Riksdagens Skrifvelse N:o 67 (Riksdagsskrivelse 1892:67)

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20- maj 1892.
— —- — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvud titel, innefattande
anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtande lins 7, 7 a och 7 b samt memorial n:o 28.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen
för Eders Kongl. Maj:t. anmäla följande beslut.

... ■ :;'' (. .j!; • Tv, .■ i i v : . ■ '' , "i ■ .!> ^ • ii -ilAlkr

Ordinarie anslag.

Rikets ekonomiska kartverk.

l:o) Plders Kongl. Maj:t. har i den till Riksdagen den 16 sistlidne
januari aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
Bih. till Riksd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft. (N:o 67). 1

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

föreslagit, att Riksdagen måtte, utöfver det å riksstat,ens sjette hufvudtitel
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000
kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1893 anvisa till
de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de delar
af Vesterbottens län, som vore belägna ofvan odlingsgräns^! eller inginge
i kartblad, tillhörande den under utgifning varande kartan öfver
förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i
öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,
äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen
finge användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska
kartverket.

Enligt hvad af statsverkspropositionen och dervid fogade statsrådsprotokoll
öfver civilärenden för den 13 januari innevarande år framgår,
åsyftas, att, det extra anslag, som under en följd af år anvisats till de
ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län, från och med
år 1893 skulle komma att användas jemväl vid dylika arbeten inom
vissa delar af Vesterbottens län. Riksdagen, som erkänner lämpligheten
af att Norrbottens läns kartverk utsträckes till den 65:e latitudgraden
och således kommer att omfatta äfven de delar af Vesterbottens län,
hvilka äro belägna ofvan berörda latitudgrad, har icke funnit anledning
till någon erinran mot Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna del.
Men det nu väckta förslaget om det norrbottniska kartverkets utsträckande
öfver vissa delar af Vesterbottens län afser äfven kartläggning
af en del af sistnämnda län, hvilken är belägen nedom 65:te breddgraden
men ofvanför odlingsgränsen; och då denna del icke lämpligen
skulle kunna ingå på kartan öfver Norrbottens län, har Riksdagen i
fråga om kartläggningen af detta senare område stått något tveksam.
Som emellertid Riksdagen inhemtat, att kartläggningen af ifrågavarande
område, hvilket icke förut varit föremål för något slags uppmätning
och skulle blifva det enda i Sverige, öfver hvilket tillförlitlig karta icke
kunde upprättas, endast skulle betinga en kostnad af högst 9,000 kronor,
samt att meningen är att åtminstone tills vidare icke utgifva någon
karta öfver området, utan endast att på fotografisk väg . taga några
kopior af originalritningen för vederbörande embetsmyndiglieters behof,
har Riksdagen låtit sina betänkligheter falla och ansett sig böra bifalla
framställningen äfven i denna del.

Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af medel till det allmänna
ekonomiska kartverket har icke föranledt någon erinran från
Riksdagens sida; och har Riksdagen, som, på sätt i Riksdagens skrifvelse
angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud -

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

titel omförmäles, icke bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag om höjning
af anslaget till fortsättande af generalstabens topografiska arbeten, ansett
sig böra jemväl för nästkommande år göra samma medgifvande i
fråga om användandet af möjligen uppstående behållningar å de ekonomiska
kartverkens anslag, som Riksdagen de senare åren lemnat.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie
anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för
år 1893 anvisat till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna ofvan
odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande den under utgifning
varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans
76,000 kronor, äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållningar
å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter
för det topografiska kartverket.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att ytterligare en landtbruksingeniör finge från och med år 1893 anställas
med enahanda aflöningsförmåner, som vore nuvarande landtbruksingeniörer
beviljade, samt för beredande af tillgång å härför erforderliga
aflöningsmedel höja anslaget till »landtbruksingeniörer och deras
biträden» från 47,500 kronor till 49,500 kronor eller med 2,000
kronor.

Då önskvärdheten af eu delning utaf de båda nordligaste landtbruksingeniörsdistrikten
synes Riksdagen vara ådagalagd genom hvad
landtbruksstyrelsen i ärendet anfört, och då enligt det föreliggande
förslaget denna delning synes kunna genomföras, utan att medel behöfva
anvisas till aflönande af mer än en ytterligare landtbruksingeniör,
har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, medgifvit att
ytterligare en landtbruksingeniör må från och med år 1893 anställas
med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande landtbruksingeniörer
beviljade, samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel
höjt anslaget till »landtbruksingeniörer och deras biträden» från
47,500 kronor till 49,500 kronor, eller med 2,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att assistenten vid landtbruksakademiens
agrikulturkemiska afdelning Carl Gustaf Eggertz måtte
ega att, så länge han vid denna befattning qvarstode, från anslaget
till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» åtnjuta
ett personligt lönetillägg af 1,200 kronor årligen.

Vid behandliugen af denna Eders Kongl. Maj:ts framställning
hafva Riksdagens kamrar stannat i olika beslut af den beskaffenhet,
att, jemlikt 63 § riksdagsordningen, frågan i följd deraf för denna riksdag
förfallit.

Skiften och afvittringar.

4:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, dels för år 1893 beviljat förhöjning i styresmannens
för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor;
dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under
år 1893 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län
samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs län kunna komma att understiga
2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden och 3,000
kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,
må desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftesoch
afvittringsverken; dels ock för år 1893 åt föredraganden af afvittringsärendena
i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom beviljat en
tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

5:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag å sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan
förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslags -

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

anslaget, till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. måtte ökas med
746 kronor eller från 117,795 kronor till 118,541 kronor.

Riksdagen bär för år 1893 faststält samtliga under sjette hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, i hvilka förändring icke här ofvan anmälts
till samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att i anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. i enlighet med
Eders Kongl. Maj:ts förslag gjorts den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma erfordrats.

Statens jernvägstrafik.

6:o) Eders Kongl. Magt bar föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att banvakt vid statens jernvägstrafik måtte kunna uppflyttas i
19:e löneklassen enligt gällande aflöningsreglemente för embete- och
tjenstemän samt betjente vid statens jernvägstrafik med årligt arfvodesbelopp
af 600 kronor.

Enligt hvad Riksdagen inhemta!, har Eders Kongl. Maj:t den
31 december 1891, i sammanhang med fastställande af arfvodesstat vid
statens jernvägstrafik för år 1892 och under åberopande af de förändrade
förhållanden, som inträd! sedan nu gällande aflöningsreglemente
för embete- och tjenstemän samt betjente vid statens jernvägstrafik
faststäldes, anbefalt jernvägsstyrelsen att före den 1 september
1892 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till nytt aflöniugsreglemente.
Då således förslag till eu enligt Riksdagens förmenande
af flera skäl oneklig allmän revision af ifrågavarande aflöningsreglemente
lärer kunna redan för nästa Riksdag framläggas, håller Riksdagen
före, att den slutliga pröfningen af frågan om förbättring af
banvakternas lönevilkor bör till dess anstå. Men då ostridigt synes
vara, att behofvet af eu något högre aflöning för vissa banvakter, särskild!
de i Norrland anstälda, är så känbar!, att detsamma så fort som
möjligt bör för tillfället afhjelpas, för hvilket ändamål, efter hvad Riksdagen
inhemtat, ett jemförelsevis mindre betydande belopp skulle för
ett år vara tillräckligt, har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att af jernvägstrafikmedlen
ett belopp af högst 12,000 kronor må under år 1893,
efter trafikstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning i vissa fall
af de vid statens jernvägstrafik anstälda banvakters löneförmåner utöfver
det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor
för hvarje banvakt, som af förhöjningon kommer i åtnjutande.

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Patentbyrån.

7:o) Med bifall till Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen medgifvit, att afgifterna för patent och för registrering
af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka
betingas af tillämpning under år 1893 af förordningen angående patent
och lagen om skydd för varumärken.

Arbetareförsäkringen.

8: o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen medgifvit, att Eders Kongl. Magt må för år
1893 använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels
till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under enahanda vilkor, som i Riksdagens
skrifvelse den 13 maj 1891 (n:o 85) äro angifna, dels ock till
utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg
af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom
den redan i punkten l:o) nämnda, följande anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

9:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, för handhafvande af kontroll å för säkring sanstalterna,
för år 1893, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra
stat anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500
kronor.

Öfverståthållareembetet.

10:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen äfven för år 1893, till utgifvande under samma
år af »Polisunderrättelserj>, på extra stat anvisat 15,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Landsstaterna i länen.

ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på
extra stat för år 1893 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett
anslag af 65,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af
särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas,
äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.

Med bifall härtill har Riksdagen på extra stat för år 1893 till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande stält ett anslag af 65,000 kronor att
användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,
der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för
gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande
allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärendeu den
13 januari 1892 angifna grunder.

12:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1891 och 1892 egt
rum, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge
samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för 1893 anvisat

10,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaien.

13:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt
rum, till undersökningar af mindre hamnar och farleder, på extra stat
för år 1893 anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

14:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i enlighet med hvad för innevarande år egt
rum, på extra stat för år 1893 anvisat till aflöningar och öfriga utgifter
vid Ultima landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

15:o) Vidare och i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts i sådant
hänseende gjorda framställning har Riksdagen af det år 1891 till
bestridande af kostnader för nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

och jordegendom m. m. beviljade anslag, 68,000 kronor, å extra stat
för år 1893 anvisat 19,000 kronor.

16:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
liar Riksdagen af det år 1891 till bestridande af kostnaderna för byggnadsarbeten
och ny värmeledning vid Alnarp in. m. beviljade anslag,
67,425 kronor, på extra stat för år 1893 anvisat 15,000 kronor.

17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för anordnande
af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut,
för år 1893 anvisa å extra stat ett anslag af 10,000 kronor.

Riksdagen har visserligen förestält sig, att, då den högre mejeriundervisningen
för framtiden kommer att meddelas vid endast ett läroverk,
under det att den hittills lemnats vid två å skilda orter belägua
sådana, möjlighet borde förefinnas att i någon mån nedbringa kostnaderna
för samma undervisning, men då lör närvarande icke kan med
säkerhet afgöras, huru kostnaderna i förevarande hänseende kunna
komma att ställa sig, har Riksdagen ansett medel böra för år 1893
anvisas för ändamålet till enahanda belopp, som under de senare åren
derför utgått, och alltså bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att Riksdagen måtte på
extra stat för år 1893 anvisa

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 7,500 kronor, och dels till prisbelöningar vid sådana
möten för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 12,500 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har af Riksdagen bifallits.

19:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende
föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af sju kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behof -—inom de orter, der
landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit
sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

behof — på extra stat för år 1893 anvisat ett anslag af 4,000 kronor
för hvarje station, eller tillhopa 28,000 kronor.

20:o) På grund af Eders Kongl. Majtts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887 egt rum, på
extra stat för år 1893 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ett
anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje
anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstaltei•, som af
landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka
anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på
analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl. Maj:t
fastställas.

21:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i enlighet med hvad för innevarande år egt rum,
på extra stat för år 1893 anvisat till utbildande af en elev i boskapsskötsel
och mejerihushållning 1,000 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen till understöd åt svenska mosskulturföreningen på
extra stat för år 1S93 anvisat ett anslag af 10,000 kronor.

23:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, för fortsättande under år 1893 af de geologiska
undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar
och uppsatser, beviljat ett extra anslag för samma år till
belopp af 91,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

24:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda iramställning
har Riksdagen på extra stat jemväl för år 1893 beviljat, till anställande
af eu andre instruktör i husslöjd, 2,000 kronor.

25:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, på extra stat jemväl för år 1893 beviljat
dels, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med
vilkor att från Elfsborgs läus landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor och dels,
Bill. till Riksd. Vrot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band 12 Höft. 2

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000
kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från
nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

26:o) Eders Kongl. Maj:t har förslagit, att Riksdagen måtte å extra
stat för år 1893 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag
af 200,000 kronor att användas dels för deltagande i 1893 års internationella
utställning i Chicago och dels till understöd åt teknici för att
besöka nämnda utställning.

Efter den utredning och belysning, frågan om Sveriges deltagande
i Chicagoutställningen numera erhållit, anser sig Riksdagen böra bevilja
det af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet.
Riksdagen finner sig emellertid böra framställa några erinringar med
afseende å vissa enskildheter i förslaget om medlens användning.

Först och främst synes det Riksdagen uppenbart, att, om deltagandet
i utställningen skall blifva af åsyftad nytta för våra näringar,
den svenska utställningen bör anordnas i en särskild byggnad. Skulle
den inrymmas i den allmänna utställningsbyggnaden, torde nemligen
vara att befara, att den icke komme att tilldraga sig vederbörlig uppmärksamhet
och att särskildt dess egenskap af att vara svensk utställning
icke komme att med tillräcklig tydlighet framträda. Om den
blifvande bestyrelse^ företager ett noggrannt urval bland de föremål,
som till utställningen anmälas, och fäster afseende mera vid de för
exposition afsedda artiklarnes framstående beskaffenhet och lämplighet för
export än vid mängden deraf, borde enligt Riksdagens förmenande kostnaderna
för en särskild utställningsbyggnad kunna begränsas så, att det af
departementschefen för sjelfva deltagandet i utställningen beräknade
beloppet, 150,000 kronor, ej skulle behöfva öfverskridas. Om det emellertid
skulle visa sig, att kostnaderna komme att öfverstiga denna summa,
föreställer sig Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t skulle kunna af till
Eders Kongl. Maj:ts disposition stälda medel fylla bristen, hvilken icke
lärer komma att uppgå till något betydande belopp.

Med afseende å de föreslagna reseunderstöden har Riksdagen
ansett, att, i enlighet med hvad kommerskollegium hemstält, understöd
icke i något fall bör utgå med högre belopp än 1,500 kronor.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på
extra stat för år 1893 stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett
anslag af 200,000 kronor, att användas dels för deltagande i 1893 års
utställning i Chicago och dels till understöd åt teknici för att besöka
nämnda utställning.

Riksdagens Skrifvelse N\o 67.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

27:o) Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
liar Riksdagen jemväl för år 1893 på extra stat anvisat ett
anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas för att
åt alster af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande
länder.

28:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till uppehållande
af en regulier ångbåts förbindelse medelst sydsvenska ångfartygsaktiebolaget
tillhöriga ångbåtar under åren 1892, 1893 och 1894 mellan
å ena sidan de hamnar vid Sveriges vestkust samt å andra sidan de
engelska hamnar, Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma,
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett sammanlagdt belopp af

150,000 kronor, att på af Eders Kongl. Maj:t stadgade, vilkor användas
till godtgörelse af den förlust, som för bolaget kunde å nämnda företaguppstå,
samt att till utgående under år 1893 af berörda belopp å extra
stat anvisa 50,000 kronor.

Den af Eders Kong!. Maj:t tillsatta komité, som fått i uppdrag
att, efter utredning af den svenska sjöfartsnäringens tillstånd och de
för dess förkofran nödiga och nyttiga betingelser, afgifva förslag till
de åtgärder för främjande af näringens utveckling, hvartill berörda utredning
kunde föranleda, har, på sätt äfven departementschefen vid
ärendets föredragning erinrat, i sitt afgifna betänkande, bland annat,
anfört, att såsom en form för statsunderstöd till sjöfartsnäringen föreslagits
subventioner af statsmedel för regelbundna ångfartsförbindelser
mellan Sverige och utlandet. Dylika subventioner måste dock enligt
komiténs tanke, om de skulle medföra verkligt gagn, lemnas med
ganska stora belopp, hvarför de endast kunde utgå i några få fall. De
blefve derför icke af så stor betydelse för sjöfartsnäringen såsom sådan,
som icke mer för Sveriges handel och industri; och huruvida dylika
subventioner borde komma till stånd, måste företrädesvis bedömas ur
handelns och industriens synpunkt.

I nära anslutning till denna komiténs uppfattning anser sig Riksdagen
böra till en början framhålla, att det nu väckta förslaget om
statsunderstöd åt sydsvenska ångfartygsaktiebolaget bör granskas uteslutande
med afseende på den betydelse, bolagets rederiverksamhet
oger för jordbruket och ladugårdsskötsel, särskilt i de södra delande

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

af riket, och således icke ur synpunkten af sjöfartsnäringens upphjelpande.
Med denna utgångspunkt har Riksdagen velat undersöka,
huru förhållandena för berörda jordbruk skulle komma att i exporthänseende
ställa sig, derest bolaget icke komrne i åtnjutande af det
ifrågasatta understödet.

Det synes då Riksdagen först och främst ingalunda afgjordt, att
följden af ett afslag på den nu gjorda framställningen skulle blifva,
att den anordnade direkta förbindelsen mellan södra Sverige och England
med svenska transportångare skulle komma att upphöra. Då
enligt bolagsstyrelsens egen uppgift rederiaffären från dess början år
1878 intill år 1890 lemnat någorlunda tillfredsställande resultat och
således endast de två senaste åren varit ogynsamma, ligger det antagande
nära till hands, att den inträffade förändringen föranledts af
förhållanden af mera tillfällig art, — en uppfattning, som i öfrigt särskilt
uttalats af kommerskollegium. Men vid sådant förhållande borde,
enligt Riksdagens förmenande, de iråkade svårigheterna af bolaget kunna
öfvervinnas genom uthållighet och ändamålsenliga åtgärder utan något
ingripande från statens sida. I detta afseende får Riksdagen framhålla,
att äfven det svenska rederibolag, som förmedlar exporten från Göteborg
till England, på sin tid haft att kämpa med dåliga konjunkturer
och konkurrens, men att bolagets ställning numera är tryggad, särskild!
sedan öfverenskommelse kommit till stånd mellan detsamma och
Wilsonbolaget om befraktning å olika linier mellan Göteborg och
England. Och Riksdagen styrkes i sin ofvan uttalade mening deraf
att, såsom man af tillkännagifvande i tidningarne från det sydsvenska
aktiebolagets styrelse synes kunna sluta, eu öfverenskommelse nyligen
kommit till stånd mellan nämnda bolag och det konkurrerande Wilsonbolaget
med afseende å befraktningen mellan södra Sverige och England.
För öfrigt anser sig Riksdagen böra i detta sammanhang anmärka,
att eu af orsakerna till de svårigheter, det sydsvenska bolaget
iråkat, legat i det förhållande, att exporten från södra Sverige af
kreatur, i synnerhet ungboskap, under de senare åren visat tendens
att draga sig åt Tyskland. Särskild! detta förhållande synes Riksdagen
kunna betraktas såsom varande af öfvergående natur. Skulle
emellertid denna uppfattning befinnas vara origtig och den sydsvenska
kreaturstransporten komma att i öfvervägande grad rigta sig åt sistnämnda
land, komme uppenbarligen betydelsen af den utaf bolaget
anordnade förbindelseleden med England att väsentligen förringas.

Äfven för det fall, att det sydsvenska bolaget skulle komma att
upphöra med sin ifrågavarande verksamhet utan att något annat in -

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

hemskt bolag trädde i dess ställe, synes emellertid vår jordbruksnäring
icke komma att deraf taga någon synnerlig skada. Det norra och
mellersta Sverige har nemligen öfver Göteborg en lämplig exportförbindelse
med England och betydande delar af det södra Sverige skulle
utan afsevärd olägenhet likaledes kunna begagna sig af Göteborg såsom
exportort. Det sydsvenska bolagets styrelse har visserligen anmärkt,
att Göteborg i detta afseende icke hade den ringaste betydelse för
Skåne och en stor del af södra Sverige, enär, innan bolaget börjat sin
verksamhet, alla kreatur och landtmannaprodukter från dessa orter befordrats
till England icke öfver Göteborg, utan via Köpenhamn med
danska båtar; men häremot vill Riksdagen erinra, att sedan berörda tidpunkt
väsentligen förändrade förhållanden i kommunikationshänseende
för södra Sverige inträdt genom vestkustbanans tillkomst. Icke heller
för den del af södra Sverige, för hvilken Göteborg icke lämpade sig
till utskeppningsort, särskildt för kreatur, skulle, enligt Riksdagens mening,
möjlighet till direkt utförsel på England komma att saknas, i händelse
bolaget instälde sin rörelse. Det synes nemligen Riksdagen kunna
med visshet antagas, att Wilsonbolaget skulle komma att uppehålla
den nuvarande förbindelseleden; och vid det förhållande, att denna förbindelseled
vore direkt, synes Riksdagen något egentligt men för den
ifrågavarande exporten icke kunna uppkomma derigenom, att densamma
förmedlades af sistnämnda bolags båtar. Gent emot den framstälda
anmärkningen, att stegring i frakterna deraf skulle föranledas, får
Riksdagen framhålla, att derest sådan stegring skulle uppkomma, detta
nog skulle framkalla konkurrens, om icke från något svenskt bolag, så
åtminstone från dansk sida, hvilket åter i sin ordning skulle hafva till
följd nedgång i samma frakter. Och vid eu direkt export synes erforderlig
kontroll rörande varornas behandling äfven kunna beredas,
hvarför den i sådant hänseende gjorda invändningen icke heller lärer
förtjena vidare afseende.

Enligt Riksdagens förmenande skulle alltså faran för det svenska
jordbruket af ett afslag å bolagets framställning om understöd icke
blifva synnerligen betydande. Härtill kommer, att åtskilliga erinringar
synas Riksdagen kunna göras mot det föreslagna sättet för statens mellankomst
och de ifrågasatta vilkoren för understödets åtnjutande. ^ Sålunda
torde först och främst det belopp, som skulle ställas till Eders
Kongl. Majits förfogande icke vara tillräckligt för att det åsyftade målet
skulle kunna vinnas. Wilsonbolaget lärer nemligen vara tillräckligt
kapitalstarkt för att, om detsamma dertill finner anledning, kunna med
framgång upptaga konkurrensen med det sydsvenska bolaget, äfven

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

efter det detta erhållit eu dylik subvention. Vidare synes det Riksdagen
blifva förenadt med stora svårigheter för staten att åstadkomma
nöjaktig kontroll för utrönande af den förlust, som i verklighet kunde
anses hafva för bolaget å företaget för år uppkommit. Och derjemte
förefaller det Riksdagen mindre ändamålsenligt, att Eders Kongl. Maj:t
skulle i så vidsträckt män ingripa i bolagets rederirörelse, att Eders
Kongl. Magt skulle bestämma turernas anordnande och de hamnar, som
borde angöras.

Slutligen anser sig Riksdagen, i likhet med Göteborgs läns hushållningssällskap,
böra framhålla, att, om det föreslagna understödet,
beviljades ifrågavarande bolag, detta kunde framkalla liknande anspråk
trån andra bolag, hvilka anspråk man med samma skäl skulle nödgas
tillmötesgå. Sådant skulle emellertid uppenbarligen blifva för statsverket
alltför betungande.

På grund af hvad sålunda blifvit, anfördt har Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning icke vunnit, Riksdagens bifall.

29:o). Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Riksdagen
måtte, såsom bidrag till uppehållandet af en regulier ångbåtsförbindelse
mellan östra kusten af Sverige och ryska östersjöprovinserna under tre år,
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 150,000 kronor
samt deraf på extra stat för år 1893 anvisa 50,000 kronor.

Af hvad i ärendet förekommit framgår, att det inhemska rederi,
som med understöd från såväl statens som ryska regeringens sida
under de senare åren uppehållit regulier ångbåtsförbindelse med ryska
östersjöprovinserna, icke lyckats åstadkomma någon ökad export på
Ryssland. Med hänsyn till de så till ytterlighet osäkra tullförhållanden,
som under den sista tiden varit och fortfarande äro rådande i Ryssland,
synes det också Riksdagen kunna med allt skäl ifrågasättas, huruvida
detta land för närvarande kan anses utgöra eu lämplig afsättningsort
för svenska produkter. Under sådana förhållanden och i betraktande
derjemte af det temligen outredda skick, hvari hela denna fråga befinner
sig, anser sig Riksdagen icke böra ställa det nu äskade beloppet till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande, helst Riksdagen icke anser osannolikt
att, derst det åsyftade målet i någon mån skulle kunna vinnas, berörda
belopp skulle vara otillräckligt.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har sålunda icke
af Riksdagen bifallits.

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

30:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
äskat, har Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i Filmstöd
och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att
jemväl under år 1893 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och
utsträckning som hittills och underkasta sig den inspektion, Eders Kongl.
Maj:t finner skäligt bestämma — i likhet med hvad förut för flera år
egt rum, på extra stat för år 1893 anvisat ett belopp af 14,000 kronor
att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

31:o) Sedan Riksdagen, i anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t.
derom gjord framställning, sistlidet år till inrättande af en fond för fiskerinäringens
befrämjande — från hvilken fond, i mån af tillgång och på
vissa vilkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som
förklarat sig villigt att utlemna låneunderstöd för anskaffande af fiskebåtar
och fiskredskap eller för anläggande af smärre inrättningar för
tillgodogörande och förädling af fiskets produkter — beviljat ett anslag
af 100,000 och deraf på extra stat för år 1892 anvisat 50,000 kronor,
har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att Riksdagen måtte af det sålunda
beviljade anslaget på extra stat för år 1893 anvisa återstående beloppet

50,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Anordnande af fabriksinspektion

32:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat jemväl
för år 1893 anvisat till aflöning åt tre inspektörer 15,000 kronor, med

5,000 kronor till hvardera, för år räknadt, och till bestridande af kostnaden
för skrifbiträden och likartade utgifter 1,800 kronor, eller tillhopa
16,800 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

»sitt ‘it lu tsdjlÄHlii'' -jB

33:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält,
har nämnda embetsverk för utgifter, som äro af beskaffenhet att böra
under sjette hufvudtiteln ersättas, förskjutit följande belopp, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen
H. Bolling, såsom innehafvare af bostället i mantal n:o 1 Möllekulla,
förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1889 till den 14

mars 1890 för från bostället exproprierad jord ........ kronor 45: 2 8.

ersättning till en landtstatstjensteman för mistad

boställsförmån i följd af boställets indragning ............

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt
kongl. brefvet den 31 maj 1878 innehafvare aflänsmanstjenster,
hvarmed boställen varit förenade, egt
undfå i anledning deraf, att företrädarn e åtnjutit fardagsår,
samt aflöningsfyllnad enligt kongl. brefvet
den 27 april 1883 till tjenstförrättande länsman under
den tid, företrädaren i tjensten innehaft dertill hörande
boställe, hvars afkastning uppskattats till högre belopp
än kontanta lönen ....................................................

till betäckande af kostnader för aflönings- och

pensionsstatistiken under år 1891...................................

ersättning till Malmöhus läns ränteri för derifrån
förskjutna kostnader för militärkommenderingar
till Malmö i anledning af de under juni månad 1890

derstädes timade gatuoroligheter....................................

godtgörelse för understöd, som, på grund af
kongl. brefvet den 8 juli 1889, i anledning af den
brand, som den 4 i samma månad öfvergått staden
Köping, utdelats bland de branskadade derstädes

Summa kronor 14,787: 14.

På grund häraf bar Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen
om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit, att
Riksdagen måtte, till betäckande af ofvan omförmälda af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af 14,788 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning bar af Riksdagen
bifallits.

650: —

4,545: 08.
5,185: 25.

2,449: «8.

1,911: 85.

Riksdagens Skrifvelse N:o 07.

Statens jernvägstrafik.

34:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för
år 1893 anvisa dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya
byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 500,000 kronor,
dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, 1,200,000 kronor.

Hvad först angår Eders Kongl. Maj:ts anslagsbegäran till nya
byggnader och anläggningar, har Riksdagen med anledning deraf, att
departementschefen icke angifvit, hvilka poster i jernvägsstyrelsens
förslag skulle beröras af den nedsättning till belopp af 160,000 kronor,
som vidtagits i den af styrelsen för ändamålet äskade anslagssumman,

660,000 kronor, velat framhålla angelägenheten af att i dylika frågor
sådan utredning meddelas Riksdagen, att Riksdagen med större säkerhet
kan bedöma, hvilka särskilda behof äro ämnade att tillgodoses med
de anslagsbelopp, som af Riksdagen äskas. I förevarande fall har
Riksdagen visserligen icke funnit sig böra göra någon nedsättning i
den redan af Eders Kongl. Maj:t förminskade anslagssumman, men
Riksdagen har velat erinra om önskvärdheten deraf, att utgifterna för
ifrågavarande ändamål, hvilka under en följd af år uppgått till högst
betydliga belopp, må så vidt görligt är begränsas. Då Riksdagen sålunda
lemnar sitt bifall till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
finner sig Riksdagen emellertid böra med afseende å tvenne i jernvägsstyrelsens
framställning förekommande poster göra särskilda erinringar.

Hvad beträffar en ifrågasatt ny station vid Skeboqvarn å linien
Sparreholm—Flen, har jernvägsstyrelsen upplyst, att trafikanter i orten
lofvat lemna bidrag till arbetets utförande. Med afseende härå
anser sig Riksdagen böra uttala den mening, att då fråga uppkommer
om inrättande af ny station å redan trafikerad handel, bör, i enlighet
med hvad hitintills i allmänhet egt rum, från statens sida uppställas
den fordran, att intressenter i orten till hufvadsakligaste delen skola
bestrida kostnaderna för stationens anläggning, så vida icke särskilda
förhållanden i ett eller annat fall kunna föranleda till modifikation
härutinnan.

Beträffande en körbro, som för eu kostnad af 28,000 kronor är
afsedd att uppföras öfver jernvägsspåret i norra ändan af Hessleholms
Bill. till Rihsd. Rrot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 3

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

station, anser sig Riksdagen böra ifrågasätta, huruvida icke Kristianstad—Hessleholtns
jernvägsaktiebolag, hvars trafik torde i icke ringa
mån framkalla de faror och olägenheter, hvilka vitsordats vara förenade
med den nuvarande anordningen å platsen, skäligen borde bidraga till
bestridande af ifrågavarande kostnad. Riksdagen har visserligen inhemtat,
att Eders Kongl. Maj:t dels den 11 november 1864 befriat
nämnda bolag från andra genom banans inledande till stationen föranledda
arbeten och kostnader än vissa särskild! angifna, deribland
att bidraga med visst årligt belopp för trafikens skötsel vid stationen
m. m., dels äfven den 13 december 1867 frikalla! bolaget från utgifvandet
af berörda årliga belopp. Särskild! det sistnämnda beslutet
föranleddes emellertid af de ekonomiska svårigheter, med hvilka bolaget
vid ifrågavarande tidpunkt hade att kämpa, men då bolagets
ställning nu sedan flere år tillbaka är synnerligen god, synes bolaget
vid de sålunda förändrade förhållandena icke böra fritagas från deltagandet
i nya, för stationens förbättring och utvidgning erforderliga
utgifter.

Vidkommande derefter Eders Kong]. Maj:ts anslagsbegäran till
ny rörlig materiel vid de trafikerade jeruvägarne, får Riksdagen åberopa
sin i anledning af Riksdagens år 1891 församlade revisorers berättelse,
i särskild skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t framstälda anhållan att
Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke föreskrifter
lämpligen kunde meddelas i syfte, att hädanefter vid jernvägsstyrelsens
framställningar till Eders Kongl. Maj:t om anskaffning af rörlig materiel
för statens jernvägar måtte fogas fullständiga specifikationer å de
olika slagen af den materiel, hvars anskaffande ifrågasättes.

Då Riksdagen af hvad till statsrådsprotokollet i ämnet meddelats
trott sig finna, att någon nedsättning uti det visserligen i och för sig
betydliga belopp, Eders Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål
äskat, icke utan afsevärda olägenheter för trafiken kan vidtagas, har
Riksdagen ansett sig böra bevilja berörda belopp.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen för år 1893 anvisat
dels under riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 500,000 kronor, dels
ock å riksstat^» utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade jernvägar 1,200,000 kronor.

Om sättet för beredande af tillgång till sistnämnda belopp meddelar
Riksdagen i särskild skrifvelse sitt beslut.

Biksdagens Skrifvelse N:o 67.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag
om anvisande på extra stat för år 1893 af medel till vägars anläggning
och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer
och torrläggning af vattensjuka markör äfvensom om anslag till
fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs och Ofver-Luleå samt
om medel till Luleå—Gellivara-banans försättande i fullständigt skick och
till inköp af rullande materiel för densamma m. m. har Riksdagen i särskilda
skrivelser tillkännagifvit sina beslut.

Stockholm den 20 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil -

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................................................................

Statsråden utan departement, 3 k 12,000 kronor ..........................................................................

j Departementschefen ...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ............................................................................

| Kommerskollegium....................................................................................................................................

| Bergsstaten ............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ....................................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ........................................

„ officiella statistiska trycket ....................................................................................................

„ eu statistisk tidskrift ...........................................................................................................

„ utarbetande af en afiönings- och pensionsstatistik ............................................................

Landtmäteristaten....................................................................................................................................

J Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ...............................................................................

j Öfverståthållareembetet............................................................................................................................

j Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag) ....................................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag till expenser för all hvartdera

å 30,000 kronor)................................................................................................................

Landtbruksstyrelsen ...............................................................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag....................................................................................................................

Gästgifvares friheter...............................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....................................................................................

Färjor och färjekarlar ............................................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

	Anvisning kontant.		Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag. > ;.\1 f.	Summa.
			Friheter.	Ersättningar.
departementet.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor	Ö. \|
	6,500 36.000 17.000 76,700						6,500
	_	__				36,000	___
	_					17,000 76,700	_
......................	_					_
	64,600 33,000	_					64,600	_
	_					33,000	___
.................................................... 28,400: — orimtl ................................ 1,500: — ............................... 12,200: — ................................ 15,800: — ................................ 1,000: — ................................ 1,000: — 31,500:
59,900						59,900
	108,800	_					108,800	—
	6,000 87,422 2,651,227 133,700 27,800 239,000	_					6,000	_
	_	■				87,422	_
	_					2,651,227 133,700	_
manna arbeten och till vägundersökningar,
	_					27,800	_
	_	__ -	_	___	_	239,000	_
	10,847 250,000 354	_	6,635	_	1,664		19,146	_
	_	___ ___	_	— -	- ..	250,000	_
	—	25	—	— —	—	379	—
Säger	3,808,850	—	6,660	—	1,664	—	3,817,174	—
Transport	3,808,850 —	6,660	—	1,664 —	\| 3,817,174	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Jordbruket, handeln

Reservations -

Vägar och kommunikationer ................................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

Landtbruksingeniörer och deras biträden. Nuvarande belopp .........................

Okas för aflöning af ytterligare en landtbruksingeniör med ........................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar........................................................

Länsveterinärer ........................................................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ...............................................................................................

Befrämjande i allmänhet, af handel och sjöfart .............................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ............................................................................................

Fiskerinäringens understöd ...................................................................................................................

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag .......................................................................................

! Otflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ................................................................................

Odlingsbjelp för krononybyggare, förslagsanslag................................................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag ....................................................

Hästafvel^ förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 50,000 kronor till prisbelöningar
j Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

'' Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst ....................................................................

[ Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ....................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ......................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

	Anvisning kontant.		Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag. Friheter. Ersättningar.	Summa.
Transport . ,, i., i i, * f , 1 »it *r och näringarne.	Kronor. 3,808,850	Ö.	Kronor. 6,660	ö.	Kronor. 1,664 inuti itho -________—	Ö.	Kronor. 3,817,174	Ö.
anslag.								1
	12,000	_					12,000	—
kronor till understöd åt landtrnannaskolor) .................................................... 47,500: —	190,400	—	■ . IfT* -	—	- —	—	190,400	—
.................................................... 2,000: -	49,500	—	- -	—r	-	—	49,500	—
	105,000	—	- -	—	- —	—	105,000	—
	48,500	—					48,500	—
	63,500	—	- -	—	- —	—	63,500	—
	11,500	.-	- -	--	— -	—	11,500	—
	8,700	—					8,700	—
	42,000	—					42,000	—
Säger	531,100	-	— —				531,100	—
anslag.
	63,000	_	___	—	— _	_	63,000	—
	50,000	—	- -	—1	- -	—	50,000	—
	4,500	—					4,500	—
	2,700	—	1,560	—	4,567	—	8,827	—
för hästar) ....................................................	108,550	—	1,070	—	- -	—	109,620	—
30,000		.			—	30,000	—
	15,850						15,850	—
ZZZZZZZZZZZZZZZZ.''. 117,795 —	43,000						43,000	—
.................................................... 746: —	118,541	-	- -	—	--	—	118,541	—
	12,000	—					12,000	—
Siiger	448,141	—	2,630	—	4,567	—	455,338	—
Summa	4,788,091	—	9,290	—	6,231	-	4,803,612	—

Riksdagens Skrifvelse N:o G7.

Bil Litt B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna ........................

Rikets ekonomiska kartverk:

Till de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och

vissa delar af Yesterbottens län .................................... 31,000: —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket.... 45,000: —

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser“....................................................

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet........ 65,000: —

„ till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lap parue

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän.... 10,000: —

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöniugar och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut
............................................................................ 29,000: —

Transport 29,000: —

Kronor. ö.

4,500

76,000

15,000

75,000 —

5,000 —

175,500

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Kronor.

Transport 29,000:

Till nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och jordegendom
m. m.............................................................. 19,000: —

„ byggnadsarbeten och ny värmeledning vid Alnarp m. no. 15,000: —
För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Alnarps landtbruksinstitut........................................ 10,000: — i

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt bruksmöten.

....................................................................... 7,500: — ;

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m......................................... 12,500: — |

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof........................................ 28,000: —

Till understöd åt frökontrollaustalter.................................... 10,000: — i

„ utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning.
....................................................................... 1,000

„ understöd åt svenska mosskulturföreningen ................ 10,000

För de geologiska undersökningarna .................................... 91,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd............ 2,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ........ 4,800: —

För deltagande i 1893 års internationella utställning i Chicago
och till understöd åt teknici för att besöka
nämnda utställning ........................................................ 200,000: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

För beredande åt alster af svensk industri och svenska
näringar af afsättning i främmande länder ...................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ...............................

Fiskerinäringens understöd:

Till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande

175,500!

73,000-

— j 160,500

206,800

20,000

14,000!—

50,000;-

Transportj

Bih. till Biksd. Prof. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft.

699,800!

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

	Kronor.	ö.
Transport	699,800	—
Fabriksinspektion:
För anordnande af fabriksinspektion ........................................................	16,800
Diverse anslag:
Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter............................................................................ 14,788: — „ utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern vägstrafik.................................................... 500,000: —	514,788
Summa	1,231,388	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jern

vägar ....................................................................................................I 1,200,000

„ fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och''

Öfver-Luleå (Boden)...........................................................................,| 4,000,000

Summa! 5,200,000