Riksdagens skrivelse Nr 327
Riksdagsskrivelse 1936:327
Riksdagens skrivelse Nr 327.
1
Nr 32?.
Godkänd av första kammaren den 16 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts propositioner nr 225 angående försvarsväsendets
ordnande, nr 226 med förslag till värnpliktslag
och nr 227 med förslag till lag örn tillägg till lagen
den 9 april 1926 (nr 66) angående anskaffande av
fartyg för krigsmaktens ställande på krigsfot (fartygsuttagningslagen),
ävensom i anledning av de inom
riksdagens kamrar väckta motionei'' i dithörande ämnen.
(Särskilda utskottets utlåtande nr 1 oell memorial nr 4.)
Till Konungen.
Uti särskilda till riksdagen avlåtna, den 27 mars 1936 dagtecknade propositioner,
nr 225, 226 och 227, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av de vid nämnda propositioner fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för samma dag, föreslagit
dels i propositionen nr 225, att riksdagen — under förutsättning av bifall
till det förslag till ny värnpliktslag, som innehålles i ovanberörda proposition
nr 226 — ville bifalla vad Eders Kungl. Majit i fråga örn försvarsväsendets
ordnande föreslagit,
dels i propositionen nr 226, att riksdagen måtte antaga vid propositionen
fogat förslag till värnpliktslag,
dels ock i propositionen nr 227, att riksdagen måtte antaga vid propositionen
fogat förslag till lag om tillägg till lagen den 9 april 1926 (nr 66)
angående anskaffande av fartyg för krigsmaktens ställande på krigsfot (fartygsuttagningslagen).
I sammanhang med förenämnda propositioner har riksdagen till behandling
förehaft åtskilliga i anledning av desamma inom riksdagens kamrar
väckta motioner.
Riksdagens särskilda utskott har i ämnet avgivit utlåtande, nr 1, och
memorial, nr 4, varav tryckta exemplar härvid fogas.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 327.
1377 30 l
2
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Under åberopande av tillämpliga delar utav innehållet i ovannämnda ut
låtande och memorial får riksdagen anmäla:
I. Beträffande försvars väsendets ordnande.
l:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagens beslut örn antagande
av ny värnpliktslag varder av Eders Kungl. Maj:t godkänt, och med förklarande
att Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 225 angående försvarsväsendets
ordnande icke kunnat av riksdagen oförändrad godkännas, i anledning av
samma proposition ävensom de i ämnet väckta motionerna, beslutit följande.
Försvarsdepartementet.
Lantförsvarets kommandoexpedition.
Denna expedition skall bestå av:
1 chef, regementsofficer med arvode å departementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstabskåren,
2 kaptener ur generalstabskåren,
2 kompaniofficerare, beordrade ur truppförbanden,
7 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,
2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat samt
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
Sjöförsvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare ur flottan,
1 kompaniofficer ur kustartilleriet,
1 underofficer ur flottan,
1 underofficer ur kustartilleriet,
3 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,
2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat,.
1 korpral ur flottan,
2 meniga ur flottan samt
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
Flygvapnets kommandoexpedition.
Denna expedition skall nyuppsättas och bestå av följande personal:
1 chef, regementsofficer ur flygvapnet,
1 kompaniofficer ur flygvapnet samt
1 pensionerad underofficer med arvode å departementets stat.
Riksdagens skrivelse Nr 827.
3
Den nya organisationen skall träda i kraft från oell nied budgetåret 1937/
1938, dock att nyuppsättningen av flygvapnets kommandoexpedition skall
ske under budgetåret 1936/1937.
Försvarsstaben.
Försvarsstaben skall lyda direkt under Kungl. Maj:t och utgöra ett organ
för utförandet oell säkerställandet av det operativa krigsförberedelsearbetet
samt för handhavandet av den del av det organisatoriska förberedelsearbetet,
som avser den högsta krigsledningens sammansättning och uppgifter, ävensom
för övriga för försvarsgrenarna gemensamma frågor. Staben skall bestå
av personal från de olika försvarsgrenarna och indelas i, förutom en expedition,
följande avdelningar:
arméoperationsavdelning,
marinoperationsavdelning,
flygoperationsavdelning,
luftförsvarsavdelning,
kommunikationsavdelning,
underrättelseavdelning,
sign al tjänstavdelning,
kryptoavdelning samt
krigshistorisk avdelning.
I försvarsstaben ingår därjämte det fotografiska centrallaboratoriet.
Följande personal skall upptagas på försvarsstabens stat:
Militär personal.
Officerare.
1 chef för försvarsstaben, generalsperson eller flaggman, med ett arvode
av 21 000 kronor per år,
3 regementsofficerare ur armén, marinen eller flygvapnet med arvoden
motsvarande lönen i lönegraden O. 5 eller O. 4,
1 regementsofficer ur armén eller marinen med arvode motsvarande lönen
i lönegraden O. 5 eller O. 4,
3 kaptener ur armén eller marinen med arvoden motsvarande lönen.
Pensionerad personal.
7 expeditionsofficerare m. fl. ur armén,
2 expeditionsofficerare m. fl. ur marinen,
1 expeditionsofficer ur flygvapnet,
4 expeditionsofficerare m. fl. ur armén, marinen eller flygvapnet,
1 expeditionsunderofficer ur armén, marinen eller flygvapnet.
Civil personal.
1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet,
1 förste expedition svakt,
1 expeditionsvakt.
4 Riksdagens skrivelse Nr 327.
Yid försvarsstaben beräknas i övrigt ständigt tjänstgöra:
ur armén 3 regements- och 20 kompaniofficerare,
ur marinen 1 regements- och 13 kompaniofficerare och
ur flygvapnet 1 regements- och 10 kompaniofficerare.
Försvarsstaben skall organiseras från och med budgetåret 1937/1938.
Förvaltningsverksamheten.
Rörande förvaltningsverksamlietens utövande och försvarsgren schefernas
ställning till förvaltningsorganen skola gälla de principer, som av särskilda
utskottet i dess utlåtande angivits under rubriken »Principerna för förval tningsverksamlietens
utövande».
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.
Rikskommissionen skall bestå av, förutom ordföranden, dels ordinarie och
dels extra ledamöter. De ordinarie ledamöterna skola utgöras av:
Chefen för armén,
» » marinen,
» » flygvapnet,
» » försvarsstaben,
» » socialstyrelsen,
» » lantbruksstyrelsen,
» » kommerskollegium,
verkställande direktören hos ingenjörsvetenskapsakademien samt
två av Kungl. Maj:t utsedda personer, varav en sakkunnig i industriella
frågor och en representant för allmänna medborgerliga intressen.
Ledamot, vilken är chef för statsinstitution, skall äga generell rätt att
låta sig företrädas av underställd befattningshavare samt att vid sammanträde
låta sådan befattningshavare närvara såsom sakkunnigt biträde.
Rikskommissionens kansli skall bestå av dels en allmän avdelning under
chefskap av en kanslichef och dels en industriavdelning, vilken under
kanslichefen skall ledas av en avdelningschef. Till kansliet skall även höra
en expedition.
För rikskommissionen beräknas följande personal:
1 kanslichef,
1 avdelningschef å industriavdelningen,
1 sekreterare,
1 aktuarie,
1 kanslibiträde,
1 kontorsbiträde samt
1 pensionerad underofficer.
Den nya organisationen skall träda i kraft från och med budgetåret
1937/1938.
Riksdagens skrivelse Nr 387.
o
Lantförsvarets
Generalitetet, stabskårerna, arméstaben m. m.
Generalitetet.
Generalitetet skall bestå av:
1 chef för armén,
4 arméfördelningschefer,
1 chef för Övre Norrlands trupper,
1 inspektör för infanteriet,
1 inspektör för kavalleriet,
1 inspektör för artilleriet, tillika chef för artilleristabskåren,
1 generalfälttygmästare, tillika chef för fälttygkåren, samt
1 generalintendent, tillika chef för intendenturkåren.
Stabskårerna.
Stabskårerna skola vara generalstabskåren och artilleristabskåren,
Generalstab skåren skall bestå av
ö verad jutan ter och stabsadjutanter:
1 överste, tillika stabschef vid arméstaben, i lönegraden O. 7,
1 överste,
5 överstelöjtnanter,
12 majorer,
34 kaptener.
Artilleristabskåren skall bestå av
1 överste eller överstelöjtnant, chef för artilleriets skjutskola,
1 överstelöjtnant,
1 överstelöjtnant eller major,
3 majorer,
5 kaptener,
2 kaptener eller löjtnanter.
Arméstaben.
Den för permanent tjänstgöring i staben avsedda stabsutbildade personalen
skall tillhöra generalstabskåren.
På arméstabens stat skola upptagas
Militärattachéer:
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
1 redogörare, pensionerad officer,
6
Riksdagens skrivelse Nr 327.
5 aktuarie!-, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
För krigsarkivet:
Pensionerad personal:
3 arkivofficerare, pensionerade officerare,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Civil personal:
1 krigsarkivarie,
2 expeditionsvakter.
För topografiska avdelningen:
Pensionerad personal:
1 aktuarie.
Civil personal:
1 professor.
Truppslagsinspektionerna.
Infall teriinspektionen.
Infanteriinspektionen skall under inspektören för infanteriet bestå av
1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,
1 överstelöjtnant eller major,
1 major,
1 kapten med arvode motsvarande lönen,
3 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteritruppförbanden,
1 expeditionsofficer, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektionen skall linder inspektören för kavalleriet bestå av
1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,
1 kompaniofficer ur kavalleri truppförbanden,
1 ordförande i remonteringsnämnden, pensionerad officer, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Artilleriinspektioiien.
Artilleriinspektionen skall under inspektören för artilleriet bestå av personalen
på artilleristabskårens stat samt
1 expeditionsofficer, pensionerad officer,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
7
Ingenj örinspektionen.
Ingenjörinspektionen skall under inspektören för ingenjörtrupperna bestå av
1 stabschef, regementsofficer,
4 kompaniofficerare,
samtliga dessa upptagna å staten för officerare oell underofficerare vid
ingenjörtrupperna,
1 expeditionsofficer, pensionerad officer, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Tränginspektionen.
Tränginspektionen skall under inspektören för trängen bestå av
1 stabschef, regementsofficer,
2 kompaniofficerare,
samtliga dessa upptagna å staten för officerare och underofficerare vid
trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Sj ukvårdsinspektionen.
Sjukvårdsinspektionen skall under generalfältläkaren bestå av
1 regementsläkare, upptagen å fältläkarkårens stat,
1 kompaniofficer (stabsutbildad) ur truppförbanden (ev. ur generalstabskåren),
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
V eterinärinspektionen.
Veterinärinspektionen skall under överfältveterinären bestå av
1 regementsveterinär, upptagen å fältveterinärkårens stat, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Arméförvaltningen.
Arméförvaltningen skall vara indelad i:
tygdepartementet, under chefskap av generalfälttygmästaren;
in t enden t ur departementet, under chefskap av generalintendenten;
civila departementet, under chefskap av generalkrigskommissarien;
fortifikationsstyrelsen, under chefskap av chefeu för fortifikationskåren;
samt
sjukvårdsstyrelsen, under chefskap av generalfältläkaren.
Arméförvaltningens tygdepartement
skall indelas i:
fälttygmästarexpedition,
fyra militärbyråer,
en civilbyrå,
ett konstruktionskontor och
ett kontrollkontor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 327.
A tygdepartementet beräknas tjänstgöra följande militära och civilmilitära
personal:
5 regementsofficerare,
25 kompaniofficerare,
2 underofficerare,
2 tygingenjörer av första klassen,
2 departementsskrivare,
pensionerad personal:
9 officerare samt
10 underofficerare.
Den civilmilitära personalen skall tillhöra fälttygkåren, medan den pensionerade
personalen skall uppföras å arméförvaltningens stat.
Den civila personalen skall utgöras av:
1 krigsråd (tillika chef för fortifikationsstyrelsens civilbyrå),
1 sekreterare,
1 bokhållare,
1 expeditionsvakt och
3 kontorsbiträden,
samtliga uppförda å arméförvaltningen s stat.
Arméförvaltningens intemlenturdepartement
skall
indelas i:
sex byråer, därav en civilbyrå, och
ett tekniskt revisionskontor.
Å intendenturdepartementet beräknas tjänstgöra följande militära och
civilmilitära personal:
6 regementsofficerare,
13 kompaniofficerare,
överfältveterinären och 1 regementsveterinär,
2 departementsskrivare,
pensionerad personal:
6 officerare och
6 underofficerare.
Den pensionerade personalen skall uppföras å arméförvaltningens stat.
Den civila personalen skall bestå av:
1 krigsråd,
1 sekreterare,
2 expedition s vakter och
2 kontorsbiträden,
“Samtliga uppförda å arméförvaltningens stat.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
9
Arméförvaltningens civila departement
skall indelas i:
en kanslibyrå och
en kameralbyrå.
Civila departementets personal skall bestå av:
1 general krigskommissarie,
2 krigsråd,
1 ombudsman,
1 sekreterare,
2 revisionskommissarier,
1 pensionskamrerare,
1 kamrerare för egentliga kamrerargöromål,
1 kamrerare för bokföringen,
3 notarier,
9 revisorer,
1 kassör,
1 kansliskrivare,
1 förste expeditionsvakt,
8 kanslibiträden,
3 expeditionsvakter,
7 kontorsbiträden samt
1 pensionerad officer,
samtliga upptagna å arméförvaltningens stat.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
skall indelas i:
en befästningsbyrå,
en kasernbyrå och
en civilbyrå.
Därtill komma ett tekniskt revisionskontor och ett värmeingenjörskontor.
Vid fortifikationsstyrelsen beräknas tjänstgöra följande militära och civilmilitära
personal:
2 regementsofficerare,
5 kompaniofficerare och
1 departementsskrivare,
pensionerad personal:
3 officerare och
2 underofficerare.
Den pensionerade personalen upptages å staten för arméförvaltningen.
Den civila personalen skall utgöras av:
1 krigsråd, tillika chef för tygdepartementets civilbyrå,
1 sekreterare och kamrerare,
10
Riksdagens skrivelse Nr 327.
1 bokhållare,
1 expeditionsvakt och
2 kontorsbiträde!!,
samtliga upptagna å arméförvaltningens stat.
Arméförvaltn ingens sj uk vårdsstyrelse
skall bestå av följande civilmilitära personal:
1 Överfältläkare,
1 förrådsvaktmästare.
Av pensionerad personal skola i sjukvårdsstyrelsen tjänstgöra:
1 officer och
1 underofficer.
Den civila personalen skall utgöras av:
1 notarie och
1 kontorsbiträde.
Förrådsvaktmästaren samt pensionerad och civil personal upptagas å
arméförvaltningens stat.
Arméns organisation på högre och lägre truppförband.
Högre truppförband.
Arméns truppförband organiseras på fyra arméfördelningar, Ovre
Norrlands trupper och Gotlands trupper.
Övre Norrlands trupper skola bestå av Norrbottens regemente, Västerbottens
regemente, Norrlands dragonregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens
artilleriregemente, Bodens ingenjörkår och ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanteriregemente och Gotlands
artillerikår, vartill kommer Fårösunds kustartillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de fyra arméfördelningarna,
varvid vissa truppförband skola vara armétruppförband.
De högre truppförbandens ledning.
Arinéfördelningsstaberna.
Var och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,
1 mobiliseringsofficer, kapten vid generalstabskåren,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningarnas truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten vid fortifikationskåren,
1 fördelningsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kompaniofficer vid intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt
3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
11
Härtill komma vid IV. arméfördelningens stab:
1 förvaltningsofficer (pensionerad officer),
1 maskinist oell
1 eldare av 1. klassen samt
vid vardera av I. oell II. arméfördelningarnas staber:
1 magasinschef, förvaltare (fanjunkare) vid intendenturkåren.
Staben vid Övre Norrlands trupper.
Staben vid Övre Norrlands trupper skall bestå av:
1 kommendant i Bodens fästning, i lönegraden O. 7,
1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,
2 mobiliseringsofficerare, kaptener vid generalstabskåren,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Övre Norrlands trupper,
1 artillerichef, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 regementsofficer (fortifikationsofficer), 1 kapten, 1 löjtnant, 2 fanjunkare,
2 sergeanter och 1 fortifikationskassör, samtliga vid fortifikationskåren,
1 stabsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kompaniofficer vid intendenturkåren,
1 uppbördsman vid fästningsmagasinet, förvaltare (fanjunkare) vid intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare vid fältläkarkåren,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, regementsveterinär vid fältveterinärkåren,
1 garnisonspastor,
4 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare,
1 poliskommissarie,
1 övermaskinist,
1 förste montör,
1 montör.
Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälet på Gotland skall bestå av:
1 militärbefälhavare på Gotland, i lönegraden O. 7,
1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,
1 adjutant, kompaniofficer ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, kapten vid fortifikationskåren,
1 stabsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare vid fältläkarkåren,
1 bataljonsläkare,
3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, samt
1 förrådsförvaltare i Tingstäde, pensionerad underofficer.
Härtill kommer:
1 inskrivningsofficer, pensionerad officer.
12
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Lägre truppförband.
Infanteriet.
Av nedan uppräknade 17 truppförband, nämligen Livregementets
grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,
Upplands regemente, Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente, Kronobergs regemente, JönköpingsKalmar
regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs
regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,
Västerbottens regemente och Västernorrlands regemente skola
15 utgöra normalinfanteriregementen och 2, vilka det må ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma, med stridsvagnsförband kombinerade infanteriregementen.
Normalinfanteriregemente skall bestå av:
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
20 löjtnanter,
9 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
13 fanjunkare,
19 sergeanter,
4 musiksergeanter,
4 musikfurirer,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer,
5 musikelever.
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Manskap.
42 furirer,
30 korpraler,
30 vicekorpraler,
42 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
2 musikfanjunkare,
Pensionerad personal.
1 mobiliseringsofficer,
2 expedition sunderofficerare,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Dessutom skall vid Södra skånska infanteriregementet finnas en befattning
för en pensionerad underofficer, förrådsunderofficer å Bevingehed.
Riksdagens skrivelse Nr 827. 13
Med stridsvagnsförband kombinerat infanteriregemente skall
bestå av:
Officerare.
1 överste,
2 överstelöjtnanter,
2 majorer,
13 kaptener, därav 5 med arvoden
motsvarande lönen,
16 löjtnanter, därav 6 med arvoden
motsvarande lönen,
5 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
11 fanjunkare,
18 sergeanter.
Manskap.
40 furirer,
25 korpraler,
25 vicekorpraler,
34 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
2 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
4 musikfurirer,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer,
5 musikelever.
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenkantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 mobiliseringsofficer,
2 expedition sunderofficerare,
1 underofficer, biträde åt vapen
officeren,
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten.
Svea livgarde skall bestå av:
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
4 majorer,
16 kaptener,
23 löjtnanter,
11 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
15 fanjunkare,
24 sergeanter.
Manskap.
62 furirer,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
54 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
3 musikfanjunkare,
7 musiksergeanter,
4 musikfurirer,
4 musikkorpraler,
14
Riksdagens skrivelse Nr 327.
4 musikvicekorpraler,
10 musikvolontärer,
7 musikelever.
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Gotlands infanteriregemente
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
20 löjtnanter,
9 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
13 fanjunkare,
19 sergeanter.
Manskap.
45 furirer,
35 korpraler,
35 vicekorpraler,
4 7 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
2 musikfanjunkare,
Norrbottens regemente skall
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
4 majorer,
18 kaptener,
20 löjtnanter,
9 fänrikar.
Pensionerad personal.
1 mobiliseringsofficer,
1 expeditionsofficer,
2 expeditionsunderofficerare,
1 underofficer, biträde åt vapen
officeren, och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
skall bestå av:
4 musiksergeanter,
4 musikfurirer,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer,
5 musikelever.
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
2 expeditionsunderofficerare,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
Underofficerare.
1 regementskassör,
14 fanjunkare,
22 sergeanter.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
15
Manskap.
42 furirer,
30 korpraler,
30 vicekorpraler,
42 volontären
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
3 musikfanjunkare,
7 musiksergeanter,
4 musikfurirer,
4 musikkorpraler,
4 musikvicekorpraler,
10 musikvolontärer,
7 musikelever.
Värmlands fältjägarkår skall
Officerare.
1 överste,
1 major,
8 kaptener,
10 löjtnanter,
5 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
7 fanjunkare,
12 sergeanter.
Manskap.
22 furirer,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
22 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
2 musikfanjunkare,
Kavalleriet.
Livregementet till häst och
vartdera bestå av:
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 mobiliseringsofficer,
2 expeditionsunderofficerare,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
4 musiksergeanter,
4 musikfurirer,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer,
5 musikelever.
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 mobiliseringsofficer,
2 expeditionsunderofficerare,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Skånska kavalleriregementet skola
16
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
1 major,
9 ryttmästare,
14 löjtnanter,
5 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
8 fanjunkare,
11 sergeanter.
3 musiksergeanter,
3 musikfurirer,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
3 musikvolontärer,
4 musikelever.
Civilmilitär personal rn. fl.
1 vapenlian tverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Manskap.
3 9 furirer,
39 korpraler,
231 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, furage uppbördsman,
samt
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Livregementets husarer oell
vartdera bestå av:
Officerare.
1 överste,
1 major,
8 ryttmästare,
12 löjtnanter,
5 fänrikar.
Under offloer are.
1 regementskassör,
7 fanjunkare,
10 sergeanter,
Manskap.
34 furirer,
34 korpraler,
169 volontärer.
Norrlands dragonregemente skola
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, furageuppbördsman,
samt
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
17
Artilleriet.
Svea och Norrlands artilleriregementen skola vartdera bestå av:
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
4 majorer,
16 kaptener,
23 löjtnanter,
10 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
14 styckjunkare,
20 sergeanter.
Manskap.
52 furirer,
52 konstaplar,
100 volontärer.
Göta artilleriregemente skall
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
4 majorer,
1 6 kaptener,
23 löjtnanter,
10 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
14 styckjunkare,
20 sergeanter.
Manskap.
52 furirer,
52 konstaplar,
100 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, furageuppbördsman,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
3 musiksergeanter,
3 musikfurirer,
1 musikkonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
3 musikvolontärer,
4 musikelever.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, furageuppbördsman,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
14 sami. Nr 327.
1377 30
2
18 Riksdagens skrivelse Nr 327.
Wendes artilleriregemente skall bestå av:
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
4 majorer,
16 kaptener,
23 löjtnanter,
10 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
14 styckjunkare,
21 sergeanter.
Manskap.
53 furirer,
Norrbottens artillerikår skall
Officerare.
1 överstelöjtnant,
1 major,
7 kaptener,
I 0 löjtnanter,
5 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
6 styckjunkare,
9 sergeanter.
Manskap.
18 furirer,
Smålands arméartilleri regem
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
4 majorer,
16 kaptener,
23 löjtnanter,
II fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
14 styckjunkare,
20 sergeanter.
52 konstaplar,
100 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 lindero fficer, furageuppbördsman,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
20 konstaplar,
35 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, tygunderofficer och
biträde åt vapen officeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
nte skall bestå av:
Manskap.
53 furirer,
54 konstaplar,
100 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
3 musikfurirer,
1 musikkonstapel.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
19
2 musikvicekonstaplar,
3 musikvolontärer,
4 musikelever.
Civilmilitär personal ni. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Gotlands artillerikår skall bestå av:
Officerare.
1 överste eller överstelöjtnant,
1 major,
7 kaptener,
10 löjtnanter,
5 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
0 styckjunkare,
9 sergeanter.
Manskap.
18 furirer,
20 konstaplar,
80 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 vapen- och tygunderofficer,
samt
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten.
skall bestå av:
Bodens artilleriregemente
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener,
22 löjtnanter,
9 fänrikar.
Underofficerare.
1 regementskassör,
13 styckjunkare,
19 sergeanter.
Manskap.
48 furirer,
48 konstaplar,
105 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapen
officeren,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten.
20
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Luft värnsartilleriets stat för c
göras av:
Officerare.
2 överstar,
2 överstelöjtnanter,
6 majorer,
2 7 kaptener,
35 löjtnanter,
14 fänrikar.
Karlsborgs luftvärnsregement
Manskap.
58 furirer,
37 konstaplar,
8 2 volontärer.
Musikpersonal.
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
3 musikfurirer,
1 musikkonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
3 musikvolontärer,
4 musikelever.
Östgöta luftvärnsregemen
Manskap.
56 furirer,
37 konstaplar,
80 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
irare och underofficerare skall ut
Underofficerare.
2 regementskassörer,
27 styckjunkare,
42 sergeanter.
s stat skall utgöras av:
Civilmilitär personal m. fl.
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsinten
denten.
Civil personal.
1 garnisonspastor.
s stat skall utgöras av:
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, tygunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Ingenjörtrupperna.
Ingenjörtruppernas stat för officerare och underofficerare skall utgöras
av:
Officerare. 1 överste,
1 överste, inspektör, i lönegraden 3 överstelöjtnanter,
O. 7, 5 majorer,
Riksdagens skrivelse Nr 327.
21
28 kaptener, Underofficerare.
39 löjtnanter, 29 fanjunkare,
15 fänrikar. 42 sergeanter.
Svea ingenjörkårs stat skall utgöras av:
Manskap.
35 furirer,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
45 volontärer.
Civilmilitär personal ni. fl.
1 ingenjörförrådsförvaltare,
1 vapenliantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 ingenjörförrådsförvaltare.
Göta ingenjörkårs stat skall
Manskap.
33 furirer,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
45 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 ingenjörförrådsförvaltare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
utgöras av:
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten,
1 ingenjörförrådsförvaltare.
Bodens ingenjörkårs stat skall
Manskap.
25 furirer,
16 korpraler,
1 6 vicekorpraler,
40 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 ingenjörförrådsförvaltare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
utgöras av:
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapen
officeren,
1 underofficer, biträde åt vege
mentsintendenten,
1 ingenjörförrådsförvaltare.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
22
Signaltrupperna.
Signalregementet skall bestå av:
Officerare.
1 överste,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener med arvoden motsvarande
lönen,
16 löjtnanter med arvoden motsvarande
lönen.
Under offloer are.
1 regementskassör,
10 fanjunkare,
15 sergeanter.
Manskap.
50 furirer,
25 korpraler,
Trängen och trängtrupperna.
Trängens stat för officerare och
Officerare.
1 överste, inspektör, i lönegraden
O. 7,
2 överstar,
2 överstelöjtnanter,
5 majorer,
28 kaptener,
25 vicekorpraler,
70 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 signalförrådsförvaltare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
4 förrådsunderofficerare.
underofficerare skall utgöras av:
37 löjtnanter,
15 fänrikar.
Underofficerare.
32 fanjunkare,
48 sergeanter.
Svea trängkår, Göta trängkår, Norrlands trängkår och Skånska
trängkåren skola var och en hava
Manskap.
24 furirer,
15 korpraler,
15 vicekorpraler,
25 volontärer.
Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 maskinist,
1 eldare av 1 klassen.
följande stat:
Pensionerad personal.
1 expeditionsunderofficer,
1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 underofficer, furageuppbördsman
m m.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
23
Dessutom skall viel Norrlands trängkår finnas en befattning för en pensionerad
officer, chef för arméns hundväsende.
Vid Skånska trängkåren tillkommer därjämte följande
Musikpersonal: 1 musikkorpral,
1 musikdirektör, 2 musikvicekorpraler,
1 musikfanjunkare, 3 musikvolontärer,
3 musiksergeanter, 4 musikelever.
3 musikfurirer,
Intendenturkåren.
Intendenturkåren
Officerare.
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
65 kaptener,
8 löjtnanter,
Underofficera
56 förvaltare,
skall bestå av:
6
12
22
-e.
2
fanjunkare,
sergeanter.
Manskap.
furirer.
Civilmilitär personal.
departements skrivare.
Forti fikationskåren.
Fortifikationskåren skall bestå av:
Officerare.
1 överste, chef för fortifikationskåren,
i lönegraden 0.7,
1 överste,
2 överstelöjtnanter,
4 majorer,
10 kaptener,
4 löjtnanter.
Kaptenernas pensionsålder skall vara
Underofficerare.
5 fanjunkare,
6 sergeanter.
Civilmilitär personal.
3 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare.
55 år.
Fälttygkåren.
Fälttygkåren skall bestå av:
Officerare.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
6 majorer,
20 kaptener.
Civilmilitär personal.
7 tygingenjörer av 1. klassen,
1 tygingenjör »2. » ,
11 tygförvaltare » 1. » ,
12 tygförvaltare av 2. klassen,
24
Riksdagens skrivelse Nr 327.
2 departementsskrivare, 69 tyghantverkare av 2. klassen,
32 tygverkmästare av 1. klassen, 6 tygskrivare,
5 tygverkmästare >2. » , 7 fortmaskinister.
17 tyghantverkare » 1. » ,
Kaptenernas pensionsålder skall vara 55 år.
Tygdepartementets fabriker och anstalter.
A staten för dessa upptagas:
10 expeditionsunderofficerare m. fl., pensionerade underofficerare.
Territoriella myndigheter.
Militärområdesbefälhavare nied staber.
I militäradministrativt hänseende indelas riket i fem militärområden å
fastlandet, utgörande territoriella områden för de fyra arméfördelningarna
och Övre Norrlands trupper, samt ett militärområde för Gotland.
Militärområdesstaberna vid de fyra arméfördelningarna och Övre
Norrlands trupper skola — under arméfördelningschefen respektive chefen
för Övre Norrlands trupper — var och en bestå av:
1 militärområdesbefälhavare, pensionerad f. d. regementschef,
1 adjutant, kompaniofficer från fördelningens (Övre Norrlands truppers)
truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Militärområdesbefälet på Gotland utövas av militärbefälhavaren på Gotland.
För detta militärområde avsedd personal finnes upptagen å vederbörlig
militärbefälsstab.
Överkommendantskapet i Stockholm.
Överkommendantskapet i Stockholm skall — under chefen för IV. arméfördelningen
såsom Överkommendant — bestå av:
1 kommendant, pensionerad f. d. regementschef, och
1 adjutant, pensionerad kapten.
Platsbefälet i Karlsborg.
Platsbefälet i Karlsborg skall — under chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente
såsom platsbefälhavare — bestå av:
1 förvaltningsofficer, pensionerad officer vid fortifikationskåren,
1 tjänstgörande officer, kompaniofficer ur Karlsborgs luftvärnsregemente.
1 garnisonspastor, upptagen å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente
samt
2 förvaltningsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
Fästningarna.
För handläggande av med landstormsförsvaret i Vaxholms fästning
förenade uppgifter skola finnas:
Riksdagens skrivelse Nr 327. 25
1 överstelöjtnant eller major, avsedd såsom infanteribefälhavare i fästningen,
samt
1 kapten, infanteri adjutant.
För motsvarande ändamål skall i Karlskrona fästning finnas:
1 kapten, infanteriadjutant.
Denna personal skall uppföras å staten för arméfördelningsstaber m. m.,
regementsofficeren med lön och kaptenerna med arvoden motsvarande lönen.
Centrala undervisningsanstalter.
Krigsskolan.
Krigsskolans personal skall utgöras av:
Staben.
Officerare.
1 överste eller överstelöjtnant,
chef,
1 major, ställföreträdande chef,
1 kapten, adjutant.
Pensionerad personal.
1 redogörare,
1 expeditionsunderofficer,
1 köksföreståndare,
1 kasernunderofficer.
Officer skur sen.
Officerare. 2 andre lärare och
1 kapten, kompanichef samt 1 lärare.
12 kaptener eller löjtnanter, därav
6 kadettofficerare, Pensionerad personal.
3 förste lärare, 1 kompaniadjutant.
Reservofficer skur sen.
Officerare. Pensionerad personal.
1 kapten, kompanichef, 1 kompaniadjutant.
1 kapten eller löjtnant, lärare,
1 kapten eller löjtnant, kadettofficer.
Av officerarna uppföras å skolans stat chefen och ställföreträdande chefen
med lön samt 3 kaptener och 14 kaptener eller löjtnanter med arvoden motsvarande
lönen.
Dessutom beräknas särskilda arvoden för
vid officerskursen: 3 kadettofficerare,
2 förste och 3 andre lärare,
3 lärare samt
2 civila lärare,
vid reservofficerskursen: 4 kadettofficerare.
Vid krigsskolan skall dessutom tjänstgöra 1 bataljonsläkare.
26
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Krigshögskolan.
Krigshögskolans personal skall utgöras av:
Officerare. Pensionerad personal.
1 överste eller överstelöjtnant, chef, 1 biträdande adjutant.
4 majorer eller kaptener, lärare,
1 kapten, adjutant, Civil personal.
2 kaptener, lärare. 1 expeditionsvakt.
Av officerarna uppföras å högskolans stat regementsofficerarna med lön
samt övriga med arvoden motsvarande lönen.
Härtill komma vissa andra militära lärare, lärare i civila ämnen samt
biträdande lärare och repetitörer, för vilka särskilda arvoden beräknas.
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Artilleri- och ingenjörhögskolans personal skall utgöras av:
Officerare. Pensionerad personal.
1 överste eller överstelöjtnant, chef, 1 redogörare och andre adjutant.
2 majorer eller kaptener, lärare,
1 kapten, adjutant, Civil personal.
4 kaptener, lärare. 1 expeditionsvakt.
Av officerarna uppföras å högskolans stat regementsofficerarna med lön
samt övriga med arvoden motsvarande lönen.
Härtill komma vissa andra militära lärare, lärare i civila ämnen samt
vissa biträdande lärare och repetitörer, för vilka särskilda arvoden beräknas.
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
Officerare.
1 överste eller överstelöjtnant, chef,
1 major, förste lärare eller avdelningschef,
2 kaptener, antingen båda förste
lärare eller en avdelningschef och en
förste lärare,
1 kapten eller löjtnant, adjutant.
Pensionerad personal.
1 redogörare, tillika domän- och
kasernofficer,
1 expeditionsunderofficer,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare.
Av officerarna uppföras å skolans stat chefen och majoren med lön, övriga
med arvoden motsvarande lönen.
Härtill komma 1 förste lärare, 8 andre lärare, 9 repetitörer samt vid
underofficerskursen 1 lärare, 1 andre lärare och 2 repetitörer med arvoden.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
27
Ridskolan.
Ridskolans personal skall bestå av
Officerare.
1 överstelöjtnant eller major, chef,
4 ryttmästare (kaptener) eller löjtnanter,
därav 1 förste lärare,
1 lärare,
1 andrelärare, tillika adjutant,
1 andre lärare.
Chefen och redogöraren uppföras med lön å skolans stat; ryttmästarna
(kaptenerna) eller löjtnanterna uppföras å skolans stat med arvoden motsvarande
lönen.
Vid ridskolan skall dessutom tjänstgöra 1 regementsveterinär.
Underofficer.
1 fanjunkare, redogörare.
Pensionerad personal.
1 förvaltare.
Artilleriets skjutskola.
Den för artilleriets skjutskola avsedda personalen skall utgöras av:
1 överste eller överstelöjtnant, chef,
1 överstelöjtnant eller major, lärare,
1 major, lärare, samt
1 kapten, adjutant,
samtliga tillhörande artilleristabskåren och under de delar av året, då skjutskolan
icke är sammandragen, i tjänstgöring vid artilleriinspektionen. Därtill
komma lärare, adjutanter, redogörare m. fl., beordrade ur truppförband och
personalkårer.
Arméns underofficersskola.
Arméns underofficersskola skall bestå av följande personal:
Officerare.
1 överste eller överstelöjtnant, chef,
1 kapten, adjutant,
2 kaptener, kompanichefer,
8 kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter,
avdelningschefer.
Underofficerare.
5 fanjunkare (styckjunkare).
Civilmilitär personal m. fl.
1 maskinist,
1 eldare av 1. klassen.
Civil personal.
1 studierektor.
Pensionerad personal.
1 redogörare,
1 expeditionsunderofficer.
Av denna personal uppföras å skolans stat chefen och de aktiva underofficerarna
med lön samt adjutanten, kompanicheferna och avdelningscheferna
med arvoden motsvarande lönen.
Härtill komma dels tillfälligt beordrade militära lärare, dels timlärare i
civila ämnen till erforderligt antal.
28
Riksdagens skrivelse Nr 337.
För den förberedande underofficersskolan beräknas följande ur truppförbanden
beordrade personal, nämligen 2 kaptener (ryttmästare), 10 subaltern
officerare, 2 fanjunkare (styckjunkare) och 6 sergeanter.
Civilmilitära samt civila kårer och stater.
Fältläkarkåren.
Fältläkarkåren skall bestå av:
1 generalfältläkare, 37 regementsläkare,
1 Överfältläkare, 37 bataljonsläkare samt
4 fältläkare, 25 bataljonsläkare vid fältläkarkå
ren.
Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Ganiisonssjukhusen.
Vid garnisonssjukhuset i Stockholm skola tjänstgöra 2 regementsläkare,
varav en som chefläkare.
A sjukhusets stat skall uppföras följande personal:
Civilmilitär personal: Pensionerad personal:
2 apotekare med arvoden. 1 sjukhusintendent, officer,
1 förrådsförvaltare, underofficer,
1 sjukhusväbel, »
Dessutom uppföras å staten arvoden för viss läkarpersonal m. fl.
Vid garnisonssjukhuset å Karlsborg skola tjänstgöra regementsläkaren
vid Karlsborgs luftvärnsregemente och 1 bataljonsläkare. Å sjukhusets
stat upptages 1 sjukhusväbel, pensionerad underofficer.
Vid garnisonssjukhuset i Boden skola tjänstgöra 2 regementsläkare
förutom läkare vid staben vid Övre Norrlands trupper.
A sjukhusets stat upptages följande personal:
Civilmilitär personal m. fl.: Pensionerad personal:
1 maskinist, 1 sjukhusintendent, officer,
I eldare av 1. klassen. 1 förrådsförvaltare, underofficer,
1 sjukhusväbel, »
Arméns sjuksköterskekår.
Arméns sjuksköterskekår skall bestå av:
42 sjuksköterskor.
Fältveterinärkåreii.
Fältveterinärkåren skall bestå av:
1 överfältveterinär,
4 fältveterinärer,
8 regementsveterinärer och
II bataljonsveterinärer.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
29
Polispersonalen.
Polispersonalen skall bestå av:
I Boden: A Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar och 1 konstapel.
24 konstaplar.
Arméns reservpersonal.
Reservstaten.
En reservstat skall finnas för officerare och underofficerare samt för fältläkarkåren.
Reservstaten för officerare och underofficerare skall utgöras av:
1 generalmajor,
5 överstar,
81 majorer,
204 kompaniofficerare och
230 underofficerare.
Reservstaten för fältläkarkåren skall utgöras av:
2 fältläkare och
1 regementsläkare.
Reservstaten för furirer vid Gotlands trupper.
Denna reservstat skall bibehållas endast så länge de nuvarande beställningshavarna
på densamma kvarstå i tjänst. Någon nyrekrytering av staten
skall sålunda icke äga rum.
Personal i arméns reserver.
Beträffande tjänstgöringsskyldighet, ekiperingshjälp, avlöning, pension och
tid för kvarstående i vederbörlig reserv för personal i arméns reserver skola
nuvarande bestämmelser i huvudsak alltjämt vara gällande.
Artilleriets fabrikers och tyganstalters reserv skall benämnas fälttygkårens
reserv.
Väg- och vattenbyggnadskåren.
Väg- och vattenbyggnadskåren skall såsom en militär kår ingå i arméns
reservpersonal. Kårens officerare skola vara skyldiga att fullgöra fredstjänstgöring
örn 30 eller 40 dagar under varje treårsperiod efter vunnen anställning
i kåren intill fyllda 47 år. Ersättning under tjänstgöring skall för
löjtnanter utgå efter samma grunder som beträffande officerare i arméns reserver
och för kaptener enligt samma grunder som gälla för reservofficerare,
vilka deltaga i s. k. kaptenskurs. I fråga örn ekiperingshjälp och rätt till
30 Riksdagens skrivelse Nr 327.
pension skola gälla samma bestämmelser som för i arméns reserver utnämnda
officerare.
Yid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition skall tjänstgöra följande
personal:
1 chef,
1 officer ur ingenjörtrupperna,
1 adjutant samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Arméns hästar och remonteringsväsendet.
Arméns hästar.
De egna tjänstehästarna skola ersättas med stamhästar.
Stamhästar.
Följande antal stamhästar skola finnas.
Vid högre staber m. m.
Vid försvarsstaben .......................................................... | ................... 10 | hästar | |
» | arméstaben.............................................................. | .................... 60 | 7> |
» | infanteriinspektionen m. ....................................... | .................... 9 | » |
» | kavalleriinspektionen ............................................. | .................... 4 | » |
» | artilleriinspektionen m. m...................................... | ................... 15 | » |
| ingen j örinspektionen................................................. | .................... 6 | » |
» | tränginspektionen .................................................. | .................... 4 | » |
» | veterinärinspektionen m. m................................... | ................... 3 | » |
| arméförvaltningens tygdepartement ................... | .................... 15 | » |
| arméf ördelningsstaberna.......................................... | .................... 36 | » |
» | staben vid Övre Norrlands trupper ...................... | .................. 10 | > |
» | militärbefälsstaben på Gotland............................... | .................... 3 | » |
» | krigshögskolan......................................................... | .................. 5 | » |
Summa 180 hästar
Vid infanteriet.
Vid flertalet (17) regementen 29 hästar, varav 8 draghästar eller för 17
regementen tillsammans 493 hästar, därav 136 draghästar.
Härtill komma vid Svea livgarde 2 ridhästar och vid Norrbottens regemente
5 ridhästar.
Vid vartdera av två kombinerade regementen skola finnas 26 hästar, därav
8 draghästar.
Vid Gotlands infanteriregemente skola finnas 10 ridhästar och vid Värmlands
fältjägarkår 14 hästar, därav 4 draghästar.
Sammanlagda antalet stamhästar vid infanteriet skall sålunda uppgå till
576, varav 156 draghästar.
Vid kavalleriet 2 234 hästar, vartill komma 88 hästar för rekrytering av
vissa högre stabers m. m. stamhästgrupper samt infanteriets stabsgrupp.
Sammanlagda stamhästantalet vid kavalleriet skall alltså utgöra 2 322.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
31
Vid | artilleriet ....................................................... | .................... 1 465 hästar |
| ingenjörtrupperna ..................................... | ..................... 100 |
| signaltrupperna ........................................... | ..................... 25 |
| trängtrupperna............................................. | ..................... 204 |
» | intendenturtrupperna ............................... | ..................... 3 |
» | ridskolan ...................................................... | ..................... 10 » |
| arméns underofficersskola...................... | .................... 9 |
| krigsskolan.................................................... | ................... 7 |
Sammanlagda antalet stamhästar vid armén bliver alltså 4 901
Ackordhästar.
Antalet tjänstgöringsdagar för ackordkästar beräknas till:
vid infanteriet ......................................................................................... 42 000
» kavalleriet ......................................................................................... 1500
» artilleriet............................................................................................. 140 000
» ingenjörtrupperna.................................................................. 22 500
» signaltrupperna ................................................................................. 8 000
> trängtrupperna.................................................................................... 24 000
» intendenturtrupperna ........................................................................ —
» infanteriskjutskolan ........................................................................... 500
» krigsskolan och officersaspirantskolorna ...................................... 1000
» arméns underofficersskola.................................................................. 500
Summa dagar 240 000
Remonteringsväsendet.
Remonteringsbehovet.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén.
Infanteriet (inkörda hästar)............................................................... 16 hästar
Kavalleriet och ridskolan ..................................................................1264 »
Artilleriet............................................................................................ 117 »
Ingenjörtrupperna ............................................................................ 9 »
Signaltrupperna.................................................................................... 2 »
Trängtrupperna.................................................................................... 18 »
Remontdressyranstalten ................................................................... 21 »
eller tillhopa 447 hästar.
Remonteringsväsendets ledning och
remontdepåerna.
Nu gällande grunder för remonteringsväsendets ledning skola bibehållas
oförändrade, Redogörare!! i kavalleriinspektionen överflyttas till arméförvaltningens
intendenturdepartement. Å staten för kavalleriinspektionen upptages
en befattning för pensionerad officer med arvode, avsedd för remonteringsnämndens
ordförande.
Remontdepåerna och remontdressyranstalten bibehållas oförändrade.
1 Därav för högre staber 14, för infanteriet 30 och för ridskolan 1
32
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Armémuseum.
Personalen vid armémuseum, som direkt underställes chefen för armén,
skall utgöras av:
1 styresman,
1 museiteknisk assistent,
1 rustmästare,
1 biträde för textilvården samt
3 vaktmästare.
Därtill kommer en extra assistent med arvode.
övergången till den nya organisationen.
Övergången till den nya härordningen skall påbörjas under budgetåret
1936/1937. Övergångstiden indelas i tre skeden, det första omfattande budgetåret
1936/1937, det andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden 1940—1946.
Sjöförsvaret.
Marinens ledning.
En befattning som chef för marinen skall inrättas.
Marinstaben.
Den civila personalen vid marinstaben skall utgöras av:
1 förste expeditionsvakt,
1 kanslibiträde och
1 kontorsbiträde.
Dessutom skall vid marinstaben tjänstgöra följande pensionerad personal
:
3 officerare och
3 underofficerare.
Marinförvaltningen.
Verksamheten inom marinförvaltningen skall vara uppdelad på följande
avdelningar, nämligen:
artilleriavdelningen, ingenj öravdelningen,
torpedavdelningen, intendenturavdelningen,
minavdelningen, sanitetsavdelningen och
nautiska avdelningen, civilavdelningen,
fortifikation savdelningen,
Dessutom skola inom marinförvaltningen finnas en kameralbyrå, ett kontor
för teknisk revision och ett kontor för industriens krigsorganisation.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
33
Den civila personalen
1 marinöverkommissarie,
1 amiralitetsråd,
1 revisionskommissarie,
1 kamrerare,
1 sekreterare,
2 notarier,
1 marinkassör,
vid marinförvaltningen skall utgöras av:
1 revisor och bokhållare,
3 kansliskrivare,
1 förste expeditionsvakt,
3 kanslibiträden,
3 expeditionsvakter,
7 kontorsbiträden och
1 kemist.
4 revisorer,
Dessutom skall vid marinförvaltningen tjänstgöra följande pensionerad
personal:
3 officerare, därav 1 fortifikationsutbildad, och
7 underofficerare.
De marinens kadetten, som varken äro inkasernerade eller hava sina hem
i Stockholm eller dess omedelbara närhet, skola erhålla inkvarteringsersättning
med 100 kronor för varje påbörjad månad av läsåret i land.
Den nuvarande marindistriktsorganisationen fullständigas med avseende
på uppgifterna i fredstid. Marindistrikten skola vara Norrlandskustens, Ostkustens,
Gotlands, Sydkustens, Öresunds och Västkustens. Varje marindistrikt
underställes en marindistriktschef. Sjörullföringsorganisationen anslutes
till marindistrikten. Vid nämnda organisation skola tjänstgöra 3 sjörullföringsbefälliavare
och 6 sjörullföringsbiträden.
Under budgetåren 1936/1937—1945/1946 skola dels byggas 2 jagare och 6
undervattensbåtar, dels påbörjas 2 jagare, dels ock pansarskeppen av Sverigetyp
moderniseras. Av nämnda arbeten påbörjas under budgetåret 1936/1937
2 jagare och 2 undervattensbåtar samt moderniseringen av pansarskeppen.
U lider visningsanstalter.
Vid vardera sjökrigsskolan och sjökrigshögskolan skall linnas 1 expedition
svakt.
Marindistrikten.
Flottan.
Sjökrigsm återigen.
(jrlogsstationerna.
Vardera stationen skall ställas under befäl av en stationschef.
Skeppsgossekåren skall indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 327.
1877 36 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Flottans personalstater.
Flottans personalstater skola upptaga följande personal:
Sjöofficerare.
4 flaggman,
7 kommendörer, därav 3 i lönegraden
O. 7,
18 kommendörkaptener av 1.
graden,
18 kommendörkaptener av 2.
graden,
117 kaptener,
100 löjtnanter,
45 fänrikar.
Underofficerare.
230 flaggunderofficerare, därav 18
förrådsförvaltare,
364 underofficerare av 2. graden.
Manskap.
Flaggkorpraler.
275 flaggkorpraler.
Kungl. Maji bemyndigas att till övergångsstat överföra högst 9 underofficerare
av 3. graden i flottan resp. underofficerare av 2. eller 3. graden i
marinen.
Flottans reservpersonal.
Tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonal, som inom flottans reserv
vinner sin första anställning såsom officerare eller flaggkorpraler, skall utsträckas
till uppnådda 55 levnadsår.
Flaggkorpral eller korpral, som erhåller tjänstledighet för tjänstgöring i
handelssjöfart, må bibehålla innehavande löneförmåner med avdrag för vad
han må kunna hava erhållit i hyra av arbetsgivaren.
Kustartilleriet.
Kustfastningarna.
Rikets kustfästningar skola utgöras av
Vaxholms fästning, Älvsborgs fästning samt
Karlskrona fästning, Hemsö fästning.
Därjämte upprättas kustartilleriförsvar på Gotland.
Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Övrigt manskap:
1 079 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,
samt
1 840 meniga.
Musikpersonal.
2 musikdirektörer.
Civil personal.
1 advokatfiskal,
5 expeditionsvakter samt
1 maskinist och
1 eldare av 1. klass vid marinens
sjukhus.
Pensionerad personal.
5 officerare,
34 underofficerare.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
35
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generals- 11 majorer,
person, 49 kaptener,
1 överste, lönegrad O. 7, 54 löjtnanter,
2 överstar, 19 fänrikar.
7 överstelöjtnanter,
Underofficerare:
14 förrådsförvaltare, 120 underofficerare av 2. graden.
88 flaggunderofficerare,
Manskap:
65 flaggkorpraler, 536 meniga.
336 korpraler,
Musikpersonal:
2 musikdirektörer,
Pensionerad personal:
7 officerare, 18 underofficerare.
Kustartilleriets reservpersonal.
Personal å reservstat:
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga
1 överste, 5 kompaniofficerare,
2 majorer, 6 underofficerare.
Personal i kustartilleriets reserv:
En kader av flaggkorpraler i kustartilleriets reserv skall upprättas.
För marinen gemensam personal.
Nedan angivna antal beställningar
marinen gemensamma personalen:
Manning en förkår en.
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
4 marindirektörer av 2. graden,
10 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
9 mariningenjörer av 2. graden,
2 marinunderingenjörer under 10
månader,
skola upptagas å staterna för den för
2 marinunderingenjörer under 8
månader,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
2 mariningenjörer av 2. graden i
reserven (stipendiater) under 10
månader.
2 mariningenjörer av 2. graden i
reserven (stipendiater) under 8
månader.
36
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Marinintendenturkåren.
1 kommendör,
3 kommendörkaptener av 1. graden,
7 kommendörkaptener av 2. graden,
29 kaptener,
14 löjtnanter,
5 fänrikar.
Marinläkarkåren.
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
9 marinläkare av 1. graden,
16 marinläkare av 2. graden,
8 marinläkarstipendiater.
Härtill komma 2 ögonläkare med
arvoden.
Marinens poliskår.
2 överkonstaplar, tillika jDoliskommissarier,
2 överkonstaplar,
32 konstaplar,
6 extra ordinarie konstaplar.
Marinens ecklesiastikstat.
2 amiralitetspastorer,
2 amiralitetspredikanter,
1 extra amiralitetspredikant,
2 klockare,
1 kyrkvaktare.
Tjänstgöringsskyldigheten för personal, som inom mariningenjörkårens eller
marinintendenturkårens reserv vinner sin första anställning som mariningenjörer
resp. marinintendenter, utsträckes till uppnådda 55 levnadsår.
Marinintendenturkåren skall övergå från att vara en civilmilitär till en
militär kår.
Sj ökarte verket.
Sjökarteverkets stat skall omfatta följande personal:
1 chef, med arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen,
3 förste aktuarier,
1 aktuarie,
1 kartograf,
1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf),
1 redogörare,
9 ritare,
5 gravörer,
2 ritbiträden,
1 kanslibiträde och
1 expeditionsvakt.
övergången till den nya organisationen.
Beslutade ändringar i nu gällande marinorganisation skola i huvudsak
träda i kraft under budgetåret 1937/1938 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.
Hedan under budgetåret 1936/1937 skola dock åtgärder vidtagas beträffande
vissa ändringar av personalstaterna i vad avser flottans underofficerskår och
sjömanskår m. fl., kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap
m. fl. samt marinintendenturkåren och marinläkarkåren.
Riksdagens skrivelse Nr 827.
37
Flygvapnet.
I flygvapnet skola ingå, förutom organ för flygvapnets ledning,
sju flygflottiljer;
utbildningsanstalter, omfattande flygkrigsskola, flygkrigshögskola, bomboch
skjutskola och underofficersskola; samt
centrala flygverkstäder å Malmen och i Västerås.
Flygvapnets ledning.
Flygvapnets ledningsorgan
skola utgöras av:
chefen för flygvapnet med flygstaben,
eskaderchefen med stab samt
flygförvaltningen.
Chefen för flygvapnet.
Denna befattning skall bestridas av generalsperson med arvode. Såsom
adjutant tjänstgör en kompaniofficer, vilken redovisas under flygstaben.
Flygstaben.
Flygstaben skall under en chef uppdelas på expedition samt en organisationsavdelning
och en utbildningsavdelning.
Befattningen såsom chef för flygstaben skall bestridas av överste i lönegrad
O. 7.
Vid flygstaben skall tjänstgöra en expeditionsvakt.
Eskaderstaben
skall — under eskaderchefen — bestå av:
stabschef och
i staben kommenderad personal.
Eskaderchefen skall vara överste i lönegrad O. 7.
Flygförvaltningen.
I flygförvaltningen skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef. Under
denne skall finnas en souschef vid flygförvaltningen, vilken skall vara överste
i lönegrad O. 7.
Flygförvaltningen skall uppdelas på expedition samt en materielavdelning,
en intendenturavdelning, en byggnadsavdelning och en civilbyrå.
Materielavdelningen skall bestå av:
chef samt
en avdelningsexpedition,
en militärteknisk byrå med försökscentral,
en industribyrå och
en kontrollbyrå.
38
Riksdagens skrivelse Nr 827.
Intendenturavdelningen skall bestå av:
chef med
vid avdelningen kommenderad personal ur flygvapnet samt
förste flygläkaren.
Byggnadsavdelningen skall bestå av:
chef med
vid avdelningen kommenderad personal ur flygvapnet och fortifikations
kårens stat.
Civilbyrån skall bestå av:
byråchef jämte övrig vid flygförvaltningen anställd civil personal.
Till flygförvaltningens civilbyrå skall från och med budgetåret 1937/1938
överflyttas den kamerala revisionen av flygvapnets räkenskaper, vilken nu
äger rum inom riksräkenskapsverket.
Chefen för materielavdelningen, chefen för militärtekniska byrån och chefen
för industribyrån skola vardera erhålla ett arvode av 1 800 kronor.
Flygflottilj erna.
Flygförbanden skola utgöras av:
två medeltunga och två lätta bombflottiljer, vardera bestående av chef
med stab och tre divisioner örn 12 flygplan; sammanlagt 36 flygplan per
flottilj;
en jaktflottilj bestående av chef med stab och tre divisioner, var och en
örn 15 flygplan; sammanlagt 45 flygplan;
en arméflygflottilj bestående av chef med stab och tre divisioner, var och
en örn 12 flygplan; sammanlagt 36 flygplan; samt
en marinflygflottilj bestående av chef med stab, två torped- och fjärrspaningsdivisioner
örn vardera 12 flygplan samt en spaningsdivision örn 8 flygplan;
sammanlagt 32 flygplan.
Flygvapnet skall sålunda omfatta tillsammans omkring 257 krigsflygplan,
reservflygplan medräknade.
Till flottiljerna skola höra vissa verkstäder och förråd.
Flygförbanden organiseras med flottiljerna som administrativ enhet.
Permanenta detachement uppsättas icke.
Flottiljerna förläggas på följande sätt:
första medeltunga bombflottiljen, Västerås;
andra medeltunga bombflottiljen, Karlsborg;
första lätta bombflottiljen, Östersund;
andra lätta bombflottiljen, Karlstad;
jaktflottiljen, Barkarby;
arméflygflottiljen, Malmen;
marinflygflottiljen, Hägernäs.
Riksdagens skrivelse Nr 887.
39
Härtill komma övningsplatser i:
Boden
Vännäs
Fårösund-Visborgs slätt
Karlskrona
Rinkaby
Nya Varvet och
Mohed.
U tbildningsanstalter.
Flygkrigsskolan skall utgöra central för grundläggande flyg- och officersutbildning.
Flygkrigsskolan skall bestå av:
chef,
stab jämte vissa verkstäder och förråd,
flygskola,
förberedande kadettskola,
kadettskola,
truppavdelning och
stationsavdelning.
Vid flygkrigsskolan skola finnas omkring 80 skolflygplan.
Flygkrigshögskolan skall bestå av:
chef,
administrativ personal,
lärare och
elever.
Bomb- och skjutskolan skall ingå i till Karlsborg förlagd flygflottilj och
skall bestå av:
chef,
administrativ personal,
lärare och
elever.
Underofficersskolan skall ingå i till Karlstad förlagd flygflottilj och bestå
av:
chef,
administrativ personal,
lärare och
elever.
De centrala tygverkstäderna skola bestå av:
centrala flygverkstaden å Malmen och
centrala flygverkstaden i Västerås.
Vid vardera verkstaden skola finnas:
styresman,
teknisk personal samt
kontorspersonal och arbetare.
Centrala flygverkstäder.
40
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Flygvapnet» personalstater.
För flygvapnet gemensam personal.
Personal på stat.
Officerare.
1 generalsperson med arvode, chef för flygvapnet,
1 överste, O. 7, chef för flygstaben,
1 överste, O. 7, souschef vid flygförvaltningen,
1 överste, O. 7, eskaderchef,
6 överstar, O. 6, varav 1 i intendenturbefattning,
11 överstelöjtnanter,
1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning,
14 majorer,
105 kaptener, varav 9 i intendenturbefattning,
81 löjtnanter och
33 fänrikar.
Underofficerare.
18 förrådsförvaltare,
63 fanjunkare och
94 sergeanter.
Civilmilitärer.
2 flygdirektörer av 1. graden,
4 flygdirektörer av 2. graden,
13 flygingenjörer av 1. graden,
8 flygingenjörer av 2. graden och
13 flygingenjörer av 3. graden.
1 förste flygläkare och
8 flygläkare av 1. graden.
6 verkmästare av 1. klass,
5 verkmästare av 2. klass och
50 hantverkare.
Pensionerad personal.
12 officerare och
24 underofficerare.
Personal på reservstat.
8 majorer,
28 kompaniofficerare och
34 underofficerare.
Riksdagens skrivelse Nr 32T.
41
Övrig reservpersonal.
Personalen i flygvapnets reserver skall utgöras av officerare, underofficerare
och flygingenjörer.
Civil personal Tid flygförvaltningen.
1 byråchef,
1 sekreterare och ombudsman,
1 revisionskommissarie,
1 kassör och bokhållare,
2 revisorer,
2 kanslibiträden,
1 expeditionsvakt och
3 kontorsbiträden.
Personal vid flygförbanden.
vid första medeltunga bomb flottilj en:
58 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
33 korpraler, | 1 maskinist och |
34 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
41 menige, |
|
| vid andra medeltunga bombflottiljen: |
51 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
29 korpraler, | 1 maskinist och |
29 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
37 menige, |
|
| vid första lätta bombflottiljen: |
41 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
23 korpraler, | 1 maskinist och |
26 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
29 menige, |
|
| vid andra lätta bomb flottilj en: |
41 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
23 korpraler, | 1 maskinist och |
26 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
29 menige, |
|
| vid jaktflottiljen: |
35 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
20 korpraler, | 1 maskinist och |
20 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
25 menige, |
|
42
Riksdagens skrivelse Nr 327.
vid arméflygflottilj en:
40 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
22 korpraler, | 1 maskinist och |
23 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
28 menige, |
|
| vid marinflygflottiljen: |
38 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
21 korpraler, | 1 maskinist och |
22 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
26 menige, |
|
| vid flyglcrigssJcolan: |
50 furirer, | 2 förrådsvaktmästare, |
29 korpraler, | 1 maskinist och |
29 vicekorpraler, | 1 eldare av 1. klass. |
37 menige, |
|
Rekrytering.
Flygvapnets officers- oell underofficerskårer skola rekryteras bland personal,
som från början erhåller sin utbildning vid vapnet. Transport av
officerare och underofficerare från arméns och marinens stater till flygvapnets
stat skall efter de första övergångsåren upphöra. Flygingenjörerna skola
huvudsakligen rekryteras genom anställning och utbildning av flygingenjörsaspiranter.
Officerare i intendenturtjänst skola i allmänhet rekryteras ur
flygvapnets officerskår.
Flygvapnets läkare rekryteras genom transport från fältläkar- och marinläkarkårerna.
Reserver inrättas förutom för officerare och underofficerare
även för ingenjörer och intendenturpersonal. För officerare och underofficerare
upprättas dessutom särskild reservstat.
Utbildning.
Underbefäls- och underofficersutbildningen samt flygutbildningen skola i
huvudsak äga rum efter samma grunder som i nuvarande organisation. Utbildningen
till officer skall äga rum vid flygkrigsskolan, vid vars kadettskola
även det fast anställda manskapet efter viss förberedande utbildning
kan vinna inträde. Fortsatt flygutbildning skall äga rum vid flottiljerna.
Särskild flygkrigshögskola skall anordnas, omfattande en allmän kurs och en
högre kurs. Underofficersutbildning skall liksom hittills äga rum vid flygvapnets
underofficersskola.
Flygmateriel.
Flygvapnets materielanskaffning skall såväl under flygvapnets uppsägningstid
som jämväl därefter ske genom successiv anskaffning och förnyelse
av materielen.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
43
övergången till den nya organisationen.
Den nya flygvapenorganisationen skall genomföras under en period av
sju år med början från och med budgetåret 1936/1937.
Försvarsväsendets kemiska anstalt,
En central kemisk anstalt för försvarsväsendet skall inrättas.
För anstalten beräknas följande personal:
Militär personal.
1 styresman, lönegrad O. 5 eller O. 4,
1 arbetsofficer, lönegrad O. 3,
1 pensionerad underofficer, expeditionsunderofficer.
Civil personal.
1 professor,
1 ingenjör,
1 kemisk assistent,
1 verkmästare,
1 kanslibiträde,
1 expeditionsvakt.
2:o) att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att vidtaga de förändringar i
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare m. fl. vid försvarsväsendet,
vilka betingas av den utav riksdagen beslutade försvarsorganisationen.
3:o) att riksdagen beslutit hos Eders Kungl. Majit hemställa, att Eders
Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning dels rörande sådana förändrade
bestämmelser för rekrytering av försvarsväsendets officerskårer, att bredast
möjliga bas för densamma erliålles, med särskilt aktgivande på önskvärdheten
att skapa en på realexamen baserad utbildningslinje till officersbanan,
dels rörande åtgärder för åstadkommande av bättre avvägda befordringsprinciper
än de nu gällande, samt att Eders Kungl. Majit måtte vidtaga
de åtgärder, vilka kunna föranledas av den sålunda företagna utredningen.
44
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Värnplikt
och värnplikt*-ålder.
Värnplikt
för den, Bora
förrärvar
svensk medborgarrätt.
Beväring och
landstorm.
Frikallelse och
befrielse.
II. Beträffande värnpliktslagen.
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagens beslut angående
försvarsväsendets ordnande av Eders Kungl. Majit godkännes — nied förklarande
att Eders Kungl. Majits förslag till värnpliktslag icke kunnat av
riksdagen oförändrat antagas, i anledning av Eders Kungl. Majlis ifrågavarande
proposition för sin del antagit följande
Värnpliktslag.
Härigenom förordnas som följer:
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket han
fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiofem år.
Ar svensk medborgare tillika medborgare i främmande stat och har han
hemvist i den främmande staten, bestämmer Konungen, huruvida värnplikt
skall åligga honom här i riket.
§2.
För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,
som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.
§3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjänstetiden i
beväringen är femton år.
I krigstid bestämmer endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
§ 4.
1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,
stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är
duglig till krigstjänst.
2. Från värnpliktens fullgörande under fredstid befrias:
a) den, vilken vid den tidpunkt, då han enligt § 5 är skyldig att inställa
sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete; samt
b) den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till
orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller
övergiven hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös
eller vanför fosterfader eller till fostermoder eller ende arbetsföre bro
-
Riksdagens skrivelse Nr 327.
45
deni till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar
eller syskon äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av närmast föregående kalenderår eller, där behovet
av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,
skall den värnpliktige även i det fall, att han icke är den ende arbetsföre
sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, befrias från
värnpliktens fullgörande under fredstid, därest han är den ende, som, såvitt
veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
§ 5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han
fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyssnämnda år.
Vad sålunda sagts skall gälla även för värnpliktig, som till följd av laga
förfall eller beviljat uppskov inskrives under ett senare år än i mom. 1 sägs.
Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall
skett senare än i mom. 1 sägs, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del
av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning
det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.
§ G.
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets eller lyceets näst högsta årsklass vid allmänt läroverk eller som
vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen
eller maskinistexamen av andra klass, må redan det år, då han fyller aderton
eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara vapenför.
2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han fyller
aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på sätt Konungen
förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för att
utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna eller
Tiden för
inskrivning
m. m.
Inskrivning
såsom
underårig.
46
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Värnpliktigs
tjänst.
Befrielse under
krigstid.
Värnpliktig
får ej hindras
att inställa sig.
Inskrivningsoch
rullföringsområden.
Sjörullforings
områden.
Åtgärder för
inskrivning
m. m.
intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till den
tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3 mom. 1
angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han fyller tjugu år.
5. Vad i denna lag stadgas örn värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna paragraf inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.
§ 7-
Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
Icke vapenför värnpliktig, som icke är till krigstjänst oduglig, uttages till
handräckning stjänst.
§B.
Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpliktig, som är i annans tjänst eller arbete antagen, må ej av husbonde
eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa sig till inskrivning,
tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra annan honom i denna
lag ålagd skyldighet.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ io.
För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i § 11 stadgade
undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden. För
vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,
rullföringsbefälhavare).
§ 11.
För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus, samt
för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna värnpliktiga
bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas en befälhavare
(sjörullföringsbefälhavare).
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med ledning av mantalslängden^ uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola
för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom
Riksdagens skrivelse Nr 327.
47
anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga
avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgivas,
eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset, dels
örn och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen inflyttat
i församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort inflyttningen
skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers
underskrifter, skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och
summerade, till vederbörande inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar
och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
paragraf åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter örn fullgörandet av de åligganden, som i fråga örn
de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och pastorer
eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13.
1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de
särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande
inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av
Konungens befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år,
samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.
§ 14-
1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad
till sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig
inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver,
styrker, att han är vapenför, och som antingen finnes enligt § 43 mom. 1
hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands
eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning
i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträf
-
Värnpliktigs
inskrivning.
Personlig
inställelse.
Inskrivnings
bok.
48
Riksdagens skrivelse Nr 327.
fande hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag samt
av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han berättigad
att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd.
§ 15.
Inskrivnings- 1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättningen för den
ort'' ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Yärnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos
inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande
såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit
inmönstrad till sjöfart, eller, örn intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det
rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.
3. Yad i denna paragraf stadgas örn värnpliktig skall äga motsvarande
tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt
i värnpliktsåldern.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om
frikallelse eller befrielse i vissa fall.
§ 16.
Uppskov med 1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
mskmmmg me<j,jelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättes för men eller fara.
2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år, befrias
han från värnpliktens fullgörande under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
Riksdagens skrivelse Nr 327.
49
i § 4 mom. 1 oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
Uppkommer för inskriven värnpliktig sådant förhållande, som avses i
§ 4 mom. 2 första stycket b) eller andra stycket, äger han, likaledes på
framställning hos behörig inskrivningsnämnd, att varda befriad från värnpliktens
vidare fullgörande under fredstid.
4. I enahanda ordning skall vidare från värnpliktens fullgörande under
"redstid befrias:
a) till svensk medborgare genom naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är skyldig att inställa sig till inskrivning,
fyller minst tjugusex år ;
t - b) svensk medborgare, som minst sju år i följd varit bosatt i utlandet
men därefter inflyttat till riket, dock under villkor, att han under det år,
han inflyttat, fyllt minst tjugusex år; samt
c) en var, som kan med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas.
5. Där, utan att fall, varom ovan i denna paragraf sägs, är för handen,
synnerliga skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis befria inskriven
värnpliktig, som därom anhåller, från värnpliktens fullgörande under
fredstid.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna
till linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som
till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
övermaskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
[rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på
lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid,
han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år, av vederbörlig inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänstgöringen skall taga sin början senast det
år, under vilket han fyller tjugufyra år.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 327.
Uppskov med
tjänstgöring
m. ra.
1377 36 4
50
Riksdagens skrivelse Nr 327.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen
bestämmer. Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare
uppskov med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall
än det, som tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning
icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas
i den ordning, Konungen bestämmer.
3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd
må i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen
värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall
eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund
varav han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han
önskar uppskov med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra
framställning därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall
än det, som tidigare föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning
icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas
i den ordning, Konungen bestämmer.
Uppskov, som i föregående stycke sägs, må ej av inskrivningsmyndigheterna
beviljas för längre tid än sammanlagt tre år.
4. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och
förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom
reservkadett, må, på ansökan, gjord inom trettio dagar från det att den för
honom i § 27 bestämda tjänstgöringen tagit sin början, i och för avläggande
av sjökaptensexamen hemförlovas från pågående tjänstgöring, dock med
skyldighet för sådan värnpliktig att fullgöra den återstående tjänstgöringen,
örn han icke avlagt sjökaptensexamen och vunnit anställning såsom reservkadett
senast året efter det, då han hemförlovats.
5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4
hemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom
meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än
ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må beviljas
i den ordning, Konungen bestämmer.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
51
KAP. IV.
Olli iiiskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18.
1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande samt två inom området bosatta,
icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje
gång för två år av landstinget, eller, där rullföringsområde utgöres av stad,
som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. En ledamot och en
suppleant avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting,
väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i
nämnden jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige
valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för
vilket de blivit valda.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två
eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
Nämnden biträdes av läkare ävensom av rullföringsbefälhavaren eller i
de fall, Konungen bestämmer, annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och två inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatta, icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat.
Nämnden biträdes av läkare ävensom av sjörullföringsbefälhavaren eller
i de fall, Konungen bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst, vapenförhet och
lämplighet för olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta örn de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser,
befrielser och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer
inskrivningsrevision, anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg örn kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga
hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro
besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;
Inskrivning 8
nämnds
sammansättning.
Inskrivnings
nämnds
åligganden.
52
Riksdagens skrivelse Nr 327.
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst, ersättningsreserven och handräckningstjänst
eller där, enligt vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer
inskrivningsrevision, uppgöra förslag till uttagningen med angivande
av de värnpliktigas större eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad
eljest i och för uttagningen kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att
känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer,
tilldela inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas
lämplighet för olika truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning eller
för utbildning i särskild ordning vid Svea livgarde eller vilka värnpliktiga
önska uttagas från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning och tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands
artillerikår, ävensom att enligt föreskrifter, som Konungen meddelar, uppgöra
förslag till dylik uttagning, varvid iakttages, att vid lika lämplighet i
första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig därtill, samt att för utbildning
till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas sådana värnpliktiga,
som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller av deras
arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot
inom nämnden, eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande
läkare, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan
inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda
inskrivningsnämnd är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller
ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,
som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av in
-
Riksdagens skrivelse Nr 327. 53
skrivningsbefälhavaren eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullf
öringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälkavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som
med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla,
till dess detsamma blivit av revisionen prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavaren må även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, vilken med
laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus
eller som haft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservkadett,
mariningenjörskadett, mariningenjörsaspirant, marinintendentskadett
eller reservintendentskadett.
Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservkadett, mariningenjörskadett, mariningenjörsaspirant,
marinintendentskadett eller reservintendentskadett, utöva i mom.
3 omförmälda åligganden och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,
som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till
Konungens befallningskavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.
Besvären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant
fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften
eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med
hans samtycke.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.
§ 21.
1. Kör inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus
skall finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i
händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det
län, till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, inskrivningsbefälhavaren
samt minst tre andra ledamöter, av vilka minst en från
varje till området hörande län eller ej under landsting lydande stad. Sistnämnda
ledamöter, vilkas antal för varje till området hörande län eller icke
Besvär över
inskrivningsnärands
beslut.
Inskriynings
revisions
samman
sättning.
54
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Inskrivnings
revisions
åligganden.
under landsting lydande stad bestämmes av Konungen, utses, jämte lika
antal suppleanter, för ett år av landstinget eller för stad, som icke lyder
under landsting, av stadsfullmäktige.
Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,
som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil
läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro antecknade till
protokollet, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19
mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;
d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares
beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst, ersättningsreserven och handräckningstjänst;
f)
att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst; samt
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea livgarde samt från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens regemente och från
annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning och tjänstgöring
vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
§ 23.
Underställning Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av
av mskriv- minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens
mngsrevisions L °
beslut.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
55
prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål
genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.
Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.
KAP. Y.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet saint
underhåll och förmåner m. m.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen: De värn
a)
värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från j”,r~
gymnasiets eller lyceets näst högsta årsklass vid allmänt läroverk eller som linjetjänst,
vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigations- handräckningsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen eller tjänst,
maskinistexamen av andra klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart; samt
c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, samtliga inom Gotlands militärområde inskrivna samt i övrigt
ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall uppgå:
vid hären till 25 574 man, däri ej inräknade vare sig de under a) omförmälda
eller de inom Gotlands militärområde inskrivna värnpliktiga;
vid marinen till 3 670 man, däri inräknade de under b) men ej de under a)
omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet till 1500 man, däri inräknade de under b) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga.
2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.
Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid tjänstgöringens
påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de i
mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.
3. Till handräckning st] anst uttagas icke vapenföra värnpliktiga.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt
b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, allt till det antal, Konungen
bestämmer.
Tilldelning
till vapen,
truppslag och
tjänster m. m.
56
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Underbefäl
och fackmän.
Värnpliktigs
utbildningstid
m. m.
B. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt
av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet; samt
b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen
och flygvapnet på sätt §§ 19 och 22 bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda
tj änstgöringstide n.
§ 26.
Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, i § 24
mom. 1 c) omförmälda värnpliktiga uttagas 20 % för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C eller
D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angles,
nämligen:
a) vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt
etthundrasjuttiofem dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrafemtio dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller nästföljande år, samt
med en repetitionsövning örn tjugufem dagar före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra^ugufem dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttiofem dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller nästföljande år, samt
med två repetitionsövningar örn tjugufem dagar före utgången av tredje
året efter inskrivningsåret;
b) vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under inskrivningsåret eller nästföljande år, samt
med en repetitionsövning örn trettio dagar före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret;
Riksdagens skrivelse Nr 327.
57
c) vid flottan i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början under inskrivningsåret eller nästföljande
år eller ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar, av vilka den ena tager sin början under inskrivningsåret
eller nästföljande år och den andra fullgöres före utgången
av tredje året efter inskrivningsåret;
d) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under inskrivningsåret eller nästföljande år, samt
med en repetitionsövning örn trettio dagar före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret; samt
e) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundratio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en följd med början under inskrivningsåret eller
nästföljande år eller ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar, av vilka den ena tager sin början under
inskrivningsåret eller nästföljande år och den andra fullgöres före utgången
av tredje året efter inskrivningsåret.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets eller lyceets näst högsta
årsklass vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett
kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot
svara, eller som vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen av andra klass, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn minst tvåhundratrettio dagar, som tager
sin början under inskrivningsåret och som kan uppdelas i tjänstgöringsomgångar,
av vilka den sista skall fullgöras före utgången av tredje året efter
inskrivningsåret, samt
med en repetitionsövning före utgången av tredje året efter inskrivningsåret
;
b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början under inskrivningsåret eller nästföljande
år;
c) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring örn tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas
på inskrivningsåret och nästföljande år, samt
med en repetitionsövning örn trettio dagar före utgången av tredje året
efter inskrivningsåret; samt
d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
58 Riksdagens skrivelse Nr 327.
skall fullgöras i en följd med början under inskrivningsåret eller nästföljande
år.
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,
på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt
där omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6
mom. 2 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller
nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan
det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han
skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning till
läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i sådana
ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, eller
gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han kommer att idka
sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda genom
värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än i sagda punkt föreskrives,
Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser, Konungen
meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott under viss tid för studiekursens
fullföljande, fullgöras med dels militärutbildning, dels fackutbildning
och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige före utgången av den tid,
under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt de studieprov, Konungen
bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad Konungen föreskriver, fullgöra
den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna under B åligger honom;
och räknas därvid genomgången militärutbildning honom till godo på sätt,
Konungen prövar skäligt.
Finnes i punkten B avsedd värnpliktig duglig endast i viss befattning,
må Konungen förordna, att tjänstgöringen skall, enligt av Konungen närmare
angivna bestämmelser, fullgöras med dels militärutbildning, dels specialtjänstgöring.
E. Bepetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna, äga rum vid infanteriregementena under
tiden från och med den 11 juli till och med den 31 augusti.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna tili ersättningsreserven
oell till lxandräckningstjänst.
Till ersättningsreserven eller till handräckningstjänst uttagen värnpliktig
är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra
i sammanlagt etthundraåttio dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras
Riksdagens skrivelse Nr 327.
59
antingen i en följd eller ock nied en första och en andra tjänstgöring. Tjänstgöringen
skall fullgöras före utgången av andra året efter inskrivningsåret.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Där så med hänsyn till storleken av årskontingenten värnpliktiga
finnes böra ske, äger Konungen förordna, att viss del av de till ersättningsreserven
och till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga icke skall inkallas
till tjänstgöring under fredstid.
B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall
äga rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en
följd), äge värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande
militärmyndighet gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.
C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,
nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt
b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.
D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare
tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.
Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna örn därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande så
lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes nödigt till
förebyggande av smittas spridande.
E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva
visst antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna
tjänstgöringstiden, skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana
värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem
eller av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga
avsevärda svårigheter.
F. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till
vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig
att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den
överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring
blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst
ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet
60
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Inkallelse vid
krigstillfälle
m. m.
Sättet för
inkallelse till
tjänstgöring.
av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under
vilken han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring
sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den
värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i
vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer
Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlingsstraff för böter.
H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till
vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i
tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.
I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 28.
1. Hå rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må Konungen,
efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla beväringen eller de större
eller mindre delar därav, som finnas behövliga.
2. Utom rikets gränser må beväringen vid hären användas endast till
rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt, så vida riksdagen
ej är samlad eller inom trettio dagar skall sammanträda, riksdagskallelse
utfärdats.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl
till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall uppläsas minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt i
erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,
där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse örn här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter förhållandena
lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. I den mån beväringen tillhörande värnpliktiga, som vistas utom riket,
finnas böra inkallas till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, sker detta i den
ordning, Konungen bestämmer.
Riksdagens skrivelse Nr S27.
61
§ 30.
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen för
krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch eller
annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga örn åtlydnad av
inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles i § 27 eller
§ 28, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som i denna paragraf omförmäles, hållas med
inskrivna värnpliktiga, med undantag av dem, som under årets lopp inskrivits
eller varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna å sjömanshus
och inmönstrade till sjöfart.
2. Med andra inskrivna värnpliktiga än dem, som äro inskrivna å sjömanshus
och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig
att i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet
avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift örn bostad och yrke, den värnpliktige dock
medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och
därvid muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring är
varje nu avsedd värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift örn bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att under
tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen avgiva
nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens
tidningar.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej för
särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det truppslag
vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han tilldelats
eiler vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill han enligt
§ 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, örn han avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet eller
Tjänste
förrättning.
När värnpliktig,
som
tillhör beväringen,
lyder
under krigslag.
Mönstring.
Adressanmälan
m. m.
62
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Värnpliktig,
som innehaft
fast anställning
pfc.vid krigsmakten
m. m.
Förmåner
under färd och
tjänstgöring
j I m. m. i
beväringen.
flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från det
område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill han överföres;
samt
e) att, örn den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och då
har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig tillhörande
landstormen.
2. Inskriven värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat örn sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen underrättad örn sin adress.
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras till
ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller flygvapnet
eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst ett år, anses hava fullgjort den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna tjänstgöring.
Till linjetjänst överförd sådan värnpliktig är dock skyldig att med
vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som nämnda
åldersklass har att fullgöra, såvida icke hans fasta anställning varat sammanlagt
minst tre år eller han antingen under fast anställning undergått rekrytutbildning
samt deltagit i tre repetitionsövningar eller ock såsom värnpliktig
fullgjort första tjänstgöring och en repetitionsövning samt därefter varit fast
anställd under sammanlagt minst två år.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
4. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen eller avgångsexamen från högre teknisk läroanstalt, tillhör
beväringen under hela sin värnpliktstid.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,
tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver i tjänstgöring
utöver den i mom. 1 av samma paragraf föreskrivna tid, äger att under
Riksdagens skrivelse Nr 327. 63
den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant förmån
till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till
understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
§ 36.
1. Landstormen tillhörande värnpliktig, som avses i § 27 mom. 1 A, är
skyldig att, så framt icke deltagande i landstormsbefälsövning enligt andra
stycket åligger honom, på sätt Konungen närmare förordnar, före utgången av
andra året efter inträdet i landstormen för sin utbildning deltaga i en landstormsrepetitionsövning
örn fem dagar.
Landstormen tillhörande värnpliktig, som i beväringen varit uttagen till
linjetjänst och som, antingen, på grund av vid krigsmakten innehavd fast anställning,
undergått befälsutbildning eller på grund av föreskrifterna i § 26
uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman eller ock under tjänstgöring
jämlikt § 27 mom. 1 B eller C undergått befälsutbildning, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar, före utgången av tid, som i första
stycket sägs, för sin utbildning deltaga i en landstormsbefälsövning örn tolv
dagar.
Värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare förordnar, styrker sig vara i
besittning av viss befäls- eller specialutbildning, kan, därest han så önskar,
befrias från deltagande i ovan avsedda övningar.
2. Konungen må, efter statsrådets hörande, för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som
finnas behövliga.
Konungen må ock, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringen
eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning, som sålunda
inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst femton dagar, såvida ej
krig utbrutit före samma tids utgång.
I samma ordning må Konungen till tjänstgöring inkalla sådan landstormen
tillhörande värnpliktig, som är anställd å för krigsbruk i anspråk taget fartyg.
Värnpliktig, som sålunda inkallas, må dock ej kvarhållas i tjänstgöring längre
tid än som erfordras för hans ersättande med beväringen tillhörande värnpliktig,
såvida krig ej dessförinnan utbrutit.
3. Landstormens inkallande sker beträffande tjänstgöring, som i mom. 1
sägs, på sätt i § 29 mom. 1 stadgas och i fråga örn annan tjänstgöring på sätt
i § 29 mom. 2 och 3 föreskrives.
4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser såväl under all tjänstgöring och
marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga örn
åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som i mom. 1 eller 2
här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.
Landstormsövningar,
landstormens
inkallande
ra. m.
64
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Landstormens
tjänstgörings
områdc.
Landstormens
organisation.
Landstormens
underhåll och
förmåner.
Uteblivande
från inskrivning
m. m.
Försummelse
av mönstring
m. m.
Hämtnings
äventyr.
§ 37.
Landstormen må icke användas utom rikets gränser, dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som ingår i besättningen å för krigsbruk uttaget
fartyg, må användas för tjänst å sådant fartyg jämväl utom riket.
§ 38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
§ 39.
Vad i § 35 stadgas i fråga örn förmåner åt beväringen tillhörande värnpliktig
under färd och tjänstgöring ävensom angående sådan värnpliktigs rätt
till understöd i anledning av under militärtjänstgöring ådragen skada gäller
i tillämpliga delar för värnpliktig, tillhörande landstormen.
Under tjänstgöring jämlikt § 36 mom. 2 är dock värnpliktig, tillhörande
landstormen, pliktig att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa
föda och beklädnad, under tiden förse sig därmed, mot skälig ersättning av
staten.
KAP. VI.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock
om laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
bote, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad från
värnpliktens fullgörande, första året femton kronor och varje år, han ånyo
beträdes därmed, femtio kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus än
det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom i det fall,
som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller sjöfartsbok
samt till följd därav icke kan emottagas, bote för varje gång tio kronor.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring, men utan
laga förfall uraktlåter detta, bote för varje gång fem kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt
§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, bote för varje gång fem kronor.
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad
varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas
till tjänstgöringens fullgörande.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
65
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
om man är sjuk, örn man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren, örn man sitter i häkte eller örn man är intagen i allmän uppfostringsanstalt
eller skyddshem; vederbörande äge dock att, då andra än nu
sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må gälla
såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga örn order eller
annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till
tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att vid
ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej
skaffa läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden i
kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock
örn användning av böter.
§ 45.
1. över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller
frikallade från värnpliktens fullgörande eller som försummat avlämna i
§ 40 mom. 2 omnämnda handlingar eller underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis uppgöras
och till Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd, samt,
till ledning vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande försummelsens
beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden
i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat mönstringen
eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32 mom.
Bihang till riksdagens protokoll 11)36. 14 sami. Nr 327. 1377 86 5
Laga förfall.
Intyg om
sjukdom.
Böters
påförande.
66
Riksdagens skrivelse Nr 327.
Boters
användning
och förvandling.
3 och § 33 morn. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder dem till
sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat de
samma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas,
å landet och i stad utan magistrat till den, som ombesörjer indrivning
och redovisning av böter, samt i stad med magistrat till magistraten. Utdragen
skola vara försedda med Konungens befallningshavandes resolution,
att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos de värnpliktiga,
därest de icke invända något däremot, men att, därest de vilja
för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa
någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,
i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad dem
rörer, de skola inom trettio dagar därefter till utmätningsmannen i det
distrikt eller i den stad, där delgivningen skett, ingiva de bevis, som åberopas
till styrkande av deras mot böternas indrivande gjorda invändningar, vid påföljd
för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av samma invändningar
må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas
till Konungens befallningshavande, som efter prövning av förekommande omständigheter
meddelar beslut i saken.
3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas till Konungens befallningshavande, och skall
i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med
hans samtycke.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild
titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes
understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan
skada, att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att
försörja sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan
förorsakat döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas
efter allmän strafflag.
Riksdagens skrivelse Nr 327.
67
KAP. VIII.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag Lots- och fyr
med
de vid flottan fast anställda. statens per
sonat
m. m.
2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv,
dock att dylikt manskap under hela värnpliktstiden skall tillhöra beväringen.
§ 48.
Av Konungen bestämmes, örn och i vad mån samt under vilka villkor Lappbefoikbefrielse
från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare Jungen,
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 49.
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas Tiiiämpningsav
Konungen. föreskrifter.
§ 50.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags Ändring eller
sammanstämmande beslut. upphävande av
lagen.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1937, från och med
vilken dag såväl värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337) med däri sedermera
gjorda ändringar och tillägg som lagen den 20 februari 1925 (nr 40)
örn ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1925 års klass upphöra att
gälla; skolande dock vad nedan stadgas örn undantag från bestämmelsen i
denna paragraf lända till efterrättelse.
§ 52.
Till de nya bestämmelserna örn värnpliktstiden skall övergång ske sålunda:
den,
som inskrivits under år 1914 enligt vad uti § 52 i 1914 års värnpliktslag
stadgats, skall tillhöra landstormen till och med år 1939;
den, som inskrivits under något av åren 1915, 1916, 1917, 1918, 1919,
1920, 1921 eller 1922, skall tillhöra landstormen till och med det i ordningen
motsvarande av åren 1940, 1941, 1942, 1943, 1944, 1945, 1946 och 1947;
den, som inskrivits under något av åren 1923, 1924, 1925, 1926, 1927,
1928, 1929, 1930, 1931, 1932, 1933, 1934, 1935 eller 1936, skall tillhöra be
väringen
— utan att hänföras till särskilt uppbåd — till och med det i
ordningen motsvarande av åren 1937, 1938, 1939, 1940, 1941, 1942, 1943,
68
Riksdagens skrivelse Nr 327.
1944, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949 och 1950 samt landstormen till och med
det i ordningen motsvarande av åren 1948, 1949, 1950, 1951, 1952, 1953,
1954, 1955, 1956, 1957, 1958, 1959, 1960 och 1961.
§ 53.
I fråga örn tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för värnpliktiga,
inskrivna före år 1937, gälle vad i nämnda hänseende uti 1925 års
värnpliktslag stadgas, dock att den tid, inom vilken infanteriet tilldelad
sådan värnpliktig skall fullgöra honom åliggande repetitionsövning, må enligt
Konungens bestämmande utsträckas med ytterligare ett år.
§ 54.
Yad i §§ 52 och 53 är stadgat örn den, som inskrivits visst år, skall
äga tillämpning även i fråga örn den, som bort inskrivas samma år men på
grund av laga förfall eller beviljat uppskov eller därmed likställt förhållande
blivit inskriven först ett senare år; dock må här avsedd värnpliktig, vilken
inskrives först år 1937 eller senare, därest han så önskar, fullgöra fredstjänstgöring
i enlighet med bestämmelserna i den nya lagen.
Må, enligt vad därom är stadgat, visst år av tjänstetiden i beväringen
ej räknas den värnpliktige till godo såsom tjänsteår, skall vid tillämpning
av vad i sagda paragrafer är föreskrivet motsvarande jämkning äga rum.
§ 55.
De årskontingenter värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom.
1 skola uttagas till linjetjänst, må, intill dess omorganisationen av försvarsväsendet
fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.
§ 56.
Stadgandena uti § 36 mom. 1 i den nu antagna lagen skola lända till
efterrättelse från och med den dag, Konungen bestämmer.
Värnpliktig, som i enlighet med de i § 1 lagen den 24 februari 1933
(nr 48) örn frikallelse, helt eller delvis, för vissa värnpliktiga från värnpliktens
fullgörande under fredstid meddelade bestämmelser vunnit frikallelse
från annan tjänstgöring än repetitionsövning, vare jämväl befriad
från skyldighet att fullgöra landstormsövning, varom stadgas i förstnämnda
lagrum.
§ 57.
För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
2:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagens under punkten l:o)
angivna beslut av Eders Kungl. Maj:t godkännes, beslutit, att det värnpliktig
jämlikt värnpliktslagen tillkommande penningbidrag skall, i och med att den
nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i till
-
Riksdagens skrivelse Nr 827.
69
lämpning, utgå med 50 öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages
för tjänstgöring i den ordning, värnpliktslagen föreskriver, under längre tid
än 180 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag av en
krona örn dagen, samt att värnpliktig, tillhörande landstormen, skall erhålla
sådant bidrag med likaledes en krona om dagen.
lil. Beträffande fartygsuttagningslagen
att riksdagen, under förutsättning att riksdagens beslut örn antagande av
ny värnpliktslag av Eders Kungl. Majit godkännes, bifallit Eders Kungl.
Majits proposition med förslag till lag örn tillägg till fartygsuttagningslagen.
Stockholm den 16 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 327.
1377 30 ()