Riksdagens Skrifvelse N:o 114 (Riksdagsskrivelse 1897:114)

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

N:o 114.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1897.
— — — — Ändra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående lönereglering för
personalen vid statens jernvägar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 57 och memorial n:o 81.)

Till Konungen.

I proposition af den 29 januari innevarande år har Eders Kongl.
Maj:t förelagt Riksdagen förslag till lönereglering för personalen vid statens
jernvägar, med hvilken lönereglering förbundits vissa organisationsfrågor,
hvilkas beskaffenhet och innebörd framgår af det vid Eders Kongl. Maj:ts
proposition fogade utdrag af protokollet öfver civilärenden för ofvan
nämnda dag.

De organisationsförändringar inom stats]ernvägarnes förvaltning, som
blifvit ifrågasatta, gå visserligen i rigtning af en decentralisation, men de
lemna den nuvarande organisationen till sina hufvudgrunder orörd och
kunna, enligt Riksdagens tanke, rättast karakteriseras såsom ett försök att
genom öfverflyttande å liniebefälet af handläggandet och afgörandet af
en hel del ärenden, som nu ingå till och afgöras hos styrelsen, afhjelpa
vissa brister inom jernvägsförvaltningen.

Bill. till Riksd. Prat. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 29 Raft. (N:o 114.)

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Mot denna förvaltning, sådan den för närvarande är ordnad, har i
främsta rummet framstälts den anmärkningen, att den sönderdelning i
fyra afdelningar (administrativa, ban-, maskin- och trafikafdelningen), som
eger rum inom styrelsen, trängt sig ned genom hela verket och åstadkommit,
att detta nästan kan sägas bestå af fyra olika förvaltningar, till
det helas skada handlande alltför oberoende af hvarandra. Att inom
jernvägsadministrationen råder brist pa samarbete, torde icke kunna förnekas,
lika litet som att detta är fallet såväl inom styrelsen som ute å
distrikten, hvad de senare angår särskildt i ekonomiskt hänseende. Den
af Eders Kong! Maj:t den 2 juni 1893 tillsatta jernvägskomité har i sitt
den 24 oktober 1895 afgifna betänkande betonat — och Riksdagen biträder
dess mening härutinnan — att orsaken till det bristande samarbetet hos
styrelsen är att söka deri, att med statsjernvägarnes tillväxt styrelsens
medlemmar under årens lopp blifvit mer och mer öfverhopade med löpande
ärenden, hvilka framför andra ovilkorligen kräfva afgörande. Hvad som
fordras är alltså, att styrelsen befrias från en del af sin arbetsbörda, och
det är också detta, man velat vinna genom att åt de föreslagna distriktsförvaltningarna
uppdraga många ärenden, som nu onödigtvis belasta centralförvaltningen.
Samarbetet å distrikten åter har man sökt främja genom
att åt distriktsförvaltningarna gifva en sådan organisation, att en verkligt
sammanhållande kraft ej skulle saknas der inom. Genom distriktschefsembetet
skulle i förvaltningen af hvarje distrikt införas den enhet, utan
hvilken jernvägarne icke torde kunna, så som sig bör, fylla sin uppgift
och samtidigt lemna det i ekonomiskt afseende bästa möjliga resultat.

De föreslagna bestämmelserna om samlad distriktsförvaltnings åligganden
och distriktschefens speciella skyldigheter synas Riksdagen i allmänhet
lyckligt funna. På samma gång de åt distriktschefen gifva en
för ändamålet med hans befattning tillräcklig myndighet, lemna de dock
åt de öfriga respektive afdelningsföreståndarne den nödiga friheten i dem
tillhörande fackfrågor. Att distriktschefsbefattningen innehafves af distriktets
trafik direktör, anser Riksdagen rigtigt. Någon tvekan kan väl icke heller
gerna råda derom, då trafikdirektören har hand om den gren af förvaltningen,
som har till uppgift att utföra sjelfva transportarbetet, d. v. s.
trafiken, och som till följd deraf måste vara hufvudafdelningen. Anordningens
lämplighet torde för öfrigt vara vitsordad af erfarenheten från de
enskilda jernvägarne.

Genom lättandet af styrelsens arbetsbörda skulle vidare åt styrelsen
beredas tid att egna större uppmärksamhet åt de stora och vigtiga frågor,
som alltid framställa sig för en betydande kommunikationsförvaltning och

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

som under nuvarande förhållanden alltför länge få vänta på sin lösning
till men för näringslifvets utveckling och förkofran. Först om styrelsen
befrias från en mängd löpande ärenden och rena detaljfrågor, kan man
hos densamma förvänta en stegrad förmåga af initiativ.

Organisationsförändringarna afse slutligen att införa en mera effektiv
inspektion öfver linieförvaltningen. Komitén har i detta hänseende ansett
distriktschefen böra åläggas att tid efter annan företaga inspektionsresor
inom sitt distrikt, hvilkas hufvudsakliga uppgift skulle vara att skaffa
honom tillfälle att efterse, huruvida icke besparingar skulle kunna ske
genom ökadt samarbete de olika afdelningarnes personal emellan, en så
att säga ekonomisk inspektion. Samtidigt härmed skulle en kraftigare
fackinspektion än hittills kunna komma till stånd genom styrelsens ledamöter,
hvilka vid sina inspektionsresor tillika borde tillse, att likformighet
och samarbete egde rum mellan distriktsförvaltningarna.

De sålunda ifrågasatta organisationsförändringarna, till hvilka höra,
bland annat, inrättandet af en särskild taxebyrä inom styrelsen och trafiksektioner
å linien (trafikinspektörer), anställandet af juridiskt bildade distriktssekreterare
och kassaväsendets ombildning, syfta till ett så eftersträfvansvärdt
mål, att Riksdagen ansett ett försök med dem böra göras, helst de synas
i sig innebära goda förutsättningar för uppnående af önskadt resultat.

T fråga om arten af jernvägspersonalens anstädlning har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att tjensteman och betjente vid statens jernvägar skola
tillsättas genom konstitutorial.

I ofvan berörda statsrådsprotokoll omförmäles, att i en af åtskilliga
stationstjenstemän till Eders Kongl. Maj:t ingifven petition yrkats, att
tjenstemännen vid statsbanorna måtte, i likhet med hvad som vore fallet
vid andra statens verk, »konstitueras till sina befattningar, så att de ej
kunde från desamma skiljas utan laga dom och ransakning». Detta antagande
om kraften af ett konstitutorial är origtigt. Endast den, som
innehar fullmagt å tjenst och icke är förtroendeembetsman, åtnjuter den
embets- och tjensteman i § 36 regeringsformen tillagda rätt. Konstitutorial
och förordnande hafva aldrig, äfven när de icke innehållit något derom,
ansetts tillförsäkra embets- eller tjensteman berörda rätt. Sistnämnda båda
former af utnämningshandling hafva tvärtom af Konung och Riksdag just
valts för tjenster af beskaffenhet, att deras innehafvare bort kunna entledigas
utan ransakning och dom, d. v. s. utan att innehafvaren efter åtal
vid domstol blifvit förvunnen att hafva begått sådant brott, som enligt
lag medför afsättning. Så långt hafva konstitutorial och förordnande
samma verkan. Men då den, som är tillsatt på förordnande, kan skiljas

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

från sin tjenst till följd af förhållanden, i hvilkas uppkomst tjenstemannen
sjelf icke eger någon skuld, kan deremot den, hvilken erhållit konstitutorial,
icke mot sin vilja entledigas utan eget förvållande, han skall hafva gjort
sig skyldig till fel i tjensten. Till skilnad dock från den, som innehar
fullmagt, kan han afsättas utan ransakning och dom, i administrativ väg.

Riksdagen, som på grund af jernvägstjenstens natur anser nödvändigt,
att de vid statens jernvägar anstälde tjensteman och betjente kunna utan
ransakning och dom skiljas från sina befattningar genom beslut af Ivongl.
Maj:t eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen, af jernvägsstyrelsen,
har emellertid funnit personalen böra förses med konstitutorial. Obestridligt
synes nemligen vara, att, äfven om nuvarande uppsägningsrätt ej
blifvit missbrukad, konstitutorialet likväl skulle skänka personalen en mycket
större trygghet i dess ställning än ett förordnande tills vidare med tre
månaders uppsägning utan möjlighet att i besvärsväg vinna upphäfvande
af skedd uppsägning. Att tvunget afsked ej kan meddelas annat än efter
ett behörigen konstateradt tjenstefel från vederbörande tjenstemans eller
betjents sida, måste innebära en betydlig fördel för personalen; men härtill
kommer — hvad som knappast torde behöfva erinras — att afskedandet
skall ega rum under iakttagande af betryggande former, i hvilket afseende
Riksdagen vill särskildt framhålla, att den, mot hvilken anmälan om begånget
tjenstefel skett, lemnas tillfälle att deröfver sig yttra, samt att
beslutet om afskedandet föres till protokoll med angifvande af skälen derför.
Meddelas afskedet af jernvägsstyrelsen, kan dess beslut naturligtvis i
vanlig ordning öfverklagas hos Kongl. Maj:t.

Hvad härefter angår sjelfva löneregleringen hafva i Eders Kongl. Maj:ts
proposition bibehållits de två hufvudslag af ordinarie arfvode, hvilka nu
förekomma vid jernvägsstaten, nemligen »fast arfvode» och »arfvode efter
klass» eller »föränderligt arfvode», såsom sistnämnda slag af arfvode för
närvarande kallas. Äfven Riksdagen anser, att löneklass-systemet bör bibehållas.
Riksdagen vill dock framhålla vigten deraf, att, på sätt 1893 års
jernvägskomité förordat, jernvägsstyrelsen genom formligt beslut i plenum
fastslår de allmänna grunder, enligt hvilka uppflyttning i löneklass bör
ega rum, samt att dessa grunder varda för personalen bekantgjorda.

Enligt Eders Kongl. Majrts förslag skulle distriktschej''ernå. erhålla 4,125
kronor i lön och 1,375 kronor i tjenstgöringspenningar samt ett ålderstillägg
a 500 kronor efter fem år. Ban- och maskindirektörerna skulle
deremot uppbära 3,375 kronor i lön och 1,125 kronor i tjenstgöringspenningar
samt två ålderstillägg, hvarje å 500 kronor. Samtlige skulle
åtnjuta förmånen af fri bostad. Med hänsyn emellertid dertill, att de

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

0 rganisationsförånd ringar, som ifrågasatts och blifvit af Riksdagen i princip
antagna, enligt Riksdagens mening böra betraktas såsom ett försök med
tillämpandet af en något utsträckt decentralisation inom förvaltningen, har
Riksdagen ej ansett iämpligt att redan nu fastslås särskild aflöning för
distriktscheferna. Riksdagen har derför för sin del beslutat, att distriktscheferna
(trafikdirektörerna) skola tills vidare i arfvodesstaten likställas
med de Övriga afdelningsföreståndarne vid distrikten, men tilldelas ett tillläggsarfvode
af 500 kronor för uppdraget att vara distriktschef.

Af samma grund har Riksdagen ansett, att trafikinspektörerna, för
hvilka föreslagits 2,250 kronor i lön och 750 kronor i tjenstgöringspenningar
samt tre ålderstillägg, hvarje å 500 kronor, icke höra erhålla det
tredje ålderstillägget, utan liksom distriktscheferna tilldelas ett tilläggsarfvode
af 500 kronor.

För banvakt har Eders Kongl. Maj:t föreslagit ett lägsta arfvode af
480 kronor och ett högsta arfvode af 600 kronor. Med anledning af en
inom Riksdagen gjord framställning har Riksdagen emellertid för sin del
beslutat, att högsta arfvodet till banvakt skall utgöra 660 kronor.

Emot de af Eders Kongl. Maj:t i punkt VII af ifrågavarande proposition
föreslagna stadganden rörande ålderstillägg har Riksdagen icke haft
något att erinra. Som Riksdagen bifallit ett inom densamma gjordt yrkande,
att hyresbidrag skall för all distriktspersonal utgöra 20 procent af arfvodet,
oafsedt den ort, hvarest personalen är stationerad, ei''fordrar dock sista
punkten i första stycket af mom. 3:o en omredigering. Denna punkt lyder

1 propositionen sålunda: »Är med någondera befattningen i stället för

hyresbidrag förenad förmånen af fri bostad, skall denna, allt efter orten,
beräknas till femton eller tjugo procent af arfvodet, på sätt i punkt X
sägs». Med hänsyn till Riksdagens beslut i fråga om inqvarteringsprocentens
storlek bör punkten affattas på följande sätt: »Är med någondera

befattningen i stället för hyresbidrag förenad förmånen af fri bostad, skall
dennas värde beräknas på samma sätt som hyresbidraget enligt punkt X».

Då förmånen af fri bostad med vedbrand torde vara af större värde
än erhållande af hyresbidraget, samt, på sätt jernvägsstyrelsen i sitt förslag
af den 26 november 1892 framhållit, dels hyrorna för bostadslägenheter
inom några stationssamhällen och mindre städer äro lika höga som
inom de städer, der distriktens hufvud stationer äro belägna, dels eu förhöjning
till 20 procent för all liniepersonal hufvudsakligen skulle komma den lägre
aflönade personalen till godo, har Riksdagen ansett den af Riksdagen, enligt
hvad nyss är nämndt, beslutade förhöjningen innebära en utjemning i aflöningsförmånerna,
helst det står i Kongl. Maj:ts magt att å orter, der

Riksdagens Skrifvelse, N:o Hd.

bostäder äro synnerligen dyra, tilldela personalen arfvode efter högre klass
än den för vederbörande tjensteman eller betjent angifna lägsta arfvodesklass.

Milpenningar tillkomma, enligt gällande aflöningsreglemente, tågpersonalen
i förhållande till det antal mil, hvarje till nämnda personal
hörande betjent under tjenstgöring å tåg tillryggalagt, samt efter de
grunder, jernvägsstyrelsen fastställer. Till följd af denna bestämmelse har
styrelsen tid efter annan utfärdat cirkulär rörande sättet för milpenningars
beräknande för de olika tjenstekategorier, som äro i åtnjutande deraf, nemligen
lokomotivförare, eldare, vagnsmörjare, konduktörer och packmästare.
Förut omförmälda komité har i sitt betänkande fäst uppmärksamheten på
att dessa milpenningar, särskild! för maskinpersonalen och i all synnerhet
lokomotivförare, uppgå till jemförelsevis betydande belopp. Under år 1892
hade sålunda medelbeloppet milpenningar utgjort: för lokomotivförare 609
kronor, för eldare 421 kronor, och för vagnsmörjare 307 kronor. Samtidigt
hade maximibeloppet för nämnda betjentklasser stigit till resp. 1,010
kronor, 678 kronor och 526 kronor. Fn revision af sjelfva de grunder,
enligt hvilka milpenningarne nu utginge, syntes komitén önsklig, och ansåg
komitén, att, derest för lokomotivförarne skulle bibehållas ett maximiarfvode
af 1,800 kronor, sådana föreskrifter borde meddelas rörande dem tillkommande
milpenningar, att dessa icke komme att för någon uppgå till högre
belopp än exempelvis 500 kronor årligen, äfvensom att de fördelades rättvisare
med afseende å olika slag af tåg.

Lika med komitén vill Riksdagen uttala sig för en revision af de
grunder, hvarefter milpenningarne utgå; och anser Riksdagen för sin del
dessa grunder böra bestämmas så, att milpenningarnes ofvan angifna medelbelopp
för år 1892 komma att för omnämnda resp. betjente utgöra de
högsta belopp, hvartill deras inkomst af ifrågavarande slag må uppgå.

Riksdagen, som i öfrigt icke haft något att erinra eller anföra i anledning
af Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition, har alltså för sin
del beslutat,

att, med ändring af hvad rörande vilkoren för personalens vid statens
jernvägar anställning samt grunderna för dess aflöning nu finnes af Kongl.
Maj:t och Riksdagen gemensamt stadgadt, följande bestämmelser skola i
nämnda hänseende^ från och med ingången af år 1898 lända till efterrättelse: -

I. l:o. Tjensteman och betjente vid statens jernvägar tillsättas genom
konstitutorial.

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

2:o. Tjensteman eller betjent må kunna utan ansökning förflyttas till
annan befattning vid statens jernvägar, dock utan minskning i det honom
enligt stat tillkommande arfvode.

3:o. Tjensteman eller betjent är förpligtigad att, då han fylt sextiofem
år eller, om han tillhör tågpersonalen, sextio år samt uppnått sådan tjensteålder,
att han enligt reglementet för statens jernvägstratiks pensionsinrättning
är på grund af antalet sammanräknade lefnads- och tjensteår berättigad
till pension från nämnda inrättning, från tjcnsten afgå, Kongl.
Maj:t. eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen, jernvägsstyrelsen dock
obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge lian pröfvas kunna
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig qvarstå.

4:o. Tjensteman eller betjent, som på grund af antalet sammanräknade
lefnads- och tjensteår är berättigad till pension från statens jern vägstrafiks
pensionsinrättning, men ännu ej uppnått den i föregående stycke omförmälda
lefnadsålder, må kunna, derest så finnes för tjensten fördelaktigt, af
Kongl. Maj:t eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen, af jernvägsstyrelsen
entledigas.

5:o. Tjensteman eller betjent, som icke kan sin befattning behörigen sköta
vare sig till följd af kroppsskada eller sjuklighet, hvilken han i tjensteutöfning
vid statens jernvägar sig ådragit, eller ock, efter minst tio tjensteår
i ordinarie anställning vid samma jernvägar, till följd af antingen sjuklighet,
som han icke ådragit sig i tjensteutöfning, eller ålderdomssvaghet,
må jemväl kunna af Kongl. Maj:t eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen,
af jernvägsstyrelsen entledigas.

6:o. Ofriga bestämmelser för antagande, entledigande eller förflyttning
af personal vid statens jernvägar meddelas af Kongl. Maj:t.

II. Arfvode, som tillkommer vid statens jernvägar anstäld tjensteman
eller betjent, är antingen fast arfvode, sådant som uti stat, hvilken af
Riksdagen godkänts, finnes för vissa till antalet bestämda befattningar anslaget,
eller ock arfvode efter klass, sådant som med tillämpning af den i
punkt VI här nedan angifna löneklassreglering för hvarje år bestämmes af
Kongl. Maj:t för af Kongl. Magt jemväl till antalet faststälda befattningar.

III. Fast arfvode fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, på sätt i
punkt IV finnes för hvarje befattning angifvet.

Af arfvode efter klass, som uppgår till eller öfverstiger 1,500 kronor, anses
tre fjerdedelar utgöra lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar samt af
lägre belopp fyra femtedelar lön och en femtedel tjenstgöringspenningar.

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

IV. Fasta arfvoden utgå för år räknadt enligt följande stat:

	Lön.	Tjenst- görings-	Samma	•
	pen- ningar.	arfvode.

A) inom styrelsen.	Kr.	Kr.	Kr.

1 generaldirektör ..........................	8,000	4,000	12,000
1 öfverdirektör ............................	4,400	2,000	6,400
3 öfverdirektörer ..........................	13,200	6,000	19,200
1 byrådirektör .............................	3,000	1,500	4,500
6 byrådirektörer.............................	18,000	9,000	27,000
1 arkitekt......................................	3,000	1,500	4,500
1 telegrafdirektör ..........................	3,000	1,500	4,500
1 kamererare .................................	2,600	1,400	4,000
1 hufvudkassör ..............................	2,600	1,400	4,000
1 föreståndare för statistiska kontoret	2,600	1,400	4,000
1 d:0 för milkontoret ........	2,600	1,400	4,000	Aflöningen kan höjas efter 5 år med
1 förste kontrollör..........................	2,600	1,400	4,000	600 kronor och efter 10 år med
2 förste kontrollörer........................	5,200 2,600	2,800 1,400	8,000 4,000	ytterligare 600 kronor.
1 byråingeniör .............................
3 byråingeniörer....................... .....	7,800	4,200	12,000
1 registrator och aktuarie ...............	1,800	1,200	3,000
1 revisor ......................................	1,800	1,200	3,000
1 notarie......................................	1,800	1,200	3,000
4 notarier.......................................	7,200	4,800	12,000
1 förrådsförvaltare...........................	1,800	1,200	3,000
1 kontrollör...................................	1,800	1,200	3,000
4 kontrollörer...............................	7,200	4,800	12,000	Åtnjuter förste vaktmästaren fri bo-
1 förste vaktmästare..................... Anm. Ålderstilläggen anses tillhöra lönen.	800	300	1,100	stad, skall lönen minskas med 160 kronor.



Transport	105,400	56,800	162,200

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Lön.	Tjenst- görings- pen- ningar.	Summa arfvode.
Kr.	Kr.	Kr.
105,400	56,800	162,200
3,375	1,125	4,500
10,125	3,375	13,500
3,375	1,125	4,500
10,125	3,375	13,500
3,375	1,125	4,500
10,125	3,375	13,500
2,250	750	3,000
24,750	8,250	33,000
2,250	750	3,000
6,750	2,250	9,000
2,250	750	3,000
47,250	15,750	63,000
2,250	750	3,000
15,750	5,250	21,000
2,025	675	2,700
6,075	2,025	8,100
2,025	675	2,700
6,075	2,025	8,100
2,025	675	2,700
6,075	2,025	8,100
2,025	675	2,700
6,075	2,025	8,100
2,025	675	2,700
16,200	5,400	21,600
2,025	675	2,700
6,075	2,025	8,100
2,625	875	3,500 j
10,500	3,500	14.000 \|
321,250	128,750	450,000

Transport

B) vid distrikten.

1 distriktschef (se anm. 2) .

3 distriktschefer ( > ) .

1 bandirektör..................

3 bandirektörer ................

1 maskindirektör ............

3 maskindirektörer.............

1 trafikinspektör (se anm. 2)

11 trafikinspektörer ( » )

1 distriktssekreterare...........

3 distriktssekreterare.......

1 baningeniör................

21 baningeniörer............

1 maskiningeniör ........

7 maskiningeniörer .......

1 distriktskassör.............

3 distriktskassörer..........

1 verkstadskamererare ....

3 verkstadskamererare ....

1 förrådsförvaltare..........

3 förrådsförvaltare..........

1 maskininspektor..........

3 maskininspektorer.......

1 verkmästare...............

8 verkmästare................

1 telegrafinspektor...........................

3 telegrafinspektorer... ....................

1 stationsinspektor ål:a klassens station

4 stationsinspektorer å l:a klassens

stationer .................................

Transport

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 10

Aflöningen kan höjas efter 5 är med
500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.

Aflöningen kan höjas efter 3 år med
300 kronor, efter 6 år med ytterligare
300 kronor och efter 9 år
med ytterligare 300 kronor.

Efter 5 år kan aflöningen höjas med
500 kronor.

Sami. 1 Afil. 1 Band. 29 Häft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

	Lön.	Tjenst- görings-	Summa
	pen- ningar.	arfvode.

	Kr.	Kr.	Kr.
Transport	321,250	128,750	450,000
1 stationsinspektor å 2:a klassens station 16 stationsinspektorer å 2:a klassens	2,250	750	3,000	\| Efter 5 år kan aflöningen höjas med \| 600 kronor.
stationer ...............................	36,000 1,800	12,000 600	48,000 2,400	\|
1 stationsinspektor å 3:e klassens station	Aflöningen kan höjas efter 3 år med
29 stationsinspektorer å 3:e klassens				300 kronor och efter 6 år med
stationer .................................	52,200	17,400	69,600	ytterligare 300 kronor.
1 byråassistent ..............................	1,575	525	2,100
11 byråassistenter ...........................	17,325	5,775	23,100
1 underinspektör å l:a klassens station	1,575	525	2,100	Aflöningen kan höjas efter 3 år med
1 expeditionsföreståndare å l:a klassens				300 kronor, efter 6 år med ytter-ligare 300 kronor och efter 9 år
station ............................	1,575	525	2,100	med ytterligare 300 kronor.
20 underinspektörer eller expeditions-
föreståndare å l:a klassens stationer	31,500	10,500	42,000
Summa	467,050	177,350	644,400

Anm. 1. Af ålderstilläggen anses tre fjerdedelar tillhöra lönen och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne.

Anm. 2. Distriktschefer och trafikinspektörer äfvensom 1 baningeniör och 3 maskiningeniörer åtnjuta
särskilda tilläggsarfvoden efter 500 kronor för år. En trafikinspektör uppbär dessutom ytterligare
ett sådant årligt arfvode å 500 kronor. Stationsinspektor, som tillika är tågdirigent, kan erhålla ett
tilläggsarfvode efter högst 300 kronor för år.

Tilläggsarfvode anses såsom extra inkomst och må för ty icke ens till någon del uppbäras af
befattningens innehafvare, då han icke tjensten förrättar.

Arfvoden efter klass utgå med följande årliga belopp:

för l:a klassen med

» 2:a » »

» 3:e » »

» 4:e » »

» 5:e » »

» 6:e » 3

» 7:e » *■

8:e » »

* 9:e » »

kr. 3,000: —
» 2,700: —
» 2,400: —
» 2,100: —
» 1,800: —
» 1,500: —
* 1,200: —
3 1,080: —
» 960: —

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

för 10:e klassen med

» 11 :e » »

» 12:e » »

» 13:e » »

» 14:e » »

» 15:e » »

» 16:e » »

» 17:e » »

» 18:e » »

kr. 900: —

» 840: —

x 780: —

» 720: —

» 660: —

» 600: —

» 540: —

» 480: —

x 420: —

VI. l:o. Arfvoden efter klass åtnjutas af nedannämnde tjensteman
och betjente enligt följande reglering:

	Lägsta arfvode.	Högsta arfvode.
A) inom styrelsen.	Klass.	Kr.	Klass.	Kr.
a) tjensteman.
bokhållare................................. .....	3	2,400	1	3,000
ritare .............................................	4	2,100	2	2,700
manlig kontorsskrifvare.....................	8	1,080	3	2,400
qvinlig eko ..................	10	900	6	1,500
b) betjente.
manligt kontorsbiträde ....................	15	600	7	1,200	I Åtnjuter vaktmästare fri bostad,
vaktmästare ..................................	12	780	10	900	\| skall lönen minskas med 150
qvinligt kontorsbiträde .....................	16	540	11	840	\| kronor.
kontorsvakt ...................................	17	480	15	600
B) vid distrikten. a) tjensteman.
underingeniör och ritare.....................	1 5	1,800	3	2,400
stationsinspektor å 4:de kl. station...... bokhållare......................................
telegrafist ......................................	6	1,500	3	2,400
förste stationsskrifvare .....................	I
stationsinspektor å ö:e kl. station ......	6	1,500	4	2,100

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

	Lägsta	Högsta
	arfvode.	arfvode.
	Klass.	Kr.	Klass.	Kr.
manlig kontorsskrifvare.................... stationsskrifvare å l:a, 2:dra eller 3:dje	\| 8	1,080	4	2,100
kl. station.................................... stationsskrifvare å annan station.........	8	1,080	5	1,800
qvinlig kontorsskrifvare.....................	11	840	8	1,080
b) betjente. lokomotivmästare.............................. vagnmästare....................................	I 7	1,200	3	2,400
lokomotivförare.................................	9	960	5	1,800
öfverbanmästare ..............................	10	900	5	1,800
öfverkonduktör och konduktör............	11	840	6	1,500
stationsmästare å 6:te kl. station ...... trädgårdsmästare..............................	9 1	960	7	1,200
maskinist .......................................		840	7	1,200
materialvakt.................................... vagn förman ...................................	1 ^ 11	840	8	1,080
banmästare ...................................	12	780	8	1,080
eldare.........................................	13	720	8	1,080
manligt kontorsbiträde .....................	15	600	8	1,080
stationsmästare å 7:de kl. station ......	12	780	9	960
packmästare ...................................	13	720	9	960	Stationskarlsförman, hvilken tjenst-
					gör såsom vexel- eller magasins-
stationskarlsförman...........................	14	660	9	960	förman vid större station, kan erhålla ett tilläggsarfvode efter 60 å 180 kronor för år.
portvakt vid l:a klassens station eller
vid verkstad .................................
vaktmästare .................................	15	600	11	840
qvinligt kontorsbiträde .....................	16	540	11	840
vagnsmörjare.................................. portvakt........................................ lokomotivputsare...........................	16	540	12	780
vagnputsare ................................... pumpare.......................................... kolvakt ...................................	16	540	13	720

Riksdagens Skrifvelse N:o 114. 13

	Lägsta	Högsta
	arfvode.	arfvode.
	Klass.	Kr.	Klass.	Kr.	Stationskarl, hvilken tjenstgör såsom signalkarl, veld karl eller magasins-karl vid större station, kan erhålla ett tilläggsarfvode efter högst 60 kronor för år.
stationskarl ....................................	17	480	14	660
banvakt .........................................	17	480	14	660	Banvakt, hvilken tjenstgör såsom vakt vid rörlig bro, kan under seglationstiden erhålla ett tilläggs-arfvode efter 60 k 120 kronor för år.
kontorsvakt ...................................	17	480	15	600
notisbärare.......................................	18	420	16	540

Anm. Om tilläggsarfvode enligt denna punkt gäller hvad i punkt IV för der omnämndt tilläggsarfvode
är stadgadt.

2:o. I)å Kongl. Maj:t finner sådant lämpligt, må kontorsskrifvare
aflönas efter beting på det sätt, att han erhåller betalning i den mån han
verkställer arbete, hvarå styrelsen utsatt visst pris. Så aflönad kontorsskrifvare
skall för utförandet af sådana arbeten, hvilka icke lämpligen
kunna på nämnda sätt godtgöras, erhålla betalning för timme enligt pris,
som styrelsen fastställer.

VII. 1 :o. Såsom allmänna vilkor för erhållande af ålderstillägg enligt
punkt IV gäller: att tjensteman under mera än fyra femtedelar af den
tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till ålderstillägget, bestridt sin
egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid
ej må honom till last räknas den tid, han kan hafva åtnjutit semester eller
tjenstledighet utan arfvodesafdrag; att hans tjenstgöring under denna tid
varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas; samt att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd.

2:o. Tjensteman, som från en befattning, med hvilken förmånen af
ålderstillägg är förenad, förflyttas till annan dylik befattning med samma
eller lägre arfvode, eger i fråga om rätt till ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, han innehaft den förra befattningen.

3:o. Förflyttas tjensteman från en befattning vid distrikten, med
hvilken förmånen af ålderstillägg är förenad, till annan dylik befattning
med högre arfvode, men har hans aflöning i den förra befattningen, hyresbidrag
jeinlikt punkt X här nedan deri inberäknadt, på grund af intjenadt

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

ålderstillägg redan uppgått till högre belopp än arfvodet jemte hyresbidraget
i den nya befattningen, eger han såsom personligt tillägg till
lönen uppbära skilnaden, intill dess hans aflöning i den nya befattningen
stigit till samma belopp. År med någondera befattningen i stället för
hyresbidrag förenad förmånen af fri bostad, skall dennas värde beräknas
på samma sätt som hyresbidraget enligt punkt X.

Dylikt personligt lönetillägg må i motsvarande fall jemväl utgå till
distriktstjensteman, som befordras till befattning inom styrelsen, äfvensom
till tjensteman inom styrelsen, som befordras till annan befattning derstädes,
dock att ersättning för hyresbidrag eller fri bostad ej må beräknas.

4:o. Förflyttas tjensteman från befattning med arfvode efter klass
till befattning med fast arfvode, men har hans aflöning i den förra befattningen
redan uppgått till högre belopp än aflöningen i den nya befattningen,
eger han åtnjuta sådant personligt lönetillägg, hvarom i mom. 3:o
sägs; och gäller dervid i fråga om hyresbidrag och fri bostad hvad i
nämnda mom. stadgas.

Vill. l:o. Tjensteman inom styrelsen får med det undantag, hvarom
i mom. 6 sägs, uppbära tjenstgöringspenningar endast för den tid, han
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester.

Hindras han af sjukdom att sin tjenst förrätta, eger han uppbära
hela lönen. Undfår han ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, kan han förpligtas att under ledigheten
utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt.

2:o. Tjensteman vid distrikten får med det undantag, hvarom i mom.
6 sägs, uppbära tjenstgöringspenningar endast för den tid, han verkligen
tjenstgjort eller varit tjenstledig under förhållanden, som enligt mom. 3
berättiga till fullt arfvodes åtnjutande.

3:o. Fullt arfvode må till distriktstjensteman, som åtnjuter tjenstledighet
för enskilda angelägenheter, utgå för en tid af högst trettio dagar
under loppet af ett och samma kalenderår; skolande likväl vid bestämmandet
af denna tid icke medräknas den tid, han efter styrelsens medgifvande
användt för att utom sin tjenstgöringsort på egen bekostnad göra iakttagelser
i sitt yrke, eller den tid, som åtgått för fullgörande af de skyldigheter,
hvilka ålegat honom såsom fullmägtig eller revisor vid statens
jernvägstrafiks pensionsinrättning, eller de söndagar, han reglementsenligt
varit 0befriad från tjenstgöring för att bevista gudstjenst.

Åtnjuter han ledighet för sjukdom eller svag helsas vårdande, må

Riksdagens Skrifvelse N:o 114. 15

fullt arfvode till honom utgå för eu tid af högst sextio dagar under ett och
samma kalenderår.

Om han åtnjutit ledighet för så väl enskilda angelägenheter som för
sjukdom eller svag helsas vårdande, må dock sammanlagda antalet dagar,
för hvilka han under nämnda förhållanden eger uppbära fullt arfvode,
icke öfverstiga sextio.

4:o. Undfår distriktstjensteman tjenstledighet för enskilda angelägenheter
utöfver den i mom. 3 omförmälda tid af trettio dagar, eller för
svag helsas vårdande utöfver den i samma mom. först omförmälda tid af
sextio dagar eller för särskilda uppdrag, kan han förpligtas att utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt. Har han för sjukdom
åtnjutit tjenstledighet under sextio dagar utöfver den tid af sextio dagar,
hvarom i mom. 3 först sägs, må han likaledes kunna förpligtas att utom
tjenstgöringspenningarne afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt.

5:o. Betjent, som erhåller tjenstledighet, vare i fråga om arfvodesafdrag
i allmänhet likstäld med distriktstjensteman, dock att under loppet
af ett och samma år fullt arfvode må utgå vid ledighet för enskilda angelägenheter
endast under högst femton och vid ledighet för sjukdom eller
svag helsas vårdande under högst fyratiofem dagar, samt att, då ledighet
åtnjutits för så väl enskilda angelägenheter som för sjukdom eller svag
helsas vårdande, sammanlagda antalet dagar, för hvilka betjent eger uppbära
dylikt arfvode, icke må öfverstiga fyratiofem.

6:o. Är tjensteman eller betjent sjuk i följd af kroppsskada, ådragen
i tjensteutöfning, må arfvodet till honom utgå under högst sex månader
oafkortadt samt efter denna tid med belopp, som för tjensteman af Kongl.
Maj:t och för betjent af styrelsen bestämmes.

IX. Aflider tjensteman eller betjent i följd af olyckshändelse under
tjensteutöfning, må ett belopp, motsvarande en månads aflöning, såsom
begrafningshjelp tilldelas sterbhuset.

• X. l:o. Förmånen af fri bostad uti jernvägens egna eller i närheten
af tjenstgöringsplatsen belägna, för ändamålet förbyrda lägenheter må, der
styrelsen finner sådant vara för jern vägstrafiken behöfligt, tillkomma följande
tjensteman och betjente vid distrikten, nemligen: distriktschef, ban- och
maskindirektör, trafikinspektör, ban- och maskiningeniör, byråassistent,
maskin inspektor, stationsinspektor, underinspektör, expeditionsföreståndare
för biljettexpedition, förste stationsskrifvare å station af andra eller tredje

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

klass, lokomotivmästare, stationsmästare, maskinist, materialvakt, vagnförman,
banmästare och vaktmästare äfvensom betjente af lägre grad än: vid
banafdelningen banmästare, vid in ask inafdel ningen eldäre och vid trafikafdelningen
kontorsbiträde; dock att förhyrning af bostäder icke må ega
rum utan Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande.

Der lokala förhållanden göra sådant nödigt eller lämpligt, må fri
bostad i jernvägens egna hus tillkomma jemväl nu ej nämnde tjensteman
eller betjente vid distrikten.

2:o. Med fri bostad är förenad förmånen af fri vedbrand, enligt stat,
som af styrelsen fastställes.

3:o. Tjensteman och betjente vid distrikten, hvilka ej åtnjuta fri
bostad, ega uppbära hyresbidrag, utgörande tjugo procent af arfvodet (fast
arfvode jemte ålderstillägg eller ock arfvode efter klass). Hyresbidraget
anses tillhöra lönen.

XI. l:o. Felräkning spenning ar tillkomma:

a) hufvudkassör med 1,000 kronor om året;

b) distriktskassör med 500 kronor om året;

c) tjensteman vid distrikten, som handhafver underkassörsgöromål vid
banafdelningen, med högst 300 kronor om året för hvarje bansektion;

d) trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med högst 0,3 procent
af redovisade trafik- och telegraminkomster jemte efterkrafsbelopp
till fördelning mellan nämnda personal på afsändnings- och mottagningsstationerna,
med iakttagande att beloppet ej må för någon öfverstiga 1,000
kronor för år samt i öfrigt enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer.

2:o. Anmärkning sprovision tillkommer tjenstemänen vid revisions- och
kontrollkontoren enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer, med
högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af anmärkning, gjord
af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen uppburet, till statens
jernvägar inflyter eller, såsom för högt debiteradt, till vederbörande återgäldas.

3:o. Milpenningar tillkomma tågpersonalen i förhållande till den väglängd,
en hvar under tjenstgöring å tåg tillryggalagt, samt enligt de glinder,
Kongl. Maj:t fastställer.

4:o. Premier må enligt särskilda af Kongl. Maj:t faststälda bestämmelser
kunna tilldelas betjente, till följd af hvilkas hushållning med materialier
afsevärda besparingar i utgifterna för trafiken åstadkommits.

5:o. Om extra inkomst enligt denna punkt gäller hvad i punkt IV
för der omnämndt tilläggsarfvode är stadgadt.

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

XII. Lokomotivmästare, lokomotivförare, eldare, öfverkonduktör, konduktör,
packmästare, kontorsbiträde, portvakt, kontorsvakt och notisbärare
äfvensom öfverbanmästare, banmästare, banvakt, vagnsmörjare, stationskarlsförman
och stationskarl erhålla uniformspersedlar in natura eller ock beklädnadsersättning
till visst årligt belopp, allt enligt reglemente, som af
styrelsen fastställes.

XIII. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de
närmare bestämmelser, Kong! Maj:t meddelar, åt den vid distrikten anstälda
personalen äfvensom åt der anstälde betjentes hos dem boende
hustrur och oförsörjda barn.

XIY. Indrages eller förändras någon befattning, och förflyttas i följd
deraf innehafvaren till tjenstgöring å annan plats med ringare aflöningsförmåner,
eger styrelsen tilldela den förflyttade lämplig lönefyllnad, intilldess
han kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor motsvarande dem,
han förut innehade. Sådan lönefyllnad vare ansedd lika med arfvode och
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar på sätt i punkten III är för
arfvode efter klass stadgadt.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maja föreslagit, har Riksdagen medgift,

att Kongl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser med afseende å
öfvergången till ny stat för den del af den nuvarande ordinarie personalen
vid statens jernvägar, som erhållit förordnande å sina befattningar före
den 15 november 1895, hvilka bestämmelser skola hvila på följande allmänna
grunder:

att den nya ordningen bör omedelbart tillämpas med afseende å sådana
aflöningsformer, som för personalen äro af jemförelsevis mindre vigt
och hvilkas bibehållande enligt nuvarande grunder för allenast en del af
personalen skulle föranleda invecklade anordningar och oegentligheter; men

att i fråga om sådana för personalen väsentliga aflöningsförinåner som
arfvode och inqvartering in natura eller ersättning derför de bestämmelse],
som nu gälla, böra fortfarande tillämpas, intill dess att vederbörande antingen
anmäler sig till öfvergång på ny stat — hvilken anmälan bör för
att vinna afseende ega rum inom viss, af Kongl. Maj:t föreskrifven tid —
eller erhåller befordran eller ock uppflyttas i löneklass, dock att, om öfvergång
till ny stat på grund af uppflyttning i löneklass skulle medföra försämring
i vederbörandes lönevilkor, skälig godtgörelse härför må lemnas.

Bih. till lliksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 29 Häft. 3

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Eders Kongl. Maj:t har slutligen uti ifrågavarande proposition föreslagit,

att generaldirektören och chefen för jern vägsstyrelsen xnå vara berättigad
att från och med månaden näst efter den, då han efter sextiofem
lefnadsår och minst tio tjensteår såsom chef för jern vägsstyrelsen från
embetet afgår, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 6,000 kronor, dock att detta belopp skall
minskas med hvad han kan vara berättigad att i pension uppbära från
statens jernvägstraiiks pensionsinrättning.

Riksdagen, som finner det vara uppenbart, att särskilda föreskrifter
om generaldirektörens pensionering ovilkorligen erfordras, derest utsigt
skall finnas att till chef för jern vägsförvaltningen förvärfva en med derför
nödiga egenskaper i framstående grad utrustad privatman, har icke haft
något att erinra mot det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna pensionsbeloppet
eller vilkoren för dess tillträdande, men Riksdagen anser för sin del, att,
äfven om generaldirektören är delegare i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning,
hans pension icke bör få öfverstiga det föreslagna beloppet,
6,000 kronor. Enligt gällande föreskrifter skulle hans pension, om aflöningen
bestämmes till 12,000 kronor, kunna komma att uppgå till 9,600
kronor, motsvarande 80 procent utaf aflöningen. Riksdagen föreställer sig,
att pensionsfrågan lämpligen skulle kunna ordnas på följande sätt.

För den händelse att till generaldirektör skulle utnämnas person, som
förut ej tillhör jern vägsstaten och följaktligen icke redan är delegare i
pensionsinrättningen, bör delegareskap i nämnda inrättning icke ifrågakomma
för honom. Ett inträde i pensionsinrättningen skulle nemligen ej
kunna ega rum utan erläggande af betydliga retroaktivafgifter. Men då
eu inbetalning af dylika afgifter utan tvifvel skulle försvåra möjligheten
att till chef för jernvägsstyrelsen erhålla en person, hvilken ej är anstäld
vid statens jernvägar, torde generaldirektören böra tillförsäkras pension
från allmänna indragningsstaten, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit.

Skulle åter till generaldirektör befordras en tjensteman vid statens
jernvägar, alltså en person, hvilken redan är delegare i pensionsinrättningen,
synes denne böra fortfara att tillhöra samma inrättning. Hans
afgifter skulle dock ej beräknas å aflöningen såsom generaldirektör, utan
å den aflöning, han uppbar vid befordringstillfället. Har en sådan generaldirektör
vid sitt afskedstagande ur jernvägens tjenst uppfylt de uppstälda
vilkoren för undfående af pensionen å 6,000 kronor från allmänna indragningsstaten,
skulle han ega uppbära denna pension, med afdrag af hvad
han är berättigad att erhålla från statens jern vägstrafiks pensionsinrättning
enligt dess reglemente.

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kong! Maj:ts ifrågavarande förslag,
att generaldirektören och chefen för jern vägsstyr elsen skall vara berättigad
att från och med månaden näst efter den, då han efter sextiofem lefnadsår
och minst tio tjensteår såsom chef för jern vägsstyr elsen från embetet afgår,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension af 6,000 kronor, dock att, äfven om han är delegare i statens jernvägstrafiks
pensionsinrättning, hans pension icke må sammanlagdt öfverstiga
nämnda summa samt under vilkor, att det från allmänna indragningsstaten
utgående beloppet skall minskas med hvad han kan vara berättigad
att i pension uppbära från berörda pensionsinrättning.

Stockholm den 18 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.