Riksdagens skrivelse Nr 2 (Riksdagsskrivelse 1918:2 - urtima)

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Nr 2.

Godkänd av första kammaren den 29 november 1918.
Godkänd av andra kammaren den 29 november 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående extra krigstidstillägg för senare
halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshavare
i statens tjänst m. m.

(Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 25 oktober 1918 dagtecknad proposition
(nr 1) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslagit riksdagen
att • ,

dels för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med
den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sadana befattningshavare,
som avses i Eders Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars 1918
(Svensk författningssamling nr 138) angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. Nr 2. 1

Riksdagens skrivelse Nr 2.

a) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under	andra huvudtiteln........	...... kronor	600,000	—
	tredje	» ........	»	50,000	—
	fjärde	» .......	...... »	5,325,000	—
»	femte	» ........	...... »	2,375,000	-''
	sjätte	» ........	...... »	1,500,000	—
»	sjunde	» ........	»	1,550,000	—
»	åttonde	» .........	..... »	1,700,000	—
»	nionde	» ........	...... »	390,000	—

b) medgiva, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,
för vilka anslag här ovan icke beräknats, extra krigstidstillägg
må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas;

c) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst
11,000,000 kronor att av tillfälliga lånemedel mot återbetalningsskvldighet
utanordnas till statens järnvägar;

dels förklara, att det extra krigstidstillägget skall utgå med eu
tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande avlöningsförmåner,
varå krigstidstillägget beräknas, eller, där beloppet enligt denna beräkningsgrund
skulle understiga 300 kronor för samma tid räknat, med
sistnämnda eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande att
ingen må uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej heller mera än
hälften av de avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget beräknas;

dels besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i nyss berörda kungörelse finnes
beträffande krigstid stillägg stadgat;

dels ock medgiva,

a) att såsom, förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan
varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, må under
sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats
och trätt i kraft, utbetalas, utöver vad av 1918 års lagtima riksdag i
sådant avseende medgivits, extra krigstidstillägg enligt ovan angivna
grunder; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka
särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av
vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt
beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande

Riksdagens skrivelse Nr 2. 3

av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1911) blivit å 1919 års rikastat
särskilt avsatta.

I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling
förehaft åtskilliga inom riksdagen väckta motioner, i vilka påyrkats
ändringar i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för åtnjutande
av ifrågavarande krigstidsunderstöd.

Det dyrtidsbidrag, som vid 1918 års lagtima riksdag beviljades
stats!jänarna, utgår i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp.

1 krigstidstillägg äger vederbörande befattningshavare i regel uppbära
33 V3 procent av samtliga kontanta avlöningsförmåner, dock högst
4 kronor 50 öre för dag. Härtill kommer för flertalet befattningshavare
en s. k. grundplåt å 365 kronor.

Till åtnjutande av krigstidshjälp äro vissa gifta eller eljest underhållspliktiga
befattningshavare med viss lägre inkomst berättigade.
Krigstidshjälpen utgår alltefter storleken av det beräknade belopp, för
vilket befattningshavaren under år 1918 har att erlägga skatt enligt
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt (äkta makars taxeringar
sammanräknade), med följande belopp, nämligen vid en inkomst av

högst 1,000 kronor: med 150 kronor för hustru eller husföreståndarinna
och med 75 kronor för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 120 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 60 kronor för vart barn; ■

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 90 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 45 kronor för vart barn; samt

från 3,000 till och med 4,000 kronor: med 60 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn.

Sammanlagda beloppet av- en befattningshavares krigstidstillägg
och krigstidshjälp under året får icke överstiga (365 x 4.5 0 -f 365 =) 2,007
kronor 50 öre.

Det belopp, som av lagtima riksdagen beräknades för sålunda
beviljade krigstidstillägg och krigstidshjälp, uppgår till en summa av
94,000,000 kronor, fördelad på följande sätt:

Postverket......................

Telegrafverket..............

Statens järnvägar........

Statens vatten fallsverk
Statens domäner...........

........... kronor 7,300,000

.......... » 4,200,000

............ » 32,000,000

........... » 600,000

» 1,900,000

Säger kronor 46,000,000

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Andra huvudtiteln
Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sj unde »

Åttonde »

Nionde »

......... kronor 2,300,000

........ » 200,000

......... » 17,500,000

.......... » 8,500,000

.......... » 5,300,000

» 5,700,000

» 6,500,000

........... » 1,500,000

Säger kronor 47,500,000

Postsparbanken, försäkringsinspektonen, försäkringsrådet,
statens biografbyrå, patent- och registreringsverket,
mynt- och justeringsverket, bankinspektionen,
flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning
................................................................. kronor

500,000

Säger kronor 500,000
Summa kronor 94,000,000

Av dessa belopp hava de vid de olika huvudtitlarna upptagna
poster, tillhopa 47,500,000 kronor, anvisats å tilläggsstat för år 1918,
medan den till sammanlagt 46,500,000 kronor upptagna kostnaden för
krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare vid statens affärsdrivande
verk och övriga ovan uppräknade institutioner synts böra utgå av samma
medel, av vilka dessa verks och institutioners övriga omkostnader bestridas.

1 fråga om dyrtidsbidrag för år 1919 har lagtima riksdagen medgivit,
att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan
varda för år 1919 beviljat, må, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg
utfärdats och trätt i kraft, utbetalas vad som enligt kungörelsen
den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling nr 138) skolat
till respektive befattningshavare såsom krigstidstillägg vid utgången av
varje avlöningsperiod utbetalas, därest samma kungörelse varit gällande
även för år 1919, dock att dylikt förskott icke må utgå å den s. k.
grundplåten.

I fråga om principerna för nu föreslagna nya tillskott till statens
befattningshavares löneförmåner, har departementschefen ansett det av
förhållandena påkallat att så nära som möjligt ansluta sig till 1918 års
lagtima riksdags beslut.

Riksdagens skrivelse Nr 2. 5

Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle extra krigstidstillägg
utgå med en tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande avlöningsförmåner,
varå krigstidstillägget beräknas, eller, där beloppet enligt
denna beräkningsgrund skulle understiga 300 kronor lör samma tid
räknat, med sistnämnda eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande
att ingen må uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej
heller mera än hälften av de avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget
beräknas.

Kostnaderna för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna extra tillägg
hava beräknats på följande sätt:

för postverket ......................

» telegrafverket ...............

)> statens järnvägar .......

d statens vattenfallsverk .
» statens domäner ..........

Andra huvudtiteln
Tredje
Fjärde
Femte
Sjätte
Sjunde
Åttonde
Nionde

kronor 2,300,000

» 2,250,000

» 11,000,000

» 350,000

» 475,000 16,375,000

........ kronor	600,000
»	50,000
....... »	5,325,000
........ »	2,375,000
......... »	1,500,000
»	1,550,000
	1,700,000
......... »	390,000 13,490,000

Postsparbanken, försäkringsinspektionen,
försäkringsrådet, statens biografbyrå,
patent- och registreringsverket, myntoch
justeringsverket, bankinspektionen,
flottans pensionskassa och folkskollärarnas
pensionsinrättning .............................. kronor 135,000 135,000

Summa kronor 30,000,000.

Av nämnda summa skulle, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag,
under de särskilda huvudtitlarna såsom förslagsanslag anvisas å extra
tilläggsstat för år 1918 tillhopa 13,490,000 kronor.

Beträffande de affärsdrivande verken ävensom postsparbanken och
övriga ovan uppräknade verk och institutioner har kostnaden för det
extra krigstidstillägget ansetts böra utgå av samma medel, av vilka dessa

Riksdagens skrivelse Nr 2.

verks och institutioners övriga omkostnader bestridas, varvid för statens
järnvägars del tillfälligt lån skulle bliva för ändamålet erforderligt.

Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framlagda förslag innefattar
därjämte, att förskott skall för år 1919, utöver vad lagtima riksdagen
redan i sådant avseende beslutat, utbetalas å vederbörandes avlöning i
enlighet med av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder.

Det av årets lagtima riksdag beslutade, i form av krigs tid stilläggoch
krigstidshjälp utgående dyrtidsbidraget till statens befattningshavare
var till storleken avvägt med hänsyn till den stegring i levnadsomkostnaderna,
som inträffat under senare delen av år 1917 och de första
månaderna av innevarande år. Emellertid har departementschefen, på
sätt han närmare utvecklat, ansett den ytterligare stegring i levnadsomkostnaderna,
som på senaste tiden uppstått, nödvändiggöra vtterligare
åtgärder till beredande av ökat dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare.
Riksdagen delar den uppfattning, vilken sålunda kommit till uttryck i
departementschefens till statsrådsprotokollet gjorda uttalanden, men har i
fråga om arten och omtattningen av det sålunda ifrågasatta extra dyrtidsbidraget
funnit omständigheterna påkalla mera vittgående åtgärder, än
som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Riksdagen bortser härvid icke från
de betydande merkostnader, som genom ett sådant utsträckande av dyrtidsbidraget
komma att drabba statskassan, men då denna utsträckning"
enligt riksdagens mening är oundgängligen erforderlig, hava de finansiella
betänkligheterna fått träda i bakgrunden. Riksdagen, som har att
framdeles avgiva yttrande rörande sättet för täckningen av dessa ökade
kostnader, vill emellertid redan nu meddela, att, enligt vad riksdagens
vederbörande utskott hos chefen för finansdepartementet inhämtat,
kassafondens ställning enligt numera inkomna uppgifter är på grund av
väsentlig ökning på vissa inkomsttitlar sådan, att de genom riksdagens
nu fattade beslut uppkommande merkostnaderna torde kunna utan större
olägenhet bestridas av nämnda fond, i den mån ifrågavarande merkostnader
icke skola enligt riksdagens nu anmälda beslut bestridas av vederbörande
verks egna inkomster eller, vad angår statens järnvägar, av
tilliälliga lånemedel.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, vilket avser att allenast i form av krigstidstillägg
fördela detta extra tillskott, har riksdagen ansett böra, såsom
av vissa motionärer ifrågasatts, kompletteras med en särskild extra krigstidshjälp,
vilken bör komma lägre inkomsttagare med försörjningsskyldighet
till godo. Till frågan om storleken av och grunderna för åtnjutande
av sistnämnda förmån återkommer riksdagen här nedan.

Riksdagens skrivelse Nr ''J.

I huvudsak ansluter sig riksdagen beträffande grunderna för såväl
det extra krigstidstillägget som den extra krigstidshjälpen till innevarande
års lagtima riksdags beslut i motsvarande ärende.

Det av Eders Kungl. Magt i förevarande proposition framlagda
lörslaget innebär i avseende å extra krigstidstillägg för senare halvåret
1918, att nämnda extra tillägg skall, i likhet med redan förut utgående
dylik förmån, beräknas efter 33 V3 procent å avlöningen.

Riksdagen har visserligen i likhet med ett flertal motionärer funnit
de med utgångspunkt från nämnda procentsats föreslagna tillskotten väl
knappt avmätta, men riksdagen har dock icke ansett sig kunna föreslå en
allmän höjning av den tillämpade procentsatsen. I stället har riksdagen
i anslutning till ett motionsvis framställt yrkande funnit sig böra
besluta, att till varje befattningshavare skall, utöver vad av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits, utgå ett belopp av en krona om dagen eller
för halvåret i dess helhet 184 kronor, d. v. s. samma belopp, som
kan anses belöpa på halvåret av den av lagtima riksdagen flertalet befattningshavare
tilldelade s. k. grundplåten. Detta ytterligare bidragav
eu krona om dagen bör emellertid enligt riksdagens mening icke
tilldelas allenast den personal, som enligt gällande bestämmelser är berättigad
till denna grundplåt, utan såsom extra krigstidstillägg uppbäras av
samtliga befattningshavare i statens tjänst för den tid, de uppbära procentuellt
extra krigstidstillägg, med det undantag beträffande vissa
lärare, som nedan omförmäles. I samband härmed har riksdagen ansett
sig böra vidtaga den jämkningen i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att
minimibeloppet, som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till 300 kronor för
tiden 1 juli—31 december, bestämmes till 1 krona 75 öre om dagen
eller med inberäknande av nyssnämnda 1 krona om dagen till 2 kronor
75 öre om dagen, d. v. s. 506 kronor för senare halvåret. Det av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna maximibeloppet, 4 kronor 50 öre om dagen,
anser riksdagen höra bibehållas beträffande det procentuella extra krigstidstillägget.
Med inräknande av det särskilda extra krigstidstillägget
av en krona om dagen, kommer alltså maximum i verkligheten att
utgöra 5 kronor 50 öre om dagen eller 1,012 kronor för halvåret i dess
helhet. För sådan personal, som åtnjuter avlöning i form av dag- eller
timlön, lärer man vid beräknandet av det extra krigstidstillägget böra
utgå ifrån den sammanlagda avlöningen för den tid, månad, vecka o. s. v.,
för vilken avlöningen utbetalas.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna begränsningen, att ingen skulle
i extra krigstidstillägg äga uppbära mer än hälften av avlöningsförmånerna,
har riksdagen vidare, för att särskilt tillgodose de svagast

Riksdagens skrivelse Nr 2.

avlönade personalgrupperna, ansett böra ändras till tre fjärdedelar
av samma avlöningsförmåner.

Riksdagen har ej förbisett, att i vissa fall de sålunda föreslagna
beloppen kunna bliva val höga. Särskilt gäller detta den ogifta personal,
som äger åtnjuta fri kost i full utsträckning. Riksdagen har därför
ansett, att i dylika fall det extra krigstidstillägget skall utgå med lägre
belopp än det av riksdagen för befattningshavare i allmänhet beslutade,
dock i intet fall av denna anledning med mindre än 50 procent av den
kontanta avlöningen, därvid emellertid riksdagen funnit det böra inrymmas
åt Eders Kungl. Maj:t befogenhet att, därest särskilda förhållanden visa sig
föreligga, höja krigstidstillägget härutöver och till det belopp, som
utgår enligt de för övriga befattningshavare gällande grunder. Då
enligt riksdagens mening något dröjsmål med utbetalningen av det
extra krigstidstillägget icke får förorsakas av den för fastställande av
ovan berörda begränsning erforderliga utredningen, torde lämpligen
i en blivande författning i ämnet kunna föreskrivas, att för personal,
som här ovan avses, det extra krigstidstillägget tills vidare utbetalas med
den begränsning, att detsamma icke far överstiga 50 procent av avlöningen,
varefter det efter verkställd utredning lärer få ankomma på särskild
prövning, huruvida ytterligare medel böra såsom extra krigstidstillägg
utbetalas.

Beträffande grunderna i övrigt för det extra krigstidstilläggets
utgående ansluter sig riksdagen i huvudsak till Eders Kungl. Maj:ts förslag,
att härför skola i tillämpliga delar gälla de i överensstämmelse med lagtima
riksdagens beslut i kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst intagna bestämmelserna rörande krigstidstilläggs uppbärande.. Härvid
bör emellertid enligt riksdagens mening ytterligare iakttagas följande.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, böra ovan stadgade minimi- och
maximibelopp för det extra krigstidstillägget avse den sammanlagda avlöning,
som han uppbär. Likaledes bör iakttagas, att det oberoende av
avlöningens storlek utgående extra krigstidstillägget av 1 krona för dag
skall utgå för endast en av befattningarna, nämligen den, som medför
högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, för den av
dessa befattningar, till vilken befattningshavaren först blivit befordrad.
Den i förordningens § 3 stadgade begränsning för den, som uppburit
s. k. grundplåt av 365 kronor, bör sålunda enligt riksdagens mening
icke tillämpas i fråga om det extra krigstidstillägget utan ersättas av
nu angivna bestämmelser.

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Sådau lärare vid statens läroanstalt, som icke äger åtnjuta avlöning
under ferier, må, jämväl för den tid efter den 1 juli 1918, under vilken
han på grund härav icke uppbär avlöning, åtnjuta det extra krigstidstillägget
å 1 krona för dag, för så vitt antingen han erhållit förordnande
å sin befattning före början av höstterminen år 1918 och förordnandet
avser hela terminen eller han eljest tjänstgjort under densamma
i dess helhet.

Såsom riksdagen ovan anfört har riksdagen ansett sig böra tillstyrka,
att även en extra krigstidshjälp nu utbetalas till vissa försörjningspliktiga
befattningshavare. Riksdagen har därvid funnit, att denna extra krigstidshjälp
lämpligen bör bestämmas till hälften av de särskilda belopp, som av
lagtima riksdagen i fråga om den då medgivna krigstidshjälpen beslutats.
Jämväl beträffande grunderna för åtnjutande av nu ifrågavarande
förmån bör i huvudsak gälla vad av lagtima riksdagen i sådant avseende
fastslagits. Dock synes rätten att uppbära extra krigstidshjälp böra
utsträckas att gälla personer, vilka under år 1918 hava att erlägga skatt
enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt för ett beräknat
belopp av högst 6,000 kronor (för närvarande högst 4,000 kronor).
Extra krigstidshjälp bör följaktligen nu utgå i nedanstående inkomstgrupper
med följande belopp, nämligen vid én inkomst av:

högst 1,000 kronor: med 75 kronor för hustru eller husföreståndarinna
och med 37 kronor 50 öre för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 60 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 45 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 22 kronor 50 öre för vart barn;

från 3,000 till och med 6,000 kronor: med 30 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 15 kronor för vart barn.

Särskild extra krigstidshjälp enligt kungörelsens § 11 mom. 2
bör däremot icke tillkomma försörjningspliktiga furirer och korpraler,
då dessa enligt riksdagens förevarande beslut skola, i likhet med övriga
befattningshavare, komma i åtnjutande av det särskilda extra krigstidstillägget
av eu krona om dagen.

Då det extra krigstidstillägget hänför sig endast till senare halvåret
1918, bör även den extra krigstidshjälpen avse denna tid och
följaktligen utgångspunkten för rätten att komma i åtnjutande av denna
förmån bliva den 1 juli 1918.

Sammanlagda beloppen av såväl vid lagtima riksdagen beviljade
krigstidstillägg (jämte grundplåt) och krigstidshjälp som nu dels av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna extra krigstidstillägg dels av riksdagen
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. Nr 2. 2

10 Riksdagens skrivelse Nr 2.

beslutade extra krigstidstillägg och extra krigstidshjälp, allt fördelat på
tiden juli—december 1918, framgå av nedanstående tablå.

	Kungl. Maj:ts förslag:	Riksdagens beslut:
	Belopp. %.	Belopp.	%•
Fast årlig lön 1,000 kr.: ogift ..................	599	— 120	724: —	145
gift ....................	674	— 135	874: —	175
» med 3 barn	786	— 157	1,099: —	220
Fast årlig lön 1,500 kr.: ogift ..................	733	— 98	939: —	125
gift....................	793	— 106	1,059: —	140
» med 3 barn	883	— 118	1,239: —	165
Fast årlig lön 2,000 kr.: ogift ..................	849	— 85	1,033: —	103
gift..................	909	— 91	1,153: —	115
» med 3 barn	999	— 100	1,333: —	133
Fast årlig lön 3,000 kr.: ogift ................	1,183	— 79	1,367: —	91
gift.....................	1,228	— 82	1,457: —	97
» med 3 barn	1,296	— 86	1,592: —	106
Fast årlig lön 4,000 kr.: ogift .................	1,516	— 76	1,700: —	85
gift ..................	1,546	— 77	1,760: —	88
» med 3 barn	1,591	— 80	1,850: —	93
Fast årlig lön 5,000 kr.: ogift.................	1,832	— 73	2,016: —	81
gift.....................			2,046: —	82
» med 3 barn			2,091: —	84
Fast årlig lön 6,000 kr.: ogift ..................	1,832	— 61	2,016: —	67
gift.....................			2,046: —	68
» med 3 barn			2,091: —	70
Fast årlig lön 8,000 kr.: ..........................	1,832:	— 46	2,016: —	50
Fast årlig lön 10,000 kr.: ........................	1,832:	— 37	2,016: —	40

Av ovanstående tablå vill det synas, som om de utav riksdagen
beslutade tilläggen ifråga om familjeförsörjare med 1,000 kronors årlig lön
bleve högre än vad som betingas av levnadskostnadernas stegring.
Emellertid torde tilläggen, procentuellt sett, i regel icke vara så stora,
som tablån giver vid handen. Det måste nämligen ihågkommas, att
dessa befattningshavare, banvakter och därmed jämställda, ofta hava fri
bostad samt att deras lön alltså rätteligen uppgår till mera än det kontanta
belopp, varå krigstidstillägg eller krigstidshjälp-utgår. Visserligen
hava kostnaderna för bostad stigit under kristiden, vadan alltså förmå -

Riksdagens skrivelse Nr 2. 11

tion hv fri bostad i och för sig kali sägas innebära ett dyitidstillägg.
Stegringen av bostadskostnaderna är dock jämförelsevis låg. Om däiför
den under kristiden inträdda ökningen i värdet utav fri bostad sammanlägges
med redan utgående och nu beslutade kontanta dyitidstillägg,
uppgår denna summa, jämförd med avlöningsförmånernas
sammanlagda belopp, till ett procentuellt räknat avsevärt lägre belopp
än tablån synes giva vid handen.

För att så tillförlitligt som möjligt kunna beräkna kostnaderna för
genomförandet av förslaget om extra krigstidstillägg och kiigstidshjälp
under senare halvåret 1918, har införskaffats särskilda uppgifter
från vederbörande kassamyndigheter såväl i fråga om^ beloppen
av under första halvåret verkställda utbetalningar av ifrågavarande
medel som beträffande antalet befattningshavare, som under samma tid
uppburit nämnda förmåner, ävensom deras fördelning i vissa särskilda
löneklasser. Eu sammanställning av de sålunda inkomna uppgifterna
återfinnes här nedan.

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Sammanställning

rörande ungefärliga beloppen av utbetalt krigstidstillägg (-hjälp) januari—juni 1918
samt antalet befattningshavare, som uppburit dessa förmåner.

	Ämbetsverk i allmänhet	Affärsverken	Läns- styrelserna	Summa
Löneklasser:	antal befatt-ningshavare	antal befatt. ningshavare	antal befatt-ningshavare	summa befatt-ningshavare
— 875 kronor	13,023	2,104	816	15,943
876—1,000 »	1,528	2,515	174	4,217
1,001—1,200 »	2,465	1,525	259	4,249
1,201—1,500 »	3,691	10,051	469	14,211
1,501—1,800 »	4,556	9,651	488	14,695
1,801—2,100 »	2,481	12,580	335	15,396
2,101—2,400 »	1,793	3,030	284	5,107
2,401—2,700 »	1,656	1,106	351	3,113
2,701—3,000 •	1,376	1,124	299	2,799
3,001—5,000 »	3,474	4,946	2,077	10,497
5,001—	2,337	547	1,296	4,180
Summa befattningshavare	38,380	49,179	6,848	94,407
Utbetalda belopp:	kronor	kronor	kronor	summa kr.
	8,886,765	17,324,045	2,111,405	28,322,215

Procentuellt krigstidstillägg jan.—
	10,325,237	14,363,803	3,515,515	28,204,555

	2,815,210	5,756,423	239,321	8,810,954

Summa kronor	22,027,212	37,444,271	5,866 241	65,337,724

1 Större delen av arméns (marinens) militära personal (12,000) liar ej uppburit grundplåt.

Sammanlagda kostnadsökningen beträffande det extra krigstidstilllägget
i nu av riksdagen beslutad omfattning, bortsett från de av riksdagen
vidtagna inskränkningarna för personal, som åtnjuter fri kost,
uppgår i förhållande till Eders Kungl. Maj:ts förslag till omkring
16,000,000 kronor. Med hänsyn till dessa inskränkande bestämmelser
har riksdagen emellertid funnit, att kostnadsökningen för genomförandet
av riksdagens beslut bör kunna begränsas till omkring 15,400,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 2.

I fråga åter om den extra krigstidsbjälpen skulle riksdagens beslut
draga en merkostnad av omkring 4,600,000 kronor. Såväl det extra
krigstidstillägget som den extra krigstidsbjälpen skulle alltså komma
att medföra eu ökad kostnad av 20,000,000 kronor. Då Eders Kungl.
Maj:t i avrundat tal beräknat kostnaden för det i propositionen nr 1
framlagda förslaget till 30,000,000 kronor, kan för genomförandet av
riksdagens beslut beräknas ett belopp av omkring 50,000,000 kronor.

T enlighet med verkställda beräkningar skulle sistnämnda summa
fördela sig på följande sätt:

Affarsdrivande verken .....

Huvudtitlarna..................

Postsparbanken m. fl. verk

	Extra krigs-tidstillägg Kr.	Extra krigs-tidshjälp Kr.	Summa Kr.
24.420.000 20.735.000 245,000	2.980.000 1.615.000 5,000	27.400.000 22.350.000 , 250,000


Summa
45,400,000	4,600,000	50,000,000

Sammanlagda för de affärsdrivande verken beräknade beloppet,
27,400,000 kronor, skulle för de särskilda verkens vidkommande fördela
sig på följande sätt:

	Extra krigs-tidstillägg	Extra krigs-tidshjälp	Summa
	Kr.	Kr.	Kr.
Postverket ................................	2,900,000	300,000	3,200,000
Telegrafverket.............................	3,835,000	240,000	4,075,000
Statens järnvägar .......................	16,700,000	2,300,000	19,000,000
Statens vattenfalisverk..................	385,000	65,000	450,000
Statens domäner ........................	600,000	75,000	675,000
Summa	24,420,000	2,980,000	27,400.000

Vad därefter beträffar de för övriga verk beräknade beloppen, böra
dessa i vad de belöpa å postsparbanken in. fl. verk i enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå av de medel, av vilka verkets omkostnader
i övrigt bestridas.

Fördelningen av de utgifter slutligen av ifrågavarande art. vilka

Riksdagens skrivelse Nr 2.

böra bestridas genom anslag'' å vederbörliga huvudtitlar, uppgående till
sammanlagt 22,350,000 kronor, framgår av följande specifikation:

	Extra krigs-tidstillägg Kr.	Extra krigs-tidshjälp Kr.	Summa Kr.
Andra huvudtiteln........................	860,000	65,000	925,000
Tredje » ........................	134,000	1,000	135,000
Fjärde » ........................	7,000,000	500,000	7,500,000
Femte » ........................	4,450,000	525,000	4,975,000
Sjätte » ........................	2,350,000	150,000	2,500,000
Sjunde » ........................	2,630,000	200,000	2,830,000
Åttonde » ........................	2,720,000	130,000	2,850,000
Nionde » ........................	591,000	44,000	635,000
Summa	20,735,000	1,615,000	22,350,000

Ovannämnda för de särskilda huvudtitlarna angivna slutsummor
böra enligt riksdagens mening såsom förslagsanslag uppföras å extra
til läggsstat för år 1918.

I fråga om täckningen av övriga kostnader av ifrågavarande art,
vilka ännu icke här berörts, torde även med den nu beslutade ökningen
av Eders Kungl. Maj:ts förslag utgifterna härför kunna i avseende
å postverket, telegrafverket och statens vattenfallsverk bestridas av
samma medel som övriga omkostnader för verken i fråga. Däremot
lärer så icke, som närmare framgår av propositionen, vara förhållandet
vad statens järnvägar beträffar. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag
torde därför det belopp, som beräknats erforderligt för beredande av
extra krigstidstil] ägg och extra krigstid shjälp åt befattningshavare i sistnämnda
verk, böra under titel utgifter för kapitalökning anvisas verket
såsom tillfälligt lån mot återbetalningsskyldighet framdeles. Vad slutligen
angår statens domäner torde det erforderliga beloppet kunna till åtminstone
större delen täckas genom den behållning, som väntas uppstå
därigenom att de verkliga utgifterna för 1918 års krigstidstillägg och
krigstidshjälp väsentligt understiga de beräknade. I varje fall bör utgiften
drabba nämnda verks omkostnadsstat.

Eders Kungl. Maj:t har slutligen i förenämnda proposition framlagt
förslag rörande det extra krigstidstilläggets utgående jämväl för år 1919.
Detta överensstämmer med vad av lagtima riksdagen beslutats beträffande
det då medgivna krigstidstillägget. Då riksdagen emellertid nu

Riksdagens skrivelse Nr 2.

vidtagit vissa förhöjningar i Eders Kung]. Maj:ts förslag, bör enligt
riksdagens mening även i fråga om detta förskott vissa ändringar vidtagas.

Riksdagen utgår härvid från att såsom förskott i avräkning å det
krigstidstillägg, som kan bliva befattningshavare i statens tjänst för år
1919 beviljat, skall under sistnämnda år, tills bestämmelser i ämnet
utfärdats och trätt i kraft, utbetalas, xitöver vad av 1918 års lagtima
riksdag medgivits, extra krigstidstillägg med en tredjedel av de avlöningsförmåner,
varå krigstidstillägget beräknas. Det särskilda extra krigstidstillägget
av en krona om dagen skulle alltså icke utgå i förskott. Av
riksdagen nu beslutade minimi- och maximibegränsningar av det procentuella
extra krigstidstillägget böra jämväl gälla i fråga om nu
behandlade förskott, vad minimibeloppet angår dock med den ändring, att,
därest sammanlagda beloppet av de förskott eu befattningshavare har
att enligt såväl lagtima som urtima riksdagens beslut uppbära, skulle
understiga 8 kronor 50 öre om dagen, nu ifrågavarande förskott höjes
med det belopp, som erfordras för sammanlagda förskottens uppbringande
till nyssnämnda siffra; dock att förskotten i intet fall må
överstiga det avlöningsbelopp, varå krigsstidstillägg beräknas.

Riksdagen vill slutligen uttala, att vad riksdagen sålunda beslutat
enligt riksdagens mening icke får anses prejudicerande i fråga om arten
och omfattningen av ett blivande beslut om dyrtidsbidrag för år 1919 åt
statens befattningshavare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen,

dels för beredande av extra krigstidstillägg och extra krigstidshjälp
för tiden från och med den 1 juli till och med den 31 december 1918
åt sådana befattningshavare, som avses i Eders Kungl. JVIaj:ts kungörelse
den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling nr 138) angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst

a) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag

under	andra	huvudtiteln........	...... kronor	925,000	—
»	tredje		...... »	135,000	—
T)	fjärde	» ........	...... »	7,500,000	—
»	femte	» ........	...... »	4,975,000	—
	sjätte	» .........	...... »	2,500,000	—
»	sjunde	» ........	...... . »	2,830,000	—
y>	åttonde	» ........	...... »	2,850,000 635,000	—
»	nionde	■» ........	...... »	—

Riksdagens skrivelse Nr 2.

b) medgivit, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,
för vilka anslag här ovan icke beräknats, extra krigstidstillägg
må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas;

c) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisat under titel utgifter för
kapitalökning ett förslagsanslag, högst, 19,000,000 kronor att av tillfälliga
lånemedel mot återbetalningsskyldighet utanordnas till statens järnvägar.

dels beslutat att,

a) det extra krigstidstillägget skall till varje befattningshavare
utgå dels med en tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande
avlöningsförmåner, varå krigstidstillägg beräknas, eller, där beloppet
enligt denna beräkningsgrund skulle understiga 1 krona 75 öre om
dagen, med sistnämnda belopp, dock med iakttagande av att ingen må
uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, dels ock därutöver med 1
krona om dagen,

dock att det sammanlagda extra krigstidstillägget ej må överstiga
i fråga om ogift personal, som äger åtnjuta fri kost i full utsträckning,
hälften av de avlöningsförmåner, vara krigstidstillägget beräknas, därest
ej Eders Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda förordnar, i vilken händelse
krigstidstillägget dock ej må överstiga tre fjärdedelar av samma
avlöningsförmåner, samt beträffande övrig personal tre fjärdedelar av de
avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget beräknas.

b) den extra krigstidshjälpen skall till befattningshavare eller,
om han avlidit efter juni månads utgång, till hans stärbhusdelägare
utgå, då det beräknade belopp, för vilket befattningshavaren under år
1918 har att erlägga skatt enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
(äkta makars taxeringar sammanräknade), utgör

högst 1,000 kronor: med 75 kronor för hustru eller husföreståndarinna
och med 37 kronor 50 öre för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 60 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 45 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 22 kronor 50 öre för vart barn; samt
från 3,000 till och med 6,000 kronor: med 30 kronor för hustru
eller husföreståndarinna och med 15 kronor för vart barn.

dels beslutat, att i fråga om det extra krigstidstillägget och den
extra krigstidshjälpen skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i ovan
berörda kungörelse finnes stadgat, med iakttagande

att den i § 9 stadgade tidpunkten ändras till den 1 juli 1918,

Riksdagen# skrivelse Nr 2.

att för befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön
eller arvode för två eller flera befattningar, skola ovan stadgade minimioch
maximibelopp för det extra krigstidstillägget avse deri sammanlagda
avlöning, som lian uppbär, samt att det oberoende av avlöningens
storlek utgående extra krigstidstillägget av eu krona för dag skall utgå
för endast eu av befattningarna, nämligen den som medför högsta avlöningen
eller, därest avlöningarna äro lika, för den av dessa befattningar,
till vilken befattningshavaren först blivit befordrad, samt

att sådan lärare vid statens läroanstalt, som icke äger åtnjuta
avlöning under ferier, må, jämväl för den tid efter den 1 juli Ibis,
under vilken lian på grund härav icke uppbär avlöning, åtnjuta det
extra krigstidstillägget av en krona för dag, för så vitt antingen han
erhållit förordnande å sin befattning före början av höstterminen år 191K
och förordnandet avser hela terminen eller han eljest tjänstgjort under
densamma i dess helhet.
dels ock medgivit

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan
varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, må under
sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats
och trätt i kraft, utbetalas extra krigstidstillägg enligt ovan för procentuellt
tillägg angivna grunder, med iakttagande att befattningshavare
skall uppbära minst så stort belopp, att till honom å 1919 års krigstidstillägg
utbetalade förskott enligt såväl 1918 års lagtima riksdags beslut
som nu angivna grunder uppgå till sammanlagt 3 kronor 50 öre om
dagen; dock att ingen må i förskott å 1919 års krigstidstillägg uppbära
tillhopa mera än avlöningens belopp; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

Stockholm den 29 november 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. Nr 2.