Riksdagens skrivelse Nr 7 (Riksdagsskrivelse 1913:7)

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Nr 7.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1913.
» » »i Andra kammaren den 30 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av
utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 7. 19, 47. 50. 73, 74, 75, 76, 81, So, 103,
104. 111, 112, 119 och 127 samt memorial nr 71, 110 och 154.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen . av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Makt anmäla följande beslut.

A. Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj: t
i punkt 1 under sjunde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden ovannämnda
dag i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet
angivna grunder och på de i samma protokoll förordade villkor,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 1

Riksdagens skrivelse Nr 7.

på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 8,160 kronor,
därav högst 175 kronor finge användas till höjning av vikariatsersättning
under semester och varav 195 kronor finge av Eders Kungl. Magt
utanordnas under år 1913 förskottsvis av tillgängliga medel såsom tilllägg
till det i 1913 års riksstat för samma ändamål anvisade belopp
av 7,770 kronor.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i departementet, av vad
innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i
justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
den 14 januari 1913 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet
angivna grunder och på de i samma protokoll förordade
villkor, på extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av 7,965
kronor, därav högst 175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.

2:o) Eders Knngl. Maj:t har i punkt 2 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för beredande av ersättning åt en extra föredragande i
finansdepartementet å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,000
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av ersättning åt en extra föredragande i finansdepartementet å extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 7,000 kronor.

3:o) Under punkt 3 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit
Riksdagen att till arvode åt en extra kanslisekreterare med tjänstgöringsskyldighet
enligt de av departementschefen angivna grunder å
extra stat för år 1914 bevilja ett belopp av 7,975 kronor med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera 2,725 kronor.

Då sammanförandet av samtliga ärenden rörande kommunernas
finanser till ett departement givetvis bereder möjlighet till deras behandling
efter mera enhetliga grunder än som hittills under deras uppdelning
på två departement kunnat äga ruin, synes det Riksdagen, att
Eders Kungl. Maj: t haft goda skäl för denna åtgärd. Och har Riksdagen
för sin del icke funnit något att i princip erinra mot dessa ärendens
förläggande för närvarande till finansdepartementet och nödiga

Riksdagens skrivelse \Nr 7.

provisoriska åtgärders vidtagande därstädes för ärendenas omsorgsfulla
handläggning. En sådan anordning, som med hänsyn till mängden av
föreliggande ärenden av denna art samt det önskvärda i, att desamma
må erhålla en i möjligaste mån likartad, sakkunnig och skyndsam behandling,
synes vara omedelbart påkallad, behöver, enligt Riksdagens
förmenande, icke innebära ,något prejudicerande av vare sig detta arbetes
framtida organisation eller finansdepartementet såsom slutlig plats för
ifrågavarande ärendens framtida behandling. Vid sådant förhållande och
då den av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet nu begärda förstärkningen
i departementets arbetskrafter synes vara erforderlig, har Riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.

Riksdagen har alltså till arvode åt en extra kanslisekreterare med
tjänstgöringsskyldighet enligt de av departementschefen angivna grunder
å extra stat för år 1914 beviljat ett belopp av 7,975 kronor med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera 2,725 kronor.

B. De centrala ämbetsverken.

4:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 4 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för anställande hos kammarkollegium av en extra
advokatfiskal på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, för anställande lios kammarkollegium av en extra advokatfiskal
på extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 6,000 kronor.

5:o) I punkt 5 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för ordnande av vissa till kammarkollegii aktuariekontor
hörande handlingar på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av
1,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
i denna punkt gjorda framställning, har, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för ordnande av vissa till kammarkollegii aktuariekontor hörande
handlingar på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 1,500 kronor.

6:o) Under punkt 6 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen

dels medgiva, ej mindre att i staten för statskontoret må från

4 Riksdagens skrivelse Nr 7.

och med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en statskommissarie
och byråchef med 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar
2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, ävensom för två
tjänstemän av första lönegraden, för vardera med 4,000 kronor, därav
lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor; än även att nämnde tjänstemän*må äga rätt, statskommissarien
och byråchefen till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års
tjänstgöring samt en var av nämnde tjänstemän av första lönegraden
till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5, 10 och 15 års
tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels ock godkänna de av departementschefen för åtnjutande av
dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser.

Då av den förebragta utredningen tydligen framgår, att ämbetsverket
är i verkligt behov av den begärda arbetsförstärkningen, vars
erforderlighet vitsordats jämväl av löneregleringskommittén, har Riksdagen,
som i nästa punkt yttrar sig om anslagsbehovet å extra stat,
bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen har alltså beslutit att

dels medgiva ej mindre att i staten för statskontoret må från och
med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en statskommissarie och
byråchef med 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar
2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, ävensom för två
tjänstemän av första lönegraden, för vardera med 4,000 kronor, därav
lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor; än även att nämnda tjänstemän må äga rätt, statskommissarien
och byråchefen till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års
tjänstgöring samt eu var av nämnde tjänstemän av första lönegraden
till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 års
tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels ock godkänna de av departementschefen för åtnjutande av
dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 7 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1914 till förstärkning av arbetskrafterna
inom statskontoret anvisa ett belopp av 13,250 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Under hänvisning till vad Riksdagen under nästföregående punkt
yttrat i fråga om förevarande anslagsbehov får Riksdagen anmäla, att
Riksdagen å extra stat för år 1914 till förstärkning av arbetskrafterna
inom statskontoret anvisat ett belopp av 13,250 kronor.

8:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i kommerskollegium, i enlighet med av departementschefen tillstyrkta
grunder och på av honom förordade villkor, på extra stat för år *1914
bevilja ett förslagsanslag av 13,085 kronor, därav högst 375 kronor må
användas till höjning av vikariatsersättning under semester och varav
195 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande av provisoriska
ålderstillägg åt förste vaktmästaren och en andre vaktmästare.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i kommerskollegium, av
vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare
i justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla att Riksdagen till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet
med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom förordade
villkor på extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av
12,890 kronor, därav högst 375 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 9 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1914 till anställande å kommerskollegii
industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder och på de av honom förordade villkor,
av en extra byråchef och en extra sekreterare anvisa ett belopp, av
11,113 kronor.

I 1912 års statsverksproposition gjordes av Eders Kungl. Maj: t
under punkt 29 av sjunde huvudtiteln enahanda framställning för år 1913.

Vid behandlingen därav yttrade Riksdagen, att behovet av en
extra föredragande å kommerskollegii industribyrå under de år, som
återstode till dess det pågående utredningsarbetet angående kollega
ombildning kunde leda till genomförandet av en definitiv omreglering
av ämbetsverket, vore till fullo ådagalagt. Då emellertid med hänsyn
till det åsyftade utredningsarbetet de åtgärder, som då kunde komma i
fråga för beredande av ökade arbetskrafter åt byrån, måste såsom

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kollegium självt anfört bliva av temporär varaktighet och helt provisoriska,
syntes det Riksdagen icke vara lämpligt att tillgodose byråns
förenämnda behov av en extra föredragande genom en så fast anordning
som uppförandet av en extra byråchef. Frågan borde däremot
lämpligen kunna ordnas på enahanda sätt som dittills med den skillnad,
att Riksdagen anvisade därför erforderliga medel. Med tillämpning av
då gällande beräkningsgrund skulle sålunda för avlönande av en extra
föredragande å byrån erfordras, för år räknat, ett belopp av 7,250
kronor, varav 2,250 kronor lämpligen borde anses såsom tjänstgöringspenningar.

På grund härav och då till vikariatsersättning under den extra
föredragandens semester beräknades ett till 282 kronor avrundat belopp,
anvisade Riksdagen å extra stat för år 1913 till förstärkning av arbetskrafterna
å kollegii industribyrå år 1913 i huvudsaklig överensstämmelse
med de av Riksdagen angivna grunder ett belopp av 10,532 kronor.

Med avseende härå och då de skäl till frångående av den utav
Riksdagen sålunda uttalade uppfattningen i fråga om lämpligaste sättet
för tillgodoseende av ämbetsverkets behov av den ifrågavarande arbetsförstärkningen,
vilka nu blivit framlagda, icke synas Riksdagen avgörande,
har Riksdagen ansett, att Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande
framställning icke bör i vidare mån bifallas än att till ämbetsverkets
förfogande för tillgodoseende av dess förenämnda behov av arbetsförstärkning
under år 1914 ställes enahanda belopp som för år 1913 att
användas i huvudsaklig överensstämmelse med de av Riksdagen sålunda
godkända grunder.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen å extra stat för år 1914 till förstärkning
av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå i huvudsaklig
överensstämmelse med av Riksdagen härovan angivna grunder beviljat
ett belopp av 10,532 kronor.

10:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 av huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 till avlönande
av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen angivna grunder och
på de av honom förordade villkor, anvisa ett belopp av 5,825 kronor.

De skäl, som blivit anförda såväl av Sveriges hantverksorganisation
och kommerskollegiikommittén som av Eders Kungl. Maj:t till
förmån för inrättandet av en teknisk konsulentbefattning å kommers -

Riksdagens skrivelse Nr 7.

koilegii industribyrå, synas icke kunna frånkännas giltighet. Hantverkets
betydelse för landets näringsliv samt önskvärdheten av vaken anpassning
från hantverkets sida efter våra dagars hastiga utveckling å olika yrkesområden
motivera enligt Riksdagens uppfattning väl tillkomsten av en
rådgivande, initiativtagande och organiserande funktionär för denna del
av näringslivet i statens industri- och yrkesfrämjande verk. De uppgifter,
som redan ifrån början föreligga, torde också i avseende på
tjänstens karaktär och löneförmåner påkalla den ställning för innehavaren
av befattningen i fråga, som i propositionen blivit föreslagen. I berörda
avseenden finner sig alltså Riksdagen kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag.

Däremot synes det Riksdagen finnas anledning betona, att ett direkt
inordnande av denna befattning under en sekreterare och assistenttjänst
å industribyrån kan medföra den olägenheten, att fullgörandet av
rent expeditionella och tekniska uppdrag å byrån bliva huvudsak och
arbetet för hantverksintressenas främjande bisak. Enligt Riksdagens
åsikt bör förhållandet vara det motsatta. Vid besättandet av denna
tjänst synes det vara av synnerlig vikt, att därtill förvärvas en med
hantverkets ställning och behov förtrogen och för detta näringsområdes
höjande intresserad person, som sättes i tillfälle att ägna huvudparten
av sin kraft åt denna uppgift; vilket givetvis icke hindrar, att han, i
den mån tid och förhållanden medgiva, i övrigt tages i anspråk för
jämväl annat arbete å industribyrån.

Under detta uttalande, som emellertid icke torde behöva föranleda
särskilda villkor för anslagets beviljande, får Riksdagen anmäla, att
Riksdagen å extra stat för år 1914 till avlönande av en teknisk konsulent
å kommersko II eg ii industribyrå anvisat ett belopp av 5,825 kronor.

ll:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 11 av huvudtiteln
därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bestridande av kostnader för handläggning hos
kommerskollegium av ärenden rörande svenska fartygs registrering m. m.
på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,850 kronor.

12:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren
1908—1913 ägt rum, till beredande av arvode åt ett sjötekniskt biträde
hos kommerskollegium på extra stat .för år 1914 anvisat ett belopp av

3,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

13:o) Uti punkt 13 av huvudtiteln liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för utgivande genom kommerskollegii försorg av en
periodisk publikation, »kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse
med den av departementschefen förordade plan på extra
stat för år 1914 anvisa ett belopp av 12,000 kronor.

Riksdagen har för utgivande genom kommerskollegii försorg av
en periodisk publikation »kommersiella meddelandem, i huvudsaklig överensstämmelse
med den av departementschefen förordade plan, på extra
stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor.

14:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 14 av huvudtiteln
därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för åren
1911—1913 ägt rum, till beredande av arvode åt en vaktmästare hos
kommerskollegium på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 1,175
kronor.

15:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,
nr 211, har Eders Kungl. Magt, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen medgiva, att aktuarien i kommerskollegium K. E.
Norman må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna
sig den tid, under vilken han uppehållit en å extra stat uppförd aktuarietjänst
i kommerskollegium.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har medgivit, att aktuarien i kommerskollegium K. E. Norman
må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna sig den tid,
under vilken han uppehållit en å extra stat uppförd aktuarie^’änst i
kommerskollegium.

16:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,
nr 212, har Eders Kungl. Magt, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen medgiva, att vaktmästaren i kommerskollegium
Eric Adolf Wretman må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst
tillgodoräkna sig den tid, varunder han uppehållit en å extra stat uppförd
vaktmästare’änst i kommerskollegium.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har medgivit, att vaktmästaren i kommerskollegium Eric Adolf
Wretman må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna
sig den tid, varunder han uppehållit en å extra stat uppförd vaktmästartjänst
i kommerskollegium.

17:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 15 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1914 för anställande å kammarrättens
revisionsavdelning av tre extra revisorer och fyra räknebiträden
beviljat 15,800 kronor, därav högst 800 kronor må avses till vikariatsersättning
under semester.

18:o) Under punkterna 16 och 17 av huvudtiteln har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen

dels medgiva att i staten för statistiska centralbyrån må från och
med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en förste aktuarie med
4,500 kronor, därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
samt att nämnda förste aktuarie må äga rätt till två ålderstillägg
å vartdera 500 kronor efter 5 respektive 10 års tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal i
övrigt gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande
jämväl skola äga tillämpning på nämnda förste aktuarie;

dels höja reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden
samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor, med 190 kronor till
20,440 kronor.

Riksdagen, som på förekommen anledning förvissat sig om, att
frågan om rättsstatistikens överflyttande från justitiedepartementet till
statistiska centralbyrån ännu icke blivit av Eders Kungl. Maj:t avgjord,
har för sin del icke funnit något att erinra mot en dylik anordning,
vars lämplighet torde vara av den därom förebragta utredningen till
fullo ådagalagd. I anledning härav och då den för ändamålet begärda
förstärkningen av centralbyråns personal synes Riksdagen av behovet
påkallad, har Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit något att erinra
mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, ansett sig böra bifalla
detsamma.

På grund därav och under uttalande av sin tillfredsställelse med
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att centralbyråns förnyade begäran om uppförande å centralbyråns stat
av avlöning för en byråchef, avsedd för jordbruks- och fiskeristatistiken,
varom förslag förelagts föregående års Riksdag, men då icke vunnit
Riksdagens bifall, icke föranlett någon åtgärd från Eders Kungl. Maj:ts
sida, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels medgivit, att i staten
för statistiska centralbyrån må från och med år 1914 uppföras avlöning
för ytterligare en förste aktuarie med 4,500 kronor, därav 3,000 kronor
lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt att nämnda förste
aktuarie må äga rätt till två ålderstillägg å vartdera 500 kronor efter
5 respektive 10 års tj änstgöring; dels förklarat, att berörda ålderstillägg
skola utgå av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg; dels beslutat, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal
i övrigt gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas
åtnjutande jämväl skola äga tillämpning på nämnda förste
aktuarie; dels ock höjt reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden
samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor, med 190 kronor till
20,440 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 18 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1914 anvisa dels till arvode åt en
extra ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag av
5,600 kronor, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma
ämbetsverk ett anslag av, för vardera 3,900 kronor eller tillsamman
till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie
aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har på extra stat för år 1914 anvisat dels
till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån
ett anslag av 5,600 kronor, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie
aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag av för vardera 3,900 kronor
eller tillsamman till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och
fyra extra ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av
21,200 kronor.

20:o) I punkt 19 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i
statistiska centralbyrån, i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta
grunder och på de av honom förordade villkor, på extra stat

Riksdagens skrivelse Nr 7.

för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 10,470 kronor, därav högst
325 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester
och varav 100 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande
av provisoriskt ålderstillägg åt förste vaktmästaren i ämbetsverket.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
anslaget till ålderstillägg åt en vaktmästare i statistiska centralbyrån,
av vad Riksdagen beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i
justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån, i enlighet
med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de av honom
förordade villkor, på extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslagav
10,370 kronor, därav högst 325 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.

21:o) Uti punkt 20 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj: t föreslagit
Riksdagen att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga
biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes
å ordinarie stat anvisade anslag å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av 46,600 kronor.

I skrivelse till Riksdagens statsutskott den 3 maj 1913 har departementschefen
under erinran att under förevarande punkt i statsverkspropositionen
finnes beräknat ett belopp av 1,600 kronor till arvode åt
ett kvinnligt biträde, avsett för ett centralt kreditregister, om vars anordnande
avsikten varit att förelägga årets Riksdag vederbörligt förslag,
anmält, att, enär enligt honom från chefen för justitiedepartementet
tillhandakommet meddelande, något förslag i ämnet icke kommer att i
år framläggas för Riksdagen, berörda biträde tillsvidare varder obehövligt
och att det under ifrågavarande punkt äskade anslag följaktligen kan
minskas med 1,600 kronor.

Med anledning härav och under hänvisning till vad Riksdagen i
sammanhang med reglerandet av utgifterna under denna huvudtitel vid
behandlingen av frågan om avlöningsmedel för statistiska centralbyrån
m. m. yttrat om rättsstatistikens överflyttande till statistiska centralbyrån,
får Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t i förevarande punkt i övrigt föreslagit, anmäla, att Riksdagen till
förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska
centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat

12 Riksdagens skrivelse Nr 7.

anvisade anslag å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 45,000
kronor.

22:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 21 av huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i överintendentsämbetet, med undantag av kassören och bokhållaren,
i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder
och på de av honom i övrigt förordade villkor, på extra stat för år
1914 bevilja ett förslagsanslag av 6,940 kronor, därav högst 145 kronor
må användas till höjning av vikariatsersättning under semester och
varav 195 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande
av provisoriska ålderstillägg åt förste och andre vaktmästarna hos överintendentsämbetet.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i överintendentsämbetet,
av vad Riksdagen beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i
justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet, med undantag
av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av departementschefen
tillstyrkta grunder och på de av honom i övrigt förordade villkor, på
extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av 6,745 kronor, därav
högst 145 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.

23:o) Under punkt 22 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet bland de ordinarie anslagen under sjunde huvudtiteln
beräkna såsom reservationsanslag ett belopp av 544,200 kronor.

I en till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten proposition, nr
253, har Eders Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag föreslagit Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tillsvidare från och
med år 1914, ävensom de i protokollet angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch
registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig
de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem, samt att i stället för sportler,
som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse,
beräknad efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må
anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna
tid, så vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst
kan utrönas,

och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå
ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter
för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller,
ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och solidariska
bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda bolagsoch
försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets
fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket inflytande
inkomster, under förutsättning tillika att de å dessa inkomster uppkommande
överskott fortfarande såsom hittills skola efter vederbörligt
tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda ändamål.

Riksdagen har avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
samt beslutat, att för uppehållande av ifrågavarande verk under
år 1914 medel må anvisas på samma sätt och till samma belopp som
under år 1913.

Riksdagen har sålunda till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet uppfört ett reservationsanslag av 435,700
kronor, att utgå av de till patent- och registreringsverket inflytande
avgifter dels för patent samt för registrering av varumärken ävensom
av mönster och modeller, dels ock för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag
och solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de
hos verket förda bolags- och försäkringsregistren, under förutsättning
tillika att de å dessa avgifter uppkommande överskott fortfarande såsom

Riksdagens skrivelse Nr 7.

hittills skola efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det
med anslaget avsedda ändamål.

24:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,
nr 210, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen medgiva, att byråingenjören hos patent- och registreringsverket
Gustaf Adolf Brodin må för erhållande av ålders tillägg
å sin tjänst räkna sig till godo sin tjänstgöring såsom byråingenjör
över stat.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har medgivit, att byråingenjören hos patent- och registreringsverket
Gustaf Adolf Brodin må för erhållande av ålderstillägg å sin
tjänst räkna sig till godo sin tjänstgöring såsom byråingenjör över stat.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 23 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bestridande av kostnaderna för den överståthällarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och
anmälningar till förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat
för år 1914 anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom medgivit,
att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana
registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.

C. Bergsbruket.

26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning i punkten
24 av huvudtiteln har Riksdagen för beredande av provisorisk lönereglering
åt bergmästarna i enlighet med av departementschefen tillstyrkta grunder
och på av honom förordade villkor, å extra stat för år 1914 beviljat
ett förslagsanslag av 11,200 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 25 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen dels att å extra stat för år 1914 anvisa 25,400 kronor, att
under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd
för ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande
av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, dels

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ock medgiva, att vad som kan varda besparat å de för beredande av
understöd av ifrågavarande slag å 1913 års riksstat anvisade anslag
må i mån av behov under år 1914 för förevarande ändamål tagas i
anspråk.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har dels å extra stat för år 1914 anvisat
25,400 kronor att under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills
varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, utgå såsom
bidrag till uppehållande av undervisningen vid berg sskolorna i Filipstad
och Falun, dels ock medgivit, att vad som kan varda besparat å det för
beredande av understöd av ifrågavarande slag å 1913 års riksstat anvisade
anslag må i mån av behov under år 1914 för förevarande ändamål
tagas i anspråk.

D. Handel och sjöfart.

28:o) I punkt 26 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan
i Stockholm fortsättes efter i huvudsak den nu följda planen,
såsom bidrag till underhållande av samma skola på extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 30,000 kronor att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under höstterminen
år 1913 och återstående hälften under vårterminen år 1914, under villkor
att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan under läsåret
1913—1914 inrättas.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har, i likhet med vad under föregående år
ägt rum, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i
Stockholm fortsättes efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag
till underhållande av samma skola på extra stat för år 1914 anvisat ett
anslag av 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm
styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1913 och återstående
hälften under vårterminen år 1914, under villkor att minst tolv
friplatser för studerande vid högskolan under läsåret 1913—1914 inrättas.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 27 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att med gillande i huvudsak av de utav departementschefen
anförda grunder för handelsundervisningens ordnande,

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under
rubrik handelsundervisningsanstalter uppföra:

till handelsgymnasier ett förslagsanslag högst 110,000 kronor,
till handelsskolor ett förslagsanslag högst 40,000 kronor,
till handelsaftonskolor ett förslagsanslag högst 50,000 kronor,
samt till handelsundervisningsinspektionen ett förslagsanslag högst

3,000 kronor, tillsammans 203,000 kronor,

dels besluta, att nämnda anslag skola utgå för kalenderår:
till handelsgymnasium med högst 40,000 kronor,
till handelsskola med högst 10,000 kronor,
samt till handelsaftonskola med högst 5,000 kronor,
med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
stadsund erstöd, att själv eller genom enskilda donatorer årligen
lämna ett bidrag, motsvarande minst en fjärdedel av statsunderstödet,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Ivungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma; skolande dock till handelsgymnasium, utöver sagda belopp
å 40,000 kronor, kunna utgå ett årligt bidrag av staten å 500 kronor
för varje fast anställd lärare enligt av Eders Kung!. Maj:t meddelade
närmare bestämmelser.

Som av utredningen i ärendet framgår, ligger den principen till
grund för såväl Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning som för
handelsundervisningskommitténs betänkande och förslag i ämnet samt
kommerskollegii däröver avgivna yttrande, att ett direkt ingripande från
statens sida i handelsundervisningens ordnande och organiserande nu
bör ske på en gång över hela undervisningsområdet, ända från den
för hela landet avsedda, på kunskapsområdets högsta stadier verkande
handelshögskolan ned till smärre, lokala undervisningsanstalter, vilka
hava bibringande av de elementära kunskaperna och färdigheterna på
detta område såsom mål. Anslutningen till denna princip utmynnar i
förslag om inrättandet under statens direkta medverkan av icke mindre
än tre skoltyper, handelsgjunnasiet, handelsskolan och handelsaftonskolan.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida ett dylikt ingripande
nu på en gång kan vara av omständigheterna tillräckligt
motiverat. Försiktigast lärer i varje fall vara att i denna fråga gå
fram stegvis. I sådant hänseende håller Riksdagen före, att man nu
närmast bör begränsa sig till vidtagande av verksamma åtgärder till
befrämjande av utvecklingen av de slags undervisningsanstalter, som
redan nu åtnjuta statsunderstöd. Sedan sålunda genom statens ökade
understöd och kraftigare ingripande i övrigt den viktigaste av de tre

Riksdagens skrivelse Nr 7.

föreslagna skoltyperna — handelsgymnasiet — fått sina utvecklingsmöjligheter
för framtiden tryggade, synes tidpunkten vara inne att taga
i förnyat övervägande i vilken omfattning och på vad sätt staten bör
bereda, jämväl de lägre handelsundervisningsanstalterna sitt stöd och
föreställer sig Riksdagen att därvid särskilt frågan om den lägre handelsundervisningens
lämpligaste anordning i organisatoriskt avseende kommer
under ny omprövning. Med avseende härå anser Riksdagen, att
anslag för understöd åt sistnämnda slag av undervisningsanstalter tillsvidare
icke bör av Riksdagen bifallas.

Vad åter beträffar handelsgymnasierna finner sig Riksdagen kunna
med de avvikelser, som här nedan särskilt omnämnas, ansluta sig till
Eders Kungl. Maj:ts förslag. En utvidgning av den undervisning, dessa
anstalter enligt förslaget skola lämna, dels genom inrättandet av ett par
gymnasier i landsdelar, som nu sakna sådana, dels ock genom ett förhöjt
statsbidrag, som å ena sidan föranleder sänkning av elevavgifterna
och å andra sidan garanterar bättre undervisningsresultat, synes med
hänsyn till betydelsen för landet av en väl utbildad handelskår vara
värd att främjas från statens sida. Sålunda anser Riksdagen, att antalet
dylika läroanstalter bör, i enlighet med kommerskollegii av Eders Kungl.
Maj:t gillade mening, inom en närliggande tid bestämmas till 5 eller
högst 6. Likaså har Riksdagen intet att erinra emot vad Eders Kungl.
Maj:t anfört därom, att de nuvarande statsunderstödda handelsinstituten
i Göteborg, Stockholm och Malmö i första hand hänföras till denna
grupp. Och även i fråga om Hälsingborgs handelsinstitut finner sig
Riksdagen böra biträda vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om denna skola
yttrat och hemställt.

Angående grunderna för statsunderstödet åt handelsgymnasierna
föreslog handelsundervisningskommittén, att som norm därför skulle
läggas lärarelönerna och att till dessa staten skulle betala 3A av utgående
fasta löner och 2/3 av övriga lärarelöner. Elevernas terminsavgifter
skulle enligt nämnda kommittéförslag utgå med 200 kronor per år.
Kommerskollegium åter har uttalat den meningen, att det vore tillräckligt
stipulera ett maximibelopp statsbidrag för varje särskilt statsunderstött
handelsgymnasium, dock med därvid fästat villkor, att kommuner
eller enskilda dels tillhandahölle erforderliga lokaler, dels därutöver
bidroge med ett belopp, uppgående till minst 1/i av statsunderstödet.
Terminsavgifterna sattes av kommerskollegium till 150 kronor per år.
Eders Kungl. Maj:t har i huvudsak upptagit kommerskollegii förslag,
dock med delvis förhöjda maximibelopp, men därutöver föreslagit, att
staten skulle — på det att fast anställd lärare vid handelsgymnasium
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.) 3

Riksdagens skrivelse Nr 7.

måtte erhålla 500 kronor högre lön än den för adjunkt vid allmänna
läroverk bestämda — till handelsgymnasierna för var och en där fast
anställd lärare lämna ett särskilt understöd å 500 kronor. Elevernas
årliga terminsavgifter skulle enligt propositionen bestämmas till 150
kronor.

Mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för understöds
bestämmande och utgående har Riksdagen icke annat att erinra, än att
Riksdagen icke funnit anledning bifalla förslaget om särskilt anslag å
500 kronor för varje fast anställd lärare samt att Riksdagen ansett, att
det från kommuner eller enskilda utgående kontanta bidraget bör uppgå
till minst V3 av statsbidraget.

Då det emellertid är ett önskemål, att dessa läroanstalter erhålla
fast anställda lärare i större utsträckning än nu är fallet, synes det böra
tagas i övervägande av Eders Kungl. Maj:t, huruvida i särskilda fäll
det villkoret bör fästas vid understödet, att lärarepersonalen till viss del
skall fast anställas. Såsom villkor för statsunderstödets åtnjutande torde,
i enlighet med vad nu i verkligheten gäller, särskilt böra stadgas, att
antalet elever i varje avdelning icke må understiga femton. Beträffande
Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för år 1914 av 15,000 kronor
till ett väntat nytt gymnasium finner sig Riksdagen böra avslå detta
under förväntan, att Eders Kungl. Maj:t skall sätta Riksdagen i tillfälle
att i sammanhang med prövningen av förslag om anslag till ett eller
eventuellt två nya handelsgymnasier även få uttala sig rörande dessa
gymnasiers förläggningsort.

Utan att närmare yttra sig om det sätt, på vilket inspektionen
skulle utföras, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen bevilja ett
förslagsanslag till handelsundervisningsinspektionen för år 1914 å 3,000
kronor. Ehuru Riksdagen till fullo instämmer i departementschefens
yttrande, att statsverket givetvis genom rätt avvägda åtgärder och
bestämmelser bör skaffa sig säkerhet för, att de medel, som åt handelsundervisningsanstalterna
beviljas, må komma till bästa möjliga användning,
så finner sig likväl Riksdagen, vid det förhållandet att Riksdagen
icke anvisar vissa av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslag och därigenom
inspektionens uppgifter för år 1914 väsentligen förminskats,
kunna nedsätta beloppet till inspektionen med halva det föreslagna
beloppet eller till 1,500 kronor. I detta sammanhang synes dock Riksdagen
böra tillkännagiva sin anslutning till den av kommerskollegium
uttalade tanken, att »ett visst samarbete jämväl med de rent privata
läroanstalterna och statens organ skulle kunna åvägabringas på det sätt,
att å ena sidan inspektören tillförsäkrades rätt att, i den mån han finner

Riksdagens skrivelse Nr 7.

lämpligt och önskvärt, besöka nämnda anstalter, och å andra sidan dessa
medgåves rätt att vid förefallande behov och i den utsträckning, inspektörens
tid kunde medgiva, rådfråga denne i handelsundervisningsärenden».

Det anslag, som enligt ovanstående borde anslås till handelsundervisningen
för år 1914, uppgår — frånsett de 3,000 kronor till Hälsingborgs
handelsgymnasium, som anvisas under nästföljande punkt — för
Göteborgs handelsgymnasium till 40,000 kronor, för Stockholms handelsgymnasium
till 30,000 kronor och för Malmö handelsgymnasium till

15,000 kronor, vartill kommer 1,500 kronor till inspektionen, tillsammans
86,500 kronor.

På grund av vad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen under
antagande i huvudsak av ovan angivna grunder för handelsundervisningens
ordnande

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under rubrik
handelsundervisningsanstalter uppfört till liandelsgymnasier ett förslagsanslag
å högst 85,000 kronor och till handelsundervisningsinspektionen
ett förslagsanslag å högst 1,500 kronor

dels ock beslutat, att av förstnämnda anslag skola för kalenderår
till Göteborgs handelsgymnasium utgå högst 40,000 kronor, till Stockholms
handelsgymnasium högst 30,000 kronor och till Malmö handelsgymnasium
högst 15,000 kronor med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt
åtnjuter statsunderstöd, att själv eller genom enskilda
donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen
lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kung!. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

30:o) Under punkt 28 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen,

dels, för beredande av erforderligt understöd enligt nu gällande
grunder under höstterminen 1913, på extra stat för år 1914 anvisa ett
anslag å 21,000 kronor att användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut,
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut, Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs
högre handelsinstitut, under förutsättning, vad Göteborgs handelsinstitut
beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, vad Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm,
vidkommande Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige
och, i fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att Hälsingborgs

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stadsfullmäktige till instituten för sagda hösttermin lämna understöd till
minst hälften av de belopp, som senast utgått för år, samt på de villkor
i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att disponera berörda belopp redan under år 1913;

dels ock på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag å 3,000 kronor
till understöd åt Hälsingborgs handelsgvmnasium, med skyldighet för
kommunen att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten
lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

I anslutning till departementschefens yttrande i ämnet och under
åberopande av vad Riksdagen anfört under föregående punkt, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen

dels, för beredande av erforderligt understöd enligt nu gällande
grunder under höstterminen 1913, på extra stat för år 1914 anvisat ett
anslag å 21,000 kronor att användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut,
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut, Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs
högre handelsinstitut, under förutsättning, vad Göteborgs handelsinstitut
beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, vad Frans .Schartaus praktiska
handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm, vidkommande
Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige och, i
fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att Hälsingborgs stadsfullmäktige
till instituten för sagda hösttermin lämna understöd till minst
hälften av de belopp, som senast utgått för år, samt på de villkor i
övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att disponera berörda belopp redan under år 1913;

dels ock på extra stat för år 1914 beviljat ett anslag å 3,000
kronor till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium, med skyldighet
för kommunen att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten
lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 29 och 30
av huvudtiteln gjorda framställningar har Riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisat

dels såsom reservationsanslag ett belopp av 20,000 kronor för att
utdelas såsom understöd under benämning av exportstipendier till personer,
som, utan officiell ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkan -

Riksdagens skrivelse Nr 7. 21

halvön eller i länder utom Europa verka för avsättning av svenska
exportartiklar;

dels ock, likaledes såsom reservationsanslag, ett belopp av 20,000
kronor till handelsstudiestipendier, att tjäna såsom understöd för förvärvande
utomlands av praktiska insikter i handelsyrket.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 31 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening fortfarande
hedriver sin verksamhet i huvudsakligen samma form som
hittills samt att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager en
av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens
verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1914 utöver de
utav Eders Kungl. Maj:t ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden
för samma ändamål anvisade belopp anvisa ytterligare
ett belopp av 16,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att redan
under innevarande år disponera detsamma.

Riksdagen har under villkor att Sveriges allmänna exportförening
fortfarande bedriver sin verksamhet i huvudsakligen samma form som
hittills samt att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager en
av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens
verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1914 utöver de
utav Eders Kungl. Maj:t ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden
för samma ändamål anvisade belopp, anvisat ytterligare
ett belopp av 16,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan
under innevarande år disponera detsamma.

33:o) Uti punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1914 under benämning »ersättning till sjömanshusen»
anvisa ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, å extra stat för år 1914 under benämning ersättning till sjömanshusen
anvisat ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges

22 Riksdagens skrivelse Nr 7.

inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.

34:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 33 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom anslag till dispaschörsvåsendet på extra stat
för år 1914 anvisat till arvode åt två dispaschörsassistenter, anställda
den ene i Stockholm och den andre i Gröteborg, 2,000 kronor åt dem
var eller tillhopa 4,000 kronor.

35:o) I punkt 34 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster bland
extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp
av 35,000 kronor.

I en den 11 april 1913 till Riksdagen avlåten proposition, nr 236,
har Eders Kungl. Maj:t sedermera under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av
stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med
de i nämnda protokoll tillstyrkta grunder bevilja ett anslag av 23,550
kronor samt därav på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914
anvisa ett belopp av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga
årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 bevilja ett anslag av 7,000 kronor.

Då behovet av de nu ifrågaställda stormvarningsanordningarna,
om vilkas upprättande, såvitt angår Sveriges ostkust, Riksdagen i skrivelse
den 31 maj 1911 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta snarast
möjligt verkställa utredning och till Riksdagen inkomma med förslag,
synes Riksdagen till fullo ådagalagt, har Riksdagen

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av
stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 11 april 1913 tillstyrkta
grunder beviljat ett anslag av 23,550 kronor samt därav på extra stat
under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor;

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga
årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 beviljat ett anslag av 7,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 35 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg
bevilja ett anslag å 725,000 kronor att utgå med 175,000 kronor för
vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 samt med 200,000 kronor
för år 1917 och att disponeras enligt de av departementschefen angivna
grunder och på de av honom förordade villkor samt att till beredande
av sådant understöd under år 1914 på extra stat för samma år anvisa
ett belopp av 175,000 kronor.

Att den föreslagna flytdockan i Göteborg skulle i och för sig
innebära ett önskvärt tillskott i avseende å dockningsmöjligheterna inom
landet torde vara uppenbart. Något principiellt skäl emot att staten
träder hjälpande emellan för tillkomsten av en ny större docka på
västkusten torde därför icke föreligga. Men för ett bifall till en framställning
därom torde oundgängligen erfordras dels att mera ingående
kännedom erhålles om, i vilken omfattning numera, efter det en med
den här föreslagna, till storleken likartad docka i Malmö under föregående
år kommit till stånd, behov av ytterligare en sådan förefinnes,
dels ock att tillräckliga garantier erbjudas för företagets utförande och
vidmakthållande i fortsättningen samt för de allmänna intressenas behöriga
tillgodoseende.

Ingendera av dessa förutsättningar syntes emellertid i detta fall i
erforderlig mån vara för handen.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget synes även
enligt Riksdagens förmenande vara till storleken fixerat utan att tillräckligt
fasta hållpunkter för bedömandet av, huru stort bidrag som
från statens sida skäligen bör ifrågakomma, kunnat erhållas.

Det lärer nämligen av den nu föreliggande framställningen, vartill
initiativet utgått från ett enskilt bolag, icke vara möjligt att avgöra, i
vad mån statens mellankomst är för frågans lösning erforderlig. Man
äger sålunda, ehuru frågan om flytdockans anordnande givetvis är av
stort lokalt intresse och det därför kunnat förväntas, att frågan från
början tagits om hand och i den mån sig göra låtit framförts av staden
Göteborg, icke ens säker kännedom om stadens ställning till densamma
och till de villkor, som i statsrådsprotokollet äro uppställda för understödets
åtnjutande, och således icke heller om den uppoffring för dess
lösande, vartill staden eventuellt är villig. Stadens drätselkammare och
hamnstyrelse ävensom Göteborgs stadsfullmäktiges arbetsutskott för
frihamnsfrågan lära visserligen, enligt vad av propositionen framgår,
hava påvisat önskvärdheten av den ifrågasatta dockans anläggande och

Riksdagens skrivelse Nr 7.

framhållit, att staden Göteborg för sin del bör kunna ekonomiskt bidraga
därtill. Men några åtgärder från stadens sida hava, såvitt Riksdagen
har sig bekant, icke för frågans lösning hittills företagits. Först om
så sker och staden antingen själv bygger dockan eller angiver det
belopp, varmed staden kan befinnas villig att lämna bidrag till flytdockans
anordnande, synes man, liksom i fråga om torrdockan i Malmö,
kunna erhålla nödig utgångspunkt för bedömande av, huruvida och i
vad mån bidrag är jämväl från statens sida för ändamålet erforderligt.
Enligt vad Riksdagen inhämtat av handlingarna rörande anvisande av
medel från handels- och sjöfartsfonden till sistnämnda torrdocka, låg
nämligen till grund därför en framställning från stadsfullmäktige i
Malmö, däri stadsfullmäktige hemställt om ett anslag av 1,031,500
kronor för berörda torrdocka, eller hälften av det belopp, vartill hela
anläggningen beräknats; och hade stadsfullmäktige för erhållande härav
å stadens vägnar förklarat sig villiga att anlägga torrdockan. Kommerskollegium
tillstyrkte, under erinran att själva anläggningskostnaden för
torrdockan vore beräknad till 1,440,000 kronor, jämväl i detta fall ett
anslag till hälften av själva anläggningskostnaden eller 720,000 kronor.
Efter särskilda förhandlingar befanns emellertid, att beloppet kunde
nedsättas till 300,000 kronor, vilket belopp jämväl för ändamålet beviljades.
Eu liknande underhandling torde kunna föranstaltas även vid
prövningen av anslagsbehovet för den nu ifrågavarande flytdockan.

Men även de förhållanden, under vilka företaget enligt föreliggande
framställning skulle anordnas, hava givit Riksdagen anledning till vissa
erinringar. Redan den omständigheten, att dockanläggningen skulle
övertagas av ett enskilt aktiebolag, har sålunda synts Riksdagen vara
ägnad att väcka, betänksamhet, enär staten, sådant ärendet nu föreligger,
icke synes bliva tillförsäkrad nödig garanti för företagets utförande
och användningen av de statsmedel, som därför kunde bliva
beviljade. Därtill kommer, att det aktiebolag, som är avsett att företaga
denna dockanläggning, ännu icke är bildat, vadan fullkomlig ovisshet
sålunda är rådande, om vem eller vilka ansvaret för anläggningens utförande
komme att påvila. Jämväl i denna omständighet torde ett skäl
till avslag för närvarande kunna anses förefinnas. Slutligen torde kunna
ifrågasättas, huruvida den för dockan beräknade bredden är tillräcklig
för att motsvara sådana krav i detta avseende, som kunna inom en
överskådlig framtid uppstå.

På grund av vad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen icke
bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

37:e) I punkt 36 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen dels att såsom bidrag till Stockholms stad för anskaffande
av en isbrytare utöver vad för sådant syfte må varda beräknat under
femte huvudtiteln bevilja ett anslag å 175,000 kronor, dels ock för
ändamålet anvisa å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 ett
belopp av 87,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att disponera
detta belopp redan under år 1913.

Riksdagen, som icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
om utgående för ändamålet av bidrag från sjunde huvudtiteln, tillåter
sig att i övrigt i detta ärende hänvisa till Riksdagens skrivelse nr 19,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till
Stockholms stad för anskaffande av en isbrytare.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 37 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för anordnande av fartygsinspektion bland de extra
anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av

170,000 kronor.

Sedermera har i en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten
proposition, nr 234, Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit Riksdagen att för anordnande av utvidgad statskontroll
å fartygs sjövärdighet m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i nämnda protokoll angivna grunder å
extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 bevilja ett anslag å

170,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under
år 1913 använda 2,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:t bär i skrivelse till Riksdagen återkallat omförmälda
proposition, nr 234, i anledning varav densamma icke föranleder
något yttrande från Riksdagens sida; vilket Riksdagen skolat
härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

39:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 38 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 12 april 1912 angivna grunder, må finna skäligt
föreskriva, av det utav Riksdagen under dylik förutsättning såsom understöd
till aktiebolaget Svenska Amerika-HIexikolinjen för uppehållande under
tiden från medlet av år 1912 till 1916 års utgång av regelbunden förbindelse
med ångfartyg (motorfartyg) mellan Sverige samt Nordamerikas
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 4

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Förenta stater och Mexiko, ävensom eventuellt Västindien, beviljade
anslag å 600,000 kronor på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp
av 150,000 kronor.

40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 39 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen under de villkor, som innefattas
i det mellan Eders Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt
rederiaktiebolaget Nordstjernan, å andra sidan, avslutade kontrakt, av
det av Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget Nordstjernan
för uppehållande under åren 1911—1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien beviljade
anslag av 500,000 kronor på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp
av 100,000 kronor.

41:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen dels utav det av Riksdagen
såsom understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt
uppehållande under tiden 1 augusti 1912—13 december 1917 av regelbunden
ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag
å högst 985,000 kronor att jämte besparingarna å det av
1907 års Riksdag till bolaget för liknande ändamål beviljade anslag av

1,850,000 kronor, på de villkor, Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig
överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna grunder, må finna
skäligt föreskriva, utbetalas till bolaget, å extra stat för år 1914, för
gäldande intill 60 procent av ej mindre de av bolaget för dess fartyg
erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande med passerandet
av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter, utgifter
för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för tull- och hamnklarering
samt avgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn, anvisat ett
belopp av högst 210,000 kronor,

dels ock medgivit att till beredande av sådant understöd åt bolaget
under år 1914 av ifrågavarande besparing må användas ett belopp av
högst 90,000 kronor.

42:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 41 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 12 april 1912 angivna grunder, må finna skäligt
föreskriva, av det av Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Transatlantic för uppehållande under åren 1913, 1914 och 1915 av regelbunden
ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Australien beviljade
anslag av 300,000 kronor, på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp
av 100,000 kronor.

43:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,
nr 214, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde
internationella sjöfartskongressens hållande i Stockholm år 1915 å extra
stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 bevilja ett anslag av 35,000
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den trettonde internationella sjöfartskongressens hållande i
Stockholm, år 1915 å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914
beviljat ett anslag av 35,000 kronor.

E. Industri, hantverk och slöjd.

44:o) Uti punkterna 42—43 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet av slöjderna» dels uppföra ett särskilt reservationsanslag å

15,000 kronor, att under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl.
Maj:t må finna gott föreskriva, användas till understöd åt verkmästare
och förmän inom industrien, vilka önska att genom resor inom Sverige
eller i främmande länder förvärva ökade erfarenheter och insikter i sitt
yrke, dels ock förklara, att det under nämnda anslagstitel anvisade anslaget
till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,
vilka önska i främmande länder förvärva sig ökade insikter och konstfärdighet,
må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor. I

I anledning av förevarande framställning och då i fråga om anslaget
till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien
övervägande skäl synas hava anförts för dess uppförande såsom särskilt
anslag liksom för dess bestämmande till det av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet, har Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit något
att erinra mot den ifrågavarande framställningen, under ordinarie anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av slöjderna»

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels uppfört ett särskilt reservationsanslag å 15,000 kronor att
under de villkor och bestämmelser, som Eders Kung!. Maj:t må finna
gott föreskriva, användas till understöd åt verkmästare och förmän inom
industrien, vilka önska att genom resor inom Sverige eller i främmande
länder förvärva ökade erfarenheter och insikter i sitt yrke;

dels ock förklarat, att det under nämnda anslagstitel anvisade anslaget
till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,
vilka önska i främmande länder förvärva sig ökade insikter och konstfärdighet,
må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor.

Anslaget till befrämjande i allmänhet av slöjderna kommer sålunda
att ökas med 15,000 kronor från 106,500 kronor till 121,500 kronor.

45:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 44 och 45
av huvudtiteln gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för
åren 1910—1913 ägt rum, på extra stat för år 1914 beviljat

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett
belopp av 3,800 kronor under villkor att från Ålvsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda
statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma
skola ett belopp av 1,000 kronor under villkor att enahanda belopp
varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet;

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av 500 kronor och
såsom bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren därstädes Sven
H. von Schedvin ett belopp av 250 kronor under villkor att samma
belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ändamålet från omförmälda läns
landsting eller eljest tillskjutna.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 46 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att under vissa av kommerskollegium angivna och av departementschefen
tillstyrkta villkor såsom bidrag till hantverksorganisationens
verksamhet å extra stat för år 1914 utöver ett utav Eders Kungl. Maj:t
ur manufakturförlagslånefonden för samma ändamål anvisat belopp anvisa
ytterligare ett belopp av 11,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att därav redan under innevarande år disponera ett belopp av 4,000
kronor. I

I likhet med Eders Kungl. Maj:t finner jämväl Riksdagen den
ifrågavarande organisationen, vars verksamhet synes vara ägnad att

Riksdagens skrivelse Nr 7.

främja hantverkets utveckling, vara förtjänt av statsbidrag. Sådant har
ju också sedan flera år tillbaka utgått till organisationen, i det Eders
Kungl. Maj:t alltsedan år 1906 för utgivande av Hantverks- och industritidning
eller som den sedermera benämnts Svensk hantverkstidning tilldelat
organisationen understöd från manufakturförlagslånefonden till
belopp, som från och med år 1909 årligen utgått med 3,000 kronor.
Nu har emellertid ifrågasatts, att organisationen för möjliggörande av
ett fullt ändamålsenligt ordnande av dess arbete skulle komma i åtnjutande
av ett till 7,000 kronor förhöjt understöd, vid vilket förhållande
och då det icke synts Eders Kungl. Maj:t böra för framtiden ifrågakomma
att anlita manufakturförlagslånefonden till förevarande understöd,
därest det skulle utgå med så högt belopp, medel till understödet ansetts
böra av Riksdagen äskas. Eders Kungl. Maj:t har därför på extra stat
för år 1914 såsom bidrag till hantverks organisationens verksamhet under
nämnda år äskat ett belopp av 7,000 kronor ävensom och då enahanda
belopp synts böra tillgodokomma organisationen jämväl för år 1913,
men 3,000 kronor därav ansetts böra — för att ej mer än nödvändigt
belasta 1914 års budget med anslag, som avse ett föregående års utgifter
— i likhet med vad förut varit förhållandet utgå från manufakturförlagslånefonden,
4,000 kronor att disponeras under år 1913.

JDå organisationen genom den begärda understödsförhöjningen,
som närmast avser att bereda organisationen möjlighet att hos sig
anställa en ombudsman och att kostnadsfritt tillhandahålla sina samtliga
medlemmar organisationens tidskrift och årskalender, bliver satt i tillfälle
att på ett, som det vill synas, ändamålsenligt sätt bättre än hittills
fullfölja de betydelsefulla intressen, som äro föremål för dess verksamhet,
har Riksdagen, som icke ser någon olägenhet därav, att manufakturförlagslånefonden
därtill anlitas i enahanda utsträckning som hittills,
vartill fonden enligt vad Riksdagen under hand inhämtat lämnar tillgång,
ansett sig böra, vad angår organisationens understödjande under år
1914, härför bevilja ett anslag å 4,000 kronor.

Då det emellertid icke synes Riksdagen tillrådligt, att för nu ifrågavarande
ändamål belasta 1914 års budget med anslag, som avse ett
föregående års utgifter, har Riksdagen däremot ansett sig icke kunna
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser anvisande av särskilda
medel till organisationens understödjande jämväl under år 1913.
Skulle omständigheterna befinnas det påkalla, torde för övrigt icke möta
något hinder för Eders Kungl. Maj:t att jämväl för sistnämnda år anlita
manufakturförlagslånefonden för åstadkommande av förhöjning i understödet.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

På grund härav har Riksdagen under de av kommerskollegium
angivna och av departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till
hantverksorganisationens verksamhet å extra stat för år 1914 anvisat ett
belopp av 4,000 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 47 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till beredande av understöd åt yrkesarbetare för
besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för nämnda år beräkna ett belopp av

90,000 kronor.

Under hänvisning härtill har Eders Kungl. Maj:t sedermera uti
en till Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten proposition nr 60 under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen att, såsom understöd åt arbetare i
de särskilda yrkena för besök vid Baltiska utställningen i Malmö år
1914, på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett
belopp av 90,000 kronor, att genom de i de särskilda orterna för utställningens
främjande tillsatta kommittéer utdelas, under villkor att
genom kommittéerna, var för dess område, för ändamålet anskaffas minst
lika stort belopp, som av statsmedel tillskjutes, och enligt de närmare
bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning om angelägenheten
av att genom understöd av statsmedel bereda möjlighet för
arbetare i de särskilda yrkena att besöka den ifrågavarande utställningen,
har icke haft något att erinra mot det i sådant avseende äskade beloppet,
vilket synes därför tillräckligt, även om berörda arbetare icke skulle
beredas fria resor å statens järnvägar från hemorten till Malmö och åter
utan, på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, allenast nedsättning av de
biljettpriser, som av dem skulle erläggas för dessa resor. .Vid sådant
förhållande och då med anordnandet i dylik omfattning av fria resor å
statens järnvägar lär vara förenad betydande svårighet för järnvägen i
redovisningsavseende m. m., finner Riksdagen sig böra bifalla nu förevarande
framställning under förutsättning, att sådana fria resor icke
varda arbetarna beviljade.

Därav följer, att de av kommerskollegium föreslagna grunderna
för fördelningen av understödet mellan de olika lokalkommittéerna, vilka
grunder baserats på fria resor, torde böra så omläggas, att nödig hänsyn
tages till resornas olika längd och till kostnaden för desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla,

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att Riksdagen såsom understöd åt arbetare i de särskilda yrkena för besök
vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 på extra stat under sjunde
huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 90,000 kronor, att genom
de i de särskilda orterna för utställningens främjande tillsatta kommittéer
utdelas, under villkor att genom kommittéerna, var för dess område,
för ändamålet anskaffas minst lika stort belopp, som av statsmedel tillskjutes,
och enligt de närmare bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela.

48:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 48 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen i likhet med vad för de senaste åren
ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande
av dess verksamhet under år 1914 på extra stat för samma år anvisat
ett belopp av 15,000 kronor.

F. Skatteomkostnader.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 49 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att

dels, med godkännande av de utav departementschefen förordade
ändringar i tullverkets stater, för år 1914 bestämma anslaget för tullverket
till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,650
kronor, att såsom förslagsanslag utgå, -

dels medgiva, att för år 1914 till avlöning åt de tjänstinnehavare,
vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen
eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men
vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna vid
motsvarande befattningar i den nya staten, samt

att, därest innehavare av tjänst, som med år 1914 varder indragen,
måste överföras på indragningsstat, till avlöning åt honom för år 1914
må av de å anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort
belopp, som motsvarar hans intjäntå lön enligt 1913 års stat;

dels ock slutligen att antaga det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till ändring i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

I en till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr 235,
har Eders Kungl. Maj:t vidare, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöningsreglemente
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910, dels förklara, att de ändrade
bestämmelserna må tillämpas såsom om de varit gällande vid 1913 års
ingång.

Riksdagen har icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning om
höjning av generaltulldirektörens avlöningsförmåner.

Med anledning av vad i fråga om behovet av inrättande av en
ny sekreterarbefattning å generaltullstyrelsens stat blivit anfört, har
Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Riksdagen, som icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning
beträffande anslag till skeppsmätningskostnad, har under tullverkets omkostnadsstat
till skeppsmätningskostnad upptagit enahanda belopp som
för innevarande år eller 32,000 kronor.

Vad sedermera angår avlöningsstaten för lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen, har Riksdagen, vad först beträffar Eders
Kungl. Maj:ts förslag om inrättande i Malmö och Göteborg av tulldirektörsbefattningar
av samma beskaffenhet som de före år 1911 befintliga,
icke av den därom förebragta utredningen känt sig övertygad
om det verkliga behovet härav. I likhet med 1910 års Riksdag finner
nämligen jämväl Riksdagen det chefskap, varom här är fråga, icke
kunna anses såsom i någon högre grad krävande eller betungande, varför
Riksdagen, i likhet med nämnda års Riksdag, anser denna fråga
kunna fortfarande ordnas på sätt under de senare åren ägt rum eller
sålunda att någon bland avdelningsföreståndarna i Göteborg och Malmö
förordnas att med bibehållande av egen tjänstebefattning utöva ifrågavarande
chefskap i nämnda städer och andra lokaltullförvaltningar inom
respektive städers tullkammardi strikt mot den särskilda gottgörelse, som
härför hittills utgått. Då det emellertid, med hänsyn till vad i ärendet
förekommit synes kunna vara för allmänheten av vikt, att en dylik
föreståndare erhåller sådan beteckning, att hans berörda chefsfunktioner
därav närmare framgå, har Riksdagen ansett sig böra tillstyrka, att han
må benämnas tulldirektör. De i den nuvarande staten upptagna arvoden
till förenämnda avdelningsföreståndare böra således fortfarande uppföras
med enahanda belopp som hittills, varjämte i 18:de paragrafen av avlöningsreglementet
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning torde böra göras det tillägg, att dylik avdelningsföreståndare
må under uppdragets innehavande benämnas tulldirektör.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Beträffande slutligen Övriga'' av Eders Kungl. Majrt framställda
förslag om inrättande å ordinarie och extra stat av ny personal vid
lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen, har Riksdagen,
ehuru den däri innefattade personalökningen är avsevärd, likväl och då
berörda förslag, som innebär en betydande begränsning av de från de
olika lokaltullförvaltningarna och generaltullstyrelsen härutinnan framställda
fordringar, synes vara avfattad med mycken varsamhet och omfatta
allenast en med hänsyn jämväl till tillkomsten av nya tullokaler
och nya expeditioner oundgängligen nödvändig ökning av personalen,
ansett sig böra bifalla, vad Eders Kung]. Majrt föreslagit i dessa delar.

Vidkommande sedermera Eders Kungl. Majrts förslag i propositionen
nr 235 har Riksdagen, som fäst sin uppmärksamhet vid att
Eders Kungl. Majrt icke rörande de föreslagna ändringarna i tullverkets
avlöningsreglemente hört vare sig löneregleringskommittén eller annan
sakkunnig myndighet, vid behandlingen av förenämnda proposition, som
förutsätter ett ingående studium av avlöningsbestämmelsernas avfattning,
genom statsrådets och chefens för finansdepartementet bemedling erhållit
biträde av sakkunniga personer.

Det i § 3 av avlöningsreglementet föreslagna stadgandet rörande
avlöningsförhöjning vid befordran torde i princip motsvara och åtminstone
icke vara fördelaktigare än de av innevarande års Riksdag för tjänstemännen
vid postverket antagna bestämmelser i ämnet.

De i övergångsbestämmelserna ifrågasatta ändringarna, innefattande
bestämmelsernas tillämpning icke blott vid bestämmandet av ingångsavlöningen
utan även med avseende å därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar,
lära äga sin fulla motsvarighet i postverkets nu antagna
nya avlöningsreglemente.

De återstående ändringarna torde, i den mån jämförelse mellan
tullverkets och postverkets avlöningsreglemente kan åstadkommas med
hänsyn till de högst väsentliga olikheterna i avseende å såväl själva
avlöningssystemens byggnad som särskilt deras övergångsbestämmelser,
få, på sätt i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 mars 1913
angives, anses äga principiell motsvarighet i postverkets avlöningsreglemente.

Riksdagen har därför ansett sig böra antaga Eders Kungl. Majrts
proposition nr 235; dock med följande ändringar.

Den i § 3 punkten 1 i avlöningsreglementet ifrågasatta ändringsynes
Riksdagen såsom överflödig och icke överensstämmande med motsvarande
bestämmelse i postverkets avlöningsreglemente kunna utgå.

Fjärde momentet i samma paragraf lärer enligt vad anförts i statsBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 5

Riksdagens skrivelse Nr 7.

rådsprotokollet icke vara behövligt för åstadkommande av det åsyftade
ändamålet. Med hänsyn härtill och då momentet synts Riksdagen innefatta
formell stridighet mot tredje momentet, har Riksdagen ansett momentet
böra helt utgå.

Yad beträffar de föreslagna ändringarna i övergångsbestämmelserna,
har Riksdagen i anslutning till Riksdagens ändring i § 3 punkten 1 av
avlöningsreglementet ansett orden: »eller tjänster» kunna utgå, då ordet
»tjänst» såsom kollektivt begrepp måste anses tillfyllest.

Vidare har Riksdagen funnit lämpligt, att i momentet 6 helt uteslutes
den del av momentet, som börjar med ordet »oavsett».

I fråga om tiden för tillämpningen av bestämmelserna har Eders
Kung!. Maj:t föreslagit, att de ändrade bestämmelserna skulle tillämpas
såsom om de varit gällande vid 1913 års ingång. Detta förslag kan
Riksdagen icke bifalla, utan har Riksdagen ansett bestämmelserna i
fråga böra bringas i överensstämmelse med Riksdagens beslut rörande
motsvarande bestämmelser i postverkets avlöningsreglemente och alltså
beslutat, att desamma skola träda i kraft först från och med 1914 års
ingång med tillämpning såsom om de varit gällande redan från tidpunkten
för 1910 års avlöningsreglementes ikraftträdande; dock att
under inga förhållanden avlöningsförhöjning må tillträdas förrän från
1914 års ingång.

På grund av vad sålunda förekommit har Riksdagen, som icke
funnit något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

dels med godkännande av det vid denna skrivelse fogade förslagtill
utgiftsstater för tullverket för år 1914 (bil. A.) bestämt anslaget för
tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,150
kronor att såsom förslagsanslag utgå;

dels medgivit, att för år 1914 till avlöning åt de tjänstinnehavare,
vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen
eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men
vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna vid
motsvarande befattningar i den nya staten, och

dels antagit härvid fogade förslag till ändrad lydelse av §§ 3 och
18 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöningsreglemente för

Riksdagens skrivelse Nr 7.

tjänstemän, vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
den 18 juni 1910. (Bil. B.)

dels ock förklarat, att de ändrade bestämmelserna i avlöningsreglementets
§ 3 samt övergångsbestämmelser skola träda i kraft den 1
januari 1914 och i fråga om de tjänstemän, för vilka de äro avsedda,
tillämpas såsom om de varit gällande redan vid den tidpunkt, då ingångsavlöning
enligt sagda avlöningsreglemente blivit för dem bestämd,
dock att avlönings förhöj ning på grund av förestående ändrade bestämmelser
icke må tillträdas förrän tidigast från och med år 1914.

50:o) I punkt 50 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning,
i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande till
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari 1913 närmare
utvecklat, på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 232,015 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera
65,685 kronor.

Riksdagen har för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den
14 januari 1913 närmare utvecklat, på extra stat för år 1914 anvisat
ett belopp av 225,015 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav
redan länder år 1913 disponera 58,685 kronor.

51:o) I en till Riksdagen avlåten proposition, nr 124, av den 7
mars 1913 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen medgiva, att en var av nedannämnda befattningshavare hos
generaltullstyrelsen, nämligen byråchefen Per Johan Emanuel Ruus,
byråassistenterna Sigfrid Thorsten Ahrenberg och Nils Ivar Olson, notarien
Seth Einar Widén samt vaktmästarna J. A. Eklund och C. A.
Eriksson må berättigas att för åtnjutande av förhöjning å den med hans
befattning förenade lön räkna sig till godo den tid, han på förordnande
uppehållit å extra stat uppförd, mot hans ordinarie tjänst svarande befattning
hos generaltullstyrelsen.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen medgivit,
att en var av nedannämnda befattningshavare hos generaltullstyrelsen,
nämligen byråchefen Per Johan Emanuel Ruus, byråassisten -

Riksdagens skrivelse Nr 7.

terna Sigfrid Thorsten Ahrenberg och Nils Ivar Olson, notarien Seth
Einar Widén samt vaktmästarna J. A. Eklund och C. A. Eriksson må
berättigas att för åtnjutande av förhöjning å den med hans befattning
förenade lön räkna sig till godo den tid, han på förordnande uppehållit
å extra stat uppförd, mot hans ordinarie tjänst svarande befattning hos
generaltullstyrelsen.

52:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har hemställts, att
Riksdagen ville besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa
om en undersökning, huruvida det förefinnes behov av ett så stort antal
tulltjänstemän och betjänte vid gränsen mot Norge som det nuvarande,
och, om så icke är, Eders Kungl. Maj:t då täcktes vidtaga
åtgärder för att snarast möjligt få de onödiga tjänsterna indragna.

Vidare har i en annan inom Riksdagen väckt motion föreslagits,
att Riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och i vad mån den yttre kustbevakningen skulle
kunna betydligt reduceras, samt för Riksdagen framlägga de förslag,
vartill denna utredning kan föranleda.

Till stöd för förstberörda motion har anförts:

»Då man betraktar statens finanser, så lägger man strax märke
till, att utgifterna ökas år från år, och det hastiga tempo, med vilket
denna ökning fortgår, förorsakar bekymmer bland vårt folk.

Vi se, att riksstaten på 10-årsperioden 1902 och 1912 sprungit
upp från kronor 156,143,000 år 1902 till kronor 257,196,700 år 1912,
således över 100 miljoner eller mera än 10 miljoner per år.

Visserligen utvecklas näringarna och handeln, så att en naturlig
stegring i statens inkomster i någon mån äger rum, men det oaktat
måste ju Riksdagen årligen söka upp nya skatteobjekt för att fylla de
alltjämt växande behoven. Allt nog, med dessa årligen återkommande
stegringar ökas bekymren. Man förstår, att skatterna ökas, men man
förstår ej alltid lika klart motiven därtill.

I många fall ter det sig för den oinvigde, som staten skulle lägga
ut penningar, för vilka den ej har motsvarande nytta. Med tanke därpå
tillåta vi oss fästa Riksdagens uppmärksamhet på ett dylikt förhållande,
vilket få av Riksdagens ledamöter torde känna till, och vilket missförhållande
synbarligen förorsakar staten onödiga utgifter. Vi åsyfta
här det överflöd av tulltjänstemän, vilka äro anställda vid gränsen mot
Norge, och den minimala inkomst, vilken genom de flesta av dessa
tjänstemän tillföres statskassan.

För ett oförvillat öga te sig många av dessa tjänstemannaplaceringar

Riksdagens skrivelse Nr 7.

som mindre välbetänkta, och det är vår samt mångas åsikt, att en
indragning av åtskilliga av dessa tjänster snarare skulle öka än minska
gränsbevakningens effektivitet. Bevakningsplatserna äro på många ställen
förlagda blott 2, 3 och 4 kilometer från varandra, oaktat gränsen omgives
av ofarbara skogar och berg.

Som ett bevis på hur saken ter sig ur statsekonomisk synpunkt,
vilja vi endast anföra några uppgifter rörande den del av gränsen,
vilken vi känna något till.

Inom Värmlands och Dals tulldistrikt utgöres gränsbevakningen
enligt kungl. tullverkets matrikel av 48 stycken tjänstemän, så kallade
gränsuppsyningsmän och gränsridare, med en medelavlöning å 1,500
kronor per man och år, lågt räknat. Detta gör sålunda en lönestat
på 72,000 kronor. Härtill kommer för många av dessa gränsvakter så
kallade häst-, motorbåt- och båtpenningar å respektive 400, 300 och
200 kronor per år. Inom samma distrikt finnes det dessutom anställda
27 stycken extra ordinarie gränsridare, vars årsavlöning torde kunna
beräknas till omkring 400 å 600 kronor. Vi äga för detta distrikt
alltså en gemensam utgiftsstat på omkring 100,000 kronor.

Inom samma distrikt utgjorde tullinkomsterna under år 1911 enligt
uppgift från Karlstads tullkammare endast 22,027 kronor, vadan en
balans sålunda synes uppstå inom distriktet av omkring 75,000 kronor.

I dessa beräkningar äro ej Mons och Charlottenbergs järnvägsstationer
inbegripna. Vid dessa tvenne järnvägskorsningar ställer sig
nog saken annorlunda.

De senare årens erfarenhet visar, att affärsförbindelserna med
Norge avtagit i så hög grad, att vederbörande myndigheter funnit sig
föranlåtna att indraga åtskilliga färjställen».

Till stöd för den senare framställningen har anförts:

»Vid de omregleringar av statens verk och inrättningar, som under
de senaste åren genomförts, har tydligen en strävan visat sig att icke
ödsla med arbetskraft, utan att å de håll, där sådant utan men för
arbetets nöjaktiga utförande visat sig möjligt, göra indragningar. Inom
tullverket med dess många avdelningar hava också på samma gång som
man visserligen inrättat nya befattningar indragningar gjorts, där detta
kunnat gå för sig. Dock synes det oss, som om man härvidlag vidkommande
en del av det arbetsområde, som tillhör detta verk, kunnat
gå längre och minskat en enligt vår åsikt väl talrik personal. Vi syfta
i detta fall på den kustbevakning, som verkställdes genom tullverkets
personal. Ehuru vi naturligen allenast med någon större säkerhet och
med anspråk på verklig kännedom om hithörande förhållanden blott

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kunna yttra oss om huru det i detta hänseende är ordnat på västkusten
och närmare bestämt i den bohuslänska skärgården, våga vi dock tro,
att vad vi här nedan komma att andraga, till stor del kan gälla hela
vår kustbevakning.

En sådan minskning uti den yttre kustbevakningen, som vi här
ämna föreslå, kan ske genom indragning dels av till synes överflödigpersonal,
dels ock av båtar m. m., som användas för bevakningen. På
den bohuslänska kusten kunna vi nämna tullstationer, såsom Gullholmen,
o Käringön m. fl., där överflöd på arbetskrafter tydligen äger
rum. Å var och en av dessa stationer består personalen av 4 å 5
personer. Men detta antal måste man anse vara för stort. Under de
tider, då bevakningspersonalen icke hade sina snabbgående motorfartyg
och båtar att använda, utan var hänvisad till roddbåtar, kunde ju ett
större antal tullbevakningskarlar tyckas vara nödvändiga, men icke så
numera. Lätteligen kan envar inse, huru berättigad en minskning av
personalantalet är, om man tager del av tillgängliga redogörelser för
under senare åren gjorda tullbeslag. I eu av herr Thorsson i denna
kammare vid 1909 års riksdag väckt motion i hithörande ämne har
motionären såsom bilaga till sin motion låtit medfölja en dylik redogörelse
— till vilken vi tillåta oss hänvisa — omfattande åren 1889—
1908. Av denna framgår, att värdet av tuilbeslagen är högst obetydligt,
så att man kan verkligen fråga sig, om de tullbeslag, som blivit gjorda,
kunna uppväga utgifter även för den nödtorftigaste bevakning. Vidare
svnes därutav, att något organiserat smuggleri numera icke bedrives
vid våra kuster; tvärtom hava, enligt vad vi inhämtat, de beslag, som
blivit gjorda under denna tidsperiod, varit stadda i ett så gott som
ständigt avtagande. Under sådana förhållanden synes det ju, att tullbevakningspersonalen
utan någon risk ur säkerhetssjmpunkt skulle kunna
minskas i antal. Borttagas kan den ju inte, då den i alla fall motverkar
smugglingsförsök. Kanske det ock på vissa håll skulle vara
till fyllest med blott en extra lantbevakning å sträckor, om vilka man
äger den kännedom, att den inkomst, staten kunde förvänta sig av
införseln därstädes, icke skulle uppväga utgifterna för en ordnad tullbevakning.
Detta så mycket lättare numera, om man tager hänsyn till
vårt utvecklade telefonväsen, varigenom snabba underrättelser kunde
lämnas till närmaste bevakningsplats. Man skulle ock kunna tänka sig,
att det möjligen skulle uppstå mindre sympatiska känslor hos traktens
befolkning mot denna tullbevakningspersonal, då de se så många personer
avlönade och anställda på en plats, där flera av dem äro överflödiga.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

På dessa tullstationer, vi ovan omnämnde, skulle det mycket väl räcka
med två tullbevalmingskarlar.

En minskning i arbetspersonalens antal kunde även ske på det
sättet, att den yttre och den inre bevakningen i trakter, där trafiken
icke är av större dimensioner, kunde med en klok arbetsfördelning anförtros
åt samma personer.

Aven dessa båtar, som användas för patrulleringen, torde kunna
minskas till antalet därigenom, att uppsyningsmämnen finge mera snabbgående
och moderna sådana, varigenom de kunde minskas till antalet
och placeras vid mera tätt befolkade trakter. Härigenom skulle ock
den båtlega, som staten numera betalar och som utgår till uppsyningsmännen,
kunna betydligt minskas.

För att nöjaktigt få denna fråga utredd, anse vi det vara fördelaktigast
att överlämna arbetet med en sådan utredning åt opartiska
personer, vilka utan någon förutfattad mening om det berättigade eller
icke uti eu indragning av vår kustbevakning ginge till verket. Detta
ämne har visserligen förut varit föremål för en undersökning, som verkställts
från generaltullstyrelsen, men utan att det lett till något enligt
vår mening lyckligt resultat.»

Åberopande vad de sålunda anfört och i förhoppning, att det
måtte leda till att även i detta hänseende större sparsamhet komme
att iakttagas, framlade motionärerna sin förenämnda hemställan.

På de av motionärerna anförda skäl finner jämväl Riksdagen önskvärt,
att de av motionärerna föreslagna utredningarna komma till stånd,
så mycket mer som Riksdagen förutsätter, att de må kunna verkställas
utan nämnvärda kostnader.

Riksdagen anhåller alltså,

dels med anledning av den förra motionen, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes låta verkställa undersökning, huruvida det förefinnes behov av
ett så stort antal tulltjänsteman och betjänte vid gränsen mot Norge
som det nuvarande, samt att, om så icke är förhållandet, Eders Kungl.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att snarast möjligt få de obehövliga
tjänsterna indragna;

dels ock med anledning av den senare motionen det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida och i vad mån den
yttre kustbevakningen skulle kunna reduceras, samt för Riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna utredning kan föranleda,

53:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 51 av huvudtiteln
gjorda framställning har Riksdagen minskat det ordinarie förslags -

40 Riksdagens skrivelse Nr 7.

anslaget till kontroll å tillverkningsavgifter med 200,000 kronor eller
till 900,000 kronor.

G. Kronans publika hus.

54:o) Eders Kungl. Magt har i punkt 52 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till införande av värmeledning i kammararkivets förvaringslokal
i huset nr 13 vid Birger Jarls torg i Stockholm å extra stat
för år 1914 anvisa ett belopp av 8,750 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera beloppet för ifrågavarande
ändamål.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning, har till införande av värmeledning i
kammararkivets förvaring slokal i huset nr 13 vid Birger Jarls torg i
Stockholm å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 8,750 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera
beloppet för ifrågavarande ändamål.

55:o) I punkt 53 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit
Riksdagen att till införande av centraluppvärmning i Göta hovrätts
ämbetshus i Jönköping, i huvudsaklig överensstämmelse med det av
departementschefen förordade förslaget, å extra stat för år 1914 anvisa
ett belopp av 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att disponera
beloppet redan under år 1913.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har, till införande av centraluppvärmning
i Göta hovrätts ämbetshus i Jönköping, i huvudsaklig överensstäm1
melse med det av departementschefen förordade förslaget, å extra stat
för år 1914 anvisat ett belopp av 6,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Magt att disponera beloppet redan under år 1913.

56:o) I punkt 54 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit
Riksdagen att tör genomförande i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av överintendentsämbetet tillstyrkt förslag av ändringsarbeten å
landshövdingeresidenset i Luleå på extra stat för år 1914 anvisa ett
belopp av 12,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att redan
under innevarande år disponera beloppet.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung!.
Majrts ifrågavarande framställning, har för genomförande i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av överintendentsämbetet tillstyrkt förslag av
ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå på extra stat för år
1914 anvisat ett belopp av 12,500 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

57:o) Eders Kungl. Magt har i punkt 55 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt
länsstyrelsen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i samma
län, i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet
upprättat, av departementschefen förordat förslag, å extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 110,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Magt att redan under år 1913 disponera ifrågavarande belopp.

Riksdagen, som ingående granskat de till ärendet hörande ritningar
och kostnadsförslag och därvid trott sig finna, att vissa däri
upptagna förändringsarbeten skulle kunna ur förslaget utan olägenhet
uteslutas eller åtminstone betydligt förenklas, anser sig kunna av denna
anledning i det äskade anslaget vidtaga en nedsättning med 10,000
kronor till 100,000 kronor. Visserligen förefaller ju även detta belopp
Riksdagen för ändamålet ganska rundligt, men då Riksdagen, som icke
tilltrott sig att företaga någon ytterligare jämkning i det begärda beloppet,
förutsätter, att arbetena i fråga, i den mån så kan ske, komma
att utföras på entreprenad, samt att, om någon nedsättning i kostnaderna
därigenom kan åvägabringas, densamma i allt fall kommer statsverket
till godo, har Riksdagen ansett sig kunna för ändamålet anvisa

100,000 kronor.

Riksdagen har alltså, för beredande av utvidgade och förbättrade
lokaler åt länsstyrelsen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i
samma län, i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet
upprättat, av departementschefen förordat förslag, å extra
stat för år 1914 anvisat ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera ifrågavarande
belopp.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkterna 56 och 57 av huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att för utförande av elektrisk strömledning
från Stockholms stads elektricitetsverk till vissa statsinstitutioner på
nordvästra Djurgården bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

för år 1914 beräkna ett belopp av 21,000 kronor, samt att för anordnande
av huvuddräneringsledning för samma område bland nämnda
anslag för år 1914 beräkna ett belopp av 138,000 kronor.

Uti en till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr
188, har Eders Kungl. Maj:t sedermera, andel- åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 bevilja dels ett
anslag å 137,460 kronor för anläggande, med anlitande jämväl av härför
redan tillgängliga medel, av en huvudavloppsledning till Lilla Värtan
från västra delen av norra Djurgården huvudsakligen i enlighet med
ett därför av överintendentsämbetet utarbetat, i berörda protokoll förordat
förslag, dels ock ett anslag å 20,800 kronor, att jämte övriga för
ändamålet tillgängliga medel utgå till bestridande av kostnaderna för
anläggande av huvudkablar från Stockholms stads elektricitetsverk till
nuvarande och beslutade vetenskapliga institutioner å nordvästra delen
av norra Djurgården.

Ehuru det ifrågavarande avloppets avledande i enlighet med det
föreliggande förslaget givetvis kommer att medföra högre kostnader än
om avloppet avleddes till Brunnsviken, har, vid det förhållande att ett
avledande av avloppet till denna sjö för närvarande måste ur hygienisk
synpunkt anses mindre tillfredsställande, på grund därav att Brunnsviken
är en jämförelsevis liten sjö så gott som utan vattencirkulation,
samt då, även om, på sätt vid upprepade tillfällen ifrågasatts, en utvidgning
av utloppet från Brunnsviken till Lilla Värtan i en framtid skulle
komma till stånd i samband med anläggandet av en avloppskanal från
Bällstaviken till Brunnsviken samt tillräcklig vattenmängd och vattencirkulation
för avloppets mottagande därigenom skulle tillföras Brunnsviken,
förverkligandet härav i allt fall måste bliva så avlägset, att med
den förevarande avloppsfrågans ordnande i avvaktan därå icke synes
kunna anstå, Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag
i denna del, vilket förslag icke heller i övrigt givit Riksdagen anledning
till någon anmärkning.

Vid sådant förhållande har Riksdagen å extra stat för år 1914
beviljat dels ett anslag å 137,460 kronor för anläggande, med anlitande
jämväl av härför redan tillgängliga medel, av en huvudavloppsledning
till Lilla Värtan Irån västra delen av norra Djurgården huvudsakligen i
enlighet med ett därför av överintendentsämbetet utarbetat i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 7 mars 1913 förordat förslag,
dels och ett anslag å 20,800 kronor, att jämte övriga för ändamålet till -

Riksdagens skrivelse Nr 7.

gängliga medel utgå till bestridande av kostnaderna för anläggande av
huvudkablar från Stockholms stads elektricitetsverk till nuvarande och
beslutade vetenskapliga institutioner å nordvästra delen av norra Djurgården.

59:o) Uti en till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten proposition,
nr 246, har Eders Kung! Maj:t, under åberopande av propositionen
biiagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen medgiva, att till bestridande av kostnaderna för
borttagande av arsenikhaltig oljefärg samt ny målnings anbringande å
väggytor i tjänsterum och korridorer ävensom å dörrar och fönster i gamla
riksdagshuset å Riddarholmen må av fonden för anordnande av lokaler
för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av högst
115,100 kronor.

Då de föreslagna åtgärderna synas Riksdagen av omständigheterna
oundgängligen påkallade, får Riksdagen, som emellertid måste finna det
beklagligt, att vid den ifrågavarande byggnadens iordningställande för
sitt nuvarande ändamål kommit till användning så arsenikhaltig oljefärg,
som numera visat sig vara fallet, särskilt som anledningarna till flera
av de mot restaureringsarbetet numera framkomna anmärkningar synas
hava kunnat förebyggas, om vid kontrollen av restaureringsarbetenas
utförande ägnats nödig uppmärksamhet å hithörande områden, anmäla,
att Riksdagen medgivit, att till bestridande av kostnaderna för borttagande
av arsenikhaltig oljefärg samt ny målnings anbringande å väggytor
i tjänsterum och korridorer ävensom å dörrar och fönster i gamla
riksdagshuset å Riddarholmen må av fonden för anordnande av lokaler
för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av högst
115,100 kronor.

60:o) I punkt 58 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj: t föreslagit
Riksdagen att för ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets
f. d. hus å Riddarholmen bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
för år 1914 beräkna ett belopp av 57,500 kronor.

Uti en till Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten proposition, nr
84, har Eders Kungl. Maj: t sedermera under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag föreslagit Riksdagen att för vidtagande av vissa ändringsoch
reparationsarbeten i riksgäldskontorets förra hus å Riddarholmen, i
huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet upp -

Riksdagens skrivelse Nr 7.

rättat, i berörda protokoll närmare omförmält förslag, å extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 57,500 kronor, med rätt för Eders Kling!.
Maj:t att redan under år 1913 disponera ifrågavarande belopp.

Riksdagen har väl, vid det förhållande att det möjligen framdeles
i enlighet med därom redan väckt förslag skulle befinnas önskvärt att
å den förevarande byggnadens tomt uppföra en ny arkivbyggnad, hyst
vissa betänkligheter beträffande lämpligheten av att för ifrågavarande
ändamål i byggnaden vidtaga så omfattande reparationer som de nu
föreslagna. Men då det torde kunna förväntas, att byggnaden skall
efter sitt iordningställande i huvudsaklig överensstämmelse med förevarande
förslag, som ju i allt väsentligt anpassats efter de önskningar
härutinnan, som av socialstyrelsens chef blivit framställda, för en långtid
framåt komma att fylla socialstyrelsens lokalbehov, har Riksdagen,
för vidtagande av vissa ändrings- och reparationsarbeten i riksgåldskontorets
förra hus å Riddarholmen, i huvudsaklig överensstämmelse med ett
inom överintendentsämbetet upprättat, i förenämnda statsrådsprotokoll
över finansärenden för den 31 januari 1913 närmare omförmält förslag,
å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 57,500 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera ifrågavarande
belopp.

61:o) Eders Kungl. Maj: t har i punkt 59 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att för utförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna
ett belopp av 100,000 kronor.

I en den 18 april 1913 till Riksdagen avlåten proposition, nr 258,
har Eders Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen, att till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan
i huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef
förordat förslag bevilja ett anslag å 352,500 kronor samt
därav å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett belopp
av 100,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Magt att redan underar
1913 disponera sistnämnda belopp.

Då Riksdagen gjort sig övertygad om nödvändigheten av en
grundlig omfattande reparation av den ifrågavarande kyrkan, vilken
tyvärr befinner sig i ett synnerligen bristfälligt skick, och då icke funnit
något att erinra mot vad departementschefen härutinnan föreslagit, har

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholm skyr lian
i huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef
förordat förslag beviljat ett anslag å 352,500 kronor samt därav å extra
stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 100,000
kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera
sistnämnda belopp.

H. De kung!, teatrarna.

62:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 60—62
av huvudtiteln gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisat

dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad ett anslag av 40,1.75 kronor;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhörig,
i operabyggnaden förvarad lösegendom ett anslag av 3,668 kronor;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten
tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ett anslå»''
av 1,735 kronor.

I. Diverse.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 63 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna
för mistad tolag med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har höjt det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning till städerna för mistad tolag med 100,000 kronor till 3,000,000
kronor.

64:o) I punkt 64 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 1,450,000
kronor, att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltaga i landsting,
efter förhållandet mellan den bevillning av fäst egendom samt av
inkomst, som debiterats på grund av vederbörande prövningsnämnds år
1914 verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stad, varom na nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillningssumman
för hela riket.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har å extra stat för år 1914 anvisat ett
belopp av 1,450,000 kronor, att fördelas mellan landsting och städer,
som icke deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den bevillning
av fast egendom samt av inkomst, som debiterats på grund av vederbörande
prövningsnämnds år 1914 verkställda eller fastställda taxeringar
inom landstingsområde eller stad, varom nu nämnts, och den i samma
ordning debiterade bevillningssumman för hela riket.

65:o) Eders Kungl. Maj:t bär i punkt 65 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för utgivande ånyo av handboken »Sveriges land och
folk» i en svensk, en tysk och en engelsk upplaga å extra stat för år
1914 bevilja ett anslag å 70,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att redan under år 1913 av nämnda anslag disponera 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har för utgivande ånyo av handboken
»Sveriges land och folk» i en svensk, en tysk och en engelsk upplaga
å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag å 70,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av nämnda anslag disponera
10,000 kronor.

66:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret förskottsvis bestritt
för de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari
1913 omförmälda ändamål, har Eders Kung]. Magt i punkt 66 av förevarande
huvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat lör år 1914
anvisa, i jämnt krontal, 497,475 kronor.

Riksdagen har till täckande av ovan omförmälda, utav statskontoret
anmälda förskott å extra stat för år 1914 anvisat 497,475 kronor.

67:o) Med bifall till Eders Kung!. Maj:ts i punkt 67 av denna huvudtitel
gjorda framställning har Riksdagen till beredande i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari 1913 angivna
grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och
betjänte i till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra
stat för år 1914 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 3,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

68:6) Eders Kung!. Magt har i punkt 68 under huvudtiteln
föreslagit Riksdagen att till bestridande av kostnad för Sveriges officiella
deltagande i den internationella utställningen i San Francisco år 1915
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna
ett belopp av 350,000 kronor.

I en till Riksdagen den 28 mars 1913 avlåten proposition, nr 196.
bar Eders Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen

att till bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i
den internationella utställningen i San Francisco år 1915 samt till understöd
åt tekniker för att besöka nämnda utställning bevilja ett anslag å

700,000 kronor

samt att härav för ändamålet å extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 anvisa ett belopp av 350,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att de flesta i ärendet hörda
myndigheter ansett sig icke kunna vid vårt deltagande i utställningen
knyta några större förhoppningar i merkantilt avseende, men att de
ansett vårt representerande vid utställningen av stor vikt ur nationell
synpunkt. Enahanda ståndpunkt synes jämväl departementschefen intaga.
Riksdagen delar denna uppfattning, men har i viss mån ställt sig
något tvekande inför de uppoffringar från statens sida, som skulle erfordras
för landets deltagande i denna utställning. Vid noggrant övervägande
av frågan har Riksdagen dock kommit till den bestämda meningen,
att vårt representerande vid utställningen är icke blott önskvärt utan
även nödvändigt och att staten bör därtill bidraga. Det har nämligen
icke undgått Riksdagen, att, på sätt departementschefen anfört, en värdig
och väl ordnad svensk utställning vid ifrågavarande tillfälle skall göra
ett gynnsamt intryck på den stora kontingent av våra landsmän, som
funnit ett hem i Amerika. Och det lärer icke heller kunna förnekas,
att, på samma gång ett dylikt deltagande skulle vara ägnat att stärka
samhörighetskänslan mellan Sveriges innebyggare och deras till miljoner
räknade nära fränder i Förenta staterna, ett uteblivande från vår sida
säkerligen skulle, på sätt departementschefen jämväl framhållit, hava en
i viss mån positiv verkan i motsatt riktning. Betydelsen härav ligger
ju i öppen dag. Vid sådant förhållande och då ett främjande av denna
samhörighetskänsla synes Riksdagen ligga i statens intresse samt det för
övrigt icke synes Riksdagen alldeles uteslutet, att ett deltagande i utställningen
från vår sida jämväl skulle kunna i viss mån främja även vår

Riksdagens skrivelse Nr 7.

export, har Riksdagen funnit sig böra förorda, att staten lämnar understöd
därtill. Dock har Riksdagen vid bedömande av planen för vårt representerande
därstädes, varuti, såvitt av statsrådsprotokollet framgår, någon
inskränkning icke ifrågasatts, funnit vårt deltagande i utställningen
böra begränsas till allenast sådana områden, som kunna i förenämnda
båda avseenden sägas vara av någon större betydelse för oss. Riksdagen
har alltså i detta hänseende för sin del kommit till den uppfattning,
att vårt representerande vid utställningen utan olägenhet skulle kunna
inskränkas till huvudsakligen sådana områden, som avse industri, konst,
konsthantverk och hemslöjd, varemot sådana områden, som avse uppfostran
och dylikt, icke synas Riksdagen vara av den beskaffenhet, att
deras representerande äro för vår del behövliga. Men jämväl i ännu
ett avseende synes Riksdagen en begränsning i deltagandet av nöden.
I detta fall, där det för oss huvudsakligen gäller att skapa en nationellt
värdig utställning och där varje kostnad, som icke är för detta ändamål
oundgänglig, enligt Riksdagens förmenande bör om möjligt undvikas,
synes det Riksdagen sålunda välbetänkt, om en viss gallring skedde av
de föremål, som bliva till utställningen anmälda, så att allenast föremål
av verkligt god och för utställningen lämplig beskaffenhet varda å utställningen
representerade. Enligt Riksdagens förmenande bör därför
den blivande svenska utställningsbestyrelsen av Eders Kungl. Maj:t.
erhålla bemyndigande att verkställa sådan gallring.

Vid dylikt förhållande och då det med dessa begränsningar i vårt
deltagande synes kunna vinnas en icke obetydlig inskränkning i den
för vårt land erforderliga utställningsarealen, har Riksdagen jämväl funnit
en ganska avsevärd nedsättning i anslagsbeloppet kunna vidtagas.
Enligt Riksdagen under hand meddelade beräkningar skulle sålunda
under de av Riksdagen här ovan angivna förutsättningar anslagsbeloppet,
inberäknat understödet till tekniker, kunna nedsättas till 600,000 kronor,
vilket belopp Riksdagen sålunda ansett sig kunna för ändamalet anvisa.
Dock förutsätter Riksdagen, att detta belopp skall komma att visa sig
tillräckligt och att således icke, på sätt vid åtskilliga andra av staten
förut understödda utställningar ägt rum, några ytterligare krav å statsverket
skola för ändamålet komma att framdeles uppställas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får Riksdagen, som
anser det sålunda beräknade beloppet lämpligen kunna utgå med lika
belopp under vart och ett av åren 1914 och 1915, anmäla, att Riksdagen
till bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i den internationella
utställningen i San Francisco år 1915 samt till understöd åt
tekniker för att besöka nämnda utställning beviljat ett anslag å 600,000

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kronor samt härav för ändamålet å extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 anvisat ett belopp av 300,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

69:o) Beträffande de ordinarie anslag å denna huvudtitel, vilka icke
blivit här ovan särskilt omförmälda, har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit
någon ändring.

Samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln, som här
ovan icke blivit särskilt omnämnda, hava för år 1914 fastställts till samma
belopp som i innevarande års riksstat, dock att förslagsanslaget till
bestridande av tryckningskostnader för jämnande av huvudtitelns slutsumma
ökats från 133,034 kronor med 6 kronor till 133,040 kronor.

Stockholm den 30 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.)

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Bil. A.

Förslag

till

Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1914.

		K r o	n o r.
A. Avlöningsstaten.	Lön.	Tjänst- görings-	Orts- tillägg.	Summa.
		penningar.
I. Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör...........................	7,000	3,000	1,000	11,000
1 byråchef ....................................... 3 byråchefer ..................................	B,000	2,500	600	8,100	i Efter 5 år kan lönen höjas
—	—	--	24,300	/ med 600 kr.
Kansliet.				5,800	Efter 5 år kan lönen höjas
	3,600	1,800	400	> med 500 kr. och efter
j 1 sekreterare ...................................	—	—	-	5,800	10 år med ytterligare ’ 500 kr.
[ 1 registrator ....................................	2,200	1,500	300	4,000	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr., efter 10 år
	2,200	1,500	300	4,000	med ytterligare 500 kr.
	_	—	12,000	och efter 15 år med än ytterligare 500 kr.
.....................................
	700	350	150	1,200	} Efter 5 år kan lönen höjas
	\| med 200 kr. och efter

\| 1 kvinnligt skrivbiträde ....................	—	—	—	1,200	i 10 år med ytterligare J 200 kr.
Kameralbyrån.
	3,600	1,800	400	5,800	1 Efter 5 år kan lönen höjas i med 500 kr. och efter 10

] 1 förste revisor .................................	3,600	1,800	400	5,800	J år med ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas
	2,200	1,500	300	4,000	med 500 kr., efter 10 år
		med ytterligare 500 kr.
i 3 revisorer och bokhållare .................. Revisionsbyrån.				12,000	och efter 15 år med än ytterligare 500 kr.
				(Efter 5 år kan lönen höjas
1 förste aktuarie ..............................	3,600	1,800	400	5,800	med 500 kr. och efter 10 l år med ytterligare 500 kr.
1 aktuarie ......................................	2,200	1,500	300	4,000	Efter 5 år kan lönen höj as
1 aktuarie .......................................	2,200	1,500	300	4,000 1	med 500 kr., efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 revisor ..........................................	4,000	och efter 15 år med än
				28,000	ytterligare 500 kr.

Transport		—		150,800

Riksdagens skrivelse Nr 7.

		K r o	n o r.
	Lön.	Tjänst-
	görings- penningar.	tillägg.	Summa.
Transport	—	—	—	150,800
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
1 byråassistent .................................	3,600	1,800	400	5,800	j Efter 5 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 10
1 byråassistent ................................				5,800	j år med ytterligare 500 kr. (Efter 5 år kan lönen höjas
					med 500 kr., efter 10 år
1 andre byråassistent .....................	2,200	1,500	300	4,000	med ytterligare 500 kr. och efter 15 år med än
					ytterligare 500 kr.
Till vikariatsersättning samt arvoden
och flitpenningar åt extra biträden ävensom till renskrivningskostnad, för-slagsanslag ...................................				60,000
därav till gratifikationer åt extra
ordinarie tjänstemän och vakt-mästare hos styrelsen högst 3,000 kr.
1 förste vaktmästare1 ........................	900	450	150	1,500	/Efter 5 år kan lönen höjas \| med 100 kr.
1 vaktmästare 1 .................................	700	350	150	1,200	] Efter 5 år kan lönen höjas
6 vaktmästare1 .................................				7,200	J med 100 kr. och efter 10 j år med ytterligare 100 kr.
Transport	....	—		236,300

1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom
å lönen avdragas 100 kr. årligen.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

			K r o	n o r.
Fast av-löning.	Summa.	Efter resp. 3, 6 och. 9 ars tjänstgöring kan den fasta avlöningen höjas, varje gång med:	Pen- sions- under- lag.
Transport	—	—	—	236,300	—	—
II. Lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen.
1. Tjänstemän av högre grad.
a) Med bestämd tjänstgöringsort.
1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge	5,500	5,500				]
1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-						\ 4,400
borgs och Bohus län...........................	—	5,500				1
1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-
land och Dalarne ..............................	4,800	4,800				3,600
1 överinspektör av klass 1 vid packhus-
inspektionen i Stockholm ..................	7,300	7,300				\| 5,000
1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-
borg ............................................	—	7,300
i överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö	6,300	6,300
2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak-						4,500
ningsinspektionerna i Stockholm och
Göteborg ..........................................	—	12,600			400	4,400
1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö	5,500	5,500
1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren
i Stockholm......................................	6,300	6,300
12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr-
köping, Malmö, Hälsingborg, Trelleborg,
Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp-
börds- och nederlagskontoren i Stock-
holm och Göteborg, ävensom vid upp-
börds- samt konfiskations- och kassörs-
kontoret i Malmö .............................	—	75,600
1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma-
ren i Kalmar ....................................	5,500	5,500				4,000
4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands-
Transport	—	142,200	— 236,300	—	—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

			K r o	q o r.
	Rast av-löning.		Summa,		Efter resjs. 3, 6 och. 9 ars tjänstgöring kan den fasta avlöningen höjas, varje gång med:	Pen- sions- under- lag.
Transport krona och Halmstad samt vid konfiska-tions- och kassörskontoren i Stockholm och Göteborg .................................... 1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkamma-ren i Uppsala.................................... 19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny-köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby, Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund, Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl-stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand, Luleå och Haparanda......... 1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder-tälje ................................................ 20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils-tuna, Linköping, Väs lervik, Ronneby, Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg, Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon, Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn-sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå, Skellefteå och Riksgränsen.................. 1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem \| 3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad-stena, Marstrand och Piteå.................. 1 överkontrollör av klass 1 vid packhus-inspektionen i Stockholm..................... 1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg 1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma-ren i Stockholm................................. 3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i Malmö och Göteborg samt vid packhus-inspektionen i Malmö ........................	4,800 ~ 4,000 3.300 6.300 5.300	142,200 22,000 4,800 91,200 4,000 80,000 3.300 9,900 6.300 6.300 5.300 15,900	391,200	236,300	o i	4,000 • 3,600 3,300 \| j 2,700 14,500 , 3,800 >
1 Transport	—	—	391,200	236,300	—	—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

	Fast av-löning.		K r Summa.	n o r.	Efter res]3. 3, 6 och 9 ars tjänstgöring kan den fasta avlöningen höjas, varje gång med:	Pen- sions- under- lag.
Transport	—	—	391,200	236,300	—	—
b) Övriga tjänstemän av högre grad.
1 förste kontrollör ..............................	4,800	4,800				\
16 förste kontrollörer ...........................	—	76,800				\| 3,600
1 kontrollör .......................................	4,200	4,200
82 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och						3,300
uppbördskassörer samt 7 bevaknings-
kontrollörer) ....................................	—	344,400
1 kammarskrivare .............................	2,800	2,800			400	i \| 2,100
245 kammarskrivare ..............................	—	686,000
1 tullinspektor...................................	2,600	2,600
7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)	—	18,200				2,000
1 tullfiskal..........................................	3,000	3,000
3 tullfiskaler......................................	—	9,000	1,151,800
2. Tjänstemän av lägre grad.
1 överuppsyningsman av klass 1 .........	2,600	2,600			\| 300
1 överuppsyningsman av klass 1 .........	—	2,600
1 överuppsyningsman av klass 2 .........	2,300	2,300			)	1,700
3 överuppsyningsman av klass 2 (därav					200
1 befälhavare & kustbevakningsångarej	—	6,900
1 gränsöveruppsyningsman ..................	2,600	2,600			300
1 kustöveruppsyningsman.....................	2,100	2,100
26 kustöveruppsyningsmän.....................	—	54,600				1,300
1 uppsyningsman av klass 1 ...............	2,050	2,050
41 uppsyningsman av klass 1 ...............	—	84,060			■ 150
1 uppsyningsman av klass 2 ...............	1,900	1,900	1			1 1,200
22 uppsyningsman av klass 2 ...............	—	41,800	!
1 uppsyningsman av klass 3 ...............	1,750	1,750				1,100
Transport	—	—	1,543,000	236,300		—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

			K r c	n o r.
	Fast av-löning.	Summa.	Efter resj). 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan den fasta avlöningen höjas, varje gång med:	Pen-sions- under- lag.
Transport	—	—	1,543,000	236,300	_
25 uppsyningsman av klass 3 ...............	—	43,750			i	1,100
1 gränsuppsyningsman ........................ 6 gränsuppsyningsmän ........................	2,050	2,050 12,300			\| 150	\| 1,300
1 kustuppsyningsman...........................	1,650	1,650				i
65 kustuppsyningsmän...........................	—	107,250				1,100
1 vaktmästare av klass 1....................	1,750	1,750
496 vaktmästare av klass 1.....................	—	868,000
1 vaktmästare av klass 2.....................	1,500	1,500				1
190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-						} 1,000
ställda å kustbevakningsångare) .........	—	285,000				1
1 vaktmästare av klass 3..................... 62 vaktmästare av klass 3....................	1,200	1,200 74,400			100	\| 900
1 gränsridare.......................................	1,500	1,500
163 gränsridare......................-..............	—	244,500				1,000
1 kustvakt..........................................	1,300	1,300
40 kustvakter.......................................	—	52,000				1
1 kustroddare ....................................	1,200	1,200				\|
225 kustroddare .............................	—	270,000	2,174,600			\| 900
Till ortstillägg åt befattningshavare vid					J
lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa-randa och Riksgränsen, förslagsanslag			56,000
Til! arvoden åt föreståndare för tullförvalt-
ningsavdelning i Göteborg och Malmö för utövande av i § 18 i avlöningsreg-lementet omförmält uppdrag, förslags-anslag högst....................................			2,000
Transport	—	—	3,775,600	236,300	—	—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Fast avlöning.

Transport —

Till arvoden åt tullexpeditions- och gräns stationsföreståndare,

förslagsanslag ... —

Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling av passagerareffekter,

förslagsanslag................................ —

Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,

förslagsanslag................................ —

därav för utbetalande av flyttningshjälp

åt tjänstemän högst 2,000 kronor. _

Säger | —

Kronor.

Summa.

Efter res£. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:

Pen sions under lag.

3,775,600

12,000

10,000

500,000

236,300

4,297,600

4,533,900

B. Ålders tilläggs staten.

Förslagsanslag.............................

............1 450,000

Transport^,983,90o]

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Transport

C. Övergångsavlöningsstaten

Stockholm.

Generaltullstyrelsen.

Generaltulldirektören S. F. R. P. Cederschiöld1
............................................

Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens
avgång mot ett generaltulldirektörsämbete
med...................................................

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lind............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
avgång mot en kontrollörstjänst med ..

Tullbevakningsinspektionen.

Överinspektören N. G. Nordquist2............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
avgång mot en överinspektorstjänst med

Nyköping.

Jaktuppsyningsmannen J. G. Zettergren ...

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
avgång mot en kustuppsyningsmanstjänst
med .................................................

Kronor.

Lön.

6,200

2,500

4,200

1,100

Tjänst görings pennin gar.

För

befatt ningen avsedd avlöning i 1913

års
stat.

2,800

500

800

450

Transporti

11,000

4,200

6,300

1,650

För

befattningen
upptagen
avlöning i

1904

års

stat.

1910

års

stat.

3,000

9,000

5,000

1,550

Belopp, varmed
avlöningen
enligt
1913 års stat
understiger
avlöningen
enligt

1904

års

stat.

1910

års

stat.

4,983,900

Kronor.

23,150 | 3,000 | 15,550

— |4,983,900

1 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.
brev den 23 februari 1825.

2 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.
brev den 10 maj 1867.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 7 Käft. (Nr 7.)

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Transport

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg.........

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

Karlshamn.

Göteborg.

Tullfiskalen A. W. Rundberg ............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavi
avgång mot en tullfiskalstjänst med

Packhusinspektionen.
Överinspektören J. H. Lindquist.........

		K	r o n o
					Belopp, var-
	Tjänst-	För befatt-	För befattningen	med avlönin-gen enligt 1913 års stat
Lön.	görings- pennin-	ningen avsedd avlöning	upptagen avlöning i	understiger avlöningen enligt	Kronor
	gar.	1913 års	1904	1910	1904	1910
		stat.	års	års	års	års
			stat.	stat.	stat.	stat.
	—	23,150	3,000	15,550	—	—	4,983,900
3,000	1,000		4,000
1	—	4,000	—	—	—	-
2,700	1,000	_	_	3,700
	—	2,800	—	—	—	900
2,000	700	_	2,700	_	_	_
—	—	3,000	—		—	—
4,000	3,000	_	7,000		_	_
	—	7,300	—	—	—	—
	—	40,250	16,700	19,250	—	900	900
	—-	—	—	—	__	—	4,984,800

Riksdagens skrivelse Nr 7.

	Kro	n o r.
Transport	—	4,984,800
D. Iiulragningsstaten.
Visby.
Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ....................................................................	1,100
Kustroddaren W. A. Engqvist....................................................................................	900
Simrishamn.
Kustroddaren S. E. C. Ekvall.................................................................................	700
Maimö.
Kustvakten till häst J. A. Möller ..............................................................................	400
Landskrona.
Kustroddaren A. P. L. Bahr ....................................................................................	700
Hälsingborg.
Roddaren G. Schér...................................................................................................	300
Kustvakten till fot C. J. Persson .............................................................................	360
» » P. Johansson................................................................................	400
Halmstad.
Kustroddaren J. R. Bengtsson....................................................................................	700
Kustuppsyningsmannen J. Thorbjörnsson.....................................................................	800
Falkenberg.
Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer...........................................................................	800
Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson ....................................................................	1,100
Varberg.
Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson..................................................................	800
Kustroddaren J. A. Berndtsson ...................................................................	700
» J. A. A. Gustafsson.............................................................................	700
» A. Andersson....................................................................................	700
Transport	11,160 4,984,800

Riksdagens skrivelse Nr 7.

	j Kronor.
Transport	11,160	4,984,800
Göteborg. Kustroddaren E. Svensson ....................................................................................... » A. L. Sätherström...............................................................................	700 700
Lysekil. Kustroddaren C. W. H. Öfverman..........................................................................	700
Härnösand. Vaktmästaren N. F. Rosenqvist.................................................................................	700
Östersund. Gränsridaren J. P. Bodin..........................................................................................	700	14,660
1 E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare. Förslagsanslag ....................................................................................................		300,000
F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter-lämnade änkor och barn. a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- sionering, förslagsanslag .............................................................................. b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ...........................	25.000 10.000	35,000
G. Omkostnadsstaten. Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ........................... * » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag.......................................... » » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag	7,570 20,000 15,000
Transport	42,570	5,334,460

Riksdagens skrivelse Nr 7.

	Kronor.
Transport	42,570	5,334,460
Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ...................................................	30,000
» » expenser, förslagsanslag .......................................................................	125,000
» » post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................	20,000
» » läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ...........	15,000
» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................	32,000
» > gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom
nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningarna .................	1,500
» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............	175,000
» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ............................................. .....	21,000
» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag .........	125,000
» » hemliga utgifter....................................................................................	9,000
» » diverse utgifter, förslagsanslag ...............................................................	45,620	641,690
Summa kronor		5,976,15o\|

Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 19U.

	Kronor.
Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål:
1 ordförande ........................................................................................... ggg._
2 ledamöter å 375 kronor........................................................................ 75g._
1 notarie................................................................................................ ygg._	2,100
Övriga rådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15 februari 1841 och
den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.........................................	1,900
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län........................	750
» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ......................	2,000
» » tolk för finska språket vid » » » »	300
» » präst i Sandhamn ..........................................................	250
» » skollärare i Landsort...................................................	70
» » »i Huvudskär................................................	100
» » »i Sandhamn....................................................................................	100
Summa kronor	7,570

Riksdagens skrivelse Nr 7-

Bilaga B.

Förslag

til]

ändrad lydelse av §§ 3 och 18 samt övergångsbestämmelserna i gällande
avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910.

§ 3-

1. Med avseende å rätt att efter viss tids fortsatt tjänstgöring
komma i åtnjutande av i staten fastställd avlöningsförhöjning gälla
följande allmänna bestämmelser:

att tidpunkten för första förhöjningen inträder efter tre år under
villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott
vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller deltagit i utbildningskurs
inom tullverket, och för andra förhöjningen efter ytterligare
tre år på samma villkor samt för tredje förhöjningen efter än ytterligare
tre år, ävenledes på samma villkor, under iakttagande, vad var och en av
omförmälda avlönings förhöjningar angår, att den högre avlöningen ej
får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder
den stadgade tjänståldern blivit uppnådd, samt

att tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må samma förhöjning tillträda.

2. Därest innehavare av ordinarie befattning vid tullverket —
befattning hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — konstitueras till
annan befattning, som tillhör verkets lokalförvaltning eller kust- eller
gränsbevakning, och han redan intjänat högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar
sammanlagda än den fasta begynnelseavlöningen för

Riksdagens skrivelse Nr 7.

den befattning, till vilken lian konstitueras, skola honom omedelbart
tillgodoföras så många avlöningsförhöjningar i den sistnämnda befattningen,
att hans fasta avlöning i densamma icke blir lägre än sammanlagda
beloppet av den lön och de tjänstgöringspenningar, som han
vid tiden för tillträdandet av den nya tjänsten skulle kommit att åtnjuta,
därest han kvarstått å sin förra tjänst.''

3. Skulle befattningshavare, som avses i mom. 2 här ovan, vid
tillträdande av ny tjänst, med eller utan tillämpning av vad i sagda
moment stadgas, erhålla fast avlöning, som icke med minst ett belopp,
motsvarande en å den förra tjänsten utgående avlöningsförhöjning,
överstiger hans fasta avlöning å sistnämnda tjänst, må han med avseende
å rätt till ytterligare avlöningsförhöjning även tillgodoräkna sig intill tre
år av den tid, han innehaft den vid konstituerandet till den nya tjänsten
utgående avlöning; med iakttagande dock, att högre fast avlöning än
den för den nya tjänsten bestämda slutavlöningen icke utgår.

§ 18.

Föreståndare för tullförvaltningsavdelning i Göteborg eller Malmö,
vilken kan bliva förordnad att i vissa fall taga befattning med ärenden,
som beröra flera tullförvaltningsavdelningar i den stad, där han är anställd,
eller andra lokaltullförvaltningar inom samma stads tullkammardistrikt
benämnes under uppdragets innehavande tulldirektör och må för sådant
uppdrag tilldelas särskilt arvode, beräknat efter högst 1,000 kronor
för år.

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande de tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning eller
kust- eller gränsbevakning, som övergått å 1911 års stat, ävensom beträffande
dem, vilka konstituerats att med 1911 års ingång tillträda
befattning vid någon av tullverkets nyssnämnda avdelningar, skola i
avseende å beloppet av den fasta ingångsavlöningen vid sådant tillträde
ävensom beträffande därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar
tillämpas följande särskilda bestämmelser.

_ Ifrågavarande tjänstemän anses vara fördelade i följande grupper,
nämligen:

A. Tjänstemän av högre grad.

Tredje gruppen. Överinspektörer och kustbevakningschefer ävensom
tullförvaltare med begynnelseavlöning av 5,500 kronor eller därutöver
samt överkontrollörer;

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen,
ävensom förste kontrollörer, kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevakningschefer.

Första gruppen. Kammarskrivare och inspektörer.

B. Tjänstemän av lägre grad.

Tredje gruppen. Överuppsyningsmän, kustöveruppsyningsmän
och gränsöveruppsyningsmän.

Andra gruppen. Uppsyningsman, kustuppsyningsmän och gränsuppsy
ningsmän, vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseavlöning
ävensom gränsridare.

Första gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen,
kustvakter och kustroddare.

Denna gruppindelning skall tillämpas så, som om den varit gällande
vid 1911 års ingång; och skola tjänsterna anses hava jämväl före år
1911 tillhört den grupp, dit de, enligt vad nu är sagt, äro hänförliga.

Tjänsteman äger tillgodoräkna sig

dels den tid, som förflutit, sedan han, vare sig på grund av konstitutorial
eller, efter ingången av år 1908, på grund av förordnande i följd
av frågan om omreglering av tullverkets stater, tillträtt innehavande å
ordinarie stat redan uppförd befattning eller annan ordinarie befattning,
tillhörande samma eller högre grupp, eller därmed likställd befattning
inom centralverket, varvid tjänsteman skall anses hava under den tid,
han innehaft befattning å generaltullstyrelsens stat, tillhört: ledamot av
styrelsen samt befattningshavare av andra graden — tredje gruppen
bland tjänstemän av högre grad; befattningshavare av första graden
andra gruppen bland samma tjänstemän; samt vaktmästare andra
gruppen bland tjänstemän av lägre grad;

dels den tid, varunder han efter år 1900 på grund av stadigvarande
förordnande inom tullverket bestritt vare sig tjänst å extra
avlöningsstat eller tjänst med avlöning å extra stat eller ock tjänst i
omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad tjänstinnehavare,
dock under villkor att den sålunda bestridda befattningen är
att anse såsom motsvarande eller jämförlig med tjänst inom samma
grupp som den tjänst, vilken tillträdes, eller inom högre grupp;

dels ock, därest han befordrats från tjänst i lägre grupp till tjänst
i närmast högre grupp, intill tre år av den tid, under vilken han tilläventyrs
innehaft tjänst i den lägre gruppen, sedan han med tillämpning
av övergångsbestämmelserna i övrigt haft rätt att komma i åtnjutande
av sista avlöningsförhöjningen vid tjänst i den lägre gruppen.

För åtnjutande av den förmån, som nu är nämnd, skola gälla

Riksdagens skrivelse Nr 7,

enahanda villkor, som i § 3 av avlöningsreglementet stadgats för tillträde
i allmänhet av avlöningsförhöjning efter viss tids fortsatt tjänstgöring.

2. Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie
tjänsteman eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kast- eller
gränsbevakning samt, därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie
anställning, övergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången av
år 1911 konstitueras till ordinarie tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen
finner honom böra komma i åtnjutande av en dylik förmån,
i avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid kammarskrivar-, inspektörs-,
vaktmästare kustvakt-, gränsridar- eller kustroddarljänst räkna sig till
godo vad som överstiger åtta år av den tid, han före konstituerandet
till någon av nyssberörda tjänster med eller utan ersättning effektivt
tjänstgjort; och må, under enahanda villkor som förut i denna punkt
sagts, tjänsteman, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie
kammarskrivare, i fråga om rätt till avlöningsförhöjning vid överuppsyningsmans-
eller uppsyningsmanstjänst likaledes räkna sig till
godo vad som överstiger åtta år av den tid, han effektivt tjänstgjort
före konstituerandet till sådan tjänst.

3. Tjänsteman, som före år 1911 befordrats till tjänst, vars
innehavare enligt bestämmelserna i punkt 1 här ovan är att hänföra
till andra gruppen bland tjänstemän av högre grad, eller som med eller
efter ingången av år 1911 vinner sådan befordran, må — i förstnämnda
fall dock endast om tjänstemannen övergår å 1911 års stat — i avseende
å rätt till avlöningsförhöjning tillgodoräknas intill tre år av den tid,
varunder han innehaft tjänst såsom överuppsyningsman eller uppsyningsman,
sedan han enligt övergångsbestämmelserna i övrigt haft
rätt att komma i åtnjutande av tredje avlöningsförhöjningen vid sådan
tjänst; skolande således av extra ordinarie kammarskrivare innehavd
överuppsyningsmans- eller uppsyningsmanstjänst i fråga om avlöningsförhöjning
medföra samma rätt som innehavd kammarskrivartjänst.

4. I avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid vaktmästareänst,
tillhörande andra gruppen bland tjänstemän av lägre grad, må tjänsteman
tillgodoräknas ej mindre tid, varunder han före år 1908 innehaft roddartjänst
å ort, där begynnelseavlöningen vid vaktmästareänst enligt 1911
års stat utgör minst 1,500 kronor, än även tid, varunder han före år
1911 innehaft kammar vaktmästare änst.

5. Därest tjänsteman, vid tillträdandet av löneförmåner enligt
1911 års avlöningsstat, skulle komma att i fast avlöning jämte ortstillägg,
om sådant förekommer, erhålla lägre inkomst än som med
tillämpning av hittillsvarande avlöningsbestämmelser vid ingången av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 11 samt. 7 höft. (Nr 7.) 9

Riksdagens skrivelse Nr 7.

år 1911 skulle hava tillkommit honom i lön, tjänstgöringspenningar och
ålderstillägg, äger han att såsom personligt avlöningstillägg uppbära
skillnaden, intill dess den fasta avlöningen jämte ortstillägget stigit till
nyssberörda belopp.

6. I avseende å tjänsteman vid tullverket — innehavare av befattning
hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — som övergått å 1911
års stat, ävensom i avseende å den, som konstituerats att med 1911 års
ingång tillträda befattning vid tullverket — befattning bos styrelsen
däri inbegripen — skola, därest sådan tjänstinnebavare före 1920 års
utgång konstitueras till annan befattning, som tillhör tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning, i avseende å beloppet av
den fasta ingångsavlöningen vid tillträdet av den sistnämnda befattningen
ävensom beträffande därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar
tillämpas enahanda bestämmelser, som bär ovan meddelats under
punkt 1.

7. De innehavare av befattningar vid tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning, vilka icke hava skyldighet att åtnöjas
med blivande lönereglering samt icke före den 1 november 1910 förklarat
sig vilja övergå på 1911 års stat och underkasta sig detta reglemente,
komma att bibehållas vid förut gällande avlöningsförmåner med
de för dessas åtnjutande givna föreskrifter ävensom, i den mån ej annat
föranledes av bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem.

TABELLER

1 6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Tabell över anslagen under riksstaiens sjunde

A. Departementet.

! Departementschefen ...................................................................................................................

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kansli ................................................................

| Provisorisk lönereglering i departementet, förslagsanslag........................................................

Extra föredragande i departementet ......................................................................................

Extra kanslisekreterare i departementet...................................................................................

Biträde inom departementet vid beredning av ärenden rörande bankväsendet m. m., för -

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ....................................................................................................................

Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium ........................................

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontor tillhörande handlingar ....................

I Statskontoret:

Statskontoret ............................................................................................................................

Förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret ........................................................

Mynt- och justeringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, reserva myntning

och justering direkt utgå....................................................................................

Kommerskollegium:

Kommerskollegium ....................................................................................................................

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, förslagsanslag ....

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå....................................

Anställande av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå ...........................

Handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande svenska fartygs regi Arvode

till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium ............................................

Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella meddelanden» ........................

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium............................................................

Kammarrätten:

Kammarrätten...........................................................................................................................

Anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre extra revisorer och fyra extra

Riksdagens skrivelse Nr 7.

huvudtitel. Finansdepartementet.

	Ordinarie anslag		Extra anslag		Ordinarie anslag	Extra anslag
	Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
slagsanslag, högst ...........................					17.000 58.000 4,300	—	7,965 7,000 7,975
Säger för departementet					79.300	—	22,940
	119,900	—	6.000 1,500		119,900		7,500	\| 1 —
	173,500	—	13,250		173,500		13,250
tionsanslag, att av inkomst av					915,000	_
strering m. m.................................	140,165		12,890 10,532 5,825 10,850 3,000 10,000 1,175	—	140,165		54,272 15,800	1
räknebiträden....................................	258,300	—	15,800		258,300

Riksdagens skrivelse Nr 7.

| 17
18

20
21
22 |

23 !
I 24 |

! 27

! 1

I 2

I 3 a
| 3 b

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ......................................................................................................................

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar, reservationsanslag ................

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier........

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån, för slag s Förstärkning

av de till arvoden åt tillfälliga biträden m. m. anslagna medel ............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ....................................................................

Överintendentsämbetet:

Överintendentsämbetet ............................................................................................................

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet, förslagsanslag

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet, reservationsanslag,

gifters samt registreringsavgifters medel direkt utgå...............................................•••■■

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och länsstyrelsernas befattning

förslagsanslag .......................................................................................................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet, reservationsanslag, att av bidrag

C. Bergsbruket.

Bergsstaten ...................................................................................................

Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag...................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag...........................................................................................

Reservationsanslag ..................................................................................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun .....................................................

D. Handel ocli sjöfart.

Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart ...................................................................

Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm ................................................

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst................................................................................

Handelsundervisningsinspektionen, förslagsanslag, högst ....................................................

Understöd till Göteborgs handelsinstitut, grosshandelssocietetens i Stockholm handelshandelsinstitut)
samt Malmö och Hälsingborgs högre handelsinstitut för höstterminen
handelsgymnasium för år 1914................................................................................................

Riksdagens skrivelse Nr 7.

	Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
anslag ................................................	39,300 20,440 2,000	—	21,200 10,370 45,000	—	61,740		76,570
	50,600	—	6,745		50,600		6,745
att av patent- och varumärkesav- med vissa slag av registrering,	435,700	—	4,000		435,700		4,000
till bankinspektionen direkt utgå					47,000
Säger för de centrala ämbetsverken					2,201,905	-	178,137	—
					33,000		11,200	—
	2.700 6,000	—			8,700
					25,400	-j
Säger för bergsbruket					41,700	—	36,600	—
					11,500	—	30,000
skola (Frans Schartaus praktiska 1913 ävensom till Hälsingborgs	85,000 1,500	—			86,500
					24,000	1

Riksdagens skrivelse Nr 7.

6 Exportstipendier, reservationsanslag............................................................................................

7 I Handelsstudiestipendier, reservationsanslag ................................................................................

8 ! Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet under år 1913 ........................

9 | Ersättning åt sjömanshusen ........................................................................................................

i o j Arvoden till två dispaschörsassistenter ....................................................................................

11 Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster..................................................................

Subventioner:

12 | Understöd åt aktiebolaget svenska Amerika-Mexikolinjen för uppehållande av regel Sverige

och Nordamerika ..................................................................................................

is Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för uppehållande under åren 1911—1915

mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien .....................................................

14 S Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande

delse mellan Sverige och Ostasien, förslagsanslag, högst................................................

is | Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande av regelbunden ång och

Australien.......................................................................................................................

16 Bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde internationella sjöfartskongres -

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag ....................................................

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås...............................•........................._•.........

Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste läraren vid vävskolan i Borås

städes S. H. von Schedvin ....................................................................................................

Understöd till Sveriges hantverksorganisation ..........................;....................;..........;...........

Beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök vid Baltiska utställningen i Malmö

Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd .......................................................................

Säger

F. Skatteomkostnader.

1 Tullverket, förslagsanslag .......................................................................................

2 Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning ........................

3 Kontrollstyrelsen............................................................................................................

4 Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag.......................................................

5 Stämpelomkostnader, förslagsanslag............................................................................

6 Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, förslagsanslag

7 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ................................

Riksdagens skrivelse Nr 7.

av regelbunden ångbåtsförbindelse

av regelbunden ångfartygsförbin

fartygsförbindelse mellan Sverige

sens hållande i Stockholm år 1915
Säger för handel och sjöfart

A. Krebs samt andre läraren där -

år 1914 .........................................

för industri, hantverk och” slöjd!

Ordinarie		Extra		Ordinarie	Extra
anslag		anslag		anslag	anslag
Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
						20,000	_
						20,000
						16,800 40,000
						4,000	—
						17,000	—
		150,000	—
		100,000	—
		210,000	—
		100,000	—			560,000 35,000
						—
	98,000	-\| 766,800
				——
				121,500	—	4,800
						750	_
						4,000	—
						90,000	—
						15,000	—
				121,500		114,5501—

5,976,150

34,200

900.000

420.000

720.000

10,000

225,015

Säger för skatteomkostnaderj................................................| 8,060,350|

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.)

225,015

Riksdagens skrivelse Nr 7.

G. Kronans publika hus.

Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag........................................................................

Anordnande av värmeledning i kammararkivets lokaler........................................................

Anordnande av värmeledning i Göta hovrätts byggnad °........................................................

Vissa ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå ...................._•............:..............;•••

Beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Kopparbergs län

samma län .................................................................;.....;............................ .........;......;•••••■••

Anordnande av elektrisk strömledning för statsinstitutionerna a nordvästra Djurgarden

Anordnande av dräneringsledning för statsinstitutionerna å nordvästra Djurgården........

Ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d. hus a Riddarholmen............

Reparation av Riddarholmskyrkan ............................................................................................

H. De kuugl. teatrarna.

Kungl. operan ...............................................................................................................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad ............................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom....................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

» I. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................................................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag.......................................................

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning........................................................................................................................

Friheter ..................................................................................................................................

Restitutioner, förslagsanslag ........................................................................................................

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting............................................

Ny upplaga av handboken »Sveriges land och folk» ...........................................................

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott ....................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag ....................................................

Bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag ......................■••••.....................................

Extra lönetillägg för år 1913 åt en del tjänstemän och betjänte i till finansdepartementet

slagsanslag ................................................................................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag...................................................................;.......................;••••

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i en internationell utställning

Riksdagens skrivelse iVr 7.

ävensom åt lantmäterikontoret i

Säger för kronans publika hus

Säger för de kungl. teatrarna

hörande ämbetsverk och kårer, för -

i San Francisco år 1915 m. m.....

Säger för diverse j

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

44,670

Kronor

50,000

300,000

350,000 —

60,000

55,000

3,000,000

44,700

300,000

50,000

100,000

133,040

32,000

Extra

anslag

Kronor

8,750

6,000

12.500

100,000

20,800

137,460

57.500

100,000

443,010

40,175

3,668

1,735

45,578

1,450,000

70,000

497,475

3,500

300,000

3,714,740|—| 2,320,975|

14,727,495 4,153,605|-

Summa''