Riksdagens Skrifvelse N:o 33 (Riksdagsskrivelse 1894:33)

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 maj 1894.

— — — — — — Andra Kammaren — 9 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 8 och 67.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel,
innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen för Eders
Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Postverket.

l:o) I den till Riksdagen den 16 januari innevarande år aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner till aktuarien
Hans Fredrik Wennerbom å 1,600 kronor och postexpeditören
Johan Ferdinand Decander å 1,000 kronor, att till en hvar af dem utgå
Bill. till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft. (N:o 33). 1

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked ur postverkets
tjenst blefve honom beviljadt, dels med förklarande att i mån af afgång
åtta kontrollörsbefattningar af 3:e lönegraden finge af generalpoststyrelsen
indragas och i deras ställe inrättas en ny kontrollörstjenst af 2:a lönegraden
och åtta nya postexpeditörstjenster, deraf fem af l:a lönegraden
och tre af 2:a lönegraden, samt två kontrollörsbefattningar uppflyttas från
3:e till l:a lönegraden, dels ock med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet
för den 13 januari 1894 tillstyrkta ändringar i postverkets
stater äfvensom af de enligt samma protokoll föreslagna bestämmelserna
angående semester för tjenstemännen vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna,
måtte för år 1895 bestämma postverkets anslag, förslagsvis
beräknadt, till 7,981,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom
postverkets utgiftsstater skulle ökas med 339,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1895 föreslagna staterna, jemförda med
de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad
åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1895:

aflöningsstaten ...................................... Kr. 3,065,600

öfvergångsstaten .................. » 2,400

indragningsstaten............. » 593

pensionsstaten.......................................... » 90,225

omkostnadsstaten .................................. » 4,737,000

oförutsedda utgifter............................. » 40,000

afkortningar och restitutioner m. m. » 45,182

tillsammans Kr. 7,981,000

år 1894:
Kr. 2,949,700	—
» 3,600	—
» 2,593	—
» 92,750	—
» 4,507,000	—
» 40,000	—
» 46,357	—
Kr. 7,642,000	—

Hvad beträffar utgiftsstaten för postverket har Riksdagen, ehuruväl
enligt Riksdagens mening postverkets ekonomiska resultat i sjelfva verket
icke torde kunna anses vara så gynsamt som departementschefen i sitt
yttrande till förenämnda statsrådsprotokoll antydt, dock funnit sig böra
på öfriga i samma protokoll anförda skäl bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag
ej mindre beträffande omreglering af kontrollörstjensterna än äfven
hvad angår anvisande af medel för inrättande af 30 nya postexpeditörsbefattningar.

Likaledes har Riksdagen velat uttala sin anslutning till den af generalpoststyrelsen,
enligt dess i statsrådsprotokollet anförda skrifvelse af den
24 november 1893, antydda utväg att möta den växande rörelsen inom
postverkets olika verksamhetsgrenar genom att, der så ske kan, utbyta
tjensteman mot vaktbetjente.

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

Förslaget om höjning af anslaget till gratifikationer m. m. för anordnande
af postelevkurser har icke gifvit anledning till annan erinran från
Riksdagens sida, än att dessa studiekurser synas böra så anordnas, att
undervisning der meddelades ej allenast åt extra ordinarie posttjenstemän,
utan äfven, i den omfattning så lämpligen ske kan, åt vaktbetjente, hvarigenom
en utvidgad verksamhet för de senare i postverkets tjenst skulle
främjas.

Angående slutligen de föreslagna pensionerna åt aktuarien Wennerbom
och postexpeditören Decander, har Riksdagen ansett dessa pensionsbelopp
skäligen kunna så till vida nedsättas, att Wennerbom, som, enligt
hvad i statsrådsprotokollet meddelas, är berättigad till pension å 1,200
kronor från civilstatens pensionsinrättning, beviljas pension från postmedlen
å 1,000 kronor, och Decander, hvilken, såsom jemväl af sagda protokoll
framgår, tjenstgjort vid postverket endast 15 år samt för ordinarie anställning
utom detta verk uppbär aflöning å stat, tilldelas pension å 700
kronor. I anledning häraf har den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna pensionsstaten
minskats med 900 kronor, eller från 90,225 till 89,325 kronor.

Riksdagen får anmäla:

att Eders Kongl. Maj:ts framställning angående beredande af semester
utan minskning i inkomster å tjensten för tjenstemännen vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna af Riksdagen bifallits;

att Eders Kongl. Maj:ts förslag angående pension åt aktuarien Hans
Fredrik Wennerbom på det sätt bifallits, att åt Wennerbom beviljats en
årlig pension å 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter
den, under hvilken afsked ur postverkets tjenst varder honom beviljadt;

att Eders Kongl. Maj:ts förslag angående pension åt postexpeditören
Johan Fredrik Decander på det sätt bifallits, att åt Decander beviljats eu
årlig pension å 700 kronor, att utgå från och med månaden näst efter
den, under hvilken afsked ur postverkets tjenst varder honom beviljadt;
samt

att Riksdagen med beräknande af postverkets stater för år 1895 till

följande belopp, nemligen:

aflöningsstaten............................................................................... Kr. 3,065,600: —

öfvergångsstaten ......... » 2,400: —

indragningsstaten ..................................................................... » 593: —

pensionsstaten......................................................... » 89,325: —

oinkostnadsstaten..................................................................... » 4,737,000: —

oförutsedda utgifter........................ » 40,000: —

afkortningar och restitutioner m. m................... » 42,182: —

tillsammans Kr. 7,980,100

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 7,980,100 kronor, att
utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

2:o) Sedan Eders Kong! Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att Riksdagen dels, med godkännande af de
enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 sistlidne januari
föreslagna staterna för telegrafverket och de vilkor för de nya aflöningarnas
åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed tillstyrkts, dels ock, med förklarande
att af telegrafverkets medel skulle tills vidare utgå till telegrafverkets
pensionsinrättning ett årligt bidrag, motsvarande en och en
half procent af den för året beräknade inkomst af telefonabonnements- och
samtalsafgifter, och till telegrafverkets enke- och pupillkassa jemväl ett
årligt bidrag till belopp, utöfver det i sådant hänseende nu utgående, af

1.000 kronor, måtte, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets
utgiftsstater göra de jemkningar. som kunde finnas a behofvet påkallade,
såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafverkets medel, till
telegrafverket för år 1895 anvisa enahanda belopp, 2,870,000 kronor, hvartill
inkomsterna af telegramportoafgifter samt af telefonabonnements- och
särskilda samtalsafgifter för året beräknats, samt tillika medgifva, att det
öfverskott, som kunde å dessa inkomster uppstå, finge af Eders Kongl.
Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring,

så och efter det Riksdagen i skrifvelse af den 18 nästlidne april anmält,
att hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda hemstält icke vunnit Riksdagens
bifall,

har uti en till Riksdagen den 20 i nämnda månad aflåten proposition
(n:o 70) Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt
statsrådsprotokoll öfver finansärenden för samma dag, föreslagit, att Riksdagen,
med godkännande af de i nyssberörda statsrådsprotokoll omförmälda
ändringarna i telegrafverkets stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen
rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunde finnas af
behofvet påkallade, måtte, såsom reservationsanslag, att utgå direkt af
telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1895 anvisa enahanda belopp,

1.370.000 kronor, hvartill inkomsterna af telegramportomedlen af telegrafstyrelsen
blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

kunde å dessa inkomster uppstå, tinge af Eders Kongl. Maj:t användas till
telegrafverkets och telefonväsendets tidsenliga utveckling och förbättring.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande proposition
föreslagit, har Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet
för den 20 april 1894 omförmälda ändringarna i telegrafverkets stater,
under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra
de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag,
att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1895
anvisat enahanda belopp, 1,370,000 kronor, hvartill inkomsterna af telegramportomedlen
af telegrafstyrelsen blifvit beräknade, samt tillika medgifvit,
att det öfverskott, som kan å dessa inkomster uppstå, må af Eders Kongl.
Maj:t användas till telegrafverkets och telefonväsendets tidsenliga utveckling
och förbättring.

Tullverket.

3:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders
Kongl. Maj:t vidare föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af de
enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari 1894
föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte för år 1895 bestämma
anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp
af 2,509,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater för
år 1895 enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att sluta å föl -

jande belopp:

aflöningsstaten............................................................................... Kr. 1,837,000: —

öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... » 12,250: —

ålderstilläggsstaten...................................................................... » 220,000: —

indragningsstaten ...........................................................''............ » 17,600: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... » 227,000: —

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
efterleinnade enkor och barn (deraf 10,000 kronor

bestämdt anslag) .................................................................. » 41,800: —

omkostnadsstaten............... » 213,350: —

Summa Kr. 2,569,000: —

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:

aflöningsstaten .......................................................................... Kr. 1,837,000: —

öfvergångsaflöningsstaten ........................ » 14,050: —

ålderstilläggsstaten.................................. » 220,000: —

indragningsstaten......................................................................... » 20,950: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... » 227,000: —

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
efterlemnade enkor och barn (deraf 10,000 kronor

bestämdt anslag)............................................ » 41,800: —

omkostnadsstaten......................................................................... » 213,200: —

Summa Kr. 2,574,000: —

I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda framställning
har Riksdagen förehaft till behandling en i Riksdagens år 1893 församlade
revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1892 gjord framställning, som berör tullverkets aflöningsstat.

I denna berättelse hafva revisorerna fäst Riksdagens uppmärksamhet
å det förhållande, att, sedan vid beviljande af anslag för tullverket för år
1892 Riksdagen, som medgifvit, att de besparingar, hvilka uppstode å tullverkets
ordinarie aflöningsstat, finge af generaltullstyrelsen disponeras för
samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten uppförda anslagen till vikariatsersättningar
och extra biträden m. in. inom styrelsen och inom lokalförvaltningen
vore afsedda, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag
bestämt aflöningsstaten till 1,812,600 kronor, deraf 1,612,600 kronor till
ordinarie aflöningar och 200,000 kronor till vikariatsersättningar, samt,
enligt tullverkets räkenskaper för revisionsåret, till vikariatsersättningar
och extra biträden utgått ett belopp af kronor 321,075: 47, så hade skillnaden
emellan sistberörda belopp och det för ändamålet beviljade anslaget,

200,000 kronor, eller kronor 121,075: 47, jemte ett från öfvergångsaflöningsstaten
öfverfördt belopp af 200 kronor, omförts till aflöningsstaten,
och det belopp, hvarmed sistnämnda stat, från hvilken ordinarie aflöningar
utgått med 1,517,523 kronor 37 öre och som sålunda visat en utgift å
tillsammans kronor 1,638,798: 84, till följd häraf öfverskridits, eller 26,198
kronor 84 öre, betäckts genom en omföiing till aflöningskonto af den
tullverket från fyr- och båkmedlen tillkommande provision, som år 1892
uppgått till 31,900 kronor 74 öre; och hafva revisorerna med afseende å
omförmälda förhållande ansett, att det kunde ifrågasättas, huruvida berörda
provision, hvilken, jendikt kongl. förordningen den 15 februari 1881 an -

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

gående lotsverk^!, tillkomme tullverket för uppbörden af fyr- och båkmedlen,
rätteligen borde, såsom under revisionsåret egt rum, användas till
aflöningar, hvarigenom den af Riksdagen faststälda aflöningsstaten i sjelfva
verket blifvit öfverskriden.

I det utlåtande, som af generaltullstyrelsen afgifvits rörande anmärkta
förhållandet, har styrelsen till en början anfört, att enligt såväl den af
revisorerna åberopade förordningen angående lotsverket som ock äldre förordningar
i samma ämne tullverket blifvit tillerkändt rättigheten att för
uppbörd, debitering och redovisning af fyr- och båkmedlen tillgodoräkna
sig provision å samma medel, hvilken provision jemlikt kong! förordningen
den 5 juni 1874, efter att dessförinnan hafva utgått med 3 procent
å bruttouppbörden, nedsatts till sitt nuvarande belopp af två procent å
samma uppbörd.

Denna provision hade först under en följd af år utgått såsom sportel
i tjensten till tullverkets tjensteman och betjente; men genom kongl. brefvet
den 3 december 1842 angående förändradt aflöningssätt för tullverkets
tjensteman och betjente hade stadgats, att godtgörelsen för deras besvär
med fyr- och båkmedlens uppbörd m. m. skulle utbetalas direkt af tullinedlen
till de vid lokaltullförvaltningarna anstälde tjensteman och betjente
såsom uppbördsprovision och till tjenstemännen vid generaltullstyrelsens
kansli och kontor såsom sportelersättning, emot det att tullkassan vid hvarje
års slut af fyr- och båkmedlen erhölle belöpande ersättning, hvarefter
genom kongl. brefvet den 22 maj 1868 blifvit bestämdt, att aflöningssättet
medelst uppbördsprovision skulle upphöra och från och med nästpåföljande
året utbytas mot fast aflöning, hvarvid dock de tjensteman och betjente,
hvilka förklarat sig sådant önska, finge bibehållas vid det förra aflöningssättet,
i följd hvaraf sådan provision jemväl utgått till vissa personer, intill
dess den sista af dem från och med den 1 december 1892 tilldelades pension;
och hade med stöd af förstnämnda kongl. bref allt ifrån år 1843
hela den tullverket tillkommande uppbördsprovision å fyr- och båkmedlen
blifvit i hufvudboken godtskrifven ordinarie staten och sålunda ansetts
icke såsom en inkomst, hvilken i likhet med de vanliga tullintraderna
skolat uppdebiteras och omedelbart redovisas för statsverkets räkning, utan
såsom en tillgång, afsedd uteslutande för tullverkets egen räkning, och
hvilken enligt sin natur i främsta rummet skolat användas till uppbördsprovision
eller aflöning; i följd hvaraf tullmedelsutgiften under dessa titlar
minskats i mån af provisionens belopp.

Detta bokföringssätt hade äfven tillämpats vid upprättandet af tullverkets
hufvudbok för år 1892; och framginge deraf, enär sammanlagda

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

beloppen af nämnda års tullmedelsanslag till aflöning, vikariatsersättning,

extra biträden in. m. uppgått till .......................................... Kr. 1,812,600: —

att, sedan från de under samma titlar utbetalda eller

omförda beloppen ........................... Kr. 1,838,798: 84

afdragits uppbördsprovisionen å fyr och

båkmedlen ................................. > 31,900: 74

och dessa utgifter af tullmedel afförts med skilnaden Kr. 1,806,898: 10
samma utgifter alltså i sj elfva verket understigit statsanslagen
med....................................................................... » 5,701: 90

Ett förhållande, likartadt med det af revisorerna nu påvisade, hade
emellertid icke egt rum förrän år 1889, hvilket års hufvudbok, likasom
ock de derpå följande två årens, utvisade liknande resultat, på sätt af
nedanstående tablå inhemtades, nemligen:

År.	Sammanlagda beloppen af anslag till aflöning, vikariats-ersättning, extra biträden m. m. utgjorde		Tullmedelsutgiften enligt räkenskapen understeg alltså statsanslaget med
enligt stat	enligt räkenskapen
af fyr- och båkmedel	af tullmedel
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
1889	1,692,900	—	30,038	31	1,691,072	23	1,827	77
1890	1,778,300	—	30,124	27	1,776,251	04	2,048	96
1891	1,812,600	—	31,937	87	1,789,313	86	23,286	14

Orsakerna dertill, att ifrågavarande utgifter sålunda år efter år stegrats
och jemväl nödvändiggjort förhöjningar dels å anslaget till vikariatsersättning
och extra biträden m. m. och dels å ordinarie aflöningsstaten,
vore att finna förnämligast i de af Riksdagen under åren 1888 och 1892
beslutade nya eller höjda tullafgifterna å en stor mängd varuartiklar, i det
att dessa förändringar i tulltaxan i högt betydande mån ökat tullförvaltningarnas
arbete och i följd deraf nödvändiggjort inkallande i tjenstgöring
mot stadgadt dagtraktamente af ett stort antal extra ordinarie såväl tjensteman
som betjente, hvarjemte den med nödvändighet påkallade ökade bevakningsstyrkan
vid norska gränsen, der dessutom flere nya förtullningsstationer
blifvit inrättade, samt vid gränsen mot Finland, der rörlig bevakning
anordnats långs med Torneå eif, medfört högst betydligt förhöjda utgifter
från anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m.

Riksdagens Skrifvelse N:o 33. '' 9

För den händelse att generaltullstyrelsens uppfattning angående dispositionen
af och redovisningssättet för den tullverket tillfallande provisionen
af fyr- och båkmedlen icke skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
godkännande, utan denna inkomst böra i likhet med tullmedlen
omedelbart inflyta till statsverket, förklarade styrelsen, att med hänsyn till
ofvan anförda skäl, hvilka äfven framgent syntes komma att göra sig
gällande, för så vidt styrelsen såsom hittills skulle kunna med noggrant
iakttagande af tullverkets rätt tillgodose den trafikerande allmänhetens
och sjöfartens enligt styrelsens åsigt fullt berättigade anspråk på skyndsam
expedition från tullverkets sida, förhöjning af anslaget till vikariatsersättning
och extra biträden m. in. skulle blifva af behofvet påkallad.

Att, på sätt revisorerna anmärkt, eu af Riksdagen faststäld stat blifvit
med anlitande af ifrågavarande provisionsmedel öfverskriden, anser Riksdagen
oegentligt; och då, såsom framgår af generaltullstyrelsens ofvan anförda
yttrande, den till tullverket utgående provision å fyr- och båkmedlen
numera icke till någon del är anvisad såsom särskild godtgörelse
åt dem bland verkets tjensteman och betjente, som med uppbörden af
dessa medel hafva befattning, synes det Riksdagen, att berörda provision
borde till statsverket inlevereras.

Skulle emellertid öfverförandet af dessa medel till statsverket, såsom
generaltullstyrelsen antydt, föranleda ökadt anslagsbehof, lärer Eders Kongl.
Maj:t icke underlåta att med anledning häraf till Riksdagen göra den
framställning, hvartill förhållandena må föranleda.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att hvad Eders Kongl.
Maj:t under anslagstiteln »tullverket» nu föreslagit af Riksdagen bifallits.

Skogsväsendet.

4:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, dels
att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet måtte höjas med 128,000 kronor från 431,092 kronor
till 559,092 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:
bestämdt anslag:

för skogsstaten .............................................. Kr. 447,208: —

» statens skogsläroverk.............................. * 47,700:— Kr. 494,908: —

Bill. till lliksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 2

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarepersonal
................................................................................ 5 84,400: —

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen.............*Kr. 8,600: —

» kronoskogames förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet
................................................. .. » 559,092:— » 568,692: —

Summa Kr. 1,147,000: —
dels oek att Riksdagen måtte medgifva, att, der såsom föreståndare
för statens skogsskola funnes böra anställas annan person än jägmästaren
i det revir, inom hvilket skolan vore belägen, Eders Kongl. Maj:t skulle
ega att till sådan skolföreståndare, hvilken skulle vara pligtig att, der
sådant honom af domänstyrelsen uppdroges, under vederbörande revirförvaltares
ledning öfvertaga förvaltningen af skolan oingifvande eller angränsande
kronopark, anvisa, utöfver den för befattningen anslagna lön,
ett fyllnadsarfvode af 1,000 kronor, för år räknadt, att utgå af reservationsanslaget
till kronoskogames förvaltning och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet.

Emot Eders Kongl. Maj:ts förslag om höjande af anslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet har
Riksdagen icke haft något att erinra.

Hvad åter angår förslaget att vid statens skogsskolor förordna annan
föreståndare än vederbörande revirförvaltare, så anser Riksdagen visserligen
önskvärdt, om fortfarande såsom hittills de ifrågavarande båda tjensterna
kunde förenas, men vill dock med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som förefinnas i afseende å skogsskolorna vid Grönbo och
Kolleberga, icke motsätta sig förslaget i hvad det afser dessa skolor.
Jemväl till föreståndaren för skolan vid Bispgården har Riksdagen, som,
på sätt här nedan i punkten 5:o anmäles, bifallit Eders Kongl. Maj:ts
framställning om förflyttning af Sillre skogsskola till Bispgården, velat
utsträcka medgifvandet i fråga. I sammanhang härmed vill Riksdagen, med
stöd af hvad domänstyrelsen, enligt hvad till det i förevarande ärende
förda statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari innevarande
år blifvit meddeladt, yttrat med afseende å de med statsmedel
understödda enskilda skogsskolorna, och då den af departementschefen till
samma protokoll lemnade utredning synes gifva vid handen, att redan
genom statens skogsskolor tillfälle till undervisning är beredt åt så stort

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

antal elever, som behofvet i detta hänseende kräfver, uttala önskvärdheten
deraf, att de understöd, som för närvarande från reservationsanslaget till
enskilda skogsundervisningen utgå till de privata skogsskolorna, måtte
snarast möjligt indragas.''

Riksdagen har besluta dels att höja reservationsanslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet med
128,000 kronor från 431,092 kronor till 559,092 kronor och alltså öka
det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet 1,019,000 kronor
med 128,000 kronor till 1,147,000 kronor;

dels ock att medgifva, att, derest vid statens skogsskolor vid Grönbo
och Kolleberga samt jemväl vid Bispgården, sedan skogsskola derstädes
kommit till stånd, finnes böra såsom föreståndare anställas annan person
än jägmästaren i det revir, inom hvilket skolan är belägen, Eders Kongl.
Maj:t må ega att till sådan skolföreståndare, hvilken skall vara pligtig att,
der sådant honom af domänstyrelsen uppdrages, under vederbörande revirförvaltares
ledning öfvertaga förvaltningen af skolan omgifvande eller angränsande
kronopark, anvisa, utöfver den för befattningen anslagna lön,
ett fyllnadsarfvode af 1,000 kronor, för år räknadt, att utgå af reservationsanslaget
till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet.

5:o) Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 21) af den 22 december
1893 har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva:

att vid förra militiebostället Bispgården måtte för en kostnad af högst
tjugufyra tusen kronor uppföras de för skogsskolans behof erforderliga
byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af domänstyrelsen med
skrifvelse den 6 i ofvannämnda månad insända ritningar och kostnadsförslag;

att, sedan byggnaderna å Bispgården blifvit uppförda och skogsskolan
dit flyttats, hemmanet 9/I6 mantal Sillre n:o 6 måtte under de i kongl.
brefvet den 29 maj 1874 omförmälda vilkor å offentlig auktion till den
högstbjudande försäljas med tillträdesrätt för köparen påföljande midfasta;

att kostnaden för uppförandet af de nya byggnaderna vid Bispgården
måtte af skogsmedel förskjutas med godtgörelse af den för hemmanet
Sillre inflytande köpeskilling; samt

att, om öfverskott uppstode å sagda köpeskilling, detta öfverskott
måtte, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar,
få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark.

Riksdagen, som funnit talande skäl vara anförda för den ifrågasatta
förflyttningen af Sillre skogsskola, har bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t
i ämnet föreslagit. Jemte anmälan härom har Riksdagen dock ansett sig

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

höra framhålla, att, enligt Riksdagens uppfattning, någon besparing borde
kunna göras i de för nybyggnaderna vid Bispgården beräknade kostnader.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har i en till Riksdagen den 8 december 1893
aflåten proposition (n:o 16) föreslagit Riksdagen att medgifva, att jägmästaren
i Kalix revir Axel Reinhold Brodin måtte berättigas att för
åtnjutande af ålderstillägg få räkna sig till godo den tid, han enligt Eders
Kongl. Maj:ts förordnande af den 23 januari 1874 uppehållit nämnda jägmästaretjenst.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning bar af Riksdagen bifallits.

Städers friheter.

7:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har det å anslaget till städers friheter i kolumnen »friheter och kyrkotionde»
upptagna belopp, 6 kronor, höjts med 34 kronor till 40 kronor
och således anslagets slutsumma höjts med motsvarande belopp från 21,556
kronor till 21,590 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln är
icke någon förändring ifrågasatt, och har Riksdagen i riksstaten för år
1895 till oförändrade belopp uppfört samtliga i nu gällande riksstat uppförda
ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln, i hvilka förändring icke här
ofvan anmälts.

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

Extra anslag.

Rörande tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva
nedannämnda beslut blifvit fattade.

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

9:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande af
arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå på extra stat
för år 1895 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokollet har departementschefen,
under erinran att Riksdagen för innevarande år liksom för hvart och ett
af de fyra närmast föregående på extra stat beviljat 4,000 kronor till
arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå, anfört, att
han på i statsrådsprotokollet angifna skäl ville förorda en ökning af byråassistentens
årsarfvode med 500 kronor.

Riksdagen inser visserligen, att det kan uppstå svårighet att mot nu
utgående arfvode för någon längre tid vid denna assistentbefattning binda
en person med de qvalifikationer, som platsen kräfver. Men det synes
Riksdagen högst sannolikt, att en dylik svårighet skulle qvarstå, äfven om
arfvodet höjdes, då de löneförmåner, som enskilda bankinrättningar kunna
erbjuda, säkerligen i alla fall torde öfverstiga det arfvode, som med afseende
å platsens beskaffenhet kan från statens sida ifrågakomma; och har
Riksdagen på grund häraf ansett sig icke böra bevilja den af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna arfvodesförhöjningen, utan på det sätt bifallit Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, till beredande af arfvode
för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå, på extra stat för år
1895 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

10:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält, har
embetsverket förskottsvis bestridt följande till sjunde hufvudtiteln hörande
utgifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning, nemligen:

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning
af åtskilliga kronans domäner ...................... Kr. 22,759: 82

» ersättning till vissa boställshafvare för saknad afkomst
af exproprierad jord ........................................ » 77: 80

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjelmarens och Qvismarens sänkning ... » 7,235: 72

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenafledningsföretag ................. » 26,764: 48

» ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen ..... » 57,161: 09

» godtgörande af förskjutna busröteersättningar åt tillträdande
arrendatorerna af indragna militieboställena
2 mantal Tillingeby n:is 1 och 2 i Kalmar län samt

1 mantal Vestra Rud i Vermlands län ...................... » 3,457: 34

» godtgörande af reparations- och underhållsarbeten å

Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar......... » 3,276: 46

» ersättning till egare af skattefrälsehemman, hvilkas

räntor icke blifvit af statsverket inlösta..................... * 7,322: 10

» kostnader för komitén för utarbetande af förslag till

förändrad lagstiftning för sparbanker m. m. ............... » 4,776: 79

» kostnader för komitén för behandling af frågorna om

beskattning af maltdrycker och hvitbetssocker............ » 12,595: 93

» kostnader för komitén för utredning af frågan rörande
möjlighet för obemedlade och mindre bemedlade att
bilda egna jordbruk............................................................ » 15,261: 72

eller tillhopa Kr. 160,689: 25.

Med anledning häraf och på grund af Eders Kong! Maj:ts derom
gjorda framställning har Riksdagen, till ersättning för ofvan omförmälda,
af statskontoret gjorda förskott, på extra stat för år 1895 anvisat ett belopp
i jemnt krontal af 160,690 kronor.

Anläggning af telefonledningar.

ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för anläggning
af telefonledningar från Norrköping till Örebro, från Stockholm
öfver Sala och Norberg till Falun, från Stockholm till Eskilstuna samt
från Nässjö till Vestervik bevilja ett extra anslag för år 1895 å 140,200
kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 33. 15

Af statsrådsprotokollet framgår, att för de särskilda, nu föreslagna
telefonlinierna anläggningskostnaderna beräknats till följande belopp:

för linien Norrköping—Örebro................................................ Kr. 41,000: —

» » Stockholm—Sala—Norberg—Falun ................... » 56,200: —

» » Stockholm—Eskilstuna .......................................... » 20,000: —

» » Nässjö—Vestervik ................................ » 23,000: —

Summa Kr. 140,200: —.

Såsom departementschefen till statsrådsprotokollet anfört, hafva, förutom
de betydliga summor, hvilka i form af lån stälts till telegrafstyrelsens
förfogande för anläggning af nya telefonledningar, för detta ändamål
blifvit för åren 1890—1894 beviljade anslag utan återbetalningsskyldighet
till sammanlagdt belopp af 1,197,050 kronor. I anledning häraf och med
hänsyn till den utveckling, statens telefonväsende nu erhållit, anser Riksdagen,
att den tidpunkt torde vara inne, då endast i undantagsfall
vidare anslag för anläggning af telefonledningar behöfva af Riksdagen
beviljas, och att sålunda de ytterligare länkar i telefonnätet, som kunna
anses erforderliga, böra bekostas antingen genom uppkommen behållning
å telefonrörelsen eller, om så skulle vara behöflig!, genom upplånade medel.

Då emellertid Riksdagen icke tillförene bestämdt uttalat sig i denna
rigtning, har Riksdagen ansett, att jemväl för nästkommande år något
anslag borde för ifrågavarande ändamål beviljas. Det af Eders Kongl.
Maj:t i sådant afseende äskade belopp har Riksdagen dock funnit vara väl
högt, och då bland nu ifrågasatta telefonledningar företrädesvis de båda,
som af Eders Kongl. Maj:t satts i främsta rummet, nemligen Norrköping—
Örebro och Stockholm—Sala—Norberg—Falun, synts Riksdagen på grund
af de till statsrådsprotokollet anförda skäl böra komma till stånd, så har
Riksdagen endast beträffande dessa båda linier, för hvilkas anläggning
kostnaden beräknats uppgå till sammanlagdt 97,200 kronor, ansett sig
böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts framställning.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen för anläggning af
telefonledningar från Norrköping till Örebro och från Stockolm öfver Sala
och Norberg till Falun på extra stat för år 1895 beviljat 97,200 kronor;
hvaremot Eders Kongl. Maj:ts framställning om anslag för anläggning af
telefonledningar från Stockholm till Eskilstuna och från Nässjö till Vestervik
icke vunnit Riksdagens bifall.

Uppförande af nytt landsstatshns i Mariestad.

12:o) Sedan nästlidet års Riksdag till bestridande af kostnaden för
nytt lancLsstatshus i Mariestad beviljat ett anslag af 125,000 kronor och

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

deraf'' på extra stat för år 1894 anvisat 55,000 kronor, har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1895 af nämnda anslag
anvisa återstående 70,000 kronor. Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
har af Riksdagen bifallits.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

13:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen å extra stat för 1895 anvisat

a) till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen
hos länsstyrelserna 45,000 kronor; samt

b) till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,210
kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

14:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen — i likhet med hvad för de senare åren egt rum —
för år 1895 för skogsodlingens befrämjande beviljat ett extra anslag af
25,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att i mån
af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som understödja
enskilde skogsödare genom tillhandahållande af skogsfrö och plantor till
billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten,
dock med vilkor att statsbidrag icke må till något län utgå med
högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap tillsammans eller
ettdera af dem för ändamålet anslagit, ej heller till högre belopp än 2,000
kronor för hvarje landstingsområde.

Stockholm den 9 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

			Indelning och
Finansdepartementet.	Anvisning i kontant.		dermed jemförlig anvisning, på förtlag. Friheter och kyrkotionde.	Sömma.

	Kronor	5.	Kronor	ö.	Kronor	O.
Departementschefen.........................................................	17,000			—	17,000	—
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......	64,000	—		—.	64,000	—
Kammarkollegium............................................................	122,100	—		—	122,100	—
Statskontoret.................................................................	102,800 174,000				102,800 174,000
Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............................	—		—	—
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering,
förslagsanslag ................	140,000 20,300				140.000 20,300
Mynt- och kon troll verken................................................			_	_
Omkostnad or för kon troll vArkAt,7 förslagsanslag	5.400 169,600 35,500				5,400 169,600 35,500
Kammarrätten.................................................................
Öfverintendentsembetet ...................................................
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af
postmedlen. Nuvarande belopp...... 7,642,000: —
Ölcas med............................................. 338,100: —	7,980,100			_	7,980,100	.
Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen		•
direkt utgå...............................................................	1,370,000			—	1,370,000	—
Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp ............... 2,574,000: —
Minskas med.................................... 5,000: —	2,569,000	_		_	2,569,000	_
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag	1,900,000	—		—	1,900,000	—
Domänstyrelsen .............................................................	94,000	—		—	94,000	—
Skogsväsendet: Bestämdt anslag: För skogsstaten............... 447,208: — » statens skogsläroverk 47,700: — 494,908: —
Trp:t 494,908: —	14,763,800	—		—	14,763,800	—

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 3

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstaten och

Reservationsanslag: ~

Till enskilda skogsunder visningen.

.................... 8,600:

Till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande
af skogsväsendet
i allmänhet.

Nuvarande belopp
... 431,092: —

Ökas med 128,000: — 559,092:

Stockholm, förslagsanslag ...............................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag
Städers friheter, förslagsanslag. Nuvarande

Ökas i kolumnen: Friheter och kyrkotionde
med...........................................34

Observations- och uppbördsproeenter in. in., förslagsanslag
...................................................................

förslagsanslag, högst..........................................

Restitutioner, förslagsanslag.........—...................

Ålderstillägg, förslagsanslag.................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Postafgifter för tjenstebref och dylika försänt
förslagsanslag ...................................................

Extra utgifter, reservationsanslag
Kongl. operan.................................

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag. Friheter och kyrkotionde.	Samma.
Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
14,763,800 .. ............		''i : • I '' _. ... - .		14,763,800	: : —4 i
1,147,000				1,147,000	_
12,000	—		—	12,000	!
30,000			_	30,000	—1
200,000	—	—	—	200,000
21,550	_	40	_	21,590	—
15,000	_		_	15,000	—
450,000	—		—	450,000	—
12,000			_	12,000	—
25,000	—		—	25,000	—
45,000	—		—	45,000	—
20,000	—		—	20,000	—
400,000	_		_	400,000	—
36,810	—		—	36,810	—
32,000	—		—	32,000	—
60,000	—		—	60,000	—
17,270,160	—	40	—	17,270,200	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

Bil• IAtt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjunde hufyudtitel.

•	Kronor	Ö.
Finansdepartementet. Finansdepartementets afdelning1 af Kongl. Maj:ts kansli: Till arfvode för en bjråassistent å finansdepartementets bankbyrå ......	4,000
Statskontoret: Ersättning för af statskontoret gjorda förskott......................................	160,690	—
Anläggning af telefonledningar:	t
För anläggning af telefonledningar från Norrköping till Örebro och från Stockholm öfver Sala och Norberg till Falun ........................	97,200	—
Öfverintendentsembetet: För uppförande af nytt landsstatsbus i Mariestad .................................	70,000	_
Domänstyrelsen: Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöro- målen hos länsstyrelserna............................................. 45,000: — » resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 40,210: —	85,210
Diverse anslag: Till skogsodlingens befrämjande...............................................................	25,000
Summa	442,100	—