Riksdagens Skrifvelse N:o 56 (Riksdagsskrivelse 1888:56)

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

N:o 5G.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1888.
— — — — Andra Kammaren den 8 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ännu oafgjorda
delar af tullbevillningen.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 8 samt memorial n:is 11, 12 och 14.

Till Konungen.

I nådig proposition den 12 sistlidne januari har Eders Kong!.
Maj:t föreslagit, bland annat, förhöjning i tullsatserna för oarbetad
tobak samt andra slag af arbetad tobak än cigarrer och cigarretter.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit bar Riksdagen funnit sig
icke böra bifalla.

Deremot har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i
samma proposition väckta förslag, beslutit, att rubriken ättika och
ättiksyra i tulltaxan skall erhålla följande förändrade lydelse:

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
	Ättika och Ättiksyra, alla slag:		Kronor.	öre.
	på fat:
	af till och med tio procent syrehalt	1 kilogram	—	10
	för hvarje procent högre syrehalt
	ökas tullafgiften med 1 öre per kilogram.
på buteljer och krus, utan afseende
på syrehalten................................	1 kilogram	l	—;

Bill. Ull Riksd. Prot. 1S88. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Käft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Härjemte har Eders Kong!. Maj:t i nådig proposition den 25
november 1887 föreslagit Riksdagen att besluta, att till § 9 i de till
gällande tulltaxa hörande underrättelser om hvad vid taxans tillämpning
iakttagas bör måtte fogas ett nytt moment af följande lydelse,
nemligen:

»Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under
tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad
fabrik, må restitution af belöpande tullafgift. beviljas ej mindre för den
myckenhet förädladt bränvin, som på sätt här ofvan sägs, behörigen
styrkes hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet
bränvin, hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva
genom förädlingen gått förlorad, dock icke för denna förlust i något
fall med mera än två procent af den utförda myckenheten normalliter.»

Detta Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen bifallit med den
ändring, att orden »två procent» utbytts mot orden »eu procent».

Härförutom har Riksdagen på grund af hos Riksdagen gjorda
framställningar beslutit:

att å album sätta en tull af 2 kronor för 1 kilogram, dervid såsom
hittills skall iakttagas, att vid förtullningen afdrag i vigten ej
göres för fodral och pappersomslag;

att å alun, alla slag, skall sättas eu tull af 1 krona 25 öre för
100 kilogram, samt att i tulltaxan skall införas eu ny rubrik »Svafvelsyrad
lerjord» med en tullsats af 1 krona för 100 kilogram;

att rubriken »aseptin» skall ur tulltaxan uteslutas, samt rubriken
»amykos» i stället erhålla följande förändrade lydelse: »Amy kos och
Amykos-aseptin; hänföras under kemiskt-tekniska preparater»;

att anilinfärger skola förklaras tullfria;

att å beck och beckolja skall sättas en tull af 2 kronor för 100
kilogram, kärlens vigt inberäknad;

att å blanksmörja, blanksvärta och skovax skall sättas en tull
af 15 öre för 1 kilogram;

att å naturliga blommor äfvensom qvistar och blad, friska eller
torkade, ej hänförliga till apoteksvaror, skall sättas en tull af 2 kronor
för 1 kilogram;

att tullen å arbetadt, ej specificeradt bly, omåladt och olackeradt,
äfvensom å hagel, skall från sitt nuvarande belopp, 7 öre, höjas till
10 öre för 1 kilogram;

att skrifbläck, kärlens vigt inberäknad, skall draga en tull af 10
öre för 1 kilogram;

att tullen å lösa bokpermar skall från sitt nuvarande belopp, 60
öre, höjas till 1 krona för 1 kilogram;

Riksdagens Skrifvelse N:o 5(1.

att å bokstafsstämplar och boktrycksstilar skall sättas tull af 25
öre för 1 kilogram;

att tullen å borstbindarearbeten med infattning af opoleradt eller
måladt trä eller jern skall från sitt nuvarande belopp, 10 öre, höjas
till 12 öre för 1 kilogram, samt att murare- och målareborstar skall
åsättas en tull af 12 öre för 1 kilogram;

att för broderade arbeten alla slag, färdiga eller påbörjade, skall,
då det tyg, hvarpå broderiet är anbragt, är tullfritt, erläggas en tull
af 20 procent af varans värde;

att tullen å finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med
Mera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till konfityrer, skall från
sitt nuvarande belopp, 15 öre, höjas till 30 öre för 1 kilogram, närmaste
emballagets vigt inberäknad; samt

att å bröd: andra slag skall sättas en tull af 4,3 öre för 1 kilogram;
att rubriken böcker i tulltaxan skall erhålla följande förändrade
lydelse:

............. ''	Qvantitet för	Tullsats.
	tullberäkningen.
Böcker:		Kronor, före.
på svenska språket tryckta:		j i
oinbundna äfvensom Boktryck, ej specificerad!	— —	fria.
bundna:
biblar och psalmböcker:
i band af papper eller cloth utan guldsnitt	1 kilogram	— 50
i andra band äfvensom med guldsnitt......	1 kilogram	2 i~
andra slag.............................................................	— —	fria.
på främmande språk tryckta samt med upphöjda
bokstäfver till begagnande af blinda............	— —	fria.
med inbundet rent eller linieradt papper...........	1 kilogram	- ''25

att rubriken »bönor, alla slag, ej specificerade» skall i tulltaxan
erhålla följande lydelse: »Bönor, alla slag, ej specificerade; se Spanmål»;

att å cement skall sättas en tull af 40 öre för 100 kilogram,
kärlens vigt inberäknad;

att fartyg och båtar af jern äfvensom ångfartyg af trä med tillbehör
skola åsättas en tull af 10 procent af värdet;

att den vid artikeln fernissa i tulltaxan förekommande anmärkning
skall erhålla denna lydelse: »S. k. spritfernissa tullbehandlas under
tillämpning af hvad taxan stadgar för artikeln Bränvin och Sprit»;

att rubriken n:o 118 i tulltaxan skall delas i två olika rubriker
af följande lydelse:

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

	Qvantitet för
	tullberäkningen.
gamla och brukade husgeråds- eller andra lösöre-		Kronor.	Öre.1
persedlar, när de inkomma för sådana perso-ners räkning, livilka inflytta från utlandet eller vistats utomlands en tid af minst ett år,
och sådant med konsulats eller annat officiel t
infyg styrkes, samt, efter det egaren på tro heder afgifvit intyg, att han dem sjelf be-
gagnat samt för eget bruk och icke i handels-afsigt infört, vederbörande tullkammare eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga ega-rens behof ..................		fr it
öfriga inkommande gamla och brukade husgerås-
eller andra lösörepersedlar, alla slag .............	100 kronor	15	_

att å rökt fläsk skall sättas eu tull af 25 öre och å annat fläsk
20 öre, allt för 1 kilogram;

att hamp-, lin-, raps- och roffrö skola vara fria från tull;
att timotej frö skall åsättas eu tull af 5 öre;

att å tall-, gran- äfvensom öfriga slag af trädfrö skall sättas en
tull af 50 öre, allt för 1 kilogram;

att de under rubriken n:o 131 i tulltaxan upptagna artiklar: indigo,
indigoextrakt, indigokarmin och kochenill livilka för närvarande
hafva sig åsatt en tull af 20 öre för 1 kilogram, skola vara fria från tull.

att tullen å färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom
färger i tuber, musslor, glas o. s. v. skall från sitt nuvarande belopp,
80 öre, höjas till 1 krona 50 öre för 1 kilogram;

att tullen å galanterivaror, ej specificerade, af sammansatta eller,
såsom arbetade, ej specificerade ämnen skall från sitt nuvarande belopp,
80 öre, höjas till 2 kronor för 1 kilogram;

att för enkelt bomullsgarn nuvarande tullsatser af 15 öre per
kilogram för ofärgadt och 30 öre för färgadt eller tryckt, alla slag,
skola bibehållas oförändrade, men att å dubbleradt eller flertrådigt
bomullsgarn, i härfvor eller å bobiner, skall sättas följande tullar, nemligen:
för ofärgadt sådant 20 öre för 1 kilogram och å färgadt eller
tryckt, alla slag, 35 öre för 1 kilogram;

att i fråga om linne- och hampgarn skall särskilt stadgas, att
dubbleradt eller tvinnadt sådant skall förtullas såsom tråd;

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att å ofärgadt och oblekt jutegarn skall sättas eu tull af 6 öre
för 1 kilogram och tullen å färgadt, blekt eller tryckt sådant garn från
sitt nuvarande belopp, 10 öre, höjas till 18 öre för 1 kilogram, samt
att i taxan skall införas den bestämmelse, att dubbleradt eller tvinnadt
jutegarn skall förtullas såsom bindgarn; och

att ofärgadt och oblekt segel- och bindgarn skall bibehållas vid
nu gällande tullsats, 20 öre för 1 kilogram, men att å klistradt, färgad!,
blekt eller tryckt sådant garn skall sättas en tull af 40 öre för
1 kilogram;

att skjutgevär, alla slag, äfvensom färdiga delar deraf skall åsättas
eu tull af 1 krona 50 öre för 1 kilogram, utan afdrag i vigten för
fordra! och tillbehör; samt

att ej färdiga delar af gevär skola förtullas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf de bestå;

att gipssten skall vara tullfri, men att å bränd och malen gips
skall sättas eu tull af 40 öre för 100 kilogram, kärlens vigt inberäknad,
och å gipsarbeten en tull af 20 öre för 1 kilogram;

att bunkar, burkar och flaskor af mörkgrön eller brun färg, helt
och hållet oslipade, äfvensom buteljer, alla slag, skola åsättas en tull
af 2 öre för 1 kilogram;

att bunkar, burkar och flaskor af ljusgrön eller halfhvit färg,
helt och hållet oslipade, medicinalflaskor utan inslipade proppar derunder
inbegripna, skola åsättas eu tull af 6 öre för 1 kilogram;

att burkar och flaskor med inslipade proppar, men utan annan
slipning, äfvensom kemiska glas skola åsättas en tull af 10 öre för 1
kilogram;

att emaljögon skola vara fria från införselstull;

att patentglas och glastakpannor samt sidventilglas till fartyg
med eller utan ramar skola åsättas en tull af 7 öre för 1 kilogram;

att å glaspulver eller glasskärf skall sättas eu tull af 2 öre för
1 kilogram;

att i tulltaxan skall införas eu ny rubrik Glimmer och denna artikel
förklaras fri från tull;

att å risgryn och rismjöl skall sättas eu tull af fyra kronor 80
öre för 100 kilogram samt å gryn: andra slag eu tull af 17 öre för 1
kilogram;

att positiv, äfven begagnade, skola åsättas en tull af 10 kronor
för ett stycke;

att tullen å tafflar och pianinon skall från sitt nuvarande belopp,
60 kronor, höjas till 150 kronor och tullen å flyglar från sitt nuvarande
belopp, 100 kronor, höjas till 200 kronor, allt för ett stycke;

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att tullen å speldosor skall från sitt nuvarande belopp, 2 kronor,
höjas till 3 kronor och tullen å accordion från sitt nuvarande belopp,
50 öre, till 1 krona, allt för 1 kilogram;

att tullen å orgelverk, äfvensom harmonium och fysharmonika
skall utgå med 15 procent af värdet;

att den under rubriken »instrumenter» i tulltaxan förekommande
anm. a) skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få åtfölja vid
instrumentets förtullning. De öfriga äfvensom särskildt inkommande
tillbehör till instrumenter förtullas efter 15 procent af värdet»;

samt att till ifrågavarande rubrik skall läggas jemväl den anmärkning,
att s. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller
osträugade, skola tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument;
att å ister skall sättas en tull af 20 öre för 1 kilogram;
att tack- och barlastjern samt skrot skall åsättas en tull af 80
öre för 100 kilogram;

att jern- och stålgöten samt smältstycken skola åsättas en tull af
2 kronor för 100 kilogram;

att jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, fortfarande skola
vara tullfria;

att balk-, hörn- och annat till jernvägsskenor ej hänförligt s. k.
fa§onjern skall, då det väger 20 kilogram eller deröfver per löpande
meter, vara fritt från införselstull, men, då det är af mindre vigt, beläggas
med en tull 2 kronor 50 öre för 100 kilogram;

att andra valsade eller smidda stänger utan afseende på genomskärningens
storlek och form äfvensom bottenplåtar, syllar, skärjern
och rälsspik skola åsättas en tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram;

att skarfbultar med muttrar till jernvägsskenor äfvensom alla
andra, ej särskildt specificerade muttrar, skrufvar och naglar om 12
mm. eller deröfver i diameter skola åsättas en tull af 6 kronor, likaledes
för 100 kilogram;

att rubriken n:o 236 i tulltaxan skall erhålla följande lydelse:
valsade eller smidda plåtar, äfven om de äro klippta, böjda, med
hål försedda eller hafva kanterna uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag af annan metall
eller annan å dem anbragt ytbetäckning;

af 3 mm. tjocklek och deröfver .................................... 3 kr.

af mindre tjocklek............................................................. 4 „

slipade, polerade, fernissade, lackerade eller förzinkade 6 „,
allt för 10 kilogram räknadt.

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna....................... fria.

Riksdagens Skrifvelse N:o 5(1.

att ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar, raderjern och
skeppsknän skola åsättas en tull af 4 kronor för 100 kilogram.

att kedjor och kettingar skola åsättas följande tullsatser, nemligen:
sådana med länkjernets diameter under 6 mm. 10 kronor; med
d:o från och med 6 till 25 mm. 7 kronor och med d:o från och med
25 mm. och deröfver 3 kronor 50 öre, allt för 100 kilogram;

att spik af 45 mm. längd och deröfver skall åsättas en tull af
4 öre per kilogram samt spik af mindre längd än 45 mm., äfvensom
nubb, trådstift, skostift och knappar en tull af 15 öre per kilogram;

att träskrufvar, alla slag, skola åsättas följande tullsatser, nemligen:
för sådana af 75 mm. längd och deröfver 20 öre samt för sådana
af mindre än 75 mm. längd 30 öre, i båda fallen för 1 kilogram;

att gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staket, grafvårdar, eldstadsroster,
hällar, lod och vigter skola åsättas en tull af 2 öre perkilogram
;

att spisar, ugnar och kaminer samt gjutna icke emaljerade, glacerade
eller förtenta grytor, pannor och mortlar samt krubbor skola
beläggas med en tull af 4 öre per kilogram;

att bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port- och dörrfyllningar,
lyktarmar, press- och strykjern samt alla ej specificerade gjutna
artiklar, som äro emaljerade, glacerade, förtenta, förkopprade eller förzinkade,
skola åsättas en tull af 10 öre per kilogram;

att kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blomsterställningar,
trädgårdsurnor, kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings- och andra dylika
för hushållsbehof afsedda maskiner skola åsättas en tull af 20 öre
per kilogram;

att tullen å finare ej specificeradt gjutgods såsom blomstervaser,
byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljuskronor, ljusstakar, medaljonger,
pappershållare, presenterbrickor, skrifdon, tändsticka- och urstäli m. fl.
likartade ej till bijouterivaror hänförliga artiklar skall från sitt nuvarande
belopp, 25 öre, höjas till 40 öre för 1 kilogram;

att de i tulltaxans rubrik n:o 249 förekommande orden »förgylda
eller försilfrade» skola ändras till »förgylda, försilfrade eller pläterade»;

att i anm. 1 under n:o 251 i tulltaxan orden »2 öre per kilogram»
skola utbytas mot orden »4 öre per kilogram»;

att anm. 2 under samma nummer skall erhålla följande förändrade
lydelse: »Afdrag i vigten medgifves icke för askar, kartor, papper eller
annat dylikt omslag»;

att axlar, fjedrar, hjul och hjulband, afsedda för jernvägsfordon,
skola åsättas en tull af 5 öre för 1 kilogram samt jernvägsmateriel, ej
specificeradt, eller delar deraf, en tull af 10 procent af värdet;

B Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

att ur rubriken »Hampa» skola uteslutas orden »s. k. jute derunder
inbegripet» och artikeln jute i tulltaxan erhålla en egen rubrik
af följande lydelse: »Jute: fritt»;

att å jäst, alla slag, skall sättas en tull af 20 öre för 1 kilogram;
att tullen å kaffe skall nedsättas från sitt nuvarande belopp, 26
öre, till 12 öre samt tullen å kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat
användbara brända växter från sitt nuvarande belopp, 35 öre, till 20
öre, allt för 1 kilogram;

att i utlandet tryckta kartor med svensk text skola beläggas med
följande tullsatser, nemligen för sådana i exemplar och häftade 1 krona
50 öre samt för sådana kartonerade och bundna 2 kronor, allt för 1
kilogram;

att tullen å kastanie!- skall från sitt nuvarande belopp, 15 öre,
höjas till 25 öre för 1 kilogram;

att tullen å kaviar skall från sitt nuvarande belopp, 1 krona 80
öre, höjas till 2 kronor 50 öre för 1 kilogram;

att anm. 2 vid rubriken Kläder i tulltaxan skall erhålla följande
förändrade lydelse:

»Intet afdrag i vigten medgifves för askar, pappersomslag, kartor
och inlägg»;

att tullen å korf skall från sitt nuvarande belopp, 25 öre, höjas
till 50 öre för 1 kilogram;

att tullen å korgmakarearbeten: andra slag, skall från sitt nuvarande
belopp, 60 öre, höjas till 1 krona för 1 kilogram;

att å nedan nämnda slag af kreatur skola sättas följande tullar,
nemligen: å hästar 50 kronor, med iakttagande likväl att iföl under ett
år fortfarande få införas tullfritt, å nötkreatur 10 kronor och å får 1
krona, allt för stycke, samt å svin 15 öre för 1 kilogram;

att krita, hvit, malen eller slammad, skall åsättas en tull af 1
krona för 100 kilogram, kärlens vigt inberäknad;

att kött af alla slag af fogel skall åsättas eu tull af 20 öre för
1. kilogram, och andra slag af kött, ej specificerade, eu tull af 7 öre
likaledes för 1 kilogram;

att tullen å leksaker af trä eller sammansatta ämnen med eller
utan betsning, målning eller lackering skall från sitt nuvarande belopp,

1 krona 50 öre, höjas till 2 kronor för 1 kilogram;

att tullen å lim: andra slag skall från sitt nuvarande belopp, 10
öre, höjas till 20 öre för 1 kilogram;

att tullen å luktvatten, alla slag-, samt å parfymer, ej specificerade,
skall från sitt nuvarande belopp, 1 krona, höjas till 2 kronor för
1 kilogram, flaskornas vigt inbegripen;

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att å läster och block till skoarbeten skall sättas en tull af 10
öre för 1 kilogram;

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik af följande lydelse:
»Maccaroni och Vermiceller; tullbehandla såsom Gryn: andra slag»;

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik af följande lydelse:
»Margarin och Margarinsmör; tullbehandlas såsom smör»;

att tullen å masker skall från sitt nuvarande belopp, 25 öre,
höjas till 50 öre för 1 stycke;

att inbundna musikalier skola åsättas eu tull af 1 krona för 1
kilogram;

att tullen å friska, ätbara musslor skall från sitt nuvarande belopp,
5 öre, höjas till 10 öre per kilogram;

att tullen för feta, icke flygtiga oljor: andra slag: på fat, större
eller mindre, skall borttagas och dessa oljor förklaras fria från tull;

att tullen å flygtiga, vegetabiliska oljor, ej specificerade, skall
från sitt nu varande belopp, 1 krona, höjas till 2 kronor för 1 kilogram,
flaskornas vigt inbegripen;

att de under rubriken n:o 394 i tulltaxan upptagna lysoljor skola
vara fria från tull;

att den under 394 i tulltaxan befintliga anmärkning skall erhålla
följande förändrade lydelse:

»S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit, tullbehandlas
under tillämpning af hvad taxan stadgar för art. bränvin
och sprit»;

att å förhydnings-, press- och takpapp skall sättas eu tull af 1
öre för 1 kilogram;

att tullen å torkade plommon skall från sitt nuvarande belopp,
20 öre, höjas till 50 öre för 1 kilogram;

att å potatis, äfven krossad eller rifven, skall sättas en tull af 50
öre för 100 kilogram;

att å oskalad ris eller paddy skall sättas eu tull af 2 kronor 50
öre för 100 kilogram;

att å bär- och fruktsaft skall sättas eu tull af 30 öre per kilogram;
att å becksöms- eller s. k. sjöstöflar äfvensom å skodon med
bottnar af trä skall sättas en tull af 94 öre per kilogram;

att slöjdvaror eller fabriks-, handtverkeri-oeh manufakturvaror skola,
då det ej kan bestämdt urskiljas, af hvilket ämne, arbetad!,, de hufvudsakligen
bestå, förtullas med 15 procent af sitt värde;

att å smör, äfven konstgjord!, skall sättas eu tull af 20 öre för
1 kilogram;

Bill. till Riks. Prof. 1888. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 4 Raft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att tullen å solfjädrar skall från sitt nuvarande belopp, 1 krona
20 öre, böjas till 5 kronor för 1 kilogram, utan afdrag i vigten för
askar och pappersomslag;

att sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör skola åsättas
eu tull af 10 procent af värdet;

att rubriken späck i tulltaxan skall erhålla följande förändrade
lydelse:

Späck:

af hafsdjur...................................................................................... fritt

andra slag; se Ister.

att strängar af metall skola tullbehandlas såsom tråd;
att tullen å stärkelse af hvete, potates och andra vegetabiliska
ämnen skall höjas från sitt nuvarande belopp, 10 öre, till 17 öre för
1 kilogram;

att å svafvelsyra skall sättas eu tull af 0,5 öre för 1 kilogram;
att nya tomma säckar skola tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent;

att eldfast tegel, s. k. fa§adtegel samt golf- och väggplattor (flisor,,
tiles) af 3 cm. tjocklek och deröfver, skall åsättas eu tull af 20 öre för
100 kilogram;

att golf- och väggplattor af mindre än 3 cm. tjocklek skola, då
de äro oglaserade, draga eu tull af 3 kronor för 100 kilogram, men,
då de äro glaserade, tullbehandlas såsom fajans;

att andra slag af tegel, ej specificerade, fortfarande skola vara
fria från tull; samt

att vid rubriken tegel skall i tulltaxan införas eu anmärkning af
följande lydelse:

»Derest ett och samma kolly innehåller särskilda slag af tegel,underkastade
olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela
innehållet»;

att tullen å té skall från sitt nuvarande belopp, 80 öre, nedsättas
till 50 öre för 1. kilogram;

att tullen å cigarrer och cigarretter skall från sitt nuvarande belopp,
3 kronor, höjas till 4 kronor för 1 kilogram;

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik: Torfmull och Torf strö
med en tullsats af 30 öre för 100 kilogram;

att för jern- och ståltråd skola bestämmas följande tullsatser, nemligen:
för tråd af 1,5 mm. tjocklek och deröfver 4 öre samt för tråd
af mindre än 1,5 mm. tjocklek 8 öre, allt för 1 kilogram;

att å koppar- och annan ej specificerad metalltråd: andra slag
skall sättas en tull af 10 öre för 1 kilogram;

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik: Träsprit med en tullsats
af 30 öre för 1 kilogram;

att tullarna å »alla andra mer eller mindre arbetade trävaror, derunder
inbegripna snickare- och stolmakarearbeten», skola höjas sålunda,
att tullen skall utgöra för sådana trävaror:

af furu eller gran, utan betsning, målning eller lackering, 5 öre;
af nyssnämnda träslag, med betsning, målning eller lackering, 10 öre;
af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade
träslag, massiva eller dermed fanerade, 30 öre;

af päron och valnöt samt af mahogny, jakaranda och andra utländska
träslag, massiva eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, försedda
med äkta eller oäkta förgyllning, 60 öre, allt för 1 kilogram;

att så väl malen som omalen tungspat skall vara fri från införselstull
;

att å tågvirke, nytt, skall sättas en tull af 10 öre för 1 kilogram;
att rubriken »vagnar» i tulltaxan skall erhålla följande förändrade
lydelse:

	Qvantitet för
Vagnar och Åkdon, alla slag, obegagnade och	tullberäk-	Tullsats.
begagnade, jern vägsvagnar derunder inbe-gripna, äfvensom Vagnmakarearbeten, ej specificerade ................................................	ningen.
	Kronor, öre.
100 kronor	15 —

att å vax, alla slag, skall sättas eu tull af 15 öre för 1 kilogram >
att verk tygslådor: för barn, med verktyg, hvilka ej kunna såsom
sådana begagnas, eller innehållande användbara, men för industriens
behof synbarligen ej afsedda verktyg m. m., skola tullbehandlas såsom
Leksaker;

att å oblekt och ofärgad säck- eller packväf af jute skall sättas
en tull af 10 öre för 1 kilogram;

att å väfd nöthårsfilt skall sättas en tull af 25 öre för 1 kilogram,
men att andra slag af sådan filt fortfarande skola vara fria från tull;

att å lefvande växter, alla slag, skall sättas en tull af 30 öre för
1 kilogram, hvarvid skall iakttagas, dels att afdrag i vigten ej medgifves
för närmaste emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor
m. m., dels ock att, om en växt väger mer än 10 kilogram, för
den Överskjutande vigten tullen skall beräknas efter 10 öre för kilogram;

att tullen för mer eller mindre arbetade varor, som icke kunna
hänföras under någon af de i tulltaxan upptagna bestämmelser, skall
från sitt nuvarande belopp, 10 procent af värdet, böjas till 15 procent
af värdet; samt

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att ofvannämnda nya eller förhöjda tullar skola såsom tilläggsafgifter
till nu gällande tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från den
tid, som af Eders Kongl. Maj:t bestämmes; och får Riksdagen anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes, så fort ske kan, förordna, att de af
Riksdagen sålunda fattade beslut måtte träda i kraft.

Riksdagen har härförutom på gjord framställning beslutit:

att i första stycket af § 9 i de vid tulltaxan fogade underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skall bland de varor,
vid utförsel af hvilka restitution af tullmedlen medgifves, äfven upptagas
i utlandet tillverkad juteväfnad, som begagnas till emballage vid
export, samt att för 1 kilogram dylik väfnad skall restitutionsvis beviljas
af tullmedlen 10 öre.

Enligt hvad statistiska uppgifter gifva vid handen, har utförsel
af mjöl så godt som uteslutande egt rum från större handelsqvärnar,
belägna i södra och vestra delarne af vårt land. Denna utförsel består,
enligt hvad Riksdagen inhemtat, endast af finsiktadt mjöl. Det
måste anses ligga ej blott i qvarnindustriens utan ock i det svenska
jordbrukets intresse, att detta förhållande måtte fortfara. För frambringande
af prima finsiktadt mjöl motsvarande det, som af utländska
qvarnar åstadkommes, anser man sig behöfva blanda säd från
olika länder. Införsel af spannmål är derför nödvändig, äfven om vårt
behof deraf skulle kunna tillgodoses inom landet. Det är då af vigt, att
den säd, som blifvit hit införd, åter kan utföras, så att den ej kommer
att qvarstanna inom landet och här nedtrycka spanmålsprisen. I Tyskland,
hvarifrån vår qvarnindustri har att utstå den skarpaste konkurrensen,
har man ock medgifvit restitution, dock endast vid utförsel af finsiktadt
mjöl. I nämnda land är bestämdt, att vid utförsel af 65 kilogram
rågsikt erhålles åter tullen för införda 100 kilogram råg och för
samma qvantitet hvete vid utförsel af 75 kilogram hvetesikt. När en
qvarn ställer sig under offentlig kontroll, så att full garanti vinnes öfver
utbytet, erhålles dock restitution efter det erhållna resultatet, äfven om
detta skulle vara lägre.

I allmänhet är vår spanmål tjockskaligare än den utländska och
lemnar följaktligen ett något mindre utbyte af fint mjöl. Häraf skulle
kunna dragas den slutsats, att en lägre utbytesprocent än den i Tyskland
gällande borde hos oss bestämmas. Riksdagen har emellertid ej
ansett sig böra gifva eu dylik föreskrift, innan man kunnat, på erfarenhet
från olika håll, bilda sig en föreställning om, hvilka siffror
äro de rätta. Riksdagen har fastmer beslutit eu höjning af utbytesprocenten
för rågsikt från i Tyskland gällande 65 procent till i Norge
bestämda 66f procent, hvilken utbytessiffra äfven föreskrifvits vid förmal -

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

ning af gryn för vinnande af öfverensstämmelse med bestämmelserna 1
Norge, till hvilket land största delen af vår mjölexport går. Utbytet
vid hveteförmalning är deremot i Norge faststäldt till samma belopp
som i Tyskland, eller till 75 procent. Då äfven finsiktadt mjöl af
korn likasom gryn af så väl hvete som korn kan förekomma till export,
bar Riksdagen beslutit, att äfven i dessa fall må, på sätt som skett i
Norge, medgifvas restitution efter ett utbyte af 66| procent.

I Tyskland medgifves ej restitution vid utförsel af annat än finsiktadt
mjöl; i Norge åter beviljas sådan äfven vid utförsel af s. k.
sammanmalet mjöl, dock endast för en mot mjölet lika vigtqvantitet säd.
Riksdagen bär ej ansett behöflig!, att restitution i detta fall beviljas,
då någon utförsel af dylikt mjöl hittills ej i nämnvärd grad förekommit
och ej heller lär komma i fråga, om ej högre restitution än den
i Norge medgifna bestämmes, samt det härförutom skulle blifva vanskligt
att afgöra, när ett mjöl verkligen är sammanmaleu vara eller utgör
en blandning af andra qvarnprodukter (s. k. sekunda- och eftermjöl
samt kli), för hvilka restitution ej är afsedd att gifvas.

I nu gällande föreskrifter om vilkoren för erhållande af restitution
tinnes stadgadt, att vid inlagan skall fogas tillverkarens under edlig
förpligtelse afgifna och med två vittnen styrkta försäkran, att varan
är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull
blifvit erlagd. Då, såsom ofvan är nämndt, vid förmalning
svensk och utländsk säd blandas, torde ett bibehållande af ofvannämnda
bestämmelse vara detsamma som att omöjliggöra så godt som all export
af mjöl. Det synes derför vara nog att styrka, att exportören importerat
eu motsvarande qvantitet säd. Likaledes har Riksdagen ansett
det för erhållande af ordning och reda höra stadgas såsom vilkor för
restitution, att mjölet skall utföras inom eu viss bestämd tid, sedan
spanmålen blifvit importerad. Denna tid har Riksdagen ansett lämpligen
kunna bestämmas till sex månader med fäst afseende derå, att
export kan förekomma från någon vid landets östra kust belägen qvarn,
som i flere månader kan genom isförhållanden vara afstängd från all
kommunikation sjöledes. Afräkning med tullverket har likväl ansetts
böra förekomma oftare, t. ex. hvar fjerde månad.

I nu gällande tulltaxeunderrättelser är stadgadt, att för erhållande
af restitution en viss minimiqvantitet skall utföras. 1 öfverensstämmelse
härmed har Riksdagen beslut it, att för erhållande af restitution
minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag skola på eu gångutföras,
hvilket belopp är detsamma som det i Norge föreskrifna.

Riksdagen har sålunda beslutit, att vid utförsel af finsiktadt mjö
och gryn af råg, hvete eller korn, restitution skall beviljas för en mot

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

svarande qvantitet införd spanmål, för hvilken full införselsafgift blifvit
erlagd, hvarvid skall iakttagas, att 100 kilogram hvete anses lemna 75
kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66f kilogram mjöl samt 100
kilogram hvete eller korn 661 kilogram gryn;

att såsom vilkor för erhållande af nyssnämnda restitution skall
stadgas, dels att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag
skola på en gång till utförsel angifvas, dels ock att den omalna spanmål,
för hvilken restitution af tullmedlen beviljas, skall vara inom sex
månader derförut till riket införd; samt

att afräkning emellan tullverket och vederbörande exportörer af
finsiktadt mjöl eller gryn skall ega rum hvar fjerde månad.

Härjemte får Riksdagen anhålla, det Eders Kougl. Maj:t täcktes
utfärda de vidare föreskrifter, som i förevarande hänseende kunna finnas
erforderliga.

Vid behandlingen af framstälda förslag till ändringar i vår nu
gällande tulltaxa, afseende i främsta rummet beredande af skydd åt
våra näringar och möjlighet för dem att bestå i täflan med utlandets
industri, har det mer än eu gång varit för Riksdagen klart, huru föga
vår nuvarande tullagstiftning haft detta mål för ögonen och huru syftet
med densamma i öfvervägande grad varit beredande af ei-forderliga inkomster
åt statsverket.

Detta framgår än tydligare, då man jemför vår tulltaxas uppställning
och tullsatser med dylika i främmande länder, der skyddstullsystemet
är genomfördt. Huru än Riksdagen må hafva sökt vinna någon
ändring i dessa förhållanden, är det dock gifvet, att med den begränsade
tid, som Riksdagen kunnat egna åt hithörande frågor, detta ej
fullständigt låtit sig göra. Uppställningen t. ex. af de rubriker, under
hvilka artiklarne jern och stål äro sammanförda, är ej af någon synnerlig
betydelse, så länge vid en hel del af dessa tullfrihet är medgifven,
men blifver af helt annan och större betydelse i den mån samtliga
dessa artiklar beläggas med tull. Att vid ett rätt afvägande af tullsatserna
i sådant fall erfordras eu annan och ytterligare sönderdelning
än den Riksdagen faststält, och hvilken närmast ansluter sig till den
gällande, synes obestridligt. Riksdagen vill dervid framhålla, att syftet
med rubrikernas uppställning måste främst vara beredande af ett väl afvägdt
skydd, beroende på de olika varuslagens värde och svårigheten att
framställa dem, först i andra rummet beqvämlighet vid tullbehandlingen.

Det är vidare gifvet, att då en hel del industrialster — Riksdagen
vill särskild! påpeka inom det kemiskt-tekniska området — å ena sidan
äro sjelfva den färdiga produkten af en industri, men å andra sidan
ingå som vigtiga beredningsämnen vid en annan förädlingsindustri, det

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

måste fordras ej ringa insigt i näringarnes inbördes samband för att
tillse, att ej under bemödandet att skydda en industri en annan oskäligt
betungas. Af sådan anledning har Riksdagen funnit sig ej böra
sätta tull å flera artiklar, ehuru sådant i och för sig varit befogad!.
För vår näringsindustri är det dock af synnerlig vigt, att så fort som
möjligt en utredning af dessa förhållanden erhålles.

Fn sådan kan dock endast vinnas på det sätt att Eders Kongl.
Maj:t behagade låta genom en komité utreda frågan, och önskligt vore,
om dess arbeten kunde så påskyndas, att resultaten af dess verksamhet
härutinnan kunde framläggas redan för nästa års Riksdag. Det afsedda
målet kan visserligen ej fullständigt ernås, så länge våra nuvarande
tarifftraktater äro gällande, men angeläget är, att rättelse vinnes, så
fort ske kan, i de delar, der sådant låter sig göra.

Riksdagen har vidare, särskildt med afseende å de grundsatser i
fråga om tull-lagstiftningen, som vid innevarande riksdag gjort sig
gällande, funnit det vara synnerligen angeläget, att i god tid före utgången
af nu bestående tarifftraktater omsorgsfull utredning verkställes
angående de delar af tull-lagstiftningen, som beröras af sagda traktater,
och i hvilka förändringar kunna anses vara önskvärda och behöfliga.
På grund häraf och då omförmälda komité, just till följd af beskaffenheten
af sitt uppdrag måste besitta många förutsättningar för ett lyckligt
fullgörande äfven af det senare arbetet, har Riksdagen ansett sig böra hos
Eders Kongl. Maj:t anhålla, att samma komité måtte få sig ålagdt att, sedan
den fulländat det först omnämnda uppdraget, verkställa jemväl senast
ifrågasatta utredning och afgifva derpå grundade förslag. Med anledning
häraf får Riksdagen sålunda anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
tillsätta en komité med uppdrag dels att före nästkommande års riksdag
verkställa utredning angående de ändringar i tulltaxans bestämmelser,
som må vara erforderliga för att, i den mån sådant under för handen
varande förhållanden kan ske, bereda våra näringar ett väl afvägdt tullskydd,
dels ock att sedermera, efter behörig utredning och med hufvudsakligt
iakttagande af de tullsatser, som vid denna och vid nästkommande
års riksdag äro eller varda beslutade, afgifva förslag till tulltaxa,
innefattande de bestämmelser, som böra gälla efter utgången af nu
bestående tarifftraktater.

I sin skrifvelse n:o 69 vid 1886 års riksdag angående den med
Frankrike afslutade handelstraktaten framhöll Riksdagen önskvärdheten
af en förändring särskildt af bestämmelsen rörande maskinerier, redskap
och verktyg, ångmaskiner och ångpannor, hvilka artiklars der
betingade tullfrihet här i landet borde för Frankrike vara af ringa
värde, då någon import från detta land ej i nämnvärd mån förekomma.

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Denna Riksdagens framställning har än ej ledt till någon åtgärd. Riksdagen
vågar derför å nyo framhålla den trängande nödvändigheten
deraf, att något måtte härvid åtgöras. Den tolkning, som åt ifrågavarande
föreskrift gifves hos oss, gör densamma än mer tryckande. Nu
hänföras under rubriken »maskinerier, redskap oah verktyg» ej blott
hvad man i egentlig mening inbegriper under denna benämning, utan
ock en hel mängd andra artiklar, såsom läderremmar, gas-, vatten- och
dräneringsrör, hvarigenom tillverkningen inom landet af dessa försvåras,
för hvilken tillverkning dock alla förutsättningar, utom skydd mot den
utländska öfverproduktionen, äro för handen. Enahanda är förhållandet
med åtskilliga andra artiklar, såsom kläder, skodon och hattar, af hvilka
varor ingen nämnvärd införsel från Frankrike förekommer, så vidt af
kommerskollegii berättelser kan inhemtas, men för hvilka tullsatser
äro bestämda, som ställa idkarne af dessa näringar i en allt -annat än
gynsam ställning gent emot deras utländska konkurrenter; men Riksdagen
har ej ansett sig böra göra någon framställning beträffande dessa
senare artiklar, då ju i jemförelse med dem vår redskaps- och maskintillverkning
är af så ojemförligt större betydelse.

Att för medgifvande af en förmån vederlag skall begäras lär väl
få anses gifvet, men svårighet torde ej möta att bland utgående tullafgifter
finna lämpliga kompensationsmedel.

Riksdagen tillåter sig för öfrigt åberopa de skäl, som i ofvannämnda
skrifvelse af 1886 års Riksdag äro andragna, och får sålunda slutligen
med framhållande af angelägenheten och önskvärdheten deraf, att den
genom den franska handelst.raktaten betingade tullfrihet för maskinerier,
redskap och verktyg samt ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra,
anhålla, det täcktes Eders Kong!. Maj:t taga i öfvervägande, huru vida
icke med stöd af 18 artikeln i nämnda traktat ändring kunde utverkas
i dess bestämmelser.

Stockholm den 8 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Tulltaxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Album .............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral och
pappersomslag.

I Kronor.

kilop-ram I <6

Alun, alla slag-...............................................

Amykos och Amykos-a-septin; hänföras under
kemiskt-tekniska preparater.

Anilinfärger...........''.......................................

100 kilogram

Arsenik.
Asfalt....

I 2 5

fria

Beck- och Beckolja, kärlens vigt inberäknad

100 kilogrami

Blanksmörja, Blanksvärta och skovax .. .. \ 1 kilogram

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och
flaskor eller dylikt omslag.

Bleckslagar earbeten.......................................

Block till skoarbeten; se Läster.

Blod ............................................................

Blommor:

naturliga, äfvensom qvistar och blad,
friska eller torkade, ej hänförliga till
Apoteksvaror........................................

1 kilogram

Bill. till Bilcsd. Frat. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Häft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

1 1 1	Qvantitet för tullberäkningen.	- Tullsats.
		Kronor.	öre.
1 Bly:
oarbetad! .................................................	---	fritt
arbetad!, ej specificerad!:
plåt och bleck .......................................	—	fria
omåladt och olackeradt......................	1 kilogram	—	10
måladt eller lackerad t ......................	1 kilogram	—	3 5
---- - - - - - ---_ -	- - - -	- -	—
Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad ..	1 kilogram	—	1 0
Bokpermar, lösa .........................................	1 kilogram	1	—.
Bokstafsstämplar och b oktrycks stilar .......	1 kilogram	---	25:
Borstbindarearbeten: med infattning af opoleradt eller må-ladt trä eller jern äfvensom murare-
och målareborstar...............................	1 kilogram	—	1 2
med infattning af polerad! eller lacke-
radt trä ...................................................	1 kilogram	- !	2 4
med infattning af ben, horn eller andra
ämnen .....................................................	1 kilogram	— !	4 7;

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper
eller dylikt omslag.

Brefkuverter

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller
påbörjade, draga lika tull med det tyg,
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg
af 20 procent; men om tyget är tullfritt,
utgår tullen med 20 procent af
varans värde.

Anm. Afdrag — — — —'' — — — — — j

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

	Qvantitet för
	tullberäkningen.	Tullsats.
Bröd:		Kronor.	öre.
finare småbröd, bakelser, cakes, peppar-
kakor med flera dylika slag, hvilka
ej kunna hänföras till konfityrer, när-
maste emballagets vigt inberäknad	1 kilogram	—	3 0
andra slag..................................................	1 kilogram	—	4,3
Böcker:
på svenska språket tryckta:
oinbundna äfvensom Boktryck ej speck
finera dt......................................................	----	fria
bundna:
biblar och psalmböcker:
i band af papper eller cloth utan		''
guldsnitt ...................................	1 kilogram	—	50
i andra band äfvensom med
guldsnitt ...............................	1 kilogram	2	—
andra slag ......................................	—	fria
på främmande språk tryckta samt med
upphöjda bokstäfver till begagnande
af blinda.................................................	—	fria
med inbundet rent eller linieradt papper	1 kilogram	—	2 5
Bönor, alla slag, ej specificerade; se
Spanmål.
Cement, kärlens vigt inberäknad...............	100 kilogram		40
Clichéer, Stereotyper, Elektrotyper, Träsnitts-
stockar och Plåtar, etsade eller grave-
rade för tryck........................................... %j	—	fria
''Elektrotyper; se Clichéer.
Fartyg och Båtar, med tillbehör:
af jern äfvensom ångfartyg af trä......	100 kronor	10	—
andra slag.................................................		fria

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Fernissa

------—	-----—
Qvantitet för tullberäkningen.	Tullsats.
	Kronor, öre.
1 kilogram	— 25

Anm. S. k. spritfernissa tullbehandlas under
tillämpning af livad taxan stadgar för artikeln
Bränvin och Sprit.

Fj edrar:

till jern vägsfordon; se Jernvägsmateriel
s. k. krinolin — — — — — — —

andra slag — — — — — — — —

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda,
då de af vederbörande tullkammare
eller tullinspektion finnas

ej öfverstiga lians behof under resan ___

gamla och brukade husgeråds- eller!
andra lösörepersedlar, när de inkomma
för sådana personers räkning,
hvilka inflytta från utlandet eller;
vistats utomlands en tid af minst ett
år, och sådant med konsulats- eller
annat officielt betyg styrkes, samt,
efter det egaren på tro och heder!
afgifvit intyg, att han dem sjelf begagnat
samt för eget bruk och icke
i handelsafsigt infört, vederbörande
tullkammare eller tullinspektion pröfvar
dem icke öfverstiga egarens!

behof........................................................ ....

öfriga inkommande gamla och brukade ;
husgeråds- eller andra lösörepersedlar,
alla slag ................................... 100 kronor

fria

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

	Qvantitet för
	tullberäkningen.	Tullsats.
		Kronor.	öre.
Fläsk:
rökt ..........................................................	1 kilogram	_	2 5
andra slag ..................................................	1 kilogram	—	20
Frö:
timotej-.......................................................	1 kilogram	—	5
kanarie-................................................ tall-, gran- äfvensom öfriga slag af	1 kilogram	—	10
träd- .............................................	1 kilogram	—	50
andra slag, ej specificerade ..................	—	fria
Färger och Färgning sämnen:
blyhvitt — — — — — — — — indigo, indigoextrakt, indigokarmin och	.
kochenilj.................................................		fria
kimrök — — — —--— — —
målarefärger, beredda med olja — — andra slag — —--— — — —
Färglådor, med färger och annat tillbehör,
äfvensom färger i tuber, musslor, glas
0. 8. v.....................................................	1 kilogram	1	5 0
Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan,
glaset eller annat tillbehör.
Galanterivaror, ej specificerade, af sam-
mansatta eller, såsom arbetade, ej spe-cificerade ämnen ....................................	1 kilogram	2
Anm. Afdrag— — — — — — — — —
Garn:
bomulls-:
enkelt:
ofärgadt .............................................	1 kilogram	—	15’
färgadt eller tryckt, alla slag......	1 kilogram		30

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Garn:	Qvantitet för tullberäkningen.	Tullsats.
	Kronor.	öre.
dubbleradt eller fyrtrådig!, i härf-
vor eller å bobiner: ofärgadt .................................	1 kilogram		20
färgadt eller tryckt, alla slag ......	1 kilogram	__	; 3 5!
Anm. I händelse •— — —■ — — — —
linne- och hamp-:
enkelt:
ofärgadt och oblekt .............	l kilogram	_	20
färgadt, blekt eller tryckt ........... dubbleradt eller tvinnadt; förtullas såsom Tråd.	1 kilogram		40
jute-:
enkelt:
ofärgadt och oblekt ...............	1 kilogram		(1
färgadt, blekt eller tryckt ......... dubbleradt eller tvinnadt; förtullas	1 kilogram		‘1
såsom bindgarn. af andra vegetabilier (gräsgarn); för-
tullas lika med segel- och bind-garn.
segel- och bind-:

ofärgadt och oblekt..............................j l kilogram

klistradt, färgadt, blekt eller tryckt
Anm. För gam — — — — — — —• —

1 kilogram

jGevär:

skjut-, alla slag, äfvensom färdiga de-1
lar deraf, vigten af fodral och. tillbehör
inberäknad .................................

ej färdiga delar af gevär; förtullas såsom
det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå.

Gips:

-sten...............................................................

bränd och malen, kärlens vigt iuberäknad
................................................. I

1 kilogram

1 50

fri

100 kilogram]

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för tullberäknirigen.	Tullsats.
	Kronor. ;öre.
1 kilogram	— 2 0
1 kilogram	\| - 2;
1 kilogram	— 6 1
1 kilogram	— [10
—	fria
1 kilogram	— i 7 i 1 I
1 kilogram	— 2
—	fritt fritt •
100 kilogram 1 kilogram 1 kilogram	4 o —- 17 --ilo
—	” 1 fri

Gipsarbeten, ej specificerade.......................

Glas:

bunkar, burkar och flaskor af mörkgrön
eller brun färg, helt och hållet
oslipade, äfvensom buteljer, alla

slag...........................................................

bunkar, burkar och flaskor af ljusgrön

slipade proppar derunder inbegripna
burkar och flaskor med inslipade proppar,
men utan annan slipning, äfvensom
kemiska glas..........................

optiska, lösa och infattade, samt emaljögon
.......................................................

patent- och glastakpannor samt sidventilglas
till fartyg, med eller utan

ramar ...................................................

fönster- och spegel-:

Glaspulver eller Glasskärf

Glete eller Glitt, alla slag ..

Glimmer ................................

Glober — ..... — — — —

Gryn:

af spannmål; se Spanmål.

ris- och rismjöl ...........

andra slag......................

Hagel ..........................................

Hampa, ohäcklad och häcklad

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor, öre.

Instrumenter:

kirurgiska — — — — — — — _
musikaliska:

flöjter, klarinetter, oboer, gitarrer,
lutor, violer, violonceller, kontra-j
basar, valdhorn, trumpeter, post-!
och signalhorn, trummor, pukor,j

klaver samt harpor ........................!

positiv, äfven begagnade ................

fortepianon:

ta filar och pianinon ........................

%gkar.................................................

speldosor ..............................................

Anm. Utgöres — — — — — — — — —

accordion .....................................................

Anm. Afdrag — •— — — — — — — —

orgelverk, äfvensom harmonium och

fysharmonika.........................................

ej specificerade; förtullas lika med så-!
dana bland ofvan uppräknade, hvar-!
med de närmast kunna jemföras.
Anm a) Högst 2:ne stråkar, munstycken och så''
vidare må få åtfölja vid instrumentets förtullning.
De öfriga, äfvensom särskild! inkom-!
mande tillbehör till instrumenter förtullas efter
15 procent af värdet, b) S. k. stomryg-''
gar till pianoinstrument, strängade eller osträn- j
gade, skola tullbeliandlas såsom fullfärdiga in-i
strument. c) Instrumenter, hvilka genom sina’
mindre dimensioner och sin beskaffenhet i öf-j
rigt synbarligen endast utgöra leksaker, hän-:
förasftill artikeln Leksaker.

i Ister

1 stycke
1 stycke

1 stycke
1 stycke
1 kilogram

1 kilogram
100 kronor

1 kilogram

1 1 _I

10 i—

150 _ I

I 200 i _
3

1 _

15 ''

— I 20

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för tullberäkningen.	Tullsats.
	Kronor.	öre.

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot.........

jern- och stålgöten samt smältstycken
jernvägsskenor, mer eller mindre be-1

arbetade .................................................

balk-, hörn och annat till jernvägsskenor
ej hänförligt s. k. kanonjern:
vägande 20 kilogram eller deröfver
per löpande meter .....

af mindre vigt per löpande meter
andra valsade eller smidda stänger
utan afseende på genomskärniugens
storlek och form äfvensom bottenplåtar,
syllar, skarf jern och rälsspik
skarfbultar med muttrar till jernvägsskenor
äfvensom alla andra, ej särskildt
specificerade muttrar, skntfvar
och naglar om 12 man. eller

deröfver i diameter............................

valsade eller smidda plåtar, äfven om
de äro klippta, böjda, med hål försedda
eller hafva kanterna uppvikta :i
utan slipning eller polering och’
utan öfverdrag af annan metall
eller annan å dem anbragt ytbetäckning: af

3 m.m. tjocklek och deröfver
..................................j

af mindre tjocklek ..................

slipade, polerade, fernissade, lackerade
eller förzinkade .....................

med rent eller blyhaltigt tenn öf verdragna

.........................................

ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar,
raderjern och skeppsknän
......................................................

100 kilogram
100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram
100 kilogram

100 kilogram

fria

2 ! so

6 I -fria

Bih. till Riksd. Vrot. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft.

Riksdagens Skrifvelse N:o ad.

	Qvantitet för tullberäkningen.	Tullsats.
’rn och Stål: kedjor och kettingar, hvari länkjernet har en diameter: af 25 mm. och deröfver ..............	100 kilogram	Kronor. 3	öre. 50
från och med 6 ram. till 25 mm.	100 kilogram	7	—
under 6 in.in...................................	100 kilogram	10
spik af 45 mm. längd och deröfver...	1 kilogram	—	4
spik af mindre längd äfvensom nubb, trådstift, skostift och knappar ........	1 kilogram		15
träskrufvar af 75 mm. längd och der-öfver ........................................................	1 kilogram		20
träskrufvar af mindre längd.................	1 kilogram	—	30
gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer, grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och vigter ......................	1 kilogram		2
spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna icke emaljerade, glaserade eller för-tenta grytor, pannor och mortlar samt krubbor......................................	1 kilogram		4
bord, soffor, stolor, fotskrapor, spott-lådor, port- och dörrfyllningar, lykt-arm ar, press- och strykjern, samt alla ej specificerade gjutna artiklar, som äro emaljerade, glaserade, för-tenta, förkopprade eller förzinkade kopiepressar, eldredskaps- och paraply-ställ, blomsterställningar, trädgårds-urnor, kaffe- och köttqvarnar, frukt-skalnings- och andra dylika för hus-hållsbehof afsedda maskiner ..........	1 kilogram		10
1 kilogram		20
finare ej specificeradt gjutgods, såsom blomstervaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljuskronor, ljus-stakar, medaljonger, pappershållare, presenterbrickor, skrifdon, tänd-sticks- och urställ med flera lik-			1

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

		Qvantitet för
	i	tullberäkningen.	Tullsats.
	Jern- och Stål:		Kronor.	öre!
	artade, ej till bijouterivaror hänför-liga artiklar..........................................	1 kilogram		40
	kassakistor, kassaskåp och sängar...... andra ej specificerade eller till Jern-vägsmateriel, eller Maskinerier, Red-skap och Verktyg ej hänförliga jern-	100 kronor	10
	och stålvaror:
	förgylda, försilfrade eller pläterade förnicklade, polerade eller lacke-	1 kilogram		70
	rade ......................................	1 kilogram 1 kilogram		351
	andra slag..........................................	—	15
	Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern-
	ocli stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 10 kilogram, så belägges den för den Överskjutande vigten med en tull af endast 4 öre per kilogram.
	Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves icke för
1	askar, kartor, papper eller annat dylikt omslag.
	Jernvägsmateriel: axlar, fjedrar, hjul och hjulband till jern vägs fordon .......................................
	1 kilogram	—	5
	andra slag, ej specificerade ..................	100 kronor	10	—-
	. Ty .tf. .....................................		fr	itt
	Jäst, alla slag .............................................. Kaffe.............................................................	1 kilogram	20
	1 kilogram	—	12
	brändt och alla till kaffesurrogat an-
	vändbara, brända växter...................	1 kilogram	—	20
	Kartor:
	med svensk text, tryckta i utlandet:
	i exemplar och häftade ....................	1 kilogram	i	50
	kartonerade och bundna....................	1 kilogram	2	—
	andra slag.................................................	—	fria ''
	\| Kastanier ......................................................	1 kilogram	—	25

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

	Qvantitet för
	tullberäkningen.	Tullsats.
		Kronor.	öre.
Kaviar ...............................................................	1 kilogram	2	50
Kläder, ej specificerade:
nya •— — — — — — — — — _			1
4m». 1. För — — — — — — — — —
Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för
askar, pappersomslag, kartor och inlägg.
Korf .............................................................	1 kilogram		50
Korgmakarearbeten:
af oskalade q vistar och gröfre spån...	1 kilogram	—	10
andra slag .................................................	1 kilogram	1	—
Kreatur:
hästar:
föl under ett år ......................	__	fria 1
andra slag ..........................................	l stycke	50	—
nöt- ...........................................................	1 stycke	10	—
får..........................................................	1 stycke	1	—
svin ...........................................................	1 kilogram	—	15
andra slag .................................................	—	fria
Krita, hvit, och Kritsten, omalen ..........		fi	i
malen eller slammad, kärlens vigt in-
beräknad ..................................................	100 kilogram	1	_\|
röd — —: — — — — —---
Kött:
af alla slag af fogel...............................	1 kilogram	_	20
andra slag, ej specificerade ................	1 kilogram	—	7
Leksaker:
åt trä eller sammansatta ämnen, med
eller utan betsning, målning eller
lackering ...............................................	1 kilogram	2	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor. ; öre.

Lvm:

husbiås —
andra slag

1 kilogram

2 0:

Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen
......................................................

1 kilogram

Ljäster och Block till skoarbeten..............I 1 kilogram

L/ök---— — — — — — — — |

Maccaroni och Vermiceller; tullbehandlas
såsom Gryn: andra slag.

Madrasser — — •— — — — — — — I

l o

! Manometrar — — — — — — — —
Margarin och Margarinsmör; tullbehandlas
såsom Smör.

Marienglas — — — — — — — —

| Masker...........................................................j

1 stycke

50:

Musikalier:

bundna ......

andra slag

Musslor, ätbara:

friska . j p^rjens inberäknad,
msyltadej °

1 kilogram

11 kilogram
11 kilogram

Oljor:

feta, icke flyktiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rot- och raps- ............................ 1 kilogram

andra slag:

på fat, större eller mindre .................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad
............................................ 1 kilogram

fria

— Ilo

— i 15

fria

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Oljor :

kokade; tullbehandlas såsom Fernissa,
flyktiga, vegetabiliska:
konjak-, rum- och arrak-essenser;

se Aeterarter.

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen
........................................... 1 kilogram

fossila eller mineraloljor samt genom
torr destination framstälda:
nativa eller råa, af jord- eller brännhartser
m. m. förorenade, af mörkbrun
till svartbrun färg................. ...

genom rektificering renade, färglösa
eller af gul till gulbrun färg,
rektificerad stenkolsolja eller fotogén,
rektificerad jordolja, nafta,
petroleum eller bergolja, solarolja,

Kronor, i öre.

fria

vändbara vätskor............................	—	fria
Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flyg-
tig olja och sprit, tullbehandlas under tillämp-
ning af hvad taxan stadgar för art. bränvin
och sprit.
Papp:
förhydnings-, press- och tak-..............	1 kilogram	—	i
andra slag.............................................	1 kilogram	—	5
Parfymer, ej specificerade, flaskors och
omslagsvigt inberäknad...........................	1 kilogram	2	—
Plommon, torkade..........................................	1 kilogram	—	50
Plåtar, etsade eller graverade för tryck;
se Clichéer.
Potates, äfven krossad eller rifveri............	100 kilogram	—	50

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

		Qvantitet för
		tullberäkningen.	Tullsats.
			Kronor.	öre.
	Ris, oskalad eller Raddy ..........................	100 kilogram	2	50
	Saft, bär- och frukt- .................................... Skodon, ej specificerade:	1 kilogram	—	30
	af siden eller halfsiden .......................... af yllefilt eller segelduk, med eller utan	1 kilogram	2	35
	lädersulor ............................................... af annan väfnad samt af saffians-, kar-	1 kilogram	—	80
	duans-, färgade, pressade eller lacke-rade skinn...............................................	1 kilogram	1	40
	andra slag .................................................	1 kilogram	—	94
	Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri-och Manufakturvaror, i taxan ej nämn-da, förtullas lika med det ämne, ar-betadt, hvaraf de hufvudsakligen be-
	stå, eller om detta ej kan bestämdt
	urskiljas ...................................................	100 kronor	15	—
	Smör, äfven konstgjord!............................	1 kilogram	—	20
	Solfjädrar .....................................................	1 kilogram	5	-1
	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar
	och pappersomslag.
	Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom
	tillbehör......................................................	100 kronor	10	—
	Späck:
	af hafsdjur..................................................	—	fritt
	andra slag; se Ister.
	Stereotyper; se Clichéer.		,
1	---- - - - ---- - - -	- ---.----		—

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

	Qvantitet för tullberäkningen.	Tullsats.
Strängar: af metall; tullbehandlas såsom Tråd.		Kronor.	öre.
Stärkelse af hvete, potates och andra ve-getabiliska ämnen	1 kilogram		1 7
Ö U.U1UV/U ...................................	_ .
Svafvelsyra ................................................	1 kilogram	—	0,5
Svafv elsyra lerjord......................................	100 kilogram	1	—
Svamp
Säckar: nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent, synbart brukade ...................................		fri	a
Tegel: eldfast, s. k. fagad- samt golf- och väggplattor (flisor, tiles) af 3 cm. tjocklek och deröfver..........................	100 kilogram		2 0
golf- och väggplattor af mindre än 3 cm. tjocklek: oglaserade ......................................	100 kilogram	3
glaserade; tullbehandlas såsom Fayence. andra slag, ej specificerade .................		fri	a
Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda slag af tegel, underkastade olika tull-afgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.		•
The ..............................................................	1 kilogram	—	50
---- - - ------ - - -	- ----	- -	—
Tobak: oarbetad, blad och stjelk......................	1 kilogram	1	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor, iöre.

jTobak:
arbetad:

cigarrer och cigarretter ....................i 1 kilogram

andra slag..............................................: 1 kilogram

Torf mull och Torf strö ................................i 100 kilogram

Tv fl 71 _ _ - _ _ _ _

4 —

1 2 0

— | 30

Träd:

guld- och silfver-................................. 1 kilogram 1 2 3 5’

jern- och stål-:

af 1,5 mm. tjocklek och deröfver 1 kilogram | — 4

af mindre tjocklek................................. 1 kilogram — i 8

öfverspunnen — ..... —• -— —

arbeten deraf----— — —;

koppar- och annan ej specificerad metall-: förgyld,

försilfrad eller pläterad 1 kilogram 2 |35

andra slag ......................................... 1 kilogram : — ilo

öfverspunnen — — — — — —

Träsnitts stor far, se Cliehéer.

Träs plit ......................................................... 1 kilogram — j 3 0i

Trävaror:

alla andra mer eller mindre arbetade
trävaror, derunder inbegripna snickare-
och stolmakarearbeten: •

af furu eller gran, utan betsning,

målning eller lackering ........... 1 kilogram i — j 5|

af nyssnämnda träslag, med betsning,
målning eller lackering... j 1 kilogram — jtoj

af alm, ask, björk, bok, ek och
andra inhemska, ej specificerade;
träslag, massiva eller dermed

fanerade ...................................... 1 kilogram ; — 8 o

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft. 5

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för I

tullberäkningen.

Tullsats.

Trävaror:

af päron och valnöt, samt af mahogny,
jakaranda och andra utländska
träslag, massiva eller
dermed fanerade, äfvensom arbeten,
försedda med äkta eller

oäkta förgyllning ......................

Anm. Är arbetet — — — — — — — —

Kronor, öre

kilogram

Tungspat, omalen och malen

.fn

Tågvirke, nytt

1 kilogram

i o

I agnar och Åkdon, alla slag, obegagnade
och begagnade, jernvägsvagnar derunder
inbegripna, äfvensom Vagnmakarearbeten,
ej specificerade...............

Vagnsmörja------— — -— —

Vax, alla slag

100 kronor

1 kilogram

Verktyg slådor: för barn med verktyg,
hvilka ej kunna såsom sådana begaginnehållande
användbara.

nas, eller

men för industriens behof synbarligen
ej afsedda, verktyg in. in.; tullbehandlas
såsom Leksaker.

Vermiceller; se Maccaroni.

Vin---— — — — — —--

Väg nader:
jute-:

oblekt och ofärgad säck- eller packväf
...........................................................I

andra slag...............................................

Anm. Juteväfnad — — — — — — ___i

kilogram

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

		Qvantitet för tullberäkningen.	1 Tullsats.
	Väfunder: hår- eller tagel-: nöthårsfilt, pressad ...........		1 Kronor. fr	I öre.
	väfd ................ andra slag.....................	1 kilogram 1 kilogram	\| 25 \| 60

	Växter: lefvande, alla slag ..... Anm. 1. Väger eu växt mer än 10 kilogram, skall för den Överskjutande vigten tullen be-räknas efter 10 öre för kilogram.	1 kilogram		1 30
	Amu. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för när-maste emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m.
	konstgjorda; — — — — — _ —
: !	Ättika och Ättiksyra, alla slag: på fat: af till och med 10 procent syrehalt för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 1 öre per kilo-gram. på buteljer och kras, utan afseende på syrehalten...................	1 kilogram 1 kilogram	1	10
	Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i denna tulltaxa upptagna bestämmelser:		.
	råämnen ....................
	mer eller mindre arbetade......	100 kronor 1	15 — \|
I	- - - - - - -- \|	-------\|	— — i	—