Riksdagens Skrifvelse N:o 34 (Riksdagsskrivelse 1894:34)

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

joll

-urijum IJ(! ; i-pd
rr.

t»t»: ila *.n.rf ''.{gno/l ''io . \L

N:ö 34.

.toiKiv.i {»(in.t fiC|(".R ->irAur 008.1 iiii k''^u<{m -.w

•Vid c. te i f*t;v l ■ . • . i ; ? »v; ij »iris it tei.r »jbnmjbifr&vh • hav ti I /.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 maj 1894.
—1 '' — • — > — Andra Kammaren den 7 — —

/bitti.! j.Hf-iOter ii>: inb .- •• o t * t > t n.M; d.-b>*j>/j»rwi-åtffc 1ö nr . •''i in
.■ • i h / f o i; - r; T 00T tHiiiiifi • ^;aif roii • »;■ eif»; tfoihiöc/.ii mm: v i»*»

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

IHli

(Statsutskottets utlåtande n:o 9 och memorial n:o 61.)

-rmrO ftjbjöps* tiV ni’ ■ > TJ../1 •- :• »i»M ptti’f 1 •'')!.Tfj i-d/

Till Konungen.

Oti-,'' ''0, ''.-| -

Med afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kong!. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

ur*.''i •.''(■('' • ; I; •

j ( * , • » t , . * • < - j . ... , * ’ . , ■ . » i . ■ r • . ■ '' • i \-t , , . . .. . , | . ; ,

Kleresistaten.

■ •! '' ‘ : r

l:o) Med anledning af hvad Eders Kong! Maj:t i den till Riksdagen
den 16 januari innevarande år aflåtna proposition angående statsverkets
tillstånd och behof under förenämnda titel föreslagit, liar RiksBiL
till liiksd. Prot. 1894. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band 9 Raft. (N:o 34.) 1

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

dagen nedsatt de! i kolumnen »friheter och kyrkotionde» i gällande riksstat
upptagna belopp, 18,000 kronor, till 16,000 kronor eller med 2,000
kronor.

Universiteten.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att årsanslaget till materiel
för astronomiska observatoriet vid universitetet i Upsala, hvilket anslag
nu uppgår till 1,800 kronor, måtte höjas med 1,000 kronor.

Af hvad ofvannämnda institutions föreståndare, enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelas, anfört, finner Riksdagen framgå, att en förhöjning
af ifrågavarande anslag är erforderlig; men vid det förhållande, att, såsom
jemväl af statsrådsprotokollet inhemtas, den föregående prefekten
för denna institution ansett en höjning med endast 700 kronor vara för
ändamålet tillräcklig, har det synts Riksdagen, att förhöjningen lämpligen
kunde begränsas till detta belopp, hvadan Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning på det sättet bifallits, att Riksdagen höjt årsanslaget
till materiel för astronomiska observatoriet vid universitetet i
Upsala från 1,800 kronor till 2,500 kronor, eller med 700 kronor.

3:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till aflöning åt en vaktmästare vid botaniska
laboratoriet och museet vid universitetet i Upsala beviljat ett årligt anslag
af 500 kronor.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att för upprättande vid
universitetet i Lund af en extra ordinarie professur inom den historiska
ämnesgruppen måtte beviljas på ordinarie stat ett anslag af 4,000 kronor,
deraf 3,000 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Riksdagen har funnit en förstärkning af lärarekrafterna inom den
historiska ämnesgruppen vid universitetet i Lund vara erforderlig. Och
då Riksdagen, på grund jemväl af hvad i statsrådsprotokollet anförts
om behofvet af ökad undervisning i geografi, håller före, att detta ämne
särskildt bör tillgodoses, så har Riksdagen ansett, att geografi bör jemte
historia uttryckligen nämnas såsom ämne för den ifrågasatta nya extra''
ordinarie professorsbefattningen. ,

• Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Då emellertid förhållandena kunna komma att kräfva en annan
fördelning af ämnena för lärarebefattningarna inom den ifrågavarande
ämnesgruppen, har Riksdagen ansett Eders Kongl. Maj:t böra medgifvas
rätt att vid tillsättande af dessa lärarebefattningar göra den fördelning
af ämnena, som af omständigheterna påkallas, dock under vilkor att
undervisningen och examinationen i geografi varder på ett tillfredsställande
sätt tillgodosedd.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det
sätt bifallits, att Riksdagen för upprättande vid universitetet i Lund af
en extra ordinarie professorsbefattning i geografi och historia på ordinarie
stat beviljat ett anslag af 4,000 kronor, deraf 3,000 kronor såsom
lön och 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt för Eders
Kongl. Maj:t att vid tillsättande af lärarebefattningarna inom den historiska
ämnesgruppen vid universitetet göra den fördelning af ämnena,
som af omständigheterna påkallas, dock att undervisningen och examinationen
i geografi derigenom varder på ett tillfredsställande sätt tillgodosedd.

5:o) Eders Kongl. Maj:t. har föreslagit, att till aflöning åt en laborator
i experimentel fysiologi vid universitetet i Lund måtte beviljas ett
årligt anslag af 4,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
.

Riksdagen hyser visserligen den meningen, att den ifrågavarande
laboratorstj ensten är behöflig, men har dock på grund af det mindre
antalet medicine studerande vid universitetet i Lund ansett, att löneförmånerna
för denna tjenst icke böra ställas högre än den aflöning, som
före den af 1892 års Riksdag beslutade förhöjningen utgick för motsvarande
befattning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, eller

3.000 kronor, deraf 2,000 kronor böra utgå såsom lön och 1,000 kronor
såsom tjenstgöringspenningar.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har sålunda på det
sätt bifallits, att till aflöning åt en laborator i experimentel fysiologi vid
universitetet i Lund beviljats ett årligt anslag af 3,000 kronor, hvaraf

1.000 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att dels till universitetsseminarier
inom den humanistiska sektionen på ordinarie stat måtte beviljas
vid universitetet i Upsala 7,700 kronor och vid universitetet i Lund
7,i00 kronor, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med i statsrådsprotokollet för ecklesiastikärenden den 13

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

januari 1894 angifna grunder bestämma fördelningen af dessa anslag,
samt dels likaledes på ordinarie stat måtte anvisas till det matematiska
seminariet vid universitetet i Upsala 1,500 kronor och till samma seminarium
vid universitetet i Lund 1,500 kronor.

I skrifvelse den 7 juli 1887 (n:o 75) anhöll Riksdagen, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka och utreda, huruvida icke, med särskild
hänsyn till önskvärdheten af studiernas begränsning inom nödigt
mått, åtskilliga ändringar och tillägg i gällande bestämmelser med afseende
på undervisnings-, examens- och studieväsendet kunde vara behöfliga
för Upsala och Lunds universitet samt för karolinska medikokirurgiska
institutet i Stockholm. Till stöd härför anfördes bland annat,
att det synts Riksdagen, att anledningar till tvifvelsmål förefunnes, huruvida
icke den tid, som af de studerande tillbragtes vid nämnda högskolor,
vore längre än som den akademiska utbildningen för deras blifvande
verksamhet lämpligen borde kräfva, äfvensom att en förståndig
planläggning af studierna alltifrån studentens inträde vid universitetet
och lämplig anordning af undervisningen, hvarigenom på en gång kunskapen
främjades och studietiden förkortades, syntes för frågans lösning
vara af framstående vigt; och hade Riksdagen funnit, bland annat, frågorna
om anordningarna för meddelandet af undervisningen, om föreläsningarnas
tidsenlighet, om behofvet af en rätt afpassad ledning af
studierna och om lämplig kontroll öfver den studerande ungdomens arbeten
vara värda att med afseende härå beaktas.

Efter att den 18 juni 1888 hafva uppdragit åt särskilt utsedde
komiterade att verkställa utredning angående undervisnings-, examensoch
studieväsendet inom de filosofiska fakulteterna vid universiteten i
Upsala och Lund, och sedan bemälde komiterade den 2 juli 1889 inkommit
med förslag och betänkanden samt vederbörande häröfver blifvit
hörde, har Eders Kongl. Maj:t den 17 april 1891 utfärdat stadga angående
filosofie kandidat- och licentiatexamina äfvensom kungörelse angående
ändring i gällande bestämmelser rörande teologisk-filosofisk examen.
T omförmälda stadga föreskrifves, att årligen böra i hvarje examensämne
icke blott hållas vetenskapliga föreläsningar, utan äfven inrättas
dels propedevtiska kurser, dels seminarie- eller öfningskurser.

Då Eders Kongl. Maj:t nu såsom eu följd af dessa bestämmelser
funnit sig böra äska anslag för utvidgande af seminarieundervisningen
vid universiteten samt föreslå anslagens till densamma öfverflyttande på
ordinarie stat, får Riksdagen till en början uttala, att seminariekurserna
synas Riksdagen vara af stor vigt för den akademiska undervisningen.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Dels bör nemligen genom dessa kurser behållningen af undervisningen
i allmänhet blifva större för de studerande än genom föreläsningarna,
enär läraren genom den direkta samverkan med lärjungarne, som af
seminariekurser möjliggöres, lättare kan lämpa sin undervisning efter
den olika vetenskapliga utbildning, som dessa förvärfva!; och dels erhåller
läraren derigenom tillfälle att lemna den studerande all den handledning
i afseende på studiernas planläggande, hvaraf denne kan vara i
behof. En ökning af hittills utgående anslag för dylika kurser anser
Riksdagen derför böra ega rum.

Hvad åter beträffar anslagen till de särskilda af Eders Kongl. Maj:t
ifrågasatta seminariekurserna inom den humanistiska sektionen, så har
Riksdagen ansett, att de af Eders Kongl. Maj:t äskade anslagen, 7,700
kronor för universitetet i Upsala och 7,100 kronor för Lunds universitet,
kunnat något nedsättas. Riksdagen håller nemligen före, att, då antalet
studerande i de båda ämnena sanskrit och jemförande språkforskning
samt egyptologi måste vara jemförelsevis ganska obetydligt, något statsanslag
för inrättande af seminariekurser i dessa ämnen icke borde ifrågakomma,
hvarjemte Riksdagen anser, att de ifrågasatta anslagsbeloppen
för de öfriga seminarierna inom den humanistiska sektionen såväl till
böcker m. m. som i synnerhet till arfvoden äro väl höga. Anslaget för
sistnämnda ändamål anser Riksdagen kunna utan skada minskas, om en
större utsträckning gifves åt den redan nu ej sällan använda praxis, att,
då ordinarie lärare för ledande af seminariekurs befrias från en del af
sin föreläsningsskyldighet, icke någon extra ordinarie lärare förordnas
att bestrida denna del af föreläsningsskyldigheten. Seminariekursen bör
nemligen enligt Riksdagens förmenande för de studerande i allmänhet
utgöra full ersättning för det minskade antalet föreläsningar; hvarför ock,
der svårighet uppstår att med befintliga lärarekrafter upprätthålla både
seminariekurser och föreläsningar, dessa senare snarare torde kunna inskränkas
än de förra. Då vidare särskilda arfvoden för ledning af seminariekurser
synas Riksdagen hufvudsakligen böra ifrågakomma vid de
seminarier, i hvilka ett större antal studerande deltaga, så finner Riksdagen
häruti ett ytterligare skäl för, att anslaget till seminariearfvoden
inom humanistiska sektionen lämpligen kan inskränkas till 1,900 kronor
för universitetet i Upsala och 1,750 kronor för Lunds universitet. Dispositionen
af detta anslag synes lämpligen böra ske i den ordning, som i
statsrådsprotokollet föreslagits.

Till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel samt tillfälliga
utgifter synes, med afseende å hvad ofvan blifvit anfördt, ett

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

anslag af 3,100 kronor för Upsala och 2,750 kronor för Lund böra vara
tillräckligt ; och har Riksdagen förestält sig fördelningen af dessa belopp
kunna ungefär så uppgöras, att till seminarierna för klassiska, nordiska,
romanska och germanska språk anvisas 1,750 kronor för Upsala och
1,625 kronor för Lund, samt att till seminarierna för historia, statskunskap,
filosofi", estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska
språk vid universitetet i Upsala anslås 1,350 kronor och till seminarierna
för samma ämnen utom slaviska språk vid Lunds universitet
1,125 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t med afseende å de matematiska seminarierna
föreslagit, har icke gifvit anledning till någon erinran från Riksdagens
sida.

På grund af hvad sålunda anförts, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning på det sätt bifallits, att dels till seminarier för
klassiska, nordiska, romanska och germanska språk, historia, statskunskap,
filosofi, estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska
språk vid universitetet i Upsala på ordinarie stat beviljats 5,000 kronor,
deraf till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel samt tillfälliga
utgifter 3,100 kronor och till arfvoden 1,900 kronoi;, samt till
seminarier för samma ämnen med undantag af slaviska språk vid universitetet
i Lund 4,500 kronor, deraf till inköp af böcker och annan
undervisningsmateriel samt tillfälliga utgifter 2,750 kronor och till arfvoden
1,750 kronor med rätt för Eders Kongl. Maj:t att i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af Riksdagen angifna grunder bestämma dessa
anslags fördelning emellan de olika seminarierna; dels ock likaledes på
ordinarie stat anvisats till det matematiska seminariet vid universitetet
i Upsala 1,500 kronor och till dylikt seminarium vid universitetet i Lund

1,500 kronor,

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att för anställande vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska institution af
en på högst 4 år i sänder förordnad laborator i bakteriologi måtte beviljas
ett årligt anslag af 3,000 kronor.

Behofvet af utsträckt undervisning i bakteriologi vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet synes vara ådagalagdt genom hvad institutets
lärarekollegium, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, anfört.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Men då en del af denna undervisning fortfarande bör kunna ombesörjas
af innehafvare af docentstipendium, så synes arfvodet för den ifrågasatta
laboratorstjensten kunna sättas lägre än livad Eders Kongl. Maj:t föreslagit;
och föreställer sig Riksdagen, att ett belopp af 2,000 kronor är
i sådant hänseende tillräckligt. Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
har fördenskull på det sätt bifallits, att Riksdagen för anställande
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska institution
af en på högst 4 år i sänder förordnad laborator i bakteriologi
boviljat ett årligt anslag af 2,000 kronor.)

Pedagogi och folkskolor.

. MvjHr. ■ | [* ? i j • ■! i # '' .C: * # : i

8:6) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda- framställning
har Riksdagen minskat såväl anvisningen i kontant under
åttonde hufvudtitelns anslag till pedagogier och folkskolor med ett jemnadt.
belopp af 11 kronor till 24,406 kronor som ock den under samma
anslagsrubrik förekommande anvisning »indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag: ersättningar» med, i jemnadt tal, 340 kronor till
760 kronor.

Folkundervisningen.

9:o) Sedan Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit,
att å åttonde hufvudtiteln måtte uppföras ett förslagsanslag å 40,000
kronor, att i enlighet med de grunder, Eders Kongl. Maj:t komme att
i särskild proposition för Riksdagen framlägga, användas såsom bidrag
till aflönande i vissa fall af vikarie för sådan ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola, som af sjukdom urståndsättes att fullgöra sin tjenst,
har Eders Kongl. Maj:t i en till Riksdagen den 17 sistlidne mars aflåten
proposition (n:o 58) föreslagit Riksdagen dels att för sin del besluta

utt, derest vid folkskola anstäld ordinarie lärare eller lärarinna,
till hvilkens aflöning bidrag af statsmedel utgår, på grund af sjukdom
åtnjuter tjenstledighet och examinerad vikarie för honom eller henne
är forordnad under oafbrutet minst en månad af den faststälda undervisningstiden
af åtta månader om året, vikarien för den tid, hvarunder

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

hans förordnande varar, skall åtnjuta arfvode efter minst 600 kronor
för åtta månaders undervisningstid eller 75 kronor för läsmånad, hvarje
månad beräknad till 30 dagar, samt förses med tjenlig, skolan närbelägen
bostad, bestående af ett rum, med vedbrand, eller ock erhålla
ersättning derför, beräknad efter minst 50 kronor för åtta månaders
undervisningstid, äfvensom efter öfverenskommelse undfå godtgörelse för
resekostnad, der sådan ifrågakommer;

att, om enligt läkarebetyg sjukdom, på grund hvaraf ordinarie
lärare eller lärarinna erhåller ledighet och vikarie för honom eller henne
förordnas på .sätt ofvan sägs, är af sådan beskaffenhet, att densamma
gör läraren eller lärarinnan oförmögen att vederbörligen uppehålla sin
tjenst, utan att dock för all framtid hindra hans eller hennes återinträde
i tjenstgöring, samt läraren eller lärarinnan icke uppnått sextio års
ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel pension,
vikariens aflöning skall utgöras sålunda, att den ordinarie läraren eller
lärarinnan af sin lön afstår ett belopp, motsvarande en fjerdedel af
vikariens kontanta minimiaflöning, eller 150 kronor för åtta månaders
undervisningstid, samt två tredjedelar af samma minimiaflöning, eller
400 kronor för åtfa månaders undervisningstid, utgå af allmänna medel,
och återstoden erlägges af skoldistriktet, hvilket det jemväl skall åligga
att förse vikarien med bostad jemte vedbrand, eller ock lemna honom
ersättning derför, enligt hvad ofvan omförmälts, äfvensom att, der så
ifrågakommer, godtgöra honom hans resekostnad;

att, der läkarebetyg ej kan utan synnerlig kostnad eller svårighet
anskaffas, nyssnämnda bestämmelser i fråga om vikariens aflöning skola,
derest genom intyg af vederbörande skolråds ordförande vitsordas, att
läraren eller lärarinnan under ledighet varit af sjukdom urståndsatt att
vederbörligen uppehålla sin tjenst, gälla, ändock att sjukdomens beskaffenhet
icke blifvit genom läkarebetyg ådagalagd, likväl ej för längre
tid än högst tre månader;

att, då enligt läkarebetyg sjukdom, på grund hvaraf ordinarie lärare
eller lärarinna erhållit tjenstledighet, är af sådan beskaffenhet, att läraren
eller lärarinnan till följd deraf är urståndsatt att vidare återinträda i
tjenstgöring, vikariens aflöning skall utgöras af läraren eller lärarinnan
utan tillskott af allmänna medel eller bidrag af skoldistriktet;

att ordinarie lärare eller lärarinna, som uppnått sextio års ålder
och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel pension, skall,
då på grund af sjukdomsfall, behof af vikarie för honom eller henne
inträder, ensam utgöra vikariens aflöningsförmåner; samt

att vikarie, hvars aflöning skall utgå efter ofvan angifna grunder,

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

skall eg a, för hvarje hel månads tjenstgöring efter månadens slut och
för Överskjutande tjenstgöringstid, så snart tjenstgöringen upphört, af
vederbörande skolråd eller skolstyrelse utbekomma den honom eller
henne tillkommande kontanta aflöning, äfvensom, der ersättning för
bostad med vedbrand utgår, sådan ersättning; att godtgörelse för resekostnad,
der sådan ifrågakommer, skall till vikarien erläggas, för resan
till tjenstgöringsorten efter ankomsten dit och för resan derifrån, så
snart förordnandet upphört; samt att skolrådet eller skolstyrelsen skall
ega att af den ordinarie lärarens eller lärarinnans lön innehålla det
belopp, hvarmed han eller hon skall till vikariens aflöning bidraga, samt
att utbekomma statsbidraget till samma aflöning efter reqvisition och
sedan folkskoleinspektören, eller i Stockholm stadens konsistorium, vitsordat
rigtigheten af de för statsbidragets erhållande lemuade uppgifter
i den ordning, som af Eders Kongl. Maj:t kommer att närmare bestämmas;

dels och att å ordinarie stat under åttonde hufvudtiteln anvisa ettförslagsanslag
å 40,000 kronor att i enlighet med ofvan angifna grunder
användas såsom bidrag till aflönande i förenämnda fall af vikarie för
sådan lärare eller lärarinna vid folkskola, som af sjukdom urståndsättes
att fullgöra sin tjenst; med rätt för Eders Kongl. Maj:t att i särskilda
fall medgifva den afvikelse från de för statsbidragets erhållande föreskrifna
vilkor, som kan vara af omständigheterna påkallad.

Under förutsättning, att ifrågavarande anslag blefve af Riksdagen
beviljadt att för dermed afsedt ändamål i enlighet med nu föreslagna
grunder användas, har Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja, jemte utfärdande
af närmare föreskrifter i fråga om den administrativa anordningen
och sättet för utbetalningen af statsbidrag i förevarande afseende,
meddela bestämmelser om rätt för skolråd eller skolstyrelse att, då folkskolelärare
eller lärarinna uppnått sextio års ålder, hos direktionen för
fölkskolelärarnes pensionsinrättning, ändock att läraren eller lärarinnan
icke anmäler sig önska med pension från tjensten afgå, göra framställning
om pröfning af hans eller hennes pensionsrätt.

Den fråga, Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning afser
att lösa, har upprepade gånger på grund af enskilde motionärers förslag
varit föremål för Riksdagens pröfning, innan den föranledde 1890
års Riksdags i statsrådsprotokollet omförmälda skrifvelse till Eders
Kongl. Maj:t. Sålunda väcktes både vid 1883 och 1885 årens riksdagar
motioner i sylte att bereda för sjukdom tjenstledig folkskolelärare
något bidrag till vikariens aflöning. Dessa motioner föranledde emellertid
ingen åtgärd från Riksdagens sida.

Pilt till Riksd. Prof. 1394. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft.

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Det förslag till frågaus lösning, som nu föreligger, ånger Riksdagen
i allt väsentligt vara af beskaffenhet att böra bifallas. Den fördelning
af statens, skoldistriktets och den ordinarie lärarens bidrag till
vikariens aflöning, som här föreslagits, synes Riksdagen böra bereda den
ordinarie läraren en'' betydlig hjelp, men på samma gång ej blifva
vare sig för staten eller för distriktet allt för betungande. De föreslagna
vilkoren för statsbidrags erhållande anser Riksdagen sig också
böra antaga. Med afseende å förslaget att Eders Kongl. Maj:t skulle
ega rätt att i särskilda fall medgifva undantag från de stadgade vilkoren,
anser Riksdagen, att, då detta förslag närmast synes afse, att
rätt till statsbidrag måtte beredas för aflönande äfven af sådan vikarie,
som ej aflagt afgångsexamen vid seminarium, stadgande härom lämpligen
bör upptagas bland de öfriga vilkor, som Riksdagen har att i detta fall
för sin de! bestämma. Särskildt bemyndigande för Eders Kongl. Maj:t
att kunna medgifva afvikelse från förenämnda vilkor synes derför icke
erforderligt.

Vidare har Riksdagen förestält sig, att till undvikande af svårigheter
vid en öfverenskommelse emellan skoldistriktet och vikarien angående
godtgörelse af den senares resekostnad, det må öfverlemnas åt
skoldistriktet att bestämma denna godtgörelse.

Eders Kongl. Maj:ts förslag i öfrigt har ej gifvit anledning till
någon anmärkning från Riksdagens sida, och har Riksdagen ej heller
något att erinra emot den af Eders Kongl. Maj:t i utsigt stälda bestämmelsen
om rätt för skolråd eller skolstyrelse att, då folkskolelärare
eller lärarinna uppnått sextio års ålder, hos direktionen för folkskolelärarnes
pensionsinrättning, ändock att läraren eller lärarinnan icke
anmäler sig önska med pension från tjensten afgå, göra framställning
om pröfning af hans eller hennes pensionsrätt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Eders Kong]. Maj:ts
förevarande framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen dels för
sin del beslutat,

att, derest vid folkskola anstäld ordinarie lärare eller lärarinna,
till hvilkens aflöning bidrag af statsmedel utgår, på grund af sjukdom
åtnjuter tjenstledighet och examinerad vikarie för honom eller henne
är förordnad under oafbrutet minst en månad af den faststälda undervisningstiden
af åtta månader om året, vikarien för den tid, hvarunder
hans förordnande varar, skall åtnjuta arfvode efter minst 600 kronor
för åtta månaders undervisningstid eller 75 kronor för läsmånad, hvarje
månad beräknad till 30 dagar, samt förses med tjenlig, skolan närbelägen
bostad, bestående af ett rum, med vedbrand, eller ock erhålla

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

ersättning derför, beräknad efter minst 50 kronor för åtta månaders
undervisningstid, äfvensom med belopp, som af skoldistriktet bestämmes,
undfå godtgörelse för resekostnad, der sådan ifrågakommer;

att, om enligt läkarebetyg sjukdom, på grund hvaraf ordinarie
lärare eller lärarinna erhåller ledighet och vikarie för honom eller henne
förordnas på sätt ofvan sägs, är af sådan beskaffenhet, att densamma
gör läraren eller lärarinnan oförmögen att vederbörligen uppehålla sin
tjenst, utan att dock för all framtid hindra hans eller hennes återinträde
i tjenstgöring, samt läraren eller lärarinnan icke uppnått sextio
års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel pension,
vikariens aflöning skall utgöras sålunda, att den ordinarie läraren
eller lärarinnan af sin lön afstår ett belopp, motsvarande eu fjerdedel
af vikariens kontanta minimiaflöning, eller 150 kronor för åtta månaders
undervisningstid, samt två tredjedelar af samma minimiaflöning,
eller 400 kronor för åtta månaders undervisningstid, utgå af allmänna
medel, och återstoden erlägges af skoldistriktet, hvilket- det jemväl skall
åligga att förse vikarien med bostad, jemte vedbrand, eller ock lemna
honom ersättning derför, enligt hvad ofvan omförmälts, äfvensom att,
der så ifrågakommer, godtgöra honom resekostnad;

att hinder för statsbidrags erhållande i förevarande fäll ej må
möta deraf, att vikarie icke aflagt afgångsexamen vid seminarium, såvida
vederbörande folkskoleinspektör vitsordar, att examinerad vikarie
ej kunnat erhållas samt att vikarien befunnits duglig;

att, der läkarebetyg ej kan utan synnerlig kostnad eller svårighet
anskaffas, nyssnämnda bestämmelser i fråga om vikariens aflöning
skola, derest genom intyg af vederbörande skolråds ordförande vitsordas,
att läraren eller lärarinnan under ledighet varit af sjukdom urståndsatt
att vederbörligen uppehålla sin tjenst, gälla, ändock att sjukdomens
beskaffenhet icke blifvit genom läkarebetyg ådagalagd, likväl
ej för längre tid än högst tre månader;

att, då enligt läkarebetyg sjukdom, på grund hvaraf ordinarie
lärare eller lärarinna erhållit tjenstledighet, är af sådan beskaffenhet,
att läraren eller lärarinnan till följd deraf är urståndsatt att vidare
återinträda i tjenstgöring, vikariens aflöning skall utgöras af läraren
eller lärarinnan utan tillskott af allmänna medel eller bidrag af skoldistriktet; att

ordinarie lärare eller lärarinna, som uppnått sextio års ålder
och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel pension, skall,
då, på grund af sjukdomsfall, behof af vikarie för honom eller henne
inträder, ensam utgöra vikariens aflöningsförmåner; samt

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

att vikarie, hvars aflöning skall utgå efter ofvan angifva grunder,
skall ega, för hvarje hel månads tjenstgöring efter månadens slut och
för Överskjutande tjenstgöringstid, så snart tjenstgöringen upphört, af
vederbörande skolråd eller skolstyrelse utbekomma den honom eller
henne tillkommande kontanta aflöning, äfvensom, der ersättning för
bostad med vedbrand utgår, sådan ersättning; att godtgörelse för resekostnad,
der sådan ifrågakomma, skall till vikarien erläggas, för resan
till tjenstgöringsorten efter ankomsten dit och för resan derifrån, så
snart förordnandet upphört; samt att skolrådet eller skolstyrelsen skall
ega att af den ordinarie lärarens eller lärarinnans lön innehålla det
belopp, hvarmed han eller hon skall till vikariens aflöning bidraga,
samt att utbekomma statsbidraget till samma aflöning efter reqvisition
och sedan folkskoleinspektören, eller i Stockholm stadens konsistorium,
vitsordat rigtigheten af de för statsbidragets erhållande lemnade uppgifter
i den ordning, som af Eders Ivongl. Maj:t kommer att närmare
bestämmas;

dels ock å ordinarie stat under åttonde hufvudtiteln anvisat ett
förslagsanslag å 40,000 kronor att i enlighet med ofvan angifna grunder
användas såsom bidrag till aflönande i förenämnda fall af vikarie
för sådan lärare eller lärarinna vid folkskola, som åt sjukdom urståndsättes
att fullgöra sin tjenst.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

10:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af aflöningsstat för blindskolan i Yexiö å tillhopa 5,300
kronor, besluta, att, för tillämpning af samma stat och till bestridande
af skolans utgifter i öfrigt, det hittills å extra stat uppförda anslag
till blindskolan må från och med år 1895 uppföras å ordinarie stat med
ett från 11,000 kronor till 13,500 kronor förhöjdt belopp, äfvensom
medgifva, att de för skolans föreståndare och lärarinnor afsedda två
ålderstillägg, hvardera å 500 kronor för den förre och å 300 kronor
för en hvar af de senare efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad
tjenstgöring, måtte utgå af det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslag till ålderstillägg, samt att två ålderstillägg måtte
utgå för den nuvarande föreståndaren från och med år 1895 med tillhopa
1,000 kronor.

Då, enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört,
frågan om ett definitivt ordnande af blindundervisningeu ännu icke

Riksdagens Skrifvelse N:o 3-1.

fått den utredning, att förslag i ämnet kunnat för Riksdagen framläggas,
har Riksdagen icke funnit anledning att nu ingå i närmare pröfning
af den plan härför, som blifvit af 1893 års komiterade utarbetad.
Med afseende härå har Riksdagen endast velat uttala, att komiterade
synas hafva på ett fullt öfvertygande sätt ådagalagt, att blindundervisningen
i vårt land bör kunna med en ändamålsenlig anordning varda
behörigen tillgodosedd genom de läroanstalter, som redan kommit till
stånd, jemte ytterligare en förberedande skola för blinda barn. Då
emellertid, såsom af statsrådsprotokollet framgår, Eders Kongl. Maj:t
har för afsigt att inom den närmaste framtiden till Riksdagen göra
framställning om blindundervisuingeus fullständiga ordnande, anser
Riksdagen icke lämpligt att, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, en
fast organisation af blindskolan i Vexiö varder genom fastställande af
stat för densamma nu beslutad, hvarigenom utan tvifvel genomförandet
af de förändrade anordningar, som vid pröfningen af förenämnda fråga
i hela dess vidd kunna befinnas erforderliga, skulle blifva försvåradt,
och har Riksdagen följaktligen icke funnit sig böra bifalla Eders Kongl.
Maj:ts förslag, att anslaget för denna måtte uppföras å ordinarie stat.

En förhöjning af det nu till blindskolan å extra stat utgående
anslag finner Riksdagen deremot vara af behofvet påkallad, och har
Riksdagen vid Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna del icke annat
att erinra, än att ålderstilläggen åt den nuvarande föreståndaren synas
böra fortfarande utgå med samma belopp som hittills, eller sammanlagdt
600 kronor, hvilket ock motsvarar hvad af 1880 års blindkomité
i detta afseende, föreslagits. Då vid bibehållande af anslaget till
blindskolan å extra stat ifrågavarande ålderstillägg böra derifrån bestridas,
synes detta anslag, med inberäknande af förberörda belopp 600
kronor till ålderstillägg åt föreståndaren, böra uppföras med 14,100
kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det
sätt bifallits, att Riksdagen till blindskolan i Vexiö för år 1895 anvisat
ett extra anslag af 14,100 kronor.

Lasaretts underhäll.

1 l:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, under vilkor att tomten
n:o 4 i qvarteret Glasbruket, å Kungsholmen med derå befintliga byggnader
utan ersättning och med full eganderätt samt fri från inteckning
öfverlätes till staten för att införlifvas med den af karolinska mediko -

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

kirurgieka institutet disponerade tomten n:o 3 i samma qvarter, anslaget
till serafimerlasarettet måtte höjas från nuvarande belopp, 29,100 kronor,
med 53,000 kronor till 82,100 kronor.

På sätt lasarettsdirektionen i denna fråga anfört och karolinska
mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium i afgifvet utlåtande särskilt
framhållit, anser Eiksdagen, att, sedan serafimerlasarettet genom
om- och tillbyggnad försatts i det skick, att det kan lemna plats för
400 sjuksängar, det är af vigt, att sängantalet derstädes höjes till det
sålunda i byggnadsplats! afsedda, på det att den kliniska undervisningen
vid lasarettet må genom tillräcklig sjukmateriel kunna på ett
fullt tillfredsställande sätt ordnas. För vinnande af detta mål synes en
höjning i det nu till lasarettet utgående anslaget böra medgifvas; och
då Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kongl. Majrts förslag om
detta anslags höjande med 53,000 kronor, har Riksdagen följaktligen
dervid velat anknyta den förutsättning, att antalet sjuksängar vid lasarettet
ökas till 400.

Lasarettsdirektionen har visserligen uppgifvit, att berörda anslagshöjning
jemte lasarettets öfriga inkomster icke skulle bereda tillfälle
till anbringande af ett högre sängantal än 350; men dervid har Riksdagen
velat erinra, dels att något högre bidrag från Stockholms stad
än det nu utgående torde kunna beräknas, då staden, som, enligt hvad
till statsrådsprotokollet meddelats, förbundit sig att för åren 1894—-1896 lemna bidrag af sex tiondedelar af kostnaden för de å frinummer
vårdade sjuke från staden, skäligen torde finna sig föranlåten att för
framtiden till lasarettet utgifva högre ersättning, dels ock att dagkostnaden,
som, efter hvad Riksdagen inhemtat, under år 1893 nedgått,
torde kunna genom iakttagande af sorgfällig sparsamhet ytterligare
nedbringas, hvarjemte Riksdagen föreställer sig, att i vissa fall någon
afgift möjligen skulle kunna affordras patienter å poliklinikerna.

Särskildt stöd för sin uppfattning om dagkostnadens minskning
och höjning af bidraget från Stockholms stad finner Riksdagen deri,
att departementschefen vid detta ärendes föredragning dels uttalat den
mening, att den nuvarande höga kostnaden för hvarje patients dagliga
underhåll å lasarettet möjligen skulle kunna för framtiden nedbringas,
hvilket borde kunna ske i högre grad, om patientantalet derstädes
vunne en mera betydlig tillökning, dels förklarat, att man syntes kunna
med skäl förvänta, att Stockholms stad efter den utredning, som numera
åstadkommits angående otillräckligheten af det bidrag, hvilket
derifrån utgår till underhåll å lasarettet af sjuke från staden, skulle
befinnas villig att öka detta bidrag.

Riksdagens Skrifvelse N:o Sd.

Hvad slutligen beträffar det vid ifrågavarande anslagshöjning föreslagna
vilkor om öfverlemnande till karolinska mediko-kirurgiska institutet
af tomten n:o 4 i qvarteret Glasbruket, bär riksdagen, ehuruväl,
då så nyligen som år 1892 för institutets byggnadsbehof beviljats
120,800 kronor, deraf återstående 45,800 kronor ifrågasättas att för år
1895 utgå, ytterligare byggnader för institutet icke böra kunna på lång
tid ifrågakomma och följaktligen tomtens förvärfvande för institutet
icke för närvarande synes vara af byggnadsbehof påkalladt, dock funnit
sig, med hänsyn till den lämpliga reglering af institutets tomt, som
derigenom skulle vinnas, böra bifalla Eders Kongl. Majrts förslag i
detta afseende.

Riksdagen, har alltså, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t
föreslagit och under vilkor att tomten n:o 4 i qvarteret Glasbruket å
Kungsholmen med derå befintliga byggnader utan ersättning och med
full eganderätt samt fri från inteckning öfverlåtes till staten för att
införlifvas med den af karolinska medikokirurgiska institutet disponerade
tomten n:o 3 i samma qvarter, höjt anslaget till serafimerlasarettet
från sitt nuvarande belopp, 29,100 kronor, med 53,000 kronor till
82,100 kronor.

Anslagstiteln »Lasaretts underhåll», nu 46,421 kronor, kommer
följaktligen att ökas till 99,421 kronor.

Hospitalsvården.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det i löne8
ta ten för Lunds asyl för andre underläkaren upptagna arfvode måtte
höjas från 1,500 kronor till 2,000 kronor eller med 500 kronor;

att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna vid Lunds
hospital och asyl förblefve förenade, den i aflöningsstaten för hospitalet
för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor, måtte höjas till

4,500 kronor, eller med 1,300 kronor;

att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att lemna
arfvode åt en andre bokhållare vid dessa anstalter samt höjda arfvode!)
åt sekreteraren och predikanten vid Lunds hospital för tjenstgöring i
enahanda egenskap äfven vid asylen, Riksdagen måtte med 1,800 kronor
öka det belopp af högst 18,300 kronor, som af Riksdagen åren 1885,
1886 och 1893 beviljats till arfvoden åt motsvarande tjenstemän vid
de hospital, för Indika aflöningsstater då faststäldes; äfvensom

att Riksdagen måtte medgifva, att de sålunda begärda beloppen

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

jemte naturaförmåner för andre bokhållaren, i likhet med hvad som
vore bestämdt för förste bokhållaren, finge utgå af förslagsanslaget till
hospitals underhåll.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot den förhöjning i
andre underläkarens arfvode, som af Eders Kongl. Maj:t äskats, har
deremot funnit den för sysslomannen föreslagna aflöningen vara beräknad
något högre än som af omständigheterna påkallas. Det. har
nemligen synts Riksdagen, som om sistnämnde tjenstemans göromål
ej mindre vid hospitalet än äfven med afseende å asylen skulle varda
till fullo godtgjorda genom en aflöning af 4,200 kronor; och har Riksdagen
derför ansett, att sysslomannens hittills å stat uppförda aflöning

3.200 kronor bör, under den af Eders Kongl. Maj:t angifna förutsättning
att sysslomansbefattningarna vid Lunds hospital och asyl fortfarande
förblifva förenade, ökas med allenast 1,000 kronor, eller till

4.200 kronor, hvilket belopp bör efter samma grunder som den nuvarande
aflöningen fördelas i lön 2,800 kronor och tjenstgöringspenningar
1,400 kronor.

Hvad angår det af Eders Kongl. Magt äskade beloppet 1,800
kronor för beredande af arfvode åt eu andre bokhållare med 600 kronor
samt förhöjning i sekreterarens och predikantens arfvoden med 400
kronor åt den förre och 800 kronor åt den senare, har Riksdagen med
afseende å sistnämnda belopp funnit, att, då predikantens förutvarande
arfvode uppgått till 800 kronor, en förhöjning deraf med 600 kronor
synes utgöra tillräcklig ersättning för hans genom tjenstgöringen vid
asylen ökade göromål. I anledning häraf har det af Eders Kongl. Maj:t
för ifrågavarande tjenstemän begärda beloppet blifvit nedsatt med 200
kronor eller till 1,600 kronor.

Då Riksdagen i öfrig! icke haft något att erinra emot Eders Kongl.
Maj:ts framställning, har Riksdagen på det sätt bifallit densamma,

att det i lönestaten för Lunds asyl för andre underläkaren upptagna
arfvode höjts från 1,500 kronor till 2,000 kronor, eller med 500
kronor;

att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna vid Lunds
hospital och asyl förblifva förenade, den i aflöningsstaten för hospitalet
för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor, höjts med 1,000
kronor till 4,200 kronor, deraf 2,800 kronor skola beräknas såsom lön
och 1,400 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

att, på det Eders Kong]. Maj:t må komma i tillfälle att lemna
arfvode åt en andre bokhållare vid dessa anstalter samt höjda arfvoden
åt sekreteraren och predikanten vid Lunds hospital för tjenstgöring i

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

enahanda egenskap äfven vid asylen, Riksdagen med 1,600 kronor ökat
det belopp af högst 18,300 kronor, som af Riksdagen åren 1885, 1886
och 1893 beviljats till arfvoden åt motsvarande tjensteman vid de hospital,
för hvilka aflöningsstater då faststäldes; äfvensom

att Riksdagen medgifvit, att de sålunda begärda beloppen, jemte
naturaförmåner för andre bokhållaren i likhet med hvad som är bestämdt
för förste bokhållaren, må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

13:o) Under förestående anslagstitel har Eders Kong!. Maj:t vidare
föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna följande aflöningsförmåner
för biträdande läkaren vid Vadstena asyl, nemligen en kontant
aflöning af 2,500 kronor jemte bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved, tvätt och första klassens kost, äfvensom bifalla, att de i
kongl. brefvet den 5 juni 1885 angående aflöning åt läkare och andra
tjenstemän vid åtskilliga hospital meddelade bestämmelser måtte lända
till efterrättelse jemväl i afseende på biträdande läkaren vid Vadstena
asyl; samt

att Riksdagen måtte medgifva, att ifrågavarande läkares aflöningsförmåner
finge utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Då den ifrågasatta läkarebefattningen uppenbarligen är för asylen
erforderlig, samt de för densamma föreslagna aflöningsförmånerna öfverensstämma
med dem, som för motsvarande befattningar blifvit bestämda,
har Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning.

Hvad vidare beträffar den af medicinalstyrelsen i sammanhang
med denna fråga gjorda framställning angående den ersättning, som
borde beredas öfverläkaren, sysslomannen och predikanten vid hospitalet
för deras genom tjenstgöring jemväl vid asylen ökade arbete, anser
Riksdagen, att anledning till erinran icke förefinnes emot att, på sätt
medicinalstyrelsen föreslagit, berörda ersättning under de första åren
efter asylens öppnande utanordnas från förslagsanslaget för hospitals
underhåll utan att i särskilda fall underställas Riksdagens pröfning, då
Riksdagen är förvissad, att nödig varsamhet kommer att iakttagas vid
bestämmandet af dessa ersättningsbelopp.

I enlighet med hvad ofvan blifvit anfördt, har Riksdagen, med
bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning, dels godkänt följande aflöningsförmåner
för biträdande läkaren vid Vadstena asyl, nemligen eu
kontant aflöning af 2,500 kronor jemte bostad med möbler och sängkläder,
lyse, ved, tvätt och första klassens kost, äfvensom bifallit, att
lhh. till Riksd. Vrot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 3

Riksdagms Skrifvelse N:o 34.

de i kongl. brefvet den 5 juni 1885 angående aflöning åt läkare och
andra tjensteman vid åtskilliga hospital meddelade bestämmelser må
lända till efterrättelse jemväl i afseende på biträdande läkaren vid
Vadstena asyl;

dels ock medgifvit, att ifrågavarande läkares aflöningsförmåner
må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Ordinarie anslag.

14:o) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag under åttonde hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit
annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för närvarande
upptaget till 23,093 kronor, måtte höjas med 27 kronor, eller
till 23,120 kronor.

Riksdagen har för år 1895 faststält samtliga under åttonde hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, i hvilka här ofvan ändring icke
blifvit särskild anmäld, till samma belopp som i innevarande års riksstat;
dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma minskats med 14 kronor till
23,079 kronor.

Extra anslag.

Riksarkivet.

15:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen
till arfvoden åt e. o. tjenstemän i riksarkivet på extra stat för år
1895 anvisat ett belopp af 1,700 kronor.

16:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifta'' och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Eders Kongl.
Maj:t för år 1895 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under
flera föregående år för berörda ändamål årligen beviljats; och har Riksdagen
bifallit denna Eders Kongl. Maj:ts framställning.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

17:6) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senaste åren egt
rum, till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» in. in., på extra
stat för år 1895 beviljat ett anslag af 1,500 kronor.

Nationalmuseum.

18:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ- *
ning, har Riksdagen för år 1895, i likhet med hvad för flera föregående
år egt rum, beviljat ett extra anslag af 4,000 kronor för vård, underhåll
och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

19:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt rum, på extra
stat för år 1895 anvisat ett anslag af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll
och vård af lifrustkammare^ samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

20:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för flera föregående år egt
rum, anvisat på extra stat för år 1895 ett anslag af 3,716 kronor för
tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

Universiteten.

21:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för anställande under 6 år af lektorer i tyska,
franska och engelska språken vid universitetet i Upsala på extra stat
beviljat 36,000 kronor, deraf för år 1895 6,000 kronor.

22:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande af undervisningen och examina -

Hiksdagens Skrifvelse A'';o 34.

tionen i geografi vid universitetet i Upsala på extra stat för år 1895
anvisat ett belopp af 1,000 kronor. ''

23:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de två senaste åren
egt rum, på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp af 2,500 kronor
till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i
Upsala.

24:o) Vid 1889 års riksdag beviljades, i enlighet med Eders Kong].
Maj:ts förslag och på det att en extra ordinarie professur inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas, ett anslag af

4.000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför
tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvardera af åren 1890
—1894. Då medel å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet
tillgå, har Eders Kong], Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för
år 1895 anvisa 4,000 kronor till aflöning åt en extra ordinarie professor
inom juridiska fakulteten i Lund. Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning har vunnit Riksdagens bifall.

25:o) Sedan Riksdagen dels år 1889 beviljat 36,000 kronor för
anställande vid Lunds universitet under sex år af lärare i tyska, franska
och engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl.
Maj:t kunde finna godt meddela, dels ock anvisat af nämnda belopp

6.000 kronor för hvartdera af åren 1890—1894, har Eders Kongl. Maj:t
nu föreslagit, att af omförmälda anslag måtte för år 1895 anvisas 6,000
kronor.

Riksdagen har till lärare i tyska, franska och engelska språken
vid universitetet i Lund på extra stat för år 1895 anvisat 6,000 kronor.

26:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum,
till särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg
för år 1895 anvisat ett, extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor att
Söderberg under ifrågavarande år egnar sin tjenst åt. universitets historiska
museum samt mynt- och medaljkabiuett.

27:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts likaledes derom gjorda
framställning har Riksdagen såsom personligt lönetillägg för år 1895 åt
vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund August Jakob Theodor

Riksdagens Skrifvelse N:0 34.

Palm på extra stat för samma år anvisat enahanda belopp, som för ett
hvart af åren 1890—1894 beviljats, eller 500 kronor.

28:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen i likhet med hvad för hvartdera af åren 1892—
1894 egt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1895 åt akademikamreraren
i Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år
beviljat 750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

29:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen i likhet med hvad för flera föregående år egt rum,
jemväl för år 1895 på extra stat anvisat 1,500 kronor till arfvoden åt
extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.

30:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum,
till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund
för år 1895 anvisat ett extra anslag af 500 kronor.

31:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande
åt anatomiska institutionen i Lund af en ny byggnad å extra
stat bevilja ett anslag af 162,500 kronor och deraf för år 1895 anvisa

62,500 kronor.

Genom den i statsrådsprotokollet lemnade utredningen har Riksdagen
funnit behöfligheten af ifrågavarande byggnad vara till fullo
styrkt; och har Riksdagen icke haft anledning att emot de framlagda
ritningarna göra någon erinran. Riksdagen håller dock före, att med
iakttagande af nödig sparsamhet den beräknade kostnaden skulle kunna
nedbringas så, att samtliga utgifterna för ändamålet, löseskillingen för
byggnadstomten deri jemväl inberäknad, icke komma att uppgå till
mer än 149,000 kronor. Om emellertid detta belopp skulle visa sig
otillräckligt att jemte kostnaderna för sjelfva byggnadsföretaget bereda
den begärda ersättningen för tomten, anser Riksdagen, att universitetet
bör vidkännas hvad i sistnämnda afseende kan komma att brista. Under
uttalande häraf och då Riksdagen anser lämpligt, att för nästkommande
år ett belopp af 50,000 kronor varder för ändamålet anvisadt,
får Riksdagen anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
på det sätt bifallits, att Riksdagen för uppförande åt anatomiska
institutionen i Lund af en ny byggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af arkitekten Sörensen uppgjorda, af öfverintendentsembetet

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

godkända ritningar å extra stat beviljat ett anslag af 149,000 kronor
och deraf för år 1895 anvisat 50,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

32:o) Med anledning af Eders Korigl. Maj:1s derom framstälda
förslag har Riksdagen jemväl för år 1895 på extra stat anvisat till
arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekolog
iska klinik............................................................... 900 kronor; och

till arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium...900 kronor.

33:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum,
på extra stat för år 1895 anvisat:

a) till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor; och

b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor,
att utgå under vilkor att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter
samma belopp för år 1895.

34:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum, till utförande
af teckningar i vetenskapliga ändamål vid karolinska institutet beviljat
ett extra anslag för år 1895 af 1,500 kronor.

35:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit,
har Riksdagen för anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska
kliniken vid karolinska institutet på extra stat för år 1895
anvisat ett belopp af 500 kronor.

36:o) Sedan 1892 års Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning
beviljat ett anslag af 120,800 kronor för om- och tillbyggnad af
den åt karolinska institutets patologiskt-anatomiska och kemiska institutioner
m. in. för närvarande upplåtna byggnad m. in., samt af detta anslag
anvisat 25,000 kronor för år 1893 och 50,000 kronor för 1894, har
Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ifrågavarande anslag
anvisa å extra stat för år 1895 återstående 45,800 kronor. Denna
Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

37:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid allmänna
läroverken och pedagogierna, efter samma grunder som för innevarande
år, på extra stat för år 1895 anvisat 345,725 kronor.

; , j- * i;.-''; :" f1 t •: I; 4 • * •: tj \\{'' r\ ■, ''i r. *•,»l *} tf , r f. i H 7 J HM c)‘l • ■ 1

38:o) Vidare har Riksdagen till arfvoden åt extra lärare samt
till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna
läroverken på extra stat för år 1895 beviljat enahanda belopp, som under
de senaste åren härtill anvisats, eller tillsammans 100,000 kronor.

;v: - !•'' .''v >/t i /l 1 ''''t gnii!:- •hr;; )/:<!•''. i''•:Hi 39:o)

Sedan 1893 års Riksdag till bestridande af förhöjd aflöning
åt ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk under tjenstledighet
på grund af sjukdom för år 1894 beviljat ett förslagsanslag på extra
stat till belopp af 3,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att jemväl för år 1895 på extra stat bevilja ett förslagsanslag å

3,000 kronor för sagda ändamål. Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning har af Riksdagen bifallits.

40:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att för tillbyggnad af nya
elementarskolans i Stockholm hus måtte upplåtas den statsverket tillhöriga,
hittills af hofstallet disponerade delen af qvarteret Beridarebanan;
samt att åt samma skola måtte för utförande af ifrågavarande
byggnadsföretag beviljas ett räntefritt statslån å 220,000 kronor att
återbetalas under loppet af fyratio år med 5,500 kronor årligen.

Denna fråga har, sedan kamrarne uti densamma stannat i olika
beslut, förfallit, hvilket Riksdagen härmed skolat för Eders Kongl.
Maj:t anmäla.

41:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att såsom bidrag
till uppförande i enlighet med faststälda ritningar af en ny byggnad
för allmänna läroverket i Umeå måtte beviljas ett anslag af 125,000
kronor samt deråt för år 1895 anvisas 62,500 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning är af Riksdagen afslagen.

’ ■ . I MV i . ;i ..:! , , / / i ■ ;

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Högre lärarinneseminariet.

''!:: ’ • - ;/ : > i i i ■. . j i: /*"> • • i ■ . . .• i > -j It t > .* }>''./ i#. i O! »

42:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
af löneförbättring jemväl för år 1895, att utgå efter samma
grunder som den för innevarande år beviljade, har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att för år 1895 på extra stat anvisa enahanda
belopp som hittills, eller 4,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

43:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit,
har Riksdagen för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid
seminariet på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

44:o) Vidare och med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning har Riksdagen för beredande af fortsatt undervisning
i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan på extra stat för
år 1895 anvisat ett belopp af 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

45:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i likhet med hvad förut under flera år egt rum, har Riksdagen,
till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna
samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden
åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma grunder som för
innevarande år, beviljat ett extra anslag för år 1895 af 33,300 kronor.

46:o) Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t,
föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1895 på extra stat anvisa ett
belopp af 15,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit Riksdagens
bifall.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

De tekniska läroverken.

47:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels
till ny byggnad för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska
afdelningar samt densammas inredning och utrustning i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med derför uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
bevilja 325,100 kronor och deraf anvisa 50,000 kronor, att utgå under
år 1895, dels ock till provisorisk utvidgning af högskolans undervisning
under sagda år anslå ett belopp af 19,600 kronor.

Eders Kong]. Maj:t har i sammanhang med förslaget om beviljande
af anslag till ny byggnad för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska
afdelningar låtit till Riksdagens kännedom komma den af
särskilde komiterade uppgjorda plan till högskolans utvidgning och
omorganisation, för hvilken blifvit i statsrådsprotokollet redogjordt,
samt dervid tillika förklarat sig i hufvudsak godkänna densamma, för
så vidt den blifvit af högskolans styrelse tillstyrkt; och i anledning
deraf har Riksdagen ansett sig nu äfven böra i korhet taga denna
plan i skärskådande.

I öfverensstämmelse med den uppfattning, som låg till grund för
1890 års Riksdags beslut att bevilja ett särskildt anslag för åvägabringande
af utredning angående behofvet af och sättet för utvidgning
och omorganisation af tekniska högskolan, och som äfven fått ett uttryck
i det af 1892 års lagtima Riksdag fattade beslut om provisorisk
utvidgning af undervisningen vid högskolan, anser Riksdagen behof
förefinnas af att en mera omfattande verksamhet för tekniska högskolan
möjliggöres såväl genom förbättring af dess lokaler som ock genom
utvidgning äf undervisningen. Huruvida dervid bör följas den nu föreliggande
planen, har emellertid synts Riksdagen med skäl kunna dragas
i tvifvelsmål ej blott i betraktande af dermed förenade dryga kostnader,
utan äfven med hänsyn till förefintliga behof.

Hvad till en början angår maximiantalet af elever i högskolans
första afdelning, vill Riksdagen visserligen icke bestrida, att det föreslagna
antalet af 120 elever kan anses vara väl afvägdt med hänsyn
till de lärarekrafter, som redan förefinnas, eller som af andra orsaker
än lärjungeantalets ökning kunna komma att behöfvas. Men Riksdagen
tror icke, att landets behof af vetenskapligt utbildade teknici verkligen
kräfver eller under den närmare framtiden kommer att kräfva, att en
Bill. till liiksd. Vrot. 7894. 10 Sami. 7 A fä. 1 Band. 9 Höft. 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

omorganisation af tekniska högskolan grundas på beräkningen af ett
så stort antal nya elever för hvarje år som 120. Riksdagen vill med
afseende härå först erinra, att för perioden 1883—91 utgjorde medeltalet
af nyintagna elever blott 73; år 1890 medgaf Eders Kongl. Maj:t, att
i första afdelningen finge mottagas 80 elever, hvilket antal år 1892
höjdes till 100. Då sålunda elevantalet i sagda afdelning under de
sista åren så betydligt ökats, torde det kunna sättas i fråga, huruvida
någon ytterligare ökning för den närmaste framtiden bör ske. Visserligen
har såsom skäl för den motsatta åsigten anförts, att kompetente
inträdessökande måst afvisas till ett antal af 24 höstterminen 1891, 5
höstterminen 1892 och 22 höstterminen 1893. Men i betraktande deraf
att, såsom af ofvan bemälde komiterades betänkande inhemtas, en
ganska betydande del af dem, som vunnit inträde, sedermera efter hand
lemna! högskolan, utan att hafva erhållit fullständigt afgångsbetyg,
måste man antaga, att de nyintagne till en icke obetydlig del i sjelfva
verket icke varit lämplige till ingeniörer, och framställer sig då den
frågan, om vid inträdesfordringarnas bestämmande behörig hänsyn
tagits dertill, att verklig håg och fallenhet för ingeniörsyrket bör förefinnas
hos dem, som beviljas inträde. Riksdagen föreställer sig, att
till ett sådant syftemål skulle i hög grad bidraga, om af inträdessökande
vid högskolan fordrades intyg antingen om väl vitsordad föregående
praktisk sysselsättning vid mekanisk verkstad eller annat industrielt
eller tekniskt företag, eller ock att sökanden på annat sätt visat sig
ega praktiska anlag för tekniken.

I sammanhang härmed vill Riksdagen också, med afseende å förslaget
att göra alla eller de flesta fackskolorna obligatoriskt fyraåriga,
uttala sina betänkligheter vid att utsträcka den teoretiska kursen utöfver
hvad som är oundgängligen nödvändigt. Riksdagen vill visserligen
icke förneka den nytta, åtskilliga af eleverna skulle kunna hafva
af att vid högskolan tillbringa ett fjerde år i de fackskolor, som nu
blott äro 3-åriga; men med tanken på huru vigtigt det för en blifvande
ingeniör måste vara att så tidigt som möjligt få börja sin praktiska
verksamhet, föreställer sig Riksdagen, att undervisningen lämpligen
borde ordnas på sådant sätt, att den fjerde årskursen i berörda fackskolor
blefve frivillig.

Hvad vidare beträffar fackskolorna, så är ifrågasatt inrättande af
eu särskild fackskola för elektroteknik och en underafdelning för skeppsbyggnadskonst
inom fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk
teknologi; och torde den förstnämnda af dessa förändringar otvifvelaktigt

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

vara af behof påkallad. En särskild fackskola för elektroteknik betingas
nemligen af den elektrotekniska industriens storartade utveckling. Deremot
hyser Riksdagen någon tvekan med afseende å behofvet af en fackskoleafdelning
för skeppsbyggnadskonst vid tekniska högskolan, då 1893 års
Riksdag genom beviljande af anslag till en lektorsbefattning i skeppsbyggeri
vid Chalmers’ tekniska läroanstalt gaf sitt bifall till det definitiva
ordnandet vid nämnda anstalt af en fackskola för skeppsbyggeri.

Hvad derefter angår de förändringar, som ansetts nödiga i afseende
å lärarepersonalen vid högskolan, får Riksdagen till en början
såsom sin mening uttala, att det framstälda förslaget att utbyta lektoraten
mot extra ordinarie professorsbefattningar, såväl på grund af
dermed förenade betydliga kostnader som ock med hänsyn till ifrågavarande
lärares ställning och tjensteåligganden, icke synes böra genomföras.
Vidare och på grund särskilt af hvad Riksdagen ofvan yttrat
i fråga om elevantalet och lärotiden, anser Riksdagen, beträffande de
i de olika ämnena erforderliga lärarekrafterna, dels att behofvet af
extra lärare och assistenter bör blifva mindre än som i förslaget beräknats,
dels ock att i åtskilliga ämnen inskränkningar kunna göras
äfven i fråga om den föreslagna ordinarie lärarestyrkan. Sålunda torde
undervisningen i fysik, äfven efter inrättande af en elektro-teknisk
fackskola, kunna vederbörligen upprätthållas af -en ordinarie professor
och en lektor, och i ingen händelse synes eu ordinarie professor vara
för undervisningen i skeppsbyggnadskonst erforderlig. Undervisningen
i de till byggnadskonsten hörande läroämnen bör, enligt Riksdagens
mening, blifva behörigen tillgodosedd med en lektor och en extra lärare
i stället för de föreslagna två e. o. professorerna.

Då det vidare med afseende å de ordinarie lärarnes löneförmåner
blifvit ifrågasatt att ändra förhållandet mellan lön och tjenstgöringspeuningar
derhän, att de senare skulle blifva mindre och sjelfva lönen
i samma mån större än för närvarande, så vill Riksdagen påpeka, att
eu dylik förändring icke öfverensstämmer med den åsigt, som på senare
tider vid löneregleringar framhållits i fråga om nödvändigheten att
minska den del af aflöningen, som både lägges till grund för pensions
beräknande och kan af vederbörande tjensteinnehafvare få vid ledighet
i vissa fall behållas.

Beträffande i öfrigt den för tekniska högskolan ifrågasatta ordinarie
utgiftsstat har Riksdagen ej ansett sig för närvarande böra ingå i någon
närmare granskning; mon då det med afseende å de inånga betydande
kraf, Horn ställas på statsverket för fyllande af undervisningens behof,
är nödvändigt att så mycket som möjligt inskränka utgifterna, har

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Riksdagen dock velat uttala, att enligt Riksdagens uppfattning besparingar
torde kunna göras på åtskilliga af de föreslagna posterna.

Hvad slutligen beträffar den ifrågasatta nybyggnaden för tekniska
högskolan, så är visserligen Riksdagen öfvertyga^, att högskolans nuvarande
utrymme i läro- och ritsalar såväl som i laboratorier är otillräckligt,
samt att utvidgade lokaler behöfvas redan för eu praktisk
anordning af den undervisning, som nu meddelas derstädes, och således
böra blifva än mera behöfliga, derest en utvidgning af undervisningen
skall genomföras. Men om än Riksdagen sålunda måste erkänna behofvet
af eu ny- eller tillbyggnad för högskolan, så är Riksdagen
deremot ej öfvertygad, att icke, med hänsyn särskildt till hvad Riksdagen
ofvan yttrat angående läroverkets utvidgning, i den föreliggande
byggnadsplan^! åtskilliga inskränkningar skulle kunna göras, genom
hvilka kostnaderna för staten kunde nedbringas. Då emellertid förslag
till de förändringar i byggnadsplanen, som i sådant syfte kunna vara
att vidtaga, icke utan en fullständig omarbetning af den uppgjorda
planen torde kunna framläggas, anser Riksdagen, att för vinnande af
utredning i detta hänseende byggnadsfrågan icke nu bör erhålla sin
lösning.

Men om än sålunda frågan skulle för denna riksdag uudanskjutas,
vågar dock Riksdagen hysa den förhoppning, att eu framflyttning af
tidpunkten för omorganisationens fullständiga genomförande icke häraf
bör blifva eu följd. Redan till nästa riksdag torde nemligen de förändringar
i den nu förevarande planen, som synas böra föranledas af
de här ofvan mot densamma gjorda erinringar, kunna framläggas; och
genom byggnadsanslagets fördelning på en kortare tid, än som nu
föreslagits, torde både nybyggnaden och förändringarna i högskolans
nuvarande lokaler kunna vara fullbordade vid samma tidpunkt som
enligt det nu föreliggande förslaget.

Riksdagen, som ej har något att erinra emot beviljande jemväl
för år 1895 af det för innevarande år utgående anslaget till provisorisk
utvidgning af undervisningen vid högskolan, får alltså anmäla:

att hvad Eders Kong]. Maj:t föreslagit angående beviljande af
anslag till ny byggnad för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska
afdelningar icke af Riksdagen bifallits; samt

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum,
för tekniska högskolan på extra stat för år 1895 beviljat:

dels till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik 2,000
kronor;

dels till elekte otekniska apparater och laboratorier 1,200 kronor;

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

dels till förstärkning af undervisningen vid högskolan under år
1895 15,800 kronor;

och dels till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi för år
1895 600 kronor,

eller tillsammans 19,600 kronor.

48:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning har
Riksdagen till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i
Eskilstuna på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp af 750 kronor.

49:o) Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande
af kostnader för deras inspektion har under de senaste åren anvisats
ett belopp af 35,000 kronor årligen, under vilkor, att det bidrag, som
af dessa medel komme att utbetalas till understöd åt sådan skola, icke
finge öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte för
skolan. Och har Eders Kongl. Maj:t, då detta belopp fortfarande vore
för ifrågavarande ändamål erforderligt, föreslagit Riksdagen att jemväl
för år 1895 till samma ändamål, under nämnda vilkor, på extra stat
anvisa 35,000 kronor.

Med bifall till denna Eders Kongl. Maj:ts framställning, har
Riksdagen till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande
af kostnader för deras inspektion på extra stat för år 1895
anvisat ett anslag af 35,000 kronor, med vilkor, att det bidrag, som
af dessa medel kommer att utbetalas till understöd åt lägre teknisk
yrkesskola, icke får öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant
tillskjuter för skolan.

Gymnastiska centralinstitutet.

50:o) För tillbyggnad af och förändringar inom gymnastiska centralinstitutets
lokaler äfvensom för anskaffande af behöflig ny materiel har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja

80.000 kronor, deraf för år 1895 40,000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit
anledning till någon erinran från Riksdagens sida, har Riksdagen för
tillbyggnad af och förändringar inom gymnastiska centralinstitutets
lokaler äfvensom för anskaffande af behöflig ny materiel beviljat ett
anslag af 80,000 kronor och deraf å extra stat för år 1895 anvisat

40.000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

ol:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i likhet med hvad för flera föregående år egt rum, har Riksdagen
beviljat ett extra anslag för år 1895 af 1,200 kronor till arfvode
för granskning af hospitalens räkenskaper.

52:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande
vid farmaceutiska institutet af ny värme- och ventilationsledning
samt anskaffande af en ny ångpanna vid institutet på extra
stat för år 1895 anvisa 2,475 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att emot Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning erinra, har Riksdagen på extra stat för år
1895 anvisat ett belopp af 2,475 kronor för anordnande vid farmaceutiska
institutet af ny värme- och ventilationsledning samt anskaffande
af eu ny ångpanna vid institutet.

53:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen äfven för år 1895 anvisat ett extra anslag af

4,000 kronor för uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

54:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra
anslag å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens
verksamhet blifvit för innevarande liksom för flera föregående
år beviljade, äro för samma ändamål fortfarande erforderliga, har Riksdagen
på extra stat för år 1895 anvisat följande anslag till vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien:

dels till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt
till aflöning åt vaktbetjening 4,000 kronor;

dels till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
m. in. 3,200 kronor; och

dels till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Musikaliska akademien.

55:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte
till ersättande af medel, som öfverintendetsembetet fått förskjuta för
inmurning af värme- och ventilationsapparat i musikaliska akademiens
byggnad, på extra stat för år 1895 anvisa ett deremot svarande, till
fullt krontal jemnadt belopp af 12,361 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har icke vunnit
Riksdagens bifall.

Naturhistoriska riksmuseum.

56:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till inköp och insamling af naturalier vid
naturhistoriska riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter,
till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena
vid afdelningen förenade utgifter, jemväl för år 1895 på extra stat anvisat
2,000 kronor.

57:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag
har Riksdagen för vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets
etnografiska samling anvisat på extra stat jemväl för år 1895
enahanda belopp som för innevarande år, eller 2,800 kronor.

58:o) Vidare har Riksdagen på grund af Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning till fortsatt amortering af brist å naturhistoriska
riksmuseets expensmedelsanslag på extra stat för år 1895 an- *
visat ett belopp af 1,000 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

59:o) Mod anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1895 beviljat ett anslag
af 7,950 kronor för upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst
vid meteorologiska centralanstalten.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

60:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum, till uppehållande
af undervisningen vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma, nemligen
i Vadstena, Skara och Bollnäs, anvisat ett extra anslag för år
1895 af 49,200 kronor.

61:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till uppehållande af handtverksskolan i Kristinehamn
för blinda, på extra stat för år 1895 beviljat ett anslag till enahanda
belopp, som för detta ändamål under närmast föregående år anvisats,
eller 10,000 kronor.

62:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t, derom föreslagit,
har Riksdagen på extra stat för år 1895 anvisat: a) till tryckning
af blindskrifter 2,500 kronor; och b) till understöd åt blindlärareelever}
samt reseunderstöd åt blindlärare 1,200 kronor.

Hospitalsvården

63:o) Sedan Riksdagen år 1892, för anordnande afen asyl i Vadstena
för sinnessjuke in. m., beviljat ett anslag äf 431,790 kronor samt
deraf på extra stat anvisat för år 1893 ett belopp af 100,000 kronor
och för år 1894 en summa af 250,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till fullbordande af arbetet å Vadstena asyl
anvisa på extra stat för år 1895 återstoden af det beviljade anslaget
eller 81,790 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

64:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för om- och
påbyggnad af, cellflygeln vid Nyköpings hospital i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med af medicinalstyrelsen framstäldt förslag på extra stat
för år 1895 anvisa 37,000 kronor.

Riksdagen har funnit behofvet af det nu ifrågasatta byggnadsföretaget
vara till fullo ådagalagdt och har emot de för detsamma upp -

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

gjorda ritningar och kostnadsförslag ingen erinran att göra, hvadan
Riksdagen på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp af 37,000 kronor
till om- och påbyggnad af cellflygeln vid Nyköpings hospital i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af medicinalstyrelsen framstälda förslag.

65:o) På grund af derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning
har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad för flera föregående
år egt rum, för år 1895 på extra stat beviljat ett anslag af 14,000
kronor till understöd åt Jerf so sjukhus för spetelske, under vilkor att
Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000 kronor
och medgifver, att spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset
erhålla vård, i den mån utrymmet sådant medgifver.

Kyrkorestaurering.

66:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,
att ännu återstående del af de utaf Riksdagen för Vadstena klosterkyrkas
restaurering beviljade medel måtte tå användas för restaureringens utförande
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en efter medlens beviljande
uppgjord ritning under samma vilkor och förbehåll, som blifvit
bestämda i afseende å arbetets utförande enligt förut uppgjord ritning.

Då af den till statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen framgår,
att kostnaden för en restaurering af Vadstena klosterkyrka i öfverensstämmelse
med den faststälda planen skulle komma att uppgå till betydligt
högre belopp, än som i det för 1891 års Riksdag framlagda
förslaget blifvit härför beräknadt, har Riksdagen, som funnit anmärknings
värdt, att en af vederbörande myndighet granskad kostnadsberäkningkunnat
vara i så hög grad ohållbar, som den nu ifrågavarande visat
sig vara, under närvarande omständigheter ansett annan utväg icke
förefinnas, än att, såsom Eders Kongl. Maj:t,s förevarande framställning
åsyftar, genom en förändring åt den ursprungliga planen, kostnaderna
för det återstående restaureringsarbetet begränsas till det belopp, som
är för ändamålet disponibelt. I anledning häraf, och då Riksdagen
icke har någon särskild erinran att göra emot den nu framlagda ritningen,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit, att den ännu
återstående delen af de utaf Riksdagen för Vadstena klosterkyrkas
restaurering beviljade medlen må få användas för restaureringens utförande
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en efter medlens bevilB/h.
till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

jande uppgjord ritning, under samma vilkor och förbehåll, som blifvit
bestämda i afseende å arbetets utförande enligt förut uppgjord ritning.

Diverse anslag.

67:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med hvad för flera föregående år egt rum,
jemväl för år 1895 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor
till svenska fornskriftsällskapet.

68:o) Likaledes på grund af derom utaf Eders Kongl. Maj:t gjord
framställning har Riksdagen, på sätt för flera föregående år egt rum,
till beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i utländska hamnar
beviljat ett extra anslag för år 1895 af 10,000 kronor.

69:o) Sedan nästlidna års Riksdag, med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande
af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt

12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1894, dels till
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf
500 kronor att utgå under år 1894, dels ock till två stipendier för
utbildande vid universitetet af prester, förtrogna med finska språket,

4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under år 1894, samt åt Eders
Kongl. Maj:t öfverlemnat att meddela de närmare bestämmelser, som
kunde erfordras rörande anslagens användande, bar Eders Kongl. Maj:t,
'' som den 2 juni sistlidet år i ofvannämnda afseenden meddelat närmare
bestämmelser, nu föreslagit Riksdagen att af de sålunda beviljade beloppen
anvisa lör år 1895: af anslaget till kontraktsadjunkterne 4,000
kronor, af anslaget till resekostnadsersättning åt desse 500 kronor samt
af det till stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

70:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med hvad för bvartdera af åren 1891
—1894 egt rum, på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp af 25,000
kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att
enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

71:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad för flera föregående år egt
rum, för år 1895 anvisat ett extra anslag af 3,150 kronor, att på de
vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till
understöd för utgifvande äfven under år 1895 af tidskriften ~r>Nyare bidrag
till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif».

72:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt medicinskt
arkiv» på extra stat för år 1895 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

Då, enligt hvad i statsrådsprotokollet blifvit meddeladt, utgifvandet
af ifrågavarande tidskrift visat sig medföra en årlig förlust af mer
än 3,200 kronor, som blott till en mindre del ersatts genom det statsbidrag,
som kunnat beredas från anslaget till resestipendier samt läroböckers
och lärda verks utgifvande, finner Riksdagen med hänsyn till
denna tidskrifts betydelse för den medicinska forskningen i vårt land
angeläget, att dess fortfarande utgifvande varder genom ett ökadt
understöd af allmänna medel tryggadt. Då det emellertid torde vara
möjligt att äfven framdeles från nyssnämnda anslag bereda tidskriften
något årligt bidrag, synes det Riksdagen, som om det särskilda anslag,
hvilket till understöd för densammas utgifvande bör ifrågakomma, lämpligen
kan till 2,000 kronor begränsas. I anledning häraf har Eders
Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen
på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp af 2,000 kronor
såsom understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt medicinskt
arkiv».

73:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på
extra stat för år 1895 anvisa 4,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för utgifvande i tryck af andra delen utaf professor H. Gyldcns
arbete angående liufvudplaneternas absoluta elementer.

På grund af de vitsord, vetenskapsakademien, enligt hvad i statsrådsprotokollet
meddelas, lemnat angående den stora vetenskapliga betydelsen
af professor Gyldene ifrågavarande arbete, har Riksdagen ansett
sig böra bevilja bidrag för detsammas utgifvande. Då emellertid
hvarken i statsrådsprotokollet eller i de till ärendet hörande handlingar,
som blifvit till Riksdagen öfverlemnade, utredning i någon mån lemnats
angående de med arbetets utgifvande förenade kostnader, har visshet
icke kunnat vinnas derom, att hela det begärda beloppet är för ändamålet
behöfligt. Vid sådant förhållande har Riksdagen ansett sig kunna

3 G

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

nedsätta det begärda anslaget till 3,000 kronor; och finner Riksdagen
så mycket större skäl härtill förefinnas, som Riksdagen föreställer sig,
att, derest detta belopp skulle befinnas vara för ändamålet otillräckligt,
erforderlig fyllnad otvifvelaktigt torde kunna från vetenskapsakademiens
tillgångar beredas.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det
sätt bifallits, att Riksdagen på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp
af 3,000 kronor till bestridande af kostnaderna för utgifvande i
tryck af andra delen utaf professor H. Gyldéns arbete angående hufvudplaneternas
absoluta elementer.

74:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för år 1895 anvisat ett extra anslag af 4,000
kronor, eller samma belopp, som för flera föregående år beviljats, till
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica».

75:o) Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har
Riksdagen till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1895
anvisat ett belopp af 25,000 kronor, under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,
icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som
staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager
föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan
under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser; dock att, hvad
landsbygden beträffar, Eders Kongl. Maj:t må ega att härutinnan göra
de eftergifter, som omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning
lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel; att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna
eller undervisningen blifva förbjudna; samt

alt anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta
sig de vilkor och kontroller, som i öfrig! af Eders Kongl. Maj:t pröfvas
nödiga och lämpliga.

76:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda fram -

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

ställning har Riksdagen, till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena
i norra Sverige, till underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer
m. m. på extra stat för år 1895 anvisat ett anslag af 11,500 kronor.

77:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifning
och spridning af nykterhetsskrifter på extra stat för år 1895 anvisa 4,000
kronor.

På grund af hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet anfördt,
har Riksdagen på extra stat för år 1895 anvisat ett anslag af

4,000 kronor, att med redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets
förfogande för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter.

78:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen på extra stat jemväl för år 1895 beviljat ett anslag
af 2,000 kronor, att utgå till understöd åt räddningshemmet för
drinkare vid Sans Souci invid Upsala på vilkor, som af Eders Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga.

79:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till
ersättande af en brist i anledning af Sveriges deltagande i en utställning
i Madrid på extra stat för år 1895 anvisa ett belopp af högst 4,198
kronor.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har icke af Riksdagen
bifallits.

80:o) Sedan Riksdagen i skrifvelse den 5 maj 1888 anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta förslag till en allmän pensionsinrättning
för barnmorskor jemte förslag till de bidrag från staten, som
derför kunde anses behöfliga, har, enligt hvad af statsrådsprotokollet
inhemtas, utredning i ämnet blifvit verkstäld af e. o. amanuensen vid
kongl. biblioteket G. Eldström, som med underdånig skrifvelse den
13 februari 1893 aflemnat betänkande om barnmorskecorpsens pensionering
jemte förslag till reglemente för barnmorskornas ålderdomsunderstödsanstalt.
Till betäckande af kostnaderna för den verkstälda utredningen
har på grund af särskilda kongl. bref statskontoret under förskottstitel
utanordnat ett sammanlagdt belopp af 5,505 kronor 58 öre, för
hvilket statskontoret i skrifvelse den G sistlidne december anhållit om
godtgörelse.

Likaledes har statskontoret i nämnda skrifvelse till godtgörelse

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

anmält förskott till sammanlagdt belopp af 238 kronor 30 öre, hvilket
statskontoret på grund af särskilda kongl. bref utbetalat såsom ersättning
för biträde vid undersökning och upprättande af förslag till iordningställande
för arkiv af vissa lokaler i Upsala, Vadstena och Kalmar
slott, hvilka arbeten varit föranledda af Riksdagens skrifvelse den 14
maj 1888 angående åtgärder för ett bättre handhafvande af offentliga arkiv.

Vidare har statskontoret i samma skrifvelse till ersättning anmält
ett belopp af 2,139 kronor 44 öre, som på grund af åtskilliga kongl.
bref af statskontoret förskottsvis utbetalts till den komité, som, i
anledning af Riksdagens i skrifvelse den 20 maj 1890 gjorda framställning,
efter af Eders Kongl. Maj:t erhållet uppdrag afgifvit betänkande
och förslag, om och på hvilka vilkor statsbidrag må kunna
lemnas till aflönande af vikarie för sådan ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola, som af sjukdom urståndsättes att fullgöra sin tjenst.

I anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t för återgäldande af
berörda förskott af Riksdagen äskat ett extra anslag för år 1895,
hvilket anslag, till undvikande af öretal i rikstateu, upptagits till 7,884
kronor. .

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Stockholm den 7 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Bil.

Ordinarie anslagen under riks -

Ecklesiastik -

Departementschefen ..............................................................................................................................

Departementets afdelning åt Kongl. Maj:ts kansli ...........................................................................

Riksarkivet...............................................................................................................................................

Kongl. biblioteket................................................................................................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag å tillhopa 14,300 kronor) ..................

Kleresistaten. Nuvarande belopp ........................................................................................................

Minskas å det i kolumnen “Friheter och kyrkotionde“ upptagna belopp med .......................

Domkapitlens expeditioner ...................................................................................................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ......................................................................................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag). Nuvarande anvisning i kontant ................

Tillkommer: höjning i anslaget till materiel för astronomiska observatoriet vid universitetet
till aflönande åt eu vaktmästare vid botaniska laboratoriet och museet vid universiför
upprättande vid universitetet i Lund af en extra ordinarie professur i geo till

aflöning åt en laborator i experimentel fysiologi i Lund................................

till universitetsseminarier inom den humanistiska sektionen i Upsala ................

till d:o i Lund ...........................................................................................................

till det matematiska seminariet i Upsala ................................................................

till d:o i Lund ..........................................................................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande belopp ............................................................

Ökas för anställande af en laborator i bakteriologi med ............................................................

Allmänna läroverken, reservationsanslag ............................................................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom ........................................................................................................

Högre lärarinneseminariet ....................................................................................................................

Pedagogier och folkskolor. Nuvarande belopp....................................................................................

Minskas å anvisning i kontant med..........................................

och å “indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag: ersättningar" med ............

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Litt. A.

statens Åttonde hufvudtitel.

\			Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
departementet.					Friheter och kyrkotionde.	Ersättningar.
		Kronor	6.	Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	Ö.
			17,000 81,800 39,300 64,200 46,350						17,000 81,800 39,300 64,200 46-,3 50
				>.

	r •

		375,747: — 2,000: —
		20,660 19,159 55,000		16,000		337,087 5,841		373,747 25.000 55.000
		; {a

		692,381: — 20,700: —
i Upsala ............ tetet i Upsala.... grafi och historia	700: — 500: — 4,000: — 8,000: — 5,000: — 4,500: — 1,500: — 1,500: —	713,081		35,820				748,901	1
		167,900: — 2,000: —
		169,900 2,909,404 100,000 43,500						169,900 2,909,404 100,000 43,500
''

	_
	..... 11: —	26,527: —
	..... 340: —	351: —	24,406	—	1,010	—	760	—	26,176	—
		Transport	4,303,760	—	52,830	—	343,688	-	4,700,278	-1

Bih. till Riksd. Frot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 0

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande............................................................................................

• Stipendier för seminarieelever............................................................................................................

j Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer ........................................................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ....................................................................................

Understöd åt högre folkskolor.....................................................................................''.......................

eller ett gemensamt reservationsanslag.........................................,.............................................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar,

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, förslagsanslag............................................

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .....................................................................................

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan, förslagsanslag ...............................

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, förslagsanslag........................................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola,

De tekniska läroverken............................................................................................................................

Gymnastiska centralinstitutet ................................................................................................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater ............................,..............................................................

Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst ...............................................................

; Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag ............................................................

| Barnmorskeundervisningen och barubördshusen....................................................................................

Ortopediska institutet ..................................................................................................................

I Veterinärundervisningen ............................................................................................,............................

j Vaccinationens befrämjande....................................................................................................................

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och sjukvård, förslagsanslag................................

Svenska läkaresällskapet........................................................................................................................

Svenska akademien ...............................................................................................................................

Vetenskapsakademien ...........................................................................................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf 450 kronor reservationsanslag) ................

Landtbruksakademien (nytt) ...............................................................................................................

| Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag å tillhopa 21,400 kronor) ....

[ Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reservationsanslag).......................................................

i Naturhistoriska riksmuseum...................................................................................................................

Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor reservationsanslag).....................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, förslagsanslag ....................................................

Institutet för blinda...........................................................................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 31.

Transport

316,025: —
75,000: —
95,000: —
20,000: —
20,000: —

................................................ 526,025: —

förslagsanslag........................ 45,000: —

........................................ 3,925,000: —

............................................... 55,000: —

................................................ 50,000: —

................................,............... 110,000: —

förslagsanslag (nytt) ............ 40,000: —

200,000: —

50,150: —

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Kronor

4,303,760

4,751,025

394,975

37,150

494,750

103,500

12,000

32,750

8,250

57,500

7,700

145,000

3.000
8,250

12,460

29,450

4.000
61,300
51,200
75,650
25,050

250,150

Friheter och
kyrkotionde.

Kronor

52,830

700

Ersättningar.

Kronor

343,688

Summa.

Kronor

4,700,278

4,751,025

394,975

37,150

494,750

103,500

12,000

33.450
8,250

57,500

7,700

145,000

3.000
8,250

12,460

29.450

4.000
61,300
51,200
75,650
25,050

— 250,150

Transport 110,868,870|—| 53,530, — [ 343,688|—111,266,088

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Fattigvården i Stockholm och landsortén ................................................................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .................................................................

Lasaretts underhåll. Nuvarande anvisning i kontant .........................................

Ökas å anslaget till seraiimerlasarettet med........................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag..............................................,..............................

Stora barnhuset i Stockholm .....................................................M,.............................

Frimurarebarnhuset .....................................................................................

Barnhusen i landsorten.......................................................;...;.................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag .....................................

Kyrkors underhåll........................................................................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, reservationsanslag

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp.....

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsummma med................................

Extra utgifter, reservationsanslag ............................................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

) h if 5 j i f ■ i'' •'' .* •• *t Transport	Anvisning i kontant.	Indelning och d anvisning, Friheter och kyrkotionde.	ermed jemförlig på förslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor. 10,868,870 9,564	Ö.	Kronor. 53,530	ö.	Kronor. 343,688	ö.	Kronor. 11,266,088 9,564	Ö.
	75,000	—	- -''	—	- -	—	75,000
.................................................... 42,061: —
.................................................... 53,000: —	95,061	—	4,360	—	- -	—	99,421	—
	900,000	—	— —	-r-	— —	—	900,000	—
	78,000	—	—	—	—	—	78,000	—
	2 750						2 750	_
	28*380	_					28,380	—
	25,000	—	—	—	- -	—	25,000	—
	7,528	—	193,300	—	169,400	—	370,228	—
	24,000	—	- -	—	- -	—	24,000	—
	80,000	—	— -	—	— -	—	80,000	—
	1 500						1,500
.................................................... 23,093: —
.................................................... 14: —	23,079	—	- -	—	- -	—	23,079	—
	15,000	—					15,000	—
Summa	12,233,732	—	251,190	—	513,088	—	12,998,010	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde

hufyudtitel. * •

Ecklesiastikdepartementet.

Riksarkivet:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän....................... 1,700: —

„ fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia ... 3,000: —

„ fortsatt utgifvande af “Svenska riksdagsakter" m. no. 1,500: -

Nationalmuseum:

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

• • , VI, Jj''.......

Lifrustkammaren:

! För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m.........................

Domkapitlens expeditioner:

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

Universiteten:

Till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i
Upsala........................................................................... 6,000:

För uppehållande af undervisningen och examinationen i

geografi vid universitetet i Upsala .............................. 1,000

Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket
i Upsala .................................................... 2,500

„ aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund.............................. 4,000

„ lärare i tyska, franska och engelska språken vid universitetet
i Lund ..................................................... 6,000

Transport 19,500

Kronor.

6,200

4,000

5,800

3,716

19,716|-

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Transport 19,500: —

''ill särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg ....................................................... 2,000: —

„ personligt lönetillägg åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Lund August Jakob Theodor Palm 500: —
„ personligt lönetillägg åt akademikamreraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell ................................................ 750: —

„ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund....................................................................... 1,500: —

„ arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen
i Lund............................................................... 500: —

„ till uppförande åt anatomiska institutionen i Lund af

en ny byggnad .......................................................... 50,000: —-

Kronor. ö.

19,716 —

74,750

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologisk^

klinik ........................................................................ 900: —

„ arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium.
.............................. 900: —

„ en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn .....................,,......................... 1,800: —

„ en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —

„ utförande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet................................................................. 1,500: —

För anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet................................................... 500: —

„ om- och tillbyggnad af den åt institutets patologiskanatomiska
och kemiska institutioner m. m. för närvarande
upplåtna byggnad m. m................................ 45,800: —

54,200

Allmänna läroverken och pedagogierna:

Till

tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna

läroverken och pedagogierna.......................................

arfvoden åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning
åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken
......................................................................

bestridande af förhöjd aflöning åt ordinarie teckningslärare
vid rikets allmänna läroverk under tjenstledighet
på grund af sjukdom, förslagsanslag............

345,725:

100,000: —

3,000:--

Transport

448,725
597,39 f

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

	Kronor.	O.
Transport Högre lärarinneseminariet:	597,391	—
Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminariet 4,000: — För fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet ......................................................... 3,000: — „ beredande af fortsatt undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan ............................. 5,000: —	12,000
Folkundervisningen:
Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskole-lärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier.................................................. 33,300: — „ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ..... 15,000: —	48,300
De tekniska läroverken:
Till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik vid tekniska högskolan ................................... 2,000: — „ elektrotekniska apparater och laborationer vid dito... 1,200: — „ förstärkning af undervisningen vid högskolan ............ 15,800: — „ hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi vid dito 600: — „ förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Eskilstuna .................................................................. 750: — „ understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till be-stridande af kostnader för deras inspektion ........... 35,000: —	55,350
Gymnastiska centralinstitutet:
För tillbyggnad af och förändringar inom institutets lokaler äfvensom för anskaffande af behöflig ny materiel .......................................	40,000	—
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper...... 1,200: — För anordnande vid farmaceutiska institutet af ny värme-och ventilationsledning samt anskaffande af en ny ång-panna vid institutet................................................... 2,475: — Till uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tand-sjukdomar ................................................................... 4,000: —	7,675
Transport	760,716	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Transport

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården
af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening.......................,..v........ 4,000

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn lemningar

m. m.:........................................................ 3,200

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum, m. m. 2,000

Naturhistoriska riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater
och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till
bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter
.................................................................... 2,000: -

„ vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

samling ............................................... 2,800:-

„ fortsatt amortering af brist å museets expensmedels anslag.

..............................''......................................... 1,000:

Meteorologiska centralanstalten :

För upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid anstalten

Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter för öfver åriga

döfstumma ,,.................................................... 49,200: —

„ blindskolan i Vexiö ............................................ 14,100: —

„ handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ............... 10,000: —

„ tryckning af blindskrifter............................................. 2,500: —

„ understöd åt blindlärareelever samt reseunderstöd åt

blindlärare .............................................................. 1,200: —

Kronor.

760,716

9,200

5,800

7,950

_ 77,000

Transporti 860,666

Bill. till Riksd. Prat. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Käft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Transport

Hospitalsvånhji:

Till fullbordande af arbetet å Vadstena asyl .................... 81,790: —

För om- och påbyggnad af cellflygeln vid Nyköpings

hospital ....................................,................................. 37,000: —

Till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske ................... 14,000: —

Diverse anslag:

Till svenska 1 fornskriftsällskapet.........................................

„ beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

M i utländska hamnar........................;............. .........

„ fortsatt anställande af två kontraktsadjunkter inom

Vesterbottens fjerde kontrakt .....................................

„ resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...
„ två stipendier för utbildande vid universitetet af prester,

förtrogna med finska språket.......................................

„ nordiska museet .........................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif" ..........................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nordiskt
medicinskt arkiv" .............................................

„ bestridande af kostnaderna för utgifvande i tryck af
andra delen utaf professor H. Gyldéns arbete angående

hufvudplaneternas absoluta elementer ........................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

mathematica" ..............................................................

„ understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.............

„ fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra
Sverige, till underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätnings stationer

m. m.........................................................

För utgifning och spridning af nykterhetsskrifter............

Till understöd åt räddningshemmet för drinkare vid Sans

Souci invid Upsala.................................................

„ ersättning för belopp, som af statskontoret förskottsvis
utbetalts .....*................................................................

2,000:

10,000:

4,000:

500:

1,500:

25,000:

3,150:

2,000:

3.000

4.000
25,000

11,500: —
4,000: —

2,000: —

7,884: —

Summa

Kronor.

860,666

132,790

105,534

1,098,990

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1894.