Riksdagens Skrifvelse N:o 16 (Riksdagsskrivelse 1895:76)

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

N:o 76.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1895.

— ■ — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds
proposition n:o 6 med förslag till lag om handelsbolag och
enkla bolag, lag om aktiebolag, lag om vissa föreningar för
ekonomisk verksamhet, lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,
lag angående ändring i vissa delar af
strafflagen, lag om ändring i vissa delar af förordningen
angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj
1856, lag angående ändring i 10 § af förordningen om
tioårig preskription och om årsstämning den 4 mars 1862,
lag om registrering af bankaktiebolag samt lag om ändring
i vissa delar af lagen angående handelsregister,
firma och pr okur a den 13 juli 1887.

(Särskilda utskottets utlåtande n:0 1 och memorial n:o 4.)

TILL KONUNGEN.

Genom proposition deri IT) sistlidne januari har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bifogade förslag till
Bill. till

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

l:o) Lag om handelsbolag och enkla bolag;

2:o) Lag om aktiebolag;

3:o) Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet;

4:o) Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse;

5:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;

6:o) Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker
och handelsräkningar den 4 maj 1855;

7:o) Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862;

8:o) Lag om registrering af bankaktiebolag;

9:o) Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 juli 1887.

Riksdagen, som funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
såvidt angår förslagen till Lag om handelsbolag och enkla bolag, till Lag
om aktiebolag, till Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet, till
Lag om registrering af bankaktiebolag samt till Lag om ändring i vissa
delar af lagen angående handelsregister, firma och prokura den 13 juli
1887, icke kunna i oförändradt skick bifallas, har för sin del antagit

Lag om handelsbolag och enkla bolag, Lag om aktiebolag, Lag om
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, Lag om registrering af
bankaktiebolag samt Lag om ändring i vissa delar af lagen angående
handelsregister, firma och prokura den 13 juli 1887, af den lydelse, bilagorna
A, B, C, D och E utvisa,

samt utan ändring bifallit propositionen i öfrigt och sålunda antagit
Eders Kongl. Maj:ts förslag till

Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, Lag angående
ändring i vissa delar af strafflagen, Lag om ändring i vissa delar af förordningen
angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855
samt Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862;

och tillåter sig Riksdagen med afseende på de ändringar, som Riksdagen
ansett böra vidtagas i de fem förstnämnda lagförslagen, hänvisa till
särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 1 och memorial n:o 4.

Stockholm den 15 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bil. A.

LAG

om handelsbolag och enkla bolag.

1 Kap.

Om handelsbolag.

I. Om handelsbolag i allmänhet.

Hvad med handelsbolag förstås.

1 §•

Sluta två eller flere bolag för att under gemensam firma idka handel
eller annan näring, med hvars utöfvande följer skyldighet att föra handelsböcker,
kallas det handelsbolag.

2 §•

Handelsbolag kan förvärfva rättigheter oeh ikläda sig skyldigheter
samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och svara.

Om firma gälle hvad särskildt är stadgadt.

Om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under

bolagets bestånd.

3 §.

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets
bestånd bestämmas genom aftal.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

I den mån ej annorlunda aftalats skola bestämmelserna i 4—15 §§
lända till efterrättelse.

4 §•

Bolagsman ege ej, utan öfrige bolagsmännens samtycke, sätta annan
i sitt ställe.

5 §•

Enhvar bland bolagsmännen vare berättigad att vidtaga åtgärd i
förvaltningen af bolagets angelägenheter, der ej förbud dereinot inlägges
af annan bolagsman, som ej är frän förvaltningen utesluten. Åtgärd, som
är för bolagets ändamål främmande, må ej vidtagas utan samtlige bolagsmännens
samtycke.

År det aftaladt, att förvaltningen eller viss del deraf skall af samtlige
bolagsmännen eller två eller flere bland dem i förening handhafvas,
må åtgärd, som ej tål uppskof, vidtagas utan hinder deraf
att bolagsman ej hinner tillkalla annan bolagsman att i afgörandet
deltaga eller att bolagsman i följd af sjukdom eller af annan orsak är
oförmögen att i förvaltningen deltaga.

6 §•

Har genom bolagsaftal åt bolagsman uppdragits att handhafva förvaltningen
eller viss del deraf, må han ej från det uppdrag skiljas, utan
skäl dertill är, såsom att han i bolagets angelägenheter visat trolöshet eller
grof försummelse eller vårdslöshet, eller att han i följd af fortvarande
sjukdom eller af annan orsak är oförmögen att deltaga i förvaltningen.

7 §•

Ändå att bolagsman ej deltager i förvaltningen, ege han, när
uppenbart hinder i bolagets verksamhet ej derigenom vållas, granska bolagets
räkenskaper äfvensom i öfrigt taga kännedom om bolagets angelägenheter.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

8 §•

För hvarje räkenskapsår skall bolagsman tillgodoföras ett belopp,
motsvarande dels ränta efter fem för hundrade om året å hans vid
räkenskapsårets början behållna insats, dels ock arfvode för förvaltning
af bolagets angelägenheter, der sådant betingats.

» t T! j » * > * I *;/- ■{.. ’i . ’<»! ''{.i* i fl»! ? i •.! < .

9 §•

öfverskott eller brist, som förefinnes efter det bolagsmännen tillgodoförts
hvad dem enligt 8 § tillkommer, anses såsom vinst eller förlust
för räkenskapsåret.

10 §.

Vinst ‘och förlust fördelas mellan bolagsmännen efter hufvudtalet.

Är för fördelningen allenast af vinst eller allenast af förlust viss
grund aftalad, galle den vid fördelningen af såväl vinst som förlust.

11 §•

Sedan räkenskapsafslutning gjorts, vare bolagsman berättigad att utfå
hvad honom enligt 8 och 10 §§ tillgodoförts; dock skall, der brist i hans
insats uppkommit, hvad till dess fyllande åtgår innehållas.

12 §.

Hvad bolagsman eger att för räkenskapsår lyfta skall, der han ej
inom utgången af följande året af den rätt sig begagnat, läggas till hans
insats; dock må denna ej derigenom mot annan bolagsmans bestridande
ökas utöfver aftaladt belopp. *

13 §.

Bolagsman vare ej pligtig att på yrkande åt öfrige bolagsmännen
utöfver sin aftalade insats något tillskjuta.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

14 §.

Har bolagsman för bolagets räkning vid känts nödig eller nyttig
utgift, ege han att för derigenom uppkommen fordran njuta ränta efter
fem för hundrade om året från den dag fordringen tillkom.

Försummar bolagsman att göra aftaladt tillskott eller att redovisa
influtna medel, gälde ränta efter ty nu är sagdt från den dag tillskottet
eller redovisningen bort ske.

15 §.

Bolagsman vare pligtig ersätta skada och förlust, som genom hans
försummelse eller vårdslöshet uppkommit.

Talan härom skall hos domstol anhängiggöras inom ett år från det
nästa räkenskapsafslutning blef för bolagsmännen tillgänglig, men, der
före bolagets upplösning räkenskapsafslutning ej göres, inom samma tid
från det bolagsskifte skedde. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Klander af räkenskapsafslutning skall, vid enahanda påföljd, anställas
inom ett år från det den blef för bolagsmännen tillgänglig.

Om bolagets och bolagsmännens förhållande till tredje man.

16 §.

Enhvar af bolagsmännen ege, der ej annorlunda aftalats, företräda bolaget;
dock må bolagsman, som i bolagets angelägenheter visat trolöshet,
kunna på annan bolagsmans yrkande af domstol skiljas från rätten
att företräda bolaget; beslut härom gånge i verkställighet utan hinder af
förd klagan.

År mellan bolagsmännen öfverenskommet, att endast någon eller
några af dem, eller endast några eller alla i förening ega företräda
bolaget, och sluter någon, med vetskap derom, aftal med bolagsman,
som icke är behörig att företräda bolaget, vare det aftal ej för bolaget
bindande. Hvad nu är sagdt galle ock, der någon sluter aftal med den
han vet vara från rätten att företräda bolaget skild.

Annan inskränkning i bolagsmans befogenhet att företräda bolaget vare
mot tredje man utan verkan.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

17 §.

Stamning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva
kommit handelsbolag tillhanda, då någon bolagsman, som ej är från rätten
att företräda bolaget utesluten, i laga ordning erhållit del deraf.

IS §.

Prokura må meddelas allenast af samtlige bolagsmännen i förening,
men kan återkallas af enhvar bolagsman, som ej är från rätten att företräda
bolaget utesluten.

I öfrigt galle om prokura, hvad särskildt är stadgadt.

19 §.

För handelsbolags förbindelser svare bolagsmännen, en för alla och
alla för en, såsom för egen skuld; dock ege, der bolagsmans egendom
blifvit till konkurs afträdd, den, som hos bolaget har fordran, ej, så vidt
bolagsmannens enskilde borgenärers rätt rörer, ur afträdda tillgångarne njuta
utdelning för större del af sin fordran, än som ej kan hos bolaget utfås.

20 §.

Upptages ny bolagsman, vare han ansvarig jemväl för bolagets dessförinnan
ingångna förbindelser. Afgår bolagsman, svare han ej för bolagets
derefter uppkommande förbindelser, der den, med hvilken afhandlats,
om afgången egde vetskap.

21 §.

Varder handelsbolag i konkurstillstånd försatt, må fordran hos bolaget,
ändå att den eljest ej vore till betalning förfallen, genast hos bolagsmännen
utsökas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

22 §.

Bolagsmans enskilde borgenär ege ej mot sin fordran hos bolagsman
qvitta skuld till bolaget, ej heller annorledes för sin fordran söka godtgörelse
ur något, som bolaget tillhörer.

23 §.

öfverlåter bolagsman utan öfrige bolagsmännens samtycke sin andel
i bolaget å annan, eller varder den i mät tagen och försåld, hafve öfverlåtelsen
eller försäljningen ej mot bolaget annan verkan, än att bolagsmannens
rättsinnehafvare eger utfå, under bolagets bestånd, hvad bolagsmannen,
efter ty i 11 § sägs, egt lyfta och, vid bolagsskifte, den del
af behållna tillgångar, som på bolagsmannen belöper; vare dock rättsinnehafvare,
lika med bolagsmannen, berättigad att uppsäga bolaget eller
eljest påfordra dess upplösning.

24 §.

Handelsbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der rörelsen drifves,
eller, om rörelsen drifves å skilda orter, i den ort, der hufvudkontoret
är beläget.

Om bolagets upplösning och liqvidation.

25 §.

Är handelsbolag ej slutet på bestämd tid, ege bolagsman när som
helst uppsäga bolaget till upplösning sex månader derefter. Har om uppsägningstiden
annat mellan bolagsmännen aftalats, lände det till efterrättelse.

26 §.

Har handelsbolag slutits på bestämd tid, och varder det, efter utgången
af den tid, utan uttryckligt aftal fortsatt, eller har bolag slutits på
bolagsmans lifstid, vare lag som i 25 § sägs.

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

.2 tf.

27 §.

-''IcjiJ I- .i ''fr,!'' .ir.i.lau/i !ii! iil<iijimg\v UI''ii in u! .•''»UiiT-i! /

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd tid eller icke, ege bolagsman
påfordra, att bolaget genast upplöses, om skäl dertill är, såsom:

att han sjelf eller annan bolagsman genom fortvarande sjukdom eller
annat olycksfall blifvit satt ur stånd att fullgöra hvad honom såsom bolagsman
åligger;

att annan bolagsman tredskats att göra aftaladt tillskott eller, utan
öfrige bolagsmännens medgifvande, för enskild räkning förfogat öfver sin
andel i bolaget;

att annan bolagsmans andel i bolaget blifvit i mät tagen och försåld;
att annan bolagsman i bolagets angelägenheter visat trolöshet eller
grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga kraft egande dom förklarats förlustig
medborgerligt förtroende eller blifvit stäld under framtiden för brott,
som kan medföra sådan påföljd, nr. ■

s],i| ! . (>. /?‘»• ''• (11 >1 1;;! M ''/1) ''•

in: ii aftiiåii''i > . im:.> ..-n.l,.:''! !i,{•>. m vmiirr.pi /pi! !

28 §.

li-.JilT* V f > -fSii • n S ];: rr • r 2 *•»i i r • ‘. i; ^ t i / vi''.1 ''J • ? •*}.;*> . »1 ■ f

Genom bolagsmans död varder, der ej annat aftalats, bolaget upplöst.

29 %.

Afträdes bolagsmans egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst
den dag den offentliga stämningen utfärdades. .....i..

j."■: >i 1 i’., 11 i t i ''.11 )•''»! ,• > ! ! U : . ,J i. j ■ • .''i r /it . ■ m ■ ■ ■ < i-r

-it I.iiit t - i -.‘ni.ill J;l *: i i j, / • > j : i t i''l / i ■> i‘il r.l. i >\i

30 §. 1 L.I.J i:) lii ti ij: .

Har det aftal träffats att bolaget, der det eljest, efter ty ofvan är
sagdt, skolat upplösas, må, med uteslutande af bolagsman eller hans rättsinnehafvare,
mellan öfrige bolagsmännen fortsättas, vare aftalet ej giltigt,
med mindre öfverenskommelse träffats om grunden för afgången bolagsmans
eller hans rättsinnehafvares utlösande. Ändå att sådan öfverenskommelse
träffats, vare aftalet, der bolagsmans egendom afträdts till konkurs,
ej för konkursboet bindande, r 1 n

Bih. till Riksd. Prof. mö. 11) Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Höft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

31 §.

• ?. » W

Afträdes handelsbolags egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst
den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,
eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning
utfärdades.

32 §.

Vidtager bolagsman förvaltningsåtgärd efter det bolaget blifvit upplöst
men innan han erhållit kännedom derom, vare bolagsmännen emellan
så gilt, som om bolaget fortfarande egt. bestånd.

, 33 §.

, > U^v! l''Ji tivoli/JU it i<: i:; * i /ii'' l»|f • *)D-14J ) j v 11 H »*;}» 11 1 - i ^

Då handelsbolag blifvit upplöst annorledes än genom konkurs, skall
liqvidation verkställas.

I liqvidationen ege, der ej annat aftalats, samtlige bolagsmännen att,
sjelfve eller genom ombud, deltaga. Aro flere delegare i boet efter afliden
bolagsman, ege å deras vägnar allenast en af dem eller ett gemensamt
ombud deltaga i liqvidationen.

34 §.

Jemte hvad i 33 § 2 mom. sägs, skall vid liqvidationen, der ej
annat öfverenskommits, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och
skyldigheter, hvarom i 5, 7, 8, 10, 14 och 15 §§ förmäles, i tillämpliga
delar lända till efterrättelse hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskilt
varit aftaladt. uö

35 §.

Sedan handelsbolag blifvit. upplöst, skola dess tillhörigheter, så snart
utan uppenbar skada ske kan, i penningar förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans bestridande, afyttras annorledes
än genom försäljning å offentlig auktion.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

36 §.

Ej må tillgångarne mellan bolagsmännen skiftas, innan all veterlig
gäld blifvit, betald. Ur behållna tillgångarne ege bolagsmännen återfå enhvar
sin insats. Räcker behållningen ej dertill, varde bristen räknad såsom
förlust; uppstår öfverskott, utgör det slutlig vinst.

37 §.

O * L •

Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som under
liqvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra inom
ett år från det skiftet skedde. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

II. Särskilda bestämmelser om handelsbolag med begränsad ansvarighet
för en eller flere af bolagsmännen (kommanditbolag).

38 §.

Bolagsman må kunna förbehålla sig att för bolagets förbindelser ej
ansvara med mera än han i bolaget insatt eller åtagit sig att insätta. Ej
må sådant förbehåll af saintlige bolagsmännen göras.

Bolagsman, sota gjort förbehåll, hvarom nu är sagdt, kallas kommanditdelegare
och bolaget kommanditbolag. Sådant bolags firma skall innehålla
ordet »kommanditbolag».

39 §.

Der ej annat aftalats, ege kommanditdelegare ej deltaga i förvaltningen
af bolagets angelägenheter.

40 §.

År ej genom aftal bestämdt, efter hvilken grund kommanditdelegare
skall deltaga i vinst och förlust, och kunna bolagsmännen ej derom åsämjas,
skilje Rätten dem emellan.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

41 §.

Kommanditdelegare vare utesluten från befogenheten att företräda
bolaget.

Sluter någon aftal med den han vet vara kommanditdelegare, vare
det aftal ej för bolaget bindande, utan så är att kommanditdelegaren haft
fullmakt.

Har kommanditdelegare ej till fullo inbetalt sin utfästa insats, eller
har han återtagit något af insatsen eller, innan uppkommen brist i insatsen
blifvit fyld, lyftat hvad honom enligt 8 och 10 §§ tillgodoförts,
vare han med det belopp, som till följd deraf i utfästa insatsen brister,
ansvarig för bolagets förbindelser i den ordning, som i 19 § föreskrifves.
;,c!i .■dlifonumc ■>>!) mtmnrara loö ''in weft mJa no *roi

43 §.

För förbindelse, vid hvars tillkomst den, med hvilken af handlades,
ej egde vetskap om förbehåll, som i 38 § sägs, svare kommanditdelegaren
lika med annan bolagsman.

Har med kommanditdelegares begifvande användts lirma, hvilken ej
innehåller ordet »kommanditbolag», vare lag samma i afseende å hvad
under den firma för bolaget slutits.

44 §.

Varder det belopp, hvarmed kommanditdelegare, efter ty i 38 §
sägs, står i ansvarighet för bolagets förbindelser, efter öfverenskommelse
mellan bolagsmännen nedsatt, vare det utan verkan i afseende å förbindelse,
vid hvars tillkomst den, med hvilken afhandlats, om förhållandet
saknade kännedom.

119 ;

J ‘jj

Riksdagens Skrifvelse Nw 76.

tHTJiY tr>llf 1-I''T 16i«f{l.|»J ! >-1 |

2 Kap,

- / i<’ij Mi:f | ''{h i: > ; f f1; - - ,fijOji ],j; ijftf M! fonf''VJ*>Ji L/ i T ^» f <>i Mf'' •

Om enkla bolag.

Hvad med enkelt bolag förstås.

!!<\rr! gtli-ji» Ii j pl.H, 45 §« • r: ’

Sluta två eller flere bolag för visst företag eller för fortsatt verksamhet,
och år bolaget ej sådant, hvarom i 1 kap. af denna lag är särskildt
stadgadt, kallas det enkelt bolag.

Enkelt bolag må kunna, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas; och varde det bolag sedan såsom handelsbolag ansedt.

•ff-rtoi

46 §.

i ''i

.Hot iiKmav

it/; iri

s ''i it f m bn
rl >• i i

Enkelt bolag kan ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter,
ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets

bestånd.

, .../11, i :-.i,•«-.!!- .mu. in-.. 1^1 idlr.itinn''

47 §.

1 r i i i • ■>?! '' *

i i j .* i... .!

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets
bestånd bestämmas genom aftal.

I den män ej annorlunda aftalats, skola dels de i 4, 6, 7, 10, 11,
13, 14 och 15 §§ om handelsbolag gifna stadganden ega motsvarande t-illlämpning,
dels ock bestämmelserna här nedan i 48 § lända till efterrättelse.

; ,.i. . '' * : r(,,'', . . ;■■! ii.<!

■., :!> , 48 §.

För vidtagande af åtgärd i förvaltningen af bolagets angelägenheter
erfordras samtlige bolagsmännens samtycke; dock skall hvad i 5 § är för

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

handelsbolag stadgadt rörande åtgärd, som ej tål uppskof, ega motsvarande
tillämpning.

År mellan bolagsmännen aftaladt, att förvaltningsåtgärd må vidtagas
utan att samtlige bolagsmännen förenat sig derom, må den ändock ej vidtagas,
om förbud deremot inlägges af bolagsman, som ej är från förvaltningen
utesluten.

.eéjc.10'' ■u.if. * ilovino !km«!

Om bolagsmännens förhållande till tredje man.

'' '' 49 §• ^

Genom aftal, som slutes å bolagsmännens vägnar eller under benämning,
hvarmed bolagsmännen samfäldt betecknas, blifver bolagsman i
förhållande till deri, med hvilken aftalats, ej berättigad eller förpligtad,
med mindre han deltagit i aftalet.

Hafva flere bolagsmän deltagit i aftalet, blifva de i förhållande till
den, med hvilken aftalats, berättigade och förpligtade hvar till lika del
efter hufvudtalet, der ej annat vid aftalet öfverenskommits.

50 §.

Användes vid aftala ingående benämning, som i 49 § sägs, må ej
den benämning innehålla personnamn eller ordet »handelsbolag», vid äfventyr
att bolagsmän, med hvilkas begifvande sådant skett, svara för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en.

Innehöll benämningen något af orden »aktiebolag» eller »förening»,
svare de, som deltagit i aftalet, efter ty nu är sagdt.

I '' '' i • ''* • •( i! t •Jjl.flt'': h* » , : Ii -T . "• jj f

? I fr / • ■'' • “> } !''■>}''gm’! - •• t •''; i M;. k \

51 §. ■ ''

Drifves handel eller annan näring, med hvars utöfvande följer skyldighet
att föra handelsböcker, vare om ansvarigheten för derigenom uppkommande
förbindelser lag, som i 50 § 1 mom. sägs.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Om bolagets upplösning och liqvidation.

52 § s . '' ''[■■■'' >isiV /itoi

HU&. ab/tldl .i.J.I u!

I fråga om upplösning af enkelt bolag, så ock om dess liqvidation
skall hvad i 25, 26, 27, 28, 29, 30, 32 och 33 §§ finnes för handelsbolag
stadgadt ega motsvarande tillämpning.

I öfrigt skall vid liqvidationen, der ej annat öfverenskommits, rörande
bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, hvarom i 7,
10, 14, 15 och 48 §§ förmärs, i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskilt varit aftaladt.

. W j f'' I i 1 V EUifO > ‘/-I r i I » f f 1) 1* > ix vj ‘ , ii tf i i) Oi. /it) fOliViiuV 4(''

53 §.

Om sättet för liqvidationens verkställande, så ock om klander af bolagsskifte
eller af åtgärd, som under liqvidationen vidtagits, vare lag som
i 35, 36 och 37 §§ finnes i fråga om handelsbolag föreskrifvet; dock
galle, der någon bolagsman är eller varder i konkurstillstånd försatt, med
afseende å hans andel i gemensam egendom hvad i konkurslagen stadgas.

54 §.

Om registrering galle hvad särskild! är stadgadt.

55 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej eg a tillämpning å aktiebolag
eller rederier eller enskilda banker med rätt att utgifva egna
banksedlar.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag eller författning särskild! stadgadt.

Riksdagms Skrif velse N:o 76.

.noltcbIvpM floo ; 56 §Jqcp e-syr

Genom denna lag upphäfvas:

15 kap. Handelsbalken samt

lagen angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken den 13 juli 1887.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897 och ega tilllämpning
jemväl å då bestående bolag; dock skola rättigheter och
skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

>UI*f

4;vbi:

il!.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

i , .

Bil. B.

LAG

om aktiebolag.

1 §•

De, som vilja med tillskott af penningar eller gods idka verksamhet
i bolag utan att för deraf uppkommande förbindelser ansvara med mera,
än enhvar tillskjutit eller, efter bestämmelserna i denna lag, är pligtig
tillskjuta, ega att bilda aktiebolag.

Aktiebolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

2 §•

Innan aktiebolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige derför såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.

3 §•

Delegarnes tillskott skola fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring i bolagsordningen, bestämmas
till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet) ej
Bill. till Riksd. Prot. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. 3

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet). Ej må
aktiekapitalet eller i fall, hvarom nyss är sagdt, minimikapitalet sättas lägre
än femtusen kronor eller aktie lyda å mindre belopp än femtio kronor;
dock må, der aktiekapitalet ej öfverstiger tiotusen kronor, aktie kunna
lyda å mindre belopp, lägst tio kronor.

4 §•

A aktierna skola utfärdas bref angifvande ordningsnummer å den
eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man, der
ej Konungen för särskildt fall medgifver, att aktiebrefven må ställas till
innehafvaren.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och full betalning
blifvit erlagd för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet i bolaget
(promess) eller om verkstäld inbetalning å aktie (interimsbevis, interimsqvitto),
skall sådant bevis ställas till viss man.

5 §•

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning
erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger
full betalning, vare skyldig aflemna särskild skriftlig förbindelse å återstoden.
Den förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till annan, ej
återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Hvad på grund af teckning af aktie skall inbetalas må ej bestämmas
till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda.

6 §•

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare
skyldig att gälda ränta efter fem för hundrade om året från förfallodagen.

Varder ej i rätt tid inbetalning verkstäld, eller försummar någon att
aflemna den i 5 § omförmälda förbindelse, ege styrelsen, der ej rättelse
sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den ordning,
som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma skall
gälla, så ock, der aktietecknarens adress för styrelsen uppgifvits, till honom
i rekommenderadt bref blifvit försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej återfordras.

7 §•

Är aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
der bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter
utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig
att, så vidt borgenärers rätt derpå beror, fullgöra återstående inbetalningen,
i den mån den ej visas vara af annan för öfvertagande af aktierätten
verkstad.

8 §•

De, som vilja stifta aktiebolag, skola upprätta en stiftelseurkund.
Denna skall angifva:

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) den ort, der bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

3) aktiekapitalet eller, der aktiekapitalet skall kunna, utan ändring
i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

4) å hvilket belopp aktie skall lyda, samt huruvida aktiebrefven
skola ställas till innehafvare!) eller till viss man;

5) huruvida alla aktier skola medföra samma rätt, samt i annat fall,
till hvilket belopp aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas och hvilket
företräde de skola medföra;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet; 7)

huru många revisorer skola utses för granskning af styrelsens
förvaltning;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden
bringas till aktieegarnes kännedom;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma,
så vidt de skola afvika från hvad härom finnes i 33 och 34 §§
föreskrifvet;

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

10) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom på
grund af teckningen åligger.

9 §.

Stiftarne skola vara här i riket bosatte och till antalet minst fem.

10 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning
registrerade, ännu bestående firmor.

11 §•

öfvertaga stiftarne sjelfve samtliga aktierna, skall bolaget anses vara
genom aftalet härom bildadt.

12 §.

Vilja stiftarne utfärda inbjudning till aktieteckning, skall stiftelseurkunden
med stiftarnes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter i två
exemplar ingifvas, om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm,
till öfverståthållareembetet och i annat fall till Konungens Befallningshafvande
i länet. Det ena exemplaret skall förvaras, för att hållas tillgängligt
för en hvar, som önskar taga kännedom deraf; det andra skall,
försedt med påskrift om uppvisandet, till stiftarne återställas.

År stiftelseurkunden ej upprättad i öfverensstämmelse med hvad i 8
och 9 §§ är föreskrifvet, må den ej mottagas. Vägras mottagandet, skall
bevis härom jemte skälen för beslutet på begäran meddelas.

13 §.

Inbjudning till aktieteckning skall vara egenhändigt underskrifven af
stiftarne samt innefatta styrkt afskrift af stiftelseurkunden jemte den i 12 §
omförmälda påskrift.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Inbjudningen skall innehålla uppgift å det antal aktier, en hvar af
stiftarne öfvertagit, samt bestämmelse ej mindre om den tid, ej öfverstigande
ett år från stiftelseurkundens uppvisande, inom hvilken sammanträde,
som i 16 § sägs, skall hållas, än äfven om den grund, efter hvilken
i händelse af öfverteckning de utbjudna aktierna skola bland tecknarne
fördelas.

14 §.

Har stiftare betingat sig att för de aktier han öfvertagit eller någon
del deraf tillskjuta annat än penningar eller eljest förbehållit sig särskild
förmån eller rättighet, vare det förbehåll mot bolaget utan verkan, der det
ej tinnes i inbjudningen fullständigt angifvet.

15 §.

Aktieteckning af annan än stiftare vare ogiltig, der den ej göres å
sådan inbjudning, som i 13 § sägs.

16 §.

Stiftarne åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till
ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande utlysa
sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda tid. Har ej sammanträde
inom sagda tid hållits, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

17 §•

Styrkes vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, genom behöriga
teckningslistor, att aktiekapitalet är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknadt,
skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan
tecknarne fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande
företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må de
fleste af de närvarande kunna besluta, att med frågans afgörande skall anstå
till fortsatt sammanträde inom en månad derefter.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom och

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

utgöra desse minst en fjerdedel af hela antalet tecknare, stiftarne inräknade,
med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjerdedel af hela aktiekapitalet,
skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets
bildande förfallen.

Stiftare, som, efter ty i 14 § sägs, betingat sig att tillskjuta annat
än penningar eller eljest förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, ege
ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmärs, ej heller skall sådan
stiftare eller det af honom öfvertagna aktiebelopp vid omröstningen tagas
i beräkning.

18 §.

År aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas, innefattande bestämmelser
i samtliga de ämnen, hvilka finnas i 8 § mom. 1—9 upptagna.
Bolagsordningen skall ock angifva bolagets firma samt huruvida mera än
en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för sådan stämmas
hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma eller, der flera
hållas, å hvar och en af dem till behandling förekomma.

I de ämnen, som omförmälas i 8 §, må afvikelse från hvad stiftelseurkunden
innehållit ej göras, med mindre samtlige aktieegarne förena sig
derom. Ej heller må, utan samtlige aktieegarnes medgifvande, förbehåll,
hvarom i 25 eller 28 § sägs, beslutas, der det ej varit i stiftelseurkunden
eller inbjudningen intaget, eller ändring göras i hvad stiftelseurkunden
eller inbjudningen om sådant förbehåll må hafva innehållit.

Då bolagsordning antages, skall ock val af styrelse och revisorer ske.

19 §.

Ansökning om aktiebolags registrering skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternes
fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hemvist,
än ock, der bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter
gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman,
samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
till riktigheten styrkta exemplar af bolagsordningen;

2) protokoll vid sammanträde med aktieegarne, utvisande att bolagsordningen
blifvit antagen och styrelse utsedd;

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

3) en af styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt underskrifven
uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning
af öfverteckning, der sådan egt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare
förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru mycket af
det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit inbetaldt;

4) bevis om tillstånd, som, efter ty i 4 eller 40 § sägs, må vara af
Konungen meddeladt.

Dessutom skola vid ansökningen fogas:

der stiftarne öfvertagit samtliga aktierna, det härom träffade aftal i
hufvudskrift eller styrkt afskrift äfvensom stiftelseurkunden, der ej denna
är i aftalet intagen, samt

der stiftarne ej öfvertagit samtliga aktierna, stiftelseurkunden, försedd
med påskrift om uppvisande, som i 12 § sägs, samtliga teckningslistor
i hufvudskrift och styrkt afskrift äfvensom protokoll, utvisande att
beslut, hvarigenom bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning fattats.

''i $ ! fltoH .>. nuT

20 §.

Förklaras aktietecknares aktierätt förverkad, och varder den ej inom
en månad derefter af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt
med det belopp, som emot den förverkade aktierätten svarar; och varde
anmälan härom ofördröjligen för registrering gjord.

21 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas inbetalning
bestämda tid skall, der ej anmälan om full inbetalning förut skett, för
registrering aflemnas en af styrelseledamöterne egenhändigt underskrifven
uppgift om det belopp, som å aktierna inbetalts.

Understiger hvad inom sålunda stadgad tid anmälts vara inbetaldt
det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas,
skall bolaget anses vara vid utgången af den tid upplöst; och varde
anteckning härom i registret gjord.

22 §.

ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej ske innan
förutvarande aktiekapital blifvit till fullo inbetaldt.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Beslut om sådan ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen
eller ej, registreras och må ej bringas till verkställighet innan
det blifvit registreradt. Vid ansökningen om registrering skall fogas en
af styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt underskrifven försäkran, att
förutvarande aktiekapital till fullo inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya
aktierna bestämda tid, hvilken ej må öfverstiga ett år från det beslutet
registrerades, skall för registrering aflemnas en af styrelseledamöterne egenhändigt
underskrifven uppgift om det belopp, som å de nya aktierna
inbetalts.

23 §.

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad
aktie, så ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra finnes i
6 och 7 §§ stadgadt skall ega motsvarande tillämpning vid ny aktieteckning,
som i 22 § sägs.

24 §.

Varder, efter det uppgift, som i 21 eller 22 § omförmäles, blifvit
aflemnad, ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, må anmälan derom
kunna för registrering göras.

25 §.

Vid aktiebolags bildande må kunna göras förbehåll, att aktiekapitalet
må genom inlösen af vissa aktier enligt bestämd amorteringsplan nedsättas,
dock ej under det i bolagsordningen bestämda minimikapital.

Dylikt förbehåll må ock kunna göras i inbjudning till ny aktieteckning
för aktiekapitalets ökande.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet, der
det ej blifvit i bolagsordningen intaget och registreradt.

26 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annan ordning, än i 25 §
sägs, må ej bringas till verkställighet utan Rättens tillstånd.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Ansökning om sådant tillstånd skall vara åtföljd af bevis, att beslutet
blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets samtlige
kände borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okände borgenärer att gifva
sina fordringar hos Rätten skriftligen an; och galle om tiden för inställelsen
och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning är stadgadt. Styrkes
å dag, som af Rätten utsättes, att de borgenärer, hvilka äro å förteckningen
upptagna eller gifvit sig hos Rätten an, blifvit för sina uppgifna
fordringar till fullo förnöjde eller medgifvit aktiekapitalets nedsättning,
varde ansökningen bifallen. Beslutet härom skall, i hufvudskrift eller styrkt
afskrift, genom styrelsens försorg för registrering insändas.

Nedsättning af aktiekapital, hvarom nu är sagdt, vare, der bolagets
egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från det Rättens
beslut efter verkstäld registrering i allmänna tidningarne kungjordes, utan
verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens
tillkomst hade kännedom om Rättens beslut, hvarigenom nedsättning
medgifvits.

27 §.

Egen aktie må aktiebolag ej förvärfva i annan ordning, än i 25 eller
26 § sägs, ej heller såsom pant mottaga.

28 §.

Skola aktiebref ställas till viss man, må i bolagsordningen kunna
förbehållas att, der aktie öfvergår till annan än aktieegare, förutvarande
aktieegare skola vara berättigade att lösa densamma inom den tid och
efter de grunder bolagsordningen innehåller. Dylikt förbehåll vare utan
verkan, der det ej finnes å aktiebrefvet anmärkt. Innan afgjordt är, om
lösningsrätten begagnas, må rösträtt för aktien ej utöfvas.

Ej må på annat sätt, än nu är sagdt, rättigheten att förfoga öfver
aktie inskränkas.

29 §.

Af aktiebolags årsvinst skola minst tio procent afsättas till reservfond.
Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent af
inbetalda aktiekapitalet eller till det högre belopp, som kan vara i bolagsordningen
bestämdt, må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra;

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. 4

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

nedgår fonden under det sålunda stadgade belopp, skall afsättning dertill
ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning kan för
aktierna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, der aktierätt
förverkats och aktiekapitalet i följd deraf minskats, hvad innan aktierätten
förverkades blifvit å aktien inbetaldt.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande af
förlust, som enligt vederbörligen pröfvad balansräkning finnes hafva uppstått
å rörelsen i dess helhet.

30 §.

Under aktiebolags bestånd må ej till aktieegarne annorledes än i
följd af aktiekapitalets nedsättning, efter ty i 25 eller 26 § sägs, utbetalas
annat än den vinst, som förefinnes enligt vederbörligen pröfvad balansräkning
för sista året, i den mån vinsten ej skall till reservfonden afsättas.

På aktieegarnes beslut ankomme, huruvida den vinst, som, enligt
hvad nu är sagdt, kan utdelas, skall i sin helhet eller till någon del användas
för annat ändamål eller besparas.

31 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieegaren icke
pligtig att ytterligare något tillskjuta.

32 §.

Aktieegares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma. Der ege hvarje aktieegare, som behörigen
anmäler sig till deltagande i förhandlingarne, rösträtt.

Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga
i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;
och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val
af revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,
utvisande hvilka aktieegare i förhandlingarne deltagit samt det antal aktier,

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

för hvilket en hvar af dem egt rösta. Senast fjorton dagar efter stämman
skall protokollet vara för aktieegarne tillgängligt.

33 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens bestämmelse i afseende på
föremålet för bolagets verksamhet eller om sådan ändring af bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med
mindre saintlige aktieegarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två
på hvarandra följande bolagsstämmor, deraf minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträdts af minst tre fjerdedelar af de röstande
med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst tre fjerdedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets upplösning
af annan orsak, än i 54 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtlige
aktieegarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två på hvarandra
följande bolagsstämmor, deraf minst en ordinarie, och å den stämma, som
sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. Lag samma
vare om beslut, som i 26 § afses, ändå att det ej innefattar ändring i
bolagsordningen.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare
vilkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

34 §.

Jemte hvad i 32 och 33 §§ är om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma stadgadt, galle, der ej annorlunda finnes i bolagsordningen
bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till en röst;

att frånvarande aktieegares rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande, eller, om jemväl
antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

35 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall registreras. Styrelsen skall
härom ofördröjligen göra ansökning och dervid foga, i två exemplar, med
styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkta utdrag
af protokoll, som i det ärende förts.

36 §.

Ordinarie bolagsstämma skajl hållas inom åtta månader efter utgången
af hvarje räkenskapsår. A den stämma skall styrelsen framlägga
förvaltningsberättelse jemte balansräkning för det förflutna året tillika med
det utlåtande, som enligt 50 § bör af revisorerne afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å de
ärenden, som dervid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas för
aktieegarne tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen upptaget,
må ej utan samtlige närvarandes samtycke vid stämman till afgörande
företagas, der det ej omedelbart föranledes af förvaltningsberättelsen eller
balansräkningen eller revisorernes utlåtande, eller ock enligt bolagsordningen
skall vid stämman afgöras.

Vill aktieegare hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre hos
styrelsen anmälan derom minst fjorton dagar före stämman.

37 §.

Styrelsen ege, när den finner lämpligt, kalla aktieegarne till extra
bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål
skriftligen påfordras af aktieegare med ett sammanlagdt aktiebelopp
utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet eller den mindre del
deraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som
ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

38 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i 37 §
är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, der ej annat af
bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning
kalla aktieegarne till ordinarie bolagsstämma, har Magistrat eller
Kronofogde i orten att, på anmälan af aktieegare, ofördröjligen utlysa
bolagsstämma.

39 §.

Menar styrelsen eller ledamot deraf eller aktieegare, att beslut, som
å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller eljest strider
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen, ege derå tala genom
stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt gälle ock,
der aktietecknare vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde, hvarom
i 16 § förmäles.

40 §.

Aktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte, der ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må
till viss del, dock högst en tredjedel af hela antalet, bestå af främmande
undersåtar eller å utrikes ort bosatte svenske eller norske undersåtar.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

41 §.

Stämning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva
kommit aktiebolag till banda, då någon af styrelsens ledamöter i laga ordning
erhållit del deraf.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller eljest
kära till bolaget, kalle aktieegarne till bolagsstämma för val af ombud att
i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då den
blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som i 39 § afses, styrelsens
rätt till talan bevarad, om inom der stadgad tid stämman blifvit utlyst
att ofördröjligen hållas.

42 §.

Skriftlig afhandling, som för aktiebolag ingås, skall undertecknas å
dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firraateckning skola
de, som äro berättigade att teckna firman, jemväl underskrifva sina namn.

Firman skall, der ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en såsom för egen skuld.

43 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare utan
verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkning egt kännedom.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

44 §.

Styrelsen ege förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

45 §.

Såsom styrelsens beslut galle, der ej annorlunda är i bolagsordningen
bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste röstande
förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga i afgörande af fråga, hvari hans
enskilda rätt är mot bolagets stridande.

\» ,r'' T ''*#i'' ,?«''Vt i /s • ; .V -iXi''.'' ''• "k

46 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

47 §.

öfver aktiebolags samtliga aktier skall genom styrelsens försorg
hållas förteckning, i hvilken skola upptagas de ursprunglige aktieegarne
samt införas de förändringar i eganderätten till aktie, som hos styrelsen
anmälas.

Af den förteckning ege enhvar vid anfordran taga kännedom.

.•ttno«jb/‘.n k gmo

48 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 36 § sägs, har
att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva den
vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad
före stämman tillhandahållas revisorerne samt, tillika med desses utlåtande,
minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar hållas för
aktieegarne tillgängliga.

49 §.

A den bolagsstämma, der styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen
jemte revisorernes utlåtande framläggas, skall jemväl till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar.

Yrkas af aktieegare med ett sammanlagdt aktiebelopp utgörande
minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att med afgörande af den fråga
skall anstå till fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd ej
förvägras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar ej
anstäld inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades, vare
så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ege bolaget att, inom
två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende
å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva
i berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat oriktig
uppgift, der denna kan antagas hafva å beslutet om ansvarsfrihet inverkat.

• 50 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af en
eller flere revisorer, öfver granskningen skall för hvarje år skriftligt
utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Hvad i 46 § är om styrelse stadgadt skall ega motsvarande tillämpning
å revisorer.

51r§.

Revisor skall ega ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning’pangående
förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Der granskningen dertill föranleder, må revisorerne skriftligen med
angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen utlysas.
Har sådan påfordran skett, skall hvad i 38 § sägs ega motsvarande
tillämpning.

52 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lemnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i
förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid
fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant
komma sig till last, bolaget ansvarige för all deraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom anställas sedan
två år förflutit från det revisorernes utlåtande å bolagsstämma framlades.

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

it» on)•>''(.i.m O-1 c i . r ■. , :

53 §.

t f''7 ''.;ti f . »> » *.»-*.!. ) ''‘HHHi • !!-..*'' , ''; • -»* i i .> ■ i; i - -.flit; .*» 1 ;I> ‘ v!.>iVl"-

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två
år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, ege konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å
förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernes utlåtande å bolagsstämma
framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa sådan
talan, som i 52 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad
från inställelsedagen, eller, der tiden för talans anställande af bolaget,
efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

54 §.

Har antalet aktieegare nedgått under fem, eller har enligt vederbörligen
pröfvad balansräkning aktiekapitalet till två tredjedelar eller till
den mindre del, som kan vara i bolagsordningen bestämd, gått förloradt,
skall, der ej inom tre månader tillräckligt antal''aktieegare inträder eller
bristen i aktiekapitalet fylles, bolaget upplösas och liqvidation verkställas,
vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut
om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, svara
för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en.

55 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, ege
aktieegare eller borgenär hos Rätten eller Domaren göra ansökning om
bolagets upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden, när ansökningen
kommer att af Rätten pröfvas, skall af Rätten eller Domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarne,
så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till bolagsstämma
skall bringas till aktieegarnes kännedom. Rätten eller Domaren ege ock,
der så äskas, förordna en eller flere gode män att emellertid såsom liqvidatorer
företräda bolaget. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förstå.
till Riksd. Prot. 1805. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Iläft. 5

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

hållandet fortfar, förklare Rätten bolaget upplöst och förordne en eller
flere liqvidatorer att dess liqvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,
som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen
genom Rättens eller Domarens försorg afsändas för registrering.

56 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst
den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,
eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning
utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall, samtidigt
med kungörelsen derom, genom Rättens eller Domarens försorg afsändas
för registrering.

57 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen
eller, der bolaget vid konkursens början var upplöst, af liqvidatorerne;
dock må ny styrelse eller nya liqvidatorer kunna under konkursens
fortgång i behörig ordning utses.

58 §.

Upplöses aktiebolag af annan anledning än i 55 eller 56 § sägs,
skall liqvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom liqvidatorer, der
ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en eller
flere särskilde liqvidatorer utses. Uppdraget att vara liqvidator anses gälla
intill dess liqvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna af
bolaget återkallas.

Liqvidatorerne skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som ega verkställa liqvidationen
och teckna bolagets firma. Afgår liqvidator eller utses ny sådan,
skall ock derom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

59 §.

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen söka årsstämning å aktiebolagets
okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder
och uppgöra balansräkning.

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i
penningar förvandlas.

60 §.

Om liqvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och deras skyldigheter
galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock
ege liqvidatorer ej, utan särskildt,. af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra
dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

umem

61 §.

Under liqvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i liqvidation».

I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar ingås,
så ock om påföljd för försummelse härutinnan ega motsvarande
tillämpning under bolagets liqvidation.

fn-''ii. .0• s:>•>*f it xnoloihdbfy murbi OKU.'': er!

62 §.

Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag förbi är och all
veterlig gäld blifvit betald, må bolagets tillgångar ej mellan aktieegarne
skiftas.

Då liqvidationen afslutats, skall anmälan derom ofördröjligen af liqvidatorerne
för registrering göras.

63 §.

Åtnöjes aktieegare ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som under
liqvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra inom
ett år från den dag liqvidationen afslutades. Försummas det, kåfve han
sin talan förlorat.

64 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget och
styrelsen eller ledamot deraf eller aktieegare skola hänskjutas till afgörande
af en eller flere skiljemän, ege den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal
tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens tillämpning hvad
om stämning i denna lag finnes stadgadt.

65 §.

öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer eller aktieegare denna lag
eller bolagsordningen, svare de för all deraf uppkommande skada, en
för alla och alla för en.

Hos den myndighet i Stockholm, som Konungen bestämmer, skall
föras aktiebolagsregister för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna
lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i registret eljest
är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterne
eller, der bolaget är upplöst annorledes än genom konkurs, liqvidatorerne.

67 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflemnas anmälan
genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall enhvar, som är berättigad att
teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen i
registret eller i särskildt bihang till detta, så vida icke teckningen verkstälts
å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda
sätt skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit berättigad
att teckna förut anmäld firma.

68 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut, som

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

för registrering anmäles, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller
ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida
mot lag eller författning, skall registrering vägras. Aktiebolags registrering
skall jemväl vägras, der, enligt den af styrelseledamöterne lemnade uppgift,
aktiekapitalet ej uppgår till det belopp, hvartill det enligt bolagsordningen
lägst må bestämmas, så ock der, enligt samma uppgift, ej minst
hälften af aktiekapitalet blifvit inbetald.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen hålla
sökanden till hända eller, om han uppgifvit fullständig adress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen derför.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra
besvär hos Konungen.

69 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i registret
införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, der styrelsen har sitt säte;

5) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterne’t lemnade
uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, der aktiekapitalet skall kunna, utan
ändring i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

6) å hvilket belopp aktie skall lyda, samt huruvida aktiebrefven
skola ställas till innehafvaren eller till viss man;

7) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterne
lemnade uppgift, inbetald, samt, der ej aktierna till fullo
inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen sist skall fullgöras;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden
bringas till aktieegarnes kännedom;

9) styrelseledamöternes fullständiga namn och hemvist;

10) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne äro berättigade
att teckna firman.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, hvarom i 25 eller 28 § förmärs,
eller bestämmelse om företrädesrätt åt vissa aktier, skall ock derom
anteckning i registret göras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Det ena exemplaret af bolagsordningen, försedt med bevis om registreringen,
skall jemte teckningslistorna i hufvudskrift, till sökanden återställas.

?li''M !■; OOiiMi.rV -»it *• "l( -b <i‘>Fk>T/V. t : !’■> i» : IT,* . '' /■'' b/IUV

70 §.

-■*"■1! t''. '' , I"'' '' : ;••• ./gille; ■‘.•it) "H* f.ii I ili C >■*■ >< , (U tsV!] »•>;>

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den, der registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen, skall ena exemplaret af det
protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny,
fullständig inskrifning i registret göras.

''• l,!’ ''- -.mtip .■■■::■ ■ ■ •;!■•.:..i (imf-it

sorl •tiSvaod

71 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom i 56 § förmäles, skall genom registreringsmyndighetens försorg
ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarne.

En samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom
det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med
register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dervid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje bolag, såsom bilagor till registret förvaras.

72 §.

. cam --

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 71 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt
tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling meddelas
af Konungen.

■'' '' Av ■. r-»t ib<> >s*»i b; »Öl CVVtOl ■ T1: t. ■ / • -

•i n; i ,v.. 73 §.

■: ■

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Stockholms
Rådstufvurätt.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

74 §.

Har genom laga kraft egande dom blifvit förklaradt, att en i registret
gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom inskrifning
skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera parten,
anteckning derom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 71 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om aktiebolags konkurs gjorts,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen,
på derom gjord ansökning, ur registret afforas. Lag samma
vare i fråga om anteckning rörande beslutad nedsättning af aktiekapitalet,
efter ty i 26 § sägs, der ansökningen om nedsättning genom laga kraft
egande beslut af slagits eller frågan om nedsättning eljest förfallit.

.).*>a''gni:> eu ''C'' gmuHiihöl g.a i dl jstjjlp g,a Is e-i-iv h

75 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i allmänna tidriingarne, skall anses hafva kommit till tredje mans
kännedom, der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller
bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som bfffvit eller
bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas mot
annan än den, som visas hafva derom egt vetskap.

.Ti:.-* 76 §. ,,

Hvar som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och med två
tusen kronor, der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

77 §.

Bryter någon mot hvad i 4 § 2 eller 3 mom. finnes stadgadt, eller
underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 20 §, 21 § 1 mom.,
22 § 3 inom., 35 §, 40 § 4 mom. eller 47 § är meddelad, straffes med
böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare om liqvidator, som ej fullgör hvad honom eldigt
58 § 2 mom. eller 62 § 2 mom. åligger.

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

78 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

79 §.

Om bankaktiebolag, så ock om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,
är särskild! stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag eller författning särskilt stadgadt.

. 80 §.

Genom denna lag upphäfvas:

förordningen om aktiebolag den 6 oktober 1848; samt

lagen angående förändrad lydelse af 14 § i samma förordning den
19 november 1886.

81 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Rättigheter och skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, skola bedömas
0efter äldre lag.

A bolag, hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst, skola bestämmelserna
i denna lag icke ega tillämpning så vidt de afse ämnen, rörande
hvilka blifvit i bolagsordningen särskilt stadgadt, utan galle derutinnan
hvad bolagsordningen innehåller; dock att i fråga om ändring i bolagsordningen,
om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma
tecknas, om delgifning af stämning eller annat offentlig myndighets bud,
om liqvidation och om registrering denna lag gäller till efterrättelse.
Konungen meddelar de öfvergångsstadganden, som i afseende på sådant
bolags införande i registret må finnas vara erforderliga.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bil. C.

LAG

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Om registrerade föreningar i allmänhet.

1 §•

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte

att. åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller

att afsätta alster af medlenimarnes verksamhet, eller

att bereda bostäder åt medlemmarne,

eller att på annat dermed jemförligt sätt främja medlemmarnes
intressen,

må, der den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med
denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan sägs,
varda registrerad.

2 §.

Innan förening för ekonomisk verksamhet med sådant syfte, som i
1 § sägs, blifvit registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter eller ikläda
sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära
eller svara.

Ingås förbindelse å förenings vägnar innan den blifvit registrerad,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige derför såsom för annan sin gäld,
en för alla och alla för en.

Bill. till Riksd. Prot. 1865. W Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. G

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

3 §.

Ansökning om förenings registrering skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternes
fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hemvist,
än ock, der föreningens firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter
gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman,
samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
till riktigheten styrkta exemplar af föreningens stadgar äfvensom
på enahanda sätt styrkt förteckning å föreningens medlemmar;

2) protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande
att stadgarne blifvit antagna och styrelse utsedd.

4 §•

Vid förenings bildande skola medlemmarne bestämma, huruvida allenast
föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra
afgifter inräknade, skola häfta för dess förbindelser, eller medlemmarne
åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens
förbindelser.

5 §•

Förenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort, der föreningens styrelse skall hafva sitt, säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall i föreningen deltaga,
huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen
med högre belopp än enkel insats;

5) huru för föreningens förbindelser skall ansvaras;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet
;

7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare samt
tiden derför;

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnes kännedom.

6 §•

Förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt, der medlemmarne
ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig ansvarighet»,
och, der medlemmarne åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet,
orden »med begränsad personlig ansvarighet». Ej må firman
innehålla personnamn eller ordet »bolag».

Ny firma skall tydligt, skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut enligt bestämmelserna i denna lag registrerade, ännu bestående firmor.

7 §•

Nya medlemmar må när som helst, efter ansökning, kunna i förening
intagas. Ansökningen, som skall vara försedd med sökandens egenhändiga,
bevittnade underskrift, pröfvas af styrelsen, der ej annorlunda är
i stadgarne bestämdt.

8 §.

Medlem ege att, efter uppsägning, som skall vara försedd med hans
egenhändiga, bevittnade underskrift, utträda ur föreningen; dock må i
stadgarne kunna föreskrifvas, att uppsägning ej får ske förr än efter viss
tid, högst två år, från inträdet i föreningen.

9 §•

Medlem må kunna, der han genom laga kraft egande dom förklarats
förlustig medborgerligt, förtroende eller blifvit stäld under framtiden för
brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som kan
vara i stadgarne bestämd, ur föreningen uteslutas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

10 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare ej berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, der ej annorlunda finnes
i stadgarne bestämdt.

11 §•

Afgång ur förening skall anses ega rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en månad sedan medlemmen uppsagt
sig till utträde, uteslutits eller aflidit; dock vare medlem, som blifvit, efter
ty i 9 § sägs, ur föreningen utesluten, genast förlustig rättigheten att deltaga
i öfverläggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

12 §.

Då medlem afgått, ege han eller hans rättsinnehafvare utfå ej mindre,
sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån föreningens
behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda räkenskapsafslutning,
dertill förslå utan anlitande af reservfond eller förnärmande
af öfrige medlemmars lika rätt, än ock, i samma, ordning som öfrige medlemmarne,
hvad på den afgångne belöper af beslutad vinstutdelning; dock
skall, der föreningen genom konkurs eller annorledes upplöses inom sex
månader från det medlem afgått, hans rätt att utfå insats bedömas efter
de i 44 § om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems rätt,
hvarom nu är sagdt, lände den till efterrättelse.

13 §•

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom tolf månader
från det medlem afgick, vare den afgångne pligtig, så vidt föreningens
borgenärers rätt rörer, att återbära hvad han af sin insats utfått.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

14 §.

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat medlems
andel i föreningen, och vill han ej i föreningen inträda, eller vägras
honom inträde, då han sådant begär, ege samma rätt till uppsägning som
medlem; och galle, der uppsägning sker, om hans rätt att utfå insats och
vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall återbära insatsen hvad i
12 och 13 §§ finnes angående afgången medlem stadgadt.

15 §.

Under förenings bestånd må ej vinstutdelning göras i vidsträcktare
mån, än att återstående tillgångarne, enligt föi’eningens behörigen granskade
räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp, som motsvarar
insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till betalning
förfallna, jemte reservfond.

16 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å sammanträde. Der ege hvarje medlem, som behörigen
anmäler sig till deltagande i förhandlingarne, rösträtt; dock må i
stadgarne kunna bestämmas, att rösträtt ej må utöfvas af den, som ej fullgjort
hvad honom såsom medlem åligger.

Ej må någon för egen del eller såsom ombud för annan deltaga i
afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot föreningens stridande;
och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltangsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val af revisor.

Öfver beslut, som å sammanträde fattas, skall genom styrelsens försorg
protokoll föras. Senast fjorton dagar efter sammanträdet skall protokollet
vara för föreningsmedlem marne tillgängligt.

17 §•

Beslut, hvarigenom medlemmarnes ansvarighet för föreningens förbindelser
skärpes, vare ej giltigt med mindre samtlige medlemmarne derom
förenat sig.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Beslut om annan ändring af stadgarne eller om föreningens upplösning
af annan orsak än i 36 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtlige
medlemmarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två på hvarandra
följande sammanträden, deraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde,
som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År härutöfver
något vilkor för beslutets giltighet i stadgarne bestämdt, lände ock
det till efterrättelse.

18 §.

Jemte hvad i 16 och 17 §§ är om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å'' sammanträde stadgadt, galle, der ej annorlunda finnes i stadgarne
bestämdt:

att hvarje medlem eger en röst;

att medlem är berättigad att sin rösträtt å annan medlem öfverlåta;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en
medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

19 §•

Beslut om ändring af stadgarne skall registreras. Styrelsen skall
härom ofördröjligen göra ansökning och dervid foga, i två exemplar, med
styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkta utdrag
af protokoll, som i det ärende förts.

Beslut, som innefattar lindring af den medlemmarne enligt stadgarne
åliggande skyldighet att i föreningen göra insats eller inskränkning
i den personliga ansvarighet för föreningens förbindelser de enligt stadgarne
åtagit sig, må ej gå i verkställighet förrän ett år förflutit från det
beslutet registrerades.

20 §.

Styrelsen ege, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra sammanträde.

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

Sådant sammanträde skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af samtlige föreningsmedlemmarne
eller det mindre antal, som må vara i stadgarne bestämdt.

21 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i 20
§ är sagdt, utlyst sammanträde att hållas inom en månad, der ej annat
af stadgarne föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning
kalla föreningens medlemmar till ordinarie sammanträde, har Magistrat
eller Kronofogde i orten att, på anmälan af föreningsmedlem, ofördröjligen
utlysa sammanträde.

22 §.

Menar styrelsen eller ledamot deraf eller föreningsmedlem, att beslut,
som å sammanträde fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller
eljest strider mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar, ege
derå tala genom stämning å föreningen inom två månader från beslutets
dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
föreningsmedlemmar.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända,
kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

24 §.

Stämning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva
kommit förening tillhanda, då någon af styrelsens ledamöter i laga ordning
erhållit de! deraf.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Vill styrelse!! eller ledamot deraf klandra beslut, som å sammanträde
fattats, eller eljest kära till föreningen, delgifve stämningen föreningens
revisor eller, der flere revisorer äro utsedde, någon af dem; och åligge det
den, som af stämningen erhållit del, att ofördröjligen kalla föreningens
medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens
talan.

25 §.

Skriftlig afhandling, som för förening ingås, skall undertecknas å
dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning skola
de, som äro berättigade att teckna firman, jemväl underskrifva sina namn.

Firman skall, der ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för föreningen ingås, ej behörigen underskrifven
å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifva, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för eu såsom för egen skuld.

26 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda föreningen vare
utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva om den inskränkning egt
kännedom.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

27 §.

Styrelsen ege förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest föreningens talan föra.

Ej må dock prokurist för förening antagas.

28 §.

Såsom styrelsens beslut galle, der ej annorlunda är i stadgarne bestämdt,
den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste röstande förenat
sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Riksdagens Skrifvelse N:o 7-6.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga i afgörande af fråga, hvari hans
enskilda rätt är mot föreningens stridande.

29 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas och ej
strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

* '' in* :r Is! .''•>!.! ••>(!! -''gill:. >'' • ■ " >'' ■< Öl

lli !• »W.; j v.-ls subtil., s.iifHi ''-k:■''!

30 §.

öfver förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas
förteckning. Af den förteckning ege enhvar vid anfordran taga kännedom.

''•il**-il ''.*> .J(<im-;i Mbilr.r-, -t "1*1! T/i* I fl »Ml fri klut tiifl.U i /-il it "A; il

31 i

i.n.v->r!u*! iuv .. • if»i • ce . \W*VKi J:

Förvaltningsredogörelse skall af styrelsen å sammanträde afgifvas.
Fråga om beviljande af ansvarsfrihet för den tid redogörelsen omfattar
må kunna till afgörande vid nytt sammanträde uppskjutas.

Varder talan å förvaltningen under den tid redogörelsen omfattar ej
anstäld inom ett år från det redogörelsen å sammanträde afgafs, vare så
ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ege föreningen att,
inom två år från det redogörelsen å sammanträde afgafs, i afseende å förvaltningen
anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva i redogörelsen
mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift, der denna kan antagas
hafva å beslutet om ansvarsfrihet inverkat.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas af
eu eller flere revisorer, öfver granskningen skall å sammanträde afgifvas
utlåtande.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Bi/i. till Riksd. Prot. 1X1)0. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Höft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Hvad i 29 § är om styrelse stadgadt skall ega motsvarande tillämpning
å revisorer.

33 §.

Revisor skall ega ständig tillgång till föreningens alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående
förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerne ege kalla föreningens medlemmar till extra sammanträde,
när de finna omständigheterna det påfordra.

34 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lemnat. oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsredogörelse
meddelad uppgift, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag
visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last,
föreningen ansvarige för all deraf uppkommande skada, en för alla och alla
för eu. Ej må dock talan härom anställas sedan två år förflutit från det
revisorernes utlåtande å sammanträde afgafs.

35 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom två år
från det förvaltningsredogörelsen å sammanträde afgafs, ege konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen
för den tid redogörelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernes utlåtande å sammanträde
afgafs, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa sådan
talan, som i 34 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad
från inställelsedagen, eller, der tiden för talans anställande af föreningen,
efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

36 §.

Har antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem, och inträder ej
inom tre månader tillräckligt antal, skall föreningen upplösas och liqvidation
verkställas, vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet
deltaga i beslut om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla
å dess vägnar, svara för uppkommande förbindelser, eu för alla och alla
för en.

37 §.

.■M -• k > > . \ ''■< i n-. •'' 1 * t ;• O * * i*i_i

Finnes förening sakna till registret anmäld, behörig styrelse, ege
föreningsmedlem eller borgenär hos Rätten eller Domaren göra ansökning
om föreningens upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden, när
ansökningen kommer att af Rätten pröfvas, skall af Rätten eller Domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tid-*
ningarne, så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till sammanträde
skall bringas till föreningsmedlemmarnes kännedom. Rätten eller Domaren
ege ock, der så äskas, förordna en eller flere gode män att emellertid
såsom liqvidatorer företräda föreningen- Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta
förhållandet fortfar, förklare Rätten föreningen upplöst och förordne
en eller flere liqvidatorer att dess liqvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom föreningen förklarats upplöst, så ock om förordnande,
som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen
genom Rättens eller Domarens försorg afsändas för registrering.

38 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, skall föreningen anses upplöst
den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,
eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning
utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall, samtidigt
med kungörelsen derom, genom Rättens eller Domarens försorg afsändas
för registrering.

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

39 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenår af
styrelsen eller, der föreningen vid konkursens början var upplöst, af
liqvidatorerne; dock må ny styrelse eller nya liqvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning utses.

40 §.

Upplöses förening af annan anledning än i 37 eller 38 § sägs, skall
liqvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom liqvidatorer, der ej,
till följd af stadgar nes bestämmelse eller föreningens beslut, en eller flere
särskilde liqvidatorer utses. Uppdraget att vara liqvidator anses gälla intill
dess liqvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna af föreningen
återkallas.

Liqvidatorerne skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna § sägs, med uppgift, å dem, som ega verkställa liqvidationen
och teckna föreningens firma. Afgår liqvidator eller utses ny
sådan, skall ock derom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

41 §• i ,i

l [■ i ,> ,''.fil''‘ p) i t! ''i ?r*t i f r)\n <\n <>

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall föreningens egendom
i penningar förvandlas.

42 §. " '' . \i, :r . .i''\.

'' "v ) •: '' ''I''*-- i''1- • I )*; : .

Om liq vidatorers befogenhet att företräda förening och deras skyldigheter
galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock
ege liqvidatorer ej, utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande,
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig
auktion.

Riksdagens Skrifvelse N.''o 16.

(! rf* ||''.rf! i it:: • tnJ* r.»i - 1. !■ ’ r älltWofTffl

i, 43 §.■

jtfAv>''/ munn- noll ''>\*o näov>j''r>H . rr><t ioU1» ''no b; *>f >t/B-rr.''V • > i k

Under liqvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af orden
»i liqvidation». .tj.egt

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af afhandling, som under föreningens bestånd å dess vägnar ingås,
sä ock om påföljd för försummelse härutinnan ega motsvarande tillämpning
under föreningens liqvidation.

t r.itTni-ii i vi ii »löi , 1 i i vi. ,j ej»j { •rotöntfihai- ».drvty1.: ahfiTiittvlt)

** »• ... ;.V} ».il . i! .nltrj •;

Förenings tillgångar må ej mellan medlemmarne skiftas, innan den
i årsstämningen utsatta dag förbi är och all veterlig gäld blifvit betald.

Finnas, sedan föreningens alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag
anmälda eller eljest kända skulder blifvit guldna, tillgångar, de
der enligt stadgarnes bestämmelse kunna fördelas bland dem, som vid
upplösningen voro medlemmar af föreningen, ege medlemmarne återbekomma
en hvar sin insats eller, om tillgångarne ej dertill förslå, hvad
på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas efter hufvudtalet.
, der ej annan grund finnes i stadgarne bestämd, eller öfverskottet
enligt stadgarne skall för annat ändamål användas.

Då liqvidationen afslutats, skall anmälan derom ofördröjligen af
liqvidatorerne för registrering göras.

45 §.

Atnöjes medlem ej med skifte af föreningens tillgångar eller med åtgärd,
som under liqvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol
anhängiggöra inom ett år från den dag liqvidationen afslutades. Försummas
det, hafve han sin talan förlorat.

£ * k silf- »:./:} .r 1 ur ''• . * <i T''j * ‘. r >y. i •'' •:»»»•■

46 §.

Förening vare» uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der styrelsen enligt
stadgarne har sitt säte.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Innehålla stadgarne föreskrift, att tvister mellan föreningen och
styrelsen eller ledamot deraf eller föreningsmedlem skola hänskjuta^ till
afgörande af en eller flere skiljemän, ege den föreskrift samma verkan,
som skiljeaftal tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens tillämpning
hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

47 §.

öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar, svare de för all deraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en.

Särskilda bestämmelser om registrerade föreningar med personligen ansvarige

medlemmar.

48 §.

År i förenings stadgar bestämdt, att medleinmarne åtaga sig till visst
belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, skola
stadgarne, då de för registrering ingifvas, vara försedda med samtlige
medlemmarnes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

49 §.

Ansökning om inträde i föreningen eller uppsägning till afgång derur
skall göras i två exemplar; skolande inträdesansökning innehålla uttryckligt
förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den
personliga ansvarighet, som är i stadgarne bestämd*

Ej må i stadgarne meddelas sådan föreskrift, hvarom i 8 § förmäles.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång derur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning
skola fogas begge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda
framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,
till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall ock fogas
protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökning bifallits.

År afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande
ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag om
det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande eller
afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

. i: i l,i, O,''. • ■ V, ■••?•»•! n; i: !ii A '' tf. '' . ••,!„■>

Öl §.

Inom utgången af januari månad hvarje år skall styrelsen till registreringsmyndigheten
ingifva med styrelseledamöternes egenhändiga namnunderskrifter
styrkt, i bokstafsföljd ordnad förteckning å dem, som vid
årets början voro medlemmar af föreningen.

52 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen vid
tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för föreningens derefter uppkommande
förbindelser, der den, med hvilken afhandlats, om afgången egde vetskap.

53 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid konkurs
föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder, samt
allenast i den ordning, som i 54 och 55 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, der ej föreningens
tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det anmälan
om afgången, efter verkstäld registrering, i ortstidningen kungjordes.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

U 1" K-j .1? > - i!>’> 1 !''f :■ It!*'' r.'' '' ;''•!! i«! /

. . • • '' '' \ * ! • ; ‘ - ‘ till1 I ’ '' ; i : ! 1 r f f*-*}) i i J'' **f ij j • ■ H ‘ / '' • \ - » 1 . . j

54 §.

.■i'',V<n il.til,-. ‘»niri.Jåi; mn ri.-.h-.mtu: b; -■ ‘.t .-.''i''!., i. .•

A det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista utdelningen
af föreningens tillgångar framlägga», skall, der brist för borgenärerne
uppstår, af konkursförvaltningen jemväl framläggas förslag till
uttaxering å föréningsmedlemmarne, så långt deras ansvarighet räcker,
af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med högst en
fjerdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som
angående klander af utdelningsförslag finnes i konkurslagen stadgad.
Sådan talan må jemväl af föreningsmedlem anställas.

■ V It.

55 §."

liflig''/1 • '' V» • )> jrnil ‘ ’ * V'' *I 1 • >»\ V H *L: 7 rf i* *^él i i* M ,''■<

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af första
domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligge det sysslomännen i konkursen
att ofördröjligen i den ordning, som för kungörande af meddelanden
åt föreningens medlemmar finnes stadgad, infordra uttaxerade beloppen.

Infordradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall af sysslomännen
utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande
som domstols laga kraft egande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar
tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems
egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som brister
och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper hos öfrige medlemmar uttagas,
så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola de vid första uttaxeringsförslaget
stadgade grunder lända till efterrättelse.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerne och föreningsmedlemmarne
gilladt, må utdelning ej ske innan tid för klanders anställande
försuten är. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som
klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver
klandret fallit.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Om registrering.

56 §.

Hos Konungens Befallningshafvande skall föras föreningsregister för
inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering
anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledainöterne
eller, der föreningen är upplöst annorledes än genom konkurs, liqvidatorerne.

57 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af stadgade
afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflemnas anmälan
genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara af
vittnen styrkt.

Då förenings registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad att
teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen
i registret eller i särskilt bihang till detta, så vida icke teckningen verkstälts
å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt
skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit berättigad att
teckna förut anmäld firma.

58 §.

År ej, då anmälan efter 50 § 4 mom. göres, anmälda förhållandet
så styrkt, som för hvarje fall finnes föreskrifvet, meddele Konungens Befallningshafvande
styrelsens ledamöter föreläggande, vid vite, att afgifva
förklaring, så ock, när omständigheterna dertill föranleda, att insända de
handlingar, som för ärendets pröfning må vara erforderliga.

Har eljest den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas
för hvarje särskilt fall stadgade, eller pröfvas förenings stadgar eller beslut,
som för registrering arimäles, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit
eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag
eller eljest strida mot lag eller författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall Konungens Befallningshafvande ofördröjligen
hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress,
Bill. till Riksd. Prot. 1865. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 lläft. 8

58 Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet
med skälen derför.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra
besvär hos Konungen.

59 §.

Beviljas förenings registrering, läte Konungens Befallningshafvande
i registret införa:

1) dagen för stadgarnes antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, der styrelsen har sitt säte;

5) om och i hvad män föreningens medlemmar åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser;

6) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare samt
tiden derför;

7) styrelseledamöternes fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne äro berättigade att
teckna firman;

9) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnes kännedom.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtaga sig till visst belopp
begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, förteckning
å medlemmarne införas i registret.

Det ena exemplaret af stadgarne skall, försedt med bevis om registreringen,
till sökanden återställas.

60 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den, der registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af det
protokoll, som innehåller beslutet otn ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen. Flyttas rörelse från en kommun till
en annan, eller sker ändring i firman, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

61 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom i 38 § förmäles, skall genom Konungens Befallningshafvandes
försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarne som ock
i den stads tidning, der Konungens Befallningshafvande har sitt säte, eller,
om flera tidningar der utgifvas, i den af dessa, der allmänna påbud
för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarne
kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket
och förses med register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dertill hörande handlingar äfvensom ingifna
medlemsförteckningar skola, särskildt för hvarje förening, såsom bilagor
till registret förvaras.

■ i f *1 • ’ 11- ••"* ; I 1 . . • *i *»''■.* i »‘>1 V : • i " -v-, • ''j ‘ ; t f

62 §.

t1 ''• J-? 1 -,j '' 1 >;»»<;• : . j • i; . ''.‘v-.1 } * ;.jV : ... f

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 61 § stadgade kungörelser,
afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt tid och
sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling meddelas af
Konungen.

63 §.

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Rådstufvurätten
i den stad, der Konungens Befallningshafvande har sitt säte.

64 §.

Har genom laga kraft egande dom blifvit förklarad^ att en i registret
gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom
inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera
parten, anteckning derom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 61 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om förenings konkurs gjorts, af
öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen,
på derom gjord ansökning, ur registret afföras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

65 §.

Det som i enlighet med denna lag blifvit infördt, i registret och
kungjordt i ortstidningen skall anses hafva kommit till tredje mans kännedom,
der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller
bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit eller
bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas mot
annan än den, som visas hafva derom egt vetskap.

. ■ . '''' ii .i. -Oj rov-1 ii-ii: :•.»d''M

66 §.

. ■ K"! V . ''!.''!•.< ; ‘ • I V<1 J .i*#

öfverensstämmer ej förteckning, hvarom i 51 § förmäles, med inkomna
anmälningar om inträde i föreningen eller afgång derur, förelägge
Konungens Befallningshafvande styrelsens ledamöter vid vite att afgifva
förklaring och insända de handlingar, som för åstadkommande af
rättelse kunna vara erforderliga.

Ansvarsbestämmelser.

67 §.

Hvar som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med ett
tusen kronor, der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

68 §.

Underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 19 § 1 mom.,
23 § 4 moln., 30 §, 50 § 1 mom. eller 51 § är meddelad, straffes med
böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare om liqvidator, som ej fullgör hvad honom enligt
40 § 2 mom. eller 44 § 3 mom. åligger.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

69 §.

M .VWY

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till fulla gäldandet af böterna eller af vite, hvartill någon på grund
af denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag.

70 §.

Hvad i denna lag är föreskrift skall ej ega tillämpning å sparbanker
eller försäkringsföi’eningar eller föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet
af inteckning i fast egendom.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar för
visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

71 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897 och ega tillämpning
jemväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och skyldigheter,
som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bil. B.

.£ (Ni

LAG

. r. '' ’ i

om registrering af bankaktiebolag,

i §•

Sedan Konungen stadfäst ordning för bankaktiebolag, skall bolaget
införas i aktiebolagsregistret. Anmälan härom skall af styrelsen göras
innan bolaget öppnar sin rörelse.

2 §•

Bolagsordningens anmälande till registret skall medföra enahanda
verkan, som anmälan hos Rätten enligt 14 § i lagen angående bankaktiebolag.

Hvad i 6 § af samma lag föreskrifves om styrkande att kungörelse
om bolaget skett och att uppgift å de personer, hvilka utgöra bolagets
styrelse, äfvensom å dem, hvilka ega att underskrifva bolagets förbindelser,
blifvit i allmänna tidningarne införd skall anses fullgjordt, då styrkt blifvit,
att kungörelse om bolagsordningens och uppgifternas anmälan till
registret skett i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag.

3 §•

Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som må finnas erforderliga
för registrering af bankaktiebolag, å hvars ordning stadfästelse
meddelats, innan denna lag träder i kraft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

4 §•

I afseende å bolag, som blifvit i registret infördt, galle i tillämpliga
delar till efterrättelse hvad i lagen om aktiebolag blifvit om registrering,
så ock om ansvar för oriktig eller underlåten registrering stadgadt.

Ändring i bolagsordningen må ej registreras, med mindre den styrkes
vara af Konungen stadfäst.

5 §•

Försummar styrelseledamot att göra anmälan, hvarom i 1 § stadgas,
straffes med böter från och med femtio till och med femhundra kronor.

Hvar som i sådan anmälan mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift
straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor,
der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Böter, som sålunda ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

>l>

Denna lag skall tråda i kraft den 1 januari 1897.

h-.i

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bil. E.

LAG

: - i!'' »** ’ i : i»! '''' »/ • *1 f •• • * lijj'' '' »! : : i! >''■ !'' • ‘ »• » U I» I . r. > *'' }'' •• >'' • • ; »H i ■ ''

om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 Juli 1887.

, i * t ,.. I . . I . \ S J; ■ i; J , .., ^ . >..,. t j . r,. t

Härigenom förordnas, att 19 och 20 §§ i lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 juli 1887 skola upphöra att gälla samt
att 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 21, 23 och 33 §§ i samma lag skola
erhålla följande förändrade lydelse:

8 §.

Hvar som vill idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pligtig att till införande i
handelsregistret anmäla det namn, hvarunder han ämnar bedrifva sin rörelse
och som han vid dervid förekommande underskrifter ämnar teckna.
Sådant namn kallas firma.

I handelsbolag åligger det hvarje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldighetens
fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas fartygsredare och
rederier, aktiebolag samt registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,
så ock enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar.

Enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas på sätt om handelsbolag är stadgadt; och galle sedan om det bolag
hvad i denna lag finnes angående handelsbolag föreskrifvet.

■Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

9 §•

Enskild näringsidkares firma skall innehålla hans tillnamn med eller
utan förnamn. Ej må i firman intagas något, som antyder att firman
innehafves af ett bolag eller en förening.

Firma för handelsbolag skall, då icke alla bolagsmännen äro i firman
namngifna, innehålla namnet å minst en af dem med ett tillägg, som antyder,
att flere bolagsmän finnas. I handelsbolags firma må ej intagas
namn å annan person än bolagsman.

Finnes kommanditdelegare, skall firman innehålla ordet »kommanditbolag».
Ej må eljest i firma, som efter denna lag registreras, intagas
något, som antyder begränsning af innehafvare^ eller bolagsmans ansvar.

11 §•

Enka, som fortsätter sin aflidne mans rörelse, så ock man, som fortsätter
hustruns före eller under äktenskapet drifna rörelse, må begagna
firman oförändrad. Enskild näringsidkares arfvinge, så ock flere sterbhusdelegare,
som skola i handelsbolag fortsätta enskild näringsidkares rörelse,
ege samma rätt, derest den aflidne medgifvit det eller, om han aflidit
utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare äro
derom ense.

Inträder någon såsom delegare i enskild näringsidkares eller handelsbolags
rörelse, må firman fortfarande begagnas oförändrad. Lag samma
vare, om delegare utträder ur handelsbolag, dock att hans namn icke må
i firman qvarstå, med mindre han sjelf medgifvit det eller, om han aflidit
utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare dertill
samtyckt.

12 §.

Firma må icke öfverlåtas i andra än de här ofvan förutsatta fall;
enskild näringsidkare eller handelsbolag dock obetaget att vid rörelsens
öfverlåtande till enskild näringsidkare eller handelsbolag medgifva den nye
egaren att nyttja firman med ett tillägg, som visar att öfverlåtelse egt rum.
Bih. till Riksd. Prof. 1895. 10 Sami. I Aid. 1 Band. Häft. 9

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

13 §.

Der, i fall hvarom i 11 eller 12 § förmärs, bolagsman skall vara
kommanditdelegare, lände till efterrättelse hvad i 9 § finnes om kommanditbolags
firma stadgadt.

14 §.

År genom aftal bestämdt, att rättighet att teckna handelsbolags
firma endast tillkommer flere bolagsmän i förening, böra desse verkställa
firmateckningen så, att de jemte firman underskrifva sina namn.

15 §.

Sättes rörelse under förvaltning af syssloman (administratörer), med
rätt för dem att teckna firman, eller under liqvidation, eller fortsättes
enskild näringsidkares rörelse af sterbhusdelegare, enligt hvad för viss tid
är medgifvet, bör firmateckningen ske på sådant sätt, att det ändrade förhållandet
deraf framgår.

'' if i\''. i.: .■ . ? »Ilo ii) ‘ 1Pj■.• •:(''.i -IV ^ "- ! j’. y.p

16 §.

Anmälan om firma skall, innan näringens utöfvande börjas, ske för
rörelse, som drifves i Stockholm, hos Öfverståthållareembetet och för
rörelse i annan stad hos stadens magistrat eller, der sådan ej finnes, hos
vederbörande stadsstyrelse, och om rörelsen drifves å landet, hos Konungens
Befallningshafvande i länet. Drifves rörelsen i flera kommuner, skall
anmälan ske till handelsregistret för den kommun, der hufvudkontoret
är beläget.

Inrättas afdelningskontor med sjelfständig förvaltning (filial) i annan
kommun, än der hufvudkontoret är beläget, skall anmälan till registret
för den kommun ske innan firman får der begagnas. Filial för rörelse,
som har hufvudkontoret utom riket, anses såsom fristående rörelse, för
hvilken anmälan skall göras af den, som förestår rörelsen.

Anmälan, hvarom i denna § förmäles, skall vara underskrifven af
alla anmälningsskyldige.

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan afser
afdelningskontor, detta är beläget; och

der ej hvar bolagsman för sig skall hafva rätt att teckna firman,

4) hvilken eller hvilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida
rättigheten endast kan utöfvas af flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgifvas hvilken eller
hvilka af bolagsmännen äro kommanditdelegare och beloppet af hvarje
sådan bolagsmans utfästa insats.

•21 §.

1. Sker ändring i något förhållande, hvarom inskrifning skett i
handelsregistret, eller inträffar något af de i 15 § omtalade fall, skall anmälan
derom så fort ske kan göras i den ordning, som stadgats för anmälan
om firma; dock att ändring af hemvist icke behöfver anmälas.

2. Då rörelse upphör, åligge anmälningsskyldigheten den, som vid
den tiden utöfvade rörelsen eller var delegare i densamma. Vid enskild
näringsidkares död åligge anmälningsskyldigheten sterbhusdelegarne. Upphör
handelsbolag i följd af delegares död, åligge anmälningsskyldigheten, utom
de öfrige bolagsmännen, jemväl den aflidnes sterbhusdelegare. I fråga om
annan ändring än rörelsens upphörande åligge anmälningsskyldigheten en
hvar, som efter ändringen utöfvar eller är delegare i rörelsen.

3. Flyttas rörelse från en kommun till en annan, eller sker ändring
i sjelfva firman, skall tillika fullständig firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen dom blifvit förklaradt, att anmälan
icke bort intagas i registret eller att något förhållande, hvarom inskrifning
skett, ändrats eller upphört, skall på begäran af någondera parten anteckning
derom ske i registret; underrättelse om sådan anteckning skall så
kungöras, som i 4 § sägs. I fråga om beslut, som angår bolagsmans skiljande
från rätten att teckna bolagets firma, skall hvad nu är stadgadt ega
tillämpning, ändå att beslutet ej vunnit laga kraft.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse om den offentliga stämningen
samtidigt med kungörelsen derom genom rättens eller domarens för -

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

sorg afsändas till registreringsmyndigheten för att inskrifvas i handelsregistret.
Sådan anteckning skall affär as, då gäldenären visar, att han
eger få den afträdda egendomen till sig återstäld, eller att konkursen eljest
är att anse för afslutad.

23 §.

Försummas anmälan, som ofvan föreskrifves, eller har, efter det
registrering af firma vägrats eller upphäfts, den anmälningsskyldige försummat
göra ny anmälan, då skall enskild näringsidkare, bolagsman eller
annan, som till sådan förseelse gjort sig skyldig, straffas med böter från
och med fem till och med etthundra kronor.

33 §.

Genom denna lag upphäfvas:

förordningen den 28 juni 1798 angående hvad bolag iakttaga böra,
som under s. k. firma eller särskild! antagen handteckning vilja handelsoch
fabriksrörelse idka;

förordningen den 30 maj 1879 angående tillägg till gällande föreskrifter
om aktiebolag;

5 och 21 §§ i lagen angående bankaktiebolag den 19 november
1886, så ock hvad i 39 § af samma lag stadgas om anmälan hos rätten
af förändring i bankaktiebolags ordning och förändringens kungörande; samt

hvad i 1 § af förordningen angående aktiebolag den 6 oktober 1848
föreskrifves om anmälan hos rätten af bolagsordning och Konungens beslut
om fastställelse derå äfvensom af förändring i bolagsordningen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Stockholm 1895. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.