Riksdagens skrivelse Nr 10 A (Riksdagsskrivelse 1919:10a)

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Nr 10 A.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till pensions- och indragning sstaterna.

(Bankoutskottets utlåtanden nr 10 A, 25, 34, 42, 46 och 62 samt memorial
nr 45 och 60.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens tionde
huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna,
får riksdagen härmed anmäla följande beslut.

A. Det civila pensionsväsendet.

l:o) I avseende å Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 1—3 under
riksstatens tionde huvudtitel gjorda framställningar får riksdagen hänvisa
till vad riksdagen här nedan under punkt 10 därom anför.

2:o) I punkt 4 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att på ordinarie stat från och med år 1920 under
tionde, huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag å 31,000 kronor till pensionering
av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt
statens vattenfallsverks byggnadsavdelning.

Bihang till riksdagens ■protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B. 1

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen
på ordinarie stat från och med år 1920 under riksstatens tionde
huvudtitel uppfört ett förslagsanslag å 31,000 kronor till pensionering
av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens
vattenfall sverks byggnadsavdelning.

3:o) 1 punkterna 5 och 6 under tionde huvudtiteln har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1920 under
riksstatens tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring av pensioneringen
från handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag å 31,000
kronor, dels ock till förbättringen av pensioneringen inom de tre första
klasserna av handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag, högst

31,000 kronor. _

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har å extra stat för år 1920 under, riksstatens
tionde huvudtitel beviljat dels till förbättring av pensioneringen
från handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag å 31,000 kronor,
dels ock till förbättring av pensioneringen inom de tre första klasserna
av handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag, högst, 31,000 kronor.

4:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 7 under tionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående bidrag
till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m., beräkna en ökning av det för ändamålet
utgående ordinarie anslaget, nu 157,276 kronor, med 40,000 kronor till
197,276 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 mars
1919, i skrivelse nr 282 meddelat riksdagen, att proposition i nyssnämnda
ärende ej komme att avlåtas till den nu samlade riksdagen
samt i samband därmed föreslagit riksdagen, att det under tionde
huvudtiteln i riksstaten för år 1919 upptagna anslaget: »Bidrag till
pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m.», nu 157,276 kronor, måtte i riksstaten
för år 1920 under samma huvudtitel uppföras med oförändrat belopp.

Med anledning härav har riksdagen beslutit, att det ordinarie
anslaget under tionde huvudtiteln »Bidrag till pensionering av änkor
och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.»
må i riksstaten för år 1920 uppföras med oförändrat belopp eller 157,276
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

5:o) I eu till riksdagen avlåten proposition nr 321 har Eders
Kungl. Magt, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1919, föreslagit riksdagen att
förklara ej mindre, att de bestämmelser, som för närvarande gälla beträffande
pensionsunderlag för rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
statens folkskoleseminarier, teknisk elementarskola ävensom
de tekniska läroanstalterna i Malmö, Örebro och Västerås, skola från
och med år 1919 hava avseende å såväl befullmäktigad som av Eders
Kungl. Maj:t tillförordnad rektor, än även att tillförordnad rektor skall
i samma utsträckning som befullmäktigad rektor vara från och med
nämnda tidpunkt underkastad bestämmelserna i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

6:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 305 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1919, föreslagit riksdagen att
godkänna följande bestämmelser angående pensionering av vissa lärare
i övningsämnen vid de allmänna lärverken, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier:

1. För ordinarie lärare i övningsämne vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier —
lärare i trädgårdsskötsel härvid undantagen — skall pension sunderlaget
i förhållande till den avlöning för år räknat, läraren skulle uppbära,
därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående
hösttermin var för hans tjänst bestämd, beräknas på det sätt,

att pensionsunderlaget skall, om den sålunda beräknade årsavlöningen
icke överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda årsavlöning;

att, om denna årsavlöning överstiger 700 kronor men icke 3,700
kronor, pensionsunderlaget skall motsvara summan av 700 kronor och
*/s av den del av årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt

att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor, pensionsunderlaget
skall motsvara summan av det på en årsavlöning av 3,700
kronor sålunda uträknade beloppet eller alltså 2,700 kronor och hälften
av den del av årsavlöningen, som överskjuter 3,700 kronor.

2. Högsta pensionsunderlaget skall för sådan lärare utgöras av
det gällande pensionsunderlaget, omräknat efter avlöning och övertidsersättning
i högsta lönegraden, där icke redan det gällande pensionsunderlaget
grundats på förhållandena i nämnda lönegrad.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

3. Hel pension för sådan lärare skall utgöra Vio av sammanlagda
beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren
gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före
tidpunkten för pensionstagandet.

Övergångsbestämmelse. Hel pension skall utgöra, därest lärare efter
uppnådd pensionsålder år 1919 avgår från sin tjänst, det under nämnda
år för honom gällande pensionsunderlaget; därest lärare år 1920 avgår
från sin tjänst, i/2 av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,
som varit för honom gällande under vart och ett av åren
1919 och 1920; därest lärare år 1921 avgår från sin tjänst, Va av sammanlagda
beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för honom
gällande under vart och ett av åren 1919—1921 o. s. v. samt, därest
lärare år 1927 avgår från sin tjänst, Va av sammanlagda beloppen av
de högsta pensionsunderlag, som varit för honom gällande under vart
och ett av åren 1919—1927.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

7:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 280, har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 11 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva,
att en var av förutvarande lärarinnorna Alma Katrina Beronius, Albertina
Maria Carlsson, Anna Ottilia Fernander, Anna Hammar, Sigrid Laura
Gabriella Isberg, Alma Gunilda Koltlioff, Johanna Maria Elisabet Lindquist,
Siri Helena Nettelbladt, Thekla Elisabeth Schultz, Amalia Eufemia Söderberg,
, Helena Fredrika Wimmercranz och Anna Charlotta Margareta Zeplien
må utan hinder därav, att hon icke uppfyller alla för erhållande av
tilläggspension enligt kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående
tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna stadgade villkor, kunna för tid efter utgången av
år 1918 komma i åtnjutande av tilläggspension, beräknad enligt de i
berörda kungörelse angivna grunder, dock under förutsättning att hon
styrker sig vara för sitt uppehälle i behov av understöd.

På grund av vad till stöd för förevarande förslag i statsrådsprotokollet
förekommer, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

Rikadagens skrivelse Nr 10 A.

8:o) 1 proposition nr 283 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att förra småskollärarinnan Helena Amanda Höglund
må av direktionen över småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
tillerkännas ett årligt understöd från och med ingången av år 1919 å
205 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har riksdagen
medgivit, att förra småskollärarinnan Helena Amanda Höglund
må av direktionen över småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
tillerkännas ett årligt understöd från och med ingången av år 1919 å
tvåhundrafem kronor.

9:o) I punkt 8 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för beredande, enligt av riksdagen godkända
grunder, av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna anvisa under riksstatens tionde huvudtitel på
extra stat för år 1920 ett förslagsanslag å 50,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har
riksdagen för beredande, enligt av riksdagen godkända grunder,_ av
tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna anvisat under riksstatens tionde huvudtitel på extra stat
för år 1920 ett förslagsanslag å 50,000 kronor.

10:o) I den till riksdagen den 9 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t i punkt 1 under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas, beräkna
en förhöjning av det ordinarie förslagsanslaget till bestridande
av statens bidrag till sjuksköterskors pensionering från 15,000 kronor
till 50,000 kronor.

I punkt 2 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan å den proposition, som kunde komma att
i ämnet avlåtas, beräkna en förhöjning av det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av statens bidrag till pensionering av barnmorskor, från
30,000 kronor till 50,000 kronor.

I punkt 3 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
komma att avlåtas, beräkna det ordinarie förslagsanslaget till gäldande
av kostnader för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt till
oförändrat belopp, högst 11,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

I punkt 9 under tionde huvudtiteln har Eders Ivungl. Maj:t vidare
föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående om omorganisation
av folkskollärarnas pensionsinrättning, småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
och folkskollärarnas änke- och pupillkassa, beräkna
för ändamålet under tionde huvudtiteln — med uteslutande av de nuvarande
anslagen till nämnda anstalter å tillhopa 4,769,811 kronor —
ett belopp av 8,000,000 kronor.

Slutligen har Eders Kungl. Makt i punkt 35 under tionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år 1920 understöd må
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majkt kan finna gott
meddela, tillerkännas a) äldre behövande folkskollärare, som oförvitligt
skött sin tjänst men därifrån erhållit avsked före år 1867, till belopp
av 800 kronor, samt b) sådan behövande lärare och lärarinna vid småskola
eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare
och lärarinna vid egentlig folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöring
under sammanlagt minst femton års tid avgått från tjänsten före utgången
av år 1891 samt uppnått en levnadsålder av minst femtiofem
år, till ett belopp av 400 kronor, dels ock för berörda ändamål anvisa
för år 1920 på allmänna indragningsstaten ett förslagsanslag av 40,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 18 mars 1919, i en
till riksdagen avlåten proposition nr 336 föreslagit riksdagen att

dels besluta, att — i stället för folkskollärarnas pensionsinrättning,
folkskollärarnas änke- och pupillkassa, småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
och barnmorskornas pensionsanstalt — från och med
ingången av år 1920 skall inrättas en statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. med det verksamhetsområde, som angives i det
vid åberopade protokollet fogade förslag till reglemente, skolande den
nya anstalten vid sitt trädande i verksamhet övertaga nyssnämnda pensionsanstalters
samtliga tillgångar och förbindelser;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att för den nya anstalten för
pensionering av folkskollärare m. fl. utfärda reglemente i huvudsaklig
överensstämmelse med nämnda förslag;

dels föreskriva, att de i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. icke ingående pensionskassor, som nu förvaltas av direktionen
för folkskollärarnas pensionsinrättning, skola till förvaltning
övertagas av styrelsen för berörda anstalt enligt de närmare föreskrifter
Eders Kungl. Maj:t äger meddela; ''

dels förklara, att den nu gällande ordinarie staten för folkskol -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

lärarnas pensionsinrättning skall från och mod den 1 januari 1920 gälla
för statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.;

dels medgiva, att utöver de i omförmälda stat uppförda medel må
utgå av de under styrelsen för anstalten ställda medel ett årligt belopp
av 10,000 kronor till gäldande av förvaltningskostnader samt av anstaltens
medel ett belopp för år 1920 av högst 15,000 kronor till bestridande
av anstaltens organisationskostnader;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, på förslag av styrelsen för
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., efter omständigheterna
bestämma fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan de
särskilda av styrelsen förvaltade pensionsanstalterna och pensionskassorna;

dels bestämma, att styrelsen för den nya pensionsanstalten må under
år 1920 till skoldistrikt och skolområden av anstaltens tillgångar
utlåna högst 1,500,000 kronor till uppförande av skolhus;

dels i riksstaten under tionde huvudtiteln med oförändrat belopp
uppföra de nuvarande ordinarie anslagen: »Bidrag till sjuksköterskors
pensionering» å 15,000 kronor och »Statens bidrag till pensionering av
barnmorskor» å 30,000 kronor;

dels och — med uteslutande ur riksstaten av de nu under tionde
huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen: »Kostnaden för förvaltningen
av barnmorskornas pensionsanstalt» å 11,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas
pensionering» å 2,260,000 kronor, »Pensionsavgifter till
folkskollärarnas pensionsinrättning» å 2,103,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa» å 76,811 kronor och »Bidrag till
småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt» å 330,000 kronor —
därstädes under rubriken »Statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.» uppföra följande nya ordinarie anslag, nämligen: »Bidrag
till folkskollärares m. fl. pensionering» å 6,000,000 kronor samt »Pensionsavgifter
till statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.»,
förslagsanslag, å 3,725,000 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj: t framlagda förslaget avser i främsta
rummet att ordna tjänste- och familj epensioneringen för
småskollärarkåren,
distriktsveterinärer,
distriktssjuksköterskor och
distriktsbarnmorskor.

Småskollärarkåren, till vilken höra icke blott lärarna vid småskolorna
utan även lärarna vid mindre folkskolor och biträdande lärare
vid folkskolor, erhöll liksom folkskollärarna sin lönereglering vid 1918

Riksdagens skrivelse Nr 10 Å.

års lagtima riksdag. Men under det att de ordinarie folkskollärarnas
tjänste- och familjepensionering är ordnad genom reglementena för folkskollärarnas
pensionsinrättning och folkskollärarnas än ko- och pupillkassa,
så att pensionerna äro avpassade efter de nya lönerna, ligger småskollärarnas
pensionsfråga på ett helt annat sätt. De hava nämligen hittills
endast rätt att vid avgång få ett understöd av högst 450 kronor från
småskollärarnas m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och sakna alldeles
familjepensionsrätt. Samma rätt till understöd tillkommer även extra
ordinarie och vikarierande folkskollärare samt, under vissa förutsättningar,
slöjdlärare vid folkskola.

Förslaget innebär nu, att alla dessa lärare, som hittills saknat rätt
till efter avlöningen avpassad tjänste- och familjepension, skola i detta
avseende likställas med ordinarie folkskollärare. Därjämte föreslås, att
även andra övningslärare än slöjdlärare skola, under viss förutsättning,
kunna få enahanda pensionsrätt, så att sålunda alla lärare vid folk- och
småskolor få pensionsrätt enligt samma grunder. Förutsättningen för
övningslärares pensionsrätt skall vara, att huvudmannen reglerat befattningen
med avseende å innehavarens kompetens, till- och avsättning,
tjänstgöring och avlöning på sätt, som godkänts av skolöverstyrelsen.

Den sålunda föreslagna likställigheten mellan småskolans och folkskolans
lärare har förordats även av lärarlönenämnden i dess betänkanden
av den 8 november och 18 december 1915 och de över dem avgivna
yttranden hava i huvudsak varit tillstyrkande. Enligt lärarlönenämndens
förslag skulle dock småskollärarnas pensionsålder vara 55 år, under det
den i propositionen är föreslagen till 60 år liksom för folkskollärare.

Det må framhållas, att likställigheten sträcker sig även till avgifterna,
utom i fråga om de extra ordinarie och vikarierande lärarna,
vilkas tjänstepensionsavgifter äro lägre än de andras. Skoldistrikten
befrias från avgifter, en befrielse som beslöts av föregående års riksdag
i fråga om avgifter för ordinarie folkskollärare.

Riksdagen har intet att erinra mot den i förslaget genomförda
likställigheten.

De sakkunniga, åt vilka Eders Kungl. Maj:t förlidet år uppdrog
att utreda frågan om småskollärarnas pensionering, funno det ändamålsenligt,
att densamma skulle handhavas av samma pensionsanstalt som
folkskollärarnas pensionering. Eders Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig
till de sakkunnigas mening och innebär alltså sammanslagning av de
tre pensions anstalter, som nu finnas för folkskollärares och småskollärares
pensionering, nämligen folkskollärarnas pensionsinrättning, småskollärares

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Den nya anstalten, som benämnes statens anstalt för pensioneringav
folkskollärare in. fl., skall enligt förslaget jämväl omfatta övriga i
propositionen omförmälda befattningshavare: veterinärer, sjuksköterskor
och barnmorskor. I följd härav skall även barnmorskornas pensionsanstalt
uppgå i den nya anstalten.

Den sålunda föreslagna centraliseringen av nu ifrågavarande pensionering
av icke statsanställda befattningshavare står i överensstämmelse
med riksdagens år 1912 uttalade mening om lämpligheten av det statsunderstödda
pensionsväsendets centralisering. Och löneregleringskommittén
har i ett den 1 maj 1919 avgivet utlåtande över de sakkunnigas
förslag till det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering icke
haft något att erinra mot densamma. Den underlättas därav, att folkoch
småskollärarnas tre anstalter redan förvaltas av samma direktion.
Riksdagen godkänner sammanslagningen, under framhållande, att densamma
och den form anstaltens reglemente fått .visserligen underlättar
anslutningen till den nya anstalten även av andra befattningshavare,
men icke på något sätt binder riksdagen vid prövningen av om sådan
anslutning bör ske.

I följd av sammanslagningen har förslaget kommit att omfatta
icke blott de lärare, som nu endast hava rätt till understöd från småskollärarnas
ålderdomsunderstödsanstalt utan även dem, som äro delägare
i de båda andra pensions anstalterna, i främsta rummet de ordinarie
lärarna vid folkskolor, högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

Vid utarbetandet av den nya anstaltens reglemente har givetvis
dessa lärares pensionsrätt lämnats i huvudsak oförändrad, sådan den är
enligt nu gällande bestämmelser. Vissa ändringar ha nu dock gjorts
av detalj bestämmelser, ändringar som i vissa fall innebära ökning av
förmånerna, i andra åter inskränkning. Dessutom hava vissa önskemål,
som länge framställts av lärarkårerna, beaktats. Detta gäller särskilt
om familj ep ensionsrätten.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot dessa ändringar
i nu gällande bestämmelser, anser sig kunna inskränka sig till att beröra
två av dem, vilka synas vara av största principiella betydelse.

Den ena av dessa avser införandet av rätt till uppskjuten pension.
För närvarande gäller, att den, som avgår i förtid utan rätt till genast
börjande pension, förlorar all rätt till pension. Nu föreslås, att han
skall äga rätt till uppskjuten pension, som börjar utgå, när han uppnår
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B. 2

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

pensionsåldern eller dessförinnan erhåller invalidpension enligt lagen om
allmän pensionsförsäkring. Pensionens belopp skall beräknas försäkringstekniskt,
så att den i värde motsvarar de av den avgångne erlagda
tjänstepensionsavgifterna samt, därest avgången föranletts av befattningens
indragning, jämväl statens och huvudmannens bidrag till pensionsavgifterna.

De sakkunniga för utredning av frågan om centraliseringen av
det statsunderstödda pensionsväsendet hava föreslagit, att dylik rätt till
uppskjuten pension skall tillkomma alla de befattningshavare, vilkas
tjänstepensionering ordnas av staten. Densamma har av 1917 års riksdag
beviljats vissa icke ordinarie befattningshavare vid statens affärsdrivande
verk. Den tillkommer även i viss mån delägare i lärarinnornas
pensionsanstalt, lasarettsläkarnas pensionskassa och barnmorskornas pensionsanstalt
samt sjuksköterskor, som åtnjuta statsbidrag till sin pensionering.

Löneregleringskommittcn har i sitt ovannämnda yttrande ställt
sig synnerligen tveksam mot tanken på att i större omfattning, än redan
medgivits, införa denna utsträckta pensionsrätt, särskilt vad beträffar de
ordinarie statstjänarna.

I detta uttalande torde ligga, att löneregleringskommittén anser,
att frågan om sådan rätts beviljande till en tjänstemannagrupp bör avgöras
med hänsyn till dess behov och ej rätten fastslås såsom en princip,
vilken ovillkorligen skall tillämpas.

Vad nu ifrågavarande lärargrupper beträffar, synes det riksdagen,
att starka skäl tala för dess beviljande. Erfarenheten visar, att avgång
i förtid förekommer bland dem relativt ofta, även bland de ordinarie
lärarna, men naturligtvis än mer bland de icke ordinarie med deras
mindre fasta anställning. Åven när denna avgång är frivillig, kännes
det hårt för den avgående att förlora rätten till pension, som svarar
mot de av honom erlagda avgifterna, en pension som han i följd av sin
högre ålder icke kan åter förvärva utan att erlägga betungande avgifter.
Och ej sällan är avgången icke frivillig utan framtvingad av befattningens
indragning i följd av ändring i skolorganisationen. Detta, senare, som
har betydelse för småskollärarkåren, föranledde lärarlönenämnden att
föreslå, att småskollärare skulle hava rätt att kvarstå viss tid i pensionsanstalten
efter sin avgång, en anordning som dock icke innebär någon
verklig ersättning för den förlorade pensionsrätten.

Och rätten till uppskjuten pension har än större betydelse för de
andra tjänstemannagrupper, som propositionen avser, nämligen vissa
veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor. Inom dem är i regel an -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

ställningen långt mindre fast än den är för eu ordinarie statstjänare
och övergång till annan verksamhet ofta förekommande. Och såsom
ovan anförts hava för närvarande sjuksköterskor och barnmorskor, som
avgå i förtid, rätt till uppskjuten pension motsvarande deras egna avgifter.

Riksdagen anser sig därför böra medgiva, att nu ifrågavarande
tjänstemannagrupper erhålla rätt till uppskjuten pension, på sätt i propositionen
föreslås, men vill därvid, i anslutning till löneregleringskommitténs
uttalande, framhålla, att detta icke får anses såsom prejudicerande i fråga
om andra tjänstemannagrupper, speciellt de ordinarie statstjänarna. För
att ytterligare förebygga detta har riksdagen bestämt, att i det övergångsstadgande,
enligt vilket nu ifrågavarande befattningshavare skola
vara underkastade ändringar i pensionsrätten, särskilt må framhållas,
att rätten till uppskjuten pension må kunna indragas eller modifieras.
I övrigt synes befattningshavarnas skyldighet i förevarande hänseenden
icke böra begränsas till allenast sådana ändringar, som kunna komma
att vidtagas i sammanhang med det statsunderstödda pensionsväsendets
centralisering, utan bör berörda övergångsstadgande så avfattas, att
detsamma kommer att medföra skyldighet för befattningshavare att vara
underkastad de ändringar i pensionsrätten, som i sammanhang med
det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering eller eljest kunna
varda fastställda. ''

För att sätta pensionsanstalten i stånd att hålla reda på sina förbindelser
till de i förtid avgångna innehåller förslaget, att den, som avgår
i förtid utan att få annan med pensionsrätt förenad befattning, är
skyldig att ofördröjligen anmäla sin avgång, vid äventyr att pensionen
nedsättes med 10 procent. Riksdagen anser, att denna bestämmelse kan
komma att verka alltför hårt, då fall ju kunna tänkas, att försummelsen
att göra anmälan varit ursäktlig. Riksdagen har därför beslutit, att stadgandet
ändras därhän, att anmälan skall göras inom viss tid, t. ex. 90
dagar, efter avgången och att pensionen skall i händelse av försummad
anmälan minskas, därest icke anstaltens styrelse på grund av särskilda
omständigheter finner skäligt medgiva, att denna påföljd icke skall
äga rum.

Den andra ovan åsyftade ändringen av de nu gällande bestämmelserna
för ordinarie folkskollärare avser åldersgränsen för barnpensionernas
utgående. För närvarande är denna gräns 18 år. Sedan länge
har det varit ett lärarkårens önskemål att få denna gräns höjd till 21
år liksom i civilstatens och elementarlärarnas änke- och pupillkassor.
Propositionen tillmötesgår nu denna önskan. Den föreliggande utred -

12 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

ningen visar, dels att befattningshavarnas avgifter äro fullt tillräckliga
även efter åldersgränsens höjande, dels att även efter genomförande av
denna reform och av övriga föreslagna förbättringar av de nuvarande
och blivande delägarnas familjepensionsrätt kassan har ett betydande
överskott, som enligt förslaget användes till förbättrande av redan beviljade
änke- och barnpensioner. \ i cl det förhållande, att sålunda denna
reform kan genomföras utan kostnad för statsverket, finner sig riksdagen
böra biträda densamma.

En tredje ändring av nu gällande bestämmelser har varit föremål
för olika meningar inom riksdagen. Enligt reglementsförslaget kap. II
§ 5 p. 4 skall den, som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga
övergår från en befattning med högre till befattning med lägre
tjänstepensionsunderlag, äga rätt att behålla det högre pensionsunderlaget,
därest han i den förra befattningen räknat minst 15 tjänstår. Dylik
rätt tillkommer icke för närvarande delägarna i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Den kan, såsom i propositionen framhålles, bliva av betydelse
särskilt i fråga om skolornas rektorer och föreståndare. Inom riksdagen
har ifrågasatts, att bestämmelsen skulle ändras på det sätt, att villkoret,
att den högre befattningen skulle hava innehafts under minst 15 tjänstår,
borde utgå. Riksdagen har dock icke ansett sig böra frångå Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Skulle det framdeles visa sig, att nämnda villkor
är för strängt och medför, att stadgandet icke gör avsedd nytta, kan
ändring ske.

I fråga om distriktsveterinärer, till vilkas avlöning staten bidrager,
föreslog Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 222 till 1912 ars riksdag,
att en pension av 1,500 kronor vid 65 års ålder skulle beredas
dem i en för ändamålet upprättad pensionskassa. Riksdagen avslog
propositionen och begärde i detta sammanhang en allsidig utredning av
frågan om det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.

De med anledning av denna riksdagens skrivelse tillkallade sakkunniga
för utredning av centraliseragsfrågan framställde i sitt betänkande0
angående densamma även nytt förslag till distriksveterinärernas
pensionering, omfattande även familjepensionering med 500 kronors pension
sunderlag. De över detta förslag avgivna yttrandena gå i huvudsak
i tillstyrkande riktning, dock att från olika håll yrkats på höjning av
pensionens belopp.

Det nu föreliggande förslaget ansluter sig till sistnämnda förslags
principer, mön höjer tjänstepensionsunderlaget till 3,500 kronor och
familj epensionsunderlaget till 1,000 kronor. Familj epensioneringen
täckes av befattningshavarnas avgifter. Till tjänstepensioneringen bidraga
även huvudmän och staten.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Enligt förslaget skall pensionsrätt efter samma grunder (dock med
andra pensionsunderlag) tillkomma förutom ovan nämnda distriktsveterinärer
även andra kommunalt anställda veterinärer samt besiktningsmän
vid under o fentlig kontroll ställda slakterier. För de senare skulle pensioneringen
vara obligatorisk liksom för distriktsveterinärerna. För de
förra åter skulle pensionsrätten vara beroende på om huvudmannen reglerat
befattningen med avseende på innehavarens kompetens, till- och
aA^sättning, tjänstgöring och avlöning på sådant sätt, att regleringen
godkänts av medicinalstyrelsen. Någon förpliktelse för huvudmannen att
besluta om sådan reglering ifrågasättes alltså icke. Kostnaden för båda
dessa gruppers pensionering täckes helt av befattningshavarnas och
huvudmännens avgifter.

Riksdagen har intet att erinra mot de föreslagna bestämmelserna.

För närvarande lämnar staten ett bidrag av 25 kronor årligen till
pensionsavgifter åt sjuksköterskor och barnmorskor, som uppfylla vissa
villkor. För de förra erläggas bidragen till de enskilda pensionsanstalter,
som upprättats för sjuksköterskepensionering. För de senare erläggas
bidragen till barnmorskornas pensionsanstalt, som förvaltas av riksförsäkringsanstalten.

De nu föreslagna pensionsbestämmelserna äro avpassade efter den
organisation av barnmorske- och sjuksköterskeväsendet, som föreslagits
i propositionerna nr 39 och 260 till innevarande års riksdag.

Enligt förslaget skall pensioneringen vara obligatorisk för distriktssjuksköterskor
och distriktsbarnmorskor. Dessutom öppnas möjlighet för
huvudmännen att genom befattningarnas reglering bereda pensionsrätt
även åt vissa andra sjuksköterskor och barnmorskor, som äro anställda
hos kommun, å lasarett, barnbördshus o. s. v. samt åt husmödrar vid
dylika inrättningar och åt föreståndarinnor vid godkända sjuksköterskebyråer.

Liksom skoldistrikten äro befriade från bidrag till sina lärares pensionsavgifter,
föreslås detsamma i fråga om huvudmännen för sjuksköterskor
och barnmorskor. Detta motiveras med avseende på distriktsjuksköterskorna
och distriksbarnmorskorna därmed, att de i propositionen
om inrättande av dylika befattningar föreslagna statsbidragen till huvudmännen
bestämts med hänsyn tagen till att inga pensionsavgifter skulle
erläggas av huvudmännen. Och vad de övriga angår, framhålles, att
att den ekonomiska hjälp, staten vill giva för att befrämja -reformer i
fråga om deras ställning, ej kan givas under mer effektiv form än genom
att ordna deras pensionering utan kostnad för huvudmännen.

Riksdagen har intet att erinra mot de föreslagna bestämmelserna.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Som vanligt vid varje pensionsreglering har det varit nödvändigt
att stadga vissa övergångsbestämmelser, olika för de olika grupperna.
Riksdagen har intet att erinra mot desamma.

I propositionen föreslås uppförandet av följande ordinarie anslag:
bidrag till folkskollärares m. fl.:s pensionering......... kronor 6,000,000: —

av folkskollärare m. fl., förslagsanslag ........

bidrag till sjuksköterskors pensionering .................

statens bidrag till pensionering av barnmorskor

»	3,725,000: —
J>	15,000: —
»	30,000: —
Summa	9,770,000: —

De båda sist omnämnda anslagen avse pensionsavgifter för sjuksköterskor
och barnmorskor, som hava rätt till bidrag enligt äldre bestämmelser
men icke1 enligt de nu föreslagna.

I statsverkspropositionen hade för samma ändamål uppförts anslag

för lärarkårernas pensionering........................	.............. kronor	8,000,000: —
y> sjuksköterskors » ...........................	............. »	50,000: —
» barnmorskors » .........................	............... »	50,000: —
till barnmorskornas pensionsanstalt..............	............... »	11,000: —
	Summa	8,111,000: —

Dessutom hade å allmänna indragningsstaten äskats ett anslag å
40,000 kronor till understöd åt äldre behövande folk- och småskollärare
m. fl.

Den kostnadsberäkning, som anföres i propositionen, grundar sig
emellertid bland annat på en räntefot av 4 procent. Då fondbildningen
i av staten övertagen pensionsförsäkring, såsom även i propositionen
framhålles, icke har annan uppgift än att så vitt möjligt rättvist fördela
pensionskostnaderna på de olika generationerna av skattedragande, synes
det riksdagen icke lämpligt att grunda beräkningen av statens kostnader
på en räntefot, vilken är väsentligt lägre än den, som är för närvarande
och antagligen för en avsevärd tid framåt gällande. Om räntefoten antages
till 5 procent, kommer, enligt vad den som utfört kostnadsberäkningen
meddelat, den årliga kostnaden för statsverket att nedgå så
mycket, att det anslag, som för år 1920 behöver upptagas i budgeten,

Riksdagen skrivelse Nr 10 A.

torde kunna nedsättas med 1,500,000 kronor. Då emellertid beräkningen
nu ej kan göras om efter den högre räntefoten, utan nedsättningen endast
är approximativt uppskattad, torde det vara lämpligast att för år
1920 de båda anslagen »bidrag till folkskollärarnas m. fl. pensionering»
och »pensionsavgifter till statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.» sammanslås till ett enda anslag, »bidrag till statens anstalt
för pensionering av folkskollärare m. fl.», förslagsanslag, å 8,225,000
kronor. Det må framhållas, att denna ändring av räntefoten icke innebär
någon ändring av befattningshavarnas och huvudmännens avgifter,
utan endast av statens beräknade kostnader.

Ovan omförmälda anslag å 40,000 kronor från allmänna indragningsstaten
torde vid det förhållande, att de understöd, som detsamma
avser, skola utgå från den nya pensionsanstalten, icke vara erforderligt.

Anslagen till »bidrag till sjuksköterskors pensionering» och »statens
bidrag till pensionering av barnmorskor» böra däremot utgå med oförändrade
belopp å respektive 15,000 kronor och 30,000 kronor.

När den nya anstalten kommit till stånd, bör den noggrannare
beräkna storleken av statsbidraget och därvid åter uppdela detsamma
i ett fixt anslag »bidrag till folkskollärarnas m. fl. pensionering» och
och ett förslagsanslag »pensionsavgifter till statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl.».

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, dels besluta, att —
i stället för folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, småskollärarnas m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och
barnmorskornas pensionsanstalt — från och med ingången av år 1920
skall inrättas en statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
med det verksamhetsområde, som angives i det vid statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 18 mars 1919 fogade förslag till reglemente;
skolande den nya anstalten vid sitt trädande i verksamhet övertaga
nyssnämnda pensionsanstalters samtliga tillgångar och förbindelser;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, med iakttagande jämväl
av de av riksdagen här ovan angivna synpunkter, för den nya anstalten
för pensionering av folkskollärare m. fl. utfärda reglemente i huvudsaklig
överensstämmelse med nämnda förslag;

dels föreskrivit, att de i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. icke ingående pensionskassor, som nu förvaltas av
direktionen för folkskollärarnas pensionsinrättning, skola till förvaltning
övertagas av styrelsen för berörda anstalt enligt de( närmare föreskrifter
Eders Kung]. Maj:t äger meddela;

dels förklarat, att den nu gällande ordinarie staten för folkskol -

16 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

lärarnas pensionsinrättning skall från och med den 1 januari 1920
gälla för statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.;

dels medgivit, att utöver de i omförmälda stat uppförda medel
må utgå av de under styrelsen för anstalten ställda medel ett årligt
belopp av 10,000 kronor till gäldande av förvaltningskostnader samt av
anstaltens medel ett belopp för år 1920 av högst 15,000 kronor till bestridande
av anstaltens organisationskostnader;

dels bemyndigat Eders Ivungl. Maj:t att, pa förslag av styrelsen
för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. efter omständigheterna
bestämma fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan
de särskilda av styrelsen förvaltade pensionsanstalterna och pensionskassorna; dels

bestämt, att styrelsen för den nya pensionsanstalten må under
år 1920 till skoldistrikt och skolområden av anstaltens tillgångar utlåna
högst 1,500,000 kronor till uppförande av skolhus;

dels i riksstaten under tionde huvudtiteln med oförändrat belopp
uppfört de nuvarande ordinarie anslagen: »Bidrag till sjuksköterskors
pensionering» å 15,000 kronor och »Statens bidrag till pensionering av
barnmorskor» å 30,000 kronor;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de nu under tionde
huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen: »Kostnaden för förvaltningen
av barnmorskornas pensions anstalt» å 11,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas
pensionering» å 2,260,000 kronor, »Pensionsavgifter till folkskollärarnas
pensionsinrättning» å 2,103,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa» å 76,811 kronor och »Bidrag till
småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt» å 330,000 kronor —
därstädes uppfört ett nytt ordinarie anslag under rubriken »Bidrag till
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.», förslagsanslag,
å 8,225,000 kronor.

ll:o) I punkt 10 under tionde huvudtiteln har Eders. Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat under tionde huvudtiteln för
år 1920 uppföra ett förslagsanslag av 1,800 kronor för utdelande av
tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare, under villkor att understöd
ej må tilldelas annan än den, som styrker sig. vara i behövande
omständigheter och antingen erhållit avsked med pension från allmänna
indragningsstaten till belopp understigande 500 kronor eller ock under
år 1908 erhållit avsked med avkortad pension från anslaget till pensionering
av civila tjänstinnehavare, samt att i avseende å understödets

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

storlek iakttages, att detsamma jämte den utgående pensionen icke
må tillsammans överstiga 500 kronor.

Riksdagen liar bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

B. Det militära pensions väsende t.

12:o) I punkterna 11 och 12 under tionde huvudtiteln har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde
huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering
av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén,
nu 134,361 kronor, med 3,356 kronor till 137,717 kronor, dels ock till
förstärkande av det i 1918 och 1919 års riksstater för samma ändamål
uppförda anslag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av
högst 8,355 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning har
riksdagen dels höjt det under riksstatens tionde huvudtitel å ordinarie
stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering av änkor och barn
efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 134,361 kronor,
med 3,356 kronor till 137,717 kronor, dels ock till förstärkande av det i
1918 och 1919 års riksstater för samma ändamål uppförda anslag å
extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av högst 8,355 kronor.

13:o) I punkt 13 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 3,500,000 kronor att användas
såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering
med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att
avstå de för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket
indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i
enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har
riksdagen under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag av 3,500,000 kronor att användas såväl till
upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda
pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att avstå de
för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket indragna
rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i enlighet
med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

14:o) I punkt 14 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag av 15,000 kronor för utdelande
av tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar vid
armén i enlighet med de av Eders Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag
bestämda grunder.

Med bifall till detta förslag har riksdagen under riksstatens tionde
huvudtitel å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag av 15,000
kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare
och vederlikar vid armén i enlighet med de av Eders Kungl. Maj:t med
1907 års riksdag bestämda grunder.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under punkt
15 i tionde huvudtiteln för tillfällig pensionsförbättring för viss personal
vid armén på 1920 års riksstat tillsvidare beräknat ett förslagsanslag
av 350,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 9 januari
1919 avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1919
länder punkt 8 i tionde huvudtiteln för samma ändamål tillsvidare beräknat
ett förslagsanslag av 170,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten
proposition nr 276, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för den 7 mars 1919, föreslagit
riksdagen att dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal
vid armén under tionde huvudtiteln bevilja å tilläggsstat för år 1919
ett förslagsanslag av 155,000 kronor samt å extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag av 335,000 kronor, dels godkänna av föredragande departementschefen
förordade, vid propositionen fogade grunder för pensionsförbättringens
utgående, dels och förklara, att Eders Kungl. Maj:t
eller, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet
må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela personal, som under
åren 1918—1920 avgått eller avgår från tjänsten, pensionsförbättring
att utgå under pensionstagarens återstående livstid.

På sätt departementschefen erinrar, har frågan om beredande av
förbättrade pensionsförmåner för arméns officerare och underofficerare
med vederlikar sedan ett flertal år stått på dagordningen utan att
hava nått sin lösning. Det torde vara allmänt känt, att de pensionsbelopp,
som tillkomma ifrågavarande personal, icke äro tillfredsställande,
och att behovet av förbättrade pensionsförmåner länge gjort sig gällande.
Uppenbart är, att, efter den vid 1918 års lagtima riksdag genom -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

förda tillfälliga löneförbättringen för nämnda personal, förhållandet mellan
dess avlöning och pension kommit att bliva ännu ogynnsammare än
förut. Under dessa omständigheter synes det riksdagen vara riktigt, att,
innan en definitiv lönereglering äger rum, åtgärder vidtagas i syfte att
åtminstone i någon mån förbättra här ifrågavarande pensionsförhållanden.
Ett dylikt förslag har, såsom framgår av utredningen i ärendet,
utarbetats av särskilt tillkallade sakkunniga. Detta förslag grundar sig
dels på det utkast till definitiv lönereglering för personal vid försvarsväsendet,
som förelädes 1918 års lagtima riksdag i samband med den
då gjorda framställningen om tillfällig löneförbättring för dylik personal,
dels ock på den i civila pensionslagen givna huvudregeln, att såsom pensionsunderlag
för viss tjänst skall tjäna den med tjänsten förenade lönen.
De i nämnda utkast upptagna lönebeloppen hava sålunda i de sakkunnigas
förslag lagts till grund vid beräkning av den pensionsförbättring,
som i allmänhet borde utgå till den militära personalen, men hava dessa
belopp, på det att icke genom ifrågavarande pensionsförbättring en definitiv
pensionsreglering skulle i någon mån föregripas, minskats med
10 procent; skillnaden mellan de återstående beloppen och de nu utgående
pensionerna skulle enligt de sakkunnigas förslag utgå till personalen
såsom pensionsförbättring.

Departementschefen har med vissa mindre jämkningar i allt väsentligt
anslutit sig till de sakkunnigas förslag, och riksdagen har för
sin del vid granskningen av detsamma på de i statsrådsprotokollet anförda
skäl ansett sig böra biträda departementschefens mening.

Riksdagen har emellertid funnit skäl till den erinran, varom här
nedan vidare förmäles.

På sätt framgår av propositionen, har det ansetts lämpligt att för
pensionsförbättring åt musikunderofficerare föreslå andra regler än som
skulle gälla beträffande truppunderofficerare. I sådant avseende föreslås
(§ 2 mom. 1), att musikunderofficer, som uppnått minst 12 tjänstår,
må tilldelas pensionstillägg med samma belopp, som skulle tillfalla
truppunderofficer med motsvarande antal tjänstår. För musikfanjunkare
skulle såsom tjänstår beräknas den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande
fall, den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat
såsom musiksergeant av 1 eller 2 klassen; för musiksergeant skulle
beräknas den tid, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant,
oavsett huruvida beställningen tillhört 1 eller 2 klassen (§ 2
mom. 2).

I anledning av vad sålunda föreslagits har, enligt vad som med -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

delats riksdagens vederbörande utskott, från musikunderofficershåll uttalats
önskvärdheten av bättre villkor för erhållande av pension. Det
har särskilt framhållits, att förslaget därom att minst 12 års tjänstgöring
i grad skulle erfordras för erhållande av pensionstillägg, verkade
synnerligen ogynnsamt för dessa underofficerare, vilkas befordringsförhållanden
understundom vore sådana, att 12 års tjänstgöring i grad
icke kunde vinnas. Det är emellertid endast ett mycket ringa antal
underofficerare, högst åtta, som skulle träffas av de här föreslagna bestämmelserna
och således komma i ofördelaktigare ställning än truppunderofficerare.
Vid sådant förhållande anser riksdagen anledning icke
förefinnas att ifrågasätta någon ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag,
och torde man för övrigt kunna utgå från den förutsättningen, att i
dylika fall särskild framställning göres till riksdagen om beredande av
erforderligt pensionstillägg.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, dels till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid armén under tionde huvudtiteln beviljat å tilläggsstat för
år 1919 ett förslagsanslag av 155,000 kronor samt å extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 335,000 kronor, dels godkänt de av föredragande
departementschefen förordade grunderna för pensionsförbättringens
utgående, dels ock förklarat, att Eders Kungl. Maj:t eller, efter
Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet
med nyssnämnda grunder tilldela personal, som under åren 1918—1920
avgått eller avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

16:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t i punkt 16 under tionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen, att i avvaktan på den proposition med förslag
till lag om erättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare
beräkna det under tionde huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget
till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, till 280,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den 7 mars
1919 i skrivelse nr 196 meddelat riksdagen, att proposition i nyss omförmälda
ärende icke komme att till årets riksdag avlåtas samt att till
följd härav någon höjning av det under tionde huvudtiteln upptagna

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 21

ordinarie anslaget till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada
ådragen under militärtjänstgöring, icke erfordrades.

Med anledning härav har riksdagen beslutit att i riksstaten för
år 1920 upptaga det ordinarie anslaget »Bidrag till ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring» med oförändrat belopp
30,000 kronor.

1 7:o) Uti statsverkspropositionen har Eders Kung-1. Maj:t under punkt
17 i tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen
åt avskedat manskap vid armén, tillsvidare beräkna det under riksstatens.
tionde huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till förhöjning i
gratialen åt avskedat manskap till 1,061,810 kronor.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t i samma proposition under punkt
20 föreslagit, att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som
kunde komma att avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade
båtsmän, tills vidare beräkna det under riksstatens tionde huvudtitel
uppförda ordinarie anslaget till pensionering av flottans gemenskao
till 293,120 kronor.

Uti den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtua proposionen
nr 2 med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Eders Kungl.
Maj:t under tionde huvudtiteln i punkt 9 föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående
förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén, tillsvidare°under
tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna ett
belopp av 381,860 kronor.

I samma proposition har Eders Kungl. Maj:t vidare i punkt 11
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde
komma att avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade
båtsmän, tillsvidare under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919
för ändamålet beräkna ett belopp av 20,760 kronor.°

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten
proposition nr 204, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för den 7 mars 1919, föreslagit
riksdagen dels medgiva,

att indel t manskap med minst 20 men under 25 tjänstår, som
avskedats före den 1 januari 1910 och som styrker sig vara i behövande
omständigheter, må från och med den 1 januari 1919 komma i åtnjutande
av gratial från Vadstena krigsmanshuskassa enligt samma grunder,

22 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

som gälla beträffande sådant manskap, som avskedats efter nämnda
tidpunkt,

att gratial från Vadstena krigsmanshuskassa och pensioner genom
flottans pensionskassa till avskedade båtsmän (marinsoldat) må från och
med den 1 januari 1919 utgå med 200 kronor för varje underhållseller
pensionstagare vid fyllda 67 år, samt

att från Vadstena krigsmanshuskassa enligt gällande bestämmelser
utgående korprals- och vicekorpralstillägg må från och med den 1
januari 1919 höjas till 60 kronor respektive 30 kronor för år räknat;

dels att till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armen
under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 340,000 kronor;

dels att till förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän
under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor;

dels att under tionde huvudtiteln av riksstaten för år 1920 uppföra
ett nytt ordinarie anslag, benämnt ''»Ytterligare förhöjning i gratialen
åt avskedat manskap, förslagsanslag», och under detta anslag anvisa ett
belopp av 365,000 kronor;

dels ock att höja det under riksstatens tionde huvudtitel upptagna
ordinarie förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap, nu
270,000 kronor, med 18,000 kronor till 288,000 kronor.

Såsom framgår av ovanberörda statsrådsprotokoll, är propositionen
föranledd av särskilda framställningar av riksdagen angående höjning
av underhåll och pensioner m. m. till indelt manskap vid armen och
flottan och grundar sig på ett av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat
förslag.

Enligt detta förslag skulle indelt manskap med minst 20 men
under 25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och styrker
sig vara i behövande omständigheter, likställas med dem, som avskedats
efter nämnda tidpunkt, och således tilldelas underhåll enligt 1914 års
kungörelse. Vidare skulle förhöjning av underhåll och pension intill
200 kronor tillfalla alla, som uppnått 67 års ålder, varjämte de nu
utgående korprals- och vicekorpralstilläggen skulle höjas från 24 och
12° kronor till resp. 60 och 30 kronor för år räknat. Förslaget innebär
därjämte en höjning av begravningshjälpen till 100 kronor. Detta
sistnämnda förslag har likväl icke av Éders Kungl. Maj:t upptagits.
De föreslagna förändringarna äro avsedda att tillämpas från och med
den 1 januari 1919.

Riksdagen har vid granskning av propositionen funnit de före -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

flagna bestämmelserna väl avvägda och har icke haft någon anledning
till erinran, vadan riksdagen ansett sig böra bifalla propositionen.

Vad beträffar kostnaden för de ifrågasatta förhöjningarna, beräknas
dessa i propositionen (sid. 33) för arméns vidkommande på det sätt,
att för år 1919 skulle erfordras ett belopp av 344,200 kronor och för
år 1920 ett belopp av 376,400 kronor. Då de sålunda beräknade beloppen
ansetts såsom maximibelopp, hava de avrundats till 340,000
kronor respektive 365,000 kronor. Det förra beloppet har uppförts på tillläggsstaten
för år 1919. Det senare åter har i riksstaten för år 1920
uppförts såsom ett särskilt ordinarie anslag, under benämning »Ytterligare
förhöjning i gratialen åt avskedat manskap, förslagsanslag». Då,
på sätt förut nämnts, i riksstaten för år 1920 för ändamålet beräknats
ett belopp av 1,061,810 kronor, har följaktligen det nuvarande ordinarie
anslaget till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap i samma års
riksstat uppförts med oförändrat belopp.

För flottans vidkommande erfordras under innevarande år ett belopp
av 16,000 kronor och för år 1920 ett belopp av 18,500 kronor.
Det förra har uppförts å tilläggsstat för innevarande år och det senare,
vilket ansetts kunna avrundas till 18,000 kronor, bör inräknas i det å
riksstaten upptagna förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap.
Detta sistnämnda anslag har alltså höjts från sitt nuvarande
belopp 270,000 kronor till 288,000 kronor.

Riksdagen har alltså dels medgivit,

att indelt manskap med minst 20 men under 25 tjänstår, som
avskedats före den 1 januari 1910 och som styrker sig vara i behövande
omständigheter, må från och med den 1 januari 1919 komma i åtnjutande
av gratial från Vadstena krigsmanshuskassa enligt samma grunder,
som gälla beträffande sådant manskap, som avskedats efter nämnda
tidpunkt,

dels till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén
under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag
av 340,000 kronor;

dels till förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän under

24 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag
av 16,000 kronor.

dels under tionde huvudtiteln av riksstaten för år 1920 uppfört
det ordinarie anslaget »Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap»
med oförändrat belopp eller 648,000 kronor;

dels under tionde huvudtiteln av riksstaten för år 1920 uppfört
ett nytt ordinarie anslag, benämnt »Ytterligare förhöjning i gratialen åt
avskedat manskap, förslagsanslags och under detta anslag anvisat ett
belopp av 365,000 kronor;

dels ock höjt det under riksstatens tionde huvudtitel upptagna
ordinarie förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap, nu
270,000 kronor, med 18,000 kronor till 288,000 kronor.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 18 under
tionde huvudtiteln framställda förslag har riksdagen under tionde huvudtiteln
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 683
kronor, för utdelande av tillfälligt understöd åt f. d. förråds vaktmästare
under villkor:

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt .

att understödet för en var bestämmes till sådant belopp, att det,
jämte honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,
uppgår till 300 kronor.

19:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 272 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för den 14 mars 1919, föreslagit riksdagen att
godkänna följande

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen
antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur rikets tjänst.

Härigenom förordnas, att punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med
riksdagen antagna grunder för pensionering av armens befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skall
hava följande ändrade lydelse:

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

En var av förenämnda ämbete- och tjänstemän, vilken vid avskedstagandet
stått i statens tjänst i 30 år, eller, om lian är underofficer
vid värvat garnisonsregemente eller fortifikationen, i 25 år, samt i övrigt
till arméns pensionskassa erlagt stadgad pensionsavgift och är till pension
ur kassan berättigad, äger att efter erhållet avsked undfå fyllnadspension,
beräknad enligt punkten 1 här ovan, om tillika följande levnadsår
äro uppnådda, nämligen av:

a) generaler av alla grader, generalfältläkaren, generalintendenten,

militärbefälhavaren å Grottland, krigsarkivarien, förrådsvaktmästare samt
vaktmästare vid militära ämbetsverk och staber .............................. 65 år.

b) regemente- och sekundchefer ävensom övriga chefer för särskilt

för sig bestående militära kårer, överstar vid generalstaben, fortifikationen
och intendenturkåren, inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden,
överfältläkaren, chefen för krigshögskolan, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan,
cliefen för krigsskolan, professorn vid generalstaben, överstelöjtnanter
och majorer vid intendenturkåren, fältläkare, över fältveterinären,
fälttygmästare^ styresmän för artilleriets fabriker, tygmästare, regementsläkare,
hy råassistenten å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarhyrå,
överläkaren med regementsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm,
fältveterinärer, regementsveterinärer, hyr åassistenten å armé för v ältning ens
sjukvårdsstyrelses fältveterinärhyrå, tygingenjörer, fabriksingenjörer, tygförvaltare,
fabriksförvaltare, kassörer och förrådsförvaltare vid fortifikationen,
förvaltare vid intendenturkåren, fanjunkare vid krigsskolan, tygunderofficerare,
öververkmästare, verkmästare, besiktningsrustmästare, tygverkmästare,
departementsskrivare, poliskommissarien vid fästningspolisen
i Boden samt överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen i Boden
och å Karlsborg, tygskrivare, fabriksskrivare, tyghantverkare, fortmaskinister,
gevärshantverkare och hantverkare vid trängen ........ 60 år.

c) övriga i mom. b) ej upptagna regementsofficerare, chefen för

artilleristaben, kaptener vid intendenturkåren, bataljonsläkare, assistenten
å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarhyrå, överläkaren med
bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt bataljonsveterinärer.
.................................................................................................. 55 år.

d) officerare av kompaniofficers grad med undantag av kaptener

vid intendenturkåren, underofficerare med undantag av fanjunkare vid
krigsskolan, förvaltare vid intendenturkåren och tygunderofficerare ävensom
musikpersonal....................................................................................... 50 år.

Riksdagen har bifallit Eders Kung!. Maj:ts förevarande proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B. 4

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

20:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 158, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att de officerare vid armén, vilkas
utbildning ägt rum enligt bestämmelserna i värnpliktslagen den 17
september 1914, må äga att såsom tjänstår för rätt att åtnjuta pension
och fyllnadspension tillgodoräkna sig den tid, varunder de varit värnpliktiga
officers- eller reservofficersaspiranter.

Riksdagen, som på de i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
för den 7 mars 1919 anförda skäl funnit sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har medgivit, att de officerare vid
armén, vilkas utbildning ägt rum enligt bestämmelserna i värnpliktslagen
den 17 september 1914, må äga att såsom tjänstår för rätt att
åtnjuta pension och fyllnadspension tillgodoräkna sig den tid, varunder
de varit värnpliktiga officers- eller reservofficersaspiranter.

21:o) 1 en till riksdagen den 17 januari 1919 avlåten proposition,
nr 8, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att till värnpliktigen nr 348 ~ Frans August Karlsson
må — utan hinder därav, att framställning om ersättning icke blivit
gjord inom den i § 12 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, föreskrivna
tid — från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas
den ersättning, vartill. han enligt grunderna för nämnda förordning
kan anses berättigad.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, har medgivit, att till värnpliktigen nr 348 4L
Frans August Karlsson må — utan hinder därav, att framställning om
ersättning icke blivit gjord inom den i § 12 av förordningen den 18
juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, föreskrivna tid — från beväringsmanskapets invalidoch
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna
för nämnda förordning kan anses berättigad.

22:o) I en till riksdagen den 17 januari 1919 avlåten proposition,
nr 10, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att till den i följd av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring,
avlidne värnpliktige A. Kalldins änka Gertrud Elvira
Kalldin, född Lindgren, och makarnas fyra minderåriga barn må —

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

utan hinder därav, att Kalldin avlidit efter utgången av den i § 4 av
förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, angivna tid av två år från det
sjukdomen blev känd — från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill de enligt grunderna för nämnda
förordning kunna anses berättigade.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
riksdagen medgivit, att till den i följd av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring,
avlidne värnpliktige A. Kalldins änka Gertrud Elvira
Kalldin, född Lindgren, och makarnas fyra minderåriga barn må —
utan hinder därav, att Kalldin avlidit efter utgången av den i § 4
av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, angivna tid av två år från
det sjukdomen blev känd — från beväringsmanskapets invalid- och
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill de enligt grunderna för
nämnda förordning kunna anses berättigade.

23:o) I en till riksdagen den 17 januari 1919 avlåten proposition,
nr 35, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, utan
hinder av gällande pensioneringsgrunder för arméns befäl och underbefäl
med vederlikar den 22 juni 1877,

dels medgiva, att pensionen för krigsarkivarien vid generalstaben
Severin Ber gli, må, efter av honom i övrigt fullgjorda pensionsvillkor,
utgå med lönens hela belopp,

dels ock godkänna en föreskrift av innehåll, att efter nyss nämnda
belopp skall från och med den 1 juli 1918 beräknas den avgift till pensionskassan,
som Bergh har att erlägga på sätt berörda pensioneringsgrunder
i övrigt stadga.

Då enligt riksdagen tillhandakommet meddelande Bergh avlidit,
lärer icke något riksdagens yttrande i ärendet vara erforderligt.

24:o) I punkt 19 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att höja det under riksstatens tionde huvudtitel å
ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond, nu 33,100 kronor, med 11,900 kronor, till 45,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning,
har riksdagen höjt det under riksstatens tionde huvudtitel å ordinarie
stat uppförda anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond,
nu 33,100 kronor, med 11,900 kronor, till 45,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

25:o) Beträffande Eders Knngl. Maj:ts framställning i punkt 20
får riksdagen hänvisa till vad riksdagen i punkt 17 här ovan anfört.

26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 21 under
tionde huvudtiteln framställda förslag har riksdagen å extra stat under
riksstatens tionde huvudtitel för år 1920 anvisat ett förslagsanslag å
3,400 kronor att användas för utdelande av tillfälliga understöd åt f. d.
stammanskap vid marinen (utom båtsmän) och skeppsgossar, vilka
pensionerats enligt reglementet för pensionering av flottans och lotsverkets
gemenskap den 31 oktober 1879, under villkor:

att understöd ej må tilldelas annan än den, som styrker sig vara
i behövande omständigheter,

att understöd till manskap, som erhållit pension på grund av
uppnådd levnads- och tjänstålder, skall utgå med 200 kronor, samt

att understöd till manskap och skeppsgossar, som erhållit pension
på grund av skada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, må
på därom gjord ansökning och efter i varje särskilt fall verkställd
prövning av behovet och dess sammanhang med den ådragna skadan
eller sjukdomen beviljas, med iakttagande att pensionen och understödet
icke må tillsammans överstiga det belopp, som skolat utgå såsom livränta
vid tillämpning av förordningen den 18 juni 1909 angående ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

27:o) I punkt 22 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1920 under tionde huvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag av 15,930 kronor för utdelande av tillfälliga
understöd åt f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare och övriga daglönare
vid marinen, vilka pensionerats enligt bestämmelser, äldre än
dem, som meddelats genom kungörelsen den 25 november 1910, under
villkor:

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt

att understödet bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll,
i pension från flottans pensionskassa uppbär mindre än 200
kronor årligen, till det belopp, som erfordras för att understödet och
pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den, som i sådan
pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa från
och med 200 kronor till och med 307 kronor årligen, till 100 kronor
samt för den, som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500
kronor årligen, till 50 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

28:o) I punkt 23 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1920 under tionde huvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag å 9,000 kronor för utdelande av tillfälliga
understöd å sådana f. d. befattningshavare vid lotsverket, som pensionerats
enligt bestämmelser, äldre än dem, som med 1915 års ingång
blivit tillämpliga å personalen vid lotsverket, under villkor:

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i
behövande omständigheter, samt

att understödet bestämmes till 100 kronor, dock att understödet
för den, som i pension jämte pensionsförhöjning uppbär mindre än 250
kronor årligen, skall utgå med det belopp, som erfordras för att understödet
och pensionen jämte pensionsförhöjningen tillsammans skola uppgå
till 350 kronor, samt att understödet tillsammans med pensionen
jämte pensionsförhöjningen icke i något fall må överstiga 550 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

29:o) I en till riksdagen den 7 mars 1919 avlåten proposition nr
302 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att dels till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja,

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 40,000 kronor samt
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 70,000 kronor,
dels godkänna av föredragande departementschefen förordade, vid
propositionen fogade grunder för pensionsförbättringens utgående,

dels ock förklara, att Eders Kungl. Maj:t eller, efter Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet med nyssnämnda
grunder tilldela personal, som under åren 1918—1920 avgått
eller avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen med
förslag till tilläggsstat för år 1919 (nr 2) har i punkt 12 under tionde
huvudtiteln och i den samma dag avlåtna statsverkspropositionen i punkt
24 under tionde huvudtiteln av Eders Kungl. Maj:t förslagsvis upptagits
samma belopp som i nyssberörda proposition.

Riksdagen får hänvisa till vad riksdagen här ovan under punkt 15
anfört i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 276 angående
pensionsförbättring för viss personal vid armén. Samma synpunkter
torde ock här kunna i tillämpliga delar göras gällande. Riksdagen har

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

även beträffande här föreliggande framställning anslutit sig till Eders
Kungl. Maj:ts förslag och alltså

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid
marinen under tionde huvudtiteln beviljat

å till äggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 40,000 kronor samt
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 70,000 kronor,
dels godkänt de av föredragande departementschefen förordade
grunderna för pensionsförbättringens utgående,

dels ock förklarat, att Eders Kungl. Maj:t eller efter Eders Kungl.
Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet med ovannämnda
grunder tilldela personal, som under åren 1918—1920 avgått
eller avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

30:o) I en till riksdagen avlåten, den 28 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 142, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att i de av Eders Kungl. Maj:t med riksdagen antagna,
i kungörelse den 24 november 1876 innefattade grunder för pensionering
av flottans befäl och underbefäl med vederlikar m. m., må införas en
ny punkt 5 Va med följande lydelse:

5 Va.

Den, som vid avskedstagandet icke uppfyllt villkoren för erhållande
av pension och fyllnadspension efter den lönegrad, han innehar,
skall vara berättigad till pension och fyllnadspension i den högsta lönegrad,
inom vilken han uppfyllt villkoren för pensions och fyllnadspensions
erhållande.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning och således bifallit densamma.

31:o) I en till riksdagen avlåten, den 14 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 91, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Roslags 2:a kompani
nr 50 August Vilhelm Andersson Fast må tilldelas pension, såsom
hade han tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

Riksdagen, som icke käft något att erinra mot förevarande förslag,
har bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

32:o) I proposition nr 136 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att förre båtsmännen vid Södra Hallands kompani nr
13 Lars Jolian Salomonsson Löfskog och vid norra Hallands kompani
nr 141 Carl Andreasson Ländig och nr 187 Johan August Carlsson
Palmqvist må tilldelas pension, såsom hade de tjänat i tjugu år från
tjugu års ålder.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet.

33:°) I proposition nr 332 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
den 18 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva, att understöd jämlikt
grunderna i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete
ma beredas efterlevande till vid minexplosion i Västervik den 6 mai
1918 omkomna glasblåsaren Karl Emil Richard Berg, arbetskarlen
Anders Peter Andersson, skepparen Anton Sixten Karlsson, fiskaren Olof
Johan Johansson och fabriksarbetaren Karl Hugo Nilsson.

Riksdagen bar bifallit Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning.
°

34:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 382 bar Eders
KungL Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
over sjöförsvarsärenden för den 21 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva,
att till värnpliktige nr 12 gf Josef Carlström må — utan binder

därav att framställning om ersättning icke blivit gjord inom den i 8 12
av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
adragen under militärtjänstgöring, föreskrivna tid — från bevärmgsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning vartill
han enkgt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad

Riksdagen bar bifallit Eders Kungl. Majrts föreliggande framställning''

C. Allmänna indragningsstaten.

I- Äng. justitiedepartementet.

, 33:0) .J Punkt 25 under tionde huvudtiteln bar Eders Kungl. Mai:t
föreslagit riksdagen medgiva, att förre vaktkonstapeln vid kronohäktet i
Västervik Per August Jonssons änka Gustava Jonsson, född Andersson,

32 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

må från och med år 1919, så länge hon förbliver änka, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 200 kionor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning bär riksdagen
medgivit, att förre vaktkonstapeln vid kronohäktet i Västervik Per
August Jonssons änka Gustava Jonsson, född Andersson, ma från och
med år 1919, så länge bon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av tvåhundra kronor.

36:o) I inom riksdagen väckta motioner har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja framlidne vaktkonstapeln Nils Jonsson Lindgrens
änka Kristina Charlotta Lindgren, född Stålkrantz, ett ärligt understöd
av 400 kronor att från och med innevarande år utgå så länge bon

lever ogift.» .

Riksdagen bar vid föregående tillfällen beviljat pensioner i likartade
fall, och hava dessa pensioner i allmänhet bestämts att utgå efter
de grunder, som varit gällande, om den avlidne varit delägare i civilstatens
änke- och pupillkassa. Enligt vad riksdagens _ vederbörande
utskott inhämtat från fångvårdsstyrelsen, skulle änkan Lindgren under
sådana förhållanden vant berättigad till en pension av 240 kronor,
vilket belopp riksdagen ansett sig böra bevilja.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motioner, medgivit,
att vaktkonstapeln Nils Jonsson Lindgrens änka Kristina Charlotta
Lindgren, född Stålkrantz, må, i enlighet med grunderna i §§ 7—11
av Kungl. Maj:ts reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa, så
länge bon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av tvåhundrafyrtio kronor, att utgå
från och med den 1 januari 1919.

37:o) I eu inom riksdagen väckt motion bar hemställts, »det riksdagen
måtte besluta att i enlighet med grunderna för civilstatens änkeoch
pupillkassa utbetala en årlig pension av 240 kronor med tillägg av
kristidstillskott, att för innevarande år utgå till vaktkonstapel Anders
Carlssons änka Ella Maria Paulina Johans dottern.

I överensstämmelse med vad riksdagen i nästföregående punkt
anfört har riksdagen beviljat det i motionen föreslagna pensionsbeloppet

eller 240 kronor. . .

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att vaktkonstapeln Anders Karlssons änka Ella Maria Paulina Johansdotter
må, i enlighet med grunderna i §§ 7—11 av Kungl. Maj:ts reglemente
för civilstatens änke- och pupillkassa, så länge hon förbliver i

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära eu årliopension
av tvåhundrafyrtio kronor, att utgå från och med den 1 januari 1919.

38:o) I eu inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att
riksdagen ville bevilja fanjunkaren Johan Peter Forells änka Hedvig
Matilda Forell, född Hedström, ett årligt understöd av 500 kronor att
iitgå från och med ingången av år 1919 och under hennes återstående
livstid».

I likhet med de^ myndigheter, vilka blivit i ärendet hörda, anser
riksdagen, att änkan Forell bör komma i åtnjutande av ett årligt understöd
från statens sida, och har riksdagen icke något att erinra mot det
i sådant avseende föreslagna beloppet. Understödet bär anvisats att
utgå å allmänna indragningsstaten från och med ingången av år 1919.

Riksdagen har alltså i anledning av förevarande motion medgivit,
att avlidne fanjunkaren Johan Peter Forells änka Hedvig Matilda Forell,
född Hedström, må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av femhundra kronor.

II. Ang. lantförsvarsdepartementet.

39:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 84, har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att kaptenen vid generalstaben G.
A. H:son Brilioths änka Alma Viktoria Modlie Brilioth, född Lundström,
och makarnas minderåriga dotter Gertrud Marianne må, utöver dem föriattningsenligt
tillkommande pension och pupilltillägg från arméns nya
änke- och pupillkassa, från och med den 1 juli 1918 komma i åtnjutande
av pensioner å allmänna indragningsstaten, änkan så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd med 900 kronor årligen samt dottern
till och med det år, varunder hon fyller 18 år, med 225 kronor årligen.

I överensstämmelse med tidigare beslut i liknande fall bär riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet.

40:o) I punkt 26 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att löjtnanten vid Dalregementet J. O. G.
F. J:son Hedenmarcks änka Lillian Mayah Hedenmarck, född Boydh, må
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, utöver henne författningsenligt tillkommande pension från
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 10 A—10 B. 5

34 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

arméns nya änke- och pupillkassa, a allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av 1,100 kronor, att utgå från och med den 1 juli 1918.

Med bifall till ifrågavarande framställning har riksdagen medgivit,
att löjtnanten vid Dalregementet J. O. C. F. J:son Hedenmarcks änka
Lillian Rajah Hedenmarck, född Boydh, må under sin återstående livstid,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, utöver henne
författningsenligt tillkommande pension från armens nya änke- och pupillkassa,
å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig _ pension av
ettusen etthundra kronor, att utgå från och med den 1 juli 1918.

41:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 24, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att löjtnanten vid Norra
Skånska infanteriregementet T. G. A:son von Jolinstones änka Sigiid
Jolmstone, född Krumlinde, må under sin återstående livstid, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, utöver henne författningsenligt tillkommande
pension från arméns nya änke- och pupillkassa, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 700 kronor, att utgå från
och med den 1 oktober 1918.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot förevarande förslag,
har medgivit, att löjtnanten vid Norra skånska infanteriregementet
T. G. A:son von Jolinstones änka Sigrid Johnstone, född Krumlinde,
må under sin återstående livstid, så länge bon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, utöver henne författningsenligt tillkommande pension från
arméns nya änke- och pupillkassa, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension av sjuhundra kronor, att utgå från och med den 1
oktober 1918.

42:o) I punkt 27 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att förre skomakaremästaren vid Göta
artilleriregemente August Holmberg må under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,000 kronor,
att utgå från och med den 1 maj'' 1918.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och har riksdagen alltså medgivit, att förre skomakaremästaren
vid Göta artilleriregemente August Holmberg ma under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av ettusen kronor, att utgå från och med den 1 maj 1918.

43:o) I punkt 28 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att verkstadsföreståndarna vid Svea livgarde

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Gustaf Teodor Beijer och Carl August Theodor Berglund må från och
med månaden näst efter den, varunder de erhålla entledigande från sin
anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära årlig pension, Beijer med 700 kronor och
Berglund med 900 kronor.

Riksdagen har icke funnit något annat att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, än att pensionsbeloppen i överensstämmelse med vad som i
nästföregående punkt beslutits beträffande skomakaremästaren Holmberg
höjts för Beijer till 800 kronor och för Berglund till 1,000 kronor.

Riksdagen har alltså medgivit, att verkstads föreståndarna vid Svea
livgarde Gustaf Teodor Beijer och Carl August Theodor Berglund må
från och med månaden näst efter den, varunder de erhålla entledigande
från sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära årlig pension, Beijer med åttahundra
kronor och Berglund med ettusen kronor.

44:o) I punkt 29 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan vid fjärde arméfördelningens
stabsexpedition Matilda Charlotta Åkerlund må från och med månaden
näst efter den, under vilken hon erhåller entledigande från sin anställning
vid nämnda expedition, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 360 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning bär
riksdagen medgivit, att städerskan vid fjärde arméfördelningens stabsexpedition
Matilda Charlotta Åkerlund må från och med månaden näst
efter den, under vilken hon erhåller entledigande från sin anställningvid
nämnda expedition, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av trehundrasextio kronor.

45:o) I punkt 30 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att tillskäraren vid Södra skånska infanteriregementets
skrädderiverkstad O. Olsson må från och med månaden
näst efter den, under vilken han frånträder sin anställning vid regementet,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 500 kronor.

Med biträdande av detta förslag bär riksdagen medgivit, att tillskäraren
vid Södra skånska infanteriregementets skrädderiverkstad O.
Olsson må från och med månaden näst efter den, under vilken han
frånträder sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av femhundra kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

46:o) I eu till riksdagen avlåten, den 7 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 85, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
för såmma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att envar av arbetarna
vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Gustaf Stolt och Carl Gustaf
Carlsson må från och med månaden näst efter den, under vilken han
entledigas från sin anställning vid gevärsfaktoriet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension, Stolt med
500 kronor och Carlsson med 600 kronor.

Med bifall till ifrågavarande framställning har riksdagen medgivit,
att vardera av arbetarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Gustaf
Stolt och Carl Gustaf Carlsson må från och med månaden näst efter
den, under vilken han entledigas från sin anställning vid gevärsfaktoriet,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig
pension, Stolt med femhundra kronor och Carlsson med sexhundra kronor.

47:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 86, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att arbeterskorna vid ammunitionsfabriken
Matilda Eriksson, Margareta Eriksson och Hedda Maria
Nilsson-Gry ting må under sin återstående livstid å allmänna indragnmgsstaten
åtnjuta årlig pension, Matilda Eriksson från och med ingången
av år 1918 med 300 kronor samt vardera av Margareta Eriksson och
Hedda Maria Nilsson-Gryting från och med månaden näst efter den,
under vilken hon entledigats från sin anställning vid ammunitionsfabriken,
med 400 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,
har bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning.

48:o) I en till riksdagen den 7 februari 1919 avlåten proposition,
nr 87, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att logementsuppassaren vid krigsskolan
Per August Zetterqvist må från och med månaden näst efter den, under
vilken han entledigas från sin anställning vid krigsskolan, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 600 kronor.

Med bifall till framställningen har riksdagen medgivit, att logementsuppassaren
vid krigsskolan Per August Zetterqvist må från och
med månaden näst efter den, under vilken han entledigas från sin anställning
vid krigsskolan, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av sexhundra kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

49:o) I eu till riksdagen avlåten proposition nr 123 liar Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden den 21 februari 1919, föreslagit riksdagen medgiva,
att baderskan vid krigsskolan, änkan Kristina Vilhelmina Jonsén,
född Svensson, må från och med månaden näst efter den, varunder hon
erhåller entledigande från sin anställning vid krigsskolan, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension
av 450 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har icke givit
riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen har alltså medgivit, att baderskan vid krigsskolan, änkan
Kristina Vilhelmina Jonsén, född Svensson, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon erhåller entledigande från sin anställning
vid krigsskolan, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av fyrahundrafemtio kronor.

50:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
täcktes medgiva, att från allmänna indragningsstaten finge från
och med den 1 januari 1919 under deras återstående livstid årligen till
var och en av i motionen angivna tretton änkor efter arbetare vid
gevärsfaktoriet, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver, utbetalas
pension å trehundra kronor».

Ifrågavarande änkor äro i motionen angivna på följande sätt.

1. Stockmakaren Gustav Anders Almkvists änka Kristina Katarina
Almkvist, född Eriksson den 2 maj 1846. Vid sin död år 1907 hade
mannen under 17 år haft anställning vid faktoriet och var fortfarande
anställd där. Ankan är medellös, åtnjuter folkpension med kronor 47.2 0
årligen och är nu boende hos en sin dotter i Eskilstuna,

2. Förmannen Carl Johan Bergströms änka Johanna Sofia Bergström,
född Andersson den 30 december 1848. Mannen erhöll år 1913
avsked med pension efter 50 års tjänst vid gevärsfaktoriet och erhållen
medalj för nit och redlighet. Han dog 1915. Änkan är medellös, har
kronor 70.8 0 i folkpension och har tidtals haft fattigunderstöd. Hon
bor hos en dotter, som har två barn att försörja.

3. Stockmakaren Anders Fredrik Bjurlings änka Johanna Fredrika
Bjurling, född Blomkvist, den 29 september 1842. Mannen var efter
38 års tjänst föreslagen till erhållande av medalj år 1907, då döden
inträffade. Enligt intyg av komministern i Eskilstuna församling är
änkan mindre bemedlad. Hon har, enligt uppgift från annat håll, en
årsinkomst av ej fullt 200 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

4. Förmannen Anders Engbloms änka Anna Sofia Karolina Engblorn,
född Andersson den 13 december 1832. Mannen, som dog 1911,
erhöll avsked med pension 1910 efter 60 års tjänst och erhållen silvermedalj.
Änkan är medellös och har i folkpension kronor 47.2 0.

5. Filaren Frans Alfred Grönlunds änka Augusta Vilhelmina
Grönlund, född Hammarbäck den 15 juli 1857. Mannen erhöll efter
35 års tjänst och tilldelad silvermedalj avsked med pension år 1907
och avled 1917. Ankan är medellös och lider, enligt läkarbetyg, av
sjukdom, på grund varav hennes arbetsförmåga är nedsatt.

6. Filaren Gustaf Bernhard Janssons änka Karolina Vilhelmina
Jansson, född Holmström den 12 november 1840. Mannen, som erhållit
silvermedalj, frånträdde sin anställning efter 40 års tjänst år
1913 med pension och avled är 1917. Ankan är, enligt intyg av
pastor i Bettna församling, medellös. Hon underhålles av en dotter,
som är lärarinna.

7. Förmannen Per Vilhelm Janssons änka Klara Lovisa Jansson,
född Andersson den 5 september 1845. Mannen var under 22 år och
fortfarande anställd vid faktoriet, då han år 1912 avled. Ankan, som
har folkpension å kronor 70.8 0, är i övrigt medellös och underhålles
av sina barn.

8. Förmannen Emil Sundholms änka Maria Eleonora Sundholm,
född Molin den 12 december 1876. Mannen avled år 1911 under anställning
vid gevärsfaktoriet, vilken anställning han innehaft i 22 år.
Ankan är medellös och har att försörja två barn, av vilka det ena är
fött efter faderns död. Hon är medellös och, enligt läkarbetyg i följd
av kronisk magsjukdom och allmän svaghet, oförmögen att genom
arbete förvärva vad till livets uppehälle oundgängligen erfordras.

9. Verktygsarbetaren Karl Alfred Svedins änka Stina Katarina
Svedin, född Jansson den 23 mars 1841. Mannen dog år 1911 under
sin anställning vid gevärsfaktoriet, vilken han innehaft i 28 år. Ankan,
som är medellös, har jämte folkpension å kronor 70.80 fattigunderstöd.

10. Härdaren Karl Otto Westholms änka Anna Sofia Westholm,
född Andersdotter den 2 april 1848. Mannen hade vid sitt avsked år
1909 i 34 år varit anställd vid gevärsfaktoriet och därunder erhållit
silvermedalj och erhöll efter avskedstagandet pension. Änkan är medellös
och sjuk. Hon har folkpension å kronor 62.7 0 och försörjes i övrigt
av en i Nvfors bosatt dotter.

11. Smidesarbetaren Ulrik Widergrens änka Anna Lovisa M idergren,
född Andersson den 17 september 1846. Efter 30 års anställning
vid gevärsfaktoriet erhöll mannen avsked år 1902 och avled 1911.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Ankan är medellös och sjuklig. Hon liar folkpension å kronor 70.8 0
samt dessutom årligen 20 kronor i understöd från eu enskild fond.

12. Brandvaktsförmannen Karl Oskar Vikstrands änka Kristina
Katarina Vikstrand, född Lötli den 21 februari 1834. Efter 32 års tjänst,
varunder han erhållit silvermedalj, undfick mannen avsked med pension
år 1910 och avled år 1917. Ankan är medellös. Hon har folkpension
å kronor 70.8 0 samt försörjes i övrigt av en måg, som är arbetare.

13. Filaren Axel Antonius Wibells änka Augusta Wibell, född
Stenström den 15 september 1842. Efter 44 års anställning vid gevärsfaktoriet,
varunder han tilldelades silvermedalj, erhöll mannen avsked
år 1913 och avled år 1918. Ankan är medellös och sjuklig samt försörjes
av barnen.

Med hänsyn till den synnerligen höga ålder flertalet av här
ifrågavarande änkor uppnått och då det i motionen föreslagna beloppet i
varje fall icke torde överstiga, vad de i motionen omförmälda sakkunniga
ifrågasatt i sitt förslag angående icke ordinarie statstjänares
rätt till familjepensionering, har riksdagen ansett sig böra bifalla motionen
och sålunda medgivit, att en var av de i motionen angivna änkor
etter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori må under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å
allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor att utgå från och med den 1 januari 1919.

51:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja förre volontären vid Kungl. Skaraborgs regemente
Karl Robert Karlsson från Nylund i Leksbergs socken, Skaraborgs län,
ett årligt understöd av 400 kronor, att utgå från den 1 januari 1919».

Med hänsyn till de i ärendet åberopade ömmande omständigheterna
anser sig riksdagen böra medgiva, att ett årligt understöd beviljas
Karlsson, och torde det i motionen föreslagna beloppet få anses vara
skäligt, dock lärer i detta belopp böra inräknas det underhåll från
Vadstena krigsmanshuskassa, som Karlsson uppbär eller kan komma
att uppbära. Beloppet har anvisats å allmänna indragningsstaten att
utgå från och med den 1 januari 1919.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att förre volontären Karl Robert Karlsson må från och med den 1 januari
1919 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension till så stort belopp, att pensionen jämte honom
tillkommande underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår till
fyrahundra kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

52:6) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja soldaten nr 34 Björk, 4 komp. Dalregementet, en
ersättning en gång för alla av femhundra kronor på grund av kroppsskada
i tjänsten, samt från och med den dag han avgår ur tjänsten en
årlig pension av fyrahundra kronor».

På de av arméförvaltningens civila departement i avgivet yttrande
anförda skäl anser riksdagen, att den föreslagna ersättningen av 500
kronor en gång för alla icke bör ifrågakomma. Däremot synes det
riksdagen, att något understöd i form av pension bör tilldelas Björk
och lärer icke något vara att erinra mot det i sadant avseende föreslagna
beloppet, 400 kronor. Häri torde dock böra inräknas det understöd
från Vadstena krigsmanshuskassa, vartill han vid avskedet kan bliva
berättigad och därefter från nämnda kassa kan bliva tilldelad. Pensionen
har anvisats å allmänna indragningsstaten att utgå från och med
månaden näst efter den, då han avgår ur tjänsten.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att soldaten nr 34 Matts Björk vid Dalregementets 4:e kompani må från
och med månaden näst efter den, då han avgår ur tjänsten, under sm
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
till så stort belopp, att pensionen jämte.honom tillkommande underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår till fyrahundra kronor.

53:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
ville åt f. d. förestånderskan för tvättinrättningen vid inlanterivolontärskolan
på Karlsborg, Elin Ring från Svanvik, bevilja en årlig
pension av 400 kronor från och med 1919 års början».

Av tillgängliga handlingar har riksdagen inhämtat, att Elin Ring
varit anställd såsom förestånderska vid Karlsborgs infanterivolontärskolas
tvättinrättning från och med den 7 december 1896 till och med den
31 juli 1913, då hon på egen begäran entledigades. Under första tiden
har hon därvid uppburit en avlöning av 1 krona 30 öre för arbetsdag,
vilken avlöning under de sista sju åren utgått med 60 kronor i månaden,
varjämte hon hela tiden haft fri bostad jämte vedbrand och lyse.. Hennes
anställning torde sålunda icke kunna anses hava varit av tillfällig natur.
Med hänsyn härtill och då hon på grund av sjuklighet är oförmögen
att försörja sig med arbete, lärer det få anses vara med billighet överensstämmande,
att något understöd beviljas henne från statens sida;
och har detsamma bestämts till 300 kronor, att utgå från innevarande
års början, samt anvisats å allmänna indragningsstaten.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

att förra tvättförestånderskan vid Karlsborg Elin Ring må från och
med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor.

54:o) I eu inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja änkan Matilda Gustafsson, född Holger, en årlig
pension på 400 kronor att utgå från och med månaden näst efter den,
under vilken hennes man dog, eller från och med den 1 november 1918».

Då riksdagen tillförne i likartade fall beviljat pensioner, har riksdagen
jämväl här ansett sig böra medgiva eu pension, att med 300
kronor utgå från och med den 1 januari innevarande år, och har denna
anvisats å allmänna indragningsstaten.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att förre tygarbetaren Lars Gustafssons änka Matilda Gustafsson, född
Holger, må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av trehundra kronor.

55:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja åt änkan efter f. d. artilleristen och skomakaren
vid kungl. Smålands artilleriregemente O. Andersson, fru Elvira Fredrika
Andersson i Jönköping en årlig pension av 300 kronor för hennes återstående
livstid».

Då det på grund av vad i ärendet förekommit icke kan anses
uteslutet, att Andersson i tjänsten ådragit sig den sjukdom, i vilken
han sedermera avlidit, och då riksdagen vid några tillfällen beviljat
understöd åt änkor efter personer i ungefär samma ställning som Andersson,
synes riksdagen ett understöd av 300 kronor om året vara skäligt.
Beloppet har anvisats att från och med 1 januari 1919 utgå från allmänna
indragningsstaten.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att förre artilleristen, skomakaren O. Anderssons änka, Elvira Fredrika
Andersson, född Nilsson, må från och med den 1 januari 1919 under
sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

56:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
medgivit, att byggnadschefen hos arméns kasernbyggnadsnämnd, arkitekten
Johan Ludvig Peterson, må från och med månaden näst efter
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 10 A—10 B. 6

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

den, under vilken han entledigas från sin befattning hos kasernbyggnadsnämnden,
under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna
indragningsstaten till belopp av fyra tusen kronor årligen.

III. Ans:, sjöförsvarsdepartementet.

57:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 66, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden den 4 februari 1919, föreslagit riksdagen medgiva,
att förre navigationsskolläraren Hans Herman Lindfelts änka
Mathilda Charlotta Lindfelt, född Holmström, må från och med den 1
januari 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt
nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
understöd av 300 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit,
har riksdagen icke funnit något att erinra.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.

58:o) Med anledning av eu inom riksdagen väckt motion har riksdagen
medgivit, att avlidne förrådsbiträdet vid Karlskrona kustartilleriregemente
Karl Wilhelm Itudbergs änka Anna Rådberg, född Olsson,
må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor.

IV. Ang. civildepartementet.

59:o) I inom riksdagen väckta motioner har hemställts, »att riksdagen
ville besluta, att till f. d. byråchefen F. H. Schlytern skall från
anslag å riksstatens tionde huvudtitel utgå en årlig tilläggspension av
1,000 kronor».

Med hänsyn till den synnerligen förtjänstfulla;och gagnande verksamhet,
som f. d. byråchefen Schlytern under en lång följd av år utövat
inom löneregleringskommittén, anser riksdagen, att han från statens
sida bör erhålla något särskilt erkännande, och har riksdagen icke något
att erinra mot, att detta lämnas honom genom den i motionerna föreslagna
tilläggspensionen, vilken anvisats å allmänna indragningsstaten

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

att utgå från den tid, då Schlytern lämnar sitt uppdrag såsom ordförande
i nämnda kommitté.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motioner, medgivit,
att f. d. byråchefen Frans Herman Schlytern må, utöver honom
författningsenligt tillkommande pension, från och med månaden näst
efter den, då han lämnar sitt uppdrag såsom ordförande i löneregleringskommittén,
under sin återstående livstid uppbära en årlig tilläggspension
å ettusen kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten.

60:o) I punkt 31 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att skomakeribiträdet vid Kristinehamns
hospital Victor Olofssons änka Wilhelmina Cecilia Olofsson, född Strand,
och makarnas tre minderåriga barn må från och med den 1 mars 1918
å allmänna indragningsstaten åtnjuta årligt understöd, änkan under sin
återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
med ett belopp av 200 kronor samt vart och ett av barnen intill uppnådd
ålder av 18 år med ett belopp av 100 kronor.

Med biträdande av detta förslag har riksdagen medgivit, att skomakeribiträdet
vid Kristinehamns hospital Victor Olofssons änka Wilhelmina
Cecilia Olofsson, född Strand, och makarnas tre minderåriga
barn må från och med den 1 mars 1918 å allmänna inaragsstaten åtnjuta
årligt understöd, änkan under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, med ett belopp av tvåhundra
kronor samt vart och ett av barnen intill uppnådd ålder av 18 år med
ett belopp av etthundra kronor.

61:o) I punkt 32 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att förre länsmannen Karl Vilhelm Adolf
Suwe må från och med den 1 januari 1917 under sin återstående livstid,
utöver honom från anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare
tillkommande pension å 1,200 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig tilläggspension till belopp av 600 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen medgivit,
att förre länsmannen Karl Vilhelm Adolf Suwe må från och med
den 1 januari 1917 under sin återstående livstid, utöver honom från
anslaget till pensionering av civila tjänstinnehavare tillkommande pension
å 1,200 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
tilläggspension till belopp av sexhundra kronor.

62:o) I punkt 33 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

föreslagit riksdagen medgiva, att avlidne verkmästaren Johan Oskär
Nordbergs änka Hulda Emerentia Nordberg, född Schwartz, må, räknat
från och med den 1 januari 1919, så länge hon lever ogift, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 450 kronor.

Riksdagen har" bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

63:o) I punkt 34 har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att förre signalvakten vid statens järnvägar Nils Lilja må från
och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension å 400 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och har alltså medgivit, att förre signalvakten
vid statens järnvägar Nils Lilja må från och med den 1 januari 1919
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en
årlig pension å fyrahundra kronor.

64:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 107 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1919, föreslagit riksdagen medgiva, att
poliskonstapeln Carl Gustav Thorsell må från och med månaden näst
efter den, varunder hans anställning vid poliskåren upphör, under sin
återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
till belopp av 500 kronor, under villkor att pension med lika stort
belopp utgår av landsting, kommuner eller enskilda.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

65:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att extra
polismannen Lars Johan Falilgren må från och med månaden näst efter
den, under vilken han erhåller entledigande från sin anställning som
extra polisman, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 200 kronor».

Med hänsyn till vad statskontoret i avgivet yttrande anfört och
med erinran att riksdagen bifallit det i propositionen nr 107 framlagda
förslaget om pension åt poliskonstapeln C. G. Thorsell har riksdagen
medgivit, att extra polismannen Lars Johan Falilgren må från och med
månaden näst efter den, under vilken han erhåller entledigande från sin
anställning såsom extra polisman, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av tvåhundra kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

66:o) I on till riksdagen avlåten proposition, nr 119, bär Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att nedannämnda änkor och
barn efter befattningshavare vid statens hospital och asyler må, änkorna
så länge de förbliva i nuvarande änkestånd och barnen intill uppnådd ålder
av 18 år, äga å allmänna indragningsstaten uppbära årliga understöd
med följande belopp, nämligen

skrädderiföreståndaren vid Kristinehamns hospital Vilhelm Fritiof
Söderströms änka Klara Söderström, född Larsson, med 350 kronor och
vart och ett av makarnas fem minderåriga barn med 75 kronor, att utgå
från och med den 1 november 1918;

hantverksföreståndaren vid Östersunds hospital Anders Gustaf Eklunds
änka Albertina Josefina Eklund, född Olsson, med 350 kronor och
vart och ett av makarnas fem minderåriga barn med 75 kronor, att
utgå från och med den 1 oktober 1918;

förste maskinisten vid Härnösands hospital Gabriel Karlsson Sandsténs
änka Alma Sofia Sandstén, född Lundqvist, med 350 kronor och
vart och ett av makarnas två minderåriga barn med 75 kronor, att utgå
från och med den 1 december 1918;

sjukskötaren vid Uppsala hospital och asyl Gustaf Adolf Carlssons
änka Johanna Ingeborg Carlsson, född Jansson, med 300 kronor och
makarnas minderårige son med 60 kronor, att utgå från och med den 1
oktober 1918;

sjukskötaren vid samma anstalt Samuel Martin Samuelssons änka
Elin Sofia Samuelsson, född Eklund, med 300 kronor och vart och ett
av makarnas två minderåriga barn med 60 kronor, att utgå från och
med den 1 november 1918; samt

biträdande uppsyningsmannen vid Säters hospital Karl Frits Valdemar
Lindells änka Johanna Sofia Lindell, född Olsson, med 350 kronor och
vart och ett av makarnas två minderåriga barn med 75 kronor, att utgå
från och med den 1 oktober 1918.

På de i åberopade statsrådsprotokollet anförda skäl finner riksdagen
sig böra medgiva, att ifrågavarande änkor och barn efter vissa befattningshavare
vid statens hospital och asyler tillerkännas något understöd
av statsmedel. \id beräknande av de ifrågasatta understödens storlek
anser riksdagen i likhet med såväl statskontoret som departementschefen
de avlöningsbelopp, vilka utgå enligt den lönestat, som trätt i kraft
innevarande år och således etter vederbörande befattningshavares död,
icke kunna läggas till grund. Beträffande beloppen har det emellertid
synts vara billigt, att understöden till änkorna Carlsson och Samuelsson
samt deras barn utgå med samma belopp som till de övriga eller således

4g Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

med resp. 350 kronor till vardera av änkorna och 75 kronor till vart
och ett av barnen. Understöden böra för övrigt utgå, på sätt Eders
Kungl. Maj:t föreslagit.

Riksdagen bar alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning,
medgivit, att nedannämnda änkor och barn efter befattningshavare
vid statens hospital och asyler må, änkorna så länge de förbliva
i nuvarande änkestånd och barnen intill uppnådd ålder av 18 ai, äga
å allmänna indragningsstaten uppbära årliga understöd med följande
belopp, nämligen skrädderiföreståndaren vid Kristinehamns hospital Vilhelm
Fritiof Söderströms änka Klara Söderström, född Larsson, med
trehundrafemtio kronor och vart och ett av makarnas tre minderanga
barn med sjuttiofem kronor, att utgå från och med den 1 november
1918; hantverksföreståndaren vid Östersunds hospital Anders Gustaf
Eklunds änka Albertina Josefina Eklund, född Olsson, med trehundrafemtio
kronor och vart och ett av makarnas fem minderåriga barn med
sjuttiofem kronor, att utgå från och med den 1 oktober 1918; förste
maskinisten vid Härnösands hospital Gabriel Karlsson Sandsténs änka
Alma Sofia Sandstén, född Lundqvist, med trehundrafemtio kronor och
vartdera av makarnas två minderåriga barn med sjuttiofem kronor, att
utgå från och med den 1 december 1918; sjukskötaren vid Uppsala
hospital och asyl Gustaf Adolf Carlssons änka Johanna Ingeborg Carlsson,
född Jansson, med trehundrafemtio kronor och makarnas minderårige
son med sjuttiofem kronor, att utgå från och med den 1 oktober
1918; sjukskötaren vid samma anstalt Samuel Martin Samuelssons änka
Elin Sofia Samuelsson, född Eklund, med trehundrafemtio kronor och
vartdera av makarnas två minderåriga barn med sjuttiofem kronor, att
utgå från och med den 1 november 1918; samt biträdande uppsyningsmannen
vid Säters hospital Karl brits Valdemar Lindells änka Johanna
Sofia Lindell, född Olsson, med trehundrafemtio kronor och vartdera av
makarnas två minderåriga barn med sjuttiofem kronor, att utgå från
och med den 1 oktober 1918.

67:o) I proposition nr 192 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att förre sysslomannen vid Kristinehamns hospital
Johan Fredrik Blombergs änka Sigrid Maria Blomberg, född Sjögren,
må från och med den i juli 1918 under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 500 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har
riksdagen medgivit, att förre sysslomannen vid Kristinehamns hospital

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Johan ^ Fredrik Blombergs änka Sigrid Maria Blomberg, född Sjögren,
må från och med den 1 juli 1918 under sin återstående livstid, så
länge bon förbliver änka, å allmänna indragniugsstaten uppbära eu årlig
pension av femhundra kronor.

68:o) L en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja dels sjukskötaren Oskar Emanuelssons änka, Alvina
Konstantia Emanuélsson, ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå
från 1 januari 1919 så länge hon lever ogift, samt 100 kronor till varje
barn intill fyllda 18 år;

dels sjukskötaren Karl Hjalmar Albin Erikssons änka Maria Kristina
Eriksson, ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå från den 1 januari
1919 så länge hon lever ogift, samt 100 kronor till barnet intill fyllda
18 år».

I anledning av. Eders Kungl. Maj:ts därom i propositionen nr 119
framställda förslag jämte en i ämnet väckt motion har riksdagen beviljat
pensioner åt änkor och barn efter sjukskötare vid hospital, att
utgå med 350 kronor för änkorna och 75 kronor för varje barn till
uppnådd ålder av 18 år. I överensstämmelse härmed har riksdagen, i
anledning av förevarande motion, medgivit, att nedannämnda änkor och
barn efter sjukskötare vid Vänersborgs hospital och asyl må från och
med den 1 november 1918, änkorna, så länge de förbliva i sitt nuvarande
änkestånd, och barnen intill uppnådd ålder av 18 år, äga att å
allmänna indragningsstaten uppbära årliga understöd, nämligen Oskar
Emanuelssons änka, Alvina Konstantia Emanuélsson med trehundrafemtio
kronor samt vartdera av makarnas två minderåriga barn med sjuttiofem
kronor och Karl Hjalmar Albin Erikssons änka Maria Kristina Eriksson
med likaledes trehundrafemtio kronor och makarnas minderårige son
med sjuttiofem kronor.

69:o) I en till riksdagen den 18 mars 1919 avlåten proposition
nr 296 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att postmästaren av klass 1 B Johan Louis
Westerståhl må från och med månaden näst efter den, då avsked från
postmästartjänsten beviljats honom, under sin återstående livstid, utöver
honom tillkommande pensioner från post- och telegrafverken å tillhopa
4,600 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension till belopp av 390 kronor.

Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har riks -

4g Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

da^en medgivit, att postmästaren av klass 1 B Johan Loiiis Westerståhl
må* från och med månaden näst efter den, då avsked från postmästartiänsten
beviljats honom, under sin återstående livstid, utöver honom
tillkommande pensioner från post- och telegrafverken a tillhopa 4,b00
kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
till belopp av trehundranittio kronor.

Y. Ang. ecklesiastikdepartementet.

70:o) I avseende å Eders Kungl. Maj:ts i punkt 35 under tionde
huvudtiteln gjorda framställning får riksdagen hänvisa till vad riksdagen
här ovan under punkt 10 anfört.

71:o) I punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att till en var
av första lärarinnan vid samskolan i Alingsås Louise JLLargat eta Lindstedt,
lärarinnan vid samma skola Gertrud Nelson, f. d. första lärarinnan vid
samskolan i Falköping Clara Charlotta Blag, första lärarinnan vid samskolan
i Trälleborg Anna Katarina Montelius, f. d. lärarinnan vid samskolan
i Filipstad Alma Evelina Rundberg, första lärarinnan vid samskolan
i Örnsköldsvik Johanna Elisabet Seth samt lärarinnan vid samskolan
i Skellefteå Gerda Elisabet Sundberg må från och med månaden

näst efter den, under vilken hon erhållit eller erhallei avsked från sin
befattning, dock tidigast från och med den 1 januari 1919, från allmänna
indragningsstaten utgå en tilläggspension till sådant belopp, att
densamma — tillika med den eller de pensioner, som hon må äga uppbära
på o-rund av 1913 års riksdags beslut och gällande pensionslag,
eller ock på grund av sådan delaktighet i pensionsinrättningen för lärarinnor
vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom eller i svenska
lärarinnornas pensionsförening, som medför rätt till statsbidrag — uppgår,
efter avrundning till närmast högre tiotal kronor, till två tredjedelar av
den enligt gällande bestämmelser stadgade fulla pensionen för lärarinna
i högsta lönegraden vid statens samskolor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

framställning, har bifallit densamma.

72:o) I punkt 37 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl.
Mai:t förslagit, att tecknaren vid naturhistoriska riksmuseet och Sveriges
o-eologiska undersökning Georg Gideon Liljevali må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sina befattningar, under sin

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 49

återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten eu årlig pension
av 2,400 kronor.

Riksdagen har med bifall till ifrågavarande framställning medgivit,
att tecknaren vid naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska
undersökning Georg- Gideon Liljevali må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sina befattningar, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten eu årlig pension av tvåtusenfyrahundra
kronor.

* 73:o) I punkt 38 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att sekreteraren vid musikaliska
akademien professorn Karl Frithiof Valentins änka Alexandra Valentin,
född Johansson, må från och med den 1 maj 1918 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 900 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen
medgivit, att sekreteraren vid musikaliska akademien, professorn
Karl Frithiof Valentins änka Alexandra Valentin, född Johansson, må
från och med den 1 maj 1918 under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av niohundra kronor.

74:o) I punkt 39 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att biträdande vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i
Örebro änkan Lovisa Olsson må från och med månaden näst efter den,
varunder hon avgår från sin anställning vid läroverket, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten eu årlig pension
till belopp av 500 kronor.

1 samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta motioner, däri hemställts, att ifrågavarande pension
måtte bestämmas till ett belopp av 700 kronor.

Åven riksdagen finner det vara billigt, att Lovisa Olsson, då hon
nu på grund av ålder och sjuklighet är oförmögen att sköta sin syssla,
tillerkännes någon pension av statsmedel. Beträffande storleken av en
dylik pension har riksdagen, med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst
angående Lovisa Olsson och hennes verksamhet, ansett det av
överstyrelsen föreslagna beloppet 600 kronor vara skäligt.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och de i ämnet väckta motionerna, beslutit, att
biträdande vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Örebro änkan
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B. 7

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Lovisa Olsson må från och med månaden näst efter den, varunder hon
avgår från sin anställning vid läroverket, under sin återstående livstid
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp av
sexhundra kronor.

75:o) I punkt 40 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Magt
föreslagit, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Härnösand
Hans Petter Öberg må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår från sin anställning vid läroverket, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp
av 700 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj.ds ifrågavarande förslag har riksdagen
medgivit, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Härnösand
Hans Petter Öberg må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår från sin anställning vid läroverket, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension till
belopp av sjuhundra kronor.

76:o) I punkt 41 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Magt
föreslagit, att förre förste vaktmästaren i ecklesiastikdepartementet Lars
Gustaf Larssons änka Hilda Kristina Larsson, född Persdotter, må från
och med år 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i
sitt nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 160 kronor.

Med bifall till ifrågavarande framställning har riksdagen medgivit, att
förre förste vaktmästaren i ecklesiastikdepartementet Lars Gustaf Larssons
änka Hilda Kristina Larsson, född Persdotter, må från och med år 1919
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av etthundrasextio kronor.

77:o) I en till riksdagen den 24 sistlidna januari avlåten proposition
nr 42 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att föreståndaren för »Näs skolmöbeltillverkning», förre
överläraren vid Näs slöjdlärarseminarium Alfred Johansson må från och
med månaden näst efter den, under vilken han entledigas från sin befattning,
under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av 700 kronor.

I likhet med departementschefen och på de av honom anförda

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

skäl anser riksdagen, att Johansson bör erhålla pension av statsmedel,
då lian lämnar sin anställning. Av utredningen i ärendet framgår, att
Johanssons avlöning utgjort ett kontant belopp av 1,200 kronor jämte
vissa naturaförmåner med uppskattat värde av 300 kronor. Såväl stiftelsens
styrelse som folkskolöverstyrelsen hava hemställt, att pensionen
måtte bestämmas till tre fjärdedelar av det kontanta arvodet eller således
till 900 kronor årligen, varemot statskontoret stannat vid 700 kronor,
vilket sistnämnda förslag upptagits av Eders Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till den gagnande verksamhet Johansson utövat vid
Näs och i betraktande av den ganska obetydliga avlöning han uppburit
för sitt arbete har riksdagen ansett ett pensionsbelopp av 900 kronor
skäligt.

Med biträdande av framställningen i övrigt har riksdagen medgivit,
att föreståndaren för »Näs skolmöbel till verkning», förre överläraren
vid Näs slöjdlärarseminarium Alfred Johansson må från och med månaden
näst efter den, under vilken han entledigas från sin befattning, under
sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig
pension å nio hundra kronor.

78:o) I proposition nr 148 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 21 februari 1919, föreslagit riksdagen medgiva, att läraren i
trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Umeå Karl Henrik Landsberg
må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från
sin befattning, under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
en årlig pension av 600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har medgivit, att läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet
i Umeå Karl Henrik Landsberg må från och med månaden
näst efter den, varunder han avgår från sin befattning, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension
av sexhundra kronor.

79:o) I proposition nr 245 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 11 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva, att adjunkten
vid Kungsholmens realskola i Stockholm Johan Hjalmar Hjorth må,
efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen, under sin återstående
livstid uppbära utöver den pension, vartill han enligt gällande bestämmelser
är berättigad, en tilläggspension från allmänna indragningsstaten

52 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

till sådant belopp, att sammanlagda pensionsbeloppet uppgår till 3,100
kronor för år.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att en höjningav
den Hjorth tillkommande pensionen bör komma till stånd och torde
denna höjning böra utgå med ett belopp, svarande mot skillnaden mellan
de före och efter den 1 januari 1919 till läroverksadjunkt i högsta lönegraden
utgående beloppen eller 600 kronor. Under sådana förhållanden
skulle det Hjorth tillkommande sammanlagda pensionsbeloppet uppgå
till 3,100 kronor för år.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

80:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
må bevilja f. d. folkskolläraren Nils Viktor Vakt gr en i Sandbäckshult
en årlig pension av 500 kronor att utgå från och med år 1919.»

Då det med hänsyn till Vahlgrens långvariga tjänstgöring såsom
folkskollärare synes vara billigt att bereda honom något vederlag för
den pension, han gått förlustig, har riksdagen i likhet med de i ärendet
hörda myndigheterna icke något att erinra mot det i motionen framställda
förslaget. Beloppet har anvisats å allmänna indragningsstaten
att utgå från och med innevarande års början.

Riksdagen har alltså i anledning av förevarande motion medgivit,
att förre folkskolläraren Nils Viktor Vahlgren i Sandbäckshult må från
och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av femhundra kronor.

81:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 216 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen medgiva, att förre eldaren
och maskinisten vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
Gustaf Salomon Stenius i Södertälje må från och med den 1 januari
1919 under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten
ett årligt understöd till belopp av 200 kronor.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har alltså riksdagen medgivit,
att förre eldaren och maskinisten vid högre latinläroverket å Norrmalm
i Stockholm Gustaf Salomon Stenius i Södertälje må från och
med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid uppbära å allmänna
indragningsstaten ett årligt understöd till belopp av tvåhundra
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

82:o) I inom riksdagen väckta motioner liar hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att bevilja förre dövstumskoleföreståndaren E. A.
Zottermans efterlämnade änka Amanda Fredrika Zotterman, född Lyberg,
från och med innevarande år ett årligt understöd av 600 kronor».

Med hänsyn till Zottermans långa tjänstetid och de ömmande omständigheter,
som föreligga, anser riksdagen, att något understöd av
statsmedel bör beviljas änkan Zotterman, och har riksdagen icke haft
något att erinra mot det av motionärerna föreslagna beloppet eller 600
kronor. Understödet har anvisats å allmänna indragningsstaten.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motioner, medgivit,
att förre dövstumskolföreståndaren Erik August Zottermans änka
Amanda Fredrika Zotterman, född Lyberg, må från och med den 1
januari 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt
nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
understöd av sexhundra kronor.

83:o) I en till riksdagen den 21 februari 1919 avlåten proposition
nr 149 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att eu var av folkskolläraränkorna Anna Jansson i
Grums församling, Anna Matilda Edgren i Sventorps församling, Anna
Margareta Lorentina Qviberg i Norrlanda församling, Anna Matilda Schmidt
i Nora bergsförsamling, linda Charlotta Jonsson i Kungs-Barkarö församling,
Kristina Engkvist i ölmstads församling och Fredrika Charlotta
Flodin i . Åkers . församling må under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor att utgå från och med den
1 januari 1919.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, har bifallit detsamma.

84:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
ma besluta, att i enlighet med grunderna i Kungl. Maj:ts reglemente
den 15 oktober 1875 för folkskollärarnes änke- och pupillkassa
och på där stadgade villkor en årlig pension av 300 kronor måtte från
och med den 1 januari 1919 å allmänna indragningsstaten utgå till
avlidne folkskolläraren Johannes Svenssons efterlevande änka Johanna
Holmberg.»

I överensstämmelse med riksdagens tidigare beslut i liknande fall
har riksdagen i anledning av motionen medgivit, att avlidne folkskol -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

läraren Johannes Svenssons änka Johanna Svensson, lödd Holmberg,
må från och med den 1 januari 1919 under sm återstående livstid, sa
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, a allmänna indiagningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor.

85:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte medgiva, att folkskollärareänkan Hilma Ulrika Olofsson i
Hemse församling må under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 300 kronor att utgå från och med den 1
augusti 1918.»

Med anledning av motionen har riksdagen medgivit, att avlidne
folkskolläraren Kristian August Olofssons änka Hilma Ulrika Olofsson,
född Bäärnhjelm, må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å
allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

86:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte bevilja folkskollärareänkan Karolina Rantzén från Krokstorp
i Mölltorps socken, Skaraborgs län, en årlig pension av 300 kronor
under sin återstående livstid, att utgå av allmänna indragningsstaten
från den 1 januari 1919».

Med anledning av motionen har riksdagen medgivit, att avlidne
folkskolläraren A. A. Rantzéns änka Karolina Rantzén må från och med
den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så. länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av trehundra kronor.

87:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att folkskollärareänkorna Matilda Kristina Börjesson
i Herrljunga och Helena Mellin i Tumberg må från och med den
1 januari i.919 under sin återstående livstid, så länge de förbliva ogifta,
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 300 kronor
vardera».

Med anledning härav har riksdagen medgivit, att vardera av folkskolläraränkorna
Matilda Kristina Börjesson i Herrljunga och Helena
Mellin i Tumberg må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 55

allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

88:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att åt folkskollärareänkan Matilda Nilsson från
Nederby i Värnamo församling bevilja eu pension av 400 kronor att
utgå årligen från och med 1911) så länge hon lever ogift.»

Riksdagen har icke haft något annat att erinra mot detta förslag
än att understödsbeloppet, såsom i närmast föregående fäll, bestämts
till 300 kronor.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att avlidne folkskolläraren Johan Nilssons änka Matilda Kristina Nilsson,
född Abraham sdotter, må från och med den 1 januari 1919 under
sm återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

89:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att förre folkskolläraren Magnus Hagmans änka Anna
Kristina Hagman, född Karlsson, må från och med den 1 januari 1919
under. sin återstående livstid, så länge hon lever ogift, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor.»

Med anledning härav har riksdagen medgivit, att avlidne folkskolläraren
Magnus Hagmans änka Anna Kristina Hagman, född Karlsson,
må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor.

90:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
ville medgiva, att i enlighet med grunderna i Kung!. Majrts
reglemente av den 15 oktober 1875 för folkskollärarnes änke- och
pupillkassa jämte där vidtagna ändringar och stadgade villkor en årlig
pension av 300 kronor må från och med den 1 januari 1919 utgå till
avlidne folkskolläraren Per Landgrens i Össjö efterlevande änka».

I anledning av förevarande motion har riksdagen medgivit, att
avlidne folkskolläraren Per Landgrens änka Ottea Olsson, må från och
med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av trehundra kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

91:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 150 bär Eders
Kung! Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 21 februari 1919, föreslagit riksdagen
medgiva,

dels att en var av småskolläraränkorna Brita Johanna Andersson i
Vittangi kapellförsamling, Sandhäck Anna Eriksson och Marit Jonsson i
Malungs församling samt Eva Lovisa Svensson i Åsele församling må
från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor,

dels att understödet må, under i övrigt enahanda villkor, förhöjas
med 50 procent för änkan Brita Johanna Andersson, så länge hon styrker
sig äga försörjningsplikt mot ett eller flera egna äkta barn, som icke
fyllt 18 år,

dels ock att, för den händelse sistnäsmda änka skulle avlida utan
att hava trätt i nytt gifte och vid sitt frånfälle efterlämna äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder, understöd må utgå till barnen, tills de
fyllt 18 år, med belopp av 150 kronor för ett samt 300 kronor för två
barn.

1 överensstämmelse med riksdagens tidigare beslut i liknande tall
har riksdagen bifallit Eders Kuugl. Majrts förevarande proposition.

92:o) I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen
medgivit,

dels att vardera av småskolläraränkorna Märta Katarina Karlsson i
Söraby församling och Anna Kristina Magnusson i Urshults församling
må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor,

dels att understödet må, under i övrigt enahanda villkor, förhöjas
med 50 procent för änkan Anna Kristina Magnusson, så länge hon
styrker sig äga försörjningsplikt mot ett eller flera egna äkta barn, som
icke fyllt 18 år,

dels ock att för den händelse sistnämnda änka skulle avlida utan
att hava trätt i nytt gifte och vid sitt frånfälle efterlämna äkta barn,
som icke fyllt 18 år, understöd må utgå till barnen, tills de fyllt 18
år, med belopp av 150 kronor för ett samt 300 kronor för två barn.

93:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att riksdagen
ville besluta, att i enlighet med grunderna i Kungl. Maj ds regie -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

mente den 15 oktober 1875 för folkskollärarnas änke- och pupillkassa
och på därstädes stadgade villkor en årlig pension av 300 kronor må
från och med den 1 januari 1919 å allmänna indragningsstaten utgå
till småskollärare Per Sjögrens efterlämnade huka, Anna Josefina Sofia
Sjögren».

I överensstämmelse med riksdagens tidigare beslut i liknande fall
har riksdagen bifallit ett understödsbelopp av 300 kronor att utgå från
och med den 1 januari 1919.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att avlidne småskolläraren Per Sjögrens änka Anna Josefina Sjögren,
född Eichwurzel, må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

94:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, »att
riksdagen ville besluta att till förre vice direktören vid Pulkowas observatorium,
filosofie doktorn Magnus Nyrén, må utgå som pension på allmänna
indragningsstaten ett belopp av 5,760 kronor årligen, räknat
från 1 januari 1918».

På sätt statskontoret i avgivet yttrande erinrar, undandrager sig
denna pensionsfråga varje bedömande enligt vanliga pensioneringsgrunder.
Här föreligger emellertid, såsom också i motionen framhålles, det förhållande,
att en förtjänt, åldrig svensk vetenskapsman, som i utlandet
hedrat det svenska namnet, på grund av händelsernas utveckling i Ryssland
oförskyllt undandragits en honom från ryska staten tillerkänd pension,
varigenom han kommit i ett ekonomiskt nödläge. Vid sådant förhållande
anser riksdagen sig böra behjärta motionärens hemställan, att
svenska staten bereder Nyrén ersättning för den pension, han går förlustig
från ryska staten. Understödet har dock beviljats först från
och med ingången av innevarande år och endast så länge han är
i mistning av den honom från ryska staten tillerkända pensionen. Riksdagen
förutsätter emellertid, att därest ryska staten för tid, under vilken
svenska staten utbetalat Nyréns pension, fullgör sitt åtagande gentemot
Nyrén, denne kommer att till statsverket återbära vad detsamma under
omförmälda tid förskjutit. Beloppet har anvisats å allmänna indragningsstaten.

Riksdagen har alltså, i anledning av förevarande motion, medgivit,
att förre vice direktören vid Pulkowas observatorium, filosofie doktorn
Magnus Nyrén, må från och med den 1 januari 1919, så länge han är
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B. 8

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

i mistning av honom från ryska staten tillerkänd pension, å allmänna
indragmngsstaten uppbära ett ärligt understöd av femtusens] uhundrasextio
kronor.

VI. Ang. jordbruksdepartementet.

95:o) I punkt 42 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att avlidne förre instruktören i husslöjd
Anders Vilhelm Nordins änka Emma Kristina Nordin, född Stohlander,
må från och med den 1 mars 1918 under sin återstående livstid, sa
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, från allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 600 kronor.

Då någon lagenlig rätt till pension ej föreligger samt riksdagen
av vad i ärendet anförts icke funnit sig övertygad,. att något verkligt
behov av understöd är förhanden, har riksdagen icke bifallit Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

96:o) I punkt 43 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att lantbruksingenjören Jolin Conrad Wellenius änka Hulda
Katarina Wellenius, född Floding, samt bemälda makars dotter Hulda
Solfrid Birgitta Klara Katarina Vilhelmina ma från och med februari
månad 1918 åtnjuta årliga understöd från allmänna indragmngsstaten
att utgå till änkan Wellenius med 800 kronor, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, och till dottern med 300 kronor intill uppnådd
ålder av 21 år.

Riksdagen har icke funnit något annat att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag än att i överensstämmelse med tidigare beslut av riksdagen
i likartade fall pensionen till den minderåriga dottern bestämts
att icke utgå längre än till uppnådd ålder av 18 år.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, medgivit, att lantbruksingenjören John Conrad
Wellenius änka Hulda Katarina Wellenius, född Floding, samt bemälda
makars dotter Hulda Solfrid Birgitta Klara Katarina Vilhelmina må från
och med februari månad 1918 åtnjuta årliga understöd från allmänna
indragningsstaten att utgå till änkan AV ellenius med åtta hundra kionoi,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, och till dottern med
tre hundra kronor, intill uppnådd ålder av 18 år.

97:o) I punkt 44 under tionde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen, att avlidne instruktionssmeden vid veterinärinrätt -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

ningen i Skara Peter llosenquists barn Dar/nuir Emelie och Pehr Olov
må vartdera från och med den 1 juli 1918 intill uppnådd ålder av 21
år från allmänna indragningsstaten uppbära årligt understöd av 200 kronor.

I anslutning till vad riksdagen tidigare i liknande fall beslutit, bär
pensionen till de minderåriga barnen bestämts att icke utgå längre än
till uppnådda 18 år. Mot propositionen i övrigt har riksdagen icke funnit
något att erinra.

Riksdagen har alltså, i anledning av ifrågavarande framställning,
medgivit, att avlidne instruktionssmedeu vid veterinärinrättningen i Skara
Peter Rosenquists barn Dagmar Emelie och Pehr Olov må vartdera från
och med den 1 juli 1918 intill uppnådd ålder av 18 år från allmänna
indragningsstaten uppbära årligt understöd av två hundra kronor.

98:o) 1 en till riksdagen den 11 februari 1919 avlåten proposition,
nr 82, bär Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att byråingenjören vid hydrografiska byrån
Erik Olof Engströms änka Frideborg Sofia Engström, född Norden, må
från och med den 1 december 1918 under sin återstående livstid, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta en årlig pension
från allmänna indragningsstaten till belopp av 800 kronor.

Med biträdande av Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen medgivit,
att byråingenjören vid hydrografiska byrån Erik Olof Engströms
änka Frideborg Sofia Engström, född Norden, må från och med den 1
december 1918 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i
sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta eu årlig pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av åttahundra kronor.

99:o) I eu till riksdagen avlåten proposition, nr 83, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att jägmästaren i Arjeplogs
revir Osivald Gustaf Engströmers änka Kerstin Maria Engströmer, född
Örtendahl, och makarnas två minderåriga barn Maja och Hans må,
utöver dem författningsenligt tillkommande pensioner från civilstatens
änke- och pupillkassa, från och med den 1 augusti 1918 uppbära årliga
understöd från allmänna indragningsstaten, änkan, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, med 620 kronor samt vartdera barnet till
och med det år, Amrunder det fyller 18 år, med så stort belopp, som
erfordras för att barnet må, inberäknat till detsamma från änke- och
pupillkassan utgående pension, årligen åtnjuta 300 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

100:o) I en till riksdagen avlåten, den 18 februari 1919 dagtecknad
proposition, nr 100, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att lantmäteriauskultanten Eric Gustaf
Wennerströms änka Astrid Hortensia Erika Wennerström, född Quart,
samt makarnas minderåriga barn Ulla Cecilia och Lars Olof må från
och med den 1 november 1918 å allmänna indragningsstaten uppbära
årliga understöd, änkan med 500 kronor, så länge hon förbliver i sitt
nuvarande änkestånd, samt vart och ett av barnen med 125 kronor till
uppnådd ålder av 18 år.

Med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört, anser riksdagen
billigheten fordra, att något understöd beredes änkan Wennerström och
hennes minderåriga barn, och har riksdagen icke heller något ett erinra
mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, vilka i det allra
närmaste överensstämma med vad 1918 års lagtima riksdag i ett likartat
fall bestämde. Beträlfande barnens pensionsrätt har riksdagen likväl
under hänvisning till sina tidigare beslut i liknande fall ansett densamma
böra utsträckas till och med det år, under vilket de fylla 18 år.

Riksdagen har alltså medgivit, att lantmäteriauskultanten Eric
Gustaf Wennerströms änka Astrid Hortensia Erika Wennerström, född
Quart, samt makarnas minderåriga barn Ulla Cecilia och Lars Olof må
från och med den 1 november 1918 å allmänna indragningsstaten uppbära
årliga understöd, änkan med femhundra kronor, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, samt vartdera av barnen med etthundra
tjugufem kronor till och med det år, under vilket de fylla 18 år.

101:o) I proposition nr 155 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
den 4 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva, att vice kommissionslantmätaren
Karl Viktor Konrad Ekstrands änka Alma Helena Ekstrand,
född Pettersson, och makarnas minderåriga son Nils må från och med
den 1 december 1918 å allmänna indragningsstaten uppbära årliga
understöd, änkan med 600 kronor, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, samt sonen med 150 kronor till uppnådd ålder av
18 år.

Riksdagen har icke haft något annat att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, än att pensionen till den omyndige sonen synts böra
utgå till och med det år, varunder han fyller 18 år.

Riksdagen har alltså, med anledning av ifrågavarande framställning,
medgivit, att vice kommissionslantmätaren Karl Viktor Konrad Ekstrands

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

änka Alma Helena Ekstrand, född Pettersson, och makarnas minderårige
son Nils må från och med den 1 december 1918 å allmänna
indragningsstaten uppbära årliga understöd, änkan med sexhundra kronor,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, samt sonen med etthundrafemtio
kronor till och med det år, under vilket han fyller 18 år.

102:o) I proposition nr 279 har Eders Kung], Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 18 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva, att gårdssmeden
vid Ultima egendom Carl Carlssons änka Anna Sofia Carlsson, född
Strömberg, må från och med den 1 november 1918 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta en
årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 250 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen
medgivit, att gårdssmeden vid Ultuna egendom Carl Carlssons änka
Anna Sofia Carlsson, född Strömberg, må från och med den 1 november
1918 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till
belopp av tvåhundrafemtio kronor.

103:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 266, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 18 mars 1919, föreslagit riksdagen medgiva,
att extra lantmätaren Jolian Adolf Lundströms änka Anna Amanda
Lundström må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta en
årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 600 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag och sålunda medgivit, att extra lantmätaren Johan Adolf
Lundströms änka Anna Amanda Lundström må från och med den 1
januari 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt
nuvarande änkestånd, åtnjuta eu årlig pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av sexhundra kronor.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 45 under tionde huvudtiteln
föreslagit, att riksdagen må medgiva, att det under tionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten ökas
med 6 kronor eller från 2,315,623 kronor till 2,315,629 kronor.

Riksdagen har beslutit, att det under tionde huvudtiteln å ordinarie

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

stat uppförda förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten skall ökas
med 2 kronor eller från 2,315,623 kronor till 2,315,625 kronor.

105:o) Beträffande de ordinarie anslag, som icke blivit bär ovan
särskilt omförmälda, bär någon förändring icke ifrågasatts; och har
riksdagen besluta, att samtliga de ordinarie anslag under denna huvudtitel,
i avseende å vilka förändring icke blivit härovan ifrågasatt, må i
1920 års riksstat upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 19 juni 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Tabell över anslagen under riksstatens tionde huvudtitel.

Pensionsväsendet.

8
9

A. Civila pensionsväsendet.

Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag
......................................................

Förvaltningsbidrag till en ny enke- och pupill

kassa för civilstaten ...................................

Statens andel i kostnaden för pensionering a\

extra provinsialläkare, förslagsanslag............

Statens andel i kostnaden för pensionering av

lasarettsläkare, förslagsanslag .....................

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslags

anslag ......................................................

Statens bidrag till pensionering av barnmorskor,

förslagsanslag .................................

Pensionering av förmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning, förslagsanslag ...............

Handelsflottans pensionsanstalt:

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag
.............................................

Förbättring av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt, förslagsanslag .........

Förbättring av pensioneringen inom de tre första
klasserna av handelsflottans pensionsanstalt,

förslagsanslag, högst ........................

Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrättning
Bidrag till pensionering av änkor och barn efter
lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
m. m.....................................

Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen
vid enskilda läroanstalter, förslagsanslag
................................................

Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna, förslagsanslag
• ;..............................................

Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
		1,900,000 35.000 15.000 25.000 15.000
		30,000
		31,000
101,000	31,000
	31,000	101,000	62,000
		3,000
		157,276
		68,000	50,000

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

		Ordinarie	Extra	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag	anslag	anslag
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
15	Bidrag till statens anstalt för pensionering av
	folkskollärare m. fl., förslagsanslag...............			8,225,000
16	Bidrag till dövstumlärarnas pensionsanstalt, för-
	slagsanslag ................................................			35,000
17	Tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare,
	förslagsanslag.............................................				A»oUU
18	Statsverket åliggande, av andra medel ej ut-
	gående ersättningar i anledning av olycksfall i
	arbete, förslagsanslag ..........................			15,000
	Säger för civila pensionsväsendet		10,655,276	113,800
	B. Militära pensionsväsendet.
	Arméns pensionskassa:
1	Ersättning för mistade löneinnehållningar ......	4,640
2	Ersättning för nådårs- och begravningshjälps-
	besparingar ...........................................	28,080
3	Bidrag till pensionering av änkor och barn efter
	befäl och underbefäl med vederlikar vid armén	137,717
4	Förstärkande av det i 1918 och 1919 årens
	riksstater uppförda anslag för bidrag till pen-
	sionering av änkor och barn efter befäl och
	underbefäl med vederlikar vid armén, förslags-
	anslag, högst ..........................................		8,355
5	Upprätthållande av arméns pensionskassas egen
	pensionering m. m., förslagsanslag ............		3,500,000
6	Tillfälliga understöd åt avskedade underoftice-
	rare och vederlikar vid armén, förslagsanslag		15,000
7	Pensionsförbättring för viss personal vid armén,
	förslagsanslag ........................................		335,000
8	Ersättning för inkomster från Vadstena krigs-
	manshuskassas äldre medel.......................	106,000		276,487	3,858,355
9	Vadstena krigsmanshuskassa ..........................			137,640
10	Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
	ådragen under militärtjänstgöring ................			30,000
11	Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap......			648,000
12	Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat
	manskap, förslagsanslag..............................			365,000
13	Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare,
	förslagsanslag, högst .................................				683
	Flottans pensionskassa:
	Ersättning för minskade inkomster:
14	Pensionsfonden .............................. 36,320
15	Gratialfonden................................. 16,650
16	Bidrag till flottans pensionskassas
	gratialfond ................................. 45,000	97,970
17	Pensionering av flottans befäl och underbefäl
	med vederlikar, förslagsanslag..................	253,300

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor	Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
, 18 Pensionering av flottans gemenskap, förslags- anslag ................................................... 288,000 19 Tillfitlliga understöd åt f. d. stammanskap vid marinen m. fl., förslagsanslag .................. 20 \| Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid ma- rinen, förslagsanslag................................. 21 1 Tillfälliga understöd åt f. d. befattningshavare vid lotsverket, förslagsanslag..................... 22 Pensionsförbättring för viss personal vid marinen, förslagsanslag ......................................... 23 Invalidshusfonden .......................................... 24 j Blesserade över- och underofficerare, reservations- anslag .................................................1	3,400 15,930 9,000	639,270 60,350 2,400	28,330 70,000
Säger för militära pensionsväsendet............................	2,159,097	3,957,368
C. Allmänna indragningsstaten. 1 [ Diverse föremål, förslagsanslag........................j..............		2,315,625
Summa.............	..............	15,129,998	4,071,168

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 10 A—10 B.

i Sfer; h

-t