Riksdagens skrivelse Nr 4 A (Riksdagsskrivelse 1927:4a)

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Nr 4 A.

Godkänd av första kammaren den 2 april 1927.

Godkänd av andra kammaren den 2 april 1927.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1927—1928 under riksstatens fjärde huvudtitel,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 4, 26 och 27.)

Till Konungen.

I. DEPARTEMENTET.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å fjärde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen att dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av
den å försvarsdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen
i lönegraden B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden
B 15, dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 191,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag...................................... » 22,600: —

Arvoden till viss personal å kommandoexpeditionerna » 31,740: —

Förslagsanslag kronor 245,840: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag...................................................... kronor 41,000: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 288,280
kronor, med 1,440 kronor till 286,840 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 saml. Nr 4 A.

726 27 1

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Enligt Eders Kungl. Majrts nu framlagda förslag skulle den å försvarsdepartementets
stat i lönegraden B 22 placerade registratorstjänsten, som för
närvarande är vakant, från och med den 1 juli 1927 indragas och i stället å
departementets stat uppföras en registratorstjänst i lönegraden B 15. I samband
härmed skulle den i ordinarie avlöningsstaten ingående anslagsposten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas med i runt tal 2,400 kronor,,
motsvarande skillnaden i avlöning för befattningshavare i lönegraden B 22
och i B 15.

Personalen å lantförsvarets kommandoexpedition skall enligt 1925 års
härordningsbeslut utgöras av, bl. a., 7 pensionerade officerare och 2 pensionerade
underofficerare med arvoden å departementets stat. För nästkommande
budgetår har departementschefen nu ansett, att å staten borde beräknas
arvoden för samtliga dessa befattningar. Härav föranledes en ökning
av anslagsposten för arvoden till viss personal å kommandoexpeditionerna
med 10,560 kronor. Departementschefen har framhållit, att, därest det befunnes
lämpligt att å ifrågavarande befattningar placera beställningshavare,
som överförts till övergångsstat, berörda arvoden icke avsåges att utgå.

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition skall enligt 1925 års härordningsbeslut
vara regementsofficer. Denna formulering av beslutet har
emellertid synts departementschefen ej böra utgöra hinder för att, därest så
undantagsvis befunnes vara av omständigheterna påkallat, å befattningen i
fråga placeras en officer av högre grad än regementsofficers.

A anslagsposten till avlöningar åt personal å övergångsstat finnes för
närvarande upptaget ett belopp av 50,600 kronor. Då eu av de å övergångsstat
uppförda förste kanslisekreterarna överflyttats till annat departement,
har nyssnämnda belopp ansetts kunna minskas till, i avrundat tal,
41,000 kronor.

För den på försvarsdepartementet ankommande regeringsrättsföredragningen
avses, enligt 1926 års riksdags beslut, under innevarande budgetår
en extra förste kanslisekreterare. Med hänsyn därtill, att anslagsposten för
personal å övergångsstat förutsatts icke komma att till fullo tagas i anspråk
för avlönande av den å övergångsstat uppförda personalen, har avlöningen
åt regeringsrättsföredraganden ansetts kunna utgå från nämnda anslagspost.

Att döma av den ännu förefintliga balansen av regeringsrättsärenden har
departementschefen ansett det bliva erforderligt att åtminstone under större
delen av nästkommande budgetår för avarbetande av denna balans bibehålla
en extra förste kanslisekreterare såsom regeringsrättsföredragande.

I likhet med vad som skett i fråga om övriga statsdepartement har Kungl.
Maj:t, såsom ovan nämnts, föreslagit, att registratorsbefattningen i försvarsdepartementet,
nu i lönegraden B 22, skulle utbytas mot en tjänst i lönegraden B 15.
Enligt riksdagens mening synas emellertid åtskilliga skäl tala för att beträffande
denna registratorsbefattning tillämpa samma förfarande, som vidtagits
i fråga om registratorsbefattningen å lantförsvarets kommandoexpedition,
vilken befattning är avsedd att uppehållas av en pensionerad officer med ett
arvode av 3,180 kronor för år. Riksdagen anser därför, att för registrators -

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

befattningen i departementet'' bör uppföras ett särskilt arvode med nämnda
belopp. För den händelse det skulle anses lämpligt att å befattningen i
fråga placera en officer å övergångsstat, bör givetvis detta arvode icke utgå.

Anslagsposten till ordinarie tjänstemän torde, med hänsyn till vad sålunda
anförts, böra för budgetåret 1927—1928 upptagas med ett till 186,600
kronor nedsatt belopp. För arvoden till registratorn i departementet samt
till viss i kommandoexpeditionerna anställd personal bör beräknas ett belopp
av (3,180 + 31,740=) 34,920 kronor. Slutligen synes för anslagets avjämnande
böra för avlönande av icke-ordinarie befattningshavare m. m. å kansliavdelningen
upptagas ett belopp av 22,680 kronor.

I anledning av departementschefens uttalande att det undantagsvis kunde
befinnas påkallat att å befattningen såsom chef för lantförsvarets kommandoexpedition
placera en officer av högre grad än regementsofficers, har riksdagen
velat såsom sin mening framhålla, att detta endast bör ske för kortare
tid och givetvis icke får innebära, att officer med generals avlöning i lönegraden
O 8 placeras såsom chef för kommandoexpeditionen.

I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts förslag icke särskilt uttalande
från riksdagens sida.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels, med uteslutande av den å försvarsdepartementets ordinarie stat uppförda
registratorsbefattningen i lönegraden B 22, beslutat, att i staten skall
till en registrator i försvarsdepartementet uppföras ett arvode å 3,180 kronor
för år;

dels godkänt följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att till -

lämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag ...................................... » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna................................... » 34,920: —

Förslagsanslag kronor 244,200: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag......................................................... kronor 41,000: —

dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 288,280
kronor, med 3,080 kronor till 285,200 kronor.

II. LANTFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,
med godkännande av vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

januari 1927 fogat förslag till stat för arméförvaltningen, att tillämpas under
budgetåret 1927—1928, i riksstaten för samma budgetår upptagit ordinarie
förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp, 532,668 kronor.

3:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande av
arméförvaltningens verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
anslag av 32,900 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för
generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, generalstaben,
artilleristaben, kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med
biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,
krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola, underofficersskolan m. m.,
truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och
majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna
och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1927—1928 från
den tidpunkt, Eders Kungl. Maj:t må äga att bestämma,

dels medgiva, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater under
avlöningsanslaget må äga tillämpning,

dels godkänna de i en vid åberopade statsrådsprotokollet fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. in.» under rubriken »A. Arvoden
till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor, med 5,250,000 kronor till
26,900,000 kronor,

dels ock medgiva, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Eders Kungl.
Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt
därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning
såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser
och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i
följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,
de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning
att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands
stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

De förslag till avlöningsstater, Eders Kungl. Maj:t nu framlagt, äro bragta i
överensstämmelse med härordningsbeslutet, i den mån avvikelse därifrån
icke föranletts av beslut utav 1926 års riksdag om jämkning i organisationen
eller eljest påkallats av särskilda skäl.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 5

I regel borde de nya staterna träda i kraft den 1 januari 1928. Det syntes
emellertid departementschefen vara lämpligt, att, liksom beträffande staterna
för innevarande budgetår, Eders Kungl. Maj:t måtte äga befogenhet att bestämma
tidpunkten för de nya staternas ikraftträdande, och syntes intill denna
tidpunkt de för närvarande gällande staterna fortfarande böra äga tillämpning.
I likhet med vad beträffande anslagsberäkningen för innevarande budgetår
varit förhållandet, hade särskilda medel under avlöningsanslaget beräknats
för bestridande av den ökade kostnad, som föranledes av ifrågavarande förskjutning
av tiden för de nya staternas ikraftträdande.

Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, att
från ett flertal militära myndigheter framställningar inkommit angående
ändrad benämning å vissa av de truppförband, som äro avsedda att ingå i den
nya försvarsorganisationen. Sedan frågan varit föremål för utredning inom
generalstaben, har chefen för generalstaben den 30 november 1926 avgivit
utlåtande i ämnet. Då i några fall dylik namnändring syntes departementschefen
böra komma till stånd, hade han ansett sig böra i sammanhang
med truppförbandsstaterna upptaga frågan härom till behandling. På
anförda skäl har departementschefen därvid uttalat sig för att benämningarna
å de i den nya härorganisationen ingående truppförbanden borde bliva
följande:

Infanteriet.

Älvsborgs regemente,

Svea livgarde,

Göta livgarde,

Livregementets grenadjärer,
Livgrenadj ärregementet,
Upplands regemente,
Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente,
Kronobergs regemente,
Jönköpings-Kalmar regemente,
Dalregementet,

Hälsinge regemente,

Livregementet till häst,
Livregementets husarer,

Svea artilleriregemente,

Göta artilleriregemente,
Yendes artilleriregemente,

N orrlands artilleriregemente,
Gotlands artillerikår,

Hallands regemente,

Bohusläns regemente,

Norrbottens regemente,
Västerbottens regemente,
Värmlands regemente,

Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet,
Västernorrlands regemente,
Gotlands infanterikår.

Kavalleriet.

Skånska kavalleriregementet,
Norrlands dragonregemente.

Artilleriet.

Norrbottens artillerikår,

Smålands artilleriregemente,
Karlsborgs artilleriregemente,
Bodens artilleriregemente.

Svea ingenjörkår,
Göta ingenjörkår,

Ingenjörtrupperna.

Eälttelegrafkåren,
Bodens ingenjörkår.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Trängtrupperna.

Svea trängkår, Norrlands trängkår,

Göta trängkår, Skånska trängkåren.

In tenden tur trupperna.

Första intendenturkompaniet, Tredje intendenturkompaniet.

Andra intendenturkompaniet,

1926 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 4, att det syntes riksdagen,
att, i samband med en i utsikt ställd undersökning rörande organiserandet
av Svea livgarde och dess uppdelning i tvenne särskilda truppförband, även
frågan om permanent förläggning till Vaxholm av de såsom fästningsbesättning
avsedda kompanierna ur Svea livgarde borde undersökas; och ansåg
på grund härav riksdagen sig böra hos Eders Kungl. Maj:t begära närmare
utredning av denna fråga.

Sådan utredning är nu verkställd, och departementschefen förordar, att ett
infanteridetachement — organiserat på angivet sätt — ständigt förlägges till
Vaxholm samt att Svea livgarde organiseras såsom normalregemente, under
det att Göta livgarde bör omfatta det för Vaxholm avsedda detachementet
samt stridsvagnsbataljonen och gamisonskompaniet.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande de särskilda staterna
framgår närmare av statsrådsprotokollet sid. 12—20 och 35—42. I fråga om
arméns sjuksköterskekår är dock särskilt att märka, att Eders Kungl. Maj:t
har föreslagit en betydande utökning av personalen i förhållande till det
antal eller 31, som beräknats bliva erforderligt enligt 1925 års beslut i försvarsfrågan.

Vid fastställandet av detta antal utgick man ifrån den beräkningsgrunden,
att varje regemente eller kår borde tilldelas en sjuksköterska med undantag
dock för de till Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,
vilkas behov i detta hänseende förutsattes bliva tillgodosett genom garnisonssjukhusen
å respektive orter. Departementschefen har nu ansett sig
böra tillstyrka en ökning med tillhopa 8 sköterskor, därav 3 sjuksköterskor
för truppförbanden, 4 sjuksköterskor för garnisonssjukhusen, av vilka 2 äro
avsedda för militärsjukhuset i Eksjö samt 1 för vartdera garnisonssjukhuset
i Linköping och i Skövde, samt 1 sjuksköterska, avsedd att handhava skötseln
av röntgeninstrumentarium vid Västernorrlands regementes sjukhus. A
staten borde alltså för nästkommande budgetår upptagas 39 sjuksköterskor.
Av denna ökning följer, att den å staten upptagna, enligt liärordningsbeslutet
till 5,580 kronor beräknade anslagsposten för arvodestillägg åt de ordinarie
sjuksköterskorna bör höjas till 7,020 kronor.

Medelsbehovet under avlöningsanslaget har av Eders Kungl. Maj:t beräknats
på följande sätt:

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

A. Avlöningsförmåner under de särskilda staterna...............................

B. Kallortstillägg, förslagsvis...........................................................

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa truppför band

..........................................................................................

D. Felräkningspenningar, förslagsvis ...................................................

E. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträ den

hos regementsintendenter, förslagsvis ....................................

F. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer ......................''..

G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1,100 volontärer —

H. DagåVlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis...

I. Kostnader för musikelever.............................................................

J. Gottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis .......................................

K. Stipendier å 2,000 kronor för underlättande av officersrekryteringen

i Boden......................................................................................

L. Ekiperingshj älp, förslagsvis ............................................................

M. Vissa arvoden m. m......................................................................

IN". Oförutsedda utgifter m. ..............................................................

Summa kronor

Tillkommer avlöning till det nu befintliga manskapet, i vad numerären
överstiger den i förestående stater upptagna kadern, för den tid och
i den utsträckning detta manskap beräknats komma att kvarstå i
tjänst under senare halvåret 1927 ................................................

Tillkommer beräknad avlöning för tiden 1 juli—31 december 1927 för det
antal besatta officers- och underofficers-. samt motsvarande beställnihgar
vid armén, som finnas utöver det i förestående stater upptagna
antalet beställningar ..........................................................

Tillkommer beräknade kostnader! för tiden 1 juli 31 december 1927 för
nu utgående arvoden, vilka uteslutits i den under rubrik "II. Vissa
arvodeil m. m.» intagna förteckningen..........................................

Tillhopa kronor

kronor 700,000; —
186,600: —

Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder......

Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden ......

Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting
till vissa militära sjukhus .................................

70,000: —

Summa

kronor

50,

23,476,064

59,350

5.000

17,700

9,500 —i
33,750 — |

55.000 |—i

137.000
12,450

148.000

16.000
68,550

727,121
30.000

24,795,485 JöO

776,360

2,238,330

45.000

27,855,175

956,600

Återstå kronor 26,898,575 50
eller i avrundat tal 26,900,000 kronor.

I ovanstående anslagsberäkning ingår den beräknade kostnaden för ekiperinghjälp,
varom riksdagen fattat beslut i samband med frågan om definitivt
antagande av avlöningsreglemente för officerare m. fl.

Riksdagen har till en början velat uttala sig i den av Eders Kungl.
-Maj:t i anledning av framställning från 1926 års riksdag upptagna frågan
om förläggning av den för Vaxholms fästning avsedda infanteribesättningen.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, som avser att uppdela Svea livgarde på två
regementen, varigenom Göta livgarde skulle bibehållas med förläggning av
staben, garnisonskompaniet och stridsvagnsbataljonen i Stockholm och eu
för fästningstjänst avsedd bataljon i Vaxholm, anser riksdagen sig böra godkänna.
Riksdagen, som icke nu kan bedöma, huru den i staterna upptagna
personalen lämpligast bör fördelas å de båda livgardesregementena, har ansett
sig böra bemyndiga Eders Kungl. Maj: t att, därest sa visar sig erforderligt,

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

vidtaga jämkningar i fördelningen av personalen å regementena i fråga. Beträffande
den för garnisonstjänsten i Stockholm erforderliga personalen utgår
riksdagen givetvis från att även ur Svea livgarde trupp för framtiden kommer
att beordras för sådant ändamål samt att fästningsbataljonens förläggande
till Vaxholm icke får föranleda krav på ökning av truppförbanden i Stockholm
för garnisonstjänstens bestridande. Förslaget att den för stridsvagnsbataljonen
vid Göta livgarde avsedda personalen endast skulle erhålla arvoden och alltså
kvarstå med lön vid de truppförband, varifrån den kommenderats till tjänstgöring
vid stridsvagnsbataljonen, finner sig riksdagen böra godkänna, men
synes det riksdagen icke vara uteslutet, att, då vissa svårigheter kunna förväntas
uppstå genom denna anordning, modifikationer i framtiden kunna
bliva erforderliga.

Riksdagen övergår därefter att behandla de förslag, som beröra de särskilda
staterna för trupp förbanden m. fl.

Riksdagen har då först velat något närmare ingå på spörsmålet om den
lämpligaste benämningen av truppförbanden. Det synes nämligen riksdagen,
som om tvekan kan råda, huruvida Eders Kungi. Maj:ts förslag härutinnan i
fråga om vissa truppförband kan anses vara de ur alla synpunkter lämpligaste.
Detta gäller enligt riksdagens mening närmast namnen Jönköpings—Kalmar
regemente, Livregementet till häst och Smålands artilleriregemente. Vad
det först nämnda truppförbandet angår, torde vissa skäl tala för att detsamma
i likhet med flertalet övriga infanteritruppförband erhåller namn i överensstämmelse
med inskrivningsområdet, vilket benämnes Norra Smålands inskrivningsområde.
Vad beträffar namnet Livregementet till häst, synes det
riksdagen, som om historiska skäl talade mot att ifrågavarande kavalleritruppförband
erhåller denna benämning. Detta namn torde nämligen med lika rätt
kunna tillkomma Livregementets husarer, vilket truppförband är del av det
äldre livregementet. Riksdagen anser för sin del det kunna ifrågasättas, huruvida
icke det regemente, som skall bildas genom sammanslagning av Livgardet
till häst och Livregementets dragoner, borde benämnas Livregementets gardesdragoner.
Vad slutligen Smålands artilleriregemente angår, synas förväxlingar
kunna uppstå, därest, såsom av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, arméns tunga artilleriregemente,
det nuvarande Positionsartilleriregementet, nu erhåller namnet
Smålands artilleriregemente. Däremot synes hinder icke möta för att, sedan
någon tid gått och möjligheten till förväxlingar icke på samma sätt som nu
förefinnes, giva arméns tunga artilleriregemente namnet Smålands artilleriregemente.
Om riksdagen alltså hyser viss tvekan, huruvida Eders Kungl.
Maj:ts förslag till namn å ovannämnda truppförband kunna anses vara de
lämpligaste, har riksdagen dock icke ansett sig böra i detta hänseende vidtaga
några ändringar i de framlagda staterna. Riksdagen har nämligen
ansett, att ifrågavarande namnfrågor böra underkastas förnyat övervägande
av Eders Kungl. Maj:t, och synes det därefter böra tillkomma Eders Kungl.
Maj:t att meddela beslut i ämnet.

På grund av riksdagens beslut beträffande nytt definitivt avlöningsreglemente
för officerare, underofficerare och civilmiiitär personal erfordras viss

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

ändring i staterna ifråga om musikledarna vid ett flertal truppförband, i det
att samtliga musikdirektörer skola placeras i andra lönegraden för officerare
(O 2). Riksdagen bar emellertid icke i anledning bärav ansett det vara av
bebovet påkallat att vid denna skrivelse foga de ändrade staterna utan vill
bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i staterna, som
sålunda erfordras.

Beträffande staten för artilleristaben, som redan bragts i överensstämmelse
med bärordningsbeslutet, är att märka, att den upptager bland annat 3 löjtnantsbeställningar.
Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet
både, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet (sid. 14), anfört, att ifrågavarande
löjtnanter under vissa förhållanden kimde komma i sådan befordringstur,
att de skulle kunna bliva förbigångna av kamrater inom vapnet, något
som med hänsyn till officerarnas vid artilleristaben högre kvalifikationer icke
vore lämpligt. Till förebyggande av ett sådant förhållande bleve generalfälttygmästaren
nödsakad antingen att föreslå nämnda officerare till ^transport
till truppförband eller att föreslå uttransport av kaptener ur artilleristaben
för att bereda plats till befordran för löjtnanterna. För bibehållande
av kontinuiteten i tjänstgöringen inom artilleriinspektionen och artilleridepartementet
skulle dylika ombyten emellertid bliva synnerligen ofördelaktiga,
varjämte en sådan anordning på grund av därmed förenade flyttningskostnader
även skulle ställa sig oekonomisk för staten. Generalfälttygmästaren
ansåge sig därför böra föreslå, att ifrågavarande 3 löjtnantsbeställningar
utbyttes mot 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter. Med hänsyn
till vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anfört,
har departementschefen tillstyrkt den jämkningen beträffande förevarande
stat, att i stället för nämnda 3 löjtnantsbeställningar upptagas 3 beställningar
för kaptener eller löjtnanter. Riksdagen har icke velat motsätta sig den sålunda
föreslagna anordningen, men förutsätter, att å ifrågavarande beställningar
endast i undantagsfall placeras kaptener och att vid inträffande vakans
utjämning sker genom anställandet av löjtnanter.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av antalet vid armén
fast anställda sjuksköterskor, varav en avses för tjänstgöring såsom röntgensköterska
vid Yästernorrlands regementes sjukhus, anser sig riksdagen böra
godkänna.

I övrigt hava de av Eders Kungl. Maj:t framlagda statförslagen icke givit
utskottet anledning till särskilt uttalande.

Yad beräkningen av medelsbehovet under detta anslag beträffar, torde visserligen
någon mindre jämkning kunna anses påkallad av riksdagens beslut
rörande musikdirektörernas ställning i lönehänseende, men med hänsyn till
anslagets storlek har riksdagen ej funnit skäl vidtaga någon sådan. Riksdagen,
som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen, har alltså ansett sig böra upptaga arméns
avlöningsanslag med det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 26,900,000
kronor.

■Riksdagens skrivelse Nr d A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över för svar särenden den 4 januari
1927 fogade förslag till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet i
Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater, krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och
ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artilleriets skjutskola, underofficers skolan m. m., truppförband av infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena,
artilleriets fabriker och tyganstalter, officerare och underofficer
rare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,
officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna,
intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och
i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden och å Karlsborg,
att gälla under budgetåret 1927—1928 från den tidpunkt, Eders Kungl.
Maj:t må äga att bestämma, dock att Eders Kungl. Maj:t i förenämnda
stater må göra de jämkningar, som betingas av riksdagens beslut om avlöningen
till musikdirektörer vid vissa truppförband;

dels medgivit, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater under avlöningsanslaget
må äga tillämpning;

dels godkänt de i en vid förenämnda Statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden till
ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden;

dels minskat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid
staber och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor, med 5,250,000 kronor
till 26,900,000 kronor;

dels ock medgivit, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Eders Kungl.
Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner
åt därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning
såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser
och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning
i följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori
beställningsmän, de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under
förutsättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt
truppförbands stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda
avlöningsfyllnad.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid
armén, nu 2,300,000 kronor, med 3,200,000 kronor till 5,500,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen
till bestridande av kostnaderna för av skedsersättrång åt övertaligt underbefäl
vid armén m. fl. för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,740,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen
för tilldelande av mötesbidrag åt vissa officerare och underofficerare jämte
vederlikar för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av

12.000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader, nu 280,000
kronor, med 12,000 kronor till 268,000 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari
1927 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare å reservstat
vid armén samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla för budgetåret
1927—1928,

dels medgivit, att personal, som med rätt till pension under budgetåret
1927—1928 avgår från arméfis reservstater, må under sin återstående livstid
uppbära pension av statsmedel med de i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289)
angivna belopp,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie förslagsanslaget
till arméns reservstater med oförändrat belopp, 762,000 kronor.

10:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) rörande anslaget
till arméns personal över stat kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt
beslut.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att minska
ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 410,000
kronor, med 35,000 kronor till 375,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 uppfört med 410,000 kronor. I kostnadsberäkningarna
för 1925 års härordning har anslaget upptagits med 310,000
kronor.

Med hänsyn till omfattningen av de utgifter, som under tiden för övergången
till den nya försvarsorganisationen måste gäldas från förevarande
anslag, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om
en nedsättning av anslaget med endast 35,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 410,000 kronor, med 35,000
kronor till 375,000 kronor.

12:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 14 och som förutsätter, att såväl Eders Kungl. Maj:t
som vederbörande myndigheter tillse, att de i anledning av den nya härordningens
genomförande erforderliga personalförflyttningarna ske på sådant
sätt, att icke onödiga kostnader uppkomma, får anmäla, att riksdagen minskat
ordinarie förslagsanslaget till flyttningsersättning, nu 230,000 kronor, med

30.000 kronor till 200,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier med 15,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

14:o) Med bifall till Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 3,258,000
kronor, med 86,000 kronor till 3,172,000 kronor.

15:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) rörande ordinarie
förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att öka ordinarie
reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, nu 808,000 kronor, med 99,000 kronor
till 907,000 kronor.

Medelsbehovet för undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser har för innevarande budgetår beräknats
till sammanlagt 860,278 kronor. För täckande av detta behov har å det
ordinarie undervisningsanslaget upptagits ett belopp av 808,000 kronor,
under det att återstoden ansetts kunna tagas i anspråk av å anslaget förefintliga
reservationer.

Anslaget är uppdelat i följande titlar:

Tit. I. Undervisningsmateriel.

Tit. II. De fasta undervisningsverken m. m.

Tit. III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.

Titel I har med utgångspunkt från samma beräkningsgrund, som vunnit
tillämpning för innevarande budgetår, eller O.009 kr. för man och tjänstgöringsdag,
av Eders Kungl. Maj:t nu upptagits med ett belopp av (8,675,000 X
X 0.009)78,075 kronor.

Under titel II hava beräknats följande utgiftsposter:

Krigshögskolan....................................................................... kronor

Artilleri- och ingenjörhögskolan .......................................... »

Ridskolan............................................................................... »

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ....................... »

Artilleriskjutskolan................................................................. »

Krigsskolan............................................................................. »

Militärförvaltningskursen .................................................... »

Under of ficersskolan och förberedande underofficersskolan

Arméns läkares och veterinärers m. flis utbildning............

Muséer m. m............................................................................

Okade telefonabonnemangskostnader..................................

37,600: —
52,360: —
28,000: —
43,700: —
33,775: —
119,600: —
13,000: —
35,000: —
58,590: —
5,470: —
650: —

Tillhopa kronor 427,745: —

Vid jämförelse med kostnaderna för innevarande budgetår är emellertid
att märka, att kostnaderna för bränsle, lyse, städning m. m. vid arméns

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

undervisningsverk av Eders Kungl. Maj:t föreslagits skola överflyttas till
bränsleanslaget. Ifrågavarande kostnader hava för budgetåret 1927—1928
beräknats utgöra 55,732 kronor.

Den betydande kostnadsökningen under denna titel, vilken för budgetåret
1926—1927 upptagits med 370,746 kronor, är i huvudsak beroende av
införandet av kostnadsfri undervisning vid krigsskolan.

Under titel III har ansetts erforderligt ett belopp av 400,799 kronor,
varav 20,000 kronor för anordnande av en radiokurs.

Sammanlagt har Eders Kung! Maj:t å undervisningsanslaget äskat ett till

907,000 kronor avrundat belopp.

Riksdagen har ansett sig böra i samband med förevarande anslag till behandling
upptaga § 6 i den av riksdagens år 1926 församlade revisorer avgivna
berättelsen rörande verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1925
—30 juni 1926.

I förenämnda paragraf hava revisorerna anfört följande:

»Enligt räkenskaperna för artilleri- och ingenjörhögskolan har till högskolans
förfogande för budgetåret 1925—1926 stått följande belopp:

Undervisning och praktiska
övningar...........

Studiestipendier............

Skrivmaterialier, expenser
m. m...................

Hästlega ........................

Anvisning Kronor	Reservation den Vi 1925 Kronor	Uppbörd Kronor	Summa Kronor
30,590: — 3,000: —	40,912:13 350: —	1,542: 55	73,044: 68 3,350: —
8,550: — 1,600:	2,524:13 3,224:15	119: 25 14: —	11,193: 38 4,838:15
43,740: —	47,010: 41	1,675: 80	92,426: 21

Utgifterna för samma budgetår hava för ifrågavarande ändamål uppgått
till i nedanstående tabell angivna belopp:

Undervisning och praktiska övningar

Studiestipendier...................................

Skrivmaterialier, expenser m. m.......

Hästlega................................................

Utgifter

Kronor

22,567: 34
2,875: —
4,074: 58
389: 90

29,906: 82

Reservation

den 80/« 1926

Kronor

50,477: 34
475: —
7,118: 80
4,448: 25

62,519: 39

Summa

Kronor

73,044: 68
3,350: —
11,193:38
4,838: 15

92,426: 21

Av de lämnade sammanställningarna framgår, att reservationerna å samtliga
ovan nämnda anslag till högskolan ökats samt att de vid slutet av bud fetåret

1925—1926 sammanlagt uppgingo till 62,519 kronor 39 öre mot 47,010
ronor 41 öre vid samma budgetårs början.

Det vill synas revisorerna, som om reservationer till ett belopp, överstigande
dubbla summan av de årliga utgifterna till högskolan för ovan berörda
ändamål, icke kunna vara erforderliga för verksamheten vid högskolan
i framtiden. Revisorerna vilja därför ifrågasätta, huruvida icke större delen
av de reservationer å anslagen till högskolan, som den 30 juni 1926 redo -

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

visats, kunna tagas i anspråk för stfltsregleringsändamål. Tillika vilja revisorerna
framhålla önskvärdheten av att en undersökning verkställes, om icke
en ändring av grunderna för beräkningen av högskolans undervisningsanslag
bör vidtagas för vinnande av större överensstämmelse mellan beräknade
och verkligen erforderliga utgifter.»

Förklaringar hava avgivits av chefen för artilleri- och ingenjörhögskolanr
inspektören för militärläroverken m. in. (Se revisorernas berättelse del III
sid. 6—9 och 12) samt arméförvaltningens civila departement, som anfört
följande:

»Beträffande den i § 6 framställda anmärkningen, att å vissa till chefens
för artilleri- och ingenjörhögskolan förfogande ställda anslag uppstått avsevärda
besparingar, vilka av revisorerna ifrågasatts kunna till större delen
tagas i anspråk för statsregleringsändamål, får departementet till en början
med avseende på den påvisade reservationen å högskolans andel av undervisningsanslaget
i underdånighet framhålla, att det i fråga om de olika skolornas
jämförelsevis små andelar av nämnda reservationsanslag alltid av departementet
ur självhusliållningssynpunkt ansetts gagneligt, om under vissa år
besparingar kunnat bildas, med vilka det under andra år blivit möjligt att
täcka sådana utgifter av olika slag, vilka icke kunnat förutses vid uppgörandet
av anslagsberäkningen för varje budgetår.

Givetvis böra dess besparingar icke få växa ,sig allt för stora, utan — då
så visat sig kunna utan olägenhet ske — tagas i anspråk för fyllande av en
del av de utav vederbörande skolchef anmälda medelsbehoven, då förslag
avgives om anslagsberäkningen för ett kommande budgetär. Detta har också
av departementet i åtskilliga fall, även beträffande artilleri- och ingenjörhögskolans
anslagsandel, tillämpats. Sedan budgetåret numera omlagts från
kalenderår till tiden mellan 1 juli det ena året och den 30 juni det därpå
följande året, har emellertid uppstått stor svårighet för departementet att
vid anmälan av lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår, vilken anmälan
skall insändas senast den 31 augusti, vinna tillräcklig kännedom om
den verkligt disponibla behållningen å varje skolas anslagsandel. Såsom
framgår av chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan förut berörda förklaring
i förevarande ärende punkt 2 (sid. 6 och 7) kvarstodo vid utgången
av budgetåret 1925—1926 vissa ännu icke bestridda kostnader för ett sammanlagt
belopp av 13,266 kronor 53 öre avseende övningskostnader under
tiden juli till och med september 1926 för åren 1924—1926 års allmänna
och högre kurser. Liknande utgiftsrester vid ett budgetårs utgång, vilka
omöjligen under loppet av augusti månad kunna av departementet till sin
storlek bestämmas, måste alltid befaras minska den bokförda behållningen,
varför departementet ansett sig böra med stor varsamhet föreslå anlitande
av en sådan behållning för fyllande av medelsbehov under nästkommande
budgetår.

Sedan genom chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan förklaring i förevarande
ärende framkommit, att såsom nettobehållning till innevarande budgetår
kvarstår ett belopp å 36,410 kronor 81 öre, anser sig emellertid departementet
böra hemställa om en sådan jämkning av högskolans i arméförvaltningens
underdåniga skrivelse den 31 augusti 1926 anmälda medelsbehov
för budgetåret 1927—1928, att de av arméförvaltningen i nämnda skrivelse
till nyanvisning tillstyrkta beloppen, 2,070 kronor för anskaffning av viss
laboratoriemateriel och 2,000 kronor för komplettering av biblioteket, i stället
torde böra utgå av ifrågavarande reservationsmedel. Av den därefter återstående
nettobehållningen, (36,410:81—4,070), 32,340 kronor 81 öre, torde

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

ytterligare förslagsvis 10,000 kronor kunna utan större olägenhet för högskolan
tagas i anspråk för fyllande av dess medelsbehov under budgetåret
1927—1928, Gent emot skolchefens i förklaringen (sid. 9) gjorda uttalande,
att den nu befintliga nettobehållningen vore erforderlig för kostnader, som
stodo i samband med högskolans flyttning m. m., må nämligen erinras, att
utöver de av riksdagen anvisade medel Eders Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 10 december 1926 för flyttningen och därmed sammanhängande
kostnader anvisat ytterligare 24,700” kronor från anslaget till extra utgifter.
Efter ovan föreslagna beskärningar av nettobehållningen skulle i allt fall
därav kvarstå ett belopp av omkring 22,000 kronor.

Den av statsrevisorerna framhållna önskvärdheten av ändrade beräkningsgrunder
för högskolans undervisningsanslag har, såsom skolchefen (å sid. 9)
framhållit, redan uppmärksammats i högskolans medelsäskanden för nästkommande
budgetår, i vilka använts en på flera års bokföringssiffror grundad
ä-prisberäkning per elev, innefattande kostnaderna såväl för hans sommaroch
vinterfältövningar samt artilleriövningar, som för hans expensartiklar
av olika slag ävensom resor. Denna nya beräkningsgrund, vilken arméförvaltningen
i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1926 ansett sig
böra godkänna, torde böra prövas åtminstone några år framåt.

Beträffande de av statsrevisorerna omnämnda reservationerna å anslagen
till studiestipendier och till skrivmaterialicr, expenser m. m., vilken sist nämnda
behållning jämlikt nådigt brev den 30 september 1926 till fullo tagits i
anspråk för uppvärmning m. m. av arméns underofficersskolors lokaler i
stora tyghuset, torde vid vad av skolchefen förklarats få bero.»

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot den framlagda
anslagsberäkningen än att, med anledning av vad revisorerna och arméförvaltningens
civila departement anfört rörande storleken av reservationerna
å den till artilleri- och ingenjörhögskolans förfogande ställda delen av undervisningsanslaget,
eu sänkning av det nu för högskolan beräknade medelsbehovet
bör kunna äga rum. Enligt riksdagens mening böra 20,000 kronor
av de för högskolan under budgetåret 1927—1928 avsedda medlen kunna
bestridas av förefintliga reservationer, på grund varav det belopp, som under
detta anslag behöver upptagas för högskolans vidkommande, kan sänkas till
32,360 kronor. Anslaget i dess helhet kan härigenom reduceras från 907,000
kronor till 887,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget till
undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,
nu 808,000 kronor, med 79,000 kronor till 887,000 kronor.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 20) har riksdagen

dels för anordnande av vissa utbildningskur ser vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 54,250 kronor;

dels ock medgivit, att för nyss angivna ändamål jämväl må tagas i anspråk
ett belopp av 15,000 kronor av förefintlig behållning å de för dylika
utbildningskurser tidigare anvisade medel.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 21) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier, nu 25,000 kronor, med

2,000 kronor till 27,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

19:o) Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag under punkt 22, får anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag, benämnt »Befrämjande av
den andliga vården vid armén, reservationsanslag»,

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

20:o) Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24), får anmäla, att riksdagen

dels från och med budgetåret 1927—1928 i riksstaten uppfört ordinarie
reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. under
benämning »Skrivmaterialier, expenser m. m.»,

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 355,500 kronor.

21 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden,
nu 330,000 kronor, med 30,000 kronor till 300,000 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen
dels i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag, benämnt »Vissa arbeten å
mobiliseringsverket, reservationsanslag»,

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 30,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen
för underhåll av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1 :400,000
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,400 kronor.

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att öka ordinarie
förslagsanslaget till mathållning, nu 8,575,000 kronor, med 274,000
kronor till 8,849,000 kronor.

För budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926 beräknades medelsbehovet
under ordinarie förslagsanslaget till mathållning efter en dagskostnad
av 80 öre för varje man. Denna beräkningsgrund visade sig emellertid
vara för låg, varför densamma vid uppgörandet av anslagsberäkningen
för budgetåret 1926—1927 höjdes till 90 öre för man och dag. Anslaget har
för sistnämnda budgetår upptagits med 8,575,000 kronor.

I sin den 15 december 1925 avgivna berättelse om verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för budgetåret 1924—1925 hava riksdagens revisorer anmärkt, att anslaget
till arméns mathållning under de senaste räkenskapsåren avsevärt
överskridits. Den brist, som uppstått under budgetåret 1924—1925, eller
3,031,891 kronor 4 öre, hade uppgått till omkring 30 procent av det för
året anvisade anslagsbeloppet. Bevisorerna hade på grund härav ansett sig
böra underkasta beräkningarna av anslaget en närmare granskning, därvid
först beaktats, att vid beräkningen av anslaget i fråga hänsyn icke tagits till
de avsevärda årliga kostnaderna för proviant utom förläggningsorten ävensom
till utspisningskostnaderna under vissa övningar och till utgifterna för
sjukföda. Vidare hade uppmärksammats, att avsevärda utgifter, som belastat

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

anslaget och bestritts av arméförvaltningens intendentsdepartement, icke ingått
i beräkningarna. Dessa jämte ytterligare några i berättelsen omnämnda
förhållanden hade haft till följd, att portionskostnaden för man och tjänstgöringsdag
i verkligheten uppgått till betydligt högre belopp än som legat
till grund för anslagets beräkning. Det läge enligt revisorernas mening stor
vikt uppå. att vid riksstatsanslagens beräkning ernå största möjliga tillförlitlighet.
Revisorerna ville därför framhålla angelägenheten av, att grunderna
för mathållningsanslagets uppskattande underkastades en fullständig
omarbetning för ernående av bättre överensstämmelse mellan beräknade och
verkliga kostnader.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—
1928 har arméförvaltningen i ämnet anfört bland annat följande.

Frågan om grunderna för mathållningsanslagets beräkning hade av intendentsdepartementet
gjorts till föremål för en ingående utredning med därtill
hörande statistisk undersökning, för vilken de för de tre senaste budgetåren
till departementet avgivna redovisningshandlingar tjänat som underlag. Resultaten
av denna utredning hade sammanförts å en vid skrivelsen fogad tablå,
av vilken framginge,

att verkliga kostnaden för proviant å förläggningsorten under budgetåren
1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926 varit 82,65, 85,90 och 88,88 öre
per man och tjänstgöringsdag,

att verkliga totala kostnaden per man och tjänstgöringsdag under samma
år uppgått till 98,0 8, 111,40 och 109,90 öre emot beräknade 80 öre,

att medeltalet för de tre budgetåren varit för proviant å förläggningsorten
85,81 öre och för totala kostnaden 106,4 6 öre, samt

att alltså vid beräkningen av arméns mathållningsanslag till den beräknade
kostnaden för proviant å förläggningsorten borde läggas ett belopp av
(106,46 — 85,81 =) i runt tal 20,5 öre för bestridande av sådana årligen återkommande
kostnader, varom riksdagens revisorer i sin berättelse uttalat sig,
nämligen för proviant utom förläggningsorten och under vissa övningar, för
sjukföda, för de centrala magasinens drift m. fl. ändamål ävensom för av
intendentsdepartementet direkt bestridda utgifter.

Vad nu kostnaden för proviant å förläggningsorten'' eller med andra ord
normalportionspriset beträffade, syntes detta numera vara på väg att vinna
stabilitet. Under det att detsamma under de trenne sistförflutna budgetåren,
såsom nyss påvisats, uppgått till i medeltal 85,81 öre, hade det, enligt
inom departementet sammanställda rapporter, den 1 januari 1926 utgjort
84,54 öre och den 1 juli 1926 84,42 öre. Att med bestämdhet beräkna dess
storlek för exempelvis första halvåret 1928 torde vid nuvarande tidpunkt
icke vara möjligt, men anledning funnes att med stöd av nyssnämnda siffror
antaga, att normalpriset i fråga skulle under budgetåret hålla sig vid omkring
84,5 öre, vilket pris arméförvaltningen alltså ansåge sig böra föreslå.

Den totala portionskostnaden för armén syntes följaktligen böra för
budgetåret 1927—1928 beräknas till (84,5 + 20,5 =) 105 öre för man och
tjänstgöringsdag.

Departementschefen har framhållit, att den i ärendet verkställda utredningen
syntes ådagalägga, att; mathållningsanslaget, därest anslagsbeloppet
skulle motsvara de verkliga utgifterna, måste beräknas efter en avsevärt
högre dagskostnad än den av 90 öre per man, som lagts till grund för anslagsberäkningen
för innevarande budgetår. Arméförvaltningen hade ansett

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 4 A. :-jc 27 2

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

sig böra räkna med ett belopp av 1 krona 5 öre för man och dag. I be
traktande av att livsmedelsprisen alltjämt visade en något sjunkande tendens,
borde man emellertid kunna stanna vid ett belopp av 1 krona 2 öre för man
och dag. Då antalet manskapstjänstgöringsdagar för ifrågavarande budgetår
uppskattats till 8,675,000, skulle alltså medelsbehovet för manskapets utspisning
utgöra (8,675,000 X 1,02 =) i avrundat tal 8,849,000 kronor.

Riksdagen vill till en början erinra om vad de s. k. riksstatssakkunniga
(sakkunniga rörande omläggning av anslagen å fjärde huvudtiteln) anfört i
fråga om de kostnader, som ansetts böra belasta arméns matliållningsanslag
(jämför statsverkspropositionen år 1919, sid. 344). Enligt nämnda sakkunnigas
av riksdagen sedermera godkända förslag borde anslaget endast avse
inköp av proviantartiklar, deras transport till konsumtionsorten, kostnaderna
för magasinering, annonsering om leverans av'' livsförnödenheter samt avlöning
till civila biträden vid förrådsinventeringar och till civila arbetare vid
kronobagerier, vilka samtliga utgifter ansåges hänförliga till proviantens anskaffningskostnader.
Vidare skulle från anslaget gäldas utgifter för inköp
av tillagade portioner, då sådana icke kunde genom arméns förvaltnings
organ iordningställas, samt författningsenligt utgående portionsersättning.
I detta sammanhang vill riksdagen erinra om att på grund av särskilt medgivande
av riksdagen anslaget jämväl må tagas i anspråk för magasinering
och uppläggandet av vissa förråd.

Av den utredning, som arméförvaltningens intendentsdepartement verkställt
rörande de kostnader, som numera bestridas av ifrågavarande anslag,
samt av de uppgifter riksdagens vederbörande utskott därutöver inhämtat,
synes emellertid framgå, att även andra utgifter än sådana, som enligt
riksstatssakkunnigas förslag skola utgå från mathållningsanslaget, påförts
detta anslag. I sådant avseende vill riksdagen framhålla, att arméförvaltningens
intendentsdepartement senast offentliggjorda statistik rörande utgifterna
å anslaget utvisar, att i vissa fall härifrån utgå avlöningar till även
annan personal än den, som upptagits i ovannämnda förslag. Därjämte har
anslaget i viss utsträckning disponerats för materielanskaffning samt underhåll
av materiel — kostnader som rätteligen böra bestridas av intendenturanslaget
eller av särskilt anvisade medel. För framtiden synas utgifter av
berörda art icke böra belasta mathållningsanslaget.

Av arméförvaltningens utredning i ärendet framgår vidare, att portionspriset
vid truppförbanden under de senaste åren undergått en betydande
stegring. Sålunda har verkliga kostnaden per man och tjänstgöringsdag för
proviant å förläggningsorten uppgått till, under btidgetåret 1923—1924, 82.6 5
öre, under budgetåret 1924—1925, 85.90 öre och under budgetåret 1925—
1926 88.8 8 öre. Då livsmedelspriserna utvisa en fortlöpande sänkning från
och med år 1923, har det synts riksdagen anmärkningsvärt, att proviantkostnaderna
å förläggningsorterna på detta sätt stegrats. Det förefaller riksdagen,
som om en undersökning vore påkallad för utrönande av orsakerna
till detta förhållande samt vilka åtgärder eventuellt böra vidtagas för att
hålla ifrågavarande pris vid eu nivå, som motsvaras av de allmänna livs -

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

medelspriserna. Riksdagen anser sig därför böra framhålla önskvärdheten
av att en dylik undersökning genom Eders Kungl. Maj:ts försorg verkställes.
, I samband med frågan om portionspriset har riksdagen ansett sig böra något
närmare beröra spörsmålet om det nu tillämpade utspisningssättet vid arméns
truppförband. Riksdagen vill då erinra om att vid flottans stationer i Karlskrona
och Stockholm införts ett system med s. k. fri skaffning, innebärande
att varje man under den för måltiden anslagna tiden äger, när han så önskar,
uttaga sin portion. Enligt riksdagens mening måste detta system anses vara
ägnat att för de värnpliktiga och det fast anställda manskapet medföra större
trevnad än det nu tillämpade utspisningssystemet vid armén. Då det icke
lärer vara uteslutet, att förstnämnda system, även om detsamma föranleder
viss engångskostnad för vidtagande av erforderliga anordningar i truppförbandens
matsalar, i tillämpningen även kan föra med sig större sparsamhet
med provianten, synes det riksdagen angeläget, att utredning verkställes
av arméförvaltningen beträffande möjligheten att även vid armén införa ett
likartat utspisningssystem.

Beträffande beräkningen av arméns mathållningsanslag för budgetåret 1927
—1928 har riksdagen uppmärksammat, att arméförvaltningen grundat sin beräkning
av portionspriset på följande medeltalsberäkning för budgetåren
1923—1924, 1924—1925 och 1925-1926:

Arméförvaltningen har funnit, att portionspriset icke behövde bestämmas
till högre belopp än 105 öre per man och dag, vilken beräkning emellertid
av departementschefen, på grund av att livsmedelsprisen alltjämt visade eu
sjunkande tendens, ansetts kunna sänkas till 102 öre för man och dag. Med
hänsyn till det betydande överskridande å detta anslag, som under en lång
följd av år ägt rum och som för budgetåret 1925—1926 uppgick till 2,142,185
kronor 22 öre eller mera än 20 % av anslagsbeloppet — oaktat verkliga antalet
tjänstgöringsdagar för detta budgetår med 1,250,000 understeg det vid
anslagets fastställande beräknade antalet, — har riksdagen icke ansett sig
böra vidtaga någon sänkning av det nu av departementschefen beräknade
portionspriset för man och dag.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen ökat ordinarie
förslagsanslaget till mathållning, nu 8,575,000 kronor, med 274,000 kronor till

8,849,000 kronor.

öre

Proviant å förläggningsorten .................................

Proviant utom förläggningsorten .............................

Sjukföda.......................................................................

Proviant till samvetsömma värnpliktiga .................

Proviant under fälttjänstövningar............................

Sjuksköterskor, måltidsstationer, övningar m. m. ..

Portionsförstärkning ..................................................

Magasinering, annonser m. m. vid truppförbanden

Centrala magasinen ...................................................

Diverse utgifter......................................................

85.81
4.48
1.59
0.3 9
3.2 3
4. G 4
0,28
2.83
2.71
0.5 0

Summa 106.4 6

Riksdagens skrivelse Kr 4 A.

25:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att minska
ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 5,100,000 kronor,
med 90,000 kronor till 5,010,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den av Eders Kungl.
Maj:t framlagda anslagsberäkningen, får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie
reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 5,100,000 kronor,
med 90,000 kronor till 5,010,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Majt har föreslagit riksdagen (punkt 30) att minska
ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendonturfordon m. m.,
nu 1,655,000 kronor, med 183,000 kronor till 1,472,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att i allmänhet någon nyanskaffning av kasernocli
förplägnadsutredning icke äger rum, utan att, därest så lämpligen låter
sig göra, behovet härav tillgodoses genom överflyttning av dylik materiel
mellan olika truppförband, får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,655,000
kronor, med 183,000 kronor till 1,472,000 kronor.

27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen

dels från och med budgetåret 1927—1928 i riksstaten uppfört ordinarie
reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
under benämning »Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt»,

dels ock under detta anslag anvisat 3,750,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie reservationsanslaget till
remontering med 250,000 kronor.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till remontering liar
för innevarande budgetår beräknats uppgå till 430,375 kronor.

Med hänsyn till storleken av å anslaget förefintliga reservationer har
emellertid någon medelsanvisning icke ansetts erforderlig. Anslaget har
därför i riksstaten för innevarande budgetår upptagits utan angivet belopp.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser, att under budgetåret 1927—1928 skola
anskaffas 410 remonter, varav 28 skulle inköpas såsom 4-åriga och avses
för stabsgruppen vid infanteriet och de högre staberna. För inridningen
av sistnämnda hästar skulle vid Herre vadskloster försöksvis organiseras en
remontdressyranstalt.

Eu till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer jämte erforderlig
manskapspersonal ur kavalleriet och erforderligt antal värnpliktiga ur ersättningsreserven
skulle inbeordras för tjänstgöring vid dressyranstalten. _

Följande kostnader för anstalten hava av inspektören för kavalleriet beräknats
:

för anställande av en kokerska.............................................. kronor 1,000: —

» det ökade arbete, som komme att påvila depåchefen,

arvode åt denne med ........................................................ » 2,000: —

» arvode åt underofficeren.................................................• •••■ » 1,000: —

» personalens inställelse, veterinärvård, underhåll av häst utredningspersedlar,

expenser m. m................................. » 1,000: —

tillhopa kronor 5,000: —

Sist berörda kostnader skulle bestridas av arméns avlöningsanslag.

Riksdagens skrivelse Nr i „(.

Bemonteringsanslaget liar i övrigt av departementschefen beräknats enligt
sedvanliga grunder, och medelsbehovet har för budgetåret 1927—1928 uppskattats
till 440,000 kronor, varav dock 190,000 kronor ansetts kunna bestridas
av å anslaget förefintliga reservationer. Endast ett belopp av 250,000
kronor har därför av Eders Kungl. Maj:t nu äskats.

Vad först beträffar frågan om inrättandet av eu remontdressyranstalt vid
Herre vadsklo ster, har riksdagen icke funnit anledning till erinran häremot.
Dock vill det synas riksdagen, som om åtskilliga skäl av praktisk art talade
för att de för dressyr vid anstalten avsedda remonterna i likhet med övriga
remonter inköpas såsom 3-åriga och icke såsom 4-åriga, vilket av kavalleriinspektören
föreslagits. Den kostnadsbesparing, som skulle kunna uppstå
enligt kavalleriinspektörens förslag, lärer nämligen i icke ringa mån uppvägas
av att priserna å remonterna torde bliva högre, därest desamma inköpas
såsom 4-åriga. Biksdagen har därför ansett sig böra utgå från att de för
anstalten avsedda 28 remonterna inköpas såsom 3-åriga och alltså i allmänhet
under ett år längre tid än som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits vistas å
depå eller vid dressyranstalten. Någon kostnadsökning för budgetåret 1927
—1928 kommer härigenom icke att uppstå. Vad angår anstaltens organisation,
har riksdagen icke ansett sig böra göra annan erinran mot det härutinnan
av kavalleriinspektören framställda förslaget, än att arvodet till depåchefen
vid Herrevadskloster på grund av det ökade arbete, som kommer att
påvila honom genom dressyranstaltens upprättande, i varje fall ej bör utgå
med högre belopp än 1,000 kronor.

Vidkommande därefter frågan om det antal remonter, som under budgetåret
1927—1928 böra inköpas, synes det riksdagen, som om man för ifrågavarande
budgetår bör kunna, i likhet med vad som ägt rum under innevarande
budgetår, begränsa detta antal till 400. Detta synes nämligen låta
sig göra med hänsyn till den stora utrangering av hästar, som under den
närmaste tiden kommer att äga rum vid kavalleriet. Ett något större antal
lämpliga stamhästar synes i stället böra bibehållas. Biksdagen har, med utgångspunkt
från vad sålunda anförts, beräknat remonteringsanslaget pa
följande sätt:

Utgifter:

Inköp av remonter.

400 remonter ä 1,100 kronor ............................................ kronor 440,000:

Transport-, rese- och diverse kostnader.

400 remonter ä 187 kronor 50 öre....................................... » 75,000: —

Omkostnader vid depåerna .............

A depå störtade remonter..

10 remonter ä 1,287:50 kr...........

Inkomster:

15,600: —-

» 12,875: —

kronor 543,475: —

Ersättning för utrangerade stamhästar................................ kronor 100,000: —

Ersättning för 10 till tjänstehästar uttagna stamhästar » 16,000: —

kronor 116,000: —
Återstod » 427,475: —

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Medelsbehovet synes alltså böra upptagas till omkring 427,500 kronor,
varav dock i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag 190,000 kronor böra
utgå av reservationerna å anslaget. Anslaget kan med hänsyn härtill nedsättas
till 237,500 kronor.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad som av
departementschefen föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1927—1928
upptagit ordinarie reservationsanslaget till remontering med 237,500 kronor.

29:o) Under hänvisning till vad som under närmast föregående punkt
anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader för
inlösen av tjänstehästar, tillhörande personal å övergångsstat, för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att minska
ordinarie förslagsanslaget till furagering, nu 4,460,000 kronor, med 431,000
kronor till 4,035,000 kronor.

Då anslagsberäkningen icke givit riksdagen anledning till erinran och då
densamma icke i nämnvärd utsträckning kan påverkas av den under punkt
28:o) omförmälda reduceringen i remontantalet, får riksdagen anmäla, att
riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till furagering, nu 4,466,000
kronor, med 431,000 kronor till 4,035,000 kronor.

31 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen till
bestridande av engångskostnader för anskaffning av motormateriel för trängen för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 251,200 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för drift och
underhåll av motorfordon för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 141,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande
anslag, får anmäla, att riksdagen för drift och underhåll av motorfordon för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 141,600 kronor.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) har riksdagen
till bestridande av engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

34:o) Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts under punkt 38 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen minskat
ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar, nu 1,607,000
kronor, med 157,000 kronor till 1,450,000 kronor.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen
för anordnande av vinterrekrytskola vid Södra skånska infanteriregementet
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 35,000 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen
till förhyrande av sjötransportmateriel för övningar med kustfästningarnas infanteribesättningar
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av
53,500 kronor.

37:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om anslaget
till fält- och fälttjänstövningar (punkt 41) har riksdagen i skrivelse nr 43
anmält sitt beslut.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

E. Sjukvård m. m.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att minska
ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., nu 700,000
kronor, med 45,000 kronor till 655,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. har i
riksstaten för budgetåret 1926-1927 upptagits med 700,000 kronor. Medels -

behovet under anslaget har beräknats sålunda:		333,480: —
Titel	I.	Sjukvård i allmänhet..........................................	kronor
Titel	II.	Sanatorievård åt personal vid armén...............	»	100,000: —
Titel	III.	Tandvård ...........................................................		46,050: —
Titel	IV.	Ögonsjukvård och annan specialsjukvård ......	»	51,000: —
Titel	V.	Läkarvård m. m. enligt § 23 i officersavlönings-
		reglementet ......................................................	»	40,000: -
Titel	VI.	Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid		69,050: —
		garnisonssjukhusen .........................................	»
Titel VII.	Veterinärvård......................................................		158,786: 50

Summa kronor 798,366: 50

På grund av storleken av de å anslaget förefintliga besparingarna har anslaget
ansetts kunna nedsättas till förutnämnda belopp, 700,000 kronor.

Med hänsyn till förefintliga besparingar å sjukvårdsanslaget hava för
budgetåret 1927—1928 titlarna II—Yl ansetts kunna nedbringas till samma
belopp, varmed titlarna upptagits i beräkningarna av lantförsvarets kostnader
efter den nya organisationens genomförande.

Titlarna I och VII för sjukvård i allmänhet och för veterinärvård hava,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, beräknats efter 3.5 öre
för man och dag, respektive 4.8 öre för häst och dag.

Alltsedan år 1920 har å riksstaten varit upptaget ett särskilt extra förslagsanslag
till bestridande av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium.
Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 2,000 kronor. I
betraktande av utgiftspostens stadigvarande natur har emellertid det för
ändamålet erforderliga beloppet, 2,000 kronor, ansetts böra upptagas bland
ordinarie anslagsmedel och såsom en särskild anslagspost inberäknas i ordinarie
sjukvårdsanslaget.

Kostnaderna å de särskilda titlarna skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag utgöra: Titel I. Sjukvård i allmänhet .......................................	kronor 303,625	—
Titel	II.	Sanatorievård åt personal vid armén ............	»	60,000	—
Titel	III.	Tandvård ...........................................................	»	30,000	—
Titel	IV.	Ögonsjukvård och annan specialsjukvård ......		35,000	—
Titel	V.	Läkarvård m. m. enligt § 23 i officersavlönings-
		reglementet....................................................	2>	40,000	—
Titel	VI.	Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid		50,000
		garnisonssjukhusen ......................................		—
Titel	VII.	Arméns bakteriologiska laboratorium ............		2,000	—
Titel Vill.	Veterinärvård......................................................		133,944	—
		Summa kronor 654,569	—
eller	i avrundat tal 655,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Riksdagen, som icke haft annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
än att kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium fortfarande
synas böra upptagas å extra stat, får anmäla, att riksdagen

dels minskat ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
in. m., nu 700,000 kronor, med 47,000 kronor till 653,000 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande av det
frivilliga sjukvårdsväsendet i krig för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen
till bestridande av engångskostnader för anskaffning av sjuk- och veterinärvårdsmateriel
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.

41:o) Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts under
punkt 46 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen medgivit, att av ordinarie
reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. må för anskaffning
av röntgenutrustning för Yästernorrlands regementes sjukhus disponeras
högst 16,500 kronor.

F. Vapen och ammunition.

42:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning i avseende å ordinarie
vapenanslaget (punkt 47) har riksdagen i skrivelse nr 43 anmält sitt beslut.

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

43:o) I fråga om Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande byggnadsanslaget
(punkt 55) har riksdagen i skrivelse nr 43 anmält sitt beslut.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förbättringar å vissa
skjutbanor för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av
25,000 kronor.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 57) har riksdagen
för uppförande av bilgarage ni. m. för den till Linköping förlagda trängkåren för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 28,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att till reparation
av vissa lägenheter tillhörande Karlbergs kungsgård för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1926 har chefen för krigsskolan gjort framställning
om anvisande av 39,000 kronor för reparation av vissa lägenheter tillhörande
Karlbergs kungsgård.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har tillstyrkt chefens för krigsskolan
förevarande framställning ävensom i samband därmed framhållit, att
enär lägenheterna efter reparationen avsåges att disponeras för krigsskolans

Riksdagens skrivelse Nr 4 Ä.

egen personal, desamma jämte till byggnaderna hörande tomter syntes böra
överflyttas till fortifikationsdepartementets vård och förvaltning. Därest så
bleve fallet, komme vid beräkningen av anslaget till byggnader, övningsfält
och skjutbanor nämnda anslag att minskas med den årligen beräknade nettobehållningen
å för lägenheterna inflytande hyror.

Av redogörelsen i ärendet framgår, att inkomstmedlen från ifrågavarande
lägenheter hittills inlevererats till statskontoret samt uppdebiterats å inkomsttiteln
»diverse inkomster». Med den förändring i avseende å byggnadernas
förvaltning, som fortifikationsdepartementets förslag innebär, skulle
inkomstmedlen från och med ingången av nästkommande budgetår i stället
tillgodoföras lantförsvarets ordinarie byggnadsanslag. Häremot syntes departementschefen
icke något vara att erinra. Någon ändring i fråga om
medelsberäkningen under ordinarie byggaadsanslaget för nästkommande budgetår
borde emellertid enligt departementschefens mening icke följa av denna
omläggning, enär byggnaderna icke i någon väsentligare omfattning kunde
utnyttjas såsom liyresobjekt under sagda budgetår. Då det otvivelaktigt
förelåge behov av ökade förläggningsmöjligheter i krigsskolans närhet för
den vid skolan sysselsatta personalen samt skolchefens förslag att för ändamålet
taga i anspråk de åsyftade lägenheterna syntes departementschefen
lämpligt, förordade han, att erforderliga medel för lägenheternas iståndsättande,
beräknade till 39,000 kronor, ställdes till förfogande.

Enligt riksdagens mening bör det tagas under övervägande, huruvida det
icke måste anses lämpligare att ifrågavarande lägenheter upplåtas såsom
tjänstebostäder och att inflytande hyresbelopp sålunda tillgodoföras avlöningsanslaget.

I övrigt har Eders Kung! Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till reparation av vissa lägenheter tillhörande
Karlbergs kungsgård för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 39,000 kronor.

47:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds
förslag under punkt 59, får anmäla, att riksdagen för utbyggande av ett ngtt
filter vid vattenledningsverket i Boden för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för anordnande
av centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1927—
1928 har arméförvaltningen i anledning av en utav kommendanten i Boden
gjord framställning anfört följande.

I syfte att råda bot på de i kommendantens framställning berörda missförhållandena
syntes centralvärmeledning böra införas i de avsedda lägenheterna.
Då ifrågavarande lägenheter och rum nu av ämbetsverkets fortifikationsdepartement
klassificerats till cirka en tredjedel i kvalitetsklass 3
och två tredjedelar i kvalitetsklass 2, men efter centralvärmelednings införande,
i likhet med övriga med centralvärmeledning försedda lägenheter
inom Bodens garnison, komme att uppflyttas i kvalitetsklass 1, komme

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

lägenheterna att lämna ökad avkastning i liyror. Vad anginge kostnaderna,
syntes det ämbetsverket, att dessa lämpligen kunde fördelas på eu period
av fyra år.

På grund av det anförda hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för anordnande av centraluppvärmning i vissa
bostadsbyggnader i Boden bevilja ett anslag av 451,000 kronor samt därav
å extra stat för budgetåret 1927—1928 anvisa 112,750 kronor.

Yad kommendanten i Boden anfört rörande behovet av förbättrade uppvärmningsanordningar
inom ifrågavarande bostadslägenheter har synts departementschefen
värt beaktande. Emellertid var departementschefen icke
nu beredd att taga ståndpunkt till hela den av kommendanten uppgjorda
planen för anordnande av centraluppvärmning av dessa lägenheter, utan
funne sig allenast böra tillstyrka, att medel å riksstaten för nästkommande
budgetår anvisades till bestridande av kostnaderna för införande av värmeledning
i de bostadslägenheter, som i främsta rummet kunde anses vara i
behov därav. Det för sådant ändamål erforderliga anslaget syntes departementschefen
kunna begränsas till 40,000 kronor.

Riksdagen, som hyst viss tvekan rörande lämpligheten av de ifrågasatta
anordningarna, har dock icke velat, motsätta sig beviljande av det äskade
anslaget. Därvid förutsätter riksdagen emellertid, att avgifterna för bostadslägenheternas
uppvärmning bestämmas av fortifikationsdepartementet med
hänsyn tagen till att kronans kostnader för värmeanläggningens drift bliva
täckta.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anordnande av centraluppvärmning
i vissa bostadsbyggnader i Roden för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försök med ny
ingenjörmateriel för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.

50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen
till bestridande av engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.

51 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen
till anskaffning av viss ballongmateriel för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra reservationsanslag av 24,000 kronor.

52:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 66, får anmäla, att riksdagen till arméns brevduveväsende
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fortifikationsdepartemcntets
åtgärder för industriens krigsorganisation för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 21,000 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen
för bestridande av kostnaderna för upprensning av Rocksta-ån för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

H. Diverse.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 69) liar riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering,
nu 420,000 kronor, med 20,000 kronor till 400,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 70) att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter med oförändrat belopp, 350,000 kronor.

Då reservationerna å detta anslag enligt av riksdagens vederbörande
utskott gjord överslagsberäkning vid slutet av innevarande budgetår torde
komma att uppgå till omkring 400,000 kronor, har riksdagen ansett sig
kunna begränsa anslaget till hälften utav det av Eders Kungl. Majd äskade
beloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen sänkt ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 350,000 kronor, med 175,000 kronor till 175.000
kronor.

57:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 72) att för bestridande
av kostnader för förflyttningar av viss armémateriel m. m. för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande
handlingarna, förutsätter, ätt, där enligt den nya härorganisationen truppförband
erhåller ändrad förläggningsort, jämväl kostnaderna för truppens
förflyttning komma att bestridas av förevarande anslag. Riksdagen får anmäla,
att riksdagen för bestridande av kostnader för förflyttningar av viss
armémateriel m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 750,000 kronor.

IN. SJÖFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen
dels godkänt vid statsrådsprotokollet den 4 januari 1927 fogat förslag till
stat för marinförvaltningen att tillämpas under budgetåret 1927—1928,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen, nu 248,900
kronor, med 11,470 kronor till 260,370 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4
januari 1927 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår,
manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår in. fl., vid marinstaben
anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med biträden, sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor och skeppsgosseskolorna att gälla
under budgetåret 1927 — 1928,

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

dels godkänna de i en vid omförmälda statsrådsprotokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden in. m.» under rubriken »A. Arvoden
till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
sjöförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till avlöning
till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner, minska
ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.,
nu 11,160,000 kronor, med 393,000 kronor till 10,767,000 kronor.

För budgetåret 1927—1928 har anslaget av Eders Kungl. Maj:t beräknats
på följande sätt:

	Kronor.	Kronor.	Summa kronor.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater
för:
Kårer och stater m. m.
Flottans officerskår, underofficerskår, sjömans-
kår och skeppsgossekår .......... Kustartilleriets officerskår, underofficerskår,	7 611 452	—
manskap ro. fl................ Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,	1 571 850	—				''
marinläkarkåren m. fl............	1 133 906
Vid marinstaben anställd personal......	44 220	—
Sjörullföringsbefälhavare med biträden ....	22 950		10 384 378	—-
Undervisningsverken.
Sj ökrigshögskolan..............	26 217	—
Sjökrigsskolan................	42 293	—
Marinens underoflicersskolor........	13 500	—
Skeppsgosseskolorna.............	56 914	—	138 924	—	10 523 302	__
B. Felräkningspenningar, förslagsvis........	-	—	-	-	2 400	— ■
C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis D. Månadslön, arvoden m. m. till personal vid flottans					7 000 43000	1
sjukhus i Karlskrona, högst.........	—	—	—	—	-i
E. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskon-					55 000
toren m. fl. expeditioner, högst........			—	—	—
F. Ekiperingshjälp, förslagsvis..........	—		—	—	29 450	—
G. Arvoden enligt förteckning...........	—		—	—	57 700	—
H. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet . .	—	—	—	—	800	—
I. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis
av uppbördsmannabefattningar in. m. samt för eventuellt behövliga ändringar i arvoden, för-slagsvis ...................				_	10 000
J. Ålderstillägg, förslagsvis............	—	—			8 800	—

Härutöver beräknas avlöning erforderlig för

Manskap, kvarstående å äldre löneplan .................................

30 skeppsgossar under tiden 1 juli—30 september 1927 ............

Manskap vid kustartilleriet under tiden 1 juli—31 oktober 1927

Härifrån avgå följande poster:

Ersättning för tjänstebostäder .......................

Besparing på grund av vakanser bland högbåtsman

200 000: —
700: -28.650: —

Summa kronor 10 966 802: —

125 000:
75 000:

200 000: —

Återstod 10 766 802: —

I beräkningen av den för marinstaben erforderliga personalen ingår en nu
föreslagen ordinarie kontorsbiträdesbefattning (lönegraden B 4).

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

På grund av minskningen av antalet sjörullföringsområden liar Eders
Kungl. Maj:t vidare framlagt ny stat för sjörullföringsbefälkavare med biträden.

A staten för sjökrigsskolan bär uppförts ytterligare ett arvode å 540
kronor till en kadettintendent vid skolan.

För ekiperingshjälp har slutligen å anslaget beräknats en ny post med
29,450 kronor.

I övrigt hava av Eders Kungl. Maj:t föreslagits i stort sett endast sådana
jämkningar, som sammanhänga med den beslutade marinorganisationen.

Beträffande den till uppförande å staten för marinstaben föreslagna kontorsbiträdesbefattningen
har riksdagen velat framhålla, att, då utredning för
närvarande pågår rörande frågan om den lämpligaste organisationen av de
centrala myndigheterna inom försvarsväsendet, skäl icke synas föreligga, att
nu å ordinarie stat upptaga ifrågavarande befattning. I stället synes det för
marinstaben avsedda beloppet till extra befattningshavare, renskrivning m. m.
böra höjas från 2,400 kronor till i runt tal 5,000 kronor. Marinstabens förevarande
stat kommer härigenom att få följande utseende:

Stat

för vid Marinstaben anställd personal

för budgetåret 1927—1928.

		Löneplan och löne-
		grad enligt
	Antal.	vederbör-ligt avlö-
		nings- reglemente.
Bibliotekarie (pensionerad officer)..................	i i :
Expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer) ...........	i	— i
i Expeditionsvakt...........................	i	B 5

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis . .

Arvode till bibliotekarien.........

Arvode till expeditionsunderofficeren . . .
Extra befattningshavare, renskrivning m. m
Arvoden m. m. till marinattachéer ....

kronor

2 9S8

Summa förslagsanslag

5 000: —
36 000: —

kronor 43 988

Anm. För pensionerad personal avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tills vidare bestridas av personal å övergångsstat.

I övrigt har anslagsberäkningen icke givit riksdagen anledning till annan
erinran än att, då den för arvoden avsedda, i anslaget ingående summan
synts riksdagen vara väl hög, riksdagen vill framhålla önskvärdheten av att
sådana åtgärder vidtagas, att densamma i möjligaste mån nedbringas.

Riksdagen, som icke velat ifrågasätta någon rubbning i det äskade anslagsbeloppet,
får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari
1927 fogade förslag till stater för flottans officerskår, underofficerskår,

30 Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår,
manskap m. fi., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl., sjörullföringsbefälhavare
med biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor
och skeppsgosseskolorna samt ovan intagna stat för vid marinstaben anställd
personal, att gälla under budgetåret 1927—1928,

dels godkänt .de i en vid nämnda protokoll fogad »Förteckning över i
stat icke uppförda arvoden in. m.» (se Bil. nr 71) under rubriken »A. Arvoden
till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde
huvudtiteln, sjöförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock med uteslutande ur riksstaten av ordinarie anslaget till avlöning
till icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner, minskat
ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.,
nu 11,160,000 kronor, med 393,000 kronor till 10,767,000 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid
marinen, nu 1,685,000 kronor, med 315,000 kronor till 2,000,000 kronor.

61 :o) Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 78 icke givit riksdagen
anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande
av kostnaderna för avsJcedsersättning åt övertaligt underbefäl, månadslönare
in. fl. vid marinen för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret
1927—1928 upptaga ordinarie förslagsanslaget till rekryteringskostnader
med oförändrat belopp, 134,000 kronor.

Med hänsyn till att utgifterna å detta anslag under budgetåret 1925—
1926 uppgått endast till omkring 69,000 kronor, har anslaget för budgetåret
1927—1928 synts riksdagen kunna, utan risk för att detsamma överskrides,
bestämmas till 70,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till rekryteringskostnader, nu 134,000 kronor, med 64,000 kronor till

70,000 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen
dels godkänt det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari
1927 fogade förslag till stat för marinens reservstat att gälla för budgetåret
1927—1928,

dels medgivit, att personal, som med rätt till pension under budgetåret
1927—1928 avgår från reservstat, må under sin återstående livstid uppbära
pension av statsmedel med i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 290) angivna
belopp,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till marinens reservstat, nu 54,600
kronor, med 2,200 kronor till 56,800 kronor.

64:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande beräknande
av anslaget till marinens reservpersonal (punkt 80) kommer riksdagen att
framdeles anmäla sitt beslut.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

65:o) Med bifall till Eders Kung! Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

120,000 kronor, med 50,000 kronor till 70,000 kronor.

66:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till flyttningsersättning, nu 40,000 kronor,
med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

07:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier med 12,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

G8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 383,000
kronor, med 37,000 kronor till 420,000 kronor.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att, med uteslutande
ur riksstaten av ordinarie anslaget till fackutbildningskurs för
marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare vid marinen, öka
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. m., nu 40,500 kronor, med 3,400 kronor till 43,900 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. m. har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagits
med 40,500 kronor.

De under undervisningsanslaget beräknade medlen till kostnadsfria hemresor
för skeppsgossar, 10,500 kronor, hava, med hänsyn till de sannolika
utgifterna för ändamålet under nästkommande budgetår ansetts böra ökas med
2,400 kronor. Såsom bidrag till vissa elevers vid sjökrigsskolan ekipering
hava under här ifrågavarande anslag hittills beräknats särskilda stipendier å
ett sammanlagt belopp av 1,800 kronor. I samband med vissa numera beslutade
ändrade grunder för ekiperingshjälp åt från sjökrigsskolan utexaminerade
kadetter har omförmälda belopp å 1,800 kronor ansetts icke längre
böra beräknas under här ifrågavarande anslag.

I riksstaten finnes upptaget ett särskilt ordinarie anslag å 2,800 kronor
till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga
läkare vid marinen. Detta anslag har såsom en särskild anslagspost inberäknats
i undervisningsanslaget. Sistnämnda anslag har i enlighet med
vad sålunda anförts ansetts böra höjas med (2,400—1,800 + 2,800 =) 3,400
kronor.

Riksdagen anser ett upptagande under undervisningsanslaget av kostnaderna
för omförmälda fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över
stat m. fl. vara ändamålsenligt och stå i överensstämmelse med sättet för
redovisningen av motsvarande kostnader beträffande lantförsvaret. Då riksdagen
icke heller i övrigt funnit anledning till erinran rörande beräknan -

3 2

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

det av förevarande anslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med uteslutande
ur riksstaten av ordinarie anslaget till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater
över stat och värnpliktiga läkare vid marinen, ökat ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. in., nu 40,500 kronor, med 3,400 kronor till 43,900 kronor.

70:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagit ordinarie reservationsanslaget
till studiestipendier utan angivet belopp.

71 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser
m. m., nu 349,000 kronor, med 9,000 kronor till 340,000 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att öka ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 49,982 kronor, med 18
kronor till 50,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att den största sparsamhet med detta anslag
iakttages, har ej velat motsätta sig Eders Kungl. Maj ds förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 49,982 kronor, med 18 kronor till 50,000 kronor.

73:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majds
förslag under punkt 89, får anmäla, att riksdagen för anskaffning av teknisk
materiel för undervisning sändamål för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 32,250 kronor.

D. Förplägnad, beklädnad in. m.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 90) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till förplägnad, nu 2,657,000 kronor, med

135.000 kronor till 2,522,000 kronor.

75:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majds
förslag under punkt 91 får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad, nu 1,195,000 kronor, med 54,000 kronor till

1.141.000 kronor.

76:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 92) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning
samt sängservis m. m., nu 160,000 kronor, med 13,300 kronor till 146,700
kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 93) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt m. m., nu 800,000 kronor, med 122,000 kronor till 678,000 kronor.

E. Övningar.

78:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställning i fråga om anslaget
till flottans krigsberedskap och övningar har riksdagen i skrivelse nr 43
anmält sitt beslut.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

79:o) Med bifall till Eders Kung! Maj ds förslag (punkt 94) bär riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ökade
förmåner under sjökommendering åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt,
för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 71,000
kronor.

80:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställning i fråga om anslaget till
kustartilleriets krigsberedskap och övningar (punkt 95) har riksdagen i skrivelse
nr 43 anmält sitt beslut.

F. Sjukvård.

81 :o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 96) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen, nu 185,500
kronor, med 5,200 kronor till 180,300 kronor.

G. Flytande materiel och byggnader.

82:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställning i fråga om anslaget
till underhåll av flottans fartyg och byggnader (punkt 97) har riksdagen i
skrivelse nr 43 anmält sitt beslut.

83:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds
förslag under punkt 99, får anmäla, att riksdagen till utförande av vissa
ändringsarbeten å pansarskeppen Sverige och Gustaf V för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 98,000 kronor.

84:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkt 101) har riksdagen,
vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande handlingar,
för uppförande av stridskonskällare vid flottans station i Karlskrona för budgetåret
1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,100 kronor.

85:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 102) har riksdagen
för reparation av portarna till Oscar II:s docka för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 32,500 kronor.

86:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 104) har riksdagen
medgivit, att för kajarbeten vid flottans station i Stockholm må
disponeras ett belopp av 67,000 kronor ur Stockholms varvs byggnadsfond.

87:o) Beträffande Eders Kungl. Majds framställningar rörande anslagen
till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. (punkt 105) samt till kustartilleriets
materiel m. m. (punkt 106) har riksdagen i skrivelse nr 43 anmält
sina beslut.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 107) har riksdagen
för konservering av Ny Älvsborgs fästning för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 15,400 kronor.

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel.

89:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds under punkterna 110—112 framlagda
förslag har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum,

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 4 A.

726 27 3

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

dels för anskaffning av svepmateriel för flottan för budgetåret 1927 192S

anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

dels till anskaffning av minmatemél för marinen för budgetaret 1927
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

dels ock till försök med minmateriel för budgetåret 1927 1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

90:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) bär riksdagen
för anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar för budgetaret 1927—
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

91:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
under punkterna 114—117 framställda förslag, får anmäla, att riksdagen, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anskaffning av signalmateriel för budgetåret 1927 1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor;

dels för anskaffning av leikarmateriel för budgetåret 1927 1928 anvisat ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till komplettering av avståndsmätareförråden för budgetåret 1927
1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 26,750 kronor;

dels ock till försök med teknisk materiel för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

92:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) bär riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till åtgärder för
industriens krigsorganisation för budgetåret 1927 1928 anvisat ett extra re servationsanslag

av 10,000 kronor.

I. Sjökarteverket.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) att öka ordinarie
reservationsanslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet, nu 49,000
kronor, med 296,400 kronor till 345,400 kronor.

Förevarande anslag jämte extra anslaget till utförande av sjömätningar
samt årliga behållningen av sjökortsförsäljningen äro avsedda till bestridande
av allmänna utgifter för sjömätningsväsendet.

För budgetåret 1926-1927 äro de båda anslagen upptagna med respektive

49,000 kronor och 287,200 kronor. Då behållningen av sjökortsförsäljningen
uppskattats till 50,000 kronor, har alltså ett sammanlagt belopp av (49,000 +
287,200 + 50,000=) 386,200 kronor beräknats stå till förfogande för ändamålet.
Sistnämnda belopp har enligt fastställd stat disponerats sålunda:

till sjömätningsexpeditioner och resekostnader.................. kronor 159,200: —

» rustning och underhåll .................................................. * 140,000.

» komplettering av båtmateriel m. ................................ * 16,000: —

» tryckningskostnader ........................................................ * 60,000.

» underhåll av fastighet och inventarier.......................... » 3,000:-

» skrivmaterialier och expenser .................................. * 8,000:

Summa kronor 386,200

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

I stort sett tiar någon ändring i denna anslagsberäkning icke av departementschefen
ansetts böra ske för budgetåret 1927—1928. Då emellertid en
fördyring av varvskostnaderna på grund av förändrat redovisningssätt uppstått
för sjökarteverket, och då några medel för täckande av nämnda behov
icke stode till förfogande, har departementschefen föreslagit, dels att ett
extra anslag å 9,000 kronor, avsett att täcka merkostnaderna för innevarande
budgetår, anvisas för ifrågavarande ändamål, dels ock att anslagsposten
till rustning och underhåll för budgetåret 1927—1928 undergår förhöjning
med 9,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för sjömätningsväsendet under budgetåret 1927
—1928 skulle belöpa sig till 395,400 kronor.

Såsom tidigare omförmälts, hade till bestridande av dessa utgifter avsetts
dels ordinarie anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet, dels
extra anslaget till utförande av sjömätningar, dels ock den årliga behållningen
av sjökortsförsäljningen.

Då det här gäller ett årligen återkommande, i viss män konstant medelsbehov,
synes det departementschefen riktigast, att ifrågavarande kostnader i
sin helhet uppfördes under ordinarie anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet.

Från förenämnda summa, 395,400 kronor, borde emellertid dragas behållningen
av sjökortsförsäljningen för budgetåret 1927-—1928, vilken behållning
syntes böra uppskattas till samma belopp, som beräknats för nu löpande
budgetår, eller 50,000 kronor. Under förevarande anslag borde alltså
enligt departementschefens mening beräknas 345,400 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda
anslagsberäkningen och som godkänner det ifrågasatta sammanförandet av
anslag, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget till omkostnader
för sjömätningsväsendet, nu 49,000 kronor, med 296,400 kronor till
345,400 kronor.

94:o) Under hänvisning till vad som under punkt 93:o) anförts, får riksdagen
anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Majds förslag
till bestridande av vissa merkostnader för arbeten för sjökar teverkets räkning
vid flottans varv för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 9,000
kronor.

95:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121) har riksdagen
för reparation av sjömätningsfartyget Falken för budgetåret 1927 — 1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

96:o) På grund av Eders Kungl. Maj ds därom framställda förslag (punkt
122) har riksdagen till redigering och utgivning av tidskriften » Underrättelser
för sjöfarande» för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 38,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 123) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av bidrag till internationella hydrografiska byrån för budgetåret 1927—
1928 anvisat ett extra förslagsanslag av 8,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

IV. FLYGVAPNET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 127) att
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4
januari 1927 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl.
vid flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolan att gälla under budgetaret
1927—1928,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m., nu 634,000 kronor, med 24,000 kronor till 658,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts för budgetåret 1927—1928 verkställda anslagsberäkning,
i vilken jämväl upptagits kostnader för ekiperingshjälp, bär följande
utseende:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet.....

1. flygkåren........................

2. » ........................

3. » ........................

4. » ........................

Flygskolan ........................

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppför band

...........................

C. Felräkningspenningar, förslagsvis...............

D. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 4 furirer.......

E. Anstftllningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 20 volontärer

F. Gottgörelse för tjänstehäst..................

G. Ekiperingshjälp, förslagsvis..................

H. Vissa arvoden m. m. (köksföreståndare, maskinister m. fl.), för slagsvis

..........................

I. Bekryteringskostnader, förslagsvis..............

J. Bese- och traktamentspenningar, förslagsvis .........

K. Flyttningsersättning, förslagsvis...............

L. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis . . .

Summa kronor

Härifrån avgå följande poster:

2 % på grund av vakanser............................................................

Ersättning för tjänstebostäder .....................................................

Kronor.	Summa kronor.
481 230
24 480	—
30 552	—
36 504	—
17 136	—
23 784	—	613 686	—
_	_	11000	_
—	—	1000	—
—	—	900	—
—	-	1 000	—
—	—	250	—
—	-	450	—
—	—	24 000	—
—	—	3 000	—
—	—	18 000	—
—	—*	12 000	—
—		3 600	—
—	—	688 886	—
.......... kronor 13,778;	—
	»	17,500:	—
S:a kronor 31,278:	—
Återstod	»	657,608:	—

Eders Kungl. Maj:t har i anslutning härtill äskat ett anslag av 658,000
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 37

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den av Eders
Kungl. Maj:t verkställda anslagsberäkningen, får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari
1927 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare m. fl. vid
flygvapnet samt för flygkårerna och flygskolan att gälla under budgetåret
1927-1928,

dels ock ökat ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m., nu 634,000 kronor, med 24,000 kronor till 658,000 kronor.

99:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) har riksdagen dels

i riksstaten under fjärde huvudtiteln, avd. Flygvapnet, uppfört ett
nytt ordinarie anslag, benämnt »Resestipendier, reservationsanslag»;

dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 5,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning m. m.

100:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) bär riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning och
färder m. m., nu 61,000 kronor, med 10,800 kronor till 71,800 kronor.

C. Expenser m. m.

101 :o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag till
tryckningskostnader (punkt 130) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt
beslut.

D. Förplägnatl och iniendenturmateriel.

102:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 131 får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget
till mathållning och furagering, nu 143,500 kronor med 21,400 kronor
till 164,900 kronor.

103:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till beklädnads- och munderingsutrustning
samt kasern- och förplägnadsutredning, nu 103,000 kronor, med
3,900 kronor till 106,900 kronor.

104:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse,’ vatten, renhållning och
tvätt m. m., nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

E. Sjukvård m. m,

105:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till sjuk- och veterinärvård, nu 12,000
kronor, med 300 kronor till 12,300 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

F. Vapen och ammunition.

106:o) Biksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungi.
Maj:ts under punkt 136 framställda förslag och vars vederbörande utskott
tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får anmäla, att riksdagen
för anskaffning av flygbomber för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 146,000 kronor.

G. Byggnader, flygövningar och flygmateriel m. m.

107:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 138) att öka
ordinarie reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m., nu 10,000 kronor,
med 130,000 kronor till 140,000 kronor.

I de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för
flygvapnet efter genomförd organisation upptogos de årliga kostnaderna för
underhåll av flygstationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor till 80,000
kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till byggnader, flygfält
m. m. upptaget med 10,000 kronor.

Fördelningen av utgifterna å ordinarie byggnadsanslaget under budgetåret
1927—1928 har av flygstyrelsen preliminärt och approximativt beräknats sålunda: -

			Tit. II.
	Tit. I. Ordinarie	Större		Summa
	underhåll	repara- tioner
	Kronor		Kronor		Kronor
Tit. I och II.
2. flygkåren: Hägernäs .......................................	500	—	—		500	—
Karlskrona ...................................	500	—	2 000	—	2 500	—
3. flygkåren: Malmen.........................................	6 000	—	6 000	—	12 000	—
4. flygkåren: Frösön .........................................	6 000	—	■ 6 000	~	12 000	—
Boden, Kiruna, Salmis ....................	2 000	—	2 000	—	4 000	—
Flygskolan, Ljungbyhed......................................	6 000	—	6 000	—	12 000	—
Centrala flygverkstaden, Malmen ........................	10 000	-*	10 000	—	20 000	—
Centrala flygverkstaden, Västerås .......................	2 000	—	—	—	2 000	—
Barkarby flygfält ,.............................................	200	—	1000	—	1200	—
Fårösunds flygstation..........................................	500	—	2 000	—	2 500	—
Summa	33 700	—	35 000	—	68 700	—
Tit. III.
Flygstyrelsens byggnadsanslag ...........................	—	—	—	—	85 300	—
Summa	—	—	—	—	154 000	—

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under ifrågavarande
anslag för nästkommande budgetår anfört följande:

»Såsom förut nämnts, hava i de ursprungliga kostnadsberäkningarna för
flygvapnet de årliga utgifterna för underhåll av flygstationer, byggnader, övningsfält
och skjutbanor efter genomförd organisation av flygvapnet upptagits
till 80,000 kronor. Att denna summa är för lågt beräknad framgår

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

redan därav, att enbart för underhållet av de från lantförsvaret och sjöförsvaret
till flygvapnet överlämnade fastigheterna enligt de beträffande dessa
fastigheter hittills tillämpade beräkningsgrunder kräves ett årligt belopp av

98.000 kronor. Härtill konimer kostnaden för de för flygvapnet avsedda nya
byggnaderna, varjämte är att märka, att —- såsom ock av flygstyrelsen framhållits
— flygfälten tarva väsentligt dyrbarare underhållsarbeten än vanliga
övningsfält. Emellertid synes mig det av flygstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet,
154,000 kronor, kunna i någon mån reduceras, och torde anslaget
böra upptagas med 140,000 kronor.»

Eiksdagen, som funnit, att det för flygstyrelsen avsedda byggnadsanslaget
bör kunna avsevärt sänkas och anslagsökningen för budgetåret 1927—1928
kunna begränsas till 115,000 kronor, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie
reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m., nu 10,000 kronor, med

115.000 kronor till 125,000 kronor.

108:o) Eiksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung! Maj:ts
förslag under punkt 139, får anmäla, att riksdagen till inköp av mark m. m.
för flygfält vid Rinkaby för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag
av 13,400 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 142) att för anläggning
av vatten- och avloppsledningar för 3. flygkårens etablissemang å
Malmen för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

61.000 kronor.

Elygstyrelsen har gjort framställning om anvisande av medel föranläggande
av vatten- och avloppsledningar för 3. flygkårens etablissemang samt därvid
anfört följande.

Inom Första livgrenadjärregementets förutvarande lägeretablissemang å
Malmen, som från och med den 1 juli 1926 överlämnats till vård och förvaltning
av flygstyrelsen och som upplåtits till förläggning av 3. flygkåren,
vore vatten- och avloppsledningssystemet synnerligen otillfredsställande med
hänsyn till sanitära förhållanden. Därtill komme, att dithörande anläggningar,
vilka egentligen avsetts för sommarbruk, ej utan genomgripande ändringar
kunde fungera året runt. Även ur brandsäkerhetssynpunkt vore det
ofrånkomligt, att denna fråga löstes.

Vattenbehovet för Andra livgrenadjärregementets och 3. flygkårens lägeretablissemang
tillgodosåges för närvarande dels genom grävda brunnar, dels
genom pumpning från en vattensamling nordost om lägerområdet till ett
inom Andra livgrenadjärregementets område beläget mindre vattentorn, som
befunne sig i ganska bristfälligt skick. I nämnda vattensamling utmynnade
lägrets huvudavloppsledning. Verkställda prov hade givit vid handen, att
det uppumpade vattnet vore hälsovådligt.

Inom centrala flygverkstadens å Malmen område, som vore beläget söder
om flygfältet på ett avstånd av omkring 700 meter från flygkårens lägeretablissemang,
vore däremot vatten- och avloppsledningar i fullgott skick. Där
funnes såväl vattentorn som reningsverk för avloppsvatten, båda nybyggda.
Dessas kapacitet vore så stor, att lägeretablissemangets ledningar efter ombyggnad
och komplettering kunde med dem förbindas, varigenom för flygkårens
vidkommande denna synnerligen viktiga fråga skulle kunna lösas.

Flygstyrelsen hemställde alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till vatten- och avloppsledningar för 3. flygkårens etablissemang å

40 Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Malmen för budgetåret 1927—1928, anvisa ett extra reservationsanslag av

61,000 kronor.

Departementschefen har anslutit sig till flygstyrelsens begäran.

Riksdagens vederbörande utskott har vid besök på Malmen tagit del av
planerna för anordnandet av ifrågavarande vatten- och avloppsledningar.
Därvid har utskottet funnit, att flygstyrelsens framställning av de nu rådande
förhållandena är missvisande, i det att vattenförsörjningen, som visserligen
icke kan anses för närvarande vara på ett tillfredsställande sätt
ordnad, dock är vida bättre än som framställningen giver vid handen.
Vidare har utskottet erfarit, att avsikten i själva verket är att för tredje
flygkåren anordna ett särskilt reningsverk samt att förse kåren med vatten
från det vid flygverkstaden uppförda vattentornet. Dessa anordningar kunna
vidtagas inom ramen av den angivna kostnadssumman.

Då enligt riksdagens mening de sålunda ifrågasatta anordningarna äro
lämpliga och ägnade att på ett tillfredsställande sätt ordna vattenfrågan och
avloppsväsendet för tredje flygkåren, har riksdagen ansett sig böra anvisa
det äskade beloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för anläggning av vatten- och
avloppsledningar för 3. flyglcårens etablissemang å Malmen för budgetåret 1927
—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 61,000 kronor.

110:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 144 framställda
förslag har riksdagen, som icke velat motsätta sig detsamma, för uppförande
av badinrättning för flygsJcolan å Ljungbyhed för budgetåret 1927—1928 anvisat
ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor.

111 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 145) att, i avvaktan
på den särskilda proposition i ämnet, som kunde komma att till
riksdagen avlåtas, tillsvidare för uppförande av hangarbyggnad m. in. för ett
sjuktransportaeroplan för budgetåret 1927—1928 beräkna ett extra reservationsanslag
av 32,500 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18
februari 1927 dagtecknad proposition (nr 139), under åberopande av det vid
propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att för uppförande av hangarbyggnad m. m.
för ett sjuktransportaeroplan för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 32,500 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, för uppförande
av hangarbyggnad m. m. för ett sjuktransportaeroplan för budgetåret 1927—1928
anvisat ett extra reservationsanslag av 32,500 kronor.

112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 148) att ''U bestridande
av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. in. för l dgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»För innevarande budgetår har till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av flygmateriel anvisats ett extra reservationsanslagav 1,800,000kronor.

Flygstyrelsen har nu beträffande motsvarande medelsanvisning för nästkommande
budgetår anfört följande.

Riksdagens slcrivelse Nr 4 A. 41

Utgifterna för flygvapnets engångskostnader hade i de för 1925 års riksdag
framlagda kostnadsberäkningarna upptagits till:

för budgetåret 1926—1927 ............... kronor 2,600,000: —

» » 1927—1928 ............... > 2,400,000:-

eller sammanlagt kronor 5,000,000: —.

Av förestående summa hade emellertid för budgetåret 1926—1927 anvisats
ett extra reservationsanslag av endast 1,800,000 kronor. För att den beslutade
organisationen med avseende å materielanskaffningen icke skulle förryckas,
och för att i någon män motverka de betydande flyghaverier, som
ägt rum, erfordrades sålunda för budgetåret 1927—1928 för sagda ändamål ett
anslag av (5,000,000 — 1,800,000 =) 3,200(000 kronor. Härav avsåges för slutförandet
av flygvapnets byggnadsföretag en summa av 530,000 kronor, vilken
summa inginge i det vid 1925 års riksdag till 9,000,000 kronor beräknade
beloppet för flygvapnets engångskostnader. För materielanskaffning skulle
således kunna beräknas en summa av (3,200,000 — 530,000 =) 2,670,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde tiygstyrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för engångskostnader för anskaffning av flygmateriel
m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,200,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att begränsa statsutgifterna och då,
såsom förut nämnts, det visat sig oundgängligen erforderligt att tillgodose
vissa extra medelsbeliov för flygvapnet, vilka icke beaktats vid uppgörandet
av de för 1925 års riksdag framlagda kostnadsberäkningarna, nödgas jag
föreslå en reduktion av nu ifrågavarande anslagsbelopp till 2,000,000 kronor.»

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av de till ärendet hörande
handlingarna, har ingen annan erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag än
att den genom haverier förstörda materielen ej bör få ersättas med anlitande
av detta anslag utan i stället skall ersättas från ordinarie flygmaterielanslaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av engångskostnader
för anskaffning av flygmateriél m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisat ett
extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

113:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) har riksdagen
för anskaffning av flottörer för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra
reservationsanslag av 55,000 kronor.

114:o) Med bifall till Eders Kungl, Maj:ts förslag (punkt 151) har riksdagen
för anskaffning av förlag av materialier för flygplantillverkning för
budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

115:o) Uti en inom riksdagen väckt motion (I: 89) har hemställts, att riksdagen
-måtte för budgetåret 1927—1928 ställa ett extra reservationsanslag av

2,100,000 kronor till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för bestridande av engångskostnader
för igångsättande av flygmotortillverkning inom landet och
för ^verkning av eu första mindre serie flygmotorer.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

.»En av de viktigaste förutsättningarna för att flygvapnet i händelse av
krig skall kunna motsvara de förväntningar och krav, som måste ställas på
detsamma, är, att flygmaterielen snabbt kan förnyas, utvidgas och utvecklas.
Åtgången på flygmateriel är under ett krig — enligt erfarenhet från världskriget
— enorm. Om i fredstid betryggande åtgärder icke vidtagits för att

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 14 sand. Nr 4 A. 726 st 4

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

säkerställa materielanskaffningen i händelse av krig, föreligger stor risk för
att de i fredstid på ett flygvapen nedlagda anslagen äro bortkastade penningar.
Det är nämligen å ena sidan ej tänkbart att redan i fredstid lägra
så mycken flygmateriel, att den räcker någon avsevärd tid efter ett krigsutbrott.
Att å andra sidan förlita sig på att under ett krig flygmateriel
under alla förhållanden skall kunna erhållas från utlandet, vore helt visst
ödesdigert, efter vad senaste krigserfarenheter givit vid handen. Den enda
betryggande förberedelsen är sålunda att i tid sörja för, att materielen kan
tillverkas inom landet.

Det är oss bekant, att flygstyrelsen i underdånigt förslag hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes av årets riksdag äska anslag för igångsättande av en
inhemsk flygmotortillverkning. Enär emellertid Kungl. Maj:t i nådig proposition
angående anslag å fjärde huvudtiteln för budgetåret 1927—1928 ej
upptagit detta äskande, få vi, då vi anse upptagandet av en inhemsk flygmotortillverkning
vara en av grundförutsättningarna för flygvapnets effektivitet,
härigenom underställa frågan riksdagens omprövning.

Yad som inledningsvis framhållits beträffande flygmaterielen i allmänhet,
gäller speciellt och måhända främst beträffande flygmotorer. Det skulle
vara i högsta grad oförsvarligt att uppskjuta vidtagandet av anstalter för
flygmotortillverknings upptagande inom landet, tills ofred tvingade fram
densamma. Innan en dylik industri hunnit organiseras och övervinna alla
de svårigheter, som yppa sig vid upptagandet av en ny tillverkning av denna
beskaffenhet, samt hunnit uppnå eu tillräcklig tillverkningskapacitet, kan
säkerligen minst 11/2 år beräknas hava åtgått. Det är av ekonomiska skäl
otänkbart att redan i fredstid upplägga så stort reservlager av flygmotorer
och reservdelar därtill, att detta kan räcka, tills en först vid krigets början
startad motortillverkning hunnit framkomma med användbara motorer i tillräckligt
antal, detta så mycket mer som utvecklingen skulle medföra, att ett
dyligt lager esomoftast måste moderniseras genom anskaffning av nya motortyper.
Enda sättet att på ett ekonomiskt överkomligt sätt ordna försvarsberedskapen
på detta område är sålunda att redan i fredstid upptaga inhemsk
flygmotor till verkning och i övrigt genom lämpliga åtgärder förbereda
tillverkningens snabba utsvällande vid krigs till f äll e.

För tillverkning av flygmotorerna inom landet talar dessutom önskvärdheten
av att anslagen för försvaret stanna inom landet för beredande av
arbetstillfällen åt svenska medborgare. Enär motorpriset utgör nära 50 procent
av flygvapnets totalvärde, är det betydande summor, som eljest gå till
utlandet. _ ...

Det är icke minst med hänsyn härtill av stor vikt, att denna tillverkning
med det snaraste kommer till stånd, så att större delen av de motorer, som
skola anskaffas under flygvapnets uppsättningsperiod, kali bliva tillverkad
inom landet. Ju längre tillverkningen uppskjutes, dess mindre blir tillverkningen
av nu ifrågavarande motortyp, och desto större blir därför kostnaden
per motor, alldenstund engångskostnaderna måste fördelas på ett mindre
antal motorer. En genom flygstyrelsen verkställd utredning visar, att priset
å motorerna vid inhemsk tillverkning, om tillverkningen upptages nu, ej
skulle komma att ställa sig ogynnsamt jämfört med import, sedan väl startningssvårigheterna
övervunnits.

Igångsättande av en inhemsk flygmotortillverkning kräver emellertid vissa
engångskostnader, vilka ej kunna bestridas medelst det ordinarie anslaget
för anskaffning och underhåll av flygmateriel. En undersökning genom
flygstyrelsen visar, att ingen svensk industri vill upptaga flygmotortillverkning
och ikläda sig de med tillverkningens uppläggande förenade kostnaderna
för verktyg, giggar, fixturer m. m., utan att staten lämnar erforderliga

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

garantier för att förlust för företaget ej uppkommer. Liiget å flygmotormarknaden
är nämligen sådant, att industriföretagen icke lockas av exportmöjligheter
att själva ikläda sig risken för startkostnaderna. I de länder,
där flygmotortillverkning redan finnes, föranledas myndigheterna av försvarsberedskapshänsyn
att vid beställningar exklusivt gynna de inhemska företagen.
I övriga länder är läget med hänsyn till framtiden för ovisst för
att kunna tjäna som underlag för kalkyler för en exportindustri. För att
undgå mycket dyrbara, oberäkneliga experimentkostnader bjuder försiktigheten
dessutom att för en första tillverkning inom landet upptaga en redan
utexperimenterad utländsk motortyp, varvid licensvillkoren i regel utesluta
export. Då inom Sverige staten tills vidare är den enda kunden att räkna
med, synes det sålunda mycket rimligt, att staten ikläder sig de med flvgmotortillverkningens
upptagande förenade engångskostnaderna. Även om
det alternativet väljes att förlägga tillverkningen till statliga verkstäder,
bliva motsvarande engångskostnader ofrånkomliga.

Den lämpligaste och billigaste vägen att starta eu inhemsk flygmotortillverkning
är givetvis att bygga en redan utexperimenterad, utländsk motortyp
på licens. Utredning inom flygstyrelsen visar, att för de omedelbart
föreliggande behoven för olika krigsflygplantyper skulle kunna användas en
och samma motortyp av visst märke. Genom eu dylik standardisering ökas
utsikterna att nedbringa kostnaderna vid en inhemsk tillverkning. Licenskostnaderna
för ifrågavarande motortyp omfatta dels eu engångsavgift, mot
vilken den utländska fabriken ställer ritningar, arbetsbeskrivningar och alla
sina erfarenheter till förfogande, dels en licensavgift för varje tillverkad
motor. För att överhuvudtaget kunna påbörja förberedelser för inhemsk
tillverkning kräves engångsavgiftens inbetalande. Huru än tillverkningen
ordnas, om vid enskild eller statens verkstad, synes det lämpligt, att staten
innehar licensen, och under alla förhållanden hör licensavgiften till de engångskostnader,
staten måste ikläda sig för att få en flygmotortillverkning
till stånd.

För att överhuvudtaget få en motortillverkning i gång synes det nödvändigt
att genom extra anslag bestrida kostnaderna icke blott för licensinköp
och speciell verkstadsutrustning utan även för tillverkning av eu första
mindre serie motorer. Den första serien måste med nödvändighet betraktas
som en försöksserie, på vilken den inhemska industrien, även om allehanda
tekniska upplysningar ingå i licensen, har att göra en hel del lärospån,
innan fabrikatet kommer att tekniskt stå i nivå med den utländska moderfabrikens.
Med de knappt beräknade ordinarie anslagen för anskaffning av
materiel till flygvapnet är det ej möjligt för flygvapnet att avstå någon del
därav för att åvägabringa fabrikationserfarenheter.

Av flygstyrelsen verkställd utredning visar, att för inköp av licens, anskaffande
av för motorfabrikationen erforderlig utrustning av verktyg m. m.,
samt tillverkning av en mindre försöksserie motorer erfordras en summa
av 2,100,000 kronor. Fördelas dessa startkostnader på det antal motorer,
som kan beräknas erfordras under loppet av några år, kommer genomsnittskostnaden
per motor ej att ställa sig högre än vid import.

Ovanstående kostnadsberäkning är grundad på anbud från vissa svenska
industrier.

Vilket av de båda tillverkningsalternativen — tillverkning vid enskild
eller vid staten tillhörig verkstad — som i detta fall kan vara fördelaktigast
för staten, kan ej bestämt avgöras, förrän tillverkningsrätten inköpts från
den utländska fabriken och därmed alla de för en exakt beräkning av kostnaderna
vid statlig tillverkning erforderliga upplysningarna erhållits från
denna. Ett avgörande i detta avseende bör därför överlåtas till Kungl.

Riksdagens skrivelse Nr 4 A.

Maj:t att fatta, sedan efter dylika upplysningars vinnande de olika alternativen
närmare undersökts och jämförts.»

Riksdagen delar motionärernas uppfattning om den synnerliga vikten av
att tillverkning av för flygvapnet avsedda motorer igångsättes inom landet.
För riksdagen tillgängliga uppgifter synas giva vid lianden, att upptagandet
av en dylik tillverkning genom statens försorg skulle komma att ställa sig
mycket förmånligt i ekonomiskt hänseende. Då det emellertid här gäller
en fråga av betydande ekonomisk räckvidd, har riksdagen icke velat allenast
i anledning av enskilda motionärers framställning besluta vidtagande av åtgärder
i antydd riktning. Enligt riksdagens mening är dock detta spörsmål
av så stor betydelse, att riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t
begära skyndsam utredning därav.

Riksdagen får alltså i anledning av förevarande motion (I: 89) anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t måtte skyndsamt låta utreda frågan om upptagandet av
inhemsk flygmotortillverkning samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen må föranleda.

V. GEMENSAMMA ANSLAG.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 90,000 kronor, med 30,000 kronor till 120,000 kronor.

117:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till för sv av sväsendets
lönenämnd för budgetåret 1927—1928 anvisat ett extra anslag av 25,000
kronor.

VI. ÖVRIGA ORDINARIE ANSLAG.

118:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under fjärde huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under fjärde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit
särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 2 april 1927.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.