Riksdagens Skrifvelse N:o 115 (Riksdagsskrivelse 1902:115)

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

N:o 115.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 15 maj 1902.
—• — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjette liufvudtitel, innefattande
anslagen till civildepartementet.

Statsutskottets utlåtande n:o 7 samt memorial n:o 33.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjette liufvudtitel,
innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen för
Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bih. till Bifall. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Raft. iN:o 115.)

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Ordinarie anslag.

Landsstaterna i länen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i
punkten 1 under sjette hnfvudtiteln föreslagit Riksdagen, att anslaget till
landsstaterna i länen måtte med anledning af ändrad beräkning af ett
boställes afkastning höjas med 230 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders Kongl.
Maj:ts framställning, har, med anledning af ändrad beräkning af af kastningen
från iänsmansbostället Va mantal Viby n:o 14, höjt anslaget till
landsstaterna i länen med 230 kronor.

På grund af Riksdagens sålunda fattade beslut har anslaget till
landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag) höjts
från 2,728,045 kronor till 2,728,275 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, dels att
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat finge i stället för den deri
uppförda aflöningen med 4,500 kronor till en andra gradens tjensteman,
ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda
jernvägar, uppföras aflöning till en tredje gradens tjensteman (byråchef),
ledamot i styrelsen och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400
kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med
600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar, dels ock att,
under vilkor att det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda
anslaget till vikariats ersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän,
rit- och skruf biträde minskades med 3,000 kronor, eller från 17,000
kronor till 14,000 kronor, i samma stat uppfördes aflöning till ytterligare
en byråingeniör med 3,500 kronor, hvaraf 2,300 kronor i lön,
som efter fem år kunde höjas med 500 kronor och efter tio år med
ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar.

Sedan Eders Kongl. Maj:t år 1899 af Riksdagen äskat, jemte andra
anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, aflöning till samma belopp,

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

som i Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning begärts, till en
ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda
jernvägar, blef denna framställning, enligt hvad Riksdagen i skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t den 13 maj 1899 anmält, allenast på det sätt bifallen,
att Riksdagen — under vilkor att vid först inträffande ledighet vid
någon af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat då uppförda byråingeniörsbefattningar
den lediga befattningen indroges — i nämnda
stat uppförde aflöning till ytterligare en ledamot i styrelsen, föredragande
för ärenden angående enskilda jernvägar, med 4,500 kronor,
deraf 3,000 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med 500 kronor
och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt 1,500 kronor i
tj enstgöringspenningar.

Under år 1899 har i sammanhang med en af de förutvarande byråingeniörernas
afgång den af Riksdagen begärda indragningen af en
byråingeniörsbefattning egt rum.

Riksdagen, som nu icke velat motsätta sig förhöjningen i aflöningen
för ofvannämnda ledamot i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har
emellertid icke af den i statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen för
arbetet inom styrelsen kunnat finna, att efter tiden för omförmälda
riksdagsbeslut sådana förhållanden inträffat, som nödvändiggöra återupptagande
i staten af den byråingeniörsbefattning, som enligt nämnda
Riksdags beslut blifvit ur staten utesluten.

Riksdagen får alltså anmäla, dels att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
stat, i stället för den deri uppförda aflöningen med 4,500
kronor till en andra gradens tjensteman, ledamot i styrelsen och föredragande
för ärenden angående enskilda jernvägar, uppförts aflöning
till en tredje gradens tjensteman (byråchef), ledamot i styrelsen och
föredragande för nämnda ärenden, med 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor
i lön, som efter fem år kan höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor
i tj enstgöringspenningar; och dels att Eders Kongl. Maj:ts förslag om
uppförande i nämnda stat af aflöning till ytterligare en byråingeniör
icke vunnit Riksdagens bifall.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget
till vägundersökningar måtte från och med år 1903 höjas från

35.000 kronor till 40,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Riksdagen, som funnit giltiga skäl vara anförda för den begärda

höjningen af ifrågavarande anslag, har alltså höjt reservationsanslaget
till vägundersökningar från och med år 1903 från 35,000 kronor till

40.000 kronor eller med 5,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Genom sistberörda samt det under nästföregående punkt af Riksdagen
anmälda beslut tiar anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten
med följande ändrade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf
två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser för
allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)»
böjts från 154,500 kronor till 161,400 kronor eller med 6,900 kronor.

Postverket.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari
1902 intagna förslagen till utgiftsstater för postverket att tillämpas under
år 1903 och till afiöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket,
för år 1903 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 13,007,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, dels ock medgifva,
att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp, som
utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna
postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre stat förse
de under nämnda år å äldre stat qvarstående kontrollörer.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för postverket samt till aflöningsreglemente
för tjensteman och betjente vid postverket hafva följande
lydelse:

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1903.

			K r o	n o	c*.
		Tjenst-
A. Aflöningsstat.	Lön.	görings- pennin-	S u m m a.
		gar.
Generalpoststyrelsen.
Generalpostdirektören.........................	7,000	3,000	10,000
1 byråchef.........................................	4,400	2,000	6,400		[Efter 5 år kan lönen
4 byråchefer.......................................	17,600	8,000	25,600		\| liöjas med G00 kr.
Kanslibyrån.
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500
1 registrator......................................	1,800	1,200	3,000
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
Trafikbyrån.					Efter 5 år kan lönen
					, höjas med 500 kr. och efter 10 år med
1 sekreterare...............................	3,000	1,500	4.500
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000		ytterligare 500 kr.
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
Kameralbyrån.
1 kamrerare och sekreterare...............	3,000	1,500	4,500
1 kassör.............................................	3,000	1,500	4,500
Transport	— 1 —	84,000

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

			K r	o n o	r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport	—	—	84,000
1 intendent vid postverkets frimärkes-förråd............................................	3,000	1,500	4,500
1 intendent vid postverkets persedel-förråd............................................ 1 notarie...........................................	3,000 1,800	1,500 1,200	4,500 3,000
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
1 revisor och bokhållare.....................	1,800	1,200	3,000
5 revisorer och bokhållare..................	9,000	6,000	15,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
Utrikes- och författning sby rån. 1. sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500		Efter 5 år kan lönen liöjas med 500 kr. ocli efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
2 aktuarier.........................................	3,600	2,400	6,000
Revisionsbyrån.
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 revisor............................................	1,800	1,200	3,000
9 revisorer.........................................	16,200	10,800	27,000
Till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden m. m., förslagsvis......	—	—	* 85,000
1 förste vaktmästare...........................	O o CO	300	1,100
1 vaktmästare.................................... 8 d:o................................................	i) 500 ») 4,000	300 2,400	800 6,400	265,800	[Efter 5 år kan lönen \| liöjas med 100 kr.

Transport	-	-	—	265,800

'') Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
lönen minskas med 150 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

			K r 0	n 0 r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport	—	—	—	265,800
Distrikts- och lokalförvaltningarna.
2 postdirektörer, en i Stockholm och en i Göteborg, hvardera: lön ............................... 3,500 tjenstgöringspenningar1) .. 2,000 ^ r;nn 1 postdirektör i Malmö.......................	7,000 3,200	4,000 *) 2,000	11,000 5,200		Efter 5 år kan lönen l liöjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
5 postinspektörer, hvardera:
arfvode .......................... 4,125
tjenstgöringspenningar .... 1,375 ^F,nn	20,625	6,875	27,500
Ofrige postförvaltare vid fullständiga
fasta postanstalter.
l:a klassen:
16 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Falun, Gefle, Helsingborg, J önköping, Kalmar, Karls-krona, Karlstad, Kristianstad, Linkö-ping, Lund, Norrköping, Sundsvall, Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund:
lön................................. 3,200
tjenstgöringspenningar1) .. 1,500 47011 2:a klassen: 44 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Arvika, Bollnäs, Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falköping, Filipstad, Hallsberg, Halmstad, Haparanda, Hernösand, Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil, Mariestad,Norrtelge, Nyköping, Nässjö, Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol-lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelle-borg, Uddevalla, Umeå, Varberg,	51,200	24,000	75,200		Efter 5 år kan lönen liöjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
Transport		—	( 118,900	265,800

!) Garanterad minimipr o vision.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

		Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
	Transport	_	_	118,900	265,800
Y enersborg,_Y estervik, Yesterås, Y isby, Ystad och. Örnsköldsvik:
lön...............................	2,600
tjenstgöringspenningar1).	'' 1,000 3,600	114,400	44,000	158,400
3:e klassen:
65 postmästare, hvardera:
lön...............................	2,200
tjenstgöringspenningar1).	i 800 3,000	143,000	52,000	195,000
4:e klassen:
75 postmästare, hvardera:
lön................................	2,000 600 2 600
tjenstgöringspenningar1).	150,000	45,000	195,000
Biträdande tjensteman.
30 kontrollörer, hvardera:
lön................................	2,200
tjenstgöringspenningar ...	1,000 3 200	66,000	30,000	96,000
320 postexpeditörer af l:a hvardera:	lönegraden,
lön...............................	1,725
tjenstgöringspenningar ...	775 2 500	552,000	248,000	800,000
320 postexpeditörer af 2:a hvardera:	lönegraden,
lön...............................	1,500
tjenstgöringspenningar ...	700 2 2Q0	480,000	224,000	704,000	)
55 postexpeditörer af 3:e hvardera:	lönegraden,
lön...............................	1,250
tjenstgöringspenningar ...	_5°° 1,750	68,750	27,500	96,250
	Transport	- \|	—	2,363,550,	265,800

Kronor.

Efter 5 år kan lönen!
höjas med 400 kr.j
och efter 10 år med
ytterligare 400 kr.

höjas med 300 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 300 kr.

höjas med 150 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 150 kr.

l) Garanterad minimiprovision.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

			K r c	11 O	r.
	Lön.	Tjenst- görings* pennin- gar.	Summa.
Transport	_	_	2,363,550	265,800
55 postexpeditörer af 4:e lönegraden, hvardera: lön................................ 1,050 tjenstgöringspenningar .... 450 p jqq	57.750	24,750	82,500		1 Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 150 kr. } och efter 10 år med I jrtterligare 150 kr.
Vaktbetjente. 630 af l:a lönegraden, hvardera: lön... ............................. 600 tjenstgöringspenningar.... 400 ^ nnn 280 af 2:a lönegraden, hvardera:	378,000	252,000	630,000		Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarna höj as med \| 200 kr. och efter 10 år med ytter-j ligare 200 kr.
lön................................. 600 tjenstgöringspenningar.... 350 q-,-, 340 af 3:e lönegraden, hvardera: lön................................. 600	168,000	98,000	266,000		Efter 5 år kunna tj ens tgöringsp en-ningarna höj as med f 150 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 150 kr.
tjenstgöringspenningar.... 300 qnn	204,000	102,000	306,000	3,648.050
Anslag till aflönande af poststationsföre-ståndare, förslagsvis.........				850,000
> » aflönande af extra biträden vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna, för-slagsvis ...........................				700,000
» » ålderstillägg, förslagsvis......	—	—	—	600,000
» » arfvoden åt extra vaktbetjente och till hnshyresbidrag för en del betjente, förslagsvis				400,000
x » arfvoden åt ordinarie vakt- betjente för tjenstgöring så-som förmän m. m., förslags-vis ..................................				45,000
» » gratifikationer m. m. åt tjen-steman och betjente.........			_	12,000	6,520,850
B. Öfyergångsstat.
Generalpoststyrelsen.
1 kammarskrifvare.............................	900	300	1,200	—	1,200
Transport	—	—		—	6,522,050

Bill. till Piksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

	K r o	n o r.
Transport	—	6,522,050 ''
C. Pensionsstat.
Tjensteman och betjente, som erhållit afsked nr postverkets tjenst..	83,375
Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner förslagsvis.......................	2,000
Aflidne tjenstemäns och betjentes enkor och barn...	1,575	86,950 .
D. Omkostnadsstat.
(Förslagsanslag.)	«
Anslag till uppbörds- och frimärke sprovision................................	220,000
5 » felräkningspenningar..................................................	50,000
» » förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande af ntgifterna för posthusens under-
håll m. m.................................................................	250,000
» » expensutgifter......................................	550,000
» » rese- och traktamentsersättningar: för resor i tjensteärenden i allmänhet.................. 50,000 till traktamenten för tjensteman i jernvägspost- kupé ........................................................... 150,000
till traktamenten för vaktbetjente....................... 150,000	350,000
i i postbetjentes beklädnad och beväring............................	175,000
2 3 inköp och underhåll af inventarier...................	265,000
Transport	1,860,000	6,609,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

			K r o	n o r.
		Transport	1,860,000	6,609,000
Anslag till postföringskostnad:
	vid befordran å jernväg..................	2,500,000
	» » å landsväg och. inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring ....	1,000,000 3.500.000
	vid befordran sjöledes:
	mellan fasta landet och Gotland ...	72,000
	» öfriga inrikes orter ...........	90,000
	» Sverige och Finland..........	20,000
	» Sverige och Danmark.........	16,000
	» Sverige och Tyskland........ » Sverige samt England och	240,000
	Amerika ........................	7,000 445,000	3.945,000
»	» godtgörelse till främmande postverk		10,000
»	>'' tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och
	kortbref......................................		150,000
»	» diverse utgifter...............................		45,000	6,010,000 255.000 133.000
E.	Oförutsedda utgifter ......................
F.	Afkortningar och restitutioner in.	in., förslagsvis
		Summa kronor	—	18,007,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Aflöningsreglemente för tjenstexnän och betjente vid postverket.

§ 1.

Aflöning, som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller
betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten
finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,
såsom i § 2 förmäles.

§ 2-

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna
postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej
10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår
den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande
poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda
frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer
och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall
utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor
af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor
af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under
honom å kontoret anstälde postexpeditör, på det sätt att en fjerdedel
af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör,
men återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs
och Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande
postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller
filialkontorsföreståndare, på det sätt att i Stockholm sju åttondedelar,
i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 13

för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare
att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens
hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma
vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke
provisionsbeloppet för år räknadt understiga:
för postdirektör 2,000 kronor,
för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,
för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,
för postmästare af 3:e klass 800 kronor och
för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,
utgå hvad som till äfven ty rs erfordras för att fylla denna minimiprovision
till postförvaltare.

Minimiprovisionen för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid eu
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig; att

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till
den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, egetuppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara
pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid lian åtnjutit
semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans till -

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 15

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;
samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. .Maj:i eller generalpoststyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfva^ kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman och betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast
den utvidgade eller förändrade tjenstgöring utan ock — med undantagför
postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester eller — beträffande vaktbetjent — sådan kostnadsfri
ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren
eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision
och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än
tredjedelen deraf, bör af. den tjenstledige afstås;

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

ningar, provision och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under ijensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast
den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem
grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;
andra gruppen: postmästare af l:a klassen;
tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;
fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;
femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;
att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år sedan han tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda
till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,
derest de tillträdt sina tjenster före 1902 års utgång och i föreskrifven
ordning inträdt å 1903 års stat, ega att, beträffande rätt till förhöjning
af lönen, vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom aflöningsgrupp
utöfver den närmast högre räkna sig tillgodo tjenstgöring efter

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 17

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller
såsom kontrollör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund åt
fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara
postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,
vara i fråga om löneförhöjning och semester likstäld med
man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,
skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser; att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka
före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda
års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt
för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till
sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den
S februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision
till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra
vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och
Malmö, äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente, som
stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,
hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda
omständigheter böra med dessa i afiöningsvilkor likställas;

Bill. till Eiksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Af A. 1 Band. 35 Haft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden skola höra öfriga vaktbetjente;

att vaktbetjent må tillträda medgifven aflöningsförhöjning respektive
fem och tio år efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning; att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras
honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i
§ 5 omförmäles; samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tillägg
tillträda;

atf om vaktbetjent i tia graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg
skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda
grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till
tia graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för tia
graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den, som å befattningen
antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för
hvilken ledig, till tia eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,
generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom
vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende
af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till
befattningen antagne aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall
efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att
med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t
eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,
byråchefen och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

§ 5.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller
lokalförvaltning åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan
hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,
i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag
förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma
kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 7.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 3.

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. Enahanda
är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode
och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den man den
myndighet, som antagit honom, så pröfva!’ skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i
följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,
motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

§ 10.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke
för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om
lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,
af generalpoststyrelsen meddelade. »

§ 11.

Felräkningspenningar tillkomma:
kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;
den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller
postexpeditör uned 300 kronor;

de tjensteman och af styrelsen antagna extra biträden, som å
postkontoren i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt
dervid emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem
hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid
postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid
postkontor af 3:e och 4:e klass;
allt för år räknadt.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 12-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen
anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kong! Maj:t
bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,
till vederbörande återgäldas.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnad sersättning till visst
belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,
enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare
bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och
lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

§ 15-

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentpersonal
vid Stockholms, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,
eller hvilka tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.
postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga
sysslor eller till bestridande af göromål, hvilka hittills i regel
utförts af tjensteman, må, utöfver den fasta aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen
tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad
räknadt.

§ 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket
bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 17-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kongl. Maj:t bestämd, samt den jemkning af grunderna för
uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning
af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med
de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad
åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1902 år 1903

aflöningsstaten ..................................	kr.	4,974,300	— kr.	6,520,850	—
öfvergångsstaten.................................		1,200	— »	1,200	—
pensions staten ....................................	»	81,950	— »	86,950	—
omkostnadsstaten	))	6,070,000	- ))	6,010,000 255,000
oförutsedda utgifter...........................		769,500	- ))	_
afkortningar och restitutioner ......		123,050	— »	133,000	—
tillsammans	kr. 12,020,000	— kr. 13,007,000	—

Af den i statsrådsprotokollet lemnade utredning inhemtas, att de
förslagna ändringarne i de särskilda staterna afsett:

Ökning.

Aflöningsstaten.

genom uppförande i staten af aflöning
för en femte byråchef samt för ytterligare
en sekreterare, tre notarier,
tre revisorer och bokhållare,
tre revisorer, en aktuarie och tre
vaktmästare hos generalpoststyrelsen
med................................................... kr. 43,300: —

i aflöningsanslaget till postdirektörer

med ........................................................ » 4,200: —

Transport kr. 47,500: —

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport kr. 47,500: —

i anslaget till aflönande af öfriga postförvaltare
vid fullständiga fasta

postanstalter med .............................. )> 210,800: —

i dito till aflönande af postexpeditö rer

med ................................................ » 864,750: —

i dito till aflönande af vaktbetjente med » 191,300: —
i dito till aflönande af poststations föreståndare

med ................................. » 125,000: —

i dito till ålderstillägg med ............... » 154,000: —

i dito till arfvoden åt extra vaktbetjente
och till hushyresbidrag för

eu del betjente med .......................... » 25,000: —

genom uppförande i staten af ett anslag
till arfvoden åt ordinarie vaktbetj
ente för tjenstgöring såsom

förmän m. in. med ........................... )) 45,000: —

i anslaget till gratifikationer m. m. åt

tjensteman och betjente med......... » 3,000: —

kr.

Pensionsstaten

genom af Kongl. Magt beviljade nya pensioner ......... kr.

Omkostnadsstaten

genom uppförande i staten af ett anslag
till felräkningspenningar med kr. 50,000: —
i anslaget till förhyrande af de för
postverket erforderliga lägenheter
samt till bestridande af utgifterna
för posthusens underhåll m. m. med » 50,000: —

i dito till postbetjentes beklädnad och

beväring med ....................................... » 15,000: —

i dito till postföringskostnad vid befordran
å jernväg med .................... )) 200,000: —

Transport kr. 315,000: —

,666,350: —

14,775: —

1,681,125: —

jRiksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

Transport anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom post-anstalternas områden samt till land!-	kr.	315,000:
brefbäring med.................................... dito till postföringskostnad sjöledes	»	85,000:
mellan Sverige och Finland med... dito till tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och kortbref	»	10,000:
med .....................................................		30,000:
dito till diverse utgifter med .......		5,000:

kr.

Afkortningar och restitutioner m. in.

höjning af anslaget med ..................................................... kr.

Summa ökning kr.

Minskning.

Aflöning sstaten

genom indragning af en notarietienst
hos generalpoststyrelsen i sammanhang
med inrättandet af ytterligare

en sekreteraretjenst derstädes ...... kr.

i anslaget till vikariatsersättning samt
arfvoden åt extra biträden in. in.

med ....................................................... »

genom uteslutande ur staten af anslaget
till ersättning för mistning af
uppbörds- och frimärkesprovision åt
de kontrollörer och postexpeditörer
vid postanstalterna, som beordras
att tjenstgöra vid distriktsförvalt ningarna

med ....................................... »

i anslaget till aflönande af kontrollörer
med.............................. »

Transport kr.

3,000: —

5,000: —

8,200: —

3,600: —
19,800: —

1,681,125: —

445,000: —

9,950: —
2,136,075: —

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport kr. 19,800: —
i anslaget till aflönande af'' extra biträden
vid distriktsförvaltningarna och
postanstalterna med ......................... » 100,000: — kr

Pensionsstaten

besparing med ...................................................................... kr.

119,800: —

9,775: —

OmJcostnadsstaten

i anslaget till uppbörds- och frimärkes provision

med...................................... kr. 260,000: —

i dito till traktamenten för tjensteman
i jernvägspostkupé med ......... » 195,000: —

i dito till traktamenten för vaktbe tjente

med ............................................ » 50,000: — kr> 505,000:

Oförutsedda utgifter

minskning af anslaget med .................................................kr. 514,500: —

Summa minskning kr. 1,149,075: —

Om från summan af ökningen ............................... kr. 2,136,075: —

dragés summan af minskningen ..................................... » 1,149,075: —

erhålles det belopp af kr. 987,000: —

hvarmed enligt Eders Kong! Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater
skulle komma att för år 1903 på det hela ökas.

Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med

12,400,000 kronor, hafva för år 1903 beräknats till 13,340,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år
1903 af Eders^Kongl. Maj:t beräknats till 13,007,000 kronor, skulle alltså
inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 333,000 kronor. Till
detta öfverskott skulle emellertid kunna komma den ytterligare inkomst
af postverkets tidningsrörelse, som skulle blifva en följd af bifall till förslag,
som afgifvits af de enligt af Eders Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande
för revision af gällande stadgande!! angående tillhandahållande af
tidningar genom postverkets försorg utsedde komiterade. Desse komiterade
hafva, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, beräknat
den ökade inkomsten i detta hänseende efter 1898 års förhållanden till
291,547 kronor 25 öre. Härvid må ock anmärkas, att generalpoststyrelsen
i sitt den 23 november 1901 öfver komiterades förslag afgifna
Vilt. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band, 35 Häft. 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

utlåtande framstält ändringsförslag, som skulle medföra en inkomstökning,
jemväl enligt 1898 års förhållanden, af icke mindre än 552,429
kronor 39 öre.

Det förslag till omreglering af postverkets stat, som sålunda af Eders
Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen, grundar sig hufvudsakligen på det
betänkande, som afgifvits af den komité, hvilken med anledning af Riksdagens
i skrifvelse den 14 maj 1899 gjorda uttalanden angående aflöningsprinciperna
inom postverket den 2 juni samma år af Eders Kongl.
Maj:t tillsattes med uppdrag att utarbeta förslag till ny stat för postverket
och åt hvilken jemväl anförtroddes att föreslå ny stat för telegrafverket,
deri inbegripet äfven statens telefonväsende.

Till nämnda års Riksdag hade Eders Kongl. Maj:t i sammanhang
med förslag om tillökning af den ordinarie personalen inom åtskilliga
grupper af tjenstemän och betjente vid postverket gjort framställning
om fullständig lönereglering för postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,
hvilken reglering väsentligen var grundad på fixering af den i ett
stort antal posttjenstemäns aflöning ingående s. k. uppbörds- och frimärkesprovisionen
och aflöningarnas bestämmande till fasta belopp. En
sådan principiel förändring af aflöningssystemet inom postverket ansåg
sig emellertid Riksdagen i frågans dåvarande läge icke kunna godkänna,
utan förklarade i nyssberörda skrifvelse, att enligt Riksdagens
åsigt en dylik förändring icke borde beslutas, förrän en grundlig utredning
angående det förutvarande och det föreslagna aflöningssättets särskilda
fördelar och olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket
rådande särskilda förhållanden åstadkommen. Den sålunda ifrågasatta
utredningen har nu verkstälts af omförmälda komité, hvilken i
förevarande principfråga på anförda grunder stannat vid den åsigt, att
uppbördsprovisionen borde såsom aflöningsform bibehållas, dock endast
i väsentligen minskad omfattning såväl med afseende å antalet af de
tjenstemän, som skulle ega åtnjuta provision, som med afseende å de
belopp, hvarmed provisionen skulle utgå i förhållande till uppbördens
belopp vid de särskilda postanstalterna. Genom de föreslagna inskränkningarna
i provisionens användande har komitén till en början velat
undanrödja det, hinder för ett efter tidsförhållandena afpassadt anordnande
af postverkets lokalförvaltningar, som vållats deraf, att enligt nu
gällande aflöningsgrunder de ordinarie tjenstemännens vid ett postkontor
inkomster undergått minskning genom tillkomsten af nya ordinarie
tjenstebefattningar vid kontoret likasom ock genom underlydande poststationers
förändring till sjelfständiga kontor eller förläggande under

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

annat postkontor, och sålunda bereda möjlighet till återställande och
bibehållande för framtiden af ett skäligt förhållande emellan antalet
ordinarie och extra ordinarie tjensteman inom postverket. De förändrade
bestämmelser komitén föreslagit rörande beräkningen af uppbördsprovisionen
afse vidare å ena sidan att förekomma, att provisionen vid
de större kontoren skulle stiga till belopp, som komme att för de provisionsberättigade
tjenstemännen medföra oskäligt stora inkomster, och
å andra sidan att betrygga de ifrågavarande tjenstemännen mot alltför
obetydlig inkomst af provisionen. I sistberörda syfte har komitén beträffande
postdirektörerna och postmästarne föreslagit, att eu viss minimiprovision,
hvars belopp i händelse af behof borde fyllas af postmedlen,
skulle under alla omständigheter vara dem tillförsäkrad och att
till undvikande jemväl af alltför många aflöningsformer denna minitniprovision
skulle träda i stället för och anses utgöra tjenstgöringspenningar.
Under det uppbördsprovisionen för närvarande vid de fullständiga
fasta postanstalterna utgår med 10 procent af uppbörd, som för
år ej öfverstiger 3,000 kronor, med 6 procent af den del af uppbörden,
som öfverskjuter 3,000 men ej 15,000 kronor, samt med 3 procent af
den del utaf uppbörden, som öfverstiger 15,000 kronor, skulle enligt
komiténs förslag provisionen vid postkontoren utgå med 10 procent
af uppbörd, som för år ej öfverstiger 6,000 kronor, med 5 procent af
den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000 men ej 10,000 kronor,
och med allenast 1 procent å den del af uppbörden, som öfverstiger

10,000 kronor, äfvensom å de vid underlydande poststationer och ångbåtspostexpeditioner
försålda frankotecken.

Anledningen, hvarför komitén ansett provisionssystemet icke böra
helt och hållet afskaffa^, har väsentligen varit den, att detsamma ansetts
egnadt att hos de pro visi onsberättigade tjenstemännen — till
hvilka enligt komiténs förslag skulle hänföras endast postförvaltarne,
afdelniugs- och filialkontorsföreståndarne vid Stockholms, Göteborgs och
Malmö postkontor samt de vid första och andra klassens postkontor
närmast under postmästarne anstälde expeditörer — framkalla ett stegradt
intresse för deras arbete och att genom dettas större intensitet
rörelsen vid postkontoren kunde väntas vinna ökad utveckling. Och
komitén har vidare såsom fördelar af systemets bibehållande i dess förändrade
form framhållit, att härigenom skulle möjliggöras bestämmandet
af ett mindre antal löneklasser för postförvaltarne, då äfven emellan
postförvaltare inom samma klass någon skilnad i aflöning kunde
uppkomma i samma mån som rörelsen vid vissa kontor öfverstege rörelsen
vid andra kontor inom klassen, samt att de ändringar i klass -

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

in delningen, hvartill poströrelsens olika utveckling vid kontoren tid efter
annan måste gifva anledning, kunde antagas mindre ofta blifva behöfliga.

På sätt redan blifvit antydt, har provisionssystemet i sin förutvarande
form i hög grad försvårat inrättandet af nya ordinarie tjenstemannabefattningar
vid postverkets lokalförvaltningar. Också framgår
det af 1899 års Riksdags ofvan omförmälda skrifvelse till Eders Kongl.
Maj:t, att Riksdagen på grund af det nära sammanhanget emellan Eders
Kongl. Maj:ts af Riksdagen afslagna framställning om provissionssystemets
afskaffande samt förslagen om ökning af vissa grupper af tjenstemannapersonalen
ansett sig äfven böra i hufvudsakliga delar afslå sistnämnda
förslag. Det i samma riksdagsskrifvelse anmälda beslutet om
inrättande af nya expeditörsbefattningar till ett antal af 143 nödvändiggjorde
också ett medgifvande af 1900 års Riksdag af särskild ersättning
enligt angifna grunder åt de före år 1900 anstälda ordinarie tjenstemän,
hvilka till följd af de nya expeditörsbefattningarnas inrättande
lidit minskning i sina inkomster. Då på grund af antydda orsaker
postverkets ordinarie tjenstemannapersonal icke kunnat ökas i den utsträckning,
som poströrelsens starka utveckling under de senare åren
betingat, ligger det i sakens natur, att de kraf på ökade tjenstemannakrafter,
som i sammanhang med aflöningssystemets reformerande skulle
komma att framställas, måste erhålla en betydande omfattning. Också
har komitén väckt förslag om ökning af postkontorens antal med 12
äfvensom om inrättande af ej mindre än 250 nya postexpeditörsbefattningar,
hvarigenom antalet ordinarie postexpeditörer skulle ökas från
500 till 750.

Missförhållandet mellan antalet ordinarie och extra ordinarie befattningshafvare
inom generalpoststyrelsen och bland postvaktbetjente
har äfven beaktats af komitén och föranledt densamma att föreslå dels
inrättande inom styrelsen af en ny ordinarie byråchefsbefattning och
10 biträdande tjenstemannabefattningar äfvensom 3 vaktmästarebefattningar
utöfver det nuvarande antalet och dels ökning af antalet vaktbetjentbefattningar
vid distrikts- och lokalförvaltningarna med 200.

Riksdagen öfvergår nu till att yttra sig angående de särskilda
punkterna i Eders Kongl. Maj:ts framställning, dervid Riksdagen kommer
att följa den ordning, hvari desamma i statsrådsprotokollet omförmälas.

Riksdagen har icke funnit anledning till någon erinran emot Eders
Kongl. Maj:ts i enlighet med komiténs hemställan gjorda förslag om
uteslutande ur generalpoststyrelsens aflöningsstat af den i nu gällande
stat intagna bestämmelsen, att, derest generalpostdirektören i sådan

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

egenskap åtnjuter fri bostad, lönen skall, så Länge denna förmån qvarstår,
minskas med 1,000 kronor.

Förslaget att å ordinarie stat uppföra befattningen såsom chef för
den femte byrå inom generalpoststyrelsen, som från början af år 1896
vant derstädes provisoriskt anordnad, har Riksdagen ansett sig böra
bifalla, då nödvändigheten af arbetets inom styrelsen definitiva uppdelning
på fem byråer, hvarom styrelsen vid åtskilliga tillfällen gjort
framställning hos Eders Kong!. Maj:t, numera utan meningsskiljaktighet
vitsordats af oftanämnda komité och Riksdagen äfven för sin del funnit
det stadigvarande behofvet af denna organisation styrkt genom den utredning,
som i frågan blifvit förebragt.

I sammanhang härmed har komitén framlagt förslag till omreglering
af byråerna inom styrelsen samt till inrättande af åtskilliga nya
biträdande tjenstemannabefattningar såväl å den nyinrättade som å de
förutvarande byråerna. Enligt ifrågavarande, af Eders Kongl. Maj:t i
oförändrad form till Riksdagens pröfning framlagda organisationsförslag,
skulle i generalpoststyrelsens stat uppföras anslag till aflönande af följande
nya ordinarie biträdande tjenstemän å styrelsens byråer, nemligen:
å trafikbyrån en notarie, å kameralbyrån en notarie, en revisor
och bokhållare vid postverkets hufvudkassa, en revisor och bokhållare
vid postverkets frimärkesförråd samt en revisor och bokhållare vid
postverkets persedelförråd, å utrikes- och författningsbyrån, hvilken
skulle handlägga hufvudsakligen de till den nu i staten uppförda revisionsbyrån
hörande ärenden, som under den provisoriska anordningen
handlagts å den s. k. revisionsbyrån I, en sekreterare och en aktuarie
å det statistiska kontoret samt å den nya revisionsbyrån, motsvarande
den provisoriskt anordnade s. k. revisionsbyrån II, eu notarie och tre
revisorer. Af de i nuvarande stat under revisionsbyrån uppförda tjenster
skulle två aktuarie^enster hänföras till utrikes- och författningsbyrån
samt eu aktuarie^enst och samtliga sju revisorstjenster till den nya
revisionsbyrån, hvarjemte, i sammanhang med inrättandet af den föreslagna
sekreteraretjensten å utrikes- och författningsbyrån, notarietjensten
å den nuvarande revisionsbyrån, hvilkens innehafvare nu tjenstgör
å revisionsbyrån I, skulle bortfalla. Organisationsplanen ställer
vidare i utsigt, att till följd af den föreslagna ökningen af den ordinarie
tjenstemannapersonalen inom poststyrelsen antalet af de derstädes
anstälda amanuenser skulle minskas med sexton, hvarigenom enligt
generaipoststyrelsens beräkning skulle inbesparas amanuensarfvoden till
belopp af 19,480 kronor. Af de föreslagna nya tjenstemännen skulle
sekreteraren å utrikes- och författningsbyrån erhålla aflöning i andra

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

lönegraden med 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar
jemte två ålderstillägg å 500 kronor, det första efter fem och
det andra efter tio års tjenstgöring, samt de öfriga i likhet med förut
i motsvarande tjenstegrader anstälde tjensteman aflönas med 3,000
kronor, deraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar,
med enahanda ålderstillägg som sekreteraren. Beträffande de nuvarande
tjenstemännens aflöningsförhållanden har icke föreslagits någon annan
förändring, än att kassören vid postverkets hufvudpostkassa skulle genom
derom i § 11 af det föreslagna aflöningsreglementet intagen bestämmelse
tillerkännas felräkningspenningar till belopp af 500 kronor årligen.
Slutligen har föreslagits inrättande af tre nya ordinarie vaktmästarebefattningar
inom generalpoststyrelsen med enahanda aflöning,
som till styrelsens förutvarande ordinarie vaktmästare utgår; och skulle
härigenom möjliggöras indragning af tre extra vaktmästarebefattningar,
hvilkas innehafvare äro aflönade med tillhopa 2,160 kronor.

Inrättandet af en ständig femte byrå inom generalpoststyrelsen
nödvändiggör uppförandet å ordinarie stat af erforderlig biträdande
personal för den nya byråns behof, och Riksdagen har äfven funnit, att
till följd af poströrelsens utveckling och den deraf föranledda ökningen
i generalpoststyrelsens arbetsmaterial en ej oväsentlig ökning af den
ordinarie tjenstemannapersonalen äfven å styrelsens öfriga byråer är af
behofvet påkallad. Att de föreslagna nya tjensternas antal icke är för
högt tilltaget, synes framgå redan deraf, att efter den föreslagna organisationens
genomförande styrelsen ändock beräknats vara i behof af,
förutom extra biträden, ej mindre än 41 amanuenser med fast arfvode,
under det att den biträdande ordinarie tjenstemannapersonalen
å byråerna efter de nya tjensternas besättande skulle komma att uppgå
till ett antal af 40. Äfven de föreslagna tre nya vaktmästarebefattningarna
synas Riksdagen vara för styrelsen behöfliga.

Då Riksdagen, som ej heller funnit anledning till erinran beträffande
de nya tjensternas fördelning emellan de särskilda byråerna och
emellan olika slag af tjenstebefattningar eller i fråga om felräkningspenningar
till generalpoststyrelsens kassör, följaktligen ansett sig böra
bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag i nu förevarande de!, har Riksdagen
härvid förutsatt, att vid meddelandet af de bestämmelser angående arbetets
fördelning emellan styrelsens tjenstemän, som kunna föranledas af de
nya tjensternas inrättande, full sysselsättning tilldelas innehafvarne af
de ordinarie befattningarna och den beräknade indragningen af amanuensbefattningar
hos styrelsen till fullo genomföres samt att för framtiden
nya amanuensbefattningar inrättas allenast i den mån behofvet

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

sådant oundgängligen krafvel’. Till detta uttalande har Riksdagen funnit
en ytterligare anledning i det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslaget
derom, att förslagsanslaget till vikariatsersättning samt arfvoden
åt extra biträden in. m. skulle i 1903 års stat nedsättas med allenast

5,000 kronor eller från 90,000 till 85,000 kronor, en nedsättning, som
i betraktande af den stora ökningen af styrelsens ordinarie tjenstemannapersonal
synts Riksdagen vara påfallande obetydlig. I hvad härutinnan
blifvit hemstäldt har Riksdagen emellertid icke ansett sig böra
vidtaga någon förändring, då upplyst är, att det ifrågavarande förslagsanslaget
under de senaste åren måst öfverskridas.

Beträffande organisationen af postverkets distriktsförvaltningar,
de fem s. k. postinspektionerna, har af komitén föreslagits, att till
biträde åt postinspektörerna, hvilka för närvarande hvar för sig hafva
en kontrollör hos sig anstäld såsom assistent och dessutom biträdas af
postexpeditörer, extra biträden och vaktbetjente till det antal, som för
hvarje inspektion af generalpoststyrelsen bestämmes, skulle anställas
ytterligare en kontrollör vid hvarje postinspektion; och har detta förslag
af Eders Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen.

Då Riksdagen icke genom hvad i detta afseende anförts blifvit
öfvertygad om nödvändigheten af att dessa nya kontrollörstjenster inrättas,
har Riksdagen ansett det af Eders Kongl. Maj:t till upptagande i
staten föreslagna antalet af 30 kontrollörer böra minskas med 5. Angående
de återstående 25 kontrollörsbefattningarna kommer Riksdagen
att här nedan yttra sig.

Riksdagen har förut i korthet redogjort för den ståndpunkt, komitén
intagit till frågan om uppbördsprovisionens bibehållande eller afskaffande.
De af komitén härutinnan uttalade åsigter, hvilka ligga till
grund för Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, synas äfven
Riksdagen vara välgrundade. Utan att vilja bestrida önskvärdheten ur
åtskilliga synpunkter deraf, att aflöningarna inom postverket likasom
inom andra områden af statens verksamhet regleras så, att hvarje tjenstemans
inkomster af tjensten blifva till beloppet noggrant bestämda, har
Riksdagen likväl icke kunnat underkänna de skäl, som föranledt komitén
att föreslå bibehållande i inskränkt omfattning af den ifrågavarande,
inom postverket Imf dvunna aflöningsformen, hvars egentliga olägenheter
synas vara genom komiténs förslag väsentligen undanröjda. Berörda
förslag, hvilket icke heller i sina detaljer gifvit anledning till någon
erinran, har Riksdagen följaktligen ansett sig böra bifalla.

Beträffande de vissa posttjenstemän tillkommande sportler, hvilka
utgå direkt från allmänheten och utgöras af afgift för s. k. fack -

Bihsdagens Skrifvelse N:o 115.

afläggning, afgift för postutvexling medelst lösväska samt afgift för postafgifters
bokförande eller s. k. räkningshållning, bar komitén föreslagit
vissa ändringar, hvilket likväl icke föranledt Eders Kong]. Maj:t att i
sammanhang med statsförslaget göra någon framställning hos Riksdagen.
Vidare har komitén framhållit, att den posttjenstemännen tillkommande
ersättning för bestyret med postsparbanksrörelsen borde vid aflöningarnas
bestämmande lemnas ur räkningen, enär arbetet för postsparbanken
ej godtgöres med postmedel. Hvad i dessa afseenden förekommit
synes icke påkalla något yttrande af Riksdagen.

De allmänna grunder, hvilka enligt komiténs af Eders Kongl. Maj:t
upptagna förslag skulle vara bestämmande för postkontorens indelning i
klasser, hafva synts Riksdagen vara för ändamålet lämpliga, såsom bildande
en såvidt möjligt tillförlitlig mätare af arbetet vid postkontoren.
Enligt förslaget skulle postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö,
som nu hänföras till första klassen, bilda en grupp för sig utanför den
egentliga klassindelningen och fortfarande förestås af direktörer samt
vara undantagna från den för öfriga postänstalter gällande indelning i
inspektionsdistrikt. Beträffande direktörernas aflöning, som för närvarande
utgår med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar
jemte provision och öfriga extra inkomster, har föreslagits,
att lönen måtte bestämmas för direktörerna i Stockholm och Göteborg
till 3,500 kronor och för direktören i Malmö till 3,200 kronor med
rätt för en hvar af direktörerna till två ålderstillägg å lönen, hvartdera
å 500 kronor, äfvensom att den tjeustgöringspenningarne motsvarande
minimiprovisionen skulle utgöra 2,000 kronor, samt att postdirektören
i Stockholm skulle åtnjuta en åttondedel af den vid postkontoret i hufvudstaden
utgående provision, postdirektören i Göteborg tre tiondedelar
af uppbördsprovisionen derstädes och postdirektören i Malmö fem tolftedelar
af den vid dervarande postkontor inflytande provision; och har
departementschefen vid ärendets föredragning anmält sin afsigt att hos
Eders Kongl. Maj:t göra särskild hemställan om utfärdande af bestämmelser
af innehåll, att för postdirektörerna i Stockholm och Göteborg inkomsten
af räkningshållning med enskilda korrespondenter och bolag
skulle begränsas för den förre till en femtedel och för den senare till
hälften af nettoinkomsten af räkningskållningen vid vederbörande postkontor,
dock att dessa postdirektörer skulle hvar för sig vara tillförsäkrade
eu minimiinkomst af ifrågavarande sportel å 2,500 kronor under
förutsättning, att densamma under året lemnade minst detta belopp i
nettoinkomst. Den föreslagna höjningen i direktörernas fasta begynnelseaflöniug
och den enligt förslaget dem tillerkända rätten till

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

ålderstillägg, hvaraf de förut ej varit i åtnjutande, motsvaras sålunda af
en väsentlig nedsättning i öfriga inkomsttitlar dels genom tjenstgöringspenningarnes
uppgående i minimiprovisionen, dels beträffande direktörernas
Göteborg och Malmö genom den förändrade beräkningen såväl
af hela den vid postkontoren utgående provisionen som af vederbörande
direktörers andel deri och dels för direktörerna i Stockholm och Göteborg
genom de tillämnade bestämmelserna angående inskränkningen af
deras inkomst af räkningshållning. Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag
skulle direktörernas pensionsvilkor, hvilka hittills icke synas hafva stått
i skäligt förhållande till deras inkomster under fjenstetiden, i väsentlig
mån förbättras.

Riksdagen har med hänsyn till de inkomster postdirektörerna hittills
åtnjutit ansett sig icke böra besluta någon nedsättning i de aflöningsbelopp,
som af Eders Kongl. Maj:t för dem föreslagits.

Öfriga postkontor inom riket skulle enligt komiténs förslag uppdelas
i fyra klasser. Till första klassen har komitén velat hänföra 16
postkontor, af hvilka 14 nu tillhöra andra klassen samt två tillhöra
tredje klassen; till andra klassen skulle hänföras 44 postkontor, af
hvilka 11 tillhöra nuvarande tredje klassen, 25 nuvarande fjerde klassen
och 8 nuvarande femte klassen; till tredje klassen skulle höra 65 postkontor,
af hvilka för närvarande 13 tillhöra fjerde klassen, 8 femte
klassen och 44 sjette klassen; och till fjerde klassen skulle höra 75
postkontor, af hvilka ett tillhör nuvarande fjerde klassen, ett nuvarande
femte klassen och 61 nuvarande sjette klassen samt 12 af komitén upptagits
såsom vakanta och afsetts för orter, der nya postkontor kunde
under de närmaste åren behöfva inrättas.

Postmästarne åtnjuta för närvarande, jemte provision och sportler,
fast aflöning till följande belopp: inom andra aflöningsklassen 3,600
kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor efter tio år, i tredje klassen
3,000 kronor med enahanda ålderstillägg, i fjerde klassen 2,600
kronor med två ålderstillägg å 300 kronor, i femte klassen 2,000 kronor
med två ålderstillägg å 400 kronor och i sjette klassen 1,800 kronor
med samma ålderstillägg som postmästarne i femte klassen. Tre
fjerdedelar af aflöningen anses utgöra lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar.

De fasta aflöningsförmånerna för postmästarne hafva af komitén
föreslagits till följande belopp, nemligen: i första klassen 4,500 kronor,
deraf lön1'' 3,000 kronor och minimiprovision (motsvarande tjenstgöringspenningar)
1,500 kronor, i andra klassen 3,400 kronor, deraf 2,400
kronor lön och 1,000 kronor minimiprovision, i tredje klassen 2,800
Bil. till Rihd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Käft. 5

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

kronor, deraf 2,000 kronor lön och 800 kronor minimiprovision, samt
i fjerde klassen 2,400 kronor, deraf 1,800 kronor lön och 600 kronor
minimiprovision.

Dertill skulle för samtliga postmästare komma två ålderstillägg,
hvartdera å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 år, hvilka ålderstilllägg
skulle tillhöra lönen.

Härjemte synes böra anmärkas, att enligt bestämmelserna i §§ 2
och 11 af förslaget till aflöningsreglemente postmästare skulle ega rätt
att åtnjuta dels uppbörds- och frimärkesprovision och dels under vissa
förutsättningar felräkdlngspenningar.

I fråga om postkontorens klassindelning öfverensstämmer Eders
Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning med komiténs förslag,
hvaremot Eders Kongl. Maj:t i fråga om aflöningen för postmästarne
hemstält, att begynnelselönen måtte för hvarje postmästare sättas 200
kronor högre än enligt komiténs förslag, och sålunda gjort framställning
om följande begynnelselöner:

för postmästare af l:a klass....................................................... 3,200 kronor

» » » 2:a » 2,600 »

» » » 3:e » 2,200 »

» » » 4:e » ...................................................... 2,000 » I

I fråga om tjenstgöringspenningarna och ålderstilläggen har Eders
Kongl. Maj:t deremot utan ändring förelagt Riksdagen komiténs förslag.

Riksdagen, som redan uttalat sin anslutning till de allmänna grunder,
komitén uppstält för postkontorens klassindelning, har emellertid
ansett, att utan någon rubbning af dessa grunder gränsen emellan tredje
och fjerde klassens postkontor skulle kunna flyttas på det sätt, att iö
af de minst betydande bland de kontor, som af komitén hänförts till
tredje klassen, i stället förlädes till fjerde klassen, hvilken sålunda
skulle innehålla 90 postkontor, under det att antalet postkontor i tredje
klassen komme att utgöra 50. Då för närvarande 107 postkontor tillhöra
lägsta eller sjette klassen, har Riksdagen icke trott någon
olägenhet vara att befara deraf, att ett något större antal än komitén
föreslagit hänfördes till den blifvande lägsta eller fjerde klassen, helst
som dessa kontor i likhet med kontoren i den blifvande tredje klassen
icke äro afsedda att i staten uppräknas, utan endast skulle till antalet
angifvas, till följd hvaraf förflyttningar af kontor från fjerde till tredje
klassen eller omvändt skulle kunna vid förefallande behof’företagas
utan Riksdagens medgifvande, allenast antalet kontor i hvardera klassen
bibehålies oförändradt.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Hvad angår de för postmästarne föreslagna aflöningsförmåner anser
Riksdagen visserligen, att då till följd af hittills gällande bestämmelser
angående postförvaltares rätt till provision inkomsterna för åtskilliga
postmästare under poströrelsens hastiga utveckling stigit till belopp,
hvilka säkerligen icke varit vid föregående lönereglering förutsedda,
innehafvarne af ifrågavarande postmästarebefattningar icke kunna anses
hafva grundade anspråk på att vid ny lönereglering oafkortade behålla
de sålunda vunna aflöningsförmånerna. Men då Riksdagen funnit de nedsättningar
i aflöningsbeloppen, hvilka enligt de i statsrådsprotokollet
omförmälda beräkningar skulle för ett flertal postmästare blifva en följd
af komiténs förslag, vara i många fall väl känbara, har Riksdagen ansett
billigheten kräfva, att begynnelseaflöningarna för postmästarne bestämmas
till de något högre belopp, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits.
Ett antagande i oförändrad form af Eders Kongl. Maj:ts förslag angående
postmästarnes aflöningsförmåner skulle emellertid medföra förhöjning
äfven af deras pensioner, hvilka enligt Riksdagens åsigt äro redan enligt
komiténs förslag tillräckliga; och har i anledning häraf Riksdagen ansett
sig böra vidtaga den ändring i förslaget angående ålderstillägg
för postmästare, att ålderstilläggen icke skola i sin helhet tillhöra
lönen, utan 1 4 af dem anses såsom tjenstgöringspenningar, dock
utan att någon ökning af den garanterade minimiprovisionens belopp
häraf skall föranledas. Enligt detta beslut, hvilket innefattar en fortsatt
tillämpning på ålderstilläggen af nu gällande allmänna bestämmelser
angående postmästareaflöningarnas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
skulle pensionerna för de postmästare, som åtnjuta två
ålderstillägg, stanna vid samma belopp, hvartill desamma af komitén
beräknats skola uppgå.

Beträffande kontrollörerna, hvilka för närvarande utgöra ett antal
af 34 och äro fördelade i tre lönegrader med begynnelseaflöning af
3,600, 3,000 och 2,400 kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor
efter tio år, har komitén föreslagit, att de skulle sammanföras till en
enda lönegrad och deras antal bestämmas till 30, af hvilka 20 skulle
tjenstgöra vid direktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö
såsom afdelnings- eller filialkontorsföreståndare samt 10 placeras vid
postinspektionerna. Deras aflöning har af komitén föreslagits till 3,200
kronor, hvaraf 2,200 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar,
med rätt för kontrollörerna att efter fem års tjenstgöring erhålla
ett ålderstillägg å 400 kronor och efter 10 års tjenstgöring ytterligare
ett ålderstillägg å enahanda belopp, hvilka ålderstillägg skulle
tilläggas lönen. De vid direktörskontoren tjenstgörande kontrollörerna

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

skulle dessutom ega rätt till andel i den vid kontoren inflytande provision
äfvensom under viss förutsättning rätt till felräkningspenningar.
Slutligen har komitén i öfverensstämmelse med sitt förslag om minskning
af antalet kontrollörstjenster hemstält, att för beredande af aflöning
åt de redan utnämnda kontrollörer, för hvilka vid den nya statens
trädande i tillämpning kontrollörslöner ej funnes att tillgå, postexpeditörsbefattningar,
motsvarande antalet öfvertaliga kontrollörer, skulle tills
vidare lernnas obesatta.

Komiténs sålunda gjorda förslag har af Eders Kongl. Maj:t förelagts
Riksdagen allenast med det tillägg, att Riksdagens medgifvande äskats
dertill, att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp,
som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna
postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre
stat förse de under nämnda år å sådan stat qvarstående kontrollörer.

Riksdagen, som här ofvan vid behandlingen af frågan om postinspektionerna
uttalat den åsigt, att någon ökning af det derstädes nu
tjenstgörande antalet af fem kontrollörer icke är af behofvet påkallad,
har i öfrigt icke funnit anledning till annan erinran emot hvad i förevarande
afseende af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, än att, då Riksdagen
funnit kontrollörstjensternas antal böra bestämmas till 25, Riksdagen
ansett sig böra medgifva användande af postmedel till beredande
af erforderlig lönefyllnad enligt af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunder
åt ett antal af nio öfvertaliga kontrollörer, för hvilkas förseende med
löner enligt äldre stat lika många postexpeditörslöner böra få i mån af
behof disponeras.

I nu gällande aflöningsstat för postverket äro upptagna 500 postexpeditörer,
fördelade i fyra lönegrader på följande sätt: i första lönegraden
210, i andra lönegraden 210, i tredje lönegraden 40 och i fjerde
lönegraden likaledes 40, och äro befattningarna i tredje och fjerde
lönegraderna afsedda att hufvudsakligen besättas med qvinlig personal.

Postexpeditörernas aflöningsförmåner i de särskilda lönegraderna
uppgå till följande belopp:

l:a lönegraden:

lön .................................................................. 1,350 kr.

tjenstgöringspenningar................................. 450 »

uppbördsprovision (medeltal för år 1899) 418 » g 218 kr

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5 och 10 år ........... 800 » 3 Q^g pr

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

2: a lönegraden:

lön

tjenstgöringspenningar.
uppbörd sprovision (med

3:e lönegraden:

lön ......................................

tj enstgöringspenningar.

4:e lönegraden:

lön

tjenstgöringspenningar.

Öb

1,200	kr.
400	))
394		1,994	kr.
år ......		800	»
1,050	kr.
350	))
312	»	1,712	kr.
år .....		300	»
900	kr.
300	»
303	»	1,503	kr.
år ......		300	))

2,012 kr.

1,803 kr.

I denna af komitén upprättade tablå har hänsyn tagits dertill, att
postexpeditörer, som tjenstgöra å postinspektionskontoren, i stället för
andel i uppbördsprovisionen åtnjuta ersättning med 400 kronor om året
äfvensom att postexpeditörerna vid jernvägsposten och inom vissa sjöpostexpeditioner
anses åtnjuta en motsvarande ersättning för mistad
uppbördsprovision uti en del af det traktamente, de för närvarande
utöfver den fasta aflöningen åtnjuta.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, har komitén föreslagit inrättande
af ytterligare 250 postexpeditörstjenster, af hvilka 110 skulle hänföras
till hvardera af första och andra lönegraderna samt 15 till hvardera af
tredje och fjerde lönegraderna. I sammanhang med sitt förslag, att af
postexpeditörerna endast de, som antingen tjenstgjorde såsom afdelnings-
eller filialkontorsföreståndare i Stockholm, Göteborg och Malmö
eller å postkontor af första och andra klasserna vore anstälda såsom
postmästarens närmaste man, skulle åtnjuta andel i uppbörds- och frimärkesprovisionen,
har komitén uppgjort följande förslag till aflöning
för postexpeditörerna:

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

l:a lönegraden:

lön ..........................................	............................. 1,725 kr.
tjenstgoringspenningar......	............................... 775 »
2 ålderstillägg å 400 kr.	efter 5 och 10 år ............
2:a lönegraden:
lön ..........................................	.............................. 1,500 kr.
tjenstgoringspenningar......	.............................. 700 »
2 ålderstillägg å 300 kr.	efter 5 och 10 år ............
3:e lönegraden:
lön ..........................................	.............................. 1,250 kr.
tjenstgöringspenningar......	.............................. 500 3)
2 ålderstillägg å 150 kr.	efter 5 och 10 år ............
4:e lönegi-aden:
lön ..........................................	1.050 kr.
tjenstgöringspenningar.......	.............................. 450 3>

800 » 3,300 kr.

600 »

2,800 kr.

300 » q

,050 kr.

1,500 kr.

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 »

1,800 kr.

Ålderstilläggen skulle, likasom för andra posttjenstemän af Eders
Kongl. Maj:t föreslagits, tillhöra lönen.

Slutligen torde böra erinras om dels den i § 11 af förslaget till
aflöningsreglemente innefattade bestämmelse om felräkningspenningar
till vissa expeditörer och dels den förut omförmälda, i § 2 af samma
reglementsförslag innefattade bestämmelse om rätt för vissa expeditörer
till andel i uppbörds- och frimärkesprovision.

Eders Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning ansluter
sig i allo till hvad komitén i nu förevarande afseenden föreslagit.

Riksdagen har funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,
att det betydande antal nya postexpeditörsbefattningar, om hvilkas inrättande
fråga sålunda föreligger, är af behofvet påkalladt såväl med
afseende å önskvärdheten deraf, att det vid postanstalterna förekommande
arbete af mera maktpåliggande beskaffenhet anförtros åt fast

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

anstalt! personal, som från synpunkten al posttjenstemännens billiga anspråk
på mera normala befordringsförh ålland en, i hvilket sistberörda
afseende beräknats, att efter de nya befattningarnas tillkomst ett extra
biträde inom postverket skulle kunna påräkna att omkring sju eller
åtta år efter sitt inträde i postverkets tjenst vinna befordran till postexpeditör.

Hvad angår fördelningen af de nya befattningarna emellan de
särskilda lönegraderna har Riksdagen ansett, att ett något större antal
af dessa befattningar bör tilläggas tredje och fjerde lönegraderna.
Enligt hvad komitén härutinnan yttrat, borde till sistnämnda båda, hufvudsakligen
för qvinlig personal afsedda lönegrader hänföras så många
tjenster, att qvinliga extra biträden kunde vinna befordran i tur och
ordning med manliga, hvadan antalet nya tjenster i de två ifrågavarande
lönegraderna borde ställas i proportion till antalet qvinnor bland
de till befordran närmast ifrågakommande 250 extra biträden. Emot
den sålunda angifna beräkningsgrunden anser sig Riksdagen endast böra
anmärka, att antalet befattningar i tredje och fjerde lönegraderna,
hvilka lönegrader icke äro uteslutande förbehållna den qvinliga personalen,
synes böra bestämmas på sådant sätt, att sannolikhet förefinnes,
att, äfven vid starkare tillströmning af qvinliga extra biträden,
befordran må kunna dessa beredas i tur och ordning med de manliga
extra biträdena. Komitén synes i detta sammanhang endast hafva
fäst sin uppmärksamhet vid antalet af de manliga och qvinliga extra
biträden, hvilka närmast kunna ifrågakomma att befordras til] postexpeditörer,
men enligt Riksdagens åsigt bör hänsyn jemväl tagas till
framtida befordringsförliållanden, i den mån de kunna på förhand beräknas.
I sådant afseende har Riksdagen inhemtat, att vid 1901 års
utgång funnits i postverket anstälde 700 af generalpoststyrelsen antagna
extra biträden, deraf 511 manliga och 189 qvinliga. Af dessa hade
antagits

före år 1895 ...............	............ 70	manliga	33 qvinliga
år 1895 .......................	............ 29	»	4	»
» 1896 ........................	............ 36	»	3	»
« 1897 ........................	............ 71		10	»
» 1898 .......................	............ 74		13	»
» 1899 ........................	.......... 85	»	41	»
» 1900........................	........... 84	»	35
» 1901 ........................	........... 62		50	» .

Summa 511 manliga 189 qvinliga.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Med hänsyn särskildt till det jemförelsevis betydliga antalet qvinliga
extra biträden, som under de senaste åren antagits, och på de skäl,
som i öfrigt bär ofvan angifvits, bar Riksdagen funnit, att af de nya
befattningarna 90 borde tilldelas en livar af första och andra lönegraderna
samt 35 hvardera af tredje och fjerde lönegraderna, hvarigenom
antalet postexpeditörer i hvardera af de två högsta lönegraderna komme
att utgöra 300 och i hvardera af de två lägsta 75.

Beträffande de för postexpeditörerna föreslagna aflöningarna har
Riksdagen ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget, hvarigenom
atlöningsförmånerna blifvit så bestämda, att lön och tjenstgöringspenningar
inom alla lönegraderna ökats med ungefär de belopp,
hvartill expeditörernas inom hvarje lönegrad inkomst af provision beräknats
hafva i medeltal uppgått under år 1899 eller 1900, samt dessutom
för expeditörerna i första lönegraden aflöningen höjts med 300 kronor och
för andra lönegradens expeditörer begynnelseafiöningen ökats med 200
kronor, men hvartdera ålderstillägget minskats med 100 kronor, så att
slutaflöningen beräknats för dessa postexpeditörer blifva ungefär densamma
som hittills.

I sammanhang med frågan om inrättande af nya postexpeditörsbefattningar
har komitén uttalat sig angående frågan om ökadt verksamhetsområde
för postvaktbetjente genom öfverflyttande på dem af en
del göromål, som förut ansetts böra utföras af tjenstemän, dervid komitén
framhållit de stora ekonomiska uppoffringar, som kräfvas för inrättande
af ständigt nya postexpeditörsbefattningar, samt den olägenhet
för postexpeditörerna sjelfva, att, då antalet postmästare och kontrollörer
icke kunde i motsvarande mån höjas, det stora flertalet af expeditörerna
icke vidare kunde påräkna att vinna befordran till högre tjenst
med dermed förenade bättre inkomster och pensionsvilkor. Komitén
har ansett det kunna antagas, att flere duglige ordinarie postvaktbetjente
under sin tjenstgöring i postverket komme att i vissa grenar af
det jtostala arbetet förvärfva sådan kännedom och erfarenhet, som kunde
göra dem lämpliga att sköta en del enklare tjenstemannagöromål, hvilkas
öfvertagande kunde för dem medföra någon aflöningsförbättring i
form af arfvode. Vidare har komitén omförmält, hurusom generalpoststyrelsen
under många år egnat denna fråga sin uppmärksamhet och
sökt i allt större utsträckning tillämpa regeln att för arbete af enklare
beskaffenhet hufvudsakligen anlita biträde af vaktbetjente. Sålunda
hade bland annat inrättats så kallade postiljonskupéer, skötta uteslutande
af vaktbetjente, hvilka härför åtnjöte särskildt tilläggstraktamente,
hvarjemte i utfärdadt reglemente af den 10 januari 1900 af general -

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

poststyrelsen närmare angifvits vissa göromål, som finge åt vaktbetjent
vid postkontor eller i postkupéexpedition anförtros.

För egen de! har komitén också uttalat sig för ett fortgående i
denna rigtning så långt som arbetets art och postverkets trygghet ansåges
kunna medgifva.

Riksdagen anser den sålunda af komitén berörda frågan vara förtjent
af synnerlig uppmärksamhet. Uppenbart är, att de vid postanstalterna
förekommande göromål af sådan beskaffenhet, att desamma
med fördel kunna anförtros åt erfarna och pålitliga vakthetjente, också
böra genom sådana utföras, och Riksdagen är för sin del öfvertygad,
att genom ett fortsatt sträfvande att genomföra denna grundsats stegringen
i utgifterna å postverkets aflöningsstat skall kunna i afsevärd
mån begränsas. Det synes ej heller böra förbises, att, derest möjlighet
beredes postverkets betjente att genom ådagalagd duglighet i tjensten
vinna en något mera framskjuten tj ens teställning och förbättrad aflöning,
ett sådant förhållande torde vara egnadt att hos personalen inom
betjeningsklassen framkalla ett ökadt intresse för tjensten och sålunda
äfven härigenom visa sig vara för postverket gagneligt.

Den för innevarande år gällande stat för postverket upptager för
nedannämnda antal vaktbetjente följande löneförmåner:

för 550 vaktbetjente af l:a lönegraden 1,000 kronor, hvaraf 600
kronor lön och 400 kronor tjenstgöringspenningar;

för 200 vaktbetjente af 2:a lönegraden 950 kronor, hvaraf 600
kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar; och

för 300 vaktbetjente af 3:e lönegraden 900 kronor, hvaraf 600
kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar.

Vaktbetjent kan tillerkännas fyra ålderstillägg till tjenstgöringspenningarna,
hvarje ålderstillägg å 100 kronor för vaktbetjent af l:a
lönegraden och 75 kronor för vaktbetjent af 2:a eller 3:e lönegraden,
att tillträdas respektive 5, 10, 15 och 20 år efter det han tillträdt
ordinarie postvaktbetjentbefattning.

Någon förändring i vaktbetjentes begynnelseaflöning har icke blifvit
ifrågasatt, hvaremot komitén föreslagit, dels att de nu utgående fyra
ålderstilläggen måtte sammanslås till två, att efter respektive 5 och 10
års väl vitsordad tjenstgöring i ordinarie postvaktbetjentbefattning utgå
hvartdera med 200 kronor för vaktbetjent af första lönegraden och med
150 kronor för vaktbetjent af andra och tredje lönegraderna, dels och
att åt vaktbetjente, som finge sig anförtrodda vissa mera maktpåliggande
göromål, måtte beredas ersättning i form af särskilda arfvoden om högst
20 kronor i månaden, att åtnjutas så länge den särskilda tjenstgöringen
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft. C

42 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

fortfore. Vidare har af komitén föreslagits, att ett antal af 200 nya
postvaktbetjentbefattniugar måtte inrättas och af dessa 80 uppföras i
törsta, 80 i andra och 40 i tredje lönegraden. Berörda förslag hafva
utan någon förändring upptagits i Eders Kongl. Majrts föreliggande
framställning.

Riksdagen har funnit den föreslagna tillökningen af antalet vaktbetjentbefattningar,
hvarigenom möjlighet ansetts kunna beredas för
befordran till ordinarie vaktbetjent efter omkring fyra års tjenstgöring
såsom extra vaktbetjent, vara af behofvet påkallad och har icke funnit
anledning till erinran emot förslaget om de nya befattningarnas fördelning
emellan de särskilda lönegraderna. Beträffande aflöningsförmånerna
för vaktbetjente anser Riksdagen visserligen, att, då reglering
i förevarande afseende verkstäldes af 1899 års Riksdag och derigenom
för postvaktbetjente faststäldes hufvudsakligen de löneförmåner, som då
af generalpoststyrelsen ansetts erforderliga, hemställan om ny reglering
icke bort vara att redan nu förvänta. Emellertid har Riksdagen ansett
sig böra medgifva den föreslagna sammanslagningen af ålderstilläggen,
hvilka derigenom skulle komma att för postvaktbetjente utgå i samma
antal som för tjenstemännen vid postverkets lokalförvaltningar.

I fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid
postverket har komitén gjort det allmänna uttalande, att vid uppgörande
af förslaget till aflöning för tjenstemän och betjente vid postverket
komitén ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar,
som på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna
personal i form af dyrtidstillägg, hvadan komitén afsett, att, om och i
den mån sådant dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare,
äfven postpersonalen, när nu föreslagna aflöningsbelopp tillämpades,
borde komma i åtnjutande af dyrtidstillägg; och har chefen för civildepartementet
till statsrådsprotokollet i förevarande ärende erinrat om
hvad komitén sålunda yttrat.

1 anledning häraf anser sig Riksdagen böra framhålla, att någon
reglering af lönerna icke blifvit ifrågasatt för tjenstemännen i generalpoststyrelsen,
hvars förutvarande tjenstemän skulle bibehålla sina löneförmåner
oförändrade, under det att innehafvarne af de nyinrättade tjenstenit
skulle inträda i samma aflöningsvilkor, som nu gälla för innehafvarne
af motsvarande äldre tjenstebefattningar. Icke heller postinspektörernas
löner skulle enligt de framstälda och af Riksdagen bifallna
förslagen undergå någon reglering. Deremot har en verklig lönereglering
blifvit föreslagen och af Riksdagen beslutad beträffande samtliga
till postverkets lokalförvaltningar hörande tjenstemän och betjente.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 43

Postdirektörerna och åtskilliga postmästare hafva visserligen fått sina
löneförmåner bestämda till något lägre belopp, än som under de senaste
åren till dem utgått, men en afgjord förbättring har dock vidtagits
såväl i fråga om dessa tjenstemäns fasta aflöning som beträffande
deras pensionsförhållanden; och då härtill kommer, att enligt
Riksdagens beslut samtliga postmästares begynnelselöner blifvit
satta 200 kronor högre, än komitén föreslagit, torde det med fog
kunna påstås, att dessa tjenstemän blifvit genom löneregleringen väl
tillgodosedda. Och genom denna lönereglering torde för postkontrollörsgraden
aflöningarna och än mera pensionerna i det hela få
anses blifva förbättrade, hvarjemte hvad postexpeditörerna beträffar
aflöningen i första graden, hvilken hvarje manlig postexpeditör, som
förhållit sig väl i tjensten, kan antagas under sin tjenstetid uppnå,
blifvit afsevärdt förhöjd, begynnelselönen i andra graden likaledes höjd
och pensionsvilkoren för samtliga pensionsberättigade expeditörer förbättrade.
Hvad angår vaktbetjeningen vid postverkets lokalförvaltningar,
har genom förevarande lönereglering en afsevärd förbättring för
dem vunnits derigenom, att de tidigare, än hittills varit fallet, komma
i åtnjutande af fullständiga ålderstillägg. Slutligen synes böra framhållas,
hurusom genom tillkomsten af de föreslagna nya tjensterna förbättrade
befordringsmöjligheter blifvit beredda.

Riksdagen, som finner det uppenbart, att, då ny lönereglering företages,
aflöningarna böra så bestämmas, att de utan några ytterligare
tillskott från statsverkets sida blifva med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes
åligganden och tjensteställning som å de vid tiden för löneregleringen
rådande prisförhållanden tillräckliga, har vid uppgörandet
af ifrågavarande lönestater utgått från denna uppfattning och har till
följd häraf beträffande personalen vid postverkets lokalförvaltningar,
för hvilken fullständig lönereglering nu beslutits, icke kunnat dela
den mening, som innefattas i komiténs nu ifrågavarande, af departementschefen
omförmälda uttalande. Hvad angår dels generalpoststyrelsens
personal och dels postinspektörerna, för hvilka tjenstemannagrupper
någon förändring af gällande lönebelopp ej blifvit vidtagen, har Riksdagen,
då förevarande stat är afsedd att tillämpas först med ingången
af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg för nämnda år
ej nu föreligger, ansett sig icke böra i detta afseende afgifva något
yttrande.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente
för postverket har Riksdagen ansett sig böra erinra följande.

Bland de allmänna bestämmelser för aflönings åtnjutande af tjenste -

''Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

män och betjente dels i generalpoststyrelsen och dels vid postverkets
distrikts- och lokalförvaltningar, hvilka innefattas i § 3 af reglementeförslaget,
har komitén i sammanhang med bestämmelserna derom, att
med omförmälda befattningar icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den belinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen eller postverket, tillika hemstält, att »enskild!; uppdrag»
endast under nämnda vilkor skulle få innehafvas af tjensteman i
styrelsen eller postverket. De skäl, på grund af hvilka sistberörda
bestämmelse af departementschefen ansetts icke böra upptagas i Eders
Kong]. Maj:ts förslag, synas Riksdagen visa, att ett stadgande af den ordalydelse,
komiténs förslag innehåller, icke lämpligen bör meddelas. Anledningen
till berörda förslag torde emellertid vara att söka i missförhållanden,
dem komitén iakttagit och funnit ega sådan utbredning, att för deras
afhjelpande strängare bestämmelser i förevarande afseende vore erforderliga.
Äfven Riksdagen håller före, att sådana missförhållanden förefinnas,
och har trott sig finna, att desamma till stor del sammanhöra dermed,
att tjenstemän låta sig användas i stadigvarande eller regelbundet återkommande,
aflönade uppdrag, som af bolag lemnas. Att sådant uppdrag
icke bör få af tjensteman mottagas, med mindre detsamma vid
pröfning i vederbörlig ordning befinnes icke vara för tjenstgöringen
hinderligt, anser Riksdagen emellertid framgå äfven af den lydelse,
ifrågavarande punkter i aflöningsreglementet erhållit i det af Eders
Kongl. Maj:t framlagda reglementsförslaget.

Med afseende å bestämmelsen i § 11 om felräkningspenningar för
tjenstemän och extra biträden å postkontoren har Riksdagen ansett sig
böra uttala, att vid anordnandet af den i paragrafen omtalade tjenstefördelningen
bör tillses, att icke flere tjenstemän vid samma kontor,
än som oundgängligen erfordras, må användas i sådan tjenstgöring, som
enligt samma § medför rätt till felräkningspenningar.

I § 14 af reglementsförslaget föreskrifves, att kostnadsfri läkarevård
jemte medikamenter skall enligt af Eders Kongl. Maj:t meddelade
närmare bestämmelser lemnas åt de vid distrikts- och lokalförvaltningarna
anstälde ordinarie och extra betjente; och har komitén upplyst, att
några bestämmelser i förevarande hänseenden icke finnas med afseende
å postverket meddelade, hvaremot dessa frågor varit föremål för uppmärksamhet
inom telegrafverket och vid statens jern vägar samt beträffande
dessa verk föranledt utfärdandet af åtskilliga föreskrifter i ämnet,
för hvilkas hufvudsakliga innehåll komitén redogjort.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Riksdagen, som delar komiténs uppfattning, att bestämmelser i detta
ämne icke böra saknas beträffande postverket, anser emellertid särskilda
åtgärder böra vidtagas till förhindrande deraf, att medikamenter på
postverkets bekostnad anskaffas, utan att verkligt behof deraf föreligger.
I likartad! syfte har beträffande statens jernvägars till fria medikamenter
berättigade personal föreskrift lemnats i § 5 af kongl. kungörelsen
den 31 december 1897 af innehåll, att såväl jernvägsstyrelsen som de
under styrelsen lydande distriktsförvaltningarna hafva att öfvervaka,
att missbruk af rättigheten att kostnadsfritt bekomma medikament icke
eg a rum. Då Riksdagen emellertid funnit sig böra godkänna § 14 i
aflöningsreglementet för postverket, har Riksdagen dervid förutsatt, att
beträffande postverket komma att meddelas föreskrifter af sådan art, att
missbruk i berörda afseende så vidt möjligt icke måtte undgå att uppmärksammas
och stäfjas.

Emot öfriga delar af aflöningsreglementet har Riksdagen icke ansett
sig böra framställa någon anmärkning.

Hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits beträffande de anslag under
aflöningsstaten, som icke blifvit här ofvan särskild! omförmälda, äfvensom
i fråga om anslagen under öfvergångs- och pensionsstaterna har icke
gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

Det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till traktamenten
för tjenstemän i jernvägspostkupé har i enlighet med komiténs
hemställan af Eders Kongl. Maj:t föreslagits till 150,000 kronor. Då,
på sätt Riksdagen ofvan uttalat, vaktbetjente torde kunna användas till
utförande af åtskilliga enklare göromål, hvilka hittills varit anförtrodda
åt tjenstemän, lärer den ökning i tjenstemannapersonalen vid jern vägsposten,
som komitén beräknat skola intill utgången af år 1903 ega rum,
kunna i icke oväsentlig grad inskränkas, och har på grund häraf Riksdagen
ansett förevarande anslag böra bestämmas till allenast 140,000
kronor, hvilket belopp med 205,000 kronor understiger anslagets för
innevarande år faststälda belopp.

I sammanhang härmed torde emellertid för beredande af ökad tillgång
till traktamenten åt vaktbetjente det för sådana traktamenten
under omkostnadsstaten uppförda anslag böra höjas med 5,000 kronor
utöfver det af Eders Kong!. Maj:t föreslagna beloppet eller till 155,000
kronor.

Beträffande öfriga anslag under omkostnadsstaten likasom anslagen
till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och restitutioner m. m.
har Riksdagen icke något att erinra emot hvad Eders Kongl. Maj:t härutinnan
föreslagit.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

De beslut, Riksdagen sålunda fattat, innebära följande ändringar i
det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag till utgiftsstater för postverket.

Anteckningen angående postmästarnes rätt till ålderstillägg erhåller
följande lydelse: »Efter 5 år kan aflöningen höjas med 400
kronor och efter 10 år med ytterligare 400 kronor; skolande 3U af
ålderstilläggen räknas till lönen och Vi anses såsom tjenstgöringspenningar.
»

Då antalet postmästare inom de båda lägsta klasserna af Riksdagen
ansetts böra upptagas till 50 i tredje och 90 i fjerde klassen,
kommer aflöningen att uppgå för postmästarne i tredje klassen till lön

110.000 kronor och tjenstgöringspenningar 40,000 kronor eller sammanlagdt
till 150,000 kronor samt för postmästarne i fjerde klassen till lön

180.000 kronor och tjenstgöringspenningar 54,000 kronor eller sammanlagdt
till 234,000 kronor.

För de biträdande tjenstemännen vid distrikts- och lokalförvaltningarna
hafva, enligt de grunder Riksdagen ofvan angifvit, aflöningsbeloppen
i staten ansetts böra upptagas på följande sätt: för 25 kontrollörer
lön 55,000 kronor, tjenstgöringspenningar 25,000 kronor eller sammanlagdt
80,000 kronor, för 300 postexpeditörer af första lönegraden lön

517.500 kronor, tjenstgöringspenningar 232,500 kronor eller sammanlagdt
750,000 kronor, för 300 postexpeditörer af andra lönegraden lön

450.000 kronor, tjenstgöringspenningar 210,000 kronor eller sammanlagdt
660,000 kronor, för 75 postexpeditörer af tredje lönegraden lön

93.750 kronor, tjenstgöringspenningar 37,500 kronor eller sammanlagdt
131,250 kronor samt för 75 postexpeditörer af fjerde lönegraden lön

78.750 kronor, tjenstgöringspenningar 33,750 kronor eller sammanlagdt

112.500 kronor.

Summan utaf aflöningarna till postinspektörer, postdirektörer och
öfriga postförvaltare vid fullständiga fasta postanstalter samt biträdande
tjenstemän och vaktbetjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna kommer
härigenom att från det i Eders Kongl. Maj:ts förslag angifna beloppet
3,648,050 kronor nedsättas med 51,000 kronor eller till 3,597,050
kronor och aflöningsstatens slutsumma att minskas med samma belopp
eller till 6,469,850 kronor.

Vidare kommer genom bestämmande af det under omkostnadsstaten
upptagna anslaget till traktamenten för tjenstemän i jernvägspostkupé
till 140,000 och af anslaget till traktamenten för vaktbetjente till 155,000
kronor det för båda dessa anslag äfvensom anslaget för resor i tjensteärenden
i allmänhet gemensamt utförda belopp att minskas med 5,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

kronor eller till 345,000 kronor och. omkostnadsstatens slutsumma att
minskas likaledes med 5,000 kronor till 6,005,000 kronor.

Postverkets utgiftsstater för år 1903 erhålla sålunda enligt Riksdagens
beslut en slutsumma af 12,951,000 kronor, hvilket belopp med

56,000 kronor understiger den i Eders Kongl. Maj:ts förslag upptagna
slutsumman.

Behållningen å poströrelsen under år 1903, som, på sätt ofvan omförmälts,
af Eders Koogl. Maj:t beräknats skola uppgå till 333,000
kronor, skulle sålunda kunna anslås till 389,000 kronor, hvartill möjligen
skulle komma den ytterligare inkomst af postverkets tidningsrörelse,
som kan blifva en följd af det förslag, hvilket afgifvits af de
enligt Eders Kongl. Maj:ts bemyndigande för revision af gällande stadganden
angående tillhandahållande af tidningar genom postverkets försorg
utsedde komiterade, hvilken inkomstökning enligt 1898 års förhållanden
beräknats af nämnde komiterade till 291,547 kronor 25 öre,
men af generalpoststyrelsen, i enlighet med uppgjordt ändringsförslag,
till 552,429 kronor 39 öre.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla,

att Riksdagen i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
godkänt följande, i den vid denna skrifvelse fogade bilaga A
upptagna utgiftsstater för postverket att tillämpas under år 1903,
nemligen:

A) Aflöningsstaten:

l:o) Generalpoststyrelsen.................................................. 2:o) Distrikts- och lokalförvaltningarna ....................... 3:o) ÖlViga anslag, förslagsvis ......................................	kr. » ))	265,800 3,597,050 2,607,000
B) Ofvergångsstaten................................................................	»	1,200
C) Pensionsstaten ....................................................................	»	86,950
D) Omkostnadsstaten (förslagsanslag) ............................	. »	6,005,000
E) Oförutsedda utgifter ......................................................	»	255,000
F) Afkortningar och restitutioner m. m., förslagsvis.	»	133,000

samt sålunda för år 1903 bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 12,951,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen;

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att Riksdagen godkänt det förslag till aflöningsreglemente för
tjensteman och betjente vid postverket, hvilket innefattas i den vid
denna skrifvelse fogade bilaga B; samt

att Riksdagen medgifvit, att under år 1903 må af postmedlen
användas så stort belopp, som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och
nio i mån af behof innehållna postexpeditörslöner erfordras för att med
löner enligt äldre stat förse de under nämnda år å äldre stat qvarstående
kontrollörer.

Telegrafverket.

5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari
1902 intagna förslagen till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas
under år 1903 och till aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente
vid telegrafverket, för år 1903 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis
beräknadt, till 6,330,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen,
dels ock medgifva, att af telegrafmedlen finge användas så stort
belopp, som utöfver en kommissarielön af 3:e klassen erfordrades för
att åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträdde å ny stat,
bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för telegrafverket samt till
aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid telegrafverket hafva
följande lydelse:

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpas under år 1903.

			K r c	n o r.
		Tjenst-
A. Aflöningsstat.	Lön.	görings- pennin-	Summa.
		gar.
Telegrafstyrelsen.
Generaldirektören................,..............	7,000	3,000	10,000
1 byråchef........................................	4,400	2,000	6,400		(Efter 5 år kan lönen
3 byråchefer......................................	13,200	6,000	19,200		/ höjas med 600 kr.
Administrativa byrån.
1 sekreterare .....................................	3,000	1,500	4,500
1 kamrerare.......................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
1 registrator och aktuarie...................	1,800	1,200	3,000
1 revisor............................................	1,800	1,200	3,000
3 revisorer.........................................	5.400	3,600	9,000
1 hufvudkassör...................................	1,800	1,200	3,000
1 bokhållare och kassakontrollant........	1,800	1,200	3,000
1 statistiker.......................................	1,800	1,200	3,000		Efter 5 år kan lönen
Liniébyrån.					höjas med 500 kr. och efter 10 år med
1 öfveringeniör...................................	3,000	1,500	4,500		ytterligare 500 kr.
1 byråingeniör och ritare....................	1,800	1,200	3,000
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 förrådsförvaltare.............................	1,800	1,200	3,000
Byrån för telegraftrafiken.
1 elektriker .......................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 byråingeniör och föreståndare för tele-
grafverkets undervisningsanstalt.......	1,800	1,200	3,000
Transport	—	—	95,600

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Haft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

				IC r c	n o	r.
			Tjenst-
		Lön.	görings-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport	—	—	95,600
Byrån för telefontrafiken.
1 notarie..........................		1,800	1,200	3,000
1 aktuarie.........................		1,800	1,200	3,000
Verkstaden:				4,500		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr.
1 föreståndare................		3,000	1,500		och efter 10 år med
		1,800	1,200	3,000		ytterligare 500 kr.
1 kassör och bokhållare..		1,800	1,200	3,000
1 bokhållare och materialförvaltare...	1,800	1,200	3,000
		'') 800	300	1,100
		>) 800	300	1,100
		*) 500	300	800		1 Efter 5 år kan lönen j höjas med 100 kr.
2 d:o ................		<) 1,000	600	1,600	119,700
Distriktsförvaltningarna.
4 telegrafinspektörer, hvardera:
arfvode.........................	3,750
tjenstgöringspenningar ...	1-250 5.000	15,000	5,000	20,000
6 liniedirektörer, hvardera:
lön...............................	3,000
tjenstgöringspenningar ...	1,500 4,500			27,000
18,000	9,000		höjas med 400 kr.
8 linieingeniörer, hvardera:	2,200					och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
lön................................
tjenstgöringspenningar ...	1.000 3,200	17,600	8,000	25,600
6 bokhållare, hvardera:						[Efter 5 år kan lönen
lön................................	1,500					1 höjas med 800 kr. \| och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ...	700 2,200	9,000	4,200	13,200		ytterligare 300 kr.

	Transport	—	—	85,800	119,700

*) Om förrådsvaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

			Krono	r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	S u m in a.
Transport 6 materialvakter, hvardera: lön................................. 600 tjenstgöringspenningar .... 400 p.000	3,600	2,400	85,800 6,000	119,700 91,800	Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarna liöj as med 200 kr. och efter 10 år med ytter-
				ligare 200 kr.
Stationerna.
Stations/''öreståndare.
2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och en i Göteborg, hvardera:
lön................................. 3,500 tjenstgöringspenningar.... 2,000 5 500	7,000	4,000	11,000		Efter 5 år kan lönen
1 telefondirektör i Stockholm.............. 2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en i Sundsvall, hvardera:	3,500	2,000	5,500		höjas med 500 kr. [ och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
lön................................. 3,000 tjenstgöringspenningar.... 2,000 50OO	6,000	4,000	10,000
5 kommissarier af l:a klass, af hvilka en vid hvardera af stationerna i Gefle, Helsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro:
lön................................. 3,000 tjenstgöringspenningar.... 1,500 4500	15,000	7,500	22,500
23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka en vid hvardera af stationerna i Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö-sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn, Upsala, Yesterås, Vexiö, Ystad och Östersund:					Efter 5 år kan lönen , höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
lön................................. 2,500
tjenstgöringspenningar.... 1,100 3.000 24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:	57,500	25,300	82,800
lön................................. 2,200 tjenstgöringspenningar.... 1,000 3.20O	52,800	24,000	76,800
Transport			208,600	211,500

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

				Iv r o	n o r.
		Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
	Transport	_	_	208,600	211,500
17 kommissarier af 4:e klass, hvardera: lön................................. 2,000					Efter 5 år kan lönen ( höjas med 400 kr. T och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ..	800 2,800	34,000	13,600	47,600		\ ytterligare 400 kr.
100 telegrafister eller stationsmästare, hvardera: lön................................ 900					Efter 5 år kan lönen , höjas med 150 kr. och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ...	400 1,300	90,000	40,000	130,000		ytterligare 150 kr.
Anm. Telegrafist, som förestår station, och stationsmästare ega åtnjuta bostads-förmån eller hyresbidrag med 200 kronor om året.
Biträdande tjensteman.
3 kommissarier af 2:a klass, af hvilka
två i Stockholm och en	i Grötehorg,
hvardera:
lön ...............................	2,500
tjenstgöringspenningar ...	1,100 3,600	7,500	8,300	10,800
9 kommissarier af 3:e klass, hvardera:
lön................................ tjenstgöringspenningar ...	2,200 1,000 3,200	19,800	9,000	28,800		Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kr.
6 kontrollörer, hvardera:						ytterligare 400 kr.
lön................................	2,200
tjenstgöringspenningar ...	1-000 3,200	13,200	6,000	19,200
2 kassörer, hvardera:
lön................................	. 2,000
tjenstgöringspenningar ...	800 2,800	4,000	1,600	5,600
110 assistenter, hvardera: lön ..............................	. 1,500					^ Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 300 kr. ( och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar...	- 700 2,200	165,000	77,000	242,000		) ytterligare 300 kr.
200 telegrafister, hvardera: lön................................	. 900					1 Efter 5 år kan lönen 1 höjas med 150 kr. j och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ..	400 i,3oo	180,000	80,000	260,000		J ytterligare 150 kr.
	Transport	—		952,600	211,500

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

				K r o	n o r.
		Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
	Transport	—	—	952,600	211,500
2 qvinliga "bokhållare, hvardera:
lön.................................	850
tjenstgöringspenningar ...	350 1.200	1,700	700	2,400
40 qvinliga vaktföreståndare,	hvardera:
lön................................	850
tjenstgöringspenningar ....	350 1.200	34,000	14,000	48,000		Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr. och efter 10 år med ytterligare 100 kr.
100 interurbantelefonister af graden, hvardera: lön.................................	l:a löne- 700
tjenstgöringspenningar ....	300 1,000	70,000	30,000	100,000
50 interurbantelefonister af graden, hvardera:	2:a löne-
lön................................	550
tjenstgöringspenningar....	250 800	27,500	12,500	40,000
Vaktbetjente. 7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvar-dera: lön................................. 600 tjenstgöringspenningar .... 400 1000	4,200	2,800	7,000		Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarn a höj as med 200 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 200 kr.
18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvar-dera : 1 lön................................. 600					Efter 5 år kunna tj enstgöringspen-ningarna höj as med 150 kr. och efter
tjenstgöringspenningar ....	350 950	10,800	6,300	17.100	1,167,100	10 år med ytter-ligare 150 kr.
Transport	—	-	\| -	1,378,600

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

	K r o	n o r.
Transport	1,378,600	_
Särskilda anslag. Ålders tillägg: för styrelsens personal, förslagsvis................... 8,600 » distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200 » stationspersonalen, förslagsvis ................... 108,900 122.70C Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt-ning m. m.: för styrelsen, förslagsvis................................. 50,000 » distriktsförvaltningarna, förslagsvis............ 59,900 > stationerna, förslagsvis............................. 979,600 p Qgg 5qq Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts-förvaltningarna och stationerna, förslagsvis.................. 151,000 Gratifikationer åt tjensteman och betjente m. m............... 10,000	1,373,200	2,751,800
B, Pensions- och understödsstater. Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren, enligt kong!, brefvet den 17 september 1869 ...............................	240
Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren L. F. Österberg, enligt kong! brefvet den 25 november 1870 .........	400
Förre korporalen å Yinga station J. A. Andersson, enligt samma kong! bref..............................................................................	270
Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten A. Liljander, enligt kong! brefvet den 2 juni 1876 .......................	600
Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station C. A. Törnros, enligt samma kong! bref..........................................................	400
Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt samma kong!, bref....................................................	400
Förre telegrafisten å, Nynäs indragna station G. Sjöberg, enligt kong! brefvet den 23 mars 1877 ..........................................................	400
Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åkerlind, enligt samma kong!, bref.....................................................................	270
Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz, enligt kong! brefvet den 13 juli 1887.........................................	300
Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg, enligt kong! brefvet den 27 maj 1898 ..............	500
Förre arbetsledaren August Andersson, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899 ...........................................................................	600 \|
Transport	4,380	2,751,800

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

	K r o	n o r.
Transport	4,380	2,751,800
Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899	480
Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell.....................................	480
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf-medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,500 kronor, förslagsvis........	192,500
Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................	8,000
Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den 22 juni 1883, förslagsvis............................................................	48,000	253,840
C. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.) Stationers och liniera underhåll ....................................................	1,200,000
Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................	20,000
Besekostnads- och traktamentsersättning .......................................	45,000
Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning m. m.......................................................................................	147,500
Hyror..........................................................................................	124,000
Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................	158,000
Postporto.....................................................................................	30,000
Beklädnad....................................................................................	75,000
Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........................	70,000
Sjukvård och begrafningshjelp......................................................	15,000
Frakt- och transportkostnader.......................................................	60,000
Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i Bern.....................................................................................i.	1,500
Telegrafverkets undervisningsanstalt .............................................	15,000
Felräkningspenningar ...................................................................	3,500
Diverse utgifter...........................................................................	66,120	2,030,620
D. Ränta och amortering		1,293,740
Summa kronor	—	6,330,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Aflöningsreglemelite för tjensteman och betjente vid telegrafverket.

§ I Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman
eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön och
tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom
i staten finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla
följande allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i
sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till
befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig
;

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den.
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller
förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af
telefonväsendets tillkomst; samt

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande
pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det
för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman ock betjente vid distriktsförvaltningarna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade
eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör
och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort
eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda
aflöning å stat, soin kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt
vaktbetjent vara, pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring
och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som honom i behörig
ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annans tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort, eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå
till den, som uppehållit befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,
äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen
deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag heisas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar
och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men då förordnandet erfordras för beredande af semester,
allenast den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra
grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier
af l:a klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,
kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;
tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;
fjerde gruppen: telegrafister, qvinliga bokhållare och vaktföreståndare
samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att för öfrigt, hvad hvar och eu af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra
femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från lians tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets
omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder
särskild! till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas
den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning
af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller
stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser; att

att hvad ofvan är stadgadt i fråga om rätt för tjensteman till
förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse jemväl beträffande stationsmästare;
egande, hvad angår tidpunkten för dylik löneförhöjnings inträdande,
stationsmästare att räkna sig till godo den tid, han innehaft
ordinarie vaktbetjentbefattning vid telegrafverket;

att öfrige vaktbetjente må tillträda medgifven aflöningsförhöjning
respektive fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vakbetjentbefattning
vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

Riksdagens Skrifvelse N:o 115-

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till
honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,
men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,
aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre
belopp; samt

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall
efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.
Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning
enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels
ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall
jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsinrättningen
är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre
pensionen må till honom utgå.

§ 3.

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

§ 4.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning
eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan
hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 5-

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 6.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande innehållas,
så vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

■§ 7.

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. Enahanda
är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode
och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller
vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,
timad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp,
motsvarande den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjenstemän enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,
dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,
vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna
dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma
lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,
dock ej till högre belopp, än gällande resereglemente
för närmast motsvarande klass bestämmer.

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

§ io.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor,
för år räkuadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med
300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der
telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000
kronor, med en half procent af derstädes till honom kontant inbetalda
utgifter.

§ 11-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen
anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,
med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af
anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt
debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12.

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande
bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,
jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskilt fall bestämma,
huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra
betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,
allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid
distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna anstälda
underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,
i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid
telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig underkasta
sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan varda
af Kongl. Maj:t bestämd.

aflöningsstaten .......................................

öfvergångsaflöningsstaten ..................

pensions- och understödsstaterna ...

omkostnadsstaten ................................

ränta och amortering...........................

tillsammans

år 1902. år 1903.

kr. 1,084,100: — kr. 2,751,800: —

» 1,800: — » ----

» 127,530: — » 253,840: —

» 354,768: — » 2,030,620: —
J>----» 1,293,740: —

kr. 1,568,198: — kr. 6,330,000: —

Telegrafverkets inkomster under år 1903 hafva beräknats:

inkomsterna af telegrafmedel till
)> » telefonmedel »

......................... kronor 1,800,000: —

......................... )) 4,700,000: —

eller tillhopa kronor 6,500,000: —.

Då nu utgifterna föreslagits till 6,330,000 kronor, skulle alltså inkomsterna
komma att öfverstiga utgifterna med 170,000 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 65

Uti en inom Riksdagen väckt motion har yrkats, att Riksdagen
måtte såsom öfvergångsvilkor till telegrafverkets utgiftsstater införa
den bestämmelsen, att ordinarie qvinligt stationsföreståndare, hvilka
enligt den nya aflöningsstaten för telegrafverket vore afsedda att utbytas
mot manliga föreståndare, måtte tillåtas att fortfarande qvarstå å
deras nuvarande platser, såvida anmärkning mot deras tjenstgöring icke
förekommit, och de sjelfva sådant önska.

Till stöd för denna framställning har motionären yttrat, bland annat,
följande:

Genom Riksdagens godkännande åt Eders Kongl. Maj:ts förslag
till nya stater för telegrafverket skulle af de nu tjenstgörande qvinligt
föreståndarne för telegrafstationer ett antal af femton komma att
utbytas mot kommissarier. Ett flertal af dessa qvinligt stationsföreståndare
hade under lång tid, intill 25 år och derutöfver, tjenstgjort
såsom föreståndare vid sina respektive stationer, utan att anmärkning
förekommit emot deras tjenstgöring, och hade de naturligtvis derunder
blifvit väl förtrogna med ortens alla förhållanden beträffande telefonabonnement,
rikstelefonsamtals dirigering och taxering m. in. Att efter
så lång tjenstgöring degradera dem till biträden vid samma stationer
syntes icke vara lämpligt, synnerligast som de på intet vis gjort sig
förtjenta af en sådan åtgärd. Genom deras insättande såsom biträden
å ändra stationer komme de, i de flesta fall, in uti alldeles nya och
ovana förhållanden, med hvilka det för äldre personer kunde möta svårighet
att göra sig förtrogne, och på de större stationerna torde expeditionen
blifva dem för ansträngande, då de icke från yngre år invant
sig vid sådant arbete. Tillika komme de, genom mistning af sina nuvarande
platser, att i jemförelse med dem af deras kamrater, som fortfarande
komme att förblifva stationsföreståndare, förlora de dem nu
tillförsäkrade förmånerna af fri bostad, ljus och ved.

Vidare har uti eu annan inom Riksdagen väckt motion yrkats, att
Riksdagen ville, med ändring af Eders Kongl. Maj:t,s förslag till ny stat
för telegrafverket, besluta, att i denna stat måtte uppföras 360 qvinligt
telegrafister i stället för af Eders Kongl. Maj:t föreslagna 280.

"Till stöd för denna framställning har i motionen andragits följande.

Vid uppgörande af förslag till ny stat för telegrafverket hade postoch
telegrafkomitén för sin del fattat det beslut, att det antal qvinliga
telegrafister, som borde uppföras å den nya staten, borde ökas från nu
upptagna 210 till 280. Genom denna ökning, sade komitén, komme
väntningstiden på befordran till ordinarie inom denna tjenstemannaklass

Bih. till Riltsd. Prot. 1902. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 35 Saft. 9

66 ''Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att nedsättas från nuvarande 17 år till 13 år. Samtidigt hade komitén
i sitt förslag till ny stat för postverket föreslagit en ökning af postexpeditörernas
antal från 500 till 750, hvarigenom väntningstiden på
befordran inom denna tjensteman!!aklass nedbringades från nuvarande
13 år till 72/3 år. Komitén hade vid uppgörande af dessa förslag sökt
att fastställa en förmånligare proportion mellan befordrade och obefordrade,
än hittills varit fallet, men den hade dervid ej för båda embetsverken
följt samma principer. Under det den nemligen för postverket
stält hela antalet extra postexpeditörer mot de ordinarie och derefter
afvägt proportionen, hade den deremot för telegrafverket mot de ordinarie
telegrafisterna endast stält så många af de extra, som vid 1900
års slut hade förordnande året rundt, och derefter beräknat behofvet. af
nya ordinarie befattningar.

Att, då utgångspunkterna varit så olika, resultatet äfven skulle blifva
olika, vore helt naturligt. Om nu komiténs ifrågavarande förslag för
båda embetsverken, hvilka Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
upptagit, af Riksdagen godkändes, skulle de extra postexpeditörernas
antal — beräknadt efter förhållandena vid 1900 års slut — komma att
uppgå till 369 eller 49,2 % af antalet ordinarie (750), under det att antalet
extra telegrafister — likaledes beräknadt efter förhållandena vid
1900 års slut — skulle komma att uppgå till 97,5 % af antalet ordinarie
(280). Dessa proportioner ändrades alltjemt, men alltid till nackdel
för de extra i båda verken, hvarför en fördelning som vore afsedd
att träda i kraft år 1903 och då ansåges mer eller mindre fördelaktig,
redan inom få år icke längre motsvarade behofvet. Att under sådana
förhållanden ställa telegrafistkåren i så ogynsamt läge, som här föreslagits,
syntes motionären vara ur alla synpunkter olämpligt.

Mot komiténs förslag i denna punkt hade reservation anförts af
en dess ledamot, byråchefen i telegrafstyrelsen M. Wennman, som hemstält,
att det nuvarande antalet ordinarie telegrafister måtte ökas med
åtminstone 125, hvarigenom befordringstiden till ordinarie kunde nedbringas
till omkring 10 år. Reservanten beräknade, att vid bifall till
denna hemställan 45 extra telegrafister ändock måste bibehållas vid
förordnande året om, men att erfarenheten gifvit vid handen, att detta
antal årligen ökades med 12, under det att de öfriga extra äfven årligen
ökades i mycket större proportion än den beräknade afgången
bland de ordinarie.

Då motionären ansett det vara en billig fordran, att telegrafisternas
utsigter till befordran i anseende till väntningstiden likstäldes med

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 67

de qvinliga postexpeditörernas, hade motionären i tillgängliga personalförteckningar
sökt vinna upplysning om, huru stort antal nya telegrafistplatser,
som behöfde i staten uppföras utöfver de 70, som af Eders
Kongl. Maj:t föreslagits, för att väntningstiden skulle förkortas från 13 till

7 Vs år, och hade dervid kommit till det resultat, att ytterligare 81 nya
platser måste för ändamålet tillskapas. Den äldsta obefordrade extra
telegrafisten skulle, om så skedde, hafva en pröfvotid bakom sig af nära

8 år, en pröfvotid, som i fråga om postexpeditörerna i statsverkspropositionen
betecknades såsom »uppenbarligen allt för lång».

De dryga pensionsafgifter, som telegraftjenstemän i allmänhet hade
att erlägga, gjorde det särskildt angeläget, att icke denna pröfvotid
blefve allt för lång. Genom tillägg af retroaktivafgifter, som alltid
tillkomme för tjensteman, som efter fylda 25 år vunne befordran, blefve
nemligen pensionsafgifterna mycket höga, och det hade, såsom byråchefen
Wennman i sin reservation anmärkt, på senare tiden ofta inträffat,
att en sent befordrad telegrafist fått betala ända till 10 och 14
procent af aflöningen till pensionsinrättningen. Om nu väntningstiden
sattes till 13 år, så komme hvarenda telegrafist, som hädanefter utnämndes,
att få erlägga rätt dryga retroaktivafgifter, under det, om denna
tid sattes till 7 2, s år, de flesta torde kunna slippa denna extra tunga.

För de ytterligare skäl, som talade för en ökning af det af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna antalet qvinliga ordinarie telegrafister, har motionären
hänvisat till byråchefen Wennmans här ofvan omförmälda
reservation.

Slutligen har i två särskilda motioner sammanstämmande föreslagits,
att Riksdagen måtte — för åstadkommande af förbättring i aflöningen
åt de lokaltelefonister inom lägsta arfvodesklassen, livilka hade fullständig
tjenstgöring, samt för beredande i vissa fall af sjukhjelp eller inrättande
af sjukhjelpskassa för statens samtliga lokaltelefonister — höja
det i telegrafverkets utgiftsstat för år 1903 uppförda förslagsanslag för
»arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersättning, m. m. för
stationerna», med 21,000 kronor.

Såsom ’ skäl för berörda framställning hafva motionärerna anfört
följande.

I Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande Riksdag angående
ny stat för telegrafverket hade icke någon som helst aflöningsförbättring
blifvit beredd åt den stora arbetspersonal, som under benämning
lokaltelefonister vore anstäld i verkets tjenst.

Dessa lokaltelefonister uppginge för närvarande till ett antal af

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

omkring 750 stycken samt intoge, på grund af sjelfva arbetets beskaffenhet
och betingelserna för dess utförande, en undantagsställning mot
öfrig personal inom verket. De erhölle icke fast anställning, utan
komme endast i åtnjutande af månadsarfvoden, samt afskedades i regel
vid de större stationerna efter 5 års tjenst.

Den begynnelseaflöning, som tillkomme en lokaltelefonist efter slutad
utbildning, utgjordes af i Stockholm och Göteborg 40 kronor i
månaden, samt å öfriga stationer 35 kronor, och visade nedanstående
tabell den arfvodesstat, som för närvarande tillämpades på grund af
telegrafstyrelsens skrifvelse den 30 mars 1900.

Månadsarfvoden.

	För	lokaltelefoni	s t e r.
	35 kronor.	40 kronor.	45 kronor.	50 kronor.
I. Stockholm.......................................	—	6 mån.	6 mån.	derefter
Göteborg .......................................	—	6 mån.	12 mån.	derefter
II. Gefle, Helsingborg, Malmö, Norrkö-
ping, Sundsvall............................	6 mån.	6 mån.	12 mån.	derefter
III. Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö-
sand, Jönköping, Luleå, Örebro,
Östersund, Örebro, Borås..............	6 mån.	6 mån.	derefter	_
IV. Öfriga stationer......................	12 mån.	12 mån.	derefter	—

Dessutom kunde telefonisterna vid de största stationerna, der det
mest jägtande arbetet förekomme, göra sig berättigade till smärre belöningar
i form af flitpenningar, ersättning för öfvertidsarbete m. m.
Att denna ersättning för öfvertidsarbete vore obetydlig, särskild! för
den lägsta arfvodesklassen, framginge emellertid af telegrafstyrelsens
statsverkspropositionen bifogade utlåtande enär densamma vid Stockholms
station för sistlidne september månad blott utgjorde i medeltal
kronor 1: 68 för denna klass.

Det vore gifvet, att vexlingar i lefnadsomkostnader å de olika
platserna skulle på ett ytterst känsligt sätt göra sig gällande vid så
minimala aflöningsbelopp, och motionärerna ansåge derför det vara
fullt bei ättigadt, att, såsom nu skedde, hänsyn toges till stationsorten,
liksom äfven att aflöningen efter viss tjenstetid höjdes enligt
bestämda grunder. Men sjelfva begynnelseaflöningen vore alldeles för

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

låg, särskilt i betraktande af att eleven måste vidkännas uppoffringar
för sin utbildning, samt att hennes sålunda förvärfvade yrkesskicklighet
i allmänhet icke vore grundläggande för stadigvarande framtida utkomst.

Enligt nedanstående uppgift vore för närvarande lokaltelefonisterna
på följande sätt fördelade inom de olika aflöningsgraderna:

235	med månadsarfvode af	50	kronor,
222	B	B	B	45	B
155	B	B	B	40	B
139	B	B	B	35	B

Såsom jemförelse torde förtjena omnämnas, att under ett tidigare
skede af rikstelefonens verksamhet, eller år 1889, då delvis telegrafister
användes såsom lokaltelefonister, tillämpades följande arfvodesstat:

med månadsarfvode af 70 kronor.

))

b 65
» 60
b 55
B 50
B 40
b 30

Sålunda hade, i olikhet mot hvad på andra arbetsfält egt rum,
aflöningsförmånerna ingalunda ökats, oaktadt stegrade lefnadsomstnader
och större kraf på personalens expeditionsförmåga, under det telefonverket
utvecklat sig till en synnerligen vinstgifvande affär. Visserligen
hade telegrafstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förklarat tjenstgöringstiden
ej vara betungande, men i ett annat sammanhang hade
samma styrelse på det kraftigaste vitsordat, att denna telefontjenst vore
så svår och profvande, att det blefve omöjligt för den dermed sysselsatta
personalen att kunna, i likhet med andra statens tjenare, dermed
fortsätta till uppnådd pensionsålder.

Men om lokaltelefonistens ekonomiska existens vore bekymmersam
redan under helsans dagar, så framträdde dock de svårigheter, som
otryggheten i hennes ställning föranledde, ännu skarpare vid inträffadt
sjukdomsfall. Äfven om hennes sjukdom orsakats af öfveransträngning
under arbetet, vore hon dock i saknad af något som helst understöd från
telegrafverket, och för den ledighet hon åtnjöte, måste hon sjelf ersätta
sin vikarie.

Telegrafstyrelsen hade visserligen beträffande arbetarne vid verkets
linier och förråd erhållit tillstånd att utbetala sjuklrjelp, men för den

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

extra personalen i öfrigt funnes icke någon sådan förmån. De e. o. telegrafisterna
hade derför sjelfva bildat en sjukhjelpskassa, från hvilken
de åtnjöte understöd vid inträffad sjukdom, mot erläggande af en årsafgift
af 8 kronor. Gifvet vore, att inrättandet af eu sådan sjukhjelpskassa
skulle åt lokaltelefonisterna bereda en önskvärd förmån, men
dessa senares aflöning vore i allmänhet alltför knapp för att kunna
medgifva de härför erforderliga inbetalningarna.

Uti post- och telegrafkomiténs betänkande af den 31 oktober 1901,
hvilket läge till grund för den kongl. propositionen, funnes reservationsvis
uttalad den mening, att grundaflöningen för lokaltelefonister
borde i regel ej utgå med lägre belopp än 50 kronor per månad. Den
ökning i utgiftsstaten, som under nuvarande förhållanden härför vore
erforderlig, skulle enligt ofvan anförda arfvodesfördelning utgöra:

för 222 lokaltelefonister 5 kronor i månaden.

» 155 » 10 » » »

» 139 » 15 » » )>

eller summa pr år kronor 56,940.

Då antalet telefonapparater för närvarande uppginge till cirka
57,500, skulle alltså telefonverkets driftkostnader ökas med icke fullt
1 krona för hvarje apparat, i händelse personalen erhölle denna aflöning.

Då emellertid en sådan betydlig'' förbättring i grundaflöningen
skulle kunna väcka berättigade anspråk på förhöjning inom öfriga arfvodesklasser,
ansåge motionärerna försigtigheten bjuda att blott söka
ernå en mindre sådan förbättring i de lägst aflönade telefonisternas
bekymmersamma existensvilkor. Äfven den minsta aflöningsförhöjning
vore gagnelig, särskild! om dermed förenades sjukhjelp.

Beträffande denna senare, kunde densamma enligt motionärernas
mening antingen ordnas så, att telegrafstyrelsen i ömmande fall utbetalade
sådan sjukhjelp, eller ock på det sätt, att staten genom bidrag
intill hälften af de erforderliga årsafgifterna sökte medverka till inrättandet
af en sjukhjelpskassa för lokaltelefonisterna. Enligt ofvan angifna
siffra för e. o. telegrafisternas sjukhjelpskassa, skulle på så sätt
staten för hvarje lokaltelefonist betala till en sådan kassa 4 kronor per
år eller tillsammans för 750 lokaltelefonister 3,000 kronor, under det
att delegarna sjelfva vidkändes den andra hälften af årsafgiften.

Beträffande grundaflöningens höjning för den lägsta arfvodesklassen
med 5 kronor i månaden eller från 40 till 45 kronor i Stockholm
och Göteborg, samt från 35 till 40 kronor å öfriga stationer, så kunde

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

icke den årliga kostnadsökningen härför med noggrannhet beräknas af
annan än telegrafstyrelsen. Med ledning af ofvanstående tabeller öfver
antal och fördelning af nuvarande personal i arfvodesklasser, torde man
dock kunna anse, att denna ökning ej skulle öfverstiga 18,000 kronor,
äfven om de minsta stationer medräknades. Då emellertid åtskilliga af
dessa sistnämnda stationer i landsorten ej kräfde så sträng tjenstgöring,
samt lefnadsomkostnaderna å dessa platser ofta vore lägre än i de
större samhällena, så ansåge motionärerna, att telegrafstyrelsen i hvarje
fall borde pröfva, för hvilka bland dessa smärre stationer en sådan förhöjning
skulle utgå.

Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställningar om anslag till
telegrafverket grunda sig, likasom förslagen om anslag till postverket, på
det betänkande, som afgifvits af den år 1899 af Eders Kongl. Maj:t tillsatta
komité för uppgörande af förslag till nya stater för post- och
telegrafverken.

I fråga om telegrafverket karakteriseras komiténs förslag hufvudsakligen
deraf att, under det verkets ordinarie stat hittills varit
uppgjord allenast med hänsyn till telegrafrörelsen, komitén afsett, att
telegrafverkets organisation och antalet af dess fasta personal nu borde
afpassas efter de förändrade förhållanden, som telefonväsendets tillkomst
och hastiga utveckling medfört. De förslag, komitén i detta
syfte framstält, ansluta sig delvis till de anordningar, som för telefonrörelsens
uppehållande varit provisoriskt vidtagna, men innefatta i andra
afseenden, särskildt i fråga om distriktsförvaltningarnas organisation,
väsentliga förändringar i de nu bestående förhållandena.

Beträffande telegrafstyrelsen, hvarest för närvarande endast två
byråer äro å ordinarie stat uppförda, men hvars arbete emellertid genom
provisoriska anordningar faktiskt är uppdeladt på fyra byråer,
nemligen den administrativa byrån, liniebyrån, byrån för telegraftrafiken
och byrån för telefontrafiken, har komitén hemstält om uppförande
å styrelsens stat af dessa fyra byråer med för dem erforderliga tjensteman.
De nya tjenstemännen skulle enligt förslaget blifva till antalet
15, af hvilka de båda byråcheferna skulle erhålla aflöning i tredje
lönegraden, 3 tjensteman, af hvilka 1 vid telegrafverkets verkstad,
aflöning i andra lönegraden och 10 tjenstemän, bland hvilka 3 vid verkstaden,
aflöning i tredje lönegraden.

Komiténs förslag afser vidare, att såsom mellanmyndigheter mellan
telegrafstyrelsen och lokalförvaltningarna skulle — vid sidan af de sex

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

cheferna för liniedistrikten, hvilka skulle under ändrad benämning’ af
liniedirektörer bibehållas såsom arbetsledare och inspektörer med
afseende å telegraf- och telefonledningar samt andra telegrafverkets
byggnader — insättas fyra tjensteman med benämning telegrafinspektörer,
hvilka skulle hvar inom sitt område öfvervaka telegraf- och telefontrafiken
och vidtaga åtgärder för befrämjande af dess obehindrade
gång och ändamålsenliga skötsel, i sammanhang hvarmed den föreståndarne
för hufvudstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall
enligt gällande instruktion åliggande skyldighet, att inspektera stationerna
inom dem tilldelade trafikdistrikt och öfvervaka telegramvexlingen
inom distrikten skulle inskränkas till att endast afse deras egna
stationsområden, hvilka följaktligen skulle undantagas från telegrafinspektörernas
befogenhet i likhet med telefonväsendet i Stockholm, för
hvilket skulle tillsättas en särskild telefondirektör.

Beträffande telegrafstationernas indelning och deras föreståndares
aflöning afser komiténs förslag hufvudsakligen dels att stationernas
nuvarande, klassindelning, hvilken särskild! till följd af telefontrafikens
tillkomst icke vidare kan anses motsvara sitt ändamål, skulle omregleras
och 15 telegrafiststationer uppflyttas till kommissarieklass men i
stället anslag beviljas till inrättande af lika många nya stationer af
lägsta klassen, dels att direktörernas och kommissariernas inom de särskilda
klasserna aflöning skulle undergå reglering, dervid hänsyn jemväl
ansetts böra tagas till de för posttjenstemännen föreslagna löner,
och dels att en del af de hittillsvarande telegrafiststationerna skulle ererhålla
manliga, från betjeningsklassen hemtade föreståndare med aflöning
lika med de qvinliga stationsföreståndarne samt aflöningen regleras
äfven för telegrafister och nyssnämnde manlige stationsföreståndare.

Slutligen föreslås beträffande den vid stationerna biträdande personalen
dels ökning af antalet tjenster af vissa förut i staten förekommande
slag, dels uppförande i staten af åtskilliga, i allmänhet för tjenstgöring
vid telefonväsendet afsedda nya grupper af befattningshafvare och
dels fastställande af nya lönebelopp för hela den biträdande personalen.

Riksdagen, som i likhet med komitén är öfvertygad, att tefonväsendets
definitiva ordnande och statens för telegrafverket omreglering
i enlighet med de af statstelefonväsendets utveckling föranledda nya
förhållandena icke vidare bör undanskjutas, öfvergår nu till att yttra
sig angående de särskilda delarna af nu förevarande framställning.

Mot den af Eders Kong! Maj:t föreslagna förhöjningen af generaldirektörens
aflöning med 1,000 kronor har Riksdagen icke funnit anledning
till erinran.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, skulle enligt komiténs, af Eders
Kongl. Maj:t upptagna förslag i telegrafstyrelsens stat uppföras ytterligare
två byråchefsbefattningar och derigenom den nuvarande provisoriska
fördelningen af styrelsens arbete på fyra byråer blifva definitivt
fastslagen.

Då Riksdagen funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,
att de fyra byråerna inom styrelsen äro af behofvet påkallade, och någon
minskning af byråernas antal icke heller, såvidt nu kan bedömas,
lärer kunna framdeles ifrågakomma, har Riksdagen ansett sig böra godkänna
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

De å telegrafstyrelsens byråer biträdande tjenstemännen äro för
närvarande följande:

å administrativa byrån, på ordinarie stat: 1 kassör och bokhållare,
1 bokhållare, 1 statistiker och 3 revisorer, samt på extra stat: 1 kamrerare
och ytterligare 1 revisor;

å liniebyrån, på ordinarie stat: 1 förrådsförvaltare och 1 notarie,
samt på extra stat: 1 byråingeniör;

å byrån för telegraftrafiken, på ordinarie stat: 1 öfveringeniör samt
på extra stat: 1 notarie; samt

å byrån för telefontrafiken: 1 aktuarie och 1 notarie, båda på extra stat.

Dertill kommer det för alla byråerna gemensamma kansliet med 1
sekreterare, hvilken det jemväl åligger att bestrida ombudsmansgöromålen,
samt 1 registrator och aktuarie, sistnämnda båda tjenstemän
på ordinarie stat.

I fråga om den för telegrafstyrelsen erforderliga personal har af
komitén föreslagits

beträffande administrativa byrån: att styrelsens sekreterare samt
registratorn och aktuarien måtte i den nya staten hänföras till denna
byrå, att derstädes å extra stat anstälde eu kamrerare och en revisor
måtte uppföras å ordinarie stat, att en ny notarie- och ombudsmanstjenst
måtte inrättas och i sammanhang dermed sekreteraren befrias
från de honom nu åliggande ombudsmansgöromålen samt att benämningarna
för dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare vid
byrån måtte ändras, för den förre till hufvudkassör och för den senare
till bokhållare och kassakontrollant;

beträffande liniebyrån: att den på extra stat anstälde byråingeniören
måtte med ändrad benämning af öfveringeniör uppföras å ordinarie
stat och att en ny tjenst af första lönegraden, hvars innehafvare skulle
benämnas byråingeniör och ritare, måtte inrättas;

Bih. till Riksd. Prot. 1002. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 35 Håft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

beträffande byrån för telegraf''trafiken: att å byråns stat måtte uppföras
såväl den under nuvarande trafikbyrån hörande öfveringeniören,
livilkens benämning borde ändras till elektriker, som ock den å samma
byrå nu anstälde extra notarien samt att föreståndaren för telegrafverkets
undervisningsanstalt måtte under ändrad benämning af byråingeniör
och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt upptagas
å ordinarie stat;

beträffande byrån för telefontrafiken: att å denna byrås stat måtte
uppföras den extra notariebefattning och den extra aktuariebefattning,
hvilkas innehafvare nu tjenstgöra å den för en adjungerad ledamot
irån och med år 1898 anordnade byrå, att under byrån måtte sortera
telegrafverkets verkstad och såsom der anstälde tjenstemän å ordinarie
stat upptagas en verkstadsföreståndare, en verkstadsingeniör, eu kassör
och bokhållare samt eu bokhållare och materialförvaltare.

Angående aflöningarna inom telegrafstyrelsen har komitén, förutom
hvad ofvan nämnts angående höjning af generaldirektörens lön från

9.000 till 10,000 kronor, hemstält, att någon ändring i aflöningsförmånerna
för öfriga tjenstemän, som nu äro upptagna å ordinarie stat,
icke måtte vidtagas, att de två nya byråcheferna måtte i likhet med
de båda förutvarande erhålla aflöning i tredje lönegraden med 4,400
kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar jemte ett ålderstillägg
å 600 kronor efter fem år, att kamreraren, öfveringeniören och
verkstadsföreståndaren måtte erhålla aflöning i andra lönegraden med

3.000 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar jemte två
ålderstillägg å lönen efter fem och tio år, hvartdera å 500 kronor, samt
att de öfriga föreslagna nya tjenstemännen måtte erhålla aflöning i första
lönegraden med 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar
jemte ålderstillägg i likhet med tjenstemännen i andra lönegraden,
äfvensom att hufvudkassören hos telegrafstyrelsen, till hvilken för närvarande
å extra stat utgår felräkningspenningar med 500 kronor årligen,
måtte genom derom i aflöningsreglementet intagen bestämmelse tillerkännas
enahanda förmån.

Slutligen har af komitén föreslagits inrättande af ytterligare en
vaktmästarebefattning hos telegrafstyrelsen med samma aflöning som
för närvarande utgår till styrelsens vaktmästare eller 500 kronor lön
och 300 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg å lönen efter
fem år med 100 kronor, dock med förbehåll att, derest fri bostad åtnjutes,
lönen minskas med 150 kronor årligen.

I nu förevarande framställning till Riksdagen har Eders Kong!.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 75

Maj:t utan någon ändring upptagit hvad sålunda af komitén föreslagits
beträffande telegrafstyrelsens personal och densammas aflöning.

Med afseende å den stora ökning i telegrafstyrelsens arbetsbörda,
som af telefonväsendet förorsakats, och på de skål, som i öfrigt blifvit
i statsrådsprotokollet anförda, har Riksdagen funnit sig öfvertygad derom,
att en väsentlig ökning af telegrafstyrelsens personal är af oafvisligt
och stadigvarande behof påkallad. Endast beträffande två af de föreslagna
tjensterna, nemligen befattningarna såsom kassör och bokhållare
och såsom bokhållare och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad,
har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har nemligen icke funnit det vara ådagalagdt, att dessa befattningar
skulle för verkstadens förvaltning hafva sådan betydelse, att
desamma skulle jemte föreståndare- och ingeniörsbefattningarna derstädes
böra framför andra vid verkstaden behöfliga befattningar upptagas å
ordinarie stat.

Mot den föreslagna aflöningsstaten för telegrafstyrelsen har Riksdagen
i öfrigt icke haft något att erinra.

Riksdagen har här ofvan lemnat en antydan om den uppgift, som
enligt komiténs förslag skulle åligga telegrafinspektörerna. Genom de
ifrågavarande tjensterna, hvilka skulle inom telegrafverket bilda eu
motsvarighet till de vid postverket inrättade postinspektörstjensterna,
skulle dels telegrafstyrelsen befrias från handläggningen af en del
mindre vigtiga ärenden, dels ökad möjlighet beredas för telegrafverkets
tidsenliga utveckling och för sådana anordningar, hvarigenom telegrafverkets"
ledningar så fullständigt som möjligt utnyttjades och rörelsen
i öfrigt ordnades på det i ekonomiskt afseende mest fördelaktiga sätt,
och dels förbättrad kontroll å tjenstemännens medelsförvaltning åvägabringas.
Tjensterna skulle enligt förslaget uppföras å ordinarie stat
men deras innehafvare i likhet med postinspektörerna endast erhålla
förordnande på viss tid, nemligen tre år. Aflöningen för inspektörerna
har föreslagits till 5,000 kronor för år, deraf 3,750 kronor arfvode och
1,250 kronor tjenstgöringspenningar.

Då Riksdagen genom den i förevarande ämne af komitén lemnade
utredning funnit sig öfvertygad om gagnet af de ifrågavarande tjensternas
inrättande, och Riksdagen icke funnit något att invända vare sig
i fråga om de föreslagna trafikdistriktens antal eller beträffande aflöningarna
till inspektörerna, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders
Kongl. Maj:ts framställning i nu förevarande del.

Komitén har vidare föreslagit, att de sex cheferna för liniedistrikten,
de nu så kallade linieingeniörerna, skulle under namn af liniedirek -

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

törer uppföras å ordinarie stat med 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor
i tjenstgöringspenningar jemte rätt till två ålderstillägg, hvardera å
400 kronor, äfvensom att såsom deras biträden å distriktsbyråerna skulle
i staten upptagas dels 8 biträdande ingeniörer med 2,200 kronor i lön
och 1_,000 kronor i tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg i likhet
med liniedirektörerna, dels sex bokhållare med 1,500 kronor i lön och
700 kronor i tjenstgöringspenningar med två ålderstillägg, hvardera å
300 kronor, och dels sex materialvakter med 600 kronor i lön, 400
kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvardera å 200
kronor, att tilläggas tjenstgöringspenningarne. Hvad komitén sålunda
hemstält har utan någon förändring upptagits i det af Eders Kongl.
Maj:t framlagda förslaget till stat för telegrafverket.

Riksdagen har ansett sig så mycket hellre böra medgifva chefernas
för liniedistrikten uppförande å ordinarie stat, som gagnet af dessa
tjenstemäns verksamhet blifvit genom erfarenheten ådagalagdt; och har
Riksdagen äfven i fråga om den biträdande personalens vid liniebyråerna
upptagande i staten på sätt som föreslagits samt beträffande
ahöningarnes belopp funnit sig böra biträda den gjorda framställningen.

Telegrafverkets för närvarande gällande aflöningsstat upptager för
personalen vid stationerna följande grader och aflöningsbelopp, nemligen:

4 direktörer

lön.....................................................	............... 3,000	kr.
tjenstgöringspenningar ................	............. 1,000	»	4,000	kr.
29 kommissarier af l.-a klassen:
lön........................................................	.............. 2,250	kr.
tjenstgöringspenningar .....................	............... 750	»	3,000	kr.
24 kommissarier af 2:a klassen:
lön...........................................................	............... 2,025	kr.
tjenstgöringspenningar ..................	............. 675	»	2,700	kr.
13 kommissarier af 3:e klassen:
lön.......................................................	............ 1,800	kr.
tjenstgöringspenningar ...................	.............. 600	»	2,400	kr.
102 assistenter:
lön......................................................	.............. 1,200	kr.
tjenstgöringspenningar ......................	.............. 400	3)	1,600	kr.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

210 telegrafister:

lön........................................................................ 675 kr.

tjenstgöringspenningar ................................... 225 qqq pr_

Förenämnda stationspersonal eger att under stadgade vilkor åtnjuta
två ålderstillägg, utgående det första efter 5 och det andra efter 10
års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp hvar -

dera gången, nemligen:

för direktör och kommissarie af l:a klassen .. 500 kr.

» kommissarie af 2:a klassen......................... 400 »

» » » 3:e » 300 »

» assistent.............................................................. 300 »

» telegrafist....................................................... 100 » ;

hvarjemte telegrafister ega att efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring
ytterligare uppbära ett tredje ålderstillägg till samma belopp
och under enahanda vilkor som hvartdera af de två föregående ålderstilläggen.

Af ålderstilläggen anses tre fjerdedelar tillhöra lönen och en fjerdedel
tjenstgöringspenningarna.

Förutom de sålunda faststälda aflöningsförmånerna åtnjuter flertalet
stationsföreståndare för bestyret med telefongöromål särskilda
arfvoden, vexlande mellan 100 och 1,000 kronor.

Dessutom utgår hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms
centraltelegrafstation med 1,000 kronor om året samt åt föreståndaren
för Göteborgs telegrafstation med 600 kronor för år.

Af de 210 telegrafisterna äro omkring 100 föreståndare för station.
De öfriga tillhöra, liksom assistenterna, den biträdande personalen.
Telegrafister, som äro stationsföreståndare, åtnjuta, utöfver aflöningen,
fri bostad jemte fri vedbrand och belysning.

De enda sportler af någon betydenhet, som förekomma vid telegrafverket,
utgå till stationsföreståndarne och utgöras af den dem tillkommande
ersättning för telegramafgifters uppförande i räkning.

Af en genom komiténs försorg upprättad tabell öfver telegrafstationsföreståndarnes
inkomster framgår, att stationsföreståndarnes inkomster
af räkningshållningen under är 1899 uppgått i Stockholm till
omkring 5,000 kronor, i Göteborg till 3,000 kronor, i Sundsvall till
inemot 2,000 kronor, i Malmö till omkring 1,100 kronor och i Luleå
till i det närmaste 1,000 kronor och i öfrigt uppgått

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

vid	2	telegrafstationer till	700—800	kronor.
»	1			600—700
»	2	»		500—600	)>
»	6	»	»	400—500	»
	8	»	»	300—400	)>
	10	»		200—300	»
»	21		»	100—200	»

Beträffande stationsföreståndarnes inkomst af räkningshållning har
komitén föreslagit två ändringar nemligen dels att statens verk och inrättningar
borde, i likhet med hvad för sådana verk och inrättningar
eger rum i afseende å postafgilters förande i räkning, befrias från erläggande
af någon afgift för telegramafgifters förande i räkning, och
dels att telegrafdirektörerna i Stockholm och Göteborg borde underkastas
begränsning i inkomst af ifrågavarande sportler till halfva nettoinkomsten,
dock minst 2,500 kronor om året, medan återstoden skulle
fördelas mellan de stationstjenstemän, som lemnade direktören biträde
vid arbetet med räkningshållningen; hvaremot departementschefen till
statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning till det inom komitén väckta
och af telegrafstyrelsen förordade förslag, att stationsföreståndarne vid
telegrafverket måtte af ifrågavarande sportler odeladt uppbära en nettoinkomst
af 2,500 kronor för år; men att af hvad derutöfver inflyter
stationsföreståndaren måtte ega rätt att uppbära, sedan uppkomna förluster
afdragits, den ena hälften, och de stationstjenstemän, som biträda
stationsföreståndaren vid arbetet med räkningshållningen, den andra
hälften.

För aflöningsbeloppens afpassande efter stationsföreståndarnes olika
arbete och ansvar har komitén efter frånskiljande af å ena sidan de
stationer, hvilka ansetts fortfarande böra förestås af direktörer, och å
andra sidan de stationer, hvilkas skötsel ansetts kunna anförtros åt telegrafister
eller åt manlig personal med mindre qvalifikationer än kommissarier,
indelat återstående stationer i fyra klasser, och har komitén
närmare angifvit de allmänna grunder, till hvilka vid uppgörandet af
berörda klassificering tagits hänsyn.

Till direktörsklassen har komitén hänfört, utom de nuvarande direktörerna
vid telegrafstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Sundsvall, äfven en telefondirektör i Stockholm. Enligt komiténs förslag
skulle aflöningarna utgöra för telegrafdirektörerna i Stockholm och
Göteborg samt telefondirektören i Stockholm lön 3,500 kronor och
tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte två ålderstillägg å lönen,

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

hvardera å 500 kronor, samt för telegrafdirektörerna i Malmö och
Sundsvall 3,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,
likaledes med två ålderstillägg till lönen å 500 kronor hvartdera. Vid
tillämpandet af den nya aflönings staten skulle ej mindre de telegrafdirektörerna
i Malmö och Sundsvall i deras egenskap af föreståndare
för centraltelefonstationerna i vederbörande städer nu tillkommande årliga
arfvoden å 1,000 kronor än äfven de till direktörerna i Stockholm
och Göteborg utgående hyresersättningarna komma att försvinna.

Af de stationer, hvilka ansetts böra förestås af kommissarier, har
komitén hänfört till första klassen 5, hvilka alla redan nu tillhöra första
klassen, till andra klassen 23, af hvilka för närvarande 20 tillhöra första
och 3 andra klassen, till tredje klassen 24, af hvilka nu en tillhör
första klassen, 12 andra klassen och 7 tredje klassen, hvaremot återstående
4 för närvarande förestås af telegrafister, samt till fjerde klassen
17, af hvilka för närvarande 6 tillhöra tredje klassen och 11 äro telegrafiststationer.
Då å rikets största telegrafstationer dessutom skulle
placeras biträdande kommissarier till ett sammanlagdt antal af 12, af
hvilka 3 skulle hänföras till andra klassen och 9 till tredje klassen,
skulle enligt komiténs förslag samtliga kommissarietjensternas antal
komma att uppgå till 81.

I fråga om aflöningen för kommissarierna har komitén framstält
följande förslag:

kommissarie af l:a klass: 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar
.......................................................................... 4,500 kr.,

kommissarie af 2:a klass: 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor
i tjenstgöringspenningar ................................................... 3,600 kr.,

kommissarie af 3:e klass: 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor
i tjenstgöringspenningar ................................................... 3,200 kr.,

kommissarie af 4:e klass: 2,000 kronor i lön och 800 kronor

i tjenstgöringspenningar ............................................................ 2,800 kr.;

hvarjemte för samtliga kommissarier lönen skulle kunna höjas efter 5
år med 400 kronor och efter 10 år med ytterligare 400 kronor.

Beträffande de nuvarande 100 telegrafiststationerna föreslår komitén,
dels, på sätt framgår af hvad ofvan yttrats, att 15 af dem skulle
förändras till kommissariestationer men deras antal ändock bibehållas,
så att nya stationer af ifrågavarande klass skulle kunna inrättas på 15
orter, hvilka icke förut varit försedda med telegrafstation, dels att den
regel, att dessa stationers föreståndare borde vara qvinnor, icke vidare

80 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

skulle tillämpas beträffande ett antal af högst 20 bland stationerna, för
hviska föreståndare skulle utses bland manliga betjente, som genomgått
en inom verket anordnad teoretisk och praktisk undervisningskurs samt
nödig proftjenstgöring. Desse manlige föreståndare skulle vara i aflöning
likstälda med telegrafisterna.

De i telegrafverket anstälda telegrafisterna åtnjuta, såsom förut
meddelats, för närvarande 900 kronor i årlig aflöning'' jemte tre ålderstiHägg,
hvardera å 100 kronor, utgående efter respektive 5, 10 och
15 års väl vitsordad tjenstgöring, hvartill för de telegrafister, som äro
stationsföreståndare, kommer förmånen af fri bostad, lyse och vedbrand.
Då denna aflöning befunnits vara efter nuvarande förhållanden för låg,
bär komitén med hänsyn jemväl till de aflöningar, som föreslagits för
qvinliga postexpeditörer, bemstält, att aflöningen för de qvinligt stationsföreståndarne,
hvilka borde under denna benämning särskildt upptagas
i staten, måtte blifva densamma, som af komitén föreslagits för
postexpeditörer af fjerde graden eller 1,050 kronor lön och 450 kronor
tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera å
150 kronor, att utgå efter respektive fem och tio år. Efter telegrafstyrelsens
begrafvande skulle fri bostad jemte vedbrand och belysning
kunna tilldelas qvinliga stationsföreståndare mot årligt afdrag å lönen
af 250 kronor. Samma aflöningsförmåner skulle äfven gälla för de
manliga stationsmästarne.

Hvad komitén föreslagit beträffande föreståndarne för direktörs- och
kommissariestationerna återfinnes i Eders Kongl. Maj:ts framställning med
det tillägg beträffande kommissariestationen i Umeå, nu tillhörande första
klassen men af komitén föreslagen till placering i tredje klassen, att då
den nuvarande fasta lönen för kommissarien derstädes med 50 kronor
öfverstiger den lön, som enligt den nya staten skulle honom tillkomma,
af Riksdagen äskats särskildt medgifvande dertill, att af telegrafmedlen
finge användas så stort belopp, som utöfver en kommissarielön af tredje
klassen erfordras för att åt ifrågavarande tjensteman, derest han icke
inträdde å ny stat, bereda första klassens kommissarielön enligt äldre
stat. I fråga om föreståndarne för lägsta klassens stationer har deremot
en förändring vidtagits med anledning af en utaf telegrafstyrelsen
framstäf anmärkning af hufvudsakligen följande innehåll. Genom
benämningen »qvinliga stationsföreståndare» i ''stället för telegrafister
samt genom bostadsförmånens inräknande i lönen för de telegrafister,
som förestode station, syntes vara uttalad den uppfattningen, att dessa
vore af annan tjenstetid än de öfriga telegrafisterna och att alltså aflöningsreglementets
föreskrift i § 2 om förflyttning till annan tjenst -

Bihsdagens Skrifvelse N:o 115.

göringsort eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med
enahanda aflöning å stat ej vore tillämplig på alla telegrafister sinsemellan.
Det vore emellertid af vigt, att den förmån kunde bibehållas,
hvarigenom en telegrafist, som under sin arbetskraftigaste tid fått nedlägga
ett ofta ansträngande arbete på skötandet af en station, kunde
till fördel för såväl verket som henne sjelf vid högre ålder beredas ett
efter hennes krafter mera lämpadt arbete såsom biträde å en större
station. För möjliggörande af en sådan förflyttning vore nödvändigt,
att den särskilda benämningen »qvinlig stations föreståndare» utbyttes
mot telegrafist och att alla telegrafister i staten upptoges med den aflöning,
som komitén föreslagit för biträdande telegrafister, eller 1,300
kronor, dervid för dem, som förestode station, tillägg borde göras om
bostadsförmån eller hyresersättning. Denna ersättning syntes böra bestämmas
till samma belopp, som för närvarande utginge till qvinliga
stationsföreståndare, der ej bostadsförmånen lemnades in natura, eller
200 kronor, helst detta belopp äfven motsvarade skilnaden mellan de
af komitén föreslagna olika telegrafistlönerna. Enligt telegrafstyrelsens
åsigt borde stationsmästarnes aflöningsförmåner bestämmas på enahanda
sätt, som föreslagits för telegrafister som förestå station.

I enlighet med telegrafstyrelsens sålunda uttalade uppfattning hafva
i Eders Kongl. Maj:ts statsförslag upptagits aflöningar för »100 telegrafister
eller stationsmästare» med den af telegrafstyrelsen förordade
begynnelseaflöning, som fördelats i lön 900 kronor och tjenstgöringspenningar
400 kronor äfvensom ålderstillägg, på sätt komitén hemstält,
och med det af telegrafstyrelsen föreslagna tillägget rörande bostad
eller hyresersättning.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla hvad af Eders Kongl.
Maj:t föreslagits beträffande telegrafstationernas klassindelning. Hvad
angår telegrafdirektörernas aflöning har departementschefen enligt statsrådsprotokollet
beräknat, att för telegrafdirektören i Stockholm inkomsterna
skulle vid den nya statens tillämpning komma att minskas
med omkring 750 kronor, för telegrafdirektören i Göteborg ökas med
omkring 650 kronor samt för telegrafdirektörerna i Malmö och Sundsvall
bibehållas vid samma belopp som för närvarande. Vid denna beräkning
har emellertid departementschefen utgått från de bestämmelser
angående telegrafdirektörernas och öfriga stationsföreståndares ersättning
för räkningshållningen, hvilka, på sätt ofvan angifvits, af honom ansetts
böra af Eders Kongl. Maj:t utfärdas. För sin del anser Riksdagen att, då
telegrafdirektörerna synas hafva blifvit enligt komiténs förslag väl tillgodosedda,
anledning saknas till den af departementschefen förordade
Bih. till Bibel. Pvot. 1902. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Höft. 11

BiUsdagens Slcrifvelse N:o 115.

ändring af de bestämmelser angående ersättning för räkningshållningen,
hvilka komitén ansett lämpliga, helst som — enligt hvad som framgår
af de uppgifter angående stationsföreståndarnes inkomster af räkningshållning,
som meddelats i en vid komiténs betänkande fogad tabell —•
denna ändring endast skulle komma direktörerna i Stockholm och Göteborg
till godo. Derest emellertid, på sätt Riksdagen anser skäligt, ifrågavarande
bestämmelser erhålla den af komitén förordade affattning, synes
för direktören i Stockholm, hvilkens sammanlagda inkomst af tjensten
under år 1899 i berörda tabell uppgifvits till 10,994 kronor 33 öre,
uppkomma en minskning i inkomst med omkring 1,250 kronor utöfver
det af departementschefen i sådant afseende beräknade beloppet, under
det att den beräknade ökningen i inkomst för direktören i Göteborg
skulle inskränkas till 400 kronor. Då emellertid något beslut af Riksdagen
angående telegrafdirektörernas rätt till inkomst af räkningshållning
ej äskats, har Riksdagen ansett de i Eders Kongl. Maj:ts statsanslag
upptagna löneförmåner för dessa direktörer böra godkännas endast
under vilkor, att bestämmelserna angående deras inkomst af räkningshållning
erhålla det innehåll komitén föreslagit.

Beträffande kommissarierna torde den föreslagna inkomstökningen —
exempelvis uppgående för de fem kommissarierna inom den första
klassen till mellan 700 och 900 kronor och för elfva af andra klassens kommissarier
till belopp, vexlande mellan 200 och 600 kronor, under det för
återstående kommissarier af sistnämnda klass någon ökning icke skulle uppkomma
— icke vara större än som, med hänsyn dels till de särskildt genom
telefonväsendets tillkomst ändrade förhållandena och dels till aflöningarna
inom jemförliga områden, särskildt postverket, kan anses skäligt.

Riksdagen har icke haft något att erinra deremot, att stationerna af
lägsta klassen fortfarande skulle, oaktadt 15 af dem uppflyttas till kommissarieklass,
upptagas till ett antal af 100.

Förslaget, att ett mindre antal af dessa stationer skulle hädanefter
erhålla manliga föreståndare med lägre kompetens än för kommissarierna
är föreskrifven, har icke af Riksdagen bifallits.

Beträffande ofvan först omförmälda motion delar Riksdagen visserligen
den uppfattning, som ligger till grund för motionen, och anser,
att tillsättandet af manliga stationsföreståndare å förutvarande telegrafiststationer
icke bör gifva anledning till i tjensten oförvitliga qvinliga
stationsföreståndares aflägsnande mot deras vilja. Emellertid synes det
Riksdagen icke lämpligt att, med bibehållande af den i förslaget till aflöningsreglemente
innefattade grundsats om qvinliga stationsföreståndares
skyldighet att vara underkastade förflyttning till annan tjenstgöringsort

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 83

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad, besluta en bestämmelse
i sjette att bereda dem skydd mot förflyttning under de särskilda
förutsättningar, som i motionen angifvits. Riksdagen har derför velat
i sammanhang med sitt beslut om ökning af antalet telegrafkommissariestationer
hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning derom, att
vid genomförandet af detta beslut må förfaras i enlighet med nu angifna
grunder.

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna höjningen i aflöningen för
föreståndarne för lägsta gradens telegrafstationer har Riksdagen ansett
vara af behofvet synnerligen påkallad.

Vid de fyra direktör sstation erna finnas i gällande stat upptagna 12
biträdande kommissarier, hvilka komitén ansett böra bibehållas. Af
dessa skulle enligt komiténs förslag 3, som nu åtnjuta aflöning såsom
kommissarier af första klassen, erhålla samma aflöning som de föreslagna
stationsföreståndarne vid kommissariestationer af andra klassen,
eller 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor i tjenstgöringspenningar, och
de 9 öfriga, som nu tillhöra andra klassens kommissarier, bekomma aflöning
i likhet med de föreslagna stationsföreståndarne vid kommissariestationer
af tredje klassen eller 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor i
tjenstgöringspenningar, hvartill för de biträdande kommissarierna af
begge klasserna skulle komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å
400 kronor.

Vidare har komitén hemstält, att manliga vaktföreståndare vid
Stockholms och Göteborgs telefonstationer skulle under namn af kontrollörer
anställas till ett antal af 4 i Stockholm och 2 i Göteborg med
aflöning i likhet med kommissarier af tredje klassen, att vid hvardera
af centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg måtte å ordinarie
stat uppföras en manlig kassör och en qvinlig bokhållare med aflöning
för kassörerna af 2,000 kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar
jemte två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor, samt för bokhållarne
lön 850 kronor och tjenstgöringspenningar 350 kronor med
två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera.

Komiténs sålunda framstälda förslag om särskild! för direktörsstationerna
afsedd biträdande personal bär af Eders Kongl. Maj:t förelagts
Riksdagen; och har Riksdagen icke haft något att erinra emot hvad
i dessa afseenden föreslagits.

För assistenternas nuvarande antal och aflöningsförhållanden halfö
rut redogjorts. Komitén har med hänsyn till telefonväsendets tillkomst
hemstält, att assistenternas antal måtte ökas med 8 eller sålunda
till 110. Deras aflöningar hafva föreslagits till samma belopp som för

84 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

postexpeditörer af andra lönegraden eller till 1,500 kronor lön ocli 700
kronor tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å lönen, hvardera
å 300 kronor. Äfven i afseende å assistenterna återfinnes komiténs
förslag i Eders Kongl. Maj:ts framställning, hvilken Riksdagen ansett
sig böra bifalla.

På sätt i det föregående meddelats, äro i nu gällande stat för telegrafverket
uppförda 210 telegrafisttjenster med lön 675 kronor och
tjenstgöringspenningar 225 kronor jemte tre ålderstillägg å 100 kronor
hvardera, af hvilka 3, t anses tillhöra lönen och 1 4 tjenstgöringspenningarna.
Af nämnda telegrafister äro 100 stationsföreståndare och 110
biträden å telegrafstationer. Tillika finnas, enligt i statsrådsprotokollet
lemnad uppgift, omkring 170 extra telegrafister med ständig tjenstgöring.

Komitén, som ansett de qvinliga stationsföreståndarne och de biträdande
telegrafisterna böra i staten upptagas såsom två skilda grupper,
har funnit en ej oväsentlig ökning af antalet biträdande telegrafister
böra ega rum och i sådant afseende föreslagit, att bland den
vid stationerna biträdande personalen måtte i staten upptagas 200 telegrafister.
Då 20 af de hittillsvarande qvinliga stationsföreståndarne
enligt komiténs förslag skulle under den närmaste framtiden ersättas
med män, har beräknats, att sammanlagda antalet af de för den qvinliga
telegrafpersonalen afsedda ordinarie befattningar skulle ökas med
minst 70 stycken, hvarigenom enligt komiténs åsigt skulle åstadkommas
eu lämplig proportion mellan den ordinarie och den extra qvinliga
telegrafpersonalen, i det nemligen antalet af de extra telegrafister, som
under hela året skulle på förordnande tjenstgöra å telegrafstationerna
och hvilket antal torde komma att uppgå till omkring 100, således
skulle komma att motsvara omkring en tredjedel af den ordinarie
qvinliga telegrafpersonalen.

Till belysning af hvilken verkan en dylik ökning af antalet ordinarie
befattningar för den qvinliga telegrafpersonalen skulle medföra
för de nu obefordrade telegrafisterna, har komitén meddelat, att samtliga
de telegrafister, hvilka före år 1890 inträdt i telegrafverkets tjenst,
beräknades genom nämnda ökning kunna med ingången af år 1903
befordras till ordinarie.

De ordinarie biträdande telegrafisternas aflöning har af komitén
ansetts böra sättas till 1,300 kronor, deraf 900 kronor i lön och 400
kronor i tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera
å 150 kronor.

Såväl i fråga om de biträdande telegrafisternas antal som beträffande
deras aflöningsvilkor har Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

framlagt komiténs förslag oförändradt; och skulle sålunda på grund af
den förändring Eders Kongl. Maj:t vidtagit med afseende å komiténs
förslag till aflöning för de qvinliga stationsföreståndarne dessas kontanta
aflöning enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag blifva densamma som
de biträdande telegrafisternas.

I fråga om det behöfliga antalet telegrafister bär, på sätt ofvan
blifvit omförmäldt, uti en inom Riksdagen väckt motion föreslagits,
att i staten måtte uppföras 360 qvinliga telegrafister i stället för af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna 280. Då motionären icke väckt något
förslag om ändring i Eders Kongl. Maj:ts framställning om inrättande
af 20 stationsmästarebefattningar, har motionärens förslag ansetts innefatta
yrkande, att det i Eders Kongl. Maj:ts förslag bland biträdande
tjenstemän vid stationerna upptagna antalet af 200 telegrafister måtte
höjas till 280.

Riksdagen, som i staten bibehållit 100 qvinliga stationsföreståndare,
har bestämt antalet biträdande ordinarie telegrafister till 255.

Härigenom skulle å anslaget till biträdande ordinarie telegrafister
uppstå en ökning af 71,500 kronor utöfver det af Eders Kongl. Magt beräknade
beloppet, hvilken ökning emellertid skulle delvis uppvägas af den
minskning i förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,
vikariatsersättning m. in. för stationerna, hvilken skulle möjliggöras
genom minskadt behof af användning utaf extra ordinarie telegrafister;
och har Riksdagen ansett denna minskning böra beräknas
till 50,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t, enligt hemställan af komitén, föreslagit,
att antalet af de vid större telefonstationer anstälda qvinliga vaktföreståndare
måtte höjas från 30 till 40 och sistnämnda antal uppföras å
ordinarie stat äfvensom att deras aflöning, hvilken nu vexlar mellan
600 och 960 kronor för år, måtte bestämmas till 1,200 kronor, deraf
850 kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg
till lönen, hvartdera å 100 kronor.

Hvad sålunda föreslagits har Riksdagen ansett sig böra bifalla.

1 Eders Kongl. Maj:ts förslag till stat för telegrafverket äro vidare i
öfverensstämmelse med komiténs derom gjorda hemställan upptagna 150
interurbantelefonister, fördelade i två lönegrader med 100 i den högre
lönegraden med en aflöning af 1,000 kronor, deraf 700 kronor lön och
300 kronor tjenstgöringspenningar, samt 50 i andra lönegraden med
en aflöning af 800 kronor, deraf 550 kronor lön och 250 kronor tjenstgöringspenningar.
I hvardera graden skulle dessutom tillkomma två
ålderstillägg till lönen, hvartdera å 100 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Vid 1901 års början voro vid statstelefonväsendet anstälda ungefär
lika stort antal interurbantelefonister, som nu föreslås till uppförande å
ordinarie stat. Deras arfvoden utgå för närvarande med belopp,
vexlande mellan 600 och 780 kronor årligen. En afsevärd förbättring
skulle sålunda i händelse af bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag blifva
dem beredd. Då vid jemförelse med de aflöningar, som åtnjutas af i
postverket anstälda qvinnor och som föreslagits för telegrafister, någon
minskning i lönebeloppen icke synes skäligen kunna ifrågasättas och
någon anledning till nedsättande af interurbantelefonisternas antal icke
heller lärer förefinnas, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders
Kongl. Maj:ts förslag i denna del.

Antalet inom telegrafverket anstälda lokaltelefonister utgjorde vid
1901 års början omkring 750.

Eör att antagas till lokaltelefonist erfordras att kunna förete intyg
om genomgången folkskolekurs äfvensom s. k. friskbetyg af läkare.
Anställningen gäller vid de största stationerna vanligen endast fem år.
Aflöningen utgår efter olika grunder och vexlar mellan 420 och 660
kronor för år. Derest lokaltelefonist vid någon af de största stationerna
icke ådagalagt sådana egenskaper, att hon anses kunna lämpligen
befordras till interurbantelefonist, varder hon vid berörda tidrymds
slut entledigad ur telegrafverkets tjenst, men erhåller dervid en gratifikation
för en gång af 300 kronor.

Komitén har af anförda skäl ansett sig icke kunna förorda, att
några lokaltelefonister uppfördes å ordinarie stat, och derför förklarat
sig sakna anledning att närmare ingå på frågan om deras aflöningsförinåner.
I sistberörda afseende har emellertid afgifvits en reservation
emot komiténs betänkande af innehåll, att komitén bort uttala sig
för en förbättring i denna personals aflöningsvilkor, dervid tillika framhållits,
att lokaltelefonisternas begynnelseaflöning — nu utgörande 35,
högst 40 kronor i månaden — icke borde i regeln utgå med lägre belopp
än 50 kronor i månaden.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande i anledning af reservationen
lemnat utförlig redogörelse för lokaltelefonisternas löneförmåner och
dervid, bland annat, framhållit, att dessa löneförmåner vore högre, än
hvad qvinnor med motsvarande kompetens i allmänhet erhölle i aflöning.
Aflöningen till lokaltelefonisterna började med 35 eller 40 kronor
i månaden och stege till 45 eller 50 kronor i månaden samt till
55 kronor för lokaltelefonister, som i Stockholm betjenade de från underlydande
vexelstationer ingående landsledningarne. Med beräkning
af tjenstgöring i halfva dagsvakter motsvarade dessa aflöningar en

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 87

timpenning af 19,7 eller 22,6 samt 25,4 eller 28,2 och 31 öre. Härtill
komme ersättning för extra tjenstgöring och nät tjenst, gratifikation vid
afgång från tjenst vid de största stationerna, gratifikationer för bästa
vexlingstider i Stockholm och Göteborg m. in.

Den för september 1901 till lokaltelefonisterna i Stockholm utbetalda
aflöningen hade för de särskilda aflöningsklasserna i medeltal
uppgått till resp. kronor 41,68, 48,25, 53,75 och 60,00, dervid högsta aflöningen
uppgått till 65 kronor 30 öre.

I ofvan omförmälda motioner angående höjning af förslagsanslaget
till arfvoden till extra ordinarie tjenstemän, vikariatsersättning
m. m. för stationerna, från hvilket anslag lokaltelefonisternas
arfvoden utgå, framhålles emellertid, hurusom enligt motionärernas
åsigt en förbättring i de lägst aflönade telefonisternas arfvoden vore
synnerligen behöflig. I sådant afseende ansåge motionärerna begynnelsearfvodena
böra höjas för lokaltelefonister i Stockholm och Göteborg
från 40 till 45 kronor i månaden och för lokaltelefonister vid
öfriga stationer från 35 till 40 kronor i månaden, hvarjemte motionärerna
påkallat statens mellankomst för beredande af sjukhjelp åt lokaltelefonister.
I motionen, hvars motivering finnes här ofvan intagen,
hafva enligt närmare angifna grunder statens kostnader för sjukhjelp
åt lokaltelefonister beräknats till 3,000 kronor årligen och för ökningen
i deras minimiarfvoden till högst 18,000 kronor, och har i enlighet
härmed föreslagits, att omförmälda förslagsanslag måtte höjas med

21,000 kronor.

Då Riksdagen ansett billigheten kräfva, ej mindre att på sätt af
motionärerna föreslagits någon arfvodesförhöjning beviljas de lägst aflönade
lokaltelefonisterna, än äfven att något bidrag från statens sida
lemnas till beredande åt dem af sjukhjelp, har Riksdagen ansett, att å
omförmälda anslag bör af denna anledning beräknas en höjning med
det belopp motionärerna föreslagit.

I telegrafverkets stat finnas för närvarande icke uppförda några
ordinarie betjente vid stationerna. Enligt komiténs förslag skulle emellertid
i staten uppföras 25 betjente, hvaraf 7 förmän, 14 telegramsorterare
och 4 vaktmästare.

Aflöningen till dessa betjente utgår för närvarande med belopp,
vexlande

för förmännen mellan 720 och 1,095 kr. för år,

» telegramsorterarne » 600 » 840 » » » och

» vaktmästarne » 800 » 900 » » ».

Bihsdagens Skrifvelse N:o 115.

Vid uppgörande af förslag till deras aflöning såsom ordinarie betjente
bar komitén förmält sig kafva utgått från de aflöningsbelopp,
som af 1899 års Riksdag bestämdes för vaktbetjente vid postvei\kets
distrikts- och lokalförvaltningar. Samtliga de betjente vid telegrafverkets
stationer, hvilka af komitén föreslagits till ordinarie, skulle vara
anstälda å orter, å hvilka postvaktbetjente, enligt nu gällande aflöningsgrunder,
borde tillhöra den l:a eller 2:a af de tre lönegraderna för
sistbemälda betjente. Jemfördes de nu till ordinarie föreslagna betjentbefattningarna
vid telegrafverket sins emellan, syntes det komitén, att
förmännen vid budsändningen borde aflönas högre än telegramsorterarne
och vaktmästarne.

På grund deraf har komitén föreslagit, att i telegrafverkets stat
måtte uppföras 7 vaktbetjente af högre lönegrad med 600 kronor i lön,
400 kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvartdera å
200 kronor, utgående efter respektive 5 och 10 år, samt 18 vaktbetjente
af andra lönegraden med 600 kronor i lön och 350 kronor i
tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera å 150 kronor,
likaledes efter 5 och 10 år. Ålderstilläggen skulle för begge graderna
anses tillhöra tjenstgöringspenningarne.

Detta förslag, livilket oförändradt återfinnes i Eders Kong!. Maj:ts
framställning till Riksdagen, har Riksdagen ansett sig böra bifalla.

Likasom beträffande aflöningsförslaget för postverket har komitén
äfven i fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid
telegrafverket gjort det allmänna uttalande, att komitén vid uppgörande
af förslaget till aflöning för tjenstemän och betjente vid telegrafverket
ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar, som
på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna personal i form
af dyrtidstillägg, hvadan komitén afsett, att, om och i den mån sådant
dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare, äfven telegrafpersonalen,
när de föreslagna aflöningsbeloppen tillämpades, borde komma
i åtnjutande af dyrtidstillägg.

I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i nästföregående punkt i
förevarande afseende yttrat beträffande postverket anser sig Riksdagen
böra uttala, att, då fullständig lönereglering nu beslutits för den ordinarie
personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar och
Riksdagen anser, att de utaf Riksdagen för nämnda personal bestämda
lönebelopp äro med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes åligganden
och tjensteställning som å de nu rådande prisförhållanden tillräckliga,
några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från statsverkets

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. • 89

sida icke böra ifrågakomma. Hvad angår telegrafstyrelsens personal,
för hvilken någon lönereglering icke blifvit beslutad, bär Riksdagen,
då den af Riksdagen nu faststälda staten är afsedd att tillämpas först
med ingången af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg
för. nämnda år ej förekommit, ansett sig icke böra i detta sammanhang
afgifva något yttrande i förevarande afseende.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente
för telegrafverket anser sig Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad
Riksdagen under nästföregående punkt yttrat beträffande aflöningsreglementet
för postverket, böra äfven med afseende å nu ifrågavarande
reglementsförslag uttala, att, då i förslagets § 2 föreskrifves angående
tjenstemän och betjente såväl i telegrafstyrelsen som vid distriktsförvaltningarna
och stationerna, att med deras befattningar icke må förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig för
tjänstgöringen i styrelsen eller verket, uttrycket »annan tjenstebefattning»
bör anses i detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande
eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af
bolag lemnas.

I öfrigt har Riksdagen beträffande reglementeförslaget endast funnit
sig böra erinra följande.

Den i sista stycket af § 2 i förslaget intagna bestämmelse, att
tjensteman eller betjent vid di strikts förvaltning eller station skall efter
uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad att
med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, synes Riksdagen
icke vara fullt lämpligt afpassad efter de vid telegrafverket rådande
förhållanden, i det att särskildt inom den manliga tjenstepersonalen
pensionsrätt synes kunna understundom förvärfvas vid alltför tidig lefnadsålder.
Emellertid har frågan om bibehållande af nämnda stadgande,
hvithet redan är inom telegrafverket gällande, varit föremål
för komiténs öfvervägande, dervid komitén förklarat sig anse de nuvarande
bestämmelserna för stationstjenstemännen böra tills vidare
bibehållas för tjenstemannapersonalen vid telegrafverkets distriktsförvaltningar
och stationer, desto mera som komitén antoge, att, efter
det frågan om det civila pensionsväsendet i allmänhet — hvilken
fråga vore föremål för behandling inom annan komité — vunnit sin
lösning, det ej kunde antagas dröja länge, innan frågan om ändrade
bestämmelser i afseende å telegrafpersonalens pensionering blefve
föremål för behandling. På dessa skäl har Riksdagen icke heller ansett
sig böra utbyta berörda stadgande mot annan bestämmelse, hvarBih.
till Rilcsd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Käft. 12

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

emot Riksdagen ansett, att för underlättande af genomförandet af de
nya bestämmelser i förevarande afseende, om hvilka på förslag af pensionskomitén
kan blifva fråga, i § 16 i aflöningsreglementet bör, på
sätt af post- och telegrafkomitén föreslagits, föreskrifvas, att den, som
tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig underkasta sig
de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda
stadgade.

I fråga om de anslag under aflöningsstaten, som icke blifvit af
Riksdagen särskildt omförmälda, har Riksdagen icke haft något att erinra
emot hvad af Eders Kongl. Maj:t föreslagits, likasom Riksdagen
också ansett sig böra bifalla förslagen om öfvergångsaflöningsstatens
uteslutande, om anslag under pensions- och understödsstaterna samt
omkostnad sstaten äfvensom om anslaget till ränta och amortering.

De af Riksdagen sålunda fattade beslut innebära följande ändringar
i det af Eders Kongl. Maj:t framstälda förslag till utgiftsstater för
telegrafverket.

Ur staten för telegrafstyrelsens byrå för telefontrafiken hafva uteslutits
aflöningarna till dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare
och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad, hvarigenom
den för telegrafstyrelsen utförda slutsumman minskats med 6,000 kronor
till 113,700 kronor.

I staten för stationsföreståndare vid stationerna hafva dels i stället
för »100 telegrafister eller stationsmästare» upptagits »100 telegrafister»,
dels ock i anmärkningen vid förevarande punkt i staten orden »och
stationsmästare ega» utbytts mot »eger».

Genom ökning af de vid stationerna biträdande ordinarie telegrafisternas
antal från 200 till 255 komma aflöningarna för dessa telegrafister
att uppgå till 331,500 kronor, deraf 229,500 kronor lön och

102.000 kronor tjenstgöringspenningar och slutsumman för stationerna
att utföras med 1,238,600 kronor.

Det under rubriken »särskilda anslag» under aflöningsstaten upptagna
förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,
vikariatsersättning m. m. vid stationerna har dels minskats med

50.000 kronor i anledning af öfverflyttningen på ordinarie stat af ökadt
antal telegrafister och dels för beredande af förbättrade arfvoden äfvensom
sjukhjelp åt lokaltelefonister ökats med 21,000 kronor, hvadan
anslaget i staten uppförts med 950,600 kronor. Till följd häraf har
det för nämnda anslag äfvensom anslagen till dylika arfvoden och
vikariatsersättning in. m. för styrelsen och för distriktsförvaltningarna
gemensamt utförda belopp minskats med 29,000 kronor till 1,060,500

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

kronor samt summan af omförmälda »särskilda anslag» minskats med
samma belopp och sålunda upptagits till 1,344,200 kronor.

I anledning af de sålunda gjorda ändringarna kommer aflöningsstatens
slutsumma att belöpa sig till 2,788,300 kronor och telegrafverkets
utgiftsstater för år 1903 att erhålla en slutsumma af 6,366,500 kronor,
hvilket belopp med 36,500 kronor öfverstiger den i Eders Kongl. Maj:ts
förslag upptagna slutsumma.

Behållningen å telegrafrörelsen under år 1903, som, på sätt ofvan
omförmälts, af Eders Kongl. Maj:t beräknats skola uppgå till 170,000
kronor, kan sålunda, om till grund för beräkningen läggas Riksdagens
beslut, anslås till 133,500 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla,

att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning äfvensom inom Riksdagen väckta motioner, godkänt följande
i den vid denna skrifvelse fogade bilaga C upptagna utgiftsstater
för telegrafverket, att tillämpas under år 1903, nemligen:

A) Aflöningsstaten:

1) Telegrafstyrelsen ......................................................

2) Distriktsförvaltningarna ..........................................

3) Stationerna..................................................................

under vilkor beträffande de för telegrafdirektörerna i
Stockholm och Göteborg föreslagna atlöningar, att deras
inkomst af så kallad räkningshållning begränsas
till halfva nettoinkomsten af ifrågavarande sportler,
dock ej till mindre belopp än 2,500 kronor om året
för dem hvar, samt att återstoden enligt af Eders
Kongl. Maj:t faststälda regler fördelas mellan de stationstjenstemän,
som lemna direktören biträde vid
arbetet med räkningshållningen.

4) Särskilda anslag, förslagsvis .................................

B) Pensions- och understödsstaterna .................................

C) Omkostnadsstaten (förslagsanslag) ..............................

D) Ränta och amortering......................................................

samt sålunda för år 1903 bestämt
beräknadt, till 6,366,500 kronor, att

telegrafverkets

kr.

113,700

91,800

1,238,600

utgå

direkt af

» 1,344,200

» 253,840

» 2,030,620

» 1,293,740

anslag

telegrafmedlen.

förslagsvis

Biksdagens Skrifvelse N:o 115.

Vidare får Riksdagen i anledning af ofvanförstberörda motion hos
Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj: t täcktes tillse, att
inrättandet af nya kommissariestationer ej måtte föranleda, att ordinarie
qvinliga stationsföreståndare, mot hvilkas tjenstgöring anmärkning icke
förekommit och hvilka önska qvarstå vid sina nuvarande platser, blifva
derifrån förflyttade.

Slutligen får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels godkänt det
förslag till aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid telegrafverket,
hvilket innefattas i den vid denna skrifvelse fogade bilaga D,
dels ock medgifvit, att af telegrafmedlen må användas så stort belopp,
som utöfver eu kommissarielön af 3:e klassen erfordras för att
åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträder å ny stat,
bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

6:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande
af ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne
i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor till
1,500 kronor om året för hvar, ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
med dithörande stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag) måtte
höjas med 1,500 kronor eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Då på grund af de inom de tre ifrågavarande länen numera rådande
förhållanden tjenstgöringspenningarna för förste provinsialläkarne
derstädes skäligen synas böra utgå med samma belopp, som åtnjutas
af förste provinsialläkarne i det stora flertalet af rikets län, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
för beredande af ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne
i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor
till 1,500 kronor om året för hvar, höjt ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
med dithörande stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag)
med 1,500 kronor, eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Hospitals underhåll.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att i aflöningsstaten
för Kristinehamns hospital finge åt en underläkare upptagas

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

elt kontant aflöningsbelopp af 2,000 kronor, hvaraf två tredjedelar skulle
utgöra lön och eu tredjedel tjenstgöringspenningar, samt såsom naturaförmåner
bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och
kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom kostförbättringspenningar
200 kronor; att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna
vid Upsala hospital och asyl förblefve förenade, den i aflöningsstaten
för hospitalet för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor,
Ange höjas med 1,300 kronor till 4,500 kronor, hvaraf två tredjedelar
skulle utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; att under
den årliga semester af en månad, som de vid hospital och asyler för
sinnessjuke anstälde sysslomän egde åtnjuta, arfvode till vikarien finge
utgå till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar
under tiden för semestern; att, på det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i
tillfälle att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital
och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda
höjning i nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af
sinnessjukvårdsanstalterna i Vadstena och Lund äfvensom åt predikanten
och sekreteraren vid anstalten i Upsala, det belopp af högst 21,300
kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka
ej vore i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, finge höjas med

3,000 kronor till högst 24,300 kronor; att naturaförmåner för predikant,
som vore vid hospital eller asyl boende, äfvensom för bokhållarne vid
dessa anstalter, finge utgöras af bostad med möbler och sängkläder,
lyse, bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning eller, der
sådan kost icke förekomme, kost lika med allmänna afdelningen samt
såsom kostförbättringspenningar 200 kronor; samt att samtliga de sålunda
föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner samt vikariatsersättningar
skulle utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i aflöningen
för sysslomannen vid Upsala hospital med anledning af det
ökade arbete, som för honom blifvit en följd af asylens tillkomst, har
Riksdagen velat erinra derom, att, på sätt det vid 1899 års statsverksproposition
fogade protokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1899 under punkten 29 utvisar, medicinalstyrelsen i skrifvelse den 30
september 1898 förklarat, att arbetet för den ifrågavarande sysslomannen,
innan asylen kommit i regelbunden verksamhet, måste anses
blifva större än sedermera. I det till nu förevarande ärende hörande
statsrådsprotokollet meddelas, att asylens beläggning nu framskridit så
långt, att densamma vid innevarande års slut kan beräknas vara i det

Riksdagens Skrifvelse N:o 115,

närmaste fullbordad och organisationen i öfrigt vid samma tidpunkt i
väsentliga delar afslutad. Med afseende härå och då aflöningen till
sysslomannen vid den med Upsala hospital och asyl närmast jemförliga
anstalten, nemligen Lunds hospital och asyl, utgår med 4,200 kronor,
och tillräckliga skäl att för sysslomannen i Upsala fastställa ett högre
aflöningsbelopp icke synas förefinnas, har Riksdagen ansett, att den
nu för sysslomannen vid Upsala hospital i stat uppförda aflöning 3,200
kronor bör under den af Eders Kongl. Maj:t angifna förutsättning, att
syssloman sbefattningarna vid Upsala hospital och asyl förblifva förenade,
ökas med allenast 1,000 kronor, eller till 4,200 kronor, hvaraf två
tredjedelar böra utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar.

Hvad angår Eders Kongl. Maj:ts framställningar om anslag för beredande
af arfvode med 1,000 kronor åt ytterligare en bokhållare vid
Upsala hospital och asyl samt om förhöjning till nämnda belopp af
nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af sinnessjukvårdsanstalterna
i Vadstena och Lund, har Riksdagen icke funnit det vara
utredt, att för desse bokhållare erfordras högre kontant aflöning än det
för innehafvare af dylika tjänster nu faststälda belopp af 600 kronor,
hvartill komma naturaförmåner till af medicinalstyrelsen beräknadt
värde af omkring 600 kronor. Deremot har Riksdagen ansett sig böra
medgifva inrättandet vid Upsala hospital och asyl af en bokhållaretjenst
med sist nämnda aflöningsförmåner, likasom Riksdagen också ansett förslaget
om beviljande af medel till arfvode åt en bokhållare vid Kristinehamns
hospital böra godkännas.

I de delar af Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning, om
hvilka Riksdagen icke här ofvan särskild! yttrat sig, har Riksdagen
funnit sig böra bifalla hvad af Eders Kongl. Majd föreslagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen medgifvit
att i aflöningsstaten för Kristinehamns hospital må åt en underläkare
upptagas ett kontant aflöningsbelopp af 2,000 kronor, hvaraf
två tredjedelar skola utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar,
samt såsom naturaförmåner bostad med möbler och sängkläder, lyse,
bränsle, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom
kostförbättringspenningar 200 kronor;

att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna vid Upsala
hospital och asyl förblifva förenade, den i aflöningsstaten för hospitalet
för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor, må höjas med 1,000
kronor till 4,200 kronor, hvaraf två tredjedelar skola utgöra lön och
en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att under den årliga semester af en månad, som de vid hospital

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

och asyler för sinnessjuke anstälde syssloman ega åtnjuta, arfvode till
vikarien må utgå till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarens tjenstgöringspenningar
under tiden för semestern;

att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna arfvoden
åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital och åt ytterligare en
bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda höjning i nu utgående
arfvoden åt predikanten och sekreteraren vid anstalten i Upsala,
det belopp af högst 21,300 kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden
åt tjensteman, hvilka ej äro i hospitalens och asylernas lönestater
upptagna, må höjas med 1,800 kronor till 23,100 kronor;

att naturaförmåner för predikant, som är vid hospital eller asyl boende,
äfvensom för bokhållarne vid dessa anstalter må utgöras af bostad
med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost efter
första klassens utspisning eller, der sådan kost icke förekommer, kost
lika med allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar
200 kronor; samt

att samtliga de sålunda föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner
samt vikariatsersättningar må utgå af förslagsanslaget till hospitals
underhåll.

Statens jern vägstrafik.

8:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under
sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen dels i punkten 8, att Riksdagen
måtte medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens
jernvägar uppfördes arfvoden till följande nya tjensteman vid distrikten,
nemligen en trafikinspektör, en maskiningeniör och en byråassistent,
samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden upptoges ett tillläggsarfvode
efter 500 kronor för år för ytterligare en maskiningeniör,
dels och i punkten 9, att Riksdagen måtte medgifva, att, derest t. f.
öfver direktören och chefen för trafikafdelningen inom jernvägsstyrelsen,
distriktscliefen Axel Rudolf Gorm blefve af Eders Kongl. Maj:t konstituerad
till öfverdirektör och chef för samma afdelning, till Corin
finge från och med den dag, han blefve konstituerad, af jernvägstrafikmedlen
utanordnas ett personligt lönetillägg af 2,100 kronor för år
räknadt, hvilket belopp dock, i den mån Corin intjenade ålderstillägg
såsom öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering af öfverdirektörens
för trafikafdelningen i aflöningsreglementet nu uppförda aflöning
ökning i aflöningsförmånerna för denne kunde komma att inträda,
skulle minskas med belopp, motsvarande ålderstillägget eller ökningen.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

I särskild skrifvelse anmäler Riksdagen sina i anledning af Eders
Kongl. Maj:t berörda framställningar fattade beslut.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har Eders Kongl. Maj:t
icke föreslagit någon annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma måtte ökas med 85 kronor eller från 185,572 kronor till
185,657 kronor.

Riksdagen har för år 1903 faststält samtliga ifrågavarande anslag,
som här ofvan icke blifvit omförmälda, till samma belopp som i innevarande
års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, ökats med 85
kronor eller från 185,572 kronor till 185,657 kronor.

Arbetareförsäkringeii.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders
Kongl. Maj:t måtte ega för år 1903 använda de till underlättande af åtgärder
för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta
belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under
enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 29 maj 1901 (n:o 101)
äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.

Riksdagen, som i särskild skrifvelse anmäler sitt beslut i anledning
af Eders Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen utom hufvudtitlarna
gjorda framställning, att till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande måtte afsättas en summa
af 250,000 kronor, har icke haft något att erinra emot Eders Kongl.
Maj:ts nu ifrågavarande förslag;

och har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, medgifvit,

att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1903 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsätta belopp, i mån af behof,

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:oj att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det
antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år
städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem derutöfver tilloch med 2,600, samt
med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva följande
anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

ll:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för handhafvande af kontroll å för säkring sanstalterna för
år 1903, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat
anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Öfverståthållareembetet.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt
utgifvande af »Polisunderrättelser» på extra stat för år 1903 anvisa

17,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som först beviljades af 1877 års Riksdag
med ett belopp af 6,000 kronor och derefter redan af 1878 års Riksdag
höjdes till 10,000 kronor, blef derefter af 1885 års Riksdag, i samBih.
till Biksd. Prat. 1502. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Höft. 13

Bilisdagens Skrifvelse N:o Ilo.

manhang med antagandet af lagen angående lösdrifvares behandling,
utfärdad den 12 juni 1885, ökadt till 15,000 kronor, med hvilket belopp
anslaget sedermera oförändradt utgått.

Riksdagen, som funnit den föreslagna ökningen af anslaget vara
af behofvet påkallad, har alltså för år 1903, till utgifvande under
samma år af »Polisunderrättelser», på extra stat anvisat 17,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

13:o). Eders Kongl. Majrt har föreslagit Riksdagen, dels i punkten
14 under sjette hufvudtiteln att på extra stat för år 1903 ställa till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 95,000 kronor att användas
till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan
kunde af förhållandena påkallas, under medgifvande tillika att reservationer
å detta anslag jemväl finge användas för det i punkten 15
under samma hufvudtitel omförmälda ändamål, när sådant funnes behöfligt;
dels ock i sistnämnda punkt, att på extra stat för år 1903 ställa
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 25,000 kronor att
användas till åtgärder för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
och gripande.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställningar, får anmäla, att Riksdagen på extra stat för
år 1903 stält till Eders Kongl. Majrts förfogande

a) ett anslag af 95,000 kronor att användas till aflöning och underhåll
af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, under medgifvande tillika, att reservationer å detta anslag
jemväl må användas för det i nästföljande moment omförmälda ändamål,
när sådant finnes behöfligt; samt

b) ett anslag af 25,000 kronor att användas till åtgärder för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande.

14:o). På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum,
till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt
till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne,
på extra stat för år 1903 anvisat 17,500 kronor.

15:o). Med anledning af Eders Kongl. Majrts derom gjorda
framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt
rum, för uppehållande under är 1903 af en kronofogdetjenst och en härad
sskrif v äretjenst i Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Norrbot -

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

tens län, på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 8,400 kronor,
att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

Väg- och vattcnbyggiiadsstaten.

16:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag åt

10,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom
till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar,
då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

inläggning af telefonledningar.

17:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
bär Riksdagen af det utaf 1899 års Riksdag för anläggning af
vissa telefonledningar beviljade anslag å 2,994,000 kronor på extra stat
för år 1903 anvisat återstående 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

18:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
har Riksdagen, på extra stat jemväl för år 1903 anvisat till arfvode
för granskning af hospitalens räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor.

Hospitals värdi''!).

19:o) På grund af Eders Kongl. Majds derom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum,
på extra stat för år 1903 anvisat ett anslag af 18,000 kronor till underhåll
af Jerf so sjukhus för spetelske.

20:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj ds derom framstälda
förslag, har Riksdagen af det till uppförande d Restad i Elfsborgs län
af en asyl för sinnessjuke m. in. beviljade anslag å 2,585,000 kronor på
extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 675,000 kronor.

21:o) Eders Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att för uppförande
på Kristinehamns hospitals område af en så kallad kolonibyggnad på
extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 38,500 kronor.

100

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Riksdagen, som icke haft något, att emot Eders Kongl. Majrts förevarande
framställning erinra, har alltså, för uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, på Kristinehamns hospitals
område af en så kallad kolonibyggnad, afsedd för fri vård af 29 manliga
patienter, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 38,500 kronor.

22:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för
byggnadsarbeten vid Hemösands hospital på extra stat för år 1903
anvisa 288,000 kronor.

Genom de byggnadsarbeten, hvartill anslag i denna punkt begärts,
skulle icke vinnas någon tillökning af antalet platser vid Hernösands
hospital. Vid sådant förhållande och då behofvet af ökadt utrymme å
vårdanstalterna för sinnessjuke alltjemt är synnerligen känbart, har
Riksdagen hyst tvekan, huruvida så stort belopp, som nu ifrågasatts,
skäligen kan böra uppoffras för en modernisering af Hernösands hospital,
hvilket visserligen, efter hvad som framgår af statsrådsprotokollet,
icke är tidsenligt inredt och utrustadt, men emellertid lärer vara för
sitt ändamål användbart. Vid jemförelse med den framställning om
anslag för byggnadsarbeten vid Vexiö hospital, som i nästföljande punkt
omförmäles, har Riksdagen funnit, att då genom det anslag, som för
sistnämnda hospital biff vi t. begärdt, ett afsevärdt antal nya platser, afsedda
för kriminalpatienter, skulle vinnas och dessutom behofvet af
ombyggnad af cellpaviljongen vid Vexiö hospital lärer vara högeligen
trängande, sistberörda framställning borde anses vara framför förslaget
om byggnadsarbeten vid Hernösands hospital förtjent af Riksdagens bifall.

På grund häraf och med hänsyn särskild! dertill att, intilldess behofvet
af utrymme å rikets hospital varder nödtorfteligei* tillgodosedt,
utgifterna för hospitalsväsendet höra jemte nödigt underhåll af de förutvarande
hospitalen åsyfta hufvudsakligen beredande af möjlighet till
intagande å hospitalen af ökadt antal patienter, har Riksdagen ansett
sig icke kunna för närvarande och samtidigt dermed, att ett betydande
anslag till Vexiö hospital beviljas, äfven bevilja det begärda anslaget
till byggnadsarbeten vid Hernösands hospital.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning icke af Riksdagen bifallits.

23:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för utvidgning
af Vexiö hospital på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af
463,500 kronor.

101

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

Riksdagen har ansett sig höra bevilja nödigt anslag för uppförande
af en nybyggnad vid Vexiö hospital för inrymmande af kriminalpatienter,
hvarigenom ett steg skulle tagas i deri rigtning, som angifvits
i Riksdagens i statsrådsprotokollet omförraälda skrifvelse den 9 maj
1900. Då de beräknade kostnaderna för denna byggnad, 392,049
kronor 25 öre, emellertid synts Riksdagen vara alltför högt upptagna,
särskild! som i byggnaden ej skulle inrymmas bostad för läkare
eller syssloman, och betydlig besparing torde kunna vinnas derigenom
att byggnaden uppföres i större höjd och dess utsträckning i
stället minskas, har Riksdagen ansett sig böra så bestämma anslaget,
att för den ifrågavarande byggnaden blifver tillgängligt ett belopp af
omkring 300,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra emot beräkningen af kostnaden
för nytt ångpanna- och maskinhus, sammanbindningsgångar, utvidgning
af tvättafdelningen in. m., ny torkinrättning samt spårväg,
hvilka byggnader äfven synas vara behöflig^ och lämpligen torde böra
utföras samtidigt med byggandet af den för kriminalpatienter afsedda
paviljongen, skulle genom den af Riksdagen beslutade nedsättning i det
för sistnämnda byggnad afsedda beloppet det erforderliga anslaget
kunna minskas till 371,263 kronor, hvilket belopp emellertid synts
lämpligen kunna afrundas till 375,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen, för utvidgning
af Vexiö hospital, på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp
af 375,000 kronor.

Diverse anslag.

24:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ombyggnad!r
in. in. vid kar antänsinr ältning en gå Kcinsö å extra stat för år 1903
anvisa ett anslag af 50,570 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning och har alltså, för ombyggnader m. m. vid karantän
sinrättningen på Känsö i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, å extra stat för år 1903 anvisat
ett anslag af 50,570 kronor.

25:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för
uppförande af ny bostad för karantänsdrängarne vid kar antänsinr ättning en
på Känsö på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor,

102

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Den kostnad, som för uppförande af ifrågavarande byggnad beräknats,
har synts Riksdagen vara alltför högt tilltagen och skäligen
kunna nedsättas till 15,000 kronor; hvadan Riksdagen, i anledning af
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, för uppförande af ny
bostad för karantänsdrängarne vid karantän sinrättningen på Känsö, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjord ritning jemte arbetsbeskrifning,
på extra stat för år 1903 anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

26:o) Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
inhemtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, nämnda embetsverk förskjutit
följande belopp, hvilka borde anmälas till ersättande af Riksdagen
under sjette hufvudtiteln, nemligen:

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt kongl. brefvet
den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster, hvarmed boställen
varit förenade, egt undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit

fardagsår............................................................................... kr. 1,424: 93

atlöningsfyllnad, enligt kongl. brefvet den 31 augusti

1900, till eu länsman ............ » 320: _

ersättning, enligt kongl. brefven den 18 oktober
1899, den 31 Maj 1895 och den 7 februari 1896, till innehafvarno
af tre särskilda boställen för saknad afkomst
af exproprierad jord.............................................................. » 333; 19

till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län, enligt kongl. brefvet den 17 oktober
1900, utanordnade medel till komplettering af persedelförrådet
vid karaktänsinrättningen på Känsö ................... » 5,469: 05

till medicinalstyrelsen, enligt kongl. brefven den
30 mars 1894, den 9 juni 1899 och den 4 oktober 1901,
utanordnade medel för bestridande af vissa kostnader för

den svenska farmakopéns omarbetning samt till arfvoden
åt vissa ledamöter i en af medicinalstyrelsen för utgifvande
af en ny upplaga af farmakopén tillsatt komité... » 11,489: 87

till aktuarien hos kommerskollegium I. Flodström,
enligt kongl. brefvet den 13 september 1901, utbetaldt
arfvode för utarbetande af en sammanfattning af de på
grund af Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1900 infordrade
uppgifter om statens embets- och tjenstemäns dagliga
tjenstgöringstid in. m...........................''............................... » 1,100: —

Transport kr. 20,137: 04

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport kr.

enligt kongl. brefvet den 27 september 1901 för
tryckning af medicinalstyrelsens utlåtande öfver särskilde

komiterades förslag till lasarettsstadga in. m...................... »

enligt kongl. brefven den 21 september 1900 och
den 19 januari 1901 utanordnade kostnader för utredning
och förslag rörande inrättandet af en riksförsäkringsanstalt
för försäkring af arbetare för olycksfall i arbete,
nemligen resekostnadsersättning och traktamente samt
arfvoden åt komiterade m. fl., ersättning till en komiterad
för mistade tjenstgöringspenningar samt sekreterare arfvode

............................................................................................ »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
till de, på grund af Riksdagens skrifvelse den 29 april
1899, tillkallade komiterade för utarbetande af förslag
till ändring i gällande stadganden angående tillhandahållande
af tidningar genom postverkets försorg, ersättning
till en komiterad för mistade aflöningsförmåner,
åtskilliga kostnader för ifrågavarande ändamål, sekreterarearfvode
samt kostnad för tryckning af det utarbetade
förslaget .................................................................... »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
till ordförande och ledamöter i den af Eders Kongl. Maj:t
på grund af Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1899 tillsatta
komité för behandling af frågan om inrättande af
förliknings- och skiljenämnder i tvister mellan arbetsgivare
och arbetare, arfvoden till komiténs sekreterare
och notarie samt tryckningskostnader med flere utgifter

för komitén ................................................................................... »

arfvoden till ledamöterna i den, enligt kongl. brefvet
den 20 maj 1898, tillkallade kommissionen för utarbetande
af förslag till bestämmelser rörande vilkoren för
anläggning och begagnande af elektriska ljus- och kraftledningar,
resekostnadsersättning och traktamente till en
ledamot, sekreterarearfvode samt tryckningskostnader med

flere utgifter för kommissionen................................................ »

för gäldande, enligt kongl. brefven den 22 september
1899, den 29 mars 1900 och den 11 oktober 1901,
af vissa kostnader för militärhandräckning från Bohusläns

Transport kr.

103

20,137: 04
676: 05

813: 58

20,948: 92

10,506: —

9,653: 10

62,734: 69

104

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport kr. 62,734: 69

och Vestgöta-Dals regementen för släckning af en
skogsbrand i augusti 1899 inom Krokstads in fl. socknar
vid gränsen mellan Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs
län...................................................................................... » 2,578: 95

för gäldande, enligt kongl. brefven den 28 juni och
den 13 september 1901, af vissa kostnader för militärhandräckning
från Uplands regemente samt af andra utgifter
för släckning af en skogsbrand i maj 1901 å Danmarks
sockens allmänning i Upsala län .............................. » 1,599: 54

Summa kr. 66,913: 18.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt
tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett anslag
af 66,915 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen
bifallits.

27:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,
med bifall till Kongl. Maj:ts derom aflåtna proposition, för ny
reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901 öfvergångna
brand, åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen af mark, som
erfordras till utläggning, enligt af Eders Kongl. Maj:t den 20 december
1901 faststäld regleringsplan, af gator, torg och andra allmänna
platser samt till bestridande af de med regleringens genomförande i
öfrigt förenade kostnader dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 75,000 kronor, dels ock ett lån å 300,000 kronor, att
lyftas under år 1903, anslaget i statskontoret och lånet i riksgäldskontoret,
mot vilkor i afseende å lånet, som i berörda skrifvelse närmare
angifvas.

28:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvagstrafik,
å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1903 anvisat 1,050,000
kronor,_ med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 407,800
kronor.

105

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

29:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kong! Majrts derom gjorda framställning,
för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Eslöfs och Hessleholms
jernväg sstationer, å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1903 anvisat
500,000 kronor, med rätt för''Eders Kongl. Maj:t att låta utaf
detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel
utanordna 250,000 kronor.

30:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1903
anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till förstärkning genom rälsutbyte
af öfverbyggnaden å handelen Svartön—Malmberget, 472,500 kronor, med
rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år
af tillgängliga medel utanordna detta belopp.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.
Maj:ts berörda framställning vunnit Riksdagens bifall.

31:o) I en den 4 nästlidne april afbiten proposition (n:o 81) har
Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen,
bland annat, att å extra stat för år 1903 anvisa ett anslag af
1.41,500 kronor för beredande af delaktighet i enskilda jernvägarnes
pensionskassa jemväl för inqvarteringsförmånen för de till vestkustbanan
förut hörande, i statens jern vägars tjenst numera anstälde tjenstehafvare,
som äro delaktiga i nämnda pensionskassa, med rätt för Eders
Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna detta belopp.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.
Maj:ts berörda framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

32:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1903
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande 1,000,000 kronor till bidrag
för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen,
med bifall till berörda förslag, till bidrag för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar,
för år 1903 anvisat 1,000,000 kronor.

33:o) Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder har Eders Kongl.
Maj:t begärdt ett anslag för år 1903 af 300,000 kronor.

Bih. till Rihsä. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afä, 1 Band. 35 Eäft.

106

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, liar Riksdagen,
med bifall till berörda förslag, till understödjande af brobyggnader och,
företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och
farleder, för år 1903 anvisat 300,000 kronor.

34:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna liufvudtitel i punkten
37 föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 4 januari 1902 angifna grunder,
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente
i civildepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli
samt till civildepartementet hörande embetsverk och kårer, å extra stat
för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 1,200,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen, i
anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande
af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente
inom civildepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli samt
till civildepartementet hörande embetsverk, kårer och stater, under
sjette hufvudtiteln på extra stat för år 1903 anvisat såsom förslagsanslag
ett belopp af 1,200,000 kronor att utbetalas med iakttagande, att
för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse
angifna grunder.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslagom
anvisande af medel till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernväg ar, till fortsättning af statsbanan från Göteborg
till Skee anmäler Riksdagen i särskilda skrivelser sina beslut.

Stockholm den 15 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115

107

Bilaga A.

Ut gift sstat er för postverket

att tillämpas under år 1903.

			K r c	n o
A. Aiiöniiigsstat.		Tjenst-
Lön.	görings-	Summa.
	pennin-
Generalpoststyrelsen.		gar.

Generalpostdirektören.........................	7,000	3,000	10,000
1 byråchef.........................................	4,400	2,000	6,400		(Efter 5 år kan lönen
4 byråchefer......................................	17,600	8,000	25,600		1 liöjas med 600 kr.
Kanslibyrån.
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500
1 registrator.......................................	1,800	1,200	3,000
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
Trafikbyrån.					Efter 5 år kan lönen! liöjas med 500 kr.:
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500		* och efter 10 år med) ytterligare 500 kr.
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
Kameralbyrån.				1
1 kamrerare och sekreterare................	3,000	1,500	4,500
1 kassör............................................	3,000	1,500	4,500
Transport	—		84,000	—

108

Riksdagens Skrifvelse N:o 115

			Krono	r.
	Lön.	\| Tjenst-görings-pennin-gar.	Summa.
Transporl	—	_	84,000
1 intendent vid postverkets frimärkes-förråd..............................................	3,000	1,500	4,500
1 intendent vid postverkets persedel-förråd............................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o ...............................................	1,800	1,200	3,000
1 revisor och. bokhållare....................	1,800	1,200	3,000
5 revisorer och bokhållare.................	9,000	6,000	15,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o................................................	1,800	1,200	3,000
Utrikes- och författningsbyrån. 1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. ’ och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 aktuarie.........................................	1,800	1,200	3,000
2 aktuarier.............. .........................	3,600	2,400	6,000
Revisionsbyrån.
1 notarie................... ........................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie ........................................	1,800	1,200	3,000
1 revisor........................................	1,800	1,200	3,000
9 revisorer........................................	16.200	10,800	27,000
Till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden m. m., förslagsvis......	—	—	85,000
1 förste vaktmästare...........................	'') 800	O o CO	1,100
1 vaktmästare.................................... 8 d:o................................................	J) 500 *) 4,000	300 2,400	800 6.400	265,800	(Efter 5 år kan lönen \ höjas med 100 kr.

Transport	- \|	- \|	-	265,800

Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
lönen minskas med 150 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

109

1			Krono	r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport	—	—	—	265,800
j Distrikts- och lokalförvaltningarna.
2 postdirektörer, en i Stockholm och en i Göteborg, hvardera: lön..................................3,500 tjenstgöringspenningar *)... 2,000 ^ 1 postdirektör i Malmö.......................	7,000 3,200	O o 88 <*r	11,000 5,200		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
5 postinspektörer, hvardera: arfvode ........................4,125
tjenstgöringspenningar...... 1,375 *	20,625	6,875	27,500
öfrige postförvaltare vid fullständiga fasta postanstalter.
l:a klassen:
16 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Falun, Gefle, Helsingborg, Jönköping, Kalmar,Karls-krona, Karlstad, Kristianstad, Linkö-ping, Lund, Norrköping, Sundsvall, Upsala, Yexiö, Örebro och Östersund: lön ...............................3,200 tjenstgöringspenningar *) ... 1,500 ^ ~qq 2:a klassen: 44 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Arvika, Bollnäs, Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falköpirjg, Filipstad, Hallsberg, Halmstad, Haparanda, Hernösand, Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil, Mariestad,Norrtelge,Nyköping,Nässjö, Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol-lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelle-borg, Uddevalla, Umeå, Varberg,	51,200	24,000	75,200		Efter 5 år kan af-lö ningen liöjas med 400 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 400 kr.; sko-lande 3/4 af ålders-tilläggen räknas till lönen och V4 an-ses såsom tjenst-göringspenningar.
Transport		—	118,900	265,800

*) Garanterad minimiprovision,

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Ystad och. Örnsköldsvik:

lön ...............................

tjenstgöringspenningar ’).

3:e klassen:

50 postmästare, hvardera:
lön................................

4:e klassen:

90 postmästare, hvardera:

lön ...............................

tjenstgöringspenningar *).

Transport

. 2,600

2.200

. 2,000
600

2,600

Biträdande tjensteman.

25 kontrollörer, hvardera:

lön .................................2,200

tjenstgöringspenningar......1,000

3,200

300 postexpeditörer af l:a lönegraden,
hvardera:

lön ...........................

tj enstgöringspenningar.

. 1,725
775

—115 2,500

300 postexpeditörer af 2:a lönegraden,
hvardera:

lön .................................1,500

tjenstgöringspenningar...... 700 g goo

75 postexpeditörer af 3:e lönegraden,
hvardera:

lön .............................

tjenstgöringspenningar..

1,250

-“01,750
Transport

Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
	—	118,900	265,800
114,400	44,000	158,400
110,000	40,000	150,000	''
180,000	54,000	234,000
55,000	25,000	80,000	''
517,500	232,500	750,000	i
450,000	210,000	660,000	I 1
93,750	37,500	131,250	< )
—	—	2,282,550	265,800

Efter 5 år kan aflöningen
liöjas med
400 kr. och efter
10 år med ytterligare
400 kr.; skolande
3/4 af ålders -tilläggen räknas till
lönen och V4 an''
ses såsom tjenstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 400 kr.j
och efter 10 år med*
ytterligare 400 kr.j

Efter 5 år kan lönen
höjas med 300 kr.j
och efter 10 år med!
ytterligare 300 kr.l

|Efter 5 år kan lönen!
höjas med 150 kr.j
och efter 10 år med,
ytterligare 150 kr.:

) Garanterad minimiprovision.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport

75 postexpeditörer af 4:e lönegraden
hvardera:

lön................................ 1,050

tj enstgöringspenningar .... 450

VaJetbetjente:

630 af l:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 400 ^ qqq

280 af 2:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 350

340 af 3:e lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 300 qqq

Anslag till aflönande af poststationsföreståndare,
förslagsvis.........

aflönande af extra biträden
vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna, förslagsvis
...........................

ålderstillägg, förslagsvis.

arfvoden åt extra vaktbetjente
och till hushyresbidrag för
en del betjente, förslagsvis

arfvoden åt ordinarie vaktbetjente
för tjenstgöring
såsom förmän m. m., förslagsvis
.....................

gratifikationer m. m. åt tjensteman
och betjente.........

B. ÖfVergångsstat.

Generalpoststyrelsen.

1 kammarskrifvare....................

Transport

Krono r.

Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
—	—	2,282,550	265,800
78,750	33,750	112,500
378,000	252,000	630,000
168,000	98,000	266,000
204,000	102,000	306,000	3,597,050
—	—	850,000
		700,000
—	—	600,000	—
—	—	400,000	—
—	—	45,000	—
—	—	12,000	2,607,000
900	300	1,200	—
—	—	—	_ l

Efter 5 år kan lönen
liöjas med 150 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 150 kr.

Efter 5 år kunna
tjenstgöringspenningarna
höjas med
200 kr. och efter
10 år med ytterligare
200 kr.

Efter 5 år kunna
tjenstgöringspen>
ningarnahöjasmed
150 kr. och efter
10 år med ytterligare
150 kr.

1,200

6,471,050

112

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

	K r o	n o r.
Transport	—	6,471,050
C. Pensionsstat.
Tjensteman och betjente, som erhållit afsked nr postverkets tjenst..	83,375
Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis.....................	2,000
Aflidne tjensteman och betjentes enkor och barn..........................	1,575	86,950
D. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.)
Anslag till uppbörds- och frimärkesprovision..................................	220,000
» » felräkningspenningar...........................................;........	50,000
» förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna för posthusens under-
håll m. m.................................................................	250,000
» » expensutgifter.................	550,000
» » rese- och traktamentsersättningar: för resor i tjensteärenden i allmänhet................ 50,000 till traktamenten för tjensteman i jernvägspost-kupé............................................................. 140,000
till traktamenten för vaktbetjente...................... 155,000	345,000
» » postbetjentes beklädnad och beväring............................	175,000
* » inköp och underhåll af inventarier,.......	265,000
Transport	1,855,000	6,558,000 1

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

113

			K r o	n o r.
		Transport	1,855,000	6,558,000
Anslag till postföringskostnad:
	vid befordran å jernväg..................	2,500,000
	» » å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring____ vid befordran sjöledes:	1,000,000 3500000
	mellan fasta landet och Gotland...	72,000
	» öfriga inrikes orter............	00,000
	» Sverige och Finland .........	20,000
	Sverige och Danmark.........	16,000
	» Sverige och Tyskland.........	240,000
	» Sverige samt England och
	Amerika ........................	7’000 445,000	.3,945,000
	j godtgörelse till främmande postverk.		10,000
D	» tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och
	kortbref ......................................		150,000 45,000
5	> diverse utgifter...............................		6,005,000
E.	Oförutsedda utgifter		—	255,000
P.	Afkortning^!* och restitutioner in	in., förslagsvis		133,000
		Summa kronor	—	12,951,000

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Raft.

114

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Bilaga B.

Aflöningsreglemente för tjensteman och betjente rid postverket.

§ 1.

Aflöning, som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller
betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten
finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,
såsom i § 2 förmärs.

§ 2.

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna
postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej
10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,
under iakttagande härvid,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer
och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall
utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor
af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor
af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under
honom å kontoret anstälde postexpeditör på det sätt, att en fjerdedel
af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör, men
återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs och
Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande
postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller
filialkontorsföreståndare på det sätt, att i Stockholm sju åttondedelar,

115

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen
för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsför
estån dåre att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens
hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma
vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke provisionsbeloppet
för år räknadt understiga:
för postdirektör 2,000 kronor,
för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,
för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,
för postmästare af 3:e klass 800 kronor och
för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,
utgå hvad som till äfventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision
till postförvaltare.

Minimipro vision en för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

116 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig; att

tjenstgöringspenningar få nppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till
den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fäll af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första höjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 117

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;
samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman och betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast
deri utvidgade eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag
för postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd;

att: derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision
och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än
tredjedelen deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller, särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen -

118

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

ningar, provision och. sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att, i fråga om rätt till förhöjning i aflöningen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem
grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;
andra gruppen: postmästare af l:a klassen;
tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;
fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;
femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;
att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning i aflöningen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda
till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,
derest de tillträdt sina tjänster före 1902 års utgång och i föreskrifven
ordning inträdt å 1903 års stat, eg a att, beträffande rätt till förhöjning i
aflöningen vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom aflöningsgrupp
utöfver den närmast högre räkna sig till godo tjenstgöring efter

Riksdagens Skrifvelse N:o 115. 119

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller
såsom kontrollör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda aflöningsförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara
postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,
vara i fråga om aflöningsförhöjning och semester likstäld
med man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka
före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda
års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt
för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till
sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den
8 februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision
till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,
hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda
omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas;

120

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden skola höra öfriga vaktbetjente;
att vaktbetjent må tillträda inedgifvet aflöningstillägg respektive
fem och tio år, efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning; att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras
honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i
§ 5 omförmäles; samt att den högre aflöningen. ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd;

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg
skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda
grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till
l:a graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för l:a
graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den, som å befattningen
antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för
hvilken ledig, till l:a eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,
generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom
vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende
af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till
befattningen antagne aflöning i lägre lönegrad; samt

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

121

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,
byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

§ 5-

Semester af eu månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller
lokalförvaltning åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan hinder
för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 7-

§ 8.

Bih. till liiksd. Prot. 1502. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 35 Haft.

122

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

§ 10.

§ 11-

Felräkningspenningar tillkomma:

kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;

den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller
postexpeditör med 300 kronor;

de tjenstemän och af styrelsen antagna extra biträden, som å postkontoren
i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt dervid
emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem
hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid
postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid
postkontor af 3:e och 4:e klass;

allt för år räknadt.

§ 12-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen
anställa tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t
bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande

123

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,
till vederbörande återgäldas.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,
enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare
bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och
lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

§ 15-

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentspersonal
vid Stockholm, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,
eller hvilka tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.
postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga
sysslor eller till bestridande af göromål, hvilka hittills i regel
utförts af tjenstemän, må, utöfver den fasta aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen
tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad
räknadt.

§ 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket
bestämmes af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

§ 17-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kongl Maj:t bestämd, samt den jemkning af grunderna för
uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning
af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

124

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Bil. C.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpa,s under år 1903.

			K r	n o	r.
		Tjenst-
A. Åfiöningsstat.	Lön.	görings-	Summa.	i
		pennin-
Telegrafstyrelsen		gar.

Generaldirektören..............................	7,000	3,000	10,000
1 byråchef........................................	4,400	2,000	6,400		) Efter 5 år kan lönen
3 byråchefer.......................................	13,200	6,000	19,200		( höjas med 600 kr.
Administrativa byrån.
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500
1 kamrerare.......................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
1 registrator och aktuarie...................	1,800	1,200	3,000
1 revisor............................................	1,800	1,200	3,000
3 revisorer.........................................	5,400	3,600	9,000
1 liufvudkassör...................................	1,800	1,200	3,000
1 bokhållare och kassakontrollant........	1,800	1,200	3,000
1 statistiker......................................	1,800	1,200	3,000		Efter 5 år kan lönen
Liniebyrån.					höjas med 500 kr. och efter 10 år med
1 öfveringeniör.................................	3,000	1,500	4,500		ytterligare 500 kr.
1 byråingeniör och ritare....................	1,800	1,200	3,000
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 förrådsförvaltare..............................	1,800	1,200	3,000
Byrån för telegraftrafiken.
1 elektriker.......................:...............	3,000	1,500	4,500
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 byråingeniör och föreståndare för tele-
grafverkets undervisnings anstalt.......	1,800	1,200	3,000
Transport	—	—	95,600	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

125

				K r	n o	r.
			Tjenst-
		Lön.	görings-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport	—	—	95,600	—
Byrån för telefontrafiken.
1 notarie...........................		1,800	1,200	3,000
1 aktuarie.........................		1,800	1,200	3,000		Efter 5 år kan lönen
						höjas med 500 kr.
Verkstaden:						och efter 10 år med
1 föreståndare................		3,000	1,500	4,500		ytterligare 500 kr.
1 ingeniör......................		1,800	1,200	3,000
1 förrådsvaktare.............		*) 800	300	1,100
1 förste vaktmästare.......		M 800	300	1,100
1 vaktmästare...............		*) 500	300	800
						\ Efter 5 år kan lönen
2 d:o ................		‘)1,000	600	1,600	113,700	f höjas med 100 kr.
Distriktsförvaltningarna.
4 telegrafinspektörer, hvardera:
arfvode..........................	3,750
tjenstgöringspenningar ...	1,250 5,000	15,000	5,000	20,000
6 liniedirektörer, hvardera:
lön................................	3,000
tjenstgöringspenningar.. .	1,500 4,500	18,000	9,000	27,000		Efter 5 år kan lönen
						höjas med 400 kr.
8 linieingeniörer, hvardera:						och efter 10 år med
lön...............................	2,200					ytterligare 400 kr.
tjenstgöringspenningar .	1,000 3,200	17,600	8,000	25,000
6 bokhållare, hvardera:						Efter 5 år kan lönen
lön...............................	1,500					höjas med 300 kr.
						och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ...	700 2,200	9,000	4,200	13,200		ytterligare 300 kr.
	Transport	—	—	85,800	113,700

Om förrådsvaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

126

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Transport

6 materialvakter, hvardera:

lön...............................600

tjenstgöringspenningar..... 400

Stationerna.

1,000

Stationsföreståndare.

2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och
en i Göteborg, hvardera:

lön.................................. 3,500

tjenstgöringspenningar ... 2,000 ^ ^

1 telefondirektör i Stockholm......

2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en
i Sundsvall, hvardera:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 2,000

5,000

5 kommissarier af l:a klass, af hvilka
en vid hvardera af stationerna i Gefle,
Helsingborg, Luleå, Norrköping och
Örebro:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar .... 1,500 ^ qqq

23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka
en vid hvardera af stationerna i Borås,
Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö
sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar,
Karlshamn,'' Karlskrona, Karlstad,
Kristianstad, Landskrona, Linköping,
Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn,
Upsala, Yesterås, Yexiö, Ystad och
Östersund:

2,500

1,100

3,600

lön..............................

tjenstgöringspenningar.

24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

lön................................. 2,200

tjenstgöringspenningar.... 1,000 g ggg

Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
—	—	85,800	113,700
3,600	2,400	6,000	91,800
7,000	4,000	11,000
3,500	2,000	5,500
6,000	4,000	10,000
15,000	7,500	22,500
57,500	25,300	82,800
52,800	24,000	76,800
—	—	208,600	205,500

Efter 5 år kunna
tjenstgöringspenningarna
höjas med
200 kr. och efter
10 år med ytterligare
200 kr.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 400 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 400 kr.

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

127

			Tjenst-
		Lön.	görrngs-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport	_	—	208,600	205,500
17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:
lön.................................	2,000
tjenstgöringspenningar ....	800 2,S00	34,000	13,600	47,600
100 telegrafister, hvardera:
lön.................................	900
tjenstgöringspenningar....	400 1,300	90,000	40,000	130,000
Anm. Telegrafist, som förestår station, eger
åtnjuta bostadsförmån eller hyresbi-
drag med 200 kronor om året.
Biträdande tjenstemän.
3 kommissarier af 2:a klass,	af hvilka
två i Stockholm och en	Göteborg,
hvardera:
lön.................................	2,500
tjenstgöringspenningar,...	1’100 3,600	7,500	3,300	10,800
9 kommissarier af 3:e klass	hvardera:
lön................................	2,200
tjenstgöringspenningar....	i.OOO 3 200	19,800	9,000	28,800
6 kontrollörer, hvardera:
lön.................................	2,200
tjenstgöringspenningar ....	i,000 o 200	13,200	6,000	19,200
2 kassörer, hvardera:
lön.................................	2,000
tjenstgöringspenningar....	—?° 2,800	4,000	1,600	5,600
110 assistenter, hvardera:
lön.................................	1,500
tjenstgöringspenningar....	700 2,200	165,000	77,000	242,000
255 telegrafister, hvardera:
lön.................................	900
tjenstgöringspenningar____	400 1.300	229,500	102,000	331,500
	Transport	—	—	1,024,100	205,500

I Efter 5 år kan lönen
( höjas med 400 kr.

(och efter 10 år med
ytterligare 400 kr.

Efter 5 år kan lönen
y höjas med 150 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 150 kr.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 400 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 400 kr.

[Efter 5 år kan lönen
I höjas med 300 kr.

och efter 10 år med
'' ytterligare 300 kr.

i Efter 5 år kan lönen
I höjas med 150 kr.
| och efter 10 år med
| ytterligare 150 kr

128

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

Kronor.

Transport

2 qvinliga bokhållare, hvardera:

lön ................................. 850

tjenstgöringspenningar...... 350 ^ goo

40 qvinliga vaktföreståndare, hvardera:

lön ................................. 850

tjenstgöringspenningar...... 350 ^ gQQ

100 interurbantelefonister af l:a löne graden,

hvardera:

lön ................................. 700

tjenstgöringspenningar...... 300 ^ qqq

50 interurbantelefonister af 2;a lönegraden,
hvardera:

lön ................................. 550

tjenstgöringspenningar...... 250 g^Q

Vaktbetjente.

7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvardera: lön

................................. 600

tjenstgöringspenningar...... 400 qqq

18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvardera
:

lön ................................. 600

tjenstgöringspenningar...... 350 ggQ

Transport

Lön.	Tjenst-görin gs-pennin-gar.	Summa.
—	—	1,024,100	205,500
1,700	700	2,400
34,000	14,000	48,000		Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr. och efter 10 år med ytterligare 100 kr.
70,000	30,000	100,000
27,500	12,500	40,000
4,200	2,800	7,000		Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarna höjas med 200 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 200 kr.
10,800	6,300	17,100	1,238,600	Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-, ningarna höjas med 150 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 150 kr.
_		_	1,444,100

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

129

*	K r o	n o r.
Transport Särskilda anslag. Alderstillägg: för styrelsens personal, förslagsvis ................. 8,600 » distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200 » stationspersonalen, förslagsvis..................... 108,900 -\|99ynn Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt-ning m. m.: för styrelsen, förslagsvis .................................. 50,000 » distriktsförvaltningarna, förslagsvis............. 59,900 » stationerna, förslagsvis............................... 950,600 -j ^nfl Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts-förvaltningarna och stationerna, förslagsvis ................. 151,000	1,444,100
Gratifikationer åt tjensteman och betjente m. in................ 10,000	1,344,200	2,788,300
B. Pensions- och understöds,stater. Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren,	240
enligt kong! brefvet den 17 september 1869................................ Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren
L. F. Österberg, enligt kongl. brefvet den 25 november 1870.......... Förre korporalen å Yinga station J. A. Andersson, enligt samma kongl.	400
bref.............................. Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten	270
A. Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876 ..................... Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station G. A. Törnros,	600
enligt samma kongl. bref.......... Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt	400
samma kongl. bref..................................................................... Förre telegrafisten å Nynäs indragna station C. Sjöberg, enligt kongl.	400
brefvet den 23 mars 1877........................... Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åkerlind, enligt	400
samma kongl. bref............. Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz,	270
enligt kongl. brefvet den 13 juli 1887............ Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg,	300
enligt kongl. brefvet den 27 maj 1898........................................ Förre arbetsledaren August Andersson, enligt kong!, brefvet den 26	500
maj 1899.............................	600
Transport	4,380	2,788,300
Bill. till Riksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Raft.	17

130

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

	K r o *	n o r.
Ti-ansport	4,380	2,788,300
Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899	480
Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell ....................................	480
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf-medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,600 kronor, förslagsvis........	192,500
Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................	8,000
Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den 22 juni 1883, förslagsvis ............................................................	48,000	253,840
C. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.) Stationers och liniers underhåll . ................................................	1,200,000
Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................	20,000
Resekostnads- och traktamentsersättning ......................................	45,000
Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning in. m......................................................................................	147,500
Hyror..........................................................................................	124,000
Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................	158,000
Postporto ...................................................................................	30,000
Beklädnad...................................................................................	75,000
Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. in..........................	70,000
Sjukvård och begrafningshjelp......................................................	15,000
Frakt- och transportkostnader......................................................	60,000
Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i Bern........................................................................................	1,500
Telegrafverkets undervisningsanstalt..............................................	15,000
Felräkningspenningar...................................................................	3,500
Diverse utgifter............................................................................	66,120	2,030,620
D. Ränta ocli amortering..................................................		1,293,740
Summa kronor	—	6,366,500

Riksdagens Skrifvelse N:o Ilo.

131

Bil D.

Aflöningsreglemeiite för tjensteman och betjente vid

telegrafverket.

§ I Aflöning,

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

132

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

133

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af
telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande
pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det
för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman och betjente vid distriktsfö r val t n i »gärna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade
eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör
och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort
eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda
aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt
vaktbetjent vara pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring
och den förflyttning till annan tjenstgö ringsort, som honom i behörig
ordning ålägges;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå
till den, som uppehållit befattningen;

att derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,
äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen
deraf, bör af den tjenstledige afstås;

134

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar
och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast
den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra
grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier
af l:a klass;

135

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmäld a löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra
femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets
omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder
särskilt till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas
den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning
af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannäinnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;

att vaktbetjente må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive
fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vaktbetjentbefattning
vid telegrafverket;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

136 Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg
tillträda;

att-, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till
honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,
men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,
aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre
belopp; samt

§ 3.

§ 4.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning
eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan
hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

137

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

§ 5.

Den, som på förordnande förvaltar ledig- tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 6.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas, så
vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller
vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,
timad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande
den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjensteman enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,
dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,
vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna
dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma
lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

Bih. till Ribd. Prat. 1902. 10 Sand. 1 Afl. 1 Band. 35 Haft.

138

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,
dock ej till högre belopp än gällande resereglemente
för närmast motsvarande klass bestämmer.

§ 10.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor,
för år räknadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med
300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

§ 11-

§ 12-

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande
bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,
jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall bestämma,
huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 13-

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

189

§ 14.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid
telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kongl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

140

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

f£ tf» Ij tff• .1 *

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjette liufvudtitel.

	Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning på förslag.	Summa.
			Ersättningar.
Civildepartementet.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................	6,500	—	—	—	6,500	—
Statsråden utan departement 3 å 12,000 kronor.....i...........................	36,000	—	—	—	36,000	—
Departementschefen.....................................................................	17,000	—	—	—	17,000	—
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli..............................	78,700	-	—	—	78,700	—
Öfverståthållareembetet...........................,..................................... Landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag). Nuva-	87,422	—	''■——	—	87,422	—
rande belopp................................................ 2,728,045: —
Ökas i anledning af ändrad beräkning af ett boställes
afkastning med .............................................. 280: —	2,728,275		_		2,728,275
Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag
till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar, hvartdera å 35,000 kronor). Nuvarande belopp... 154,500:—•
Tillkommer: höjning i anslagen till väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen.............................. 1,900: — höjning i anslaget till vägundersökningar 5,000: — 6.900:_	161,400				161,400
hvarjemte rubriken ändras till Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två
särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersök-ningar).
Vägar och kommunikationer............................................................	12,000	—	—	—	12,000	—
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag........... Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen. Nuva-	2,700		4,567	—	7,267	—
rande belopp................................................. 12,020,000: —
Ökas med............................................................ 931,000: —	12,951,000				12,951,000

Trpt	16,080,997	—	4,567	—	16,085,564	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

141

	Anvisning kontant.	i	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på förslag. Ersättningar.	Summa.
Trpt	Kronor. 16,080,997	Ö.	Kronor. 4,567	Ö.	Kronor. 16,085,564	ö.
Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp.......................................... 1,610,000: —
Ökas med............................................................ 4,756,500: — hvarjemte rubriken ändras till Telegrafverket, förslagsvis beräknadt att	6,366,500	—	—	—	6,366,500	—
utgå direkt af telegrafmedlen. Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500 kronor reserva-tionsanslag). Nuvarande belopp........................ 499,100:—■ Höjes för ökning i tjenstgöringspenningarna för förste provinsialläkame i Jemtlands, Vesterbottens och
Norrbottens län med....................................... 1,500: —	500,600	_		_	500,600	_
Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst...................	104,250	—	—	—	104,250	—
Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag.................	12,000	—	—.—	—	12,000	—
Besestipendier åt civile läkare.........................................................	3,500	—	—	—	3,500	—
Ortopediska institutet....................................................................	8,250	—	—_	—	8,250	—
Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag..................................	10,500	—	—	—	10,500	—
Till bestridande af kostnader för allmän helso- och sjukvård, förslags-
anslag..............................................................................	145,000	—	—	—	145,000	—
Svenska läkaresällskapet................................................................	3,000	—	—	—	3,000	—
Lasaretts underhåll........................................................................	15,774	—	—	—	15,774	—
Hospitals underhåll, förslagsanslag..................................................	900,000	—	—	—	900,000	—
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst.......................	15,850	—	—	—	15,850	—
Alderstillägg, förslagsanslag...........................................................	233,576	—	—	—	233,576	—
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................	13,294	—	—	—	13,294	—
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag.........	400,000	—	—	—	400,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag. Nuvarande belopp............................................................ 185,572: —
Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ... 85: —	185,657	_	__	_	185,657	_
Extra utgifter, reservationsanslag ...................................................	12,000	—	—	—	12,000	—
Summa	25,010,748	—	4,567	—	25,015,315

142

Bilisdagens Skrifvelse N:o 115.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette liufvudtitel.

	Kronor.	öre.
Civildepartementet.
Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli: För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna.........................................................	4,500	—
Öfverståthållareenibetet: Till utgifvande af »Polisunderrättelser»...............................................................................	17,000	—
Landsstaterna i länen: Till aflöning'' m. m. åt särskild polisstyrka på landet............................................. 95,000: — » gröfre brotts upptäckande m. m.................................................................. 25,000: — » ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lapp-fogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne .................. 17,500: — » uppehållande under år 1903 af en kronofogde tjenst och en häradsskrifvaretjenst i Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Norrbottens län .................. 8,400: —	145,900
Väg- och vattenbyggnadsstaten: Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer till anlägg-ning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.....	10,000
Telegrafverket: För anläggning af vissa telefonledningar ...........................................................................	200,000	—
Medicinalstyrelsen med dithörande stater: Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.........................................................	1,200	—
Hospitalsvården: Till underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelsk:''..................................................... 18,000: — » uppförande å Eestad i Elfsborgs län af en asyl för sinnessjuke m. m................ 675,000: — För uppförande på Kristinehamns hospitals område af en s. k. kolonibyggnad.......... 38,500: —• » utvidgning af Vexiö hospital ................ 375,000: —	1,106,500
Trpt	1,485,100	—

Riksdagens Skrifvelse N:o 115.

143

Trpt

Diverse anslag:

För ombyggnader m. in. vid kärantänsinrättningen på Känsö......................i....... 50,570: —

» uppförande af ny bostad för karantänsdrängame vid karantänsinrättningen på

Känsö............................................................................................. 15,000: —

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter....................... 66*915:—

För ny reglering af viss del af Åmål, i följd af den staden år 1901 öfvergångna brand 75,000: —

Till utförande af nya byggnader ock anläggningar vid statens järnvägstrafik......... 1,050,000: —

För utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan Eslöfs ock Hesslekolms jern vägsstationer.

................................................................................... 500,000: —

Till förstärkning genom rälsutbyte af öfverbyggnaden å bandelen Svartön—Malmberget 472,500: —
» beredande af delaktighet i enskilda jernvägames pensionskassa jemväl för inqvarteringsförmånen
för de till vestkustbanan förut hörande, i statens jernvägars
tjenst numera anstälde tjenstehafvare, som äro delaktige i nämnda

pensionskassa................................................................................... 141,500: —

ii bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar .................................................................. 1,000,000: —

» understödjande af brobyggnader ock, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar ock farleder......................................................... 300,000: —

>i beredande af dyrtidstillägg för år 1902 åt eu del tjensteman och betjente i civildepartementet
samt dertill körande embetsverk ock kårer förslagsanslag .. 1,200,000: —

Kronor.

1,485,100

4,871,485

Summa | 6,356,585