Riksdagens Skrifvelse N:o 117 (Riksdagsskrivelse 1902:117)

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

N:o 117.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1902.

» » » » Andra Kammaren den 15 » »

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna,
under riksstatens åttonde hufvudtitel. innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 9 och memorial n:o 77).

Till K o nu ngen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen för
Eders Kong! Maj:t anmäla följande beslut.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 37 Höft. (N:o 117.)

''Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Ordinarie anslag*.

Riks- och landsarkiven.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i punkten
1 under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 i
samma månad föreslagna aflöningsstater för landsarkiven i Upsala och
Lund jemte i protokollet omförmälda, för åtnjutande af de i staterna upptagna
aflöningsförmåner föreslagna bestämmelser, bland de ordinarie anslagen
å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubriken riks- och landsarkiven
uppföra för ett landsarkiv i Upsala ett belopp af 9,600 kronor
och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp af 9,600 kronor, dels
ock medgifva, att de tjenstemännen vid landsarkiven i Upsala och Lund
tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att nyssnämnda landsarkiv
må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. i mån af behof och emot redovisning
undfå erforderliga medel till bekostande af skrifmaterialier, inbindning,
lyse och bränsle med flera expenser.

Omförmälda, för hvartdera af landsarkiven i Upsala och Lund föreslagna
aflöningsstater äro af följande innehåll:

	Lön. Kronor.	Tjenstgörings- penningar. Kronor.	Summa. Kronor.
arkivarien ................................ amanuensen.............................	2.500 1.500	—	1,500 1,000 300	—	4.000 2,500 2.000 800 300	—-	Efter fem år kan lö-nen höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor. Efter fem år kan lö-nen höjas med 100 kronor.
till vikariatsersättning, arf-voden åt extra biträden, renskrifning in. in............. vaktmästaren ........................... för skötsel af värmeledning	500	—	—	—
summa	—	—	—	—	9,600	—

De bestämmelser, som på sätt o från angifvits föreslagits att gälla för
åtnjutande af aflöning enligt stater för landsarkiven i Upsala och Lund,
hafva enligt statsrådsprotokollet följande lydelse:

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

alt löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den tinnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för
den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som bernsten
förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjenstgöring i
behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att bernsten
sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tj enstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom det landsarkiv, vid hvilket han är anstäld, densamma,
mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället
för egna, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett
och samma kalenderår;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än
fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,
efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad hvar
och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,
vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensfen afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig i densamma qvarstå;

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af tjensteman nen åtnjutas under en och en half månad årligen.

Riksdagen har ansett sig böra godkänna de aflöningsbelopp, som af
Eders Kong! Maj:t föreslagits för arkivarierna vid de nu ifrågavarande båda,
landsarkiven. I sammanhang härmed har Riksdagen emellertid, på grund af
hvad departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat derom, att förhöjning
af arkivarie™as afiöningar möjligen skulle inom en nära liggande
framtid komma att ifrågasättas, ansett sig böra uttala, att, såvidt nu kan
bedömas, någon sådan förhöjning icke synes blifva af behofvet påkallad.

Beträffande förslaget om anställande af en ordinarie amanuens vid
hvardera landsarkivet, anser Riksdagen, att, innan erfarenhet vunnits angående
omfattningen af arbetet vid dessa landsarkiv såväl under organisationstiden
som derefter, andra ordinarie tjensteman än arkivarierna icke
böra å staterna för de ifrågavarande landsarkiven uppföras. Då Riksdagen
likväl är öfvertygad, att arkivarierna under tiden närmast efter arkivens
upprättande äro i behof af tjenstemannabiträde för de inströmmande
arkivaliernas ordnande, har Riksdagen ansett, att i stället för den af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna aflöningen för en ordinarie amanuens vid hvardera
af dessa landsarkiv bör på extra stat för år 1903 anvisas 1,800
kronor till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Upsala och lika
stort belopp till en amanuens vid landsarkivet i Lund.

Riksdagen har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för up[»förande
i staterna af så högt belopp som 2,000 kronor till vikariatsersättning,
arfvoden åt extra biträden, renskrifning in. m., utan föreställer sig,
att, derest och så länge arfvode till eu amanuens vid hvartdera arkivet
kommer att utgå, omförmälda anslag till vikariatsersättning in. in. kan vid
hvartdera arkivet begränsas till 1,000 kronor årligen.

Förslagen • om vaktmästarnes aflöning och om anslag till värmeledningarnas
skötsel har Riksdagen funnit sig böra bifalla.

Då Riksdagen ansett, att ordinarie amanuensbefattningar icke böra i
de ifrågavarande staterna upptagas, synes från de af Eders Kongl. Maj:t
föreslagna bestämmelser för åtnjutande af aflöning enligt staterna böra
uteslutas den i femte stycket af samma bestämmelser intagna föreskrift
om skyldighet för tjensteman af lägre grad att under vissa angifna förutsättningar
mottaga förordnande till högre befattning inom det landsarkiv,
vid hvilket han är anstäld. Med afseende å tjenstemännens vid landsarkiven
rätt till semester har Riksdagen ansett, att längre semestertid än

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

en månad årligen icke är för dem erforderlig och sålunda icke godkänt
Eders Kong! Maj:ts i förevarande afseende gjorda förslag, enligt hvilket
semester finge af tjenstemännen åtnjutas under en och en half månad årligen.
I öfrigt har förslaget till aflöningsbestämmelser icke gifvit'' Riksdagen
anledning till annan erinran, än att Riksdagen — i öfverensstämmelse med
sina i skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel afgifna yttranden angående aflöningsvilkoren för tjensteman
och betjente vid post- och telegrafverken — ansett sig böra uttala, att,
då i andra stycket af nu ifrågavarande aflöningsbestämmelser föreskrifves,
att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i landsarkivet, uttrycket »annan tjenstebefattning» bör anses i
detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande eller regelbundet
återkommande, ailönadt uppdrag, som af bolag lemnas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,
att Riksdagen med godkännande af dels följande stat att för hvardera af
landsarkiven i Upsala och Lund lända till efterrättelse:

Lön.

Kronor.

Tjenstgörings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

J Efter fem ar

1 kan lönen
höjas med
| 500 kronor

och eftej
lio är med
ytterligare
500 kronor.

Efter fem år
kau lönen
} höjas med
l 100 kronor.

arki vari en ...........................................

till vikariat sersättning, arfvoden åt
extra biträden, renskrifning in. m.

vaktmästaren ...................................

för skötsel af värmeledning...........

2,500

500

—

1,500

300

—

4.000

1.000

800

300

—

summa

—

6,100

—

dels ock följande bestämmelser för åtnjutande af de i staterna upptagna
aflöningsförmåuer:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbaras endast för
den tid, lian verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, lian eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjenstgöring i
behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att tjensten
sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än
fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,
efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad hvar
och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej far tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,
vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, Eders Kong! Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig i densamma qvarstå;

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af tjenstemännen åtnjutas under en månad årligen;

bland de ordinarie anslagen å riksstatens åttonde hufvudtitel under
rubriken riks- och landsarkiven uppfört för ett landsarkiv i Upsala ett
belopp af 6,100 kronor och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp
af 6,100 kronor; hvarjemte Riksdagen ej mindre medgifvit, att de tjenste -

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

männen vid landsarkiven i Upsala och Lund tillkommande ålderstillägg må
utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg, och att nyssnämnda landsarkiv må från det under samma
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel till
bekostande af skrifmaterialier, inbindning, lyse och bränsle med flera
expenser, än äfven på extra stat för år 19Ö3 anvisat till arfvode åt eu
amanuens vid landsarkivet i Upsala 1,800 kronor och till arfvode åt eu
amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800 kronor eller sammanlagd! 3,000
kronor.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med förklarande,
att för åtnjutande af de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner
skola gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande
af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och
Lund, på ordinarie stat för landsarkivet i Vadstena bevilja dels till aflöning
åt en amanuens 2,200 kronor, att utgå med 1,400 kronor såsom
lön och 800 kronor såsom tjenstgöringspenningar, och med rätt till ålderstillägg
i likhet med arkivarie:!, dels ock för skötsel af värmeledningen
300 kronor; vid bifall hvartill anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu
5,800 kronor, skulle ökas till 8,300 kronor.

De af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser för åtnjutande af
aflöningsförmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och Lund återfinnas
under nästföregående punkt l:o) i denna skrifvelse.

Riksdagen, som, enligt hvad i nästföregående punkt blifvit anmäldt,
afslagit Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande i staterna för landsarkiven
i Upsala och Lund af anslag till aflöning åt en ordinarie amanuens
vid hvardera af dessa landsarkiv och i stället beslutit, att å extra
stat för år 1903 anvisa arfvoden med 1,800 kronor till en amanuens vid
hvardera arkivet, har ansett att ej heller vid landsarkivet i Vadstena
någon ordinarie amanuens bör å staten uppföras, men att deremot tillgång
utöfver hvad å ordinarie stat beviljats bör tillsvidare beredas till aflönande
af extra biträde åt arkivarien; och har ett belopp af 1,300 kronor synts
vara för detta ändamål tillräckligt.

Enligt nästföregående punkt har Riksdagen beslutit, att längre semestertid
än en månad årligen icke skulle beviljas arkivarierna i Upsala och
Lund. Vid öfvervägande, huruvida denna bestämmelse skulle blifva gällande
äfven för landsarkivarien i Vadstena, hvilken enligt de för honom

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

nu gällande aflöningsvilkor är berättigad till semester under en och en
half månad årligen, har Riksdagen stannat vid den uppfattning, att äfven
i afseende å detta aflöningsvilkor arkivarierna vid de tre landsarkiven böra
blifva med hvarandra likstälda. Då Eders Kong!. Maj:ts förslag, att för
åtnjutande af de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner
skulle gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande
af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och
Lund, innebär, att pensionsrätt skulle tillerkännas arkivarien i Vadstena,
har det synts Riksdagen icke innefatta någon obillighet, att arkivarien i sammanhang
med inträdet i pensionsrätten får underkasta sig omförmälda inskränkning
i sin rätt till semester, hvithet emellertid icke utan medgifvande
af den nuvarande innehafvaren kan, hvad honom beträffar, ega rum.

Enligt nu gällande aflöningsbestämmelser för landsarkivet i Vadstena
åligger det vaktmästaren derstädes att, om så pröfvas lämpligt, jemväl
utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida dermed
förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad; och anser Riksdagen,
att sådan skyldighet fortfarande bör åligga denne vaktmästare.

Emot hvad Eders Kongl. Maj:t i öfrigt under förevarande punkt i
statsverkspropositionen föreslagit har Riksdagen icke funnit anledning till
någon erinran; och får Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, förklara, att för åtnjutande af de i staten för landsarkivet
i Vadstena upptagna aflöningsförmåner skola gälla enahanda bestämmelser,
som af Riksdagen bestämts för åtnjutande af dylika förmåner enligt
staterna för landsarkiven i Upsala och Lund, hvad den nuvarande arkivarien
vid detta landsarkiv beträffar under förutsättning, att han ingår
på de nya bestämmelserna; dock att vaktmästaren vid landsarkivet i Vadstena
fortfarande skall vara skyldig att, om så pröfvas lämpligt, jemväl utöfva
tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida dermed
förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad.

Vidare får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för beredande af ökad
tillgång till arfvoden åt extra biträden vid landsarkivet i Vadstena på
extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 1,300 kronor samt på ordinarie
stat för landsarkivet i Vadstena beviljat för skötsel af värmeledningen
ett anslag af 300 kronor.

Genom detta beslut har anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu 5,800
kronor, höjts till 6,100 kronor, och kommer på grund af Riksdagens under
punkterna 1 :o) och 2:o) anmälda beslut anslaget till riks- och landsarkiven,
nu 45,500 kronor, att uppgå till 58,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Kleresistaten.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att minska det under
rubriken kleresistaten å riksstatens åttonde hufvudtitel såsom anvisning i
kontant upptagna belopp, 30,089 kronor, med 437 kronor 50 öre, eller,
för undvikande af öretal i riksstaten, till 29,652 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.

På grund häraf kommer anslaget till kleresistaten, nu upptaget till
369,676 kronor, att utgöra 369,239 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari
1902 föreslagna aflöninggstat för tjensteman!!en vid de ecklesiastika konsistorierna
med dervid gjordt förbehåll samt i protokollet omförmälda, för
åtnjutande af aflöning enligt den nya staten föreslagna bestämmelser, till
bestridande af kostnaderna härför äfvensom för vaktbetjening och extra
biträden vid konsistorierna öka anvisningen i kontant å det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens
expeditioner med 64,206 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaten
utesluta den i samma anslag ingående posten: indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor, dels ock medgifva,
att de konsistorienotarierna enligt den nya staten tillkommande ålderstillägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg, samt att konsistorierna må från det under
samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel
till inköp af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas
och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas af vederbörande
domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidningsprenumeration
med undantag för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre
pastoraliefonden, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader samt
utgifter för telegramporto; och skulle, i händelse af bifall till hvad sålunda
föreslagits, anslaget till domkapitlens expeditioner, nu 34,015 kronor, komma
att höjas med 58,365 kronor eller till 92,380 kronor.

Det i berörda framställning omförmälda förslag till aflöningsstat för
tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna är af följande innehåll:

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Haft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

		Lön.		Tjenstgöring^	Summa.
				penningar.
		Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
	vid domkapitlet i Upsala:
1	notarie..................................	4,000	—	1,500	—	5,500	—	Deraf 520 kronor från
1	amanuens, arfvode ............	—	—	1,800	—	domkyrkan. Deraf 500 kronor från
	vid domkapitlen i Lund,							domkyrkan.
	Göteborg och Hernösand:
1	notarie....................................	4,000	—	1,500	—	5,500	—
2	dito......................................	8,000	—	3,000	—	11,000	—
1 2	amanuens, arfvode ............ dito.........................................	—	—	—	1,800 3,600	—


	vid domkapitlen i Lin-
	köping, Skara, Vesterås, Vexiö och Karlstad:
1	notarie...................................	3,500	—	1,300	—	4,800	—
4	dito..........................................	14,000	—	5,200	—	19,200	—
1	amanuens, arfvode ..........	—	—	—	1,600	—
4	dito......................................... vid domkapitlet i Streng-		"			6,400
	näs:
1	notarie....................................	3,500	—	1,300	—	4,800	—	Deraf 400 kronor från
1	amanuens, arfvode ........... vid domkapitlen i Kalmar	—	—	—		1,600		domkyrkan.
	och Visby:
1	notarie..................................	2,500	—	1,000	—	3,500	—
1	dito.........................................	2,500	—	1,000	—	3,500	—
1	amanuens, arfvode ............	•—	—	—	1,000	—
1	dito........................................ vid Stockholms stads kon-	"				1,000	_
	sistorium:
1	notarie................................	1,500	—	1,000	—•	2,500	—
1	amanuens, arfvode ............	—	—	—	—	800	—

Notarierna skola ega rätt att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Vid denna nya stat borde enligt förevarande förslag stadgas det
förbehåll, att med densammas trädande i kraft rätten till nu utgående, i
staten icke upptagna, ailöningsbidrag och sportler skulle upphöra, dock
med det undantag, att till konsistorienotarierna fortfarande finge utgå

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran
erhåller eller eljest icke författningsenligt vore pligtig lösa,

arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskildt tillhöriga
fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes
förordnanden blifvit stälda under konsistoriernas förvaltning, för så vidt arfvode
af presterskapet eller i de enskildes förordnanden blifvit medgifvet, samt,
tills vidare och intill dess annorlunda blefve förordnadt, arfvode för
utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner
till underhåll af barn utom barnhuset.

För åtnjutande af aflöning enligt den nya staten borde enligt förslaget
gälla följande bestämmelser:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation
af domkapitlen eller eljest kan varda stadgad;

att med konsistorienotariebefattning, förutom vid Stockholms stads
konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke
vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för den
tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att konsistorienotarie, som. af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,
eger uppbära hela lönen, hvaremot sådan tjensteman, som undfår ledighet
för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag
eller från tjenstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen
förhindrad att tjensten sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjensten
anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda,
med mindre innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf
bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, med
iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans antagande eller
för den, som jemlikt kong!, brefvet den 26 juni 1891 förordnats, från den
tid förordnandet meddelades;

att konsistorienotarie skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig i densamma qvarstå;

att konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig de förändrade
bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske, af konsistorienotarie åtnjutas under en månad årligen.

Att de nuvarande aflöningsförhållandena för de ecklesiastika konsistoriernas
tjensteman såväl på grund af de mångskiftande och mestadels synnerligen
olämpliga inkomstkällor, hvarifrån aflöningsmedlen härflyta, som
med afseende å aflöningarnas osäkerhet och den starka vexlingen i deras
belopp äro i stort behof af omreglering, synes Riksdagen vara på ett oemotsägligt
sätt ådagalagdt genom den utförliga redogörelse för dessa förhållanden,
som i detta ärende lemnats till statsrådsprotokollet. Att en reglering
af dessa aflöningar icke förut blifvit genomförd, ehuru frågan härom
senast år 1895 varit föremål för Riksdagens pröfning, torde, på sätt af
föredragande departementschefen blifvit antydt, hafva berott derpå, att vid
nämnda tid frågan om förändrad organisation af domkapitlen nyligen varit
föremål för Riksdagens behandling och att man, under antagande att denna
fråga inom kort skulle erhålla sin lösning, ansett, att i afbidan härå lämpligen
borde med regleringen af tjenstemännens aflöningar anstå. Under
de år, som efter nämnda tid förflutit, torde emellertid någon klarhet eller
enighet icke hafva vunnits om den ifrågasatta omorganisationens syfte och
beskaffenhet. Härtill kommer, dels att äfven efter en möjligen blifvande
omorganisation af domkapitlen tvifvelsutan kommer att vid hvarje domkapitel
erfordras åtminstone en tjensteman för uppsättande och expedierande af
skrivelser samt för utförande af öfriga å domkapitelsexpeditionen förekommande
göromål, och att enligt det nu föreliggande förslaget endast konsistorienotarierna
skulle vara vid domkapitlen såsom tjensteman fast anstälda,
och dels att särskilda bestämmelser kunna meddelas till betryggande
deraf, att genom antagande af en lönereglering för domkapitlens
tjensteman de förändringar i domkapitlens organisation och verksamhetsområde,
hvarom fråga framdeles kan uppkomma, icke må i någon mån
försvåras. Af dessa skäl har Riksdagen, som icke vill förneka, att eu för -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

ändrad organisation af domkapitlen kan vara önskvärd, dock ansett anledning
saknas att med hänsyn till organisationsfrågan uppskjuta den synnerligen
önskvärda och nödiga regleringen af tjenstemännens aflöningar.

Vid granskning af den föreslagna aflöningsstaten har Riksdagen, med
hänsyn till de aflöningar, som åtnjutas af innehafvare utaf jemförliga tjenstebefattningar,
funnit de för konsistorienotarierna föreslagna begynnelseaflöningar
böra nedsättas för notarierna inom första och andra aflöningsklasserna
med 1,000 kronor samt för notarierna vid domkapitlen i Kalmar
och Visby äfvensom vid Stockholms stads konsistorium med 500 kronor,
hvaremot rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, synes böra
tillerkännas samtliga konsistorienotarierna. Af ålderstilläggen skall det
första tillträdas efter fem års och det andra efter ytterligare fem års väl
vitsordad tjenstgöring. Vidare har Riksdagen ansett, att i stället för de
föreslagna arfvodena till amanuenser vid domkapitlen i Kalmar och Visby
samt vid Stockholms stads konsistorium bör beviljas anslag till vikariatsersättning,
extra biträde, renskrifning in. m. till belopp af 500 kronor vid
hvart och ett af nämnda konsistorium och domkapitel.

Sedan tjenstemännens vid konsistorierna lönevilkor blifvit sålunda
reglerade, synas några dyrtidstillägg för dem icke böra efter löneregleringens
genomförande ifrågakomma, äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga
statens tjenstemän beviljade.

Det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna förbehåll vid den nya staten angående
upphörande af rätten till nu utgående, i staten icke upptagna
aflöningsbidrag och sportler har Riksdagen ansett sig böra bifalla, allenast
med en redaktionsförändring af uteslutande formel beskaffenhet.

Hvad beträffar det vid ifrågavarande aflöningsstat fästade förbehåll,
att till konsistorienotarierna skall tills vidare och intill dess annorlunda
blifver förordnadt utgå arfvode för utdelning af från allmänna barnhuset
i Stockholm beviljade fosterlöner till underhåll af barn utom barnhuset,
har Riksdagen emellertid velat uttala den mening, att samma skäl, hvilka
föranledt, att flera af de hittills nämnda tjenstemän tillkommande sportler
skola i och med den nya lönestatens trädande i tillämpning upphöra, synas
böra föranleda, att äfven nämnda, med anledning af barnhusdirektionens
beslut den 28 februari 1813 konsistorienotarierna tillkommande provision
snarast möjligt upphör att utgå.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna för åtnjutande af aflöning
enligt den nya staten har Riksdagen funnit sig böra vidtaga följande
ändringar.

• Då konsistorienotarie för närvarande är skyldig att tjenstgöra dels
hos vederbörande domkapitel i dettas egenskap såväl af stiftsstyrelse som

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

af läroverksstyrelse och dels hos vederbörande biskop i hans egenskap
af eforns för de allmänna läroverken inom stiftet, samt i sammanhang
med behandlingen af den nu arbetande läroverkskomiténs blifvande förslag
fråga möjligen kan väntas uppstå om inrättande af särskilda, från
stiftsstyrelserna fristående läroverksstyrelser, har Riksdagen ansett, att i första
stycket af ifrågavarande bestämmelser bör uttryckligen föreskrifvas, att
konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig äfven sådan utsträckning
af tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som kan föranledas
af särskilda läroverksstyrelsers inrättande.

Med afseende å möjligheten deraf, att frågan angående omreglering af
rikets indelning i stift kan komma att å nyo upptagas, och då Riksdagen
ansett, att ej heller för ordnandet af denna angelägenhet några af konsistorietjenstemännens
lönereglering föranledda svårigheter böra vara att befara,
har Riksdagen bland aflöningsbestämmelserna infört det stadgande,
att konsistorienotarierna i Kalmar och Visby skola vara skyldiga att i
sammanhang med en möjligen blifvande förändring i rikets indelning i
stift underkasta sig den förflyttning till annan konsistorienotariebefattning,
som kan af den förändrade stiftsindelningen föranledas.

Vidare har Riksdagen ansett det böra stadgas, att vid sjukdomsförfall
eller när det erfordras för beredande af semester konsistorieamanuens skall
vara skyldig att, om han förordnas till notariebefattning vid det konsistorium,
der han är anstäld, densamma, mot åtnjutande af derför anslagna
tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår.

Beviljandet åt konsistorienotarierna af två ålderstillägg har föranledt
en omredigering af bestämmelserna angående rätt till förhöjning af lönen
efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjenst.

I öfrigt har förslaget till aflöningsbestämmelser icke gifvit Riksdagen
anledning till annan erinran, än att Riksdagen — i öfverensstämmelse med
sina i skrifvelse af denna dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel gjorda yttranden angående aflöningsvilkoren för
tjensteman och betjente vid post- och telegrafverken — ansett sig böra uttala,
att, då i andra stycket af de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna aflöningsbestämmelserna
föreskrifves, att med konsistorienotariebefattning, förutom vid
Stockholms stads konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen,
uttrycket »annan tjenstebefattning» bör anses i detta
sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande eller regelbundet återkommande,
aflönadt uppdrag, som af bolag lemnas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Hvad angår förslaget om Riksdagens medgifvande dertill, att konsistorierna
finge från förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. i mån af behof och mot redovisning undfå erforderliga medel till
inköp af skrifmaterialier, inventarier in. in., har Riksdagen icke ansett
sig böra obetingadt godkänna detta förslag. Af statsrådsprotokollet inhemtas,
hurusom statskontoret förklarat, att med ledning af de belopp,
som under femårsperioden 1896—1900 vid de olika konsistorierna utgifvits
till skrifmaterialier och expenser, och med fäst afseende å den ökning af
utgifterna, som under närmaste tiden förestode, kunde beräknas, att för
skrifmaterialier och expenser skulle, efter afdrag af de till qvarstående
föreslagna, nu för ändamålet utgående tillskott från domkyrkorna och vissa
kassor, erfordras ett belopp af 7,150 kronor. Uå Riksdagen ansett, att högre
belopp, än sålunda beräknats vara för ändamålet behöfiigt, icke bör ställas
till konsistoriernas förfogande, men förslag om beloppets uppförande i
staten såsom särskildt anslag icke förelegat, har konsistoriernas rätt att ur
omförmälda förslagsanslag utbekomma medel för nu ifrågavarande utgifter
af Riksdagen begränsats till det af statskontoret beräknade beloppet.

Slutsumman af aflöningsstaten, sådan Riksdagen ansett densamma böra
fastställas, uppgår till 67,100 kronor, deraf 1,420 kronor skulle i enlighet med
Eders Kongl. Maj:ts förslag utgå från domkyrkorna i Upsala och Strengnäs
samt återstående 65,680 kronor utgöra det för bestridande af kostnaderna
enligt aflöningsstaten erforderliga anslagsbeloppet. Om till sistnämnda
belopp läggas de enligt i statsrådsprotokollet intagen beräkning ytterligare
behöfiiga anslagsbelopp, 1,400 kronor till ersättning för semestervikariat,
7,500 kronor till vaktbetjening och 5,000 kronor till extra biträden, men
deremot afdrag sker för den i nu gällande riksstat upptagna anvisning i
kontant till domkapitlens expeditioner 28,174 kronor, skulle ökningen i
den kontanta anvisningen å anslaget till domkapitlens expeditioner belöpa
sig till 51,406 kronor, i sammanhang med hvilken ökning emellertid skulle
ur riksstaten uteslutas den i nämnda anslag ingående posten: indelning
och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor.

Dessa siffror utvisa likväl icke den verkliga ökningen af statsverkets
årliga utgifter för domkapitlens expeditioner, enär, på sätt departementschefen
erinrat, i sammanhang med löneregleringens antagande de å extra
stat nu utgående anslag 3,716 kronor för beredande af löneförbättring åt
tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner och 2,500 kronor för betäckande
af brister i domkapitlens expeditiorsskassor samt för oförutsedda,
oundgängliga behof vid deras expeditioner skulle upphöra att utgå, sistnämnda
anslag dock först efter det vid 1902 års slut befintliga brister
blifvit betäckta, samt de från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastik -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

verk nu till domkapitelsexpeditionen i Hernösand utgående belopp om tillhopa
1,400 kronor ej för framtiden skulle erfordras; hvarjemte hänsyn
borde tagas till den statsinkomst genom stämpelpapper, som med i medeltal
5,515 kronor årligen, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, beräknats
uppstå. Den verkliga ökningen i statens årliga utgifter har sålunda af
departementschefen beräknats blifva 45,234 kronor men kommer enligt
samma beräkningsgrund genom de af Riksdagen företagna nedsättningar
af åtskilliga bland posterna i aflöningsstaten att stanna vid ett belopp af
32,434 kronor. Men äfven detta belopp undergår en ytterligare nedsättning,
om man tager hänsyn till den till sammanlagdt omkring 50,000
kronor uppgående inkomst, som under de närmaste åren skulle tillföras
statsverket genom dit ingående provisioner å presterskapets enke- och
pupillkassas medel, hvartill kommer den provision å samma medel, som
för framtiden qvarstår.

Till det utgiftsbelopp, som omförmälda beräkning kan anses gifva vid
handen, böra emellertid läggas ålderstilläggen, hvilka för olika år skulle
komma att utgå med vexlande belopp, utan att likväl för något år kunna
öfverstiga 13,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, i anledning
af Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, med godkännande af
dels följande aflöningsstat för tjensteman nen vid de ecklesiastika konsistorierna: -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

vid domkapitlet i Upsala:

1 notarie................................................

1 amanuens,'' arfvode ..............................

vid ''domkapitlen i Lund, Göteborg och
Hernösand:

1 notarie...............................................

2 dito.....................................................

1 amanuens, arfvode .............................

2 dito......................................................

vid domkapitlen i Linköping, Skara,
Vesterås,'',Vexiö och Karlstad;

1 notarie................................................

4 dito.....................................................

1 amanuens,''''arfvode ..............................

4 dito......................................................

vid domkapitlet i Strengnäs:

1 notarie................................................

1 amanuens, arfvode ..............................

vid domkapitlet Ii Kalmar:

1 notarie...............................................

vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning
m. m.......................................

vid domkapitlet i Visby:

1 notarie................................................

vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning
m. m...........................................

vid Stockholms stads konsistorium:

1 notarie................................................

vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning
m. m................................

Notarierna skola ega rätt att
tillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare
tillägg, likaledes af 500 kronor;

Lön.	Tjenst- görings- penningar.	Summa.
Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
3,000	—	1,500	—	4,500 1,800	—	Deraf520kr.från domkyrkan. DeraföOOkr.från domkyrkan.
3.000 6.000	—	1,500 3,000	—	4,500 9,000 1,800 3,600	—
2,500 10,000	—	1,300 5,200	—	3,800 15,200 1.600 6,400	—
2,500	—	1,300	—	3,800 1,600	—	Deraf 400 kr. från domkyrkan.
2,000	-	1,000	—	3,000	—
—	—	—-	—	500	—
2,000	—	1,000	—	3,000	—
—	—	—	—	500	—
1,200	—	800	—	2,000	—
_	_	_	_	•500	_

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett åldersfem
års sådan tjenstgöring ett andra ålders -

dels det förbehåll vid denna nya stat, att med densammas trädande i
kraft rätten till nu utgående, i staten icke upptagna, aflöningsbidrag och
sportler upphör, dock med det undantag, att till konsistorienotarierna fortfarande
må utgå

Bill. till Riksd, Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afcl. 1 Band. 37 Raft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

lösen för sådana expeditioner, sona part eller annan på egen begäran
erhåller och som han icke författningsenligt är pligtig lösa,

arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskildt tillhöriga
fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes
förordnanden blifvit strida under konsistoriernas förvaltning, för
så vidt arfvode af presterskapet eller i de enskildes förordnanden blifvit
medgifvet, samt,

tills vidare och intill dess annorlunda varder förordnadt, arfvode
för utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner
till underhåll af barn utom barnhuset;

dels oek följande bestämmelser för åtnjutande af aflöning enligt den
nya staten:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation
af domkapitlen, vid inrättande af särskilda läroverksstyrelser eller
eljest kan varda stadgad;

att konsistorienotarierna i Kalmar och Yisby skola vara skyldiga att
i sammanhang med en möjligen blifvande förändring i rikets indelning i
stift underkasta sig den förflyttning till annan konsistorienotariebefattning,
som kan af den förändrade stiftsindelningen föranledas;

att tjenstgöringspenningar få af tjensteinnehafvare uppbäras endast
för den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som
tj en sten förrättat;

att konsistorienotarie, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,
eger uppbära hela lönen, hvaremot sådan tjensteman, som undfår ledighet
för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag
eller från tjenstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen
förhindrad att tjensten sköta, kan förpligtas att under ledigheten
utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
konsistorieamanuens skall vara skyldig att, om han förordnas till
notariebefattning vid det konsistorium, der han är anstäld, densamma,
mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej
längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att, cl er förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
konsistorienotarietjenst anses böra medgifvas, tidpnnkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af
förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan
eger rum, efter ytterligare fem år på enahanda vilkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans antagande eller för den, som jemlikt kong!, brefvet
den 26 juni 1891 förordnats, från den tid förordnandet meddelades;

att konsistorienotarie skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst
35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget
att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig i densamma qvarstå;

att konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig de förändrade
bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af konsistorienotarie åtnjutas under en månad årligen;

till bestridande af kostnaderna härför äfvensom för vaktbetjening och
extra biträden vid konsistorierna ökat anvisningen i kontant å det under
riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens
expeditioner med 51,406 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaten
uteslutit den i samma anslag ingående posten: indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor.

Vidare har Riksdagen medgifvit, att de konsistorienotarierna enligt
den nya staten tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt
att konsistorierna må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. emot redovisning undfå
erforderliga medel, dock ej till högre belopp än tillsammans 7,150 kronor
årligen, till inköp af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning,
gas och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas
af vederbörande domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidnings -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

prenumeration med undantag för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas
af äldre pastoral icfond en, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader
samt utgifter för telegramporto.

På grund af Riksdagens sålunda fattade beslut bär anslaget till domkapitlens
expeditioner, nu 34,015 kronor, blifvit höjdt med 45,565 kronor
till 79,580 kronor.

Universiteten.

5:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen besluta, att ej mindre de
ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala och Lund, med undantag
af den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn derstädes
samt professorerna inom teologiska fakulteten i Lund, än äfven universitetens
bibliotekarier och räntmästare skulle ega att efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och
efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes
af 500 kronor, med rätt för nuvarande professorer, bibliotekarier och
räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare,
hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;
att för dem, hvilka sålunda egde att komma i åtnjutande af ålderstillägg,
äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers "trådande
i kraft blefve innehafvare af första teologie professuren i Upsala eller
af professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor utaf aflöningen
skulle utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skulle anses såsom
lön; att tjensteman, som inginge på de nya bestämmelserna, skulle, då han
uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
å allmänna inclragningsstaten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kunde finnas villig att i densamma qvarstå; att sådan tjensteman, som
nyss sagts, skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunde varda stadgade; samt att omförmälda
ålderstillägg skulle utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg.

I anledning af berörda framställning har Riksdagen besluta,

att ej mindre de ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala och
Lund, med undantag af den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie
professorn derstädes samt professorerna inom teologiska fakulteten i
Lund, än äfven universitetens bibliotekarier och räntmästare skola ega att

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af
500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg,
likaledes af 500 kronor, med rätt för nuvarande professorer,
bibliotekarier och räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie
eller räntmästare, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande
i tillämpning, men med vilkor för inträde i rätten till ålderstillägg,
att de vederbörande professor, bibliotekarie eller räntmästare tillkommande
förmåner, i Upsala af åkerlott, humlegårdsersättning och ved samt
i Lund af ängslott eller vederlag derför, skola indragas och värdena af
dessa förmåner i stället årligen ingå till vederbörande universitet för att
i dess räkenskaper särskildt redovisas samt användas såsom bidrag till
bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;

att för dem, b vilka sålunda ega att komma i åtnjutande af ålderstillägg,
äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers trädande
i kraft blifver innehafvare af första teologie professuren i Upsala eller af
professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor utaf aflöningen
skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han
uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kong! Maj:t dock
obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det
allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta
sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda
stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att dels, för att bereda
åt hvar och en af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken
i Upsala och Lund eu aflöning utaf 2,500 kronor, deraf 1,000 kronor
tjenstgöringspenningar, bevilja på ordinarie stat ett anslag af 2,000 kronor,
med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade den förändring i
tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd, dels och medgifva,
att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare
fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,
med rätt för nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålders -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

tillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordinäre amanuenser
tjenstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg må
utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg.

Riksdagen anser det vara med billighet öfverensstämmande, att de
aflöningsförmåner, som af Eders Kongl. Magt föreslagits för de ordinarie
amanuenserna vid universitetsbiblioteken, blifva dem beredda, dervid Riksdagen
emellertid förutsätter, att några d y r ti ds t i 11 ägg för de ifrågavarande tjenstemännen
icke skola, efter det dessa aflöningar börjat tillämpas, ifrågakomma,
äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga statens tjensteman beviljade.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders
Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, dels för att bereda åt livar och
en af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken i Upsala
och Lund en aflöning utaf 2,500 kronor, deraf 1,000 kronor tjenstgöringspenningar,
beviljat på ordinarie stat ett anslag af 2,000 kronor, med förbindelse
för amanuenserna att vara underkastade den förändring i tjenstgöringsskyldighet,
som framdeles må blifva bestämd; dels och inedgifvit,
att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare
fein års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,
med rätt för nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordinarie
amanuenser tjenstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat
bevilja dels till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium vid den
farmakologiska institutionen vid universitetet i Upsala 800 kronor, dels
ock till vaktmästarebiträde vid samma institution 500 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen ansett sig böra
bevilja omförmälda anslagsbelopp, dervid likväl Riksdagen beträffande den
sistnämnda anslagsposten ansett dess benämning böra på nedan angifvet
sätt förändras, utan att likväl Riksdagen härmed åsyftat någon förändrad
användning af anslaget.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, på ordinarie stat beviljat dels till underhåll af ett farmakodynamiskt
laboratorium vid den farmakologiska institutionen vid universitet
i Upsala 800 kronor, dels ock till städning och uppassning vid samma
institution 500 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

8:o) Med bifall till Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till aflöning af ett tekniskt biträde, under namn af p reparatör,
för anatomiska institutionen vid universitetet i Lund på ordinarie stat
beviljat ett anslag af 1,000 kronor.

9:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt
eu assistent i matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja
ett anslag af 1,500 kronor.

Då Riksdagen funnit det af Eders Kongl. Maj:t begärda anslagsbeloppet,
hvilket varit för enahanda ändamål uppfördt å extra stat för åren 1900,
1901 och 1902, vara af stadigvarande behof påkalladt, har Riksdagen, med
bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, till aflöning åt
en assistent i matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat beviljat
ett anslag af 1,500 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
bär Riksdagen för ökning af anslaget till materiel för botaniska institutionen
vid universitetet i Lund på ordinarie stat beviljat ett belopp af
1,500 kronor.

11 ro) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning till ett
belopp af 1,000 kronor af det enligt gällande stat för universitetet i Lund
upptagna anslag till materiel för musikkapellet, nu 300 kronor, på ordinarie
stat bevilja ett belopp af 700 kronor.

Då Riksdagen funnit giltiga skäl vara anförda till stöd för detta
förslag, har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, för höjning till ett belopp af 1,000 kronor af det enligt
gällande stat för universitetet i Lund upptagna anslag till materiel för
musikkapellet, nu 300 kronor, på ordinarie stat beviljat ett belopp af 700
kronor.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till höjning
af den nu bestämda aflöningen, 2,000 kronor, för kapellmästaretjensten vid
universitetet i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat bevilja ett anslag
af 500 kronor, med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad
den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd,
dels ock medgifva, att två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, må efter
fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjutas af bemälde kapellmästare,
med rätt för den nuvarande kapellmästaren att i fråga om åtnjutande
af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sitt tillträde

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

till kapellmästarebefattningen tjenstgjort i densamma, samt att ålderstilläggen
må utgå af det under riksstatens åttonde liufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg.

Med afseende å de löneförmåner, som åtnjutas af kapellmästaren vid
univei''sitetet i Upsala, och på de skäl, som i öfrigt blifvit till stöd för
fram ställ ni ngen åberopade, har Riksdagen ansett sig böra bevilja den
ifrågasatta förhöjningen af kapellmästarens i Lund begynnelseaflöning
äfvensom tillerkänna honom rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem
års väl vitsordad tjenstgöring; hvaremot Riksdagen icke funnit anledning
bevilja det föreslagna andra ålderstillägget.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning
på det sätt bifallits, att Riksdagen till höjning af den nu
bestämda aflöningen, 2,000 kronor, för kapellmästare^ensten vid universitet
i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat beviljat ett anslag af 500 kronor,
med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad den förändring i tjenstgöringsskyldighet,
som framdeles må blifva bestämd, äfvensom medgifvit, att
ett ålderstillägg å 500 kronor må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjutas af bemälde kapellmästare, med rätt för den nuvarande kapellmästaren
att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den
tid, han efter sitt tillträde till kapellmästarebefattningen tjenstgjort i densamma,
samt att ålderstillägget må utgå af det under riksstatens åttonde
liufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Riksdagens i punkten 5:o) här ofvan anmälda beslut föranleder icke
höjning af anslaget till universiteten, hvaremot genom de beslut, som
under punkterna 6:o) —12:o) anmälts, nyssnämnda anslag, nu 848,224
kronor, ökas med sammanlagdt 8,500 kronor, eller till 856,724 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

13:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen besluta,

att de ordinarie professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
med undantag af innehafvaren utaf den Malmstenska professuren,
skola ega att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg
å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring
ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor, med rätt för innehafvare
af sådan ordinarie professorsbefattning, hvarom nu är fråga, att
för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom

Riksdagens Skrifvelse N:o 117. 25

ordinarie professor, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i
tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda ega att komma i åtnjutande af ålderstillägg,
2,000 kronor utaf aflöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar
och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han
uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten från fjensten afgå, Eders Kong!. Maj:t dock
obetaget att låta med afskedet, anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det
allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta
sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda
stadgade; samt

att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

14:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på ordinarie stat beviljat dels till arfvode åt en klinisk
laborator vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med tjenstgöringsskyldighet
vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium enligt närmare
bestämmelser, som af Eders Kongl. Maj it utfärdas, ett belopp af 3,000
kronor, dels och till aflöning åt eu vaktmästare vid institutet med tjenstgöringsskyldighet
vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium 1,050 kronor,
deraf 300 kronor, utgörande ersättning för bostad och vedbrand,
böra utgå endast så länge bostad icke lämpligen kan vaktmästaren beredas
inom någon af institutets eller serafimerlasarettets byggnader, äfvensom
medgifvit, att bemälde vaktmästare må ega att komma i åtnjutande af
två ålderstillägg, hvardera å 100 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad
tjenstgöring samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Det af Riksdagen i punkten 13:o) anmälda beslut föranleder icke höjning
af ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till följd af det beslut, som under punkten 14:o) blifvit af Riksdagen
anmäldt, kommer nyssnämnda anslag, nu 206,250 kronor, att uppgå till
210,300 kronor.

Bill. till Riksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. .37 Hiift,

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Allmänna läroverken.

15:o) Eders Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler,
för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i
Stock bolin, med undervisning blott på reala linien och med i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifven lönestat,
ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken må höjas med
15,750 kronor.

Den i statsrådsprotokollet om förmälda lönestaten upptager:

åt en rektor.............................................. kronor 4,000: —

» fem kolleger lön ä kr. 1,500: —... » 7,500: —

» en musiklärare .................................... » 450: —

» » teckningslärare .............................. » 600: —

» » gymnastiklärare.............................. » 600: —

» » skolläkare ...................................... » 100: —

summa kronor 13,250: —
hvarförutom erfordras ålderstillägg åt fem kolleger
ä kr. 500: — ....................................... » 2,500: —

eller tillsammans kronor 15,750: —

Riksdagen anser det vara genom utredningen i ärendet ådagalagd!, att
det ifrågasatta nya läroverket är af behofvet påkalladt, och har icke funnit
anledning till anmärkning emot beräkningen af det erforderliga anslagsbeloppet.
Beträffande förslaget, att anslaget skulle beviljas under den förutsättning,
att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga
lokaler, utvisar statsrådsprotokollet, att Stockholms stadsfullmäktige genom
beslut den 5 november 1900 tillförbundit staden icke blott att anskaffa
lokal för läroverket, utan äfven att förse läroverkets rektor med bostad
eller lemna honom hyresersättning; och har Riksdagen ansett sig böra
bevilja det begärda anslaget under förutsättning, utöfver hvad af Eders
Kongl. Maj:t föreslagits, att staden tillhandahåller jemväl tjenlig rektorsbostad
eller skälig hyresersättning.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, under förutsättning att Stockholms stad
tillhandahåller för läroverket erforderliga och lämpliga lokaler äfvensom
tjenlig bostad för läroverkets rektor eller skälig hyresersättning, för upp -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117. 27

rättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i Stockholm,
med undervisning blott på reala luden och med följande lönestat:

åt en rektor.......................................................................... kronor 4,000: —

» fem kolleger lön å kr. 1,500: —............:...................... » 7,500: —

» en musiklärare...................................................... » 450: —

» » teckningslärare......................................................... » 600: —-

» » gymnastiklärare ............................................... » 600: —

» » skolläkare........................ » 100: —

summa kronor 13,250: —■

jemte beräknade erforderliga ålderstillägg åt fem kolleger
å kr. 500: — ............................................................... » 2,500: —

eller tillsammans kronor 15,750: —■

höjt ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med 15,750
kronor.

16:o) Eders Kong!. Magt har föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning
att Göteborgs stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för upprättande
af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af Göteborg
med undervisning blott på reala linien och med i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifven lönestat, ordinarie reservationsanslaget
till allmänna läroverken må höjas med 15,250 kronor:

Den åberopade lönestaten är af följande innehåll:

åt en rektor ................................................................................ kronor 3,500: —-

» fem kolleger å 1,500 kronor........................................... » 7,500: —

en musiklärare.
teckningslärare .
gymnastiklärare
skolläkare..........

summa kronor 12

450

600

100

,750

Härtill borde läggas ålderstillägg åt fem kolleger å
500 kronor .....................................................................

2,500:

summa kronor 15,250: —

Att ett nytt femklassigt läroverk i Göteborg är af behofvet påkalladt,
anser Riksdagen vara genom hvad i ärendet förekommit ådagalagdt; och har
Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot beräkningen af det
för läroverket behöfliga anslagsbeloppet. I öfverensstämmelse med hvad
Riksdagen under nästföregående punkt yttrat, anser sig emellertid Riks -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

dager), som vill erinra, att enligt i statsrådsprotokollet meddelad upplysning
stadsfullmäktige i Göteborg förklarat staden vara villig ej blott att anskaffa
lokaler för det nya läroverket, utan äfven att förse dess rektor med bostad
eller hushyresersättning, att det begärda anslaget bör af Riksdagen beviljas
under förutsättning, utöfver hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, att staden
tillhandahåller jemväl tjenlig rektorsbostad eller skälig hyresersättning.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders
Kongl. Majt:s förevarande framställning, under förutsättning att Göteborgs
stad tillhandahåller för läroverket erforderliga och lämpliga lokaler äfvensom
tjenlig bostad för läroverkets rektor eller skälig hyresersättning, för
upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af Göteborg,
med undervisning blott på reala linien och med följande lönestat:

åt	en rektor......................................................	.............................. kronor	3,500	-
»	fem kolleger å 1,500 kronor...............	»	7,500
»	en musiklärare..........................................	............................. »	450
»	en teckningslärare....................................	............................. »	600
»	en gymnastiklärare .................................	............................. »	600
»	en skol läkare.............................................	.................-ym »	100	-
		summa kronor	12,750

jemte beräknade erforderliga ålderstillägg åt fem kolleger
å 500 kronor............................................................ » 2,500: —

summa kronor 15,250: —

höjt ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med 15,250
kronor.

17:o) Eders Kong], Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning
att Malmö stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler,
för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i Malmö, med
undervisning blott på reala linien och med samma stat, som blifvit föreslagen
för det nya läroverket i Göteborg, nyssberörda anslag må höjas
med 15,250 krono)''.

Den åberopade lönestaten återfinnes under nästföregående punkt 16:o),
angående inrättande af ett nytt allmänt läroverk i Göteborg.

Riksdagen finner behofvet af det ifrågasatta nya läroverket vara genom
utredningen i ärendet visadt och har icke funnit anledning att emot beräkningen
af anslagets belopp framställa någon anmärkning. Med afseende
å förslaget, att anslaget skulle beviljas under den förutsättning, att Malmö
stad tillhandahölle lokaler för läroverket, har Riksdagen allenast velat an -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

märka, att staden synes böra härutöfver tillförbindas att äfven upplåta
bostad för det blifvande läroverkets rektor eller bereda honom skälig hyresersättning.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Majt:s förevarande framställning,
under förutsättning att Malmö stad tillhandahåller för läroverket
erforderliga och lämpliga lokaler äfvensom tjenlig bostad för läroverkets
rektor eller skälig hyresersättning, för upprättande af ett nytt femklassigt
allmänt läroverk i Malmö, med undervisning blott på reala limen och
med följande stat:

it	en rektor......................................................	............................. kronor	3,500	—
»	fem kolleger ä 1,500 kronor ...............		7,500	—
»	en musiklärare ..........................................	»	450	—
»	teckningslärare ..........................................	»	600	—
»	gymnastiklärare..........................................	»	600	—
	skolläkare ..................................................	»	100	—
		summa kronor	12,750	—

jemte beräknade erforderliga ålderstillägg åt fem kolleger
å 500 kronor............................................................ » 2,500: —

summa kronor 15,250: —

höjt ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med 15,250
kronor.

På grund af Riksdagens under punkterna 15:o—17:o anmälda beslut,
kommer anslaget till allmänna läroverken, nu utgörande 3,284,861 kronor,
att uppgå till 3,380,611 kronor.

Understöd åt enskilda läroverk.

18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget
till understöd åt enskilda läroverk med 25,000 kronor samt medgifva, att
från anslaget må enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan
finna godt meddela, utgå understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas
undervisningsformer och metoder af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,
med högst 0,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning,
och högst 3,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga
allmänna läroverk med tillägg af en särskild afslutningskurs, dels ock åt

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

seminariekurser, hvilka afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor,
samskolor och familjer, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

Riksdagen anser giltiga skal vara anförda såväl för den äskade höjningen
af det ifrågavarande anslagets belopp som för förslaget derom, att af
anslaget skulle kunna meddelas understöd äfven åt seminariekurser, hvilka
afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,
och har i öfrig! icke funnit annat att emot framställningen erinra, än att, då
skolor, exempelvis samskolor, under vissa förutsättningar kunna vara berättigade
till understöd såväl enligt de för utdelning från nu ifrågavarande anslag
gällande grunder som enligt bestämmelserna för användningen af anslaget
till högre skolor för qvinlig ungdom, om hvilket senare anslag i nästföljande
punkt 19:o) förmäles, Riksdagen förutsätter, att anslag icke kommer
att för samma skola beviljas från båda de omförmälda anslagen.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders
Kong]. Maj:ts förevarande framställning, höjt anslaget till understöd åt
enskilda läroverk med 25,000 kronor samt medgifvit,att från anslaget må,
enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela,
utgå understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas undervisningsformer
och metoder af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga, med högst 9,000
kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogénhetspröfning, och högst
o,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med
tillägg af en särskild afslutningskurs, dels ock åt seminariekurser, hvilka
afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,
med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

Genom detta beslut har anslaget, hvilket i riksstaten är upptaget såsom
förslagsanslag å högst 35,000 kronor, ökats till högst 60,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att
i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11
januari 1902 angifna grunder statsunderstöd må tilldelas högre skolor för
qvinlig ungdom och sådana samskolor, som äro upprättade å orter, der
allmänt läroverk för gossar ej finnes, samt att ett årligt bidrag må lemnas
till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig
ungdom, motsvarande högst 30 kronor för hvar och eu af de delegare,
som erlägga årsafgift, dels ock för ifrågavarande ändamål höja anslaget till
högre skolor för qvinlig ungdom med 160,000 kronor eller från 200,000
kronor till 360,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Grunderna för erhållande af statsbidrag till omförmälda skolor skulle
enligt departementschefens till åberopade statsrådsprotokollet afgifna förslag
blifva följande:

a) att skolan, oberäknadt s. k. förberedande klasser, skall meddela
undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder
statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande
sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid
den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i
sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer, med det undantag, hvarom
i c) här nedan förmäles, till skolans uppehållande skola lemna bidrag,
hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet; c)

att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de för beredande,

med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskildt understöd af högst 1,000 kronor, för hvilket särskilda
understöd motsvarande bidrag af kommun eller enskilde donatorer
ej erfordras;

d) att genom intyg af vid skolan anstäld legitimerad läkare skall

styrkas, att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfreds ställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne
derigenom icke föranledes;

e) att lärjungar till det antal, som af Eders Kong! Maj:t, med hänsyn
tagen till såväl understödets belopp som antalet lärjungar och läsafdelningar
vid skolan, bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels
kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

f) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

g) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Eders Kong! Maj:t kan finna godt föreskrifva.

Beträffande förslaget om fastställande af i vissa afseenden förändrade
grunder för omförmälda skolors rätt att från ifrågavarande anslag erhålla
statsbidrag får Riksdagen anföra följande.

Förslaget derom att de angifna grunderna skulle gälla, utom högre
skolor för qvinlig ungdom, äfven vissa samskolor gifver Riksdagen anledning
erinra, att, då utlåtande och förslag rörande de allmänna läroverkens organisation
lärer vara att inom kort förvänta från den för ändamålet till -

Riksdagens Skrifndse N:o 117.

sätta komité, och komitén torde kunna väntas dervid äfven afgifva förslag
om ordnande eller understödjande af samskolor å orter, hvilkas folkmängd
icke anses betinga bibehållande eller inrättande af allmänna läroverk, det
icke synes lämpligt att nu medgifva, att från förevarande anslag, hvilket.
hufvudsakligen torde böra afse uppmuntrande af skolor för qvinlig ungdom,
skulle kunna utgå understöd till andra samskolor än dem, som vid
de nya grundernas trädande i tillämpning redan äro i åtnjutande af statsbidrag
från ifrågavarande anslag.

Momentet c) af Eders Kong! Maj:ts förslag innehåller vissa på det erforderliga
statsanslagets belopp väsentligt inverkande nya vilkor. Till en början har
nemligen föreslagits, att statsunderstöd till skola, hvilket enligt motsvarande
moment i nu gällande kongl. kungörelsen den 29 maj 1896 kan beviljas
med högst SO kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasserna öfver
de förberedande, dock med högst 8,000 kronor till hvarje skola, hädanefter
skulle kunna utgå med belopp intill 45 kronor för hvar och en af skolans
lärjungar i nämnda klasser och för hvarje skola intill 4,500 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra medgifva den sålunda ifrågasatta förhöjningen
af de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp,
bär emellertid funnit det anmärkningsvärd^ att, under det förslagen
om dylik förhöjning från början hufvudsakligen föranledts af önskvärdheten
att förbättra lärarinnornas ailöningsförmåner, Eders Kongl. Maj:ts
förslag icke innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan
med statsmedel understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig atlöning.
På grund häraf har Riksdagen funnit de föreslagna bestämmelserna böra i
nämnda afseende fullständigas. Riksdagen har såsom ett vilkor för statsanslagets
åtnjutande föreskrifvit, att ämneslärarinna vid af staten understödd
skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjenstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan under
36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade,
erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskolelärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjenstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskolelärarinna icke är inom kommunen anstäld, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskolelärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill. Emellertid har Riksdagen ansett giltigheten af nämnda
vilkor böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år
1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den tid,
då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,
äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten under -

Riksdagens Skrifvelse N;o 117. - 38

stödd, för tilldelande åt densamma af statsbidrag'' till högre belopp, än den
då uppbär.

Hvarje från förevarande anslag till viss skola utbetaldt statsunderstöd
skall enligt nu gällande vilkor motsvaras af bidrag till skolans uppehållande
till minst samma värde för år räknadt från kommun eller enskilde
donatorer; och gäller följaktligen detta vilkor äfven för sådana särskilda
understöd för undervisning i huslig ekonomi, som intill belopp af 500
kronor kunna tilläggas skola, der sådan undervisning meddelas. Understöd
af sistnämnda beskaffenhet skulle emellertid enligt momenten b) och c) i
de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunderna kunna meddelas utan att
motsvarande bidrag af kommun eller enskilde donatorer skulle erfordras,
i sammanhang hvarmed föreslagits höjning af statsunderstödets maximibelopp
till 1,000 kronor. Den sålunda ifrågasatta förändringen i grunderna
för utdelning af understöd från ifrågavarande anslag har Riksdagen
icke ansett sig kunna bifalla, då enligt Riksdagens mening bestämmelsen
om ett statsunderstödet motsvarande bidrag från kommuner eller enskilde,
såsom innebärande den mest betryggande garantien för undervisningens
ändamålsenliga anordning, icke bör eftergifvas beträffande någon del af
de frän förevarande anslag utgående understödsbelopp; och har vid sådant
förhållande Riksdagen ansett sig icke heller böra bevilja den föreslagna
höjningen af de nu ifrågavarande statsunderstödens belopp.

Momentet d) i de föreslagna grunderna är afsedt att ersätta det i
kongl. kungörelsen den 29 maj 1896 upptagna vilkor, »att genom intyg
af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej mindre att anordningarna
vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen
så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne derigenom icke föranledes,
än äfven att legitimerad läkare är vid skolan anstalt!». Då Riksdagen icke
funnit den härutinnan föreslagna förändringen vara ändamålsenlig, har
Riksdagen ansett de i förevarande afseende nu gällande bestämmelser böra
bibehållas oförändrade.

Icke heller den förändring, som innefattas i momentet e) i de af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna grunderna, har Riksdagen ansett sig böra medgifva.
För närvarande äro icke några särskilda grunder angifna, till
livilka Eders Kongl. Maj:t har att taga hänsyn vid bestämmandet af det
antal lärjungar, som i viss skola böra erhålla undervisning kostnadsfritt
eller mot nedsatt afgift; och Riksdagen anser, att utom statsunderstödets
belopp samt antalet af skolans lärjungar och läsafdelningar äfven andra
omständigheter, exempelvis skolans ekonomiska ställning, kunna vara af
beskaffenhet att böra inverka på Eders Kongl. Maj:ts beslut i berörda afseende.
Vid sådant förhållande och med hänsyn dertill, att, enligt hvad

Bill. till Rilead. Rrot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. dl Haft. 5

34 v

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

statsrådsprotokollet synes utvisa, skyldigheten att mottaga frielever eller
ofullständigt betalande elever är för vissa skolor synnerligen betungande,
har Riksdagen, som finner höjning i understödets belopp icke böra föranleda
skärpning af skolans omförmälda skyldighet, ansett lämpligt, att äfven nu
ifrågavarande bestämmelse bibehålies vid sin nuvarande lydelse, på det Eders
Kongl. Maj:t må vara oförhindrad att efter de i hvarje särskild! fall sig
företeende omständigheter bestämma antalet elever, hvilka kostnadsfritt
eller emot nedsatt afgift böra vid viss skola erhålla undervisning.

Beträffande de delar af förslaget till grunder för utdelning af ifrågavarande
statsbidrag, om hvilka Riksdagen icke särskild! uttalat sig, har
Riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Förslaget att till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre
skolor för qvinlig ungdom skulle lemnas visst årligt bidrag har Riksdagen
ansett sig böra bifalla, ehuru det icke undgått Riksdagens uppmärksamhet,
att endast ett fåtal bland lärarinnorna, och dessa i allmänhet jemförelsevis
unga, skulle häraf draga fördel, under det att för de äldre lärarinnorna
möjligheten att erhålla pension icke enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag
skulle underlättas.

I beloppet af det föreslagna statsanslaget har Riksdagen ansett annan
förändring icke böra vidtagas, än att, med hänsyn till Riksdagens beslut
beträffande de särskilda understöden för undervisning i huslig ekonomi,
det för sådana understöd beräknade beloppet af 25,000 kronor blifvit
nedsatt till 12,500 kronor, och således anslagets slutsiffra minskats till
347,500 kronor.

Riksdagen anser sig slutligen böra erinra om sitt under nästföregående
punkt 18:o) gjorda uttalande, att understöd icke bör för samma skola
beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från
anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning,

dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd åt
högre skolor för qvinlig ungdom och sådana å orter, der allmänt läroverk
för gossar ej finnes, upprättade samskolor, som vid dessa grunders trädande
i tillämpning redan äro i åtnjutande af statsbidrag från förevarande anslag,
nemligen:

a) att skolan, oberäknad! s. k. förberedande klasser, skall meddela
undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarundei
statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst. 30 lärjungar, tillhörande
sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola,

Riksdagens Skrifvelse N:o 117. 35

vid den tid, da ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar
i sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer till skolans uppehållande skola
lemna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp
som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,
med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola, som
meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna tillläggas
ett särskildt understöd af högst 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarnc
derigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid
skolan anstäld;

e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjenstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i
veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga
lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie
folkskolelärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjenstgöring
bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om
ordinarie folkskolelärarinna icke är inom kommunen anstäld, lägsta lagstadgade
lön för ordinarie folkskolelärarinna, likaledes med inberäknande
af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor eller
veckotimmar i proportion härtill;

f) att lärjungar till det antal, som af Eders Kong! Maj:t bestämmes,
skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot eu
årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Eders Kong! Maj:t kan finna godt föreskrifva;

skolande emellertid det under e) upptagna vilkor intill år 1909 tilllämpas
endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid dessa grunders
trädande i tillämpning ej är i åtnjutande deraf, äfvensom, hvad angår
en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola, för tilldelande åt densamma
af statsbidrag till högre belopp, än den då uppbär;

dels medgifvit, att ett årligt bidrag må lernnas till pension sinrättningen
för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom, motsvarande
högst SO kronor för hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift;

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

dels ock för ifrågavarande ändamål höjt anslaget till högre skolor för
qvinlig ungdom med ett belopp af 147,500 kronor eller från 200,000
kronor till 347,500 kronor.

Folkundervisningen.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande af
medel för tillgodoseende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg,
anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande måtte ökas med 1,100
kronor.

Af statsrådsprotokollet i detta ärende inhemtas, att det begärda
anslaget enligt inom ecklesiastikdepartementet gjord beräkning visat
sig behörigt för ''att under år 1903 bereda medel till ålderstillägg enligt
behörigen faststälda grunder dels åt musiklärare och musiklärarinnor vid
folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna och dels åt lärare, som
äro förordnade att uppehålla undervisning i läseämnen vid seminariernas
öfningsskolor.

På grund af den i detta ärende meddelade utredning, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, för beredande
af medel för tillgodoseende af ofvan omförmälda lärares och lärarinnors rätt
till ålderstillägg, höjt anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande
med 1,100 kronor.

På grund häraf har detta anslag, nu 346,325 kronor, höjts till 347,425
kronor.

21:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, dels godkänt
de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari
1902 angifna grunder för aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller
lärarinna vid högre folkskola, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att. när i särskilda
fall omständigheterna dertill föranleda, meddela understöd af statsmedel
för ifrågavarande ändamål utan hinder deraf att någon afvikelse från
nämnda grunder egt rum, dels ock för ändamålet på ordinarie stat uppfört
ett förslagsanslag med titel »bidrag till aflönande af vikarie för
lärare vid högre folkskola» å 2,000 kronor.

22:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, bland annat,
att Riksdagen måtte antaga följande ändringar i de bestämmelser för erhållande
af statsbidrag för undervisning i slöjd, som innefattas i kongl.
kungörelsen af den 25 maj 1900:

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att till § 1 fogas ett mom. 8 af följande lydelse:

Om i dylik folkskola eller slöjdafdelning, som omfattar samtlige till eu
af särskild lärare eller lärarinna undervisad folkskoleafdelning hörande
gossar, det i mom. 1 och 2 af denna § bestämda minimiantalet ej uppnås,
må denna omständighet ej utgöra hinder för statsbidragets erhållande på
öfriga här ofvan angifna vilkor, för så vidt samtlige vid folkskolan eller
folkskoleafdelningen i fråga inskrifne gossar deltagit i slöjdundervisningen;

att till § 2 lägges ett lika lydande moment med den ändring, att
ordet gossar här utbytes mot ordet flickor;

att tredje stycket i § ] mom. 1 får följande lydelse:
att samma undervisning under året pågått 136 timmar med minst två
och högst sex timmar i veckan, i sistnämnda fall fördelade på minst två
dagar;

att § 3 får följande ändrade lydelse:

Om i folkskola — — — meddelats åtminstone 34 timmar, fördelade
på sätt, som i § 1 föreskrifvits, eger skoldistriktet — — — bekomma
mot timantalet svarande andel af det statsbidrag, — — — erhållas;

att § 4 får följande ändrade lydelse:

Har slöjdundervisning — — — skoldistriktet erhålla så stor andel af
de i §§ 1 och 2 omförmälda statsbidrag, som motsvarar det antal timmar,
undervisning uti — — — pågått minst 12 veckor och att slöjdtimmarna
— — — meddelats;

att i § 4 orden »hela, på angifvet sätt beräknade, månader» utbytas
mot orden »timmar, på angifvet sätt fördelade»;

att i tredje stycket af § 6 orden »utgå för hvarje-------understöds belopp»

utbytas mot orden »utgå för det antal timmar undervisningen
pågått»; samt

att fjerde stycket af samma § utgår.

Ofvannämnda paragrafer i den nu gällande kongl. kungörelsen angående
statsbidrag för undervisning i slöjd af den 25 maj 1900 hafva följande
lydelse:

§ 1.

1. Skoldistrikt, som i folkskola eller särskild slöjdskola för gossar
anordnat undervisning i slöjd, bestående i träslöjd jemte andra lämpliga
slöjdarter, eger för hvarje sådan skola, i hvilken under ett kalenderår
minst tio gossar varit för deltagande i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins
början inskrifija och, så länge de tillhört skolan, i allmänhet uti
denna undervisning deltagit, af statsmedel erhålla ett understöd för samma
år å åttio kronor, dock under vilkor

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

att, enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm
af stadens konsistorium, slöjdundervisningen varit på ändamålsenligt sätt
anordnad, utan att undervisningen i folkskolans öfriga läroämnen derigenom
eftersatts,

att samma undervisning under året pågått minst fyra timmar i veckan
under åtta månader, eller två timmar i veckan under två månader, fyra
timmar i veckan under fyra månader och sex timmar i veckan, fördelade
på minst två dagar, under två månader, eller ock fyra timmar i veckan
under två månader och sex timmar i veckan, fördelade på minst två
dagar, under fyra månader, hvarje månad i alla dessa fall beräknad till
trettio dagar,

samt att tiden för slöjdundervisningen sammanfallit med arbetstiden
i den skola, till hvilken de slöjdande gossarne hört, eller ock till en del
med denna skolas och till återstående delen, dock ej mera än eu fjerdedel,
med småskolas eller fortsättningsskolas inom distriktet arbetstid.

2. Om i dylik folkskola eller särskild slöjdskola antalet af de i
slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna undervisning
fördelats på två eller flera afdelningar, eger skoldistriktet likaledes
pa ofvan angifna vilkor för hvarje sådan slöjdafdelning, i hvilken antalet
slöjdande uppgått till minst femton, erhålla ett årligt understöd af statsmedel
å åttio kronor.

§ 2.

Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
för flickor anordnat undervisning i slöjd, bestående i stickning, linnesömnad,
stoppning och lappning samt, der omständigheterna så medgifva, klädsömnad,
spånad, väfning och flätningsarbeten, eger under enahanda vilkor,
som i § 1 äro angifna, för hvarje skola, i hvilken minst tio, och hvarje
slöjdafdelning, i hvilken minst tjugufem flickor deltagit uti ifrågavarande
undervisning, erhålla af statsmedel ett årligt understöd å fyrtio kronor.

§ 3.

Om i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola undervisning
i slöjd väl icke pågått den i § 1 föreskrifna tiden, men meddelats åtminstone
två timmar i veckan under två månader och fyra timmar i veckan
under sex månader, eller fyra timmar i veckan under sju månader, eller
ock fyra timmar i veckan under sex månader, eger skoldistriktet, derest
öfriga i §§ 1 och 2 omförmälda vilkor blifvit uppfylda, för hvarje skola
eller slöjdafdelning bekomma i de två första af här angifna fall sju åttonde -

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

delar och i sista fallet tre fjerdedelar utaf det statsbidrag, som enligt nyssnämnda
§§ kunnat erhållas.

§ 4.

tiar slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan
livilka flyttande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast
skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas olika tider af året, egen
skoldistriktet erhålla en åttondedel af de i §§ 1 och 2 omförmälda statsbidrag
för hvarje hel månad, beräknad till trettio dagar, undervisning uti
ifrågavarande ämne meddelats, dock under förutsättning

att de i §§ 1 och 2 föreskrifna vilkor angående dels slöjdundervisningens
ändamålsenliga anordnande utan eftersättande af undervisningen i
öfriga ämnen, dels ock antalet i denna undervisning deltagande och samma
undervisnings förhållande till skolans eller annan skolas arbetstid blifvit,
uppfylda,

samt att slöjdundervisningen under det år, för hvilket statsbidrag
ifrågasättes, pågått minst tre månader och att slöjdtimmarne under året,
fördelade enligt de i § 1 omnämnda grunder, uppgått till ett sammanlagdt
antal af minst fyra timmar för hvarje vecka, undervisningen meddelats.

§ 6.

För utbekommande af statsbidrag enligt förestående stadganden böra
hinder ej möta deraf

att slöjdundervisningen till följd af farsot måst för någon tid inställas,
eller

att två eller flere slöjdafdelningar under året förenats till ett mindre
antal, i hvilket fall statsbidrag såväl före som efter sammanslagningen må
för eu hvar slöjdafdelning utgå för hvarje hel månad, undervisningen
pågått, med en åttondedel af det å afdelningen eljest belöpande årliga understödsbelopp,
eller

att antalet slöjdande barn vid hösttermins början nedgått under tio,
i hvilket fall statsbidrag må utgå med en åttondedel af det årliga understödsbeloppet
för hvarje hel månad, slöjdundervisningen under vårterminen
i enlighet med gifna föreskrifter fortgått, eller

att vid flyttande skola de slöjdande gossarne eller flickorna äro fördelade
på de olika stationerna.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört bland annat följande.

»De bestämmelser, som sedan år 1894 varit gällande för erhållande
af statsbidrag för undervisning i slöjd, hafva föranledt många svårigheter

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

och oegentlighet^!*, hufvudsakligen beroende derpå, att man i fråga om dessa
statsbidrag slagit in på en väg, som icke förut beträd ts på något område
af folkundervisningen, nemligen att bestämma statsbidragen i förhållande
till lärjungeantalet, medan desamma på alla andra områden af folkundervisningen
bestämmas i förhållande till lärarekrafternas antal. Visserligen
sökte man vid 1900 års riksdag genom att dels omformulera, dels närmare
specificera dessa bestämmelser afhjelpa de mest i ögonen fallande svårigheterna,
men detta skedde på ett sådant sätt, att derigenom nya svårigheter
och förvecklingar uppstodo. Från flera håll i landet har till oss
ingått uppmaning att å nyo framkomma med de yrkanden, som vi rörande
detta ämne i motion till nämnda års Riksdag afgåfvo, och enligt hvad vi
försport, hafva flere af landsortsrepresentanterna i Andra Kammaren från
skoldistrikt inom sina valkretsar erhållit anmaningar i enahanda syfte.
Detta har föranlåtit oss att å nyo påkalla Riksdagens pröfning af de
ändringsförslag rörande vilkoren för statsbidrag till slöjdskolor, som vi
vid 1900 års riksdag framstälde, och dertill ytterligare foga de ändringsförslag,
som vid tillämpningen af kongl. kungörelsen den 25 maj 1900
angående statsbidrag för undervisning i slöjd befunnits af behofvet påkallade.

I nämnda kungörelse stadgas bland andra vilkor för statsbidrags
erhållande, att i hvarje skola skall finnas minst tio slöjdande samt att,
om de slöjdande fördelats på två eller flera afdelningar, antalet slöjdande
i hvarje afdelning måste utgöra minst 15 gossar eller 25 flickor. Den
förra af dessa bestämmelser ställer sig hindrande i vägen för anordnandet
af slöjdundervisningen i små, fattiga församlingar med litet barnantal.
Vid frågans behandling i Andra Kammaren under 1900 års riksdag påpekade
biskop von Schéele, att af Gotlands 86 skoldistrikt voro 34 med
hänsyn till folkmängd och barnantal så små, att det vore i högsta grad
osannolikt, att man der skulle kunna för både gossar och flickor få understöd
till slöjdundervisningen, och att flera af dessa skoldistrikt vore så
små, att det knappast vore tänkbart, att man enligt nu gällande grunder
skulle kunna erhålla statsunderstöd för undervisning i vare sig manlig
eller qvinlig slöjd. Vid ett hastigt genomseende af en folkskollärarematrikel,
som angifver barnantalet i hvarje egentlig folkskola, ha vi funnit
ett 40-tal sådana skolor i skilda delar af landet med ett barnantal, understigande
20. Under antagande, att alla dessa skolor äro samskolor med
ungefär lika antal gossar och flickor, skulle ingen af dessa skolor kunna
erhålla någon andel af statsanslaget för undervisning i vare sig manlig
eller qvinlig slöjd. Om i hvarje sådant skoldistrikt eu slöjdskola för gossar
och eu för flickor skulle komma till stånd, och vilkoret om ett visst miniini -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

antal slöjdande ej stode hindrande i vägen för statsbidrags erhållande,
skulle det för undervisning i slöjd utgående statsanslaget genom dessa
skolors tillkomst ökas med högst 4,800 kronor, och vi kunna icke inse,
hvarför Riksdagen för en så jemförelsevis ringa summa skall lägga hinder
i vägen för barnen i här omnämnda skolor att erhålla den för deras utkomst
och framtid sä vigtiga undervisningen i slöjd, som staten genom
anslag bereder barnen i andra mera lyckligt lottade församlingar tillfälle
att erhålla. Det torde nemligen i regel vara så förhållandet, att just
sådana små församlingar eller skoldistrikt, som här omnämnts, ha allra
svårast att bära de utgifter, som äro med folkskoleväsendet förbundna.
Det påpekades ock af biskop von Schéele i hans förutnämnda anförande,
att man på Gotland bland andra åtgärder för statsunderstöds vinnande
äfven tillgripit den att från småskolan till folkskolan uppflytta barn, som
ännu icke varit fullt mogna för eu sådan flyttning. Måhända begagnar
man sig äfven i andra landsändar af en sådan taktik, och kommer sålunda
på dessa ställen bestämmelsen i fråga att menligt inverka på skolans arbete
i dess helhet.

Af Kongl. Maj:ts berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags
sammanträde sig tilldragit framgår, att år 1900 funnos i riket 4,989
folkskolor och 1,778 mindre folkskolor eller tillsammans 6,767 med eu
lärarepersonal af 9,355 personer och 523,152 barn, och att understöd för
främjande af undervisning i slöjd för år 1901 utgått till 7,036 slöjdskolor
och slöjdafdelningar med tillsammans 368,085 kronor. Då de flesta folkskolor
och mindre folkskolor äro samskolor och sålunda vid hvardera af
dem borde anordnas eu slöjdskola för gossar och eu för flickor samt öfriga
skolor i allmänhet hafva så stort barnantal, att undervisningen i slöjd
måste vid hvarje skola fördelas på två eller flera afdelningar, hvadan
slöjdskolornas och slöjdafdelningarnas antal borde vara inemot 14,000, så
framgår tydligt, att det ännu återstår mycket att önska, innan hvarje
folkskolebarn kan blifva i tillfälle att komma i åtnjutande af den undervisning
i slöjd, som i våra dagar mer än någonsin tillförene torde vara
af behofvet påkallad, sedan industrien dragit så många arbetskrafter från
hemmen och föräldrarna i allmänhet hvarken ega tid eller förmåga att
bibringa sina barn den undervisning i slöjd, som under forna dagar utgjorde
lmfvudbeståndsdelen i den uppfostran, som barnen i allmogehemmen
erhöllo.

Då emellertid de folkskolor, som hafva så litet barnantal, att statsbidrag
för undervisning i vare sig manlig eller qvinlig slöjd för dem ej
kan erhållas, äro — såsom här visats — jemförelsevis få, så torde förnämsta
orsaken till klagomålen öfver bestämmelserna angående minimiantalet

Bill. till Riksd. Prot. 1.902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 07 Häft. 6

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

slöjdande härleda sig från den bestämmelsen, soin afser slöjdafdelningen.
I synnerhet har bestämmelsen, att i hvarje slöjdafdelning för flickor antalet
slöjdande skall vara minst 25, verkat hinderligt för anordnande af slöjdundervisning
vid åtskilliga skolor. Om t. ex. i en folkskola finnas 49
flickor, så är det olämpligt, för att ej säga omöjligt, att sammanhålla dessa
i en enda slöjdafdelning, ty en lärarinna kan icke nöjaktigt på en gång
undervisa dem alla. Men om de nu delas, så att det blir 25 lärjungar i
ena afdelningen och 24 i den andra, så erhålles statsbidrag endast till den
ena afdelningen.

I tätare befolkade samhällen, der folkskolan delats i två eller flera
afdelningar med hvar sin lärare eller lärarinna, torde det ofta vara af stor
vigt både med hänsyn till slöjdlokal och lärarekrafter, att sådan afdelnings
gossar eller flickor kunna få sammanhållas i en slöjdafdelning; men om
sådan folkskoleafdelning t. ex. omfattade 14 gossar och 24 flickor, skulle
hvarken för gossar eller flickor någon med statsbidrag understödd slöjdafdelning
af ifrågavarande folkskoleafdelning kunna bildas, utan måste
under sådana omständigheter barnen från denna folkskoleafdelning i och
för slöjdundervisningen sammanföras med barn från annan eller andra
folkskoleafdelningar, hvarigenom svåra olägenheter kunna uppstå med afseende
på anordningen af undervisningen i öfriga folkskolans ämnen, i
synnerhet der — såsom väl oftast torde vara fallet •— de olika slöjdafdelningarna
hafva gemensam slöjdlokal, som skiftevis måste användas, under
det undervisningen samtidigt pågår i andra ämnen inom öfriga folkskoleafdelningar
på platsen.

En annan bestämmelse i kungörelsen i fråga har likaledes föranledt
åtskilliga obehagliga förvecklingar. Det har nemligen i nämnda kungörelse
införts eu ny grundsats för betalningen. Arbetet skall utgöras efter en
grundsats, betalningen efter en annan. Det skall slöjdas efter timmar och
veckor, men betalningen skall utgå efter månad, och det en månad om
30 dagar. Vidare är bestämdt, att betalningen skall utgå endast efter het
månad, under det slöjdtiden skall rätta sig efter skoltiden, som ju under
en termin kan omfatta t. ex. 10, 11, 16 eller 17 veckor och sålunda icke
sammanfaller med jemna månader om 30 dagar. Man måste derför omarbeta
skolreglementens §§, som handla om terminernas längd, och dervid
låta hänsynen till slöjdundervisningen vara den dominerande. Detta kan
naturligtvis afhjelpas dermed, att bestämmelserna om statsbidragets erhållande
efter hel månad beräknadt strykas och att bidraget beräknas efter
timmar eller veckor med maximum 80 eller 40 kronor för helt läsår.»

I likhet med motionärerna hyser Riksdagen tvifvel derom, huruvida tillfredsställande
bestämmelser med afseende å statens bidrag till slöjdunder -

Riksdagens Skrifvdsn 1\r:o 117.

visningen kunna vinnas med bibehållande af den grund för beräkningen
af dessa bidrags belopp, att desamma skola hufvudsakligen vara beroende
af skolornas lärjungeantal, och håller före, att statsbidragen möjligen hellre
borde bestämmas i förhållande till lärarnes antal och aflöningar, dervid
garanti mot missbruk skulle vinnas genom förpligtelse för vederbörande
skoldistrikt att i viss proportion till lönen bidraga till slöjdlärarens aflöning.

Under förutsättning, att den nuvarande grunden emellertid kommer
att tills vidare bibehållas, har Riksdagen angående motionärernas förslag
velat anföra följande.

Motionen afser till en början beredande af rättighet för skola att
under viss an gifven förutsättning erhålla statsbidrag för derstädes meddelad
slöjdundervisning utan hinder deraf, att skolans lärjungar icke uppgå
till det antal, som i §§ 1 och 2 af den i ämnet gällande kungörelse bestämmes
såsom vilkor för statsbidrags erhållande. I afseende härå får
Riksdagen erinra, att Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, jemte det
Riksdagen godkänt grunder för utdelande af statsbidrag till främjande af
undervisningen i slöjd, tillika medgifvit, att Eders Kong!. Maj:t finge, när
i särskilda fall omständigheterna dertill föranledde, meddela understöd af
statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder deraf, att någon afvikelse
från de faststälda grunderna egt ruin. Riksdagen har ock inhemtat,
att Eders Kongl. Maj:t vid åtskilliga tillfällen medgifvit, att statsbidrag
finge utgå till skola utan hinder deraf, åt t eleverna vid skolan
icke under hela den årliga lästiden uppgått till föreskrifvet antal. Då sålunda
motionen delvis åsyftar att genom uttryckligt stadgande tillerkänna
skola en rättighet, hvilken redan nu synes kunna efter hos Eders Kongl. Maj:t
gjord ansökning förvärfvas, och Riksdagen anser hvad motionärerna anfört
äfven i öfrigt icke sakna berättigande, om än närmare utredning synes
vara af nöden före besluts fattande om ändring i förevarande bestämmelser,
har Riksdagen ansett sig böra göra framställning derom, att Eders Kongl.
Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida ändring i bestämmelserna i den
af motionärerna angifna rigtning må anses böra vidtagas, och i sådant fall
derom till Riksdagen afgifva förslag.

Motionärernas förslag om ändringar i tredje stycket af § 1 mom. 1
samt i §§ 8, 4 och 6 afse uteslutande förenkling af beräkningssättet med
afseende å statsanslagets belopp. Då Riksdagen har sig bekant, att tillämpningen
af de nu gällande föreskrifterna med afseende å beloppens beräkning
vållat svårigheter, hvilka synas kunna undvikas genom antagande af
beräkningsgrunder, hvilka närmare öfverensstämma med de af motionärerna

44 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

förordade, anser Riksdagen sig böra äska en utredning äfven i detta afseende.

Riksdagen får alltså i anledning af förenämnda motion anhålla, att
Eders Kong! Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, på grund af
hvad Riksdagen här ofvan anfört, någon förändring i gällande bestämmelser
angående statsbidrag för undervisning i slöjd må böra vidtagas och,
derest så befinnes vara fallet, till Riksdagen inkomma med det förslag i
ämnet, hvartill förhållandena må föranleda.

På grund af Riksdagens under punkterna 2(ko) och 21:o) anmälda
beslut har anslaget till folkundervisningen, nu 6,457,325 kronor, ökats med

3,100 kronor eller till (5,460,425 kronor.

De tekniska läroverken.

23:o) Eders Kongl. Ma:jt har föreslagit Riksdagen att dels, till ombildning
af det nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska
högskolan med eu å stat uppförd aflöning af 3,000 kronor till en professur
i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar in. m. med en aflöning
af 6,000 kronor, deraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar,
bevilja ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, dels ock, med indragning
af ett å ordinarie stat uppfördt arfvode å 2.000 kronor till en
extra lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan, till
upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst vid högskolan på ordinarie
stat anslå 6,000 kronor, deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000
kronor såsom tjenstgöringspenningar, vid bifall hvartill staten för högskolan
skulle komma att ökas med 4,000 kronor.

Riksdagen har, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förslag angående
ombildning af det nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar
till en professur i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar
m. in., på extra stat för år 1903 anvisat till arfvode åt en extra
lärare i konstruktion af enkla maskindelar ett anslag af 1,500 kronor
eller samma belopp, som för åren från och med 1900 varit för ändamålet
anvisadt.

Hvad åter angår förslaget om beviljande på ordinarie stat af anslag
till upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst, hvarigenom den
nuvarande professuren i väg- och vattenbyggnadskonst skulle förändras till
en professur i läran om väg- och brobyggnader, har Riksdagen med afseende
å den stora omfattning och betydelse, som de ifrågavarande ämnena

Riksdagms Skrifvelse N:o 117.

hvart för sig ega, samt på de skäl, som i öfrigt till stöd för förslaget åberopats,
ansett sig höra bifalla detsamma.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med afslag å Eders Kong!.
Maj:ts förslag derom, att till ombildning af det nuvarande lektoratet i konstruktion
af enkla maskindelar vid tekniska högskolan med en å stat uppförd
aflöning af 3,000 kronor till en professur i konstruktion af maskinelement
och hissinrätträttningar in. in. med en aflöning af 6,000 kronor,
måtte beviljas ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, på extra stat för år
1903 anvisat till arfvode åt en extra lärare i konstruktion af enkla maskindelar
ett anslag af 1,500 kronor; samt att Riksdagen, med bifall till
Eders Ivongl. Maj:ts derom gjorda framställning, med indragning af det å
ordinarie stat uppförda arfvode å 2,000 kronor till en extra lärare i vägoch
vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan, till upprättande af eu professur
i vattenbyggnadskonst vid högskolan på ordinarie stat anslagit 6,000
kronor, deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
och sålunda ökat staten för högskolan med 4,000 kronor.

24:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen dels, med uteslutande ur den för Chalmers tekniska läroanstalt
fastställa stat af deri upptagna anslag till undervisningsmateriel
samt ersättning för handledning vid elevernas praktiska öfningar 1,300
kronor, till ersättning för anskaffad lokal till undervisning i skeppsbyggeri
2,000 kronor samt till ersättning för instruments, kartors, böckers och
möblers underhåll och förökande äfvensom för reparationer, ved, ljus in. m.
hvad skeppsbyggeriafdelningen beträffar 400 kronor eller tillhopa 3,700
kronor, på ordinarie stat beviljat:

till aflöning åt två vaktmästare med 800 kronor, utom

fri bostad, åt hvardera ................................................. kronor 1,600: —

» höjning af anslaget till bibliotek, samlingar och laboratorium
från 4,600 kronor till 9,000 kronor........ » 4,400: —

»• höjning af anslaget till verkstaden från 1,500 kronor

till 2,000 kronor............................................................... » 500: —

» höjning af anslaget till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter från 4,000 kronor till 12,000 kronor » 8,000: —

eller sammanlagdt 14,500 kronor, och sålunda ökat staten för läroanstalten
med 10,800 kronor; dels ock medgifvit, att nyssnämnde två vaktmästare
må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstilläg
af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andr
ålderstillägg likaledes af 100 kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå

P crq

46 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

af det- under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg.

25:o) Uti en den 14 mars 1902 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 77)
har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva, att lektorn vid tekniska elementarskolan i Borås Johan Rudolf
Åkerlund finge för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande lön från
början af år 1902 räkna sig till godo femton år af den tid från och med
höstterminen 1880, hvarunder han på förordnande uppehållit eu lektorsbefattning
vid nämnda läroanstalt.

Riksdagen anser det vara med billighet öfverensstämmande, att lektorn
Åkerlund i fråga om rätt till ålderstillägg får räkna sig till godo någon
del af den tid, han på förordnande uppehållit den lektorsbefattning, hvaraf
han numera är ordinarie innehafvare. I anledning af statskontorets erinran
derom, att lektorerna vid de allmänna läroverken under vissa förutsättningar
ega att i afseende å rätt till ålderstillägg räkna sig vikarietjenstgöring
till godo, anser sig Riksdagen böra meddela, att, enligt hvad Riksdagens
vederbörande utskott inhemtat, Åkerlund med goda vitsord genomgått
vissa prof för filosofisk kandidatexamen och under två läsår såsom
elev deltagit i undervisningen vid tekniska högskolan, men deremot hvarken
aflagt nämnda universitetsexamen eller afgångsexamen från tekniska högskolan.
Med afseende härå har Riksdagen^ ansett Eders Kongl. Maj:ts
framställning böra i så måtto bifallas, att Åkerlund berättigas att såsom
ordinarie tjenstår räkna sig till godo den tid han efter ingången af år 1891
såsom vikarie uppehållit ifrågavarande lektorsbefattning.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition
på det sätt bifallits, att Riksdagen medgifvit, att lektorn vid tekniska elementarskolan
i Borås Johan Rudolf Åkerlund må, för åtnjutande af ålderstillägg
å sin nuvarande lön, såsom ordinarie tjenstår räkna sig till godo
den tid från och med ingången af år 1891, hvarunder han på förordnande
uppehållit en lektorsbefattning vid nämnda läroanstalt.

Riksdagens i punkten 25:o) här ofvan anmälda beslut föranleder icke
någon ökning af anslaget till de tekniska läroverken, hvaremot genom de
beslut, som Riksdagen i punkterna 23:o) och 24:o) anmält, nämnda anslag,
nu 503,475 kronor, ökats med tillhopa 14,800 kronor eller till 518,275
kronor.

lliksdagens Skrifvelse N:o 117.

Naturhistoriska riksmuseum.

26:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda
framställning, dels på naturhistoriska riksmuseets ordinarie stat till aflöning
åt eu intendent i etnografi beviljat 5,000 kronor, deraf 4,000 kronor lön
och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, med rätt till ålderstillägg i likhet
med riksmuseets öfriga intendenter, men med skyldighet att, derest i framtiden
etnografiska afdelningen skiljes från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt
etnografiskt museum, afgå från intendentsbefattningen, när Eders
Kongl. Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga befattningen såsom föreståndare
för ifrågavarande etnografiska museum, dels och medgifva, att,
om nuvarande föreståndaren för riksmuseets etnografiska afdelning förflyttas
till intendentsbefattningen i etnografi, han må i afseende å rätt till
ålderstillägg räkna sig till godo den tid, lian på förordnande innehaft
föreståndarebefattningen.

27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att riksmuseets anslag till honorarier
åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar af de i museet
förvarade samlingar af naturföremål och till bekostande af sådana
arbetens offentliggörande, nu 4,000 kronor, må höjas med 6,000 kronor
eller till 10,000 kronor.

Riksdagen har funnit giltig anledning föreligga att bevilja någon förhöjning
af ifrågavarande anslag; men då Riksdagen, som icke kunnat godkänna
de grunder, enligt hvilka departementschefen ansett beloppet af
honorarierna böra beräknas, håller före. att desamma böra, på sätt från
början torde hafva varit afsedt, betraktas såsom stipendier för befrämjande
af yngre naturforskares arbete vid riksmuseet, och icke såsom traktamenten,
med hvilka deras lefnadskostnader skulle till fullo betäckas, har
Riksdagen funnit sig böra bestämma höjningen i anslaget till allenast 2,000
kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, höjt naturhistoriska riksmuseets
anslag till honorarier åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar
af de i museet förvarade samlingar af naturföremål och till bekostande
af sådana arbetens offentliggörande, nu 4,000 kronor, med 2,000 kronor
eller till 6,000 kronor.

Genom de af Riksdagen i punkterna 26:o) och 27:o) här ofvan anmälda
beslut har anslaget till naturhistoriska riksmuseum, nu 77,450 kronor,
ökats med tillhopa 7,000 kronor eller till 84,450 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Undervisningsanstalter för döfstumma och. blinda.

28:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning bär
Riksdagen dels för tillämpning af den utaf Riksdagen redan godkända aflöningsstat
för de vid förskolan för blinda å Tomteboda anstälda lärarinnor
samt för bestridande af förskolans utgifter i öfrigt på ordinarie stat
uppfört ett anslag af 10,500 kronor; dels ock medgifvit, att vederbörande
lärarinnor må i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig tid,
hvarunder de vare sig före eller efter ny stats tillämpning innehaft tjenst
vid statens läroanstalter för blinda.

På grund häraf har anslaget till undervisningsanstalter för döfstumma
och blinda, nu 262,450 kronor, höjts till 272,950 kronor.

Undervisningsanstalter för sinnesslöa barn.

29:o) Uti en till Riksdagen den 21 nästlidne mars aflåten proposition
(n:o 76) diar Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen
medgifva, att i afseende å de för beviljande af understöd från anslaget
till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn gällande grunder finge vidtagas
de ändringar, att dels understöd för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt,
finge åtnjutas under högst åtta år utan afseende å huruvida
barnet vore intaget i försöksafdelning eller egentlig skolafdelning,
dock att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,
understöd för barnet ej vidare finge erhållas, dels ock till arbetshem
för sinnesslöa årligt understöd till nu stadgadt belopp finge utgå för
hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev, som genomgått en med statsbidrag
understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess sådan
elev ansåges kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst eller befunnes
kunna utan det skydd och den ledning, som åtnjötes i arbetshemmet, bibehålla
de färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfvat.

Lämpligheten af den förändring i grunderna för beviljande af understöd
från anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, att understöd
för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt, hädanefter skulle få
åtnjutas under högst åtta år, utan afseende å huruvida barnet är intaget i
försöksafdelning eller egentlig skolafdelning, synes Riksdagen framgå af den

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

utredning, som i afseende härå blifvit åvägabragt; och har Riksdagen följaktligen
ansett sig böra medgifva denna förändring.

Hvad åter angår förslaget derom, att till arbetshem för sinnesslöa
årligt understöd till nu stadgadt belopp skulle få utgå för hvarje i arbetsliemmet
intagen sinnesslö elev, som genomgått en med statsbidrag understödd
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess sådan elev anses
kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst eller befinnes kunna utan
det skydd och den ledning, som åtnjutes i arbetshemmet, bibehålla de
färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfvat, har
Riksdagen visserligen funnit beaktansvärda skäl vara anförda äfven för den
i detta afseende föreslagna förändringen; men Riksdagen har med afseende
å förslagets genomgripande betydelse i fråga om arbetshemmens uppgift
och förmåga att bereda utrymme åt inträdessökande elever ansett, att,
innan denna fråga definitivt afgöres, fullständigare utredning angående do
fördelar och olägenheter, som kunna väntas blifva följden af eu förändring
i förevarande afseende, bör åvägabringas. Emellertid framgår af statsrådsprotokollet
i ärendet, att, då anslagen till arbetshem för sinnesslöa börjat
utbetalas med ingången af år 1898, den tid af fem år, hvarunder anslag
enligt nu gällande bestämmelser högst får utgå för hvarje i arbetshem
intagen elev, snart är tilländalupen för samtliga de elever, som den 1
januari 1898 vunnit inträde vid sådan anstalt, samt att vederbörande
styrelser för arbetshemmen sakna medel att utan statsunderstöd underhålla
der intagna elever och fördenskull måste, derest utsträckning af tiden för
anslags erhållande ej kan åstadkommas, vara betänkta på att återbörda
eu del af eleverna till deras hem eller till deras respektive kommuner,
emot hvilken åtgärd emellertid starka betänkligheter uttalats med hänsyn
till det behof af vård, som för flertalet af dessa elever fortfarande anses
förefinnas. På grund häraf har Riksdagen funnit sig böra i afbidan på
den definitiva lösningen af förevarande fråga medgifva, att understöd till
arbetshem för sinnesslöa må tills vidare för hvarje der intagen elev utgå
under två år utöfver den tid af högst fem år, som i sådant afseende är
föreskrifven i kongl. kungörelsen den 28 maj 1897 eller sålunda under
högst sju år.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,
att Riksdagen medgifvit, att i afseende å de för beviljande af understöd
från anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn gällande grunder
må vidtagas de ändringar, att understöd för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt,
må åtnjutas under högst åtta år utan afseende å huruvida
barnet är intaget i försöksafdelning eller egentlig skolafdelning, dock att,

Bill. till Riksd. Frat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 91 Raft. 7

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,
understöd för barnet ej vidare må erhållas; samt att till arbetshem för
sinnesslöa årligt understöd till nu stadgadt belopp må tills vidare utgå
under högst sju år för hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev, som
genomgått en med statsbidrag understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa
barn, intill dess sådan elev anses kunna öfverlemnas till enskild
vård eller tjenst eller befinnes kunna utan det skydd och den ledning,
som åtnjutes i arbetshemmet, bibehålla de färdigheter och goda seder,
eleven under sin utbildning förvärfvat.

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende

försummade barn.

30:o) Eders Kongl. Maj:t har i särskild proposition den 29 november
1901 (n:o 30) föreslagit Riksdagen, bland annat, att, för att användas såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för uppfostran åt vanartade och i
sedligt af seende försummade barn, på ordinarie stat under riksstatens åttonde
hutvudtitel bevilja ett förslagsanslag med titel »uppfostringsanstalter för
vanartade och i sedligt afseende försummade barn» å 70,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har denna framställning
blifvit af Riksdagen bifallen.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

31:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas under åttonde hufvudtiteln upptagna, har Eders Kongl.
Maj:t icke föreslagit annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för
år 1902 upptaget till 16,035 kronor, måtte höjas med 4 kronor eller till
16,039 kronor.

Riksdagen har för år 1903 faststält samtliga ordinarie anslag under
denna hufvudtitel, som här ofvan icke blifvit särskild! omförmälda, till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att till jemnande af
hufvudtitelns slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m., hvilket anslag kommer att i riksstaten uppföras under den förändrade
benämningen: »skrifmaterialier och expenser, ved in. m. (deraf till
domkapitlens expeditioner högst 7,150 kronor), förslagsanslag» blifvit minskad!
med 6 kronor eller från 16,035 kronor till 16,029 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva följande
anslag beviljats.

Riks- och landsarkiven.

32:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i riksarkivet på
extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 1,700 kronor.

33:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Riksdagen, med bifall till
Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat för år 1903 ett
extra anslag af 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående
år för berörda ändamålet beviljats.

34:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen till fortsatt utgifvande genom riksarkivet af »Svenska riksdagsakter
jemte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia
under tidehvarfvet 1521—1718», på extra stat för år 1903 beviljat ett
anslag af 1,500 kronor.

35:o) Uti en till Riksdagen aflåten, den 7 mars 1902 dagtecknad proposition
(n:o 54) har Eders Kongl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att, under medgifvande, att den kronans byggnad i Visby, som hittills
inrymt persedelförråd för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande
tomt Ange upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands
län, på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 37,650 kronor,
deraf 21,650 kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

förseende med erforderlig inredning och möbler samt 16,000 kronor till
uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands
truppers behof.

Enligt den af departementschefen vid detta ärendes föredragning omförmälda
plan, som legat till grund för de åtgärder, som hittills vidtagits
för ordnande af landsarkivväsendet i riket och för hvilken blifvit närmare
redogjordt i det vid 1897 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden, skulle arkivalierna från Gotland icke förvaras
i något af de tre landsarkiven i Vadstena, Upsala eller Lund, utan
qvarstanna på ön och samlas i någon eldsäker lokal i Visby. Då den
byggnad, som i enlighet med nämnda plan nu skulle för ändamålet tagas
i besittning, synes Riksdagen möjligen kunna vara härtill lämplig, har
Riksdagen ansett sig böra bevilja det anslagsbelopp af 16,000 kronor, som
enligt Eders Kongl. Maj:ts framställning skulle från åttonde hufvudtiteln
utgå i ersättning för det att byggnaden med tomt icke vidare skulle kunna
för försvarsändamål disponeras och som skulle användas för uppförande af
eu verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands truppers behof.

Hvad deremot angår förslaget om beviljande af 21,650 kronor för
byggnadens anordnande till arkivlokal och dess förseende med erforderlig
inredning och möbler, har Riksdagen vid granskning af kostnadsberäkningarna
funnit, att med afseende å den jemförelsevis ringa mängden af de
arkivalier, som skulle blifva i byggnaden förvarade och då efter deras
sammanföring anlitande af dem endast undantagsvis torde ifrågakomma,
planen för byggnadens iståndsättande, inredning och möblering är vida
mera omfattande, än behofvet krafvel’. För väsentligen nedsatt kostnad
torde sådana anordningar kunna vidtagas, hvarigenom antingen inom den
ifrågavarande byggnaden eller annorstädes inom Visby nödigt utrymme
kunde beredas för arkivaliernas förvaring; och anser Riksdagen på grund
häraf, att ny plan för anordning af arkivlokal samt dess inredning och
möblering bör uppgöras och att, först då en sådan efter behofvet afpassad
plan föreligger, nödigt anslag bör för ändamålet af Riksdagen beviljas.

I sammanhang med det förnyade förslag, som sålunda torde vara att
till Riksdagen ^förvänta, synes jemväl böra lemnas utredning såväl angående
det sätt, hvarpå de delar af ifrågavarande byggnad, som icke äro
för arkivaliers förvarande behöfliga, eller, derest arkivlokal skulle annorstädes
inredas, byggnaden i dess helhet lämpligen må kunna för annat
allmänt ändamål användas, och dels angående de kostnader, som för
arkivaliernas ordnande och vård må vara erforderliga, i livilket sistnämnda
afseende Riksdagen vill erinra derom, att riksarkivarien i skrifvelse till Eders
Kongl. Maj:t den 10 augusti 1899 anfört, att vården af det gotländska

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

arkivet ''lämpligen kunde öfverlåtas åt någon tjensteman vid allmänna
läroverket eller landsstaten eller hos domkapitlet, sedan han vid riksarkivet
eller något af landsarkiven inhemtat nödig kännedom om arkivväsendet.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit, under medgifvande, att den kronans byggnad i Visby, som hittills
inrymt persedelförråd för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande
tomt må upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands
län, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 16,000 kronor till
uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands
truppers behof samt att Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af 21,650
kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess förseende med
erforderlig inredning och möbler icke af Riksdagen bifallits.

Nationalmuseum.

36:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
liar Riksdagen jemväl för år 1903 anvisat ett extra anslag af 5,100 kronor
för vård, underhåll och tillökning åt statens konstindustriella samlingar.

37:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—1902 egt rum, för anordnande
af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden beviljat på extra
stat för år 1903 ett anslag af 2,000 kronor.

38:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum, för
biträde vid vård. och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen
i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Lifrustkammaren.

39:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande år, för
tillsyn, underhåll och värd af lifrustkammare^ samlingar på extra stat för
år 1903 anvisat ett belopp af 6,200 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Domkapitlens expeditioner.

40:o) Vidare får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders
Kong!. Maj:tS derom gjorda framställning, för betäckande af brister i domkapitlens
expeditionskassor samt för oförutsedda, oundgängliga behof vid
deras expeditioner, på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af 2,500
kronor.

Universiteten.

41:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bar Riksdagen för inköp, enligt uppgjord specifikation, af instrument och
preparat med mera för ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska
institutionen vid universitetet i Upsala på extra stat för år 1903
beviljat ett anslag af 3,500 kronor.

42:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899-1902 egt rum, till arfvode
åt eu lärare vid universitetet i Upsala, som kan finnas villig och
lämplig att derstädes meddela undervisning i finsk-ugriska språk, särskildt
lappska och finska, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 2,500
kronor.

43:o) Sedan 1900 års Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning
beviljat för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Upsala
af lektorer i tyska, franska och engelska språken ett anslag af 36,000 kronor,
hvaraf på extra stat för hvardera af åren 1901 och 1902 anvisats 6,000
kronor, bär Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att af omförmälda anslag
matte pa extra stat för år 1903 anvisas ett belopp af likaledes 6,000 kronor.

Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Upsala af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903
anvisat 6,000 kronor.

44:o) 1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum, på extra
stat för år 1903 anvisat ett belopp af 3,500 kronor till arfvoden åt extra
ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala.

Riksdagens skrifvelse'' N:o 117.

45:o) Sedan 1900 års Riksdag, på framställning af Eders Kong! Maj:t, till
uppförande och utrustning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda
ritningar och förslag, af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för allmän
och, analytisk kemi vid universitetet i Upsala beviljat ett anslag af
294,408 kronor, hvaraf på extra stat för år 1901 anvisats ett belopp af

150,000 kronor samt för år 1902 ytterligare 100,000 kronor, har Eders Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra stat för
år 1903 anvisa återstoden eller 44,408 kronor.

Riksdagen har till uppförande och utrustning af eu ny laboratoriebyggnad
för institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Upsala på extra stat för år 1903 af förut beviljadt anslag anvisat återstoden,
44,408 kronor.

46:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar
efter föreläsningar, hållna inom juridiska, fakulteterna vid. rikets
universitet, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 4,000 kronor,
att användas enligt de närmare föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t kan finna
godt bestämma.

47:o) Sedan, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, 1901 års Riksdag
för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Lund af lektorer
i tyska, franska och engelska språken beviljat ett anslag af 36,000 kronor,
deraf på extra stat för år 1902 anvisats 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra stat för år 1903
anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid
universitetet i Lund af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903
anvisat 6,000 kronor.

48:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901
och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 3,000
kronor för uppehållande al undervisning i entomologi och vård af de entomologiska
samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå under förutsättning
att fullt lämplig person för tjenstgöringens bestridande finnes att tillgå.

49:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
bär Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1902
egt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1903 åt akademikamreraren i

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år beviljat 750
kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

50:o) I anledning af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1900-—1902
egt rum, till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund
för år 1903 på extra stat anvisat ett belopp af 2,500 kronor.

51:o) Sedan 1900 års Riksdag dels medgifvit, att det af Riksdagen
år 1897 beviljade extra anslag af 168,000 kronor till ny- och tillbyggnad
för biblioteket vid universitetet i Lund finge i stället användas för uppförande
— i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 omförmälda ritningar och
förslag, ändrade i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i skrifvelse den
14 maj 1900 beträffande detta ämne angifvit — af en till Helgonabacken
förlagd nybyggnad för biblioteket, dels ock för samma nybyggnad beviljat
ett ytterligare extra anslag af 127,000 kronor samt häraf på extra stat
för år 1901 anvisat 75,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1903 anvisa återstoden, 52,000 kronor,
af det för omförmälda nybyggnad beviljade anslaget.

Riksdagen har af det utaf Riksdagen år 1900 beviljade ytterligare
anslag å 127,000 kronor till uppförande af en nybyggnad för universitetsbiblioteket
i Lund på extra stat för år 1903 anvisat återstående beloppet

52.000 kronor.

52:o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till derom af Eders Kongl. Maj:t
framstäld proposition, såsom bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten
m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund beviljat ett
anslag af högst 256,000 kronor, att användas i den mån motsvarande
belopp af ett utaf Malmöhus läns landsting beviljadt anslag å enahanda
summa för ändamålet toges i anspråk och under den kontroll, Eders Kongl.
Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, hvarjemte Riksdagen utaf det sålunda
beviljade anslaget på extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af

128.000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1903 anvisa återstoden af det för omförmälda ändamål beviljade
anslag, eller högst 128,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för år 1903 anvisat återstoden af det
såsom bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten in. in. vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund af 1901 års Riksdag beviljade anslag
af högst 256,000 kronor, eller högst 128,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

53:o) På grund af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets medicinska poliklinik å serafimerlasarettet på extra stat för år
1903 anvisat ett belopp af 750 kronor.

54:o) Med anledning af Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko kirurgiska

institutets kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet på extra stat
för år 1903 anvisat ett belopp af 750 kronor.

55:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda fram ställning

har Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid karolinska medikokirurgiska
institutets oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet på extra
stat för år 1903 anvisat ett belopp af 750 kronor.

56:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom framstapla förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år egt rum, för år
1903 på extra stat anvisat 900 kronor till arfvode åt en amanuens vid
karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs
sjukhus.

57:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1902 egt rum, till städning och
uppassning vid karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 500 kronor.

«>

58:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum, på
extra stat för år 1903 anvisat dels till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor,
dels ock till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor, att
utgå under vilkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma
belopp för år 1903.

59:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit har
Riksdagen för anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1903
anvisat ett belopp af 500 kronor.

Bih. till llihsd. Prot. 180‘J. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Haft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117 ■

60:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum, till bekostande af
teckningar i vetenskapliga ändamål vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
beviljat ett extra anslag för år 1903 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

61:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat till beredande af tillfällig
löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna, att
utgå efter samma grunder som för år 1902, ett belopp af 478,800 kronor.

62:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, på det att de nya femklassiga allmänna läroverken i Stockholm,
Göteborg och Malmö höstterminen 1902 måtte kunna börja sin verksamhet,
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 18,000 kronor.

63:o) Med bifall till Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen till arfvoden åt extra och vikarierande ämnedärare vid de
allmänna läroverken på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af

100,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

64:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor, under de vilkor och bestämmelser,
Eders Kongl. Majd kan finna godt föreskrifva, anvisat på extra
stat för år 1903 ett belopp af 6,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

65:o) Med bifall till Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid högre lärarinneseminariet
på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 8,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

66:o) På grund af Eders Kongl. Maj:t,s derom gjorda framställning
bär Riksdagen för beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1903, att utgå efter
samma grunder som den för innevarande år beviljade, för år 1903 på
extra stat anvisat enahanda belopp som för år 1902, eller 3,250 kronor.

67:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat dels för fortsatt
uppehållande af den valfria fjerde års-kursen vid högre lärarinneseminariet
ett belopp af 3.000 kronor, dels ock för beredande af fortsatt undervisning
i huslig ekonomi vid seminariet och dermed förenade normalskolan för flickor
ett belopp af 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

68:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande dels under vårterminen 1903 af undervisningen
uti de viå folkskolelärareseminariet i Göteborg och folkskolelärarinneseminariet
i Kalmar anordnade parallelklasser, dels ock under år 1903 af
undervisningen uti en folkskolans högre afdelning vid den med seminariet
i Kalmar förenade öfningsskolan på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp
af 8,090 kronor.

69'':o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet
i Göteborg beviljat ett belopp af 40,000 kronor och deraf
anvisat 20,000 kronor på extra stat för år 1902, har Eders Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903 anvisa återstoden af
omförmälda anslag eller 20,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet
i Göteborg af förut beviljadt anslag på extra stat för år
1903 anvisat återstoden eller 20,000 kronor.

70:o) Sedan 1900 års Riksdag till uppförande af erforderliga byggnader
för ett folkskolelärarinneseminarium i Landskrona beviljat ett extra anslag af

218.000 kronor, hvaraf för år 1901 anvisats 124,000 kronor samt för år 1902

65.000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1903 anvisa återstoden af omförmälda anslag eller 29,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande af erforderliga byggnader för ett folk -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

skolelärarinneseminarium i Landskrona af förut beviljadt anslag på extra
stat för år 1903 anvisat återstoden eller 29,000 kronor.

71:o) Med bifall till Eders Kong! Maj:ts derom gjorda framställning
bär Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid folkskol elärar inneseminariet
i Landskrona på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af

44,000 kronor.

72:o) Sedan 1901 års Riksdag i anledning af derom af Eders Kongl.
Maj:t gjord framställning till uppförande af erforderliga byggnader för ett
folkskolelärareseminarium i Strengnäs beviljat ett anslag af 178,500 kronor
och deraf på extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af 80,000 kronor,
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903
af omförmälda beviljade anslag anvisa ytterligare 50,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärareseminarium
i Strengnäs af förut beviljadt anslag på extra stat för
år 1903 anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

73:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid folkskolelärareseminariet
i Strengnäs på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af 22,450
kronor.

74:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum, till
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleläraresemi-narierna samt
till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden
åt musiklärare vid dessa seminarier efter samma grunder, som blifvit för
år 1902 bestämda, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 36,300
kronor.

75:o) Med bifall till Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
och på de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, har Riksdagen till anordnande,
i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Majd kan
finna lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare
på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 7,000 kronor.

76:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att för upphjelpande
af skolväsendet inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom
Risbäcks kapellförsamling på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp

Riksdagens Skrifvelse Nio 117.

af 5,000 kronor att användas i enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl.
Maj:t kunde finna godt meddela.

Hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt angående den tillämnade
användningen af ifrågavarande anslag synes gifva vid handen, att detsamma
Er afsedt till understöd åt aflägset boende, fattiga nybyggare eller
andra invånare inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbäcks
kapellförsamling för möjliggörande af deras barns skolgång. 1 anledning
häraf anser sig Riksdagen böra erinra om föreskriften i § 49 af
kongl. stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december 1897,
att, der föräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta barnens
kläder och underhåll vid skolan, de böra genom kommunens fattigvård
härutinnan understödjas.

Ehuru Eders Kongl. Maj:ts förslag enligt Riksdagens förmenande sålunda
rätteligen är att anse såsom en framställning om statsbidrag till vederbörande
kommuner för bestridande af dem åliggande fattigvårdsutgifter
och sålunda åt beskaffenhet att endast i händelse af sällsynta undantagsförhållanden
böra bifallas, anser Riksdagen med hänsyn till de nu ifrågavarande
kommunernas ekonomiska ställning och de särskilda svårigheter,
som för de ifrågavarande fjelltrakternas befolkning möta att bereda barnen
underhåll vid skolorna, att anslaget bör af Riksdagen beviljas, dock under
en benämning, som närmare än den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna angifva*
anslagets verkliga natur och ändamål. Äfven synes det Riksdagen vara
erforderligt, att särskild kontroll anordnas för öfvervakande, dels att understöd
lemnas endast för inackordering af barn till sådana föräldrar, som
äro boende i från skolan aflägset liggande fjelltrakter och som äro genom
fattigdom urståndsätta att sjelfva bekosta barnens underhåll vid skolan,
och dels att barnens underhåll och vård äro af tillfredsställande beskaffenhet
och svarande mot den ersättning, som af statsmedel derför utgår. De
för anordnande af denna kontroll erforderliga närmare bestämmelser torde
böra af Eders Kongl. Maj:t meddelas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,
att Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat 5,000 kronor, att, enligt
de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas
för att åt fattiga inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och
inom Risbäcks kapellförsamling på längre afstånd från församlingarnas
skolor boende skolpligtiga barn bereda möjlighet till skolgång.

77:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bär Riksdagen till understöd åt mindre bemedlade manliga och qvinlig allär -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

jungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, under
vilkor att sådant understöd endast får tilldelas elev, som är i den ålder,
att före kursens slut komma att uppnås af manlig elev aderton år och
af qvinlig elev sexton år, samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1903
anvisat ett belopp af 25,000 kronor.

78:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bar Riksdagen till resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor
vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna, under de vilkor
och bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat
på extra stat för år 1903 ett belopp af 2,000 kronor.

79:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum,
på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 4,000 kronor att användas
till resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor enligt de vilkor
och bestämmelser, som Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

80:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, till inköp af 2,500 exemplar utaf filosofie doktorn M.
A. Lindblads svampbok, för utdelning på sätt Eders Kongl. Maj:t finner
skäligt närmare bestämma, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af

10,000 kronor.

81:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte dels besluta, att folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,
som meddela undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskildt statsunderstöd efter enahanda grunder som de af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna beträffande dylikt statsunderstöd till högre skolor
för qvinlig ungdom och vissa samskolor, dels ock för ifrågavarande ändamål
på extra stat för år 1903 bevilja och till Eders Kong]. Maj:ts förfogande
ställa ett anslag af 50,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande.

»I Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof föreslår Kongl. Maj:t i punkten 19 under
åttonde hufvudtiteln, att Riksdagen måtte höja anslaget till högre skolor
för qvinlig ungdom med 160,000 kronor. Enligt de af Kongl Maj:t godkända
och i statsverkspropositionen, sid. 193, närmare angifna grunderna
för erhållande af statsbidrag till högre skolor för qvinlig ungdom och så -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

dana samskolor, som äro upprättade ä orter, der allmänt läroverk för
gossar ej finnes, är nämnda förhöjning delvis afsedd att främja ett särdeles
bel g ertansvärdt ändamål, nemligen undervisningen i huslig ekonomi.
Hvarje i förslaget inbegripen skola, som meddelar undervisning i huslig
ekonomi, skulle nemligen »för detta ändamål kunna tilläggas ett särskildt
understöd af högst 1,000 kronor, för hvilket särskilda understöd motsvarande
bidrag af kommun eller enskilde donatorer ej erfordras».

Yigten och betydelsen af att det uppväxande qvinliga slägtet redan
under skoltiden bibringas de allmännaste teoretiska och praktiska insigterna
i huslig ekonomi är numera allmänt erkänd. På många ställen
måste skolan härvidlag ingripa, om något skall blifva åtgjord!, ty i hemmet
saknas ej sällan både tid och förutsättningar härför.

Riksdagen har ock erkänt behöfligheten af statens medverkan på detta
område. Så utgår sedan år 1893 ett statsanslag af 5,000 kronor årligen
för beredande af undervisning i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminariet,
och från och med år 1897 har Riksdagen årligen anvisat 5,000
kronor till understöd åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneuin
lör flickor i Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade
undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.
Sistnämnda anslag har från och med år 1901 blifvit af Riksdagen höjdt
till 6,300 kronor.

I den mån lärarinnor i detta ämne blifvit utbildade, har vid allt
flera folkundervisningsanstalter, så i stad som på landet, undervisning i
huslig ekonomi blifvit införd. För att bereda intresse för ämnet särskildt
å landsbygden hafva på senaste tiden i skilda delar af riket (Bohuslän,
Vestergötland, Östergötland, Dalarne) inrättats s. k. vandrande skolkök.
Enligt tillgängliga uppgifter funnos år 1901 skolkök inrättade vid ett
60-tal folkskolor, vid 3 högre folkskolor och vid 6 folkhögskolor.

Att ämnet huslig ekonomi tills vidare emellertid blott förekommer
på undervisningsplanen vid ett jemförelsevis litet antal folkskolor, högre
folkskolor och folkhögskolor beror naturligtvis på de ganska betydande
kostnader, som äro förenade med detta ämnes införande. För undervisningens
praktiska ordnande är nemligen nödvändigt att inrätta ett
s. k. skolkök. De årliga utgifterna vid en större skola för ett dylikt skolkök
kunna beräknas till 2,000 å 2,500 kronor. Enligt inhemtade upplysningar
uppgå kostnaderna för ett skolkök, som blifvit inrättadt vid en
industriplats på den svenska landsbygden, till omkring 950 kronor förutom
lokal och bränsle.

Om, i likhet med hvad nu blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget beträffande
de högre flickskolorna och sainskolorna, särskildt statsunderstöd

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

bereddes de folkskolor och högre folkskolor samt möjligen äfven folkhögskolor,
hvilka meddela undervisning i huslig ekonomi, skulle detta
i hög grad främja nämnda ämnes införande. Och något skäl för att
härvidlag ställa folkundervisningsanstalterna i en sämre ställning än
öfriga skolor kan näppeligen uppletas. Tvärtom tala kraftiga skäl för att
i främsta rummet de flickor, som erhålla sin uppfostran i folkskolan, der
bibringas sådana insigter, att de i framtiden, då lifvets pligt er. kalla dem
att sköta om ett hem, kunna göra detta med insigt och med iakttagande
af all möjlig omtanke och sparsamhet,

Säkraste medlet att arbeta för nykterhetens främjande torde ock vara
att gifva qvinnorna en sådan uppfostran, att de val förstå sig pa att
ordna och sköta ett hem, och detta gäller särskild! de qvinnor, som erhålla
sin uppfostran i folkskolan. Tiden torde nu vara inne, att man
icke blott i städerna, utan äfven på landet tar i tu med att undervisa de
blifvande husmödrarna om näringsmedlens sammansättning, deras anrättning
på billigaste och tjenligaste sätt o. s. v. Pa grund af ren okunnighet
slösas nu ej sällan högst betydligt. Kosthållningen blir både dyr och
dålig. Bästa sättet att råda bot häremot är inrättandet af skolkök — på
större orter fasta och i verksamhet under större delen af aret, pa mindre
orter flyttande, så att kurser kunna meddelas på olika platser, allt eftersom
förhållandena det kräfva.

De kostnader, som genom ett bifall till vårt förslag skulle uppstå
för statsverket, torde, i fall statsunderstödet utdelas efter enahanda grunder,
som blifvit ifrågasatta för de högre flickskolorna och samskolorna,
kunna för närvarande beräknas till högst 50,000 kronor. Med detta
anslag skulle till de folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor, som
inrättat större och mera fullständiga skolkök, hvilka draga en årlig kostnad
af 2,000 kronor eller deröfver, kunna utdelas ett statsanslag af högst

1,000 kronor, på sätt blifvit af Kong! Maj:t föreslaget för de högre flickskolorna
och samskolorna, och till folkskolor, högre folkskolor och
folkhögskolor, som inrättat enklare skolkök, skulle kunna lenmas ett statsbidrag,
motsvarande ungefär hälften af de verkliga kostnaderna. Statsanslaget
torde till en början, och innan större erfarenhet vunnits, böra
uppföras på extra stat.

De närmare bestämmelserna för statsanslagets åtnjutande kunna lämpligen
här, liksom i fråga om de högre flickskolorna och samskolorna, fastställas
af Kongl. Maj:t.»

Hvad till stöd för förslaget blifvit af motionärerna anfördt, synes Riksdagen
vara beaktansvärdt. Derest lämpliga anordningar kunde vidtagas

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

för att i vidare kretsar af befolkningen utbreda färdighet i tillagning af
sund och kraftig föda, i synnerhet af sådan beskaffenhet, att densamma
lämpar sig för den kroppsarbetande befolkningens ekonomiska vilkor,
skulle tvifvelsutan dessa anordningar medföra sådant gagn, att desamma
vore väl förtjenta att af staten uppmuntras.

Deremot har Riksdagen ansett anslag för ändamålet icke böra i frågans
nuvarande läge beviljas, utan funnit motionärernas förslag för närvarande
allenast böra föranleda dertill, att Riksdagen hos Eders Kongl.
Maj:t anhåller om utredning i ämnet och om framläggande för Riksdagen
af det förslag, hvartill denna utredning möjligen kan gifva anledning.
I fråga om innehållet i det förslag, som i anledning häraf må
kunna vara att från Eders Kongl. Maj:t förvänta, anser sig Riksdagen
allenast böra uttala, att den grundsats, som särskildt inom undervisningsväsendet
på åtskilliga områden antagits, att kommuner eller enskilde böra
jemte staten i viss proportion bidraga till äflöningar och andra omkostnader
samt att visst maximibelopp för statsbidraget fastställes, synes böra tillämpas
äfven i fråga om de kostnader, som införandet vid folkundervisningsT
anstalterna af undervisning i huslig ekonomi skulle medföra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, om och på hvilka
vilkor statsunderstöd må kunna tilläggas folkskolor, högre folkskolor och
folkhögskolor för beredande af undervisning i huslig ekonomi, samt till
Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning må befinnas
gifva anledning.

De tekniska läroverken.

82:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan
på extra stat för år 1903 beviljat ett belopp af 14,500 kronor.

83:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till vidtagande af vissa ändringar i en af Göteborgs
stad till Chalmers tekniska läroanstalt öfverlemnad byggnad samt till anskaffande
af inredning och inventarier för densamma, på extra stat för år
1903 anvisat ett belopp af 20,884 kronor.

84:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 beviljat dels till förstärkning

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Haft. 9

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Stockholm 2,000 kronor, dels ock
till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel vid
samma skola 150 kronor, eller tillhopa 2,750 kronor.

85:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, på extra
stat för år ] 903 anvisat för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Norrköping till beijeningens aflöning 250 kronor, till
lyshållning, uppvärmning in. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer
400 kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till
höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning 150 kronor samt till bibliotek
och samlingar 300 kronor eller tillhopa 2,800 kronor.

86:o) Med anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat för uppehållande .af
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö till betjeningens aflöning
850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en
parallelafdelning i första årskursen 3,500 kronor, till en parallelafdelning
i andra årskursen 4,000 kronor, till en parallelfackafdelning i tredje årskursen
under höstterminen 1902 och hela år 1903 2,167 kronor samt till
inköp af två landtmäteriinstrument med tillbehör 500 kronor eller tillhopa
12,717 kronor.

87:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro till betjeningens
aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,550 kronor,
till en parallelafdelning i första årskursen 3,425 kronor samt till en
parallelafdelning i andra årskursen under höstterminen 1902 och hela år
1903 6,038 kronor eller tillhopa 11,763 kronor.

88:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1903 anvisa för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Borås till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning
i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning
200 kronor, till betjeningens aflöning 850 kronor, till lyshållning,
uppvärmning in. m. 1,600 kronor, till inredningsmateriel i hufvudbyggnaden
5,000 kronor och i laboratoriebyggnaden 2.900 kronor, till anordningar
för elektrotekniska arbeten 1,100 kronor samt till verkstadsmateriel

8,000 kronor eller tillhopa 20,850 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Eders Kongl. Maj ds berörda förslag har icke gifvit Riksdagen anledning
till annan erinran, än att, då upplyst blifvit, att på grund, af
otillräckligheten i det arfvode, som för undervisningen i frihandsteckning
varit i skolans stat uppfördt, undervisningstiden i detta ämne måst inskränkas,
Riksdagen förutsätter, att, då ökning i omförmälda arfvode nu
af Riksdagen beviljats, erforderlig ökning i undervisningstiden i sammanhang
dermed kommer att vidtagas.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Majds förevarande framställning,
på extra stat för år 1903 anvisat för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Borås till undervisning i verkstadsarbete
700 kronor, till undervisning i svenska och främmande språk 500
kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor, till betjeningens
aflöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,600 kronor, till
inredningsmateriel i hufvudbyggnaden 5,000 kronor och i. laboratoriebyggnaden
2,900 kronor, till anordningar för elektrotekniska arbeten

1,100 kronor samt till verkstadsmateriel 8,000 kronor eller tillhopa 20,850
kronor.

89:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till inredning
och utrustning af tekniska elementarskolan i Hernösand på extra stat för
år 1903 anvisa ett anslag af 34,500 kronor.

Förevarande framställning har Riksdagen ansett sig höra bifalla, allenast
med den inskränkning, att, då sä.rskildt arfvode åt arkitekt för uppgörande
af ritningar till möbler och annan inredning icke synes erfordras,
Scb då det ändamål, hvartill anslaget är afsedt att användas, icke synes
vara af beskaffenhet att påkalla något anslag till oförutsedda utgifter,
Riksdagen ansett det begärda beloppet böra minskas med hvad till arkitektarfvode
och till oförutsedda utgifter beräknats åtgå, eller 1,490 kronor;
och har Riksdagen alltså i anledning af Eders Kongl. Maj ds förevarande
framställning till inredning och utrustning af tekniska elementarskolan i
Hernösand på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 33,010 kronor.

90:o) Sedan 1900 års Riksdag med bifall till Eders Kongl. Majds framställning
till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor pa vissa i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 angifna,
för samma år bestämda vilkor samt till bestridande af kostnader för inspektion
af dessa skolor beviljat ett anslag af 180,000 kronor, hvaraf på extra

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

stat för år 1901 anvisats 60,000 kronor samt för år 1902 likaledes 60,000
kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förenämnda,
redan beviljade anslag på extra stat för år 1903 anvisa återstående beloppet,
60,000 kronor.

Riksdagen har till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till
bestridande af kostnader för inspektion af dessa skolor af förut beviljadt
anslag på extra stat för år 1903 anvisat återstoden, 60,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

91:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande under år 1903 af undervisningen i den
qvinliga lärokursen vid gymnastiska centralinstitutet med ett ökadt antal
elever beviljat på extra stat för år 1903 ett belopp af 4,700 kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördslmsen.

92:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 2,000
kronor till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till
beredande, så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna
deri under den tid, de genomgå dessa kurser.

Y eterinärundervisningen.

93:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat åt veterinärinrättningen i
Skara ett anslag af 900 kronor, deraf 200 kronor till aflönande af vikarie
åt föreståndaren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt återstoden
såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever
och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.

Y etensk&psakademien.

94:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen dels af förut beviljadt anslag för inlösen af fullständiga

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

exemplar och enstaka delar af en internationel, fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig literatur på extra stat för år 1903 anvisat 2,000 kronor,
dels ock för upprätthållande under samma år af den för ifrågavarande
katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige beviljat på extra stat
för år 1903 ett belopp af 1,600 kronor.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

95:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1903 anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till företagande
af forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att
den person, hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall
vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna
de afbildningar och anteckningar m. in., som blifva frukten af hans
forskningar.

Under erinran, att, enligt den plan för de ifrågavarande forskningsresorna,
som år 1900, då anslag för ändamålet först beviljades, blifvit Riksdagen
delgifven, desamma beräknats skola omfatta fyra år och att följaktligen,
derest dylikt anslag varder äfven vid nästkommande riksdag beviljadt,
någon ytterligare framställning i enahanda syfte icke synes böra vara
att derefter förvänta, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med bifall till
Eders Kongl. ''Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år 1903
anvisat ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till företagande af
forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att
den person, hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall
vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna
de afbildningar och anteckningar in. in., som blifva frukten af hans
forskningar.

96:o) Sedan Riksdagen, med anledning af eu utaf Eders Kongl. Maj:t
gjord framställning, år 1901 beviljat för utförande af konserveringsarbeten
å Bolius fästningsruin ett anslag af 32,000 kronor och deraf på extra stat
för år 1902 anvisat 22,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att af det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra stat för år
1903 återstoden, 10,000 konor.

Riksdagen har för utförande af konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin
af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903 anvisat återstoden,

10,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117-

Hatur historiska riksmuseum.

97:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets
etnoqrafiska afdelninq anvisat på extra stat för år 1903 ett anslag
af 2,800 kronor.

98:o) På grund af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
liar Riksdagen på extra stat jemväl för år 1903 anvisat ett belopp åt

2,000 kronor till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska
riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade
utgifter.

Meteorologiska centralanstalten.

99:o) I anledning af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1902 egt rum, på extra
stat för år 1903 anvisat dels till upprätthållande af fullständigt ordnad
väderlekstjenst vid meteorologiska centralanstalten 9,050 kronor, deraf 500
kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt nuvarande amanuensen vid
anstalten Hugo Emanuel Hainberg och 3,000 kronor såsom anslag till
vetenskapligt biträde vid väderlekstjensten, dels ock till upprätthållande af
en meteorologisk station i Gellivare 300 kronor.

100:o) Sedan Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 anmält, att
Riksdagen, med bifall till eu af Eders Kongl. Majd; aflåten proposition, för
meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram
från Feer öar ne och Island beviljat ett anslag af 144,000 kronor, samt

Riksdagen deraf på extra stat för hvart och ett af åren 1901 och 1902

anvisat ett belopp af 7,200 kronor, har Eders Kongl. Majd föreslagit Riksdagen
att af det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra stat för år

1903 ett belopp af 7,200 kronor.

Riksdagen har för meteorologiska centralanstaltens förseende med
dagliga meteorologiska telegram från Faeröarne och Island af förut beviljadt
anslag anvisat på extra stat för år 1903 ett belopp af 7,200 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

101:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i
Bollnäs för öfver ånga döfstumma på extra stat för år 1903 anvisat ett
belopp af 16,400 kronor.

102:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda på extra
stat för år 1903 beviljat ett anslag till enahanda belopp, som för detta
ändamål under närmast föregående är anvisats, eller 10,000 kronor.

103:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har
Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat till tryckning af blindskrifter
2,500 kronor och till- understöd åt blindlärareelever samt till reseunderstöd
åt blindlärare 1,200 kronor.

104:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum, till
resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor
(döfstumskolor, blindskolor och idiotanstalter) på de vilkor och under de
närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 1,000 kronor.

105:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för det femte
nordiska mötet för abnormsaken på extra stat för år 1903 uppfört ett
anslag af 5,000 kronor.

Undervisningsanstalter för vanföra och lykta.

I06:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till understöd åt de i Göteborg, Karlskrona, Helsingborg
och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalter
för vanföra och lyfta samt till bekostande af dessa anstalters
inspektion på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 7,500
kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Diverse anslag.

107:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum,
för beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt
åt andra derstädes sig uppehållande landsmän på extra stat för år 1903
beviljat ett belopp af 15,000 kronor.

108:o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af tre kontraktsadjunkter
inom södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Vesterbottens
andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,000 kronor,
deraf 6,000 kronor att utgå, under år 1902, dels ock till resekostnadsersättning
åt dessa kontraktsadjunkter 3,300 kronor, deraf 1,100 kronor att utgå
under år 1902, har Eders Kongl. Maj:t, som den 7 juni 1901 förordnat, att,
beträffande användandet af ifrågavarande anslag, hvad genom kongl. brefvet
den 2 september 1898 i sådant afseende föreskrifvits fortfarande skulle
vinna tillämpning, föreslagit Riksdagen att utaf de beviljade beloppen på
extra stat för år 1903 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna 6,000
kronor samt af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,100 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
af förut beviljade anslag på extra stat för år 1903 anvisat dels
till anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens kontrakt
samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra
lappmarken, 6,000 kronor, dels ock till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
1,100 kronor.

109:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 beviljat dels till anställande
af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor,
deraf 4,000 kronor att utgå under år 1903, dels till resekostnadsersättning
åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf 500 kronor att utgå under
år 1903, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitet af prester,
förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå
under år 1903; med rätt för Eders Kongl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

110:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till resestipendier åt prestman, under de vilkor och

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

bestämmelser Eders Kong!. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat på.
extra stat för år 1903 ett belopp af 5,000 kronor.

lll:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning,
bar Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898--1902 egt rum, för
bestridande af kostnaderna för vissa utredningar angående pr ester skåpets
aflöning sförhållanden med mera, på extra stat för år 1903 anvisat ett förslagsanslag
af 10,000 kronor.

112:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen på extra stat
för år 1903 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Ifrågavarande utredning har föranledts af Riksdagens uti skrifvelse till
Eders Kongl. Maj:t den 3 juni 1901 gjorda framställning, det täcktes Eders
Kong! Maj:t låta verkställa en fullständig utredning angående de ecklesiastika
boställen, som blifvit af kronan till presterskapets eller församlings understöd
anslagna, och de bidrag, som staten utbetalt till församling för anskaffande
af boställe för dess presterskap, äfvensom framställa förslag till
de förändringar i 1894 års skogsförordning, som genom denna utredning
och i öfrigt kunde anses vara erforderliga.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika
boställen på extra stat för år 1903 anvisat ett förslagsanslag af 10,000
kronor.

113:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att såsom
bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen utaf Dalhems kyrka på
Gotland, i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde
finna godt meddela, bevilja ett anslag af 40,000 kronor och deraf på extra
stat för år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor, med vilkor att Dalhems
församling uppfylde vissa af densamma å kyrkostämma den 29 juli 1901
i fråga om restaureringen åtagna förpligtelser.

På grund af hvad till stöd för denna framställning blifvit anfördt,
har Riksdagen ansett statsanslag böra beviljas till fullbordandet af den yttre
restaureringen af Dalhems kyrka. I fråga om anslagets belopp vill Riksdagen
erinra derom att, då Dalhems församlings kyrkostämma den 29
juli 1901, under förutsättning att staten beviljade ett anslag af minst

45,000 kronor, förband sig ansvara för hela den öfriga kostnaden, detta
beslut fattats i sammanhang dermed, att ett kostnadsförslag för restaure Bih.

till Iliksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. L Band. 31 Haft. 10

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

ringen å 50,000 kronor af församlingen godkändes. Sedan emellertid numera
på grund af de utaf öfverintendentsembetet vidtagna och af vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien godkända förändringar i den uppgjorda
restaureringsplanen, de beräknade kostnaderna nedbringats med

8,000 kronor eller till 42,000 kronor och då samma belopp, hvartill församlingen
vid kyrkostämman den 29 juli 1901 måste antagas hafva beräknat
sina af omförmälda, då fattade beslut föranledda utgifter, fortfarande
torde få anses vara att från församligen påräkna, har Riksdagen
ansett högre statsanslag än 37,000 kronor icke böra beviljas.

Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kong! Maj:ts förevarande
framställning, såsom bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen
utaf Dalhems kyrka på Gotland i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, beviljat ett anslag af 37,000
kronor och deraf på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 18,500
kronor, under vilkor att Dalhems församling jemlik! sitt å kyrkostämma
den 29 juli 1901 fattade beslut dels ansvarar för hela den öfriga kostnaden,
dels ock samtidigt låter utföra och bekosta de i kyrkans inre ännu
återstående konstarbeten samt för öfrigt åtager sig bestyret med och ansvaret
för restaureringens solida och värdiga utförande.

114:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år egt rum,
jemväl för år 1903 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till
svenska fornskriftsällskapet.

115:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901
och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 50,000
kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att enligt
dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

116:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1903 anvisa till kulturhistoriska museet i Lund ett belopp af 5,000
kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet
tillhörande ändamål.

Med afseende å hvad i statsrådsprotokollet blifvit upplyst såväl angående
beskaffenheten och omfattningen af kulturhistoriska museets samlingar
och den dermed sammanhängande verksamheten som beträffande

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

museets ekonomiska ställning och då detsainmas vidmakthållande och vidare
utveckling synes vara af betydelse ej allenast för södra Sverige utan för
hela vårt land, har Riksdagen ansett giltiga skäl föreligga för beviljande af
statsanslag till museets främjande, och har Riksdagen i fråga om beloppet
icke funnit anledning till någon erinran emot hvad af Eders Kong! Maj:t
föreslagits.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Ivongl. Maj:ts förevarande
framställning, till kulturhistoriska museet i Lund på extra stat för år 1903
anvisat ett belopp af 5,000 kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.

117:o) I anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt
medicinskt arkiv» jemväl för år 1903 på extra stat beviljat ett anslag
af 3,000 kronor.

118:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen,
i likhet med hvad för åren 1896—1902 egt rum, till understöd för
fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica», på extra stat för år
1903 anvisat 3,000 kronor.

119:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte för år 1903 anslå en summa af 1,200 kronor till fortsatt utgifvande
af tidskriften »Sfinx» med vilkor, att dess utgifvare till universitetsbiblioteket
i Upsala öfverlemnade 40 exemplar af tidskriften för att
användas för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet.

Till stöd för berörda förslag har i motionen anförts följande:

»Vid den tionde internationella orientalistkongressen i Geneve 1895
uttalades önskvärdheten af, att ett intern ationelt periodiskt organ skapades
i syfte att främja egyptologiens utveckling på alla områden.

Denna tanke realiserades redan följande år af professor K. Piehl,
som då började utgifva tidskriften »Sfinx, Revue Critique embrassant le
domaine entier de 1’égyptologie», hvilken utgått med omkring 4 häften
årligen och af hvilken nu föreligga 5 band (å 16 tryckark hvartdera).
Hvilket anseende tidskriften vunnit framgår dels deraf, att den i allt större
grad förvärfvat bidrag af utländska författare, så att numera omkring två
tredjedelar af dess innehåll härflyta från sådana, ehuru intet författarehonorar
betalas, dels äfven deraf, att den berömde egyptologen G. Maspero
i ett prospekt till den af honom nyligen uppsatta »Annales du Ser -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

vice des Antiquités» jemställer »Sfinx» med egyptologiens båda vida äldre
organ, den tyska (sedan 1863 utkommande) »Zeitschrift fur ägyptische
Sprache lind Alterthumskunde» samt den franska (från år 1872 existerande)
Recueuil de Travaux relatifs å la philologie et å 1’archéologie
égyptiennes et assyriennes».

Medel för utgifvande af denna tidskrift har prof. Piehl hittills erhållit
genom understöd från enskilda mecenater. Inalles fem sådana hafva
efter hvarandra bekostat tryckningen af de hittills utkomna årgångarna
(inklusive årgången för det löpande året). Men då antalet personer, som
vilja understöda ett arbete, hvilket för dem sjelfva ej kan ega så stort
omedelbart intresse, väl får antagas vara mycket begränsad^ blir det helt
naturligt för utgifvaren för hvarje år allt svårare att på denna väg anskaffa
erforderliga penningbidrag, hvadan fara är, att tidskriften måste
nedläggas kanske redan vid detta års slut.

Då emellertid detta af flera skäl vore olämpligt, vågar jag hoppas,
att Riksdagen möjligen skulle vilja träda emellan till publikationens fortsatta
utgifvande. Att den är af gagn för sin vetenskap framgår af hvad
ofvan sagts, och om än denna förtjenst kan anses vara af mer internationel
än rent svensk natur, så har dock Riksdagen redan förut ansett
lämpligt att understödja en annan tidskrift, om hvilken detsamma kan
sägas, och detta med rätta, ty det är dock ett svenskt intresse, att ett
och annat dylikt vetenskapligt centralorgan utgår från Sverige och redigeras
af svenska vetenskapsmän. Men hvad »Sfinx» angår, kan äfven
ett annat skäl andragas, som gör det synnerligen önskvärd!, att den fortfarande
får bestå. I den storartade bytesverksamhet, som Upsala universitetsbibliotek
inrättat med universitet och andra lärda institutioner i andra
länder, är det af den största vigt att uti en sådan på främmande språk
skrifven publikation ega en högt värderad bytesartikel. Utgifvaren af
»Sfinx» har nemligen årligen lemnat 30 ex. af sin tidskrift till bibliotekets
förfogande, och härigenom har detta utan kostnad kunnat förvärfva
bland annat öfver tolf tidskrifter i orientalisk filologi och arkeologi, såsom
framgår af det denna motion bilagda intyget af bibliotekets chef.
Utgifvaren är beredd att, om Riksdagen lernnar honom medel till tidskriftens
fortsatta utgifvande, till universitetsbiblioteket för detta bytesändamål
lemna 40 exemplar. Härigenom blir detta satt i tillfälle att förvärfva
litteratur till ett bokhandelsvärde, som måhända föga understiger
den summa, som är nödvändig för tidskriftens utgifvande. Denna har
visat sig utgöra 1,200 kr. per år.»

Riksdagen har erfarit, att den ifrågavarande tidskriften inom vetenskapliga
kretsar utom och inom våld land vunnit stort anseende. Med

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

afseende härå och då möjligheten af dess fortsatta utgifvande lärer vara
beroende deraf, huruvida det nu ifrågasatta statsanslaget kan blifva för
ändamålet beviljadt, samt universitetsbiblioteket i Upsala af densamma
drager afsevärd fördel i sin bytesverksamhet, har Riksdagen, med bifall
till förevarande motion, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af
1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Sfinx»
med vilkor, att dess utgifvare till universitetsbiblioteket i Upsala öfverlemnar
40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet
med utlandet.

120:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för år 1903 beviljat ett extra anslag af 100,000 kronor,
att på de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden deri 11 januari
1902 angifna vilkor användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsning skur ser för arbetsklassen.

121:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att
Riksdagen måtte till främjande af universitetens för allmänheten af sedda
föreläsningskurser på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 10,000
kronor att fördelas och användas enligt de i motionen närmare angifna
grunder.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande.

»Folkbildningsrörelsen är ett för vår tid kännetecknande drag. Den
tränger alltjemt fram till djupare lager af samhället och ikläder sig efter
behof nya former. Ej nog dermed, att de för barnaåldern afsedda folkskolorna
förbättras, utvidgas och ökas i antal samt att sålunda förutsättningarna
för fortsatt undervisning hos de flesta samhällsmedlemmar äro att
påräkna. Man söker äfven nå ungdomen och de till mognare ålder komna
genom olika bildningsanstalter: folkhögskolor, arbetareinstitut och särskilda
i städerna eller på landsbygden anordnade föreläsningskurser. Härtill
sluta sig sträfvandena att genom folk- och vandringsbibliotek med värdefull
literatur, äfvensom genom spridande af goda och billiga småskrifter,
i vidare kretsar väcka hågen för bildande läsning.

Dylika sträfvanden att utbreda nyttiga kunskaper och dermed följande
förädling af menniskosinnet äro helt visst förtjenta af att stödjas från det
allmännas sida. Riksdagen har ock på senare tider för sådant ändamål
beviljat ganska afsevärda belopp; så ha de senare åren till folkhögskolorna
anslagits 120,000 kronor, till stipendier åt mindre bemedlade elever vid
dessa skolor 25,000 kronor och till föreläsningskurser för arbetsklassen

78 Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

65,000 kronor, ett anslag, som Kongl. Maj:t för nästa år föreslår simla
höjas till 100,000 kronor.

Härmed är emellertid ingalunda allt väl bestäldt. Af vigt är äfven,
att folkbildningsrörelsen, sedan den hunnit växa sig stark och fått understöd
från statens sida, med bibehållande af tillbörlig frihet, ledes i sund
rigtning, på det den ej må förytligas och råka in på afvägar. För att
förebygga sådant och ej minst för att förse rörelsen med ett vederhäftigt
lärarematerial och ett ständigt förnyadt värdefullt stoff, bör man söka skaffa
den en fast medelpunkt. Såsom sådan lärer ej kunna påvisas någon lämpligare
än våra förnämsta nationella bidningsanstalter, universiteten.

Från dessa har nemligen på senare åren i förevarande afseende utgått
ett betydelsefullt initiativ. Vid sidan af sin väsentliga uppgift att tjena
forskningen och meddela högre vetenskaplig undersvisning ha, som bekant,
högskolorna i Upsala och Lund äfven på ett verksamt sätt börjat främja
det folkliga bildningsarbetet. Efter förebilder, liemtade hufvudsakligen från
England (»University Extension») och från Amerika (»Chautauquarörelsen >),
men sjelfständigt utvecklade på svensk botten, lyckades professorerna IL
Hjärne, J. A. Lundell och A. Moreen att år 1893, i samråd med åtskilliga
andra universitetslärare, sätta i gång de första s. k. sommarkurserna vid
Upsala universitet. Dessa öppnades den 14 augusti nyssnämnda år och
besöktes af sammanlagdt 329 åhörare från alla delar af landet, mest lärare
och lärarinnor, till stor del tillhörande folkskolans lärarekår. Kurserna
pågingo i fjorton dagar och omfattade 17 olika föreläsningsserier om tre
till tio föreläsningar hvardera, bland hvilka åhörarne fritt kunde välja hvad
de önskade inhemta. Till de flesta af föreläsningsserierna utdelades s. k.
grundlinier eller tryckta hufvudpunkter af det förelästa, afsedda att lätta
åhörarnes uppfattning och öka behållningen af kurserna. Dessutom förevisades
för kursdeltagarne universitetets vetenskapliga institutioner och samlingar.
Flere föreläsare anordnade äfven s. k. aftonsamtal, för att under
personlig beröring med sina åhörare närmare förklara och utveckla det vid
föreläsningarna genomgångna. Kurserna öppnades och afslutades högtidligen
i universitetets aula, och om söndagarne hölls särskild predikan för
kursdeltagarne. Dessa blefvo under sin vistelse i universitetsstaden på allt
sätt behandlade såsom högskolans alumner och kunde vid affärden taga med
sig ej blott en kortfattad öfverblick af vetenskapens nyaste resultat på
olika områden, utan hade äfven och framför allt fått väckelse till fortsatta
studier i en eller annan rigtning, hvilken specielt intresserade dem.

Följande år, 1894, upptogs tanken på eu dylik bildningskurs vid
Lunds universitet. Under ledning af professor S. Ribbing med flera universitetslärare
samt folkskolelärare!! N. Lundahl öppnades kursen den 20

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

augusti ocli pågick tio dagar. Den räknade 13 föreläsningsserier med
sammanlagdt 200 åhörare och var anordnad på hufvudsakligen samma sätt
som den i Upsala hållna.

Efter denna början ha vid universiteten i Upsala och Lund alternerande
hvart annat år anordnats sådana sommarkurser. Dessa ha i allmänhet
fortgått omkring 14 dagar och varit besökta af en talrik åhörarekrets.
Sålunda utgjorde antalet af kursdeltagare och föreläsningar:

i Upsala:	Kursdeltagare	Föreläsningar
år 1895.	............................................ 467	301 (32 serier)
» 1897.	............................................. 330	149 (27 » )
» 1899.	............................................ 400	156 (29 » )
» 1901 .	............................................ 474	192 (33 » )
i Lund:
år 1896.	............................................ 204	85
» 1898.	............................................ 219	90
» 1900.	............................................ 234	89
» 1902	är sommarkurs afsedd att hållas	i Lund.

För att gifva en föreställning om rikhaltigheten och omvexlingen i
det vetande, som vid dessa kurser meddelas i regeln af universitetslärare
eller någon gång af annan, utaf vederbörande föreläsnings utskott tillkallad
sakkunnig lärare, bifogas programmet öfver de vid senaste sommarkurser
i Upsala år 1901 hållna föreläsningarna, utgörande 19 humanistiska och
14 naturvetenskapliga serier af föredrag (Bil. l). Kursdeltagarne kunde
följa så många af dessa serier de behagade, men tillråddes i programmet
att begränsa sig till ett urval af serier med sammanhängande ämnen.
Timplan och grundlinier till de olika serierna tillhandahöllos gratis, och
till kursdeltagarnes beqvämlighet anskaffades genom »sommarkursernas byrå»
för billigt pris bostad och spisning. För deltagande i kurserna har erlagts
en afgift af tio kronor, omfattande rätt att bevista alla föreläsningar och
öfningar. Vidare har åt kursdeltagarne utverkats fri återresa från universitetsstaden
på statens jernvägar till hemorten. Dessutom ha åtskilliga
kommuner eller institutioner gifvit sina lärare stipendier för att deltaga
i kurserna.

Anordningen och ledningen af nämnda kurser har vid hvartdera universitetet
utgått från ett »sommarkursernas föreläsningsutskott», valdt af
samtliga professorer och inom sig upptagande representanter för hvarje
fakultet och sektion. Detta utskott af universitetslärare (Bil. 2) har haft
till uppgift dels att anordna ifrågavarande kurser vid universitetet, dels ock
att lemna önskadt biträde vid anordnande af föreläsningar utom lärosätet,

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

eu uppgift, som på senare tider blifvit af allt större betydelse och derför
öfverlemnats åt en särskild byrå.

Hittills af mera tillfällig art ocli endast genom stor uppoffring af tid
och möda från ledarnes sida möjliggjorda, böra dessa universitetskurser
för framtiden göras kontanta och stödjas af staten.

Ju mera folkbildningsrörelsen växer i omfång och djup, desto klarare
framträder nemligen behofvet af att för densamma ega en centralhärd,
hvarifrån sunda och kraftiga impulser till förnyelse af det meddelade kunskapsstoffet
kunna utgå. Ej nog med att vid dylika årligen återkommande
korta universitetskurser lärare och lärarinnor från olika slag af skolor
kunna infinna sig för att der uppfriska sin studiehåg med en dryck ur
vetandets källa. Vid dessa kurser kunna äfven föredragshållare vid folkhögskolor
och arbetarinstitut hemta nytt stoff till föredrag och sålunda
förmedla spridningen af den vetenskapliga forskningens nyvunna resultat
till vidare kretsar. I den omständigheten, att föryngringsprocessen af det
genom folkbildningsrörelsen förmedlade vetandet till väsentlig del försigginge
vid årliga universitetskurser, ledda af vetenskapsmän, vunne man eu
garanti mot rörelsens förytligande och utlöpande i skadliga tendenser.
Just bristen på en dylik garanti och tviflet på att derför tillräckligt gagn
af föreläsningarna skulle följa var, såsom af utskottsutlåtandet och diskussionen
framgick, den väsentliga anledningen till att en för tre år sedan
inom Andra Kammaren väckt motion om ett anslag af 6,000 kronor för
understödjande af sommarkurser på landet (1899, n:o 166) af Riksdagen
afslogs. Hur helt annorlunda saken i nämnda hänseende ställer sig, då
ledningen af kurserna enligt här framstälda förslag skall utgå från universiteten,
det torde ej särskilt behöfva påvisas.

För universiteten skulle sådana föreläsningskurser för allmänheten, om
de finge en regelbunden, af staten understödd karakter, kunna verka helsosamt
genom att ge vetenskapsmännen en direkt anledning att träda i beröring
med lifvet omkring dem. Det vore utan tvifvel för yngre universitetslärare
en nyttig öfning att, vid sidan af deras vanliga forskningsarbete
och akademiska undervisning, inträda såsom föreläsare vid dessa
kurser, derigenom få tillfälle att utbilda sin förmåga af populär framställning
och tvingas att öfverblicka sitt ämne från allmännare synpunkter;
dervid torde ock en af isoleringen å studerkammaren ofta alstrad ensidighet
på ett verksamt sätt motarbetas. För de i allmänhet oaflönade docenterna
och andra yngre akademiska lärare kan äfven hållandet af dylika
föreläsningskurser, om de ej allt för lågt honoreras, blifva en lämplig biinkomst,
på samma gång de bidroge att fullgöra ett samhällsnyttigt arbete.

1 våra dagar kunna dessutom dylika regelbundna föreläsningskurser

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

vid universiteten, afsedda att sprida vetande till vidare kretsar, sägas vara
af särskilda skäl påkallade. I sammanhang med utsträckningen af de
värnpligtiges öfningstid beslöt nemligen föregående års Riksdag i anledning
af en inom Andra Kammaren väckt motion (1901, n:o 174), att i
skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under
ompröfning, huruvida icke anordningar måtte kunna vidtagas, hvarigenom
utan hinder för de värnpligtiges militära utbildning tillfälle måtte beredas
dem att under den tid, tjenstgöringen för denna utbildning påginge, erhålla
undervisning i andra ämnen, af hvilkas inhemtande de för framtiden kunde
draga nytta, samt i sådant afseende meddela de föreskrifter och vidtaga
de åtgärder, som kunde finnas erforderliga. Med anledning af denna skrifvelse
har Kongl. Maj:t från chefen för generalstaben samt från arméfördelningscheferna
infordrat utlåtanden i frågan, och ha dessa militära myndigheter
i allmänhet förklarat, att någon egentlig undervisning — utöfver
en rent elementär sådan i läsa, skrifva och räkna för värnpligtige, som
deri till äfventyrs befunnes sakna vanliga folkskolekunskaper — alls icke
eller endast i mycket ringa omfång vore möjlig att anordna med den
nu beslutade utbildningstiden. Deremot ha de flesta arméfördelningscheferna
kraftigt uttalat sig för att föredrag måtte anordnas för de värnpligtige
för att främja deras intellektuella utveckling och bereda dem omvexling
och förströelse vid sidan af det trägna arbetet under fanorna. Så
hemställer t. ex. chefen för tredje arméfördelningen, att den allmänna utbildning,
som i Riksdagens skrifvelse afsetts, tills vidare på det sätt måtte
tillgodoses, att föredrag för manskapet skola hållas under tiden för rekrytutbildningen
och om möjligt minst två gånger i månaden, såsom redan vid
nämnda fördelning skett. Chefen för femte arméfördelningen finner till
och med, att det under rekrytutbildningstiden torde bli möjligt att anslå
omkring fem timmar i veckan till icke militära arbeten.

Huruvida de sålunda från sakkunnigt håll allmänt förordade föredragen
för manskapet i bildande ämnen böra hållas af militärer eller af civila
föreläsare, derom har i vissa af de nämnda utlåtandena ej gjorts något
bestämdt uttalande. Medan en af arméfördelningscheferna uttryckligen
förklarat, att man icke borde ställa civila lärare mellan befäl och manskap,
synas emellertid de flesta ha tänkt sig, att föredragens hållande åtminstone
företrädesvis skulle uppdragas åt befälet. Dervid har särskildt framhållits
den välgörande verkan, det skulle utöfva på officers- och underofficerskårerna
att få sysselsättning äfven med allmänt humanistiska ämnen
samt att en dylik verksamhet för befälet borde blifva ett rikt fält för
alstrande af sant fosterländsk anda, lyftning i tänkesättet och utjemning
af stånds- och yrkesfördomar. Vare sig militäre eller civile föredragshål Bih

till Rilcsd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft. 11

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

lare användas, är emellertid uppenbart, att det för de yngre officerare,
som kunde få sig uppdrag meddela dt att hålla föredrag för manskapet,
skulle innebära en väsentlig lättnad, om de genom att infinna sig vid här
ifrågavarande kortvariga universitetskurser kunde samla stoff till föredrag
i olika ämnen samt inhemta kännedom om derför erforderlig literatur
och åskådningsmateriel, såsom planscher, kartor, skioptikonbilder in. m.

Slutligen bör ock erinras derom, att det i många trakter af vårt land
framstått såsom ett önskemål att på landsbygden kunna få mera tillfälliga
föreläsningskurser anordnade, hvarför ock vid hvardera universitetet nyligen
upprättats en byrå för att förmedla dylika föreläsningar. För dessa har
enligt hittills gällande bestämmelser i en mängd fall intet anslag kunnat
erhållas; men genom den här tilltänkta anordningen skulle för sådant
ändamål till mycket moderat pris kunna tillhandahållas goda föredragshållare.
Universitetens organisationsutskott för föreläsningskurser borde
nemligen få medel sig anvisade för att kunna gå dylika önskningar till
mötes. Ty att populära föredrag, hållna af forskningens män samt, der
så finnes lämpligt, belysta af skioptikonbilder och annan åskådningsmateriel,
skola verka väckande på allmänhetens intresse och medföra en nyttig
beröring mellan den högre bildningens representanter och folket i bygderna,
torde näppeligen någon vilja förneka.

Flera skäl synas alltså tala för att från statens sida något göres för
att hålla vid lif och stödja det folkbildningsarbete, hvartill under det sista
årtiondet vid våra universitet gjorts en så vacker och lofvande början.
De första åren egde det organisationsutskott af universitetslärare, som haft
arbetets ledning och de derför tillgängliga medlens förvaltning om hand,
endast kursafgifter och enskilda bidrag för ändamålet till sitt förfogande.
De senaste åren har emellertid på ansökan ett mindre anslag, 1,000 kronor
i Upsala och 750 kronor i Lund, af Kongl. Maj:t beviljats och genom
universitetets rektor till bemälda utskott utbetalats för att mot redovisningsskyldighet
inför kongl. kammarrätten användas till tryckande af
grundlinie!’ och anskaffande af undervisningsmateriel för kursen. Klart
är likväl, att under sådana förhållanden ersättningen för de universitetslärare,
som på föredragsserier för dessa kurser offrat tid och krafter, stält
sig i hög grad anspråkslös (varierande mellan minst 5 och högst 17 kronor
per föreläsningstimme). Om man betänker, hvithet betydande arbete,
som måste nedläggas först på att samla material till en populär föreläsningskurs
af verkligt värde och sedan på att i detalj utarbeta densamma,
måste en sådan ersättning, som v da understiger den för honorerande af
offentliga föredrag vanliga, anses rent af minimal. Och äfven om det
lyckats intresserade och energiska universitetsmän att trots ogynsamma

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

ekonomiska förutsättningar fa ett dylikt bildningsföretag i gång, så kan
man dock med skäl betvifla, att det på längden skulle blifva dem möjligt
att utan kraftigare bidrag från det allmännas sida hålla ifrågavarande
kurser uppe. Derför bör med afseende å denna föreläsningsverksamhet,
som redan visat sig samhällsgagnelig och med förbättrade tillgångar har
god utsigt att för framtiden i än högre grad bli det, staten träda stödjande
till, så mycket mer som något större anslag här ej torde bli af
nöden.

Under förutsättning, att hittillsvarande organisation för universitetens
för allmänheten afsedda föreläsningskurser bibehölles, torde ett belopp af

10.000 kronor för år 1903 visa sig för ändamålet tillräckligt. Häraf
skulle 4,000 kronor afses till understödjande af den föreläsningskurs, hvilken
nämnda år, i likhet med hvad förut skett, under en tid af omkring
två veckor är ämnad att hållas vid Upsala universitet, medan återstående

6.000 kronor äro afsedda att lika fördelas mellan Upsala och Lunds universitet
för bestridande af kostnaderna för de särskilda föreläsningskurser,
som derifrån kunde anordnas åt kommuner eller institutioner i olika delar
af landet, hvilka sådant begära och ej hafva eller på grund af gällande
bestämmelser kunna få del af statsanslaget till understödjande af föreläsningskurser
för arbetsklassen.

Enligt en plan, som af framstående ledare af nämnda universitetskurser
gillats, böra dessa medel i samma ordning som det hittills åtnjutna
ringa statsunderstödet, hvithet, i händelse det nu ifrågasatta beloppet beviljades,
ej vidare behöfde utgå, genom universitetets rektor utbetalas till
och mot redovisningsskyldighet inför kongl. kammarrätten förvaltas af det
af universitetslärarne för sådant ändamål valda organisationsutskottet
(Bil. 2).

Det för understödjande af de populära föreläsningskurserna vid Upsala
universitet år 1903 afsedda beloppet af 4,000 kronor borde jemte de från
kursdeltagarne inflytande afgifterna, hvilka fortfarande till främjande af
god ordning och uppskattande af kursernas värde skulle utgå med det
öfliga beloppet af tio kronor i ett för allt, bilda en kassa, ämnad att användas
efter följande grunder. Hvarje föreläsning i eu serie om fem föreläsningar
betalas med 30 kronor; hvarje föreläsning derutöfver eller vid
mindre antal med 20 kronor. Sålunda skulle utgifterna för exempelvis
tjugu serier om fem föreläsningar (= 3,000 kronor) och dessutom hundra
på olika sätt sammanstälda föreläsningar (= 2,000 kronor) jemte anskaffandet
af undervisningsmateriel och organisationskostnader kunna täckas
enligt följande tablå för kostnaderna för:

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Upsala universitets för allmänheten af sedda föreläsningskurser år 1903:

Inkomster:

Statsbidrag........................... 4,000 kr.

Afgifter af 350 kursdeltagare
................................. 3,500 »

Summa 7,500 kr.

Utgifter:

Arfvoden åt föreläsare enligt
ofvan angifna grunder
.................................... 5,000 kr.

Undervisningsmateriel
(kartor, planscher, skioptikonbilder,
grundlinier
m. m.)................................. 1,000 »

Byråkostnad, tryck, annonser
etc............................... 1,500 »

Summa 7,500 kr.

De medel, som äro afsedda till understöd af kortare och mera tillfälliga
föreläsningskurser å annan ort, der kommun eller institution hos
det för sådant ändamål tillsatta utskottet vid ettdera universitetet derom
gör framställning, skulle användas enligt följande grunder. Utskottet
offentliggör en lista på de ämnen och föreläsare, som för ändamålet äro
tillgängliga. Sedan ansökningar om att erhålla föreläsningar öfver något
af de uppgifna ämnena ingått jemte förklaring, att vederbörande kommun
eller institution är villig att betala föreläsaren halfva arfvodet för hvarje
föreläsning, hvilket belopp helt eller delvis må kunna täckas genom billiga
inträdesafgifter, fördelar utskottet det beviljade anslaget, så långt det räcker,
med iakttagande deraf, att de utsända föreläsarne af statsanslaget få kostnaden
för sin resa fram och åter betald samt halfva arfvodet för hvarje
föreläsning. Dessutom måste ett belopp afses för undervisningsmateriel,
byråkostnad och tryck. Sålunda framställer sig följande öfversigtstablå
öfver kostnaderna för:

De från universiteten på begäran af viss kommun eller institution anordnade
föreläsningarna utom universitetsstaden år 1903:

Upsala:

Undervisningsmateriel,

byråkostnad, tryck......... 1,000 kr.

Arfvoden och resekostnad

åt föreläsare..................... 2,000 »

Summa 3,000 kr.

Lund:

Undervisningsmateriel,

byråkostnad, tryck......... 1,000 kr.

Arfvoden och resekostnad

åt föreläsare..................... 2,000 »

Summa 3,000 kr.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Meningen vore, att framdeles som hittills ifrågavarande universitetskurser
skulle hållas alternerande hvart annat år i Upsala och Lund. I
anledning af denna arbetsfördelning och då Upsala nästa år är i tur, föreslås
här, förutom 6,000 kronor till föreläsningar xitom universitetsstäderna,
endast ett anslag af 4,000 kronor till den universitetskurs, som år 1903
är afsedd att hållas i Upsala.»

Riksdagen håller före, att de så kallade sommarkurser, som sedan år
1893 årligen varit vid någotdera af rikets universitet anordnade, och de
föreläsningsserier, som under ledning från universiteten på skilda orter
inom landet hållits, äro af sådan betydelse för spridandet af nyttiga kunskaper,
att desamma äro förtjenta att från statens sida uppmuntras med
penninganslag. Derigenom att universitetslärarne åtaga sig ledningen för
ifrågavarande gren af folkbildningsarbetet, synes det kunna påräknas, att
detta arbete kommer att utveckla sig i sund och fosterländsk rigtning.

Emot förslaget att för Upsala universitets föreläsningskurser år 1903
skulle beräknas ett statsbidrag af 4,000 kronor har Riksdagen icke funnit
anledning till någon erinran.

Mera vanskligt har det synts Riksdagen att bedöma, huru stort anslag
skulle erfordras för föreläsningar utom universitetsstäderna och livilka
vilkor lämpligen borde vid statsbidrag från detta anslag fästas för betryggande
deraf, att det afsedda gagnet verkligen må vinnas. I hvilken
mån kommuner eller institutioner kunna väntas hos vederbörande vid
universiteten bildade utskott göra hemställan om föreläsningars anordnande,
låter sig icke på förhand med någon säkerhet beräkna och lärer dessutom
väsentligen vara beroende på de vilkor, som för statsbidrags erhållande
komma att fastställas. Det i motionen framstälda förslag att vederbörande
kommun eller institution skulle betala föreläsaren halfva arfvodet för
hvarje föreläsning och för betäckande häraf kunna upptaga billiga inträdesafgifter
men att deremot staten skulle betala halfva föreläsningsarfvodet
och hela resekostnaden har Riksdagen icke ansett sig kunna gilla.
Enligt berörda förslag skulle en kommun genom att tillkalla en på långt
afstånd från kommunen boende föreläsare kunna utan nämnvärd egen
kostnad ådraga staten en afsevärd utgift, utan att någon säkerhet vore
vunnen, att föreläsningen medförde häremot svarande gagn. Riksdagen
har derför ansett nödigt, att den kommun, institution eller enskilda person,
som påkallat hållandet af föreläsning, också ikläder sig skyldighet att
bekosta hälften af föreläsarens reseersättning. Endast härigenom lärer
trygghet i någon mån kunna vinnas, att föreläsningar icke begäras i annat
fall, än då verkligt intresse för dem är att påräkna, och att statsanslagets
belopp kan hållas inom skäliga gränser.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Med det sålunda angifna vilkor har Riksdagen ansett sig kunna bevilja
det för nu ifrågavarande ändamål begärda belopp, 3,000 kronor för
hvardera universitetet, dervid Riksdagen likväl velat uttala, att häraf
2,500 kronor böra afses till arfvode och resekostnad åt föreläsare, hvaremot
utgifterna för undervisningsmaterial, byråkostnad och tryck icke böra
beräknas till högre belopp än 500 kronor för hvartdera universitetet.

På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen, till främjande
af de för allmänheten afsedda föreläsningskurserna vid universiteten, på
extra stat för år 1903 anvisat dels till de föreläsningskurser, som äro afsedda
att under år 1903 vid Upsala universitet för allmänheten anordnas,
ett belopp af 4,000 kronor, dels ock såsom bidrag till betäckande af kostnaderna
för de från universiteten i Upsala och Lund på begäran af viss
kommun, institution eller enskild person utom universitetsstäderna anordnade
föreläsningar under samma år 6,000 kronor, deraf 3,000 kronor till
hvartdera universitetet, att utgå under vilkor att den, som föreläsning
begärt, för betäckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter
minst lika mycket som staten.

122:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen för gäldande af eu utaf lektorn Edvard Jäderin i anledning
af den under år 1898 företagna förberedande gradmätningsexpeditionen till
Spetsbergen åsamkad skuld till flottan på extra stat för år 1903 beviljat
ett anslag af 9,495 kronor.

123:o) Uti en den 21 sistlidne mars aflåten proposition (n:o 75) har
Eders Kongl. Magt under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
till bestridande af kostnaderna för fortsättning och afsilande af gradmätningen
å Spetsbergen samt utgifvande i tryck af de under de svenska
gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelser
bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af 62,000 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse blifvit anmäldt, har Riksdagen, med bifall
till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, till bestridande af
kostnaderna för fortsättning och afslutande af gradmätningen å Spetsbergen
samt utgifvande i tryck af de under de svenska gradmätningsexpeditionerna
till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelser beviljat
på extra stat för år 1903 ett anslag af 62,000 kronor.

124:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att såsom understöd
till docenten Axel Hamberg för fullbordande af hans vetenskapliga undersök -

Riksdagens skrifvelse N:o 117.

ning af en del utaf Lule lappmarks fjellområde på extra stat för år 1903
anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för berörda framställning anförts, har
Riksdagen ansett sig böra bifalla densamma; dervid Riksdagen emellertid
velat uttala, att något ytterligare anslag för ändamålet synes Riksdagen
icke böra ifrågasättas.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag,
såsom understöd till docenten Axel Hamberg för fullbordande af
hans vetenskapliga undersökning af en del utaf Lule lappmarks fjellområde
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

125:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätning
sstationer na in. m. på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af
2,800 kronor.

126:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifning och
spridning af nykterhetsskrifter på extra stat för år 1903 anvisa ett anslag
af 4,000 kronor att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets
förfogande för ändamålet.

Enligt hvad Riksdagen inhemta! har Eders Kongl. Maj:t den 7 februari
1902 på derom af styrelsen för svenska nykterhetssällskapet gjord framställning
faststält nya stadgar, enligt hvilka sällskapet, som under de senare åren
hufvudsakligen verkat medelst utgifning och spridning af nykterhetsskrifter,
skall hafva till uppgift —jemte bevakande af nykterhetens intressen med hänsyn
både till lagstiftning och rådande sed — att i män af tillgångar verksamt
deltaga i arbetet för svenska folkets sedliga fostran och i sådant afseende
genom anordnande af föredrag, genom tillhandahållande af god literatur
för bildningssökande läsekretsar, genom utgifvande och spridande af skrifter
i folkuppfostran de ämnen samt genom andra företag i samma syfte söka,
företrädesvis å landsbygden, bland ungdomen och i hemmen bereda framgång
åt sällskapets uppgift, äfvensom att för ytterligare främjande häraf
söka ej mindre väcka till verksamhet liktänkande å andra platser än äfven
med redan bestående föreningar för enahanda ändamål anknyta förbindelser
och åvägabringa samarbete, i sammanhang hvarmed för sällskapet fastställs
benämningen »Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet».

Under åberopande af hvad i detta ärende förekommit, får Riksdagen
anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits,
att Riksdagen för utgifning och spridning af nykterhetsskrifter på

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 4,000 kronor att mot redovisningsskyldighet
ställas till förfogande af svenska sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet.

127:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901
och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 3,000
kronor, att utgå till understöd åt kuranstalten Sans Sond invid Upsala på
vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

128:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1903 bevilja ett anslag af 7,500 kronor, att utgå till understöd åt
Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas
lämpliga.

Riksdagen har, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
på extra stat för år 1903 beviljat ett anslag af 4,000 kronor
att utgå till understöd åt Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af
Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

129:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898-1902 egt rum, för år
1903 anvisat ett belopp af 3,650 kronor, att på de vilkor, som Eders
Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för
utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till
kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif''».

130:o) Sedan 1899 års Riksdag för åstadkommande af en utförlig ordbok
öfver Gotlands folhnål beviljat ett anslag af 5,500 kronor och deraf
uppförts på extra stat för hvart och ett af åren 1900—1902 ett belopp af

1,100 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att enahanda belopp
måtte på extra stat för år 1903 anvisas.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förenämnda framställning,
för åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands folkmål
af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af

1,100 kronor.

131 :o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska
biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp
af 6,500 kronor.

På grund af utredningen i ärendet har Riksdagen ansett, att åt peda -

Riksdagens Skrifvelse N:0 117.

gogiska biblioteket i Stockholm, hvilket från och med år 1900 åtnjutit
statsanslag med 2,500 kronor årligen, nu bör beviljas ej mindre det belopp
af 2,000 kronor, som beräknats under innevarande år åtgå till hyra af
bibliotekslokal och till bestridande af kostnaderna för bibliotekets flyttning
från dess nuvarande lokal, än äfven för fyllande af bibliotekets behof
under nästkommande år det förutvarande anslagsbeloppet med tillägg
af 1,500 kronor eller 4,000 kronor; och anser sig Riksdagen härvid
böra uttala, dels att bibliotekets omfång synes böra strängt begränsas
till sådan literatur, som med afseende å bibliotekets särskilda ändamål
anses böra der förekomma, och dels att, derest utöfver det belopp af 4,000
kronor, som Riksdagen ansett böra af statsmedel till biblioteket utgå för
bestridande af dess utgifter under år 1903, ytterligare anslag skulle befinnas
vara behöfligt, sådant bör på annat sätt anskaffas.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
på det sätt bifallits, att Riksdagen till pedagogiska biblioteket i
Stockholm på extra stat för år 1903 anvisat dels till bestridande af bibliotekets
utgifter under år 1902 till hyra för lokal och för flyttning af biblioteket
ett belopp af 2,000 kronor, dels ock såsom bidrag till uppehållande
af bibliotekets verksamhet under år 1903 ett belopp af 4,000 kronor, eller
sammanlagdt 6,000 kronor.

132:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och 1902 egt rum,
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 6,300 kronor att, under
de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till
understöd åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum för flickor i
Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser
för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.

133:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till Sveriges
centralförening för idrottens främjande måtte på extra stat för år 1903
anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser Eders
Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela.

Då Riksdagen anser den af ifrågavarande förening utöfva de verksamhet
böra fortfarande upprätthållas genom bidrag, som af föreningens ledamöter
eller eljest på enskild väg åstadkommas, och att statens medverkan härtill
ej bör påfordras, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
af Riksdagen bifallits.

134:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att till beredande,

Bil. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 luft. 12

Riksdagens Skrifvelse N:ö 117.

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finänsärenden den 4 januari
1902 angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman
och betjente i ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kongl.
Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk och
kårer på extra stat för år 1908 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af

450,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen, i anledning
af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande af
dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente inom
ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli samt till
ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk, kårer och stater under åttonde
hufvudtiteln på extra stat för år 1903 anvisat såsom förslagsanslag ett
belopp af 450,000 kronor att utbetalas med iakttagande att för beräknande
af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse angifna grunder.

135:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret till ersättande
anmält dels ett belopp af 700 kronor, som jemlikt föreskrift i kongl. bref
den 2 november 1900 af statskontoret under förskottstitel utbetalts till
disposition af intendenten vid nationalmuseum till fyllande af brist i
nationalmusei anslag för år 1899 till brännmateriel m. m., dels ock ett
belopp af 1,000 kronor, hvilket statskontoret, på grund af föreskrift i
kongl. bref den 21 december 1900 under förskottstitel anordnat till extra
ordinarie arkitekten hos öfverintendentsembetet B. Almqvist för uppgörande
af ritningar och kostnadsförslag till ett ifrågasatt nytt folkskolelärareseminarium
i Strengnäs.

För återgäldande af berörda förskott, 700 kronor och 1,000 kronor,
har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat ett extra anslag för år 1903
af 1,700 kronor.

Riksdagen har, till ersättning af förenämnda förskott, på extra stat
för år 1903 beviljat ett belopp af 1,700 kronor.

Stockholm den 15 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Riks- och landsarkiven. Nuvarande belopp 45,500: —

Tillkommer:

anslag till ett landsarkiv i

Upsala .................... 6,100:

anslag till ett landsarkiv i

Lund .............................. 6,100

höjning i anslaget till landsarkivet
i Vadstena ......... 300

12,500:

30,089:

437:

Kongl. biblioteket............................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag
å tillhopa 26,800 kronor)................................

Kleresistaten. Nuvarande anvisning i kontant
.........................................................

Minskas med..........................................

Domkapitlens expeditioner. Nuvarande belopp
...........;••••;...................................

Okas å anvisningen i kontant
med ........................ 51,406: —

Minskas med anslaget till
»ersättningar», hvilket utgår
ur riksstaten ........... 5,841: — 45,565:

34,015: —

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag..................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Nuvarande belopp ................................. 848,224: —

Transport 848,224: —

Anvisning i
kontant.

Kiouor

17,000

81,800

58,000

78,700

59,850

29,652

79,580

55,000

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Friheter. Ersättningar

Kronor ö,

2,500

Kronor ö

337,087

459,582|—| 2,500!—(337,087

Summa.

Kronor

17,000

81,800

58,000

78,700

59,850

369,239

79,580

55,000

799,169'';

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport 848,224: —

Tillkommer:

till beredande af lika aflöning för ordinarie
biblioteksamanuenserna i Up sala

och Lund ............ 2,000: —

» underhåll af ett farmakodynamiskt
laboratorium
vid den farmakologiska
institutionen vid universitetet
i Upsala...... 800: —

» städning och uppassning

vid samma institution 500: —
» aflöning af en preparator
för anatomiska institutionen
i Lund ............ 1,000: —

» aflöning åt en assistent i
matematikjvidjuniversi tetet

i Lund .............. 1,500: —

för ökning af anslaget till
materiel för botaniska
institutionen i Lund... 1,500: —
» höjning af anslaget till materiel
för musikkapellet
vid universitetet i Lund 700: —
» höjning af aflöningenTör
en kapellmästare derstädes
..........................

Anvisning i
kontant.

Kronor

459,582

500: — 8,500: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (deraf 14,500
kronor till tandläkareinstitutet, förslagsanslag,

högst). Nuvarande belopp ............... 206,250: —

Tillkommer:
till arfvode åt en klinisk

laborator............... 3,000: —

» aflöning åt en vaktmästare
vid kliniska
laboratoriet 1,050: —- 4 050:

850,724

210,300

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor

2,500

Kronor

337,087

Summa,

Kronor

799,169

856,724

210,300

Transport) 1,526,606|—| 2,500|—j337,087|—| 1,866,193)-

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

belopp ..................''.............................. 3,284,361: —

Tillkommer:

för upprättande af ett femklassigt allmänt läroverk
på Kungsholmen i

Stockholm............

» upprättande af ett
sådant läroverk i

Göteborg ............

» upprättande af ett
sådant läroverk i
Malmö.................

15,750: —

15,250:

46,250:

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken
under förfall på grund af sjukdom, förslagsanslag
..........................................................................

Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst.

Nuvarande belopp

Ökas med...........................................

Högre skolor för qvinlig ungdom. Nuvarande
belopp ...................................

Ökas med .......................................

Högre lärarinneseminariet .......................

Pedagogier och folkskolor .......................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares
bildande. Nuvarande
belopp............ 346,325: —

Ökas med ..................... 1,100: —

Stipendier för seminarieelever............

Arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer.....................

Undervisningsmateriel in. m. för folkskolor
...............................................

Understöd åt högre folkskolor............

eller ett gemensamt reservationsanslag
.......................................

35,000:

25,000:

200,000:

147,500:

347,425: —
75,000: —

95,000: —

20,000: —

25,000: —

562,425:

Anvisning i
kontant.

Kronor

1,526,606

3,330,611

5,000

60,000

347,500

43,500

24,406

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor

2,500

Kronor

337,087

760

Snmmi

Kronor

1,866,193

3,330,611

5,000

60,000

347,500

43,500

25,166

Transport 562,425: — | 5,337,623;

2,500

~|337,847—| 5,677,97oj -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport 562,425: —

Bidrag till aflönande af vikarie under
öfningslärares vid folkskolelärareseminarium
sjukdom, förslagsanslag 4,000: —
Bidrag till aflönande af lärare och
lärarinnor vid seminarier för småskolelärares
och småskolelärarinnors

bildande, förslagsanslag................. 20,000: —

Till befrämjande af folkundervisningen
bland de i rikets nordligare trakter

bosatta finnar, förslagsanslag......... 45,000: —

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, förslagsanslag......... 5,250,000: —

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag’.
............................................... 120,000: —

Understöd för aflönande af lärare vid
fortsättningsskolan, förslagsanslag 50,000: —

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd

vid folkskolorna, förslagsanslag...... 240,000: —

För anordnande af qvinlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, förslagsanslag ...... 90,000: —

Bidrag till aflönande i vissa fall af
vikarie för lärare eller lärarinna vid
folkskola eller småskola, förslagsanslag.
............................................... 75,000: —

Bidrag till aflönande af vikarie för
lärare vid småskolelärareseminarium,

förslagsanslag ................................. 2,000: —

Bidrag till aflönande af vikarie för
lärare vid högre folkskola, förslagsanslag
............................................ 2,000: —

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp
.................................................... 503,475: -

Tillkommer: för upprättande af eu professur
i väg- och vattenbyggnadskonst
vid tekniska högskolan...... 4,000: —

Anvisning i
kontant.

Kronor

5,337,623

Indelning och dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Friheter.

Kronor

2,500

6,460,425

Transport 507,475: — j 11,798,048]-

Ersättningar.

Summa.

Kronor

337,847

2,500| —1337,847

Kronor

5,677,970

6,460,425

|12,138,395j -

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

höjning i anslaget
läroanstalten......

till

Transport

Chalmerska

507,475: —

10,800:

Gymnastiska centralinstitutet..............................

Farmaceutiska institutet ...................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
Veterinärundervisningen ....................................

Svenska akademien

Vetenskapsakademien ......................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

450 kronor reservationsanslag) ................................

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag
å tillhopa 24,500 kronor)........................

Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reservationsanslag)
..................................................................

Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande

belopp..................................................... 77,450: -—

Tillkommer:

aflöning åt en intendent, i

etnografi ........................... 5,000: —

höjning i anslaget till honorarier
åt yngre naturforskare
för vetenskapliga bearbetningar
af samlingarna 2,000: — 7,000: —

Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor

reservationsanslag).....................................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumun der visningen, förslags -

Afvisning i
kontant.

Kronor

11,798,048

518,275

39.650
34,000
46,858
58,500

8,250

14,460

38.650
65,400
51,200

anslag

Institutet för blinda .............................

Förskolan för blinda i Vexiö ...............

Förskolan för blinda å Tomteboda. (Nytt.)

Serafimerlasarettet ....................................

Stora barnhuset i Stockholm......................

Frimurarebarnhuset ...................................

Barnhusen i landsorten..............................

200,000

50,150

12,300

10,500

84,450

25,050

272,950

120,000

78,000

2,750

28,380

Indelning ocli dermed
jemförlig anvisning,
på förslag.

Friheter.

Kronor ö.

2,500

Transport |13,284,87l|—| 2,500

Ersättningar,

Kronor ö

337,847

(337,847!

Summa.

Kronor

12,138,395

518,275

39.650
34,000
46,858
58,500

8,250

14,460

38.650
65,400
51,200

84,450

25,050

272,950

120,000

78,000

2,750

28,380

13,625,218|

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

	Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
	Friheter.	Ersättningar.
	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.	Kronor	Ö.
Transport Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afse-ende försummade barn, förslagsanslag. (Nytt.)...... Kyrkors underhåll........................................................ Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut-gifvande, reservationsanslag....................................... Alderstillägg, förslagsanslag........................................ Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........ Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-anslag. Nuvarande belopp..................... 16,035: — Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med.................................... 6: —	13,284,871 150,000 70.000 1,028 26,500 41,360 798 16,029	—	2,500	—	337,847	—	13,625,218 150,000 70,000 170,428 26,500 41,360 798 16,029	—

			169,400




hvarjemte rubriken ändras till »Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag (deraf till domkapitlens expeditioner högst 7,150 kronor)». Extra utgifter, reservationsanslag ................................	15,000						15,000

Summa	13,605,586		2,500		507,247	—	14,115,333	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Bil. Lift. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Riks- och landsarkiven:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet... 1,700: —
» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia... 3,000: —
» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m. 1,500: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Upsala...... 1,800: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ..... 1,800: —

För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra

biträden vid landsarkivet i Vadstena........................... 1,300: —-

Till uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid

Tingstäde för Gotlands truppers behof........................ 16,000: —

Nationalmuseum:

För vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar .................................................. 5,100:

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei byggnaden

.................................................................... 2,000:

» biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-
och gravyrsamlingen äfvensom för vetenskaplig
bearbetning af samlingarna................................... 2,000:

Lifrustkammaren :

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna ....................................

Domkapitlens expeditioner:

För betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för
oförutsedda oundgängliga behof vid deras expeditioner..................

Transport

Bih. till Riksd. Frat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. ,?7 Raft.

Kronor

27,100

9,100

6,200

2,500

44.900

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Universiteten:

För inköp af instrument ocli preparat m. m. för ett farmakodynamiskt
laboratorium vid den farmakologiska institutionen
vid universitetet i Opsala...........................

Till arfvode åt eu lärare vid universitet i Upsala i finsk ugriska

språk..................................................................

» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Upsala ...................................................

» arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket
i Upsala ................................................

För uppförande och utrustning af en ny laboratoriebyggnad
för institutionen för allmän och analytisk kemi

vid universitetet i Upsala .............................................

» utgifvande i tryck af anteckningar efter föreläsningar,
hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet
Till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Lund ......................................................

För uppehållande af undervisning i entomologi m. m. vid

universitetet i Lund ......................................................

Till personligt lönetillägg åt akademikamereraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell ................................................

» arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

» uppförande af en nybyggnad för universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

Bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten in. m.
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, högst

Transport

3.500

2.500
6,000

3.500

44,408

4.000

6.000
3,000

750

2.500
52,000

128,000

Karolinska mediho-lårurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska

poliklinik å serafimerlasarettet .................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska

poliklinik å serafimerlasarettet..................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska

poliklinik å serafimerlasarettet .................................... 750

» arfvode åt eu amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus...................................... 900

» städning och uppassning vid institutets hygieniska

institution......................<»................................................ 500

Transport 3,650

Kronor

44,900

256,158

301,058

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Kronor ö.

Transport 3,650: — 301,058

Till eu pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ................................................... 1,800: —

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —

» anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet .................................................. 500: —

» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet ..................................................................... 1,500: — 10,250 —

Allmänna läroverken och pedagogierna:

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna

läroverken och pedagogierna .................................... 478,800: —

För påbörjande under höstterminen år 1902 af verksamheten
vid de nya femklassiga allmänna läroverken i

Stockholm, Göteborg och Malmö ................................ 18,000: —

Till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken ............................................... 100,000: —

596,800

Högre skolor för qvinlig ungdom:

Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor..........

6,000

Högre lärarinneseminariet:

För uppehållande af undervisningen vid seminariet ......... 8,000: —

» tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

seminariet........................................................................ 3,250: —

» uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet
.............................................................................. 3,000: —

» undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan
för flickor...................................................... 5,000: —

Folkundervisningen:

För uppehållande dels under vårterminen 1903 af undervisningen
uti de vid folkskolelärareseminariet i Göteborg
och folkskolelärarinneseminariet i Kalmar anordnade
parallelklasser, dels ock under år 1903 af undervisningen
uti en folkskolans högre afdelning vid den
med seminariet i Kalmar förenade öfuingsskolan ......

Transport

8,090:

933,358

100

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Transport

Till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet
i Göteborg ..........................................

» uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskole lärarinneseminarium

i Landskrona.................................

För uppehållande af undervisningen vid folkskolelärarinne seminariet

i Landskrona................................................

Till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärareseminarium
i Strengnäs.................................

För uppehållande af undervisningen vid folkskolelärareseminariet
i Strengnäs...................................................

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna
samt till arfvoden åt teckningslärare
för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare
vid dessa seminarier ..........................................

» anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare
.....................................................................

För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga inom
Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbecks
kapellförsamling på längre afstånd från skolorna

boende skolpligtiga barn................................................

» understöd åt mindre bemedlade manliga och qvinliga
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel .........................................................

» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor
vid folkskolelärare- och folskolelärarinnesemi narierna.

..........................................................................

» resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor
» inköp af 2,500 exemplar utaf filosofie doktorn M. A.
Lindblads svampbok ......................................................

Kronor ö.

8,090: —
20,000: —
29,000: —
44,000: —
50,000: —
22,450: —

933,358

36,300: —
7,000: —

5,000: -

25,000: —

2,000: —

4,000: —

10,000: —

262,840

De tekniska läroverken:

Till arfvode åt en extra lärare i konstruktion af enkla

maskindelar vid tekniska högskolan..............................

» förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan
» vidtagande af vissa ändringar i en af Göteborgs stad
till Chalmers tekniska läroanstalt öfverlemnad byggnad

m. m............................................................................

» förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i

Stockholm ...................................................................

» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel
vid tekniska skolan i Stockholm ..................

Transport

1,500: —
14,500: —

20,884: —

2,000: —

750

39,634

1,196,198

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

101

Transport

För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Norrköping......................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Malmö ............................................................

»'' uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Örebro ............................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Borås...............................................................

Till inredning och utrustning af tekniska elementarskolan

i Hernösand ..................................................................

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor

39,634: —
2,800: —
12,717: —
11,763: —
20,850: —
33,010: —
60,000: —

Gymnastiska centralinstitutet:

För uppehållande under år 1903 af undervisningen i den qvinliga
lärokursen vid institutet med ett ökadt antal elever .....................

Kronor ö.

1,196,198

180,774

4,700

BarmnorsJceundervisningen och harnbördshusen:

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m.......

Veterinärundervisningen :

Till veterinärinrättningen i Skara............................................................

Vetenskapsakademien:

För inlösen af en internationel katalog öfver naturvetenskaplig
litteratur............................................................ 2,000: —

» upprätthållande af den för upprättande af en internationel
katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade
regionalbyrå för Sverige................................. 1,600: —

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Understöd till företagande af forskningar efter svenska

minnen i främmande länder.......................................... 3,000: —

För utförande af konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin 10,000: —

Naturhistoriska riksmuseum:

2,000 —
900 —

3,600

13,000

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning........................................................................

» inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen förenade utgifter..................

2,800: —

2,000: —

Transport

4,800

1,405,972

102

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

Till

Föi För Till -

Meteorologiska centralanstalten: Transport

upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst

vid anstalten..................................................................

upprätthållande af en meteorologisk station i Gellivare
anstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram
från Faeröarne och Island....................................

9,050: —
800: —

7,200:

Undervisningsanstalter för äöfstimma och blinda:
uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i

Bollnäs för öfveråriga döfstumma................................. 16,400: —

handtverksskolan i Kristinehamn för blinda............... 10,000: —

tryckning af blindskrifter ............................................. 2,500: —

understöd åt blindlärareelever och reseunderstöd åt

blindlärare ..................................................................... 1,200: —

resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och idiotanstalter) ......................................................... 1,000: —

bidrag till bestridande af kostnaderna för det femte

nordiska mötet för abnormsaken ................................. 5,000: —

Till

Föi Till -

15,000: —

6,000

1,100

Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta:
understöd åt undervisningsanstalter för vanföra och lyfta in. in.

Diverse anslag:

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i

utländska hamnar .........................................................

anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens
kontrakt samt de delar af Yesterbottens
andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken...
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...
anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester bottens

fjerde kontrakt ................. 4,000

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter...... 500

två stipendier för utbildande vid universitet af prester,

förtrogna med finska språket ....................................... 1,500

resestipendier åt prestman............................................. 5,000

bestridande af kostnaderna för vissa utredningar rörande
presterskapets aflöningsförhållanden m. m., förslagsanslag 10,000
bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande

ecklesiastika boställen, förslagsanslag ........................ 10,000

bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen

utaf Dalhems kyrka på Gotland....................1............... 18,500

Svenska fornskriftsällskapet.......................................... 2,000

Nordiska museet ............................................................ 50,000

kulturhistoriska museet i Lund .................................... 5,000

Transport 128,600

Kronor

1,405,972

16,550

36,100

7,500

1,466,122

Riksdagens Skrifvelse N:o 117.

103

Transport

Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt

medicinskt arkiv» .........................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta

mathematica»..................................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Sfinx»
» understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen...............

» de för allmänbeten afsedda föreläsningskurser under

år 1903 vid universitetet i Upsala ..............................

» bidrag till betäckande af kostnaderna för de från
universiteten i Upsala och Lund utom universitetsstäderna
under år 1903 anordnade föreläsningar.........

För gäldande af en utaf lektorn E. Jäderin i anledning af
1898 års förberedande gradmätningsexpedition till

Spetsbergen åsamkad skuld till flottan........................

Till bestridande af kostnaderna för fortsättning och af slutande

af gradmätningen å Spetsbergen m. m.......

Understöd till docenten A. Hatnberg för fullbordande af
hans vetenskapliga undersökning af en del utaf Lule

lappmarks fjellområde ...................................................

För underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten -

höjdmätningsstationerna

m. in.

utgifning och spridning af nykterhetsskrifter ............

Till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Upsala ...

» understöd åt Stockholms alkoholisthem........................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif»...............................................................

För åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands

folkmål ...........................................................................

Till bestridande af pedagogiska bibliotekets utgifter under

år 1902 för hyra och flyttning ....................................

» bidrag till uppehållande af pedagogiska bibliotekets

verksamhet under år 1903.............................................

» understöd för anordnande af vissa undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ............

» beredande af dyr tid stillägg för år 1902 åt en del tjenstemän
och betjente i ecklesiastikdepartementet samt
dertill hörande embetsverk och kårer, förslagsanslag
» ersättning för af statskontoret förskottsvis utbetalda
belopp............................................................................

128,600

3,000

3.000

1,200

100,000

4.000

6,000: —

9,495: —
62,000: —

6,000:

2,800:

4,000:

3,000:

4,000:

3,650

1,100

2,000

4,000

6,300

450,000:

1,700:

Summa

Kronor

1,466,122

805,845

2,271,967