Riksdagens Skrifvelse N:o 36 (Riksdagsskrivelse 1891:36)

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

N:o 36.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1891.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande
anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:o 7 och 7 a samt memorial n:o 43.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen
för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

l:o) Eders Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari
1891 aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
att Riksdagen, med godkännande af det i statsrådsprotokollet
Bill. till Rilcsd. Prof. 1891. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 7 Käft. (N:o 36). 1

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

öfver civilärenden den 12 i samma månad intagna förslag till ny stat
för kollegiet samt af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna för
åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, måtte medgifva, att den å
sjette hufvudtiteln förekommande anslagstiteln »kommerskollegium», under
hvilken för närvarande vore med tillhopa 83,500 kronor sammanförda
dels anslaget till kollegiet, 49,000 kronor, och dels anslaget till
bergsstaten, 34,500 kronor, finge fördelas i två titlar under benämning,
den ena af »kommerskollegium» och den andra af »bergsstaten», äfvensom
uppföra under den förra titeln 64,600 kronor och under den senare
33,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Patentbyrån.

2:o) Beträffande patentbyrån har Eders Kongl. Maj:t ej gjort annan
framställning, än att Riksdagen måtte medgifva, att afgifterna för patent
och för registrering af varumärken finge användas till bestridande af de
utgifter, hvilka betingades af tillämpning under år 1892 af förordningen
angående patent och lagen om skydd för varumärken; och har
hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit af Riksdagen bifallits.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1892 anvisat till fortsättande af
de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor
och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,
eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifvit att möjligen
uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande
af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

4:o) Enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll meddelats,
hafva följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att er -

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

sättning till vederbörande tjensteman ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna
i länen» uppförd:

kronofogdebostället i Stockholms läns vestra fögderi, 5/g mantal
Vennesta n:o 2;

kronofogdebostället i Norra Möre och Stranda härads fögderi af
Kalmar län, 1 mantal Näfra; och

länsmansbostället i Osby distrikt af Kristianstads län, 3/4 mantal
Hönjarum n:o 2.

På grund häraf har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att
penningeanslaget under »landsstaterna i iänen» måtte höjas med det
belopp, hvartill afkastningen af nämnda indragna boställen vore i stat
beräknad, eller 2,205 kronor. I händelse af bifall härtill skulle anslaget
till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»
komma att höjas från 2,649,022 kronor till 2,651,227 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels
höja lönen för den ene af de hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anstälde byråingeniörerne från 1,800 kronor till 2,300 kronor, eller med
500 kronor; dels öka det å nämndå styrelses stat uppförda anslaget
till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och
skrifbiträde med 2,000 kronor, eller från 9,000 kronor till 11,000 kronor;
dels ock höja reservationsanslaget till vägundersökningar från 30,000
kronor till 40,000 kronor, eller med 10,000 kronor. I händelse af bifall
härtill skulle anslagstiteln »väg- och vattenbyggnadsstaten» med följande
ändrade lydelse »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda
reservationsanslag, ett å 30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten
och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)» komma att höjas från
131,200 kronor till 143,700 kronor, eller med 12,500 kronor.

Då de ofvan omförmälde byråingeniörernes löneförmåner faststälts
så nyligen som år 1882, skulle Riksdagen, som anser olämpligt att täta
omregleringar af embete- och tjenstemäns aflöningsförhållanden ega rum,
icke hafva kunnat biträda Eders Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning
af den ene byråingeniörens lön, derest icke i förevarande fall särskilda
omständigheter synts Riksdagen böra föranleda till ett undantag från
den allmänna regeln. Enligt hvad i statsrådsprotokollet finnes antydt

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

och Riksdagen i (ifrigt inhemtat, hafva nemligen de göromål, hvilka
åligga den lägre aflönade af de båda hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anstälde byråingeniörerne, i följd af verkets utveckling till
beskaffenhet och omfattning numera blifvit sådana, att de fullt motsvara
dem, som tillkomma den högre aflönade byråingeniören. Vid
sådant förhållande och då en förhöjning af den förres löneförmåner så
mycket mera synes vara af billighet påkallad, som, enligt hvad jemväl
blifvit upplyst, den möjlighet att vid sidan af tjensten bereda sig inkomster.
genom enskildt arbete, hvilken förut för bemälde tjensteman
förefunnits och hvartill hänsyn gifvetvis tagits vid aflöningens bestämmande,
numera i följd af ökade tjensteåligganden endast i obetydlig
grad är för handen, har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad Eders
Kongl. Maj:t föreslagit beträffande samme tjenstemans aflöning.

Hvad vidare beträffar den föreslagna ökniDgen af anslaget till
»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän, rit- och
skrifbiträde», har Riksdagen befallit Eders Kongl. Maj:ts i detta ämne
framstälda förslag.

Vidkommande deremot den af Eders Kongl. Maj:t äskade höjningen
i reservationsanslaget till vägundersökningar, får Riksdagen
erinra om, att Riksdagen för år 1892, på grund af Eders Kongl. Maj:ts
förslag och enligt hvad i särskild skrifvelse anmäles till bidrag för
anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest . mindre goda vägar anvisat ett belopp af 800,000 kronor samt
att Riksdagen såsom skäl för höjandet af vägbyggnadsanslaget, som
åren 1888—1891 bestämts till 600,000 kronor, anfört, att, ehuru detta
anslag under de senare åren icke obetydligt ökats, detsamma likväl
icke varit tillräckligt att minska den förefintliga balansen af beräknadt
kostnad sbelopp för inneliggande förslag till vägarbeten, för hvilka anslag
sökts, men till hvilkas understödjande fonden ej lemnat tillgång, utan
att tvärtom nämnda balans år från år vuxit, och vid sådant förhållande
bär Riksdagen ansett betänkligt att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
nu äfven höja anslaget till vägundersökningar, hvarigenom det
med förstnämnda förhöjning af Riksdagen afsedda ändamålet att nedbringa
omförmälda balans skulle i viss mån motarbetas. På grund
häraf har Riksdagen funnit sig icke böra biträda Eders Kong]. Maj:ts
förevarande förslag om höjning i vägundersökningsanslaget; och vid
sådant förhållande har Riksdagen saknat anledning att förändra ifrågavarande
anslagstitels nuvarande lydelse.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen dels höjt lönen för
den ene af de hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anstälde byrå -

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

ingeniörerne från 1,800 kronor till 2,300 kronor, eller med 500 kronor;
dels ökat det å nämnda styrelses stat uppförda anslaget till vikariatsersättning,
arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och skrifbiträde
med 2,000 kronor, eller från 9,000 kronor till 11,000 kronor; dels ock
med afslag å Eders Kong]. Maj:ts förslag om höjning af reservationsanslaget
till vägundersökningar, i riksstat^ för år 1892 uppfört detta
anslag med oförändradt belopp af 30,000 kronor; hvadan följaktligen
anslagstiteln »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda
reservationsanslag till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,
hvartdera å 30,000 kronor)» af Riksdagen böjts från 131,200
kronor till 133,700 kronor, eller med 2,500 kronor.

6:o) Under ofvanstående anslagstitel har Eders Kong!. Maj:t vidare
föreslagit, att Riksdagen måtte på extra stat för år 1892 anvisa ett anslag
af 5,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar och farleder.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, under förutsättning
att behållna afkastningen af eu staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet
vid Ultima anslagna fasta egendom äfvensom elevernes
af^ifter och hyresbidrag blefve till statsverket redovisade, måtte,

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för den 12 januari 1891 intagna förslag till stat för nämnda
landtbruksinstitut äfvensom af de vilkor och förbehåll, som blifvit föreslagna
för åtnjutande af deri upptagna löneförmåner, höja det å sjette
hufvudtitelu under förestående anslagstitel uppförda anslag till Ultuna
landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 50,000 kronor eller med

30,000 kronor,

dels ock medgifva,

att besparingar, som å det i nämnda stat »till institutet^ öfriga
utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomme, finge användas till
bestridande af utgifter under ett kommande år, samt

att Eders Kongl. Maj:t måtte under en tid af fem år ega att vidtaga
de ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets
lörändrade organisation kunde erfordras, med vilkor att hvarken faststälda
aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskredes.

I händelse af bifall till hvad i afseende å anslaget föreslagits

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

skulle anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar
(deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt
landtmannaskolor)» komma att ökas från 190,400 kronor till 220,400
kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har på det sätt af Riksdagen
bifallits, att Riksdagen, under förutsättning att behållna afkastningen
af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet vid Ultima anslagna
fasta egendom äfvensom elevernas afgifter och hyresbidrag varda
till statsverket redovisade,

dels, med godkännande af ej mindre följande

»Stat

för

landtbruksinstitutet vid Ultima

Aflöning.

1 rektor, arfvode .........

1 lektor.........................

3 lektorer........................

1 adjunkt........................

3 adjunkter ................

Extra lärare, arfvoden

1 bibliotekarie..............

Aflöning summa kronor

Till institutets öfriga

utgifter........................

Summa kronor!

Lön.

2,000

6,000

1,400

4,200

Tjenst görings penningar.

Summa.

1,000

3,000

600

1,800

2,000

3.000

9.000

2.000
6,000
2,250

300

24,550

24,450

Efter fem år kan lönen blöjas
med 500 kronor, efter tio år
med ytterligare 500 kronor
och efter femton år med ytterligare
500 kronor.

49,000|

Avm. Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad."

än äfven de vilkor och förbehåll, som i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1891 blifvit föreslagna för åtnjutande af i staten
upptagna löneförmåner, bibehållit det å sjette hufvudtiteln under an -

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

slagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut vid oförändradt belopp

20,000 kronor samt på extra stat för år 1892 anvisat för atlöningar
och öfriga institutets utgifter 29,000 kronor;

dels ock medgifvit,

att besparingar, som å det i nämnda stat »till institutets öfriga
utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma, må användas till
bestridande af utgifter under ett kommande år; samt

att Eders Kongl. Maj:t må under en tid af fem år ega att vidtaga
de ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande af institutets
förändrade organisation kunna erfordras, med vilkor att hvarken fastställa
aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides.

8:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit, att Riksdagen måtte till
bestridande af kostnader för nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut
och jordegendom, inköp af en äldre byggnad, reparation och
förändring af såväl denna som andra äldre byggnader, äfvensom kreatursstammens
tillökning och förbättrande, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari
1891 angifna grunder, bevilja ett sammanlagdt belopp af 81,000 kronor
samt deraf på extra stat för år 1892 anvisa till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande 30,000 kronor.

Hvad först angår det för institutet äskade byggnadsanslaget, får
Riksdagen erinra, att, då, på sätt af Riksdagens under näst föregående
punkt anmälda beslut framgår, Riksdagen nedsatt antalet vid institutet
anstälda lektorer från fem till fyra, komma, utöfver de två redan befintliga
familjebostäder, hvilka med mindre kostnader kunna iståndsätta,
endast tre dylika att behöfva anskaffas, i stället för att enligt Eders
Kongl. Maj:ts förslag fyra sådana skulle blifva erforderliga. Någon tvekan
har då icke synts Riksdagen böra råda derom, att af ifrågavarande
tre lägenheter en lämpligen kan erhållas genom inlösen och reparation
af »Fjällstugan»; och har Riksdagen, beträffande de två återstående,
ansett, att en bostadslägenhet bör anskaffas genom reparation och förändring
af den gamla laboratoriibyggnaden, hvadan Riksdagen följaktligen
beviljat medel till uppförande af allenast en ny bostadsbyggnad.
Då Riksdagen icke funnit anledning till någon anmärkning mot de för
de särskilda nu ifrågavarande byggnadsarbetena beräknade kostnadsbeloppen,
blir alltså det belopp, som erfordras för tillgodoseende af institutets
byggnadsbehof 24,475 kronor, af hvilket belopp, i enlighet
med hvad Eders Kong]. Maj:t ifrågasatt, 11,875 kronor af Riksdagen
anvisats för år 1892.

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Vidkommande derefter det anslagsbelopp å 43,570 kronor, som
Eders Kongl. Maj:t ansett erforderligt för tillgodoseende af jordegendomens
vid Ultima behof, har Riksdagen väl på de i statsrådsprotokollet
anförda skäl ansett detta belopp böra för det föreslagna ändamålet anvisas,
men trott sig på samma gång böra framställa några erinringar
i fråga om vissa i berörda belopp ingående anslagsposter.

Sålunda anser Riksdagen först och främst, att de kreatur, hvilka
för en kostnad af 10,000 kronor skulle anskaffas för ladugården vid
Kungsängsfarmen, icke böra der insättas, då Riksdagen befarar, att fullständig
desinficiering af denna ladugård möjligen icke kan åstadkommas.
I stället synes det Riksdagen, som om med inköpet af ifrågavarande
djur, hvilka i alla händelser äro för egendomen erforderliga, borde
anstå, tills den nya ladugårdsbyggnaden vid Ultima blifvit färdig, hvilken
af statsrådsprotokollet att döma, icke skulle inträffa förr än något
af åren 1893 eller 1894; och tror sig Riksdagen i sammanhang härmed
äfven böra uttala den åsigt, att uppköpet af nämnda djur, åtminstone
hvad hondjuren beträffar, företrädesvis må ega rum inom landet.

Det belopp af 4,970 kronor, som beräknats till ombyggnad af
ladugården vid Graneberg, anser Riksdagen vidare väl högt, hvarför
någon besparing å denna utgiftspost synes Riksdagen möjlig.

Af det belopp, 18,125 kronor, som Eders Kongl. Maj:t äskat för
år 1892, skulle, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, oafsedt
andra deri ingående poster, 5,255 kronor användas till anskaffande
af en de! af den nya kreatursstammen samt 4,970 kronor anslås till
ombyggnad af ladugården vid Graneberg. Riksdagen, som anser sig
böra anvisa för nämnda år förstberörda belopp, 18,125 kronor, men,
såsom af det nyss anförda framgår, tillika föreställer sig, att något inköp
af kreatur ej bör ega rum under år 1892 samt att kostnaden för
Granebergsladugårdens ombyggnad kan något nedbringas, har tänkt
sig, att ofvanberörda belopp å 5,255 kronor samt hvad för ursprungliga
ändamålet kan blifva öfver å beloppet å 4,970 kronor lämpligen skulle
kunna användas för grundläggningsarbeten i och för den nya ladugårdsbyggnaden
vid hufvudgården. Vid dessa arbeten synas för öfrigt
egendomens eget folk och dragare böra i så stor utsträckning som
möjligt tagas i anspråk, då kostnaden för byggnaden derigenom torde
kunna i någon mån minskas.

De belopp, Riksdagen ofvan ansett böra iföl- de i denna punkt omförmälda
anslagsbehof beviljas, utgöra:

för institutet......................i.,..................................... kronor 24,475: —

„ jordegendomen ..................................................... „ 43,570: —

tillhopa kronor 08,045: —

Riksdagens Skrifvelse N:o SG.

hvaraf under år 1892 skulle användas för institutet 11,875 kronor och
för jordegendomen 18,125 kronor, eller tillhopa 30,000 kronor. Riksdagen,
som finner ofvannämnda belopp, 68,045 kronor, lämpligen kunna
afrundas till 68,000 kronor, har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning att Riksdagen, till bestridande af kostnader
för nya byggnader vid Ultima landtbruksinstitut och jordegendom,
inköp af en äldre byggnad, reparation och förändring af såväl denna
som andra äldre byggnader äfvensom kreatursstammens tillökning och
förbättrande, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 12 januari 1891 angifna grunder med
deri här ofvan ifrågasatta förändringar, beviljat ett sammanlagdt belopp
af 68,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1892 anvisat till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande 30,000 kronor.

9:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, till bestridande
af kostnaderna för de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för den 12 januari 1891 upptagna byggnadsarbetena och ny värmeledning
vid Alnarp samt anskaffning af inventarier och möbler, måtte bevilja
67,425 kronor och deraf på extra stat för år 1892 anvisa 38,000
kronor.

Af hvad i statsrådsprotokollet blifvit i ämnet anfördt har Riksdagen
fått den uppfattning, att beviljandet af det nu äskade extra anslaget,
67,425 kronor, till Alnarps landtbruksinstitut af behofvet oafvisligen
påkallas. Riksdagen anser jemväl lämpligt att, i enlighet med hvad
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, af berörda anslag ett belopp af 38,000
kronor anvisas för år 1892, ehuru Riksdagen föreställer sig, att en annan
användning af sistberörda belopp än den i statsrådsprotokollet antydda
till någon del möjligen skulle kunna ifrågakomma, i det att särskildt,
inläggandet af den nya värmeledningen icke torde böra ega rum
annat än i sammanhang med vidtagandet af ändringarna i gamla slottet.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, till bestridande af
kostnaderna för de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12
januari 1891 upptagna byggnadsarbetena och ny värmeledning vid
Alnarp samt anskaffning af inventarier och möbler, beviljat 67,425 kronor
och deraf på extra stat för år 1892 anvisat 38,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har under förestående anslagstitel föreslagit,
att Riksdagen måtte, till bestridande af kostnaderna för ett landt
bruksråd, bevilja ett årligt förslagsanslag af 5,000 kronor.

Bill. till Iliksd. Prot. 1891. 10 Sund. 1 Afd. 1 Pund 7 Häft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

I likhet med de hushållningssällskap, hvilka enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelas, afstyrkt bifall till det af landtbruksstyrelsen
först framlagda, i samma protokoll omnämnda förslaget till inrättande
af ett laudtbruksråd, befarar Riksdagen, att en dylik institution skulle
komma att hämmande inverka på den allt lifligare och mera fruktbringande
verksamhet, som de särskilda hushållningssällskapen nu utöfva
till jordbruksnäringens fromma, utan att institutionen, då de olika landsdelarne
så fåtaligt der komme att blifva representerade, skulle kunna
på ett tillfredsställande sätt tillvarataga dessa landsdelars särskilda intressen.
I betraktande häraf och då derjemte, på sätt i vissa hushållningssällskaps
utlåtanden jemväl finnes antydt, de utredningar i frågor
af allmän vigt för det svenska jordbruket, hvaraf vederbörande embetsmyndigheter
äro i behof, bäst torde åstadkommas derigenom, att yttranden
infordras från de med förhållandena i de olika orterna väl förtrogna
hushållningssällskapen, har Riksdagen icke kunnat biträda det
föreliggande förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kong]. Maj:ts förevarande
framställning ej vunnit Riksdagens bifall.

ll:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till
understödjande utaf premiering af nötboskap med belopp, som för hvarje
hushållningssällskaps område icke finge öfverstiga hvad hushållningssällskapet
eller landstinget, hvart för sig eller i förening, för ändamålet
tillsköte, anvisa ett anslag af 50,000 kronor.

Lika med departementschefen samt de myndigheter och korporationer,
hvilka enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, blifvit i saken
hörda, anser Riksdagen, att genom den föreslagna premieringen boskapsskötseln
inom landet skulle i afsevärd grad främjas. Att, på sätt
departementschefen ansett, mellan de mindre jordbrukarne, som skulle
ega täfla om alla slags pris, och de större jordbruksidkarne, hvilkas
rätt till täflan blefve inskränkt, bestämma gränsen sålunda, att den
vidsträcktare täflingsrätten skulle tillerkännas de jordbrukare, hvilkas
åkerareal icke öfverstege 75 hektar, synes dock mindre lämpligt. Riksdagen
föreställer sig nemligen, att den föreslagna premieringens vigtigaste
syfte, uppmuntrande af boskapsskötseln hos landets mindre jordbrukare,
skulle i högre grad främjas, derest täflingsrätten i regeln inskränktes
till jordbrukare, hvilkas åkerareal belöpte sig till högst 50
hektar, och endast undantagsvis på ansökning af vederbörande hushållningssällskap
kunde utsträckas till jordbrukare, hvilka egde eller
brukade en större åkerareal, dock ej öfver 75 hektar.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla att Riksdagen till

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

understödjande utaf premiering af nötboskap med belopp, som för hvarje
hushållningssällskaps område icke må öfverstiga hvad hushållningssällskapet
eller landstinget, hvart för sig eller i förening, för ändamålet
tillskjuter, anvisat ett anslag af 50,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

12:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen dels för år 1892 beviljat förhöjning i styresmannens
för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400
kronor; dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten
under år 1892 för afvittringslandmätare i Vesterbottens och Norrbottens
län samt storskifteslandmätare i Kopparbergs län kunna komma att
understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra^ första lönegraden, och

3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,
må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftesoch
afvittringsverken; dels oek för år 1892 åt föredraganden af afvittringsärendena
i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom beviljat
eu tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

(Kriga ordinarie anslag.

13:o) T fråga om öfriga, här otvan ej särskild! nämnda ordinarie
anslag å sjette luifvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan
förändring’ än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. måtte minskas med
16 kronor, eller från 117,811 kronor till 117,795 kronor. Riksdagen
bär för år 1892 faststält samtliga under sjette hufvudtiteln.uppförda
ordinarie .anslag, i hvilka förändring icke här ofvan anmälts till samma
belopp som i innevarande års riksstat; dock att i anslaget, till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., i enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts förslag, gjorts den jemkning, som till jemnande af hufvudtitelns
slutsumma erfordrats.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva utom
de redan i punkterna 3:o), 6:o), 7:o), 8:o) och 9:o) nämnda, följande
anslag beviljats:

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

14:o) . På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställnmghar
Riksdagen för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna,
föl åi 1892, i likhet med livad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra
stat anvisat till Eders Kongl, Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500
kronor.

Öfverståthållareembetet.

_15:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen äfven för år 1892,'' till utgifvande under
samma år af »Polisunderrättelser», på extra stat anvisat 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

. i.6-''0) Riksdagen har med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t äskat
och i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, för år 1892
stält till Eders Kong], Maj:ts förfogande ett extra anslag af 50,000
kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka
pa '' landet,, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

•eller gripande, allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 12 januari 1891 angifna grunder.

17:o) Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt
mm, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge

samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1892 anvisat

10,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

18.o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, för
anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut,
för år 1892 anvisa å extra stat ett anslag af 5,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmamianäringar.

19:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna lancltbruksmöten på extra stat för år 1892 anvisat enahanda
belopp, som under flera föregående år för samma ändamål beviljats,
eller 5,000 kronor.

20:o) Vidare och likaledes på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad förut under
flera år egt rum, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för
husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och
andra jordbruksalster för år 1892 på extra stat anvisat 10,000 kronor.

21:o) Med. anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende
föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af sju
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom de orter,
der landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen
till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof — på extra stat för år 1892 anvisat ett anslag af 4,000 kronor
för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

22:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra
stat för år 1892 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ett anslag
af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt
användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting
eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka anstalter vilja
underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder
och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl. Maj:t fastställas.

23:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva,
att det för innevarande år till en elev i husslöjd på extra stat
anslagna belopp, 1,000 kronor, finge i mån af behof användas till anställande
under innevarande år af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning,
dels ock på extra stat för år 1892 anvisa till utbildande
af en dylik elev 1,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Eders Kong''!. Maj:ts förevarande framställningar hafva af Riksdagen
bifallits.

24:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd
åt svenska mosskulturfö rening en, på extra stat för år 1892 anvisa
ett anslag af 15,000 kronor.

Ehuru mosskulturföreningens understödjande i främsta rummet
gifvetvis bör vara en de särskilda hushållningssällskapens angelägenhet,
anser Riksdagen likväl i betraktande af den stora betydelse, mossodlingen
onekligen eger för det svenska jordbruket, den åsigt med fog
kunna göras gällande, att staten något kraftigare än hittills skett bör
understödja föreningens verksamhet; och föreställer sig Riksdagen alltså,
att det förut till föreningens understöd anvisade anslaget å 5,000 kronor
bör, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Eders Kougl. Maj:t
föreslagit, höjas till 10,000 kronor, afsedda såsom bidrag till kostnaderna
för föreningens kulturförsöksverksamhet och för tryckningen af föreningens
tidskrift. Härjemte har Riksdagen funnit, att, på sätt Eders
Kongl. Magt ifrågasatt, anslag skäligen äfven bör lemnas till betäckande
af de till 4,000 kronor beräknade kostnaderna för föreningens deltagande
i sjuttonde allmänna landtbruksmötets utställning i Göteborg. Riksdagen
bär alltså, dels till understöd åt svenska mosskulturföreningen, på extra
stat för år 1892 anvisat ett anslag af 10,000 kronor; dels ock till bestridande
af kostnaderna för svenska mosskulturföreningens deltagande
i sjuttonde allmänna landtbruksmötets utställning i Göteborg, beviljat
ett extra anslag för år 1892 af 4,000 kronor.

25:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för fortsättande under år 1892 af de geologiska
under sökning änne och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar
och uppsatser, beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af

90,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

26:o) Riksdagen har med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
på extra stat för år 1892 beviljat till anställande af en andre
instruktör i husslöjd, 2,000 kronor.

27:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, på extra stat jemväl för år 1892 beviljat
dels, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med vilkor
att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, mot -

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

svarande minst hälften af statsanslaget •— 3,800 kronor och dels, såsom
bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor,
under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda
läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

28:o) Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen jemväl för år 1892 på extra stat anvisat ett
anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas för att
åt alster afl svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande
länder.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

29:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t under denna
anslagstitel äskat, har Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i
Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma
att jemväl under år 1892 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång
och utsträckning som hittills och underkasta sig den inspektion, Eders
Kong!. Maj:t finner skäligt bestämma — i likhet med hvad förut för
flera år egt rum, på extra stat för år 1892 anvisa ett belopp af 14,000
kronor att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

30:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, till inrättande
af en fond, hvarifrån på i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 12 januari 1891 intagna vilkor och i enlighet med de närmare bestämmelser,
som af Eders Kongl. Maj:t komme att meddelas, finge utlemnas lån
ej mindre för anskaffande af fiskebåtar och fiskredskap än äfven för anläggande
af smärre inrättningar för tillgodogörande och förädling af
fiskets produkter, bevilja ett anslag af 100,000 kronor och deraf på
extra stat för år 1892 anvisa 50,000 kronor, dels ock medgifva, att inflytande
räntor å de från fonden utlemnade lån finge ingå till fonden,
för att tillsammans med dennas öfriga tillgångar användas för det med
fonden afsedda ändamål.

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

I öfverensstämmelse med den mening, Riksdagen sistlidet år uttalade,
anser Riksdagen angeläget, att fiskerinäringen i vidsträcktare
mån än för närvarande är förhållandet af staten understödjes, hvarför
också åtgärder i sådant syfte synts Riksdagen böra vidtagas. Af de
olika förslag till näringens befrämjande, hvilka under frågans behandling
framkommit, anser Riksdagen, efter den utredning, Eders Kongl. Maj:t
nu låtit verkställa, det föreliggande förslaget om inrättande af en lånefond
för anskaffande af fiskebåtar in. m. vara det. som i frågans nuvarande
läge måste anses mest ändamålsenligt, då detsamma dels i
jemförelse med öfriga mera vidtomfattande förslag torde låta sig lättast
genomföra, dels ock torde bäst tillgodose de behof, hvilka göra sig
starkast gällande hos den del af vårt lands fiskeriidkande befolkning,
som bedrifver hafsfiske i större skala. Riksdagen håller således före,
att början till ett kraftigare befrämjande af fiskebedriften lämpligen bör
göras genom inrättande af en lånefond för detta ändamål.

Mot den föreslagna storleken af fonden liksom mot de särskilda
ändamål, för hvilka lån derifrån enligt förslaget skulle kunna beviljas,
har Riksdagen icke heller funnit anledning till erinran. Deremot hyser
Riksdagen i fråga om sättet för sjelfva lånerörelsens anordnande en
från Eders Kongl. Maj:ts åsigt i viss mån afvikande mening. Riksdagen
anser nemligen eu lånerörelse af ifrågavarande slag icke böra af staten
omedelbart bedrifvas, utan håller före, att densamma bör förmedlas
genom vederbörande landsting och hushållningssällskap på sådant sätt,
att från fonden i mån af tillgång, efter ansökan, utlemnas lån till de
landsting eller hushållningssällskap, hvilka förklara sig villiga att utlemna
sålunda erhållna belopp till låneunderstöd för ifrågavarande ändamål.
Vid sådant förhållande, och då lånerörelsen följaktligen skulle
komma att bedrifvas på landstingens och hushållningssällskapens risk,
torde det också böra ankomma på dem att, utan särskilda föreskrifter,
bestämma den säkerhet, mot hvilken låneunderstöden må utlemnas.

Tiden för lånens amortering torde, på sätt Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, böra bestämmas till åtta år. I afseende å den ränta, som af
landsting eller hushållningssällskap skall för ifrågavarande lån erläggas,
har Riksdagen deremot ansett den förändring i Eders Kongl. Maj:ts
lörslag böra ske, att räntan bestämmes till 3 procent i stället för af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna 2 procent.

Öfverlemnande åt Eders Kongl. Maj:t att utfärda närmare
bestämmelser för utlemnande af lån från fonden till landsting
och hushållningssällskap samt under erinran att för dessa lån icke
torde vara erforderlig annan säkerhet än landstings- eller hus -

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

hållningssällskaps förskrifning derå, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
dels till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande
— från hvilken fond, i mån af tillgång och på ofvan angifna vilkor,
lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat sig
villigt att utlemna låneunderstöd för anskaffande af fiskebåtar och fiskeredskap
eller för anläggande af smärre inrättningar för tillgodogörande
och förädling af fiskets produkter — beviljat ett anslag af 100,000
kronor och deraf på extra stat för år 1892 anvisat 50,000 kronor; dels
ock medgifvit att inflytande räntor å de från fonden utlemnade lån må
ingå till fonden för att tillsammans med dennas öfriga tillgångar användas
för det med fonden afsedda ändamål.

Anordnande af fabriksinspektion.

31:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat
för år 1892 anvisat till aflöning åt tre inspektörer 15,000 kronor, med,

5,000 kronor till hvardera, för år räknadt, och till bestridande af kostnaden
för skrifbiträden och likartade utgifter 1,800 kronor, eller tillhopa
16,800 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

32:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält, har
nämda embetsverk förskjutit följande belopp, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen
H. Bolling, såsom innehafvare af länsmansbostället 1/ mantal n:o 1
Möllekulla, förskjuten ränta för tiden från den 1 april 1886 till den
14 mars 1889 å till statsverket influten ersättning för från bostället

exproprierad jord .......,........................................................ kronor 133: 71

ersättning till sju landtstatstjenstemän för mistad
boställsförmån i följd af boställenas indragning......... » 5,480: —

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt
kongl. brefvet den 31 mai 1878 innehafvare af länsmanstjeneter,
hvarmed boställen varit förenade, egt
undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit fardagsår,
samt aflöningsfyllnad enligt kong], brefvet den

Transport kronor 5,613: 7 1

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft. 3

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Transport kronor 5,613:

27 april 1883 till tjenstförrättande länsman under den
tid, företrädaren i tjensten innehaft dertill hörande boställe,
hvars afkastning uppskattas till högre belopp

än kontanta lönen.................................................................. » 3,915:

arfvoden samt resekostnadsersättning och traktamenten
till ledamöterna i den af Eders Kongl. Maj:t den
7 februari 1890 tillsatta komitén för afgifvande af förslag
till åtgärder för befrämjande af den svenska sjöfartsnäringens
utveckling, arfvode åt komiténs sekreterare,
diverse utgifter för komitén samt tryckning

af dess betänkande ............................................................. » 10,384:

ersättning till svenske och norske generalkonsuln
i Havre D. Danielsson för mistade löneinkomster i följd
af honom meddeladt uppdrag att vara ledamot af nyssnämnda
komité ................................s....................................... » 1,066:

godtgörelse för kostnader för lifsmedel, som i andedning
af den brand, som den 25 juni 1888 öfvergått
staden Umeå, dit afsändts för att dels kostnadsfritt utdelas
bland de brandskadade, dels emot betalning tillhandahållas
dem .................................................................. » 11,053:

9 7

Summa kr. 32,033: 3 8.

På grund häraf har Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen
om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, hemstält, att Riksdagen
måtte till beteckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter anvisa ett extra anslag af 32,034 kronor.

I afseende å ofvannämnda utgiftspost å 11,053 kronor 32 öre
har departementschefen till ofvan åberopade statsrådsprotokoll erinrat
att, i anledning af de ödeläggande eldsvådor, som den 25 juni 1888
förhärjade städerna Sundsvall och Umeå, diverse lifsmedel genom civildepartementets
försorg inköptes och afsändes för att dels kostnadsfritt
utdelas bland de brandskadade, dels ock emot betalning tillhandahållas
dem, till Sundsvall för ett belopp af 13,716 kronor 39 öre och till
Umeå för 12,691 kronor 29 öre, assuranskostnad i begge fallen inbegripen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 20 december 1889 af förekommen
anledning beslutit anbefalla sin befallningshafvande i Vesternorrlands
län att infordra stadsfullmägtiges i Sundsvall yttrande, i hvad
mån de vore villige att lemna godtgörelse för de till sistnämnda stad
afsända lifsförnödenheterna, och stadsfullmägtige i skrifvelse den 5

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

april 1890 förklarat, att de vore villige att lemna godtgörelse vare
sig för hela kostnaden för ifrågavarande lifsförnödenheter, 13,716 kronor
39 öre, eller ock för någon viss del deraf, hvars storlek fullmägtige
öfverlemnade åt Eders Kongl. Maj:t att i sådant fall bestämma, hade
Eders Kongl. Maj:t den 18 juli 1890 funnit godt antaga fullmägtiges
erbjudande att lemna godtgörelse för hela det ifrågavarande kostnadsbeloppet.
Detta belopp, 13,716 kronor 39 öre, hade, enligt hvad statskontoret
anmält, sedermera blifvit till nämnda embetsverk inleveradt. Då
från Vesterbottens läns ränteri till statskontoret inleverats allenast
1,637 kronor 97 öre, som influtit genom försäljning af eu del af de
för de brandskadade i Umeå afsända lifsmedlen, samt, enligt hvad
statskontoret meddelat, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i sistnämnda
län tillkännagifvit, att några ytterligare medel till återgäldande
af kostnaden för sistberörda lifsförnödenheter icke influtit eller komme
att inflyta, återstode således oersatt det af statskontoret nu till godtgörande
anmälda beloppet, 11,053 kronor 32 öre.

Riksdagen, som velat lemna sitt erkännande åt Eders Kongl.
Maj:ts åtgärd att bereda statsverket godtgörelse för de lifsförnödenheter,
som omedelbart efter branden i Sundsvall på statsverkets bekostnad
dit afsändes, har till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, anvisat ett extra anslag af 32,034
kronor.

Statens jcrnvägstrafik.

33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för
år 1892 anslå dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya
byggnader och anläggningar vid statens jernväg strafik, 450,000 kronor,
dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar, 1,200,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har af Riksdagen
bifallits. Om sättet för anskaffande af sistnämnda belopp meddelar
Riksdagen i särskild skrifvelse sitt beslut.

34:o) Inom riksdagen bär förslag väckts derom, att Riksdagen
skulle ställa ett extra anslag af 500 kronor till Eders Kongl. Majfls
disposition för utarbetande af eu fullständig förteckning öfver sedan
1809 afgifua komitébetänkanden jemte öfver dessa afgifna utlåtanden
af embetsverk.

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Till stöd för detta förslag liar hufvudsakligen anförts, att för den,
som sökte kännedom om utvecklingen af svensk lagstiftning och förvaltning
under detta århundrade, förefunnes en synnerligen rik källa i
de talrika komitébetänkanden, jemte af dem föranledda utlåtanden af
embetsverk, hvilka sedan 1809 blifvit om dithörande förhållanden afgifna.
Den nytta, som af dessa betänkanden och utlåtanden kunde dragas, vore
långt ifrån att vara inskränkt till ledning för omdömet vid de tillfällen,
då af komitéerna framstälda och af embetsverken granskade förslag
förelegat till behandling eller då en ny komité blifvit tillsatt för att
vidare fullfölja det arbete, som af en föregående komité blifvit gjordt.
Det vore vid hvarje förekommande ärendes behandling af vigt att känna
hvad som i det ärendet eller i ett dermed liknande förut blifvit beslutadt,
och då man för vinnande af kunskap härom gånge till riksdagsprotokollen,
funne man esomoftast, att de förut fattade besluten varit grundade
på eller haft inflytande af komitéers arbeten. De i komitébetänkandena
intagna speciella upplysningarna och statistiska uppgifterna
vore också ofta af lika stor vigt för ett rigtigt bedömande af de nya
ärendena, som de varit för de äldre, på hvilka de blifvit utarbetade.

Men den kunskap, som ur komitébetänkanden eller embetsverks
utlåtanden vore att hemta, kunde icke förvärfvas, utan att man visste
i hvilket af de många komitébetänkanden, som ofta i samma ämne
blifvit afgifna, den förekomme, och om den funnes i betänkandet eller
i något af dertill hörande, ofta talrika bihang.

I öfverensstämmelse med denna åsigt anser Riksdagen, att förteckning
eller register öfver de sedan år 1809 aflåtna komitébetänkanden
jemte deröfver från vederbörande embetsverk och myndigheter
afgifna utlåtanden skulle i afsevärd mån underlätta förekommande utredningar
i frågor rörande allmänna ärenden, samt att följaktligen en
dylik förtecknings uppgörande vore önskvärd!. Kostnaden för eu sådan
förteckning, hvilken, i samma mån den uppgöres fullständigt och noggrant,
länder till större ledning och gagn för den, som forskar i dessa
ämnen, torde visserligen ej böra uppgå till något mera betydande belopp.
Dock föreställer sig Riksdagen, att, derest det afsedda syftet med förteckningen
skall uppnås, kostnaden derför ej kan beräknas inskränka
sig till den af motionären föreslagna summa. Något bestämdt anslag
för ändamålet torde emellertid ej vara erforderligt, utan synes kostnaden
derför böra af Eders Kongl. Maj:t af tillgängliga medel förskjutas
för att sedermera i vanlig ordning till ersättande anmälas. Vid sådant
förhållande har Riksdagen ansett sig böra hos Eders Kongl Maj:t göra
framställning om åtgärd för ifrågavarande arbetes åstadkommande och

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

får alltså anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta eu fullständig''
förteckning öfver de sedan år 1809 utgifna kornitébetänkanden
jemte öfver desamma af embetsverk och myndigheter afgifna utlåtanden.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag
om anvisande på extra stat för år 1892 af medel till vägars anläggning
och förbättring, bro- odi hamnbyggnader samt vattenkommunikationer och
torrläggning af vattensjuka marker äfvensom om anslag till fortsättning
af arbetena å stambanan mellan Vännäs och Öfver- Luleå tilikäunagifver
Riksdagen i särskilda skrifvelser sina beslut.

Stockholm den 13 maj 1891.

Med undersåtlig vördnad:

Riksdagens Skrifvelse N;o 36,

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil -

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ................................................................................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor................................................................................

Departementschefen ................................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli................................................................................

Kommerskollegium. Nuvarande belopp................................................................................................

Minskas med anslaget till bergsstaten ............................................................................................

Ökas för kollegiets omorganisation med............................................................................................

Bergsstaten. (Nytt)...............................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande........................................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar............................................

„ officiella statistiska trycket ....................................................................................................

„ en statistisk tidskrift...............................................................................................................

„ utarbetande af en afiönings- och pensionsstatistik ...........................................................

Landtmäteristaten....................................................................................................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag....................................................................................

Öfverståthållareembetet............................................................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande belopp ....................

Tillkommer det belopp, hvartill afkastniugen af tre indragna boställen är beräknad................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag till expenser för allhvartdera
å 30,000 kronor). Nuvarande belopp............................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 30.

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

			Indelning och dermed jemförlig
	Anvisning kontant.	i	anvisning,	på förslag.		Summa.
			Friheter.	Ersättningar.
departementet.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
	6,500						6,500
	36,000	_	_ _	_	_ _	_	36,000	_
	17,000	_	_ _	_	_ ■ _	_	17,000	_
	76,700	_	_ _	_	_ _	_	76,700	_
................................ 83,500: —						—
................................ 34,500:— 49,000: .................................................... 15,600: —	64,600						64,600
	33,000	—	_ _	—	---	—	33,000	__
.................................................... 28,400: —
................................ 1,500: — ................................ 12,200: — ................................ 15,800: —	''-i
................................ 1,000: — ................................ 1,000:— 31,500:	59,900						59,900
	108,800		_ _	__	---	—	108,800	—
	6,000	_	_ _	_	- -	__	6,000	_
	87,422	__	_ _	__	- -		87,422	_
....................................... 2,649,022: —
......................... 2,205: —	2,651,227	_	_ __	_	___		2,651,227	__
manna arbeten och till vägundersökningar,
................................ 131,200: —
Transport 131,200: —	3,147,149	i	—	— —	—	3,147,149[—

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Tillkommer: för höjning af den ene byråingeniörens lön ............................................................

och för ökning af anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

Landtbruksstyrelsen ................................................................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag....................................................................................................................

Gästgifvares friheter................................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....................................................................................

Färjor och färjekarlar............................................................................................................................

Jordbruket, handeln

Reservations Yägar

och kommunikationer ...................................................................... ....v............................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

j Landtbruksingeniörer och deras biträden ...........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar. Nuvarande belopp ....................

Okas för understödjande af premiering af nötboskap med...........................................................

Länsveterinärer.......................................................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna....................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ................................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket................................................f . ...i.................................

Fiskerinäringens understöd ....................................................................................................................

Diverse

| Skiften och afvittringar, reservationsanslag ........................................................................................

| ^flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ...................V..:;.:..,.i.........................v...io......................

i Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ......................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

------*--
			Indelning och dermed jemförlig
	Anvisning *	i	anvisning, på förslag.
	kontant.						Summa.
			Friheter.		Ersättningar.
	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
Transport 131,200: —	3,147,149		____			—	3,147,149
.................................................... 500: —
tjensteman, rit- och skrifbiträde 2,000: —	133,700	-—	_ _	—	-_ _	—	133,700
	27,800	■pr-	- .	—	} -f-n---	—	27,800
	239,000						239 000
	10,847	—	6,635	_	1,664	—	19,146	___
	250,000		-p —	--	(t, _T.-	—	250,000
	354		25	—	—T" • —	—	379	_
Säger	3,808,850	—	6,660	—	1,664	—	3,817,174	—
och näringarne.
anslag.
	12,000						12,000
kronor till understöd åt landtmannaskolor).	190,400	—	- -	—	-- -	—	190,400	—
	47,500	—	---	-*	- -	—	47,500	_
................................................... 55,000: —
.................................................... 50,000: —	105,000	—	- -	—	_	__	105,000	_
	48,500	—	---	—	- -	—	48,500	—
	63,500	—	- -	—		—	63,500	—
	11,500	—	- -	—	- -	—	11,500	—
	8,700	—	- -	—	- -	—	8,700	—
	42,000	—	—	—	—	—	42,000	—
Säger	529,100	—	—	—	—	—	529,100	—
anslag.
	63,000	_	_ _	_	__ __	_	63,000	_
	50,000	—	- -	—	---	—	50,000	—
	4,500	—	---	—	—	—	4,500	—
Transport	4,455,450	—	6,600	—	1,064	—	4,463,774	-

Bill till Rilcsd. Prof. 1801. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Käft. 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag ....................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskilt 50,000 kronor till prisbelöningar för
Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst ....................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp................................

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag............................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

	Anvisning kontant.		Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa,
			Friheter.	Ersättningar.
* wiiihiH ?uri o ! i s { u ^nålfil	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
I rapport	4,455,450		6,660		1,664		4,463,774	i
	2,700 108,550 30.000 15,850 43.000		1,560 1,070		4,567		8 827
hästar) ............................................................	—	—	—	109,620 30.000 15,850 43.000	—
•U''.. \ v ,\i

.................................................... 117,811: —
.......................''............................. 16: -	117,795	—	---	—	- -	—	117,795	—
	12,000		_ _				12,000

Säger	447,395	—	2,630	—	4,567 j —	454,592	—
Summa	4,785,345	—	9,290	—	6,231 —	4,800,866\|—\|

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

1* Civildepartementet. . ftjfi , ,t - Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:	Kronor.	ö.

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna .......................	4,500	—
Rikets ekonomiska kartverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: — „ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket .... 45,000: —	76,000
•• 0 fverståthållareembetet:
Till utgifvande af “Polisunderrättelser"....................................................	15,000
Landsstaterna i länen:
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 50,000: — „ ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän................ 10,000: — 1	60,000
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Till undersökningar af mindre hamnar och farleder ............................	5,000
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtrnannan äring ar:
i Till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultima landtbruks-institut......................................................................... 29,000: „ nya byggnader vid Ultima landtbruksinstitut och jord-egendom m. m................................................................. 30,000: » byggnadsarbeten och ny värmeledning vid Alnarp m. m. 38,000: — För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut........................................ 5,000: —	102,000
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanåringar:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- bruksmöten....................... r. nOO-
i Transport 5,000: -	262,500	-

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Transport 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus -

djur, redskap, maskiner m. m......................................... 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof .................................................... 28,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter.................................... 10,000: —

„ utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning
............................................................................ 1,000: —

„ understöd åt svenska mosskulturföreningen och till
kostnaderna för föreningens deltagande i sjuttonde allmänna
landtbruksmötets utställning i Göteborg............ 14,000: —

För de geologiska undersökningarna .................................... 90,000: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd................ 2,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande
af en andre lärare vid samma skola............... 4,800: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till beredande åt alster af svensk industri och svenska

näringar af afsättning i främmande länder ...................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ................................................

Fiskerinäringens understöd:

Till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande ................

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion.......................................................

Diverse anslag:

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter ............................................................................ 82,034: —

„ utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens jernvägstrafik .................................................... 450,000: — j

Summa |

Bill. till Riksd. Blot. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Eåft.

Kronor, i ö.

262,500 —

158,000 —

6,800 —

20,000 —

14.000 —

50.000 —

16,800 —

482,034 —
1,010,134!—
5

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar................................................................................................

Kronor. ! ö.

1,200,000 —

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.