Riksdagens skrivelse Nr 215 (Riksdagsskrivelse 1929:215)

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Nr 215.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar
rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions-
och indragningsstaterna.

(Bankoutskottets utlåtande nr 24 samt memorial nr 46 och 47.)

Till Konungen.

Riksdagen får härmed anmäla sina beslut i anledning av nedannämnda
framställningar rörande elfte huvudtiteln.

A. Civila pensionsväsendet.

l:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 januari 1929 dagtecknad proposition
nr 26 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att f. d. ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid
kommunala mellanskolan i Vaxholm Signe Maria Wester må för pension
från statens pensionsanstalt tillgodoräkna sig sin under läsåren 1915/1916 och
1918/1919 intjänade tjänstetid vid Vaxholms samskola, dock att därvid skall
i tillämpliga delar gälla vad som i mom. 14 av övergångsstadgandena till
kap. IV av gällande reglemente för statens pensionsanstalt finnes föreskrivet
i fråga om lärarinna vid kommunal flickskola, varvid det i sagda moment
stadgade avdraget skall avse pensionsbelopp beräknat på det för Signe Maria
Wester under läsåret 1915/1916 erlagda statsbidraget till svenska lärarinnornas
pensionsförening och för dettas erhållande erlagda minimiavgifter.

Riksdagen, som ansett sig böra biträda det framställda förslaget, får
anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. U samt. Nr 215. ]

Riksdagens skrivelse Nr 215.

2:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 131 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att framlidne förre slöjdläraren vid Göteborgs folkskolor
Rudolf Eugen Malmborgs änka Sofia Mathilda Malmborg, född Eriksson,
må, räknat från och med mars 1928, tillerkännas pension enligt stadgandet
i punkten 8 av övergångsbestämmelserna till kap. IV i gällande reglemente
för statens pensionsanstalt.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen funnit sig böra
ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

3:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 132 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att förra småskollärarinnan Ester Desideria Mellander
må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid från
statens pensionsanstalt erhålla en årlig pension å 928 kronor 12 öre att
utgå enligt de beträffande pension åt småskollärare i övrigt gällande bestämmelserna
i anstaltens reglemente.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett starka billighetsskäl
tala för beviljande av pension i förevarande fall, har icke funnit anledning
till erinran mot vad i sådant avseende föreslagits av Eders Kungl.
Maj:t. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förevarande proposition.

4:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 133 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor Anna
Fredrika Ljungberg må för erhållande av pension från statens pensionsanstalt
räkna sig tillgodo två tredjedelar av den tid, hon före sin övergång
till folkskolan tjänstgjort såsom ämneslärarinna med full tjänstgöring vid
Palmgrenska samskolan i Stockholm.

Med hänsyn till de omständigheter, som åberopats i ärendet, har riksdagen
icke velat motsätta sig ett medgivande för Ljungberg att för pension tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring vid ifrågavarande statsunderstödda läroanstalt
i den omfattning, som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, varför riksdagen
anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

5 ro.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition nr
195 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att änkan Emma Adolfsson såsom styvmoder till avlidne
Albin Leonard Adolfsson må tillerkännas den ersättning, vartill bon jämlikt
bestämmelserna i förordningen den 1 juni 1923 (nr 138) angående ersättning
av statsmedel för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—1919 års världskrig, med däri genom förordning
den 13 juni 1924 (nr 199) gjord ändring, skulle varit berättigad, därest
adoption i förevarande fall ägt rum.

Med hänsyn till att 1925 års riksdag medgivit, att i tvenne fall styvmoder
finge tillerkännas den ersättning, vartill hon skulle varit berättigad,
därest adoption ägt rum, bar riksdagen, som ansett att i nu föreliggande
fall föreligga liknande skäl som de, vilka föranledde berörda medgivande,
bifallit Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag
beträffande änkan Adolfsson. För att hon icke må försättas i en gynnsammare
ställning än den, som skulle tillkommit henne, därest adoption ägt
rum, lärer, såsom även i riksdagens förenämnda beslut förutsattes, prövning
beträffande förordningens tillämplighet i övrigt böra i vanlig ordning verkställas
av vederbörande myndighet. Därest ersättning beviljas, torde densamma
böra utgå från det under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ersättning för skada till följd av olycksfall utav bär avsedd art.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.
Maj ds förevarande proposition av riksdagen bifallits.

6:o.

I punkten 3 av en till riksdagen den 15 mars 1929 avlåten proposition
nr 202 1 bar Eders Kungl. Majd, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att f. d. distriktsveterinären Ludvig Schagerströms
änka Hilma Schagerström må mot erläggande till statens pensionsanstalt
av 3,258 kronor jämte den ränta därå, som pensionsanstalten
bestämmer, förklaras berättigad att, utöver den pension från anstalten, som
hon enligt gällande bestämmelser äger uppbära, från och med den 1 maj
1928 komma i åtnjutande av ytterligare pension, så att det pensionsbelopp,
som hon från pensionsanstalten sammanlagt årligen erhåller, uppgår till
1,000 kronor.

Riksdagen har funnit det av principiella skäl synnerligen betänkligt att,
såsom i propositionen föreslås, efter en befattningshavares död medgiva in 1

Beträffande punkterna 1 och 2 av prop. nr 202, se riksdagens skrivelse nr 217, punkterna
33 och 34.

4 Riksdagens skrivelse Nr 215.

betalning av retroaktivavgifter, som befattningshavaren själv icke ansett sig
böra erlägga och varigenom befattningshavarens efterlevande skulle tillförsäkras
förhöjda pensionsförmåner. Ett bifall till den nu föreliggande framställningen
skulle enligt riksdagens mening kunna medföra icke önskvärda
konsekvenser. På grund härav och under framhållande att statens pensionsanstalt
avstyrkt bifall till framställningen har riksdagen icke kunnat
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag. Vad beträffar de i propositionen åberopade
precedensfallen, äro dessa enligt riksdagens uppfattning ej fullt jämförliga
med det nu förevarande, enär det i dessa fall gällde änkor, vilkas
män saknat möjlighet att själva genom erläggande av avgifter grundlägga
pensionsrätt för sina efterlevande i statens pensionsanstalt.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

B. Militära pensionsväsendet.

7:o.

I en till riksdagen avlåten, den 18 januari 1929 dagtecknad proposition nr 22
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att underofficeren av 3:e graden vid flottan Einar Ferdinand Broman
må från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten äger rum,
under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 900
kronor för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 335) med grunder för pensionsförbättring åt
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid armén
och marinen och utgå från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring
för viss personal vid marinen.

I ett flertal fall, likartade med det nu föreliggande, har riksdagen medgivit,
att pensionsförbättring finge utgå, oaktat vederbörande pensionstagare
ej uppfyllt föreskrivna villkor för åtnjutande av dylik förmån. Under
sådana förhållanden har riksdagen funnit sig böra bifalla ifrågavarande
förslag om pensionsförbättring åt Broman.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition av riksdagen bifallits.

8:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr
105 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

Riksdagens skrivelse Nr 215.

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förra sömmerskan vid Svea livgardes intendenturverkstäder
Hilda Maria Lundahl må för erhållande av förtidspension enligt de
i kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension och avskedsersättning
åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
angivna grunder tillgodoräknas den tid hon, utan att hava haft anställning
i statens tjänst, varit uteslutande sysselsatt med arbete för kronans räkning.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen ansett sig böra
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande ärende, varför riksdagen
anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition av riksdagen
bifallits.

9:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition nr 47
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit
riksdagen medgiva, att till förre officersaspiranten Per Afze Afzelius må
— utan hinder därav att framställning om ersättning icke blivit gjord inom
den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från
och med den 1 januari 1929 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning
kan anses berättigad.

Kiksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall meddelat
dispens från de i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgade preskriptionsbestämmelserna.
Efter den år 1920 vidtagna utsträckningen av preskriptionstiden
från 2 till 3 år har dylik dispens i regel förekommit endast i
sådana den äldre preskriptionsbestämmelsen underkastade fall, i vilka ersättningsanspråket
likväl gjorts gällande inom den tid, som sedermera stadgats,
eller 3 år. Emellertid hava i vissa fall särskilda omständigheter ansetts
böra föranleda till dispens, oaktat även sistnämnda tidsgräns överskridits.
Så har varit fallet, då förhållandena synts giva vid handen, att särskild
undersökning enligt 11 § i berörda förordning bort äga rum men av vederbörande
militärbefäl underlåtits. I det fall, varom nu är fråga, synes anledning
hava förelegat till dylik undersökning. Med hänsyn härtill och
på grund av vad i övrigt i ärendet åberopats har riksdagen ansett sig böra
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Kiksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
vunnit riksdagens bifall.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

10:o.

Under punkten 2 av samma proposition nr 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att till Ivar Napoleon Käck må — utan hinder därav
att framställning om ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives
i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med den 1
januari 1929 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas
den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan
anses berättigad.

Ehuru i detta fall icke synas kunna anföras omständigheter av samma
art som de under närmast föregående punkt åberopade, har riksdagen likväl,
med hänsyn till föreliggande, i hög grad ömmande omständigheter, funnit
sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty anmäla, att riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

ll:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr
107 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att till Sigfrid Israelsson må — utan hinder därav att framställning
om ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring — från och med den 1 januari 1929 från
beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill
han enligt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.

Under hänvisning till vad riksdagen yttrat under punkten 9 i det föregående
får riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.

12:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:154) har hemställts, »att riksdagen
må medgiva, att värnpliktige nr 328 38/22 John Rudolf Fogelqvist tillerkännes
ersättning enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909
om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
oberoende av att ansökningen ej inkommit i föreskriven tid».

Den verkställda utredningen utvisar, att i detta fall föreligga omständigheter
av samma art som de, vilka föranlett riksdagen att bifalla
den under punkten 9 i det föregående avhandlade framställningen i
ett liknande fall. På grund härav och under hänvisning till vad riks -

Riksdagens skrivelse Nr 215.

dagen under berörda punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av förevarande motion, medgivit, att till John Rudolf Fogel<jvist
må — utan hinder därav att framställning om ersättning icke
blivit gjord inom den tid, som föreskrives i 12 §> av förordningen den 18
juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
— från och med den 1 januari 1929 från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt
grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.

13:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:31) har hemställts, »att riksdagen
må besluta, att f. d. soldaten Johan Konstans Andrén från Haurida Norregård
i Haurida socken av Jönköpings län må ifrån Vadstena krigsmanshuskassa
erhålla pension såsom om han tjänat 20 år ifrån 20 års åldern räknat.»

Med hänsyn till Andréns tjänstetid och då han synes vara i små ekonomiska
omständigheter har riksdagen ansett sig böra medgiva, att Andrén må förklaras
berättigad till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, oaktat
han icke tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för dylik förmån.
Underhållet har ansetts böra utgå från och med den 1 juli 1929.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
medgivit, att förre soldaten vid Jönköpings regemente Johan Konstans
Andrén må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa
tilldelas underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls
erhållande föreskriven tid.

14:o.

I en inom riksdagen väckt motion (1:94) har hemställts, »att riksdagen
må medgiva, att förre korpralen vid Kungl. Upplands regemente P. S. Spets
må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas
underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls erhållande
föreskriven tid.»

Med hänsyn till Spets tjänstetid och svaga ekonomiska ställning har riksdagen
medgivit, att han må berättigas till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa,
såsom om han tjänat kronan under den tid, som för en dylik
förmåns erhållande är föreskriven. Beträffande tidpunkten för underhållets
inträdande har riksdagen intet haft att erinra mot vad i motionen föreslagits.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,
medgivit, att förre korpralen vid Upplands regemente Johan Petter Spets
må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas
underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för underhålls erhållande
föreskriven tid.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

15:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 33) har hemställts, »att riksdagen
må besluta tillerkänna f. d. soldaten och handräckningskarlen vid Kungl.
Bohusläns regemente Johan Albin Wadman en årlig pension från den första
januari 1929 av 400 kronor jämte dyrtidstillägg, eller, om detta inte kan
beviljas, att han må tillerkännas ett årligt understöd från Vadstena krigsmanshuskassa».

Såsom av utredningen framgår, har visserligen frågan om pension åt Wadman
varit föremål för prövning av 1926 års riksdag utan att sådan förmån
då ansetts böra ifrågakomma. Emellertid hava därefter tillkommit vissa
omständigheter, vilka givit anledning ifrågasätta, huruvida icke Wadman
skäligen borde av allmänna medel tillerkännas något bidrag till sitt uppehälle.
I ett till riksdagens vederbörande utskott överlämnat, den 29 januari
1929 utfärdat intyg har regementsintendenten vid Bohusläns regemente efter
undersökning av Wadmans tjänstgöringsförhållanden upplyst, att Wadman
efter sitt avskedstagande från militärtjänsten tjänstgjort vid regementets
förråd å Backamo samt att denna tjänstgöring, vilken under sagda tid
pågått, året om, syntes kunna betecknas såsom fast anställning, oaktat mellan
regementet och Wadman icke funnits upprättat något kontrakt angående
anställningen. I ett den 26 januari 1929 avgivet intyg har vidare vederbörande
kommunalnämndsordförande anfört, att Wadman under den tid
Bohusläns regemente varit förlagt å Backamo därstädes uppodlat en lägenhet,
som han sedermera friköpt och som fortfarande tillhörde honom. Så
länge Wadman hade förtjänst av sitt arbete vid regementet, hade hans
ekonomiska ställning varit jämförelsevis god, men efter det denna inkomst
upphört hade Wadmans ekonomi försämrats trots hans ansträngningar att
hålla lägenhetens dåliga jord i hög kultur. På grund härav vore Wadman
numera i behövande ställning.

Den anställning såsom handräckningskarl, vilken Wadman innehaft vid
Bohusläns regemente och som han vid 48 års ålder måst lämna, torde icke
i och för sig hava varit av beskaffenhet att kunna motivera understöd av
allmänna medel. Med hänsyn till vad numera upplysts rörande denna anställning
har riksdagen emellertid ansett densamma i förening med Wadmans
närmare 16-åriga tjänstetid såsom soldat kunna föranleda ett medgivande,
i enlighet med vad i motionen alternativt ifrågasatts, att till Wadman
må utgå underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa såsom om han
tjänat kronan under den för sådant underhåll stadgade tiden. Förmånen
har ansetts böra utgå från och med ingången av juli månad 1929.

Åberopande vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av förevarande motion, medgivit, att förre soldaten vid Bohusläns
regemente Johan Albin Wadman må från och med den 1 juli 1929 från

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma grunder som
om han tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.

16:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:46) har hemställts, »att riksdagen
må besluta, att till förre soldaten Olof Öijvall, Björhammar, Grangärde,
Eskilstuna, skall utgå så stort årligt understöd, som Öijvall skulle ha erhållit,
därest han haft 20 års tjänstetid som soldat».

Med hänsyn till Öijvalls tjänstetid och övriga i ärendet åberopade omständigheter
har riksdagen ansett sig höra medgiva, att Öijvall må förklaras
berättigad till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, oaktat han icke
tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för en dylik förmån. Det
ifrågavarande underhållet har ansetts höra utgå från och med den 1 juli
1929.

I enlighet med det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att förre soldaten vid Södermanlands
regemente Olof öijvall må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena
krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma grunder som om
han tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.

17:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 52) har hemställts, »att förre
soldaten vid Kungl. Jönköpings regemente Johan August Freij må från
och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas pensionsunderstöd
enligt samma grunder som om han tjänat för pensionens erhållande
föreskriven tid».

Då Freij icke synes vara alldeles medellös utan äger ett hemman, taxerat
till 4,700 kronor, kan det förefalla tveksamt, huruvida något understöd
borde tillerkännas honom. Med hänsyn till att Freijs tjänstetid uppgår till
i det närmaste 20 år har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig, att
han må förklaras berättigad till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa
såsom om han tjänat kronan under den tid, som för en dylik förmåns
erhållande är föreskriven. Beträffande tidpunkten för underhållets
inträdande har riksdagen intet haft att erinra mot vad i motionen föreslagits.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,
medgivit, att förre soldaten vid Jönköpings regemente Johan August Freij
må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas
underhåll enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls erhållande
föreskriven tid.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

18 :o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 53) har hemställts, »att förre soldaten
vid Kungl. Jönköpings regemente August Malkolm Gren må från
och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas pensionsunderstöd
enligt samma grunder som om han tjänat för pensionens erhållande
föreskriven tid».

Med hänsyn till omständigheterna i ärendet och då Grens tjänstetid uppgått
till i det närmaste 20 år har riksdagen icke velat motsätta sig, att han
må förklaras berättigad att uppbära underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa
såsom om han tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för
«n dylik förmåns erhållande.

Riksdagen anmäler således, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,
medgivit, att förre soldaten vid Jönköpings regemente August Malkolm
Gren må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa
tilldelas underhåll enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls
erhållande föreskriven tid.

19:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 175) har föreslagits, »att riksdagen
må besluta, att förre båtsmannen vid Tjusts roteringsbåtsmanskompani Johan
Albin Vanberg må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa
tilldelas underhåll enligt samma grunder, som om han tjänat för
underhålls erhållande föreskriven tid».

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit samt under åberopande av förut
av riksdagen i liknande fall fattade beslut, har riksdagen medgivit, att
Vanberg beredes båtsmanspension från flottans pensionskassa.

Riksdagen anmäler, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
medgivit, att förre båtsmannen vid Tjusts roteringsbåtsmanskompani Johan
Albin Vanberg må tilldelas pension, såsom om han tjänat kronan 20 år från
20 års ålder, att utgå från och med den 1 juli 1929.

20:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 176) har hemställts, »att riksdagen
må besluta, att förre soldaten vid Kalmar regemente Nils Oskar Hägg må
från och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas
underhåll enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls erhållande
föreskriven tid».

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har riksdagen medgivit, att
Hägg må berättigas till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa såsom
om han tjänat kronan under den tid, som för en dylik förmåns erhållande
är föreskriven. Beträffande tidpunkten för underhållets inträdande har riksdagen
intet haft att erinra mot vad i motionen föreslagits.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Riksdagen anmäler således, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,
medgivit, att förre soldaten vid Kalmar regemente Nils Oskar Hägg må från
och med den 1 juli 1929 från Vadstena krigsmanshuskassa tilldelas underhåll
enligt samma grunder som om han tjänat för underhålls erhållande
föreskriven tid.

21:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 272) har hemställts, »att riksdagen
må besluta, att förre soldaten vid Jerfsö kompani av kungl. Hälsinge regemente
Olof Johan Blad må erhålla understöd från Vadstena krigsmanshuskassa».

Med hänsyn till Blads tjänstetid och övriga i ärendet åberopade omständigheter
har riksdagen ansett sig böra medgiva, att Blad må förklaras berättigad
till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, oaktat han icke
tjänat kronan under den tid, som är föreskriven för en dylik förmån.
Underhållet har ansetts böra utgå från och med den 1 juli 1929.

I enlighet med det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att förre soldaten vid Hälsinge regemente
Olof Johan Blad må från och med den 1 juli 1929 från Vadstena
krigsmanshuskassa tilldelas underhåll enligt samma grunder som om han
tjänat för underhålls erhållande föreskriven tid.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

22:o.

I en till riksdagen avlåten, den 12 januari 1929 dagtecknad proposition
nr 8 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,
i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att förre vaktkonstapeln Sven
Bengtsson Lilja må från och med den 1 oktober 1928 under sin återstående
livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande pension —
en pension från allmänna indragningsstaten av 300 kronor för år.

Även riksdagen anser, att omständigheterna i detta fall äro behjärtansvärda,
och har därför, med hänsyn jämväl till 1927 års riksdags i ärendet omförmälda
beslut rörande tilläggspension åt vaktkonstapeln Schwan, funnit
sig böra biträda förslaget om en tilläggspension åt Lilja. Beträffande beloppet
av densamma har riksdagen icke haft anledning till erinran mot
Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

23:o.

Uti punkten 2 av förevarande proposition nr 8 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att mjölnaren vid statens uppfostringsanstalt å
Bona Adolf Fredrik Andersson må från och med månaden näst efter den,
då han entledigas från sin anställning vid anstalten, dock tidigast från och
med den 1 juli 1929, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
upphära en årlig pension av 852 kronor.

Eders Kungl. Maj-.ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

II. Ang. utrikesdepartementet.

24:o.

I en till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition nr 192
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag, i punkten
41 föreslagit riksdagen medgiva, att konsuln i Triest, generalkonsuln
Carl Victor Lexow må från och med den 1 juli 1929 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en pension av 3,000
kronor.

Riksdagen har i likhet med statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet,
hyst tvekan, huruvida pension borde beviljas Lexow med det belopp, som av
Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Med hänsyn till hans osedvanligt långa
verksamhetstid i svensk konsulattjänst och till de alldeles särskilda omständigheter
i övrigt, vilka i detta fall åberopats, har riksdagen emellertid ansett
sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

III. Ang. försvarsdepartementet.

25:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 46 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1
föreslagit riksdagen medgiva, att envar av skomakarmästaren vid Svea artilleri 1

Beträffande punkten 5 av förevarande proposition nr 192, se riksdagens skrivelse nr 217
punkten 2.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

regementes intendenturverkstäder Lars August Lindström och sömmerskan vid
samma verkstäder Clara Cecilia Tolfström må från och med månaden näst
efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension, Lindström med 1,200
kronor och Tolf ström med 792 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

26:o.

I punkten 2 av förevarande proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att kocken vid Skånska kavalleriregementet Nils Holm
må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigas från sin
anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 996 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

27:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 3 av förevarande proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att färjskepparen vid flottans varv i Stockholm, förmannen
Hans Johan Johansson må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från sin anställning vid varvet, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
av riksdagen bifallits.

28:o.

Eders Kungl. Maj:t föreslår i punkten 4 av samma proposition riksdagen
medgiva, att envar av nedan angivna förmän och arbetare vid Karlskrona
fästnings fortifikationsförvaltning må från och med månaden näst efter den,
varunder han avgått eller avgår från sin anställning vid nämnda förvaltning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
årlig pension med följande belopp, nämligen Alexius Konstantin Svensson
1,044 kronor, Johan Alfred Lindahl 948 kronor, Frans Oskar Svensson
924 kronor, Anders Johan Göransson 924 kronor och Peter Mårtensson
852 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

29:o.

Uti punkten 5 av propositionen nr 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att envar av sadelmakeriarbetaren vid arméns intendenturförråd
i Stockholm Per Herman Wesström och sömmerskan vid samma
förråd Maria Fredrika Hildegard Larsson, född Sydow, må från och med
månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension,
Wesström med 996 kronor och Larsson med 852 kronor.

Riksdagen anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
av riksdagen bifallits.

30:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 6 föreslagit riksdagen medgiva, att
arbeterskan vid ammunitionsfabriken Kers Anna Andersson må från och
med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 876 kronor.

Enligt ett till riksdagens vederbörande utskott inkommet meddelande har
Kers Anna Andersson numera avlidit. I följd härav har Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

31:o.

Under punkten 7 föreslås, att riksdagen må medgiva, att förra kokerskan
vid intendenturkompaniet å Karlshorg Hilma Charlotta Katarina Björling
må från och med den 1 juni 1928 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 720 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt ej givit riksdagen
anledning till invändning, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

32:o.

Uti punkten 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
sömmerskan vid Norrlands trängkårs intendenturverkstäder Rebecka Elisabet
Agren må från och med månaden näst efter den, varunder avgång från
tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 696 kronor.

Riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

33:o.

I punkten 9 av ifrågavarande proposition nr 46 har Eders Kungl. Maj:t
slutligen föreslagit riksdagen medgiva, att förra skurförestånderskan vid sjömanskårens
i Karlskrona kaserner och kokhus Emelie Sofie Johansson, född
Andersdotter, ma från och med den 1 mars 1928 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 576 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majtts förevarande framställning.

34:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition nr
52 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att det änkan Anna Karolina Wickström jämlikt Svea hovrätts
dom den 4 november 1927 tillerkända skadestånd av 600 kronor för
år, att utgå från den 29 juni 1925 under hennes återstående livstid, så länge
hon lever ogift, må bestridas från anslaget till allmänna indragningsstaten,
med iakttagande av att å nämnda skadeståndsbelopp icke må åtnjutas
någon sådan tilläggsförmån, som enligt gällande bestämmelser tillkommer
pensionstagare.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

35:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition nr
63 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att översten i östra arméfördelningens reserv E. Mossberg
må från och med den 1 oktober 1928 under sin återstående livstid från allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension av 1,000 kronor.

Riksdagen har ansett skäl föreligga för beredande åt Mossberg av tilläggspension
med av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt belopp och har alltså bifallit
Eders Kungl. Majtts proposition. Då förhållandena i detta fall måste anses
vara av tämligen enastående art, har ett bifall till förslaget icke synts vara
ägnat att medföra några vittgående konsekvenser.

Riksdagen anmäler, att Eders Kungl. Majtts ifrågavarande proposition av
riksdagen bifallits.

36to.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr
104 har Eders Kungl. Majtt, under åberopande av propositionen bilagt ut -

16 Riksdagens skrivelse Nr 215.

drag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva,

att envar av nedan angivna förutvarande mästare och arbetare vid
Karlskrona kustartilleriregementes numera nedlagda beklädnadsverkstäder
må från och med den 1 februari 1927 under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med följande belopp
nämligen: Jan Peter Winberg med 1,260 kronor, Oskar Melin med 1,200
kronor, Carl Anton Fredrik Carlsson med 948 kronor, Sven Peter Karlsson
med 948 kronor, Sven Magnus Petersson med 756 kronor, Ulrik Jönsson
med 624 kronor och Thor Johansson med 624 kronor; samt

att förre arbetaren vid samma verkstäder Sven Herman Borg må
från allmänna indragningsstaten uppbära ett understöd för en gång av
3,000 kronor.

Enligt riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna meddelanden hava
bemälda Sven Peter Karlsson och Sven Herman Borg numera avlidit. I följd
härav har Eders Kungl. Maj:ts förslag med avseende å nämnda personer
icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I fråga om omförmälda personal i övrigt har riksdagen biträtt Eders
Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, i vad den avser pension åt
Jan Peter Winberg, Oskar Melin, Carl Anton Fredrik Carlsson, Sven Magnus
Petersson, Ulrik Jönsson och Thor Johansson, medgivit, att envar av nämnda
mästare och arbetare må från och med den 1 februari 1927 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med
följande belopp, nämligen: Winberg med 1,260 kronor, Melin med 1,200
kronor, Carlsson med 948 kronor, Petersson med 756 kronor, Jönsson med
624 kronor och Johansson med 624 kronor.

37:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr
106 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att bokföraren vid marinförvaltningens artilleriavdelning, f. d. flaggunderofficeren
vid flottan, underlöjtnanten i marinen Frans Oscar Carlsson
må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från sin
befattning i marinförvaltningen, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension till sådant belopp, att
hans sammanlagda pensionsförmåner komma att uppgå till 2,544 kronor
för år räknat.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts föreliggande proposition.

Riksdagens skrivelse År 215.

. 38:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition nr
137 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit
riksdagen medgiva, att envar av nedan angivna förmän och arbetare
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori må från och med månaden näst efter den,
varunder han avgår från sin anställning vid gevärsfaktoriet, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension med
följande belopp, nämligen: Albert Fredrik Dahlström 1,260 kronor, Anders
Olof Skoog 1,260 kronor, Anders Gustaf Lindholm 1,200 kronor, Johan
August Wahlberg 1,092 kronor, Erik Otto Pettersson 1,152 kronor, Johan
Viktor Segerström 996 kronor och Johan Otto Carlsson 900 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

39:o.

Uti punkten 2 av förevarande proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att skomakeriförmannen vid Bodens ingenjörkårs intendenturverkstäder
Karl August Öhman samt tvätterskorna vid samma kår
Maria Matilda Andreasson, född Danielsson, och Johanna Evelina Rönnbäck,
född Sundberg, må från och med månaden näst efter den, varunder
avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära årlig pension, Öhman med 1,224 kronor samt
envar av Andreasson och Rönnbäck med 600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
vunnit riksdagens bifall.

40:o.

Eders Kungl. Maj:t föreslår i punkten 3 av samma proposition riksdagen medgiva,
att tvättförestånderskan vid Västernorrlands regemente Carolina Carlsson,
född Edin, må från och med månaden näst efter den, varunder avgång
från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Då Carlsson innehar befattning såsom tvättförestånderska och hennes avlöning
synes hava uppgått till icke obetydligt högre belopp än de i nästföregående
punkt omförmälda tvätterskornas, vilka tillerkänts ett pensionsbelopp
av 600 kronor, har riksdagen ansett, att Carlssons pension bör fastställas
till något högre belopp än det för nyssnämnda anställningshavare
fastställda.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att tvättföreBihang
till riksdagens protokoll 1929. l''i samt. Nr 2tö. 2

Riksdagens skrivelse Nr 215.

stånderskan vid Västernorrlands regemente Carolina Carlsson, född Edin,
må från och med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten
äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av fi96 kronor.

41:o.

Under punkten 4 har Eders Kungl Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
tvätterskan vid Hallands regementes tvättinrättning Bernhardina Jonsson
må från och med- månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten
äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att Eders Kungl. Majrts ifrågavarande framställning vunnit
riksdagens bifall.

42:o.

I punkten 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att tvätterskan
vid Svea artilleriregemente Hilda Otilia Söderberg, född Gustafsson,
må från och med månaden näst efter den, varunder hon entledigas från
sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 480 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

43:o.

Under punkten 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Elin Karolina Persson må från
och med den 1 februari 1928, så länge hon på grund av sinnessjukdom är
oförmögen till arbete, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av 600 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit och får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning.

44:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att arbeterskan
vid ammunitionsfabriken Anna Olsson må från och med månaden näst
efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

45:o.

Uti punkten 8 av förevarande proposition nr 137 har Eders Kungl. Maj:t
slutligen föreslagit riksdagen medgiva, att förre bageriarbetaren vid arméns
intendenturförråd i Stockholm Svante Rickard Strandman må från och
med den 1 november 1928 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 756 kronor, dock med skyldighet
för honom att till statsverket återhära det belopp av 500 kronor, som genom
Kungl. Maj:ts beslut den 12 oktober 1928 tillerkänts honom från lantförsvarets
anslag till extra utgifter.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har även riksdagen ansett, att
pension med angivet belopp bör tillerkännas Strandman, och får förty anmäla,
att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning vunnit riksdagens
bifall.

46:o.

I två likalydande inom riksdagen väckta motioner (1:100 och 11:169)
har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att studeranden Gustaf Paul
Halén av statsmedel tillerkännes sådant understöd under sin sjukdom, som
skulle hava utgått, därest hans sjukdom i vederbörlig ordning prövats
ådragen under militärtjänstgöring».

Enligt riksdagens vederbörande utskott tillhandakommet meddelande har
bemälde Halén numera avlidit. Riksdagen har ansett sig böra i anledning av
Haléns under militärtjänstgöringen yppade sjukdom tillerkänna hans fader,
hemmansägaren Carl Gustaf Halén, visst understöd en gång för alla.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande
motioner, medgivit, att till hemmansägaren Carl Gustaf Halén må från allmänna
indragningsstaten utbetalas ett understöd en gång för alla till
belopp av 900 kronor.

47:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:51) har hemställts, att riksdagen
måtte bevilja förmannen vid Bodens fästnings- och kasernbyggnader Johan
Viktor Åkerlund en årlig pension av 980 kronor att utgå från och med
månaden näst efter den, då hans anställning vid fortifikationsförvaltningen
i Boden upphör.

Med hänsyn till utredda omständigheter har riksdagen vid prövning av
ärendet funnit sig kunna medgiva, att pension beredes Åkerlund utan hinder
därav, att frågan om dylik förmån icke varit föremål för prövning av
vederbörande myndigheter och Eders Kungl. Maj:t.

Vad angår frågan om storleken av pensionen, har riksdagen — i överensstämmelse
med av riksdagen under de senaste åren tillämpad praxis be -

Riksdagens skrivelse Nr 215.

träffande bestämmandet av pensioner åt förmän bland fortifikationsarbetare
— funnit sig böra i detta fall medgiva ett pensionsbelopp av 924 kronor
årligen. Beloppet har ansetts böra beviljas från allmänna indragningsstaten
och med hänsyn till förebragta omständigheter utgå från och med dagen
näst efter den, då Åkerlund entledigas från sin anställning.

I detta sammanhang anser sig riksdagen böra framhålla, att det med
hänsyn till föreliggande förhållanden måste anses anmärkningsvärt, att
icke fortifikationsbefälhavaren i Boden i anledning av Åkerlunds sjukdom
omedelbart hos vederbörande överordnade myndighet gjort framställning om
pension åt Åkerlund. Därest så skett, hade pensionsfrågan kunnat efter
vederbörlig utredning i vanlig ordning föreläggas innevarande års riksdag
genom proposition.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att förmannen vid Bodens fästningsbyggnad
Johan Viktor Åkerlund må från och med dagen näst efter den, då han
entledigas från sin anställning, under sin återstående livstid från allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 924 kronor.

48:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:261) har hemställts, »att riksdagen
måtte medgiva, att stenarbetaren Carl Johan Andersson må från och
med 1 januari 1929 under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
till belopp, beräknat efter samma grunder, som tidigare i liknande fall tilllämpats».

Då riksdagen i likhet med i ärendet hörda myndigheter ansett billighetsskäl
tala för att Andersson beredes pensionsunderstöd av statsmedel och
riksdagen icke funnit anledning till erinran mot det belopp, 756 kronor,
som i sådant avseende ifrågasatts av statskontoret, har riksdagen medgivit,
att detta belopp beviljas Andersson från allmänna indragningsstaten.
Pensionen har ansetts böra utgå från och med den 1 januari 1929.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen, i anledning av förevarande
motion, medgivit, att f. d. stenarbetaren Carl Johan Andersson må från
och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid från allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 756 kronor.

49:o.

I en inom riksdagen väckt motion (11:267) har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att bevilja förra sömmerskorna vid Vaxholms kustartilleriregementes
skräddarverkstad Matilda Sofia Mattsson och Ottilia Alexandra
Josefina Nilsson från allmänna indragningsstatens medel årligen från 1
juli 1929 ett belopp av 500 kronor vardera».

Riksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall medgivit

Riksdagens skrivelse Nr 215.

tillgodoräknande för ålderspension av tjänstetid i anställning av samma
art som den här förevarande. Riksdagen har oekså under punkten 36 i
det föregående bifallit Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 104 framställda
förslag om beviljande åt vissa mästare och arbetare vid Karlskrona
kustartilleriregementes förutvarande beklädnadsverkstäder av pensioner,
grundade på tillgodoräknande av anställningar utav motsvarande
slag. Under sådana förhållanden har riksdagen även i nu avhandlade fall
funnit sig böra medgiva pensioner av statsmedel. Enligt riksdagens mening
torde emellertid även här, liksom i nyssberörda fall ägt rum, en mindre
reduktion böra verkställas av de belopp, vilka vid en direkt tillämpning av
kungörelsen angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga
löntagare vid armén och marinen skulle utgå. Beloppen hava synts
riksdagen skäligen böra fastställas för Mattsson till 696 kronor och för
Nilsson till 600 kronor för år. Pensionerna, vilka böra bestridas från
allmänna indragningsstaten, hava, på sätt statskontoret i avgivet utlåtande
ifrågasatt, bestämts att utgå från och med månaden näst efter
vederbörandes entledigande, med skyldighet för anställningshavarna i fråga
att återbära belopp, motsvarande dem tillerkända avskedsersättningar.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av förevarande motion, medgivit, att förra sömmerskorna vid
Vaxholms kustartilleriregementes skrädderiverkstad Matilda Sofia Mattsson
och Ottilia Alexandra Josefina Nilsson må, Mattsson från och med den
1 januari 1928 och Nilsson från och med den 1 april samma år, under
sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära årliga
pensioner, Mattsson av 696 kronor och Nilsson av 600 kronor, med skyldighet
för dem att till statsverket återbära belopp, motsvarande av dem
uppburna avskedsersättningar enligt kungörelsen den 15 januari 1926
(nr 10) angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa övertaliga
civila löntagare vid armén och marinen. IV.

IV. Ang. socialdepartementet.

50:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagteeknad proposition
nr 59 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, i punkten 1
föreslagit riksdagen medgiva, att förra städerskan hos riksförsäkringsanstalten
Thilda Skjöld må, räknat från och med den 1 november 1928, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 456 kronor.

Ehuruväl Skjölds tjänstgöringstid hos riksförsäkringsanstalten endast uppgår
till omkring 13 år, har riksdagen likväl med hänsyn till vad som upp -

Riksdagens skrivelse Nr 215.

lysts angående hennes sjukdom funnit billigt, att pension beredes benne.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har riksdagen intet
haft att erinra.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

51 :o.

I punkten 2 av samma proposition bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att trädgårdsarbetaren vid Lunds hospital och asyl
Per Nilsson må från och med månaden näst efter den, varunder hans
anställning vid hospitalet upphör, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 828 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

52:o.

Under punkt 3 föreslår Eders Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att extra
expeditionsvakten hos länsstyrelsen i Uppsala län Johan Erik Nybom, må
från och med dagen näst efter den, då han efter uppnådd ålder av 67 år
entledigas från sin anställning hos länsstyrelsen, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Riksdagen, som ej haft anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

53:o.

Uti punkten 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
lappfogden i Jämtlands län, landsfiskalen i Ströms distrikt av samma län
Abraham Staaff må från och med månaden näst efter den, varunder, efter
avsked från landsfiskalstjänsten, förordnandet för honom å lappfogdetjänsten
upphör, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver honom såsom landsfiskal
författningsenligt tillkommande pension, en årlig tilläggspension å
allmänna indragningsstaten till belopp av 1,188 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att Staaff i anledning av sin
långvariga tjänstgöring som lappfogde beredes tilläggspension utöver honom
tillkommande pension såsom ordinarie landsfiskal. I fråga om storleken av
denna tilläggspension har riksdagen, i överensstämmelse med av riksdagen
under senare år tillämpad praxis, funnit sig icke kunna medgiva, att densamma
skulle, såsom statskontoret i avgivet utlåtande ifrågasatt, beräknas
utan hänsyn tagen till den omständigheten, att Staaff icke haft att erlägga
pensionsavgifter i förhållande till avlöningen å lappfogdetjänsten. Med utgångspunkt
från det av statskontoret ifrågasatta pensionsunderlaget skulle

Riksdagens skrivelse Nr 215.

emellertid vederbörlig reduktion på grund av bristande pensionsavgifter giva
till resultat en tilläggspension av allenast 1,000 kronor årligen. Då detta
belopp synts vara väl lågt i förhållande till Staaffs arbetsuppgifter såsom
lappfogde, har riksdagen — i betraktande jämväl av de särskilda omständigheter,
vilka föranlett uppskov med lösning av den sedan åtskilliga år aktuella
frågan om lappfogdarnas uppförande på ordinarie stat och lönereglering för
dem — icke funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag,
enligt vilket tilläggspensionen beräknats med utgångspunkt från stadgat
pensionsunderlag för nyreglerade befattningar i lönegraden B 24.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

54:o.

I punkt 5 av förevarande proposition nr 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva,

dels att polis- och fjärdingsmannen Anders Petter Skarin må för den tid,
varunder han enligt kommunalfullmäktiges i Kvillinge kommun beslut den
3 augusti 1928 åtnjuter pension, å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av statsmedel å 408 kronor;

dels ock att å ifrågavarande av statsmedel utgående pension må utgå
dyrtidstillägg enligt de grunder, som äro eller kunna varda fastställda att
gälla för pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst, med iakttagande
likväl att dyrtidstillägget skall beräknas å det sammanlagda pensionsbeloppet
men utgå allenast till vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget
belöper å den från allmänna indragningsstaten utgående delen
av pensionsbeloppet.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

55:o.

Uti punkten 6 av samma proposition nr 59 har Eders Kungl. Maj:t slutligen
föreslagit riksdagen medgiva,

dels att polisuppsyningsmannen Carl Ullberg må från och med månaden
näst efter den, varunder han avgår från sin anställning såsoin polisman,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension av statsmedel å 756 kronor, under villkor att pension till belopp
av minst, 244 kronor årligen utgår från landsting, kommuner eller enskilda;

Riksdagens skrivelse Nr 215.

det sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast till
vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper å den från allmänna
indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

56: o.

I eu till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 135 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, i punkten 1
föreslagit riksdagen medgiva, att byråchefen i pensionsstyrelsen Karl Daniel
Dickman må från och med dagen näst efter den, då han avgår från sin
tjänst, under sin återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt
tillkommande pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till sådant belopp, att densamma jämte den författningsenligt utgående
pensionen uppgår till 6,408 kronor årligen.

Riksdagen, som ansett goda skäl föreligga för beredande av tilläggspension
i detta fall, har icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i
sådant avseende föreslagit. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

57:o.

I punkten 2 av samma proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att förste expeditionsvakten hos länsstyrelsen i Malmöhus län
Fredrik Hvenberg må från och med dagen näst efter den, då han avgår från
sin tjänst, under sin återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt
tillkommande pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till sådant belopp, att densamma jämte den författningsenligt utgående pensionen
uppgår till 1,788 kronor årligen.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att, såsom ifrågasatts,
i detta fall medgiva tilläggspension, grundad på tillgodoräknande
av tjänstetid utom statstjänst. Enligt det stadgande i 1925 års förslag
till civil tjänstepensionslag, vilket åberopats till stöd för framställningen,
skulle såsom förutsättning för tillgodoräknande av tjänstetid utom statens
tjänst gälla, att under dylik tid utfört arbete varit av direkt allmännyttig
beskaffenhet och kunde anses hava varit till särskilt gagn för vederbörandes
arbete i statstjänst. Det synes riksdagen kunna sättas i fråga,
huruvida av Hvenberg fullgjord tjänstgöring såsom vaktmästare vid enskild
läroanstalt för flickor rimligen kan anses uppfylla berörda fordringar.
Enligt riksdagens mening måste det, på grund av önskvärdheten att hålla
tilläggspensioner av förevarande art inom skäliga gränser, anses angeläget
att vid prövning av ärenden utav detta slag taga särskild hänsyn bland

Riksdagens skrivelse Nr 215.

annat till frågan, huruvida tjänstgöring, som föreslås tillgodoräknad, varit
av beskaffenhet att särskilt kvalificera befattningshavaren för hans efterföljande
statstjänst. Då detta i förevarande fall näppeligen kan sägas vara
fallet, har riksdagen ansett sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag.

Under åberopande av det anförda och med framhållande, att det här avsedda
fallet icke synes kunna likställas med det fall, som riksdagen under
näst föregående punkt behandlat, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

58:o.

I punkten 3 av propositionen nr 135 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva,

dels att förre polisuppsyningsmannen Axel Edvard Falk må, räknat från
och med den 1 april 1928, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av statsmedel å 600 kronor, under villkor
att pension till belopp av minst 600 kronor årligen utgår från landsting,
kommuner eller enskilda;

dels ock att å ifrågavarande pension av statsmedel må — under villkor
att sådan förmån beredes jämväl å den pension, som utgår från landsting,
kommuner eller enskilda — åtnjutas dyrtidstillägg enligt de grunder, som
äro eller kunna varda fastställda för pensionerade f. d. befattningshavare i
statens tjänst, med iakttagande likväl att dyrtidstillägget skall beräknas å
det sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast till
vad som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper å den från allmänna
indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majcts förevarande framställning.

Y. Ang. kommunikationsdepartementet.

59:o.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagteeknad proposition
nr 55 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av7 propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att stenarbetaren Per Eriksson må, räknat från
och med den 8 mars 1928, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 320 kronor, dock utan rätt
att därå åtnjuta dyrtidstillägg.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

60:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 153 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att förre järnvägsarbetaren Magnus Fredrik
Fröbom må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 624 kronor.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter har riksdagen
funnit sig böra bifalla förslaget om understöd åt Fröbom. Kiksdagen får
sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majrts förevarande
proposition.

61:o.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 33) har hemställts, »att riksdagen
ville bevilja byggmästaren Johan Fredrik Johansson i Luleå en årlig pension
av 600 kronor eller det belopp bankoutskottet eljes kan komma att
föreslå att utgå från och med innevarande budgetår».

Enär Johansson, såvitt av utredningen framgår, lämnat statens tjänst
redan år 1913, har riksdagen hyst tvekan, huruvida pensionsförmån av
statsmedel skäligen borde beviljas honom. Med hänsyn till hans jämförelsevis
långa anställningstid och då han vid avgången ur tjänst överskridit
62 års ålder, har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig, att
något understöd beredes honom. I betraktande av nyssnämnda omständighet
har riksdagen emellertid ansett denna förmån icke böra bestämmas
till högre belopp än vad järnvägsstyrelsen i avgivet utlåtande föreslagit
eller omkring 500 kronor i ett för allt. Förmånen lärer, på sätt nämnda
styrelse ifrågasatt, i detta fall böra utgå från allmänna indragningsstaten;
men då det av praktiska skäl synts lämpligt, att dyrtidstillägg enligt vanliga
grunder får åtnjutas å fastställt pensionsbelopp, har riksdagen funnit sig
böra bestämma pensionen till 396 kronor, varvid den sammanlagda förmånen,
inklusive dyrtidstillägg enligt nu gällande index, kommer att uppgå till
omkring 500 kronor för år. Pensionen har ansetts böra utgå från och
med ingången av innevarande år.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att f. d. byggmästaren Johan Fredrik
Johansson må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid
från allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension av 396 kronor.

62:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 14) har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att bevilja arbetaren Karl Peter Nilsson, Heimdal 13, Troll -

Riksdagens skrivelse Nr 215. 27

hättan, ett årligt understöd eller pension till det belopp, som kan anses
skäligt».

I likhet med i ärendet hörda myndigheter finner riksdagen billigt, att
Nilsson tillerkännes pension av statsmedel i anledning av sin anställning i
vatten falls verkets tjänst. Av statskontoret ifrågasatt belopp av 756 kronor
överensstämmer med vad riksdagen i vissa fall beviljat åt fortifikationsarbetare
med ungefär motsvarande tjänstetid och föranleder ej erinran från
riksdagens sida. Då Nilsson icke uppfyller de författningsenligt stadgade
villkoren för pension enligt kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859)
angående pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader
samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning, har pensionsbeloppet
synts riksdagen i detta fall lämpligen böra bestridas icke från det för pensionering
enligt nyssnämnda författning avsedda särskilda riksstatsanslaget
utan från allmänna indragningsstaten. Pensionen har ansetts böra utgå
från och med ingången av år 1929.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att f. d. arbetaren vid statens vattenfallsverks
byggnadsavdelning Karl Peter Nilsson må från och med den 1 januari
1929 under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av 756 kronor.

63:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 161) har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja f. d. sotarmästaren Frans Teodor Eriksson i Kristinehamn ett
årligt understöd att utgå under hans återstående livstid med det belopp,
som vederbörande utskott finner skäligt föreslå».

Med hänsyn till omständigheterna i detta fall har riksdagen, lika med i ärendet
hörda myndigheter, funnit det vara billigt, att Eriksson tillerkännes pensionsunderstöd
av statsmedel, oaktat han endast medelst personligt kontrakt
varit anställd i statens järnvägars tjänst. Mot av myndigheterna ifrågasatt
belopp av 624 kronor har riksdagen intet haft att erinra. Pensionen, vilken
ansetts böra utgå från och med ingången av innevarande år, har beviljats
från allmänna indragningsstaten.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att f. d. sotarmästaren vid statens
järnvägar Frans Teodor Eriksson må från och med den 1 januari 1929
under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 624 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

YT1. Ang. finansdepartementet.

64:o.

I eu till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 148 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över linansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att justeraren av mått och vikt Ernst Seloni Tengelin må
från och med månaden näst efter den, under vilken hans förordnande såsom
justerare upphör, från allmänna indragningsstaten under sin återstående
livstid åtnjuta en årlig pension av 2,800 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling före haft en inom riksdagen
väckt motion (11:399), vari anförts och hemställts följande:

»År 1924 uttalade riksdagens revisorer, att inkomsterna av justerarnas
verksamhet vore synnerligen varierande inom de olika distrikten och att
desamma i vissa distrikt uppginge till belopp, som enligt revisorernas mening
knappast kunde anses vara betingade av verksamhetens art och omfattning.

I infordrat utlåtande den 27 juli 1927 fann statskontoret i likhet med statsrevisorerna,
att justerarnas inkomster av verksamheten i vissa fall vore högre
än vad som med hänsyn såväl till justerarnas utbildning som arbetets art
och omfattning kunde anses vara skäligt. Till belysning av detta uttalande
anförde statskontoret, att så gott som samtliga justerarebefattningar syntes
vara bisysslor, men att under år 1926 tio av justerarna åtnjutit en arvodesinkomst,
som i genomsnitt överstigit 14,000 kronor.

Justerarnas arvoden fastställdes genom kungl. kungörelsen den 15 september
1911 angående avgifter för justering av mått och vikt, varjämte efter nyssnämnda
år en del kompletterande föreskrifter utfärdats. Utöver de arvoden,
som enligt nämnda kungörelse skulle erläggas för justering, utgingo sedan
år 1918 på grund av penningvärdets fall särskilda tilläggsarvoden. Nästlidet
år fastställdes omsider definitiv arvodesreglering för justerarna genom
kungörelse härom, som den 24 november av Kungl. Maj:t utfärdades. Grundavgifterna
i 1911 års taxa höjdes härigenom med omkring 50 procent, och
gottgörelsen för justerarnas arbete synes ha så tillmätts, att den för innehavarna
av dessa eftersökta sysslor, vilka sakna pensionsförmån, skulle möjliggöra
att avsätta medel för sin självpensionering. Efter vad som förekommit medgiver
också mynt- och justeringsverket i sitt i nu förevarande ärende infordrade
yttrande, att ''frågan huruvida pension över huvud bör tillerkännas
justerare kan givetvis bliva föremål för olika meningar’.

Några månader sedan justerarnas arvoden definitivt reglerats utan att
deras pensionering ens blivit ifrågasatt, föreslår nu emellertid Kungl. Maj:t
i en till riksdagen avlämnad proposition nr 148, att justeraren Ernst Seloni
Tengelin må från och med månaden näst efter den, under vilken hans förordnande
såsom justerare upphör, från allmänna indragningsstaten under
sin återstående livstid åtnjuta en årlig pension av 2,800 kronor.

Tengelin har uppnått 75 års ålder och har en tjänstetid i mynt- och justeringsverket
av cirka 35 år. Han uppgiver sig sakna privat förmögenhet,
men han har under de tio sista åren åtnjutit en inkomst av i medeltal

Riksdagens skrivelse Nr 215.

10,086 kronor 70 öre från juste raretjänsten och har således liaft tillfälle att
förtjäna väsentligt mera än han efter avgång med pension vid vanlig pensionsålder
skulle ha kunnat påräkna.

Då riksdagen senast år 1926 avböjt ifrågasatt utredning angående pensionering
av justerarna, vilka helt nyligen erhållit definitiv arvodesreglering
utan att deras pensionering i sammanhang härmed ens blivit ifrågasatt, och
då omständigheterna i nu förevarande ärende icke på något sätt synas motivera
en undantagsförmån, få vi med hänsyn särskilt till de sannolika konsekvenserna
av ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställa, att förevarande
proposition nr 148 icke må av riksdagen bifallas.»

På sätt av utredningen framgår, äro justerare icke berättigade till pension
efter avgång ur tjänst. Enligt riksdagens mening torde ock den ersättning,
som tillkommer ifrågavarande befattningshavare, vilka icke kunna betraktas
såsom statstjänstemän i vanlig mening, få anses vara — och jämväl före
antagandet av nu gällande taxa beträffande justeringsavgifter hava varit
— så avvägd, att befattningshavarna själva äro i tillfälle att sörja för sin
pensionering. Pensionering av statsmedel har ej heller hittills ägt rum. Riksdagen
delar sitt vederbörande utskotts år 1926 uttalade mening, att det av principiella
skäl knappast kan ifrågasättas, att en ordnad pensionering av justerare
skulle åvägabringas, så länge jifsteringsväsendet är ordnat på sätt för närvarande
är fallet. Vid sådant förhållande finner riksdagen emellertid betänkligt
att i ett enstaka fall medgiva pensionsförmån. Riksdagen delar
nämligen de i förevarande motion uttalade farhågorna beträffande de konsekvenser,
till vilka ett beslut i sådan riktning skulle kunna leda. Under alla
förhållanden lärer efter riksdagens uppfattning pension åt justerare icke
böra i ett särskilt fall medgivas utan föregående närmare utredning rörande
dylika konsekvenser.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till förevarande motion,
avslagit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 148.

65:o.

I eu till riksdagen avlåten, den 7 mars 1929 dagtecknad proposition nr 211
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att extra ordinarie kanslibiträdet i statskontoret Anna Scherdin,
född Freding, må från och med dagen efter den, då avsked från tjänsten
äger rum, under återstående livstiden från allmänna indragningsstaten uppbära
pension till ett belopp av 900 kronor årligen.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

VII. Ang. ecklesiastikdepartementet.

66:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 januari 1929 dagtecknad proposition
nr 27 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i
punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att eldaren vid nationalmuseum
Johan August Danielsson må från och med månaden näst efter den, varunder
han erhåller entledigande från sin befattning vid museet, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 720 kronor.

Riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot vad i ärendet föreslagits,
anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning vunnit
riksdagens bifall.

67:o.

Under punkten 2 av omförmälda proposition nr 27 har hemställts, att
riksdagen må medgiva, att amanuensen hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
Rosa Christina Norström, född Strokirk, må från och med
dagen näst efter den, å vilken entledigande från hennes befattning hos
akademien kan komma att beviljas, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 1,992 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

68:o.

Uti punkten 3 av samma proposition har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala,
docenten vid universitetet därstädes Tore Torbiörnsson må från och med
månaden näst efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen åtnjuta — utöver
den pension, som författningsenligt tillkommer honom såsom läroverksadjunkt
— en tilläggspension från allmänna indragningsstaten till sådant belopp,
att pension och tilläggspension tillsammans uppgå till 4,000 kronor, med
iakttagande, att dessa pensioner skola i avseende å tilläggsförmåner behandlas
som utgjorde de tillhopa hel pension för läroverksadjunkt.

På de i ärendet anförda skälen har riksdagen ansett sig böra medgiva, att
Torbiörnsson beredes en tilläggspension utöver honom i egenskap av läroverksadjunkt
författningsenligt tillkommande pension. I fråga om storleken
av denna tilläggspension har riksdagen, som ansluter sig till vad statskontoret
i ärendet yttrat, funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 215.
69:o.

Under punkten 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att specialläraren i allmän teknisk och fabrikshygien samt i byggnadshygien
vid tekniska högskolan, professorn Klas Gustaf Anders Sondén må från
och med månaden näst efter den, varunder han erhåller entledigande från
sina befattningar vid högskolan, under sin återstående livstid från allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har av riksdagen bifallits.

70:o.

Uti punkten 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
förre assistenten vid tekniska högskolan, civilingenjören Hjalmar Berwald
må, från och med månaden näst efter erhållet entledigande från assistentbefattningen
vid högskolan, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 2,400 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

71:o.

Uti punkten 6 av berörda proposition nr 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att f. d. undervisningsrådet och ledamoten av skolöverstyrelsen,
överdirektören August Wilhelm Falk må från och med månaden
näst efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt rum, under sin
återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av
340 kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta
förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

72:o.

Eders Kungl. Maj:t har i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.
adjunkten vid Vasa realskola i Stockholm Erik Olof Gregorius Lindqvist
må från och med månaden näst efter den, under vilken avgång från tjänsten
ägt rum, under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt
tillkommande pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 490 kronor för år, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

73:o.

Under punkten 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
f. d. gymnastikvaktmästaren vid högre allmänna läroverket å Östermalm i
Stockholm Karl Johan Lindström må, räknat från och med den 1 oktober
1928, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära
— i stället för honom av 1928 års riksdag tillerkänt pensionsbelopp av 1,856
kronor — en årlig pension av 1,584 kronor.

Riksdagen vill till en början framhålla, att vad skolöverstyrelsen i avgivet
utlåtande anfört rörande stadgandena i 17 § av civila pensionslagen samt departementschefens
i anslutning därtill gjorda uttalande synts riksdagen ingalunda
vara avgörande för frågans bedömande, enär Lindströms i ärendet
åberopade stamanställning vid Svea artilleriregemente näppeligen lärer kunna
jämställas med tjänst, extra ordinarie anställning eller förordnande, som avses
i nämnda författningsrum. I likhet med statskontoret, som jämväl avgivit
utlåtande i ärendet, har riksdagen emellertid funnit billighetsskäl tala
för att ifrågavarande anställningstid tillgodoräknas Lindström i pensionshänseende,
varför riksdagen ansett sig böra bifalla det förslag, som av Eders
Kungl. Maj:t framlagts.

Riksdagen anmäler förty, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

74:o.

I punkten 9 av förevarande proposition nr 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att lärarinnan vid tekniska skolan i Stockholm
Marianne Ida Mathilda von Sydow må från och med månaden näst efter
den, under vilken hon avgår från sin tjänst vid skolan, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
av 708 kronor.

Då riksdagen tidigare under liknande omständigheter beviljat pensioner
åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm, har riksdagen icke
velat motsätta sig bifall till förevarande förslag, oaktat den lärarinnan von
Sydow åliggande undervisningsskyldigheten varit jämförelsevis ringa.

Riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

75:o.

I punkten 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre
vaktmästaren vid gymnastiska centralinstitutet Anders Hallmans änka Kristina
Charlotta Hallman, född Jansdotter, må, räknat från och med den 1
oktober 1927, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Riksdagen, som ansett skäl föreligga att i detta fall bereda pension, har
icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende
föreslagit. Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning.

76:o.

Uti punkten 111 av förevarande proposition nr 27 bär Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att vårdarinnan vid institutet för blinda å
Tomteboda Anna Augusta öhman, född Andersson, må från och med månaden
näst efter den, under vilken hon avgår från sin anställning vid institutet,
dock tidigast från och med den 1 mars 1929, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten upphära en årlig pension av 696 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

77:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition nr
69 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att direktören vid det under musikaliska akademien
ställda musikkonservatoriet, professorn B. Beckman må från och med
dagen näst efter den, då han efter uppnådd levnadsålder av 65 år avgår
från befattningen såsom direktör vid musikkonservatoriet, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 6,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett frågan om ordnandet
av pensionsförhållandena för direktörsbefattningen vid musikkonservatoriet
böra tills vidare anstå, har funnit sig böra medgiva, att pension
beredes nuvarande innehavaren av nämnda befattning efter avgång
från tjänsten. Mot vad Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit har
riksdagen icke funnit anledning till erinran.

På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Majrts ifrågavarande proposition.

78:o.

I en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition nr
71 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att envar av vaktmästaren vid tekniska skolan i Stockholm
Erik Valdemar Almberg och portvakten vid samma skola Anna Karo 1

Beträflande punkten 12 av prop. nr 27, se riksdagens skrivelse nr 217, punkten 30.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. It samt. Nr 215.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

lina Almberg, född Karlsson, må från och med månaden näst efter den,
varunder vederbörande befattningshavare entledigas från sin tjänst vid
skolan, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära
årlig pension, Erik Valdemar Almberg med 1,584 kronor och Anna
Karolina Almberg med 600 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition har vunnit riksdagens
bifall.

79:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition
nr 116 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva

dels att envar av f. d. ämneslärarinnan vid högre lärarinneseminariet i
Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor Sigrid Een,
f. d. liandarbetslärarinnan vid samskolan i Sala Sofia Wilhelmina Wiberg,
f. d. första lärarinnan vid samskolan i Alingsås Louise Margareta Lindstedt,
f. d. första lärarinnan vid samskolan i Vimmerby Tecla von Reis,
f. d. teckningslärarinnan vid samskolan i Trälleborg Vilhelmina Gustava
Cecilia Meukow, f. d. ämneslärarinnan vid samskolan i Ängelholm Karin
Åhman, f. d. första lärarinnan vid samskolan i Piteå Emma Margaretha
Paterson, f. d. första lärarinnan vid samskolan i Trälleborg Anna Katarina
Montelius, f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Stockholm Helena Maria
Lovisa Charlotta Gagner, f. d. musiklärarinnan vid högre lärarinneseminariet
i Stockholm och den därmed förenade statens normalskola för flickor
Anna Katarina Bergström-Simonsson, f. d. adjunkten vid högre allmänna
läroverket i Uppsala August Hesslén, f. d. adjunkten vid högre allmänna
läroverket å Södermalm i Stockholm Robert Larssén, f. d. adjunkten vid
högre allmänna läroverket i Östersund Bror Alfred Finell samt f. d. adjunkten
vid samskolan i Åmål Henning Erhard Theodor Adlerz må från
och med den 1 januari 1929 under återstående livstiden uppbära — utöver
honom eller henne eljest tillkommande pension av statsmedel — en årlig
tilläggspension å allmänna indragningsstaten med följande helopp, nämligen
Sigrid Een 311 kronor, Sofia Wilhelmina Wiberg 120 kronor, Louise Margareta
Lindstedt 520 kronor, Tecla von Reis 595 kronor, Vilhelmina Gustava
Cecilia Meukow 160 kronor, Karin Åhman 307 kronor, Emma Margaretha
Paterson 720 kronor, Anna Katarina Montelius 390 kronor, Helena
Maria Lovisa Charlotta Gagner 140 kronor, Anna Katarina BergströmSimonsson
280 kronor, Hesslén 1,340 kronor, Larssén 240 kronor, Finell 90
kronor samt Adlerz 360 kronor,

dels ock att beträffande en var av nyssnämnda lärare och lärarinnor
samt f. d. handarbetslärarinnan vid samskolan i Ängelholm Julia (Julie)
Helena Lovisa Molin, f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Kalmar Anna

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Vilhelmina Linder och f. d. adjunkten vid folkskoleseminariet i Falun
Valborg Henrika Olander pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18
juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg må beräknas å följande belopp, nämligen
för Sigrid Een 2,900 kronor, Sofia Wilhelmina Wiberg 560 kronor, Louise
Margareta Lindstedt 2,320 kronor, Tecla von Reis 2,433 kronor, Vilhelmina
Gustava Cecilia Meukow 1,500 kronor, Karin Åhman 2,700 kronor, Emma
Margaretha Paterson 2,700 kronor, Anna Katarina Montelius 2,400 kronor,
Helena Maria Lovisa Charlotta Gagner 3,600 kronor, Anna Katarina Bergström-Simonsson
840 kronor, Hesslén 3,160 kronor, Larssén 3,760 kronor,
Finell 3,400 kronor, Adlerz 3,640 kronor, Julia (Julie) Helena Lovisa Molin
970 kronor, Anna Vilhelmina Linder 3,600 kronor och Valborg Henrika
Olander 2,400 kronor.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, avser föreliggande framställning
icke blott beträffande samtliga omförmälda förutvarande lärare utan även beträffande
flertalet ifrågavarande f. d. lärarinnor sådana fall, där pensionering
ägt rum redan innan principen om tillgodoräknande i viss utsträckning av
tjänstgöring utom statens tjänst kommit till uttryck i av statsmakterna
fattade beslut; och i vissa fall gäller det befattningshavare, vilkas pensionering
ägt rum för en avsevärd tid sedan, nämligen åren 1915 och 1916. Vad
statskontoret i avgivet utlåtande i fråga om lärarna anfört angående det betänkliga
i en retroaktiv reglering av en gång författningsenligt fastställda
pensionsförmåner måste i lika mån äga tillämpning jämväl i fråga om
nyssnämnda lärarinnor. Riksdagen delar statskontorets uppfattning om det
olämpliga i att låta ändrade bestämmelser eller av statsmakterna tillkännagiven
ändrad uppfattning beträffande sättet för avvägande av pensionsförmåner
erhålla tillbakaverkande inflytande på tidigare avgjorda pensionsärenden.
Riksdagen vill erinra, att dylik retroaktivitet hittills icke plägat
tillämpas. Även om, såsom departementschefen gjort gällande, ett bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke skulle komma att föranleda
några mera avsevärda konsekvenser beträffande lärarpersonal, finner riksdagen
uppenbart, att ett beslut i enlighet med förslaget skulle kunna medföra
vittomfattande konsekvenser i fråga om andra områden av statsförvaltningen.

På grund av vad nu anförts måste riksdagen såväl av principiella skäl
som med hänsyn till praktiska konsekvenser bestämt motsätta sig bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser tilläggspensioner åt befattningshavare,
vilka pensionerats före år 1926 eller det år, då riksdagen första
gången medgivit tilläggspensioner enligt grunder, vilkas tillämpning här
ifrågasatts.

Vidkommande härefter de lärarinnor, vilka pensionerats efter ingången
av år 1926, nämligen Een, Meukow, Aman, Gagner och Linder, kunde
måhända ifrågasättas beviljande av tilläggspension i anslutning till de
beslut, vilka tidigare fattats i sådant avseende. Emellertid har riksdagen
uppmärksammat, att i vissa av dessa fall tid, som ifrågasatts till tillgodo -

Riksdagens skrivelse Nr 215.

räknande, avser tjänstgöring vid läroanstalter, vilka vid ifrågavarande tider
icke varit statsunderstödda. Riksdagen, som tagit i övervägande vad skolöverstyrelsen
i avgivet utlåtande anfört i detta hänseende, vill visserligen icke förneka,
att skäl stundom torde kunna anföras för tillgodoräknande av tjänstgöringstid
vid enskild läroanstalt, även om densamma icke vid denna tid erhållit
det erkännande från det allmännas sida, som kan anses ligga i statsunderstödet.
Riksdagen har dock — under erinran, att i ärendet åberopade tidigare riksdagsbeslut
om tilläggspension åt lärarinnor avsett tjänstgöringstider, under
vilka vederbörande läroanstalt åtnjutit statsunderstöd — ansett sig icke böra
förorda ett beslut, som skulle kunna tagas till intäkt för ett mera allmänt medgivande
i dylik riktning, utan att äga tillfälle till bedömande av de konsekvenser,
ett sådant beslut skulle kunna medföra särskilt med tanke på de
omläggningar av såväl det statliga som det enskilda skolväsendet, vilka
blivit eller komma att bliva en följd av den år 1927 beslutade omorganisationen
av undervisningsväsendet. Bland annat med hänsyn bärtill har
riksdagen funnit sig för närvarande ej böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag i nu avsedda delar.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts
förevarande proposition icke vunnit riksdagens bifall.

80:o.

I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1929 dagtecknad proposition nr
134 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att föreståndaren för John Lennings vävskola i Norrköping
Gustaf Adolf Wennerström må från och med månaden näst efter
den, varunder han efter erhållet entledigande avgår från föreståndarbefattningen
vid vävskolan, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,500 kronor, dock utan rätt att å
densamma åtnjuta några tilläggsförmåner av statsmedel samt under villkor,
att Wennerström från samma tidpunkt erhåller en årlig pension från Norrköpings
fabriksförening av 4,500 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts och under erinran, att lärare vid
statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning numera äga möjlighet
att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt, har riksdagen ansett
sig böra medgiva, att staten i den omfattning, som föreslagits, lämnar
bidrag till pensionering av här ifrågavarande befattningshavare.

Riksdagen liar alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

81:o.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 79) har hemställts, »att riksdagen
måtte medgiva, att f. d. eldaren och gymnastikvaktmästaren Alexander
Nilsson, Skara, må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående
livstid åtnjuta en årlig pension av 900 kronor».

Riksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall beviljat pensioner
åt personer, vilka haft anställning såsom vaktmästare vid allmänna
läroverk. Då Nilsson i sådan anställning räknar en tjänstetid av omkring
19 år och han vid avgången uppnått 65 år, vilken levnadsålder ansetts utgöra
skälig pensionsålder för ifrågavarande anställningshavare, har riksdagen
funnit sig böra medgiva, att Nilsson tillerkännes en årlig pension under
sin återstående livstid. I fråga om storleken av denna förmån har riksdagen
med hänsyn till tidigare meddelade beslut i liknande fall icke funnit något
att erinra mot det i motionen föreslagna beloppet. Pensionen har ansetts
böra beviljas från allmänna indragningsstaten och utgå från och med ingången
av år 1929.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till förevarande motion, medgivit, att f. d. eldaren och gymnastikvaktmästaren
vid högre allmänna läroverket i Skara Alexander Nilsson må från och med
den 1 januari 1929 under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
åtjnuta en årlig pension av 900 kronor. VIII.

VIII. Ang. jordbruksdepartementet.

82:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition nr
201 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, i punkten 1
föreslagit riksdagen medgiva, att ingenjörsbiträdet hos lantbruksstyrelsen
Carl Arvid Myhrman må från och med månaden näst efter den, varunder
hans anställning hos styrelsen upphör, under sin återstående livstid från
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 444 kronor.

Då Myhrman vid sin första anställning i statens tjänst överskridit 55
års ålder och hans tjänstgöringstid inskränker sig till endast omkring 101/2
år, har riksdagen lika litet som statskontoret, vilket ämbetsverk avgivit utlåtande
i ärendet, kunnat finna tillräckliga skäl föreligga att i detta fall
medgiva pension av statsmedel. Riksdagen har alltså nödgats ställa sig
avvisande mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får anmäla, att Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning icke av riksdagen bifallits.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

83:o.

1 punkten 2 av förevarande proposition nr 201 bär Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att extra lantmätaren Fritz Hjalmar Nilsson
Frode må från och med den 1 januari 1929 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 1,800 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit riksdagens bifall.

84:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagteeknad proposition nr
205 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att lantbruksskolföreståndaren Per Rösiö må från och
med månaden näst efter den, varunder han frånträder föreståndarskapet för
lantbruksskolan å Hagaberg i Jönköpings län, dock tidigast från och med
den 1 juli 1929, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 5,000 kronor.

Även riksdagen har funnit den långvariga och framgångsrika verksamhet,
som Rösiö bedrivit särskilt för väckande och stegrande av intresset för det
svenska jordbruket, kunna motivera ett erkännande från statens sida i form
av pension åt honom. Vad Eders Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit
har riksdagen ansett sig böra bifalla allenast med den ändring att pensionsbeloppet,
för att bliva i fullt krontal delbart med tolv, jämkas till 5,004
kronor.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, medgivit, att lantbruksskolföreståndaren
Per Rösiö må från och med månaden näst efter den, varunder
han frånträder föreståndarskapet för lantbruksskolan å Hagaberg i
Jönköpings län, dock tidigast från och med den 1 juli 1929, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av
5,004 kronor.

85:o.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagteeknad proposition nr
228 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att f. d. amanuensen hos lantmäteristyrelsen, f. d. majoien
Emil Laurentius Löwenberg må, utöver honom på grund av hans förutvarande
militära anställning tillkommande pensionsförmåner, från och med
den 1 januari 1929 åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 1,116 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 215.

Riksdagen har funnit det billigt, att Löwenberg efter avgång ur tjänst hos
lantmäteristyrelsen tillerkännes pension. Då det belopp, som i sådant avseende
ifrågasatts, på av departementschefen närmare utvecklade grunder
får anses innefatta en av bristande pensionsavgifter betingad skälig reduktion
i det pensionsbelopp, som eljest med vanliga beräkningsgrunder skulle
ifrågakomma, har riksdagen intet haft att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
förevarande proposition.

IX. Ang. handelsdepartementet

86:o.

I en till riksdagen avlåten, den 12 januari 1929 dagtecknad proposition nr 17,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, under punkten l1 föreslagit
riksdagen medgiva, att förre arbetsförmannen vid lotsverket Per Hultman
må från och med månaden näst efter den, varunder hans nuvarande
anställning vid lotsverket upphör, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta årligt understöd med 1,116 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.

Stockholm den 28 maj 1929.

Med undersåtlig vördnad.

1 Beträffande punkten 2 av förevarande proposition nr 17, se riksdagens skrivelse nr 217,
punkten 35.