Riksdagens skrivelse Nr 217 (Riksdagsskrivelse 1916:217)

Riksdagens skrivelse Nr 217.

Nr 217.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
■proposition angående förordning med särskilda föreskrifter
angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot
jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 137.)

Till Konungen.

I en den 31 mars 1916 till riksdagen avlåten proposition, nr 126,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet fogade förslag,
utfärda förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot.

I samband härmed bar riksdagen till behandling förehaft en inom
rikdngens andra kammare väckt motion (nr 270), däri hemställts, att
riksdagen måtte besluta,

a) att nu föreliggande krigsavlöningsreglemente för marinen endast
måtte antagas att gälla under år 1917;

b) att § 5 mom. 2 tredje stycket måtte erhålla sådan förändrad
lydelse, att värnpliktig tillkommande ersättning för tjänstledighetsresa
uttryckligen angives i momentet; samt

c) att sådan bestämmelse intages i krigsavlöningsreglementet, att den
värnpliktige tillkommande krigslön skall till honom oavkortad utbetalas.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 84 käft. (Nr 217.) 1

Riksdagens skrivelse Nr 217.

Till stöd för denna framställning har anförts följande:

»Uti proposition nr 126 till innevarande års riksdag hemställer Kungl.
Maj:t om riksdagens bifall till ny förordning med särskilda föreskrifter
angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot.

Det föreliggande förslaget innehåller en hel del bestämmelser av den
beskaffenhet, att de giva anledning till ändringsförslag. Då emellertid
ett forcerat riksdagsarbete hindrar att nu ingå i en närmare prövning
av förslagets olika detaljer, synes det lämpligt att även i år riksdagen
giver förslaget en provisorisk karaktär. Först sedan nu pågående mobiliseringar
och krigstjänstgöringar avslutats lär det bliva möjligt att erhålla
nödigt material, varpå ett väl avvägt krigsavlöningsreglemente kan
grundas.

Emellertid synes mig en annan avfattning böra givas § 5 mom. 2
tredje stycket, som i propositionen föreslås erhålla följande lydelse:

»fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter
på järnväg».

Av förestående bestämmelse synes mig framgå att värnpliktig skall
äga rätt åtnjuta »kostnadsfri tjänstledighetsresa». Emellertid ha inneliggande
A-klassare, som sistlidne julhelg erhöllo tjänstledighet, förvägrats
sådan reseersättning. För att erhålla sin förmenta rätt ha
en del av dem vänt sig till militieombudsmannen med begäran om hans
medverkan.

Det synes mig att reglementet bör erhålla en sådan avfattning, att
därav tydligt framgår under vilka villkor och omständigheter värnpliktig
är berättigad till erhållande av kostnadsfri tjänstledighetsresa.

Under nu pågående militärtjänstgöring lär ha inträffat att värnpliktig
tillkommande krigslön tagits i mät för oguldna skatter. Ehuru jag
håller före, att varje person efter måttet av sina krafter skall erlägga
honom påförda utskylder, kan jag icke finna det annat än synnerligen
hårt, om staten eller kommunen av det lilla kontanta penningbidrag,
som de värnpliktige åtnjuta, gör utmätning för att därigenom erhålla
ersättning för sin fordran.

Det synes mig därför billigt och rättvist, att en bestämmelse införes
i krigsavlöningsreglementet, varigenom den värnpliktige tillförsäkras att
oavkortad utkvittera honom tillkommande krigslön.»

Såsom riksdagen i sin denna dag avlåtna skrivelse nr 216 angående
Eders Kungl. Maj:ts proposition om reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) erinrat, har i en med anledning
av sagda proposition inom riksdagens andra kammare väckt

Riksdagens skrivelse Nr 217.

motion nr 268 hemställts om vissa ändringar i det av Eders Kungl.
Maj:t framlagda förslaget till krigsavlöningsreglemente för armén. I
motionen har jämväl framhållits, att de däri anförda synpunkterna måtte
vinna beaktande även beträffande förslaget till förordning med särskilda
föreskrifter angående avlöningsförmåner m. in. vid marinen på krigsfot,
och har med avseende å förslaget till krigsavlöningsreglemente för armén
här anförts följande:

»Till en början må påpekas, att bland de olika slag av avlöningsm.
fl. förmåner, som enligt regiementsförslagets § 4 skall utgå till den
personal, å vilken reglementet är tillämpligt, finnas vissa naturaförmåner,
bland dem krigsportion och krigsration enligt förordningen angående
arméns förplägnad vid mobilisering och i krig. Syftet med bestämmelsen
är uppenbarligen att bereda trygghet för att all personal skall erhålla
den förplägnad, som är behövlig för att kunna motstå fältlivets mödor.
Av berörda förplägnadsreglemente framgår nämligen, att envar, som,
efter det order om allmän eller partiell mobilisering utfärdats, åtnjuter
krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen tager
sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion. Tidigare skulle
den av officer och underofficer med vederlikar sedermera ersättas. Häruti
gjordes ändring 1914. Erfarenheten har emellertid givit vid handen,
att till personal vid mobiliserade truppförband i stor utsträckning till
personal i befälsställning utbetalts ersättning för portion och ofta med
högre belopp än till menig, eller ock för befäl anordnats förplägnad i
annan ordning än för truppen i övrigt. Detta har nog ej varit riksdagens
mening. Bestämmelserna härutinnan synas ej vara nog tydliga
och påkalla uppenbarligen sådana förtydliganden, att klart framgår, att
personal, som ej vill hava portion in natura, ej pa grund därav berättigas
erhålla portionsersättning, och att, då portionsersättning utbetalas,
sådan skall utgå med lika belopp till såväl befäl som menig och i allmänhet
med ett belopp motsvarande kostnaden för portion in natura.

En annan naturaförmån är kvarterförläggning. Beträflandi denna
finnas dock icke utfärdade sådana bestämmelser, att riksdagen uan nu
överskåda de ekonomiska verkningarna av vad härom föreslås. Att nu
vinna full klarhet härom lärer ej medhinnas. Det förhållandet Titgör
anledning att antaga reglementet att gälla endast till och med utgången
av år 1917.

Beträffande krigsutrustningsbidrag enligt § 18 må erinras, att fall
finnas från 1914 års mobilisering, varvid dylikt bidrag utbetalats till
person, som varit i tjänstgöring allenast omkring fyra, fem dagar. I
anledning härav torde böra tagas under övervägande, att eu viss minimi -

Riksdagens skrivelse Nr 217.

tjänstgöringstid, förslagsvis en månad, bestämmes för rätten till åtnjutande
av berörda bidrag.

Aven bestämmelserna rörande resekostnads- och traktamentsersättning
m. m. synas vara något oklara. Talrika exempel finnas på att
traktamentsersättning utbetalts till befäl för tid som åtgått för inspektion
av respektive befäl underställt truppförband, formation eller anstalt, eller
till person, som verkställt utbetalning av avlöning till manskap vid underställt
truppförband. Vad innebär för övrigt »tjänsteförrättning å annan
ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner
sig»? Och vad förstås i fält med tjänstgöring å annan ort än
den, där personalen »har sin vanliga tjänstgöring»? Garanti mot en
oriktig tillämpning skall väl anses ligga i sista delen av 1 mom. av
§ 23, där det heter: »Återvänder personalen inom 10 timmar till den ort,
varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller
därmed jämnställd ersättning», och i mom. 4 av § 24, där en liknande
bestämmelse finnes beträffande personal med lägre krigslön. De bestämmelserna
kunna dock befaras komma att verka snarare som en premiering
av långsamhet och tröghet än som en garanti.

Riksdagen beslöt i fjol, att mobiliserad värnpliktig skulle i visst fall
erhålla ersättning för resa hem under tjänstledighet. Jag framhöll redan
då, att bestämmelsen härom borde intagas i krigsavlöningsreglementet,
och yrkade avslag på framställningen om ett särskilt beslut härom.
Riksdagen gick emellertid eu annan väg. I anledning av riksdagens
omförmälda beslut har ett särskilt nådigt brev härom utfärdats. Erfarenheten
har emellertid gett vid handen, att det varit lämpligare att beslutet
kommit att inarbetas i krigsavlöningsreglementet. Så synes fördenskull
nu böra ske.»

I motionen nr 270 har föreslagits, att ifrågavarande krigsavlöningsreglemente
för marinen måtte antagas att gälla endast för år 1917;
enahanda önskemål har kommit till synes i motionen nr 268. Av samma
skäl, som riksdagen anfört i sin ovannämnda skrivelse nr 216, anser
riksdagen, att föreliggande förslag bör erhålla provisorisk karaktär och
utfärdas att gälla till och med utgången av år 1917.

I jämförelse med de bestämmelser angående krigsavlöning för marinen,
som av 1915 års riksdag godkändes att gälla för år 1916, företer det
föreliggande förslaget vissa smärre avvikelser och jämkningar, vilka
vidtagits i fråga om förslagets §§ 2, 4, 7, 8, 9, 11, 17, 18, 19 och 22.
Riksdagen har vid granskning av dessa ändringar ej funnit anledningtill
erinran.

Riksdagens skrivelse Nr 217.

Vidkommande den i motionen nr 270 föreslagna ändringen i § 5
rörande ersättning för värnpliktigs tjänstledighetsresa, får riksdagen hänvisa
till vad riksdagen i sin skrivelse angående krigsavlöningsreglemente
för armén i samma avseende anfört.

I motionen nr 270 har vidare hemställts om införande i förslaget
av en bestämmelse om undantagande från utmätning av värnpliktig tillkommande
krigslön. Aven i detta avseende har riksdagen, i likhet med
vad riksdagen godtagit i fråga om krigsavlöningsreglemente för armén,
funnit sig böra biträda framställningen och beslutat insättande efter § 16
av en paragraf av innehåll, att krigslön ej må för gäld tagas i mät. I
följd härav hava §§ 17—23 i Eders Kung!. Maj:ts förslag erhållit ändrad
nummerföljd.

I fråga om de i motionen nr 268 framhållna synpunkter, vilka,
såsom ovan erinrats, närmast avse förslaget till krigsavlöningsreglemente
för armén, men enligt motionärens framställning även skulle
tagas i betraktande vid behandlingen av föreliggande förslag, har riksdagen
i första hand uppmärksammat motionärens yrkanden i fråga om
bestämmelserna rörande portion och portionsersättning. På skäl, som riksdagen
i sin skrivelse angående avlöningsreglemente för armén anfört och
i likhet med vad riksdagen beträffande nämnda reglemente beslutat, har
riksdagen även i Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag till
reglemente gjort ett tillägg av enahanda beskaffenhet som i motsvarande
§ i reglementet angående armén.

De i motionen nr 268 i övrigt framhålla synpunkterna, vilka, såsom
nämnts, av motionären avsetts att komma i betraktande jämväl i fråga
om förevarande förslag, beröra kvarter förläggning (§ 5), krigsutrustningsbidrag
(§ 17), resekostnads- och traktamentsersättning (§§ 21—23), däribland
ersättning för resa hem under tjänstledighet. Såsom riksdagen i
sin skrivelse nr 216 i fråga om dessa anmärkningar framhållit, har riksdagen
ej ansett sig kunna för närvarande ingå på en saklig granskning av desamma,
utan förväntar riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t jämväl vid utarbetande
av nytt förslag till krigsavlöningsförordning för marinen tager
behörig hänsyn till de i motionen framhållna synpunkter.

På sätt riksdagen i sin skrivelse nr 216 närmare erinrat, har riksdagens
militeombudsman till riksdagens vederbörande utskott ingivit en
skrivelse, däri militieombudsmannen bland annat framhållit att det borde
tagas i övervägande, huruvida icke vissa närmare bestämmelser angående
värnpliktiges rätt till krigsavlöning under tjänstledighet borde upptagas i
själva krigsavlöningsreglementet. Riksdagen finner tydligt, att här omnämnda
förhållanden även beröra de marinen tillhöriga värnpliktiga,

Riksdagens skrivelse Nr 217.

men har emellertid i detta avseende militieombudsmannens skrivelse ej
föranlett annat uttalande från riksdagens sida än att riksdagen förväntar,
att vid utarbetande av nytt förslag till krigsavlöningsförordning för
marinen behörig hänsyn jämväl tages till vad militieombudsmannen
i berörda skrivelse anfört.

Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen bemyndigat Eders
Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med härvid fogade
förslag (Bil. A), utfärda förordning med särskilda föreskrifter angående
avlöningsförmåner in. m. vid marinen på krigsfot, att gälla till och
med utgången av år 1917.

Stockholm den 13 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 217.

Bil. A.

Förslag*

till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot.

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Förordningens ändamål och tillämpning.

1. I denna förordning meddelas föreskrifter

a) angående den avlöning och de övriga förmåner, som tillkomma
personal vid mobiliserad del av marinen, i den mån icke redan genom
gällande stater, reglementen eller förordningar är stadgat i sådant avseende,
samt

b) angående sådana ändringar i eller tillägg till de för personalen
gällande avlöningsbestämmelser, som föranledas av särskilda genom marinens
övergång till krigsfot inträdande förhållanden.

2. I de fall då allmän mobilisering eller mobilisering av endast
marinen varder anbefalld, gäller denna förordning för marinen i dess
helhet, så framt icke Kungl. Maj:t för viss del eller i avseende å visst
stadgande finner skäl annorlunda förordna.

Vid partiell mobilisering av marinen lämnar Kungl. Maj:t i varje
fall föreskrift, beträffande vilka delar av marinen och i vilken omfattning
förordningen skall äga tillämpning.

§ 2.

Under förordningen hänförlig personal.

1. Denna förordning äger tillämpning å nedannämnda personal, då
densamma tillhör mobiliserad del av marinen ävensom då den företager
färd för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring, nämligen:

a) personal av marinens stam, med undantag av personal tillhörande
ecklesiastikstaten, lärarstaten, månadslönarstaten och daglönarstaten vid
flottan, ävensom av de civilmilitära tjänstemännen vid kustartilleriet,

b) personal, tillhörande reservstat för marinen,

Riksdagens skrivelse Nr 217.

c) personal av marinens reserv, samt

d) värnpliktiga.

2. Oberoende av vad i reglemente för marinen eller eljest är stadgat
beträffande personalens fördelning på stam, reserv och värnpliktiga,
skola de i denna förordning angående värnpliktiga meddelade bestämmelser
gälla för

dels sjökadetter och kustartillerikadetter ävensom mariningenjörsaspiranter
och -elever samt marinintendentsaspiranter och -elever, då de
tagas i anspråk för tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen,

dels värnpliktiga, då de konstitueras till militär tjänstegrad eller
civilmilitär befattning, ehuru dylik konstituering enligt därför gällande
bestämmelser skall avse reserven,

dels ock frivilliga, då de antingen anställas såsom meniga i reserven
eller ock i densamma konstitueras till militär tjänstegrad eller civilmilitär
befattning utan att därvid tilläggas avlöning och övriga förmåner i
likhet med personal av stammen.

3. Beträffande avlöning och övriga förmåner till den personal, å
vilken, enligt vad i mom. 1 a) sägs, denna förordning icke äger tilllämpning,
ävensom vid mobiliserad del av marinen tjänstgörande personal
av post- och telegrafstaten eller lotsverkets personal iakttagas de för
personalen gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser, som för
mobilisering äro eller varda meddelade.

§ 3-

Krigstjänstgöringstid.

1. Krigstjänstgöringstid enligt denna förordning omfattar, i den mån
bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda
till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen
för vederbörlig del av marinen till och med tionde dagen
efter det demobilisering av samma del tagit sin början.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å
vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden
för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda
ort. För personal, som beordras att utan föregående inställelse på mobiliseringsorten
(utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart
infinna sig å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och med
dagen efter ankomsten till sistnämnda ort.

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgöringen tidigare
än den i mom. 1 sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden
med den dag, då personalen hemförlovas.

Riksdagens skrivelse Nr 217.

§ 4.

Tillämpligheten under krigstjänstgöringstid av fastställda stater, reglemente

för marinen m. m.

1. Under § 2 inom. 1 a) hänförlig personal, på vilken denna förordning
äger tillämpning, bibehåller under krigstjänstgöringstid den avlöning
och de övriga förmåner, som enligt gällande stater, reglemente
för marinen eller eljest äro personalen tillförsäkrade, med iakttagande:

att den, som i fred innehar bostad in natura och därjämte, i förekommande
fall, åtnjuter bostadens uppvärmning medelst värmeledning
eller avgiftsfri belysning med gas eller elektrisk ström, är skyldig att,
därest omständigheterna efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda,
omedelbart frånträda sådan förmån oberoende av föreskrifterna

1 reglemente för marinen,

att till den, som sålunda förpliktas frånträda bostadsförmån in natura,
utgår gottgörelse för genom frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning
o. dyl. enligt de särskilda föreskrifter, som av Kungl. Maj:t efter
framställning i varje särskilt fall varda meddelade,

att all till inkvarteringsbidrag berättigad personal av officers eller
underofficers grad eller tjänsteklass äger att, oberoende av placeringseller
tjänstgöringsort, åtnjuta sådant bidrag, i den mån det under krigstjänstgöringstiden
förfaller till betalning, med det för personal i Stockholm
anvisade belopp,

att den förmån av portion, som enligt reglemente för marinen tillkommer
flottan tillhörande underofficer, under krigstjänstgöringstid i intet
fall åtnjutes in natura, utan utgår såsom kontant löneförmån med belopp,
som enligt samma reglemente gäller för ersättning för portion i land
eller ombord; skolande i fråga om sådant belopps uppbärande gälla vad
som är stadgat om portionsersättning, dock utan den i del I § 145 mom.

2 stadgade inskränkning,

att flaggunderofficer äger åtnjuta förhöjning i den honom tillkommande
sjöavlöning med 25 öre för dag, samt

att dagavlöning bibehålies av sjuka och sårade samt, såvitt ej annorlunda
förordnas, av tjänstlediga, så länge krigstjänstgöringstiden för
dem fortfar; skolande i fråga om bibehållande av dagavlöning för sjuka
och sårade, som efter avslutad krigstjänstgöringstid kvarligga å sjukvårdsanstalt,
gälla vad därom av Kungl. Maj:t på framställning av vederbörande
chef eller myndighet kan varda föreskrivet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 84 käft. (Nr 217.)

Riksdagens skrivelse Nr 217.

2. Beträffande avlöningen för den i § 2 mom. 1 b) omförmälda
personal tillämpas under krigstjänstgöringstid staten för reservstat för
marinen, men utgår därutöver till sådan personal lönefyllnad enligt denna
förordning.

3. Under § 2 mom. 1 c) hänförlig personal, på vilken denna förordning
äger tillämpning, åtnjuter under krigstjänstgöringstid avlöning
och övriga förmåner enligt reglemente för marinen eller de särskilda författningar,
vilka gälla för personal, som tillhör marinens reserv eller vid
mobilisering genom konstituering anställes i densamma. Beträffande förmånerna
av inkvarteringsbidrag, portion eller sjöavlöning, då sådana
skola tillkomma personal, som i detta mom. avses, gälla dock enahanda
jämkningar, om vilka sägs i mom. 1 här ovan rörande sådana förmåner
för personal vid marinens stam.

4. Beträffande avlöning och övriga förmåner under krigstjänstgöringstid
för den under § 2 mom. 1 d) omedelbart eller i enlighet med
samma paragrafs mom. 2 hänförliga personal skall jämte bestämmelserna
i denna förordning tillämpas vad angående konstituering och anställning
av personal vid marinens stam eller reserv vid mobilisering är i särskild
författning stadgat.

5. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i denna förordning
frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden
utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag
av vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för
den uppkomna minskningen i avlöningen.

§ 5.

Avlöning och övriga förmåner.

1. Avlöning och övriga förmåner, som enligt denna förordning
kunna tillkomma personal vid mobiliserad del av marinen och som avses
i § 1 mom. 1, äro följande:

a) lönefyllnad,

b) krigstillägg,

c) krigslön,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) förplägnad och därmed sammanhängande förmåner,

f) sjukvård, samt

Riksdagens skrivelse Nr 217.

g) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. Under krigstjänstgöringstid tillkomma personal vid mobiliserad
del av marinen följande särskilda förmåner, nämligen:

tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande enligt
förordningen rörande postbebandling vid krig, samt

fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter
på järnväg.

Värnpliktig personal erhåller beklädnad enligt därom gällande särskilda
bestämmelser.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner lända
till efterrättelse de bestämmelser, som med ledning av gällande rekvisitionslag
samt förordningar rörande inkvartering och truppers fortskaffande
meddelas.

II. Lönefyllnad.

§ 6.

Avlöning till reservstatspersonal utöver fastställd stat.

Utöver den avlöning, som enligt stat tillkommer personal på reservstat
vid marinen, utgår till densamma under krigstjänstgöringstid lönefyllnad
med ett belopp, innefattande skillnaden mellan fredsavlöningsförmånerna
för beställning i motsvarande grad på aktiv stat samt
avlöningsförmåner enligt reservstaten, att utgå på sätt finnes stadgat i
reglemente för marinen om lönefyllnaden motsvarande avlöningsförmåner
för beställning på stat.

III. Krigstillägg.

Personal, berättigad till krigstillägg.

Under de i § 8 angivna förutsättningar åtnjutes krigstillägg under
krigstjänstgöringstid av nedannämnda personal, nämligen:

a) officer, underofficer och underofficerskorpral av marinens stam
ävensom flottans stam tillhörande personal av officers eller underofficers

12 Riksdagens skrivelse Nr 217.

tjänsteklass vid mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren
och poliskåren,

b) officer och underofficer tillhörande reservstat vid marinen, samt

c) officer, underofficer och underofficerskorpral i marinens reserv
ävensom personal av officers tjänsteklass vid mariningenjörkåren, marinintendenturkåren
eller marinläkarkåren i flottans reserv, härifrån dock
undantagen personal, som omedelbart eller i enlighet med § 2 mom. 2
är hänförlig under samma paragrafs mom. 1 d).

§ 8.

Krigstilläggs åtnjutande och utbetalande.

1. Krigstillägg utgår allenast vid tjänstgöring i land och under
den ytterligare förutsättning, att den mobiliserade del av marinen, vartill
personalen hör, befinner sig

antingen å ort, belägen inom avdelad krigsskådeplats,

eller inom fästning, vilken, även om den icke ligger inom området
för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

Krigstillägg utgår jämväl för tjänstgöring vid mobiliserad del av
marinen, som detacherats till fälthären.

2. I avseende å tiden och sättet för krigstilläggs åtnjutande och
utbetalande iakttages, utöver vad i mom. 1 sägs:

att i fråga om personal, som uppbär dagavlöning, skall i tillämpliga
delar gälla vad i motsvarande hänseende är stadgat beträffande dagavlöningen,

att till dagavlöning ej berättigad civilmilitär personal äger uppbära
krigstillägg i den ordning, som gäller beträffande dagavlöningen för militär
personal i tjänstegrad, som motsvarar den tjänsteklass förstnämnda personal
innehar,

att för dag, då löntagare enligt gällande föreskrifter äger uppbära
traktamentsersättning, krigstillägg icke utgår,

att, därest under krigstjänstgöringstid personal,"som åtnjuter krigstillägg,
enligt vederbörlig order förrättar tjänstgöring, som föranleder
sådan förläggning, att den jämlikt bestämmelse i reglementet för marinen
del III eljest berättigar officer, civilmilitär tjänsteman, underofficer,
reservofficersaspirant eller underofficerskorpral att uppbära mässpenningar,
ävensom underofficer att uppbära ersättning för portion, dessa förmåner
skola anses inbegripna i krigstillägget, samt

Riksdagens skrivelse Nr 217.

att till underofficer eller underofficerskorpral, som är inmönstrad å
fartyg eller båt, bemannad av kustartilleriets eller för kustartilleriets räkning
förhyrd personal, icke skall under sådan tid, då underofficeren eller
underofficerskorpralen åtnjuter krigstillägg, utgå de för sådan tjänstgöring
eljest enligt reglementet för marinen del III bestämda förmåner
av sjötillägg och mässpenningar och, vad underofficer beträffar, ej heller
ersättning för portion.

§ 9.

Krigstilläggs belopp

1. Krigstillägg utgår med belopp, som angivas i nedanstående tabell:

Flottans personal.	Kustartilleriets personal.	Krigstillägg för dag. Kronor.
Flaggman ..........................................	Generalsperson.............„................	8	50 !
Kommendör ......................................	Överste............................	7
Kommendörkapten av 1. graden ............	Överstelöjtnant...........	5	50
Kommendörkapten av 2. graden ...........	Major.........................	4	50
Kapten ............................................	Kapten .........................................	3	75
Löjtnant................... ..
Underlöjtnant (fänrik)............	Underlöjtnant (fänrik)........................	3	<0 25
Flaggunderofficer............	Underofficer av 1. graden.............	2	40
Underofficer av 2. graden .....................	Underofficer av 2. graden................	1	40
Underofficerskorpral..............................	U nderofficerskorpral..............................	—	70

2. Vid tillämpning av tabellen i mom. 1 iakttages:
att personal med militär tjänstegrad, som finnes upptagen i tabellen,
åtnjuter krigstillägg efter innehavande grad inom vederbörlig kår vid
flottan eller inom kustartilleriet, med iakttagande att särskilt erhållen
högre grad i marinen härvid icke medför rätt till krigstillägg för sådan
grad,

att innehavare av civilmilitär beställning åtnjuter krigstillägg med
det belopp, som tillkommer militär personal i tjänstegrad, vilken motsvarar
den tjänsteklass inom vederbörlig civilmilitär kår, till vilken beställningens
innehavare är att hänföra, med undantag för marinläkare av
andra graden, till vilken i värjo fall skall utgå krigstillägg av det för
kapten bestämda beloppet, samt

Riksdagens skrivelse Nr 217.

att underofficer av stammen, som blivit förordnad att med månadslön
å varvets stat tjänstgöra å flottans varv, åtnjuter krigstillägg i likhet
med underofficer på stat.

IV. Krigslön.

§ 10.

Personal, berättigad till krigslön.

Krigslön tillkommer under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen
värnpliktiga och med dem jämlikt § 2 mom. 2 likställda.

§ 11-

Krigslöns belopp och grunder för dess utgående

1. Krigslön utgår efter nedanstående krig slönetariff och under olika
förutsättningar antingen såsom högre krigslön (tariffens Tab. Ä) eller
såsom lägre krigslön (tariffens Tab. B).

Krig slönetariff

Personal.	Krigslöneklasser.	Krigslön : Tab. A. Högre krigs-lön.	or termin Tab. B. Lägre krigs-lön.
Kronor.	Kronor.
Konstituerad kapten...............................................	1. krigslöneklassen	80	—	40	—
Konstituerad löjtnant.............................................	2.	60	—	30	—
Konstituerad underlöjtnant (fänrik)...........................	3.	55	—	25	—
Konstituerad flaggunderofficer (underofficer av 1. graden)	4. »	45	—	20	—
Konstituerad underofficer av 2. graden .....................	5. »	35	—	15	—
Konstituerad underofficerskorpral..............................	6. »	12	50	12	50
Konstituerad korpral ............................................	7.	10	—	10	—
Menig värnpliktig.................................................	8.	5	—	5	—

2. Högre krigslön utgår till den i § 10 omnämnda personal vid sjökommendering
i varje fall samt därjämte vid tjänstgöring i land under

Riksdagens skrivelse Nr 217. 15

förutsättning, att den mobiliserade del av marinen, personalen tillhör,
befinner sig

antingen å ort, belägen inom avdelad krigsskådeplats,

eller inom fästning, vilken, även om den icke ligger inom området
för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

Högre krigslön utgår jämväl för tjänstgöring vid mobiliserad del
av marinen, som detacherats till fälthären.

3. Lägre krigslön utgår till den i § 10 omnämnda personal i de
fall, då de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena
för personalen eller vederbörlig mobiliserad del av marinen icke
föreligga.

4. Beträffande den till krigslön berättigade personalens fördelning
å de i krigslönetarififen upptagna krigslöneklasserna iakttages:

att krigslöneklassen för den personal, som konstitueras till officer,
underofficer, underofficerskorpral eller korpral eller som utnämnts till
någon av nämnda underbefälsgrader, skall vara den, som enligt tariffen
upptager personal i vederbörlig militär tjänstegrad,

att krigslöneklassen för personal, konstituerad till civilmilitär befattning
av officers tjänsteklass, ävensom för mariningenjörs- och marinintendentsaspirant
skall vara den, som upptager personal i sådan militär
tjänstegrad, som motsvarar den med befattningen förenade tjänsteklass,
samt

att krigslöneklassen för övrig personal skall vara den för menig
värnpliktig bestämda.

§ 12.

Löneterminer. Krigslöns utbetalande.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje
månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den
andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen
i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första
löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat
för varje dag till ''/tu av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp
tillika med krigslönen för nämnda termin.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att
till krigslön berättigad personal skall hemförlovas under löneterminen,
utbetalas till sådan personal krigslön allenast för den del av löneter -

Riksdagens skrivelse Nr 217.

minen, som motsvarar tiden till och. med hemförlovningsdagen, och beräknas
krigslönen därvid för varje dag till 1 10 av krigslönen för en
termin.

4. Till betalning förfallen krigslön utbetalas, vid tjänstgöring i
land å den flottans station eller annan förläggningsort för marinens personal,
där löntagaren är tjänstgörande, samt vid sjökommendering å det
fartyg (sjöposition), där han är inmönstrad.

5. Till personal av officers eller underofficers grad och likställd
utbetalas krigslön mot personligt kvitto. Utbetalning av krigslön till
personal av manskaps grad äger rum på sätt för utbetalning av avlöningsmedel
till stammanskapet finnes föreskrivet.

§ 13-

Förändring i krigslön.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes
lägre krigslön, till sådan, som berättigar till högre krigslön, eller tvärtom,
tillträdes den högre eller lägre krigslönen först från och med den efter
övergången närmast infallande löneterminen.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet
efter krigstjänstgöringstidens början genom konstituering tillägges högre
krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring
i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 14-

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden
för dem fortfar. Varder sjuk eller sårad, som åtnjuter
högre krigslön, avsänd för vård till ort, belägen utom avdelad krigsskådeplats
eller utom området för belägrad fästning, äger han därefter
åtnjuta allenast den lägre krigslönen; skolande i avseende å övergången
till sistnämnda krigslön föreskriften i § 13 mom. 1 lända till efterrättelse.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade
föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,
därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,
den för personalen bestämda krigslön.

3. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,
bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.

jRiksdagens skrivelse Nr 217.

Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter, därest han tillhör 8.
krigslöneklassen, icke någon del av den under strafftiden förfallande
krigslön, varemot personal med krigslön i någon av 1.—7. krigslöneklasserna
vid undergående av nyssnämnt straff'' äger för lönetermin bibehålla,
av krigslön i 1. eller 2. klassen 20 kronor; i 3., 4. eller 5. klassen
15 kronor, i 6. klassen 2 kronor 50 öre och i 7. klassen 2 kronor.

Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta under strafftiden
förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatages, äger under fångenskapen åtnjuta krigslön
allenast för så vitt han tillhör någon av 1.—7. krigslöneklasserna och
under sådan förutsättning med belopp, som enligt mom. 3 andra stycket
utgår för däri nämnt fall. Sålunda utfallande medel omhändertagas för
den tillfångatagnes räkning i enlighet med de bestämmelser, som vederbörande
stationsbefälhavare eller regements-(kår-, detachements-)chef
bestämmer.

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,
som under frånvaron förfaller till betalning. Vid återinträde i tjänstgöring
återvinnes dock rätt till hel eller, jämlikt bestämmelserna i denna
paragraf, reducerad krigslön för sådan termin eller del därav, för vilken
visas förfall, som vederbörande myndighet godkänner.

§ 15.

Krigslöns avsättande och försändande.

1. Sjökommenderad, som åtnjuter krigslön i någon av 1. — 7. krigslöneklasserna,
må, såvida han därom gjort framställning till vederbörande
fartygschef och därvid meddelat uppgift å den person, som äger att lyfta
medlen, till utbetalning terminsvis å den flottans station, löntagaren tillhör,
avsätta av krigslön i 1. eller 2. klassen 20 kronor, i 3., 4. eller 5.
klassen 15 kronor, i 6. klassen 2 kronor 50 öre och i 7. klassen 2 kronor.

2. Beväringskompanichef ävensom kompanichef för kompani av
sjömanskåren, vid vilket i mom. 1 nämnd personal redovisas, skall åligga
att, då häri därtill av sådan personal befullmäktigas, utkvittera dennas
avsatta medel och att, i den mån de utfalla, antingen för löntagarens
räkning insätta desamma i bankinrättning på stationsorten eller till enskild
av löntagaren uppgiven person inom riket såsom försändelse i
tjänsteärende avsända vederbörligt belopp. Sparkassebok eller annat
över bankinsättningen erhållet kvitto skall tillhandahållas vederbörande,
då han till stationen återkommer, eller, om han avlidit, överlämnas till
hans rättsinnehavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1216. 11 sand. SI käft. (Nr 217.)

.-i

Riksdagens skrivelse Nr 217.

§ 16-

Avdrag å krigslönen vid ersättningsskyldighet till kronan

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för
sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande
i tjänsten eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

§ u.

Krigslöns undantagande från utmätning.

Krig slör,, som enligt denna förordning tillkommer värnpliktig, må ej för
gäld tagas i mät.

V. Krigsutrustningsbidrag.

§ 18-

Bidragets ändamål, belopp och utbetalande m. m.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande
vid mobilisering av egna uniforms- m. fl. beklädnadspersedlar
samt till persedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av officer och underofficer eller
likställd, som är skyldig att vid tjänstgöring bära föreskriven uniform
och icke tillhandahålles beklädnad av kronan; dock att dylik förmån
icke tillkommer värnpliktiga eller med dem jämlikt § 2 mom. 2 likställda,
vilka vid mobilisering i reserven konstitueras till officers tjänstegrad
eller civilmilitär befattning av motsvarande tjänsteklass och, enligt
vad i särskild författning är stadgat, vid anställningen erhålla beklädnadshjälp.
Bidraget utgår för eu gång vid krigstjänstgöringstidens
början med 150 kronor för officer och likställd samt med 100 kronor
för underofficer och likställd samt utbetalas vid den station eller det
regemente (kår, detachement), där vederbörande äger uppbära lön eller
däremot svarande avlöning.

Överflyttas löntagare för krigstjänstgöring från en mobiliserad del
av marinen till en annan eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen,
medför öveidlyttningen eller avbrottet icke rätt för löntagaren
att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

Riksdagens skrivelse Nr 217.

3. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava
uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid
uppflyttas till officers grad eller till civilmilitär befattning av motsvarande
tjänsteklass, utbekommer skillnaden mellan underofficers och
officers krigsutrustningsbidrag vid den efter uppfattningen närmast följande
utbetalningen av honom tillkommande lön.

VI. Förplägnad och därmed sammanhängande förmåner.

§ 19

Tillhandahållande av portion

1. Utöver vad i reglementet för marinen är stadgat om naturaportion
till viss personal av marinen och med iakttagande av vad i § 4
mom. 1 sagts angående förvandling till kontant förmån av den underofficer
vid flottan tillkommande, på nämnda reglemente grundade rätt
till naturaportion, äga under tjänstgöring vid mobiliserad del av marinen
i land eller ombord samtliga officerare, underofficerare och likställda
av stam eller reserv ävensom värnpliktiga och med dem jämlikt
§ 2 mom. 2 likställda rätt att utan ersättning för varje dag bekomma
en natur ap or tion, och skall denna vara av likartad beskaffenhet
för samtliga portionstagare.

2. Enligt mom. 1 utgående portion utbekommes vid marinens
matinrättning i land eller å förläggningsort, där förplägnad för marinens
manskap eljest finnes anordnad, samt, vad beträffar sjökommenderad
personal, å det fartyg, varå personalen är inmönstrad eller eljest
tjänstgörande. Till personal av officers eller underofficers grad eller
tjänsteklass, konstituerad personal häri inräknad, utlämnas dock portionen
endast efter hos vederbörande myndighet gjord anmälan.

Kan portion i land icke lämpligen på nu nämnt sätt tillhandahållas,
må vederbörande myndighet, under vilken personalen är ställd, anordna
förplägnad åt densamma på för kronan billigaste sätt.

För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt denna
paragraf blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning för
portion.

3. Under tjänstledighet eller permission upohör all rätt till förplägnad
enligt denna förordning.

4. Sjuk eller sårad erhåller under tid, då han är intagen å militär
sjukvårdsanstalt, på kronans bekostnad förplägnad å sådan an -

Riksdagens skrivelse Nr 217.

stalt i stället för den honom enligt denna paragraf eller vad stammanskapet
beträffar enligt reglemente för marinen tillförsäkrade naturaportion.

5. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från krigstjänstgöring,
äger icke rätt till ersättning för portion under tiden för uteblivandet.

§ 20.

Diet- och mässpenningar.

Under sjökommendering äga värnpliktiga och med dem jämlikt § 2
mom. 2 likställda, vilka konstitueras till officers eller underofficers
tjänstegrad eller till civilmilitär befattning av officers tjänsteklass, ävensom
sjökadetter och kustartillerikadetter samt marin ingenjörs- och marinintendentsaspiranter
åtnjuta diet- eller mässpenningar i enlighet med vad
för personal av vederbörlig grad eller tjänsteklass är i reglemente för
marinen stadgat.

VII. Sjukvård.

§ 21.

Förmånens omfattning.

Utöver vad reglementet för marinen stadgar i fråga om sjukvård
för marinens personal av stammen gäller enligt denna förordning, att
envar av den i § 2 omförmälda personal, varå denna förordning äger
tillämpning, äger rätt till fri sjukvård, omfattande fri läkarvård och fria
läkemedel ävensom, då förhållandena så betinga, vård å militär sjukvårdsanstalt.

VIII. Besekostnads- och traktamentsersättning m. m.

§ 22.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Resekostnadsersättning enligt denna förordning omfattar gottgörelse
för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt personal,
som enligt resereglementet äger medföra sådan, samt för medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna
fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad

Riksdagens skrivelse Nr 217.

som är att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser
tjäna till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelse
för biljett å järnväg ej ntgår till den, som vid inställelse till eller hemförlovning
från krigstjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg,
oaktat sådan enligt bestämmelserna i reglementet för militärtransporter
ä järnväg stått till buds.

3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp
enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid
anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd
räkning.

§ 23.

Ersättningar för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid marinen tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring
uppbära resekostnadsersättning enligt § 21 för färd från fredstjänstgöringsorten
till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort) eller,
där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna
sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten
till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att, då våglängden
understiger 10 kilometer, ersättning icke utgår för färd med
annat fortskaffningsmedel än järnväg eller ångfartyg. Styrker inkallad,
att han vid färdens anträdande uppehållit sig å annan än kyrkobokföringsorten,
äger han, med nyss angivna inskränkning, utbekomma ersättning
för färd från dåvarande vistelseorten inom riket eller, vid vistelse
utom riket, från den plats inom riket, å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning frän krigstjänstgöring utgår
resekostnadsersättning enligt § 21 till den personal, som skall kvarstå
i tjänstgöring vid marinen, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen
upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för färd från
förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten eller, vad beträffar
å sjömanshus inskriven personal, till det sjömanshus envar tillhör.

3. För färd, som enligt inom. 1 och 2 här ovan medför rätt till
resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare,
underofficerskorpraler och likställda dagtraktamente, vilket, då färden
sker såsom enskild resa, utgår enligt resereglementet men, då färden
sker i trupp, enligt i nådiga kungörelsen den 27 maj 1881 fastställd

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 84 haft. (Nr 217.) 4

Riksdagens skrivelse Nr 217.

lägre beräkningsgrund, i sistnämnda fall, vad underofficerskorpral beträffar,
dock endast då han tjänstgör såsom marschbefäl.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt
till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter annat manskap
av stammen än underofficerskorpral ävensom värnpliktiga och med dem
jämlikt § 2 mom. 2 likställda traktamentsersättning enligt i nådiga kungörelsen
den 27 maj 1881 angiven lägre beräkningsgrund samt, därest
i förekommande fall inkvartering icke beredes genom kronans försorg,
dessutom nattkvartersersättning med 1 krona 50 öre för varje erforderligt
nattkvarter. För dylik färd, vare sig den företages såsom enskild
resa eller i trupp, åtnjuta de värnpliktiga och med dem likställda dessutom
särskild färdavlöning med 50 öre för dag, dock icke för dag, då
krigslön utgår.

§ 24.

Resekostnads- och traktamentsersättning för färder och tjänsteförrättningar

under krigstjänstgöringstid.

1. För färder eller tjänsteresor, som av den vid mobiliserad del av
marinen tjänstgörande personalen företagas på grund av gällande föreskrifter
eller vartill personalen i behörig ordning kommenderas, åtnjutes
resekostnadsersättning enligt § 21.

2. Beträffande traktamentsersättning till i mom. 1 omnämnd personal
för färd, tjänsteresa eller extra förrättning under krigstjänstgöringstid
gäller vad resereglemente!, reglementet för marinen ävensom nådiga
kungörelsen den 27 maj 1881 härom stadga; dock att traktamente icke
tillkommer löntagare, som uppbär högre krigslön, i annat fall än då han
för tjänsteförrättning å annan ort än den, där han har sin vanliga krigstjänstgöring,
företager färd såsom enskild resa till eller från tjänstgöringsorten,
och beräknas därvid traktamentet enligt nyssnämnda kungörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.