Riksdagens skrifvelse Nr 8

Riksdagsskrivelse 1911:8

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Nr 8.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den maj 1911.

— — — — Andra kammaren den maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8, 14, 16, 17, 26, 30, 35,
36, 46, 47, 58, 62, 71 och 91 samt memorial nr 31
jämte särskilda utskottets nr 2 utlåtanden nr 1 och 2).

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Riks- och landsarkiven.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkten 1

Bihang till Ilikid. protokoll 1811. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Iläft. (Nr 8). 1

2

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i
den år 1909 för riksarkivet fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens
lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt lönen
för enhvar af de båda andra vaktmästarna äfvensom för eldaren ej blott
efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100
kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar
bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan
förhöjning blifvit stadgade.

Till stöd för framställningen har föredragande departementschefen, på
sätt framgår af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 åberopat hvad chefen
för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet öfver justitieärenden
samma dag anfört beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg
åt vaktmästare i vissa ämbetsverk; och har departementschefen tillika
erinrat, att i den för riksarkivet gällande aflöningsstaten finnas uppförda
en förste vaktmästare, två vaktmästare och en eldare.

På grund af hvad i sistberörda statsrådsprotokoll i förevarande ämne
anförts och erinrats beträffande 1910 års Riksdags med det nu föreliggande
förslaget öfverensstämmande beslut i fråga om vaktmästarnes vid vissa då
nyreglerade ämbetsverk aflöningsförmåner, har Riksdagen godkänt sådan
ändring i den år 1909 för riksarkivet fastställda aflöningsstat, att förste
vaktmästarens lön förklarats kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt
lönen för enhvar af de båda andra vaktmästarna äfvensom för eldaren ej
blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare
100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar
bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning
blifvit stadgade.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att godkänna
sådan ändring i de aflöningsstater, som fastställts år 1909 för landsarkiven i
Vadstena, Uppsala och Lund och år 1910 för landsarkivet i Göteborg,
att lönen för enhvar af där uppförda vaktmästare förklaras kunna höjas
ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare
100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning
bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven
sådan förhöjning blifvit stadgade.

På grund af hvad i ofvanberörda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 till stöd för framställningen anförts har Riksdagen
godkänt sådan ändring i de aflöningsstater, som fastställts år 1909
för landsarkiven i Vadstena, Uppsala och Lund och år 1910 för lands -

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 3

arkivet i Göteborg, att lönen för enhvar af där uppförda vaktmästare förklarats
kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter
10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven
aflöningsförhöjning bestämt enahanda villkor, som för tillträde till
förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

3:o) I en den 20 januari 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr
105, bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva, att vaktmästaren vid arkivdepån i Visby E. J. Hallgren ma för ?
erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning tillgodoräkna^ sig
jämväl den tid, han före år 1909 uppehållit vaktmästar- och eldargöromålen
vid sagda depå.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen medgifvit, att
vaktmästaren vid arkivdepån i Visby C. J. Hallgren må för erhållande af
ålderstillägg i sin innehafvande befattning tillgodoräkna sig jämväl den tid,
han före år 1909 uppehållit vaktmästar-och eldargöromålen vid sagda depå.

Kungl. biblioteket.

4:o) Under punkt 3 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
vidare föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909
för kungl. biblioteket fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön
förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar annan
vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter
10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna
aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor, som för tillträde
till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

Riksdagen har godkänt sådan ändring i den år 1909 för kungl. biblioteket
fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklarats
kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar annan vaktmästares
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med
ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar
bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven
sådan förhöjning blifvit stadgade.

Universitetet i Uppsala.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att föreskrifva, att från
och med den 1 oktober 1915 skall i utgiftsstaten för universitetet i Upp -

4

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

sala vidtagas den ändring, att, med afförande ur staten af den under matematisk-naturvetenskapliga
sektionen af filosofiska fakulteten inom afdelningen
A) Aflöningar m. m. uppförda professorsbefattningen i fysik med
därför upptagna aflöningsförmåner, antalet professurer inom nämnda sektion,
för hvilka särskilda ämnen ej äro angifna, ökas från tio till elfva
samt den för dessa professurer uppförda aflöning ökas med ett belopp af
7,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen,
har alltså föreskrifvit att från och med den 1 oktober 1915 skall i utgifts■staten
för universitetet i Uppsala vidtagas den ändring, att, med afförande
ur staten af den under matematisk-naturvetenskapliga sektionen af filosofiska
fakulteten inom afdelningen A) Aflöningar m. m. uppförda professorsbefattningen
i fysik med därför upptagna aflöningsförmåner, antalet professurer
inom nämnda sektion, för bvilka särskilda ämnen ej äro angifna,
ökas från tio till elfva samt den för dessa professurer uppförda aflöning
ökas med ett belopp af 7,500 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva, att
förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala Lars Erik Lindberg
må för erhållande af ålderstillägg å förste vaktmästartjänsten under i öfrigt
gällande villkor räkna sig till godo den tid af åren 1897—1909, hvarunder
han bestridt vaktmästarbefattning vid nämnda bibliotek.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet upplyses angående arten och
omfattningen af det af Lindberg såsom vaktmästare utförda arbete under
den tid, som nu ifrågasattes skola få i löneturshänseende såsom förste vaktmästare
honom tillgodoräknas, finner Riksdagen med billighet öfverensstämmande,
att denna förmån varder honom beredd, och har Riksdagen
förty medgifvit, att förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala
Lars Erik Lindberg må för erhållande af ålderstillägg å förste vaktmästartjänsten
under i öfrigt gällande villkor räkna sig till godo den tid af åren
1897—1909, hvarunder han bestridt vaktmästarbefattning vid nämnda
bibliotek.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar m. in., under
rubriken Farmakologiska institutionen upptagna anslaget till städning och
uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt
förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 250 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, hade från universitetet gjorts framställning
om beredande af medel för att genom anställande af en ordinarie

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

5

vaktmästare hos farmakologiska institutionen tillgodose det ökade behof
af städning och uppassning, som på grund af institutionens förflyttning till
nya, större lokaler gjorde sig gällande, men har departementschefen, med
erkännande af detta ökade behof, emellertid icke ansett sig böra medverka
till upprättandet af en ordinarie vaktmästarbefattning vid institutionen, då
den möjligheten ej syntes utesluten, att inom en ej alltför aflägsen framtid
fråga kunde uppstå om införande af centraluppvärmning i institutionens
lokaler, i hvilken händelse nämnda behof tydligtvis minskades.

Riksdagen, som delar denna departementschefens uppfattning om olämpligheten
af inrättandet för närvarande af en ordinarie vaktmästartjänst
vid ifrågavarande institution, har icke funnit anledning till erinran mot
det för beredande af ökadt biträde vid städningen och uppassningen äskade
beloppet 250 kronor; och har Riksdagen alltså ökat det i utgiftsstaten för
universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar m. m., under rubriken
Farmakologiska institutionen upptagna anslaget till städning och uppassning
från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt förty
höjt det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 250 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels öka det i utgifts•staten
för universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar m. in., under
rubriken Geografiska institutionen upptagna anslaget till städning och
uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt
förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp
af 250 kronor, dels ock förklara, att ur omförmälda anslag jämväl skall
bestridas kostnaden för städning och uppassning vid seminariet för matematik.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
anförts har Riksdagen dels ökat de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
afdelningen A) Aflöningar m. m., under rubriken Geografiska institutionen
upptagna anslaget till städning och uppassning från dess nuvarande
belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt förty höjt det ordinarie
anslaget till nämnda universitet med ett belopp af 250 kronor; dels ock
förklarat, att ur omförmälda anslag jämväl skall bestridas kostnaden för
städning och uppassning vid seminariet för matematik.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att af det med
ritmästarbefattningen vid universitetet i Uppsala förenade arfvode å 800
-kronor ett belopp af 300 kronor för år räknadt må från och med höstterminen
1911 till 1914 års slut utgå till arfvode åt en amanuens vid
universitetets konstmuseum samt att återstoden af ritmästararfvodet, eller

6

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

500 kronor för år, må under samma tid användas till arfvode åt en lärare,
som, i enlighet med af det större akademiska konsistoriet gifna bestämmelser,
skall meddela undervisning i utförandet af ritningar för vetenskapligt
ändamål.

Då de ritmästaren för närvarande enligt den 5 juli 1873 fastställd
instruktion åliggande uppgifter att dels undervisa i ritkonst, dels biträda
dem bland universitets lärare, som önska med bilder belysa vetenskapliga
arbeten, dels ock tjänstgöra såsom amanuens vid museet för bildande
konst, uppenbarligen icke, såsom äfven i statsrådsprotokollet närmare utvecklas,
kunna anses efter nuvarande förhållanden lämpligt afvägda, samt
det af Eders Kung! Maj:t framlagda förslaget till disposition af ritmästarens
arfvode däremot synes väl ägnadt att främja de båda för universitetet
viktigaste af ofvannämnda uppgifter, ritningen för vetenskapligt ändamål
och amanuenstjänstgöringen vid konstmuseet, har Riksdagen intet att erinra
mot att det ifrågavarande arfvodet försöksvis för viss tid disponeras på sätt
föreslagits. På grund häraf bar Riksdagen medgifvit, att af det med ritmästarbefattningen
vid universitetet i Uppsala förenade arfvode å 800 kronor
ett belopp af 300 kronor för år räknadt må från och med höstterminen
1911 till 1914 års slut utgå till arfvode åt en amanuens vid universitetets
konstmuseum samt att återstoden af ritmästararfvodet, eller 500 kronor
för år, må under samma tid användas till arfvode åt en lärare, som, i enlighet
med af det större akademiska konsistoriet gifna bestämmelser, skall
meddela undervisning i utförandet af ritningar för vetenskapligt ändamål.

10:o) Eders Kungl. Maj:thar föreslagit Riksdagen att för beredande af höjning
af det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, afdelningen B) Till
materiell m. m., under rubriken Museum för nordiska fornsaker upptagna
kontanta anslag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp af
350 kronor.

Riksdagen, som af utredningen i ärendet funnit behofvet af den äskade
anslagshöjningen ådagalagdt, har alltså för beredande af höjning af det
i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, afdelningen B) Till materiell
m. m., under rubriken Museum för nordiska fornsaker upptagna kontanta
anslaget öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp af 350 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att för
beredande åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia vid
universitetet i Uppsala af medel till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel!
äfvensom för tillfälliga utgifter böja anslaget till nämnda
universitet med ett belopp af 500 kronor, dels ock att, i stället för det

7

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

nu i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under afdelningen A) Aflöningar
m. ra. för vissa seminarier inom humanistiska sektionen af filosofiska
fakulteten upptagna anslaget till arfvoden, 1,900 kronor, under ändrad
rubrik: Seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska
språket, engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indoeuropeisk
språkforskning, klassisk fornkunskap och antikens historia samt
statistik, till arfvoden uppföra ett anslag af 2,400 kronor och för detta
ändamål höja ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp
af 500 kronor.

Då behofvet af materiell för det seminarium för klassisk fornkunskap
och antikens historia, som inrättats i sammanhang med den af 1909 års
Riksdag beslutade professuren i nämnda ämnen, uppenbarligen måste
tillgodoses för att seminariet skall på ett tillfredställande sätt kunna verka
för det med detsamma afsedda ändamål och då Riksdagen icke funnit anledning
till erinran mot det äskade anslagets belopp 500 kronor, har Riksdagen
alltså bifallit framställningen i denna del.

Jämväl förslaget om höjande af anslaget till arfvoden vid vissa seminarier,
nu 1,900 kronor till 2,400 kronor, eller med 500 kronor, för beredande
af arfvoden åt bl. a. bibliotekarierna vid det nu ifrågavarande
seminariet samt det likaledes nyinrättade statistiska seminariet, har Riksdagen
ansett sig böra bifalla.

På grund häraf har Riksdagen

dels för beredande åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens
historia vid universitetet i Uppsala af medel till inköp af böcker och
annan undervisningsmateriel! äfvensom för tillfälliga utgifter höjt anslaget
till nämnda universitet med ett belopp af 500 kronor;

dels ock i stället för det nu i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under afdelningen A) Aflöningar m. m. för vissa seminarier inom humanistiska
sektionen af filosofiska fakulteten upptagna anslaget till arfvoden,
1,900 kronor, under ändrad rubrik: Seminarierna för klassiska, nordiska
och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap,
filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk, sanskrit
och jämförande indoeuropeisk språkforskning, klassisk fornkunskap och
antikens historia samt statistik, till arfvoden uppfört ett anslag af 2,400
kronor och för detta ändamål höjt ordinarie anslaget till nämnda universitet
med ett belopp af 500 kronor.

På grund af de under punkterna 7, 8, 9, 10 och 11 omförmälda besluten
har anslaget till universitetet i Uppsala, nu 791,586 kronor, ökats
med tillhopa 1,850 kronor eller till 793,436 kronor.

8

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Universitetet i Lund.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna följande
förändrade lydelse af utgiftsstaten för universitetet i Lund, afdelningen A)
Aflöningar m. m., såvidt angår underafdelningen a) Professorer m. fl. och
teologiska fakulteten:

En förste teologie professor, tillika domprost................................. 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat
med därtill hörande löningsjord i Hardeberga samt
predikstolshemmanen 1/2 mtl. Brönnestad nr 16, V2 mtl. ibm
och 3/é mtl. Lilla Bjällerup nr 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken 26,309 hl.
råg, 39,268 hl. korn och 20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning
24 kronor 74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads
län anslagna, men enligt kung! förordningen den 23 juli
1869 till statsverket indragna ränta 2 kronor 9 öre samt
kronotiondespannmål 164,868 hl., 1/2 råg och 1/2 kom, jämte
50 kronor 40 öre forsellönsersättning.

En professor................................................................................................ 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps och Glostorps
församlingars prebendepastorat.

En professor............................................................................................... 840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra församlingars
prebendepastorat.

En professor............................................................................................... 2,400: —•

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra och Flackarps
församlingars prebendepastorat.

En professor................................................................................................ 1,290: —

Uppbär dessutom inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups
församlingars prebendepastorat.

En professor .............................................................................................. 1,621: —

Uppbär dessutom inkomsten af Husie och Västra Skreflinge
församlingars prebendepastorat.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning och examination

i liturgisk sång.................................................................................... 800: —

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 6 professorsbefattningar omfatta 2 hvardera
exegetisk teologi och de öfriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) dogmatik
och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, samt 4) praktisk teologi
och moralteologi.

(Se för öfrigt särskilda föreskrifter.)

9

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

I den för närvarande gällande staten för teologiska fakulteten i Lund
är för hvarje professur angifvet ett eller flere särskilda ämnen tillika med
visst prebendepastorat. Inom samma fakultet i Uppsala äro däremot ej
de särskilda professurerna bundna vid vissa läroämnen, hvaremot ett eller
flere bestämda prebendepastorat, i den mån sådana finnas inom fakulteten,
äro anslagna till de olika professurerna. Då berörda förhållande vid
Lunds universitetet visat sig medföra vissa praktiska olägenheter och svårigheter
vid återbesättande af lediga professurer, har det emellertid ansetts
lämpligt att här genomföra samma anordning som i Uppsala; och då intet
synes vara att erinra mot att de häda staterna i nu förevarande hänseende
bringas i öfverensstämmelse med hvarandra, har Riksdagen med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förslag godkänt följande förändrade lydelse af utgiftsstaten
för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar m. in., såvidt
angår underafdelningen a) Professorer m. fl. och teologiska fakulteten:

En förste teologie professor, tillika domprost, .............................. 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat med
därtill hörande löningsjord i Hardeberga samt predikstolshemmanen
Va mtl. Brönnestad nr 16, V2 mtl. ibm och 3/4 mtl. Lilla Bjällerup nr 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken 26,309 hl. råg, 39,268
hl. korn och 20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning 24 kronor 74 öre

och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads län anslagna,
men enligt kungl. förordningen den 23 juli 1869 till statsverket
indragna ränta 2 kronor 9 öre samt kronotiondespannmål 164,868 hl.,
V2 råg och V2 korn, jämte 50 kronor 40 öre forsellönsersättning.

En professor................................................................................................. 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars
prebendepastorat.

En professor....................................................................................................840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra församlingars
prebendepastorat.

En professor............................................................................................. 2,400: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars
prebendepastorat.

En professor.................................................................................................. 1,290: •—

Uppbär dessutom inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars
prebendepastorat.

En professor.................................................................................................. 1,621: —

Jlih. till Iiils l prof. 1911. 10 Sand. 1 Afd. t Rand. S Höft. 2

10 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Uppbär dessutom inkomsten af Husie och Västra Skreflinge församlingars
prebendepastorat.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning och examination i liturgisk
sång................................................................................................................. 800: —

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 6 professorsbefattningar omfatta 2 hvardera
exegetisk teologi och de öfriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) dogmatik
och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, samt 4) praktisk
teologi och moralteologi.

(Se för öfrigt särskilda föreskrifter.)

13:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte i staten för universitetet i Lund uppföra en professur i psykologi
och pedagogik med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessurer
i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehafvare att
vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkor och
bestämmelser äfvensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till
Lunds universitet med 7,500 kronor.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

>Vid 1907 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t inrättande af professurer
i pedagogik vid universiteten i Uppsala och Lund, och i motiveringen till
denna framställning framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
vikten af att de båda universiteten erhölle hvar sin professur i
nämnda ämne. Då emellertid Riksdagen beslöt, att endast en pedagogisk
professur skulle inrättas, nämligen i Uppsala, berodde väl detta väsentligen
därpå, att de akademiska myndigheterna i Lund uttalat sig mot inrättandet
af de föreslagna professurerna i pedagogik.

Emellertid intaga dessa myndigheter numera en helt annan ståndpunkt
i denna fråga. Såsom framgår af vid denna motion närslutna bilagor,
har såväl humanistiska sektionen i Lund enhälligt uttalat sig för
en dylik professurs inrättande därstädes (bilaga I), som ock större akademiska
konsistoriet, äfvenledes enhälligt, hos kanslersämbetet vid rikets
universitet gjort framställning om, att en professur i psykologi och peda.-gogik måtte inrättas vid Lunds universitet (bilaga II) och i skrifvelse till
Konungen den 15 oktober 1910 (bilaga III) har kanslern tillstyrkt denna
framställning samt anhållit, att proposition härom måtte till 1911 års
Riksdag framlämnas.

Att de båda sistnämnda myndigheterna föreslå en gemensam professur
för de båda ämnena psykologi och pedagogik, torde ur flera synpunkter
vara synnerligen välbetänkt. Dessa båda vetenskapsgrenar stå i
det intimaste samband med hvarandra, och den moderna pedagogiken
stöder sig i främsta rummet på den experimentella psykologien som hjälp -

11

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

vetenskap. Det torde därför icke kunna göras några befogade invändningar
mot att dessa båda ämnen sammanföras under en gemensam professur.

Att ingå på en fullständigare utredning och motivering angående
vikten och nödvändigheten af nämnda professurs snara upprättande torde
vara öfverflödigt, då detta med all önskvärd tydlighet framgår af ofvan
åberopade bilagor. Det torde vara tillräckligt att i detta sammanhang
framhålla den påtagliga inkonsekvens, som ligger däld, att den filosofiska
fakulteten i Lund enligt examensstadgan är ålagd både undervisnings- och
examensskyldigliet i ämnet pedagogik utan att hafva någon professur i
detta ämne.

Den för ämbetsexamen stadgade kursen i psykologi och pedagogikens
teori och historia skötes visserligen af en docent i filosofi, men då denne
samtidigt har anställning som rektor vid Landskrona enskilda gymnasium,
vid hvilken befattning han enligt kontrakt är bunden för en tid af fem
år, räknadt från och med 1910, torde hans tid och krafter ej i längden
räcka till, för att han på ett tillfredsställande sätt skall kunna sköta
nämnda kurser. Härtill kommer, att examensskyldigheten i ofvannämnda
ämnen för närvarande och i brist på annan härtill kompetent universitetslärare
uppehälles af en numera vid Göteborgs högskola anställd docent.
Om sålunda studerande i Lund önska aflägga examen i dessa ämnen,
måste ifrågavarande docent och på den studerandes egen bekostnad resa
till Lund för att förrätta denna examen. Att detta icke blott är en stor
olägenhet utan äfven en stor orättvisa mot de studerande, kan väl knappast
förnekas.

Då sålunda Kung!. Maj:t genom sin här ofvan åberopade proposition
till 1907 års Riksdag redan erkänt och framhållit vikten af en pedagogisk
professurs inrättande äfven i Lund, och då det viktigaste skälet till att
Riksdagen nämnda år ej lämnade sitt bifall härtill numera förfallit samt
slutligen den af de akademiska myndigheterna föreslagna kombinationen
af ämnena psykologi och pedagogik under en gemensam professur måste
anses synnerligen lycklig, synes mig inrättandet af nämnda professur ej
längre böra uppskjutas utan frågan härom lösas redan vid innevarande
års riksdag, oaktadt Kungl. Maj:t ansett sig föidundrad att i årets statsverksproposition
göra framställning härom.''»

De i motionen omförmälda bilagor äro af följande lydelse:

12 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Afskrift. (Bil. 1.)

Utdrag ur protokollet i humanistiska sektionen i
i Lund den 15 maj 1909.

Närvarande: Dekanus, professor Flensburg, professorerna
Wulff, v. Sckwerin, Wraugel, Larsson, Liljeqvist,
Axel Nock, Ekwall och C. A. Moberg.

§ 146.

Jämlikt vederbörlig remiss hade sektionen att yttra sig öfver professorerna Larssons
och Liljeqvists anhållan, att större konsistoriet ville hos Kungl. Maj:t utverka
framställning till nästa års Riksdag om inrättandet af en professur i pedagogik.

Professor Larsson anförde: »Som skäl för det väckta förslaget vill jag anföra

följande: „

1) Åliggandet att anordna den för ämbetsexamen stadgade kursen i psykologi
samt pedagogikens teori och historia har fakulteten så till vida fullgjort, att denna
kurs för närvarande skötes på ett utmärkt sätt af eu docent i teoretisk filosofi, men
den skötes dock alltså af en docent i annat ämne och den honoreras till största delen
med det docentstipendium, som docenten Emmelin åtnjuter i egenskap af docent i
filosofi; och under sådana omständigheter kan det icke sägas, att fakulteten på ett
tillfredsställande och definitivt sätt ordnat ens denna del af den pedagogiska undervisningen.

2) För pedagogiska studier, syftande till något betyg i ämnet pedagogik, har
fakulteten icke träffat någon som helst anordning. Man kan hänvisa till själfstudier,
men det kunde man med samma rätt göra i andra ämnen. Pedagogik studeras icke
bra på egen hand, i synnerhet som ju här vid universitetet ingen tradition finnes, af
hvilken de studerande kunde ha ledning, och för öfrigt icke heller i universitetsbiblioteket
någon vidare litteratur i ämnet. Pedagogiken bör bedrifvas icke blott som en
läsning utan som eu öfning, och särskild! torde i detta ämne seminarieöfningar vara
behöfiiga.

3) Examensstadgan lämnar de studerande den möjligheten öppen, att, i stället
för att genomgå den s. k. pedagogiska kursen, ta betyg i ämnet pedagogik, och det
finns goda skäl antaga, att många skola önska begagna sig af denna möjlighet, på
samma sätt som det förr varit vanligast att de studerande, i stället för den för lärare
stadgade pröfning i antropologi oeh logik, valt att taga betyg i teoretisk filosofi.
Dels räknas en betygsenhet alltid som god behållning, dels torde i alla fall många
studerande anse, att ett betyg i pedagogik kan blifva af betydelse för deras framtid.
De kunna tänka sig bli seminarielärare eller folkskoleinspektörer — eu ganska afsevärd
möjlighet i samma mån krafvet på fackmässiga inspektörer gör sig gällande; de
kunna gå in vid högre folkskolor eller syfta till öfverlärarplatser i folkskolorna och
genom de nu beslutade kommunala mellanskolorna öppnas ett nytt område, där pedagogiska
kunskaper få inflytande på befordringarna. Det är gifvetvis en orätt mot de
studerande att beröfva dem denna möjlighet, som stadgan för dem afsett, eller att i
hvarje fall icke vid undervisningens anordnande ta hänsyn till denna möjlighet. Man
kan förutse, därest icke snart eu professur i pedagogik här inrättas, att platser af
ofvan uppräknade slag en tid bortåt komma att i öfvervägande grad besättas med
personer, som vid Uppsala universitet förvärfvat betyg i pedagogik — och jag anser
det icke vara en oberättigad form af tillgifvenhet för det egna universitetet, om

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 13

man häri finner både en orättvisa mot lundensiska studerande och mot Lunds universitet.

4) Det kan nu anses som säkert, att kompetenta sökande skola finnas till eu
eventuell professur i pedagogik härstädes. Säkerligen skall efter den nu pågående
konkurrensen om pedagogikprofessuren i Uppsala en eller annan sökande återstå, hvars
kompetens blifvit officiellt vitsordad.

De skäl jag här anfört kunna alla sammanfattas i ett enda: att inrättande af en
pedagogikprofessur i Lund är en nödvändig konsekvens af vår nu gällande examensstadga.
Det är med full afsikt som jag endast vill anföra detta skäl. Jag
skulle anse mig komma utanför ämnet, om jag här ville bevisa pedagogikens nytta.
Tvärtom vill jag betona, att denna senare fråga icke föreligger. Den är praktiskt
sedd redan afgjord af Kungl. Maj:t i och med att pedagogik blifvit obligatorisk i fakultetens
viktigaste examen. Det kan råda olika meningar om lämpligheten af denna
bestämmelse i examensstadgan, men den finns där och bildar eu förutsättning, som ej
med bibehållen lojalitet kan ignoreras.

Slutligen måste jag erinra om det säregna läge, hvari denna fråga befinner sig.
Det är icke Kungl. Maj:t, som behöfver öfvertygas om behöfligheten af den föreslagna
professuren, ty Kungl. Maj:t har redan en gång velat bereda oss tillfälle att förorda
en sådan professur; icke heller Riksdagen, som velat i detta afseende likställa de båda
statsuniversiteten; icke heller — det vet man med visshet — universitetets kansler;
utan det är just denna sektion och Lunds konsistorium, som det gäller att vinna för
saken.

Jag önskar bifall till förslaget.»

Sektionen beslöt därefter att för sin del tillstyrka bifall till denna framställning.

Ur protokollet

Martin Nilson.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar

Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 januari 1911

ex officio

Hj. Westerling,

registrator.

Transsumt. (Bil. II.)

Till kanslersämbetet vid rikets universitet.

Då det större konsistoriet vid Lunds universitet nu går att för kanslersämbetet
framställa sådana universitetets behof, som synas kräfva anslag af nästkommande års
Riksdag, får konsistoriet först göra framställning om sådana anslag, som redan beviljats
men endast å extra stat, och hvilka fortfarande äro behöfliga.

Professorn H. Larsson har hos konsistoriet hemställt om beredande af anslag till
ett professorsämbete i pedagogik och såsom motivering åberopat, hvad han anfört till
humanistiska sektionens här bifogade protokoll den 15 maj 1909, och får konsistoriet

14

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

i hufvudsaklig anslutning därtill anhålla om beredande af ett årligt anslag å 7,500
kronor till ett professorsämbete i psykologi och pedagogik med samma rätt till ålderstillägg
för innehafvaren af detta ämbete som för öfriga professorer. Enligt den nyligen
fastställda examensstadgan för filosofiska fakulteten, särskilt hvad beträffar filosofisk
ämbetsexamen, har pedagogiken fått en sådan ställning, att det för Lunds universitet blir
ett starkt behof att liksom systeruniversitetet i Uppsala erhålla ett professorsämbete i
pedagogik. Som det emellertid är konsistoriets öfvertygelse, att pedagogiken kan
vetenskapligt bedrifvas endast i intimt sammanhang med psykologi, och å andra sidan
den moderna psykologien tagit eu synnerlig omfattning, som gör dess särskilda representation
högönsklig, anser konsistoriet detta sakförhållande bäst tillgodoses, om det
ifrågavarande professorsämbetet inrättas i psykologi och pedagogik.

Lund den 24 september 1910.

På det större konsistoriets vägnar:

B. Jönsson.

Otto Ernherg.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar

Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 jan. 1911

ex officio

Hj. Vesterling,

registrator.

Transsumt. (Bilaga III.)

Till Konungen.

Till Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning får jag härmed i underdånighet
öfverlämna det större akademiska konsistoriets i Lund till mig ställda, den 24 september
1909 dagtecknade skrifvelse, hvari konsistoriet framställt de Lunds universitets
behof, hvilka synt.s konsistoriet kräfva anslag af 1911 års Riksdag.

Då konsistoriet nu upptagit frågan om inrättande af en professur inom pedagogikens
läroområde vid Lunds universitet, måste erinras därom, att denna fråga redan
vid åtskilliga föregående tillfällen förelegat till behandling. Sedan uti eu vid 1905
års lagtima riksdag vädd motion föreslagits upprättande af en pedagogisk professur
vid Uppsala universitet, yttrade statsutskottet rörande denna motion, bland annat, att
frågan om anordnande vid »universiteten» af undervisning i pedagogik enligt utskottets
åsikt vore värd att tagas i allvarligt öfvervägande, men att utskottet icke ansåge
det vara tillrådligt att utan någon utredning af vederbörande myndigheter eller förslag
af Kungl. Maj:t besluta inrättande vid universitetet i Uppsala af en professur i
pedagogik, hvadan utskottet hemställde, att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.
Sedan Riksdagen bifallit denna hemställan och frågan alltså vid 1905 års riksdag förfallit,
upptogs den på nytt vid 1906 års riksdag. Med anledning af en utaf veder -

15

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

börande vid universitetet i Uppsala gjord underdånig framställning föreslog nämligen
Kungl. Maj :t i 1906 års statsverksproposition Riksdagen att till upprättande af en
ordinarie professor i pedagogik vid universitet i Uppsala bevilja erforderliga medel.
Denna proposition vann icke Riksdagens bifall. Uti sin skrifvelse af den 28 maj 1906
angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrade Riksdagen
i frågan följande: »Den af Riksdagen år 1905 sålunda godkända planen, att

undervisning i pedagogik skulle vid båda universiteten anordnas, och att i sammanhang
härmed den för blifvande läroverkslärare nu förekommande undervisningen vid
profårskursens teoretiska afdelning skulle upphöra, har icke varit föremål för särskild
utredning af vederbörande myndigheter, hvilkas utlåtanden beträffande den ifrågasatta
professuren i Uppsala emellertid måste anses gifva kraftigt stöd åt berörda plan. Med
afseende härå och då någon olägenhet icke lärer vara att befara af ett uppskof med
inrättande af nämnda professur, intill dess frågan om den pedagogiska undervisningens
och den teoretiska lärarutbildningens ordnande må kunna i ett sammanhang upptagas
till afgörande, har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.»

Härefter lät Kungl. Maj:t verkställa utredning i ämnet genom öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, förstärkt med två sakkunnige universitetsprofessorer; och
rådde i det utlåtande, som härvid afgafs, icke någon meningsskiljaktighet i afseende
å behofvet af pedagogiska professurer vid de båda statsuniversiteten. Ärendet remitterades
därpå till dåvarande kanslern för rikets universitet för vederbörandes hörande.
Vid Uppsala universitet tillstyrktes öfverstyrelsens förslag om proposition till Riksdagen
om beviljande af medel till upprättande af en ordinarie professur vid hvardera
af universiteten i Uppsala och Lund, hvaremot de akademiska myndigheterna i
Lund uttalade sig mot inrättandet af ifrågavarande professurer, under åberopande,
bland annat, att universitetet hade flera vida viktigare anslagsbehof, som kanske skulle
få stå tillbaka för pedagogikens upptagande bland de ordinarie examensämnena.

I underdånigt utlåtande den 1 december 1906 förklarade kanslern, att enligt
hans åsikt det vore ett önskemål, att det för lärarbildning viktiga ämnet pedagogik
blefve vid den akademiska undervisniugen behörigen representeradt, samt att han icke
heller hade något att erinra mot förslaget, att professurer i ämnet upprättades samtidigt
vid Updsala och Lunds universitet, så mycket mindre som det ju måste anses i
och för sig önskvärd!, att frågan ordnades likformigt vid båda statsuniversiteten, hvarjämte
ban med åtskilliga skäl gendref de vid universitetet i Lund gjorda invändningarna
mot det väckta förslaget, såvidt anginge Lunds universitet. Äfven dåvarande
chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet inlade, enligt det vid statsverkspropositionen
till 1907 års Riksdag fogade protokoll öfver ecklesiastikärenden, eu bestämd gensaga
emot de från Lunds universitet försporda invändningarna och hemställde, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja medel för inrättande af professurer i pedagogik
både vid Uppsala och Lunds universitet, hvilken hemställan också bihölls af
Kungl. Magt. Den sålunda aflåtna propositionen vann emellertid endast så till vida Riksdagens
bifall, att Riksdagen för inrättande af en professur i pedagogik vid universitetet i
Uppsala anvisade nödiga medel, hvaremot förslaget om inrättande afen dylik professur vid
Lunds universitet afslogs hufvudsakligen på den grund, att tills vidare och till dess
någon erfarenhet vunnits angående sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens
ordnande samt verkningarna af densamma inrättandet af mer än en lärostol i
berörda ämne icke syntes vara erforderligt, samt att. i så fäll universitetet i Uppsala i
främsta rummet borde komma i åtanke vid erhållande af denna professur, med hänsyn.

16

■Riksdagens skrifvelse Nr 8.

bland annat, därtill, att de akademiska myndigheterna i Lund uttalat sig mot inrättandet
af de föreslagna professurerna.

Af det föregående framgår, att såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen likasom ock
kanslern och öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk redan vid ärendets föregående
behandling erkänt behofvet af, att en pedagogisk lärostol äfven vid Lunds
universitet i sinom tid borde komma till stånd; och då det hittills anförda hufvudsakliga
motskälet, nämligen att de akademiska myndigheterna i Lund uttalade sig mot
inrättande af pedagogiska professurer, numera icke längre kan åberopas, synes det
vara öfverflödigt att närmare orda om vare sig pedagogikens ställning och betydelse i
allmänhet vid den akademiska forskningen och undervisningen eller särskild! behofvet
af en lärostol i pedagogik äfven vid universitetet i Lund. Jag vill här allenast tilllägga,
att antalet af de studerande, som sökt och erhållit särskilt nådigt tillstånd att
i filosofiska examina vid Lunds universitet medtaga ämnet pedagogik, varit afsevärdt
stort, under år 1908 och 1909 samt förra halfåret 1910 uppgående till ett tjugutal,
däraf tolf under 1909.

Beträffande professurens ämnesområde ansluter jag mig till konsistoriets förslag,
att professuren måtte inrättas i psykologi och pedagogik, till hvilket förslag, enligt
hvad jag inhämtat, förslagsställaren inom humanistiska sektionen, professor Hans
Larsson ansluter sig. Härvid önskar jag dock särskildf framhålla, att detta förslag
gifvetvis icke får anses innebära, att psykologien skulle i sin helhet öfverfiyttas till
den pedagogiska professuren, utan endast så till vida som psykologien står i sammanhang
med "pedagogiken, hvarvid den experimentella psykologien torde böra förläggas
inom pedagogikprofessurens område. Att psykologi fortfarande måste bedrifvas inom
den teoretiska filosofien och äfven inom den praktiska filosofien, torde vara själffallet.

Jag anhåller sålunda i underdånighet om nådig proposition till 1911 års Riksdag
om beviljande af medel till inrättande af en professur i psykologi och pedagogik vid
Lunds universitet.

Underdånigst;

F. Cl:son Wachtmeister.

Stockholm den 15 oktober 1910.

Otto Croneborg.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar,
departementet den 21 januari 1911

Stockholm af kungl. ecklesiastikex
officio

Ej. Westerling,

registrator.

Då, på sätt i motionen erinras, 1907 års Riksdag i anledning af Kungl.
Maj:ts framställning om inrättande af en professur i pedagogik vid hvartdera
af universiteten i Uppsala och Lund, fann sig endast böra uppföra

17

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

en dylik tjänst å förstnämnda universitets stat, hade detta sin hufvudsakliga
grund i dels en önskan att vinna någon tids erfarenhet angående
sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens ordnande samt verk•ningarna
af densamma, dels ock den omständigheten att de akademiska
myndigheterna i Lund då uttalat sig mot inrättandet af de föreslagna
professurerna. Den åsikt, som af Riksdagen samtidigt härmed uttalades
angående frågans om undervisning i pedagogik vid universiteten synnerligen
beaktansvärda natur, vidhåller Riksdagen allt fortfarande; och då ej
mindre erfarenheten från Uppsala angående den där befintliga lärostolens
i ifrågavarande ämne gynnsamma inflytande å lärarutbildningen, än äf~ven
de svåra förhållanden, under hvilka undervisningen och examinationen
i pedagogik vid universitetet i Lund för närvarande försiggå, hänvisa
på att tiden nu är inne för upprättande jämväl vid sistnämnda universitet
af professur i berörda ämne, har Riksdagen ansett sig, sedan en
dylik åtgärd numera tillstyrkts af samtliga akademiska myndigheter i
Lund, och då Riksdagen ej haft något att erinra mot att ämnet psykologi
förenas med denna professur, böra bifalla motionen.

Riksdagen har alltså, med bifall till ifrågavarande motion, i staten
för universitetet i Lund, afdelning A) Aflöningar m. m. uppfört en professur
i psykologi och pedagogik med enahanda aflöningsförmåner, som
tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med skyldighet för
tjänstens innehafvare att vära underkastad de för dessa förmåners åtnjutande
fastställda villkor och bestämmelser, äfvensom för ändamålet höjt det
ordinarie anslaget till Lunds universitet med 7,500 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att underträdgårdsmästaren
vid universitetets i Lund botaniska institution Gustaf
Olander Nilsson må för erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning,
under i öfrigt gällande villkor, tillgodoräkna sig den tid af åren
1906—1909, hvarunder han vid nämnda institution tjänstgjort såsom äldre
trädgårdsdräng med full tjänstgöring.

På grund af hvad statsrådsprotokollet till stöd för framställningen
innehåller, har Riksdagen medgifvit, att underträdgårdsmästaren vid universitetets
i Lund botaniska institution Gustaf Olander Nilsson må för
erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning, under i öfrigt
gällande villkor, tillgodoräkna sig den tid af åren 1906—1909, hvarunder
han vid nämnda institution tjänstgjort såsom äldre trädgårdsdräng med
full tjänstgöring.

Bihang till Rikad. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. S Höft.

3

18

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund under afdelningen A) Aflöningar m. m. och
rubriken Astronomiska observator^ för anställande af räknebiträden uppföra
ett anslag af 1,500 kronor samt att för sådant ändamål höja anslaget
till sagda universitet med nämnda belopp.

Vidare har, såsom af punkt 94 här nedan inhämtas, Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1912 anvisa dels för
uppförande af en nybyggnad för astronomiska observatoriet 22,000 kronor,
dels för inredning af denna byggnad 2,000 kronor, dels ock för inköp af
räknemaskiner för observatoriets behof 5,00(1 kronor. Då det nu äskade
anslaget till räknebiträden har direkt sammanhang med frågan om uppförande
af nybyggnaden för observatoriet, har Riksdagen här till behandling
först upptagit denna fråga. Riksdagen har då funnit af den i ärendet
lämnade utredningen till fullo framgå, att det nuvarande lokalutrymmet
vid den astronomiska institutionen är så knappt, att såväl vederbörande
professors och observatörs som ock de astronomie studerandenas dit förlagda
arbete måste försiggå under synnerligen ogynnsamma förhållanden.
Då härtill kommer, att plats hittills icke kunnat beredas för mer än ett
tillfälligt räknebiträde och detta låtit sig göra endast genom att placera
biträdet i föreståndarens rum, lärer häraf följa att åtgärders vidtagande
för beredande af ökadt utrymme för institutionen är af behofvet i hög
grad påkalladt; och har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad i sådant
afseende föreslagits, eller uppförande å observatorietomten af en nybyggnad
utan intrång på eller förändring af den nuvarande observator^
byggnaden. I denna nybyggnad skulle då beredas plats för bland annat
de tvä fast anställda biträdena, hvilka anses nödvändiga för utförande
af det med det vetenskapliga arbetet förenade numeriska räknearbetet.
Det för nybyggnaden beräknade beloppet 22,000 kronor liksom kostnaden
för inredning, 2,000 kronor, har icke gifvit Riksdagen anledning
till erinran. Ej heller har Riksdagen funnit anmärkning mot det beräknade
antalet räknebiträden, det för arfvode åt dessa föreslagna beloppet,
1,500 kronor, eller det för inköp af räknemaskiner afsedda beloppet, 5,000
kronor. Riksdagen, som under punkt 94 här nedan anmäler sitt beslut
om anvisande af medel för nybyggnaden m. m., har alltså i anledning
af det nu föreliggande förslaget i utgiftsstaten för universitetet i Lund
under afdelningen A) Aflöningar m. m. och rubriken Astronomiska observatoriet
för anställande af räknebiträden uppfört ett anslag af 1,500 kronor
samt för sådant ändamål höjt anslaget till sagda universitet med
nämnda belopp 1,500 kronor.

19

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

16:o) Eders Kungl. Maj:fc har vidare föreslagit Riksdagen att

dels höja den i staten för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar
m. m., under rubriken Musikkapellet upptagna aflöningen för
kapellmästaren från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,000 kronor,
däraf 2,000 kronor skola utgöra lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

dels medgifva, att kapellmästaren må äga rätt till två ålderstillägg å
lönen, hvart derå å 250 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,
med rätt för den nuvarande innehafvaren af kapellmästarbefattningen
att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den
tid han efter sitt tillträde till befattningen tjänstgjort i densamma,

dels förklara ej mindre, att de enligt nådiga kungörelsen den 13 juni
1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af löneförmåner
enligt 1908 års lönereglering vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från och med år 1912 gälla
i fråga om kapellmästarbefattningen, med iakttagande att beträffande rätt
för kapellmästaren att med sin ifrågavarande befattning förena annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat skall gälla hvad som i sådant
afseende föreskrifvits i fråga om musikdirektören vid universitetet i
Uppsala, än äfven att, därest den nuvarande kapellmästaren ej före viss
angifven tidpunkt anmäler, att han underkastar sig de nya aflöningsbestämmelserna,
han skall varda bibehållen vid honom hittills tillkommande
aflöningsförmåner, äfvensom vid den rätt till pension, som hittills
tillkommit honom,

dels ock för beredande af omförmälda löneförhöjning öka anslaget
till universitetet i Lund med ett belopp af 500 kronor.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft en inom
Riksdagen väckt motion, däri föreslagits, att Riksdagen måtte för sin del
besluta en sådan ändring af anslaget till universitetet i Lund, att löneförmånerna
för kapellmästaren därstädes höjas till likställighet med löneförmånerna
för musikdirektören vid Uppsala universitet.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande.

»I föreliggande statsverksproposition har Kungl. Maj:t inom åttonde
hufvudtiteln bland ordinarie anslag (nr 14) äskat ökning af anslaget till
universitetet i Lund med ett belopp af 500 kronor, för beredande af löneförhöjning
åt kapellmästaren vid sagda universitet.

Såsom af departementschefens yttrande i ärendet framgår, kommer
den föreslagna förhöjningen emellertid icke att medföra likställighet i
aflöningsförmåner mellan nämnda kapellmästare och den honom motsvarande,
i Uppsala universitetsstat upptagna »musikdirektören». Det torde

20

Riksdagens skrivelse Nr 8.

få anses obestridd att kompetensfordringarna äro lika stora för den förre
som för den senare, och att hvad den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten
beträffar, kapellmästarens (äfven bortsedt från nedannämnda, särskildt
aflönade uppdrag) är icke mindre, utan större än musikdirektör ens. Vid
dylikt förhållande synes mig den af departementschefen anmärkta omständighet
— att andra tjänster vid de båda universiteten finnas, där
aflöningen ställer sig olika — ingalunda afgörande: hvad särskildt angår
de åberopade kamrerarbefattningarna, lärer, såvidt jag kunnat utröna,
skillnaden dem emellan i arbetsbörda vara mycket stor.

Vid ärendets afgörande hos Kung! Maj:t torde äfven den omständighet
hafva inverkat, att nuvarande kapellmästaren i Lund åtnjuter ett
belopp af 800 kronor för uppehållande af kostnadsfri undervisning och
examination i »liturgisk sång och framsägning». Härvid bör dock erinras,
att denna förening af sysslor är rent tillfällig i den nuvarande kapellmästarens
person; att densamme, innan han erhöll ifrågavarande statsanslag,
uppbar ett antagligen liknande belopp såsom privat ersättning af
de studerande; att det vid platsens ledigförklarande icke kan låta sig göra
att kräfva särskild kompetens i denna syssla jämsides med kapellmästarkompetensen;
och att följaktligen nämnda anslagspost icke på minsta sätt
hindrar, att kapellmästarplatsen i Lund för eventuella aspiranter framställer
sig såsom icke oväsentligt sämre aflönad än motsvarande tjänst i
Uppsala. Då därtill kommer, att äfven sistnämnda aflöning, bortsedt från
en naturaförmån af 6 famnar ved, icke stiger högre än till 4,000 kronor,
ålderstilläggen inberäknade, kan jag icke annat än finna skäligt och lämpligt,
att kapellmästarens i Lund löneförmåner regleras till öfverensstämmelse
härmed».

Otvifvelaktigt måste de kapellmästaren vid Lunds universitet för
närvarande tillkommande löneförmåner numera anses för knappa såväl
med hänsyn till det honom åliggande arbete som ock i jämförelse med musikdirektörens
vid universitetet i Uppsala aflöning. Till ändring i anmärkta
hänseendet har af Eders Kungl. Maj:t föreslagits lönens höjande från dess
nuvarande belopp 2,500 kronor till 3,000 kronor och det nuvarande ålderstilläggets
å 500 kronor utbytande mot två ålderstillägg å hvartdera 250
kronor efter fem och tio år. I motionen däremot har föreslagits höjning af
hans löneförmåner till likställighet med löneförmånerna vid ofvanberörda
musikdirektörstjänst. A denna tjänst utgår aflöningen med 3,500 kronor
jämte ålderstillägg på sätt nu föreslagits för kapellmästaren. Åtnjutes fri
bostad afdrages å lönen 500 kronor. Vid öfvervägande af hvad i ärendet
förekommit har Riksdagen icke kunnat undgå den uppfattningen, att
några i sakens natur liggande skäl för den olikhet i löneförmåner vid de

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

21

båda ifrågavarande tjänsterna, som nu förefinnes, svårligen kunna anföras,
utan att fastmera både rättvisa och billighet tala för ett höjande af kapellmästarens
lön till jämnställdhet med musikdirektörens. Då Riksdagen
alltså nu bifaller en dylik åtgärd, har Riksdagen emellertid velat såsom
sin mening framhålla, att, på sätt jämväl af musikkapellets inspektor och
departementschefen uttalats, kapellmästaren bör, i sammanhang med löneförbättringen,
åläggas skyldighet att undervisa i musikens teori och historia.
Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla att Riksdagen med anledning
af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och den i ämnet
väckta motionen

dels höjt den i staten för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar
m. m., under rubriken Musikkapellet upptagna aflöningen för
kapellmästaren från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor,
däraf 2,300 kronor skola utgöra lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

dels medgifvit, att kapellmästaren må äga rätt till två ålderstillägg å
lönen, hvardera å 250 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10 års
tjänstgöring, med rätt för den nuvarande innehafvaren af kapellmästarbefattningen
att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo
den tid han efter sitt tillträde till befattningen tjänstgjort i densamma,

dels förklarat ej mindre, att de enligt kungl. kungörelsen den 13
juni 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af löneförmåner
enligt 1908 års lönereglering vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från och med år 1912
gälla i fråga om kapellmästarbefattningen, med iakttagande att beträffande
rätt för kapellmästaren att med sin ifrågavarande befattning förena annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat skall gälla hvad som i
sådant afseende föreskrifvits i fråga om musikdirektören vid universitetet
i Uppsala, än äfven att, därest den nuvarande kapellmästaren ej före viss
angifven tidpunkt anmäler, att han underkastar sig de nya aflöningsbestämmelserna,
han skall varda bibehållen vid honom hittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till pension, som hittills
tillkommit honom,

dels ock för beredande af omförmälda löneförhöjning ökat anslaget till
universitetet i Lund med ett belopp af 1,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia vid universitetet
i Lund af medel till inköp af böcker och annan undervisningsma -

22 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

teriell samt tillfälliga utgifter höja anslaget till nämnda universitet med
ett belopp af 500 kronor.

Under erinran om att Riksdagen på sätt under punkt ll:o) här ofvan
anmäles beviljat ett anslag å 500 kronor till materiell m. m. för seminariet
i samma ämnen som de nu omförmälda vid universitetet i Uppsala
och under hänvisning till hvad Riksdagen till stöd härför anfört, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen för beredande åt seminariet för klassisk
fornkunskap och antikens historia vid universitetet i Lund af medel till
inköp af böcker och annan undervisningsmateriel! samt tillfälliga utgifter
höjt anslaget till nämnda universitet med ett belopp af 500 kronor.

18:o) Under punkt 16 af förevarande hufvudtitel har Eders Ivungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för beredande af höjning af det i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, afdelningen B) Till materiell m. m., för historiska
museet upptagna anslag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp
af 1,500 kronor.

Af utredningen i ärendet finner Riksdagen framgå, att ifrågavarande
anslag, hvilket redan år 1870 bestämdes till 500 kronor och sedermera,
oaktadt de kraf, som numera ställas å en dylik institution, och oaktadt
museet sedan nämnda tid till sin storlek mer än fördubblats, bibehållits
vid detta belopp, är i starkt behof af en väsentlig ökning, och då det i
sådant afseende äskade beloppet, 1,500 kronor, icke synes högre än hvad
omständigheterna påkalla, har Riksdagen för beredande af höjning af det
i utgiftsstaten för universitetet i Lund, afdelningen B) Till materiell m. m.,
för historiska museet upptagna anslag ökat anslaget till nämnda universitet
med ett belopp af 1,500 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ökande af
det i universitetets i Lund stat, afdelningen B) Till materiell m. m., uppförda
anslaget till underhåll och reparationer af universitetets byggnader
höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 8,000 kronor.

För närvarande utgör anslaget till underhåll och reparationer af universitetets
byggnader 10,000 kronor. Detta belopp ingår i byggnadskassan,
som jämväl uppbär besparingar på lediga prebendepastorat och öfriga med
de teologiska professurerna under ledighet förenade inkomster. Byggnadskassan,
som det å andra sidan åligger att bestrida underhåll och reparationer
af byggnaderna, har emellertid under de senare åren oafbrutet nedgått,
så att behållningen å densamma, vid 1907 års ingång uppgående till
11,725 kronor 39 öre, den 1 januari 1910 utgjorde allenast 2,566 kronor
51 öre. Anledningen härtill torde i främsta rummet vara att söka i de

23

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

stegrade kraf, som måst ställas på kassan till följd af det flertal stora
och dyrbara byggnader, hvilka sedan år 1890, då anslaget fastställdes till
sitt nuvarande belopp, tillkommit och hvilka tillsammans med universitetets
öfriga byggnader under perioden 1891 —1909 dragit en årlig underhållskostnad
af i medeltal 14,803 kronor 71 öre. Samtliga byggnader äro
brandförsäkringsvärderade till ett sammanlagdt belopp af 1,688,300 kronor,
däri icke inräknadt de stängsel med portar, som finnas i flertalet af institutionerna;
och anses det nu, att underhålls- och reparationskostnaderna
måste beräknas till minst 1 % af byggnadsvärdet. Riksdagen anser väl
utredningen i ärendet ådagalägga, att anslaget är i behof af en väsentlig
förhöjning för att kunna fylla sitt ändamål, men har däremot icke kunnat
undgå att finna det begärda beloppet, 8,000 kronor, väl högt tilltaget;
och vill det af utredningen synas Riksdagen, som om höjningen af anslaget
för närvarande skulle kunna utan olägenhet begränsas till 6,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för ökande af det i universitetets
i Lund stat, afdelningen B) Till materiell m. m., uppförda anslaget
till underhåll och reparationer af universitetets byggnader höjt det
ordinarie anslaget till nämnda universitet med 6,000 kronor.

På grund af de under punkterna 13, 15—19 omförmälda besluten
har anslaget till universitetet i Lund ökats med sammanlagdt 18,000 kronor,
eller från 649,791 kronor till 667,791 kronor.

Karolinska mediko-kirnrgiska institutet.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å ordinarie
stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra en professur i öron-,
näs- och halssjukdomar med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma
institutets professorer i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehafvare
att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser, äfvensom att för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till institutet med ett belopp af 7,500 kronor.

Af den i ärendet lämnade utredningen har Riksdagen funnit behofvet
af den föreslagna professuren tillfullo ådagalagdt och har Riksdagen ej
heller funnit anledning till erinran mot förläggande efter aftal med Stockholms
stad af en klinik för öron-, näs- och halssjukdomar till stadens sjukhus
Sabbatsberg, för hvilken klinik innehafvaren af den nya professorstjänsten
skulle blifva chef järnte det han tillika skulle utöfva öfverinseendet
öfver den å serafimerlasarettet befintliga polikliniken för nämnda
sjukdomar. Såsom af punkt 108 här nedan inhämtas, har till arfvode

24

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

åt en till öfverläkarens biträde vid kliniken anställd amanuens på extra
stat för år 1912 äskats ett anslag af 900 kronor. Jämväl denna framställning
anser sig Riksdagen böra bifalla. I anledning af det under nu
förevarande punkt gjorda förslaget bär Riksdagen å ordinarie stat för
karolinska mediko-kirurgiska institutet uppfört en professur i öron-, näsoch
halssjukdomar med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma institutets
professorer i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehafvare
att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkor och bestämmelser, äfvensom för ändamålet höjt det ordinarie anslaget
till institutet med ett belopp af 7,500 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det till
materiell för den anatomiska institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet på ordinarie stat uppförda anslag från 2,000 kronor till 3,500
kronor eller med 1,500 kronor.

Sedan år 1908 har till förhöjning af materiellanslaget för den anatomiska
institutionen varit uppfördt anslag å extra stat, för nämnda år
å 1,000 kronor och för hvart och ett af åren 1909—1911 å 1,500 kronor.
Riksdagen, som på grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
anföres, icke haft något att erinra mot att anslaget nu öfvertlyttas
å ordinarie stat, har alltså höjt det till materiell för den anatomiska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet på ordinarie stat
uppförda anslag från 2,000 kronor till 3,500 kronor, eller med 1,500
kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har uti en den 17 februari 1911 aflåten proposition,
nr 67, föreslagit Riksdagen dels att, till täckande af möjligen uppkommande
brist å karolinska mediko-kirurgiska institutets aflöningsanslag
för år 1911, på extra stat för år 1912 anvisa 600 kronor, dels ock att
höja det bestämda ordinarie anslaget till nämnda institut med 600 kronor.

Den nu gjorda framställningen är föranledd af ett räknefel, som begåtts
i den af 1908 års Riksdag fastställda staten för karolinska medikokirurgiska
institutet, i det att statens slutsumma upptogs till ett belopp,
som med 600 kronor understeg summan af de olika utgiftsposterna.

Då rättelse härutinnan bör ske, har Riksdagen dels på extra stat för
år 1912 till täckande af möjligen uppkommande brist å karolinska medikokirurgiska
institutets aflöningsanslag för år 1911 anvisat 600 kronor; dels ock
höjt det bestämda ordinarie anslaget till nämnda institut med 600 kronor.

Genom de under punkterna 20—22 omförmälda besluten har anslaget
till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 309,735 kronor (däraf till

25

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tandläkarinstitutet 31,700 kronor, förslagsanslag högst), ökats med tillhopa
9,600 kronor eller till 319,335 kronor (däraf till tandläkarinstitutet
31,700 kronor, förslagsanslag högst).

Allmänna läroverken.

23:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna sådan
ändring i den år 1909 för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
fastställda afiöningsstaten, att lönen för den i staten uppförda vaktmästaren
förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl
efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till
sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor, som
blifvit stadgade för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 1 här ofvan anfört
beträffande ändring i staten för riksarkivet, får Riksdagen anmäla att
Riksdagen godkänt sådan ändring i den år 1909 för öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk fastställda afiöningsstaten, att lönen för den i
staten uppförda vaktmästaren förklarats kunna höjas ej blott efter 5 år
med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,
äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämt
enahanda villkor, som blifvit stadgade för tillträde till förut medgifven
sådan förhöjning.

24:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte, för beredande af medel för upprättandet från och med den 1
januari 1912 af 18 lektors- och 9 adjunktstjänster att på de olika läroverken
fördelas, på sätt Eders Kung! Maj:t bestämmer, höja reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 99,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

»I skrifvelsen nr 172 vid 1904 års riksdag angående de allmäna läroverkens
omorganisation yttrade Riksdagen: »På grund af den uppfattning,
som af Riksdagen nyss blifvit uttalad i fråga om borttagandet af särskilda
förmåner såsom en gifven följd af likställigheten i löneförmåner mellan
lärarna och öfriga tjänstemän, har Riksdagen ansett, att den rätt lärarna
för närvarande åtnjuta att för uppflyttning i högre lönegrad som ordinarie
räkna sig till godo sin tjänstgöring som extra ordinarie icke bör
för dem bibehållas. Den i statsrådsprotokollet uttalade farhågan, att
lärarnas befordringsutsikter framdeles ånyo kunde blifva alltför små genom
otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har Riksdagen funnit för de

Bihang till Riksd. protokoll 1.911. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 8 Käft. 4

26

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt ställda inrättandet af ett
ganska afsevärdt antal ordinarie platser, och instämmande med föredragande
departementschefen i hans uttalade mening, att det endast finnes ett
effektivt sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnas ställning, nämligen att
förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser, har Riksdagen
ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles för sådant ändamål komme
att beviljas nödiga anslag, så att de för lärarnas befordran ogynnsamma förhållanden,
som tidtals varit rådande, ej må åter inträda». (Kursiveradt
af motionären.)

Emellertid befanns det redan år 1907, att ett afsevärdt antal platser
måste inrättas, om icke det sedan gammalt konstaterade extralärareländet
åter skulle börja florera. Utan tvifvel med känsla af det förpliktande i
härofvan relaterade yttrande i 1904 års riksdagsskrifvelse medgaf också
1907 års Riksdag, att Kung! Maj:t af de besparingar, som finnas å reservationsanslaget
till allmänna läroverken för år 1908 finge använda »de medel
som erfordras för inrättande af ett så stort antal ordinarie adjunktsplatser,
dock högst 75, som Kungl. Maj:t på grund af företagen utredning angående
behofvet af platser och tillgången till kompetenta lärarkrafter kan
finna skäligt.»

Vid 1908 års riksdag yttrade statsutskottet följande: »Genom anvisande
på sätt ofvan omförmäles af medel till inrättande redan under
år 1908 af högst 75 adjunktstjänster utöfver de i 1904 års normalstat
beräknade visade sig 1907 års Riksdag biträda den af utskottet då uttalade
uppfattning, att behof förelåge af en betydande ökning af lärarplatserna
vid de allmänna läroverkena såväl i läroverkens eget intresse, som ock
för att på ett effektivt sätt föy-bättra de extra ordinarie lärarnas ställning.
(Kursiveradt af motionären). Ku föreliggande förslag går visserligen vida
utöfver, hvad Riksdagen då ansåg vara nödigt för beredande af en snar
lättnad i de genom det alltför ringa antalet lärartjänster för såväl läroverken
som lärarna uppkomna olägenheterna, men af den i ärendet förebragta
utredningen synes framgå, att det föreslagna antalet nya tjänster
icke är större än hvad behofvet kräfver. Utskottet vill i sådant afseende
framhålla, att 1904 års normalstat upprättats efter en medeltalsberäkning
af ett elevantal vid de allmänna läroverken af 15,194 man, att lärjungeantalet
sedan dess så starkt tillväxt, att detsamma enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelas, sedan vårterminen 1906 utgjorde 20,290 eller sålunda
omkring 33 procent mera än det till grund för normalstaten lagda
antalet. I följd häraf har också någon nämnvärd minskning i antalet
extra lärare, som läsåret 1903—1904 utgjorde 182, men som vid läroverksformens
genomförande beräknades kunna nedbringas till ett 40-tal,

27

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

icke kunnat ske utan uppgick vid vårterminen 1907 deras antal till 168.
Vid sådant förhållande och för att under en längre tid framåt kunna
möta den stegring i elevantalet, som allt fortfarande torde vara att förvänta,
lärer det föreslagna antalet tjänster icke få anses för högt tilltaget.
Däremot skulle kunna ifrågasättas, huruvida tillgången på kompetenta
sökande till ett så stort antal nya tjänster är tillräcklig för att samtliga
platser på sätt beräknats må kunna tillsättas under de närmaste två eller
tre åren, utan att anspråken på aspiranternas lämplighet för de olika
tjänsterna behöfva nedsättas under de fordringar, som i sådant afseende
i normala fall böra uppställas, men har emellertid utskottet, som icke är
i tillfälle att ingå i närmare pröfning härutinnan, ej ansett sig böra af
sin tvekan i berörda hänseende afhållas från att biträda Kungl. Maj:ts
förslag.»

Riksdagen beviljade också medel till 63 nya adjunktstjänster utöfver
1904 års normalstat samt i enlighet med denna till 7 lektors- och 10
adj unktstj änster.

Till 1909 år Riksdag förelåg i statsverkspropositionen förslag om inrättandet
från och med den 1 januari 1910 af 8 lektors- och 6 adjunktstjänster,
förutom af en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Borås.
Statsutskottet yttrar härom: »Utskottet anser det af vikt, att nya lärarplatser
vid de allmänna läroverken ej upprättas i hastigare följd än att
tillgången på fullt kompetenta sökande för tillsättande af såväl dessa som
det antal platser, som på grund af dödsfall och afskedstaganden på vanligt
sätt blifva lediga, är så stor, att någon täflan mellan de sökande kan
påräknas. Endast under denna förutsättning torde förhoppning finnas, att
läroverken kunna erhålla fullt dugliga lärare. Utskottet har därför ansett,
att upprättandet af de nya lärarplatserna bör fördelas på flera år än som
af Kungl. Maj:t föreslagits och föreställer sig, att tillsättningen för nästa
år må kunna begränsas till 4 lektors- och 3 adjunktstjänster.» Detta blef
också Riksdagens beslut.

Till 1910 års Riksdag föreligger endast förslag om inrättandet af en
enda lektorstjänst nämligen vid det nyinrättade gymnasiet i Borås. Departementschefen
motiverar detta medelst en skrifvelse från öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk af den 30 september 1910. I denna förklarar
sig öfverstyrelsen vilja låta den synpunkt, som af statsutskottet
1909 framhölls, ocli hvilken jag här ofvan ordagrannt återgifvit, vara i
främsta rummet bestämmande, »öfverstyrelsen finner», heter det vidare,
»detta så mycket mera ändamålsenligt, som öfverstyrelsens egna erfarenheter
i nu ifrågavarande afseende, efter det rikliga upprättandet af nya
tjänster under de senare åren, gifva vid handen, att ett sparsamt inrättande

28

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

af nya tjänster vid de allmänna läroverken för närvarande är en förutsättning
förc en sund rekrytering af den ordinarie personalen vid dessa
läroverk. Åtskilliga omständigheter hade nämligen medverkat till att ett
ej ringa antal af de tjänster, som under den sista tiden ledigförklarats särskilt
i matematisknaturvetenskapliga ämnen, antingen — trots upprepade
ledighetsförklaranden — saknat sökande eller ock måst tillsättas utan önskvärd
täflan. Till dessa omständigheter hörde i första rummet, att tillströmningen
till lärarbanan under tiden närmast före den senast genomförda
löneregleringen varit i starkt aftagande, ett förhållande, hvaraf verkningarna
för närvarande gjorde sig så mycket mer kännbara, som genom
de af Riksdagen under de senaste åren beslutade nya lärartjänsterna ett
jämförelsevis stort antal sådana inom en kort tidsperiod behöft tillsättas,
hvarjämte bestämmelserna i den nya pensionslagen i afsevärd mån bidragit
till uppkomsten af ett ovanligt stort antal lediga tjänster. Därtill komme
ytterligare, att sedan antalet lediga platser blifvit större, men antalet sökande
samtidigt minskats, dessa senare visat sig mindre benägna att vinna
anställning vid läroverk i Norrland och i de smärre samhällena, där tjänsterna
af olika anledningar ansåges vara mindre fördelaktiga.» Öfverstyrelsen
vill dock föreslå 4 nya lektor stjänst er hufvudsakligen omfattande
humanistiska ämnen, men departementschefen, som anser att inrättandet af
dessa lärarplatser icke påkallas af någon trängande nödvändighet, inskränker
sig att föreslå det nyssnämnda lektoratet i Borås.

Som man finner af denna korta historik ha vederbörande nu fullständigt
bortglömt löftet af 1904; det är icke längre fråga om att se till
huruvida extralärarpersonalens antal hålles inom något så när rimliga
gränser, mycket mindre att nedbringa det till en så låg siffra af ett 40-tal,
som föresväfvade 1904 års lagstiftare. Likaledes har man nu icke något
behof af att anställa jämförelse mellan det växande elevantalet och antalet
ordinarie platser. Ännu 1904 års Riksdag ville i sin ofvanomnämnda
skrifvelse erinra om »att riksens ständer år 1858 funno det böra bland
annat föreskrifvas, att läroverksstyrelsen i hvarje stift måtte tilläggas rättighet
att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk ökades med 30
eller 40, om så lämpligt pröfvades, inkomma med anmälan om behofvet
af ännu en ny lärare». Det är påtagligt, att Riksdagen härigenom ville
kraftigt understryka sin mening om sättet hvarigenom extralärarantalets
ökande skulle förebyggas.

I 1911 års statsverksproposition ha vi emellertid kommit så långt,
att hela denna fråga förbigås med tystnad och ingen ny lärarplats föreslås.

Att frågan kommit i detta läge är tydligen beroende af statsutskottets
yttrande vid 1909 års riksdag. Det innebär att en plats ej bör tillsättas

29

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

förrän ett tillräckligt antal kompetenta sökande finnes att tillgå. Endast
då kan läroverkets berättigade kraf på tillräckligt goda lärare tillgodoses.
Men om nu någon sanning också ligger i detta påstående, så innebär det
icke att Riksdagen, som genom sitt beslut skrifvit under utskottets mening,
därmed sagt, att allt tillsvidare är väl beställdt. Mig synes det snarare
innebära, att Riksdagen vill hålla jämvikt mellan de två intressen, som
kunna komma i strid med hvarandra, dels läroverkens intresse att få goda
lärarkrafter, dels extralärarnas, som stödjande sig på Riksdagens yttrande
1904 vill ha ett tillräckligt antal platser. Hur man än ser saken, måste
det finnas en punkt, där båda dessa intressen mötas; detta inträffar, så
länge behofvet af platser är konstateradt, såsom nu alltsedan 1907 är fallet,
så snart det kan uppvisas, att det finnes ett tillräckligt antal kompetenta
sökande. År detta fallet, bör ett motsvarande antal platser inrättas.

Jag tillät mig vid förra riksdagen belysa frågan medelst ett yttrande
i Andra kammaren, till hvilket jag här vågar hänvisa, och slutade jag
med att säga, »att det vore ganska lämpligt, om det till nästa riksdag,
då frågan om nya lärarplatser kommer före, kunde föreligga en sådan
utredning, att Riksdagen då kunde se, hur lång tid det kan taga, innan
man verkligen har att påräkna kompetenta sökande till lärarbefattningarna.
» Någon sådan utredning föreligger emellertid icke.

Enligt de tabeller*), som bifogats denna motion, framgår emellertid,
att för närvarande tjänstgöra såsom icke ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken icke minde än 101 stycken, som äro kompetenta att söka ordinarie
plats i humanistiska ämnen och 25 som äro kompetenta att söka
ordinarie plats i matematisknaturvetenskapliga ämnen. Det synes under
sådana omständigheter minst sagdt besynnerligt, att icke en enda ny plats
skall böra inrättas. Ty enligt öfverstyrelsens skrifvelse af den 17 februari
1907, som utförligt refererats i statsverkspropositionen 1910, åsterstår ännu
af det behof af ordinarie platser, som då fanns att fylla, 18 lektorat och
9 adjunkturer. Detta behof hade beräknats efter det antal lärjungar, som
befolkat läroverken vårterminen 1906 eller 20,290; men då antalet lärjungar
senaste hösttermin stigit till 22,590; måste nämnda antal platser
nu motsvara ett minimibehof.

Man kan häremot invända, att vid ledigförklarandet af vissa platser
inga sökande anmäla sig. Detta är sant; men då å andra sidan till vissa
andra platser ett stort antal sökande — till och med 20 å 30 — kan anmäla
sig, bevisar ju detta endast, att vissa platser äro mindre eftersökta

*) Antalet extra lärare stämmer icke fullt med det i årets statsverksproposition
sid. 319 angifna. Skillnaden är emellertid så obetydlig, att den icke inverkar på mitt här
förda resonemang.

30

Riksdagens skrifvelse Nr S.

och gäller detta i all synnerhet långt aflägsna platser, såsom en del norrländska
läroverk. Detta missförhållande fordrar säkerligen andra åtgärder
för att botas, än ett om också aldrig så långt uppskof med inrättandet af
nya ordinarie platser.

Tabellerna visa dessutom att icke minde än 132 lärarbefattningar vid
de allmänna läroverken uppehållas af extra lärare. Det vill med andra
ord säga, att 132 lärarbefattningar, ehuru läroverkens behof af dessa är
ständigt, icke äro ordinarie. Det är ett långt steg från detta antal till det
40-tal, om hvilket 1904 års reformatorer talade. Om vi också skulle, med
tanke på att antalet ordinarie platser betydligt ökats under de år som
sedan dess förflutit, anse, att det antal extra lärare, som lämpligen bör
finnas, kunde höjas till 60, se vi dock, att disproportionen mellan detta
idealtal och det verkliga är alltför stor.

Slutligen är att märka att af de 236 icke ordinarie lärare som
höstterminen 1910 tjänstgjorde vid de allmänna läroverken icke mindre
än 110 voro mer eller mindre inkompetenta. Att detta antal är för stort
är påtagligt. Hvar och en, som är något inne i läroverksförhållandena, vet
också huru svårt det kan vara att anskaffa vikarier eller extra lärare.
Många måste därfär anställas som sakna icke blott den formella kompetensen
utan hvarje spår af pedagogisk erfarenhet och duglighet. Det är
icke säkert, att detta tillstånd är af öfvergående art. Åtskilligt tyder på
att tillströmningen till lärarbanan är i sinande och den uppmärksamme
iakttagaren kan icke underlåta den reflexionen, att ganska kraftiga åtgärder
måste vidtagas, om vi vilja undvika att snart nog ha det ändå sämre stäldt
vid våra läroverk än före 1904. Till dess sådant kan ske, synes det mig
ytterligt oklokt att underlåta de under nuvarande förhållanden till buds
stående åtgärder, som kunna uppmuntra den studerande ungdomen att
fortfarande ägna sig åt lärarbanan. Sådana åtgärder anser jag vara, att
när ett tillräckligt antal kompetenta sökande finns, inrätta ett så stort
antal platser som i enlighet med ett konstateradt behof vid läroverken
motsvarar detta antal. Då det ligger utanför en enskild motionärs förmåga
att åstadkomma den utredning, som erfordras för att få detta antal
för närvarande utrönt, måste jag härvid nöja mig med det antal som
redan år 1907 af öfverstyrelsen angifvits eller 18 lektors- och 9 adjunktstjänster
med respektive 4,000 och 3,000 kronors aflöning. Ett eventuellt
bifall till min här gjorda hemställan skulle minska anslaget för arfvoden åt
extra och vikarierande lärare med 54,000 kronor.»

De i motionen åberopade tabeller äro af följande lydelse:

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

31

Tabell 1.

Tabell öfver de lärare, som tjänstgjorde vid rikets allmänna läroverk
såsom extra ordinarie höstterminen 1910.

		Vikarierande	ämneslärare	Extralärare
	Humanister	Mat. nät. vet.	Humanister	Mat. nät. vet.
	Kompe-	Inkompe-	Kompe-	Inkompe-	Sum-	Kompe-	Inköra-	Kompe-	Inkom-	Sum-
	tente	tente	tente	tente	ma	tente	petente	tente	petente	ma
		Sum-		Sum-		Sum-		Sum-
A. Högre aUm. lärov		ma		ma		ma		ma
Stockholm.........	13		i		4		i		19	15		i		6		i		23
Landsorten ..........	19	32	26	27	3	7	16	17	64	35	50	14	15	9	15	24	25	82
B. Realskolor:
Stockholm ..	2								2	3								3
Landsorten .........	2*)	4		6		2			10	9*)	12		4		1		4	18
C. Samskolor...........		3		3				3	9				5				1	6
Summa	39		36		9		20	104		62		241		16		30	132

Tabell 2. H. T. 1910.

	V	ikarierande	Extralärare
	Huma- nister	Mat. nät.	Summa	Huma- nister	Mat. nät.	Summa
Kompetenta............	CO CD *	9	48	621)		16	78
Inkompetenta .........	36**)	20	56	24 tf)		30	54
Summa	75	29	104	86	46	132

Till förevarande ärendes såvidt möjligt allsidiga utredning har Riksdagen
från öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk införskaffat svar på
följande tre frågor:

1. Huru många nya ordinarie lektors- och adjunktsplatser äro behöfliga
i förhållande till det ökade antalet elever?

2. Huru många af dessa platser skulle omfatta humanistiska och huru
många matematiskt-naturvetenskapliga ämnen ?

3. I hvilket antal kunna kompetenta krafter, fördelade på lektors- och

*) Diiraf en kvinnlig.

*) Däraf 9 undervisa äfven i matematik (Biologi, Fysik, Kemi).

**) » 12 » y> » » » »

t) » 10

tt) » 4

»

»

32

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

adjunktsplatser och på de olika ämnesgrupperna, beräknas dels den
1 januari 1912, dels den 1 juli 1912?

Svaret å första frågan innefattas i tabeller sid. 34—37 samt följande
till tabellen hörande promemoria:

»P. M.

1. Jämförelsens utgångspunkt är förlagd till läsåret 1906—1907, enär
kung! öfverstyrelsen under nämnda år, den 28 februari 1907, afgaf det
förslag till upprättande af nya tjänster, som alltsedan legat till grund för
beviljande af sådana.

2. Märkas bör, att lärjungeantalets ökning icke lämnar någon säker
ledning för bedömande af behofvet af ökadt antal ordinarie lärarkrafter.
Så t. ex. kan i ett nioklassigt läroverk, där fem af klasserna endast äga
ett lärjungeantal af omkring 20 i hvarje, 10 nya lärjungar tillkomma i
hvarje eller inalles 50 lärjungar, utan att s. k. parallellafdelningar behöfva
upprättas och utan att lärarantalet behöfver ökas. Vid ett annat läroverk
åter kan det hända, att ett flertal klasser äro fyllda till högsta i
läroverksstadgan tillåtna antal (i realskolan 35 och å gymnasiet 30) i hvarje
afdelning eller därutöfver. Klart är, att ett tillskott af endast några få
lärjungar i en sådan klass kan göra det nödvändigt att dela klassen i två
parallellafdelningar och anställa en ny lärare för den nya afdelningen.

En säkrare måttstock för nuvarande behofvet af lärare innebär antalet
vid hvarje läroverk anställda extralärare. Äfven detta är emellertid
såsom norm för ett stadigvarande behof icke alltid tillförlitligt. Har emellertid
detta antal trots upprättande af nya ordinarie lärartjänster icke
kunnat i afsevärdare mån sänkas och är lärjungarnas numerär stadd i
starkare stigning, föreligger gifvetvis ett bevis för att behofvet af ökade
lärarkrafter vid läroverket i fråga tenderar till att blifva mer eller mindre
stadigvarande. Därför har också öfverstyrelsen i tabellen upptagit en
jämförelse i nämnda afseende. Anmärkas bör dock att det vid vissa läroverk
ännu befintliga mycket afsevärda antalet extra lärare bland annat
beror på de i de naturvetenskapliga ämnena införda frivilliga laborationerna,
hvilkas antal för olika läsår mycket skiftar. Dessa laborationer
upptaga tillsammans under innevarande läsår icke mindre än omkring
475 lärartimmar, representerande ett lärarantal af omkring 20.

Slutligen må erinras, att om lärarna vid vissa läroverk ha mindre
timantal än vid andra, detta kan bero på särskildt betungande omständigheter,
såsom stora klasser, profårsinstitution m. m. Vid sådana kräfves
gifvetvis ett relativt större antal lärarkrafter.

33

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

3. I fråga om särskilda läroverk är följande att märka:

Läroverket i Borås är (från och med höstterminen 1908) under utvidgning
till högre läroverk och måste därför förete ökning såväl i lärjungesom
lärarantal.

Samma har nyligen gällt om läroverket i Ystad och realskolan i
Malmö.

Anledningen till att nya elementarskolan visar så stark ökning, torde
till stor del bero på ett därstädes sedan tre år pågående försök med engelska
såsom begynnelsespråk, hvilket nödvändiggjort upprättande af en parallellafdelning
i första klassen.

Anledningen till den starka minskningen vid högre allmänna läroverket
i Malmö beror till största delen därpå, att vissa parallellklasser öfverflyttats
därifrån till realskolan därsammanstädes.

Alla samskoloma ha under de senare åren varit under utvidgning,
läsåret 1906—1907 ägde ännu ingen af dem 6 klasser.

4. Af de i tabellen upptagna ordinarie tjänsterna hafva tre lektorat,
ett i hvardera af städerna Kristianstad, Lund och Uppsala, samt tre adjunktstjänster,
en i hvardera af städerna Linköping, Skara och Örebro,
ännu icke vid dessa läroverk upprättats, emedan frågan om dessa städers
byggnadsskyldighet varit oklar. I Borås tillkommer dessutom ett af Riksdagen
beviljadt lektorat den 1 juli 1911 och vid samma tid en ny ordinarie
lärarinnetjänst vid hvardera af samskoloma i Piteå, Sala, Strömstad,
Södertälje, Vadstena och Ängelholm.

På grund häraf komma under nästa läsår, eller i fråga om några af
tjänsterna, så fort de hunnit besättas med innehafvare, inalles 7 extra
lärare och 6 extra lärarinnor att blifva obehöfliga.

5. Med ledning af ofvanstående har öfverstyrelsen i tabellens sista
kolumn, där nya lärartjänster synas kunna ifrågasättas, föreslagit ett visst
antal sådana.

För utförligare motivering hänvisas till öfverstyrelsens ofvannämnda
underdåniga utredning och förslag om nya ordinarie lärarplatser den 28
februari 1907.

6. Öfverstyrelsen hänvisar i öfrigt till sin underdåniga framställning
den 30 september 1910 angående riksdagspetita, hvaraf framgår, att öfverstyrelsen
på helt andra grunder än de ofvan anförda, nämligen i främsta
rummet med hänsyn till brist på sökande till ledigförklarade lärartjänster,
i„cke ansåg sig böra för närvarande föreslå upprättande af nya sådana.

Ä andra frågan har lämnats följande svar:

»Med tillämpning af den proportion, som för närvarande tinnes mellan
humanistiska och matematiskt-naturvetenskapliga extralärare, skulle af

Bihang till Jliksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 lläft. 5

34

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Jämförelse mellan antal lärjnngar och

	Antal läijungar h.-t. 1906	Antal läijungar h.-t. 1910	Ökning eller minskning i läij ungeantalet
1. Högre allmänna	i	i	i hela	i	i	i hela	i		i	i hela
läroverk.	realsk.	gymnas.	verket	realsk.	gymnas.	verket	realsk.	gymnas.	verket
Borås.................................	222	■ —	222	245	52	297	+	23	+ 52	+ 75
Falun ..............................	286	132	418	265	126	391		21	— 6	— 27
Galle.................................	262	119	381	292	116	408	+	30	— 3	+ 27
Göteborg: latinlärov.......	295	218	513	297	237	534	+	2	+ 19	+ 21
» realiärov..........	401	199	600	424	228	652	+	23	+ 29	+ 52
Halmstad ........................	270	115	385	274	140	414	+	4	+ 25	+ 29
Hudiksvall........................	145	44	189	121	57	178		24	+ 13	— 11
Hälsingborg.....................	375	212	587	423	201	624	+	48	— 11	+ 37
Härnösand........................	213	75	288	195	94	289		18	+ 19	+ 1
Jönköping........................	333	148	481	330	151	481	—	3	+ 3
Kalmar..............................	290	134	424	270	161	431	—	20	+ 27	+ 7
Karlskrona........................	196	99	295	209	79	288	+	13	— 20	— 7
Karlstad...........................	284	216	500	256	202	458		28	— 14	— 42
Kristianstad .....................	221	129	350	243	113	356	+	22	— 16	+ 6
Linköping ........................	357	256	613	374	254	628	+	17	— 2	+ 15
Luleå.................................	180	97	277	175	82	257		5	— 15	— 20
Lund.................................	298	228	526	255	206	461	—	43	— 22	— 65
Malmö..............................	477	244	721	333	264	597		144	+ 20	— 124
Norrköping .....................	447	170	617	392	184	576	—	55	+ 14	— 41
Nyköping ........................	163	75	238	152	70	222	—	11	— 5	— 16
Skara ..............................	211	277	488	190	223	413	—	21	— 54	— 75
Stockholm, b. 1. Norrm....	507	202	709	504	213	717	—	3	+ 11	+ 8
» h. a. L Söderm.	449	272	721	428	218	646	—	21	— 64	— 75
» h. r. Norrm....	323	303	626	322	276	598	—	1	— 27	— 28
» h. r. Osterm....	432	134	566	443	161	604	+	11	+ 27	+ 38
» nya elem.-skol.	203	179	382	280	169	449	+	77	— 10	+ 67
Strängnäs ........................	90	28	118	84	40	124		6	+ 12	+ 6
Sundsvall ........................	305	86	391	309	125	434	+	4	+ 39	+ 43
Umeå ..............................	147	99	246	172	83	255	+	25	— 16	+ 9
Uppsala ...........................	358	237	595	330	248	578		28	+ 11	— 17
Visby ..............................	no	57	167	153	48	201	+	43	— 9	+ 34
Vänersborg........................	139	95	234	129	72	201		10	— 23	— 33
Västervik ........................	136	61	197	127	54	181	—	9	— 7	— 16
Västerås..........................	230	145	375	233	189	422	+	3	+ 44	+ 47
Växjö ..............................	256	165	421	225	167	392		31	+ 2	— 29
Ystad ..............................	183	64	247	170	81	251	—	13	+ 17	+ ‘4
Örebro..............................	438	200	638	459	210	669	+	21	+ 10	+ 31
Östersund ........................	223	101	324	278	98	376	+	55	— 3	+ 52

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

lärare läsåren 1906—1907 och 1910—1911.

35

Antal lärare v.-t. 1907.	Antal lärare v.-t. 1911	Ökning eller minskning i lärarantalet
lekt. (jämte rekt.)	adj.	extra	Summa	lekt. (jämte rekt.)	adj.	extra	Summa	lekt. (jämte rekt.)	adj.	extra	Summa
1 (rekt.)	6	3	10	4	9	2	15	+ 3	+ 3	— 1	+ 5
7	13	3	23	7	14	4	25		+ i	+ 4	+ 2
8	12	3	23	8	13	2	23	—	+ 1	— 1
8	15	3	26	8	16	2	26	—	+ 1	— 1	—
8	16	4	28	9	18	4	31	+ 1	+ 2	—	+ 3
7	11	6	24	7	14	4	25		+ 3	— 2	+ 4
5	7	1	13	5	7	1	13	—		—
8	16	6	30	9	19	8	36	+ 1	+ 3	+ 2	+ 6
8	9	4	21	8	10	1	19		4“ 1	— 3	— 2
8	14	5	27	8	16	2	26	—	+ 2	— 3	— 1
8	15	2	25	8	16	1	25	—	+ 1	— 1	—
7	11	4	22	7	13	2	22	—	+ 2	— 2	—
8	16	3	27	8	17	3	28	—	+ 1	—	+ 1
7	13	3	23	8	14	1	23	+ 1	+ 1	— 2
8	18	7	33	8	22	6	36	+ 4	— 1	+ 3
7	9	2	18	7	10	1	18	—	+ 1	— 1
9	16	5	30	10	17	4	31	+ 1	+ 4	— 1	+ i
8	21	6	35	9	22	1	32	+ 1	+ 1	— 5	— 3
8	16	9	33	9	22	2	33	+ 1	+ 6	— 7	—
7	8	2	17	7	9	2	18		+ 4	—	+ 4
8	16	6	30	8	19	2	29	—	+ 3	— 4	— 1
11	22	4	37	11	22	4	37	—	—	—
9	20	10	39	10	24	6	40	+ i	+ 4	— 4	+ 4
9	16	6	31	10	17	5	32	+ 1	+ 1	— 1	+ 4
7	16	5	28	7	18	4	29	+ 2	— 1	+ 1
8	12	5	25	9	14	4	27	+ 1	+ 2	— 1	+ 2
6	7	—	13	6	7	—	13			—
5	11	2	18	6	11	2	19	+ 1	—	—	+ 4
7	9	—	16	7	9	—	16		—	—
9	16	4	29	10	17	5	32	+ 1	+ 4	+ 4	+ 3
7	9	—	16	7	9	—	16
7	9	1	17	7	9	—	16	—	—	— 1	— 1
5	7	—	12	5	7	1	13	—	—	+ 4	+ 4
8	11	5	24	8	14	4	26	—	+ 3	— 1	+ 2
8	12	6	26	8	15	4	27	—	+ 3	— 2	+ 1
5	7	1	13	5	7	4	16	—	+ 3	+ 3
8	17	7	32	8	21	5	34	—	+ 4	— 2	+ 2
7	11	1	19	7	11	4	22	~		+ 3	+ 3 Trpt

Antal nya
ord. tjänster,
som kunna
ifrågasättas

lekt. adj.

1

1

1

1

1

1

1

2

1

2

1

1

1

1

2

1

1

1

17

10

36

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Antal lärjungar h.-t. 1906	Antal lärjungar h.-t. 1910	Ökning eller minskning i lärjungeantalet
i realsk.	i gymnas.	i hela läro-verket	i realsk.	i gymnas.	i hela läro-verket	i realsk.	i gymnas.	i hela läro-verket
114					125			+ 11
114	—	—	—	—	128	—	—	+ 14
115	—	—	—	—	107	—	—		- 8
154	—	—	—	—	165	—	—		b 11
436	—	—	—	—	437	—	—		- 1
254	—	—	—	—	411	—	—		(-157
134	—	—	—	—	146	—	—		- 12
124	—	—	—	—	152	—	—		- 28
149	—	—	—	—	149	—	—		—
113	—	—	—.	—	117	—	—	+ 4
142	—	—	—	—	346	—	—	+ 204
103	—	—	—	—	112	—	—	+ 9
120	—	—	—	—	116	—	—		- 4
148	—	—	—	—	168	—	—	+ 20
291	—	—	—	—	294	—	—	+ 3
264	—	—	—	—	270	—	—	+ 6
284	—	—	—	—	331	—	—	+ 47
145	—	—	—	—	100	—	—		- 45
143	—	—	—	—	189	—	—	+ 46
108	—	—	—	—	112	—	—	+ 4
137					170			+ 33
94	—	—	—	—	120	—	—	+ 26
70	—	—	—	—	100	—	—.	+ 30
no	—	—	—	—	131	—	—	+ 21
87	—	—	—	—	142	—	—	+ 55
71	—	—	—	—	96	—	—	+ 25
115	—	—	—	—	154	—	—	+ 39
119	—	—	—	—	103	—	—		- 16
119	—	—	—	—	141	—	—	+ 22
90	—	—	—	—	167	—	—	+ 77
100	—	—	—	—	131	—	—	+ 31
55	—	—	—•	—	103	—	—	+ 98
97	—	—	—	—	167	—	—	+ 70
119	—	—	—	—	153	—	—	+ 34
75	—	—	—	—	93	—	—	+ 18
112	—	—	—	—	109	—	—		- 3
104	—	—	—	—	in	—	—	+ 7
95	—	—	—	—	160	—	—	+ 65
125	—	—	—	—	200	—	—	+ 75

2. Realskolor

(för gossar).

Arvika..............................

Eksjö.................................

Enköping ........................

Eskilstuna.........................

Göteborg: västra ............

» östra ...............

Karlshamn........................

Kristiuehamn ..................

Landskrona .....................

Lidköping ........................

Malmö..............................

Mariestad ........................

Oskarshamn .....................

Sköfde..............................

Stockholm: Jakobs .........

> Katarina ......

» Kungsholmen

Söderhamn........................

Uddevalla ........................

Varberg ...........................

3. Samskolor.

Alingsås...................,.......

Arboga..............................

Askersund........................

Falköping ........................

Filipstad...........................

Haparanda........................

Köping..............................

Norrtälje...........................

Piteå.................................

Sala .................................

Skellefteå ........................

Strömstad ........................

Södertälje ........................

Trelleborg........................

Vadstena...........................

Vimmerby........................

Åmål.................................

Ängelholm........................

Örnsköldsvik.....................

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

37

Ökning eller minskning
i lärarantalet

Antal lärare T.-t. 1911

Antal .lärare v.-t. 1907

adj.

(jämte

rekt.)

lekt.

Summa (jämte
rekt.)

adj.

(jämte

rekt.)

Summa

Summa

extra

adj. och

lärarinnor

jämte rekt.

adj. lära(jämte
rinrekt.
) nor

38

Riksdagens skrifvelse Nr S.

de beräknade 17 nya lektorstjänstema 11 vara humanistiska och 6 matematiskt-naturvetenskapliga
samt af de beräknade 16 nya adjunktstjänsterna
10 vara humanistiska och 6 matematiskt-naturvetenskapliga.»

Till besvarande af tredje frågan hafva lämnats följande uppgifter:

Uppgift å

antalet nuvarande fullt kompetenta obefordrade ämneslärare.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 7

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen ................................. 5

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen...................................................................... 65

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen ................................. 14

Anm. 1. Kompetensen beräknas omfatta i akademiska examina -{- profår -(- tvåårstjänstgöring.

Anm. 2. På grund af den korta tid, som stått till förfogande för förestående utredning,
har densamma icke kunnat gifva annat än ett åtminstone i viss mån
ungefärligt resultat.

Obs. Af ofvanstående obefordrade lärare måste ett visst antal reserveras
för de tjänster, hvilka för närvarande äro vid de allmänna läroverken
lediga. Dessa tjänsters antal uppgår till 27 humanistiska och 17
matematiskt-naturvetenskapliga.

Uppgift å

i

det ytterligare antal ämneslärare, som beräknas uppnå full kompetens

den 1 januari 1912.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 4

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 0

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 13

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 7

Anm. Då det ännu icke är fullt bekant, hvilka profårskandidater, som komma att genomgå
profår höstterminen 1911, äro förestående siffror endast approximativa.

39

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Uppgift å

det ytterligare antal ämneslärare, som beräknas uppnå full kompetens

den 1 juli 1912.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 4

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 2

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen..................................................................... 7

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen................................... 10

Anm. Då det ännu icke är bekant, hvilka profårskandidater, som komma att genomgå
profår läsåret 1911—1912, äro förestående siffror endast approximativa.»

Såsom i motionen framhålles och af ofvanintagna, af öfverstyrelsen
utarbetade tabell med all tydlighet framgår, uppehälles för närvarande
en så stor del af undervisningen vid de allmänna läroverken af extra
ordinarie lärare, att häri måste anses ligga ej mindre en fara för undervisningens
behöriga bedrifvande än äfven en betydande inskränkning i
de befordringsutsikter, som med 1904 års läroverksreform voro afsedda
att för den extra lärarpersonalen öppnas. Den väsentligaste orsaken till
att icke under de senare åren flere ordinarie lärarplatser, till undvikande
af dessa olägenheter, inrättats, än som skett, har legat i den omständigheten,
att tillgången på formellt kompetenta aspiranter varit så ringa att,
därest tillsättning i något större antal af ordinarie tjänster skolat äga
rum, man icke haft tillfälle att göra det urval bland de sökande, som
måste anses nödvändigt för tillgodoseende af läroverkens intresse att erhålla
de bäst möjligt kvalificerade lärarkrafter. Emellertid är, såsom ofvan
antydts, denna fråga af den natur, att goda skäl synas föreligga för verkställande
af en fullständig utredning angående sättet för afhjälpande af
de nuvarande olägenheterna. Hvad nu beträffar det i föreliggande motion
väckta förslaget, går detta ut på inrättande af 18 lektors- och 9 adjunktstjänster.
Af den af öfverstyrelsen förebragta utredningen framgår emellertid,
att ännu den 1 juli 1912 kommer att finnas antagligen endast 22 till
lektorstjänst och 116 till adjunktstjänst kompetenta extra lärare, af sistnämnda
antal 85 inom den humanistiska och 35 inom den matematisktnaturvetenskapliga
ämnesgruppen. Om härtill lägges, att 44 extra lärare
måste afses för återbesättande af redan för närvarande vakanta tjänster,
lärer det få anses uppenbart att, ur ofvan antydda synpunkt af nödvändigheten
af ett visst urval vid tillsättande af lärartjänster, inga nya lektorstjänster
inom den humanistiska och inga nya vare sig lektors- eller

40

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

adjunktstjänster inom den matematiskt-naturvetenskapliga ämnesgruppen
nu böra inrättas. Beträffande däremot adjunktstjänsterna inom den humanistiska
ämnesgruppen synes tillgången på kompetenta aspiranter vara
så pass riklig, att åtminstone en del af de 10 dylika tjänster, som af
öfverstyrelsen anses behöfliga, torde höra inrättas, och har Riksdagen i
sådant afseende funnit hälften af nämnda antal eller 5 vara det lämpliga.
På grund häraf kan det af Eders Kungl. Maj:t, på sätt af punkt
116 här nedan inhämtas, till arfvoden åt extra och vikarierande lärare
vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1912 äskade anslag å
134,000 kronor minskas med 10,000 kronor till 124,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen i anledning af förevarande
motion för beredande af medel för upprättandet från och med
den 1 januari 1912 af 5 adjunktstjänster att på de olika läroverken
fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, höjt reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 15,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af
lönefyllnad åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 1,072 kronor.

Då, såsom i statsrådsprotollet erinras, den föreslagna anslagsförhöjningen
endast är en direkt följd af 1910 års Riksdags beslut om upphörande
af Endre och Hejdeby församlingars pastorats egenskap af prebende
för ifrågavarande lektorstjänst, har Riksdagen för beredande af lönefyllnad
åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby höjt
reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 1,072 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva,
att terminsafgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna
läroverken må, enligt af Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,
från och med höstterminen 1911 utgå med högst 7 kronor, lägst 4 kronor
50 öre, för lärjunge, som ej därifrån i föreskrifven ordning befrias.

Af de af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk i förevarande
ämne gjorda, i statsrådsprotokollet omförmälda utredningar och framställningar
finner Riksdagen med full tydlighet framgå ej mindre behofvet af
en ökning och förbättring af flertalets af de allmänna läroverken undervisningsmateriell
än äfven att läroverkens biblioteks- och materiellkassor,
från hvilka enligt läroverksstadgan kostnaden för sådan materiell skall
bestridas, icke i allmänhet äro i stånd att bära den ökning i utgifter, som
skulle blifva en följd af anskaffande inom en rimlig tid af den erforderliga
materiellen. Att åtgärder sålunda måste vidtagas för rådande af bot för

41

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

detta missförhållande, hvarigenom tillämpning i full utsträckning af den
af 1904 års läroverksreform betingade nya undervisningsplanen vid de
allmänna läroverken fördröjes eller omöjliggöres, synes uppenbart. I sådant
afseende hafva nu olika förslag framställts, gående ut på endera enbart
höjning af den till biblioteks- och materiellkassorna ingående terminsafgiften,
nu 4 kronor 50 öre, med visst belopp, högst 2 kronor 50 öre,
för viss tid eller tills vidare eller ock dylik höjning jämte beviljande af
statsanslag för ändamålet, i hvilket fall maximihöjningen af terminsafgiften
skulle kunna sättas till lägre belopp än den ofvan angifna. Departementschefen
har, såsom af statsrådsprotokollet framgår, ansett, att statsmedel
icke borde för ändamålet disponeras samt att höjning af terminsafgiften
med högst 2 kronor 50 öre borde medgifvas tills vidare. Riksdagen delar
departementschefens uppfattning angående olämpligheten af att för ifrågavarande
ändamål anvisa statsanslag. Visserligen kan icke förnekas, att
höjning af terminsafgifterna är i och för sig mindre tilltalande, såsom
utgörande ännu ett afsteg från den i vårt land af ålder tillämpade principen
om tillhandahållande af i det närmaste kostnadsfri elementarundervisning.
Redan de i sammanhang med genomförandet af 1904 års läroverksreform
på grund af tungt vägande ekonomiska skäl beslutade terminsafgifterna
till statsverket gjorde ett väsentligt intrång på denna
grundsats och det torde med skäl kunna befaras, att den höjning af afgiften
till ofvanberörda kassor, som nu, enligt Riksdagens förmenande, nödvändigtvis
måste genomföras, om än begränsad till det i och för sig ganska
måttliga beloppet af högst 2 kronor 50 öre, kommer att i förening med
öfriga nu utgående afgifter i vissa fall visa sig icke så litet betungande
för vederbörande, som däraf drabbas. Om än Riksdagen icke vill tillmäta
de af departementschefen framhållna svårigheterna att på de olika läroverken
rättvist fördela ett statsanslag någon afgörande betydelse härvidlag,
så kan det däremot med skäl befaras att beviljandet för denna gång af
statsmedel för ändamålet skulle medföra konsekvenser af vidtgående och
betänklig art. Då Riksdagen alltså till undvikande af inslående på en
sådan, enligt Riksdagens åsikt, betänklig väg, beslutat förhöjning af afgiften
till ifrågavarande kassor, har Riksdagen emellertid ansett, att denna
förhöjning icke bör, såsom af Eders Kungl. Maj:t föreslagits, medgifvas
tillsvidare, utan torde densamma böra begränsas till en tid af fem år.

I detta sammanhang anser sig Riksdagen icke böra underlåta att framhålla,
hurusom, enligt hvad Riksdagen inhämtat, en stor del af den i de
allmänna läroverken använda undervisnings- och åskådningsmateriellen betingar
ett inköpspris, som måste anses synnerligen högt; och har Riksdagen
velat ifrågasätta huruvida icke, till nedbringande af priset, skulle kunna,

Bihang till Uiksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Håft. 6

42

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som nu genom folkskolebyråns
i ecklesiastikdepartementet försorg äger rum beträffande materiell för folkskolorna,
af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk träffas aftal med
de större leverantörerna af materiell för nämnda läroverk om viss prisnedsättning
emot att den af dessa leverantörer tillhandahållna materiell
upptages å de förteckningar, som utsändas till de olika läroverken.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit,
att terminsafgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna
läroverken må, enligt af Eders Kungl. Magt meddelade föreskrifter, från
och med höstterminen 1911 under en tid af fem år utgå med högst 7
kronor, lägst 4 kronor 50 öre, för lärjunge, som ej därifrån i föreskrifven
ordning befrias.

27:o) Uti en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition,
nr 130, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att medgifva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala
August Hesslén må från och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje
lönegraden.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen
anföres anser sig Riksdagen böra medgifva, att den föreslagna lönetursrätten
varder Hesslén beviljad, därvid Riksdagen emellertid vill uttala sin fulla
anslutning till hvad öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk anfört
därom, att efter numera tilländalupen öfvergångstid mellan den gamla och
den nya organisationen det i regeln icke borde ifrågasättas, att någon
lärare finge tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare
förrän året näst efter det dispens till ordinarie tjänst meddelats samt
endast i fråga om tid före utgången af år 1904 äfvensom att endast tjänstgöring
vid läroanstalter med lönetursrätt därvid i regeln borde komma i
betraktande.

'' Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit,
att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala August Hesslén må
från och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje lönegraden.

28:o) I en inom Riksdagen väckt motion har förslagits, att Riksdagen
ville besluta, att adjunkten vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm
Lindgren må förklaras berättigad att från och med 1911 års ingång
åtnjuta aflöning i femte lönegraden.

Till stöd för framställningen har i motionen anförts följande:

»Adjunkten vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm Lindgren,

43

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

som är född den 22 december 1854, idkade akademiska studier dels i
Uppsala 1873—75, dels i Lund 1878—80, men utan att afsluta dem genom
akademiska examina. Sedan höstterminen 1880 har han med mycket goda
vitsord för nit och skicklighet och med den största samvetsgrannhet och
punktlighet oafbrutet ägnat sina krafter åt ungdomens undervisning, sålunda
i icke mindre än 30 år eller 60 terminer, alla under tjänstgöring
i statens skolor utom 8 terminer, då han efter indragningen af pedagogien
i Kungsbacka 1891, där han varit t. f. föreståndare eller rektor i 11 terminer,
i anledning af den då ovanligt stora tillgången på examinerade
extralärare, som sökte anställning vid statens läroverk, måste antaga plats
under 4 år vid en privat gosskola, hvarest han dock undervisade på ett
stadium, som motsvarade de lägre klasserna vid de allmänna läroverken.
Därefter eller från och med höstterminen 1895 har Lindgren åter haft
anställning som vikarie eller extralärare vid statens läroverk, tills han,
som redan den 25 september 1891 af Kungl. Maj:t utan hinder däraf att
han ej aflagt vederbörliga akademiska examina eller undergått profår på
grund af sina undervisningsmeriter erhöll tillåtelse att söka ordinarie plats,
den 28 januari 1903 utnämndes till sin nuvarande tjänst som adjunkt
vid Göteborgs östra realskola.

Lindgren inträdde nu blott i första lönegraden som adjunkt, ehuru
han då tjänstgjort i 16 terminer vid statens läroverk, sedan han erhållit
Kungl. Maj:ts dispens. Han uppflyttades från och med år 1909 i andra
lönegraden, i hvilken han nu befinner sig. Oaktadt han redan nu kan
åberopa sig på 53 terminers mycket väl vitsordad tjänstgöring vid statens
läroverk, skulle han alltså ha knapp utsikt att komma upp i fjärde lönegraden
och ingen att nå den femte, innan den lagstadgade åldern tvingade
honom att afgå med minskad pension. '' Detta vore hardt och obilligt, synnerligast
som han under sin föregående långa tjänstetid måst på allt sätt
försaka för att kunna med de små inkomster han alltid haft försörja sig
och sin familj.

Om man tager i betraktande, att Lindgren, efter erhållande af dispensen,
genom hvilken han blef likställd med dem, som genom examina och
profår förvärfvat sig kompetens, tjänstgjort 16 terminer vid allmänt läroverk,
innan han utnämndes till ordinarie, och sedan dess intjänt 15 terminer,
så skulle dessa 31 terminer eller 151/2 år göra honom förtjänt åt
att uppflyttas i fjärde lönegraden, då det fordras 5 års väl vitsordad
tjänstetid för hvarje lönegrad.

Riksdagen biföll 1909 statsutskottets hemställan, att adjunkten vid
Askersunds samskola J. Ekegren med afseende på lönetur skulle få räkna
sig till godo en femårig tjänstgöring som extra lärare vid Simrishamns

44

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

pedagogi. Samma förmån torde i öfverensstämmelse härmed böra tillerkännas
Lindgren, hvilken i 51/2 år varit t. f. rektor vid pedagogien i
Kungsbacka. Därigenom skulle han kunna komma i åtnjutande af ytterligare
en lönegrad.

Vi tillåta oss slutligen erinra därom, att vid förra riksdagen förekom
en med Lindgrens någorlunda analog lönetursfråga, då Riksdagen
äfven på hemställan af enskilda motionärer gaf sitt bifall till att adjunkten
vid Hälsingborgs läroverk J. P. Ahlgren uppflyttades från första till fjärde
lönegraden. Bådas tjänstgöringstid är ungefär lika med någon öfvervikt
för Ahlgren, om man bortser från Lindgrens tjänstgöring vid privat
undervisningsanstalt, men det som talar ännu mer till förmån för Lindgren
är, att under det att Ahlgrens hufvudsakligaste tjänstgöring, 44 terminer,
förrättats i en 1-klassig pedagogi, Lindgren utom de 11 terminer,
då han förestod en pedagogi, tjänstgjort 42 terminer vid allmänt läroverk,
och att Lindgren redan 1891 fick dispens och 1903 blef ordinarie, under
det Ahlgren först 1905 erhöll dispens och 1906 utnämndes till adjunkt.
»

I motionen åberopas därjämte åtskilliga för Lindgren utfärdade tjänstgöringsbetyg
samt tjänsteförteckning, beträffande hvilka Riksdagen tillåter
sig hänvisa till motionen.

Med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående Lindgrens långvariga,
väl vitsordade tjänstgöring såsom lärare vid allmänt läroverk, finner
Riksdagen med billighet öfverensstämmande, att Lindgren berättigas att i
löneturshanseende få tillgodräkna sig någon del af sin tjänstetid såsom
e. o. lärare; och torde skäliga anspråk i sådant hänseende blifva tillgodosedda,
därest den del af denna tid, som infaller efter det Lindgren förklarats
behörig att utan hinder däraf att han ej fullgjort stadgade kompeten
svillkor söka och erhålla kollegabefattningar vid lägre allmänna läroverk,
eller tiden från och med höstterminen 1895, varder honom tillgodoräknad.
Däremot anser Riksdagen icke tillräckliga skäl föreligga för beredande
åt Lindgren, på sätt jämväl föreslagits, af lönetursrätt för den
tid som han före erhållandet af nämnda tillstånd tjänstgjort vid pedagogien
i Kungsbacka, liksom Riksdagen håller före att den nya löneturen bör
räknas från och med år 1912 i stället för, såsom föreslagits, 1911. Då
Lindgren enligt Riksdagens ofvan angifna beräkningsgrund vid innevarande
års böljan innehade 15 72 tjänstår, skulle han alltså vara berättigad att
från och med år 1912 åtnjuta lön i fjärde lönegraden. På grund af hvad
sålunda anförts har Riksdagen för sin del förklarat adjunkten vid Göteborgs
östra realskola Axel Wilhelm Lindgren berättigad att från och med
1912 års ingång åtnjuta aflöning i fjärde lönegraden.

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

45

På grund af de under punkterna 24 och 25 omförmälda besluten
har reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu 5,716,506 kronor,
ökats med 16,072 kronor eller till 5,732,578 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

29:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att med godkännande
af den af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 förordade stat för högre lärarinneseminariet för år
1912 höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag för
denna läroanstalt från dess nuvarande belopp, 73,000 kronor, till 77,250
kronor eller med 4,250 kronor.

Sedan 1909 och 1910 årens Riksdagar fastställt stater för högre
lärarinneseminariet för åren 1910 och 1911, hvilka stater hade egenskap
af öfvergångsstater i förhållande till ett af Eders Kungl. Maj:t framlagdt förslag
till normalstat för seminariet, afsedd att tillämpas efter genomförande
af beslutad omorganisation af läroanstalten, har nu förslag till stat för
år 1912 förelagts Riksdagen. Denna stat slutar å ett belopp af 77,250
kronor eller 4,250 kronor mera än 1911 års stat å 73,000 kronor. Skillnaden
har uppkommit därigenom att i föreliggande stat upptagits dels
lön för ytterligare en lektor, 4,000 kronor, hvarigenom det i normalstaten
beräknade antalet lektorstjänster, 10, blifvit uppnådt, dels ock förhöjning
med 250 kronor af den i normalstaten och föregående öfvergångsstater
med 500 kronor upptagna aflöningen till eldaren. Då berörda förhöjning
af hvad till stöd för framställningen i denna del i statsrådsprotokollet anföres,
synes vara af behofvet påkallad samt Riksdagen ej funnit anledning
till erinran mot uppförande i staten af ifrågavarande lektorstjänst, hvilken
är afsedd att tillträdas tidigast den 1 juli 1912, har Riksdagen alltså bifallit
det framlagda statförslaget.

Eder Kungl. Maj:t har vidare, på sätt inhämtas af punkt 120 här
nedan, föreslagit Riksdagen att för seminariet dels på extra stat för år
1912 anvisa följande belopp:

till förhyrande af lokal för normalskolans higsta klasser kronor 3,000: —

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet ............. » 6,200: —

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen.............. » 3,000: —

» arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m. ... » 9,100: —

» hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik....................................................................................... » 3,000: —

» undervisning i träslöjd....................................................... » 300:

46

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels ock bevilja ett anslag af 7,000 kronor till inköp af materiell för
undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 3,500 kronor, alltså tillhopa på extra stat för år 1912
28,100 kronor.

Anslag för de fyra förstnämnda ändamålen äro uppförda å innevarande
års extra stat med samma belopp som de nu äskade, med undantag dock
för anslaget till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m., hvilket
i 1911 års stat är upptaget med 9,450 kronor. De tre sistnämnda anslagen
äro nya. Riksdagen, som funnit behofvet af såväl de äldre anslagens
bibehållande som ock anslagen till hyra af lokaler för undervisningen
i biologi och fysik samt till undervisning i träslöjd af hvad därom i
statsrådsprotokollet förekommer styrkt och som icke funnit anledning till
erinran mot de för ändamålen beräknade beloppen, har alltså bifallit
framställningen i denna del. Beträffande anslaget till inköp af materiell
för undervisningen i biologi och fysik har öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk, med hänsyn till att en del af kostnaden för materiellen
syntes kunna bestridas af det belopp af 14,000 kronor, som af inflytande
terminsafgifter finge användas till läroverkets expenser, ansett att detsamma
kunde bestämmas till 6,600 kronor, men har departementschefen,
som ansett det ovisst om expensmedlen kunde utan svårighet lämna det
af öfverstyrelsen beräknade öfverskottet, funnit anslaget böra upptagas till
7,000 kronor. Riksdagen, som delar den af öfverstyrelsen uttalade meningen,
har sålunda bestämt anslaget till 6,600 kronor, däraf 3,300 kronor
att utgå för år 1912.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen i anledning af den
under nu förevarande punkt gjorda framställningen anmäla, att Riksdagen
dels godkänt följande stat för högre lärarinneseminariet för år 1912:

Rektor, arfvode........................................................................... kronor 2,000: —

10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar, 4,000 kr.

för hvar............................................................................... » 40,000: —

1 adjunkt, lön och tjänstgöringspenningar........................ » 3,000: —

8 ämneslärarinnor, lön och tjänstgöringspenningar 2,100

kr. för hvar....................................................................... » 16,800: —

1 biträdande ämneslärarinna, arfvode................................. » 1,800: —

3 biträdande ämneslärarinnor, » 1,500 kr. för hvar » 4,500: —

1 lärare eller lärarinna i teckning, lön...................... » 1,800: —

1 » » »i musik, » .............................. » 1,200: —

1 * » »i gymnastik, lön ........................... » 1,200: —

Transport kronor 72,300: —

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 47

Transport kronor 72,300: —

1 lärarinna i handarbete, lön ............................................... » 1,500: —

Rektors skrifbiträde, arfvode ................................................ \ » 500: —

Bibliotekarie, » ................................................... » 400: —

Läkare, » ................................................... » 500: —

Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad samt lön 600

kr. och arfvode 200 kr................................................ » 800: —

Eldare, arfvode .......................................................................... » 750: —

Stipendier...................................................................... »_500: —

Summa kronor 77,250: —

dels ock höjt det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
anslag för denna läroanstalt från dess nuvarande belopp, 73,000 kronor,
till 77,250 kronor eller med 4,250 kronor.

30:o) I en den 20 sistlidne januari till Riksdagen aflåten proposition,
nr 66, bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande af närlagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen medgifva, att lärarinnorna Margareta Svensson, Sally Högström
och Anna Katarina Bergström må enhvar vid hennes nu innehafvande
befattning såsom lärarinna vid högre lärarinneseminariet från och med
den 1 januari 1910 uppbära aflöning i andra lönegraden.

I likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna
finner Riksdagen billigheten kräfva, att de ifrågavarande lärarinnorna
få i löneturshänseende tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöringstid
såsom extra lärarinnor. Emot hvad Eders Kungl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit har Riksdagen emellertid velat erinra, att, då det begärda medgifvandet
icke synes böra verka retroaktivt, så att rätt till ålderstillägg
erhålles för år, som förflutit före den 1 januari 1911, Riksdagen ansett,
att ifrågavarande lärarinnor väl må uppföras i den högre lönegraden från
1910 års början, men ej uppbära aflöning i denna grad förr än från och
med den 1 januari 1911. Riksdagen har alltså medgifvit, att lärarinnorna
Margareta Svensson, Sally Högström och Anna Katarina Bergström må,
enhvar vid hennes nu innehafvande befattning såsom lärarinna vid högre
lärarinneseminariet, från och med den 1 januari 1910 uppföras i andra
lönegraden samt från och med den 1 januari 1911 uppbära aflöning i
denna lönegrad.

48

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Kommunala mellanskolor.

31:o) I en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 129,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

dels föreskrifva, att punkterna 5, 10 och 11 i de, med anledning af
Riksdagens beslut, af Eders Kungl. Maj:t genom kungörelse den 29 oktober
1909 fastställda bestämmelser angående statsunderstöd åt kommunala mellanskolor
skola hafva följande ändrade lydelse:

5. Finnes i kommun endast en kommunal mellanskola, skall denna
vara afsedd för såväl gossar som flickor.

Vid kommunal mellanskola skola vara anställda minst fyra ordinarie
ämneslärare med full tjänstgöring samt, där så erfordras, extra ordinarie
ämneslärare med full tjänstgöring äfvensom nödigt antal timlärare och
öfningslärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor, dock
att vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig ordinarie
ämneslärare och vid skola, däri flickor undervisas, minst en kvinnlig
ordinarie ämneslärare.

Skolan förestås af en för viss tid bland de ordinarie ämneslärarna
förordnad rektor eller föreståndarinna.

Förestås skola, däri flickor undervisas, af rektor, skall en kvinnlig
ämneslärare förordnas till biträdande föreståndarinna.

10. Den vid kommunal mellanskola anställda lärarpersonalen skall
aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

11. Statsunderstödet till kommunal mellanskola utgår med 6,400
kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna erhålla ett särskilt
understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 600
kronor, allt för kalenderår räknadt.

Härförutom skola till hvarje kommunal mellanskola utgå följande
bidrag:

a) för hvarje manlig ordinarie ämneslärare: 400 kronor;

b) för hvarje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare
med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor och föreståndarinna: två tredjedelar af det för ifrågavarande
befattningshafvare stadgade särskilda arfvodet; för biträdande
föreståndarinna: det till henne utgående särskilda arfvodet;

d) för hvarje manlig ämneslärare, som åtnjuter aflöning i högre lönegrad:
dels skillnaden mellan det eller de för honom stadgade ålderstillägg
och kvinnlig lärares i samma lönegrad, dels två tredjedelar af återstående
del af ålderstillägget eller ålderstilläggen; för hvarje kvinnlig ämneslärare,

49

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

som åtnjuter aflöning i högre lönegrad, två tredjedelar af det eller de för
henne stadgade ålderstillägg;

e) för hvarje lärare, manlig eller kvinnlig, som vikarierar för på
grund af sjukdom tjänstledig ordinarie ämneslärare, förutom det belopp,
som enligt moment b) må kunna utgå: 800 kronor.

Statsbidragen till ordinarie ämneslärares, rektors och föreståndarinnas
aflöning beräknas för kalenderår, statsbidragen till öfriga lärares aflöning
för läsår.

Träder kommunal mellanskola i verksamhet med hösttermins början,
skola för det året af de understöd och bidrag, som beräknas för kalenderår,
utgå fem tolftedelar och af öfriga bidrag så stor del, som belöper sig
på antalet läsveckor under höstterminen;

dels godkänna följande grunder för aflöning och pensionering af lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder
må finnas erforderliga:

1. Vid kommunal mellanskola skall lärarpersonalen åtnjuta aflöning
till minst följande belopp:

a) rektor eller föreståndarinna, förutom löneförmånerna som ordinarie
ämneslärare: ett särskildt arfvode af 800 kronor;

b) vikarierande rektor eller vikarierande föreståndarinna, förutom löneförmånerna
som lärare vid skolan: ett särskildt arfvode af 400 kronor;

c) biträdande föreståndarinna eller hennes vikarie, förutom löneförmånerna
som lärare: ett särskildt arfvode af 200 kronor;

d) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,000 kronor i första, 2,400
kronor i andra, 2,800 kronor i tredje och 3,200 kronor i fjärde lönegraden
samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande ersättning; e)

ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 1,600 kronor i första, 1,800
kronor i andra, 2,000 kronor i tredje och 2,200 kronor i fjärde lönegraden
samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande
ersättning;

f) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring:
arfvode af 1,800 kronor;

g) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring: arfvode af 1,600 kronor;

h) manlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 80 kronor för hvarje
veckotimme;

i) kvinnlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 65 kronor för hvarje
veckotimme.

Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft.

7

50

Riksdagms slcrifvelse Nr 8.

Lönen för ordinäre ämneslärare äfvensom det särskilda arfvodet för
rektor, föreståndarinna eller deras vikarier utgå efter kalenderår, aflöningen
för öfriga lärare efter läsår.

Tjänstledig ordinarie ämneslärare är skyldig att af sin aflöning afstå,
därest tjänstledigheten förorsakas af styrkt sjukdom, 400 kronor och, därest
tjänstledigheten förorsakas af annan anledning, 1,600 kronor, för läsår
räknadt.

Rektor eller föreståndarinna, som är tjänstledig från föreståndarskapet,
är skyldig att af sitt särskilda arfvode afstå 400 kronor för kalenderår
räknadt. Tjänstledig biträdande föreståndarinna afstår sitt särskilda arfvode.

Af den för ordinarie ämneslärare stadgade aflöningen må innehållas
de pensionsafgifter, som enligt här nedan stadgade grunder skola af ifrågavarande
befattningshafvare erläggas.

2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas,

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de
tjänstår, han eller hon intjänat under ordinarie anställning vid högre folkskola,
allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, äfvensom intill tio år af
den tid, han eller hon innehaft ordinarie anställning vid folkskola;

att manlig eller kvinnlig lärare, som aflagt de prof, och fullgjort den
tjänstgöring, hvilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig fem tjänstår;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad skola pröfvas af
öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters
uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

3. Den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
skall vara delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, med iakttagande i tillämpliga delar af hvad
angående delaktighet i dessa kassor är stadgadt i fråga om lärare vid högre
folkskolor; skolande det särskilda arfvode, som tillkommer rektor, föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna, ej inräknas i delaktighetsbeloppen; dels

ock medgifva,

att, därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid kommunal
mellanskola utnämnes till ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
han må för uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt
tillgodoräkna sig de tjänstår utöfver tre, han, efter vunnen behörighet till
adjunktstjänst vid allmänt läroverk, intjänat i sin befattning som ordinarie

51

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

ämneslärare vid kommunal mellanskola; dock att honom icke må tillgodoföras
mer än tio dylika lönetursår; samt

att vid dylik öfvergång folkskollärarnas änke- och pupillkassa skall
till lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa erlägga det belopp,
hvartill det matematiska värdet af de för eller af vederbörande lärare
gjorda insatser uppgår.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, anhöll 1909 års Riksdag i den
skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t, hvari anmäldes Riksdagens i anledning
af Eders Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt enskilda läroverk
fattade beslut, om utredning och förslag i fråga om aflönings- och pensionsförmåner
åt lärare och lärarinnor vid kommunala mellanskolor; och har
Eders Kungl. Maj:t nu, efter hörande af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk, statskontoret och direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning,
för Riksdagen framlagt sådant förslag. Riksdagen har, vid
granskning af förslaget funnit detsamma i hufvudsak vara tillfredsställande,
och endast i nedan angifna afseenden böra föranleda något Riksdagens
särskilda uttalande.

Beträffande då först frågan om fordringarna å kompetens för anställning
såsom ordinarie ämneslärare eller ämneslärarinna vid kommunal mellanskola
har, såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, departementschefen
såsom sin åsikt uttalat, att för att kunna antagas till sådan tjänst skulle
erfordras

a) att uppfylla villkoren för behörighet till ordinarie adjunktstjänst
eller ordinarie ämneslärarinnebefattning vid allmänt läroverk, dock att den
härför stadgade tjänstgöringen må kunna ersättas af tjänstgöring vid
högre folkskola eller folkskola; eller

b) att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt
därefter med hänsyn till fortsatta studier och väl vitsordad tjänstgöring
vid kommunal mellanskola, högre folkskola eller högre afdelning af folkskola
eller annan undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t, efter öfverstyrelsens
för rikets allmänna läroverk hörande, blifvit förklarad behörig att
antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola; eller ock

c) att hafva blifvit genom intyg om genomgången pröfning i ämnen
tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets väl vitsordad för studier
vid universitet och hafva med goda vitsord aflagt folkskollärarexamen
eller på annat sätt förvärfvat sig undervisningsskicklighet samt därefter
hafva, på sätt här näst ofvan sägs, af Kungl. Maj:t undfått vederbörlig
behörighetsförklaring för anställning såsom lärare vid kommunal

o o o o

mellanskola;

skolande i de under b) och c) nämnda fallen för erhållande af be -

52

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

hörighetsförklaring fordras att hafva under minst två läsår med nit och
skicklighet fullgjort sådan tjänstgöring, som under a) föreskrifves.

I afseende å dessa bestämmelsers sakliga innebörd har Riksdagen visserligen
ingen erinran att göra, liksom formuleringen af mom. a) och c)
jämväl synes tillfredsställande. Däremot vill det synas Riksdagen, som om
i mom. b) borde föreskrifvas, ej mindre att de fortsatta studier, som efter
genomgående af folkskoleseminarium erfordras för behörighetsförklaring,
skola omfatta ämnen tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets, än
äfven att jämväl dessa studier skola vara väl vitsordade. På grund häraf
anser Riksdagen, att ifrågavarande moment bör erhålla följande lydelse:

b) att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt
därefter med hänsyn till fortsatta, äfvenledes väl vitsordade studier i ämnen
tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets samt väl vitsordad
tjänstgöring vid sådan skola, högre folkskola eller högre afdelning af folkskola
eller annan undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t, efter öfverstyrelsens
för rikets allmänna läroverk hörande, blifvit förklarad behörig att
antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola.

Vidkommande de för lärarpersonalen föreslagna aflöningarna har
Riksdagen funnit desamma lämpligt afvägda och alltså ansett sig böra
bifalla förslaget i denna del. Beträffande emellertid bestämmelsen, att
ordinarie ämneslärare och ämneslärarinna skall, förutom den kontanta aflöningen,
erhålla tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande ersättning,
har Riksdagen funnit lämpligt, att till undvikande af de tvistigheter,
som kunna befaras uppstå mellan kommunen och läraren vid bestämmandet
af ersättningen för dessa naturaförmåner, visst minimibelopp för denna
ersättning fastställes. Vid bedömandet af frågan om storleken af detta
belopp har Riksdagen beaktat, att öfverstyrelsen, som ansett, att några
naturaförmåner icke borde förekomma, i stället föreslagit en ersättning af
300 kronor för både lärare och lärarinnor. Riksdagen kan icke finna annat
än, att då den kontanta lönen satts till högre belopp för lärarne än
för lärarinnorna, konsekvensen häraf bjuder, att äfven ersättningen för
bostad och vedbrand utgår med högre belopp för de förra än för de senare;
och har Riksdagen ansett, att minimiersättningen lämpligen kan
bestämmas till 350 kronor för lärare och 250 kronor för lärarinna.

Vid behandling af frågan om tjänstledig lärares bidrag till vikaries
aflöning har Riksdagen icke kunnat undgå att finna, det denna angelägenhet
otvifvelaktigt skulle låtit ordna sig på ett både enklare och mera
systematiskt sätt, än hvad nu föreslås, därest de ordinarie lärarnas kontanta
aflöning, i likhet med hvad som allmänt ägt rum vid de under de
senare åren verkställda löneregleringar, uppdelats i lön och tjänstgörings -

53

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

penningar. Då emellertid anledningen till att i förevarande fall så ej förfarits
torde vara att söka i den omständigheten, att lönerna för lärarpersonalen
vid folkskolorna och högre folkskolorna, med hvilka läroanstalter
de kommunala mellanskolorna stå i intimt samband, icke äro på antydt
sätt uppdelade, har Riksdagen, med hänsyn jämväl till att denna fråga
torde komma under ompröfning vid den allmänna revision af skollagstiftningen,
som af departementschefen ställes i utsikt, icke velat för närvarande
besluta en sådan uppdelning af nu ifrågavarande aflöningar.

Vidkommande slutligen frågan om lärarpersonalens pensionering har
Riksdagen icke funnit annan anledning till erinran emot hvad Eders Kungl.
Maj:t i sådant afseende föreslagit, eller att delaktighet bör tillkomma lärarpersonalen
såväl i folkskollärarnas pensionsinrättning som i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, än att den lefnadsålder, 55 år, som enligt reglementet
för pensionsinrättningen berättigar till erhållande af hel pension, synes, hvad
beträffar nu ifrågavarande lärarpersonal, väl låg; och torde densamma,
åtminstone för de manliga lärarne, kunna ej oväsentligt höjas, möjligen till
samma ålder, som i detta afseende gäller för lärarne vid de allmänna läroverken.
Då emellertid en sådan förändring i bestämmelsen angående den till
hel pension berättigande lefnadsåldern måste utöfva inflytande i åtskilliga afseenden
på öfriga bestämmelser i det för pensionsinrättningen gällande
reglementet, särskildt beträffande storleken af pensionsafgifterna, samt
Riksdagen icke är i tillfälle att verkställa i sådant hänseende erforderlig
utredning, har Riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och förslag i fråga om höjning af den till hel pension berättigande
lefnadsåldern samt de förhållanden i öfrigt, som med denna
fråga stå i samband. I enlighet med denna uppfattning har Riksdagen
ansett, att i de nu föreliggande förslag till grunder för lärarpersonalens
pensionering bör införas bestämmelse om skyldighet för denna personal
att vara underkastad de förändrade bestämmelser i afseende å dess pensionering,
som framdeles kunna varda stadgade.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i öfriga, här ej vidrörda delar föreslagit har
Riksdagen, såsom ofvan antydts, ansett sig böra lämna utan erinran.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen ej mindre anmäla,
att Riksdagen

dels föreskrifvit, att punkterna 5, 10 och 11 i de, med anledning af
Riksdagens beslut, af Eders Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 29
oktober 1909 fastställda bestämmelser angående statsunderstöd åt kommunala
mellanskolor skola hafva följande ändrade lydelse:

5. Finnes i kommun endast en kommunal mellanskola, skall denna
vara afsedd för såväl gossar som flickor.

54

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Vid kommunal mellanskof skola vara anställda minst fyra ordinarie
ämneslärare med full tjänstgöring samt, där så erfordras, extra ordinarie
ämneslärare med full tjänstgöring äfvensom nödigt antal timlärare och
öfningslärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor, dock
att vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig ordinarie
ämneslärare och vid skola, däri flickor undervisas, minst en kvinnlig
ordinarie ämneslärare.

Skolan förestås af en för viss tid bland de ordinarie ämneslärarna
förordnad rektor eller föreståndarinna.

Förestås skola, däri flickor undervisas, af rektor, skall en kvinnlig
ämneslärare förordnas till biträdande föreståndarinna.

10. Den vid kommunal mellanskof anställda lärarpersonalen skall aflönas
enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

11. Statsunderstödet till kommunal mellanskof utgår med 6,400
kronor, hvarjämte skof, däri flickor undervisas, må kunna erhålla ett
särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 600
kronor, allt för kalenderår räknadt.

Härförutom skof till hvarje kommunal mellanskof utgå följande bidrag:

a) för hvarje manlig ordinarie ämneslärare: 400 kronor;

b) för hvarje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare
med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor och föreståndarinna: två tredjedelar af det för ifrågavarande
befattningshafvare stadgade särskilda arfvodet; för biträdande föreståndarinna:
det till henne utgående särskilda arfvodet;

d) för hvarje manlig ämneslärare, som åtnjuter aflöning i högre lönegrad:
dels skillnaden mellan det eller de för honom stadgade ålderstillägg
och kvinnlig lärares i samma lönegrad, dels två tredjedelar af återstående
del af ålderstillägget eller ålderstilläggen; för hvarje kvinnlig ämneslärare,
som åtnjuter aflöning i högre lönegrad, två tredjedelar af det eller de för
henne stadgade ålderstillägg;

e) för hvarje lärare, manlig eller kvinnlig, som vikarierar för på grund
af sjukdom tjänstledig ordinarie ämneslärare, förutom det belopp, som enligt
moment b) må kunna utgå: 800 kronor.

Statsbidragen till ordinarie ämneslärares, rektors och föreståndarinnas
aflöning beräknas för kalenderår, statsbidragen till öfriga lärares aflöning
för läsår.

Träder kommunal mellanskola i verksamhet med hösttermins början,
skola för det året af de understöd och bidrag, som beräknas för kalenderår,
utgå fem tolftedelar och af öfriga bidrag så stor del, som belöper sig på
antalet läsveckor under höstterminen;

55

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels godkänt följande grunder för aflöning och pensionering af lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
meddela de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder
må finnas erforderliga:

1. Vid kommunal mellanskola skall lärarpersonalen åtnjuta aflöning
till minst följande belopp:

a) rektor eller föreståndarinna, förutom löneförmånerna som ordinarie
ämneslärare: ett särskildt arfvode af 800 kronor;

b) vikarierande rektor eller vikarierande föreståndarinna, förutom
löneförmånerna som lärare vid skolan: ett särskildt arfvode af 400 kronor;

c) biträdande föreståndarinna eller hennes vikarie, förutom löneförmånerna
som lärare: ett särskildt arfvode af 200 kronor;

d) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,000 kronor i första, 2,400
kronor i andra, 2,800 kronor i tredje och 3,200 kronor i fjärde lönegraden
samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande
ersättning, dock ej understigande 350 kronor;

e) ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 1,600 kronor i första, 1,800
kronor i andra, 2,000 kronor i tredje och 2,200 kronor i fjärde lönegraden
samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande
ersättning, dock ej understigande 250 kronor;

f) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full
tjänstgöring: arfvode af 1,800 kronor;

g) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring: arfvode af 1,600 kronor;

h) manlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 80 kronor för hvarje
veckotimme;

i) kvinnlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 65 kronor för
hvarje veckotimme.

Lönen för ordinarie ämneslärare äfvensom det särskilda arfvodet för
rektor, föreståndarinna eller deras vikarier utgå efter kalenderår, aflöningen
för öfriga lärare efter läsår.

Tjänstledig ordinarie ämneslärare är skyldig att af sin aflöning afstå,
därest tjänstledigheten förorsakas af styrkt sjukdom, 400 kronor och, därest
tjänstledigheten förorsakas af annan anledning, 1,600 kronor för läsår räknadt.

Rektor eller föreståndarinna, som är tjänstledig från föreståndarskapet,
är skyldig att åt sitt särskilda arfvode afstå 400 kronor för kalenderår
räknadt. Tjänstledig biträdande föreståndarinna afstår sitt särskilda arfvode.

Af den för ordinarie ämneslärare stadgade aflöningen må innehållas
de pensionsafgifter, som enligt här nedan stadgade grunder skola af ifrågavarande
befattningshafvare erläggas.

56

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas,
att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;
att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de

tjänstår, han eller hon intjänat under ordinarie anställning vid högre folkskola,
allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, äfvensom intill tio år af
den tid, han eller hon innehaft ordinarie anställning vid folkskola;

att manlig eller kvinnlig lärare, som aflagt de prof och fullgjort den
tjänstgöring, hvilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig fem tjänstår;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad skola pröfvas af
öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters
uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

3. Den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
skall vara delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, med iakttagande i tillämpliga delar af
hvad angående delaktighet i dessa kassor är stadgadt i fråga om lärare
vid högre folkskolor dock med skyldighet att vara underkastade de förändrade
bestämmelser angående delaktigheten som framdeles kunna varda
stadgade; skolande det särskilda arfvode, som tillkommer rektor, föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna, ej inräknas i delaktighetsbeloppen; dels

ock medgifvit

att, därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid kommunal
ipellanskola utnämnes till ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
han må för uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt
tillgodoräkna sig de tjänstår utöfver tre, han, efter vunnen behörighet till
adjunktstjänst vid allmänt läroverk, intjänat i sin befattning som ordinarie
ämneslärare vid kommunal mellanskola; dock att honom icke må tillgodoföras
mer än tio dylika lönetursår; samt

att vid dylik öfvergång folkskollärarnas änke- och pupillkassa skall
till lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa erlägga det
belopp, hvartill det matematiska värdet af de för eller af vederbörande
lärare gjorda insatser uppgår;

än äfven anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t så fort ske kan låta
verkställa utredning i fråga om i hvad mån den till hel pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning berättigande lefnadsålder må, beträffande nu
ifrågavarande lärarpersonal, böra höjas samt de omständigheter i öfrigt,
som med denna fråga äga sammanhang, och därefter för Riksdagen framlägga
det förslag, som af förhållandena må anses påkalladt.

57

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Folkundervisningen.

32:o) Eclers Kungi. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för beredande
af anslag till materiell, bränsle och lyse m. m. vid folkskoleseminariet
i Luleå höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med

11,000 kronor, eller från dess nuvarande belopp 589,690 kronor till
600,690 kronor.

För innevarande år är till nu ifrågavarande ändamål jämte vissa
lärararfvoden anslag å 10,000 kronor anvisadt å extra stat. Då emellertid
seminariet med ingången af höstterminen 1911 kommer att taga sina nya
lokaler i besittning, begäres nu upptagande å ordinarie stat af ett till

11,000 kronor förhöjdt anslag för ändamålet.

Riksdagen, som af den i ärendet förebragta utredning funnit behofvet
af den äskade anslagsförhöjningen styrkt och icke haft något att erinra
mot anslagets uppförande å ordinarie stat, har alltså för beredande af anslag
till materiell, bränsle och lyse m. m. vid folkskoleseminariet i Luleå,
höjt anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med 11,000 kronor
eller från dess nuvarande belopp 589,690 kronor till 600,690 kronor.

På grund af det under förestående punkt 32 omförmälda beslut har
reservationsanslaget till folkundervisningen, nu 763,940 kronor, ökats med

11,000 kronor eller till 774,940 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att böja förslagsanslaget
till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar från 90,000 kronor till 150,000 kronor eller med 60,000
kronor.

Med den föreslagna afsevärda förhöjningen af ifrågavarande anslagär
afsedt att dels uppbringa detsamma till ett belopp, som bättre än hittills
motsvarar de utgifter, som redan länder nuvarande förhållanden från
detsamma bestridas och alltså förebygga att en så väsentlig brist i anslaget,
som under de senare åren uppkommit, fortfarande skall uppstå, dels ock
åstadkomma en genomgripande förbättring i skolväsendet bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta finnar. Sistnämnda ändamål skulle vinnas såväl
genom inrättande inom vederbörande socknar af ett betydande antal
nya folkskolor, mindre folkskolor och småskolor som ock genom beredande
af möjlighet till inackordering vid skolorna af därifrån aflägset boende
barn. I statsunderstöd till skolorna skulle utgå lärarlönerna i sin helhet
jämte åklerstillägg samt vissa hyresbidrag, hvaremot öfriga kostnader skulle
bestridas af församlingarna. Ifrågavarande anordning, fullt genomförd,

Bihang till Kilosd. protokoll 11) 11. 10 Sami. 1 A/d. 1 Band. 8 Höft. 8

38

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

beräknas draga en årlig kostnad af minst 23,900 kronor. För inackordering
af skolbarn är beräknadt ett belopp af 10,000 kronor.

Riksdagen, som till fullo delar den af vederbörande myndigheter och
departementschefen uttalade meningen om ej mindre den synnerliga rikt,
som ligger däruppå att kunskapen i svenska språket utbredes och bibehålies
bland den finsktalande befolkningen i de nordligaste delarna af landet på
det att dymedelst må åvägabringas det nödvändiga stöd för den svenska
kulturen i dessa gränstrakter, utan hvilket densamma allt mer och mer
måste trängas tillbaka, än äfven att det verksammaste medlet för ernåendet
af detta mål är inrättandet i största möjliga utsträckning af skolor, där
barnen bibringas insikter i vårt språk och vår odling, har vid granskning
af den framlagda planen för skolorganisationen funnit densamma, såvidt
den kunnat af Riksdagen bedömas, tillfredsställande. Beträffande sättet för
fördelningen af kostnaden för den nya skolorganisationen kommer visserligen
den på statsverket belöpande andel häraf att betydligt öfverstiga det
bidrag, som staten enligt vanliga grunder skolat lämna till ifrågavarande
skolor, men då af utredningen framgår, att vederbörande kommuner för
uppehållande af det redan nu befintliga skolväsendet inom de olika församlingarna
och genom de bidrag till de nya skolorna, som enligt de föreslagna
villkoren skola af dem utgöras, komma att betungas i den grad,
att deras ekonomiska bärkraft icke skäligen kan anses tåla en hårdare
belastning, har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att statsmedel enligt
angifna grunder för ändamålet anvisas.

På grund häraf har Riksdagen höjt förslagsanslaget till befrämjande
af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar
från 90,000 kronor till 150,000 kronor eller med 60,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från
10,000,000 kronor till 10,650,000 kronor eller med 650,000 kronor.

Riksdagen har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, höjt förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från
10,000,000 kronor till 10,650,000 kronor, eller med 650,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja
dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 140,000 kronor
till 220,000 kronor, eller med 80,000 kronor,

dels förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan
från 110,000 kronor till 135,000 kronor, eller med 25,000
kronor,

59

Biksdagens skrifvelse Nr 8.

dels förslagsanslaget för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola från 345,000 kronor till 390,000 kronor,
eller med 45,000 kronor,

dels ock förslagsanslaget för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 205,000 kronor till 265,000
kronor, eller med 60,000 kronor.

På grund af de brister, som enligt hvad i statsrådsprotokollet omförmäles
under de senare åren å ifrågavarande anslag uppstått, har Riksdagen
höjt

dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 140,000 kronor
till 220,000 kronor eller med 80,000 kronor;

dels förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan
från 110,000 kronor till 135,000 kronor eller med 25,000
kronor;

dels förslagsanslaget för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola från 345,000 kronor till 390,000
kronor eller med 45,000 kronor;

dels ock förslagsanslaget för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 205,000 kronor till 265,000
kronor eller med 60,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å åttonde
hufvudtiteln under rubriken Folkundervisningen för understödjande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 angifna grunder,
af dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna, dels ock
folkskolebarns studieresor, uppfört ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

Riksdagen, som funnit det med förevarande anslagskraf afsedda ändamål
synnerligen behjärtansvärdt och som ej haft något att erinra mot de
beräkningar, som ligga till grund för det föreslagna beloppet, har alltså å
åttonde hufvudtiteln under rubriken Folkundervisningen för understödjande,
i hufvudsaklig öfverenstämmelse med de af departementschefen i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 angifna
grunder, af dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna,
dels ock folkskolebarns studieresor, uppfört ett förslagsanslag å 30,000
kronor.

37:o) I eldighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
och på grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen
förekommer, har Riksdagen ur riksstaten affart den under åttonde hufvud -

60

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

titelns anslagsrubrik Folkundervisningen, med förslagvis 83 kronor uppförda
anslagsposten »Folkskolan i Västerlösa, ersättning att utgå enligt
hittills gällande grunder».

Det under punkt 37 omförmälda beslutet förorsakar en minskning af
anslaget till folkundervisningen med 83 kronor, under det att besluten
under punkterna 32—36 åstadkomma en ökning af samma anslag med
tillhopa 961,000 kronor, och har sålunda genom de under samtliga punkterna
32—37 angifna besluten anslaget till folkundervisningen, nu 12,099,523
kronor, ökats med 960,917 kronor eller till 13,060,440 kronor.

De tekniska läroverken.

38:o) I en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 124,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
beträffande tekniska högskolan:

dels — under medgifvande, att för uppförande af nya byggnader för
tekniska högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af särskildt
tillkallade sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet framlagdt förslag
må under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk
ett härför erforderligt område af omkring 65,000 kvadratmeter, beläget
å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra Djurgårdens mark
varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen, i öster af
Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen — till bestridande af kostnaderna
för ifrågavarande byggnader med utrustning och inredning samt
för terrasseringsarbeten med mera väsentligen i enlighet med nämnda
förslag bevilja ett anslag af 4,766,188 kronor och däraf för påbörjande
af berörda byggnadsarbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 300,000 kronor;

dels — med godkännande af i berörda statsrådsprotokoll af departementschefen
förordad stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte i protokollet
omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya afiöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser samt med förklarande därvid, att vid
ingången af år 1912 lektorn vid högskolan P. H. Henriques skall varda
professor i beskrifvande geometri, lektorn vid högskolan E. Jäderin professor
i geodesi, lektorn vid högskolan E. Andersson professor i maskinlära,
lektorn vid högskolan C. J. F. M. Lilliehöök professor i skeppsbyggnadslära,
lektorn vid högskolan P. K. af Bjerkén professor i fysik samt
lektorn vid högskolan J. G. Petrén professor i bergskemi och metallurgi

61

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

— öka högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med
54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till
de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

dels medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,
laboratorietjänare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat
föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år
1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi
och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af högst

6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af departementschefen
i ofvanberörda statsrådsprotokoll angifna grunder användas till uppehållande
vid högskolan af den undervisning, som, därest sagda professurer
icke upprättats med ingången af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna
i motsvarande ämnen, att af besparingar, som under första halfåret
af år 1912 uppkomma å aflöningen vid den nya professuren i matematik
och mekanik, ett belopp af högst 750 kronor må för vårterminen
1912 användas till aflöning af en extra lärare i matematik, samt att återstående
besparingar under första hälften af år 1912 å sagda fyra professurer,
tillhopa 7,750 kronor, må, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,
i mån af behof användas till bestridande af högskolans utgifter under år
1912 till bränsle, lyshållning med mera;

dels ock på extra stat för år 1912 för högskolan anvisa:
till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar.................................... kronor

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi............................................................................... *

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;

transport kronor 2,000: —

1,000: —

1,000: —

62

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

transport

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode ........................

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode .......................

till förstärkning af lärarkrafterna.................................

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik.........

till arfvode åt en speciallärare i kemi........................

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i maskinkrokiritning.........................................

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i byggnadskrokiritning ....................................

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor .......................................................................................

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

sekreterarens arfvode................................................................

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren...............

till förhöjning under senare hälften af år 1912

utaf bibliotekariens arfvode ...................................................

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

bibliotekariebiträdets arfvode...................................................

till förhöjning af kamrerarens arfvode .....................

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912..........................................................................................

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ...
samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket

kronor

3>

»

>

2,000: —

100: —

225: —
14,500: —
2,000: -1,200: —

750: —

450: —

500: —

400: —
1,200: —

700: —

400: —
700: —

600: —
1,925: —

1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen i anledning af
denna framställning, bland annat,

dels för nya byggnader för tekniska högskolan — nämligen byggnad
för fysik och elektroteknik, maskinlaboratorium, byggnad för bergsvetenskap,
byggnad för centraluppvärmning, observatorium, byggnad för vaktmästare^
och maskinister samt paviljong för magnetometri, allt enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag, äfvensom så stor byggnad, som erfordras för
de enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag i flygeln till hufvudbyggnaden belägna
lokaler men beräknad för årskurser om 150 elever och så planerad,
att den ej lägger hinder i vägen för vare sig ett längre provisorium för
detta elevantal eller en utvidgning motsvarande ett större elevantal —■

68

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

beviljat till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande byggnader med
utrustning och inredning samt för terrasseringsarbeten med mera ett anslag
af 4,(119,000 kronor och däraf för påbörjande af berörda byggnadsarbeten
på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 300,000 kronor,
samt raedgifvit, att för detta ändamål ett härför erforderligt område af
omkring 65,000 kvadratmeter, beläget å en nordnordväst om Sophiahemmet
å norra Djurgårdens mark varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen,
i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen,
må under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk;

dels — med godkännande af den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
stat för tekniska, högskolan för år 1912 jämte för åtnjutande af i staten
upptagna nya aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt
med förklarande därvid, att vid ingången af år 1912 lektorn i beskrifvande
geometri och ritkonst skall varda professor i beskrifvande geometri, lektorn
i geodesi och topografi skall varda professor i geodesi, lektorn i elementarmekanik
och beskrifvande maskinlära skall varda professor i maskinlära,
lektorn i skeppsbyggnadskonst skall varda professor i skeppsbyggnadslära,
lekt om i allmän fysik skall varda professor i fysik samt lektorn i metallurgi
och hyttkonst skall varda professor i bergskemi och metallurgi —
ökat högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med
54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höjt anslaget till
de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

dels medgifvit, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,
laboratorieränare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta
sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej
annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;

dels medgifvit, att af besparingar, som under första halfåret af år
1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi
och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp åt
högst 6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af Eders Kungl.

G ! O O o

Riksdagens skrifvelse Nr 8-

•54

Maj:t föreslagna grunder användas till uppehållande vid högskolan äf den
undervisning som, därest sagda professurer icke upprättats med ingången
af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna i motsvarande ämnen,
att af besparingar, som under första halfåret af år 1912 uppkomma å
aflöningen vid den nya professuren i matematik och mekanik, ett belopp
af högst 750 kronor må för vårterminen 1912 användas till aflöning åt
en extra lärare i matematik, samt att återstående besparingar under första
hälften af år 1912 å sagda fyra professurer, tillhopa 7,750 kronor, må, efter
Eders Kung!. Maj:ts bestämmande, i mån af behof användas till bestridande
af högskolans utgifter under år 1912 till bränsle, lyshållning med mera;
dels och'' på extra stat för år 1912 för högskolan anvisat:

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet
i konstruktion af enkla maskindelar ........................ kronor 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet
i elektrokemi ........................................................................ > 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode ........................ » 100: —

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode ........................ 5 225: —

till förstärkning af lärarkrafterna ................................. » 14,500: —

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik......... » 2,000: —

till arfvode åt en speciallärare i kemi........................ » 1,200: —

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt eu

speciallärare i maskinkrokiritning......................................... > 750: •—

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt eu

speciallärare i byggnadskrokiritning .................................... » 450: —

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor ....................................................................................... » 500:

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

sekreterarens arfvode.................................................................. » 400: —

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... » 1,200:

till förhöjning under senare hälften af år 1912 utaf

bibliotekariens arfvode......................... ... > 700: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af
bibliotekariebiträdets arfvode................................................... » 400: —

transport kronor 24,425: —

Rilcsdagens skrifvelse Nr 8.

65

transport kronor 24,425: —

till förhöjning af kamrerarens arfvode........................ > 700: —

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912 .......................................................................... » 600: —

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ...... » 1,925: —

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket » 1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

39:o) I den under punkt 38 här ofvan omförmälda proposition har
Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att beträffande Chalmers
tekniska läroanstalt

dels godkänna den af departemertschefen i det vid propositionen fogade
statsrådsprotokoll förordade stat för Chalmers tekniska läroanstalt
jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya
aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika
förklara, att vid den nya statens trädande i kraft den nuvarande lektorn
i skeppsbyggeri vid läroanstalten, öfriga nio lektorer vid läroanstalten varda
professorer vid anstalten samt den vaktmästare vid anstalten, som för närvarande
närmast biträder föreståndaren med tillsyn öfver anstaltens tillhörigheter,
varda förste vaktmästare vid anstalten;

dels medgifva, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder nu af sedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de
förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarbefattning,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;

dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för
Chalmers tekniska läroanstalt öka nämnda stat från 106,200 kronor till
133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höjt anslaget till de
tekniska läroverken, som vid bifall till hvad ofvan hemställts beträffande
tekniska högskolan skulle ökas från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor,

Bihang till lliksd. protokoll 1911. 4 Sami 1 Afd. S Häft. 9

66 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

till 636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225
kronor;

dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare

vid anstalten anvisa:
för läraren i verkstadsarbete........................	......................... kronor	500: —
» andre läraren i byggnadslära...................	*	500: —
för andre läraren i matematik ...................	»	750: —
» » »i allmän kemi ...................		750: —
» läraren i skeppsbyggeri ............................	......................... »	750: —
samt
» läraren i frihandstecknin£.................. Ö	......................... »	650: —

tillhopa kronor 3,900: —

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar bevilja
ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

Såsom i särskild skrifvelse anmäles har Riksdagen
dels godkänt den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna stat för Chalmers
tekniska läroanstalt jämte åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika förklara,
att vid den nya statens trädande i kraft samtliga tio lektorer vid anstalten
skola varda professorer vid anstalten samt den vaktmästare, som för närvarande
närmast biträder föreståndaren med tillsyn öfver anstaltens tillhörigheter,
varda förste vaktmästare därstädes;

dels medgifvit, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten
tillkommande ålderstillägg må utgå af det nu under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder nu afsedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de
förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarebefattning,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de
vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförinåner äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;

dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för

67

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Chalmers tekniska läroanstalt ökat nämnda stat från 106,200 kronor till
133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höjt anslaget till de
tekniska läroverken, som på grund af det under punkt 38 här ofvan omförmälda
beslutet ökats från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor, till
636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225 kronor;

dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare
vid anstalten anvisat:

för läraren i verkstadsarbete .......

» andre läraren i byggnadslära
» » »i matematik ....

» » »i allmän kemi.

för läraren i skeppsbyggeri..........

samt

» läraren i frihandsteckning ....

kronor 500: —

> 500: —

» 750: —

» 750: —

» 750: —

650:

tillhopa kronor 3,900: —

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
beviljat ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912
anvisat 150,000 kronor.

Farmaceutiska institutet.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels godkänna
den af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 förordade stat för farmaceutiska institutet
jämte i sagda protokoll omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna
aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången
af år 1912 tillträder ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet, skall
vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar vid institutet,
hvilka icke före viss tidpunkt, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anmäla,
att de vilja öfvergå till den nya allöningsstaten samt underkasta sig de
för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

68 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem,

dels höja det under rubriken Farmaceutiska institutet upptagna anslag
med 23,900 kronor,

dels ock medgifva, ej mindre att de i staten omförmälda ålderstillägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg, än äfven att det belopp, hvarmed de studerandes
afgifter kunna komma att öfverskjuta 6,500 kronor för år, må efter Eders
Kungl. Maj:ts pröfning användas till förbättring af materiellen vid institutet
äfvensom till bestridande af förökad undervisning därstädes, i fall sådant
finnes behöflig!, dock att sådana öfverskottsmedel icke få användas till beredande
af ökad ersättning åt befattningshafvare, för hvilken aflöning finnes
uppförd i staten;

vid bifall till hvilket förslag det i riksstaten under rubriken Farmaceutiska
institutet förefintliga anslag å 34,000 kronor skulle komma att
uppgå till 57,900 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, har dels godkänt följande stat för farmaceutiska institutet:

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

69

		K r o	n o
	Lön.	Tjänst- görings-	Ortstill-	Summa.
	pennin-	lagg-
		gar.			.
1 professor i kemi och kemisk
farmaci .............................................	4,400	2,000	—	6,400	I Efter 5 år kan
1 professor i botanik och farma-			1 lönen höjas [ med 600 kro-
kognosi............................................. 1 lärare i teknisk farmaci och för-	4,400	2,000	1	6,400	| nor.
fattningskunskap, arfvode............	—	—	—	2,000
1 lärare i fysik, arfvode..................	—	—	—	1,500
1 lärare i bakteriologi, arfvode ...	—	—	—	1,000	("Efter 5 år kan 1 lönen höjas I med 500 kro-
1 laborator.........................................	2,400	1,600	—	4,000)
3 laboratorer ....................................	7,200	4,800	—	12,000)	\ nor och efter I 10 år med
			I ytterligare
					("Efter 5 år kan
1 förste vaktmästare........................	900	450	150	1,500	1 lönen höjas | med 100 kro-
1 vaktmästare, tillika maskinist och					Efter 5 år kan, lönen höjas
eldare ...............................................	700	350	150	1,200	med 100 kro-nor och efter
^ För bestridande af föreståndar-					10 år med ytterligare
göromål............................................. För bestridande af sekreterar- och	—	—	—	1,000	100 kronor.
kamrerargöromål...........................	—	—	—	1,000
Städning af lokaler........................... Materialier, instrument, böcker och			''''	400
samlingar.......................................... Uppvärmning, belysning och vatten-				7.500 3.500
förbrukning med mera dylikt ...	—	*-	—
Hyra för lokaler................................ Egendomens underhåll, renhållning	'' ''			12,000 3,000
och diverse......................................	—	—	—
Summa	—	1 -	-	| 64,400

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

70

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de
i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid institutet skall vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation
eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och
den aflöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter
sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försedt med Eders Kung! Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad
angår professor, Eders Kung! Maj:t, och, hvad angår innehafvare af annan
befattning, institutets styrelse uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ej må uppbäras af tjänstinnehafvare under
honom beviljad tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som
uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att skötabefattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest
pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall tjänstinnehafvare af lägre grad skall vara

7 L

Riksdagens skrifvelse Nr S.

skyldig att mottaga förordnande till högre befattning vid institutet mot
åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar i stället
för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än tre månader under ett
och samma kalenderår;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd; börande professor vid farmaceutiska institutet därvid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till extra ordinarie professorsbefattning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg skola utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt

att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af
eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af
år 1912 tillträder ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet, skall
vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar vid institutet,
hvilka icke före viss tidpunkt, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anmäla,
att de vilja öfvergå till den nya aflöningsstaten samt underkasta sig
de för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

72

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner, äfven''
som, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem;

dels höjt det under rubriken Farmaceutiska institutet upptagna anslag
med 23,900 kronor;

dels ock medgifvit ej mindre att de i staten omförmälda ålderstillägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg, än äfven att det belopp, hvarmed de studerandes
afgifter kunna komma att öfverskjuta 6,500 kronor för år, må efter Eders
Kungl. Maj:ts pröfning användas till förbättring af materiellen vid institutet
äfvensom till bestridande af förökad undervisning därstädes, i fall sådant
finnes behöfligt, dock att sådana öfverskottsmedel icke få användas
till beredande af ökad ersättning åt befattningshafvare, för hvilken aflöning
finnes uppförd i staten.

På grund af det under denna punkt anmälda beslut kommer det i
riksstat en under rubriken Farmaceutiska institutet förefintliga anslag å

34,000 kronor att uppgå till 57,900 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

41:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 1 här ofvan anfört
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt sådan ändring i den år
1909 för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien fastställda aflöningsstaten,
att lönen för de i staten uppförda två vaktmästarna förklaras
kunna efter 5 år höjas med 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda
medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor, som blifvit
stadgade för tillträde till första aflöningsförhöjningen vid antikvariebefattning
vid akademien.

Akademien för de fria konsterna.

42:o) I en den 21 april 1911 till Riksdagen afbiten proposition, nr 200,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels — med uteslutande ur den för akademien för de fria konsterna och
konsthögskolan fastställda stat af den däri upptagna professorn i byggnads -

73

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

konst jämte sagda befattning tillhörande aflöningsförmåner — i staten uppföra
ej mindre en professor vid konsthögskolan i arkitektur med en aflöning
af 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
med rätt att efter fem års tjänstgöring erhålla förhöjning i lönen
med 600 kronor, än äfven en professor vid konsthögskolan i svensk arkitekturhistoria
med en aflöning af 4,600 kronor, däraf 2,500 kronor lön, 1,800
kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, med rätt till två
ålderstillägg å lönen, hvartdera å 500 kronor, efter respektive fem och tio
års tjänstgöring;

dels godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda, för åtnjutande åt
nämnda aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt förklara,
ej mindre att en hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder
någon af ifrågavarande befattningar vid konsthögskolan, skall vara pliktig
att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att,
därest nuvarande innehafvaren af professorsbefattningen i byggnadskonst
vid konsthögskolan icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att han vill
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och han icke lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen
vid honom dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den
mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila, tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
honom;

dels till bestridande af undervisning vid konsthögskolan i byggnadsteknik
med flera ämnen i staten uppföra ett belopp af 3,000 kronor;

dels höja det i staten upptagna anslaget å 1,000 kronor till elevernas
studieresor med 1,200 kronor till 2,200 kronor, däraf högst 400 kronor
till ersättning åt läraren vid arkitektelevernas resor;

dels för genomförande af ifrågavarande förändringar i staten öka det
under rubriken akademien för de fria konsterna upptagna anslag med
11,200 kronor eller från 90,750 kronor (däraf två reservationsanslag å
sammanlagdt 31,900 kronor) till 101,950 kronor (däraf två reservationsanslag
å tillhopa 33,100 kronor);

dels ock medgifva, att de professorerna i arkitektur och svensk arkitekturhistoria
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

På sätt i särskild skrifvelse anmäles har Riksdagen
dels — med uteslutande ur den för akademien för de fria konsterna
och konsthögskolan fastställda stat af den där upptagna professorn i byggnadskonst
jämte sagda befattning tillhörande aflöningsförmåner — i staten
uppfört ej mindre en professor vid konsthögskolan i arkitektur med en
Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 luft. 10

74

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

aflöning af 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
med rätt att efter fem års tjänstgöring erhålla förhöjning
i lönen med 600 kronor, än äfven en professor vid konsthögskolan
i svensk arkitekturhistoria med en aflöning af 4,600 kronor, däraf 2,500
kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg,
med rätt till två ålderstillägg å lönen, hvartdera å 500 kronor, efter respektive
fem och tio års tjänstgöring;

dels godkänt af Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande af nämnda aflöningsförmåner
föreslagna villkor och bestämmelser samt förklarat ej mindre
att en hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder någon af ifrågavarande
befattningar vid konsthögskolan, skall vara pliktig att underkasta
sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att, därest nuvarande
innehafvaren af professorsbefattningen i byggnadskonst vid konsthögskolan
icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att han vill underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och han icke lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen vid
honom dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den mån ej
annat föranledas af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som ditills tillkommit
honom;

dels till bestridande af undervisning vid konsthögskolan i byggnadsteknik
med flera ämnen i staten uppfört ett belopp af 3,000 kronor;

dels höjt det i staten upptagna anslaget å 1,000 kronor till elevernas
studieresor med 1,200 kronor till 2,200 kronor, däraf högst 400 kronor
till ersättning åt läraren vid arkitektelevernas resor;

dels för genomförande af ifrågavarande förändringar i staten ökat det
under rubriken akademien för de fria konsterna upptagna anslag med
11,200 kronor eller från 90,750 kronor (däraf två reservationsanslag å sammanlagdt
31,900 kronor) till 101,950 kronor (däraf två reservationsanslag
å tillhopa 33,100 kronor);

dels ock medgifvit, att de professorerna i arkitektur och svensk arkitekturhistoria
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
och på grund af hvad till stöd härför i statsrådsprotokollet anförts har
Riksdagen höjt förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn
från 185,000 kronor till 255,000 kronor eller med 70,000 kronor.

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Rese- och traktamentspenningar.

75

44:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom framställda förslag har
Riksdagen ökat förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från

6,000 kronor till 15,000 kronor eller med 9,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

45:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1911
finnas uppförda under åttonde hufvudtiteln, har icke nu föreslagits
någon annan ändring än att, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma,
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu utgörande
55,093 kronor, må höjas till 55,120 kronor, eller med 27 kronor.

Riksdagen får anmäla, att öfriga, här ofvan icke omförmälda ordinarie
anslag under åttonde hufvudtiteln i riksstaten för år 1912 upptagits
till oförändrade belopp; dock att förslagsanslaget till skrifmaterialier,
expenser, ved m. m. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma höjts från
sitt nuvarande belopp 55,093 kronor med 2 kronor till 55,095 kronor.

76

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Extra anslag:.

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva följande
anslag beviljats.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

46:o) Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet,
i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 blifvit angifvet, å extra stat för år 1912
bevilja ett förslagsanslag af 12,145 kronor, hvaraf högst 275 kronor må
användas till höjning af vikariatsersättning under semester, dels ock godkänna
de af departementschefen i statsrådsprotokollet förordade villkor
för åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen samt föreskrifter till
iakttagande vid utbetalningen af aflöningstilläggen.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot det till provisorisk
lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet begärda
belopp samt Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande af det provisoriska
aflöningstillägget föreslagit samma villkor, som af 1910 års Riksdag godkänts
för erhållande af aflöningstillägg för innevarande år, har Riksdagen
alltså

dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet
i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1911 angifoa grunder å extra stat för år 1912
beviljat ett förslagsanslag af 12,145 kronor, däraf högst 275 kronor må
användas till höjning af vikariatsersättning under semester;

dels godkänt följande villkor, utöfver redan gällande lönevillkor, för
åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen, nämligen

att tjänsteman icke må med den befattning, för hvilken lönefyllnaden
utgår, förena vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj för -

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

77

sedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, såframt ej, hvad angår tjänsteman, som af Eders Kungl.
Maj:t utnämnes, Eders Kungl. Maj:t, och hvad angår innehafvare af annan
befattning, vederbörande chef, uppå därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid det egna verket, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att, i fråga om rätt att åtnjuta aflöningsförmåner under tjänstledighet,
hvad som stadgats angående lön gäller jämväl beträffande ortstillägg;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han
afhållit sig från tjänstgöring, utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att hvad som föreskrifvits i fråga om tidpunkten för inträdande af
löneförhöjning första och andra gången skall äga motsvarande tillämpning
beträffande tredje löneförhöjningen, där sådan äger rum;

att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af
löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, ej må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller^ kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af
vederbörande chef bestämmes; äfvensom

att samtliga ordinarie befallningshafvande skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje söckendag; dels

ock föreskrifvit till iakttagande vid utbetalningen af provisoriska
aflöningstillägg:

att å lönen skall afdragas, efter år räknadt, så stort belopp afrundadt,
om sådant erfordras för vinnande af jämn summa, till närmast
högre femtio- eller hundratal och, hvad vaktmästare beträffar, till 30 kronor
för förste vaktmästare och 25 kronor för andre vaktmästare — som motsvarar
den pensionsafgift, hvilken enligt lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension skulle hafva af vederbörande
befattningshafvande erlagts såsom bidrag till egen pensionering, om
berörda lag varit å honom tilllämplig; börande dock därvid iakttagas,

78

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

att den, som oberoende af den provisoriska löneregleringen är skyldig att
erlägga pensionsafgift enligt berörda lag, skall därutöfver vidkännas allenast
så stort afdrag, som betingas af lönetillökningen vid den provisoriska
löneregleringen, hvarvid afdraget, efter sammanläggning med pensionsafgiften,
afrundas på förut angifvet sätt;

samt att, om vaktmästare, för hvilken föreslagits provisoriskt aflöningstillägg
å 400 kronor, åtnjuter fri bostad med bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, från ortstillägget eller lönen afdragas så stort belopp,
att det, tillsammans med hvad som enligt den ordinarie aflöningsstaten
för berörda förmån afdrages från aflöningen, uppgår till 250 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1911 ägt rum, för beredande af
arfvode å 7,800 kronor, hvaraf 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,
åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet på
extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 7,800 kronor.

48:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för beredande af arfvode åt en särskild föredragande i ecklesiastikdepartementet
m. m. på extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 4,500 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
1910 års Riksdag för beredande af arfvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet
m. m. på extra stat för år 1911 ett anslag af 11,500
kronor. Af ifrågavarande belopp voro 7,000 kronor afsedda till bestridande
af arfvoden, belöpande på år 1910, och återstående 4,500 kronor
ämnade till arfvoden för år 1911.

Riksdagen har. i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
beredande af arfvode åt en särskild föredragande i ecklesiastikdepartementet
m. m. på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 4,500 kronor.

49:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till förhöjning
af de inom ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj ds
kansli anställda amanuensers arfvoden m. m. på extra stat för år 1912 anvisat
ett belopp af 10,950 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till biträden
vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska
arbetena på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 6,200 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

79

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

biträden vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande
statistiska arbetena på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 6,200
kronor.

Riks- och landsarkiven.

51:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till fortsatt
utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som
äro af väkt för fäderneslandets historia, på extra stat för år 1912 anvisa
ett anslag af 4,500 kronor, dels ock medgifva, att för enahanda ändamål
må gemensamt disponeras hvad som icke blifvit an vän dt af för år 1911 eller
tidigare beviljade anslag för utgifvande genom riksarkivet ej mindre af
sådana handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, än äfven
af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens
historia under tiden 1521—1809.

Under en följd af år har Riksdagen på framställning af Eders Kungl.
Maj:t å extra stat beviljat två särskilda anslag dels å 3,000 kronor för
utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vikt för fäderneslandets historia och dels å 1,500 kronor till
utgifvande, likaledes genom riksarkivet, af Svenska riksdagsakter jämte
andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under tiden
1521—1809.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka vare sig emot den nu föreslagna
sammanslagningen af ofvannämnda två anslag eller att gjorda besparingar
å de båda anslagen få användas för det med det nya anslaget
afsedda ändamål, har Riksdagen alltså dels till fortsatt utgifvande i tryck genom
riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets
historia, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 4,500
kronor; dels ock medgifvit, att för enahanda ändamål må gemensamt disponeras
hvad som icke blifvit an vän dt af för år 1911 eller tidigare beviljade
anslag för utgifvande genom riksarkivet ej mindre af sådana handlingar,
som äro af vikt för fäderneslandets historia, än äfven af Svenska
riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens
historia under tiden 1521—1809.

52:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels
att på extra stat för år 1912 anvisa till arfvode åt en amanuens vid

landsarkivet i Uppsala 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens vid

landsarkivet i Vadstena 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens vid

landsarkivet i Lund 1,800 kronor samt till arfvode åt en amanuens vid

80

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

landsarkivet i Göteborg 1,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, hvad
angår hvart och ett af dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle
därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera
extra biträden vid landsarkivet i fråga, dels ock att likaledes på extra
stat för år 1912 bevilja ett anslag af 1,000 kronor till ersättning åt extra
biträden vid landsarkivet i Lund.

Till arfvode åt en amanuens vid hvartdera af landsarkiven i Uppsala,
Vadstena och Lund samt till ersättning åt extra biträden vid sistnämnda
landsarkiv har Riksdagen på extra stat för åren 1910 och 1911 beviljat
enahanda belopp som de nu begärda. Vid fastställande af stat för landsarkivet
i Göteborg medgaf 1910 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts förslag,
att af uppkommande besparingar å aflöningsstaten för landsarkivet finge användas
ett belopp af högst 3,000 kronor bland annat till arfvode, beräknadt
efter 1,800 kronor för år, till en amanuens vid arkivet under de
senare månaderna af år 1911.

Riksdagen har på extra stat för år 1912 anvisat dels till arfvode åt
en amanuens vid landsarkivet i Uppsala 1,800 kronor, till arfvode åt en
amanuens, vid landsarkivet i Vadstena 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens
vid landsarkivet i Lund 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens
vid landsarkivet i Göteborg 1,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t,
hvad angår hvart och ett af dessa belopp, att, om särskilda förhållanden
skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning
åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga, dels ock till ersättning åt
extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

Kungl. biblioteket.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till redigering
af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
26:e årgång, omfattande år 1911, på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

Ifrågavarande anslag har varit uppfördt å extra stat från och med
år 1907. Emellertid har, enligt hvad Riksdagen inhämtat, utgifvandet af
accessionskatalogerna fortskridit så långsamt, att ännu i början af innevarande
år 1908 års katalog icke från trycket utkommit. Då det är
uppenbart, att genom sådant förhållande ett af katalogernas hufvudsakligaste
ändamål, att utgöra en vägledning för de olika biblioteken vid
bedömandet af behofvet af inköp af större och dyrbarare vetenskapliga

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 81

arbeten, i väsentlig grad måste förfelas, har Riksdagen, som icke har något
att erinra mot att anslag för ändamålet beviljas, velat uttala önskvärdheten
af att arbetet med katalogernas utgifvande i största möjliga grad
påskyndas.

Riksdagen har alltså till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 26:e årgång, omfattande år 1911, på
extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

54:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna förhöjningen
af det för utarbetande af katalog öfver vissa samlingar för innevarande
år anvisade anslag å 10,000 kronor till 11,000 kronor, på extra stat för
år 1912 anvisat till inbindning af obundna böcker i kungl. bibliotekets äldre
samlingar 10,000 kronor; och till utarbetande af katalog öfver ofullständigt
förtecknade delar af dessa samlingar 11,000 kronor.

N ationalmus eum.

55:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för
beredande i enlighet med de af Riksdagen beträffande motsvarande anslag
för år 1911 angifna grunder af provisoriska aflöningstillägg att på de
af Riksdagen då bestämda villkor och under iakttagande af de utaf Riksdagen
för aflöningstilläggens utbetalning meddelade föreskrifter utgå till
vissa befattningshafvare vid nationalmuseum på extra stat för år 1912
bevilja ett förslagsanslag af 4,395 kronor, däraf högst 25 kronor må användas
till höjning af vikariatsersättning under semester.

Då Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning emot den för vissa
befattningshafvare vid nationalmuseum föreslagna provisoriska löneförbättring,
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

dels för beredande, i enlighet med de af Riksdagen beträffande motsvarande
anslag för år 1911 angifna grunder, af provisoriska aflöningstillägg
att utgå till vissa befattningshafvare vid nationalmuseum på extra stat för år
1912 anvisat ett förslagsanslag af 4,395 kronor, däraf högst 25 kronor må
användas till höjning af vikariatsersättning under semester;

dels godkänt de under punkt 46 här ofvan upptagna villkor för
åtnjutande af de nu ifrågavarande provisoriska aflöningstilläggen;

dels ock till iakttagande vid utbetalningen af de provisoriska aflöningstilläggen
meddelat de under punkt 46 här ofvan intagna föreskrifter.

Bih. till Iliksd. prot. 7011. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Ifäft.

11

82

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

56:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till beredande af ökade ersättningar för bestridande
af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum på extra stat
för år 1912 beviljat ett anslag af 600 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande af
höjda arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseet på extra
stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,350 kronor.

Riksdagen har till beredande af höjda arfvoden åt extra ordinarie
tjänstemän vid nationalmuseet på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag
af 3,350 kronor.

58:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen jämväl för år 1912 anvisat ett extra anslag af 5,100
kronor för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

59:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1911 ägt rum, för biträde
vid vård och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum
äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

60:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för ordnandet af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden
anvisat på extra stat för år 1912 ett anslag af 3,800 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
af tillläggsarfvoden åt extra ordinarie vaktmästare vid nationalmuseum för
ökad tjänstgöring under år 1912, att utgå under de villkor Eders Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 bevilja ett
anslag af 900 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda
anslagsbeloppet, har Riksdagen för beredande af tilläggsarfvoden åt extraordinarie
vaktmästare vid nationalmuseum för ökad tjänstgöring under år
1912, att^ utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,
på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 900 kronor.

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Lifrustkammaren.

83

62:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att på extra stat för år 1912 anvisa dels för tillsyn, underhåll och vård
af lifrustkammarens samlingar ett belopp af 6,200 kronor, dels ock för
iståndsättande af vissa föremål i nämnda samlingar ett belopp af 300
kronor.

För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar har
Riksdagen på extra stat för hvartdera af åren 1906—1911 anvisat ett belopp
af 6,200 kronor.

Då Riksdagen icke har något att anmärka emot det begärda ytterligare
beloppet af 300 kronor till iståndsättande af vissa föremål i lifrustkammarens
samlingar, har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat

dels för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar ett
belopp af 6,200 kronor,

dels ock för iståndsättande af visso föremål i nämnda samlingar ett belopp
af 300 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkande
af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år
1912 bevilja ett anslag af 4,570 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvartdera af åren
1905-1911 på extra stat anvisat ett belopp af 2,970 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för den
nu begärda anslagsökningen, har Riksdagen till förstärkande af ordinarie
anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1912 beviljat ett
anslag af 4,570 kronor.

64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen för beredande af ökadt anslag för år 1912 till vikariatsersättning,
extra biträde, renskrifning m. m. vid Stockholms stads konsistorium
på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 500 kronor.

Universitetet i Uppsala.

65:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1911 ägt rum, till

84

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala på
extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,000 kronor.

66:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1911 ägt rum, till förstärkande
af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra
stat för år 1912 anvisat ett anslag af 2,000 kronor.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen för anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala af den i stadgan för medicinska
examina föreskrifna undervisningskursen i kemi på extra stat för år 1912
beviljat till arfvode åt en lärare vid kursen 2,500 kronor samt till höjning
af institutionens anslag till materiell m. m. 1,000 kronor, eller tillhopa

3.500 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelning
med den tjänstgöring, som af Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för
år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor, med villkor att för ifrågavarande
assistents aflöning ett lika stort belopp utgår från akademiska
sjukhusets stat.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

Då Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning emot det begärda
beloppet samt Eders Kungl. Maj:t upptagit det af 1910 års Riksdag för
arfvodets utgående fastställda villkoret om skyldighet för akademiska sjukhuset
att med samma belopp deltaga i aflöningen af assistenten å röntgenafdelningen,
har Riksdagen såsom bidrag åt en assistent å akademiska sjukhusets
i Uppsala röntgenafdelning, med den tjänstgöring, som af Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

1.500 kronor, med villkor att för ifrågavarande assistents aflöning ett lika
stort belopp utgår från akademiska sjukhusets stat.

69:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till förhöjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
vid universitetet i Uppsala på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag
af 400 kronor. i

70:o) Sedan 1906 års Riksdag för anställande under ytterligare sex
år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska

85

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

språken beviljat ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för
hvart och ett af åren 1907—1911 anvisats ett belopp af 9,000 kronor,
har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan
beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa återstoden 9,000 kronor.

Riksdagen har af redan beviljadt anslag för anställande vid universitetet
i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska språken anvisat
återstoden 9,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt
en lärare vid universitetet i Uppsala i nordisk och jämförande fornkunskap
med den tjänstgöringsskyldighet, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, på
extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,500 kronor att utgå under
förutsättning, att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande
finnes att tillgå samt med villkor att, därest vederbörande lärare
är innehafvare af docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall
minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat samma belopp som det nu äskade 3,500 kronor.

Riksdagen har till uppehållande vid universitetet i TJppsala af undervisning
i nordisk och jämförande fornkunskap på extra stat för år 1912
beviljat ett anslagsbelopp af 3,500 kronor, att utgå under förutsättning
att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande finnes
att tillgå samt med villkor att, därest vederbörande lärare är innehafvare
af docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall minskas, så att
detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
lärare vid universitetet i Uppsala med åliggande att biträda vederbörande
professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande af
undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt de närmare
bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för
år 1912 bevilja ett belopp af 3,500 kronor med villkor att, därest vederbörande
lärare är innehafvare af docentstipendium, arfvodet för undervisningen
skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger

5,000 kronor.

För hvartdera af åren 1910 och 1911 har Riksdagen i anledning af
Eders Kungl. Maj:ts framställningar beviljat ett anslag af 3,500 kronor
till enahanda ändamål.

Då Riksdagen funnit, att samma anslag fortfarande bör utgå, har
Riksdagen till arfvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala med ålig -

86

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

gande att biträda vederbörande professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid uppehållande af undervisnings- och examinationsskyldigheten
i samma ämne enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t
meddelas, på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 3,500 kronor,
med villkor att, därest vederbörande lärare är innehafvare af docentstipendium,
arfvodet för undervisningen skall minskas, så att detsamma jämte
stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska seminariet vid universitetet
i Uppsala och den med seminariet förbundna öfningsskolan på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Då Riksdagen i likhet med departementschefen anser det pedagogiska
seminariet nödvändigt för studiernas i pedagogik planmässiga bedrifvande
samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det för uppehållande
af ifrågavarande verksamhet begärda anslagsbelopp, har Riksdagen
såsom bidrag till uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska
seminariet vid universitetet i Uppsala och den med seminariet förbundna
öfningsskolan på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 5,000
kronor.

74:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, såsom för innevarande år ägt rum, till uppehållande
af öfningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.

75:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904—1911 ägt rum, till
aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet i TJppsala samt
till bestridande af löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade
seismologiska undersökningarna på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag
af 2,000 kronor.

76:o) Sedan Riksdagen år 1908, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord
framställning, till arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
solarforskningen anställd assistent vid den fysiska institutionen vid universitetet
i Uppsala beviljat ett anslag af 7,500 kronor, däraf på extra
stat för hvartdera af åren 1909—1911 anvisats ett belopp af 1,500 kronor,
har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan

Riksdagens skrifvelse Kr 8. 87

beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 1,500
kronor.

Riksdagen har af redan beviljadt anslag till arfvode åt en för biträde
vid arbetet med den internationella solarforskningen anställd assistent vid
den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på extra stat för år
1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af
arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten vid universitetet i Uppsala
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 700 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten vid universitetet i
Uppsala på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 700 kronor.

78:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen till Uppsala universitets bibliotek å extra stat för år 1912
anvisat ett belopp af 10,0u0 kronor.

79:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för anordnande vid universitetet i Uppsala af undervisning
i bokföring enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna godt meddela, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 600
kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utgifvande
af Uppsala universitets årsskrift på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp
af 5,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har hittills understöd utgått från anslaget
till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande
med under senare tiden 3,000 kronor årligen.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka vare sig emot uppförande
af särskildt anslag för ändamålet å universitetets stat eller beträffande
det begärda anslagets belopp, har Riksdagen till utgifvande af Uppsala
universitets årsskrift på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af

5,000 kronor.

Universitetet i Lund.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
vid universitetet i Lund af undervisning och examination i teologisk

88

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

encyklopedi och teologiska prenotioner, enligt de närmare bestämmelser,
som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke af Riksdagen bifallits.

82:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906—1911 ägt rum, för
anordnande af kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid
universitetet i Lund på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af

1,500 kronor.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till arfvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund kliniker inrättade
röntgenlaboratoriet med den tjänstgöring, som af Eders Kungl. Maj:t
bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor,
under villkor att Malmöhus läns landsting med lika stort belopp bidrager
till ifrågavarande assistents aflöning.

Under erinran att Riksdagen på extra stat för innevarande år beviljat
samma belopp som det nu äskade, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
såsom bidrag till arfvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund
kliniker inrättade röntgenlaboratoriet, med den tjänstgöring, som af Eders
Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

1,500 kronor, under villkor att Malmöhus läns landsting med lika stort
belopp bidrager till ifrågavarande assistents aflöning.

84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för anordnande af den i stadgan angående medicinska examina
föreskrifna undervisningskursen i allmän kemi vid universitetet i Lund
på extra stat för år 1912 uppfört

dels till aflöning åt en lärare vid kursen 2,000 kronor,
dels ock till materiell för densamma 500 kronor, eller sålunda tillhopa
2,500 kronor.

85:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för universitetet
i Lund på extra stat för år 1912 anvisat

till arfvode åt en biträdande lärare i medicin ett belopp af 2,000
kronor, samt

89

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten ett belopp
af 200 kronor,

tillhopa 2,200 kronor.

86:o) Sedan 1907 års Riksdag för anställande under ytterligare sex
år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken
beviljat ett anslag af 54,000 kronor, och däraf på extra stat för hvardera
af åren 1908—1911 anvisats ett belopp af 9,000 kronor, har Eders
Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade
anslag på extra stat för år 1912 anvisa ytterligare 9,000 kronor.

Riksdagen har för anställande vid universitetet i Lund af lektorer i tyska,
franska och engelska språken på extra stat för år 1912 anvisat af förut
beviljadt anslag ett belopp af 9,000 kronor.

87:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till uppehållande
vid universitetet i Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis
ryska, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 2,500 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt
en lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda vederbörande
professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande af
undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt de närmare
bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat
för år 1912 bevilja ett anslag af 3,500 kronor.

Riksdagen har till arfvode åt en lärare vid universitetet i Lund med
åliggande att biträda vederbörande professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid uppehållande af undervisnings- och examinationsskyldigheten
i samma ämne enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl.
Maj:t meddelas, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,500
kronor med villkor att, därest vederbörande lärare är innehafvare af
docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall minskas, så att detsamma
jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för aflönande af
en föreståndare för universitetets i Lund historiska museum samt mynt- och
medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet, som af Eders Kungl. Maj:t
bestämmes, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,000 kronor.

Till aflönande af föreståndaren för ifrågavarande historiska museum

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 8 Raft. 12

90

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

samt mynt- och medaljkabinett har Riksdagen för hvart af åren 1904
—1911 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Riksdagen har, med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående
ifrågavarande samlingars omfattning och de kraf, som på grund däraf
måste ställas på föreståndaren, icke haft något att anmärka emot den
nu begärda anslagsökningen, men liar emellertid ansett att jämväl beträffande
förevarande föreståndare bör uppställas samma villkor angående
afdrag å arfvodet, därest docentstipendium åtnjutes, som fastställts angående,
bland andra, biträdande läraren i estetik samt litteratur- och konsthistoria.

Med anledning häraf har Riksdagen för aflönande af en föreståndare för
universitetets i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett med
den tjänstgöringsskyldighet, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, på
extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 4,000 kronor, med villkor att.
därest vederbörande föreståndare är innehafvare af docentstipendium, arfvodet
för undervisningen skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet
ej öfverstiger 4,000 kronor.

90:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906—1911 ägt rum, till arfvode
åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat
för år 1912 anvisat ett belopp af 500 kronor.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för erforderlig
inredning och utrustning af det geografiska seminariet vid universitetet i
Lund på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Då anslag för ifrågavarande ändamål synes vara af behofvet påkalladt
och Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot storleken af det
begärda beloppet, har Riksdagen för erforderlig inredning och utrustning
af det geografiska seminariet vid universitetet i Lund på extra stat för år
1912 anvisat ett belopp af 5,000 kronor.

92:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901 -1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,000
kronor för uppehållande af undervisning i entomologi och vård af de
entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå under förutsättning
att fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande finnes att
tillgå.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att
universitetet i Lund må för vinnande af lämplig plats för en ny byggnad för

91

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

universitetets botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige tralla öfverenskommelse
rörande tomtförvärf och jordutbyte i enlighet med hvad
stadsfullmäktiges i ärendet omförmälda protokoll den 17 september 1909
utvisar och på de i protokollet närmare angifna villkor och bestämmelser,
dels ock för tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader
samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar
och kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande
af inventarier in. m. därför bevilja ett anslag af 162,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 62,000 kronor.

Af den i ärendet lämnade utredningen finner Riksdagen behofvet af
en nybyggnad för botaniska institutionen till fullo adagalagdt. Särskildt
skarpt framträder detta behof, om i betraktande tages nödvändigheten åt
att bereda ett i afseende å utrymme och anordningar i öfrigt tillfredsställande
förvaringsrum för ej mindre institutionens dyrbara bibliotek än
äfven och framför allt de stora, synnerligen värdefulla växtsamlingar, som
Lunds universitet genom gåfva eller annorledes förvärfva! från åtskilliga
af den botaniska forskningens främsta målsmän i vårt land. Uppenbart
är att dessa samlingar icke vidare böra, på sätt nu sker, förvaras i trånga
och otidsenliga eller för ändamålet provisoriskt anordnade lokaler, därest
icke samlingarna, som delvis måste anses såsom de förnämsta i sitt slag
existerande och fullkomligt oersättliga, skola förstöras eller taga obotlig skada.

För anskaffande af nödig tomt för nybyggnaden har föreslagits att
enligt af Lunds stad gjordt erbjudande från staden skulle inköpas vissa
fastigheter vid Östra Vallgatan, i den mån dessa ej erfordrades för en
blifvande gatureglering, i sammanhang hvarmed staden skulle till universitetet
dels afyttra en med litt. c å planen för berörda reglering betecknad
s. k. intaga inom botaniska trädgården, likaledes med den inskränkning,
som betingades af gaturegleringen, dels ock utan särskild ersättning
till universitetet öfverlåta två med litt. a och e betecknade, jämväl inom
trädgården belägna intagor, dock under villkor att till staden för gaturegleringen
utan ersättning öfverlåtes ett mindre område af trädgården
samt dispositionsrätten till erforderligt område af intagan litt. c. Då i
ärendet är utredt att det icke later sig göra att förlägga nybyggnaden
inom botaniska trädgården med hänsyn ej mindre till dess jämförelsevis
ringa utrymme än äfven därtill, att en sådan åtgärd skulle förrycka den
vetenskapliga anordningen af trädgården, har Riksdagen ansett sig böra bifalla
förslaget i denna del. Särskildt har Riksdagen härvid beaktat den
med det föreslagna förfaringssättet förenade fördelen, att de för närvarande
något oklara rättsförhållandena i afseende å berörda intagor vinna
en slutlig lösning. Då vidare genom universitetets inköp af berörda

Riksdagms skrifvelse Nr 8.

fastigheter vid Östra Vallgatan undanröjes den fara, som annars otvifvelaktigt
förelegat, att å ifrågavarande tomter komme att uppföras höga
byggnader, som till skada för trädgården borttoge ljus och värme från
de närmast dessa byggnader belägna planteringar, har Riksdagen i denna
omständighet funnit ännu ett stöd för lämpligheten af anordningen i fråga,
slutligen vill Riksdagen ej underlåta att omnämna, hurusom den möjligheten
icke lärer vara utesluten att, vid en blifvande förflyttning af epidemisjukhuset,
dispositionsrätt till dess nuvarande tomt, som gränsar intill det
till inköp föreslagna området, kan komma att af staden till universitetet
upp latas, hvarigenom en för trädgården synnerligen förmånlig afrundning
åt dess område skulle ernås.

f^'' inköp af tomt beräknade beloppet, 42,000 kronor, har icke
Pvlt Riksdagen anledning till erinran. Likaledes har Riksdagen ansett sig
bö™ lämna utan erinran det för själfva byggnaden med inventarier
äskade beloppet 120,000 kronor.

Riksdagen har alltså dels medgifvit, att universitet i Lund må för
vinnande af lämplig plats för en ny byggnad för universitetets botaniska institution
med Lunds stadsfullmäktige träffa öfverenskommelse rörande tomtförvärf
och jordutbyte i enlighet med hvad stadsfullmäktiges protokoll i
ärendet den 17 september 1909 utvisar och på de i protokollet närmare
angifna villkor och bestämmelser;

dels ock för tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader
samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar
och kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaftande
åt inventarier in. in. därför beviljat ett anslag af 162,000 kronor
och därat pa extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 62.000 kronor.

94i-°) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
anvisa dels till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
töretedd ritning af en nybyggnad för astronomiska observatoriet vid universitetet
i Lund ett belopp af 22,000 kronor, dels till inredning af ifrågavarande
byggnad ett belopp af 2,000 kronor, och dels till inköp af räknemaskiner
för observatoriets behof ett belopp af 5,000 kronor, eller tillhopa
29,000 kronor.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 15 här ofvan an-*
tört har Riksdagen pa extra stat för år 1912 anvisat

. Rll uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med företedd
ritning af en nybyggnad för astronomiska observatoriet vid universitetet i
Lund ett belopp af 22,000 kronor;

dels till inredning af ifrågavarande byggnad ett belopp af 2,000 kronor;
och

93

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels till inköp af räknemaskiner för observatoriets behof ett belopp af

5,000 kronor,

eller tillhopa 29,000 kronor.

95:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten vid universitetet i
Lund på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 250 kronor.

96:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till materiell
m. m. för universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för år 1912 anvisat
ett belopp af 10,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande vid
universitetet i Lund af undervisning i bokföring på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 600 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kung]. Maj:t kan finna godt meddela.

För anordnande af ifrågavarande undervisning under höstterminen 1908
samt år 1909 anvisade 1908 års Riksdag på extra stat för år 1909 ett belopp
af 900 kronor. Därjämte anvisade Riksdagen för hvartdera af åren 1910
och 1911 till förevarande ändamål på extra stat ett belopp af 600 kronor.

Riksdagen, har för anordnande vid universitet i Lund af undervisning
i bokföring, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 600 kronor
att användas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung]. Maj:t kan
finna godt meddela.

98:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till materiell
för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet i Lund
på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 500 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifvande af
Lunds universitets årsskrift på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag
af 4,000 kronor.

Riksdagen, som anser, att kostnaderna för utgifvandet af Lunds universitets
årsskrift — i likhet med hvad beslutats beträffande årsskriften för
Uppsala universitet — böra utgå af medel ä förstnämnda universitets stat,
har för utgifvande af Lunds universitets årsskrift på extra stat för år 1912
beviljat ett anslag af 4,000 kronor.

94

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

100:o) Med anledning af Eder» Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år ägt rum, till
arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska
klinik å Sabbatsbergs sjukhus på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp
af 900 kronor.

101:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, på sätt under åren 1907—1911 ägt rum, till arfvode
åt en amanuens vid mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å sjukhuset
Sd Göran på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 900 kronor.

102:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren ägt rum, för upprätthållande
af den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning
och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker under
den tid af år 1912, hvarunder de ordinarie lärarna vid institutet icke ombesörja
nämnda undervisning och sjukvård, på extra stat för är 1912 anvisat
ett anslag af 1,500 kronor.

103:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1912 anvisat

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor,
dels till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor,
dels ock till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset
i Stockholm 600 kronor, eller sålunda tillhopa 6,600 kronor.

104:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1912 beviljat:

dels till ai''fvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet ä serafinierlasarettet
3,000 kronor,

dels ock till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren och till
underhåll af röntgeninstrumentariet 2,000 kronor, eller sålunda tillhopa

5,000 kronor.

105:0). 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,
i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för karolinska
mediko-kirurgiska institutet på extra stat för å,r 1912 beviljat:

95

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels till arfvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän
kemi 2,500 kronor;

dels ock till materiell vid kemiska institutionen 1,500 kronor, eller tillhopa
4,000 kronor.

106:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1911 ägt rum, för beredande af
tillgång till ett belopp af 2,400 kronor att, lika fördeladt mellan den anatomiska
och den histologiska institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, användas till aflönande af nödigt arbetsbiträde vid en hvar af
nämnda institutioner, utöfver de för ändamålet disponibla, å ordinarie stat
uppförda aflöningsmedlen för en preparator, 1,650 kronor, på extra stat
för år 1912 beviljat ett anslag af 750 kronor.

107:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på
extra stat för år 1912 anvisat:

till en pedriatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor; och

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 3,500 kronor, att
utgå under villkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma
belopp för år 1912.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode
åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik för
öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 900 kronor.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 20 här ofvan anfört
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid
institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus på
extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 900 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af
brist, som uppstått å karolinska institutets allmänna materiellanslag under
åren 1907, 1908 och 1909, på extra stat för år 1912 anvisa ett afrundadt
belopp af 4,000 kronor.

Riksdagen har, till täckande af brist, som uppstått å institutets allmänna
materiellanslag under åren 1907, 1908 och 1909, på extra stat för år 1912
anvisat ett afrundadt belopp af 4,000 kronor.

96.

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anordnande
af elektriskt belysnings- och kraftsystem inom den åt patologiskanatomiska
samt kemiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet upplåtna byggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda
ritningar och kostnadsförslag, på extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af högst 7,400 kronor.

Då Riksdagen af utredningen i ärendet funnit, att införandet af elektriskt
belysnings- och kraftsystem inom ifrågavarande byggnad är af behofvet
påkallad, och Riksdagen icke funnit skäl till anmärkning emot den
därför beräknade kostnaden, har Riksdagen, till anordnande af elektrisk
belysning inom den åt patologisk-anatomiska samt kemiska institutionerna vid
institutet upplåtna byggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda
ritningar och kostnadsförslag, på extra stat för år 1912 anvisat ett
belopp af högst 7,400 kronor.

Universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet gemensamt.

lll:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,
jämväl för år 1912 på extra stat beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

Undervisning i epidemiologi.

112:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala
af klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater, på extra stat
för ar 1912 anvisat ett anslag af 6,000 kronor att användas enligt af
Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Allmänna läroverken.

113:o) Eders Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till förstärkande
af det till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk utgående anslag för tillfällig
adjunktion, vikariatsersättning, hyra för lokal och expenser m. m.

97

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

med ett belopp af 4,500 kronor för år 1912, på extra stat för nämnda år
anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

På grund af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller, har Riksdagen
till förstärkande af det till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
utgående anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, hyra för
lokal och expenser m. m. med ett belopp af 4,500 kronor för år 1912, på
extra stat för nämnda år anvisat ett belopp af 4,500 kronor.

114:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1907—1911 ägt rum, till
arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk på
extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

115:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, för beredande af medel till gäldande af hyra för ärnbetslokal
åt öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk under hyresåret 1 oktober
1911 — 30 september 1912, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp
af 5,000 kronor.

116:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt
extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat
för år 1912 bevilja ett anslag af 134,000 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 24 här ofvan anfört,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till arfvoden åt extra och vikarierande
lärare vid de allmänna läroverken på extra stat för ar 1912 beviljat
ett anslag af 124,000 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till extra arfvoden
åt teckningslärare vid de allmänna läroverken på extra stat för
år 1912 bevilja ett anslag af 13,000 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda
anslaget, som är afsedt till bestridande af ökade kostnader dels för öfverflyttande
till teckningslärarna af undervisningen i välskrifning, dels. ock
för undervisningen i teckning till följd af stegradt antal undervisningsafdelningar,
har Riksdagen till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 13,000
kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen medgifva, att till
skolläkare vid allmänna läroverk må såsom ersättning för dem i nämnda

Bihang Ull Biked. prat. 1911. JO Sami. 1 Afd. 1 Band. S /luft. 13

98

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut af statsmedel och
af läroverkets ljus- och vedkassa utgående arfvodet, af statsmedel utgå
ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för hvarje under höstterminen
vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål på
extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 23,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år anvisat ett belopp af 20,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för anslagshöjningen
anföres, har Riksdagen medgifvit, att till skolläkare vid allmänna läroverk
må såsom ersättning för dem i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom
det redan förut af statsmedel och af läroverkets ljus- och vedkassa
utgående arfvodet, af statsmedel utgå ytterligare ett belopp, motsvarande
1 krona för hvarje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge,
samt för detta ändamål på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af

23,000 kronor.

t

119:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för upprätthållande under är 1912 vid högre realläroverket i
Göteborg af prof årskurs för praktisk utbildning af blifvande lärare vid de
allmänna läroverken på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag å 5,100
kronor.

Högre lärarinneseminariet.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för högre
lärarinneseminariet

dels på extra stat för år 1912 anvisa:
till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser kronor 3,000:

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet ............... » 6,200

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen.............. » 3,000

» arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m..... » 9,100:

» hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik .............................................................................. » 3,000: —

» undervisning i träslöjd................................................... » 300: —

dels 0'' k bevilja ett anslag af 7,000 kronor till inköp af materiell för
undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 3,500 kronor, eller tillhopa på extra stat för år 1912
28,100 kronor.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 29 här ofvan anmält,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för högre lärarinneseminariet

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

99

dels på extra stat för år 1912 anvisat:
till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser kronor 3,000: —

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet................. » 6,200: —

uppehållande af den valfria fjärde årskursen ............ » 3,000: —

> arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare in. m. ... » 9,100: —

> hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik.............................................................................. » 3,000: —

^ undervisning i träslöjd.................................................. » 300: —

dels ock beviljat ett anslag af 6,600 kronor till inköp af materiell för

undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912
anvisat ett belopp af 3,300 kronor, alltså tillhopa på extra stat för år 1912
27,900 kronor.

Enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

122:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år skett, dels till resestipendier,
dels ock till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi äfvensom
åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter, under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kali finna godt föreskrifva, på extra stat för år
1912 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Folkundervisningen.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att
tillfällig löneförbättring må för år 1912 till de ordinarie lärarna och lärarinnorna
vid folkskoleseminariernas öfningsskolor utgå, i Stockholm och
Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i
öfriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,
dels ock för bestridande af berörda löneförbättring på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 8,200 kronor.

100

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1909 års Riksdag ett belopp af
7,600 kronor och 1910 års Riksdag ett belopp af 8,200 kronor att utgå
enligt ofvan angifna grunder.

Riksdagen har dels medgifvit, att tillfällig löneförbättring må för år
1912 till de ordinarie lärarna och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas
öfningsskolor utgå, i Stockholm och Göteborg med 400 kronor för lärare
och 300 kronor för lärarinna och i öfriga städer med 300 kronor för
lärare och 200 kronor för lärarinna, dels ock för bestridande af berörda
löneförbättring på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 8,200 kronor.

124:o) Sedan 1909 års Riksdag till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med uppgjorda ritningar, af erforderliga byggnader för folkskoleseminariet
i Göteborg samt afjämnande af därvarande lekplan beviljat
ett anslag af 429,000 kronor och däraf på extra stat för hvartdera af åren
1910 och 1911 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af nämnda anslag på extra stat för år 1912 anvisa
återstoden 129,000 kronor.

Riksdagen har af det till uppförande af nybyggnader för folkskoleseminariet
i Göteborg samt afjämnande af därvarande lekplan redan beviljade
anslag af 429,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat återstoden

129,000 kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
af undervisningen vid seminariet i Göteborg i förhyrda lokaler
samt anordnande af parallellklasser därstädes på extra stat för år 1912
anvisa ett belopp af 27,525 kronor.

För uppehållande af undervisningen vid ifrågavarande seminarium
anvisade Riksdagen på extra stat för år 1910 ett anslag af 10,700 kronor
samt för år 1911 ett anslag af 15,250 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka emot den nu begärda anslagsökningen,
har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid seminariet
i Göteborg i förhyrda lokaler samt anordnande af parallellklasser
därstädes på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 27,525 kronor.

126:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för inredning
och möblering af de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Göteborg, för
anskaffande af undervisningsmateriell därstädes samt för ordnande af seminariets
trädgård på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 78,000 kronor.

Riksdagen, som verkställt en ingående granskning af de till stöd för
förevarande framställning liggande handlingar, har därvid funnit, att minsk -

101

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

ning i beloppet af de till grund för det äskade anslaget beräknade särskilda
utgiftsposterna i ett flertal fall bör kunna äga rum, utan att därigenom
vare sig inredning eller undervisningsmateriell kommer att till sin
beskaffenhet nedbringas under hvad som i sådant afseende skäligen bör
förekomma. Då de sammanlagda minskningarna på de olika posterna
uppgå till i rundt tal 7,000 kronor, har Riksdagen alltså för inredning och
möblering af de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Göteborg, för
anskaffande af undervisningsmateriell därstädes samt för ordnande af seminariets
trädgård på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 71,000
kronor.

127:o) Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för inköpande på de af stadsfullmäktige i Falun den 29 oktober
1909 och den 14 april 1910 godkända villkor af ett å den Falu
stad tillhöriga egendomen Haga belägna område om 40,000 kvadratmeter
bevilja ett belopp af 35,000 kronor samt till uppförande å sagda område
af nya byggnader för folkskoleseminariet i Falun i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med för ändamålet af professor E. Lallerstedt uppgjorda ritningar
och förslag ytterligare ett belopp af 506,500 kronor eller sålunda
tillhopa 541,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa 150,000
kronor.

Riksdagen har af utredningen i ärendet funnit framgå, att det behof,
som för seminariet i Falun otvifvelaktigt föreligger att varda inrymdt i
nya och tidsenliga lokaler, är af beskaffenhet att nu böra blifva tillgodosedt,
och har Riksdagen vid granskning af de till ärendet hörande handlingar
och ritningar icke haft något att i hufvudsak mot det föreliggande
förslaget erinra. Emellertid har Riksdagen trott sig finna, att ritningarna
till själfva seminariebyggnaderna möjligen borde underkastas vissa jämkningar
i syfte att vinna en lämpligare anordning af de olika lokalernas
läge i förhållande till hvarandra. Riksdagen har i sådant afseende särskildt
fäst sig vid, att enligt förslaget badinrättningen förlagts till hufvudbyggnaden
och tvättinrättningen med tillhörande utrymmen till gymnastikbyggnaden,
under det att det förefaller som om ett motsatt förfarande
skulle varit mera ändamålsenligt. Beträffande det för själfva byggnaderna
afsedda beloppet 506,500 kronor ingår i detsamma ett för uppförande
af rektorsbostad beräknadt belopp af 34,400 kronor. Vid granskning
af ritningarna till denna byggnad har Riksdagen, som icke funnit anledning
till anmärkning mot de beräknade utrymmena i bostaden, emellertid
trott sig finna, att såväl byggnadens form som ock anordningen af
lokalerna inom densamma icke äro fullt så praktiskt afvägda, som till

102

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

nedbringande af byggnadskostnaden skulle kunnat ske, och har Riksdagen
därför ansett det för ifrågavarande byggnad beräknade belopp 34,400 kronor
böra, utan att byggnadens storlek eller lokalernas bekvämlighet behöfver
minskas, kunna nedbringas till 30,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen för inköpande på
af stadsfullmäktige i Falun den 29 oktober 1909 och den 14 april 1910
godkända villkor af ett å den Falu stad tillhöriga egendomen Haga beläget
område om 40,000 kvadratmeter beviljat ett belopp af 35,000 kronor
samt till uppförande å sagda område af nya byggnader för folkskoleseminariet
i Falun i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet af
professor E. Lallerstedt uppgjorda ritningar och förslag ytterligare ett belopp
af 502,100 kronor eller sålunda tillhopa 537,100 kronor och däraf
på extra stat för år 1912 anvisat 150,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt
läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Luleå samt för undervisning
i hygien därstädes på extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af
700 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet
anföres har Riksdagen till arfvode åt läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet
i Luleå samt för undervisning i hygien därstädes på extra stat
för år 1912 beviljat ett belopp af 700 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
af undervisning i folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminanarierna
i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Växjö
och Luleå förenade öfningsskolorna på extra stat för år 1912 bevilja ett
belopp af 19,030 kronor.

På grund af den i ärendet förebragta utredningen har Riksdagen
för uppehållande af undervisning i folkskolans högre afdelning vid de med
folkskoleseminarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara,
Växjö och Luleå förenade öfningsskolorna på extra, stat för år 1912 beviljat
ett belopp af 19,030 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande
under år 1912 af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning till
fjärde klassen vid folkskoleseminariet i Växjö äfvensom till undervisning i
slöjd uti nämnda parallellafdelning höstterminen 1910 och åren 1911 och
1912 på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 4,520 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen till anord -

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

103

ilande under år 1912 af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning
till fjärde klassen vid folkskoleseminariet i Växjö äfvensom till undervisning
i slöjd uti nämnda parallellafdelning höstterminen 1910 och åren
1911 och 1912 på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 4,520
kronor.

131:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd
för uppehållande af Stockholms privata folkskol/ärarinneseminarium under
år 1912 på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 6,300
kronor att utgå på de närmare villkor, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande,
i enlighet med de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och
folkskollärarinnor på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 12,900
kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1910 års Riksdag på extra stat
för innevarande år ett anslag af 12,000 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot den begärda
anslagsökningen har Riksdagen till anordnande, i enlighet med de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva,
af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och folkskollärarinnor på
extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 12,9(J0 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd
för anordnande i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af fortbildningskurser i trädgårdsskötsel
för folkskollärare vid Adelsnäs trädgårdsskola under år 1912 på
extra stat för samma år anvisat ett anslag af 1,300 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:ts har föreslagit Riksdagen att för beredande af
möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende
skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs
och Malå församlingar samt, i mån af tillgång, jämväl Fredrika församling
på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 20,000 kronor att
användas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
godt meddela.

104

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Riksdagen liar för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga,
på längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina,
Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs och Mala församlingar samt,
i mån af tillgång, jämväl Fredrika församling på extra stat för år 1912
beviljat ett anslag af 20,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungi. Maj:t kan finna godt meddela.

135:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för beredande
af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skola
boende skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands län på
extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 1,000 kronor, att användas enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

136:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,
under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, anvisat på extra stat för år 1912 ett belopp
af 2,000 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier
åt folkskollärare och folkskollärarinnor, enligt de villkor och bestämmelser
Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för
år 1912 uppföra ett anslag af 8,000 kronor.

För hvart och ett af åren 1900—1911 har Riksdagen för ifrågavarande
ändamål på extra stat anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Då Riksdagen af utredningen i ärendet funnit behofvet af den begärda
anslagsökningen ådagalagdt, har Riksdagen till resestipendier åt folkskollärare
och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser Eders
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 uppfört
ett anslag af 8,000 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier
åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor
och småskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,
enligt de villkor och bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna
godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 3,000
kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för ifråga -

105

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

varande framställning, har Riksdagen till resestipendier åt lärare och lärarinnor
vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor och småskolor äfvensom
biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, enligt de villkor och
bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat
för år 1912 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

De tekniska läroverken.

139:o) Beträffande Riksdagens beslut i anledning af Eders Kungl.
Maj:ts i särskild proposition gjorda framställning om anvisande för tekniska
högskolan af vissa anslag å extra stat för år 1912 får Riksdagen
hänvisa till hvad Riksdagen i sådant afseende under punkt 38 här ofvan
för Eders Kungl. Maj:t anmält.

140:o) I afseende å sitt beslut med anledning af Eders Kungl. Maj:ts
i den under nästföregående punkt omförmälda proposition framlagda förslag
om beviljande för Chalmers tekniska läroanstalt af vissa anslag å
extra stat för år 1912 får Riksdagen hänvisa till Riksdagens under punkt
39 här ofvan gjorda anmälan.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af
provisorisk lönereglering med 20 % å i stat uppförda aflöningsförmåner åt
befattningshafvare vid tekniska skolan i Stockholm, med undantag för
skolans föreståndare i hans egenskap af sådan samt såsom föreståndare
för högre konstindustriella skolan och öfverlärare inom denna afdelning, på
extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,600 kronor, med beräknande,
att till denna lönereglering bidrag lämnas af Sjöstedtska fonden med ett
belopp af 480 kronor samt under villkor, att Stockholms stad för ändamålet
särskildt tillskjuter ett belopp af 4,600 kronor.

Otvifvelaktigt äro, såsom af departementschefen framhålles, de nuvarande
löneförmånerna för befattningshafvarna vid tekniska skolan i
Stockholm skäligen svaga och kunna därför påkalla någon förbättring.
Hvad i sådant afseende af Eders Kungl. Maj:t föreslagits, eller en förhöjning
af de i stat uppförda lönerna med 20 procent, synes icke vara mera än hvad
omständigheterna billigtvis kunna anses kräfva och utgör för öfrigt endast
ett fortgående på af Riksdagen förut inslagen väg, i det för åren 1908—
1911 beviljats löneförbättring till maskinister och betjäning vid skolan
med visst procenttal å deras kontanta aflöningar. Då Riksdagen ej heller haft
något att erinra mot det för ändamålet äskade anslagets belopp, har

Bihang till Rilcsd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 14

106

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Riksdagen för beredande af provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat
uppförda aflöningsförmåner åt befattningshafvare vid tekniska skolan i
Stockholm, med undantag för skolans f öreståndare i hans egenskap af sådan
samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och öfverlärare
inom denna afdelning, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 4,600
kronor, med beräknande, att till denna lönereglering bidrag lämnas af
Sjöstedtska fonden med ett belopp af 480 kronor samt under villkor, att
Stockholms stad för ändamålet särskildt tillskjuter ett belopp af 4,600 kronor.

142:o) På grund af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
på extra stat för år 1912 anvisat:

för förhöjning af betjäningens aflöning.................................... kronor

» » » underlärarnas » »

» » * anslaget för den extra ordinarie undervisningen
...................................................... »

» » » anslaget till belysning .............................. »

» » » anslaget till inventariers anskaffande

och underhåll............................................. »

» » anslaget till undervisningsmateriell...... »

» » » anslaget till diverse utgifter .................. »

446:

9,905:

260:

750:

1,000

1,750

2,050

eller således tillhopa kronor 16,161

under villkor, att Stockholms stad för år 1912, utöfver förut anslagna
medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med 16,161 kronor.

143:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på
extra stat för år 1912 anvisat till undervisning i svenska språket 200
kronor, till betjäningens aflöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 2,000 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till
undervisning i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt läraren i
frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor samt
till undervisning i verkstadsarbete 400 kronor, tillhopa 4,250 kronor.

144:o) Enligt Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning har
Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra stat
för år 1912 anvisat till betjäningens aflöning 1,000 kronor, till lyshållning,

107

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

uppvärmning m. m. 2,200 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen
4,600 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 5,000
kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 1,000 kronor, till inköp
af undervisningsmateriell 750 kronor, eller tillhopa 14,450 kronor.

145:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro pa extra
stat för år 1912 anvisat till höjda aflöningar åt extra lärarna i svenska
språket, främmande språk, frihandsteckning och modellering 825 kronor,
till höjd ersättning för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen
100 kronor, till arfvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser
13,075 kronor, till biträden i landtmäteri m. m. 200 kronor, till biträden
på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor och till
lyshållning, uppvärmning m. m. 3,300 kronor, eller tillhopa 19,920 kronor.

146:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås pa extra stat
för år 1912 anvisat till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning
i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning
i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt
till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,000 kronor, tillhopa 4,250 kronor.

147:o) T enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra
stat för år 1912 anvisat till undervisning i svenska språket 200 kronor,
till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 2,900 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till
förhöjning af arfvodet till gymnastiklärare 200 kronor, eller tillhopa
4,550 kronor.

148:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen för beredande af tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie
lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna
på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 602 kronor, under villkor
att Eskilstuna stad för nämnda ändamål bidrager med 601 kronor.

149:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen dels till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor på det

108

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari 1906
angifha villkor rörande bidrag från vederbörande kommun, dels ock till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor på extra stat för år
1912 beviljat ett anslag af 95,000 kronor.

150:o) På grund af framställning af Eders Kung! Maj:t bär Riksdagen,
i likhet med hvad som skett för innevarande år, till resestipendier
åt föreståndare och facklårare vid lägre tekniska läroanstalter, under de villkor
och bestämmelser, Eders Kung! Maj:t kan finna godt föreskrifva, på
extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

151:o) Med anledning af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—
1911 ägt rum, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg
skola, på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 30,000 kronor
att, under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika
mycket för ar 1912 äfvensom på de öfriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens för skolan förfogande för
därmed afsedt ändamål.

Gymnastiska centralinstitutet.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att
tillfällig aflöningsförbättring för år 1912 må kunna tillkomma följande
befattningshafvare vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda
belopp:

. öfverlärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar; lärare

1,000 kronor, därat 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar; lärarinna

500 kronor, däraf 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;
samt

vaktmästaren och portvakten hvardera 200 kronor;

°dels för bestridande af berörda aflöningsförbättringar på extra stat
för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af högst 8,400 kronor,

dels godkänna följande villkor för åtnjutande af ifrågavarande aflöningsförbättringar
:

att tjänstinnehafvare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

109

gymnastiska centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta
aflöningsförbättring, hvarom nu är fråga, samt

att i öfrigt, frånsedt föreningen af ärestånd arbefattningen vid institutet
med öfver lärartjänst därstädes, tjänstinnehafvare icke må med den
tjänst, för hvilken aflöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,
allmän eller enskild, såframt ej, hvad angår öfverlärare, Kungl. Maj:t
och, hvad angår annan tjänstinnehafvare vid institutet, direktionen, uppå
därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande tjänstebefattning
ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen vid institutet,
finner befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

Riksdagen, som funnit någon aflöningsförbättring för befattningshafvarna
vid gymnastiska centralinstitutet vara af behofvet påkallad och icke haft något
att erinra mot de i sådant afseende af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
beloppen, har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del. I afseende
å villkoren för åtnjutande af den provisoriska löneförbättringen har af
löneregleringskommittén föreslagits, att öfverlärare och lärarinna, som åtnjuter
fri bostad, skall vidkännas afdrag å lönen, den förre med 900 kronor
och den senare med 450 kronor, i stället för i nu gällande stat för institutet
upptagna belopp respektive 600 och 300 kronor. Eders Kungl. Maj:t
har emellertid i anslutning till departementschefens härom uttalade mening
icke föreslagit något förhöjdt afdrag för ifrågavarande förmån. Då Riksdagen
icke kunnat finna annat, än att de för närvarande bestämda afdragen,
som måste anses ganska obetydliga i förhållande till vederbörandes bostadsförmån,
kunna utan att billigheten trädes för nära höjas med de af löneregleringskommittén
föreslagna belopp, har Riksdagen ansett bestämmelse
härom böra inflyta bland berörda villkor. Riksdagen har alltså

dels medgifvit, att tillfällig aflöningsförbättring för år 1912 må kunna
tillkomma följande befattningshafvare vid gymnastiska centralinstitutet med
nedannämnda belopp:

öfverlärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgö
ringspenningar;

lärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgörin
gspennin gar;

lärarinna 500 kronor, däraf 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;
samt

vaktmästaren och portvakten hvardera 200 kronor;
dels för bestridande af berörda aflöningsförbättringar på extra stat för
år 1912 anvisat ett förslagsanslag af högst 8,400 kronor;

dels ock godkänt följande villkor för åtnjutande af ifrågavarande
aflöningsförbättringar,

no

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

att tjänstinnehafvare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid gymnastiska
centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta
aflöningsförbättring, hvarom nu är fråga, samt

att i öfrigt, frånsedt föreningen af föreståndarbefattningen vid institutet
med öfverlärartjänst därstädes, tjänstinnehafvare icke må med den tjänst,
för hvilken aflöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning, allmän
eller enskild, såframt ej, hvad angår öfverlärare, Eders Kungl. Maj:t
■och, hvad angår annan tjänstinnehafvare vid institutet, direktionen, uppå
därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet,
finner befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas, samt
att öfverlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,
skall, utöfver det för denna förmån i gällande stat för institutet bestämda
afdrag å lönen, vidkännas ytterligare sådant afdrag med, öfverlärare
300 kronor och lärarinna 150 kronor.

153:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1909 —1911 ägt rum, för uppehållande
af gymnastiska centralinstitutets verksamhet under år 1912 anvisat
ett anslag på extra stat för samma år af 7,650 kronor, att användas
med nedanstående belopp till följande ändamål, nämligen:

till förhöjning af anslaget till arfvoden åt extra lärare...... kronor 5,400: —

» förhöjning af anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar
m. m........................................................................ » 1,450: —

» aflöning åt extra vaktmästarbiträde................................ »_800: —

eller tillhopa kronor 7,650: —

Barnmorskeundervisningen och. barnbördshus en.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till anordnande
af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, såvidt
ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under
den tid, de genomgå dessa kurser, på extra stat för år 1912 anvisat ett
belopp af 2,000 kronor.

155:o) För uppförande å viss angifven tomtplats å kungl. Djurgården
af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med af arkitekten Gustaf Wickman uppgjorda ritningar med

in

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tillhörande kostnadsförslag äfvensom för anskaffande af nya inventarier
för barnbördshuset beslöt 1909 års Riksdag, att ett belopp intill 574,860
kronor skulle af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Eders Kungl.
Maj:t bestämde, för att återgäldas i den mån, den allmänna barnbördshuset
tillhöriga fastigheten nr 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm blefve
försåld och köpeskilling därför inflöte; och beviljade Riksdagen för berörda
ändamål ytterligare ett anslag af 304,640 kronor att till statsverket återbäras
i den mån nämnda köpeskilling kunde komma att öfverstiga 574,860
kronor, samt anvisade af sistnämnda anslag på extra stat för år 1910 ett
belopp af 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att af förutnämnda
till uppförande af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm
m. m. beviljade anslag, 304,640 kronor, på extra stat för år 1912 anvisa

100,000 kronor.

Riksdagen har af förut till uppförande af nya byggnader för allmänna
barnbördshuset i Stockholm m. m. beviljadt anslag, 304,640 kronor, pa extra
stat för år 1912 anvisat ett belopp af 100,000 kronor.

V etenskapsakademien.

156:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år ägt rum, på extra
stat för år 1912 anvisat

dels för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka delar af en
internationell, fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur ett belopp
af 2,000 kronor;

dels ock för upprätthållande under samma år af den för ifrågavarande
katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett belopp af 1,600 kronor.

157:o) Sedan Riksdagen år 1906, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, under förutsättning att Sverige komme att för åren
1907-1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,
till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader
beviljat ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat anvisat för
hvartdera af åren 1907 —1911 1,424 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af förenämnda redan beviljade anslag på extra
stat för år 1912 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Riksdagen har till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i
kostnaderna för den internationella jordmätningen af förut beviljadt anslag
på extra stat för år 1912 anvisat ytterligare 1,424 kronor.

112

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

158:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bekostande
af åtgärder för konserverande af Roma klosterkyrka på extra stat för år
1912 anvisa ett anslag af 2,400 kronor.

Då Riksdagen anser, att konserveringen af ifrågavarande klosterkyrka
på grund af densammas arkitektoniska betydelse bör utgöra föremål för
statens intresse samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot
den uppgjorda kostnadsberäkningen, har Riksdagen till bekostande af åtgärder
för konserverande af Roma klosterkyrka på extra stat för år 1912
anvisat ett belopp af 2,400 kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för undersökning
af en pålbyggnad vid Alvastra på extra stat för år 1912 anvisa ett
anslag af 6,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen i ärendet förekommit
har Riksdagen för undersökning af en pålbyggnad från stenåldern vid
Alvastra på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

160:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 87) af den 17
februari 1911 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för inköp af en i statsrådsprotokollet
angifven del af tomten nr 8 i S:t Hansrotens andra kvarter i Visby,
dels ock såsom ersättning för upplåtelse af servitutsrätt i tomten nr 16 i
samma rotes första kvarter, hvarigenom den del af tomten, som är belägen
närmast intill S:t Lars ruin därstädes, ej får bebyggas, på extra stat
för år 1912 bevilja ett anslag af 5,900 kronor, under villkor att Visby
stad bidrager med 2,900 kronor till kostnaderna för omförmälda tomtköp.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen dels såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för inköp af en i statsrådsprotokollet angifven
del af tomten nr 8 i S:t Hansrotens andra kvarter i Visby, dels
ock såsom ersättning för upplåtelse af servitutsrätt i tomten nr 16 i samma
rotes första kvarter, hvarigenom den del af tomten, som är belägen närmast
intill S:t Lars ruin därstädes, ej får bebyggas, på extra stat för år
1912 under åttonde hufvudtiteln beviljat ett anslag af 5,900 kronor, under
villkor att Visby stad bidrager med 2,900 kronor till kostnaderna för
omförmälda tomtköp.

161:o) I en till Riksdagen den 10 februari 1911 aflåten proposition,
nr 97, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af stats -

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

113

rådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva, att till bekostande af åtgärder för konserverande af Källa
ödekyrka på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 2,500 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, har alltså till bekostande af åtgärder för konserverande af Källa
ödekyrka på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 2,500 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

162:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1912 anvisa ett anslag af 6,500 kronor till vård, underhåll och
förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att däraf redan under år 1911 förskottsvis utanordna
ett belopp af 300 kronor.

För ifrågavarande ändamål bar Riksdagen under åtskilliga år anvisat
anslag, senast för år 1911 till belopp af 5,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka mot den begärda anslagsförhöj
ningen, har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

6,500 kronor till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets
etnografiska afdelning, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf redan under
år 1911 förskottsvis utanordna ett belopp af 300 kronor.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1912 bevilja ett anslag af 2,428 kronor för brandförsäkring af
naturhistoriska riksmuseets samlingar och macerationsbyggnaden vid
Väntan.

Riksdagen har för brandförsäkring af naturhistoriska riksmuseets samlingar
och macerationsbyggnaden vid Värtan på extra stat för år 1912 anvisat ett
anslag af 2,428 kronor.

164:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för beredande
af personlig löneförbättring åt amanuensen vid naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska afdelning G. Flink och amanuensen vid samma museums
botaniska afdelning G. A. II. Dahlstedt med 2,000 kronor till dem
hvardera på extra stat för år 1912 anvisat ef t anslag af 4,000 kronor.

165:o) Uti en den 31 mars 1911 afbiten proposition, nr 181, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådspro Bihang

till Rilcsd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 15

114

Riksdagens skrifvelse Nr S.

tokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
— under förutsättning att vissa utaf friherre Erland Nordenskiöld under
åren 1908—1910 i Argentina och Bolivia hopbragta etnografiska samlingar
i enlighet med i statsrådsprotokollet omförmälda, af disponenten Arvid
Hernmarck uppställda villkor såsom gåfva öfverlämnas till naturhistoriska
riksmuseet för att införlifvas med dess samlingar samt under åren 1911
och 1912 blifva af friherre Nordenskiöld fullständigt ordnade och katalogiserade
— på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af högst 6,900
kronor till bestridande af kostnaderna för samlingarnas ordnande och bearbetande.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen — under förutsättning
att vissa utaf friherre Erland Nordenskiöld under åren 1908—
1910 i Argentina och Bolivia hopbragta etnografiska samlingar i enlighet
med i statsrådsprotokollet omförmälda, af disponenten Arvid Hernmarck
uppställda villkor såsom gåfva öfverlämnas till naturhistoriska riksmuseet
för att införlifvas med dess samlingar samt under åren 1911 och 1912
blifva af friherre Nordenskiöld fullständigt ordnade och katalogiserade —
på extra stat för 1912 anvisat ett belopp af högst 6,900 kronor till bestridande
af kostnaderna för samlingarnas ordnande och bearbetande.

Meteorologiska centralanstalten.

166:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907
—1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisat

dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten 10,250 kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom personligt
tillägg i arfvodet åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt

3,000 kronor såsom arfvode åt en andre amanuens med hufvudsaklig uppgift
att biträda vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under hela året
och med skyldighet att, om så påfordras, mot en särskild ersättning af
600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna under månaderna
juli—september;

dels ock till upprätthållande af två meteorologiska stationer, den ena i
Gellivare och den andra i norra Värmland eller i norra Dalarne, 600 kronor.

167:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till utförande
under meteorologiska centralanstaltens ledning och kontroll af vissa

115

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen af Sveriges
färskvatten på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 13,700 kronor.

168:o) Sedan 1910 års Riksdag såsom bidrag från Sverige för åren 1911
—1913 till bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren
beviljat ett anslag af 2,160 kronor samt däraf på extra stat för
innevarande år anvisat ett belopp af 720 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af nämnda anslag på extra stat för år 1912 anvisa
ett belopp af 720 kronor.

Riksdagen har såsom bidrag från Sverige för åren 1911—1913 till
bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling
publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren beviljadt anslag
å 2,160 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 720
kronor.

169:o) Sedan 1900 års Riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram under tjugu ars tid från
Färöarna och Island beviljat ett anslag af 144,000 kronor samt däraf på
extra stat för hvart och ett af åren 1901, 1902 och 1903 anvisat ett belopp
af 7,200 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af
ofvan omförmälda anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af
4,320 kronor.

Riksdagen har af för meteorologiska centralanstaltens förseende med
dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljadt anslag
å 144,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 4,320
kronor.

Undervisningsanstalter för döfstnmma och blinda.

170:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning
har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad innevarande år ägt rum, Ull
handtverksskolan i Kristinehamn för blinda på extra stat för ar 1912 anvisat
ett belopp af 20,000 kronor.

17l:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit, har
Riksdagen, i likhet med hvad för en följd af år ägt rum, på extra stat
för år 1912 anvisat

dels till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor;

116

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

och dels till understöd åt blindlärarelever samt till reseunderstöd åt
blindlärare 1,200 kronor.

172ro) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senaste åren ägt rum, till resestipendier
åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,
på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,000 kronor.

l_73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd
åt De blindas förening på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag
af 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna godt meddela.

Undervisningsanstalter för vanföra.

174:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1912 anvisat ett belopp af 30,000 kronor att användas dels
i öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
d.en 13 januari 1911 angifna grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg
och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra, dels ock för bekostande af dessa anstalters
inspektion.

175:o) Uti ^en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte, på villkor Riksdagen finner nödigt föreskrifva, på extra stat
bevilja föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg ett belopp af 75,000
kronor att utgå. med 25,000 kronor under hvartdera af åren 1912, 1913
och 1914 som bidrag till kostnaderna för en ny vanföreanstalts uppförande
samt föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne ett belopp af 40,000
kronor^ att utgå med 20,000 kronor under hvartdera af åren 1912 och
1913 såsom .bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik
och sjukafdelning i Hälsingborg.

Till^stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

»I arets statsverksproposition under åttonde hufvudtiteln omnämner
föredragande departementschefen, i samband med yttrandet angående

117

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

det arliga statsanslaget till undervisningsanstalterna för vanföra, att föreningen
för bistånd åt vanföra i Göteborg samt föreningen för bistånd
åt vanföra i Skane till Ivungl. Maj:t inkommit med särskilda underdåniga
ansökningar om utverkande af statsbidrag till uppförande af nybyggnader
för vanföreanstalterna i Göteborg och Hälsingborg. Departementschefen
yttrar angående de båda föreningarnas ansökningar: ''Jag finner dessa

framställningar synnerligen behjärtansvärda, och det är endast hänsyn
till de stora kraf, jag för främjande af andra viktiga frågor nödgas framlägga,
som afhållit mig från att nu göra framställning i ämnet inför
Eders Kungl. Maj:t.’

Det kan ju synas, som om de, hvilka närmast intressera sig för och
hafva vården om de båda vanföreanstaltalterna, borde låta vid detta
departementschefens välvilliga yttrande bero, i förhoppning att nästa år
täflan mellan de olika krafhufvudtiteln omfattar, icke skall vara så stor
som nu, utan att då framställning i ärendet måtte från Kungl. Maj:t
komma Riksdagen till hända. Da det emellertid är svårt att med visshet
förutsäga, att icke äfven nästa år trängseln mellan olika behof, som böra
af staten tillgodoses, kan bli lika stor som för närvarande, och då den hjälp,
som vanföreanstalterna begära, redan under flera år varit i hög grad af
nöden, vagar jag härmed i form af motion framlägga frågan för innevarande
års Riksdag, förvissad att den behjärtansvärda sak det här gäller
skall röna ett välvilligt mottagande.

Redan till 1909 års Riksdag frambar jag en hemställan om ett byggnadsanslag
för Göteborgsanstalten af 183,000 kronor. Statsutskottet, som
ansåg saken ^behjärtansvärd, afstyrkte dock motionen på den grund, att
utskottet ansag, att byggnadsanslag af så högt belopp som det då föreslagna
icke borde till enskild förening lämnas, utan att frågan varit föremal
för Kungl. Maj:ts pröfning. I två afseenden är denna fråga nu i ett
lyckligare läge. Dels begäres nu icke ett så stort belopp som 1909 och
dels kan ärendet nu, åtminstone i viss mån, sägas hafva varit underkastadt
Kungl. Maj:ts pröfning. Genom nådiga remisser den 16 november
1909 och den 10 och 19 september 1910 anbefallde nämligen Kungl. Maj:t
statens inspektör för vanföreanstalterna i riket, med. doktor Alfred Petrén,
att afgifva utlåtande öfver de ansökningar om statsbidrag i form af byggnadsanslag,
som ingifvits af föreningarna för bistånd åt vanföre i Göteborg
och Skåne. Denna inspektörens utredning förelåg färdig den 30 nästlidne
september; och antagligt är jo, att det är efter det föredragande departementschefen
tagit del af denna utredning som han vid föredragningen
inför Kungl. Maj:t yttrar, att endast hänsynen till de stora kraf, som måste
framläggas för främjande af andra viktiga frågor, hindrade honom att nu

118

Riksdagens skrifvelse Kr 8.

göra framställning i ämnet. Alltså torde kunna sägas, att ärendet varit
föremål för, om icke Kungl. Maj:ts, så likväl departementschefens pröfning
och vunnit dennes gillande.

Då inspektörens yttrande torde vara af afgörande betydelse för frågans
bedömande, tar jag mig friheten att oaktadt dess omfattning härmed återgifva
detsamma i dess helhet. Det lyder som följer:

''Genom nådiga remisser den 16 sistlidne november och den 10 innevarande
månad har Eders Kungl. Maj:t anbefallt mig att afgifva underdånigt
utlåtande öfver af styrelsen för föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg ingifna underdåniga ansökningar om statsbidrag till uppförande
af en ny vanföreanstalt i Göteborg, äfvensom genom nådig remiss den 19
innevarande månad att afgifva underdånigt utlåtande öfver af styrelsen
för föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne ingifven underdånig ansökan
om statsbidrag till en tillbyggnad af föreningens i Hälsingborg
belägna anstalt.

Med öfverlämnande af remisshandlingarna — till hvilka höra 9
stycken ritningar öfver den planerade nya anstalten i Göteborg och 4
öfver den påtänkta tillbyggnaden af anstalten i Hälsingborg — får jag
till åtlydnad af den sålunda erhållna befallningen i underdånighet anföra
följande.

Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg, hvilken var den första
af detta slag i vårt land, stiftades år 1885, då den började sin verksamhet
med en helt liten arbetsskola, hvilken sedermera under årens lopp
alltmera utvidgats, så att den numera lämnar undervisning åt bortemot
ett 60-tal elever. Med denna arbetsskola bar efter band förenats dels
(1901) ett hem för sådana elever, som äro i behof af bostad ''vid själfva
anstalten, dels (1890) en poliklinik, å hvilken anstaltens läkare 2 gånger
i veckan (undantagandes ferietiden — 2 månader på sommaren och 1
månad vid jultiden) håller mottagning för lämnande af kostnadsfri behandling
åt medellösa vanföra från hela landet, dels slutligen ock (1902)
i samband med denna poliklinik en liten sjukafdelning (klinik) på några
sängar.

Den fastighet, i hvilken arbetsskolan sedan 1892 varit inrymd och
hvilken genom donation blifvit föreningens egendom, har emellertid icke
haft tillräckligt utrymme för alla dessa olika afdelningar, med hvilka anstalten
efter hand utvidgats. Hemmet för flickor är sålunda förlagdt till
en i grannhuset förhyrd våning, hvilken emellertid genom en järndörr är
förbunden med skolans lokaler, medan för gosshemmets räkning måst förhyras
en våning i ett på något afstånd från skolan beläget hus. Vidare
hyres sedan förlidet år uti ett närbeläget hus verkstadslokal för bokbin -

119

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

deriet, enär den lokal, uti hvilken detta förut varit inrymdt, måst tagas
i bruk för en välbehöflig utvidgning af kliniken.

Oaktadt sålunda flera lokaler utanför föreningens fastighet blifvit förhyrda,
hafva dock — på grund af den alltjämt ökade tillströmningen af
hjälpbehöfvande vanföra — de lokala förhållanden, under hvilka föreningens
verksamhet bedrifves, länge varit mindre tillfredsställande och med hvarje
år blifvit allt sämre. Såväl skolan med dess olika arbetslokaler som
hemmet lida nämligen af en från hygienisk synpunkt betänklig trångboddhet,
mot hvilken redan för flera år sedan skarpa anmärkningar gjordes
af vanföreanstalternas dåvarande inspektör, framlidne medicinalrådet Schuldheis,
hvartill komma de stora olägenheter, som föranledas däraf att hemmet
icke är under samma tak som skolan och kliniken. Hvad slutligen

denna senare beträffar, lider den, såsom varande af en mera provisorisk
karaktär, af betänkliga brister, som omöjliggöra åtskilliga af de operativa
ingrepp, som å en ortopedisk klinik kunna behöfva företagas.

Som af det anförda framgår, föreligger det alltså ett synnerligen

trängande behof för föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg att erhålla
en nybyggnad, hvilken inom sig rymmer icke endast tillräckliga lokaler
för skola med nödiga arbetsrum och verkstäder samt för hem för bådadera
könen, utan äfven en med lämplig operationssal och öfriga för ortopedisk
behandling behöfliga lokaler försedd poliklinik och sjukafdelning. Kostnaderna
för uppförandet af en dylik fullständig vanföreanstalt enligt ritningar,
hvilka medföljde den första af här ifrågavarande remissakter,
beräknades ursprungligen skola uppgå till 480,000 kronor, däri inräknadt
kostnaderna för inredning och inventarier. Uti den i fjol inlämnade af
de här ifrågavarande underdåniga ansökningarna begärdes till en ny vanföreanstalt
i Göteborg ett statsbidrag af 183,000 kronor, då de för ändamålet
i fråga tillgängliga medlen vid denna tidpunkt endast uppgingo till

297,000 kronor, däraf 257,000 kronor erhållits genom donationer, medan
återstående 40,000 kronor beräknas finnas uti värdet af föreningens fastighet.
Sedan dess hafva emellertid genom ytterligare donationer de för nybyggnaden
tillgängliga medlen ökats till 390,000 kronor. Då kostnaderna
för denna uti den af föreningen i fråga senast ingifna underdåniga ansökan
beräknas kunna stanna vid 465,000 kronor, utgör sålunda den nu felande
summan, som i nämnda underdåniga ansökan begäres, endast 75,000
kronor.

Föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne stiftades år 1887, då
den började sin verksamhet med en arbetsskola, med hvilken 4 år senare
förenades ett hem för dennas elever. Däremot har föreningen alltjämt
icke sett sig i stånd att utvidga anstalten med en ortopedisk poliklinik

120

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

och sjukafdelning. Sedan emellertid nu för detta ändamål på enskild
väg anskaffats ett kapital af cirka 40,000 kronor, har styrelsen för ifrågavarande
förening låtit uppgöra ritningar till utvidgning af den nuvarande
anstalten med en tillbyggnad, innehållande alla för en ortopedisk klinik
(med hvilket uttryck för korthetens skull här nedan städse betecknas såväl
poliklinik som sjukafdelning) nödiga lokaler jämte nya verkstadsrum. En
dylik tillbyggnad i öfverensstämmelse med här ifrågavarande remissakt
medföljande ritningar skulle enligt infordrade anbud uppgå till 75,800
kronor, hvartill komme kostnaderna för utredningen, hvilka beräknas till
cirka 10,000 kronor. Uti sin underdåniga ansökan begär föreningen för
bistånd åt vanföra inom Skåne ett statsbidrag af 40,000 kronor, motsvarande
alltså största delen af den för åstadkommande af här omnämnda
tillbyggnad ännu felande summan.

För min del vill jag på det varmaste tillstyrka de sålunda begärda
bidragen, då ett realiserande af här omförmälda byggnadsplaner vore af
en ofantligt stor betydelse icke endast för de två ifrågavarande anstalterna
utan för hela vanföreväsendet i vårt land, som därigenom erhölle två fullt
utrustade ortopediska kliniker. Det förhåller sig nämligen så, att ett rationellt
ordnande af vanföreväsendet kräfver icke endast arbetslokaler i
förening med hem utan äfven ortopediska kliniker. Dessa senares stora
betydelse ligger däruti, att månget medfödt lyte liksom ock mången under
lifvet genom sjukdom eller olyckshändelse förvärfvad vanförhet kan genom
en i tid inledd kirurgisk-ortopedisk behandling i större eller mindre grad
förminskas, understundom till och med fullständigt häfvas. Fn arbetsskola
för vanföra utan tillhörande ortopedisk klinik är därför enligt nutida
uppfattning en defekt institution, då den vanföres yrkesutbildning bör
taga vid först sedan hans kroppsliga lyte och funktionsdefekt genom sakkunnig
ortopedisk-kirurgisk behandling blifvit nedbringad till det minsta
möjliga. Detta har man redan från början insett i Danmark, föregångslandet
på detta område. Här blir ingen vanför mottagen i arbetsskolan,
som icke först blifvit undersökt och eventuellt behandlad å kliniken. Vid
denna undersökning utgallras i öfrigt alla sådana vanföra, som äro blinda,
döfva eller sinnesslöa eller af andra orsaker, såsom smittofara (vid öppen
lungtuberkulos), ogynnsam inverkan på omgifningen (exempelvis genom
epileptiska anfall), m. m. icke lämpa sig för en vanföreskola utan rätteligen
tillhöra andra specialanstalter. Kliniken har sålunda äfven den uppgiften
att sortera materialet.

Då arbetet för de vanföra för ett kvarts sekel sedan begynts i vårt
land, omhändertogos å vanföreanstalterna endast individer i lärlingsåldern
och fullvuxna för att här utbildas i något yrke. Så småningom och i

121

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

mån som ortopedien genom förbättrade behandlingsmetoder (operativa
ingrepp, gipsning, moderna bandager, gymnastik och massage m. m.) nått
en allt högre ståndpunkt, har äfven i vårt land bland dem, som deltaga
i arbetet för de vanföra, den uppfattningen alltmer gjort sig gällande, att
den ortopediska specialbehandlingen af de lytta och vanföra, inledd i så
tidig ålder som möjligt, då utsikterna för ett gynnsamt resultat af densamma
äro störst, bör vara grunden för allt arbete för de vanföra. Vanföreunderstödsväsendet
har sålunda på senare tid börjat ändra karaktär, i
det vid sidan af undervisningsfrågan den rena sjukvårdsfrågan mera trädt
i förgrunden.

Jag går nu att anföra de skäl, på grund af hvilka enligt mitt förmenande
lösandet af denna speciella sjukvårdsfråga icke kan läggas på
landstingen och kommunerna, som omhänderhafva den vanliga sjukvården.

De vanliga kirurgiska sjukhusafdelningarna, som hufvudsakligen äro
afsedda för kortvarigare behandlingar af jämförelsevis akuta sjukdomar,
hvilkas hela behandling består i ett eller flera kirurgiska ingrepp och i
öfrigt vanlig sjukvård, lämpa sig icke för de ortopediska fallen, hvilka
oftast äro af utprägladt kronisk art och hvilka i allmänhet också kräfva
en särdeles långvarig och ständigt öfvervakad behandlingstid, under hvilken
olika behandlingsmetoder raskt växla. För den ortopediska behandlingen
kräfvas därför alldeles särskilda anordningar äfvensom en speciellt skolad
personal, hvilket allt endast kan erhållas genom särskilda ortopediska afdelningar,
hvilka med hänsyn till det intima samarbete, som behöfves
mellan dessa och arbetsskolorna för vanföra, lämpligen böra förläggas så,
att de ingå som ett led uti vanföreanstalterna. Häraf följer emellertid,
att den ortopediska behandlingen, i hvarje fall under en afsevärd tid framåt,
måste koncentreras till några få platser inom landet.

Fn annan omständighet, som gör att här ifrågavarande sjukvårdsfråga
bör alldeles särskildt vara föremål för statens omsorg, är vidare den,
att de, som behöfva ortopedisk behandling, ingalunda, såsom sjuka i allmänhet,
äro någorlunda jämnt fördelade öfver landet. I fråga om en stor
grupp af de vanföra, nämligen sådana som efter en genomgången barnförlamning
blifvit mer eller mindre förlamade, är fördelningen på de olika
länen tvärtom synnerligen ojämn, i det denna sjukdom, hvilken — som
bekant — under de senaste åren visat ett epidemiskt uppträdande i vårt
land, däri företrädesvis hemsökt vissa trakter af landet. Som exempel
härpå kan nämnas, hurusom af de 1,074 fall af barnförlamning, hvilka
från och med augusti 1905 (då anmälningsplikt blef föreskrifven) till
samma års slut blefvo anmälda, icke mindre än 482 inträffat uti ett enda
län, nämligen Kronobergs län.

Bihang till Riksd. ''protokoll 11)11. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.

10

122

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Här må för öfrigt framhållas, att just denna barnförlamningens under
senare år så stora frekvens i vårt land i denna stund gör behofvet
af ortopediska kliniker större än någonsin. Under 5-årsperioden 1 augusti
1905—31 juli 1910 hafva icke mindre än 2,314 fall af nämnda sjukdom
inträffat i vårt land. Då nu alla de, som lyckligt genomgå densamma —
hvilkas antal i allmänhet uppskattas till cirka 50 procent af samtliga insjuknade
— få vidkännas sviter i form af mer eller mindre höggradiga
förlamningar, finnes det med all säkerhet för närvarande i vårt land mer
än 1,000 offer för barnförlamningen, som äro i behof af ortopedisk behandling.

På nu anförda grunder anser jag det vara skäligt, att staten lämnar
bidrag till upprättandet af ortopediska kliniker, och vill i detta sammanhang
erinra om det understöd staten lämnar för ordnandet af en annan
speciell sjukvårdsfråga, nämligen tuberkulos vården. I fråga om vårdanstalter
för tuberkulösa bidrager staten sålunda med halfva anläggningskostnaden,
dock högst 1,000 kronor per sjukplats. På grund af de särskilda
anordningar och många olika slag af lokaler, som kräfvas för en
ortopedisk klinik ställer sig emellertid uppförandet af en sådan förhållandevis
mycket dyrare. Den planerade kliniken vid vanföreanstalten i Hälsingborg,
hvilken afser att rymma ett 20-tal sjukplatser, beräknas sålunda
— som nämnts — betinga en anläggningskostnad af 85,800 kronor, hvaraf
begäres i statsbidrag 40,000 kronor, motsvarande alltså 2,000 kronor per
plats. I ungefärlig proportion härmed är äfven den summa, 75,000 kronor,
som hegäres i statsbidrag till den nya vanföreanstalten i Göteborg,
om man nämligen utgår ifrån att sådant endast kan ifrågasättas för klinikafdelningen.
Denna är nämligen afsedd att från de 16 platser, hvarmed
början skall göras, vid behof utvidgas till minst det dubbla platsantalet
(hvilket kan ske genom att för densamma taga i anspråk äfven de
lokaler, som till en början äro afsedda för bokbinderi, för hvilket utrymme
kan beredas å vinden).

Till sist har jag nu att yttra mig angående de villkor för erhållande
af de begärda statsbidragen, som lämpligen böra föreskrifvas. Därvid vill
jag då framhålla vikten af att staten skaffar sig nödig garanti för att
läkarvården å den ortopediska klinik, till hvilken den lämnar byggnadsbidrag,
bestrides af för uppgiften i fråga fullt kompetent person. Denna
garanti synes mig bäst kunna erhållas därigenom, att kungl. medicinalstyrelsen
före tillsättandet af sådan plats får yttra sig om den föreslagnes
kompetens. Som vilkor för de begärda statsbidragens erhållande bör gifvetvis
äfven föreskrifvas, att båda de ifrågavarande anstalterna skola hafva
skyldighet mottaga vanföra från hela landet.

123

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då jag icke har något att
anmärka mot de uppgjorda ritningarna, får jag i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för beredande af statsunderstöd
mot ofvannämnda villkor åt föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg till ett belopp af 75,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna
för en ny vanföreanstalts uppförande samt åt föreningen för bistånd
åt vanföra inom Skåne till ett belopp af 40,000 kronor såsom bidrag
till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och
sjukafdelning.’

Efter återgifvande af detta sakkunniga yttrande, som lämnar så väl
en, om ock kortfattad, historik öfver de båda föreningarnas verksamhet
som ock ger en inblick i denna verksamhets betydelse, torde det vara
onödigt att ytterligare söka motivera den hemställan jag härmed vågar göra.

För att emellertid för Riksdagen underlätta ett tillmötesgående af
denna framställning ha de båda föreningarnas styrelser förklarat sig ämna
anordna arbetet med nybyggnaderna så, att anslaget för Göteborgsanstalten
skulle kunna fördelas på tre år med 25,000 kronor under hvartdera
af åren 1912, 1913 och 1914 samt anslaget till Hälsingborgsanstalten på
två år med 20,000 kronor under hvartdera af åren 1912 och 1913.

De villkor beträffande kontroll och dylikt, Riksdagen i händelse af
ett bifall till motionen kan finna nödigt föreskrifva, äro föreningarna naturligtvis
villiga att underkasta sig.»

Vidkommande först det för vanföreanstalten i Göteborg äskade anslaget
vill Riksdagen erinra därom, att, då frågan om byggnadsanslag till
anstalten på grund af förslag af den nuvarande motionären var föremal
för 1909 års Riksdags pröfning, framhölls, såsom i motionen jämväl omförmäles,
att saken visserligen var behj ärt ans värd, men att anslag till så
stort belopp som det då begärda, 183,000 kronor, icke borde till enskild
förening lämnas utan att frågan varit föremål för Eders Kungl. Maj:ts
pröfning. Då den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden, 480,000
kronor, nu nedbringats till 465,000 kronor samt föreningen nu disponerar
öfver tillgångar för byggnadsföretaget, hufvudsakligen tillkomna genom
donationer, till belopp af 390,000 kronor i stället för 297,000 kronor vid
tiden för föregående framställning, har det erforderliga understödet nu
kunnat inskränkas till 75,000 kronor. Frågan om såväl förevarande anslag
som ock det nu likaledes äskade understödet å 40,000 kronor till
vanföreanstalten i Skåne har jämväl varit underkastad pröfning af inspektören
för vanföreanstalterna i riket, som tillstyrkt båda anslagen, och har
departementschefen vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t af ansökningar,
om utverkande af de sålunda tillstyrkta understöden yttrat, att han

124

Riksdagens skrifvelse Rr 8.

funne framställningarna synnerligen behjärtansvärda och att det endast vore
hänsynen till de stora kraf, departementschefen för främjande af andra
viktiga frågor nödgades framlägga, som afhållit honom från att då göra
framställning i ämnet inför Eders Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande
hyser Riksdagen, som vidhåller sin förut uttalade åsikt om det behjärtansvärda
i förevarande förenings verksamhet, ingen tvekan att nu bevilja det
begärda anslaget. Visserligen måste det för byggnaden beräknade beloppet

465,000 kronor anses i och för sig ganska högt, men då detsamma betingats
af att, enligt af Riksdagen granskade ritningar, åt byggnaden gifvits
ett omfång och inredning, som, om än för närvarande icke till fullo
erforderliga, likväl med fästadt afseende å anstaltens väntade utveckling
och däraf föranledda behof af ökadt utrymme framdeles lärer blifva behöfliga,
har Riksdagen med särskild hänsyn därtill, att den ojämförligt
största delen af byggnadskostnaden bestrides af föreningens egna medel,
icke velat minska beloppet i fråga.

Jämväl framställningen om byggnadsanslag å 40,000 kronor till föreningen
för bistånd åt vanföra i Skåne, hvilken i ej mindre grad än anstalten
i Göteborg synes förtjänt af understöd, har Riksdagen ansett sig böra
bifalla.

De af inspektören för vanföreanstalterna för anslagens åtnjutande föreslagna
villkor om nödig garanti för behörig läkarevård vid anstalterna
samt därom, att vanföra från hela landet skola där mottagas, anser Riksdagen
lämpligen böra uppställas.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beviljat:

dels till föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg såsom bidrag till
kostnaderna för en nybyggnad för vanföreanstalten i nämnda stad ett anslag
af 75,000 kronor, och däraf på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp
af 25,000 kronor,

dels till föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne såsom bidrag till
kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och sjukafdelning i
Hälsingborg ett anslag af 40,000 kronor och däraf på extra stat för år
1912 anvisat ett belopp af 20,000 kronor;

. båda anslagen att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

Diverse anslag.

176:o) Pa grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

125

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt
andra därstädes sig uppehållande landsmän på extra stat för år 1912 beviljat
ett belopp af 25,000 kronor.

177:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit,
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
aflöning åt pastor vid svenska Vidoriaförsamlingen i Berlin på extra stat
för år 1912 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande
under åren 1912 — 1914 af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus bevilja
10,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa 3,500
kronor.

För anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen har Riksdagen under en följd af år och senast för
innevarande år på extra stat beviljat ett årligt anslag af 3,500 kronor.

Då Riksdagen finner utsträckandet af ifrågavarande prästmans verksamhet
jämväl till den under byggnad varande banlinjen Gällivare—Porjus
välbetänkt samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det
begärda anslagsbeloppets storlek, har Riksdagen för anställande under åren
1912—1914 af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—
Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus beviljat 10,500
kronor samt däraf på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 3,500
kronor.

179:o) Sedan 1910 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts framställning beviljat
till anställande af fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken 24,000
kronor och resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor
samt på extra stat för år 1911 anvisat af anslaget till kontraktsadjunkterna

8,000 kronor och af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser
rörande dessa anslags användning, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1912 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna
8,000 kronor och af anslaget till resekostnadsersättning
åt dessa 1,300 kronor.

Riksdagen har af förut beviljadt anslag dels till fyra kontraktsadjunkter
inom Lappmarken dels ock till resekostnadsersättning åt dessa på extra stat
för år 1912 anvisat af anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000 kronor och
af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor.

126

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

180:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra
kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar af lappmarkens
tredje kontrakt 12,000 kronor, däraf på extra stat för år 1912 4,000 kronor;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,
däraf på extra stat för 1912 500 kronor; samt

till tre stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna
med finska språket, 6,750 kronor, däraf på extra stat för år 1912 2,250
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande anslagens användande.

För treårsperioden 1909—1911 har Riksdagen beviljat för anställande
af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi
och Karesuando församlingar af lappmarkens tredje kontrakt 12,000 kronor,
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor
och till två stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna
med finska språket, 4,500 kronor.

De af Eders Kungl. Maj:t för åren 1912—1914 begärda anslagen till kontraktsadjunkter
och till reseersättning åt dessa äro lika med de af Riksdagen
förut för ifrågavarande ändamål beviljade belopp. Däremot begär
Eders Kungl. Maj:t nu medel till ännu ett stipendium att till lika belopp
med de två föregående utgå med 750 kronor årligen.

Då Riksdagen anser beviljande af anslag till ifrågavarande ändamål
fortfarande vara af behofvet påkalladt och icke har något att erinra emot
den begärda anslagsökningen till stipendier, har Riksdagen på extra stat
beviljat:

till anställande af tvä kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra kontrakt
samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar af Lappmarkens tredje
kontrakt 12,000 kronor, däraf på extra stat för år 1912 ett belopp af

4,000 kronor;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf
på extra stat för år 1912 ett belopp af 500 kronor; samt

till tre stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna
med finska språket, 6,750 kronor, däraf på extra stat för år 1912 ett
belopp af 2,250 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande anslagens användande.

181:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till rese -

127

Riksdagens skrifvelse Rr 8.

stipendier åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisat 8,000
kronor.

182:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, likhet med hvad för åren 1903—1911 ägt rum,
till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen
på extra stat för år 1912 anvisat ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

183:o) Sedan 1910 års Riksdag såsom bidrag till uppförande af en
svensk kyrka med samlingslokal och pastorsbostad m. m. för svenska församlingen
i Paris beviljat ett anslag af 125,000 kronor att utgå under de
villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, samt af nämnda
anslag på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 25,000 kronor,
har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förut omnämda,
redan beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

25,000 kronor.

Riksdagen har af det till uppförande af en svensk kyrka med samlingslokal
och pastorsbostad m. m. för svenska församlingen i Paris redan beviljade
anslag å 125,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett
belopp af 25,000 kronor.

184:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för beredande
af arfvodestillökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket
i Linköping på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,500
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung]. Maj:t kan
finna godt föreskrifva.

185:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
upprätthållande under tiden den 1 september 1911—den 1 september 1912
af svensk undervisning för svenska barn i Berlin på extra stat för år 1912
beviljat ett anslag af 1,600 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva.

186:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
upprätthållande under tiden den 1 juli 1911 —den 1 juli 1912 af svensk
undervisning för svenska barn i London beviljat ett belopp af 2,000 kro -

128 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

nor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt föreskrifva.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande af
utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena vid folk- och
småskolor å Sveriges landsbygd på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag
af 5,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

Riksdagen vill icke bestrida, att ifrågavarande undersökningar kunna
betraktas såsom ett statsintresse förtjänt af understöd, och har därför,
med särskild hänsyn därtill, att desamma icke äro afsedda att vare
sig direkt eller mera medelbart göra något intrång på kommunernas
själfbestämmanderätt angående deras skolväsende och hälsovårdsförhållanden,
ansett sig böra medgifva, att anslag för ändamålet, försöksvis, beviljas
till begärdt belopp. Anslaget torde böra, på sätt af statskontoret föreslagits,
ställas till medicinalstyrelsens förfogande mot redovisningsskyldighet
samt provinsialläkarföreningens styrelse tillförbindas att, såsom medicinalstyrelsen
framhållit, i sinom tid inkomma med betänkande i ämnet
till nämnda ämbetsverk och ecklesiastikdepartementet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen till bestridande af utgifter
för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena vid folk- och småskolor
å Sveriges landsbygd beviljat ett anslag af 5,000 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1912 till nordiska museet anvisa ett belopp af 70,000 kronor att,
under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en är af Eders Kungl.
Maj:t förordnad äfvensom på de öfriga villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt föreskrifva, ställas till nämndens förfogande för att enligt
dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

För hvart och ett af åren 1901—1911 har Riksdagen på extra stat
till nordiska museet anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

Riksdagen har af utredningen i ärendet funnit ådagalagdt, att den nu
begärda anslagshöjningen af 20,000 kronor är af behofvet påkallad, därest
museet allt fortfarande skall kunna på ett dess nuvarande ställning värdigt
sätt fylla den framskjutna plats det intager bland nordens museer.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår, har en bidragande orsak till att
ställningen hittills kunnat hållas uppe varit det jämförelsevis gynnsamma
resultatet af museiafdelningen på Skansen. Härom yttrar emellertid mu -

129

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

seets nämnd, att det syntes vara klokast att för framtiden icke bygga för
mycket på denna inkomstkälla. Skansen hade under en följd af år af
brist på medel fått stå jämförelsevis stilla. Det vore i hög grad att befara,
att intresset för denna museiafdelning undan för undan skulle försvagas,
därest man ej söijde för att detta friluftsmuseum alltjämt utvecklades.
Men för att detta skulle kunna ske, måste Skansen få behålla ej
blott sina egna inkomster oafkortade, utan också disponera öfver största
delen af de medel Skansen genom samfundet för nordiska museets främjande
tillfört museet. Och i detta sammanhang borde jämväl erinras, att
det tydligen icke kunde vara nyttigt att Skansen utvecklades med hufvudsakligen
det mål för ögonen, att det såsom ett annat nöjesetablissement
skulle lämna den största möjliga kontanta behållningen. Efter andra
och högre synpunkter borde Skansen ledas, om det skulle vara värdigt
sina traditioner och sin uppgift.

I detta uttalande anser sig Riksdagen böra till fullo instämma. Vidare
vill Riksdagen uttala sin anslutning till departementschefens framhållande
af det beaktansvärda i väckt förslag om sådan ändring i de för museet
gällande stadgar, att museiföremål icke finge afhändas utan att nämnden
därom vore ense och att frågan, om så af den utaf Eders Kungl. Maj:t
utsedda ledamoten påfordrades, underställdes Eders Kungl. Maj:ts afgörande.

Slutligen vill Riksdagen erinra därom, att enligt hvad som inhämtas
af det vid statsverkspropositionen till 1909 års Riksdag fogade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1909, punkt 50, yttrade
departementschefen i anledning af en utaf föreståndaren för lifrustkammaren
gjord framställning om ökade aflöningsförmåner, att, därest det
skulle anses skäligt att föreståndaren bereddes ökad aflöning, det syntes
departementschefen bäst öfverensstämmande med det med nordiska museet
träffade aftalet om deposition af lifrustkammarens samlingar hos museet,
att härtill anlita museets medel. Uttalande i enahanda riktning göres af
departementschefen beträffande i nu föreliggande statsrådsprotokoll, sid.
230—232, omhandlade fråga om anställande vid museet af ytterligare en
vaktmästare för lifrustkammarens räkning. Vidare antydes i nu förevarande
ärende af museets nämnd, att intendenternas vid museet aflöningar
vore lägre än motsvarande befattningshafvares i statens tjänst. I anledning
af samtliga dessa frågor om löneförhållanden och personal vid museet och
lifrustkammaren, vill Riksdagen hafva uttalat, att de löneförbättringar och
den personalökning vid ifrågavarande institutioner, som må vara af be -

Rihang till Riksd. ‘protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 8 Haft.

17

130

Riksdagens skrifvelse 1VV 8.

hofvet påkallade, höra, då betydligt förhöjdt statsanslag till museet nu
beviljas, bestridas af museets medel.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på extra
stat för år 1912 till nordiska museet anvisat ett belopp af 70,000 kronor
att, under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en är af Eders
Kungl. Maj: t förordnad äfvensom på de öfriga villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, ställas till nämndens förfogande för
att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1912 till kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp af

15,000 kronor att, under villkor att utaf ledamöterna i styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige en är af Eders Kungl. Ma:jt
förordnad samt under de ytterligare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskrifva, ställas till styrelsens förfogande för att användas för
museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till aflöning af två
vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Till kulturhistoriska museet i Lund har Riksdagen på extra stat beviljat
för hvart och ett af åren 1903—1908 ett belopp af 5,000 kronor
och för hvartdera af åren 1909—1911 10,000 kronor.

Riksdagen, som funnit behofvet af den begärda anslagshöjningen af
hvad därom i statsrådsprotokollet förekommer, styrkt, har alltså på extra
stat för år 1912 till kulturhistoriska museet i Lund anvisat ett belopp af

15,000 kronor att, under villkor att utaf ledamöterna i styrelsen för
kulturhistoriska föreningen för södra Sverige en är af Eders Kungl. Maj:t
förordnad samt under de ytterligare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskrifva, ställas till styrelsens förfogande för att användas för
museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till aflöning af två
vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

190:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till befrämjande
af föreningen Pietas’ verksamhet under åren 1911 och 1912 på extra stat
för sistnämnda år bevilja ett anslag af 6,000 kronor, under villkor att
föreningen till statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrifningar
öfver behandlade föremål.

Riksdagen finner den af föreningen bedrifna verksamhet för konservering
af äldre värdefulla textilföremål vara af beskaffenhet att böra
understödjas med statsmedel, men anser att anslagets belopp skäligen kan
begränsas till 4,000 kronor. Emellertid torde, såsom jämväl af departe -

131

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

metschefen framhållits, för statsanslagets beviljande böra göras till villkor,
att föreningen till statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar
de fotografier, register eller beskrifningar öfver de behandlade föremålen,
hvilka åvägabragts genom föreningens försorg.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till befrämjande
af föreningen Pietas’ verksamhet under åren 1911 och 1912 beviljat
ett anslag af 4,000 kronor, under villkor att föreningen till statens
historiska museum med äganderätt öfverlämnar genom föreningens försorg
utförda fotografier, register och beskrifningar öfver behandlade föremål.

191:o) I två inom Riksdagen väckta lika lydande motioner har föreslagits,
att Riksdagen ville åt arkivdepåföreståndaren i Visby Oskar Vilhelm
Wennersten personligen under hans tjänstetid bevilja ett årligt anslag å
800 kronor för den åt honom af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
ombetrodda arkeologiska verksamheten på Gottland.

Till stöd för framställningen hafva motionärerna erinrat, hurusom
statsutskottet vid 1910 års riksdag i anledning af i ämnet väckta motioner
förklarat sig icke vilja bestrida, att skäl kunde förefinnas att med hänsyn
till nuvarande arkivföreståndarens synnerligen förtjänstfulla och väl vitsordade
verksamhet ej endast inom det arkivariska området utan äfven för
Gottlands arkeologiska utforskning bereda honom ersättning af statsmedel
utöfver den till honom såsom arkivföreståndare utgående lön; hvilket af
en statsutskottsledamot i debatten förklarats innebära en anvisning att
»gifva herr Wennersten ett erkännande af hans arbete på det antikvariska
området», hvarjämte en annan ledamot af statsutskottet uttalat såsom sin
uppfattning, att »på grund af hvad som föreligger beträffande Wennerstens
arkeologiska verksamhet ett anslag därför är absolut befogadt», och att
han »icke hyste något tvifvel om att ett sådant förslag komme att tillstyrkas
af statsutskottets vederbörande afdelning», till hvilken ståndpunkt
jämväl anslutit sig nämnda afdelnings och tillika utskottets vice ordförande.

Det vid sistlidne Riksdag gjorda, af motionärerna åberopade uttalande
angående ersättning åt Wennersten för hans arkeologiska arbete anser sig
Riksdagen böra vidhålla, och vill Riksdagen erinra därom, att såsom hufvudsakligt
skal för Riksdagens afslag å den då i ämnet väckta motionen
anfördes den olämpliga form, under hvilken ersättningen föreslogs skola
utgå. Då i de nu föreliggande motionerna hemställes om särskildt anslag
för ändamålet och Riksdagen icke bär något att erinra mot detta anslags
belopp 800 kronor, vill Riksdagen alltså i hufvudsak bifalla motionen.
Emellertid lärer anslaget icke, såsom föreslagits, böra anvisas att utgå

132

Biksdagens skrifvelse Nr 8.

årligen under Wennerstens tjänstetid såsom föreståndare för arkivdepån,
utan torde detsamma böra beviljas för endast ett år i sänder. På grund
af hvad sålunda anförts, har Riksdagen i anledning af förevarande motioner
till ersättning åt föreståndaren för arkivdepån i Visby Oskar Vilhelm
Wennersten för hans arbete med Gottlands arkeologiska undersökning på
extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 800 kronor.

192:o) Under erinran, att 1907 års Riksdag på grund af därom väckta
motioner till understöd åt »musikhistoriska museet» beviljat ett anslag af

9.000 kronor att utgå under tre år på de villkor och under de förbehåll,
Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva, hvaraf på extra stat för
hvartdera af åren 1908, 1909 och 1910 anvisats ett belopp af 3,000 kronor,
samt att Riksdagen för samma ändamål beviljat för innevarande år

3.000 kronor, har Riksdagen på framställning af Eders Kungl. Maj:t till
understöd åt musikhistoriska museet på extra stat för år 1912 anvisat ett
belopp af 3,000 kronor att utgå på de villkor och under de förbehåll,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

193:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt rum, jämväl
för år 1912 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till svenska
fornskriftsällskapet.

194:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1907—1911 ägt rum, till understöd
åt samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,000 kronor under
villkor, att samfundet till ecklesiastikdepartementet aflämnar 50 exemplar
af den för anslagsåret afsedda publikationen.

195:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906—1911 ägt rum, på
extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 5,000 kronor till understöd
för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv, dock under
villkor att af tidskriften för år 1912 kostnadsfritt öfverlämnas till hvartdera
af universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund 10 exemplar samt
till karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5 exemplar, af hvilka
behöfligt antal i främsta rummet tilldelas vederbörande institutioner och
kliniker vid de medicinska undervisningsanstalterna.

133

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

196) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt
rum, till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta Mathematica»,
på extra stat för år 1912 anvisat 3,000 kronor.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903 — 1911 ägt rum, på
extra stat för år 1912 till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften
Sfinx beviljat ett belopp af 1,200 kronor, med villkor att dess utgifvare
kostnadsfritt öfverlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar
och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar af tidskriften
för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

198:o) I en den 24 februari 1911 till Riksdagen aflåten proposition,
nr 118, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af närlagd! utdrag af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur
för åren 1906—1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag
af 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog
kostnadsfritt öfverlämnas till kungl. ecklesiastikdepartementet.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts har Riksdagen till understöd för
utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur för åren 1906—1910
på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,000 kronor, under villkor
att 150 exemplar af nämnda bokkatalog kostnadsfritt öfverlämnas till
kungl. ecklesiastikdepartementet.

199:o) Uti en den 21 april 1911 aflåten proposition, nr 216, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
för understöd under de af departementschefen i statsrådsprotokollet angifna
villkor åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 245,000
kronor, af hvilket anslag dels högst 10,000 kronor må kunna på de villkor,
som Eders Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt centralbyråer
och, undantagsvis, äfven åt andra sammanslutningar för förmedling
af dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor må användas till arfvode
åt en särskild föredragande för föreläsningsärenden inom ecklesiastikdepartementet,
tillika konsulent för föreläsningsverksamheten, dels ock
högst 3,000 kronor må, i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t fastställda

134

Riksdagens skrifvelse Nr S.

villkor, kunna användas för understöd åt sådana nybildade anstalter,
hvilkas ortsbidrag ej uppgår till 200 kronor.

De anmärkningar mot den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten,
som tid efter annan såväl inom som utom Riksdagen framställts
och hvilka anmärkningar hufvudsakligen gifvit uttryck åt den uppfattningen,
att verksamheten i fråga bedrefves med bristande planmässighet
och lämnade för liten praktisk behållnig åt åhörarna, hafva, såsom af
statsrådsprotokollet inhämtas, föranledt tillkallande af sakkunnige för biträde
vid beredandet af frågan om ändrade grunder för utgående af statsanslag
till understöd för anordnande af föreläsningar af ifrågavarande slag;
och är Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition affåttad i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af dessa sakkunnige i ämnet utarbetade
förslag. Då Riksdagen funnit den plan för föreläsningsverksamheten, som
i förslaget och propositionen framlagts, tillfredsställande samt de för statsunderstödets
utgående angifna grunder lämpligt afvägda, har Riksdagen
ansett sig böra bifalla propositionen i denna del. Det för ändamålet
äskade anslaget, 245,000 kronor, öfverstiger med 10,000 kronor det nu
utgående å 235,000 kronor. Denna höjning har föranledts däraf, att man
afsett dels 3,000 kronor till understöd åt nybildade anstalter med otillräckligt
ortsunderstöd, dels 2,000 kronor till arfvode åt den föredragande
för föreläsningsärenden inom ecklesiastikdepartementet och tillika konsulent
för föreläsningsverksamheten, som nu föreslås skola anställas, dels

2.000 kronor för ökning af understöden till centrala anstalter, dels ock

3.000 kronor till höjning af anslaget i öfrigt för mötande af den stegring
i verksamheten med däraf följande utsträckta kraf på understöd, som förväntas
skola blifva en följd af den nu ifrågasatta omläggningen af föreläsningsrörelsen.
Då Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning mot
de sålunda verkställda beräkningarna, har Riksdagen jämväl ansett sig
böra bevilja anslag för ändamålet till äskadt belopp.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, för understöd under
de af departementschefen i statsrådsprotokollet angifna villkor åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, på
extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 245,000 kronor, af h vilket
anslag dels högst 10,000 kronor må kunna på de villkor, som Eders
Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt centralbyråer och,
undantagsvis, äfven åt andra sammanslutningar för förmedling af dylika
föreläsningar, dels 2,000 kronor må användas till arfvode åt en särskild
föredragande för föreläsningsärenden inom ecklesiastikdepartementet, tillika
konsulent för föreläsningsverksamheten, dels ock högst 3,000 kronor må,
i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor, kunna användas

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 135

för understöd åt sådana nybildade anstalter, hvilkas ortsbidrag ej uppgår
till 200 kronor.

200:o) I en den 24 februari 1911 till Riksdagen aflåten proposition,
nr 119, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren 1911 eller senare
anordnas vid Göteborgs högskola för allmänheten, på extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen, såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att
under sommaren 1911 eller senare anordnas vid Göteborgs högskola för
allmänheten, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 2,500 kronor.

201:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen såsom bidrag till täckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i TJppsala och Lund varda på begäran
vare sig af institution, som ej åtnjuter särskildt till populärvetenskapliga
föreläsningskurser i folkbildningssyfte beviljadt statsunderstöd, eller af viss
kommun eller enskild person anordnade att under år 1912 eller senare
hällas utom universitetsstäderna, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp
af 5,500 kronor, hvaraf 2,500 kronor till Uppsala universitet och 3,000
kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt
föreläsning, för täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter
minst lika mycket som staten.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att
under sommaren 1912 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas
för allmänheten, på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 7,000
kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda
anslagsbeloppet, har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro afsedda att under sommaren 1912
eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten, på extra
stat för år 1912 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

203:o) Sedan Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
år 1910 till fasta årliga understöd under åren 1911 — 1913 åt

136

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

inhemska författare af utmärkt förtjänst beviljat ett anslag af 30,000
kronor samt däraf på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 10,000
kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af omförmälda
anslag på extra stat för år 1912 anvisa ytterligare 10,000 kronor.

Riksdagen har af ett till fasta årliga understöd under åren 1911—
1913 åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt förtjänst redan beviljadt
anslag å 30,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ytterligare
ett belopp af 10,000 kronor.

204:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 1,800 kronor för
att bereda forskare från Sverige tillfälle till vetenskapligt arbete vid en eller
-flera utländska biologiska stationer.

205:o) Eders Kungl. Maj-.t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska
biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af

5.500 kronor.

Till ifrågavarande bibliotek har Riksdagen på extra stat beviljat för
hvart och ett af åren 1900—1902 ett anslag af 2,500 kronor, för år 1903

6,000 kronor, däraf 2,000 kronor voro afsedda för bestridande af vissa
utgifter för biblioteket under år 1902, för hvartdera af åren 1904—1906
ett belopp af 4,000 kronor samt för hvartdera af åren 1907 —1911 ett till

4.500 kronor förhöjdt belopp. Den nu begärda ökningen af anslaget till
biblioteket är till väsentlig del beroende på behofvet af större utrymme
för nya böcker och tidskrifter. Särskildt har detta behof blifvit trängande
genom erhållandet af den värdefulla boksamling på omkring 2,500 band,
som till biblioteket donerats af framlidne kanslisekreteraren Hugo Boman.

Med hänsyn till hvad sålunda är upplyst angående bibliotekets tillväxt,
har Riksdagen ansett sig böra medgifva den äskade anslagshöjningen.
Härvid har Riksdagen emellertid icke velat underlåta att framhålla, hurusom
biblioteket, hvilket, enligt hvad Riksdagen inhämtat, äges af Stockholms
lärarsällskap, icke af detta sällskap, såvidt Riksdagen har sig bekant, erhåller
något som helst fast kontant bidrag, om än enskilda medlemmar af
sällskapet nedlagt och nedlägga ett synnerligen erkännansvärdt och uppoffrande
arbete för bibliotekets räkning. Vid sådant förhållande och med
hänsyn till de jämförelsevis afsevärda belopp, hvarmed statsunderstöden
utgå, torde det kunna ifrågasättas om icke åtgärder borde vidtagas för
beredande af möjlighet för staten att medbestämmande och kontrollerande
deltaga i bibliotekets skötsel och förvaltning.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till peda -

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 137

gogisJca biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag
af 5,500 kronor.

206:o) Eders Kung! Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för understödjande
af Svenska skolmuseet på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af

3,000 kronor att på de villkor, Eders Kung! Maj:t kan finna godt bestämma,
för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförening
förfogande.

Riksdagen anser, i likhet med departementschefen, att tillgången på
god undervisningsmateriell är af synnerlig vikt för folkundervisningens
Tätta anordnande. Då Svenska skolmuseet synes Riksdagen i väsentlig grad
bidraga till ernåendet af detta mål samt Riksdagen icke funnit anledning
till anmärkning emot det begärda beloppets storlek, har Riksdagen för
understödjande af Svenska skolmuseet på extra stat för ar 1912 anvisat
ett anslag af 3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
godt bestämma, för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens för Sveriges
allmänna folkskollärarförening förfogande.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd,
under de villkor Eders Kungl. Maj-.t kan finna skäligt bestämma, för anordnande
af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi
på extra stat för år 1912 anvisa åt styrelsen för Uppsala enskilda
läroverk 14,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i
Stockholm 4,000 kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500
kronor, tillhopa 20,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd af år å
extra stat anvisat medel. För innevarande år har Riksdagen härtill beviljat
ett belopp af 15,500 kronor, hvaraf styrelsen för Uppsala enskilda
läroverk erhållit 10,500 kronor, styrelsen för aktiebolaget Ateneum för
flickor i Stockholm 2,500 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

2.500 kronor. Den nu begärda anslagsökningen å tillhopa 5,000 kronor
är afsedd till förhöjning af statsanslaget till Uppsala enskilda läroverk med

3.500 kronor och åt aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med

1.500 kronor, hvaremot anslaget till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
begäres till samma belopp som för innevarande år.

Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot den äskade anslagsförhöjningen,
har Riksdagen till understöd, under de villkor Eders
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande af undervisningskurser
för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra stat för år
1912 anvisat, åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 14,000 kronor, åt

Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 .!/</. 1 Band. 8 Raft. 18

138

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 4,000 kronor, och
åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor; eller tillhopa 20,500
kronor.

208:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning har Riksdagen,
i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för år 1912 ställt
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 5,000 kronor att
på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas
till understöd för utgifvande äfven under år 1912 af tidskriften » Nyare bidrag
till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt folklif».

209:o) I en den 10 februari 1911 aflåten proposition, nr 143, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels till arfvode åt ortnamnskommitténs sekreterare under de tre sista kvartalen
af år 1911 och under år 1912 på extra stat för sistnämnda år bevilja
ett anslag af 7,000 kronor, dels ock för utförande i enlighet med af Eders
Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar rörande ortnamn inom
Värmlands län bevilja ett anslag af 10,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor, dock under villkor
att af landsting, korporationer eller enskilda för samma ändamål tillskjutes
ett belopp af minst 10,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har det arbete med undersökningar
af ortnamn inom Alfsborgs och Örebro län, hvartill Riksdagen
vid olika tillfällen, senast år 1910, anvisat medel, numera fortskridit så
långt, att tiden anses vara inne för påbörjande af sådana undersökningar
inom ännu ett län, därvid Värmlands län särskildt kommit i fråga på
den grund att, för upptagande af dessa undersökningar, af enskilda, för
saken intresserade personer redan till ortnamnskommittén öfverlämnats
eller genom teckning å utsända listor utlofvats ett belopp af tillhopa omkring
6,000 kronor. Då det antages att ytterligare 4,000 kronor skola kunna
inom länet för ändamålet anskaffas samt hela den ifrågasatta undersökningen
efter en del förenklade arbetsmetoder, som af kommittén äro afsedda att vid
undersökningen tillämpas, beräknas draga en kostnad af 3(),000 kronor, skulle
alltså det af statsmedel erforderliga beloppet utgöra 20,000 kronor. Emellertid
har det ansetts, att för beredande af möjlighet för kommitténs sekreterare
att odeladt ägna sig åt ortnamnsarbetet, icke allenast i hvad detsamma
afser Värmlands län utan äfven beträffande afslutandet af undersökningarne
inom Alfsborgs och Örebro län, åt honom borde anvisas ett

139

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

fast årsarfvode af 4,000 kronor och skulle, därest sådant arfvode beviljas,
för undersökningarne särskildt inom Värmlands län, utöfver nämnda
arfvode, af statsmedel erfordras allenast 10,000 kronor.

Såsom Riksdagen år 1910 hade anledning uttala, finner Riksdagen
ifrågavarande undersökningar förtjänta af intresse både ur vetenskaplig
och praktisk synpunkt. Då Riksdagen i allt fall vid upprepade tillfällen
gifvit uttryck åt vissa betänkligheter mot beviljandet af för ändamålet
äskade anslag, har detta uteslutande haft sin grund i farhågor, att
arbetsplanen för undersökningarne varit så vidlyftigt anlagd, att undersökningarnes
fullständiga genomförande efter denna plan skulle draga allt
för störa kostnader. Enligt hvad som inhämtas af statsrådsprotokollet,
är emellertid denna plan numera ej oväsentligt förenklad, och har Riksdagen
vid sådant förhållande icke velat motsätta sig undersökningarnes utsträckande.
såsom föreslagits, till Värmlands län, liksom Riksdagen icke funnit
anledning till anmärkning mot den för dessa undersökningar beräknade
kostnaden 30,000 kronor. Beträffande förslaget att bereda kommitténs
sekreterare ett årsarfvode af 4,000 kronor, bär Riksdagen icke kunnat för
sig fördölja, att en dylik åtgärd skulle kunna betraktas såsom ett första
steg till inrättande af en ny statstjänst för ifrågavarande ändamål. Ehuru
Riksdagen ingalunda vill medverka till en dylik anordning, har Riksdagen,
då å andra sidan icke kan förnekas möjligheten af att genom den föreslagna
anordningen vissa fördelar såväl för själfva undersökningsarbetet
som ock ur besparingssynpunkt stå att vinna, icke velat motsätta sig, att
det för de tre sista kvartalen af innevarande år samt hela år 1912 för
ändamålet beräknade beloppet 7,000 kronor nu beviljas, och detta så
mycket mindre som berörda belopp jämte det anslag a 10,000 kronor,
som därutöfver för arbetet äskas, faller inom den summa af 20,000 kronor,
som enligt hvad ofvan antydts beräknats böra af statsmedel för ändamålet
utgå och mot hyilken Riksdagen icke har någon erinran att göra.
Riksdagen vill emellertid hafva uttryckligen angifvit, att Riksdagen genom
beviljande af nämnda arfvodesbelopp, 7,000 kronor, icke för sin del
godkänt jämväl för framtiden anordningen med en med fast årsarfvode
aflönad sekreterare. Under uttalande slutligen af sin förväntan, att det
ifrågavarande undersökningsarbetet icke ma komma att för statsverket
draga högre kostnad än den nu beräknade, eller 20,000 kronor, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen dels till arfvode åt ortnamnskommitténs sekreterare
under de tre sista kvartalen af år 1911 och under år 1912 på
extra, stat för sistnämnda år beviljat ett anslag af 7,000 kronor, dels ock
för utförande i enlighet med af Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar
rörande ortnamn inom Värmlands län beviljat att anslag af 10,000

140

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 5,000
kronor, dock under villkor att af landsting, korporationer eller enskilda
för samma ändamål tillskjutes ett belopp af minst 10,000 kronor.

210:o) I en den 3 mars 1911 aflåten proposition, nr 180, har Eders
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för vidtagande
af åtgärder till höjande af musiklifvet i landet på extra stat för
år 1912 anvisa ett belopp af 28,000 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

Såsom af departementschefen erinras, afses med det anslag, som nu
äskats, befrämjande af ett ändamål, som hittills icke varit med statsmedel
understöd! och hvilket kan förväntas komma att i framtiden på statsverket
ställa anspråk, som gå vida utöfver det nu begärda beloppet. Om
sålunda i dessa omständigheter otvifvelaktigt legat en maning för Riksdagen
att med mycken försiktighet pröfva det föreliggande förslaget, så
har dock Riksdagen vid denna pröfning funnit de till stöd för framställningens
principiella del anförda skäl vara så tungt vägande, att Riksdagen
icke tvekat att för ändamålet bevilja anslag. Det lärer nämligen
icke låta sig förnekas, att det inflytande på ett folks kulturella utveckling,
som af en i rätt riktning utöfvad och med god uppfattning mottagen
tonkonst utöfvas, är så stort, att understödjandet och främjandet
af en sådan tonkonst kan betraktas såsom ett statsintresse af ej ringa vikt.
Särskild! i vårt land, där man å ena sidan på grund af vårt folks naturliga
musikaliska fallenhet kan förvänta en lämplig jordmån för det musikaliska
arbete, som nu ifrågasättes, men där å andra sidan för närvarande,
såsom man tyvärr icke kan för sig fördölja, den musikaliska allmänbildningen
står på en ganska låg ståndpunkt och intresset för och begreppet
om mera gedigen musik hos den stora allmänheten är synnerligen
ringa, synas förutsättningarna för och beliofvet af en verksamhet för
musiklifvets höjande vara i särskildt grad tillfinnandes.

Beträffande det för ändamålet nu erforderliga beloppet har af Eders
Kungl. Maj:t beräknats, att understöd af statsmedel skulle lämnas till orkestrar
å två platser med hälften af den för dessa orkestrar beräknade
kostnaden under villkor att andra hälften lämnades af vederbörande kommun
eller enskilda. Då hvarje orkester beräknas draga en kostnad af

27.000 kronor samt för inspektion af verksamheten afsetts ett belopp af

1.000 kronor, skulle alltså erfordras ett anslag af 28,000 kronor. Mot
denna beräkning har Riksdagen icke funnit anledning till erinran, och har
Riksdagen alltså för vidtagande af åtgärder till höjande af musiklifvet i

141

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

landet på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 28,000 kronor att
utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva.

211:o) Sedan 1910 års Riksdag för bearbetning och utgifning af de
vetenskapliga resultaten af filosofie doktor Sven Hedins resa i Centralasien
under åren 1906—1908 beviljat ett anslag af 75,000 kronor att fördelas
på åren 1911, 1912 och 1913 med 25,000 kronor hvarje år samt
utgå under de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1910 tillstyrkta villkor och förbehåll, samt af
omförmälda anslag på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 25,000
kronor, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af detta redan
beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 25,000
kronor.

Riksdagen har af för bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten
af filosofie doktorn Sven Hedins resa i Centralasien under åren 1906
—1908 redan beviljadt anslag af 75,000 kronor på extra stat för år 1912
anvisat ett belopp af 25,000 kronor.

212:o) I två inom Riksdagen väckta särskilda motioner har föreslagits,
i den ena, att Riksdagen måtte för år 1912 anslå 6,000 kronor till
stipendier åt journalister, företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt
arbete eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning, samt anhålla
att Eders Kungl. Maj:t måtte utfärda närmare bestämmelser rörande villkoren
och sättet för stipendiernas utdelning, och i den andra, att Riksdagen
måtte för år 1912 anslå 6,000 kronor till stipendier åt journalister,
företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt arbete i svensk tidning
eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning samt anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t måtte utfärda närmare bestämmelser rörande villkoren
och sättet för stipendiernas utdelning.

Till stöd för dessa framställningar hafva i motionerna anförts följande:

»Kommitterade för Svenska journalistföreningen hafva till oss öfverlämnat
följande framställning:

’Vid 1910 års riksdag väckte herr C. A. Lindhagen i Andra kammaren
en motion, nr 203, som tilldrog sig en betydande uppmärksamhet.
Den afsåg en utredning angående sättet att höja pressens själfständighet
och bereda den bättre förutsättningar att leda folkets politiska uppfostran.
I motiveringen till sina yrkanden framhöll motionären pressens — deri
tredje statsmakten’ — störa betydelse. Det finnes’, sade han bland
annat, ''för närvarande knappast någon politisk makt, på hvilken så mycket

142

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

som på tidningspressen beror, hur samhällsutvecklingen gestaltar sig. I
stort sedt hämta samhällets medlemmar sin politiska uppfattning och sociala
etik förnämligast ur den tidning de läsa. Det politiska upplysningsarbete,
som sålunda hvilar hos tidningarna, är icke mindre viktigt än undervisningen
i läroanstalter. På den senare nedlägges all möjlig omsorg. Det
förra lämnas för vind och väg.’

Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 kunde ej tillstyrka bifall
till motionen, men framhäfde med kraft den utomordentliga betydelse
pressen har i nutida samhället, diet sätt, hvarpå ett lands tidningspress
fullgör sin uppgift, är utan tvifvel i mycket hög grad bestämmande å folkets
uppfostran i etiskt och politiskt afseende’, yttrade utskottet.

Detta är ett uttryck för hvarje upplyst medborgares åsikt om tidningspressens
stora inflytande på hela vår tids kulturlif och detta snart sagdt
på alla områden.

Vi äro alla medvetna om den betydelse, pressen har äfven på det
politiska området, särskildt med afseende på det uppfostringsarbete, åt
hvilket väl alla partier utan undantag önska framgång. Efter rösträttsreformens
genomförande gör sig behofvet af en upplysningsduglig press
mer gällande än någonsin tillförene. Men förutsättningen för att pressen
på ett rätt sätt skall kunna fylla denna sin uppgift är, att en mångsidig
sakkunskap och rika erfarenheter rörande förhållandena både inom och
utom landet bli väl representerade å redaktionernas byråer.

Tidningsmannens kall är utomordentligt ansvarsfullt. Hvarje afdelning
i en modern tidning ställer stora kraf på den, som har sig ålagdt
att sköta densamma. Detta kan sägas såväl beträffande det rent tekniska
arbetet som rörande öfriga sidor af den journalistiska verksamheten. Det
är icke nog med en god skolunderbyggnad; det kräfves bland annat af
journalisten, att hans insikter äro parade med klart och upplyst omdöme,
om han på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppdrag.

Erkännes nu, att pressen har en ansvarsfull samhällsuppgift att fjolla,
bör då icke staten också medverka till, att tidningsmannakåren rekryteras
på bästa möjliga sätt af kompetenta personer? Med afseende på andra
yrkesgrenar ha statsmakterna funnit det förenligt med klok hushållning
att anslå medel till understöd åt deras utöfvares bildningssträfvanden, bland
annat beviljas årligen stipendier för studieresor i in- och utlandet åt personer,
som velat öka sitt vetande eller förkofra sin arbetsskicklighet. Den
principen, att staten bör understödja och uppmuntra olika yrkesutöfvare,
är sedan lång tid tillbaka erkänd inom alla partier. Sålunda erhålla
vetenskapsmän, konstnärer, handtverkare, jordbrukare, köpmän o. s. v.
resestipendier af staten. Anslag därför beviljas årligen, liksom för olika

143

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tjänstemannakårer afsedda resestipendier kunna erhållas på ansökan därom.
Dessutom anslås numera årligen 10,000 kronor, som utdelas till vissa författare,
hvilka äfven i de flesta fall använda dessa anslag för utländska
studieresor. Det är snart sagdt ingen annan kår än tidningsmännens, som
står helt utanför möjligheten att erhålla statsbidrag för studieresor för
utbildning i sitt yrke, och dock erkänna alla, att publicisten har en af de
mest ansvarsfulla af alla samhälleliga uppgifter att fylla.

Annorlunda är förhållandet här och hvar i utlandet. Sålunda har
den franske journalisten samma rätt och lika stora utsikter som t. ex.
vetenskaps- och tjänstemän att söka och erhålla statsbidrag för utbildningsresor.
I andra länder åter ha statsmakterna anslagit vissa belopp att utgå
i form af resestipendier åt journalister. Den danska riksdagen har anslagit

2,000 kronor, som uppdelas i 4 stipendier, och finska landtdagen har
beviljat 6,000 kronor för samma ändamål, ehuru tsaren nekat att sanktionera
beslutet.

Yi ha den bestämda uppfattningen, att det är just stipendievägen,
man först och främst bör slå in på, om man vill medverka till höjandet
af journalistiken.

Detta spörsmål har också nyligen varit uppe inom Svenska journalistföreningen,
hvars centralstyrelse uttalat sig för en sådan anordning äfven
för vårt land. Man hade tänkt sig ett årligt anslag af 6,000 kronor, så
att 4 stipendier utginge med 1,000 kronor hvardera och 4 med 500 kronor.
De förstnämnda skulle afse att sätta stipendiaten i tillfälle att vistas för
studier i utlandet under 2 månaders tid och de mindre för studier under
en månads tid, då företrädesvis inom landet eller i grannländerna.

Villkoren för erhållande af stipendierna skulle vara vissa förutsättningar
för inhämtande af upplysningar och förmågan att tillgodogöra sig
det, som kan afvinnas de olika studieföremålen, och stipendiaten skulle
förpliktas att efter återkomsten gifva en kort skriftlig redogörelse för
sina erfarenheter.

Resorna skulle afse dels yrkestekniska studier, dels studier rörande
samhällsförhållanden på olika områden.

De sökandes kompetens har man ansett böra pröfvas af eu nämnd
sålunda sammansatt, att tre ledamöter i densamma tillsättas af Kungl.
Maj:t, tre af Publicistklubben och tre af Svenska journalistföreningen.
Efter inhämtande af denna nämnds förslag skulle Kungl. Maj:t utdela
stipendierna till de från journalistisk synpunkt lämpligaste, utan hänsyn
till de sökandes partiståndpunkt.»

Såsom i motionerna framhålles lärer den betydelse, som ett lands
tidningspress äger för folkets uppfostran, särskilt i politiskt afseende, få

144

Riksdagens skrifvelse AV 8.

tillmätas eu utomordentligt stor betydelse. Att under sådana omständigheter
synnerlig vikt ligger däruppä, att publicisternas rekrytering och utbildning
i sitt yrke försiggår under så gynnsamma förhållanden som möjligt,
synes uppenbart; och då Riksdagen delar den uppfattning, som i
motionerna framställts, om det fördelaktiga inflytande i sådan riktning, som
tillgången till resestipendier för beredande af möjlighet till studerande af
såväl yrkestekniska som samhälleliga förhållanden på främmande platser
kan antagas komma att utöfva, har Riksdagen ansett sig böra bevilja anslag
för ändamålet. Då emellertid Riksdagen håller före, att ett så högt
belopp som det äskade, 6,000 kronor, icke tillsvidare är erforderligt, detta
särskildt med hänsyn till att stipendierna icke annat än undantagsvis torde
behöfva sättas till högre belopp än 500 kronor, har Riksdagen ansett, att
anslaget bör begränsas till 4,000 kronor.

Riksdagen, som anser sig kunna förvänta, att stipendierna, på sätt
i motionerna uttalas, blifva tilldelade de från journalistisk synpunkt
lämpligaste personerna, utan hänsyn till de sökandes partiståndpunkt,
har alltså med anledning af ifrågavarande motioner till resestipendier
för år 1912 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt
arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning,
på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 4,000 kronor
att efter sakkunniges hörande af Eders Kungl. Maj:t fördelas under de
villkor för stipendiernas åtnjutande, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i
enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 sistlidne
januari angifna grunder, af extra lönetillägg för år 1911 åt eu del tjänstemän
och betjänte i vissa fall till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer på extra stat för år 1912 anvisa, såsom förslagsanslag, ett
belopp af 20,000 kronor.

Riksdagen har till beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt en del
tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer på extra stat för år 1912 anvisat, såsom förslagsanslag,
ett belopp af 20,000 kronor att utbetalas med iakttagande, att för beräknande
af extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som
under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,
med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall
med högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 145

12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre belopp än
500 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om tjänstgöringen
är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan
aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall
det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med
ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner, hvarå
tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom häradshöfdingarna
och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring
för år 1911,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring
är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,
ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget
i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden
mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd
till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda aflöningsförmåners
belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det extra lönetillägget
oberäknad^ under år 1910 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas
till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är
förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda
inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå
med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor,
eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500
kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,
1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909 eller 1910 årens riksdagar ny- eller
omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af
andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten
extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blif 1}

ilning till Riksd. jirotolmll Vill. 10 Sami. 1 Af A. 1 Band. 8 Raft. 19

146

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

vit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan
afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;

tj änstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;
samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har för återgäldande af vissa i statsrådsprotokollet
omförmälda förskott, sammanlagdt 134,177 kronor 65 öre, af
Riksdagen äskat ett extra anslag för år 1912, hvilket för undvikande af
öretal i riksstaten ansetts böra bestämmas till 134,178 kronor.

Riksdagen har för återgäldande af omförmälda förskott, tillhopa

134.177 kronor 65 öre, å extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

134.178 kronor.

Stockholm den 31 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad:

Riksdagens skrifvelse AV 8.

147

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under Riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen.....................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ...

Riks- och landsarkiven...............................................

Kungl. biblioteket........................................................

Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag

å tillhopa 32,800 kronor).........................................

Kleresistaten.................................................................

Domkapitlens expeditioner .........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..............

Universitetet i Uppsala................................................

Universitetet i Lund ...................................................

Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ......

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (däraf till tandläkarinstitutet
31,700 kronor, förslagsanslag, högst)
Universitetskanslersexpeditionen (däraf förslagsanslag,

högst 1,900 kronor)..................................................

Allmänna läroverken, reservationsanslag....................

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förslagsanslag
..................................................................

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken under förfall på, grund af sjukdom, förslagisanslag
........................................................................

Högre lärarinneseminariet ............................................

Anvisning kontant.		Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag.	Summa.
	Friheter.	Ersättningar.
Kronor 17,000 88,900 101,150 131,500	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor 17,000 88,900 101,150 131,500	Ö.
60,850 29.721 89.930 100,000 793,436 667,791 10,000	60,850 369,308 89,930 100,000 793,436 667,791 10,000
—	2,500	--	337,087	—	—
319,335	319,335
9,550 5,732,578	9,550 5,732,578
10,000	10,000
5,000 77,250	5,000 77,250
—	—	—			—

148

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

! Indelning och därmed

... . jämförlig (invisning.

Anvisning i I J p

a pa förslag.

kontant.

Enskilda läroausanstalter:

Enskilda mellanskolor......... 60,000

Högre flickskolor ............... 375,000

Högre goss- och satnskolor 120,000
Enskilda lärarinneseminarier 20,000

eller ett gemensamt reservationsanslag 575,000:
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, förslagsanslag
................................................... 190,000:

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag ...............

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskollärares
bildande............ 600,690: —

Stipendier för seminarie elever.

.......................... 93,750: —

Arfvoden åt folkskoleinspektörer
..................... 50,500: —

Undervisningsmateriel m.

m. för folkskolor......... 30,000: -

eller ett gemensamt reservationsanslag
.......................................... 774,940:

Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer,
förslagsanslag...... 93,000

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.
.................................... 58,000

Bidrag till aflönande af vikarie under
öfningslärares vid folkskollärarsemi narium

sjukdom, förslagsanslag...... 4,000:

Bidrag till aflönande af lärare och
lärarinnor vid seminarier för småskollärares
och småskollärarinnors

bildande, förslagsanslag.................. 26,000:

Till befrämjande af folkundervisning
en bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar, förslagsanslag 150,000
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, förslagsanslag......... 10,650,000

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag
............................................. 220,000

Kronor

765,000

10,000

Friheter. Ersättningar.

Kronor ö. Kronor ö.

Summa.

Kronor

765,000

10,000

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

149

35,000:
135,000:

390,000:

265,000:

60,000:

161,000:

2,000
2,000
4,500

30,000: —

Anvisning i
kontant.

Kronor ö

Stipendier åt elever vid folkhögskolor...

Understöd för aflönande af lärare vid

fortsättningsskolan, förslagsanslag......

För anordnande af manlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag....................

För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag.....................

För anordnande af undervisning i huslig
ekonomi i folkskola, högre folkskola

och folkhögskola, förslagsanslag.........

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie
för lärare eller lärarinna vid folkskola
eller småskola, förslagsanslag...

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare
vid småskollärarseminarium, förslagsanslag
..................................................

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare
vid högre folkskola, förslagsanslag ...

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
.............................................

För understödjande af dels folkskolebarns
resor till landet under sommarferierna,
dels ock folkskolebarns studieresor,
förslagsanslag.......................................

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag .

De tekniska läroverken...............................

Gymnastiska centralinstitutet......................

Farmaceutiska institutet ...............................................i

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ............j

Svenska akademien .........................................................

Vetenskapsakademien .....................................................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf

1,000 kronor reservationsanslag).................................

Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservationsanslag
å tillhopa 33,100 kronor)..............

Musikaliska akademien (däraf 15,000 kronor reservationsanslag)
......................................................................

Indelning och därmed ''
jämförlig anvisning,

på förslag. ! '' S n m m a.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor ö.

13,060,440

60,000

664,225

39,650

57.900
63,533

8,250
14,460

83.900
101,950

93,635

Kronor ö.

Kronor

13,060,440

60,000

664,225

39,650

57.900
63,533

8,250
14,460

83.900
101,950

93,635

150

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

69,500:

2,000:

14,800:

j Naturhistoriska riksmuseum.............................................

j Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor

reservationsanslag)......................................................

Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslagsanslag
.................................................. 200,000: —

Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ..........................................

Till bekostande af elevers vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda
äfvensom åtföljande vårdares resor på

statens järnvägar, förslagsanslag ......

Förskolan för blinda i Växjö..................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie
för lärare och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna
å Tomteboda
och i Växjö, förslagsanslag.............. 1,200: —

Serafimerlasarettet..........................................................

Stora barnhuset i Stockholm.........................................

Frimur arbarnhuset............................................................

Barnhusen i landsorten...................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende
försummade barn, förslagsanslag

Kyrkors underhåll.......................................

Svenska kyrkan i Paris.............................

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda

verks utgifvande, reservationsanslag.................

Alderstiliägg, förslagsanslag ................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
(däraf till domkapitlens expeditioner högst 10,000

kronor) ...............................................

Extra utgifter, reservationsanslag .........

Anvisning i
kontant

Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.

Friheter. Brsättningar.

Kronor

118,450

27.863

14,000

287,500

120,000

78.000
2,750

28,380

255.000

70.000
1,028
2,950

45.000

135.000

15.000

55,095

15,000

Kronor i ö.

Summa 24,537,950

Summa.

Kronor

169,400

2,500]—1506,487|-

Kronor

118,450

27,863

14,000

287,500

120,000

78.000
2,750

28,380

255.000

70.000
170,428

2,950

45.000

135.000

15.000

55,095

15,000

25,046,937

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

151

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet,
förslagsanslag.............................. 12,145:

» arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
........................................................................... 7,800:

» beredande af arfvode åt en särskild föredragande i

ecklesiastikdepartementet ............................................. 4,500:

» förhöjning af de inom ecklesiastikdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensers

arfvode m. m............... 10,950:

» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet
............................................................... 6,200:

Riks- och landsarkiven.

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vikt för fäderneslandets historia...

4.500

1,800

1,800

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala.,
arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund...... 1,800

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg 1,800

" ■ " '' '' '' " '' 1,000

ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund

Kungl. biblioteket.

Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalogs 26:e årgång, omfattande år

1911 ..........................................................................

1,500:

Transport 1,500: —

Kronor

41,595

12,700

54,295

152

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Transport 1,500:

Till inbindning af obundna böcker i kungl. bibliotekets

äldre samlingar ........................................................... 10,000:

» utarbetande af katalog öfver ofullständigt förtecknade

delar af kungl. bibliotekets äldre samlingar.............. 11,000:

Nationalmuseum.

Kronor

54,295

22,500

Till provisoriskt aflöningstillägg till vissa befattningshaf vare

vid nationalmuseum, förslagsanslag....................

» beredande af ökade ersättningar för bestridande
af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum.
...........................................................................

» beredande af höjda arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän
vid nationalmuseum ...........................................

» vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar ........................................................

» biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-
och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom
för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
.......................................................................;•

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei byggnaden

...................................................................

» beredande af tilläggsarfvoden åt extra ordinarie vaktmästare
vid nationalmuseum .......................................

Lifrustkammaren.

j Till tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar.
............................................................................

» iståndsättande af vissa föremål i lifrustkammarens
samlingar......................................................................

Domkapitlens expeditioner.

| Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner ......................................................... ......

» beredande af ökadt anslag för år 1912 till vikariatsersättning,
extra biträde, renskrifuing m. in. vid Stockholms
stads konsistorium .........................................

4,395:

600

3,350

5,100

2,000

3,800

900

6,200: —

300: —

4,570: —
500: —

20,145

6,500

5,070 —

Transport

108,510—:

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

153

Universiteten.

Till arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet
i Uppsala...........................................................

» förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet
i Uppsala...........................................................

» anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala af undervisningskurs
i allmän kemi...............................................

Bidrag till arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets

i Uppsala röntgenafdelning.........................................

Till höjning af arfvodet för notarien hos medicinska fakulteten
vid universitetet i Uppsala................................

» anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i

tyska, franska och engelska språken ...........................

» arfvode åt eu lärare vid universitetet i Uppsala i nordisk

och jämförande fornkunskap..........................................

» arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt
litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Uppsala
Bidrag till uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska
seminariet vid universitetet i Uppsala............

Till uppehållande af öfningarna å institutionen för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala .........

» aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet
i Uppsala samt till bestridande af löpande
utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologi ska

undersökningarna..................................................

» arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella
solarforskningen anställd assistent vid den

fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala.........

» höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala .................................

» universitetsbiblioteket i Uppsala ................................

» anordnande vid universitetet i Uppsala af undervisning
i bokföring............................................................

» utgifvande af Uppsala universitets årsskrift ...............

» anordnande af kostnadsfri propedeutisk undervisning

i allmän kirurgi vid universitetet i Lund .................

Bidrag till arfvode åt en assistent å det vid universitetets

i Lund kliniker inrättade röntgenlaboratoriet

Transport

3,000: —
2,000: —

3.500

1.500
400

9.000

3.500

3.500

5.000

1.500

2,000: —

1,500

700
10,000

600
5,000

1.500

1.500

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 10 Sami.

Transport 55,700

1 Afd. 1 Bänd. 8 Häft.

Kronor

108,510

108,510|—!

20

154

Biksdagens skrifvelse Nr 8.

Transport 55,700

Till anordnande af undervisningskurs i allmän kemi vid

universitetet i Lund..................................................... 2.500

» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet
i Lund ............................................................. 2,000

» böjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
vid universitetet i Lund..................................... 200

» anställande vid universitetet i Lund af lärare i tyska,

franska och engelska språken....................................... 9,000

» uppehållande vid universitetet i Lund af undervisning

i slaviska språk, företrädesvis ryska ........................... 2,500

j » arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt

litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Lund 3,500
I » aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund

historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ... 4,000

» arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund

konstsamlingar.............................................................. 500

» inredning och utrustning af det geografiska seminariet

vid universitetet i Lund.............................................. 5,000

» uppehållande af undervisning i entomologi och vård

af de entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund 3,000
» uppförande af ny byggnad för universitetets i Lund

botaniska institution ................................................... 02,000

> uppförande af ny byggnad för astronomiska observato riet

vid universitetet i Lund m. m............................... 29,000

» höjning af arfvodet för notarien ho3 filosofiska fakulteten
vid universitetet i Lund .................................... 250

» materiel m. in. för universitetsbiblioteket i Lund...... 10,000

» anordnande vid universitetet i Lund af undervisning

i bokföring.................................................................... 600

» materiel för inrättningen för gymnastik och fäktkonst

vid universitetet i Lund............................................... 500

» utgifvande af Lunds universitets årsskrift .................. 4,000

» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet
och karolinska mediko-kirurgiska institutet... 10,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus....................................... 900: —

Transport 900: —

Krouor ö.

108,510 —

204,250

312,760 —

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

155

Transport

Till arfvode åt eu amanuens vid institutets syfilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran ......................................

» upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa
obstetriska och gynekologiska kliniker under en del

af år 1912.....................................................................

» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid institutet

> arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi vid institutet
» uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna

barnhuset i Stockholm...................................................

» arfvode åt eu föreståndare för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet,
till aflöning åt erforderligt biträde
åt föreståndaren och till underhåll af röntgeninstru mentariet,

tillhopa.........................................................

» arfvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen
i allmän kemi samt till materiel vid kemiska institutionen
» beredande af tillgång till aflönande af nödigt arbetsbiträde
vid enhvar af den anatomiska och histologiska

institutionen vid institutet...........................................

» en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn..................................................

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............

» arfvode åt en amanuens vid institutets klinik för öron-,

näs- och halssjukdomav å Sabbatsbergs sjukhus.........

» täckande af brist å institutets allmänna materielanslag
under åren 1907, 1908 och 1909.................................

> anordnande af elektriskt belysnings- och kraftsystem
inom den åt patologisk-anatomiska samt kemiska institutionerna
vid institutet upplåtna byggnad, högst

» täckande af möjligen uppkommande brist å institutets
aflöningsanslag för år 1911 .........................................

900:

900:

Kronor

312.760

1.500: —
3,000: —
3,000: —

600: —

5,000: — I
4,000: —

750: —

1,800: —
3,500: — |

I

900: —
4.000: —

7,400: — j
600: —

37,850

Undervisning i epidemiologi.

Till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Uppsala af klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater .........................................................................................

Allmänna läroverken.

6,000

Till förstärkande åt det till öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk utgående anslag för tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, hyra för lokal och expenser m. m. 4,500: —____

Transport 4,500: —| 356,61 o]

156

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Kronor

Transport 4,500: —

Till arfvode åt eu amanuens hos öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk ............................. 1,500: —

» hyra af ämbetslokal för öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk under hyresåret 1 oktober 1911—30

september 1912 ............................................................ 5,000: —

» arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken ......................................................... 124,000: —

* extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
.......................................................................... 13,000: —

» ersättning åt skolläkare................................................ 23,000: —

» upprätthållande under år 1912 vid högre realläroverket
i Göteborg af profårskurs för praktisk utbildning af
blifvande lärare vid de allmänna läroverken.............. 5,100: —

Högre lärarinneseminariet.

Till högre lärarinneseminariet och därmed förenade läroanstalter....

Enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
och kommunala mellanskolor........................ 10,000:

» dels resestipendier, dels ock understöd vid fortsatta
studier åt föreståndarinnor och lärarinnor såväl vid
lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi som vid
skolkök........................................................................... 2,000:

Folkundervisningen.

Till tillfällig löneförbättring till lärare och lärarinnor vid

folkskoleseminariernas öfningsskolor .......................... 8,200

» uppförande af nybyggnader för folkskoleseminariet i

Göteborg........................................................................ 129,000

» uppehållande af undervisningen vid folkskoleseminariet
i Göteborg i förhyrda lokaler in. in.................. 27,525

» inredning och möblering af de nya byggnaderna för

folkskoleseminariet i Göteborg m. m............................ 71,000

» uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet

i Falun...................... 150,000

Transport 385,725

356,610|—

176,100

27,900i

12,000

572,610

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

157

Transport 385,725:
trädgårdsskötsel vid folkskole -

700: —

19,030: —

Till arfvode åt läraren

seminariet i Luleå.........................................................

» uppehållande af undervisning i folkskolans högre afdelning
vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,
Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Yäxjö och

Luleå förenade öfningsskolor ...................................

» anordnade af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning
till fjärde klassen vid folkskoleseminariet i

Växjö m. m..................................................................

j> understöd för uppehållande af Stockholms privata folk skollärarinneseminarium

............................................

» anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor ................................. 12,900

» understöd för anordnande af fortbildningskurser i trädgårdsskötsel
för folkskollärare vid Adelsnäs trädgårdsskola
» beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn
inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele,

Arjeplogs, Mala och Fredrika församlingar ...............

» beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre afstånd från skola boende skolpliktiga barn

inom Hotagens församling...........................................

> resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminarierna ...............................

» resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor
» resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier
samt mindre folkskolor och småskolor äfvensom
biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor...

4,520

6300

1.300

20,000:

1,000: —

2,000: —

8,000: —

3,000: —

De tekniska läroverken.

Till bestridande af kostnader för nya byggnader för tek -

niska högskolan

300.000

» aflönings- och arfvodesförhöjning till vissa lärare vid

tekniska högskolan m. m.............................................. 28,775

» löneförbättring till vissa lärare vid Chalmers tekniska

läroanstalt ..................................................................... 3,900

» utförande af om- och tillbyggnadsarbeteu vid Chalmers

tekniska läroanstalt ..................................................... 150,000

» beredande af provisorisk lönereglering åt befattnings hafvare

vid tekniska skolan i Stockholm..................... 4,600

Transport 487,275

Kronor

572,610)

464,475

1.037,085

158

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

'' o Transport 487,275

Till uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Stockholm .................................................................. 16,161

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Norrköping.................................................................... 4,250

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Malmö ......................................................................... 14.450

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Örebro ......................................................................... 19,920

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i Borås 4.250
» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Härnösand ................................................................... 4,550

* tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie lärare,
tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i

Eskilstuna .................................................................... 602

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor 95,000
» resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre

tekniska läroanstalter ................................................. 3,000

» understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg
skola ..................................................................... 30,000

Gymnastiska centralinstitutet.

Till tillfällig aflöningsförbättring åt befattningsbafvare vid

gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag............... 8,400:

» uppehållande af gymnastiska centralinstitutets verksamhet
under år 1912.................................................. 7.650:

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor 2,000:
» uppförande af nya byggnader för allmänna barnbörds kuset

i Stockholm m. m. ............................................. 100,000:

Vetenskapsakademien.

Till inlösen af eu internationell, fortlöpande katalog öfver

naturvetenskaplig litteratur ......................................... 2,000:

» upprätthållande af den för en internationell, fortlöpande
katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade
regionalbyrån för Sverige ............................. 1,600:

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen...................................... 1,424:

Transport

K rouor

1,037,085

679,458

;

16,050

102.000

5,024

1,839,617

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

159

Transport

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Till bekostande af åtgärder för konserverande af Roma

klosterkyrka ................................................................. 2,400

» undersökning af en påbyggnad från stenåldern vid

Alvastra ..................................................................... 6,000

» bestridande af kostnaderna för inköp af en intill S:t

Lars ruin i Visby belägen tomt.............. 5,900

» bekostande af åtgärder för konserverande af Källa

ödekyrka ........................................................................ 2,500

Naturhistoriska riksmuseum.

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning....................................................................... 6,500

» brandförsäkring af naturhistoriska riksmuseets samlingar
och macerationsbyggnaden vid Värtan ............ 2,428

» beredande af personlig löneförbättring åt amanuenserna
G. Flink och G. A. H. Dahlstedt ..................... 4,000

Meteorologiska centralanstalten.

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid centralanstalten ..................................................... 10,250: —

» upprätthållande af två meteorologiska stationer ........ 600: —

» utförande af meteorologiska observationer för den

hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten 13,700: —
Bidrag från Sverige för åren 1911 — 1913 till bekostande
af den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation af undersökningar rörande de

högre luftlagren ........................................................... 720: —

För meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island 4.320: —

Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda.

Till handtverksskolan för blinda i Kristinehamn .............. 20.000:

» tryckning af blindskrifter........................................... 2,500:

» understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd till

blindlärare .................................................................... 1,200:

Transport 23,700: —

Kronor

1,839,617

16,800

12,928

29,590

1,898,935

160

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Transport

Till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och sinnesslöanstalter)..................................................

» understöd åt De blindas förening.................................

23,700:

1,000:

25,000:

Undervisningsanstalter för vanföra.

Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra, äfvensom
för bekostande af dessa anstalters inspektion...... 30,000:

Bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för vanföre anstalten

i Göteborg..................................................... 25,000:

Bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk

poliklinik och sjukafdelning i Hälsingborg.................. 20,000:

Diverse anslag.

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar ...................................................... 25,000:

» aflöning åt pastor vid svenska Vietoriaförsamlingen i

Berlin ....... 6,000:

» anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gellivare-Riksgränsen samt vid järnvägs byggnaden

Gellivare-Porjus........................................ 3,500

» anställande af fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken
........................................................................ 8,000

» resekostuadsersättning åt fyra inom Lappmarken anställda
kontraktsadjunkter .......................................... 1,300

» anställande af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens
norra kontrakt samt Jukkasjärvi och Karesuando

församlingar af Lappmarkens tredje kontrakt............ 4,000:

» resekostnadsersättning åt två inom Norrbottens norra
kontrakt samt Jukkasjärvi och Karesuando församlingar
anställda kontraktsadjunkter............................. 500:

» två stipendier för utbildande vid universitetet af präster,

förtrogna med finska språket ..................................... 2,250:

» resestipendier åt prästmän ....................................... 8,000:

» bestridande af kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika
boställen, förslagsanslag ........ 10,000:

» uppförande i Paris af en svensk kyrka m. in............. 25,000:

» beredande af arfvodestillökning åt bibliotekarien vid

stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.................. 1,500:

Kronor

Transport 95,050: —

1,898,935

49,700

75,000

2,023,635 —

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

161

Transport 95,050: —

Till upprätthållande under tiden den 1 september 1911—
den 1 september 1912 af svensk undervisning för svenska
barn i Berlin ....................................................••••• 1,600: —

s upprätthållande under tiden den 1 juli 1911—den 1 juli

1912 af svensk undervisning för svenska barn i London 2,000: —
» bestridande af utgifter för undersökningar rörande
hälsovårdsförhållandena vid folk- och småskolor i Sveriges
landsbygd ........................................................... 5,000: —

» nordiska museet ........................................................... 70,000: —

» kulturhistoriska museet i Lund .................................... 15,000: —

» befrämjande af föreningen Pietas'' verksamhet under

åren 1911 och 1912...................................................... 4,000: —

» ersättning åt föreståndaren för arkivdepån i Visby
Oskar Vilhelm Wennersten för hans arbete med Gott lands

arkeologiska undersökning ................................. 800: —

» understöd åt musikhistoriska museet........................... 3,000: —

» svenska fornskriftsällskapet .................................... 2,000: —

» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter

rörande|Skandinaviens historia .................................... 1,000: —

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt
medicinskt arkiv.................................................. 5,000: —

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta

mathematica ................................................. 3,000: —

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx 1,200: —

> understöd för anordnande af populärvetenskapliga före läsningskurser

i folkbildningssyfte................................. 245,000: —

Bidrag till täckande af kostnaderna för de från universiteten
i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna
under år 1912 eller senare anordnade föreläsningskurser 5,500: —

Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren 1912 eller
senare vid universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten.
.................................................................••••• 7,000

» bestridande af kostnader för anordnande af föreläsningskurser
vid Göteborgs högskola.............................. 2,500

» fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare
af utmärkt förtjänst.......................................10,000

> beredande för forskare från Sverige af tillfälle till

vetenskapligt arbete vid en eller flere utländska biologiska
stationer............................................................ 1,800:

Kronor

2,023,635

Bihang till Riktd. prol. 1911. 10 Sami.

Transport 480,450: — 2,023,635|-

1 Afd. 1 Band. 8 Häfl. 21

162

Riksdagens skrifvelse Nr S.

Transport 480,450:

Till pedagogiska biblioteket i Stockholm .......................... 5,500:

» utgifvandet af en svensk bokkatalog för åren 1906—

1910 ............................................................................ 3,000:

» understödjande af Svenska skolmuseet ........................ 3,000:

» understöd för anordnande af undervisningskurser för

utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi .................. 20,500:

» understöd för utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag
till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt

folklif» ........................................................................... 5,000:

» arfvode åt ortnamnskommitténs sekreterare under de

tre sista kvartalen af år 1911 och under år 1912 ..... 7,000:

» utförande af undersökningar rörande ortnamn inom

Värmlands län............................................................... 5,000:

» höjande af musiklifvet i Sverige ................................. 28,000:

> bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten
af filosofie doktorn Sven Hedins resa i Centralasien
under åren 1906 — 1908....................................... 25,000:

» anordnande och bearbetande af vissa af friherre Erland
Nordenskiöld hopbragta etnografiska samlingar... 6,900:

» resestipendier för år 1912 åt journalister .................. 4,000:

» beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt eu del
tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag
.......................................................................... 20,000:

» ersättande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ........................................................ 134,178:

Kronor

2,023,635

747,528

Summa] 2,771,163

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1911,