Riksdagens Skrifvelse N:o 106 (Riksdagsskrivelse 1902:106)

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

N:o 106.

Uppläst ocli godkänd af Första Kammaren den 14 maj 1902.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 25 samt memorial nås 30, 31 och 36).

Till Konungen.

Uti proposition den 11 sistlidne januari har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att för år 1903 till upptagande i riksstaten för
samma år åtaga sig en särskild bevillning af 10,500,000 kronor under
Bill. till RiJcsd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Käft. (N:o 106.) 1

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

namn af inkomstskatt, att utgå enligt ett vid propositionen fogadt förslag
i ämnet.

Vid granskning af detta förslag liar Riksdagen funnit skäl till de
anmärkningar och. ändringar, hvarom här nedan vidare förmäles.

Till en början vill då Riksdagen framhålla, att anmärkningar väl
kunna framställas mot de principer, hvarpå förslaget är bygdt, men att
dervid icke må förbises, att eu del af dessa anmärkningar har sin
anledning i inkomstskattetaxeringens sammankoppling med bevillningstaxeringen.
På grund häraf samt med hänsyn till inkomstskattens
provisoriska karakter och Riksdagens uttalade fordringar rörande skattens
anordnande kunna berörda anmärkningar icke för närvarande undanrödja.
Men oafsedt detta förhållande, i följd hvaraf den föreslagna
skatten icke blir, hvad den icke heller gifves ut för att vara, nemligen
en ren inkomstskatt, kan förslaget, fotadt å de af Riksdagen i
öfrigt bestämda grunder, icke sägas taga den hänsyn till den verkliga
skatteförmågan, som eljest vore önsklig.

En anmärkning af detta slag gäller tydligen grunden för bestämmandet
af fastighetsinkomsten. Härutinnan har visserligen Riksdagen
på förhand bestämt, att inkomst af fast egendom skall beräknas efter
vissa procent af fastighetens taxeringsvärde, hvarför någon erinran nu
ej kan göras deremot, att denna princip i förslaget följdrigtigt genomförts.
I det att Riksdagen likväl framhåller, att beräknandet af fastighetsinkomsten,
på sätt nyss nämnts, icke medför skattens fördelning efter
de skattdragandes verkligen utrönta skatteförmåga, vill blott Riksdagen
betona, att den deraf föranledda ojemnheten i beskattningen ytterligare
skärpes i följd af skattens progressiva anordning. På grund häraf och
då af den statistiska utredningen framgår, att, äfven med den af Riksdagen
beslutade begränsningen af skattefriheten, i allt fall största delen
af landets till bevillning taxerade fasta egendom torde komma att undgå
inkomstskatten, anser sig Riksdagen böra ifrågasätta, huruvida icke
anmärkta ojemnheter i skatte tungan borde undanrödj as medelst en skatt
å förmögenhet.

Frågan härom har, redan innan förslaget till Riksdagen framkommit,
tagits under öfvervägande, men har dervid anförts, att med
införandet af en dylik skatt borde anstå, till dess Riksdagen antagit en
verkligt ren inkomstskatt; men om emellertid genom en förmögenhetsskatt
anmärkta missförhållandet rörande skattebördans fördelning skulle
kunna i någon mån utjemnas, har Riksdagen icke kunnat tillerkänna
det deremot anförda skäl sådan betydelse, att på grund deraf med införandet
af en dylik skatt måste uppskjutas, till dess en fullständig

Riksdagens Skrifvelse N;u 106.

omgestaltning af vårt inkomstskattesystem egt rum. I detta sammanhang
vill Riksdagen påpeka, att, då man har att räkna ej med den
verkligen utrönta, utan med den beräknade inkomsten af fast egendom,
jemnhet i beskattningshänseende fastighetsegarne emellan i väsentlig mån
blir beroende af fastigheternas taxeringsvärden. Det blir alltså en
bjudande pligt för taxeringsmyndigheterna, att vid fastställandet af berörda
taxeringsvärden nedlägga synnerlig omsorg, för att ojemnheter i
dessa värden skola så vidt möjligt undvikas.

Från den grundsatsen, att skatten bör bestämmas efter den verkliga
skatteförmågan, afviker, enligt Riksdagens förmenande, Eders
Kongl. Maj:ts förslag jemväl derutinnan, att vid beskattningen ingen
åtskilnad göres mellan å ena sidan inkomst af arbete samt å andra
sidan inkomst af fast egendom och kapital. Man torde nemligen med
ganska stor säkerhet kunna påstå, att skatteförmågan, särskildt i de
lägre inkomstgraderna, i allmänhet är större hos jordegaren och kapitalisten
än hos den, hvilken för sin utkomst är hänvisad allenast till sin
inkomst af arbete. Detta bör vid utarbetandet af nytt förslag uppmärksammas.
En rättelse i anmärkta förhållandet kan vinnas derigenom,
att skattepligten bestämmes att inträda tidigare för inkomst af fast
egendom och kapital än för inkomst af arbete. När Riksdagen ifrågasätter
vidtagandet af en dylik anordning, har Riksdagen icke förbisett,
att svårigheter torde möta att i de fall, då skattskyldig åtnjuter inkomst,
utom af arbete, jemväl af fast egendom eller kapital, bestämma om
och i hvad mån detta förhållande skall inverka å inkomsttagarens skattskyldighet.
Att helt och hållet utesluta dylika blandade inkomster från
den skattelindring, som med förberörda anordning afsetts för inkomst
af arbete, skulle blifva teoretiskt sedt inkonseqvent och i praktiken
orättvist. Konseqvens och rättvisa fordra nemligen otvifvelaktigt, att
hänsyn jemväl i nämnda fall tages till den i förhållande till inkomst
af fastighet och kapital lägre skatteförmågan hos inkomst af arbete.
Hvilka anordningar, som äro behöfliga för sistberörda frågas lösande,
erfordras det icke nu att anvisa, då beskaffenheten af dessa anordningar
blir beroende på den väg, som slutligen väljes för lösandet af
frågan i dess helhet.

Till de af Riksdagen sålunda gjorda anmärkningar mot förslaget
vill Riksdagen foga den erinran, att genom inkomst skatte taxeringen
taxeringsmyndigheterna erhålla en så stor ökning i sin redan tunga
börda, att det med skäl kan ifrågasättas, huruvida icke eu omorganisation
af nämnda myndigheter redan nu är af nöden. Taxeringsmyndigheternas
hittills varande arbetssätt kommer att genom inkomstskatte -

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

taxeringen, som väsentligen skall grunda sig å de skattskyldiges egna
uppgifter, i afsevärd män undergå förändring; och det grannlaga värf,
som genom antagandet af framlagda förslaget uppdrages särskildt åt
bevillningsbercdningsordförandena, ställer å dessa andra och större anspråk
än hittills. En förändring i taxeringsmyndigheternas sammansättning och
taxeringsförfarandet måste naturligen medföra en omarbetning af gällande
bevillningsförordning i berörda delar. Hvarje ändring i nämnda förordning
under innevarande års riksdag kommer emellertid att gälla jemväl
för detta år, hvarför en omarbetning af förordningens bestämmelser
rörande taxeringsmyndigheterna skulle ingripa störande i årets taxeringsförrättningar.
En dylik omarbetning kan sålunda icke nu ifrågakomma,
men tillförlitar sig Riksdagen, att inom närmaste tiden sådana förslag
i ämnet blifva framlagda, som kunna anses undanrödja hvarje hinder
för taxeringarnas behöriga gång samt dessutom på ett betryggande
sätt tillgodose allmänhetens fordran på deklarationsuppgifternas hemlighållande.

Vid bedömandet af betydelsen af de af Riksdagen sålunda gjorda
anmärkningar, har Riksdagen tagit hänsyn dertill, att förslaget, sådant
det förelagts Riksdagen, icke är ifrågasatt att antagas för längre tid än,
åt 1903 och att den föreslagna inkomstskatten är afsedd att allenast provisoriskt
ersätta en eljest oundgänglig tilläggsbevillning och i intet
fall kan tänkas utgå för längre tid än till dess frågan om förändring
i bevillningsförordningen och dermed förenade ändringar i den kommunala
skattskyldigheten fått sin lösning.

Oaktadt Riksdagen sålunda mot Eders Kongl. Maj:ts förslag haft
åtskilligt att erinra, har Riksdagen likväl, särskildt med afseende å dess
sistlidet år gjorda uttalanden, ansett sig böra grunda sitt beslut om
åtagande af en inkomstskatt för år 1903 på samma förslag med de
jemkningar och ändringar, som här nedan omförmälas; och förutsätter
Riksdagen ej mindre att, innan nytt förslag i ämnet förelägges Riksdagen,
bestämmelserna i den nu af Riksdagen antagna förordning komma
att underkastas en förnyad granskning, i syfte att skatten må i möjligaste
mån varda afpassad efter skatteförmågan hos de skattdragande,
och att vid denna granskning de anmärkningar, för Indika det framlagda
förslaget blifvit föremål, tagas under öfvervägande, än äfven
att, i den män erfarenhet vinnes om skattens afkastning och det förhållande,
i hvilket olika skatteföremål komma att dertill bidraga, de
jemkningar i skattebestämmelserna komma att vidtagas, som kunna
finnas i sådant syfte påkallade.

Efter dessa mera allmänna erinringar öfvergår Riksdagen nu att

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

redogöra för de vigtigaste af de ändringar, som, på sätt ofvan antydts,
af Riksdagen ansetts böra vidtagas i Eders Kongl. Maj:ts förslag.

Hvad angår inländska aktiebolags och enskilda bankbolags skattskyldighet
för vinst, som utdelas, har Riksdagen, då ingen tvekan lärer
råda derom, att hela vinsten bör i görligaste mån beskattas, men sådant
icke komme att enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag ega rum, i den mån
det skattefria afdrag, aktiebolag, hvarmed samtliga nyssnämnda bolag
för korthetens skull betecknas, har rätt att göra, icke till delegarne
utdelas, funnit det icke böra ifrågakomma, att en dylik rätt i något fall
utsträckes till annan del af vinsten än den, som verkligen utdelas och
sålunda kan presumeras blifva i delegares hand taxerad. Med hänsyn
till en dylik presumtion skulle en sträng konseqvens väl. bjuda, att för
hela det belopp, som af ett aktiebolag till dess delegare utdelas, bolaget
medgåfves rätt till afdrag, men en sådan åtgärd skulle, om också icke
alldeles omintetgöra, dock väsentligen upphäfva verkan af stadgandet
om progressiv beskattning af aktiebolags vinst. Fördelarne för bolaget
af eu. långt drifven utdelning skulle blifva så stora, att väl mången
gång denna hänsyn blefve den väsentligt bestämmande för utdelningens
belopp; och då vinsten i delegares hand ofta blir skattefri till följd af
bristande kännedom om delegares inkomst af ifrågavarande slag eller
på grund af delegares rätt till skattefrihet, skulle derigenom vinsten
komma att i många fall undgå all beskattning. 1 följd häraf måste
denna väg öfvergifvas och en gräns bestämmas, vid hvilken rätt till
afdrag vid utdelning upphör. Denna gräns har Riksdagen trott sig
lämpligen kunna bestämma till sex procent å inbetaldt kapital.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle såsom inbetaldt kapital
anses i fråga om bolag, som tillkommit före den 1 januari 1901, det
belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande myndighet inregistrerats
eller anmälts såsom inbetaldt. Derest man vill för äldre bolag
underlätta beräkningen af det inbetalda kapitalet genom tillerkännande
af vitsord åt i vederbörlig ordning verkstäld registrering, bör enligt
Riksdagens åsigt en af förhållandena bättre bestämd dag än den i förslaget
angifna kunna väljas. Enligt den nu gällande aktiebolagslagen,
hvilken trädt i kraft den 1 januari 1897, skall hvarje nytt aktiebolag införas
i aktiebolagsregistret, hvarjemte genom en särskild kongl. kungörelse
bestämts, att alla på grund af äldre stadganden tillkomna aktiebolag
skulle innan den 1 juli 1897 anmäla sig till samma register. I detta
register hafva sålunda alla före sistnämnda dag tillkomna aktiebolag,
som stält sig lag och författning till efterrättelse, varit samma dag
införda. Och då det säkerligen ej kommer att möta något som helst

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

hinder för bolag, tillkomna efter nämnda tid, att uppgifva det verkligen
inbetalda kapitalet, har Riksdagen icke tvekat att åt aktiebolagsregistret
tillerkänna vitsord i ifrågavarande afseende allenast rörande bolag, som
tillkommit före den 1 juli 1897. Det torde visserligen kunna anmärkas,
att, som uraktlåtenhet af anmälan till registret för bolag, tillkomna före
den 1 januari 1897, icke haft annan påföljd än böter och sålunda åtskilliga
äldre bolag torde finnas, hvilka icke stält sig nämnda föreskrift
till efterrättelse, genom berörda ändring i förslaget den afsedda lättnaden
för äldre bolag i fråga om kapitaldeklareringen icke vinnes.
Riksdagen får emellertid derutinnan erinra, att, utom det att registreringsbestämmelsen
i allt fall gifver ett stöd för valet af nämnda dag,
nyssberörda anmärkning kan rigtas äfven mot den i Eders Kongl. Maj:ts
förslag angifna dagen, enär ännu i dag åtskilliga äldre bolag icke fullgjort
sin registreringsskyldighet.

1 likhet med de för utarbetande af förslag till förordning om
inkomstskatt utsedde komiterade har Riksdagen ansett skattskyldighet
böra inträda redan vid en inkomst af 1,000 kronor. När, såsom af den
statistiska utredningen framgår, redan vid skattefrihet för inkomst af
intill nämnda belopp största delen af Sveriges jord, om hänsyn jemväl
tages till den rätt till afdrag för intecknad gäld, förslaget medgifver, icke
kommer att drabbas af inkomstskatt, finner Riksdagen det möta betänkligheter
att genom undantagande från beskattning af inkomster af ända
inemot 2,000 kronor flytta ännu en stor grupp fastighetsegare utom
räckhåll för den nya skatten. Härtill kommer, att man utan öfverdrift
torde kunna säga, att i vårt land en inkomst af 1,000 kronor i regel
innebär den skatteförmåga, komiterades förslag ställer å densamma.

Då Riksdagen, med biträdande af Eders Kongl. Maj:ts förslag,
beslutit, att vid en inkomst af 4,000 kronor skattefrihet icke må för
någon del af inkomsten åtnjutas, har Riksdagen i fråga om de skattefria
afdragen för inkomster mellan 1,000 kronor och 4,000 kronor kommit
till samma resultat som komiterade.

Deremot har Riksdagen funnit, att den latitud af inkomster, hvilka
kunna anses motsvara, om man så får uttrycka sig, normal skatteförmåga
men icke derutöfver, blifvit i de utarbetade förslagen väl knappt
utmätt. Det är nemligen Riksdagens mening, att de skattedragande,
hvilka lyckats komma i den ställning att kunna disponera öfver
årsinkomster af mellan 4,000 kronor och 6,000 kronor, i regel icke
genom en dylik inkomst erhålla den ökade skatteförmåga, att en progression
af skatten i dessa inkomstklasser kan anses berättigad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Vidkommande progressionsskalan anser Riksdagen, att en något
större varsamhet bör iakttagas. Såsom komiterade visat, kommer den
föreslagna skatteprogressionen att öfverstiga, delvis i rätt hög grad,
den gällande progressionen i länder, der kapitalrikedomen är långt
mera till finnandes och derför ock de större inkomsterna förhållandevis
äro betydligt talrikare än hos oss. Och äfven om denna progressiva
beskattning af inkomster i förberörda länder kompletteras af en förmögenhetsskatt,
som sålunda i verkligheten höjer den eljest för inkomstskatten
bestämda progressionen, får man dock ej förbise, att vi redan
på förhand i bevillningen hafva en skatt, som skärper skatteprocenten.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle progressionen afstanna vid
5 procent, som uppnås vid ett belopp af omkring 205,000 kronor.
Riksdagen har emellertid ansett, att maximum för progressionen bör
bestämmas till 4 procent och skatteskalan anordnas så, att högsta skatteprocenten
uppnås vid en inkomst i närheten af 150,000 kronor.

I afseende på taxeringsorten kan någon tvekan icke råda derom,
att med hänsyn till skattens karakter af en progressiv statsskatt
taxeringsorten bör för hvarje skattskyldig vara en enda. Riksdagen
har emellertid icke kunnat biträda den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
bestämmelsen, att andra skattskyldiga än de här i riket mantalsskrifna
eller eljest bosatta skulle, då skattskyldigs inkomster härflyta
från flera taxeringsdistrikt, taxeras i Stockholms stad och S:t Nikolai
församling, utan har Riksdagen i likhet med ofvanbemälde komiterade
funnit lämpligare, att i nu nämnda fall taxeringen verkställes å den
ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhålles. I de fall, då den skattskyldige
fullgör sin uppgiftsskyldighet, torde det icke för staten vara
någon särskild fördel, att taxeringen sker i S:t Nikolai församling,
men väl för den skattskyldige anledning till olägenhet genom nödvändigheten
att hos taxeringsmyndighet i distrikt, der inkomst åtnjutes,
visa, att inkomsten till beskattning uppgifvits hos bevillningsberedningen
i förberörda församling. I de fall åter, då uppgiftspligt icke åligger
inkomsttagare eller eljest icke fullgöres, torde den föreslagna bestämmelsen
komma att vålla skrifveri och onödig omgång. Den taxeringsmyndighet,
hvilken har anledning taxera skattskyldig för inkomst,
kan nemligen icke utan kommunikation med beskattningsmyndigheten
i S:t Nikolai församling afgöra, huruvida skattskyldig verkligen bör
inom det distrikt, inkomsten åtnjutes, taxeras. Utom nämnda olägenheter
skulle emellertid den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna anordningen
föranleda, att inkomst i många fall alldeles undginge beskattning.
Skattskyldigs taxering komme nemligen att blifva beroende af

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

en myndighet, hos hvilken kännedom om skattskyldigs ekonomiska
ställning'' i allmänhet måste vara betydligt mera inskränkt än hos den,
hvilken enligt komiterades förslag skulle verkställa taxeringen.

Med hänsyn till den af Riksdagen beslutade ändring af Eders
Kongl. Maj:ts förslag i 10 § angående skattefrihet, har Riksdagen, som i
hufvudsak biträdt Eders Kong!. Maj:ts förslag rörande sättet för uppgå
ftsskyldighetens fullgörande och påföljden vid uraktlåtenhet deraf,
ansett, att uppgiftsskyldighet för annan skattskyldig än verk eller
bolag, som i 20 § 1 mom. a) omförmälas, bör inträda vid en inkomst
af 2,000 kronor. Medan Eders Kongl. Maj:ts förslag med den inkomst,
som qvalificerar uppgiftsskyldighet, icke afser annan inkomst än sådan,
som bör enligt det framlagda förslaget beskattas, har emellertid Riksdagen
af flera skäl ansett lämpligast, att all inkomst af minst 2,000
kronor, vare sig den bör inkomst- eller bevillningstaxeras, skall medföra
uppgiftspligt. Det är en naturlig sak, att de enligt en inkomstskatteförordning
afgifna uppgifter komma att ligga till grund jemväl
för bevillningstaxeringen, äfven om föreskrift i sådant hänseende icke
kommer att inflyta i bevillningsförordningen. Då derjemte det första
år, taxering enligt en inkomstskatteförordning försiggår, något yttre,
för skattskyldige och taxeringsmyndigheter omedelbarligen skönjbart
tecken till uppgiftsskyldighet, nemligen ett föregående års taxering,
eljest icke erhölles, och ett dylikt tecken ur mer än en synpunkt vid
införandet af en för våra nuvarande förhållanden så pass främmande
sak som obligatorisk sjelfdeklaration vore behöfligt, har Riksdagen
ansett, att jemväl den, hvilken under nästföregående år bevillningstaxerats
för minst 2,000 kronors inkomst, skall vara skyldig att utan
anmaning deklarera.

Vidare har Riksdagen, i enlighet med sitt i skrifvelsen den 1 juni
1901 gjorda uttalande, jemväl beslutit, att i fråga om skattskyldige för inkomst
af kapital uppgiftspligt skall inträda redan vid lägsta beskattningsbara
inkomst. Denna skyldighet i deklarationshänseende har Riksdagen
emellertid ansett icke böra stanna vid inkomster af kapital utan
jemväl utsträckas till inkomster af fast egendom. Om kapitalister anses
vara i stånd att redan vid så små inkomster som 1,000 kronor lemna uppgifter
rörande sina förmögenhetsförhållanden, torde detta vara händelsen
i ännu högre grad i fråga om fastighetsegare, hvilka allenast
hafva att efter ett fastslaget värde beräkna sina inkomster. Denna
uppgiftspligt torde för öfrigt i de flesta fall, äfven utan uttryckligt
stadgande, komma att fullgöras, emedan afdrag för ränta å gäld, som

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

fastigketsegarne i allmänhet torde komma att påfordra, är stäldt i beroende
af deklaration.

Vid granskning af den af Eders Kongl. Maj:t i 25 § b) föreslagna
uppgiftsskyldighet för enskildt bankbolag och aktiebolag, hvars aktier
äro stälda till viss man, har Riksdagen funnit densamma vara såväl för
vid som för trång. Den är för vid derutinnan, att den inbegriper samtliga
aktiebolag, kvilkas aktier äro stälda till viss man, men för trång
i det afseendet, att den från berörda skyldighet utan undantag befriar
alla aktiebolag, hvilkas aktier äro stälda till innehafvaren. Förbises kan
nemligen ej, att hvarken förr eller nu gällande lagstiftning rörande
vanliga aktiebolag medför den skilnad mellan ofvan nämnda kategorier
aktiebolag, att uppgiftsskyldigheten skulle ställa sig lättare i de fall,
der aktierna äro stälda till viss man, än eljest är förhållandet. I den
registerbok öfver aktieegare, som hvarje bolag skall föra, införas visserligen
de ursprungliga aktieegarna, men ej annan förändring i eganderätten
till aktie än den, som hos bolagets styrelse anmäles. Att grunda
uppgifterna allenast å registerboken skulle sålunda, utom det att i vissa
fall hinder derför ovilkorligen skulle möta, medföra besvär och obehagför
personer, hvilka i behörig ordning öfverlåtit sina aktier, utan att
nye egaren derom hos styrelsen gjort anmälan. Riksdagen bär derför
ansett ifrågavarande stadgande höra förändras på sätt här nedan omförmäles.

Enskilda bankbolag böra utan svårighet kunna lemna uppgift å
lottegare, enär hvarje förändring i eganderätten till lott skall pröfvas
af bolag eller styrelse samt antecknas i registerboken.

De bankaktiebolag, som erhållit Eders Kongl. Maj:ts oktroj efter
den 1 januari 1887 och alltså i öfverensstämmelse med lagen den 19
november 1886, böra likaledes kunna lemna dylik uppgift å aktieegare,
enär enligt 8 § i nämnda lag dels alla förändringar i eganderätten
till aktier genast skola antecknas i registerboken, dels ock vinstutdelning
å aktie ej får uppbäras af annan än den, som är i nämnda bok
införd såsom egare.

Beträffande åter andra bankaktiebolag äfvensom alla öfriga aktiebolag,
vare sig aktie är stäld till viss man eller till innehafvaren, blir,
på grund af hvad förut nämnts, fullgörandet af uppgiftsskyldigheten
beroende af, huruvida, på grund af bestämmelser i bolagsordningen,
förändring i aktierätten måste anmälas för att vara mot bolaget gällande
och för att ny aktieegare skall få tillgodonjuta utdelning. Finnes sådan
bestämmelse, kan bolaget i ifrågavarande afseende likställas med
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 26 Höft. 2

10 Riksdagens Skrivelser N:o 106.

enskilda bankbolag och bankaktiebolag, som tillkommit efter den 1
januari 1887.

Men äfven utan dylik bestämmelse i bolagsordningen bör dock
styrelse för bolag, vare sig aktierna äro stälda till viss man eller till
innebafvaren, i många fall kunna lemna ifrågavarande slags uppgift.
I registerboken finnas ju alltid antecknade de ursprungliga aktieegarne.
Vidare måste för utöfvande af rösträtt vid bolagsstämma vederbörande
egare styrka sin rätt till aktie, och äfven i öfrig! torde styrelsen i
många fall hafva sig bekant, på hvilka händer aktierna finnas.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen ansett bolagen
böra fördelas i två grupper. Till den ena gruppen böra då hänföras
bolag, hvilkas styrelser kunna under alla förhållanden lemna uppgift å
delegare, nemligen enskilda bankbolag, bankaktiebolag, som tillkommit
efter den 1 januari 1887, samt andra aktiebolag, hvilkas bolagsordningar
innehålla erforderliga bestämmelser rörande anmälan om förändring i
aktierätt. Till den andra gruppen åter böra hänföras alla andra aktiebolag.

För att i möjligaste mån betrygga deklarationsuppgifternas hemlighållande
har Riksdagen funnit, att jemväl i de fall, då uppgift icke
följes, skälen derför icke få utan skattskyldigs medgifvande offentliggöras,
samt af denna anledning vidtagit den ändring i Eders Kongl.
Maj:ts förslag, att skälen för afvikelsen skola antecknas, ej i taxeringslängden,
hvilken särskild! i anledning af dess uppgifter rörande bevillningen
måste blifva för en hvar tillgänglig, utan å sjelfva deklarationsuppgiften,
som är afsedd att omgärdas med erforderligt skydd mot
offentliggörande.

Vidkommande slutligen det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition
fogade förslag till formulär för gemensam taxeringslängd öfver inkomstbevillningen
och inkomstskatten har Riksdagen, i syfte att göra
denna längd mera lätthandterlig, beslutit, att de för bevillningstaxeringar
använda två kolumnerna för inkomst af allmän och af enskild
tjenst eller pension skola sammanföras till en gemensam kolumn för
inkomst af tjenst eller pension samt att §-kolumnerna skola utgå.
Någon olägenhet af dessa ändringar torde säkerligen icke uppstå. Till
följd af den osäkerhet, som i praktiken råder rörande tjensts eller pensions
beskaffenhet af allmän eller enskild, torde borttagandet af den
nu förefintliga uppdelningen vara en fördel, utan att längden derigenom
i statistiskt hänseende förlorar i värde.

Riksdagen har alltså funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag icke kunna oförändradt bifallas; hvaremot Riksdagen, på grund

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

af detta förslag och med iakttagande af sina ofvan omförmälda beslut
jemte några ytterligare, till största delen deraf föranledda mindre
väsentliga ändringar och tillägg, antagit en förordning angående inkomstskatt
af den lydelse, bilagan A. till denna skrifvelse utvisar, att
gälla för år 1903.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes Riksdagens här omförmälda beslut till allmän efterrättelse
kungöra.

Stockholm den 14 maj 1902.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrivelser jN:o 106.

Bilaga A.

Förordning om inkomstskatt.

I kap.

Om grunderna för taxering af inkomst.

1 §•

Till inkomst enligt denna förordning'' räknas:

a) inkomst af fast egendom,

b) inkomst af kapital,

c) inkomst af arbete.

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt
gällande bevillningsförordning är genom fastighetsbe viftning beskattad.
Denna inkomst beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning
för nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses utgöra:

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet samt

b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla
etthundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres
för hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges.

Då taxeringsvärde nästföregående år icke vant fastighet åsatt,
skall löpande årets taxeringsvärde följas vid beräkningen.

3 §■

Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda
eller hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af
patronus ecclesise, samt

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda
bankbolag.

4 §■

Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande
verk, inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska
verkstäder, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller
förädling anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och
andra binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande
af eget jordbruks produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi,
sjöfart, handtverk eller annan näring;

2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten jernväg, kanal eller
annan farled samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom:
aflöning, arvode, traktamente, sportler, bostad, derest denna icke är
såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med
allmän eller enskild tjenst förenad förmån;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån; d)

all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst,

14 Riksdagens Skrivelser N:o 106.

som enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst
af arbete.

5 §•

1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande
året. Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst
utföres i fulla hundratal kronor, så att öfverskjutande belopp, som icke
uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

2 mom. a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än
lön eller pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under
nästföregående året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten
första året, den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående
året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt
de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må
anses för det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det
löpande året upphör, densamma upptages med det belopp, som, med
det nästföregående årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den
tidrymd af det löpande året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande
året blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning
förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning
och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a)
är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller
yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke
kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras
det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,
upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt
markegångspris utgör.

6 §•

Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt dertill hänförliga utgifter;

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, jernväg, kanal och annan
farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd
af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter
de i 2 § angifna grunder taxerad;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom,
rörelse eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

7 §•

Deremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:

a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet
motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å
fastighet, som af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet,
hvarom i 4 § a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom
arrende- eller hyresafgift,

underhåll af fastighet och inventarier,

aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda
biträden och arbetare,

samt andra dermed jemförliga utgifter;

c) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap,
konst eller handaslöjd;

d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjenstehästar samt fourageringsersätt llinS> anslag

till skrifmaterialier, kontorskyra och andra expenser,
dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än
tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,
arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station,
fältaflöning under krigstid,

samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan
ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;

e) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:
den afgift, tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-,

enke- och pupill- eller annan understödskassa,

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjenstebiträde,
presternas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro
eftergifna,

ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden
för prestgårdarne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för
hvilka ersättning icke är särskildt anvisad.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för skattskyldig
åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing ege dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som
ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall
här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta
afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till
kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och c) af skattskyldigs inkomst
viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den
skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af
svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af
utländing.

9 §.

Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags
inkomst må afdrag ske för ett belopp, som motsvarar den till aktieeller
lottegarne bestämda utdelning, dock icke för mera än sex procent
å inbetaldt aktie- eller lottkapital.

Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit
före den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande
myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande
sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags
kapital, så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda
dag, må afdrag ega rum endast i den mån ökningen eller, då fråga
är om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delegare
gjordt tillskott.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

II kap.

Om skattepligt.

10 §.

Skyldighet att erlägga inkomstskatt eger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade inkomst, deri inbegripen äfven hustruns, understiger
1,000 kronor.

Uppgår denna inkomst till 1,000 kronor, men icke till 2,000 kronor,
äro 800 kronor, uppgår den till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor,
äro 600 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke till 4,000
kronor, äro 400 kronor fria från skatt.

Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfverstiger den icke
6,000 kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.

Öfverstiger inkomsten 6,000 kronor, skola för bestämmande af det
belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten upptagas
till oförändradt belopp, hvaremot

deri	del af inkomsten,	som	öfverstiger	6,000 kr. men	icke	10,000 kr.	ökas med	50 %,
11	11 11	11	ii	11	10,000 „ „	11	15,000 „	11 11	100
11	11 11	11	ii	11	15,000 „ ,,	11	20,000 „	11 11	150 %,
11	11 11	11	ii	11	20,000 „ „	11	30,000 „	11 11	200 %.
11	1* 11	11	ii	11	30,000 „ „		50,000 „	5* 11	250 %,
11	11 11	11			50,000 „ „	V	80,000 „	11 11	300 %.
11	11 11	19	ii	11	80,000 „ ökas med			400 %,

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något
fall beräknas högre än f}u-a gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,
allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare
utvisar.

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterbhus
efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket
skatt beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor,
så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal,
bortfaller.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Höft.

Riksdagens ■ Skrifvelse N:o 106.

11 §•

Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af
det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.

12 §.

l:o) Skatt enligt denna förordning för inkomst af fast egendom
erlägges af den, som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighetsbevillning
för egendomen;

dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för
fast egendom, för hvilken bevillning påföres vanliga handelsbolag eller
kommanditbolag, erlägges af delegarne.

2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna
förordning:

a) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all dylik inkomst, han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes
ort;

b) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjuter;

c) af utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af
tre på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån
uppbär lön eller pension:

för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas
eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes;

d) af utländing, som icke afses i c) här ofvan, men som härifrån
uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles:

för sistnämnda slags inkomst.

13 §.

Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 § stadgas
om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta å skuld
eller för förlust ege motsvarande tillämpning i fråga om samfund, stiftelser,
verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån
de icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom
om oskiftadt sterbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra
än i 14 § omförmälda bolag, derunder jemväl ingripna sådana, som
enligt särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag’, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres
af delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jemte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter
;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

e) jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delegare;
samt

f) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom
sådana inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att
bereda vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter
anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embetsoch
tjenstemän samt vaktbetjente:

för den del af deras aflöning eller pension, som motsvarar norska
statsverkets bidrag dertill;

c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jemte deras betjening:

om de icke äro svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad rörelse; dock
att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från utgörande
af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.
om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin tjenst hos den främmande
makten;

d) ntländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

e) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

III kap.

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst :
åfden|ort, der han är mantalsskrifven,
eller, om han icke är här i riket mantalsskrifven:
å den ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas.

17 §•

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmärs, taxeras:
å den ort, der vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte
eller syssloman är bosatt,

eller, då fråga är om oskiftadt sterbhus:
å den ort, der den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke ega tillämpning,
taxeras skattskyldig:

å den ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhålles;
dock att utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig,
som åtnjuter lön från svenska statsverket, taxeras i Stockholms
stad och S:t Nikolai församling,

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

IV kap.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

19 §.

Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med
de enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för
bevillning af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål
tillsatta bevillningsberedningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder;
och böra i anledning häraf i de kungörelser, som enligt bevillningsförordningen
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande årligen utfärdas
för val af ledamöter i bevillningsberedningarne, vederbörande erinras
om skyldigheten att aflemna de särskilda uppgifter, hvilka på grund
af här nedan gifna bestämmelser skola meddelas, samt om påföljden af
uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse skall meddelas såväl
om tid och ställe för uppgifternas aflemnande samt hvarest uppgiftsblanketter,
enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas, som ock derom att
en hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, eger att
för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete
årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt
eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig
kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år enligt gällande bevillningsförordning
eller denna förordning taxerats för minst 2,000 kronors
inkomst eller samma år åtnjutit inkomst till enahanda belopp af beskaffenhet,
att den bör enligt sistnämnda förordning till inkomstskatt taxeras;
dock att uppgiftspligt jemväl åligger skattskyldig, hvilkens nästföregående
år taxerade eller åtnjutna inkomst af nämnda beskaffenhet icke
uppgått till 2,000 kronor, så framt inkomsten utgjorts af eller deri

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

ingått minst 1,000 kronors sådan inkomst, som enligt denna förordning
är att hänföra till inkomst af fast egendom eller kapital.

2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning
sägs, skyldig lemna dylik uppgift.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omforma!es, skall, i enlighet med faststäldt
formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken uppgå''ftsspligtig är skyldig
erlägga fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet
eller annan fastighet eller frälseränta, samt, derest egendomen
varit under nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och
arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och förlust, som han yrkar att
få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom, då inländskt aktiebolag eller
enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom i 9 § förmäles, beloppet af
inbetaldt aktie- eller lottkapital och den bestämda utdelningen derå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i bevillningsberedning
eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig
dock ega att muntligen hos bevillningsberedningen eller nämnden
meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall
fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller boiagets senast afslutade
räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna
vinst, ränta å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift
eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för
senaste räkenskapsår.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom hvad
ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premiebeloppet
för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under
samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

22 §.

En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som
kunna tjena till ledning vid hans taxering.

Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka eu i sin helhet

Riksdagens Skrifvelse N;o 106.

utvisar förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan
inkomstkälla, bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse förlusten
uppstått.

23 §.

Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren
samt för sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats,
gode mannen för hvad han har under sin förvaltning.

För annan än enskild person och sterbhus åligger uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

24 §.

Fn hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, ege att
för sådaut ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:

a) af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman
för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, der så ske kan, hemvist på en hvar person,
till hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts,
samt å lifräntans belopp;

b) af styrelse för ensidigt bankbolag samt aktiebolag, som under
nästföregående år lemnat utdelning till delegarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, derifrån
utdelning å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får uppbäras
af annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delegare, som uppburit eller
egt uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o omförmäles, i den mån egare af
aktie är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt faststäldt formulär i de

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

uti 21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delegare i
bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst
500 kronor.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskilt för hvarje
kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.

26 §.

Till ledning vid taxeringen skola vidare tjena de för taxering af
inkomst enligt bevillningsförordniugen vederbörande taxeringsmyndigheter
meddelade uppgifter eller eljest tillhandakomna upplysningar
rörande skattskyldigs ekonomiska ställning.

27 §.

Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt
tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsberedning
samt derjemte i Stockholm hos öfverståthållareombetet, i
öfriga städer hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter till bevillningsberedningen
skola aflemnas antingen direkt till ordförande i vederbörande
bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet
och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten
i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses
skola ega rum eller den skattskyldige är bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva,
skall vara aflemnad före den 1 april.

Möter hinder att, innan bevillningsberedningens sammanträde afslutas,
aflemna uppgift, må densamma, efter derom hos ordföranden i
beredningen gjord skriftlig anmälan, i stället så fort ske kan och i

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

hvarje fall före den 1 juni aflemnas till kronans ombud hos vederbörande
taxeringsnämnd.

Uppgift åt den, som endast efter anmaning är pligtig sådan afgifva,
skall lemnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta
dagar.

Uppgift, som i 25 § omförmäles, skall vara aflemnad före den

1 april.

30 §.

1 mom. Har . uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom föreskrifven
tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst afseende
ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans
ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom,
att uppgift infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas. För
sådant ändamål eger han anlita i Stockholm öfverståthållareembetet, i
ökriga städer magistraten samt å landet länsmannen i orten, Indika
myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den skattskyldige
anmaning att, vid äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta dagar
efter anmaningens mottagande afgifva fullständig uppgift. Sådan anmaning
skall, der infordrandet föranledts af ofullständighet i aflemnad
uppgift, jemväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften
befunnits ofullständig;.

På enahanda sätt och med iakttagande af den i 29 § tredje
stycket stadgade tid skall förfaras, då bevillningsberednings ordförande
eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd finner
nödigt, infordra uppgift af den, som enligt 20 § icke är pligtig att utan
anmaning lemna sådan.

Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflemnas till den, som densamma
infordrat, eller till myndighet, som i 28 § omförmäles.

2 mom. Varder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflemnad, eger bevillningsberedningens ordförande eller
kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd att infordra
densamma; och må härför anlitas biträde af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilken myndighet eger förelägga lämpligt vite.

_ 3 mom. Lemnar i enlighet med 21 § afgifven uppgift icke tillräcklig
ledning för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspligtige
infordras; och må sådan upplysning kunna muntligen afgifva
s hos den bevillningsberedning, hvars ordförande infordrat upplysningen,
eller till vederbörande kronoombud.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. I Band. 26 [Juft.

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upplysningar
må jemväl kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.

31 §.

Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt
samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, bafve
förlorat rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst,
uppgiften skolat afse. År uppgiften ofullständig, ege enahanda påföljd
rum i fråga om beloppet af utelemnad inkomst.

Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller
enligt 29 § erhållen anmaning varit pligtig aflemna uppgift, men underlåtit
afgifva sådan eller aflemnat ofullständig uppgift, icke honom tillstäld
anmaning att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande
mot tio procent af den inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd
för den inkomst, uppgiften skoiat afse.

Gitter den uppgiftskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
ege här stadgad påföljd icke ruin.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare
den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar
såsom för annat tjenstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits för
ledning vid taxering, mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande
och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del
blifvit taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det
inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits,
dock minst tjugufem kronor.

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt* att
pröfva, i hvad män uppgift är af beskaffenhet att höra läggas till grund
för taxeringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxerings -

Riksdagens Skrivelser N:o 106. 27

nämnd och pröfningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs
taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen
taxering lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande
taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af
den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. I granskning hos taxeringsnämnd
eller pröfningsnämnd skall jemväl kronoombud deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet
lemnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifva!
uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de
personer, hvilka, enligt hvad nyss är sagd!, skola granska uppgiftens
innehåll, kronoombud hos taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de
embets- och tjensteman, hvilka i och för sin befattning deraf erhålla
del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke
i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i
vidare mån, än som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften
i 3 inom.; skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda
uppgifter i försegladt konvolut öfverlemnas till vederbörande kronofogde
eller magistrat, hos hvilken de skola behörigen förvaras, intill
dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans taxering,
skola skälen derför tydligen angifvas af bevillningsberedning genom
anteckning å den skriftliga uppgiften och af annan taxeringsmyndighet
i dess protokoll; och skall tillika underrättelse derom med allmänna
posten den skattskyldige kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

V kap.

Om eftertaxering.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledning
för taxering, lemnat origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig
underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deråt

28 Riksdagens Skrifvelse r N:o 106.

föranledts, att inkomst icke eller endast till någon • del blifvit taxerad,
skall det år, da sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet
kandi, inkomstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom
berörda förfarande undandragits.

Skattepåföring pa grund af denna § må icke ske senare än fem
ai eftei det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten,
»derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo, dock att sådan skattepåföring
icke må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderåi,
under hvilket bouppteckning blifvit för registrering’ ingifven eller
af vederbörande domstol förrättad. År boet skiftadt, påföres bodelegare
icke meia än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet fall mera
än hans lott i boet uterör.

Yl kap.

Allmänna bestämmelser.

36 §.

Hvad bevillningsförordningen stadgar

om bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröfningsnämnds
befogenhet och åligganden,

rörande ordförandes i bevillningsberedning, ledamots af beredning
och annan taxeringsmyndighet, kronoombuds samt taxeringsmyndighet
eljest biträdande och öfrige vid taxering behjelplige personers skyldigheter,
angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter
eller för annan förseelse i tj ensten eller arbetet,

beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar
och föi tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär
öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes derutinnan meddelade beslut,
.i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande
taxering och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,

sann hvad i bevillningsförordningen eljest angående bevillningsberedningarna,
taxeringsnämnderna och pröfningsnämnderna eller såsom
allmänna föreskrifter äfvensom beträffande debitering, uppbörd och
redovisning stadgas

Riksdagens Skrivelser N:o 106. 29

galle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser,
i tillämpliga delar jemväl vid taxering enligt denna förordning.

37 §.

I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för
tillhandahållande åt ordförande i bevillningsberedning och berednino’ens
ledamöter samt ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för desse
af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna förordning
bemärka personer tillhandahållas, för hvilket ändamål statskontoret
åligger att till Kong!. Maj:ts befallningshafvande efter reqvisition
utlemna erforderligt antal exemplar af samma förordning.

38 §.

Till bevillningsberednings ordförandes åligganden hör särskilt
enligt denna förordning:

a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omförmälas,
samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar
rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess fullgörande;

t b) af 1 noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen
taxering enligt denna förordning aflemnade uppgifter och upplysningar,
ehvad de afse pågående eller redan verkstäld taxering, icke varda för
obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar,
om de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås
förvaras;

c) att, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras
å annan ort än inom beredningsdistriktet, ombestyra uppgiftens delgifvande
i erforderliga delar med vederbörande bevillningsberednings
ordförande;

d) att med allmänna posten, så fort ske kan, tillsända skattskyldig,
hvilken^ uppgift icke. blifvit vid hans taxering följd, underrättelse
att och i hvad mån afvikelse skett och skälen derför; samt

e) att på begäran. af uppgiftspligtig utan lösen meddela bevis
om emottagande af uppgift eller upplysning.

39 §.

I taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

som enligt bevillningsforordningen i längden upptagas, införas jemväl
de, hvilka, utan att vara till utgörande af inJcomstbevillning skyldige,
dock böra enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt;
och skola, under tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder,
för hvarje skattskyldig, som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt,
uti längden införas dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst
uppskattas, och dels det belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 §
skatten bör beräknas, äfvensom skattens belopp.

40 §.

1 inom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt
denna förordning ställa sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter,
samma förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig
granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och
för öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt
på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen.

2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i
och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
samt kronans ombud hos dylik nämnd och biträdande tjensteman,
som utom vid beredningens och vederbörande nämnds sammanträde
yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller uppösning,
eller som utsprider de under öfverläggningarne inom sagda
beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter
rörande enskildes ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall afträda såväl då fråga förekommer
om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock
då fråga är om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han
tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 inom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt
denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i bevillningsberedningarne
och kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokollsföringen
hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen och andra
anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster äfvensom för

Riksdagens Skrivelser N:o 106

det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrig! lemnade biträde
af städernas tjenstemän eller andra personer, som icke ega att vid
samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning, ’ _ må pröfningsnämnd
använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre
fjerdedels procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets och, i
fråga om Stockholms stads pröfningsnämnd, stadens hela inkomstskattesumma
för året uppgår, en half procent af derpå följande 50,000
kronor och en fjerdedels procent af allt hvad inkomsskattesumman
öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma
sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden
beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller
vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas eller ett sådant
öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning
och vedergällning under ett följande år. Kronans ombud hos
pröfningsnämnd eger icke på grund af denna § åtnjuta ersättning.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande aflåtas särskild! utdrag af nämndens protokoll,
hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af
länets landtränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna
redovisas.

För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,
hvarifrån ersättningen utbetalas.

42 §.

Åtal för förseelse, som i 33 § omförmäles, anhängiggöra vid
allmän domstol och är föremål för allmänt åtal.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän
strafflag.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande
den för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men deremot
icke i afseende å verkstäld taxering i annan mån, än för så vidt
den af ser frihet från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt

Riksdagens Skrivelser N:o 106.

10 § skatt beräknas; egande kammarrätten i anledning åt sålunda
framstäld anmärkning föreskrifva eiforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller
ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som
vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må
höjas. utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären
icke innefatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om någon af
kammarrätten befrias från skatt på den grund, att annan person bort
uppföras till utgörande af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen
å denne.

44 §.

Utom den afkortning af påförd inkomstskatt, hvilken föranledes
af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning ega rum endast
af inkomstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom dödsfall,
afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall
sådan inkomstskatt erlägges blott för den tid, hvarunder löneinkomsten
eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige
eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår härigenom
återstående inkomsten till sådant belopp, att enligt K)'' § skattskyldig
bort åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter
lägre beräkningsgrund, än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats,
må rättelse derutinnan vid afkortningen ega rum.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt
skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken
dessutom bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit
för inkomstskatt taxerad.

-v

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskatfetaxeringen.

l:o.

Inkomst al fast egendom.

Inkomst af fast egendom fastställes, oafsedt om behållningen af
fastigheten varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lemnat,
någon afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till
taxeringsvärdet sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till
sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt
af annan fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för
hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen
sker efter nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant
värde berörda år icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.

Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall
följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin
inkomst med frånräknande af deri möjligen ingående afkastning af fast
egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta
egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst, deraf
700 kronor härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet,
skall således uppgifva 5Q0 kronors inkomst af fast egendom och 2,300
kronors inkomst i öfrigt. Har han derjemte en till 6,000 kronor taxerad
obebyggd tomt, skall han, äfven om han icke har någon afkastning
af tomten, anses deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastighetens
taxeringsvärde, men eger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin
inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig för inkomst af rörelse, tillika i rörelsen
förädlar skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen jordbruksfastighet,
eger han, som skall såsom inkomst af fast egendom
uppgifva sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid beräkningen
af inkomsten af förädlingsrörelsen göra afdrag för värdet af omförmälda
produkter i oförädladt skick.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Käft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

2:o.

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid
taxeringen åtnjuta afdrag för ränta å all sin gäld, af hvad slag den
vara må.

På det att afgifna uppgifter må kunna tjena till ledning äfven
vid bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken
jemväl bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld,
som i bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet
af inkomst af rörelse, som särskilt taxeras till bevillning, icke göras
afdrag för annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelsekapital.
Har skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller af utlånade
eller deponerade penningar, eger han att vid uppgifvandet af
sådan inkomst afdraga ränta å afl öfrig gäld. Förslår icke berörda
kapitalinkomst till att täcka denna ränta, är han berättigad att i uppgiften
från sin sammanräknade inkomst afdraga all den honom åliggande
skuldränta, för hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för
förvärfvande! af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas.
Fn svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i
Sverige mantalsskrifven, eger således ej åtnjuta afdrag för ränta å
gäld, som han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepligtiga
inkomsten. Fn utländing, som är i Sverige skattskyldig endast
för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å
gäld, hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.

3:o)

Afdrag för förlust.

Vid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke
afdragas från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller
yrke, som särskild! taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs
inkomst i öfrigt. Deremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag,
derest vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust,

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under
förutsättning att upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvandet
af sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.
Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande
till hvarandra sjelf ständiga, får han deremot icke i uppgiften
om sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst
af en annan, men han eger att från sin sammanräknade inkomst af
alla inkomstkällor göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften
afräknats; dock att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet
endast under ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å
hvilken rörelse förlusten uppstått.

Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse,
af handeln haft inkomst af 2,000 kronor, men å fabriksrörelsen, deri
han använder en honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,
förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom
kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom
och 2,000 kronors inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors
inkomst, men eger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen
uppkomna förlusten, i följd hvaraf han skall taxeras för 1,500 kronors
inkomst.

4:o)

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt
utgöres icke af sjelfva bolaget, utan af de särskilda delegarne
deri, skola de uppgifter, som aflemnas till ledning för sådan taxering,
angifva den del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på
en hvar delegare, men icke det belopp, som delegare nästföregående år
må hafva från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats.

Deremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier
och banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottegaren
nästföregående år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig
utanordnadt; dervid iakttages, att utdelning från inländska aktiebolag
och enskilda bankbolag räknas såsom inkomst af kapital, medan utdelning
från utländska aktiebolag skall, såsom vid bevillningstaxeringen,
hänföras till inkomst af arbete.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

5:o).

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag och rederier.

För inkomst, som åtnjutes af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget,
utan de särskilda delegarne deri, en hvar efter hans andel af bolagets
inkomst. Taxeringen sker således för hvarje delegare icke å den ort,
der bolagets verksamhet bedrifves, utan i sammanhang med hans öfriga
inkomsttaxering å den ort, der han enligt bestämmelserna i 16, 17 och
18 §§ är skattskyldig för inkomstskatt.

Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag lägges
den uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflemnas, delegarens
egen uppgift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets
uppgift skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär
samt således utmärka dels de fastigheter, bolaget eger, och den efter
taxeringsvärdet beräknade afkastning deraf, som jemlikt 2 § skall anses
hafva uppkommit, dels bolagets inkomst nästföregående år af öfriga i
formuläret angifna inkomstkällor, i den mån dylik inkomst, af bolaget
åtnjutits, dels ock de afdrag för skuldräntor och förluster, som vid uppskattningen
af bolagets inkomst må ega rum. Derjemte skall uppgiften
angifva den en hvar delegare tillkommande andel af inkomsten, äfven
om vinst endast delvis eller icke alls till delegarne utdelas. Uppgiften,
hvilken enligt 25 § skall upprättas i lika många exemplar som sammanlagda
antalet af de kommuner eller territoriella stadsförsamlingar, i
hvilka delegare i bolaget böra taxeras, skall aflemnas till ordföranden
i vederbörande bevillningsberedning eller myndighet, som i 28 § omförmäles,
samt, om den aflemnas till sådan myndighet, genom dess
försorg delgifvas bemälde ordförande.

Vid delegares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning
af gifna föreskrifter, uppskattade hela inkomst mellan delegarne i förhållande
till hvarje delegares andel af bolagets inkomst. Om således
ett kommanditbolag med tre delegare — som eger annan fastighet än
jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt deraf och
af andra inkomstkällor haft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående
till 35,000 kronor, hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor afsätta
till reservfond och återstoden fördelats mellan delegarne på det sätt,

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

att eu erhållit hälften eller 15,000 kronor, den andre en tredjedel eller

10.000 kronor och den tredje en sjettedel eller 5,000 kronor — finnes
hafva åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen beskattningsbar inkomst
till belopp af 36,000 kronor, skall inkomstskatt påföras delegarne efter
berörda andelar eller för inkomst af resp. 18,000, 12,000 och 6,000
kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor än fastighet icke
lemnat något afkastning, skall bolaget beräknas hafva af fastigheten
åtnjutit 12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf, under förutsättning
att afdrag för skuldränta eller förlust icke bort ega rum, delegarne
skola utgöra inkomstskatt för inkomst från bolaget af resp. 6,000,

4.000 och 2,000 kronor.

Uppgiftspligtig delegare i kommanditbolag skall i sin uppgift
angifva den andel, han åtnjutit eller eger åtnjuta af bolagets inkomst
nästföregående år, och bör denna andel särskildt utmärkas utan sammanblandning
med hans öfriga inkomst.

Delegare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvande!
af den inkomst, han må åtnjuta af annan inkomstkälla, uppgifva
jemväl den på honom belöpande andel af bolagets beräknade
afkastning af fastighet och öfriga inkomst. Deremot åligger uppgiftsskyldighet
icke sjelfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af
två delegare med sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst,
af rörelse åtnjuter 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera
delegaren såsom sin inkomst deraf uppgifva 5,000 kronor. Eger bolaget
en fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor och använder
densamma i rörelse, som lemnar sammanlagd behållen inkomst af 5,000
kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst af
fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvardera
delegaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst
af fäst egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse, klar bolaget
äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera
delegaren deraf åtnjuta eu inkomst af 300 kronor. Från uppgifven
inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräknats,
äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är
att anse såsom kapitalförlust.

Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar
äfven om enkla bolag och rederier.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

6:o).

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, der sådan enligt 35 § eger ruin, skall
inkomstskatt påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten
understiger det skattebelopp, som bort påföras, derest inkomsten i rätt
tid taxerats till rigtigt belopp. Om således en person, som år 1903
taxeras för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt
efter 12,000 kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva
haft en inkomst, som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd
hvaraf han rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,000 kronor, skall
utan sammanblandning med den taxering, som för år 1905 varder
honom åsatt, sistnämnda år honom påföras jemväl ogulden inkomstskatt,
svarande mot skilnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och
livad han bort erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten
varit 1 krona för 100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst

2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst af fast egendom eller
kapital, derunder inbegripen utdelning å aktier och banklotter.

I skattskyldigs uppgift om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Uppgift skall afgifvas före den 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid
aflemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan
derom göres hos ordföranden i bevillningsberedningen.

Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen
till ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet
och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten
i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller
den skattskyldige är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga
föreskrifna räkenskapshandlingar.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflemna uppgift, förlorar rätten att
fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, eger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af
utelemnad inkomst.

Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar origtigt
meddelande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del
taxeras, bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som
genom det svikliga förfarandet undandragits, dock minst tjugufem kronor.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande
uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända
sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upptages
med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med
iakttagande likväl, dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom då den icke
åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det belopp, hvartill densamma,
enligt de upplysningar taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må
anses för det löpande året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande året
upphör, densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets
inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för hvilken
inkomsten åtnjutes.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upptages
med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller
annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar,
dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas
på sätt i nästföregående stycke omförmäles.

Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all dylik
tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans
redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke och som tillfallit honom så
sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd
beräknas, taxeras det näst derpå följande året.

Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med
det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt markegångspris utgör.

Riksdagens Skrifvelse N:o 166.

Mantalsskrifningsort:

för bolag: styrelsens säte)

stad socken.

härad.

län.

Uppgift

till ledning vid underteeknads taxering år 19

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbeVillning be- [j
skattad. Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxerings- ||
värde och anses utgöra ä) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af I
taxeringsvärdet samt b) af annan fastighet och frälseränta fem kronoT för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet.

Delegare i vanligt handelsbolag skall lemna uppgift beträffande dén på honom belöpande
andel af bolaget tillhörig fastighet.

Undertecknad eger följande fastighet__________

Likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför enligt bevillningsförordningén
erläggér bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

socken; tax.-värde

kr.

2:o) annan fastighet och frälseränta:

socken

stad

Summa

; tax.-värde ...

kr.; 6 % derå

la-.

frälseränta af

Stimma ________________ kr.; 5 % derå

O A:M ik)V'' t? i

Summa inkomst af last egendom

B. Inkomst af arbete.

Do) Inkomst af tjenst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke j
är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild
tjenst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, Ärligt understöd, lif- j
ränta och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad söm anvisats till bestridande j
af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskati.eförordningen)>
dels de med embete och tjenst förenade utgifter, söm öthföfmälas i 7 § e) samfnå förordning.

Undertecknad åtnjuter inkomst af följande tjenst
af följande uppdrag:

och skall skatta för inkomst

uppbär pension från

Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit
2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader,
för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms för.
bättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för

Transport

Summa

Anm. Skattskyldig, som är delegare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva
den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

. Transport

det hyresvärdet motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som, användes till .
utöfvande af.rörelsen, eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande deraf (se 7 § a), b), och c)
inkomstskatteförordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som
icke är att hänföra till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta
såsom i förhållande till hvarandra sjelfständiga, må dock vid beräkningen af den under denna
punkt upptagna inkomst ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan
rörelse än den, hvari rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt
se här nedan.

Undertecknad idkar följande särskilda slag af rörelse eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.) ||

Summa

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit________|...

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepligtiga intägter, som ej böra under annan rubrik upptagas, så- I
som inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom yrke, i
inkomst af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit....... _

inkomst af kapital

Summa inkomst af arbete

Härunder uppgifvas:

l:o) ränta al utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos
penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar samt kronooch
kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af patronus ecclesise.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den
mån afdrag derför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad
får sålunda afdrag ej ega rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit_______

2:o) utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit_______

Summa inkomst al kapital j

Summa inkomster 1

Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld, derför afdrag förut ej egt rum __________________________________________________________

b) för den förlust å rörelse eller yrke, som icke under B 2:o) afdragits ______________________i

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, derest icke den skattskyldige meddelar upplysning, j
å hvilken rörelse förlusten uppstått.)

e) (enskBda6 batttfbolag) ^ör utdelningen, i den mån densamma icke öfverstigit sex procent

å bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som utdelningen utgjort _____________________

kronor eller -_____________ procent å inbetalta kapitalet, utgörande ______________________ kronor,

uppgår berörda afdrag till..........._....._...............................................................................................

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag
Summa återstående inkomst

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, derför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr. .............

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder
och samvete.

den

19..

Namn:-----------------

Titel eller yrke:
Adress:..............

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som han vill till ledning för sin
taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget
intresse att här lemna så fullständiga upplysningar som möjligt.

TJndertecknads omförmälda ----------------------------------------- rörelse har bedrifvits på nedannämnda olika

beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten deraf, utgörande
___________________ kronor, hör emellan de särskilda orterna fördelas sålunda:

i ............................................................... .... kr.

i ____________________________________ _______________________ ________ »

i »

Summa kr.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Progressionstabell.

Taxerad	Belopp, efter	Taxerad	Belopp, efter	Taxerad	Belopp, efter	Taxerad	Belopp, efter
	ivilket skatt		ivilket skatt		livilket skatt
inkomst	utgår	inkomst	utgår	inkomst	utgår	inkomst	utgår
1,000	200	4,100	4,100	7,200	7,800	10,300	12,600
1,100	300	4,200	4,200	7,300	7,900	10,400	12,800
1,200	400	4,300	4,300	7,400	8,100	10,500	13,000
1,300	500	4,400	4,400	7,500	8,200	10,600	13,200
1,400	600	4,500	4,500	7,600	8,400	10,700	13,400
1,500	700	4,600	4,600	7,700	8,500	10,800	13,600
1,600	800	4,700	4,700	7,800	8,700	10,900	13,800
1,700	900	4,800	4,800	7,900	8,800	11,000	14,000
1,800	1,000	4,900	4,900	8,00#	9,000	11,100	14,200
1,900	1,100	5,StOO	5,000	8,100	9,100	11,200	14,400
2,000	1,400	5,100	5,100	8,200	9,300	11,300	14,600
2,100	1,500	5,200	5,200	8,300	9,400	11,400	14,800
2,200	1,600	£,300	5,300	8,400	9,600	11,500	15,000
2,300	1,700	5,400	5,400	8,500	9,700	11,600	15,200
2,400	1,800	5,500	5,500	8,600	9,900	11,700	15,400
2,500	1,900	5,600	5,600	8,700	10,000	11,800	15,600
2,600	2,000	5,700	5,700	8,800	10,200	11,900	15,800
2,700	2,100	5,800	5,800	8,900	10,300	12,000	16,000
2,800	2,200	5,900	5,900	9,000	10,500	12,100	16,200
2,900	2,300	0,000	6,000	9,100	10,600	12,200	16,400
3,000	2,600	6,100	6,100	9,200	10,800	12,300	16,600
3,100	2,700	6,200	6,300	9,300	10,900	12,400	16,800
3,200	2,800	6,300	6,400	9,400	11,100	12,500	17,000
3,300	2,900	6,400	6,600	9,500	11,200	12,600	17,200
3,400	3,000	6,500	6,700	9,600	11,400	12,700	17,400
3,500	3,100	6,600	6,900	9,700	11,500	12,800	17,600
3,600	3,200	6,700	7,000	9,800	11,700	12,900	17,800
3,700	3,300	6,800	7,200	9,900	11,800	12,000	18,000
3,800	3,400	6,900	7,300	10,000	12,000	13,100	18,200
3,900	3,500	7,000	7,500	10,100	12,200	13,200	18,400
4,000	4,000	7,100	7,600	10,200	12,400	13,300	18,600
Bih. till Biksd.	Prof. 1902	10 Sami	1 Afd. 1	Band. 26	Höft.	7

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår	Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatl utgår
13,400	18,800	17,400	28,000
13,500	19,000	17,500	28,200
13,600	19,200	17,600	28,500
13,700	19,400	17,700	28,700
13,800	19,600	17,800	29,000
13,900	19,800	17,900	29,200
14,000	20,000	18,001)	29,500
14,100	20,200	18,100	29,700
14,200	20,400	18,200	30,000
14,300	20,600	18,300	30,200
14,400	20,800	18,400	30,500
14,500	21,000	18,500	30,700
14,600	21,200	18,600	31,000
14,700	21,400	18,700	31,200
14,800	21,600	18,800	31,500
14,900	21,800	18,900	31,700
15,000	22,000	19,000	32,000
15,100	22,200	19,100	32,200
15,200	22,500	19,200	32,500
15,300	22,700	19,300	32,700
15,400	23,000	19,400	33,000
15,500	23,200	19,500	33,200
15,600	23,500	19,600	33,500
15,700	23,700	19,700	33,700
15,800	24,000	19,800	34,000
15,900	24,200	19,900	34,200
10,000	24,500	20,000	34,500
16,100	24,700	20,100	34,800
16,200	25,000	20,200	35,100
16,300	25,200	20,300	35,400
16,400	25,500	20,400	35,700
16,500	25,700	20,500	36,000
16,600	26,000	20,600	36,300
16,700	26,200	20,700	36,600
16,800	26,500	20,800	36,900
16,900	26,700	20,900	37,200
17,000	27,000	21,000	37,500
17,100	27,200	21,100	37,800
17,200	27,500	21,200	38,100
17,300	27,700	21,300	38,400

Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår	Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår
21,400	38,700	25,400	50,700
21,500	39,000	25,500	51,000
21,600	39,300	25,600	51,300
21,700	39,600	25,700	51,600
21,800	39,900	25,800	51,900
21,900	40,200	25,900	52,200
22,009	40,500	29,999	52,500
22,100	40,800	26,100	52,800
22,200	41,100	26,200	53,100
22,300	41,400	26,300	53,400
22,400	41,700	26,400	53,700
22,500	42,000	26,500	54,000
22,600	42,300	26,600	54,300
22,700	42,600	26,700	54,600
22,800	42,900	26,800	54,900
22,900	43,200	26,900	55,200
29,009	43,500	27,990	55,500
23,100	43,800	27,100	55,800
23,200	44,100	27,200	56,100
23,300	44,400	27,300	56,400
23,400	44,700	27,400	56,700
23,500	45,000	27,500	57,000
23,600	45,300	27,600	57,300
23,700	45,600	27,700	57,600
23,800	45,900	27,800	57,900
23,900	46,200	27,900	58,200
24,909	46,500	28,009	58,500
24,100	46,800	28,100	58,800
24,200	47,100	28,200	59,100
24,300	47,400	28,300	59,400
24,400	47,700	28,400	59,700
24,500	48,000	28,500	60,000
24,600	48,300	28,600	60,300
24,700	48,600	28,700	60,600
24,800	48,900	28,800	60,900
24,900	49,200	28,900	61,200
25,000	49,500	29,000	61,500
25,100	49,800	29,100	61,800
25,200	50,100	29,200	62,100
25,300	50,400	29,300	62,400

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår	Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår	Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår	Taxerad inkomst	Belopp, efter hvilket skatt utgår
29,400	62,700	33,400	76.400	37,400	90,400	41,400	104,400
29,500	63,000	33,500	76,700	37,500	90,700	41,500	104,700
29,600	63,300	33,600	77,100	37,600	91,100	41,600	105,100
29,700	63,600	33,700	77,400	37,700	91,400	41,700	105,400
29,800	63,900	33,800	77,800	37,800	91,800	41,800	105,800
29,900	64,200	33,900	78,100	37,900	92,100	41,900	106,100
3fl,oo«	64,500	154,000	78,500	38,000	92,500	42,00(1	106,500
30,100	64,800	34,100	78,800	38,100	92,800	42,100	106,800
30,200	65,200	34,200	79,200	38,200	93,200	42,200	107,200
30,300	65,500	34,300	79,500	38,300	93,500	42,300	107,500
30,400	65,900	34,400	79,900	38,400	93,900	42,400	107,900
30,500	66,200	34,500	80,200	38,500	94,200	42,500	108,200
30,600	66,600	34,600	80,600	38,600	94,600	42,600	108,600
30,700	66,900	34,700	80,900	38,700	94,900	42,700	108,900
30,800	67,300	34,800	81,300	38,800	95,300	42,800	109,300
30,900	67,600	34,900	81,600	38,900	95,600	42,900	109,600
:u,ooo	68,000	35,000	82,000	30,000	96,000	43,000	110,000
31,100	68,300	35,100	82,300	39,100	96,300	43,100	110,300
31,200	68,700	35,200	82,700	39,200	96,700	43,200	110,700
31,300	69,000	35,300	83,000	39,300	97,000	43,300	111,000
31,400	69,400	35,400	83,400	39,400	97,400	43,400	111,400
31,500	69,700	35,500	83,700	39,500	97,700	43,500	111,700
31,600	70,100	35,600	84,100	39,600	98,100	43,600	112,100
31,700	70,400	35,700	84,400	39,700	98,400	43,700	112,400
31,800	70,800	35,800	84,800	39,800	98,800	43,800	112,800
31,900	71,100	35,900	85,100	39,900	99,100	43,900	113,100
32,000	71,500	36,000	85,500	40,000	99,500	44,000	113,500
32,100	71,800	36,100	85,800	40,100	99,800	44,100	113,800
32,200	72,200	36,200	86,200	40,200	100,200	44,200	114,200
32,300	72,500	36,300	86,500	40,300	100,500	44,300	114,500
32,400	72,900	36,400	86,900	40,400	100,900	44,400	114,900
32,500	73,200	36,500	87,200	40,500	101,200	44,500	115,200
32,600	73,600	36,600	87,600	40,600	101,600	44,600	115,600
32,700	73,900	36,700	87,900	40,700	101,900	44,700	115,900
32,800	74,300	36,800	88,300	40,800	102,300	44.800	116,300
32,900	74,600	36,900	88,600	40,900	102,600	44,900	116,600
33,000	75,000	37,000	89,000	4 8,000	103,000	45,000	117,000
33,100	75,300	37,100	89,300	41,100	103,300	45,100	117,300
33.200	75,700	37,200	89,700	41,200	103,700	45,200	117.700
33,300	76,000	37,S00	90,000	41,300	104,000	45,300	118,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Taxerad	Belopp, efter	Taxerad	Belopp, efter	Taxerad	Belopp, efter	Taxerad	Belopp, efter
hvilket skatt	hvilket skatt		hvilket skatt	inkomst	hvilket skatt
inkomst	utgår	inkomst	utgår	inkomst	utgår	utgår
45,400	118,400	48,400	128,900	55,000	154,500	85,000	279,500
45,500	118,700	48,500	129,200	56,000	158,500	86,000	284,500
45,600	119,100	48,600	129,600	57,000	162,500	87,000	289,500
45,700	119,400	48,700	129,900	58,000	166,500	88,000	294,500
45,800	119,800	48,800	130,300	59,000	170,500	89,000	299,500
45,900	120,100	48,900	130,600	60,000	174,500	00,000	304,500
415,000	120,500	4»,000	131,000	61.000	178,500	91,000	309,500
46,100	120,800	49,100	131,300	62,000	182,500	92,000	314,500
46,200	121,200	49,200	131,700	63,000	186,500	93,000	319,500
46,300	121,500	49,300	132,000	64,000	190,500	94,000	324,500
46,400	121,900	49,400	132,400	65,000	194,500	95,000	329,500
46,500	122,200	49,500	132,700	66,000	198,500	96,000	334,500
46,600	122,600	49,600	133,100	67,000	202,500	97,000	339,500
46,700	122,900	49,700	133,400	68,000	206,500	98,000	344,500
46,800	123,300	49,800	133,800	69,000	210,500	99,000	349,500
46,900	123,600	49,900	134,100	70,000	214,500	100,000	354,500
47,000	124,000	50,000	134,500	71,000	218,500	100,100	\|55,000
47,100	124,300	50,100	134,900	72,000	222,500	100,200	355,500
47,200	124,700	50,200	135,300	73,000	226,500	101,000	359,500
47,300	125,000	50,300	135,700	74,000	230,500	105,000	379,500
47,400	125,400	50,400	136,100	75,000	234,500	110,000	404,500
47,500	125,700	50,500	136,500	76,000	238,500	115,000	429,500
47,600	126,100	50,600	136,900	77,000	242,500	120,000	454,500
47,700	126,400	50,700	137,300	78,000	246,500	125,000	479,500
47,800	126,800	50,800	137,700	79,000	250,500	130,000	504,500
47,900	127,100	50,900	138,100	80,000	254,500	135,000	529,500
48,000	127,500	51,000	138,500	81,000	259,500	140,000	554,500
48,100	127,800	52,000	142,500	82,000	264,500	145,000	579,500
48,200	128,200	53,000	146,500	83,000	269,500	145,500	582,000
48,300	128,500	54,000	150,500	84,000	274,500

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och

län

för år 19

Nummer å uppgift eller annan

bilaga.

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

Den skattskyldiges

namn och titel eller yrke.

bostad.

Brukspatronen J.E. Bergström

Rättaren Måns Trulsson......

Mjölnaren A. Fogelberg ......

Hemmansegaren Niis Larsson
F. d. Grosshandlaren E. Berg
Länsmannen A. Blomberg...

L. N. Cronvall ..................

Skomakaren L. Jönsson......

Grosshandlaren C. J. Lönn...
Lasarettsläkaren O. Sandberg
Sömmerskan Gara Jansson
Arrendatorn A. Carlsson ...

Densamme ........................

Kamreraren S. Wandberg ...
Skepparen L. Johansson ...

Densamme m. fl................

Kommissionären N. Edlind...
Enkefru E. Jakobson .........

Råbelöf....................

Råbelöfs qvarn .........

Röksta.....................

Ahlby .....................

Sanda .....................

För Aby stenkärlsfabrik

Hofstena ..................

Sundbyberg...............

Rimbo ....................

» ......... ...........

Vellnora kungsgård . .

Hammarby ...............

Simpnäs ..................

» .................

Österby .................

Ekeby ....................

Förrättningsstället N. N. den

Summa

		Tax	e r i n	S eu	list	b e v	illni	n g s
A	! bevillningsbe	r e d n	inge	n	Af
uppskattad inkomst			upp-
		af rörelse, yrke		ty pa CD 03.	*-s CD W
		eller	eljest		EB a>	B era
af kapita	if tjenst el pension.	åt kanal, jern farväg, ske sjöfart eller af staten jordbruksf	P B B P	Summa.	5’ p CR g» O: P - era 0 I-i CD pa a	in beskattr inkomst.	af kapita	af tjenst e pension
	oT	« B s» w <	B		a er.	B		ctT
					era CD 000	era in ty		i-i
		gr» § §			B • M-	p
1,000	—	—	10,000	11,000	—	11,000	1,000	—
—	600	—	_	600	450	ISO		600
—	700	—	300	1,000	450	550	_	700
—	—	—	1,700	1,700	—	1,700	—	_
7,500	—	—	—	7,500	—	7,500	7,500	_
*—	1,300	—	400	1,700	—	1,700	—	1,300
—	—	—	1,000	1,000	—	1,000	—	—
—	—	—	700	700	600	100	—	—
1,000	—	1,000	4,000	6,000	—	6,000	1,000	—
—	1,000	—	3,000	4,000	—	4,000	_	1,000
—	—	—	500	500	450	50	_	—
—	—	1,000	—	1,000		786	_	_
—	—	—	400	400		314	—	—
1,000	600	—	—	1,600	300	1,300	1,000	600
—	600	1,000	—	1,600	—	1,600	—	600
—	—	500	—	500	—	500	—	—
500	500	—	500	1,500	300	1,200	500	500
11,000	5,300	3,500	22,500	42,300	2,850	39,450;	11,000	5,300

maj 19.

Bevillningsberedningen
N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ledamot.

Anmärkningar.

l.o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar’
uppgift a det beskattningsbara inkomslbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller fenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt
rf;o. Um arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad
> * kommunalutskylders debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskild! upptagas, på sätt detta formulär visar.
4:o. Da uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.

5:o. såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

'') Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken

Riksdagens Skrifvelse N:o 106.

förordningen	Taxering enligt inkonistskatte-förordningeu	Bevillningsberedningens anteckningar.
taxeringsnämnden	Uträknad bevillning.	Af pröfningsnämnden beslutade ändringar i de beskattningsbara inkomstbeloppen.	Af bevillnings- beredningen	Af taxerings- nämnden.	Uträknad inkomstskatt.	Af pröfningsnämnden beslutade ändringar i de belopp, efter hvilka skatt utgår.
skattad inkomst	J medgifvet afdrag enligt § 11 i bevillningsförordningen.	antagen beskattningsbar inkomst.
af rörelse, yrke eller eljest	Summa.
af kanal, jernväg, annan farväg, skeppsrederi, sjöfart eller af arrende af staten tillhörig jordbruksfastighet.	annan.1)	föreslagen inkomst.	beräknadt belopp, efter hvilket skatt utgår	taxerad inkomst.	beräknadt belopp, efter hvilket skatt utgår.
—	10,000	11,000	—	11,000	no	-	12,500	17,100	27,200	17,100	27,200	272	29,500
—	—	600	450	150	1	50	_	_	_	_
—	300	1,000	450	550	5 50	—	1,000	200	1,000	200	2	_
—	1,700	1,700	—	1,700	17	—	—	3,900	3,500	4,000	4,000	40	_
—	—	7,500	—	7,500	75	—	9,000	28,500	60,000	28,500	60,000	600	68,300
—	400	1,700	—	1,700	17	—	—	2,100	1,500	2,100	1,500	15	—
_	1,000	1,000		1,000	10									1 Mantalsskrifven i N. N. kommun och så-
													\ ledes ej berättigad till afdrag.
—	700	700	600	100	1	—	—		—	—	—	—	—	Har C barn. Hustrun sjuklig.
1,000	5,000	7,000	—	7,000	70	—	—	6,300	6,400	7,300	7,900	79	—
—	3,000	4,000	—	4,000	40	—	—	3,000	2,600	3,000	2,600	26	—
1,200	—	1,200		975	9	75	786	1,400	600	1,600	800	8	300
—	400	400		325	3	25	314	—	—	—	—	—	—
—	—	1,600	300	1,300	13	—	—	2,600	2,000	2,600	2,000	20	—
1,000	—	1,600	—	1,600	16	—	—	1,800	1,000	1,800	1,000	10	_
500	—	500	—	500	5	—	—	—	—	_	_	_	_
—	500	1,500	300	1,200	12	—	—	1,500	700	1,500	700	7	—
—	—	—	—	—	—	-1	—	1,400	600	1,400	600	6	500
3,700	23,000	O O o ce	2,400 40,600	406	\|	\|\| -Ii	70,600106,300	7 l,90o\| 108,50oj 1,085\| —

Förrättningsstället N. N. den 19

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar
N. N.

Ordförande.

N. N N. N.

Ledamot. Ledamot som

af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig
åstadkommas, underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å

tillsammans med den ifrågavarande uppgår till eller ötverstiger 1,000 kronor.