Riksdagens Skrifvelse N:o 89 (Riksdagsskrivelse 1892:89)

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

N:o 89.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1892.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition, angående beredande af ålderdomsunderstöd
åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor
äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolor.

(Statsutskottets utlåtande n:o 74).

Till Konungen.

Uti eu den 10 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 36) har Eders Kongl. Maj:t, — under förmälan att, sedan, med anledning
af dels Riksdagens skrifvelse den 14 maj 1889 angående uppgörande
af förslag till grunder för beredande af ålderdomsförsörjning åt
de lärare och lärarinnor, hvilka tjenstgöra vid småskolan eller biträda vid
undervisningen i folkskolan, dels ock en af styrelsen för tionde allmänna
svenska folkskoleläraremötet i Stockholm hos Eders Kongl. Maj:t gjord
framställning om vidtagande af erforderliga åtgärder såväl i allmänhet för
Bih. till Riksd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Eäft. (N;o 89.) 1

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

ett bättre betryggande i rättsligt och ekonomiskt afseende af småskolelärarecorpsens
ställning som särskildt för nämnda corps’ understödjande på äldre
dagar, Eders Kongl. Maj:t den 17 oktober 1890 uppdragit åt en komité
att afgifva betänkande och förslag, på hvilket sätt och under Indika vilkor
i öfrigt, utan allt för stora kostnader för staten och kommunerna, understöd
pa ålderdomen måtte kunna beredas lärare och lärarinnor vid småskolor
och mindre folkskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor
vid folkskolor, sa ock att utarbeta förslag till de reglementariska bestämmelser,
som i ämnet blefve erforderliga, denna komité fullgjort det komitén
lemnade uppdrag och den 4 februari 1891 till Eders Kongl. Maj:t aflemna!
betänkande och förslag om ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor
vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor jemte förslag till reglemente för »småskolelärares
m. fl. alderdomsunderstödsanstalt’, och vederbörande deröfver afgifvit yttrande,
föreslagit Riksdagen att godkänna följande grunder för inrättande
af en anstalt för beredande af ålderdomsunderstöd åt lärare och
lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskolor:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

att anstalten, hvilken benämnes småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
och träder i verksamhet med år 1893, afser beredande
af ålderdomsunderstöd åt de lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre
folkskolor samt de icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, för
hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes;

att, der på grund af särskilda förhållanden lärare eller lärarinnor i
öfningsämnen eller slöjd vid de till den allmänna folkundervisningen hörande
skolor hafva en i afseende på arbetstiden med ofvannämnda lärares
och lärarinnors fullt jemförlig tjenstgöring, de kunna, på vederbörande
skoldistrikts derom hos Kong], Maj:t gjorda ansökan och på de vilkor,
som af Kongl. Maj:t föreskrifvas, vinna delaktighet i den med anstalten
afsedda förmån;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

att de för anstaltens ändamål erforderliga kostnader skola bestridas
genom afgifter af vederbörande skoldistrikt och fyllnadsbidrag af staten;

III) i afseende å skoldistriktens afgifter och sättet för dessas utgörande:

att skoldistrikt skall vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande
af anstaltens utgifter erlägga en årlig afgift af 6 kronor för hvarje af de

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

under I), första punkten, omfönnälda lärare och lärarinnor, för hvilken
skoldistriktet för samma år utbekommer lönetillskott af allmänna medel,
med undantag allenast för vikarie vid ordinarie folkskolcläraretjenst;

att denna afgift skall utgå-till fullo, äfven om skoldistriktet af någon
anledning kommer i åtnjutande blott af en del af det stadgade lönetillskottet
för året; samt

att nämnda afgift skall erläggas på det sätt, att statskontoret och
Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande vid utbetalningen af hvarje
lönetillskott för lärare eller lärarinna, för hvilken afgift skall utgå, afdrager
6 kronor, hvarefter de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande innehållna
afgifter insändas till statskontoret;

IV) i afseende å vilkor en för rätt till understöd samt om understödets
belopp:

att rätt till understöd från anstalten skall, under de vilkor som i
öfrigt bestämmas, tillkomma hvar och en af de under I), första punkten,
omfönnälda lärare och lärarinnor, som antingen, då understödet sökes, är
eller inom ett år före inlemnande! till vederbörande skolråd af sin ansökan
om understöd varit i tjenst anstäld;

att helt understöd skall utgå med ett belopp af 150 kronor för år;
att rätt till helt understöd skall efter afgång från tjensten tillkomma
lärare eller lärarinna, som uppnått 55 års ålder och räknar 30 tjensteår;

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1
januari 1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han
eller hon tjenstgjort minst 20 år och summan af lefnads- och tjensteår
uppgår till minst 80, vara berättigad att efter afgång från tjensten erhålla
helt understöd;

att, om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör
anses på grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel,
eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig
att sköta sin tjenst, skola efter uppnådda 25 tjensteår, lärare, som fylt
50 år, och lärarinna, som fylt 45 år, vara berättigade att, då han eller
hon om understöd gör ansökan, efter afgång från tjensten bekomma afkortadt
årligt understöd till följande belopp:
d) lärarinna,

som	fylt	45	o ar....................	....................... 70	kronor,
»	»	46	»	..................... 75	»
»	))	47	«	.................. 80	»
»	))	48	»	...................... 85	»
»	))	49	» ........................	.................... 90

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.
b) lärare eller lärarinna,

som fylt 50 år........................................... 100 kronor,

» » 51 » ........................................... 110 »

» » 52 » ..................................''............ 120 »

» » 53 »................................................ 130 »

» » 54 ».................................................. 140 »

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari
1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han eller hon
tjenstgjort minst 20 år och af förut nämnda skäl icke vidare anses fullt
lämplig att sin tjenst sköta, likaledes vara berättigad att efter afgång från
tjensten erhålla afkortadt årligt understöd sålunda:

om summau af
lefnads- och tjensteår
uppgår till

75 år......

76 » ......

77 » ........

78 » ........

79 » ........

att lärare eller lärarinna, som ej upphunnit det för erhållande af helt
eller afkortadt understöd bestämda antalet lefnads- och tjensteår, men
genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta sin tjenst, skall
ega att, derest han eller hon tjenstgjort minst 15 år, från anstalten bekomma
ett årligt understöd af 70 kronor;

att tjensteår skall med afseende på rätt till understöd räknas såsom
fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder tjenstgjort minst 7 kalendermånader,
och att med de år, under hvilka läraren eller lärarinnan möjligen
undervisat kortare tid, skall verkställas en sammanläggning och
reduktion, med beräkning af 7 månader på hvarje år;

att med afseende på rätt till understöd hel tjenstgöring skall beräknas
omfatta minst 18 undervisningstimmar i veckan;

att i lärares eller lärarinnas tjenstetid skall inräknas all hel tjenstgöring
i de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor, af hvad
slag den vara må, undervisning i blott öfningsämnen och slöjd dock
endast på vederbörande skoldistrikts derom hos Ivongl. Maj:t gjorda ansökan
och på de vilkor, som af Kongl. Maj:t föreskrifvas;

att, om denj som börjat att uppbära understöd från anstalten, mottager
nytt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon för den

till belopp af

100 kronor,
110 »

120 »

130 »

140 »

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

allmänna folkundervisningen inrättad skola, han eller hon skall förlora
understödet för den tid, under hvilken han eller hon uppbär lön såsom
lärare eller lärarinna, dock med undantag för det fall att en understödstagare
vid sjukdoms- eller annat tillfälligt förfall för tjenstgörande lärare
eller lärarinna under kortare tid vikarierar för denne;

att understödstagare, som dömes förlustig medborgerligt förtroende,
skall förlora sitt understöd;

att den, som under loppet af fem år ej uttagit sitt understöd, skall
afföras från förteckningen å understödstagare, och att, om han eller hon
sedermera å nyo anmäler sig, det må ankomma på anstaltens direktion,
om och i hvilken mån han eller hon åter må inträda i sin tulla rätt;

att understödstagare, som bosätter sig å utrikes ort, utan att dertill
ega Kong! Maj:ts tillstånd, derigenom förverkar understödet för den tid,
han är utrikes, samt att, om understödstagare blifver främmande magts
undersåte, eller utan Kong! Maj:ts tillstånd träder i främmande stats tjenst,
hans rätt till understöd skall upphöra;

att understöd skall beräknas för fulla kalendermånader och vidtaga
med början af månaden näst efter den, under hvilken läraren eller lärarinnan
upphört att åtnjuta lön, eller ock — der lärare eller lärarinna,
som först efter afgången från tjensten, men inom ett år derefter, inlemnat
sin ansökan om understöd, särskildt hemstält, att denna måtte pröfvas
med afseende på hans eller hennes efter afgång från tjensten uppnådda
högre lefnadsålder och dermed möjligen följande rätt till högre understödsbelopp
— med början af månaden näst efter den, under hvilken han eller
hon till vederbörande skolråd ingifvit ansökning att från anstalten erhålla
understöd;

att understöd skall upphöra att utgå med den månad, under hvilken
understödstagare aflidit eller rätt till understöd förlorats; samt

att understöd af nu ifrågavarande slag ej må för understödstagarens
gäld i mät tagas;

V) i afseende å utbetalning af understöd:

att understöd utbetalas halfårsvis af anstalten; samt
att, om understödstagare är boende i landsorten, häri skall vara berättigad
att efter hos styrelsen för anstalten gjord anmälan, innefattande
uppgift om hans hemvist samt åtföljd af de intyg och öfriga handlingar
Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, från styrelsen få understödet
med allmänna posten i rekommenderadt eller assureradt tjenstebref kostnadsfritt
sig tillsändt;

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

VI) i afseende ä understödsanstaltens styrelse och förvaltning:

att anstalten skall förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnes
pensionsinrättning, och att tills vidare dervid skola i tillämpliga delar
och i alla de omständigheter, om hvilka icke i blifvande reglemente för
anstalten kommer att särskildt stadgas, gälla enahanda föreskrifter, som
enligt reglementet för nämnda inrättning äro gifna för densamma samt
dess förvaltning.

I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t — med tillkännagifvande,
dels att, derest dessa grunder af Riksdagen godkändes, Eders
Kongl. Maj:t ämnade för den nya anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af komitén dertill uppgjorda, propositionen
bifogade förslag, med de ändringar deri, som af tillämpningen af
de nu föreslagna grunderna kunde föranledas, dels att Eders Kongl. Maj:t,
efter det närmare erfarenhet vunnits angående omfånget af de göromål,
som tillhörde anstalten, samt dessa göromåls lämpliga fördelning, komme
att till Riksdagen afgifva'' förslag till stat för anstalten, dels ock att Eders
Kongl. Maj:t, i den mån särskildt bidrag från statsverket till anstaltens
uppehållande blefve erforderligt, komme att till Riksdagen aflåta proposition
om uppförande i riksstaten af härtill erforderligt anslag — föreslagit
Riksdagen, att, i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning
och verksamhet under år 181)3, medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t måtte för sistnämnda år bestämma de belopp,
som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blefve erforderliga; samt
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter
öfrigt under nämnda år erforderliga medel måtte af Eders Kongl. Maj:t,
i den mån från skoldistrikten influtna afgifter icke vore att tillgå, anvisas
utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda
afgifter, i den mån de under året till anstalten ingå, eller, derest
sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till
ersättande af Riksdagen.

I enlighet med hvad 1889 års Riksdag i sin omförmälda skrifvelse uttalat
och statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 10 mars innevarande år anfört,
har Riksdagen ansett af behofvet påkalladt, att åtgärder vidtagas för att
bereda de lärare och lärarinnor i folkskolans tjenst, hvilka icke kunna

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

erhålla pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning, nödtorftig försörjning
sedan de i denna tjenst förbrukat sina bästa krafter.

Mot de af Eders Kongl. Maj:t efter föregående särskild utredning nu
föreslagna grunder för inrättande af en ålderdomsunderstödsanstalt för
ifrågavarande lärare och lärarinnor, hvilka grunder synas medföra synnerlig
enkelhet och reda i tillämpningen, har Riksdagen i allmänhet icke
haft något att erinra. Dock har Riksdagen, hufvudsakligen för att i någon
man begränsa statens alltjemt växande utgifter för folkskoleundervisningens
behof äfvensom dess kostnader för pensionsväsendet, som jemväl ställer
nya anspråk på statens mellankomst, ansett några ändringar i berörda
grunder vara erforderliga; och får Riksdagen i sådant hänseende anföra
följande.

I) I afseende ä anstaltens ändamål.

Såsom här ofvan omförmälts har Eders Kongl. Maj:t föreslagit att
ifrågavarande anstalt skulle bereda ålderdomsunderstöd icke blott åt de
lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt de icke
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, för hvilkas aflönande tillskott
af allmänna medel åtnjutes, utan jemväl under vissa vilkor åt lärare
eller lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd vid de till den allmänna folkundervisningen
hörande skolor, hvilka på grund af särskilda förhållanden
hafva en i afseende på arbetstiden med ofvannämnda lärares och lärarinnors
fullt jemförlig tjenstgöring.

Riksdagen är emellertid af den åsigt, att understöd från anstalten
icke bör tilläggas andra lärare och lärarinnor än dem, för hvilkas aflönande
tillskott af allmänna medel åtnjutes, och detta icke blott så, att
lärare eller lärarinna, som söker understöd från anstalten, då skall innehafva
eller inom ett år derförinnan innehaft en beställning, för hvars
aflönande bidrag af allmänna medel lernnas, utan tillika så, att såsom
tjenstetid dervid skall för honom eller henne räknas allenast den tid, som
intjenats i sådan beställning.

Då nu lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd vid de till den
allmänna folkundervisningen hörande skolor icke innehafva beställningar,
för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes, har Riksdagen
ansett, att för berörda lärare och lärarinnor inträde i anstalten icke bör
medgifvas. Och föreställer sig Riksdagen att åtminstone de af dessa lärare
och lärarinnor, som uteslutande meddelat undervisning i slöjd, utan svårighet
skola kunna, vid afgång från skolan, förtjena sin bergning i något
handtverk. Af denna anledning anser Riksdagen jemväl att, derest fram -

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

deles lönetillskott för sistnämnda lärare och lärarinnor skulle beviljas,
ändock understödsrätt icke bör dem tilläggas.

II) I afsende å kostnadernas bestridande samt

III) i afseende ä skoldistriktens af gifter och sättet för dessas utgörande.

I förstnämnda afseende har Eders Kongl. Maj:t, såsom förut nämnts,
föreslagit, att de för anstaltens ändamål erforderliga kostnader skulle bestridas
genom afgifter af vederbörande skoldistrikt och fyllnadsbidrag af
staten.

Uti det under mom. III) angifna afseende! har Eders Kongl. Magt föreslagit,

att skoldistrikt skulle vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande
af anstaltens utgifter erlägga en årlig afgift af 6 kronor för hvarje af de
under I), första punkten, omförmälda lärare och lärarinnor, för hvilken
skoldistriktet för samma år utbekomme lönetillskott af allmänna medel,
med undantag allenast för vikarie vid ordinarie folkskolelärare^enst;

att denna afgift skulle utgå till fullo, äfven om skoldistriktet af någon
anledning komme i åtnjutande blott af en del af det stadgade lönetillskottet
för året; samt

att nämnda afgift skulle erläggas på det sätt, att statskontoret och
Eders Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande vid utbetalningen
af hvarje lönetillskott för lärare eller lärarinna, för hvilken afgift skulle
utgå, afdroge 6 kronor, hvarefter de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
innehållna afgifterna skulle insändas till statskontoret.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har departementschefen, i likhet
med komitén, ansett, att något bidrag till ålderdomsunderstödet icke
borde från lärarnes och lärarinnornas sida ifrågakomma och att således
kostnaderna derför borde bestridas genom bidrag af kommunerna och
staten.

De hufvudsakligaste skälen för denna departementschefens åsigt synas
hafva varit: att de ordinarie folkskolelärarne icke sjelfve bidraga till sin
pensionering; att, då det icke uteslutande berodde på lärarne och lärarinnorna
sjelfva att qvarstanna i tjensten, det vore orättvist, om de skulle
tvingas att af sin knappa lön afstå en del, utan någon säkerhet för att
vinna en motsvarande fördel; samt att, äfven om man föreskrefve, att de
af lärarne och lärarinnorna erlagda bidragen i alla händelser skulle komma
dem till godo under form af ålderdomsunderstöd, jemväl mot eu sådan
anordning med fog kunde invändas, att lönerna för de flesta bland hithörande
lärare och lärarinnor vore nätt och jemt afpassade efter lefnads -

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

behofven för dagen och derför icke tålde vid någon afbränning, hvartill
komme, att bland dessa lärare och lärarinnor en stor mängd stannade vid
skolan blott en kort tid, hvadan deras afgifter, äfven sedan de ökats med
statens och kommunens bidrag, blefve otillräckliga att förskaffa dem en
nödtorftig bergning på ålderdomen.

Dessa skäl hafva icke varit för Riksdagen öfvertygande; utan har *
Riksdagen, på sätt i förenämnda skrifvelse af den 14 maj 1889 jemväl
ifrågasatts, ansett nödigt att lärarne och lärarinnorna sjelfva i någon män
bidraga till beredande af ålderdomsunderstödet. Dervid har Riksdagen ledts
mindre af sparsamhetsskäl än af hänsyn till vigten deraf, att sjelfförsörjningsprincipen
måtte äfven beträffande denna klass af medborgare blifva
i möjligaste mån tillämpad.

Den omständighet att folkskolelärarne icke bidraga till sin pensionering
synes Riksdagen derför icke böra inverka på denna fråga. Detta
förhållande bör ju snarare anses såsom ett undantag från hvad i sådant
afseende i allmänhet bör ega rum än som en regel, hvilken bör vinna utsträckt
tillämpning. Icke heller äro de grupper af lärare och lärarinnor,
om hvilka här är fråga, i öfrigt med de ordinarie folkskolelärarne likstälda.
Alla äro t. ex. icke examinerade; och då, såsom komitén upplyst, många
bland dem efter en kort tid lemna skolan, kunna dessa skäligen icke hafva
anspråk på att kommunen skall hafva samma intresse att, utan ringaste
bidrag från deras sida, genom årliga afgifter tillförsäkra dem ålderdomsunderstöd.
Samma corpsanda bör inom dessa grupper af tjensteinnehafvare
som inom andra dylika göra sig gällande, så att de, som af fri vilja eller
eget förvållande efter få år lemna sin tjenst i skolan, ej ogerna se, att de
genom sina bidrag i någon mån medverka till beredande af ålderdomsunderstöd
åt dem af deras kamrater, som i tjensten qvarstanna. Någon
rätt för dem, som i förtid lemna tjensten, att sedermera tillgodonjuta de
erlagda bidragen under form af något mindre ålderdomsunderstöd har
Riksdagen derför ansett icke böra medgifvas, helst ytterst sällan torde förekomma,
att skolråd från tjensten skilja lärare eller lärarinna, som oförvitligen
skött densamma.

Hvad vidare beträffar ifrågavarande lärares och lärarinnors förmåga
att erlägga en mindre årlig afgift, torde deras löneförmåner, i synnerhet
med inräkning af hvad de in natura bekomma, i de flesta fall icke vara
så knappa, att de icke skulle kunna afvara ett sådant afgiftsbelopp, begränsad
till 4 kronor om året, för att derigenom trygga sig mot eventualiteten
att i sin ålderdom falla andra till last. Tillstyrkande det åt
Eders Kongl. Maj:t föreslagna, väl funna sätt för upptagande af skol Bih.

till lliksd. Prof. 18.92. 1U Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Haft. il

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

distriktens afgifter, har Riksdagen derför ansett böra föreskrifvas, att skoldistrikt
skall vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande af anstaltens
utgifter erlägga en årlig afgift af 10 kronor för hvarje hithörande lärare
eller lärarinna, med skyldighet för vederbörande lärare eller lärarinna att
vidkännas ett årligt afdrag å lönen af 4 kronor.

IV) I afseende å vilkor en för rätt till understöd samt om understödets
belopp.

Förutom de vilkor Eders Kong! Maj:t för åtnjutande af sådan rätt
föreslagit har Riksdagen ansett jemväl böra föreskrifvas, dels att understödssökande
skola förete intyg af vederbörande skolråds ordförande om oförvitlig
tjenstgöring under hela den tjenstetid, de åberopat, dels ock att såsom
tjenstetid skall räknas hel tjenstgöring allenast i sådan beställning,
för hvars aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits.

Bland ifrågavarande vilkor har Eders Kongl. Maj:t föreslagit: att lärare
eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari 1880 och
uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skulle, om han eller hon tjenstgjort
minst 20 år och af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör på
grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel, eller annan liknande
oförvållad anledning icke vidare ansåges fullt lämplig att sin tjenst sköta,
vara berättigad att efter afgång från tj ensten erhålla afkortadt årligt understöd
sålunda:

om samman af lef-nads- och tjensteår uppgår till 75 år ..................................................	till belopp af ........... ............. 100 kronor
76		.............................. no
77		.................. 120
78	»	......................... 130	»
79	»	......................................... 140	1

Då för ifrågavarande lärare och lärarinnor hittills icke erlagts några
afgifter, synas de föreslagna understöden skäligen kunna minskas. Under
det Eders Kongl. Maj:t föreslagit dem till samma afkortade understödsbelopp
som under b) föreslagits för de lärare och lärarinnor, som efter
uppnådda 25 tjensteår fylt 50—54 år, har Riksdagen deremot ansett lämpligare
att understödsbeloppen icke bestämdes till högre belopp än de afkortade
understöd, hvilka under a) föreslagits för lärarinnor, som efter
25 tjensteår fylt 45—49 år, och sålunda utgå:

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Om summan af lefnads-
och tjensteår
uppgår till

med belopp af

75 år

76 »

77 »

78 »

79 >

70 kronor

75 »

80 *
85 *

90 »

Såsom en följd häraf har Riksdagen ansett böra föreskrifvas, att lärare
eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari 1880 och
uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han eller hon tjenstgjort
minst 20 år och summan af lefnads- och tjensteår uppgår till minst
80, vara berättigad att efter afgång från tjensten erhålla understöd till
belopp af 100 kronor, i stället för, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
helt understöd.

Då i allmänhet för rätt till lönetillskott fordras en tjenstgöring af
minst 8 månader eller 34''/2 veckor, har Riksdagen ansett att tjensteåret bör
bestämmas till denna längd. Lika med komiterade och departementschefen
har Riksdagen ansett ett visst minimiantal undervisningstimmar i
veckan böra fastställas för rätt till understöd. Komitén har i sådant afseende
föreslagit att 20 undervisningstimmar i veckan skulle anses såsom
hel tjenstgöring, Eders Kongl. Maj:t deremot att 18 timmar skulle derför
erfordras, emedan skolor faktiskt funnes, i hvilka på grund af vissa
lokala och andra omständigheter undervisningstiden, åtminstone vissa tider
om året, måste inskränkas till 18 timmar i veckan. Riksdagen anser
emellertid en tjenstgöring af endast 18 timmar i veckan, hvilken ju gifver
den tjenstgörande godt tillfälle till annan sysselsättning, vara allt för
ringa för att böra medföra rätt till ålderdomsund erstöd. Enär svårigheter
icke torde möta mot att öka undervisningstiden å de orter, der den nu
utgör endast 18 timmar i veckan, har Riksdagen ansett sig böra godkänna
komiterades förslag i denna del.

Med afseende å de sannolika kostnaderna för beredande af ifrågavarande
understöd har komitén i sitt betänkande lemnat redogörelse
för de successiva belopp, som, under förutsättning att understöden skulle
börja att utgå redan år 1892, sannolikt under de närmaste åren skulle
blifva behöfliga.

Då emellertid den nu ifrågasatta understödsanstalten först med år
1893 kunde träda i verksamhet och medel för understödskostnadernas bestridande
kunde finnas att tillgå först från och med nämnda år, hade
departementschefen, enär deraf blefve en följd, att kostnadssummorna

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

måste i någon mån modifieras, låtit verkställa en ny beräkning af dessa
summor, lämpad efter nuvarande förhållanden, hvarvid befunnits, att
årliga medelkostnaden för ifrågavarande understöd skulle uppgå till
205,200 kronor, samt att det årliga medelvärdet af kommunernas afgifter
kunde beräknas till omkring 54,000 kronor, hvartill komine omkring

2.000 kronor för de e. o. lärarne och lärarinnorna, hvadan statsverkets
egen årliga medelkostnad skulle komma att uppgå till omkring 149,000
kronor.

Genom de ändringar i Eders Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen funnit
lämpliga, skulle denna statsverkets kostnad komma att ej obetydligt
minskas. Då nemligen Riksdagen ansett att skoldistrikt samt lärare eller
lärarinnor skola bidraga med tillsammans 10 kronor om året för hvarje
lärare eller lärarinna, bör ofvan angifna inkomstsumma, 54,000 kronor,
komma att ökas med 66''Vg procent till omkring 90,000 kronor, hvartill
för de e. o. lärarne och lärarinnorna torde kunna påräknas 4,000 kronor
om året, hvadan således statsverkets kostnad för ifrågavarande anstalt
skulle kunna nedbringas till i jemnadt tal 110,000 kronor om året.
Genom den omförmälda minskningen i understödsbeloppen åt de före år
1880 anstälde lärarne och lärarinnorna äfvensom öfriga ofvan antydda
ändringar i Eders Kongl. Maj:ts förslag torde emellertid denna kostnad
komma att ytterligare minskas.

Den sannolika medelkostnaden kan visserligen först efter ett par
tiotal af år uppnås. Enligt departementschefens utredning skulle emellertid
under år 1893 understödskostnaden komma att uppgå till omkring

40.000 kronor, under det att i afgifter från skoldistrikten vore att påräkna
omkring 44,000 kronor. Men om å ena sidan understödskostnaden
något minskas och å andra sidan inkomsterna af kommunernas och de
enskildes afgifter ökas till omkring 74,000 kronor, blefve ett öfverskott af
öfver 34,000 kronor att tillgå för förvaltningskostnadernas bestridande
och framtida behof.

I afseende å bestridande af kostnaderna för anstaltens förvaltning och
verksamhet under år 1893 har, såsom förut nämnts, Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t måtte för sistnämnda år bestämma de belopp,
som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blefve erforderliga;
samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i
öfrigt under nämnda år erforderliga medel måtte af Eders Kongl. Maj:t, i
den mån från skoldistrikten influtna afgifter icke vore att tillgå, anvisas
utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

afgifter, i den mån de under året till anstalten inginge, eller, derest
sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till
ersättande af Riksdagen.

Då Eders Kongl. Maj:t dervid tillika för Riksdagen tillkännagifvit,
bland annat, att Eders Kongl. Maj:t, efter det närmare erfarenhet vunnits
angående omfånget af de göromål, som tillhörde anstalten, samt dessa
göromåls lämpliga fördelning, kommer att till Riksdagen afgifva förslag
till stat för anstalten, föreligger alltså icke för närvarande att pröfva
hvad i sådant afseende må synas lämpligt, men har Riksdagen i detta
sammanhang velat uttala den mening, att det af direktionen öfver folkskolelärarnes
pensionsinrättning uppgjorda förslag till stat för anstalten
synes väl högt beräknadt.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som föreställer sig
att det blifvande reglementet för den nya anstalten kommer att utfärdas
i öfverensstämmelse med Riksdagens nedannämnda beslut,

dels antagit följande grunder för inrättande af en anstalt för beredande
af ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre
folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

att anstalten, hvilken benämnes småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
och träder i verksamhet med år 1893, afser beredande
af ålderdomsunderstöd åt de lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor samt de icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes, dock
icke åt lärare eller lärarinnor i öfningsäinnen eller slöjd vid de till den
allmänna undervisningen hörande skolor;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

att de för anstaltens ändamål erforderliga kostnader skola bestridas
genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels vederbörande lärare
och lärarinnor samt fyllnadsbidrag af staten;

III) i afseende å skoldistriktens afgifter och sättet för dessas utgörande
:

att skoldistrikt skall vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande
af anstaltens utgifter erlägga en årlig afgift af 10 kronor för hvarje af
de under I) afsedda lärare och lärarinnor, för hvilken skoldistriktet för
samma år utbekommer lönetillskott af allmänna medel, med undantag
allenast för vikarie vid ordinarie folkskoleläraretjenst, med skyldighet för

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

vederbörande lärare eller lärarinna att å sin lön vidkännas ett årligt afdrag
af 4 kronor;

att denna afgift å 10 kronor skall utgå till fullo, äfven om skoldistriktet
af någon anledning kommer i åtnjutande blott af en del af det
stadgade lönetillskottet för året; samt

att nämnda afgift skall erläggas på det sätt, att statskontoret och
Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande vid utbetalningen af
hvarje lönetillskott för lärare eller lärarinna, för hvilken afgift skall utgå,
afdrager 10 kronor, hvarefter de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande innehållna
afgifterna insändas till statskontoret;

IV) i afseende ä vilkoren för rätt till understöd samt om understödets
belopp:

att rätt till understöd från anstalten skall, under de vilkor som i
öfrigt bestämmas, tillkomma hvar och en af de under I) afsedda lärare
eller lärarinnor, som antingen, då understödet sökes, är eller inom ett år
före inlemnandet till vederbörande skolråd af sin ansökan om understöd
varit i tjenst anstäld;

att understödssökande skola förete intyg af vederbörande skolrådsordförande
om oförvitlig tjenstgöring under hela den tjenstetid de vilja lägga
till grund för ansökningen;

att helt understöd skall utgå med ett belopp af 150 kronor för år;

att rätt till helt understöd skall efter afgång från tjensten tillkomma
lärare eller lärarinna, som uppnått 55 års ålder och räknar 30 tjensteår;

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari
1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han eller hon
tjenstgjort minst 20 år och summan af lefnads- och tjensteår uppgår till
minst 80, vara berättigad att efter afgång från tjensten erhålla understöd
till ett belopp af 100 kronor;

att, om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör
anses på grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel,
eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig
att sköta sin tjenst, skola, efter uppnådda 25 tjensteår, lärare, som fylt 50
år, och, lärarinna, som fylt 45 år, vara berättigade att, då han eller hon
om understöd gör ansökan, efter afgång från tjensten bekomma afkortadt
årligt understöd till följande belopp

ad lärarinna,

som fylt 45 år................................................ 70 kronor

» » 46 ».................................................. 75 »

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

som	fylt 47 år................		............. 80	kronor
»	» 48 ».................	........	............. 85	»
»	» 49 » ..............		............. 90	»
6) lärare som	eller lärarinna, fylt 50 år.................		............. 100	kronor
	» 51 »................	.....................	.............. no
»	» 52 »................		.............. 120	»
	» 53 »..................		.............. 130
»	» 54 »..................		............. 140

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1
januari 1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han
eller hon tjenstgjort minst 20 år och af förut nämnda skäl icke vidare
anses fullt lämplig att sin tjenst sköta, likaledes vara berättigad att efter
afgång från tjensten erhålla afkortadt årligt understöd sålunda:

om summan af lef nads-

och tjensteår till belopp af

uppgår till

75 år..................................................................... 70 kronor

76 »..................................................................... 75 »

77 » ..................................................................... 80

78 »....................................................................... 85

79 >..................................................................... 90

att tjensteår skall med afseende på rätt till understöd räknas såsom
fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder tjenstgjort minst 8 kalendermånader,
och att med de år, under hvilka läraren eller lärarinnan möjligen
undervisat kortare tid, skall verkställas en sammanläggning och
reduktion, med beräkning af 8 månader på hvarje år;

att med afseende på rätt till understöd hel tjenstgöring skall beräknas
omfatta minst 20 undervisningstimmar i veckan;

att i lärares eller lärarinnas tjenstetid skall inräknas hd tjenstgöring
i sådan beställning vid de till den allmänna folkundervisningen hörande
skolor, för hvars aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits;

att, om den, som börjat att uppbära understöd från anstalten, mottager
nytt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon för den

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

att understödstagare, som dömes förlustig medborgerligt förtroende,
skall förlora sitt understöd;

att den, som under loppet af fem år ej uttagit sitt understöd, skall
afföras från förteckningen å understödstagare, och att, om han eller hon
sedermera ånyo anmäler sig, det må ankomma på anstaltens direktion, om
och i hvilken mån han eller hon åter må inträda i sin förra rätt;

att understödstagare, som bosätter sig å utrikes ort, utan att dertill
ega Kongl. Majrts tillstånd, derigenom förverkar understödet för den tid,
han är utrikes, samt att, om understödstagare blifver främmande magts
undersåte, eller utan Kongl. Maj:ts tillstånd träder i främmande stats tjenst,
hans rätt till understöd skall upphöra;

att understöd skall beräknas för fulla kalendermånader och vidtaga
med början af månaden näst efter den, under hvilken läraren eller lärarinnan
upphört att åtnjuta lön, eller ock — der lärare eller lärarinna, som
först efter afgången från tjensten, men inom ett år derefter, inlemnat sin
ansökan om understöd, särskildt hemstält, att denna måtte pröfvas med
afseende på hans eller hennes efter afgång från tjensten uppnådda högre
lefnadsålder och dermed möjligen följande rätt till högre understödsbelopp
— med början af månaden näst efter den, under hvilken han eller hon
till vederbörande skolråd ingifvit ansökning att från anstalten erhålla
understöd;

att understöd skall upphöra att utgå med den månad, under hvilken
understödstagare aflidit eller rätt till understöd förlorats; samt

att understöd af nu ifrågavarande slag ej må för understödstagarens
gäld i mät tagas; *

V) i afseende å utbetalning af understöd:

att understöd utbetalas halfårsvis af anstalten; samt
att, om understödstagare är boende i landsorten, han skall vara berättigad
att efter hos styrelsen för anstalten gjord anmälan, innefattande
uppgift om hans hemvist samt åtföljd af de intyg och öfriga handlingar,
Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, från styrelsen få understödet
med allmänna posten i rekommenderadt eller assureradt tjenstebref kostnadsfritt
sig tillsändt;

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

VI) i afseende å under stödsanstaltens styrelse och förvaltning:

att anstalten skall förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning,
och att tills vidare dervid skola i tillämpliga delar och i
alla de omständigheter, om hvilka icke i blifvande reglemente för anstalten
kommer att särskildt stadgas, gälla enahanda föreskrifter, som enligt reglementet
för nämnda inrättning äro gifna för densamma samt dess förvaltning; dels

ock medgifvit att Eders Kongl. Maj:t må för år 1893 bestämma
de belopp, som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga;
samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i
öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kongl. Maj:t, i
den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel
såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån
de under året till anstalten ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året
befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Stockholm den 20 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1892. 10 Sami.

1 Ad.

1 Band. 20 Häft.