Riksdagens skrivelse Nr 6 A (Riksdagsskrivelse 1921:6a)

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Nr 6 A.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen
av utgifterna under)'' riksstatens för år 1922 sjätte
huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 6 A, 113, 134, 157.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922
sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
får riksdagen för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut:

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjätte huvudtiteln,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av punkt 1 i det, vid propositionen fog;ade
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 6 A—6 B. 140421 1

2 Riksdagens skrivelse Nr € A.

dels - besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda manad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 av sin skrivelse
nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;

dels beslutat, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;

dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) Eders Kung]. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet att
tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........... 166,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag,
högst.............................................................................. 17,000 »

Förslagsanslag 187,000 kronor.

dels och under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å 187,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 av sin skrivelse
nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i kommunikationsdepartementet
på följande sätt:

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Befattningshavare. Avlönings

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet...................... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet ..................... —

3 kansliråd......................................................... B 20

4 förste kanslisekreterare ....................................................................... B 16

1 registrator.............................................................................................. B 14

4 andre kanslisekreterare ...................................................................... B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga........................................................................ C 3

4 kontorsbiträden, kvinnliga ................................................................... C 2

1 förste expeditionsvakt .................. B 3

2 expeditionsvakter................................. B 1

dels godkänt följande stat för kommunikationsdepartementet att
tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 166,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag, högst ................................................... 17,000 »

Förslagsanslag 187,000 kronor dels

ock under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett
ordinarie förslagsanslag å 187,000 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för
upprätthållande av departementets verksamhet på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 29,920 kronor.

För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år
1921, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett förslagsanslag,
högst, 24,800 kronor. Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare,
nämligen

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen ..................... kronor 7,800: —

» » » » tekniska ärenden ...................................... » 12,000: —

» särskild föredragande för stadsplaneärenden........................... »_5,000: —

kronor 24,800: —

Av Eders Kungl. Maj t nu föreslagen höjning av förevarande anslag
är föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Enligt det under denna punkt framlagda förslaget skulle avlöningen
till den tekniska byråchefen komma att från och med år 1922 utgå med
ett från 12,000 kronor till 13,500 kronor förhöjt belopp. Riksdagen vill
erinra, att denna befattning inrättats så sent som vid 1920 års riksdag,
varvid avlöningen, oberoende av de för andra motsvarande befattningshavare
gällande löner och med avvikelse från de i detta hänseende eljest
tillämpade grunder, bestämdes till det nuvarande beloppet, 12,000 kronor.
Vid sådant förhållande finner riksdagen någon höjning av ifrågavarande
arvode icke nu böra förekomma, och har riksdagen med hänsyn härtill
ansett det under denna punkt äskade anslagsbeloppet kunna sänkas från
29,920 kronor med 1,500 kronor till 28,420 kronor.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen för upprätthållande av departementets
verksamhet på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 28,420 kronor.

Aräg- och vattenbyggnadsväsendet.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels godkänna följande ordinarie stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. 133,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................ 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag,
högst ........................................................................... 32,500 »

Förslagsanslag 169,000 kronor.

dels ock å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 169,000 kronor.

Under den gemensamma rubriken väg- och vattenbyggnadsstaten
äro för närvarande i riksstaten uppförda dels ett bestämt ordinarie anslag
å 141,000 kronor, dels ock reservationsanslag för expenser för allmänna
arbeten å 45,000 kronor och för vägundersökningar å 90,000
kronor. I det bestämda ordinarie anslaget ingå för närvarande dels
en gemensam stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de under
styrelsen lydande distriktstjänstemännen, slutande å 138,000 kronor,
dels ock ett anslag å 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar av vägoch
vattenbyggnadskåren för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten.

Med genomförande av den nya löneregleringen för de centrala
ämbetsverken med mera bör, såsom löneregleringskommittén anfört i sitt

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

betänkande i ämnet, särskild stat fastställas för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
och torde, i enlighet med departementschefens mening,
i följd härav även anslagen till styrelsens distriktstjänstemän, stipendier,
expenser för allmänna arbeten och vägundersökningar böra vart för
sig uppföras som särskilda ordinarie anslag i riksstaten.

Under åberopande av vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A punkt
4, anfört, får riksdagen nu beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på följande sätt:

Befattningshavare.

1 överdirektör..............................................

2 byråchefer och ledamöter ..................

1 byrådirektör och ledamot......................

2 förste byråingenjörer ...........................

3 byråingenjörer ........................................

1 notarie ......................................................

1 registrator, tillika aktuarie ...................

1 revisor och bokhållare .........................

2 kanslibiträden, kvinnliga......................

3 kontorsbiträden, kvinnliga...................

1 förste expeditionsvakt.............................

2 expeditionsvakter ...................................

Avlönings grad.

...................... A 2

.................... B 20

.................... B 18

..................... B 16

.................... B 13

...................... B 13

..................... B 13

...................... B 13

...................... C 3

..................... C 2

..................... B 3

.................... B 1

dels godkänt följande ordinarie stat för väg- och vattenbyggnads -

styrelsen att tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 133,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst........................................................ 32,500 »

Förslagsanslag 169,000 kronor.

dels ock å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 169,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till
förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Det nu å 1922 års riksstat äskade anslaget är avsett att fördelas
på följande sätt:

till arvode åt en maskininspektör ............................................... kronor 8,100: —

» » » maskininspektörens assistent.................................. » 6,400: —

» personligt lönetillägg åt den sistnämnde.............................. » 1,000: —

» arvode åt två revisorer ä 6,048 kronor ................................. » 12,096: —

» icke ordinarie befattningshavare i övrigt m. m................... » 30,004: —

kronor 57,600: —

Med erinran att liknande anslag utgår för innevarande år får

riksdagen, under åberopande i övrigt av vad riksdagen i sin skrivelse
nr 2 A, punkt 4, anfört, nu anmäla, att riksdagen till förstärkning avarbetskrafterna
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har
riksdagen

dels från och med år 1922 fastställt följande ordinarie stat för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän:

	Lön
	kronor
1 distriktschef..............................	3,000
5 distriktschefer ...........................	15,000
1 distriktsingenjör ........................	1,500
7 distriktsingenj örer .....................	10,500
Summa	30,000

dels ock å riksstaten från och med år 1922 uppfört ett ordinarie
anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän å 30,000
kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till
förstärkning av det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,500 kronor.

Ifrågavarande belopp, som jämväl tidigare stått till förfogande, erfordras
för avlönande av en extra distriktschef och en extra distriktsingenjör
i det numera uppdelade norra distriktet.

Riksdagen anmäler att riksdagen till förstärkning av det ordinarie
anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän på extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

8:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 4:o) härovan
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8) till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren
å riksstaten från och med år 1922 uppfört'' ett ordinarie
reservationsanslag av 3,000 kronor.

9:o)^ Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 4:o) härovan
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9) till expenser för allmänna arbeten å riksstaten
tran och med år 1922 uppfört ett ordinarie reservationsanslag'' av

45.000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till
expenser för allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Det under föregående punkt omförmälda ordinarie reservationsanslaget
till expenser för allmänna arbeten är enligt av Eders Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser avsett, bland annat, till rese- och inspektionskostnader
för utövande av den kontroll och därmed sammanhängande
undersökningar rörande allmänna arbeten, som det åligger väg"- och
vatten byggnadsstyrelsen att verkställa genom sina ämbete- och tjänstemän.
Med hänsyn till beskaffenheten av de utbetalningår, som sålunda bestridas
från anslaget, hava vissa svårigheter förelegat att på förhand bestämma
dess belopp.

Då anslaget visat sig otillräckligt för fyllande av det därmed avsedda
ändamålet, beviljade 1919 års lagtima riksdag, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställning, till expenser för allmänna arbeten,
utöver anslaget å ordinarie stat, dels å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp
har likaledes för ifrågavarande ändamål anvisats å extra stat för år 1921.
Till expenser för allmänna arbeten hava sålunda, inberäknat det ordinarie
anslaget å 45,000 kronor, sammanlagt stått till förfogande under
år 1919 55,000 kronor samt under vartdera av åren 1920 och 1921

80.000 kronor.

Då emellertid de sålunda för ändamålet tillgängliga beloppen visat
sig otillräckliga, har nu ifrågavarande förstärkningsanslag ansetts böra
för år 1922 utgå med 50,000 kronor, vartill skulle komma ett ytterligare
belopp av 70,000 kronor, avsett att utgå på årets tilläggsstat.

Med bifall till förevarande förslag, har riksdagen till expenser för
allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen
till vägundersökningar å riksstaten från och med år 1922 uppfört ett
ordinarie reservationsanslag av 90,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har
riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till vägundersökningar,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har
riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat
för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor till undersökningar
av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer
till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro
förenade med vägföretag.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på
extra stat för år 1922 ställa till Kungl. Majtts förfogande till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag av 1,100,000

kronor. .

Anslaget till ifrågavarande ändamål har av 1920 års riksdag böjts
till 1,100,000 kronor. Med hänsyn till de upplysningar, som av riksdagens
vederbörande utskott inhämtats rörande storleken av det medelsbehov,
vilket kan väntas komma att föreligga under år 1922, har riksdagen
icke ansett någon nedsättning av anslagsbeloppet böra ifrågakomma.
. . ...

Riksdagen anmäler, att riksdagen i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 ställt till Eders Kung]. Maj:ts
förfogande till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyqqnader samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag

1,100,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 15) att till
bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av
backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, till bidrag för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest
mindre goda vägar på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16)

att för anläggning av enklare vägar på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta
i Norrbottens län på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor;

att för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor; samt

att för anläggning av utfarts vägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.

Medan det i nästföregående punkt omhandlade allmänna vägbyggnadsanslaget
kommer till användning huvudsakligen endast för landsvägar
eller vägar, som hava större betydelse för den allmänna samfärdseln,
har anslaget till enklare vägar tillkommit för att nödtorftigt
tillgodose behovet av kommunikationer inom vissa befolkningsfattiga
trakter. Möjligheterna att komma i åtnjutande av bidrag från detsamma
hava emellertid hittills varit begränsade till de fyra nordligaste
länen. Det synes riksdagen uppenbai-t, att en sådan enklare vägtyp,
som visserligen icke uppfyller de fordringar, vilka ställas på landsväg
i fråga om bredd, lutningsförhållanden, bärighet o. s. v. men som dock
är avsedd att vara körbar alla tider på året, lämpligen bör kunna
komma till användning även inom andra delar av landet, vilka med
avseende å befolkningens utbredning och kommunikationsförhållandena
äro likartade med de trakter av Norrland, inom vilka statsbidrag för
ändamålet för närvarande kan erhållas. Riksdagen biträder därför
Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande del.

Vad anslagen till ödebygdsvägar och utfartsvägar beträffar, vill
riksdagen erinra, att med den förstnämnda av dessa vägtyper, vilken
med avseende å utförandet är av synnerligen enkel beskaffenhet men
dock avsedd att kunna trafikeras med kördon under de tider av aret,
då marken är bar, enligt lagstiftningen i ämnet förstås en väg, som
till en betydande längd sträcker sig över fjäll, genom skogar eller
genom eljest glest befolkade trakter och som, ehuru vägen icke prövats
vara för allmänna samfärdseln nyttig eller nödig, likväl finnes vara till
gagn för det allmänna såsom ägnad att främja landets uppodlande och
bebyggande. Utfartsvägarna äro avsedda att utgöra körbara förbindelser
till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att med utsträckningen
till övriga delar av riket utav användningen av dessa
vägtyper, vilka nyligen införts på försök, bör anstå, åtminstone till
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 sand. Nr 6 A—6 B. 1404 21 2

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

dess större erfarenhet vunnits rörande lämpligheten och ändamålsenligheten
av desamma.

Med beaktande av de föreliggande stora och behjärtansvärda behoven
av anslag för ifrågavarande ändamål har riksdagen ansett, att
trots det fortgående prisfallet någon nedsättning i de av Eders Kungl.
Maj:t äskade beloppen icke bör företagas. Beträffande särskilt förslaget
om anvisande av medel för anläggning av vägen Parkajoki—
Muonionalusta vill riksdagen framhålla, att de för detta ändamål äskade
anslagsposterna hava karaktär av fortsättningsanslag, och att alltså
framdeles vid anvisande av medel för slutförandet av anläggningen
hänsyn kan tagas till den minskning i byggnadskostnaderna, som kan
väntas uppkomma.

Riksdagen får alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, beträffande riksstaten nu anmäla,

att riksdagen

dels för anläggning av enklare vägar på extra stat för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

dels för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muoniona--lusta i Norrbottens län på extra stat för år 1922''anvisat ett reservationsanslag
av 175,000 kronor;

dels för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 400,000 kronor; samt

dels ock för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att av det
för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-
med flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000
kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
av det för beredande av tilläggsbidrag till vissa väg anläggning socli
brobyggnads- med flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor
på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av

500,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att
för anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors på extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 11

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
för anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors på
extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

19:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att av det
såsom bidrag till bestridande av kostnaden för förbättring av Visby
hamn beviljade anslaget å 750,000 kronor såsom reservationsanslag på
extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av 125,000 kronor.

Riksdagen anmäler, att riksdagen av det såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för förbättring av Visby hamn beviljade anslaget å

750,000 kronor såsom reservationsanslag på extra stat för år 1922
anvisat ett belopp av 125,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

l:o) till bestridande av kostnader för utförande av hamnbyggnader
vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna, Barsebäck, Byxelkrok,
Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, BremöKalven,
Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö (fiskehamnsgrupp
I) på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor;

2:o) besluta, att de under l:o) omförmälda hamnar skola utföras i
där angiven ordning samt att de hamnar vid Sanna och Lutterhorn,
som av riksdagen tidigare beslutats, ej skola komma till utförande,

3:o) medgiva, att följande 16 i huvudsak av muddringar bestående
hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, nämligen
Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agö, Bergö, Grisslan, Gäddbäcksund,
Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksgrunnan, Storhamn,
Jättholmarne, Våtnäs och Tupparne, ävensom jämväl i andra
delar av landet belägna, av fiskehamnskommissionen till utförande i
andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art, som av riksdagen
komma att beslutas, må bilda eu särskild grupp (fiskehamnsgrupp
II) att utföras jämsides med andra i gång varande fiskehanmsbyggnader,
därvid omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde
framför de övriga hamnarbeten, som komma att till gruppen hänföras,
ävensom utföras i den inbördes ordningsföljd, som ovan angivits;.

4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar,
varför sammanlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 700,000 kronor;

5:o) besluta, att de under l:o) och Ro) angivna anslag må för avsedda
ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

gott ^meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnarna än även av det område i land, som
med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,
bör avsöndras för det gemensamma behovet;

6:o) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutits,
samtliga de hamnar, som under l:o) avses, ävensom de under 3:o) uppräknade
16 hamnar skola utföras och underhållas genom statens försorg;

7:o) för verkställande, i den mån sådant ej redan skett, av undersöknings-
och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen
till utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 100,000 kronor; samt

8:o) medgiva, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden
av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
må från och med år 1922 från de för hamnarnas byggande anslagna
medel utgå med ett till 36,440 kronor om året förhöjt belopp.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket tillkommit på grundval
av 1920 års riksdags i ämnet gjorda uttalanden, har riksdagen funnit
sig böra i huvudsak bifalla. Endast beträffande de. för utförande av
ifrågavarande muddringsarbeten m. in. å vissa fiskehamnar och de för
vissa undersökningar äskade anslagen har riksdagen ansett sig böra
vidtaga vissa smärre nedsättningar. De belopp, som böra anvisas till
utförande av de 16 i huvudsak endast av muddringar bestående hamnförbättringarna,
ha sålunda synts riksdagen utan större olägenhet kunna
begränsas till 500,000 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. Å
anslagen till vissa undersökningsarbeten böra ock, enligt riksdagens
mening, företagas nedsättningar i de å riksstat^ och tilläggsstaten
äskade beloppen med 25,000 kronor å vardera.

Vad slutligen beträffar frågan om bestämmandet av avlöningarna
för den vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning anställda
personalen får riksdagen hänvisa till vad riksdagen i sin skrivelse nr
2 A punkt 4:o), i detta hänseende anfört.

Riksdagen anmäler nu beträffande anslag å riksstaten,

att riksdagen

l:o) till bestridande av kostnader för utförande av hamnbyggnader vid
Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenliolmarna, Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn,
Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, Bremö-Kalven,
Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö (fiskehamnsgrupp I)
på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor;

2:o) beslutat, att de under l:o) omförmälda hamnar skola utföras i

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

där angiven ordning samt att de hamnar vid Sanna och Lutterhorn,
som av riksdagen tidigare beslutats, ej skola komma till utförande;

3:o) medgivit, att följande 16 i huvudsak av muddringar bestående
hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, nämligen
Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agö, Bergö, Gisslan, Gäddbäcksund,
Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksgrunnan, Storhamn,
Jättholmarne, Våtnäs och Tupparne, ävensom jämväl i andra delar
av landet belägna, av fiskeliamnskommissionen till utförande i andra
hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art, som av riksdagen
komma att beslutas, må bilda en särskild grupp (fiskehamnsgrupp II) att
utföras jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, därvid
omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde framför de
övriga hamnarbeten, som komma att till gruppen hänföras, ävensom utföras
i den inbördes ordningsföljd, som ovan angivits;

5:o) beslutat, att de under l:o) och 4:o) angivna anslag må för
avsedda ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må
finna gott meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse
ej mindre av själva området för hamnarna än även av det område i land,
som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,
bör avsöndras för det gemensamma behovet;

6:o) medgivit, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutits,
samtliga de hamnar, som under l:o) avses, ävensom de under 3:o) uppräknade
16 hamnar skola utföras och underhållas genom statens försorg;

7:o) för verkställande, i den män sådant ej redan skett, av undersöknings-
och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen till
utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på extra stat för
år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 75,000 kronor;

8:o) medgivit, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden
av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
må från och med år 1922 enligt grunder, som det tillkommer
Eders Kungl. Maj:t bestämma, utgå från de för hamnarnas byggande
anslagna medel.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har
riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understödjande
av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna å extra stat för år
1922 anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag och under erinran
att anslag för ändamålet äskats på 1921 års tilläggsstat med

15.000 kronor, får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till de
i ämnet gjorda förslagen, beträffande anslag å riksstaten, till undersökningar
och upprättande av arbetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro
avsedda att erhålla statsbidrag frän anslaget till understödjande av mindre
fiskehamnsbyggnader, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att
för anläggning av skyddshamn vid Torekov på extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Aven om riksdagen alltjämt ställer sig förstående för de synpunkter,
som tidigare anförts rörande önskvärdheten av att söka åstadkomma
en förbättring av hamnförhållandena i Torekov och som föranlett riksdagen
att tidigare vid två särskilda tillfällen hos Eders Kungl. Maj:t
gorå framställning om utredning i detta hänseende, har riksdagen dock
icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

I de uppgjorda kostnadsberäkningarna hava utgifterna för anläggningen
upptagits till icke mindre än 1,861,700 kronor. Detta belopp
skulle helt bestridas av statsmedel. Någon ekonomisk medverkan härtill
från vederbörande ort har nämligen icke ansetts vara att påräkna.
Vad själva Torekov beträffar framgår av den lämnade utredningen, att
kommunens inkomster och utgifter under å 1919 uppgingo till i runt
tal 11,000 kronor. Den beskattningsbara inkomsten belöpte sig under
samma år till omkring 200,000 kronor och år 1920 till i runt tal

260.000 kronor. Folkmängden uppgick den 1 januari 1920 till 450
personer. På grund härav har Torekovs kommun ansetts svårligen
kunna lämna något bidrag till skyddshamnens utförande. Och andra
kommuner, landsting, bolag m. fl., vilka kunna väntas hava nytta av
förbättrade hamnanordningar i Torekov och vilka i anledning därav
blivit hörda, hava förklarat sig icke vilja eller kunna lämna något bidrag
till anläggningen. , Dessa uppgifter, som av departementschefen
lämnats i sammanhang med frågan om bestämmandet av den utsträckning,
i vilken statsmedel skulle för ändamålet erfordras, torde jämväl
få anses vara betsande vid ett bedömande av företagets omfattning i
jämförelse med de lokala intressen, som härav skulle kunna draga nytta.

Vad som emellertid närmast ansetts motivera framläggandet av
förevarande förslag, har varit önskvärdheten av att åstadkomma en
skyddshamn, som skulle kunna bliva till gagn icke endast för närmast
omkringliggande trakt utan även för kustbefolkningen och de sjöfarande

Riksdagens skrivelse Nr G A.

utmed stora delar av Västkusten. Åven om det synes vara uppenbart,
att tillkomsten av ifrågavarande hamnanläggning skulle medföra en viss
lättnad för sjöfarten i dessa trakter, särskilt genom minskade risker för
sjöolyckor vid uppkommande stormar, torde det kunna ifrågasättas, om
utredningen i ärendet kan anses giva vid handen, att den ökade trygghet
och de fördelar i övrigt, som i detta hänseende skulle stå att vinna,
äro så betydande, att härav bör under nuvarande dyrtid påkallas uppförandet
av en så omfattande hamnanläggning som denna. I avseende
härå vill riksdagen särskilt framhålla, hurusom det belopp, som skulle
komma att erfordras för åstadkommandet av denna skyddshamn, är
nära tre gånger så stort som hela det anslag, vilket på 1922 års riksstat
äskats för säkerhetsanstalter för sjöfarten.

På grund härav och under erinran därjämte att den föreliggande
statsfinansiella situationen nödvändiggör den största sparsamhet, särskilt
i fråga om utgifter för nya ändamål av sådan omfattning som det nu
ifrågavarande, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning icke av riksdagen bifallits.

Vägunderhållet och skjutsväsemlet.

24:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Eders Kung!. Maj:t
under sjätte huvudtiteln med oförändrat belopp, 2,700,000 kronor, upptagit
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet.

Riksdagen har i riksstaten för år 1922 under sjätte huvudtiteln
uppfört det ordinarie förslagsanslaget till vägunderhållet på landet med
oförändrat belopp, 2,700,000 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts förslag (punkt 24) har
riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, å extra stat
för år 1922 för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar
såsom förslagsanslag anvisat 25,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till
understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt å extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I likhet med vad i statsverkspropositionen anförts, har riksdagen
funnit skäl föreligga för en höjning av anslaget, vilket utgått med oförändrat
belopp alltsedan år 1907, för vilket år det första gången beviljades.

Riksdagen har dock icke ansett sig kunna medgiva, att anslaget
bestämmes till högre belopp än 250,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Riksdagen anmäler, att riksdagen till understöd åt synnerligt betungade
väghållning sdistrikt å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har
riksdagen till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har
riksdagen till färjor och färjkarlar, i stället för hittills för ändamålet
upptagna anslag, å riksstaten från och med år 1922 uppfört ett ordinarie
förslagsanslag, högst, 380 kronor.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har
riksdagen till bestridande av utgifter för registrering av automobiler
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 47,300 kronor,
att i första hand utgå av inflytande registreriugsavgifter för automobiler.

Byggnads väsendet.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att
dels godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från
och med den 1 januari 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................... 169,900 kronor.

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ................... 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag,
högst ................................................................................ 65,500 »

Förslagsanslag 239,900 kronor,

dels ock under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för det nu för

ändamålet uppförda bestämda ordinarie anslaget, å riksstaten från och
med år 1922 uppföra ett förslagsanslag å 239,900 kronor.

I en inom första kammaren väckt motion (nr 104) har hemställts,
att riksdagen måtte, i sammanhang med företagandet av en av motionären
jämväl påyrkad förändring med avseende å chefens för byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå tjänsteställning, besluta att i skrivelse till
Eders Kung!, Maj:t anhålla om skyndsam utredning i vad mån den
genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medför eller kan
väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utförandet av
statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag, som möjligen av utredningen
kunde föranledas.

Vidare har uti en i liknande syfte inom andra kammaren väckt
motion (nr 72) hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

till Eders Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning rörande dels
skäligt normalt bostadsutrymme för de befattningshavare inom olika
grader, åt vilka staten skall tillhandahålla bostad, dels ock- i vad mån
den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medför eller
kan väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utförandet
av statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag, som möjligen av utredningen
föranledas.

I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos byggnadsstyrelsen
beräknade anslagsposten å 169,900 kronor ingå bland annat avlöningsmedel
för en sekreterare och en kamrerare, vilka Eders Kungl. Maj:t
föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt riksdagens beslut
skola emellertid bemälda befattningshavare placeras i 15:de lönegraden.
I följd härav har riksdagen funnit anslagsposten i fråga kunna begränsas
till 168,000. kronor.

Å byggnadsstyrelsens nu gällande ordinarie stat finnas uppförda
fyra arvoden å 4,000 kronor till en var av 3 assistenter och en statistiker.
Enligt det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny stat
för styrelsen skulle avlöningarna till nämnda befattningshavare från och
med år 1922 bestridas från det i statförslaget upptagna anslaget till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., och har samtidigt
en förhöjning av arvodena ifrågasatts med 1,400 kronor. Under hänvisning
till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4:o), anfört
rörande grunderna för bestämmandet av avlöningarna för icke-ordinarie
befattningshavare hos de myndigheter, som innefattas i det av riksdagen
numera godkända avlöningsreglementet för statsdepartement och
centrala ämbetsverk, får riksdagen uttala, att riksdagen förutsätter, att
frågan om storleken av de avlöningsförmåner, som höra utgå till nämnda
fyra tjänstemän liksom övriga icke-ordinarie befattningshavare hos
byggnadsstyrelsen, tages under förnyat övervägande av Eders Kungl. Maj:t
med’ iakttagande av de grunder, som sålunda enligt riksdagens i nämnda
skrivelse uttalade mening böra komma i tillämpning. Någon ändring i
det för ändamålet av Eders Kungl. Maj: t föreslagna anslagsbeloppet,
65,500 kronor, har icke härav ansetts vara betingad.

.Totalbeloppet av ifrågavarande anslag torde sålunda kunna nedsättas
till 238,000 kronor.

Beträffande det i ovannämnda motioner framförda spörsmålet om
behovet av vissa organisatoriska förändringar i fråga om byggnadsstyrelsen,
närmast avseende styrelsens byggnadsbyrå, får riksdagen anföra,
att, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, insikten om
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 6 A—6 B. no4 21 3

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

nödvändigheten av åtgärders vidtagande i sådant syfte redan föranlett
byggnadsstyrelsen att själv igångsätta utredning härom, samt att vid
sådant förhållande någon särskild framställning från riksdagens sida
i detta hänseende icke nu bör ifrågakomma. I anslutning till vad
motionärerna anfört rörande angelägenheten av att vid bedrivandet
av statens byggnadsverksamhet iakttages planmässighet och sparsamhet,
särskilt gående ut på åstadkommande av enhetliga normer för statens
bostadsbyggen, vill riksdagen emellertid framhålla vikten av att intet
underlåtes till vinnande av nu angivna syften samt att vid utarbetandet
av de organisationsförslag, vartill ovannämnda utredning kan giva
anledning, de av motionärerna anförda synpunkterna vinna tillbörligt
beaktande.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen
anmäla,

att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare hos byggnadsstyrelsen
på nedanstående sätt:

Befattningshavare. ^''"grad”3"

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet ..................... —

4 bygga ad sråd ............................................................................................... B 20

1 byråchef ...................................................................................................... B 20

6 intendenter ...........................................................•....................................... B 16

1 sekreterare ................................................................................................ B 15

1 kamrerare.................................................................................................... B 15

2 kanslibiträden, kvinnliga ................................................................... C 3

2 kontorsbiträden, kvinnliga .................................................................... C 2

1 förste expeditionsvakt .......................................................................... B 3

1 expeditionsvakt ...................................................................................... B 1

dels godkänt följande stat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas från
och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....................... 168,000 kronor.

Vikariatser sättningar, förslagsanslag.................................................. 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,
högst ............................................................................. 65,500 »

Förslagsanslag 238,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

dels ock under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för det nu för
ändamålet uppförda bestämda ordinarie anslaget, å riksstaten från och
med år 1922 uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 238,000 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 30) att
till förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen på extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att erforderliga arbetskrafter stå till
byggnadsstyrelsens förfogande vid utövandet av styrelsens i ekonomiskt
hänseende synnerligen vittomfattande verksamhet, har riksdagen ansett
sig böra bifalla anslag för ändamålet med av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
belopp, nämligen 90,000 kronor för år 1922 och 15,000 kronor
å 1921 års tilläggsstat. Riksdagen har uppmärksammat, att en betydande
del av den föreslagna höjningen i det å riksstaten äskade anslagsbeloppet
har föranletts dels av de förändrade grunder för beräkningen av avlöningarna
vid de centrala ämbetsverken, som antagits vid innevarande
års riksdag, dels ock därav, att vissa avlöningsbelopp, till vilkas täckande
medel tidigare beretts från anslaget till byggnader och reparationer,
hädanefter ansetts böra utgå från nu ifrågavarande anslag.

I fråga om det å tilläggsstaten äskade beloppet av 15,000 kronor
anmäler riksdagen sitt beslut i annat sammanhang.

Beträffande riksstaten får riksdagen, under åberopande i övrigt av
vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4:o) anfört, nu anmäla, att
riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen på extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har
riksdagen från och med år 1922 höjt det ordinarie reservationsanslaget
för utförande av mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader,
nu 3,000 kronor, med 7,000 kronor till 10,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att
för beredande av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,500. kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag får riksdagen
beträffande riksstaten nu anmäla, att riksdagen för beredande av lokaler
för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 21,500 kronor.

34:o) I enlighet - med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) bär
riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till avlöning
av länsarkitekter å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,

25,000 kronor.

Bilcsdagens skrivelse Nr 6 A.

35:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 219) anmält, tiar
riksdagen från och med år 1922 höjt det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer från 370,000 kronor med 80,000 kronor
till 450,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) dels
för påbörjande av arbetena med yttre restaurering av Stockholms slott,
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 7 januari 1921 framlagt förslag, på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 84,000
kronor;

dels ock för uppmätningar av nämnda slott m. m. bevilja ett anslag
av 34,700 kronor och därav på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisa ett belopp av 17,350 kronor.

Åven om de kostnader, varmed ifrågavarande restaureringsarbeten
skulle vara förbundna, synas högst betydande, torde frågan om dessa
arbetens företagande icke längre låta sig undanskjuta. Företagna besiktningar
hava nämligen givit vid handen, att ifrågavarande brister å
slottet i huvudsak äro av den art, att det måste anses vara en trängande
nödvändighet att de föreslagna arbetena med det snaraste verkställas,
om icke byggnadens bestånd skall äventyras. Riksdagens revisorer
hava också i sin till innevarande års riksdag avgivna berättelse
framhållit, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för iståndsättande
av slottet, vårt lands förnämsta monumentala byggnad. Riksdagen har
därför ansett sig böra medgiva, att dessa arbeten komma till utförande
och att det nu å 1922 års riksstat för deras påbörjande äskade beloppet,

84,000 kronor, ställes till förfogande.

Riksdagen har också bifallit det framlagda förslaget om anvisande
av medel för att möjliggöra upprättandet av ett ritnings- och fotografiarkiv
över slottet. Betydelsen härav, särskilt ur kulturhistorisk synpunkt,
bör icke underskattas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels för påbörjande av arbetena med yttre restaurering av Stockholms
slott, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 7 januari 1921 förordat
förslag, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 84,000
kronor;

dels ock för uppmätningar av nämnda slott m. in. beviljat ett anslag
av 34,700 kronor och därav på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisat ett belopp av 17,350 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att
för utförande av om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver de av riksdagen härför
anslagna belopp, sammanlagt 4,900,000 kronor, å extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag å 400,000 kronor.

Enligt nya kostnadsberäkningar, som på föranstaltande av riksdagens
vederbörande utskott uppgjorts inom byggnadsstyrelsen, skulle den uppgivna
merkostnaden för ifrågavarande om- och påbyggnadsarbeten kunna
antagas komma att inskränka sig till 200,000 kronor. Riksdagen bar
ansett sig böra medgiva, att medel till täckande av detta belopp nu
anvisas.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen för utförande av om- och
''påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga
byggnaderna, utöver de av riksdagen härför anslagna belopp, sammanlagt
4,900,000 kronor, å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
å 200,000 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 37) att av
det belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats för uppförande å tomten
nr 3 i kvarteret Murmästaren och i kvarteret Kandidaten av byggnader
för inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner
m. m., på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa
3,000,000 kronor.

Riksdagen anser, att ifrågavarande båda nybyggnader böra komma
till utförande i enlighet med de av departementschefen förordade planerna.

Beträffande byggnadskostnaderna vill riksdagen erinra, att de i detta
hänseende framlagda beräkningarna icke ärö avsedda att vara och på
grund av de ovissa tidsförhållandena icke kunna vara definitiva.

Vad därefter frågan om anvisande av anslag för år 1922 beträffar,
torde böra uppmärksammas, att, enligt vad riksdagens vederbörande
utskott vid företagen granskning av det i detta hänseende äskade beloppet
inhämtat, arbetena under tiden före år 1923 synas komma att
inskränkas till att omfatta endast själva grundläggningen samt att härför
icke kan antagas komma att åtgå större belopp än att det å 1921
års riksstat för ändamålet anvisade anslaget, 3,000,000 kronor, torde
bliva tillräckligt jämväl för täckande av medelsbehovet under år 1922.

Då vid sådant förhållande något nytt anslag för sistnämnda år icke
kan anses behövligt, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag icke av riksdagen bifallits.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

39:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att
för anordnande av värmeledning i kammarrättens hus på extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 95,000 kronor.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att ett införande
av fullständig värmeledning i kammarrättens hus måste anses av behovet
påkallat såväl för vinnande av större trygghet mot eldfara som ock för
ett bättre utnyttjande av utrymmena därstädes.

Riksdagen har därför ansett sig böra medgiva, att åtgärder i sådant
syfte vidtagas. Enligt vad införskaffade nya kostnadsuppgifter giva vid
handen skulle emellertid anslag för ändamålet icke behöva utgå med
högre belopp än 75,000 kronor.

Riksdagen anmäler, att riksdagen för anordnande av värmeledning i
kammarrättens hus på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har
riksdagen till förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län å extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 7,000
kronor.

41:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har
riksdagen av det till om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i
Stockholm av riksdagen beviljade anslaget, 440,000 kronor, på extra stat
för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat återstående beloppet, 20,000
kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att
av det till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet,
985,000 kronor, på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisa återstående delen, 485,000 kronor.

Enligt vad av riksdagens vederbörande utskott införskaffade upplysningar
giva vid handen torde genom iakttagande av vissa förenklingar
vid utförandet av ifrågavarande nybyggnad besparingar kunna
göras i viss omfattning, varigenom totalkostnaderna för företaget skulle
kunna nedbringas till 970,000 kronor och alltså motsvarande sänkning
i det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet kunna företagas.

Riksdagen får därför nu anmäla, att riksdagen av det till uppförande
av - nytt landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet, 985,000 kronor, på
extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 470,000 kronor.

43:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 166) anmält, har
riksdagen för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad
m. m. på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

7 m

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för
tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med ett av departementschefen
förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 105,600 kronor.

Enligt av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 21 oktober 1919 och
den 26 oktober 1920 framlagda beräkningar skulle för utförandet av
tillbyggnaden åtgå 155,600 kronor, varav 50,000 kronor begärts redan
för år 1921, medan återstoden ansetts böra upptagas å 1922 års
riksstat.

Riksdagen har funnit sig böra medgiva företagandet av ifrågavarande
ombyggnad. Då emellertid igångsättandet av arbetena synas
utan större olägenhet kunna något framflyttas utöver den tidpunkt, som
legat till grund vid uppgörandet av den i statsverkspropositionen angivna
fördelningen av anslagsbeloppen, har riksdagen ansett de begärda
anslagen kunna nedsättas, beträffande år 1921 från 50,000 kronor till

25.000 kronor och beträffande år 1922 från 105,600 kronor till jämnt

100.000 kronor. Eventuellt ytterligare erforderliga medel skulle alltså
först behöva utgå under år 1923.

Riksdagen får beträffande anslag å riksstaten nu anmäla, att riksdagen
för tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med det
av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 januari 1921 förordade förslaget på extra stat för år 1922 anvisat
ett‘ reservationsanslag av 100,000 kronor.

Diverse.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för
utförande av lillbyggnad av länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag på extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Behovet dels av ökade lokalutrymmen för länsstyrelsen i Jönköpings
län dels ock av andra lokaler för länets lantmäterikontor måste enligt vad av
den i ärendet lämnade utredningen framgår och riksdagens vederbörande
utskott ytterligare vid avlagt besök å platsen iakttagit, sägas vara av
sådan natur att det är oundgängligt, att detsamma under den närmaste
tiden tillgodoses. Riksdagen har ansett sig böra-medgiva, att den av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna tillbyggnaden företages och att det härför
å 1922 års riksstat begärda anslagsbeloppet, 100,000 kronor, beviljas.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

I betraktande av de sjunkande konjunkturerna anser sig riksdagen
emellertid böra framhålla, att till vinnande av största möjliga kostnadsbesparing
arbetena å ifrågavarande tillbyggnad icke böra bedrivas hastigare,
än som med vederbörlig hänsyn tagen till det föreliggande lokalbehovet
kan ur ekonomisk synpunkt anses lämpligt.

Riksdagen anmäler, att riksdagen för utförande av tillbyggnad av
länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 7
januari 1921 förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att på
extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 96,000 kronor
att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar
och arbeten för åstadkommande av en''skematisk förteckning
och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Härjämte har å 1921 års tilläggsstat för ändamålet äskats ett anslag
å 6,500 kronor.

Med hänsyn särskilt till den allmänna ekonomiska betydelsen av
ifrågavarande utredningsarbete och önskvärdheten av att dess fullföljande
icke i alltför stor utsträckning fördröjes, har riksdagen funnit
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen får alltså beträffande anslag å riksstaten nu anmäla, att
riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

96,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande
av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en skematisk
förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

47:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts förslag (punkt 45) har
riksdagen, i likhet med vad som för innevarande år ägt rum, till understöd
åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer på extra stat för år
1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

48:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har
riksdagen, i likhet med vad som för innevarande år ägt rum, för understödjande
av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet på extra stat för
år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Ma:jt har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas, för
befrämjande av lufttrafik på extra stat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 750,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den
11 mars 1921 dagtecknad proposition (nr 286), under åberopande av

•25

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av lufttrafik å tilläggsstat
för år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 170,000 kronor och å
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor,

dels under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella
väderlekstjänsten å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
å 60,200 '' kronor och å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å
60,800 kronor,

dels ock besluta, att anslagen må användas i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angivna grunder och enligt de
närmare bestämmelser, som Kung! Maj:t meddelar.

I nu förevarande sammanhang får riksdagen anmäla sitt beslut
rörande Kungl. Maj:ts förslag, i vad detta avser anvisande av avslag
under sjätte huvudtiteln, och får riksdagen därvid anföra följande:

Riksdagen underskattar visserligen icke betydelsen av det nya
samfärdsmedel, som synes erbjuda sig genom luftfartens alltjämt fortgående
utveckling. Det torde ävenledes få anses uppenbart, att utvecklingen
på detta område är förtjänt av den största uppmärksamhet
från de svenska statsmakternas sida.

Det har emellertid det oaktat synts riksdagen kunna ifrågasättas
om de nya trafikproblem, som sålunda äro förbundna med uppkomsten
av detta nya samfärdsmedel, för vårt lands vidkommande för närvarande
befinna sig i ett så utrett läge, att det ännu kan med tillräcklig grad
av tillförlitlighet avgöras, på vad sätt och i vilken omfattning statens
medverkan vid deras lösande bör ifrågakomma.

Riksdagen har också vid bedömande av förevarande fråga ansett
sig böra taga särskild hänsyn till den föreliggande statsfinansiella situationen,
som nödvändiggör de största bemödanden för att bringa ned
statsutgifterna och som manar till den största varsamhet, särskilt när
det gäller utgifter för nya ändamål av sådan omfattning som de, varom
här är fråga.

På grund härav och då den i ärendet lämnade utredningen icke
svnes giva vid handen, att några större olägenheter skulle vara förbundna
med att ifrågavarande anslagskrav åtminstone tillsvidare undanskötes,
har riksdagen ansett sig böra ställa sig avvisande mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma nu är föremål för omprövning.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen
anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i vad densitet
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 6 A—6 B. 1404 81 4

26 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

samma avser anvisande av anslag under sjätte huvudtiteln, icke av riksdagen
bifallits.

50:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 49) att
för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Under erinran att bland de skäl, som tidigare anförts
för beviljandet av ifrågavarande anslag, även varit önskvärdheten av
att utröna möjligheterna för bedrivandet av reguliär lufttrafik i sådana
trakter och under så ogynsamma förhållanden, varom här är fråga, vill
riksdagen dock framhålla, att det enligt riksdagens mening synes böra
tagas under övervägande, huruvida hädanefter, sedan tillräcklig erfarenhet
i nyss angivna avseende får anses hava vunnits, de allmänna fördelarna
av ifrågavarande flygtrafik kunna sägas vara av sådan betydelse,
att särskilt anslag för ändamålet bör beviljas.

Riksdagen anmäler, att riksdagen för uppehållande av lufttrafik
mellan Porjus och Suorvajaure på extra stat för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

51:o) I två likalydande motioner (I: 70 och II: 78) har hemställts,
att riksdagen måtte på extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av

75.000 kronor för verkställande av en allsidig utredning rörande framdragande
av statsbanan från Matarengi till Pajala kyrkoby.

Riksdagen har beslutat att i anledning av ovanberörda motioner
för verkställande av en förberedande utredning rörande framdragande
av statsbanan från Matarengi till Pajala kyrkoby på extra extra stat för
år 1922 bevilja ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) har
riksdagen till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, av extra lönetillägg
åt en del tjänstemän och betjänte i de till kommunikationsdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år 1922 anvisat såsom
förslagsanslag ett belopp av 4,000 kronor.

53:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt Öl) har
riksdagen från och med år 1922 sänkt det under sjätte huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ålder stillägg, nu 50,000 kronor, med

40.000 kronor till 10,000 kronor.

54:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t
icke föreslagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

måtte minskas från dess nuvarande belopp 100,044 kronor med 26
kronor till 100,018 kronor.

Riksdagen anmäler, att samtliga ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1922 fastställts
till samma belopp, som uti innevarande års riksstat; dock att
förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, för jämnande av huvudtitelns slutsumma uppförts
med ett belopp av 100,018 kronor.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

—		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	A. Departementet.			''
1	Departementschefen ..........................			24.000
2	Övergångsavlöning för departementschefen, för-				2,000
	slagsanslag, högst ..........................
3	Departementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli,
	förslagsanslag ..............................			187.000
4	Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst				28,420
	Säger för departementet		..........	211.000	30.420
	♦ '' B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
1	Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag			169?000
2	Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vat-
	tenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag, högst ----				o7,600
3	Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste-
	män ......................................			30.000
4	Förstärkning av anslaget till väg- och vattenby gg-
	nadsstyrelsens distriktstjänstemän, förslagsan-
	slag, högst ................................				4.500
5	Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg-
1	nadskåren, reservationsanslag ................			3,000
1 6	\| Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag			45,000
7	\ Tillfällig höjning av reservationsanslaget till ex-
	penser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst .....................................				50,000
8	J Vägundersökningar, reservationsanslag ..........			90.000
9	Tillfällig höjning av reservationsanslaget till väg-
	1 undersökningar, förslagsanslag, högst ........				90,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 6 A.

Biksdagens skrivelse Nr 6 A.

		Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
10	Vägar och kommunikationer ..................			12,000
11	Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m., reservationsanslag....................			10,000 1,100,000 5,000,000 1,500,000 175.000 400.000 100.000 500.000 300.000
12	Understödjande av brobyggnader och, företrädes-vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations-anslag ....................................
13	Anläggning eller förbättring av vägar m. m., re-servationsanslaa ..........................
14 15	Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag .. Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens län, reservations-anslag ..............:.....................
16	Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag .....................
17	Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Väster-bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, re-servationsanslag ..........................
18 19	Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro-byggnads- m. fl. företag, reservationsanslag .... Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors, reservationsanslag ................
20 a	Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag: Direkt anvisning ..........................	2,700
20 b	Ersättrifhgar ..............................	4,567		7,267

21	Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet, för-slagsanslag .........................			365
22 23 24	Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag ... Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag Utförande av vissa hamnförbättringar i de norr-ländska kustlänen och Uppsala län, reservations-anslag .............................			125.000 2,000,000 500.000 7*; Ann
25	Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanlägg-ningar, reservationsanslag ..................
26	Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader, reservationsanslag ..........................				300,000 15,000
27	Undersökningar m. m. för vissa mindre fiske-hamnsbyggnader, reservationsanslag ..........

	Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet	!	..........1 356 6321 12 302 100

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

G. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ..............................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings distrikt,

reservationsanslag ..................

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst ....

Färjor och färjkarlar, förslagsanslag, högst......

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....
Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag,
att utgå i första hand av inflytande avgifter
för registrering av automobiler.........

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

D. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............

Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen,
förslagsanslag, högst ............

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader, reservationsanslag ..............

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer

m. m., förslagsanslag, högst................

Länsarkitekter, förslagsanslag, högst ..........

Kronans publika hus:

hus i Stockholm, förslagsanslag .........

Byggnader och reparationer, reservationsanslag
Yttre restaurering av Stockholms slott, reservationsanslag
..............................

Uppmätningar av Stockholms slott m. m., reservationsanslag
..........................

Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret
Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna,
reservationsanslag ................

Värmeledning i kammarrättens hus, reservationsanslag
..................................

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län, förslagsanslag, högst ......

Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
anslag	anslag	anslag	anslag
Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
		2,700,000	25.000 250,000 13.000
		380
		400,000	47,300
		3,100,380	335,300

238,000	90,000
10,000	21,500 25,000	248,000	136.500
50,000 450,000	84,000

	17,350	•
	200,000		i
	75,000
	7,000

4 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
	•	anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
13	Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset
	i Stockholm, reservationsanslag ............		20,000	•
14	Nytt landsstatshus i Göteborg, reservationsanslag		470,000
15	Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karl-
	stad m. m., reservationsanslag ............		100,000
16	Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reser-
	vationsanslag ............................		100,000
17	Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping, re-
	servationsanslag ..........................		100,000	500,000	1,173,350
	Säger för byggnadsväsende!			748,000	1,309,850
	E. Diverse.
1	Schematisk förteckning och beskrivning över Sve-
	riges vattenfall, reservationsanslag ............				96,000
2	Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer, för-
	slagsanslag, högst ..........................				2,500
3	Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag,
	högst .....................................				6,000
4	Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure, för-
	slagsanslag, högst ..........................				50,000
5	Förberedande utredning rörande framdragande av
	statsbanan från Matarengi till Pajala kyrkoby,
	reservationsanslag .....................''.....				15,000
6	Extra lönetillägg, förslagsanslag ................				4,000
7	Älderstillägg, förslagsanslag....................			10,000
8	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ■ ■			50,000
9	Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändel-
	ser, förslagsanslag ..........................			3,000,000
10	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
	förslagsanslag .............................			80,000
11	Extra utgifter, reservationsanslag ..............			20,000
12	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
	anslag.....................................			100,000
13	Tryckningskostnader, förslagsanslag m............			100,018
	Säger för diverse			3,360,018	173,500
	Summa		7,776,030	14,151,170

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.