Riksdagens Skrifvelse N:o 137 (Riksdagsskrivelse 1904:137)

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

N:o 137.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1904.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående reglering af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartememtet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 10 och memorial n:o 46.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Landtbruksstyrelsen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1904 aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i
punkten 1) under nionde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att höja det
å staten för landtbruksstyrelsen upptagna anslag till extra biträden,
vikariatsersättning och expenser från 6,000 kronor till 9,000 kronor, eller
med 3,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Häft. (N:o 137). 1

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Riksdagen, som funnit behofvet af ifrågavarande anslagshöjning
ådagalagdt, har höjt det å staten för landtbruksstyrelsen upptagna anslag
till extra biträden, vikariatsersättning och expenser från 6,000
kronor till 9,000 kronor, eller med 3,000 kronor.

I enlighet med detta beslut har anslagstiteln »landtbruksstyrelsen»,
nu 31,800 kronor, ökats till 34,800 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att
dels från och med år 1905 öka det under förevarande anslagstitel
till understödjande utaf premiering af nötboskap anvisade belopp från

75,000 kronor till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor, under enahanda
villkor för understöds åtnjutande, som gällde i afseende å de för
ifrågavarande ändamål nu anslagna statsmedel;

dels och medgifva, att af anslaget måtte få användas erforderligt
belopp för utgifvande af en riksstambok från och med år 1904 öfver
ayrshireboskap.

Då de ändamål, som skulle komma att tillgodoses genom den
föreslagna höjningen af ifrågavarande anslag, nämligen en jämnare fördelning
och utveckling af nötkreaturspremieringen samt utgifvande af
en riksstambok öfver ayrshireboskapen, måste anses vara af stor betydelse
för kreatursafveln inom landet, har Riksdagen funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och alltså

dels från och med år 1905 ökat det under anslagstiteln »befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» till understödjande
utaf premiering af nötboskap anvisade belopp från 75,000 kronor
till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor, under enahanda villkor
för understöds åtnjutande, som gälla i afseende å de för ifrågavarande
ändamål nu anslagna statsmedel;

dels och medgifvit, att af anslaget må användas erforderligt belopp
för utgifvande af en riksstambok från och med år 1904 öfver ayrshireboskap.

I enlighet med detta beslut har anslaget till »befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar» ökats med 25,000 kronor,
eller från 175,000 kronor till 200,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Hästafvel^ förbättrande.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja den
del af reservationsanslaget till hästafvel^ förbättrande, som icke utgöres
af det till prisbelöningar för hästar särskilt anvisade anslag å

100,000 kronor, från 58,550 kronor med 58,450 kronor till 117,000
kronor.

Då Riksdagen år 1903 biföll Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
af medel till bestridande af kostnaderna för de byggnader och
anläggningar vid Flyinge hingstdepå, som föranleddes af samma depås
utvidgning, har Riksdagen ansett, att medel till öfriga med denna utvidgning
förknippade kostnader jämväl böra beviljas.

Beträffande de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den
12 sistlidna januari närmare angifna ökade utgifter, hvarom nu är fråga,
har Riksdagen fäst uppmärksamheten på, att redan för nästa år upptagits
förhöjda kostnader å 8,500 kronor och å 20,000 kronor för furage
till ökadt antal beskällare och unghästar, oaktadt enligt stuteriöfverstyrelsens
förslag denna ökning endast skulle inträffa successivt. Då
emellertid Riksdagen inhämtat, att redan föregående år en betydlig
ökning af hästantalet vid depåen ägt rum, på grund af att inköpen
redan då omfattat ett trettiotal hingstföl samt därigenom att, till följd
af ökadt behof af beskällare, utgallringen af sådane fått anstå och att,
i stället för inköp af dyrbarare fullblodshingstar, ett större antal mindre
dyrbara hingstar förvärfvats, har Riksdagen icke ansett berörda kostnad
föranleda någon anmärkning från Riksdagens sida.

I sammanhang härmed har Riksdagen velat uttala den mening,
att, i samma mån som beskällarebesättningen vid Flyinge ökats, det
område, inom hvilket hingstar från depåen utplaceras, synes böra utvidgas.
Mot omförmälda utgifter vid Flyinge hingstdepå har Riksdagen
icke haft annat att erinra, än att den till 3,790 kronor upptagna
kostnaden för den extra personal af en officer och sex man, som skulle
kommenderas från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena
till tjänstgöring vid depåen under sju månader af året, icke synes böra
uppföras å ordinarie stat. Denna kommendering, om hvars lämplighet
Riksdagen icke är fullt öfvertygad, torde nämligen vara att betrakta
såsom en tillfällig försöksåtgärd, hvars ändamålsenlighet synes böra
genom medlens uppförande såsom anslag å extra stat underkastas Riksdagens
förnyade ompröfning.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Om det för denna utgift afsedda belopp, 3,790 kronor, fråndrages
den af Eders Kungl. Maj:t äskade anslagssökningen å 58,450 kronor,
återstå 54,660 kronor, hvilket belopp för att vinna jämnadt tal sjmes
böra ntföras med 54,650 kronor, hvarigenom detsamma, sammanlagdt
med nuvarande anslagsbeloppet till hästafvelns förbättrande, 158,550
kronor, bildar en summa af 213,200 kronor.

Riksdagen har alltså dels höjt den del af reservationsanslaget till
hästafvelns förbättrande, som icke utgöres af det till prisbelöningar
för hästar särskildt anvisade anslag å 100,000 kronor, från 58,550
kronor till 113,200 kronor, eller med 54,650 kronor; dels ock för
bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på
extra stat för år 1905 beviljat ett anslag å 3,790 kronor.

I enlighet härmed har ordinarie anslaget till hästafvelns förbättrande
i sin helhet upptagits till 213,200 kronor, däraf 100,000 kronor
till prisbelöningar för hästar.

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland

husdjuren.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att af
förslagsanslaget till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar
bland husdjuren måtte utgå dels till resestipendier åt legitimerade
veterinärer, under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kunde finna godt föreskrifva, ett årligt belopp af 2,200 kronor, samt
dels de ersättningar, som enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande skulle
af statsmedel tillkomma tillförordnade länsveterinärer vid andra förordnanden
än under vakans, i den mån dessa ersättningar icke blefve
guldna med hvad vederbörande ordinarie länsveterinär vore skyldig att
under den tid, förordnandet varade af sin aflöning afstå.

Riksdagen, som emot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke haft något att erinra, har alltså bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag.

Fiskerinäringens understöd.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen
dels att, under villkor att den nu lediga förste fiskeriassistentbefattningen
med utgången af innevarande år och andre fiskeriassistent -

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

befattningen efter nuvarande innehafvare^ af denna befattning'' afgång
indroges, godkänna det i statsrådsprotokollet för jordbruksärenden den
12 januari 1904 intagna förslaget till stat för statens fiskeriadministration
äfvensom de villkor och förbehåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits
för åtnjutande af de i samma stat upptagna löneförmåner, samt
medgifva ej mindre att, för tillsättande från och med år 1905 af två
fiskeriintendentsbefattningar och från den tid, då den från anslaget till
fiskerinäringens understöd till andre fiskeriassistenten nu utgående aflöning
samt resekostnads- och traktamentsersättning upphörde att utgå,
jämväl af den i staten upptagna fiskeriassistentbefattningen äfvensom
för anställande från och med år 1905 af två fiskeristipendiater och en
fiskeriingenjör, måtte under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd»,
uppföras ett anslag med benämning »statens fiskeriadministration» till
belopp af 16,000 kronor, än äfven att af detta anslag måtte, så länge
nuvarande andre fiskeriassistenten i denna sin befattning kvarstode,
användas till aflöning samt resekostnads- och traktamentsersättning åt
honom högst 3,000 kronor, för år räknadt;

dels ock att, i följd af hvad sålunda föreslagits samt på grund af
hvad i statsrådsprotokollet i öfrigt anförts, höja anslaget till fiskerinäringens
understöd från 42,000 kronor till 66,000 kronor, eller med

24,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen
såväl, under villkor att den nu lediga förste fiskeriassistentbefattningen
med utgången af innevarande år och andre fiskeriassistentbefattningen
efter nuvarande innehafvarens af denna befattning afgång
indragas, godkänt

dels följande stat för statens fiskeriadministration:

		Tjänst-	Summa
Aflöning:	Lön	görings- penningar
1 fiskeriintendent .....................	2,500	1,500	4,000	Efter fem år kan lönen liöjas med
5 fiskeriintendenter ..................	12,500	7,500	20,000	500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.
1 fiskeriassistent ........................	1,800	1,200	3,000
2 fiskeristipendiater, arfvoden	—	—	3,000
1 fiskeriingenjör, arfvode	—	—	2,000
Summa aflöning kronor	—	1	32,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

dels vissa i ofvanberörda skrifvelse närmare angifna villkor och
förbehåll för åtnjutande af de i staten upptagna löneförmåner,

samt medgifvit ej mindre att, för tillsättande från och med år 1905
af två fiskeriintendentsbefattningar och från den tid, då den från anslaget
till fiskerinäringens understöd till andre fiskeriassistenten nu utgående
aflöning samt resekostnads- och traktamentsersättning upphör
att utgå, jämväl af den i staten upptagna fiskeriassistentbefattningen
äfvensom för anställande från och med år 1905 af två fiskeristipendiater
och en fiskeriingenjör, må under förevarande anslagstitel uppföras ett
anslag med benämning »statens fiskeriadministration» till belopp af

16.000 kronor, än äfven att af detta anslag må, så länge nuvarande
andre fiskeriassistenten i denna sin befattning kvarstår, användas till
aflöning samt resekostnads- och traktamentsersättning åt honom högst

3.000 kronor, för år räknadt;

som ock höjt anslaget till fiskerinäringens understöd från 42,000
kronor till 60,000 kronor, eller med 18,000 "kronor.

Skogsväsendet.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,
att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet måtte under år 1905 få användas ett belopp
af högst 2,267 kronor till aflöningar åt en föreståndare och lärare
samt en skogsrättare vid Hällnäs skogsskola, till tio stipendier för lärlingar
vid samma skola äfvensom till expenser och underhåll vid skolan,
allt att utgå efter enahanda grunder, som gällde i afseende å aflöningar
och andra utgifter vid statens öfriga skogsskolor.

Mot denna Eders Kungl. Maj:ts framställning, som är föranledd
af nästlidet års Riksdags beslut om inrättande af en ny skogsskola å
ofvannämnda lägenhet, har Riksdagen icke haft något att erinra, hvadan
alltså hvad Eders Kungl. Majrt i förevarande hänsende föreslagit
vunnit Riksdagens bifall.

Landtmäteristaten.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under villkor
att det i landtmäteristyrelsens stat uppförda anslaget till vikariats -

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

ersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad minskas
med 2,000 kronor, eller från 7,000 kronor till 5,000 kronor, i samma
stat uppföra ett förslagsanslag å 5,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för kopiering af i landtmäteristyrelsens arkiv förvarade kartor
med därtill hörande handlingar, som för det allmännas räkning erfordras
eller af enskilde begäras,

På sätt i ofvanberörda statsrådsprotokoll meddelas, blef det i landtmäteristyrelsens
stat uppförda anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden
åt extra biträden och renskrifningskostnad)) af 1902 års Riksdag för
bestridande af kostnaderna för ökade renovationsarbeten höjdt med 2,000
kronor till 7,000 kronor; och har Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasatf att,
genom utbrytande af sistberörda belopp samt med tillägg af 3,000 kronor
å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag för nämnda ändamål.
Då emellertid det ökade renovationsarbetet å generallandtmäterikontoret,
enligt hvad i statsrådsprotokollet upplysts, delvis föranledts af att i flera
län, där liflig industriell verksamhet råder, såsom Västerbottens, Gäfleborgs
och Värmlands län, landtmäterikontorens kartor och handlingar
genom eldsolyckor helt och hållet eller till stor del gått förlorade,
samt således i viss mån är beroende af tillfälliga omständigheter, anser
Riksdagen de för detta särskilda arbetes bekostande erforderliga
medel icke böra såsom fast anslag beviljas, utan lämpligen böra på extra
stat uppföras, vid hvilket förhållande anslaget icke synes böra gifvas
naturen af förslagsanslag. Riksdagen anser därför, att anslaget till
vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad
bör bibehållas vid sitt nuvarande belopp å 7,000 kronor att med 2,000
kronor användas till bestridande af kostnader för kopiering af i landtmäteristyrelsens
arkiv förvarade kartor med därtill hörande handlingar
samt att för samma ändamål på extra stat för år 1905 bör beviljas
ett anslag å 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det
sätt bifallits, att Riksdagen uppfört det i landtmäteristyrelsens stat
upptagna anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden
och renskrifningskostnad med oförändradt belopp 7,000 kronor, men
med titeln: »vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden och ren skrifningskostnad

(däraf 2,000 kronor till kostnader för kopiering af
kartor och handlingar)» samt till bestridande af ökade kostnader för
kopiering af i landtmäteristyrelsens arkiv förvarade kartor med därtill
hörande handlingar, som för det allmännas räkning erfordras eller af
enskilde begäres, på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag å 3,000
kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Skiften och afvittringar.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva,
att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1905
för afvittringslandtmätarne i Västerbottens och Norrbottens län kunde
komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhörde första lönegraden,
och 3,500 kronor för dem, som på grund af ålder i tjänsten
åtnjöte arfvodesförhöjning, måtte desse tjänstemän godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år 1905 åt föredraganden
af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna
belopp.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har
vunnit Riksdagens bifall.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) Beträffande öfriga här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie
anslag har Eders Kungl. Maj:t ej föreslagit annan förändring, än att
för jämnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., nu utgörande 16,736 kronor, måtte
höjas till 16,786 kronor, eller med 50 kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under nionde
hufvudtiteln, i hvilka här ofvan icke föreslagits förändring, för år 1905
fastställts till samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för jämnande af
hufvudtitelns slutsumma höjts med 50 kronor till 16,786 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å
tillfälliga, till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat
följande beslut.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för höjning
från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre lantbruksskolor
utgående understöd af statsmedel, å extra stat för år 1905 anvisa ett
anslag af 6,000 kronor

Under erinran, att Riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
i ämnet gjorda framställningar för hvart och ett af åren 1902, 1903
och 1904 anvisat å extra stat ett anslag af 6,000 kronor för höjning
från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor
utgående understöd af statsmedel för genomförande af omorganisation
af dessa skolor på sådant sätt, att kurserna vid desamma, utan
minskning af den teoretiska undervisningen, förändrades från tvååriga
till ettåriga, och då denna omorganisation visat sig vara till gagn för
skolornas verksamhet, har Riksdagen, för höjning från 4,000 kronor
till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor utgående
understöd af statsmedel, å extra stat för år 1905 anvisat ett anslag
af 6,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet al jordbruk och landtmannanäringar.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det såsom
bidrag till uppförande å landtbruksakademiens experimentalfält af
en ny museibyggnad beviljade anslag af 50,000 kronor å extra stat
för år 1905 anvisa återstående belopp 25,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Riksdagen bär af det såsom bidrag till uppförande å landtbruksakademiens
experimentalfält af en ny museibyggnad beviljade anslag
af 50,000 kronor å extra stat för år 1905 anvisat återstående beloppet,

25.000 kronor.

12:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruJcsmöten på extra stat för år 1905 anvisat 7,500
kronor.

13:o) Vidare, och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag, har Riksdagen, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster å extra stat för år 1905 anvisat
12,500 kronor.

14:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen vidare på extra stat för år 1905 anvisat såsom
bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent än äfven aflöningen till desse och
laboratorietjänaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —

4.000 kronor för hvarje station eller tillhopa 32,000 kronor.

15:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af en för öfre
Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norbottens län — under
villkor, att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 6,750
kronor — på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af 11,250 kronor.

16:o) Riksdagen har vidare på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag på extra stat för år 1905 till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande anvisat ett anslag af 10,000 kronor för att med högst 1,000
kronor för hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i
afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kungl.
Maj:t fastställas.

17:o) Inom Riksdagen har i väckta motioner föreslagits, att Riks -

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

dagen måtte såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet å riksstatens nionde hufvudtitel
uppföra ett anslag af 40,000 kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag har i motionerna anlörts
följande:

»Inför den mäktiga utveckling, som vissa grenar af vår landthushållning,
framför allt boskapsskötsel och mejeridrift, på senare tider
tagit, synes man blott alltför benägen att glömma, att själfva grundlaget
för vår modernäring dock allt fortfarande är att söka inom jordbrukets
växtodling. Med de ofantliga vidder, denna i vårt land intager, representera
dess afkastning också värden, större än från någon annan af vårt
lands förvärfskällor. Hvarje ökning af densamma med låt vara blott
några enstaka deciton pr hektar kommer därför ock att gälla summor,
hvilka måste väga tungt i hela vårt folks ekonomiska ställning.

I detta syfte, förhöjande af den svenska jordens afkastning, har
Sveriges utsädesförening i Svalöf nu arbetat under en följd af år. Allt
sedan år 1890 har föreningen också åtnjutit ett statsanslag af 15,000
kronor, hvilket tillsammans med den ännu något större summa, som
från andra håll — från rikets hushållningssällskap, i medlemsafgifter
och dylikt — influtit, satt henne i stånd att åtminstone delvis fullfölja
sitt program.

I detta program ingick från början ett arbete med samtliga landtbrukets
kulturväxter, spannmålsslagen, foderväxterna och rotfrukterna,
hvilkas afkastning man ville höja genom uppdragandet af nya, bättre
och för våra förhållanden särskilt passande sorter. En dylik ökning i
afkastningen blefve här af desto större värde som den kunde ernås utan
ökade produktionskostnader. Det arbete, som en sådan sortuppdragning,
»förädling», fordrade, befanns emellertid snart nog vara omständligare,
än man tänkt sig, hvarför man till en början måste inskränka sig till
de närmast till hands liggande sädesslagen. Med dessa har föreningen
också ernått resultat, som tillvunnit sig stor uppmärksamhet ej minst i
utlandet. Sålunda hafva ju de senare åren en mängd utländska vetenskaps-
och fackmän i studieändamål besökt Svalöl liksom åtskilliga
främmande regeringar ditsändt stipendiater för att taga kännedom om
föreningens verksamhet.

Till ett tjogtal uppgå redan de nya sorter, som från Svalöf kommit
praktiken till godo, och än flera äro därifrån snart att förvänta. Utrustade
hvar för sig med vissa bestämda egenskaper, ser man också
redan nu några bland dessa sorter intaga sina särskilda utbredningsområden
eller vinna användning för vissa bestämda ändamål, en specia -

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

lisering, som tydligen är af den största betydelse. Med vårt lands stora
rikedom på olika jordmåner under jämväl starkt skiftande klimatiska
betingelser är nämligen en tillgång till dylika specialsorter en fördel,
som knappast kan skattas för högt, sedan man väl en gång kommit
till full insikt om sanningen af satsen: rätta sorten på rätta platsen.

Bästa beviset på de nya Svalöfsorternas företräden framför de,
äldre torde vara den stora spridning, de vunnit icke blott i vårt eget,
utan äfven i vissa främmande länder. Och dock må man ihågkomma,
att de först från och med år 1897 börjat komma allmänheten i större
utsträckning till hända. Att beräkna den direkta vinst, som med detta
nya odlingsmaterial kan tillskyndas vårt jordbruk, är visserligen ännu
icke möjligt. Som en liten fingervisning i denna väg kan det dock
kanske vara värdt att beakta de utlåtanden, som årligen ingå från de
mindre brukare, hvilka blifva delaktiga af den med särskildt statsunderstöd
sedan ett tiotal år pågående förskotteringen af hafreutsäden från Svalöf.
Dessa lyda exempelvis för de båda åren 1900 och 1901, som följer:

Mycket bättre (d. v. s. 1/3—1/ä gång
högre skörd)

Bättre (utan uppgift om hur mycket)
Lika med ortens vanliga (dock ofta
med hänvisning på särskildt ogynnsamma
väderleksförhållanden) ...

Sämre är ortens vanliga...................

Ingen uppgift ...................................

1900 1901

i 38 fall =10,1 % i 36 fall = 11,2 %

„ 270	»t	= 72.2	V	„ 191 „	- 59,5 ,,
„ 41	11	= 11,0	11	„ 69 „	= 21,5 „
„ 5	11	= 1,3	11	„ 6 ,,	= 1,8 „
„ 29	11	= 5,4	11	„ 19 „	= 6,o „

I respektive 70,7 och 82,3 procent fall alltså ett märkbart bättre
resultat med Svalöfs än med ortens vanliga utsäden. Såsom den minsta
ökning i afkastning, som af odlaren på detta sätt med säkerhet bör
kunna iakttagas, får man väl anse 100 kg. pr tunnland eller 200 kg. pr
hektar. Antaget alltså, att de nya Svalöfsorterna vid sin blifvande
spridning utöfver hela landet kunde prestera åtminstone ett sådant
öfverskott, skulle redan detta på den med säd odlade arealen i vårt
land, öfver 1,600,000 hektar, göra 3,200,000 deciton, representerande
en ökad årlig inkomst för vårt land af icke mindre än 30 millioner
kronor. Och dock är denna beräkning säkerligen för lågt tilltagen,
enär man i nu anförda exempel hvarken haft med de nyaste och bästa
sorterna eller i allmänhet med jord i högre kultur att göra.

A andra sidan har erfarenheten visat, att sådana jämna och likartade
sorter med noga kända egenskaper och fordringar ingenstädes
bättre komma till sin rätt än just i det intensiva jordbruket. De skola

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

därför helt säkert också få en särskild betydelse för det slags husmansbruk,
hvars uppkomst man numera äfven här i vårt land vill pa allt
sätt söka främja. Därvid kommer då äfven den lilla egendomens i de
flesta fall likartade beskaffenhet och jordmån väl till pass.

Men ej blott af sädesslagen, utan äfven af landtbrukets öfriga
kulturväxter är ett bättre och mera gifvande odlingsmaterial, än hvad
vi för närvarande ha att tillgå i vårt land, af behofvet påkalladt. Den
högst ansenliga import af potatis från Tyskland, som senare åren ägt
rum, visar sålunda, att vår produktion af denna viktiga vara långt ifrån
är hvad den bör vara, då på detta sätt utlandet kan upptaga en konkurrens
med våra inhemska produkter i vart eget land, frakter och
mellanhänder till trots. Hvad som emellertid gjort Tyskland så konkurrenskraftigt
på detta område och bragt dess potatisodling till hvad
den i närvarande stund är — den främsta i världen är framför allt
de nya, för landets förhållanden afpassade sorter, man där haft att tillgå.
Att helt enkelt hit till landet införa dessa vore dock helt visst icke
tillfyllestgörande, enär på grund af vårt lands egendomliga och därtill
starkt växlande klimat och jordmån det med visshet kunde antagas, att
dessa främmande sorter blott i sällsynta och särdeles gynnsamma fall
här skulle låta sina egenskaper komma till sin fulla rätt. Sålunda har
man exempelvis vid dessa tyska sorters uppdragning ej ansenlig behöfva
taga hänsyn till mognadstiden, en sak, som däremot för vårt land,
särskild! dess nordliga delar, påtagligen är af den största betydelse.
För att få ett för vårt lands olika delar fullt passande odlingsmaterial,
är en inhemsk förädling af potatisen sålunda alldeles nödvändig.

Ej mindre viktiga än potatisen äro emellertid foderväxterna. Af
deras produktion bero ju sålunda närmast boskapsskötseln och mejeridriften,
vårt landtbruks antagligen för längre tid framåt förnämsta
exportgrenar. Men därtill kommer, att hithörande växter alldeles särskild!
lämpa sig för de klimatiska förhållandena inom vidsträckta delar af vårt
land, hvarförutom också mycket af vår svenska jord bäst ägnar sig för
extensiv drift, i hvilken foderväxtodlingen ju alltid bör intaga en framskjuten
plats.

Äfven för minskning af jordbrukets produktionskostnader är en
ökad foderväxtodling önskvärd. Redan nu af stor betydelse, blir en
dylik minskning måhända framdeles än mera nödvändig. I England
talar man sålunda allt mera om uppställandet åt sådana hinder för importen
af mejeriprodukter, att vi därmed skulle få att uthärda en ännu
allvarsammare konkurrens, hvars utgång som alltid i dylika fall då
väsentligen blir beroende på det pris, till hvilket vi förmå producera

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

våra varor. Såsom sakerna nu stå, hafva vi emellertid icke rätt att
här i landet berömma oss af någon särskildt billig produktion; snarare
tvärtom. Att basera utfodringen af en ansenlig kreatursstock hufvudsakligen
på spannmålsodling och inköp af kraftfoder kan väl nämligen
icke vara att anse som billigaste hushållning? Eu sådan bör väl tvärtom
i främsta rummet grunda sig på användning af de naturligaste fodermedlen,
hö, grönfoder, bete och rotfrukter.

En ökad och förändrad utläggning af fodervallar här i landet
låter sig dock icke utan vidare genomföras. Till en början fordras
härför en särskild sakkunskap, som ännu hos oss är ganska sällsynt,
och för det andra uppställer vårt hårdare klimat nya svårigheter beträffande
odlingsmaterialets härdighet, dem det först af allt gäller att
öfvervinna. Många af de bästa fodergräsen och vissa klöfvertyper
förekomma nämligen i handeln endast med ursprung från länder med
utprägladt mildt klimat och förmå för den skull icke uthärda våra
vintrar i mellersta och öfre Sverige. Emellertid äga vi i vårt eget
land ett säkert utgångsmaterial i här förekommande vilda former af
samma arter, som med nödig härdighet förena äfven andra värdefulla
egenskaper. Och att äfven därvidlag krafvet på en billig produktion
skulle främjas genom tillgång på olika sorter, är lätt att inse, ty afkastningens
storlek och kvalitet är här lika mycket som hos sädesslagen
betingad af sorten. Dylika olikvärdiga sorter t. ex. hos gräsen
ha hittills dock knappast funnits.

Lika många och tungt vägande skäl kunna naturligtvis framdragas
för behofvet af en inhemsk bearbetning jämväl af rotfrukterna,
hvilkas på en gång billiga och värdefulla bidrag till utfodringen allt
mera uppskattas.

Inför sådana allvarliga kraf från det svenska jordbrukets sida
som här angifha har utsädesföreningen alltså, 1902, ansett sin ställning
fordra, att hon skrede till vidare utveckling af sin verksamhet i ofvan
angifna riktning.

På hvilka vägar och i hvilken form man tänkt sig böra genomföra
dessa nya arbeten, har ledaren för anstalten på Svalöf ganska
utförligt angifvit i föreningens tidskrift, de båda sista årgångarna,
sedan han först med understöd från Kungl. Maj:t satts i tillfälle att
studera hithörande förhållanden i utlandet och hunnit närmare pröfva
Svalöfsmetodens användbarhet för de olika föreliggande uppgifterna.
Arbeten sådana som de nu föreslagna förädlingarna af potatis, af de
många slagen fodergräs, de olika klöfverarterna o. s. v. kunna emeller -

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

tid enligt den på Svalöf förvärfvade erfarenheten icke upptagas så småningom
och efter hand, utan endast på en gång och med full kraft,
så framt icke resultaten skola mera, än önskligt och nyttigt är, fördröjas.
Den ökning, som häraf oundvikligen skulle föranledas, förutsätter
emellertid väsentligt ökade tillgångar. De medel, öfver hvilka
föreningen för närvarande förfogar, ha nämligen visat sig öfverskridas
redan med de nämnda förarbetena, så att inkomst- och utgiftsstaten,
som redarn för år 1902 gått ungefär jämnt ihop utan att medgifva
öfliga afskrifningar af inventarier och dylikt, för år 1903 och ännu
mer 1904 med visshet kommer att förete en ansenlig underbalans.

Sistlidne höst har föreningen alltså ingått till Kungl. Maj:t med
underdånig anhållan, det Kungl. Maj:t i nåder täcktes vidtaga sådana
anstalter, att från och med år 1905 kunde beredas föreningen ett statsunderstöd
af sammanlagdt 40,000 kronor årligen.

Denna ansökan, hvarmed afsågs att Kungl. Maj:t skulle hos Riksdagen
äska det erforderliga beloppets beviljande, har af Kungl. Maj:t
hänskjuta till kungl. landtbruksstyrelsen och af denna i sin ordning
underställts de församlade ombuden för rikets hushållningssällskap,
hvilka öfver densamma afgifvit ett tillstyrkande utlåtande, hvarpå kungl.
landtbruksstyrelsen för sin del efter infordrande af ytterligare upplysningar
från föreningens styrelse inkommit med utlåtande i ämnet.

Härmed var tiden emellertid så långt framskriden, att ingen utsikt
fanns, det frågan kunde komma till afgörande före uppsättandet
af Kungl. Maj:ts statsverksproposition till denna Riksdag. Ett vidare
uppskof af denna fråga skulle dock vara särdeles olägligt, enär de på
Svalöf redan pågående förarbetena därmed skulle ytterligare förlängas
och sålunda möjligen åsamka den i allmänhetens intresse arbetande
anstalten så stora förluster, att dess ekonomi däraf för längre tid kunde
blifva betänkligt rubbad.

Då det här alltså gäller att vinna en i anseende till frågans stora
allmänna betydelse särdeles viktig tidsbesparing,

då utsädesföreningen redan under adertonårig verksamhet tillkämpat
sig en från kompetent håll erkänd ställning på sitt hittillsvarande
arbetsområde och

då dess redan ernådda resultat synas ingifva grundade förhoppningar
om för hela vår landtliushållnings framtida utveckling afgörande
framsteg jämväl inom de nya afdelningar af växtodlingen, som nu sättas
i fråga till bearbetning,

hafva vi undertecknade härmed ansett oss böra såsom vår motion

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

till innevarande Riksdag frambära Sveriges utsädesförenings i fråga
varande anslagsäskande.»

Vid motionerna var fogadt följande

Förslag till inkomst- och utgiftsstat för Sveriges Utsädesförening

under år 1905.

Inkomster.

Statsanslag till förädlingsarbetena (förut beviljade) ................... 15,000

» » » nu begärd ökning ................ 25,000

» » fördelning af liafreutsäden..................................... 3,000

Hushållningssällskapens anslag............................................................. 16,150

Medlemsafgifter ......................................................................................... 2,500

Royalty å till utsädesbolaget öfverlåtna stammar........................... 4,000

Skörden från försöksfälten .................................................................. 1,500

Ersättning för kontrollen af utsädesbolagets utsäden .................. 4,000

Annonser ...................................................................................................... 700

Summa kronor 71,850.

Utgifter.

Aflöningar till ordinarie tjänstemän ................................................. 19,000

» i och för de nya arbetena .............................................. 9,000

d till extra biträden .............................................................. 2,500

Försöksverksamheten på Svalöf ........................................................... 13,000

» » Ultuna och hos hushållningssällskapen 5,000

Fördelningen af hafreutsäden................................................................. 3,000

Kontrollen af utsädesbolagets utsäden .............................................. 4,000

Resor.......................................................................................................... 3,000

Föreningens tidskrift och andra trycksaker ................................... 3,000

Böcker och tidskrifter.............................................................................. 1,000

Skrifmaterialier, porto och telefon .................................................... 1,000

Eldbrand, ljus och städning ................................................................. 3,000

Underhåll af planteringar och vägar.................................................. 500

Reparationer ............................................................................................ 1,500*

Räntor................................................................................................ 1,500

Diverse omkostnader, utskylder, försäkringar, frakter m. m. ... 1,850

Summa kronor 71,850.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Såsom i motionerna omförmäles, liade Sveriges utsädesförening i
skrifvelse den 29 oktober 1903 bos Eders Kungl. Maj:t anhållit, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes för år 1905 anvisa ett anslag å 40,000
kronor till uppehållande af föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet.

I häröfver afgifvet yttrande af den 7 november 1903 hafva hushållningssällskapens
i Stockholm församlade ombud förklarat sig i likhet
med utsädesföreningen anse de föreslagna förädlingsarbetena för eu
mera rationell potatis- och foderväxtodling vara af den största betydelse
för vår modernäring; och funno ombuden de af föreningen redan
upptagna arbetena å dessa nya arbetsfält i hög grad förtjänta att
understödjas med statsmedel, på grund hvaraf ombuden hemställde om
bifall till föreningens omförmälda framställning.

Landtbruksstyrelsen, som den 31 december 1903 till Eders Kungl.
Maj:t afgifvit infordradt utlåtande i förenämnda ämne, har däri anfört,
bland annat, att det framgångsrika arbete, föreningen utfört med afseende
å landets strå- och trindsäden, utgjorde en borgen för att
föreningen skulle lyckas jämväl i sitt tillämnade arbete för förädling
af landets potatisodling samt att, hvad beträffar foderväxtodlingen, det
enligt styrelsens uppfattning vore af stor vikt för ökande af foderskördarna,
att större tillgång funnes inom landet på lämpliga foderväxtfrön
för de ett- till treåriga vallar, som numera förekomme i de
allra flesta växtföljder, som ock för de mångåriga vallar, hvilka hade
en stor betydelse, särskildt för de nordliga delarna af vårt land, hvarest
spannmålsodling ej i större utsträckning kunde med fördel bedrifvas.
Äfven uppdragandet af nya klöfver- och grässtammar efter inhemskt
eller fullt häi''digt material samt dessa stammars vidare utbredningborde
därför, enligt styrelsens mening, ingå i det förädlingsarbete af
landets kulturväxter, som utgjorde föremål för ifrågavarande förenings
verksamhet. Emellertid ansåg styrelsen, i betraktande af de betydelsefulla
resultat, som af föreningen ernåtts med de statsanslag, föreningen
redan åtnjutit, och då förädlingen af strå- och trindsädesslagen, hvad
såväl metod som färdigt material anginge, numera nått en sådan ståndpunkt,
att hädanefter dess fortsatta bedrifvande med oförminskad kraft
ej behöfde taga i anspråk vare sig så stor personal eller så dryga
omkostnader som hittills, att det begärda statsanslagets belopp kunde
nedsättas och att ett anslag för år 1905 af 27,000 kronor skulle möjliggöra
för föreningen att utvidga sitt förädlingsarbete i önsklig omfattning,
om också genom eu sådan nedsättning i det begärda anslaget
Bill. till Riksd. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. 3

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

arbetet med foderväxternas förädling till äfventyra skulle kräfva längre
tid än föreningen själf förutsatt.

Sveriges utsädesförening har utan tvifvel utvecklat eu så framgångsrik
och för svenska jordbruket betydelsefull verksamhet, att den
väl är förtjänt af understöd från det allmännas sida. Beträffande det
belopp, som i sådant afseende bör utgå, har Riksdagen ansett, att det
af föreningen begärda bidraget å 40,000 kronor bör densamma beredas.
En nedsättning i detta belopp, på sätt landtbruksstyrelsen ifrågasatt,
skulle, efter hvad styrelsen jämväl antydt, föranleda, att arbetet med
foderväxternas förädling komme att kräfva längre tid än föreningen
förutsatt. Men Riksdagen finner denna del af föreningens utvidgade
verksamhet vara af så stor vikt särskildt för jordbruket inom norra
delarna af vårt land, att Riksdagen anser dess fortgång och utvecklingböra
kraftigt främjas. Enligt hvad i motionerna meddelas, kunna
sådana arbeten som de nu föreslagna förädlingarna af potatis, af de
många slagen fodergräs och af de olika klöfversorterna, enligt den å
Svalöf förvärfvade erfarenheten, icke upptagas så småningom och efter
hand utan endast på en gång och med full kraft, så framt icke
resultaten skola mera, än önskligt och nyttigt är, fördröjas; och vid
sådant förhållande synes icke lämpligt, att genom en nedsättning i anslaget
hinder uppställes mot att det nu ifrågavarande arbetet från början
fullt planmässigt igångsättes.

Då emellertid Riksdagen inhämtat, att föreningen alltsedan år
1894 af Eders Kungl. Maj:t tillagts ett bidrag af 15,000 kronor från
anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,
och anledning förefinnes till antagande, att sådant bidrag äfven för den
närmaste framtiden kommer att med enahanda belopp af Eders Kungl.
Maj:t beviljas, anser Riksdagen icke erforderligt, att Riksdagen för
ändamålet anvisar högre anslag än 25,000 kronor; och synes detta anslag
lämpligen böra på extra stat uppföras. Ifrågasättas kan äfven,
om ej för anslagets åtnjutande borde föreskrifvas vissa villkor i afseende
å kontrollen öfver medlens användande; men torde det böra öfverlämnas
till Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser i detta
afseende, som må finnas af förhållandena påkallade.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1905 beviljat ett anslag
å 25,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
för godt bestämma, utgå såsom bidrag till uppehållande af Sveriges
utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga verksamhet.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, till utbildande af en elev i boskapsskötsel och
mejerihushållning, på extra stat för år 1905 anvisat 1,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att för
anställande af en förste och en andre torfingenjör samt två torf assistenter
på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af 25,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att, för anställande från och med den 1 nästkommande
maj af en andre torfingenjör och ytterligare en torfassistent,
låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 6,000 kronor, dels ock att till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas vara
ägnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att
tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång, på extra
stat för år 1905, att i mån af behof användas, anvisa ett belopp af

25,000 kronor, med rätt därjämte för Eders Kungl. Maj:t att under år
1905, likaledes i mån af behof, för enahanda ändamål disponera hvad
vid utgången af år 1904 icke blifvit användt af det anslag å 100,000
kronor, som Riksdagen på extra stat för år 1902 anvisat till Eders
Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af åtgärder i ofvan angifna syfte.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen, med
bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit,
på extra stat för år 1905 beviljat

dels för anställande af eu förste och eu andre torfingenjör samt
två torfassistenter 25,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att,
för anställande från och med den 1 i denna månad af en andre torfingenjör
och ytterligare en torfassistent, låta utaf nämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 6,000
kronor, samt

dels till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af sådana
åtgärder, som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan
angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar
befintliga bränsletillgång, att i mån af behof användas, ett belopp af

25.000 kronor, med rätt därjämte för Eders Kungl. Maj:t att under
år 1905, likaledes i mån af behof, för enahanda ändamål disponera
hvad vid utgången af år 1904 icke blifvit användt af det anslag å

100.000 kronor, som Riksdagen på extra stat för år 1902 anvisat till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af åtgärder i ofvan
angifna syfte.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom hos Riksdagen
gjorda framställning, har Riksdagen, till understöd åt Svenska mosskulturföreningen,
på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.

21:o) Eders Kung]. Magt har föreslagit Riksdagen att såsom bidragtill
åtgärder för höjande af det mindre jordbruket på extra stat för år
1905 anvisa ett anslag af 70,000 kronor.

Då de ändamål, för hvilka ifrågavarande anslag är afsedt, nämligen
premiepris och premielån vid premieringarna samt bidrag till studieresor
äfvensom understöd till kontrollföreningarna, synas vara väl ägnade att
främja det mindre jordbrukets utveckling och sålunda befordra ett viktigt
statsintresse, har Riksdagen, såsom bidrag till åtgärder för höjande af
det mindre jordbruket, på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af

70,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, till anställande af en statskon sulent i svinskötsel,
på extra stat för år 1905 anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fjäderfäafvelns
befrämjande anvisa å extra stat för år 1905 ett anslag af 5,000
kronor.

Riksdagen, som emot Eders Kungl. Maj:ts framställning icke haft
något att erinra, har till fjäderfäafvelns befrämjande anvisat å extra
stat för år 1905 ett anslag af 5,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande
under år 1905 af de geologiska undersökningarna och utgifvande
af därpå grundade kartor, af handlingar och uppsatser, bevilja å extra
stat för samma år ett anslag af 96,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att emot förevarande framställningerinra,
hvadan Riksdagen alltså för fortsättande under år 1905 af de
geologiska undersökningarna och utgifvande af därpå grundade kartor,
afhandlingar och uppsatser beviljat på extra stat för samma år ett
anslag af 96,000 kronor.

25:o) Vidare har Eders Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att, såsom
bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för nötboskap,
på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af 9,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning, har, såsom bidrag till bildande och

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

upprätthållande af afvelscentra för nötboskap, på extra stat lör år 1905
anvisat ett anslag af 9,000 kronor.

Befrämjande af husslöjd.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1905 anvisa, till anställande af en andre instruktör i husslöjd,

2,000 kronor och såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt
vitsord tjänstgör, 1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning erinra, har alltså på extra stat för år 1905 anvisat
dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor, dels
ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander,
därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör,
1,500 kronor eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till byggande
aj ett tjänstefartyg för fisker iadministrationens behof, på extra stat för år
1905 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.

På sätt Riksdagen i sin under punkten 5:o här ofvan omförmälda
skrifvelse anmält, har Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke af
Riksdagen bifallits.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att på
extra stat för år 1905 anvisa, till anskaffande af ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande haf ven samt
"för tillsyn och bevakning vid Sveriges haf sfisken under annan tid åt året
än vintermånaderna, 130,000 kronor samt till underhålls- och driftkostnad
för berörda fartyg 25,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen dels
till anskaffande af ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande liafven samt för tillsyn och bevakning vid
Sveriges liafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna på extra
stat för år 1905 anvisat 130,000 kronor, dels ock till underhålls- och
driftkostnad för berörda fartyg på extra stat för år 1905 beviljat 25,000
kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

29:o) Ytterligare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,
till utförande af hy dr ögna fisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgörande
liafven, på extra stat för år 1905 bevilja dels till omkostnader
för tiden från och med den 1 maj 1905 till och med den 30 april 1906

21,000 kronor, dels ock, till täckande af Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
för tiden från och med den 22 juli 1905 till och med den 21 juli
1906, 5,100 kronor eller tillhopa 26,100 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, har alltså, till utförande af hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven, på extra stat för år
1905 beviljat dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj
1905 till och med den 30 april 1906 21,000 kronor, dels ock till täckande
af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografiskbiologisk
centralanstalt med laboratorium för tiden från och med den
22 juli 1905 till och med den 21 juli 1906 5,100 kronor, eller sålunda
tillsammans 26,100 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att af
det för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande beviljade anslag
af 500,000 kronor anvisa på extra stat för år 1905 100,000 kronor.

I sammanhang med denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har
Riksdagen jämväl till behandling förehaft två särskilda inom Riksdagen
väckta motioner, däri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att af
redan beviljade medel till fonden för fiskerinäringens befrämjande anvisa
återstoden, 200,000 kronor, på extra stat för år 1905, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att låta utaf sistnämnda belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.

Motionärerna hafva såsom stöd för denna sin framställning anfört
följande:

»Under senare tid har man alltmer börjat inse vikten af att från
det allmännas sida understödja fiskerinäringen, och öfverallt inom de
hafsfiskeidkande länderna gör sig den sträfvan gällande att genom
understöd och lån uppmuntra fiskeribefolkningen samt sätta den i stånd
att föra sin näring framåt för att kunna skörda största möjliga gagn
däraf. Då denna näring för att blifva lönande måste bedrifvas på ett
helt annat sätt än förr, med större båtar och mera kraftigt verkande
fångstredskap, samt möjlighet beredas för fiskarena att snabbt kunna
förflytta sin fångst till afsättningsplatserna, fordras, att ganska stora
kapital stå fiskaren till buds.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Det strandfiske, af fivilket vår skärgårdsbefolkning fordom tog
sin nödtorftiga bärgning, är så godt som slut, och för att tillgodogöra
sig fångsten på de aflägsna fiskeplatserna, börjar man alltmer begagna
sig af maskinkraft såväl för fartygens framdrifvande som för själfva
fiskets utförande. De härför erforderliga kapitalen har man sökt åstadkomma
dels genom statens medverkan och dels genom sammanslutningar
hos kustbefolkningen själf; och som bevis på hvilka resultat,
som kunna ernås genom ett ordnadt föreningsväsen, må nämnas, att i
vårt grannland Danmark finnas endast i Fredrikshamnstrakten omkring
115 med maskinkraft försedda fiskefartyg.

Den norska, med maskinkraft försedda fiskeflottan består af
omkring 140 stycken ångbåtar samt 40 med motorer försedda fiskefartyg.

I Sverige stå vi däremot långt tillbaka i fråga om tidsenliga
fångstfartyg, och särskildt är maskinkraftens användning vid fisket hos
oss ej tagen i bruk, ehuru vårt västkustfiske är af den beskaffenhet, att
det snart sagdt nödvändiggör en sådan kraft både för fartygens förflyttning
och för inhalandet af den grofva fångstredskapen.

Orsaken till detta är bristen på kapital för anskaffning och utrustning
af modärna fiskefartyg.

Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades vid 1891 års
Riksdag och sattes då till ett belopp af i00,000 kronor. På grund af
enskilda motionärers framställningar ökades denna fond vid 1899 och
1900 års riksdagar med tillsammans 200,000 kronor. Då emellertid,
oaktadt denna ökning, fonden icke ens närmelsevis var i stånd att motsvara
de på densamma ställda låneanspråken, ingick 1901 års landsting
i Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:t med begäran om fondens
höjning med 500,000 kronor. Öfver denna framställning hördes såväl
Konungens befallningshafvande som kommerskollegium och landtbruksstyrelsen,
och ehuru dessa myndigheter lifligt tillstyrkte landstingets
framställning, ansåg Kungl. Maj:t likväl, att denna höjning icke borde
ske på en gång, utan föreslog Riksdagen »att, för höjande af fonden
för fiskerinäringens befrämjande, bevilja ett anslag af 500,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1903 anvisa 200,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf sistnämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor».

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen.

Sedermera anvisade 1903 års Riksdag 100,000 kronor, och återstå
alltså nu 200,000 kronor af den utaf 1902 års Riksdag beviljade halfva
miljonen som låneunderstöd för fiskerinäringens befrämjande.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Af dessa återstående 200,000 kronor har Kung!. Maj:t nu föreslagit
innevarande Riksdag att anvisa 100,000 kronor på extra stat för
år 1905. Bifalles detta, blifva alltså 100,000 kronor ännu odisponerade.
Under tiden har emellertid fonden visat sig icke kunna motsvara behofvet,
utan låneansökningar i mängd blifva tillbakavisade, ehuru mot
deras beskaffenhet intet varit att anmärka. Som bevis härpå kan nämnas,
att under år 1902 inlämnades från Bohuslän 72 stycken ansökningar
om lån till ett sammanlagdt belopp af kronor 226,300, men af brist på
medel kunde endast 35 stycken af dessa, till ett sammanlagdt lånebelopp
af 110,000 kronor, beviljas.

Under år 1903 behandlades tillsammans 85 stycken sådana ansökningar,
upptagande ett samfäldt lånebolopp af 232,900 kronor, men
kunde af förut omnämnda skäl endast 59 stycken beviljas.

Behofvet af båtar och redskap för västkustens fiskeribefolkning
bar troligen aldrig varit större än nu, särskildt med hänsyn till de sillfångster,
som under de senare åren visat sig kunna äga rum ute i
öppen sjö. Sillen står i massor utanför den bohuslänska kusten ofta
2 å 3 mil ut till hafs, och det bar visat sig möjligt att med nyare redskap
— snörpvadar — kunna verkställa högst betydande fångster. Men
dels för att göra fiskaren mera oberoende af ström och vind, dels för
att kunna rätt handhafva de för detta fiske nödvändiga, tunga redskapen,
fordras, att han äger tillgång till maskinkraft i sin båt.

Det är särskildt med hänsyn till detta sillfiske samt för att bereda
vår svenska skärgårdsbefolkning möjlighet att kunna ändamålsenligt
bedrifva detsamma, som jag vågar påkalla Riksdagens uppmärksamhet
i syfte att genom anvisande af återstoden af redan beviljade medel
sätta lånefonden i stånd att motsvara de kraf, som ställas på densamma.»

På sätt Riksdagen i skrifvelse den 15 maj 1902 anfört, är det
af synnerlig vikt att tillfälle beredes fiskeribefolkningen, särskildt den
vid rikets västra kust, att genom lån erhålla medel till anskaffande af
för nuvarande förhållanden lämpliga fiskebåtar med de för fiskebedriften
afsedda anordningar och maskiner samt fångstredskap med mera dylikt;
och då, enligt hvad upplyst blifvit, den för nämnda lån afsedda fond
tagits så lifligt i anspråk, att den icke på långt när kunnat tillgodose
de på densamma ställda kraf, har Riksdagen funnit sig böra bifalla motionärernas
förslag om, att af det för fonden beviljade anslag å 500,000
kronor må redan nu anvisas, förutom af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

100,000 kronor, jämväl återstoden, eller ytterligare 100,000 kronor,
hvarjämte Riksdagen med hänsyn till tillströmningen af ansökningar

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

om lån från fonden, äfven ansett sig böra medgifva, att af det för år
1905 anvisade anslaget må redan under innevarande år af tillgängliga
medel förskjutas högst 100,000 kronor. Härvid har Riksdagen dock
velat uttala den mening, att ifrågavarande ändamål bör, vid bifall till
detta förslag, och med hänsyn därtill att annuiteterna å lånen alltjämt
skola till fondens förstärkande ingå till densamma, anses vara tillgodosedt
för en följd af år.

Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt de i ämnet väckta motionerna af det för höjande
af fonden för fiskerinäringens befrämjande beviljade anslag af 500,000
kronor anvisat på extra stat för år 1905 återstoden, 200,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta af sistnämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna högst 100,000
kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att
såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänske
fiskare på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af 2,250
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,125
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att emot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning erinra, har såsom bidrag till anordnande af
undervisningskurser i navigation för bohuslänske fiskare, under förutsättning
att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och landsting
för ändamålet bidraga med tillsammans 2,000 kronor, på extra
stat för år 1905 anvisat ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor. V

V attenståndsobservationer.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till utförande
af vattenståndsobservationer i vissa af landets vattendrag, på extra stat
för år 1905 anvisa ett anslag af 4,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 2,000 kronor.

Med anledning af hvad i ärendet förekommit och med godkännande
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

af Eders Kungl. Maj:ts förslag, har Riksdagen, till utförande af
vattenståndsobservationer i vissa af landets vattendrag, på extra stat
för år 1905 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 2,000 kronor.

Ärfvoden åt amanuenser och extra biträden å domänstyrelsens

skogsafdelning.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, till ärfvoden åt amanuenser och extra biträden å
domänstyrelsens skogsafdelning, på extra stat för år 1905 beviljat ett
anslag af 6,100 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra
stat för år 1905 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande
afl domängöromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor, samt till
resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,585 kronor.

Med anledning häraf har Riksdagen på extra stat för år 1905
beviljat dels till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af
domängöromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor, dels ock till resekostnader
vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,585 kronor.

Beredande af ökade extra lärarekrafter vid skogsinstitutet.

35:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning har Riksdagen, till beredande af ökade extra lärarekrafter
vid skogsinstitutet, på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 5,000
kronor.

Vägunderhållet på landet.

36:o) På grund af Eders Kungl. Majrts därom framställda förslagliar
Riksdagen på extra stat för år 1905 anvisat, för bestridande af

Riksdagens Skrifvelse N:o 137. 27

statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1905 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag
af 50,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande af
tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Under uttalande att behållningen å det för innevarande år beviljade
anslag till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen synes böra få under år 1905 för samma ändamål
användas, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen emot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning icke haft annat att erinra, än att kostnaderna
för tuberkulosens bekämpande synts, på sätt hittills skett, kunna beräknas
till 55,000 kronor och det af Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget
till följd häraf kunna nedsättas med 5,000 kronor till 45,000 kronor.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1905 beviljat ett anslag
af 45,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande af
tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Allmänna arheten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understödjande,
medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sadana myrutdikningar
och vätte n afl app n i ng a r, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd, på extra stat för år 1905 bevilja

500,000 kronor, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att i afseende
å detta anslag finge gälla de villkor och bestämmelser, som i ofvanberörde
statsrådsprotokoll omförmäldes.

Riksdagen har dels till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd,
på extra stat för år 1905 beviljat 500,000 kronor,

dels ock bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om att i afseende å
sistnämnda anslag må gälla de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 12 januari 1904 omförmälas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i

Kopparbergs län.

39:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, till bestridande af kostnader för afdikningar å
kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län, på extra
stat för år 1905 anvisat ett anslag å 150,000 kronor.

Reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i
Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för bestridande
af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen
äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län, anvisa ett extra
anslag för år 1905 å 100,000 kronor äfvensom medgifva, att de afgifter,
som lades å flottningen, finge för enahanda ändamål disponeras.

Riksdagen har dels för bestridande af kostnader för reglering af
flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro och
Västmanlands län anvisat ett extra anslag för år 1905 å 100,000 kronor,
dels ock medgifvit att de afgifter, som läggas å flottningen, må för
enahanda ändamål disponeras.

Den enskilda skogsvårdens befrämjande.

41 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, på extra stat för år 1905 anvisa ett anslag af

73,000 kronor; dels ock att för skogsodlingens befrämjande för år 1905
bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogs-
vårdsstyrelser, till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke
funnes, landsting och hushållningssällskap, under iakttagande att i
intetdera fallet statsbidrag finge till något landstingsområde utgå med
högre belopp än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting
eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skulle vara

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

skyldigt att efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande afgifva redogörelse öfver användningen af de af
staten samt af landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Riksdagen har

dels, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för iippehållande
af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1905 anvisat
ett anslag af 60,000 kronor;

dels ock för skogsodlingens befrämjande för år 1905 beviljat ett
extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,
till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes,
landsting och hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera
fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp
än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller
ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,
som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att
efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
afgifva redogörelse öfver användningen af de af staten samt
af landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till betäckande
af åtskilliga, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa
å extra stat för år 1905 ett anslag af 287,215 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen med afseende å
denna anslagsfråga anfört följande:

»Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit
följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af

Riksdagen under nionde hufvudtiteln, nämligen:
till godtgörande af kostnader för landtmäteriförrätt ningar

å åtskilliga kronans domäner ................. kronor 16,950: 5 9

,, godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars
deltagande i Hjälmarens och Kvismarens

sänkning........................................................................ „ 12,272:44

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars
deltagande i andra vattenaflednings företag.

.......................................................................... „ 10,685:19

Transport kronor 39,908: 2 2

30 Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Transport kronor 39,908: 2 2
till godtgörande af kostnader för den af Eders Kungl.

Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta kommitté för
utredning beträffande de mer betydande vattenfall
i landet, hvilka helt och liållet eller delvis

kunde anses vara i statens ägo, m. m............. „ 108,228: —

,, godtgörande af kostnader för den af Eders
Kungl. Maj:t den 24 oktober 1902 tillsatta

centrala nödhjälpskommittén ................................. „ 12,121: 3 5

„ godtgörande af kostnader för tryckning och
häftning af en bilaga till det betänkande, som
afgifvits af den utaf Eders Kungl. Maj:t den
10 juli 1899 tillsatta kommitté för utredning
rörande åtgärder för beredande af tillfälle för
mindre bemedlade arbetare att på landsbygden

förvärfva sig egna hem ............................ „ 225: 4 4

„ gäldande af svenska kronans andel i kostnaderna
för fiskeritillsynen under år 1903 vid regala

laxfisket i Torne älf................................................... „ 1,200: —

„ gäldande af vägskatt för samma laxfiske ............ „ 1,226: 7 8

„ gäldande af vägskatt för år 1902 för till statsverket
indragna frälseräntan af hemmanet 3/8

mantal Sundersbol n:o 1 i Uppsala län ............ „ 1: 2 4

,, ersättande af kostnader för upprättande af förslag
till regleringsplan för ett invid Bastuträsks
järnvägsstation beläget område af krono parken

Brännheden i Västerbottens län ............ ,, 259: 7 8

,, ersättande af kostnader för upprättande af plan
för ordnande och bebyggande af ett invid Storsunds
järnvägsstation beläget område af krono parken

Storträskliden i Norrbottens län............ „ 251: 2 8

„ byggnadsersättning, enligt nådiga brefvet den
29 maj 1891, åt skogstorpare å kronoparker i

Norrbottens län ......................................................... „ 11,500: —

„ godtgörande af kostnader för uppförande af en
ny ladugårdsbyggnad å förra militiebostället
Kastellgården n:o 1 i Göteborgs och Bohus län „ 30,806: 15

„ godtgörande af kostnader för verkställande af
reparationer å byggnader vid förra länsmans bostället

Tofter n:o 1 i samma län .................... ,, 507: —

Transport kronor 206,235: 2 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Transport kronor 206,235: 2 4

till godtgörande af kostnader för på vissa krono egendomar

belöpande skogslikvidsersättning...... „ 48,483: 7 4

,, godtgörande af kostnader för verkställande af
uppskattning af vissa till utbyte emellan kronan

ocli staden Halmstad föreslagna områden......... ,, 83: 4 o

„ ersättning till vissa kronoarrendatorer och bo ställskafvare

för exproprierad jord........................ ,, 395: 9 2

„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen „ 21,921: 6 7

„ godtgörande af kostnader, föranledda af inmutning
för kronans räkning af apatit- och magnesitfyndigheter
inom Norrbottens län............... ,, 10,048: 0 7

eller tillhopa kronor 287,168: 04.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor samt för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, hemställer
jag, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, anvisa å extra stat för år 1905 ett anslag af 287,215
kronor.»

Emot ersättandet af omförmälda förskott har Riksdagen icke haft
något att erinra; och då Riksdagen i punkt 9 härofvan i anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved m. in. vidtagit den jämkning, som
till jämnande af hufvudtitelns slutsumma erfordras, synes jämkning i
förevarande anslag endast böra afse jämnande af de extra ordinarie anslagens
slutsumma.

Riksdagen har alltså, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, anvisat på extra stat för år 1905
ett anslag, som till utjämnande af de extra ordinarie anslagens slutsumma
upptagits till 287,225 kronor.

Dyrtidstillägg.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkten 48 i denna
hufvudtitel föreslagit Riksdagen att, till beredande i enlighet med de i
statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 januari 1904 angifna
grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och
betjänte i jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts
kansli samt till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk och kårer,

32 Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

å extra stat för år 1905 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp af

85,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen med
anledning af denna Eders Kungl. Maj:ts framställning, för beredande
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte
i jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli jämte
därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, på extra stat för år 1905
anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 85,000 kronor, att utbetalas
under iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägget skola gälla de
i ofvannämnda skrifvelse omförmälda villkor.

Stockholm den 17 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Bil. Litt. A.

llih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 34 Raft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Jordbruks

Departementschefen...........................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli......................................."i!”!!!!!.""!!!!!."!!"!!!!!!!!!

Landtbruksstyrelsen. Nuvarande belopp............................................................

Höjes a anslaget till extra biträden, vikariatsersättning och expenser med............................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (däraf ett förslå g satislag å 15,000

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag...............................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden.....................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar. Nuvarande belopp ...............

Okas å anslaget till understödjande af premiering af nötboskap med ....................................

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ..........................................................................

Hästafvelns föibättrande, reservationsanslag, (däraf särskildt 100,000 kronor till prisbelöningar

ning i kontant..............................................................................................................

Ökas med ...........................................................................................

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslaqsanslaq

Befrämjande af husslöjden........................................................................................

Fiskerinäringens understöd. Nuvarande belopp...............................................ZZZZZ’.''.’".''.".........

Ökas med ...................................................................................

Domänstyrelsen .........................................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ..........;..........................................................................

» statens skogsläroverk ...................................................................................

Förslagsanslag :

Till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarepersonal..................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen........................................................................................

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................

Riksdagens Skrifvelse N:o 187.

Litt. A.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

		Anvisning i		Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag.	Summa.
		kontant.		Friheter.	Ersättningar.
departementet.	i	Kronor. 17,000	Ö.	Kronor, j I 1	Ö.	Kronor. \|	ö.	Kronor. 17,000	Ö. 1
	46,200		_______	—	— —	H	46,200	—
	31,800: —
	3.000: —	34,800 270,600 4,500	_	_ _	—	— —	—1	34,800	—
kronor till understöd åt landtmannaskolor)	—	—	—	zi		270,600 4,500	—
	49,500	—	— —	—	— —		49,500	—
.................................. 175,000: — .................................. 25,000: —	200,000						200,000	_
	59,700	—	— —	—		—	59,700	—
för hästar). Nuvarande anvis-	158,550: — 54,650: —	213,200 30,000		1,070				214,270
	—	—	—	—	30,000
	25,000		— —	—	— —		25,000	—
	42,000: — 18,000: —
	60,000 94,000 i			—	— —	—	60,000
		__		—	— —	—	94,000
........................ 645,608: — ........................ 55,000: —	700,608: —		\|
	100,000: —	i	1
........................ 5,600: — ........................ 1,599,792: -	1,605,392: —	2,406,000				1	1	2,406,000	1-

Transport; 3,510,500—| 1,070|—;

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ...

Landtmäteristaten....................................................

Skiften och afvittringar, reservationsanslag.......................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag...................

Rikets allmänna kartverk ..........................................

Gästgifvares friheter ..............................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ..............

Färjor och färjekarlar...........................

Bidrag till vägunderhållet på landet,

Fattigvården i Stockholm och landsorten .......................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..............................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser ved m. m., förslag sanslag.

Okas för jämnande af hufvudtitelns slutsumma med....
Extra utgifter, reservationsanslag........................................

Nuvarande belopp

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Anvisning i
kontant.

Kronor. ! ö

Transport 3,510,500

...................| 12,000;-

...................! 89,200-

.................. 63,000-

..................; 50,000-

...................I 178,600;-

...................i 10,665

...................j 250,000 -

...................| 354-

...................! 600,000-

...................i 9,564-

..................| 75,000i .

..................; 43,598 -

..................! 31,639j 16,

736: - ;

50: ~ ! 16,786

...................; 10,000-

Summa) 4,950,906 -

Indelning och därmed jämförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. 1 ö. Kronor.

1,070—i

6,635

_ I -

Kronor.

—I 3,511,570

1,664|-

12,000

89,200

63.000

50.000
178,600

18,964

250.000
379

600.000
9,564

75.000
43,598
31,639 —

16,7861 —

10.000 —

7,7301-1 1,664!—| 4,960,300)-

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Nionde hufvudtitel.

	Kronor	1 ö.
Jordbruksdepartementet.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanmnäringar:
Till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Yästernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ..................	a om
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanmnäringar:		1
Bidrag till uppförande å landtbruksakademiens experimentalfält af en ny museibyggnad .................................................... 25,000: » till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- bruksmöten ................................................ 7 goo- Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner m. m............................. 12 500- Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jord-brukets och näringarnas behof.................................... 32 000- » till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk- växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län ............ 11,250- Till understöd åt frökontrollanstalter............................... 10 000- Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................ 25,000- Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejeri- ''i hushållning .............................................. 1 000- För anställande af en förste och en andre torfingenjör samt två torfassistenter........................................ 25 000- j » vidtagande af åtgärder för tillgodogörande på lämp-ligaste sätt af den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång................................................................ 25,000: ; Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ............ 15,000- — j
Transport 189,250: — \|	6,000	-1

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Kronor

Transport 189,250

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 70,000

Till anställande af en statskonsulent i svinskötsel ........ 5,000

j » fjäderfäafvelns befrämjande ........................................ 5,000

I » de geologiska undersökningarna ................................ 96,000

iBidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap ................................................................ 9,000:

Hästafvelns förbättrande:

iTill bestridande af kostnaden för extra personal vid Flyinge hingstdepå
Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg
till andre instruktören Jonas Wallander............................

Fiskerinäringens understöd:

Till anskaffande af ett fartyg för liydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande liafven samt för tillsyn

och bevakning vid Sveriges hafsfisken .................... 130,000:

i » underhålls- och driftkostnad för detta fartyg ........ 25,000:

j » utförande af liydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande liafven ............................ 26,100:

iFör höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande 200,000: —

|Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation
för bohuslänske fiskare........................................ 2,250:

Till utförande af vattenståndsobservationer i vissa af

landets vattendrag........................................................ 4,000:

Domänstyrelsen:

Till arfvoden åt amanuenser och extra biträden å domänstyrelsens
skogsafdelning ............................................ 6,100:

» aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna.................... 43,200:

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 40,585: —

Skogsinstitutet:

Till beredande af ökade extra lärarekrafter vid skogsinstitutet.......

6,000;—

374,250

3,790

3,500

387,350—.

89,885

5,000

Transport 869,775''—|

Riksdagens Skrifvelse N:o 137.

Kronor ö.

869,775

Landtmäteristaten

i bestridande af ökade kostnader för kopiering af i landtmäteristyrelsens
arkiv förvarade kartor m. in...............................

3,000

Vägunderhållet på landet:

jTill bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag.....................................................

50,000

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nöt-:

kreaturen........................................................................ 45,000: —

I * understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,
hvilkas ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd................................ 500,000: —

* afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län ................................................ 150,000:_;

! » reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom
i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län 100,000: — |
» bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehål lande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet............ 60,000: — |

* skogsodlingens befrämjande ........................................ 100,000:__!

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter.................................................... 287 225:_!

» beredande af dyrtidstillägg för år 1904 åt en dei
tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslags -

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1904.

anslag

85,000: — | 1.327.225

Summa 2,250,000