Riksdagens skrivelse Kr 407 (Riksdagsskrivelse 1918:407)

Riksdagens skrivelse Kr 407.

Nr 407.

Godkänd av forsta kammaren den 18 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående omorganisation av den lägre tekniska
undervisningen jämte i ärendet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 198.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna statsverkspropositionen bär Eders Kungl.
Maj .t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen dels att i avbidan på
proposition angående tekniska gymnasier i Malmö och Örebro samt tekniska
fackskolor i Malmö och Västerås, beräkna för ändamålet en ökning
av det i riksstaten under åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda
anslaget till de tekniska läroverken med 194,500 kronor (punkten 209).

dels ock att, i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering
för den ordinarie lärarpersonalen vid de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Borås och Härnösand, beräkna för ändamålet en
ökning av det ordinarie anslaget till nämnda skolor med 25,000 kronor
(punkten 210).

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 22 mars 1918 till riksdagen
avlåten proposition Nr 335, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 137 höft. (Nr 407—408.)

Riksdagens skrivelse Nr 407.

dels medgiva, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk fackskola ävensom
att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö må ombildas
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivits, under
förutsättning att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande ordinarie
stater för de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö, godkänna
de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslagen
till ordinarie stat för år 1919 för en elektroteknisk fackskola i Västerås,
för den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium i Örebro
samt för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium och en
maskinfackskola i Malmö;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer och lektorer vid de
tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand till följande
belopp, nämligen

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor
tjänstgöringspenningar, samt

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 500 kronor;

dels medgiva, att ål der still äggen till ordinarie befattningshavare vid
ovan angivna läroanstalter må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag:
ålderstillägg;

dels medgiva, att för ordinarie rektorer och lektorer vid de av departementschefen
i statsrådsprotokollet behandlade tekniska läroanstalterna
i Västerås, Örebro, Malmö, Norrköping, Borås och Härnösand pensionsunderlaget
för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och högsta pensionsunderlaget
för lektor till 4,600 kronor samt att, om befattningshavare
varit tillförordnad rektor, sådant skall vid bestämmandet av pensionens
belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad
rektor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för ordinarie befattningshavare
vid omförmålda tekniska läroanstalter föreslagna avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid någon av omförmälda läroanstalter, skall
vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser samt att
de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den 1 november
1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat och därvid
fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunoa därtill för -

Riksdagens skrivelse Nr 407.

bindas, skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande
avlöningsförmåner;

dels vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 170,650 kronor;

dels på extra stat för år 1919 bevilja

till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning
in. in. för en elektroteknisk fackskola i Västerås ett reservationsanslag av

15.000 kronor,

till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan
och ett tekniskt gymnasium i Örebro ett reservationsanslag av

10.000 kronor,

till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt
gymnasium och en maskinfackskola i Malmö ett reservationsanslag av

10,000 kronor;

dels ock medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom nu är fråga, må
äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra
stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra
minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet
icke överskridas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två motioner,
däri hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts nådiga
proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen
i vad denna proposition berör tekniska elementarskolan i Örebro måtte
besluta, att till grund för skolans omorganisation lägges alternativ 2 i
Kungl. Maj:ts nådiga proposition i stället för alternativ 3, och med anledning
härav de årliga kostnaderna för det blivande tekniska gymnasiet
i Örebro beräknas till 112,100 kronor med tillägg för anställande av viss
extralärarkraft av ett belopp å 3,325 kronor eller sammanlagt till 115,425
kronor, och att i anslutning därtill anslaget till skolan för år 1919 beräknas
likaledes enligt alternativ 2 till 107,150 kronor.

Såsom närmare framgår av det statsrådsprotokoll, som finnes bilagt
propositionen Nr 96 till innevarande riksdag angående upprättande av
praktiska ungdomsskolor, skulle i systemet av dessa skolor även ingå tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier, vilka skolformer vöre avsedda
att ersätta de hittillsvarande tekniska elementarskolorna.

Uti nu föreliggande proposition redogöres närmare för de allmänna
grunderna för sagda båda skolformer. Enligt dessa skulle de tekniska fackskolorna
hava till uppgift att meddela teknisk specialbildning inom de

Riksdagens skrivelse Nr 407.

olika huvudgrenar av industrien, vilka äro av största betydelse för vårt
land, samt de tekniska gymnasierna avse att meddela en mera allmänt
lagd teknisk utbildning. Genom en uppdelning på nu angivet sätt av de
hittillsvarande tekniska elementarskolorna skulle tillgodoses å ena sidan
det förhandenvarande, allt kännbarare behovet av en teknisk specialutbildning
inom våra många olika och ofta starkt specialiserade industrigrenar,
å andra sidan det icke mindre starkt framträdande behovet av en
mera allmänt lagd teknisk utbildning för vissa grupper av fabrikstjänstemän
och affärsmän ävensom för sådana personer, som-hava sig uppdraget
ledningen av smärre industriella företag med föga specialiserad verksamhet.

Den sålunda föreslagna omorganisationen av de tekniska elementarskolorna
har riksdagen funnit väl motiverad, vare sig hänsyn tages till de
särskilda behov, som det nutida industri- och affärslivet i och för sig
medfört, eller till de ifrågavarande skolformernas samband med och anslutning
till de förberedande läroanstalter för yrkesundervisningen, för
vilka närmare redogjorts i ovannämnda proposition Nr 96. Riksdagen
har därför funnit sig böra lämna sitt bifall till upprättande efter ovan angivna
grunder av tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

Undervisningen i de tekniska fackskolorna skall enligt förslaget ordnas
sålunda, att den inom varje skola eller skolavdelning begränsas till ett visst
industriellt område och ordnas fackligt med sträng hänsyn till skolornas
praktiska ändamål. De tekniska tillämpningsämnena skola bliva skolornas
huvudämnen och upptaga den övervägande delen av undervisningstiden.
De grundläggande teoretiska läroämnena, matematik, fysik, projektionslära
m. in., böra däremot uteslutande betraktas såsom hjälpämnen. Undervisningen
i dem bör endast hava till mål att giva lärjungarna nödiga förutsättningar
för studiet av skolornas huvudämnen. Den teoretiska undervisningen
bör dock erhålla den omfattning och grundlighet, att teorier och
formler i regel härledes på ett följdriktigt sätt, för så vitt detta kan ske
på grundvalen av elementära matematiska kunskaper, så att lärjungarna
fatta deras innebörd och icke begå misstag vid deras tillämpning.

Departementschefen uttalar, att det hade varit synnerligen önskvärt,
om möjlighet till inträde vid tekniska högskolan utan prövning
kunnat hållas öppen för unga män, som utexaminerats från de tekniska
fackskolorna, liksom förhållandet nu är med dem, som genomgått teknisk
elementarskola, och såsom förhållandet för framtiden bör bliva för dem,
som genomgått tekniskt gymnasium. Men då en dylik anordning, enligt
vad en närmare undersökning ger vid handen, icke kan genomföras, utan

Riksdagens skrivelse Nr 40G.

att flickskolornas egentliga ändamål skulle förryckas till men för det stola
flertalet av eleverna, som efter slutad kurs skola gå ut i det praktiska
livet, har departementschefen anslutit sig till tekniska kommitténs ståndpunkt
i denna fråga. Han betonar dock därvid, att vid förekommande mträdesprövningar
vid tekniska högskolan för unga män, som utexaminerats
från fackskolorna, inga andra ämnen böra medtagas än de, som äro nödvändiga
för att vederbörande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen
vid högskolan. Vad som nu blivit sagt bör i motsvarande avseenden äga
tillämplighet även i fråga om Chalmers tekniska institut. ^

I vad mån prövning kan komma att visa sig överflödig i något el ei
några av de ämnen kommittén uppräknar, bör enligt departementschefens
förmenande en framtida erfarenhet få giva vid handen. Eventuellt kan
det härvid visa sig, att en från maskin- eller elektrotekmsk fackskola utexaminerad
elev knappast behöver prövas i matematik, eu från kemisk
fackskola i kemi o. s. v. För vinnande av inträde vid högre teknisk läroanstalt
såsom specialelev inom samma fack, som förut genomgången
fackskola avser, kan man måhända helt släppa fordran på särskild in
trädesprövning.

Beträffande inträdesfordringarna vid de tekniska fackskolorna höra
— framhålles det i propositionen — två synpunkter framför allt tråda i
förgrunden. Den ena är, att man icke bör genom att sätta fordringarna
för höo-t onödigt försvåra eller rent av hindra tillträde till dessa or
för intelligenta och framåtsträvande arbetare, vilka i många tall böra aga
förutsättningar att bliva ett utmärkt lärjungematerial vid ifrågavarande
läroanstalter. Den andra är, att fordringarna , ovillkorligen maste hallas
uppe på en sådan nivå, att ett gediget resultat av skolans undervisning

icke |lVg^^anSd därmed erinras om vikten av att förberedande kurser för
meddelande av de för inträde vid fackskolorna erforderliga kunskaper
varda upprättade i tillräckligt antal och på sådant sätt att det vallar
kursdeltagarna minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och minsta
möjliga ekonomiska uppoffringar i öfrig!. Dylika kurser böra i främsta
rummet anordnas vid yrkes- eller lärlingsskolor. .

För inträde vid teknisk fackskola såsom ordinarie lärjunge föreslås, att
huvudsakligen följande fordringar skola uppställas:

att den inträdessökande fyllt 17 år; , „ „ , ,

att han medelst arbetsbetyg styrker, att han under minst tva ar deltagit
i yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra en god
förberedelse för studierna i den fackskola, vari inträde sökes;

Riksdagens skrivelse AV 407.

att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannätnnda
omfång i följande ämnen:

svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen;
matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga
bråk, algebra till den omfattning, som fordras för lösandet av första gradens
ekvationer med eu eller flera obekanta, samt av geometrien läran om
räta linjer, vinklar, trianglar, parallellogrammer och cirklar; därtill, i fråga
om elektrotekniska fackskolan, maskinfackskolorna samt väg- och vattenbyggnadsfackskolan,
ytterligare algebra till den omfattning, som fordras
för lösandet av problem, ledande till andra gradens ekvationer med eu
eller flera obekanta, samt av geometrien: proportionslära och planimetri;
naturlära: fysikens och kemiens första grunder;
ritning och ''teckning: nödig färdighet.

Inträdessökande, som avlagt realskolexamen med betyg om godkända
insikter i omförmälda ämnen, skulle endast behöva avlägga prov i matematik.
Detsamma skulle gälla även sådana inträdessökande, som medelst intyg, utfärdat
av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,
styrka sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling, fysik,
kemi och teckning till det omfång, som svarar mot vitsordet godkänd i
realskolexamen.

. Förutom ordinarie lärjungar skulle även kunna antagas speciallärjungai
för. undervisning i vissa ämnen. För att vinna inträde
som speciallärjunge bör den inträdessökande hava fyllt 17 år, till nöjaktig
omfattning deltagit i praktisk verksamhet av lämplig art och i övrigt äga
nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Där denna
omfattar praktiska specialkurser, bör särskild hänsyn tagas till framstående
Praktisk duglighet, under det prövning av sökandenas teoretiska förkunskaper
ej bör ifrågasättas.

^et erne^er*id icke synes lämpligt eller ens möjligt att redan nu i
detalj fastslå de fordringar, som böra vara uppfyllda för vinnande av inträde
i teknisk fackskola, erinrar departementschefen, att det bör ankomma
på Eders Kung!. Maj:t att i händelse av behov vidtaga jämkningar i de
nu angivna inträdesfordringarna, varvid det emellertid noga bör fasthållas,
att dessa så avvägas, att de å ena sidan lämna möjlighet till meddelande av
en gedigen och ingående undervisning i fackskolorna och å andra sidan
avse att utestänga endast sådana inträdessökande, som icke äga nödiga
kunskaper och färdigheter för att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra
sig undervisningen. °

t-, Ö

Enligt propositionen skulle den normala lärokursen vid en teknisk
fackskola omfatta två läsår. \ arje läsår skulle omfatta 40 läsveckor, däri

Riksdagens skrivelse AV 407.

inräknade påsk- och pingstferier samt dagar för inträdesprövning. Antalet
veckotimmar föreslås till 40 och lärotimmarnes längd till 50 minuter med
10 minuters rast mellan två lektioner i följd.

Undervisningen vid de tekniska fackskolorna skulle ombesörjas av
lektorer, facklärare, assistenter och extralärare. Rektorer och lektorer
skulle förordnas och utnämnas av Eders Kungl. Maj:t på förslag av chefsmyndigheten
för yrkesundervisningen och sedan vederbörande lokala skolstyrelse
fått tillfälle att yttra sig över de sökandes lämplighet. Facklärare
ävensom assistenter och extralärare skulle förordnas av chefsmyndigheten
för yrkesundervisningen.

För lektors- och facklärarbefattning skulle tjänstgöringen allt efter
ämnenas beskaffenhet uppgå till 20 a 24 timmar i veckan i medeltal för
läsår räknat, häri icke inräknad den tid, som erfordras för att utom lärorummet
granska och rätta lärjungarnas skriftliga arbeten eller som åtgår
till förarbeten för lektioner. För lektor, som tillika är rektor, skulle
tjänstgöringsskyldigheten minskas med 4 timmar i veckan; lektor, som
tillika är rektor för två eller flera tekniska fackskolor, skulle, där så finnes
nödigt, kunna åtnjuta en i förhållande till det härigenom ökade arbetet
lämpligen avpassad ytterligare minskning i sin undervisningsskyldighet.

Beträffande avlöningsbeloppen till lektorer och rektorer uttalar departementschefen,
att han visserligen erkänner, att skäl kunna anföras
för en bättre ställning för dessa befattningshavare än motsvarande tjänstinnehavare
vid de allmänna läroverken; det är nämligen av vikt att icke
förbise vikten av att det ej för skolorna omöjliggöres att i konkurrens
med industrien förvärva och kvarhålla dugande krafter. Han anser sig
emellertid icke nu böra förorda ett förslag i denna riktning. Den lönereglering,
som samtidigt härmed av Eders Kungl. Maj:t föreslagits för de
allmänna läroverkens lärare, innebär i jämförelse med hittillsvarande
förhållanden en ej oväsentlig förbättring. Då härtill vidare kommer, att
sagda lönereglering, enligt vad löneregleringskommittén i sitt i ämnet
avgivna utlåtande uttalar, bygger på den förutsättningen, att krigstidstillägg
skola tillgodokomina ifrågavarande befattningshavare, finner sig departementschefen
icke åtminstone för närvarande böra tillstyrka de framställda förslagen
om högre avlöningar för lektorer och rektorer vid de tekniska fackskolorna
än motsvarande tjänstinnehavare vid de högre allmänna läroverken,
utan anser, att full likställighet härutinnan bör tillämpas.

Vad facklärarnas avlöningar angår, anser departementschefen, att dessa
böra sättas något lägre än lektorernas. Som facklärare emellertid skulle
anställas endast vid den föreslagna textilfackskolan i Borås och något

Biksdagens skrivelse År 407.

anslag till denna skola icke nu ifrågasattes, har han icke funnit nödigt
att redan nu närmare ingå på denna fråga.

Mot förslaget, att rektorer, lektorer och facklärare böra beredas delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, har
departementschefen intet haft att erinra.

Arvodena till assistenter och extralärare har tekniska kommittén
ansett kunna beräknas efter i medeltal 175 kronor per veckotimme och
läsår. Från flera håll har påyrkats högre belopp. I de fall, då undervisning
av en lärare skall lämnas endast under ett fåtal timmar i veckan,
anser departementschefen, att det av kommittén föreslagna beloppet visserligen
kan komma att visa sig otillräckligt, men i andra fall, där en och samma
extralärare måhända får en tjänstgöring av 25—28 timmar i veckan, synes
ett arvode av 175 kronor per veckotimme och läsår vara fullt tillräckligt.
I jämförelse med det vid de nuvarande tekniska elementarskolorna vanligen
förekommande medelarvodet av 125 kronor innebär förslaget en ökning av 40
procent. Departementschefen anser sig därför böra tillstyrka tekniska kommitténs
förslag, att arvodet till extralärare och assistenter må beräknas efter i
medeltal 175 kronor per veckotimme och läsår. Härvid bör dock uttryckligen
betonas, att den angivna siffran endast är ett medeltal, som lägges till
grund för beräkning av det anslag, som vid var och en av de ifrågavarande
skolorna må användas till assistenters och extralärares avlöning, men att
arvodena till var och en av dessa skall efter prövning av yrkesskolöverstyrelsen
inom ramen för tillgängliga medel bestämmas i varje särskilt
fall med hänsyn till tjänstgöringens omfattning och art.

Att följa tekniska kommitténs förslag om beredande av pension även
åt extralärare och assistenter samt deras änkor och oförsörjda barn anser
departementschefen icke kunna ifrågasättas.

De föreslagna arvodena till bokförings- och skrivbiträde åt rektorn,
600 och 900 kronor, allt efter som rektorsbefattningen omfattar en eller
två fackskolor, synas departementschefen vara lämpligt avvägda. För betjäningens
avlöning förordar han samma normer som vid andra statens
liknande institutioner.

Enligt propositionen skulle vissa smärre skolavgifter — förslagsvis 10
kronor i inträdesavgift och 15 kronor i terminsavgift — kunna upptagas för
bestridande av åtslulliga mera tillfälliga utgifter, såsom resekostnader vid
exkursioner och andra sådana för skolans och elevernas bästa avsedda utgifter,
för vilka fixa ordinarie anslag knappast kunna ifrågasättas.

Liksom hittills varit fallet med de tekniska elementarskolorna skulle
enligt förslaget de tekniska fackskolorna stå under ledning av lokala skolstyrelser.
Antalet ledamöter i dessa skulle vara fyra eller sex, varvid det

Riksdagens skrivelse Nr 407

större antalet företrädesvis skulle komma till användning'', där två eller
flera på samma ort belägna skolor åro förenade under en gemensam styrelse.
Halva antalet styrelseledamöter, däribland ordföranden, skulle utses
av Eders Kungl. Maj:t och den andra hälften av stadsfullmäktige i den
stad, där skolan är belägen. Uppdraget såsom styrelseledamot skulle
omfatta tidsperioder av fyra år i sänder.

Vad i propositionen föreslås i fråga om undervisningens allmänna
anordnande i de tekniska fackskolorna har icke givit riksdagen anledning
till någon erinran.

Beträffande fackskolornas ställning till de högre tekniska läroanstalterna
håller riksdagen för önskvärt, att ändamålsenliga anordningar måtte
träffas, som kunna underlätta inträdet i sistnämnda läroanstalter för
dem, som genomgått teknisk fackskola, utan att emellertid fackskolornas
undervisning därigenom förryckes eller högskolorna tillföras ett mindervärdigt
lärjungematerial. Särskilt synas lämpliga kurser kunna påtänkas
i syfte att bereda en kompletterande undervisning åt de inträdessökande.

Vad angår de föreslagna inträdesfordringarna till de tekniska fackskolorna,
har riksdagen i likhet med departementschefen funnit lämpligt, att
det slutgiltiga fixerandet av dessa överlämnas till Eders Kungl. Maj:t.
Riksdagen har emellertid ansett sig böra uttala som önskemål, att därvid
måtte tagas i övervägande, huruvida icke åt dem, som genomgått vissa
av den högre folkskolans mera utvecklade former, kunde beredas samma
möjlighet till inträde i fackskolorna, som enligt propositionen skulle tillkomma
dem, som genomgått realskola eller kommunal mellanskola.

Mot vad propositionen innehåller i fråga om lärotider, lärare och övrig
personal, skolavgifter samt styrelse och förvaltning har riksdagen
icke funnit någon anledning till anmärkning.

Såsom redan antytts, skulle enligt propositionen undervisningen vid de
tekniska gymnasierna erhålla en mera allmänt teknisk läggning. I propositionen
redogöres närmare såväl för de grundläggande ämnen som för
de tekniska tillämpningsämnen, som vid denna undervisning böra förekomma,
ävensom för den språkundervisning och den undervisning av
merkantil art, som skulle meddelas i dessa läroanstalter.

För inträde i tekniskt gymnasium såsom ordinarie lärjunge skulle i
huvudsak fordras:

att den inträdessökande fyllt 15 år;

att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannämnda
omfång i följande ämnen:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 41 samt. 137 höft. (Nr 407—408.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 407.

svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen
samt att författa en enkel uppsats;
matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga bråk,
algebra till den omfattning, som fordras för lösandet
av första gradens ekvationer med en eller flera obekanta,
samt av geometrien läran om räta linjer, vinklar,
trianglar, parallellogrammer och cirklar;
naturlära: fysikens och kemiens första grunder;
ritning och teckning: nödig färdighet.

Härtill skulle komma, att för uppflyttning till högsta årskursen vid tekniskt
gymnasium skulle fordras, att vederbörande medelst arbetsbetyg styrker sig
hava deltagit i industriellt arbete under minst 6 månader och att följaktligen
minst så stor del härav bör vara fullgjord före inträdet, att återstoden
utan svårighet medhinnes under ferierna.

Inträdessökande, som medelst realskolexamensbetyg eller intyg, utfärdat
av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,
styrker sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling,
matematik, fysik, kemi och teckning till det omfång, som motsvarar vitsordet
godkänd i realskolexamen, skulle vara befriad från inträdesprövning,
så framt han söker inträde senast höstterminen näst efter det ett år förflutit,
sedan ifrågavarande betyg eller intyg utfärdades.

Förutom ordinarie lärjungar, vilka följa undervisningen i samtliga
obligatoriska läroämnen, skulle även, då utrymme och övriga omständigheter
det medgåve, antagas speciallärjungar, vilka endast skulle deltaga i
undervisningen i vissa av skolans läroämnen.

För att vinna inträde som speciallärjunge skulle fordras, att den inträdessökande
fyllt 15 år och under tillräckligt lång tid deltagit i praktiskt
yrkesarbete av lämplig art samt styrker sig äga nödiga förutsättningar i
övrigt att tillgodogöra sig undervisningen i det eller de ämnen, som han
har för avsikt att studera.

I analogi med vad som anförts beträffande fordringarna för inträde
i teknisk fackskola, skulle de närmare bestämmelserna rörande inträde
jämväl i tekniskt gymnasium fastställas av Eders Kungl. Maj:t, därvid de
för de tekniska fackskolorna angivna synpunkterna borde komma till
tillämpning.

Enligt förslaget skulle lärokursen vid ett tekniskt gymnasium vara
treårig. Läsåret skulle omfatta 270 dagar med samma antal undervisningstimmar
dagligen, som föreslagits i fråga om de tekniska fackskolorna.

Riksdagens skrivelse Nr 407. 11

I fråga om lärare och övrig personal, skolavgifter samt styrelse och
förvaltning skulle gälla detsamma som om de tekniska fackskolorna.

Med undantag av samma erinringar i fråga om möjligheterna att vinna
inträde, som riksdagen uttalat beträffande de tekniska fackskolorna, har
riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot vad som i propositionen
föreslås i fråga om de tekniska gymnasiernas undervisning, inträdesfordringar,
lärotider, lärare och övrig personal, skolavgifter samt styrelse
och förvaltning.

Enligt den tekniska kommitténs förslag skulle de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand, byggnadsoch
maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm och vävskolan i
Borås förändras till:

3 tekniska fackskolor för maskinindustri, därav en i Stockholm, en i
Malmö och en i Örebro;

1 teknisk fackskola för elektroteknik i Örebro;

2 tekniska fackskolor för byggnadsindustri, därav en i Stockholm och
en i Malmö;

1 teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadsindustri i Norrköping;

1 teknisk fackskola för textilindustri i Borås;

1 teknisk fackskola för trävaruindustri i Härnösand;

varjämte skulle inrättas

1 teknisk fackskola för kemisk industri i Hälsingborg och

1 teknisk fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri i
Karlstad.

Dessutom skulle vid bergsskolan i Falun anordnas en avdelning för
utbildning av gjutmästare.

Av lätt insedda skäl hava i åtskilliga fall i de över kommittéförslaget
avgivna utlåtandena rätt olika åsikter gjort sig gällande rörande de tekniska
fackskolornas förläggning. Detta är händelsen i synnerhet i fråga om den
föreslagna elektrotekniska fackskolan, textilfackskolan, trävarufackskolan,
pappersfackskolan och den kemiska fackskolan.

I likhet med kommerskollegium finna de departementssakkunniga det
självklart, att den elektrotekniska fackskolan bör förläggas till Västerås i
stället för till Örebro. Förutom de skäl härtill, som av kommerskollegium
anförts, framhålla de, att skolan bör kunna påräkna ett avsevärt större
antal på orten bosatta lärjungar, om den förlägges till Västerås, än om
den placeras i Örebro, samt att en elektroteknisk yrkesskola med särskild

Riksdagens skrivelse .AV 407.

ämneskurs, avsedd som förberedelse för inträde i fackskolan, synes vara
alldeles självskriven i Västerås.

Beträffande förläggningen av nu ifrågavarande fackskola yttrar departementschefen,
att alla skäl synas tala för Västerås såsom den lämpligaste
platsen. Han erinrar därom, att lokal för såväl elektroteknisk
fackskola som yrkesskola redan är under byggnad i Västerås, samt att
man därstädes anordnat tvååriga förberedande kurser för inträdessökande
till fackskolan. Deltagarna i dessa kurser, vilka uppgå till så stort antal,
som rimligen kan intagas i den tilltänkta fackskolan, arbeta under
dagen i de elektriska verkstäderna, där de systematiskt under olika perioder
sysselsättas i olika avdelningar och sålunda få inhämta praktisk erfarenhet
om de olika arbeten, som ingå i tillverkningen därstädes, samt
deltaga om aftnarna i undervisningen i stadens tekniska skola för att erhålla
nödiga teoretiska förkunskaper till inträdesprövningarna vid fackskolan,
vilka äro avsedda att äga rum första gången i augusti år 1919.

I fråga om fackskolornas förläggning ansluta sig departementssakkunniga
i stort sett till kommittéförslaget. Dock anse de, att vissa modifikationer
bliva nödvändiga i anledning därav, att de föreslå, att de nuvarande
tekniska fackskolorna i Malmö, Örebro och Härnösand ombildas till
tekniska gymnasier. Sålunda synes detta böra medföra, att antalet fackskolor
för maskinindustri, som av kommittén föreslagits till tre, åtminstone till
en början bör inskränkas till två, varvid i första rummet Stockholm, i
andra rummet Malmö bör komma i åtanke.

Departementschefen ansluter sig till den av departementssakkunniga
uttalade åsikten, att det till en början bör upprättas endast två maskinfackskolor.
Att den ena av dessa bör förläggas till huvudstaden och där
ersätta den därstädes vid tekniska skolan befintliga och de föreslagna maskinfackskolorna
mycket närstående maskinyrkesskolan synes honom självklart.
Att döma av den hittillsvarande skolans livliga frekvens måste en
maskinfackskola i Stockholm motsvara ett verkligt behov.

För den andra maskinfackskolans förläggande till Malmö tala, enligt
departementschefens mening, bland andra följande omständigheter.

De båda sins emellan likartade fackskolorna böra givetvis icke placeras
i samma del av landet; med den tilltänkta förläggningen skulle
avståndet mellan dem bliva så stort, att någon skadlig konkurrens mellan
dessa skolor icke kan befaras. Maskinindustriens storartade omfattning
i södra Sverige och särskilt i Malmö gör även behovet därstädes av en för
denna industri avsedd fackskola starkt framträdande. Vid den nuvarande
tekniska elementarskolan i Malmö väljer också det ojämförligt största an -

Riksdagens skrivelse Nr 407.

talet lärjungar den mekanisk-tekniska linjen, och skolan oinfattar redan
nu två parallellavdelningar i alla tre årskurserna. En omorganisation av
skolan till dels maskinfackskola, dels ock, såsom i propositionen föreslås,
ett tekniskt gymnasium, vardera med enkla klasser, skulle följaktligen icke
innebära någon större utvidgning av läroanstalten eller förutsätta någon
ökning i elevantal.

Av de två maskinfackskolor, vilka sålunda skulle till en början upprättas,
anser departementschefen, att Malmöskolan bör kunna träda i verksamhet
redan höstterminen 1919.

Rörande övriga fackskolors antal och förläggning anser departementschefen,
att det icke är nödvändigt att redan nu intaga en definitiv ståndpunkt,
enär de nödvändiga förberedande åtgärderna för dessa fackskolors
upprättande icke kunna hinna vidtagas i så god tid, att skolorna kunna
träda i verksamhet under år 1919. Dessutom torde det få bliva en av de
närmaste uppgifterna för den blivande chefsmyndigheten för yrkesundervisningen
att taga nämnda spörsmål under övervägande och vidtaga härför
nödiga åtgärder.

Goda riktlinjer för frågans ytterligare bedömande synas emellertid departementschefen
hava framkommit i de utlåtanden, som avgivits i dessa
stycken, och han anser, att vad härutinnan andragits säkerligen bör kunna erbjuda
ledning vid det slutliga fastställandet av vederbörande skolors förläggningsorter.
Att nu närmare uttala sig i denna sak finner sig departementschefen
så mycket mindre böra göra, som vid en kommande allsidig
prövning hänsyn jämväl måste tagas till det intresse, som från vederbörande
ortsmyndigheters sida kan komma till synes.

De skäl, som de departementssakkunniga anfört för upprättande av
tekniska gymnasier i Malmö, Örebro och Härnösand, finner departementschefen
fullt riktiga. Enär frågan om ett eventuellt kombinerande med ett
tekniskt gymnasium i Härnösand av en eller möjligen ett par tekniska
fackskolor icke är tillräckligt utredd och en dylik kombination väsentligen inverkar
på ämnesfördelningen mellan lärarna m. in., synes det lämpligt, att med
omorganisationen av tekniska elementarskolan i Härnösand bör något anstå.

Vid tekniska elementarskolan i Örebro finnas för närvarande icke mindre
än tre parallellavdelningar. Departementschefenharunderhand erfarit,att man
i denna skola närstående kretsar skulle i hög grad värdera dels ett bibehållande
av tre parallella avdelningar, dels genomförande av en viss differentiering
mellan de olika avdelningarna sins emellan i fråga om undervisningens
innehåll. 1 sistnämnda avseende erinrar departementschefen om
ett av departementssakkunniga gjort uttalande. På grund av syftet med de

Riksdagens skrivelse Nr 407.

tekniska gymnasierna, nämligen att meddela en allmän, icke specialiserad,
teknisk bildning och med tanke på att den nuvarande uppdelningen i tre
linjer vid de tekniska elementarskolorna kommer att ersättas av tre skilda
slag av tekniska fackskolor, hava de sakkunniga ansett självklart, att
ingen uppdelning i olika linjer behövde komma i fråga vid de tekniska
gymnasierna. Dock vore enligt de sakkunnigas mening det ej alldeles
uteslutet, att i de fall, då lärjungeantalet vore så stort, att en uppdelning
i parallellklasser ändock bleve nödvändig, en mindre differentiering
mellan de olika avdelningarna i fråga om undervisningens innehåll i visså
läroämnen kunde äga rum, därest så befunnes lämpligt.

Den önskan, som, enligt vad nyss nämnts, uttalats om att vid skolan i
Örebro bibehålla tre parallella avdelningar med en viss differentiering i fråga
om undervisningen, bör enligt departementschefens uppfattning utan olägenhet
kunna uppfyllas, så mycket mer som detta icke skulle medföra ökade
kostnader. Differentieringen torde därvid böra ske enligt av Eders Kungl.
Maj:t meddelade närmare föreskrifter. En omorganisation av tekniska elementarskolan
i Örebro till ett tekniskt gymnasium efter dessa grunder
skulle bliva relativt lätt att genomföra, och ifrågavarande gymnasium synes
kunna träda i verksamhet hösten 1919.

Vid tekniska elementarskolan i Malmö finnas två parallella avdelningar,
av vilka den ena, som förut nämnts, skulle ersättas med en maskinfackskola.
Den andra synes utan större svårighet kunna omorganiseras till
tekniskt gymnasium. Som förut antytts, skulle det vara synnerligen förmånligt
att kombinera dessa båda skolor med varandra, sett från synpunkten av
att erhålla en så lämplig fördelning som möjligt av läroämnen och undervisningstimmar
på vederbörande lärare. Åven för ett effektivt utnyttjande
av skollokaler och undervisningsmateriell skulle en dylik kombination vara i
hög grad gynnsam. Båda dessa skolor jämte en eventuellt därstädes framdeles
upprättad byggnadsfackskola synas därför böra hava gemensam ekonomisk
förvaltning.

I överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat föreslås
i propositionen, att i Västerås inrättas en elektroteknisk fackskola
ävensom att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö ombildas
på sätt departementschefen föreslagit under förutsättning att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och
bostad eller hyresersättning åt rektor.

Utan att nu anse sig böra taga ställning till frågan om organisationen
och förläggningen av övriga i det föregående berörda läroanstalterna ansluter
sig riksdagen till det i propositionen framlagda förslaget i fråga om läro -

Riksdagens skrivelse Nr 407.

anstalterna i Västerås, Örebro och Malmö, för vilket förslag riksdagen funnit
goda skäl anförda. Riksdagen har alltså velat medgiva — under den i propositionen
angivna förutsättningen i fråga om skyldighet för vederbörande
kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller
hyresersättning åt rektor — att i Västerås inrättas en elektroteknisk fackskola
samt att de tekniska elementarskolorna i Malmö och Örebro ombildas,
den förra till ett tekniskt gymnasium och en maskinskola och den senare
till ett tekniskt gymnasium.

Departementschefen finner det icke möjligt att nu framlägga fullständiga
kostnadsberäkningar för samtliga föreslagna tekniska fackskolor, bland
annat av det skål, att för en stor del av dem förläggningsfrågan, såsom nyss
påpekats, ingalunda kan anses vara slutgiltigt löst. Denna fråga inverkar
nämligen rätt-väsentligt på statens kostnader för dessa skolor, på den grund
att, om två eller flera skolor förläggas till samma plats och kombineras med
varandra, större möjlighet finnes att giva vederbörande lärare full tjänstgöring
ävensom att mera effektivt utnyttja laboratorier, undervisningsmateriell
o. s. v. Att härvid liksom i fråga om utgifter till bibliotek, uppvärmning
och renhållning m. m. väsentliga besparingar kunna göras torde
vara självfallet.

En viss ledning vid bedömandet av kostnaderna för var och en av
de olika skolorna erhåller man av tekniska kommitténs förslag till program
för tekniska fackskolor (se nämnda kommittés betänkande del I, sid. 348
—446), varvid dock på grund av stegrade såväl löner som materialpriser en
högst väsentlig höjning av de av kommittén angivna siffrorna är nödvändig.

Departementschefen anser emellertid för närvarande lämpligast att
inskränka sig till en beräkning av de kostnader, som erfordras för de tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier, vilka böra kunna träda i verksamhet under
år 1919. Han förmäler sig hava låtit utarbeta förslag till timplaner för vederbörande
skolor, dels sådana de böra vara, sedan de blivit fullständigt organiserade,
dels sådana de skulle te sig under en partiell omorganisation läsåret
1919—1920. Vidare har han låtit uppgöra på ifrågavarande timplaner grundade
förslag till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärare, som komma att
erfordras, vilka förslag avse skolorna dels i färdigt skick, dels under utvecklingsperioden
läsåret 1919—1920. Härvid förutsattes, att de nya
skolorna börja sin verksamhet höstterminen 1919 med sin första årsklass,
under det de befintliga tekniska elementarskolor, som skulle omorganiseras,
fortsätta sin verksamhet efter nu gällande studieplaner med andra och
tredje årsklasserna. De ordinarie lärarna vid sistnämnda skolor komma
härvid att fortfarande erhålla full tjänstgöring, varjämte åtskilliga nya

Riksdagens skrivelse Kr 407.

ordinarie lärarbefattningar komma att erfordras. Sagda förslag till timplaner
samt till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärarna äro
intagna i bil. 1—12 till propositionen.

Vad behovet av nya ordinarie lärartjänster angår, anser sig departementschefen
särskilt böra påpeka följande.

I avvaktan på omorganisationsförslaget hava, med undantag av två lektorsbefattningar
vid skolan i Örebro, vilkas inrättande beslöts av 1917 års riksdag
och frånsett den år 1901 upprättade tekniska elementarskolan i Härnösand,
inga nya ordinarie tjänster inrättats vid de tekniska elementarskolorna
sedan år 1877, detta oaktat skolorna i både Malmö och Örebro
blivit utvidgade med parallellavdelningar. Följden härav har blivit, att,
särskilt vid de två sistnämnda skolorna, en oproportionerligt stor del av
undervisningen måst upprätthållas av extralärare. Sålunda har i
Malmö endast 34 procent av hela antalet tjänstgöringstimmar uppehållits
av de ordinarie 4 lärarna, under det 66 procent uppehållits av 12
extralärare. Ifrågavarande förhållande med ständiga ombyten av extralärare
och alltjämt växande svårigheter att med de blygsamma arvoden, som
kunnat betalas, anskaffa något så när kompetenta dylika lärare har givetvis
icke varit till skolornas och undervisningens bästa. Även om icke
någon omorganisation kommit till stånd, hade det nu därför varit ovillkorligen
nödvändigt att vidtaga eu högst väsentlig ökning av antalet ordinarie
lektorat likasom även en höjning av extralärarnas arvoden. Den ökning av
statsanslagen till de båda tekniska läroanstalterna i Malmö och Örebro för
år 1919, som i propositionen föreslås, beror därför endast till en mindre
del på den föreslagna omorganisationen.

Vid uppgörande av kostnadsberäkningarna har departementschefen utgått
ifrån att löneregleringen för de redan befintliga befattningshavarna
skulle träda i kraft den 1 januari 1919 och att innehavare av tjänster,
som först med läsåret 1919—1920 träda i verksamhet, komma att åtnjuta
avlöning från och med den 1 juli 1919.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att Eders Kungl.
Maj:t den 19 maj 1911 föreskrivit, atti fullmakter å lektorstjänster vid de tekniska
elementarskolorna i riket, utfärdade efter den 1 juni 1911, skall intagas
det förbehåll, att tjänstinnehavaren skall vara underkastad den förändring
i lönevillkor, tjänstgöring och tjänstgöringsort, som kan bliva en följd av
en omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i riket eller eljest
av en ombildning av de tekniska elementarskolorna. För de tjänstgörande
lektorerna vid de nämnda skolorna skulle visserligen ingen ändring i tjänstgöringsort
behöva ifrågasättas för läsåret 1919—1920. Däremot synes det
med stor sannolikhet bliva nödvändigt att sedermera, i mån som omorga -

Riksdagens skrivelse Nr 407.

nisationen varder genomförd, förflytta eller ändra tjänstgöringen för en
eller annan befattningshavare. Därvid vore det en fördel, om undantag ej
behövde göras för dem, som utnämnts före den 1 juni 1911. I huvudsaklig:
överensstämmelse med vad som i annat sammanhang: föreslås för de
allmänna läroverkens lärare, torde därför i blivande avlöningsvillkor för
ifrågavarande lärare böra föreskrivas, att befattningshavare, som ingår på
den nya staten, skall, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, vara pliktig att, när helst så av Eders Kungl. Maj:t
prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom ifrågavarande
undervisningsområde, dock att befattningshavare, som varder förflyttad till
annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp
till det belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.

Beträffande avlöningsbeloppens storlek anser sig departementschefen,
såsom förut nämnts, böra förorda likställighet i detta avseende för rektor och
lektorer vid de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna med motsvarande
befattningshavare vid de högre allmänna läroverken. Avlöningen
skulle sålunda bliva för rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma fri bostad eller ersättning
därför, vilken sistnämnda förmån det skulle ankomma på vederbörande kommun
att tillhandahålla, samt för lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön
och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor. För extralärarna har
såsom förut nämnts, beräknats ett arvode efter i medeltal 175 kronor per
veckotimme och läsår.

Avlöningarna för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
hava beräknats efter vad nu utgår till motsvarande befattningshavare
vid andra statsinstitutioner. Det anmärkes emellertid, att om vid
innevarande års riksdag kommer att beslutas en lönereglering för vaktmästare
m. fl., torde densamma böra omfatta jämväl vaktmästare och jämförliga
befattningshavare vid ifrågavarande läroanstalter.

Vid beräkning av sådana utgiftsposter, som avse uppvärmning, belysning,
betjäning in. m., har departementschefen utgått från de lokala förhållandena
på de olika förläggningsorterna.

I detta sammanhang har departementschefen ansett sig böra bringa i
erinran, att styrelserna för de nuvarande tekniska elementarskolorna äga
att beträffande de utgiftstitlar å ordinarie eller extra stat, som icke innefatta
löner till rektor eller lektorer, å en post göra minskning och å eu
annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke överskridas.
Motsvarande bestämmelse synes böra gälla jämväl beträffande de nu ifrågasatta
tekniska fackskolorna och gymnasierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 137 häft. (Nr 407—408.) 3

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Den föreliggande propositionen är i nu ifrågavarande avseende avfattad
i överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat.

Nu berörda allmänna grunder för beräkning av de för de föreslagna
fackskolorna och gymnasierna erforderliga kostnaderna hava endast i en
punkt givit riksdagen anledning till en erinran. I propositionen föreslås,
att i blivande avlöningsvillkor för ifrågavarande lärare skall föreskrivas,
att befattningshavare, som ingår på den nya staten, skall, med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när
helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan
befattning inom ifrågavarande undervisningsområde, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av
statsverket erhålla skälig flvttningshjälp till det belopp Eders Kungl. Maj:t
för varje särskilt fall bestämmer. Riksdagen har icke förbisett, att det sålunda
föreslagna villkoret även till sin formella avfattning står i fullständig
överensstämmelse med vad som i motsvarande avseende föreskrivits ifråga
om på senare tiden fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer.
Och riksdagen har icke heller funnit anledning till erinran mot det
sakliga innehållet i sagda villkor. Fasthellre har det synts riksdagen vara av
förhållandena påkallat, att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare,
som därigenom beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare
hålles öppen. Då det emellertid kommit till riksdagens kännedom, att viss
farhåga yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att
det medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning
som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets
behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har riksdagen funnit sig
böra uttala sin förvissning om att den verkliga innebörden av villkoret icke
medgiver en sådan tolkning, och tillika funnit sig böra göra ett förtydligande
i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.

I propositionen finnas införda kostnadsberäkningar för var och en av
de läroanstalter, som i densamma föreslås till inrättande. Dessa beräkningar
äro utförda med tillämpning av de allmänna grunder, för vilka
nyss redogjorts.

Vad särskilt beträffar det föreslagna gymnasiet i Örebro, förekomma
därjämte alternativa beräkningar, alternativ 1: för gymnasium med två
parallella avdelningar (A och B); alternativ 2: för gymnasium med tre
parallella avdelningar (A, B och C) samt alternativ 3: gymnasium med tre
parallella avdelningar (A, B och C) men antalet ordinarie befattningshavare
beräknat endast för två parallella avdelningar (A och B), av vilka tre al -

Riksdagens skrivelse Nr 407.

ternativ emellertid Eders Kungl. Maj:t på i propositionen anförda skål
ansett sig böra föreslå antagandet av det tredje alternativet.

Såsom redan nämnts, hava i förberörda tvenne motioner hemställts
därom, att riksdagen i anledning av nu föreliggande proposition angående
omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i vad denna
proposition berör tekniska elementarskolan i Örebro måtte besluta att till
grund för skolans omorganisation lägges alternativ 2 i Eders Kungl. Maj:ts
nådiga proposition i stället för alternativ 3, och att med anledning härav
de årliga kostnaderna för det blivande tekniska gymnasiet i Örebro beräknas
till 112,100 kronor med tillägg för anställande av viss extralärarekraft
av ett belopp å 3,325 kronor eller sammanlagt till 115,425
kronor, och att i anslutning därtill anslaget till skolan för år 1919 beräknas
likaledes enligt alternativ 2 till 107,150 kronor.

Mot den i propositionen framlagda kostnadsberäkningen för den elektrotekniska
fackskolan i Västerås har riksdagen icke funnit anledning till annan
erinran än att riksdagen förutsätter att, då enligt vad som nu planeras
denna skola skall komma att inrymmas i samma byggnad som Västerås
stads tekniska yrkesskola och centralslöjdskola, det kommer att tillses, att
vid en eventuellt gemensam anordning i fråga om lyshållning, uppvärmning
in. in. för de olika skolorna fördelningen av de gemensamma kostnaderna
mellan stat och kommun kommer att ske i noggrann överensstämmelse
med vad som för varje särskild skola i verkligheten i berörda avseenden
erfordrats.

Beräkningen i fråga om den omorganiserade läroanstalten i Malmö
har icke föranlett någon anmärkning från riksdagens sida.

Vad åter beträffar det föreslagna tekniska gymnasiet i Örebro, har
riksdagen icke kunnat undgå att finna, att de skål, som i ovan angivna
motioner anförts för ett föredragande av det i propositionen innehållna
alternativ 2 framför det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna alternativ 3,
äro så vägande, att riksdagen ansett sig böra bifalla det av motionärerna
gjorda yrkandet. Riksdagen har trott sig så mycket hellre kunna göra
detta, som om i en framtid en minskning i antalet ordinarie lärare vid
gymnasiet av inträdda förändrade förhållanden möjligen skulle påkallas, en
sådan utan svårighet låter sig företaga, då ju samtliga lärare vid anstalten
skola vara underkastade förflyttningsskyldighet.

På det i berörda motioner uttalade önskemålet beträffande en ytterligare
fördelning av lärjungarna i andra och tredje årskurserna på olika
stora specialavdelningar och med särskilda parallellavdelningar i vissa ämnen

Riksdagens skrivelse Nr 407.

har riksdagen, då en sådan anordning synes påkalla närmare utredning
och för övrigt icke skulle leda till någon anslagsökning för år 1919, icke
nu funnit anledning att närmare ingå.

Slutligen har riksdagen i anledning av ett i propositionen förekommande
förslag, att en lektorstjänst, omfattande ämnena svenska, tyska och
engelska, skulle inrättas vid vart och ett av de tekniska gymnasierna, velat,
i betraktande av den numera allmänt förekommande starka specialiseringen
av de högre universitetsstudierna, fästa uppmärksamheten på det
efter riksdagens mening mindre lämpliga i att en lektorstjänst av nu ifrågavarande
slag förenas med flera än två undervisningsämnen. Riksdagen har
funnit så mycket mera skäl till denna erinran, som enligt det föreliggande
förslaget viss undervisning i främmande levande språk ändå skulle övertagas
av extra lärare och således möjlighet till en lämpligare fördelning
av ämnena förefinnas.

Såsom av av den föregående framställningen framgår, skulle de nuvarande
tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand
tillsvidare lämnas oberörda av det nu föreliggande organisationsförslaget,
och det skulle på en vidare utredning bero, när och i vad mån sagda
skolor skulle tänkas bliva föremål för en omreglering.

Vid behandlingen av förut omförmälda läroanstalter i Malmö, Örebro
och Västerås har propositionen utgått från att de därstädes anställda och
föreslagna rektorer och lektorer skola bliva i avlöningshänseende likställda
med motsvarande befattningshavare vid de allmänna läroverken, för vilka
sistnämnda Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit en genomgripande
lönereglering. Det har vid sådant förhållande synts skäligt, att
denna lönereglering även må vinna tillämpning i fråga om rektorer och
lektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand.

De tekniska elementarskolornas lektorer åtnjuta för närvarande enahanda
avlöningsförmåner, som tillkomma lektorerna vid de högre allmänna
läroverken, d. v. s. lön i fem lönegrader ål) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,
3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor och 5) 4,000 kronor jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor.
Rektor vid teknisk elementarskola åtnjuter, utöver honom såsom lektor
tillkommande avlöning, en lönetillökning av 1,000 kronor, därav 500 kronor
lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar. I motsats till rektorerna
vid de allmänna läroverken åtnjuta ifrågavarande rektorer icke rätt till fri
bostad eller ersättning därför av vederbörande kommun.

För lektor vid högre allmänt läroverk har Eders Kungl. Maj:t nu i annat
sammanhang föreslagit en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön

Riksdagens skrivelse Nr 407.

och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två
ålderstillågg till lönen, vart och ett å 500 kronor. Med enahanda avlöningsbelopp
har i propositionen räknats i fråga om lektorer vid de i propositionen
förut omförmälda läroanstalterna i Malmö, Örebro och Västerås,
och samma belopp föreslås nu för lektorerna vid de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Borås och Härnösand.

Högsta pensionsunderlaget för samtliga lektorer föreslås, i likhet med
vad som föreslagits för de allmänna läroverkens lektorer, till 4,600 kronor.

Vad angår rektorerna vid de högre allmänna läroverken, föreslås
för dem en avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, varjämte det skulle åligga vederbörande kommun
att tillhandahålla fri bostad eller ersättning därför. Samma kontanta
avlöningsförmåner har föreslagits för rektorerna vid de i det föregående
behandlade tekniska läroanstalterna i Västerås, Örebro och Malmö, och
enahanda förmåner föreslås nu för rektorerna vid de tekniska elementarskolor,
varom nu är tal. Pensionsunderlaget föreslås till samma belopp
som för de högre allmänna läroverkens rektorer, alltså till 5,600 kronor.

Vad angår rektors bostadsförmån, har i det föregående föreslagits,
att med omorganisationen av de tekniska elementarskolorna i Malmö och
Örebro och med inrättande av en ny fackskola i Västerås skall förbindas
skyldighet för vederbörande kommun att tillhandahålla rektorerna vid
respektive läroanstalterna fri bostad eller ersättning därför. Ett sådant
åläggande för kommunerna torde för närvarande svårligen kunna uppställas
i fråga om de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand,
för vilka någon omorganisation nu ej är i fråga. Förevarande villkor
synes lämpligare böra förbindas med den i utsikt ställda omorganisationen
av sistnämnda skolor, i all synnerhet som frågan om förläggningsorten för
de fackskolor, vilka skulle ersätta berörda elementarskolor, ännu är oavgjord.

Då sålunda under övergångstiden icke någon skyldighet för vederbörande
kommun i detta avseende torde kunna föreskrivas, har dock departementschefen
ansett sig böra giva uttryck åt den förhoppningen, att kommunerna
skola låta sig angeläget vara att, därest det ligger i deras intresse
att få bibehålla vederbörande skola, eventuellt omorganiserad till en fackskola,
frivilligt åtaga sig ifrågavarande skyldighet.

Som redan förut erinrats, skulle nu även extralärarna vid de allmänna
läroverken erhålla ökade arvoden. Beträffande de tekniska elementarskolorna
i Örebro och Malmö har också i det föregående föreslagits höjning
av extralärararvodena, så beräknade, att dessa arvoden skulle utgå efter ett
medelbelopp av 175 kronor per veckotimme och läsår. Nu föreslås, att
även extralärarna vid de tre övriga tekniska elementarskolorna erhålla

Riksdagens skrivelse Nr 407.

motsvarande förmåner. Förslaget motiveras med att den ordinarie lärarpersonalens
avlöningsförhållanden skulle bliva likartade vid samtliga de
tekniska. läroanstalterna, vare sig dessa enligt föreliggande förslag skulle
omorganiseras eller tills vidare bibehållas under nuvarande former.

Då de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagna
beloppen å extra stat till de tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Borås och Härnösand beräknas täcka de ökade anslagsbehoven vid nämnda
tekniska elementarskolor, har ytterligare anslag för nu senast berörda
ändamål ej ansetts vara erforderligt.

I fråga om de villkor och bestämmelser, vilka böra knytas vid de
föreslagna avlöningsförmånerna, hava i stort sett samma föreskrifter i tilllämpliga
delar föreslagits, som i annat sammanhang förordats för de allmänna
läroverkens vidkommande.

I ett avseende föreslås dock ett tillägg. På sätt av det föregående
framgår, skulle undervisningen i vissa discipliner komma att meddelas genom
extra lärarkrafter Skulle av en eller annan anledning det icke vara
möjligt att för visst ämne erhålla kompetent extralärare — erfarenheten
har givit vid handen, att så understundom varit fallet — föreslås nu skyldighet
för ordinarie lärare, i den mån han därtill är kompetent, att till
viss omfattning utan särskild ersättning bestrida sådan undervisning. Skulle
denna extra tjänstgöring bliva mer omfattande, skulfe vederbörande lärare
tillerkännes viss ersättning härför. Det skulle ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att utfärda de föreskrifter, vilka i detta avseende bliva erforderliga.

Mot den sålunda föreslagna löne- och pensionsregleringen för lärarna
vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand har
riksdagen icke funnit anledning till någon erinran utöver vad riksdagen
i motsvarande avseenden har uttalat i fråga om den föreslagna fackskolan
i Västerås och de tekniska läroanstalterna i Örebro och Malmö.
I den av departementschefen uttryckta förhoppningen, att vederbörande
kommuner skola befinnas villiga att även under övergångstiden tillhandahålla
rektorerna vid nu ifrågavarande skolor fri bostad eller ersättning
därför, anser sig riksdagen böra instämma.

Vad vaktmästarna beträffar, anser riksdagen att åt dessa bör, med
tillämpning av samma grunder som följas i fråga om övriga statsanställda
vaktmästare, beredas möjlighet till ålderstillägg. Med hänsyn till riksdagens
beslut angående reglering av avlöningsförhållandena för de vid
statens verk och inrättningar anställda vaktmästarna, böra givetvis avlöningsförmånerna
för vaktmästarna så jämkas, att de bliva lika med de
avlöningsförmåner, som tillkomma övriga statsanställda vaktmästare.

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen på grund av vad sålunda anförts,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och med bifall
till motionerna i vad dessa avse staten för tekniska gymnasiet i Örebro
för år 1919,

dels medgivit, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk fackskola
ävensom att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö må ombildas
på sätt av departementschefen närmare angivits, under förutsättning
att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
och bostad eller hyresersättning åt rektor;

dels under samma förutsättning, godkänt följande ordinarie stat för
en elektroteknisk fackskola i Västerås, att tillämpas från och med den 1
juli 1919:

		Tjänstgö-
		ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
En lektor tillika rektor ...................................................	2,500	1,250	3,750
Extralärare, arvode ....................................................	—	—	2,000
Bokförings- och skrivbiträde åt rektor ....................	—	—	300
Vaktmästare..............................................................	350	175	525
Laboratorievaktmästare.............................................	—	—	600
Maskinist och eldare .........................................	—	—	350
Lyshållning, uppvärmning m. m....................................	—	—	1,500
Bibliotek....... ..... ...............	_	_	1,000
Samlingar och undervisningsmateriell..........................	—	—	2,000
Laborationer: materialier och diverse...........................	—	—	500
Arvode till skolläkare........................................................	—	—	150
Tryckningskostnader, skrivmaterialier m. m............	—	—	325
Summa			13,000

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande
ordinarie stat för den tekniska elementarskolan i Örebro, godkänt följande
ordinarie stat för den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium
i Örebro, att tillämpas från och med år 1919:

Riksdagens skrivelse Nr 407.

		Tjänstgö-	i
	Lön.	ringspen-	Summa.	Anmärkningar.
		ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1 rektor.....................................................	5,000	2,500	7,500	Efter 6 år kan
1 lektor......................................................	3,900	1,900	5,800	t lönen höjas med 1 500 kronor och
4 lektorer ................................................	15,600	7,600	23,200	j efter 10 år med ) ytterligare 600
1 lektor (från och med den 1 juli 1919)	1,950	950	2,900	kronor.
4 lektorer » » » » » » » Till bokförings- och skrivbiträde åt	7,800	3,800	11,600	(Efter 5 år kan
rektor ..............................	—	—	900	lönen höjas med
1 vaktmästare . ...............................	700	350	1,050	100 kronor och efter 10 år med

1 maskinist och eldare........................	900	600	1,500	ytterligare 100
Till bibliotek och samlingar...............	—	—	2,000	kronor.
» verkstaden för materialier och
diverse ...........................................	—	—	1,500
» laborationer ................................... » arvode åt skolläkare.................... » tryckningskostnader, annonser	—	—	3,000 700 600
m. m...............................	—	—
» lyshållning, uppvärmning m. m.	—	—	7,000
» övningar i lantmäteri .................. » arvoden åt extralärare under	1		500
vårterminen 1919.......................... » arvoden åt extralärare under	—	—	24,900
höstterminen 1919......................	—	—	12,500
Summa			107,150

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande
ordinarie stat för den tekniska elementarskolan i Malmö, godkänna följande
ordinarie stat för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium
och en maskinfackskola i Malmö, att tillämpas från och med år 1919:

Riksdagens skrivelse Nr 407.

-	Lön.	Tjänst- görings-	Summa.	Anmärkningar.
	pennin-
	i	par.
	Kronor. \|	Kronor.	Kronor.
1 rektor ...................................................	5,000	2,500	7,500	Efter 5 år kan n lönen höjas med
1 lektor ..................................................	3,900	1,900	5,800	1 500 kronor och ef-
2 lektorer...............................................	7,800	3,800	11,600	\| ter 10 år med yt-'' terligare 500 kro-
1 lektor(frånochmedden 1 juli 1919)	1,950	950	2,900	nor.
3 lektorer» » » » » » » Till bokförings- och skrivbiträde åt	5,850	2,850	8,700
rektor ..................................................	—	—	900	f Efter 5 år kan I lönen höjas med
1 vaktmästare ......................	700	850	1,050	{ 100 kronor och ef-
1 maskinist och eldare........................	900	600	1,500	1 ter 10 år med ytter-it ligare 100 kronor.
Till lyshållning, uppvärmning m. m.	—	—	10,000
» bibliotek och samlingar ........... » verkstaden för materialier och			3,000
diverse .............................................	—	—	1,500
» laborationer...................................	—	—	2,000
» arvode åt skolla,kåre ..................	—	_	500
» tryckningskostnader, annonser m. m................................................. » arvoden åt extralärare under	—	—	800
vårterminen ......................	—	—	17,200
» arvoden åt extralärare under
höstterminen ....................	—	—	8,200 450
» övningar i lantmäteri..................	—	—
Summa	1	\| 83,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjnter fri bostad samt bränsle, skall, sa länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels fastställt avlöningen för ordinarie rektorer och lektorer vid de
tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand till följande
belopp, nämligen:

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor
tjänstgöringspenningar, samt

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 500 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 137 käft. (Nr 407 408.) 4

middagens skrivelse Nr 407.

dels medgivit, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare vid
ovan angivna läroanstalter må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag
ålderstillägg; °

dels medgivit, att för ordinarie rektorer och lektorer vid de tekniska
läroanstalterna i Västerås, Örebro, Malmö, Norrköping, Borås och Härnösand
pensionsunderlaget för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och
högsta pensionsunderlaget för lektor till 4,600 kronor samt att, om befattningshavare
varit tillförordnad rektor, sådant skall vid bestämmandet
av pensionens belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han
varit befullmäktigad rektor;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie befattningshavare vid läroanstalterna
i Malmö, Örebro, Västerås, Norrköping, Borås och Härnösand,
nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en blivande omorganisation av det tekniska
undervisningsväsendet eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,
efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade
göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en blivande
omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet ävensom eljest, då
Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov, efter
vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan
befattning inom området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad
att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det
belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya
änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de bestämmelser,
som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot
smittosam lungsot.;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

Riksdagens skrivelse Nr 407.

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej skolöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
tjänstgöringen vid läroverket, finner uppdraget eller befattningen kunna
få mottagas och tills vidare bibehållas;

att ordinarie befattningshavare ej må åtaga sig undervisning i vare
sig enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt icke, vad angår
lektor, vederbörande skolas styrelse eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande
undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skolan
eller gymnasiet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
samt

att, därest för läroämnen, i vilka undervisningen är avsedd att uppehållas
genom extra ordinarie lärarkrafter, extra ordinarie lärare icke kunnat
anskaffas, ordinarie äinneslärare skall, i den mån han därtill är kompetent,
vara skyldig dels att utan ersättning bestrida sådan undervisning till
viss begränsad omfattning, dels ock därutöver mot särskild ersättning
bestrida undervisning av angiven art, allt enligt av Eders Kungl. Maj:t
närmare meddelade föreskrifter;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för lektor beräknas utgå för läsårets
antal läsveckor samt att de i rektors avlöning ingående tjänstgöringspenningar
skola beräknas utgå efter kalenderår men till olika belopp för lästiden
och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t
fastställas;

att tjänstgöringspenningar skola för vaktmästare eller maskinist beräknas
utgå efter kalenderår;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
havare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest'' varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten ut -

Riksdagens skrivelse Nr 407.

över sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr
i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;
i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av
befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
^.nnat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början
av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräkna sig den tid, som före
den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande
befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten; att,

därest adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, som
befordras till lektor vid teknisk fackskola, teknisk elementarskola eller
tekniskt gymnasium, intjänat tre ålderstilllägg, honom skall omedelbart
tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

Riksdagens skrivelse Nr 407.

att lektor vid teknisk fackskola, teknisk elementarskola eller tekniskt
gymnasium må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie
lektor vid någon av nu nämnda läroanstalter eller vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, ävensom den
tid, han må hava tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt: att

semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av vaktmästare och maskinister, där sådana finnas,
under femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträde till befattningen stadgat.

dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid någon av omförmälda läroanstalter, skall
vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, valka icke före den 1
november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat och
därvid fastade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie
stater tillkommande avlöningsförmåner;

dels vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 174,250 kronor;

dels på extra stat för år 1919 beviljat

till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning
m. m. för en elektroteknisk fackskola i Västerås ett reservationsanslag
av 15,000 kronor,

till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan
och ett tekniskt gymnasium i Örebro ett reservationsanslag av
10,000 kronor,

till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt
gymnasium och en maskinfackskola i Malmö ett reservationsanslag av
10,000 kronor;

30 Riksdagens skrivelse Nr 407.

dels medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom nu
äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än
stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å
minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i
icke överskridas.

Stockholm den 19 juni 1918.

är fråga, må
även å extra
en post göra
deras helhet

Med undersåtlig vördnad.