Riksdagens Skrifvelse Nr 191 (Riksdagsskrivelse 1910:191)

.Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Nr 191.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 8 juni 1910.
— — — — Andra kammaren den 8 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa
för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta
motioner.

(Bevillningsutskottets betänkanden nr 23 och 39 samt memorial nr 24.)

Till Konungen.

I proposition nr 69 af den 25 februari 1910 bär Eders Kung!.
Maj:t under åberopande af propositionen bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
antaga ett propositionen bilagdt förslag till förordning med tulltaxa
för inkommande varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.

Enligt berörda utdrag af statsrådsprotokollet har statsrådet och
chefen för finansdepartementet vid föredragning inför Eders Kungl.
Maj:t af nu ifrågavarande ärende, bland annat, yttrat, att det naturligen
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. (Nr 191.) 1

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

icke läte sig bestridas, att ett industriellt tullskydd, som bestämts vid
början af en industriell uppgångsperiod, måste, i mån som genom industriens
utveckling en specialisering af industriens alster fortginge, underkastas
revision, såvida icke det med tullskyddet afsedda ändamålet
skulle, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför ofullständigt sätt
tillgodoses. Under sådana omständigheter behöfde ju icke en i sammanhang
med revision af tulltaxan vidtagen höjning af vissa industritullar
betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af en allmän ökning däraf.
Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen, fram ginge ju uppenbarligen
däraf, att specialiseringen föranledt ej blott höjning af tullen
för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen för andra.

Riktigheten af detta uttalande om behofvet af vår tulltaxas reviderande
kan enligt Riksdagens åsikt näppeligen bestridas. En afsevärd
tid har förflutit, sedan nu gällande taxa blef i sina hufvuddrag fastställd,
och gifvet är, att hvad som då ur skyddssynpunkt kunde anses tillfredsställande
för landets näringar icke nu med den utveckling, särskildt
industrien sedan dess undergått, är tillfyllestgörande. Den gräns för
industriens utvecklingsmöjligheter, som man tagit sikte på vid fastställande
af nuvarande tull satser, är i många fall uppnådd, och därmed
försvåras ett vidare fortgående på vägen mot framställande af allt mer
förädlad vara. Å andra sidan har industrien på många områden i framställningen
af gröfre fabrikat vuxit sig så stark, att fråga måste uppstå,
huruvida icke hittills gällande tullsatser för dylika artiklar åtminstone
delvis skulle kunna utan större risk i någon mån sänkas. Under
sådana omständigheter och då därtill kommer, att gällande tulltaxa
lider af flera tekniska brister, har gifvetvis krafvet på en revision af
denna taxa måst med styrka göra sig gällande. Det är för öfrigt en i
alla länder, hvilka söka medelst tullagstiftningen skydda sitt näringslif,
vanlig företeelse, att tullsatserna periodiskt revideras för att bringas
i öfverensstämmelse med näringslifvets behof. Ett ytterligare skäl för
en sådan revision framträder gifvetvis, då man går att för en tid framåt
traktatsenligt afsåga sig bestämmanderätten öfver en större eller mindre
del af tulltaxan.

Icke minst denna sistberörda synpunkt, hänsynen till den handelspolitiska
ställningen, har med tvingande nödvändighet föranledt att nu
bygga på den bestående grunden. Annat ifrågasattes icke heller från
något håll, då vid 1906 års riksdag frågan om tulltaxans revision på
allvar upptogs. Både regering och riksdag voro i detta hänseende
fullt ense.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Af det sagda framgår, att syftet med deri au företagna revisionen
af tulltaxan har varit att erhålla en modernt anordnad, efter industriens
nuvarande utvecklingsgrad anpassad taxa, som därjämte kunde läggas
till grund för underhandlingar om tarifftraktater med främmande makter.
Den på grund häraf viktigaste uppgiften har varit att åstadkomma en
väl afvägd specialisering af tullskyddet. Tydligt är, såsom ock af tulltaxekommittén
framhållits, att denna specialisering måste i betydande
omfattning innebära höjning af nu gällande tullsatser. Den nedsättning
af tullarna för gröfre varuslag, som å andra sidan af omständigheterna
betingades och som vore ägnad att motväga tullförhöjningarna, lärer
af skäl, som i kommitténs betänkande berörts, och icke minst af hänsyn
till syftet med nu ifrågavarande revision af tulltaxan, böra i fråga om
ett flertal artiklar anstå till en senare tidpunkt. I stort sedt har det
framlagda förslaget enligt Riksdagens uppfattning fyllt fordringarna på
en lämplig specialisering.

En annan viktig uppgift, som förelegat till lösning vid tulltaxerevisionen,
har varit åstadkommandet af en mera genomförd systematisering
i afseende å tulltaxans uppställning. Äfven i detta hänseende
har förslaget ansetts tillfredsställande. Den gruppering af de olika
varuslagen, som i förslaget förekommit, har på ett naturligt sätt sammanfört
varorna till öfverskådlighet såväl i och för tullbehandlingen
som för lagstiftningsarbetet på nu ifrågavarande område.

Beträffande tullarnas fastställande i form af specifika tullsatser
eller till viss procent af varuvärdet, i hvilken fråga Riksdagen i
skrifvelse af den 12 maj 1906 uttalat sig, vill Riksdagen framhålla,
att Riksdagen ansluter sig till den i förslaget genomförda grundsatsen,
att vikttullsystemet bör genomföras i så stor utsträckning, som förhållandena,
rent praktiskt sedt, medgifva. Riksdagen vill emellertid
tillägga, att, när utan förändring i skyddet öfvergång från värde- till
vikttull skall äga rum, man måste räkna med, att vikttullen allenast i
förhållande till medelvärdet å de under samma tullsats fallande artiklar,
kan komma att motsvara nuvarande värdetull, och att man således utan
svårighet kan påvisa fall, då i det framlagda förslaget skyddet i sammanhang
med och såsom en följd af evalveringen antingen blifvit höjdt
eller ock sänkt. Det lärer emellertid ej vara något för vikttullar å maskiner
säreget, att tullsatsen varierar i förhållande till varuvärdet, utan är
detta fastmer ett utmärkande drag för alla vikttullar. Till belysande
häraf torde vara tillfyllest att hänvisa till den i andra delen af tulltaxekommitténs
betänkande (sid. 1 och följande) intagna tabell, som

Tulltaxeförordningen.

§ 2.

4 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

utvisar, bland annat, huru nuvarande vikttullar för spånadsvaror förhålla
sig till värdet af samma varor. Uppenbart är emellertid, att
det ligger stor vikt uppå, huru det material utväljes, som skall läggas
till grund för medelvärdets bestämmande; och härvid har Riksdagen
mött samma företeelse, som af tulltaxekommittén omförmälts, nämligen
att vidt skilda värden kunna såsom medelpris uppgifvas af dem, som
importera och idka handel med utländska artiklar inom samma bransch.
En sannolik förklaring härtill finner dock Riksdagen i likhet med kommittén
ligga i det förhållande, att hänsyn torde hafva tagits företrädesvis
till högre eller ock till lägre kvaliteter. Med beaktande häraf och med
hänsyn tagen till den kvantitet, hvarmed de olika varuslagen ingå i
importen, har Riksdagen sökt bilda sig ett omdöme om de anförda värdeuppgifterna.

Efter att sålunda hafva angifvit sin uppfattning om de viktigaste
grunderna för förslaget, öfvergår Riksdagen att redogöra för de beslut,
som Riksdagen fattat beträffande förslaget.

§ 2 i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tulltaxeförordning
är af följande lydelse:

»Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre
gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande
beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående
tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där
varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill
varans värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å
tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas
näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande
och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst
tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.»

Den rätt att i viss mån bestämma öfver tullbevillningen, som med
detta stadgande skulle inrymmas åt Konungen, finner Riksdagen icke
lämpligen böra fastställas att gälla för obestämd tid, utan har det synts
Riksdagen lämpligare, att rätten ifråga upplåtes allenast för särskildt
begränsad tid, i hvilket afseende Riksdagen ansett sig böra fastställa
tiden till utgången af år 1912.

Med hänsyn till den förändrade karaktär, som enligt Riksdagens
mening sålunda bort gifvas åt förevarande stadgande, har detsamma synts
böra såsom en öfvergångsbestämmelse fogas till tulltaxeförordningen.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

riksdagen har alltså beslutat, att § 2 i förslaget till tulltaxeförordning
skall utgå; samt att till samma förordning skall fogas en så lydande
öfvergångsbestämmelse:

^Öfvergångsbestämmelse att lända till efterrättelse intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre
gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande
beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående
tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan
enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans
värde uppgår.

Den i § 5 o) i förslaget till tulltaxeförordning för visst slag af Tulltaxefdremballage
medgifna tullfrihet, som jämväl omfattar s. k. garnerings- or| g"^0,
material, uppenbarligen afsedt endast till att under transporten skydda
godset och icke inkommande i handelsafsikt, har Riksdagen ansett böra
utsträckas att likaledes gälla trummor af trävirke, afsedda för ventilation
i fartygs lastrum. Enligt nu gällande bestämmelser kan tullfrihet
för sådana trätrummor ej medgifvas, utan måste lastemottagaren för
att få disponera desamma, erlägga tull för varan, såsom hänförlig till
snickararbete. En lättnad i berörda afseende har ej heller synts kunna
möta några som helst betänkligheter, och har Riksdagen alltså beslutat,
att § 5 o) i förslaget till tulltaxeförordning skall erhålla följande förändrade
lydelse:

»o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i
varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest
förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage
utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar
eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande i detta hänseende
med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor för
åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt s. k. garneringsmaterial,
såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt
endast till att under transporten skydda godset och icke inkommande
i handelsafsikt,;»

Tulltaxefdrordningen.

§ 5 p).

Tulltaxeförordningen.

§ 5 u).

6 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Enligt de föreslagna bestämmelserna i § 5 p) tulltaxeförordningen
skall emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom
tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i
retur eller för att återutföras med varor, åtnjuta tullfrihet.

Af enskilda motionärer inom Riksdagen har yrkats, att begagnade
smördrittlar skola vid införsel vara underkastade samma tull som nya
dylika drittlar, äfven när de befinnas inkomma i retur eller för att
återutföras med varor.

Till stöd för dessa motioner har anförts, bland annat, att hit till
landet i afsevärd omfattning infördes begagnade smördrittlar, i Indika
smör ånyo förpackades och exporterades; att emellertid detta förfaringssätt
så godt som uteslutande användes af en större engelsk smörfirma
med eget kontor i Sverige, under det att de inhemska exportörerna
icke begagnade sig af denna metod; att berörda förpackningssätt vore
ägnadt att menligt inverka å det svenska smörets anseende på den
engelska marknaden, i det att de gamla drittlarna till det yttre icke
gåfve samma förmånliga intryck som nya drittlar och fara förelåge för
försämring af smörets kvalitet; samt att dessa förhållanden vore så
mycket beaktansvärdare, som det svenska smöret hade att på den utländska
marknaden utstå en synnerligen hård konkurrens.

Riktigheten af de sålunda lämnade uppgifterna har Riksdagen
funnit bekräftad, och tillika har från sakkunnigt håll upplysts, att det
för den inhemska mejerihandteringen skulle vara till gagn, om export
af smör, förpackadt i begagnade drittlar, i möjligaste mån förhindrades.
Det har alltså synts Riksdagen, att motionärernas yrkande borde vinna
tillmötesgående; och har Riksdagen i anslutning härtill beslutat, att
§ 5 p) i förslaget till tulltaxeförordning skall erhålla följande lydelse:

»p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom
tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i retur
eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats icke
gäller i afseende å smördrittlar;»

Af samma skäl, som föranledt, att naturalier till vetenskapliga
samlingar tillerkänts tullfrihet, har enahanda förmån synts böra medgifvas
för etnografiska föremål till dylika samlingar.

Riksdagen har alltså beslutat, att § 5 u) i förlsaget till tulltaxeförordning
skall erhålla följande förändrade lydelse:

»u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar».

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 7

I anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition till innevarande
års Riksdag med förslag till förordning angående vissa bestämmelser
rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge dels ock en i ämnet
inom Riksdagen väckt motion, hade Riksdagen på anförda skäl beslutat
viss ändrad lydelse af de föreslagna bestämmelserna i § 1 af nämnda
förordning, hvilka bestämmelser voro till hufvudsaklig del lika lydande
med stadgandena i § 6 af tulltaxeförordningen. Då motsvarande ändring
lärer böra vidtagas jämväl i sistnämnda paragraf, har Riksdagen godkänt
§ 6 i förslaget till tulltaxeförordning med de ändringar, att i a) orden
»Kalls socken» utbytts mot orden »riksröset nr 167», samt i b) orden
»södra gränsen af Kalls socken i Jämtland och samma sockens norra
gräns» utbytts mot orden »riksröset nr 167 och norra gränsen af Kalls
socken i Jämtland».

I en inom Riksdagen väckt motion har framställts yrkande, att
Riksdagen ville besluta det tillägg i § 9 punkt 4 och § 10 punkt 2 af
förordning med tulltaxa för inkommande varor enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag i proposition nr 69, att efter orden Norge insättes — eller
Finland —.

Af tulltaxekommittén hade i dess betänkande ifrågasatts, om icke
vissa delar af bestämmelserna angående den norska gränstrafiken borde
göras tillämpliga äfven för den landväga samfärdseln med Finland, men
då kommittén icke försport, att något behof däraf gifvit sig tillkänna,
hade kommittén icke ansett sig böra väcka förslag därom. Då emellertid
nu upplyst blifvit, att lättnader i gränstrafiken mot Finland äro af
behofvet påkallade, och då hinder från tullverkets sida icke synes möta
för tillgodoseende af detta kraf, har Riksdagen icke tvekat att bifalla
ifrågavarande motion, hvarvid dock det förtydligande tillägget ansetts
lämpligt, att medgifvandet endast afser nära gränsen belägen ort i
Sverige, för så vidt angår införsel hit till riket af norska eller finska
varor.

Riksdagen har alltså beslutat, att § 9 mom. 4 i Eders Kungl. Mapts
förslag till tulltaxeförordning skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas
genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller
annan dylik bearbetning eller för reparation, och som efter sådan förädling
eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln
fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse
de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af

Tuiitaxefdrordningen.

§ 6.

Tulltaxeförordningen.

§ 9 mom. 4
och § 10
mom. 2.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda
fall, af tullmyndighet vid gränsen.»;

samt att § 10 mom. 2 i samma förslag skall erhålla följande förändrade
lydelse:

»Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning,
garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning
eller för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation
återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så
vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,
hvilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade af
generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.»

Malt. Af enskild motionär har inom Riksdagen yrkats, att tullen å malt

Nr 76, måtte bestämmas till 6 kronor 50 öre i stället för, såsom Eders Kungl.
Maj:t förslagit, 5 kronor per 100 kilogram.

Till stöd för detta yrkande om höjning af malttullen har motionären
åberopat en af honom i denna fråga till tulltaxekommitténs betänkande
fogad reservation.

De skäl, som i denna reservation anförts till förmån för en höjning
af malttullen, har Riksdagen funnit tungt vägande, och har Riksdagen
på grund däraf beslutat godkänna rubriken nr 76 i Eders Kungl.
Maj:ts förslag till tulltaxa med den förändring, att tullsatsen fastställts
till 6 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Majs. Riksdagen har vidare beslutat, att rubriken nr 77 i Eders Kungl.

Nr 77‘ Majrts förslag skall erhålla följande förändrade lydelse:

Spannmål:

omalen:

majs................................................................................. fri.

Mjöl. Med hänsyn till hvad Riksdagen, enligt hvad här nedan omför Nr

79'' mäles, beslutat beträffande arrowrot, lärer en mindre jämkning af rubriken
för mjöl vara erforderlig, på grund hvaraf Riksdagen godkänt rubriken
nr 79 i Eders Kungl. Maj:ts förslag med den ändring, att före orden
»andra vegetabilier» insättas orden »arrowrot och».

Tallfrö etc. I tulltaxeförslaget upptages under rubriken nr 86 en tullsats af

Nr 86. ^ kronor per kilogram för tallfrö och kottar af pinus silvestris. För -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

slaget innebär i denna del ingen annan förändring i bestående tullförhållanden,
än att dylika kottar, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, likställts
med tallfrö.

Till Riksdagens pröfning har emellertid förelegat förslag om höjning
af ifrågavarande tullsats, i det att i en inom Riksdagen väckt
motion hemställts, att tallfrö äfvensom kottar af pinus silvestris skola
åsättas en tull af 6 kronor per 100 kilogram.

Riksdagen, som inhämtat, att med ett kilogram tallfrö kan besås
omkring ett tunnland mark, har icke kunnat undgå att finna det betänkligt,
att det för våra skogsplanteringar olämpliga tyska tallfröet
på grund af sin prisbillighet kan komma till användning å afsevärda
vidder. Det synes därför vara välbetänkt, att skillnaden i pris å svenskt
och utländskt frö utjämnas genom åsättande af förhöjd tull å sistnämnda
vara. Visserligen skulle tullförhöjningen komma att drabba äfven annat
än tyskt tallfrö, exempelvis sibiriskt och kanadensiskt, hvilka sorter
lära med godt resultat användas särskildt i södra Sverige, men för
dessa senare torde tullen spela föga roll. Vid sådant förhållande har
Riksdagen ansett sig böra bifalla motionärens förslag; och har Riksdagen
alltså bestämt tullsatsen för tallfrö äfvensom kottar af pinus silvestris
till 6 kronor per kilogram.

Af enskild motionär har, bland annat, framställts förslag därom,
att rödklöfverfrö måtte åsättas en tull af 20 öre per kilogram samt
timotej frö en tull af 10 öre per kilogram.

I det af tulltaxekommittén afgifna betänkandet framhålles, att
svenskt frö gåfve som utsäde i allmänhet bättre skörd än importeradt
sådant, och vore det alltså med hänsyn härtill förmånligt, om landets
behof af klöfver- och gräsfrö kunde fyllas af inhemsk vara. Då emellertid
de upplysningar, kommittén inhämtat, gifvit vid handen, såväl att någon
möjlighet icke för närvarande funnes att erhålla tillräckligt med frö inom
landet som ock att allt det svenska frö, som utsläpptes på den inhemska
marknaden, med lätthet vunne afsättning på grund af sin goda
beskaffenhet, oaktadt detsamma vanligen betingade ditbbelt så högt pris
som utländsk vara, hade öfvervägande skäl synts tala för att icke vidtaga
ändring i nuvarande bestämmelser.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat, är prisskillnaden mellan svenskt
och utländskt rödklöfverfrö ingalunda så afsevärd, som för kommittén
uppgiftts. Denna prisskillnad lärer dock vara tillräcklig att locka
förbrukare, som ej äga full insikt om det svenska fröets företräde
framför det utländska, att inköpa frö af sistnämnda slag. Importen
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. 2

Rödklöfverfrö
etc.

Nr 88 och 89.

Potatis.
Nr 93.

Frukter etc.
Nr 105 och
107.

10 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

af klöfverfrö omfattar också lika väl som importen af timotej frö afsevärda
kvantiteter. Under år 1908 infördes sålunda 859,499 kilogram
klöfverfrö och 1,041,834 kilogram timotejfrö.

För att till förmån för afsättningen af svenskt frö nedbringa
denna betydande införsel och för att underlätta utvecklingen af
den inhemska fröproduktionen har motionärens förslag om åsättande af
en tull af 20 öre per kilogram å rödklöfverfrö och om höjande af tullen
å timotejfrö till 10 öre per kilogram synts Riksdagen förtjäna beaktande.

Riksdagen har alltså beslutat, att i stället för rubrikerna nr 88
och 89 i förslaget skola i taxan upptagas följande bestämmelser:

Frö:

timotej-.......................................................................... 1 kg. 10 öre

rödklöfver-....................................................................... 1 kg. 20 öre

andra slag, ej särskilt nämnda; äfvensom fröstoft
(sporer) .............................................................. — fria.

Rubriken nr 93 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:
Potatis:

93. af det löpande årets skörd och inkommande
under tiden 15 februari—31 juli 100 kg. 2 kr. 50 öre.
De skäl, som af kommerskollegium och generaltullstyrelsen anförts
för begränsandet af ofvanberörda tullpliktighet till juni månads utgång,
finner Riksdagen beaktansvärda; och har Riksdagen därför beslutat, att
rubriken nr 93 skall erhålla följande förändrade lydelse:

Potatis:

af det löpande årets skörd och inkommande

under tiden 15 februari—30 juni ......... 100 kg. 2 kr. 50 öre.

Rubrikerna nr 105 och 107 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva
följande lydelse:

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller
på annat sätt sönderdelade:

105. apelsiner, citroner, pomeranser och bananer 1 kg. 10 öre.

107. andra slag, ej särskild! nämnda ..................... 1 kg. 15 öre.

I en inom Riksdagen väckt motion har, bland annat, yrkats, att
äpplen och päron skola åsättas eu tull af 10 öre per kilogram.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 11

Hvad beträffar tullen å äpplen och päron, anser Riksdagen, i likhet
med motionärerna, att gällande tull, 10 öre per kilogram, bör bibehållas.
Hå denna tull synts — i öfverensstämmelse med hvad nu är fallet —
böra gälla jämväl för de föga betydande artiklar, som i öfrigt äro hänförliga
till rubriken nr 107, lärer ett sammanförande af denna rubrik
och rubriken nr 105 böra äga rum.

Riksdagen har alltså beslutat, att i stället för rubrikerna nr 105
och 107 i förslaget skall efter förslagets rubrik nr 106 upptagas en så
lydande rubrik:

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller på annat sätt
sönderdelade:

andra slag, ej särskild! nämnda ..................... 1 kg. 10 öre.

Rubriken nr 108 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:
Frukter (af träd) och bär:

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och
kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples
till beredning af läskedrycker) samt kärnhus
och skal af äpplen ........................................... 1'' kg. 4 öre.

Af enskilda motionärer har yrkats, att denna tullsats måtte bestämmas
till 15 öre per kilogram.

I afseende å nu ifrågavarande tullsats hafva före tulltaxeförslagets
framläggande för Riksdagen hvarandra motsatta meningar sökt göra
sig gällande. Utförlig redogörelse härför lämnas i Eders Kungl. Maj:ts
förevarande proposition.

Den under de senare åren inom landet framträdande rörelsen
för ett rationellt tillgodogörande af fallfrukt och annan mindrevärdig
frukt samt för anordnandet af torkhus, där sådan frukt kunde undergå
erforderlig beredning, synes omfattas med stort intresse inom vida
kretsar bland landsbygdens befolkning. Vid de frukttorkningsföretag,
som blifvit igångsatta, hade man till en början trott sig kunna erhålla
afsättning för varan vid läskdryckstillverkningen. Emellertid hafva
målsmän för denna tillverkning framhållit, att den torkade svenska
frukten åtminstone icke för närvarande kunde med fördel användas vid
fabrikation af läskdrycker. Det vill dock synas Riksdagen, som om det
ännu vore för tidigt att fälla ett afgörande omdöme i denna fråga.

Chopped
äpples.
Nr 108.

Liljekonvalje rötter.

Nr 126.

Maniokarot.
Nr 127.

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Ännu sker emellertid afsättningen af den inhemska torkade frukten hufvudsakligen
till matlagning, hvartill denna artikel, enligt uppgift, visat sig
lämplig. Af de uttalanden, som framkommit från den svenska trädgårdsodlingens
representanter, framgår, att redan den af tulltaxekommittén
föreslagna nedsättningen i tullen å här ifrågavarande artikel från
25 öre till 15 öre per kilogram väckt betänkligheter. En ytterligare
tullnedsättning, på sätt af Eders Kungl. Maj:t föreslagits, befaras komma
att medföra en för frukttorkningsföretagens vidare utveckling synnerligen
ödesdiger verkan. Riksdagen har ej heller kunnat undgå att finna det
betänkligt, att, då berörda för trädgårdsodlingen gagneliga rörelse synes
på väg att uppnå resultat af värde, tullskyddet alltför starkt rubbas.
Å andra sidan torde dock hänsynen till läskdryckstillverkningens berättigade
kraf på tillgång till billig råvara påkalla någon nedsättning
af den nu mycket höga tullen å chopped äpples; och i likhet med
motionärerna anser Riksdagen den nedsättning af tullsatsen i fråga,
som af tulltaxekommittén föreslagits, lämplig.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att
tullsatsen för de i förslagets rubrik nr 108 upptagna artiklarna skall
utgöra 15 öre per kilogram.

Liljekonvaljerötter hafva upptagits i rubriken nr 126 i Eders
Kungl. Maj:ts förslag med en tullsats af 10 öre per kilogram.

Ifrågavarande artikel är nu tullfri; och då den föreslagna tullsatsen
skulle kunna lända särskildt de mindre, inhemska trädgårdsodlarna
till förfång, har Riksdagen ansett artikeln ifråga böra, i likhet
med öfriga under rubriken nr 128 i förslaget upptagna icke ätbara
rötter, ej särskildt nämnda, fortfarande åtnjuta tullfrihet, hvarvid någon
särskild bestämmelse för liljekonvaljerötter icke erfordras.

Riksdagen har alltså beslutat, att rubriken nr 126 med tillhörande
anmärkning skall ur förslaget utgå.

Rubriken nr 127 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:
127. Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven

pulverisera^ eller på annat sätt sönderdelad ...... 1 kg. 10 öre.

Af enskild motionär har yrkats, »att manioka-, tapioka-, kassavaoch
arrowrot må till riket fritt införas, samt att brännvinstillverkning
af manioka, tapioka-, kassava- eller arrowrot eller andra utländska rötter
eller vegetabilier eller produkter däraf måtte åsättas en extra tillverkningsskatt
af 5 öre per liter 50 procents brännvin, eller, därest denna tilläggsafgift
ej är rätt afvägd, den extra tilläggsafgift, som befinnes lämplig».

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 13

Såväl af de upplysningar, hvilka lämnats i motionen, som af de
uppgifter, hvilka eljest varit vid ärendets behandling inom Riksdagen tillgängliga,
framgår, att ifrågavarande artikel har industriell användning äfven
för annat ändamål än vid brännvinsbränning och stärkelsetillverkning.
Vid sådant förhållande torde det icke vara rådligt att tullbelägga varan.
Det intresse, som skulle skyddas medelst tullen nämligen potatisodlarnas
afsättningsmöjligheter för sin produkt, torde kunna på annan väg tillgodoses.
Motionären har anvisat ett sätt för frågans lösning, hvad beträffar
brännvinstillverkningen. Hvad angår varans användning vid
stärkelsetillverkningen, torde sannolikt en liknande anordning, som nu
gäller i fråga om användning af majs vid dylik tillverkning, kunna vidtagas.
Emellertid återstå de betänkligheter mot fortfarande tullfrihet,
hvilka till äfventyrs kunna härledas ur det förhållande, att varan på
grund af sin betydande halt af ren stärkelse möjligen skulle kunna utan
fabriksmässig beredning i viss mån undantränga stärkelsen, och frågan
hvilka åtgärder, som i sådant fall kunna erfordras för att ej stärkelsetullen
må kunna kringgås. Såväl i ena som andra hänseendet erfordras
dock tvifvelsutan närmare utredning, innan nödiga lagstiftningsåtgärder
kunna vidtagas, och torde i afbidan på dem någon ändring icke lämpligen
böra ske i hvad nu gäller.

Riksdagen, som i öfverensstämmelse med denna uppfattning redan
uttalat sig rörande mjöl af arrowrot, har alltså beslutat, att förevarande
rubrik nr 127 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan erhålla
följande förändrade lydelse:

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot ............... fri;

samt att, på sätt nedan vidare omförmäles, anhålla om närmare
utredning i denna fråga.

I tulltaxekommitténs betänkande uppgifves, att kondenserad mjölk
alltid lärer importeras i hermetiskt slutna kärl och i följd däraf vid
tullbehandlingen hänföras till konserver. I anslutning härtill har kommittén,
som icke velat föreslå ändring i gällande praxis, under rubriken
för mjölk och grädde upptagit en anmärkning af innehåll, att ifrågavarande
artikel skulle hänföras till konserver. Denna anmärkning återfinnes
ock i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget, under rubrik
nr 136. Emellertid har, enligt hvad vid ärendets behandling inom
Riksdagen upplysts, på senare tid kondenserad mjölk af viss beskaffenhet
börjat att införas, förpackad i fat. Denna vara, som lärer betinga ett
pris af ungefär 58 öre per kilogram, har vid tullbehandlingen hänförts

Kondenserad
mjölk.
Anm. till
nr 136.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

till rubriken för varor i taxan, ej specificerade, arbetade, med tullsats
af 15 procent af värdet. Enär sådan vara med hänsyn till sitt värde
icke lärer kunna draga så hög tull, som för konserver stadgas, och då
kondenserad mjölk i hermetiskt tillslutna kärl måste tullbehandlas såsom
konserver äfven utan uttryckligt stadgande därom, har Riksdagen
beslutat, att förevarande anmärkning under rubriken nr 136 skall ur
förslaget utgå.

Gåslefver- Af enskild motionär inom Riksdagen har yrkats, att tullsatsen å

pastej. artikeln gåslefverpastej måtte höjas till (förslagsvis) 2 kronor per kilogram.

Enligt hvad som uppgifvits, inkommer gåslefverpastej under
tiden oktober—april, då varan företrädesvis är föremål för import,
antingen i bakverk eller i porslinsterriner och hänföres i båda fallen,
enligt för närvarande vid tullbehandlingen tillämpad praxis, till taxans
sista rubrik med en tull af 15 procent af värdet. Det slags gåslefverpastej,
som i handelsstatistiken finnes upptagen under rubriken konserver,
lärer till största delen utgöras af s. k. gåslefverpuré, som alltid inkommer
i hermetiskt tillslutna kärl och hvars pris uppgifvits utgöra
endast 3 å 4 kronor per kilogram, under det att priset å den egentliga
gåslefverpastej en lärer uppgå till omkring 13 kronor per kilogram, om
priset beräknas efter varans nettovikt.

I och med införandet af den bestämmelse, som återfinnes under
förslagets rubrik nr 148, skulle emellertid sistberörda vara komma att
draga tull med 50 öre per kg.

Ehuru sålunda färsk gåslefverpastej för närvarande i allmänhet
drager högre tull, än motionären antagit, finner Riksdagen i likhet med
motionären artikeln i dess egenskap af öfverflödsvara väl tåla vid en
högre tull, än som enligt förslaget skulle åsättas densamma, och synes
den för kaviar under rubriken nr 145 föreslagna tullsatsen af 2 kronor
50 öre per kilogram lämplig äfven för gåslefverpastej; i följd hvaraf
varan i fråga synts lämpligen kunna upptagas i nämnda rubrik. Någon
anledning att höja tullen å ofvannämnda till konserver hänförliga gåslefverpuré
har däremot icke synts förefinnas.

I enlighet härmed har Riksdagen beslutat, att den i Eders Kungl.
Maj:ts förslag upptagna rubriken nr 145 med anmärkning skall i taxan
erhålla följande förändrade lydelse:

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd,

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 15

äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl;
äfvensom gåslefverpastej, ej hänförlig till
konserver .............................................................. 1 kg. 2 kr. 50 öre.

Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i hermetiskt tillslutet
kärl, inräknas detta i varans vikt.

Den viktigaste under förslagets rubrik nr 149 fallande artikeln
utgöres af käx, en vara som är föremål för afsevärd tillverkning inom
landet.

Priset å de vanligaste slagen, hvilka nu draga tull med 30 öre
per kilogram, lärer uppgå till 1 krona å 1 krona 10 öre per kilogram,
under det att den dyrare, med öfverdrag eller mellanlägg af socker,
choklad eller liknande ämne försedda käxen, hvilken tullbehandlas som
konfityrer med tull af 50 öre per kilogram, uppgifvits betinga ett pris,
per kilogram räknadt, af 1 krona 90 öre eller mera.

Den mest vägande erinran mot gällande tullsatser, som förekommit,
har varit, att olägenhet vid tullbehandlingen skulle förorsakas däraf,
att skillnad behöfde göras mellan olika slag af käx; men då detta
förhållande icke i och för sig synts Riksdagen tillräckligt motivera den
tullförhöjning, förslaget innebär, har Riksdagen ansett nuvarande tullbehandling
böra bibehållas och sålunda ifrågavarande rubrik böra bringas
i öfverensstämmelse med nu gällande bestämmelser i ämnet.

Riksdagen har alltså, med stöd af hvad sålunda anförts, beslutat,
att rubriken nr 149 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor med
flera dylika slag af bröd, hvilka ej kunna hänföras
till konfityrer, närmaste emballagets vikt
inberäknad ..................................................................... 1 kg. 30 öre.

Med hänvisning till hvad Riksdagen i skrifvelse till Eders Kungl.
Maj:t denna dag angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat anfört,
får Riksdagen gifva tillkänna, att Riksdagen beslutat, att i tulltaxan
skola å vederbörligt ställe intagas två så lydande rubriker:

Kaffe:

obrändt ............................................................................. 1 hg. 12 öre.

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat,
alla slag .................................................. 1 kg. 20 öre.

Smäbröd.
Nr 149.

Kaffe etc.
Nr 156 och
157.

Te.

Nr 158.

Senap,
malen etc.
Nr 171.

16 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Beträffande artikeln te upptager förslagets rubrik nr 158 nu gällande
bestämmelse oförändrad.

Enligt denna skall nettoförtullning af varan äga rum och medgifves
sålunda vid tullbehandlingen afdrag i vikten, bland annat, lör
pappersomslag, folier, etiketter och dylik utstyrsel, hvarmed varan i den
form, hvari densamma vid detaljförsäljning i allmänhet tillhandahålles,
är försedd.

Beträffande åtskilliga i förslaget upptagna artiklar har det med
detalj förpackningen förenade arbetet, som hvad denna artikel beträffar
på senare tiden börjat alltmera utföras här i landet, skyddats genom
särskild högre tullsats för på sådant sätt förpackad vara.

Ehuru en sådan åtgärd beträffande te i småförpackningar ej torde
vara lämplig, synes dock tillbörligt, att de, som inom landet sysselsätta
sig med förpackningsarbetet, icke till följd af tullen å förpackningsmaterialet,
som i regel måste köpas utifrån, blifva sämre ställda än deras
utländska konkurrenter; och lärer med hänsyn härtill omslagets vikt
vid tullbehandlingen böra inräknas i vikten af varan.

Riksdagen har fördenskull beslutat, att till rubriken nr 158 i
förslaget skall i taxan fogas en så lydande anmärkning:

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier, papper ock dylikt
omslag.

Rubrikerna nr 170 och 171 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva
följande lydelse:

Senap:

170. omalen (senapsfrö) ......................................................... 1 kg- 10 dre

171. malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 50 öre

Nu gällande tulltaxa innehåller beträffande senap följande bestäm O melser: Senap: omalen.

...................................................>........................ 1 kg. 10 öre

malen, kärlens vikt inberäknad............................... 1 kg. 30 öre

preparerad, kärlens vikt inberäknad........................ 1 kg. 50 öre

I det föreliggande förslaget hafva alltså den malna och den preparerade
senapen upptagits med gemensam tullsats af 50 öre per kilogram,
eller samma belopp, som nu gäller för den preparerade varan. Såsom
skäl för denna förändring i nuvarande bestämmelser har af tulltaxekommittén
i dess betänkande anförts, att skillnaden mellan malen och
preparerad senap vore svår att bestämma, hvilket ock förorsakat ojämn -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 17

het vid tullbehandlingen; att malen senap icke importerades för vidare
industriell bearbetning här i landet; men att däremot en stor mängd
dylik senap för utländska firmors räkning infördes för att efter någon
preparering förpackas i för detaljhandeln afsedt emballage och föras ut
på den inhemska marknaden till förfång för den svenska beredningsindustrien.

Enligt Riksdagens mening bör emellertid den malna senapen, som
ej undergått vidare beredning, i tullhänseende ej likställas med den
färdigberedda varan, utan har Riksdagen ansett sig böra för densamma
fastställa samma tull som den nu utgående eller 30 öre per kilogram.
Hvad beträffar svårigheten att vid tullbehandlingen skilja mellan den
enbart malna och den preparerade senapen, har Riksdagen ansett, att
denna svårighet kunde afhjälpas genom att, i enlighet med inom affärsvärlden
gängse praxis, till preparerad senap hänföra endast sådan vara,
som förekommer i degform.

Riksdagen har, med stöd af hvad sålunda anförts, beslutat, att i
stället för rubriken nr 171 skola i taxan upptagas två så lydande
rubriker:

Senap:

malen, kärlens vikt inberäknad ................................. 1 kg. 30 öre

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad... 1 kg. 50 öre

Rubrikerna nr 173 och 174 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva Peppar etc.,
följande lydelse: NrSi74

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nej likstjälkar: 173.

omalna ........................................................................... 1 kg. 25 öre

174. malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor och

dylikt emballage inberäknad................................. 1 kg. 40 öre

Ifrågavarande kryddor draga enligt gällande taxa en tull af 25 öre
per kilogram, oafsedt om de äro malna eller icke. Riksdagen som
visserligen ansett, att högre tull bör åsättas den malna varan, har
likväl icke kunnat finna, att tullsatsen bör sättas så högt, som af Eders
Kungl. Maj:t föreslagits. Enligt upplysningar, som tulltaxekommittén
lämnat, uppgår förmalningskostnaden för peppar till 20 öre samt för
ingefära och nejlikor till 30 öre, allt per kilogram räknadt. Vid sådant
förhållande, och då viktförlusten vid målningen icke lärer uppgå till
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 44 Käft. 3

Kardemumma

etc.

Nr 175.

Kanel etc.,
malen.
Nr 177.

Hudar och
skinn, beredda
etc.
Nr 198-200,
204 och 205.

18 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

mera än 3 å 5 procent, tiar Riksdagen funnit en med 5 öre per kilogram
förhöjd tullsats för den malna varan utgöra ett fullt tillräckligt skydd för
den inhemska förmalningen, särskildt då den malna varan enligt förslaget
skulle underkastas bruttoförtullning.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken
nr 174 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall bestämmas till 30 öre per
kilogram.

För kardemumma, muskot och muskotblomma hafva i förslagets
rubrik nr 175 upptagits nuvarande tullsats, 2 kronor per kilogram.

De vid ärendets behandling inom Riksdagen meddelade upplysningarna
gifva vid handen, att medelvärdet utgör, för kardemumma 2
kronor 75 öre och för muskot samt muskotblomma 2 kronor 40 öre,
allt per kilogram räknadt. Med hänsyn härtill och då den viktigaste
af artiklarna i fråga ingår såsom ingrediens i allmänt använda brödsorter,
har Riksdagen ansett tullsatsen böra nedsättas till hälften af
nuvarande belopp; och har Riksdagen alltså beslutat, att tullsatsen för
rubriken nr 175 i förslaget skall bestämmas till 1 krona per kilogram.

Rubrikerna nr 176 och 177 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af
följande lydelse:

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och cassia lignea:

176. omalen .......................................................................... 1 kg. 50 öre.

177. malen, vikten af burkar, papper och dylikt em ballage

inberäknad ............................................... 1 kg. 65 öre.

Af enahanda skäl, som härofvan'' anförts i fråga om reduktion af
skyddet för målning af peppar, har Riksdagen ansett jämväl en nedsättning
af tullen å malen kanel påkallad; och har Riksdagen fördenskull
beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 177 i förslaget skall bestämmas
till 55 öre per kilogram.

Rubrikerna nr 198—200 samt 204 och 205 i Eders Kungl. Maj:ts
förslag hafva följande lydelse:

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

beredda, half beredda härunder inbegripna:

sul- och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

andra slag:

198. i stycken, vägande netto minst 2.5 kg....... 1 kg. 65 öre

i stycken af mindre nettovikt:

199. lackerade; äfvensom gull- och silfver skinn.

............................................................. 1 kg. 2 kr.

200. andra................................................................. 1 kg. 1 kr. 20 öre

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna
eller utklippta, men icke vidare bearbetade,
ej särskildt nämnda:

andra slag:

204. lackerade eller af gull- eller silfverskinn 1 kg. 2 kr. 40 öre

205. andra, ränder, äfven hopskarfvade, här under

inbegripna ....................................... 1 kg. 1 kr. 20 öre.

Anm. till nr 203—205. Kräkning af resefter anses icke såsom bearbetning.

De till rubrikerna nr 198—200 bänförliga artiklarna draga nu
tull med 65 öre per kilogram.

Ehuru Riksdagen — med hänsyn därtill att lädret numera, genom
tillämpandet af modernare garfningsmetoder, är lättare per ytenhet
räknadt än vid fastställandet af nu gällande tullsats — funnit rättvist,
att en reglering af lädertullen genomföres, har Riksdagen dock ej i allt
kunnat ansluta sig till förslaget i här föreliggande form. Till en början
har viktgränsen mellan, å ena sidan, rubriken nr 198 och, å andra
sidan, rubrikerna nr 199 och 200 ansetts böra sättas vid 1 kilogram.

Med afseende å tullsatsernas storlek har Riksdagen, som väl ansluter
sig till den af tulltaxekommittén uttalade uppfattningen om
lämpligheten af att med en högre tull belägga vissa lyxskinn, dock
funnit, att den för rubriken nr 199 föreslagna tullsatsen bör nedbringas
till 1 krona 50 öre, hvilken tullnedsättning torde vara särskildt påkallad
med hänsyn till de lackerade skinnens användning för flera olika ändamål
och däribland äfven vid tillverkning af vissa slag af billiga skodon.
Hvad vidare beträffar tullsatsen i rubriken nr 200, har densamma utan
olägenhet ansetts kunna nedsättas till 1 krona per kilogram.

I anslutning till hvad sålunda funnits lämpligt lärer en jämkning
af tullsatserna för de ur ifrågavarande skinn utstansade, utskurna eller
utklippta läder- och skinnstyckena böra vidtagas; och har Riksdagen
med afseende härå för rubrikerna nr 204 och 205 fastställt tullsatser
af respektive 1 krona 80 öre och 1 krona per kilogram.

Block etc.
Nr 240.

20 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I enlighet med hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att
förslagets rubriker nr 198—200 samt 204 och 205 skola i taxan erhålla
följande förändrade lydelse:

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

beredda, halfberedda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:

andra slag:

198. i stycken, vägande netto minst 1 kg. 1 kg. 65 öre
i stycken af mindre netto vikt:

199. lackerade; äfvensom gull- och silfver skinn.

.................................................... 1 kg. 1 kr. 50 öre

200. andra ......................................................... 1 kg. 1 kr.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna
eller utklippta, men icke vidare bearbetade,
ej särskildt nämnda:

andra slag:

204. lackerade eller af gull- eller silfverskinn .. 1 kg. 1 kr. 80 öre

205. andra, ränder, äfven hopskarfvade, här under

inbegripna ........................................ 1 kg. 1 kr.

Anm. till nr 203—205 (lika med förslaget).

I rubriken nr 240 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva block och
läster för tillverkning af skodon upptagits med en tullsats af 15 öre per
kilogram. Enligt gällande taxa draga dessa artiklar en tull af 10 öre
per kilogram. Enär varorna i fråga utgöra en viktig förbrukningsartikel
vid den inhemska skotillverkningen, har Riksdagen särskildt med hänsyn
till de mindre gynnsamma förhållanden, under hvilka denna industri
arbetar, icke kunnat godkänna den föreslagna tullförhöjningen utan ansett
gällande tullsats böra bibehållas, hvarvid de ifrågavarande artiklarna
lämpligen synts kunna sammanföras med de i rubriken nr 239 upptagna,
för hvilka jämväl förslaget upptager en tullsats af 10 öre per kilogram.

Riksdagen har alltså beslutat, att tullsatsen för block och läster
för tillverkning af skodon skall bestämmas till 10 öre per kilogram samt
att artiklarna i fråga skola öfverflyttas till förslagets rubrik nr 239,
och att denna i följd häraf skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Block och läster för tillverkning af skodon; äfvensom
träskor och ämnen till infattning af borstar
(s. k. borstträn) samt formar för industriella ändamål 1 kg. 10 öre.

Rubrikerna nr 276—279 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro afföljande
lydelse:

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar
och viskor m. m.:

276. af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattning eller montering
................................................................ 1 kg. 15 öre

af andra ämnen:

277. med infattning eller montering af järn eller

opoleradt eller målad t trä; äfvensom
penslar samt murar- och målarborstar,
alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga, samt tandborstar med infattning
af ben eller celluloid......................... 1 kg. 60 öre

278. med infattning eller montering af guld eller

silfver............................................................... 1 kg. 6 kr.

Borstbindar arbeten.

Nr 276-279.

Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller
silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad
för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

279. med annan infattning eller montering, damm och

pudervippor härunder inbegripna 1 kg. 1 kr. 50 öre.

Anm. till nr 276—279. Afdrag i vikten
för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller
för kartor.

I en inom Riksdagen väckt motion har framställts yrkande därom,
att orden »samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid» måtte
utgå ur rubriken nr 277.

Då tillverkning af tandborstar numera upptagits inom landet och
den förutsättning, hvarpå förslaget om åsättande af en lägre tullsats
för ifrågavarande artikel än den, som skulle gälla för de i rubriken nr
279 upptagna artiklar, sålunda förfallit, har Riksdagen godkänt rubrikerna
nr 276—279 med den ändring, att ur rubriken nr 277 uteslutas orden
»samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid».

Glaspärlor

etc.

Nr 289.

llllvadd.
Nr 358
och 359

Sniljgarn.
Nr 372.

22 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

För den inhemska fabrikationen af belysningsartiklar importeras
ett visst slags, hufvudsakligen af glaspärlor bestående, fransar. Denna
artikel drager för närvarande tull med 3 kronor per kilogram, hvilken
tullsats äfven enligt det framlagda förslaget skulle drabba densamma.
Det har emellertid påvisats, att denna tullsats vore oskäligt hög,
och då ifrågavarande artikel ej lärer vara föremål för tillverkning här
i landet, synes en nedsättning af tullsatsen påkallad, vid hvilket förhållande
det lärer vara lämpligt att upptaga sistnämnda artikel i rubriken
för glaspärlor.

Riksdagen har alltså beslutat, att rubriken nr 289 i förslaget skall
i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Pärlor:
oinfattade:

oäkta:

glas-; härunder inbegripna jämväl s. k. pärlfransar
till lampor, amplar och dylika belysningsartiklar
......................................................... 1 kg. 60 öre.

Rubrikerna nr 358 och 359 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyda
sålunda:

Vadd:

358. bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne ........................................................................... 1 kg. 20 öre

359. annan........................................................................... — fri.

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen, enligt hvad här nedan
omförmäles, beslutat rörande bomullsvadd, och då för ullvadd ansetts
böra gälla enahanda bestämmelser, har Riksdagen beslutat, att i stället
för rubrikerna nr 358 och 359 i förslaget skall i taxan upptagas eu
så lydande bestämmelse:

Vadd................................................................................... 1 kg. 10 öre.

Under behandlingen inom Riksdagen af Eders Kungl. Maj:ts
förslag har uppmärksamheten fästs därå, att ett vid tillverkning af
mattor användt halffabrikat, s. k. sniljgarn, enligt nu gällande bestämmelser
tullbehandlas såsom ylleväfnad med tull af 1 krona 75 öre
per kilogram, hvilken tullsats synts vara alltför hög i betraktande
ej mindre däraf, att inom landet icke lärer förekomma någon tillverkning

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 23

af sniljgarn, än äfven af det förhållande, att tullen å det färdiga fabrikatet,
s. k. Axmins term attor, utgår med endast 60 öre per kilogram. Enligt
den i Eders Kungl. Maj:ts förslag under rubriken nr 494 intagna anmärkningen
— hvilken enligt rubriken nr 390 äger tillämpning jämväl
i fråga om yllevaror — skulle säkerligen artikeln i fråga komma att
tullbebandlas såsom band med tull af 2 kronor 25 öre per kilogram.
Till afbjälpande af nu anmärkta missförhållande har synts vara lämpligt,
att ifrågavarande artikel får draga samma tull som blekt, färgadt eller
tryckt effekt- eller fantasigarn af ull, med hvilken artikel sniljgarnet
jämväl ur teknisk synpunkt ansetts kunna med fördel sammanföras, och
har Riksdagen förty beslutat, att rubriken nr 372 i förslaget skall i
taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat
spånadsämne med undantag af silke:

effekt- eller fantasigarn:

blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom s. k.

sniljgarn för mattillverkning................. 1 kg. 50 öré.

Rubrikerna nr 402—405 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af
följande lydelse:

Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,
äfven i förening med bomull eller jute:
enkelt, oblekt och ofärgadt:

402. nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

403. öfver nr 25 ................................................... 1 kg. 25 „

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

404. nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 „

405. öfver nr 25 ..................................................... 1 kg. 45 „

Anm. till nr 402—405. Därest ett och samma kolli
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf
garnet är underkastadt olika tull, och den olika
finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning
angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven
för det gröfre garnet.

Garn af lin
6tC

Nr 402-405.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I det af tulltaxekommittén framlagda förslaget hade för de under
ofvannämnda rubriker upptagna artiklarna föreslagits nedanstående bestämmelser
:

Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,
äfven i förening med bomull eller jute:
enkelt, oblekt och ofärgadt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ........... 1 kg. 25 „

öfver nr 75 ................................................... — fritt.

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 45 „

öfver nr 75 ...................................................... — fritt.

Anm. till nr 400 — 405. Därest ett och samma kolli
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf
garnet är underkastadt olika tull, och den olika
finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning
angifven, tillämpas den högre tullsatsen
äfven för det gröfre garnet eller för garn, som eljest
på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.

Såsom motivering för de sålunda föreslagna bestämmelserna anför
kommittén i sitt betänkande följande:

»Någon tillverkning af lingarn nr 75 eller finare nummer förekommer,
såsom redan nämnts, icke inom landet och torde enligt lämnade
upplysningar ej heller för framtiden komma att uppstå. Dessa garnnummer
framställas nämligen knappast ens i Tyskland utan nästan uteslutande
i Storbritannien eller Irland, hvarest tillgången på lämpligaste
råvara och ett för spinningen gynnsamt klimat utgöra särskilda förutsättningar
för denna tillverkning. Garn af denna finlek användes till
framställning af finare linneväfnader, afsedda för broderiändamål eller
för tillverkning af kragar, manschetter och dylikt. Under det att för
öfriga linneväfnader tullsatserna höjts, har i fråga om dessa finare slag
just med hänsyn till deras nyssnämnda användning såsom hallfabrikat
för viktiga grenar af sömnadsindustrien den nuvarande tullsatsen bibehållits.
Den för det finare lingarnet föreslagna tullfriheten torde emellertid
i och för sig kunna bidraga till, att framställningen af finare linneväfnader
inom landet i större utsträckning än hittills upptages.»

Hvad kommittén sålunda anfört till förmån för tullfrihet för de
finare slagen af linnegarn anser Riksdagen böra tillmätas afgörande

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 25

betydelse; och har Riksdagen sålunda beslutat, att de i förevarande
rubriker nr 402—405 med tillhörande anmärkning i Eders Kungl. Maj:ts
förslag upptagna bestämmelser skola erhålla följande förändrade lydelse:
Garn:

af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,
äfven i förening med bomull eller jute:
enkelt, oblekt och ofärgadt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 20 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 25 „

öfver nr 75 ..................................................... — fritt.

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

nr 25 (engelsk numrering) och därunder 1 kg. 40 öre

öfver nr 25 till och med nr 75 ............ 1 kg. 45 „

öfver nr 75 ...................................................... — fritt.

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller garn
af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt
olika tull, och den olika finleken icke
är genom varan åsatt nummerbeteckning angifven,
tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre
garnet eller för garn, som eljest på grund af finleken
skolat åtnjuta tullfrihet.

Beträffande juteväfnad utan inblandning af annat spånadsämne
innehåller Eders Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, följande bestämmelser: -

Väfnader:

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,
som på en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller
sammanlagdt:

420. högst 17 varp- och inslagstrådar............ 1 kg. 10 öre

421. mer än 17 varp- och inslagstrådar ...... 1 kg. 13 »

Anm. till 420 och 421. Till färgade ränder i
eller invid kanterna eller i midten af väfnaden,
afsedda att tjäna till märke å däraf förfärdigade
säckar, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

Juteväfnad.
Nr 420
och 421.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I två särskilda inom Riksdagen väckta motioner har hemställts,
att ifrågavarande rubriker måtte erhålla följande förändrade lydelse:

420. högst 15 varp- och inslagstrådar............................. 1 kg. kr. O.io

421. mer än 15 varp- och inslagstrådar........................... 1 kg. » 0.13.

Den högre tullsats, som i Eders Kungl. Maj:ts förslag förekommer
för den under ofvanstående rubrik nr 421 upptagna tätare juteväfnaden,
har, såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, afsett i främsta
rummet den för tillverkning af säckar ämnade väfven, hvaremot den
nuvarande tullsatsen ansetts böra bibehållas för den glesare väfnad,
som funne användning såsom emballage för trämassa. Enligt hvad vid
ärendets behandling inom Riksdagen påvisats, har väfnad, innehållande
allenast 17 varp- och inslagstrådar på en yta af 2 centimeter i kvadrat,
genom appretering kunnat göras användbar såsom säckväfnad. Då, vid
dylikt förhållande, den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna gränsen mellan
ifrågavarande rubriker icke lämpligen synes böra bibehållas vid 17 trådar
och då trämasseväf nästan utan undantag är glesare än 15 trådar, har
Riksdagen ansett, att ifrågavarande gräns lämpligen bör sättas i öfverensstämmelse
med hvad motionärerna påyrkat. Beträffande storleken
af den tullsats, som bör åsättas den tätare juteväfnaden, har emellertid
Riksdagen icke kunnat dela den uppfattning, som i detta afseende
kommit till uttryck såväl i Eders Kungl. Maj:ts på tulltaxekommitténs
utredning grundade förslag som i de båda ofvannämnda motionerna.
Riksdagen har nämligen ansett, att en till 12 öre per kilogram förhöjd
tull borde kunna bereda juteindustrien ett tillräckligt skydd.

Riksdagen har alltså beslutat, att förslagets rubriker nr 420 och
421 skola i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Väfnad er:

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad, som
på en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller

sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar ......... 1 kg. 10 öre

mer än 15 varp- och inslagstrådar 1 kg. 12 öre.

Anm. till nr (lika med förslaget).

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

De i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 447,
448, 450 och 451 hafva följande lydelse:

Bomull:

447. oblekt, blekt eller färgad......................................... — fri.

448. för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt

renad: tullbehandlas såsom vadd.

Bomull och
Vadd.

Nr 447, 448
450 och 451.

Vadd:

450. bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne, i större eller mindre förpackningar;
äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt
behof beredd i småförpackningar för detaljförsäljning
....................................................’ 1 kg. 20 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

451. annan............................................................................ — fri.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle den limmade vadden fortfarande
vara åsatt en tull af 20 öre per kilogram, hvaremot den olimmade
— frånsedt den kemiskt renade eller för medicinskt behof beredda
varan i småförpackningar för detaljhandeln — skulle åtnjuta tullfrihet.

Af de officiella statistiska uppgifterna framgår, att importen af den
limmade vadden under de senaste åren varit högst obetydlig, hvaremot
den olimmade varit föremål för en betydande och i ökning stadd införsel.

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade tio af
landets vaddfabriker hos kommittén hemställt, att, med bibehållande af
tullfrihet för all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad,
tull måtte åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall,
vare sig dessa infördes i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan
framhölls, yttrar kommittén, den svåra konkurrensen med utlandet,
äfvensom att de flesta konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark,
Finland, Tyska riket, Österrike, Ryssland och Frankrike, hade skyddat
sin fabrikation af hithörande slag genom tullar, hvarjämte anfördes, att,
om enbart vadd i småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek
och större affärer skulle importera varan i balar och sj kifva förpacka
densamma och att sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen
af vadd inom landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffade, önskades
fortfarande tullfrihet, emedan den utgjorde en viktig råvara för vaddfabrikationen,
ehuruväl samma vara, därest denna industrigren gåfves
tillfälle att utveckla sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas
inom landet.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Riksdagen har ock funnit öfvervägande sannolikt, att den inhemska
vaddfabrikationen för sitt fortbestånd behöfver ett mera omfattande skydd
än det, som nu af densamma åtnjutes. I fråga om anordnandet af sådant
skydd, bar Riksdagen ansett lämpligast, att all kardad bomull — vadd •—
vare sig den är limmad eller icke, åsättes en gemensam tullsats af 10
öre per kilogram. Härigenom kommer, å ena sidan, den, såsom det vill
synas, i viss mån för höga tullsatsen å limmad vadd att reduceras och,
å andra sidan, en måttlig och efter förhållandena afpassad tullsats att
åsättas öfrig vadd. Ett visst stöd för en dylik uppdelning har Riksdagen
trott sig finna i den föreslagna rubriken för silkesvadd, i fråga om hvilken
afseende icke skulle fästas vid dess egenskap af limmad eller icke limmad.
Riksdagen har härvid icke förbisett, att jämväl den för sjukvårdsändamål
afsedda vadden skulle komma att tullbeläggas äfven utan sådan förpackning,
hvarom i Eders Kungl. Maj:ts förslag förmärs. De betänkligheter,
som af statsrådet och chefen för finansdepartementet i detta hänseende
uttalats vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj :t, har Riksdagen
visserligen ansett beaktansvärda men dock icke funnit vara af den betydelse,
att desamma böra tillerkännas uteslutande inflytande på frågans
afgörande. Det har nämligen framstått såsom synnerligen viktigt, för
att icke säga nödvändigt, att inom landet tillverkning af dylik vadd äger
bestånd, och Riksdagen har vid sådant förhållande icke tvekat att för denna
tillverkning besluta det skydd, som ansetts erforderligt. Ytterligare ett
skäl synes ock tala för uppmuntrande af tillverkningen i fråga, då nämligen
genom utveckling af vaddfabrikationen större utsikt beredes bomullsspinnerierna
att inom landet vinna afsättning för det vid desamma uppkommande
affallet, hvilket utgör den hufvudsakligaste råvaran vid beredningen
af artikeln vadd. Under nuvarande förhållanden exporteras ofta detta
affall till utlandet för att måhända sedermera återinföras i förädlad form.

Kemiskt renad äfvensom, där sådan möjligen förekommer, för
medicinskt behof beredd okardad bomull torde enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag städse komma att åtnjuta tullfrihet, enär dylik vara icke lärer
förekomma i småförpackningar för detaljhandeln. Härutinnan har Riksdagen,
likasom ock i fråga om öfrig okardad bomull, icke gjort
någon ändring i sak, hvaremot den formella affattningen af förevarande
rubriker ansetts böra i viss män ändras; och har Riksdagen i anslutning
till hvad sålunda anförts beslutat, att de i rubrikerna nr 447,
448, 450 och 451 i förslaget upptagna bestämmelserna skola i taxan
erhålla följande förändrade lydelse:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Bomull:

okardad, äfven blekt, färgad eller kemiskt renad — fri.
kardad: tullbehandlas såsom vadd.

Vadd .................................................................................... 1 kg. 10 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

För enkelt samt två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt, bomulls- Bomullsgarn
garn innehåller det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget, som i detta Nr 452-459
hänseende i hufvudsak ansluter sig till det af tulltaxekommittén afgifna,
följande rubriker:

452.

453.

454.

455.

456.

457.

458.

459.

Garn:
enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning............................................... 1 kg. 15 öre.

nr 23 och häröfver ...... 1 kg. 20 öre.

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 23 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning............................................... 1 kg. 30 öre.

nr 23 och häröfver ......................................... 1 kg. 35 öre.

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:
oblekt och ofärgadt:

under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 20 öre.

nr 23 och däröfver............................................ 1 kg. 25 öre.

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 23, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 35 öre.

nr 23 och däröfver ............................................ 1 kg. 40 öre.

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, hade i ett flertal
till kommittén inkomna framställningar föreslagits en nedsättning af
tullen å gröfre garn (under nr 12) till 12 öre per kilogram. Till detta
förslag hade kommittén emellertid icke anslutit sig. Anledningen härtill
vore, att genom ett särskiljande af detta gröfre garn och den däraf
föranledda nya rubriken skulle uppstå en ökning af arbetet vid tullbehandlingen,
som icke synts uppvägas af någon verklig fördel för
garnförbrukarna, i det att tillverkarna af dessa gröfre nummer inom
landet på grund af inbördes konkurrens eller af andra orsaker icke till

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

fullo utnyttjat det nu bestående skyddet af 15 öre per kilogram. Det
borde vidare anmärkas, att export af svenskt bomullsgarn förekomme i
ej ringa utsträckning, och att, enligt uttalanden af samtliga i ärendet
hörda sakkunniga, det just vore gröfre garn, som exporterades.

Den sålunda uttalade uppfattningen angående obehöfligheten af en
särskild lägre tullsats för bomullsgarn under nr 12 har Riksdagen icke
kunnat dela, likasom Riksdagen icke heller kunnat anse, att de anförda
betänkligheterna ur tullteknisk synpunkt böra hindra den ytterligare
uppdelning i tullbehandlingshänseende, som sålunda ifrågasatts
beträffande detta garn. Det kan, enligt Riksdagens förmenande, knappast
bestridas, att en nedsättning med 3 öre per kilogram af tullen å denna
råvara för tillverkning af ett stort antal gröfre bomullsväfnader kan
äga berättigande. Från den svenska spinneriindustriens sida har förslag
om dylik tullnedsättning äfven rönt understöd.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att de
i förslagets rubriker nr 452—459 upptagna bestämmelser skola i taxan
erhålla följande förändrade lydelse:

Garn:
enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under nr 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning................................................ 1 kg. 12 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 .......... 1 kg. 15 öre

nr 23 och däröfver .............. 1 kg. 20 öre

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning ............................................ 1 kg. 27 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 ............ 1 kg. 30 öre

nr 23 och däröfver ............................................... 1 kg. 35 öre

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:
oblekt och ofärgadt:

under nr 12, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 17 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 ........ 1 kg. 20 öre

nr 23 och däröfver .............................................. 1 kg. 25 öre

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr 12, efter det enkla garnet räknadt 1 kg. 32 öre

nr 12 och däröfver men under nr 23 ............ 1 kg. 35 öre

nr 23 och däröfver ............................................... 1 kg. 40 öre

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 31

I rubrikerna nr 511 och 512 i det föreliggande taxeförslaget
återfinnas följande bestämmelser:

511. Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan

sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med
den spånadsvara, af hvilken de framställts, utan förhöjning.

512. Spånadsvaror, fållade eller kantade men Titan annat sömnads arbete,

ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara,
af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent
af tullbeloppet.

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras
äfven sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel
hålsöm.

Enligt Riksdagens uppfattning torde det icke kunna bestridas, att
åsättandet af samma tull å de i förslagets rubrik nr 511 upptagna,
i viss grad bearbetade varor, som å själfva väfnaden i någon mån
innebär en orättvisa emot den, som utför hela den ytterligare bearbetningen
af väfnaden inom landet, i förhållande till den, som endast
vidare bearbetar de i nyssnämnda rubrik omförmälda, i utlandet redan
förarbetade artiklarna, enär den senare icke behöfver erlägga tull för
den del af väfnaden, som bortfaller vid tillklippningen. Detta förhållande
kan icke blott komma att menligt inverka på den egentliga
konfektionsindustrien inom landet utan kan äfven verka inskränkande
på väfveriernas afsättningsmöjligheter.

Till afhjälpande af den sålunda påvisade olägenheten anser Riksdagen,
att tullen för de i rubriken nr 511 upptagna artiklarna bör utgå
med en viss procentuell förhöjning af tullen å den spånadsvara, af hvilken
artiklarna i fråga framställts. Denna förhöjning har ansetts böra
lastställas till 10 procent af den spånadsvaran åsätta tullen, i likhet
med hvad för de till nästföljande rubrik nr 512 hänförda artiklarna
finnes upptaget; och hafva sålunda dessa bägge rubriker synts lämpligen
kunna sammanslås. Då det emellertid ej synts skäligt, att den sålunda
ifrågasatta procentuella förhöjningen utgår för sådana artiklar, vid
hvilkas tillklippning eller tillskärning intet affall uppstår, har ett stadgande
i detta syfte ansetts böra inflyta i en anmärkning till rubrikerna.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att de
i rubrikerna nr 511 och 512 i förslaget upptagna bestämmelserna skola
i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan sömnadsarbete,
ej särskildt nämnda; äfvensom spånadsvaror, fållade eller

Spånadsvaror,
tillklippta
etc.
Nr 511 och
512.

Väskor etc.
Nr 521.

32 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

kantade men utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas
lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts,
med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras äfven
sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.
Anm. 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror, vid hvilkas tillklippning
eller tillskärning tydligen intet affall uppstått, tullbehandla lika med
den väfnad, hvaraf de framställts, utan förhöjning.

Rubrikerna nr 521 och 522 i Eders Kung]. Maj:ts förslag lyda
sålunda:

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5
kg., portföljer, etuier och askar, fodral, ej
särskildt nämnda, portmonnäer, penningbörsar,
plånböcker samt necessärer, med
eller utan inredning:

521. klädda med siden eller bestående af hel eller

halfsiden ....................................... 1 kg. 4 kr.

522. andra slag......................................................... 1 kg. 1 kr. 50 öre.

Med den lydelse, som i Eders Kungl. Maj:ts förslag gifvits åt
rubriken 521, skulle, såsom äfven af tulltaxekommittén afsetts och i motsats
mot nu gällande tullbehandlingspraxis, med den högre tullsatsen
komma att beläggas äfven sådana väskor och andra hit hänförliga artiklar,
hvilka, utan att i öfrigt bestå af siden eller halfsiden, äro försedda
med foder af dylik vara. Enligt Riksdagens mening torde emellertid
sistnämnda artiklars värde endast i jämförelsevis ringa grad förhöjas
genom det insatta siden- eller halfsidenfodret. I följd häraf har Riksdagen
icke ansett fodrets beskaffenhet böra inverka på tullbehandlingen;
och har i anslutning härtill en jämkning af bestämmelserna i rubriken nr
521 funnits påkallad.

Med stöd af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutat, att rubriken
nr 521 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan erhålla
följande förändrade lydelse:

Väskor — — — — — — — — — — — — —

utvändigt klädda med eller bestående af hel- eller

halfsiden ................................................................... 1 kg. 4 kr.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 33

Beträffande hattar innehåller taxeförslaget följande bestämmelser:
Hattar, färdiga eller halffärdiga:

574. fruntimmers-, monterade med blommor

eller plymer............................................... 1 st. 4 kr.

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

575. ogarnerade ........................................... 1 st. 1 kr. 50 öre

576. garnerade.....,.......................................... 1 st. 2 kr.

577. monterade................................................ 1 st. 2 kr. 50 öre

578. af oljad väfnad, s. k. sydvästar ....... 1 st. 40 öre

af hårfilt:

579. ogarnerade ............................................ 1 st. 75 öre

580. garnerade ............................................... 1 st. 1 kr.

581. monterade ............................................... 1 st. 1 kr. 50 öre

af annat ämne, ullfilthattar härunder
inbegripna:

582. ogarnerade, äfvensom mössor,

sydda af till rubrik nr 570 hänförliga
flätor, samt s. k. filt -

stumpar, alla slag........................ 1 st. 60 öre

583. garnerade......................................... 1 st. 75 öre

584. monterade ......................................... 1 st. 1 kr. 50 öre.

Anm. Ull nr 575—584. Såsom garnerade anses

hattar, som äro försedda med foder (dock icke
af papper) svettrem, kantband eller andra enkla,
fastsydda tillbehör, eller som hafva ett kring
kullen slätt anbragt band eller snöre, äfven om
bandet eller snöret är knutet eller sydt till en
enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.
Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts
annat arbete än som fordras för att gifva hatten
dess form, för att fästa öfvertyget på hattstommen
eller förse Ijrättet med fåll.

Mot dessa bestämmelser, som synts Riksdagen mer än nödigt
specialiserade, har Riksdagen funnit erinringar böra göras i nedannämnda
afseenden.

Med hänsyn till den tillverkning af hårfilthattar, som i mindre
omfattning lärer hafva upptagits vid en inhemsk fabrik, och i betraktande
af dessa hattars högre värde har Eders Kungl. Maj:t i likhet med
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. 5

Hattar af
härf) It etc.
Nr 579-584.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

tulltaxekommittén föreslagit höjning af nn gällande tullsatser för ogarne,
rade och garnerade hattar af hårfilt, hvilka för närvarande draga tull
med respektive 50 och 75 öre per stycke. Emellertid lärer, enligt hvad
uppgifvits, af dessa hattar, som numera användas äfven af den mindre
köpstarka befolkningen, finnas jämväl sådana, som i pris ej afsevärdt
öfverstiga ullfilthattar j och det har synts, som om de tullsatser, som
föreslagits för hattar af annat ämne, borde utgöra ett fullt tillfredsställande
skydd äfven för den inhemska tillverkningen af hårfilthattar.

De under rubrikerna nr 581 och 584 upptagna monterade hattarna
draga för närvarande — om man bortser från de med spetsar monterade
fruntimmershattarna, hvilka utgöra en jämförelsevis obetydlig
importartikel •— tull med 7 5 öre per kilogram, hvilken tullsats med
hänsyn till dessa hattars i allmänhet enkla beskaffenhet Riksdagen ansett
böra utan förhöjning bibehållas.

Med stöd'' af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att i
stället för rubrikerna nr 579 — 584 i förslaget skola i taxan upptagas följande
bestämmelser:

af annat ämne:

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af till rubrik
nr 570 hänförliga flätor, samt s. k.filtstumpar,

alla slag........................................................................

andra slag..........................................................................

1 st. 60 öre
1 st. 75 öre

Fönsterglas. Rubrikerna nr 640—642 i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda

Nr 640-642. förglaget är0 af följande lydelse:

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana
skifvor med en sammanlagd längd och bredd:

640. af mindre än 135 cm................................... 1 kg. 6 öre

641. af 135 intill 245 cm..................................... 1 kg. 9 öre

642. af 245 cm. eller däröfver............................. 1 kg. 12 öre

Anmärkningar till nr 640 — 642.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke bär rätvinklig,
fyrhörnig form, beräknas summan af
största höjden och största bredden motsvara
sammanlagda längden och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.

Af enskild motionär inom Riksdagen har framställts förslag, enligt
hvilket tullen för de i rubriken nr 640 upptagna artiklarna skulle bestämmas
till 7 öre per kilogram.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Såsom skäl för detta yrkande liar framhållits, hurusom driften vid
de svenska fönsterglasbruken under de senare åren, till förfång såväl
för ifrågavarande industri som dess arbetarstam, måst afsevärdt inskränkas,
och detta oaktadt en alltjämt stegrad import förekomme.
Vidare har påvisats, att det ekonomiska resultatet vid de glasbruk,
som ej haft att tillgodogöra sig frukterna af annan, mera lönande rörelse,
varit synnerligen nedslående, ehuru fönsterglasindustrien i vårt
land i tekniskt hänseende kunde mäta sig med den utländska. Slutligen
har framhållits, att med afseende å glas af mindre dimensioner, beträffande
hvilket glas konkurrensen med utlandets produktionsöfverskott
vore mest kännbar, den inhemska industrien genom de af Eders Kungl.
Maj:t föreslagna bestämmelserna skulle i tullskyddshänseende kunna
blifva sämre ställd än för närvarande, om nämligen till varans förpackning
komme att, såsom lätt kunde ske, användas lättare emballage
än det nu brukliga.

Då de skäl, som sålunda anförts för den ifrågasatta tullförhöjningen,
synas äga berättigande, har Riksdagen ansett, att, i öfverensstämmelse
med hvad motionären påyrkat, tullsatsen i rubriken nr 640
bör sättas till 7 öre per kilogram, och har Riksdagen förty beslutat,
att tullsatsen i förslagets rubrik nr 640 skall i taxan bestämmas till 7
öre per kilogram.

652.

Rubriken nr 652 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande lydelse:
Elaskor och burkar:

med slipade kanter eller bottnar eller med
inborrade, oslipade eller slipade proppar men
i öfrigt helt oslipade och utan målning, förgyllning
eller eljest annan dekorering än
sådan, som kan åstadkommas genom gravyr
i formen....................................................... 1 kg. 18 öre.

Flaskor och
burkar med
slipade kanter
etc.

Nr 652.

Såsom af tulltaxekommittén uppgifves, torde medelvärdet af de
till ofvanstående rubrik hänförliga artiklarna utgöra omkring 1 krona
per kilogram. Den nuvarande tullen utgår i allmänhet med 10 öre per
kilogram. Då Riksdagen icke kunnat finna, att den inhemska tillverkningen
af ifrågavarande artiklar, som enligt hvad uppgifvits, är af betydande
omfattning, är i behof af en så ansenlig höjning af gällande
tullskydd som den nu föreslagna, och med hänsyn därtill, att dessa
artiklar äro föremål för vidsträckt användning inom åtskilliga industrier,

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

exempelvis vid kemisk-tekniska fabriker, har Riksdagen ansett, att tullsatsen
lämpligen icke bör sättas högre än till 15 öre per kilogram. På
grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 652
i förslaget skall i taxan bestämmas till 15 öre per kilogram.

Gjutna rör. I tulltaxekommitténs betänkande framhålles, att utvecklingen af

NlJärmråg6s70'' en inhemsk koksjärnsindustri borde uppmuntras och underlättas genom
skenor. lämpliga tullsatser för denna industris artiklar; och i anslutning härtill
och ^681 föreslår kommittén införande af tull å järnvägs- och spårvägsskenor
Varmvalsadt samt en betydande skärpning af tullbestämmelserna för gjutna rör
Nr*684 äfvensom för hörn-, balk- och annat fasonjärn. I detta sammanhang
och 685. må ock erinras därom, att kommittén föreslår höjning af tullen å
Nm7i?arh7io rör af smidbart järn. Eders Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande delar
°C ‘ afviker icke från kommitténs förslag.

Det vore utan tvifvel till stort gagn för vårt land, om en koksjärnsindustri
i större skala kunde komma till stånd och om landets
behof af nyssnämnda artiklar kunde till hufvudsaklig del tillgodoses
genom inhemsk tillverkning; men härför möta stora svårigheter, och
det torde vara mer än tvifvelaktigt, om dessa svårigheter låta sig
öfvervinnas genom höjda tullar. Med hänsyn härtill och då ett fördyrande
genom tullar af för skilda ändamål så viktiga artiklar som
de här ifrågavarande synts Riksdagen betänkligt, har Riksdagen i allmänhet
icke kunnat medgifva frångående af nu bestående tullförhållanden.
Riksdagen har dock ansett, att bearbetade rör och därmed likställda
artiklar böra draga något högre tull — i flertalet fall 1 krona per 100
kilogram — än icke bearbetade, hvarförutom ett särskildt skydd af 3
kronor per 100 kilogram synts böra tillerkännas den industri, som verkställer
emaljering af icke smidbara rör och rördelar.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att
rubrikerna nr 668—670 med tillhörande anmärkningar i Eders Kungl.
Maj:ts förslag skola i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:
icke bearbetade:

668. af 145 mm. invändig diameter eller där öfver.

................................................................. fria

669. af mindre än 145 mm. invändig diameter,

härunder inbegripna utan afseende å diametern
alla ogängade och i öfrigt oarbetade
muffar, flänsar, proppar och hufvar 100 kg. 1 kr. 50 öre

Biksdagens Skrifvelse Nr 191. 37

670. bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade
rördelar, äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar
och sifoner samt slussventiler till
rör, hänförliga till nr 668.............................. 100 kg. 2 kr. 50 öre

Anmärkningar till nr 668—670.

1. För emalj erade rör och rördelar utgår en tilläggstull
af 3 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan
å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och
andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,
flänsar, proppar och hufvar.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till nr 669, tullbehandlas
som armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranledar ej, att rören
anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A;

att i stället för rubrikerna nr 680 och 681 i förslaget skall i
taxan upptagas en så lydande rubrik:

Järnvägs- och spårvägsskenor .............................

att i stället för rubrikerna nr 684 och 685
skola i taxan upptagas så lydande bestämmelser:

Balk-, hörn- och annat varmvalsadt järn, ej
särskildt nämndt:

vägande 60 kilogram eller däröfver per

löpande meter ................................................

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20

kilogram per löpande meter.................... 100 kg. 1 kr. 50 öre

af mindre vikt per löpande meter, s. k.

vaxtråd härunder inbegripen.................... 100 kg. 2 kr. 50 öre

Anm. År till denna rubrik hänförligt järn öfverdraget med
tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa
metaller, förhöjes tullen med 15 procent;

att tullsatsen för rubriken nr 711 i förslaget skall bestämmas till

4 kronor per 100 kilogram; samt

att tullsatsen för rubriken nr 712 i förslaget skall bestämmas till

5 kronor per 100 kilogram.

Särskildt inkommande blanka, härdade kulor af järn hafva upptagits
i rubriken nr 676 i Eders Kungl. Maj:ts förslag med en tullsats
af 1 krona per kilogram. Den nuvarande tullen å dessa artiklar utgår

fria;

jämte anmärkning

Kulör.
Nr 676.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

i allmänhet med 50 öre per kilogram. Enligt hvad inhämtats, lärer
den ifrågasatta högre tullen motsvara 27—50 procent af varans värde.
Någon inhemsk tillverkning af artikeln i fråga förekommer icke. Däremot
finner densamma stor användning vid framställandet inom landet
af vissa mycket viktiga fabrikat, särskildt kullager, hvilka på senare
tiden blifvit föremål för en blomstrande inhemsk tillverkning. Med
hänsyn till hvad sålunda blifvit upplyst, har Riksdagen ansett någon
höjning af nuvarande tullsats icke böra ifrågakomma; och har Riksdagen
förty beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 676 i Eders Kungl.
Maj:ts förslag skall bestämmas till 50 öre per kilogram.

stänger etc. Rubrikerna nr 682 och 683 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva

Nr 682 och följande lydelse:

683‘ 682. Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till

betongarbeten.............................................. 100 kg. 3 kr. 50 öre

683. Stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion
(compoundstål), härunder inbegripna
äfven vridna eller på annat sätt
fasonerade (s. k. pansarskenor för kassahvalf);
äfvensom varmvalsadt järn i stänger
med invalsade mönster eller eljest
genom varmvalsning åstadkommen olika
storlek eller form å tvärsektion ............. 100 kg. 5 kr.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar
göra ej varan hänförlig till denna rubrik.

I fråga om compoundstål uppgifver tulltaxekommittén, att priset
under senare tid sjunkit ända ned till 35 kronor per 100 kilogram.
Eu tullsats, motsvarande 10 procent af värdet, har synts Riksdagen fullt
tillräcklig för dessa, endast i ringa grad bearbetade artiklar, älvensom
för öfriga i rubriken nr 683 upptagna artiklar. Denna rubrik har förty
ansetts lämpligen kunna sammanslås med rubriken nr 682; och har
Riksdagen alltså beslutat, att tullsatsen för de i förslagets rubrik nr
683 upptagna artiklar skall bestämmas till 3 kronor 50 öre per 100
kilogram samt att samma artiklar skola öfverflyttas till förslagets rubrik
nr 682, som jämte tillhörande anmärkning i följd däraf i taxan erhåller
följande förändrade lydelse:

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till
betongarbeten; stänger med olika hårdhets -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 39

grader i tvärsektion (compoundstål), härunder
inbegripna äfven vridna eller på annat sätt
fasonerade (s. k. pansarskenor för kassahvalf);
äfvensom varmvalsadt järn i stänger med
invalsade mönster eller eljest genom varmvalsning
åstadkommen olika storlek eller form
å tvärsektion .......................................................100 kg. 3 kr. 50 öre.

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra
ej varan hänförlig till denna rubrik.

Rubriken nr 687 i Eders Kung! Maj:ts förslag är af följande lydelse:

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvar
fstål; äfvensom annat smidt järn, i stänger 100 kg. 15 kr.

De under ofvanstående rubrik upptagna artiklarna draga för
närvarande en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Med hänsyn
därtill att desamma utgöra viktiga halffabrikat för flera industrier, har
en så betydande tullförböjning, som af Eders Kungl. Magt föreslagits,
mött betänkligheter. Då en tull af 7 kronor 50 öre per 100 kilogram
syntes böra medföra tillräckligt skydd för den inhemska järntillverkningen,
bar Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 687 i
Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan bestämmas till 7 kronor 50
öre per 100 kilogram.

Den gren af järnindustrien, som sysselsätter sig med framställandet
af kallarbetade järnvaror, synes enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva
i allmänhet tillmätts ett något högre skydd, än som enligt Riksdagens
mening varit erforderligt. Det må nämligen icke förglömmas, att denna
industri med sitt nuvarande, i regeln afsevärdt lägre skydd nått en god
utveckling. Det har då, särskildt i betraktande däraf att kallarbetade
järnprodukter äro viktiga förbrukningsartiklar inom flere industrier, icke
synts vara tillrådligt att alltför mycket höja tullskvddet; och enligt
hvad inhämtats anses äfven af fackmän en reduktion af vissa tullsatser
kunna utan olägenhet för tillverkningen vidtagas. Riksdagen har sålunda
ansett sig böra vidtaga nedsättning af tullsatserna i förslagets rubriker
nr 688—692, 713 och 714 samt 717—722; och har Riksdagen sålunda
beslutat att tullsatserna för nedannämnda rubriker i förslaget skola i
taxan bestämmas till följande belopp, nämligen:

Verktygsstål.
Nr 687.

Kallvalsadt
järn etc.

Nr 688-692,
713 och 714
samt

717-722.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

för :	rubrik	nr	688	till	5	kr.	per	100	kg.
»	»	»	689		6	»	»	100	»
»			690	»	8	)>	»	100	))
»	»	»	691	»	4	»	y>	100	»
	»	»	692	»	8	))	)>	100	))
»	)>		713	»	6	y>	y>	100	y>
»	»	»	714	»	8			100
y>	»	»	717	»	5	»	»	100	»
	»	y>	718		6	»	»	100
	»	»	719	»	8	»	»	100	y>
»		»	720	»	5		»	100	»
»		»	721	»	7	»		100	»
»	»	»	722	»	10	y>		100	» .

Plitarafjärn. Beträffande plåtar af järn innehåller Eders Kungl. Maj:ts förslag

Nr 693—703. följande bestämmelser:

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag
af annan metall eller annan ytbetäckning,
andra än kallvalsade, äfven om de
äro korrugerade eller hafva å ena sidan in -

valsade mönster:

693. af 3 mm. tjocklek eller däröfver............... 100 kg. 3: 50

694. af mindre än 3 mm. men icke under 0.6

mm. tjocklek................................................ 100 kg. 4: 50

695. af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfven som

plåtar, alla slag, med olika hårdhetsgrader
i tvärsektion (compound stålplåtar)

..................................................... 100 kg. 5: —

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)
eller med matt oxidfri yta (betade)
eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt),
polerade, målade, förnissade, förnick -

lade, lackerade, emaljerade, brunerade eller
mönsterpressade:

696. af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............... 100 kg. 6: —

697. af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven som

kallvalsad plåt af mindre tjocklek

än 0.2 5 mm................................................ 100 kg. 7: —

698.

699.

700.

701.

702.

703.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 41

af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än
kallvalsade ...................................................... fri

Anmärkningar till nr 696—698.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som
efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med
tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att
skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning
eller fernissning.

3. De mönsterpressade plåtarna förete, i motsats till
plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande
upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

med tenn, bly eller en legering af dessa båda

metaller öfverdragna ....................................... fria.

med oädla metaller, andra än i nr 696—699
nämnda, eller deras legeringar öfverdragna
äfven om de äro korrugerade........................... 100 kg. 7: —

Anmärkningar till nr 693—700.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre ''
än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt
bredden, den för plåten bestämda tull.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfven -

som perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...............100 kg. 8: —

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek .........................................100 kg. 10: —

af mindre än 1.6 mm. tjocklek ..................100 kg. 15: —

Anm. till nr 701—703. Plåtar, böjda till rör och med
kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt
den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

Med afseende å dessa rubriker har Riksdagen följande erinringar
att framställa.

Beträffande svartplåt af mindre tjocklek än 0.3 millimeter, hvilken
vara för närvarande ej lärer vara föremål för tillverkning här i landet, har
upplysts, att sådan plåt börjat finna allt större användning inom bleckemballageindustrien
i stället för den dyrare förtenta plåten. Den lärer
Bih. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. 6

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

användas i sådana fall, då det endast är fråga om rostskydd, hvarvid
plåten öfverdrages med aluminiumbrons och fernissa. Det har vidare
framhållits, att det för den inhemska fabrikationen af bleckemballage
vore angeläget, att ifrågavarande halffabrikat ej onödigtvis fördyrades.

För närvarande lärer inom landet ej tillverkas järnplåt af mindre
tjocklek än 0.35 millimeter; och hänsynen till den inhemska plåtfabrikationen
torde icke kräfva, att tull bibehålies för plåtar af mindre än 0.3
millimeters tjocklek. Det ofvan framhållna önskemålet lärer sålunda
kunna tillgodoses genom att tullfrihet medgifves för svartplåt af sistberörda
slag; och har fördenskull den för rubriken nr 695 föreslagna
tullsatsen af 5 kronor per 100 kilogram synts böra inskränkas att gälla,
förutom compoundstålplåtar, allenast plåtar af mindre än 0.6 men icke
mindre än 0.3 millimeters tjocklek.

Enligt gällande tulltaxa åtnjuta alla med rent eller bly hal tigt tenn
öfverdragna järnplåtar tullfrihet, hvaremot med rent eller tennhaltigt
bly öfverdragna järnplåtar af V4 millimeters tjocklek och däröfver draga
tull. På grund, bland annat, af svårigheten att vid tullbehandlingen
skilja emellan med tennhaltigt bly och med blyhaltigt tenn öfverdragna
plåtar har Eders Kungl. Maj:t i enlighet med tulltaxekommitténs förslag
likställt ifrågavarande slag af plåtar och upptagit desamma med tullfrihet.

Det har emellertid påvisats, att, om järnplåtar, öfverdragna med
rent eller tennhaltigt bly, gjordes tullfria, detta lätt kunde leda därhän,
att det skydd, man afsett att bereda tunnplåtstillverkningen, i
afsevärd grad eluderades, enär det med hänsyn till den förblyade
plåtens mera rostskyddande egenskap skulle ställa sig ekonomiskt fördelaktigare
att i fråga om plåtslagararbeten till husbyggnader använda
förblyad plåt i stället för annan järnplåt. Vanlig järnplåt kunde nämligen
i utlandet förses med blyöfverdrag för en kostnad af omkring
4 å 5 kronor per 100 kilogram eller ungefärligen samma belopp, hvarmed
tullen å tunnare svartplåt enligt förslaget skall utgå.

Då Riksdagen ej kunnat underkänna betydelsen af det påvisade
förhållandet, har den i rubriken nr 699 medgifna tullfriheten synts böra
inskränkas att gälla endast med tenn eller blyhaltigt tenn öfverdragen
järnplåt.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat att godkänna
de i förslaget upptagna rubrikerna nr 693—703 jämte anmärkningar
med ändring dock i så måtto,

att i stället lör rubriken nr 695 skola i taxan upptagas följande
rubriker:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 43

af mindre än 0.6 mm. men icke mindre än 0.3
mm. tjocklek; äfvensom plåtar, alla slag, med
olika hårdhetsgrader i tvärsektion (compoundstålplåtar)
................................................................... 100 kg. 5 kr.

af mindre än 0.3 mm. tjocklek................................ fria

samt

att rubriken nr 699 skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna......... fria.

Taxeförslagets rubrik nr 715 har följande lydelse:

715. Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,
korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,
allt försåvidt de äro framställda af
smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade
gaser-........................................................................... 100 kg. 15 kr.

Enär, enligt hvad som upplysts, medelvärdet å här ifrågavarande
rördelar hvilka utgöra den största under denna rubrik fallande
importartikeln — ej lärer uppgå till högre belopp än 60 å 70 kronor
per 100 kilogram och då inhemsk tillverkning under nu gällande tullskydd
af 4 kronor per 100 kilogram kunnat med framgång upptagas, har
en tullförhöjning till 10 kronor ansetts tillfyllest; och har Riksdagen
förty beslutat, att tullsatsen för rubriken nr 715 i förslaget skall i taxan
fastställas till 10 kronor per 100 kilogram.

Rubrikerna nr 734 och 735 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva
följande lydelse:

734. Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram

eller däröfver; äfvensom spett...................... 100 kg. 3 kr.

735. Rälsspik, vägande per stycke netto mindre

än 250 gram..................................................... 100 kg. 4 kr. 50 öre.

Den i ofvanstående rubriker upptagna artikeln rälsspik drager för
närvarande oafsedt styckvikten en enhetlig tull af 2 kronor 50 öre per
100 kilogram. Riksdagen har visserligen icke haft något att erinra mot
en höjning af den för artikeln i fråga nu gällande tullen, men Riksdagen
har å andra sidan icke kunnat finna tillräckliga skäl vara förebragta
för en uppdelning i tullbehandlingshänseende af denna artikel med
ytterligare förhöjd tullsats för rälsspik, vägande per stycke netto mindre
än 250 gram. Riksdagen har därför ansett sig böra bestämma, att
all rälsspik åsättes en tull af 3 kronor per 100 kilogram.

Muffar,
flänsar, prop
par etc.
Nr 715.

Rälsspik etc.
Nr 734 8.735.

Bottenplåtar

etc.

Nr 745 och
746.

44 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att i
stället för ifrågavarande rubriker nr 734 och 735 i Eders Kungl. Maj:ts
förslag skall i taxan upptagas en så lydande rubrik:

Rälsspik, äfvensom spett ................................. 100 kg. 3 kr.

Rubrikerna nr 745 och 746 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af
följande lydelse:

745. Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och

mellanklotsar, spårramar och stödskenor,
rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar,
mellanslag (förbindningsjärn),
klämplattor, skenskor samt andra, ej
särskild! nämnda delar till spåranordningar;
äfvensom spårramar för flyttbara
järnvägar ............................................. 100 kg. 2 kr. 50 öre.

746. Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och

växel tungor, vändskifvor, äfven gjutna,
samt delar därtill; äfvensom skarf- och
syllbultar med muttrar .............................. 100 kg. 6 kr.

Af de till rubriken nr 745 hänförliga artiklarna åtnjuta bottenplåtar,
syllar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor
till spåranordningar äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar
för närvarande tullfrihet. De i rubriken nr 746 upptagna artiklarna
spårväxlar, spårkorsningar samt fjäder- och växeltungor äro jämväl,
alldenstund de tullbehandlas som järnvägsskenor, tullfria. Då Riksdagen
beslutat tullfrihet för järnvägsskenor, bör däraf följa, att äfven för nu
uppräknade artiklar, som ansetts lämpligen kunna sammanföras i en
rubrik, tullfrihet bör blifva rådande.

Beträffande öfriga i rubriken nr 745 upptagna artiklar, nämligen
rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn),
klämplattor, skenskor samt andra, ej särskildt nämnda delar till
spåranordningar, har Riksdagen ansett, att desamma lämpligen böra
jämte de till rubriken nr 746 hänförliga artiklarna vändskifvor, äfven
gjutna, samt delar därtill, upptagas i en gemensam rubrik, enär dessa
artiklar, enligt hvad som uppgifvits, icke torde förete någon mera
afsevärd skiljaktighet i värde. Då genomsnittspriset å nu ifrågavarande
artiklar, hvilka samtliga nu draga tull med 10 procent af värdet, i
allmänhet icke torde öfverstiga 40 kronor per 100 kilogram, har en
tullsats af 4 kronor per 100 kilogram synts Riksdagen väl afvägd.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

För skarf- och syllbultar med muttrar har däremot den i förslaget
upptagna tullsatsen af 6 kronor per 100 kilogram funnits lämplig, men
hafva desamma, af praktiska skal, ansetts böra öfverflyttas till förslagets
rubrik nr 736.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att
rubrikerna nr 745 och 746 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skola i taxan
erhålla följande förändrade lydelse:

Bottenplåtar, sy liar, skarf] ärn, räls- och mellanklotsar,
spårramar och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar,
tjäder- och växeltungor; äfvensom spårramar
till flyttbara järnvägar ............................... fria.

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanstag
(förbindningsjärn), klämplattor, skenskor,
vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill, samt
andra, ej särskildt nämnda delar till spår anordningar 100 kg. 4 kr.

samt

att rubriken nr 736 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade
skrufvar, bultar och muttrar, vägande per
stycke netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och
nitar (naglar):

af 12 mm. eller däröfver i diameter; äfvensom,
oafsedt dimensionen, för järnvägs- och spårvägsskenor
afsedda skarf- och syllbultar med
muttrar.................................................................. 100 kg. 6 kr.

Vid behandlingen af ett flertal i Eders Kungl. Maj:ts förslag upp- Verktyg.
tågna rubriker, omfattande verktyg och därmed jämförliga artiklar, har Nr 760 m- fl
Riksdagen trott sig finna de af tulltaxekommittén anförda prisuppgifterna
beträffande en del i rubrikerna upptagna artiklar afse högre kvaliteter,
än som kunna anses motsvara genomsnittskvalitén af importerad vara,
hvarjämte iakttagits, att kommittén i åtskilliga fall, utan angifvande af
skäl för tullförhöjning, föreslagit högre tullsatser, än som motsvara 10
procent af värdet, sådant detsamma för kommittén uppgifvits. Då Riksdagen
är af den meningen, att tullarna för nu ifrågavarande artiklar
ungefär böra motsvara nuvarande värdetull, uträknad efter de grunder,
Riksdagen förut i detta betänkande angifvit, har Riksdagen ansett en
nedsättning af de föreslagna tullsatserna för ett flertal verktyg och
desamma närstående artiklar erforderlig, i sammanhang hvarmed artikeln

Skräddarsaxar.

Nr 792.

46 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

filklofvar synts böra öfverflyttas från rubriken nr 779 till rubriken nr 777.
I anslutning härtill har Riksdagen beslutat,

att tullsatsen för rubriken nr 760 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 25 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 764 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 20 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 766 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 75 öre per kilogram;

. att tullsatsen för rubriken nr 773 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 10 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 774 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 20 öre per kilogram;

att tullsatsen för rubriken nr 776 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 30 öre per kilogram;

att rubriken nr 777 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd samt
färdigarbetade lösa skänklar därtill; äfvensom skiftnycklar,
skruftvingar, filklofvar och fästklofvar
samt delar därtill ...................................................... 1 kg. 20 öre;

att tullsatsen för rubriken nr 778 i förslaget skall i taxan bestämmas
till 75 öre per kilogram; samt

att rubriken nr 779 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

Cirklar af järn; hyfveljärn, ej särskildt nämnda,
svarfjärn, huggjärn, håljärn, stämjärn och bettlar;
skridskor och rullskor samt delar därtill; korkskrufvar
med eller utan skaft; äfvensom andra
korkutdragare och delar därtill .............................. 1 kg. 45 öre.

Den till rubriken nr 792 i förslaget fogade anmärkningen beträffande
skräddarsaxar är af följande lydelse:

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 30 cm. längd med ena öglan
så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

Vid ärendets behandling inom Riksdagen harr påvisats lämpligheten
däraf, att den angifna längdbestämningen sättes något lägre, än som
föreslagits, enär i handeln förekomma skräddarsaxar med en längd af
endast 25 centimeter. Med hänsyn härtill och då den inhemska tillverkningen
icke lärer röna olägenhet af en dylik jämkning, har Riksdagen

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 47

beslutat, att ifrågavarande anmärkning i förslaget skall i taxan erhålla
följande förändrade lydelse:

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 25 cm. längd med ena öglan
så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

Särskildt inkommande kardbeslag hafva upptagits i förslagets
rubrik nr 797 med en tullsats af 25 öre per kilogram. Såsom af tulltaxekommitténs
betänkande framgår och jämväl vid ärendets behandling
inom Riksdagen bekräftats, förekommer ingen inhemsk tillverkning af
denna artikel, och lärer någon dylik icke heller vara att förvänta. På
grund häraf och då ifrågavarande artikel är af stor betydelse, bland
annat för den mindre industrien inom spinnerifacket, har densamma
lämpligen synts böra komma i åtnjutande af tullfrihet; och har Riksdagen
alltså för artikeln kardbeslag stadgat tullfrihet.

Rubriken nr 798 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyder sålunda:

798. Spindlar till spinnerimaskiner ....................................... 1 kg. 10 öre.

Till förtydligande däraf, att med förestående bestämmelse icke

afses spindlar, inkommande samtidigt med en spinnerimaskin och tillhörande
densamma, utan allenast särskildt inkommande spindlar, har ett
tillägg synts lämpligt; och har Riksdagen förty beslutat, att rubriken
nr 798 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Spindlar, särskildt inkommande, till spinnerimaskiner 1 kg. 10 öre.

Rubrikerna nr 799—801 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva
följande lydelse:

799. Symaskinsnålar..................................................................... 1 kg. 5 kr.

800. Synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar; äfvensom

virknålar, sylar, ritspetsar samt s. k. modellborrar,

med eller utan skaft...................................................... 1 kg. 2 kr.

801. Hårnålar................................................................................ 1 kg. 40 öre.

Enligt gällande taxa draga symaskinsnålar och synålar, hvartill

jämväl stoppnålar hänföras, en tull af 30 öre per kilogram. Stickmaskinsnålar
och sylar draga för närvarande tull med 10 procent af värdet.
Virknålar rubriceras som andra, ej specificerade järnvaror, och hårnålar
äro, såsom hänförliga till nålar, andra slag, åsätta en tull af 40 öre
per kilogram. Genom traktaten med Tyskland blef tullen å synålar och
symaskinsnålar nedsatt från 40 till 30 öre per kilogram.

Kardbeslag.
Nr 797.

Spindlar till
spinnerimaskiner.

Nr 798.

Nålar etc.
Nr 799-801.

Lås etc.
Nr 805 och
806.

48 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Såsom tulltaxekommittén i sitt betänkande framhåller, förekommer
ingen inhemsk tillverkning af nu ifrågavarande slag af nålar med
undantag dock af hårnålar, som i afsevärd mängd tillverkas inom landet.
Med hänsyn härtill och till dessa artiklars stora betydelse såsom konsumtionsartiklar,
har Riksdagen icke funnit sig kunna bifalla förslaget
i denna del oförändradt. Riksdagen har i stället ansett, att symaskinsnålar,
synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar samt andra, ej särskildt
nämnda nålar böra i likhet med hvad för hårnålar föreslagits, åsättas
en tull af 40 öre per kilogram eller samma tullsats, som, enligt hvad
nyss nämnts, före svensk-tyska handelstraktatens ikraftträdande gällde
beträffande synålar och symaskinsnålar.

I anslutning härtill har Riksdagen beslutat, att i stället för ifrågavarande
rubriker nr 799—801 skola i taxan upptagas två så lydande
rubriker:

Virknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,

med eller utan skaft...................................................... 1 kg. 2 kr.

Nålar, ej särskildt nämnda, stickmaskinsnålar härunder

inbegripna........................................................................... 1 kg. 40 öre.

Rubrikerna nr 805 och 806 i Eders Kung!. Maj:ts förslag hafva
följande lydelse:

805. Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med

eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare,
icke förnicklade eller lackerade och icke
försedda med yttre anordning af annan metall än
järn................................................................................. 1 kg. 30 öre.

806. Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel

metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och
andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan
tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack
samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp
eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt

nämnda ........................................................................... 1 kg. 50 öre.

Under ärendets behandling inom Riksdagen har blifvit upplyst,
att med afseende å hänglås och därmed likställda lås äger samma förhållande
rum, som tulltaxekommittén vid sin utredning kunnat konstatera
beträffande exempelvis arbeten af koppar och dess legeringar, nämligen
att det i allmänhet är varor af högre kvalitet, som förses med ytbetäckning,
medan däremot simplare artiklar oftast sakna ytbetäckning. Då
härtill kommer, att hänglås utan ytbetäckning lära kunna betinga så

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 49

lågt pris som SO öre, per kilogram räknadt, synes under den för
rubriken nr 805 föreslagna tullsatsen, 30 öre per kilogram, böra upptagas
alla vanliga lås utan ytbetäckning.

Beträffande dörr- och möbellås, bestående till någon mindre väsentlig
del af annan oädel metall än järn, har påvisats, att den föreslagna
tullsatsen vore oskäligt hög i förhållande till varuvärdet, och synes därför
sådan sammansättning ej böra föranleda tillämpandet af den högre
tullsatsen.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att
rubrikerna nr 805 och 806 i förslaget skola i taxan erhålla följande
förändrade lydelse:

Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra
dylika lås af järn, äfven i förening med annan
oädel metall, utan lackering eller annan ytbetäckning,
alla med eller utan tillhörande nycklar;
äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller
lackerade och icke försedda med yttre anordning
af annan metall än järn........................................... 1 kg. 30 öre.

Lås, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af järn,
äfven i förening med annan oädel metall, alla
med eller utan tillhörande nycklar; kassa- eller
förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassahvalf,
kassaskåp eller kassafack; äfvensom dörrstängare,
ej särskildt nämnda .............................. 1 kg. 50 öre.

Rubrikerna nr 857 och 858 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro af
följande lydelse:

Koppar — — — — — — — — — —----

tråd:

försedd med mantel af bly eller annan metall,
med eller utan armering, äfven i förening
med annat material; äfvensom med dylik
mantel försedda elektriska ledningskablar eller
linor, med eller utan armering:

af högst 25 mm. diameter........................... 1 kg. 12 öre

af större diameter .......................................... 1 kg. 10 öre.

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant
på manteln.

till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

857.

858.

Bih.

Elektriska
ledningskablar
m. m.
Nr 857 och
858.

Fiskkrokar.
Nr 899
och 900

Angöfverhettare.

Anm. till nr
919-924.

50 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Med hänsyn till de betydande industriella förbrukningsintressen,
som beröras af bär föreslagna tullar å de elektriska ledningskablarna,
bar Riksdagen ansett sig böra tillse, huruvida icke en lindring af de
föreslagna bestämmelserna vore möjlig; och bar Riksdagen därvid funnit,
att en jämkning af diametergränsen utan olägenhet kan ske, så att den
högre tullsatsen endast skulle komma att drabba artiklar af högst 15
millimeters diameter.

Riksdagen har förty beslutat, att i rubriken nr 857 i förslaget
uttrycket »25 mm.» skall utbytas mot uttrycket »15 mm.».

De i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubrikerna nr 899
och 900 äro af följande lydelse:

Fiskkrokar:

899. med konstgjordt bete, drag och svirflar härunder
inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda med

tafs ................................................................................... 1 hg. 2 kr.

900* andra slag........................................................................... 1 kg. 60 öre.

Då de i förevarande rubriker upptagna artiklarna, såsom af tulltaxekommitténs
betänkande framgår, äga ett i hög grad växlande
värde, har det synts Riksdagen lämpligt, att desamma, hvilka nu draga
10 procents värdetull, fortfarande bibehållas vid denna tull. Vid det
förhållande, att vissa andra fiskredskap i förslagets rubrik nr 1270
upptagits med sistnämnda tull, har det tillika ansetts enklast att till
sistnämnda rubrik hänföra jämväl fiskkrokar.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullen för de i förevarande
rubriker nr 899 och 900 upptagna artiklar skall i taxan bestämmas
till 10 procent af varornas värde samt att samma artiklar öfverflyttas
till förslagets rubrik nr 1270, som i följd däraf i taxan erhåller
följande förändrade lydelse:

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna;
äfvensom metspön och metrefvar, monterade,
flöten, sänken och andra dylika till fiskredskap
synbarligen afsedda, ej särskild! nämnda artiklar 100 kr. 10 kr.

Riksdagen har vidare beslutat, att anmärkningen till rubrikerna
nr 919—924 i förslaget skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Anm. till nr — — — Består varan hufvudsakligen af annat ämne än smidbart
järn, förtullas densamma, såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad
för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverhettare tullbehandlas, om de

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 51

inkomma sammansatta, såsom rör, bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i
söndertaget skick, tullbebandlas de olika delarna hvar för sig efter beskaffenheten.

För rökgasförvärmare (economisers), kela eller i delar, har i rubriken
nr 928 i förslaget upptagits en tullsats af 5 kronor per 100 kilogram.

Enligt lämnade uppgifter torde värdet å ifrågavarande artikel
vanligen utgöra omkring 21 kronor per 100 kilogram; och har vid sådant
förhållande Riksdagen funnit en tullsats af 2 kronor 50 öre per 100
kilogram vara lämpligare afvägd än den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att tullsatsen för rubriken
nr 928 i förslaget skall i taxan bestämmas till 2 kronor 50 öre per 100
kilogram.

Rubrikerna nr 932—941 i Eders Kungl. Maj:ts förslag hafva följande
lydelse:

Ångturbiner samt särskildt inkommande inre rote -

rande delar därtill:

932. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 75 kr.

933. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg........................................ 100 kg. 50 kr.

934. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg............................... 100 kg. 30 kr.

935. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.... 100 kg. 20 kr.

Ångmaskiner, ej särskildt nämnda:

936. vägande per stycke netto högst 100 kg.......... 100 kg. 50 kr.

937. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg............................................. 100 kg. 35 kr.

938. vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 2,500 kg.......................................... 100 kg. 20 kr.

939. vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.

men ej mer än 10,000 kg.............................. 100 kg. 16 kr.

940. vägande per stycke netto mer än 10,000 kg. 100 kg. 10 kr.

941. Ånglokomobiler, afsedda att transporteras på hjul;

äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......... 100 kg. 9 kr.

Anm. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ångmaskiner.

I förevarande rubriker upptagna maskiner hafva synts böra bibehållas
vid gällande värdetull, och har Riksdagen alltså beslutat, att

Rökgasförvärmare,

Nr 928.

Ångturbiner,
ångmaskiner,
ånglokomobiler
etc.
Nr 932-941.

Vattenturbiner
etc.
Nr 946 och
947.

Anm. till nr
932-947.

Pumpar etc.
Nr 948-958.

52 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

rubrikerna nr 932—941 med tillhörande anmärkning skola ur förslaget
utgå samt de i samma rubriker upptagna artiklar hänföras till rubriken
nr 1013 i förslaget med en tullsats af 10 procent af värdet.

I afseende å vattenturbiner, löphjul därtill och vattenhjul innehåller
Eders Kung].. Maj:ts förslag följande bestämmelser:

Vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul
därtill samt vattenhjul:

946. vägande per stycke netto högst 1,000 kg. ... 100 kg. 15kr.

947. af större vikt........................................................... 100 kg. 10kr.

Med hänsyn därtill att de slag af vattenturbiner, som företrädesvis
lära vara föremål för import, äro mycket stora och svårhandterliga
pjäser, har för här ifrågavarande artiklar värdetull ansetts lämpligen
böra bibehållas, i följd hvaraf Riksdagen beslutat, att rubrikerna nr 946
och 947 skola ur förslaget utgå samt de i samma rubriker upptagna
artiklar hänföras till rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent
af värdet.

I Eders Kungl. Maj:ts förslag linnes efter rubriken nr 947 intagen
följande anmärkning:

Anm. till nr 932—947. Svänghjul till de i dessa rubriker afsedda maskiner
skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, förtullas särskildt för sig
och inberäknas ej i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Ifrågavarande bestämmelse, som enligt Riksdagens beslut kommer
att hänföra sig allenast till motorer, har till underlättande af tullbehandlingen
synts böra jämkas därhän, att lösa svänghjul till sådana
motorer, som draga värdetull, jämväl blifva underkastade värdetull.

Med anledning häraf har Riksdagen beslutat, att ifrågavarande
anmärkning skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

Anm. Svänghjul till motorer skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen,
ej inberäknas i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.
Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen är underkastad vikttull, särskildt
för sig.

I fråga om pumpar m. fl. här nedan angifna artiklar upptager Eders
Kungl. Maj:ts förslag under rubrikerna nr 948—958 följande bestämmelser:
»Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar,
ventilatorer och roterande biåsmaskiner;
äfvensom yttre omhöljen och inre roterande
delar till sådana maskiner:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

948. vägande per stycke netto högst 150 kg. 100 kg. 30 kr

949. vägande per stycke netto mer än 150 kg.

men ej mer än 1,000 kg........................ 100 kg. 15 kr.

950. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. 100 kg. 10 kr.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer,
draga den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrifna pumpar af järn eller annan
metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar
härunder inbegripna; äfvensom kompressorer
samt blås- och kylmaskiner, ej särskild!
nämnda:

951. vägande per stycke netto högst 100 kg. 100 kg. 40 kr.

952. vägande per stycke netto mer än 100 kg.

men ej mer än 1,000 kg......................... 100 kg. 20 kr.

953. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg....................... 100 kg. 15 kr.

954. vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

och ej hänförliga till nästföljande rubrik 100 kg. 10 kr.

Anm. till nr 948—954. Pumpar, tydligen afsedda
att användas som sprutor, hänföras till sprutor.

955. Kompressorer och kylmaskiner, vägande per

stycke netto mer än 10,000 kg...................... 100 kg. 6 kr. 50 öre

Sprutor, brand- och trädgårds-:

956. för maskinkraft............................................... 100 kg. 50 kr.

andra slag:

957. vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 kg. 30 kr.

958. af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och

tryckpumpar för handkraft..."............. 100 kg. 20 kr.

Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tullbehandlas
som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.»

Det störa flertalet af dessa artiklar har vid undersökning, som
inom tullverket föranstaltats, visat sig vara till värdet synnerligen växlande.
Såsom. exempel må anföras de olika pris, per 100 kilogram
räknadt, som vissa till rubriken nr 948 hänförliga artiklar kunna betinga,
nämligen centrifugal- och rotationspumpar 32—380 kronor, fläktar 59
—300 kronor, ventilator 58—335 kronor och roterande biåsmaskiner
123—594 kronor.

Äfven beträffande andra till dessa rubriker hänförliga artiklar
kunna afsevärda prisväxlingar påvisas. Redan af denna anledning har

Ugnar för
industriella
ändamål etc.
Nr 959 och
960.

54 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Riksdagen funnit värdetull för dessa rubriker vara att föredraga framför
vikttull. Därtill kommer, att särskiljandet af vissa här angifna
varuslag, såsom pumpar och sprutor, möter störa tulltekniska svårigheter.
Då slutligen behofvet af öfvergång till vikttull beträffande
här ifrågavarande artiklar ej torde hafva gjort sig. särskildt kännbart,
har Riksdagen beslutat, att rubrikerna nr 948—958 jämte anmärkningen
till nr 948—954 skola ur förslaget utgå samt de i förstnämnda rubriker
upptagna artiklar hänföras till rubrik nr 1013 med en tullsats af 10
procent af värdet, äfvensom att anmärkningen rörande tullbehandlingen
af fläktar, fast förenade med elektriska motorer, skall öfverflyttas till
sistnämnda rubrik.

Beträffande ugnar för industriella ändamål finnas i rubrikerna
nr 959 och 960 i Eders Kungl. Maj:ts förslag följande bestämmelser :
Ugnar för industriella ändamål, såsom kol -

ning, torkning, rostning, bränning, härdning,
vällning, smältning och bakning:

959. fasta ugnar utan rörelsemekanism ...... 100 kg. 4 kr. 50 öre

960. andra slag; äfvensom smidesässjor och

blåsbälgar................................................ 100 kg. 6 kr.

Med afseende å dessa artiklar gifver inom tullverket föranstaltad
undersökning vid handen, att fasta ugnar utan rörelsemekanism .icke
stå lägre i pris, efter viktenhet räknadt, än de i den senare rubriken
upptagna. Medelvärdet af de under den tidsperiod, undersökningen
omfattat, importerade ugnarna har nämligen utgjort för de till rubriken
nr 959 hänförliga 107 kronor och för de i rubriken nr 960 upptagna
77 kronor, allt per 100 kilogram räknadt.

Då dessa siffror tyda på, att de i förstnämnda rubrik upptagna
ugnarna ej böra åsättas lägre tull än öfriga ugnar, hafva rubrikerna
synts lämpligen böra sammanslås.

Riksdagen har sålunda beslutat, att, i stället för rubrikerna nr 959
och 960 i Eders Kungl. Maj:ts förslag, i taxan skall upptagas en så
lydande rubrik:

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,
torkning, rostning, bränning, härdning, vällning,
smältning och bakning; äfvensom smidesässjor
och blåsbälgar.........,..................................................... 100 kg. 6 kr.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 55

Rubriken nr 961 i Eders Kungl. Maj:ts förslag bär följande lydelse:

Maskiner, ej särskild! nämnda, för målning eller
sönderdelning, såsom tiggare, med eller utan
underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och
pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,
valskvarnar, valsstolar för oljeslageri,
stärkelse-, choklad- och dylika industrier,
potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,
roterande krossare (äfven sädes- och
oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner
och andra för fodervarors sönderdelning
afsedda maskiner; äfvensom maskiner för
blandning af betong, lera, sand eller dylikt ...... 100 kg. 6 kr.

Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som skulle blifva förenade
med tillämpningen af vikttull för flertalet i denna rubrik upptagna
maskiner, och då bibehållandet af värdefull här ej synts möta större
betänkligheter, har en förändring af förslaget i denna riktning vidtagits.
Dock hafva potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,
roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,
hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda maskiner,
hvilka såväl till beskaffenhet som värde äro likställda med de i rubriken
nr 994 upptagna artiklar, ansetts lämpligen böra inrymmas i denna
senare rubrik.

I anslutning till hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, dels
att förevarande rubrik nr 961 skall ur förslaget utgå;

dels att maskiner, ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning,
såsom tuggare, med eller utan underrede, kul- och rörkvarnar,
stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,
valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och
dylika industrier äfvensom maskiner för blandning af betong, lera, sand
eller dylikt skola upptagas i rubriken nr 1013 med en tull af 10 procent
af värdet;

dels ock att potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare,
roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,
hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda
maskiner skola upptagas i rubriken nr 994 med tull af 7 kronor
per 100 kilogram, hvilken senare rubrik i följd däraf i taxan erhåller
följande förändrade lydelse:

Maskiner för
målning eller
sönderdelning
etc.

Nr 961.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare;
harfvar och andra harfliknande åkerbruksredskap;
skörde- och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare,
ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller
skörd afsedda, ej särskildt nämnda apparater;
harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och
andra, ej särskildt nämnda, för sortering, rening
och rensning af säd, frö eller andra frukter afsedda
apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,
rotfruktskärare, roterande krossare (äfven
sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,
hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning
afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer

och andra stackningsmaskiner................................... 100 kg. 7 kr.

Anm. (Lika med förslaget.)

Hissmaski- Rubrikerna nr 968 och 969 i förslaget innehålla följande be Nrer968

Coch stämmelser:

969. Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hän förliga,

samt lyftkranar, vinschar och spel:

968. afsedda att drifvas med handkraft .................. 100 kg. 6 kr.

969. andra slag ............................................................ 100 kg. 8 „

Af enahanda skäl, som föranledt Riksdagen att bibehålla värdetull

för vissa i rubriken nr 961 upptagna maskiner, har Riksdagen beslutat,
att förevarande rubriker nr 968 och 969 skola ur förslaget utgå samt
de i samma rubriker upptagna artiklar öfverflyttas till rubriken nr 1013
med en tullsats af 10 procent af värdet.

Ångmudder- Då någon anledning ej synts förefinnas att i särskild rubrik

Nr^97*l upptaga ångmudder verk, har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 971
skall ur förslaget utgå och ångmudderverk upptagas i rubriken nr 1013.

Metall- Beträffande vissa slag af metallbearbetningsmaskiner finnes i

b maskine"08'' rubrikerna nr 973—978 i Eders KuDgl. Maj:ts förslag följande stadgadt:
Nr 973-978. Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än

500 kilogram, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gängoch
slipmaskiner för bearbetning af metaller, maskiner,
afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner;
äfvensom särskildt inkommande dockor

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 57

(spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor
och indelningsapparater:

973. vägande per stycke netto högst 250 kilogram 100 kg. 30 k]

974. vägande per stycke netto mer än 250 kilo gram

men ej mer än 1,000 kilogram......... 100 kg. 22 »

975. vägande per stycke netto mer än 1,000 kilo gram

men ej mer än 2,000 kilogram......... 100 kg. 16 »

976. vägande per stycke netto mer än 2,000 kilo gram

men ej mer än 5,000 kilogram......... 100 kg. 11 »

977. vägande per stycke netto mer än 5,000 kilo gram

men ej mer än 10,000 kilogram ...... 100 kg. 8 »

978. vägande per stycke netto mer än 10,000

kilogram ............................................................. 100 kg. 5 »

Med afseende å öfverrubrikens formulering har den erinran synts
kunna göras, att äfven borrmaskiner, svarfvar, fräs-, hyfvel- och gängmaskiner
i viss mening hafva till uppgift att skära metaller, med anledning
hvaraf en jämkning i rubrikens affattning ansetts påkallad.

Enligt tillhandakomna uppgifter synes medelvärdet å åtskilliga
af nu ifrågavarande maskiner kunna sättas afsevärdt lägre, än man
med ledning af de upplysningar, tulltaxekommittén inhämtat, kunnat
antaga. Så har medelvärdet, per 100 kilogram räknadt, beträffande
dessa maskiner befunnits utgöra:

å maskiner, hänförliga till rubriken nr 973, 191 kr.

» » » » » » 974, 138 »

» » » » » » 975, 124 »

» » » » » » 976, 98 »

Af dessa uppgifter har synts framgå, att de föreslagna tullsatserna
för nyssnämnda rubriker utan olägenhet för den inhemska industrien
böra kunna något sänkas.

I anslutning till hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat att
godkänna förevarande rubriker nr 973—978 med de ändringar dock,
att efter orden »slipmaskiner för bearbetning af metaller,» inskjutes
ordet »andra» samt att tullsatserna för rubrikerna nr 973—976 bestämmas
till nedan angifna belopp, nämligen

för rubriken nr 973 till 25 kr.

» » » 974 » 18 »

» » » 975 » 14 »

» » » 976 » 10 »

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

För trämasseindustrien
afsedda
maskiner
etc.

Nr 984.

iläggningsmaskiner.

Nr 986.

Tvättmaskiner.

Nr 987.

58 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I rubriken nr 984 upptager det föreliggande förslaget följande
bestämmelse:

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och huggmaskiner
samt slipverk; raffinörer, holländare och garnitur
till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar
med stativ för textil- eller pappersindustrien samt
kalandrar, äfven hydrauliska, oafsedt för hvilken industri
de äro afsedda; äfvensom manglar .................................... 100 kg. 7 kr.

Hvad särskild! den sistnämnda artikeln beträffar, har Riksdagen
med hänsyn till dess jämförelsevis låga värde, som i medeltal lärer
uppgå till endast omkring 24 kronor per 100 kilogram, ej kunnat
godkänna så hög tullsats, som här föreslagits.

Med afseende å öfriga i denna rubrik upptagna, företrädesvis för
trämasseindustrien afsedda maskiner har Riksdagen, hufvudsakligen af
enahanda skäl, som vid rubriken nr 961 anförts, ansett värdetull böra
bibehållas; och har Riksdagen, då anledning ej synts föreligga att i
särskild rubrik upptaga artikeln manglar, beslutat, att förevarande rubrik
nr 984 skall ur förslaget utgå och i densamma upptagna artiklar öfverföras
till rubriken nr 1013 med eu tullsats af 10 procent af värdet.

Beträffande iläggningsmaskiner, hvilka i Eders Kungl. Maj:ts förslag
finnas upptagna i rubriken nr 986 med en tullsats af 12 kronor per
100 kilogram, har upplysts, att den föreslagna vikttullsatsen innebure
en afsevärd nedsättning af nu gällande tull för en artikel, som är föremål
för inhemsk tillverkning. Då på grund häraf deras upptagande
i förevarande rubrik ej kunnat godkännas och då Riksdagen funnit
värdetull kunna för dylika maskiner utan olägenhet bibehållas, har
Riksdagen beslutat, att artikeln iläggningsmaskiner skall ur rubriken
nr 986 i förslaget utgå och att ifrågavarande maskiner skola upptagas
i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent af värdet.

I förslagets rubrik nr 987 upptagas maskiner för tvättning af linne
och andra klädespersedlar med en tullsats af 10 kronor för 100 kilogram.

Enär dessa maskiner ej torde få anses vara af den betydelse, att
de förtjäna upptagas under särskild rubrik, och nu gällande värdetulls
bibehållande för desamma ej synts medföra nämnvärd olägenhet, har
Riksdagen beslutat, att ifrågavarande rubrik nr 987 skall ur förslaget
utgå samt att maskiner för tvättning af linne och andra klädespersedlar

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 59

skola upptagas i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent af
värdet.

Beträffande delar, ej särskild! nämnda, till skörde- och slåttermaskiner
innehåller taxeförslagets rubriker nr 995 och 996 följande
bestämmelser:

Delar, ej särskild! nämnda, till skörde- och slåttermaskiner: -

995. vägande per stycke netto högst 5 kg.......... 100 kg. 18 kr.

996. af högre vikt .................................................... 100 kg. 12 kr.

Vid ärendets behandling inom Riksdagen har inhämtats, att utrönandet
vid tullbehandlingen af de olika delarnas nettovikt per stycke
skulle komma att möta praktiska svårigheter samt att priset å mer
eller mindre tunga dylika delar i allmänhet icke vore per viktenhet
så synnerligen växlande. Med hänsyn härtill och då medelvärdet å hithörande
vanligen förekommande artiklar lärer uppgå till 87 öre per
kilogram har Riksdagen funnit en enhetlig tullsats af 12 kronor per 100
kilogram för samtliga ifrågavarande maskindelar kunna utan olägenhet
fastställas; och har Riksdagen sålunda beslutat, att i stället för de i
förslaget intagna rubrikerna nr 995 och 996 skall i taxan intagas en
så lydande rubrik:

Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåtter maskiner.

................................................................. 100 kg. 12 kr.

Rubriken nr 1002 i det föreliggande förslaget innehåller följande
bestämmelse:

1002. Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda;

äfvensom mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer,
kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar,
ostkvarnar och andra, ej särskildt nämnda
maskiner och apparater för mejerihandtering
och margarintillverkning ....................................... 100 kg. 10 kr.

För dessa artiklar, som betinga ganska växlande pris, har värdetullen
ansetts kunna bibehållas utan afsevärd olägenhet. Med anledning
häraf har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 1002 skall ur förslaget
utgå samt att i densamma upptagna artiklar i stället skola inrymmas
i rubriken nr 1013 med en tullsats af 10 procent af värdet.

Delar

till skördeoch
slåttermaskiner.

Nr 995 och
996.

Centrifuger

etc.

Nr 1002.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Lokomotiv,
järnvägs- och
spårvägsvag.
nar etc.

Nr 1003—
1008.

Rubrikerna nr 1003—1008 i förslaget äro af följande lydelse:

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägsvagnar i
förening med motorer, äfven elektriska, eller i
förening med ångmaskiner:

1003.

1004.

1005.

1006.

1007.

1008.

vägande per stycke högst 12,000 kg..........

vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

ej mer än 20,000 kg..................................

vägande per stycke mer än 20,000 kg. ...

Tendrar ........................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar ........

godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och
underreden, med eller utan tillbehör......

100	kg.	18	kr.
100	kg.	16	kr.
100	kg.	14	kr.
100	kg.	12	kr.
100	kg.	15	kr.
100	kg.	8	kr.

Hvad beträffar lokomotiv, hafva meddelade upplysningar gifvit
vid handen, att de föreslagna tullsatserna skulle afsevärdt öfverstiga
nu gällande värdetull.

Med hänsyn härtill och då svårigheter synts möta att väga särskildt
de större lokomotiven, har Riksdagen funnit det vara lämpligare,
att värdefull för denna artikel bibehålies.

Jämväl i fråga om järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med
motorer eller ångmaskiner hafva öfvervägande skäl synts tala för värdetullens
bibehållande. Riksdagen har vidare funnit, att samtliga järnvägs-
och spårvägsvagnar med större skäl hafva sin plats under afdelningen
XIII C för fartyg och fordon än i afdelningen för maskiner,
och hafva de följaktligen ansetts böra öfverföras till förstnämnda afdelning
C, där de hithörande vagnar, som skola draga värdefull, synts
lämpligen kunna upptagas i rubriken nr 1069.

Lokomotiv hafva däremot synts böra bibehållas i denna afdelning.

Hvad slutligen angår boggier och underreden, har Riksdagen
funnit dessa böra upptagas i sammanhang med öfriga till järnvägsmateriel
hörande artiklar, som återfinnas i afdelning XII A för järn
och järnvaror, där de ansetts böra inrymmas i rubriken nr 748.

På grund af hvad sålunda anförts,'' har Riksdagen beslutat, att
förevarande rubriker nr 1003—1008 skola ur förslaget utgå;

samt att i stället för sagda rubriker

dels skall på nu ifrågavarande ställe i taxan intagas en så
lydande rubrik:

Lokomotiv, äfven elektriska..................................................... 100 kr. 10 kr;

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

dels skola med en tullsats af 15 procent af värdet i förslagets
rubrik nr 1069 upptagas järnvägs- och spårvägsvagnar.i förening med
motorer eller ångmaskiner, hvarvid sistnämnda rubrik erhåller i taxan
följande förändrade lydelse:

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer eller ångmaskiner;
åkdon och fordon, ej särskild! nämnda, äfven med motor försedda,
samt underreden därtill; äfvensom med gummiringar försedda hjul
till sådana åkdon eller fordon............................................. 100 kr. 15 kr;

dels skola upptagas i afdelning XIII C järnvägs- och spårvägsvagnar
utan motorer samt tendrar, hvarvid därstädes närmast efter
förslagets rubrik nr 1068 i taxan införas tre så lydande rubriker:

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar............................... 100 kg. 15 kr.

godsvagnar, alla slag............................................................ 100 kg. 8 kr.

Tendrar........................................................................................ 100 kg. 12 kr.;

dels ock skola till rubriken nr 748 öfverflyttas boggier och underreden,
med eller utan tillbehör, hvarvid denna rubrik erhåller i taxan
följande förändrade lydelse:

Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till signalsäkerhets-;
växelförreglings- och vägbomsanordningar;
äfvensom till järnvägs- och spårvägsvagnar hörande
boggier och underreden, med eller utan tillbehör......... 100 kg. 8 kr.

I rubrikerna nr 1009—1012 af taxeförslaget finnas inrymda följande Axlar etc. till
bestämmelser: järnvägs -

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:
axlar, raka:

1009. icke bearbetade...........................................................

1010. bearbetade...................................................................

1011. hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar......

1012. hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrättningar
och koppelanordningar................................

100

kg.

100 kg. 7 kr.

„ och
spårvägsmateriel.

Nr 1009 —
1012.

kr.

Då, på sätt af Riksdagens uttalande vid rubrikerna nr 1003—1008
framgår, Riksdagen beslutat att till hufvudsaklig del i andra afdelningar
af taxan upptaga rullande järnvägs- och spårvägsmateriel, hafva skäl
icke ansetts förefinnas att i denna afdelning bibehålla nu ifrågavarande

Maskiner, ej
särskilt
nämnda.
Nr 1013.

62 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

artiklar, utan hafva desamma lämpligare synts böra inrymmas i afdelningen
för järn och järnvaror.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att förevarande rubriker
nr 1009—1012 skola ur förslaget utgå och att i stället skola närmast
efter förslagets rubrik nr 748 i taxan intagas fyra så lydande rubriker:

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:
axlar, raka:

icke bearbetade ................................................................. 100 kg. 6 kr.

bearbetade....................... 100 kg. 7 kr.

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar ............ 100 kg. 6 kr.

hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,
buffertar och delar därtill samt draginrättningar
och koppelanordningar...................................................... 100 kg. 7 kr.

I anslutning till hvad Riksdagen här ofvan vid rubrikerna nr
932—941, 946 och 947, 948—958, 961, 968 och 969, 971, 984, 986,
987 och 1002 anfört har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 1013 i förslaget
skall i taxan erhålla följande förändrade lydelse:

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och huggmaskiner samt
slipverk; raffinörer, holländare och garnityr till sådana samt defibrörer;
torkcylindrar och pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustrien
samt kalandrar, äfven hydrauliska, oafsedt för hvilken
industri de äro afsedda; pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med
sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi- och
pappersindustrierna, kuvert- och påsmaskiner, bestryknings-, bronserings-
och klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,
skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverkning af tändsticksaskar
samt för sådana eller andra dylika askars hopskjutning, etikettering,
plåning och fyllning; ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner
för tändstickstillverkningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar;
valkmaskiner; cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner, kaffe-, kakaooch
maltrostningsmaskiner; maltvändare; hissmaskinerier, ej till annan
rubrik hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel; ångmudderverk;
ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande delar därtill,
ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv och ångvältar;
vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;
pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer, blås- och
kylmaskiner samt yttre omhöljen och inre roterande delar till dessa
maskiner; brand- och trädgårdssprutor; maskiner för blandning af

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 63

betong, lera, sand eller dylikt; maskiner, ej särskildt nämnda, för
målning eller sönderdelning, såsom tuggare, med eller utan underrede,
kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar, kollergångar,
desintegratorer, desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,
stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare, mjölkförvärmare,
pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar och ostkvarnar; centrifuger,
ej särskildt nämnda, maskiner för tvättning af linne och andra
klädespersedlar; manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar; apparater
(cylinder- och kolonn-) för tillverkning af kolsyrade drycker, tapp- och
korkningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med eller utan saftpumpar,
eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner; pneumatiska
maskiner, alla slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater;
axelkopplingar, fasta eller rörliga; sil- och siktapparater, massafångare,
urvattnare, sibcylindrar samt perforerade eller annorledes med hål
försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner;
regulatorer till vatten turbiner; maskiner för tvättning
af potatis eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar;
omröringsapparater för kokare och behållare; bromsapparater,
luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar; äfvensom
andra, ej särskildt nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska
verktyg ....................................................................................... 100 kr. 10 kr.

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga den för dessa
senare bestämda tull.

Beträffande armatur innehåller förslagets rubriker nr 1035—1037
följande bestämmelser:

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner,
apparater och rörledningar, lös eller särskildt
inkommande, såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,
smörjapparater, afskiljare och afledare
för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar
och vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater
för badinrättningar; äfvensom
injektorer och ejektorer:

1035. af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;

äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten.................................... 100 kg. 50 kr.

Armatur.
Nr 1035 —
1037.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.
andra slag:

1036. vägande per stycke netto mer än 5 kg.

men ej mer än 50 kg......................... 100 kg. 15 kr.

1037. vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 kg. 10 kr.

Ehuru denna del af förslaget i sin föreliggande form erbjuder den tulltekniska
fördel, att tulltjänstemannen beträffande armatur med en nettovikt
per stycke af högst 5 kilogram ej skulle ställas inför nödvändigheten att
konstatera, huruvida varan till hufvudsaklig del består af järn eller af annan
metall, har dock befogad hänsyn till varuvärdet synts gorå det nödvändigt
att offra denna fördel. Af den utredning, som vid ärendets behandling
stått till buds, har det nämligen synts framgå, att sådan lättare armatur,
som består af järn, har så lågt värde, att den ej lämpligen kan åsättas
lika hög vikttullsats som motsvarande armatur af annan metall. Så
lärer exempelvis för kranar af järn, hänförliga till rubriken nr 1035,
medelvärdet utgöra 97 kronor per 100 kilogram och för andra dithörande
artiklar af järn hafva uppgifvits så låga värden som 65, 76 och 93
kronor per 100 kilogram. Ehuruväl medelvärdet kan sättas afsevärdt
högre än ofvan angifna siffror utvisa, har likväl för armatur, till
hufvudsaklig del bestående af järn och vägande per stycke netto högst
5 kilogram, en högre tull än 25 kronor per 100 kilogram icke ansett
lämpligen böra godkännas.

Riksdagen, som alltså funnit sig böra fastställa en uppdelning,
som medgifver tullsatsernas bättre afpassande efter armaturens olika
värde, har i sådant hänseende beslutat, att i stället för rubrikerna nr
1035—1037 i förslaget skola i taxan upptagas följande bestämmelser:

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater
och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,
såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,
smörj apparater, afskiljare och afledare för kondensationsvatten
eller olja, pulsometrar och vädurar,
centrifugalregulatorer och blandningsapparater
för badinrättningar; äfvensom injektorer
och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg...... 100 kg. 25 kr.

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg........................................... 100 kg. 15 kr.

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ... 100 kg. 10 kr.

andra slag................................................................. 100 hg. 50 kr.

Anmärkningar till — — — (lika med förslaget).

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 65

Då Riksdagen ansett lämpligt, att en reduktion göres af de föreslagna
minimibelopp, hvarmed vikttullarna å maskiner skola utgå, och
då Riksdagen ansett, att berörda belopp bör fastställas för icke elektriska
maskiner och apparater samt delar däraf till 5 procent och för
elektriska maskiner samt delar däraf till 10 procent af värdet, har
Riksdagen beslutat, att anmärkning 6 till Afd. XIII A i förslaget skall
i taxan erhålla följande lydelse:

6. POr sådana maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka tullen
utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje fall motsvara minst 5 procent af varans
värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka olika tullsatser äro
stadgade allt efter olika vikt per stycke, må tullen i intet fall utgå med lägre belopp
än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp;

samt att anmärkningen till rubrikerna nr 1038—1043 i förslaget
skall i taxan erhålla följande lydelse:

Anm. till nr 1038—1043. För de i dessa rubriker upptagna maskiner och delar
däraf skall tullen i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans värde och må i
intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre
viktgrupp.

Rubrikerna nr 1070—1078 i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda
förslaget innehålla följande bestämmelser:

1070. Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,
såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och
gasolin; paraffin, rå eller renad, jord vax (ozo -

	kerit) samt ceresin ........................................................	—	fria.
1071.	Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,
	samt andra smörjmedel, ej särskildt nämnda, i hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt in-
	beräknad ...........................................................................	1 kg.	2 öre
1072.	Hartsoljor........................................................................... Vegetabiliska, feta oljor:	fria.

	linolja:
1073.	rå; äfvensom linoljesyra.........................................	1 kg.	7 öre
1074.	kokt; tullbehandlas som oljefernissa;
1075.	rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje-
	syror.............................................................................	1 kg.	7 öre

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 9

Anm. 6 till
Afd. XIII A.
Anm. till nr
1038-1043.

Oljor etc.
Nr 1070-1078.

66 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja, se -

samolja och bomullsfröolja:

1076. på fat, större eller mindre................................. — fria.

1077. på andra kärl, kärlens vikt inberäknad......... 1 kg. 5 öre

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i
rubrikerna nr 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt
mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor.

1078. andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom
ricinolja, hampolja och majsolja .................. — fria.

På grund af svårigheten att utröna, huruvida den i blandningar
af mineraloljor med fet olja ingående feta oljan utgöres af rof- eller
rapsolja, som för närvarande drager tull med 7 öre per kilogram, eller
af olja utaf tullfri beskaffenhet, hvilken svårighet gjort sig än mera
kännbar, om, förutom förstnämnda slag af olja, äfven ingått annan fet
olja, torde vid tullbehandlingen dylika blandningar i regel hittills hafva
fått tullfritt införas.

Enligt hvad som upplysts, är det företrädesvis rof- och rapsolja, som
användes såsom tillsats i smörjoljor, därvid dylik fet olja ingår i blandningen
till högst 30 och i allmänhet ej öfver 20 procent af varans volym.
Såsom medeltal lärer man kunna räkna med en fetthalt af 15 procent.

De, som här i landet sysselsätta sig med blandning af dylika
smörjoljor, hafva sålunda att för ingredienserna till 100 kilogram smörjolja
antingen erlägga en tull af i medeltal 1 krona 5 öre och högst 2
kronor 10 öre eller använda med motsvarande belopp tullskyddad inhemsk
vara. Hittills tillämpad tullbehandlingspraxis för ifrågavarande smörjoljor
innebär alltså en premiering af de utländska oljefirmorna på de
inhemska oljehandlarnas bekostnad.

tv i Då sålunda Riksdagen funnit nu gällande tullbestämmelser i berörda
afseende otillfredsställande, har Riksdagen dock ej kunnat i allo
ansluta sig till af enskilda motionärer inom Riksdagen framställda förslag
beträffande lämpligaste sättet för afhjälpande af det rådande missförhållandet.
Riksdagen är visserligen ense med motionärerna i det
afseendet, att ifrågavarande blandningar böra tullbeläggas, oafsedt huruvida
den ingående feta oljan är af tullfri eller tullpliktig beskaffenhet,
då enligt ett i bilaga till denna skrifvelse återgifvet utlåtande af professorn
vid tekniska högskolan Peter Klason en undersökning af arten af
den i blandningen ingående feta oljan är absolut omöjlig från tullteknisk
synpunkt, men Riksdagen har ej kunnat godkänna det af motio -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

närerna framställda förslaget angående fastställandet af en gräns vid
30 procents fetthalt. Funnes en sådan gräns fastställd, skulle nämligen
hvarje inkommande sändning behöfva underkastas en — såsom af ofvanberörda
utlåtande framgår — omständlig kvantitativ analys, som gifvetvis
ej kunde utföras inom tullverket. Öfverhufvud torde med afseende å
hvad ofvan anförts angående de gränser, inom hvilka fetthalten varierar,
någon särskild gränsbestämning ej erfordras. Den mindre sannolika
möjligheten, att smörjoljor af afsevärdt högre fetthalt än de i handeln
vanligen förekommande skulle komma att importeras för att sedermera
före försäljningen tillsättas med något ytterligare kvantum mineraloljor,
lärer erforderligen kunna förebyggas genom bestämmelsernas affattande

1 den form, att dylika blandningar, hufvudsakligen bestående af fet olja,
komme att oafsedt sin beskaffenhet i öfrigt draga den för rof- och
rapsolja gällande tullen.

Beträffande det för vanligen förekommande blandade smörjoljor
erforderliga tullskyddets storlek har Riksdagen ansett, att en tullsats af

2 öre per kilogram bör vara fullt tillfredsställande, då detta belopp
ungefärligen motsvarar tullen för den i smörjolja förekommande högsta
kvantitet tullpliktig olja. Det synes icke vara erforderligt att bereda
blandningsproceduren, som lärer kräfva endast obetydlig kostnad, något
särskildt skydd.

I och med fastställandet af en tullsats af 2 öre per kilogram för
vanliga blandade smörjoljor, vinnes äfven den fördel i tulltekniskt hänseende,
att deras särskiljande från maskin- och vagnsmörja endast bar
statistiskt intresse.

Beträffande öfriga i förevarande rubriker upptagna bestämmelser
har Riksdagen endast haft den erinran att göra, att sojaolja, hvilken
artikel på senare tid vunnit afsevärd användning inom landet, synes
böra uppräknas bland de i rubriken nr 1078 upptagna exemplen.

I enlighet med hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat,
att förslagets rubriker nr 1070—1078 skola i taxan erhålla följande
förändrade lydelse:

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade, såsom
lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och gasolin;
paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit) samt
ceresin ................................................................................ — fria.

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnsmörja,
smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja och
mineralolja, för så vidt den senare är hufvudbeståndsdelen;
äfvensom andra smörjmedel, ej sär -

Oljefernissa

etc.

Nr 1089.

68 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

skildt nämnda, i hvilka fett eller olja ingår, emballagets
vikt inberäknad ............................................ 1 kg. 2 öre.

Anm. Smörjoljor, utgörande en blandning al fet olja
och mineralolja, skola, om de hufvudsakligen bestå
af fet olja tullbehandlas såsom rot- och rapsoljor.

Hartsoljor............................................................................. — fria.

Vegetabiliska, feta oljor:
linolja:

rå; äfvensom linoljesyra .......................................... 1 kg. 7 öre.

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;
rof- och rapsoljor; äfvensom rof-och rapsoljesyror 1 kg. 7 öre.
oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,
sesamolja och bomullsfröolja:

på fat, större eller mindre ................................... — fria.

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad............ 1 kg. 5 öre.

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja ......... — fria.

Rubriken nr 1089 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande
lydelse:

Fernissa:

olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder

inbegripna ............................................................. 1 kg. 15 öre.

Enligt bestämmelse i förslagets rubrik nr 1074 skall kokt linolja
tullbehandlas såsom oljefernissa och sålunda, i likhet med öfriga, under
ofvanstående rubrik upptagna artiklar, draga en tull af 15 öre per kilogram.
För rå linolja har i Eders Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr
1073 upptagits en tullsats af 7 öre per kilogram, och den beredning,
som den kokta linoljan blifvit underkastad, skulle alltså åtnjuta skydd
med 8 öre per kilogram. Enligt hvad inhämtats, lärer emellertid förenämnda
beredning vara en jämförelsevis enkel procedur, som icke lärer
betinga högre kostnad än 1 å 2 öre per kilogram. Med hänsyn härtill
och då ifrågavarande artikel utgör den viktigaste af de varor, som
skulle draga den i ofvannämnda rubrik nr 1089 föreslagna tullen, har
Riksdagen ansett sig böra för denna rubrik bestämma en något lägre
tullsats eller 10 öre per kilogram.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Rubrikerna nr 1092 och 1093 i Eders Kungl. Maj:ts förslag äro
af följande lydelse: och 1093.

Ljus:

1092. julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt

vaxljus ................................................................. 1 kg. 25 öre

1093. andra slag ............................................................. 1 kg. 12 öre.

Anm. till nr 1092 och 1093. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och. dylikt omslag.

Enligt nu gällande bestämmelser draga alla slag af ljus, med
undantag af talgljus, tull med 12 öre per kilogram. Såsom af tulltaxekommitténs
betänkande framgår, hade kommittén med hänsyn därtill,
att de i ofvanstående rubrik nr 1092 upptagna ljusen, särskildt de
s. k. julgransljusen, vore föremål för en icke obetydlig import, ansett
sig böra för desamma föreslå högre tull än för öfriga hithörande artiklar.

Under ärendets behandling inom Riksdagen har emellertid inhämtats,
att den inhemska tillverkningen af dessa till högre tull föreslagna ljus
under de senaste åren visat glädjande framsteg och lyckats att i stor
omfattning å den inhemska marknaden undantränga det utländska
fabrikatet. På grund häraf har Riksdagen ansett, att en gemensam
tullsats af 12 öre per kilogram för alla slag af ljus skulle innebära ett
fullt tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen af dessa artiklar;
och har Riksdagen alltså beslutat, att i stället för rubrikerna nr 1092
och 1093 i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall i taxan upptagas en så
lydande bestämmelse:

Ljus, alla slag..................................................................... 1 kg. 12 öre.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Rubriken nr 1102 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande
lydelse:

1102. Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och

fluorammonium .......................................................... — fria.

Af nämnda artiklar åtnjuter saltsyra äfven för närvarande tullfrihet.
Enligt Riksdagens mening föreligger emellertid skäl att vidtaga
en ändring i detta afseende. Det har nämligen blifvit upplyst, att tillverkning
af saltsyra på senare tid upptagits inom landet och att denna
fabrikation för sin vidare utveckling vore väl i behof af något tullskydd,
helst som den tullbelagda artikeln svafvelsyra vore ett viktigt beredningsämne
vid framställningen af saltsyra. Med hänsyn till hvad

Saltsyra.
Nr 1102.

Biksdagens Skrifvelse Nr 191-

sålunda blifvit upplyst har Riksdagen ansett det vara skäligt, att saltsyra
finge draga samma tull som svafvelsyra; och har Riksdagen alltså
beslutat, att i stället för rubriken nr 1102 skola i taxan intagas två så

lydande rubriker:

Saltsyra (klorvätesyra) .................................................. 100 kg. 60 öre.

Fluorvätesyra och fluorammonium ........................... — fria.

BeNr*il564tt För berlinerblått upptages i Eders Kungl. Maj:ts förslag i rubriken nr

1156 en tullsats af 15 öre per kilogram. Varan åtnjuter för närvarande
tullfrihet.

Då några mera vägande skäl icke synts kunna anföras för
tullbeläggande af ifrågavarande mycket obetydliga artikel, har tullfrihet
ansetts böra bibehållas för densamma, vid hvilket förhållande ett specificerande
af artikeln icke funnits vara af nöden, alldenstund den, utan att
särskildt stadgande därom upptages, blir hänförlig till de tullfria mineralfärgerna
i förslagets rubrik nr 1157.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att rubriken nr 1156 skall
ur förslaget utgå.

Extrakter af
vegetabiliska
färgningsämnen.

Nr 1166 och
1167.

Rubrikerna nr 1166 och 1167 i Eders Kungl. Maj:ts förslag lyda
sålunda:

Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande
eller fasta:

1166. blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, gulträ- och

rödträex trakter.............................................. — fria.

1167. andra slag ................................................................. 1 kg. 2 öre.

Beträffande de till rubriken nr 1167 hänförliga extrakterna har
tulltaxekommittén anfört, bland annat, att för dessa samma tull torde böra
ifrågakomma, som kunde varda åsatt garfextrakter, enär någon bestämd
gräns icke läte sig uppdraga mellan dessa båda varuslag.

Då Riksdagen af skäl, som här nedan anföras, bibehållit tullfrihet
för garfextrakter, har jämväl för här ifrågavarande färgextrakter tullfrihet
ansetts böra stadgas. Vid sådant förhållande hafva särskilda rubriker
ej ansetts erforderliga för extrakter af vegetabiliska färgningsämnen,
utan hafva desamma lämpligen synts kunna upptagas i förslagets
rubrik nr 1165.

Riksdagen har sålunda beslutat, att rubrikerna nr 1166 och 1167
skola ur förslaget utgå samt att i samma rubriker upptagna artiklar

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 71

skola öfverflyttas till förslagets rubrik nr 1165, som i följd däraf i
taxan erhåller följande förändrade lydelse:

Färgträ, samt andra till färgning användbara växter
och växtdelar, ej till annan rubrik hänförliga,
hela eller i stycken, raspade, malna eller på
annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter af
vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller fasta — fria.

Rubriken nr 1170 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande lydelse:
1170. Lackfärger, torra eller i degform, ej särskildt

nämnda ...................................................................... 1 kg. 7 öre

Anm. Med lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,
som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen
utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjärfärger.

Den under ofvanstående rubrik upptagna artikeln lackfärger är
enligt gällande bestämmelser tullfri. Med hänsyn därtill, att den föreslagna
tullen otvifvelaktigt komme att kännbart drabba särskildt den
inhemska tapetindustrien, har Riksdagen funnit sig icke kunna medgifva,
att färgerna i fråga, hvilkas tillverkning inom landet torde vara rätt
obetydlig, beläggas med tull.

På grund häraf, och då lackfärger, därest särskild bestämmelse om
dem ej upptages, blifva hänförliga till förslagets rubrik nr 1178, för
hvilken upptagits tullfrihet, har Riksdagen beslutat, att rubriken nr
1170 med tillhörande anmärkning skall ur förslaget utgå.

Då af tulltaxekommitténs motivering synes framgå, att med den
för s. k. hemfärger i rubriken nr 1171 föreslagna tullsatsen ej afsetts
någon förhöjning af nu gällande tull — 15 procent af värdet — och då,
enligt hvad uppgifvits, en tullsats af 15 öre per kilogram bättre motsvarar
nu utgående tull än den i förslaget upptagna tullsatsen, har densamma
synts böra nedbringas till nyssnämnda belopp; och har Riksdagen
alltså beslutat, att tullsatsen i rubriken nr 1171 i förslaget skall
i taxan bestämmas till 15 öre per kilogram.

För garfämnesextrakter, hvilka för närvarande åtnjuta tullfrihet,
är i taxeförslaget upptagen en tullsats af 2 öre per kilogram.

Importen af denna artikel utgjorde under år 1907 något mer än
6 miljoner och under år 1908 omkring 4.2 miljoner kilogram. Att med hän -

Lackfärger.
Nr 1170.

Hemfärger

etc.

Nr 1171.

Garfämnesextrakter.

Nr 1215.

Ostlöpe.
Nr 1227.

Vågar.
Nr 1255.

72 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

syn till den tillverkning af garfämnesextrakter nr granbark, som på
senare tiden uppstått här i landet och hvilken tillverkning äfven utan
tullskydd synes äga goda förutsättningar för en framgångsrik verksamhet,
tullbelägga ett för garfveriindustrien så viktigt förbrukningsämne
som garfämnesextrakter, hvaraf ett flertal icke kunna erhållas
inom landet, har Riksdagen ej funnit lämpligt, utan hafva garfämnesextrakter
synts böra fortfarande åtnjuta tullfrihet. Artikeln i fråga har
ansetts lämpligen kunna upptagas i rubriken nr 1214 bland öfriga vegetabiliska
garfningsämnen.

Med stöd af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att för
artikeln garfämnesextrakter, flytande eller fasta, skall stadgas tullfrihet
samt att artikeln i fråga skall upptagas i förslagets rubrik nr 1214,
som i följd häraf i taxan erhåller följande förändrade lydelse:

Vegetabiliska garfningsämnen, såsom ekbark, garfskidor
(myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller i stycken,
raspade, malna eller på annat sätt sönderdelade, samt
garfämnesextrakter, flytande eller fasta; äfvensom
galläpplen............................................................................ —

Den i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagna rubriken nr 1227 har
följande lydelse:

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter 1 kg. 15 öre.

För ifrågavarande artikel, som nu drager tull med 15 procent
af värdet, synes ej finnas skäl att höja tullsatsen. Med hänsyn härtill
och då upplyst blifvit, att medelpriset på fullgod vara utgör omkring
80 öre per kilogram, har Riksdagen beslutat, att tullsatsen i förslagets
rubrik nr 1227 skall i taxan bestämmas till 12 öre per kilogram.

Rubriken nr 1255 i Eders Kungl. Maj:ts förslag är af följande
innehåll:

Vågar:

1255. decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och
kreatursvågar; vagnsvågar, vägande per stycke
högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt nämnda;
äfvensom vågbalanser af järn................................. 1 kg. 20 öre

Såsom af tulltaxekommitténs betänkande framgår, skulle den föreslagna
tullsatsen af 20 öre per kilogram för de under rubriken i fråga
upptagna decimalvågarna motsvara 15 till 30 procent af värdet. En tull -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

sats af 15 öre per kilogram för decimal vågar, hvilka hufvudsakligen
bestå af trä och järn, har synts Riksdagen lämpligare afvägd med
hänsyn till dessa artiklars prisläge, och då, enligt kommitténs utsago,
den föreslagna högre tullsatsen i fråga om sådana vågar icke lärer äga
någon egentlig betydelse, har Riksdagen beslutat, att decimalvågar, bestående
hufvudsakligen af trä och järn, skola i särskild rubrik upptagas
med eu tullsats af 15 öre per kilogram, samt att, i anslutning härtill,
förslagets rubrik nr 1255 skall i taxan erhålla följande förändrade
lydelse:

Vågar:

gods-, bagage-, person-, kran- och kreatursvågar;
vagnsvågar, vägande per stycke högst 500 kg., samt
vågar, ej särskildt nämnda; äfvensom vågbalanser
af järn .............................................................................. 1 kg. 20 öre

Då de ändringar, som af Riksdagen blifvit beslutade i det Taratariffen,
framlagda taxeförslaget, tilläfventyrs kunna påkalla jämkningar i taratariffen,
och då det icke är af nöden, att en dylik tariff redan nu fastställes
för en taxa, som är afsedd att träda i kraft först den 1 december
1911, har Riksdagen icke ansett, att taratariffen nu bör antagas,
utan har Riksdagen funnit det lämpligast att inskränka sig till en framställning
därom, att nytt förslag till taratariff föreläggges Riksdagen
efter utredning rörande de förändringar i taratariffen, som på grund af
Riksdagens beslut med afseende å tulltaxan eller eljest påkallas.

Riksdagen får alltså, med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition i hvad den innehåller förslag till taratariff ansetts
icke böra godkännas, hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t efter den utredning, som kan finnas påkallad, till nästkommande
års Riksdag framlägga förnyadt förslag till taratariff.

Första stycket i § 3 af Eders Kungl. Majits förslag till tulltaxeunderrättelser
är af följande lydelse:

»Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas
detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,
sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen
eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med
tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. 10

Tiriltaxe underrättel serna.

§ 3.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest
den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest
den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,
därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara,
som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid
förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen».

Vid behandlingen inom Riksdagen af ifrågavarande författningsrum
har anmärkts, att, med den affattning detsamma enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag äger, vissa olägenheter kunna uppstå för den inhemske köparen
vid afslutandet af leveransaftal rörande artiklar, hvilkas värde i någon
mera afsevärd mån fluktuerar. Det kan nämligen ofta nog hända, att
varans marknadspris vid varans skeppning är ett helt annat än det vid
tiden för inköpet gällande priset. Särskildt kan detta väntas blifva
fallet, då aftalet gäller leverans först efter en viss längre tid framåt.
Det kunde alltså blifva förenadt med störa svårigheter, att vid afslutandet
af dylika leveransaffärer uppgöra en tillförlitlig kalkyl öfver det pris,
i hvilket den inköpta varan, med inberäknande af belöpande tullafgift,
skulle komma att stå köparen vid leveransens emottagande.

Med hänsyn till dessa förhållanden har en mindre ändring af
förevarande bestämmelser synts böra verkställas; och lärer den anmärkta
olägenheten kunna förebyggas, om värdet å inköpt vara beräknas efter
varans marknadspris å inköpsplatsen vid tiden för varans inköp i stället
för vid tiden för dess skeppning.

På grund häraf har Riksdagen beslutat, att första stycket i § E
af förslaget till tulltaxeunderrättelser skall erhålla följande förändrade
lydelse:

»Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas
detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,
sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen
eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden
för varans skeppning ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i
hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt
och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest
den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest
den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,
därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara,
som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid
förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.»

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

§ 6 af det i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda
förslaget till tulltaxeunderrättelser har följande lydelse: rättelserna.

»De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka, § 6-utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,
meddelas af Konungen.»

Motsvarande paragraf i det af tulltaxekommittén framlagda författningsförslaget
innehöll bestämmelsen, att ifrågavarande föreskrifter
skulle meddelas af Konungen, i den mån de icke blefve upptagna uti
offentlig, i enahanda ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor,
hänförliga under tulltaxans rubriker.

Såsom framgår af hvad chefen för finansdepartementet i sitt anförande
till statsrådsprotokollet uttalat rörande tulltaxekommitténs förslag
i denna del, är hufvudsakliga skälet därtill, att kommitténs förslag
i fråga om sättet för utfärdandet af den s. k. varuförteckningen icke
vunnit Eders Kungl. Maj:ts gillande, att söka däri, att Eders Kungl.

Maj:t icke ansett Riksdagen böra betungas med fastställandet af denna
varuförteckning och beslut om ändringar däri. Riksdagen, som förutsätter,
att, äfven om varuförteckningens utgifvande anförtros åt underordnad
administrativ myndighet, däraf icke är att befara något
åsidosättande af den bevillningsrätt, som tillkommer Riksdagen allena,
har förty ej funnit anledning till erinran i ämnet, utan har Riksdagen
godkänt förevarande § 6 i förslaget till tulltaxeunderrättelser.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag till förordning med tull- Övriga
taxa för inkommande varor har i alla här förut icke särskildt omför- be8tänM,,el8ermälda
delar blifvit af Riksdagen godkändt.

Likaledes har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag därom, Tid för
att ifrågavarande förordning skall tillämpas från och med den 1 decem- trädande
ber 1911.

För underlättande af tulltaxans begagnande synes densamma böra, Register.
på sätt förhållandet är med det framlagda förslaget, åtföljas af ett
alfabetiskt register; och får Riksdagen alltså anhålla, det täcktes Eders
Kungl. Magt låta den förordning med tulltaxa för inkommande varor, som
på grund af Riksdagens nu fattade beslut kommer att af Eders Kungl.

Maj:t utfärdas, åtföljas af ett alfabetiskt register till tulltaxan.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

I detta sammanhang har Riksdagen jämväl velat göra nedanstående
framställningar.

Tulltaxe- Beträffande § 13 i Eders Kungi. Maj:ts förslag till tulltaxeförord fdrordnmgen.

njng. par af enskild motionär inom Riksdagen påyrkats sådant tillägg,
att den i nämnda paragraf medgifna rätten till restitution af tullmedel
för från utrikes ort införda tullpliktiga materialer och skeppsförnödenheter
måtte utsträckas till att gälla äfven fartyg af mindre än 40 tons
afgiftspliktig dräktighet, som bygges, förbygges eller repareras för utländsk
ägares räkning och som således öfvergå till eller äga utländsk
nationalitet.

Riksdagen har funnit det vara önskligt, att lämpligt understöd
beredes skeppsbyggerinäringen, hvilken, som kändt är, arbetar under
rätt tryckta förhållanden, och hvad motionären i detta afseende föreslagit
har synts vara värdt allt beaktande. Emellertid har Riksdagen
icke kunnat omedelbart bifalla detta förslag. Ett antagande af förslaget
lärer nämligen böra föregås af utredning, huruvida icke vissa kontrollföreskrifter
äro af nöden till betryggande af statsverkets säkerhet gentemot
möjliga missbruk af en sådan restitutionsförmån.

En dylik utredning, som icke lämpligen kunnat af Riksdagen
åstadkommas, har ansetts böra verkställas genom Eders Kungl. Maj:ts
försorg. Då utredningen icke lärer vara af någon mera omfattande
beskaffenhet, torde förslag i ämnet kunna föreläggas redan nästkommande
Riksdag, hvarom framställning ansetts böra göras hos Eders
Kungl. Magt.

Riksdagen har visserligen icke förbisett, att, enligt hvad af Eders
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 framgår, kommerskollegium och generaltullstyrelsen
anbefallts att verkställa en mera omfattande utredning i
fråga om lämpligaste formen för skeppsbyggnadsgodtgörelse i anledning
af tullpliktighet för erforderliga materialier till skeppsbyggnad;
men, då häraf möjligen icke kan förväntas något positivt lagstiftningsresultat
under den allra närmaste framtiden, synes förhållandet icke
böra utgöra hinder för att motionärens önskningsmål under tiden vinner
beaktande.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t, för så vidt hinder däremot ej möter, till
nästkommande års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den som verkställt
nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af högst 40
tons afgiftspliktig dräktighet, hvilket omedelbart skall erhålla eller äger
utländsk nationalitet, må kanna restitutionsvis återbekomma erlagd tull -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 77

afgift för vid sådant arbete använda införtullade materialier och skeppsförnödenheter
eller njuta befrielse från gäldande af därför belöpande
tullafgift.

Under åberopande af hvad Riksdagen här ofvan vid rubriken nr
127 i Eders Kungl. Maj:ts förslag till tulltaxa anfört, vill Riksdagen
anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t snarast möjligt låta verkställa
närmare utredning angående lämpligaste sättet för beredande af erforderligt
skydd åt den inhemska potatisodlingen mot konkurrensen från
användningen af maniokaroten och andra likartade tullfria utländska
vegetabilier, samt, såvidt hinder därför icke möter, förelägga nästkommande
års Riksdag de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Rubriken nr 303 i Eders Kungl. Maj:ts förslag har följande
lydelse:

Papper:

skrif- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,
silkes- och annat fint omslagspapper samt
andra, ej särskildt nämnda slag af papper, allt
försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt
i massan:

andra slag:

icke försedt med vattenmärke och ej

linjeradt.......................................................... 1 kg. 10 öre

Beträffande den till ofvanstående rubrik hänförliga artikeln tidningspapper
har tulltaxekommittén i sitt betänkande yttrat följande:

»I det ofvanberörda utlåtandet af representanter för pappersbruken
m. fl. har föreslagits att nedsätta tullen å tidningspapper från 10 till
4 öre per kilogram. Medgifvas måste ock, att den nuvarande tullsatsen
är alltför hög i förhållande till varans värde, som allt efter olika kvaliteter
växlar mellan 15 och 30 öre per kilogram. Emot ett särskiljande
af tidningspapper från öfriga pappersslag talar emellertid den tulltekniska
svårigheten vid att snabbt och säkert konstatera den för tidningspapper
bestämmande halten af slipmassa. Mindre halt af slipmassa
låter sig rätt väl fastställa medelst vissa reagenser; men om slipmassan

Maniokarot

etc.

Tidningspapper.

Nr 303.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

ingår till hälften eller däröfver af papperets vikt, kan bestämningen
ske endast genom en omständlig mikroskopering. Därtill kommer också,
att tidningspapperets pris hittills, tack vare konkurrensen mellan de inhemska
fabrikanterna, varit lägre i Sverige än å världsmarknaden. Sålunda
uppgifves, att 1907 års svenska, till 25,000 tons uppgående konsumtion
såldes till ett genomsnittspris af 15.5 öre vid ett samtidigt
världsmarknadspris af 18.7 5 öre per kilogram. Då under sådana omständigheter
tullsatsens större eller mindre belopp synes vara utan
egentlig betydelse, torde åtminstone tills vidare, så länge icke någon
varaktig sammanslutning till skyddets utnyttjande fabrikanterna emellan
kan konstateras, ej vara skäl att närmare inlåta sig på en så svårlöst
fråga.))

Vid behandlingen inom Riksdagen af ifrågavarande rubrik hafva
framförts vägande skäl för lämpligheten af att åsätta tidningspapper en
lägre tull än den nu föreslagna. Härvid har visserligen icke blifvit förbisedt,
att tullsatsens storlek under normala förhållanden, då allt för
landets behof erforderligt tidningspapper anskaffas inom landet och import
sålunda icke äger rum, saknar betydelse för varans pris, men å andra
sidan har framhållits de olägenheter, som vore att motse, därest förbrukarna
af förevarande artikel — såsom förhållandet blefve, om den
inhemska tillverkningen af tidningspapper af en eller annan anledning
under någon tid inställdes — tillfälligtvis blefve hänvisade att fylla sitt
behof af varan från utlandet. Under sådana omständigheter skulle
nämligen denna komma att i väsentlig grad fördyras genom den i förhållande
till varans värde mycket höga tullen. Det lärer ej heller kunna förnekas,
att införandet af en lägre tull å tidningspapper vore i princip riktigt.
Häremot möta emellertid, såsom af tulltaxekommittén påvisats, tulltekniska
svårigheter. Riksdagen har dock icke blifvit af den förebragta
utredningen öfvertygad om, att dessa svårigheter skulle vara oöfverstigliga.
Ett stöd för denna mening hämtar Riksdagen från den omständigheten,
att i den nya danska tulltaxan tidningspapper upptagits
med särskild tullsats. Riksdagen anser därför, att en förnyad utredning
bör verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja tidningspapper
från annat tryckpapper; och får Riksdagen därför anhålla, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida med
hänsyn till möjligheten af att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper
och annat tryckpapper särskild, lägre tullsats må kunna
åsättas förstnämnda slag af papper, samt därefter för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 79

Riksdagen har slutligen beslutat anhålla, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t låta inom tullverket igångsätta erforderlig undersökning rörande
verkningarna af de bestämmelser om vikttullar å maskiner, som af Riksdagen
antagits, samt, för den händelse denna undersökning gifver vid
handen, att jämkningar i nämnda bestämmelser äro af nöden, om möjligt
förelägga nästkommande års Riksdag däraf påkalladt förslag.

Stockholm den 8 juni 1910.

Utredning
ang. vikttullar
ä
maskiner,

Med undersåtlig vördnad.

■

‘

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ i Varor,

som från utlandet införas, äro, såframt icke annorlunda
kär nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna
i den vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver
sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare,
som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna,
förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må
erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt
är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af
Konungen.

§ 3.

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, såvidt icke
särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda
vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 4.

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro
fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det
Kungliga huset räkning;

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget
behof införa;

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Haft.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenlieter och andra likartade,
för tjänsten afsedda föremål, som inkomma till sådana främmande
regeringars härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige
motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,
hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma
anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast
efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller ombord å
fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af
ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda
personer, tågpersonal eller förmån, i den mån sådana förnödenheter
pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning
icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande
till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af
resande medförd, begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande
på tro och heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk
och icke i handelsafsikt;

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap,
konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven
inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter
eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen
kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari
de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,
för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till
medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa
afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen
å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering
till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller
tullpass anteckna den del af det oförtullade proviantförrådet, som med
afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen
och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen
kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda
införseglade proviantförrådet, i mån som det icke efter afskrifning å
märkrulla eller tullpass varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 83

fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen
förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller
sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af
giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna
förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro
och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet
erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg
icke af andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när
de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet,
eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast
med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid af minst ett år, allt
dock med villkor, dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar
ej mindre berörda, till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att
han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört
ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar
dem icke öfverstiga ägarens behof;

n) varuprof, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid tullbehandlingen
göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i
varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest
förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage,
utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar
eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande
i detta hänseende med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor
för åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt s. k.
garneringsmaterial, såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen
afsedt endast till att under transporten skydda godset och icke inkommande
i handelsafsikt;

p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt,
såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma
i retur eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda
stadgats icke gäller i afseende å smördrittlar;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade
utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts,
inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att, i
händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier
åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan
återbetalas, samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

eller omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer
beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet
för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för
så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne
icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes
gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares
sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk inom
landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro
afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under
den närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda
fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen
användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver
riksgränsen och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och
dylikt; äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, kvilka i allmän
täflan utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik;
äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskild! inkommande
kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person;
samt

u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrigt, hvilka

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna paragraf
medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda
ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg,
som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter
meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet
för skeppsproviant.

§ 5.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver
nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,
hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och
sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare
varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull
underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande
mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna
mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen och
riksröset nr 167 äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i
Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,
risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
spannmål, omalen, 40 kilogram,
t> malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan
gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,
eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan riksröset nr
167 och norra gränsen af Kalls socken i Jämtland, samt från södra
gränsen af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:
bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,
fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,
malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,
risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
spannmål, omalen, 150 kilogram,

» malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 30 kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,
skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan
införda kvantiteten.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor, som i
handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller
för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för
varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, såvidt
de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,
skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under
edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför,
icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna
icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den,
för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik
försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt,
jämväl frihet från sockerskatt må åtnjutas, därom är särskildt
stadgadt.

§ 6.

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller
brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar
antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet
mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,
må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige
belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 7.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 5 och 6 gjorda medgifvanden
äger generaltullstyrelsen eller i särskildt fall tullmyndighet
vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontrollföreskrifter,
som kunna anses erforderliga.

§ 8.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller
komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka
sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål
införda;

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereld
cirkusföreställningar; eller

för att afprofvas och eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda
fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock
varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål;
samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,
afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål
inkommande tullpliktigt emballage af sådant slag, som icke tillverkas
inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid
än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas
och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas
till högst sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd,
ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter,
hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten
mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom
villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad
på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande
i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes
ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande
i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af
generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke
varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under
hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas
för maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning
vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk
anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag, och som
därefter skola ur riket återutföras.

3. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka
resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande
under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd
att inom samma tids utgång återutföras.

4. "Varor, som af gränsbefolkningen för huskållsbekof föras från
Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas
genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller
annan dylik bearbetning eller för reparation, och som efter sådan förädling
eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln
fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efter -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

rättelse de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af
missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda
fall, af tullmyndighet vid gränsen.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller
medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående
tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ 9-

1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation
eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras
karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas
mot tullafgift, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations-
eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i
följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre
tullsats än den förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande skillnadstull
i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid
erforderliga kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

2. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning,
garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning
eller för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation
återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för
så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,
hvilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade
af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid
gränsen.

§ io.

För inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning
i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,
att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom
tillfällighet lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i
hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än
efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma förhållande som det,
hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats,
har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar
efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen
förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans
förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande
värdet å godset dels såsom oskadad!, dels ock i dess skadade skick
utrönts, enligt hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande
sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas
såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter
afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas
godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i
händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren
vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet,
såframt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan
åsätta värde, men eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas
för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra
strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom
förordnar Konungen.

§ 11.

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan
återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning, där vara, som
vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat
giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan enligt gällande giftstadga
icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i
fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 8 varit
för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och
något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda
varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 12.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare
sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort
införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna
sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen
icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock
genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för
Bill. till Riksd. Frat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. Raft. 12

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda
tullafgiften eller i det fall, att enligt medgifvande, som här nedan sägs,
tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma
ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda
ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år
från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fullfärdigt
skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar
en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika
artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka
restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma
förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt
ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller
af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt
uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven
därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag,
från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om
den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker
angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här
ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade
särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller
reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt,
hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Verkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare
af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne
anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom.
afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit
afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan,
erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som
generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets
rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens
erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för
belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan
meddelade föreskrifter.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där
nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller
utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af
skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

§ 13-

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för	1	kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak- ...	11 öre
	1	dito	kakaopulver ............................................................	5 „
JJ	1	dito	kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ............	14.4 „
	1	dito	bröd .............................................................................	6 „
5?	1	dito	makaroner eller vermiceller af malet eller
			krossadt hvete....................................................	6.5 „
	1	dito	risstärkelse af vanlig vattenhalt (13 procent)	7 „
??	1	dito	tobak, arbetad:
			cigarrer och cigarrcigarretter......... 1 krona	10 „
			cigarretter utan munstycke........... 1 „	7 „
			cigarretter med munstycke ..............................	74 „
			kardus-, rall- och presstobak...........................	70 „
			snus...........................................................................	48 „
??	1	dito	arbeten af papper, under villkor att varan
			icke hufvudsakligen består af papper, belagdt
			med lägre tullafgift än 10 öre per kilogram	10 „
5?	1	dito	ylleväfnad ....................................................................	20 „
??	1	dito	linneväfnad ................................................................	20 „
	1	dito	bomullsväfnad ...........................................................	15 „
hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund
under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens
under edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran,
att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket
full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro
inom landet tillverkade af utrikes spunnet, illpliktigt och behörigen

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet
å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda
ort finnes anställd, behörigen legaliseradt; dock att, därest utförseln
skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid
utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods
finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den
utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras;
äfvensom att, därest utförseln skett i passagerarångfartyg, som efter
förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger en dräktighet af
30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma
verificeras genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande
tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling
blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom
bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats
under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas,
att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling
därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden
restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de
under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran
om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare
att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas
af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,
för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets
vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning
därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig
kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles,
medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid
iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100
kilogram råg eller korn 66 2/3 kilogram mjöl och 100 kilogram hvete
eller korn 66 */„ kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller
gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang
med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af
kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln
af den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats,
från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver
in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas
till den hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på
en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten
bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan
är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet
i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande
samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten
till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken
såsom verifikation jämte angifhingsinlaga och öfriga intyg bifogas
hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt
beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och
en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för
förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,
till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens
afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,
som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter; -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes
vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af
den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af
kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller
från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den
införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att
100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;
skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtulla de riset förmala gryn eller mjöl
för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning; b)

att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen
ägt rum, såvida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda
medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller
tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd
af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till
riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna
varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om
tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln
skett, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att
mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn
och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit
användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna
förtulladt;

e) att vederbörade tullkammare skall, efter exportvarans undersökning
och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering
och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom
meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och
öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf
finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är
medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium
för förtullningarna och exporterna, till hvilket formulär
af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 95

tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande
dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium
och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för
i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid
utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln
gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare
ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran
af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till
emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande
mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande
till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit
med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats
vidare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma
till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande;
dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest
varan anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt,
att intyg meddelas därom, att förseglingen eller plomberingen var
orubbad vid ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara
för att, med eller utan tillsats af inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt
råämne, använda densamma till framställning af exportvara,
må, för särskildt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid
utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,
hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift
för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad
nedan sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande;
kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes
oundviklig vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, hvilket kan lämnas äfven för exportvara,
som i mom. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution
anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften,
ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare
villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna
anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i export -

96 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

vara, hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning
utförts eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu
är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i
ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse
från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad,
därest han, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen
aflämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad
honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran
icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan
tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften
må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå
efter sex för hundra om året från det den införda varan angifvits till
förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under
hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af
den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i
tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

6. Hvad i denna paragraf är föreskrifvet angående tullrestitution
eller befrielse från tullafgift vid utförsel, gäller äfven, då gods, för hvilket
sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande
landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskildt är eller
varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes
till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut
i denna paragraf är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till
utrikes ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna
paragraf sägs, må jämväl medgifvas, därest exportvaran i stället för att
genast utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskildt, för
sådant ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som
af staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket
godkänts.

Vill ägare af gods, som å restitutionsupplag finnes upplagd!, åter
inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från
lyftningsdagen belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till
tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits,
utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats,
skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex

Riksdagens Skrifvelse Nr 191. 97

för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen
å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften
jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitutionsupplag och villkoren
för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna paragraf lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan
restitution honom förvägras.

§ 14.

Lastpenningar till Kungl. Maj:t och kronan erläggas vid resor
mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska
som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspliktiga
dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under
loppet af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när
fartyget innehar last samt större eller mindre de! däraf lossar, och må
härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till
mindre än en tiondel af fartygets afgiftspliktiga dräktighet; skolande
vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets
skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,
som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis
på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;
fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk
hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare
jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat
fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order
för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 13

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter
för besättning, medförda resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt
efter verkställd reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och
densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan
försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna
bevisligen erfordrats; samt
fartyg, som under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn
lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,
för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar
skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till
efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste
tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga
delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefalldt rörande
uttagande af tullpass.

Öfvergångsbestämnielse att lända till efterrättelse
intill utgången af år 1912.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å
tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas
näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande
och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,
högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

Riksdagens Skrifvelse Kr 191.

Innehållsförteckning
till tulltaxan.

Rubriknummer.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila
råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annorstädes
upptagna.................................................................. 1—48.

II. Djur och animaliska ämnen ...................................................... 49—73.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål m. m........................................................... 74—105.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m. 106—134.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna 135—194.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.................. 195—226.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m..................................... 227—294.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf......................................................................... 295—325.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 326—336.

100 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

VIII. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda
varor:

A. Silke, äfven konstgjord^ ........................................

B. Ull och. andra djurhår .......................................

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull....................................................................

D. Bomull .....................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk ........

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impreg nerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,
sammanklistrade med annat ämne än
kautschuk; polerduk ..........................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat
ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,
solfjädrar ...........................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen
...........................................................................

X. Lervaror ..................................................................................

XI. Glas och glasvaror................................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf ...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf .........................

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metal lens

art ..................................................................

D. Ädla metaller samt arbeten däraf ....................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.......

C. Fartyg och fordon ...................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m.....................................................

Rubriknummer.

337—354.

355—390.

391—446.

447—505.

506—508.

509—513.

514—589.

590 — 606.
607—631.
632—661.

662—840.

841—891.

892—903.

904—916.

917—995.

996—1019.

1020—1030.

1031—1059.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

101

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,
ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen, ock deras föreningar, ej

annorstädes upptagna.......................................

B. Torrdestillationsprodukter ock närstående äm nen

..........................................................................

C. Färger ock färgningsämnen m. m......................

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer

ock kosmetiska medel m. m............................

E. Konstgödsel..................................................................

F. Krut ock andra sprängämnen; tändstickor ock

fyrverkerivaror......................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.......

Rubriknummer.

1060 — 1103.

1104—1114.

1115—1140.

1141—1155.

1156—1159.

1160—1170.

1171—1188.

XVI

Varor, ej annorstädes upptagna

1189—1251.

102

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Tulltaxa.

2.
3.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller
fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten
däraf, ej annorstädes upptagna.

Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit,
äfven renad, flusspat och kryolit, naturlig eller

konstgjord, äfven malna.......................................

Malm, alla slag, äfven pulveriserad eller briket terad.

.........................................................................

Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och
witherit, i stycken eller malna, äfven brända;

kalk, släckt ............................................................

Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat och råfosfat,
äfven pulveriserade; spetsglans ........................

Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.

Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inberäknad.
....................................................................

Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmorcement.

Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat
ämne:

formar för industriella ändamål .................

gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder,
och annat likartadt byggnadsmaterial ...

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
	fria.
—	fri.
—	fria.
—	fria.
100 kg.	—: 40
_	fria.
lkg.	—: 02

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

103

	I. Sten- och jordarter etc.	K vantite för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
• 8-	ornament och likartade arkitektoniska arbe-ten ............................	lkg.	Kr. öre • 20
9.	afgjutningar till offentliga samlingar eller till officiella undervisningsanstalter; äfvensom
10.	modeller till konstnärsarbeten... konst- och konstslöj dartiklar samt andra slag, ej särskild! nämnda, äfven i förening'' med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar,		fria.
n.	papper och dylikt omslag inberäknad...... Anm. Om en till konst- och konstslöjdartiklar eller arbe-ten af gips, andra slag, hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10 öre per kg. Lera, alla slag, äfven slammad, malen eller bränd, porslinslera eller kaolin härunder inbegripen;	1 kg.	1: —
	äfvensom chamott-, dinas- och annat murbruk		fria. fria.
12.	Asbest, oarbetad; äfvensom arbeten, ej särskild! nämnda, af asbest med eller utan inblandning af annat ämne och äfven i förening med annat material.....................
13.	Glimmer, oarbetad, äfvensom arbeten däraf, ej särskildt nämnda; talk, äfven malen, samt sjö-
	skum, oarbetadt, äfven konstgjord! Smärgel, pimsten, trippel och liknande minera-liska slip- eller putsmedel, oarbetade, pulveri-serade eller slammade:		fria. \|
14.	i förpackningar om högst 2 kg. vikt Anm. I varans vikt inräknas det emballage, däri varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.	lkg.	10 i 1
15.	i andra förpackningar samt oförpackade........ Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hänföre3 äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.	—	fria. 1

104

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

16.	I. Sten- och jordarter etc. Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form åt plattor eller skifvor: naturliga: i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne....................................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —: 25
17.	utan förening med annat ämne, härunder in-begripna äfven sådana, som äro försedda med centrumbeslag af metall.....................		1 fria.
j 1 18. !	Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd under transporten försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid tullbehandlingen. konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne: helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum, karborundum eller andra lik-nande hårda slipmedel ..........................	1 kg.	—: 25
\| 19.	andra slag........................................................	1 kg.	—: 04
20.	Ädelstenar, oinfattade, alla slag....................................	—	fria.
21. .	Sten, ej särskilt nämnd, oarbetad eller pulveriserad; äfvensom mineralier, alla slag, ej särskild! nämnda, i stycken eller pulveriserade ............		fria.
: 22.	Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar: naturliga, äfven bandade med järn: af granit ...............................................................	100 kg.	—: 70
! 23. j	andra slag; äfvensom andra för tekniskt bruk afsedda arbeten af lava.....................	_	fria.
24.	konstgjorda ...........................................................	100 kg.	2: —
1 25.	Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning lämpliga dimensioner, med eller utan hål); äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda, för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m.	100 kg.	1: —
! 26. . i	Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom i träram infattade; samt grifflar, äfven af konstgjord massa, oinfättade eller infattade .		fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

105

		Kvantitet
	I. Sten- och jordarter etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	Skifvor och plattor af marmor:		fria.
27.	opolerade...................................................................	—
28.	polerade ....................................................................	1 kg-	—: 10
29.	Konstnärsarbeten åt sten...........................................	—	fria.
30.	Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster, äfven konstgjord, porfyr och andra finare sten-arter, hufvudsakligen afsedda till prydnadsföre-mål, såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer m. m., äfven i förening med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt	1 kg.
	omslag inberäknad .....................................................
	Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,
	i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10
	öre per kg.
	Arbeten af sten, ej särskildt nämnda:
	opolerade och oslipade:
31.	af sandsten eller kalksten.................................	1 kg.	—: 01
32.	andra slag................................................................	fria.
33.	polerade eller slipade ...............................................	1 kg-	—: 10
	Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,
	polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Över-skjutande vikten med en tull af endast 4 öre per kg.
34.	Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade; krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter, till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända, pulveriserade eller slammade, härunder inbe-gripna torfmull och torfströ .................................		fria.
35.	Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad,
	omalen eller malen, samt slaggcement, trass och
	andra för byggnadsändamål använda cement-sorter, emballagets vikt inberäknad ..............	100 kg.	-: 60

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 14

106

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	1: 25
100 kg.	2: 50
100 kg.	—: 80
	fria.
—	fria.
—	fria.
100 kg.	1: 25 fria.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

I. Sten- och jordarter etc.

Anm. Såsom cement tullbehandlas äfven hvarje till golf
beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en
eller flera mineraliska
sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

plattor, äfven af

ornament ..........

konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas såsom
motsvarande artiklar af gips;
arbeten af s. k. cementmosaik, ej
nämnda och ej hänförliga till ko
konstslöj dartiklar ..............................

------ CD l au ’

rör, härunder inbegripna arbeten af betong,

äfven armerad....................................................

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar
beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda,
af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej
särskildt nämnda.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kisbrän
der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift,
äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hänförligt;
äfvensom gasreningsmassa (järnoxidhy
dr åt) samt aska, till annan rubrik ej hänförlig

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torfbriketter
samt andra brännmaterialier, ej särskildt
nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna
äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfaltmastix;
äfvensom beck af stenkols- eller trä tjära
Anm. Till asfalt hänföres äfven en blandning af nativ
asfalt och mineralolja (s. k. goudron).

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan
inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen
eller dylikt och äfven i förening med annat material

Bärnsten och gagat (jet), oarbetade.....................

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

107

		Kvantitet
	I. Sten- och jordarter etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr.	öre
45.	Arbeten, ej särskildt nämnda, af bärnsten och gagat,
	vikten af askar, papper och dylikt omslag in-beräknad ........................................................................	lkg.	2:	50
46.	Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,
	ej till annan rubrik hänför liga, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad .................	1 kg.	5	_
47.	Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller
	våt, bestående af två eller flera mineraliska ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer, kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet	lkg.		02
48.	Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa, såsom plattor, segment och andra formstycken
	lkg.	—	04
	II. Djur och animaliska ämnen.
	Lefvande djur:
	hästar:
49.	föl under ett år ................................................	—	fria.
50.	andra slag.............................................................	1 st.	50	—
51.	nötkreatur ...................................................................	1 st.	10	—
52.	får..................................................................................	1 st.	1	—
53.	svin .............................................................................	1 kg.	—	10
54.	fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskildt nämnda ...................................................................
	—	fria.
	Fläsk:
55.	rökt .............................................................................	lkg.	—	SO
56.	andra slag ..................................................................	lkg.	—	20
57.	Ister .............................................................................	lkg.	—	15
	Kött:
58.	af fågel..........................................................................	lkg.	—	20
59.	andra slag, härunder inbegripna till konserver
	icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskildt nämnda, såsom lefver, njurar m. m............	lkg.	—	07

108

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

II. Djur och animaliska ämnen.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Talg, äfven premier jus och presstalg ..................

Oleomargarin ..................................................................

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afskeda, till
margarinberedning tjänliga {ettämne, hvars smältpunkt
ligger vid eller under -f- 42° Celsius.

Fisk:

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor.................

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ............

andra slag ....................................................................

Ostron, emballagets vikt inberäknad ........................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket,
därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent
utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att användas
uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och
kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda.....................................................

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annorledes
konserverade, ej till annan rubrik hänförliga
.............................................................................

Svamp, tvätt- ...................................................................

Tagel:

råtagel; äfvensom borst .........................................

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med
annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och

tagelrep härunder inbegripna.............................

Fjäder, ej särskildt nämnd:

ospritad........................................................................

spritad; äfvensom dun ..........................................

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda,
äfven saltade, samt animaliskt affall, ej särskildt
nämndt .........................................................................

lkg.

fri.
—: 10

fri.

—: 50
fria.
—: 15

—	fria.
—	fria. fri-
—	fria.
lkg.	—: 20
lkg.	fri. —: 20 i
_	fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191,

109

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	3: 70
_	fria.
100 kg.	6: 50
—	fri.
100 kg.	3: 70
100 kg.	6: 50
100 kg.	3: 70
100 kg.	6: 50
1 kg.	—: 20
lkg.	—: 20
	fritt.
lkg.	—: 10
lkg.	G: —
lkg.	1: 50

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.
87.

III A. Spannmål m. m.

HT. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel
in. m.

A. Spannmål m. m.

Spannmål:

omalen:

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

tjänliga till människoföda...............................

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra
ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik
hänförliga..............................................................

malt, äfven krossadt .......................................

majs .............................................................

andra slag............................ ..........................

malen:

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af
arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan

rubrik hänförligt ..................................................

Ris, oskaladt eller blott befriadt från ytterskalet......

Risgryn och rismjöl.....................................................

Gryn, alla slag, ej särskilt nämnda, samt makaroner
och vermiceller, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad.................................

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och

dylikt omslag inberäknad..........................................

Kli, alla slag .....................................................................

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg
icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida
densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spannmål,
skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid,
att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent
af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,
i annat fall som mjöl.

Frö:

kanarie-...................................................................

tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ......

gran-; äfvensom kottar af abies excelsa eller
abies pectinata ...................................................

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
	Ill A. Spannmål m. m.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
88.	timotej- ..........................................................................	1 kg.	—: 10
89.	rödklöfver- .......	1 kg.	—: 20
90.	andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom frö-
	stoft (sporer) .........................................................	—	fria.
91.	Halm ock hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt	—	fria.
92.	Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med
	hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagel-
	surrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt till stoppningsmaterial preparerad mossa............	lkg.	—:07
93.	Humle................................................................................ Potatis:	1 kg-	—: 30
94.	af det löpande årets skörd och inkommande under
	tiden 15 februari—30 juni....................................	100 kg.	2: 50
95.	annan, oberedd ............................................................	—	fri.
96.	skuren och torkad ...................................................... Hvitbetor (sockerbetor):	100 kg.	5: —
97.	råa .............................................................................	100 kg.	1: —
98.	sönderskurna och torkade ....................................	100 k£.	5: —
99.	Cikorierot, äfven torkad ............................................	1 kg.	—: 05
100.	Pepparrot............................................................................. Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:	lkg.	—: 20
101.	med blast ................................................................. utan blast:	lkg.	—: 20
102.	färska .................................................................	lkg.	—: 10
103.	skurna och torkade............................................	lkg.	—: 20
104.	Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs-mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom arachid- eller jordnötter.............................................	fria.

—
105.	Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra
	oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med in-blandning af animaliska ämnen..............................	_	fritt.
	Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter
	af majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m
Frukter (af träd) och bär:

106.

107.

108.

109.

no.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

på annat sätt sönderdelade:

vindrufvor och jordgubbar..........

andra slag, ej särskilt nämnda,
torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från ]

kärnhus och skal af äpplen......................

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar;
äfvensom apelsinskal, citronskal ocl

pomeransskal, torkade eller saltade ..............

russin och korinter .............................................

kokosnötter ..............................................................

kopra ..........................................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer......

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor
samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönderdelade,
s. k. arachidmandel härunder inbegripen
....................................................................

andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom
saltade:

ätbara ................................................................

Anm. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter
och bar medgifves icke afdrag för kärlens vikt.

icke ätbara eller till prydnad användbara
inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade,
kärlens vikt inberäknad ......................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre 1
1 kg.	—: 50
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 15
lkg.	—: 25 i
lkg.	—: 15
1 st.	—: 10
—	fri.
lkg.	—: 25
lkg.	—: 35
lkg.	—: 25 j
—	fria.
lkg.	—: 50

112

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 20
1 kg.	—: 40
1 kg-	—: 10
1 kg.	—: 15
lkg.	—: 25
1 kg.	—: 50
lkg.	—: 50
	fria.
	fri.
	fria.
lkg.	5: —
—	fria.
lkg.	—: 10

118.

119.

120.
121.
122.

123.

124.

125.

126.
127.1

128J

129.:

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

Köksväxter, ej särskild! nämnda:
färska:

meloner, gurkor och tomater ...........

sparris, emballagets vikt inberäknad
lök och hvitkål ......................................

andra slag

saltade eller torkade, äfven i blandning med rötter
inlagda i sprit eller ättika eller syltade, kärlens

vikt inberäknad ................................................

Svampar, ätbara .......................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för emballage, 1
varan är afsedd att jämväl efter transporten förvaras
så vidt detta är af annat ämne än trä.

Blomsterlökar...........................................................

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot .....

pulverisera!! e.

och torkade, ej särskild! nämnda:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,
vikten af askar, papper och dyliki
omslag inberäknad............................................

130,

delar, med eller utan tillsättning af mine raliska

beståndsdelar) .....................................

Växter, ej särskilt nämnda:

lefvande ...................................................................

Anm. 1.

Afdrag

m. m.
Anm. 2.

öfverskjt
per kg.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

113

		Kvantitet
	III B. Frukter, bär, grönsaker, etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	Anm. 3. Växter, som inkomma med knoppar eller blom-
	mor, men utan jord, tullbehandlas såsom blommor, naturliga, afskurna, till prydnad användbara.
	torkade eller annorledes preparerade:
131.	till prydnad användbara, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad........	lkg.	—: 50
132.	andra slag . ..................	_______	fria.
Kvistar och blad, naturliga:

133.	till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna, friska, torkade, fernissade, färgade eller på annat sätt preparerade, härunder inbegripna
	äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen be-stående af naturliga, torkade blad; äfvensom till prydnad användbara preparerade gräs, med
	eller utan ax eller vippor ................................ Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper	lkg.	—: 50
	och dylikt omslag.
134.	andra slag, ej särskildt nämnda............................	—	fria.
	IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes
	upptagna.
135.	Mjölk och grädde ...........................................................	—	fria.
1 136.	Torrmjölk (mjölk i torr form) ..................................	lkg.	—: 15
i 137.	Ost, alla slag .................................................................	lkg.	—: 20
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper,
	stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar eller flaskor.
	Smör:
138.	naturligt..........................................................................	lkg.	—: 20
; 139.	konstgjordt (margarin)................................................	lkg.	—: 15
! 140.	Flott (smult) ...................................................................	lkg.	—: 15
141.	Honung, äfven konstgjord............................................	lkg.	—:23.5
\| 142.	Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveri-
1 1	serad, samt flytande ägghvita, med eller utan tillsats af konserverande medel.............................	—	fria.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 44 Häft. 15

114

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
—	fri.
1 kg.	2: 50
1 kg. 1 kg.	—: 20 —: 50
lkg.	—: 50
lkg. lkg.	—: 30 —:06.ö
lkg.	—: 40
lkg.	—: 20
lkg. lkg.	—: 05 —: 30
lkg.	—: 50
lkg.	—: 12

143,

144,

145,

146,

147,

148,

149.

150.

151,

152,

153.

154.

155,

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbetning
.........................................................................

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd,
äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl; äfvensom
gåslefverpastej, ej hänförlig till konserver
Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i her
metiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans vikt.

Kräftstjärtar.....................................................................

Korf.......................................................................................

Kokta eller eljest annorledes än genom saltning,
torkning eller rökning till förtäring beredda, ej
särskildt nämnda och ej till konserver hänförliga
varor af djurs kött eller andra djurdelar, härunder
inbegripna jämväl köttextrakt och kondenserade
soppor; äfvensom soja och såser.........

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,
burkar, flaskor och dylikt emballage.

Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor med flera
dylika slag af bröd, hvilka ej kunna hänföras till
konfityrer, närmaste emballagets vikt inberäknad

Bröd, alla slag, ej särskildt nämndt.....................

Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker,
maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande),
då varan inkommer annorledes än i hermetiskt

tillslutna flaskor eller burkar..............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,
burkar, flaskor och dylikt emballage.

Jäst, alla slag ................................................................

Kakao:

bönor och skal........................................................

pulver.........................................................................

Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar, papper,
burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad
Kaffe:

obrändt ...................................................................

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

115

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-1 kg.	—: 20 —: 50
1 kg.	—: 15
/
lkg.	—: 15
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 10

156.

157,

158,

159.

160.

IV. Närings• och njutningsmedel etc.

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat,
alla slag .............................................

161.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier,
papper och dylikt omslag.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulveriseradt.........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den
i världshandeln gällande holländska standard,
hvarå genom generaltullstyrelsens
försorg normalprof hållas tullförvaltnin gama

tillhanda ......................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,
äfven om varan inkommer i
upplöst eller flytande tillstånd ............

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla
mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt
efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier
för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med
en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet
med hvad särskildt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller
hvad i kungl. kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas.

Anm. 4. Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande
tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall
jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom
är särskildt stadgadt.

Sirap och melass........................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår
i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg, fästes icke
afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen
sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än
vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0.8
procent, hänföres till honung, konstgjord.

116

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—:23.5
1 kg.	—:23.5
1 kg.	—: 50
lkg.	—: 12
1 kg-	—: 12
lkg.	—: 50
lkg.	—: 10
lkg.	—: 30
lkg.	—: 50
lkg.	—: 10
lkg.	—: 25
lkg.	—: 30
lkg.	1: —
lkg.	—: 50
lkg.	—: 55

162,

163,

164.

165.

166.

167.

168,

169.

170.

171.

172.

173.

174.

175.

176.

177.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap...
Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit
Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör.
Konfityrer, ej särskild! nämnda, vikten af askar,
papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad
.....................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i runda
stänger af minst 10 mm. i diameter eller i block
annan: bänföres till konfityrer.

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl
förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får ................................

andra slag, ej särskildt nämnda .......................

Anm. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl
kvilka endast äro afsedda att skydda varan undei
transporten men icke att tjäna som emballage vid detaljförsäljningen,
hänföras icke till konserver.

~ Kryddor.

benap:

omalen (senapsfrö) .............................................

malen, kärlens vikt inberäknad ........................

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad

Kummin .......................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj
ålkar:

omalna ...............................................................

malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ............

Kardemumma, muskot och muskotblomma.........

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och
cassia lignea:

omalen.................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt
emballage inberäknad .................................

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

117

178.

179.

180.
181
182

183.

184.

185.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander.

Lagerblad och lagerbär, torkade ............................

Cassia fistula och tamarinder ..................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad ...........................

Saffran samt vanilj och vanillin ...........................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna
arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre........................

på andra kärl.....................................................

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kärl,
innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan
för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften
förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker
(rom) med 75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter,

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den
här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50
procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten
på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej
kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras
till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva
vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål
använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål
införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i
koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af
75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,
att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter
angående varans användning, som meddelas af Konungen.
Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta
med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom
alkoholhalten angifves oriktigt åprofvaren|

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
lkg.	Kr. öre —: 25
1 kg.	—: 12
—	fria.
lkg.	—: 50
lkg.	6: —
(1 liter af I 50 pro-J cents al-
\| kohol-
halt vid !+ 15» C. 1 liter,	1
utan af-seende å	. 1: 85
alkohol- halten.

1 lit.

2: 50

118

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

186.

187.

188.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

189.

190.

191.

192.

193.

194.

195

Vin; äfvensom bär- och fruktsaft:

på fat, större eller mindre .................................

på andra kärl:

musserande .......................................................

icke musserande .............................. ..............

Anm. 1. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbehandlas
såsom likör.

Anm. 2. Så länge den med Frankrike afslutade handelstraktaten
af den 30 december 1881, sådan den blifvit
förlängd genom konventionen undertecknad den 13 januari
1892, förblir i kraft, skall tullen å icke musserande
vin af 14 procents alkoholhalt och därunder för vara,
som förskrifver sig från Frankrike eller från annat land, åt
hvilket behandling som mest gynnad nation är medgifven,
utgöra, då vinet införes på fat, 34 öre för kilogram och,
då vinet införes på andra kärl än fat, 69 öre för liter.
Maltdrycker och mjöd:

på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

på andra kärl ........................................................

Mineralvatten ...............................................................

196

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk..
arbetad:

cigarrer och cigarretter
andra slag.........................

Kvantitet för tull-ta eräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
lkg.	—: 65
1 lit.	2: —
1 lit.	1: —

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade....................

beredda, half beredda härunder inbegripna:
sulläder och bindsulläder samt hvalross- och
flodhästhudar:

kärnstycken (renskurna); äfvensom maskinremläder.
.............................................|

1 kg.
1 lit.

lkg

1 kg
lkg

—: 12
—: 20
fritt.

4: —

1: 20

fria.

kg.| —: 45

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

119

	V. Hudar och skinn, läderarbeten etc■	I Kvantitet j för tull. beräk-i ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
197	! hela eller halfva hudar samt stycken där- af, allt försåvidt de icke äro hänförliga till nästföregående rubrik ..............	1 kg. 1 kg. 1 kg-1 kg. lkg.	• 35
198. 1 199. 200.	andra slag: i stycken, vägande netto minst 1 kg. i stycken af mindre nettovikt: lackerade; äfvensom gull- och silfverskinn andra ....................	—: 65 1: 50 i •
201. 202.	Konstgjordt läder (helt eller delvis af läder affall) Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror användbart............................	—: 35 fria.

	Läder- och skinnarbeten.
!	Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskilt nämnda:
203.	af sul- eller bin dsulläder; äfvensom hästskyltar och delar däraf .....................	1 kg. lkg. lkg.	. 35
204. 205.	andra slag: lackerade eller af gull- eller silfverskinn ... andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder inbegripna................................	1:80 i.
	Anm. till n:r 203—205. Kräkning af resefter anses icke såsom bearbetning. Skodon:	i. —
206.	med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och siöstöflar ......................	1 ko-	—: 25
	andra:
207.	af skinn, svartfärgade, lackerade eller fär-gade annorlunda än svart ............	lkg. lkg.	6: —
208.	Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan ned-trängt i skinnet och färgat snittet. af skinn, andra, eller af pälsverk.........	2: —

120

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

209.

210.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

211.

212.

af hel- eller halfsiden ..............................

andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt
materialet, med eller utan lädersulor ..

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbe
handlas varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta
tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej
fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.

Anm. 2. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehai
som skodon.

Handskar, ej särskild! nämnda ............................

ämnen; ryck-, slag-och syremmar; tekniska läder -

213.

214.

215.

216.

Mösskärmar

VttöilUI, 1UCU eller umu imiumug --r

stycke netto högst 0.5 kg., samt portföljer, plånböcker
och portmonnäer af läder eller skinn

äfven i förening med annat material....................

Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral

217.

1 VilVJ. ^Ö 7

skinn, äfven i förening med annat material
Anm. till n:r 214 och 216. Vid utrönande af väs''
nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

spånadsämnen
Anm. Klädespers

“I ~ -------

under Afd. Vill G är stadgadt.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	9; —
1 kg-	1: 50
1 kg.	8: —
1 kg. 1 kg-	—: 65 —: 60
1 kg.	3: —
1 1 kg.	2: —
r 1 kg- S	1: 50
i f lkg 1 1	1: 50

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

121

218,

219

220,

221.

222.

223,

224.

225.

226.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt
andra arbeten, ej särskildt nämnda, af läder eller
skinn, äfven i förening med annat material, såsom
seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar m. m.;
äfvensom fäkt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt
materialets beskaffenhet.........................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

1 kg,

Pälsverk:

oberedda, alla slag...................................................

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......

andra slag..................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade
persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,
häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej
persian), tibet, hamster, murmel, nutria,
bisam, kanin eller hare; äfvensom konstgjorda
svansar ................................................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 223 och 224. Afseende fästes ej
vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa
skinnet till dess naturliga utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg
eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,
kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,
häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej
persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare ...........................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 207—226. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.
Bih. till Rikscl. Prat. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 44

1 kg.

lkg.
1 kg.

lkg.

Haft.

Tullsats.

Kr. öre

1:50

fria.

—: 25

—: 50

1: —

6: —
9: —

122

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre j
	! fria.
—	fria.
—	fria.
—	fria.
—	fria.
1 kg.	—: 15
—	fria.
1 kg.	—: 10
1 kg.	—: 02

VI. Trävaror, flätade varor etc.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt
ben, horn och andra formbara ämnen m. m.

227. Virke, oarbetad!, alla slag; äfvensom fällda, icke

afkvistade träd ...........................................................

228.i Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning
.................................................................

229. Bark, alla slag, ej särskildt nämnd, härunder in begripna

jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna
bitar) samt korkbarksaffall ..................

230. Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskildt nämnda...........................

231. Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;

läkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan
rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,
pumpstockar och årämnen ................................

232. Lådämnen, af 7 mm. tjocklek eller därunder, af sedda

till cigarr- eller parfymlådor, äfven med
inpressade eller inbrända ornament ...............

233. Lådämnen, ej särskildt nämnda, och staf, sågade,

härunder inbegripna sågade lagg- och bottenstäfver;
tunnband och bandstakar; gevärstocksämnen;
käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen
(splint och spån) af asp samt tangentskifvor.
..................................................................

234. Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af
annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade
faner- eller träskifvor (s. k. limbräder)

235. Huggblock (för styckning och hackning af kött);

äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskildt nämnd
och ej till affall hänförlig ...................................

Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven laggoch
bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

123

236.

237.

238.

239.

240.

241.

242,

243.

244.

245,

246

VI. Trävaror, flätade varor etc.

så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till
kärl sammansättas:

af furu eller gran ...................................................

af annat träslag .....................................................

Vagnshjul utan gummiringar, särskildt inkommande,
och delar därtill samt skaklar, med eller utan
beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller

skaklar .....................................................................

Block och läster för tillverkning af skodon; äfvensom
träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k,
borstträn) samt formar för industriella ändamål
Skoflar och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar
och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor,
släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar,

hackor, liar och högafflar ......................................

Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor, med
eller utan slip- eller polermedel; för redskap eller
verktyg afsedda handtag eller skaft, icke hänförliga
till nästföregående rubrik; äfvensom såg ställningar

och delar därtill ...................................

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för
textilindustrien afsedda, ej särskildt nämnda
maskindelar eller redskap samt ämnen därtill
af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt
andra delar af trä till sy-, stick- och nåtlingsmaskiner
Träsnittstockar:

oskurna.............................................................

skurna ...............................................................

Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,
vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad
:

synbarligen afsedda till paraplyer eller para

soller......................................................................

andra slag............................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. 1 kg.	—:01 —: 04
lkg.	—:20
lkg.	—: 10
lkg.	—: 05
lkg.	—: 10
lkg.	—: 20
100 kr.	fria. 15: —
lkg. lkg.	—: 25 3: —

124

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

253.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri
försedda arbeten, ej särskild! nämnda, vägande
per stycke netto högst 2 kg., äfven i fören
med annat ämne än trä......................................

och dylikt omslag.

S. k. wienermöbler....................................................

Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade
trävaror, ej särskild! nämnda, äfven i förening
med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna
svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande
per stycke netto mer än 2 kg.:

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,
ofärgad eller färgad:

utan annan ytbetäckning, icke polerade

eller bonade ..........................................

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,
bronserade, lackerade eller med annan
ytbetäckning försedda, härunder jämväl
inbegripna s. k. japanska arbeten, icke

till annan rubrik hänförliga ..................

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:
utan betsning, målning, lackering eller
annan liknande bearbetning af ytan
betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade...........

andra slag, alla fanerade och snidade här
under inbegripna:

utan annan ytbetäckning än målning
och fernissning, icke polerade, bonade
eller med snideri eller inläggningar
försedda; äfvensom alla snidade ar
beten af furu eller gran ..................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	1: —
1 kg.	—: 50
1 kg.	—: 30
1 kg.	—: 60
1 kg.	—: 05
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 30

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

125

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 60
1 kg.	—: 05
1 kg.	—: 10
1 kg-	—: 20
1 kg.	—: 35
—	fria.
lkg.	—: 25

254.

VI. Trävaror, flätads varor etc.

Anm.

255.

256

257.

258.

259,

260.

261,

262.

Möbler, försedda med stoppning:

stämmelser med 40 procents förhöjning.
Drkaffall, sönderdeladt medelst målning eller
liknande sätt ...................................................

gröfre arbeten af korkaffall i förening med kiselgur,
kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel,
äfven med inblandning af kreatnrshår..
Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork :

förening med annat material.................................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom
skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,
samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af k
Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom
ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas
såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt
rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall............

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!
sätt bearbetade; äfvensom hyflade, ej till
nästföregående rubrik hänförliga ..........

126

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

263.	VI. Trävaror, flätade varor etc. Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med annat ämne: käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller ..........................................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. lkg.	Tullsats. Kr. öre —: 25
264.	käppar, ej till nästföregående rubrik bänförliga andra slag, ej särskild! nämnda ...................	lkg.	3: —
265.	lkg.	1: —
266.	Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag. Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna, spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för flätning och dylik bearbetning eller till borst-bindararbeten afsedda vegetabiliska ämnen, ej särskild! nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep, till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor, ej särskildt nämnda, af säf.......................................		fria.
267.	Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hän-förliga till nästföregående rubrik, eller af gräs och rötter: korgmakararbeten: af oskalade kvistar och gröfre spån ...........	lkg.	—: 10
268.	andra slag, äfven försedda med stoppning och öfverklädnad .........................................	lkg.	1: —
269.	mattor, äfven i förening med andra ämnen: fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål (reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla slag, af kokostågor utan inblandning af annat spånadsämne ....................................	lkg.	—: 07
270.	andra slag, härunder äfven inbegripna mattor, flätade eller väfda af kokostågor med inblandning af annat spånadsämne	lkg.	—: 20
271.	andra arbeten............................................................	lkg.	1: —
272	Halmarbeten:		fria.
273.	rep .................................................... buteljhylsor, lösa, äfvensom halmskor, målskjut-ningstaflor och andra gröfre artiklar af halm	lkg.	—:07
274.	andra slag, ej särskildt nämnda ......................	lkg	1

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

127

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 15
1 kg.	—: 60
1 kg.	6: —
1 kg.	1: 50
—	fria.
—	fria.
1 kg. lkg.	2: 50 —: 80

275.

276.''

277.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

och viskor m. m.:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabili
ämnen, utan afseende å infattning eller montering
..............................................................

af andra ämnen:

med infattning eller montering af järn e
opoleradt eller måladt trä; äfvensom
penslar samt murar- och målarborstar,
alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga..................................................

med infattning eller montering af guld eller
silfver............................................................

278.1

279.

280,

281,

282.

Anm. Borstbindararbeten med infattning af guld eller
silfver skola förses med kontrollstämpel enligt 1
för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

med annan infattning eller montering, dammoch
pudervippor härunder inbegripna

Anm. till n:r 275—278. Afdrag i vikten medgifves
ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller
för kartor.

Ben och horn, oarbetadt eller sågadt, spjälkadt,
klufvet och raspadt, s. k. hornborst härunder
inbegripet, samt sköldpadd, oarbetad; äfvensom

spjälkade och klufna fjäderpennor .................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af ben, horn eller
sköldpadd:

plattor och skifvor för vidare bearbetning,
tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill; äfvensom piskskaftämnen .................

andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- eller flodhästtänder
........................................................

andra slag; äfvensom arbeten af fjäderspolar

128

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

283.

284.

285.

286.

287.

288,

289,

290

291

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Anm. till n:r 281 och 282. Afdrag i vikten medgifves ej för
etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ................................................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i förening
med annat ämne med undantag af
guld eller silfver:

af pärlemor..............................................

andra slag.

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor,

292

oinfattade..
Pärlor:

oinfattade:

äkta........

oäkta:
glas-,

härunder inbegripna jämväl s. k.

belysningsartiklar.............................................

andra slag ...........................................................

infattade:

i annat ämne än guld, silfver eller platina, armoch
halsband samt kedjor härunder inbegripna
Anm. till n:r 288 - 290. Afdrag i vikten medgifves ej
för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej
heller för kartor.

i ädel metall, äfvensom arm- och halsband
samt kedjor med knäppen af dylik metall:
tullbehandlas såsom arbete af sådan metall.

nämnda:

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
—	fria.
1 kg-1 kg-	2: 50 —: 50
	fria.
—	fria.
1 kg. lkg.	—: 60 2: 50
lkg.	2: 50
—	fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

129

293.

294.

295.

296,

297,

298,

VI. Trävaror, flätade varor etc.

andra arbeten, ej särskildt nämnda, äfven i
förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit..............................

andra slag......................................................

Anm. till n:r 293 och 294. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom
arbeten däraf.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,
af lump eller annat affall af textilämnen, af
trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto
eller andra växtfibrer ................................................

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen,
konstläderpapp samt annan, ej särskildt
nämnd papp, naturfärgad, hvit eller
färgad i massan, äfven guskad.......................... 1 kg.

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller
tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,
härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och
tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålumppapp
utan impregnering...................................... 1 kg,

färgad annorlunda än i massan, impregnerad
eller bestruken med annat ämne än asfalt,
tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),
öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Raft.

Kvantitet
för tullber&kningen.

1 kg

lkg

Tullsats.

Kr. öre

fri.

—:05

—: 02

130

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

299.

300

301

302

303

304.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

belagd med metall, stansad (ej i mönster)
eller präglad (försedd med pressade mönster),

samt kartong- och målarpapp.............................

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt
(ofärgadt) groft omslagspapper, äfven bestruket
med asfalt eller liknande ämne .........

Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder
per kvm., hänföres till silkespapper.

skrif- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,
silkes- och annat fint omslagspapper samt
andra, ej särskildt nämnda slag af papper,
allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller
färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,
papper eller trä, äfven med inredning för
anbringande af olika slag af pappersark,
korrespondenskort eller kuverter (s. k

papeterier) ..................................................

andra slag:

försedt med vattenmärke (äfven torr stämpladt);

äfvensom linjeradt..............

icke försedt med vattenmärke och ej
linjeradt................................................

färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,
förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan
metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckts
mönster i en eller flera färger, stansadt (ej :
mönster), plisseradt och pressadt, såsom s. k

linneimitation; äfvensom kartongpapper .......

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-,
äfven imiteradt; impregneradt eller bestru -

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 10
1 kg.	—: 02
lkg.	—: 50
lkg.	—: 20
lkg.	—: 10
lkg.	—:20

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

131

305.

306.

307.

308.

309

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

ket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,
fett, vax, lim, gummi och. dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt..................

Vulcanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) ..............................

Anm. Vulcanfiber i rör eller stänger hänföres till arbeten
af pappersmassa.

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall ..
Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,
att, därest varan väger under 350 gram per
kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöres af två eller
flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hänförlig
vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats
i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och
dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort.
Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuvert i
askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

4. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,
som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende
vid tullbehandlingen.

5. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves
ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen .....

botten- (å endera sidan bestrukna med grund
färg), alla slag; äfvensom naturelltapeter
(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt
de äro sammetsliknande, pressade (goffrerade),

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	—: 20
1 kg-	—: 15
1 kg.	—: 40
1 kg.	—: 10

1 kg

1: —

132

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

810.

311,

312.

313.

314.

315.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

fernissade, lackerade eller med glimmer eller

metall belagda (bronserade) .................................

andra slag ...................................................................

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,
figurerade eller ofigurerade ark, afsedda att sönderskäras
till spelkort................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,
papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift
erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier
och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke försedda
med tryck utvändigt ........................

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),
metallpapper eller andra ämnen, såsom metallbeslag,
spånadsvaror, gelatin eller stanniol

eller försedda med tryck utvändigt...............

Anmärkningar till n:r 312 och 313.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i
askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier
enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken,
samt vykortsalbum; äfvensom delar till sådana

album ..............................................................................

Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 314 och 315.

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes
ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa,
papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent
eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

Kvantitet
för tullberäkningen.

lkg.

lkg,

Tullsats.

Kr. öre

—: 50
—: 25

2: —

—: 30

—: 50

1: 50
2: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

133

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

316.

317.

318.

319.

320.

321 j

andra, ej särskild! nämnda album; lösa bokpärmar
eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,
räkningar och dylikt:

öfverklädda med skinn eller med annan spånads vara

än vaxduk ...............................................

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara
eller skinn fästes ej afseende.

andra slag.................................................................

Anm. till n:r 316 och 317. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag.

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, hålslagna
jacquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,
ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad
wellpapp eller wellpapper .....................................

Anatomiska modeller för undervisningsändamål...

Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,
adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom etiketter,
alla slag, utan bokstafstryck..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,
fodral och attrapper af papp, papper eller pappersmassa
i förening med spånadsvara, innehållande
silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller försilfrad
metall eller med celluloid eller annat dylikt

formbart ämne............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller
pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:

322. förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,

lackerade eller beströdda med glimmerbrons
andra slag:

323. försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller

annat), målning, pikering, goffrering

lkg,

1 kg

lkg.

1: —

—: 50

—: 08
fria.

—: 50

2: —

134

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. lkg.	1: — —: 50
i _	fria.
lkg. lkg.	—: 50 2: —
	fria.
lkg.	1:50

\ 324.

325.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

(pressning) eller stansade mönster, äfven
om sådan bearbetning anbragts endast

å montering eller etikett ....................

utan sådan bearbetning..............................

Anmärkningar till n:r 322—324.

1. Vid tullbehandling af förpackningskartonger med eller
utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,
försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller
vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld,
försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.

2. Vid tullbehandling af papp-, pappers- och pappersmassearbeten
medgifves ej afdrag i vikten för askar och
pappersomslag.

Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och
makulerade tryckalster, begagnade frimärken
härunder inbegripna ............................................

326.

327.

328.

329.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt
målningar.

Böcker, tryckta, ej särskildt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,
inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsi

i andra band eller med guldsnitt .....

Anm. till n:r 326 och 327. Afdrag i vikten medgi
ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrii
och handskrifter samt böcker med upphö
bokstäfver (s. k. blindskrift) ....................

ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

135

330.

331.

332.

333.

334.

VII B. Tryckalster etc.

kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade
.........................................................

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med
eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet ......................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna ..................

Bilder, alla slag, som mångfaldigats genom tryck
eller annorledes, oinfattade, (äfven anbragta på
annat material än papp eller papper) såsom
etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljus''
tryck, oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder),
litografier, fotografier, härunder inbegripna vy
kort och gratulationskort, alla slag, jämväl i
sammansättning med annat ämne; äfvensom
bilderböcker och målarböcker för barn, med eller
utan förklarande text ............................................

Anm. 1. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat
med bilder men utan sammanhängande text.

Anm. 2. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem
inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta
verket såsom del af detta.

Anm. 3. Infattade bilder draga den för infattningen bestämda
tull.

Anm. 4. Bilder, som underkastats ytterligare bearbetning,
såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som
arbeten af papp, pappersmassa eller papper.

Anm. 5- Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappersmassa
eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt
bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för
visst ändamål afsedd vara.

Anm. 6. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Tryckalster, ej särskildt nämnda, såsom kataloger,
affärscirkulär och annat merkantilt tryck:

med utländsk text, ej till nästföljande rubrik
hän förliga.............................................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

lkg

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

2: —

fria.

—: 75

fria.

136

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 75
—	fria.
1 kg.	fritt. 3: —
—	fritt.
1 kg. 1 kg.	3: — 2: —
1 kg.	2: —

335

336

VII B. Tryckalster etc.

337

338.

339.

340

341.

342.

andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,
adresskort, etiketter och matsedlar med bokstafstryck
samt med firmastämpel eller annat
dylikt bokstafstryck försedt papper, dock

ej omslagspapper.........................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall
eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,
oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt..........................

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga
den för ramen bestämda tull.

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt
däraf framställda varor.

A. Silke, äfven konstgjordt.

Silkesaffall, ofärgadt eller färgadt ......................

Vadd ..............................................................................

Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med
annat spånadsämne:

rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut...............

af kokt, äfven blekt, eller färgadt:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,
såsom dockor, spolar, rullar

och dylikt................................................

annat ...............................................................

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i förening
med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast
försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets
hela längd.

Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af g
garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.
italienska), äfven fållade eller kantade............

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

137

Vill A. Silke, äfven konstgjordt.

343. Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat
spånadsämne.................................................................

Väfnader, ej särskildt nämnda:

344. af silke enbart eller i förening med högst 20

procent annat spånadsämne (helsiden).........

af silke i förening med mer än 20 procent
annat spånadsämne (halfsiden):

345. oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .......................

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri
ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

346. andra slag.......................................................

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram
eller däröfver per kvm. och innehållande trådar,
helt eller delvis af silke, hänföras, så framt
silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela
vikt, till väfnader af ull.

Anm. till n:r 344—346. Vid bestämmande af procenthalten
af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad
räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller
med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 342—346. Afdrag i vikten medgifves icke
för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,
ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas
sådana på bräden fastsätta järnställningar med krokar,
på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upphakas
för att skyddas under transport.

Band, ej särskildt nämnda:

fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart
eller i förening med annat spånadsämne ...
andra slag:

af silke enbart eller i förening med högst
20 procent annat spånadsämne (helsiden

band) ...............................................................

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

347,

348.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	10: —
1 kg-	10: —
1 kg.	3: 50
1 kg-	5: — i
lkg.	10: —
1 kg-	10: —

138

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
	Vill A. Silke, äfven konstgjord.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
349.	af silke i förening med mer än 20 procent annat spånadsämne (halfsidenband) ......... Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i band-form ordnade längsgående och sammanklistrade spånads-fibrer eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spets-väfnader och tyll. Snören och andra snörmakararbeten, ej särskildt nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, med eller utan inlägg af trä, metall och dylikt: flätade, bandliknande snören, utan inlägg och med raka kanter samt utan annat mönster än sådant, som åstadkommits genom färgadt garn eller färgad tråd:	lkg.	5: —
350.	af silke enbart eller i förening med högst
	20 procent annat spånadsämne ............	lkg.	10: —
351.	af silke i förening med mer än 20 procent
	annat spånadsämne ..................................	lkg.	5: —
352.	andra slag............................................................. Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt	lkg.	10: —
	nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes till-verkade af band eller af snören eller af band jämte snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas
	såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag. Anm. till n:r 348—351. Vid bestämmande af procenthalten
	af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med metalltråd eller silke öfverspunnet gam.
353.	Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne..................................................	lkg.	12: —
354.	Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
	stickning eller knytning tillverkade varor, ej

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

139

		Kvantitet
	Vill A. Silke, äfven konstgjordt.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af silke enbart eller i förening med annat spånads-ämne, härunder inbegripna äfven vantar, sydda
	af väfnad ......................................................................	1 kg.	9: —
	Anm. till n:r 347—354- Afdrag i vikten medgifves ej för
	askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.
	B. Ull och andra djurhår.
355.	Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda, tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta, färgade eller tryckta; äfvensom människohår,
	oarbetadt ...................................................	—	fria.
	Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och
	getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.
356.	Konstull (schoddy och mungo) samt ullaffall, s. k. ull-stoft härunder inbegripet, ofärgade eller färgade
357.	—	fria.
Vadd ......................................................................	1 kg.	—: 10
358.	Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:
af nöthår eller andra djurhår med undantag
	af ull, äfven med inblandning af vegetabiliskt spånadsämne........................................................	1 kg.	—: 10
	af ull, äfven med inblandning af annat spånads-
	ämne:
359.	maskinfilt, ändlös eller i slangform, för
	fabriksbehof ...............................................	1 kg.	—: 50
360.	andra slag; äfvensom polerskifvor och andra
	skifvor för tekniskt bruk af filt, äfven väfd	1 kg.	—: 90
	Anm. till n:r 358—360. Afdrag i vikten medgifves ej
	för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

140

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
	VIII B. Ull och andra djurhår.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Garn: af ull, med eller utan inblandning af annat spånadsämne med undantag af silke:		Kr. öre
	enkelt:
	oblekt och ofärgadt:
361.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
	meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)	1 kg.	—: 20
362.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
	meter (öfver n:r 40 metriskt) .....	1 kg.	—: 30
	blekt, färgadt eller tryckt:
363.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
	meter ..............................................	1 kg-	—: 35
364.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än
	40,000 meter......................................	1 kg.	—: 45
	två- eller flertrådigt, ej särskildt nämndt:
	oblekt och ofärgadt:
365.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
	meter, efter det enkla garnet räknadt	lkg.	—: 25
366.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
	meter, efter det enkla garnet räknadt	1 kg-	—: 35
	blekt, färgadt eller tryckt:
367.	hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
	meter, efter det enkla garnet räknadt	lkg.	—: 40
368.	hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
	meter, efter det enkla garnet räknadt	lkg.	—: 50
	Anm. till n:r 365—368. Vid utrönande af för-
	hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd, som förorsakats genom tvin-
	ningen.
	Anm. till n:r 361—368- Därest ett och samma kolly
	innehåller gam af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika
	finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck-ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

141

		Kvantitet
	Vill B. Ull och andra djurhår.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	effekt- eller fantasigarn:
369.	oblekt och ofärgadt.................................	1 kg.	—: 35
370.	blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom
	s. k. sniljgarn för mattillverkning ..	lkg.	—: 50
	Anm. till n:r 369 och 370. Med effekt- eller
	fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt gam, som utefter hela sin längd eller på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor, slingor, spiraler eller dylikt.
	Anm. till n:r 361—370. Såsom oblekt och ofärgadt
	garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn, äfvensom grisaillegarn. Med falskfärgadt garn förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn, som vid tvättning i kallt eller kokande vatten under 5 å 10 minuter helt och hållet eller åtmin-
	stone till större delen förlorar sin färg, under det
	att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med!
	grisaillegarn förstås ett af konstull eller ullaffall spunnet, enkelt kamullsgarn af en gråaktig, grå-brun eller i allmänhet tämligen obestämd färg, uppkommen genom blandning af ofärgade och färgade (respektive mörkare och ljusare eller olik-färgade) ullhår eller fibrer.
371.	i smärre för detaljhandeln lämpade upp-
	läggningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt ...................................................	lkg.	—: 65
372.	af andra djurhår, utan inblandning af annat spånadsämne......................................................... Väfnader af ull, äfven i förening med annat spånads-ämne med undantag af silke:	lkg.	—: 10
373.	pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller
	rundväfd, för fabriksbehof ..............................	lkg.	—: 50
	mattor:
374.	knutna................................................................... plyschartade, icke knutna, oskurna eller	lkg.	2: —
	skurna:
375.	metervara....................................................	lkg.	—: 75

142

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	1: 25
1 kg.	0: 60
lkg.	1: —
lkg.	1: 75
lkg.	1: 75
lkg.	1: 75
lkg.	1: 75
lkg.	2: 50
lkg. lkg.	—: 25 —: 60

376.

377.

378.

379.

380.

381.

382

383.

j 384.
i 385.

Vill B. Ull och andra djurhår.

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar................

andra slag:

metervara ...............................................

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar..................

sammet och plysch samt sammets- och plysch artade

väfnader, oskurna eller skurna.........

afpassade, ej särskildt nämnda, såsom borddukar,
hufvuddukar, schalar, filtar, draperier,
gardiner, väggbonader m. m...............

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening
med annat spånadsämne, oblekta eller blekta,
vägande per kvm. 100 gram eller därunder
andra slag, ej särskildt nämnda:

vägande per kvm. mer än 300 gram ...
vägande per kvm. 300 gram eller därunder;
äfvensom sådana kostymväfnader af mer
än 300 grams vikt per kvm., som innehålla
trådar helt eller delvis af silke, såframt
silket utgör högst 3 procent af väf nadens

hela vikt ....................................

Väfnader af tagel eller andra djurhår, ej till ull
hänförliga, äfven i förening med annat spånads
ämne med undantag af silke och ull:

väfd hårfilt ............................................................

andra slag .............................................................

Anm. till n:r 384 och 385. Hit hänföras väfnader, allenast
försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra
till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen
eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 373 — 385. Afdrag i vikten medgifves ej för
omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,
ej heller för inlägg.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

143

386.

387,

388,

389.

390.

391

392,

Vill B. Ull och andra djurhår.

Andra arbeten af tagel, ej särskilt nämnda; äfvensom
perukmakararbeten och andra arbeten af
människohår eller efterbildningar däraf, äfven i
förening med andra ämnen..................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt
nämnda ......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt
strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
stickning eller knytning tillverkade varor, ej till
annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med
motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar och andra, ej särskildt
nämnda tekniska artiklar, osydda eller sydda,
äfven i förening med andra ämnen med undantag
af kautschuk ...................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Kvantitet
för tullberäkningen.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag
af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej
särskildt nämnda vegetabiliska spånadsämnen,
ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt
beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom
affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,

äfven tjärade, samt charpi .......................................

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

1 kg.

1 kg

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

4: —

—: 35

fria.

144

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

393.

394.

395.

396.

397.

398.

399.

400.

401.

402.

403.

404.

405.

406.

407.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
af kokostågor, utan inblandning af annat spånadsämne: enkelt eller tvåtrådigt ................................		Kr. öre fritt.
annat: hänföres till tågvirke och linor; af jute, utan inblandning af annat spånadsämne: enkelt: oblekt och ofärgadt ..............................	lkg.	—: 06
blekt, färgadt eller tryckt .....................	lkg.	—: 18
två- eller flertrådigt: af 5 mm. diameter och därunder: oblekt och ofärgadt ..............................	lkg.	—: 20
blekt, färgadt eller tryckt ...............	lkg.	—: 40
af mer än 5 mm. diameter: hänföres till tågvirke och linor; af andra till Afd. VIII C hörande spånads-ämnen, äfven i förening med bomull eller jute: enkelt, oblekt och ofärgadt: n:r 25 (engelsk numrering) och därunder	lkg.	—: 20
öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........	lkg.	—: 25
öfver n:r 75 .............................................. enkelt, blekt, färgadt eller tryckt: n:r 25 (engelsk numrering) och därunder	lkg.	fritt. —: 40
öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........	lkg.	—:45
öfver n:r 75 .............................................		fritt.
Anm. till n:r 400 — 405. Därest ett och samma kolli innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt nummer-beteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet eller för gam, som eljest på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet. två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe-gripen: oblekt och ofärgadt .............................	lkg.	—:45
blekt, färgadt eller tryckt .................	lkg.	—: 65

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

145

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. lkg.	—: 10 —: 15
lkg. lkg.	—: 20 —: 40

408

409.

410.

411.

412.

415.

414.

415.

416.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:
icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,
med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för
100 meter, efter det enkla garnet räknadt:
enkelt: bänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt .......................

blekt, fargadt eller tryckt ...........

med en vikt af mer än 17 men mindre
än 35 gram för 100 meter, efter det
enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt....................

blekt, färgadt eller tryckt.........

med en vikt af 17 gram eller därunder för
100 meter, efter det enkla garnet räknadt:
bänföres till garn;

Anm. till n:r 408. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,
ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,
tillhörande Afd. VIII C, med undantag af jute- och kokosfibrer,
hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.
Anm. till n:r 411—416. Vid utrönande af förhållandet
mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke
hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,
som förorsakats genom tvinningen.

1 kg

flätade:

417. oblekta och ofärgade .............................................

418. blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas
såsom snören och andra snörmakararbeten.

Bih. till Rik.sd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Htift.

lkg,
1 kg

—: 35

146

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

419.

420.

421.

422.

423.

424.

425.

426.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning
af jute, ej hänförliga till mattor

Anm. Väfnader af kokostågor eller kokosgarn med inblandning
af annat spånadsämne tullbehandlas såsom
väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:
säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,
som på en yta af 2 cm. i kvadrat
innehåller sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar ...
mer än 15 varp- och inslagstrådar

1 kg. —: 10
1 kg. —: 12

Anm. till n:r 420 och 421. Till färgade
ränder i eller invid kanterna eller i midten

af väfnaden, afsedda att tjäna till märke å
däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen
icke hänsyn.

andra slag.......................................................

Anm. Hit hänföras plyschartade mattor af jute
äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i
bottenväfnaden.

med inblandning till större eller mindre del
af annat spånadsämne: tullbehandlas såsom
väfnad af detta senare spånadsämne;
af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen,
äfven i förening med bomull eller jute:
sammet och plysch samt sammets- och
plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna.........................................................

näsduksväfnader, som på en yta af 1
cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:
högst 50 varp- och inslagstrådar ...
mer än 50 varp- och inslagstrådar...
Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas
i bottenväfven, ej i bården.

1 kg.

—: 40

1 kg.

1: 75

1 kg.
lkg.

2: 25

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

147

427,

428,

429

430,

431,

432.

433,

434.

435,

436.

437.

438.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

bokbindarklot, äfven i förening med papper:
tullbehandlas lika med motsvarande vara
af bomull;

satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad ..................

tvåskaftade och kyprade väfnader, ej särskildt
nämnda, hvilkas hela yta är till väfnadssättet
likartad (icke mönsterväfda):
oblekta och ofärgade, vägande per kvm.
500 gram eller däröfver.................

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller
inuti väfnaden, afsedda allenast att tjäna till
ledning vid klippning eller sömnadsarbete,
tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra, som på en yta af 1 cm. i
kvadrat innehålla sammanlagdt:
högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .............

blekta, färgade eller tryckta
mer än 25 t. o. m. 35 varp- och
inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

blekta, färgade eller tryckta
mer än 35 t. o. m. 50 varpoch
inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

blekta, färgade eller tryckta
mer än 50 t. o. m. 65 varp- och
inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

blekta, färgade eller tryckta
mer än 65 varp- och inslagstrådar
.........................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	1: 25
1 kg.	—: 25
lkg. lkg.	—: 35 —: 50
lkg. lkg.	—: 55 —: 70
lkg. lkg.	1: 10 1: SO
lkg. lkg.	1: 90 2: 25
lkg.	1: 75

148

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

439.

440.

441.

442.

443.

444.

Anm. till n:r 429—438. Väfnader, i hvilka ingår
blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas,
där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom
blekta, färgade eller tryckta.

andra slag, ej särskildt nämnda, mönsterväfda
härunder inbegripna,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar......

mer än 50 varp- och inslagstrådar,
härunder jämväl inbegripna alla,
som hafva mönster, åstadkommet
genom olika trådtäthet.....................

Anmärkningar till n:r 428—440.

1. Väfnader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad,
men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar
åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom
icke mönsterväfda.

2. För väfnader med inväfda namn, monogram, bokstäfver
eller siffror höjes tullsatsen med 20 procent utöfver
den för väfnaden eljest gällande.

Anm. till n:r 419—440. Vid tullbehandling af väfnader
medgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller
väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda ......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Sadel gj ords väf:

tvåskaftad, oblekt och o färgad...............................

andra slag: hänföres till band.

lkg. 1:75

1 kg. 2: 50

lkg.

4: —

lkg.

-: 35

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

149

445.

446.

447.

448.

449.

450.

451,

452,

453,

454,

455

456

457

458

459

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda
eller sydda, äfven i förening med annat ämne

med undantag af kautschuk ..............................

Fisknät och nät för tekniskt bruk, hängmattor,
pytsar eller hinkar och andra, ej särskildt nämnda
tekniska artiklar, äfven i förening med annat ämne
Anm. till n:r 443—446. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

D. Bomull.

Bomull:

okardad, äfven blekt, färgad eller kemiskt renad
kardad: tullbehandlas såsom vadd.

Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet

Vadd ............................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Garn:
enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning....................................

n:r 12 och däröfver men under n:r 23

n:r 23 och däröfver ....................................

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning.....................................

n:r 12 och däröfver men under n:r 23

n:r 23 och däröfver ....................................

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:
oblekt och ofärgadt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt
n:r 12 och däröfver men under n:r 23
n:r 23 och däröfver ...................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 35
1 kg.	—: 50
	fri.
1 kg.	fritt. —: 10
1 kg. 1 kg. 1 kg.	—: 12 —: 15 —: 20
1 kg. lkg. lkg.	—: 27 —: 30 —: 35
lkg. lkg. lkg.	—: 17 —: 20 —: 25

150

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

460.

461.

462.

463.

464.

465.

466.

Vill D. Bomull.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

n:r 12 och däröfver men under n:r 23 .....

n:r 23 och däröfver .....................................

Anm. till n:r 457—462. Vid utrönande af ett tvinnadt
garns nummer tages icke hänsyn till den minskning i det
enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.
Anm. till n:r 451—462. Därest ett och samma kolli
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet
är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är
genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas
den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

Kvantitet
för tullberäkningen.

1 kg1
kglkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 32
—: 35
—: 40

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt............................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 451—464. Merceriseradt och nitreradt garn
tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,
såsom dockor, nystan, rullar och dylikt
Anm. Tråd tullbehandlas lika med garn.
effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med
flertrådigt, mer än en gång tvinnadt garn.
Anm. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant i regel
två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller
på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,
öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

lkg.

—: 40

467.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:
maskinfilt för fabriksbehof, äfven ändlös; samt
segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 cm.
bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och
hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst
36 varp- och inslagstrådar....................................

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller inuti segelduksväfnad,
afsedda allenast att tjäna till ledning vid
klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen
icke hänsyn.

lkg.

—: 20

Riksdagens Skrifvelse Kr 191.

151

468,

469,

470,

471

472,

478,

474,

475

476

477

478

479

VIII D. Bomull.

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med
papper, samt appreterad väf till adresslappar

(s. k. labelklot).....................................................

fälb, plysch och sammet samt sammets- och
plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor
däraf:

s. k. manchester:

oblekt och ofärerad......................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

blekt eller färgad

cm. i

andra slag:

oblekta och ofärgade ......................

blekta, färgade eller tryckta ........

näsduksväfnader, som på en yta af 1
kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar.....

mer än 60 varp- och inslagstrådar..

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas i bottenväfven,
ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,
gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väfnadssättet
likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...
mer än 60 varp- och inslagstrådar
väfnader, ej särskilt nämnda, hvilkas hela yta
är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. 250 gram eller däröfver

oblekta och ofärgade................................

blekta eller enfärgade.............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom
tryckta
vägande per kvm. mindre än 250 gram,
men ej mindre än 100 gram,

lkg.

1 kg.
lkg.

lkg.

lkg,

Tullsats.

Kr. öre

—: 40

—: 50
—: 90

—: 80
1: 60

1: 25
1: 50

lkg.	1: 25
lkg.	1: 50
lkg.	—: 50
lkg.	—: 90
1 kg.	1: 10

152

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
	Vill D. Bomull.	för tull-ber&k-	Tullsats.

			Kr. öre
	som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne-hålla sammanlagdt:
	högst 60 varp- och inslagstrådar:
480.	oblekta och ofärgade ...........................	1 kg-	—: 50
481.	blekta eller enfärgade ........................	lkg.	—: 90
482.	väfda i två eller flera färger; äfven-
	som tryckta .......................................	1 kg.	1: 10
	mer än 60 varp- och inslagstrådar:
483.	oblekta och ofärgade...........................	lkg.	—: 75
484.	blekta eller enfärgade...........................	lkg.	1: 25
485.	väfda i två eller flera färger; äfven-
	som tryckta .......................................	lkg.	1: 50
	vägande per kvm. mindre än 100 gram,
	som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne-hålla sammanlagdt:
	högst 60 varp- och inslagstrådar:
486.	oblekta och ofärgade........................	lkg.	—: 75
487.	blekta eller enfärgade.....................	lkg.	1: 25
488.	väfda i två eller flera färger; äfven-
	som tryckta....................................	lkg.	1: 50
	mer än 60 varp- och inslagstrådar:
489.	oblekta och ofärgade .....................	lkg.	1: —
490.	blekta eller enfärgade.....................	lkg.	1: 50
491.	väfda i två eller flera färger; äfven-
	som tryckta.................................... andra slag, ej särskild! nämnda, härunder inbe-gripna mönsterväfda, äfven afpassade, såsom	lkg.	1:75
	bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.:
492.	oblekta och ofärgade.........................................	lkg.	1: —
493.	blekta eller enfärgade.......................................	lkg.	1: 50
494.	väfda i två eller flera färger; äfvensom
	tryckta ..............................................................	lkg.	1: 75
	Anm. till n:r 475 — 494. Väfnader, hvilkas hela yta är
	till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

153

VIII D. Bomull.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

495.

496.

497.

498.

499.

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller Tidningar,
tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 467—494.

1. Vid tullbehandling af bomullsväfnader anses mercerisering
eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt
garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt
stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper
eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för
inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt
nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskildt nämnda............................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.
på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,
äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform
ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer
eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd
klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader
och tyll, eller stampad filt.

Snören och andra snörmakararbeten, ej särskildt
nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall
och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och
med raka kanter samt utan annat mönster,
än som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd ..............................................

andra slag..................................................................

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt
nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade
af band eller af snören eller af band jämte snören,
äfven i förening med annat ämne med undantag af silke,
tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten,
andra slag.

1 kg.
1 kg1
kg.

2: 50
4: —
2: 25

1 kg. 2: 25
1 kg. 3: —

Bill. till Riksd. Frat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. 20

154

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

500.	Vill D. Bomull. Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga: strumpor.....................................................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. lkg.	Tullsats. Kr. öre 2: —
501.	vantar, äfven sydda af väfnad; äfvensom under-kläder, vägande högst 1 kg. per dussin ...	1 kg.	2: 50
502.	andra slag, metervara härunder inbegripen .	lkg.	1: 75
503.	Lamp- och ljusvekar .....................................................	lkg.	1: —
504.	Fisknät och nät för tekniskt bruk samt häng-mattor, tågvirke och linor, äfven i förening med annat ämne ......................................................	lkg.	—: 25
505.	Slangar samt drif- och transportremmar, osydda eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda tekniska artiklar, äfven i förening med annat ämne med undantag af kautschuk........................	lkg.	—: 35
506.	Anm. till n:r 495—505. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg. E. Spånadsvaror i förening med kautschuk. Väfnad er och andra spånadsvaror, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk eller förenade medelst kautschukslösning eller genom mellan-lägg af kautschuk; äfvensom elastiska .spånads-varor, alla slag, innehållande strängar (trådar) af kautschuk: af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spå-nadsvara, tydligen ämnade till tekniskt bruk	lkg.	—: 30
507.	andra slag: innehållande silke................................................	lkg.	4: —
508.	icke innehållande silke ....................................	lkg.	2: —
Anm. till n:r 506—508. Vid tullbehandling af väfnader medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

155

509.

510.

511.

512.

513.

Vill F. Spånadsvaror, vattentäta, etc.

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade
med annan massa än kautschuk; väfnader,
sammanklistrade med annat ämne än
kautschuk; poler duk.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, belagda
eller impregnerade med annan massa än
kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt
fernissade eller lackerade väfnader:

mattor, linoleummattor härunder inbegripna

andra slag .........................................................

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än
kautschuk:

innehållande silke: tullbehandla^lika med sidenväfnader; andra

slag................................................................

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-,

glas- och flintduk m. fl.........................................

Anm. till n:r 509—513. Afdrag i vikten medgifves ej
för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,
ej heller för inlägg.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Anmärkningar till Afd. VIII A—F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst
spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat
sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskildt
stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika bestånds
delarna ingå i varan, den i vederbörande rubriker först
nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering
såsom vara af silke, ull, lin o. s. v,; dock att afseende
ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas
förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma
hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende
vid stadens beskaffenhet.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven
guttaperka och balata.

1 kg.
1 kg.

lkg,

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 30
—: 60

1: —

—: 25

156

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

	Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre

514,

515

516.

517.

518.

519.

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskilt nämnda,
af spånadsvaror, äfven i förening med annat
ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,
solfjädrar.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade
men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda;
äfvensom spånadsvaror, fållade eller kantade men
utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:
tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken
de framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat
sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart
sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

Anm. 2. Sådana tillklippta eller utskurna spånadsvaror,
vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet
affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
de framställts utan förhöjning.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 514 och 515. Därest vid tullbehandling af segel
eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade persedlar
af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende
af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan
bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser,
hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren
tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.

Presenningar........................................................................

Säckar:

tydligen brukade och slitna................................

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna):
tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent
af tullbeloppet.

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch
ärmhållare samt andra dylika persedlar;

lkg.

1 kg.

—: 50
fria.

—: 40

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

157

		Kvantitet
	Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	äfvensom delar därtill af spånadsvara:
520.	af srulddraerararbete................................................	1 kg.	12: —

521.	af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller
	snören, hvari silke ingår..............................	1 kg.	5: —
522.	andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,
	hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas-tiska band eller snören, i hvilka silke icke
	ingår................................................................... Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg., portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskild! nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker	lkg.	2: 25
	samt necessärer, med eller utan inredning:
523.	utvändigt klädda med eller bestående af hel-
	eller halfsiden ......................................................	lkg. lkg.	4: —
524.	andra slag............................................................	1: 50
525.	Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,
	nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral, med eller utan inredning:..........................................	lkg.	1: 50
	Anm. till n:r 523—525. Vid utrönande af väskors nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten. Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar, äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar m. fl.: med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............



526.	lkg.	6: —
527.	med öfvertyg af annan väfnad...........................	lkg.	1: 50
528.	Afdelningsskärmar af spånadsvara, äfven i förening
	med annat ämne ........................................................	100 kr.	15: —
529.	Tält och markiser af linne-, hamp- eller bomulls-
	väfnad, äfven i förening med andra ämnen ...... Rullgardiner:	lkg.	1: 50
530.	utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter
	sin beskaffenhet;
531.	andra ..............................................................................	100 År.	15: —

158

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc

532.

583.

534.

535.

536.

537.

538.1

539.!

540.

541,

542.

543

544.

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och
strukna, af väfnad, tillhörande Afd. Vill C eller D:

med broderier eller spetsar ...........................

andra slag..........................................................

Snörlif:

af hel- eller halfsiden.......................................

af annan väfnad ................................................

Hatt- och mössfoder af spånadsvara, äfven i förening
med annat material:

af hel- eller halfsiden......................................

andra slag...........................................................

Öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret
eller sydt:

af hel- eller halfsiden.......................................

af annan väfnad ............................................

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari
silke icke ingår, äfven om de äro försedda
med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad
sådan väfnad, synbarligen afsedd att

sönderklippas till remsor ...........................

andra: förtullas med 100 procents förhöjning
af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet
utförts;

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å
stampad filt: förtullas med 100 procents förhöjning
af den för sagda varor stadgade tull;
å remsor af linne- eller bomullsväfnad med un<
dantag af spetsväfnader och tyll, äfven om de
äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom
broderade sådana väfnader, synbarligen
afsedda att sönderklippas till remsor ........

andra slag

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. 1 kg-	4: 50 3: 50
lkg. lkg.	8: — 2: 25
lkg. lkg.	4: — 2: —
lkg. lkg.	12: — 5: —
lkg.	8: —
lkg. lkg.	5: 50 4: —

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

159

		Kvantitet
545.	Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc. Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfver-dragna med kautschuk eller förenade genom mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej särskilt nämnda, af elastiska spånadsvaror, inne-hållande strängar (trådar) af kautschuk: ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete: af spånadsvara, innehållande silke, eller med foder af sådan spånadsvara ........................	för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre 8: —
546.	andra ....................................................................	lkg.	2: 25
547.	Anm. till n:r 545 och 546. Hit hänföras äfven ärm-lappar af spånadsvara med foder af kautschuk. andra slag: af spånadsvaror, innehållande silke, eller med foder af sådan spånadsvara .......................	lkg.	6: —
548.	andra ..................................................................	lkg.	3: —
549.	Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk: oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet; äfvensom mösskärmar .......................................	lkg.	—: 60
550.	andra slag..................................................................	lkg.	1: —
551. 552.	Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda: tillverkade af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor (äfven metervara): förtullas utan förhöjning efter hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt; öfverrockar samt rockar, västar och byxor för män och gossar af annan väfnad än hel-eller halfsiden: af ylle-, linne- eller hampväfnad: > försedda med foder, uppslag, eller annan besättning af varor, i hvilka silke

160

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
	Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	ingår; äfvensom alla, hvilka äro för-färdigade af sådan, silke innehållande
	ylleväfnad, som ej är hänförlig till halfsiden ..................................................	lkg.	4: —
	Anm. Kantband eller snören, till skydd för
	kanter eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom besättning, ej heller krage.
553.	andra.............................................................	lkg.	3: —
554.	af annan väfnad, däri silke ej ingår.........	lkg.	2: —
	andra slag:
	af spetsar, spetsväfnader eller tyll:
555.	helt eller delvis af silke ............................. af annat spånadsämne:	lkg.	20: —
556.	med foder af hel- eller halfsiden .........	lkg.	9: —
557.	andra ....................................................	lkg.	7: —
af helsiden:
558.	försedda med broderier eller spetsar ......	lkg.	20: —
559.	andra ............................................................... af halfsiden:	lkg.	16: —
560.	försedda med broderier eller spetsar ......	lkg.	10: —
561.	andra ..............................................................	lkg.	8: —
562.	af stampad filt................................................... af annan spånadsvara:	lkg.	1: 60
563.	försedda med broderier eller spetsar; äfven-
	som sådana som hafva foder, uppslag eller annan besättning af varor, i hvilka silke ingår ................................................. Anm. Kantband eller snören, till skydd för	lkg.	5: 25
	kanter eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom besättning, ej heller krage.
564.	andra .................................................................	lkg.	3: 50
	Anmärkningar till förestående rubriker under Afd.
	VIII G.
	1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

161

VIII G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det
material, som drager högsta tullafgiften.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas
hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,
kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta
prydnader; dock att en enkel kedjesöm, som blott
afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid
hvarandra, icke räknas såsom broderi.

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana,
som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål
påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg
eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid bvilkas framställande
i stället för sömnad användts klister, lim,
kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

565.

566.

567.

568.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,
gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd ........................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,
spetsar, spetsväfnader och tyll samt
strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd
eller med metalltråd öfverspunnet garn till
mer än 15 procent af varans hela vikt;
äfvensom paljetter och kantiljer, alla slag,

oafsedt materialets beskaffenhet.....................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet
i öfrigt.

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade
hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,
halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till
prydnadsändamål afsedda, af enahanda materiali
er förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,
prydnadsfjädrar och dylikt........................

1 kg.

6: —

1 kg

12: —

1 kg.

15: —

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 41 Häft. 21

162 it

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

569.

570.

571.

572.

573.

574.

575.

576

577

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföregående
rubrik upptagna artiklar..................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås
blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening
sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa
eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 565—569. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för
kartor och inlägg.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden...................

andra slag........................................

Hattflätor:

af halm, gräs, säf, bast, träspån, rot eller
andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen
hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i förening
med hvarandra........

i förening med silke eller vara, däri silke

ingår..............................................................

i förening med andra ämnen.....................

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:
hänföras efter sin beskaffenhet antingen
till band eller till snören.

Anm. till n:r 573—575. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer.............................................

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:
ogarnerade.................................

1 kg.

st.

Tullsats.

Kr. öre

1: 25
—: 65

1 kg1
kg.

1 st.

fria.

2: 50
1: —

4: —

1: 50

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

163

578.

579.

580.

581.

582.

583.

584.

585.

586.

587.

588

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

garnerade .......................................................

monterade ......................................................

af oljad väfnad, s. k. sydvästar.................

af annat ämne:

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af
till rubrik n:r 572 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag.........

andra slag......................................................

Anm. till n:r 577—582. Såsom garnerade anses hattar,
som äro försedda med foder (dock icke af papper) svettrem,
kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör,
eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band
eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller
sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel
Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat
arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att
fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfjädrar (plymer):
strutsfjädrar:

oarbetade ..............................................................

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna
andra slag:

oarbetade ............................................................

arbetade...............................................................

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandla äfven hela
fågelskinn samt hela vingar och andra befjädrade delar
af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till
montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgjordt fjäderpälsverk:

af strutsfjäder ......................................................

andra slag...............................................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

1 st
1 st
1 st.

1 St.
1 st.

1 kg
lkg.

1 kg
lkg

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 60
—: 75

15:

40:

10:

30:

40:

30:

164

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

VIII G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

589.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet

Anm. till n:r 583—589. Afdrag i vikten medgifves ej för
etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för
kartor och inlägg.

IX. Kautschuk och kautschuksyaror samt packningar
af spånadsämnen.

590.

591.

592.

593.

594.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfvensom
s. k. regenereradt gummi ...........................

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad
i plattor eller vidare bearbetad), med eller
utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,
grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk.....................................................................

Arbeten af mjuk kautschuk:

kautschukstråd för tillverkning af elastiska
väfnader, band och snören.............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 mm. i
största dimension af tvärsektion.

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)
med inlägg eller omlägg af spånadsämne
eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial
samt packningar af mjuk kautschuk
i förening med spånadsämne, asbest eller
metall eller af spånads- eller annat ämne i
förening med kautschuk; äfvensom plattor
och andra packningar af asbest i förening
med spånadsämne eller af spånadsämne eller
asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ..................................................

mattor, hof- och andra buffertar, proppar,
massiva hjulringar, äfven i längder, symaskinsringar,
ventiler, ventilkulor samt kaut -

1 kg.

5: —

fria.

lkg.

fri.

lkg.

—: 30

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

165

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre.
1 kg.	—: 80
1 kg.	—: 30
1 kg.	fria. —: 50
1 kg. 1 kg.	—: 35 1: 20
1 kg.	2: —
lkg.	1: 50
1 kg-	—: 40

595,

596.

597,

598,

599,

600,

601

602.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

schuksvaror, ej särskild! nämnda, för industriella
ändamål, allt i eller utan förening
med annat ämne; äfvensom strängar, plattor,
packningar och tätningar, ej särskild! nämnda
slangar och rör, äfven i afpassade längder,
ej särskild! nämnda:

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

slangar, utvändigt bestående af rundväfd
bomulls-, hamp- eller linneväfnad med
eller utan impregnering och invändigt
belagda med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

andra, äfven i förening med annat ämne...
drif- och transportremmar af kautschuk, guttaperka
eller balata, äfven i förening med
spånadsämnen, eller af spånadsämnen i förening
med kautschuk, guttaperka eller balata
kautschuksskodon
velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,
äfven i förening med annat ämne, såsom
yttergummi eller delar därtill samt pedaloch
bromsgummi
andra varor, ej särskildt nämnda, af mjuk
kautschuk, enbart eller i förening med annat
såsom handskar, hinkar, dinappar,

ämne,

isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven
arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk
kautschuk,

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat
ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

166

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

603.

604.

605.

606

607

608

609

610

611

IX. Kautschuk och kautschuksvar or.

stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i af passade

stycken, samt packningar .....

knifskaft och ämnen därtill......................

andra varor, ei särskildt nämnda, af hård -

varor, ej

gummi, äfven i förening med annat ämne,
såsom kirurg
Anm. till n:r 593—605. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Tegel:

X. Lervaror.

sandtegel härunder inbegripet

samt taktegel, alla slag:

oglaserade.................................................

glaserade .................................................

Anm. 1. Därest en till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig
vara, som har båda de hvarandra motstående
största ytorna glaserade, genom perforering eller på annat
sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k.
klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.
Anm. 2- Därest ett och samma kolli innehåller flera slag
af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den
högre tullsatsen för hela innehållet.

Anm 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tullbehandlas
som chamottmurbruk.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

oglaserade..................................................................

glaserade.....................................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 50 fria.
1 kg.	1: 50
	fria.
100 kg.	—: 10
100 kg. 100 kg.	• 35
1: —

100 kg
100 kg

10:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

167

612.

613.

614.

615.

616.

617.

618.
619.

620

621

622,

628.

624,

X. Lervaror.

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

enfärgade och oglaserade ....................................

flerfärgade eller glaserade....................................

af mindre tjocklek:

enfärgade, oglaserade............................................

enfärgade, glaserade..............................................

flerfärgade, oglaserade eller glaserade .........

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och
väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullafgifter,
tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar
samt delar därtill; äfvensom alla andra, ej särskildt
nämnda arbeten af eldfast massa, oglaserade
eller glaserade...................................................

Rör, ej särskildt nämnda, och rördelar samt brunnar

och krabbor, oglaserade eller glaserade............

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt
brak afsedda, ej särskildt nämnda och ej till
fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven
armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin ...................................................

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hänförliga
till fajans- eller porslinsvaror ..................

Kakel och kakelugnsornament:

hvita eller enfärgade .............................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid
yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och
andra artiklar för isolering af elektriska ledningar,
äfven i förening med järn:

hvita ...........................................................................

andra slag..................................................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

100 kg,
100 kg,

100 kg.
100 kg,
100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 35
1: ^

1:50
—: 75

2: —
—: 05
—: 10
—: 16

—: 20
—: 25

168

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beråk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

625

626

627.

628.

629.

630.

631.

X. Lervaror.

Anm. till n:r 623 och 624. Om på en hit hänförlig, i öfrigt
hvit artikel finnes anbragt en pil eller annan beteckning
allenast till ledning för varans användning men af
oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehandlingen
icke hänsyn till denna beteckning.

Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses
hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke
eller endast i ringare mån till verkligt gagn,
såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, dekorationstallrikar
och andra väggprydnader m. m.
— men däremot icke blomkrukor, askkoppar,
sparbössor m. m. — äfven i förening med trä,
oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad .............................

Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller
silfver, vikten af askar, papper och dylikt omslag

inberäknad .....................................................................

Fajans- och porslinsvaror, ej särskildt nämnda, i

förening med annan oädel metall än järn .........

Arbeten, ej särskildt nämnda, af äkta porslin:

hvita eller enfärgade

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin)
samt krukmakargods och andra lervaror, ej särskildt
nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

hvita eller enfärgade.............................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade
eller på annat likartadt sätt dekorerade
Anm. till n:r 628—631. Såsom enfärgade anses de
hithörande artiklar, som förete samma färg på hela
sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bottnars
undersida och dylika för varans utseende oväsentliga
delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen,
hvilka föranledas af tillverkningssättet och synbarligen
icke tillkommit i dekorativt syfte.

1 kg.	1: —
1 kg.	5: —
1 kg.	—: 60
lkg.	—: 30
1 kg-	—: 60
lkg.	—: 10
lkg.	—: 16

Riksdagens Skrifvelse 1Sr 191.

169

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
	fria.
1 kg.	—: 02
—	fri.
lkg.	—: 06
lkg.	—: 30
lkg.	—: 10
lkg.	—: 07
lkg.	—: 09
lkg.	—: 12
4 Häft.	22

XI. Glas och glasvaror.

XI. Olas och glasvaror.

632.

633.

634.

635.

636.

637.

638.

639.

640.

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.
öfverfångstappar härunder inbegripna; äfvensom

glasull .........................................................................

Glaspulver; äfvensom glitter........................................

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves ej afdraj
för askar, papper och dylikt omslag.

Emaljmassa, äfven pulveriserad.................................

Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opalescent -

vikt inberäknad

Anm. Hit hänföre
eller oslipadt.

eller annan oädel metall ........................................

Takpannor och tegel samt för fartyg afsedda sidventilglas,
med eller utan ramar; äfvenson

krubbor och tråg.......................................................

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

af mindre än 135 cm.

af 135 intill 245 cm. ..........

af 245 cm. eller däröfver .
Anmärkningar till n:r 638—640.
1. Vid tullbehandling af glas, som i

och bredden.

2. Afdrag i t

Bill. till Riksd. Prot. 1910.

10 Sami. 1 Afd. 1 Band.

170

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg. 1 kg.	—: 25 —: 40
1 kg. lkg.	—: 45 —: 60
—	fria.
lkg.	—: 70
lkg.	—: 10
lkg. 1 kg.	—: 02 —: 06
1 kg-	—: 15
lkg.	—: 60

641

642

643

644

645

646

647.

648.

649.

650.

651

XI. Glas och glasvaror.

ofolieradt: mattslipadt, slipadt och poleradt,
etsadt, böjdt eller kupig!;:

utan fasett- eller kantslipning ............

andra slag ............................................

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning..................

andra slag ......................................................

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder.............................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fönster- eller spegelglas,
såsom glasmålningar, speglar, fotografiställ
o. s. v., äfven i förening med annat ämne, dock

ej guld eller silfver ............................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning
eller eljest annan dekorering än sådan, som
kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd..........................

af större rymd:

buteljer af mörkgrön eller brun massa
för maltdrycker, mineralvatten, läsk
drycker, vin eller spritdrycker; äfvensom
damejeanner af sådan massa ..

andra slag ................................................

med slipade kanter eller bottnar eller med
inborrade, oslipade eller slipade proppar
men i öfrig! helt oslipade och utan målning,
förgyllning eller eljest annan dekorering
än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen.................................

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda
med flätning eller annan beklädnad,
som icke utgör emballage ............................

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

171

		Kvantitet
	XI. Glas och glasvaror.	för tull-beröt-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters
	rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan är försedd med gröfre korgflätning.
652.	Rör, ä.fvpn t.iHalning samt Rtafvar	1 kg.	—: 10
Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.
65B.	Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof-
	glas, kolfvar, pipetter och dylikt —....................	1 kg.	—: 40
654.	Isolatorer ................................................................	1 kg.	—: 25
655.	Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och oin-fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel-pressade dioptriska glaslinser ................................

fria.
656.	Emalj ögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors-
	linsmassa .......................................................................	—	fria.
657.	Glas- eller emaljvaror i förening med guld eller silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt omslag inberäknad ....................................................	1 kg.	5: —
	Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i förening med annat ämne än guld eller silfver, försåvidt de icke äro hänförliga till bijouteri-


	varor, karaffiner härunder inbegripna:
658.	hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt, måladt, förgylldt eller eljest med annan dekorering än sådan, som kan åstadkommas
	genom gravyr i formen, härunder inbegripna äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid	1 kg.	1: —
	tullbehandlingen ej afseende.
659.	råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas;
	äfvensom lampkupor, ej särskildt nämnda, samt lampglas......................................................	lkg.	—: 60

660.	andra slag............................-...................................	1 kg.	—: 45
661.	Glasskärf........................................................................	fri.

172

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
	fria.
100 kg.	fritt. 7: —
100 kg.	2: 50
—	fria.
100 kg.	1: 50
100 kg.	2: 50

662,

668.

664.

665.

666,

667

668,

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

XII. Metaller.

A. Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.

Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolframjärn,
molybdenjärn och andra icke smidbara,
ej särskild! nämnda slag af järn och järnlegeringar
Kisel] ärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel .......................

hållande mer än 15 procent kisel .......-.........

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s. k,
stålsand och järnsand härunder inbegripna; äfvensom
s. k. pulveriseradt järn, lyonerspån och

stålull ...........................................................................

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:
icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller där

öfver ..........................................................«...

af mindre än 145 mm. invändig diameter, här
under inbegripna utan afseende å diameteri
alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,
flänsar, proppar och hufvar.................

rördelar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar
och sifoner samt slussventiler til
rör, hänförliga till n:r 666.............................

Anmärkningar till n:r 666 — 668.

1. För emaljerade rör och rördelar utgår en tilläggstull
af 3 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan
å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör
andra på likiiände sätt formade rör, äfvensom muffar,
flänsar, proppar och hufvar.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

173

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

669.

670.

671.

672.

673.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r 667, tullbehandlas
som armatur.

5. Plans värfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören
anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.
Eldstadsroster, ej särskild! nämnda, lod och vikter;

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner —
Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan
eldstad, samt kaminer, ej särskild! nämnda,
värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer,
radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings-
och andra galler, spjäll och dragluckor
till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor,
kastruller, pannor och krubbor, serverings- och
trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne,
soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,
spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar,
vattenlås, badkar samt andra dylika, gröfre
för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskilt
nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,
grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och
källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig
del utgöras af icke smidbar! gods; äfvensom
gjutna delar till sådana föremål:

emalj erade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-
och paraplyställ, bord, ej särskild! nämnda,
etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor,
stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor
och pianorullar, luftväxlingsventiler och
spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de
till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbart gods:

emalj erade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ..............................................................

100 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
lkg.

2: 50

—: 11
—: 05

—: 18
—: 12

174

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
674.	XII A. Järn och järnlegeringar etc. Kulör, särskild! inkommande: blanka, härdade .................................................	för tull. beräk-ningen. lkg. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —• 50
675.	andra slag................................................................	—: 05
676.	Gjutna konstföremål och andra finare gjutgods-artiklar, såsom byster, medaljonger, blomster-vaser, skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt orneradt gjutgods till kronor och lampor...........	lkg.	—: 50
677.	Göten, smältstycken, råstänger och råskenor, alla slag, samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70 mm. i fyrkant med runda hörn, af götmetall eller annat järn; äfvensom plåtämnen..................	100 kg.	2: —
678.	Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva högst 600 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst 30 mm. tjocklek. Järnvägs- och spårvägsskenor ......................	fria. 3: 50
679.	Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betong-arbeten; stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansarskenor för kassahvalf); äfvensom varm-valsadt järn i stänger med invalsade mönster eller eljest genom varmvalsning åstadkommen olika storlek eller form å tvärsektion .................	100 kg.
680.	Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra ej varan hänförlig till denna rubrik. Balk-, hörn- och annat varmvalsadt järn, ej särskild! nämndt: vägande 60 kg. eller däröfver per löpande meter ....................................................................	fria.
681.	vägande mindre än 60 men ej mindre än 20 kg. per löpande meter ....................................	100 kg.	1:50
682.	af mindre vikt per löpande meter, s. k. vals-tråd härunder inbegripen ...........................	100 kg.	2: 50
	Anm. År till denna rubrik hänförligt järn öfverdraget med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa metaller, förhöjes tullen med 15 procent.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

175

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

688.

684.

685.

686.

687.

688.

689.

690.

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sådant stål......

Anm. Till snabbsvarfstål hänföres stål, som, helt eller
delvis befriadt från glödspån, två minuter efter nedsänkning
i salpetersyra af rumstemperatur och af 1.20 egentlig
vikt visar ingen eller högst obetydlig gasutveckling.

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvarfstål;
äfvensom annat smidt järn, i stänger......

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor
eller ringar, utan afseende på genomskärningens
form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion
(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de
två öfriga):

af 0.9 mm. tjocklek eller däröfver...........

af mindre än 0.9 men icke under 0.4

mm. tjocklek..............................................

af mindre än 0.4 mm. tjocklek ..............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;
äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,
ej vidare bearbetade..........................

af annan form ..................................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen
en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter
kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.
Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm.

bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 680— 682 och 685—687. Smidbart järn i
form af plattjärn, som har en bredd af mer än 250
mm. och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af
bredden, förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag
af annan metall eller annan ytbetäckning,
andra än kallvalsade, äfven om de
äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade
mönster:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ...........

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.

25: —

7: 50

3: 50

176

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

691.

692.

693.

694

695,

696

697.

698.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af mindre än 3 mm. men icke under 0.6

mm. tjocklek............................................

af mindre än 0.6 mm. men icke mindre
än 0.3 mm. tjocklek; äfvensom plåtar,
alla slag, med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstålplåtar)......

af mindre än 0.3 mm. tjocklek .........

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)
eller med matt oxidfri yta (betade)
eller med speglande oxidbinna (s. k. glansplåt),
polerade, målade, fernissade, förnicklade,
lackerade, emaljerade, brunerade eller
mönsterpressade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ..............

af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven
som kallvalsad plåt af mindre tjocklek

än 0.2 5 mm........„................................

af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än

kallvalsade —............................................

Anmärkningar till n:r 694—696.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som
efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med
tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda
plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning,

3. De mönsterpressade plåtarna förete, i motsats till
plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarand*
upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

med rent eller blybaltigt tenn öfverdragna
med oädla metaller, andra än i n:r 694—697
nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,

äfven om de äro korrugerade.......................

Anmärkningar till n:r 690—698.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre
än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden
den för plåten bestämda tull.

Kvantitet för tull-berök-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	4: 50
100 kg.	5: — fria.
100 kg.	6: —
100 kg.	7: —
	fria.
	fria.
100 kg	7: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

177

699.

700.

701.

702.

703.

704.

705.

706.

707.

708.

709.

710.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

böjda och. med kanterna hopsvetsade; äfvensom
perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver.........

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek .................................

af mindre än 1.6 mm. tjocklek............

Anm. till n:r 699 —701. Plåtar, böjda till rör och

med kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt
den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med
dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade.......................................

emaljerade, förnicklade, förkopprade, förmässin gade,

bronserade eller lackerade........................

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade ...............

andra slag ..........................................................

vägande per stycke netto mindre än 20 kg. men

ej mindre än 1 kg..........................................

vägande per stycke netto mindre än 1 kg.

Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan
än rund form å tvärsektionen, framställda antingen
af massiva ämnen eller ock af plattjärn
eller plåt genom hopböjning, med eller utan
efterföljande svetsning, lödning, nitning eller
falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink
eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar
af rör .....................................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,
försedda med flänsar, rör med ökad gods -

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	8: —
100 kg. 100 kg.	10: — 15: —
1 kg.	1: —
1 kg.	—: 50
1 kg. 1 kg.	—: 08 —: 06
1 kg. 1 kg.	—: 15 —: 20
100 kg.	4: —

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

178

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-ber&k-ningen.	Tullsats.
100 kg.	Kr. öre 5: —
100 kg.	6: —
100 kg.	8: — !
100 kg.	10: —
100 kg.	35: —

711.

712.

713.

714.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

tjocklek på ändarna samt rör med ändarna
hopvällda..............................................................

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm.,
hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med
kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej
särskildt nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form
å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek......

af mindre godstjocklek..................................

Anmärkningar till n:r 709—712.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett omhölje
af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbehandlas
som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,
korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,
allt försåvidt de äro framställda af
smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...........................................................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget
band- och fasonjärn härunder inbegripet,
allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i
största dimension af tvärsektion:

polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt
tråd med växlande tvärsektion å olika delar
af samma stycke ..........................................

Anm. 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast
genom dragning erhållit en blank yta.

Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i
största dimension af tvärsektionen, hänföres till verktygsstål,
i stänger, smidt.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

179

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
*
100 kg.	5: —
100 kg. 100 kg.	6: — 8: —
100 kg.	5: —
100 kg.	7: —
100 kg.	10: —

715

716

717

718

719

720

721

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större än
de två öfriga):

af 0.6 mm. tjocklek eller däröfver
af mindre än 0.6 mm. men icke under

0.3 mm. tjocklek.............................

af mindre än 0.3 mm. tjocklek .....

af annan form än platt, såsom rund, Uformad
o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd:

mension af tvärsektion......................

af mindre än 1.5 mm. men icke unde]
0.5 mm. i största dimension af tvärsektion
...................................................

sion af tvärsektion ......................

Anmärkningar till n:r 714—720.

1. Tråd, öfverdragen med annan oädel metall med
undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas
med 20 procents förhöjning af tullen för motsvarande
tråd utan öfverdrag.

2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den
enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbehandlingen.

3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 mm. i
största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annorlunda
är särskilt stadgadt, som kallvalsade stänger.

4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd
med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,
möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändar
samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas
med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro
förfärdigade.

Ang. vaxtråd, se rubrik n:r 682.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånadsämne
eller papper; äfvensom formade fjädrar af

180

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

	XII A. Järn och järnlegeringar etc. platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnads-persedlar eller liknande ändamål, med eller utan	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre
722.	öfverklädnad och beslag............................................ Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad	1 kg-	1: —
	och beslag ...............	lkg.	• 40
723.	Anm. till n:r 721 och 722. Vid bestämmande af bredder å öfverkladda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden. Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasoll-spröt med tillformade ändar, med eller utan
724.	gafflar, äfvensom gafflar till sådana spröt ......... Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm. bredd tullbehandlas såsom delar af urverk. Paraply- och parasollställningar, sammansatta, äfven	1 kg.	—: 50
725.	med käppar af annat ämne än järn..................... Solf af järntråd: af 0.6 mm. eller däröfver i största dimension	lkg.	—: 80
726.	af tvärsektion...................................................... under 0.6 mm. i största dimension af tvär-	lkg.	—: 75
	sektion............................ ..........	lkg.	2-_
	Anm. till n:r 725 och 726. Består varan af sammanlödda trådar, lägges den enkla trådens dimension till grund för tullbehandlingen.
727. 728.	Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ............ Stängselband, framställdt af vridet platt- eller fason-	lkg.	—: 15
729.	järn ................................................................................ Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med huf-	lkg.	—: 10
	vud af annan oädel metall eller öfverklädda..... Spik och stift, ej särskildt nämnda, äfven med hufvud helt eller delvis af annan metall än järn:	lkg. t	—: 50

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

181

730.

731.

732.

733.

734.

735

736

737.

738.

739.

740.

741.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af mindre längd än 45 mm.; äfvensom hästskosöm,
hästskohakar och broddar, alla slag,

samt nubb ...................................................

af 45 mm. längd eller däröfver......................

Rälsspik, äfvensom spett ....................................

Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade
skrufvar, bultar och muttrar, vägande per stycke
netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och nitar
(naglar):

af 12 mm. eller däröfver i diameter; äfvensom,
oafsedt dimensionen, för järnvägs- och spårvägsskenor
afsedda skarf- och syllbultar

med muttrar .....................................................

af 8 intill 12 mm. i diameter samt ringskrufvar
och krokar, alla slag, af järntråd; äfvensom
alla nitar icke hänförliga till nästföregående

rubrik...............................................................

af 4 intill 8 mm. i diameter........................

under 4 mm. i diameter.................................

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller
däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8
intill 12 mm. i diameter.

Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan
gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter
afses hålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar inkomma
med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall förtullas
efter den för muttern gällande tullsats.

Kättingar och kedjor, ej särskild! nämnda:

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill
andra slag, hvari länkjärnet har en diameter:

af 25 mm. eller däröfver.................................

af från och med 6 till 25 mm....................

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät tingar

(Galls) ..................................................

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskild! nämnda.........

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	15: —
100 kg.	6: 50
100 kg.	3: —

100 kg

100 kg.
100 kg.
100 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

6: —

15: —

5: —
8: —

10: —
20: -

182

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
742.	XII A. Järn och järnlegeringar etc. Bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och mellan-klotsar, spårramar och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar, fjäder och växeltungor; äfven-som spårramar till flyttbara järnvägar ...............	för tull-beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre fria.
743.	Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellan-stag (förbindningsjärn), klämplattor, skenskor, vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill, samt andra, ej särskildt nämnda delar till spåranord-ninxyar .................................................	100 kg.	4: —
744.	Centralställverk och delar därtill ..............................	100 kg.	16: —
745.	Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägboms-anordningar; äfvensom till järnvägs- och spår-vägsvagnar hörande boggier och underreden, med eller utan tillbehör ..........................................	100 kg.	i 8: —
746.	Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda: axlar raka: icke bearbetade .....................................................	100 kg.	6: —
747.	bearbetade ..............................................................	100 kg.	7: —
''748.	hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar, buffertar och delar därtill samt draginrätt-ningar och koppelanordningar.J...........................	100 kg.	6: —
749.	100 kg.	7: —
750.	Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, så-som broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar; äfvensom nitade master.............................................	100 kg.	4: 50
751.	Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med bål. Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar, roderjärn och skeppsknän: vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver	100 kg.	6: —
752.	af mindre vikt .........................................................	100 kg.	12: —
	Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa propellerblad:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

183

753.	XII A. Järn och järnlegeringar etc. vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 100 kg.	Tullsats. Kr. öre. 7: —
754.	af mindre vikt .........................................................	100 kg.	10: —
755.	Plogvändskifvor (plogfjöl) och plogbillspetsar.....	100 kg.	12: —
756.	Plogbillar och landsidor, bästräfs-, fjäderbarfs- och kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ...........	100 kg.	6: —
757.	Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag; skrufstycken, vägande per stycke netto 10 kg. eller däröfver; skrufnyoklar (andra än skift-nycklar) och bräckjärn; hästskor; bänkplåtsaxar och delar därtill samt järnbågar till sågar ........	100 kg.	10: —
758.	Skrufstycken, vägande per stycke netto mindre än 10 kff......	100 kg. Ilig.	25: —
759.	Maskinhy fvelj ärn: af 7 mm. tjocklek eller däröfver .....................	—: 25
760.	af mindre tjocklek...................................................	1 kg-	—: 50
761.	Knifvar för användning i papperstillverkningen, lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra maskinknifvar, ej särskildt nämnda.......................	1 kg.	—: 25
762.	Anm. Hit hänföras äfven cirkelknifvar. Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)	1 kg-	1: —
763.	Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och bladhackor, grepar, högafflar och liknande större gaffelformiga handredskap samt handräfsor, krat-tor och kreatursskrapor, allt med eller utan skaft; äfvensom andra, ej särskildt nämnda hand-redskap för landtbruk eller trädgårdsskötsel, gräsklippningsmaskiner härunder inbegripna......	1 kg.	—: 10
764.	Liar, skaror och halmknifvar, med eller utan skaft, samt trädgårdssaxar för två händer ....................	Ilig.	—: 15
765.	Sågar, sågklingor och sågblad: cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och hand-sågar, tandade eller otandade ........................ blad till bandsågar för trä eller metall .........	1 kg.	—: 20
766.	lkg.	—: 50

184

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 75
1 kg.	—: 20
1 kg. 1 kg-1 kg.	—: 15 —: 25 —: 40
1 kg.	—: 25
1 kg.	—: 06
1 kg. lkg.	—: 10 —: 20
100 kr.	15: —

767

768

769

770

771

772

773,

774,

775,

776,

777,

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

blad till löfsågar och till metallsågar (bijou
terisågar, bågfilar för hand- eller maskin
kraft och rälssågar); äfvensom kedjesågar
sågar och sågblad, andra slag, ved- och
snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom

sågbladsämnen, ej särskildt nämnda ......

Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke stensågblad.

Filar och raspar:

af mer än 35 cm. längd...................................

af mer än 16 cm. men ej öfver 35 cm. längd

af högst 16 cm. längd.........................................

Anm. Längden å filar och raspar mätes från spetsen till
skaftet.

Hyflar för bearbetning af trä, äfven med trästock,
samt hyfvelstockar af järn......................................

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än
skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra
verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med
eller utan skaft:

vägande per stycke netto 5 kg. eller däröfver
vägande per stycke netto mindre än 5 kg.
men ej under 2.5 kg.; äfvensom yxor och

bilor, alla slag, oafsedt vikten.................

vägande per stycke netto mindre än 2.5 kg.

Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä,
borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar,
gängbackar, gängkloppor, fräsar för bearbetning
af metall eller trä, träsnideriverktyg samt kor
dongtrissor...............................................................

Borrar, ej särskildt nämnda, borrsvängar, borreller
sparrsockar, tubpressar, ullsaxar, trädgårdssaxar
för en hand, handplåtsaxar, s. k. bultafklippare,
järn- och metalltrådsaxar, skärcirklar

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

185

	XII A. Järn och järnlegeringar etc. och rörafskärare samt delar därtill; äfvensom skrufmejslar, med eller utan skaft......................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. lkg.	Tullsats. Kr. öre —: 30
778.	Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd, samt färdigarbetade lösa skänklar därtill; äfvensom skiftnycklar, skrnftvingar, filklofvar och fäst-klofvar samt delar därtill........................................	1 kg.	—: 20
779.	Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd, samt färdigarbetade lösa skänklar därtill .....................	lkg.	—: 75
780.	Cirklar af järn; hyfveljärn, ej särskildt nämnda, svarfjärn, huggjärn, håljärn, stämjärn och bettlar; skridskor och rullskor samt delar därtill; kork-skrufvar med eller utan skaft; äfvensom andra korkutdrägare och delar därtill..............................	lkg.	—:45
781.	Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor); äfvensom delar därtill: förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade	lkg.	2:50
782.	andra slag..................................................................	lkg.	1: —
783.	Knifvar: rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor därtill ..................................................................	lkg.	5: —
784.	andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och pennknifvar: med ytterskållor af järn med oarbetad, grofsmärglad eller pressad yta utan annan beläggning än fernissa; äfvensom med ytterskållor af trä eller gröfre ben-sorter, såsom oxben och dylikt: med högst två blad eller instrument; äfvensom lösa blad till knifvar, hän-förliga till rubrikerna n:r 784—787	lkg.	1: 50
785.	med mer än två blad eller instrument	1 kg.	3: —
786.	med ytterskållor af horn eller celluloid..	lkg.	3: —
787.	andra slag.........................................................	lkg.	8: —

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.

186

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

788.

789.

790.

791.

792.

793.

794.

795.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Anm. Därest hopfällbara knifvar, dragande olika tull,
inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda
vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke hopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar;
yrkesknifvar, ej särskild! nämnda, såsom
hof-, kakel-, sadelmakar- och skomakar knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej
särskild! nämnda, såsom raderknifvar, samt
bords- och hushållsgafflar och s. k. porterbrytare: med

skaft af silfver, förgylld eller försilfrad
metall, pärlemor, porslin, elfen
ben, hvalrosständer, celluloid eller ebo
nit; äfvensom dolkar med parerstång
med skaft af andra ämnen och ej till
nästföregående rubrik hänförliga;

äfvensom oskaftade .............................

Skedar af järnplåt, förtenta ....................................

Saxar, ej särskild! nämnda; äfvensom färdigarbetade
lösa skänklar därtill:

opolerade:

af mer än 15 cm. längd ...............................

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom
skräddarsaxar samt tandade hår- och
kreaturssaxar, opolerade eller polerade ...
Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst
25 om. längd med ena öglan så formad, att den
lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

polerade, ej till nästföregående rubrik hänförliga: af

mer än 15 cm. längd ..........................

af 15 cm. längd eller därunder ...............

Kvantitet för tull-beräk -ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 50
1 kg.	1: 50
1 kg-1 kg.	—: 50 —: 30
1 kg-	—: 50
1 kg.	1: —
i kg. 1 kg.	2:_ 4: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

187

	XII A. Järn och järnlegeringar etc.	Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.

			Kr. öre
	Handkardor:
796.	friserkardor ...........................................................	lkg.	1: 50
797.	andra slag, såsom ull- och ryktkardor m. fl.;
	äfvensom handkardläder .................................	1 kg.	—: 30
798.	Kardbeslag.......................	fria.
799.	Spindlar, särskildt inkommande, till spinneri-
	maskiner .....................................................................	lkg.	—: 10
800.	Virknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,
	med eller utan skaft...... .....................	lkg.	2: —
801.	Nålar, ej särskildt nämnda, stickmaskinsnålar här-
	under inbegripna.......... Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med	lkg.	—: 40
	sorterade verktyg:
802.	innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera äro små, gjutna och tydligen afsedda till leksaker; äfvensom särskildt inkommande
	dylika verktyg ..................................................	lkg.	2;_
803.	andra slag ....... Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygs-	lkg.	—: 50
	etui innehåller verktyg af visst slag till större antal än som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de förtullas särskildt.
	Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verk-
	tyg, uppfästade ä kartor.
804.	Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt
	dörrar till kassahvalf eller arkiv .......................	lkg.	—: 25
805.	Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra
	dylika lås af järn, äfven i förening med annan
	oädel metall, utan lackering eller annan ytbe-täckning, alla med eller utan tillhörande nyck-lar; äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller lackerade och icke försedda med yttre anordning
	af annan metall än järn ....................	1 kg.	—: 30
806.	Lås, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af
	järn, äfven i förening med annan oädel metall,

188

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	TuUsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 50
lkg.	—: 50
lkg.	—: 20
lkg.	—: 40
lkg.	—: 15
lkg.	—: 25
lkg.	—: 18
lkg.	—: 30
lkg.	— :50

807.

808.

809.

810.
811.

812.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

813.

814.

815.

alla med eller utan tillhörande nycklar; kassaeller
förvaringsfack samt skåp för nycklar till
kassahvalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom

dörrstängare, ej särskildt nämnda ..................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;
äfvensom söljor, beslag och andra dylika
delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:
polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ...........................................................

andra slag .............................................................

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andri
dylika beslag, ej särskildt nämnda, för byggna
der och möbler:

förnicklade, förmässingade eller galvanisk

bronserade ...........................................................

andra slag...............................................................

Reglar; skjutdörrullar, äfven med rullar af anna

ämne än järn ...........................................................

Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- ocl

med gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande
lampor af järn ............................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild''
nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppai
af mässing...........................................................

andra slag.

Anm. till n:r 813 och 814- Vid tullbehandlingen ai
sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfverrubriken
nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

189

	XII A. Järn och järnlegeringar etc. vikten af fodral och tillbehör inberäknad; maskin-gevär och kulsprutor utan lavetter; äfvensom färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre 1: 50
816	Krigsmateriel, ej särskild! nämnd, och delar därtill: pansar .......................................................................	100 kr.	10: —
817.	andra slag, såsom kanoner, haubitser och mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande riktmedel samt projektiler och patronhylsor, tomma eller apterade till färdig ammunition; lavetter, förställare och ammunitionsvagnar samt torpeder ..................................................	100 kr.	15: —
818.	Anm. Till denna rubrik hänföras äfven riktmedel, patron-hylsor och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig del bestå af annan metall än järn. Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot ..................		fria.
819.	Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej sär-skild! nämnda: icke bearbetade: vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	1 kg.	—:02.5
820.	vägande per stycke netto mindre än 100 kg. men icke mindre än 25 kg...............	1 kg.	—: 04
821.	vägande per stycke netto mindre än 25 kg. men icke mindre än 3 kg...............	lkg.	—: 06
822.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg. men icke mindre än 0.5 kg......................	1 kg.	—: 10
823.	vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.	lkg.	—: 12
824.	bearbetade: vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	lkg.	—: 04
825.	vägande per stycke netto mindre än 100 kg. men icke mindre än 25 kg...............	lkg.	—: 08
826.	vägande per stycke netto mindre än 25 kg. men icke mindre än 3 kg. .	lkg. lkg.	—: 12
827.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg. men icke mindre än 0.5 kg.....................	—: 15

190

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

828.	XII A. Järn och jävhlegering ar etc. vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —: 20
829.	Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller hejade), ej särskildt nämnda: icke bearbetade: vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-öfver ..................................................................	1 kg.	—: 04
830.	vägande per stycke netto mindre än 1,000 kg. men icke mindre än 100 kg.............	1 kg.	—: 05
831.	vägande per stycke netto mindre än 100 kg. men icke mindre än 25 kg........................	1 kg.	—• 06
832.	vägande per stycke netto mindre än 25 kg.
	men icke mindre än 3 kg''........................	1 kg- 1 k.er.	—• 08
833. i	vägande per stycke netto mindre än 3 kg. men icke mindre än 0.5 kg..................	_• 10
834.	vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.	1 kg.	—: 12
835.	bearbetade: vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-öfver ...................................................	1 kg- 1 kg.	• 05
836.	vägande per stycke netto mindre än 1,000 kg. men icke mindre än 100 kg...........	—: 06
837.	vägande per stycke netto mindre än 100 kg. men icke mindre än 25 kg.......................	1 kg.	—: 10
838.	vägande per stycke netto mindre än 25 kg. men icke mindre än 3 kg.........................	1 kg-	—: 12
839.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg. men icke mindre än 0.5 kg:...................	1 kg. lkg.	—• 15
840.	vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.	—: 20
	Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r 826—828 eller 838—840 och vägande per stycke högst 10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro förgyllda eller försilfrade, 80 öre per kg., och då de äro polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade eller galvaniskt bronserade, 35 öre per kg.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

191

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Anmärkningar till Afd. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. Varor af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläterade)
med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas
som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad
sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.
Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas
såsom försilfrade eller förgyllda.

3. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres
skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,
utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan
anses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon
del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,
förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen
kan anses hafva haft till syfte att göra varan''
användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende
eller — med nedan angifna undantag — att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskildt alla helt eller
delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade,
slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning
bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma
rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,
fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller
eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med
undantag, som i öfverrubriken till n:r 709 och 710 sägs)
liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt
hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande
af råytan efter gjutning, smidning eller valsning
har till följd att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, afskärning,
svällning eller strypning af rörändar, bearbetning
på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af
dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra,
borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,
afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden,
ingöten och stiggöten samt en öfverstrykning
med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen
endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

192

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

841

842,

843,

844,

845

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen -

4. Därest en i taxan ej särskilt nämnd järnvara är
sammansatt af smidbart och icke smidbart gods, förtullas
densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna
metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla
metaller samt arbeten däraf.

Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel
metall framställda legeringar, såsom mässing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna,
äfven försedda med öron, med eller utan

bål; äfvensom skrot ....................................■

arbeten däraf, ej särskildt nämnda:
plåtar och band:

af minst 0.2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta
kanter:

rätvinkliga....................................

andra slag ...................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta
kanter, skålformiga ämnen för
patrontillverkning m. m. härunder
inbegripna, försedda med hål, pole
rade eller på annat, förut ej angifvet
sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga...............................

af mindre än 0.2 mm. tjocklek; äfvensom
afl perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder
inbegripna ..................................

Anm. till n:r 842—845. Ur plåt klippta strimlor (band)
draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.

lkg,
1 kg

lkg

Tullsats.

Kr. öre

fria.

—: 10
—: 12

-: 20

-: 25

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

193

« 846.	XII B. Koppar etc. stänger (äfven i knippor eller ringar) val-sade, dragna, smidda eller profilpressade (sprutade) men utan vidare bearbetning: af rund, kvadratisk eller rektangulär (äfven med rundade hörn) eller sex-	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre
	kantig genomskärning ........................	1 kg.	—: 10
847.	af annan genomskärning ........................ Anm. till n:r 846 och 847. År genomskärningen rektan-gulär, hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjock-leken uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en tiondel af bredden. Har genomskärningen genom drag-ning eller pressning bibringats annan än rektangulär form, hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion till stänger eller tråd.	1 kg.	—: 25
848. 849.	slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst spik och nitar; äfvensom bultar, gängade eller ogängade ........................................... rör, äfven afsvarfvade på ytan och invändigt: af rund genomskärning, i raka längder, ej på annat sätt bearbetade, med hål försedd stagbultkoppar härunder in-	1 kg.	—: 10
850.	1 kg.	—: 35
851.	begripen ................................................... af annan än rund genomskärning eller ornerade, afskurna i ringar eller på	1 kg-	—: 15
852.	annat sätt bearbetade........................... Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd icke öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i tvärsektion. Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B. träd: valsad eller dragen: af rund, kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning; äfvensom s. k. trolleytråd (kontakttråd): af 0.5 mm. eller däröfver i största	1 kg.	—: 35
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft.	25

194

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

853

854

855

856

857

858

859.

860.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

dimension af tvärsektion, utan
öfverdrag af annan oädel metall;
äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter............

andra slag, ej särskildt nämnda...

af annan genomskärning .......................

förgylld eller försilfrad..............................

Anm. Till träd hänföres varan, endast försåvidt
den håller högst 10 mm. i största dimension af
tvärsektion, dock att denna inskränkning icke
gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel
hänföres till tråd, oafsedt bredden.

vriden till linor eller kablar, utan isolering
drager en tullförhöjning af 50 procent;
försedd med mantel af bly eller annan
metall, med eller utan armering, äfven
i förening med annat material; äfvensom
med dylik mantel försedda elektriska
ledningskablar eller linor, med eller
utan armering:

af högst 15 mm. diameter.............

af större diameter..............................

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant
på manteln.

öfverdragen med gummi, guttaperka eller
annan, icke särskildt nämnd isoleringsmassa,
enbart eller i förening med spå
nadsämne, papper eller asbest; äfvensom
på sådant sätt isolerade elektriska
ledningskablar, linor och snören:
armerad med järn eller annan metall
andra slag...............................................

Anm. till n:r 857—860. Omlindning med
stanniol anses icke som mantling eller armering.

lkg.	—: 10
1 kg.	—: 12
lkg.	—: 25
lkg.	2: 50

1 kg
1 kg

Tullsats.

Kr. öre

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

195

861.

862.

XII B. Koppar etc.

isolerad antingen enbart medelst spånadsämne,
papper, asbest eller fernissa eller
medelst flera af dessa ämnen; äfvensom
på sådant sätt isolerade elektriska ledningskablar,
linor och snören:

af högst 0.5 mm. tråd tjocklek .........

af större trådtjocklek...........................

Amu. till n:r 859—862. Vid tullbehandlingen
fästes ej afseende vid impregnering af isolerings -

Kvantitet
för tullberäk -

Tullsats

1 kg.

Kr. öre

1: —
—: 50

863.

864.

ämne.

Anmärkningar till n:r 861 och 862.

1. Innehålla kablar, linor eller snören trådar
af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter
den tråd, som har minsta tjockleken.

2. Kablar eller snören, hvilkas ändar icke äro
åtkomliga för uppmätning af trådens tjocklek,
förtullas efter den högre tullsatsen.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elektriska
ledningskablar, linor och snören
vatten- och andra behållare utan rör och

100 kr.

10: —

maskinella anordningar samt vägande per

stycke netto mer än 100 kg......................

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum,
oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas
och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana
är stadgadt.

duk:

1 kg

865.

866.

867.

868.

869.

870.

s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än

1 meters bredd ..........................................

andra slag.........................................................

propellrar:

vägande per stycke netto högst 50 kg.

af större vikt...................................................

lampbrännare utan ytbetäckning ..................

andra arbeten:

förgyllda eller försilfrade.............................

1 kg. —: 60
1 kg. —: 30

1 kg.
1 kg.
1 kg.

1: 20
—: 40
—: 65

lkg.

2: 50

196

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

871.	XII B. Koppar etc. förnicklade, fernissade, lackerade eller eljest med annan, ej särskild! nämnd ^be-täckning än förtenning försedda; äfven-som toalett-, skriftygs- och bordsartiklar utan ^betäckning med undantag af skedar och gafflar, mat-, desert- och te-	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 1 kg-	Tullsats. Kr. öre 1 —: 90
872.	andra slag.........................................................	lkg.	—: 50
873.	Bly: oarbetadt; äfvensom skrot ...................................		fritt.
874.	arbetadt: plåt, rör och rördelar; tråd och linor däraf samt stänger; äfvensom blyull .................		fria.
875.	hagel och kulor..................................................	1 kg.	—: 10
876.	andra arbeten, ej särskilt nämnda: förgyllda eller försilfrade...........................	lkg.	2: 50
877.	förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ^betäckning försedda......................................................	lkg.	—: 90
878.	andra slag.......................................................	lkg.	—: 20
879.	Tenn: oarbetadt; äfvensom skrot .................................	fritt.
880.	arbetadt: rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger		fria.
881.	rör, innehållande lödpasta................................	lkg.	—: 10
882.	andra arbeten, ej särskildt nämnda: förgyllda eller försilfrade.............................	lkg.	2: 50
883.	förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ytbetäck-ninar försedda .....................	1 ko-.	—: 90
884.	andra slag:..........................................	Ö lkg.	—: 50
885.	Zink: oarbetad; äfvensom skrot ...................................	fri.
886.	arbetad: plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

197

	XII B. Koppar etc.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	metall, spik och nubb, tråd samt rör och rördelar; anoder, gjutna, äfven för-sedda med öron, med eller utan hål; äfvensom valsade plattor, försedda med hål (s. k. ånfrpaTmezink) .............................		fria.
	Anm. Tråd öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion tullbehandlas som stänger.
c» oo as 00 00 00 00 00 00	stänger ................................................................. andra arbeten, ej särskildt nämnda: förgyllda eller försilfrade.......................... förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda........................._.......................	lkg. lkg. lkg. 1 kg.	—: 10 2: 50 —: 90
890. 891.	andra slag.........................................................	—: 20
Aluminium och nickel samt ej särskildt nämnda metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe-ten däraf, ej särskildt nämnda: tullbehandlas såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.
	Anmärkningar till Afd. XII B.
	1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda. 2. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upp-tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
	C. Arheten af oädel metall utan afseende å metallens art.
892.	Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässings-linjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfven-som fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar, såsom kvadrater, regietter och steg ....................	lkg.	—: 25

198

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

893.	XII C. Arbeten af oädel metall etc. Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre fria.
894.	Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..	—	fria.
895.	Tryckplattor, ej särskilt nämnda (klischéer, mon-terade eller omonterade); äfvensom elektro-, galvano- och stereotyper.........................................	100 kr.	15: —
896.	Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe-gripen .......................................................................	1 ko-	—: 50 2: 50
897.	ö i Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glans-guld och andra likartade preparater af guld......	lkg.
898.	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper, • flaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg. Skrifpennor ......................................................................	1 kff.	1: 50
899.	Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar och nålar andra slag, ej särskildt nämnda, för-såvidt de ej äro till bijouterivaror hänför liga ...	lkg.	—: 60
900.	Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar och syringar................................................................	lkg.	—: 50
901.	Anm. till n:r 898—900. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor. Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkel-bestick...........................................................................	lkg. -	2: —
902.	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag. Mynt ................................................................................	fria. fria.
903.	Konstnärsarbeten.............................................................	—
904.	D. Adla metaller samt arbeten dåra/. Guld: oarbetadt; äfvensom skrot..................................		fritt.
905.	arbetadt: plåt och tråd.......................................................	lkg.	2: 50
906.	mynt.......................................................................	—	fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

199

907

908.

909.

910.

911.

912.

913.

914,

915

916

XII D. Ädla metaller samt arbeten däraf.

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor .............................................

Silfver: ,

oarbetadt; äfvensom skrot ..................................

arbetadt:

stänger, ofasonerade..........................................

tråd, ofasonerad; äfvensom plåt... ...............

tråd och stänger, fasonerade..........„..............

mynt......................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ...........................................

Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten medgifves
ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och
dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt
någon af rubrikerna 907 och 913, skola förses med
kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom särskilt
är stadgadt.

Platina:

oarbetad .....................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,
papper och dylikt omslag.

andra slag .........................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	30: —
—	fritt.
—	fria.
lkg.	2: 50
lkg.	5: —
—	fria.
lkg.	20: —

XIII.

Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

Maskiner, apparater och redskap,0)
ej elektriska.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport,
förvärmare, ej särskilt nämnda, vatten- och
andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier
och brännerier, maischor, kokare, diffusörer,
afdunstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings-
och torkskåp, draftorkare och andra

1 kg

fri.
30: —

fria.

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

200

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	30: —
100 kg.	20: —
100 kg.	8: —
100 kg.	9: —
100 kg.	7: —
100 kg.	8: —

917.

918.

919.

920.

921.

922.

923.

924.

925.

926.

XIII A. "Maskiner etc-, ej elektriska.

roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,
gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater,
bojar samt behållarp för sandblästrar, allt försåvidt
de hufvudsakligen bestå af smidbart järn:
ångpannor och förvärmare med tuber eller rör
af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

af större vikt.................................................

roterande kokare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör
af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber
och rör:

nitade .........................................................

pressade eller svetsade..............................

Anm. till n:r 917—922. Består varan hufvudsakligen
af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,
såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad
för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverbettare
tullbehandlas, om de inkomma sammansatta, såsom rör,
bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i söndertaget
skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig
efter beskaffenheten.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare
och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade
eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,
gallowaytuber, domar, manhålsluckor,
manhålsbyglar och dylikt:

nitade..........................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom
rörliga eldstadsroster .......................................

Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar

100 kg.
100 kg.

6: —
8: —

8: —
2: 50

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

201

927

928

929

930

931

932
933,

934,

935,

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kondensorer:

utan tuber ............................................................

med järntuber ......................................................

med tuber af annan metall .............................

Anm. Pumpverk, tillhörande kondensorer, tullbehandlas
särskildt för sig enligt hvad för pumpar är stadgadt.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och
explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:
vägande per stycke netto högst 500 kg. ...
vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg....................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.
Anm. till n:r 930 — 933. Svänghjul till motorer skola,
försåvidt de ej äro fastnitade vid maskineD, ej inberäknas
i maskinens vikt vid dess hänförande under viss
viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen
är underkastad vikttull, särskildt för sig.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,
torkning, rostning, bränning, härdning, vältning,
smältning och bakning; äfvensom smidesässjor
och blåsbälgar ..............................................................

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare
(ej verktyg) utan stabbe och därtill
hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-,
tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;
press-, stans-, klipp-, bocknings- och
riktningsmaskiner — härunder inbegripna gotfreringsmaskiner
samt pressar, ej särskildt nämnda,
såsom prägel-, förgyllnings-, glätt- och packpressar
samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri-
och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej
här förut nämnda; äfvensom form- och delningsmaskiner,
alla slag, samt knådningsmaskiner:
för hand- eller fotkraft..........................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg. 100 kg. 100 kg.	Br-is: — 25: —
100 kr.	10: —
100 kg.	25: —
100 kg. 100 kg.	15: — 10: —

100 kg.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. .44 Höft.

7: —

202

Riksdag em Skrifvelse Nr 191.

936.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.
vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.
och ej till nästföljande rubrik hänförliga

Anmärkningar till n:r 935—938.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här
nämnda slag,

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och
lufthammare förtullas särskildt efter hvad för gjutgods är
stadgadt.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och
riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydran
liska) försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg.........

Lyftblock, alla slag, med eller utan kätting; äfvensom
blockvagnar

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
100 kg.	10: —
100 kg.	8: —
100 kg.	4: —

943

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt
införda maskiner, förtullas efter hvad
taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf
elev atorn består, dock att därvid, därest skopor
och kedjor äro sammanhängande, den högsta
tullsatsen för dessa tillämpas.

Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per

stycke netto högst 500 kg...................................

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500
kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gång- och slipmaskiner
för bearbetning af metaller, andra
maskiner, afsedda att skära metaller, dock ej
klippmaskiner; äfvensom särskildt inkommande
dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter,
växellådor och indelningsapparater:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

100 kg.

100 kg

fria.
12: —

7: —

25: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

203

944.

945.

946.

947.

948.

949.

950.

951

952

953

954

955

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen,

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men
ej mer än 1,000 kg,
vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men
ej mer än 2,000 kg
vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men
ej mer än 5,000 kg,
vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. men
ej mer än 10,000 kg.
vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad..

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner
för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning
af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,
allt dock endast försåvidt de väga per stycke
netto högst 500 kg,

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stämmaskiner,
afsedda för bearbetning af trä, ej hänförliga
till nästföregående rubrik; äfvensom alla
andra, ej särskilt nämnda träbearbetningsmaskiner
samt maskiner, alla slag, för bearbetning
af kork:

vägande per stycke netto högst 250 kg
vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg.....................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,
med tillbehör, samt litografiska pressar, alla
slag, ljustryckspressar härunder inbegripna;
äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt

till sådana maskiner afsedda matriser ............

digelpressar, härunder inbegripna äfven handpressar
(icke litografiska) och korrekturpressar

100 kg.

100 kg.
100 kg.
100 kg

100 kg.

100 kg

100 kg.
100 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

18:

14:

10:

10: —

25: —

12: —
8: —

fria.
12: -

204

Riksdagens Skrifvelse Nr 191,

956

957.

958.

959.

960.
961

962.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

---O-- --_-- uu^uugoiuooiviuw

härunder inbegripna.................................................

Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställ
ningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- ocl
nåtlingsmaskiner samt delar därtill, ej särskild

nämnda......................................................................

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner sam

delar därtill af järn ..................................................

Kaffe-, krydd- och köttkvarnar, fruktskalnings-,
glass- och andra dylika för hushållsbehof eller
eljest för beredning af matvaror afsedda, ej särskilt
nämnda maskiner eller apparater; äfvensom
klädvridningsmaskiner:

vägande per stycke netto högst 15 kg.........

af större vikt.........................................................

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning afsedda,
ej särskild! nämnda redskap, andra är

handredskap ...............................................................

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harfvar
och andra harfliknande åkerbruksredskap; skördeoch
slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare,
hästhackor och andra för sådd eller skörd
afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor,
kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej
särskildt nämnda för sortering, rening och rensning
af säd, frö eller andra frukter afsedda
apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,
rotfruktskärare, roterande krossare (äfven
sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar,
hackelsemaskiner och andra för fodervarors
sönderdelning afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer
och andra stackningsmaskiner............

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor förtullas
särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	20: —
100 kg.	40: —
100 kg.	8: —
100 kg. 100 kg.	18: — 12: —
100 kg.	5: —

100 kg.

7: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

205

96B.

964.

965.

966.

967.

968.

969.

970.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Delar, ej särskild! nämnda, till skörde- och slätterna
askiner ......................................................................

Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings maskiner

och gödselspridare....................................

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölkseparatorer,
mjölkcentrifuger och radiatorer;
äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger
samt jäst- och slamcentrifuger:

för maskinkraft.........................................................

för hand- eller fotkraft, äfven försedda med

remskifva...............................................................

Kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger: vägande

per stycke netto högst 10 kg.; äfvensom
färdigarbetade delar till sådana kulor,

alla slag ..............................................................

af högre vikt...........................................................

Lokomotiv, äfven elektriska .........................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	12: —
100 kg.	8: —
100 kg.	15: —
100 kg.	25: —
100 kg. 100 kg. 100 kr.	150: — 100: — 10: —

206

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

ningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner;
cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner,
kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner; maltvändare;
hissmaskinerier, ej till annan rubrik
hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel;
ångmudderverk; ångturbiner samt särskildt inkommande
inre roterande delar därtill, ångmaskiner
och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv
och ångvältar; vatten turbiner och särskildt
inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;
pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,
blås- och kylmaskiner samt yttre omhöljen
och inre roterande delar till dessa maskiner;
brand- och trädgårdssprutor, maskiner för blandning
af betong, lera, sand eller dylikt; maskiner,
ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning,
såsom tuggare, med eller utan underrede,
kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar,
kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,
valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,
stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare,
mjölkförvärmare, pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner,
ostpressar och ostkvarnar;
centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner för
tvättning af linne och andra klädespersedlar;
manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar;
apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning
af kolsyrade drycker, tapp- och korkningsmaskiner
för mineralvattenfabrikationen, med
eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;
pneumatiska maskiner, alla
slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater;
axelkopplingar, fasta eller rörliga; siloch
siktapparater, massafångare, urvattnare, sib -

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

207

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

971.

972.

97S.

974

975

976.

977.

978

979

cylindrar samt perforerade eller annorledes med
hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för
sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till
vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis
eller sockerbetor samt lyftbjul till sådana maskiner;
filterpressar; omröringsapparater för
kokare och behållare; bromsapparater, luft-,
vacuum- eller ång-, till järnvägs- och spårvägsvagnar;
äfvensom andra, ej särskildt nämnda
maskiner och apparater samt pneumatiska verk

tyg...................................................................................

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga
den för dessa senare bestämda tull.

Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp
för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,
kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,
pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch
lufthammare för smidning samt förbränningsoch
explosionsmotorer in. fl.:

vägande per stycke netto högst 100 kg..........

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 200 kg.....................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg
Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med e
utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.......

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg..............................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg.
Vefaxlar och vefstakar, alla slag:

blanksvarfvade eller eljest finarbetade............

andra ......................................................................

Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt r
skifvor, alla-slag, till gröpkvarnar................

100 kr.	10: —
100 kg.	55: —
100 kg. 100 kg.	30: — 16: —
100 kg.	55: —
100 kg. 100 kg.	30: — 16: —
100 kg. 100 kg.	10: — 6: —
100 kg.	15: —

208

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

	XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
	ningen.
			Kr. öre
	Valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda:
980.	icke bearbetade ...........................................................	100 kg.	2: 50
	bearbetade:
981.	med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af
	järn i förening med annan oädel metall ...	100 kg.	10: —
982.	andra slag................................................................	100 kg.	8: —
	Rull- och kullager:
	finarbetade:
! 983.	vägande per stycke netto högst 1 kg.............	100 kg.	200: —
i 984.	vägande per stycke netto mer än 1 kg. men
	ej mer än 15 kg..............................................	100 kg.	100: —
: 985.	vägande per stycke netto mer än 15 kg. ...... andra slag:	100 kg.	80: —
; 986.	vägande per stycke netto högst 15 kg..........	100 kg.	4,0:
1 987.	af större vikt........................................................... Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (försedda med kilspår eller annorledes apterade), lager, ej särskildt nämnda, och lagerboxar, sväng-hjul (utan regulator), rem- och linskifvor, ej	100 kg.	20:—\|
	särskildt nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar:		i
988.	vägande per stycke netto högst 500 kg.......	100 kg.	6: -
989.	af större vikt......................................................... Anm. 1. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans med	100 kg.	4: —j
	den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas efter hvad för maskinen är stadgadt.
	Anm. 2. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleck-
	varor, ej särskildt nämnda.
	Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:		i
990.	vägande per stycke netto högst 500 kg.............	100 kg.	12: —
991.	af större vikt ...............................................................	100 kg.	9: —1
	Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, appa-
	rater och rörledningar, lös eller särskildt in-		1

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

209

992.

993.

994.

995.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

kommande, såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,
smörj apparater, afskiljare och afledare
för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och
vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater
för badinrättningar; äfvensom injek
torer och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg.........

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg.......................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg....
andra slag: ...........................................................

Kvantitet
för tullberäkningen.

100 kg.

100 kg.
100 kg.
100 kg.

Anmärkningar till n:r 992—995.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga
artiklar.

2. År en till någon af berörda rubriker hänförlig
vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen
med 50 procent.

Anmärkningar till Afd■ XIII A.

1. Tullsatsema gälla, där ej annorlunda är stadgadt,!
för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några1
mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag
af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån
sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren
aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af
delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans
utgöra en maskin.

2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen
i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke;
utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för
maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpligheten
af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, utfärdas
af Konungen.

jBill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft.

Tullsats.

Kr. öre

25: —

210

Biksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet för tull-	Tullsats.
	XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	beräk- ningen.
	4. Inkommande lösa maskindelar, ej särskild! nämnda, tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå. 5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull-verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på gemensam bottenplåt, förtullas denna särskild! såsom det ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lös-göras. Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga våg-attiralj oanvändbar för viktens bestämmande.		Kr. öre
	6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf,
	för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvaije fall motsvara minst 5 procent af varans värde. För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke, må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.
	B. Elektriska maskiner och apparater m. m.
	Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer
	och omformare; äfvensom transformatorer och dämprullar:
996.	vägande per stycke netto högst 50 kg............	100 kg.	70: —
997.	vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej
	mer än 100 kg. ...................................................	100 kg.	50: —
998.	vägande per stycke netto mer än 100 kg..men
	ej mer än 500 kg..............................................	100 kg.	35: —
999.	vägande per stycke netto mer än 500 kg. men
	ej mer än 3,000 kg..........................................	100 kg.	25: —
1000.	vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.	100 kg.	18: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

211

XIII B. Elektriska maskiner etc -

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

1001.

Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt,
förtullas särskilt hvar för sig.

De till Afd. XIII A fogade allmänna anmärkningar
1—5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende!
å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borst-j
hållare och härfvor, särskild! inkommande: draga''
tull som elektriska maskiner med 50 procents
förhöjning.

Anm. till n:r 996—1001. För de i dessa rubriker:
upptagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje
fall motsvara minst 10 procent af varans värde och må
i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade
varor i närmast lägre viktgrupp.

1002.

1008.

1004.

1005,

1006

Ackumulatorer:

omonterade element; till ackumulatorer hörande,
samtidigt inkommande träställningar och
gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till sådana
hörande träskifvor och trästafvar; till
ackumulatorer afsedda rektangulära glaskärl
af minst 3.5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade
trälådor; äfvensom galvaniska element
.....................................................................

helt eller delvis monterade element och batterier;
äfvensom hoplödda elektroder..............

Glödlampor:

koltrådslampor ........................................................

metalltrådslampor ......................-..........................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k.
nernstlampor samt glober, lyskroppar och motstånd
därtill; äfvensom strålkastare......................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

100 kg

100 kg,

1 kg

10: —

32: —

1: 50
4: —

—: 50

212

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XIII B

Elektriska maskiner etc.

1007

1008,

1009.

1010.

lön

1012

1013

1014

1015.

1016.
1017.

socklar till glödlampor ............................................

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej särskildt
nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfvei
af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne

andra slag ...........................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pappa
och dylikt omslag.

instrumenttaflor, monterade

, * i. / O 7

inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare och dosströmställare..............

andra slag.................................................................

Anmärkningar till n:r 1011—1014.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater
eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ..........................................................

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord;
äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till
telefon- och telegrafapparater samt till telefonväxlar
och telefonväxelbord .....................„..........

Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves
ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
	fria.
1 kg.	—: 03
1 kg. 1 kg.	3: — —: 20
1 kg.	—: 35
1 kg.	—: 50
lkg. 1 kg.	—: 55 —: 75
lkg. lkg.	1: 50 —: 80
lkg.	1: 50

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

213

1018,

1019.

1020,

1021,

1022,

1023,

1024.

1025.

1026.

1027.

1028.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande) och
rörvinklar, med eller utan påsittande muffar,
äfvensom dosor till sådana ...................................

Anm. S. k. mikanitrör tull behandlas som arbeten af
glimmer.

Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda,
såsom apparater för signalering eller orderöfverföring,
röntgenapparater, till annan rubrik ej
hänförliga apparater för trådlös telegrafi och
telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jack lister

till telefonväxelbord ......................................

Se Afd.

Kvantitet
för tul]-beräkningen.

Tullsats.

Elektriska härdugnar och kokapparater m. m.:
XII A.

Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.

C. Fartyg och fordon.

Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör:

af järn med nettodräktighet af 40 registerton

eller därunder ....................................................

andra ...........................................................................

Velocipeder:

färdiga....................................................................

afpassade kedjor och andra delar, ej särskildt

nämnda ...............................................................

Motorvelocipeder:

färdiga.......................................................................

delar därtill, ej särskildt nämnda: tullbehandlas
som velocipeddelar.

Barnvagnar .......................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar ...................

godsvagnar, alla slag ..............................................

lkg.

100 kr.

1 st,
lkg.
1 st.

lkg.

100 kg.
100 kg.

Kr. öre

—: 20

10:

10: —
fria.

25: —

2: —

60: —

—: 25

15: —
8: —

214

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1029.

1030.

XIII C. Fartyg och fordon

1031

1032

1033.

1034.

1035

1036

1037.

Tendrar

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer
eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej
särskild! nämnda, äfven med motor försedda, samt
underreden därtill; äfvensom med gummiringar
försedda hjul till sådana åkdon eller fordon

XIY. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af
dessa ämnen, såsom ljus, tvål m. m.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

samt ceresin

och mineralolja, försåvidt den senare är huf -

---------- i

går, emballagets vikt inberäknad
Anm. Smörjoljor, utgörande en blan

VVU --------• --- o

fet olja, tullbehandlas såsom rof- och rapsoljor.

Hartsoljor ......................................................................

Vegetabiliska, feta oljor:
linolja:

rå; äfvensom linoljesyra.............-.............-........

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;
rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsoljesyror
..........-...........................................................

av ^ V J 7 J------

sesamolja och homullsfröolja:
på fat, större eller mindre .

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	12: —
100 kr. \ ''	15: —
	fria.
1 kg.	—: 02
—	fria.
1 kg-	— :07
lkg.	— :07
—	fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

215

		Kvantitet
1038.	XIV. Oljor och fett, vax etc. på andra kärl, kärlens vikt inberäknad ....	för tull-beräk-ningen. 1 kg.	Tullsats. Kr. öre —: 05
1039.	andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja...... Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja eller kokosnötolja, kakaosmör, japanvax och andra vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rums-temperatur icke pläga förekomma i flytande form		fria.
1040.		fria.
1041.	Animaliska oljor, såsom tran, hvalraf olja och ister-olja (lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget, såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, ben-fett; ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)		fria.
1042.	Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror..... Stearin (stearinsyra)........................................................	—	fria.
1043.	1 kg.	—: 09
1044.	Glycerin, rå eller renad ...............................................	1 kg.	—: 04
1045.	Vax: af insekter (bivax)..................................................	1 kg.	—: 15
1046.	karnaubavax, palmvax och annat växtvax.....		fria.
1047.	Arbeten af vax, ej särskildt nämnda: mellanväggar för bikupor .................................	1 kg.	—: 50
1048.	andra slag, såsom figurer eller delar däraf, blommor, frukter och dylikt ..........................	lkg.	2: —
1049.	Anmärkningar till n:r 1047 och 1048. 1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas så-som arbeten af vax. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag. Fernissa: sprit-, med eller utan tillsats af färgämne.....	1 kg.	1: 60
1050.	Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, inne-hållande mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg. olje-, blekt linolja samt s. k. standolja här-under inbegripna ...............................................	lkg.	—: 10

216

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 30
lkg.	—: 05
lkg.	—: 12
lkg.	1: —
lkg.	—: 10
lkg.	—: 05

1051

1052.

105S.

1054.

1055.

1056

1057

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Anm. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,
hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af mineraliska
torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra
ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa,
som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentin
olja, mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana
siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i
förening med metalloxider eller metallsalter.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k
ugn sfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne —.....

Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen
Ljus, alla slag ............................-...................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ocl
dylikt omslag.

Tvål:

parfymerad; annan, i formade handstycken
kulor, figurer o. s. v. samt flytande ellei
mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burka:
och dylikt, äfvensom transparent tvål........

andra slag.............................................-.................

Anmärkningar till n:r 1054 och 1055.

1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabarl
och dylikt, tullbehandlas såsom tvål.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ocl
dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dextrin
eller stärkelse ................-....................................

~ "jy x —o--7------J------ ''

skur- eller polermedel, fasta, flytande eller
pulverform, framställda af tvål, fett eller olj;
med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvål

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

217

1058

1059.

1060.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

eller såphaltiga appreturmedel i fast form, indika

icke innehålla dextrin eller stärkelse....................

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

blanksmörja, svart, icke flytande.......................

andra slag.................................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbehandlas
såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1057—1059. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, flaskor och dylikt emballage.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande
råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,
ej annorstädes upptagna.

Förtätade gaser, alla
vikt inberäknad.......

slag, närmaste emballagets

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke
bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats,
utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem
är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra
två tredjedelar af bruttovikten.

1061. Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd.................................................................................

1062. Saltsyra (klorvätesyra) ...............................................

1063. Fluorvätesyra och fluorammonium ...........................

1064. Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid ..................._

1065. Salpetersyra, kärlens vikt inberäknad...................

1066. Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra............................................................

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 10
1 kg.	—: 20
Ikg.	—: 30

1 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

Käft.

—: 05

fria.
—: 60
fria.
—: 60
2: —

fria.

218

Riksdagens Skrifvelse Nr 191,

1067.	XV A. Kemiska grundämnen etc. Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och natriumfosfat.................................................................	Kvantitet för tull-beräk-ningen. 100 kg.	Tullsats. Kr. öre 1: 50
1068.	Ättika och ättiksyra, alla slag: på fat: af till och med 10 procents syrehalt .........	1 kg-	—: 10
1069. 1070.	för hvarje procent högre syrehalt ökas tull-afgiften med 1 öre per kg. Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på sätt därom är särskilt stadgadt, utgår tullen för ättika och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver 55 procents syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg. på andra kärl, utan afseende på syrehalten ..	lkg.	1: —
1071.	Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium och ammonium ..................................................................	1 kg-	—: 07
1072.	Citronsyra och vinsyra (vinstenssyra); äfvensom vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af kalium, natrium och ammonium .................	fria. —: 30
1073.	Salicvlsvra...........................................................................	lkg. lkg.
1074.	Kaustik ammoniak........................................................	—: 05
1075.	Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron (kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande	100 kg.	2: 50
1076.	Magnesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren; äfvensom lerj ordshy dr åt ............................................		fria. fria.
1077.	Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak (klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klor-magnesium och kloraluminium; äfvensom brom, bromkalium, bromnatrium och bromammonium samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium
1078.	Klorkalk ............................................................_..............	100 kg.	1: —
1079.	Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat
	(klorsyradt natron) ....................................................	—	fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

219

		Kvantitet
1080.	XV A. Kemiska grundämnen etc. Alun, alla slag; aluminiumsulfat (svafvelsyrad lerjord); äfvensom vattenglas (kalium- eller natriumsilikat)	för tull-beräk-ningen. 100 kg.	Tullsats. Kr. öre 1: —
1081.	Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natrium-bisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammo-niak), gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesium-sulfat (svafvelsyrad magnesia); äfvensom natrium-sulfit (svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit, natriumhyposulfit (undersvafvelsyrligt natron) och natriumhydrosulfit ............		fria. fri.
1082.	Kalisalpeter (kaliumnitrat) ...........................................	—
1083.	Ammoniumnitrat ............................................................	1 kg.	—: 10
1084.	Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natrium-karbonat), kristalliserad eller kalcinerad, och natriumbikarbonat ......................................................		fria.
1085.	Hjorthornssalt (ammoniumkarbonat) ..........................	Ikg.	—: 07
1086.	Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlut-salt, gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium, ferro- och ferricy ann atrium) ...................................		fria.
1087.	Åttiksyradt natron (natriumacetat) ...........................	1 kg.	—: 10
1088.	Ättiksyrad kalk, rå eller renad ...... . .	1 ksj.	—: 03

1089.	Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ........	Ikg.	—: 05
1090.	Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natrium-kromat och natriumbikromat; äfvensom kromsyra		fria.
1091.	Arseniksyrlighet samt arseniksyrligt kali och arsenik-syrligt natron; äfvensom kräkvinsten och andra antimonföreningar, ej till färger hänförliga .....		fria.
1092.	Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jord-artmetaller samt wolframsyra; äfvensom guld-och platinasalter .........................................................		fria.
1093.	Järnvitriol ........................................................................	100 kg.	—: 50
1094.	Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........	fria.
	Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas så-som kaustik ammoniak.

220

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1095.

1096.

1097.

1098. ;

1099.

1100.
1101.
1102.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Kopparvitriol (kopparsulfat) .......................................

Blysocker (blyacetat), hvitt eller gult, och blyättika;
blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuperoxid;
äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)..........................................

Blynitrat ............................................................................

Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

Lapis (silfvernitrat)........................................................

Vätesuperoxid..................................................................

Kalciumkarbid och bariumkarbid ..............................

Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej

särskild! nämnda ....................................................

1103.| Kolsvafla, klorsvafvel, fosforseskvisulfid och fosforhydrid
samt svafvelkalium och svafvelnatrium;
äfvensom svafvellefver, alla slag .......................

Anmärkning till Afd. XV A.

Sura och basiska saker, ej särskildt nämnda, tullbehandlas
såsom motsvarande neutrala saker.

1104

1105,

1106.

1107.

1108.

B. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd
tjära...........................................................................

Anm. Stenkolstjära, som vid intorkning förhåller sig som
asfaltlackfemissa, tullbehandlas såsom asfaltlack.
Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,
lera, asbest eller andra liknande mineraliska

ämnen beredd till bestrykning af tak ................

Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol,
naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra likartade
destillationsprodukter ur stenkolstjära;

äfvensom karbolkalk ................................................

Trätjära samt tjärpärma ...............................................

Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpentin
(tjock) och annan nativ balsam ..............................

Kvantitet
för tull
beräkningen.

1 kg

1 kg
1 kg
1 kg,

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

fria.
—: 08
fria.
2: 50
—: 03
—: 05

fria.

—: 02

fria.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

221

	XV B. Torrdestillationsprodukter m. m.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
1109. 1110.	Hartstvål eller s. k. hartslim, fast eller flytande; äfvensom s. k. garflim .................... ...................... Tjäroljor samt andra genom torr destination fram-ställda ämnen, icke annorstädes upptagna...........	1 kg.	Kr. öre —: 02 fria.
1111.	Terpentinolja ..................................................................	1 kg.	—: 07
1112.	Träsprit, rå eller renad; äfvensom aceton och aceton- olja .....................-..........................................................	1 kg.	—: 20
1113.	Formalin i vattenlösning................................................	1 kg.	—: 15
1114.	Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter, vikten af askar, papper och dylikt omslag in-beräknad .....................................................................	1 ko-	1: —
	C. Färger och färgningsämnen m. m.	X 1YÖ.
1115.	Jordfärger: krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt inberäknad .................................._.......................	100 kg.	1: —
1116.	andra (brända, mulna eller slammade), torra eller i degform ..................................................		fria.
1117. 1118. 1119.	Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (lito-pon), barythvitt (permanenthvitt, blanc Axe), mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom koboltoxid, äfvensom andra mineralfärger, ej till annan rubrik hänförliga .................................. Kimrök och likartade svarta färgämnen	1 kg. 1 kg.	fria. —• 05
Benkol och bensvärta ....................................................	—: 02
1120.	Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmer-brons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad, närmaste emballagets vikt inberäknad: i förpackningar om minst 0.5 kg. bruttovikt ..	1 kg.	—: 50
1121.	i förpackningar af mindre bruttovikt...............	1 kg.	1: —
	Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget såsom bref, paket eller burkar.

222

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet
	XV C. Färger och färgningsämnen m. m.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1122.	Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver
	eller färg på en hinna af något bindemedel, såsom albumin eller gelatin..................................		fria.
1123.	Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska
	färger.............................................................................	—	fria.
1124.	Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-
	ämnen............................................................................	—	fria.
1125.	Färgträ, samt andra till färgning användbara växter och växtdelar, ej till annan rubrik hän-förliga, hela eller i stycken, raspade, malna eller
	på annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller
	fasta........................................................................„.....	_	fria.
1126.	Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, ej sär-
	skildt nämnda.............................................................	—	fria.
1127.	Anilin (anilinolja), naftol, naftylamin och parani-
	tranilin samt salter däraf.........................................		fria.
	Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lös-
	nings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:
1128.	i mindre för detaljhandeln afsedda förpack-
	ningar (s. k. hemfärger) ................................ Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari	1 kg-	—: 15
	varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.
1129.	i andra förpackningar .........................................	1 kg.	—: 07
1130.	Smör- och ostfärger, närmaste emballagets viki
	inberäknad ....................................................................	1 kg.	—: 07
1131.	Trycksvärta .........................................................„...........	1 kg-	—: 07
1132.	Färger, beredda med olja, ej särskildt nämnda ...	1 kg-	—: 15
	Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskildi
	nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till be-strykning af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg., må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt sär-skildt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas varan som spritfernissa.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

223

1133,

1134.

1135.

1136.

XV C. Färger och fårgningsämnen m. m.

1137

1138,

1139,

1140

Kvantitet
för tullberäkningen.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intork
ningen förhålla sig såsom fernissa (emaljfärger), tullbehandlas,
så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,
såsom fernissa.

Målarfärger, äfven, i torr form, beredda med annat
bindemedel än olja, såsom med albumin eller
kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar
.................................................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari
varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar .......................................

Färger, ej särskildt nämnda, oberedda eller beredda
Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda
färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar
och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller
annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt
omslag.

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver
(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste
emballagets vikt inberäknad.......................

Blyertspennor och blyertsstift:

gröfre s. k. timmermanspennor..........................

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,
som äro försedda med skyddande hylsa åt
annat ämne än guld eller silfver; äfvensom
färgstift, oinfattade eller infattade, samt

svartkrita och pastellkrita...........................

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,
försedda med radergummi.

Skol- och skräddarkrita, äfvensom annan krita, ej
särskildt nämnd, i skurna eller formade stycken
Anm. till n:r 1138 — 1140. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

lkg.

1 kg

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 25

—: 07
fria.

1: 50

—: 50

224

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitet för tull-ber äk-	Tullsats.
		ningen.
			Kr. öre
	D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom par-
	fymer och kosmetiska medel m. m.
	Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskildt nämnda,
	kärlens vikt inberäknad:
1141.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..	1 kg.	2: —
1142.	i kärl af mindre bruttovikt................................ Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlas	1 kg.	3: —
	äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning som motsvarande naturliga oljor.
1143.	Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt
	inberäknad....................................................................	1 kg.	—: 40
1144.	Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad	1 kg.	—: 10
1145.	Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord ............. Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad	fri.
1146.	1 kg.	—: 50
Heliotropin, kumarin, mysk och andra inom par-fymfabrikationen använda välluktande ämnen, naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda
	och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänförliga, närmaste emballagets vikt inberäknad:
1147.	i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller
	däröfver.................................................................	1 kg.	2: —
1148.	i förpackningar af mindre bruttovikt.............. Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget.	1 kg.	3: —
1149.	Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten),
	kärlens vikt inberäknad ...........................................	1 kg.	—: 10
1150.	Lukt- eller toalettvatten, eter- eller sprithaltiga,
	härunder inbegripen äfven hårtinktur, alla slag, kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar, papper och dylikt omslag inberäknad.................	1 kg-	3: —
1151.	Puder, smink, tandpulver och tandpasta.................	1 kg-	1: —
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
	dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Riksdagens Skrifvelse Kr 191.

225

		Kvantitet	-
	XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.	för tull-beräk-	Tullsats.

			Kr. öre
	Pomador, kärlens vikt inberäknad:
1152.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..	1 kg.	—: 35
1153.	i kärl af mindre bruttovikt................................ Anm. Såsom pomador tullbehandlas äfven icke flyktiga	1 kg.	1: —
	oljor, försatta med välluktande ämnen.
1154.	Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller fly-tande, ej hänförliga till annan rubrik, såsom parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga mun-
	vatten m. m., omslags eller flaskors vikt äfven-som vikten af etuier och askar inberäknad .....	lkg.	3: —
1155.	Eterarter, alla slag, enkla eller sammansatta, här-under inbegripna jämväl i brännvin eller sprit

■	lösta eterarter, ej särskildt nämnda, kärlens vikt inberäknad ...................................................................	lkg.	2: 50
	Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter
	och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.
	E. Konstgödsel.
1156.	Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej
	särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas-fosfat och omalen s. k. tomasslagg ...................		fria.
1157.	Karbidkväfve (kaikkvälve)............................................	100 kg.	5: —
1158.	Superfosfat.........................................................................	100 kg.	—: 25
1159.	Benmjöl och hornmjöl; guano, äfven naturlig, och
	annan gödsel af animaliskt affall...........................	—	fria.
	F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor
	och fyrverkerivaror.
1160.	Svartkrut (salpeterkrut)...................................................	lkg.	—: 12
1161.	Bomullskrut .......................................................................	lkg.	—: 30

Bih. till Riksd. Prof. 1910■ 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 29

226

Riksdagens Skrifvelse Ni• 191.

		Kvantitet
	XV F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	fyrverkerivaror.		Kr. öre
1162.	Röksvagt krut ..................................................................	1 kg.	—: 50
1163.	Dynamit och andra sprängämnen, ej särskildt nämnda	1 kg.	—: 20
	Anm. till n:r 1160—1163. Afdrag i vikten medgifves
	ej för askar, papper och dylikt omslag.
1164.	Knallhattar (tändhattar) ................................................	—	fria.
1165.	Tandmedel, ej särskildt nämnda, för projektiler och
	skjutvapen, såsom perkussions- eller nedslagsrör, tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............	100 kr.	15: —
1166.	Patroner, ej särskildt nämnda, oladdade eller laddade	1 kg.	—: 35
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
	dylikt omslag.
1167.	Stubintråd och antändningsrör ................................... Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:	lkg.	—: 15
1168.	af trä...........................................................................	1 kg.	—: 05
1169.	andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-
	förliga.....................................................................	lkg.	—: 20
1170.	Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,
	knallsignaler, knallpulver och smällare ...............	lkg.	2: —
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
	dylikt omslag.
	G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.
1171.	Vegetabiliska garfningsämnen, såsom ekbark, garf-
	skidor (myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller i stycken, raspade, malna eller på annat sätt sönderdelade, samt garfämnesextrakter, flytande eller fasta; äfvensom galläpplen ...........................		fria.
1172.	Garfsyra (tannin), gallussyra och pyrogallussyra
	(pyroörallol)...................................		fria.

1173.	Glutenlim eller växtlim...................................................	lkg.	—: 03

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

227

		Kvantitel
	XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.	för tull-ber&k. ningen.	Tullsats. Kr. öre
1174.	Dextrin, i fast eller flytande form ........ Anm. Såsom dextrin tullbebandlas äfven stärkelseklister samt dextrin- eller stärkelsehaltiga appreturmedel. Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hän-förliga, med eller utan tillsats af andra ämnen:	1 kg.	—: 20
1175. 1176.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver... i kärl af mindre bruttovikt, närmaste embal-	1 kg-	—: 40
1177.	lagets vikt inberäknad...................................... Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta och andra gummibartser härunder inbegripna... Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets	1 kg.	1: —
1178.	—	fritt.
\| 1179.	vikt inberäknad; äfvensom arbeten af gelatin Anm. 1. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast för-såvidt foliernas medel vikt utgör högst 8 gram för 100 kvcm. Anm. 2. Vid tullbebandling af arbeten af gelatin medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag. Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej sär-	1 kg.	1: 70
1180.	skildt nämnda slag af lim, icke flytande........... Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar), ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven	lkg.	—: 20
	autograf- och hektografmassa.................................	1 kg.	—: 20
1181.	Kollodium, kärlens vikt inberäknad ...........................	lkg.	2: —
1182.	Albumin och kasern.................................................	—	fria.
1183.	Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter	lkg.	—: 12
1184. 1185.	Lack ..................................................................... Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag. Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta löd-ning: af metaller ...........................	lkg. lkg.	—: 50 • 70
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper och dylikt emballage.

228

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. in.

1186.

1187,

1188

1189.

Glödstrumpor, af brända, med eller utan stift...
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla e
sammansatta, sackarin härunder inbegripen
Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af

1190

1191

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

XVI. Yaror, ej annorstädes upptagna.

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometrar samt
elektricitetsmätare och andra elektriska mätinstrument
härunder inbegripna, kemiska och
navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda;
mikrometrar, mätband, mätstockar, räknestafvar
och andra, ej särskildt nämnda matematiska
instrument, stegräknare, cyklometrar, taxametrar,
tachometrar och metronomer härunder
inbegripna; äfvensom delar till instrument,
hänförliga till denna rubrik.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	2: 50
	fria.
100 kr.	15: —

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till
densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.
optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfven
som delar, ej särskildt nämnda, till fotografikameror
:

vägande per stycke netto högst 3 kg....
vägande per stycke netto mer än 3 kg.
men ej mer än 5 kg...........................

100 kr

lkg

1 kg

10:

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

229

	XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
1192.	vägande per stycke netto mer än 5 kg.	1 kg-	Kr. öre 1: —
1198.	Anm. 1. En kamera tullbehandlas i det skick, hvari den inkommer. Anm. 2. Objektiv, särskildt inkommande, tullbehandlas såsom infattade optiska glas. kasetter, sökare, slutare och bländare ............ andra slag, härunder inbegripna kikare, glas-ögon och infattade optiska glas; äfvensom delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat ämne än guld eller silfver .............................	lkg.	2: —
1194.	lkg.	2: —
1195.	Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag. fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda	100 kr.	10: —
1196.	barometrar och termometrar; manometrar och va-cuummetrar samt delar därtill; äfvensom vatten-mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning	lkg.	2: —
1197.	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag. gasmätare, vägande per stycke netto högst 100 kg; äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående rubrik hänförliga ...............................................	lkg.	—: 50
1198.	Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater, ej särskildt nämnda, musikinstrument: tafflar och pianinon .........................................	1 st.	175: —
1199.	flyglar ...................................................................	1 st.	250: —
1200.	Anmärkningar till n:r 1198 och 1199. 1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes tullen å detta med 100 kronor per stycke. Särskildt inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till musikinstrument. 2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument. positiv (med pipor).......................................	1 st.	10: —
1201	speldosor och delar därtill	lkg.	3: —
1202.	ackordion och delar därtill...........................	lkg.	1: —

230

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

		Kvantitei
	XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	för tull-beräk-	Tullsats.
		ningen.
	Anm. till n:r 1201 och 1202. Afdrag i vikten med-gifves ej för askar, papper och dylikt omslag. blåsinstrument:		Kr. öre
1203.	af trä samt delar därtill ...	_	fria.
1204.	af annat ämne, äfvensom delar därtill .	100 kr.	25: —
1205.	andra slag; äfvensom särskildt inkommande
	delar och tillbehör, ej särskild! nämnda	100 kr.	15: —
	Anm. Instrument, hvilka i anseende till sina mindre
	dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen ut-göra endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras till leksaker.
1206.	grammofoner, fonografer och dylika för åter-gifvande af musik m. m. inrättade instru-ment samt delar därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljuddosor och nålar m. m.,,. Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper	1 kg.	—: 75
	och dylikt omslag.
1207.	Vågar:
analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar balansvågar, ej särskildt nämnda:	1 kg.	1: —

1208.	af mässing; ...............	1 kg.	—: 75
1209.	andra slag; äfvensom taffel- och hushålls-
	vågar ...............	1 kg-	—: 25
1210.	vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;
	äfvensom andra vagnsvågar, vägande per stycke mer än 500 kg.....	lkg.	—: 10
1211.	decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä
1212.	och järn ..... gods-, bagage-, person-, kran- och kreaturs-vågar; vagnsvågar, vägande per stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt nämnda; äfvensom vågbalanser af järn..... Ur:	1 kg.	—: 15
	lkg.	—: 20
	fick-:
1213.	med helt förgylld eller guldpläterad boett
	eller med boett af guld .. .	1 st.	1: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

231

1214.

1215.

1216.

1217.

1218.

1219.

1220.
1221.

1222.

1223.

1224.

1225.

1226.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

andra slag ....
urverk, lösa .
boetter, lösa:

eller guldpläterade

arbetadt, hvaraf de bestå.

skeppskronometrar...........................................

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:
af alabaster eller annan sten, porslin,
terracotta, ma j olika eller annat lergods

eller af metall...................................

af trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill:
förtullas lika med det ämne arbetadt, hv;
de bestå;

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur
samt delar, ej särskild! nämnda, af verk
till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom
taflor och visare till ur, andra än tornur..
Anm. till n:r 1219, 1220 och 1222. Afdrag i vikten
medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.
Lampor, ej särskild! nämnda, och lyktor: förtullas
såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del särskildt.
År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga
olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den
högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

Siktar, ej särskildt nämnda (handsiktar) ................

Strängar:

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru
ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;
andra slag, ej särskildt nämnda ............................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 st.	—: 50
1 st,.	—: 50
1 st.	—: 50
1 st.	1: —
1 kg-	1: 50
1 kg.	—: 80
1 kg-	1: —
1 kg.	-: 60
1 kg.	1:20

232

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1227.

1228,

1229

1230

1231

1232

1233.

1234,
1235

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna;
äfvensom metspön och metrefvar, monterade,
flöten, sänken och andra dylika till fiskredskap
synbarligen afsedda, ej särskild! nämnda artiklar

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende
å materialet; äfvensom delar därtill .....

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för kartor.

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver
eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,
hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,
urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader,
ej till annan rubrik hänförliga, samt
andra dylika till personligt begagnande afsedda
prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ...........................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskild! nämnda, och delar därtill:
öfverklädda:

med spånadsämne, hvari silke ingår ..............

med annat spånadsämne ....................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfverklädd
knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas
som snörmakararbete.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maché ....................................................................

helt och hållet af andra oädla metaller än
järn, eller af järn i förening med annan oädel
metall:

förgyllda eller försilfrade................................

andra, slag ...........................................................

helt och hållet af glas eller porslin ....................

Kvantitet
för tullberäkningen.

100 kr,
1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

10: —
2: —

lkg.	2: 50
1 kg.	2:—-
lkg.	1: —
lkg.	—: 50
lkg.	2: 50
lkg.	—: 90
lkg.	—: 60

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

233

		Kvantitet
	XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1286.	af stennöt eller pärlemor; äfvensom knappar, ej
	särskild! nämnda, sammansatta af två eller fl fira, ärrm fin .....................................	lkg.	1- -
1237.	andra slag: tullbehandla^ såsom det ämne, ar-
	betadt, hvaraf de bestå. Anmärkningar till n:r 1230—1237.
	1. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende å ögla eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tull-satser, inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet. 2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
1238.	Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskildt nämnda, med eller utan inredning.......................	lkg.	—: 60
1239.	Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmon-
	näer och penningbörsar, ej särskildt nämnda . Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan i stället till arbeten af detta ämne. Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg. Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor och fodral af annat ämne än papp, papper, pappers-massa, läder eller skinn eller spånadsvara, dock ej af guld eller silfver:	lkg.	1: 50
1240.	i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,
	snäckor, bärnsten, agat, annan metall än järn, kautschuk eller skinn eller med
	celluloid, gelatin eller annat dylikt form-bart ämne eller med spetsar eller med spånadsvara, hvari silke ingår .....................	lkg.	2: —
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,
	papper och dylikt omslag.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft.

234

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

1241

1242
1243.

1244.

1245.

1246,

1247.

1248,

1249.

1250.

1251.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet
för tullberäkningen.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det
ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfver klädda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper.................................................

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det
ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. Afdrag i vikten raedgifves ej för askar, papper
ock dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade
fotografien eller täflan.

Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfvensom
cigarr- och cigarrettmunstycken:

af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten
andra slag.................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,
papper och dylikt omslag.

Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne
än guld eller silfver..................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för kartor.

Oblat och kapslar däraf samt munlack ....................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

Konstnärsarbeten, ej särskild! nämnda ..............

Affall, ej särskildt nämndt, lump härunder inbegripen

Varor, som icke kunna hänföras under någon af
de i tulltaxan upptagna bestämmelser:

råämnen .................................................................

mer eller mindre arbetade................................

1 kg.

1 kg1
kg -

lkg.

1 kg.

100 kr.

Tullsats.

Kr. öre

2: —
—: 80

fria.

fritt.

fria.
15: —

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

235

Underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

§ 1.

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,
där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör en Ilandning af beståndsdelar, hänförliga
till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan
stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;
skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig
mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,
lämnas utan afseende, försåvidt de icke utgöras af sprit eller eter
eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning
undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt
af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,
skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås
den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara
o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager
sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,
att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas
efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning
hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska
användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre
handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke
anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,
hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, lås och dylikt blott tjäna
sådant ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda
delar, att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma
ökad hållbarhet o. s. v.;

236

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning
såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan
hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara
som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande
tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet
allenast å föremål, hvillca äro bestämdt igenkännliga såsom delar till
sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,
likasom ock till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade
arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del
blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till
större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck
därå ej äro synliga.

§ 2-

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,
så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed
förstås vikten af själfva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes
i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning
eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag
från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande
artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; kunnande
med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen
medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat
sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för hvilka
tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat
emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,
må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas,
beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ........................................................................... 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

„ askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

„ buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

237

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok
äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,
nämligen 0.721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,
furu, gran, hästkastanje, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera
träslag under 0.7 21 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening
med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger
rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade
tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket
tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form
äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då
varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger
tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,
som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet
af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör
helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara
må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,
omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i
sagda medeltal uppstår brutet tal af 0.5 eller därunder, taran ej må
höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans netto vikt påyrkar dess
störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som
den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter
störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda
förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods
i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än
enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning
på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga
buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas
efter liter, en butelj räknas lika med 0.7 liter med undantag likväl för
sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, hvilka
skola räknas lika med 0.7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget
att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna
skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af en
eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling
varande partiets storlek.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt hvilka af -

238

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

drag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola
ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans
skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,
och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen
vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,
lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om bvilka
sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten
af den bufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas
detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,
sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen eller,
i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden för varansskeppning
ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i bvilketdera fallet
som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå
använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg,
till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran
till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på
annat sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd
skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället
befinn es äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka
de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas
värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda
hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren
hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig
anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,
eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom
den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga
personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan anteckna det värde,
de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke
kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till
grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här
nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

Inom fem dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att
anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

239

genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga och för sakkunskap
kända personer, af hvilka tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa
bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller
kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum
lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu
dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder
bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom
sådant gälla det, om hvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat,
eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,
som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta
värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder
i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,
som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen
varuägaren, och skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för
den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,
som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det
vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas
värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos
skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin
uppgiftsskyldighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen
utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren
uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,
därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare
han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade
varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp,
hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats
skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling
erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som
varan utomlands undergått.

§ 4.

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors
angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid
tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förhindrande
af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke

240

''Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom
länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder
stadgadt.

§ 5.

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett
hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller
öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ 6.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,
utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,
meddelas af Konungen.

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

241

Bilaga.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Vördsamt yttrande rörande motionerna nr 56 och nr 237 vid
innevarande års riksdag.

I nämnda motioner ha herrar Stendahl och Furst föreslagit vissa
ändringar i tulltaxan för inkommande varor, i hvad denna stadgar
rörande tullbehandlingen af smörjoljor, som utgöra en blandning af
mineralisk olja och vegetabiliskt eller animaliskt fett eller olja.

Båda motionärernas förslag gå ut på, att en smörjolja af ofvan
angifven sammansättning skall draga en tull af två öre, ifall den innehåller
under 30 procent eller, som det heter i den andra motionen,
intill 30 viktsprocent fetthalt, men 7 öre, om fetthalten ligger öfver 30
procent.

Det är naturligtvis riktigt, som båda motionärerna på af dem angifna
grunder framhålla, att om man vill sätta tullen på blandade smörjoljor
till under 7 öre pr kilogram, så måste man hafva en gräns, öfver
hvilken den högre tullen åsättes, och jag har för min del intet att
erinra vid den af dem föreslagna.

En följd af motionärernas förslag vore emellertid, att alla importerade
oljor skulle underkastas en relativt omständlig kvantitativ analys,
ty det linnes säkerligen ingen möjlighet att på annat sätt afgöra, om
halten fet olja ligger öfver eller under gränsen. Detta synes mig vara
en alldeles bestämd olägenhet af deras förslag, svår och dj^rbar att
öfvervinna.

Mot det andra af motionärernas förslag, att alla feta oljor, inblandade
i mineraloljor, skola vid förtullning likställas med rofolja, torde
Bih. till Riksd. Prut. 1910. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 44 Höft. 31

242

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

man däremot ej kunna göra någon befogad anmärkning, ty det torde
vara ett faktum, att om man fäster sig samtidigt vid den smörjande
förmågan och priset, så kan i själfva verket ingen annan olja förekomma
i blandade smörjoljor än rofolja och tran. Tran och andra fiskoljor,
de enda som med samfälldt afseende på både pris och smörjande
förmåga kunna ersätta rofolja, torde emellertid sällan eller aldrig'' ingå
i handelns blandade oljor. Förslaget skulle sålunda endast legalisera
bestående faktiska förhållanden.

Såsom bifogade afskrift af ett af mig författadt yttrande till generaltullstyrelsen
rörande tullbehandlingen af ett parti dylik blandad olja
utvisar, kan man visserligen konstatera, huruvida rofolja föreligger såsom
enbär fet olja, men dels är en dylik undersökning enligt mitt förmenande
alltför omständlig för att utföras annat än i sällsynta undantagsfall,
dels blir äfven den af mig använda metoden osäker, ifall utom rofolja
äfven andra feta oljor skulle förefinnas. Bibehållandet af status presens,
såsom skett i Kungl. Maj:ts nådiga proposition, anser jag därför absolut
omöjligt från tullteknisk synpunkt.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida ej nu gällande tull beträffande
en blandning af rof- och mineralolja (linolja såsom en torkande
olja, kan ej gärna tänkas förekomma i smörjoljor) kunde befinnas fördelaktig
att användas för alla blandade oljor. Man äger en enligt mitt
förmenande tillräckligt enkel och absolut tillförlig metod att afgöra,
huruvida en fet olja finnes i profvet, och det till och med i så ringa
mängd som en half procent, och får jag härom hänvisa till mitt utlåtande
till generaltullstyrelsen äfvensom till efterföljande korta beskrifning.
Däremot skall det alltid förblifva vanskligt och under omständigheter
omöjligt att afgöra arten af den feta oljan.

Det är visserligen sant, att med tullen 7 öre per kilogram ingen
skulle med någon ekonomisk fördel kunna importera en dylik blandad
olja, men jag kan för min del ej finna, att detta förhållande skulle i
något fall medföra ett fördyrande af varan i högre grad, än tullen å
rofoljan med nödvändighet medför. Det synes nämligen vara klart, att
importör vid sagda praxis alltid skall finna det ekonomiskt fördelaktigare
att importera mineraloljan för sig och den feta oljan för sig.

Äfven den utländske tillverkaren och försäljaren af blandade smörjoljor
synes mig ej heller med skäl kunna klaga öfver, att alla blandade
oljor tullbekandlas såsom rofolja, ty själfva blandningen är en så enkel
process, att den med största lätthet kan företagas inom landet, för så
vidt försäljaren där har upplag.

Endast i ett fall skulle konsument på så sätt blifva ofördelak -

243

Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

tigare ställd än enligt motionärernas förslag, om han nämligen vill
direkt från utlandet importera en blandad olja. Emellertid har såväl
tulltaxekommittén som båda motionärerna framhållit på af dem anförda
grunder det önskvärda i att blandningen utföres inom landet.

Af hvad nu är anfördt framgår, att det i herr Fursts motion
gjorda tillägget »olja anses såsom blandad, när analys utvisar minst 2
procent fett» skulle vid användande af den af mig såsom fastställd
föreslagna undersökningsmetoden utgå. Enligt denna metod upphettas
cirka 3 kubikcentimeter af profvet i ett glasrör med några bitar fast
natronhydrat, därigenom att glasröret nedsättes i ett kärl med smält
paraffin, som i 15 minuter upphettas till en temperatur af 230—250°.
Om inom eu timme efter kallnandet profvet gelatinerar, så att röret
kan omvändas, utan att innehållet helt och hållet eller till någon del
rinner ut, så innehåller profvet otvifvelaktigt en fet olja. Profvet är
känsligt redan för Vs procent däraf. Reaktionen beror på att den
feta oljan vid sagda operation förtvålas, och är det tvålen som gelatinerar
lösningen.

Ofvannämnda prof är, såvidt jag kunnat finna, det enda säkra.
Den af mig från bevillningsutskottet delgifna metoden att uppvärma
oljan med en sodalösning, då vattnet skulle långsammare skilja sig
från den uppkomna emulsionen, om fet olja var närvarande, har jag
sorgfälligt pröfvat med 8 prof af olika mineralsmörjoljor på så sätt,
att mineraloljan dels pröfvats ensam, dels efter tillsättning af olika
mängder rofolja.

Vid tillsats af dels 10 procent, dels 20 procent rofolja kunde jag
emellertid ingalunda finna denna profmetod bekräftad, utan än utföll
profvet i enlighet därmed, än och lika ofta alldeles omvändt. Tydligt
är ock, att ifall den feta oljan ökar viscositeten, bör den ock förlänga
emulsionstiden, eljest tvärtom.

Den handskrift^, på tyska affattade »Festsetzung der Verseifungszahl»
är en afskrift från en tysk handbok (metodens äldre form) och
den maskinskrifna likaledes på tyska affattade beskrifningen synes mig
föga lämplig, alldenstund enligt densamma bestämmes mineraloljan till
sin mängd, men däremot ej den feta oljan, hvilken ju är den, hvars
halt man egentligen vill känna. Härtill kommer, att metoden att direkt
bestämma halten af fet olja är åtskilligt enklare. Petroleumeterns
höggradiga eldfara gör äfven, att man ej utan i nödfall vill arbeta
med densamma.

Att bestämma, huruvida fet olja (rofolja) finnes närvarande, på
lukten, synes mig ock tvifvelaktigt.

244 Riksdagens Skrifvelse Nr 191.

Den enda kvalitativa metod, som jag för min del kan ansvara för,
är angifna upphettning med fast natronhydrat.

Man må erinra sig, att nuvarande förhållanden, som med rätta af
båda motionärerna framhållits såsom ogynnsamma, ha sin grund delvis
däri, att enligt tulltaxan blandade oljor skola tullbehandlas olika alltefter
arten af den feta oljan däri, äfvensom och icke minst i den omständigheten,
att den tulltekniska undersökningen rörande konstaterandet
af, huruvida fet olja förefinnes eller ej, tyckes hafva utförts enligt
metoder som ej varit tillförlitliga, hvilket allt gjort, att importörernas
varor blifvit på olika sätt bedömda, ett förhållande, som såsom bekant
för all handel medför en betänklig störning, som kan ha en verklig
demoralisation till följd.

På grund af hvad sålunda i ärendet blifvit anfördt får jag såsom
min åsikt uttala:

l:o) att alla blandade oljor böra tullbehandlas lika, oberoende af
arten af fet olja däri;

2:o) att tullen å sådan blandad smörjolja sättes lika med tullen
för rofolja;

3:o) att förut angifna prof på närvaro af fet olja i smörjoljan
fastställes såsom det enda giltiga.

Afskrift af ett af mig nedannämnda dag författadt yttrande till
generaltullstyrelsen rörande tullbehandlingen af ett parti blandad olja
bilägges.

Stockholm den 19 april 1910.

Peter Kl ason.

100	kg.	18	kr.
100	kg.	16	kr.
100	kg.	14	kr.
100	kg.	12	kr.
100	kg.	15	kr.
100	kg.	8	kr.

100	kg.	18	kr.
100	kg.	16	kr.
100	kg.	14	kr.
100	kg.	12	kr.
100	kg.	15	kr.
100	kg.	8	kr.

100	kg.	18	kr.
100	kg.	16	kr.
100	kg.	14	kr.
100	kg.	12	kr.
100	kg.	15	kr.
100	kg.	8	kr.