Riksdagens skrivelse Nr 5 A (Riksdagsskrivelse 1918:5a)

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 20 juni 1918,
Godkänd av andra kammaren den 21 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av
utgifterna under riksstatens för är 1919 femte huvudtitel,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 5 A, 15, 130, 172, 173,
182, 188, 199 och 200 samt memorial nr 102 ävensom
första särskilda utskottets utlåtande nr 23.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år
1919 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet,
får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

MARINEN.

Marinförvaltningen och marinstaben.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under
punkt 1 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att på extra stat för
år 1919 bevilja

dels till beredande av fyllnad i den i marinförvaltningens stat uppförda
anvisningen till vikariatsersättning, arvoden till extra ordinarie
tjänstemän och biträden samt renskrivningskostnad m. m. ett förslagsanslag,
högst, 25,120 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 5 käft. (Nr 5 A 5 B.) 1

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock till anställande av två extra revisorer och en extra föredragande
i anmärkningsmål i marinförvaltningen samt till förstärkning
jämväl i övrigt av arbetskrafterna å revisions- och bokslutskontoren
därstädes ett förslagsanslag, högst, 20,850 kronor, därav högst 250
kronor må tagas i anspråk till vikariatsersättning under semester för
extra revisorerna.

I staten för marinförvaltningen finnes upptagen en anvisning å
25,800 kronor till vikariatsersättning, arvoden till extra ordinarie tjänstemän
och biträden samt renskrivningskostnad m. m. Till fyllnad i denna
anvisning har riksdagen under de senaste åren beviljat å extra stat ett
förslagsanslag, högst, 6,300 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innefattar följande ökningar
i det förut utgående fyllnadsbeloppet:

till vikariatsersättning och annan avlöning till extra
skrivbiträden samt annan extra renskrivnings -

kostnad, ytterligare..................................................... kronor 4,200: —

till ersättning till extra vaktmästare, ytterligare........... » 1,500: —

till gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän, extra

biträden och extra vaktmästare, ytterligare............ » 9,000: —

vikariatsersättning åt advokatfiskalen................................ » 120: —

ersättning till två amanuenser........................................... » 4,000: —

Summa kronor 18,820: —

Hela det för år 1919 erforderliga fyllnadsanslaget utgör följaktligen
(6,300 + 18,820 —) 25,120 kronor.

Emellertid har departementschefen beträffande anslagsbehovet under
innevarande år för nu nämnda ändamål anfört följande:

»I fråga om de anslagsmedel, som för år 1918 finnas tillgängliga
för vikariatsersättning m. m., är i det föregående omförmält, att riksdagen
för nämnda år beviljat enahanda fyllnad, 6,300 kronor, i den å
staten för marinförvaltningen för detta ändamål upptagna anvisningen
å 25,800 kronor. Det lärer med visshet kunna förutses, att jämväl för
år 1918 ytterligare icke oväsentligt tillskott till sagda anvisning kommer
att påfordras. Detta tillskott torde få av Kungl. Maj:t anvisas av
anslaget till extra utgifter eller femte huvudtitelns allmänna bespringar,
sedan storleken av det i sådant avseende behövliga beloppet blivit utrönt.»

Med anledning härav har riksdagen, som i övrigt icke funnit något
att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, velat framhålla, att enligt de
i rikets ständers skrivelse den 12 maj 1841 i avseende å disposition av

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 3

besparingar å huvudtitlarna, angivna grunder, vilka av följande riksdagar
förklarats fortfarande skola gälla, huvudtitlarnas allmänna besparingar
icke böra användas till av riksdagen prövade utgifter.

Riksdagen har dock funnit sig i detta fall kunna medgiva, att besparingarna
användas på ifrågasatt sätt.

För anställande av två extra revisorer i marinförvaltningen och till
förstärkning jämväl i övrigt av arbetskrafterna a revisions- och bokslutskontoren
därstädes har riksdagen vidare under en följd av år å
extra stat beviljat ett förslagsanslag, högst, 9,650 kronor.

ökning i detta anslag har för år 1919 begärts med 11,200 kronor,
därav avses för

en extra föredragande i anmärkningsmål ......................kronor 1,200:

tillfällig: ökning av arbetskrafterna i övrigt å revisionen
.............................................................................. » 10,000: —

eller tillhopa kronor 11,200: —

Hela detta anslagsbehov skulle alltså för år 1919 utgöra 20,850 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har på extra stat för år 1919 beviljat.

dels till beredande av fyllnad i den i marinförvaltningens stat uppförda
anvisningen till vikariatsersättning, arvoden till extra ordinarie tjänstemän
och biträden samt renskrivningskostnad m. m. ett förslagsanslag, högst,
25,120 kronor;

dels ock till anställande av två extra revisorer och en extra föredragande
i anmärkningsmål i marinförvaltningen samt till förstärkning jämväl
i övrigt av arbetskrafterna å revisions- och bokslutskontoren därstädes ett
förslagsanslag, högst, 20,850 kronor, därav högst 250 kronor må tagas
i anspråk till vikariatsersättning under semester för extra revisorerna..

2:o) Under punkt 2 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
upptagit ordinarie anslaget till marinstaben med oförändrat belopp, 7,000

kronor. _

Departementschefen har emellertid (statsrådsprotokollet sid. 17 — 19)
omförmält, hurusom från marinstaben gjorts framställning om höjning
av anslaget för beredande av ytterligare skrivhjälp vid staben.

På grund av det under de senare åren alltmer ökade arbetet har
behovet av skrivhjälp icke kunnat nöjaktigt tillgodoses enbart med
till marinstaben beordrade underofficerare. Anledningen härtill har i
första hand varit att söka i de ofta påkommande ombytena av dylika
skrivbiträden, varigenom alltid en viss tid åtgått för att sätta den ny -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

tillkommande in i hans åligganden, men även i den bristande kunskap
i maskinskrivning och vana vid renskrivning o. dyl.* som ofta förefunnits
hos till staben kommenderade skrivbiträden av flottans personal.
För arbetenas utförande har därför i allt mer stegrad utsträckning måst
anlitas hjälp från skrivmaskinsbyråer. Detta provisoriska förfaringssätt
har medfört höga kostnader och försvårat strävandet att undanhålla
obehöriga kännedom om viktiga militära åtgärder. På grund härav hava
från chefen för marinstaben framställningar gjorts om uppförande av
två skrivbiträdesbefattningar å marinstabens stat. Med hänsyn till nu
rådande extra ordinära förhållanden, varunder behovet av ordinarie arbetskrafter
under normala förhållanden icke med tillräcklig tillförlitlighet kan
bedömas, hava dessa framställningar icke föranlett annan Eders Kungl.
Maj:ts åtgärd än att Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 14 december
1917 förklarat, att under år 1918 uppkommande kostnader för tillgodoseende
av marinstabens behov av skrivhjälp skola utgå av anslaget till
skrivmaterialier och expenser m. m.

Riksdagen har under sådana omständigheter icke funnit anledning
till erinran mot att medel till bestridande av kostnaderna för extra
skrivhjälp vid marinstaben på detta sätt beredas.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen upptagit ordinarie anslaget
till marinstaben med oförändrat belopp, 7,000 kronor.

Undervisningsverken.

3:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 410) anmäler, har riksdagen
med godkännande av de i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
den 22 mars 1918 förordade staterna för skeppsgosseskolan i
Karlskrona och för skeppsgosseskolan i Marstrand för år 1919, i riksstaten
för samma år ökat anslaget till skeppsgosseskolan, nu 29,720
kronor, med 47,080 kronor till 76,800 kronor samt i riksstaten upptagit
anslaget under förändrad benämning: »Skeppsgosseskolor».

Flottan.

4:o) Under punkt 4 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen dels att godkänna stater för flottans officerskår, för

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår samt å dagavlöning till
officerare och underofficerare vid flottan ävensom för mariningenjörkåren,
för marinintendenturkåren, för marinintendenturkåren i flottans reserv,
för reservmarinintendentsaspiranter, för marinläkarkåren samt för flottans
poliskår av den lydelse, bilagorna nr 2—11 vid statsrådsprotokollet angående
femte huvudtiteln utvisa; dels ock att i riksstaten för år 1919
öka förslagsanslaget till avlöning för flottans kårer och stater, nu
6,341,969 kronor, med 233,727 kronor till 6,575,696 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 411) anmäler, har riksdagen
med godkännande av dels vid nämnda skrivelse fogade förslag till nya
stater för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår, lör flottans
skeppsgossekår, för marinläkarkåren samt å dagavlöning för officerare
och underofficerare vid flottan, dels ock de vid statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden den 14 januari 1918 fogade förslagen till stater för
flottans officerskår, för mariningenjörkåren, för marinintendenturkåren,
för marinintendenturkåren i flottans reserv, för reservm arinintendentsaspiranter
och för flottans poliskår ökat förslagsanslaget till avlöning för
flottans kårer och stater, nu 6,341,969 kronor, med 546,396 kronor till
6,888,365 kronor.

5:o) Under punkt 5 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919 till rekapitulationsoch
avskedspremier vid flottan uppföra ett ordinarie förslagsanslag å

122,000 kronor.

I 1918 års stat äro utgifterna för rekapitulations- och avskedspremier
fördelade på två olika anslag, nämligen ordinarie anslaget till
anställnings- och avskedspremier vid marinen å 65,500 kronor samt
extra anslaget till rekapitulationspremier vid marinen å 50,000 kronor.
Anslagen, vilka båda äro förslagsanslag, äro gemensamma för flottan och
kustartilleriet.

För år 1919 skulle, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, kostnaderna för
anställningspremier överflyttas till respektive avlöningsanslag samt kostnaderna
för rekapitulationspremier och avskedspremier sammanföras och
utgå från två särskilda anslag, det ena avsett för flottan och det andra
för kustartilleriet, vilka anslag skulle uppföras såsom ordinarie anslag
med förslagsanslags natur.

Riksdagen, som vid behandlingen av respektive avlöningsanslag
tagit under omprövning frågan om anställningspremier under år 1919,
får i detta sammanhang yttra sig ifråga om beredande av anslag till
rekapitulations- och avskedspremier såväl vid flottan som vid kustartilleriet.

” Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Av extra anslaget för år 1918 till rekapitulationspremier vid marinen,

50.000 kronor, var ett belopp av 40,000 kronor avsett för flottan och

10.000 kronor för kustartilleriet. Dessa premier utgå enligt vissa fastställda
grunder till den, som tager förlängd eller förnyad anställning
för en tid av två år, med ett belopp av 150 kronor och till den, som
tager dylik anställning för kortare tid, med ett belopp, beräknat till 6
kronor 25 öre för varje hel kalendermånad av den tid, den förnyade
anställningen omfattar.

Den med inrättandet av rekapitulationspremierna åsyftade verkan,
att kvarhålla marinens yrkesutbildade personal och därigenom minska
antalet vakanser i manskapsstaterna, har emellertid hittills icke blivit
ernådd. Anledningen härtill har ansetts vara att söka däri, att premiebeloppen
hittills varit alltför låga. Inom armén utgå för närvarande
motsvarande premier med belopp intill 550 kronor för två års förlängning
i anställningstiden och 220 kronor för ett års förlängning.

Med hänsyn därtill har nu föreslagits, att ifrågavarande premier
hädanefter skulle utgå med förhöjda belopp, nämligen 500 kronor för
två års förlängd anställning och 250 kronor för ett års förlängd anställning.

Då anställningspremier föreslagits utgå till f. d. fast anställt manskap,
. som åter tager fast anställning, skola i dylikt fall rekapitulationspremier
framdeles icke utgå.

De manskapskategorier, som ansetts böra komma i fråga vid tilldelandet
av rekapitulationspremier, nämligen underofficerskorpraler över
stat, korpraler och 1. klass sjömän, tillhöra samtliga 2. lönegraden för
manskap, varför det befunnits lämpligt att begränsa utbetalandet av
dessa premier till manskap i nämnda lönegrad.

Under förutsättning att inom flottan omkring 240 man och inom
kustartilleriet omkring 90 man under år 1919 rekapitulera och att av
dessa omkring Va tager förlängd anställning på två år och 2h på ett
år, skulle kostnaderna för rekapitulationspremier nämnda år komma att
uppgå till

för flottan

80 x 500 + 160 x 250 = 40,000 + 40,000 = 80,000 kronor;

för kustartilleriet

30 x 500 + 60 x 250 = 15,000 + 15,000 = 30,000 kronor.

För att emellertid möjliggöra utbetalandet av förhöjda rekapitulationspremier
vid marinen — flottan och kustartilleriet — redan under

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 7

år 1918 skulle för samma år erfordras ett sammanlagt belopp av 98,000
kronor. Till täckande av detta belopp skulle enligt föreliggande förslag
användas dels till rekapitulationspremier vid marinen anvisade anslag å

50.000 kronor, dels ock uppkomna besparingar å det till extra rekryteringsbidrag
vid marinen för år 1918 anvisade anslag med omkring

48.000 kronor.

1 enlighet med de grunder för beräknandet av avskedspremierna,
som framlades vid 1917 års riksdag, skulle till utbetalandet av sådana
premier under år 1919 erfordras för flottan ett belopp av 42,000 kronor
och för kustartilleriet 14,000 kronor.

Det under denna punkt förevarande anslaget — till rekapitulationsoch
avskedspremier för flottan under år 1919 — skulle alltså utgöra
(80,000 + 42,000 =) 122,000 kronor.

Motsvarande anslagsbehov vid kustartilleriet skulle för år 1919
utgöra (30,000 + 14,000 =) 44,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda
föreslagits, har, med uteslutande ur riksstaten från och med år 1919 av
ordinarie förslagsanslaget till anställnings- och avskedspremier, för samma
år till rekapitulations- och avskedspremier vid flottan uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 122,000 kronor.

6:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 6 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen till beredande, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari 1918 angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1919 åt en del tjänstemän och betjänte
i ämbetsverk, kårer och stater, hörande till sjöförsvarsdepartementet,
på extra stat för år 1919 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp
av 500 kronor.

7:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 7 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen i riksstaten för år 1919 minskat
förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering, nu 4,300
kronor, med 300 kronor till 4,000 kronor.

Intendenturen.

8:o) Under punkt 8 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919 höja reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårema, nu 555,212 kronor,
med 10,800 kronor till. 566,012 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ifrågavarande anslag har för år 1919 beräknats i överensstämmelse
med förut följda grunder. Den föreslagna förhöjningen är betingad av
den i staten för sjömanskåren för år 1919 upptagna ökningen med 100
man. Kostnaden för dessas beklädnad har under ifrågavarande anslå»-upptagits till 108 kronor för man eller sammanlagt 10,800 kronor.

Erforderlig förstärkning av det ordinarie anslaget har ansetts böra
beredas, genom extra anslag, vilket beräknats böra utgå med 45 % av
det ordinarie anslagets belopp eller i runt tal med 255,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att häremot erinra, har i riksstaten
för år 1919 höjt reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna, nu 555,212 kronor, med 10,800 kronor till 566,012
kronor.

9:o) Med hänvisning till vad riksdagen härovan i nästföregående
punkt anfört, far riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders
Kungl. Maj:ts förslag under punkt 9 av denna huvudtitel till förstärkning av
ordinarie reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
på extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst,

255.000 kronor.

10:o) Under punkt 10 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till
naturaunderhåll åt personal vid flottan, nu 2,121,659 kronor, med 29 422
kronor till 2,151,081 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen avlåtna propositionen
nr 341 med ändring av nämnda framställning föreslagit riksdagen
att i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan, nu 2,121,659 kronor, med 20,422 kronor till
2,142,081 kronor.

Ifrågavarande anslag har för år 1919 beräknats enligt hittills följda
grunder. På grund av riksdagens beslut i fråga om skeppsgosseutbildningens
omorganisation kan anslaget undergå en minskning med

9.000 kronor, varjämte till följd av det utav riksdagen bifallna förslaget
om inrättande av eu ny lägre underofficersgrad en ytterligare
minskning av anslagsbeloppet kan ske med 24,570 kronor. Anslaget
kommer härigenom att för år 1919 uppgå till 2,117,511 kronor eller
4,148 kronor mindre, än som för innevarande år upptagits.

Till mötande av de på grund av rådande kristid uppkomna kostnaderna
har å extra stat beräknats en förstärkning av anslaget för år 1919
med 45 procent av det ordinarie anslagets belopp eller med 952,880
kronor.

jRiksdagens skrivelse Nr .7 A. 9

Vad därjämte föreslagits i fråga om ersättning till uppbördsman
vid marinens matinrättningar, har icke givit riksdagen anledning till
erinran.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen i
riksstaten för år 1919 minskat ordinarie förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan, nu 2,121,659 kronor, med 4,148
kronor till 2,117,511 kronor.

ll:o) Under hänvisning till vad riksdagen uti nästföregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen med anledning av Eders
Kungl. Maj:ts framställning i punkt 11 av förevarande huvudtitel till
förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till na tur aunderliäll åt personal
vid flottan på extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst,
952,880 kronor.

Nybyggnad och underhål!.

12:o) Under punkt 12 av femte huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919 öka reservationsanslaget
till flottans nybyggnad och underhåll, nu 3,162,900 kronor, med 104,650
kronor till 3,267,550 kronor.

Vid beräkningen av förevarande anslag för år 1919 hava de i propositionen
nr 60 till 1914 års senare riksdag angivna grunderna i huvudsak
vunnit tillämpning.

Det år 1914 beräknade utgiftsbehovet för år 1919 under detta anslag
utgör 3,188,100 kronor. Genom av 1917 års riksdag företagna
jämkningar i kostnadsberäkningarna kommer detta belopp att ökas med
3,250 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag upptager emellertid för år 1919 även
följande nya anslagsbehov:

för uppehållande av trafiken Skeppsholmen—Skeppsbron kronor 25,200: —
» avlöning åt viss personal vid arbetarköket å Stockholms
varv ....................................................................... » 10,000: •

» bestridande av vissa mindre utgifter........................... » 50,000: —

Summa kronor 85,200: —

Då riksdagen godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande
å mariningenjörkårens stat av vissa befattningar har förevarande anslag
kunnat minskas med 9,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 5 höft. (Nr 5 A—5 B.) 2

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Anslagsbehovet för år 1919 skulle alltså komma att uppgå till
(3,188,100 + 3,250 — 9,000 + 85,200 =) 3,267,550 kronor.

Till mötande av de utav kristiden föranledda kostnadsökningarna
bär till förstärkning av förevarande anslag under år 1919 äskats å extra
stat ett belopp av 965,300 kronor, ungefärligen motsvarande 30 procent
av det ordinarie anslagets belopp.

. Dä riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.
Maj:t i förevarande punkt föreslagit, har riksdagen i riksstaten för år
1919 ökat ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll, nu 3,162,900 kronor, med 104,650 kronor till 3,267 550
kronor. 1 ’

13:o) Under hänvisning till vad uti närmast föregående punkt anförts,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts 1 or slag under punkt 13, till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till flottans ny by gg g ad och underhåll på extra stat för år 1919
beviljat ett förslagsanslag, högst, 965,300 kronor.

14:°) Under punkt 14 av denna huvudtitel har Eders Kungl Mai‘t
föreslagit riksdagen att av det utav 1914 års riksdag för nyanskaffning
under åren 1915 1919 av krigsfartygsmateriel beviljade anslaget å

32,000,000 kronor anvisa på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag
ett belopp av 6,400,000 kronor.

Eders . Kungl. Maj:ts förevarande förslag står i överensstämmelse
med den i propositionen nr 60 år 1914 angivna förutsättningen, att
nybyggnadsanslaget borde jämnt fördelas å de särskilda åren i nybyggnadsperioden.
J 66

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1914 års senare
riksdag- för nyanskaffning under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel
beviljade anslaget å 32,000,000 kronor anvisat på extra stat för år 1919
såsom reservationsanslag återstående, ännu icke anvisade beloppet

6,400,000 kronor.

15:°) Under punkt 15 av denna huvudtitel har Eders Kungl Makt
föreslagit riksdagen att av det utav 1916 års riksdag till utvidgning och
modernisering av flottans varv i Karlskrona beviljade anslaget av 1,350 000
kronor anvisa på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett
belopp av 275,000 kronor.

För närvarande pågår inom sjöförsvarsdepartementet utredning rörande
lämpligheten av att ordna varvsdriften vid flottans station i Karlskrona
så, att varvet sättes i stånd att utföra reparation och nybyggnad av
andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, ävensom vissa andra
darmed sammanhängande frågor. Departementschefen har meddelat, att

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. H

på eu av honom gjord förfrågan sakkunniga, som tillkallats för ifrågavarande
utredning, förklarat, att med iakttagande av vissa modifikation^-de pågående utvidgnings- och moderniseringsarbetena kunna fullföljas
enligt “fastställd plan intill eu kostnad av sammanlagt 844,300 kronor
utan att lägga hinder i vägen för fullföljandet av det igångsatta utredningsarbetet.
Då vad som nu äskats tillhopa med tidigare anvisade
belopp utgör allenast 800,000 kronor, har riksdagen av det utav 1916
års riksdag till utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona
beviljade anslaget av 1,350,000 kronor anvisat på extra stat lör
år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av 275,000 kronor.

16:o) Under punkt 16 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Magt
föreslagit riksdagen att för anläggning av en brännoljecistern vid flottans
station i Karlskrona på extra stat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av 180,000 kronor.

Med hänsyn till den utsträckta användning, som eldning med brännolja
erhållit inom marinen genom vissa fartygs förseende med maskiner,
avsedda för oljeeldning helt eller delvis, har det synts departementschefen
angeläget, att åtgärder vidtagas för att på lämpligt sätt kunna
förvara den erforderliga brännoljeutredningen. Oljans förvaring i fat,
vilket forvaringssätt hittills använts vid Karlskrona station, fördyrar oljan
och är dessutom såväl ur förvaringssynpunkt som med hänsyn till fartygens
förseende med olja olämplig. Då brännoljan importeras oc
vanligen ankommer till stationen med tankångare eller tankvagnar samt
nåo-ra cisterner eller andra förvaringsrum för emottagandet av på sådant
sätt anländ olja ej finnas i Karlskrona eller dess närhet,, uppstå däijämte
stora svårigheter och kostnader vid lossningen av oljan.

Förslag rörande anordnande av brännoljecisterner, slutande a ett
belopp av 600,000 kronor, förelädes 1917 års riksdag, men blev icke av
riksdagen bifallet. Eders Kungl. Maj:ts nu, efter förnyad utredning av
ärendet, framlagda förslag avser anläggande av en oljecistern vid Karlskrona.
Kostnaderna härför hava beräknats till 180,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet
hörande handlingarna, har ansett sig böra godkänna Eders Kungl. Maj.ts

förevarande förslag. . ..

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anläggning av en brann oljecistern

vid flottans station i Karlskrona på extra stat för år 1919 beviljat
ett reservationsanslag av 180,000 kronor. .

'' 17:o) I punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,

att till ersättande av ett genom kungligt brev den 13 augusti 191 i anvisat
belopp, 13,600 kronor, för färdigställandet av ångpanneverkstaden

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

vid flottans station i Karlskrona samt för täckande av ytterligare kostnader
för samma ändamål må, utöver det av 1914 års senare riksdag
till uppförande av nämnda verkstad beviljade anslaget å 101,000 kronor,
användas återstående belopp av följande på extra stat beviljade anslag5
nämligen: J

1,109 kronor 43 öre av det utav 1909 års riksdag beviljade anslaget
till nybyggnad av ett militärhäkte i Karlskrona;

2,271 kronor 40 öre av det utav samma års riksdag beviljade anslaget
till ändringsarbeten inom kok-, bad- och tvätthuset i Karlskrona; 1,

856 kronor 56 öre av det utav 1910 års riksdag beviljade anslaget
till inredning å flottans samtliga stridsfartyg av durkar för förvaring
av viss sprängningsmateriel;

15,209 kronor 5 öre av det utav 1912 års riksdag beviljade
anslaget till påbyggnad av sjömanskårens kasern 11 i Karlskrona
m. m.; och

12,000 kronor av det utav 1913 års riksdag beviljade anslaget till
modernisering och utvidgning av järngjuteriet vid flottans varv i Karlskrona
m. m.

Till uppförande av en ångpanneverkstad vid flottans station i Karlskrona
har 1914 års senare riksdag på extra stat för år 1915 beviljat
ett anslag av 101,000 kronor.

Merkostnaderna för verkstaden på grund av den allmänna prisstegringen
belöpa sig till 32,466 kronor 44 öre, varav 13,600 kronor
redan av Eders Kungl. Maj:t anvisats till utgifterna för de mest brådskande
anordningarna. Samtliga merkostnader hava av Eders KunM.
Maj:t jiu föreslagits skola täckas av besparingar å vissa extra anslag.

Då riksdagen icke funnit något att häremot erinra, har riksdagen
medgivit, att till ersättande av det genom brev den 13 augusti 1917
anvisade beloppet, 13,600 kronor, samt för täckande av ytterligare
kostnader för färdigställandet av ångpanneverkstaden vid flottans station
i Karlskrona må, utöver det av 1914 års senare riksdag till uppförande
av nämnda verkstad beviljade anslaget å 101,000 kronor, användas
återstående belopp av följande på extra stat beviljade anslag, nämligen:

1,109 kronor 43 öre av det utav 1909 års riksdag beviljade anslaget
till nybyggnad av ett militärhäkte i Karlskrona;

2,271 kronor 40 öre av det utav samma års riksdag beviljade anslaget
till ändringsarbeten inom kok-, bad- och tvätthuset i Karlskrona;

1,856 kronor 56 öre av det utav 1910 års riksdag beviljade anslaget
till inredning å. flottans samtliga stridsfartyg av durkar för förvaring
av viss sprängningsmateriel;

Riksdagens skrivelse Nr /> A.

15,209 kronor 5 öre av det utav 1912 års riksdag beviljade anslaget
till påbyggnad av sjömanskårens kasern II i Karlskrona in. m.; och

12,000 kronor av det utav 1913 års riksdag beviljade anslaget till
modernisering och utvidgning av järngjuteriet vid flottans varv i Karlskrona
m. m.

18:o) Under punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anordnande av elektrisk belysning i vissa lokaler inom bekiädnadsförrådet
vid flottans station i Stockholm bevilja på extra stat för år
1919 ett reservationsanslag av 10,500 kronor.

Med ifrågavarande anslag avses att täcka kostnaderna för utbyte
av den nuvarande gasbelysningen i beklädnadsförrådet mot elektrisk belysning.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till anordnande
av elektrisk belysning i vissa lokaler inom beklädnadsförrådet vid
flottans station i Stockholm beviljat på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 10,500 kronor.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslagliar
riksdagen till reparation av sjömanskårens vid flottans station i Stockholm
avträdesinr ältning ar rn. in. på extra stat för år 1919 beviljat ett
reservationsanslag av 78,600 kronor.

20:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till
- anskaffning av moderna arbetsmaskiner för flottans varv i Stockholm beviljat
ett reservationsanslag av 189,600 kronor samt därav på extra stat för
år 1919 anvisat ett belopp av 94,800 kronor.

21:o) Under punkt 21 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till anordnande av torpedinskjutningsstation vid
Bosön å Lidingön bevilja ett reservationsanslag av 373,450 kronor och
därav på extra stat för år 1919 anvisa ett belopp av 187,450 kronor.

Enligt vad departementschefen anfört, kunde och borde nu förevarande
fråga upptagas till prövning utan samband med flottstationsfrågan.
Av vad som anförts till stöd för anläggning av torpedinskjutningsstation
syntes framgå, att denna anläggning vore av behovet
påkallad. Såväl ekonomiska skäl som hänsynen till torpedvapnets krigsberedskap
talade för att en förbättrad anordning borde åvägabringas
för inskjutning av torpeder för flottans station i Stockholm.

De i ärendet verkställda utredningarna hade påvisat, att lämplig
förläggningsplats för inskjutningsstationen funnes vid Bosön å Lidingön,
där erforderlig mark och för torpedskjutning lämpligt vattenområde
kunde erhållas.

Det av Eders Kungl. Maj:t här framlagda förslaget avser såväl
markförvärv för inskjutningsstationen som densammas anordnande i övrigt.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Markförvärvet ensamt har av marinförvaltuingen beräknats draga
en kostnad av 50,000 kronor.

Riksdagen har ansett det vara av vikt, att den för inskjutningsstationen
erforderliga marken redan nu förvärvas. Däremot har riksdagen
funnit, att med stationens anordnande i övrigt bör anstå i avvaktan på
den lösning frågan om ny torpedverkstad kan erhålla, enär enligt vad
riksdagen inhämtat den nu föreslagna stationens omfattning därav kan
röna inflytande.

Anslaget lärer lämpligen böra erhålla karaktär av förslagsanslag,
högst.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp av mark för torpedinskjutning
sstation vid Bosön å Lidingön å extra stat för år 1919 beviljat
ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
under punkt 22 har riksdagen av det utav 1916 års riksdag till anordnande
av en örlogsdepä vid Göteborg beviljade anslaget å 360,000 kronor
anvisat på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp
av 60,000 kronor.

23:o) I en till riksdagen avlåten, den 9 april 1918 dagtecknad
proposition (nr 269), har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen

dels att, med godkännande av ett i statsrådsprotokollet omförmält
förslag till avtal mellan staten och Karlskrona stad beträffande upplåtelse
till staten av vissa tomter å Salto, för inköp av tomterna
nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å nämnda ö samt för utförande av vissa
i samband därmed stående gatuarbeten på tilläggsstat till riksstaten för
år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 25,580 kronor;

dels ock att för uppförande å nämnda tomter, i enlighet med ett i statsrådsprotokollet
förordat förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid
flottans station i Karlskrona bevilja ett reservationsanslag av 399,500
kronor och därav anvisa å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 ett
belopp av 150,000 kronor och å extra stat för år 1919 återstående
249,500 kronor.

I proposition till 1917 års riksdag (nr 76) föreslog Eders Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar
finge användas ett belopp av högst 52,600 kronor såsom bidrag till
bestridande av'' kostnaderna för utförande av en brobyggnad över Saltösund
i Karlskrona. Nämnda belopp utgjorde Va av den beräknade kostnaden
för bron, 79,000 kronor.

Miksdagens skrivelse Nr 5 A.

I sin med anledning av denna proposition avlåtua skrivelse (nr 156)
anmälde riksdagen, att riksdagen, då för lösande av arbetspersonalens
vid kronovarvet i Karlskrona bostadsfråga staten måste anses äga ett
direkt intresse av den ifrågasatta brobyggnadens tillkomst, bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning. Riksdagen uttalade därvid
tillika, att riksdagen förutsatte, att Eders Kungl. Maj:t med Karlskrona
stad träffade sådan överenskommelse, att av det tomtområde, som genom
denna brobyggnads iippförande utvunnes, eu tillräcklig del måtte för en
avsevärd tid framåt stå till förfogande för tillgodoseende av varvsarbetarnas
behov av lämpliga bostäder.

För tillgodoseende av sistnämnda ändamål har Eders Kungl. Maj:t
nu låtit uppgöra förslag till avtal mellan staten och Karlskrona stad,
avseende inköp för statens räkning av vissa tomter å Saltö till ett
pris av 12 kronor per kvadratmeter. Detta förslag har redan för Karlskrona
stads vidkommande godkänts, under förutsättning att köpet
komme till stånd senast den 31 december 191''8. Ifrågavarande avtalsförslag
har nu förelagts riksdagen till godkännande.

Vidare har utarbetats ritningsförslag jämte tillhörande kostnadsberäkning
till uppförande å nämnda tomter av ett bostadshus, innehållande
32 lägenheter om 1 rum och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök.
Kostnaderna för inköp av tomterna, som innefatta tillhopa 1,840 kvadratmeter,
skulle uppgå till 22,080 kronor, vilken köpeskilling enligt
bestämmelse i avtalet skulle kontant gäldas vid köpebrevets undertecknande.
Härtill komma utgifterna för kronan åliggande gatuarbete
med 3,500 kronor. Kostnaderna för byggnaden hava beräknats till
sammanlagt 399,500 kronor. Den totala kostnaden utgör sålunda 425,080
kronor.

De föreslagna byggnadsarbetena äro avsedda att omedelbart påbörjas,
och har med anledning härav en del av det beräknade beloppet
ansetts böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.

Av den lämnade utredningen i ärendet har riksdagen funnit sig
övertygad om nödvändigheten av att åtgärder snarast vidtagas för tillgodoseende
av marinens varvsarbetares behov av bostäder, och har
riksdagen tillika funnit det framlagda förslaget ägnat att i någon mån
avhjälpa den brist å lämpliga bostäder, som för närvarande är rådande
i Karlskrona.

Riksdagen har med anledning härav ansett sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får beträffande 1919 års stat anmäla, att riksdagen för
uppförande å vissa tomter å Saltö, i enlighet med ett i statsrådsproto -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

kollet över sjö förs varsärenden den 9 april 1918 förordat förslag, av ett
bostadshus för varvsarbetare vid flottans station i Karlskrona beviljat ett''
reservationsanslag av 399,500 kronor och därav anvisat å extra stat
för år 1919 249,500 kronor.

Övningar.

24:o) Eders Kungl. Maj:t bar under punkt 23 av denna huvudtitel
föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919 böja reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar, nu 3,828,000 kronor, med

134.000 kronor till 3,962,000 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i till riksdagen avlåten proposition
nr 341 angående omorganisation av skeppsgosseutbildningen med ändring
av berörda framställning föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919
öka ifrågavarande anslag med 108,000 kronor till 3,936,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t såsom erforderlig senast beräknade förböjningen
å förevarande anslag utgör 108,000 kronor. I detta belopp
ingår en summa av 25,000 kronor för bestridande av kostnader på grund
av förböjningen i dagtraktamenten, vilken av innevarande års riksdag
beslutats. Då emellertid kostnaderna härför skola bestridas av ett av
riksdagen särskilt för ändamålet anvisat anslag, behöver någon förböjning
av nu ifrågavarande anslag av den angivna anledningen icke ske.

Kostnadsökningen under anslaget kan härigenom begränsas till

83.000 kronor, vilken böjning riksdagen ansett sig. böra medgiva.

Såsom förstärkning av detta anslag bar å extra stat för år 1919

äskats ett belopp av 1,180,000 kronor, ungefär motsvarande 30 procent
av det ordinarie anslaget. Genom begränsningen i det ordinarie anslaget
torde emellertid även förstärkningsanslaget kunna något begränsas och
följaktligen upptagas med 1,165,000 kronor.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i denna punkt framställda
förslag bar riksdagen i riksstaten för år 1919 böjt reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap och övningar, nu 3,828,000 kronor, med

83,000 kronor till 3,911,000 kronor.

25:o) Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla att riksdagen till förstärkning av
ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar på
extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 1,165,000
kronor.

(Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

26:o) Under punkt 25 har Eders Kung!. Maj:t upptagit ordinarie
förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m. med
oförändrat belopp, 914,789 kronor.

De ökningar beträffande kostnaderna för sjöbeväringens beklädnad,
vilka uppstått på grund av rådande dyrtid, hava av departementschefen
ansetts böra, i likhet med vad som skett i fråga om ett flertal motsvarande
anslag under fjärde och femte huvudtitlarna, bestridas genom
uppförande å extra stat av ett förslagsanslag, högst.

Beklädnadskostnaden ingår i det ordinarie anslaget med 349,364
kronor. Å detta belopp har för bestridande av den av dyrtiden förorsakade
merkostnaden beräknats en förhöjning med 50 procent. I runt tal
skulle alltså för ifrågavarande ändamål såsom förstärkningsanslag å extra
stat erfordras 175,000 kronor, under det att det ordinarie anslaget skulle
upptagas med oförändrat belopp.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla vad sålunda föreslagits, får
alltså beträffande sistnämnda anslag anmäla, att riksdagen i riksstaten
för år 1919 upptagit ordinarie förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning
och beklädnad m. m. med oförändrat belopp, 914,789 kronor.

21:6) Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla att riksdagen till förstärkning av
ordinarie förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m.
på extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 175,000
kronor.

Årtilleribehov.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen att
till nya kärnrör för kanoner vid flottan bevilja på extra stat för år
1919 ett reservationsanslag av 84,000 kronor.

Ifrågavarande anslag erfordras för att fortsätta det påbörjade arbetet
med att förse sådana kanoner, som fått refflingen försliten, med nya
kärnrör.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till nya
kärnrör för kanoner vid flottan beviljat på extra stat för år 1919 ett
reservationsanslag av 84,000 kronor.

29:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag har riksdagen av det utav 1917 års riksdag till anskaffning av
tubkanoner för flottan beviljade reservationsanslaget å 75,000 kronor på
extra stat för år 1919 anvisat återstående, ännu icke anvisade beloppet
37,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 5 käft. (Nr 5 A —5 B.) 3

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Mairts förslag under punkt 29
har riksdagen

dels av det utav 1916 års riksdag för anskaffning av kanoner och
kulsprutor i reserv för flottans fartyg beviljade anslaget av 275,000 kronor
på extra stat för år 1919 anvisat såsom reservationsanslag återstående,
ännu icke anvisade beloppet 90,000 kronor.

dels ock av det utav 1917 års riksdag för omförmälda ändamål beviljade
ytterligare reservationsanslaget av 65,000 kronor på extra stat
för år 1919 anvisat återstående, ännu icke anvisade beloppet 32,500
kronor.

31:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 30 framställda
förslag har riksdagen av det utav 1917 års riksdag till förbättring av
projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia beviljade reservationsanslaget
å 310,000 kronor på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av

55.000 kronor.

32:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t i punkt 31 föreslagit får
riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande
handlingarna av hemlig natur, anmäla, att riksdagen för artill er ib esty åkning
å vissa l:a klass undervattensbåtar beviljat ett reservationsanslag av

120.000 kronor samt därav på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp
av 60,000 kronor.

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen av
det utav 1915 ars riksdag till anskaffning av torpeder i reserv beviljade
anslaget av 200,000 kronor på extra stat för år 1919 anvisat såsom
reservationsanslag återstående, ännu icke anvisade beloppet 50,000 kronor.

34:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt
33 har riksdagen av det utav 1917 års riksdag till anskaffning av ytterligare
en utredning torpeder för jagarna Vals och Vid ar beviljade reservationsanslaget
å 126,000 kronor på extra stat för år 1919 anvisat återstående,
ännu icke anvisade beloppet 63,000 kronor.

35:o) Uti punkt 34 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anskaffning av reservmateriel för marinens gniststationer på extra
stat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Med detta anslag avses att fortsätta den anskaffning av ifrågavarande
reservmateriel, som genom beviljande av anslag för ändamålet
å 1918 års stat påbörjats.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag för anskaffning
av reservmateriel för marinens gniststationer på extra stat lör
år 1919 beviljat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Magt bär i punkt 35 föreslagit riksdagen att
till nya kondensatorer för vissa gniststationer på extra stat för år 1919
bevilja ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Då ifrågavarande anskaffning är ägnad att höja de befintliga gniststationernas
kapacitet, har riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag till nya kondensatorer för vissa gniststationer på extra stat för år
1919 beviljat ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 36 föreslagit riksdagen
att till försök med torped-, gnist- och flygmateriel på extra stat för år
1919 bevilja ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har under en följd av år beviljats ett
extra anslag å 35,000 kronor.

På grund av den allmänna prisstegringen har emellertid nu ett belopp
av 50,000 kronor ansetts erforderligt för dessa försöks utförande.

Då riksdagen icke funnit något att erinra beträffande detta anslag,
får riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet
hörande hemliga handlingarna, anmäla, att riksdagen till försök med
torped-, gnist- och flygmateriel på extra stat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Minväsendet.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i punkt 37 har
riksdagen av det utav 1917 års riksdag för anskaffning av kontraminmateriel
för flottan beviljade reservationsanslaget av 456,000 kronor på
extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av 152,000 kronor.

Kustartilleriet.

Avlöning.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 38 föreslagit riksdagen dels att
godkänna stat för kustartilleriets personal av den lydelse, bilagan nr 12
vid förenämnda statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln utvisar; dels

20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ock att i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till avlöning för
kustartilleriets personal, nu 1,616,726 kronor, med 45,008 kronor till
1,661,734 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 411) anmäler, liar riksdagen
med godkännande av det vid nämnda skrivelse fogade förslag till
stat för kustartilleriets personal ökat förslagsanslaget till avlöning för
kustartilleriets personal, nu 1,616,726 kronor, med 141,709 kronor till
1,758,435 kronor.

40:o) Under hänvisning till vad under punkt 5 här ovan anförts,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1919 till rekapitulations-
och avskedspremier vid kustartilleriet uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 44,000 kronor.

Intendenturen.

41:o) Under punkt 40 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
upptagit ordinarie reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap med oförändrat belopp, 142,800 kronor.

I propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag är detta anslag
för år 1919 upptaget med samma belopp som för innevarande år eller
142,800 kronor.

1917 års riksdag beviljade till anslagets förstärkning ett belopp av
28,600 kronor. Härav återstår emellertid ett vid 1918 års början odisponerat
belopp av 1,700 kronor. Merkostnaderna för samma år skulle dock
— sedan dessa 1,700 kronor tagits i anspråk — uppgå till omkring
56,130 kronor, vilket belopp av Eders Kungl. Maj:t äskats å 1918 års
tillläggsstat.

För år 1919 har någon förändring i det ordinarie anslagets belopp
mot vad år 1914 angivits icke av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts. Ett
belopp, motsvarande 45 procent av det ordinarie anslagets slutsumma,
eller i runt tal 64,300 kronor, har däremot äskats å extra stat för år
1919 såsom anslagsförstärkning.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts i denna punkt framlagda förslag, har i riksstaten för år 1919
upptagit ordinarie reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap med oförändrat belopp, 142,800 kronor.

42:o) Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående
punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap på extra
stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 64,300 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 21

43:o) I punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i riksstaten för år 1919 minska förslagsanslaget till naturaunderhåll åt
personal vid kustartilleriet, nu 582,100 kronor, med 12,500 kronor till
569,600 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t för år 1919 föreslagna minskningen av
anslaget med 12,500 kronor är föranledd därav, att underhållskostnaderna
för utspisningsmateriel överflyttats från ifrågavarande anslag till
kustartilleriets underhållsanslag.

För anslagets förstärkning har emellertid å extra stat för år 1919
äskats ett belopp av 256,300 kronor, motsvarande i runt tal 45 procent
av det ordinarie anslagets slutsumma.

Vad Eders Kungl. Maj:t uti nu förevarande punkt föreslagit har
icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får anmäla att riksdagen i riksstaten för år 1919 minskat
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet, nu
582,100 kronor, med 12,500 kronor till 569,600 kronor.

44:o) Med åberopande av vad riksdagen under närmast föregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av
ordinarie förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet
på extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 256,300
kronor.

Nybyggnad och underhåll.

45:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i riksstaten för år 1919 höja reservationsanslaget till underhåll av
kustartilleriets byggnader och materiel, nu 553,350 kronor, med 130,300
kronor till 683,650 kronor.

I riksstaten för innevarande år är detta anslag upptaget med 553,350
kronor. I förhållande till anslagssumman för år 1917 innebar detta belopp
en ökning med 26,050 kronor, fördelade på anslagets tre titlar på
följande sätt:

I. Underhåll av byggnader........................................... kronor 10,200: —

II. Underhåll av kustfästningarnas inventarier ......... i> 11,100: —

III. Åtskilliga behov .......................................... »_4,750:

Summa kronor 26,050: —

I nämnda belopp, 26,050 kronor, voro icke inberäknade några kostnader
till följd av inträffade prisstegringar å materialier och arbete.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Beträffande sättet för bestridandet av utgifter, som kunde föranledas av
dylika prisstegringar, anförde föredragande departementschefen i statsverkspropositionen
till 1917 års riksdag att, därest det ordinarie anslaget
tor ar 1918 skulle visa sig otillräckligt, Eders Kungl. Maj:t borde äga att,
i den. man de ökade utgifterna från anslaget föranletts av prisökningar å
m åter laber och arbete, låta av tillgängliga medel förskjuta erforderlig
fyllnad, varom sedermera anmälan skulle ske till riksdagen för förskottets
ersättande.

1 sm skrivelse (nr 5) rörande regleringen av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel uttalade riksdagen, att riksdagen icke ansett siokunna
biträda denna departementschefens uppfattning. Riksdagen anförde
i förevarande hänseende vidare, att, då 1916 års riksdag i fråga om
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll uttalade, att förskott av
nyssnämnd art icke syntes böra ske annat än i den mån de ökade utgifterna
från anslaget föranletts av prisökningar å materialier och arbete
föranleddes detta därav, att riksdagen ansåg fartygsmaterielens underhåll
.icke kunna utan våda uppskjutas. Då emellertid åtskilliga av de underhållsarbeten,
som förekomme vid fästningarna, torde vara av den art
att därmed _ utan större olägenheter kunde anstå, till dess erforderliga
medel hunnit av riksdagen anvisas, syntes det riksdagen lämpligare att
till ett kommande år ett förstärkningsanslag vid förevarande anslag i
likhet med vad redan skett beträffande ett flertal anslag av motsvarande
beskaffenhet, bleve å riksstaten uppfört.

. Beträffande det ordinarie anslaget har Eders Kungl. Maj:t till en

början m begärt förhöjningar å de särskilda titlarna enligt nedanstående
fördelning:

I. Underhåll av byggnader........................................... kronor 13,500: —

11. Underhåll av kustiastningarnas inventarier » 17 650-_

III. Åtskilliga behov: ’

för underhåll m m. av utspisningsmateriel (jfr

punkt 42:o).......................... kronor 12,500: —

d underhåll av maskiner m.m.

i tvättinrättningen å Rindö » 1,000: —

» underhåll av kaserninventarier
vid Hemsö kustartillerikår
............................. » 2,000: —

® underhåll av handvapens förrådet

................................ » 300: —

Transport kronor 31,150: —

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

sjöförbindelser i Vaxholms fästning ................................	kronor	Transport kronor 31,150: — 5,000: —
sjöförbindelser i Hemsö fästning.................................	»	5,000: —
tillsyningspersonal i Hemsö fästning ...............................	»	1,050: —
tillsyningsman vid Norr-lands mineringsavdelning	5)	350: —
ökning av arvode till till-syningsman å Espeskär ...	»	250: —
yttre renhållning i Hemsö fästning och vid Hemsö kustartillerikår .....................		1,800: —
underhåll av musikinstru-ment vid Hemsö kust-artillerikår .............................	))	100: — » 29,350: —

Summa kronor 60,500: —

Därutöver har Eders Kungl. Maj:t föreslagit att följande anslagsposter
skola beräknas å förevarande ordinarie anslag:

Vissa kostnader för kustartilleriet tillhörig materiel...... kronor 44,800:

Vissa mindre förbättrings- och kompletteringsarbeten » 25,000: —

Summa kronor 69,800: —

Den förstnämnda av dessa poster har för beredande av större enhetlighet
i marinens räkenskapsväsende av Eders Kungl. Maj:t ansetts böra
överflyttas till detta anslag från anslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar (jfr punkt 50:o). Den sistnämnda posten åter har ansetts
erforderlig för mötande av en del mindre utgifter, som böra bestridas
av detta anslag. Under fjärde huvudtiteln har nämligen redan förut
för gäldande av dylika mindre utgifter under byggnadsanslaget beräknats
ett visst belopp.

Hela ökningen å det ordinarie anslaget skulle alltså enligt Eders
Kungl. Maj:ts förslag utgöra (60,500 + 69,800=} 130,300 kronor.

Å anslagen för åren 1917 och 1918 har beräknats uppstå brist, för
förstnämnda år av omkring 137,000 kronor och för innevarande år av
omkring 166,000 kronor eller ungefär 30 procent av det ordinarie anslagets
slutsumma för detta år. Till täckande av dessa båda belopp,

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

tillhopa 303,000 kronor, hava medel av Eders Kungl. Maj:t äskats
å tilläggsstat för år 1918.

Åven för år 1919 beräknas anslaget komma att uppvisa eu avsevärd
brist. Med stöd av riksdagens uttalande föregående år har Eders
Kungl. Maj:t därför även beträffande detta anslag begärt en förstärkning
å extra stat i form av ett förslagsanslag, högst. Enligt gjorda beräkningar
skulle för ändamålet erfordras 197,600 kronor.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda
förslag, vilket icke föranlett någon erinran från riksdagens sida,
bar riksdagen i riksstaten för år 1919 böjt reservationsanslaget till underhåll
av kustartilleriets byggnader och materiel, nu 553,350 kronor, med
130,300 kronor till 683,650 kronor.

46:o) Med åberopande av vad riksdagen under punkt 45:o) anfört
får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till underhall av kustartilleriets byggnader och materiel på
extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 197,600 kronor.

47:o) Uti punkt 46 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till uppförande av byggnader i Vaxholms fästning för officerare och
underofficerare bevilja ett reservationsanslag av 474,200 kronor samt
därav på extra stat för år 1919 anvisa ett belopp av 118,550 kronor.

I fråga om detta anslagsbehov bar departementschefen bl. a. anfört
följande:

»Tillgången på kronan tillhöriga byggnader, avsedda för inkvartering
av officerare, underofficerare och underofficerskorpraler i Vaxholms fästning,
är för närvarande synnerligen begränsad. Särskilt vid Oscar-Fredriksborg
vållas härav allvarliga olägenheter, enär möjligheterna att förhyra
lägenheter i privata byggnader därstädes äro jämförelsevis obetydliga.
De fåtaliga vid Oscar-Fredriksborg befintliga, enskilda tillhöriga
byggna-derna innehålla endast smärre lägenheter, lämpade för inkvartering
av underofficerskorpraler eller möjligen underofficerare. En stor
del av underofficerskorpralerna hava därför blivit nödsakade att förhyra
bostad i byggnader, som äro uppförda på betydande avstånd från OscarFredriksborg.
Några bostäder, lämpade för uthyrning till officerare,
finnas knappast därstädes.»

Den personal, som beräknats behöva förläggas till Oscar-Fredriksborg,
utgör

2 regementsofficerare,

10 kaptener,

1 läkare,

20 subalternofficerare,

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1 musikdirektör,

50 underofficerare och
7 8 underofficerskorpraler.

De av dessa befattningshavare, som äro gifta och för vilka inkvartering
i kronans hus i första hand ansetts böra beredas, hava beräknats
till följande antal:

regementsofficerare, samtliga eller

kaptener, 80
läkare

subalternofficerare, 25 %
musikdirektör
underofficerare, 94 ?(>
underofficerskorpraler, 33 .Vs % » 26.

Någon annan möjlighet att inkvartera denna personal än att kronan
själv uppför de härför erforderliga byggnaderna har icke ansetts vara
för handen. Den uppgjorda byggnadsplanen samt kostnaderna för densammas
utförande framgå av nedanstående specifikation:

»47, samt

	Ord- nings- följd vid bygg-nads-arbete-nas utfö-	Kostnad för
	Byggnads- arbeten.	Vatten- och avlopps- ledningar.	Elek- triska ledningar.	Plane- ringar.	Summa kostna- der.
	rande.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
I Vaxholm.
Regementschefsbostad ............................	1	67,000	15,500	2,000	4,000	88,500
Kommendantsbostad ..............................	2	63,000	21,500	2,000	4,000	90,500
Vid Oscar-Fredriksborg.			•
Officersbyggnad .................................... Underoffieersbyggnad för underofficerare ay	3	182,500	18,500	5,500	7,000	213,500
l:a graden....................................... Underoffieersbyggnad för underofficerare av	4	97,000	11,500	3,200	5,500	117,200
2:a graden.............................	5	63,000	9,000	2,700	4,000	78,700
I Vaxholm.
Officersbostad ......................................	6	J98.000	33,000	5,400	7,000	243,400
		670,500	109,000	20,800	31,500	831,800
Ritningar, kontroll, byråkostnader och oförutsedda utgifter ....				103,000
				Summa kronor	934,800

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 5 Käft. (Nr 5 A—5 B.) 4

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget avser emellertid
allenast uppförande av följande byggnader:

kommendantsbostaden.......................................................... kronor 90 500:_

officersbyggnaden vid Oscar-Fredriksborg..................... » 213,500:_

underofficersbyggnaden för underofficerare av 1.

.graden.''''........................................................................ » 117,200: —

ritningar m. m. för kommendantsbostaden ................. » 10,000:_

ritningar m. m. för övriga två byggnader ................ y> 43,000:_

Summa kronor 474,200: —

Byggnadskostnaderna hava av Eders Kungl. Maj:t ansetts böra fördelas
på åren 1919—1922 samt utgå med 118,550 kronor för vart och
ett av dessa år.

Vid granskningen av de för ifrågavarande byggnader uppgjorda
förslagsritningarna har riksdagen icke funnit desamma tillfredsställande
beträffande underofficersbyggnaden, där rummen enligt förslaget torde
bliva väl små samt genom olämpliga takanordningar för mörka, samt i
fråga om kommendantsbostaden, som torde kunna för ungefär samma
kostnader genom ett förenklat byggnadssätt göras rymligare.

Därjämte bör enligt riksdagens mening vid en förnyad utredning
tagas under omprövning, huruvida icke byggnaderna lämpligen böra
uppföras av sten i stället för av trä.

Ritningarna till officersbostaden hava däremot icke givit riksdagen
anledning till erinran.

De för ritningar, kontroll, byråkostnader och oförutsedda utgifter
beräknade beloppen har riksdagen funnit vara väl högt tilltagna och därför
ansett sig kunna nedsätta desamma till 10 % av kostnadssumman.

Riksdagen, som till*fullo inser behovet av den ifrågavarande underofficersbyggnaden,
förväntar, att nytt förslag rörande denna byggnad
kommer att framläggas till nästkommande års riksdag.

Det belopp, som enligt vad riksdagen ovan anfört skulle erfordras
utgör sålunda (213,500 + 10 % ■ 213,500=) 234,850 kronor, att utgå till
hälften under år 1919.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till uppförande av officersbyggnad
i Vaxholms fästning beviljat ett anslag av 234,850 kronor och
därav på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat ett
belopp av 117,425 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 47 föreslagit riksdagen att
för anordnande av vatten- och avloppsledningar för befäls- och under -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 27

befälsbyggnaderna vid Vaxholms kustartilleriregemente bevilja ett reservationsanslag
av 95,000 kronor samt därav på extra stat för år 1919
anvisa ett belopp av 35,000 kronor.

Av den utav departementschefen lämnade utredningen har riksdagen
funnit sig övertygad om nödvändigheten av att tillgodose förevarande
anslagskrav.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av vattenoch
avloppsledningar för befäls- och underbefälsbyggnaderna vid Vaxholms
kustartilleriregemente beviljat ett reservationsanslag av 95,000 kronor samt
därav på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av 35,000 kronor.

49:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
får riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet
hörande handlingarna av hemlig natur, anmäla, att riksdagen för revidering
och. utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning på extra
stat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Övningar.

50:o) Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i riksstaten för år 1919 minska reservationsanslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar, nu 492,600 kronor, med 41,300 kronor till
451,300 kronor.

Då viss materiel, som vid tiden för avlåtandet av propositionen
nr 60 till 1914 års senare riksdag förutsattes skola bliva färdig under
loppet av år 1919, icke torde under nämnda år kunna tagas i bruk,
har någon ändring i det ordinarie anslagets belopp för år 1918, 492,600
kronor, icke ansetts böra för år 1919 vidtagas med hänsyn till omfattningen
av den för övningar avsedda materielen.

Å anslaget har däremot beräknats en ökning med 3,500 kronor
på grund av den numera beslutade höjningen i dagtraktamentena. Då
emellertid kostnaderna härför skola bestridas av ett av riksdagen särskilt
för ändamålet anvisat anslag, torde någon förhöjning av nu ifrågavarande
anslag av den angivna anledningen icke behöva ske.

Vidare har anslaget av Eders Kungl. Maj: t ansetts kunna nedsättas
med 44,800 kronor, enär vissa kostnader från detta anslag överflyttats
till kustartilleriets underhållsanslag.

Till förhindrande av att kustartilleriets tjenstbarhet minskas, genom
att på grund av prisstegringarna en alltför avsevärd reduktion i den för
övningarna avsedda ammunitionsmängden företages, har Eders Kungl.

^ Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Maj:t ansett ett belopp av 230,000 kronor utöver redan anvisade medel
för innevarande år erforderligt, varför detsamma äskats å 1918 års tillläggsstat.

Dessutom har för år 1919 en förstärkning av detta anslag begärts
med 200,000 kronor eller 45 procent av det ordinarie anslagets slutsumma.

Riksdagen, som icke har något att erinra beträffande den föreslagna
förstärkningen av förevarande anslag, får med anledning av Eders Kungl.
Maj:ts i denna punkt framlagda förslag anmäla, att riksdagen i riksstaten
för år 1919 minskat reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar, nu 492,600 kronor, med 44,800 kronor till 447,800 kronor.

51:o) Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående
punkt anfört, fai riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av
ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
på extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt Öl upptagit ordinarie
förslagsanslaget till kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad m. in.
med oförändrat belopp, 430,000 kronor.

Emellertid har ett förstärkningsanslag uppgående till 50 procent
av den del av det ordinarie anslaget, som avses för beklädnaden, eller
av 179,000 kronor, utav Eders Kungl. Maj:t äskats med 89,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att häremot erinra, har i riksstaten
för år 1919 upptagit ordinarie förslagsanslaget till kustartilleribeväringens
avlöning och beklädnad m. in. med oförändrat belopp, 430,000 kronor.

53:o) Med åberopande av vad riksdagen under närmast föregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av
ordinarie förslagsanslaget till kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad
m. m. på extra stat för ar 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst,
89,500 kronor.

54:o) I punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
lega och furagering m. m. för hästar vid kustartilleriet å extra stat för
år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till lega och furagering in. in.
för hästar vid kustartilleriet å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag,
högst 75,000 kronor.

Artilleribehov.

55.o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 54 föreslagit riksdagen att
till anskaffning av artilleriammunition för kustfästningarna bevilja ett

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. -9

reservationsanslag av 250,000 kronor och därav pa extra stat för år 1919
anvisa ett belopp av 125,000 kronor.

1916 års riksdag beviljade för samma ändamål ett belopp av

500,000 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t nn äskade beloppet är avsett att användas
till anskaffande av ytterligare en del av den för kustfästningarna
såsom behövlig ansedda ammunitionsutrustningen.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet
hörande hemliga handlingarna, har med bifall till Eders Kung!. Maj:ts
förslag till anskaffning av artilleriammunition för kustfästningarna beviljat
ett reservationsanslag av 250,000 kronor och därav på extra stat för år
1919 anvisat ett belopp av 125,000 kronor.

56:o) Under punkt 55 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till luftkanoner
bevilja ett reservationsanslag av 214,900 kronor och därav på
extra stat för år 1919 anvisa ett belopp av 47,450 kronor.

Av det av Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade
beloppet, 214,900 kronor, har en anvisning å 60,000 kronor begärts å
1918 års tilläggsstat, varjämte å 1919 års riksstat 47,450 kronor ansetts
böra anvisas.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet
börande hemliga handlingarna, har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag under denna punkt för ändring av vissa kust fästning ärna tillhörande
kanoner till luftkanoner beviljat ett reservationsanslag av 214,900
kronor och därav på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av
47,450 kronor.

57:o) I punkt 56 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i Vaxholms
fästning bevilja ett reservationsanslag av 195,950 kronor och därav på
extra stat för år 1919 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till detta
ärende börande hemliga handlingarna bär icke velat motsätta sig det
framlagda förslaget, och bar alltså till provisoriska anordningar för spärroch
strandbestyckning i Vaxholms fästning beviljat ett reservationsanslag
av 195,950 kronor och därav på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp
av 50,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Min väsendet.

,58:0) Under punkt 57 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för anskaffning av minmateriel för kustfästningama
bevilja ett reservationsanslag av 190,000 kronor och därav på extra
stat för år 1919 anvisa ett belopp av 95,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet
hörande hemliga handlingarna, har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag för anskaffning av minmateriel för kustfästningarna beviljat ett
reservationsanslag av 190,000 kronor och därav på extra stat för år
1919 anvisat ett belopp av 95,000 kronor.

Flottan och kustartilleriet.

59:o) I punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att med
godkännande av stat för reservstat för marinen av den lydelse, bilagan
nr 13. vid statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 angående femte
huvudtiteln utvisar, i riksstaten för år 1919 höja förslagsanslaget till
reservstat för marinen, nu 29,057 kronor, med 10,054 kronor till 39,111
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattar, att följande nya beställningar
skola uppföras å reservstaten:

regementsofficersbeställningar............... vid flottan 1, vid kustartilleriet 0,

kaptens- (löjtnants-)beställningar ........ » » 1, » » 2

underofficersbeställningar.................... » » 0, » » 2.

Detta medför en kostnadsökning av i jämnt krontal 10,054 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen, med godkännande
av stat för reservstat för marinen av den lydelse, bilagan nr
13 vid statsrådsprotokollet angående femte huvudtiteln den 14 januari
1918 utvisar, i riksstaten för år 1919 höjt förslagsanslaget till reservstat
för marinen, nu 29,057 kronor, med 10,054 kronor till 39,111
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

60:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts därom framställda förslag
och med hänvisning till vad riksdagen under punkt 5:o) här ovan anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att till bestridande
av ökade kostnader för rekapitulationspremier vid marinen under år 1918
må användas det till extra rekryteringsbidrag vid marinen på extra stat
för år 1918 beviljade förslagsanslaget av 50,000 kronor, i den mån detta
anslag icke för sitt ändamål tages i anspråk.

61:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen,
till åtgärder för civilanställning av uttjänt manskap vid marinen på extra
stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

62:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels att av det utav 1916 års riksdag för anskaffning av viss
artillerimateriel för flottan och kustartilleriet beviljade anslaget å 283,500
kronor på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa återstående,
ännu icke anvisade beloppet 94,500 kronor,

dels ock att för omförmälda ändamål på extra stat för .år 1919
bevilja ett ytterligare reservationsanslag av 23,500 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade extra anslaget å 23,500 kronor
är avsett för anskaffning av erforderlig ammunitionsutredning till vissa
lätta artilleripjäser. Motsvarande belopp har jämväl begärts å tilläggsstat
för år 1918.

Vad Eders Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit, har icke föranlett
någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen dels av det utav 1916
års riksdag för anskaffning av viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet
beviljade anslaget å 283,500 kronor på extra stat för år 1919
såsom reservationsanslag anvisat återstående, ännu icke anvisade beloppet
94,500 kronor,

dels ock för omförmälda ändamål på extra stat för år 1919 beviljat
ett ytterligare reservationsanslag av 23,500 kronor.

63:o) I punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till försök med minmateriel på extra stat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

Sedan flera år tillbaka hava särskilda medel i form av extra anslag
anvisats för utförande av försök med torped-, gnist- och flygmateriel.

Eders Kungl. Maj:t har här begärt ett reservationsanslag på extra stat
för år 1919 till belopp av 25,000 kronor för bestridande av kostnaderna
för sådana försök på minväsendets område, som måste anställas, för att
å minmaterielen skola kunna tillämpas vunna tekniska framsteg och
erfarenheter.

32 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen har till försök med miwnateriel på extra stat för år 1919
beviljat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Diverse.

64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen,
till beredande av personliga lönetillägg för år 1919 dels åt marindirektören
av l:a graden i flottan C. E. Richson med ett belopp av 2,365
kionor, därav l,o00 kronor må anses såsom lön, 365 kronor såsom
dagavlöning och 500 kronor såsom inkvarteringsbidrag, dels åt en var
av bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlskrona E. A. W.
Holmberg och E. A. Collén med ett belopp av 600 kronor eller tillhopa
1,200. kronor och dels åt sergeanten över stat vid kustartilleriet A. G.
Sjö qvist med 580 kronor beviljat på extra stat för nämnda år ett förslagsanslag,
högst, 4,145 kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 65 föreslagit riksdagen att i
riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
nu 55,500 kronor, med 27,500 kronor till 83,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 44) anmält har riksdagen,
med bibehållande av förevarande anslag vid oförändrat belopp, 55,500
kronor, för höjning ° av de enligt resereglementet och Kungl. kungörelsen den
27 maj 1881 utgående dagtraktamentena på extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag av 27,500 kronor.

66:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag far riksdagen, som funnit detta förslag ägnat att bringa anslagets
belopp i bättre överensstämmelse med de från detsamma utgående utgifterna,
anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1919 höjt förslagsanslaget
till flyttningshjälp, nu 11,000 kronor, med 6,000 kronor till

17,000 kronor.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 67 föreslagit riksdagen att i riksstaten
för år 1919 öka förslagsanslaget till sjukvård för marinen nu
140,960 kronor, med 35,000 kronor till 175,960 kronor.

Höjningen av detta anslag är förorsakad av att detsamma under de
senare åren utvisat betydande brister.

Vad Eders Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit har icke givit
riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1919 ökat
förslagsanslaget till sjukvård för marinen, nu 140,960 kronor, med 35,000
kronor till 175,960 kronor.

liiksdatjens skrivelse Nr 5 A.

68:o) leders Kungl. Maj:t har under punkt 68 föreslagit riksdagen att i
riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt- och badinrättningar, nu 350,000 kronor, med

75.000 kronor till 425,000 kronor.

Då ökningen av förevarande anslag avser att bringa detsamma i
bättre överensstämmelse med utgifterna å anslaget, får riksdagen anmäla,
att riksdagen i riksstaten för år 1919 ökat förslagsanslaget till uppvärmning,
belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar, nu

350.000 kronor, med 75,000 kronor till 425?000 kronor.

69:o) I punkt 69 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer samt
medikamenter, bad m. m. på extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 14,575 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr 341 angående
omorganisation av skeppsgosseutbildningen m. m. med ändring i
ovannämnda framställning föreslagit riksdagen att för ifrågavarande
ändamål på extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst,
12,475 kronor.

För ifrågavarande ändamål bar för innevarande år beviljats ett extra
anslag å 11,950 kronor.

Ökningen å det i statsverkspropositionen beräknade anslaget för år
1919 hänför sig till följande poster:

Höjning av det för medikamenter

beloppet ............................................

Kostnader för tandvård ......................

Hyra för mässlokaler..................,.........

och bad beräknade

............... kronor	1,300: —
...... »	500: —
.................. »	850: —
Summa kronor	2,650: —

Anslaget bär följaktligen i statsverkspropositionen av Eders Kungl.
Maj:t upptagits med (11,950 + 2,625=) 14,575 kronor. På grund av
skeppsgosseutbildningens omorganisation bär emellertid detta anslagsbelopp
ansetts kunna nedsättas med 2,100 kronor till 12,475 kronor.

Med bifall till .detta förslag bar riksdagen för arvoden åt vid skeppsgossekåren
i Marstrand anställda personer samt medikamenter, bad in. in. på
extra stat för år-1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 12,475 kronor.

70:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 410) anmäler, bar
riksdagen för anskaffning av en enkel tandklinikuppsättning för skeppsgossekåren
i Marstrand på extra stat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag
av’ 2,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 5 hcijt. (Nr 5 A 5 B.) 5

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

7 Do) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen, då den föreslagna ökningen å förevarande anslag är avsedd
för åstadkommande av bättre överensstämmelse mellan anslagets belopp
och utgifterna under detsamma, i riksstaten för år 1919 ökat förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser m. m., nu 140,000 kronor,
med 40,000 kronor till 180,00 kronor.

72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 71
har riksdagen, som icke haft något att erinra mot vare sig den äskade
anslagshöjningen eller förändringen i anslagets natur,

dels i riksstaten för år 1919 höjt anslaget till utgivande av läroböcker,
beskrivningar, reglementen och instruktioner m. m., nu 25,000
kronor, med 15,000 kronor till 40,000 kronor;

dels ock i riksstaten betecknat förevarande anslag såsom förslagsanslag.

73:o) I punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 25,002 kronor, med 10,003 kronor till 35,005 kronor. -

Då förevarande anslag visat sig otillräckligt för sitt ändamål, har
Eders Kungl. Maj:t begärt eu ökning av anslagsbeloppet med 10,000
kronor.

Därjämte har i anslagets slutsumma föreslagits viss jämkning för
avjämnande av huvudtitelns slutsumma.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot anslagets ökning
har för jämnande tillika av huvudtitelns slutsumma i riksstaten för år
1919 ökat förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 25,002 kronor,
med 9,978 kronor till 34,980 kronor;

74:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels att i riksstaten för år 1919 öka anslaget till extra utgifter, nu

75,000 kronor, med 30,000 kronor till 105,000 kronor.

dels ock att i riksstaten beteckna förevarande anslag såsom reservationsanslag.

Ur detta anslag har utbrutits ett belopp av 50,000 kronor, avsett
till bestridande av kostnaderna för vissa extra biträden, och har i stället
ett särskilt anslag upptagits för detta ändamål.

Däremot har förevarande anslag på grund av förskottsväsendets
avveckling ansetts böra ökas med 80,000 kronor.

Anslaget till extra utgifter har följaktligen för år 1919 beräknats
till (75,000 — 50,000 + 80,000 =) 105,000 kronor.

Ä 1918 års tilläggsstat har därjämte av enahanda skäl, som
nyss nämnts, beräknats ett belopp av 30,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

:-sr>

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot anslagets beräkning
eller mot den föreslagna förändringen av anslagets natur, har
riksdagen''

dels i -riksstaten för år 1919 ökat anslaget till extra utgifter, nu

75,000 kronor, med 30,000 kronor till 105,000 kronor,

dels ock i riksstaten betecknat förevarande anslag såsom reservationsanslag.

75:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av vissa hyresutgifter under femte huvudtiteln på
extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

Anslaget är avsett för bestridande av följande hyresutgifter:

till	förhyrande	av lokaler för marinförvaltningen ...............	43,000	kronor
))	»	v y> » sjökrigshögskolan..................	8,000	»
	D	» )> » kustartilleriets chefsexpedi-
		tion ....................................	3,000	2>
i>	hyresbidrag	till sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona	1,000	3>
»	»	» flottans varvs verkmästarförening i
		Karlskrona........................	800	»
»	»	» underofficerskorpralssällskapet i Karls-
		krona ...................................	600	y>
»		» marinens varvsarbetare........................	1,200	»
		eller tillhopa	57,600 kronor.

Med undantag för sistnämnda post utgå dessa kostnader även för
innevarande år, dock att hyresbidraget till underofficerssällskapet i Karlskrona
nu ansetts kunna minskas från 1,200 till 600 kronor.

Hyresbidraget till marinens varvsarbetare har ansetts böra utgå även
för innevarande år och därför upptagits å 1918 års tilläggsstat.

Av utredningen i ärendet framgår, att varvschefen i Stockholm i
sitt yttrande över framställningen om hyresbidrag till marinens varvsarbetare
i Stockholm framhållit, att den lokal, vilken förut stått varvsarbetareförbundet
till buds, hade blivit använd till missledande framställningar
och till bedrivande av en mot varvsdriften vid örlogsvarven
direkt riktad fientlig agitation.

Med hänsyn dels till detta varvschefens yttrande, dels till de konsekvenser
ett bifall till förevarande framställning kunna tänkas medföra,
har riksdagen icke kunnat undgå att ställa sig tveksam i förevarande
fråga. På grund av vad departementschefen i ärendet anfört har dock
riksdagen ansett sig kunna bevilja det äskade anslaget. Riksdagen

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

vill dock härvid uttala, dels att riksdagen förutsätter, att, på sätt departementschefen
ifrågasatt, erforderliga åtgärder vidtagas för att de
missförhållanden, som tidigare enligt varvschefens uppgift förekommit,
icke för framtiden må upprepas, dels att, därest framställning om liknande
bidrag från andra sammanslutningar skulle komma att göras, sådan framställning
bör av riksdagen bifallas endast där särskilt tungt vägande
skäl därför kunna anses föreligga.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen till
bestridande av vissa liyresutgifter under femte huvudtiteln på extra stat
lör år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 75 föreslagit riksdagen
att i rikssfaten för år 1919 under femte huvudtiteln uppföra ett nytt
ordinarie anslag, benämnt »Kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, förslagsanslag» å 65,000 kronor.

I samband med förskottsväsendets avveckling hava under samtliga
huvudtitlar för nu ifrågavarande ändamål äskats särskilda anslag. För
femte huvudtitelns vidkommande har detta beräknats till 65,000 kronor.

För bestridande av motsvarande utgifter under år 1918 har enahanda
belopp äskats å tilläggsstat för samma år.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1919 uppfört
ett nytt ordinarie anslag, benämnt »Kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag» å 65,000 kronor.

77:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 355) anmält, har riksdagen
till beredande av tillfällig löneförbättring under år 1919 åt viss
personal vid marinen beviljat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag
av 1,275,000 kronor.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 77 föreslagit riksdagen att
för anställande av extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna
på extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 63,900
kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål, vilka förut bestritts dels
från anslaget till extra utgifter och dels under förskottstitel, hava nu
av Eders Kungl. Maj:t ansetts böra upptagas såsom särskilt riksstatsanslag
med förslagsanslags natur.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för anställande
av extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna
på extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag av 63,900 kronor.

79:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anskaffning av instrumentutredning för ögonundersökning och

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ögonbehandling vid flottans stationer på extra stat för år 1919 bevilja
ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen har till anskaffning av instrumentutredning för ögonundersökning
och ögonbehandling vid flottans stationer på extra stat för år 1919
beviljat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

II. HANDELN.

Sjökarteverket.

80:o) Under punkt 79 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag till
sjökarteverket och till utförande av sjömätningar, Eders Kungl. Maj:t
kunde komma att till riksdagen avlåta, i det till sjökarteverket uppförda
ordinarie anslaget, nu 101,800 kronor, måtte beräknas en förhöjning av

24,000 kronor och detta anslag i dess helhet sålunda beräknas till
125,800 kronor.

Uti punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen
att i avvaktan på sistnämnda, sålunda förebådade proposition till utförande
av sjömätningar bland de extra reservationsanslagen å femte huvudtiteln
för år 1919 beräkna ett belopp av 158,200 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,
den 16 april 1918 dagtecknad proposition (nr 340), under åberopande
av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för den civila personalen vid
sjökarteverket, att gälla från och med år 1919:

jRiksdagens skrivelse Nr 5 A.

1		Tjänst-
	Lön.	gö rings-pennin-gar.	Orts- tillägg.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
I. Bestämt anslag.					[Efter 5
				år kan lönen höjas
1 förste aktuarie ..................	3,600	1,800	400	5,800	J med 500 kronor och efter [ 10 år med ytterligare l 500 kronor.
					[Efter 5	år kan lönen liöjas
! 1 aktuarie ....................					med
2,600	1,600	300	4,500	\ 10 år med ytterligare
1 1 kartograf........................	2,200	1,500	300	4,000	500	kronor och efter
		15 ar med än ytter-
					ligare	500 kronor.
1 manlig ritare eller gravör...					Efter 5	år kan lönen höjas
1,700	1,000	300	3,000	med	400 kronor, efter\|
j H manliga ritare eller gravörer	18,700	11,000	3,300	33,000	10 år med ytterligare 400 kronor och efter 15
1 redogörare .................	1,700	1,000	300	3,000		ed än ytterligare;

					400 kronor.
1 kvinnligt biträde av andra
graden .............................	900	550	150	1,600	Efter 5	år kan lönen höjas
1 dito ................	900	550	150	1,600	med efter	200 kronor och 10 år med ytter !
1 kvinnligt biträde av första					ligare	200 kronor.
graden...... ....................	700	350	‘ 150	1,200
	Efter 5	år kan lönen höjas!
1 vaktmästare .	700	350	150	1,200	med	100 kronor och
		efter	10 år med ytter-!
					ligare	100 kronor.
Till arvode åt den, som för-
ordnas att leda och över-
vaka rit- och gravyrarbetena Till arvoden åt extra personal,	—	—	—	600
gratifikationer åt ritar- och gravörelever samt vikariats-ersättningar .........				12,800

Säger	—	—	—	72,300
11. Förslagsanslag.
Till ålderstillägg ............	—	—	—	5,000
Summa	—	— i — \|	77,300

Anm. 1. Den för förste aktnarien upptagna avlöningen utgår endast under förutsättning, att
befattningshavaren icke Hr militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket fall
han endast äger uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet, allt eftersom han är militär i
flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat.

Anm.. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjnter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 39

dels förklara, att för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner
skola gälla de för dylika förmåner å den nuvarande staten
stadgade villkor och bestämmelser med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta
ändringar och tillägg;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning å sjökarteverkets avlöningsstat, skall vara
pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, samt att den innehavare av ordinarie
befattning vid sjökartverket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,
att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner
enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och
vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid
de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom;

dels i riksstaten för år 1919 höja det ordinarie anslaget till sjökarteverket,
nu 101,800 kronor, med 24,500 kronor till 126,300 kronor;

dels ock till utförande av sjömätningar på extra stat för år 1919
bevilja ett reservationsanslag av 173,200 kronor.

Enligt gällande instruktion för sjökarteverket den 22 november 1912
bestå verkets huvudsakligaste uppgifter dels i utförandet av sjömätningsarbeten
inom kust- och insjöområden, dels ock i att bearbeta det vid
mätningarna insamlade materialet samt att utgiva för sjöfartens och iörsvarsväsendets
behov erforderliga sjökort och seglingsbeskrivningar in. in.,
vilka sist uppräknade arbeten kunna sammanfattas under benämningen
byråarbeten.

Vid sjökarteverket tjänstgör både militär och civil personal.

Till chef förordnar Eders Ivungl. Maj:t en officer vid flottan av regementsofficers
grad.

Den militära personalen utgöres av, förutom chefen, till tjänstgöring
vid kartverket beordrade officerare och underofficerare vid flottan eller i
dess reserv. Av officerarna, vilkas antal icke må annat än undantagsvis
och för kortare tid understiga fyra, bör, såvitt ske kan, en vara av regementsofficers
grad. Dessutom beordras årligen till kartverket den militära
personal, som erfordras i och för kartverkets mätningsexpeditioner.

Enligt den för den civila personalen av 1912 års riksdag godkända
staten består denna personal av en aktuarie, elva manliga ritare eller
gravörer, två kvinnliga biträden samt en vaktmästare. Därjämte tjänstgöra
vid kartverket för sin utbildning och på prov aktuarieaspiranter

40 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

samt ritar- och gravörelever, varförutom i mån av behov övrig civil
extra personal anställes.

Det för år 1918 för bestridande av sjökarteverkets årsutgifter tillgängliga
beloppet uppgår till sammanlagt 266,000 kronor. Denna summa
härleder sig från följande inkomstposter:

bestämt anslag.....

förslagsanslag .....

reservationsanslag

Ordinarie anslag:

.............. kronor 47,800:—

.............. )) 5,000:—

............. » 49,000:— kronor 101,800:—

Extra anslag:
till utförande av sjömätningar..........................	................. kronor	108,200:—
	kronor	210,000:—
bidrag från handels- och sjöfartsfonden.........	................. »	21,000:—
beräknad behållning av sjökortsförsälj ningen	år 1917. . »	35,000:—
	Summa kronor 266,000:—

Av sagda belopp, 266,000 kronor, äro det bestämda anslaget, 47,800
kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller tillhopa 52,800 kronor,
avsedda till avlöningar m, m. till verkets civila personal enligt ovannämnda
av 1912 års riksdag för samma personal godkända stat.

Återstoden, 213,200 kronor, i vilken summa ingår det ordinarie
reservationsanslaget å 49,000 kronor, är beräknad för sjökarteverkets
allmänna utgifter enligt nedanstående fördelning:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader ......... 125,000: —

Rustning och underhåll av fartyg, båtar och

annan mätningsmateriel .................................... 50,000: —

Komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument............

Tryckningskostnader, inbegripet trycke ingsma terialier.

................................................................. 16,700: —

Underhåll av kartverkets fastighet samt anskaffning
och underhåll av byråinventarier......... 3,000: —

Skrivmaterialier och expenser ........................................................

175,000: —
14,500:—

19,700: —
4,000: —

Summa kronor 213,200

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Till den militära personalen vid sjökarteverket utbetalas avlöning
från anslag till flottan under femte huvudtiteln. Kostnaderna härför
ingå således ej i sjökarteverkets stat.

Förevarande proposition avser i första hand en omorganisation av
sjökarteverkets civila; personal. För nämnda personal är såsom ovan
nämnts stat fastställd enligt beslut av 1912 års riksdag. Redan i
skrivelse den 24 oktober 1913 framhöll emellertid chefen för sjökarteverket,
att en förstärkning av samma personal vore erforderlig. Behovet
av en dylik förstärkning har sedermera blivit alltmer kännbart genom de
ökade svårigheterna från flottans sida att till mera stadigvarande tjänst vid
sjökarteverket kunna avstå erforderlig militär arbetskraft. Härtill kommer,
enligt departementschefens mening, att det med hänsyn icke minst till
sjökarteverkets alltmer omfattande göromål måste anses oundgängligen
nödvändigt att för behörigt fullgörande av sjökarteverkets ur såväl försvarsväsendets
som sjöfartens synpunkt betydelsefulla arbete verket äger
tillgång till ytterligare fast anställda samt för sitt värv fackligt utbildade
och i övrigt väl kvalificerade tjänstemän, vilka helt kunna ägna sin
arbetskraft åt sjökarteväsendet.

Omfattningen av den föreslagna omorganisationen av verkets civila
personal framgår av nedanstående tabell, vilken innefattar den nuvarande
staten för samma personal samt därjämte med kursiv stil de föreslagna
nya befattningarna och begynnelseavlöningarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

14 sand. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.)

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

	Lön.	Tjänstgö- ringspen-	Orts- tillägg.	Summa.
		ningar.		(Ang. lönetillägg m. m.
I. Bestämt anslag.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	enligt det nya förslaget se tabellen å sid. 2.)

1 förste aktuarie....................	3,600	1,900	400	5,800	{Efter 5 år kan lönen höjas
					1 med 500 kronor, efter
1 aktuarie ....................	1 2,200	1,500	300	4,000 \	10 år med ytterligare
	l {2,600)	(1,600)		(4,500)f	600 kronor och efter 15 år med än ytter-
1 kartograf .........................	2,200	1,500	300	4,000	ligare 500 kronor.
	f Härtill kunna komma fyra
					ålderstillägg, vart och
1 manlig ritare eller gravör...	/ 1,300 l {1,700)	800 (1,000)	300	2,4001 (3,000)\|	ett å 400 kronor, efter respektive 5, 10, 15
10 manliga ritare eller gravörer (ii)	( 13,000 \ (IS,700)	8,000 (11,000)	3,000 (3,300)	24,000 ( (33,000)}	och 20 år. Av varje ålderstillägg utgöra 300 kronor lön och 100 kronor tjänstgörings-
1 redogörare .....................	1,700	1,000	300	3,000	penningar.
1 kvinnligt biträde (av andra
graden) ..................	900 900	550 550	150 150	1,600] 1,600,
1 kvinnligt biträde (av andra graden) ..............................	\|Efter 5 år kan lönen höjas j med 200 kronor och
	efter 10 år med ytter-
1 kvinnligt biträde (av första					i ligare 200 kronor.
graden) ...........................	700	350	150	l,200j
	f Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare ......................	700	350	150	1,200	1 med 100 kronor och ^ efter 10 år med ytter-it ligare 100 kronor.
Till arvode åt den, som för-
ordnas att leda och över-vaka rit- och gravyrarbetena	—	—	_	600
Till arvoden åt extra personal,
gratifikationer åt ritar- och gravörelever samt vikariats-ersättningar................			_	12,800

Säger	—	—	—	47,800 (72,300)
It. Förslagsanslag.
Till ålderstillägg...................	—	—	—	5,000
Summa	—	—	—	52,800 (77,300)

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Till bestridande av kostnaderna för den sålunda föreslagna löneregleringen
skulle erfordras en höjning av det för sjökarteverket i riksstaten
upptagna ordinarie bestämda anslaget, nu 47,800 kronor, med
24,500 kronor till 72,300 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget å1

5.000 kronor, avsett till ålderstillägg åt den civila personalen, skulle
däremot bibehållas vid oförändrat belopp.

Jämväl beträffande sjökarteverkets allmänna utgifter har en stegring
i medelsbehovet för år 1919 ansetts vara att motse. Posten till
sjömätnings- och resekostnader, vilken för år 1918 upptagits till 125,000
kronor, borde, enligt departementschefens mening, på grund av den alltjämt
fortgående allmänna fördyringen, bland annat på bränsle för sjömätningsfartygens
drift, beräknas till 150,000 kronor, och i fråga om
posten rustning och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel,
nu 50,000 kronor, vore av liknande skäl en höjning^ med

25.000 kronor erforderlig.

Till ovannämnda båda förhöjningar å tillhopa 50,000 kronor skulle
därjämte komma en utgiftsökning å 10,000 kronor på grund av inträffade
starka prisstegringar å ved och tryckutensilier m. in. samt ytterligare

5.000 kronor till mötande av ökade utgifter för bestridande av de beslutade
höjningarna i dagtraktamenten enligt resereglemente^

Sammanlagda kostnaderna för sjökarteverkets allmänna utgifter,
vilka kostnader för innevarande år beräknats till 213,200 kronor, borde
alltså, enligt departementschefens mening, för år 1919 upptagas till
(213,200 + 25,000 + 25,000 + 10,000 + 5,000 —) 278,200 kronor.

Till mötande av dessa utgifter, sammanlagt 278,200 kronor, kan
beräknas finnas att tillgå, förutom det ordinarie reservationsanslaget å

49.000 kronor, inkomsten under år 1918 å försålda sjökort m. m. 35,000
kronor samt anslag från handels- och sjöfartsfonden 21,000 kronor.
Återstående erforderliga medelsbelopp (278,200 — 49,000 — 35,000 —

21.000 =) 173,200 kronor skulle beredas genom extra anslag.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen funnit den föreslagna

omorganisationen av den civila personalen vid sjökarteverket vara av
behovet påkallad, har icke funnit anledning till erinran mot nu framlagda
plan till sådan omorganisation eller mot de i detta hänseende
äskade anslagsbeloppen.

Beträffande de föreslagna avlöningsvillkoren har riksdagen icke funnit
^anledning till erinran mot desamma. Det nu gällande stadgandet
angående rätt för Eders Kungl. Maj:t att i vissa fall pröva, om och i
vad man befattningshavare för åtnjutande av avlöningsförhöjning äger

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

räkna sig till godo föregående tjänstgöring vid sjökarteverket, i vilket
stadgande nu ingen förändring av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts, har
riksdagen dock ansett icke böra intagas i blivande avlöningsbestämmelser.
Detta stadgande infördes i samband med av 1912 års riksdag fastställd
ny stat för den civila personalen vid sjökarteverket och bör enligt
riksdagens mening icke äga tillämpning i fråga om de befattningar, som
nu äro avsedda att uppföras å stat. Frågan om rätt för första innehavare
av nämnda befattningar att för ålderstillägg fa tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring synes i varje särskilt fall böra underställas riksdagens
prövning.

Jämväl i fråga om de föreslagna höjningarna av anslagen till sjökarteverkets
allmänna utgifter bar riksdagen ansett sig böra godkänna
Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Anslagen för år 1919 till sjökarteverket skulle alltså utgå pa följande
sätt:

bestämt anslag ....

•förslagsanslag.......

reservationsanslag.

Ordinarie anslag:

...................... 72,300: —

.................... 5,000: —

..................... 49,000: kronor 126,300: —

Extra anslag;

till utförande av sjömätningar........................... kronor 173,200:

Summa kronor 299,500: —

Av detta belopp, 299,500 kronor, äro det bestämda anslaget, 72,300
kronor, och förslagsanslaget, 5,000 kronor, eller tillhopa 77,300 kronor
avsedda till avlöningar m. m. till sjökarteverkets civila personal och
återstoden, eller 222,200 kronor, till verkets allmänna utgifter.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, bar riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för den civila personalen vid
sjökarteverket, att gälla från och med år 1919:

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

		Tjänst- görings-		Summa.
	Lön.	pennin- gar.	tillägg.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
I. Bestämt anslag:.				ii
1 förste aktuarie ..................	3,600	1,800	400	5,800 \|
1 aktuarie ...........................	2,600	1,600	300	j] 4,500 l
1 kartograf..........................	2,200	1,500	300	4,000 [
1 manlig ritare eller gravör...	1,700	1,000	300	I 3,000
11 manliga ritare eller gravörer	18,700	11,000	3,300	33,000
1 redogörare ........................	1,700	1,000	300	3,000
1 kvinnligt biträde av andra	900	550	150	1,600

	900	550	150	1,600 )
1 kvinnligt biträde av första graden ..............................	700	350	150	1,200 j
1 vaktmästare .....................	700	350	150	1,200 \|
Till arvode åt den, som för-
ordnas att leda och över-vaka rit- och gravyrarbetena	—	—	—	600
Till arvoden åt extra personal,
gratifikationer åt ritar- och gravörelever samt vikariats-				12,800
ersättningar .....................	—
Säger	—	—	—	72,300
II. Förslagsanslag.
Till ålderstillägg ...............	—	—	—	5,000
Summa	—	—	—	\| 77,300

fter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor ochefter
10 år med ytterligare
500 kronor.

Ifter 5 år kan lönen höj
med 500 kronor, efter
10 år med ytterligare
600 kronor och efter
15 år med än ytterligare
500 kronor.

Ifter 5 år kan lönen hö.
med 400 kronor, efter
10 år med ytterligare
400 kronor och efter 15
år med än ytterligare
400 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare
200 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor och
efter 10 år med ytterligare
100 kronor.

Anm 1. Den för förste aktnarien upptagna avlöningen ntgår endast under förutsättning, att bofattningshavaren
icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket
fall han endast äger uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet, allt eftersom han är
militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat.

Anm. 2. DäreBt vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skalk så långe
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdraga» 100 kronor årligen.

46 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels förklarat, att för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner
skola, med iakttagande av vad ovan anförts, gälla de för
dylika förmaner a den nuvarande staten stadgade villkor och. bestämmelser
med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar och tillägg;

dels förklarat, att den, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder
ordinarie befattning å sjökarteverkets avlöningsstat, skall vara
pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, samt att den innehavare av ordinarie
befattning vid sj ökarte verket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,
att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner
enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser,
och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen
vid de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnebavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom;

dels i riksstaten för år 1919 böjt det ordinarie anslaget till sjökarteverket,
nu 101,800 kronor, med 24,500 kronor till 126,300 kronor;

dels ock till utförande av sjömätningar på extra stat för år 1919
beviljat ett reservationsanslag av 173,200 kronor.

81:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 81
bär riksdagen medgivit att utöver det belopp av 71,100 kronor, vilket
enligt medgivande av 1917 års riksdag må av besparingar, som uppstått
å anslag till sjökarteverket, användas för ändring av ångfartyget Rån
till sjömätningsfartyg, för ifrågavarande ändamål må av sådana besparingar
användas ett ytterligare belopp av 16,900 kronor.

Lots- och fyrväsendet.

82:o) Uti punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
med godkännande av avlöningsstat för fyrpersonalen samt omkostnadsstat
och pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
av den lydelse, bilagorna nr 14, 15 och 16 vid statsrådsprotokollet
den 14 januari 1918 angående femte huvudtiteln utvisa, i
riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstalterna, nu 3,643,074 kronor, med 1,450 kronor till
3,644,524 kronor.

I fråga om avlöning sstaten för fyrpersonalen bar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att ur staten måtte uteslutas avlöning för en fyrmästare med

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1,800 kronor samt i stället upptagas eu fyrmästaroavlöning å 2,000
kronor och avlöningar till tvenne fyrbiträden med 1,200 kronor till
vardera.

Statens slutsumma skulle härigenom komma att för år 1919 undergå
en ökning med 2,G00 kronor.

Vad därefter beträffar omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen
med livräddning sanstalterna, har Eders Kungl. Maj:t här föreslagit dels
en höjning med 1,000 kronor av posten till hyra för lotsstyrelsens
ämbetslokal dels ock uppförande å staten av kostnaderna för utbildande
av lotsverket tillhörande personal i gnisttelegrafering med 3,500 kronor.

Genom vad sålunda föreslagits kommer omkostnadsstaten att ökas
med 4,500 kronor.

I fråga slutligen om den under detta anslag upptagna övergängsoch
indragningsstaten har densamma ansetts kunna minskas med 5,650
kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså komma att ökas med (2,600 +
4,500 — 5,650 =) 1,450 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om detta anslag föreslagit har
riksdagen ej funnit anledning till erinran liksom ej heller mot de framlagda
statförslagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med godkännande av
avlöningsstat för fyrpersonalen samt omkostnadsstat och pensionsstat
för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna av den lydelse,
bilagorna nr 14, 15 och 16 vid statsrådsprotokollet den 14 januari 1918
angående femte huvudtiteln utvisa, i riksstaten för år 1919 ökat förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, nu
3,643,074 kronor, med 1,450 kronor till 3,644,524 kronor, därav direkt
anvisning 3,644,115 kronor, friheter 405 kronor och ersättningar 4
kronor.

83:o) Uti punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till säkerhetsanstalter för sjöfarten bevilja på extra stat för år 1919 ett
reservationsanslag av 460,000 kronor.

Samma belopp, som av Eders Kungl. Maj:t för år 1919 äskats, eller

460,000 kronor har under en följd av år för ändamålet anvisats.

Beloppet är avsett att användas enligt följande fördelning:-

Täckande av brister, som uppstått vid utförandet

av vissa byggnadsarbeten m. m., vartill 1914

och 1915 års riksdagar anvisat medel.................. kronor 7,491: 54

Transport 7,491: 54

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Transport

Förbättring av säkerhetsanstalterna vid Ostergams

fyrplats............................................................................. »

Reparation av hamnen vid Dämmans fyrplats ............ »

Nya fyrar för insegling nattetid till Lysekil och

7,491: 54

Anskaffning av en ljud- och lysboj jämte förankrings gods

för Salvorev......................................................

Ändring av Lungö fyr........................................................

Fyrbelysning i farleden från Oxdjupet till Halfkakssundet
samt över Askrike fjärden till Stora Värtan

Fyrbelysning av farleder i Singö skärgård ..................

Ny fyr på Donsöhuvud ......................................................

Ny fyr på Slagstaholm ......................................................

Anskaffande av arbetsredskap och arbetsmaskiner
samt förankringsgods i reserv för lotsverkets

huvudförråd.....................................................................

Fortsatt .införande av agabelysning vid fyrar...............

26,000:

20,000:

kringliggande orter .....................................................		4,000:
Förbättrad fyrbelysning i farleden Islandsberg—Ly-sekil ...............................................................................		1,000
Ny fyr på Ramskär.............................................................	»	1,000
Ny fyr på Svangen...........................................................		1,500
Ny fyr å skäret K läback ...................................................	»	4,000
Ny fyr vid Malöhamn .........................................................		2,000
Ny fyr på Trollholmshällan..............................................	3>	800
Ny fyr på Lönshuvud .........................................................	»	1,200
Gasverk med kompressorstation ......................................	»	21,000
Nytt mistsignalmaskineri vid Björns fyrplats.............	3)	13,000
Nytt mistsignalmaskineri vid Skags fyrplats ..............	3>	17,000
Förbättrad fyrbelysning för insegling till Karlskrona	))	10,000
Uppassningshus vid Härnösands lotsplats .....................	»	1,000
Ny mistsignalstation vid Rödkallens fyrplats...............	»	3,000
Ny fyr- och mistsignalstation å Härnöklubb ...............	))	110,000
Anskaffning av en ljud- och lysboj jämte förankrings-gods i reserv .................................................................	»	17,500:

17,500:

5,000:

52.000

45.000
9,000
9,000

30,000

31,008

Summa kronor 460,000

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till säkerhetsanstalter
för sjöfarten beviljat på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 460,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Undervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 86 av denna huvudtitel
föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition rörande omorganisationen
av kommerskollegium, Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
till riksdagen avlåta, i riksstaten för år 1919 uppföra förslagsanslaget till
ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och
nautisk-meteorologiska byrån, nu 13,000 kronor, med ett belopp av

2,000 kronor under ändrad benämning: »Ålderstillägg för personalen vid
nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag» 2,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den
26 april 1918 dagtecknad proposition (nr 410), under åberopande av det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att i riksstaten för år 1919 under femte
huvudtiteln, avdelningen Handeln, uppföra å ordinarie stat följande anslag,
nämligen:

till navigationsskolorna........................................................ kronor 185,620:

» navigationslärarkursen, reservationsanslag............... » 2,200:

» ålderstillägg för personalen vid undervisningsan stalterna

för sjöfart och nautisk-meteorologiska
byrån, förslagsanslag .................................................. » 13,000:

Kungl Ma:jts förslag är föranlett därav, att någon framställning rörande
omorganisation av kommerskollegium icke förelagts innevarande
års riksdag, varför de här angivna anslagen i 1919 års stat ansetts böra
upptagas med samma belopp som för innevarande år.

Under denna punkt får riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten
för år 1919 uppfört å ordinarie stat följande anslag, nämligen:

till navigationsskolorna........................................................ kronor 185,620:

» navigationslärarkursen, reservationsanslag............... » 2,200:

85:o) I en till riksdagen avlåten, den 3 maj 1918 dagtecknad proposition
(nr 413), har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagms ''protokoll 1918. 14 sand. 5 höft. (Nr 5 A ÖB.) 7

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till förstärkning av ordinarie anslaget till navigationsskolorna
för år 1918 å tilläggsstat till riksstaten för samma år bevilja ett förslagsanslag,
högst, 21,000 kronor;

dels ock till förstärkning av ordinarie anslaget till navigationsskolorna
för år 1919 på extra stat för samma år bevilja ett förslagsanslag,
högst, 21,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är avsett för mötande av de utav kristiden
förorsakade merkostnaderna.

Förslaget har icke givit riksdagen anledning till erinran, och får
riksdagen beträffande 1919 års anslag anmäla, att riksdagen till förstärkning
av ordinarie anslaget till navigationsskolorna för år 1919 på
extra stat för samma år beviljat ett förslagsanslag, högst, 21,000 kronor.

86:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag till
nautisk-meteorologiska byrån m. m., Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att till riksdagen avlåta, i det till nämnda byrå uppförda ordinarie
anslaget, nu 26,100 kronor, måtte beräknas en förhöjning av 14,800
kronor och detta anslag i dess helhet sålunda beräknas till 40,900 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t uti punkt 85 av statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen att i avvaktan på nämnda, sålunda förebådade
proposition bland de extra förslagsanslagen å femte huvudtiteln
för år 1919 till arvoden åt viss personal vid nautisk-meteorologiska
byrån beräkna ett belopp av 9,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,
den 16 april 1918 dagtecknad proposition (nr 333) under åberopande
av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för nautisk-meteorologiska
byrån, att gälla från och med år 1919:

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

I. Bestämt anslag-.

1 Föreståndare................

1 Förste byråassistent ....

1 Byråassistent ..................

1 Ombud vid en av byråns agenturer
...........................

3 Ombud vid byråns agenturer
Säger

II. Reservationsanslag.

Till premier och gratifikationer
» diverse expenser, såsom till
post, telegraf, rikstelefon,
arbetsersättningar åt ob
servatörer m. fl., båthyror,
inköp och inbindning av
böcker, tidskrifter och kartor,
ljus, ved, skrivmateri alier

m. m................

» inköp av normal- m. fl. instrument
för byrån och
agenturerna samt underhåll
av instrument......

» underhåll av 9 st. vattenhöj
dmätningsstationer. ..

» tabellering och sammanställning
av vattenhöj dmätningsobservationer.
..

» magnetiska rekognosceringar
.............................

» publikationer ..............

Säger

Lön.

5,000

3,600

2,200

Arvode.

500

1,500

Tjänst görings pennin gar.

2.500
1,800

1.500

Orts tillägg.

400

300

Summa.

7.500
5,800

4,000

500

1.500

19,300

2,000

3,000

2,200	—
3,700	—
900	—
2,000	—
5,000	—
18,800

{Efter 5 år kan lönen
höjas med 600 kr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.,
efter 10 år med ytterligare
500 kr
och efter 15 år
med än ytterligare

500 kr.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Lön.

Arvode.

Tjänst-göri res-pennin-gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

III. Förslagsanslag, högst.

Till biträden........................

2,800

Summa kronor

40,900

—

Anmärkningar:

l:o) Ombuden erhålla dessutom 1U av de avgifter, som vid den agentur, de förestå, inflyta för verkställda
undersökningar av nautiska instrument och skeppslanternor samt för utfärdade certifikat. Berörda avgifter
skola fördenskull i vederbörande räkenskaper tagas till uppbörd med 1/< för det bestämda anslaget och
med 8A för reservationsanslaget.

2:o) I den mån något av de i reservationsanslaget anvisade beloppen icke skulle åtgå för avsett ändamål,
må det användas till annat i staten angivet ändamål, för vars fyllande medel anvisats från samma
anslag.

dels förklara, att för åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningshavare
vid byrån upptagna avlöningsförmåner skola gälla i statsrådsprotokollet
omförmälda villkor och bestämmelser;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid nautisk-meteorologiska byrån, skall
vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser, samt att den innehavare av ordinarie
befattning vid byrån, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,
att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner
enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och vilken
ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid
de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom;

dels medgiva att, därest extra assistenten vid nautisk-meteorologiska
byrån G. S. Ljungdahl befordras till byråassistent vid byrån från och
med den 1 januari 1919, han må för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo tiden från och med år 1913;

dels ock i riksstaten för år 1919 höja det ordinarie anslaget till
nautisk-meteorologiska byrån

nu................................................................................................... kronor 26,100: —

med.............................................................................. » 14,800: —

till ............................................. kronor 40,900: —

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till förhöjda arvoden eller ersättningar till kontrollstationsföreståndare
och kompassjusterare på extra stat för år 1919 bevilja ett
förslagsanslag, högst 9,000 kronor;

dels ock för enahanda ändamål å tilläggsstat till riksstaten för år
1918 bevilja ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.

Därjämte har uti en inom riksdagen väckt motion hemställts,

dels att riksdagen måtte avslå propositionen nr 333 om anslag till
naulisk-meteorologiska byrån m. m., i det skick denna proposition
föreligger;

dels att riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t ville anhålla om ny utredning
av ärendet med beaktande av de synpunkter, som i motionen
blivit framlagda.

Sedan 1907 års riksdag godkänt av Eders Kungl. Maj:t framlagt
förslag till omorganisation av nautisk-meteorologiska byrån, har den
29 november 1907 utfärdats instruktion för byrån, vilken instruktion
trätt i tillämpning från och med 1908 års ingång.

Byrån har enligt nämnda instruktion till huvudsakligt ändamål
att såväl i Stockholm som vid byråns kontrollstationer undersöka handelsfartygens
lanternor, kompasser och övriga nautiska instrument
ävensom att till gagn framför allt för sjöfarten verkställa vissa meteorologiska,
jordmagnetiska och hydrografiska arbeten. Till byråns
arbetsuppgifter höra bland annat skötseln och kontrollen över vissa
vattenhöj dsregistreringsstationer, utlämnande av meteorologiska och hydrografiska
instrument in. m. till sjögående fartyg, mottagande och granskning
av från dessa inkommande journaler, skötseln av byråns stationer
å fyrfartyg i västkustens inomskärsområden samt å vissa fyrplatser
m. m. samt utgivande av vissa publikationer. Slutligen tillkommer det
byrån att, då så påfordras, biträda vid kompassväsendets ordnande på
flottans fartyg samt vid anskaffning och undersökning av jämväl andra
nautiska instrument för dessa fartyg.

Byrån lyder närmast under chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Byråns ordinarie personal utgöres enligt den vid 1907 års riksdag
godkända organisationsplanen av en föreståndare, som är byråns chef,
en assistent samt ett ombud vid var och en av byråns agenturer i
Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall, tillika föreståndare för den
med agenturen förenade kontrollstationen.

Därjämte är sedan år 1913 vid byrån anställd ytterligare en assistent
med arvode å extra stat.

Enligt instruktionen för byråns kontrollstationer antagas föreståndarna
för dessa stationer av chefen för byrån efter ansökan medelst
förordnande tills vidare på viss tid, högst fem år i sänder.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Såsom skäl för en omorganisation av nautisk-meteorologiska byrån
har av byråns föreståndare, bland annat, anförts följande.

Av utarbetad statistik framginge, att det rena kansliarbetet å byrån
sedan_ år 1906 fullt tredubblats. Lades härtill, att byråns räkenskaper och
redovisning, särskilt efter kontrollstationernas upprättande, tagit en omfattning,
som vore minst tre gånger så stor som den förut existerande, att
mspektionsarbetet a stationerna ökats i än starkare progression, att utredningar,
som från byrån påkallades, år från år tilltoge så i omfång
som i antal, att myndigheter såväl som enskilda i stegrad
utsträckning anlitade byrån för erhållande av råd och anvisningar, samt
att alla kompassundersökningar och undervisning jämte examination i
deviationslära m. m. med aspiranter till föreståndarkompetens vid rikets
navigationsskolor avsevärt bidroge till att upptaga föreståndarens för
byrån tid, syntes honom det uttalandet icke kunna jävas, att de löpande
arbetena redan tagit en sådan omfattning, att det vore omöjligt
för honom att utan hjälp av ytterligare fast anställd personal komma
till rätta med dem på sådant sätt, som han ansåge kunna och böra
fordras av honom, än mindre då att på vederbörligt sätt tillse och befordra
byråns tidsenliga utveckling.

Sedan år 1908 vore vid byrån anställd en assistent med huvudsaklig
uppgift att tjänstgöra såsom föreståndare för byråns kontrollstation
i Stockholm. . Denne tjänstemans tid hade varit "fullt upptagen av
honom åliggande instrument- och byråarbeten samt av inspektionsresor
till byråns kontroll- och observationsstationer, för vilka han tagits i
anspråk i all den utsträckning, pa honom vilande krav i övrigt tillåtit.
Endast därigenom hade de behov nödtorftligen kunnat tillgodoses, som
föreståndarens bundenhet på grund av det dryga kansliarbetet icke
medgivit honom att själv fylla.

Föreståndaren viile därjämte betona, att byråns och kontrollstationernas
arbete inom den allra närmaste tiden syntes komma att ökas i
högst betydande grad, då kontrollen av fartygslanternor gjordes obligatorisk,
samt än starkare, då även den kontroll över kompasser anordnades,
varpå från alla håll framställts önskemål och som säkerligen
vore i hög grad behövlig. . Icke heller syntes böra lämnas oanmält, att
undersökning och certifiering även av mistlurar, loggar, vinkelinstrument,
kronometrar m. m. började omtalas såsom önskvärda.

Allt detta sammanlagt, d. v. s. byråns hårda belastning i förhållande
till för arbetet tillgänglig personal samt den stegring uti av bjTån
och dess kontrollstationer fordrad arbetsprestation, som vore att vänta
inom den närmaste tiden, gjorde enligt föreståndarens uppfattning upprättandet
av en ny beställning vid byrån nödvändigt.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 55

Enligt det framlagda förslaget skulle nu medel jämväl beredas till
arvoden åt auktoriserade kompassjusterare i vissa av rikets sjöhamnar.

Till stöd för det i ovanberörda motion framförda yrkandet om avslag
å propositionen samt hemställan om viss utredning har av motionären
i huvudsak anförts följande:

»Byråns verksamhet under den första tiden av dess tillvaro i vad
berör handelssjöfarten torde huvudsakligen ha varit inriktad på det
nautisk-meteorologiska gebitet. Vad som uträttades, blev emellertid med
åren mer och mer betydelselöst. Efter att under en tid till synes ha
legat helt och hållet nere, ha nu meteorologiska observationer under
byråns överinseende införts å några transoceana ångare. Några av
byrån utarbetade segelhandböcker för kännedom om vind-, ström-, isförhållandena
etc. kring Sveriges kuster, arbeten, som för den svenska
sjöfarten borde kunna ha varit till stort gagn, ha icke förekommit. Byråns
befattning med kompassväsendet å svenska handelsfartyg har till
allra sista tiden varit synnerligen minimal; ett ringa fåtal kompasser
pr år ha för handelsflottans räkning undersökts. För kompasskonstruktionen
inom landet torde dock byrån, såsom sakkunnig institution på
detta område, haft ett visst värde. I samband härmed torde böra nämnas,
att chefen för nautisk-meteorologiska byrån förestått kurserna i
deviationslära för lärarpersonalen vid navigationsskolorna inom riket.
Något praktiskt sysslande med deviationsundersökningar å handelsfartyg
har dock från byråns sida, så vitt undertecknad vet, icke förekommit
på de sista 20 å 25 åren.

Tillbakagången i byråns verksamhet på det nautisk-meteorologiska
området och dess oförmåga att här uträtta något nämnvärt av värde
torde ha varit en av anledningarna till, att man orienterade sig åt nya
verksamhetsfält. Det område, som låg närmast till för byrån att glida
in på, var kontrollen över nautiska apparater och instrument. Befattning
med vissa nautiska instrument hade man ju allaredan förut, och
det var att förutse, att de skärpta fordringarna för fartygs sjövärdighet,
vilka i utlandet exempelvis i Norge åstadkommit upprättande av kontrollanstalter
för undersökning av lanternor, fartygskompasser m. m.,
även här i landet skulle föranleda liknande anstalters uppkomst. Allaredan
år 1901 hade för övrigt en privat anstalt för lanterneundersökning
upprättats vid navigationsskolan i Göteborg.

Den nya instruktionen för nautisk-meteorologiska byrån av den 29
november 1907 bär även tydliga spår av, att kontrollen av fartygslanternor,
kompasser och övriga nautiska instrument blivit det förnämsta i byråns
uppgift. Den utvidgning av byråns personal, som företogs av riksda -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

gen 1907, pekar i samma riktning. Befattningen med nautisk-meteorologiska
uppgifter står kvar i instruktionen, men den faktiska verksamheten
på detta område torde vara skäligen betydelselös.

Innan man genom ett riksdagsbeslut fastslår fortvaron av den ifrågavarande
anstalten, bör man göra klart för sig dess uppgift och syftemål.
Bortser man från de nautisk-meteorologiska och övriga uppdragen
av mindre omfattning, kvarstår, att nautisk-meteorologiska byrån nu måste
anses som en anstalt avsedd att i visst hänseende genom sin kontrollerande
befattning med en del till ett fartygs utrustning hörande apparater
och instrument m. m. vara till gagn för handelsfartygs allmänna
sjövärdighet. Byråns kontroll berör ett specialområde utgörande en
detalj av sjövärdighetskontrollen i sin helhet.

Då man år 1914 ordnade den preventiva fartygskontrollen genom
upprättande av en fartygsinspektionsavdelning inom kommerskollegium,
torde man icke haft för avsikt att härunder inordna den allaredan då av
nautisk-meteorologiska byrån påbörjade kontrollen av fartygslanternor och
kompasser. I propositionen nr 122, angående utvidgad statskontroll å
fartygs sjövärdighet, till 1914 års B-riksdag yttrar departementschefen
om den preventiva fartygskontrollens ordnande, »att denna ej avser att
upphäva den befattning med kontrollen å fartygslanternor, kompasser
och övriga nautiska instrument, som tillkommer nautisk-meteorologiska
byrån själv eller genom dess kontrollstationer». Någon härifrån avvikande
mening har riksdagen icke uttalat. Vilket ju icke hindrar, att
spörsmålet om, huruvida nautisk-meteorologiska byrån fortfarande bör
utgöra en fristående institution eller om den måhända till den del, som
omfattar fartygskontrollen, bör inordnas under kommerskollegii fartygsinspektionsavdelning,
nu lämpar sig att upptaga till övervägande.

För att kunna avgöra lämpligheten av, att fartygsinspektionen
övertager vissa nautisk-meteorologiska byråns arbetsuppgifter, torde det
bli nödvändigt att något i detalj beröra arten och omfånget av de göromål,
som sålunda kunde tänkas bli överflyttade till fartygsinspektionen.

Lanternekontrollen har hittills och kommer antagligen alltjämt i
fortsättningen att taga kontrollstationernas tid mest i anspråk. Till arten
är emellertid denna kontroll synnerligen enkel, och någon anledning att
antaga, att lanterneundersökningen skulle bli lidande, ifall kontrollstationerna
överflyttades till fartygsinspektionen, finnes icke.

Kompasskontrollen är av mera invecklad natur. För att befordra
utvecklingen på detta område och bibehålla kontakten med de framsteg,
som här göras, torde en specialist på kompassväsendet böra förestå
denna kontroll. Saken kan lämpligen ordnas på det sättet, att den före -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

slagna förste byråassistenten i nautisk-meteorologiska byrån överflyttas
till fartygsinspektion som förnämste sakkunnige för kompassväsendet,
samtidigt som denne blir föreståndare tör kontrollstationen i Stockholm.
, ■ ,

Angående kontrollen av nautisk-meteorologiska instrument, som

kan antagas bli av ringa omfång, torde lämpligen kunna förfaras på
sätt nyss är föreslaget.

Man bar tänkt sig, att kontrollen vid naut. meteorologiska byrån
framdeles även skulle komma att omfatta andra nautiska instrument
och apparater än de ovan omförmälda. Sålunda säger föreståndaren för
nautisk-meteorologiska byrån i en skrivelse år 1911 (införd i löneregleringskommitténs
betänkande den 1 juni 1917) Datt det icke synes
böra lämnas oanmält, att undersökning och certifiermg även av mistlurar,
loggar, vinkelinstrument, kronometrar m. m. började omtalas
som önskvärda». De utvidgningar i byråns verksamhet, som här förebådas
böra tagas med en viss varsamhet. Vad exempelvis kronometerkontrollen
angår — en kontroll nog så omständlig så tillverkas som
bekant inga kronometrar i Sverige. Och vad man genom kontrollen
här i landet av i utlandet tillverkade kronometrar ville utröna nämligen
temperaturvariationerna, är en felkälla, som har ytterligt liten betydelse
för fartygsnavigeringen. Projektet är fullständigt dödlött. Det
förnämsta vinkelmätningsinstrumentet, sextanten, tillverkas ej heller här
i landet. Kontrollerade instrument av denna art stå alltid att erhålla
både här i landet och i tillverkningslandet. Vad ifrågasatt kontroll av
andra fartygsinstrument och apparater angår, så är som bekant ett modernt
fartygs maskinella och tekniska anordningar synnerligen omiattande.
Men kontrollen här ifråga om funktionsduglighet, hållfasthet
m m., ifall sådan bör företagas i förväg, hör icke hemma i en nautiskmeteorologisk
byrå, utan å en materialprovningsanstalt av mera allman teknisk-vetenskaplig

beskaffenhet. . ,

Innan jag går att ytterligare beröra orgamsationslragorna torde
vara lämpligt att något behandla den utvidgning av nautisk-meteorologiska
byråns verksamhet som byråns övertagande av kompassjusteringen
innebär. Detta nya verksamhetsområde är synnerligen kortfattat
behandlat såväl av löneregleringskommittén som i den k. propositionen.
Å sidan 27 i den k. propositionen omförmäles, att chefen för nautiskmeteorologiska
byrån gjort framställning om ett förslagsanslag för år
1919 å 5,000 kr. för att i mån av behov av cheten för byran disponeras
till ’ arvoden åt auktoriserade kompassjusterare i vissa hamnar.
Löneregleringskommittén har uttalat (sid. 17 k. propositionen) önskvardBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 saml 5 käft. (hr 5 A 5 B.)

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

heten av att det, när frågan om en definitiv reglering av avlöningen
åt byråus kontrollstations- och kompassjusterarpersonal komme under
omprövning, tages i övervägande, huruvida ej ersättningen till denna
personal borde fastställas såsom bestämda arvoden. Propositionen upptager
dels till förhöjda arvoden eller ersättningar till kontrollstationsföreståndare
och kompassjusterare ett förslagsanslag för 1919, högst,

9.000 kronor, dels på tilläggsstaten för 1918 ett förslagsanslag, högst,

5.000 kronor.

Som sagt, upplysningarna om de nya befattningsinnehavarna —
kompassjusterare — äro ganska ofullständiga. Sammanställer man det
som nyss anförts med vad som förekommer i ett av chefen för
nautisk-meteorologiska byrån uppgjort reglementsförslag för kompassjustering,
vilket förslag i dagarna via kungl. kommerskollegium remitterats
för yttrande till vissa sjöfartskorporationer, erhåller man emellertid
en närmare uppfattning om beskaffenheten av de nya tjänsterna.
Det framgår härvid, att meningen är att framskapa en del nya befattningsinnehavare,
avlönade av statsverket, vilka skulle sortera under
nautisk-meteorologiska byrån.

Kompassjusteringen är till sin teknik väsentligt olikartad kompasskontrollen.
Den senare avser att utgöra en kontroll av kompassfabrikatet.
Kompassjusteringen sysslar icke med kompassen som sådan.
Den har till ändamål att upphäva eller förminska fartygsmagnetismens
inverkan på en kompass och utröna och tabulera de återstående felen
— deviationsundersökning. En kompassjusterare bör inneha navigatörsutbildning,
vilket däremot icke är nödvändigt vid kompasskontrolleringen.
Deviationsbestämningar till sjöss tillhöra den ordinära navigeringsrutinen.
Kompassjusteringen i hamn eller egentligen vid fartygs avgång
från hamn företages vanligen av en lejd kompassjusterare, som
snabbare och säkrare klarar saken. Fallen variera mellan några få om
året i vissa hamnar, till ett antal exempelvis i Göteborg av 250 å 300,
små farkoster oberäknade. På det senare stället äro stundom 3 å 4
justerare sysselsatta samtidigt, då nämligen fartygen utlöpa ur hamnen
stötvis.

Av vad redan anförts torde framgå, att kompassjusteringen föga
lämpar sig att förstatliga, och flera skäl häremot kunde jämväl anföras.
Lika gärna kunde man börja på att använda sig av statligt
avlönade navigatörer på handelsfartyg. Ej heller har från sjöfartshåll
framsagts något önskemål om, att staten skulle ta hand om kompassjusteringen,
men väl har man ansett, att näringens frihet så tillvida
borde begränsas, att, liksom i fråga om befälsbefattningarna på handels -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

fartyg, viss lagstadgad kompetens borde erfordras för behörighet att
syssla med kompassjustering. Justeringens övervakande av nautiskmeteorologiska
byrån anser jag ej heller vara behövligt eller önskvärt.
Det har förut framhållits, att byrån är ganska främmande för kompassjusteringen
sådan denna praktiskt företages. Om, som önskvärt är,
föreskrifter utfärdas, vid vilka tillfällen kompassjustering skall företagas,
torde fartygsinspektionen genom sina representanter i de olika
hamnstäderna vara närmast till hands att övervaka föreskrifternas efterlevnad.

Överförandet av instrumentkontrollen från nautisk-meteorologiska
byrån till fartygsinspektionen kvarlämnar hos byrån en del andra mindre
och från varandra skilda göromål. Att upprätthålla byrån som en särskild
institution för dessa göromåls bestridande torde knappast vara
nödvändigt, särskilt som den återstående verksamheten utan olägenhet
kan fördelas på andra institutioner. Sålunda kan den magnetiska rekognosceringen
utefter landets kuster överlåtas på sjömätningen och sjökarteverket.
Uppsikten över vid rikets kuster anordnade vattenhöjdmätnings-stationerna
förlägges till den hydrografiska byrån. De rent
nautisk-meteorologiska uppgifterna, vilka enligt vad förut framhållits
nu ha föga omfattning torde med fördel för sjöfarten böra förläggas
till det oceanografiska institutet eller den projekterade meteorologiska
anstalten i Göteborg. Att nautisk-meteorologiska byrån med sina begränsade
forskningsresurser på det nautisk-meteorologiska området och
den allmänna läggningen av dess verksamhet har nämnvärda förutsättningar
för att genom insamling och bearbetning av nautisk-meteorologisk
materiel gagna de sjöfarande, synes mig uteslutet.

Föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån har enligt vad den
k. propositionen ger vid handen bland annat anhållit om en ökning av
det till kontrollstationsföreståndaren i Göteborg utgående arvodet från
500 till 3,000 kronor. För en sådan arvodesökning föreligga vägande
skäl. Ifrågavarande kontrollstationsföreståndare, som har sin egentliga
sysselsättning såsom lärare vid navigationsskolan i Göteborg, har icke
utan stor svårighet, på grund av den ökning av arbetet som på sista
tiden förekommit inom kontrollstationen, kunnat medhinna kontrollgöromålen.
En avsägelse av lärarbefattningen vid navigationsskolan, för
att mera odelat kunna ägna sig åt kontrollen, torde emellertid för
honom medföra en avlöningsförlust av cirka 3,000 kronor.

Enligt uppgift från nautisk-meteorologiska byrån har antalet prövade
lanternor och kompasser under åren 1913—1917 utgjort följande:

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Antal under året prövade lanternor.

1918 1914 1915 1916 1917

Göteborg .............................. 524 524 504 629 879

Malmö ................................. 816 573 778 891 1,077

Kalmar ................................. 6 16 38 34 18

Stockholm.............................. 163 174 437 545 603

Sundsvall .............................. 49 12 211 169 233

Antalet under året prövade kompasser.

Göteborg .............................. — _ _ _ gg1)

Malmö ................................. — _ _ _ ^

Stockholm.............................. 5 2 7 35 120

Till de skäl, som redan anförts för en ytterligare utredning angående
nautisk-meteorologiska byråns organisation, innan någon förnyad
stat fastställes, samt för kontrollens förläggande under fartygsinspektionen,
må nedannämnda jämväl anföras.

Fartygsinspektionen står genom sin verksamhet i betydligt livligare.
kontakt med sjöfarten och de sjöfarande än vad fallet är med
nautisk-meteorologiska byrån.

Instrumentkontrollen sluter sig organiskt till viss annan av fartygsinspektionen
utövad kontrollverksamhet i avseende å fartygets utrustning
med nautisk materiel. Utarbetandet av nya eller förändrandet
av äldre författningar i nämnda avseende behöva icke såsom nu väsentligt
fördröjas, i fall fartygsinspektionen får hand om det hela.

Det i årets statsverksproposition förebådade förslaget om ny organisation
av kommerskollegium har fått stå över till nästa år, vid vilken
tidpunkt den här föreslagna utredningen bör vara klar.

Den .utvidgning av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet, som
föreslås i den kungl. propositionen, särskilt med avseende å den nya
kompassjusterareinstitutionen bör, innan riksdagen beslutar sig för att
lämna anslag, tagas under omprövning av kommerskollegium och jämväl
av i saken intresserade sjöfartskorporationer.

En uppdelning av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet på
sätt här ifrågasatts skulle betyda en avsevärd besparing för statsverket.
Den torde även medföra en uppryckning på det nautisk-meteorologiska
området, samtidigt som övriga nu till nautisk-meteorologiska byrån hö ,

, , *) Omfattar endast en del av året. Högst väsentlig ökning här torde vara att förvänta,
då den obligatoriska kontrollen inträder.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

rande arbetsuppgifter, såväl i fråga om den vetenskapliga utvecklingen
som med avseende å det tekniskt-administrativa handkavandet, väl torde
komma att tillgodoses.

Om vad här ovan anförts vinner beaktande, överlämnas åt det utskott,
som kommer att behandla den kungl. propositionen nr 333, att
föreslå sådana ändringar i nu gällande stat för nautisk-meteorologiska
byrån, som, intill dess nytt organisationsförslag av dess verksamhet
föreligger, kunna vara av det närvarande behovet påkallade.»

Vad motionären sålunda anfört har riksdagen funnit värt beaktande,
och har riksdagen ansett, att utredning i av motionären angivet syfte
bör komma till stånd. Vid sådant förhållande har riksdagen icke funnit
sig böra biträda det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda omorganisationsförslaget.

Riksdagen anser emellertid, att någon förbättring i avlöningshänseende
bör tillerkännas personalen vid nautisk-meteorologiska byrån,
och har riksdagen i sådant hänseende ansett sig böra medgiva en tillfällig
löneförbättring av 600 kronor till föreståndaren och 900 kronor
till envar av assistenterna att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl.
Maj:t närmare bestämmas.

Det ordinarie anslaget till nautisk-meteorologiska byrån torde alltså
för år 1919 böra utgå med oförändrat belopp, 26,100 kronor. Därjämte
har å extra stat för år 1919 uppförts, dels i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, ett förslagsanslag, högst, 3,500 kronor, för ytterligare
en assistent vid byrån, dels ock i enlighet med det förslag utskottet
framställt i fråga om tillfällig löneförbättring åt byråns personal,
för sagda ändamål ett förslagsanslag, högst, 2,400 kronor.

Vad därefter beträffar det framställda förslaget om arvoden åt auktoriserade
kompass]usterare i vissa sjöhamnar har riksdagen för närvarande
icke ansett sig kunna bifalla detsamma. Vidkommande åter den
föreslagna höjningen av arvodena till föreståndarna för kontrollstationerna
i Göteborg och Malmö har riksdagen icke velat motsätta sig densamma.
För sistnämnda ändamål bör alltså å 1919 års stat uppföras
ett extra anslag av 4,000 kronor.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen

a) i riksstaten för år 1919 uppfört ordinarie anslaget till nautiskmeteorologiska
byrån med oförändrat belopp, 26,100 kronor, därav bestämt
anslag 10,000 kronor och reservationsanslag 16,100 kronor;

b) till ytterligare en assistent vid nämnda byrå beviljat på extra stat
för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 3,500 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

c) till tillfällig löneförbättring åt personalen vid samma byrå be viljat

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 2,400 kronor''
samt ’

d) till förhöjda arvoden åt vissa kontrollstationsföreständare beviljat på
extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor;

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om förnyad
utredning i ärendet med beaktande därvid av de i ovanberörda
motion angivna synpunkter samt därefter för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen må föranleda.

87;°) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
nr 410 och under hänvisning till vad här ovan under punkt 84 anförts
får riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1919 uppfört
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån med oförändrat
belopp, 13,000 kronor.

88:o) Uti punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag till tillfällig
löneförbättring åt viss lärarpersonal vid marinen tillhörande läroanstalter,
Edera Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för
berörda ändamål bland de extra förslagsanslagen å femte huvudtiteln
för ar 1919 beräkna ett belopp av 15,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den
30 april 1918 dagtecknad proposition (nr 414), under åberopande av
propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring under år 1919 må enligt
nedan angivna grunder utgå till lärarpersonal vid sjökrigsskolan och
vid navigationsskolorna i riket, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
må befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer

den, som under år 1919 eller någon del av nämnda år är anställd
i egenskap av lektor eller lärare i fysik eller franska språket vid sjökrigsskolaij
eller såsom föreståndare, ordinarie eller extra lärare vid
någon av rikets navigationsskolor.

..''Deri löneförbättringen utgår med följande belopp, som

beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ö3

vid sjökrigsskolan:

till lektor i l:a—4:e lönegraderna.....................

» )> » 5:e lönegraden ................................

b lärare i fysik.................................................

b b b franska språket................................

med 400 kronor

» 300 ))

b 300 b

vid navigationsskolorna:

till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 2 ålders tillägg ............................................. med 400 kronor

b föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
samt 1 ålderstillägg .............................................. » 600 »

b föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000 kronor
utan ålderstillägg.................................................... b 600 b

b föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500 kronor b 600 b

» ordinarie lärare..................................................................... b 600 b

till extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna
med 15 kronor för veckotimme,
b extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,
b extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid navigationsskolan
i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen, och
b extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme; dock

att tillfällig löneförbättring för extra lärare i intet fall må
överstiga 300 kronor för varje lärare och ej heller utgå till den, som
samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,
uppgående till minst 300 kronor, ävensom att den befattningshavare,
som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre
belopp än 300 kronor, må för tjänstgöring vid navigationsskola uppbära
tillfällig löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda
löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år.

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i
samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten
utgår i form av arvode, i samma ordning som detta;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Edera Kungl. Maj:ts här framlagda förslag avser att bereda tillfällig
löneförbättring åt sådan lärarpersonal vid marinen, vilkens löner icke
definitivt reglerats.

Förslaget överensstämmer i huvudsak med vad som av nästföregående
års riksdag godkänts.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring under år 1919 må enligt
nedan angivna grunder utgå till lärarpersonal vid sjökrigsskolan och
vid navigationsskolorna i riket, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
må befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer

den, som under år 1919 eller någon del av nämnda år är anställd i
egenskap av lektor eller lärare i fysik eller franska språket vid sjökrigsskolan
. eller såsom föreståndare, ordinarie eller extra lärare vid
någon av rikets navigationsskolor.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp, som
beräknas för helt år, där ej annorledes här nedan sägs:

vid sjökrig sskolan:

till lektor i l:a—4 lönegraderna ...........................

b y> b 5:e lönegraden ...................................

» lärare i fysik .....................................................

b b b franska språket........................................

vid navigationsskolorna:

till föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000

kronor samt 2 ålderstillägg ...................................... med 400 kronor

s> föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000

kronor samt 1 ålderstillägg ...................................... » 600 »

b föreståndare med begynnelseavlöning av 5,000

kronor utan ålderstillägg ............................................ » 600 »

b föreståndare med begynnelseavlöning av 4,500

kronor................................................................................ » 600 b

» ordinarie lärare................................................................. » 600 x>

b extra lärare i sjökaptens-, styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna
med 15 kronor för veckotimme,
b extra lärare i skepparklasserna vid navigationsskolorna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Härnösand med 10 kronor för veckotimme,

med 400 kronor
b 300 B

B 300 B

b 300 B

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

till extra lärare i 3:e maskinistklasserna och i skepparklassen vid
navigationsskolan i Kalmar med 300 kronor för hela undervisningskursen,
och

® extra lärare i hälso- och förbandslära med 1 krona för undervisningstimme; dock

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

89:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 415) anmält, har riksdagen
till avlöning sförbättring åt vissa vaktmästare å ordinarie stat för år
1919 under denna huvudtitel anvisat 8,500 kronor.

90:o) Beträffande de i nu gällande riksstat under femte huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
har någon förändring icke ifrågasatts.

Riksdagen har beslutat, att samtliga de ordinarie anslag under femte
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, skola i riksstaten
för år 1919 upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 21 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 5 käft. (Nr 5 A 5 B.)

2618 18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1919
femte huvudtitel.

Sjöförsvarsdepartementet.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
	1. Marinen.	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Departementschefen ...................................................			17,000
2	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och kom-
	mandoexpeditionen ...............................................			69,900
	Säger för departementet			86,900
	B. Marinförraltningen och marinstaben.
1	Marinförvaltningen ................................................			137,000
2	Yikariatsersättning m. m. i marinförvaltningen, för slag sanslag ^
	högst ........................................................				25,120
3	Förstärkning av arbetskrafterna i marinförvaltningen, förslags-
	anslag, högst ................................ ..................				20,850
4	Marinstaben ..........................................................			7,000
	Säger för marinförvaltningen och marinstaben			144.000	45,970
	C. Undervisningsverken.
1	Sjökrigshögskolan, reservationsanslag ........................			27,225
2	Sjökrigsskolan, reservationsanslag .........			48,069
3	Skeppsgosseskolor.....................................			76,800
4	Marinintendentskolan, reservationsanslag.........................			9,100
	Säger för undervisningsverken			161,194
	D. Flottan.
	Avlöning, ersättningar m. m.
1	Avlöning för flottans kårer och stater, förslagsanslag	6,888,365
2	Rekapitulations- och avskedspremier vid flottan, förslagsanslag	122,000
3	Extra lönetillägg, förslagsanslag................. .		500
4	Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag............	4,000		7,014,365;	500

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

(57

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
	Intendenturen■	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor

5	Beklädnad åt sjömana- och skeppsgosaekårerna, reservationsanslag	566,012
6	Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans-
	och skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst...............		255,000
7	Naturaundcrhåll åt personal vid flottan, förslagsanslag........	2,117,511
8	Förstärkning av förslagsanslaget till naturaunderhåll åt per-
	sonal vid flottan, förslagsanslag, högst.......................		952,880	2,683,523	1,207,880
	Nybyggnad och underhåll.
9	Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag........	3,267,550
10	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad
	och underhåll, förslagsanslag, högst..........................		965,300
11	Krigsfartygsmateriel, reservationsanslag .........................		6,400,000
12	Utvidgning m.m. av flottans varv i Karlskrona,reservationsanslag		275,000
13	Brännoljecistern vid flottans station i Karlskrona, reservations-
	anslag ..............................................................		180,000
14	Anordnande av elektrisk belysning i vissa lokaler inom bekläd-
	nadsförrådet vid flottans station i Stockholm, reservations-
	anslag ..............................................................		10,500
15	Separation av sjömanskårens vid flottans station i Stockholm
	avträdesinrättningar m. m., reservationsanslag.............		78,600
16	Moderna arbetsmaskiner för flottans varv i Stockholm, reser-
	vationsamlag ......................................................		94,800
17	Inköp av mark för torpedinskjutningsstation å Lidingön,
	förslagsanslag, högst ............................................		50,000
18	Örlogsdcpå vid Göteborg, reservationsanslag....................		60,000
19	Uppförande å vissa tomter å Saltö av ett bostadshus för varvs-
	arbetare vid flottans station i Karlskrona, reservationsanslag		249,500	3,267,550	8,363,700
	övningar.
20	Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag......	3,911,000
21	Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsbered-
	skap och övningar, förslagsanslag, högst...................		1,165,000
22	Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m., förslagsanslag	914,789
23	Förstärkning av förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning
	och beklädnad m. m., förslagsanslag, högst..................		175,000	4,825,789	1,340,000
	Artilleribehov.
24	Skjutförsök och inskjutning av kanoner, reservationsanslag...	40,000
25	Nya kärnrör för kanoner vid flottan, reservationsanslag......		84,000
26	Tubkanoner för flottan, reservationsanslag................. ......		37,500
27	Kanoner och kulsprutor i reserv, reservationsanslag...........		122,500
28	Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia,
	reservationsanslag ................................................		55,000
29	Artilleribestyckning å vissa l:a klass undervattensbåtar, re-
	servationsanslag ...................................................		60,000	40,000	359,000
	Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
30	Torpedor i reserv, reservationsanslag ..............................		50,000
31	Ökning av två jagares torpedutredning, reservationsanslag ...		63,000

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
32	Reservmateriel för marinena gniststationer, reservationsanslag		50,000
33	Nya kondensatorer för vissa gniststationer, reservationsanslag		30,000
34	Försök med torped-, gnist- och flygmateriel, reservationsanslag		50,000		243,000
	Minväsendet.
35	Kontraminmateriel, reservationsanslag.............................				152,000
	Säger för flottan			17,831,227	11,666,080
	E. Kustartilleriet.
	Avlöning.
1	Avlöning för kustartilleriets personal, förslagsanslag.......	1,758,435
2	Rekapitulations- och ayskedspremier vid kustartilleriet, för-
	slagsanslag .................	44,000		1,802,435
	Intendenturen.
3	Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservationsanslag ..	142,800
4	Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kust-
	artilleriets manskap, förslagsanslag, högst		64,300
5	Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet, förslagsanslag	569,600
6	Förstärkning av förslagsanslaget till naturaunderhåll åt per-
	sonal vid kustartilleriet, förslagsanslag, högst..............		256,300	712,400	320,600
	Nybyggnad och underhåll.
7	Underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel, reserva-
8	länsanslag ........................................................ Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kust-	683,650
	artilleriets byggnader och materiel, förslagsanslag, högst		197,600
9	Officersbyggnad i Vaxholms fästning, reservationsanslag ....		117,425
10	Vatten- och avloppsledningar för befäls- och underbefäls-
11	byggnaderna vid Vaxholms kustartilleriregemento, reserva-tionsanslag ..		35,000
Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms
	fästning, reservationsanslag		60,000	683,650	410,025
	övningar.
12	Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reservationsanslag	447,800
13	Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigs-
14	beredskap och övningar, förslagsanslag, högst............... Kustartilleribeväringen8 avlöning och beklädnad m. m., för-		200,000
	slagsanslag ............	430,000
15	Förstärkning av förslagsanslaget till kustartilleribeväringens
	avlöning och beklädnad m. m., förslagsanslag, högst......		89,500

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag.........

Lega och fnragering m. m. för hästar yid kustartilleriet,
förslagsanslag, högst ............................................

Artilleribehov.

Artilleriammunition för kustfästningarna, reservationsanslag
Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till

luftkanoner, reservationsanslag —...........................

Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning
■Vaxholms fästning, reservationsanslag ......................

Minväsendet.

Minmateriel för kustfästningarna, reservationsanslag ........

F. Flottan och kustartilleriet.

Eeservstat för marinen, förslagsanslag ....................

Åtgärder för civilanställning av uttjänt manskap vid marinen,
förslagsanslag ...............................................

tionsanslag ....................................

Försök med minmateriel, reservationsanslag

8
9

Säger för flottan och kustartilleriet

G. Diverse.

Personliga lönetillägg, förslagsanslag, högst
Ålderstillägg, förslagsanslag....................

anslag .......................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Höjning av dagtraktamentena, förslagsanslag ..........

Flyttningshjälp, förslagsanslag...............................

Sjukvård för marinen, förslagsanslag......................

rättningar, förslagsanslag ...........

voden ät vid skeppsgossekåren i Mi
eoner m. m., förslagsanslag, högst

gossekåren i Marstrand, reservationsanslag ........

Skrivmaterialier och expenser m. m., förslagsanslag..

struktioner m. m., förslagsanslag .

Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
20,000	75,000	897,800	364,500
	125,000
	47,450
	50,000\|		222,450
			95,000
		4,096,285	1,412,575
		39,111	10,000
#			118,000 25,000
............		39,111	153,000
r 7		42,OOC 15,00(	4,145\|
-		2,00( 55,50( 17,001 175,961 425,001	27,500
			12,475
-		180,00	2,000 0
i-		40,00	0

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

		Ordinarie anslag	Extra anslag	Ordinarie anslag	Extra anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
14 15 16 17 18 19 20 21	Tryckningskostnader, förslagsanslag . Diverse behov .. Extra utgifter, reservationsanslag Hyresutgifter, förslagsanslag, högst Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag Tillfällig löneförbättring för viss personal rid marinen, för-slagsanslag Extra biträden å flottans stationer och inom kustfästnin-garna, förslagsanslag............................... Instrumentutredning för ögonundersökning och ögonbehandling vid flottans stationer, reservationsanslag..............		•	34,98C 22,251 105,000 65,000	57,600 1,275,000 63,900 5,000
	Säger för diverse			1,179,694	1,447.620
	Säger för marinen			23,538,411	14,725.245
	2. Handeln.
1 a lb le	Sjökarteverket Sjökarteverket: Bestämt anslag ... 7g gQQ Förslagsanslag ...................... 5 qqq Reserv ationsanslaa 49 ()()()	126,300
2	Sjömätningar, reservationsanslag.....................	173,200	126,300	173,200
	Lots- och fyrväsendet.
3 a 3b 3c	Lots- och fyrinrättningen med livTäddningsanstaltema för-slagsanslag: Direkt anvisning ........ 3 344 -q 5 Friheter................................................ ’ Ersättningar ..... j	3,644,524
4	Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag	460,000	3,644,524	460,000
5 6 7 8a 8b 9 10	TJndervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrdn. N avi gation sskol orna Narigationslärarkursen, reservationsanslaa Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslags-anslag, högst...... y Nautisk-meteorologiska byrån: Bestämt anslag............................... yQ qqq Reservationsanslag ...................... . 4 g jqq Ytterligare en assistent vid nautisk-meteorologiska byrån för-slagsanslag, högst Tillfällig löneförbättring åt personalen vid nautisk-meteoro-logiska byrån, förslagsanslag, högst.....................	185,620 2,200 26,100	21,000 3,500 2,400

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

11 Förhöjda aryoden åt vissa kontrollstationsföreståndaro, för- slagsanslag, högst............................................... 12 Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag...	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
13,000	4,000	226,920	30,900
Säger för handeln 3. Marinen och handeln. 1 Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonal vid sjökrigsskolan och navigationsskolorna, förslagsanslag ..................... 2 Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare .....................			3,997,744	664,100
8,500	21,000
Säger för marinen och handeln			8,500	21,000
Summa \| ............		27,544,655] 15,410,345

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Anslagsrubriker under riksstatens för år 1919 femte huvudtitel.

	Anslaget upptaget
	i riksdagens
	skrivelse
	nr 5 A	särskild
	under	skrivelse
	punkt	nr
I. MARINEN. A. Departementet.
Departementschefen ............................................. .........	90: o)

Departementets avdelning av Kung! Maj:ts kansli och kommandoexpedi-
tionen.....................................................................	90:o)
B. Marinförvaltningen och marinstaben.
Marinförvaltningen.........	90:o)
Vikariats ersättning m. m. i marinförvaltningen .... ...................................	l:o)
Förstärkning av arbetskrafterna i marinförvaltningen..................	1:°)
Marinstaben.......................	2:o)
C. Undervisningsverken.
Sjökrigshögskolan..........................	90:o)

S.iökrigsskolan..............................	90:o) 3:o) 90:o)
Skeppsgosseskolor....................	410
Marinintendentskolan ......................
D. Flottan. Avlöning, ersättningar m. m.
Avlöning för flottans kårer och stater	4:o)	411
Rekapitulations- och avskedspremier vid flottan ..	5:o)
Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän och betjänte .................................	6:o)
Ersättning för rustning och rotering	7:o)

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

	Anslaget upptaget
	i riksdagens
	skrivelse
	nr 5 A	särskild
	under	skrivelse
	punkt	nr
Iutendentureu.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna ......................................	8: o)
Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps-
gossekårerna .................................................................................	9:o)
Naturaunderhåll åt personal vid flottan...................................................	10:o)
Förstärkning av förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid
flottan ...........................................................................................	ll:o)
Nybyggnad och underhäll.
Flottans nybyggnad och underhåll.........................................................	12:o)
Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll	13: o)
Krigsfartygsmateriel..............................................................................	14:o)
Utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona ..................	15:o)
Brännoljecistern vid flottans station i Karlskrona....................................	16:o)
(Vissa anordningar i ångpanneverkstaden vid flottans varv i Karlskrona)...	17:o)
Anordnande av elektrisk belysning i vissa lokaler inom beklädnadsförrådet
vid flottans station i Stockholm ......................................................	18:o)
Reparation av avträdesinrättningar m. in...............................................	19:o)
Moderna arbetsmaskiner för flottans varv i Stockholm ...........................	20:o)
Inköp av mark för torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård.........	21:o)
Örlogsdepå vid Göteborg ....................................-..................................	22:o)
Bostadshus för varvsarbetare ................................................................	23:0	rift : r;
Övningar.
Flottans krigsberedskap och övningar ...................................................	24:o)	.
Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och öv-	25:0)
ningar ...........................................................................................
Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m.........................................	26:o)
Förstärkning av förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning och bekläd-	27:o)
nåd m. m........................................................................................	1
Artilleribehov.		v ''•v ''
Skjutförsök och inskjutning av kanoner .....................,...............	90:o)
Nya kärnrör för kanoner vid flottan ...........................................	28.-o)
Tubkanoner för flottan...............................’......''.....!.:.....	2fto>.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 5 höft. (Nr 5 y	1—5 B .)	10

8618 18

Riksdagentf skrivelse Nr 5 A.

	- '' ----1 Anslaget upptaget
	i riksdagens
	skrivelse
	nr 5 A	särskild :
	under	skrivelse
..	punkt	nr
Kanoner och kulsprutor i reserv............................................................	30:o)
Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia...............	,81:o)
Artilleribestyckning & vissa l:a klass undervattensbåtar...........................	32:o)
Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
Torpeder i reserv ..... .........................................................................	33:o)
Ökning av två jagares torpedutredning .................................................	34:o)
Reservmateriel för marinens gniststationer..............................................	35:o)
Nya kondensator^ för vissa gniststationer.............................................	36:o)
Försök med torped-, gnist- och flygmateriel ...........................................	37:o)
Minväsendet.
Kontraminmateriel.................................. ............................................	38:o)	!
E. Kustartilleriet. Avlöning.
Avlöning för kustartilleriets personal ...................................................	39:o)	411
Rekapitulations- och avskedspremier vid kustartilleriet ........................... - S. - , ■ ; .. .	40: o)
Intendent ur en.		! . i
Beklädnad åt kustartilleriets manskap ................................................	41:o)	!
Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap .......................................................................................	42:o)
Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet .......................................	43: o)
Förstärkning av förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid kust-	44:o)	j
artilleriet .................... .......................................:...............;......
Nybyggnad och underhåll.
Underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel ..............................	45:o)
Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets	46:o)
byggnader och materiel .................................................................
Officersbyggnad i Vaxholms fästning ..................................................	47: o)	i
Vatten och avloppsledningar för befäls- och underbefälsbyggnaderna vid	48: o)	.. .
Vaxholms kustartilleriregemente ......................................................
Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning ....	49:o)

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

	Anslaget upptaget
	i riksdagens
	skrivelse
	nr 5 A	särskild
	under	skrivelse
	punkt	nr
övningar.	.
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar..........................................	50:o)
Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap	51:o)	''
och övningar ...............................................................................
Kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad m. m............................	52:o)	- 1
Förstärkning av förslagsanslaget till kustartilleribeväringens avlöning och	53:o)
beklädnad.......................................................................................
! Krigsövningar vid kustfästningarna .....................................................	90:o)
Lega och furagering m. m. av hästar vid kustartilleriet .........................	54:o)
Artilleribehov.	-
Artilleriammunition för kustfästningarna.......... .................................	55:o)
Ändringar av vissa kustfftstningarna tillhörande kanoner till luftkanoner	56:o)
Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i Vaxholms	57:o)
fästning.....................................................................................	./ ‘ v
Minväsendet.	''
Minmateriel...................................................................................... ••	58:o)
F. Flottan och kustartilleriet.	■
j Reservstat för marinen ......................................................................	59:o)
\| (Rekapitulationspremier vid marinen).....................................................	60: o)
Åtgärder för civilanställning av uttjänt manskap vid marinen..................	61:o)
Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet .................................	62:o)
j Försök med minmateriel........................................................................	63:o)
I-."''*"-'' '''' '' G. Diverse.
	64:o:

\| Ålderstillägg .......................................................................................	90:o)	1 ■
1 Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning eller	1 90:o)
	1

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

	j Anslaget upptaget
	i riksdagens
	skrivelse
	nr 5 A	\| ; särskild
	under	skrivelse
	punkt	nr
Besestipendium åt läkare vid marinläkarkåren
Rese- och traktamentspenningar	65:o)
Höjning av dagtraktamentena .. ..	• 65:o)	44
Flyttningshjälp ...................	66:o)
Sjukvård för marinen .....................	67: o)
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar...... Arvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer samt	68:o)
medikamenter, bad m. m...........	69:o)
Anskaffning av tandklinikuppsättning ......	70:o>	410 :
Skrivmaterialier och expenser m. m....... Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner	7l:o)	.
m. m..............................	70-«\

Tryckningskostnader................................	73:o) 90o)
Diverse behov..........................
Extra utgifter............................	74:o) 75:o) 76:o)
Hyresutgifter .........................
Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen	77:o)	355
Extra biträden & flottans stationer och inom kustfästningarna Instrumentutredning för ögonundersökning och ögonbehandling vid flottans	78:o)
stationer ...............................t.....	79:o)
n. HANDELN. Sjökarteverket.
Sjökarteverket.........................	80:o) 80:o)
Utförande av sjömfttningar .......................................
(Ändring av ångfartyget Rån till sjömätningsfartyg)	81 :o)
Lots- och fyrväsendet.
Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna .	82: o)
Säkerhetsanstalter för sjöfarten	83:o)

Riksdagens skrivelse Nr. 5 A.

	Anslaget upptaget
	i riksdagens
	skrivelse
	nr 5 A	särskild
	under	skrivelse
	punkt	nr
Undervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån. Navigationsskolorna..............................................................................	84: o)
Navigationslärarkursen.........................................................................	84: o)
Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna...................................	85.o)
Nautisk-meteorologiska byrån ...............................................................	86:o)
Ytterligare en assistent vid nautisk-meteorologiska byrån........................	86:o)
Tillfällig löneförbättring åt personalen vid d:o.....................................	86:o)
Förhöjda arvoden åt vissa kontrollstationsföreståndare ...........................	86:o)
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån .........................................................	CIO •^1 ö.	!
III. MARINEN OCH HANDELN. ] Tillfällig löneförbättring åt viss lärarpersonal ................................. • •	88: o)	\|
\| Avlöningsförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga be-fattningshavare .............................................................................	89:0):	415