Riksdagens skrivelse Nr 373 (Riksdagsskrivelse 1917:373)

Riksdagens skrivelse Nr 373.

Nr 373.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 230 angående reglering av löneförhållanden
m. m. vid statsdepartementen jämte en i ämnet väckt motion.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

I en den 14 april 1917 till riksdagen avgiven proposition (nr 230)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna, av chefen för
justitiedepartementet framlagda förslagen till nya ordinarie avlöningsstater
för de särskilda statsdepartementen samt till övergångsstater i
avseende å vissa befattningshavare i utrikes- och ecklesiastikdepartementen,
att tillämpas från och år 1918, ävensom de av chefen för
justitiedepartementet föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande
av de i de ordinarie staterna upptagna avlöningsförmånerna;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1918 tillträder
ordinarie befattning i statsdepartement, skall vara pliktig att underkasta
sig ovannämnda villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta
sig de nya avlöningsstaterna och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibeBihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 124 käft. (Nr 373.) 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 373.

hållna vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner
;

att registrator, som på grund härav kan komma att bibehållas vid
honom enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,
skall dels i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen
indragas, erhålla gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst,
tjänstinnehavaren må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler
under den senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande fem år,
därför denna inkomst kan utrönas, dels ock varda bibehållen jämväl vid
honom vid 1917 års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg,
dock med det avdrag för sportelinkomst, som må vara stadgat;

att, därest kanslisekreterare å hittills gällande stat icke skulle befordras
till förste kanslisekreterare från tiden för de nja staternas ikraftträdande,
han må bibehållas vid ej mindre honom enligt gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner än även honom vid 1917 års
utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg;

att beträffande sättet för bestridande av de registrator eller kanslisekreterare
sålunda tillkommande avlöningsförmåner skall lända till efterrättelse
de av chefen för justitiedepartementet härutinnan framställda, i
statsrådsprotokollet angivna förslagen; samt

att, därest till ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller
till byråchef för lagärenden i civildepartementet förordnas innehavare
av ordinarie tjänst, med vilken är förenad avlöning till högre belopp
än arvodet vid den ifrågakommande befattningen, Eders Kungl. Maj:t
må, utöver detta arvode, tillägga honom ett belopp, svarande mot skillnaden
mellan arvodet och sagda avlöning;

dels, i händelse av godkännande av de framlagda statförslagen, höja
följande i riksstaten uppförda ordinarie anslag, nämligen:

under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp ............................................................................ kronor 41,400

med 46,700 kronor till ................................................... » 88,100;

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, anslaget
till departementet från dess nuvarande belopp » 87,950

med 76,750 kronor till................................................... » 164,700;

under fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet,
anslaget till departementet från dess nuvarande

belopp.................................................................................... » 72,950

med 57,250 kronor till .................................................. » 130,200;

Riksdagens skrivelse Nr 373. 3

under femte huvudtiteln, sjöförsvarsdepartementet,
anslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli och kommando-expeditionen från dess

nuvarande belopp............................................................... kronor 40,400

med 29,500 kronor till ................................................ » 69,900;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet, anslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli från dess nuvarande belopp.............................. 3> 93,300

med 112,100 kronor till .............................................. » 205,400;

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, anslaget
till departementets avdeluing av Kungl.

Mapts kansli från dess nuvarande belopp.............. )) 58,000

med 71,300 kronor till .................................................. » 129,300;

under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,
anslaget till departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ...... » 88,900

med 101,300 kronor till ............................................. 3> 190,200;

under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,
anslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ............... J> 59,300

med 56,200 kronor till .................................................. )> 115,500;

dels ock på extra stat för år 1918 anvisa:

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet,
till provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter
m. in. ett förslagsanslag, högst ............ » 50,550;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet,

till avlönande av en extra föredragande inom departementet
för mål hos regeringsrätten ett förslagsanslag,
högst .................................................... 7,000,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

till arvode åt en extra föredragande inom departementet
för statsplane- med flera ärenden ett förslagsanslag,
högst......................................................... » 3,000,

till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag,
högst.................................................................. » 3,000;

Frågans

förhistoria.

4 Riksdagens skrivelse Nr 373.

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet,
till avlönande av en extra byråchef för lagärenden

i departementet ett förslagsanslag, högst ............ kronor 8,100,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

såsom tillägg till det i staten för departementets
avdelning av Kungl. Majrts kansli upptagna anslaget
till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar
ett förslagsanslag, högst............... » 3,000;

under åttonde huvutiteln, ecklesiastikdepartementet,
till arvoden åt extra föredragande inom departementet
m. m. ett förslagsanslag, högst .............. » 15,600,

till avlönande av en ledare av undervisningssta tistikens

omorganisation ett förslagsanslag, högst » 7,800,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft, bland
andra, en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen
vid bifall i huvudsak till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 230 behagade,
vad ecklesiastikdepartementet beträffar, besluta att, i stället för
den å övergångsstat upptagna kanslisekreteraren, måtte uppföras ytterligare
en ordinarie förste kanslisekreterarebefattning, dock endast för
den tid, som den från övergångsstat till ordinarie stat överflyttade kanslisekreteraren
behåller sin befattning.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser ett realiserande av
den sedan ett flertal år tillbaka på dagordningen stående frågan om lönereglering
för statsdepartementen. Att med denna reglering fått anstå,
torde hava berott, bland annat, därpå, att med densamma förbundits
vissa frågor om inrättande av flera departement ävensom spörsmål om
ändringar i departementens inre organisation. Ärendet har emellertid
nu förelagts riksdagen alldeles oberoende av frågan om de vittgående
organisationsförändringar, som innefattades i det på sin tid av de så
kallade departementalkommitterade framlagda betänkandet.

Det föreliggande förslaget grundar sig på ett av löneregleringskommittén
i ämnet avgivet betänkande.

I fråga om detta betänkandes tillkomst må i korthet erinras om
följande.

Den 28 maj 1916 beslöt Eders Kungl. Maj :t att uppdraga åt dåvarande
landssekreteraren, numera landshövdingen Axel Schotte att biträda i

Riksdagens skrivelse Nr 373. 5

justitiedepartementet med verkställande av ytterligare utredning- — under
förutsättning att nuvarande statsdepartement till antal och huvudsakliga
verksamhetsområden tillsvidare bibehölles och att de centrala verkens
ställning'' förbleve densamma som nu — dels huru, genom decentralisation
av ärenden samt förenklingar i arbetssättet, de nuvarande statsdepartementens
arbetsbörda skulle kunna lindras och begränsas, dels rörande
de åtgärder, som kunde ifrågasättas för att tillförsäkra departementen
de bästa möjliga arbetskrafter, dels huruvida överflyttningar av ärendesgrupper
mellan departementen borde äga rum, dels ock beträffande
lämpligaste sättet för handläggning och expediering inom de centrala
verken av regeringsärenden samt huru nödigt samarbete mellan olika
verk vid handläggning av ärenden, som vore gemensamma för flera
verk, borde vinnas; och erhöll landshövdingen Schotte tillika i uppdrag
att utarbeta de författningsförslag, som påkallades av utredningen och
därmed sammanhängande spörsmål.

I samband härmed uppdrog Eders Kungl. Maj:t vidare åt löneregleringskommittén
att, utan avvaktan på lösningen av spörsmålet om
mera genomgripande förändringar i statsdepartementens organisation, till
Eders Kungl. Magt inkomma med förslag om en definitiv löne- och
pensionsreglering för befattningshavarna i statsdepartementen.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande upptagit och anslutit
sig till vissa förslag, som i avseende å departementens inre organisation
framlagts av landshövdingen Schotte i hans betänkande.

Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat föreligger
för genomförande av kommitténs förslag om lönereglering för
departementens befattningshavare icke därutinnan något hinder, att Eders
Kungl. Magt ännu icke tagit ståndpunkt till de av landshövdingen Schotte
förordade åtgärderna i organisatoriskt avseende.

Enligt löneregleringskommitténs förslag, vilket i detta avseende
överensstämmer med landshövdingen Schottes, skulle i flertalet departement
ske en uppdelning av de nuvarande expeditionschefsåliggandena
på två särskilda ämbetsmän, benämnda deri ene statssekreterare och den
andre expeditionschef. Åt den förre skulle i huvudsak anförtros de
politiska uppgifterna, framför allt utarbetande av propositionerna till riksdagen
och samarbetet i övrigt med riksdagen; den senare — expeditionschefen
— skulle i huvudsak utöva den granskande och övervakande
verksamheten med avseende å andra departementets arbeten. En sådan
uppdelning skulle komma till stånd i samtliga departement utom justitie-,
sjöförsvars- och utrikesdepartementen. I de två förstnämnda skulle stats -

Eders Kung!.
Maj:ts förslag

De nuvarande
expeditionschef
stjänsternas
uppdelning.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

sekreterar- och expeditionschefsfunktionerna bestridas av en och samma
person. Beträffande utrikesdepartementet skulle bibehållas den för närvarande
tillämpade anordningen med en kabinettssekreterare och en
biträdande kabinettssekreterare.

Angående de uppgifter och den ställning, de nya statssekreterarna
och expeditionscheferna skulle erhålla enligt landshövdingen Schottes
förslag, torde i korthet böra erinras om följande.

Statssekreteraren skulle vara statsrådets högra hand och förtroendeman
för vissa uppgifter, de politiska. lian skulle sålunda främst handlägga
riksdags frågorna. Då emellertid författningsarbetet till stor del
sammanhängde med riksdagsarbetet, borde, såsom regel, övervakandet
och ledandet av författningsarbetet kunna förenas med de politiska
uppgifterna. För statssekreterarna torde böra gälla enahanda kompetensvillkor
som för andra tjänstemän i departementen, i regel administrativ
eller juridisk utbildning. I de nya befattningarnas natur läge, att innehavarna
icke borde erhålla fäst anställning i departementen, utan att
de borde tillsättas — liksom för övrigt de nuvarande expeditionscheferna
— allenast på förordnande och mot arvode.

Statssekreteraren borde vidare icke utöva något formligt chefsskap
över departementets personal. Detta chefsskap borde i stället utövas av
expeditionschefen, såsom den, vilken kunde påräknas innehava sin befattning
den längsta tiden och som genom sin övervakande och ledande
verksamhet mest komme i beröring med departementets personal och
därigenom också vunne den säkraste kännedomen om dess kvalifikationer
och lämplighet.

Några olägenheter kunde icke förväntas uppkomma därav, att
statssekreteraren icke inrangerades i skalan av över- och underordnade
inom departementet utan ställdes mera fristående. Hans uppgifter och
intima samarbete med departementschefen samt de löneförmåner, han
torde böra erhålla, — för att nu icke tala om hans titel — gjorde, att
hans ställning alltid måste anses betryggad, oavsett om han erhölle
något chefsskap över departementets personal eller icke. Han och
expeditionschefen borde hava samma tjänsteställning — de vore departementets
högsta tjänstemän, var för sin del av dettas uppgifter.

De expeditionschefer, som i allmänhet erfordrades i departementen
vid sidan av statssekreterarna, borde för framtiden tillsättas med fullmakt;
och då dessa beställningar icke bleve av den ansträngande natur
som de hittillsvarande expeditionschefstjänsterna, borde de icke betraktas
som ’karriärplatser’ och således ej i sig innebära några särskilda anspråk
på befordran. Fn fördel med hela den föreslagna anordningen

Riksdagens skrivelse Nr 373.

vore, att expeditionscheferna finge tvärstanna i sina befattningar under
längre tid än nu vore fallet; därmed bleve tjänstinnehavarens erfarenhet
större och hans ledande verksamhet mer enhetlig och traditionsvårdande.

Enligt det föreliggande proposition bilagda statsrådsprotokollet har
departementschefen i så måtto anslutit sig till det av landshövdingen
Schotte och löneregleringskommittén framlagda förslaget i förevarande
avseende, att han ansett någon som helst tvekan ej böra råda om
angelägenheten, för att ej säga nödvändigheten, av en uppdelning av
de nuvarande expeditionschefsbefattningarna i de departement, där sådant
föreslagits.

I fråga om de föreslagna statssekreterarnas och expeditionschefernas
uppgifter och deras ställning — såväl i allmänhet som i förhållande till
varandra — hyser dock departementschefen eu från landshövdingen Schotte
något avvikande uppfattning. Enligt departementschefens mening vore
det visserligen önskvärt, att statssekreteraren innehade sådana kvalifikationer
i politiskt avseende, som landshövdingen Schotte berört, men
det vore nödvändigt, att han ägde god juridisk utbildning och hade
administrativ erfarenhet. Dessutom skulle statssekreteraren kunna åläggas
att i avsevärd omfattning deltaga även i departementets administrativa
arbete.

Skulle man ej — heter det — kunna påräkna, att statssekreterarna
skulle göra en mera effektiv insats i det administrativa arbetet,
vore det med sannolikhet att motse, att de åligganden, som komme
att tillhöra de nya expeditionscheferna, bleve alltför betungande. Att
statssekreteraren icke hölles utanför den huvuddel av departementets
verksamhet, som avsåge administrativa ärendens behandling, syntes även
vara till fördel för honom själv, då han genom deltagande i sådant
arbete erhölle en nyttig inblick även i denna del av departementets
verksamhetsområde.

Vidare framhålles, att de expeditionschefer i de större departementen,
vilka för närvarande plägade största delen av året vara tjänstlediga
för beredning av riksdagsärenden och andra arbeten, det oaktat
hade bibehållit en viss uppsikt över och ledarställning i förhållande till
sina departement, t. ex. i frågor om fördelning av arbetet, personalfrågor,
såsom antagande av amanuenser och andra biträden, samt vissa
anordningar av ekonomisk natur. Detta hade enligt departementschefens
mening helt visst varit en fördel, och att införa en ändring härutinnan
skulle ej vara lyckligt.

Departementschefen anser sålunda, att mellan statssekreteraren

Lönereglering
för övriga
befattningshavare
i departementen.

8 Riksdagens skrivelse Nr 373.

och departementet i övrigt icke borde dragas den skarpt markerade
gräns, som landshövdingen Schottes förslag innebure. Åt statssekreteraren
borde med andra ord icke givas den mera fristående ställning,
som enligt detta förslag skulle tilldelas honom. Visserligen borde
expeditionschefen vara den, vilken chefskapet för departementets personal
närmast tillkomme, men det syntes ändamålsenligt, att ett visst överinseende
över departementets personal samt departementsarbetet i dess
helhet utövades av statssekreteraren, vilken alltså borde intaga en överordnad
ställning även i förhållande till expeditionschefen.

I anslutning till den uppfattning, åt vilken departementschefen
givit uttryck i fråga om förevarande tjänstemäns ämbetsbefattning har
i propositionen föreslagits i stället för titeln statssekreterare för de nya
befattningshavarna benämningen generalsekreterare.

Beträffande övriga befattningshavare i statsdepartementen innebär
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag ett jämställande i det hela i avlöningshänseende
av dessa med motsvarande tjänsteman inom de centrala
ämbetsverken. För kansliråden har föreslagits avlöningar, motsvarande
vad som åtnjutes av tredje gradens tjänstemän i de centrala verken. I
fråga om kanslisekreterarna har föreslagits, dels att med ombildning av
de nuvarande kanslisekreterarbefattningarna — vilka för närvarande i
avlöningshänseende intaga en mellanställning mellan första och andra
gradens1 tjänster — skulle inrättas ett lämpligt antal dylika tjänster av
andra normalgraden (förste kanslisekreterare), dels ock för extraordinariesystemets
begränsning att på departementens stater skulle uppföras ett
antal befattningar av första normalgraden (andre kanslisekreterare) och
därigenom i lämplig omfattning beredas ordinarie anställning åt sådana
amanuenser med fast arvode, vilka under alla förhållanden erfordrades
i departementet och för vilka hel sysselsättning kunde givas enbart
därstädes.

Beträffande registrator erna har ifrågasatts, dels med hänsyn till föreslagen
indragning av vissa sportelinkomster dels ock i betraktande av
deras i många fall ansvarsfulla verksamhet, en något högre avlöning än
vad i regel eljest tillkommer motsvarande befattningshavare i de centrala
verken.

Vidare innebär förslaget uppförande å de olika departementens
stater av erforderligt antal kvinnliga biträden och vaktmästare, vad de
förstnämnda angår, med för dessa befattningshavare vedertagna avlöningsförmåner.

För departementens vaktmästare har föreslagits enahanda avlönings -

Riksdagens skrivelse Nr 373. 9

förmåner, aom löneregleringskommittén i ett den 14 november 1910 avgivet
betänkande föreslagit för motsvarande befattningshavare i de centrala
verken. Detta förslag innebär i huvudsak en höjning av förste
vaktmästares och vaktmästares nuvarande begynnelseavlöning med 100
kronor ävensom en ökning av ålderstilläggens antal från nuvarande ett
till två för förste vaktmästare och från nuvarande två till tre för vaktmästare,
samtliga ålderstillägg fortfarande å 100 kronor.

1 fråga om de anslag å såväl ordinarie som extra stat, vilka äro
föreslagna för de olika statsdepartementen, innebär Eders Kungl. Maj:ts
förslag i det stora hela ett godtagande av vad löneregleringskommittén
i detta avseende föreslagit. Bland några smärre avvikelser, vilka Eders
Kungl. Maj:t gjort från kommittéförslaget, må dock framhållas en, som
avser justitiedepartementet.

Arvodet åt chefen för lagavdelningen inom detta departement bär
av kommittén föreslagits till 10,000 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu
föreslagit, att detsamma sättes lika högt som det arvode, vilket skulle
tillkomma de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna generalsekreterarna, eller
alltså 11,000 kronor, varjämte ifrågavarande be fa tt n i ri gs h av are skulle
benämnas generalsekreterare och chef för lagavdelningen.

I Eders Kungl. Maj:ts förslag angående avlöningsvillkor och övergångsförhållanden
har i ett fall, nämligen i fråga om rätt för andre kanslisekreterare
att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig viss föregående
tjänstgöring, avvikelse gjorts från löneregleringskommitténs förslag,
i det Eders Kungl. Maj:t anslutit sig till ett inom kommittén
reservationsvis framlagt yrkande.

* *

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser, på sätt ovan nämnts,
en uppdelning av de nuvarande expeditionschefsåliggandena i de större
departementen på två särskilda tjänstemän, benämnda den ene generalsekreterare
och den andre expeditionschef. En dylik uppdelning är
betingad av de år från år alltmer hopade göromålen, som kommit att
vila på de nuvarande expeditionschefsbefattningarna, och som föranlett,
att dessas innehavare åtminstone i de större departementen under största
delen av året måst lämnas tjänstledighet för beredande av i samband
med riksdagsarbetet stående frågor, medan övriga expeditionschefsgöromål
måst under tiden överlämnas åt vikarier. Förslaget innebär sålunda ett
fastslående av redan nu rådande förhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. käft. (Nr 373.)

De särskilda
departementen.

Avlöningsvillkor
och
Övergångsförhållanden.

Riksdagens

yttrande.

De nuvarande
expeditionschefstj
dusternas
uppdelning.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

Riksdagen kan också principiellt ansluta sig till en uppdelning av
nuvarande expeditionschefsbefattningar på sådant sätt, att åt den ene,
den nye tjänstinnehavaren, anförtros huvudsakligen arbetet med propositionerna
till riksdagen — vad man kallat »politiska uppgifter» — jämte
i regel övervakandet av författningsärendena inom departementet och
åt den andre, expeditionschefen, huvudsakligen de administrativa ärendena.

Den för den nye befattningshavaren föreslagna titeln generalsekreterare
anser riksdagen mindre lämplig. Med hänsyn till den ställning,
ifrågavarande tjänstinnehavare bör intaga, synes benämningen
statssekreterare, vilken titel av landshövdingen Schotte och löneregleringskommittén
föreslagits, vara ett lämpligare uttryck för tjänstinnehavarens
egenskap av statsrådets närmaste man. Att av historiska hänsyn, som
i detta sammanhang ej torde vara alltför vägande, avstå från en eljest
lämplig benämning, synes ej böra ifrågasättas. Riksdagen förordar
således benämningen statssekreterare och kommer att härnedan använda
denna beteckning för de av Eders Kungl. Maj:t upptagna generalsekreterarna.

Med avseende å statssekreterarens allmänna ställning och kvalifikationer
delar riksdagen den mening, som kommit till uttryck i den föreliggande
utredningen, eller att statssekreteraren för att rätt kunna fylla
sin uppgift bör äga god juridisk utbildning och hava administrativ
erfarenhet. Då riksdagen således härutinnan ansluter sig till departementschefens
uttalande i förevarande avseende, vill riksdagen emellertid erinra,
att Eders Kungl. Maj:ts allmänna dispensrätt givetvis kan med avseende å
denna som beträffande andra tjänstebefattningar begagnas i särskilda fall.
Framför allt kan det beträffande nyinrättade departement ifrågasättas, att
andra än juridiska eller administrativa kvalifikationer (t. ex. tekniska;
kunna i särskilda fall vara att föredraga för en tjänstinnehavare av
förevarande slag.

Med att statssekreteraren blir departementschefens högra hand beträffande
riksdagsarbetets inom departementet planläggande och framförande,
följer uppenbarligen icke, att han får någon politisk ställning
eller har några politiska uppgifter av självständig art att fylla. Det är
departementschefen och han ensam, som jämväl bär är den ledande
och ansvarige.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att statssekreterarna skola tillsättas
medelst förordnande och följaktligen deras avlöningsförmåner utgå i form
av arvode. I avseende härå har riksdagen så mycket mindre att erinra,
som riksdagen finner en sådan anordning betingad av den ställning, som
statssekreteraren bör intaga. Befattningens natur nödvändiggör nämligen

Riksdagens skrivelse Nr 373.

ett intimt samarbete med vederbörande departementschef, och en förutsättning
härför är ock, att ett ombyte av statssekreterare skall kunna
ske, när förutsättningarna för detta samarbete belinnas icke föreligga.

Det återstår nu att beröra förhållandet i tjänsteavseende mellan
statssekreteraren och expeditionschefen i de departement, där båda dessa
tjänstebefattningar skola finnas.

Enligt det propositionen bifogade statsrådsprotokollet giver departementschefen
uttryck åt den meningen, att expeditionschefen borde vara
den, vilken chefsskapet för departementets personal närmast tillkomme,
men framhåller tillika, att det syntes ändamålsenligt, att ett visst överinseende
över personalen samt departementsarbetet i dess helhet utövades
av statssekreteraren, vilken alltså borde intaga eu överordnad ställning
även i förhållande till expeditionschefen. Lika med departementschefen
anser riksdagen, att statssekreteraren bör beredas en sådan ställning, att
han kan formellt utöva chefsskap och överinseende över departementets
personal och dess arbeten. Enligt riksdagens mening bör dock utövandet
av denna befogenhet för statssekreteraren snarare hava karaktären av
en rättighet, som det står honom fritt att begagna sig av, än av en
skyldighet, som han — kanske understundom med åsidosättande av sina
egentliga uppgifter — måste fullgöra. De förhållanden, som röra det
interna arbetet inom departementet t. ex. flertalet personalfrågor, ärenden
rörande arbetsfördelningen, vissa anordningar av ekonomisk natur m. m.
synas i allmänhet vara angelägenheter av en sådan art, att de kunna
och böra helt handhavas av expeditionschefen, vilken följaktligen bör
hava att utöva det närmaste och det faktiska chefskapet över departementspersonalen
och dess arbeten. För en sådan anordning, vilken väl låter
förena sig med statssekreterarens överordnade ställning i övrigt, talar
framför allt den omständigheten, att det synes otvivelaktigt vara av
betydelse att icke alltför mycket betunga honom med ärenden, som äga
ringa eller intet samband med hans egentliga verksamhet och som kunna
i de flesta fall inverka hinderligt på fullgörandet av de uppgifter, som
huvudsakligen åligga honom.

Samma synpunkt som den sistnämnda anser riksdagen även böra
komma till uttryck beträffande en annan del av statssekreterarens ifrågasatta
verksamhet. Departementschefen har såsom sin mening framhållit,
att statssekreteraren skulle kunna åläggas att i avsevärd omfattning
deltaga även i departementets löpande administrativa arbete. Riksdagen vill
ingalunda förneka, att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt, om statssekreteraren
kan beredas möjlighet att deltaga i behandlingen av vissa
administrativa ärenden. Sådana finnas nämligen — antingen spörsmål

Övriga
befattningshav
are inom
departementen.

12 Riksdagens skrivelse Nr 373.

av en större principiell räckvidd eller andra frågor, som dels äro beroende
av dels kunna eventuellt komma att föranleda samarbete med riksdagen —
vilka beröra statssekreterarens egentliga verksamhetsområde och vid
vilkas handläggning statssekreterarens erfarenhet understundom kan vara
av värde. Det synes emellertid icke vara lämpligt eller med den föreslagna
befattningens karaktär förenligt att av statssekreteraren kräva
deltagande i avsevärdare omfattning i departementets administrativa arbete.
De fall, där så måste ske, böra betecknas såsom undantagsfall, och den
farhågan ligger otvivelaktigt nära, att, därest statssekreteraren kommer att
i någon avsevärd mån betungas även med handläggning av administrativa
ärenden, han till följd därav icke skall kunna på ett tillfredsställande
sätt fylla sin huvudsakliga uppgift, riksdagsärendena. Statssekreterarens
sysselsättande med administrativa ärenden skulle icke heller innebära
någon mera betydande förbättring av de nuvarande förhållandena, enär,
om jämväl administrativa uppgifter åläggas honom, hans arbetsbörda
bleve allt för stor. Riksdagen hyser för övrigt den xippfattningen, att den
ställning och det arbete, som skulle i törsta hand tillkomma statssekreteraren,
kommer att så taga hans tid och hans krafter i anspråk, att det
i regel näppeligen torde bliva honom möjligt att ägna någon avsevärdare
uppmärksamhet åt departementets administrativa arbeten. Statssekreterarens
huvudsakliga åligganden, nämligen utarbetandet av statsverksoch
andra propositioner samt därmed sammanhängande författningsoch
annat dylikt arbete, bliva givetvis av synnerligen krävande art.
Betydelsen av detta arbete ökas, såsom ock departementschefen framhåller,
genom den numera så starkt framhållna nödvändigheten av att
statsverkspropositionen redan vid riksdagens början föreligger i möjligast
fullständiga skick samt att överhuvud riksdagsarbetet påskyndas.
Ur synpunkten av riksdagsarbetets jämna gång skulle det också säkerligen
vara föga lyckligt, därest statssekreterarens arbete skulle på sätt
ovan antytts för mycket splittras på olika områden av departementets
verksamhet.

Vad angår de övriga befattningshavare, vilka för de olika departementens
vidkommande av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, har riksdagen
ej kunnat undgå finna antalet inom vissa tjänstegrupper väl så högt
beräknat. Eders Kungl. Maj:t har emellertid i sitt förslag angående
avlöningsvillkor inrymt en bestämmelse om viss skyldighet för departementens
tjänstemän att låta sig förflyttas till annan befattning inom den
centrala förvaltningen, vilken bestämmelse synes böra uppmärksammas,
i synnerhet då frågan uppkommer om rekrytering av eventuellt nya

Riksdagens skrivelse Nr 373.

statsdepartement. Vid detta förhållande har riksdagen ej velat motsätta
sig vad Eders Kungl. Maj:t i förevarande avseende nu föreslagit.

Avlöningsförmånerna för skrivbiträden av första lönegraden synas bi^vn
riksdagen vara så knappt tillmätta, att någon förhöjning av dem vore 1 en
påkallad. Men då frågan härom lärer böra behandlas i ett sammanhang
för statsförvaltningen i dess helhet, har riksdagen ansett sig icke nu böra
vidtaga ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

1 fråga om vaktmästarnes avlöningsförmåner grundar sig, som ovan Vaktmästare,
nämnts, Eders Kungl. Maj:ts förslag på ett av löneregleringskommittén
avgivet betänkande angående reglering av avlöningsförhållandena för vaktmästare
i allmänhet. I detta avseende har departementschefen enligt
statsrådsprotokollet anfört följande:

»Kungl. Maj:t har ännu icke fattat ställning i fråga om en allmän
lönereglering för vaktmästare, och det torde vara ovisst, huruvida den
i ämnet erforderliga utredningen hinner bliva färdig i så god tid, att
framställning kan avlåtas till innevarande års riksdag. Därest så icke
skulle bliva fallet, synes mig emellertid denna omständighet icke böra
utgöra hinder för att nu för departementens vaktmästare förorda de
av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna, i all synnerhet som
de avlöningar, vilka kunna komma att ifrågasättas för vaktmästare i
allmänhet, icke torde komma att understiga vad i förevarande avseende
nu föreslås. Skulle högre avlöningar än de sålunda föreslagna komma
att tillerkännas vaktmästare i allmänhet, böra givetvis dessa högre avlöningar
komma jämväl departementens vaktmästare till godo.»

I en till innevarande års riksdag avlåten proposition (nr 342) har
emellertid Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag angående reglering av löneförhållandena
m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
vilket förslag avser att bereda, bland andra, vaktmästare i de
centrala verken enahanda avlöningsförmåner, som Eders Kungl. Maj:ts nu
förevarande framställning innebär för departementens vidkommande.

I anledning av såväl Eders Kungl. Maj:ts omförmälda proposition nr 342
som i samband därmed motionsvis framställda yrkanden har riksdagen
avlåtit särskild skrivelse. Så vitt härav framgår, har riksdagen ej haft
något att erinra mot en förhöjning av nuvarande avlöningsförmåner för
de kategorier av vaktmästare, till vilka statsdepartementens vaktmästarpersonal
är att hänföra, men, med hänsyn till vad som föreslagits för
andra grupper vaktmästare, ansett vidare utredning erforderlig och avslagit
ovanberörda proposition och de i ärendet väckta motionerna.

De särskilda
departementen.

Avlönings villkor.

14 Riksdagens skrivelse Nr 373.

Frågan om lönereglering för vaktmästare i allmänhet har sålunda icke
blivit av innevarande års riksdag slutligt behandlad, och nu gällande
avlöningsförmåner för dem komma följaktligen ännu något år att utgå.
Detta förhållande har emellertid icke utgjort något hinder för att beträffande
departementens vaktmästare biträda Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, i all synnerhet som de avlöningar, vilka slutligen kunna
komma att bliva för vaktmästare i allmänhet fastställda, icke torde komma
att understiga vad nu föreslagits. Riksdagen har jämväl i föregående
fall för vissa vaktmästare medgivit avlöningsförmåner, som följande år
kommit samtliga vaktmästare av motsvarande kategori till godo.

I fråga om justitiedepartementet innebär Eders Kungl. Maj:ts förslaguppförande
å dess stat av en »generalsekreterare och chef för lagavdelningen».
I enlighet med den uppfattning, som av löneregleringskommittén
gjorts gällande, anser riksdagen att ifrågavarande befattningshavare
bör benämnas endast »chef för lagavdelningen».

Vad beträffar ecklesiastikdepartementet har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
uppförande på övergångsstat av kanslisekreterarbefattningen å departementets
statistiska avdelning, varjämte för befattningens nuvarande
innehavare föreslagits ett personligt avlöningstillägg å 1,800 kronor; hans
sammanlagda avlöningsförmåner skulle på så sätt komma att uppgå till
vad som föreslagits för förste kanslisekreterare. Den ovanberörda motionen
har avsett att bereda ifrågavarande kanslisekreterare enahanda pensionsrätt
som skulle tillfalla förste kanslisekreterare. Riksdagen har ansett
sig böra bifalla motionen på det sätt, att vid övergångsstaten fogats en
anmärkning av innehåll, att pensionsunderlaget för förevarande befattningshavare,
kanslisekreteraren C. H. Gustafsson utgör 4,600 kronor.
Med hänsyn härtill har riksdagen även ansett lämpligt vidtaga en fördelning
av det personliga avlöningstilläggets belopp så, att 1,100 kronor
anses motsvara lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor
ortstillägg. Härjämte har riksdagen funnit skäligt förklara, att de av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren skola i tillämpliga
delar gälla beträffande ifrågavarande kanslisekreterare.

De av Eders Kung!. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren hava icke
givit riksdagen anledning till annan erinran än att i bestämmelsen om rätt
för vaktmästare, som utnämnes från tiden för de nya staternas ikraftträdande,
att för ålderstilläggsberäkning tillgodonjuta viss föregående
tjänstgöring en mindre jämkning vidtagits i syfte att bereda enahanda

Riksdagen* skrivelse Nr 373. 15

rätt jämväl för den, som antages från och med dag under år 1917 till
ordinarie vaktmästare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning och ovanberörda motion

dels godkänt följande nya ordinarie avlöningsstater för de särskilda
statsdepartementen samt övergångsstater i avseende å vissa befattningshavare
i utrikes- och ecklesiastikdepartementen, att tillämpas från och
med år 1918:

16 Riksdagens skrivelse Nr 373.

A) Justitiedepartementet.

		Tjänst-	Orts-
	Lön	görings-	till-	Summa
	pennin- gar	lägg
Kamliavdelningen:
1 statssekreterare och expeditions-					(Av detta arvode anses 3,000
chef, arvode ..............................	—	—	—	11,000	j kr. motsvara t jänstgörings-\| penningar.
1 kansliråd............... ....................	5,000	2,500	600	8,100	^Efter 5 år kan lönen höjas j med 600 kr.
1 dito ..........................................	5,000	2,500	600	8,100
					j Efter 5 år kan lönen Ilöjas
1 förste kanslisekreterare ...............	3,600	1,800	400	5,800	J med 500 kr. och efter 10 l år med ytterligare 500 kr. j
! 1 registrator .................................	2,600	1,600	300	4,500	Efter 5 år kan lönen höjas
1 1 andre kanslisekreterare ...............	2,200	1,500	300	4,000	med 500 kr., efter 10 årj med ytterligare 500 kr.
1 dito, med tjänstgöring även å lag-					och efter 15 år med än
avdelningen ..............................	2,200	1,500	300	4,000	ytterligare 500 kr.
Lag avdelningen:					,Av detta arvode anses 3,000
\ 1 chef för lagavdelningen, arvode......	—	—	—	11,000	J kr. motsvara t jänstgörings- 1 penningar.
					.Av detta arvode anses 2,500
1 ledamot å lagavdelningen, arvode	—	—	—	8,100	1 kr. motsvara tjänstgörings- l penningar.
1 förste kanslisekreterare, med tjänst-					.Efter 5 år kan lönen höjasj J med 500 kr. och efter 101 l år med ytterligare 500 kr.
göring även å kansliavdelningen...	3,600	1,800	400	5,800
—
1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600	Efter 5 år kan lönen höjas
1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200	/■ med 200 kr. och efter 10
1 dito ..........................................	700	350	150	1,200	\| år med ytterligare 200 kr.
					/Efter 5 år kan lönen höjas
1 förste vaktmästare .....................	900	550	150	1,600	i med 100 kr. och efter 10 i år med ytterligare 100 kr.
					Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare ..............................	700	450	150	1,300	med 100 kr., efter 10 år med ytterligare 100 kr.
1 dito ..........................................	700	450	150	1,300	och efter 15 år med än ytterligare 100 kr.
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar .................	—	—	—	9,500
Summa kronor	—	—	—	88,100

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

B) Utrikesdepartementet.

		Tjänst-
	Lön	görings-	till-	Summa
		pennin- gar	lagg
1 kabinettssekreterare, arvode .........	—	—	—	11,000
1 kansliråd och avdelningschef ......	5,000	2,500	600	8,100
4 dito ..........................................	20,000	10,000	2,400	32,400
1 förste sekreterare ........................	3,600	1,800	400	5,800
3 dito ..........................................	10,800	5,400	1,200	17,400
1 förste arkivarie...........................	3,600	1,800	400	5,800
1 andre sekreterare ........................	2,200	1,500	300	4,000
6 dito ..........................................	13,200	9,000	1,800	24,000
1 andre arkivarie..........................	2,200	1,500	300	4,000
1 kvinnligt biträde av tredje graden	1,100	750	150	2,000
4 dito .........................................	4,400	3,000	600	8,000
1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600
6 dito ..........................................	5,400	3,300	900	9,600
1 förste vaktmästare .....................	900	550	150	1,600
1 vaktmästare ..............................	•700	450	150	1,300
5 dito ...........................	3,500	2,250	750	O 500
1 portvakt....................................	700	450	ISO	1,300
Till vikariatsersättningar, extra bi-
träden m. m...............................	—		—	19,000
Summa kronor	—			163,400

|Av detta arvode anses 3,000
< kr. motsvara tjänstgörings.

I penningar.

(Efter 5 är kan lönen böjas
j med 600 kr.

(Efter 5 år kan lönen böjas;
> med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen böjas
med 500 kr., efter 10 år
■ med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen böjas
med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas
. med 100 kr. och efter 10
I år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr., efter 10 år
• med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.

Anm, Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare, vaktmästare
eller portvakt, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad
med bränsle och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv
bekosta armatur och lampor.

Övergångsstat.

		Kronor
Personligt avlöningstillägg till Rosa Grönlund, under förutsättning att hon antages till kvinnligt biträde av tredje graden å den ordinarie staten..............................	900
Personligt avlöningstillägg till Augusta Eklund, under förutsättning att hon antages till kvinnligt biträde av tredje graden å den ordinarie staten..............................	400
	Summa kronor	1,300

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 124 käft. (Nr 373.)

18 Riksdagens skrivelse Nr 373.

C) Lantförsvarsdepartementet.

--------- -.....~		Tjänst-	Orts-
	Lön	görings-	till-	Summa
	pennin- gar	lägg
					(Av detta arvode anses 3,000
1 statssekreterare, arvode...............	—	—	—	11,000	; kr. motsvara tjänstgörings-i penningar.
				10,000	(Av detta arvode anses 2,800
1 expeditionschef, arvode ...............				j kr. motsvara t jänstgörings-* penningar.

1 kansliråd...................................	5,000	2,500	600	8,100	(Efter 5 år kan lönen höjas
3 dito ..........................................	15,000	7,500	1,800	24,300	J med 600 kr.
1 förste kanslisekreterare ...............	3,600	1,800	400	5,800	v Efter 5 år kan lönen höjas l med 500 kr. och efter 10
3 dito ..........................................	10,800	5,400	1,200	17,400	1 år med ytterligare 500 kr.
1 registrator .................................	2,600	1,600	300	4,500	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr., efter 10 år
1 andre kanslisekreterare ...............	2,200	1,500	300	4,000	med ytterligare 500 kr.
4 dito .........................................	8,800	6,000	1,200	16,000	och efter 15 år med än ytterligare 500 kr.
1 registrator å kommandoexpeditio-nen, arvode ............................	—	—	—	1,800
1 kvinnligt biräde av tredje graden . j 1 kvinnligt biträde av andra graden	1,100 900	750 550	150 150	2,000 1,600	Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kr. och efter 10
j 1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200	år med ytterligare 200 kr.
! 1 dito .........................................	700	350	150	1,200	i Efter 5 år kan lönen höjas
j 1 förste vaktmästare .....................	900	550	150	1,600	•J med 100 kr. och efter 10 1 år med ytterligare 100 kr.
					Efter 5 år kan lönen höjas
j 1 vaktmästare ..............................	700	450	150	1,300	med 100 kr., efter 10 år med ytterligare 100 kr.
i 1 dito ..........................................	700	450 •	150	1,300	och efter 15 år med än ytterligare 100 kr.
! 1 förste vaktmästare å kommando-			150	1,600	i Efter 5 år kan lönen höjas
expeditionen ..............................	900	550	i med 100 kr. och efter 10 l år med ytterligare 100 kr.

! 1 stentryckare vid generalstabens lito-j grafiska anstalt, arvode............... Till amanuenser, extra biträden och	—	—		500
15,000
vikariatsersättningar ..................	—	—	—
Summa kronor	— \| —	—	180,200

Anm. Bärest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas ät förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

11)

D) Sjöförsvarsdepartementet.

		Tjänst- \|
	Lön	görmgs-1	till-	Summa ;
		pennin- j gar	lägg
1 statssekreterare och expeditions-!		i	1		[Av detta arvode anses 3,000
chef, arvode ..........................				11,000	kr. motsvara tjänstgörings-[ penningar.
1 kansliråd...................................	5,000	2,500	600	8,100	1 Efter 5 år kan lönen höjas
1 dito ..........................................	5,000	2,500	600	8,100	/ med 600 kr.
1 förste kanslisekreterare ...............	3,600	1,800	400	5,800	[Efter 5 år kan lönen höjas
	\ med 500 kr. och efter 10
1 dito ..........................................	3,600	1,800	400	5,800	\| år med ytterligare 500 kr.
\| 1 registrator .................................	2,600	1,600	300	4,500	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr., efter 10 år
1 andre kanslisekreterare ...............	2,200	1,500	300	4,000	med ytterligare 500 kr.
j 1 dito ..........................................	2,200	1,500	300	4,000	och efter 15 år med än ytterligare 500 kr.
i l kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600	[Efter 5 år kan lönen höjas > med 200 kr. och efter 10
i 1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200	[ år med ytterligare 200 kr. [Efter 5 år kan lönen höjas
• 1 förste vaktmästare .....................	900	550	150	1,600	'' med 100 kr. och efter 10 \| år med ytterligare 100 kr.l
					[Efter 5 år kan lönen höjasj
					med 100 kr., efter 10 år!
i 1 vaktmästare .............................	700	450	150	1,300	med ytterligare 100 kr. och efter 15 år med änj \| ytterligare 100 kr.
i 1 förste vaktmästare å kommando-					,
expeditionen, med skyldighet att be-strida uppassning i departementet		; i			1 Efter 5 år kan lönen höjasj
jämväl utom kommandoexpeditionen Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar ..................	900	1 550	150	1,600	'' med 100 kr. och efter 10 1 år med ytterligare 100 kr.
		-	11,300

Summa kronoi		! -	! -	69,900

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas ät förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avst! för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

E) Civildepartementet.

		Tjänst-
	Lön	görings-	till-	Summa
		pennin- gar	lägg
1 statssekreterare, arvode ...............		—	—	11,000
1 expeditionschef, arvode ...............		—	—	10,000
1 kansliråd...................................	5,000	2,500	600	8,100
	25,000	12,500	3,000	40,500 8,100
1 byråchef för lagärenden, arvode ...
	3,600	1,800	400	5,800

5 dito ..........................................	18,000	9,000	2,000	29,000
1 registrator .................................	2,600 2,200	1,600 1,500	300 300	4,500 4,000

7 dito ......................................... 1	15,400	10,500	2,100	28,000
1 kvinnligt biträde av tredje graden	1,100	750	150	2,000
! 1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600
j 4 dito .........................................	3,600	2,200	600	6,400
1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200
2 dito .........................................	1,400	700	300	2,400
	900	550	150	1,600

1 vaktmästare ..............................	700	450	150	1,300
4 dito ..........................................	2,800	1,800	600	5,200
För tjänstgöring såsom statsrådsvakt-				''
mästare:
	900	550	150	1,600 1,600
1 dito ........................................ Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar ..................	900	550	150

	—	—	31,500
Summa kronor		\| - .	—	205,400

Av detta arvode anses 3,000
kr. motsvara tjänstgöringspenningar.

j Av detta arvode anses 2,800|
\ kr. motsvara tjänstgörings-1
'' penningar.

(Efter 5 år kan lönen höjasI
( med 600 kr.

jAv detta arvode anses 2,500|
j kr. motsvara tjänstgörings^
penningar.

lEfter 5 år kan lönen höjas
j'' med 500 kr. och efter 10
'' år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr. och efter 10
år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr., efter 10 år
med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.

I Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr. och efter 10
I år med ytterligare 100 kr.

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Atnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

F) Finansdepartementet.

1		Tjänst-
	Lön	görings-	till-	Summa
		pennin- gar	lägg
					jAv detta arvode anses 3,000
j 1 statssekreterare, arvode ...............				11,000	\ kr. motsvara tjäll stgörings- 1 penningar.
					(Av detta arvode anses 2,800
1 expeditionschef, arvode ...............	—	—	—	10,000	. kr. motsvara tjänstgörings-1 penningar.
1 kansliråd................................... 3 dito .........................................	5,000	2,500	600	8,100	(Efter 5 år kan lönen böjas j med 600 kr.
15,000	7,500	1,800	24,300
1 förste kanslisekreterare ...............	3,600	1,800	400	5,800	i Efter 5 år kan lönen höjas
3 dito .........................................	10,800	5,400	1,200	17,400	med 500 kr. och efter 10 1 år med ytterligare 500 kr.
1 registrator .................................	2,600	1,600	300	4,500	Efter 5 år kan lönen höjas
1 andre kanslisekretersre ...............	2,200	1,500	300	4,000	med 500 kr., efter 10 år med ytterligare 500 kr.
: 3 dito ..........................................	6,600	4,500	900	12,000	och efter 15 år med än ytterligare 500 kr.
j 1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600
j 2 dito ..........................................	1,800	1,100	300	3,200	Efter 5 år kan lönen höjas
i 1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200	'' med 200 kr. och efter 10 år med ytterligare 200 kr.
3 dito ..........................................	2,100	1,050	450	3,600
1 förste vaktmästare .....................	900	550	150	1,600	J Efter 5 år kan lönen höjas \| med 100 kr. och efter 10
					* år med ytterligare 100 kr.
1 vaktmästare ..............................	700	450	150	1,300	Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr., efter 10 år
2 dito .......................................... Till amanuenser, extra biträden och	1,400	900	300	2,600	med ytterligare 100 kr. och efter 15 år med än ytterligare 100 kr.
vikariatsersättningar ..................	—	--	—	17,100
Summa kronor	—	—	—	129,300

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

G) Ecklesiastikdepartementet.

		Tjänst-	Orts-
	Lön	görings-	till-	Summa
	pennin- gar	lägg
					Av detta arvode anses 3,000
] 1 statssekreterare, arvode ...............	—	—	—	11,000 ''	kr. motsvara tjänstgörings-penningar.
					Av detta arvode anses 2,800
j 1 expeditionschef, arvode ...............	—	—	—	10,000	kr. motsvara tjänstgörings-
—					penningar.
Kansliav delningen:					1
1 1 kansliråd...................................	5,000	2,500	600	8,100	.Efter 5 år kan lönen höjas!
	20,000 3,600	10,000 1,800	2,400 400	32,400 5,800	med 600 kr.
	.Efter 5 år kan lönen höjas l med 500 kr. och efter 10

	14,400	7,200	1,600	23,200	1 år med ytterligare 500 kr. ’ 1 Efter 5 år kan lönen höjas!

j 1 registrator .................................	2,600	1,600	300	4,500	med 500 kr., efter 10 år!
	2,200	1,500	300	4,000	1 med ytterligare 500 kr.
	och efter 15 år med än\|
	11,000	7,500	1,500	20,000	j ytterligare 500 kr.
1
! 1 kvinnligt biträde av tredje graden	1,100	750	150	2,000
I 1 dito ........................................	1,100	750	150	2,000
{ 1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600	Efter 5 år kan lönen höjas; med 200 kr. och efter 10i
j 1 dito ..........................................	900	550	150	1,600	år med ytterligare 200 kr.\|.
1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200	1
'' 4 dito ..........................................	2,800	1,400	600	4,800
Statistiska avdelningen:					Efter 5 år kan lönen höjas.
\| 1 aktuarie ...................................	2,200 2,200	1,500 1,500	300 300	4,000 4,000	med 500 kr., efter 10 år! med ytterligare 500 kr.; och efter 15 år med än\|
I i
			ytterligare 500 kr.
i 1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600
	1,800	1,100	300	3,200	Efter 5 år kan lönen höjas
	150	med 200 kr. och efter 10
1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	1,200	år med ytterligare 200 kr.
3 dito .........................................	2,100	1,050	450	3,600
					(Efter 5 år kan lönen höjas
	900	550	150	1,600	< med 100 kr. och efter 10
	l år med ytterligare 100 kr.
Transpor	t —	1 -	\| -	\| 151,400

Riksdagens skrivelse Nr 373.

		Tjänst-
	Lön	görings-	till-	Summa
		pennin- gar	lägg
Transport	—	—	—	151,400
1 vaktmästare ..............................	700	450	150	1,300
3 dito .......................................... Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar ..................	2,100	1,350	450	3,900
—	—	—	31,800
Summa kronor	—	—	_	188,400

Efter 5 år kan lönen höja»
med 100 kr., efter 10 år
med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Atnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.

Övergångsstat.

		Tjänst-	Orts-
	Lön	görings-	till-	Summa
		pennin- gar	lägg
1 kanslisekreterare å statistiska av-					fHärtill komma två ålders-
	2,500	1,500	_	4,000	'' tillägg till lönen, vartdera ( å 500 kronor.

Personligt avlöningstillägg åt kansli-
sekreteraren C. H. Gustafsson......	1,100	300	400	1,800
Summa kronor	—	_	—	5,800

Anm. Pensionsunderlaget för kanslisekreteraren C. H. Gustafsson utgör 4,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

H) Jordbruksdepartementet.

	Lön	Tjänst- görings- pennin- gar	Orts- tiU- lägg	Summa
1 statssekreterare, arvode ...............	—	—	—	11,000
1 expeditionschef, arvode ...............	—	—	—	10,000
1 kansliråd ................................	5,000	2,500	600	8,100
2 dito ..........................................	10,000	5,000	1,200	16,200
1 förste kanslisekreterare ...............	3,600	1,800	400	5,800
2 dito ..........................................	7,200	3,600	800	11,600
1 registrator .................................	2,600	1,600	300	4,500
1 andre kanslisekreterare ...............	2,200	1,500	300	4,000
5 dito..........................................	11,000	7,500	1,500	20,000
1 kvinnligt biträde av andra graden	900	550	150	1,600
1 kvinnligt biträde av första graden	700	350	150	1,200
2 dito ..........................................	1,400	700	300	2,400
1 förste vaktmästare .....................	900	550	150	1,600
1 vaktmästare .............................	700	450	150	1,300
1 dito ..........................................	700	450	150	1,300
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ..................	—	—	1 -	14,900
Summa kronor		—	\| -	115,500

(Åt detta arvode anses 3,000
kr.motsvara tjänstgöringspenningar.

IAv detta arvode anses 2,800
kr. motsvara tjänstgöringspenningar.

(Efter 5 år kan lönen liöjas
med 600 kr.

lEfter 5 år kan lönen höjas
i* med 500 kr. och efter 10
'' år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
‘ med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.

IEfter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.

.Efter 5 år kan lönen höjas
| med 100 kr. och efter 10
l år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr., efter 10 år
, med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 373.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de i de nya ordinarie staterna upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning
till annan tjänst, förening av tjänster m. in.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande föräudrad
organisation av statsdepartementen eller eljest kan varda stadgad, ävensom
därest vissa till statsdepartement hörande göromål överflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och
den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Eders Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda
befattning uti innehavande grad, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande
jämväl inom annat statsdepartement, där han, till befordrande av arbetets
oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när
helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas från
statsdepartement till annan befattning inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning i statsdepartement icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; samt

att med ordinarie befattning inom statsdepartement ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det
vara må, så framt ej, vad angår tjänsteman, som av Eders Kungl.
Maj:t utnämnes, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av
annan befattning, vederbörande departementschef, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen inom
departementet, flnner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänsteman, som förordnas till statssekreterare, kabinettssekreterare,
expeditionschef, chef för justitiedepartementets lagavdelning, ledamot
å samma avdelning eller byråchef för lagärenden i civildepartementet,
skall under tiden för förordnandet frånträda honom enligt
stat tillkommande avlöning å den förut innehavda tjänsten, vilken
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 124 höft. (Nr 373.) 4

Riksdagens skrivelse Nr 373.

avlöning efter omständigheterna kommer att uppbäras av den, som
bestrider samma tjänst, eller besparas statsverket;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som förordnats att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget eller i fall, där avlöningen utgöres
av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina
tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget eller
av arvodet, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordningerhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;^

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av
semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning i departementet, bestrida densamma, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta
vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget eller, där avlöningen
utgöres av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom
tjänstgöringspenningar, utgå till månadens slut;

Riksdagens skrivelse Nr 373.

i fråga om ålderstillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innohavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av
värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före
de nya staternas trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande
befattning eller motsvarande tjänst å den gamla avlöningsstaten,
varvid denna rätt bör tillkomma förste kanslisekreterare i avseende å
den tid, han innehaft ordinarie tjänst såsom kanslisekreterare eller registrator,
ävensom registrator i avseende å den tid, han innehaft ordinarie
tjänst såsom kanslisekreterare;

att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas den tid han inom
samma lönegrad innehaft ordinarie tjänst i samma eller annat departement
eller i annat statens ämbetsverk eller, vad angår befattningshavare
i utrikesdepartementet, varit anställd i motsvarande befattning vid någon
av Eders Kungl. Maj:ts beskickningar eller konsulat;

att befattningshavare, som utnämnts att från de nya staternas
ikraftträdande eller från och med dag under år 1917 vara innehavare
av ordinarie tjänst i statsdepartement, må för erhållande av löneförhöjning
tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före tillträdet
till befattningen på grund av stadigvarande förordnande i departementet
bestritt tjänst av motsvarande lönegrad med av riksdagen å extra stat
anvisad avlöning, kansliråd alltså extra byråchefstjänst och kanslisekreterare,
förste eller andre, extra kanslisekreterartjänst samt aktuarie
extra ordinarie aktuariebefattning;

att befattningshavare, vilken utnämnts att från de nya staternas

Riksdagens skrivelse Nr 373.

ikraftträdande vara innehavare av andre kanslisekreterarbefattning- och
under de åtta närmast före tillträdet till befattningen förflutna åren varit
såsom amanuens anställd i departementet samt under de sista fem åren
av nyssnämnda tid fullgjort tjänstgöring i lika eller nära lika omfattning,
som under samma tid fordrats av ordinarie tjänsteman i första lönegraden,
må för erhållande av löneförhöjning, efter Eders Kungl. Maj:ts
bestämmande, tillgodoräknas viss del av den tid av fem år, som nyss
angivits, dock att i särskilda undantagsfall hela denna tid må tillgodoräknas
;

att, därest kvinnligt biträde, som befordras till ordinarie biträde i
statsdepartement från tiden för de nya staternas ikraftträdande, omedelbart
före nämnda ikraftträdande mot fast arvode utfört arbete av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet i departement, biträdet må för
åtnjutande av löneförhöjning räknas till godo nämnda tjänstgöring;

att den, som från tiden för de nya staternas ikraftträdande eller
från och med dag under år 1917 antages till annan ordinarie vaktmästartjänst
i statsdepartement än befattning som förste vaktmästare, må
för erhållande av löneförhöjning tillgodoräknas den tid, han omedelbart
före tillträdet till befattningen i departement innehaft stadigvarande anställning
såsom extra vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet och
med avlöning nära jämförlig med ordinarie vaktmästares;

att den å ordinarie stat för utrikesdepartementet upptagne portvakten
må, för erhållande av löneförhöjning från och med de nya staternas
ikraftträdande, tillgodoräknas den tid, som förflutit från det att
han blivit ordinarie innehavare av befattningen; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten
och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av statssekreterare, kabinettssekreteraren
i utrikesdepartementet, expeditionschef, chefen för justitiedepartementets
lagavdelning och ledamoten å samma avdelning, kansliråd, byråchef för
lagärenden, förste kanslisekreterare samt förste sekreterare och förste
arkivarie i utrikesdepartementet under en och en halv månad; av registrator,
aktuarie, andre kanslisekreterare, andre sekreterare och andre
arkivarie i utrikesdepartementet samt kvinnligt biträde under en månad;
samt av förste vaktmästare och annan vaktmästare under femton dagar;

Riksdagens skrivelse Nr 373-

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
i uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av vederbörande departementschef
bestämmes, begagna sig av semester; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för de nya avlöningsstaternas ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare: att

beträffande de i staterna upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar;
dels förklarat,

att nämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar
gälla ifråga om den å övergångsstat för ecklesiastikdepartementet upptagne
kanslisekreteraren;

att en var, som med eller efter ingången av år 1918 tillträder
ordinarie befattning i statsdepartement, skall vara pliktig att underkasta
sig förenämnda villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta
sig de nya avlöningsstaterna och därvid fastade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner; att

registrator, som på grund härav kan komma att bibehållas vid
honom enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,
skall dels i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen
indragas, erhålla gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst,
tjänstinnehavaren må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler
under den senast förflutna tid, så vitt möjligt ej understigande fem år,
därför denna inkomst kan utrönas, dels ock varda bibehållen jämväl vid
honom vid 1917 års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg,
dock med det avdrag för sportelinkomst, som må vara stadgat;

att, därest kanslisekreterare å hittills gällande stat icke skulle
befordras till förste kanslisekreterare från tiden för de nya staternas
ikraftträdande, han må bibehållas vid ej mindre honom enligt gällande

Riksdagens skrivelse Nr 373.

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner än även honom vid 1917
års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg;

att beträffande sättet för bestridande av de registrator eller kanslisekreterare
sålunda tillkommande avlöningsförmåner skall lända till
efterrättelse de av chefen för justitiedepartementet härutinnan framställda,
i statsrådsprotokollet angivna förslagen; samt

att, därest till ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller
till byråchef för lagärenden i civildepartementet förordnas innehavare av
ordinarie tjänst, med vilken är förenad avlöning till högre belopp än
arvodet vid den ifrågakommande befattningen, Eders Kungl. Maj:tmå, utöver
detta arvode, tillägga honom ett belopp, svarande mot skillnaden mellan
arvodet och sagda avlöning;

dels höjt följande i riksstaten uppförda ordinarie anslag, nämligen:

under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess

nuvarande belopp.............................................................. kronor 41,400

med 46,700 kronor till................................................... » 88,100;

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, anslaget till

departementet från dess nuvarande belopp ........... kronor 87,950

med 76,750 kronor till .................................................. » 164,700;

under fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet, anslaget till

departementet, från dess nuvarande belopp ............ kronor 72,950

med 57,250 kronor till .................................................. » 130,200;

under femte huvudtiteln, sjöförsvarsdepartementet, anslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen
från dess nuvarande belopp .................. kronor 40,400

med 29,500 kronor till .................................................. » 69,900;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp ................................................................................. kronor 93,300

med 112,100 kronor till ................................................ » 205,400;

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp .................................................... kronor 58,000

med 71,300 kronor till ................................................... » 129,300;

under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet, anslaget till

Riksdagens skrivelse Nr 373.

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp ............................................................... kronor 88,900

med 101,300 kronor till ................................................ » 190,200;

under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet, anslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp .............................................................................. kronor 59,300

med 56,200 kronor till ................................................... » 115,500;

dels ock på extra stat för år 1918 anvisat:

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, till provisorisk
förstärkning av departementets arbetskrafter m. m. ett förslagsanslag,
högst ..................................................................... kronor 50,550;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet,

till avlönande av en extra föredragande inom departementet för mål

hos regeringsrätten ett förslagsanslag, högst ........ kronor 7,000,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
till arvode åt en extra föredragande inom departementet för stadsplane-
med flera ärenden ett förslagsanslag, högst kronor 3,000,
till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag,
högst ............................................................ kronor 3,000;

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet,

till avlönande av en extra byråchef för lagärenden i departementet

ett förslagsanslag, högst .......................................... kronor 8,100,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
såsom tillägg till det i staten för departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslaget till amanuenser, extra biträden
och vikariatsersättningar ett förslagsanslag,
högst............................................................................ kronor 3,000;

under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,

till arvoden åt extra föredragande inom departementet m. m. ett

förslagsanslag, högst................................................... kronor 15,600,

till avlönande av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation
ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 7,800,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Stockholm den 15 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.