Riksdagens skrivelse Nr 355 (Riksdagsskrivelse 1917:355)

Riksdagens skrivelse Nr 355.

Nr 355.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning
ärna för år 1918.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 66.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag
i fråga om beräkning av bevillningarna för år 1918, hava genom olika
propositioner, i samband med förslag om ändrade grunder för vissa
bevillningar, ifrågasatts dessas beräknande till höjda belopp. Riksdagen
har numera fattat beslut i anledning av samtliga sist omförmälda propositioner.
Sedermera har Eders Kungl. Majrt i en den 1 juni 1917 dagtecknad
proposition, nr 373, med återkallande av tidigare gjorda förslag i
den mån de strede mot de i statsrådsprotokollet till sistnämnda proposition
framställda, föreslagit riksdagen, bland annat, att beräkna statsverkets
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 116 käft. (Nr 355.) 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 355.

inkomster för år 1918 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen
specifikation.

Enligt nämnda specifikation äro de under rubrikerna »A. Egentliga
statsinkomster. I. Skatter», hänförda bevillningarna jämte mantaispenningarna
och prästerskapets till statsverket indragna tionde upptagna
sålunda:

		Kronor.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar ........................	............................. 850,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde............ 1,032,000
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 70,000,000
b. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, be-
vinning ...............................	............. 30,000,000
c. Bevillning av fast egendom samt av in-
komst, bevillning....................	............. 2,200,000
d. Bevillningsavgifter för särskilda	förmåner
och rättigheter, bevillning ....	............. 250,000
e. Stämpelmedel, bevillning (därav	beräknad
arvsskatt och skatt för gåva	7,500,000
kronor)..................................	............. 26,300,000
f. Lastpenningar, bevillning..........	............. 900,000
g. Krigskonjunkturskatt, bevillning.	............. 35,000,000
h. Tonnageavgift för år 1917, bevillning ...... 5,000,000 p69 650 000
4. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning................	............. 77,200,000
b. Sockerskatt, bevillning .............	............. 21,000,000
c. Tobaksskatt, bevillning.............	............. 15,500,000
d. Brännvinstillverkningsskatt,
bevillning ...........................	8,225,000
e. Brännvinsförsäljningsmedel, be-
vinning .............................	4,000,000
f. Maltskatt, bevillning ...............	3,000,000
g. Punschskatt, bevillning............	1,200,000 16.425.000
h. Spirituosaaccis, bevillning..........	............. 3,330,000 133,455,000	304,987,000

Riksdagens skrivelse Nr 355.

Postverkets inkomster äro i samma specifikation under rubrikerna
»B. Inkomster av statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet»
upptagna sålunda:

inkomster, bevillning ................................. 34,900,000: —

driftkostnader...................................................... 28,900,000: —

överskott......................................................................................... 6,000,000: —

Med beaktande jämväl av propositionen nr 373 meddelar riksdagen
härmed sina beslut angående beräkning av de särskilda bevillningarnas
belopp för år 1918 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande
riksdag fastställda grunder. De särskilda bevillningarna upptagas
i den ordning, vari de förekomma i nämnda specifikation.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Med hänsyn till den påtagliga avmattning på olika områden av
näringslivet, som chefen för finansdepartementet i sitt anförande till det
vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokoll berört, har vid ärendets
behandling inom riksdagen övervägts, huruvida icke en nedsatt beräkning
av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning borde anses påkallad.
I betraktande av att vissa grenar av näringslivet alltjämt synas arbeta
under gynnsamma konjunkturer och då hållpunkter saknats för en ny
eller jämkad beräkning, har emellertid riksdagen, i likhet med Eders Kung!.
Maj:t, funnit sig kunna upptaga det i statsverkspropositionen för denna
inkomsttitel föreslagna beloppet.

Riksdagen har sålunda beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten
för år 1918 till 70,000,000 kronor.

2:o.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Genom en den 23 februari 1917 dagtecknad proposition, nr 130,
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om
extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918,

dels besluta, att avkastningen av nämnda skatt skall användas till
täckande av anslag för särskilda åtgärder för lånt- och sjöförsvarets
stärkande,

Riksdagens skrivelse Nr 355.

dels ock bland statsverkets inkomster för år 1918 efter rubriken
för inkomst- och förmögenhetsskatten upptaga följande rubrik:

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918, bevillning

30,000,000 kronor.

Nämnda av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förordning avser upptagande
av en provisorisk tilläggsskatt till inkomst- och förmögenhetsskatten,
med skattesatser så avvägda att utbytet av tilläggsskatten beräknats
för år 1918 till 30,000,000 kronor.

Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet har
chefen för finansdepartementet, i anslutning till vad departementschefen
beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten anfört, ansett sig böra
upptaga den föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten för år
1918 till det belopp, varmed denna skatt kunde beräknas utgå, då den
vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten lämnade den i statsverkspropositionen
angivna avkastningen eller 70,000,000 kronor. Departementschefen
har alltså upptagit extra inkomst- och förmögenhetsskatten till
det i propositionen nr 130 angivna beloppet eller 30,000,000 kronor,
med vilket belopp denna inkomsttitel följaktligen uppförts i den vid
propositionen nr 373 fogade specifikationen.

Riksdagen har numera antagit det med propositionen nr 130 framlagda
förslaget till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1918 med vissa förändringar i skattetarifferna, vilka förändringar
i riksdagens skrivelse i ämnet beräknats medföra en inkomstökning av
omkring 2,000,000 kronor.

Med hänvisning härtill får riksdagen meddela, att riksdagen bland
statsverkets inkomster för år 1918 upptagit extra inkomst- och förmögenhetsskatt
med 32,000,000 kronor.

3:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksdagen har beräknat bevillningen av fast egendom samt av
inkomst för år 1918 till 2,200,000 kronor.

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen beräknat
bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1918
till 250,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 355.

5:o.

Stämpelmedel.

Genom proposition nr 128 av den 20 mars 1917 har Eders Kung],
Maj:t framlagt förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom.
i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper. Förslaget innebar en fördubbling
av den vid köp och byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis
utgående fondstämpeln, och förordningen skulle gälla till dag, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämdes, dock icke längre än till den 1 april
1918. Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har dåvarande
chefen för finansdepartementet beträffande beräkningen av de
inkomster, en sålunda förhöjd skatt kunde antagas komma att tillföra
statsverket, efter att hava åberopat vad de i nämnda proposition omnämnda
sakkunniga för utarbetande av förslag till börslagstiftning m. m. vid
avgivande av förslag i ämnet yttrat, för egen del anfört:

»Såsom de sakkunniga anfört, möter en sådan beräkning stora
svårigheter. Jag erinrar härvid om, att statskontoret i sin beräkning
över statsverkets inkomster för år 1916 upptagit fondstämpelskatten till
en och en halv miljon kronor, för innevararande år till samma belopp
och för 1918 till tre miljoner. Faktiskt har för förstnämnda år skatten
tillfört statsverket 4,260,820 kronor 70 öre.

sina beräkningar har statskontoret utgått från att någon anledning
icke funnes att antaga en tillbakagång efter kriget i den livlighet,
som senare tid ratt a fondpappersomsättningens område, varför också
med utgångspunkt från dot belopp, skatten lämnat under de tre första
kvartalen av år 1916, beloppet för år 1918 ansetts icke böra sättas
lägre än tre miljoner kronor. Denna siffra, med vilken fondstämpelmedlen
ingå i de för nämnda år beräknade stämpelmedlen, kommer måhända,
därest statskontorets angivna antagande håller streck, att visa
sig vara alltför försiktigt beräknad. Den föreslagna höjningen skulle alltså,
därest densamma enligt mitt förslag till en början blott skulle avse de
tre första manaderna av ar 1918, kunna antagas under dessa månader
inbringa ytterligare minst en fjärdedel av sistnämnda belopp, då aktiehandeln
härvid lärer vara den huvudsakligen utslagsgivande. Emellertid
torde det vara säkrast att åtminstone ännu ej fastslå en sålunda beräknad
höjning; jag har därför ej heller ansett mig nu böra framställa
förslag att taga den i betraktande vid inkomstberäkningen för år 1918.»

Nämnda proposition har numera av riksdagen bifallits.

Biksdagens skrivelse Nr 355-

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition nr 95 A har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av protokollet över fin au särenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om vissa
ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Nämnda förslag avsåg att genomföra en höjning av lagfartsstämpeln,
aktiestämpeln och obligationsstämpeln samt att införa såsom
nya stämpelskatter en avgift på vissa kommunala skuldförbindelser och
en avgift på lottsedlar, ävensom att omlägga till räntestämpel stämpelskatten
å bevis om insättning å depositions- och kapitalräkning samt införa
räntestämpel jämväl å avkastningen av andra på bankräkning insatta medel.

Den inkomstökning, som härav kunde väntas följa, har departementschefen
beräknat uppgå till minst 4,500,000 kronor.

Riksdagen, som i huvudsak bifallit Eders Kungl. Maj:ts med sistnämnda
proposition, nr 95 A, avgivna förslag, har emellertid, i enlighet
med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 58), dels i fråga om
lagfartsstämpeln och räntestämpeln vidtagit vissa ändringar, som leda
till minskning i den eljest påräkneliga inkomstökningen, dels ock från
stämpelplikt fritagit vissa av kommuner utgivna skuldförbindelser, vilkas
stämpelbeskattning beräknats komma att inbringa 15,000 kronor.

Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet har
departementschefen ansett, att det icke nu läte sig göra att angiva det
ungefärliga beloppet av den sålunda uppkommande inkomstminskningen.
I varje fall borde densamma, enligt departementschefens mening, icke
vara av den betydelse, att nedsättningen behövde beräknas överstiga
200,000 kronor.

Eders Kungl. Magt har vidare genom en den 16 april 1917 avlåten
proposition, nr 331, föreslagit vissa ändringar i gällande stämpelförordning,
bland annat höjning av stämpeln vid köp och byte av fartyg.
Enligt vad chefen för finansdepartementet i sitt anförande till det vid
propositionen 95 A fogade statsrådsprotokollet yttrade rörande höjande
av sistnämnda stämpel, ansåg han icke denna höjning böra föranleda
någon särskild ökning i den inkomstberäkning, för vilken ovan redogjorts.
Propositionen nr 331 har av riksdagen bifallits.

Ytterligare har Eders Kungl. Maj:t genom proposition, nr 167, av
den 27 mars 1917 framlagt förslag till en höjning av arvsskatten, på
grund varav departementschefen ansett sig kunna beräkna en ökning
av arvsskattens i statsverkspropositionen till 6,000,000 kronor upptagna
belopp med 1,500,000 kronor.

Sistnämnda proposition har numera blivit av riksdagen bifallen.

Riksdagens skrivelse Nr 355.

I propositionen nr 373 har Eders Kungl. Maj:t beräknat stämpelmedlen
till 26,300,000 kronor (därav beräknad arvsskatt och skatt för
gåva. 7,500,000 kronor) enligt följande i statsrådsprotokollet intagna
specifikation:

enligt statsverkspropositionen .................................... kronor

(därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva,

6,000,000 kronor),
vartill kommer

1) enligt propositionen nr 95 A (med iakttagande

av den nedsättning i beräknad avkastning, som
bevillningsutskottets förslag (betänk, nr 58)
innebar, eller 200,000 kronor) ............................ »

2) höjd arvsskatt........................................................... »

20,500,000: —

4,300,000: —
1,500,000: —.

Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har stämpeluppbörden,
punschskatten undantagen, under år 1916 utgjort 24,605,707 kronor 79
öre samt under månaderna januari—april 1917 uppgått till 15,323 916
kronor 46 öre.

Eders Kungl. Maj:t har icke heller i propositionen nr 373 räknat
med någon ökning av fondstämpelns avkastning på grund av den beslutade
höjuingen av sistnämnda stämpel.

_ Riksdagen har för sin del ansett, att sistberörda höjning, även om
den icke kommer att gälla längre än till den 1 april 1918, bör kunna
antagas till fullo uppväga den minskning, som måste bliva följden av
de av riksdagen gjorda, ändringarna i det med propositionen nr 95 A
framlagda förslaget. Vid sådant förhållande och då riksdagen funnit de
beträffande inkomsterna av stämpeluppbörden under år 1916 och de första
månaderna av 1917 ovan anförda siffrorna giva gott stöd åt de av
Edeis Kungl. Maj:t i övrigt gjorda beräkningarna — även om man icke
vågar räkna med ett sådant allmänt uppsving under år 1918, varom
statskontoret enligt det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
uttalat en förhoppning — har riksdagen ansett sig kunna beräkna
stämpelmedlen, därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva 7,500 000
kronor, för år 1918 till 26,500,000 kronor.

6:o.

Lastpenningarna.

Riksdagen har beräknat lastpenningarna för år 1918 till 900,000
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 355.

7.0.

Krigskonjunkturskatt.

Krigskonj Tinktur skatt skall enligt bestämmelserna i förordningen om
krigskonjunkturskatt den 30 juni 1916 på grund av taxering under år
1916 och följande år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom
det av nuvarande krigstillstånd framkallade läget, i den mån vinsten
icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen om krigskonjunkturskatt
den 11 juni 1915 beskattad.

Med 30,000,000 kronor har denna inkomsttitel upptagits i Eders
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen vidtagit
en skärpning av skattetarilfen i gällande förordning om krigskonjunkturskatt,
i det att riksdagen beslutat, att 8 § i nämnda förordning
skall erhålla följande ändrade lydelse:

8 §.

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna Tariff. Beskattnings- Skatte-år mer- Procent- belopp inkomst tal Kronor Kronor	Ökning för varje fullt hundratal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna inkomst-beloppen Kronor
2,000	12	240	13
20,000	13	2,600	15
40,000	14	5,600	17
60,000	15	9,000	19
80,000	16	12,800	21
100,000	17	17,000	21-5
150,000	18-5	27,750	, 24.5
200,000	20	40,000	27.5
250,000	21-5	53,750	305
300,000	23	6.9,000	33.5
350.000 400.000	24.5	85,750	36.5
26	104,000	36
500,000	28	140,000	40
600,000	30	180,000	44
700,000	—	—	— .

Riksdagens skrivelse Nr 355.

För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 32 kronor för värjo fulla 100 kronor.

Riksdagen har från statskontoret inhämtat, att den debiterade inkomsten
av ifrågavarande skatt för år 1916, inberäknad krigskonjunkturskatt
för år 1915, uppgått till 85,796,467 kronor 71 öre, samt att efter
avdrag av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan vid
1916 års början och slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten
av skatten belöpt sig till 85,869,614 kronor 59 öre.

Med avseende å den beräkneliga vinsten i skatteintäkt genom
tariffens skärpning på ovan angivet sätt har riksdagen i sin skrivelse i
ämnet erinrat, att, såsom Eders Kung]. Maj:t i annat sammanhang (propositionen
nr 130) meddelat, enligt en inom finansdepartementet verkställd
undersökning 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt, med tillämpning
av gällande tariff, synts komma att lämna ett skatteresultat av 140
miljoner kronor, samt att, enligt vad riksdagen erfarit, för 1918 motsvarande
belopp approximativt uppskattats till ungefär en tredjedel av det
förra. Med användning vid årets taxering av den av riksdagen antagna
tariffen skulle, har riksdagen vidare framhållit, enligt vad sakkunnig
person beräknat med ledning av 1916 års skattelängder och under förutsättning
att 1916 års krigskonjunkturvinster efter sin ''storlek fördelade
sig proportionellt mot 1915 års vinster, uppkomma en ökning i skatt av
nära 15,000,000 kronor. Då det kunde antagas, att berörda vinsters
ökning under 1916 i främsta rummet skulle falla på de mycket stora
beloppen, syntes den beräknade skattesumman med säkerhet komma att
något överskridas, så att totalavkastningen enligt den skärpta skalan
kunde approximativt uppskattas till 155 å 160 miljoner kronor. Enligt
en under motsvarande förutsättningar gjord kalkyl för 1918 komme
ökningen sistnämnda år att uppgå till åtminstone 5,000,000 kronor.
Med beaktande härav har ock Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr
373, under erinran att krigskonjunkturskatten i statsverkspropositionen
beräknats för år 1918 lämna en avkastning av 30,000,000 kronor, höjt
denna beräkning till 35,000,000 kronor.

Ku torde icke vara osannolikt, att 1917 års krigskonjunkturskatt
även med gällande ''tariff komme att stiga avsevärt högre än enligt ovanstående
beräkningar. På initierat håll har densamma sålunda uppskattats
till ej mindre än 200 miljoner kronor. Stannar man emellertid vid
finansdepartementets ovannämnda siffra för 1917, 140,000,000 kronor,
och därtill lägger antagen ökning på grund av den skärpta tariffen,

15,000,000 kronor, erhälles, såsom redan antytts, ett skattebelopp för
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 116 höft. (Nr 355.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 355.

1917 av 155,000,000 kronor. För 1918 skulle man då kunna räkna
med en tredjedel därav eller i runt tal 52,000,000 kronor.

De siffror, med vilka riksdagen här ovan rört sig, äro bruttosiffror
i så måtto, att hänsyn icke tagits till minskning vid bifall till anförda
taxeringsbesvär. Med avseende å 1916 års taxering har riksdagen inhämtat,
att på i kammarrätten anförda besvär är beroende ett sammanlagt
skattebelopp av 15,355,798 kronor, vilket belopp motsvarar i runt
tal 20 procent av den debiterade skatten, 79,282,251 kronor. Om en
motsvarande besvärsprocent antages för 1918 års taxering och besvären
i allo bifölles, finge det ovan angivna beloppet 52,000,000 kronor reduceras
till 41,600,000 kronor. Åven om tydligt är, att minskningen i
verkligheten icke kommer att bliva så stor, inverka likväl här så många
endast ofullständigt kända faktorer, att man måste räkna med stor försiktighet.
Dock anser riksdagen även den av Eders Kungl. Maj:t senast
gjorda beräkningen till 35,000,000 kronor vara onödigt låg. Det lär
icke kunna anses vara att gå för långt, om 1918 års krigskonjunkturskatt
beräknas giva 40,000,000 kronor.

Riksdagen har sålunda beräknat krigskonjunkturskatt för år 1918
till 40,000,000 kronor.

8:o.

Tonnageavgift.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen
antagit förordning om tonnageavgift.

Med anledning av riksdagens nämnda beslut har chefen för finansdepartementet,
enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet,
framhållit, att till statens inkomster numera borde läggas det belopp,
tonnageavgiften kunde väntas inbringa; och har departementschefen
i likhet med vad som framhållits i den reservation till bevillningsutskottets
betänkande i ämnet (nr 47), vilken av riksdagen bifallits, ansett
denna avgift böra upptagas på inkomstsidan i 1918 års riksstat, om den
också inflyter under år 1917 och avser att täcka k^istidsutgifter under
samma år. Jämväl dessa kristidsutgifter komme nämligen att upptagas
i nämnda riksstat. I propositionen nr 373 har tonnageavgiften uppförts
bland de egentliga statsinkomsterna under rubriken »I. Skatter» med titel
»Tonnageavgift för år 1917» och beräknats till 5,000,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 355.

Riksdagen har, med instämmande i den av departementschefen
uttalade uppfattningen, bland statsverkets inkomster för år 1918 upptagit
tonnageavgift med 5,000,000 kronor.

9:o.

Tullmedlen.

Med 76,000,000 kronor hava tullmedlen uppförts i Eders Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition nr 107 har
Eders Kungl. Maj:t sedermera föreslagit riksdagen att dels besluta, att
rubrikerna nr 65, 144, 164, 187, 188, 190, 609, 610, 624, 625, 626,
627, 628 och 629 i gällande tulltaxa skulle erhålla den ändrade lydelse,
vid propositionen fogat förslag utvisade, dels ock, med ändring av vad
i statsverkspropositionen föreslagits i fråga om inkomsten av tullmedel,
beräkna desamma till 77,200,000 kronor.

Nämnda proposition avsåg en höjning av tullsatserna för de under
berörda tulltaxerubriker upptagna varor (ostron, kaviar och saltad fiskrom,
gåsleverpastej, konfityrer, vin, konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar
m. m.) med hänsyn till deras egenskap av lyxvaror.

Enligt beräkningar, intagna i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,
har den merinkomst, statskassan vid konstant storlek av
importen av ifrågavarande artiklar skulle tillföras genom de föreslagna
höjda tullsatserna, upptagits till 1,705,786 kronor. Försiktigheten ansågs
dock kräva, att man räknade med en ganska stor nedgång i importen,
varför chefen för finansdepartementet uppskattade meravkastnmgen
till endast 1,200,000 kronor.

Riksdagen, som numera fattat beslut rörande de föreslagna tullförhöjningarna,
har därvid nedsatt de av Eders Kungl. Magt föreslagna,
under rubrikerna 624 och 626 upptagna tullsatserna för oarbetade
prydnadsfjädrar från 30 och 25 kronor till respektive 20 och 15 kronor
för kilogram. På sätt bevillningsutskottet i sitt betänkande i ämnet
(nr 19) framhållit, skulle den av de ifrågavarande nedsättningarna föranledda
minskningen i tullinkomst utgöra, beräknad efter medeltalet för
införseln under åren 1912—1916, 1,691 kronor 84 öre och, beräknad
efter 1916 års importsiffror, 509 kronor.

Statskontoret har i den utredning, som ligger till grund för den
i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av tullmedlen, kommit till
ett belopp av 82,000,000 kronor, men ansett försiktigheten bjuda att

Riksdagens skrivelse Nr 355.

icke upptaga denna inkomsttitel högre än till 76,000,000 kronor. I
förstnämnda belopp ingår uppbörd av spannmålstullarna med ett av
statskontoret till 12,200,000 kronor uppskattat belopp. Riksdagen har
emellertid ansett, att, även om fred inträder före 1.918 års ingång, föga
sannolikhet finnes för antagandet, att spannmålspriserna på världsmarknaden
komma att berättiga till att sätta ifrågavarande tullar i kraft,
åtminstone under någon större del av nämnda år. Då riksdagen sålunda
icke velat räkna med någon inkomst av spannmålstullarna för år 1918,
har riksdagen funnit förenämnda belopp, 82,000,000 kronor, böra nedsättas
icke, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, endast med 6,000,000
kronor, utan med ett belopp som i det närmaste motsvarar den beräknade
inkomsten av spannmålstullarna eller till 70,000,000 kronor.

Den i samband med propositionen nr 107 om höjning av lyxtullarna
beräknade ökningen i tullinkomsterna med 1,200,000 kronor har
föranlett, att tullmedlen i propositionen nr 373 upptagits till 77,200,000
kronor. I och för sig giver beräkningen av ifrågavarande inkomstökning
icke anledning till någon erinran från riksdagens sida och den av riksdagen
i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna tullsatserna beslutade
jämkningen torde icke heller påkalla någon ändring. Då riksdagen
emellertid ansett, att Eders Kungl. Maj:ts uppskattning av tullmedlen,
även oavsett frågan om spannmålstullarnas avkastning, kan vara i behov
av något ytterligare stöd, har riksdagen icke kunnat ansluta sig till
Eders Kungl. Maj:ts förslag att på de höjda lyxtullarna grunda en beräkning
av tullmedlen till högre belopp.

Slutligen vill riksdagen erinra, att riksdagen i anledning av särskilda
motioner och i enlighet med bevillningsutskottets förslag beslutat
upphäva tullen å bananer ävensom tullen å tidningspapper. Den minskning
i tullinkomster, som härav kan bliva följden, torde icke vara av
den betydelse, att densamma bör inverka på förevarande beräkning.

Riksdagen har på grund av vad sålunda anförts beräknat tullmedlen
för år 1918 till 70,000,000 kronor.

10:o.

Sockerskatten.

Riksdagen har, om än med tvekan anslutit sig till Eders Kungl.
Maj:ts beräkning under denna inkomsttitel och sålunda beräknat sockerskatten
för år 1918 till 21,000,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 355. 13

ll:o.

Tobaksskatten.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts beräkning av denna bevillning, har beräknat tobaksskatten för år
1918 till 15,500,000 kronor.

12:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det av
Eders Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet, har beräknat brännvinstillverkningsskatten
för år 1918 till 8,225,000 kronor.

13:o.

Bränn vinsförsäljningsmedel.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts numera gjorda beräkning av denna bevillning, har beräknat
brännvinsförsäljningsmedlen för år 1918 till 4,000,000 kronor.

14:o.

Maltskatten.

Genom proposition, nr 96, av den 9 mars 1917 har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit en höjning av maltskattesatserna samt att riksdagen
måtte, med ändring av vad i den till innevarande års riksdag avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under år 1918
föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till 9,250,000 kronor.
Denna proposition har emellertid av riksdagen avslagits.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den i propositionen
nr 373 upptagna beräkningen av denna bevillning, har beräknat maltskatten
för år 1918 till 3,000,000 kronor.

15:o.

Punschskatten.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts numera gjorda beräkning av denna bevillning, har beräknat
stämpelavgiften för försäljning av punsch, arrak och rom för år 1918
till 1,200,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 355.
16:o.

Spirituosaaccis.

Vid föredragning av statsverkspropositionen till innevarande års
riksdag gav dåvarande chefen för finansdepartementet tillkänna, att han
hade för avsikt att föreslå, att spirituosaaccisen måtte få fortfara att
utgå under år 1918, och föreslog han, att spirituosaaccisen i enlighet
med av kontrollstyrelsen gjorda beräkningar skulle få uppföras i riksstatsförslaget
med ett belopp av 5,000,000 kronor. Med denna summa
har skatten ock ingått i Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till 1918 års riksstat.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom en den 14 april 1917
avlåten proposition, nr 209, framlagt förslag till förordning om fortsatt
tillämpning under år 1918 av förordningen om spirituosaaccis.

Denna proposition har numera blivit av riksdagen antagen.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den i propositionen
nr 373 upptagna beräkningen av denna bevillning, har alltså beräknat
spirituosaaccis för år 1918 till 3,330,000 kronor.

Med beräknande på ovan angivet sätt av ovan behandlade bevillningar
och sedan inkomsttitlarna mantalspenningar och prästerskapets till
statsverket indragna tionde i riksstaten uppförts med de av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna beloppen, resp. 850,000 och 1,032,000 kronor, uppgår
totalsumman under rubriken »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.»
i den av riksdagen beslutade riksstaten till 304,987,000 kronor.

17:o.

Postmedlen.

1 den till årets riksdag avgivna statsverkspropositionen hava postverkets
bruttoinkomster upptagits till 34,150,000 kronor. Genom proposition,
nr 127, av den 9 mars 1917 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen besluta vissa höjningar i postavgifterna samt att, med ändring
av vad i statsverkspropositionen föreslagits i fråga om beräkning av
postverkets inkomster, beräkna desamma till 38,150,000 kronor.

Enligt propositionen avsågs dels en tillfällig höjning av postavgifterna
för inrikes brev, brevkort och korsband ävensom för inrikes postanvisning
och postförskott, dels ock att, utan ändring av vad för närvarande
gäller i fråga om ökning av viktportot för skrymmande paket,

Riksdagens skrivelse Nr 355. 15

det inrikes portot för paket skulle utgå enligt följande grunder, nämligen
för paket, som väger

högst 1 kilogram, med............................................................................. 40 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram, med ............................................ 65 »

» » 3 » » » 5 » , » ............................................. 90 »

» » 5 kilogram, med 90 öre för de första 5 kilogrammen och där efter

40 öre för vart överskjutande kilogram eller del därav.

Riksdagen har numera med avslag å ifrågavarande proposition, i
vad den avsåg tillfällig höjning av först oinförmälda avgifter, bifallit de
föreslagna ändrade grunderna för paketportot. Vid beräkning av den
ökning, av inkomster, som genom antagandet av ifrågavarande portoförhöjningar,
skulle beredas statsverket, har chefen för civildepartementet,
enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, stött sig på en
inom generalpoststyrelsen verkställd beräkning, i vilken den på höjningen
av paketportot belöpande inkomstökningen upptagits till 748,527 kronor.

Då departementschefen vid omräkning av postverkets inkomster
och driftkostnader haft att taga hänsyn till att Eders Kungl. Maj:ts proposition
angående höjning av postavgifterna av riksdagen bifallits i fråga
om paketportot, ansåg sig departementschefen kunna höja det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för postverkets inkomster med

750.000 kronor. Överskottet har alltså i propositionen nr 373 uppförts
till 6,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att häremot erinra, har beräknat
postverkets bruttoinkomster för år 1918 till 34,900,000 kronor. Då
riksdagen numera fastställt postverkets driftkostnader för år 1918 till

28.900.000 kronor, kommer följaktligen det för statsverket disponibla
överskottet från postverket för år 1918 att uppgå till 6,000,000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.