Riksdagens Skrifvelse N:o 88 (Riksdagsskrivelse 1890:88)

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

N:o 88.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1890.

— — — — Andra Kammaren — 19 —

jRiksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds
proposition n:o 17 angående ändrade bestämmelser med
afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna.

(Särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 1 och memorial
n:is 3 och 4.)

Till Konungen.

I proposition af den 7 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t,
under hänvisning till b i lagd!, statsrådsprotokoll, föreslagit Riksdagen att
medgifva:

1) att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas
en läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd
och biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna
vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljusoch
vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande
lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,
vid de femklassiga 100 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

2) att lärjungarne vid de allmänna läroverken må från och med
vårterminen 1891, utom förut bestämda afgifter, åläggas eu terminlig,
till statsverket ingående afgift till belopp af 20 kronor för lärjunge i
fjerde och femte klassen samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och
sjunde klassen, dock med den inskränkning, att lärjunge, som intagits
i den afdelning af Jakobs läroverk, der olika årsklasser undervisas tillsammans,
må befrias från all terminsafgift, samt att, enligt de närmare
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angifna grunder fastställas, medellösa lärjungar
till högst femton procent och mindre bemedlade till högst tjugu
procent af hela närvarande lärjungeantalet må kunna befrias, de medellöse
från afgiftens hela och de mindre bemedlade från dess halfva
belopp;

3) att — under förutsättning, att lästiden så utsträckes, att lärarnes
tjenstgöringstid kommer att uppgå till 40 veckor om året — löneförmånerna
för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid de högre
och femklassiga allmänna läroverken må bestämmas att från och med
1891 utgå med belopp, på sätt och under vilkor, som i statsrådsprotokollet
finnas upptagna;

4) att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman
och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som
äro lärarne vid de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån
det kan ske utan förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning
uti enskildes genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden,
till statsverket indragas;

5) att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de lägre
allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med
afseende på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken;
samt

att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar
ordinarie läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock
att den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager
utöfningen af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det
läroverk, Kongl. Maj:t med afseende på förekommande omständigheter
kan finna skäligt bestämma;

6) att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de
ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1893, nemligen:
enklassiga pedagogierna i öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,
Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo,

Riksdagens Skrifvelse N:o 8b.

Hedemora, Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga
allmänna läroverken i Vernamo och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare
må uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu
gällande ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet
må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn
till såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning;

7) att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimnrerby,
Alingsås, Askersund, Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Engelholm, Marstrand,
Strömstad, Amål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga
pedagogierna i Södertelje, Köping och Nora; samt enklassiga
pedagogien i Simrishamn må ombildas till lägre allmänna läroverk med
tre ämneslärare och sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare
angifvits, under vilkor att vederbörande kommun åtager sig att
tillhandahålla erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad
eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett nytt
lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må
ombildas till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare; under vilkor
att vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende
på undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande
dylikt läroverk med tre ämneslärare;

att vederbörande kommunalstyrelse må i sammanhang med beslutet
om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera bildningslinies
undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida
qvinliga lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare
må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf
1,000 kronor tjenstgöringspenningar och ett ålderstillägg å 500 kronor
efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad;
en adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; eu kollega med lön af 2,000
kronor jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvardera efter respektive
5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode
af 300 kronor; en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstgö
ringsskyldighet af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare med
ett arfvode af 500 kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i
veckan; äfvensom att vid hvarje läroverk af detta slag må anställas en

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

skolläkare med arfvode af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne,
som tillkommer skolläkaren vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna
läroverk med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid
läroverk med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen
ökas med en adjunkt;

att rektorerna vid de i föregående momenten afsedda läroverken
må tillsättas på förordnande under viss tid, samt att samtlige lärare vid
ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller
förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Ivongl. Maj:t kan finna skäl
dem anvisa; samt

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,
som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit
verkställas eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner,
som hittills till dem utgått;

8) att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt
vid allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid
Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm, samt att nämnda läroverk må
på för ändamålet erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar
med afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen:
att rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre
läroverk, att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren
tillägges samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning
af 3:dje klassen vid högre allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen
indrages, äfvensom att en skolläkare må der anställas med
ett årligt arfvode af 100 kronor utom den afgift af lärjungarne, som
tillkommer skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;

9) att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda må
erhålla samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga
läroverk;

10) att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må
meddelas äfven å latinlinien;

11) att undervisning å reallinien må meddelas vid högre latinläroverket
å Södermalm äfven i sjette och sjunde klasserna samt vid högre
läroverket i Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket
i Strengnäs blott till och med femte klassen;

12) att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs
samt en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna
läroverket i Vesterås må indragas, sedan innehafvare öfverflyttats till
andra allmänna läroverk;

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

13) att — i den mån tillgångar blifva disponibla genom tillämpning
af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk —
utom förut nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen:
i Stockholm: vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning
samt å eu för samtliga under direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk lydande läroverk gemensam stat
tre lektors- och femton adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i
Nyköping en lektorsbefattning; vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning;
vid högre läroverket i Helsingborg två lektors- och två
adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket i Göteborg en lektors- och
tre adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Karlstad tre adjunktsbefattningar;
samt vid högre läroverket i Umeå en lektorsbefattning;
dock, hvad lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med
vilkor att stadsfullmägtige derstädes åtaga sig att med det bidrag, som
möjligen kan erhållas af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda
byggnadsfond, tillhandahålla läroverket erforderliga och ändamålsenliga
undervisningslokaler äfvensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

14) att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk
examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning
Vid högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade
föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas, må ega rätt att vid
årsberäkning för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till
godo den tid han från och med året näst efter det, hvarunder berörda
vilkor blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk
tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller
med eu tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må
ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad
den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning
i högre adjunktslönegrad;

att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie
öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till
godo för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året
näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort
såsom vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt
läroverk, dock med undantag för de två första åren af hans så
beskaffade verksamhet; samt att tjenstgöring vid lägre allmänt läroverk
härvid äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring
vid lägre läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre
läroverk;

Bill. till Rikscl. Prat. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Haft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet
och sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst,
åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna
den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid
vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt
till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter
det, under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts
erhållande förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva
haft för likartad tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående
rätt för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo
den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,
såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket
använd, dock med undantag för de tre första åren af hans
så beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än
dem, som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo;

15) att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare
och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och
hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten
eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet
att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad
lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten
afgå; Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i
densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått
60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda
vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva
samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,
som näst föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som
i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf
han eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det
varder behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande
det han eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen
ansökning före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten,
hvilken pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

är fördelad i lön ocli tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika
med hela lönen, om lian eller hon befinner sig i annan lönegrad än
den högsta, men för den, som redan uppnått högsta lönegraden eller
innehar tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas, att för
hvarje i full pensionsålder felande tjenstår afdrages en procent af lönen,
dock icke mer än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning
icke är på förenämnda sätt fördelad, skall utgå med ett mot
tre fjerdedelar af lönen svarande belopp, minskadt med en procent
för hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver tio
procent;

16) att ingen förändring eger rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning
och till ersättning för förlorad helgonskyld, men att
anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk må
upptagas å ordinarie stat till enahanda belopp, hvarmed det förut varit
uppfördt å extra stat, eller 6,000 kronor;

17) att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp
af 7,000 kronor och äfven kunna användas till bestridande af andra
kostnader för biblioteken;

18) att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna
utgå icke blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk
i Stockholm utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten
med ett synnerligen stort lärjungeantal, samt att detta anslags
belopp må höjas till 12,000 kronor;

19) att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden
och oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages
å ordinarie stat till 175,000 kronor, eller 20,000. kronor mindre
än det sammanslagna belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels
å ordinarie, dels å extra stat uppförda;

20) att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt
gymnastiklärare samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras
ett anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare. och
ledare af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition
för målskjutning m. m.;

21) att anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare nedsättes till
ett belopp af 28,000 kronor;

22) att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de
allmänna läroverken må höjas till 28,000 kronor;

23) att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskild!
vid de läroverk, der profårskurs är inrättad, må uppföras ett
anslag af 4,000 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

24) att — under förutsättning deraf, att samtliga pedagogier, vid
h vil ka högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie
anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor må nedsättas
med 57,511 kronor, eller till 5,036 kronor; samt

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare
må utgå af anslaget till de allmänna läroverken;

25) att Riksdagen, i stället för hittills å extra stat utgående anslag,
till allmänna läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750
kronor, samt det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget
till pedagogier och folkskolor, 57,511 kronor, ville för betäckande af
kostnaderna för den nya normalstaten, beräknade till 2,606,750 kronor,
för ålderstillägg åt lärarne enligt nya staten, beräknade för år 1891
till 782,550 kronor, samt för de i punkterna 16—23 omnämnda särskilda
anslagen till de allmänna läroverken, uppgående tillhopa till 308,951
kronor 43 öre, bevilja en förhöjning af nuvarande ordinarie anslag till
de allmänna läroverken med ett jemnadt belopp af 790,809 kronor, dock
att, alldenstund af befintliga reservationer å nämnda anslag kunna under
år 1891 för ändamålet utgå 78,573 kronor, sagda förhöjning må i riksstaten
för år 1891 upptagas till allenast 712,236 kronor, kommande
alltså, under förutsättning af Riksdagens bifall såväl till hvad nu föreslagits
som till den i Kong]. Maj:ts proposition n:o 1 gjorda framställning
angående ersättning af statsverket för en till indragning föreslagen
fond vid allmänna läroverket i Karlstad, sammanlagda beloppet af
anslagen till allmänna läroverken att i 1891 års riksstat uppgå till
kronor 3,579,782;

26) att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna
lämpligt föreskrifva, af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken
må användas ett belopp af högst 15,000 kronor årligen till
understöd åt enskilda läroverk; samt

27) . att den inkomst af terminsafgifter, som kommer att till statsverket
inflyta, må i riksstaten för år 1891 upptagas bland statsverkets
inkomster under benämningen »skolafgifter» och beräknas till ett belopp
af 263,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i fasta, 2:dra och 3:dje punkterna af nämnda
proposition föreslagit, har Riksdagen icke bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 4:de, 5de och 6de punkterna föreslagit,
har Riksdagen bifallit.

I den proposition, som Eders Kongl. Maj:t den 14 februari 1887
afgaf till då församlade Riksdag angående ändrade bestämmelser med
afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna, men som icke

Riksdagens Skrifvelse JV:o 88.

harm af Riksdagen före dess upplösning behandlas, föreslog Eders
Kongl. Maj:t till indragning utom de läroverk, som i 6:te punkten af
Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition föreslagits till indragning,
jemväl treklassiga allmänna läroverket i Sölvesborg.

Såsom skäl för detta läroverks bibehållande har till statsrådsprotokollet
den 7 februari 1890 anförts, att stadsfullmägtige i Sölvesborg i
underdånig petition andragit: att detta från längre tider tillbaka upprättade
läroverk redan som tvåklassigt under flera år hade ett lärjungeantal,
som i medeltal öfverstigit det antal, som af läroverkskomitén
faststälts såsom minimum för ett läroverks bibehållande; att medelantalet
lärjungar under de läroverkskomiténs betänkande näst föregående
åren visserligen nedgått under berörda minimum, men att anledningen
härtill förnämligast varit den, att skolans föreståndare varit af riksdagsgöromål
och andra offentliga värf förhindrad att utöfva sitt kall inom
läroverket, och att hans ställföreträdare ingalunda varit lämplige eller
mägtige att tillfredsställa allmänhetens billiga anspråk och upprätthålla
läroverkets anseende; att emellertid dessa beklagliga förhållanden numera,
sedan år 1888 ny föreståndare förordnats, och den öfriga personalen
delvis ombytts, så väsentligen förändrats, att lärjungarnes antal
mer än fördubblats och under detta läsår uppgått'' till 47 samt att det
lifliga intresse, hvarmed läroverket fortfarande omfattades af såväl staden
som närliggande landsort, gåfve anledning antaga, att antalet skulle
under kommande år ytterligare ökas; att de lokaler, som af staden
upplåtits åt läroverket i ett under de senare åren nybygdt hus, befunnes
fullt ändamålsenliga och tillräckligt rymliga äfven för ett betydligt
större antal lärjungar än det nuvarande, äfvensom att särskilda rymliga,
särdeles lämpliga gymnastik- och slöjdsalar vore för läroverket tillgängliga;
samt slutligen att indragningen af detta läroverk ej mindre för
den ännu lifskraftiga staden än för den omgifvande folkrika orten skulle
medföra de mest bekymmersamma följder; och att de af stadsfullmägtige
andragna skälen syntes behjertansvärda. Då emellertid lärjungeantalet
vid Sölvesborgs läroverk under eu lång följd af år varit obetydligt
— det utgjorde åren 1873—1878 i medeltal 24, 1879—1883 17,
1884—-1888 17 — och då den hastiga höjningen till 27 höstterminen 1888
och 47 höstterminen 1889 möjligen kan anses vara tillfällig och då afståndet
till å ena sidan Karlshamn och å andra sidan Kristianstad är
obetydligt och kommunikationerna med båda dessa städer goda, synes
ej tillräckliga skäl finnas för bibehållande af treklassiga läroverket i
Sölvesborg.

Riksdagen har derför för sin del beslutit, att treklassiga allmänna

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

läroverket i Sölvesborg må indragas på samma sätt som de läroanstalter,
hvilkas indragning blifvit på Eders Kongl. Maj:ts framställning i
propositionens 6:te punkt af Riksdagen medgifven.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 7 :de och 8:de punkterna föreslagit, bär
Riksdagen icke bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 9:de punkten föreslagit, bär Riksdagen
bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 10:de punkten föreslagit, bar Riksdagen
icke bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i ll:te punkten föreslagit, har Riksdagen
bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 12:te punkten föreslagit, har Riksdagen
endast på det sätt bifallit, att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket
i Strengnäs och en lektorsbefattning vid allmänna läroverket i
Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra allmänna
läroverk.

Med afseende på hvad Eders Kongl. Maj:t i 13:de punkten föreslagit,
drager Riksdagen behöfligheten af en ny lektorsbefattning vid läroverket
i Umeå i tvifvelsmål, då lärjungeantalet vid detta läroverk icke är
synnerligen stort och äfven andra läroverk finnas, hvilka, ehuru de äro
fullständiga såväl å klassiska som å reala linien, ega blott fem lektorer.
Deremot synes anledning finnas för inrättandet i enlighet med en inom
riksdagen väckt motion af en ny lärarebefattning vid femklassiga läroverket
i Göteborg. Lärjungeantalet vid detta läroverk har nemligen —
liksom vid de tre läroverken i Göteborg tillsammans — under de senare
åren alltjemt ökats, hvarför också en stor del af undervisningen måst
bestridas af extra lärare. Lärjungarne utgjorde sålunda 1879—1883 i
medeltal 188, 1884—1888 i medeltal 223 och höstterminen 1889 273,
och under innevarande läsår äro vid läroverket 5 extra lärare anstälda,
under det antalet ämneslärarebefattningar på stat är 6.

Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning
i propositionens 13:de punkt och den nämnda, inom Riksdagen
väckta motionen, att — i den mån tillgångar blifva disponibla genom
tillämpning af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk
— följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm:
vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning
samt å eu för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk lydande läroverk gemensam stat tre lektors- och
femton adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Nyköping eu lektorsbefattning;
vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning; vid högre

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

läroverket i Helsingborg två lektors- och två adjunktsbefattningar; vid
högre realläroverket i Göteborg en lektors- och tre adjunktsbefattningar;
vid femklassiga läroverket i Göteborg en adjunktsbefattning; samt
vid högre läroverket i Karlstad tre adjunktsbefattningar; dock, hvad
lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med vilkor att
stadsfullmägtige derstädes åtaga sig att med det bidrag, som möjligen
kan erhållas af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond,
tillhandahålla läroverket erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler
äfvensom bostad eller hyres ersättning åt rektor.

I fråga om hvad Eders Kongl. Maj:t i 14:de punkten föreslagit har
Riksdagen med afseende på den för lärarne vid sjökrigsskolan ifrågasatta
rätten till lönetursberäkning i händelse af öfvergång i de allmänna
läroverkens tjenst anmärkt, att då vid sjökrigsskolan finnas olika klasser
af lärare och af dem endast lektorerna med afseende på sättet för
anställning, kompetens och tjenstgöring kunna anses jemförlige med
lärarne vid de allmänna läroverken, rätten till lönetursberäkning vid
öfvergång till de allmänna läroverken synes böra tillkomma endast
denna lärareklass.

Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning
i nämnda punkt,

att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk
examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning
vid högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter
för att kunna till lektor utnämnas, må eg a rätt att vid årsberäkning
för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till godo den
tid han från och med året näst efter det, hvarunder berörda vilkor
blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort
såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller med en
tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk,
må ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad
den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för
uppflyttning i högre adjunktslönegrad;

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

härvid äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring
vid lägre läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre
läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet
och lektorer vid sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens
tjenst, åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom
kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits
lärare vid vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt
till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter
det, under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts
erhållande förminskar den rätt till uppflyttning'', lärare eljest skulle hafva
haft för likartad tjenstgöring;

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 15:de punkten föreslagit, har Riksdagen
på det sätt bifallit, att Riksdagen godkänt de två första momenten, så
lydande:

att med undantag för gymnastiklärarne öfriga ordinarie lärare och
lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad
angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten eller
som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet
att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad lön
såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge
den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

hvaremot Riksdagen icke bifallit det tredje momentet, så lydande:
att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som
i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

han eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det
varder behörigen styrkt, att anledning- icke förefinnes till antagande,
det han eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen
ansökning före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten,
hvilken pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning
är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika
med hela lönen, om han eller hon befinner sig i annan lönegrad än
den högsta, men för den som redan uppnått högsta lönegraden eller
innehar tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas att för
hvarje i full pensionsålder felande tjenstår afdrages en procent af lönen,
dock icke mer än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning
icke är på förenämnda sätt fördelad, skall utgå med ett mot tre
fjerdedelar af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för
hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 16:de, 17:de och 18:depunkterna föreslagit,
har Riksdagen bifallit.

Med afseende på hvad Eders Kongl. Maj:t i 19:de punkten föreslagit,
har Riksdagen anmärkt, att, då möjligen behofvet af extra lärare
kan komma att minskas utöfver hvad nu är beräknadt, det icke torde
vara lämpligt att å ordinarie stat uppföra det nu å extra stat utgående
anslaget å 40,000 kronor. Riksdagen har derför endast på det sätt bifallit
Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna punkt, att till arfvoden åt
extra lärare samt till vikariearfvoden och oförutsedda behof å ordinarie
stat uppföres ett anslag af 135,000 kronor, samt att till arfvoden åt
extra lärare beviljas ett anslag å extra stat för år 1891 å 40,000
kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 20:de punkten föreslagit, har Riksdagen,
då särskilt aflönade ledare af och uppsyningsmän öfver ungdomens
fria lekar icke torde vara erforderliga, endast på det sätt bifallit, att i
stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt gymnastiklärare
samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras ett anslag af
34,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande
af ammunition för målskjutning in. m.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 21:sta punkten föreslagit, har Riksdagen
bifallit.

Den af Eders Kongl. Maj:t i 22:dra punkten begärda höjningen i
anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna
läroverken har Riksdagen icke bifallit.

Bill till Biksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Raft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 23:dje punkten föreslagit, har Riksdagen
bifallit.

I anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i 24:de punkten föreslagit
och Riksdagens med afseende å pedagogierna fattade beslut, har Riksdagen
beslutit, att ordinarie anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor
må nedsättas med kronor 38,130 eller till kronor 24,417, samt
att aflöningen till de lärare, som qvarstå på de till indragning beslutade
pedagogiernas stat må utgå af anslaget till de allmänna läroverken.

I anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i 25:te punkten föreslagit
och Riksdagens ofvan omförmälda beslut, för så vidt de på staten för
de allmänna läroverken inverka, har Riksdagen dels förhöjt det nu med
kronor 2,867,443 uppförda kontanta ordinarie anslaget till de allmänna
läroverken med kronor 35,010: 36, eller till kronor 2,902,453: 36, dels å
extra stat för 1891 uppfört kronor 40,000.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning i 26:te punkten
och en inom riksdagen väckt motion har Riksdagen medgifvit, att,
enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken
må användas ett belopp af högst 20,000 kronor årligen till understöd
åt enskilda läroverk, livilka förbereda till studentexamen.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 27:de punkten föreslagit, har, enär Eders
Kong]. Maj:ts framställning i 2:dra punkten icke vunnit Riksdagens
bifall, förfallit.

Stockholm den 19 maj 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Ilaeggströms boktryckeri, 1890.