Riksdagens Skrifvelse Nr 2 (Riksdagsskrivelse 1910:2)

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Nr 2.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 9 juni 1910.
— — _ — Andra kammaren den 9 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse, till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 2, 38 och 42 samt memorial nr 39.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

l:o) I den till Riksdagen den 15 januari 1910 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kung!. Maj:t uti
punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att från och med
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. (Nr 2) 1

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

år 1911 höja arfvodet till byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet
från 7,500 kronor med 1,500 kronor till 9,000 kronor, hvaraf
3,000 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt därvid
förklara, att i fråga om åtnjutandet af byråchefens aflöning skulle fortfarande
gälla hvad för expeditionschef vore i enahanda afseende stadgadt.

Byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet uppbär af anslaget
till departementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli ett arfvode af
7,500 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;
och gäller i fråga om åtnjutandet af denna aflöning hvad
för expeditionschef är i enahanda afseende stadgadt, eller att den, som
förordnas till ämbetets innehafvare, skall, så länge förordnandet fortfar,
frånträda de löneförmåner, han må innehafva å annat ämbetsverks stat,
Indika löneförmåner antingen tillgodokomma ämbetsverket eller besparas
statsverket.

Denna ordning har bestått från och med år 1908. Dessförinnan
var för nämnde byråchef å departementets stat uppfördt endast ett arfvode
å 4,000 kronor, och byråchefen ägde att därutöfver uppbära löneinkomster
af sin ordinarie tjänst till så stor del, som ej ansågs böra för tjänstens
bestridande afstås åt vikarien. Hvad han sålunda fick behålla af sin
ordinarie lön var i regel så mycket, att hans årsinkomst uppgick till
det för expeditionschef anslagna arfvode, 7,500 kronor.

Byråchefen för lagärenden har sålunda i lönehänseenden varit
likställd med expeditionschef. Detta förhållande upphörde emellertid
därigenom, att vid 1908 års riksdag expeditionschefernas arfvoden höjdes
till 9,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att från och med år
1911 höja ifrågavarande byråchefs arfvode till jämnhöjd med expeditionschefernas
samt förklarat sig anse skäligt, att, för den händelse denna
framställning af Riksdagen bifalles, från hufvudtitlarnas allmänna besparingar
anvisas medel till höj dt arfvode till byråchefen äfven för
innevarande år.

Byråchefen för lagärenden är inom justitiedepartementet föredragande
inför departementschefen beträffande de ärenden, som behandlats
inom lagbyrån, och intager sålunda en från expeditionschefen i departementet
fristående ställning. Då därjämte denna byråchefs befattning
i fråga om arbetets kräfvande beskaffenhet måste anses fullt jämförlig
med expeditionschefens, har Riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag från och med år 1911 höjt arfvodet till byråchefen för
lagärenden i justitiedepartementet från 7,500 kronor med 1,500 kronor
till 9,000 kronor, hvaraf 3,000 kronor skola anses motsvara tjänst -

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

göringspenningar, samt, därvid förklarat, att i lråga om åtnjutandet af
byråchef eris aflöning skall fortfarande gälla livad för expeditionschef är
i enahanda afseende stadgadt.

1 anledning häraf har Riksdagen höjt anslaget till justitiedepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 46,300 kronor,
till 47,800 kronor.

Fångvårdsstyrelsen.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att dels godkänna det i statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementets ärenden för den 14 januari innevarande år
intagna, af departementschefen framlagda förslag till aflöningsstat för
fångvårdsstyrelsen, att tillämpas från och med år 1911, äfvensom de
af departementschefen angifna villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner, dels förklara, ej mindre
att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder befattning
i fångvårdsstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda
villkor och bestämmelser, än äfven att de förutvarande innehafvare
af befattningar i fångvårdsstyrelsen, livilka icke före den 1
november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den män ej annat föranledes af
bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem, dels
ock höja det i riksstaten uppförda anslaget till fångvårdsstyrelsen från
63,000 kronor med 28,700 kronor eller sålunda till 91,700 kronor.

Hvad först beträffar fångvårdsstyrelsens organisation, har Riksdagen
icke haft något att erinra mot de af departementschefen i statsrådsprotokollet
därutinnan gjorda uttalandena. Visserligen har inom
Riksdagen fråga väckts, huruvida icke fångvården borde kunna läggas
omedelbart under justitiedepartementet genom att låta fångvårdsstyrelsen
uppgå såsom en afdelning eller byrå inom departementet; men
har Riksdagen ansett denna säkerligen mycket svårlösta och dessutom
outredda fråga icke böra utgöra hinder för en omreglering af fångvårdsstyrelsens
aflöningsstat,

4 Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Vidkommande därefter aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen
i fångvårdsstyrelsen, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit följande
aflöningsstat för densamma:

Generaldirektören och

chefen .........................

1 byråchef ......................

1 byråchef .....................

1 arbetsintendent, arfvode
1 andra gradens tjänsteman
(sekreterare).........

1 andra gradens tjänsteman
(sekreterare).........

1 andra gradens tjänsteman
(kamrerare) ........

1 första gradens tjänsteman
(registrator, tillika

aktuarie) .......................

3 första gradens tjänstemän
(kassör, tillika bokhållare,
samt revisorer)

1 skri fbiträde .

900

700

förste vaktmästare......

vaktmästare................

vaktmästare ..................

Till arfvoden och flitpenningar
åt extra biträden,
vikariatersättningar
m. in................

Summa

Anm. Därest vaktmästare i sådan
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
kronor årligen.

Kronor

Lön

eller

motsva rande.

7.000

5.000
5,000
5,000

3,600

2,200

6,600

700

Tjänstgörings-''

pennin-1 Ortsgar
eller] tillägg,
motsvarande.

3.000
2,500

2.500

2.000

1,800

1.500

4.500

350

450

350

Summa.

1,000

600

400

300

900

150

11,000

8,100

7,000

ter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.

400; 5,800

5,800

4,000

12,000

1,200

1,500

1,200

19,000

Efter 5 år kan lönen höjas;
med 500 kronor och efter!
10 år med ytterligare 500 j
kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år
1 med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.

/Efter 5 år kan lönen liöjas med
. 150 kronor och efter 10 år

V med ytterligare 150 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 200 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas med
/ 150 kronor och efter 10 år

J med ytterligare 150 kronor.

— | —|91,700

egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Beträffande chefen för fångvårdsstyrelsen har Riksdagen beslutit,
att denne skall upptagas i aflöningsstaten för styrelsen under benämning
öfverdirektör och chef samt med en aflöning af lön eller motsvarande
6,200 kronor, tjänstgöringspenniugar eller motsvarande 2,800
kronor, ortstillägg 1,000 kronor, summa 10,000 kronor.

Med anledning af eu inom Riksdagen väckt motion har Riksdagen
beslutat, att aflöningen till ett skrifbiträde skall i aflöningsstaten för
fångvårdsstyrelsen upptagas med lön eller motsvarande 600 kronor,
tjänstgöringspenningar eller motsvarande 450 kronor, ortstillägg 150
kronor, summa 1,200 kronor, äfvensom att lönen kan höjas efter
5 år mod 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.

Beträffande vaktmästarnas aflöningar har Eders Kung! Maj:t i sin
förevarande framställning så till vida afvikit från löneregleringskommitténs
förslag och hvad som gäller för vaktmästarna i de senast reglerade
centrala ämbetsverken med undantag af de s. k. kommunikationsverken,
att första vaktmästaren tilldelats ett ålderstillägg på 200 kronor att
utgå efter 5 års tjänstgöring samt en hvar af de två öfriga vaktmästarna,
i stället för ett ålderstillägg på 100 kronor erhållit två ålderstillägg,
hvardera på 150 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10
års tjänstgöring.

'' Bland de till stöd för Eders Kungl. Maj:ts förslag anförda skälen
hafva åberopats de löneförmåner, som beviljats kommunikationsverkens
vaktmästare, hvilkas aflöningar med bostads- och bränsleförmånens uppskattande
i penningar kunna anses uppgå till lägst 1,176 och högst
1,680 kronor, hvarförutom första vaktmästarna äga uppbära ett tilläggsarfvode
af 200 kronor om året. Men häremot har Riksdagen velat erinra,
hurusom dessa vaktmästare, Iransedt att deras minsta ordinarie
dagliga tjänstgöring är 7 timmar mot endast 6 timmar lör vaktmästarna
i de öfriga reglerade centrala ämbetsverken, utan tvifvel torde hafva
en mera ansträngande tjänstgöring än sistnämnda vaktmästare. Härtill
kommer, att kommunikationsverkens vaktmästare ofta äro bundna
af aftontjänstgöring, något, som icke har sin motsvarighet i
nu nämnda verk. Den särställning vaktmästarna i kommunikationsverken
med afseende ä tjänstgöringen sålunda intaga,'' och
som naturligen medför, att de i mindre mån än vaktmästarna uti andra
centrala ämbetsverk äro i tillfälle att förskaffa sig biinkomster, bör
därför föranleda till en väsentlig skillnad i storleken mellan de förras
och de senares aflöningar. Denna skillnad har emellertid, enligt Riksdagens
mening, icke i önskvärd mån kommit till synes i Eders Kung].
Maj:ts förslag, hvadan Riksdagen icke kunnat därutinnan biträda förslaget.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

A andra sidan torde de af löneregleringskommittén för fångvårdsstyrelsens
vaktmästare beräknade aflöningarna vara något knappt tillmätta,
hvarför Riksdagen, med frångående af den mening, som gjort
sig gällande vid bestämmande af aflöningarna till vaktmästarna i de
senast reglerade centrala ämbetsverken, ansett sig böra besluta, att
fångvårdsstyrelsens första vaktmästare utöfver den af Eders Kungl. Magt
föreslagna begynnelselönen tilldelas ett ålderstillägg å 100 kronor efter
5 år och att de två andra vaktmästarna bei-ättigas att få enahanda
ålderstillägg, som af 1908 års Riksdag beviljats vaktmästarna vid
karolinska institutet, eller 100 kronor efter 5 år och ytterligare 100
kronor efter 10 år. I enlighet härmed erhåller första vaktmästaren
en begynnelselön af 1,500 kronor och efter 5 års tjänstgöring ett
ålderstillägg på 100 kronor samt en hvar af de båda andra vaktmästarna
eu begynnelselön af 1,200 kronor och två ålderstillägg, hvardera på
100 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.

1906 års statsrevisorer anmärkte, bland annat, att de vid granskning
af departementens och de centrala ämbetsverkens räkenskaper
funnit, att särskilda kostnader utgått för göromål, som skäligen bort af
verkens vaktmästare utan ersättning bestridas; och hade i sådant afseende
förekommit utgifter för eldning, för hembärande af handlingar
och böcker, för lossning och skötsel af flagga med flera dylika bestyr.
I anledning häraf ifrågasatte revisorerna, huruvida icke allmänna bestämmelser
borde utfärdas angående de tjänsteåligganden, som i regeln
borde tillkomma vaktmästarna. Fångvårdsstyrelsen, som jämte öfriga
centrala ämbetsverk häröfver afgifvit yttrande, har därvid uttalat den
mening, att meddelandet af dylika bestämmelser, om de vore behöfliga,
syntes lämpligast böra ske i sammanhang med erforderlig allmän reglering
af vaktmästarnas löner. I det utlåtande, som statsutskottet vid
1907 års riksdag afgaf med anledning af revisorernas berättelse, anförde
utskottet i förenämnda fråga, att utskottet antog, att sedan uppmärksamheten
blifvit fäst å denna angelägenhet, Eders Kungl. Maj:t och
vederbörande myndigheter skulle komma att taga densamma i öfvervägande
och vidtaga de åtgärder, som af förhållandena kunde befinnas
påkallade. Under åberopande häraf får Riksdagen framhålla önskvärdheten
af att frågan, i hvad den afser fångvårdsstyrelsens vaktmästare,
varder vid utfärdandet af ny instruktion för styrelsen af Eders Kungl.
Magt tagen under ompröfning.

Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänsteman och vaktmästare
skola vara skyldiga att vara tillstädes å tjänsterummet, har

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

departementschefen till ofvannämnda statsrådsprotokoll uttalat, att föreskrift
i detta afseende skulle, i likhet med hvad för öfriga nyreglerade
ämbetsverk ägt rum, intagas i instruktionen för fångvårdsstyrelsen. I
öfverensstämmelse med hvad Riksdagen vid löneregleringar för centrala
ämbetsverk under senare åren beslutat, anser Riksdagen emellertid, att
bestämmelse i nu angifven riktning bör uppställas såsom förutsättning
för Riksdagens godkännande af den föreslagna atlöningsstaten ''och att
därför efter lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande
lydelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911, under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att
samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning
medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje
söckendag.»

Hvad Eders Kungl. Maj:t i öfriga bär ofvan ej vidrörda delar föreslagit,
bär Riksdagen ej funnit gifva anledning till erinran.

På grund af livad sålunda blifvit anfördt, bar Riksdagen

dels godkänt följande aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen:

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Ofverdirektören och

chefen...........................

1 byråchef .....................

1 byråchef ................

1 arbetsiutenden t, arfvode
L andra gradens tjänsteman
(sekreterare)...

1 andra gradens tjänsteman
(sekreterare)..

1 andra gradens tjänsteman
(kamrerare) ...
jl första gradens tjänsteman
(registrator, tillika

aktuarie) .................

3 första gradens tjänstemän
(kassör, tillika bokhållare,
samt revisorer)

1 skrifta träde...............

	K r c	n o r.
Lön eller	Tjänst- görings- pennin-	Orts-	Summa.
motsva- rande.	gar eller motsva-rande.	tillägg.
6,200	2,800	1,000	10,000
5,000	2,500	600	8,100
5,000	2,500	600	8,100
5,000	2,000	—	7,000
3,600	1,800	400	5,800
3,600	1,800	400	5,800
3,600	1,800	400	5,800
2,200	1,500	300	4,000
6,600	4,500	900	12,000
600	450	150	1,200
900	450	150	1,500
700	350	150	1,200 1,200
700	350	150
			19,000
—	—	—	90,700

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare ............

Till arfvoden och flitpenningar
åt extra biträden,
vikariatersätt
ningar m. in...............

Summa

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100
kronor årligen.

dels besluta, att under ofvanstående aflöningsstat
skall införas följande bestämmelse:

[Efter 5 år kan lönen böjas
| med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen böjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.

Efter 5 år kan lönen böjas
med 500 kronor, efter 10 år
> med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med
t 200 kronor och efter 10 år
l med ytterligare 200 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 100 kronor.

I Efter 5 år kan lönen höjas med
, 100 kronor och efter 10 år

| med ytterligare 100 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911 under förutsättning
att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att samtliga
ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna
anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara
å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets
ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa
ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och
den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i fångvårdsstyrelsen ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej, hvad angår öfverdirektören eller byråchef, Kungl. Maj:t
och, hvad angår innehafvare af annan befattning, fångvårdsstyrelsen
på därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å
den särskilda befattning inom graden, där fångvårdsstyrelsen, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspeuningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för tid, han
eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit
befattningen;

Bih. till Biksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg eller i det fall, där aflöningen utgöres
af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller
revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som
erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af fångvårdsstyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej fångvårdsstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller. för beredande af semester tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i fångvårdsstyrelsen,
densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma
kalenderår;

att emellertid, därest byråchef till följd af tjänsteresa eller för
handläggning .af särskilda ärenden är under allenast några få, högst
fyra dagar, hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman af lägre grad
skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
<innat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af
omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund
af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af
frågan om reglering af löneförhållandena med mera vid fångvårdsstyrelsen; att

skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt
hos fångvårdsstyrelsen och antages till biträde å denna stat, äger att för
åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan
innehaft stadig anställning hos styrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, öfverdirektör en, byråcheferna,
arbetsintendenten och tjänstemännen af andra lönegraden eu
hvar under en och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden
och skrifbiträdet en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af öfverdirektören bestämmes,
begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg eller, där aflöningen utgöres
af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklarat

ej mindre, att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

tillträder befattning i fångvårdsstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar i fångvårdsstyrelsen,
bvilka icke före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja
underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem;

dels ock böjt det i riksstaten uppförda anslaget till fångvårdsstyrelsen
från 63,000 kronor med 27,700 kronor, eller sålunda till
90,700 kronor.

Fångvårdsstaten.

(Bestämda anslaget till fångars vård och underhåll.)

3:o) Under punkt 3 af andra hufvudtiteln bar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitieärenden för
den 14 januari innevarande år intagna, af departementschefen framlagda
förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat för fångvårdsstaten,
att tillämpas från och med år 1911, äfvensom de af departementschefen
föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i den ordinarie
staten upptagna aflöningsförmåner,
dels förklara,

att samma villkor och bestämmelser skola gälla jämväl för åtnjutande
af de för direktören vid nuvarande länsfängelset i Malmö samt
den prästerlige tjänstemannen vid central- och länsfängelserna därstädes
i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner;

att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder i
den ordinarie staten upptagen befattning eller någon af nämnda befattningar
vid fängelserna i Malmö, skall vara pliktig att underkasta sig
ofvanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af sagda befattningar, hvilka icke
före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya
aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills
tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föran -

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

ledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
dels medgifva,

att nuvarande direktören vid kronohäktet å Långholmen må, så
länge han där kvarstår, uppbära ett personligt aflöningstillägg, motsvarande
skillnaden mellan aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst
vid centralfängelset å Långholmen och den aflöning, som enligt
nu gällande stat tillkommer direktören vid kronohäktet därstädes;

att nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstaiten
i Karlskrona må, därest han vid nya statens trädande i kraft kvarstår
i befattningen, erhålla personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden
mellan aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst vid anstalten
och den aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer bevakningsbefälhafvaren; att

nuvarande kamreraren vid tvångsarbetsanstaiten i Landskrona
må uppbära personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan
aflöningen enligt nya staten för assistenttjänst vid anstalten och den
aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer kamreraren;

att nuvarande predikanten vid tvångsarbetsanstaiten i Landskrona
må, så länge han med sina göromål i fångvårdens tjänst ej förenar
annan aflönad syssla, tills vidare, utöfver arfvodet enligt nya staten för
predikantbefattningen vid anstalten med tillhörande kronohäkte, uppbära
personligt aflöningstillägg af 1,200 kronor;

att nuvarande direktören vid kronohäktet i Hudiksvall ma uppbära
personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan föreståndarens
aflöning enligt den nu gällande och enligt nya staten;

att nämnda direktör vid kronohäktet å Långholmen, bevakningsbefälhafvare
vid tvångsarbetsanstaiten i Karlskrona, kamrerare vid
tvångsarbetsanstaiten i Landskrona och direktör vid kronohäktet i
Hudiksvall äfvensom nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid . tvångsarbetsanstaiten
i Norrköping samt nuvarande direktörerna vid länsfängelserna
i Östersund och Luleå må, därest de i öfrigt vilja ingå
på den nya staten, bibehållas vid rätt att komma i åtnjutande af pensionsbelopp
i enlighet med nu gällande bestämmelser;

att aflöningstillägg enligt grund, som af departementschefen angifvits,
må från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå
till tjänsteman af lägre grad, som i anledning af den föreslagna omorganisationen
af fängelseväsendet erhåller befattning, med hvilken är
förenad lägre aflöning än den, han förut åtnjutit, äfvensom att, därest
pension, hvartill han å sin förra befattning ägt rätt, uppgår till högre

. Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

belopp än den pension, som å den nya befattningen skulle tillkomma
honom, han må bibehållas vid innehafvande pensionsrätt;

att, så länge ordinarie fånggevaldiger, som ej transporterats till
vaktkonstapel, kvarstår i tjänst, den aflöning, som tillkom sådan gevaldiger
enligt den år 1902 fastställda aflöningsstat för de betjänte vid
fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgick af bestämda anslaget till
fångars vård och underhåll, må till honom utgå af de i den nya staten
uppförda vaktkonstapelslönemedel;

att i särskilda undantagsfall Kungl. Maj:t må, efter framställning
af fångvårdsstyrelsen, tilldela tjänsteman af lägre grad vid fångvårdsstaten
gratifikation; samt

att den, som på förordnande förvaltar vakant tjänst vid fångvårdsstaten,
må under tiden åtnjuta de med tjänsten förenade aflöningsförmåner,

dels ock, till beredande af medel för de aflöningsbelopp, som upptagits
i den af departementschefen föreslagna ordinarie stat för fångvårdsstaten,
höja det i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars
vård och underhåll, nu uppgående till 758,900 kronor, med 77,150 kronor
till 836,050 kronor.

Hvad till en början beträffar omorganisationen af fångvårdsanstalterna
och deras förvaltning samt anstalternas och i sammanhang
därmed personalens upptagande å olika stater, har Riksdagen icke haft
något att erinra mot de af departementschefen i dessa delar uti statsrådsprotokollet
gjorda uttalandena.

Vidkommande därefter själfva staterna, som till antalet äro tre,
hafva dessa enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag följande utseende:

Riksdagens Skrifvelse Nr 2. 15

l:o) Ordinarie stat.

	Kronor.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
Tjänstemän af högre grad. Centralfängelset å Långholmen:	rande.	eller mot-svarande.

1 direktör.........	3,000		5,000	) Efter 5 år kan lönen höjas
2,000	1 med 500 kronor och
1 kamrerare........	2,700	1,300	4,000	j efter 10 år med ytter-J ligare 500 kronor.
1 förste pastor, arfvode. .	2,700	1,300	4,000	j Efter 5 år kan den del 1 af arfvodet, som mot-
1 andre pastor, arfvode . .	2,300	1,200	3,500	j svarar lön, höjas med J 500 kronor.
1 assistent.........	1,900	1,100	3,000
1 assistent......... 1 assistent och arbetsföre-	1,900	1,100	3,000	Efter 5 år kan lönen hö-. jas med 400 kronor och j efter 10 år med ytter-ligare 400 kronor.
ståndare.........	1,900	1,100	3,000
				\ Efter 5 år kan den del af
1 skollärare, arfvode . . .	1,200	900	2,100	j arfvodet, som motsvarar
1 skollärare, arfvode . . .	1,200	900	2,100	. lön, höjas med 200 kro-nor och efter 10 år med
				J ytterligare 200 kronor.
Centralfängelset i Härianda:				(Efter 5 år kan lönen hö-
1 direktör.........	3,000	1,500	4,500	1 jas med 500 kronor och \| efter 10 år med ytter-it ligare 500 kronor.
				(Efter 5 år kan den del af
1 pastor, arfvode.....	2,100	1,150	3,250	) arfvodet, som motsvarar i lön, höjas med 500 i kronor.
				(Efter 5 år kan lönen höjas
1 assistent.........	1,600	1,000	2,600	j med 400 kronor och
	\| efter 10 år med ytter-ligare 400 kronor.

				(Efter 5 år kan den del af
1 skollärare, arfvode . . .	1,200	900	2,100	! arfvodet, sommotsvarar 1 lön, höjas med 200 kro-j nor och efter 10 år med ( ytterligare 200 kronor.

Centralfängelset i Härnösand:				(Efter 5 år kan lönen hö-
1 direktör.........	3,000	1,500	4,500	\| jas med 500 kronor och \| efter 10 år med ytter-it ligare 500 kronor.
Trpt	—	—	46,650

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

		Kronor.
			Tjänst-
		Lön eller	Eörings-
		motsva-	penningar	Summa.
		rande.	eller mot-svarande.
	Trpt	—	—	46,650	("Efter 5 år kan den del af
			1,150	3,250	1 arfvodet, som motsva-
1	pastor, arfvode.....	2,100	\| rar lön, höjas med 500 { kronor.
					(Efter 5 år kan lönen höjas
		1,600	1,000	2,600	I med 400 kronor och
1	assistent.........	I efter 10 år med ytter-it ligare 400 kronor.

	Tvångsarbetsanstalten å
	Svartsjö:	3,000	2,000	5,000	1 Efter 5 år kan lönen hö-
1	direktör .........	1 jas med 500 kronor och
1	kamrerare........	2,700	1,300	4,000	\| efter 10 år med ytter-J ligare 500 kronor.
					i Efter 5 år kan den del af
1	pastor, arfvode.....	2,300	1,200	3,500	; arfvodet, som motsvarar 1 lön, höjas med 500 kr.
	assistent.........	1,900	1,100	3,000	\ Efter 5 år kan lönen hö-
1	\| jas med 400 kronor och
1	assistent (vid jordbruket)	1,200	900	2,100	j efter 10 år med ytter-J ligare 400 kronor.
					j Efter 5 år kan den del af
					1 arfvodet, som motsvarar
1	skollärare, arfvode . . .	1,200	900	2,100	( lön, höjas med 200 kro-
				j nor och efter 10 år med
					V ytterligare 200 kronor.
	Tvångsarbetsanstalten i
	Karlskrona:		1,300	4,000	j Efter 5 år kan lönen hö-
1	direktör .........	2,700	( jas med 500 kronor och
1	kamrerare........	2,300	1,200	3,500	1 efter 10 år med ytter-J ligare 500 kronor.
					(Efter 5 år kan den del af
1	pastor *), arfvode ....	2,300	1,200	3,500	j arfvodet, som motsva-\| rar lön, höjas med 500 [ kronor.
	Trpt	—	—	83,200

J) Skall jämväl utan särskild ersättning bestrida de prästerliga göromålen vid straffängelset
i Karlskrona.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

	Kronor.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-svarande.
Trpt	—	—	83,200
1 assistent och arbetsföre-				(Efter 5 år kan lönen hö-
ståndare.........	1,200	900	2,100	\| jas med 400 kronor och 1 efter 10 år med ytter-
Tvångsarbetsanstalten i				( ligare 400 kronor.
Norrköping:				("Efter 5 år kan lönen hö-J jas med 500 kronor och
1 direktör .........	2,700	1,300	4,000
1 kamrerare........	2,300	1,200	3,500	\| efter 10 år med ytter-it ligare 500 kronor.
	2,100	1,150	3,250	(Efter 5 år kan den del af
1 pastor, arfvode.....	t arfvodet, som motsvarar 1 lön,höjasmed 500 kronor.

				("Efter 5 år kan lönen hö-
1 assistent.........	1,200	900	2,100	J jas med 400 kronor och j efter 10 år med ytter-it ligare 400 kronor.
Tvångsarbetsanstalten i
Landskrona:				("Efter 5 år kan lönen hö-
1 direktör.........	2,700	1,300	4,000	j jas med 500 kronor och \| efter 10 år med ytter-it ligare 500 kronor.
				(Efter 5 år kan lönen hö-
1 assistent.........	1,200	900	2,100	J jas med 400 kronor och j efter 10 år med ytter-
				f ligare 400 kronor.
predikantarfvode...... Straff''ängelset i Stockholm:			1,500	(Efter 5 år kan lönen hö-
2,700	1,300	4,000	jas med 500 kronor och
1 direktör.........	1 efter 10 år med ytter-it ligare 500 kronor.

				(Efter 5 år kan lönen hö-
1 assistent.........	1,200	900	2,100	1 jas med 400 kronor och j efter 10 år med ytter-
			i ligare 400 kronor. (Efter 5 år kan den del af

				1 arfvodet, sommotsvarar
1 skollärarinna, arfvode. .	1,000	500	1,500	f lön, höjas med 150 kro-■ nor och efter 10 år med
				ytterligare 150 kronor.
predikantarfvode......	—	—	1,500
Trpt	—	—	1114,850

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

		I r o n o	r.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-svarande.
Trpt	—	—	114,850
Straffängelserna i Linköping,
Jönköping, Växjö, Kalmar, Kri-stianstad, Vänersborg, Marie-
stad, Örebro och Gäfle:
1 direktör..........	2,700	1,300	4,000	1 Efter 5 år kan lönen ( liöjas med 500 kronor
8 direktörer........	21,600	10,400	32,000	\| och efter 10 år med
		j ytterligare 500 kronor.
1 assistent.........	1,200	900	2,100	1 Efter 5 år kan lönen \| höjas med 400 kronor
8 assistenter........	9,600	7,200	16,800	j och efter 10 år med j ytterligare 400 kronor.
predikantarfvode......	—	—	1,500
8 predikantarfvoden ....	—	—	12,000
Straffängelset i Karlskrona:				t Efter 5 år kan lönen
1 direktör.........	2,700	1,300	4,000	j höjas med 500 kronor j och efter 10 år med
				i ytterligare 500 kronor. (Efter 5 år kan lönen
1 assistent.........	1,200	900	2,100	1 höjas med 400 kronor i och efter 10 år med
				ytterligare 400 kronor.
Straffängelserna i TJppsala, Karlstad, Västerås och Falun:
1 direktör.........	2,700	1,300	4,000	) Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 500 kronor
3 direktörer ........	8,100	3,900	12,000	[. och efter 10 år med 1 ytterligare 500 kronor.
predikantarfvode......	—	—	1,200
3 predikantarfvoden .... Kronohäktena i Nyköping, Väs-tervik, Visby, Ystad, Halmstad, Sundsvall, Östersund, Umeå			3,600
och Luleå:
1 föreståndare.......	1,600	1,000	2,600	I Efter 5 år kan lönen \| höjas med 200 kronor
8 föreståndare.......	12,800	8,000	20,800	j och efter 10 år med J ytterligare 200 kronor.
Trpt	—	— \|	233,550

Biksdagens Skrifvelse Nr 2.

	Kronor.	l
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-svarande.
Trpt	—	—	233,550
Kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Varberg, Uddevalla, Hudiksvall och Haparanda: 1 föreståndare.......	1,200	900	2,100	Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor
5 föreståndare.......	6,000	4,500	10,500	[ och efter 10 år med 1 ytterligare 200 kronor.
Tjänstemän af lägre grad
(bevakningsper sonat).	t
1 öfverkonstapel......	800	700	1,500
13 öfverkonstaplar.....	10,400	9,100	19,500
1 förste vaktkonstapel . .	700	600	1,300
50 första vaktkonstaplar .	35,000	30,000	65,000	höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
1 vaktkonstapel...... 408 vaktkonstaplar (däraf	600	500	1,100

20 jämväl jordbruksför-män)...........	244,800	204,000	448,800
1 vaktfru..........	500	450	950	) 1 Efter 5 år kan lönen
5 vaktfrnar.........	2,500	2,250	4,750	\| höjas med 75 kronor
1 vaktkvinna........	450	350	800	{ och efter 10 år med j ytterligare 75 kronor.
49 vaktkvinnor......	22,050	17,150	39,200
1 kokerska.........	300	200	500	1 Efter 5 år kan lönen \| höjas med 50 kronor
13 kokerskor........	3,900	2,600	6,500	j och efter 10 år med j ytterligare 50 kronor.
Summa	—	—	836,050

20 Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

2:o) Öfvergångsstat.

			Kronor.
Centralfängelset i Malmö: 1 direktör.......	Lön eller motsva- rande.	Arf- vode.	Tjänst- görings- pen- ningar eller motsva- rande.	Skrif- vare- arf- vode.	Sär- skildt lönetill- ägg-	Summa.
3,500	—	—	500	—	4,000
1 kamrerare......	1,500	_	__	450	1,200	3,150
1 bevakningsbefälhaf-vare.........	2,000	500	—	—	—	2,500
Lånsfängelset i Malmö: 1 direktör ......	2,700		1,300			4,000
1 predikant, tillika pa-stor vid nuvarande centralfängelset, arf-vode ........	2,100		1,150			3,250
Kronohäktet i Eskilstuna: 1 bevakningsbefälhaf-vare.........	1,200		600			1,800
1 predikant ......	—	600	—	—	—	600
Kronohäktet i Norrköping: 1 direktör.......	1,600	—	600	300	—	2,500
Kronohäktet i Paj ala: 1 direktör.......	1,300	—	600	—	—	1,900
1 predikant......	—	400	—	—	—	400
Summa	—	—	—	—	—	24,100

Lägges härtill sammanlagda beloppet af personliga
lönetillägg för tjänstemän af högre grad.................. 3,200

erhålles en summa af 27,300

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
ock efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen
köjas med 300 kronor
I ock efter 10 år med
I ytterligare 200 kronor.

"Efter 5 år kan lönen
köjas med 500 kronor
ock efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan den del
af arfvodet, som mot-
svarar lön, köjas med
500 kronor.

Efter 5 år kan lönen
köjas med 150 kronor
ock efter 10 år med
ytterligare 150 kronor.

''Efter 5 år kan lönen
köjas med 250 kronor
ock efter 10 år med
ytterligare 250 kronor.

Efter 5 år kan lönen
köjas med 150 kronor
ock efter 10 år med
ytterligare 150 kronor.

kronor,

kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

3:o) Förslagsstat.

	Krono	r.
		Däraf utgår såsom
	Arfvode.		tjänst-
		lön. i	görings-
			penningar.
Föreståndaren vid kronohäktet i	1			Efter 5 år kan den
Ängelholm...........	1,500	800	700	del af arfvodet,
D:o vid kronohäktet i Svanesund	1,500	800	700	som motsvarar lön, höjas med 100 kro-
D:o „ „ i Skellefteå	1.800	700	600	nor och efter 10 år
D:o „ „ i Lycksele .	1,300	700	600	medytterligarelOO
Till predikanter vid kronohäkten	9,800	—	—
För särskild skolundervisning vid
tvångsarbetsanstalten i Lands-
krona ..............	400	—	—
Till läkare vid de centrala fång-
vårdsanstalterna........	13,500	—	—
Till läkare vid straffängels er och
kronohäkten..........	21,500	_	—
Till organister och klockare vid
vissa centrala fångvårdsan-
stalter..............	1,000	_	—
1 extra vaktkonstapel.....	L050	550	500
28 „ vaktkonstaplar.....	29,400	15,400	14,000
1 „ vaktkvinna.......	775	425	350
6 ,, vaktkvinnor......	4,650	2,550	2,100
Till kokerskor och kvinnlig bevak-
ning vid vissa mindre krono-
häkten.............	2,325	—	—
Summa	90,000;	—

Beträffande de af Eders Kungl. Maj:t i enlighet med löneregleringskommitténs
betänkande föreslagna benämningarna för den manliga
bevakningspersonalen har i en inom Riksdagen väckt motion hemställts,
att benämningen första vaktkonstapel måtte utbytas mot öfverkonstapel
och benämningen öfverkonstapel mot uppsyningsman.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår har löneregleringskommittén
icke varit enig i denna sak, ity att tre af dess ledamöter och bland
dem två representanter för fångvården velat tilldela ifrågavarande befattningshafvare
de af motionären föreslagna benämningarna. Riksdagen
tillåter sig i anledning däraf erinra, hurusom nämnda reservanter i anslutning
till fångvårdsstyrelsens af kommittén i hufvudsak delade uppfattning,
att de militära titlarna inom fångvården borde utbytas mot andra
benämningar, ansett, att den af kommittén bibehållna titeln förste vaktkonstapel
borde utbytas mot annan enligt deras uppfattning lämpligare
och befattningens art närmare motsvarande benämning. Titeln förste
vaktkonstapel syntes enligt reservanternas mening nära erinra om förste
konstapel vid artilleriregementena, utan att likväl dessa artillerikonstaplars
tjänstegrad kunde fullt likställas med den, som intoges af de i kommitténs
förslag såsom första vaktkonstaplar upptagna befattningshafvande.
De sistnämnda intoge i själfva verket en ställning, som vore
närmast jämförlig med sergeanternas vid regementena eller öfverkonstaplarnas
vid poliskårerna. De hade också hittills vid de centrala
fångvårdsanstalterna burit titeln underofficerare och allmänt benämnts
sergeanter. Med hänsyn till såväl disciplinen inom fängelserna som
andra förhållanden inom fångvårdsstaten syntes det icke sakna en viss
betydelse, att personer i den tjänsteställning, hvarom nu vore fråga,
bure en titel, hvilken så nära som möjligt motsvarade deras tjänstebefattning.
I alla händelser borde knappast giltigt skäl hafva förelegat
att tilldela en del af ifrågavarande tjänstinnehafvare en lägre titel än
den de för sina befattningar förut innehaft.

De af reservanterna sålunda anförda skäl har Riksdagen funnit
förtjäna ett visst afseende. Och då härtill kommer, att bevakningspersonalen,
enligt hvad Riksdagen erfarit, själf åstundar de af reservanterna
och motionären ifrågasatta titelförändringarna samt någon olägenhet
näppeligen torde vara att befara, därest ordet konstapel icke ingår såsom
beståndsdel i titlarna för de båda högre graderna af den manliga bevakningspersonalen,
har Riksdagen funnit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna
benämningarna första vaktkonstapel och öfverkonstapel böra
utbytas mot öfverkonstapel och uppsyningsman.

Då hänsyn sålunda tagits till den manliga bevakningspersonalens
genom motionär framförda önskningar i benämningsfrågan, synes liknande
tillmötesgående böra visas gent emot den kvinnliga bevakningspersonalen,
hvadan Riksdagen, i anslutning till hvad fångvårdsstyrelsen
i detta hänseende anfört, ansett, att i aflöningsstaten benämningarna

Riksdagens Skrifvelse Nr 2. 23

första vaktfru och vaktfru böra användas i stället för vaktfru och vaktkvinna.

Ofvan intagna öfvergångs- och förslagsstater hafva icke gifvit
anledning till anmärkning, och har Riksdagen velat erinra om, att de å
dem upptagna utgifter utgå från det i nästföljande punkt upptagna
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Bland de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de nya aflöningarna å fångvårdsstaten förekommer,
»att innehafvare af ordinarie befattning vid fångvårdsstaten
äger att i fråga om rätt till aflöningsförhöjning räkna sig till godo tid,
hvarunder han innehaft motsvarande eller jämförlig befattning vid statens
uppfostringsanstalt å Bona».

Då denna bestämmelse är föranledd af Eders Kungl. Maj:ts förslag
om fastställande af aflöningsstat för nämnda uppfostringsanstalt,
men Riksdagen, enligt hvad i punkt 18 här nedan meddelas, afslagit
detta förslag, har Riksdagen uteslutit anförda punkt ur ifrågavarande
villkor och bestämmelser.

Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit har Riksdagen ej funnit gifva anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen,

dels godkänt följande ordinarie stat och öfvergångsstat för fångvårdsstaten
att tillämpas från och med år 1911:

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Ordinarie stat.

	Kronor.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-	Summa.
Tjänstemän af högre grad.	motsva- rande.	penningar eller mot-
		svarande.
Centralfängelset å Långholmen:
1 direktör ..............................	3,000 2,700	2,000	5.000 4.000	[Efter 5 år kan lönen höjas 1 med 500 kronor och [ efter 10 år med ytter-\| ligare 600 kronor.
1 kamrerare .........................	1,300

1 förste pastor, arfvode......	2,700	1,300	4,000	\| Efter 5 år kan den del af 1 arfvodet, som motsva-
1 andre pastor, arfvode......	2,300	1,200	3,500	1 rar lön, höjas med 500 '' kronor.
1 assistent..............................	1,900 1,900	1,100	3,000 3,000
1 assistent............................	1,100	Efter 5 år kan lönen höjas! med 400 kronor och!

1 assistent och arbetsföre-				efter 10 år med ytter-
ståndare ..............................	1,900	1.100	3,000	ligare 400 kronor.
			Efter 5 år kan den del afl
1 skollärare, arfvode............	1,200	900	2,100 .2,100	arfvodet, sommotsvarar!
1 skollärare, arfvode............	1,200	900	> lön, höjas med 200 kro-j
		ytterligare 200 kronor.
Centralfängelset i Härianda:				(Efter 5 år kan lönen höjas
1 direktör ..............................	3,000	1,500	4,500	med 500 kronor och , efter 10 år med ytter-

	ligare 500 kronor.
				.Efter 5 år kan den del
1 pastor, arfvode..................	2,100	1,150	3,250	\| af arfvodet, som mot-\| svarar lön, höjas med
				\| 500 kronor.
				(Efter 5 år kan lönen höjas
1 assistent ..........................	1,600	1,000	2,600	j med 400 kronor och j efter 10 år med ytter-

	1 ligare 400 kronor.
				(Efter 5 år kan den del af
				arfvodet, sommotsvarar
1 skollärare, arfvode............	'' 1,200	900	2,100	lön, höjas med 200 kro-
			nor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.

Centralfängelset i Härnösand:				(Efter 5 år kan lönen höjas
1 direktör ..............................	3,000	1,500	4,500	\| med 500 kronor och j efter 10 år med ytter-
Trpt	—	—	46,650	ligare 500 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

	Kronor.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-
		svarande.
Trpt	—	—	46,650 (
1 pastor, arfvode..................	2,100	1,150	3,250 j
1 assistent .............................	1,600	1,000	2,600 j
Tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö:
1 direktör ..............................	3,000	2,000	5,000,1
1 kamrerare ...........................	2,700	1,300	4,000 j
1 pastor, arfvode..................	2,300	1,200	3,500 ■
1 assistent ..............................	1,900	1,100	3,0001
1 assistent (vid jordbruket)	1,200	900	2,100 \|
1 skollärare, arfvode...........	1,200	900	2,100
Tvångsarbetsanstalten i
Karlskrona:
1 direktör ..............................	2,700	1,300	4,000
1 kamrerare ...........................	2,300	1,200	3,500
1 pastor 0, arfvode...............	2,300	1,200	3,500
1 assistent och arbetsföre-
ståndare ..............................	1,200	900	2,100
Trpt		t 85,300

[Efter 5 år kan den del af
arfvodet, som motsvarar
lön, höjas med 500 kr,

[Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor och
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.

med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

Ifter 5 år kan den del
arfvodet, som motsvarar
lön, höjas med 500
kronor.

med 400 kronor och
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.

Efter 5 år kan den del af
arfvodet, sommotsvarar
lön, höjas med 200 kronor
och efter 10 år med
ytterligare 200 kronor,

.Efter 5 år kan lönen höjas
[ med 500 kronor och
[ efter 10 år med ytterI
ligare 500 kronor.
.Efter 5 år kan den del af
I arfvodet, sommotsvarar
I lön, höjas med 500
^ kronor.

fEfter 5 år kan lönen höjas
I med 400 kronor och
| efter 10 år med ytter''
ligare 400 kronor.

i) Skall utan särskild ersättning jämväl bestrida de prästerliga göromålen vid straffängelset
i Karlskrona.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

	]	i r o n o	C.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-
		svarande.
Trpt	—	—	85,300
Tvångsarbetsanstalten i
Norrköping:
1 direktör.................................	2,700	1,300	4,000 \|
1 kamrerare ..........................	2,300	1,200	3,500 \|
1 pastor, arfvode..................	2,100	1,150	3,250 j
1 assistent............................	1,200	900	2,100 { i
Tvångsarbetsanstalten i
Landskrona:			(
1 direktör ..............................	2,700	1,300	4,000 j
1 assistent..............................	1,200	900	2,100 j
predikantarfvode ..................	—	—	1,500 ''
Straffängelset i Stockholm:			\|
1 direktör ..............................	2,700	1,300	4,000 j
1 assistent............................	1,200	900	2,100 j
1 skollärarinna, arfvode......	1,000	500	1,500
predikantarfvode .................	—	—	1,500
Trpt	—	—	114,850

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor,
fter 5 år kan den del af
arfvodet, som motsvarar
lön, höjas med 500
kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor och
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor och
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.

med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor och
efter 10 år med ytterligare
400 kronor.

Efter 5 år kan den del af
arfvodet, som motsvarar
lön, höjas med 150 kro
nor och efter 10 år med
ytterligare 150 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

	Kronor.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva.	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-
		svarande.
Trpt	—	—	114,850
Straffängelserna i Linköping,
Jönköping, Växjö, Kalmar, Fri-
stianstad, Vänersborg, Marie-
stad, Örebro och Gäfle:
1 direktör ..............................	2,700	1,300	4,000
8 direktörer ...........................	21,600	10,400	32,000
1 assistent..............................	1,200	900	2,100
8 assistenter..........................	9,600	7,200	16,800
predikantarfvode.....................	—	—	1,500
8 predikantarfvoden ............	—	—	12,000
Straffängelset i Karlskrona:
1 direktör ..............................	2,700	1,300	4,000
1 assistent .............................	1,200	900	2,100
Straffängelserna i Uppsala,
Karlstad, Västerås och Falun:
1 direktör ..............................	2,700	1,300	4,000
3 direktörer ...........................	8,100	3,900	12,000
predikantarfvode ..................	—	—	1,200
3 predikantarfvoden ............	—	—	3,600
Kronohäktena i Nyköping, Väs-
tervik, Visby, Ystad, Halmstad,
Sundsvall, Östersund, Umeå
och Luleå:
1 föreståndare........................	1,600	1,000	2,600
8 föreståndare........................	12,800	8,000	20,800
Trpt	—	—	233,550

■. Efter 5 år
[ höjas med
f och efter
I ytterligare
\ Efter 5 år
l höjas med
( och efter
■ ytterligare

(Efter 5 år
I höjas med
| och efter
[ ytterligare
Efter 5 år
höjas med
i och efter
[ ytterligare

kan lönen
500 kronor
10 år med
500 kronor,
kan lönen
400 kronor
10 år med
400 kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
i och efter 10 år med
I ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen
I höjas med 200 kronor
i och efter 10 år med
ytterligare 200 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2,

	Kronor.
		Tjänst-
	Lön eller	görings-
	motsva-	penningar	Summa.
	rande.	eller mot-svarande.
Trpt	—	—	233,550
Kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Varberg, Uddevalla, Hudiksvall och Haparanda: 1 föreståndare........................	1,200	900	2,100	\| Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 200 kronor
5 föreståndare.......................	6,000	4,500	10,500	\| och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.
Tjänstemän af lägre grad
(bevakningspersonal).
1 uppsyningsman..................	800	700	1,500
13 uppsyningsman...............	10,400	9,100	19,500
1 öfverkonstapel ..................	700	600	1,300	Efter 6 år kan lönen höjas med 100 kronor
50 öfverkonstaplar..............	35,000	30,000	65,000
1 vaktkonstapel..................... 408 vaktkonstaplar (däraf	600	500	1,100	och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
20 jämväl jordbruksför-män) ................................	244,800 500	204,000	448,800
1 första vaktfru ..................	450	950	Efter 5 år kan lönen höjas med 75 kronor
5 första v aktfruar ...............	2,500	2,250	4,750
1 vaktfru ..............................	450	350	800	och efter 10 år med ytterligare 75 kronor.
49 vaktfruar ........................	22,050	17,150	39,200
				\| Efter 5 år kan lönen
1 kokerska.............................	300	200	500	höjas med 50 kronor
13 kokerskor ......................	3,900	2,600	6,500	och efter 10 år med ytterligare 50 kronor.
Summa	—	—	836,050

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Öfvergångsstat.

			K r o	n o r.
	Lön eller motsva- rande.	Arf- vode.	Tjänst- görings- pen- ningar eller motsva- rande.	Skrif- vare- arf- vode.	Sär- skilt lönetill- ägg-	Summa.
Centralfängelset i Malmö: j 1 direktör .....................	3.500 1.500			500		4,000	Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med
1 ! 1 kamrerare..............			450	1,200	3,150	ytterligare 500 kronor. Efter 5 åx kan lönen höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.
1 bevakningsbefälhaf-vare ..........................	2,000	500				2,500
Länsfängelset i Malmö: 1 direktör ....................	2,700		1,300			4,000	[Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 500 kronor t och efter 10 år med
1 predikant, tillika pa-stor vid nuvarande centralfängelset, arf-vode ......................	2,100		1,150			3,250	1 ytterligare 500 kronor. [Efter 5 år kan den del\| \| af arfvodet, som mot-i svarar lön, höjas med
							500 kronor.
Kronohäktet i Eskilstuna: 1 bevakningsbefälh af-vara ...........................	1,200		600			1,800	[Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 150 kronor j och efter 10 år med
							[ ytterligare 150 kronor.
1 predikant ..................		600	__	_	_	600
Kronohäktet i Norrköping. 1 direktör ...................	1,600		600	300		2,500	[Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 250 kronor \| och efter 10 år med
							[ ytterligare 250 kronor.
Kronohäktet i Pajala: 1 direktör ..................	1,300	—	600	—	—	1,900	[Efter 5 år kan lönen \| höjas med 150 kronor ] och efter 10 år med i ytterligare 150 kronor.
1 predikant .................	—	400	—	—	—	400
Summa			—	\| —	—	\| 24,100

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de enligt den nya staten med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten
förenade aflöningsförmåner:

att ordinarie tjänsteman vid fångvårdsstaten skall vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid möjligen inträdande förändrad organisation af fångvårdsstaten
eller särskilda delar däraf eller i följd af kronans ombesörjande af
arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna eller eljest af olika anledningar
kan varda stadgad;

att ordinarie tjänsteman vid fångvårdsstaten jämväl skall vara skyldig
att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar,
låta sig förflyttas till annan fång vårdsan stalt; ägande han emellertid,
därest förflyttningen sker utan hans egen ansökning eller uttryckta
önskan, åtnjuta ersättning för flyttningskostnad;

att med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid fångvårdsstaten ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej fångvårdsstyrelsen på därom gjord framställning och efter
pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid fångvårdsstaten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att kvinnlig befattningshafvande, som ingår äktenskap, skall vara
skyldig afgå från tjänsten, om fångvårdsstyrelsen finner det nödigt;

att vid kronohäkte vaktfru skall efter fångvårdsstyrelsens bestämmande
vara skyldig utan särskild ersättning bestrida jämväl kokerskegöromål; att

tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteman
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller annan kostnadsfri
ledighet, men för tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola
utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen eller i de fall, där aflöningen utgöres af arfvode,
den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller
andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänst -

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

göring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen eller arfvodet, som erfordras lör befattningens uppehållande
eller eljest pröfvas skäligt;

att, därest tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen under tjänsteutofning,
blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, aflöningen å
stat må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, kunna, efter
fångvårdsstyrelsens bepröfvande, oafkortad utgå till honom under högst
sex månader; ankommande på pröfning af Kungl. Maj:t, till huru stor
del aflöning kan böra utgå till den skadade efter omförmälda tid af sex
månader;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i
häkte tagen, den "del af hans aflöning, som icke af fångvårdsstyrelsen
pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej fångvårdsstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära
något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande åt
semester eller annan kostnadsfri ledighet, innehafvare af lägre tjänst
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid fångvårdsstaten,
densamma, mot åtnjutande af de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar eller däremot svarande belopp, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår;.

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjänst i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor, att tjänstemannen
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt. sin egen
eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri ledighet, och för andra
förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda förhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af
kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd;

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

att löntagare därvid bör tillgodoräknas tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af
förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållanden m. m. vid
fångvårdsstaten;

att direktör eller kamrerare vid fångvårdsanstalt äfven må för
tillgodonjutande af aflöningsförhöjning räkna sig till godo tid, hvarunder
han varit ordinarie tjänsteman i första lönegraden hos fångvårdsstyrelsen,
dock under de villkor i öfrigt, som gälla för åtnjutande af fastställda
aflöningsförmåner för nämnda styrelse;

att, därest ordinarie fånggevaldiger transporterats till vaktkonstapel
vid fångvårdsanstalt, han äger att i fråga om rätt till ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, han varit ordinarie fånggevaldiger;

att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattning
vid fångvårdsstaten än den han dittills innehaft, redan intjänat
högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken
han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg
i den sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för
att hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning,
han senast åtnjöt före befordringen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester må årligen, då sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, utan afdrag å aflöningsförmånerna åtnjutas å
tider, som fångvårdsstyrelsen bestämmer, af en hvar direktör, kamrerare,
pastor, assistent, skollärare och skollärarinna under en månad samt
af föreståndare vid kronohäkte och tjänsteman af lägre grad enhvar
under femton dagar;

att därjämte föreståndare vid kronohäkte och tjänsteman af lägre
grad må vid tjänstledighet för sjukdom under loppet af ett och samma
kalenderår åtnjuta full aflöning under högst trettio dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som bestämmes
af fångvårdsstyrelsen;

att samtliga ordinarie tjänstemän vid fångvårdsstaten må åtnjuta
fri bostad jämte nödigt bränsle eller ock ersättning därför;

att beloppet af hyresersättning och vedanslag skall bestämmas
efter de i orten gällande hyror och pris å ved, dock med iakttagande,
hvad tjänstemännen af lägre grad angår, att hyresersättnings årliga

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

belopp endast då särskilda förhållanden därtill föranleda må öfverstiga
250 kronor, och att vedanslag må utgå för inköp af högst 8 kubikmeter
björkved och 7 kubikmeter barrved;

att hjresersättning och vedanslag skola utgå i enahanda ordning
som lön;

att beklädnadsersättning med 100 kronor för år må till en hvar
tjänsteman, tillhörande den manliga bevakningspersonalen, utbetalas
i öfverensstämmelse med hvad som gäller beträffande tjänstgöringspenningar
eller ersättning för sådana vid vikariat;

att kostnadsfri läkarevård jämte medikamenter, enligt de närmare
bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar, lämnas åt tjänstemän af
lägre grad men ej åt deras familjer;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen eller, där aflöningen utgöres af
arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
äfvensom, i förekommande fall, hyresersättning och vedanslag utgå
till månadens slut;

att, då tjänsteman, som åtnjuter fri bostad, aflider, fångvårdsstyrelsen
må, efter pröfning af förekommande omständigheter, medgifva
hans änka eller efterlefvande familj att för afflyttning från bostaden
njuta lämplig fardag;

att, därest tjänsteman aflider i följd af olyckshändelse, timad under
tjänsteutöfning, ett belopp, motsvarande den aflidnes aflöning för en
månad, må såsom begrafningshjälp tilldelas hans dödsbo;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att nyssberörda villkor och bestämmelser skola gälla jämväl för
åtnjutande af de för direktören vid nuvarande länsfängelset i Malmö
samt den prästerlige tjänstemannen vid central- och länsfängelserna
därstädes i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner;

att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911 tillträder i
den ordinarie staten upptagen befattning eller någon af nämnda befattBih.
till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Raft. 5

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

ningar vid fängelserna i Malxnö, skall vara pliktig att underkasta sig
samma villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af sagda befattningar, hvilka icke
före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta sig den
nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat
föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag angående civila tjänstemäns
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;

dels medgifvit,

att nuvarande direktören vid kronohäktet å Långholmen må, så länge
han där kvarstår, uppbära ett personligt aflöningstillägg, motsvarande
skillnaden mellan aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst
vid centralfängelset å Långholmen och den aflöning, som enligt nu
gällande stat tillkommer direktören vid kronohäktet därstädes;

att nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten i
Karlskrona må, därest han vid nya statens trädande i kraft kvarstår i
befattningen, erhålla personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden
mellan aflöningen enligt den nya staten för assistenttjänst vid anstalten
och den aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer bevakningsbefälhafvaren
;

att nuvarande kamreraren vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona
må uppbära personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan
aflöningen enligt nya staten för assistenttjänst vid anstalten och den
aflöning, som enligt nu gällande stat tillkommer kamreraren;

att nuvarande predikanten vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona
må, så länge han med sina göromål i fångvårdens tjänst ej förenar annan
aflönad syssla, tills vidare, utöfver arfvodet enligt nya staten för
predikantbefattningen vid anstalten med tillhörande kronohäkte, uppbära
personligt aflöningstillägg af 1,200 kronor;

att nuvarande direktören vid kronohäktet i Hudiksvall må uppbära
personligt aflöningstillägg, motsvarande skillnaden mellan föreståndarens
aflöning enligt den nu gällande och enligt nya staten;

att nämnda direktör vid kronohäktet å Långholmen, bevakningsbefälhafvare
vid tvångsarbetsanstalten i Karlskrona, kamrerare vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona och direktör vid kronohäktet i Hudiksvall
äfvensom nuvarande bevakningsbefälhafvaren vid tvångsarbetsanstalten
i Norrköping samt nuvarande direktörerna vid länsfängelserna i Östersund
och Luleå må, därest de i öfrig! vilja ingå på den nya staten,

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

bibehållas vid rätt att komma i åtnjutande af pensionsbelopp i enlighet
med nu gällande bestämmelser;

att aflöningstillägg enligt den grund, som af departementschefen angifvits
må från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll utgå till
tjänsteman af lägre grad, som i anledning af den föreslagna omorganisationen
af fångelseväsendet erhåller befattning, med hvilken är förenad lägre
aflöning än den, han förut åtnjutit, äfvensom att, därest pension, hvartill
han å sin förra befattning ägt rätt, uppgår till högre belopp än den
pension, som å den nya befattningen skulle tillkomma honom, han må
bibehållas vid innehafvande pensionsrätt;

att, så länge ordinarie fånggevaldiger, som ej transporterats till
vaktkonstapel, kvarstår i tjänst, den aflöning, som tillkom sådan gevaldiger
enligt den år 1902 fastställda aflöningsstat för de betjänte vid fångvårdsanstalterna,
hvilkas aflöning utgick af bestämda anslaget till fångars vård
och underhåll, må till honom utgå af de i den nya staten uppförda
vaktkonstapelslönemedel;

att i särskilda undantagsfall Kungl. Maj:t må, efter framställning
af fångvårdsstyrelsen, tilldela tjänsteman af lägre grad vid fångvårdsstaten
gratifikation; samt

att den, som på förordnande förvaltar vakant tjänst vid fångvårdsstaten,
må under tiden åtnjuta de med tjänsten förenade aflöningsförmåner; dels

ock till beredande af medel för de aflöningsbelopp, som upptagits
i den ordinarie staten för fångvårdsstaten, höjt det i riksstaten
uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, nu uppgående
till 758,900 kronor, med 77,150 kronor till 836,050 kronor.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

4:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 4 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till fångars vård och
underhåll från dess nuvarande belopp 1,288,000 kronor till 1,375,000
kronor, eller således med 87,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot, att förevarande
anslag höjes till det af Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, har emellertid
funnit sig i detta sammanhang böra påpeka, hurusom anslaget belastas
med utgifter, hvilka, enligt Riksdagens förmenande, rätteligen icke böra
drabba detsamma.

Såsom af utredningen i ärendet framgår, bestridas, bland annat,

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

utgifterna för arbetsdriften vid fängelserna med detta anslag. Dessa
utgifter förorsakas till icke obetydlig del af det arbete, som fångvården
utför åt andra statsförvaltningar genom tillverkning af för statsförvaltningarna
erforderliga persedlar. För arbetet erhåller fångvården dock
ingen annan ersättning än för arbetsmaterialierna men får däremot
vidkännas utgifter för arbetspremier till fångarna och aflöningar åt ett
växande antal yrkesundervisare samt för arbetsverktyg m. m.

Då ifrågavarande utgifter uppgå till rätt afsevärda belopp, har det
synts Riksdagen skäligt, att vederbörande statsförvaltningar sjkifva må
vidkännas lämplig andel i samtliga kostnaderna för de persedlar, som
vid fångvårdsanstalterna för deras räkning tillverkas. I det outredda
skick saken för närvarande befinner sig, har Riksdagen likväl icke ansett
sig kunna framlägga något särskildt förslag utan endast velat fästa
Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å förhållandet.

Riksdagen har alltså höjt förslagsanslaget till fångars vård och
underhåll från dess nuvarande belopp 1,288,000 kronor till 1,375,000
kronor, eller således med 87,000 kronor.

5:o) Uti en till Riksdagen den 21 januari innevarande år aflåten
proposition nr 55 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt
utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen medgifva, att från det under andra hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag till fångars vård och underhåll må utgå dels
det belopp af 750 kronor, som jämlikt kungl. bref den 16 juli 1909 af
statskontoret under förskottstitel utbetalts till fångvårdsstyrelsen såsom
lönefyllnad till vikarien för tjänstledige kassören och bokhållaren hos
styrelsen Walter Engblom under senare halfåret 1909, dels sådan lönefyllnad
under förra halfåret 1910 med 125 kronor för månad, dels ock,
därest Engblom erhåller fortsatt tjänstledighet för sjukdom, lönefyllnad
till hans vikarie med 125 kronor för månad under senare halfåret 1910
samt därefter med högst 208 kronor 33 öre för månad.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har Riksdagen
icke något annat att erinra, än att Riksdagen anser det mindre lämpligt
att redan nu fastställa beloppet af den lönefyllnad, som efter utgången
af år 1910 skall utbetalas till vikarien. Den i ärendet förebragta utredningen
synes nämligen icke utesluta möjligheten att jämväl efter
1910 års utgång erhålla lämplig vikarie för en lönefyllnad af 125 kronor
för månad. Vid sådant förhållande och då ännu ovisst är, huruvida
den ordinarie kassören och bokhållaren kommer att ingå på den nya
lönestaten eller kvarstå å den gamla, torde — åtminstone tills vidare —

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

anvisandet af de medel, som efter år 1910 kunna erfordras för att uppehålla
ifrågavarande tjänst, böra få bero på förnyad ompröfning.

Riksdagen har därföre på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att från det under
andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till fångars vård och underhåll
må utgå dels det belopp af 750 kronor, som jämlikt kungl. bref den
16 juli 1909 af statskontoret under förskottstitel utbetalts till fångvårdsstyrelsen
såsom lönefyllnad till vikarien för tjänstledige kassören och
bokhållaren hos styrelsen Walter Engblom under senare halfåret 1909,
dels sådan lönefyllnad under förra halfåret 1910 med 125 kronor för
månad, dels ock, därest Engblom erhåller fortsatt tjänstledighet för
sjukdom, lönefyllnad till hans vikarie med 125 kronor för månad under
senare halfåret 1910.

Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten.

6:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i
riksstaten för år 1911 uppföra reservationsanslaget till »vård och underhåll
af läns- och kronohäkten» under förändrad benämning: »vård och
underhåll af straffängelser och kronohäkten».

Enär de nuvarande länscellfängelserna eller de så kallade länsfängelserna
i det af Riksdagen under punkt 3 här ofvan bifallna förslaget
angående fängelseväsendets omorganisation upptagits under annan
benämning och till största delen återfinnas i gruppen straffängelser, har
Riksdagen i riksstaten för år 1911 uppfört reservationsanslaget till vård
och underhåll af läns- och kronohäkten under förändrad benämning:
»vård och underhåll af straffängelser och kronohäktem.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 6 föreslagit Riksdagen att
medgifva sådan ändring af hvad som blifvit stadgadt angående ersättning
till den tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, att från det
å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare,
vittnen och parter må från och med år 1911 till honom för rannsakningar
med häktade utgå dels ett årligt arfvode af 1,200 kronor, dels 75 kronor
för hvarje af honom för sådan rannsakning hållet urtima ting eller

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

extra sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads- ock traktamentsersättning
enligt tredje klassen i resereglemente!, dock med iakttagande
att dagtraktamente ej må beräknas för dygn, hvarunder förrättning
ägt rum, dels ock traktamente af 16 kronor för hvar och eu
af de två expeditionsdagar, brottmålsdomaren äger beräkna för hvarje
af honom handlagdt mål.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har icke af Riksdagen
bifallits.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som för innevarande år
finnas uppförda under andra hufvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t icke
föreslagit annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma måtte
höjas med 14 kronor, eller'' från 111,940 kronor till 111,954 kronor.

I anledning häraf hafva samtliga de ordinarie anslag under andra
hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskild! omförmälda, för år 1911
fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat, dock att
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för jämnande
af hufvudtitelns slutsumma höjts från det nuvarande beloppet 111,940
kronor med 14 kronor till 111,954 kronor.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till andra hufvudtiteln, hafva följande
anslag beviljats.

Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 8 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befallningshafvande
i justitiedepartementet, i enlighet med de af departementschefen
tillstyrkta grunder och på de af honom förordade villkor, å extra stat
för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 5,245 kronor, hvaraf högst
100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen
dels för ifrågavarande ändamål, i enlighet med i nämnda skrifvelse
angifna grunder, å extra stat för år 1911 anvisat såsom förslagsanslag
ett belopp af 5,195 kronor, däraf högst 100 kronor må användas
till höjning af vikariatsersättning under semester;

dels godkänt vissa i berörda skrifvelse upptagna villkor, utöfver
redan gällande lönevillkor, för åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen;
samt

dels meddelat vissa i nämnda skrifvelse omförmälda föreskrifter
till iakttagande vid utbetalningen af provisoriska aflöningstillägg.

Andre ledamot å departementets afdelning för lagärenden.

10:o) Under punkt 9 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att för aflönande af en andre ledamot å
justitiedepartementets afdelning för lagärenden å extra stat för år 1911
anvisa ett belopp af 8,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses
motsvara tjänstgöringspenningar.

För aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdelning
för lagärenden har Riksdagen för hvartdera af åren 1909 och 1910
å extra stat anvisat ett belopp af 7,500 kronor. Då byråchefen för
lagärenden, med hvilken den andre ledamoten hittills i lönehänseende
jämställts, under punkt 1 här ofvan beviljats en till 9,000 kronor
förhöjd aflöning, torde äfven andre ledamoten böra komma i åtnjutande
af någon löneförhöjning. Andre ledamoten å afdelningen
för lagärenden synes emellertid icke böra i aflöningshänseende fullständigt
jämställas med byråchefen för samma afdelning, ^ utan har
Riksdagen, i likhet med departementschefen, ansett honom i sadant hänseende
närmast böra jämföras med tjänstemän af tredje lönegraden i de
nyreglerade verken.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, för aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets
afdelning för lagärenden å extra stat för år 1911 anvisat
ett belopp af 8,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Extra föredragande.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 10 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en extra föredragande inom
justitiedepartementet å extra stat för år 1911 bevilja ett belopp af 3,000
kronor.

På af departementschefen angifna skäl, mot hvilka Riksdagen icke
haft något att erinra, har Riksdagen till arfvode åt en extra föredragande
inom justitiedepartementet å extra stat för år 1911 beviljat ett
belopp af 3,000 kronor.

Straffregistret.

12:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkt 11 af denna
hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som
skett under de senare åren, för bestridande af de utaf tillämpning
af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning
m. m. vid justitiedepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts
kansli å extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 5,000 kronor.

Lagberedningen.

13:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet å
extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 50,000 kronor.

På de af departementschefen i ämnet anförda skäl, mot hvilka
Riksdagen icke haft något att erinra, har Riksdagen för fortsatt uppehållande
af lagberedningens verksamhet å extra stat för år 1911 anvisat
ett belopp af 50,000 kronor.

Nedre justitierevisionen.

14:o) Uti en till Riksdagen den 4 april innevarande år aflåten
proposition (nr 141) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt

Riksdagens Skrifvelse Nr 2. 41

utdrag af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för samma
dag föreslagit Riksdagen att a extra stat för ar 1911 anvisa dels till
beredande af tillfällig löneförbättring åt ordinarie och konstituerade
revisionssekreterare med åt en hvar af åtta ordinarie revisionssekreterare
1,400 kronor och åt en hvar af sex konstituerade revisionssekreterare
1^700 kronor, af hvilka belopp 500 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar,
tillhopa 21,400 kronor, dels till beredande af tillfällig
förhöjning af de i aflöningsstaten för nedre revisionen till en hvar af tre
amanuenser upptagna tjänstgöringspenningar, 1,500 kronor, till 1,800
kronor ett belopp af 90Ö kronor, dels till aflönande af sex tillförordnade
revisionssekreterare och sex amanuenser i nedre revisionen 57,600 kronor,
dels ock till aflönande af ett biträde å nedre revisionens registratorskontor
2,700 kronor eller i allt 82,600 kronor.

Aflöningen för de ordinarie revisionssekreterarna utgår sedan år
1877 med 6,400 kronor jämte ett ålderstillägg af 600 kronor. Riksdagen
beslöt på Eders Kungl. Maj:ts hemställan år 1908 att därutöfver för år
1909 bevilja ordinarie revisionssekreterare en tillfällig löneförbättring af
1,100 kronor, som sedermera beviljats äfven för år 1910. Eders Kungl.
Maj:ts nu föreliggande framställning afser att än ytterligare höja denna
tillfälliga löneförbättring för år 1911 med 300 kronor. . _

Då, såsom departementschefen meddelar, löneregleringskommittens
arbete nu så fortskridit, att dess betänkande angående reglering af nedre
justitierevisionen kan vara att snart förvänta, och Riksdagen sålunda har
grundad anledning att antaga, det redan 1911 års Riksdag kommer att
få sig förelagdt förslag till en definitiv reglering af lönerna för tjänstemännen
inom nedre justitierevisionen, har Riksdagen måst ställa sig
synnerligen tveksam om lämpligheten att nu företaga någon ändring
i storleken af den tillfälliga löneförbättring, som så nyligen af Riksdagen
pröfvats lämplig. Då därtill kommer, att de. starka betänkligheter
löneregleringskommittén uttalat gent emot bifall i större eller
mindre mån till framställningarna om provisorisk lönereglering för
personal inom nedre revisionen, såsom i flera hänseenden ägnade att
föregripa den definitiva löneregleringen för detta ämbetsverk, icke synas
Riksdagen vara helt häfda genom hvad departementschefen i ärendet
anfört, och då slutligen Riksdagen numera i allmänhet afslagit Eders
Kungl. Maj:ts förslag om provisorisk lönereglering för sådana oreglerade
ämbetsverk, för hvilka framställning om definitiv lönereglering snart kan
vara att förvänta, finner sig Riksdagen icke kunna bifalla Eders Kungl.
Maj:ts hemställan om höjning af det belopp, hvarmed den tillfälliga löneförbättringen
för de ordinarie revisionssekreterarna nu utgar.

Bih. till Eiksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 6

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Riksdagen, som sålunda anser, att den tillfälliga löneförbättringen
för vederbörande tjänstemän inom nedre justitierevisionen för år 1911
bör utgå med samma belopp som för innevarande år, har alltså på det
sätt bifallit Eders Kung!. Maj:ts föreliggande framställning, att Riksdagen
å extra stat för år 1911 anvisat: dels till beredande af tillfällig
löneförbättring åt ordinarie och konstituerade revisionssekreterare med
åt en hvar af åtta ordinarie revisionssekreterare 1,100 kronor och åt
en hvar af sex konstituerade revisionssekreterare 1,700 kronor, af hvilka
belopp 500 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar, tillhopa

19,000 kronor, dels till beredande af tillfällig förhöjning af de i aflöningsstaten
för nedre revisionen till en hvar af tre amanuenser upptagna tjänstgöringspenningar,
1,500 kronor, till 1,800 kronor, ett belopp af 900
kronor, dels till aflönande af sex tillförordnade revisionssekreterare och
sex amanuenser i nedre revisionen 57,600 kronor, dels ock till aflönande
af ett biträde å nedre revisionens registratorskontor 2,700 kronor eller
i allt 80,200 kronor.

Extra division i Svea hofrätt.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 14 föreslagit
Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett år från och med den
1 september 1910 af en extra division i Svea hofrätt för behandling af
instämda och vädjade mål å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af
32,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1910 förskottsvis
af tillgängliga medel utanordna hvad af nämnda belopp belöper
på tiden från och med den 1 september till årets slut.

Den extra division i Svea hofrätt, hvilken trädde i verksamhet
den 1 september 1904, handlägger uteslutande vädjade och till hofrätten
instämda mal. Balansen af sådana mål var vid 1907 års utgång 1,168.
Då under år 1908 inkommo till hofrätten 1,528 instämda och vädjade
mål samt under samma år- afgjordes 1,511 dylika mål, ökades alltså
balansen under året till 1,185 mål. Antalet under år 1909 till hofrätten
inkomna mål. af angifna art utgjorde 1,682. Häraf torde framgå, att
den extra divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen
å ifrågavarande mål skall kunna nedbringas till den balans, som af
löneregleringskommittén ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.

h örlidet år har Riksdagen till uppehållande af den extra divisionens
verksamhet under ett år från den 1 september 1909 anvisat 32,700

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

kronor. Nämnda belopp föreslås för år 1911 höjdt till 32,900 kronor
att fördelas enligt af departementschefen uppgjordt förslag.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
har alltså för fortsatt uppehållande under ett år från och med
den 1 september 1910 af en extra division i Svea hofrätt för behandling
af instämda och vädjade mål å extra stat för år 1911 anvisat ett
belopp af 32,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år
1910 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af nämnda belopp
belöper på tiden från och med den 1 september till årets slut.

Krigshofrätten.

16:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1911 anvisa dels till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och militära ledamöter ett belopp af 3,250 kronor, dels ock
för beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vaktmästare
ett belopp af 300 kronor, hvilket belopp skall anses utgöra tjänstgöringspenningar.

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter
har Riksdagen för innevarande år anvisat 3,250 kronor.

Krigshofrättens vaktmästare har hittills erhållit en lön af 600
kronor jämte fri bostad äfvensom 90 kronor i extra lönetillägg. De hos
centrala ämbetsverk anställda vaktmästare å gammal stat åtnjuta i allmänhet,
förutom extra lönetillägg, en aflöning af 800 kronor eller, om
de hafva fri bostad, 650 kronor med ett ålderstillägg å 100 kronor.
Anledningen till att krigshofrättens vaktmästare erhållit en lägre aflöning
än vaktmästarne i de centrala ämbetsverken har varit den, att hans tid
icke tagits så mycket i anspråk som de senares. Då emellertid ifrågavarande
vaktmästares tid numera utnyttjas i samma grad som i de centrala
ämbetsverken, har Riksdagen, under förutsättning att extra lönetillägg
icke för nästkommande år tillerkännes krigshofrättens vaktmästare, medgifvit,
att den nu föreslagna tillfälliga löneförbättringen å 300 kronor
må för år 1911 utgå till denne vaktmästare.

Riksdagen har därföre å extra stat för år 1911 anvisat dels till
arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter ett belopp
af 3,250 kronor dels och för beredande af tillfällig löneförbättring åt
krigshofrättens vaktmästare ett belopp af 300 kronor, hvilket belopp skall
anses utgöra tjänstgöringspenningar.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Cellanordningar i vissa fängelser med afseende å fångar, som

lida af tuberkulos.

17:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts under punkt 16 därom
gjorda framställning, har Riksdagen för utförande vid straffängelserna i
Stockholm, Uppsala, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad, Vänersborg, Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun
och Gäfle af cellanordningar med afseende å fångar, som lida af tuberkulos,
å extra stat för år 1911 anvisat 9,000 kronor.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 17 i förevarande hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1911 bevilja dels tillaflöningar
åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona ett förslagsanslag
högst 30,400 kronor, dels ock till kost och beklädnad åt de vid
anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 46,100 kronor.

Vid behandlingen af detta ärende har Riksdagen icke kunnat undgå
att komma till den uppfattningen, att med ifrågavarande lönereglering
utan olägenhet bör anstå ännu någon tid.

Uppfostringsanstalten å Bona räknar nämligen icke sin tillvaro
längre tillbaka än till år 1905, då den kom till stånd i samband med
den ändring i lagstiftningen om minderåriga förbrytares behandling,
som trädde i kraft den 1 januari samma år. Någon stadgad erfarenhet
beträffande anstaltens organisation och verksamhet kan därföre näppeligen
hafva vunnits under denna korta tid. Bortsedt härifrån torde
emellertid den af 1909 års Riksdag ifrågasatta utsträckta användningen
af tvångsuppfostran för minderåriga förbrytare säkerligen komma att
medföra förändring i anstaltens verksamhet. Den stadga i nu nämnda
afseende, som utan tvifvel bör kunna uppställas såsom en förutsättning
för vidtagande af en så betydande åtgärd som den föreslagna löneregleringen,
kan sålunda icke sägas vara för handen.

Lika litet torde något mera trängande behof af en löneförbättring
för befattningshafvarna vid anstalten kunna sägas föreligga. Man
måste nämligen förutsätta, att aflöningarna redan från första början
blifvit någorlunda väl afvägda i förhållande till de olika befattningarnas
art och beskaffenhet, hvarförutom antagas kan, att några större stegringar
i lefnadsomkostnaderna å ifrågavarande ort icke förekommit.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Då härtill kommer, att de missförhållanden, som synbarligen förelegat
med afseende å skötseln och handhafvande! af de ekonomiska
förhållandena vid anstalten, enligt Riksdagens uppfattning icke skulle
blifva afhjälpta genom den ifrågasatta omregleringen, har Riksdagen ansett
sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i ärendet.

Riksdagen, som sålunda icke funnit sig böra godkänna den föreslagna
löneregleringen vid Bona, har därföre sökt erhålla upplysning,
huruvida några andra omständigheter än de i statsrådsprotokollet angifna
kunde anses påkalla ett höjande af de utaf nästlidna års Riksdag för
anstalten anvisade anslag, och därvid inhämtat, att några särskilda skäl
till anslagsökning icke föreligga. Med afseende härå böra samma anslag
till anstalten, som i innevarande års riksstat äro upptagna, äfven för år
1911 anvisas; och har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning, att Riksdagen i likhet med hvad för
innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1911 beviljat dels till aflöningar
åt tjänstemän och betjänte vid statens uppfostringsanstalt å Bona
ett förslagsanslag högst 26,250 kronor dels ock till kost och beklädnad åt
de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

19:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
för beredande af uppfostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön,
hvilka enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
å extra stat för år 1911 anvisat dels såsom ersättning för hyra,
ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt föreståndarinnor
och biträden vid sådan anstalt ett belopp af 6,500 kronor dels
ock till godtgörande af de vid anstalten mottagna elevers bespisning,
beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till utrustning
vid elevs utskrifning ett förslagsanslag å 6,000 kronor.

Resestipendier åt domare.

20:o) I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt
rum, till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna
bereda sig för domarekallet, på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp
af 6,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Jordregistret.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 20 föreslagit Riksdagen
att af det för inrättande af ett jordregister beviljade reservationsanslag
å 750,000 kronor på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af

150,000 kronor.

Riksdagen har i likhet med departementschefen icke kunnat undgå
att finna, det resultatet af jordregisterarbetet under dess första tid varit
mindre tillfredsställande.

\id planläggandet af ifrågavarande arbete beräknades detsamma
i sin helhet kunna utföras på fem år. Under de 10 första månaderna
hafva emellertid af rikets samtliga jordeboksenheter, uppgående till
inemot 150,000, endast 5,914 hunnit behandlas, hvadan den tanken
legat nära till hands, att icke blott arbetet komme att utsträckas
utöfver den därföre beräknade tiden, utan äfven det beviljade anslaget
öfverskridas. Att så skall blifva förhållandet har Riksdagen dock icke
ansett sig behöfva befara, enär de svårigheter, som vid arbetets igångsättande
otvifvelaktigt förefunnits, torde få anses vara öfvervunna genom
numera vidtagna anordningar och på grund af personalens vana vid
arbetet.

I anledning häraf har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1909
och 1910 ägt rum, af det för inrättande af ett jordregister beviljade
reservationsanslag å 750,000 kronor på extra stat för år 1911 anvisat
ett belopp af 150,000 kronor.

Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 21 föreslagit Riksdagen
att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 14 januari 1910 angifna grunder, af extra lönetillägg
för år 1910 åt vissa tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning
af Eders Kungl. Majrts kansli samt till justitiedepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för år 1911 anvisa ett
förslagsanslag af 25,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse (nr 67) anmält, har Riksdagen
för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1911 anvisat såsom

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

förslagsanslag ett belopp af 25,000 kronor, att utbetalas under iakttagande,
att för beräknande af extra lönetillägg skola gälla de i nämnda
skrifvelse angifna grunder.

Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande.

23:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt de af departementschefen
angifna grunder, för röstlängders upprättande under åren
1910 och 1911 å extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag å

100,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis af
tillgängliga medel utbetala ersättningen för år 19i0.

Från och med innevarande år skola röstlängder för val till Riksdagens
Andra kammare årligen upprättas jämlikt lagen om val till
Riksdagen den 26 maj 1909 och de närmare föreskrifter, som meddelats
i kungl. kungörelsen den 26 november 1909. För valdistrikt å landet
och i stad, där magistrat ej finnes, skall röstlängden upprättas af vederbörande
häradsskrifvare. Härigenom har å dessa tjänstemän, hvilka
hittills icke haft någon befattning med röstlängderna för riksdagsmannaval,
lagts ett betydande arbete.

Riksdagen, som i likhet med vederbörande departementschef anser,
att någon ersättning bör beredas häradsskrifvarna för ifrågavarande
arbete, och som funnit den af departementschefen föreslagna ersättningen
vara skälig, har alltså, för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning,
enligt de af departementschefen i statsrådsprotokollet angifna grunder,
för röstlängders upprättande under åren 1910 och 1911 å extra stat
för år 1911 beviljat ett förslagsanslag å 100,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utbetala
ersättningen för år 1910.

Ersättning åt vissa kronofogdar för bestyr med afseende å

1910 års röstlängder.

24:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 23 föreslagit Riksdagen
att för beredande åt kronofogdar och dem, som förordnats att i
kronofogdes ställe indrifva kommunalutskylder, af ersättning, enligt de
af departementschefen angifna grunder, för upprättande under år 1910

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

af vissa i kungl. kungörelsen den 26 november 1909 om upprättande
af röstlängd för val till Riksdagens Andra kammare m. m. föreskrift^
förteckningar å extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 5,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1910 utbetala sagda ersättningar
förskottsvis af tillgängliga medel.

Då ifrågavarande bestyr måste anses såsom tjänsteåliggande för
kronofogdar och deras ställföreträdare, synes särskild ersättning för
desammas utförande icke skäligen böra ifrågakomma, helst kronofogdarne
genom provisorisk lönereglering blifvit i aflöningshänseende väl
tillgodosedda. Riksdagen finner sig alltså icke kunna biträda hvad Eders
Kungl. Maj:t i detta afseende föreslagit och har följaktligen icke bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

25:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, som tillhörde andra hufvudtiteln och borde
till ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:
kostnad för tryckning och häftning af betänkande
med förslag till lag om dödande af bortkomna

handlingar ................................................................ kronor 292:

godtgörelse till de i egenskap af sakkunniga vid
behandlingen af förslag till inrättande af en
administrativ högsta domstol eller regeringsrätt

tillkallade personer in. m....................................

godtgörelse till justitierådet H. E. L. Améen för
föredragning i högsta domstolen af vissa lagförslag
samt för biträde inom justitiedepartementet
vid beredning och affattande af nådiga

propositioner i vissa större ärenden ..................

under tiden från och med den 1 november 1908
till den 1 november 1909 utbetalda kostnader
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
af förslag till ny lag om aktiebolag

m. .........................................................................

för kommittén för utarbetande af förslag till ny
lagstiftning angående jordägares rätt öfver
vattnet å hans grund och till de förändrade

3,360:

883: 33

3,575:

Transport kronor 8,110: 33

Riksdagens Skrifvelse Nr 2. 49

Transport kronor 8,110: 33
bestämmelser i andra delar af lagstiftningen,

som häraf föranledas........................................... „ 9,643: 0 6

för kommittén för utarbetande af förslag till ny

lagstiftning angående jords torrläggning m. m. „ 21,335:67

för kommittén för revision af skiftesstadgan och

därmed sammanhörande författningar ............ „ 20,476: 8 7

för kommittén för revision af gällande konkurslagstiftning.
.............................................................. „ 24,973:4 4

intill den 1 november 1909 utbetalda kostnader för
kommittén för verkställande af revision af expropriationslagstiftningen
m. m.......................... „ 10,367: 7 4

under tiden från och med den 1 november 1908 till
den 1 november 1909 utbetald godtgörelse Hill
revisionssekreteraren friherre A. Cederström och
professorn L. B. Ekeberg för biträde in om justitiedepartementet
vid fortsatt behandling af frågor

angående fiskerilagstiftningen .............................. „ 1,365: 5 9

under år 1909 bestridda kostnader för kommitterade
för utarbetande af förslag till föreskrifter angående
registerföring af fastigheter i stad m. m. „ 6,335: —

kostnader för kommitterade för behandling af frågor

rörande statsdepartementens omorganisation m.m. „ 14,098: 4 7

godtgörelse till sakkunniga vid behandling inom
justitiedepartementet af frågor rörande ändrad
lagstiftning om inmutningsrätten å kronojord... „ 588: —

godtgörelse till professorn J. C. W. Thyrén för utredning
rörande vissa ändringar i gällandeHagstiftning
angående bötes- och bötesförvandlings straffen

........................................................................ „ 2,405: —

ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid
utarbetande af förslag till närmare föreskrifter
om upprättande af röstlängd för val till Andra

kammaren m. m.......................................................... „ 3,324: —

godtgörelse till regeringsrådet Gr. Thulin för biträde
inom justitiedepartementet vid behandling af
särskilda framställningar angående omarbetning
af gällande bestämmelser om tillsättning af
prästerliga tjänster m. m. äfvensom för bestri -

Transport kronor 123,023: 17

Bih. till Iiiksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. 7

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Transport

dande af vissa med ifrågavarande uppdrag förenade
kostnader .........................................................

godtgörelse till konstituerade revisionssekreteraren
friherre B. Leijonhufvud för biträde vid behandling
af frågan om lagstiftning angående arbets aftal

m. m..................................................................

till bestridande af löpande utgifter för de såsom
sakkunniga vid revision af tryckfrihetsförordningen
tillkallade personer .................................

ersättning till revisionssekreteraren friherre P. M.
af Ugglas dels med 322 kronor 22 öre för
mistade tjänstgöringspenningar vid tjänstledighet
för fullgörande af offentligt uppdrag, dels
ock med 1,080 kronor 80 öre för deltagande
såsom sakkunnigt ombud för Sverige i en internationell
konferens i Berlin angående skydd

för litterära och konstnärliga arbeten ...............

kostnader för afskrifter af vissa i Svea hofrätt förvarade
renoverade protokoll från Ofvan-Siljans
domsaga......................................................................

kronor 123,023: 17
„ 1,637: 50

155: —

500: —

1,403: 02
1,318: 75

Summa kronor 128,037: 44.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal af kronor har departementschefen hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t ville föreslå Riksdagen att till täckande af dessa utaf statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter å extra stat för år 1911 anvisa, i jämnt
krontal, 128,038 kronor.

Riksdagen har till täckande af ofvan omförmälda utaf statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter å extra stat för år 1911 anvisat, i jämnt
krontal, 128,038 kronor.

Stockholm den 9 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

BILAGOR.

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justitie Departementschefen.

...........................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag ........

Högsta domstolen .............................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen ....................................................................................

Nedre justitierevisionen ...................................................................................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat ..................................................................

Gröta hofrätt med därunder lydande justitiestat ....................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat ................................

Krigshofrätten ......................................................................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ...............................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ...............................................................................

Förslagsanslag ........................................................................................

Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och
vard och underhall af straffängelser och kronohäkten, reservationsanslag ............................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ......................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................ .......

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ...........................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag........................................I...''...!."!.".''.".''."!.''!!

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................................................................................

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern, förslags -

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

tjänstemän, förslagsanslag

836,050: —
1,375,000: —

införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

anslag

90,700: —

2,211,050: —
99,200: —
40,000: —

Summa

Anvisning i kontant.
Kronor.	ö.
17,000	_
47,800	—
8,000	—
315,900	—
28,400	—
161,000	—
770,337	—
518,763	—
222,963	1
11,100	—
55,000
2,440,950
84,000	—
16,200	—
18,000	—
165,000	—
111,954	—
4,500	—
2,000	—
4,998,867	—

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Andra hufvudtitel.

J ustitiedepartementet. Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedeparte-mentet, förslagsanslag ........................................................................	Kronor. 5,195	ö.
» aflönande af en andre ledamot i justitiedepartementets afdelning	8,000 3,000
» arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet....	—
» bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom justitiedepartementet ........................................................................	5,000
» fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................	50,000	—
» nedre justitierevisionen......................................................................	80,200	—
» fortsatt uppehållande frän och med den 1 september 1910 af en extra division i Svea hofrätt ....................................................	32,900	_
» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter	3,250	—
» beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt-	300	_
» utförande vid straffängelserna i Stockholm, Uppsala, Linköping, Jönköping, Yäxjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg, Mariestad, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och Galle af cell-anordningar med afseende å fångar, som lida af tuberkulos ....	9,000
» aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid statens uppfostrings-anstalt å Bona, förslagsanslag, högst ............................................	26,250
» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona intagna elever m. m., förslagsanslag............................................... » beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder-åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra, ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före-ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ................................	45,400
6,500
» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, be-klädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag ............................	6,000
Transport	280,995	_

Riksdagens Skrifvelse Nr 2.

Transport Till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna	Kronor.	Ö.
280,995 6,000 150.000 25,000 100.000 \| 128,038

» beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt vissa tjänstemän och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk, förslagsanslag....................................................................................... » beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders upprättande under åren 1910 och 1911, förslagsanslag................ » täckande af utaf statskontoret utbetalta förskott ........................
Summa 690,033 —