Riksdagens skrivelse Nr 449

Riksdagsskrivelse 1918:449

Riksdagens skrivelse Nr 449.

Nr 449.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av två Kungl. Maj:ts
propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av
förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkiurskatt.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 59 och memorial nr 63

Till Konungen.

Genom särskilda propositioner, nr 401, av den 3 maj 1918, och nr
448, av den 16 i samma månad har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av vid propositionerna fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för nämnda dagar, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna
förslag till förordningar dels om »ändring i vissa delar av förordningen
den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt» (proposition nr 401) och dels
om »ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§» i samma förordning (proposition
nr 448).

Förslå g
till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916

om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i förordningen
den 30j juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola i nedanstående
delar erhålla följande ändrade lydelse:

Riksdagens skrivelse Nr 449.

4 §•

För taxering — — — — — — — utgör tantiéme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda
litt. icke gjorda avdrag för ränta å gäld samt värdeminskning, så vitt
de beröra hithörande inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret
i övrigt omförmälda allmänna avdragen i vidare mån än att
från inkomst, som uppstått på grund av det genom krigstillståndet.framkallade
läget, avdrag får ske för förlust, som uppkommit å annat företag
för utnyttjande av samma läge.

Därest icke — — — — — — hava utgjort.

Därest icke med ledning av deklaration kan utrönas, till vilket
belopp ränta å gäld, som uppgivits under allmänna avdrag, hänför sig
till inkomst, vilken är underkastad beskattning enligt denna förordning,
beräknas inkomsten utan avdrag för sådan ränta. Den skattskyldige vare
dock obetaget att i den ordning, som stadgas i 17 § sista stycket, göra
framställning om erhållande av dylikt avdrag; ägande den skattskyldige
därvid förebringa den utredning, som han vill åberopa i ärendet.

Om skyldighet — — — — — — stadgas i 21 §.

§ 15.

Taxering — — — — — — hava upphört.

Taxeringen — — — — — krigskonjunkturskattenämd.

Sådan nämnd — — — — — stadens prövningsnämnd.

Krigskonj unkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av
Konungens befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten
må vara avslutade i länen senast den 15 december och i Stockholm
före årets slut. Om tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar
Konungens befallningshavande senast den 15 juli allmän kungörelse samt
underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse-------bestämmas.

Möter för ledamot — — — —--— suppleant.

Den, som blivit utsedd — — — — — — tjugufem kronor.

17 §.

Så snart — — -tematiska merinkomsten.

den ma -

Riksdagens skrivelse Nr 449.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befäl Iningshavandes
försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt
tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration
uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom
uppgiven, och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en och eu
halv månad före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin
helhet eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet
framkallade läget, äger han att sist å trettionde dagen före
krigskonjunkturskattenämndens sammanträde till Konungens befallningshavande
inkomma med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning
i ärendet han vill åberopa.

20 §.

Vid krigskon junkturskattenämndens sammanträde föres protokoll
angående de ärenden, där sådant påfordras, börande protokollet justeras
inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat
intyg av två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde,
må densamma äga rum senast fjorton dagar därefter inför ordföranden
och två av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl
av kronans ombud.

Nämndens beslut---— — — krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen — — — — — — ledamöter.

Anteckningarna —-----förordnat.

Protokollsföraren-----— honom rörer.

21 §.

1 mom. Skattskyldig----—----om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 1 september avlämnas till

Konungens befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och
förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning
fogat formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs
under litt. C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster
med angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av de vid 1913
och 1914 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad
tantiéme samt de grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. —--—-----—--—--— —.

3 mom.---— — —------— — —--.

4 mom.

5 mom.

Riksdagens skrivelse Nr 449.

23 §.

Inom tjugu dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde
skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,
summerade i avseende å den av nämnden uträknade
skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat
för debiterings verkställande.

Efter slutad----------------

återställa utdragen.

Krigskonjunkturskattelängden-------för året.

29 §.

Sammandrag av krigskon junkturskattelängderna, angivande för varje
fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,
som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes
försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den 15 januari
påföljande år, dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av
nästpåföljande februari.

Så snart--------—-----allmänna

tidningarna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30
juni 1916 om krigskon junkturskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen
den 30 juni 1916 om krigskon junkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan
angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.

Riksdagens skrivelse Nr 449.

3 §.

För skattskyldighet förutsattes:

a) — — — — — — — — — — — — — —

b) - - -- -- ---— —

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt
hankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats

B §•

1 mom. Krigskonjunkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. bär

nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna

Beskattningsbar merinkomst.	Tariff. Procenttal.	Skattebelopp.	Ökning för varje fullt hundratal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna inkomst-beloppen.
Kronor.		Kronor.	Kronor.
2,000 .......	....... 4	80	14
20.000 .......	.......13	2,600	15
40,000 .......	.......14	5,600	17
60,000 .......		9,000	19
80,000 .......	.......16	12,800	21
100,000 .......	.......17	17,000	21-5
150,000 .......	.......18-5	27,750	24-5
200,000 .......	.......20	40,000	30
250,000 .......	.......22	55,000	34
300,000 .......	.......24	72,000	38
350,000 .......	.......26	91,000	42
400,000 .......	.......28	112,000	38
500,000 .......	.......30	150,000	42
600,000 ■......	.......32	192,000	46
700,000 .......	.......34	238,000	50
800,000 .......	.......36	288,000	46
1,000,000 .......	.......38	380,000	42
2,000,000 .......		—	—

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 165 käft. (År 447—449.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 449.

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för
året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10
procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,
skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10
men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent,
med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera
än 50 procent.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning
av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt
bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt l mom. beräknade
skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och
5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom
jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag.
Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses
den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin
helhet såsom matematisk merinkomst.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och o §
andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl sär -

Riksdagens skrivelse. Nr 440.

skilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad
skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt
aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital
och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren
1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna
sistnämnda båda år gjorda uträkningar av procentens storlek.
Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som
kunna inverka på taxeringen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Riksdagen har icke haft något att erinra emot det av Eders Kungl.
Maj:t med propositionen nr 401 framlagda förslaget.

Av större betydelse än nämnda förslag äro de förslag, som lämnats
i propositionen nr 448.

Enligt 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt förutsättes för
skattskyldighetens inträde i fråga om aktiebolag (resp. solidariska bankbolag)
bl. a., att den vid årets taxering beräknade inkomstprocenten överstiger
medeltalet av 1913 och 1914 års inkomstprocenter. Med hänsyn
till kristidsårens stora kapitalökning i många bolag kunde, enligt vad i
propositionen framhållits, denna bestämmelse i vissa fall leda till obehörig
befrielse från krigskon junkturskatt. Eders Kungl. Maj:t har därför
föreslagit densammas borttagande.

Kammarrätten, som hörts i ärendet, har emot förslaget erinrat,
»att icke varje ökning av kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten
ökas i förhållande till inkomstens medeltal, obehörig befrielse
från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914
års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom
överföring till kapitalet av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913,
är en i förhållande till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig
ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regel icke böra föranleda
skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskon junkturskatt.
Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk
merinkomst endast under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger
inkomstprocentens medeltal. Detta synes också vara fullt riktigt
och överensstämma med de principer, på vilka förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd.

Riksdagens skrivelse Nr 449.

Då förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda
förordning, synes även där principen om skattens beräkning å
inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna undantagslös tillämpning.
Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen
genomfördes.»

Kammarrättens erinringar hava synts riksdagen fullt befogade. För
riksdagens del har emellertid tillkommit ännu ett skäl för avslag å förevarande
förslag. Ehuru i och för sig fristående torde förslaget vara att
betrakta såsom ett led i de åtgärder till skärpt beskattning av bolagen,
som Eders Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 395 till innevarande
riksdag. Sistberörda förslag har icke av riksdagen kunnat antagas, och
innebär detta givetvis ytterligare anledning till avståndstagande även på
denna punkt. Riksdagen har därför avslagit den föreslagna ändringen i
3 § och i följd därav även föreslagen ändring i 11 §, vilken senare är en
ren konsekvens av den förra.

Genomgripande förändringar hava föreslagits i 8 §, som innehåller
tariffen för krigskonjunkturskatten. Samma tariff har hittills tillämpats
för alla skattskyldiga, enskilda såväl som bolag. Nu har föreslagits eu omläggning
av den gemensamma tariffen, dels så att procenttalen för beskattningsbara
merinkomster under 20,000 kronor väsentligt sänkas, och dels
så att tariffen beträffande merinkomster överstigande 200,000 kronor skärpes
progressivt, varjämte progressionen, som i nuvarande tariff stannar
vid 700,000 kronor, fortsättes till en merinkomst av 2,000,000 kronor. Den
högsta skattesatsen blir 40 procent, medan maximum nu är 32 procent.

Härtill kommer såsom den mest anmärkningsvärda nyheten i propositionen
ett särskilt skattetillägg för de inländska bolagen, varom bestämmelser
givits i ett 2 mom. i 8 §. Detta tillägg träffar bolag med
högre inkomstprocent än 10 i form av eu procentuell höjning av skattebeloppet
enligt tariffen i 1 mom. och beräknas progressivt efter inkomstprocentens
storlek. Maximum för tillägget är 50 procent av skattebeloppet.

För att ej bereda de utländska bolagen eu gynnad ställning har i
ett 3 mom. upptagits stadgande om höjning av deras enligt den allmänna
tariffen uträknade skattebelopp med 30 procent.

Enligt vad i propositionen meddelas, är krigskonjunkturskattens
skärpning föranledd av ökat behov för staten av skatteinkomster. Redan
i årets statsverksproposition förutskickades, att om utöver de i 1918 års
tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya stora av kristiden
föranledda krav komme att ställas på det allmänna, borde medel
härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna

Riksdagens nkrivehe Nr 440.

än den, som innehölles i gällande förordning om krigskonjunkturskatt.
Nu har beräknats att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av
skattemedel å i runt tal 60 millioner kronor. Jämväl för år 1919 skulle
erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav do, som föranledas
av ändringar uti 1919 års riksstat beräknas till likaledes ungefär 60
miljoner kronor. Dessa skattebehov har Eders Kungl. Maj:t ansett böra
fyllas genom höjd krigskonjunkturskatt, och har, enligt vad riksdagen inhämtat,
av erforderliga 60 miljoner kronor omläggningen av den allmänna
tariffen beräknats giva omkring 25 miljoner kronor och tillägget
för bolagen omkring 35 miljoner kronor.

Emot uttagandet av 25 miljoner kronor genom en skärpning av
den allmänna tariffen torde under nuvarande förhållanden ej vara så
mycket att invända. Härvid lära de statsfinansiella hänsynen böra få
råda. Däremot synes förslaget om särskild tilläggsskatt för bolagen ägnat
att ingiva starka betänkligheter.

Enligt beräkningar i fråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt
skulle skatteintäkten komma att uppgå till i runt tal 250 miljoner
kronor. Härav betala bolagen omkring 3U och övriga skattskyldiga
lU. Jämföres denna proportion med den vanligen beräknade proportionen
mellan bolagens och enskildas anparter i inkomst- och förmögenhetsskatten,
2 : 3, framgår, hurusom redan med nuvarande bestämmelser
krigskonjunkturskatten drabbar bolagen relativt mycket hårdare. Redan
genom den ovannämnda förändringen av tariffen i 1 mom. ökas denna
disproportion ej oväsentligt. Och skulle det steg i samma riktning, som
2 mom. innebär, efter riksdagens uppfattning föra alldeles för långt.

Enligt vad i propositionen utretts, faller av bolagens andel i 1917
års krigskonjunkturskattesumma huvudparten med omkring 100 millioner
kronor på industriföretagen. Då till krigskonjunkturskattens natur hör, att
den i främsta rummet och hårdast träffar de nya företagen, inses lätt, att
för dessa företag den föreslagna tilläggsskatten kan medföra verklig våda
för deras utveckling. Att på detta sätt i deras linda hämma tillväxten
av en mängd lovande företag måste betecknas såsom långt ifrån välbetänkt
skattepolitik. Att konsolidering är nödvändig för de nya företagen,
ligger i öppen dag. Men även för äldre företag spelar kapitalbildningen
i närvarande tid långt större roll än förr. Om all industri i våra dagar
torde gälla, att kapitalbehovet är ojämförligt mycket starkare än under
tidigare normala förhållanden. Vid beskattandet av de till synes stora
vinstbeloppen gäller det att framgå med försiktighet.

Om det belopp av 35 miljoner kronor, som enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle extra betalas av de krigskonjunkturskattepliktiga bolagen.

Riksdagens skrivelse Nr 441).

ändock anses böra helt eller till en väsentlig del uttagas genom beskattning
av bolagens inkomster, synes både lämpligare och mera rättvist,
att bördan åtminstone lägges på bolagen samfällt, således efter grunderna
för den allmänna inkomstskatten. Enligt riksdagens beslut i fjol och enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 123 till denna riksdag, vilket
förslag riksdagen i princip bifallit, skall såväl i år som 1919 på grundval
av den allmänna inkomst- och förmögenhetsskatten påföras en extra inkomstoch
förmögenhetsskatt. Genom skärpning av denna skatt i erforderlig
grad skulle nyssnämnda 35 miljoner kronor kunna erhållas på en mera
rättvis väg, och har riksdagen i anledning av propositionen nr 123 antagit
författningar härom, avseende såväl innevarande som nästa år. Emellertid
har riksdagen händd ansett en mindre del eller 5 miljoner kronor
böra erläggas av andra skattskyldiga med viss högre inkomst.

Då riksdagen således ej kunnat antaga de i 2 mom. föreslagna
stadgandena, torde anledning saknas att införa det nya 3 mom. För
övrigt lärer den praktiska betydelsen därav i varje fall vara ringa eller
ingen. På kalkylerna om skatteutbytet har det tilltänkta stadgandet ej i
någon mån inverkat. Genom bortfallandet av 2 och 3 mom. blir också
den föreslagna kompletteringen i 16 § obehövlig.

I förevarande proposition har departementschefen jämväl uttalat
sig i frågan om en mera allmän revision av krigskonjunkturskatten, vilken
fråga borde upptagas till prövning, för den händelse krigstillståndet
komme att vara ännu någon längre tid. Några av de punkter, där behovet
av revision särskilt framträdde, hava av departementschefen antytts
(sid. 17).

Med anledning av en vid innevarande riksdag väckt motion,
har bevillningsutskottet i betänkande, nr 17, bl. a. yttrat, att gällande
förordning om krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga avseenden
vore behäftad med brister, som enligt sakens natur bleve mera
framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komme att
ligga, som i författningen förutsattes som de normala till skillnad
från krigskonjunkturen. På en allmän revision av hithörande lagstiftning,
hur behövlig den än kunde vara, kunde det åter ej låta sig
göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna torde
lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde vålla minskad skatteintäkt.

Riksdagen vill i detta sammanhang, med hänvisning till berörda av
bevillningsutskottet gjorda uttalande, ytterligare understryka önskemålet,
att krigskonjunkturbeskattningen i sin eventuella fortsättning måtte, så

Riksdagens skrivelse Nr 449.

IT)

långt möjligt är, läggas efter mera rationella grunder. Dess ursprungliga
karaktär av provisorisk skatt för en enda gång präglar alltjämt de olika
bestämmelserna och medför, ju mera de från början onormala förhållandena,
ej minst i följd av penningvärdets fall, stabiliseras, allt betänkligare
konsekvenser.

Några närmare riktlinjer för en reformering torde vara vanskligt
att i förväg utstaka. Den av riksdagen antagna ändringen i 4 §
förer emellertid tanken osökt in på möjligheten av en i andra avseenden
vidgad avdragsrätt, t. ex. i fråga om förut erlagd krigskonjunkturskatt.
För eu blivande utredning möta givetvis en mångfald
synpunkter att utreda och pröva. Då frågan om en revision, enligt vad
nyss nämnts, redan är uppmärksammad å vederbörligt håll, lärer emellertid
riksdagen sakna anledning till formlig framställning i ämnet.

Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,

dels att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 401, antagit ovan återgivna förslag till förordning om ändrad lydelse
av 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i gällande förordning om krigskonjunkturskatt; dels

ock att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts i proposition
nr 448 framlagda förslag till ändrad lydelse av 3, 8, 11 och
16 §§ i förordningen om krigskonjunkturskatt, i anledning av samma
proposition beslutat, att 8 § från och med dag, som av Konungen
bestämmes, skall erhålla följande ändrade lydelse:

8 §.

Krigskon junkturskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Beskattningsbar merinkomst.	Procenttal.	Skattebelopp.	Ökning för varje fullt hundratal kronor, som faller mellan de i kol. 1
			angivna inkomst-beloppen.
Kronor.		Kronor.	Kronor.
2,000 .......	.... 4	80	14
20,000 .......	.... 13	2,600	15
40,000 .......	.... 14	5,600	17
60,000 .......	.... 15	9,000	19
80,000 .......	.... 16	12,800	21
100,000 .......	.... 17	17,000	21-5

Riksdagens skrivelse Nr 449.

Beskattningsbar merinkom8t.	• Procenttal. Skattebelopp.	Ökning för varje fullt hundratal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna inkomst-beloppen.
Kronor.		Kronor.	Kronor.
150,000 .....	......18-5	27,750	24-6
200,000 .....	......20	40,000	30
250,000 .....	......22	55,000	34
300,000 .....	......24	72,000	38
‘350,000 .....	......26	91,000	42
400,000 .....	......28	112,000	38
500,000 .....	......30	150,000	42
600,000 .....	......32	192,000	46
700,000 .....	......34	238,000	50
800,000 .....	......36	288,000	46
1,000,000 .....	......38	380,000	42
2,000,000 .....	......—	—	—
r merinkomst,	som uppgår	till 2,000,000	kronor eller därutöver

utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.
Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner. $

183204