Riksdagens skrifvelse Nr 2 (Riksdagsskrivelse 1911:2)

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Nr 2.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.
_ — — _ Andra kammaren den 29 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 2 och 73 samt memorial nr 27 och 32.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Högsta domstolen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkt
1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan
lindring i den år 1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda
aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år
höjas med 100 kronor samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. (Nr 2.) 1

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100
kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförliöjningar
bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifna sådana
förhöjningar blifvit stadgade.

1910 års Riksdag, som vid regleringen af lönerna för vaktmästarna
vid fångvårdsstyrelsen på Eders Kungl. Maj:ts framställning tillerkände
dessa vaktmästare något större förmåner med afseende å ålderstillägg
än som medgifvits vaktmästarna i de före nämnda år nyreglerade centrala
ämbetsverken och hofrätterna, uttalade, med anledning af en motion om
ökad förmån beträffande ålderstillägg åt sistnämnda vaktmästare, att, då
Eders Kungl. Maj:t i protokollet öfver justitiedepartementsärenden vid
nämnda års statsverksproposition framhållit, att med vaktmästarna vid
fångvårdsstyrelsen borde i aflöningsvillkor likställas jämväl vaktmästarna
i de redan reglerade verken äfvensom i de verk, hvilka efter år 1910
kvarstode oreglerade, det kunde antagas, att Eders Kungl. Maj:t icke
skulle underlåta att redan till 1911 års Riksdag inkomma med ett fullständigt
förslag i ämnet, grundadt på 1910 års riksdagsbeslut angående
löneregleringen för vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen.

Då nu ifrågavarande förslag i förenämnda afseende öfverensstämmer
med berörda lönereglering, har Riksdagen godkänt sådan ändring
i den år 1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda aflöningsstat,
att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med
100 ki-onor samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med
100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom
för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförliöjningar bestämt
enahanda villkor som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar
blifvit stadgade.

Justitiekaiislersexpeditionen.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909
för justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat, att lönen för den
därå uppförde vaktmästaren förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år
med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,
äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämma
enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning
blifvit stadgade.

Under åberopande af hvad Riksdagen anfört under punkt Do) här
ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta

Riksdagens skrifvelse Nr 2. 3

domstolens vaktmästare, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt
sådan ändring i den ar 1909 för justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat,
att lönen för den dära uppförde vaktmästaren förklaras
kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år
med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven
aflöningsförhöjning bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut
medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

Nedre justitierevisit) nen.

3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepaitementsärenden
för den 13 januari innevarande år intagna af departementschefen
framlagda förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat för nedre
justitierevisionen, att tillämpas från och med år 1912, äfvensom de af
departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de med befattning å den ordinarie staten förenade aflöningsförmåner,

dels besluta, _

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder
befattning å den ordinarie staten, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

att sedan af Eders Kungl. Maj:t bestämts, hvilka nuvarande ordinarie
protokollssekreterare å hittills gällande stat skola vid 1912 års
ingång öfvertaga de fem i den nya ordinarie staten upptagna protokoll
ssekreterarbefattningarna, öfriga ordinarie protokollssekreterare å den
gamla staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten, samt
att de ordinarie eller konstituerade innehafvare af befattningar å
den gamla staten — utom nämnda öfvertaliga protokollssekreterare —
hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja underkasta
sio- den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och bestämmelser och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem dittills å gamla staten tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i
deri mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinneliafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet att
bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i fråga anslagna renskrifningspenningar
skola upphöra att utgå, samt att i stället lör sportler,
som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå godtgörelse,

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

beräknad efter medeltalet af den inkomst, tjänstinnehafvare må anses
hafva åtnjutit af sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid,
såvidt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,
dels stadga, att protokollssekreterare, som uppförts å öfvergångsstaten,
skall vara skyldig bestrida amanuensbefattning i nedre justitierevisionen
samt att för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt
uppehälles, skall af det i den ordinarie staten upptagna belopp till
amanuenser m. m. besparas 2,075 kronor,

dels och höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen
från 161,000 kronor med 133,800 kronor till 294,800 kronor.

Vid behandlingen af detta ärende har Riksdagen till en början
icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet å den reform af rikets
rättegångsväsende, som är ifrågasatt, och sannolikheten däraf, att densamma,
om den blifver genomförd, kommer att omfatta jämväl rikets
högsta domstol och därmed äfven nu ifrågavarande ämbetsverk. Då det
emellertid icke låter sig beräkna, när en dylik reform, hur önskvärd den
än må vara, kan komma till stånd, och antagligt är, att det ännu kommer
att dröja lång tid, innan denna fråga vinner sin slutliga lösning, bär
Riksdagen funnit det icke böra anstå med löneregleringen för detta
verk, som jämväl tarfvar omgestaltning.

Riksdagen har därför till närmare pröfning upptagit Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning och har därvid, hvad först angår
revisionssekreterarna, anslutit sig till hvad Eders Kungl. Maj:t i denna
del föreslagit såväl beträffande antalet ordinarie och konstituerade revisionssekreterarbefattningar
som i fråga om de aflöningsförmåner, som
böra utgå till revisionssekreterarna.

Riksdagen har ej heller haft något att anmärka mot de af Eders
Kungl. Maj:t upptagna belopp till arfvoden dels åt vikarier åt revisionssekreterarna
och dels åt extra revisionssekreterare.

Beträffande sättet för beredande af någon tids ledighet för revisionssekreterarna
har Riksdagen funnit sig böra bifalla hvad Eders Kungl.
Maj:t härutinnan föreslagit och finner vid sådant förhållande ej erforderligt
att bland de af Riksdagen här nedan uppställda villkor för aflöningsförmånernas
åtnjutande intaga någon särskild bestämmelse härom.

Emot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöning till protokollssekreterarna
å såväl den ordinarie staten som öfvergångsstaten har
Riksdagen icke haft något att erinra, liksom Riksdagen funnit skäligt,
att, på sätt Eders Kungl. Maj.ds förslag innebär, de å öfvergångsstat
kvarstående protokollssekreterarna må komma i åtnjutande, utöfver de
i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner, af extra lönetillägg i den

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

omfattning sådant fortfarande kan komma att utgå till andra statens
tjänstemän med oreglerade löneförhållanden.

Riksdagen har ej heller haft något att anmärka mot-de af Eders
Kungl. Maj:t framlagda beräkningar i fråga om ersättning till amanuenser
och skrifbiträden.

Riksdagen har likaledes anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag
om anställande af två registratorer och en kanslist å registratorskontoret
men har ansett, att dessa båda registratorer böra uppföras i
samma lönegrad och deras löneförmåner böra bestämmas till de af
Eders Kungl. Maj:t för den lägst aflönade registratorn bestämda, dock
att den af dem, som skall ombesörja verkets ekonomi och uppbörd samt
andra verkets allmänna angelägenheter, lämpligen genom ett särskild!
arfvode å 500 kronor bör ersättas för de honom sålunda åliggande
uppgifter.

Mot hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande vaktmästarna
har Riksdagen icke heller haft något att erinra. Dock har Riksdagen
särskild! velat framhålla, att de till vaktmästarna nu utgående s. k.
kallelsepengarna äro att betrakta såsom en dem allenast tills vidare
tillkommande förmån.

Det af Eders Kungl. Maj:t upptagna belopp till amanuenser,
ersättningar för vissa semestervikariat, tillfälliga skrifbiträden samt
gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare
har ej heller gifvit Riksdagen anledning till anmärkning.

I fråga om de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifter rörande
bestämd arbetstid för vissa af verkets tjänstemän bär Riksdagen icke
funnit annat att erinra än att för de på ordinarie stat upptagna protokollssekreterarna
och skrifbiträdena torde böra stadgas skyldighet att
tjänstgöra i medeltal minst sex timmar om dagen utan bestämmelse
om arbetstidens förläggande till tjänsterummet. Hvad beträffar längden
af vaktmästarnas dagliga arbetstid, torde föreskrifter därom komma att
meddelas i den instruktion för nedre revisionen, som Eders Kungl.
Maj:t lärer komma att utfärda.

Beträffande chefskapet för nedre revisionen liar Riksdagen ansett
själfva ordförandeskapet inom verket kunna utan olägenhet uppdragas
åt äldsta tjänstgörande revisionssekreteraren, utan att därför skulle
annat än tillfälligtvis behöfva beredas honom särskild lindring i tjänst -

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

göringsskyldigheten. Att därjämte uppdraga åt en utom verket stående
person dels att utöfva en noggrann tillsyn öfver målens föredragande i
rätt ordning samt dels att tid efter annan låta vid behof verkställa en
erforderlig utjämning af målen rotlarna emellan, har synts Riksdagen
högeligen önskvärd!. Och då en dylik kontrollerande verksamhet torde
kunna . anförtros åt ett justitieråd utan att afsevärdt inkräkta på hans
arbetstid, har Riksdagen funnit en sådan anordning lämpligare än den
af Eders Kungl. Maj:t föreslagna, helst därigenom skulle åstadkommas
en eftersträfvansvärd samverkan mellan högsta domstolen och nedre
revisionen, på samma gång som tillfälle skulle beredas revisionssekreterarna
att af det justitieråd, som hade att utöfva den kontrollerande
verksamheten, inhämta råd och upplysningar med afseende å föredragningen
i högsta domstolen och därmed sammanhängande frågor.

Slutligen har Riksdagen velat uttala, att då det syntes Riksdagen
icke . vara förenad t med några särskilda betänkligheter att åt nedre
revisionen öfverlåta befogenheten att inhämta utlåtanden från myndigheter
i de mål, som skola föredragas i högsta domstolen, Riksdagen
med afseende å den tidsvinst i fråga om målens afgörande, som därmed
säkerligen skulle ernås, funnit det önskvärd!, om en sådan befogenhet
blefve revisionen uttryckligen tillagd.

Beträffande de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de med befattning å den ordinarie staten
förenade aflöningsförmåner bär Riksdagen icke haft annat att erinra än
att bestämmelsen om kanslists rätt till beräkning af ålderstillägg i vissa
fall synts böra gifvas samma ordalydelse som liknande föreskrift i de
af nästlidet års Riksdag beslutade villkoren för åtnjutande af aflöningsförmåner
å den da fastställda lönestaten för fångvården och därför
böra erhålla följande lydelse:

att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattning
inom nedre justitierevisionen än den han dittills innehaft, redan intjänat
högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken
han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg
i flen sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för att
hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning, han
senast åtnjöt före befordringen.

Pa grund af hvad sålunda biff vit anfördt, har Riksdagen i anledning
af Eders Ivungl. Maj:ts förevarande proposition

dels godkänt följande ordinarie stat och öfvergångsstat för nedre
justitierevisionen att tillämpas från och med år 1912:

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Ordinarie stat.

---		Krono	r		1
		Tjänst-
	Lön	görings-	Arf-	Orts-
	eller	pennin-	Summa.
	motsva-	gar eller	vode.	tillägg.
	rande.	motsva-
	rande.
1 revisionssekreterare............	5,000	2,500	■ -	1 600	8,100	1Efter 5 år kan lönen höjai f med 600 kronor.
	70,000	35,000	—	8,400	113,400	I
1 konstituerad revisionssekre-
	5,000	2,500	—	—	7,500
4 konstituerade revisionssekre-
	20,000 2,600	10,000	—	—	30,000
	1,600	500	300	5,000	) Efter 5 år kan lönen höjas I med 500 kronor, efter 10 år > med ytterligare 500 kronor och efter 15 år med än

1 protokollssekreterare .........	2,600	1,600	—	300	4,500
3 protokollssekreterare .........	7,800	4,800	—	900	13,500	J ytterligare 500 kronor.
	2,600	1,600	500	300	5,000	i Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor, efter 10 år

	2,600	1,600	—	300	4,500	med ytterligare 500 kronor och efter 15 år med än

	2,200	1,500	—	300	4,000	J ytterligare 500 kronor.
			1,200	»Efter 5 år kan lönen höjas
skrit Biträde .....................	600	450	—	150
				13,200	C 10 år med ytterligare 200
	6,600 900	4,950	—	1,650	J kronor.
	450	_	150	1,500	(Efter 5 år kan lönen höja9 \ med 100 kronor. \ Efter 5 år kan lönen höjas l med 100 kronor och efter
	700	350	_	150	1,200

	2,100	1,050	—	450	3,600	r 10 år med ytterligare 100 ) kronor.
Till arfvoden åt vikarier lör be-
redande af semester åt revi-				_	22,500
Till arfvoden åt extra revisions-
	—	—	—	—	5,000
Till amanuenser, ersättningar					i
för vissa semestervikariat tillfälliga skrifbiträden saml gratifikationer åt extra ordi-narie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare........	1 i				35,500
Summa	! -	i -	—	! -	\| 279,200

Riksdagms skrifvelse Nr 2.

Anm.

1. Arfvode utgår till den protokollssekreterare, som biträder vid mottagning af veckomål
oeh åtnjutes under samma villkor som tjänstgöringspenningar.

3. Arfvode utgår till den registrator, som ombesörjer verkets ekonomi och uppbörd m. m.,
och åtnjutes under samma villkor som tjänstgöringspenningar.

3. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmän kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Öfvergångsstat.

	Kronor
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Summa.
\| 1 protokollssekreterare............ ! 3 protokollssekreterare............	2.500 7.500	1,200 3,600	3,700 11,100	1 Efter 5 år kan lönen höjas med > 500 kronor och efter 10 år med 1 ytterligare 500 kronor.
Summa		—	14,800

dels beslutat, att under den ordinarie staten skall införas följande
bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1912 under förutsättning,
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom,

dels att de å denna stat upptagna protokollssekreterare ocli skrifbiträden
skola, i den män ej undantag kunna anses böra stadgas eller
för särskilda fall efter pröfning medgifvas, tjänstgöra i medeltal minst
6 timmar hvarje söckendag; samt

dels att registratorerna och kanslisten skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara a tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de med befattning å den ordinarie staten förenade aflöningsförmåner,
nämligen

att innehafvare af sådan befattning skall vara underkastad den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
vid en möjligen inträdande förändrad organisation af ämbetsverket eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med befattning å ordinarie stat i nedre justi ti erevisionen icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registrerad!,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad
angår revisionssekreterare, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, nedre revisionen på därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hederligt för tjänstgöringen i nedre revisionen,
finner uppdraget eller befattningen kunna lå tills vidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg eller, i fall aflöningen utgöres af
arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordningerhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida det ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjänstinnehafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om
han förordnas till högre befattning i nedre justitierevisionen, bestrida
densamma, dock ej längre än sammanlagd! tre månader under ett och
samma kalenderår; ägande lian därunder att i stället för egna tjänstgöringspenningar
åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsförfall,
de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Hiift. 2

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, ett mot den
semesterlediges tjänstgöringspenningar svarande belopp;

att därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
åt befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
törsta förhöjningen skall inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen
eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
ruin, efter ytterligare lem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes
på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej må tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänståldern blifvit uppnådd;

att i nu berörda hänseende löntagare bör tillgodoräknas den tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller på grund
al förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållanden m. in.
vid nedre justitierevisionen;

att därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattninginom
nedre justitierevisionen än den han dittills innehaft, redan intjänat
högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken
han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföra det eller de ålderstillägg
i den sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för
att hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning
han senast åtnjöt före befordringen;

att beträffande skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande
är anställdt vid nedre justitierevisionen och antages till biträde å denna
stat, det må ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i hvad män
biträdet för åtnjutande af löneförhöjning äger räkna sig till godo den
föregående tjänstgöringen vid nedre revisionen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas af protokollsekreterarna, registratorerna,
kanslisten och skrifbiträdena enhvar under en månad;

Riksdagens skrifvelse AV 2.

att tjänsteman, som liar sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af nedre justitierevisionen
bestämmes, begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg eller, däi
aflöningen utgöres af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom
tjänstgöringspenningar, utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till ''pension skall gälla hvad i särskild lag angåenden civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt. angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tilllträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed,
dels beslutat,

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder
befattning å den ordinarie staten, skall vara pliktig att underkasta sig
ofvanberörda villkor och bestämmelser,

att, sedan af Kungl. Maj:t bestämts, Indika nuvarande ordinarie
protokollssekreterare å hittills gällande stat skola vid 1912 års ingång
öfvertaga de fem i den nya ordinarie staten upptagna protokollssekreterarbefattningarna,
öfriga ordinarie protollssekreterare å den gamla
staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten; samt

att de ordinarie eller konstituerade innehafvare af befattningar å
den gamla staten — utom nämnda öfvertaliga protokollssekreterare
hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja undeikasta
sig den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibeliallna vid
dem dittills å gamla staten tillkommande aflöningsformåner, äfvensom, i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet att
bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i fråga anslagna renskrifningspenningar
skola upphöra att utgå, samt att i stället för sportler,
som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå godtgörelse,
beräknad efter medeltalet af den inkomst, tjänstinnehafvare må anses
hafva åtnjutit af sålunda indragna sportler under den senast förflutna

12 Riksdagens skrifvelse Nr 2.

tid, såvidt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan
utrönas,

deh stadgat, att protokollssekreterare, som uppförts å öfvergångsstaten,
skall vara skyldig bestrida amanuensbefattning i nedre justitierevisionen,
samt att för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt
uppehälles, skall åt det i den ordinarie staten upptagna belopp till
amanuenser m. m. besparas 2,075 kronor,

dels ock höjt ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen från
161,000 kronor med 133,000 kronor till 294,000 kronor;

4:o) I en till Riksdagen afbiten proposition, nr 168, af den 31
mars 1911 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för samma dag
föreslagit Riksdagen medgifva, att, därest revisionssekreterare, som vid
utnämningen till ämbetet var ledamot i någon af rikets hofrätter, ånyo
utnämnes till ledamot i samma hofrätt, han må för erhållande af ålderstillägg
å hofrättsrådslönen tillgodoräkna sig ej blott den tid, då han förut
varit ledamot i . hofrätten, utan äfven den tid intill fem år, hvarunder
han innehaft revisionssekreterarämbetet.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft ett
inom Riksdagen af enskild motionär väckt förslag, att det i Kungl. Maj:ts
förslag äskade medgifvandet måtte så utsträckas, att, därest revisionssekreterare
utnämnes till ledamot i samma hofrätt, i hvilken han vid
utnämningen till ämbetet var fiskal, han må, för erhållande af ålderstillägg
å hofrättsrådslönen, få tillgodoräkna sig den tid intill fem år.
hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I propositionen nr 168 har föreslagits, att Riksdagen måtte medgifva,
att, därest revisionssekreterare, som vid utnämningen till ämbetet
var ledamot i någon af rikets hofrätter, ånyo utnämnes till ledamot i
samma hofrätt, han må, för erhållande af ålderstillägg å hofrättsrådslönen,
tillgodoräkna sig ej blott den tid, han förut varit ledamot i hofrätten,
utan äfven den tid intill fem år, hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet.

_ Syftet med den föreliggande propositionen är att bereda ordinarie
revisionssekreterare. tillfälle att i förekommande fall kunna utan alltför
stor minskning i inkomster återgå såsom hofrättsråd till den hofrätt,
hvilken han tidigare tillhört.

I propositionen förutsättes såsom visst, att de, som från tjänstgöring
i hofrätt emottaga förordnande i nedre justitierevisionen, hunnit

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

befordras till hofrättsråd, innan de komma i tur att utnämnas till ordinarie
revisionssekreterare.

Om oek så hitintills med få undantag varit fallet, torde det dock
vara anledning förmoda, att, sedan antalet ordinarie revisionssekreterare
från och med nästa års början höjts från 8 till 15 samt, i händelse al
bifall till propositionen, återgång till hofrätt från revisionssekreterarämbete
tillika kan emellanåt vara att emotse, det — särskilt beträffande
de mindre hofrätterna — framdeles understundom kommer att inträffa,
att personer, innan de ännu hunnit befordras till hofrättsråd, blifva i
tur att utnämnas till ordinarie revisionssekreterare. Så torde exempelvis
med all sannolikhet blifva fallet med flera af dem, som efter föregående
tjänstgöring i hofrätten öfver Skåne och Blekinge för närvarande uppehålla
revisionssekreterartjänst.

Då det emellertid saknas giltig anledning att från den i propositionen
åsyftade förmånen afskära dem, som vid utnämningen till revisionssekreterarämbete
icke ännu hunnit blifva hofrättsråd, torde det af Riksdagen
äskade medgifvandet lämpligen böra utsträckas att omfatta jämväl
dem, som vid utnämningen till nämnda ämbete voro fiskaler i någon
af rikets hofrätter.»

Då Riksdagen förutsätter, att den af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna
anordningen varder så tillämpad, att de olägenheter, förändringen kund©
medföra i fråga om befordringsmöjligheterna i rikets hofrätter, blifva
förebyggda, samt den begränsning med afseende å förmånens åtnjutande,
som upptagits i Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, synes Riksdagen
innebära en viss trygghet i berörda afseende, har Riksdagen icke
velat motsätta sig hvad Eders Kungl. Maj: t i förevarande afseende föreslagit.
Och, då det torde saknas giltig anledning att vid bifall härtill
från denna förmån afskära dem, som vid utnämningen till revisionssekreterarämbete
icke ännu hunnit blifva hofrättsråd, har Riksdagen funnit
sig böra biträda jämväl hvad motionären föreslagit i syfte af förmånens
utsträckning till dem, som vid utnämning till revisionssekreterarämbete
innehaft fiskalsbefattning i hofrätt.

Riksdagen har alltså, med bifall till Kungl. Maj:ts ofvannämnda
förslag och den i ämnet väckta motionen, medgifvit dels att, därest
revisionssekreterare, som vid utnämningen till ämbetet var ledamot i
någon af rikets hofrätter, ånyo utnämnes till ledamot i samma hofrätt,
han må för erhållande af ålderstillägg å hofrättsrådslönen tillgodoräkna
sig ej blott den tid, han förut varit ledamot i hofrätten, utan äfven den
tid intill fem år, hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet, samt

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

dels att, därest revisionssekreterare utnämnes till ledamot i samma hofrätt,
i hvilken han vid utnämningen till revisionssekreterarämbetet var
fiskal, han må, för erhållande af ålderstillägg å hofrättsrådslönen, tillgodoräkna
sig den tid intill fem år, hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet.

Rikets hovrätter med därunder lydande justitiestaten

5:o) Under punkt 4 har Eders Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen
att godkänna sådan ändring i de år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt
samt liofrätten öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater, att
förste vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor
samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor
utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde
till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma enahanda
villkor som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit
stadgade.

Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta
domstolens vaktmästare, får Riksdagen tillkännagifva, att Riksdagen
godkänt sådan ändring i de år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt samt
hofrätten öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater, att förste
vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt
enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor
utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde
till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämt enahanda villkor,
som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit stadgade.

6:o) Eders Kung!. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att från och med år 1912 höja de häradshöfdingen i
Orusts och Tjörns härads domsaga tillkommande tjänstgöringspenningar,
hvilka nu utgå med 200 kronor årligen, till ett årligt belopp af 1,500
kronor.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen det i allmänhet
icke böra ifrågakomma, att, utan samband med en allmän omreglering
af häradsköfdingarnas löneförhållanden, beträffande en särskild domsaga
vidtaga ändring i gällande stat. De af departementschefen anförda skäl
för ett afsteg från denna regel i nu förevarande fall synas Riksdagen
icke tillräckligt vägande, särskild! i betraktande däraf att jämväl andra

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

domhafvande torde kunna med samma fog som häradshöfdingen i Orusts
och1 Tjörns härads domsaga göra anspråk på en förhöjning i sina
aflöningsförmåner. På grund häraf har Piksdagen icke bifallit Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Hufviidtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att höja det under andra hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag till ålderstillägg från dess nuvarande belopp 55,000 kronor
med 25,000 kronor eller sålunda till 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har alltså höjt det under andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
till ålderstillägg från dess nuvarande belopp 55,000 kronor med
•25,000 kronor eller sålunda till 80,000 kronor.

Fångvården.

8:o) Under punkt 7 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen medgifva, att direktören vid straffängelset i Uppsala
P. Billow må för erhållande af ålderstillägg å direktörstjänsten räkna
sig till godo den tid från och med den 1 oktober 1902 till den 1 juni
1907, hvarunder han på förordnande uppehållit direktörsbefattningen vid
numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet; dock att sådant medgifvande
ej må föranleda utbetalande till Billow af ålderstillägg för tid
före den 1 januari 1911.

Vid detta ärendes behandling har åberopats, att vid den nya lönestat
för fångvårdsstaten, som 1910 års Riksdag godkänt, fästs bestämmelse
att, beträffande förhöjning af aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjänst i samma lönegrad, löntagare bör tillgodoräknas tid,
som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hane
tillträde till befattningen vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial
eller på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af
löneförhållanden in. m. vid fångvårdsstaten. I det i ärendet afgifna
utlåtande har emellertid statskontoret anfört, att sagda bestämmelse,
hvilken hade sin motsvarighet i afiöningsbestämmelserna vid flertalet af
de senare årens löneregleringar, tydligen grundade sig å den uppfattningen,
att en person, som under vanliga förhållanden skulle varit

Riksdagens skrifvelse Nr 2-

ordinarie innehafvare af vederbörande tjänst, icke af den omständigheten,
att tjänsten för underlättande af en eventuell omorganisation allenast
tillsattes på förordnande, skulle blifva lidande i afseende å den rätt till
lönetur, som eljest skulle tillkommit honom. Bestämmelsen syntes därför
icke få utsträckas att gälla för andra fall än de sålunda angifna och
alltså ej kunna innebära ett upphäfvande af den allmänna grundsatsen,
att den för erhållande af ålderstillägg erforderliga tjänstetiden skulle
utgöras af ordinarie innehafvande af tjänsten. Vid sådant förhållande
och då direktörsbefattningens vid centralfängelset i Nya Varfvet uppehållande
på förordnande föranledts af beslut om fängelsets indragning
på grund däraf, att dess område erfordrats för sjöförsvarets behof, och
alltså ej stode i något samband med den nu genomförda löneregleringen
för fångvårdspersonalen, kunde statskontoret ej tillstyrka Eders Kungl.
Maj:t att medgifva Billow den begärda förmånen.

Riksdagen, som delar den af statskontoret sålunda uttalade mening,
har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 8 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen medgifva, att assistenten vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö C. J. E. Giilich må för erhållande af ålderstillägg å assistenttjänsten
räkna sig till godo den tid från och med den 10 oktober 1904
till den 17 maj 1907, hvarunder han på förordnande uppehållit bevakningsbefälhafvartjänsten
vid numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet.

I yttrande, som uti detta ärende till Eders Kungl. Maj: t inkommit
från statskontoret, har detta ämbetsverk erinrat om Eders Kungl. Maj:ts
beslut den 8 november 1907, hvarigenom en liknande framställning af
F. Billow afslogs. Med afseende härå och då i fråga om Giilich tillika
förekomme, att den bevakningsbefälhafvartjänst å Nya Varfvet, han
uppehållit på förordnande, icke var ledig utan innehades af Billow, hade
statskontoret funnit sig förhindradt att tillstyrka bifall till framställningen
om ålderstillägg åt Giilich.

> Under hänvisning till hvad statskontoret i ärendet anfört, får
Riksdagen tillkännagifva, att Riksdagen icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning.

10:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 9 af
denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen medgifvit, att den rätt i fråga
om ålderstillägg, som tjänsteman, tillhörande fångvårdens bevakningspersonal,
må hafva förvärfvat under det han uppburit aflöning från
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, må, sedan han erhållit

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

konstitutorial å befattning i samma lönegrad, med aflöning enligt af
Riksdagen fastställd stat, räknas honom till godo beträffande ålderstillägg
å den med den nya befattningen förenade lön.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

ll:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 af denna
hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen medgifvit, att, där förbrytare,^ som
skall åtalas vid svensk domstol afvikit ur riket, och kostnad, som finnes
böra gäldas af statsmedel, uppstår för hans efterspanande, gripande och
hemförande till Sverige äfvensom i mål om hans utlämnande, sådan
kostnad må bestridas från det under andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter.

(Kriga ordinarie anslag.

12:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som för innevarande
år finnas uppförda under andra hufvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t
icke föreslagit annan ändring än att för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
måtte minskas från 111,954 kronor med 18 kronor till 111,936 kronor.

Samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln, som här ofvan
icke blifvit särskild! omförmälda, hafva af Riksdagen för år 1912 fastställts
till samma belopp som uti innevarande års riksstat, dock att anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. till jämnande af
hufvudtitelns slutsumma ökats från 111,954 kronor med 37 kronor till
111,991 kronor.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga
följande anslag beviljats.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami.

till andra hufvudtiteln, hafva
1 Afd. 1 Band. 2 Häft.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Justitiedepartementets afdelning af Kiiiigl. Maj:ts kansli.

lo:o) . På grund af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för''innevarande" år ägt rum, till
provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedepartementet,
i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de
af honom förordade villkor, å extra stat för år 1912 anvisat ett förslagsanslag
5,195 kronor, hvaraf högst 100 kronor må användas till
höjning af vikariatsersättning under semester.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 13 af denna
hufvudtitel gjorda framställning, har Riksdagen i likhet med hvad för
innevarande år ägt rum, för aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets
afdelning för lagärenden å extra stat för år 1912 anvisat
ett belopp af 8,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar.

15:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
till arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet å extra
stat för år 1912 beviljat ett belopp af 3,000 kronor.

16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkt 15 af denna
hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som
skett under de senare åren, för bestridande af de utaf tillämpning af
lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning
in. m. inom justitiedepartementet å extra stat för år 1912 anvisat
5,000 kronor.

Lagberedningen.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts uti punkt 16 af hufvudtiteln
därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad
under åren 1903—1911 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens
verksamhet å extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 50,000
kronor.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Förberedande utredning angående eu rättegångsreform.

18:o) Uti punkt 17 af denna hufvudtitel liar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för en förberedande
utredning angående en rättegångsreform å extra stat för år
1912 bevilja 40,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf
under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad under
samma år må för ändamålet blifva erforderligt.

Redan länge har såsom ett allmänt kändt behof frågan om en
genomgripande ombildning af vårt rättegångsväsen stått på dagordningen,
och särskilda förberedande åtgärder i sådan riktning hafva tid etter
annan vidtagits utan att leda till frågans lösning. Ehuru därunder företagits
vissa partiella ändringar i rättegångsbalken, har dock, i mån af
den stigande utvecklingen inom samhäll slifvets olika områden, behofvet
af en fullständig processreform för vinnande af ökad säkerhet och
snabbhet i rättsskipningen gjort sig alltmer gällande. Redan tidigare,
eller år 1909 i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag till Riksdagen
att för nämnda ändamål bevilja medel till en särskild processkommission,
har Riksdagen varit i tillfälle att uttala denna mening. Riksdagen kunde
emellertid icke då ansluta sig till berörda förslag, enär frågan syntes
möjligen kunna lämpligare anförtros åt lagberedningen, hvarigenom,
bland annat, kunde undvikas olägenheten af att samtidigt undandraga
lagsldpningen och statsförvaltningen ett alltför stort antal af de bästa
arbetskrafterna, på samma gång som kostnaderna för arbetets utförande
syntes kunna nedbringas.

Då det emellertid numera visat sig omöjligt att uppdraga arbetet
åt denna beredning, bär Riksdagen med hänsyn till vikten af att en
dylik processform inom den närmaste framtiden kommer till stånd äfvensom
i betraktande af de obestridliga fördelar, som innefattas i Eders
Kungl. Maj:ts nuvarande förslag, ansett sig böra bifalla detsamma.
Sålunda har Riksdagen i likhet med departementschefen funnit synnerligen
beaktansvärdt, att genom arbetets förberedande anordnande på sätt
som nu föreslagits grundprinciperna för den betydelsefulla reformen
kunna blifva föremål för allmän granskning, innan arbetet å det slutliga
förslaget börjar, hvartill kommer, att mot den nu föreslagna anordningen,
som ju med afseende å arbetets mål kunnat göras mindre vidlyftig
än den förut ifrågasatta processkommissionen, icke kunna resas
samma betänkligheter uti ofvanberörda hänseende som mot denna.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Riksdagen har alltså med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, till bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning
angående en rättegångsreform å extra stat för år 1912 beviljat
40,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf under år 1911
förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad under samma år må
för ändamålet blifva erforderligt.

Extra division i Svea hofrätt.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 18 af denna
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett
år från och med den 1 september 1911 af en extra division i Svea hofrätt
för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål
å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 32,900 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna hvad af detta belopp belöper å tiden från och med
den 1 september till årets slut.

Ehuru genom den extra divisionens hittillsvarande verksamhet för
nedbringande af balansen af ofvannämnda mål balansens stegring hämmats,
torde emellertid af utredningen i ärendet framgå, att den extra
divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen å ifrågavarande
mål skall kunna nedbringas till den balans, som af löneregleringskommittén
ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.

Riksdagen har därför icke haft något att erinra mot förevarande
framställning och har alltså, i likhet med hvad för innevarande år ägt
rum, för fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september
1911 af en extra division i Svea hofrätt för behandling af
vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1912
anvisat 32,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år
1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta belopp
belöper å tiden från och med den 1 september till årets slut.

Extra division i hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

20:o) Under punkt 19 af denna hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, för beredande af tillfällig förstärkning af
holrättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra division
för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål

Riksdagens skrifvelse Nr 2. 21

under ett år från och med den 10 september 1911, å extra stat för år
1912 anvisa ett belopp af 31,650 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna
hvad af detta belopp belöper å tiden från och med den 10 september
till årets slut.

Af den i ärendet förebragta utredning framgår, att balansen å
vädjade och till hofrätten instämda tvistemål för närvarande är så stor,
att den icke torde kunna under nuvarande förhållanden i önskvärd grad
nedbringas. På grund häraf och da Riksdagen under de senare aien
ansett nödigt att bevilja medel till en extra division i Svea hofrätt för
nedbringande af dess balans å dylika mål, ehuru densamma relativt
taget icke varit så stor som den i hofrätten öfver Skåne och Blekinge
uppkomna, har Riksdagen funnit sig böra bifalla framställningen.

Riksdagen har alltså, för beredande af tillfällig förstärkning af
hofrättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extia division
för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål
under ett år från och med den 10 september 1911, a extra stat för år
1912 anvisat ett belopp af 31,650 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna
hvad af detta belopp belöper å tiden från och med den 10 september
till årets slut.

Krigsliofrätten.

21:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 20 af andra hufvudtiteln
därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för
innevarande år ägt rum, å extra stat för år 1912 anvisat dels till aifvoden
åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter ett belopp af
3,250 kronor, dels och för beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens
vaktmästare ett belopp af 300 kronor, hvilket skall anses utgöra
tjänstgöringspenningar.

Kesestipendier åt domare.

22:o) I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
21 af andra hufvudtiteln i ämnet gjorda framställning har Riksdagen, i
likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie

22 Riksdagens skrifvelse Nr 2.

domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domarkallet, å
extra stat för år 1912 anvisat 6,000 kronor.

Understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt Arkiv».

23:o) Eders Knngl. Maj:t har under punkt 22 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt
Juridiskt Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt Juridiskt
Arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning in. m.» å extra stat för år
1912 anvisa 3,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att efter beviljande af statsbidrag till
ifrågavarande tidskrift den nuvarande prenumerationsafgiften å densamma
icke må höjas, har till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt
Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt Juridiskt
Arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning in. in.» å extra stat för år
1912 anvisat 3,000 kronor.

Ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fånggårdar
vid straftängelset i Yänersborg.

24:o) Under punkt 23 af denna hufvudtitel har Eders Ivungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen dels medgifva, att det belopp å 4,921 kronor 35
öre, som icke uttagits af det i 1904 års riksstat upptagna extra anslagför
uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna i Linköping och
Karlskrona, må användas till uppförande af ny hägnad vid straffängelset
i Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängel set i Vänersborg, dels
ock därutöfver för samma ändamål å extra stat för år 1912 anvisa ett
belopp af 15,400 kronor.

Då Riksdagen vid flera föregående tillfällen — 1899, 1900, 1903
och 1904 — beviljat extra anslag för ändamål af ifrågavarande beskaffenhet
samt Riksdagen icke funnit något att erinra mot det af Eders
Kungl. Maj:t nu framlagda förslag, har Riksdagen dels medgifvit, att
det belopp å 4,921 kronor 35 öre, som icke uttagits af det i 1904 års
riksstat upptagna extra anslag för uppförande af nya fånggårdar vid
länsfängelserna i Linköping och Karlskrona, må användas till uppförande
af ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fånggårdar vid
straffängelset i Vänersborg, dels ock därutöfver för samma ändamål å
extra stat för år 1912 anvisat 15,400 kronor.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

25:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare under punkt 24 af denna
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 bevilja
dels till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona
högst 26,175 kronor, dels ock till kost och beklädnad åt de vid anstalten
intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Vid behandlingen af detta ärende har Riksdagen tagit del af en
utaf öfverdirektören Viktor Almqvist och häradshöfdingen Jacob Linders
den G februari 1911 till Eders Kungl. Maj:t afgifven berättelse öfver
en af dem på grund af Eders Kungl. Maj:ts uppdrag den 28, 29 och
30 januari 1911 verkställd inspektion af ifrågavarande anstalt.

Förra året föreläde Eders Kungl. Maj:t Riksdagen ett förslag till
lönereglering för anstalten, enligt hvilket anslaget till »aflöningar åt
tjänstemän och betjänte» därstädes skulle komma att utgå med högre
belopp än dittills.

Förslaget vann emellertid icke Riksdagens bifall. Riksdagen ansåg
nämligen, att, då den ifrågasatta utsträckning i användningen af tvångsuppfostran
för minderåriga förbrytare, hvarom 1909 års Riksdag uti
skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t begärt utredning, säkerligen komme
att medföra förändring i anstaltens nuvarande organisation och verksamhet,
om hvars stadga för öfrigt saknades tillräcklig erfarenhet, skäl till
en så betydande åtgärd som den då föreslagna löneregleringen icke förefunnes,
i synnerhet som enligt Riksdagens uppfattning vissa missförhållanden,
som synbarligen förelegat med afseende å skötseln och handhafvande!
af de ekonomiska förhållandena vid anstalten, icke skulle
blifva af hjälpta genom den ifrågasatta omregleringen af densamma.

Då, såsom af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 13 januari 1911 inhämtas, den af Riksdagen begärda utredningen
ännu icke blifvit afslutad och ovisst är, när denna fråga kommer att
blifva slutligen afgjord, och då anstaltens ekonomiska ställning numera
blifvit sådan, att missförhållanden af ofvan antydda art icke torde för
framtiden vara att befara, har Riksdagen ansett, att med en lönereglering
för anstalten icke längre bör anstå, helst anstaltens personal, som
visserligen, enligt Riksdagens mening, icke kan likställas med fångvårdens,
genom det nu föreliggande förslaget, mot hvars stat Riksdagen
icke haft annat att erinra än att befattningshafvarna böra å de ifråga -

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

salta förhöjda aflöningsbeloppen vidkännas afdrag- med belopp, som i
afnmdade tal svara mot de pensionsafgifter vederbörande tjänstinnehafvare
skulle haft att erlägga, därest befattningarna uppförts å ordinarie
stat, skulle kunna beredas en mot personalens ansvarsfulla ställning
bättre svarande och jämväl i öfrigt förmånligare aflöning än för närvarande,
utan att någon förhöjning behöfver äga rum i det hittillsvarande
anslaget till »aflöningar åt tjänstemän och betjänte» vid anstalten.

Visserligen hafva vid ofvanberörda inspektion, ehuru enligt densamma
anstalten i stort sedt väl fyllt sitt ändamål, vissa anmärkningar
blifvit framställda i fråga om ordningen därstädes och andra förhållanden
vid anstalten, af hvilka anmärkningar framgår, att ännu mycket blifvit
vid skötseln af anstalten eftersatt och att fortfarande därstädes råda
vissa missförhållanden, som påkalla omedelbar rättelse, men Riksdagen
har dock, då det torde kunna förutsättas, att dessa missförhållanden
varda så fort ske kan afhjälpta, ansett, att desamma icke böra utgöra
hinder för ett bifall till den nu föreslagna löneregleringen.

Vid af Riksdagen verkställd utredning angående de »pensionsafdrag»,
som befattningshafvarna borde få vidkännas, har framgått, att
dylika afdrag äro stadgade för befattningshafvarna vid riksförsäkringsanstalten,
hvilka liksom befattningshafvarna vid uppfostringsanstalten å
Bona äro tillsatta endast på förordnande och aflönas af anslag å extra
stat, samt att anledningen därtill varit den, att vederbörande befattningshafvare
vid riksförsäkringsanstalten eljest skulle vid eventuellt uppförande
af befattningen å ordinarie stat komma att lida minskning i
de aflöningsförmåner han innehaft. Vid sådant förhållande och då samma
principer i detta afseende, som fastslagits beträffande riksförsäkringsanstalten,
torde böra gälla äfven för befattningshafvarna vid uppfostringsanstalten
å Bona, anser Riksdagen att jämväl dessa befattningshafvare
böra underkastas dylika »pensionsafdrag)), beräknade efter enahanda
grunder, som för befattningshafvarna vid riksförsäkringsanstalten. Med
tillämpning häraf skulle för befattningshafvarna vid uppfostringsanstalten
å Bona böra å den del af aflöningen, som motsvarar lön, afdragas, efter
år räknadt, så stort belopp — afrundadt för direktören, lärarne, landtbruksinspektoren
och bokhållaren till närmast högre femtio- eller hundratal
och, hvad maskinisten beträffar, till trettio kronor samt, hvad förman
och husmodern angår, till tjugufem kronor — som motsvarar den
pensionsafgift, hvilken enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension skulle hafva af dessa befattningshafvare erlagts såsom
bidrag till egen pensionering, om berörda lag varit å dem tillämplig.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Afdragets storlek i fråga om hvarje befattningshafvare vid anstalten
framgår af följande tablå:

	Exakt uträknad pensions-afgift för löner enligt Kungl. Ma.j:ts förslag.	»Pensions- j
	Utan ålders- tillägg.	Med 1 ålders-tillägg.	Med 2 ålders-tillägg.	afdrag.»
Direktören............................................................	120	140	160	ISO [200]
Pastorn och förste läraren ....................................	60	75		100
Landtbruksinspektoren, tillika afdelningsföreståndare	36	42	48	50
Andre läraren, tillika afdelningsföreståndare ............	27	33	39	50
Bokhållaren .........................................................	27	33	39	50
Maskinisten .........................................................	21	24	27	30
1 förman ............................................................	18	21	24	25
7 förmän ............................................................	-	''	-	175
i Husmodern .........................................................	15: —	17: 23	19: 30	25

Såsom tablån utvisar, ställer sig för samtliga befattningshafvare
utom direktören det ifrågasatta pensionsafdraget lika vare sig vederbörande
befattningshafvare åtnjuter ålderstillägg eller icke. För direktören
åter uppgår nämnda afdrag till 200 kronor, om han åtnjuter två
ålderstillägg, men utgör eljest 150 kronor. Då emellertid direktörsbefattningen,
hvars nuvarande innehafvare enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle för år 1912 komma i åtnjutande af två ålderstillägg och
sålunda lida ett pensionsafdrag af 200 kronor, kan när som helst blifva
med annan innehafvare besatt, har vid beräknande af det belopp, hvarmed
det af Eders Kungl. Maj:t begärda aflöningsanslaget skulle på grund
af »pensionsafdragen» minskas, direktörens pensionsafdrag icke upptagits
till högre belopp än 150 kronor. Med iakttagande häraf skulle det af
Eders Kungl. Maj:t äskade aflöningsanslaget kunna minskas med 655
kronor.

Emot hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till
»kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. in.», har
Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran.

I anledning af hvad sålunda förekommit har Riksdagen å extra stat
för år 1912 beviljat dels till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppBihang
till Rikad. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Hiift. 4

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

fostringsanstalt å Bona högst 25,520 kronor, dels ock till kost och
beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag
af 45,400 kronor.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

26:o) Med anledning af Eders KungL Maj:ts i punkt 25 af andra
hufvudtiteln därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med
hvad för innevarande år ägt rum, för beredande af uppfostran åt minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, å extra stat för år 1912
anvisat dels såsom ersättning för hyra, ved, inventarier m. m. samt såsom
bidrag till aflöning åt föreståndarinnor och biträden vid sådan anstalt
ett belopp af 6,500 kronor, dels ock till godtgörande af de vid anstalten
mottagna elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård
m. in. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett förslagsanslag
af 6,000 kronor.

Extra lönetillägg.

27:o) Eders KungL Maj:t har under punkt 26 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att för beredande, i enlighet med grunder,
som angifvits i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 13 januari 1911, af extra lönetillägg
för år 1911 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet
å extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanlag af
13,000 kronor.

Då Riksdagen anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad
för åren 1908, 1909 och 1910 ägt rum, jämväl för innevarande år beredas
vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet,
har Riksdagen för beredande, i enlighet med grunder, som
angifvits i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari
1911, af extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänstemän och betjänte
i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat för år 1912 anvisat
ett förslagsanslag af 13,000 kronor.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Jordregistret.

28:o) Under punkt 27 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister beviljade
reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1912 anvisa
150,000 kronor.

Riksdagen, som icke käft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har sålunda af det för inrättande af ett
jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat
för år 1912 anvisat ett belopp af 150,000 kronor.

Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande.

29:o) I punkt 28 af hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af
departementschefen i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för
röstlängders upprättande under år 1912 å extra stat för samma år bevilja
ett förslagsanslag af 50,000 kronor.

Riksdagen som icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, har i detta sammanhang velat erinra om att vid
en blifvande lönereglering för häradsskrifvarne torde böra tillses, huruvida
icke de under de senare åren blifvit befriade från andra göromål.

Riksdagen har sålunda för beredande åt häradsskrifvarne af ersättning,
enligt de af departementschefen i 1910 års statsverksproposition
angifna grunder, för röstlängders upprättande under år 1912 å extra
stat för samma år beviljat ett förslagsanslag af 50,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

30:o) Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande i
riksstaten till jämnt tal af kronor har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till täckande af vissa af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter å extra stat för år 1912 anvisa 140,281 kronor.

Riksdagen har till täckande af vissa, utaf statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter å extra stat för år 1912 anvisat 140,281 kronor.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Kostnader för eu arbetsdomstol.

31:o) Under punkt 30 af denna hufvud titel har Eders Kung!.
Maj:t föreslagit Eiksdagen att, i afvaktan å Eders Kungl. Maj:ts proposition
om anslag till bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol
under år 1912, å extra stat för samma år för detta ändamål beräkna
ett belopp af 73,000 kronor.

Enligt hvad Eiksdagen i särskild skrifvelse anmält, har denna
framställning till följd däraf, att Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag
om särskild domstol i vissa arbetstvister genom kamrarnas skiljaktiga
beslut förfallit, icke föranledt någon Eiksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

BILAGOK.

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justitie Departementschefen.

........................................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...................................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslaqsanslaq .

Högsta domstolen .......................................................................... ....................... .......... ...............

Justi tiekanslersexpeditionen ................................................................................................................

Nedre justitierevisionen ........................................................................................................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat................................................................................

! Höta hofrätt med därunder lydande justitiestat ............................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat ....................................

; Krigshofrätten ........................................................................................................................................

j Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ............................................................................................................................

j Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ..........................................................................................................................

Förslagsanslag ................................................................................................................................

Ålderstillägg för° en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och

i Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten, reservationsanslag ............................

! Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag............................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag................................................................

| Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag................................................................

i Extra utgifter, reservationsanslag........................................................................................................

I Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern, förslags -

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

			Anvisning i kontant.
departementet.		•	Kronor. 17,000	ö.
	47,800	—
	8,000	—
	315,900	—
	28,400	—
	294,000	—
	770.337	—
	518,763	—
	222,963	—
	11,100	—
	80,000	—
		90,700: —
	836,050: — 1,375,000: —
	2,211,050: -
tjänstemän, förslagsanslag...........................................		99,200: — 40,000: —	2,440,950 84,000
införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag			_
		16,200	_
	18,000	_
	165,000	_
	111,991	—
	4,500	_
	2,000	—
		Summa	5,156,904	—

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

1 Justitiedepartementet. Till provisorisk lönereglering för befattninghafvare i justitiedeparte-mentet, förslagsanslag........................................................................	Kronor. 5,195	5.
j „ aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdel-ning för lagärenden............................................................................	8,000 3,000
1 „ arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet....	—
\| „ bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom justitiedepartementet ........................................................................	5,000
; „ fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................	50,000	—
j „ bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning an-gående en rättegångsreform ............................................................	40,000
„ fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 septem-ber 1911 af en extra division i Svea hofrätt................................	32,900
„ beredande af tillfällig förstärkning af hofrättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter................................................................	31,650
„ arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter	3,250	—
„ beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt-mästare ................................................................................................	300
„ resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid dom-stolarna bereda sig för domarkallet................................................	6,000
„ understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt arkiv» ....	3,000	—
„ uppförande af ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängelset i Vänersborg............................	15,400
„ aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona, högst ....................................................................................	25,520 45,400
„ kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona intagna elever in. m., förslagsanslag ............................................
„ beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder-åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra, ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före-ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ................................	6,500
Transport	281,115	—

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Kronor.
281,115	_i
6,000 150,000	—
13,000	—
50,000 140,281	—

Transport

i Till godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minder
ånga förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning,
beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom

till utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag ............

„ inrättande af ett jordregister, reservationsanslag .................

„ beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänste
och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,

förslagsanslag .............................................................................

„ beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstläng

upprättande under år 1912, förslagsanslag .............................

• „ täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott.................

Summa 640,396 —

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 1 Band. 2 Käft.