Riksdagens skrivelse Nr 19i (Riksdagsskrivelse 1915:194)

Riksdagens skrivelse Nr 19i.

Jir 194.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1915,
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916
för statens domäner och nr 71 angående avlöningsstat
för skog sstatens ordinarie personal m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 62 och memorial nr 71.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 14 januari 1915 avlåten proposition, nr 6,
liar Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen att
dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande
avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med i
statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre
anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i
berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och biträden
samt för byggnadsplan™ granskning, flitpenningar åt extra
tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader
från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor, till
följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400
kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avBihang
till riksdagens ''protokoll 1915. 14 sand. 78 höft. (Nr 194.) 1

Riksdagens skrivelse Nr 194.

löningsstat ej mindre uppföra ytterligare trettioen kronojägarbefattningar
med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, varigenom statens
slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom höja respenningarna
för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles Linköpings,
revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningar^ för jägmästaren
i Kinda revir från 700 till 600 kronor än även, i avbidan på
de propositioner angående tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken samt angående tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Magt må komma
att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna en ytterligare ökning
med 255,950 kronor, i följd varav statens slutsumma komme att höjas
med tillhopa 301,800 kronor och uppgå till 1,526,200 kronor;

dels och, beträffande de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar
i fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner,
med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande
de i statsrådsprotokollet beräknade kostnaderna för statens skogs domäner,
i avbidan på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader under år
1916 för statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av 8,870,900
.kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 12 februari
1915 avlåten proposition, nr 71, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till
avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal att tillämpas från och
med år 1916 ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser, som
nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, skola vara
gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten, därvid vad
samma villkor och bestämmelser innehålla beträffande jägmästare skall
äga tillämpning jämväl å skogsingenjör och biträdande skogsingenjör
samt vad de innehålla beträffande kronojägare skall tillämpas även i
fråga om tillsyningsman;

dels godkänna de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga
om kostnader för statens skogsdomäner under år 1916;

dels ock, vid bifall dels till vad som slutligt föreslagits i propositionen
nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner
dels till vad nu föreslagits, såsom sådana driftkostnader förslagsvis beräkna
ett belopp av 8,870,900 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner har nästlidna
års senare riksdag förslagsvis uppfört ett belopp av 8,000,100
kronor att utgå från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut lades följande beräkningar rörande
driftkostnaderna under år 1915, nämligen:

!. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen............	kronor	162,200
ålderstillägg åt styrelsens personal		11,000
pensionering av styrelsens personal	»	2,000
anställande av extra amanuenser och biträden bos styrelsen samt
renskrivning m. m........................	»	12,000
domänstyrelsens expenser.................	»	18,000
rese- och traktamentsersättning åt
styrelsens personal...........................		6,000

tryckning av styrelsens årsberättelse » 5,000 kronor 216,200.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal...... kronor 1,224,400

ålderstillägg åt skogsstatens personal
................................................ » 114,000

pensionering av skogsstatens personal
................................................ » 65,000

egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000 kronor till
avdikningar å kronans skogar i
de norrländska länen ock i Kopparbergs
län ................................... » 6,200,000 > 7,603,400.

III. Kostnader för statens jordöruksdo maner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen
............................................ > 45,000

övriga med förvaltningen av iordbruksdomänerna
förenade kostnader.
.................................................. »______100,000 » 180,500.

Summa kronor 8,000,100.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i nu förevarande propositioner gjorda
framställningar skulle driftkostnaderna för förvaltningen av statens
domäner under år 1916 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen...............	kronor	168,600
ålderstillägg åt styrelsens personal		11,000
pensionering av styrelsens personal anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen samt	>	2,000
renskrivning m. m........................		9,600
domänstyrelsens expenser ............... rese- och traktamentsersättning åt	»	18,000
styrelsens personal ...................... tryckning av styrelsens årsberät-	»	6,000
telse ................................................ » II. Kostnader för statens skogsdosnäner:	5,000 kronor
skogsstatens ordinarie personal...... ålderstillägg åt skogsstatens per-	kronor	1,543,700
sonal........................................... pensionering av skogsstatens per-	>	114,000
sonal ........................................... egentliga förvaltningskostnader, därav minst 150,000 kronor till avdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i Köp-	»	65,000
parbergs län .............................	kronor	7,032,500 8,755,200.

kronor 170.000

Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna
socken med Idre

kapellag .......

Avgår anslag för
tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens
och Norrbottens
läns kustland.
.......................

220,200.

115,000

285,000 kronor 8,470,200.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

35,500
45,000

100,000 kronor 180,500.
Summa kronor 8,870,900.

Av de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1916 ifrågasattes
en ökning, utöver vad för innevarande år beräknats, av driftkostnaderna
för statens domäner med tillsammans 870,800 kronor, varav
komma å:

avlöning åt domänintendenter...... kronor

resekostnader vid domänförvaltningen.
..................................................... »

övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna
förenade kostnader
........................................... »

I. Kostnader för domänstyrelsen

å posten: avlöningsstat för styrelsen ......... kronor 6,400

vilket emellertid, då posten: anställande av
extra amanuenser och biträden samt renskrivning

m. m. minskats med ................................................... » g 400

föranleder en ökning av kostnaderna för
styrelsen med allenast ................................................ » 4,000

13. Kostnader för statens skogsdomäner

å posten: skogsstatens ordinarie personal... kronor 319,300

» » egentliga förvaltningskostnader... » 547,500

kronor

870,800.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

I) Kostnader för domänstyrelsen.

1 Eders Kungl. Maj:ts förslag till driftkostnader för statens domäner
för nästkommande år har föreslagits, att kostnaderna för domänstyrelsen
skulle ökas med 4,000 kronor genom inrättandet därstädes av en ny
första gradens tjänstemannabefattning. Denne befattningshavares avlöningsförmåner
skulle i likhet med övriga tjänstemans i styrelsen inom
samma grad utgöra: 2,200 kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar
samt 300 kronor i ortstillägg eller tillhopa 4,000 kronor
med rätt till tre ålderstillägg å 500 kronor samt rätt till pension enligt
gällande bestämmelser. Förslaget innebär vidare, att den extra amanuens,
till vilken under en följd av år anvisats anslag i sammanhang med
anslaget till extra skrivbiträden, skulle överföras till det antal fast
anställda amanuenser, som blivit bestämt för ämbetsverket. Detta skulle
emellertid allenast föranleda en överflyttning av det till dennes avlönande
erforderliga beloppet, 2,400 kronor, från anslaget till extra
amanuenser och biträden samt renskrivning m. m., nu 12,000 kronor,
till styrelsens avlöningsstat, i vilken anslagsposten till arvoden åt amanuenser
och biträden in. m., nu 43,700 kronor, alltså skulle ökas med
2,400 kronor till 46, L00 kronor. 1 övriga kostnader för domänstvrelsen
har icke föreslagits någon förändring.

II) Kostnader för statens skogsdomäner.

Skogsstatens ordinarie personal.

Nu gällande avlöningsstat för skogsstatens personal enligt riksdagens
beslut 1908 jämte senare ändringar har följande utseende:

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Avlöningsstat för skogsstaten.

överjägmästare

jägmästare .....

1
3
1

5
1

11
1

12
1

6
1
9
1

(i Norrbottens och Västerbottens
1 kronojägare Ilän, i vissa delar av Jämtlands (
163 » »län samt i Sårna socken medf

11 dre kapellagav Kopparbergs länj
1 » .''inom övriga delar av Norrland.

76 » | och Kopparbergs län samt i Värm-1

.. -tlands län ..............................f

» I) )

174

/ i övriga delar av landet..

Summa

Respenningar

3 överjägmästare (å
(ä
(a
(å
(å
(å
(å
(ä
(a
(h
(k

4 »

32 jägmästare
3 »

25 »

2 »

164 kronojägare

42 »

82 »

1,300 kr.)
1,100 » )
1,000
900
800
700
600
500
400 » j
250 » t
200 » )
150 » )
100 » )
50 »

	Tjänst-
Lön	görings-	Summa
	penningar
4,000	3,200	7,200
12,000	9,600	21,600
4,000	2,800	6,800
20,000	14,000	34,000
2,300	3,000	5,300
25,300	33,000	58,300
2,300	2,800	5,100
27,600	33,600	61,200
2,300	2,600	4,900
27,600	31,200	58,800
2,300	2,400	4,700
13,800	14,400	28,200
2,300	2,200	4,500
20,700	19,800	40,500
2,300	2,000	4,300
105,800	92,000	197,800
600	700	1,300
97,800	114,100	211,900
600	600	1,200
45,600	45,600	91,200
600	500	1,100
104,400	87,000	191,400
524,200;	517,100	1,041,300

3,900 kr.

3.300 »

4.000 »
28,800 >

2,400 :>

19.600 »

15.000 »

6.000 »

800 »

41.000 »

11.600 »

6.300 »
8,200 »
3,500 »

Hyr esersättning.

! 10 överjägmästare för expeditionslokal (å 400 kr.).
272 kronojägare (å 100 kr.)..................................

4,000 kr.
27,200 »

Summa

154,400

31,200

1,226,900

Efter 5 år kan lö}
nen höjas med
600 kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med
400 kronor, efter
ytterligare 5 år
likaledes med 400
kronor samt efter
än ytterligare 5
år ävenledes med,
400 kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med
100 kronor, efter
ytterligare 5 år
likaledes med 100
kronor samt efter
än ytterligare 5
år ävenledes med
100 kronor. Där
bostadslägenhet
saknas, utgår hyresersättning
med
100 kronor.

, . , , !nneJiar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställeis uppskattade avkomst avgå
, »“““ningshavarens lön. Därest åt jägmästare upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag
ä lönen, motsvarande skälig hyra.

Biksdagens skrivelse Nr 194.

Förevarande propositioner innehålla förslag till ändringar i ovan
intagna avlöningsstat, såvitt densamma avser:

1) förvaltande och bevakande personal inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker samt Sårna socken med Idre kapellag,

2) förvaltande och bevakande personal inom Västerbottens och
Norrbottens läns kustland,

3) inspekterande personal i Västerbottens och Norrbottens län,

4) bevakande personal inom andra delar av Norrland och Kopparbergs
län, samt

5) respenningarna för jägmästarna i Ombergs (framdeles Linköpings)
och Kinda revir.

A) Vad först angår Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
samt Sårna socken med Idre, kapellag, så äro lappmarkerna nu uppdelade

1 19 revir, varav 7 tillhöra ett vart av Luleå och Umeå distrikt samt 5
Skellefteå distrikt. Därjämte har dels större delen av Dorotea socken
tilldelats det till Mellersta Norrlands distrikt hörande Tåsjö revir, dels
den inom Västerbottens läns lappmark belägna Malå socken tilldelats
det inom sistnämnda läns kustland belägna, till Skellefteå distrikt hörande
Norsjö revir, dels ock den inom Norrbottens läns lappmark belägna Karesuando
socken tilldelats det i länets kustland belägna, till Luleå distrikt
hörande Pajala revir. Sårna socken med Idre kapellag är delad i 2 till
Gävle-Dala distrikt hörande revir, av vilka det ena omfattar jämväl en
del av Transtrands socken.

I lappmarkerna tjänstgöra 19 jägmästare, varjämte, på sätt framgår
av vad nyss sagts, de 3 jägmästarna i Tåsjö, Norsjö och Pajala revir
hava en del av sina tjänstgöringsområden inom lappmarkerna. Till den
bevakande personalen höra 85 krono]ägare (häri inräknade 1 krono]ägare
från Tåsjö revir, 3 kronojägare från Norsjö revir men — på grund av
den ringa förekomsten av skog inom Karesuando socken — icke assistenten
i Pajala revir). I Sårna socken med Idre kapellag tjänstgöra

2 jägmästare och 7 kronoj ägare.

Ovannämnda personals otillräcklighet har med styrka framhållits
såväl av den utav Eders Kungl. Maj:t tillsatta s. k. Norrländska skogsvårdskommittén,
vilken i sitt den 16 mars 1912 avgivna betänkande bland
annat avgivit förslag till nyorganisation av skogspersonalen inom Väster -

Riksdagens skrivelse Nr 194.

bottens och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag, som
ock i ett flertal utlåtanden över kommitténs betänkande. Emellertid hava
i fråga om genomförandet av personalens utökning meningarna delat sig
i två grupper. Av dessa föreslår den ena uppdelning av skogspersonalen
i skilda kategorier efter arbetets art sålunda, att den ena kategorien
skulle uteslutande handhava förvaltningen av de allmänna skogarna och
den andra besörja tillsynen över de enskilda skogarna, medan åter den
andra gruppen förordar personalens bibehållande såsom en enda tjänstemannakår
med förvaltningsområdena uppdelade efter geografiska synpunkter
och med åliggande att inom varje område besörja alla slag av
•staten tillkommande skogsgöromål.

Inom kommittén har majoriteten förordat uppdelning av skogspersonalens
arbete efter dess art och i anslutning härtill har kommittén föreslagit,
att revirförvaltarnas göromål med avseende å de skogar i lappmarken
och Sårna socken med Idre kapellag, för vilka utsyningsl agen vore avsedd
att gälla, skulle överflyttas å särskilda tjänstemän, skog singenjör er,
vilka skulle — var inom sitt skogsvårdsområde — utföra de arbeten med
uppskattningar, utsyningar och dylikt, som av den enskilde skogsägaren
påfordrades med stöd av utsyningslagen. Därjämte skulle det åligga
skogsingenjörerna att tillhandagå skogsägare med råd och upplysningar
i allt vad med skötseln av skogen hade sammanhang. Såväl under förrättningar
på de enskilda skogarna som ock under särskilda för ändamålet
planlagda resor skulle skogsingenjörerna genom undervisning eller
föredrag sprida kunskap om skogsskötselns olika grenar samt på så sätt
söka främja och höja den enskilda skogsvården och hushållningen. I
fråga om den bevakande personalen har kommittén föreslagit, att för
tillsynen över utsyningslagens efterlevnad skulle tillsättas jämväl lägre
tjänstemän, s. k. tillsyningsman, med uppdrag, i huvudsak motsvarande
nuvarande kronojägarnas.

I avseende å de grunder, efter vilka utökning av personalen borde
genomföras, har kommittén föreslagit, att de skogar i lappmarkerna,
lör vilka utsyningslagen vore avsedd att gälla, skulle uppdelas i 7
skogsvårdsområden med en skogsingenjör i vart område. Dessutom
skulle 5 biträdande skogsingenjörer anställas på ordinarie stat ävensom
27 tillsyningsmän med var sitt tillsyningsområde. Beträffande Sårna
socken med Idre kapellag har kommittén föreslagit, att sagda område skulle
utgöra ett skogsvårdsområde med 1 ordinarie skogsingenjör och 2 ordinarie
tillsyningsmän. Härjämte har kommittén anmärkt, att om dess förslag
i fråga om skogsingenjörerna godkändes av statsmakterna, erfordrades
Bihang till riksdagens ''protokoll 1915. 14 samt. 78 höft. (Nr 194.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 194.

icke någon delning av reviren, samt att den ökning av arbetskrafterna
i reviren, som efter godkännande av sagda förslag kunde visa sig erforderlig,
säkerligen komme att för en tämligen lång tid framåt i stort
sett falla på den del av skogspersonalen, som vore underordnad revirförvaltarna,
således på assistenter och krono]ägare, och att framträda
endast så småningom och i män av möjlighet att med stegrad intensitet
bedriva skogshushållning.

De för lappmarkerna föreslagna skogsvårdsområdenas omfattning
och benämning framgår av följande tablå:

Norrbottens läns lappmarker:

Torneå lappmarks skogsvårdsområde:

Karesuando, Yittangi, Jukkasjärvi och Gällivare socknar.

Luleå lappmarks skogsvårdsområde:

Jokkmokks socken.

Piteå lappmarks skogsvårdsområde:

Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar.

Västerbottens läns lappmarker:

Malå skogsvårdsområde:

Malå och Sorsele socknar.

Lycksele skogsvårdsområde:

Lycksele, Stensele, Tärna och Örträsks socknar.

Ångermanälvens skogsvårdsområde:

Fredrika och Åsele socknar.

Dorotea skogsvårdsområde:

Dorotea och Vilhelmina socknar.

Inom kommittén hava tre ledamöter, f. d. byråchefen E. G. Kinberg,
jägmästaren (numera överjägmästaren) P. O. Welander och A. AV ildund
i Brattfors, haft skiljaktiga meningar.

Kinberg och Wiklund äro i huvudsak ense med majoriteten. De
hava framhållit, att revirpersonalens befattning med de enskilda skogarna
i regel borde överlåtas å särskilda tjänstemän, skogsingenjörer samt
tillsyningsmän, men att dylik överflyttning icke borde företagas i sådana
revir, där revirpersonalen nöjaktigt kunde fullgöra sina åligganden med
avseende å de enskilda skogarna utan att vålla olägenheter lör de allmänna
skogarnas vård och förvaltning, och sådana revir voro, enligt reservan -

Riksdagens skrivelse Nr 194.

ternas mening, Malmesjaurs, Vargiså och Pärlälvens revir, vilka — fjällmarker
ovan Kvikkjokk oräknade — omfattade omkring 100 kvadratmils
sammanhängande ytvidd, varinom endast ett fåtal hemmansskogar vore
belägna och där revirpersonalens nuvarande befattning icke kunde vålla
olägenheter av ovannämnda art.

Welander däremot har förordat förvaltningsområdenas uppdelning
uteslutande efter geografiska synpunkter.

I utlåtanden över kommitténs förslag hava Konungens befallningshavande
i Västerbottens och Norrbottens lån ävensom Konungens befallning
skärande, landstinget, hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i
Kopparbergs län instämt med kommitténs majoritet, varemot över jägmästarna
i de tre nordligaste distrikten och Gävle-Dala distrikt äro ense
med Welander. Domänstyrelsen har i särskilda utlåtanden yttrat sig i
ämnet. Vad först lappmarken angår, har styrelsen i ett tidigare utlåtande
funnit vad som anförts för revirgöromålens uppdelning efter
arbetets art i flera avseenden tilltalande såväl från statsskogsförvaltningens
som privatskogsskötselns synpunkt samt förklarat sig benägen
förorda kommittémajoritetens förslag, dock med den modifikation, som
förordats av Kinberg och Wiklund, och i överensstämmelse härmed har
styrelsen föreslagit, att i lappmarken skulle inrättas 16 nya revir och
30 nya bevakningsområden. I lappmarken skulle alltså finnas sammanlagt
35 revir (Norsjö och Pajala revir äro häri ej inräknade. Den i
lappmarken inskjutande delen av Tåsjö revir skulle avskiljas och utgöra
ett av de föreslagna nya statsskogsreviren.) Av dessa skulle 18 revir
uteslutande avse statens skogar, 5 revir (= de nuvarande Malmesjaurs,
Vargiså, Pärlälvens och det nya Sikåns revir ävensom delar av Arjeplogs
revir) huvudsakligen statens skogar samt återstående 12 revir uteslutande
enskildas skogar. Skogspersonalen i lappmarken skulle alltså ökas med 16
jägmästare (denna benämning föreslår stvrelseu för alla de nya befattningshavarna)
och 30 bevakare. I fråga om de sålunda föreslagna nya
reviren i lappmarken har domänstyrelsen anfört följande:

»De 4 nya revir, som för närvarande äro oundgängligen behövliga
för statsskogarnas förvaltning inom lappmarkerna, skulle bildas genom
reglering av Malmesjaurs och Vargiså revir i Norrbottens län ävensom
av Norra och Södra Lycksele m. fl. revir i Västerbottens län samt genom
att från Tåsjö revir avskilja den därav till lappmarkerna hörande delen
eller Dorotea socken. Enligt nu gällande revirindelning omfatta

Malmesjaurs revir ................. 255,766.6 2 hektar och

Vargiså revir.............................. 163,624.83 >

Riksdagens skrivelse Nr 194.

De till dessa båda revir börande privatskogarna hava relativt
ringa omfattning och är o, förutom Kobdalis och Kittaure bjaskogar
inom Vargiså revir, på alla sidor omgivna av kronoskogar, vårföre de,
såsom vissa reservanter inom kommittén framhållit, ej lämpligen kunna
vid revirregleringen skiljas från de allmänna skogarna utan böra fortfarande
sammanföras med dessa. Under sådan förutsättning skulle,
sedan förenämnda båda byar undantagits, av ovanstående två revir
bildas följande tre, nämligen:

Malmesjaurs revir:

kronoparker ................

kronoöverloppsmarker
hemmansskogar ..........

Vargiså revir:

kronoparker ..............

hemmansskogar .........

Sikåns revir (nytt):

kronoparker ...............

hemmansskogar ..........

............. 174,472.15 hektar

............ 10,472.33 »

............. 9,861.09 »

Summa 194,805.5 7 hektar

............. 110,249.9 2 hektar

............. 3,109.06 »

Summa 113,359.88 hektar

.............. 101,277.38 hektar

.............. 1,271,02__>

Summa 102,548.40 hektar

I de revir inom Västerbottens läns lappmarker, vilka skulle så
regleras, att därvid bildades två nya statsskogsrevir, hava de allmänna
skogarna följande arealer:

Norra Lycksele revir omfattar 129,853.07 hektar

Södra » » » 99,850.6 6 »

Stensele » » 157,611.14 »

Sorsele » » 147,711.60 »

Fredrika » » 81,764.13 »

Vilhelmina » » 114,891.28 »

Åsele » » 103,853.69 >

Dessa arealer skulle vid regleringen

Norra Lycksele revir .......................

Ostra ;> » (nytt) ...........

Blåvikens » » .........

Stensele » .......................

Sorsele » .......................

fördelas på följande sätt:
71,028.41 hektar
67,429.07 »

96,070.26 >

121,137.40 »

139,107.19 >

.Riksdagens skrivelse Nr 194. 13

Gräns revir (nuvarande Södra Lycksele) 64,598.3 5 hektar

Fredrika » 84,282.2 2 >

Vilhelmina » 95,782.9 0 »

Åsele » 85,858.0 8 »

Härvid må anmärkas, att Vilhelmina revir även minskats på det sätt
att två av dess kronoparker, nämligen Skorne och Skällmyrkullarna, tillförts
det revir, som skulle bildas genom att från nuvarande Tåsjö revir
avskilja Dorotea socken.--—.

Nuvarande Tåsjö revir omfattar 97,208.21 hektar allmänna skogar.
Dessa äro belägna dels inom Ångermanland, dels inom lappmarkerna.
De förra kunna i allmänhet bliva föremål för en ganska intensiv hushållning,
om skogspersonalens tid kan härpå få koncentreras. Från
reviret skulle fördenskull avskiljas Dorotea socken, som jämte två förutnämnda
kronoparker i Vilhelmina revir skulle utgöra ett särskilt nytt
revir, nämligen Dorotea revir, omfattande 69,604.4 5 hektar. Omfattningen
av det sålunda minskade, inom Västernorrlands län helt belägna
Tåsjö revir skulle utgöra sammanlagt 37,845.4 5 hektar allmänna
skogar samt 10,904.45 hektar skogar under utsyningstvång, tillsammans

48,749.00 hektar.

Revirens föreslagna omfattning växlar från högst 194,805.5 7
hektar till lägst 48,749.9 0 hektar. De största arealerna komma i
regeln på de revir, som ligga närmast fjällen, där skogarna äro glesast
och skogshushållningen av flera orsaker ännu måste bliva ganska
extensiv. Dessa revir äro: Sorsele, Stensele, Vilhelmina och Dorotea,
inom vilka förutom de ovan redovisade skogarna finnas oavvittrade
marker av ännu okänd omfattning. Givetvis måste arealerna för de
revir bliva mindre, där hushållningen kan erhålla större intensitet.

Ilemmansskogarna inom lappmarkerna kunna i regel sammanföras
till särskilda revir. Undantag utgöra i detta avseende dels de i det
föregående omnämnda privatskogarna i nuvarande Malmesjaurs och
Vargiså revir, dels ock privatskogarna inom Pärlälvens revir samt inom
de delar av Arjeplogs revir, som tillhöra Pite älvs flodområde. Nu
nämnda privatskogar, vilka dock utgöra allenast en ringa del av lappmarkernas
hemmansskogar, böra fördenskull fortfarande tillhöra de
revir, inom vilka de äro belägna. Likaså böra givetvis samtliga oavvittrade
kronomarker, även sådana, å vilka enskilda hava rätt till
utsyning, hänföras till kronoskogsreviren. Intill dess annorlunda kan
varda bestämt, bör detsamma gälla även i fråga om de inom lappmarkerna
belägna allmänningsskogarna. Av övriga hemmansskogar i

14 Riksdagens skrivelse Nr 194.

lappmarkerna böra bildas 12 revir med förslagsvis nedanstående namn
och omfattning:

Lainio hemmansrevir: omfattande hemmansskogarna i Karesuando
socken samt i Jukkasjärvi och Vittangi socknar med undantag av de
områden, som tillhöra Kalix älvs flodområde, tillsammans omkring

186.000 hektar produktiv mark eller i allt omkring ... 380,000 hektar.

Kattums hemmansrevir: omfattande hemmansskogarna inom ae

delar av Jukkasjärvi och Vittangi socknar, som tillhöra Kalix älvs
flodområde, ävensom till samma flodområde hörande delar av Gällivare
socken, med undantag av Lina älvs övre omkring järnvägen belägna
område, tillsammans omkring 156.000 hektar produktiv mark eller i
allt omkring ...................................................................... 284,000 hektar.

Polcirkelns hemmansrevir: omfattande av Gällivare socken Lina
älvs övre delar omkring och väster om järnvägen ävensom de till Bane
och Lule älvars floddalar hörande områden samt de till Stora Lule
älvs flodområde hörande delar av Jokkmokks socken, tillsammans omkring
104,000 hektar produktiv mark eller i allt

omkring ....................................................................... 160,000 hektar.

Görjeå hemmansrevir: omfattande de delar av Jokkmokks socken,
som dels ej hänförts till Polcirkelns revir, dels ej nu tillhöra Pärlälvens
eller Vargiså revir, dock att de inom det sistnämnda belägna Kobdalis
och Kittaure byar skola tillhöra Görjeå revir, tillsammans omkring

105.000 hektar produktiv mark eller i allt omkring... 161,000 hektar.

Storavans hemmansrevir: omfattande hemmansskogar inom Arvidsjaurs
och Arjeplogs socknar med undantag dels av de områden, som
ligga inom nuvarande Malmesjaurs och Vargiså revir, dels ock av de
till Arjeplogs revir hörande hemman, som äro belägna inom Pite älvs
flodområde, tillsammans omkring 141,000 hektar produktiv mark eller
i allt omkring .................................................................. 282,000 hektar.

Malå hemmansrevir: omfattande privatskogarna i Malå och Sorsele
socknar, tillsammans omkring 150,000 hektar produktiv mark eller i
allt omkring .............................................................................. 250,000 hektar.

Storumans hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Stensele

socken, tillsammans omkring 130,000 hektar produktiv mark eller i
allt omkring...................................................................... 196,000 hektar

Lycksbäckens hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom de
delar av Lycksele socken, som tillhöra Urnans och Vindelns flodområden,
tillsammans omkring 125,000 hektar produktiv mark eller i allt
omkring ................................................................................. 180,000 hektar.

Lögde hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Fredrika

Riksdagens skrivelse l\r 194.

och Örträsks socknar ävensom inom de delar av Lycksele socken, som
tillhöra Öre älvs flodområde, tillsammans omkring 137,000 hektar
produktiv mark eller i allt omkring............................... 192,000 hektar.

Gafsele hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Åsele socken,
tillsammans omkring 157,000 hektar produktiv mark eller i allt
omkring ....................................................... 223,000 hektar.

Malgomajs hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Vilhelmina
socken, tillsammans omkring 153,000 hektar produktiv mark eller
i allt omkring ........................................................................... 311,000 hektar.

Bergvattnets hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Dorotea

socken, tillsammans omkring 140,000 hektar produktiv mark eller i
allt omkring ................................................................. 180,000 hektar.

För vissa av dessa revir komma arealerna att ökas, sedan nu
pågående avvittring hunnit avslutas.»

I eu senare skrivelse har domänstyrelsen, på anmodan av föredragande
departementschefen, avgivit förslag till uteslutande geografisk uppdelning
av förvaltningsområdena inom lappmarken, och enligt detta förslag,
som enligt styrelsens åsikt komme att lämna fullt tillfredsställande
resultat, skulle lappmarken — utom Karesuando socken, som fortfarande
borde tillhöra Pajala revir i kustlandet — uppdelas på 34 revir, vilka
samtliga sålunda skulle omfatta såväl statsskogar som enskildas skogar
i växlande proportion. Enligt detta förslag skulle alltså 15 nya jägmästare
tillsättas (samt 30 nya bevakare). De 34 reviren i lappmarken
skulle enligt domänstyrelsens förslag hava följande omfattning och benämning: »1.

Jukkasjärvi revir: samtliga skogar i Jukkasjärvi socken (med
Vitt angå).

2. Vetasjohi revir: av Gällivare socken dels trakterna vid Kalix
och Kajtums älvar, vilka för närvarande tillhörde Jukkasjärvi revir, dels
till nuvarande Gällivare revir hörande delar omkring Vetasjoki och
Valtiojoki (kronoparkerna Valtio bl. II, III och IV samt Vetasjoki bl.
ill, IV och VI,'' kronoöverloppsmark vid Vetasjoki ävensom hemmansområdena
Markatta, Nilivaara, Kuusikornanen och Kilvokilinen) dels ock
av ''nuvarande Ångeså revir kronoparken Valtio bl. V och kronoparken
Vetasjoki bl. VII.

3. Gällivare revir: av Gällivare socken de områden, som tillhörde
nuvarande Gällivare revir, förutom dem, som här ovan hänförts till Vetasjoki
revir.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

4. Storlanclets revir: av Gällivare socken kronopark en Storlandet
samt inom ock söder om samma kronopark belägna enskilda skogar,
all marin in gar och kronoöverloppsmarker (samtliga belägna inom nuvarande
Ångeså och Råneträsks revir).

5. Ängeså revir: av Gällivare socken de delar av nuvarande
Ångeså revir, som icke hänförts till Yetasjoki eller Storlandets revir.

6. Råneträsks revir: av Gällivare socken de delar av nuvarande
Råneträsks revir, som icke hänförts till Storlandets revir.

7. Porjus revir: av Gällivare socken trakterna vid Stora Lule
älv och Stora Lule vatten samt av Jokkmokks socken dels öster om Stora
Lule älv kronoparken Ananas, dels väster om samma älv kronoparken
Pakko bl. II, III och IV samt kronoöverloppsmarker och enskildas skogar
vid Stora Lule vatten, allt inom nuvarande Storbackens revir.

8. Storbackens revir: av Jokkmokks socken öster om Stora Lule
älv hela området nedom kronoparken Ananas och väster om samma älv
kronoparken Sukksoive samt inom och nedom denna kronopark belägna
kronoöverloppsmarker, allmänningar och enskildas skogar mellan Stora
och Lilla Lule älvar, allt inom nuvarande Storbackens revir.

9. Jokkmokks revir: av Jokkmokks socken den norr om Lilla
Lule älv belägna del utav nuvarande Storbackens revir, som icke hänförts
till Porjus eller Storbackens revir, samt de söder om Lilla Lule älv
belägna, nuvarande Jokkmokks revir tillhörande kronoparkerna Görjeå
bl. I, II, III, IV och V samt Pärlan ävensom samtliga överloppsmarker,
allmänningar och enskildas skogar inom samma kronoparker och väster
om kronoparken Görjeå.

10. Görjeå revir: av Jokkmokks socken de till nuvarande Jokkmokks
revir hörande delar, som ej hänförts till det nu föreslagna reviret
med samma namn, ävensom de områden av nuvarande Storbackens revir,
som läge väster om Lule älv (vid gränsen mot Edefors socken).

11. Pärlälvens revir: av Jokkmokks socken Pärlälvens flodområde
samt Lilla Lule älvs flodområde ovanför Vajkijaure (= nuvarande Pärlälvens
revir).

12. Sikåns revir: av Jokkmokks socken trakterna vid Sikån och
Vitbäcken samt A"argisåns område norr om ån nedom Junka (av nuvarande
Vargiså revir).

13. Vargiså revir: av Jokkmokks socken trakterna vid Vargisån
ovan Junka samt av Arvidsjaurs socken dels Vargisåns vattenområde (av
nuvarande Vargiså revir) dels ock kronoparkerna Storbränna och Ljusträsk
samt hemmanen Åberget, Ljusträsk, Pilträsk och Granberget (av
nuvarande Malmesjaurs revir).

Riksdagens skrivelse Nr 194.

14. Malmesjaurs revir: av Arvidsjaurs socken de till nuvarande
Malmesjaurs revir hörande områden, förutom vad som hänförts till Vargiså
revir samt den till Järfolandets revir hänförda kronoparken Långdalen
och därinom belägna hemmansområden, ävensom av Arjeplogs socken
Pite älvs flodområde, som hörde till nuvarande Malmesjaurs revir.

15. Järfolandets revir: av Arvidsjaurs socken dels västra delen
av nuvarande Övre Byske revir med kronoparkerna Järfolandet, Vaksliden
och Björkberget samt enskildas skogar väster om sistnämnda kronoparks
östra gräns, dels av nuvarande Malmesjaurs revir kronoparken Långdalen
med därinom belägna enskildas skogar, dels ock av nuvarande Arvidsjaurs
revir trakterna mellan Långträsket och Långträskälven i norr samt
Avaviken och landsvägen Avaviken-Arvidsjaur i söder (kronoparkerna
Njauklen, Långträskåsen, Ra ven berget och del av Avaviken ävensom
enskildas skogar).

16. Övre Byske revir: av Arvidsjaurs socken återstående delar
av nuvarande Övre Byske revir samt allmänningar och enskildas skogar
norr om Byske älv intill Bokselet utav nuvarande Arvidsjaurs revir.

IL Arvidsjaurs revir: av Arvidsjaurs socken nuvarande Arvidsjaurs
revir förutom de delar, som hänförts till Järfolandets och Övre
Byske revir.

18. Arjeplogs revir: Arjeplogs socken utom de vid Pite älv belägna
delar, som hänförts till Malmesjaurs revir (= nuvarande Arjeplogs revir).

19. Maki revir: Malå socken förutom kronoparken Stenträskheden
i socknens sydvästra hörn, vilken skulle hänföras till Bjurbäckens revir.

20. Norra Sorsele revir: av Sorsele socken avvittrade områden
norr om Vindelälven, Sorsele kyrkoherdeboställe i dess helhet samt
oavvittrade marker till Storvindeln och ALndelälvens övre lopp.

21. Södra Sorsele revir: av Sorsele socken avvittrade områden
söder om Vindelälven (samtliga inom socknen belägna kronoparker utom
Malåberg samt kronoöverloppsmarkerna Bläcken och Dockmyran ävensom
enskildas skogar) samt oavvittrade marker till Juktåns och Olsbäckens
vattendrag.

22. Västra Stensele revir: av Stensele socken samtliga oavvittrade
marker, kronoparkerna Kyrkberget, Rönnliden, Verkanliden, Luspberget
och bl. XVI, XV, XIV, XIII och IX av Gunnarn ävensom enskildas
skogar västerut från och med Norrdal, Sördal, Vallnäs, Luspholm och
Nästvattnet.

23. Östra Stensele revir: av Stensele socken återstående del.

24. Bjurbäckens revir: av Lycksele socken till nuvarande Norra

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 78 käft. (Nr 194.) 3

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Lycksele revir hörande delar från Sorsele sockengräns och österut till
västra gränserna för kronoparken Löparen, hemmanen Stryckfors och
Grundträsk samt kronoparken Grenen med undantag av de till L\cksbäckens
vattenområde hörande delar (innefattande förutom enskildas
skogar kronoparkerna B j urbäckslandet, Matt j o kberget, Rågoberget, Rävliden,
av Metseken bl. III, IV, V och VI, Kittelforsheden, Viterliden, Släppen
och Lidsbrinken) ävensom av Mala socken kronoparken Stenträskheden.

25. Lycksele revir: av Lycksele socken de delar av nuvarande
Norra Lycksele revir, som vore belägna öster om västra gränserna för
kronoparken Löparen, hemmanen Stryckfors och Grundträsk samt kronoparken
Grenen.

26. Blåvikens revir: av Lycksele socken dels till nuvarande Norra
Lycksele revir hörande delar av Lycksbäckens vattenområde ovan kronoparken
Grenen dels ock till nuvarande Södra Lycksele revir hörande
områden av Ume älvs med biflöden vattenområde ovan Lycksbäckens
inflöde i Ume älv och kronoparken Skovellidens östra gräns (omfattande
förutom enskildas skogar krön oparkernå. Metseken bl. I, II och VII,
Sikträskberget, Nordanås, Spänningträskliden, Pauli den, Ramen, Lyckan,
Säter och Skovelliden).

27. Vinlidens revir: av Lycksele socken de delar av nuvarande
Södra Lycksele revir, som vore belägna dels omkring övre loppet av
Öreälven med biflöden från och med Granån dels ock mot Umeälven
nedom kronoparken Skovelliden (omfattande förutom enskildas skogar
följande kronoparker: Alpliden, Svannäset, Rönnliden, Alsen, Nonaliden,
Tallträskliden, Djupliden, Tannberget, Ålgålandet (Umeådelen), Umstrand,
Haraliden, Tuggenliden och Vittanliden ävensom Lycksele kyrkoherdeboställe).
_

28. Gräns revir: av Lycksele socken de delar av nuvarande b ödla
Lycksele revir, som icke hänförts till Blavikens eller \ mlidens revir
(omfattande förutom enskildas skogar kronoparkerna Boden, Trehörningen,
Grålandet, Pundliden, Söderås och Örådalen av Ålgålandet), ävensom
Örträsks socken i sin helhet.

29. Fredrika revir: Fredrika socken i sin helhet.

SO. Västra Åsele revir: dels av Åsele socken trakterna väster om
Angermanälven och Torvseleån, varjämte kronoparkerna Almselelandet
och Kulterkölen i sin helhet skulle hänföras till detta revir, dels av
Vilhelmina socken kronoparken Småholmarna och dels av Dorotea socken
kronoparkerna Lånsjömon, Simsjön och Stenbittjärn.

31. Östra Åsele revir: av Åsele socken området öster om Anger -

Riksdagens skrivelse Nr 194.

jnanälven och Torvseleån förutom de härinom belägna delarna av Almselelandets
och Kulterkölens kronoparker.

32. Volgsjö revir: av Vilhelmina socken nedre delen, med undantag
av kronoparken Småholmarna, från Åsele sockengräns och västerut till
och med hemmanen Djupdal, Svannäs, Kristineberg och Lövliden;
kronoparken Aronsjökullarna samt hemmanen Nyliden, Storsele, Grundsjö
och Fianberg (omfattande förutom enskildas skogar kronoparkerna
Aronsjökullarna, Mörtingselberget, Vojmåsen, Södra Volgsjön, Surberget,
Torvsjöån, Gideåkroken, Hörnan och Meselberget ävensom Vilhelmina
kyrkoherdeboställe).

33. Malg omajs revir: av Vilhelmina socken återstående västra delen.

34. Dorotea revir: Dorotea socken förutom kronoparkerna Lånsjömon,
Simsjön och Stenbittjärn, som hänförts till Västra Åsele revir.»

Beträffande Sårna socken med Idre kapellag har domänstyrelsen
föreslagit, att de nuvarande 2 reviren skola uppdelas på 3 samt att
huvudsumman av privatskogarna jämte vissa härför lämpligt belägna
allmänna skogar skola hänföras till ett revir, medan övriga privatskogar
fördelas på två revir av huvudsakligen allmänna skogar. Härjämte har
styrelsen föreslagit inrättande av 2 nya krono] ägartjänster.

Eders Kung! Maj:t har i propositionen nr 71 beträffande lappmarken
föreslagit, att förvaltningsområdena skola uppdelas efter geografiska
synpunkter samt att 15 nya jägmästare''änster och 30 nya bevakartjänster
skola tillsättas, varigenom hela antalet jägmästare i lappmarken
skulle uppgå till 34 och kronojägarna därstädes till 115. I fråga om
Sårna socken med Idre kapellag har Eders Kung!. Maj:t i propositionen
biträtt vad domänstyrelsen i avseende å sagda område föreslagit.

Beträffande kostnadsfrågan har föredragande departementschefen
till statsrådsprotokollet yttrat följande:

a) beträffande lappmarken:

»I skrivelse den 11 december 1914 har domänstyrelsen upptagit
den då föreslagna ordinarie revirpersonalens i lappmarken avlöningar till
följande belopp:

Biksdagens skrivelse Nr 194.

1 jägmästare (Jukkasjärvi revir) .........................

13 d:o (Vetasjoki, Porjus, Pärlälvens, Sikåns,

Vargiså, Malmesjaurs, Arjeplogs, N:a Sorsele, S:dra*
Sorsele, Västra Stensele, Ostra Stensele, Malgomajs
och Volgsjö revir) .................................

1 jägmästare (Storbackens revir)........................

12 (ko (Jokkmokks, Görjeå, Östra Arvidsjaurs,

Västra Arvidsjaurs, Södra Arvidsjaurs, Bjurbäckens,
Lycksele, Blåvikens, Vinlidens, Östra
Åsele, Västra Åsele och Dorotea revir) ..........

1 jägmästare (Gällivare) ................................

6 ’ _ d:o (Råneträsks, Ängeså, Storlandets, Malå,
Öråns och Fredrika revir) ..............................;

1 kronojägare ...................................................

1162) ''ko .................................................

Summa

Lön	Tjänst- i görings-pen-ningar	Res- pen- ningar	Hyres- j ersätt-\| ning \|	Summa kronor
2,300	3,000	900	— i	6,200
29,900 2,300	39,000 2,800	11,700 900		80,600 6,000
27,600 2,300	33,600 2,800	10,800 800	— i	72,000 5,900
13.800 600 69,600	16,800 700 81,200	4,800 250 29,000	! \|\|	35.400 1,650 191.400
148,400	179,900	59,150	O O t-	399,150

Till kronojägare, vilken är tilldelad bostadslägenhet, utgår icke hyresersättning.

Domänstyrelsen bär såsom förut anmärkts, i detta utlåtande utgått från ett antal av
87 kronojägare i lappmarken, ehuru verkliga antalet endast är 85. Efter ökning med 30 blir därför
hela antalet kronojägare i lappmarken 115.

Härjämte har domänstyrelsen i samma skrivelse anfört följande:
I fråga om sålunda föreslagna avlöningsförmåner linge styrelsen erinra,
att jägmästarna i nuvarande Ängeså och Norsjö revir, av vilket senare
revir det nu föreslagna Malå revir skulle utgöra eu del, icke vore tillerkända
högre avlöningsförmåner än, förutom lön, tjänstgöringspenningar
med 2,600 och respenningar med 900 kronor. Av vilken orsak
dessa två revir, av vilka det förstnämnda helt och hållet och det senare
till större del utgjordes av lappmarksområden. blivit tilldelade tjänstgöringspenningar
med allenast 2,600 kronor, under det att samtliga
övriga revir, som helt eller delvis vore belägna inom lappmarken, erhållit
minst 2,800 kronor i tjänstgöringspenningar, kunde styrelsen icke
uppgiva. Styrelsen ansåge emellertid Ängeså och Malå revir i avseende
på tjänstgöringen böra likställas med Gällivare m. fl. revir och vederbörande
tjänstinnehavare följaktligen böra erhålla 2,800 kronor i tjänstgöringspenningar.
Med hänsyn till samma revirs minskade omfattning
borde respenningarna för jägmästarna i dessa revir sättas till 800 kronor
i likhet med vad som gällde för Gällivare m. H. revir.

•21

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Av dessa 34 revir äro följande 15 att betrakta såsom nya, nämligen:
Vetasjoki, Porjus, Sikån, Södra Sorsele, Västra Stensele, Malgomaj,
Görjeå, Västra Arvidsjaur, Bjurbäcken, Blåviken, Västra Åsele, Dorotea,
Storlandet, Mala och Grän. De för jägmästarna i dessa revir upptagna
avlöningar innebära alltså ökning i avlöningsstaten för skogsstatens
ordinarie personal. Denna stat skulle enligt förslaget även förändras
härutinnan, att tjänstgöringspenningarna för jägmästaren i Ängeså revir
höjdes från 2,600 till 2,800 kronor eller med 200 kronor, varemot
respenningarna för samme jägmästare skulle sänkas från 900 till 800
kronor eller med 100 kronor. Sistnämnda bägge ändringar skulle
alltså medföra en nettoökning av 100 kronor.

Mot de av domänstyrelsen sålunda föreslagna avlöningarna för
de nya jägmästarna har jag ingenting att erinra och jag biträder även
förslaget om nyssnämnda jämkningar beträffande jägmästarens i Ängeså
revir tjänstgöringspenningar och respenningar. De nya kronojägarnas
avlöning är av domänstyrelsen föreslagen i full överensstämmelse med
nuvarande avlöningstyp för kronojägare i lappmarken och torde därför
ej påkalla vidare yttrande.

Den nya ordinarie personalen i lappmarken skulle alltså sammansättas
sålunda:

	Lön.	Tjänst, guriugs-pen-n ingår.	Res- pen- ningar.	Hyres- ersätt- ning.	1 1 Summa. \|
1 jägmästare ...................................................	2,300	•3,000	900	—	6,200
5 » ...................................................	11,500	15,000	4,500	—	31,000 \|
i » ...................................................	2,300	2,800	900	—	6,000
5 » .................................................	11,500	14,000	4,500	—	30,000
i » ...................................................	2,300	2,800	800		5,900
2 » ...................................................	-1,600	5,600	1,600	—	11,800
1 kronojägare...................................................	600	700	250	100	1,650
29 » ...................................................	17,400	20,300	7,250	2,900	47,850
Ökning av tjänstgöringspenningar med 200 kr. men
minskning av respenningar med 100 kr. för jäg-1 mästaren i Ängeså revir, netto ökning...............		—			100
Summa	—	—		—	140,500.»

Riksdagens skrivelse Nr 194.

b) beträffande Sårna socken med dåre kapellan:

»Jag instämmer i domänstyrelsens förslag, att avlöningen för den
nye jägmästaren (i det nya Idre revir) bestämmes till: lön 2,300 kronor,
tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och respenningar 900 kronor eller
tillhopa 6,000 kronor. I likhet med domänstyrelsen anser jag 2 nya
ordinarie krono)ägare böra anställas i dessa trakter mot åtnjutande
av enahanda avlöning som de övriga kronojägarna därstädes, eller för
vardera tillhopa 1,650 kronor. Inalles uppgår kostnaden för denna
nya personal alltså till 9,300 kronor.»

B) Vidkommande härefter Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
så är detta nu uppdelat i 13 revir (Norsjö och Pajala revir häri
inräknade), varav 6 tillhöra Luleå distrikt, 5 Skellefteå distrikt och 2
Umeå distrikt. I kustlandet tjänstgöra 13 jägmästare och 64 kronojägare
(häri inräknade 2 kronojägare från Norsjö revir och alla 5 kronojägarna
i Pajala revir).

Jämväl denna personal har såväl inom Norrländska skogsvårdskommittén
som ock i åtskilliga utlåtanden över kommitténs betänkande
framhållits såsom otillräcklig. I fråga om sättet för genomförandet av
personalens utökning har kommittén enhälligt framställt ett förslag, som
till sin princip överensstämmer med vad kommittémajoriteten föreslagit
beträffande lappmarken, eller sålunda att revirförvaltarnas göromål med
avseende å de enskilda skogarna i kustlandet skulle överflyttas å särskilda
tjänstemän, skogsingenjörer, vilka skulle — var inom sitt skogsvård
sområde — handhava tillsynen över de enskilda skogarna samt
utöva rådgivande och undervisande verksamhet, ävensom tillsyningsman,
vilka skulle — var inom sitt tillsyningsområde — fullgöra bevakningstjänst.
Skogsingenjörerna skulle enligt kommittén vara 6 och
kustlandet alltså indelas i 6 skogsvårdsområden; därjämte skulle 5
biträdande skogsingenjörer anställas på ordinarie stat. Tillsyningsmännens
antal skulle uppgå till 27. Kommittén har anmärkt, att
därest de föreslagna skogsingenjörerna tillkomma, skulle lika litet som
i lappmarken någon delning av de nuvarande reviren i kustlandet vara
erforderlig samt att den ökning av arbetskrafterna i reviren, som kunde
erfordras, även i kustlandet komme att för tämligen lång tid framåt
i stort sett falla på assistenter och kronojägare och framträda allenast
så småningom och i mån av möjlighet att med stegrad intensitet bedriva
skogshushållningen.

De föreslagna skogsvårdsområclenas omfattning och benämning
framgår av följande tablå:

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Norrbottens läns kustland:

Haparanda skogsvårdsområde:

Pajala, Tärendö, Korpilombolo, Hietaniemi, Övertorneå, Överkalixr
Karl Gustafs, Nedertorneå och Hederkalix socknar samt Muonionalusta
kapellförsamling.

Luleå skogsvårdsområde:

Råneå, Edefors, Överluleå och Nederluleå socknar.

Piteå skogsvårdsområde:

Piteå och Älvsby socknar.

Västerbottens läns kustland:

Skellefteå skogvårdsområde:

Byske, Skellefteå, Jörns och Norsjö socknar.

Mellersta Västerbottens skogsvårdsområde:

Burträsks, Lövångers, Nysätra och Bygdeå socknar.

Umeå skogsvårdsområde:

Sävars, Degerfors, Vännäs, Umeå, Nordmalings och Bjurholms
socknar ävensom hemman under utsyningstvång inom Anundsjö,
Junsele, Skorpeds och Överlännäs socknar av Västernorrlands län.

Inom kommittén har Welander varit så till vida skiljaktig, att
han ansett, att de enskilda skogar om sammanlagt cirka 250,000 hektar,
som äro underkastade utsyningstvång enligt de för lappmarken gällande
bestämmelser, icke skulle lyda under de föreslagna skogsingenjörerna
och tillsyningsmännen utan såsom hittills under jägmästarna och kronojägarna,
att hela den för kustlandet föreslagna särskilda personalen
borde uppföras å extra stat, samt att det av kommittén föreslagna antalet
skogsingenjörer borde ökas med hälften.

Kommitténs förslag har biträtts av Konungens b ef ältning skavande
i Västerbottens och Norrbottens län samt domänstyrelsen och överjägmästaren
i Skellefteå distrikt; dock att domänstyrelsen gillat AVelanders
skiljaktighet i fråga om tillsynen över enskilda skogar under utsyningstvång.
Däremot hava över jägmästarna i TJmeå och Luleå distrikt, i likhet
med vad de förordat i fråga om lappmarken, föreslagit, att förvaltningsområdena
skulle uppdelas efter geografiska synpunkter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med kommitténs med
den modifikation, som Welanders skiljaktighet beträffande tillsynen över
enskilda skogar under utsyningstvång innebär.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Beträffande kostnadsfrågan har föredragande departementschefen
till statsrådsprotokollet yttrat följande:

»För skogarna under dimensionslagen i Västerbottens och Norrbottens
läns kustland har jag ovan tillstyrkt anställande av särskild personal
av skogsingenjörer och tillsyningsman. Beträffande denna personal
möter först frågan om den ställning, som bör anvisas densamma i förvaltningsorganisationen.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 2 oktober 1914
angående anslag för år 1916 till skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet föreslagit, att sagda personal skulle avlönas från sistnämnda
under nionde huvudtiteln i riksstaten uppförda anslag. Härav skulle påtagligen
bliva följden, att denna personal skulle utgöra eu särskild kår,
skild från den egentliga skogsstatens personal, vilkens avlöning utgår
såsom en domänernas driftkostnad. För en dylik anordning kan visserligen
anföras det principiella skälet, att denna personals uppgift är så
till vida artskild från skogsstatens personals, som den uteslutande avser
privatskogar, vilka ju icke ingå i domänfonden. Häremot kan dock först
invändas, att även skogsstatspersonalen redan är, delvis i ganska hög
grad, upptagen av göromål å skogar, som icke höra till domänfonden,
såsom exempelvis ecklesiastika boställsskogar, allmänningar, skyddsskogar
m. fl. samt isynnerhet enskildas skogar i lappmarken och Sårna
socken, vilket sistnämnda förhållande skulle fortfara, därest mitt förslag
beträffande indelningsgrund för förvaltningsområdena i dessa landsdelar
bifalles. Vidare bör framhållas, att ett fullständigt inordnande
av denna personal i skogsstaten medför beaktansvärda praktiska fördelar
såväl i förvaltningshänseende som i synnerhet för denna jämförelsevis
fåtaliga personal själv, då det gäller befordringar och förflyttningar.
Förvaltningsorganisationen i sin helhet blir också därigenom mera systematisk
och enhetlig. Naturligtvis bör emellertid icke domänfonden
belastas ens med någon del av kostnaden för denna personal, av vars
arbete ju icke någon inkomst tillföres samma fond, utan bör domänfonden
genom särskilt anslag beredas full ersättning härför. Ett sådant
anslag har Kungl. Maj:t också under nionde huvudtiteln redan föreslagit
riksdagen att beräkna. Jag vill erinra, att även till gottgörelse av
kostnad för statsskogspersonalens i lappmarken arbete å de enskilda
skogarna ett liknande anslag förberedelsevis begärts. Det torde också
inom den närmaste tiden böra bliva föremål för vederbörlig prövning,
huruvida icke nu gällande bestämmelser om ersättning till statsskogspersonalen
för arbete med andra, till domänfonden icke hörande skogar,
höra undergå ändring, sedan domänstyrelsen med tillhörande skogspersonal
numera förändrats till ett affärsdrivande verk. Förslag i sådant

Riksdagens skrivelse Nr 194. 25

syfte hava redan inkommit till jordbruksdepartementet. Jag har med
dessa erinringar endast velat antyda, att ett inordnande av denna
personal i den egentliga skogsstaten icke skulle vara en enstaka företeelse
utan väl förena sig med ett system, som redan finnes och som
blott synes behöva närmare ordnas. Jag finner mig därför böra tillstyrka
ett dylikt inordnande.

Welanders betänkligheter mot att nu uppföra denna personal på
ordinarie stat kan jag icke dela. Någon sannolikhet för att sådana
anordningar träffas rörande den för tillsyn av de enskilda skogarna i
kustlandet erforderliga personalen, att denna icke avlönas av statsmedel,
torde näppeligen förefinnas. Och personalen bör uppenbarligen icke
bliva större, än vad som kan anses vara under alla förhållanden behövligt.

Kommitténs majoritet och domänstyrelsen äro ense om, att den
ordinarie personalen bör utgöras av 6 skogsingenjörer, 5 biträdande
skogsingenjörer och 27 tillsyningsman. Mot de sålunda föreslagna
benämningarna för dessa befattningshavare har jag icke någon erinran
att göra. Yad personalens storlek beträffar, synes mig densamma icke
större än som oundgängligen erfordras. Skogsingenjörernas avlöning
har av såväl kommittén som domänstyrelsen föreslagits efter mönstret
av jägmästarnas avlöning. Bägge hava föreslagit lönen till 2,300 kronor,
men beträffande tjänstgöringspenningarna har kommittén föreslagit
3,000 kronor för skogsingenjören i Haparanda skogsvårdsområde och
2,600 kronor för de övriga under det att domänstyrelsen för dem alla
beräknat 2,600 kronor. Vidare har kommittén, som framlagt särskilt
förslag i fråga om ersättning för tjänsteresor, icke föreslagit några respenningar,
men domänstyrelsen förordat för alla skogsingenjörerna respenningar
å 900 kronor. Ålderstillägg böra enligt såväl kommitténs
som domänstyrelsens förslag tillkomma dessa skogsingenjörer med
samma belopp och på samma sätt som jägmästare.

Även jag anser skogsingenjörernas avlöning böra bestämmas
till likhet med vad som gäller för jägmästare. I betraktande av
meddelade uppgifter å medeltalet förrättningsdagar under åren 1906
—1910 samt med hänsyn till att viss jämkning i fråga om omfattningen
av Haparanda skogsvårdsområde torde böra ske i samband
med den förut omförmälda förläggningen av två skogsvårdsområden till
Övre Norrbottens distrikt, synes mig icke tillräcklig anledning föreligga
att bestämma tjänstgöringspenningarna för skogsingenjören i nämnda
skogsvårdsområde till högre belopp än för övriga skogsingenjörer. Då
den av domänstyrelsen föreslagna avlöningen för skogsingenjörerna är
densamma, som nu utgår till jägmästare i kustlandet — med undantag
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 78 käft. (Nr 194.) 4

Riksdagens skrivelse Nr 194.

av att tjänstgöringspenningarna för dessa bestämts till 3,000 kronor i
de två nordligaste reviren och till blott 2,400 kronor i det sydligaste
anser jag mig böra biträda detta förslag.

Det av såväl kommittén som domänstyrelsen omfattade förslaget
att uppföra de biträdande skogsingenjörerna i staten såsom ordinarie
tjänstemän anser jag mig böra understödja. Dessa befattningshavare
äro otvivelaktigt städse behövliga, intill dess de möjligen må finnas
böra ersättas av verkliga skogsingenjörer. De torde böra placeras å
de särskilda skogsvårdsområdena enligt Kungl. Maj:ts bestämmande samt
få sig anvisade särskilda förvaltningsområden. Såväl kommittén som
domänstyrelsen hava föreslagit deras lön till 1,800 kronor, varemot,
beträffande tjänstgöringspenningarna, dessa föreslagits av kommittén till
1,400 kronor för den biträdande skogshagenjören i Haparanda skogsvårdsområde
och till 1,200 kronor för de övriga, under det att domänstyrelsen
förordat 1,200 kronor för alla. Kommittén har av förut
anförd anledning icke föreslagit några särskilda respenningar, varemot
domänstyrelsen föreslagit dylika å 600 kronor och därjämte i sitt förslag
upptagit eu post å 15,600 kronor för traktamente åt biträdande och
extra skogsingenjörer efter 6 kronor för varje rese- och förrättningsdag.
Det torde få antagas, att sistnämnda post beräknats att ungefär
jämnt fördelas mellan de av styrelsen föreslagna 5 biträdande och 8
extra skogsingenjörerna med 1,200 kronor för varje, motsvarande
traktamente för 200 dagar. Inalles skulle alltså till en biträdande
skogsingenjör enligt styrelsens förslag kunna beräknas utgå ungefär
4,800 kronor om året.

Beträffande dessa förslag vill jag först uttala, att jag icke anser
tillräckliga skäl föreligga att för en biträdande skogsingenjör i Haparanda
skogsvårdsområde höja tjänstgöringspenningarna utöver vad som
bestämmes för de övriga.

Själva det sammanlagda årliga avlöningsbeloppet av 4,800 kronor
synes mig lämpligt avvägt. Det understiger med 1,000 kronor skogsingenjörs
avlöning — ålderstilläggen lämnade å sido — men överstiger
med omkring 600 kronor de tjänsteinkomster i arvode, reseersättning och
dagtraktamente, som torde kunna beräknas utgå till extra skogsingenjör.

Då dessa biträdande skogsingenjörer nu skulle bliva ordinarie
tjänstemän, synes det mig emellertid knappast lämpligt att, såsom
domänstyrelsen ifrågasatt, låta en del av deras avlöningsförmåner utgå
i form av dagtraktamenten, liksom fallet är i fråga om extra jägmästare,
när dessa förordnas till biträdande. Det synes mig lämpligare,
att ovannämnda beräknade medeltalsbelopp av dessa dagtraktamenten,

Riksdagens skrivelse Nr 194.

1,200 kronor, tillägges tjänstgöringspenningarna, vilka härigenom skulle
höjas till 2,400 kronor.

Mot förslaget att tillerkänna de biträdande skogsingenjörerna ett
ålderstillägg å 300 kronor efter 5 år har jag icke någon erinran.

Behovet av de föreslagna 27 ordinarie tillsyningsmännen synes
mig påtagligt och mot deras av domänstyrelsen föreslagna avlöningar,
som motsvara kronojägares i samma trakter avlöning, har jag ej något
att invända. Det bör anmärkas, att, för den händelse bostadslägenhet
skulle kunna beredas tillsyningsman, hyresersättningen icke bör utgå.

Ålderstilläggen till ifrågavarande personal böra utgå från den
till dylika tillägg upptagna post bland domänernas driftkostnader. När
så framdeles må visa sig erforderligt, bör det anslag, som skall gottgöra
domänfondens kostnader för denna personal, höjas med ett belopp,
som kan antagas motsvara eu genomsnittsutgift för detta ändamål.

I avseende å pensionsrätt torde skogsingenjörer böra likställas
med jägmästare och tillsyningsman med kronojägare. Därest förevarande
förslag bifalles, torde chefen för finansdepartementet komma
att hemställa om erforderliga tillägg till gällande pensionsbestämmelser.
Även för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för denna pensionering
torde framdeles nyssberörda anslag behöva erhålla förhöjning.

Enligt mina nu framställda förslag skulle den ordinarie personalen
för dimensionslagsskogarnas tillsyn sammansättas sålunda:

Lön.	Tjänst- görings* pen- ningar.	Respen- ningar.	Hyres- ersätt- ning.	Summa kronor.
2,300	2,600	900		5,800
11,500	13,000	4,500	—	29,000
1,600	2,400	600	—	4,800
7,200	9,600	2,400	—	19,200
600	700	250	100	1,650
15,600	18,200	6,500	2,600	42,900
_	—		_	103,350.»

1 skogsingenjör .
5 skogsingenjörer

4 » skogsingenjörer ..................

1 tillsyningsman ....................................

26 tillsyningsman..........................................J 15,600 j

Summa

C) Yad angår den inspekterande personalen inom Västerbottens och
Norrbottens län, så äro dessa län nu indelade i 3 distrikt: Luleå, Skellefteå
och Umeå distrikt. (Större delen av Dorotea socken i Västerbottens
läns lappmark tillhör Tåsjö revir i Mellersta Norrlands distrikt.
Umeå distrikt omfattar även Anundsjö revir i Yästernorrlands län.)
1 varje distrikt finnes eu överjägmästare.

28 Riksdagens skrivelse Nr 194.

Även i fråga om denna personal hava krav framställts på ökade
arbetskrafter och jämväl härvid hava olika system föreslagits:

uppdelning av arbetet efter dess art, vilket skulle innebära, att
inspektionen beträffande enskilda skogarna skulle skötas av en nybildad
kår, skog sinspektör er, medan åter inspektionen i fråga om statens
skogar fortfarande skulle handhavas av överjägmästarna, eller

uppdelning av arbetet efter geografiska synpunkter, vilket skulle
innebära, att överjägmästarna fortfarande skulle inspektera såväl statens
som enskildas skogar och att behovet av ökade arbetskrafter skulle
tillgodoses genom ökning av antalet överjägmästare.

Norrländska skogsvårdskommitténs majoritet har förordat, att 1 skogsinspektör
tillsättes för ett vart av Norrbottens och Västerbottens län. I
reservationer häremot hava Kinberg och Wiklund föreslagit: Överjägmästarnas
antal skulle ökas från 3 till 4. De skulle inspektera statens
skogar inom länen ävensom enskildas skogar inom lappmarkerna. För
inspektionen av enskildas skogar inom kustlandet skulle tillsättas 1
skogsinspektör. I denna reservation har Welander instämt, dock att
han förordat, att enskildas skogar under utsyningstvång inom kustlandet
skulle lyda under överjägmästarna i stället för, såsom Kinberg
och Wiklund föreslagit, under en skogsinspektör.

I utlåtanden över kommitténs förslag hava Konungens befallningshavande
i Västerbottens och Norrbottens län förordat kommittémajoritetens
förslag. — Överjägmästarna i Luleå och JJmeå distrikt hava förordat
uppdelning av arbetet efter geografiska synpunkter, varvid den
förstnämnde föreslagit, att Västerbottens och Norrbottens län skulle
uppdelas i 5 distrikt i stället för de nuvarande 3, och den senare förordat,
att 1 nytt överjägmästardistrikt skulle bildas av delar utav
Umeå och Mellersta Norrlands distrikt. — Överjägmästaren i Skellefteå
distrikt har föreslagit, att ifrågavarande två län skulle indelas i 5 distrikt,
av vilka 1 skulle omfatta enskilda skogar i länens kustland. — Domänstyrelsen
har biträtt Welanders förslag, dock att styrelsen föreslagit, att

1 stället för den av Welander förordade skogsinspektören för enskildes
skogar under dimensionsförordningen inom kustlandet skulle tillsättas

2 förste skogsingenjörer, en inom vartdera länets kustland.

Eders Kungl. Maj:t har i propositionen nr 71 föreslagit, att inspektionen
över alla, såväl allmänna som enskilda, skogar inom Västerbottens
och Norrbottens län fortfarande skulle tillkomma överjägmästarna
samt att antalet överjägmästare därstädes skulle ökas till 5.
Detta förslag innebär en sådan reglering av Luleå, Skellefteå, Umeå och
Mellersta Norrlands distrikt, att dessa 4 distrikt med tillägg av Norra
Hälsinglands och Västra Hälsinglands revir av Gävle—Dala distrikt skulle
indelas i (3 distrikt. Deras närmare omfattning framgår av följande tablå:

Riksdagens skrivelse Nr 194.

	R e	v i r	Skogs-
	Produk-tiv skogs-	Total-	vårds- områden. Total-	Summa totalareal
	mark Hektar	areal Hektar	areal Hektar	Hektar
Övre Norrbottens distrikt: i lappmarksrevir: Jukkasjärvi, Yetasjoki, Gälli- vare, Storlandet, Angeså, Råneträsk och Porjus	878,000	1,800,600
5 kustlandsrevir: Pajala, Torneå, Tärendö, Kalix och Råneå................................................	619,400	1,151,600
1 Va skogsvårdsområde: Haparanda och del av Luleå	-	—	1,028,100	—
13 Vs Summa	1,497,400	2,952,200	1,028,100	3,980,300
Nedre Norrbottens distrikt: 9 lappmarksrevir: Storbacken, Jokkmokk, Görjeå, Pärlälven, Sikån, Vargiså, Malmesjaur, Östra Arvidsjaur och Västra Arvidsjaur ...............	830,200	1,301,600
3 kustlandsrevir: Boden, Piteå och Alvsby.........	295,900	384,900	—	—
1 Va skogsvårdsområde: Piteå och del av Luleå......	-	—	569,900	—
13 ‘A Summa	1,126,100	1,686,500	569,900	2,256,400
Skellefteå distrikt: 5 lappmarksrevir: Arjeplog, Södra Arvidsjaur, Mala, Norra Sorsele och Södra Sorsele ......	611,600	1,128,200
3 kustlandsrevir: Jörn, Norsjö och Burträsk ......	138,800	214,200	—	—
2 skogsvårdsområden: Skellefteå och mellersta Västerbottens .........................................			800,900
10 Summa	750,400	1,342,400	800,900	2,143,300
Umeå distrikt: 7 lappmarksrevir: Västra Stensele, Östra Stensele, Bjurbäcken, Lycksele, Blåviken, Vinliden och Örån .....................................................	666,900	866,300
2 kustlandsrevir: Degerfors och Bjurholm, jämte Ilällnäs skolrevir......................................	90,900	126,600
1 skogsvårdsområde: Umeå ..............................	_	—	703,100
10 Summa	757,800	992,900	703,100	1,696,000

Riksdagens skrivelse Nr 194.

—		\| K e v i r	Skogs- vårds-	Summa totalareal
		Produk-tiv skogs-mark	T otal-areal	områden. Total- areal
		Hektar	Hektar	Hektar	Hektar
	Härnösands distrikt:
0	lappmarksrevir: Fredrika, Västra Asele, Ostra
,	Åsele, Volgsjö, Malgomaj och Dorotea.........	707,800	1,066,900	-	-
1 4	revir i Västernorrlands län: Anundsjö, Sollefteå
	irra Härnösand), Junsele och Tåsjö...............	162,300	201,800	-	-
10	Summa	870,100	1,267,700	_	1,267,700
	Mellersta Norrlands distrikt:
10	revir i Jämtlands, Västernorrlands och Gävle-
;	borgs län: Frostviken, Östersund, Åre, Hallen, Bräcke, Rätan, Hede, Medelpad, Norra Häl-singland och Västra Hälsingland samt Bisp-gårdens skolrevir.......................................	378,900	1,344,200		j1)!,344,200

x) Dessutom 1,326,300 liektar skyddsskogar.

I motiveringen till Eders Kungl. Maj:ts förslag har departementschefen
yttrat, att för undvikande av att Luleå skogsvårdsområde komme
att till olika delar tillhöra olika distrikt, torde dels skogarna under
dimensionslagen inom Övre Norrbottens distrikts kustland böra delas å
två skogsvårdsområden, vilket syntes fullt motiverat av dessa skogars
stora areal, dels ock alla dylika skogar inom kustlandet i Nedre Norrbottens
distrikt i stället böra sammanföras till ett enda skogsvårdsområde.
Mera betydande ojämnheter i arbetets omfattning inom de olika
skogsvårdsområdena torde kunna avlägsnas eller åtminstone minskas
genom placeringen av de biträdande skogsingenjörerna.

Beträffande kostnadsfrågan har departementschefen till statsrådsprotokollet
yttrat följande:

»Vad beträffar de bägge av mig föreslagna nya överjägmästarna,
vilka torde få anses skola placeras i Övre Norrbottens och Härnösands
blivande distrikt, böra de enligt min mening tillerkännas
enahanda avlöningsförmåner, som nu utgå till överjägmästare, vilkas
distrikt innefatta lappmarksrevir, eller: lön 4,000 kronor, tjänstgöringspenningar
3,200 kronor, respenningar 1,300 kronor och hyresersättning

.31

Riksdagens skrivelse Nr 194.

för expeditionslokal 400 kronor, tillhopa 8,900 kronor, varjämte de
naturligtvis i fråga om ålderstillägg böra likställas med övriga överjägmästare.
För 2 överjägmästare blir alltså beloppet 17,800 kronor.»

D) Beträffande den bevakande personalen inom vissa delar av
Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län har domänstyrelsen
i skrivelse den 2 oktober 1914 hemställt om inrättande inom
sagda landsändar av 31 nya kronojägartjänster. Av dessa skulle 6
avse bland annat även skyddsskogar inom Jämtlands län. I propositionen
nr 6 har Eders Kungl. Maj:t biträtt denna hemställan.

I kostnadsfrågan har Eders Kungl. Maj:t förklarat sig biträda
följande av domänstyrelsen gjorda beräkning:

		K r o n o	r.
		Tjänst-
	Lön.	görings- pen- ningar.	Respen- ningar.	Hyreser- sättning.	Summa.
1 kronojägare..........................................	600	600	250	100	1,550
5 » ..........................................	3,000	3,000	1,250	500	7,750
i » ..........................................	600	600	200	100	1,500
ii » ..........................................	6,600	6,600	2,200	1,100	16,500
i » ..........................................	600	600	150	100	1,450
6 ..........................................	3,600	3,600	900	600	8,700 ''
1 » ..........................................	600	600	100	100	1,400
5 » ..........................................	3,000	3,000	500	500	7,000
Summa kronor	—	—	—	—	45,850».

E) Vad slutligen angår respenning ärna för jägmästarna i Ombergs
(framdeles Linköpings) och Kinda revir, så har domänstyrelsen i nyss här
ovan omförmälda skrivelse, under hänvisning till ett av styrelsen tidigare
framlagt förslag angående ändrad omfattning av sagda revir, hemställt,
att från och med år 1916 respenningarna (för närvarande respektive 500
och 700 kronor) för jägmästarna i reviren eller för de revir, som skulle
träda i dessas ställe, måtte jämkas att utgöra 600 kronor för envar av dem.
Jämväl denna hemställan har Eders Kungl. Maj:t biträtt. Bifall till förslaget
kommer icke att medföra ökad kostnad för statsverket.

Det i propositionen nr 71 framlagda förslaget till avlöningsstat
för skogsstatens ordinarie personal har följande innehåll:

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal.

	Lön	Tjänst- görings*	Summa
		penningar
1 överjägmästare.........................	4,000	3,200	7,200
5 » ........................... 1 » ...........................	20,000 4,000	16,000 2,800	36,000 6,800	.Efter 5 år kan lönen böjas med 600 kronor.
5 » ..........................	20,000	14,000	34,000
1 jägmästare.................................	2,300	3,000	5,300
17 » ...............................	39,100	51,000	90,100
1 » ................................	2,300	2,800	5,100
23 » .................................	52,900	64,400	117,300
1 » ................................. 11 » ................................. 1 » ................................ 6 :> ................................ 1 » .................................	2,300 25,300 2,300 13,800 2,300	2,600 28,600 2,400 14,400 2,200	4,900 53,900 4,700 28,200 4,500	Efter 5 är kan lönen böjas med 400 kronor, efter ytterligare 5 år lika-ledes med 400 kronor samt efter än ytterligare \| 5 är ävenledes med 400 kronor.
9 » ...............................	20,700	19,800	40,500
i » ................................	2,300	2,000	4,300
46 » ................................	105,800	92,000	197,800
1 skogsingenjör......................... ...	2,300	2,600	4,900
5 skogsingenjörer...........................	11,500	13,000	24,500
1 biträdande skogsingenjör ............ 4 » skogsingenjörer .........	1,800 7,200	2,400 9,600	O O O o Öl CO	j Efter 5 år kan lönen höjas j med 300 kronor.
1 kronojägare ..............................	600	700	1,300	t
195 » .............................. 1 » .............................. 107 » .............................. 1 » .............................. 174 » ............................. 1 tillsyningsman ...........................	117,000 600 64,200 600 104,400 600	136,500 600 64,200 500 87,000 700	253,500 1,200 128.400 1,100 191.400 1,300	Efter 5 år kan lönen böjas med 100 kronor, efter ytterligare 5 år lika-ledes med 100 kronor samt efter än ytterligare { 5 år ävenledes med 100 kronor. Där bostads-lägenhet saknas, utgår hyresersättning med 100 kronor.
26 tillsyningsman ...........................	15,600	18,200	33,800
Transport	—	—	1,303,000

Riksdagens skrivelse Nr 194.

			Summa \|
	Respenningar.	Transport	1,303,000 i ;
o	överjägmästare (a 1,300 kr.) ........................	0,500 kr.
O	» (ii 1,100 » ) .......................	3,300 »
•i	» (ä 1,000 » ) .......................	4,000 »
■it	jägmästare (å 900 » ) .......................	39,600 »	! \|
7	» (u 800 » ) .......................	5,600 »
27	» (å 700 » ) .......................	18,900 »
07	» (ii 600 » ) .......................	16,200 »	1
1 1	> (u. 500 » ) .......................	5,500 »	! i
i)	» (å 400 » ) .......................	800 »	1
0	skogsingenjörer (å 900 » ) .......................	5,400 »	I j
	biträdande skogsingenjörer (å 000 kr.)...........	3,000 »
202	kronojägare (å 250 kr.) ..........................	50,500 »
70	» (ä 200 » ) ..........................	14,000 »	\|
40	» (å 150 » ) ..........................	7,350 »	;
88	» (il 100 » ) ..........................	8,800 »	1 ! 1
70	» (å 50 » ) ..........................	3,500 »	i
27	tillsyningsman (å 250 » ) ..........................	0,750 »	199,700 :
	Ilyre ser sättning.
12	överjägmästare för expeditionslokal å 400 kr.	4,800 kr.
085	kronojägare ;u 1.00 kr) ..........................	33,500 »
iil	tillsyningsman (å 100 » ) ..........................	2,700 »	41,000
		Summa	1,543,700

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå
å indelningshavarens lön. Därest åt jägmästare, skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör
npplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

Departementschefen har vidare anfört:

»Den nu föreslagna staten torde böra fastställas att gälla från
och med år 1916.

Nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid
skogsstaten äro av riksdagen antagna år 1908 och finnas meddelade i
kungörelse den 17 juni samma år. Dessa villkor torde böra gälla
även beträffande avlöningarna å den föreslagna nya staten, allenast
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 78 höft. (Nr 194.)

Riksdagens skrivelse Nr 194.

med förklarande att vad i samma villkor stadgas beträffande jägmästare
skall äga tillämpning jämväl å skogsingenjör ock biträdande
skogsingenjör samt att vad villkoren innehålla beträffande krono jägare
skall tillämpas även i fråga om tillsyningsman.»

Ålderstillägg åt och pensionering av skogsstatens personal.

De härför nu utgående två belopp å respektive 114,000 och

65,000 kronor hava av Eders Eungl. Maj:t föreslagits skola oförändrade
utgå jämväl under 1916.

Egentliga förvaltningskostnader.

Beträffande denna post har departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet
i fråga om propositionen nr 6 följande:

»I skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen beträffande
de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner anfört
huvudsakligen följande:

Under en följd av år hade de egentliga förvaltningskostnaderna
för kronoskogarna varit i en jämn stegring, liksom förhållandet ock
varit med inkomsterna från dessa skogar. Skälen till denna utgiftsstegring
hade upprepade gånger framhållits av styrelsen, varför det
syntes vara tillfyllest att allenast påpeka den ökade möjligheten att
till följd av nya flottleders anordnande och tillkomsten av nya järnvägsförbindelser
å allt vidsträcktare områden vinna avsättning för
smärre virkessortiment, vilka till stor del kunde försäljas upphuggna
och framdrivna till flottled eller till och med framflottade till kusten,
ävensom för träkol, vars tillverkning och framforsling till närmaste
järnvägsstation ombesörjdes av skogsförvaltningarna. Statsverkets alltjämt
fortsatta förvärv av nya egendomsområden ökade givetvis även
utgiftssummorna genom de skogsvårdsåtgärder, byggnadsföretag, skattskyldighet
och bevakningsanordningar, som följde med dessa. Skogshushållningens
och skogsvårdens ökade intensitet i olika delar av landet
hade samma påföljd. Skatteutgifterna för statsskogarna visade också
stor benägenhet att stiga genom de väsentligt höjda taxeringsvärdena.
Såsom exempel på huru utgifterna årligen ökats ville styrelsen lämna
följande jämförande uppställning för under de senaste fem åren bestridda
utgifterna för avverkning och virkestransport:

Riksdagens skrivelse Nr 194.

år 1909
» 1910
> 1911
» 1912
» 1913

785,542 kronor

880,810 »
1,054,902 >

1,349,862 »

1,933,833

För år 1914 hade motsvarande kostnader beräknats till 2,221,324
kronor.

På grund av de nu rådande osäkra förhållandena å den utländska
trävarumarknaden vore det icke möjligt att tillförlitligt bedöma behovet
av rörelsekapital för statsverkets skogsdrift under år 1916. Efter de nu
pågående krigen syntes dock under ett eller annat år kunna påräknas
en stegrad efterfrågan på sågade trävaror med därav föranledda höjda pris.

För att i någon mån kunna bedöma medelbehovet för den egentliga
statsskogsförvaltningen under år 1916 hade styrelsen gjort en
sammanställning av liknande behov under år 1915, sådant detta blivit
beräknat av vederbörande revirförvaltare i deras till överjägmästarna
ingångna förvaltningsförslag. Med erinran, att dessa krav på förvaltningsmedel
för år 1915 kunde komma att vid den slutliga granskningen
hos domänstyrelsen av förenämnda förvaltningsförslag bliva i
viss mån begränsade, har styrelsen meddelat, att till förvaltningsmedel
för år 1915 begärts 5,450,518 kronor, varav 4,669,098 kronor ansetts
oundgängligen nödvändiga. Det syntes styrelsen knappast kunna ifrågasättas,
att de direkta förvaltningsutgifterna för år 1915 skulle kunna
hållas inom det sistnämnda beloppet, och icke heller syntes det styrelsen
tillrådligt att genom ett alltför knappt tillmätt anslag äventyra utförandet
av jämväl synnerligen önskvärda och av behovet påkallade
skogsvårdsåtgärder. Betydelsen av, att den stora arbetarstam, som
hade sin huvudsakliga utkomst av arbetena å statens skogar, icke
genom eu alltför stark begränsning av dessa arbeten råkade i bekymmer
för det dagliga brödet, vore också en faktor, med vilken styrelsen i
detta avseende hade att räkna. Styrelsen ansåge därför, att åtminstone

5,100,000 kronor borde beräknas erforderliga till förvaltningsutgifter
under år 1915. Med detta belopp såsom utgångspunkt syntes omkostnaderna
för skogsdomänernas förvaltning under år 1915 komma att
ungefärligen bliva följande:

1. De direkta förvaltningsutgifterna ........................... kronor 5,100,000.

2. För skogsindelnig, dagarvoden, resekostnader,

vissa byggnadsarbeten m. in., lika med anslaget

härtill i generalförslaget för år 1914........................ > 647,782.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

3. För avlöning åt extra tjänstemän in. in. med
undantag av extra bevakare, vilkas arvoden inginge
i beloppet direkta förvaltningsntgifter bär

ovan, lika som i generalförslaget för år 1914 ...... kronor 429,300.

4. Till överjägmästares expenser in. in., lika som

för år 1914 ..........................................................................>> __ 18,550.

Summa kronor 6,195,632.

Till täckande av dessa utgifter funnes anvisade 6,200,000 kronor.

Domänstyrelsen tilltrodde sig icke att för år 1916 såsom direkta
förvaltningsutgifter kunna beräkna lägre belopp än vad revirförvaltarna
ansett helst böra anvisas för år 1915 eller 5,450,518 kronor.
Från detta belopp borde dock, därest de föreslagna nya ordinarie
tjänsterna konnne att inrättas, kunna göras ett avdrag å 65,000 kronor,
motsvarande årsarvoden å ungefär 1,350 kronor åt 20 extra kronojägare
och å ungefär 1,225 kronor åt 31 dylika befattningshavare.
Under denna förutsättning skulle sålunda de direkta förvaltningsutgifterna
för år 1916 kunna beräknas till lägst (5,450,518 — 65.000)
5,385,518 kronor, eller i runt tal 5,400,000 kronor.

Å andra sidan måste hänsyn tagas jämväl till det förhållandet,
att därest trävarumarknaden efter krigets avslutande komme att, såsom
förut vore antytt, bliva ännu livligare, detta måste hava till följd
ökad avverkning och framforsling av virke genom skogsstatens försorg,
varigenom jämväl kostnaderna härför skulle komma att i högst väsentlig
grad stiga. Med ledning av de senare årens stegring i detta avseende
syntes ökningen för år 1916 kunna beräknas till omkring 300,000 kronor,
vadan de under 1 här ovan upptagna direkta förvaltningsutgifterna
under år 1916 måste beräknas till minst 5,700,000 kronor.

Beräknades ingen stegring vara erforderlig i utgifterna för de
ändamål, som omförmäldes under 2 och 4 här ovan (666,332 kronor),
och beaktades i övrigt att vid ifrågasatt inrättande av föreslagna 17
nya jägmästarbefattningar det under 3 angivna anslaget till den extra
skogspersonalen skulle kunna minskas med arvode och respenningar
åt 2 biträdande jägmästare å 3,600 kronor och 5 årsanställda revirassistenter
å 3,200 kronor eller med 23,200 kronor till 406,100 kronor,
skulle behovet av medel för statsskogarnas förvaltning år 1916 uppgå
till (5,700,000 + 666,332 + 406,100 =) 6,772,432 kronor eller i avrundat
tal till 6,800,000 kronor.

Om de ifrågasatta nya skogsstatstjänsterna icke ansåges böra upp -

• Riksdagens skrivelse Nr 194. 37

föras på ordinarie stat, skulle däremot icke allenast behovet av 2 biträdande
jägmästare, 5 årsanställda revirassistenter och 51 extra kronojägare,
med beräknade arvoden av tillhopa 88,200 kronor kvarstå, utan
syntes ytterligare omkring 10 revirassistenter och ungefär 15 extra
kronojägare, samtliga med årsarvoden till sammanlagt 51,500 kronor
behöva anställas för att provisoriskt kunna möta det ständigt ökade
behovet av arbetskrafter. Under sådant antagande borde anslaget till
skogsdomänernas förvaltningskostnader, förenämnda 6,800,000 kronor,
ökas med 140,000 kronor.

A andra sidan syntes, därest ett av styrelsen i särskild skrivelse
samma dag framlagt förslag till anställande av särskilda tjänstemän,
skogsingenjörer, för kandhavande av kontrollen och skogsskötsel!! å
enskildas skogar inom Norrbottens och Västerbottens kustland komme
att vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, en ytterligare besparing
på omkring 70,000 kronor kunna göras i anslaget till direkta
förvaltningsutgifter.

Domänstyrelsen har på grund härav hemställt, att för år 1916
måtte av riksdagen äskas ett anslag till förvaltningsutgifter för kronoskogarna
av i runt tal 6,800,000 kronor, varav fortfarande minst

150.000 kronor skulle användas till avdikning av sumpmarker å kronans
skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.

Med anledning av uppkommen fråga, huruvida icke för år 1916
ökade inkomster från statens skogar skulle kunna tillföras statsverket,
har domänstyrelsen i skrivelse den 8 december 1914 anfört, att detta
syntes kunna äga rum genom ytterligare ökade avverkningar, varigenom
större virkesmängder bleve tillgängliga för försäljning. Emellertid
krävde detta ökade arbetskostnader, av domänstyrelsen beräknade till

300.000 kronor, med vilket belopp alltså i detta fall den av styrelsen
i skrivelsen den 2 oktober beräknade summan för egentliga förvaltningskostnader
för skogsdomänerna borde ökas.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under
de sist förflutna åren vill jag till en början framlägga några siffror.
Härvid torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1914
naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen
för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

Riksdagens skrivelse Nr 194.

År	Brutto avkastning kronor	X ettoavkastning kronor
1909 ............	............ 8,899,769: 2 8	4,447,129: Sfi
1910 ............	............ 10,965,150: 73	6*365,024: 06
1911 ............	............ 12,744,871: —	7;513,423: Öl
1912 ............	............ 13,829,192:0i;	7,829.192: 96
1913 ............	............ 14.961,786: 04	8,911,012: 22
1914 ............	............ 17,771.500: 14	—

Sedan generalförslag angående driftkostnader under år 1915 för
statens domäner numera blivit fastställt, bar jag med ledning av detta
förslag ävensom generalförslaget för år 1914 låtit för jämförelse uppgöra
följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna
under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel
jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka
för år 1915 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära
summa av 5,100.000 kronor.

	i 914.	1915.	Ökning.	Minskning.
Extra skogsbevakning ..............................	317,135	346,110	28,975	—
Arvoden...................................................	1,775	—	—	1,775
Avverkning och virkestransport..................	2,221,324	2,702,287	480,963
Skogsodling och beståndsvård ..................	356,644	344,946	—	11,698
Vägar......................................................	179,146	106,796	—	72,350
Hägnad m. m...........................................	37,482	34,466	—	3,016
Dikning...................................................	293,905	200,192	_	93,713
Byggnader .............................................	409,157	268,012	—	141,145
Inventarier .............................................	30,942	15,252	—	15,690
Skatter ...................................................	594,179	666,628	72,449	—
Diverse utgifter .......................................	193,179	183,495	-	9,684
Summa kronor	4,634,868	4,868,184	582,387	349,071

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 förslagsvis
till 5,100,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget
nedsatts med något över 230.000 kronor. Ökningen i kostnaderna för
extra skogsbevakning visar behovet av anställande av ytterligare
bevakningspersonal, varom jag förut yttrat mig, vad den ordinarie
personalen angår. Kostnaderna för avverkning och virkestransport
förete en högst betydlig ökning, vilket ju sammanhänger med att en

Riksdagens skrivelse Nr 194.

större mängd produkter torde komma att uttagas ur skogen. Skatternas
ökning är jämväl betydlig. Minskningar hava ägt rum å samtliga
övriga poster, isynnerhet å posterna för byggnader, dikning och
vägar, vilka arbeten synts på grund av de rådande förhållandena kunna
för tillfället väsentligt inskränkas.

Vad beträffar domänstyrelsens beräkning angående förvaltningskostnaderna
för år 1916, i skrivelsen den 2 oktober 1914 upptagna
till 6,800,000 kronor, vill jag först erinra att, då jag dels nu tillstyrker
inrättandet av 31 ordinarie kronojägartjänster i södra Norrland och
Dalarna samt förmält mig hava för avsikt att framdeles föreslå anställande
av ökat antal dylika befattningshavare i lappmarkerna och
Sårna socken, jag anser den av domänstyrelsen under förutsättning av
bifall till styrelsens förslag i dessa hänseenden angivna besparing å
omkring 65,000 kronor å kostnaden för den extra bevakningspersonalen
kunna göras. Denna besparing har av styrelsen redan iakttagits vid
beräkningen. Av motsvarande anledningar synes den av domänstyrelsen
jämväl beräknade besparingen å 23,200 kronor för biträdande jägmästare
och assistenter befogad. Däremot har domänstyrelsen icke
verkställt avdrag för det belopp, angivet till 70,000 kronor, varmed
styrelsen ansett förvaltningskostnaderna kunna minskas i händelse av
anställande av skogsingenjörer för tillsyn över enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland. Då jag, såsom ovan framhållits,
har för avsikt att framlägga förslag om anställande av sådan personal,
anser jag avdrag böra här göras för kostnaden för den nuvarande
extra personal, som vid bifall till förslaget kommer att ersättas av
dylik särskild personal, och torde samma kostnad böra enligt domänstyrelsens
beräkning upptagas till 70,000 kronor. Då jag icke i övrigt
har någon erinran mot domänstyrelsens beräkningar, skulle alltså slutsumman
för de egentliga förvaltningskostnaderna, därest blott de av
domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 angivna utgifterna
skulle här inräknas, upptagas till 6,730,000 kronor.

Under hösten nästlidet är anmodade jag domänstyrelsen att vidtaga
åtgärder i syfte att möjliggöra ökad avverkning under år 1916,
därest förhållandena skulle göra en sådan ökning önskvärd. I överensstämmelse
härmed och på grund av domänstyrelsens skrivelse den
8 december 1914 anser jag en ökning med 300,000 kronor i de direkta
förvaltningsutgifterna för år 1916 nu böra beräknas.

Vidare är att beakta, att de åtgärder för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, vilka jag har
för avsikt att föreslå, torde kräva anställandet icke blott av ordinarie

jRiksdagens skrivelse Nr 194.

personal, här ovan omförmäld vid behandlingen av frågan om skogsstatens
ordinarie personal, utan även av viss extra personal. Kostnaden
härför har icke här av domänstyrelsen tagits i beräkning, enär
styrelsen antagit, att denna personal skulle direkt avlönas från anslag
under nionde huvudtiteln. Då jag däremot av skäl, som jag antytt
beträffande den ordinarie personalen, anser, att denna personal bör
upptagas bland skogsstatens personal, ehuruväl domänfonden skulle
genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för de härav föranledda
kostnaderna, bör sagda kostnad för denna extra personal här
upptagas. Den synes kunna beräknas till 36,200 kronor.

Genom dessa bägge ökningar höjes beloppet av de egentliga förvaltningsutgifterna
till 7,066,200 kronor, som torde böra avjämnas till

7,070,000 kronor.

Samtliga under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner»
upptagna utgifter skulle vid bifall till de nu framställda förslagen
beräknas till 8,775,200 kronor. Då de anslag, Kungl. Maj:t förut denna
dag föreslagit riksdagen att beräkna för tillsyn å enskildas skogar dels
i lappmarkerna och Sårna socken och dels i Västerbottens och Norrbottens
läns kustland, uppgående till respektive 170,000 och 135,000
kronor, böra tillföras domänfonden såsom inkomst och alltså avdragas
från nyssnämnda summa, återstår en nettokostnad av 8,470,200 kronor.»

Till statsrådsprotokollet i fråga om propositionen nr 71 har departementschefen
anfört följ ande:

»Vad den extra personalen angår, skulle den föreslagna ökningen
av den ordinarie personalen i lappmarken samt Sårna socken icke föranleda
anställandet av ökad extra personal utan, på sätt domänstyrelsen
anfört i den i propositionen nr 6 refererade skrivelsen den 2 oktober
1914, tvärtom medföra möjlighet till minskning av denna personal
med dels 2 biträdande jägmästare och 5 årsanställda revirassistenter,
vilka dragit en årskostnad av 23,200 kronor, och dels 20 extra kronojägare,
som efter 1,350 kronor för var och en åtnjutit årsarvoden å
sammanlagt 27,000 kronor. (De 31 extra kronojägarna å 1,225 kronor,
som enligt samma skrivelse ytterligare skulle bliva överflödiga, motsvaras
tydligen av de jämväl begärda 31 nya ordinarie kronojägarna i södra
Norrland och Dalarna.) Jag håller emellertid före, att denna minskning
till stor del endast är tillfällig, och att i mån som skogsskötsel utvecklas
ytterligare extra personal ånyo blir erforderlig i dessa trakter.

Till biträde åt skogsingenjörer och tillsyningsman i kustlandet
fordras däremot särskild extra personal. För detta ändamål beräknades i
propositionen nr 6 ett belopp av 36,200 kronor, vilken summa fram -

Riksdagens skrivelse Nr 194.

kommit med ledning av ett utav domänstyrelsen avgivet förslag till
stat för personalen för dimensionslagens liandhavande. Beloppet bör
nu minskas med 6.000 kronor på grund av att traktamenten till de
5 biträdande skogsingenjörerna föreslagits skola utbytas mot höjning i
deras tjänstgöringspenningar, och kostnaden för den erforderliga extra
personalen för dimensionslagens liandhavande blir sålunda:

6 extra skogsingenjörer: arvoden å 2,400 kronor jämte

reseersättning å 600 kronor.................................... kronor 18,000: —

Traktamente åt 6 extra skogsingenjörer efter 6 kronor
för varje rese- och förrättningsdag............... » 7,200: —

Arvoden åt extra tillsyningsman .................................... > 5,000: —

Summa kronor 30,200: —.

Någon ökning i den extra statsskogspersonalen i kustlandet är
icke ifrågasatt. Tvärtom har domänstyrelsen i skrivelse den 2 oktober
1914 angående driftkostnaderna beräknat, att tillkomsten av den nya
privatskogspersonalen i kustlandet skulle möjliggöra en minskning med

70.000 kronor i kostnaderna för den extra personalen därstädes. Även
här torde emellertid ökad extra personal framdeles bliva ånyo erforderlig.

Däremot bör nu genom inrättandet av ytterligare en överjägmästarbefattning
tillkomma arvode ä 3,200 kronor åt en assistent
hos denne. Arvode åt assistent hos den andre nye överjägmästaren
har redan av domänstyrelsen tagits i beräkning.

Enligt statsrådsprotokollet vid propositionen nr 6 beräknade jag
de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner under
samma år till 7,066,200 kronor, som avjämnades till 7,070,000 kronor.
Sistnämnda belopp bör nu dels minskas med 6,000 kronor och dels
ökas med 3,200 kronor och alltså inalles minskas med 2,800 kronor
till 7,067,200 kronor. För att icke de beräknade driftkostnaderna i
sin helhet nu skola genom ökningen med 17,500 kronor å den ordinarie
personalens avlöningspost överstiga vad som angavs i nyssberörda
proposition, torde posten till egentliga förvaltningsutgifter böra ytterligare
sänkas med 17,500—2,800 = 14,700 kronor till 7,052,500 kronor.
En sådan sänkning är beträffande eu så stor post, vars beräkning för
övrigt är ganska osäker, utan någon som helst betydelse.

Genom de nu föreslagna förändringarna i avseende å skogspersonalen
— med bortseende från de förut föreslagna 31 nya kronojägarna
i södra Norrland och Dalarna, vilka ej äro beroende av nu förevarande
frågor — föranledas alltså följande kostnadsökningar:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 78 höft. (Nr 194.)

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Å den ordinarie personalens avlöningsstat ............... kronor 270,950: —

Extra personal för dimensionslagens tillämpning i

kustlandet..................................................................... » 30,200: —

En assistent kos överjägmästare.................................... » 3,200: —

Summa kronor 304,350: —.

Genom förändringarna inbesparas däremot följande belopp:

Biträdande jägmästare ock assistenter i lappmarken,

enligt domänstyrelsens beräkning..................... kronor

Extra kronoj ägare därstädes enligt d:o ..................... »

Extra personal i kustlandet ......................................... »

Tre skogsingenjörer, till vilka arvoden hittills utgått
av anslaget till skogsundervisning och
skogshushållning i allmänhet................................. »

23,200: —
27,000: —
70,000: —

15,200: —

Summa kronor 135,400:—.

Den verkliga ökningen visar sig sålunda uppgå till 168,950 kronor.>

Vidare har departementschefen anfört till sistberörda statsrådsprotokoll: »Såsom

jag förut framhållit, bör statens domäners fond erhålla
gottgörelse för de kostnader, som åsamkas domänfonden för anställande
av den personal, som erfordras för privatskogarnas tillsyn. Någon
sådan ersättning har hittills icke utgått, beroende på att domänstyrelsen
först under senare år förändrats till ett affärsdrivande verk. Förut
var det utan egentlig betydelse, under vilken form kostnaden för dylikt
arbete å privatskogarna upptogs i riksstaten, och efter förändringens
genomförande har frågan fått anstå i avvaktan på lösningen av personalens
organisationsfråga. Sådan gottgörelse, som nyss nämnts, bör
numera tillföras domänfonden från anslag under nionde huvudtiteln.

Då enligt mitt förslag icke någon särskild personal skall anställas
för privatskogarna i lappmarken och Sårna socken med Idre kapellag,
måste gottgörelsen beräknas till att motsvara så stor del av denna personals
arbete, som kan anses belöpa på privatskogarna. För dylik beräkning
torde icke lämpligare grund stå att finna än den kostnad, som skulle belöpt
på en särskild privatskogspersonal, därest en dylik upprättats. Revirpersonalen
kommer nämligen enligt mitt förslag att verkställa det
arbete, som eljest skulle utförts av dylik särskild personal. Då kom -

Riksdagens skrivelse Nr 194.

mitténs förslag om allenast 7 skogsvårdsområden i lappmarken enligt
min bestämda uppfattning innefattar en alldeles för ringa personal
för att ett någorlunda nöjaktigt resultat skulle kunna vinnas, anser jag
icke detsamma ägnat att nu läggas till grund för anslagets beräkning.
Däremot synes mig domänstyrelsens tidigare förslag vara bättre lämpat
härtill. Detta förslag upptog för lappmarkens privatskogar 12 ordinäre
jägmästare och 14 extra jägmästare (assistenter) samt 30 ordinarie
kronojägare samt för Särna socken med Idre kapellag 1 ordinarie jägmästare
och 1 extra jägmästare (assistent) samt 2 ordinarie kronoägare.
Härtill hade emellertid bort komma några extra kronojägare,
vilkas antal synes kunna förslagsvis upptagas till 10. Kostnaden för
denna personal synes kunna i nära överensstämmelse med domänstyrelsens
skrivelse den 10 november 1913 beräknas sålunda:

	Lön.	Tjänst- görings- penningar	Res- penningar	Hyres- ersiittning	Dag- trakta- mente	Arvode	Summa
1 jägmästare...............	2,300	o o <o CO	900				6,200
5 d:o ........................	11,500 2,300 13,800	15,000 2,800	4,500 900	__			31.000 6,000 36.000
1 d-o ........................
ti d:o ........................	16,800	5,400			—
1 assistent (medeltal)...	—		550	—	950	2,800	4,300
14 assistenter..............	—	—	7,700	—	13,300	39,200	60,200
1 kronojägare ............	600	700	250	100	—	—	1,650
31 d:o ........................	18,600	21,700	7,750	3,100	__	—	51,150
1 extra kronojägare ...		—	200	—	—	1,200	1,400
9 d:o ........................		—	1,800		—	10.800	12,600
Summa	—	—	—	— j —	—	210,500

Hela detta belopp behöver emellertid icke upptagas såsom anslagDå
enligt min åsikt utsyningsavgifter fortfarande höra gäldas av privata
skogsägare i lappmarken och Särna socken med Idre kapellag, samt
dessa avgifter tillföras domänfonden såsom inkomst, bör beloppet av
dessa avgifter fråndragas nyssnämnda kostnad för att man må finna
det anslagsbelopp, som därutöver erfordras för att domänfonden skall
få full gottgörelse. Enligt inhämtade upplysningar från domänstyrelsen

Riksdagens skrivelse Nr 194.

hava dessa utsyningsavgifter utgjort i medeltal för åi’en 1909—1913
inom Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs län 46,171 kronor
20 öre. Häri ingå dock även utsyningsavgifter från fastigheter i kustlandet.
Ifall dessa beräknas till i runt tal 4,000 kronor, återstå för
lappmarken och Sårna med Idre omkring 42,000 kronor. Om detta
belopp dragés från ovannämnda beräknade kostnad, 210,500 kronor,
återstår ett belopp av 168,500 kronor eller i avrundat tal 170,000
kronor. En dylik obetydlig avrundning uppåt är desto mer befogad,
som icke någon gottgörelse här förut beräknats för överjägmästarnas
befattning med privatskogarna.

Jag anser därför detta ersättningsanslag böra utgå med 170,000
kronor, vartill det också beräknats i förslaget till riksstat för år 1916.

Vad därefter angår tillsynen över dimensionslagens tillämpning i
kustlandet, skall enligt mitt förslag särskild personal anställas för detta
ändamål. Kostnaden för denna personal är här förut upptagen till
103,350 kronor för den ordinarie och 30,200 kronor för den extrapersonalen
eller tillhopa till 133,550 kronor. I förslaget till riksstat för år
1916 är härtill beräknat ett anslag av 135,000 kronor. Emellertid synes,
på sätt jag anfört i motiveringen till förslaget till ny dimensionslag,
den nuvarande ersättningen till skogspersonalen för utsyning av undermålig
skog böra utbytas mot verkliga utsyningsavgifter, byggda på
samma system, som torde komma att tillämpas i lappmarken. Härigenom
kommer domänfonden att erhålla en inkomst, vilken icke förut
tagits i beräkning. Då all erfarenhet saknas om beloppet av denna
inkomst, möter stor svårighet att nu beräkna densamma, men den synes
mig kunna upptagas åtminstone till 20,000 kronor. Efter avdrag av
detta belopp skulle såsom kostnad för dimensionsskogspersonalen återstå
113,550 kronor, som av samma skäl, som anförts beträffande personalen
i lappmarken och Sårna socken med Idre kapellag, torde böra
avjämnas till 115,000 kronor.

Härigenom kommer emellertid detta anslag att bliva 20,000 kronor
lägre än som beräknades såsom domänfondens inkomst i förslaget till
domänernas driftkostnader för år 1916. Detta belopp av 20,000 kronor
kommer dock att i allt fall genom avgifterna tillföras domänfonden
såsom inkomst. Någon höjning av den av chefen för finansdepartementet
förut framlagda inkomstberäkningen för domänfonden för år 1916 torde
emellertid icke av denna anledning nu böra föreslås. Samma resultat
vinnes, ifall den bland kostnader för statens skogsdomäner upptagna
posten till egentliga förvaltningskostnader, som ju upptager kostnad för
extra personal, direkt minskas med 20,000 kronor. Då denna post

Riksdagens skrivelse Nr 194.

enligt vad jag förut anfört, synts böra för år 1916 upptagas till 7,052,500
kronor, kommer den alltså härigenom att sänkas till 7,032,500 kronor.

III) Kostnader för statens jordbruksclomäner.

Någon ändring i de för statens jordbruksdomäner beräknade
utgiftsposter har icke ifrågasatts.

Då behovet av den föreslagna nya tjänstebefattningen i domänstyrelsen
enligt riksdagens mening blivit ådagalagt, har riksdagen icke
något att invända mot denna befattnings inrättande eller mot storleken
av det därför nödiga anslaget. Ej heller föranleder förslaget
om överförandet av den extra amanuensbefattningen till antalet fast
anställda amanuenser någon erinran från riksdagens sida, då jämväl
denna befattning visat sig konstant behövlig för styrelsen.

\id bifall till förenämnda förslag skulle kostnaderna för domänstyrelsen
ökas från 216,200 kronor till 220,200 kronor.

Beträffande avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal
har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, allenast med den
ändring, att tjänstgöringspenningarna för envar av de av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna 6 nya kronojägarna inom Frostvikens, Åre och Hede
revir skola höjas från 600 till 700 kronor, varigenom staten erhåller
följande utseende:

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal.

	Lön	Tjänst- görings-	Summa	1 -
		pen- ningar
1 överjägmästare...........................	4,000	3,200	7,200
5 » ...........................	20,000	16,000	36,000	Efter 5 år kan lönen höjas!
i > .........................	4,000	2,800	6,800	med 600 kronor.
5 » ...........................	20,000	14,000	34,000
1 jägmästare ..............................	2,300	3,000	5,300
17 » ..............................	39,100	51,000	90,100
1 » ..............................	2,300	2,800	5,100
23 ..............................	52,900	64,400	117,300	\|
[ .....	2,300	2,600	4,900 !
11 » ..............................	25,300	28,600	53,900	Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kronor, efter-
j * ............	2,300	2,400	4,700	ytterligare 5 år lika-
6 » ..............................	13,800	14,400	28,200	ledes med 400 kronor samt efter än ytterligare
i > ..............................	2,300	2,200	4,500	5 år ävenledes med 400
9 » .............................	20,700	19,800	40,500	kronor.
\| 1 » ..............................	2,300	2,000	4,300
i 46 » ..............................	105,800	92,000	197,800
j 1 skogsingenjör ...........................	2,300	2,600	4,900
5 skogsingenjörer ........................	11,500	13,000	24.500
1 biträdande skogsingenjör ............	1,800	2,400	4,200	) Efter 5 år kan lönen höjas
4 » skogsingenjörer .........	7,200	9,600	16,800	1 med 300 kronor.
\| 1 kronojägare ..............................	600	700	1,300	Efter 5 år kan lönen höjas
201 » ..............................	120,600	140,700	261,300	med 100 kronor, efter
	600	600	1,200	ytterligare 5 år lika-
! 1 * .............................	ledes med 100 kronor
101 » ............................. 1 » ...........................	60,600 600	60,600 500	121,200 1,100	samt efter än ytter-ligare 5 år ävenledes med 100 kronor. Där
174 :> ..............................	104,400	87,000	191,400	bostadslägenhetsaknas,
1 tillsyningsman ...........................	600	700	1,300	utgår hyxesersättning med 100 kronor.
I 26 tillsyningsman .......................... Transport	15,600	18,200	33,800
—	-	1,303,600

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Summa

		Transport
	Respenningar.
5 överjägmästare	(å 1,300 kr.) ...........	.......... 6,500 kr.
3 »	(å 1,100 » ) ...........	........... 3,300 >
4 »	(ä 1.000 » ) ............	........... 4,000 »
; 44 jägmästare	(å 900 » ) .............	........... 39,600 »
7 »	iå 800 » ) .............	........... 5,600 »
! 27 »	(å 700 » ) ...........	........... 18,900 »
! 27	(å 600 » ) .............	........... 16,200 »
It	(å 500 » ) .............	........... 5,500 »
2 »	(å 400 > ) .............	.......... 800 »
6 skogsingenjörer (å 900 » ) .............	........... 5,400 »
5 biträdande skogsingenjörer (å 600 kr.).	........... 3,000 »
202 kronojägare	(å 250 kr.) ................	........... 50,500 »
70 »	(å 200 » ) ................	........... 14,000 »
49 »	(å 150 » ) ................	........... 7,350 »
88	(å 100 » ) ................	........... 8,800 »
70 »	(u 50 » ) ...............	........... 3,500 »
27 tillsyningsman	(å 250 » ) ...............	........... 6,750 »
	Hyresersättning.
12 överjägmästare för expeditionslokal (å	400 kr.) 4,800 kr. i
335 kronojägare	(å 100 kr.) ................	.......... 33,500 » \|
27 tillsyningsman (ä 100 » ) ................	.......... 2,700 »
		Summa)

1,303,600

199,700

41,000

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå
å indelningshavarens lön. Därest åt jägmästare, skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör
upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

Riksdagen har icke något att erinra mot de för ålderstillägg åt
och pensionering av skogsstatens personal upptagna två beloppen å
respektive 114,000 och 65,000 kronor.

Mot det av Eders Kungl. Maj:t till bestridande av egentliga förvaltningskostnader
föreslagna beloppet 7,032,500 kronor och de beräkningar,
som ligga till grund för detsamma, har riksdagen ej något

Riksdagens skrivelse Nr 194.

annat att anmärka än att, då av de för Västerbottens och Norrbottens
läns kustland föreslagna 6 extra skogsingenjörerna enligt riksdagens
uppfattning icke flera än 3 synas vara för det närvarande oundgängligen
erforderliga, riksdagen anser, att antalet extra skogsingenjörer
för kustlandet skall utgöra allenast 3. Då för envar av de såsom
icke för det närvarande erforderliga ansedda 3 extra skogsingenjörerna
beräknats 2,400 kronor i arvode, 600 kronor i respenningar och 1,200
kronor i dagtraktamente, bör alltså beloppet 7,032,500 kronor nedsättas
med 12,600 kronor till 7,019,900 kronor.

I detta sammanhang vill riksdagen uttala sin förväntan, att Eders
Kungl. Maj:t tillser och vidtager åtgärder för att vid utövandet av
kontrollen över de enskilda skogarna dyrbarare arbetskraft icke kommer
till användning än som med hänsyn till arbetets beskaffenhet är av
behovet påkallad.

Riksdagen har icke något annat att erinra i fråga om det av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna avdraget med tillhopa 285,000 kronor, utgörande
anslag för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken
med Idre kapellag samt Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
än att, då posten »egentliga förvaltningskostnader» av nyss nämnd
anledning nedsatts med 12,600 kronor, motsvarande avdrag bör göras
även här och posten 285,000 kronor alltså nedsättas till 272,400 kronor.

Riksdagen har icke något att invända mot de för statens jordbruksdomäner
beräknade utgiftsposter.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen:
dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande
avlöningsstat uppfört ytterligare en första gradens tjänsteman med i
statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner samt tillika höjt ej
mindre anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även
den i berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser
och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt
extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader
från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor,
till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400
kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels godkänt de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga
om övriga kostnader för domänstyrelsen under år 1916;

Riksdagens skrivelse Nr 194.

dels godkänt följande avlöningsstat för skogsstatens ordinarie
personal, att tillämpas från och med år 1916:

Avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal.

		Tjänst-
	Lön	görings-	Summa
		pen- ningar
1 överjägmästare ........................................	4,000	3,200	7,200
5 »	20,000	16,000	36,000	Efter 5 år kan lö-nen höjas med 600
1 » ..........................................	: 4,000	2,800	6,800	kronor.
5 » ..........................................	20,000	14,000	34,000
	2,300	3,000	5,300

17 » ................................................	39,100 2,300	51,000 2,800	90,100 5,100
1 » ................................................
23 » .............................................	52,900	64,400	117,300

] »	2,300	2,600	4,900	Efter 5 år kan lö-
11 » ...............................................	nen höjas med 400 kronor, efter
25,300	28,600	53,900

1 » ..........................................	2,300	2,400	4,700	ytterligare 5 år
6 » ................................................	likaledes med 400
13,800	14,400	28,200	kronor samt efter
^ V ................................................	2,300	2,200	4,500	än ytterligare 5 i
9 » ................................................	år ävenledes med]
20,700	19,800	40,500	400 kronor.
	2,300	2,000	4,300

46 » .....................................	105,800	92,000	197,800

	2,300	2,600	4,900

1 5 skogsingenjörer ..........................................	11,500	13,000	24,500
1 biträdande skogsingenjör . ..........................	1,800	2,400	4,200	jEfter 5 år kan lö-
4 j> skogsingenjörer...........................	7,200	9,600	16,800	r nen höjas med 300\| '' kronor.
1 kronojägare .............................................	600	700	1,300
	Efter 5 år kan lö-
201 » .............................................	120,600	140,700	261,300	nen höjas med! 100 kronor, efter!
	600	600	1,200	ytterligare 5 årj
1 » ............................................	likaledes med lOOl
101 » .!..........................................	60,600	60,600	121,200	kronor samt efter! '' än ytterligare 5 år
1 » .............................................	600	500	1,100	ävenledes med 100 kronor. Där bo-j
174 » ..........................................	104,400	87,000	191,400	stadslägenhet sak-
1 tillsyningsman............................................ 26 tillsyningsman.............................................	600 15,600	700 18,200	1,300 33,800	nas, utgår hyres-j ersättning med 1001 kronor.

Transport	— — ! 1,303,600

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 78 käft. (Nr 194.)

Riksdagens skrivelse Nr 194.

				Summa	:
		Transport	1,303,600
	Respenningar.
5 överjägmästare (å 1,800 kr.) .............................	.... 6,500 kr.
3 »	(å 1,100 » ).............................	.... 3,300	»
4	(å 1,000 » ).............................	.... 4,000	»
44 jägmästare	(ii 900 » ) ..............................	.... 39,600	»
7 »	(ä 800 » ).............................	.... 5,600	»
27 »	(å 700 » )............................	.... 18,900	»
27	(ä 600 » )............................	.... 16,200	»
It	(n 500 » )............................	.... 5,500	»
2 »	(å 400 » ) ............................	800	»
6 skogsingenjörer (å 900 » )............................	.... 5,400	»
5 biträdande skogsingenjörer (å 600 kr.) .............	.... 3,000	»
202 kronojägare	(å 250 kr.) ..............................	.... 50,500	»
70 »	(å 200 » ) ...............................	.... 14,000	»
49 »	(ä 150 » ) ...............................	.... 7,350
88	(ä 100 » ) ...............................	.... 8,800	»
70	(ä 50 » ) ...............................	.... 3,500	»
27 tillsyningsman	(å 250 ■» ) ...............................	.... 6,750	»	199,700
	Ilyresersättning.
12 överjägmästare för expeditionslokal (å 400 kr.) .	.... 4,800 kr.
335 kronojägare	(å 100 kr.) ...............................	— 33,500	»
27 tillsyningsman (å 100 » ) ...............................	.... 2,700	»	41,000
		Summa	1,544,300

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå
å indelningshavarens lön. Därest åt jägmästare, skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör
upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra;

dels förklarat, att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för
åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner, skola vara gällande även
i fråga om avlöningarna å den nya staten, därvid vad samma villkor
och bestämmelser innehålla beträffande jägmästare skall äga tillämpning
jämväl å skogsingenjör och biträdande skogsingenjör samt vad

Riksdagens skrivelse Nr 194. 51

de innehålla beträffande kronojägare skall tillämpas även i fråga om
tillsyningsman;

dels godkänt följande beräkningar i fråga om övriga kostnader
för statens skogsdomäner under år 1916:

Ålderstillägg åt skogsstatens personal ... kr. 114,000

pensionering av skogsstatens personal » 65,000

egentliga förvaltningskostnader, därav
minst 150,000 kronor till avdikningar
å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län ............................ » 7,019,900

kr. 7,198,900.

Avgår anslag för tillsyn å enskildas skogar
i lappmarkerna och Sårna socken med

Idre kapellag........................ kr. 170,000

Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns

kustland ................................. » 102,400 kr. 272,400 kr. 6.926,500;

dels godkänt de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga
om kostnaderna för statens jordbruksdomäner under år 1916;

dels ock såsom driftkostnader under år 1916 för statens domäner
förslagsvis beräknat ett belopp av 8,871,500 kronor, att utgå av domänfondens
avkastning.

Stockholm den 27 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.