Riksdagens Skrifvelse, N:o 56 (Riksdagsskrivelse 1883:56)

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

N:o 56.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Juni 1883.
— — — — Andra Kammaren den 13 •— —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens Sjette hufvudtitel.

(Stats-Ut-skottets Utlåtanden N:is 10 a och b samt 29 och

Memorial N:o 22.)

Till Konungen.

Rörande Sjette hufvudtiteln eller anslagen under Civildepartementet
hafva vid denna riksdag följande ändringar ifrågakommit:

Kommerskollegium.

l.o. Af skäl, att Högsta Domstolen ännu icke hunnit afgifva
yttrande öfver ett inom Civildepartementet uppgjordt förslag till förordning
angående grufvor, samt att något definitivt förslag till grufvelagstiftning
således icke ännu kunnat Eders Kongl. Maj:t föreläggas,
och da den slutliga lösningen af frågorna angående Kommerskollegiets
indragning och lönereglering för bergmästarne vore beroende af bland
annat de grundsatser, som komme att. göras gällande i den blifvande
grufvelagstiftningen, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen,
att, i likhet med. föregående Riksdagar, dels medgifva, att de lönebelopp,
som vore i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en
advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande
befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning syntes
kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, finge intill slutet af år
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. 1

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

1884, i den mån de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunde
finnas erforderliga, af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet, disponeras;
dels, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela. Kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,
med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under
år 1884 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra
stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor; dels oclc likaledes på extra stat
för år 1884 anvisa såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,
som saknade boställe, ocli tro tjensteman vid Sala silfververk tjugu
procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans .2,420 kronor.

Riksdagen liar så mycket mindre halt något att erinra mot förevarande
framställning, som statsrådsprotokollet synts gifva vid handen
att, när allenast Högsta Domstolens yttrande öfver förslaget till grufvestadga
till Eders Kongl. Maj:t inkommit, något hinder icke torde mota
för framläggande af förslag till grufvekigstiftningens ordnande och till
lösande af de deraf väsentligen beroende frågorna om Komm.erskolleo-iets
indragning och lönereglering för bergmäst.arne, och Riksdagen
har derföre ej mindre medgifvit deri i afseende å kollegiets ordinarie
anslag äskade dispositionsrätt än äfven såsom tillfällig löneförbättringför
år 1884 på extra stat för samma år anvisat dels för Kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med
undantag af fyra kanslister, 8,540 kronor, och dels för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska karteverk.

2:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit har Riksdagen, utöfver det a riksstatens sjette hufvudtitel
för rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag, 6,000
kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisat
dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län 31,000 kronor och dels för de ekonomiska kartarbetena i
öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans .76,000 kronor,
äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållning å det sistnämnda
anslaget må få användas äfven till bestridande af utgifter för
det topografiska karteverket.

Landsstaterna i länen.

3:o. Under donna rubrik har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att dels med vissa föreslagna grunder och vilkor i afseende a

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

lönereglering för landträntmästarne godkänna ett i statsrådsprotokollet
intaget förslag till stat för bemälde tjensteman, och dels för tillämpning
af berörda nya aflöningsstat höja det under titeln “landsstaterna
i länen“ uppförda penningeanslag med 53,344 kronor.

Den af Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagna aflöningsstaten
innefattade följande löneförmåner:

för räntmästarne i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Yermlands län:

lön................ kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar ..................... 1,500: — kronor 4,500: -—

för räntmästarne i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län:

lön.......................................................... kronor 3,000: -—

tjenstgöringspenningar ..................... „ 1,300: — kronor 4,300: —

samt för räntmästarne i Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,
Vestermanlands, Jemtlands, Vesierbottens och Norrbottens län:

lön............................................................ kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar ................... „ 1,000: — kronor 4,000: —

hvartill komme ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
med 500 kronor.

Kostnaderna för genomförande af denna lönereglering, hvilken i
fråga om fördelningen af länen i olika löneklasser öfverensstämmer
med den, som tillämpas för landssekreterare och landskamererare, skulle
blifva följande:

löner för 24 tjenster å 3,000 ........................... 72,000: —

tjenstgöringspenningar för

8 tjenster å 1,500 kronor ......... 12,000: —

8 „ å 1,300 „ 10,400: —

8 „ å 1,000 „ ........■ ■_8,000: — 30,400: — 102,400: —

hvartill komme ålderstillägg för nämnde tjenstemän till
det belopp, som enligt deras tjensteålder skulle under år
1884 erfordras, eller..................................................................... 8,500: —

Summa kronor 110,900: —

Dessutom komme att för vikariatsersättning under landträntmästarnes
semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande
en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen,
hvartill emellertid det för likartadt ändamål äfvensom till arfvoden åt

Iiiksdagens Skrifvelse, N:o 56.

extra biträden vid länsstyrelserna under “landsstaterna i länen“ redan
uppförda reservationsanslag skulle lemna tillgång, utan att någon förböjning
deruti blefve erforderlig.

Om från nyssnämnda ......................................... kronor 110,900: —

afdroges hvad som redan funnes på stat anvisadt
till aflöning åt landträntmästare:

löner................................................. kronor 47,982: —-

boställsförmåner, beräknade till ,, 1,074: — ^ 49,056: —

uppstode nytt anslagsbehof å ordinarie stat till belopp
af ....................................................................... kronor 61,844: -—

deraf borde uppföras å anslaget under sjette hufvudtiteln
till landsstaterna kronor 53,344: •—
och under samma hufvudtitels

anslag till ålderstillägg ...... „ 8,500: — ^ 61,844: _

Riksdagen, som godkänt de för ifrågavarande lönereglering föreslagne
grunder och vilkor samt i lönestaten icke vidtagit någon annan
förändring, än att den fasta lönen för landträntmästarne bestämts till
2,500 kronor, har alltså för bemälde tjénstemän faststält följande lönestat,
nemligen för räntmästarne i t

Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmö-hus, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs,	lön.	tjenstgö rings-penningar.	summa.
Skaraborgs och Vermlands län............... Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebro, Kopparbergs, Gefle-	2,500.	1,500.	4,000.
borgs och Vesternorrlands län .............. Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands, Vest-manlands, Jemt-lands, Vesterbottens och	2,500.	1,300.	3,800.
Norrbottens län...........................................	2,500.	1,000.	3,500.

jemte ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring.

För denna lönereglering har Riksdagen faststält följande grunder,
"dels att de räntmästarne i Upsala, Södermanlands, Östergötlands
och Örebro län tilldelade löningsjordar skola i och med löneregleringen,
efter tillgodonjuten fardagsrätt, till statsverket indragas den 14 Mars
1886, med iakttagande:

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

att nuvarande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar,
under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig
eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sin löningsjord
emoi det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan
blifva bestämdt; samt

att staten, då den från vederbörande indelningshafvare eller hans
sterbhus öfvertager löningsjord efter värdering vid syn jemväl öfvertager
sådana derå möjligen befintliga, indelningshafvaren tillhöriga
byggnader, som vid synen anses vara för lägenheten nyttiga;

och dels att den med landträntmästarebefattningarne hittills förenade
rätt till vissa extra inkomster, hvilka hufvudsakligen utgöras af
remisslage vid leverering af stats- eller andra allmänna medel samt
provision å stämpelpappers-, möteskostnads- och landstingsmedel samt
i Vester- och Norrbottens län jemväl å salpetermedel äfvensom, ehuru
mera sällan, af expeditionslösen, bör med lönegleringens inträdande
upphöra samt dessa inkomster till statsverket indragas eller eljest besparas;
dock med det undantag, att följande sportler komme att fortfarande
utgå, nemligen:

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran
erhåller, eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa, äfvensom

provisioner för uppbörd af landstingsmedel samt kommuners eller
enskilda inrättningars afgifter eller af medel af än mer enskild natur.

Vidare har Riksdagen för åtnjutande af den nya aflöningen faststält
nedan intagna vilkor,

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som vid en förändrad
organisation af uppbörds- och utgiftsväsendet inom länen eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, så ock att lemna det biträde vid
göromålen å landskontoret, som kan varda honom genom i vederbörlig
ordning utfärdad instruktion ålagdt;

att med landträntmästare^''enst icke må förenas annan tjenst på
rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af
tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare, som vid den
nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten,
må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid
landsstaten hinderlig;

att de med landträntmästarebefattningeu förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som förrättat tjensten;

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som erfordras för tjenstens förrättande eller
eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af tjensten
anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med mindre
innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt
sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; samt
att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas ej mindre den tid,
som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till tjensten
utnämndes eller enligt nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades
att förestå densamma, än äfven den tid, landträntmästare före utnämningen
till denna tjenst må hafva innehaft kronofogdebefattning med
konstitutorial eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade nådiga
cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas af landträntmästare under högst en månad
årligen.

Slutligen har Riksdagen för bestridande af dessa aflöningar höjt
det ordinarie anslaget till landsstaterna i länen med 41,344 kronor.

4:o. Uppå underdånig anmälan af Statskontoret att under år
1882 till statsverket indragits, utan att ersättning derför till vederbörande
tjenstemän ännu blifvit å stat uppförd, följande landsstatsboställen,
nemligen

häradsskrifvarebostället i Upsala läns femte fögderi 1 mantal
Klef N:o 5,

kronofogdebostället i Stockholms läns femte fögderi 1 mantal
Väringsö N:is 1 och 2,

kronofogdebostället i Åkerbo m. fl. härads fögderi af Östergötlands
län 3/4 mantal Bökesta med löningsjord N:o 2, och

kronofogdebostället i Vartofta fögderi af Skaraborgs län 1 mantal
Slöta Bygård N:o 6,

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att peuningeanslaget under landsstaterna
i länen måtte höjas med det belopp, hvartill dessa boställens
afkastning vore i stat beräknad eller tillhopa 2,950 kronor; och, som

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

härvid icke varit något att erinra, har Riksdagen höjt berörde penningeanslag
med 2,950 kronor.

5:o. Uti en inom Riksdagen väckt motion har förslag blifvit
framstäldt derom, att samtliga landshöfdingelöner måtte blifva på ordinarie
stat uppförda äfvensom att alla landshöfd ing elöner egleringsfond en
tillhörande arrenden, räntor, tiondeanslag jemte fondens kontanta behållning
måtte inlevereras till statsverket.

I underdånig skrifvelse den 4 Januari 1830 angående regleringen
af riksstatens dåvarande andra hufvudtitel anförde Rikets Ständer bland
annat, att, som något förslag till den uti Kongl. Maj:ts till Riksdagen
aflåtna nådiga proposition omförmälda jemkning och reglering af landshöfdingelönerna
oj blifvit Rikets Ständer meddeladt, Rikets Ständer
ansåge sig böra inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den
underdåniga anhållan, att med begagnande af de för landshöfdingelönerna
på stat befintliga anslag, utan vidare utgift för statsverket,
en för dessa embetsmän lämplig lönereglering måtte vidtagas. Sedan
härefter med anledning af Kongl. Majt:s nådiga föreskrifter förslag till
en lämpligare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna
blifvit upprättadt och till Kong]. Maj:t inkommit, faststälde Kongl. Maj:t,
jemlikt nådigt bref till Kammarkollegium och Statskontoret den 24
Februari 1837, en i det nådiga brefvet intagen aflöningsstat för landshöfdingarne,
och skulle i afseende å denna lönereglering iakttagas,
bland annat, att dåvarande landshöfdingar icke skulle rubbas i de löneförmåner
och rättigheter, de enligt sina fullmakter och författningarne
egde åtnjuta, så att löneregleringen icke i andra delar, än hvad deremot
ej vore stridande, för dem tillämpades; men vid hvarderas afgång
från tjensten skulle löneregleringen, i hvad sig i behörig ordning göra
läte, komma att verkställas, dock att för Gefleborgs, Vesternorrlands,
Göteborgs och Bohus, Kalmar och Malmöhus län minskningen i landshöfdingarnes
dåvarande lönevilkor icke skulle vidtaga förr, än särskildt
derom blefve i nåder förordnadt; äfvensom att de uppkommande tillgångarne
till löneförhöjningarne borde till andra hufvudtitelns besparingar
under särskild rubrik ingå och redovisas samt löneförhöjningarne
derifrån utgå, intill dess öfverflyttningen deraf från en till en annan
landshöfdingetjenst å stat kunde verkställas. Enär genom tid efter
annan inträffade landshöfdingeledigheter erforderliga tillgångar till den
uti omförmälda Kongl. bref af den 24 Februari 1837 föreskrifna reglering
af landsliöfdingarnes lönevilkor snart till fullo vore för handen,
tog Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Statskontoret af den 20 Juni
1853, i öfvervägande lämpligaste sättet för denna lönereglerings afslutande
samt gillade dervid en Kongl. Maj:ts pröfning understäld plan,

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

hvarjemte Kongl. Maj:t förordnade huru befintliga indelningar borde
fördelas emellan landshöfdingarne, för att desse måtto komma i åtnjutande
af de lönebelopp, Kongl. Maj:t åt en hvar bestämt, och meddelades
i sammanhang härmed närmare föreskrifter angående hvad som
vid denna reglering skulle iakttagas. Genom nådigt bref den 28 November
1871 förklarade Kongl. Maj:t, att, emot det att landshöfdingelönerna
bestämdes till vissa uppgifna belopp i penningar att från
landshöfdingelöneregleringsfonden uppbäras, och i den mån sådant lämpligen
utan förnärmande af någons lagliga rätt kunde ske, dels alla
till landshöfdingeindelningarne hörande fiske- och jagträttigheter, boställsjordar
och lägenheter af hvad namn och beskaffenhet som helst-,
med undantag endast af de till länsresidensen hörande trädgårdar och
parkanläggningar, hvarvid, jemte bostad i residenset, landshöfdingarne
fortfarande bibehölles, skulle, der sådant icke redan skett-, under arrende
på 30 år till den högstbjudande å auktion upplåtas emot utgifter, bestämda
endast i penningar, hvilka afgifter, likasom de för de redan på
20 år eller längre tid utarrenderade boställshemman och jordar, slutligen,
sedan utarrenderingen blifvit i sin helhet genomförd, borde till
landshöfdingelöneregleringsfonden redovisas och ingå, dels ock ej mindre
alla till landshöfdingarne från statsverket utgående lönebidrag, vare
sig i penningar eller ersättningar för oindelt spanmål m. m., än ock
ersättningar af läns-, stads- eller landtkommuner eller bolag för upplåten
jord skulle efter 1874 års slut, der löntagarens rätt sådant icke
förhindrade, till löneregleringsfonden ingå och redovisas.

I den uti ofvan omförmälda nådiga bref af den 24 Februari 1837
intagna aflöningsstat bestämdes lönerna för landshöfdingarne i Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Hallands, Yesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län till 4,500 riksdaler, i Upsala och Östergötlands
län till 5,300 riksdaler, i Malmöhus län till 6,000 riksdaler, i
Göteborgs och Bohus län till 7,500 riksdaler samt i öfriga tolf län till
5,000 riksdaler, allt banko; varande genom Kongl. brefvet den 20 Juni
1853 närmare bestämmelser meddelade angående denna lönereglerings
genomförande och afslutande. Sedan härefter genom innehafvarnes
afgång lönerna för nedannämnda tolf landsliöfdingebeställningar varit
underkastade reglering, blefvo genom ofvannämnda Kongl. bref den
28 November 1871, hvarigenom de till landshöfdingarne anslagna indelningar
och lönebidrag indrogos, dessa löner bestämda till följande
belopp, nemligen

i Stockholms län till

riksdaler 11,000

,, Östergötlands,, „
„ Jönköpings „ „

12,000

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Kronobergs län	till ................................	............. riksdaler	11,500
Blekinge „	11 ...............................	............	11,000
Kristianstads „	11 ................................	............ 11	11,000
Göteborgs och	Bohus län till................	........... 11	15,000
Skaraborgs län	till ..................................	............ 11	12,000
Vermlands ,,	11 ...................................	............ 11	12,000
Vestmanlands 1	än till ...........................	............ 11	12,000
Jemtlands	ii v ...........................	............ 11	10,500
Vesterbottens.	ii ii .............................	............ ??	10,500

I mån af innehafvarnes afgång hafva vidare lönerna vid de fem
andra landshöfdingebeställningarne blifvit genom särskilda nådiga btef
reglerade och lönerna bestämda till följande belopp, nemligen

i Kalmar län, enligt Kongl. brefvet den 18 April

1873 till ...................................................................

,, Vest.ernorrlands län, enligt Kongl. brefvet den

31 Oktober 1873, till .............................................

,, Gotlands län, enligt Ivongl. brefvet den 12 December
1873, till ......................................................

„ Norrbottens län, enligt Kongl. brefvet den 12

December 1873, till ............................................

och i Malmöhus län, enligt Kongl. brefvet den 22
Januari 1875, till......................................................

kronor 12,000; —

„ 10,500: —

„ 11,000: —

„ 10,500: —

„ 14,000: —

hvarjemte landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län genom Kongl.
brefvet den 15 Januari 1875 tillagts en personlig lönetillökning, så att
kontanta lönen för honom komme att uppgå till 18,000 kronor. Genom
Kongl. brefvet den 12 Mars 1875 hafva sedermera landshöfdingelönerna
blifvit bestämda till 12,500 kronor, derifrån undantag dock
gjordes med afseende å landshöfdingen i Göteborgs och Bohuslän,hvilken,
enligt hvad ofvan är omförmäldt, tillagts en personlig löneförhöjning,
samt landshöfdingebeställningen i Malmöhus län, för hvilken lönen
höjdes till 15,000 kronor. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t genom nådiga
brefvet den 11 November 1881 förordnat, att årliga aflöningen, utöfver
den landshöfdingarne tillkommande rättighet att njuta bostad i länsresidenset
och begagna de dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar,
skulle tills vidare utgöra för landshöfdingarne i Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län 15,500 kronor och för hvarje af landshöfdingarne
i Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Elfsborgs,
Skaraborgs, Vermlands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs,
Bill- till Riksd. Prot. 1SS3. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Uäft. 2

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Vesternorrlands, Jemtlands, Yesterbottens och Norrbottens län 13,000
kronor, under iakttagande, hvad anginge aflöningen till nuvarande
landshöfdingarne i Jönköpings och Elfsborgs län, af de i Kongl. brefvet
den 28 November 1871 stadgade vilkor i afseende å sättet att
beräkna afkastningen af boställena Ryhof och Restad jemte de med
sistnämnda boställe förenade inkomstgifvande rättigheter, hvilka boställen
och rättigheter nuvarande innehafvarne under sin tjenstetid egde
bibehålla, samt att den sålunda beviljade löneförhöjningen skulle inträda
för landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län vid nuvarande
landshöfdingens afgång och för landshöfdingarne i öfriga ofvannämnda
län från och med år 1882; och har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang
härmed anbefalt Statskontoret att foga anstalt derom, att behållningen
å landshöfdingelöneregleringsfonden blefve gjord räntebärande.

Då nu den åsyftade regleringen af landshöfdingelönerna blifvit
nästan helt och hållet genomförd, och svårighet icke torde komma att
uppstå att vid inträffande ledighet på likartadt sätt ordna den enda
återstående, ännu icke reglerade landshöfdingelönen, nemligen den i
Gefleborgs län, samt sålunda det med landshöfdingelöneregleringsfonden
afsedda ändamål måste anses vara hufvudsakligen vunnet, har Riksdagen
ansett fonden böra till statsverket indragas, emot det att de för
landshöfdingarnes löner erforderliga belopp varda i riksstaten på vederbörande
hufvudtitel såsom ordnarie anslag uppförda; och synes hinder
emot denna åtgärd så mycket mindre förefinnas, som densamma jemte
de för ändamålet å sjette hufvudtiteln anvisade medel är fullt tillräcklig
till bestridande af utgifterna för landshöfdingelönerna. Något giltigt
skäl, hvarför aflöningen till landshöfdingarne bör utgå i annan ordning
än den, som är gällande i afseende å lönerna till statens öfriga embetsoch
tjenstemän, ''torde icke förefinnas; och en indragning till statsverket
af ifrågavarande fond synes stå i full öfverensstämmelse med
de åsigter i fråga om medelsförvaltningen, som under senaste tiden
gjort sig gällande, samt torde otvifvelaktigt främja enkelhet och reda
i förvaltningen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva förslag till landshöfclingelöneregleringfondens
indragning till statsverkets samt i sammanhang
dermed till uppförande i rikstaten af de till landshöfdingelönernas
bestridande erforderliga belopp, äfvensom till de åtgärder i
öfrigt, som på grund af denna anordning må erfordras.

6:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen medgifvit, att från anslaget till landsstaterna
i länen må uteslutas det i riksstaten under rubrik »indelning och der -

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56. 11

med jemförlig anvisning, friheter, på förslag» uppförda belopp af 8,500
kronor.

7:o. Redan i den till 1882 Riksdag aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof omnämndes i sammanhang med
då framlagdt förslag till ökning af fögderitjenstemännens och länsmännens
antal inom flera län, hurusom i åtskilliga andra delar af riket och
särskildt i Jemtlands län inom kort en sådan ökning torde finnas oundgänglig,
och som fråga då var väckt om indragning af åtskilliga dylika
tjenster inom andra län, äskade Eders Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande
att framgent få använda de genom kronofogde-, häradsskrifvareeller
länsmanstjensters indragning ledigblifvande aflöningsbelopp för inrättande
af erforderliga dylika nya tjenster, utan att för hvarje gång
dertill behöfva begära Riksdagens samtycke. Riksdagen ansåg sig
emellertid icke böra lemna ett sådant medgifvande och Eders Kongl.
Maj:t har nu, med förmälan, att under den 24 November 1882 beslut
af Eders Kongl. Maj:t fattats om sammanslagning af tvenne fögderier
inom Upsala län, hvilken reglering komme att träda i kraft i den mån
någon af fögderitjenstemännen i de båda fögderierna afginge, föreslagit
Riksdagen att medgifva, det de aflöningsbelopp, som blefve tillgängliga
i följd af sistberörda fögderireglering, måtte få användas för inrättande
af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands
län, äfvensom att, då med regleringen inom Upsala län kunde dröja
åtskilliga år, men det vore af vigt att fögderiindelningen inom Jemtlands
län måtte kunna så snart som möjligt genomföras, för uppehållande af
de föreslagna båda nya fögderitjensterna under år 1884 måtte på extra
stat för samma år anvisas ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i den
mån, sådant kunde vara erforderligt.

Af statsrådsprotokollet har inhemtats, att Jemtlands län vid dess
bildande 1810 indelats i nuvarande tre fögderier, Jemtlands norra,
Jemtlands södra och Herjeådalens, men att enligt det nådiga förslaget
fögderiindelningen nu skulle bringas i full öfverensstämmelse med domsageindelningen
och länet sålunda blifva deladt i fyra fögderier, deraf
norra fögderiet skulle omfatta Hammerdals, Liths och Rödöns tingslag,
östra fögderiet Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Nås och Hackås tingslag,
vestra fögderiet Undersåkers, Offerdals, Hallens, O vikens och Sunne
tingslag, samt södra fögderiet Bergs, Svegs och Hede tingslag.

Till statsrådsprotokollet har i frågan vidare anförts att den betydliga
tillväxten af länets folkmängd jemte länets snabba, efter fullbordandet
af mellanriksbanan sannolikt än snabbare utveckling förorsakat
sådan tillökning i fögderitjenstemännens göromål, att ett skyndsamt
afhjelpande af behofvet utaf ökadt antal fögderier vore oafvisligt,

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

derest icke en redan länge märkbar rubbning i ärendenas jemna gång
skulle i allt betänkligare grad uppstå.

I betraktande af de skäl, som till stöd för det Kongl. förslaget
anförts, har Riksdagen medgifvit, att de aflöningsbelopp, som blifva
tillgängliga i följd af anbefald fögderireglering inom Upsala län, må
användas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst
inom Jemtlands län, samt för uppehållande af berörda båda fögderitjenster
under 1884 på extra stat för samma år anvisat ett anslag
af 6,800 kronor.

Ålderstillägg.

8:o. Vidare har Riksdagen medgifvit, att de för landträntmästare
ifrågakommande ålderstillägg må utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag
till »ålderstillägg» samt för sådant ändamål höjt nämnda anslag
från 205,000 kronor till 213,500 kronor, eller med 8,500 kronor.

Gästgifvares friheter.

9:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
uteslutande af ett i riksstaten under rubrik »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter» uppfördt belopp af 6,635 kronor, men Riksdagen
har ansett sig sakna anledning att under nuvarande förhållanden
bifalla denna Eders Kongl. Maj:ts på förslaget om grundskatternas afskrifning
grundade framställning, hvadan nämnda anslagsbelopp blifvit
oförändradt bibehållet.

Färjor och färjkarlar.

10:o. Det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag, att ett under
denna anslagstitel i riksstaten under rubrik »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter» uppfördt belopp af 25 kronor måtte uteslutas,
har af samma anledning, som under näst föregående punkt här ofvan
blifvit anförd beträffande en af Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln
»gästgifvares friheter» gjord enahanda framställning, icke blifvit af Riksdagen
bifallet.

Skiften och afvittringar.

ll:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen under
denna anslagstitel dels för år 1884 beviljat förhöjning i årsarfvodet

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län,
som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor; dels medgifvit
det de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1884
för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län och de
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, livilka åtnjuta arfvode efter
taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra
första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af
ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras
af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år
1884 åt föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem beviljat en tillökning af 400
kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp, och dels beviljat tillfällig
förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens
län årsarfvode för år 1884 med 200 kronor.

12:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1884, för samma år, utöfver ordinarie
anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa 237,000 kronor; och har
Riksdagen denna framställning bifallit.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

13:o. I enlighet med Eders Kongl. Ma:jts derom gjorda framställning
har Riksdagen medgifvit, att ytterligare två landtbruksingeniörer,
med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade,
må anställas, samt, för beredande af tillgång å härför erforderliga
aflöningsmedel, höjt ordinarie anslaget: “landtbruksingeniörer och deras
biträden44 med 4,000 kronor.

14:o. För beredande af tillgång från och med år 1884 till löneförhöjning
å 500 kronor till hvardera af landtbruksingeniörerne Axel
Carlqvist och Herman Steinmetz, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att höja anslaget “landtbruksingeniörer och deras biträden44
med 1,000 kronor; och som, jemlikt de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen
antagna aflöningsgrunder, ifrågavarande två landtbruksingeniörer,
livilka, från och med år 1879, uppburit i årsarfvoden 3,000 kronor
hvardera, lära vara berättigade att från med nästa år komma i åtnjutande
af fjerde lönegradens aflöning 3,500 kronor, har Riksdagen höjt
förevarande anslag med 1,000 kronor.

Riksdagens SJcrifvclse, N:o 56.

Hästafvelns förbättrande.

15:o. Under denna anslagstitel är af Eders Kongl. Maj:t föreslaget,
att det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,
friheter» i riksstaten uppförda belopp 2,300 kronor måtte ur riksstaten
uteslutas, samt att, i stället, det å anslagstiteln »indelning och dermed
jemförlig anvisning, ersättningar» uppförda belopp måtte höjas med
1,100 kronor.

Af enahanda anledning, som anförts här ofvan under punkt 9:o
rörande anslaget till »gästgifvares friheter», har denna framställning
icke blifvit af Riksdagen bifallen.

Sala bergslag.

16:o. Den af Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel gjorda
framställning att ett i riksstaten under rubrik »indelning och dermed
jemförlig anvisning, friheter» uppfördt belopp af 62 kronor måtte uteslutas,
har af anledning, som förut under punkt 9:o här ofvan anförts
i fråga om anslaget till »gästgifvares friheter», icke vunnit Riksdagens
bifall.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

17:o. Det af Eders Kongl. Maj:t under förevarande anslagstitel
framstälda förslag, om uteslutande ur riksstaten af ett belopp å 1,560
kronor, uppfördt under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,
friheter», har ej heller blifvit af Riksdagen bifallet.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

18:o. Uti detta förslagsanslag har Eders Kongl. Maj:t äskat höjning
med 48,446 kronor eller från 117,376 kronor, till 165,822 kronor;
men, med afslag härå har ifrågavarande anslag blifvit vid sitt nuvarande
belopp bibehållet, dock att det jemkats i den mån, som för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma funnits erforderligt.

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Öfriga ordinarie anslag.

19:o. Öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas under denna hufvudtitel uppförda ocli här ofvan icke blifvit
särskildt omnämnda, äro upptagna till enahanda belopp, som i nu
gällande riksstat finnas uppförda.

Med afseende å tillfälliga behof under denna hufvudtitel hafva,
utom hvad ofvan under punkterna 1, 2, 11 och 12 omförmälts, följande
framställningar blifvit gjorda.

Justeringsstyrelsen.

20:o. Till arfvoden åt den vid denna styrelse anstälda personal
har Eders Kongl. Maj:t för år 1884 äskat enahanda belopp, som vid
de fem senaste rilcsdagarne blifvit för samma ändamål anvisade, och i
öfverensstämmelse härmed har Riksdagen på extra stat för år 1884
till arfvoden åt nämnda personal beviljat ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståthåilareembetet.

21:o. För utgifvande under år ^1884 af tidningen »Polisunderrättelser»
har Eders Kongl. Maj:t, uppå Öfverståthållareembetets framställning,
äskat anvisande af 10,000 kronor; och har, med bifall härtill,
Riksdagen till fortsatt utgifvande i enlighet med af Eders Kongl. Maj:t
meddelade föreskrifter under år 1884 af »Polisunderrättelser», på extra
stat för samma år beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

22:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t vidare under denna
anslagstitel äskat, har Riksdagen på extra stat för år 1884 till Öfverståthållareembetets
förfogande anvisat såsom bidrag till aflöning en ät
exehutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Jemväl i enlighet med Eders Kongl. Majds framställning
har Riksdagen för år 1884 stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och under -

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

håll af särskild polisstyrka å landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande.

24:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t vidare under denna
anslagstitel äskat har Riksdagen för beredande af boställe åt länsmannen
i Enontekis distrikt stält till Eders Kongl. Maj:s förfogande för
år 1884 ett extra anslag å 19,300 kronor; samt medgifvit, att för
afkomsten af det boställe, som varder åt bemälde länsman beredt, något
afdrag å lönen icke skall ega rum.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1884 anvisa och ställa till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, att användas för
anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernväg sbyggnader.

Vid sistlidna års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att för
sammanförande af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i en gemensam styrelse
med benämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte beviljas ett
anslag å ordinarie stat af 83,400 kronor.

Under erinran att 1868 års Riksdag hos Eders Kongl. Maj:t anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke
Styrelserna för statens jernvägsbyggnader och järnvägstrafik kunde
sammanföras till en, förklarade nästlidet års Riksdag i underdånig skrifvelse
den 21 Maj 1882, att frågan om ordnandet af tillsynen öfver
statens jernvägsbyggnader syntes böra lemnas öppen, intill dess fullbordandet
af banan till Sollefteå kunde motses samt det visat sig,
huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens räkning
derefter komme att ega rum. Riksdagen faststäkle alltså för
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ny stat, hvilken dock i jemförelse
med den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna minskades med tillsammans

20,000 kronor,! hvilket belopp såsom extra anslag för innevarande
stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till bestridande
af kostnaderna under samma år för anordnande på lämpligt
sätt af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Under den 2 Juni 1882 förordnade Eders Kongl. Maj:t, att berörda
tillsyn skulle tills vidare från och med innevarande år tillhöra
den nya Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvaruppå genom nådigt

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

bref den 24 påföljde November det för tillsynen beviljade extra anslaget
20,000 kronor blef för ändamålet fördeladt.

Föreningen mellan tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader och
de Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom sådan tillhörande göromål
gäller sålunda endast tills vidare, och jemlikt Riksdagens beslut
kan vidden af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens egentliga göromål
icke utöfva något inflytande på frågan om de anslagsbelopp, som för
tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader kunna erfordras, och bör det
således bero allenast af den minskning i omfattning, som berörda tillsyn
kan undergå, huruvida någon nedsättning i det anslag, som för
ändamålet beräknats vara erforderligt, må i den närmaste framtiden
finnas möjlig eller lämplig.

Vid sådant förhållande, och då Riksdagen ansett sig böra kunna
vara förvissad derom, att, i mån af minskadt behof af arbetskrafter,
statens tillgångar skola för ändamålet i mindre utsträckning tagas i
anspråk, har Riksdagen på extra stat för år 1884 anvisat och stält
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, att
användas för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens
jernvägsbyggnader.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

26:o. För innevarande år är på extra stat anvisadt ett belopp
af 10,000 kronor till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut. Denna lärokurs har,
af i statsrådsprotokollet anförda skäl, emellertid icke ännu kunnat taga
sin början, men som det med visshet kunde antagas, att densamma
under innevarande år hunne ordnas samt det första läroåret komme
att inskrida på 1884, har Eders Kongl. Maj:t, som ansett yttrande i
ämnet böra inhemtas af den under den 20 Oktober 1882 tillsatta komitén
för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen af
rikets landtbruksläroverk, och att derför anslag för ändamålet än icke
borde uppföras å ordinarie stat, nu äskat enahanda extra anslag, 10,000
kronor, för år 1884; och har Riksdagen det äskade anslagsbeloppet,

10,000 kronor, på extra stat anvisat.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t, efter
Rih till Riksd. Prof. 1883. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 11 Raft. '' 3

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

framställning af Landtbruksakademien, föreslagit, har Riksdagen på
extra stat för år 1884 anvisat följande anslag, hvilka till enahanda
belopp finnas i innevarande års riksstat upptagna, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt
af akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; samt

d) såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta
jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta
aflöning till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
till stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans
15,000 kronor.

28:o. Likaledes i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda
förslag har Riksdagen för fortsättande under år 1884 af de geologiska
under sökning ar ne och utgifvande af derpå grundade kartor för samma
år på extra stat anvisat ett belopp af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

29:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t till aflönande
af erforderlig betjening vid Flyinge stuteri m. m. äskat enahanda
belopp, som allt sedan år 1874 anvisats, och Riksdagen*har,
med bifall härtill, anvisat på extra stat för år 1884 5,937 kronor till
aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt förbättrande
af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t, efter derom af Landtbruksakademien
gjord framställning, föreslagit, har Riksdagen jemväl för år

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

1884 anvisat följande extra anslag, nemligen för anställande af en
andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja enafundervisarne
i husslöjd för att af denne handledas och utbildas till att kunna
användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor; och till
befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie stat anvisade
medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å 10,000
kronor.

31:o. Under denna anslagstitel har Riksdagen vidare, enligt hvad
i statsverkspropositionen äskats, på extra stat för år 1884 anvisat:

såsom bidrag till upprätthällande af väf''skolan i Borås, med vilkor
att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;

såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola

1.000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet; och

såsom hyres- och iuköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

32:o. Under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med
dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1884
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, är å extra stat för samma år anvisadt ett
belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.

Utställningarne i Madrid och London.

33:o. I enlighet med hvad i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof derom anmälts, har uti en till Riksdagen aflåten
särskild proposition af den 8 nästlidne Januari Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges
deltagande i dels en internationel utställning af grufmateriel m. m. i
Madrid och dels en internationel fsheriutställning i London anvisa anslag
på extra stat för år 1884 af tillhopa 105,000 kronor.

Riksdagen, som förväntar, att innan hädanefter beslut fattas om
deltagande i internationella utställningar, deraf betydligare utgifter för

Riksdagens Skrifvelse, JSl:o 56.

statsverket blifva en följd, Riksdagen, såsom tillförene, måtte erhålla
tillfälle att i frågan sig yttra, derest omständigheterna göra sådant
möjligt, har emellertid på extra stat för år 1884 anvisat det till godtgörande
af kostnaderna för Sveriges deltagande i den internationella
utställningen i Madrid innevarande år äskade belopp af 55,000 kronor,
men

till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande i den
internationella utställningen i London innevarande år är endast ett
belopp af 25,000 kronor på extra stat för år 1884 af Riksdagen anvisadt.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

34:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende
föreslagit, har Riksdagen, till godtgörande af nedan nämnda af Statskontoret
utgifna förskott, på extra stat för år 1884 beviljat 25,898
kronor, nemligen

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande
af oregelbundenheter i rikets administrativa,
judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar.
..................................................................... kronor 17,629: 32.

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga

författningar, som beröra fiskerinäringen............

för återgång af exproprierad jord från länsmansbostället
Södra Vallösa N:o 4 i Malmöhus län,
enligt Kongl. brefvet den 23 December 1881...
för gäldande af kostnader för det af Riksdagen
äskade utarbetandet af förslag till en ny expeditionstaxa
.............................................................

Statens jernvägstrafik.

35:o. Med bifall till hvad Eders Kong], Maj:t föreslagit, har Riksdagen,
till utförande af nya byggnader och omläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar och till anskaffande af nya inventarier, anvisat på
extra stat för år 1884 ett belopp af 500,000 kronor.

2,027: 40.
1,000: —
5,240: 40.

Biksdagens Skrifvelse, N:o 56.

36:o. Med anledning af de i Eders Kongl. Maj:ts proposition
angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga
om allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras
af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt om anslag för statens jernväg
sbyggnader aflåter Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t särskilda underdåniga
skrivelser.

Med undersåtlig vördnad etc.
Stockholm den 13 Juni 1883.

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil -

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst..........................................................................

Statsråden utan departement, B å 12,000 kronor........................................................................

Departementschefen.......................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......................................................................

Kommerskollegium .......................................................................................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ............................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ............................................._...............................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar......................................

Till officiella statistiska trycket.............................................................................................

Till en statistisk tidskrift ....................................................................................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ......................................................

Landtmäteristaten..........................................................................................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........................................................................

Öfverståthållareembetet..................................................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reservationsanslag):

Bestämda anslaget ..................................................................................................................

Ökas för reglering af landträntmästarnes löner med..........................................................

för till statsverket indragne fyra landsstatsboställen med ersättning för deras afkastning
.........................................................................................................................

Reservationsanslaget oförändradt.............................................................................................

Anslaget “friheter11, 8,500 kronor, uteslutes.

BiJcsdagens Skrifvelse, N:o 56.

Litt. A.

riksstatcns Sjette hufvudtitel.

departementet.

41,344:

2,950:

1,500

12,000

15,000

1,000

2,195,195:

44,294:

28,400:

— 30,500: —

2,239,489:

95,000:

Anvisning i
kontant.

Kronor.

6,500

36.000

17.000
76,700
76,400

58,900

108,800

6,000

75,222

2,334,489

Transport | 2,796,011

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor. ö. Kronor.

150,900

Summa.

Kronor.

6,500

36.000

17.000
76,700
76,400

58,900

108,800

6,000

75,222

2,485,389

2,946,911

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf särskildt reservationsanslag, 40,000 kronor, till undersök allnaänna

arbeten) ..............................................................................................................

Åld er.stillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......................................................................

Ökas i följd af lönereglering för landträntmästarne med .........................................................

Gästgifvares fribeter ..................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag..............................................................................

Färjor och färjkarlar................................................................................................................

Jordbruket, liandeln

Reserv ations Skiften

och afvittringar...........................................................................................................

Vägar och kommunikationer .....................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar....................................................

Landtbruksingeniörer och ''deras biträden. Nuvarande anslag.....................................................

Tillkommer: Aflöningsmedel för ytterligare två landtbruksingeniörer....................................

Löneförhöjningar till två landtbruksingeniörer å 500 kronor................. ............

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ...................................................

Länsveterinärer ...........................................t...............................................................................

j Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservationsanslag, 35,000 kronor, till prisbelöningar

Befrämjande i allmänhet af slöjderna .........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ........................................................ ...............

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...................................................................................

Fiskerinäringens understöd ........................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

ningar och expenser för

Transport

205,000:

8,500:

S:gr

och näringarna.

anslag.

4,000:

1,000:

53,500: —
5,000: —

för hästar)

S:gr

Transport

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

2,796,011

106,400

213,500

1,040

250,000

150

Kronor.

6,635

3,367,101

6,660

Kronor. ] 5.

150,900

Kronor.

11,900

210

2,946,911 —

106,400

213.500

19,575

250,000

385

163,010[—| 3,536,771

63.000

12.000

175,400

58.500
45,950

48.500
93,550
42,000

21.500
8,700

18,600

587,700

2,300

3,954,801 |—| 8,960

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sarnl. 1 Afd. 1 Band. 11

15 —

163,025 | —
Käft.

63.000

12.000

175,400

58.500
45,950

48.500
95,850
42,000

21.500
8,715

18,600

590,015

4,126,786

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ..............................................................................

Sala bergslag .................................................................................................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ..............................................................................

Jordförlaster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag.................................................

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst..............................................................

Aflösning af Scheldetulien, förslagsanslag ...................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..........................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp ..........................

Höjes för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

				Indelning och dermed jemförlig
		Anvisning i kontant.	anvisning,	på förslag.		Snmma.
				Friheter.	Ersättningar.
		Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
	Transport	3,954,801		8,960		163,025	—	4,126,786	—
anslag.		50,000						50,000
		- -	—	62	—	6,820	—	6,382	—
		4,500	—				4,500	—
		2,700	—	1,560	—	6,000	—	10,260	—
		30,000	—	- -	—	- -	—	30,000	—
		15,850	—					15,850	—
		26,500	—	- -	—	- -	—	26,500	—
		43,000	—	- -	_	_ _	_	43,000	_
	........... 117,376: —
	........... 964: —	118,340						118,340	_
		15,000	-1	— —	—	—	—	15,000	—
	Sgr	305,890	—\|	1,622	—	12,320		319,832	—
	Summa \|	4,260,6911	—	10,582	-I	175,345	—\| 4,446,618	—

Riksdagens Skrifvelse, JST:o 56.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvudtitel.

	Kronor.	6.
Tillfällig löneförbättring:
För kommerskollegium med bergsstaten ...........................................	10,960	—
Justeringsstyrelsen
Till arfvoden åt den dervid anstäida personalen .................................	9,300	—
Rikets ekonomiska kartverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 — „ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket... 45,000: —	76,000
Öfverståthdllareembetet:
Till fortsatt utgifvande af “Polisunderrättelser“.................. 10,000: — Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm... 12,200:-—	22,200
Landsstaterna i länen:
För uppehållande af en kronofogde- och en bäradsskrifvare- tjenst inom Jemtlands län .......................................... 6,800: — För beredande af boställe åt länsmannen i Enontekis distrikt af Norrbottens län...................................................... 19,300: — Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 50,000: —	76,100
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
För anordnande af tillsyn öfver statens jernvägsbyggnader..................	20,000	—
Skiften och afvittringar:
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......................	237,000	—
Transport	451,560	—

Riksdagens Skrifvelse, N:o 56.

Transport

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid U1-tuna och Alnarps landtbruksinstitut ...........................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar;

Bidrag till bestridande af kostnaden för allmänna landt bruksmöten

............................................................... 5 000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m....................................... 10,000: —

Till arfvode åt en botanist vid landtbruksakademiens agri kulturkemiska

och fysiologiska försöksanstalt............... 1,000: —

Bidrag till underhåll af 5 kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof................................................. 15,000:

För de geologiska undersökningarne................................... 85,500:

Uästafvelns förbättrande:

Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. m.........................

Till befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev........................................................................... 3,000: —

Till befrämjande af husslöjden............................................. 10,000:_

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola............ 4,800: —

Hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum 4,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .............................................

Statskontoret:

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel
.........................................................................................

Diverse anslag:

Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i Madrid
Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i London
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar och anskaffande af nya inventarier ...........

Summa

Kronor.

451,560

10,000

116,500

5,937

21,800

14.000

25,898

55.000

25.000

500,000

1,225,695)

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft.