammastädes uppfört en vaktmästare, tillika vaktmästare
vid växtbiologiska institutionen, med enahanda avlöningsförmåner
som tillkomma universitetets institutionsvaktmästare i allmänhet, och med
skyldighet att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock med anledning av nämnda förändringar i utgiftsstaten höjt
det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med
ett belopp av 1,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att
dels höja den i utgiftsstaten för Uppsala universitet, avdelningen A)
Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. in., under titeln Botaniska institutionen, Botaniska
trädgården upptagna kontanta avlöningen för en trädgårdsmästare från
dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor, därav 2,200 kronor
lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar;

dels medgiva, att trädgårdsmästaren må, i stället för vad i detta avseende
för närvarande är fastställt, äga rätt till tre ålderstillägg till lönen
vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års väl
vitsordad tjänstgöring;

dels medgiva, att trädgårdsmästaren må äga rätt till semester under
tre veckor om året, när, utan kostnad för det allmänna, sådant av vederbörande
rektor prövas kunna ske utan hinder för göromålens behöriga
gång;

dels förordna, att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner ifrågavarande
befattningshavare skall i tillämpliga delar vara underkastad enahanda
villkor och bestämmelser som de, vilka genom nådiga kungörelsen
den 13 juni 1908 äro fastställda för åtnjutande av de för vissa befattningshavare
vid rikets universitet och karolinska institutet från och med
år 1909 gällande nya avlöningsförmåner;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höja det ordinarie anslaget till
Uppsala universitet, universitetsstaten, med 1,000 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för framställningen,
ävensom i betraktande av vad i övrigt i ärendet förekommit anser sig
riksdagen böra bifalla den ifrågasatta löneregleringen.

Riksdagen har alltså

dels höjt den i utgiftsstaten för Uppsala universitet, avdelningen A)
Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., under titeln Botaniska institutionen, Botaniska
trädgården upptagna kontanta avlöningen för en trädgårdsmästare från
dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor, därav 2,200 kronor
lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar;

dels medgivit, att trädgårdsmästaren må, i stället för vad i detta
avseende för närvarande är fastställt, äga rätt till tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15
års väl vitsordad tjänstgöring;

Universiteten,
den medi
cinska under
visningen
ni. in.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. in.

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att trädgårdsmästaren må äga rätt till semester under
tre veckor om året, när, utan kostnad för det allmänna, sådant av vederbörande
rektor prövas kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång;

dels förordnat, att för åtnjutande av nämnda avlöningsförmåner
ifrågavarande befattningshavare skall i tillämpliga delar vara underkastad
enahanda villkor och bestämmelser som de, vilka genom nådiga kungörelsen
den 13 juni 1908 äro fastställda för åtnjutande av de för vissa
befattningshavare vid rikets universitet och karolinska institutet från och
med år 1909 gällande nya avlöningsförmåner;

dels ock av nu ifrågavarande anledning höjt det ordinarie anslaget
till Uppsala universitet, universitetsstaten, med 1,000 kronor.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 88) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till anordnande vid universitetet i Uppsala av undervisning i bokföring
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 600
kronor.

90:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 89) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala beviljat på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

91:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 90) har .riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
Uppsala universitets bibliotek anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att för
utgivande av Uppsala universitets årsskrift bevilja på extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

För utgivande av Uppsala universitets årsskrift har riksdagen för vart
och ett av åren 1912—1919 beviljat ett extra anslag av 5,000 kronor.
Den nu föreslagna höjningen är i huvudsak betingad av de stegrade pappersprisen
och tryckningskostnaderna.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för utgivande av Uppsala universitets årsskrift
beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 15,000
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 92) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
dels medgivit, att gymnastikläraren och biträdande gymnastikläraren
vid universitetet i Uppsala må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring med följande belopp:

gymnastikläraren 910 kronor, därav 410 kronor lön och 500 kronor
tjästgöringspenningar, samt

biträdande gymnastikläraren 250 kronor arvode;

dels till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisat på extra
stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,160 kronor;

dels ock beträffande gymnastikläraren föreskrivit såsom villkor för
åtnjutandet av ifrågavarande avlöningsförbättring, att han icke må med
sin tjänst förena annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, så framt ej
kanslern för rikets universitet, uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att tjänstebefattningen ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid universitetet, finner befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att
dels höja det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets sam lingar

och inrättningar m. m., under titeln Kansliet upptagna arvodet för en
ombudsman från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,250 kronor;

dels ock för ändamålet öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med ett belopp av 750 kronor.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen
dels höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

A) Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets sam lingar

och inrättningar m. m., under titeln Kansliet upptagna arvodet
för en ombudsman från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,250
kronor;

dels ock för ändamålet ökat det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med ett belopp av 750 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att till
höjning av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala uppförda anslaget
till respenningar för fogden anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.

Enahanda belopp, som för ändamålet ifrågasatts för år 1920, har
jämväl föreslagits å tilläggsstat för år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Universiteten,
den medi
ein8ka under
visningen

m. ra.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i
vad det avser anslag för ändamålet såväl för år 1919 som för år 1920,
får beträffande 1920 års stat anmäla, att riksdagen till höjning av det i
utgiftsstaten för universitetet i Uppsala uppförda anslaget till respenningar
för fogden anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
nu 879,377 kronor, med 18,300 kronor.

Anslagsökningen är betingad dels av 1918 års lagtima riksdags beslut
i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
dels ock av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag
framlagda förslag beträffande lönereglering för de inom statsförvaltningen
anställda kvinnliga biträdena.

Riksdagen, som i sistnämnda hänseende avlåter särskild skrivelse beträffande
riksdagens i detta ämne fattade beslut, har från och med år
1920 höjt det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
nu 879,377 kronor, med 18,300 kronor.

97:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning angående
docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet (punkt 96 och särskild proposition nr 244) har riksdagen — på
sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 208, anmält — höjt det ordinarie
anslaget till universitet i Uppsala med 124,100 kronor ävensom beträffande
samma universitet uppfört till arvoden åt vikarierande akademiska lärare
såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 66, 70, 77, 86, 87, 88, 94,
96 och 97 här ovan anmälda beslut kommer att beträffande universitetet
i Uppsala uppföras dels såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av
1,024,007 kronor, dels ock såsom särskilda ordinarie förslagsanslag ett belopp
av 1,000 kronor till avlöningsfyllnad åt professorn i växtbiologi och
ett belopp av 5,000 kronor till arvoden åt vikarierande akademiska lärare.

Lunds universitet.

98:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 97) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till arvode åt en lärare i symbolik vid universitet i Lund med den undervisnings-
och examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes,
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att

dels öka det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)
Avlöningar in. m., a) Professorer in. m., Teologiska fakulteten, uppförda
anslaget till uppehållande av kostnadsfri undervisning och examination i
liturgisk sång och framsägning från dess nuvarande belopp, 800 kronor,
till 1,500 kronor;

dels ock för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i
Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 700 kronor.

I staten för Uppsala universitet är uppfört ett anslag å 1,500 kronor
till uppehållande av kostnadsfri undervisning och examination i kyrkosång.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser att bringa motsvarande anslag
vid Lunds universitet upp till samma belopp.

Motionsvis har inom riksdagen föreslagits en höjning av anslaget vid
Uppsala universitet till 3,000 kronor, och har till stöd härför huvudsakligen
åberopats den större tjänstgöringsskyldighet, som vore förbunden med
vederbörande tjänst vid sistnämnda universitet.

Riksdagen vill visserligen icke bestrida, att förhållandena i berörda
hänseende vid de båda universiteten kunna erbjuda en viss olikhet. Emellertid
är riksdagen i saknad av en fullständig utredning i hithörande stycken
och har därför icke ansett sig böra på enskild motion vidtaga en åtgärd,
som icke kan i avseende å dess berättigande av riksdagen med till buds
stående material fullt bedömas.

Ehuru riksdagen sålunda ställt sig avvisande till det i motionen framlagda
förslaget, kan riksdagen dock ej undgå att finna en viss skillnad
mellan anslagen till de båda universiteten befogad, bland annat med hänsyn
till det olika lärjungeantalet. I avvaktan på en utredning i ämnet,
som tydligt klarlägger förhållandena i förevarande avseende, har riksdagen
funnit skäligt tills vidare allenast vidtaga en höjning av anslaget vid
Lunds universitet med 400 kronor till 1,200 kronor.

Riksdagen har alltså dels ökat det i utgiftsstaten för universitetet i
Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., a) Professorer m. m., Teologiska
fakulteten, uppförda anslaget till uppehållande av kostnadsfri undervisning
och examination i liturgisk sång och framsägning från dess nuvarande
belopp, 800 kronor, till 1,200 kronor;

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 400 kronor.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. in.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 99) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen av den jwopedeutiska
undervisning skursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund
beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

101:o) Sedan riksdagen år 1918 till täckande av kostnaderna för uppförande
av en nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Lund beviljat ett anslag av 687,020 kronor
samt därav på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat
ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu (punkt 100)
föreslagit riksdagen att av det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra
stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1918 års lagtima riksdag
beviljade anslaget till nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Lund anvisat på extra stat
för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 101) att

dels i staten för universitet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. in.,

c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m.m., under rubriken kirurgiska kliniken uppföra ytterligare en amanuens
med ett arvode av 2,000 kronor;

dels ock för detta ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med berörda belopp, 2,000 kronor.

Riksdagen har funnit övertygande skäl vara anförda för anställande av
ytterligare en amanuens vid kirurgiska kliniken i Lund och har följaktligen dels

i staten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m., under rubriken kirurgiska kliniken uppfört ytterligare
en amanuens med ett arvode av 2,000 kronor;

dels ock för detta ändamål höjt det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med berörda belopp, 2,000 kronor.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att, i
avbidan på proposition angående vissa anslag för den medicinska undervisningen
vid universitet i Lund, för ändamålet beräkna under åttonde
huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett belopp av 15,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den fl mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 335, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen

att för universitetet i Lund på extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 17,500 kronor att utgå till arvoden,

dels åt en klinisk laborator och biträdande lärare i medicin med högst

6,000 kronor, under föreskrift att med nämnda arvode icke må förenas
docentstipendium,

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i fysikalisk
diagnostik, med högst 1,000 kronor,

dels åt en biträdande lärare vid sagda fjärde kurs med högst 500
kronor,

dels åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i icke-fysikaliska
undersökningsmetoder, med högst 1,000 kronor,

dels åt den, som förordnas att leda fyra vederbörliga kurser i sjukvårdsteknik,
med högst 1,000 kronor,

dels åt en föreståndare för en ortopedisk klinik och poliklinik vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med den undervisningsskyldighet
under åtta månader, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, med
högst 4,000 kronor, under förutsättning ej mindre att länets landsting till
avlönande av föreståndaren för år 1920 tillskjuter ett belopp av 3,000 kronor,
så att hans arvode sammanlagt uppgår till 7,000 kronor, än även att fullt
lämplig person för undervisningens meddelande finnes att tillgå, och med
föreskrift tillika att med nämnda arvode icke må förenas docentstipendium,
dels ock åt den, som förordnas att under fyra kurser meddela kostnadsfri
propedeutisk undervisning i allmän kirurgi, med högst 4,000 kronor.

Riksdagen har vid prövning av det föreliggande förslaget väl uppmärksammat,
hurusom i avseende å de föreslagna arvodenas belopp vissa avvikelser
förefinnas från vad hittills i arvoden tillerkänts universitetslärare
med motsvarande tjänstgöring, men har riksdagen i betraktande av att
den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisationen beträffande den medicinska
undervisningen i Lund endast torde vara att betrakta som en
provisorisk anordning, ej ansett sig böra göra någon erinran mot arvodesbeloppens
storlek.

I samband med arvoden åt en klinisk laborator och biträdande lärare
i medicin samt åt en föreståndare för en ortopedisk klinik och poliklinik
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har föreslagits föreskrift
att med sagda arvoden icke må förenas docentstipendium. Riksdagen finner
en dylik föreskrift befogad.

Urin ersiteten,
den medi
cinska under
visningen
m. ni.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

62 Riksdagens skrivelse Nr 8 Ä.

I avseende å övriga arvoden vill riksdagen erinra, hurusom riksdagen
i sin skrivelse nr .208 angående docentinstitutionen vid universiteten och
karolinska institutet uttalat sin anslutning till ett av departementschefen
i sistberörda ärende gjort uttalande, att det vore lyckligt, om i de fall,
då docent i ett ämne, där viss obligatorisk undervisning överlämnats åt
särskilt avlönad lärare, åtnjuter docentstipendium, stipendiaten, så snart
så kan ordnas, övertager den med lärarbefattningen förbundna undervisgen
i stället för att offra sina krafter på en undervisningsverksamhet, som
kanske i flertalet fall blir till mycket ringa båtnad för de studerande.
Med aktgivande härå har riksdagen i förevarande ärende ansett böra föreskrivas,
att, därest förordnande av nu ifrågavarande slag varder lämnat
åt docentstipendiat, det för förordnandet avsedda arvodet ej må utgå.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, har alltså för universitetet i Lund på extra stat för
år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 17,500 kronor att utgå till arvoden

a) åt en klinisk laborator och biträdande lärare i medicin med högst

6,000 kronor, under föreskrift att med nämnda arvode icke må förenas
docentstipendium,

b) åt en föreståndare för en ortopedisk klinik och poliklinik vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med den undervisningsskyldighet
under åtta månader, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, med högst 4,000
kronor, under förutsättning ej mindre att länets landsting till avlönande
av föreståndaren för år 1920 tillskjuter ett belopp av 3,000 kronor, så
att hans arvode sammanlagt uppgår till 7,000 kronor, än även att fullt
lämplig person för undervisningens meddelande finnes att tillgå, och med
föreskrift tillika att med nämnda arvode icke må förenas docentstipendium,

c) åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i fysikalisk
diagnostik, med högst 1,000 kronor,

d) åt en biträdande lärare vid sagda fjärde kurs med högst 500 kronor,

e) åt den, som förordnas att leda en ny, fjärde kurs i icke-fysikaliska
undersökningsmetoder, med högst 1,000 kronor,

f) åt den, som förordnas att leda fyra vederbörliga kurser i sjukvårdsteknik,
med högst 1,000 kronor,

g) åt den, som förordnas att under fyra kurser meddela kostnadsfri
propedeutisk undervisning i allmän kirurgi, med högst 4,000 kronor,

skolande i avseende å de under mom. c)—g) omnämnda arvodena
iakttagas, att, därest den, som förordnas att leda i dessa moment omförmäld
kurs eller meddela här angiven undervisning, är innehavare av docentstipendium,
ifrågavarande arvode ej må utgå.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

104:o) I anledning av Eders Kung). Maj:ts därom gjorda förslag (punkt
103) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under punkten 68
anlört i fråga om förening av särskilt arvode eller avlöning med docentstipendiurn,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till anordnande av den i stadgan angående medicinska
examina förskrivna undervisning skur sen i allmän kemi vid universitetet i
Lund beviljat på extra stat för år 1920

dels till avlöning åt en lärare vid kursen ett försla<jsansla°\ höo-st,
2,500 kronor, ° ° °

dels ock till materiell för densamma ett reservationsanslag å 500 kronor,
eller tillhopa 3,000 kronor.

105:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
såsom bidrag till arvode åt en föreståndare för det vid universitetets i
Lund kliniker å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i nämnda stad inrättade
röntgenlaboratoriet och en därstädes likaledes anordnad radiologisk
sjukavdelning med den undervisningsskyldighet och övriga tjänstgöring
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, under villkor att Malmöhus läns
landsting för samma år med lika stort belopp bidrager till föreståndarens
avlöning och med. föreskrift tillika, att med nämnda arvode icke må förenas
docentstipendium.

106:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 105) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum"
såsom bidrag till arvode åt en föreståndare för Lunds universitets till
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda klinik och poliklinik
för öron-, näs- och halssjukdomar med den undervisningsskyldighet och
övriga tjänstgöring, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor, under
villkor att Malmöhus läns landsting för samma år med lika stort belopp
bidrager till föreståndarens avlöning och med föreskrift tillika, att med
nämnda arvode ej må förenas docentstipendium.

107:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom väckta förslag (punkt
106) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under punkten 68
anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium, får
riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till arvode åt en biträdande lärare i fysikalisk diagnostik vid uni -

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

64 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

2.000 kronor.

108:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 107) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till materiell för pediatriska klinikens vid universitetet i Lund laboratorium
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 500 kronor.

109:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 108) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under
punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvode åt en biträdande lärare vid universitetets
i Lund patologisk-anatomiska institution anvisat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

110:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 109 och särskild proposition nr 206) och under hänvisning till vad
riksdagen under punkt 75 här ovan anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Lund
av lektorer i tyska, franska och engelska språken med den undervisningsskyldighet,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat ett anslag av

99.000 kronor att användas till årliga arvoden å 5,500 kronor åt en var
av nämnda lektorer, ävensom av detta anslag anvisat på extra stat för år
1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 16,500 kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 110) att, i
avbidan på proposition angående arvode åt en lärare i slaviska språk vid
universitetet i Lund, för ändamålet beräkna på extra stat för år 1920 ett
belopp av 6,500 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 111) att,
i avbidan på proposition angående arvode åt en lärare i statistik vid samma
universitet, för ändamålet beräkna på extra stat för år 1920 ett belopp
av 6,500 kronor

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 205, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

på extra stat för år 1920, såsom särskilda förslagsanslag, högst,
anvisa

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 65

dels till arvode åt en lärare i slaviska språk vid universitetet i Lund
ett belopp av 6,500 kronor,

dels ock till arvode åt en lärare i statistik vid samma universitet ett
belopp av likaledes 6,500 kronor,

skolande vartdera arvodet utgå under de närmare villkor Eders Kungl.
Maj:t må finna lämpligt bestämma och med föreskrift tillika, att med
arvodet icke må förenas docentstipendium.

Riksdagen har i sin skrivelse nr 208 angående docentinstitutionen vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutet anmält sig hava
beslutat, att i de fall, då innehavare av befattning vid universitet eller karolinska
institutet, för vilken avlöning, utgående av å extra eller ordinarie
stat anvisade medel, åtnjutes, tillika är innehavare av docentstipendium, avlöningen
för befattningen skall minskas, så att densamma jämte stipendiet
ej överstiger 6,500 kronor. I betraktande härav har riksdagen ej funnit
anledning till erinran mot de i förevarande proposition föreslagna arvodesbeloppens
storlek.

I avseende å arvodet åt en lärare i statistik förutsätter riksdagen, att
vid undervisningen i detta ämne statistikens karaktär såsom en social vetenskap
och dess hittillsvarande intima samband med samhällsvetenskaperna
varder behörigen upprätthållet.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har alltså, vad angår en lärare i slaviska språk, på extra
stat för år 1920 anvisat till arvode åt en sådan lärare vid universitetet i
Lund ett förslagsanslag, högst, 6,500 kronor, att utgå under de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt bestämma och med föreskrift
tillika, att med arvodet icke må förenas docentstipendium.

112:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 111 och särskild proposition nr 205) samt under härvisning till
vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen på extra stat för år 1920 anvisat till arvode åt en lärare i
statistik vid universitetet i Lund ett förslagsanslag, högst, 6,500 kronor,
att utgå under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna lämpligt
bestämma och med föreskrift tillika, att med arvodet icke må förenas
docentstipendium.

113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 112) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till uppehållande av verksamheten å det psykologiska laboratoriet vid uniBihang
till riksdagens •protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 9

Universite ten,

den medi

omsila under

visningen

in. m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

68 ''Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 750 kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 113) att till
arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar bevilja
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 800 kronor.

Till arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar
har från och med år 1906 utgått ett extra anslag av 500 kronor. Riksdagen
har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och har
förty till arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar
beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 800 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att i
utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m.,
c) Professorer m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppföra
en professur i förhistorisk och medeltidsarkeologi, vars innehavare tillika
skall vara föreståndare för historiska museet samt mynt- och medalj kabinettet,
med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer
i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehavare att vara
underkastad dels de bestämmelser i avseende å tjänstgöringsskyldighet,
som kunna varda i vederbörlig ordning bestämda, dels ock de för nämnda
förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,

ävensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

Riksdagen, som finner den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen
med upprättande av en särskild professur i förhistorisk och medeltidsarkeologi
bäst svara mot de förhållanden, vilka i avseende å arkeologiens
och fornkunskapens representerande äro rådande vid Lunds universitet,
får anmäla, att riksdagen har dels i utgiftsstaten för universitetet i
Lund, avdelningen A) Avlöningar m. m., c) Professorer m. fl., filosofiska
fakulteten, humanistiska sektionen, uppfört en professur i förhistorisk och
medeltidsarkeologi, vars innehavare tillika skall vara föreståndare för historiska
museet samt mynt- och medalj kabinettet, med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med
skyldighet för tjänstens innehavare att vara underkastad dels de bestämmelser
i avseende å tjänstgöringsskyldighet, som kunna varda i vederbörlig
ordning bestämda, dels ock de för nämnda förmåners åtnjutande
fastställda villkoren och bestämmelserna;

dels ock för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

116:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 115) att höja
det för amanuensen vid historiska museet samt mynt- och medalj kabinettet cinka underi
utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m., »Aningen
under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar, upptagna arvodet, 500 kronor, till 1,200 kronor samt för
ändamålet öka det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,
med 700 kronor.

På grund av den till stöd för förslaget förebragta utredningen har
riksdagen höjt det för amanuensen vid historiska museet samt mynt- och
medalj kabinettet i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)
Avlöningar m. m., under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar, upptagna arvodet, 500 kronor, till 1,200
kronor samt för ändamålet ökat det ordinarie anslaget till Lunds universitet,
universitetsstaten, med 700 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 116) att till
höjning av materiellanslaget för historiska museet vid universitetet i Lund
anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 6,500 kronor.

Till höjning av materiellanslaget för historiska museet vid Lunds universitet
anvisade 1918 års lagtima riksdag på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 5,500 kronor. Den nu föreslagna ökningen är närmast
betingad av behovet utav ökade medel till vakthållning, inköp, resor m. m.

Riksdagen har ej haft något att häremot erinra, vadan riksdagen till höjning
av materiellanslaget för historiska museet vid universitetet i Lund
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 6,500 kronor.

118:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 117) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till bekostande av mekaniska arbeten vid universitetets i Lund fysiska institution
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,500
kronor.

119:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 118) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till höjning av materiellanslaget för geologisk-mineralogiska institutionen
vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 1,000 kronor.

120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 119) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

dels för anordnande under sommarmånaderna av kurser i havsbiologi i
Öresund eller närgränsande havsområden, dels ock för företagande med
studerande vid universitetet i Lund av havsbiologiska exkursioner under
pågående terminer anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 1,675 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 120) att till
materiell m. m. för geografiska institutionen vid universitetet i Lund
anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,600 kronor.

Till materiell m. m. för geografiska institutionen vid Lunds universitet
har riksdagen på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av 2,500
kronor. Riksdagen har mot den förevarande framställningen icke haft
något att -erinra och har följaktligen till materiell m. m. för geografiska
institutionen vid universitet i Lund anvisat på extra stat för år 1920 ett
reservationsanslag av 1,600 kronor.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att till
arvode åt en amanuens vid den med professorn N. H. Nilsson-Ehles professur
vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,200
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till arvode åt en amanuens
vid den med professorn N. H. Nilsson-Ehles professur vid universitetet i
Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att
dels höja det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)
Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., under titeln Astronomiska observatoriet för anställande
av räknebiträden uppförda anslaget från dess nuvarande belopp,
1,500 kronor, till 3,000 kronor eller med 1,500 kronor;

dels för ändamålet höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med ett belopp av 1,500 kronor;

dels ock till höjning av ovannämnda anslag till anställande av räknebiträden
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000
kronor.

Riksdagen har ansett sig med hänsyn till den såsom stöd för framställningen
åvägabragta utredningen böra bifalla förslaget och har förty
dels höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen A)

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar te^n]g*r^'';
och inrättningar m. m., under titeln Astronomiska observatoriet för an- önska underställande
av räknebiträden uppförda anslaget från dess nuvarande belopp, visningen

l, 500 kronor, till 3,000 kronor eller med 1,500 kronor;

dels för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med ett belopp av 1,500 kronor;

dels ock till höjning av ovannämnda anslag till anställande av räknebiträden
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000
kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 123) att höja
det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen A) Avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m., under titeln Kansliet uppförda arvodet för en notarie i
filosofiska fakulteten från dess nuvarande belopp, 750 kronor, till 1,000
kronor och förty öka det ordinarie anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten,
med ett belopp av 250 kronor.

På grund av de skäl, som anförts till stöd för förslaget, har riksdagen
höjt det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen A) Avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., under titeln Kansliet uppförda arvodet för en
notarie i filosofiska fakulteten från dess nuvarande belopp, 750 kronor, till

1,000 kronor och förty ökat det ordinarie anslaget till universitetet i Lund,
universitetsstaten, med ett belopp av 250 kronor.

125:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 124) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, till anordnande vid universitetet i Lund av undervisning i bokföring
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 300
kronor.

126:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 125) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till materiell m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

127:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att för
utgivande av Lunds universitets årsskrift bevilja på extra stat för år 1920
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

70 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För utgivande av Lunds universitets årsskrift har riksdagen för vart
och ett av åren 1915—1919 beviljat ett extra anslag av 5,000 kronor.
För sistnämnda år har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett tilläggsanslag av

8.000 kronor att utgå på tilläggsstat för år 1919. Riksdagen, som under
punkten 92 här ovan anmält sig hava bifallit en höjning av det till Uppsala
universitets årsskrift utgående extra anslaget från 5,000 kronor till 15,000
kronor, har ansett sig böra bifalla såväl den för år 1920 föreslagna anslagsökningen
som det för år 1919 ifrågasatta tilläggsanslaget och får, beträffande
1920 års stat, anmäla, att riksdagen för utgivande av Lunds universitets
årsskrift beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

15.000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 127) att

dels i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen A) Avlöningar
m. m., under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., under titeln Biblioteket, till avlöning för
en eldare uppföra ett belopp av 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och
550 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ålderstillägg och annan
förmån i likhet med vad som gäller för likställda befattningshavare vid
universitetet, med skyldighet för eldaren att fullgöra de sysslor vid biblioteket,
som på förslag av överbibliotekarien bestämmas av det mindre
akademiska konsistoriet;

dels föreskriva, att eldaren skall vara underkastad enahanda villkor
och bestämmelser i fråga om löneförmåners åtnjutande, som äro givna
beträffande likställda befattningshavare vid universitetet;

dels medgiva, att, därest den nu vid biblioteket tjänstgörande eldaren
antages till innehavare av den ordinarie eldarbefattningen, han må äga att
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid biblioteket
från och med år 1911;

dels ock för ifrågavarande befattnings upprättande höja det ordinarie anslaget
till universitetet iLund, universitetsstaten, med ett belopp av 1,450 kronor.

Riksdagen, som finner skäl föreligga för inrättande av en ordinarie
eldarebefattning vid universitetsbiblioteket, har mot den gjorda framställningen
icke haft någon annan erinran att göra, än att den ifrågasatta rätten
för tjänstens blivande innehavare att eventuellt få för ålderstilläggsberäkning
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid biblioteket icke synes
böra ifrågakomma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för Lunds universitet, avdelningen A) Avlöningar
m. m., under rubriken c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets sam -

Riksdagens skrivelse Nr SA. 71

lingar och inrättningar in. in., under titeln Biblioteket, till avlöning för eu
eldare uppfört ett belopp av 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och 550
kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ålderstillägg och annan förmån
i likhet med vad som gäller för likställda befattningshavare vid universitetet,
med skyldighet för eldaren att fullgöra de sysslor vid biblioteket,
som på förslag av överbibliotekarien bestämmas av det mindre akademiska
konsistoriet;

dels föreskrivit, att eldaren skall vara underkastad enahanda villkor
och bestämmelser i fråga om löneförmåners åtnjutande, som äro givna beträffande
likställda befattningshavare vid universitetet;

dels och för ifrågavarande befattnings upprättande höjt det ordinarie
anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av
1,450 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 128) att höja
det i utgiftsstaten för universitetet i Lund under avdelningen B) Till materiell
m. in. uppförda anslaget till musikkapellet från dess nuvarande belopp,

1,000 kronor, till 2,000 kronor samt förty öka det ordinarie anslaget till
nämnda universitet, universitetsstaten, med ett belopp av 1,000 kronor.

Riksdagen är icke övertygad, att ett stadigvarande behov av ytterligare

1,000 kronor utöver det nu för musikaliska kapellet anvisade beloppet
föreligger. Jämväl på de materiella hjälpmedel, vilka äro för kapellet erforderliga,
torde nämligen inom den närmaste tiden ett prisfall vara att
emotse, ökade medel har riksdagen ansett därför lämpligen böra anvisas
å extra stat.

Riksdagen har följaktligen till höjning av anslaget till musikkapellet
vid Lunds universitet på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000 kronor.

130:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 129) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till materiell för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet
i Lund beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 500
kronor.

131:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 130) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till hyra för idrottsplats samt till inköp och underhåll av idrottsmateriell
m. m. för universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1920
ett reservationsanslag av 900 kronor.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

72 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 131) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten,
nu 746,866 kronor, med 12,450 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut
i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1920 höjt det
ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten, nu 746,866
kronor, med 12,450 kronor.

133:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning angående
docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet (punkt 132 och särskild proposition nr 244) har riksdagen —
på sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 208 anmält — höjt det ordinarie
anslaget till universitetet i Lund med 117,500 kronor ävensom beträffande
samma universitet uppfört till arvoden åt vikarierande akademiska lärare
såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 99, 102, 115, 116, 123,
124, 128, 132 och 133 här ovan anmälda beslut kommer att beträffande
universitetet i Lund uppföras, dels såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp
av 885,616 kronor dels ock såsom ordinarie förslagsanslag ett belopp
av 5,000 kronor till arvoden åt vikarierande akademiska lärare.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 133) att
dels å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra
ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning meddelade
närmare bestämmelser tillhandagå vid fullgörandet av vissa på
institutets sekreterare och kamrerare ankommande åligganden m. m., med
en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar
500 kronor och ortstillägg 200 kronor och med rätt till tre ålderstillägg,
vart och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års
tjänstgöring; skolande av ålderstillägget 100 kronor tillhöra lön och 100
kronor tjänstgöringspenningar;

dels föreskriva, att beträffande ifrågavarande biträde skola lända till
efterrättelse, dels de villkor och bestämmelser, som gälla i fråga om övriga
ordinarie befattningshavare vid institutet, dels ock de föreskrifter,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar;

dels för ifrågavarande biträdesbefattnings inrättande ävensom för beredande
av ökad avlöning åt övriga å institutets stat uppförda kvinnliga
biträden samt åt de å samma stat uppförda vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare höja det ordinarie bestämda anslaget till
karolinska institutet med 11,400 kronor;

dels medgiva, att de det nu föreslagna nya biträdet tillkommande
ålderstilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels till arbetsbiträde vid karolinska institutets bibliotek anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor;

dels ock — med ändring av förut av riksdagen fattat beslut, att av
det för karolinska institutet uppförda anslaget till underhåll och förökande
av biblioteket ett belopp av 500 kronor må användas till arbetsbiträde
vid biblioteket — medgiva, att sagda belopp, 500 kronor, av biblioteksanslaget
må enligt bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, användas
till vikariatsersättning under semesterledighet för bibliotekarien samt till
gottgörelse åt vaktmästare och för tillfällig arbetshjälp vid biblioteket.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i samband med förslag om lönereglering
för de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdena under
»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» föreslagit riksdagen
att besluta, att, beträffande karolinska mediko-kirurgiska institutets stat,
för kvinnligt tekniskt biträde vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium
skall, i stället för nuvarande föreskrift om minskning av avlöningen vid
åtnjutande av fri bostad och bränsle, från och med år 1920 gälla: att
därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, anvisas
dylikt biträde i sådan egenskap, av lönen skall avstås för bostad
med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året; att i
fall biträde åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i
övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet,
att den icke kan anses hava ovan sagda värde, det skall ankomma
på Eders Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det
lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum; att förmån av lyse
innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström
intill 100 kw-timmar; samt att biträde skall själv bekosta armatur och
lampor.

Vad först angår Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande på ordinarie
stat av ett för anställning hos sekreteraren och kamreraren avsett
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 10

Universiteten,
den medi
cinska under
visningen
m. m

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

74 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kvinnligt biträde av andra graden samt om anvisande av medel å extra stat
för avlönande med 1,550 kronor av ett biträde vid vården av institutets
bibliotek, vilket belopp motsvarar den till kvinnligt biträde av första
graden utgående avlöning, minskad med ett mot avgiften för egen pensionering
i runt tal svarande belopp, har riksdagen icke funnit annat att
erinra emot förslaget än att, då enligt riksdagens mening större kvalifikationer
näppeligen kunna anses böra besittas av det biträde, som skulle
tillhandagå sekreteraren och kamreraren, än av det biträde, som skulle biträda
bibliotekarien, riksdagen ansett skäligt, att avlöningsförmånerna
jämväl för det förra biträdet bestämmas till det belopp, som tillkommer
första gradens biträden. I sistnämnda avseende hänvisar riksdagen till
sitt i särskild skrivelse, nr 223, anmälda beslut. Vad Eders Kung!. Maj:t
under punkten 133 i övrigt föreslagit har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående ändring i
den för det kvinnliga tekniska biträdet vid Serafimerlasarettets kliniska
laboratorium gällande föreskrift om minskning av avlöningen vid åtnjutande
av fri bostad och bränsle har riksdagen ävenledes ansett sig böra
bifalla.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppfört
ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning meddelade närmare
bestämmelser tillhandagå vid fullgörandet av vissa på institutets sekreterare
och kamrerare ankommande åligganden m. m., med en avlöning av 1,600
kronor, därav lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 300 kronor och ortstillägg
200 kronor, och med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring; skolande av ålderstillägget
100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

dels föreskrivit, att beträffande ifrågavarande biträde skola lända till
efterrättelse, dels de villkor och bestämmelser, som gälla i fråga om övriga
ordinarie befattningshavare vid institutet, dels ock de föreskrifter, som
äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar;

dels för ifrågavarande biträdesbefattnings inrättande ävensom för beredande
av ökad avlöning åt övriga å institutets stat uppförda kvinnliga
biträden samt åt de å samma stat uppförda vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare höjt det ordinarie bestämda anslaget till karolinska
institutet med 11,000 kronor;

dels medgivit, att de det nu föreslagna nya biträdet tillkommande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75

ålderstillilggen inå utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels beslutat att, beträffande karolinska institutets stat, för kvinnligt
tekniskt biträde vid seraf!merlasarettets kliniska laboratorium skall, i stället
för nuvarande föreskrift om minskning av avlöningen vid åtnjutande av
fri bostad och bränsle, från och med år 1920 gälla: att därest bostad med
bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, anvisas dylikt biträde
i sådan egenskap, av lönen skall avstås för bostad med bränsle 300 kronor
för år samt för lyse 25 kronor om året; att i fall biträde åtnjuter enbart
bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom
då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses
hava ovan sagda värde, det skall ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter
omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån
skall äga rum; att förmån av lyse innebär allenast rätt till en årlig
maximiförbrukning av elektrisk ström intill 100 kw-timmar; samt att
biträde skall själv bekosta armatur och lampor;

dels till arbetsbiträde vid karolinska institutets bibliotek anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor;

dels ock — med ändring av förut av riksdagen fattat beslut, att av
det för karolinska institutet uppförda anslaget till underhåll och förökande
av biblioteket ett belopp av 500 kronor må användas till arbetsbiträde
vid biblioteket — medgivit, att sagda belopp, 500 kronor, av biblioteksanslaget
må enligt bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas,
användas till vikariatsersättning under semesterledighet för bibliotekarien
samt till gottgörelse åt vaktmästare och för tillfällig arbetshjälp vid biblioteket.

135:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 134) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1920 till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat ett förslagsanslag, högst, 800
kronor.

136:o) Med anledning av därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning
(punkt 135) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan
under punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med
docentstipendium, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för
innevarande år ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska institutet på
extra stat för år 1920 beviljat

dels till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän
kemi ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor,

Universite ten,

den medi

cinska under

visningen

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. m.

dels ock till materiell vid kemiska institutionen ett reservationsanslag
av 1,500 kronor,

tillhopa 4,000 kronor.

137:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 136) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under
punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för karolinska inediko-kirurgiska institutet anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 6,600 kronor, att utgå
dels till arvode åt biträdande lärare i medicin med högst 3,000
kronor,

dels till arvode åt biträdande lärare i kirurgi med högst 3,000 kronor,
dels ock till uppehållande av assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset
i Stockholm med högst 600 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 137) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till förstärkning av det å ordinarie stat för karolinska medikokirurgiska
institutet uppförda reservationsanslaget å 2,500 kronor till
materiell m. m. för medicinska kliniken anvisat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 3,500 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 138) att
till ytterligare utrustning av en ny laboratorielokal vid andra avdelningen
av medicinska kliniken å serafimerlasarettet anvisa på extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

På grund av den till stöd för förslaget åvägabragta utredningen har
riksdagen till ytterligare utrustning av en ny laboratorielokal vid andra
avdelningen av medicinska kliniken å serafimerlasarettet anvisat på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

140:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 139) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till vetenskapliga arbeten ä ett patologiskt-anatomiskt laboratorium
vid Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år 1920, ett förslagsanslag,
högst, 2,400 kronor.

141:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 140) och under hänvisning till vad riksdagen här ovan under

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 77

punkten 68 anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium,
får riksdagen anmäla, att riksdagen har, i likhet med vad för
innevarande år ägt rum, för karolinska mediko-kirurgiska institutet beviljat
på extra stat för år 1920

dels till arvode åt en biträdande läkare vid röntgeninstitutet ä serajimerlasarettet
med 3,000 kronor samt arvode åt en amanuens därstädes
med 1,500 kronor, ett förslagsanslag, högst, 4,500 kronor,

dels ock till materiell m. m. för röntgeninstitutet ett reservationsanslag
av 3,000 kronor,

således tillhopa 7,500 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 141) att för
karolinska mediko-kirurgiska institutet å stat uppföra en biträdande lärare
i oftalmiatrik med ett arvode av 4,000 kronor samt att för detta ändamål
höja det ordinarie bestämda anslaget till institutet med nämnda belopp,

4,000 kronor.

Riksdagen finner väl behovet av förstärkning av lärarkrafterna i oftalmiatrik
vara ådagalagt, men anser sig dock icke böra för närvarande medgiva
uppförande på ordinarie stat av för ändamålet erforderliga medel.
I likhet med vad fallet är beträffande exempelvis arvoden åt biträdande
lärare i medicin och kirurgi vid institutet synes jämväl för biträdande
lärare i oftalmiatrik anslag böra tills vidare utgå å extra stat. I avseende
å själva beloppet synes riksdagen detsamma böra, såsom i en del andra
motsvarande fall är förhållandet, begränsas till 3,000 kronor. I övrigt
tillåter sig riksdagen hänvisa till vad riksdagen här ovan under punkten 68
anfört i fråga om förening av särskilt arvode med docentstipendium.

Riksdagen har följaktligen till arvode åt en biträdande lärare i ojtalmiatrik
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 142) att
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor,
att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus
med högst 2,000 kronor,

dels ock till arvode åt en andre amanuens vid samma klinik med
högst 1,000 kronor.

Till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
klinik för öron-, nås- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus har

Universiteten,
den medicinska
undervisningen

m. in.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

78 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för vart och ett av åren 1913—1919 av riksdagen beviljats ett extra anslag
till belopp av 2,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär nu
anställande av ytterligare en amanuens vid ifrågavarande klinik med ett
arvode av 1,000 kronor, riksdagen har icke funnit anledning till erinran
mot den föreliggande framställningen och har alltså anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus
med högst 2,000 kronor,

dels ock till arvode'' åt en andre amanuens vid samma klinik med
högst 1,000 kronor.

144:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 143)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till upprätthållande
av den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisningen
och sjukvården vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker
under den tid av år 1920, då de ordinarie lärarna vid institutet icke
ombesörja nämnda undervisning och sjukvård, anvisat på extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

145:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 144) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

146:o) Med anledning av därom av Eders Kungl. Maj:t gjort förslag
(punkt 145) har riksdagen, i likhet med vad för innevarandeår ägt rum,
till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
obstetriska klinik vid allmänna barnbördshuset anvisat på extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

147:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 146) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för
år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, nedan angivna belopp:

till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn 2,900 kronor,

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 4,175 kronor,

Biksdagens skrivelse Nr 8 A. 79

under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad
för polikliniken tillskjuter enahanda belopp för år 1920.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 147) att i
avbidan på proposition angående anslag till en pediatrisk klinik vid allmänna
barnhuset i Stockholm för ändamålet beräkna på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen avlåtna propositionen
med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919 i punkt
23 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition
angående anslag till en pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset
i Stockholm för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 145, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

dels till bestridande av dagavgifter för sjuka barn, som till provisorisk
vård och för pediatrisk klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset
i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej åligga Stockholms kommun
eller bekostas av enskilda, anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor;

dels ock för enahanda ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett
förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 135, anmält har riksdagen,
vad angår 1920 års stat, till bestridande av dagavgifter för sjuka barn,
som till provisorisk vård och för pedriatrisk klinisk undervisning intagas
å allmänna barnhuset i Stockholm, i den mån dylika avgifter ej åligga
Stockholms kommun eller bekostas av enskilda, anvisat på extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 148) att
dels å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppföra ett belopp
av 3,000 kronor till arvode åt en lärare i rättspsykiatri, vilken tillika skall,
enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, innehava en nu
tillämnad, på stat å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll uppförd
biträdande sinnessjukläkarbefattning vid centralfängelset å Låno-holmen
med arvode ävenledes av 3,000 kronor,

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Unirersi te ten,

den medi cinska

under visningen m.

80 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels föreskriva, att med arvodet för läraren i rättspsykiatri ej må
förenas docentstipendium,

dels ock för ändamålet öka det ordinarie bestämda anslaget för omförmälda
institut med ett belopp av 3,000 kronor.

Riksdagen har icke förbisett de anledningar till konflikter, som kunna
tänkas uppkomma på grund av den ifrågasatte läkaren-lärarens ställning
vid centralfängelset och hans förhållande till vederbörande därstädes.
Jämväl departementschefen har, på sätt av statsrådsprotokollet framgår,
pekat på vissa svårigheter i nämnda hänseende. Riksdagen föreställer sig
likväl, att hithörande spörsmål varda av Eders Kungl. Maj:t behörigen
reglerade, och då vidare den fråga, som nu föreligger, är synnerligen betydelsefull,
i det att det gäller att på ett tillfredsställande sätt ordna
läkarnas rättspsykiatriska utbildning, har riksdagen

dels å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppfört ett belopp
av 3,000 kronor till arvode åt en lärare i rättspsykiatri, vilken tillika skall,
enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, innehava en nu
tillämnad, på stat å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll uppförd
biträdande sinnessjukläkarbefattning vid centralfängelset å Långholmen
med arvode ävenledes av 3,000 kronor;

dels föreskrivit, att med arvodet för läraren i rättspsykiatri ej må förenas
docentstipendium;

dels ock för ändamålet ökat det ordinarie bestämda anslaget för omförmälda
institut med ett belopp av 3,000 kronor.

150:o) I enlighet med vad av Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagits
(punkt 149), har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor, att utgå

dels till arvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
syfilidologiska klinik å sjukhuset S:t Göran med högst 2,000 kronor,

dels ock till arvode åt en andre amanuens vid samma klinik med
högst 1,000 kronor.

151:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning angående
docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet (punkt 150 och särskild proposition nr 244) har riksdagen —
på sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 208, anmält — höjt det ordinarie
anslaget till karolinska institutet med 15,500 kronor ävensom beträffande
samma institut uppfört till arvoden åt vikarierande akademiska lärare såsom
ordinarie förslagsanslag ett belopp av 2,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

På grund av riksdagens under punkterna 134, 149 och 151 här ovan
anmälda beslut kommer att beträffande karolinska institutet uppföras dels
såsom ordinarie bestämt anslag ett belopp av 302,585 kronor, dels såsom
ordinarie reservationsanslag belopp å tillhopa G0,300 kronor, dels ock såsom
ordinarie förslagsanslag ett belopp av 2,000 kronor till arvoden åt
vikarierande akademiska lärare.

Tandläkarinstitutet.

152:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 151) att
från och med år 1920 höja det ordinarie förslagsanslaget till tandläkarinstitutet,
nu å högst 31,700 kronor, med 700 kronor till högst 32,400
kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut
angående lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie förslagsanslaget,
högst, till tandläkarinstitutet, nu å 31,700 kronor, med 700 kronor
till 32,400 kronor.

Gemensamma urnyersitetsändamål.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 152) att
till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Uppsala av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 9,400 kronor, att användas
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder
samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

För ifrågavarande ändamål har på extra stat för vart och ett av åren
1912—1919 anvisats ett belopp av 6,000 kronor. Med den föreslagna anslagshöjningen
avses nu att bereda möjlighet till en på grund av de studerandes
ökade antal nödvändig utvidgning av förevarande undervisning.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla framställningen, har till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala
av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 9,400 kronor, att användas
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder samt
av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

TJniver>i te ten,

den medi cinska

under visningen m.

82 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

154:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 153) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter
föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet,
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 4,500 kronor.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (pönkt 154) att,
i avbidan på proposition angående kurser i skyddskoppympning, för ändamålet
beräkna på extra stat för år 1920 ett belopp av 1,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 28 januari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 43, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels till uppehållande under år 1919 av två kurser i skyddskoppympning
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, utöver de två motsvarande
kurser, vartill medel beviljats å extra stat för sagda år, anvisa
på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 250 kronor, att enligt
de i fråga om nyssnämnda extra anslagsmedel gällande grunder för ändamålet
användas,

dels ock till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt till
kostnader för materiell m. ra., 25 kronor, vid en var av två kurser i
skyddskoppympning vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund
samt vid en var av fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,000
kronor.

På extra stat för år 1919 är i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning
av riksdagen för dylika kurser beviljat ett reservationsanslag av
750 kronor.

Anslagsökningen är föranledd av utvidgning av antalet kurser vid karolinska
institutet.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förslaget och som, i vad
detsamma avser anslag å tilläggsstat för år 1919, i annat sammanhang
anmäler sitt härutinnan fattade beslut, har till arvoden å 100 kronor åt
biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid
en var av de två kurserna i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten
i TJppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat på extra stat för år 1920
ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

156:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ -

Riksdagens skrivelse Nr S A. 83

ning (punkt 155 och särskild proposition nr 187) har riksdagen — på sätt
riksdagen i särskild skrivelse, nr 206, anmält — såsom bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet, enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade
närmare bestämmelser, beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.

157:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 208, anmält, har riksdagen
till ersättning för opposition å disputationsavhandling åt person,
som icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska institutets lärarkår,
på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,500
kronor.

158:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 156) att till
resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets
universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för vart och ett av åren 1906—1915
anvisats ett extra anslag av 10,000 kronor. Beträffande det för sistnämnda
år anvisade anslaget medgav 1915 års riksdag, att detsamma finge för
enahanda ändamål användas under år 1916, och hava liknande medgivanden
sedermera lämnats av 1916 års riksdag för år 1917, av 1917 års
riksdag för år 1918 och av 1918 års lagtima riksdag för år 1919. Departementschefen
har nu utgått ifrån, att förevarande anslag under år 1919
kommer att tagas i anspråk för sitt ändamål, och har i anledning därav
nu föreslagits anslag till enahanda belopp för år 1920.

Riksdagen har till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000
kronor.

Farmaceutiska institutet.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 157) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till farmaceutiska institutet,
nu 60,900 kronor, med 1,100 kronor till 62,000 kronor.

Anslagsökningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut angående
lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

Universite ten,

den medi cinska

under visningen m.

84 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har från och med år 1920 höjt det ordinarie anslaget till
farmaceutiska institutet, nu 60,900 kronor, med 1,100 kronor till 62,000
kronor.

160:o) I en den 11 mars 1919 till riksdagen avlåten proposition, nr
284, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid farmaceutiska
institutet under tiden den 1 april—den 31 december 1919 anvisa på
tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,400 kronor;

dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid nämnda
institut under år 1920 anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 1,865 kronor;

dels ock medgiva, att från och med år 1919, så länge de nuvarande
lokala förhållandena vid omförmälda institut fortvara, den vaktmästare, åt
vilken bostad jämte bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler, må
åtnjuta dessa förmåner utan avdrag å den kontanta avlöningen.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ifråga om anslag på tilläggsstat för år 1919 i annat
sammanhang anmäler sitt härutinnan fattade beslut, har

dels till beredande av arvode åt en extra vaktmästare vid farmaceutiska
institutet under år 1920 anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 1,865 kronor;

dels ock medgivit, att från och med år 1919, så länge de nuvarande
lokala förhållandena vid omförmälda institut fortvara, den vaktmästare,
åt vilken bostad jämte bränsle och lyse anvisas inom institutets lokaler,
må åtnjuta dessa förmåner utan avdrag å den kontanta avlöningen.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 158) att
till anordnande i Stockholm och Göteborg av fortbildningskurser för barnmorskor
samt till understöd åt deltagarinnorna däri anvisa på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 2,800 kronor.

Till fortbildningskurser för barnmorskor har riksdagen årligen från och
med år 1915 beviljat ett extra anslag av 2,000 kronor. Den av Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagsökningen åsyftar att bereda höjda understödsbelopp
till deltagarinnorna uti ifrågavarande kurser, och har Eders

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 85

Kungl. Maj:t jämväl föreslagit beviljande på tilläggsstat för år 1919 av
ett belopp av 2,000 kronor för enahanda ändamål. Riksdagen har intet
att erinra mot de äskade anslagens belopp, då riksdagen anser förhöjningen
vara fullt motiverad av de för deltagarinnorna numera avsevärt stegrade
kostnaderna för anskaffande av bostad in. in. vid kursernas bevistande.
Då emellertid den ifrågasatta förändringen i anslagets rubricering torde
kunna vara ägnad att medföra ökade anspråk på statens bidrag till de i
kurserna deltagande, bör enligt riksdagens mening anslagets nuvarande
benämning bibehållas.

Riksdagens har alltså till anordnande i Stockholm och Göteborg av
fortbildningskurser för barnmorskor anvisat på extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag, högst, 2,800 kronor.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 159) att till
uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm bevilja
— utöver till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853
kronor — på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor.

För enahanda ändamål har riksdagen på extra stat för år 1919 beviljat
ett belopp av 123,100 kronor.

Det av direktionen för allmänna barnbördshuset uppgjorda kostnadsförslaget
för år 1920 är grundat på de prislägen, som voro rådande
år 1918. Av det i ärendet företedda bokslutet för första halvåret av år
1918 framgår, att de poster, som betingat de högsta beloppen, varit utspisningen
samt uppvärmning och belysning. Man torde emellertid hava
grundad anledning antaga, att under år 1920 kostnaderna för senast omförmälda
ändamål skola komma att väsentligt reduceras. I betraktande
härav anser riksdagen fog förefinnas för en nedsättning av den utav Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagna anslagssumman, och synes densamma kunna begränsas
till 160,000 kronor.

Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen har till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm beviljat —
utöver till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor
— på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 160,000 kronor.

Universiteten,
den medi
duska under
visningen
m. in.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolräsendet.

Allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelse.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 160) att, i avbidan
på proposition angående en gemensam skolöverstyrelse — ej mindre med
uteslutande ur riksstaten av därstädes under åttonde huvudtiteln nu uppförda
ordinarie anslag till skolöverstyrelsen å 131,825 kronor än även med
minskning av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 78,950 kronor, motsvarande summan av den nuvarande läroverksöverstyrelsens
stat — för ändamålet beräkna ett belopp av 318,600 kronor,
därav dels såsom ordinarie anslag 252,200 kronor, dels ock på extra stat
för år 1920, såsom förslagsanslag, högst, 66,400 kronor till extra ledamot
å skolöverstyrelsens folkskolavdelning, m. m.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i en den 28 januari 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 52, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
staten för skolöverstyrelsen med därvid fogad övergångsstat att
tillämpas från och med år 1920 ävensom de av departementschefen föreslagna
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i de olika staterna
upptagna avlöningsförmåner;

dels — med uteslutande ur riksstaten av det för närvarande till skolöverstyrelsen
uppförda ordinarie anslaget å 131,825 kronor — uppföra
två nya ordinarie anslag, det ena: skolöverstyrelsen å 250,300 kronor och
det andra: skolöverstyrelsen, övergångsstat, å 5,900 kronor;

dels vid bifall härtill minska det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med ett belopp av 78,950 kronor, kommande
härvid ävensom under förutsättning av bifall till de av departementschefen
under punkterna 165, 168 och 172 i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistberörda
reservationsanslag att uppgå till 7,629,700 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de å skolöverstyrelsens stat ävensom
övergångsstat upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksgtatens
åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot av skolöverstyrelsen, som må
vid tillträdet till befattningen såsom delägare tillhöra vare sig lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa eller folkskollärarnas

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 87

äl‘ke-_ och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot
i överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han
vid sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma
förekommande högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och
skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning
med vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels bestämma, att envar, som med eller efter den nya lönestatens
ikraftträdande tillträder befattning i skolöverstyrelsen, skall vara pliktig
att underkasta sig de av departementschefen för åtnjutande av avlöningsförmåner
å överstyrelsens stat föreslagna villkor och bestämmelser;

dels till skolöverstyrelsen för följande ändamål på extra stat för år
1920. såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa nedan angivna belopp
nämligen:

för beredande av arvode åt en extra ledamot å folkskolavdelningen

7,800 .kronor, varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar;
till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde 3,500 kronor;
för beredande av arvode åt en extra vaktmästare 1,300 kronor;
för inspektion och sakkunniga biträden 16,800 kronor;
till. förstärkande av det å överstyrelsens ordinarie stat uppförda anslaget
till expenser in. in. 11,500 kronor samt

till förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen 26,000 kronor;
dels ock på tilläggss.tat för år. 1919 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa till förstärkning av det i läroverksöverstyrelsens stat uppförda
anslaget till tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. 7,250
kronor samt till bestridande under ar 1919 av ökade arvoden åt semestervikarier
för skolöverstyrelsens medlemmar 3,240 kronor.

Riksdagen vill till en början erinra, hurusom spörsmålet om en gemensam
överstyrelse för skolväsendet i riket år 1913 förelåg för riksdagens
prövning genom det då framlagda förslaget angående åstadkommande av
en central ledning för folkundervisningsväsendet och dennas sammanförande
med dåvarande överstyrelsen för rikets allmänna läroverk till en
gemensam^ skolöverstyrelse. Riksdagen utgick vid denna frågas bedömande
^ från den uppfattningen, att den viktigaste av de angelägenheter,
som då förelågo, vore att få behovet av en verklig överstyrelse för folkskoleväsendet
tillgodosett och att i förhållande till denna centrala del av
ärendet övriga i sammanhang därmed upptagna frågor vore av jämförelsevis
underordnad betydelse. Med denna utgångspunkt och vid övervägande
av då på frågans avgörande inverkande omständigheter ansåg riksdagen densamma
lämpligast låta sig lösa genom inrättande av en särskild Ijversty -

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

88 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

relse för folkundervisningsväsendet, i följd varav riksdagen då avslog förslaget
om en gemensam styrelse.

Förhållandena te sig emellertid för närvarande helt annorlunda än de
gjorde, då spörsmålet år 1913 förelåg till prövning. Frågan om en gemensam
skolöverstyrelse kan nämligen nu sägas hava kommit i ett annat läge,, företrädesvis
på grund av de beslut, som 1918 års lagtima riksdag fattade i samband
med behandlingen av Eders Kungl. Majits proposition angående praktiska
ungdomsskolor, enkannerligen beslutet oro inrättande av en med folkskolöverstyrelsen
förenad styrelse för yrkesskolundervisningen, varigenom denna
styrelse jämte förutvarande folkskolöverstyrelsen skulle bilda var sin avdelning
inom en gemensam skolöverstyrelse. Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag innebär, att i denna gemensamma skolöverstyrelse även den
nuvarande läroverksöverstyrelsen skall ingå såsom en självständig, med de
Övriga — folkskoleavdelningen och yrkesskoleavdelningen — fullt sidoordnad
avdelning. Genom 1918 års riksdagsbeslut angående en skolöverstyrelse
blevo i detta ämbetsverk såväl högre som lägre skolformer representerade;
under den nya yrkesskoleavdelningen skulle nämligen lyda, bland
andra, de med de allmänna läroverken fullt jämbördiga tekniska gymnasierna
och tekniska fackskolorna. Riksdagen kan vid sådant förhållande
ej finna annat än att Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebärett
konsekvent fullföljande av de grundsatser, som kommo till uttryck i
fjolårets riksdagsbeslut angående den då beslutade skolöverstyrelsen.

Det skulle nu till äventyrs kunna invändas — och har så ock gjorts
— att man borde avvakta det resultat, vartill den nu arbetande skolkommissionen
eventuellt kan komma i avseende å hela organisationen av vårt
undervisningsväsen, innan något mera ingripande beslut fattas beträffande
administrationen och ledningen av undervisningsväsendet. Riksdagen har
jämväl tagit denna synpunkt i betraktande men icke funnit densamma
vara av en sådan betydelse, att riksdagen härutinnan skulle se en orsak
till att avslå förslaget. Det är nämligen förenat med avsevärda fördelar
att vid en tidpunkt som den närvarande, då ännu ej den av 1918
års riksdag beslutade skolöverstyrelsen erhållit alltför fasta och begränsade
linjer”för sin verksamhet, företaga en omorganisation, som skulle väsentligt
försvåras, ju längre vederbörande verk finge utvecklas vart för
sig inom de för dem särskilt utstakade gränserna.

Det må vidare ej förbises, att mot det framlagda förslaget kan göras
den invändningen, att det nya ämbetsverket skulle få proportioner, som
skulle kunna försvåra och tynga dess arbete. Riksdagen befarar dock icke
en utveckling i denna riktning. De olika avdelningarna komma nämligen
att i stora delar — frånsett principiella, verket i dess helhet berörande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

spörsmål — erhålla en självständighet, vilken beträffande respektive avdelnings
interna förhållanden är avsedd att i all rimlig utsträckning upprätthållas.
Avdelningscheferna böra, säger departementschefen, en var med
avseende å sin avdelning intaga den självständiga ställning, som måste
följa av att de under verkschefen leda och ansvara för arbetet å vederbörande
avdelningar. Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen
härutinnan uttalat och anser det likaledes av betydelse, att avdelningarna
och deras chefer tillmätas en så vidsträckt självständighet, som är möjlig,
utan att verkets enhetlighet äventyras.

I avseende å den nya skolöverstyrelsens organisation och de olika
avdelningarnas förvaltningsområden vill riksdagen allenast fästa uppmärksamheten
därå, att departementschefen räknat med de kommunala mellanskolornas
bibehållande å läroverksavdelningen. Så som förhållandena nu
skulle gestalta sig, vill riksdagen uttala sin anslutning till vad departementschefen
härutinnan anfört.

Vid prövning av de särskilda posterna i det framlagda statförslaget
har riksdagen ej funnit anledning till anmärkning. Riksdagen vill i detta
avseende erinra, att statförslaget icke uppvisar någon av sammanslagningen
betingad kostnadsökning, utan samma belopp, som, efter vad departementschefen
angiver, oberoende av sammanslagningen skulle av Eders Kungl.
Maj:t föreslagits. Efter upphörande av övergångsstatens giltighetstid skulle
i stället en kostnadsminskning å 5,900 kronor vara att emotse.

Sina beslut angående anslagen å tilläggsstat för år 1919, vilka riksdagen
ävenledes ansett sig böra bifalla, anmäler riksdagen i annat sammanhang.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
det föreliggande förslaget, får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för skolöverstyrelsen med därvid fogad övergångsstat
att tillämpas från och med år 1920:

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Stat för skolöverstyrelsen.

	Lön	Tjänst görings- pen- ningar	Orts- tillägg	Ar- vode	Summa
Generaldirektören och chefen .........	7,000	3,000	1,000	—	11,000
1 ledamot och avdelningschef S läro-verksavdelningen.....................	5,000	2,500	600	500	8,600
1 ledamot och avdelningschef å folk-skola vdelningen........................	5,000	2,500	600	500	8,600
1 ledamot och avdelningschef å yrkes-skolavdelningen........................	5,000	2,500	600	500	8,600
1 ledamot....................................	5,000	2,500	600	—	8,100
9 ledamöter.................................	45,000	22,500	5,400	—	72,900
1 konsulent och särskild föredragan-de för husligt arbete ...............	_	_	_	5,000	5,000
1 förste bibliotekskonsulent............	3,600	1,800	400	—	5,800 i
1 sekreterare .............................	3,600	1,800	400	—	5,800
2 sekreterare ..............................	7,200	3,600	800	—	11,600
1 andre bibliotekskonsulent...........	2,200	1,500	300	—	4,000
1 notarie....................................	2,200	1,500	300	—	4,000
4 notarier...................................	8,800	6,000	1,200	—	16,000
1 registrator och aktuarie...............	2,200	1,500	300	—	4,000
1 kvinnligt biträde av tredje graden	1,500	700	200	—	2,400
1 kvinnligt biträde av tredje graden	1,500	700	200	—	2,400
1 kvinnligt biträde av andra graden	1,300	500	200	—	2,000
4 kvinnliga biträden av andra graden	5,200	2,000	800	—	8,000
1 kvinnligt biträde av första graden	1,100	300	200	—	1,600
5 kvinnliga biträden av första graden	5,500	1,500	1,000	—	8,000
1 förste vaktmästare......................	1,100	650	150	—	1,900
1 vaktmästare.............................	900	550	150	—	1,600
1 vaktmästare.............................	900	550	150		1,600
För inspektion av blindundervisningen		—	—	600	600
Till expenser m. m.....................	—	—	—	—	46,200
Summa	—	—	\| -	—	250,300

Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.

Härav skola 1,700 kronor
mptsvara tjänstgö

Efter 5 år kan lönen höjas
Imed 500 kronor och efter 10
I år med ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 är
med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med ytterligare
500 kronor.

Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200kronor, efter 10
år med ytterligare 200 kronor
samt efter 15 är med än ytterligare
200 kronor, skolande
av älderstillägget 100 kronor
utgöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar.

Efter 3 år kan lönen höjas
med 100 kronor,'' efter 6 år
med ytterligare 100 kronor
och efter 9 är med ytter
ligare 100 kronor.

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,
anvisas åt vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 300 kronor samt för lyse 25 kronor för
år. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle.
ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde,
skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för
dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av
elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall själv bekosta armatur och lampor.
I övrigt skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna
i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. forf.-saml. 1918 nr 836).

Riksdagen» skrivelse AV 8 A.

Övergångsstat.

Överdirektör A. W. Falk, utöver av-löning såsom ledamot och avdel-ningschef å Iäroverksavdelningen *)

1 registrator och aktuarie ............

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

Summa

1,200

2,200

300

1,500

400

300

1,900

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas
| med 500 kronor och efter 10 är
i med ytterligare 500 kronor

Summa

—

5,900

samt efter 15 är med tin yt-'' terligare 500 kronor. *)

Allmänna

skolväsendet.

*) Så länge överdirektören Falk bestrider tjänstgöring såsom ledamot och avdelningschef å läroverksavdelningen,
skall till honom utgå den för denna befattning å ordinarie stat uppförda avlöning, minskad
med ett belopp av 500 kronor, motsvarande arvode såsom avdelningschef, vadan å den ordinarie
staten besparas sistnämnda belopp, skolande härjämte ålderstillägg till honom ej heller utgå.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i de olika staterna upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, ävensom därest ämbetsverkets ställning inom
statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom
självständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande
göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny
eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som honom anförtros, eller,
efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket
göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning
uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna
gång, beflnnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så
av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom förvaltningen på ifrågavarande område;

att med ordinarie befattning i överstyrelsen icke må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

*) I Kungl. Maj:ts vederbörande proposition äro på grund av tryckfel upptagna två ålderstillägg i
stället för tre.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk
eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så
framt ej, vad angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår
innehavare av annan befattning, överstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner
uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas
;

i .fråga om avlöningsförmåners upplärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för tid, han eljest
varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen; att

den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget eller i det fall, där avlöningen utgöres
av arvode, den del därav, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina
tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget eller
av arvodet, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas
skäligt;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt att låta honom uppbära något därav;

att, vid sjukdomsfall eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, manlig befattningshavare av lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i överstyrelsen,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna

liiksdagms skrivelse »Yr 8 A.

tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest ledamot av överstyrelsen till följd av tjänsteresa
eller för bandläggning av särskilda ärenden är under allenast några få,
högst fyra dagar, hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre
grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till ledamotsbefattningen
hörande löpande göromålen;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget eller, där avlöningen
utgöres av arvode, den del därav, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
skall utgå till månadens slut;
i fråga om åld er stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter för vaktmästare tre
och för övriga befattningshavare fem år, under villkor att innehavaren
under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester
eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare för vaktmästare
tre och för övriga befattningshavare fem år, på samma villkor,
samt

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare för
vaktmästare tre och för övriga befattningshavare fem år, ävenledes på
samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderaret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före den
nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande
befattning eller motsvarande tjänst å förutvarande avlöningsstat;

att andre bibliotekskonsulenten må för erhållande av löneförhöjning
från och med den nya statens ikraftträdande tillgodoräknas den tid, han

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

94 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

omedelbart före sin utnämning till befattningen på grund av förordnande
tjänstgjort såsom andre bibliotekskonsulent hos skolöverstyrelsen eller
inom ecklesiastikdepartementet;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av chef, ledamöter, konsulent för husligt arbete,
förste bibliotekskonsulent och sekreterare en var under en och en halv
månad, av andre bibliotekskonsulent, notarie, registrator och aktuarie
samt kvinnliga biträden en var under en månad samt av vaktmästare
under 15 dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna
sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid
tillträdet till befattningen stadgat;

■i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande kvinnliga biträden å överstyrelsens stat skola i övrigt
lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;

dels — med uteslutande ur riksstaten av det för närvarande till skolöverstyrelsen
uppförda ordinarie anslaget å 131,825 kronor — uppfört
två nya ordinarie anslag, det ena: skolöverstyrelsen å 250,300 kronor
och det andra: skolöverstyrelsen, övergångsstat, å 5,900 kronor;

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med ett belopp av 78,950 kronor;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å skolöverstyrelsens stat
ävensom övergångsstat upptagna befattningshavarna må utgå av det under
riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskrivit, att chef eller ledamot av skolöverstyrelsen, som må
vid tillträdet till befattningen såsom delägare tillhöra vare sig lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa eller folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

Riksdagens skrivelse Xr 8 A. 95

i överstyrelsen kvarsta i deri av nämnda båda kassor, i vilken han vid
sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare
skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande
högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter
i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med
vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande
tillträder befattning i skolöverstyrelsen, skall vara pliktig att
underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmåner å överstyrelsens
stat föreslagna villkor och bestämmelser;

dels ock till skolöverstyrelsen för följande ändamål på extra stat för
år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat nedan angivna belopp,
nämligen:

för beredande av arvode åt en extra ledamot å folkskolavdelningen

7,800 kronor, varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar;
till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde 3,500 kronor;
för beredande av arvode^åt en extra vaktmästare 1,300 kronor;
för inspektion och sakkunniga biträden 16,800 kronor;
till förstärkande av det å överstyrelsens ordinarie stat uppförda
anslaget till expenser m. m. 11,500 kronor samt

till förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen 26,000 kronor.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 161) att för
högre lärarinneseminariet anvisa på extra stat för år 1920:
till stipendier åt elever vid högre lärarinneseminariet och åt lärarinneele -

ver vid den därmed förbundna hushållsskolan............ kronor 750: —

* förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser » 3,000: —

^ uppehållande av en valfri fjärde årskurs .................... » 4,800: —

* förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

teckning ................................................................................... » 3,000: —

» undervisning i träslöjd......................................................... » 300:

» expenser................................................................................... » 5,000: —

» uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt
upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen

för utbildande av husmödrar ..................................... » 20,600: —

> förhyrandet av lokaler för seminariet och normalskolan
............................................................... » 2,500: —

tillhopa kronor 39,950: —

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

96 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
riksdagen för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1919:
till stipendier................................................................................. kronor 750: —

> förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta

klasser...................................................................................... * 3,000: —

» uppehållande av en valfri fjärde årskurs.................... » 3,000: —

> förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

teckning.................................................................................... * 3,000:

» undervisning i träslöjd .................................................. * 300: —

> expenser ................................................................................. » 2,000: —

> uppehållande av hushållsskolans verksamhet............... » 17,000: —

» förhyrande av nya lokaler för seminariet och normalskolan.
............................................................................... » 2,500: —

» upprätthållande av en vid seminariets hushållsskola

anordnad kurs för utbildande av husmödrar.............. » 1,600: —

tillhopa kronor 33,150: —
att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

Höjningen av anslagsposten till uppehållande av en valfri fjärde årskurs
från 3,000 kronor till 4,800 kronor är närmast föranledd utav den
höjning av timlärararvoden, som beslöts av 1918 års lagtima riksdag.
Riksdagen har icke haft något att erinra mot nu ifrågasatt ökning av
denna anslagspost. Den föreslagna höjningen av anslagsposten till expenser
från 2,000 kronor till 5,000 kronor har riksdagen ävenledes ansett sig
böra bifalla.

Till uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt till upprätthållande
av en där anordnad kurs för utbildande av husmödrar utgår för år
1919 ett belopp av tillhopa 18,600 kronor. Härutinnan föreslås nu en höjning
med 2,000 kronor till 20,600 kronor, betingad huvudsakligen av dyrtidens
verkningar. Riksdagen, som föreställer sig, att det allmänna prisläget
ej kommer att under år 1920 ställa sig högre än under år 1919, har
icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda hänseende.
Enligt riksdagens mening bör alltså för ändamålet beräknas för år 1920
samma belopp eller 18,600 kronor, som för år 1919 beviljats.

Vissa anslagsökningar äro av den art, att Eders Kungl. Maj:t ansett
deras äskande å tilläggsstat för år 1919 erforderligt; hit höra förstärkande
av anslagsposten till expenser med 3,000 kronor och anslag å 1,620 kronor

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till inredning av lokal för en vid hushållsskolan anordnad kurs för utbildande
av husmödrar. Riksdagen, som ansett sig höra bevilja även nu
senast berörda anslag, har i särskild skrivelse, nr 135, anmält sina härutinnan
fattade beslut.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt hemställt
har icke givit anledning till erinran från riksdagens sida. Riksdagen får
alltså anmäla, att riksdagen för högre lärarinneseminariet anvisat på
extra stat för år 1920:

till

stipendier åt elever vid högre lärarinneseminariet och åt lärarinneelever
vid den därmed förbundna hushållsskolan kronor 750: —

förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser
uppehållande av en valfri fjärde årskurs
förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

teckning.............................................................................

undervisning i träslöjd.....................................................

expenser...........................................................................

uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt
upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen

för utbildande av husmödrar............................................

förhyrande av nya lokaler för seminariet och normalskolan
....................

3,000

4,800

3.000
300

5.000

18,600: —
2,500:

tillhopa kronor 37,950: —

Allmänna

skolväsendet.

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda belopp.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 162) att
anvisa på extra stat för ar 1920 till arvoden åt timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet ett förslagsanslag, högst, 17,358 kronor.

För ifrågavarande ändamål beviljade riksdagen på extra stat för år
1919 ett belopp av 16,800 kronor. Den föreslagna anslagshöjningen är
närmast föranledd av ökning i antalet timlärar- och gymnastiktimmar.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har anvisat på extra stat för år 1920 till arvoden åt timlärare
och vikarier vid högre lärarinneseminariet ett förslagsanslag, högst, 17,358
kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 163) att
dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
med följande belopp:

Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 8 A.

Allmänt]»

»It olrbendet.

98 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vaktmästaren med 400 kronor samt
eldaren med 250 kronor;

dels ock till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran emot framställningen,
får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för år 1920 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
med följande belopp:

vaktmästaren med 400 kronor samt
eldaren med 250 kronor;

dels ock till bestridande av berörda avlöningsförbättringar anvisat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

Statens läroverk.

167:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 164) att, i
avbidan på proposition angående en gemensam skolöverstyrelse, beräkna
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken till ett med
40,550 kronor nedsatt belopp.

Riksdagen, som i det föregående under punkt 162 yttrat sig i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts proposition angående en gemensam skolöverstyrelse
och därvid vidtagit en minskning av det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 78,950 kronor och som i det följande
under punkterna 168, 171 och 175 yttrar sig över förslag om en höjning
av samma reservationsanslag, angiver efter sistnämnda punkt det belopp,
varmed det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken bör i
riksstaten för år 1920 uppföras.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 165) att för
beredande av medel att från och med den 1 januari 1920 vid de allmänna
läroverken upprätta 2 lektors- och 4 adjunktstjänster, fördelade på de särskilda
läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höja
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29,400
kronor.

Sedan på grundvalen av en utav läroverksöverstyrelsen kr 1913 gjord
utredning och beräkning av antalet erforderliga nya lärartjänster vid de
allmänna läroverken detta antal blivit senast genom beslut av 1918 års
lagtima riksdag slutligen fyllt, har läroverksöverstyrelsen nu företagit en

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ny utredning i förevarande avseende och därvid kommit till ett behov av
56 nya tjänster, därav 13 lektorat och 43 adjunkturer. De beräkningsgrunder,
på vilka överstyrelsen byggt sin föregående utredning och på
vilka ävenledes den nya är baserad, har riksdagen emellertid tillförene
förklarat sig icke kunna fullt godtaga. Dessa vila visserligen på lärarnas
genomsnittliga undervisningsskyldighet men, såsom framgår av den
utav departementschefen i statsrådsprotokollet gjorda utredningen, visar
det sig, att lärarnas faktiska tjänstgöringstid i genomsnitt håller sig kring
undergränsen av den i läroverksstadgan föreskrivna tjänstgöringstiden. Utgår
man ifrån att läroverkslärarnas genomsnittliga undervisningsskyldighet
bringas i närmare överensstämmelse med läroverksstadgans föreskrifter,
kommer givetvis behovet av nya lärartjänster att i samma mån minskas.
Den tvekan, som departementschefen med aktgivande härå förklarat sig
hysa, då det gäller krav på nya tjänster, finner riksdagen fullt berättigad
och delas jämväl av riksdagen. Då riksdagen likväl med hänsyn till de av
departementschefen anförda skälen ansett sig böra bifalla det föreliggande
förslaget, har riksdagen dock ej kunnat underlåta framhålla önskvärdheten
av att läroverksstadgans föreskrifter angående lärarnas tjänstgöringstid må
varda mera uppmärksammade.

I avseende å den i statsrådsprotokollet intagna utredningen och
sammanställningen rörande läroverkslärarnas genomsnittstjänstgöring per
vecka har riksdagen fäst uppmärksamheten därå, att adjunkter med huvudsaklig
lektorstjänstgöring icke uppställts såsom en särskild grupp. Riksdagen
anser sig till komplettering av nämnda sammanställning böra meddela följande
från ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning tillhandakomma
uppgifter i berörda hänseende.

Antalet adjunkter vid de högre allmänna läroverken höstterminen 1918
med huvudsaklig tjänstgöring å gymnasiet, inkl. realskolans 6:te klass.

		Antal undervisningstimmar per vecka
Läroverk	Antal	å gymnasiet
	adjunkter	och i real-skolans 6:te klass	i klass 1—5	Summa	i medeltal per adjunkt
Provårsläroverk.............	53	875	235	1,110	20,9
Övriga............................	157	2,655	737	3,392	21,6

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

100 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Antalet adjunkter vid de högre allmänna läroverken höstterminen 1918

med huvudsaklig tjänstgöring i realskolans klasser 1—5.

Läroverk	Antal adjunkter	Hela antalet undervis-ningstimmar per vecka	Hela antalet undervis-ningstimmar i medeltal per adjunkt och per vecka
	84 280	1,906 6,817	22,7 24,3

Riksdagen anmäler, att riksdagen för beredande av medel att från
och med den 1 januari 1920 vid de allmänna läroverken upprätta 2
lektors- och 4 adjunktstjänster, fördelade på de särskilda läroverken såsom
Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höjt det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 29,400 kronor.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 166) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 460,000
kronor.

170:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 167) att till
extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken bevilja på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 63,150 kronor.

Det i det gemensamma reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslaget till extra arvoden åt teckningslärare utgår under
år 1919 med 132,600 kronor. På extra stat för samma år har för enahanda
ändamål beviljats 41,500 kronor, alltså tillhopa 174,100 kronor.
Dessa medel äro avsedda till bestridande av ökade kostnader dels för överflyttande,
i den mån förhållandena så medgiva, av en del av välskrivningsundervisningen
från ämneslärare till teckningslärare, dels ock för undervisning
i teckning i följd av stegrat antal undervisningsavdelningar och
undervisningstimmar i frivillig teckning. Det för år 1919 beräknade beloppet
har emellertid visat sig ej motsvara det faktiskt föreliggande behovet.
För samma år erfordras ytterligare 15,700 kronor, vilket belopp
föreslagits utgå på tilläggsstat för nämnda år, och för år 1920 skulle erfordras
ett till 63,150 kronor förhöjt belopp, att utgå på extra stat för
sistnämnda år.

101

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla såväl det föreliggande förslaget
som vad som äskats för ändamålet å tilläggsstat för år 1919, får beträffande
1920 års stat anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken beviljat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 63,150 kronor.

171:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 168) att cifeZs
medgiva, att det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
särskilda anslaget till bibliotekarier vid de allmänna läroverken må
trän och med år 1920 utgå med ett till 16,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock för nämnda ändamål höja ifrågavarande reservationsanslag
med ett belopp av 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,
anmäler, att riksdagen

dels medgivit, att det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående särskilda anslaget till bibliotekarier vid de allmänna läroverken
må från och med år 1920 utgå med ett till 16,000 kronor förhöjt
belopp;

dels ock för nämnda ändamål höjt ifrågavarande reservationsanslag
med ett belopp av 8,000 kronor.

172:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 169) att
medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de
allmänna läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,
från och med höstterminen 1919 under en tid av tre år utgå med
högst tio kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån
i föreskriven ordning befrias.

Då Eders Kungl. Maj:t år 1916 föreslog riksdagen, att terminsavgiften
till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken finge, enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen
1916 under en tid av fem år utgå med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50
öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befriades, ansåg sig
riksdagen höra godtaga Eders Kungl. Maj:ts förslag med den ändringen, att
den föreslagna förhöjningen av avgiften till ifrågavarande kassor borde
begränsas till en tid av tre år i stället för fem år. Riksdagen framhöll
då, bland annat, att en höjning av terminsavgifterna syntes riksdagen i
och för sig mindre tilltalande, såsom innebärande en avvikelse från den
hos oss hävdvunna uppfattningen om tillhandahållande av kostnadsfri eller
i det närmaste kostnadsfri elementarundervisning. Riksdagen förklarade
sig vidare hysa starka betänkligheter mot en ytterligare förlängning av

Allmänua

skolväsendet.

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

ovanberörda bestämmelser rörande terminsavgifterna, och detta så mycket
mer som de behov, vilka genom den föreslagna anordningen voro avsedda
att fyllas, vore av övergående art. Då riksdagen emellertid medgav en
ytterligare förlängning av tre år, uttalade riksdagen sin förväntan, att de
då föreliggande kraven i avseende å undervisningsmateriellen skulle kunna
under denna tid bliva tillgodosedda.

På nu ifrågavarande som på andra områden hava kristidens verkningar
medfört förhållanden, som icke kunnat förutses. Den starka prisstegringen
på jämväl all undervisningsmateriell, som omöjliggjort denna materiells
anskaffande under härför avsedd tid, har närmast givit anledning till en
ytterligare begäran om förlängning av omförmälda bestämmelser rörande
terminsavgifterna.

Med hänsyn till de uttalanden, som på sätt angivits gjordes av riksdagen,
då föreliggande fråga senast, år 1916, var föremål för riksdagens
prövning, har riksdagen ej kunnat undgå att ställa sig rätt tveksam inför
det föreliggande förslaget. Denna tvekan har ock, såsom av statsrådsprotokollet
inhämtas, delats av departementschefen. De abnorma tidsförhållandena
hava emellertid på detta som på så många andra områden skapat
situationer, inför vilka riksdagen måste böja sig. Då riksdagen alltså finner
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, sker det dock under uttalande
av den förväntan, att föreliggande krav beträffande undervisningsmateriellen
varda inom en snar tid tillgodosedda.

I detta sammanhang har riksdagen kommit att fästa uppmärsamheten
på de relativt kostsamma och i många fall onödigt utförliga årsredogörelser,
som utgivas från de olika läroverken. Utan att tilltro sig kunna
göra något bestämt uttalande angående en redaktionell förenkling av dessa
redogörelser, förmenar dock riksdagen, att åtminstone en viss inskränkning
av deras distribution kan medföra besparingar, utan att därigenom några olägenheter
uppkomma.

Riksdagen har medgivit, att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna
vid de allmänna läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t
meddelade föreskrifter, från och med höstterminen 1919 under en tid av
tre år utgå med högst tio kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge,
som ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 170) att
medgiva, att till skolläkare vid allmänt läroverk må såsom ersättning för
honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut av
statsmedel samt av läroverkets ljus- och vedkassa utgående arvodet, utgå
ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för varje under höstterminen

103

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 27,000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att till skolläkare vid allmänt läroverk må
såsom ersättning för honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom
det redan förut av statsmedel samt av läroverkets ljus- och vedkassa
utgående arvodet, utgå ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona
för varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge, samt
för detta ändamål anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

27,000 kronor.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 171) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till upprätthållande under år 1920 vid högre realläroverket i Göteborg och
vid högre latinläroverket därstädes av provårskurser för blivande lärare
vid de allmänna läroverken beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 27,350 kronor.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 172) att dels
från och med den 1 januari 1920, med avförande ur stat av första lärarinnetjänsten
vid allmänna läroverket i Södertälje, därstädes upprätta en
adjunktsbefattning, att uppehållas från och med den 1 juli 1920;

dels för nämnda ändamål höja reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med ett belopp av 1,000 kronor;

dels ock medgiva, att av den under första halvåret 1920 besparade
avlöningen vid den nya adjunktsbefattningen må utgå erforderliga medel
till avlöning under sagda halvår åt den vid läroverket tjänstgörande första
lärarinnan.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning,
får anmäla att riksdagen,

dels från och med den 1 januari 1920, med avförande ur stat av
första lärarinnetjänsten vid allmänna läroverket i Södertälje, därstädes upprättat
en adjunktsbefattning, att uppehållas från och med den 1 juli 1920;

dels för nämnda ändamål höjt reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med ett belopp av 1,000 kronor;

dels ock medgivit, att av den under första halvåret 1920 besparade
avlöningen vid den nya adjunktsbefattningen må utgå erforderliga medel
till avlöning under sagda halvår åt den vid läroverket tjänstgörande första
lärarinnan.

I anledning av riksdagens under punkterna 163, 168, 171 och 175

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

104 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anmälda beslut kommer det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken, nu 7,670,250 kronor, att minskas med 40,550 kronor till

7,629,700 kronor.

Privatläroverk.

176:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 173) att,
i avbidan på proposition angående anslag för beredande av tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverken, beräkna för berörda
ändamål på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag ett belopp av

2,060,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till
riksdagen avlåten proposition (nr 178), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels för beredande under år 1920 av tillfällig löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gossoch
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier å extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock förklara, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet
gäldas av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som
under år 1920 eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av
föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare
vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från
det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver
föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,
utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått
under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller Barnskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 1,500 kronor;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid
enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,
som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

kronor, samt, derest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som
utgår från en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof, högre goss- eller Barnskola
samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid
bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme; e)

till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof, högre flickskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för
veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 40 kronor för veckotimme.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskof
och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande
20 procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande
skola i tillfällig löneförbättring utgående beloppet, varder för skolans
verksamhet i övrigt anslagen av kommun eller enskilda donatorer eller
utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

4) Det må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga.

Åt lärarpersonalen vid privatläroverken har under senare år tillfällig löneförbättring
utgått, vilken till sin väsentliga del fallit på staten. Eders Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag innebär dels att ifrågavarande löneförbättring
skulle utgå med väsentligt högre belopp än senast varit fallet, varvid till
grund för förslaget legat jämförelsen mellan privatläroverkens lärare och
motsvarande befattningshavare vid statens samskolor, dels ock att löneförbättringen
skulle helt bestridas av statsmedel i stället för att, såsom tillförene
varit stadgat, två tredjedelar av det för varje fall bestämda beloppet
skulle utgå av statsmedel och den återstående tredjedelen tillskjutas
av kommun eller enskilda. Däremot har, vad angår enskild mellanskola
och högre flickskola, såsom villkor för löneförbättringens åtnjutande föreslagits,
att en summa, motsvarande 20 procent av det sammanlagda till
lärarpersonalen vid vederbörande skola i tillfällig löneförbättring utgående
beloppet, bleve för skolans verksamhet i övrigt anslagen av kommun eller
enskilda.

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

I avseende å själva beloppen av den tillfälliga löneförbättringen finner
riksdagen desamma väl avvägda och har förty bifallit för sin del desamma.

Riksdagen, som jämväl i övrigt ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har emellertid vidkommande de av Eders Kungl. Maj:t utfärdade
närmare föreskrifterna rörande tillämpningen av de utav riksdagen beslutade
grunderna för ifrågavarande löneförbättrings utgående under närmast
föregående och innevarande år fäst sin uppmärksamhet vid följande förhållande.
Enligt dessa föreskrifter tillkommer sagda löneförbättring föreståndare
samt ämneslärare med full tjänstgöring, även i fall av tjänstledighet
på grund av sjukdom. Däremot utgår till timlärare och övningslärare
den tillfälliga löneförbättringen i förhållande till den fullgjorda
tjänstgöringen, vilket torde innebära, att sistnämnda lärare ej anses kunna
få del av löneförbättringen under tjänstledighet på grund av sjukdom.
För riksdagen har nu framstått det berättigade i att åtminstone de övningslärare,
som hava tjänstgöring av den art och omfattning, att den berättigar
till tjänstårsberäkning för erhållande av ålderstillägg, erhålla samma förmån,
som ovan angivits tillkomma föreståndare och ämneslärare med full
tjänstgöring, och förutsätter riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t vid utfärdande
av förnyade föreskrifter rörande tillämpningen av 1920 års tillfälliga löneförbättring
tager behörig hänsyn till vad sålunda förekommit. Någon
ökning av det utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet torde ej
behöva föranledas härav.

Riksdagen har alltså

dels för beredande under år 1920 av tillfällig löneförbättring åt
lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier å extra stat för år
1920 anvisat ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels oclc förklarat, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet
gäldas av statsmedel samt utgå efter följande grunder:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 1,500 kronor;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid
enskild mellanskof, högre flickskola, högre goss- eller Barnskola samt enskilt
lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,
som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500
kronor, samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som
utgår från en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande
av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för
veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof, högre flickskola,
högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor
för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 40 kronor för veckotimme.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellan skof

och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande
20 procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skof
i tillfällig löneförbättring utgående beloppet, varder för skolans verksamhet
i övrigt anslagen av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel
som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande. >

4) Det må ankomma på Eders Kung]. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga.

177:o) Sedan 1915 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande
av påbörjad nybyggnad åt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
beviljat ett anslag av 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t bestämde, utgå under åren 1916—1920 och därav på extra stat för
vart och ett av åren 1916—1919 anvisats ett belopp av 5,000 kronor, har
Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 174) att av förenämnda
redan beviljade anslag på extra stat för år 1920 anvisa såsom reservationsanslag
återstoden, 5,000 kronor.

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

108 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har av det såsom bidrag till kostnaderna för fullföljande
av påbörjad nybyggnad åt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala beviljade
anslaget å 25,000 kronor anvisat på extra stat för år 1920 såsom
reservationsanslag återstoden, 5,000 kronor.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 175) att
till understöd under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma,
till utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 31,600 kronor, att utgå
till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala med högst 23,600 kronor,
styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med högst

4,000 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse likaledes med högst

4,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen måtte
på extra tilläggsstat för år 1919 bevilja Fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala ett understöd å högst 4,267 kronor för att sätta skolan i stånd
att till lärarinnor med full tjänstgöring i Fackskolans tre lärarinnekurser
i huslig ekonomi som tillfällig löneförbättring betala 400 kronor och till
lärarinna med partiell tjänstgöring i proportion därefter samt till timlärare
i teoretiska ämnen 16 kronor 67 öre per veckotimma.

Motionärerna hava till stöd för sina framställningar anfört följande:

»Under såväl 1917 som 1918 har av statsmedel utgått dyrtidstillägg
icke blott till statens tjänsteinnehavare, utan även till exempelvis lärarpersonalen
vid högre enskilda läroanstalter, vid folkhögskolor, lantmannaskolor
och lanthushållsskolor, och sådant dyrtidstillägg har kommit jämväl vid
dessa läroanstalter anställda lärarinnor i huslig ekonomi och kvinnlig slöjd
till godo. Senast har 1918 års riksdag beslutat, att under 1919 vid enskilda
läroanstalter av olika slag skall utgå ett dyrtidstillägg å 600 kronor
för varje lärarinna och att till detta belopp staten skall bidraga med 400
kronor, under det 200 kronor skola utgå från kommun eller andra medel.
Endast en grupp av lärarinnor har blivit lottlös, nämligen lärarinnorna vid
de enskilda läroanstalter, som ha till uppdrag att utbilda lärarinnor i huslig
ekonomi och kvinnligt handarbete, bland dem även lärarinnorna vid
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Den till 1919 års riksdag avgivna propositionen rörande tilläggsstat
för 1919 upptager under 8:de huvudtiteln förslag om tillfällig löneförbättring
åt lärarinnor i huslig ekonomi, gående bl. a. därpå ut, att statsbidrag
till arvode för lärarinna i huslig ekonomi vid fackskola, högre folkskola
och folkhögskola skall utgå med 150 kronor i stället för 75 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 109

För de båda läroanstalter, som utbilda lärarinnor i huslig ekonomi med
lanthushållning, Brogård och Rimforsa, föreslås under 9:de huvudtiteln ett
tilläggsanslag att utgå under 1919 utöver av 1918 års riksdag beviljade
statsunderstöd. Lärarinnorna vid statens skolköksseminarium i Stockholm
få naturligtvis dyrtidstillägg, lärarinnorna vid de skolköksseminarier, som
stå i förbindelse med Ateneum i Stockholm och Göteborgs folkskolor, få
löneförbättring såsom lärarinnor vid dessa anstalter. Lottlösa bliva endast
lärarinnorna vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, som ensam utbildar
2/3 av för hela landet behövliga skolkökslärarinnor (Fackskolan utexaminerar
årligen omkring 45 lärarinnor, de övriga anstalterna tillsammans
omkring 20—25). Lärarinnorna inom Fackskolan skulle sålunda
fortfarande uppbära lön efter bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 21
februari 1914 i 3 olika lönegrader med kronor 1,400, 1,650, 1,900.

Egentligen tjänar Fackskolan i sin helhet (blott med undantag av en
kurs för utbildning av husmödrar och kokerskor för offentliga större anstalter)
lärarinnebildningen, så till vida som lärarinneeleverna ha övningsoch
provlektioner, d. v. s. få sin praktiskt-pedagogiska utbildning i Fackskolans
alla kurser. Att den mångsidiga praktisk-pedagogiska utbildning,
som Fackskolans lärarinneelever sålunda få, är för saken synnerligen betydelsefull,
ligger i öppen dag. Då emellertid hos myndigheterna någon
tvekan synes råda, huruvida Fackskolans samtliga avdelningar kunna anses
höra till lärarinneutbildningen, och då Fackskolan för sina husmoderskurser
åtnjuter särskilt anslag samt under 1919 möjligen även för andra
kurser, såvitt de kunna rubriceras som yrkeskurser i huslig ekonomi, kan
komma i åtnjutande av särskilda understöd, inskränker jag mig att föreslå
tillfällig löneförbättring blott för de lärarinnor (och timlärare) som undervisa
i själva lärarinnekurserna, Till dem höra 8 lärarinnor med hel tjänstgöring,
1 lärarinna med 3/5 tjänstgöring, 2 lärarinnor med halv, och 1
lärarinna med 1/3 tjänstgöring inom lärinnekurserna — alla dessa med teoretisk
och praktisk undervisning beräknad efter minst 30 timmar i veckan
som full tjänstgöring. Därtill komma 7 timlärare och lärarinnor i teoretiska
ämnen med sammanlagt 18 timmar i veckan. Det gäller alltså ett
belopp eventuellt av 4,266 kronor 67 öre. Summan blir densamma vare
sig man räknar 102/3 lärarinnor ä 400 kronor eller 400 kronor för lärarinna
med hel och proportionsvis för partiell tjänstgöring och 16 kronor
67 öre per normalstadgad veckotimme.

Det måste uppenbarligen anses orimligt, att lärarinnorna vid utbildningsanstalterna
skola avlönas sämre än lärarinnor i huslig ekonomi vid
andra skolor. Det borde väl vara tvärtom, då hos dem måste förutsättas
högre kvalifikationer. Den lägre avlöningen gör det naturligtvis för Fack -

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

110 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skolan svårt att få behålla dugande lärarkrafter och svårt att vid uppstående
vakanser för skolan vinna de bättre krafterna. Detta förhållande
innebär för landets hela undervisning i huslig ekonomi en betänklig fara,
då som sagt omkring a/3 av samtliga lärarinnor i ämnet få sin utbildning
vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Att just nu låta lärarinnebildningen
sjunka torde vara så mycket mera betänkligt, som de nya lärlings-,
yrkes-, hushålls- och husmodersskolorna tvärtom ställa ökade anspråk
på de blivande lärarinnorna.

Det vore naturligtvis synnerligen önskvärt, att löneförbättringen uppginge
till 600 kronor liksom för andra lärarinnor. Då Fackskolan måste
anses som en riksanstalt, kan något bidrag från kommunen icke utkrävas,
som t. ex. när det gäller dyrtidstillägg vid högre flickskolor. De bidrag,
som Uppsala stad lämnat eller kan komma att lämna för att avhjälpa
lärarinnornas misére, behöves i alla händelser utöver de 400 kronor, som
jag föreslår, att staten skall lämna. Att skolan av egna tillgångar skulle
kunna höja lärarinnornas avlöning, kan så mycket mindre väntas, som det
statsunderstöd skolan för 1919 åtnjuter icke är högre än det som beviljades
av 1915 års riksdag (efter beräkningar uppgjorda 1914) och de höjningar
i terminsavgifterna, som skolstyrelsen vågar göra, endast motsvara
omkring hälften av den ökning i driftskostnaderna (bränsle, lyse, betjäning,
tvätt, reparationer, förbrukningsartiklar m. m.), som räkenskaperna för de
tre sista åren visa. I detta sammanhang bör kanske nämnas, att skolans
skulder, oberäknat skulderna för under åren företagen nybyggnad, från
1915 till 1917 ökats med omkring 16,000 kronor.»

Vidare har riksdagen till prövning företagit en inom riksdagen väckt
motion, däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja Fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala som bidrag till kostnaderna för utbildning av lärarinnor
i huslig ekonomi ett understöd för år 1920 av 33,867 kronor, innebärande
en förhöjning å 10,267 kronor utöver för 1919 beviljat anslag,
med villkor bl. a. att som tillfällig löneförbättring, utöver vad i nådiga
kungörelsen den 21 februari 1914 är föreskrivet, till lärarinnor och lärare
skall utbetalas tillfällig löneförbättring med 400 kronor för full tjänstgöring
med minst 30 timmar i veckan samt kronor 16:67 pr veckotimme
till timlärare.

Eders Kungl. Maj:ts i förevarande punkt framlagda förslag innebär
begäran om anslag till enahanda belopp, som för innevarande år till
samma ändamål utgår. Riksdagen har icke något att häremot erinra.

Vad angår de i de två förstberörda motionerna framlagda förslagen,
avse dessa beredande av tillfällig löneförbättring under år 1919 åt vissa

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 111

lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Den sistnämnda
motionen avser ökat understöd åt nämnda skola för år 1920, varigenom,
bland annat, tillfällig löneförbättring även under detta år skulle komma
vissa lärarinnor till del.

Genom under senare år av riksdagen fattade beslut angående löneregleringar
eller tillfälliga löneförbättringar hava de ekonomiska villkoren
för lärarpersonalerna vid flertalet allmänna undervisningsanstalter blivit
väsentligt förbättrade. För lärarinnorna vid privatläroverken är en dylik
löneförbättring ställd i utsikt jämväl för år 1920, och skolkökslärarinnor
vid olika läroanstalter skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts till innevarande
års riksdag framlagda förslag få sina avlöningsförmåner bättre tillgodosedda.
Att vid. sådant förhållande åtgärder vidtagas för beredande av någon ökad
ekonomisk förmån åt just de lärarinnor, som handhava själva utbildningen
av flertalet skolkökslärarinnor, finner riksdagen stå i överensstämmelse med
billighetens fordringar. Departementschefen har visserligen, på sätt av
statsrådsprotokollet i förevarande punkt framgår, givit uttryck åt den uppfattningen,
att, innan någon mer avsevärd höjning vidtages av de anslå»,
som för närvarande under olika titlar utgå till de många skilda grenarna
av fackskolans i Uppsala verksamhet, en grundlig och allsidig utredning
bör verkställas angående den ställning, som bör tillkomma fackskolan 1
skolsystemet, samt angående fackskolans ekonomiska förhållanden och därmed
sammanhägande frågor. Riksdagen kan icke finna, att den av departementschefen
antydda utredningen på något sätt föregripes genom ett
tillmötesgående av motionärernas krav i så måtto, att omförmälda lärarinnor
under åren 1919 och 1920 tillerkännas den relativt obetydliga löneförbättring,
som nu ifrågasattes. Vad däremot angår det i sistberörda
motion framställda yrkandet om ytterligare anslag för år 1920, utöver
tillfällig löneförbättring, åt nämnda skola, anser riksdagen ett bifall härtill
kunna innebära ett föregripande av förenämnda utredning, vadan riksdagen
icke funnit sig böra bifalla motionen i denna del. Berörda utredning
torde kunna verkställas inom skolöverstyrelsen och ej behöva göras
vidlyftigare, än att den kan föreligga så tidigt, att en därpå grundad
kungl. proposition om erforderligt statsanslag till ifrågavarande fackskola
eventuellt kan föreläggas 1920 års riksdag.

Beträffande beloppet av den tillfälliga löneförbättringen föreslå motionärerna,
. att detsamma bestämmes till 400 kronor för lärarinna med full
tjänstgöring, och till lärarinna med partiell tjänstgöring i proportion därefter
samt till timlärare i teoretiska ämnen 16 kronor 67 öre per veckotimme.
I motionerna, framhålles emellertid önskvärdheten, att löneförbättringen
uppginge till 600 kronor »liksom för andra lärarinnor». Riks -

Allmänna

skolväsemlet.

Allmänna

s kolväsendet.

\ 12 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

däfven, som anser fog förefinnas för ett något högre belopp än 400 kronor,
resp. angivna timpenning, har dock velat bevilja de av motionärerna
föreslagna beloppen, under förutsättning att en summa, motsvarande hälften
av”det för varje fall bestämda beloppet, utöver nämnda statsbidrag tillskjutes
av kommuner eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som
eljest stå till läroanstaltens förfogande.

Riksdagen, som beträffande anslag för år 1919 till nu senast omförmälda
ändamål i annat sammanhang anmäler sina härutinnan fattade beslut,
får följaktligen nu anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts i förevarande punkt framställda förslag och i anledning av sist berörda

motion, .

dels till understöd under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma, till utbildning skur ser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 31,600 kronor, att
utgå till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala med högst 23,600 kronor,
styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med högst

4,000 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse likaledes med högst

4,000 kronor;

dels ock anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,
4,267 kronor till beredande under år 1920 av tillfällig löneförbättring åt
vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala att utgå
enligt följande grunder:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till lärarinna i nämnda
skolas tre lärarinnekurser i huslig ekonomi med följande belopp utöver
föreskriven minimiavlöning:

a) till lärarinna med full tjänstgöring med 400 kronor för år;

b) till lärarinna med partiell tjänstgöring med ett belopp, beräknat
efter 400 kronor för år och utgående i förhållande till omfattningen av
vederbörandes tjänstgöring;

c) till timlärare med 16 kronor 67 öre för veckotimme;

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, under förutsättning att utöver
nu angivna belopp en summa, motsvarande hälften av det för varje
fall bestämda beloppet, tillskjutes av kommunen eller enskilda donatorer
eller utgår av medel, som eljest stå till läroanstaltens förfogande.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 176) att till
understöd enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,
för utbildande av handarbetslärarinnor anvisa på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 22,500 kronor, att utgå till högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, till

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 113

Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt till
föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm med högst 6,000 kronor för en var av nämnda tre läroanstalter
ävensom till fackskolans för huslig ekonomi i Uppsala lärarinnekurs i handarbete
med högst 4,500 kronor.

På Eders Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1918 års
lagtima riksdag på extra stat för år 1919 ett belopp av 13,600 kronor, därav

3,700 kronor såsom understöd till en var av tre förstnämnda läroanstalter
och 2,500 kronor till den sistberörda.

Den nu föreslagna anslagsökningen avser att i någon mån avhjälpa
de^ svårigheter i ekonomiskt hänseende, som rådande dyrtid medfört för
ifrågavarande utbildningsanstalter. Riksdagen, som i anledning av motionsvis
framställda yrkanden i annat sammanhang anmäler sitt beslut om ett
anslag å 4,000 kronor att utgå på tilläggsstat för år 1919 för beredande
av tillfällig löneförbättring åt de vid dessa anstalter anställda lärarinnor,
anmäler nu,

att riksdagen till understöd enligt de bestämmelser, Eders Ivungl.
Maj:t kan finna gott meddela, för utbildande av handarbetslärarinnor
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 22,500 kronor,
att utgå till högre handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts
kvinnliga yrkesskola i Göteborg, till Andrea Eneroths handarbetsskola och
seminarium i Stockholm samt till föreningen Handarbetets vänners och
Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm med högst 6,000 kronor
för eu var av nämnda tre läroanstalter ävensom till fackskolans för huslig
ekonomi i Uppsala lärarinnekurs i handarbete med högst 4,500 kronor. &

180:o) I anledning av Eders Ivungl. Maj:ts framställning (punkt 177)
har riksdagen till . resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 9,000 kronor.

181 :o) På grund av Eders Ivungl. Maj:ts framställning (punkt 178)
har riksdagen till resestipendier och till studieunderstöd åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi ävensom
åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

114 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kommunala mellanskof.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 179) att
höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellan -skolor från dess nuvarande belopp, 682,000 kronor, med 62,000 kronor
till 744,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den ifrågasatta anslagsförhöjningen,
vilken närmast är betingad av den allt större utbredning,
ifrågavarande skolform vinner, får anmäla, att riksdagen höjt det på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskof från dess
nuvarande belopp, 682,000 kronor, med 62,000 kronor till 744,000 kronor.

183:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) har
riksdagen till resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskof
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,200
kronor.

Folkundervisningen.

Lärarutbildning.

Folkskoleseminarier.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 181) att för
beredande av medel att från och med den 1 januari 1920 vid folkskoleseminarierna
upprätta ytterligare 5 lektorstjänster, fördelade mellan de
särskilda seminarierna på sätt Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
ävensom för bestridande av arvoden till vikarier under övningslärares och
övningsskollärares vid folkskoleseminarium sjukdom — med uteslutande
ur riksstaten av det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget: Bidrag
till avlönande av vikarie under övningslärares vid folkskoleseminarium
sjukdom — höja reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 16,500
kronor eller från 1,505,840 kronor till 1,522,340 kronor.

Då i samband med förslag till 1918 års riksdag angående lönereglering
för folkskoleseminarierna utredning verkställdes angående behovet av
nya lärartjänster vid dessa läroanstalter, visade denna utredning — från
sett 13 tjänster, varom nu ej är fråga — ett behov av ytterligare 16
lektorsbefattningar. Till upprättande av 5 av dessa tjänster anvisades
medel av 1918 års riksdag. De återstående 11 skulle fördelas på åren

115

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1920 och 1921; det föreliggande förslaget avser upprättande från och
med år 1920 av 5 nya lektorat. De nya ordinarie lektorstjänsterna motsvaras
nu av extra ordinarie ämneslärarbefattningar, till vilka medel beretts
å ifrågavarande reservationsanslag. Anslagsökningen för en var lektorstjänst
skulle alltså utgöra 2,500 kronor‘(5,800—3,300).

Riksdagen, som varken i nu anförda hänseende eller i övrigt har nå^ot
mot framställningen att erinra, får alltså anmäla, att riksdagen för beredande
av medel att från och med den 1 januari 1920 vid folkskoleseminarierna
upprätta ytterligare 5 lektorstjänster, fördelade mellan de särskilda
seminarierna på sätt Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
ävensom för bestridande av arvoden till vikarier under övningslärares och
övningsskollärares vid folkskoleseininarium sjukdom — med uteslutande ur
riksstaten av det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget: Bidrag till
avlönande av vikarie under övningslärares vid folkskoleseininarium sjukdom
— höjt reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 16,500 kronor
eller från 1,505,840 kronor till 1,522,340 kronor.

185:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 182) har riksdagen medgivit, att det nu på ordinarie stat under
rubriken: »Folkskoleseminarierna, gemensamt reservationsanslag» med beteckningen
»stipendier för seminarieelever» upptagna anslaget må i riksstaten
för år 1920 under angivna rubrik men med beteckningen »stipendier
för elever vid folkskoleseminarier» uppföras på ordinarie stat med
oförändrat belopp, 179,025 kronor.

I anledning av riksdagens under punkterna 184 och 185 här ovan anmälda
beslut kommer det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
att ökas från nuvarande 1,684,865 kronor med 16,500 kronor
till 1,701,365 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 183) att
till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå anvisa på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 6,400 kronor.

För ändamålet anvisades, på extra stat för år 1919 ett belopp av

6,200 kronor, därav 1,000 kronor voro avsedda för rektor vid seminariet
i Skara, 1,200 kronor för en var av rektorerna vid seminarierna i Linköping
och Kalmar samt 1,400 kronor för en var av rektorerna vid seminarierna
i Karlstad och Umeå. Den nu föreslagna anslagsökningen avser
en höjning av hyresbidraget till rektorn vid seminariet i Skara med 200
kronor.

Allmänna

skolräsendet.

Allmänna

skolväsendet.

116 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresbidrag till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad
och Umeå anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,
6,400 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 184) att
för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg bevilja på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

12,000 kronor.

Till enahanda ändamål har på extra stat för år 1919 av riksdagen
anvisats ett belopp av samma storlek som nu föreslås, varvid tillika angivits
de grunder, efter vilka ifrågavarande hyresbidrag skulle utgå.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot det framlagda förslaget
och får följaktligen anmäla, att riksdagen för beredande av hyresbidrag
till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg beviljat på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 185) att till
anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö,
Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda
seminarium anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 251,920 kronor.

1918 års riksdag har till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av parallellavdelningar
vid folkskoleseminarierna i Karlstad, Umeå och Luleå samt av preparandkurs
vid sistnämnda seminarium ävensom till bestridande av hyresoch
flyttningskostnader för folkskoleseminariet i Lund anvisat dels på tillläggsstat
för år 1918 ett reservationsanslag av 19,570 kronor, dels på extra
stat för år 1919 ett reservationsanslag av 157,665 kronor.

Samtidigt med att nu på tilläggsstat för år 1919 föreslås för ändamålet
ett belopp av 21,810 kronor, äskas för år 1920 ett anslag å 251,920
kronor, vilket skulle fördelas på följande sätt:

för studentkurser

vid seminariet i Strängnäs............................. kronor 20,160: —

» » » Växjö.................................... » 15,870: —

» » » Stockholm .......................... » 25,250: —

» » » Kalmar................................. » 20,570: — 81,850: —

117

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för parallellavdelningar
vid seminariet i Linköping.

» » > Karlstad...

» » » Umeå .......

» » » Luleå .......

för preparandkurs i Luleå .

Riksdagen, som hyser grundad anledning antaga, att vissa utgifter,
särskilt bränslekostnaderna, komma att under år 1920 visa avsevärt lägre
belopp än för år 1919, har av denna orsak ansett det av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna anslagsbeloppet kunna nedsättas till 245,000 kronor. Riksdagen,
som beviljat det å tilläggsstat för år 1919 begärda anslaget och i
annat sammanhang anmäler sitt därutinnan fattade beslut, får alltså beträffande
1920 års stat anmäla, att riksdagen till anordnande av studentkurser
vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar, av
parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping, Karlstad, JJmeå
och Luleå samt av preparandkurs vid sistnämnda seminarium anvisat på
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 186) att till
förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg samt till
dessa lokalers uppvärmning, belysning, städning m. m. bevilja på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,275 kronor.

Till nu förevarande ändamål utgår för år 1919 av därtill utav riksdagen
anvisade medel ett belopp av 2,050 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot förslaget och har följaktligen
till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet i Göteborg
samt till dessa lokalers uppvärmning, belysning, städning m. m. beviljat
på extra stat för år, 1920 ett reservationsanslag av 2,275 kronor.

190:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag utöver det anslag å 248,460
kronor, som av 1916 års riksdag beviljats till utförande av nybyggnadsoch
ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning till dubbelseminarium,
för samma ändamål beviljat ett anslag av 373,540 kronor
och därav på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat ett
belopp av 300,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen
(punkt 187) att dels av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget
anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående beloppet
73,540 kronor;

kronor 30,425
» 41,605

» 39,045

> 54,735

kronor

Allmänna

skolväsendet.

— 165,810
4,260

Summa kronor 251,920

Allmänna

skolväsendet.

118 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock utöver de anslag å sammanlagt 622,000 kronor, som av 1916
och 1918 årens riksdagar beviljats till utförande av nybyggnads- och
ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning till dubbelseminarium,
för samma ändamål bevilja ett ytterligare belopp av 105,500
kronor samt därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 50,000 kronor.

Det begärda fyllnadsanslaget är påkallat av den stegring i priset på
materialier och den höjning av arbetslönerna, som ägt rum sedan den av
Eders Kungl. Maj:t till 1918 års riksdag gjorda framställningen.

Riksdagen har icke ansett sig kunna göra någon erinran mot nu förevarande
förslag och har alltså

dels av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget till nybyggnads-
och ändringsarbeten vid folkskoleseminariet i Luleå anvisat på
extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående beloppet 73,540
kronor,

dels ock utöver de anslag å sammanlagt 622,000 kronor, som av
1916 och 1918 årens riksdagar beviljats till utförande av nybyggnadsoch
ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning till dubbelseminarium,
för samma ändamål beviljat ett ytterligare belopp av 105,500
kronor samt därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 50,000 kronor.

191:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 188) och under uttalande av sin förväntan, att ifrågavarande anslag,
som år 1917 höjdes till 1,500 kronor, skall visa sig tillräckligt vid
seminarieträdgårdens tilltänkta utvidgning, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till underhåll och skötsel av trädgården vid folkskoleseminariet
i Luleå anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.

192:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 189), har riksdagen till bestridande av kostnader för inredning
och möblering av de utvidgade och ändrade lokalerna för folkskoleseminariet
i Luleå beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

193:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 190) att

dels godkänna ett av stadsfullmäktige i Karlstad gjort erbjudande att
avträda ett å en av arkitekten Bror Almquist uppgjord, såsom Bil. A 2
betecknad kartskiss med blå begränsningslinje utmärkt område av den

119

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

inom staden belåna egendomen Marieberg med därå uppförda byggnader,
med förbindelse tillika att på stadens bekostnad låta framdraga avlopps-^
vatten- och gasledningar samt gata till området ävensom att iakttaga vissa
i ärendet angivna villkor beträffande angränsande områdens bebyggande,
mot det att staden i utbyte erhölle den nuvarande, staten tillhöriga ^seminarietomten
med därå befintliga byggnader;

dels ock till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Almquist upprättade ritningar av byggnader för dubbelseminarium
i Karlstad bevilja ett anslag av 2,434,500 kronor och därav anvisa på
extra stat såsom reservationsanslag ett belopp av 800,000 kronor.

De höga kostnader, som enligt förslaget det nu ifrågasatta nybyggradsföretaget
skulle medföra, hava ej kunnat undgå ingiva riksdagen
betänkligheter mot detsamma. På grund härav har riksdagens vederbörande
utskott tagit i övervägande, huruvida genom ett uppskov
med byggnadsarbetenas igångsättande sådana fördelar i avseende å
nedsatta kostnader skulle stå att vinna, att dessa uppvägde de olägenheter
ett ytterligare uppskov av frågan uppenbarligen skulle medföra.
Efter att hava inhämtat yttrande från sakkunnigt håll har riksdagens
vederbörande utskott emellertid bibringats den uppfattningen, att det skulle
visa sig tvivelaktigt, huruvida genom ett uppskjutande någon avsevärd
kostnadsminskning skulle kunna nås; i allt fall torde, därest man vill vinna
en mera betydande nedsättning av kostnaderna, ett uppskov komma att
sträcka sig över en så pass lång tid, att fördelen av en sådan åtgärd ej
skulle svara mot de nackdelar, som i övrigt skulle vara med ett dylikt
uppskov förenade.

Behovet av en nybyggnad för ifrågavarande seminarium måste enligt
riksdagens mening betecknas såsom oavvisligt. Dels har, såsom av utredningen
framgår, byggnadsfrågan länge fått vänta på sin lösning, dels
kommer seminariets nyligen beslutade utvidgning till dubbelseminarium
att fordra väsentligt ökade utrymmen, dels ock må erinras om den rådande
lärarbristen, en omständighet, som enligt riksdagens förmenande bör tillmätas
den allra största vikt. Det måste nämligen betraktas såsom ett
livsvillkor för folkskolans vidare utveckling att erhålla lärare såväl i erforderligt
antal som med behöriga kvalifikationer.

Om riksdagen sålunda funnit sig böra bevilja anslag för själva
läroverksbyggnaden, anser riksdagen däremot, med hänsyn till de synnerligen
höga byggnadskostnaderna, att med uppförande av bostadshus
för rektor m. fl. befattningshavare bör tillsvidare anstå. Den minskning
i anslaget som härav bör kunna föranledas har riksdagen beräknat till 200,000
kronor. Vad beträffar byggnadskostnaderna i övrigt äro beräkningarna för

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

120 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

desamma gjorda år 1918. Nu är emellertid att förmoda, att byggnadsmarknadens
läge kommer att te sig något fördelaktigare år 1920, då företaget
skall igångsättas, i följd varav riksdagen förmenar, att en ytterligare nedsättning
av det begärda anslaget torde kunna vidtagas. I allt fall vill riksdagen
framhålla nödvändigheten av att söka i möjligaste mån nedbringa kostnaderna
vid företagets utförande och därvid särskilt peka på utvägen att
genom successiva entreprenader söka utnyttja eventuella gynnsardma konjunkturer.
Ur denna synpunkt sett torde den beräknade byggnadskostnaden
kunna minskas med 434,500 kronor och anslaget sålunda i sin helhet nedsättas
med 634,500 kronor till 1,800,000 kronor; för år 1920 torde böra
beräknas ett belopp av 600,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt ett av stadsfullmäktige i Karlstad gjort erbjudande att
avträda ett å en av arkitekten Bror Almquist uppgjord, såsom Bil. A 2
betecknad kartskiss med blå begränsningslinje utmärkt område av den inom
staden belägna egendomen Marieberg med därå uppförda byggnader, med
förbindelse tillika att på stadens bekostnad låta framdraga avlopps-, vattenoch
gasledningar samt gata till området ävensom att iakttaga vissa i ärendet
angivna villkor beträffande angränsande områdens bebyggande, mot det
att staden i utbyte erhölle den nuvarande, staten tillhöriga seininarietomten
med därå befintliga byggnader;

dels ock till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Almquist upprättade ritningar av byggnader för dubbelseminarium
i Karlstad beviljat ett anslag av 1,800,000 kronor och därav anvisat på
extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 600,000
kronor.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 191) att till
komplettering av naturvetenskaplig undervisningsmateriell och inredning av
lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen vid folkskoleseminariet
i Uppsala, däri inbegripet iordningsställande av ett särskilt rum för övningsskolans
undervisning i naturkunnighet och seminarieelevernas undervisningsövningar
i detta ämne, bevilja ett belopp av 22,300 kronor och
därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp
av 12,300 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot förevarande förslag och
har alltså,

till komplettering av naturvetenskaplig undervisningsmateriell och inredning
av lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen vid folkskoleseminariet
i Uppsala, däri inbegripet iordningsställande av ett särskilt

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

121

ruin för övningsskolans undervisning i naturkunnighet och seminarieelevernas
undervisningsövningar i detta ämne, beviljat ett belopp av 22,300
kronor och därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 12,300 kronor.

195:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 43 i sin
skrivelse nr 8 B anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för omläggning
av folkslwleseminariets i Kalmar lekplan anvisat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 10,990 kronor.

196:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 192) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka
av lärare vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, anvisat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att utgå i enlighet med de
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

197:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 193) att, i
avbidan på proposition angående understöd åt Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium, beräkna för ändamålet
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till
riksdagen avlåten proposition, nr 308, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att till understöd åt vartdera av Ateneums
folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 13,300 kronor,
eller tillhopa högst 26,600 kronor att utgå på de villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas.

Till understöd för uppehållande av Stockholms privata folkskollärarinneseminarium
eller, såsom läroanstalten numera benämnes, Ateneums
folkskoleseminarium har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren
1911 —1919 beviljat ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes. Vidare har riksdagen för vart och ett
av åren 1913—1919 till Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium på extra
stat beviljat ett anslag av 6,300 kronor att utgå på av Eders Kungl. Maj:t
föreskrivna villkor. Såsom norm för bestämmande av understödsbeloppet
har varit uppställt ett statsbidrag av 2,100 kronor för varje seminarieklass,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 16

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

122 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

motsvarande avlöningen till en kvinnlig adjunkt i första lönegraden vid
statens folkskoleseminarier.

Det föreliggande förslaget innebär, dels att samma norm fortfarande
följes, därvid avlöningen åt kvinnlig adjunkt på övergångsstat (3,600
kronor) skulle läggas till grund för beräkningen av understödet, dels ock
att något understöd därutöver, 2,500 kronor till varje seminarium, skulle
utgå till avlöningens höjande för seminariernas övningsskollärare och
övningslärare.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det föreliggande
förslaget, har alltså till understöd åt vartdera av Ateneums folkskoleseminariurn
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 26,600 kronor att utgå med 13,300
kronor till vartdera av nämnda seminarier på de villkor, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmas.

Småskoleseminarier.

198:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 194) att,
i avbidan på proposition angående småskoleseminariernas omorganisation,
beräkna för ändamålet, utöver de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln
å ordinarie stat upptagna anslagen till småskoleseminarier å tillhopa

112,000 kronor, ett belopp av 388,000 kronor, eller sammanlagt 500,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 363, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden tör samma
dag, föreslagit riksdagen att

a) besluta,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser samtidigt utgår med

12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100
kronor för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för
år till parallellavdelning av årsklass.

Härförutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag: 1)

för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och
kvinnlig lärares grundlön;

123

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

2) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda
arvodet;

3) för varje iuanlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande
läraren tillkommande ålderstillägg;

4) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie
lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,
som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras
till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt
uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders Ivungl. Maj:t
för det särskilda fallet bestämmer; samt

5) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis
ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels och att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det
må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
vilka i detta avseende kunna befinnas erforderliga;

b) föreskriva,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier
skola gälla följande villkor och bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet
skall med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta två
årsklasser.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig
ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Eders
Kungl. Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Eders Kungl. Maj:t annorlunda
bestämmer, pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier,
tillfälliga lovdagar samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri
inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler
samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

6) Seminariet skall förestås av en för viss tid utsedd manlig eller
kvinnlig rektor. Utom rektor böra vid seminariet finnas minst två ordinarie
lärare, såvida ej skolöverstyrelsen i särskilt fall därifrån medgiver
undantag.

Allmänna

skolrisendet.

124

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolräsendet.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad
behörig och lämplig till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner
:

rektor, manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte
fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och
1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,
10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5,
10 och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring
arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring
arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 100 kronor för varje veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller i gymnastik 95 kronor för varje
veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså undervisningen
vid seminariets övningsskola, såvida icke Eders Kungl. Maj:t i
visst fall annorlunda bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse, bestående av
seminariets rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad
utsedda medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och vara
underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva;

c) förklara,

att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor och
bestämmelser, vilka torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra
stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

d) bestämma,

125

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att ordinarie lärare vid småskoleseminariuin, varom nu är fråga, skall
i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium; e)

medgiva,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat
småskoleseminariuin må under en övergångstid av högst tre år, ändock
att seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej
uppfyller alla ovan angivna villkor, efter Eders Kungi. Maj:ts beprövande i
varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar
efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Eders Kungl.
Maj:t med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal
samt övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;

dels ock att småskoleseminariuin, som under år 1919 åtnjuter statsbidrag
och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande
av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla
statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter; samt

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln
å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till
lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande
av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor, uppföra
i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie stat
under rubriken: Småskoleseminarier:

dels till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 381,000
kronor;

dels ock till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag
å 96,800 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, lika lydande motioner, däri hemställts,
att riksdagen ville till understöd under år 1919 åt enskilda småskoleseminarier,
att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de
villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på tilläggsstat
för år 1919 ett reservationsanslag av 18,000 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen
ville till understöd åt enskilda småskoleseminarter under år 1920
att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, bevilja på extra stat för år 1920
ett reservationsanslag av 18,000 kronor.

Till stöd för förstnämnda två motioner har anförts följande:

»Bland de anstalter, som giva ökad bildning åt vårt lands ungdom,
torde det för närvarande vara få, som ej åtnjuta statsunderstöd. Det finnes

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

126 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dock ett skoj av läroanstalter, som allt hittills stått utanför denna förmån,
och detta i trots av att de ej blott ge sina elever ökad bildning och mognad
att själva leva livet på ett något högre och lyckligare sätt, utan även avse,
att denna ökade bildning och mognad må göras fruktbärande för barn och
ungdom i hundradetal. Vi tänka på de enskilda småskoleseminarierna.
De ha hittills saknat varje slag av ekonomiskt stöd utav staten, och de ha
dock i bortåt ett halvt sekel arbetat för något så synnerligen behjärtansvärt
som utbildandet av vårt lands småskolelärarinnor. Om småskoleseminariernas
betydelse för vårt land säger ock Folkundervisningskommittén
i sitt Betänkande av den 1 augusti 1914 angående folkskolan (IV. s. 21):
»Och vad seminarieutbildningea beträffar, har man att tänka ej blott på
folkskoleseminarierna utan även på de i vårt land för folkskoleväsendet ej
mindre viktiga småskoleseminarierna. Mer än halva antalet av de lärarekrafter,
som tjänstgöra vid våra folk- och småskolor, utbildas vid dessa
sistnämnda av landstingen eller av enskilda personer upprättade läroanstalter».
Mer än halva antalet ja, den 30 juni 1916 arbetade i våra
folk- och småskolor över tolvtusen fyrahundra lärare och lärarinnor, som
utgått från småskoleseminarierna, medan endast niotusen niohundra utgått
från folkskoleseminarierna eller, närmare bestämt, 12,429 mot 9,908, d. v. s.
56 % mot 44 % av samtliga lärarekrafter. Långt senare ha''enskilda folkskoleseminarier
upprättats, och de ha dock redan i flera år fått uppbära
statsbidrag.

Av landsting upprättade eller underhållna småskoleseminarier ha även
under rätt lång tid fått åtnjuta anslag av staten. Givet är, att de enskilda
småskoleseminarierna ha att kämpa med stora svårigheter genom
de så ytterligt förhöjda kostnaderna på alla områden, framför allt för uppvärmning
av lokalerna och avlönandet av lärarepersonalen. Denna sista
post har ju ökats så väsentligt sista tiden, och de för innevarande år av
statsmakterna bestämda höga lönerna återverka givetvis på lönerna åt seminarielärarne.
För att bära alla dessa ökade krav ha landstingsseminarierna
helt andra förutsättningar än de enskilda seminarierna. Dessa senare
ha endast att fly till ökandet av terminsavgifterna. Men dessa kunna
ej rimligtvis skruvas upp allt för högt. Flertalet av de unga kvinnor,
som söka sig in vid småskoleseminarierna, är från obemedlade eller mindre
bemedlade hem, och på många av dessa trycker dyrtiden hårt.

Billighet och rättvisa tala för, att de enskilda småskoleseminarierna
må få åtnjuta statsunderstöd.

För att tillgodose behovet av nya lärarekrafter för de platser, som
den 30 juni 1917 uppehöllos av småskollärare och lärarinnor, utexami -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 127

nerades höstterminen 1916 och vårterminen 1917 från samtliga småskoleseminarier
inalles endast 583 nya lärare eller lärarinnor.

Följande tabell anger antalen för de olika platser, som skötas av småskollärare
och lärarinnor och för de utexaminerade nya lärare (lärarinnorna)
ävensom förhållandet i procent dem emellan för åren 1907, 1910, 1913
och 1917.

Aren	I. Såsom biträdande	II. I mindre folkskola	in. I små-skola	IV. Uti egent-liga folk-skolan vikarie-rande	V. Summa	VI. Utexami-nerade lärare och lärarinnor	VII. Kol. VI. procent av kol. V.
1907...........	783	2,288	7,323		10,394	857	8,2
1910...........	945	2,404	7,757	—	11,106	746	6,7
1913........	1,102	2,553	8,245	—	11,900	619	5,2
19173%......	1,108	2,763	8,774	—	12,645	583	1,7

Av tabellen framgår, huru antalet platser i fråga ökats från 10,394
till 12,605 eller med över 2,000, under det att nyutexaminerades antal
har minskats från 857 till 583 eller med 274, så att, då procenten av
nyutexaminerade i förhållande till antalet lärarekrafter år 1907 var 8,2,
utgjorde den år 1917 blott 4,7.

Ännu sämre hade dessa tal visat sig vara, om i kol. IV kunnat intagas
antalen av de småskollärarinnor, som tjänstgjort såsom vikarier uti
egentliga folkskolor, vilka antal de sista åren lära ha uppgått till en 400
k 500, men dessa torde ej ännu vara exakt fastslagna. Från olika folkskoleinspektörer
erfar man ock av deras berättelser, dels att redan pensionerade
småskollärarinnor (lärare) måst återkallas i arbete, dels att personer
utan examen måst anlitas, dels att flera församlingar t. o. m. måst
inställa undervisningen kortare eller längre tid av brist på småskollärare
(lärarinnor).

Det har talats och skrivits mycket om brist på (examinerade) folkskollärare
och -lärarinnor. Fn liknande jämförelse mellan antalen folkskollärarebefattningar
och nyutexaminerade folkskollärare och -lärarinnor
och förhållandet mellan dem torde därför vara belysande. Följande tablå
visar, hur det varit (är) ställt med dem.

Allmänna

skolväsendet.

128 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna skolväsendet.	Ä r	I. Ordinarie folkskol- lärare	ii. Extra or-dinarie folk-skollärare	in. Summa	IV. Nyutexami-nerade folk-skollärare	v. Kol. IV. i proc. av kol. III
	1907......................................	7,651	411	8,062	371	4,6
	1911......................................	8,367	492	8,859	443	5,0
	19173%.............................	9,817	552	10,369	645	6,2

År 1907 utexaminerades alltså 371 nya folkskollärare och-lärarinnor,
år 1917 däremot 645, således här en betydande ökning, nämligen med 274.
Beträffande dem har procenten stigit från 4,6 år 1907 till 6,2 år 1917.

Från de då befintliga sju enskilda småskoleseminarierna utexaminerades
höstterminen 1916 och vårterminen 1917 193 elever mot 390 från av stat
och landsting underhållna seminarier; i det närmaste en tredjedel av alla
(583) utgick således från de privata seminarierna eller 31,4 %. Om de enskilda
småskoleseminarierna skulle nödgas upphöra med sin verksamhet
på grund av bristande förståelse och ekonomiskt stöd, utan att samtidigt
nya vägar öppnades, skulle således de utexaminerades antal nedgå till omkring
400 (390), och procenten (vid en ungefärligt liknande ökning av
lärarekrafterna) sjunka till omkring 3,05.

Med den sista december 1917 upphörde ett av de privata seminarierna
(Malmös) att existera, och ett annat har övertagits av vederbörande
landsting. Två landsting ha avböjt framställning om att inrätta egna
(eller övertaga enskilt) småskoleseminarier under framhävande av, att utbildandet
av småskolepersonalen är av lika stor vikt för vår folkundervisning
som utbildandet av folkskolans lärarpersonal, varför även småskoleseminarierna
borde helt övertagas av staten.

Uti denna vår framställning ha vi endast tagit hänsyn till det gagn i
yttre avseende, som de enskilda småskoleseminarierna medföra. Men även
mer ideellt sett hava de väl varit och komma alltfort att vara till gagn.

Vad det nu närmast gäller, är att för innevarande år lämna de privata
småskoleseminarierna ett så pass stort bidrag av staten, att terminsavgifterna
ej måste höjas alltför mycket. För ett seminarium, beläget i stad
(Borås) med dyra levnadsomkostnader och höga lärarlöner, kommer enligt
uppgjort förslag till stat även med en terminsavgift å 150 kronor en brist
på 3,700 kronor att uppstå, varför dess föreståndare, om ej staten ingriper
stödjande, måste höja avgiften till 180 kronor per termin. Vid de
övriga seminarierna torde ett anslag å 4,500 kronor förhjälpa dem att
hålla terminsavgifterna nere vid 125 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 129

Det vore ock önskvärt, att avgiften kunde sättas ned något för de
elever, som hade det svårast ställt ur ekonomisk synpunkt.

Enär Ateneum för flickor lär för innevarande år beviljats väsentligt
högre anslag av Stockholms läns landsting, torde detta för närvarande ej
vara i behov av ytterligare bidrag. Det återstår således blott fyra enskilda
småskoleseminarier, som tarva understöd, nämligen »Nya småskoleserainariet»
(Alma Detthows) i Stockholm, G. V. Uléns i Borås, L. A. Cederboms
i Skara och J. B. Wockats i Hagaström.

Följande »normalstat» för innevarande år har uppgjorts av representanter
för dessa seminarier:

Utgifter:

Löner och arvoden ................................. kronor 11,900:—

Hyra för lokalerna ................................. » 2,500: —

Bränsle och lyse....................................... » 2,100: —

Vaktmästare och städning..................... » 850: —

Pensionsavgifter ..................................... » 300: —

Annonser och tryck................................. » 200: —

Diverse utgifter......................................... » 300: —

Nedsättning i avgifterna vid eventuellt
stadsbidrag för 10 % av eleverna

med 50 kronor i terminen ......... » 600: —

» andra 10 % av eleverna med 62: 50

kronor i terminen ...................... » 750: —

Summa kronor 19,500: —
Inkomster:

Terminsavgifter2x60(elever)X 125kr. kronor 15,000: —

Brist, täckt genom statsbidrag........... » 4,500: —

Summa kronor 19,500: —

För att bereda ett understöd av i medeltal 4,500 kronor åt varje
seminarium skulle behövas ett anslag av 18,000 kronor. Anslagets fördelning
mellan seminarierna torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t, som
ock lärer böra fastställa de närmare villkoren för åtnjutande av anslag.
Bland villkoren synes särskilt böra intagas föreskrift om skälig begränsning
av terminsavgifterna samt om nedsättning utav avgiften för visst
antal elever.»

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr SA. 17

Allmänna.
skolväsenJet,

Allmänna

skolväsendet.

130 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I sistberörda motion har till stöd för där framställt yrkande anförts
följande:

»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 363 angående understöd
åt småskoleseminarier m. m. finner jag mig föranlåten väcka följande
motion. I nämnda proposition begäres bland annat till understöd åt av
landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier
å ordinarie stat för år 1920 ett förslagsanslag av 381,000 kronor.

Enligt vad såväl av statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
punkt 194 som av här ovan åberopade proposition framgår, hade
folkskoleöverstyrelsen föreslagit, att ett belopp av 20,000 kronor måtte
av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskas till understöd för 1920 åt enskilda
småskoleseminarier. Dessa seminarier äro till antalet fem, men då ett
av dem, nämligen det, som är förenat med‘Ateneum för flickor i Stockholm,
åtnjuter sådant kommunalt bidrag, att det icke finner sig vara i
behov av statsbidrag, återstå fyra, för vilka sådant bidrag skulle vara erforderligt.

Kungl. Maj:t har emellertid såsom framgår av meranämnda proposition
icke’ funnit anledning hos riksdagen göra någon framställning om
understöd åt enskilda småskoleseminarier. Då de likväl fylla ett behov
för den allmänna folkundervisningen, synes ej tillräckligt skäl finnas att
vägra dem statsbidrag. Sådant bidrag utgår ju också till enskilda folkskoleseminarier.

I en motion nr 22 i första kammaren har hemställts om statsbidrag
åt enskilda småskoleseminarier å tilläggsstat för år 1919.

De skäl, som anförts för denna framställning, kunna även åberopas
för ett liknande statsbidrag för år 1920.

Därest ett anslag för detta ändamål beviljas, torde det emellertid böra
uppföras på extra stat.»

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser dels småskoleseminariernas
organisation, dels dessa seminariers ekonomiska förhållanden.

Småskollärarutbildningen har hittills till det väsentliga påvilat landstingen.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har ifrågasatts, att staten
skulle helt och hållet ombesörja denna utbildning. En sådan uppfattning
har dock icke vunnit anslutning från departementschefens sida. Lika
med denne anser jämväl riksdagen att staten icke för närvarande bör övertaga
denna gren av lärarutbildningen, utan att denna utbildning fortfarande
och tillsvidare bör vara en angelägenhet huvudsakligen för landstingen
och de städer, som icke deltaga i landsting.

Lärokursen skulle, i likhet med vad för närvarande i regel är fallet,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

131

vara tvåårig, och läsåret skulle utsträckas från 34''/2 till 38 ä 39 veckor.
Häremot har riksdagen intet att erinra.

I fråga om målet för småskoleseminariernas verksamhet har departementschefen
angivit, att nämnda seminarier borde hava till sin enda och
egentliga uppgift att utbilda lärare för småskolan. Däremot har departementschefen
ställt sig avvisande mot tanken att låta ifrågavarande seminariers
verksamhet omfatta jämväl utbildningen av lärare för den mindre
folkskolan och biträdande lärare för den egentliga folkskolan. Även om
göda skäl synas tala för den uppfattning, som av departementschefen
gjorts gällande, anser riksdagen dock den möjligheten ej böra vara utesluten
att, där förhållandena sådant påkalla och utan att seminariernas
huvuduppgift äventyras, i ett eller annat fall dessa läroanstalters verksamhet
kan utsträckas utöver den egentliga småskollärarutbildningen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare för tillgodoseende av
elevernas praktiska utbildning seminarierna vara förenade med en övningsskola,
omfattande barn, tillhörande de två första skolåren. Mot vad härutinnan
föreslagits har riksdagen intet att erinra, men då enligt riksdagens
mening hinder ej böra möta för landsting, som sådant önska, att anordna
en övningsskola, omfattande jämväl någon årsklass av den egentliga folkskolan,
bär riksdagen ansett bestämmelsen om övningsskola böra så avfattas,
att skolan bör omfatta minst två årsklasser.

Vad angår fordringarna för inträde vid småskoleseminarium har,
såsom i statsrådsprotokollet omförmäles, pensionsstyrelsen gjort framställning
om ändring i de nu gällande villkoren, så att större möjlighet skulle
beredas kvinnor, vilka äro behäftade med kroppsfel eller lyte, att vinna
inträde vid folkskoleseminarium, i syfte att sådana kvinnor efter genomgången
utbildning skulle kunna erhålla anställning såsom småskollärarinnor.

I berörda avseende gäller för närvarande, att den, som vill undergå
prövning vid småskoleseminarium, skall genom vederbörligt läkarbetyg
visa sig vara fri från smittosam sjukdom och från sådan sjuklighet
eller så beskaffat kroppslyte, som gör honom olämplig till lärare, och
folkskolöverstyrelsen har föreslagit motsvarande bestämmelser att i allmänhet
gälla såsom villkor för inträde vid småskoleseminarium. Överstyrelsen
har velat tillmötesgå pensionsstyrelsen i så måtto, att överstyrelsen,
där särskilda skäl sådant föranleda, skulle på gjord framställning
äga medgiva undantag från nyssnämnda inträdesfordran. Departementschefen
åter har ställt sig avvisande mot pensionsstyrelsens framställning
och överstyrelsens förslag om undantag från den allmänna regeln i förevarande
avseende.

I gällande folkskolestadga är föreskrivet, att den, som skall kunna

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

132 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

antagas till ordinarie eller extra lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola eller biträdande lärare vid egentlig folkskola, skall vara fri från
sjukdom och lyte, som medför olämplighet för anställning såsom lärare.
Givetvis bör i en blivande stadga för småskoleseminarierna en motsvarande
bestämmelse i avseende å inträdessökande fastställas. Enligt riksdagens
uppfattning bör dock en dylik bestämmelse ej utgöra ett oöverstigligt
hinder för en sökande med visst kroppsfel eller lyte att vinna inträde vid
seminarium. Ai felet eller lytet ej av svårare beskaffenhet, torde sökanden,
säger folkskolöverstyrelsen, ofta kunna erhålla sådant läkarebetyg, som ej
utgör hinder för hennes inträde. Om så ej vore fallet och om det kunde
anses, att lytet uppvägdes av framstående skicklighet och lämplighet för
lärarinnekallet i andra avseenden, borde enligt överstyrelsens mening tillträde
till seminariet kunna vinnas genom särskild framställning. Riksdagen
kan för egen del ej annat än ansluta sig till den uppfattning, som av
folkskolöverstyrelsen i denna fråga gjorts gällande.

Den höjning av anslaget till avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier,
som på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition
nr 350) beslöts av 1918 års riksdag, var föranledd av den utav
samma riksdag vidtagna löneregleringen för lärarpersonalen vid egentliga
folkskolor och småskolor. Enligt då gällande bestämmelser skulle nämligen
statsbidrag till avlönande av landstingsseminariernas lärare utgå efter
samma grunder som för avlönande av lärare vid nämnda skolor. Såsom
villkor för utgående av statsbidrag till landstingsseminarierna var föreskrivet,
att lärarna vid dessa seminarier skulle erhålla minst lika stora löneförmåner
som dem, vilka vore stadgade för lärare vid omförmälda skolor. Med
anledning härav fastställde också nämnda riksdag minimiavlöningen till
samma belopp för förstnämnda lärare som för de sistnämnda.

Till det vid nyssnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden yttrade departementschefen, att den
av honom då ifrågasatta likställigheten i avlöning mellan de båda lärargrupperna
tilläventyrs skulle komma att få endast en provisorisk karaktär,
emedan folkskolöverstyrelsen i sin den 31 augusti 1917 gjorda framställning
rörande småskoleseminarierna pekat på en omorganisation av nämnda
seminarier och en särskild lönereglering för dessas lärare, men att den
dåvarande likställigheten med folk- och småskolans lärare i alla fall syntes
böra äga bestånd tills vidare och intill dess den av överstyrelsen antydda
frågan blivit avgjord.

Det nu föreliggande förslaget avser, att landstingsseminariernas lärare
med full tjänstgöring skulle i avlöningshänseende likställas med lärare vid
folkskoleseminariernas övningsskolor, och att därvid ingen skillnad skulle

133

Riksdagens skrivelse Nr S A.

göras mellan lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i seminarieklasserna,
och lärare, som tjänstgjorde företrädesvis i övningsskolor. Såväl i avseende
å nu angivna lärare som beträffande vad i övrigt föreslagits i fråga om
avlönings- och pensionsförhållanden har riksdagen icke funnit anledning
till erinran mot Eders Ivungl. Maj:ts förslag.

Vad angår statsbidraget, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag bidrag
till seminarium med två elevklasser samtidigt utgå med 12,800 kronor
för år och till seminarium med en elevklass 9,100 kronor för år samt
därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år till parallellavdelning
av årsklass. Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet
angivit, skulle landstingens kostnader, 13,100 kronor för tvåklassigt och

9,300 kronor för enklassigt seminarium, icke avsevärt ökas utöver de belopp,
som av dem nu tillskjutas. I avsende å statsbidragens storlek har
riksdagen intet att erinra. Att landstingens bidrag icke skulle nämnvärt
höjas utan i stort sett bibehållas vid nuvarande storlek, finner riksdagen
berättigat, allra helst landstingen hava att svara för seminariernas materiella
utrustning och lokala anordningar och i en nära framtid krav torde
komma att ställas på tidsenligare byggnadar för ifrågavarande seminarier
ävensom sådana anspråk komma att resas på inredning och undervisningsmateriel,
som bliva en följd av en förbättrad seininarieorganisation.

Härjämte skulle statsbidrag utgå efter grunder, motsvarande dem
som av 1918 års riksdag fastställts i fråga om den kommunala mellanskolan
och de högre folkskolorna. Riksdagen har häremot intet att erinra.
I anslutning härtill bör dock, i enlighet med vad departementschefen i
motiveringen till sitt förslag uttryckligen angivit, ävenledes i bestämmelserna
om statsbidrag tillfogas, att sådant bidrag skall för varje manlig
extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring utgå med
skillnaden mellan manlig och kvinnlig sådan lärares arvode.

Till stipendier åt elever vid ifrågavarande läroanstalter har föreslagits
ett belopp av 96,800 kronor. Vid beräkningen av sistnämnda belopp har
man utgått ifrån 44 elevklasser med i medeltal 25 elever i varje klass;
antalet behövande elever i varje klass har beräknats till i medeltal 22, i
följd varav hela antalet behövande elever skulle utgöra 968 och, med ett
stipendium å 100 kronor för varje elev, beloppet sättas till ovan angivna

96,800 kronor. Riksdagen, som funnit det angivna medeltalet av behövande
elever i varje klass väl högt beräknat, har ansett det föreslagna beloppet
kunna något nedsättas och har beslutat, att detsamma bestämmes till

90,000 kronor.

I sitt förslag till småskoleseminariernas omorganisation hade folkskolöverstyrelsen
upptagit frågan om statsunderstöd åt de enskilda semi -

Allmänna

skolväsendet.

134

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

narierna. Dessa äro för närvarande 5, nämligen 2 i Stockholm, 1 i Borås,
1 i Skara och 1 i Hagaström, överstyrelsen hade ifrågasatt, att vart och
ett av dessa seminarier, som alla äro tvåklassiga, skulle under vissa villkor
erhålla ett årligt statsunderstöd av högst 4,000 kronor. Departementschefen
har däremot ställt sig avvisande mot överstyrelsens förslag i förevarande
avseende. 1 ovanberörda motioner har framställning gjorts om
understöd åt enskilda småskoleseminarier för såväl år 1919 som år 1920;
understöd skulle utgå med 4,500 kronor till ett vart av fyra seminarier,
nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm, G. V.
Uléns seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i Skara och
J. B. Wockats seminarium i Hagaström.

Riksdagen har av de utav departementschefen till stöd för hans uppfattning
anförda skäl icke funnit sig övertygad om, att ett understödjande
från statens sida av vissa enskilda småskoleseminarier skulle under alla
förhållanden vara mindre tillrådligt. Åtminstone synes ett dylikt betraktelsesätt
näppeligen kunna göras gällande, om det allenast är fråga om
understöd av mer tillfällig art. Det kan visserligen dragas i tvivelsmål,
huruvida, vid sidan av de officiella anstalterna, en anordning, sådan i
motionerna påyrkas, bör för framtiden fastslås såsom en lämplig utväg
för tillgodoseende av småskollärarutbildningen, men att nu genom mindre
bidrag hjälpa de seminarier, som äro i behov av understöd i deras av
kristiden åsamkade svårigheter, kan enligt riksdagens mening icke innebära
åtgärder, ägnade att ur konsekvensens synpunkt ingiva betänkligheter.
Riksdagen vill nämligen framhålla, att det understöd, som riksdagen
beslutat, ej bör betraktas såsom begynnelsen till ett stadigvarande
statsbidrag utan allenast som eu tillfällig hjälp att lindra dyrtidens tryck.
Härmed vill riksdagen ej hava tagit någon ståndpunkt till principfrågan
om statens framtida understödjande av dessa seminarier. Riksdagen delar
dock den av folkskolöverstyrelsen hävdade uppfattningen, att de enskilda
seminarier, som kunna anses direkt ersätta landstingsseminarier, endast
under den närmaste tiden och i avvaktan på att vederbörande landsting
kunna hinna vidtaga nödiga åtgärder för upprättande av seminarier av
här ifrågavarande art, må tillerkännas statsunderstöd.

Ifråga om beloppet av det understöd, som nu i motionen ifrågasattes,
har riksdagen intet att erinra mot, att detsamma bestämmes till
det av folkskolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet av 4,000 kronor till ett
vart av nämnda fyra seminarier. Likaså anser riksdagen, att understöd
bör tillerkännas ifrågavarande seminarier såväl för år 1920 som för år
1919.

Riksdagen, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Eders

135

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Kung]. Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition samt ovanberörda motioner,
i vad de avse 1920 års stat,

a) beslutat,

dels att statsbidrag till av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
inrättade småskoleseminarier skola utgå efter följande grunder:

Statsbidrag till seminarium med två elevklasser samtidigt utgår med

12,800 kronor för år och till seminarium med en elevklass med 9,100 kronor
för år samt därutöver med ett belopp av högst 3,000 kronor för år till
parallellavdelning av årsklass.

Härutom skola till varje sådant seminarium utgå följande statsbidrag:

1) för varje manlig ordinarie lärare skillnaden mellan manlig och
kvinnlig lärares grundlön;

2) för varje manlig extra ordinarie och vikarierande lärare med full
tjänstgöring skillnaden mellan manlig och kvinnlig sådan lärares arvode;

3) för rektor dessutom två tredjedelar av det stadgade särskilda
arvodet;

4) för varje manlig eller kvinnlig ordinarie lärare ett belopp motsvarande
läraren tillkommande ålderstillägg;

5) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie
lärare, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp, som,
utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras till
arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av offentligt uppdrag,
bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen;
dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders Kungl. Maj:t
för det särskilda fallet bestämmer; samt

6) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis
ledig lårarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom,
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

dels ock att i fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder det
må ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
vilka i detta avseende kunna befinnas erforderliga;

b) föreskrivit,

att för utgående av statsbidrag till omförmälda småskoleseminarier
skola gälla följande villkor och bestämmelser:

1) Lärokursen vid seminariet skall vara tvåårig.

2) Till främjande av elevernas praktiska utbildning för lärarkallet
skall med seminariet vara förenad en övningsskola, som bör omfatta minst
två årsklasser.

Allmänna

skolväsendet.

136

Allmänna

skolväsendet.

Riksdagens skrivelse Kr 8 A.

3) Undervisningen vid seminariet bör vara ordnad med huvudsaklig
ledning av den normalundervisningsplan, som kan komma att av Eders
Kungl. Maj:t utfärdas.

4) Undervisningen skall, därest ej Eders Kungl. Maj:t annorlunda bebestämmer,
pågå minst 38 veckor om året, tid för påsk- och pingstferier,
tillfälliga lovdager samt inträdes-, flyttnings- och avgångsprövningar däri
inräknad.

5) Seminariet skall hava till sitt förfogande lämpliga undervisningslokaler
samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

7) Lärare vid seminariet skall av skolöverstyrelsen hava blivit förklarad
behörig och lämplig till tjänsten i fråga.

8) Seminariets rektor och lärare skola åtnjuta minst följande avlöningsförmåner: rektor,

manlig eller kvinnlig, särskilt arvode av 1,000 kronor jämte
fri bostad eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor;

ordinarie manlig lärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstilllägg
till lönen, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive 5,
10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig lärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive 5, 10
och 15 år;

extra ordinarie och vikarierande manlig lärare med full tjänstgöring
arvode av 2,800 kronor;

extra ordinarie och vikarierande kvinnlig lärare med full tjänstgöring
arvode av 2,400 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

manlig timlärare i läsämne 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne 100 kronor för varje veckotimme;

timlärare i teckning, i musik eller gymnastik 95 kronor för varje
veckotimme;

lärarinna i kvinnlig slöjd eller i hushållsgöromål 90 kronor för veckotimme.

9) Undervisningen vid seminariet skall vara avgiftsfri, likaså under -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

137

visningen vid seminariets övningsskola, såvida icke Eders Kungl. Maj:t
i visst fall annorlunda bestämmer.

10) För seminariet skall finnas en särskild styrelse,bestående av seminariets
rektor och minst fyra av vederbörande landsting eller stad utsedda
medlemmar.

11) Seminariet skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och vara
underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva;

c) förklarat,

d) bestämt,

att ordinarie lärare vid småskoleseminariuin, varom nu är fråga, skall
i pensionshänseende vara likställd med ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminarium; e)

medgivit,

dels att av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättat
småskoleseminarium må under en övergångstid av högst tre år, ändock att
seminariet i fråga om organisation, undervisning och utrustning ej uppfyller
alla ovan angivna villkor, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande i
varje särskilt fall kunna erhålla statsbidrag beräknat i tillämpliga delar
efter ovanstående grunder, dock med det lägre belopp, som Eders Kungl.
Maj:t med hänsyn till de vid seminariet anställda lärarkrafternas antal
samt övriga omständigheter kan finna skäligt bestämma;

dels ock att småskoleseminarium, som under år 1919 åtnjuter statsbidrag
och jämlikt ovan meddelade bestämmelser ej kan komma i åtnjutande
av där angivna bidrag, må under en tid av högst tre år erhålla
statsbidrag till läraravlöning enligt nu gällande föreskrifter;

f) med uteslutande av de i 1919 års riksstat under åttonde huvudtiteln
å ordinarie stat upptagna förslagsanslagen: »Avlöningsbidrag till
lärare vid småskoleseminarier» å 110,000 kronor samt »Bidrag till avlönande
av vikarie för lärare vid småskoleseminarium» å 2,000 kronor uppfört
i riksstaten för år 1920 under nämnda huvudtitel å ordinarie stat
under rubriken: Småskoleseminarier:

1) till understöd åt småskoleseminarier ett förslagsanslag å 381,000
kronor;

2) till stipendier åt elever vid småskoleseminarier ett reservationsanslag
å 90,000 kronor; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 11 samt. Nr 8 A.

Allmänna

skolv&sendet.

Allmänna

ekolväsendet.

138 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

g) till understöd under år 1920 åt följande enskilda småskoleseminarier,
nämligen »Nya småskoleseminariet» (Alma Detthows) i Stockholm,
G. V. Uléns seminarium i Borås, L. A. Cederboms seminarium i Skara
och J. B. Wockats seminarium i Hagaström beviljat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor, att utgå enligt Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

Anordningar för lärares fortbildning.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 195) att på
extra stat för år 1920 till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor bevilja följande reservationsanslag, nämligen:
till fortbildningskurser i allmänhet 60,000 kronor,
till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 40,000 kronor,
till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 16,800 kronor, samt
till särskilda kurser i simning och livräddning 4,500 kronor,
eller sammanlagt 121,300 kronor;

samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Majtts bestämmande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

På extra stat för år 1919 hava till fortbildningskurser för ifrågavarande
lärare beviljats följande reservationsanslag, nämligen:
till fortbildningskurser i allmänhet 41,300 kronor,

» särskilda fortbildningskurser i gymnastik 36,600 kronor,

» » »i skolträdgårdsskötsel 15,100 kronor.

» » kurser i simning och livräddning 2,000 kronor,

eller sammanlagt 95,000 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen är närmast betingad av hänsynen
till stegrade levnads- och resekostnader. På tilläggsstat för år 1919 har
jämväl föreslagits ett förstärkningsanslag för enahanda ändamål å 9,890
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, vare sig det avser anslag för ändamålet å 1920 års stat eller å
tilläggsstat för år 1919, får beträffande 1920 års stat anmäla, att riksdagen
på extra stat för år 1920 till fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor ock småskolor beviljat följande reservationsanslag,
nämligen:

till fortbildningskurser i allmänhet 60,000 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 40,000 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 139

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel 16,800 kronor,

samt

till särskilda kurser i simning och livräddning 4,500 kronor,

eller sammanlagt 121,300 kronor;

samtliga anslagsposterna att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskriva.

200:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 196), har riksdagen till resestipendier åt rektorer samt övriga lärare och
lärarinnor vid folkskoleseminarierna under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

201:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 197), har riksdagen till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre
folkskolor under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 1,200 kronor.

202:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(punkt 198) får riksdagen anmäla, att riksdagen till resestipendier
åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 199), har riksdagen till resestipendier åt lärare och lärarinnor vid
småskoleseminarier samt mindre folkskolor och småskolor ävensom biträdande
lärare och lärarinnor vid folkskolor enligt de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

Folkskolinspektionen.

204:o) Eders Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 200) att, i
avbidan på proposition angående lönereglering för folkskolinspektörer samt
omreglering av inspektionsområdena, beräkna för ändamålet en ökning av
det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer
å 157,000 kronor med 245,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 201) att,

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

140 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i avbidan på proposition angående resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,
beräkna för ändamålet en ökning av det på ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer å 149,000
kronor med 151,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 232, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta,

att avlöningen till folkskolinspektör skall från och med år 1920 utgöra

5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, validera å 500
kronor, dock att för folkskolinspektör, som av Eders Kungl. Maj:t tillsatts
genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor till folkskolinspektör,
vars inspektionsområde innefattar Stockholms stad, därest han är där bosatt,
samt med 500 kronor till folkskolinspektör, vars inspektionsområde huvudsakligen
är förlagt till Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län
och som är där bosatt;

att arvodet till vikarierande folkskolinspektör skall, där Eders Kungl.
Maj:t ej i särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för
kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för folkskolinspektör skall utgöra 4,300
kronor; samt

att för expenser skall utgå till ordinarie och av Eders Kungl. Maj:t förordnad
folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör
dels ersättning med 300 kronor för år, dels ock därutöver, så
länge riksdagen för ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning med 300
kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom
tillkommande ersättning och tilläggsersättning för expenser till sin
vikarie avstå 300 kronor för år räknat, såvida icke Eders Kungl. Maj:t i
särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna
skola gälla de villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro
stadgade i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 255) angående avlöningsförmåner
åt folkskolinspektörer m. m., dock med följande ändringar och
tillägg:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

141

avlöning, honom skola omedelbart tillgodoföra så många ålderstillägg såsom
folkskolinspektör, att hans avlöning i sistnämnda befattning icke kommer
att understiga hans avlöning i den förra tjänsten eller, om avlöningen i
denna varit högre än folkskolinspektörs slutavlöning, befattningshavaren
genast skall erhålla den högsta för folkskolinspektör stadgade avlöningen,
varjämte, där sådan befattningshavare icke såsom folkskolinspektör erhåller
högre avlöning än han i sin föregående tjänst uppburit, honom skall tillgodoräknas
för uppflyttning i högre lönegrad såsom folkskolinspektör den
tid, varunder han innehaft den föregående befattningen, efter det han i
denna senast uppflyttades i högre lönegrad;

att semester må, efter därom i varje särskilt fall gjord ansökan, kunna
av skolöverstyrelsen medgivas folkskolinspektör intill högst en och en halv
månad årligen och å tid, då sådant av överstyrelsen prövas kunna ske utan
hinder för göromålens behöriga gång;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;
dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning
som folkskolinspektör,- skall vara pliktig att underkasta sig nyssnämnda
villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie folkskolinspektörer, vilka icke före den
15 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig de nya avlöningsbestämmelserna
och därvid fästade villkor och förbehåll, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande föreskrifter tillkommande avlöningsförmåner;

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa eller den anstalt för familjepensionering, som
kan komma att ersätta denna, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla lönen
i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen
är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid det högre
delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den mot det högre
delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver en årlig tillläggsavgift,
motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå för skillnaden

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolTäeendet.

142 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp, med
vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i ett från 34 till 52 ökat antal inspektionsområden
av folkskolinspektörer med ovan angivna avlöningsförmåner och ersättning
för expenser samt för bestridande av arvoden åt vikarierande folkskolinspektörer
höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer med 188,000 kronor eller från 157,000 kronor
till 345,000 kronor;

dels till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 15,600
kronor;

dels ock höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till resekostnadsersättning
åt folkskolinspektörer med 151,000 kronor eller från

149,000 kronor till 300,000 kronor.

Då 1914 års senare riksdag fattade beslut angående folkskolinspektionens
omreglering enligt Eders Kungl. Maj:ts på folkundervisningskommitténs
betänkande grundade förslag och beviljade medel för anställande av folkskolinspektörer
inom 34 inspektionsområden, förklarade sig riksdagen,
bland annat, för sin del icke vilja underlåta att framhålla, att vissa inspektionsområden
syntes tilltagna väl stora. Riksdagen vidtog emellertid
ingen ändring i berörda avseende. Om riksdagen också år 1914 synes
hava velat giva uttryck åt den uppfattningen, att en ökning av antalet
inspektionsområden i ett eller annat fall kunde anses befogad, har riksdagen
dock i avseende å det föreliggande förslaget ej kunnat undgå att
ställa sig ganska tveksam, då nu på den korta tiden av fem år en ökning
av inspektionsområdenas antal med omkring 50 procent ansetts erforderlig.
Då riksdagen emellertid i trots av starka betänkligheter ansett sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag i berörda hänseende, har det skett företrädesvis
med hänsyn till den betydande ökning i folkskolinspektörernas arbetsuppgifter,
som blivit en följd av fjolårets riksdagsbeslut angående de
obligatoriska fortsättningsskolorna.

På en mera ingående prövning av den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna
distriktsindelningen har riksdagen icke kunnat inlåta sig. Riksdagen
utgår emellertid från, att vid den slutliga prövningen i ärendet,
vilken bör ankomma på Eders Kungl. Maj:t, sådana jämkningar komma att
göras, som Eders Kungl. Maj:t finner ändamålsenliga och ägnade att åstadkomma
en så vitt möjligt rättvis och lämplig fördelning av inspektionsarbetet
mellan olika områden. Härjämte förutsätter riksdagen, att vid
sagda prövning, i den mån så kan ske utan att olägenheter i andra av -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 143

seenden uppkomma, större hänsyn än hittills tages till rikets administrativa
indelning.

Vad så angår den föreslagna löne- och pensionsregleringen för folkskolinspektörerna,
erbjuder densamma väsentliga förbättringar i förhållande
till den av 1914 års senare riksdag fastställda lönestaten. Folkskolinspektörs
avlöning har tillförene stått i viss relation till de avlöningsförmåner,
som tillkomma lärare vid de allmänna läroverken och folkskolseminarierna.
Efter det genom beslut av 1918 års lagtima riksdag ny lönereglering för
sistberörda befattningshavare blivit genomförd, har den förutvarande relationen
mellan dessas och folkskolinspektörernas löner blivit förryckt till
de senares nackdel, och avser det nu föreliggande förslaget att vidtaga en
rättelse härutinnan. Vad själva de föreslagna avlöningsförmånerna angår,
finner riksdagen desamma väl avvägda och har förty godtagit desamma.
Då vidare folkskolinspektörerna, enligt förslaget, skulle erhålla resekostnads-
och traktainentsersättning efter tredje klassen i gällande resereglemente
i stället för som nu är bestämt efter fjärde klassen, kan riksdagen
ej finna annat än att ifrågavarande befattningshavare bliva genom den
föreliggande löneregleringen väl tillgodosedda.

Vidkommande förslaget angående löne- och pensionsreglering i övrigt,
har riksdagen vid prövning av dess olika delar icke funnit anledning till
erinran i annat hänseende, än att riksdagen i fråga om ersättning för expenser
velat framhålla, att sagda förmån ej böra vara att betrakta som
en löneförbättring i egentlig mening, utan att riksdagen förutsätter, att
den föreslagna tilläggsersättningen varder i mån av dyrtidens tillbakagång
åter minskad.

Förslaget angående resekostnadsersättning åt folkskolinspektörerna
anser sig riksdagen ävenledes böra bifalla.

Riksdagen har alltså
dels beslutit,

att avlöningen till folkskolinspektör skall från och med år 1920 utgöra
5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å
500 kronor, dock att för folkskolinspektör, som av Eders Kungl. Maj:t tillsatts
genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå med 400 kronor till folkskolinspektör,
vars inspektionsområde innefattar Stockholms stad, därest han
är där bosatt, samt med 500 kronor till folkskolinspektör, vars inspektionsområde
huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens eller
Norrbottens län och som är där bosatt;

att arvodet till vikarierande folkskolinspektör skall, där Eders Kungl.

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

144 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Maj:t ej i särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för
kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för folkskolinspektör skall utgöra 4,300
kronor; samt

att för expenser skall utgå till ordinarie och av Eders Kungl. Maj:t
förordnad folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande
folkskolinspektör dels ersättning med 300 kronor för år, dels ock därutöver,
så länge riksdagen för ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning
med 300 kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig,
skall av honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för expenser
till sin vikarie avstå 300 kronor för år räknat, så vida icke Eders Kungl.
Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna
skola gälla de villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende
äro stadgade i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 255) angående avlöningsförmåner
åt folkskolinspektörer m. m., dock med följande ändringar och
tillägg:

att, därest statsanställd ordinarie befattningshavare i undervisningsväsendets
tjänst, vilken befordras till folkskolinspektör, i sin föregående
tjänst åtnjutit avlöning med högre belopp än folkskolinspektörs begynnelseavlöning,
honom skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg såsom
folkskolinspektör, att hans avlöning i sistnämnda befattning icke kommer
att understiga hans avlöning i den förra tjänsten eller, om avlöningen
i denna varit högre än folkskolinspektörs slutavlöning, befattningshavaren
genast skall erhålla den högsta för folkskolinspektör stadgade avlöningen,
varjämte, där sådan befattningshavare icke såsom folkskolinspektör erhåller
högre avlöning än han i sin föregående tjänst uppburit, honom skall
tillgodoräknas för uppflyttning i högre lönegrad såsom folkskolinspektör den
tid, varunder han innehaft den föregående befattningen, efter det han i
denna senast uppflyttades i högre lönegrad;

att semester må, efter därom i varje särskilt fall gjord ansökan,
kunna av skolöverstyrelsen medgivas folkskolinspektör intill högst en och
en halv månad årligen och å tid, då sådant av överstyrelsen prövas kunna
ske utan hinder för göromålens behöriga gång;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han

145

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

eljest vant från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som ''förordnats
att uppehålla befattningen;
dels förklarat,

att eu var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning
som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta sig nyssnämnda
villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie folkskolinspektörer, vilka icke före den
15 november 1919 anmäla, att de vilja underkasta sig de nya avlöningsbestämmelserna
och därvid fästade villkor och förbehåll, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande föreskrifter tillkommande avlöningsförmåner;

dels bestämt, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa eller den anstalt för familjepensionering,
som kan komma att ersätta denna, varvid som delaktighetsbelopp skall
gälla lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet
av inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas
vid det högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels
den mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels
därutöver en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle
utgå för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det
högre belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i ett från 34 till 52 ökat antal inspektionsområden
av folkskolinspektörer med ovan angivna avlöningsförmåner och ersättning
för expenser samt för bestridande av arvoden åt vikarierande folkskolinspektörer
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med 188,000 kronor eller från

157.000 kronor till 345,000 kronor;

dels till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,
15,600 kronor;

dels ock höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till resekostnadsersättning
åt folkskolinspektörer med 151,000 kronor eller från

149.000 kronor till 300,000 kronor.

205:o) På sätt riksdagen under nästföregående punkt anmält, har riksdagen
höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till resekostnadsersättning
åt folkskolinspektörer med 151,000 kronor eller från 149,000
kronor till 300,000 kronor.

Allmänna

skolväsendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

146

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkskolor.

Allmänna

skolväsendet.

206:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 202) att, med
uteslutande ur riksstaten av de under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslagen: »lönetillskott till lärare vid folkskolor och småskolor»
40,135,000 kronor samt »avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare
vid folk- och småskolor» 483,000 kronor, i riksstaten under samma huvudtitel
uppföra ett ordinarie förslagsanslag »Statsbidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor» å 41,343,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot förevarande förslag och
har därför, med uteslutande ur riksstaten av de under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslagen: »lönetillskott till lärare vid folkskolor
och småskolor» 40,135,000 kronor samt »avlöningsbidrag till sjukvikarier
för lärare vid folk- och småskolor» 483,000 kronor, i riksstaten under
samma huvudtitel uppfört ett ordinarie förslagsanslag »Statsbidrag till
avlöning åt lärare vid folkskolor» å 41,343,000 kronor.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 203) att
höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål, från dess nuvarande belopp, 100,000
kronor, med 105,000 kronor till 205,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, framhöll 1913 års riksdag, att
den då beslutade organisationen av nomadskoleväsendet borde betraktas
endast såsom ett försök och icke såsom en under alla omständigheter
slutgiltig lösning av frågan. Att igångsätta detta försök visade sig emellertid
kräva längre tid än som från början beräknades, och enligt departementschefens
mening bör det påbörjade försöket fortgå ännu någon tid
framåt.

Riksdagen, som saknat möjlighet att bedöma hittillsvarande resultat av
omförmälda försök, vill allenast erinra därom, att fråga väckts om en revision
av de för nomadskoleväsendet nu gällande bestämmelser, men att tiden härför
ännu ej ansetts vara inne. Riksdagen har emellertid ansett sig böra
höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverkfolkbildningsändamål,
från dess nuvarande belopp, 100,000 kronor,
med 105,000 kronor till 205,000 kronor.

208:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 204) att, i
avbidan på proposition angående upphjälpande av folkskoleväsendet inom
lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och
Norrbottens län samt inom Över-Kalix församling i Norrbottens län beräkna

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 147

för ändamålet dels på ordinarie stat för år 1920 ett belopp av 140,000 kronor,
dels ock på extra stat för samma år ett belopp av 90,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 348, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

för upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamlingar
med icke flnsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt
inom Över-Kalix församling i Norrbottens län

1. såsom bidrag till skolheinsbyggnader och deras inredning bevilja
ett belopp av 270,000 kronor att utgå enligt av Eders'' Kungl. Maj:t fastställda
grunder och därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 90,000 kronor;

2. för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i
skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende
föräldrar under riksstatens åttonde huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag,
högst 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

3. a) besluta, att till lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor inom ifrågavarande församlingar må under
villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva,
utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner av statsmedel
utgå särskilda lönetillägg med 200 kronor för år åt ordinarie och extra
ordinarie lärare eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100 kronor
för år åt vikarierande och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare
vid mindre folkskola och lärare vid småskola, manlig eller kvinnlig;

b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppföra på ordinarie
stat under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag med titel »Särskilt lönetillägg
åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i över Kalix församling», å 47,000 kronor;

4. a) besluta, att till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar må enligt villkor och bestämmelser,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag
ävensom särskilda lönetillägg efter samma grunder som till avlöning åt vederbörligen
examinerad lärarinna vid småskola inom samma församlingar;

b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde huvudtiteln
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor;

c) medgiva, att föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga må
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
vinna inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

148 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda ålderdomsunderstödsanstalts
funktioner;

5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna uppföra
under nämnda huvudtitel ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor att
användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.

Lika med departementschefen anser riksdagen det vara genom utredningen
ådagalagt, att förmedelst särskilda statsbidrag bistånd från statsmakternas
sida är av nöden för ett mera nöjaktigt ordnande av folkskoleväsendet
inom de lappmarksförsamlingar, varom i förevarande proposition
är tal.

Beträffande de ändamål, för vilka särskilda statsbidrag ifrågasatts,
har departementschefen, efter angivande av de olika önskemål, som från
myndigheternas sida i förevarande avseende uppställts, för egen del ansett,
att det allmänna bör träda hjälpande emellan ifråga om tillgodoseende av
följande krav, nämligen inackordering och skolhem samt extra lönetillägg
åt lärarpersonalen. Riksdagen har funnit sig böra i stort sett ansluta sig
till de synpunkter och förslag, som av departementschefen i senast angivna
hänseenden framlagts.

I samband med förslaget om statsbidrag för skolhems inrättande har
ifrågasatts, att bidrag av allmänna medel skulle, under enahanda villkor
och efter samma grunder som ifråga om skolhemmen, utgå till bestridande
av de vid de inom här ifrågavarande lappmarksområde belägna,
genom enskilda medel upprättade och underhållna arbetsstugorna anställda
föreståndarinnornas löner. Såsom förutsättningar för understödets utgående
har av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, att arbetsstugorna
allt framgent vore anordnade efter lämplig plan och att deras
föreståndarinnor erhölle samma avlöningsförmåner som skolhemmens; den
statliga kontrollen skulle utövas genom folkskolinspektörerna. Riksdagen
har i sistnämnda hänseende intet att erinra, men vill till angivna förutsättningar
ytterligare foga en, nämligen att barnantalet i varje arbetsstuga
ej understiger 20.

Vad angår frågan om extra lönetillägg åt lärarpersonalen inom förevarande
lappmarksförsamlingar har riksdagen ej kunnat underlåta att med
hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett bifall till förslaget i denna
del skulle medföra, ställa sig synnerligen tveksam gentemot framställningen
i denna del. Då emellertid starka skäl äro anförda till förmån
för förslaget och då det allenast avser de lappmarksförsamlingar, som äro
i avseende å skolväsen och lärarpersonal mest ogynnsamt ställda, har riksdagen,
jämväl i betraktande av att dylika tillägg i visst fall redan utgå
till lärare inom ett inom lappmarken beläget skoldistrikt, ansett sig böra

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

149

låta sina betänkligheter härutinnan vika och har förty bifallit förslaget
även i denna del.

I fråga om grunderna för de särskilda statsbidragens utgående har
riksdagen vid prövning av desamma allenast funnit anledning till erinran i
följande hänseende. Såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 270,000 kronor. Beloppet
skulle fördelas på tre år, och har på extra stat för år 1920 ifrågasatts
såsom reservationsanslag ett belopp av 90,000 kronor. Ifrågavarande
kostnadberäkningar äro emellertid uppgjorda vid eu tidpunkt, då konjunkturerna
å byggnadsmarknaden befunno sig å en höjdpunkt. Riksdagen
har i föregående fall givit uttryck åt den uppfattningen, att ett prisfall
på förevarande område torde vara att förvänta och i anslutning härtill
vidtagit nedsättning av utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna byggnadsanslag.
I enlighet härmed synes riksdagen en nedsättning å den av Eders Kungl.
Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagssumman böra vidtagas,
och har riksdagen i detta avseende beslutat, att det för ett vart av de
tre åren erforderliga beloppet bestämmes till 80,000 kronor i stället för

90.000 kronor och att anslagssumman i dess helhet följaktligen sättes till

240.000 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har för ujpphjälpande av folkskoleväsendet
inom lappmarksför samling ar med icke finsktalande befolkning iVästerbottens
och Norrbottens län samt inom Över-Kalix församling i
Norrbottens län

1. såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning beviljat
ett belopp av 240,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda
grunder och därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
ett belopp av 80,000 kronor;

2. för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering i
skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende
föräldrar under riksstatens åttonde huvudtitel uppfört ett ordinarie
förslagsanslag, högst, 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

3. a) beslutat, att till lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor inom ifrågavarande församlingar må,
under villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskriva, utöver dem eljest tillkommande avlöningsförmåner av statsmedel,
utgå särskilda lönetillägg med 200 kronor för år åt ordinarie och
extra ordinarie lärare eller lärarinna vid egentlig folkskola samt med 100

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

150 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor för år åt vikarierande och biträdande lärare vid egentlig folkskola,
lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, manlig eller kvinnlig;

b) till bestridande av omförmälda lönetillägg uppfört på ordinarie stat
under nämnda huvudtitel ett förslagsanslag med titel »Särskilt lönetillägg
åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning samt
i Över-Kalix församling» å 47,000 kronor;

4. a) beslutat, att till avlönande av föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom ifrågavarande församlingar må enligt villkor och bestämmelser,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå statsbidrag
ävensom särskilda lönetillägg efter samma grunder som till avlöning av
vederbörligen examinerad lärarinna vid småskola inom samma församlingar;

b) till bestridande av kostnaderna härför under åttonde huvudtiteln
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 11,000 kronor;

c) medgivit, att föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga må under
de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
vinna inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt eller den
pensionsanstalt, som kan komma att övertaga nämnda ålderdomsunderstödsanstalts
funktioner; samt

5. till uppehållande av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna uppfört
under nämnda huvudtitel ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor att
användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare föreskrifter.

209:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 205) får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande av möjlighet
till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga
barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar beviljat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att användas enligt
de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

210:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 144, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit
riksdagen att dels medgiva,

att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av statsmedel utgår,
må efter särskild prövning av Eders Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt
att erhålla bidrag till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande
av undervisning åt vid anstalten intagna barn i skolåldern, att, enligt
de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå
huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

151

kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor;

att sådan sjukvårdsanstalt må, enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för lärarbefattning, vilken innehaves
av lärare, till vars avlöning statsbidrag utgår såsom till lärare vid
egentlig folkskola eller småskola, varda delaktig i folkskollärarnas pensionsinrättning,
respektive småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
eller ock i den pensionsanstalt, som kan komma att omfatta berörda två
pensionsinrättningar; samt

att ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller
småskola må för uppflyttning i högre lönegrad ävensom för pension tillgodoräkna
sig, i förekommande fall, den tid, under vilken han tjänstgjort
vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag och statsbidrag utgått till hans
avlönande såsom till ordinarie folkskol- eller småskollärare, skolande enahanda
rätt tillkomma lärare vid dylik sjukvårdsanstalt i avseende å den
tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola,
mindre folkskola eller småskola;

dels och till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier
intagna barn i skolåldern anvisa på extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag å 20,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det föreliggande
förslaget, har dels medgivit,

att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av statsmedel utgår,
må efter särskild prövning av Eders Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt
att erhålla bidrag till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande
av undervisning åt vid anstalten intagna barn i skolåldern, att, enligt de
närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå
huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller
kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor;

att ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola
må för uppflyttning i högre lönegrad äVensom för pension till -

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

152 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

godoräkna sig, i förekommande fall, den tid, under vilken han tjänstgjort
vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag och statsbidrag utgått till hans
avlönande såsom till ordinarie folkskol- eller småskollärare, skolande enahanda
rätt tillkomma lärare vid dylik sjukvårdsanstalt i avseende å den
tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola,
mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier
intagna barn i skolåldern anvisat på extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag å 20,000 kronor.

211:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 206) att
dels godkänna följande ändrade grunder för utgående av statsbidrag för
undervisning i slöjd:

A) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
anordnat undervisning i slöjd, må för varje sådan skola, i vilken
under ett kalenderår minst 10 gossar eller 10 flickor varit för deltagande
i slöjdundervisningen vid varje lästermins början inskrivna och, så länge
de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit i denna undervisning,
av statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans avlöning ett bidrag för
samma år, beräknat efter 90 öre för slöjdtimme, med högst 122 kronor
40 öre, dock under villkor:

1) att undervisningen varit förlagd utanför den för undervisningen i
de för folkskolan obligatoriska ämnena på vederbörligt sätt fastställda tiden,

2) att undervisningen varit anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med normalundervisningsplanen för rikets folkskolor,

3) att läraren av statens vederbörande folkskolinspektör befunnits
duglig,

4) att arvodet åt läraren utgått med minst 1 krona för varje undervisningstimme,

5) att i avseende på lärjungarnas fördelning i slöjdavdelningar samt
slöjdundervisningens anordning i övrigt, särskilt med hänsyn till lärotider
och dessas anpassning efter olika förhållanden, Eders Kungl. Maj:t må äga
meddela närmare bestämmelser i huvudsaklig anslutning till vad i sådant
avseende är stadgat i kungörelsen den 16 juni 1906 angående statsbidrag
för undervisning i slöjd.

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden
böra hinder ej möta därav,

att undervisning i slöjd vid skolan under kalenderåret införts eller
upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden,
i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervisningen bedrivits,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 153

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för
någon tid inställas, samt

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad
ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i vilket
fall statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits, såvida folkskolinspektören
vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas,

dels medgiva, att det i fråga om tillämpningen av de under A) och
B) angivna grunder må ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende
kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela
understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,
att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de nu utgående ordinarie
förslagsanslagen för anordnande av manlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola och för anordnande av kvinnlig slöjd i
folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, tillhopa 870,000 kronor
— under rubriken »Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola,
eller särskild slöjdskola» uppföra å ordinarie stat ett förslagsanslag av

2,155,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts,
att riksdagen i punkt 206, åttonde huvudtiteln, statsverkspropositionen,
måtte under i övrigt angivna villkor besluta sådan ändring, att statens
bidrag sättes till 1 krona 35 öre för slöjdtimme, dock högst 183 kronor
60 öre för skola eller slöjdgrupp och att lärares minimiavlöning utgår med
1 krona 50 öre pr undervisning stimme;

att i följd härav förslagsanslaget 2,155,000 kronor höjes med i runt
tal 1,077,000 kronor till 3,232,000 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att under punkt A. statsbidraget bestämmes till 1 krona 35 öre för
slöjdtimme, med högst 183 kronor och 60 öre för år och avdelning;

att under punkt A. stycket 4 arvodet åt läraren sättes till minst 1
krona och 50 öre för varje undervisningstimme; samt

att den av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagssumman måste höjas i
anslutning till här gjorda yrkanden.

Till stöd för förstberörda två motioner anföres följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 206, äskas ett
förslagsanslag av 2,155,000 kronor att utgå som statsbidrag för undervisning
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 20

Allmänna

Bkolyäsendet.

154

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

i slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, och beräknas
statsbidraget efter 90 öre för slöjdtimme, vartill från kommunen skulle
tillskjutas 10 öre pr timme, så att lärarens minimiavlöning kommer att
bli 1 krona för undervisning stimme.

Det ligger i öppen dag, att en sådan avlöning icke står i rimlig proportion
till vare sig arbetets krävande och ansvarsfulla art eller till utgående
ersättningar för annan undervisning ävensom för arbeten å andra
områden.

En låg avlöning synes mig icke heller stå i överensstämmelse med
regeringens och riksdagens krav på folkskoleväsendets kraftiga utveckling,
icke minst i praktisk riktning. Och visst har väl slöjden i folkskolan sin
stora grundläggande betydelse, då det gäller fortsatt yrkesundervisning.
Trots ett aldrig så starkt personligt intresse från lärares sida kommer en
för låg avlöning att verka hämmande, särskilt på möjligheten att genom
utbildningskurser eller eljest få allt bättre utbildade lärare och därmed
gedignare undervisning. Därför är visserligen att hoppas, att många kommuner
skola väsenligt höja denna minimiavlöning, men tyvärr finnes en
mängd andra, ofta fattiga kommuner, som icke komma att gå utöver minimiavlöningen,
och där kommer denna undervisning att mer eller mindre
hämmas i sin utveckling.

Skall sålunda denna undervisningsgren effektivt uppehållas och utvecklas
och detta även i fattigare kommuner, ser jag ingen annan väg att
gå än den, att riksdagen beslutar i större utsträckning ökad ersättning för
dylik undervisning utan att alltför mycket bygga på de ofta hårt betungade
kommunernas frivilliga tillskott.

Med blicken öppen för nödvändigheten att bereda skälig ersättning
för meddelad undervisning har också folkskolöverstyrelsen föreslagit, att
arvodet för ifrågavarande slöjdundervisning skulle sättas till 1 krona 50
öre för undervisning stimme. (I proportionen härtill föreslår också överstyrelsen
för slöjd i fortsättningsskola — där i regel samma lärare undervisa
— 2 kronor för undervisningstimme). Jag ansluter mig till detta
förslag.

Departementschefen synes också helt och fullt gilla detta folkskolöverstyrelsens
förslag och proportionen mellan slöjdersättningen till folkskola,
1 krona 50 öre pr timme, och till fortsättningsskola, 2 kronor pr
timme, men ha statsfinansiella skäl nödgat honom att bryta folkskolöverstyrelsens
enhetliga beräkningsgrunder och stanna vid att föreslå för folkskolan
1 krona för undervisningstimme och i annat sammanhang 2 kronor
för motsvarande undervisningstimme i fortsättningsskolan. Departementschefen
yttrar nämligen i fråga om arvodesbeloppen för slöjdundervis -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 155

ningen i folkskolan bland annat följande: »Aven om jag måste anse ett

sådant arvode (1 krona 50 öre för undervisningstimme) fullt motiverat,
tvingas jag dock av hänsyn till förslagets betydande ekonomiska räckvidd
att av statsfinansiella skal stanna vid ett minimiarvode av 1 krona för
undervisningstimme.»

Om man också villigt erkänner de statsfinansiella svårigheterna att
komma ut med ökade anslag på snart sagt alla områden, så måste man
dock säga sig, att besparingarna icke borde göras där, som det är fråga
om välförtjänt arbetsersättning. Så skulle för visso icke heller komma att
ske, om det gällde ett mindre antal personer. Men vad som i så fall vore
rätt och billigt, borde också få vara det, när det gäller de mänga.*

Beträffande det i sistberörda motion framlagda förslaget anföres följande: »I

årets statsverksproposition upptager Kungl. Maj:t under åttonde
huvudtiteln förslag om höjning av anslaget för undervisning i slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola. I sin framställning i ämnet
till Kungl. Maj:t behandlar folkskolöverstyrelsen även facklärarnes i
slöjd framställning om löne- och pensionsreglering och framlägger styrelsen
förslag i enlighet med facklärarnes anhållan. Statsrådet och departementschefen
avböjer emellertid att upptaga frågan om facklärarnes ställning
i samband med den av Kungl. Maj:t nu begärda löneregleringen.
På de grunder överstyrelsen anfört, skulle vi ha varit intresserade för att
nu söka få facklärarnes ställning ordnad enligt styrelsens förslag. Men
med hänsyn till departementschefens önskan att f. n. icke ingå på frågan,
finna vi oss böra denna gång lämna sagda angelägenhet utanför.

Beträffande storleken av höjningen i simlönsersättningen för den allmänna
slöjdundervisningen anse vi oss däremot, i anslutning till statsrådets
motivering, böra göra ett yrkande. Statsrådet uttalar sitt oförbehållsamma
erkännande av det fullt berättigade uti folkskolöverstyrelsens
förslag om att höja arvodet för undervisningstimme i slöjd till 1 krona
och 50 öre. Endast av statsfinansiella skäl och med hänsyn till förslagets
betydande ekonomiska räckvidd, säger sig statsrådet tvingad att stanna
vid ett minimiarvode av 1 krona för undervisningstimme, var utav statsbidraget
skulle utgöra 90 öre. Även om vi kunna förstå de skäl, som
för statsrådet här varit avgörande, nödgas vi, med tanke på det ändamål
frågan här gäller, frambära yrkande på bifall till folkskolöverstyrelsens
förslag på denna punkt.

Såsom särskilda omständigheter för denna vår framställning be vi
att i korthet få anföra följande:

Under tiden 1877— 1900 utgick statsbidraget till manlig slöjd med

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

156 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75 kronor för år och slöjdavdelning. Ännu och beroende på beslut av
riksdagen år 1906 utgår statsbidraget med 60 öre för slöjdtimme och
högst 81 kronor per år och avdelning, när fråga är om slöjd för gossar,
samt med 30 öre, respektive högst 40 kronor och 50 öre till slöjdundervisningen
för flickor. Med hänsyn till utvecklingen av lönernas nivå i
allmänhet under denna tid, måste stillaståendet i arvodet för slöjdundervisningen
framstå såsom i högsta grad anmärkningsvärt.

Nyssnämnda förhållande synes oss vara av betydelse, då det nu
gäller att bestämma en höjning av arvodet i fråga. Det bör då framhållas,
att lärarelönenämnden i sitt yttrande av den 8 november 1915,
samtidigt med sitt förord för lika lön för manlig och kvinnlig slöjd, hemställde,
att statsbidraget måtte sättas till 1 krona för slöjdtimme, således
redan för över tre år sedan mera än vad nu med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag skulle bliva fallet. Den allmänna lönenivåns höjning sedan 1915
och den efterhand, vari slöjdarvodet befunnit sig, motiverar nu mer än
väl yrkande på att de statsfinansiella svårigheterna icke få hindra arvodets
höjande till 1 krona och 50 öre för slöjdtimme med ett statsbidrag av 1
krona och 35 öre.

Vidare bör framhållas det förhållandet, att den väsentligt större höjningen
för undervisning i kvinnlig slöjd — enligt folkskolöverstyrelsens
kostnadsberäkning slutande på en höjning i anslagssumman med 1,295,000
kronor mot en höjning i anslaget för manlig slöjd med 625,000 kronor
— i särskild grad stegrar anslagssumman och därmed motverkar höjningen
för undervisning i manlig slöjd. Då undervisningen i manlig slöjd till
den ojämförligast större delen meddelas av manliga lärare, komma dessa
genom den generalisering av arvodet för slöjd, vartill statsrådet giver sin
anslutning, i en mindre förmånlig ställning. De skäl, som folkskoleöverstyrelsen
i annat sammanhang åberopar för något högre arvode för manlig
slöjdlärare, ha givetvis sin tillämpning även beträffande timlärarne,
och vidare tillkommer, att de manliga lärarne i allmänhet ha försörjningsplikt.

Det skulle ha legat nära till hands att i detta sammanhang sätta i
fråga eventuellt bibehållande av den lönenivå, ecklesiastikministern förordar
beträffande kvinnliga slöjdlärare och yrkande på höjning i enlighet
med folkskoleöverstyrelsens förslag av timarvodet för manlig slöjdlärare.
Man skulle därmed möjligen kunnat finna en medelväg beträffande kostnadsstegringen,
som med en sådan lösning inte pressats så mycket. Emellertid
äro ju alla instanser nu ense om, att den hittillsvarande skillnaden i statsbidraget
för timarvodet till slöjdundervisningen för gossar och flickor inte
längre bör uppehållas. Erkännes en enhetlig arvodesersättning i berörda

157

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avseende, kali rimligen eu tidigare differens, som nu gör ökningen för
kvinnlig slöjd väsentligt större .''in ökningen för manlig, inte sakligt läggas
till grund för en fortsatt åtskillnad eller på grund av sina verkningar få
utgöra något hinder för en rättvis och nödvändig större höjning av hela
anslaget och timarvodet för slöjd, än vad departementschefen ansett sig
kunna förorda. Den större förståelse för slöjdens betydelse såsom del av
undervisningen och de ungas utbildning, liksom de ökade krav på slöjdundervisningen,
som av denna förståelse följer, måste medgiva och förutsätta
ett arvode åt slöjdlärarne, som står i rimligt förhållande till värdet
av deras arbete. Vi våga således förutsätta, att betänkligheterna mot
den större höjningen i anslaget skola övervinnas och riksdagen ansluta
sig till det yrkande, vi här nedan drista oss att väcka.

Beträffande villkoren för erhållande av anslag för slöjdundervisning,
skulle vi, med hänsyn till de i statsverkspropositionen i dess här berörda
stycke även omnämnda facklärarne, vilja till riksdagens prövning framhålla
följande beträffande inordnandet av slöjdundervisningen vid sidan av
folkskolans obligatoriska ämnen. Den gamla bestämmelsen, »att slöjdundervisningen
skall hava varit på ändamålsenligt sätt anordnad, utan att
undervisningen i folkskolans övriga ämnen därigenom eftersatts», synes
ha medgivit en viss frihet beträffande slöjdundervisningens inpassande i
schemat, speciellt där man infört facklärare. Då folkskoleöverstyrelsen
velat skydda för intrång på folkskolans normalplan genom sitt yrkande
på klarare bestämmelse i angivna punkt, har styrelsen emellertid samtidigt
förordat ett närmare bestämmande även för de fall, att undervisningen i
slöjd genom facklärare kan behöva göra något intrång på den normala
timplanen. När nu statsrådet anför frågan om facklärarnes ställning, genom
att för närvarande avböja att fatta position i densamma, upptager
han för tillämpning vid anslags beviljande för timlärare i slöjd den formulering
av villkoret 1 under punkt A, som framgått ur styrelsens förslag.
. Herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet avser
givetvis inte att genom denna formulering på något sätt lägga något hinder
för anställandet av facklärare i slöjd genom att söka förskjuta slöjdundervisningens
förläggning. Statsrådet vill uppenbarligen endast ha utsagt,
att slöjdundervisningen inte får göra intrång på omfattningen av
normalplanen och han hänvisar ordnandet av frågan om slöjdundervisningens
inordnande i undervisningen i sin helhet till lösning vid upprättandet
av skolans reglemente. Det synes oss, som skulle fackslöjdens
ställning vara tryggad på denna punkt, om i anslutning till vad vi här
anfört utskottet ville förorda en viss frihet för de lokala myndigheterna
vidkommande berörda villkor. Såsom ett försök att finna en formulering på

Allmänna

•kolväaendet.

Allminna

skolväsendet.

158 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

villkoret under punkt A 1. i Kungl. Maj:ts förslag, skulle vi dock i sakens
intresse vilja framlägga följande uppslag till utskottets prövning: att undervisningen
varit så anordnad, att den icke minskat på vederbörligt sätt
fastställd undervisningstid för folkskolans obligatoriska ämnen.»

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser dels höjning av timarvodet för lärare
och lärarinnor i slöjd vid folkskolor eller särskilda slöjdskolor, dels ock i
sammanhang därmed ändrade grunder för utgående av statsbidrag för
undervisningen i detta ämne.

Att en höjning av den nu utgående jämförelsevis låga avlöningen vidtages,
finner riksdagen lika med departementschefen fullt befogat.

I fråga om slöjdlärarnes ställning har folkskolöverstyrelsen för sådana
facklärare,° vilka av skoldistriktet erhållit en mera fast anställning och vilka
hava en tjänstgöring till samma utsträckning, som åligger ordinarie folkskollärare,
föreslagit en fullständig lönereglering med en viss grundlön
jämte ålderstillägg samt pension. Departementschefen förklarar sig icke
kunna biträda detta förslag, under framhållande av, bland annat, att meningarna
äro mycket delade i fråga om lämpligheten av att i någon större
utsträckning tillämpa facklärarsvstemet inom folkskolan. Utan att taga
någon ståndpunkt till denna fråga har riksdagen allenast velat erinra om
departementschefens ställning härutinnan, till vilken riksdagen under förhandenvarande
förhållanden anser sig kunna ansluta sig. Härmed har
riksdagen sålunda icke velat avvisa möjligheten till en anordning i motsatt
riktning, men synes det riksdagen, att det bör ankomma på vederbörande
skoldistrikt att sörja för en i ekonomiskt avseende mer fast och tryggad
ställning för lärare med tjänstgöring i full utsträckning. Åt sistnämnda
uppfattning har uttryck givits såväl av den s. k. lärarlönenämnden vid
dess behandling av frågan som av departementschefen.

Enligt förslaget skulle statsbidraget icke såsom hittills bliva beroende
av lärjungarnas kön utan utgå efter samma grunder för manlig och kvinnlig
slöjd. Utan att för framtiden binda sig för någon bestämd ståndpunkt
härutinnan har riksdagen dock icke för närvarande velat vidtaga någon
ändring i de nu föreslagna grunderna i berörda avseende.

Vad angår arvodets belopp har folkskolöverstyrelsen föreslagit 1 krona
50 öre för undervisningstimme. Departementschefen framhåller, att, även
om han måste anse ett sådant arvode fullt motiverat, han dock tvingats
av hänsyn till förslagets betydande ekonomiska räckvidd att av statsfinansiella
skäl stanna vid ett minimiarvode av 1 krona för undervisningstimme.
I ovanberörda motioner hava yrkanden framställts om arvodets höjning
till samma belopp som folkskolöverstyrelsen föreslagit eller alltså 1 krona
50 öre för undervisningstimme. Riksdagen, som till fullo såväl behjärtar

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 159

de synpunkter, vilka för motionärerna varit de ledande, som beaktar den
ståndpunkt departementschefen funnit sig nödsakad intaga, har vid övervägande
av denna fråga ansett sig böra gå en medelväg och såsom sådan
beviljat ett arvode av 1 krona 20 öre för undervisningstimme. För eu
slöjdavdelning med en undervisningstid av 4 timmar i veckan under 34
veckor kommer då arvodet att uppgå till 163 kronor 20 öre, och en slöjdlärare,
som tjänstgör i 7 slöjdavdelningar under sammanlagt 28 timmar i
veckan, erhåller en minimiavlöning för år av 1,142 kronor 40 öre.

I enlighet med den fördelning av arvodet mellan staten och vederbörande
skoldistrikt, som departementschefen förordar och jämväl riksdagen
finner lämplig, kommer statens bidrag att utgå med nio tiondedelar
av samma arvode eller 1 krona 8 öre för undervisningstimme; på skoldistriktet
kommer då 12 öre för varje undervisningstimme. Maximum för
statsbidraget för varje slöjdavdelning varder i anslutning härtill bestämt
till 146 kronor 88 öre.

Beträffande villkoren för statsbidrags utgående vill riksdagen allenast
framhålla följande. För närvarande är stadgat, att slöjdundervisningen
skall hava varit på ändamålsenligt sätt anordnad, utan att undervisningen
i folkskolans övriga ämnen därigenom eftersatts. Sistnämnda bestämmelse
har tolkats så, att tiden för slöjdundervisningen måste vara förlagd utanför
tiden för den i skolans reglemente bestämda tiden för undervisningen i
skolans obligatoriska läroämnen, för att statsbidrag skulle erhållas. Folkskolöverstyrelsen
har nu föreslagit, att i sådant fall, då facklärare med
full tjänstgöring vore anställd för undervisningen i slöjd, statsbidrag skulle
erhållas, även om högst 4 timmar i veckan för varje slöjdavdelning vore
förlagd inom tiden för de obligatoriska läroämnena, under förutsättning
att sistnämnda tid uppginge till minst 30 timmar i veckan samt någon
minskning i tjänstgöringstiden för den lärare, som eljest skolat bestrida
de slöjdande lärjungarnas undervisning, icke ägde rum. En sådan'' bestämmelse
anser departementschefen däremot snarast vara ägnad att bringa
oklarhet i den allmänna föreställningen om slöjdundervisningstidens förläggning.
Vad överstyrelsen med sagda bestämmelse vill vinna, finner departementschefen
lätteligen kunna uppnås vid upprättande av skolans reglemente,
vadan han ej kan biträda överstyrelsens förslag. Tvärtom anser han, att
den förutnämnda, nu gällande bestämmelsen bör erhålla en ändrad formulering,
av vilken tydligt framgår, att tiden för slöjdundervisningen bör
vara förlagd utanför den i vederbörlig ordning bestämda tiden för skolans
obligatoriska läroämnen, såsom överstyrelsen också själv föreslagit för sådant
fall, då undervisningen bestrides av timlärare. I den sistnämnda
av ovanberörda motioner framhållas vissa synpunkter beträffande inord -

Allmänna

skolväsendet.

160

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

nandet av slöjdundervisningen vid sidan av folkskolans obligatoriska ämnen,
och förordas en viss frihet för de lokala myndigheterna vidkommande
ifrågavarande bestämmelse, i vilket avseende ifrågasättes följande bestämmelse:
att undervisningen varit så anordnad, att den icke minskat på
vederbörligt sätt fastställd undervisningstid för folkskolans obligatoriska
ämnen.

Riksdagen tilltror sig icke i sistnämnda fråga kunna göra något mera
bestämt uttalande. Om ock vissa omständigheter synas tala till förmån
för den uppfattning, som i motionen göres gällande, anser sig riksdagen,
med den ställning riksdagen i likhet med departementschefen funnit sig
böra intaga till frågan om facklärarsystemet, icke böra i nu förevarande
avseende vidtaga någon avvikelse från vad av Eden? Kungl. Maj:t härutinnan
föreslagits.

Med den av departementschefen gjorda beräkningen av 17,600 slöjdavdelningar
för år 1920 skulle erfordras ett belopp av 2,585,088 kronor
eller avrundat 2,585,000 kronor, alltså 430,000 kronor mer än Eders Kungl.
Maj:t föreslagit. Anslagen för undervisning i manlig slöjd och i kvinnlig
slöjd äro i 1918 års riksstat upptagna med sammanlagt 870,000 kronor,
vadan en ökning med 1,715,000 kronor är behövlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovanberörda
motioner,

dels godkänt följande ändrade grunder för utgående av statsbidrag för
undervisning i slöjd:

A) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
anordnat undervisning i slöjd, må för varje sådan skola, i vilken
under ett kalenderår minst 10 gossar eller 10 flickor varit för deltagande
i slöjdundervisningen vid varje lästermins början inskrivna och, så länge de
under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit i denna undervisning, av
statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans avlöning ett bidrag för
samma år, beräknat efter 1 krona 8 öre för slöjdtimme, med högst 146
kronor 88 öre, dock under villkor:

1) att undervisningen varit förlagd utanför den för undervisningen i
de för folkskolan obligatoriska ämnena på vederbörligt sätt fastställda tiden,

2) att undervisningen varit anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med normalundervisningsplanen för rikets folkskolor,

3) att läraren av statens vederbörande folkskolinspektör befunnits
duglig,

4) att arvodet åt läraren utgått med minst 1 krona 20 öre för varje
undervisningstimme,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 161

5) att i avseende på lärjungarnas fördelning i slöjdavdelningar samt
slöjdundervisningens anordning i övrigt, särskilt med hänsyn till lärotider
och dessas anpassning efter olika förhållanden, Eders Kungl. Maj:t må
äga meddela närmare bestämmelser i huvudsaklig anslutning till vad i sådant
avseende är stadgat i kungörelsen den 16 juni 1906 angående statsbidrag
för undervisning i slöjd;

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden
böra hinder ej möta därav,

att undervisning i slöjd vid skolan under kalenderåret införts eller
upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den stadgade
tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervisningen
bedrivits,

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för
någon tid inställas, samt

dels medgivit, att det i fråga om tillämpningen av de under A) och
B) angivna grunder må ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende
kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda,
meddela understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder
därav, att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de nu utgående ordinarie
förslagsanslagen för anordnande av manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola och för anordnande av kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola, tillhopa 870,000 kronor —
under rubriken »Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola» uppfört å ordinarie stat ett förslagsanslag av 2,585,000
kronor.

212:o) Eders Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 207) att
dels godkänna följande grunder för utgående av statsbidrag för undervisning
i hushållsgöromål vid folkskola, nämligen:

A) Skoldistrikt, landsting, hushållningssällskap eller annan av Eders
Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd organisation, som i egentlig folkskola
eller i särskild anstalt anordnar undervisning i hushållsgöromål, må såsom
Bihang till riksdagens protokoll 1919. lé sand. Nr 8 A. 21

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

162 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bidrag till lärarinnans avlöning erhålla 229 kronor 50 öre för varje kurs,
dock under villkor:

1) att skolkökskursen omfattar minst 34 undervisningsdagar, skolande,
där i fråga om flyttande skolkök särskild tid åtgår för iordningställande
av skolköket och för lärarinnas resa till den ort, där kursen är anordnad,
statsbidrag utgå även för det fall, att den sålunda fastställda undervisningstiden
avkortas med så många dagar, som erfordras för nyssberörda
ändamål, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet undervisningsdagar
icke understiger 30;

2) att den dagliga undervisningstiden i regeln utgör fem timmar,
dock att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, nämnda tid må kunna
efter vederbörande folkskolinspektörs medgivande begränsas till minst fyra
timmar;

3) att undervisningen i övrigt är anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med normalundervisningsplanen för rikets egentliga folkskolor;

4) att undervisningen handhaves av lärarinna, som av statens vederbörande
folkskolinspektör befunnits duglig;

5) att arvode åt lärarinnan utgår med minst 255 kronor för varje
kurs;

6) att skolköket är tillräckligt rymligt, i hygieniskt avseende tillfredsställande
och i övrigt ändamålsenligt inrättat samt utrustat med lämplig,
i förhållande till lärjungeantalet tillräcklig materiell;

7) att, såvida icke på grund av särskilda förhållanden undantag medgivits
av statens vederbörande folkskolinspektör, undervisning i samma
skolkök icke meddelas för mer än en kurs under samma dag;

8) att antalet lärjungar i kursen icke understiger 8, ej heller överstiger
16, så vida icke statens vederbörande folkskolinspektör det medgivit,
varvid antalet dock under inga förhållanden får överstiga 20;

9) att undervisning ej meddelas åt andra lärjungar än flickor, som
antingen äro intagna i egentlig folkskola och vare sig där uppflyttats till
den egentliga folkskolans fjärde årsklass eller uppnått tolv års ålder eller
ock avslutat sin skolgång; dock att på skolöverstyrelsens beprövande må
bero, om även gossar i vissa fall skola få deltaga i undervisningen;

10) att där undervisningen är förenad med servering till matgäster,
dessa ej böra vara flera än lärjungeantalet, börande såsom matgäster
mottagas i främsta rummet lärjungarnas skolkamrater; samt

11) att av lärjungarna ej upptages annan avgift än ersättning för
spisning i skolköket, och att sådan avgift icke sättes högre än kostnaden
för de använda matvarorna;

163

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden böra
hinder ej möta därav,

att undervisning i hushållsgöromål vid skolan under kalenderåret införts
eller upphört och av sådan anledning icke kunnat fortgå hela den
stadgade tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid undervingen
bedrivits,

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för
någon tid inställas, eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad
ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i
vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits,
såvida folkskolinspektören vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas;

C) I fråga om tillämpningen av de under A) och B) angivna grunder
må det ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende
kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna det föranleda, meddela
understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,
att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels och — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes nu uppförda
förslagsanslaget till anordnande av undervisning i huslig ekonomi
i folkskola, högre folkskola och folkhögskola 140,000 kronor — under
rubriken: »Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola»
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 267,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser beredande av förbättrade
avlöningsförhållanden för lärarinnor i hushållsgöromål och ändrade
grunder för utgående av statsbidrag för undervisning i detta ämne. Behovet
av förbättrade lönevillkor för ifrågavarande lärarinnor finner riksdagen
i likhet med departementschefen obestridligt. Enligt det föreliggande
förslaget skulle avlöningsförbättring komma dessa lärarinnor till del jämväl
under år 1919, vadan anslag för sistberörda ändamål äskats å tilläggsstat
för samma år; härtill återkommer riksdagen i sin skrivelse nr 8 B.

Beträffande sättet för den löneförbättring, varom i denna punkt är
fråga, har folkskolöverstyrelsen föreslagit inrättande av ordinarie tjänster,
vilkas innehavare skulle åtnjuta viss grundlön jämte ålderstillägg och
vissa naturaförmåner ävensom rätt till pension. Med hänsyn huvudsakligen
tagen därtill, att den ställning, som ämnet hushållsgöromål för
framtiden borde intaga på den egentliga folkskolans läroplan, för närvarande
vore i högsta grad oklar, har departementschefen ej ansett sig kunna
tillstyrka förslag om inrättande av ordinarie tjänster. I stället förordar

Allmänna

skolväsendet.

164

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

departementschefen vissa andra åtgärder till förbättring av lärarnas ställning,
nämligen dels fastställande av ett särskilt arvode för undervisningen,
dels tilldelande av resekostnadsersättning åt ambulerande lärarinnor, dels
ock vissa anordningar till underlättande av möjligheten för ambulerande
lärarinnor att få tjänstgöra vid flera kurser under året.

Riksdagen vill för sin del i huvudsak ansluta sig till den åsikt departementschefen
gjort gällande. I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga
om lärare i slöjd, vill riksdagen dock framhålla, att det må ankomma på
vederbörande myndigheter eller korporationer, som anordna kurser i hushållsgöromål,
att, därest sysselsättning året om kan beredas lärarinnor,
sörja för en i ekonomiskt avseende mera fast och tryggad ställning
för dessa.

I fråga om avlöningens belopp har folkskolöverstyrelsen föreslagit en
medelväg mellan småskollärarinnornas och folkskollärarinnornas avlöning.
För sådan lärarinna, vilkens tjänstgöring komme att omfatta endast ett
mindre antal kurser under året, har överstyrelsen föreslagit ett kontant
arvode av 266 kronor 67 öre för kurs, motsvarande 1 krona 56 öre för
undervisningstimme, samt dessutom bostad och bränsle. Departementschefen
åter anser, att minimiavlöningen för samtliga ifrågavarande lärarinnor
i hushållsgöromål bör utgöras endast av ett kontant arvode, vilket lämpligen
kunde beräknas efter 1 krona 50 öre för undervisningstimme. Arvodet
skulle sålunda uppgå till 7 kronor 50 öre för arbetsdag och för en
kurs på 34 arbetsdagar till 255 kronor samt för 6 kurser under ett år
till 1,530 kronor eller 30 kronor mer än det kontanta arvodet för extra
ordinarie folkskollärarinna. Departementschefen anser således, att arvodet
åt lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola bör bestämmas till 255 kronor
för varje kurs.

I avseende å den kontanta avlöningen har riksdagen intet att erinra
mot vad departementschefen härutinnan uttalat. Den skillnad, som härigenom
uppstår mellan avlöningen för ordinarie folkskollärarinna och
lärarinna i hushållsgöromål torde få anses komma att uppvägas av förmånen
av fri kost i viss utsträckning, varav den sistnämnda bör komma
i åtnjutande. Folkskolöverstyrelsen har utöver den kontanta avlöningen
föreslagit bostad och bränsle, i vilken fråga departementschefen icke uttalat
sig. Riksdagen förutsätter emellertid, att, såsom hittills i regel varit fallet,
förmånen av fri bostad med bränsle eller ersättning därför varder ifrågavarande
lärarinnor tillerkänd av de myndigheter eller korporationer, som
anordna kurserna i fråga.

Beträffande statsbidraget anser departementschefen, att detsamma icke
såsom hittills bör utgå för de med kurserna förenade driftkostnaderna

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

165

utan endast till lärarinnans avlöning. Sistnämnda bidrag borde lämpligen
bestämmas till nio tiondelar av det minimiarvode, som komme att tillerkännas
henne. Fastställdes detta arvode till 255 kronor för kurs, komme
statsbidraget att utgå med 229 kronor 50 öre för kurs.

Häremot har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Såsom villkor för statsbidrags utgående har bland annat föreslagits,
att undervisningen handhaves av lärarinna, som av statens vederbörande
folkskolinspektör befunnits duglig. Riksdagen anser, att kompetensbestämmelsen
i fråga om dessa lärarinnor bör i så måtto skärpas, att lärarinna
skall hava utexaminerats från en av Eders Kung!. Maj:t för ändamålet
godkänd kurs i huslig ekonomi eller på annat av skolöverstyrelsen godkänt
sätt förvärvat motsvarande utbildning för sitt kall.

Vidare föreslås, att antalet lärjungar i kursen icke skall understiga
8, ej heller överstiga 16, såvida icke statens vederbörande folkskolinspektör
det medgivit, varvid antalet dock under inga förhållanden får överstiga 20.
Vad sålunda föreslagits har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande grunder för utgående av statsbidrag för undervisning
i hushållsgöromål vid folkskola, nämligen:

A) Skoldistrikt, landsting, hushållningssällskap eller annan av Eders
Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd organisation, som i egentlig folkskola
eller i särskild anstalt anordnar undervisning i hushållsgöromål, må såsom
bidrag till lärarinnans avlöning erhålla 229 kronor 50 öre för varje kurs,
dock under villkor:

2) att den dagliga undervisningstiden i regeln utgör fem timmar,
dock att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, nämnda tid må kunna
efter vederbörande'' folkskolinspektörs medgivande begränsas till minst fyra
timmar;

3) att undervisningen i övrigt är anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med normalundervisningsplanen för rikets egentliga folkskolor;

4) att undervisningen handhaves av lärarinna, som utexaminerats från
en av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd kurs i huslig ekonomi

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

166 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

eller på annat av skolöverstyrelsen godkänt sätt förvärvat sig motsvarande
utbildning för sitt kall;

5) att arvode åt lärarinnan utgår med minst 255 kronor för varje kurs;

10) att, där undervisningen är förenad med servering till matgäster,
dessa ej böra vara flera än lärjungeantalet, börande såsom matgäster mottagas
i främsta rummet lärjungarnas skolkamrater; samt

11) att av lärjungarna ej upptages annan avgift än ersättning för
spisning i skolköket, och att sådan avgift icke sättes högre än kostnaden
för de använda matvarorna;

B) För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden
höra hinder ej möta därav,

att undervisningen till följd av rådande smittosam sjukdom måst för
någon tid inställas, eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad
ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade tiden, i vilken
händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen bedrivits, såvida
folkskolinspektören vitsordar, att vikarie ej kunnat erhållas;

C) I fråga om tillämpningen av de under A) och B) angivna grunder
må det ankomma på Eders Kungl. Maj:t

ej mindre att utfärda de närmare bestämmelser, som i sådant avseende
kunna befinnas erforderliga,

än även att, där i särskilda fall omständigheterna det föranleda, med -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 167

dela understöd av statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder därav,
att någon avvikelse från de fastställda grunderna ägt rum;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes nu uppförda
förslagsanslaget till anordnande av undervisning i huslig ekonomi i
folkskola, högre folkskola och folkhögskola 140,000 kronor — under rubriken:
»Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola»
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 267,000 kronor.

Fo rt sättning s skolor.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 208) att
dels besluta, att arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskola
skall utgå med minst 2 kronor för undervisningstimme och arvodet för
undervisning i hushållsgöromål i sådan skola med minst 10 kronor för
arbetsdag, beräknad till minst 5 undervisningstimmar;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskola från 600,000 kronor med 625,000
kronor till 1,225,000 kronor.

I sin skrivelse angående upprättande av praktiska ungdomsskolor förklarade
1918 års lagtima riksdag, att riksdagen bemärkt, hurusom Eders
Kungl. Maj:ts dåvarande förslag beträffande arvodet för undervisningen i slöjd
och hushållsgöromål blott innebure ett provisoriskt ordnande av denna del
av arvodesfrågan, varjämte riksdagen uttalade sin förväntan, att densamma
snarast möjligt skulle erhålla en mera definitiv lösning Förslag till en
sådan lösning föreligger nu.

Vad angår arvodets storlek har riksdagen anslutit sig till den uppfattningen,
att arvodet för lärare i fortsättningsskolan över huvud borde
ställas i ett visst förhållande till avlöningen åt lärare i den egentliga folkskolan
och att undervisningen i fortsättningsskolan såsom mera krävande
borde betalas något högre än undervisningen i folkskolan. Departementschefen
finner sagda uppfattning vara väl grundad. I anslutning härtill
har departementschefen, som föreslagit, att arvodet för undervisning i slöjd
vid folkskola måtte bestämmas till 1 krona för undervisningstimme och
arvodet för undervisning i hushållsgöromål till 7 kronor 50 öre för arbetsdag,
förordat, att arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskolan
måtte bestämmas till minst 2 kronor för undervisningstimme och arvodet
för undervisning i hushållsgöromål vid samma skola måtte bestämmas
till minst 10 kronor för arbetsdag, beräknad till minst 5 undervisningstimmar.

Riksdagen har, på sätt under punkt 211 här ovan anmäles, för un -

Allm&nna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

168 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dervisning i slöjd vid folkskola beviljat ett belopp av 1 krona 20 öre för
undervisningstimrne. Med hänsyn härtill anser riksdagen tillfyllest, därest
arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskolan bestämmes till 1
krona 75 öre för undervisningstimrne. Beträffande ersättning: för undervisning
i hushållsgöromål har riksdagen, som vidkommande detta ämne i
folkskolan bifallit vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit, intet att
erinra mot vad i detta avseende för fortsättningsskolan äskats.

Genom den av riksdagen företagna nedsättningen av arvodet för slöjdundervisningen
i fortsättningsskolan torde enligt av riksdagen approximativt
gjorda beräkningar anslagsbeloppet kunna nedsättas med 125,000
kronor till 1,100,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att arvodet för undervisning i slöjd i fortsättningsskola
skall utgå med minst 1 krona 75 öre för undervisningstimrne och arvodet
för undervisning i hushållsgöromål i sådan skola med minst 10 kronor
för arbetsdag, beräknad till minst 5 undervisningstimmar;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskola från 600,000 kronor med 500,000 kronor
till 1,100,000 kronor.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 209) att
till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor bevilja på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 185,000 kronor att utgå enligt
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.

På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom i särskild proposition (nr 96)
till 1918 års riksdag gjorda framställning har riksdagen på extra stat för år
1919 till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor beviljat ett
reservationsanslag av 60,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande och på de villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.
Genom ifrågavarande anslag avsågs att bereda medel för utbildning
av lärare särskilt i ämnet arbetskunskap inom de nya obligatoriska fortsättningsskolor,
som jämlikt beslut av samma års riksdag skola inrättas
med början under år 1919.

Vid beräknande av anslagsbehovet hade Eders Kungl. Maj:t utgått från
det antagandet, att under år 1919 skulle anordnas åtta kurser i jordbruk, två
kurser i industri, en kurs i handel, en kurs i matlagning och en kurs i
sömnad. Var och en av dessa kurser beräknades komma att omfatta en
tid av sex veckor med undantag av handelskursen, som tänktes pågå blott
fem veckor. Antalet deltagare i varje kurs beräknades till 20. Till varje

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

169

deltagarn i sådan kurs skulle, i fall kursen påginge i sex veckor, utgå
stipendium å 150 kronor, om deltagaren icke vore bosatt å kursorten,
och å 75 kronor, dårest han dår vore bosatt, samt, i fall kursen påginge
fem veckor, motsvarande stipendier å 125 kronor och 62 kronor 50 öre.
Varje jordbrukskurs beräknades medföra en kostnad av 4,800 kronor,
varje industrikurs 5,050 kronor, handelskursen 4,250 kronor, matlagningskursen
4,280 kronor och sömnadskursen 4,155 kronor. De sålunda beräknade
kostnaderna skulle till huvudsaklig del bestridas medelst statsunderstöd,
men därjämte förväntades, att bidrag till kurserna skulle inflyta
även från andra håll, såsom från landsting, kommuner och hushållningssällskap
ävensom från vissa större industrier.

Ovan omförmälda kurser voro emellertid endast att betrakta som begynnelsekurser,
vilka sedermera ett följande år borde efterföljas av fortsättningskurser.
Dessa fortsättningskurser äro avsedda att förlänas till
år 1920, och hava nu för dem medel beräknats på 1920 års stat. Vidare
hava medel upptagits å samma års stat för nya begynnelsekurser av
samma slag men till större antal än under år 1919, nämligen 12 jordbrukskurser,
4 industrikurser, 2 handelskurser, 2 kurser med undervisning
företrädesvis i hushållsgöromål och 2 kurser med undervisning företrädesvis
i sömnad. Därutöver har föreslagits anordnande av 2 kurser, vardera
å 4 veckor, i medborgarkunskap och modersmålet.

I fråga om antalet sådana kurser — vare sig fortsättnings- eller begynnelsekurser
— vilka avse undervisning i jordbruk, industri, handel,
hushållsgöromål eller sömnad, har riksdagen intet att erinra mot vad förslaget
i detta avseende innebär. Vidkommande åter de föreslagna kurserna
i medborgarkunskap och modersmålet har det synts riksdagen tveksamt,
huruvida medel till anordnande av dylika kurser nu borde beviljas,
i all synnerhet som, då år 1918 frågan om utbildningskurser av ifrågavarande
slag dryftades inom riksdagen, den plan i avseende å utbildningen
av fortsättningsskolornas lärare, som då vann riksdagens godkännande,
icke upptog några särskilda kurser i medborgarkunskap och modersmålet.
Att nu, året efter det den nya organisationen beslutats, vidtaga en ändring
av därvid fastslagna grunder finner riksdagen ägnat ingiva betänkligheter.
Men även frånsett denna mera formella synpunkt finner sig riksdagen
icke tilltalad av förslaget om särskilda kurser i dessa ämnen. Riksdagen
föreställer sig nämligen, att flertalet av folkskolans lärare antingen genom
självstudier eller genom praktiskt deltagande i det medborgerliga livet
eller förmedelst den numera förbättrade seminarieundervisningen äga förutsättningar
att på ett tillfredsställande sätt meddela undervisning i förenämnda
ämnen, vadan några vidare särskilda utbildningskurser ej synas vara
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 8 A. 22

Allmänna

skolvftsenilet.

Allmänna

skolväsendet.

170 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

oeftergivliga. Skulle emellertid en ytterligare utbildning i dessa ämnen
visa sig vara nödvändig, synes det riksdagen vara en ändamålsenligare anordning,
därest denna utbildning förlädes i samband med andra kurser eller
bibringades på annat sätt. Åt en dylik uppfattning har jämväl folkskolöverstyrelsen
givit uttryck i det utlåtande i ämnen, som återfinnes i det
Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 96 till 1918 års lagtima riksdag angående
praktiska ungdomsskolor bifogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
sid. 264. I allt fall synes riksdagen en sådan anordning
böra prövas, innan särskilda kurser i dessa ämnen föranstaltas. Riksdagen
anser sig följaktligen icke böra för närvarande medgiva anordnande av särskilda
kurser i medborgarkunskap och modersmålet.

Beträffande kostnaderna för övriga kurser har icke ifrågasatts annan
ändring av de stipendiebelopp åt kursdeltagare, som beräknats för 1919 års
kurser, än att stipendierna åt deltagarna i fortsättningskursen med handelsundervisning
måtte minskas i förhållande till den kortare tid, under
vilken denna kurs är avsedd att pågå. Riksdagen har bifallit vad i detta
hänseende föreslagits.

De belopp däremot, som avsetts för lärararvoden samt andra med
kursernas anordnande förenade utgifter, hava ansetts böra höjas med en
ti-edjedel. Riksdagen, som väl funnit en höjning av de till kurserna utgående
medel med hänsyn till dyrtiden befogad, anser dock, att de år 1918
för kurserna beräknade beloppen fortfarande böra ligga till grund för beräkningen
av förevarande anslag, men har vidtagit en sådan anordning,
att medel till bestridande av den utav dyrtiden förorsakade höjningen —
beräknade till i runt tal 15,000 kronor — anvisas såsom ett särskilt
extra anslag.

De av Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till dyrtiden föreslagna förhöjningarna
av beloppen till ifrågavarande kurser belöpa sig till sammanlagt
20,195 kronor. Lägges till sistnämnda belopp den för kurser i medborgarkunskap
och modersmål beräknade summan av 9,200 kronor, erhålles ett
belopp av 29,395 kronor eller i runt tal 30,000 kronor, varmed i anledning
av riksdagens beslut det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet äskade
anslaget å 185,000 kronor bör minskas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen på extra stat för år 1920 beviljat

dels till utbildning skurser för lärare vid fortsättning sskolor ett reservationsanslag
av 155,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
och på de villkor, Eders Kung]. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels ock till bestridande av för nämnda kurser under år 1920 på
grund av dyrtiden förorsakade ökade kostnader ett förslagsanslag, högst,

15,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 171

Högre folkskolor.

215:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 210) att

dels medgiva, att högre folkskola, däri flickor undervisas, må kunna
i enlighet med de närmare föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma
att utfärda, erhålla ett särskilt bidrag till undervisning i hushållsgöromål ej
överstigande 600 kronor för år;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget »bidrag till avlönande av vikarie
för lärare vid högre folkskola», höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt högre folkskolor med ett belopp av 45,000 kronor eller från

410,000 kronor till 455,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen inbegriper i sig
dels en höjning av 30,000 kronor, betingad av den ökning av antalet skolor
och skolavdelningar, som är att emotse under år 1920, dels ett upptagande
i förevarande anslag av det med 3,000 kronor å riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid
högre folkskola, dels ock en ökning av 12,000 kronor, föranledd av anordning
med undervisning i hushållsgöromål vid sådan högre folkskola, där
flickor undervisas.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att högre folkskola, däri flickor undervisas, må kunna
i enlighet med de närmare föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma
att utfärda, erhålla ett särskilt bidrag till undervisning i hushållsgöromål
ej överstigande 600 kronor för år;

dels ock med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget »bidrag till avlönande av vikarie
för lärare vid högre folkskola», höjt det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt högre folkskolor med ett belopp av 45,000 kronor eller från

410,000 kronor till 455,000 kronor.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 211) att

dels medgiva, att understöd för undervisning i slöjd vid statsunderstödda
högre folkskolor må från och med år 1920 på i övrigt av riksdagen
år 1915 fastställda villkor och enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, utgå såsom bidrag till lärares
avlöning med ett belopp av 2 kronor för undervisningstimme, dock med
högst 432 kronor årligen för varje skola eller slöjdavdelning;

dels ock höja det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anord -

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

172 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ilande av slöjd i högre folkskolor med ett belopp av 5,500 kronor eller
från 8,500 kronor till 14,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
har förty

dels medgivit, att understöd för undervisning i slöjd vid statsunderstödda
högre folkskolor må från och med år 1920 på i övrigt av riksdagen
år 1915 fastställda villkor och enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela, utgå såsom bidrag till lärares avlöning med
ett belopp av 2 kronor för undervisningstimme, dock med högst 432 kronor
årligen för varje skola eller slöjdavdelning;

dels ock höjt det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i högre folkskolor med ett belopp av 5,500 kronor eller
från 8,500 kronor till 14,000 kronor.

217:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 212) att
såsom förslagsanslag med oförändrat belopp, 7,570 kronor, uppföra det nu
under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat såsom förslagsanslag,
högst, upptagna anslaget till understöd åt sällskapets för folkundervisningens
befrämjande högre folkskola.

Riksdagen har såsom förslagsanslag med oförändrat belopp, 7,570 kronor,
uppfört det nu under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat
såsom förslagsanslag, högst, upptagna anslaget till understöd åt sällskapets
för folkundervisningens befrämjande högre folkskola.

Folkhögskolor.

218:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 213) att, i
avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid de statsunderstödda folkhögskolorna samt statsunderstöd
åt nämnda skolor, beräkna för ändamålet en höjning av det på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor med 300,000
kronor eller från 475,000 kronor till 775,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 214) att, i
avbidan på proposition angående ökat understöd åt folkhögskolor för vinterkursen
1919—1920 och sommarkursen 1920 för ändamålet beräkna på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 338, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

173

A) besluta,

att till understöd åt sådana folkhögskolor, som prövats gagneliga och av
Eders Kungl. Maj:t befinnas böra erhålla understöd, må för tiden från och
med arbetsåret 1919 —1920 ur förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
utgå:

I) såsom bidrag till kursernas uppehållande:

1) till folkhögskolas huvudkurs högst 7,000 kronor;

2) till huvudkurs vid folkhögskola, vars föreståndare jämväl är föreståndare
för med skolan förenad lantmannaskola, högst 6,500 kronor;

3) till kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med huvudkurs för manliga
elever, högst 3,500 kronor;

4) till fristående kvinnlig kurs, anordnad vid folkhögskola, som åtnjuter
anslag till sin huvudkurs, högst 3,500 kronor;

1,000 kronor, samt till andra årskurs, som är ansluten till fristående
kvinnlig kurs, högst 2,000 kronor;

6) till anordnande av parallellundervisning, då sådan med hänsyn till
elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i skilda arbetslag
prövas nödvändig:

a) vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt pågående
kurser högst 1,000 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare
högst 1,000 kronor,

b) vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra årskurs
högst 750 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare högst
750 kronor;

7) till huvudkurs och fristående kvinnlig kurs ävensom andra samtidigt
med dem pågående kurser, för det fall att ifrågavarande kurser
enligt nedan stadgade villkor angående undervisningstidens längd skola
pågå minst 3 veckor utöver eljest stadgad minsta undervisningstid, 10
procents förhöjning av eljest utgående statsbidrag;

II) såsom särskilda bidrag till lärares avlöning:

1) för föreståndare samt för ämneslärare med fast anställning ett
belopp motsvarande det eller de ålderstillägg, vartill föreståndaren eller
läraren må vara berättigad;

• 2) för lärare, som vikarierar för föreståndare eller för ämneslärare
med fast anställning, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom,
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

174 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders
Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

3) till bestridande av kostnaderna för undervisning i hushållsgöromål,
då denna undervisning ingår i skolans första årskurs, ett belopp, motsvarande
två tredjedelar av den till lärarinnan i enlighet med nedan stadgade
bestämmelser utgående minsta avlöningen för arbetsdag, dock ej
beräknat för större antal arbetsdagar än som inrymmes inom den för vederbörande
kurs stadgade minsta undervisningstiden;

B) bestämma,

att såsom särskilda villkor för utgående av förestående anslag skall
gälla:

1) att folkhögskolan skall vara försedd med ett av skolöverstyrelsen
fastställt reglemente;

2) att undervisningen vid folkhögskola skall pågå

a) vid huvudkurs och andra samtidigt därmed pågående kurser, då
vid skolan även är anordnad fristående kvinnlig kurs, minst 21 veckor
men i annat fall minst 24 veckor,

b) vid fristående kvinnlig kurs minst 13 veckor men, vad första
årskursen beträffar, för den händelse undervisning i hushållsgöromål
ingår i densamma, minst 16 veckor,

Eders Kungl. Maj:t dock obetaget dels att, där undervisningen till
följd av smittosam sjukdom eller annan tvingande anledning i vederbörlig
ordning varit inställd, ändock bevilja anslag, dels ock att medgiva
någon avkortning i angivna tider, där hänsyn till jordbrukets arbetsbehov
gör sådant nödvändigt;

3) att för kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med manlig huvudkurs,
särskild undervisning skall vara anordnad i de ämnen, där sådan erfordras; 4)

att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10 och att
dessa elever antingen förut genomgått folkhögskolas första årskurs eller
på annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning;

5) att skolan förfogar över ändamålsenliga lokaler samt erforderliga
undervisningsmedel;

6) att, innan anslag första gången beviljas åt folkhögskola, densamma
skall hava fått sig tillerkänt understöd av vederbörande landsting eller
beträffande skola, som är belägen inom sådan stad, som ej i landsting
deltager, av stadsfullmäktige eller ock att skolöverstyrelsen vitsordat skolan
vara till allmänt gagn;

7) att landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilda var för

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

175

sig eller gemensamt till vederbörande skola lämna bidrag, vilka, inberäknat
skolavgifter, där sådana förekomma, sammanlagt uppgå till minst lika stort
belopp som det, varmed statsbidraget för samtliga på en gång vid skolan
pågående kurser överskjuter 3,000 kronor för huvudkurs, 4,500 kronor
för huvudkurs med därtill ansluten kvinnlig kurs samt 1,500 kronor för
fristående kvinnlig kurs;

8) att vid folkhögskolan anställda lärare åtnjuta en avlöning, uppgående
till minst följande belopp, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att i
förekommande fall göra undantag från eljest gällande föreskrifter:

för manlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där folkhögskola
är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare
är utsedd till föreståndare för båda skolorna, 650 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig
kurs 5,400 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 4,600 kronor eller,
då endast vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 4,000
kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och
ett å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;
för kvinnlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning, icke understigande 600 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig
kurs 4,200 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 3,800 kronor eller,
då endast vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 3,400
kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart
och ett å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring; för

vikarierande föreståndare ett särskilt arvode av 500 kronor vid
skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs samt 400 kronor
vid skola med endast huvudkurs;

för manlig ämneslärare med fast anställning, förutom fri bostad och
bränsle eller motsvarande ersättning med minst 500 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig
kurs 3,700 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 3,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och
ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring; -

Allmänna

skolrisendet.

Allmänna

skolväsendet.

176 ’ Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

för kvinnlig ämneslärare med fast anställning, förutom fri bostad
med bränsle eller motsvarande ersättning med minst 300 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs 3,200 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 2,700 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring; för

extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare med full
tjänstgöring,

a) med anställning vid huvudkurs 1,900 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 600 kronor;

för extra ordinarie och vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring,

a) med anställning vid huvudkurs 1,700 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 550 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i slöjd arvode efter 2 kronor 50 öre
för varje undervisningstimme;

för lärarinna i hushållsgöromål arvode efter 10 kronor för varje
arbetsdag;

för lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning
vid skolan har bestämd årslön, arvode efter 3 kronor 50 öre för
varje undervisningstimme;

9) att vederbörande skolor skola vara underkastade de särskilda bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t finner gott utfärda angående skolornas inspektion
samt angående det antal ämneslärare med fast anställning, som må
finnas vid varje skola, ävensom rörande lärarnas antagande och entledigande
samt rättsliga ställning över huvud;

10) att berättelse över skolans verksamhet årligen av skolstyrelsen
ingives såväl till ecklesiastikdepartementet som till skolöverstyrelsen och
vederbörande landsting;

C) medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare villkor
och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,
åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,
torde för omförmälda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

D) medgiva, att av samma förslagsanslag ett belopp av 6,000 kronor
må enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
meddela, användas till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor
vid folkhögskolor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

177

E) vid bifall till vad under inom. A) och D) föreslagits höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från dess nuvarande
belopp, 475,000 kronor, till 799,025 kronor eller med 324,025 kronor;

F) medgiva, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt
må tillkomma:

a) föreståndare samt manliga och kvinnliga ämneslärare med fast
anställning med delaktighetsbelopp, som motsvarar vederbörandes lön
i högsta lönegraden enligt de ovan föreslagna bestämmelserna för
lärares minimiavlöning,

b) manliga och kvinnliga lärare i övningsämnen, vilkas avlöning
är av skolstyrelse reglerad, med delaktighetsbelopp motsvarande den
reglerade lönen, dock ej mindre än 1,000 kronor,

med rätt för Eders Ivungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i reglementet
för sagda pensionsanstalt, som i anledning av vad sålunda
föreslagits må befinnas erforderliga;

G) föreskriva, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller delaktighet
i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara underkastad de ändrade
bestämmelser, som rörande samma anstalt kunna varda meddelade;

H) för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen
1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisa på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen väckt motion, vari, bland annat, hemställts,
att riksdagen ville

dels bestämma, att såsom villkor för utgående av statsanslag skall
bland annat gälla:

att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10 och att dessa
elever antingen förut genomgått folkhögskolans första årskurs eller på
annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning, Eders Kungl. Maj:t
dock obetaget, att, där omständigheterna så föranleda, bevilja undantag
från dessa bestämmelser;

att manlig föreståndare skall erhålla fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där folkhögskola
är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare är utsedd
till rektor för båda skolorna, 650 kronor;

dels för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen
1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisa på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning innebär huvudsakligen
en omläggning av grunderna för statsbidrag till folkhögskolor, avseende
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A. 23

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

178 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bland annat att tillförsäkra den vid dessa skolor anställda lärarpersonalen
vissa bestämda lönesatser ävensom pensionsrätt. Eders Kungl. Maj:ts förslag
ansluter sig i allo till en av skolöverstyrelsen i ämnet avgiven framställning.
De åtgärder, som föreslagits, särskilt i fråga om lärarpersonalens
avlöning, äro i vissa hänseenden anpassade efter 1918 års lagtima riksdags
beslut angående lönereglering för olika lärarkategorier. Att någon
närmare överensstämmelse ej kan bringas till stånd i sistnämnda avseende
mellan folkhögskolorna och andra skolarter, torde ligga i öppen dag, om
man tager i betraktande de förras säregna ställning och arbetsformer.
Svårigheterna härvidlag synas ock hava medfört, att folkhögskolorna i ett
eller annat hänseende i det föreliggande förslaget blivit i jämförelse med
andra läroanstalter väl mycket tillgodosedda, men har riksdagen, i betraktande
av den utomordentliga betydelse, dessa skolor hava för bildningsarbetet
bland landsbygdens ungdom, icke ansett sig böra vidtaga åtgärder,
som tilläventyrs kunde vara ägnade att medföra en minskning av möjligheterna
för dessa skolor att få vidare utveckla sin gagnande verksamhet.

Vid närmare granskning av de föreslagna avlöningsförmånerna har
riksdagen bland annat uppmärksammat, hurusom för manlig föreståndare
vid skola med endast huvudkurs jämte därtill ansluten kvinnlig kurs, båda
av minst 24 veckors längd, föreslagits en kontant avlöning av 4,600 kronor,
samt där endast vare sig manlig eller kvinnlig huvudkurs men ingen
sommarkurs förekommer, d. v. s. 21 veckor, en kontant avlöning av 4,000
kronor. Med hänsyn till den relativt korta tid, nämnda kurser omfatta,
kunna ifrågavarande avlöningar ej annat än betecknas såsom avsevärt
höga. Att riksdagen det oaktat icke ansett sig böra vidtaga någon nedsättning
av desamma, beror väsentligen därpå, att, såsom allmänt är
känt, på en folkhögskolas föreståndare ställas anspråk, till art och omfattning
vida överträffande dem, som göras gällande ifråga om föreståndare
för andra med folkhögskolorna jämförliga läroanstalter. Särskilt må erinras
om den representationsskyldighet, som åvilar folkhögskolornas föreståndare.
I betraktande av dessa och andra på frågan inverkande omständigheter
har riksdagen ansett sig böra bifalla vad sålunda i angivna hänseenden
föreslagits.

I avseende å ålderstilläggsberäkning har departementschefen anslutit
sig till vad skolöverstyrelsen därutinnan föreslagit, överstyrelsens förslag
innebär, bland annat, att en till föreståndare vid folkhögskola befordrad
lärare tillgodoföres så många ålderstillägg såsom föreståndare, att
hans avlöning i sistnämnda befattning närmast överstiger den avlöning
han senast åtnjöt som ordinarie lärare enligt bestämmelserna för minimiavlöning
åt sådan. Denna bestämmelse, som är likartad med den, som

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 179

tillämpats vid läroverksadjunkts befordran till lektor, anser riksdagen
lämplig.

Beträffande bostadsförmån för manlig föreståndare föreslås i Eders Kungl.
Maj:ts framställning, (B) 8)) att denna skall utgöras av fri bostad och bränsle
eller motsvarande ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där
folkhögskola är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare
är utsedd till »föreståndare» för båda skolorna, 650 kronor.
Motionsvis har yrkats utbytande av sistnämnda ordet »föreståndare» mot
»rektor». Då ordet »rektor» i detta sammanhang torde vara det formellt
riktiga, har riksdagen ansett sig böra bifalla det motionsvis framställda
yrkandet i denna del.

Såsom villkor för statsbidrags utgående har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits,
(B) 4)) bland annat, att i andra årskurs antalet elever skulle uppgå till
minst 10 och att dessa elever antingen förut genomgått folkhögskolas
första årskurs eller på annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning.
I ovanberörda motion har förordats samma bestämmelse, dock med
följande tillägg »Kungl. Maj:t dock obetaget, att, där omständigheterna så
föranleda, bevilja undantag från dessa bestämmelser.» Med hänsyn till
det av departementschefen i fråga om villkoren för statsbidragens utgående
gjorda uttalandet, att det syntes vara av vikt, att en viss dispenseringsrätt
bleve överlämnad åt Eders Kungl. Maj:t, har riksdagen ansett sig i huvudsaklig
anslutning till det i motionen framställda yrkandet böra till ifrågavarande
bestämmelse foga ett tillägg, så lydande: »Eders Kungl. Maj:t
dock obetaget att, där särskilda omständigheter sådant påkalla, bevilja undantag
från dessa bestämmelser.» I enlighet härmed har riksdagen givit
åt den i mom. B) 8) omnämnda dispensrätten en motsvarande lydelse:
»Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda förhållanden sådant
påkalla, göra undantag från eljest gällande föreskrifter.»

Genom beslut av 1900 års riksdag medgavs, att av förslagsanslaget till
folkhögskolor finge utgå ett belopp av högst 3,000 kronor att efter Eders
Kungl. Maj:ts närmare bestämmelser användas till utbildning av lärare och
lärarinnor vid folkhögskolor. Av detta anslag har till och med år 1914
utdelats resestipendier till folkhögskollärare huvudsakligast för studiebesök
vid andra svenska eller nordiska folkhögskolor. Efter krigsutbrottet hava
sådana stipendier icke utdelats. Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit en förhöjning
av detta belopp till det dubbla eller alltså till 6,000 kronor. På
sätt av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen visserligen
förklarat någon tvekan kunna vara för handen att med ens höja ifrågavarande
summa till dubbla beloppet, men dock ansett med hänsyn till det
ökade antalet skolor och den allt större lärarpersonalen denna förhöjning

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

180 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

befogad. Riksdagen har icke kunnat underlåta att dela den tvekan, varåt
departementschefen givit uttryck. Den föreslagna ökningen synes ock väl
högt tilltagen, och har riksdagen i enlighet med den uppfattning, vilken
riksdagen i motsvarande fall förut hävdat, beslutat en höjning med 50
procent eller till 4,500 kronor. Härav föranledes en minskning av det
ifrågasatta förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 799,025
kronor till 797,525 kronor.

På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1918
års lagtima riksdag till ökat understöd åt folkhögskolorna för vinterkursen
1918 —1919 och sommarkursen 1919 på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag
av 95,000 kronor, beräknat efter 20 procent av de för år 1917
utgående understöden. För enahanda ändamål för vinterkursen 1919—
1920 och sommarkursen 1920 har skolöverstyrelsen med utgångspunkt
från samma procenttal och de för år 1920 beräknade understöden föreslagit
ett belopp av 150,000 kronor. Departementschefen åter har lagt
till grund en beräkning efter 10 procent å de nu föreslagna understöden,
och har i anslutning därtill av Kungl. Maj:t föreslagits ett belopp av

80,000 kronor. I ovanberörda motion har upptagits det av skolöverstyrelsen
föreslagna beloppet å 150,000 kronor. Riksdagen anser väl en höjning
av anslaget befogad, men finner sig, med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen
intagit och de skäl han anfört för sitt förslag, icke kunna
vidtaga så stark ökning, som i motionen ifrågasättes. Såsom en medelväg
har riksdagen beslutat, att till grund för beräkningen lägges 15 procent
av nu föreslagna understödsbelopp och att anslaget för ändamålet följaktligen
bestämmes till 120,000 kronor.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning
och ovanberörda motion,

A) besluta,

att till understöd åt sådana folkhögskolor, som prövats gagneliga och
av Eders Kungl. Maj:t befinnas böra erhålla understöd, må för tiden från
och med arbetsåret 1919 —1920 ur förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
utgå:

I) såsom bidrag till kursernas uppehållande:

1) till folkhögskolas huvudkurs högst 7,000 kronor;

2) till huvudkurs vid folkhögskola, vars föreståndare jämväl är föreståndare
för med skolan förenad lantmannaskola, högst 6,500 kronor;

3) till kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med huvudkurs för manliga
elever, högst 3,500 kronor;

4) till fristående kvinnlig kurs, anordnad vid folkhögskola, som åtnjuter
anslag till sin huvudkurs, högst 3,500 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

181

5) till andra årskurs, som pågår samtidigt med folkhögskolas huvudkurs,
högst 2,500 kronor och, om med sådan kurs är förenad skyldighet
att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning, ytterligare högst 1,000
kronor, samt till andra årskurs, som är ansluten till fristående kvinnlig
kurs, högst 2,000 kronor;

6) till anordnande av parallellundervisning, då sådan med hänsyn till
elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i skilda arbetslag
prövas nödvändig:

a) vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt pågående kurser
högst 1,000 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare högst

1,000 kronor,

b) vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra årskurs
högst 750 kronor samt, då elevantalet överstiger 35, ytterligare högst 750
kronor;

7) till huvudkurs och fristående kvinnlig kurs ävensom andra samtidigt
med dem pågående kurser, för det fall att ifrågavarande kurser
enligt nedan stadgade villkor angående undervisningstidens längd skola pågå
minst 3 veckor utöver eljest stadgad minsta undervisningstid, 10 procents
förhöjning av eljest utgående statsbidrag;

II) såsom särskilda bidrag till lärares avlöning:

1) för föreståndare samt för ämneslärare med fast anställning ett belopp
motsvarande det eller de ålderstillägg, vartill föreståndaren eller läraren
må vara berättigad;

2) för lärare, som vikarierar för föreståndare eller för ämneslärare
med fast anställning, om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom,
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas
av offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders
Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

3) till bestridande av kostnaderna för undervisning i hushållsgöromål,
då denna undervisning ingår i skolans första årskurs, ett belopp, motsvarande
två tredjedelar av den till lärarinnan i enlighet med nedan stadgade
bestämmelser utgående minsta avlöningen för arbetsdag, dock ej beräknat
för större antal arbetsdagar än som inrymmes inom den för vederbörande
kurs stadgade minsta undervisningstiden;

B) bestämt,

att såsom särskilda villkor för utgående av förestående anslag skall
gälla:

Allmänna

skolväsende!.

182

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet.

1) att folkhögskolan skall vara försedd med ett av skolöverstyrelsen
fastställt reglemente;

2) att undervisningen vid folkhögskolan skall pågå

a) vid huvudkurs och andra samtidigt därmed pågående kurser, då
vid skolan även är anordnad fristående kvinnlig kurs, minst 21 veckor
men i annat fall minst 24 veckor,

b) vid fristående kvinnlig kurs minst 13 veckor men, vad första årskursen
beträffar, för den händelse undervisning i hushållsgöromål ingår
i densamma, minst 16 veckor,

Eders Kungl. Maj:t dock obetaget dels att, där undervisningen till följd
av smittosam sjukdom eller annan tvingande anledning i vederbörlig ordning
varit inställd, ändock bevilja anslag, dels ock att medgiva någon avkortning
i angivna tider, där hänsyn til] jordbrukets arbetsbehov gör
sådant nödvändigt;

3) att för kvinnlig kurs, som pågår samtidigt med manlig huvudkurs,
särskild undervisning skall vara anordnad i de ämnen, där sådan erfordras;

4) att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10 och att
dessa elever antingen förut genomgått folkhögskolas första årskurs eller
på annat sätt erhållit motsvarande föregående utbildning, Eders Kungl.
Maj:t dock obetaget att, där särskilda omständigheter sådant påkalla, bevilja
undantag från dessa bestämmelser;

5) att skolan förfogar över ändamålsenliga lokaler samt erforderliga
undervisningsmedel;

6) att, innan anslag första gången beviljas åt folkhögskola, densamma
skall hava fått sig tillerkänt understöd av vederbörande landsting eller
beträffande skola, som är belägen inom sådan stad, som ej i landsting deltager,
av stadsfullmäktige eller ock att skolöverstyrelsen vitsordat skolan
vara till allmänt gagn;

7) att landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilda var
för sig eller gemensamt till vederbörande skola lämna bidrag, vilka, inberäknat
skolavgifter, där sådana förekomma, sammanlagt uppgå till minst
lika stort belopp som det, varmed statsbidraget för samtliga på en gång
vid skolan pågående kurser överskjuter 3,000 kronor för huvudkurs, 4,500
kronor för huvudkurs med därtill ansluten kvinnlig kurs samt 1,500 kronor
för fristående kvinnlig kurs;

8) att vid folkhögskolan anställda lärare åtnjuta en avlöning, uppgående
till minst följande belopp, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att, där
särskilda förhållanden sådant påkalla, göra undantag från eljest gällande
föreskrifter:

för manlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller mot -

183

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

svarande ersättning, icke understigande 800 kronor, eller, där folkhögskola
är förenad med lantmannaskola och sistnämnda skolas föreståndare år utsedd
till rektor för båda skolorna, 650 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnli»* kurs

5,400 kronor, *

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 4,600 kronor eller, då
endast vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 4,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och
ett å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;

för kvinnlig föreståndare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande
ersättning, icke understigande 600 kronor,

a) vid folkhögskola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs

4.200 kronor,

b) vid folkhögskola med endast huvudkurs 3,800 kronor eller, då endast
vare sig manlig eller kvinnlig avdelning däri ingår, 3,400 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma två ålderstillägg, vart och
ett å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 års oförvitlig tjänstgöring;

för vikarierande föreståndare ett särskilt arvode av 500 kronor vid
skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs samt 400 kronor
vid skola med endast huvudkurs;

för manlig ämneslärare med Jäst anställning, förutom fri bostad och
bränsle eller motsvarande ersättning med minst 500 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnli^ kurs

3,700 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 3,000 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och
ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

för kvinnlig ämneslärare med fast anställning, förutom fri bostad
med bränsle eller motsvarande ersättning med minst 300 kronor,

a) med anställning vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs

3.200 kronor,

b) med anställning endast vid huvudkurs 2,700 kronor,

till vilka avlöningsbelopp kunna komma tre ålderstillägg, vart och
ett å 300 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring;

för extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare med full
tjänstgöring,

a) med anställning vid huvudkurs 1,900 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 600 kronor;

för extra ordinarie och vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring,

Allmänna

skolväsendet.

Allmänna

skolväsendet.

184 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

a) med anställning vid huvudkurs 1,700 kronor,

b) med anställning vid fristående kvinnlig kurs 550 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i slöjd arvode efter 2 kronor 50
öre för varje undervisningstimme;

för lärarinna i hushållsgöromål arvode efter 10 kronor för varje
arbetsdag;

för lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning
vid skolan har bestämd årslön, arvode efter 3 kronor 50 öre för
varje undervisningstimme;

9) att vederbörande skolor skola vara underkastade de särskilda bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t finner gott utfärda angående skolornas inspektion
samt angående det antal ämneslärare med fast anställning, soin
må finnas vid varje skola, ävensom rörande lärarnas antagande och entledigande
samt rättsliga ställning över huvud;

10) att berättelse över skolans verksamhet årligen av skolstyrelsen
ingives såväl till ecklesiastikdepartementet som till skolöverstyrelsen och
vederbörande landsting;

C) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare
villkor och "bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 11 mars 1919 uttalat sin anslutning, torde för omförmälda
avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom de närmare
föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda villkor och bestämmelser
eller i övrigt kunna anses erforderliga;

D) medgivit, att av samma förslagsanslag ett belopp av 4,500 kronor
må, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
meddela, användas till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor
vid folkhögskolor;

E) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
från dess nuvarande belopp, 475,000 kronor, till 797,525 kronor eller med
322 525 kronor*

’ F) medgivit, att rätt till delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt
må tillkomma

a) föreståndare samt manliga och kvinnliga ämneslärare med tast
anställning med delaktighetsbelopp, som motsvara vederbörandes lön i
högsta lönegraden enligt de ovan angivna bestämmelserna för lärares
minimiavlöning,

b) manliga och kvinnliga lärare i övningsämnen, vilkas avlöning är av
skolstyrelse reglerad, med delaktighetsbelopp motsvarande den reglerade
lönen, dock ej mindre än 1,000 kronor,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

185

med rätt för Eders Kung]. Maj:t att vidtaga de ändringar i reglementet
för sagda pensionsanstalt, som i anledning av vad sålunda beslutats
må befinnas erforderliga;

G) föreskrivit, att lärare, som äger eller enligt förslaget erhåller delaktighet
i dövstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara underkastad de ändrade
bestämmelser, som rörande samma anstalt kunna varda meddelade;

H) för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen
1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

219:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 214 och särskild proposition nr 338) och en inom riksdagen väckt
motion har riksdagen — på sätt _ riksdagen under nästföregående punkt
anmält — för beredande av ökat understöd för folkhögskolor för vinterkursen
1919—1920 och sommarkursen 1920 anvisat på extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

220:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 215) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid folkhögskolor under läsåret 1919—1920 anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

221:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(punkt 216) har riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek från de” nuvarande belopp,

170,000 kronor, med 65,000 kronor till 235,000 kronor.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 217) att från
det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek
må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen över för folk- och
skolbibliotek lämplig litteratur från och med år 1919 tills vidare utgå ett
belopp av högst 4,000 kronor årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

Allmänna

skolväsendet,

Folkbild- .
ningsåtgärdor
i övrigt.

Folkbild ningsåtgärder i

övrigt.

186 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
medgivit, att från det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd
åt folkbibliotek må för utgivande av årliga tillägg till grundkatalogen
över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur från och med år 1919
tills vidare utgå ett belopp av högst 4,000 kronor årligen.

223:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 218) att från
det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek må från och med år 1919 tills
vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och under av Eders Kungl.
Maj:t fastställda villkor årligen utgå understöd åt fyra förmedlingsanstalter
för vandringsbibliotek och åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagt
belopp av högst 23,000 kronor, därav högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

1918 års lagtima riksdag medgav, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, bland annat, att från det under riksstatens
åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd
åt folkbibliotek finge från och med år 1918 tills vidare enligt Eders
Kungl. Maj:ts bestämmande och under av Eders Kungl. Maj:t fastställda
villkor årligen utgå understöd åt fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
och åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagt belopp av
högst 21,000 kronor, därav högst 14,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,
har medgivit, att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må från och
med år 1919 tills vidare enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och
under av Eders Kungl. Maj:t fastställda vilkor årligen utgå understöd åt
fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och åt två bokförmedlingsanstalter
med ett sammanlagt belopp av högst 23,000 kronor, därav
högst 16,000 kronor till bokförmedlingsanstalter.

224:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 219) att
medgiva att från det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek må, under de
villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, från och med år 1919
tills vidare utgå ett årligt understöd av 2,000 kronor för fortsatt utgivande
av tidskriften Bokstugan.

Riksdagen har medgivit, att från det under riksstatens åttonde huvudtitel
på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt folk -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 187

bibliotek må, under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
från och med år 1919 tills vidare utgå ett årligt understöd av 2,000
kronor för fortsatt utgivande av tidskriften Bokstugan.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

225:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 220) att ej
mindre till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, bevilja på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 280,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må
enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 22,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till
en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000
kronor till understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej
uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa
anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare;

än även såsom bidrag för uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds
föreläsningsverksamhet under arbetsåret 1919—1920 bevilja på
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå
enligt de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

För år 1919 har riksdagen i enlighet med därom av Eders Kungl. Maj:t
framlagt förslag beviljat på extra stat ett reservationsanslag av 270,000 kronor
till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, av vilket anslag enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda
villkor finge användas dels högst 12,000 kronor till understöd åt
centralbyråer och undantagsvis även ''åt andra sammanslutningar för förmedling
av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor till understöd
åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppginge till
200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, en höjning från

12,000 kronor till 22,000 kronor av den till centralbyråer m. m. avsedda
delen av ifrågavarande anslag. Mot vad Eders Kungi. Maj:t i nu berörda
hänseende föreslagit, har riksdagen icke haft något att erinra.

Beträffande den del av Eders Kungl. Maj:ts förslag, som avser bidrag till
uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds verksamhet, finner riksdagen
visserligen ett understödjande från statens sida av ifrågavarande föreläsnings -

Folkbild ningsåtgärder i

öyrigt.

Folkbild ningsåtgärder i

{irrigt.

188 lliksdagens skrivelse Nr 8 A.

verksamhet vara av omständigheterna påkallat. Riksdagen ställer sig dock
i hög grad tveksam beträffande den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen
om ett särskilt anslag till detta ändamål. Det kan nämligen befaras,
att genom en dylik särdelning av olika föreläsningsrörelser eu mindre
nyttig konkurrens kan uppstå, varigenom den ena rörelsen kan komma att
gynnas och uppmärksammas på den andras bekostnad. En sådan splittring
kan ingalunda vara till fromma för den verksamhet, det här gäller att främja,
på samma gång som genom bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle
skapas en dualism inom föreläsningsverksamheten, vars verkningar kunna
visa sig hava ett mindre gott inflytande på en ändamålsenlig och önskvärd
utveckling på ifrågavarande områden. Då vidare ett bifall till förslaget,
sådant det nu föreligger, kan medföra konsekvenser av omfattande räckvidd,
har riksdagen icke ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i
dess förevarande form. Då, såsom angivits, riksdagen emellertid i sak ingalunda
ställer sig avvisande till förslaget om understöd åt nu förevarande
ändamål, och då reservationsanslaget till populärvetenskapliga föreläsningar
med dess nu föreslagna belopp, 280,000 kronor, möjligen icke torde vara
tillfyllest, då det gäller tillgodoseende av de ytterligare krav, som i nu
förevarande avseende eventuellt komma att ställas på detta anslag, har
riksdagen funnit sig böra vidtaga en sådan anordning, att berörda anslag
höjes med det ifrågasatta beloppet, 5,000 kronor, och att på detta sätt
möjlighet beredes arbetarnas bildningsförbund att — vare sig genom
nybildade lokalföreningar eller eventuellt i sambete med nuvarande föreläsningsorganisationer
— enligt de för anslaget i dess helhet gällande
grunder och villkor erhålla understöd för sin verksamhet.

Eders Kungl. Maj:t har i annat sammanhang föreslagit riksdagen att
dels för beredande av ytterligare understöd åt anstalter och föreningar, som
anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa på tilläggsstat för år
1919 ett reservationsanslag av 8,700 kronor, att användas till understöd
åt den verksamhet, som bedrives av föreläsningsbyråerna i Stockholm,
Lund och Göteborg, dels ock såsom bidrag för uppehållande av arbetarnas
bildningsförbunds föreläsningsverksamhet under arbetsåret 1918—1919
bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 5,000 kronor,
alt utgå enligt de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

I anslutning till vad riksdagen nyss anfört, har riksdagen uppfört på
tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 13,700 kronor för beredande av ytterligare
understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, därav 8,700 kronor att användas till understöd åt den

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 189

verksamhet, som bedrives av föreläsningsbyråerna i Stockholm, Lund och
Göteborg. lieslut härom anmäler riksdagen i sin skrivelse nr 8 B.

Riksdagen har sålunda, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning,
i vad den avser uppförande å riksstaten av särskilt anslag till uppehållande
av arbetarnas bildningsförbunds föreläsningsverksamhct, till understöd
åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av

285,000 kronor ävensom medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders
Kungl. Magt fastställda villkor användas dels högst 22,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en
hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor
till understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppgår
till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa
anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

226:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 221) att såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från
universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran, vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att
under år 1920 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa på
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor, varav 7,000
kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,
att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som
statsbidraget.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot den gjorda framställningen,
vilken innebär en höjning med 3,000 kronor i förhållande till
vad för innevarande år för samma ändamål utgår, och har alltså såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från
universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran, vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under år 1920 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat på
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor, varav 7,000
kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,
att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som
statsbidraget.

Folkbild ningsåtg&rder i

övrigt.

190

Folkbild ningsåtgärder i

övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Nykter hetsundervisning.

227:o) Eders Eungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 222) att, i
avbidan på proposition angående anslag till upplysnings- och undervisningsverksamhet
för nykterhetens främjande, för ändamålet beräkna under
åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 262, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920
ej mindre ett förslagsanslag, högst, 105,950 kronor att under de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna
ändamål med högst följande belopp:
till anordnande under år 1920 av en social fortbildningskurs
för lärare in. fl..........................................

» anordnande under år 1920 av en s. k. allmän utbildningskurs.
..........................................................................

> främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie och

ungdomsverksamhet....................................................

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet ...........................................................

» främjande av Sveriges nationaltempels av Templarorden
studie- och ungdomsverksamhet .......................

> främjande av Nationalgodtemplarordens studie- och

ungdomsverksamhet ...........................................................

> främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets

studie- och ungdomsverksamhet......................................

» främjande av nykterhetsorden Yerdandis studie- och

ungdomsverksamhet ...........................................................

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet...............................................

> främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet ..........................................................................

främjande av centralförbundets för nykterhetsunder -

kronor 32,950
► 10,500

visning verksamhet.

underhåll och skötsel av centralförbundets för nyk -

terhetsundervisning bibliotek.

12,000

6,000

4,500

3,000

3.000

6.000
4,500

15,000

1,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 191

till arvode åt en hos läroverks- och skolöverstyrelserna
anstånd konsulent för undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens främjande ......... kronor 2,000: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-
och upplysningsverksamheten för nykterhetens
främjande ............................................................ > 2 500-_

än även till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt fastställa, ett reservationsanslag å 18,000 kronor;

dels till utarbetande och utgivande av ej mindre en handbok i nykterhetsfrågan
än även en för lärare i nykterhetsfrågan avsedd handledning
anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett reserva"
tionsanslag av 20,000 kronor;

dels ock medgiva, att uppkommande besparingar å anslagen till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt "av en s. k.
allmän utbildningskurs må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas
till anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisnin°-en.

De anslag i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, vilka avse
olika organisationers studie- och ungdomsverksamhet, skulle enligt förslaget
utgå med 50 procent högre belopp än för innevarande år. Riksdagen
finner de skäl, departementschefen till stöd för förslaget i denna
del anfört, övertygande och har sålunda bifallit de ifrågasätta''“anslagshöjningarna.

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 18,000 kronor. I
avseende å detta belopp har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Anslagen till anordnande under år 1920 av en social fortbildnino-skurs
för lärare m. fl. å 32,950 kronor samt av en s. k. allmän utbildningskurs
å 10,500 kronor har riksdagen ansett sig böra bevilja. Likaså
har riksdagen anvisat det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget
å 20,000 kronor till utarbetande och utgivande av ej mindre en
handbok i nykterhetsfrågan än även en för lärare i nykterhetsfrågan avsedd
handledning.

Mot anslaget å 1,000 kronor till underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek samt å 2,000 kronor till
arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent för undervisnin°-soch
upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande har riksdagen
ej heller funnit anledning till erinran.

Till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet
har föreslagits ett belopp av 15,000 kronor. Häremot har riksdagen
intet att erinra.

Folkbild ningsitg&rder i

övrigt.

192 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet å 2,500 kronor till
understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens främjande har riksdagen ävenledes
ansett sig böra bevilja.

Riksdagen har alltså

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisat under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920
ej mindre ett förslagsanslag, högst, 105,950 kronor att under de villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål
med högst följande belopp:

till anordnande under år 1920 av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl............................................

» anordnande under år 1920 av en s. k. allmän utbildningskurs
...............................................................

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studieoch
ungdomsverksamhet ...............................................

> främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet ......................................................

» främjande av Sveriges nationaltempels av Templarorden
studie- och ungdomsverksamhet ...................

> främjande av Nationalgodtemplarordens studie- och

ungdomsverksamhet ........................................................

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-
och ungdomsverksamhet .......................................

» främjande av nykterhetsorden Ver dan dis studie- och

ungdomsverksamhet .....................................................■•••

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet .........................................

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet
..............................................................................

> främjande av centralförbundets för nykterhetsunder visning

verksamhet............................................••..........••••

, underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhets
undervisning bibliotek ......................................

» arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent
för undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens främjande ........................

»understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-
och upplysningsverksamheten för nykterhetens
främj ande..........................................................

kronor	32,950: —
>	10,500: —
>	12,000: —
»	6,000: —
»	4,500: —
>	3,000: -
»	3,000: —
>	3,000: -
	6,000: —
>	4,500: —
	15,000: —
>	1,000: —
>	2,000: —
>	2,500: —

Riksdagms slcrivelst Nr 8 A. 193

dels till utarbetande och utgivande av ej mindre en handbok i nykterhetsfrågan
än även en för lärare i nykterhetsfrågan avsedd handledning
anvisat under åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor;

dels ock medgivit, att uppkommande besparingar å anslagen till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare in. fl. samt av en s. k.
allmän utbildningskurs må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas
till anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

Musikföreställningar för allmänheten.

228:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 223) att till
understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,
samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet
anvisa på extra stat för 1920 ett förslagsanslag, högst, 75,500
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott fastställa.

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål på extra
stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 57,000 kronor. Av anslaget utgick
understöd till följande tre föreningar, nämligen nordvästra Skånes
orkesterförening, Gävleborgs läns orkesterförening och Norrköpings orkesterförening,
var och en med 18,500 kronor, varjämte till inspektion avsågs
ett belopp av 1,500 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att
anslagssumman skall ökas för att en fjärde orkesterförening, Uddevalla
orkesterförening, må kunna erhålla statsunderstöd till samma belopp som
de förutnämnda tre föreningarna.

Riksdagen vill ingalunda underkänna den stora kulturella betydelse,
som ligger i uppförandet av goda musikverk inför den stora publik, som
eljest näppeligen blir i tillfälle att åhöra sådana. Emellertid må erinras
om de betänkligheter, som vid flera tillfällen hos riksdagen givit sig tillkänna
gent emot en befarad, alltför stark ökning av detta anslag. Riksdagen
anser dessa betänkligheter alltjämt äga giltighet och har därför icke
funnit sig nu kunna medgiva den ifrågasatta anslagsökningen.

Riksdagen har till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande föreningars
och orkestrars verksamhet anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 25

Folkbild ningsåtgärder i

övrigt.

Folkbild ningsåtgärder i

(irrigt.

Abnorm under visningen.

194 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anslag, högst, 57,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl Maj:t kan finna gott fastställa.

Studielån.

229:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 224 och särskild proposition nr 334) har riksdagen — på sätt
riksdagen i särskild skrivelse nr 230 anmält —

dels till räntefria lån till underlättande av studiemöjligheterna för begåvade,
fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter av skilda slag ävensom
till bestridande av vissa med låneverksamheten förbundna kostnader på
extra stat för år 1920 beviljat ett reservationsanslag av 150,000 kronor,
dels medgivit, att av det till dylika lån på extra stat för år 1919
anvisade reservationsanslaget av 100,000 kronor må bestridas jämväl de
motsvarande kostnader, som för låneverksamheten under sistsagda år
kunna uppstå,

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att för utdelning av ifrågavarande
lån utfärda reglemente i huvudsaklig enlighet med de grunder, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11
mars 1919 framlagts, med iakttagande dock av de jämkningar och tillägg,
som av riksdagen i berörda skrivelse angivits,

dels ock medgivit, att kostnaderna för den nämnd, som må komma att
handlägga ärenden rörande omförmälda lån, må gäldas av det under
åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga.

Abnormundervisningen.

230:o) Sedan 1914 års senare riksdag till understöd för utgivande av
en ordbok för dövstumma beviljat ett anslag av 5,000 kronor att på de
närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, utgå med

1,000 kronor årligen under fem år samt därav på extra stat för vart och
ett av åren 1915, 1917, 1918 och 1919 anvisats ett belopp av 1,000
kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 225) att av
förenämnda, redan beviljade anslag å 5,000 kronor anvisa på extra stat
för år 1920 såsom reservationsanslag återstående beloppet 1,000 kronor.

Riksdagen har av det utav 1914 års senare riksdag till understöd för
utgivande av en ordbok för dövstumma beviljade anslaget å 5,000 kronor

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 195

anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående
beloppet 1,000 kronor.

231:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 226) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till understöd för utgivande under år 1920 av Tidning för dövstumma
beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 500 kronor,
att utgå enligt de närmare föreskrifter, liders Kungl. Maj:t kan finna skäl
meddela.

232:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 193, anmält, har riksdagen
höjt det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda, nu 79,050 kronor, med 24,100 kronor till 103,150 kronor.

233:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 193, anmält, har riksdagen
höjt det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö, nu

14,800 kronor, med 5,800 kronor till 20.600 kronor.

234:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 193, anmält, har
riksdagen

dels höjt det ordinarie bestämda anslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda, nu 9,000 kronor, med 8,300 kronor till 17,300
kronor;

dels ock till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda anvisat på
extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, 7,050 kronor, till förstärkande av det på
skolans ordinarie stat uppförda reservationsanslaget; samt

ett reservationsanslag av 3,550 kronor till uppehållande vid skolan
under höstterminen 1920 av ytterligare en korgmakeriavdelning.

235:6) Sedan 1918 års lagtima riksdag beviljat ett anslag av 450,000
kronor till uppförande av nybyggnad för hantverkskolan i Kristinehamn
för blinda samt därav anvisat dels på tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag
ett belopp av 200,000 kronor, dels på extra stat för år 1919
såsom reservationsanslag ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 230) att av förutnämnda redan beviljade
anslag anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
återstående beloppet, 50,000 kronor.

Riksdagen har av det beviljade anslaget till nybyggnad för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda anvisat på extra stat för år 1920 såsom
reservationsanslag återstående beloppet, 50,000 kronor.

Abnorm nnder Tisningen.

Abnorm under visningen.

196 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 231) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till tryckning av blindskrifter anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.

237:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet framställda
förslag (punkt 232) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, beviljat på extra stat för år 1920 till understöd åt blindlärarélever
och reseunderstöd åt blindlärare ett reservationsanslag av 1,200 kronor.

238:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 233) att, för
beredande, under iakttagande av de kontrollföreskrifter, järnvägsstyrelsen
kan finna erforderliga, av nedsättning i resekostnaden till halva biljettpriset
åt person, som saknar ledsyn och som för utövning av sitt yrke färdas i
tredje klassens vagn å statens järnvägar eller å enskilda järnvägar, som
beviljat sådan nedsättning, ävensom åt sådan persons seende ledsagare,
anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Det är utan tvivel ett synnerligen behj ärtan svär t ändamål, som i Eders
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avses. Den självförsörjning, som de
blinda, tack vare den utbildning de erhålla vid statens undervisningsanstalter
för blinda, numera äro i stånd att prestera, finner riksdagen värd
allt erkännande, och det är givetvis från det allmännas sida en skyldig
gärd av hänsyn till dessa olyckliga att söka bispringa dem i deras berömvärda
strävan att genom eget arbete förvärva sitt uppehälle. Om sättet
för ett bistånd från det allmännas sida i nu berörda avseende kunna emellertid
olika meningar råda, och riksdagen finner sig icke övertygad, att den
av Eders Kungl. Maj:t nu anvisade vägen är den lyckligaste. I och med att
vederbörliga kontrollföreskrifter uppenbarligen måste vara svåra att vidmakthålla,
inbjuder en anordning av den art, som nu ifrågasättes, lätt till
missbruk, och det kan i många fall vara omöjligt bedöma, huruvida ett
verkligt behov av ifrågavarande förmån föreligger eller icke. De lättnader,
som i förevarande avseende givetvis höra beredas blinda yrkesutövare,
synas riksdagen på ett mer ändamålsenligt och mer betryggande sätt kunna
åvägabringas genom sådana filantropiska föreningar och övriga förmedlingsanstalter,
vilka antingen redan hava till uppgift eller lätteligen kunna
utvidga sin verksamhet att sköta distribution och försäljning av blindas
arbeten samt inköp för blindas räkning av för dem nödvändiga arbetsmaterialer.

Riksdagen får alltså anmäla att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning icke vunnit riksdagens bifall.

197

Riksdagens skrivelse Nr S A.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 234) att
till understöd åt De blindas förening på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål ett belopp
av 35,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot den nu äskade anslagsförhöjningen
och har därför till understöd åt De blindas förening på extra
stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor att utgå
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

240:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 235) att, i
avbidan på proposition angående upprättande av en vårdanstalt för blinda
med komplicerat lyte, beräkna för ändamålet på extra stat för år 1920
ett belopp av 720,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 till
riksdagen avlåten proposition, nr 133, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag,
föreslagit riksdagen att dels av de utav 1914 års senare riksdag och 1916
års riksdag beviljade anslagen å tillhopa 568,350 kronor för uppförande av
byggnader för en vårdanstalt i Lund, avsedd för blinda med komplicerat
lyte, anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående
beloppet, 418,350 kronor;

dels ock därutöver för samma ändamål ytterligare anvisa på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 301,650 kronor.

På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare
riksdag att för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård
för blinda med komplicerat lyte upprätta en för ändamålet erforderlig
vårdanstalt samt beviljade för uppförande av därför behövliga byggnader
med tillhörande anläggningar å ett av Lunds stad erbjudet tomtområde
ett anslag av 521,000 kronor. Sedermera beviljade 1916 års riksdag, på förslag
av Eders Kungl. Maj:t, utöver det för ändamålet redan beviljade anslaget
av 521,000 kronor, ytterligare ett belopp av 47,350 kronor för uppförande,
med vissa avvikelser från förut framlagd plan, av ovannämnda byggnader.
Härvid anförde riksdagen, att riksdagen, som icke velat motsätta sig
ovanberörda förändringar i den ursprungliga byggnadsplanen eller den av
Eders Kungl. Maj;t äskade anslagsökningen, emellertid ansett sig böra uttala
sin förväntan, att för ernående så vitt möjligt av en minskning i kostnadssumman
ytterligare inskränkningar måtte kunna vidtagas, utan att därigenom
de fördelar, som med anstaltens upprättande avsetts, komme att
äventyras.

Abnorm under visningen.

198 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Då nu ytterligare medel till avsevärda belopp äskas för ändamålet,
har riksdagen väl med hänsyn till det trängande behovet av byggnadsföretagets
utförande ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Dock
vill riksdagen, i likhet med vad riksdagen år 1916 i ärendet yttrade, alltjämt
uttala sin förväntan, att för ernående så vitt möjligt av en minskning
i kostnadssumman inskränkningar måtte kunna vidtagas, utan att
därigenom de fördelar, som med anstaltens upprättande avsetts, komme
att äventyras.

Riksdagen har alltså,

dels av de utav 1914 års senare riksdag och 1916 års riksdag beviljade
anslagen å tillhopa 568,350 kronor för uppförande av byggnader
för en vårdanstalt i Lund, avsedd för blinda med komplicerat lyte, anvisat
på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag återstående
beloppet, 418,350 kronor;

dels ock därutöver för samma ändamål ytterligare anvisat på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 301,650 kronor.

241:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 236) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till hyresbidrag åt den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. anvisat på extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

242:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 237) får riksdagen anmäla, att riksdagen till resestipendier åt
föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (dövstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, anvisat på extra stat för
år 1920 ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

243:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 238) att, i avbidan
på proposition angående uppfostringsanstalter för vanartade och i
sedligt avseende försummade barn, beräkna för ändamålet en ökning för
år 1920 av det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till nämnda
uppfostringsanstalter å 80,000 kronor med 104,000 kronor.

Likaledes har Eders Kungl. Maj:t i propositionen med förslag till tillläggsstat
till riksstaten för år 1919 under punkt 54 av åttonde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition i enahanda ämne,
beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

104,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

199

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den
11 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 233, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för
vanartade och i sedligt avseende försummade barn från dess nuvarande
belopp, 80,000 kronor, med 104,000 kronor till 184,000 kronor;

dels för beredande av ökat statsbidrag till ifrågavarande uppfostringsanstalter
anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag å 104,000
kronor;

dels medgiva, att statsbidrag till omförmälda anstalter må från och
med år 1919 utgå enligt följande ändrade grunder:

a) till styrelse för skyddshem utgår till bestridande av kostnaderna
för varje på grund av lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt
avseende försummade barn i skyddshemmet intaget barns vård ett
årligt statsbidrag av 200 kronor för den tid, skyddslingen vårdas i skyddshemmet; b)

till barnavårdsnämnd utgår till betäckande av de för barns uppfostran
i enskilt hem eller barnhem eller under anställning i arbete, tjänst
eller yrke uppkomna kostnader, som på grund av nyssnämnda lags bestämmelser
skola bestridas av barnavårdsnämnd, för den tid barnet på
nämndens föranstaltande njuter sådan uppfostran, ett årligt statsbidrag av
80 kronor, om barnet vårdas i barnhem, och hälften av dessa kostnaders
belopp, dock ej över 50 kronor, om barnet är anförtrott åt enskilt hem
eller anställt i arbete, tjänst eller yrke;

dels ock medgiva, att från omförmälda förslagsanslag till uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade barn må till
arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent för skyddshemsverksamheten
från och med den 1 juli 1919 tills vidare utgå ett belopp av
högst 1,500 kronor för år räknat.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran emot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för
vanartade och i sedligt avseende försummade barn från dess nuvarande
belopp, 80,000 kronor, med 104,000 kronor till 184,000 kronor;

dels för beredande av ökat statsbidrag till ifrågavarande uppfostringsanstalter
anvisat på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag å 104,000
kronor;

dels medgivit, att statsbidrag till omförmälda anstalter må från och
med år 1919 utgå enligt följande ändrade grunder:

Abnorm under visningen.

200

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nnuer a) till styrelse för skyddshem utgår till bestridande av kostnaderna för

Tisningen. varje på grund av lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn i skyddshemmet intaget barns vård ett årligt
statsbidrag av 200 kronor för den tid, skyddslingen vårdas i skyddshemmet;

b) till barnavårdsnämnd utgår till betäckande av de för barns uppfostran
i enskilt hem eller barnhem eller under anställning i arbete, tjänst
eller yrke uppkomna kostnader, som på grund av nyssnämnda lags bestämmelser
skola bestridas av barnavårdsnämnd, för den tid barnet på
nämndens föranstaltande njuter sådan uppfostran, ett årligt statsbidrag
av 80 kronor, om barnet vårdas i barnhem, och hälften av dessa kostnaders
belopp, dock ej över 50 kronor, om barnet är anförtrott åt enskilt
hem eller anställt i arbete, tjänst eller yrke;

dels ock medgivit, att från omförmälda förslagsanslag till uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade barn må till
arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd konsulent för skyddshemsverksamheten
från och med den 1 juli 1919 tills vidare utgå ett belopp av
högst 1,500 kronor för år räknat.

Deri tekniska undervisningen m. m.

Deri tekniska undervisningen.

Den tekniska 244:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 239) att
undgenSniD dels, med förklarande att den nuvarande professuren i oorganisk och

elektrokemi vid tekniska högskolan skall och med ingången av år 1920 förvandlas
till en professur i teoretisk och elektrokemi samt att den nuvarande
professuren i organisk och analytisk kemi vid högskolan skall från och
med samma tidpunkt förvandlas till en professur i organisk kemi, å ordinarie
stat för högskolan uppföra en ny professur i oorganisk kemi med
enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga professorsbefattningar
vid högskolan, och med skyldighet för tjänstens innehavare att
vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

dels förklara, att nuvarande professuren i ångmaskinlära vid högskolan
skall från och med ingången av år 1920 förvandlas till en professur i
ångteknik;

dels höja det å ordinarie stat för högskolan uppförda anslaget åt ett
biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet så -

201

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

som professor från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 2,000 kronor
till 4,000 kronor;

dels i avseende å avlöningen för det å högskolans ordinarie stat uppförda
kvinnliga skrivbiträdet vidtaga den ändringen, att i stället för avlöning
å 1,600 kronor, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550
kronor och ortstillägg 150 kronor, jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera
å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 år, uppföres en avlöning av

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å
200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av ålderstillägget
100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar, med skyldighet
för befattningens innehavare att vara underkastad de villkor och
bestämmelser, vilka kunna komma att utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar; dels

å ordinarie stat för högskolan uppföra en ny kvinnlig skrivbiträdesbefattning
med en avlöning av 1,600 kronor, därav 1,100 kronor lön,
300 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt
till tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och
15 år, skolande av ålderstillägget 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar, ävensom med skyldighet för befattningens innehavare
att vara underkastad de villkor och bestämmelser, vilka komma att
utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar;

dels å ordinarie stat för högskolan uppföra ytterligare en laboratorievaktmästare
med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för
övriga laboratorievaktmästarbefattningar vid högskolan, och med skyldighet
att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

dels vid bifall till vad senast föreslagits besluta, att vederbörande i
staten nu förekommande anmärkning 1 rörande laboratorievaktmästarnas
fördelning på särskilda avdelningar av högskolan skall erhålla följande
ändrade lydelse: »Av laboratorievaktmästarna äro tre anställda vid kemiska
laboratoriet, två vid bergsskolan, tre vid elektrotekniska och fysiska laboratorierna
samt tre vid mekaniska laboratorierna»;

dels ock för genomförande av omförmälda förändringar i högskolans
ordinarie stat, så vitt de avse ändring i anslagsbelopp eller uppförande av
nya anslag, ävensom för beredande av ökad avlöning åt de å tekniska högskolans
stat uppförda vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
höja högskolans ordinarie stat från dess nuvarande belopp, 387,800
kronor, med 22,350 kronor till 410,150 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början uppförande å tekBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 26

Den tekniska

undervisnin gen.

202

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

niska högskolans stat av en ny professur i oorganisk kemi. Riksdagen
finner tillfyllestgörande skäl vara förebragta för en anordning, varigenom
hithörande betydelsefulla vetenskapsgrenar erhålla ytterligare en representant
vid högskolan, och har bifallit förslaget i denna del.

Förslaget om den ändrade benämningen av professuren i ångmaskinlära
till professur i ångteknik har riksdagen ävenledes bifallit likasom förslaget
om höjning av arvodet åt ett biträde för uppehållande av en del
av rektors undervisningsskyldighet såsom professor.

Uppförande å stat av en ny kvinnlig skrivbiträdesbefattning av första
graden anser riksdagen av omständigheterna påkallat; i avseende å avlöningen
åt såväl detta biträde som den å högskolans stat redan uppförda
biträdesbefattningen vill riksdagen erinra om sin förut avlåtna skrivelse
beträffande lönereglering för de kvinnliga skrivbiträdesbefattningarna inom
vissa grenar av statsförvaltningen i allmänhet.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya laboratorievaktmästaretjänsten
och därav föranledd ändring i staten bär riksdagen jämväl godtagit.
Den höjning av staten, som betingas av ökad avlöning åt vaktmästare
m. fl., är att betrakta som en konsekvens av 1918 års lagtima riksdags
beslut ifråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels, med förklarande att den nuvarande professuren i oorganisk och
elektrokemi vid tekniska högskolan skall från och med ingången av år
1920 förvandlas till en professur i teoretisk och elektrokemi samt att den
nuvarande professuren i organisk och analytisk kemi vid högskolan skall
från och med samma tidpunkt förvandlas till en professur i organisk kemi,
å ordinarie stat för högskolan uppfört en ny professur i oorganisk kemi
med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga professorsbefattningar
vid högskolan, och med skyldighet för tjänstens innehavare
att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

dels förklarat, att nuvarande professuren i ångmaskinlära vid högskolan
skall från och med ingången av år 1920 förvandlas till en professur i
ångteknik;

dels höjt det å ordinarie stat för högskolan uppförda anslaget åt ett
biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom
professor från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 2,000 kronor
till 4,000 kronor;

dels i avseende å avlöningen för det å högskolans ordinarie stat uppförda
kvinnliga skrivbiträdet vidtagit den ändringen, att i stället för avlö -

203

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ning å 1,600 kronor, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550
kronor och ortstillägg 150 kronor, jämte rätt till två ålderstillägg, vart- gen.
dera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 år, uppförts en avlöning av

å ordinarie stat för högskolan uppfört cn ny kvinnlig skrivbiträdesbefattning
med en avlöning av 1,600 kronor, därav 1,100 kronor lön,

300 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, jämte rätt
till tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och
15 år, skolande av ålderstillägget 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar, ävensom med skyldighet för befattningens innehavare
att vara underkastad de villkor och bestämmelser, vilka kunna
komma att utfärdas angående kvinnliga biträdesbefattningar;

dels å ordinarie stat för högskolan uppfört ytterligare en laboratorievaktmästare
med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga
laboratorievaktmästarbefattningar vid högskolan, och med skyldighet att
vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

dels i anledning härav beslutat, att vederbörande i staten nu förekommande
anmärkning 1 rörande laboratorievaktmästarnas fördelning på
särskilda avdelningar av högskolan skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Av laboratorievaktmästarna äro tre anställda vid kemiska laboratoriet,
två vid bergsskolan, tre vid elektrotekniska och fysiska laboratorierna samt
tre vid mekaniska laboratorierna» ;

dels och för genomförande av omförmälda förändringar i högskolans
ordinarie stat, ^å vitt de avse ändring i anslagsbelopp eller uppförande av
nya anslag ävensom för beredande av ökad avlöning åt de å tekniska högskolans
stat uppförda vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
höjt högskolans ordinarie stat från dess nuvarande belopp, 387,800
kronor, med 22,350 kronor till 410,150 kronor.

245:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 240) att för
tekniska högskolan anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 23,040 kronor, att för nedan angivna ändamål utgå med högst
följande belopp:

204

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska
undervisningen.

till fyllnadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn av bygg -

	naderna in. m..............................................	................ kronor	1,000	—
	förhöjning av sekreterarens arvode...............	................ >	1,000
>	» » kamrerarens » ............	................ »	1,000
	arvode åt en speciallärare i teknisk kemi ...	................ »	1,200	—
	* » 5 » i skogsskötsel.......		600	—
	» » » » i bokföring...........	................ »	750	—
»	* * » » i fotografi..............	*	500	—
	» » » » i elektroteknik....	»	4,000	—
»	extra arbetshjälp vid biblioteket.......................	................ »	1,500	—
*	arvode åt en vaksmästare...................	*	1,570	—
7>	» » » maskinist .....................................		1,865	—
>	» > två portvakter.....................................	................ »	300	—
>	> » en vaktmästare, tillika preparator..	»	2,160	—
	arvoden åt extra laboratorievaktmästare..		5,595	—
		tillhopa kronor	23,040	—

De av Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagna anslagsposter
äro till största delen till sina belopp enahanda med vad av 1918
års lagtima riksdag beviljades på extra stat för år 1919. I de fall, där
någon ändring icke vidtagits, har riksdagen bifallit samma belopp jämväl
för år 1920.

Ändrade eller nya anslagsposter äro dels arvode åt en speciallärare i
elektroteknik å 4,000 kronor dels arvoden åt extra laboratorievaktmästare
å 5,595 kronor. Till förstnämnda ändamål har under de senare åren beviljats
på extra stat ett belopp av 3,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen
till 4,000 kronor har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Vad angår anslagsposten å 5,595 kronor till arvoden åt extra laboratorievaktmästare,
må erinras, att högskolans styrelse till anställande av laboratorer
och assistenter ävensom till ökad vaktbetjäning och biträde vid laboratoriernas
skötsel begärt uppförande på tilläggsstat för år 1919*av ett belopp av

21,000 kronor och på extra stat för år 1920 ett belopp av 25,000 kronor.
Departementschefen har endast ansett dessa krav i vad de angå ökad vaktbetjäning
för år 1920 i viss mån förtjäna beaktande, i vilket avseende
föreslås ovanberörda belopp av 5,595 kronor (arvoden åt tre laboratorievaktmästare),
men icke funnit sig kunna under förhandenvarande förhållanden
tillmötesgå önskningarna om ökat biträde i form av särskilda laboratorer
och assistenter. Riksdagen har bifallit vad Eders Kungl. Maj:t
härutinnan föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

205

att riksdagen för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 23,040 kronor, att för nedan angivna ändamål
utgå med högst följande belopp:

till fyllnadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn av bygg -

naderna m. m.................................................................. kronor 1,000: —

» förhöjning av sekreterarens arvode.................................... » 1,000: —

» > » kamrerarens > .................................... » 1,000: —

» arvode åt en speciallärare i teknisk kemi...................... » 1,200: —

» arvode åt en speciallärare i skogsskötsel........................ » 600: —

» arvode åt en speciallärare i bokföring......................... » 750: —

» arvode åt en speciallärare i fotografi ........................... » 500: —

» arvode åt en speciallärare i elektroteknik........................ » 4,000: —

» extra arbetshjälp vid biblioteket...................................... > 1,500: —

» arvode åt en vaktmästare ................................................. » 1,570: —

» » » » maskinist...................................................... » 1,865: —

» » * två portvakter...................................................... » 300: •—

» * »en vaktmästare, tillika preparator ............ » 2,160: —

» arvoden åt extra laboratorievaktmästare ........................ » 5,595: —

tillhopa kronor 23,040

246:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 241) att för
tekniska högskolan anvisa på extra stat för år 1920

dels till samlingar och laborationer ett förslagsanslag, högst 75,000
kronor;

dels till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. ett förslagsanslag,
högst 250,000 kronor;

dels ock till inköp av maskiner, apparater m. m. för de nya laboratoriernas
utrustning ett reservationsanslag å 300,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 135, anmält, har riksdagen
för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1920

dels till samlingar och laborationer ett förslagsanslag, högst 75,000
kronor;

dels till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. ett förslagsanslag,
högst, 250,000 kronor;

dels ock till inköp av maskiner, apparater m. m. för de nya laboratoriernas
utrustning ett reservationsanslag å 300,000 kronor.

Den tekniska
undervisningen.

247:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 242) att utöver
för ändamålet av riksdagen tidigare beviljat anslag å 1,128,000 kronor

Den tekniska

undervisnin gen.

206 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola
för kemisk teknologi bevilja ett belopp av 2,333,000 kronor samt
därav anvisa på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp
av 1,233,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 101) anmält, har riksdagen
utöver för ändamålet av riksdagen tidigare beviljat anslag å 1,128,000
kronor till uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans
fackskola för kemisk teknologi beviljat ett belopp av 2,223,000 kronor
samt därav anvisat på extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag ett
belopp av 1,123,000 kronor.

248:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 243) att dels
å ordinarie stat för Chalmers tekniska institut uppföra en ny professur i
elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska
maskinkonstruktioner med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade
för övriga professorsbefattningar vid institutet, och med skyldighet för
tjänstens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande
fastställda villkoren och bestämmelserna;

dels för berörda ändamål ävensom för beredande av ökad avlöning åt
de i staten för institutet uppförda vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare öka institutets ordinarie stat med ett belopp av 10,850
kronor, eller alltså från 174,550 kronor till 185,400 kronor;

dels medgiva, att det till ifrågavarande nya professorsbefattning hörande
ålderstillägg må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisa:

till förstärkande av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000
kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett förslagsanslag,
högst 40,000 kronor,

till utrustning av de fysiska och kemiska laboratorierna samt de mineralogiska
och byggnadstekniska samlingarna vid institutet, utav förut
för ändamålet beviljade anslag å 30,000 kronor, såsom reservationsanslag
återstående beloppet, 15,000 kronor,

till förstärkande av de i institutets stat upptagna anslaget å 9,000
kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett förslagsanslag, högst

14.000 kronor, samt

till omläggning av institutets värmeledning ett reservationsanslag av

37.000 kronor.

Förslaget om inrättande av en ny professur i elektroteknik vid Chal -

207

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mers tekniska institut bär riksdagen funnit vill motiverat och sålunda bifallit
förslaget i denna del.

Den för beredande av ökad avlöning åt vaktmästare in. fl. förordade
anslagshöjningen är betingad av 1918 års lagtima riksdags beslut
i fråga om lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Vad angår det föreslagna förstärkningsanslaget till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter, må erinras, hurusom Eders Kungl. Maj:t i annat
sammanhang föreslagit dels ett belopp av 22,000 kronor till täckande av
en vid 1918 ars slut beräknad brist i den ordinarie anslagsposten till berörda
ändamål, dels ett belopp av 20,000 kronor till förstärkning under
år 1919 av ifrågavarande anslag. Riksdagen, som i sin skrivelse nr 8 B
afgående anslag å tilläggsstat för år 1919 anmäler, att riksdagen anvisat
sistnämnda två belopp, har av enahanda skäl, som föranlett riksdagen att
i andra fall vidtaga nedsättningar av utav Eders Kungl. Maj:t för motsvarande
ändamål föreslagna belopp, ansett sig böra även i förevarande
avseende företaga en minskning av anslaget för år 1920. Riksdagen finner
det föreslagna förstärkningsanslaget böra begränsas till 35,000 kronor.

Beträffande det föreslagna anslaget å 37,000 kronor till omläggning
av institutets värmeledning vill riksdagen erinra, att, på sätt av statsrådsprotokollet
framgår, två anbud föreligga, det ena å 33,500 kronor och det
andra å 35,750 kronor, båda avgivna i augusti år 1918. Med hänsyn till
de gynnsammare konjunkturer, som kunna förväntas inträffa under år
1920, anser riksdagen tillfyllest, därest nu för ändamålet beviljas ett belopp
av 33,500 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts i förevarande punkt framställda förslag, anmäler alltså,

att riksdagen

dels å ordinarie stat för Chalmers tekniska institut uppfört en ny professur
i elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska
maskinkonstruktioner med enahanda avlöningsförmåner, som äro
stadgade för Övriga professorsbefattningar vid institutet, och med skyldighet
för tjänstens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna;

dels för berörda ändamål ävensom för beredande av ökad avlöning åt
de i staten för institutet uppförda vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare ökat institutets ordinarie stat med ett belopp av 10,850
kronor, eller alltså från 174,550 kronor till 185,400 kronor;

dels medgivit, att det till ifrågavarande nya professorsbefattning hö -

l)en tekniska
undervisningen.

Den tekniska

undervisnin gen.

208 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

rande ålderstillägg må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisat:

till förstärkande av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000
kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett förslagsanslag,
högst, 35,000 kronor,

till utrustning av de fysiska och kemiska laboratorierna samt de mineralogiska
och byggnadstekniska samlingarna vid institutet, utav förut för
ändamålet beviljat anslag å 30,000 kronor, såsom reservationsanslag återstående
beloppet, 15,000 kronor,

till förstärkande av de i institutets stat upptagna anslaget å 9,000
kronor till bibliotek, samlingar och laboratorier ett förslagsanslag, högst,

14,000 kronor, samt

till omläggning av institutets värmeledning ett reservationsanslag av
33,500 kronor.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 244) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 17,325 kronor, att utgå
till följande ändamål med högst nedan angivna belopp:

för höjning av betjäningens avlöning................................. kronor

» » » underlärarnas » ................................ *

» » » anslaget för den extra ordinarie undervisningen.
................................................. *

» » » anslaget till belysning .............................. 8

» » » anslaget till inventariers anskaffande och

underhåll .................................................. »

» » » anslaget till undervisningsmateriell......... »

» » » anslaget till diverse utgifter.................... »

såsom bidrag till avlöning åt en vaktmästare

446:

9,905:

260:

750:

1,000

1,750

2,800

414

tillhopa kronor 17,325

under villkor att Stockholms stad för år 1920, utöver förut anslagna
medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med samma belopp
som statsanslaget.

250:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 245) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till beredande av provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat upp -

209

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

fördel avlöningsförmåner åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,
med undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan
samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och överlärare
inom denna avdelning, beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 4,600 kronor, med beräknande att till denna lönereglering bidrag
lämnas av Sjöstedtska fonden med ett belopp av 480 kronor, samt under
villkor att Stockholms stad för ändamålet särskilt tillskjuter samma belopp
som statsanslaget.

251 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 246) att
dels för den elektrotekniska fackskolan i Västerås godkänna följande
ordinarie stat för år 1920:

Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Summa. j	Anmärkningar.
5,000	2,500	7,500
3,900	1,900	5,800	1 Efter 5 år kan lönen höjas
1,950	950	2,900	\| med 500 kronor och efter j 10 är med ytterligare 500 1 kronor.
—	—	600	(Efter 3 år kan lönen höjas
900	550	1,450 850	med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100
kronor och efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.
—	—	1,450
—	—	5,000
—	—	1,000
—	—	2,000
—	—	2,000
—	—	250
—	—	1,500
—	—	900
—		2,100 200
—	—	35,500

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri
bostad eller ersättning därför)..............

1 lektor .............................................

1 lektor (från och med den 1 juli 1920)...
Till bokförings- och skrivbiträde åt rektor

1 vaktmästare.......................................

1 maskinist och eldare, bidrag till avlöningen,
arvode .............................................

1 laboratorievaktmästare, bidrag till avlöningen,
arvode .............................................

Till lyshållning, uppvärmning m. m.......

» bibiotek .....................................

» samlingar och undervisningsmateriell
» laborationer: materialier och diverse..

> arvode till skolläkare ....................

» tryckningskostnader, skrivmaterialier m. m.

» arvoden åt extra lärare under vårterminen
1920............................................

i arvoden åt extra lärare under höstterminen

1920............................................

» övningar i lantmäteri

Summa

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,
anvisas åt vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 150 kronor samt för lyse 25 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sarnl. Nr 8 A. 27

Den tekniska

undervisnin gen.

210

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska, för år. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt
undervisnin- bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda
gen. värde, skall det ankomma på Kung! Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som
för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning
av elektrisk: ström intill högst 100 kw.-timmar. I övrigt skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i
tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918
angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
(Sv. förf.-saml. 1918 nr 836).

skojande såsom villkor för de i staten upptagna arvodena till en maskinist
och eldare samt en laboratorievaktmästare gälla, att Västerås stad
förbinder sig att till bemälde befattningshavare, så länge dessa äro anställda
vid såväl statens som stadens läroanstalter, utbetala så stort arvode, att
deras sammanlagda löneförmåner uppgå till minst samma belopp, som är
fastställt för de till den så kallade B-gruppen hörande vaktmästare, dock
med avdrag, motsvarande ordinarie befattningshavare åliggande avgifter för
egen pensionering;

dels till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning
m. in. för nämnda skola anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 25,000 kronor;

dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga
att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra stat,
som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra minskning
och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke
överskridas.

1918 års lagtima riksdags beslut om inrättande av en elektroteknisk
fackskola i Västerås innebar, att sagda skola skulle begynna sin verksamhet
med läsåret 1919—1920, under vilket skolan alltså skulle omfatta en första
årsklass. Med början av höstterminen 1920 skall följaktligen skolans
andra och sista årsklass upprättas och skolans ordinarie stat i så gott som
hela sin omfattning bliva gällande, vilket innebär dels en ökning av antalet
ordinarie lärarkrafter, dels ock en ökning av utgifterna å övriga i
staten uppförda anslagsposter.

Vad beträffar de å omförmälda statförslag uppförda befattningshavare
må erinras, att där äro upptagna viss vaktbetjäning, med avlöningar
till samma belopp, som numera tillkomma motsvarande befattningshavare
vid andra statens verk och inrättningar. För nämnda vaktbetjäning har
Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang — i visst fall under närmare angiven
förutsättning — för år 1919 föreslagit tillfälligt lönetillägg till ett
belopp av sammanlagt 400 kronor att utgå på tilläggsstat för samma år.
Vad Eders Kungl. Maj:t i nu berörda hänseenden föreslagit, har icke mött
någon erinran från riksdagens sida.

Vidkommande övriga i statförslaget upptagna anslagsposter har riks -

211

liikadayens skrivelse Nr 8 A.

dagen allenast fäst sig vid den till lyshållning, uppvärmning m. m. uppförda
posten å 5,000 kronor. För detta ändamål hade ursprungligen beräknats
ett belopp av 3,000 kronor. Enär, enligt vad riksdagen har sig
bekant, skolans nybyggnad nyligen blivit färdig och någon erfarenhet om
bränsleåtgången icke kan vara förhanden, har riksdagen icke ansett sig
höra på ifrågavarande anslagspost företaga en sådan nedsättning, vilken
eljest till äventyrs kunde vara befogad.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot det
föreliggande förslaget, får alltså anmäla, att riksdagen

dels för den elektrotekniska fackskolan i Västerås godkänt följande
ordinarie stat för år 1920:

1 rektor (förutom av kommu-nen bekostad fri bostad eller ersättning därför) ............	Lön.	Tjänstgö- ringspen- ningar.	Summa.	Anmärkningar.
5,000	2,500	7,600
1 lektor..............	3,900 1,950	1,900 950	6,800 2,900 600 1,160 850	Efter 5 år kan lönen
1 lektor (fr. o. m. den 1 juli 1920) Till bokförings- och skrivbiträde åt rektor ..................		höjas med 600 kronor och efter 10 år med ytterli-gare 600 kronor. f Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, ef-ter 6 år med ytterligare 100 kronor och efter 9 år med än ytterligare 100 kronor
1 vaktmästare ................. 1 maskinist och eldare, bidrag till avlöningen, arvode ..	900	650
1 laboratorievaktmästare, bidrag till avlöningen, arvode ...			1,450 6,000
Till lyshållning, uppvärmning m. m............................
» bibliotek .....................			1,000 2,000 2,000 250 1,500 900
» samlingar och undervisnings-materiell .................
d laborationer: materialier och diverse ..................
n arvode till skolläkare.........
> tryckningskostnader, skriv-materialier m. m.............
» arvoden åt extra lärare un-der vårterminen 1920.......
» arvoden åt extra lärare un-der höstterminen 1920 ....	_		2,100
» övningar i lantmäteri .....	—	—	200
Summa	—		35,500

I)en tekniska

undervisnin gen -

212

Den tekniska

undervisnin gen.

Riksdagens skrivelse Nr S A.

Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,
anvisas åt vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 160 kronor samt för lyse 25 kronor
för år. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt
bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan
sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag,
som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig
maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall själv
bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmånen av bostad m. m. i tillämpliga delar
lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring
från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
(Sv. förf.-saml. 1918 nr 836).

skelande såsom villkor för de i staten upptagna arvodena till en maskinist
och eldare samt en laboratorievaktmästare gälla, att Västerås stad
förbinder sig att till bemälda befattningshavare, så länge dessa äro anställda
vid såväl statens som stadens läroanstalter, utbetala så stort arvode, att
deras sammanlagda löneförmåner uppgå till minst samma belopp, som är
fastställt för de till den så kallade B-gruppen hörande vaktmästare, dock
med avdrag, motsvarande ordinarie befattningshavare åliggande avgifter
för egen pensionering;

dels till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning
in. m. för nämnda skola anvisat på extra stat för år 1920 ett
reservationsanslag av 25,000 kronor;

dels ock medgivit, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga
att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra
stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra
minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet
icke överskridas.

252:o). Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 247) att
dels för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro godkänna
följande ordinarie stat för år 1920:

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

213

	Lön. Kronor.		Tjänstgö- ringspen- ningar. Kronor.		Summa. Kronor.
1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bostad			2,500		7,500
eller ersättning härför) ....................................	5,000	—		—
1 lektor (förutom ålderstillägg).............................	3,900	—	1,900		1 6,800	—
9 lektorer (förutom ålderstillägg)...........................	35,100	—	17,100	-	1 62,200	—
1 lektor (från och med den 1 juli 1920)..................	1,950	—	950	—	2,900	—
1 lektor (från och med den 1 juli 1920)..................	1,960	—	950	—	2,900	—
1 vaktmästare......................................................	O 0 01	— \|	660	—	ä 1,150	—
1 maskinist och eldare..........................................	1,100	—	650	—	2 1,750	—
1 laboratorievaktmästare (från och med (len 1 juli			325		875
1920)...............................................................	550	—	— s	—
Till arvoden åt extra lärare vårterminen 1920 för 160					15,000
veckotimmar ...............................................	—	—	—	—
» arvoden åt extra lärare höstterminen 1920 för					7,800
99 veckotimmar.............................................	—	—
» bokförings- och skrivbiträde åt rektor..................	—	—	—	—	900	—
> övningar i lantmäteri ....................................	—	—	—	—	600	—
» föredrag om arbetarskydd och hygien..................	—	—	—	—	400	—
» skolläkare ................................................	—	—	—	—	700	—
s bibliotek .....................................................	—	—	—	—	1,500	—
» samlingar och undervisningsmateriell..................	—	—	—	—	2,500	—
s verkstaden för materialier och diverse..................	—	—	—		1,000	—
» laborationer..................................................	—	—	—	—	4,000	—
r tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier					2,000
m. m.........................................................
» lyshållning, uppvärmning m. m........................	—	—	—	—	17,650	—
Summa kronor	—	1-	\|	—	129,325	—

Den tekniska

undervisnin gen,

l Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. .

* Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 och efter 9 ar med
in ytterligare 100 kronor. Därest bostad med bränsle, eventuellt mej bränsle och elektriskt ljus, där
sädant anordnats, anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle
160 kronor samt för lyse 26 kronor för år. Därest befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad
med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet,
att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna
bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär
allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. I övrigt
skall ifråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3
av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med ar 1919 för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

214

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska

undervisnin gen.

dels ock medgiva, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt inå äga
att beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta avlöning till ordinarie
personal, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen
i deras helhet icke överskridas.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari 1919
avlåtna propositionen (nr 2) med förslag till tilläggsstat till riksstaten för
år 1919 under respektive punkterna 60 och 61 av åttonde huvudtiteln
föreslagit riksdagen

D O

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren samt maskinisten
och eldaren vid tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i
Örebro anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 650
kronor, att utgå med 400 kronor till vaktmästaren samt med 250 kronor
till maskinisten och eldaren; samt

att till täckande av dels under år 1917 uppkommen brist i den för
tekniska elementarskolan i Örebro för sagda år gällande staten, dels ock
för år 1918 beräknad brist i nämnda skolas stat anvisa på tilläggsstat för
år 1919 ett förslagsanslag, högst, 9,406 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling dessutom förehaft
fyra särskilda motioner väckta, två inom första kammaren (nr 45 och 46)
och två inom andra kammaren (nr 215 och 216), av vilka motioner I: 45
och II: 215 samt I: 46 och II: 216 äro sinsemellan likalydande.

I de båda sistnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen, utöver
av Eders Kungl. Maj:t äskade medel, måtte för tekniska gymnasiets i
Örebro utvidgning från och med hösten 1919 med en fjärde parallellavdelning
och en i samband därmed inrättad tekniskt merkantil linje
bevilja

a) på tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 4,000 kronor, och

b) på extra stat för år 1920 ett anslag av 12,000 kronor.

I motionerna I: 45 och II: 215 har föreslagits, att riksdagen för att
bereda lärjungarna vid det blivande tekniska gymnasiet i Örebro större
frihet i valet mellan gymnasiets tre linjer, än de skulle få enligt Eders
Kungl. Maj:ts förslag, måtte höja det i Eders Kungl. Maj:ts förslag till
stat för tekniska gymnasiet i Örebro för år 1920 upptagna anslaget till
arvoden åt extra lärare för höstterminen nämnda år från 7,800 kronor till

8,000 kronor.

Över de i oinförmälda motioner framlagda förslag har riksdagens
vederbörande utskott i vederbörlig ordning införskaffat skolöverstyrelsens
yttrande. I avseende å lydelsen av detta yttrande tillåter sig riksdagen
hänvisa till statsutskottets utlåtande nr 42.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

215

Som de i motionerna I: 4f> och II: 218 framlagda förslagen avse
själva organisationen av ifrågavarande läroanstalt, anser sig riksdagen böra
först yttra sig härom.

Enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen
av den lägre tekniska undervisningen skulle den tekniska elementarskolan
i Örebro ombildas till ett tekniskt gymnasium, vars första årsklass skulle
upprättas från och med höstterminen 1919. Jämsides med att det tekniska
gymnasiet sålunda successivt komrae till stånd, skulla den tekniska
elementarskolan försvinna. Med hänsyn till det stora antalet elever vid
gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning i parallellavdelningar
samt av en viss differentiering av den mera allmänt lagda tekniska
undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras
på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskt-teknisk och en elektroteknisk,
varjämte en förstärkning av språkundervisningen och särskilt den merkantila
undervisningen skulle komma till stånd. Bland inträdesfordringarna,
sådana de förelågo för riksdagens prövning och från riksdagens sida lämnades
utan erinran, var ej upptaget krav på särskilda språkkunskaper.

Ifrågavarande motioner innebära nu en utvidgning av det tekniska
gymnasiet i Örebro med en fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt
merkantil linje, avsedd att åt dess elever bereda ett större mått av teknisk
merkantil utbildning än som skall givas åt gymnasiets alla elever. Det
har härvid gjorts gällande, att motionärernas förslag allenast innebära en
utveckling av den beslutade organisationen och ingalunda åsyfta något sönderbrytande
eller upprivande av det beslut, som av 1918 års riksdag fattades
beträffande ifrågavarande läroanstalt. Dessa synpunkter kunna enligt
riksdagens mening tillmätas ett visst berättigande, så till vida som förslagen
avse en sådan jämkning i gällande undervisningsplan, som icke länder
till förfång för den tekniska undervisningen och den läggning, densamma
bör i förevarande gymnasium äga.

Beträffande den tekniska läroanstalten i Örebro vill riksdagen erinra,
hurusom densamma i sällsynt grad vunnit industriens och de praktiska intressenas
sympatier, och att en mera fri och av alltför snäva former obunden
utveckling av skolan utan tvivel torde lända till fromma för just de
syften, denna skola har att fylla, Den särställning, Örebroskolan tillförne
haft och varigenom den förstått att tillvinna sig allmänt förtroende, bör
den enligt riksdagens förmenande i möjligaste mån bibehålla i det nya
systemet. Riksdagens ovanberörda beslut om undervisningens differentiering
på tre parallella linjer vid ifrågavarande läroanstalt innebar jämväl,
att skolan skulle komma att i den nya organisationen erhålla en något avvikande
form i förhållande till andra tekniska gymnasier.

Den tekniska

undervisnin gen.

216

Den tekniska

undervisnin gen.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vad särskilt beträffar det i motionen omförmälda förslaget till undervisningsplan
för det tekniska gymnasiet, vill riksdagen vidare allenast erinra
om den av skolöverstyrelsen meddelade upplysningen, att undervisningsplanen
ännu icke är slutligt fastställd och att den även i sitt slutgiltiga
skick alltid torde komma att i viss utsträckning lämna utrymme åt individuella
och lokala önskningar.

Om riksdagen sålunda i förevarande motioner ej vill se ett uttryck för ett
frångående av fjolårets riksdagsbeslut beträffande ifrågavarande läroanstalt
utan snarare ett steg i riktningen att föra läroanstalten framåt till undervisningens
och det allmännas båtnad, anser sig riksdagen dock icke under
förhandenvarande förhållanden kunna bifalla de förslag, som i motionerna
avses. Den nya av 1918 års riksdag beslutade omorganisationen av skolan
har ännu ej börjat träda i verksamhet, och någon erfarenhet om den
nya anordningens ändamålsenlighet och dess möjlighet för anpassning till
ytterligare utveckling kan följaktligen icke föreligga. Att redan innan läroanstalten
börjat arbeta under sina nya former besluta en ändring i densammas
organisation, finner riksdagen mindre välbetänkt. Härtill komma
vidare de uppslag, som av skolöverstyrelsen i dess ovanberörda utlåtande
gjorts, nämligen dels tanken på huruvida någon eller några av gymnasiets
parallellavdelningar skulle kunna ombildas till motsvarande fackskolor med
tvåårig lärokurs liksom övriga fackskolor, dels ock beredande åt den tekniska
läroanstalten i Örebro av en särställning, som kunde möjliggöra dess
fortsatta utbildning till en slags högre teknisk läroanstalt med en mellanställning
mellan teknisk högskola och teknisk fackskola. Aven har den
tanken varit uppe, att vid sidan av det nuvarande tekniska gymnasiet i
Örebro kunde anordnas en tvåårig teknisk fackskola för viss industrigren.

I betraktande av vad sålunda förekommit, har riksdagen ej ansett’sig
böra taga en definitiv ståndpunkt till dessa olika förslag, men då riksdagen
är övertygad, att en fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste
lända till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för
den svenska industrien samt för övrigt torde nödvändiggöras av det stora
antalet inträdessökande, har riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t
anhålla, det Eders Kungl. Maj:t, i samband med den pågående utredningen
beträffande det tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling,
ville särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet
i Örebro lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning
eller på annan väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

217

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen övergår härefter till det av Eders Kungl. Maj:t framlagda
statförslaget för ifrågavarande läroanstalt för år 1920, därvid må erinras,
hurusom i detsamma upptagits en post å 7,800 kronor till arvoden åt
extra lärare höstterminen 1920 för 99 veckotimmar. Ovan omförmälda
motioner I: 45 och II: 215 avse en höjning av denna post till 8,000
kronor för beredande av möjlighet för eleverna till större frihet vid val
mellan gymnasiets tre linjer. Riksdagen, som icke kunnat finna ett bifall
till detta förslag innebära någon rubbning av skolans hittills av riksdagen
beslutade organisation och anser goda skäl vara förebragta till stöd för
förslaget, har följaktligen för sin del biträtt detsamma.

A statförslaget äro vidare uppförda anslag till viss vaktbetjäning och
har dessutom för två befattningshavare föreslagits lönetillägg för år 1919
att utgå på tilläggsstat för samma år. Riksdagen har bifallit vad i dessa
hänseenden föreslagits. Framställningen om anslag till täckande av brist
i elementarskolans räkenskaper till belopp av sammanlagt 9,406 kronor
har riksdagen ävenledes ansett sig böra bifalla. Sina beslut i senast angivna
hänseenden anmäler riksdagen i sin skrivelse nr 8 B.

I anslagsposten till lyshållning, uppvärmning in. m., har föreslagits
en höjning från nuvarande belopp, 7,000 kronor, till 17,550 kronor. Riksdagen
anser, i anslutning till vad riksdagen i andra motsvarande fall
beslutat, denna anslagspost böra kunna begränsas och har bestämt densamma
till 15,000 kronor. I övrigt har riksdagen icke funnit anledning
till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen får alltså

ej mindre anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Majt:s
ovanberörda framställning ävensom omförmälda motioner nr 45 och nr
215,

dels för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro
godkänt följande ordinarie stat för år 1920:

l)en tekniska

undervisnin gen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A

218

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den tekniska

rndervienin gen.

......■■ - ■■ ------------- - —	—		Tjänst-
	Lön		görings-		Summa
			penningar
1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bostad eller er-
sättning härför)......................	5,000	—	2,500	—	7,500	—
1 lektor (förutom ålderstillägg)...............	3,900	—	1,900	—	15,800	—
9 lektorer (förutom ålderstillägg)...............	35,100	—	17,100	—	152,200	—
1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...........	1,950	—	950	—	2,900	—
1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...	1,950	—	950	—	2,900	—
1 vaktmästare .......................	900	—	550	—	3 1,450	—
1 maskinist och eldare ...................................................	1,100	—	650	—	31,750	—
1 laboratorievaktmästare (från och med den 1 juli 1920)	550	—	325	—	875	—
Till arvoden åt extra lärare vårterminen 1920 för 160 vecko-
timmar .................................................................	—	—	—	—	15,000	—
» arvoden åt extra lärare höstterminen 1920 för 99 vecko-
timmar ......................	—	—	—	—	8,000	—
» bokförings- och skrivbiträde åt rektor.................	—	—	—	—	900	—
» övningar i lantmäteri.......................................	—	—	—	—	600	—
> föredrag om arbetarskydd och hygien............	—	—	—	—	400	—
» skolläkare .............................	—	—	—	—	700	—
» bibliotek ..........................	—	—	—	—	1,500	—
» samlingar och undervisningsmateriell ................	—	—	—	—	2,500	—
» verkstaden för materialier och diverse ........................	—	—	—	—	1,000	—
» laborationer ...........................................................	—	—	—	—	4,(XX)	—
» tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier m. m......	—	—	—	—	2,000	—
» lyshållning, uppvärmning m. m.................................	—	—	—	—	15,000	—
Summa kronor	—	—	—	—	126,975	—

1 Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

2 Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare 100 och efter 9 år med
än ytterligare 100 kronor. Därest bostad med bränsle, eventuellt bränsle och elektriskt ljus, där sådant
anordnats, anvisas åt ifrågavarande befattningshavare, skall av lönen avstås för bostad och bränsle 150
kronor samt för lyse 25 kronor för år. Därest befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med
värma men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den
icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kung! Maj:t att efter omständigheterna
bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmanen av lyse innebär allenast
rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter
lyse, skall själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse bestämmelsen i § 3 av kung! kungörelsen den 1 november 1918 angående
avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
(Sv. F. S. 1918 nr 836).

dels medgivit, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga att
beträffande de utgiftstitlar, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal,
å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen
i deras helhet icke överskridas;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 219

än även i anledning: av omförmälda motioner nr 4(i och nr 216,
angående utvidgning av det tekniska gymnasiet i Örebro med en fjärde
parallellavdelning i form av en tekniskt merkantil linje, anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes i samband med den pågående utredningen beträffande
det tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling,
särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet i Örebro
lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning eller på
annan väg, ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.

253:o). Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 248) att
dels besluta, att en husbyggnadsfackskola skall från och med den 1
juli 1920 upprättas i Malmö,

dels för den tekniska elementarskolan, maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan
och det tekniska gymnasiet i Malmö godkänna följande ordinarie
stat för år 1920:

	Tjänst-
Lön	görings- penningar	Summa	Anmärkningar
5,000	2,500	7,500
3,900	1,900	5,800	Efter 5 år kan lönen
23,400	11,400	34,800	1 höjas med 600 kronor och
1,950	950	2,900	efter 10 år med ytterligare
1,950	960	2,900	1 600 kronor.
900 1,100	560 650	1,050 1,450 1,750	. Efter 3 år kan lönen I höjas med 100 kronor, efter j 6 år med ytterligare 100
650	325	875 20.000	1 kronor och efter 9 år med 1 än ytterligare 100 kronor.
—	—	6,000
—	—	1,000
—	—	4,600
—	—	eoo
—	—	2,500
—	—	10,300
_	_	8,250
—	—	600
—	—	400
—	—	113,176

1 rektor (förutom av kommunen bekostad

fri bostad eller ersättning därför)............

1 lektor ................................................

6 lektorer .............................................

1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...
1 lektor (från och med den 1 juli 1920) ...
Till bokförings- och skrivbiträde åt rektor

1 vaktmästare .......................................

1 maskinist och eldare ..........................

1 laboratorievaktmästare (från och med den

1 juli 1920) .......................................

Till lyshållning, uppvärmning m. m..........

» bibliotek och samlingar...................

s> verkstaden för materialier och diverse

» laborationer .................................

» arvode åt skolläkare .....................

» tryckningskostnader, annonser m. m.

» arvoden åt extralärare under vårterminen
1920 .............................

» arvoden åt extralärare under höstterminen
1920 ..........................

» övningar i lantmäteri..................

» föredrag om arbetarskydd och hygien

Summa

Den tekniska

undervisnin gen.

220

Riksdagens skrivelse Xr S A.

Den tekniska

undervisnin gen.

bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån
är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det
ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som
för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning
av elektrisk ström intill högst 100 kilowatt-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren
själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad
m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen
den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836).

dels till laboratorieutrutrustning på extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor,

Enligt 1918 års lagtima riksdags beslut skall i Malmö från och med
höstterminen 1920 anordnas dels en maskinfackskola, dels ett tekniskt
gymnasium, vardera läroanstalten med sin första årsklass, och samtidigt
skall den tekniska elementarskolan successivt försvinna. Under den tidigare
behandlingen av frågan om den tekniska undervisningens ordnande
hade förslag framställts om upprättande i Malmö även av en husbyggnadsfackskola.
Förslaget, som under anförande av beaktansvärda skäl
framlagts redan av 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens
ordnande, vann understöd av så gott som alla de myndigheter och
sammanslutningar, som yttrade sig i saken, men föranledde ej framställning
till 1918 års riksdag. I den kostnadsberäkning, som framlades i
samband därmed, att proposition om den lägre tekniska undervisningens
ordnande beslöts av Eders Kungl. Maj:t, och som avsåg den tekniska läroanstalten
i Malmö även i dess färdiga skick, förutsattes emellertid, att
jämväl en husbyggnadsfackskola skulle förenas med maskinfackskolan och
det tekniska gymnasiet därstädes.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en viss ändring i skolans
organisation. Då nu emellertid åsyftas en utvidning av den till ifrågavarande
läroanstalt knutna undervisningen, som sedan länge varit ifrågasatt
och som på så gott som alla håll blivit förordad, och då övertygande
skäl blivit förebragta för denna utvidgning, har riksdagen ansett sig böra
bifalla förslaget i denna del.

Vad i övrigt angår det framlagda statförslaget är å detsamma uppförd
viss vaktbetjäning med för motsvarande befattningshavare annorstädes
vedertagna avlöningsförmåner. För tillgodoseende av avlöningen för ett
par utav nämnda personal redan under år 1919 har på tilläggsstat för

221

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

samma år upptagits ett belopp av tillhopa 650 kronor för tillfälligt lönetillägg.
Riksdagen har icke haft något att häremot erinra.

Beträffande den å statförslaget upptagna anslagsposten å 20,000 kronor
till lyshållning, uppvärmning m. in. har riksdagen ansett, i överensstämmelse
med vad riksdagen i åtskilliga andra fall beslutat, en nedsättning
å samma post böra vidtagas, och har riksdagen uppfört densamma
med 17,000 kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit orsak till anmärkning mot det
föreliggande förslaget, får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att en husbyggnadsfaekskola skall från och med den 1
juli 1920 upprättas i Malmö,

dels för den tekniska elementarskolan, maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan
och det tekniska gymnasiet i Malmö godkänt följande ordinarie
stat för år 1920:

—	—	Tjänst-	—	''
	Lön	görings- penningar	Summa	Anmärk ningar
1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bostad eller ersätt-
ning därför)..........................	5,000	2,500	7,600
1 lektor .................................	3,900	1,900	5,800
6 lektorer................................. 1 lektor (från och med den 1 juli	23,400	11,400	34,800	Efter 5 är kan lönen höjas med 500 kronor
1920).................................... 1 lektor (från och med den ljuli	1,960	950	2,900	och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
1920)....................................	1,950	950	2,900
Till bokförings- och skrivbiträde			1,060
åt rektor ..............................	—	—	Efter 3 år kan lönen
1 vaktmästare..........................	900	550	1,450	höjas med 100 kronor,
1 maskinist och eldare............... 1 laboratorievaktmästare (från och	1,100	650	1,760	efter 6 år med ytter-ligare 100 kronor och
med den 1 juli 1920).......:.......	550	326	875	efter 9 år med än yt-terligare 100 kronor.
Till lyshållning, uppvärmning m. m.	—	—	17,000
t bibliotek och samlingar.........	—	—	6,000
* verkstaden för materialier och
diverse .................................	—	—	1,000
Till laborationer .....................	—	—	4,600
» arvode åt skolläkare............	—	—	600
» tryckningskostnader, annonser			2,500
m. m.....................................	—	—
Till arvoden åt extralärare under			10,300
vårterminen 1920 ..................	—	—
Till arvoden åt extralärare under			8,250
höstterminen 1920..................	—	—
Till övningar i lantmäteri .........	—	—	600
J föredrag om arbetarskydd och			400
hygien ................................	—	—
Summa	—	1	\| 110,175	•

Den tekniska

undervisnir gen.

Den tekniska,

undervisnin gen.

222 Riksdagens skrivelse Nr 8 A:

Anmärkning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där
sådant anordnats, anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 150
kronor för år samt för lyse 25 kronor om året. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad
eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån
är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma
på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för
dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning
av elektrisk ström intill högst 100 kilowatttimmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren
själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad
m. m. i tilllämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen
den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare (Svensk författningssamling 1918 nr 836).

dels till laboratorieutrustning på extra stat för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 25,000 kronor,

dels och medgivit, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt må äga
att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra stat,
som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra minskning
och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke
överskridas.

I anledning av riksdagens under punkterna 244, 248, 251, 252 och
253 anmälda beslut kommer det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken,
nu 988,675 kronor, att ökas med 102,100 kronor till 1,090,775
kronor.

254:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 249) att
till upprätthållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping
anvisa på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag,
högst, 16,700 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i svenska språket....................................... kronor 400: —

» betjäningens avlöning........................................................... > 900: —

» lyshållning, uppvärmning m. m....................................... » 6,400: —

» assistenter oeh repetitörer ................................................... » 3,200: —

» undervisning i främmande språk................................ » 800: —

» höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning.................. » 400: —

» bibliotek och samlingar....................................................... » 500: —

» undervisning i verkstadsarbete ......................................... » 3,000: —

» > i bokföring...................................................... » 150: —

> > i mineralogi och geognosi ...................... » 250: —

» kemiska och fysiska laborationer....................................... » 400: —

* sekreterar- och kamrerargöromålen ................................ > 300: —

tillhopa kronor 16,700

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

223

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål ett belopp

av 8,400 kronor, fördelat å följande poster:

till undervisning i svenska språket......................................... kronor 200: —

» betjäningens avlöning .......................................................... > 000: —

» lyshållning, uppvärmning m. in........................................ » 3,500: —

•>» assistenter och repetitörer ................................................... » 1,200: —

» undervisning i främmande språk.................................... > 400: —

» höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning ................. » 200: —

» bibliotek och samlingar......................................................... » 300: —

» undervisning i verkstadsarbete............................................ » 2,000: —

Summa kronor 8,400: —

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av de allra flesta av
nämnda anslagsposterna. Den största ökningen kommer på anslagen till arvoden
åt extra lärare (assistenter och repetitörer) samt till uppvärmning och
belysning, ökningen av anslagen till extra lärarnas arvoden föranledes
av den höjning av arvoden till assistenter och extra lärare vid de tekniska
elementarskolorna, som, i samband med omorganisation av den lägre tekniska
undervisningen och ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen
vid de tekniska elementarskolorna med flera lägre tekniska läroanstalter,
beslöts av 1918 års riksdag.

Anslagsposten till lyshållning, uppvärmning m. m. har föreslagits
höjd från 3,500 kronor till 6,400 kronor. Även i detta fall har riksdagen
ansett en begränsning böra vidtagas och i sådant hänseende beslutat, att
beloppet i fråga bestämmes till 5,500 kronor.

Riksdagen, som i övrigt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, har
alltså, till upprätthållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i
Norrköping anvisat på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag,
högst, 15,800 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i svenska språket........................................ kronor 400: —

> betjäningens avlöning........................................................... » 900: —

» lyshållning, uppvärmning m. m........................................... > 5,500: —

> assistenter och repetitörer...................................................... » 3,200: —

» undervisning i främmande språk ....................................... » 800: —

> höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning.............. » 400: —

> bibliotek och samlingar....................................................... » 500: —

>» undervisning i verkstadsarbete......................................... > 3,000: —

> > » bokföring..................................................... > 150: —

> * > mineralogi och geognosi ........................ > 250: —

Den teknisk»
undervisningen.

Den tekniska

undervisnin gen.

224 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till kemiska och fysiska laborationer...............

> sekreterar- och kamrerargöromålen.........

.......................... kronor 400: —

.......................... » 300: —

tillhopa kronor 15,800: —

255:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkten 250) att till
uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa
på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag, högst, 9,050 kronor,

att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i verkstadsarbete .......................................... kronor 1,000: —

» » » svenska och främmande språk ............ » 500: —

» » » frihandsteckning ..................................... » 200: —

» kemiska och fysiska laborationer....................................... » 500: —

» bibliotek och övriga samlingar......................................... » 300: —

» betjäningens avlöning............................................................ 5 850: —

» lyshållning, uppvärmning in. m....................................... » 5,200: —

» biträde åt vaktmästaren för huggning och sågning

m. m. av ved ............................................................. » 500: —

tillhopa kronor 9,050: —

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål ett belopp

av 6,050 kronor, fördelat å följande poster:

till undervisning i verkstadsarbete .......................................... kronor 1,000: —

» » » svenska och främmande språk ............ » 500: —

* » » frihandsteckning ....................................... > 200: —

» kemiska och fysiska laborationer .................................... » 500: —

» bibliotek och övriga samlingar ....................................... » 300: —

■> betjäningens avlöning ........................................................ » 850: —

» lyshållning, uppvärmning m. m......................... » 2,700: —

tillhopa kronor 6,050: —

I samband härmed har Eders Kungl. Maj:t jämväl föreslagit beviljande
av ett belopp av 3,000 kronor, att utgå på tilläggsstat för år
1919 till beredande av ytterligare medel för lyshållning, uppvärmning
in. m. vid ifrågavarande läroanstalt.

Riksdagen har emot det föreliggande förslaget icke haft någon annan
erinran att göra, än att det till lyshållning, uppvärmning m. m. beräknade
beloppet å 5,200 kronor synes böra, i överensstämmelse med vad riksdagen
i motsvarande fall beslutat, begränsas, och har riksdagen bestämt detsamma
till 4,700 kronor. Riksdagen, som i sin skrivelse nr 8 B anmäler

225

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

sitt beslut angående omförmiilda anslag på tilläggsstat för år 1919, har
alltså till uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i gen.
Borås anvisat på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag,
högst, 8,550 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i verkstadsarbete .................................... kronor 1,000: —

» » » svenska och främmande språk............... » 500: —

» undervisning i frihandsteckning ....................................... » 200: —

» kemiska och fysiska laborationer...................................... » 500: —

» bibliotek och övriga samlingar......................................... > 300: —

» betjäningens avlöning............................................................ » 850: —

» lyshållning, uppvärmning m. m........................................ » 4,700: —

» biträde åt vaktmästaren för huggning och sågning

m. m. av ved.......................................................................... » 500: —

tillhopa kronor 8,550: —

256:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 251) att till
uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand
anvisa på extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag, högst,

14,700 kronor, att utgå till följande ändamål, nämligen:

till

undervisning i -svenska språket.....................

» » främmande språk..................

» » verkstadsarbete .....................

» > mineralogi och geognosi ...

> » bokföring och handelslära

> » frihandsteckning.....................

> » modellering..............................

> » matematik .............................

lyshållning, uppvärmning m. m...................

betjäningens avlöning.....................................

förhöjning av arvodet till gymnastiklärare

.............. kronor 400: —

.............. » 800: -

.............. » 1,000: —

.............. > 25: —

.............. » 150: —

.............. » 100: —

............. » 75: —

.............. » 400: —

.............. > 10,500: —

............... > 850: —

.............. » 400: -

tillhopa kronor 14,700: —

År 1918 beviljade riksdagen till ifrågavarande läroanstalt för år 1919
ett förslagsanslag, högst 13,150 kronor, att utgå till följande ändamål med
högst nedan angivna belopp, nämligen:

till undervisning i svenska språket ........................................... kronor 200: —

» » » främmande språk .......................................... > 400: —

» » » verkstadsarbete................................................ » 1,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 11 samt. Nr 8. 29

226

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Den teknik»
undervisningen.

till lyshållning, uppvärmning m. m...................

» betjäningens avlöning ......................................

» förhöjning av arvodet till gymnastiklärare

.................... » 10,500: —

.................... » 850: —

..................... > 200: —

tillhopa kronor 13,150: —

Den föreslagna anslagsökningen är helt och hållet föranledd av den
arvodesförhöjning, som enligt 1918 års lagtima riksdags beslut från och
med den 1 januari 1919 tillkommer den icke ordinarie lärarpersonalen
vid skolan. För möjliggörande av extralärararvodenas höjning jämväl
under år 1919 har på tilläggsstat för samma år äskats ett belopp av
1,550 kronor till förstärkande av anslaget till uppehållande av skolans
verksamhet. I avseende å det för lyshållning, uppvärmning in. m. beräknade
beloppet å 10,500 kronor synes för år 1920 en nedsättning med 1,200
kronor böra vidtagas och anslagsposten upptagas till 9,300 kronor. Riksdagen,
som ansett sig i övrigt böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
beträffande det på tilläggsstat för år 1919 äskade beloppet därtill i annat
sammanhang återkommer, får nu anmäla, att riksdagen till uppehållande
av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand anvisat på
extra stat för år 1920 ett gemensamt förslagsanslag, högst, 13,500 kronor,
att utgå till följande ändamål, nämligen:

till undervisning i svenska språket ...................

» > främmande språk...............

» » verkstadsarbete ...................

» » mineralogi och geognosi ....

» » bokföring och handelslära

» » frihandsteckning...................

» » modellering...........................

» » matematik .............................

lyshållning, uppvärmning m. m.................

betjäningens avlöning...................................

förhöjning av arvodet till gymnastiklärare.

............’. kronor 400: —

............... » 800: —

.............. » 1,000: —

............... » 25: —

............... » 150: —

.............. » 100: —

.............. » 75: —

............... » 400: —

............... » 9,300: —

............... » 850: —

............... > 400: —

tillhopa kronor 13,500: —

257:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 252) att såsom
bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor, att utgå under huvudsakligen
enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, anvisa å extra stat för år 1920 dels såsom bidrag med
3/ö till ålderstillägg åt lärare ett förslagsanslag å 2,100 kronor, dels ock

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 227

såsom bidrag med 3/e till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst, 27,000
kronor, eller tillhopa 29,100 kronor.

Det åt bergsskolorna i Filipstad och Falun beviljade statsanslaget har
hittills utgått under riksstatens sjunde huvudtitel. 1918 års lagtima riksdags
beslut angående den lägre yrkesutbildningen innebär emellertid, att
ifrågavarande skolor komma att sortera under den nya skolöverstyrelsen,
vadan anslaget överförts på åttonde huvudtiteln.

För ett vart av åren 1918 och 1919, för vilka sammanlagda årskostnaderna
för skolorna beräknats till 48,500 kronor, har riksdagen sedermera
till uppehållande under samma år av undervisningen vid skolorna
anvisat ett belopp av 29,100 kronor, därav för bidrag med 3/5 till ålderstillägg
åt lärare ett förslagsanslag av 2,100 kronor och för bidrag med 3/5
till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst, 27,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har härjämte å tilläggsstat för år 1919 äskat särskilda
belopp av 10,053 kronor och 5,980 kronor till tillgodoseende av
vissa utav ifrågavarande skolors behov under samma år.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit, får alltså beträffande 1920 års stat nu anmäla,
att riksdagen såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor, att
utgå under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid
statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, anvisat å extra stat för år 1920
dels såsom bidrag med 3/5 till ålderstillägg åt lärare ett förslagsanslag
å 2,100 kronor, dels ock såsom bidrag med 3/5 till övriga kostnader ett
förslagsanslag, högst, 27,000 kronor, eller tillhopa 29,100 kronor.

258:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ•
ning (punkt 253) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920, enligt de
av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 januari 1913 angivna grunderna, åt rektor, ordinarie
lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,337 kronor, under
villkor att Eskilstuna stad för nämnda ändamål bidrager med 1,336 kronor.

259:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 254) att på
extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett belopp
av högst 6,200 kronor, under villkor, att från Älvsborgs läns landsting

Den tekniska

undervisnin gen.

228

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

^ndery^nin-8 eller ellest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda
gen. statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma skola
ett belopp av högst 1,750 kronor, under villkor att enahanda belopp varder
för ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av högst 1,250
kronor och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan
därstädes Hilma Stenwall ett belopp av högst 400 kronor, under
villkor att dessa löneförbättringar motsvarande belopp varda för ändamålet
från omförmälda läns landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande
löneförbättringen för Krebs, därjämte att hans avlöningsförmåner för år
1920 ej sättas till lägre belopp än 5,750 kronor,
eller sålunda tillhopa högst 9,600 kronor.

Anslagen till vävskolan i Borås, för år 1919 uppgående till samma
belopp som nu för år 1920 föreslagits, hava förut varit uppförda under riksstatens
sjunde huvudtitel. Efter det år 1918 års lagtima riksdag numera
fattat beslut om ett enhetligt ordnande av den lägre tekniska undervisningen,
har nämnda vävskola ansetts böra i likhet med övriga tekniska
läroanstalter lyda under ecklesiastikdepartementet.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra
stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, anvisat

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett belopp
av 6,200 kronor, under villkor att från Älvsborgs läns landsting eller
eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma skola
ett belopp av 1,750 kronor, under villkor att enahanda belopp varder för
ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av 1,250 kronor
och såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes
Hilma Stenwall ett belopp av 400 kronor, under villkor att dessa
löneförbättringar motsvarande belopp varda för ändamålet från omförmälda
läns landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen
för Krebs, därjämte att hans avlöningsförmåner för år 1920 ej sättas till
lägre belopp än 5,750 kronor,

eller sålunda tillhopa 9,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 220

260:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 255) att till
understöd för uppehållande av slöjdföreningens i Göteborg skola bevilja på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 46,000 kronor, att, under
villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år
1920 ävensom på de övriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande för därmed avsett
ändamål.

Till ifrågavarande skola har under en följd av år utgått årligt statsanslag
till ett belopp av 30,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen av
anslaget är närmast föranledd av de ändrade beräkningsgrunder, som av
1918 års lagtima riksdag beslutits ifråga om understöd från det ordinarie
förslagsanslaget å 250,000 kronor till understöd åt skolor för den lägre
yrkesundervisningen.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och får därför anmäla, att riksdagen till understöd för uppehållande
av slöjdföreningens i Göteborg skola beviljat på extra stat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, 46,000 kronor, att, under villkor att Göteborgs
stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år 1920 ävensom på de
övriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, ställas
till styrelsens för skolans förfogande för därmed avsett ändamål.

261:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 256) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för beredande av understöd till yrkesskolor för husmoder sutbildning
i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen samt till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid nämnda skolor anvisat under
åttonde huvudtiteln på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 50,000
kronor.

262:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 147, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva,

dels att ett tillägg av 100 procent må för vart och ett av åren 1919
och 1920 ut»å å de statsbidrag, som jämlikt kungörelsen den 29 juni
1917 (nr 567) angående understöd av statsmedel till yrkesskolor för husmodersutbildning
i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen
m. m. komma att tilldelas varje undervisningskurs vid sådan
yrkesskola för husmodersutbildning, som i nämnda kungörelse avses, dock
allenast under de i §§ 2 och 3 av berörda kungörelse angivna förutsätt -

Den tekniska

undervisnin gen.

Den tekniska

undervisnin gen.

230 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ningar och villkor om tillskjutande inom orten av minst samma belopp
som statsbidraget samt om kostnadsfri undervisning och begränsning av
elevavgifterna;

dels att för vartdera av åren 1919 och 1920 må till månatligt understöd,
som enligt samma kungörelse kan tilldelas elev vid dylik kurs, utgå
ett tilläsrg för månad av 15 kronor till obemedlad och 10 kronor till
mindre bemedlad elev;

dels ock att omförmälda tillägg må utgå av det på extra stat för år
1919 beviljade, respektive av det på extra stat för år 1920 föreslagna
förslagsanslaget å 50,000 kronor för beredande av understöd till yrkesskolor
för husmodersutbildning m. m. samt till obemedlade och mindre
bemedlade elever vid nämnda skolor.

På sätt av utredningen framgår, har departementschefen förklarat sig
hava för avsikt att framdeles framlägga förslag till höjda understöd eller
ändrade bestämmelser i övrigt beträffande ifrågavarande skolor. Den nu
gjorda framställningen innebär ett avhjälpande av de svårigheter, dessa
skolor måst vidkännas huvudsakligen på grund av kristidens verkningar.

Med erinran att riksdagen under nästföregående punkt anmält sitt
beslut angående uppförande på extra stat för år 1920 av ett förslagsanslag
å 50,000 kronor för beredande av understöd till yrkesskolor för husmodersutbildning
m. m., får riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts nu förevarande förslag, anmäla, att riksdagen medgivit,

dels att ett tillägg av 100 procent må för vart och ett av åren 1919
och 1920 utgå å de statsbidrag, som jämlikt kungörelsen den 29 juni
1917 (nr 567) angående understöd av statsmedel till yrkesskolor för husmodersutbildning
i städer, köpingar, industri- och andra liknande samhällen
in. m. komma att tilldelas varje undervisningskurs vid sådan yrkesskola
för husmodersutbildning, som i nämnda kungörelse avses, dock allenast
under de i §§ 2 och 3 av berörda kungörelse angivna förutsättningar
och villkor om tillskjutande inom orten av minst samma belopp som statsbidraget
samt om kostnadsfri undervisning och begränsning av elevavgifterna; dels

att för vartdera av åren 1919 och 1920 må till månatligt understöd,
som enligt samma kungörelse kan tilldelas elev vid dylik kurs, utgå
ett tillägg för månad av 15 kronor till obemedlad och 10 kronor till
mindre bemedlad elev;

dels ock att omförmälda tillägg må utgå av det på extra stat för år
1919 respektive av det på extra stat för år 1920 anvisade förslagsanslaget
å 50,000 kronor för beredande av understöd till yrkesskolor för

231

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

husmodersutbildning in. ra. samt till obernedlade och mindre bemedlade Den tekniska
elever vid nämnda skolor. undenjm».

263:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har
riksdagen till resestipendier åt föreståndare och Jacklärare vid lägre tekniska
läroanstalter, under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationssansla<* av

3,000 kronor.

Handelsunder visning en.

264:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 258) att
dels till riksstatens åttonde huvudtitel överflytta det tidigare å riksstatens
sjunde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier
samt från och med år 1920 uppföra detsamma å förstnämnda
huvudtitel med oförändrat belopp, eller med högst 135,000 kronor;

dels ock besluta, att av ifrågavarande anslag skola för kalenderår utgå
till Göteborgs handelsgymnasium högst 40,000 kronor, till Stockholms
handelsgymnasium högst 30,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium högst

20,000 kronor samt till vart Och ett av handelsgymnasierna i Örebro,
Norrköping och Hälsingborg högst 15,000 kronor, med skyldighet för
kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, att själv
eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för "undervisningen
samt årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en
tredjedel av statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Eders Kuno-].
Maj:t kan finna skäligt bestämma.

För beredande under år 1919 av förhöjda understöd åt handelsgymnasierna
utöver till dem redan anslagna belopp har Eders Kungl. Maj:t
på tilläggsstat för år 1919 föreslagit ett belopp av 93,400 kronor. Av detta
anslag skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå bland annat till Hälsingborgs
handelsgymnasium att belopp av 12,000 kronor. Från läroanstalten
själv har begärts ett belopp av 9,000 kronor samt en höjning av
denna summa med två tredjedelar av det belopp, varmed dyrtidstillägget
komme att ökas för år 1919 i förhållande till år 1918 för två statens
tjänstemän med lön av respektive 6,800 kronor och 4,300 kronor. Någon
höjning av de föreslagna beloppen har icke av de i ärendet hörda myndigheterna
ifrågasatts, och då några särskilda skäl icke av departementschefen
förebragts för en ökning till 12,000 kronor, har riksdagen ansett
sig sakna anledning för nämnda gymnasium anvisa högre belopp än 9,000
kronor.

Den tekniska

undervisnin gen -

Åtgärder för
fysisk utbildning.

232 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts nu förevarande förslag och som i sin skrivelse nr 8 B anmäler sitt
beslut i fråga om anslag å tilläggsstat för år 1919, har

dels till riksstatens åttonde huvudtitel överflyttat det tidigare å riksstatens
sjunde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget, högst, till
liandelsgymnasier samt från och med år 1920 uppfört detsamma å förstnämnda
huvudtitel med oförändrat belopp, eller med 135,000 kronor;

dels ock beslutat, att av ifrågavarande anslag skola för kalenderår utgå
till Göteborgs handelsgymnasium högst 40,000 kronor, till Stockholms handelsgymnasium
högst 30,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium högst

20,000 kronor samt till vart och ett av handelsgymnasierna i Örebro,
Norrköping och Hälsingborg högst 15,000 kronor, med skyldighet för
kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, att själv
eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen
samt årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en
tredjedel av statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Åtgärder för fysisk utbildning.

265:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25ä) att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas
från och med år 1920, jämte för åtnjutande av däri upptagna avlöningsförmåner
av departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser,
dels föreskriva

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie
befattning vid gymnastiska centralinstitutet, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, ävensom

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid institutet,
vilka icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den
nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner, ävensom, i den mån ej annat föranledes av
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 233

dels förklara, att de i staten för institutet upptagna ålderstillägg skola
utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg; dels

i riksstaten för år 1920 upptaga det ordinarie anslaget till gymnastiska
centralinstitutet med ett till 72,700 kronor förhöjt belopp;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisa till extra vaktmästarbiträde
vid gymnastiska centralinstitutet ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

Eders Kung]. Maj:ts föreliggande förslag innebär allenast en reglering
av staten för det nuvarande gymnastiska centralinstitutet, vilken reglering i
så måtto lärer få anses vara av en provisorisk karaktär, som institutet i en
framtid torde komma att undergå en genomgripande omorganisation i
samband med lösandet av spörsmålet om inrättande av en högskola för fysisk
fostran. Då emellertid tidpunkten för sistnämnda frågas avgörande ännu ej låter
sig bestämmas och i avvaktan härå institutets intressen och krav ej böra
alltför mycket åsidosättas, torde ett förslag på sätt nu angivits kunna betecknas
såsom fullt befogat. Riksdagen har vid prövning av förslagets detaljer
icke funnit anledning till någon erinran. I avseende på avlöningsförmånerna
för det i staten uppförda skrivbiträdet hänvisar riksdagen till
sin tidigare avlåtna skrivelse i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition
om lönereglering för kvinnliga skrivbiträden i allmänhet inom statsförvaltningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas
från och med år 1920:

Åtgärder ffir

fysisk utbild ning.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. H sand. Nr 8 A.

234

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Åtgärder för

fysisk utbild ning.

Stat för gymnastiska centralinstitutet.

	Lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Ortstill- Ugg-	Samma.	Anmörkningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
i överlärare ............	4,400	2,000	_	6,400	\| Efter 6 år kan lönen hö-nas med 600 kronor.
2 dito........................	8,800	4,000	—	12,800
1 lärare.....................	2,200	1,500	300	4,000	Efter 6 år kan lönen hö-
3 dito.......................	6,600	4,500	900	12,000	jas med 600 kronor och efter 10 år med ytterligare 600 kronor samt efter 16 år med In ytterligare 600 kronor.
1 lärarinna...............	2,200	1,400	_	3,600	Efter 6 år kan lönen hö-jas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300 kronor samt efter 16 år med än ytterligare 300 kronor.
1 dito........................	2,200 1,100	1,400 300		3.600 1.600
1 skrivbiträde............	200	Efter 6 år kan lönen hö-jas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor samt efter 16 år med än ytterligare 200
1 vaktmästare, jämte fri bostad ............	900	550	150	1,600	kronor; skolande av ålders-tillägget 100 kronor till-höra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar. Efter 3 år kan lönen hö-
1 portvakt, jämte fri bostad ..................	900	550	150	1,600	jas med 100 kronor och efter 6 år med ytterligare 100 kronor samt efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.
Arvode, åt institutets föreståndare » till sekretera-ren............	—	—	—	1,000 1,000
» » räkenkaps- föraren...... » » biblioteka-rien .........	—	—	—	1,000 500 11,000 2,000 9,000
Arvoden åt extra lärare.....................
Till stipendier åt ele-ver ........................
Till ved,ljus,materiell, samlingar m. m....	_	_	_
Summa	— 1 —	—	72,700

235

Riksdagens skrivelse Nr 8 A

Anmärkning 1. Om överlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
kvarstår, lönen minskas med 900 kronor. Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall,
så länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 460 kronor.

Anmärkning 2. Högsta pensionsunderlaget för lärarinna skall utgöra 3,000 kronor.

Anmärkning 3. Därest vaktmästare eller portvakt åtnjuter fritt bränsle, skall det ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma det löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Åtnjuter vaktmästare
eller portvakt fritt lyse, skall av lönen avstås 25 kronor om året. Förmån av lyse innebär rätt till en
årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kilowatt-timmar. Den, som åtnjuter lyse,
skall själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga em förmån av bostad m. m. i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november
1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

dels fastställt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av i
staten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, nämligen: i

fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av gymnastiska centralinstitutet eller eljest kan varda stadgad, vara
pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de göromål, som
honom anförtros;

att befattningshavare skall vara skyldig att underkasta sig de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya
änke- och pupillkassa;

att med ordinarie befattning vid gymnastiska centralinstitutet icke
må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår
överlärare, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,
institutets direktion, uppå därom gjord framställning och efter
prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller
befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

Åtgärder för

fysisk utbild ning.

236

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Åtgärder för
fysisk utbildning,

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för tid, han eljest
varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen
;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, där sådant förekommer, men att
den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar
avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som erfordras för befattningens
uppehållande eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd trän tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget, där sådant förekommer,
skall utgå till månadens slut;
i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av
befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda för vaktmästare och portvakt
efter tre och för övriga befattningshavare efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,
han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare tre, respektive
fem år, på samma villkor, samt

237

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare tre,
respektive fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt: att

semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av det kvinnliga biträdet under eu månad samt
av vaktmästaren och portvakten en var under lo dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna
sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om
rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller,
såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet
till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande det kvinnliga biträdet å institutets stat skola i övrigt
lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels föreskrivit,

att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie
befattning vid gymnastiska centralinstitutet, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser, ävensom

Ätg&rder för

fysisk utbild ning.

Åtgärder för

fysisk utbild ning.

238 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels förklarat, att de i staten för institutet upptagna ålderstillägg
skola utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg;

dels i riksstaten för år 1920 upptagit det ordinarie anslaget till gymnastiska
centralinstitutet med ett till 72,700 kronor föi''höjt belopp;

dels ock på extra stat för år 1920 anvisat till extra vaktmästarbiträde
vid gymnastiska centralinstitutet ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

266:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 260) att för
anordnande av omklädningsrum till de två övre gymnastiksalarna i gymnastiska
centralinstitutets gårdsbyggnad anvisa på extra stat för år 1920 ett
reservationsanslag av 19,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen för anordnande av omklädningsrum till
de två övre gymnastiksalarna i gymnastiska centralinstitutets gårdsbyggnad
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

267:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 261) att till
fortsatt uppehållande under år 1920 av undervisning jämte läkarvård vid
en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik anvisa på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

1918 års lagtima riksdag beviljade till förevarande ändamål på extra
stat för år 1919 ett belopp av 500 kronor. Anslagets ökning är påkallat
med hänsyn till vikten av att dels erhålla en fullt kvalificerad föreståndare
för den kvinnliga polikliniken vid nämnda institut, dels undvika ett ofta
förekommande ombyte av föreståndare.

Riksdagen har till fortsatt uppehållande under år 1920 av undervisning
jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig
poliklinik anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

268:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 262) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till inköp av litteratur och bokbindning för gymnastiska centralinstitutets
bibliotek anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 600
kronor.

239

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

269:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 263) får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, till anordnande vid gymnastiska centralinstitutet
av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms
förenade studentkårer anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 1,000 kronor.

270:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 264) att
till understödjande av idrotten anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 100,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Det till ifrågavarande ändamål under de senare åren utgående anslaget
har utgjort 75,000 kronor efter att dessförinnan hava uppgått till

100,000 kronor årligen. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran
mot den nu ifrågasatta höjningen till det ursprungliga beloppet eller
100,000 kronor, har till understödjande av idrotten anvisat på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor, att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

271:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 265) att
för understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisa på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, att användas på sätt
och under villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade 1914
års senare riksdag på extra stat för år 1915 för understödjande av skididrotten
bland ungdomen ett belopp av 30,000 kronor att användas på sätt
och under villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva. På
grund av Eders Kungl. Maj:ts med hänsyn till rådande särskilda förhållanden
gjorda framställningar har riksdagen åren 1915, 1916, 1917 och
1918 medgivit, att det för år 1915 anvisade beloppet finge på sätt och
under villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva, användas
för enahanda ändamål under respektive åren 1916, 1917, 1918 och 1919.

Riksdagen har för understödjande av skididrotten Hand ungdomen
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor,
att användas på sätt och under villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Ätgäider för

fysisk utbild ning.

240

Riksdagens skrivelse AV 8 A.

Understöd åt
vetenskap,
vitterhet och
konst m. m.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

272:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 266) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till understöd åt svenska fornskriftsällskapet anvisat på extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet
kostnadsfritt för statens räkning avlämnar 300 exemplar av sina under
anslagsåret utgivna arbeten.

273:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 267) att till
understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia anvisa på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 2,000
kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar
50 exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.

För år 1919 anvisade riksdagen till förevarande ändamål ett belopp
av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det nu äskade beloppet,
får anmäla, att riksdagen tilli understöd åt samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens historia anvisat på extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att samfundet
till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50 exemplar av den för anslagsåret
avsedda publikationen.

274:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 268) att till
understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet anvisa på extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 4,000 kronor, att. utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

1918 års lagtima riksdag anvisade till förevarande ändamål ett belopp
av 3,000 kronor. Den föreslagna ökningen till 4,000 kronor har riksdagen
ansett sig böra bifalla och har förty till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 4,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma.

275:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(punkt 269) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

Riksdagens skrivelse Kr 8 A. 241

ägt ruin, beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 6,500
kronor, till understöd för utgivande av tidskriften Nordiskt medicinskt
arkiv, under villkor att av tidskriften för år 1920 kostnadsfritt överlämnas
dels till vart och ett av universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund 10
exemplar samt till karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5
exemplar, av vilka exemplar behövligt antal i främsta rummet tilldelas
vederbörande institutioner och kliniker vid de medicinska undervisningsanstalterna,
dels ock till sistnämnda bibliotek det ytterligare antal exemplar,
som enligt bestämmande av institutets lärarkoliegium erfordras för byte
med in- och utländska medicinska tidskrifter.

276:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 270) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum°,
till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica anvisat
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

277:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 271) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 1,200
kronor, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Sfinx, under
villkor att dess utgivare kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioteket
i Uppsala 40 exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar
av tidskriften för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med
utlandet.

278:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 272) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt ruin"
anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 5,000 ''kronor,
att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas
till understöd för utgivande under år 1920 av tidskriften Svenska
landsmål och svenskt folkliv.

279:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 273) att till
fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål anvisa på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 17,100 kronor, att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål anvisat på extra stat för
år 1920 ett reservationsanslag av 17,100 kronor, att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A. 31

Understöd åt
vetenskap,
vitterhet och
konst ni m.

242

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

UTetensk8p,at 280:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 274) att till
kons? m mh systematisk undersökning av sydsvenska folkmål anvisa på extra stat för
år 1920 ett reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

1918 års lagtima riksdag anvisade till förevarande ändamål på extra
stat för år 1919 ett anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag och har därför till systematisk undersökning av sydsvenska jolkmål
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 3,000 kronor,
att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
^

281:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 275) att
till insamling, förtecknande och undersökning av svenska folkminnen bevilja
på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 4,500 kronor,
att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet är till sin storlek oförändrat
i förhållande till vad för innevarande år för ändamålet utgår.

Riksdagen har till insamling, förtecknande och undersökning av svenska
folkminnen beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 4,500 kronor, att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna länipligt fastställa.

282:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag till utförande i enlighet med
av Eders Kungl. Maj:t fastställd plan av undersökningar rörande ortnamn
inom Hallands län beviljat ett anslag av 15,000 kronor samt därav anvisat
på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av

5,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 276)
att av förenämnda redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år
1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

Riksdagen har av det till utförande i enlighet med av Eders Kungl.
Maj:t fastställd plan av undersökningar rörande ortnamn inom Hallands
län år 1918 beviljade anslaget av 15,000 kronor anvisat på extra stat
för år 1920 såsom reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

283:o) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(punkt 277) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, anvisat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 4,000
kronor, till arvode under samma år åt ortnamnskommitténs sekreterare.

243

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

284:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 278) att
såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av byggnadsrådet S. Curman vitterhet och
och professorn J. lloosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien ut- konst m- m
givna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisa på
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att utgå på
de närmare villkor, Eders Kungl. Magt kan finna skäl bestämma.

På extra stat för år 1919 har riksdagen till förevarande ändamål beviljat
ett anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att invända mot den föreslagna anslagsökningen,
har såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av byggnadsrådet
S. Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med stöd av
vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000
kronor, att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.

285:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 279) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under ar 1920 beviljat
på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, under
villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.

286:o) Sedan riksdagen år 1913 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivande av statistiska tabeller över öresundstullen för tiden
efter år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor, därav på extra stat
för vartdera av åren 1914—1919 anvisats ett belopp av 1,500 kronor att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, har
Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 280) att av omförmälda
redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag
ett belopp av högst 1,500 kronor.

Riksdagen har av det till utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen
år 1913 beviljade anslaget av 15,000 kronor anvisat på extra
stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,500 kronor.

287:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
(punkt 281) har riksdagen för beredande av tillfälle för svenska forskare
till vetenskapligt arbete vid en eller flera utländska biologiska stationer
anvisat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 1,800 kronor.

244

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Vetenskap?1 288:°) Med föranledande av Eders Kungl. Maj:ts dii rom framlagda förvitterhet
och slag (punkt 282) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år äot
konst in. in. rum> till resestipendier för år 1920 åt journalister, företrädesvis medarbetare,
som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå
till huvudsaklig sysselsättning, beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 4,000 kronor att efter sakkunnigas hörande av Eders
Kungl. Maj:t fördelas under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

289:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 283) att till
arliga understöd under åren 1920—1922 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 75,000 kronor att efter
grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas.
hörande av ^ Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta
vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd,
samt att av ifrågavarande anslag anvisa på extra stat för år 1920
såsom förslagsanslag ett belopp av högst 25,000 kronor.

Anslag till förevarande ändamål hava beviljats av 1907, 1910, 1913
och^ 1916 årens riksdagar, för varje gång med 30,000 kronor, avsett att
utgå med 10,000 kronor under ett vart av de tre närmast följande åren.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innefattar en höjning av det
årligen utgående beloppet till 25,000 kronor, därav, enligt vad departementschefen
giver vid handen, 15,000 kronor skulle utgå såsom mera
fasta arveden och återstoden, 10,000 kronor, skulle tillgodose kravet på
mera tillfälliga understöd åt yngre författare.

Riksdagen som väl icke vill förneka behovet av ökat anslag till nu
förevarande ändamål, anser dock, att en höjning till dubbla beloppet mot
vad tillförne utgått torde vara tillfyllest. Riksdagen har alltså beviljat ett
belopp av 60,000 kronor att utgå med 20,000 kronor under vart och ett
av åren 1920—1922. Den av departementschefen uttalade tanken att förmedelst
de ökade anslagen tillgodose yngre författare finner riksdagen värd
allt beaktande, och vill riksdagen uttala sin förväntan, att en huvudsaklig
del av den av riksdagen beslutade anslagshöjningen varder för detta ändamål
använd.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till årliga understöd under
åren 1920 — 1922 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor,
som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas hörande,
av Eders Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels
såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd, samt av ifråga -

Riksdagens skrivelse Sr 8 A.

2-15

varande anslag anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst, ett belopp av 20,000 kronor.

290:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 284) har riksdagen medgivit, att det på extra stat för år 1915
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för en antarktisk expedition
åren 1915—1919 anvisade belopp av 27,000 kronor må på de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för enahanda ändamål användas
under år 1920.

291:o) Sedan 1916 års riksdag såsom understöd åt docenten H. Lundborg
för utförande under åren 1917—1920 av rasbiologiska undersökningar
beviljat ett anslag av 24,000 kronor, varav anvisats på extra stat för år
1917 ett belopp av 6,000 kronor och för vartdera av åren 1918 och 1919
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av likaledes 6,000 kronor, samt 1918
års riksdag ökat det såsom understöd åt Lundborg för åren 1919 och 1920
avsedda beloppet med 7,000 kronor, därav 3,000 kronor till avlönande av
biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. m., och av nämnda
ökning anvisat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 3,500 kronor på
extra stat för år 1919, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt
285) att dels av det såsom understöd åt Lundborg till utförande under
åren 1917—1920 av rasbiologiska undersökningar beviljade anslaget å

24,000 kronor anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,
återstående beloppet, 6,000 kronor;

dels ock av det anslag å 7,000 kronor, därav 3,000 kronor till avlönande
av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. m., vilket
beviljats till ökning av det såsom understöd åt Lundborg för åren 1919
och 1920 avsedda beloppet, anvisa på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst, återstående beloppet, 3,500 kronor.

Riksdagen har,

dels av det såsom understöd åt docenten Herman Lundborg till utförande
under åren 1917—1920 av rasbiologiska undersökningar beviljade
anslaget å 24,000 kronor anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst, återstående beloppet, 6,000 kronor;

dels ock av det anslag å 7,000 kronor, därav 3,000 kronor till avlönande
av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar m. in., vilket beviljats
till ökning av det såsom understöd åt Lundborg för åren 1919 och
1920 avsedda beloppet, anvisat på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst, återstående beloppet, 3,500 kronor.

Understöd åt
vetenskap,
vitterhet och
konst m. m.

Understöd åt
vetenskap,
vitterhet och
konst m m.

246 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

292:o) Sedan 1918 års lagtima riksdag för utgivande av f. d. riksantikvarien
O. Montelius’ arbete »Die älteren Kulturperioden im Orient
und in Europa» beviljat ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor samt därav
anvisat på extra stat för år 1919 ett belopp av högst 12^500 kronor att
utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa,
har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen (punkt 286) att av förenämnda
redan beviljade anslag anvisa på extra stat för år 1920 såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 12,500 kronor, att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen har av det för utgivande av j. d. riksantikvarien O. Montelius’
arbete »Die älteren Kulturperioden im Orient und in Europa» av
riksdagen år 1918 beviljade beloppet av 25,000 kronor anvisat på extra
stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 12,500 kronor,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

293:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 287) att för
fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés brev bevilja på extra stat
för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen för fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés
brev beviljat på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

294:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 288) att såsom
understöd åt docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande
under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» bevilja ett
anslag av 56,000 kronor och därav på extra stat för år 1920 anvisa såsom
förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000 kronor, under villkor att östergren
till ecklesiastikdepartementet avlämnar det antal exemplar, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmes, av dels hittills utkomna, dels ock under
anslagsåret utkommande häften av ifrågavarande ordbok, skolande det för
år 1920 anvisade anslaget jämväl i övrigt utgå efter de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Riksdagen, som finner det omförmälda arbetet kunna vara av utomordentlig
betydelse och nytta såväl i undervisningens som i den allmänna
upplysningsverksamhetens tjänst, har ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag och har alltså såsom understöd åt docenten Olof östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
•»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav på
extra ståt för år 1920 anvisat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

5,000 kronor, under villkor att östergren till ecklesiastikdepartementet

247

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avlämnar det antal exemplar, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, av
dels hittills utkomna, dels ock under anslagsåret utkommande häften av
ifrågavarande ordbok, skolande det för år 1920 anvisade anslaget jämväl
i övrigt utgå efter de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.

295:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 289) att till
främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet under år 1920
anvisa på extra stat för samma år ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor,
att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot den gjorda framställningen
och får alltså anmäla, att riksdagen till främjande av svenska
naturskyddsföreningens verksamhet under år 1920 anvisat på extra stat
för samma år ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de
villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

296:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 290) att höja
det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda
verks utgivande från dess nuvarande belopp, 80,000 kronor, med 70,000
kronor till 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit uppförande på tilläggsstat
för år 1919 av ett belopp av 50,000 kronor till förstärkande av omförmälda
reservationsanslag. Riksdagen har funnit övertygande skäl vara
anförda för den föreslagna anslagsökningen ävensom för det å tilläggsstat
för år 1919 föreslagna beloppet, i följd varav riksdagen beträffande 1920
års stat höjt det under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda
reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers, tidskrifter
och lärda verks utgivande från dess nuvarande belopp, 80,000 kronor, med

70,000 kronor till 150,000 kronor.

Diverse.

297:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291) har
riksdagen till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 9 januari 1919 angivna grunderna, av ett extra lönetillägg
för år 1920 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer anvisat på extra stat
för år 1920, såsom förslagsanslag, ett belopp av 5,000 kronor.

Understöd åt
vetenskap,
vitterhet och
konst m. m.

Diverse.

248 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

298:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 292) att, i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för beredande av tillfällig lönereglering under år 1920 åt vissa ordinarie
befattningshavare å extra stat för år 1920 under åttonde huvudtiteln såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 433,800 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 till riksdagen
avlåten proposition nr 409, under åberopande av bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att å riksstaten för år 1920 utom huvudtitlarna avsätta till tillfällig
lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ett förslagsanslag å kronor 4,575,000.

I anledning av senast berörda proposition anmäler riksdagen i särskild
skrivelse sitt därutinnan fattade beslut.

299:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 293) att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till
förstärkning under år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å extra
stat för år 1920 under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av 125,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 till riksdagen
avlåten proposition, nr 409, under åberopande av bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att å riksstaten för år 1920 utom huvudtitlarna avsätta till tillfällig
lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ett förslaganslag å 4,575,000 kronor.

t anledning av senast berörda proposition anmäler riksdagen i särskild
skrivelse sitt därutinnan fattade beslut.

300:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 294) att

dels höja det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 135,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 16,000 kronor), med

40,000 kronor till 175,000 kronor;

249

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock i samband därmed förklara, att av nämnda anslag må från
och med år 1919 till domkapitlens expeditioner utgå högst 21,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels höjt det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 135,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 16,000 kronor), med

40,000 kronor till 175,000 kronor;

dels ock i samband därmed förklarat, att av nämnda anslag må från
och med år 1919 till domkapitlens expeditioner utgå högst 21,000 kronor.

301:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 295), att dels
öka det under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 43,985 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 3,500 kronor), med 40,027 kronor till 84,012 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda anslag må från och med år 1919
till domkapitlens expeditioner utgå högst 4,500 kronor.

Riksdagen har dels ökat det under åttonde huvudtiteln på ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 44,005 kronor
(därav till domkapitlens expeditioner högst 3,500 kronor), med 40,030
kronor till 84,035 kronor;

dels ock medgivit, att av nämnda anslag må från och med år 1919
till domkapitlens expeditioner utgå högst 4,500 kronor.

302:o) I riksstaten för år 1919 finnes under åttonde huvudtiteln, med
rubriken »Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.», uppfört ett
ordinarie anslag å 74,325 kronor. Sedan nu de förhöjda avlöningarna till
ifrågavarande befattningshavare inräknats i anslagen till de olika verk, i
vilka samma befattningshavare äro anställda, har Eders Kungl. Maj:t icke
upptagit nämnda anslag i riksstaten för år 1920.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1920 ur riksstaten
uteslutit det däri under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget »Avlöningsförbättiing för vissa vaktmästare m. fl.»

303:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
har någon förändring icke ifrågasatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 8 A.

Diverse.

250

Diverse.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten
för år 1920 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 12 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

251

Tabell

över anslagen under riksstatens för år 1920 åttonde
huvudtitel. Ecklesiastikdepartementet.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
	A. Departementet.	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
1	Departementschefen......... ........................			17,000
2	Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kansli........			222,550
3	Övergångsstat, förslagsanslag, högst ...........................			11,000
4	Extra föredragande m. m., förslagsanslag, högst............				17,200
5	Ledare av undervisningsstatistikens omorganisation, för■
	slagsanslag, högst ..............................................				7,800
	Säger för departementet			250,550	25,000
	B. Arkiv, bibliotek och museer.
	Arkiv.
1	Riks- och landsarkiven ............................................	122,080
2	Förstärkning av riksarkivets anslag till amanuenser m. m.,
	förslagsanslag, högst......................................		1,500
3	Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt
	för fäderneslandets historia, reservationsanslag .........		6,000
4	Amanuenser m. m. vid landsarkiven, förslagsanslag, högst		8,800
5	Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslagsanslag,
	högst .................................................................		2,400	122,080	18,700
	Bibliotek.
	Kung! biblioteket:
6	Kung! biblioteket.......................... 153,100
7	Inbindning av böcker i kung! biblio-
	tekets äldre samlingar, reservations-anslag ...................................... 10,000
8	Katalog över ofullständigt förtecknade
	delar av kung! bibliotekets äldre samlingar, förslagsanslag, högst...... 12,400
9	Sveriges offentliga biblioteks gemen-
	samma accessionskatalogs 34:e år-gång, omfattande år 1919, förslags-anslag, högst...... 4,500	153,100	26,900
10	Arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverks-
	biblioteket i Linköping m. in., förslagsanslag, högst ...		2,600

252

Riksdagms skrivelse Nr 8 A.

			Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
			Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
11	Pedagogiska biblioteket, förslagsanslag, högst.....			8,700
12	Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
	S:te Geneviévebiblioteket i Paris, förslagsanslag, högst		1,500	153,100	39,700
	Museer.
	Nationalmuseet:
	Museet:
13 a	Bestämt anslag........................... 87,545 Reservationsanslag:
13 b	Samlingarnas vård och underhåll
	samt expenser................. 11,000
13 C	Målnings-och skulptursamlingarnas
	ökande ............................... 15,000
13 d	Handtecknings- och gravyrsam-
	lingarnas ökande ............... 7,500
13 e	Okande av samlingen av konst-
	hantverk .............................. 10,000
13 f	Boksamlingen ......................... 3,000
13g	Inlösen av levande svenska konst-
	närers arbeten ..................... 15,000
14	Förstärkning av museets anslag till
	vikariatsersättningar m. m., förslags-anslag, högst.................	3,920
15	Konservering av handtecknings- och
	gravyrsamlingar inom museet, re-servationsanslag ..................	5,000
16	Okad ersättning för sekreterargöro-
	mål vid museet, förslagsanslag, högst .........................	500
17	Försäkring och transport av konst-
	föremål, reservationsanslag............	2,500
18	Montrer och piedestaler för vissa egyp-
	tiska och östasiatiska föremål i museets antiksal, reservationsanslag .........	3,900
19	Konservering av två hautelissetapeter
	inom museet, reservationsanslag ...	1,000	149,045	16,820
	Livrustkammaren:
20	Tillsyn, underhåll och vård av livrustkamma-
	rens samlingar, förslagsanslag, högst.........	6,200

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

253

21 22 23 24 25 a 25b 26 27 28 29 30 31 32	landsättande av vissa föremål i liviustkam- marens samlingar, förslagsanslag, högst . 1,700 Extra biträden samt vikariatsersättning vid liv- rustkammaren, förslagsanslag, högst ......... 3,000 Tekniskt biträde för vård av livrustkammarens samlingar, förslagsanslag, högst ............... 2,150 Avskrifter av äldre inventarieförteckningar an-gående livrustkammarens samlingar, förslags-anslag, högst......................................... 1,200 Naturhistoriska riksmuseet: Museet: Bestämt anslag........................... 193,120 Reservationsanslag ..................... 44,800 Personligt arvodestillägg åt assistenten G. A. H. Dahlstedt, förslagsanslag, högst......................................... 500 Skåp och lådor för entomologiska av-delningen, reservationsanslag......... 5,000 Ordnande av vissa samlingar, till-hörande paleobotaniska avdelningen, förslagsanslag, högst .................. 1,000 Nordiska museet, förslagsanslag, högst........................ Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst ... Musikhistoriska museet, förslagsanslag, högst ............... Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst.....................	Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
Kronor 237,920	Kronor 14,250 6,500 120,000 25,000 3.000 7.000	Kronor 386,965	Kronor 192,570
	Säger för arkiv, bibliotek och museer			062,145	250,970
	C. Kyrkliga ändamål.
	Kleresistaten.
1	Kleresistaten, förslagsanslag.....................................	90,000
2	Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-
	anslag..................................................................	4,000
3	Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ......	3,068,750
4	Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag.....	304,074
5	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring
	i främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
	anslag..................................................................	25,000
6	Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...	6,000

254

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
7	Stipendier för utbildande vid universitet av präster, för-
	trogna med finska språket, förslagsanslag, högst ......		2,250
8	Resestipendier åt prästmän, reservationsanslag ............		8,000
9	Religiös och social verksamhet bland svenskar i utländska
	hamnstäder, förslagsanslag, högst ...........................		34,500
10	Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, förslags-
	anslag, högst.........		6,000
11	Utredning rörande ecklesiastika boställen, förslagsanslag		10,500	3,497,824	61,250
	Domkapitlens expeditioner.
12	Domkapitlens expeditioner .......	91,350
13	Förstärkning av anslaget till domkapitlens expeditioner,
	förslagsanslag, högst.............................................		20,380
14	Provisorisk lönereglering för notarier och amanuenser vid
	de ecklesiastika konsistorierna, förslagsanslag ...........		41,000	91,350	61,380
	Kyrkors underhåll m. m.
	Kyrkors underhåll:
15a	Bestämt anslag ............................... 1,028
	Förslagsanslag:
1 5 b	Ersättningar .......................................... 169,400	170,428
16	Svenska kyrkan i Paris ...................................... .....	4,119		174,547
	Säger för kyrkliga ändamål			3,763,721	122,630
	D. Akademier.
	Svenska akademien.
1	Akademien.........................................................			8,250
	Vetenskapsakademien.
2	Diverse akademiens behov, räntegottgörelse m. m..........	14,460
3	Inlösen av en internationell, fortlöpande katalog över na-
	turvetenskaplig litteratur, reservationsanslag ............		2,000
4	Den för en internationell, fortlöpande katalog över natur-
	vetenskaplig litteratur anordnade regionalbyrån för Sve-
	rige, förslagsanslag, högst.......................................		1,600
5	Internationella jordmätningen, förslagsanslag, högst......		1,424
6	Internationella föreningen för tidssignalering m. m., för-
	slagsanslagi högst.................................................		357	14,460	5,381

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

255

		Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
7 a 7 b	Vitterhets-, historie- och antikvitets-akademien. Akademien: liestämt anslag .................................... 98,100 Reservationsanslag.................................... 1,000	Kronor 99,100	Kronor	Kronor	Kronor
8 9 10	Förstärkning av akademiens anslag till amanuenser och vikariatsersättning m. m., förslagsanslag, högst ........ Okade medel till akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården, förslagsanslag, högst.............. Konservering av Bohus fästningsruin, reservationsanslag		9,800 14.000 10.000	99,100	33,800
il a il b	Akademien för de fria konsterna. Akademien: Bestämt anslag ................................................... Reservationsanslag...............................................	69,825 33,100		102,925
12 a 12 b	Musikaliska akademien. Akademien: Bestämt anslag .................................................. Reservationsanslag................................................	80,335 25,000		105,335
	Säger för akademier			330,070	39,181
l a	E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. Universitetskansler sexpeditionen. Expeditionen: Bestämt anslag .............................................	13,300 5,100
ib	Förslagsanslag, högst............................................		18,400
2 a 2 b 2 C	Uppsala universitet. Universitetet: Bestämt anslag....................................... 1,024,007 Förslagsanslag: Avlöningsfyllnad åt professorn i växt- biologi ................................... 1,000 Arvoden åt vikarierande akademiska ...................................... 5,000 6,000	1,030,007
3 4 5 6	Akademiska sjukhuset, förslagsanslag......................... Lärare i symbolik, förslagsanslag, högst ..................... Materiel m. m. för det praktisk-teologiska övningsinstitu- tet, reservationsanslag .......................................... Ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset, reserva-tionsanslag .........................................................	10,000	1,500 300 350,000

256

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
7	Lärare vid undervisningskursen i allmän kemi för me-
	dicine studerande, förslagsanslag, högst.....................		2,500
8	Höjning av materielanslaget för institutionen för medi-
	cinsk och fysiologisk kemi, reservationsanslag...........		1,000
0	Extra ordinarie amanuens vid anatomiska institutionen,
	förslagsanslag, högst .............................................		600
10	Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reserva-
	(länsanslag..........................................................		5,000
11	Biträdande lärare i medicin, förslagsanslag, högst .....		3,000
12	Biträdande lärare i fysikalisk diagnostik, förslagsanslag,
	högst ...............................................................		2,000
13	Förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi, förslagsanslag
	högst ....................................... .....		2,000
14	Assistent vid akademiska sjukhusets röntgenavdelning, för-
	slagsanslag, högst ................................................		1,500
15	Biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, för-
	slagsanslag, högst ..............................................		3,000
16	Materiel för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,
	förslagsanslag, högst...........................................		2,000
17	Lektorer i tyska, franska och engelska språken, förslags-
	anslag, högst .....................................................		16,500
18	Infött lärarbiträde i ryska, förslagsanslag, högst.........		500
19	Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ...............		1,000
20	Pedagogiska seminariet, reservationsanslag ................		7,000
21	Statistiska seminariet, reservationsanslag .....................		750
22	Övningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi,
	förslagsanslag, högst ...........................................		1,500
23	Assistent vid meteorologiska observatoriet m. m., för
	slagsanslag, högst ..............................................		2,000
24	Assistent för internationella solarforskningen vid fysiska
	institutionen, förslagsanslag, högst......................		1,500
25	Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reserva-
	tionsanslag...........................................................		2,200
26	Instrument m. m.- lör zoologiska institutionen, reser-
	vationsanslag ......................................................		16,500
27	Undervisning i bokföring, förslagsanslag, högst		600
28	Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reservations-
	anslag.. .................................................. ...........		1,500
29	Universitetsbiblioteket, reservationsanslag....................		10,000
30	Universitetets årsskrift, reservationsanslag .................		15,000
31	Tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren och biträ-
	dande gymnastikläraren, förslagsanslag, högst .........		1,160

Riksdagens skrivelse Nr 8 A

257

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
32	Höjning av akademifogdens respenninganslag, förslags-
	anslag, högst ......................................................		1,500	1,040,007	453,610
	Lunds universitet.
	Universitetet:
33 a	Bestämt anslag.......................................... 385,616
33 b	Förslagsanslag.......................................... 5,000	890,616
34	Lärare i symbolik, förslagsanslag, högst.....................		1,500
35	Ledaren av den civilrättsliga delen av den propedeutiska
	undervisningskursen inom juridiska fakulteten, förslags-
	anslag, högst........................................................		750
36	Nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska
	institutionerna, reservationsanslag ...........................		400,000
37	Undervisning i medicin, förslagsanslag, högst...............		17,500
38	Lärare vid undervisningskursen i allmän kemi för medi-
	cine studerande, förslagsanslag, högst ..................		2,500
39	Materiel för undervisningskursen i allmän kemi för me-
	dicine studerande, reservationsanslag.......................		500
40	Föreståndare för det vid universitetets kliniker inrättade
	röntgenlaboratoriet m. m., förslagsanslag, högst.........		2,500
41	Föreståndare för en klinik och poliklinik för öron-, näs-
	och halssjukdomar, förslagsanslag, högst ..................		2,000
42	Biträdande lärare i fysikalisk diagnostik, förslagsanslag,
	högst ..................................................................		2,000
43	Materiel för pediatriska klinikens laboratorium, reserva-
	tionsanslag ........................................................		500
44	Biträdande lärare vid patologisk-anatomiska institutionen,
	förslagsanslag, högst............................................		3,000
45	Lektorer i tyska, franska och engelska språken, förslags-
	anslag, högst ......................................................		16,500
46	Lärare i slaviska språk, förslagsanslag, högst...............		6,500
47	Lärare i statistik, förslagsanslag, högst .......................		6,500
48	Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ..............		750
49	Amanuens vid universitetets konstsamlingar, förslags-
	anslag, högst.................................... ............		800
50	Höjning av materielanslaget för historiska museet, reser-
	vationsanslag ...............................................		6,500
51	Mekaniska arbeten vid fysiska institutionen, reservations-
	anslag ...............................................................		1,500
52	Höjning av materielanslaget för geologisk-mineralogiska
	institutionen, förslagsanslag, högst...........................		1,000
53	Kurser i havsbiologi i Öresund m. m., reservationsanslag		1,675
54	Materiel m. m. för geografiska institutionen, reservations-
	anslag...................................................		1,600

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 8 A.

258

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

			Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
			Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
55	Amanuens vid institutionen för ärftlighetsforskning, för-
	slagsanslag, högst ...........................			1,200
56	Bäknebiträden vid astronomiska observatoriet, förslags-
	anslag, högst...................................			2,000
57	Undervisning i bokföring, förslagsanslag, högst............		300
. 58	Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag		10,000
59	Universitetets årsskrift, reservationsanslag ..................		15,000
60	Höjning av universitetets anslag till musikkapellet, reser-
	vationsanslag .................................			1,000
61	Materiel för inrättningen för gymnastik	och fäktkonst,
	reservationsanslag ..........................			500
62	Idrottsplats och idrottsmateriel m. m., reservationsanslag		900	890,616	506,975
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
	Institutet:
63 a	Bestämt anslag .............................	........ 302,585
	Reservationsanslag:
63 b	Institutets materiel i allmänhet......	22,000
63 C	Materiel m. in. för anatomiska in-
	stitutionen ..............................	3,500
63 d	Materiel m. m. för histologiska in-
	stitutionen ..............................	3,000
63 e	Materiel m. m. för kemiska insti-
	tutionen ................................	1,500
63 f	Materiel m. m. för fysiologiska insti-
	tutionen .................................	3,500
63 g	Materiel m. m. för patologisk-anato-
	miska institutionen ..................	5,500
63 h	Materiel m. m. för hygieniska in-					.
	stitutionen ..............................	2,600
63 i	Materiel m. m. för farmakologiska
	institutionen ..........................	1,000
63 j	Materiel m. m. för medicinska kli-
	niken ....................................	2,500
63 k	Materiel m. m. för gynekologiska
	kliniken å serafimerlasarettet......	500
63 1	Materiel m. m. för kirurgiska kliniken	500
63 m	Materiel m. m. för nervkliniken ...	500
63 n	Materiel m. m. för oftalmiatriska
	kliniken ......................... ......	500
63 0	Underhåll och förökande av biblioteket	10,000
63 p	Underhåll och förökande av anato-
	miska museet...........................	1,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

259

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
6 3 q	Underhåll av djur- och operations-
	avdelningen .......................... 1,500
63 r	Teckningar i vetenskapliga ändamål 700 (jo 300
63 8	Förslagsanslag..................................... 2,000	364,885
64	Arbetsbiträde vid biblioteket, förslagsanslag, högst ......		1,550
65	Skrivbiträde åt rektor vid institutet, förslagsanslag,
	högst .................................................................		800
66	Lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän kemi,
	förslagsanslag, högst ............................................		2,500
67	Materiel vid kemiska institutionen, reservationsanslag ...		1,500
68	Biträdande lärare i medicin och kirurgi m. m., förslags-
	anslag, högst........................................................		6,600
69	Förstärkning av reservationsanslaget till materiel m. m.
	för medicinska kliniken, förslagsanslag, högst...........		3,500
70	Utrustning av en ny laboratorielokal vid medicinska kli-
	niken å serafimerlasarettet, reservationsanslag ............		2,500
71	Vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt labora-
	torium vid Sabbatsbergs sjukhus, förslagsanslag, högst		2,400
72	Biträdande läkare och amanuens vid röntgeninstitutet å
	serafimerlasarettet, förslagsanslag, högst .....................		4,500.
73	Materiel m. m. för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet,
	reservationsanslag ................................................		3,000
74	Biträdande lärare i oftalmiatrik, förslagsanslag, högst ...		3,000
75	Amanuenser vid institutets klinik för öron-, näs- och
	halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus, förslagsanslag,
	högst ..................................................................		3,000
76	Undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gyne-
	kologiska kliniker, förslagsanslag, högst ..................		1,500
77	Amanuens vid institutets gynekologiska klinik å Sabbats-
	bergs sjukhus, förslagsanslag, högst ........................		2,000
78	Amanuens vid institutets obstetriska klinik å allmänna
	barnbördshuset, förslagsanslag, högst ........................		2,000		1
79	Pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
	för sjuka barn, förslagsanslag, högst ........................		2,900
80	Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm, förslagsanslag,
	högst ..................................................................		4,175
81	Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna barnhuset i
	Stockholm, förslagsanslag, högst..............................		20,000
82	Amanuenser vid institutets syfilidologiska klinik å sjuk-
	huset S:t Göran, förslagsanslag, högst .....................		3,000	364,885	70,425

260

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	T''andläkar institutet.
83	Institutet, förslagsanslag, högst .......			32,400
	Serafimerlasarettet.
84	Understöd och ersättningar ........	120,000
85	Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet	750		120,750
	Gemensamma universitetsändamål.
86	Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
	dater, förslagsanslag, högst ........		9,400
87	Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska föreläs-
	ningar vid rikets universitet, reservationsanslag.........		4,500
88	Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .........		1,000
89	Tryckning av doktorsavhandlingar, reservationsanslag ...		40,000
90	Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslags-
	anslag, högst.........		2,500
91	Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets univer-
	sitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, reser-
	vationsanslag ....................		10,000		67,400
	Farmaeeutiska institutet.
92	Institutet..............................			62,000
93	Extra vaktmästare vid institutet, förslagsanslag, högst...				1,865
	Barnhusen.
94	Allmänna barnhuset i Stockholm	78,000
95	Frimurarbarnhuset .....	2,750
96	Barnhusen i landsorten	28,380		109,130
	Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.
97	Barnmorskeundervisningen och bambördshusen....	63,533
98	Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst		2,800
99	Allmänna bambördshuset i Stockholm, förslagsanslag,
	högst .........................		160,000	63,533	162,800
	Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
	m. m...............			2,701,721	1,263,075

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

261

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	F. Allmänna skolväsendet.
	Skolöverstyrelsen.
1	Skolöverstyrelsen ....................................................	250,300
2	Övergångsstat ....................................... .....	5,900
3	Extra ledamot å folkskolavdelningen, förslagsanslag, högst	7,S00
4	Byggnadssakkunnigt biträde, förslagsanslag, högst ...		3,500
5	Extra vaktmästare, förslagsanslag, högst .....................		1,300
6	Inspektion och sakkunniga biträden, förslagsanslag, högst		16,800
7	Förstärkning av överstyrelsens anslag till expenser m. m.,
	förslagsanslag, högst ............................		11,500
8	Förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen, förslagsanslag,
	högst .........................................................		26,000	256,200	66,900
	Det högre skolväsendet.
	Högre lärarinneseminariet:
9	Högre lärarinneseminariet............... 116,485
10	Stipendier, lokalhyra m. m., förslags-
	anslag, högst.............................. 37,950
11	Timlärare och vikarier, förslagsanslag,
	högst ..................................... 17,358
12	Tillfällig löneförbättring för vaktmästa-
	ren samt eldaren, förslagsanslag, högst ....................................... 650	116,485	55,958
	Statens läroverk:
13	Allmänna läroverken, réservationsan-
	slag..........................................7,629,700
14	Extra och vikarierande ämneslärare
	vid de allmänna läroverken, för-slagsanslag, högst ..................... 460,000
15	Understöd åt extra ordinarie lärare
	vid de allmänna läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-slagsanslag................................. 5,000
16	Undervisning i slöjd vid de allmänna
	läroverken, förslagsanslag............ 33,500
17	Extra arvoden åt teckningslärare vid
	de allmänna läroverken, förslags-anslag, högst.............................. 63,150
18	Ersättning åt skolkare, förslagsanslag 27,000
19	Provårskurser i Göteborg för blivande
	lärare vid de allmänna läroverken, förslagsanslag, högst.................. 27,350	7,668,200	577,500

262

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

				Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
				anslag	anslag	anslag	anslag
				Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	Privatläroverk:
	Gemensamt reservationsanslag:
20 a	Enskilda mellanskolor ...... 55,000
20 b	Högre flickskolor............ 450,000
20 C	Högre goss- och samskolor 206,500
20d	Enskilda lärarinneseminarier 28,500	740,000
21	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsun-
	derstödda enskilda läroanstalter, för-slagsanslag .............................	280,000
22	Bidrag till de statsunderstödda enskilda
	läroanstalternas vikariatskassa, för-slagsanslag ..............................	12,000
28	Tillfällig löneförbättring åt lärare och
	lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinne-
	seminarier, förslagsanslag............	2,000,000
24	Nybyggnad åt fackskolan för huslig
	ekonomi i Uppsala, reservationsan-slag .........................................		5,000
25	Utbildningskurser för lärarinnor i hus-
	lig ekonomi, förslagsanslag, högst		31,600
26	Tillfällig löneförbättring åt vissa lärår-
	innor vid fackskolan för huslig eko-nomi i Uppsala, förslagsanslag, högst		4,267
27	Utbildande av handarbetslärarinnor,
	förslagsanslag, högst ..................		22,500
28	Resestipendier åt lärarpersonalen vid
	enskilda läroanstalter, reservations-anslag .....................................		9,000
29	Besestipendier och studieunderstöd åt
	föreståndarinnor och lärarinnor vid
	lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi m. fl., reservationsanslag		2,000	1,032,000	2,074,367
	Kommunala mellanskolor:
SO	Understöd åt kommunala mellanskolor,
	förslagsanslag ...........................	744,000
31	Undervisning i slöjd vid kommunala
	mellanskolor, förslagsanslag.........	2,000
32	Besestipendier åt lärarpersonalen vid
	kommunala mellanskolor, reserva-tionsanslag ..............................		1,200	746,000	1,200	9,562,685	2,709,025

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

263

			Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
	Folkundervisningen.		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	Folkskoleseminarier:
	Gemensamt reservationsanslag:
33 a	Folkskoleseminarierna. 1,522,340
33 b	Stipendier för elever vid
	folkskoleseminarier... 179,025 i.701.3fi5
34	Hyresbidrag till rektorerna vid vissa
	folkskoleseminarier, förslagsanslag, högst ....................................	6,400
35	Hyresbidrag till lärare vid folkskole-
	seminarierna i Stockholm och Gö-teborg, förslagsanslag..............	12,000
36	Studentkurser och parallellavdelnin-
	gar vid vissa folkskoleseminarier m. m., reservationsanslag.........	245,000
37	Förhyrande av vissa lokaler för folk-
	skoleseminariet i Göteborg m. m., reservationsanslag ..................	2,275
38	Nybyggnads- och ändringsarbeten
	vid folkskoleseminariet i Luleå, reservationsanslag ..................	123,540
39	Underhåll och skötsel av trädgården
	vid folkskoleseminariet i Luleå, förslagsanslag, högst ...............	1,500
40	Inredning och möblering av de ut-
	vidgade och ändrade lokalerna för folkskoleseminariet i Luleå, reser-vationsanslag ........................	65,000
41	Byggnader för dubbelseminarium i
	Karlstad, reservationsanslag......	600,000
42	Komplettering av naturvetenskaplig
	undervisningsmateriel m. m. vid folkskoleseminariet i Uppsala, re-servationsanslag .....................	12,300
43	Omläggning av folkskoleseminariets
	i Kalmar lekplan, förslagsanslag, högst ...................................	10,990
44	Lärares vid folkskoleseminarierna
	studiebesök vid folkskolor, förslags-anslag, högst...........................	3,000
45	Ateneums folkskoleseminarium och
	Göteborgs kvinnliga folkskolese-minarium, förslagsanslag, högst	26,600	1,701,365	1,108,605

264

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	Småskoleseminarier:
46	Understöd åt småskoleseminarier,
	förslagsanslag ..................... 381,000
47	Stipendier åt elever vid småskole-
	seminarier, reservationsanslag 90,000
48	Understöd åt vissa enskilda små-
	skoleseminarier, förslagsanslag, högst ................................. 16,000	471,000	16,000
	Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
	småskolor:
49	Fortbildningskurser i allmänhet, reservations-
	anslag................................................... 60,000
50	Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reser-
	vationsanslag ..................................... 40,000
51	Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdssköt-
	sel, reservationsanslag .......................... 16,800
52	Särskilda kurser i simning och livräddning,
	reservationsanslag ............................ 4,500		121,300
58	Eesestipendier åt lärare och lärarinnor vid folkskolesemi-
	narier, reservationsanslag........... ......		2,000
54	Resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor,
	reservationsanslag ............................		1,200
55	Resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor,
	reservationsanslag ................................................		8,000
56	Resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskolesemi-narier m. fl., reservationsanslag .............................. Folkskolinspektionen:		3,000
57	Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, för-
	slagsanslag........................... 345,000
58	Tilläggsersättning för expenser åt
	folkskolinspektörer, förslagsan-slag, högst........................... 15,600
59	Resekostnadsersättning åt folkskol-
	inspektörer, förslagsanslag...... 300,000	645,000	15,600
	Folkskolor:
60	Statsbidrag till avlöning åt lärare
	vid folkskolor, förslagsanslag... 41,343,000
61	Befrämjande av folkundervisningen
	bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar, förslags-anslag ................................. 300,000

Bill sdag ens skrivelse Nr 8 A.

265

G 2

G 3

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
förslagsanslag.
...................................... 205,000

Upphjälpande av folkskoleväsendet
inom vissa lappmarksförsamlingar i
Västerbottens och Norrbottens län:

Beredande av möjlighet till skolgång
genom inackordering i
skolhem eller enskilda hem för
skolpliktiga barn av fattiga, avlägset
boende föräldrar, förslagsanslag,
högst ........................ 75,000

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke
finsktalande befolkning samt i
Over-Kalix församling, förslagsanslag
................................. 47,000

Avlönande av föreståndarinna för
skolhem eller jarbetsstuga inom
lappmarksförsamlingar med icke
finsktalande befolkning samt i
Over-Kalix församling, förslags -

anslag................................. 11,000

Skytteanska lappfolkskolan i Tärna,
förslagsanslag ................ 7,000

Bidrag till skolhemsbyggnader och
deras inredning, reservationsanslag
....................................

Upphjälpande av folkskoleväsendet
inom Hotagens och Frostvikens
församlingar, förslagsanslag,

högst ....................................

Avlönande av lärare åt vid vanföreanstalter
och kustsanatorier
intagna barn i skolåldern, förslagsanslag
...........................

Anordnande av slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag ......... 2,585,000

Anordnande av undervisning i
hushållsgöromål i egentlig folkskola,
förslagsanslag............... 267,000

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

80,000

2,500

20,000

Kronor

Bihang till riksdagens protokoll. 14 saml. Nr 8 A.

266

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

			Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
			anslag	anslag	anslag	anslag
		•	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
72	Undervisningsmateriel m. m.
	för folkskolor, reservations-anslag........................... 30,000		44,870,000	102,500
73	Understödjande av folkskolebarns ferie- och	studieresor
	förslagsanslag ................................... Fortsättningsskolor:		70,000
74	Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola,
	förslagsanslag ............... 1,100,000
75	Utbildningskurser för lärare vid
	fortsättningsskolor, reserva-tionsanslag .....................	155,000
76	Okade kostnader på grund av
	dyrtiden för utbildningskur-ser för lärare vid fortsätt-
	ningsskolor, förslagsanslag, högst ...........................	15,000	1,100,000	170,000
	Högre folkskolor:
77	Understöd åt högre folkskolor,förslagsanslag	455,000
78	Anordnande av slöjd i högre folkskolor,
	förslagsanlag .................................	14,000
79	Sällskapets för folkundervisningens befräm-
	jande verksamhet i allmänhet, reserva-tionsanslag ....................................	1,500
80	Understöd åt sällskapets för folkundervis-
	ningens befrämjande högre folkskola, förslagsanslag .................................	7,570	478,070
	Folkhögskolor:
81	Understöd åt folkhögskolor,
	förslagsanslag ............... 797,525
82	Ökat understöd åt folkhög-
	skolor för vissa kurser, för-slagsanslag ..................	120,000
83	Stipendier åt elever vid folk-
	högskolor, förslagsanslag 140,000
84	Höjda stipendier åt obemed-
	lade och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor, förslagsanslag ...............	70,000	937,525	190,000	50,272,960	1,738,205
	Säger för allmänna skolväsendet	...............\|		60,091,845	4,514,130

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

267

		Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
1	Folkbibliotek. Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag .....			235,000
	Populärvetenskapliga föreläsningar.
2 3	Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna popu-lärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna anordnade föreläsningskurser, reser-vationsanslag .......................		285,000 10,000		295,000

	Nykterhetsundervisning.
4 a 4b	Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens 5 främjande: Förslagsanslag, högst ........................... 105,950 Reservationsanslag ...................... 18 000		123,950 20,000
5	Handbok i nykterhetsfrågan m. m., reservationsanslag ...			143,950
	Musikföreställningar för allmänheten.
6	Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m., förslagsanslag, högst..........				57,000
	Studielån.
7	Bäntefria studielån m. m., reservationsanslaq ..				150,000
	Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt			235,000	645,950
	H. Abnormundervisningen.
1 2 3	Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag, högst ... Ordbok för dövstumma, reservationsanslag			200,000 14,000	1,000 500
4	Tidning för dövstumma, förslagsanslag, högst
5	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda			103,150

268

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
6	Bekostande av elevers vid institutet och förskolan för
	blinda S Tomteboda ävensom åtföljande vårdares resor
	å statens järnvägar, förslagsanslag...........................			2,000
7	Förskolan för blinda i Värjo ....................................			20,600
	Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
	Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
8 a	Bestämt anslag .............................. 17,300
8 b	Reservationsanslag .......................... 11,000	28,300
9	Förstärkning av reservationsanslaget till hantverksskolan
	i Kristinehamn för blinda, förslagsanslag, högst......		7,050
10	Uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn för
	blinda under höstterminen 1920 av f ytterligare en
	korgmakeriavdelning, reservationsanslag ...............		3,550
11	Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för
	blinda, reservationsanslag..................................		50,000	28,300	60,600
12	Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindunder-
	visningsanstalter, förslagsanslag ..............................			1,200
13	Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...............				5,000
14	Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blind-
	lärare, reservationsanslag .......................................				1,200
15	De blindas förening, förslagsanslag, högst.....................				50,000
16	Byggnader m. m. för en vårdanstalt för blinda med kom-
	plicerat lyte, reservationsanslag ..............................				720,000
17	Hyresbidrag åt den med drottning Sophias stiftelse förenade
	vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl., förslags-
	anslag, högst.........................................................				10,000
18	Resestipendier åt abnormlärare, reservationsanslag........				1,000
19	Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende
	försummade barn, förslagsanslag..............................			184,000
	Säger för abnormundervisningen			553,250	849,300
	I. Deri tekniska undervisningen m. m.
	Den tekniska undervisningen.
1	De tekniska läroverken ............................................	1,090,775
2	Speciallärare m. m. vid tekniska högskolan, förslagsan-
	slag, högst...........................................................		23,040
3	Samlingar och laborationer vid tekniska högskolan, för-
	slagsanslag, högst ...............................................		75,000

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

269

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	''Kronor	Kronor
4	Bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, för-
	slagsanslag, högst ...........:....................................		250,000
5	Inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning av de
	nya laboratorierna vid tekniska högskolan, reservations-
	anslag................................................................		300,000
6	Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola
	för kemisk teknologi, reservationsanslag .................		1,123,000
7	Förstärkning av Chalmers tekniska instituts anslag till
	uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst ...............		35,000
8	Utrustning av vissa laboratorier m. m. vid Chalmers
	tekniska institut, reservationsanslag ........................		15,000
9	Förstärkning av Chalmers tekniska instituts anslag till
	bibliotek m. m., förslagsanslag, högst ....................		14,000
10	Omläggning av Chalmers tekniska instituts värmeledning,
	reservationsanslag ................................................		33,500
11	Tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst ------		17,325
12	Provisorisk lönereglering vid tekniska skolan i Stockholm,
	förslagsanslag, högst ............................................		4,600
13	Undervisningsmateriel, böcker m. m. för elektrotekniska
	faekskolan i Västerås, reservationsanslag ..................		25,000
14	Laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan,
	maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan och det tekniska
	gymnasiet i Malmö, reservationsanslag.....................		25,000
15	Tekniska elementarskolan i Norrköping, förslagsanslag,
	högst ..................................................................		15,800
16	Tekniska elementarskolan i Borås, förslagsanslag, högst		8,550
17	Tekniska elementarskolan i Härnösand, förslagsanslag,
	högst ..................................................................		13,500
	Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed förenade
	yrkesskolor:
18 a	Förslagsanslag................................... 2,100
18 b	Förslagsanslag, högst........................... 27,000		29,100
19	Tillfällig löneförbättring vid tekniska skolan i Eskilstuna,
	förslagsanslag, högst............................................		1,337
	Vävskolan i Borås:
20	Bidrag till upprätthållande av vävskolan,
	förslagsanslag, högst........................ 6,200
21	Bidrag till avlönande av en andre lärare,
	förslagsanslag, högst ....................... 1,75C
22	Bidrag till personlig löneförbättring för		*
	vissa lärare, förslagsanslag, högst ...... 1,650		9,600
23	Slöjdföreningens i Göteborg skola, förslagsanslag, högst		46,000

270

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
	Understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
24
	förslagsanslag ............	250,000
25	Understöd åt yrkesskolor för hnsmodersutbildning i städer
	m. fl. liknande samhällen m. m., förslagsanslag		50,000
26	Resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre
	tekniska läroanstalter, reservationsanslag		3,000	1,340,775	2,117,352
	Handelsundervisning en.
27	Hand elsgymnasier, förslagsanslag, högsi		135,000
	Säger för den tekniska undervisningen m. m.			1,475,775	2,117,352

	J. Åtgärder för fysisk utbildning.
1	Gymnastiska centralinstitutet.......			79
2	Extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska centralinstitutet,
	förslagsanslag, högst . .				1,200
3	Anordnande av omklädningsrum vid gymnastiska central-
	institutet, reservationsanslag				iq nm
4	Undervisning jämte läkarvård vid en med gymnastiska
	centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik, förslagsan-slag, högst................
5	Inköp av litteratur och bokbindning för gymnastiska een-
	tralinstitutets bibliotek, reservationsanslag				600
6	Gymnastikövningar vid gymnastiska centralinstitutet för
	Stockholms förenade studentkårer, förslagsanslag, högst				1,000
7	Understödjande av idrotten, förslagsanslag, högst				100,000
8	Understödjande av skididrotten bland ungdomen, förslags-
	anslag, högst...............				30,000
	Säger för åtgärder för fysisk utbildning			72,700	152,800

	K. Understöd åt vetenskap, vitterhet
	och konst m. m.
1	Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag				2,000
2	Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandi-
	naviens historia, reservationsanslag				2,000
3	Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag				4,000
4	Tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv», förslagsanslag,
	högst ...........			6,500

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

271

	*	Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
5	Tidskriften »Acta mathematica», för slag sanslag ^ högst ...				3,000
6	Tidskriften »Sfinx», förslagsanslag, högst....................				1,200
7	Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv», för-
	slagsanslag, högst ................................................				5,000
8	Systematisk undersökning av svenska folkmål, reservations-
	anslag...............................................................				17,100
9	Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reserva-
	tionsanslag.............................................................				3,000
10	Insamling, förtecknande och undersökning av svenska folk-
	minnen, reservationsanslag ...................................				4,500
11	Undersökningar rörande ortnamn inom Hallands län, re-
	servationsanslag ...................................................				5,000
12	Ortnamnskommitténs sekreterare, förslagsanslag, högst ...				4,000
13	Bidrag till verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inven-
	tarium», reservationsanslag ................................				20,000
14	Föreningen »Pietas», förslagsanslag, högst ..................				3,000
15	Statistiska tabeller över Oresundstullen, förslagsanslag,
	högst ............................. ...................................				1,500
16	Forskningsarbete vid utländska biologiska stationer, reser-
	vationsanslag ......................................................				1,800
17	Resestipendier åt journalister, reservationsanslag .........				4,000
18	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
	förtjänst, förslagsanslag, högst................................				20,000
19	Rasbiologiska undersökningar, förslagsanslag, högst ......				9,500
20	Vetenskapligt arbete av f. d. riksantikvarien 0. Montelius,
	förslagsanslag, högst .............................................				12,500
21	Utgivande av Carl von Linnés brev, reservationsanslag				5,000
22	Nusvensk ordbok, förslagsanslag, högst........................				5,000
23	Svenska naturskyddsföreningen, förslagsanslag, högst......				4,000
24	Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks
	utgivande, reservationsanslag ................................			150,000
	Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
	m. m.............................................................			150,000	143,600

	L. Diverse.
1	Ålderstillägg, förslagsanslag..............................			150,000
2	Extra lönetillägg, förslagsanslag................................. i		5,000

272

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
3	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............			75.000 37.000
4	Extra utgifter, reservationsanslag .............................
5	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags-
	anslag........................................................			180,000
6	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
	(därav till domkapitlens expeditioner högst 21,000 kronor)			175,000
7	Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till domkapit-
	lens expeditioner högst 4,500 kronor)........................			84,035
	Säger för diverse			701.035	5,000

	Summa			70,987,812	10,128,988

Stockholm 1919, Iyar Hseggströms Boktryckeri A. B.

191638