Riksdagens Skrifvelse N:o 105 (Riksdagsskrivelse 1907:105)

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Hio 105.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1907.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående en inkomstskatt att upptagas
i riksstaten för år 1908.

(Bevillnigsutskottets betänkande n:o 13 och memorial n:o 16).

Till Konungen.

I proposition den 15 sistlidne februari har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
Kiksdagen att till upptagande i riksstaten för år 1908 åtaga sig
en särskild bevillning af 6,750,000 kronor under namn af inkomstskatt,
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 35 Raft. (N:o 105) 1

Päksdagms Skrifvelse N:o 105.

att på grund af taxering år 1908 utgå enligt ett vid propositionen fogadt
förslag till förordning i ämnet.

Detta förslag har uppgjorts i full anslutning till det för Riksdagen
jämväl framlagda förslag till ny förordning angående bevillning af fest
egendom samt af inkomst. För att bland annat underlätta den omorganisation
af taxeringsmyndigheterna, som innefattas i sistnämnda författningsförslag,
har emellertid en utsträckning af den enligt inkom stskatteförordningen
hittills stadgade deklarationsplikt ansetts böra äga rum. Mot
de i sådant afseende föreslagna bestämmelserna har Riksdagen icke något
att erinra; och har Riksdagen ej heller vidkommande det föreliggande
förslaget till ny inkomstskatteförordning i öfrigt funnit anledning föreslå
andra ändringar än sådana, som blifva en följd af hvad Riksdagen, på
sätt framgår af Riksdagens denna dag aflåtna skrifvelse i anledning af
Eders Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny bevillningsförordning,
vid behandlingen af samma proposition beslutat beträffande fastighetsbevillningen
och taxeringsmyndigheterna.

Enligt Riksdagens beslut i förstnämnda afseende skall afkastning af
fest egendom liksom beskattningsbara inkomster af kapital och arbete
tagas till beskattning året efter det afkastningen eller inkomsten åtnjutits.
Eastighetsbevillningen skall därför debiteras på grund af det värde, fastigheten
haft under nästföregående år, ett värde, som åter skall fastställas
det år, taxering och debitering äger rum. I följd häraf skall inkomstskatt
för inkomst af fest egendom icke, såsom i Eders Kungl. Maj:ts förslag
förutsatts, utgöras af den, som nästföregående år erlagt bevillning för
fastigheten, utan af den, hvilken, såsom ägare af fastigheten under nästföregående
år, är skyldig erlägga dylik bevillning. Följdriktigheten kunde
då visserligen bjuda, att denna inkomst jämväl beräknades efter det taxeringsvärde,
fastigheten under deklarationsåret åsatts för nästföregående år.
Af praktiska skäl torde dock en sådan ordning icke böra följas. Yid
afgifvandet af deklaration i början af året förefinnas nämligen ännu icke
några under året fastställda taxeringsvärden. Hinder skulle alltså möta
för den skattskyldige själf att beräkna inkomsten af sin festa egendom och
sålunda att slutföra sin deklaration. Till undvikande häraf torde därför
inkomst af fast egendom böra beräknas efter det fastighetens taxeringsvärde,
som fastställts under nästföregående år eller det år, som föregår
deklarationens upprättande. Detta taxeringsvärde skulle visserligen med
den nya ordningen afse fastighetens värde för ännu ett år tillbaka. Ett
sådant förhållande skulle emellertid, så länge fastighetstaxeringsvärdena

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

fastställas för en hel femårsperiod, i stort sedt ur statsfinansiell synpunkt
icke hafva annan betydelse än att de förändringar i taxeringsvärden, som
äga rum under periodens första år, icke skulle i fråga om inkomstskatten
göra sig gällande förrän andra året i perioden. Då denna omständighet
icke kan sägas vara för de enskilda skattskyldiga till någon nackdel och
på grund af hvad Riksdagen ofvan andragit, har Riksdagen, i anslutning
till hvad Riksdagen förut anfört, funnit lämpligt, att inkomst af fast
egendom beräknas efter det under nästföregående år fastighet åsätta taxeringsvärde.

Riksdagen har alltså funnit Eders Ivungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
icke kunna oförändradt bifallas; hvaremot Riksdagen, på grund af
detta förslag och med iakttagande af sina ofvan omförmäld a beslut jämte
några mindre väsentliga ändringar och tillägg, antagit en förordning angående
inkomstskatt af den lydelse, bilagan till denna skrifvelse utvisar,
att gälla för år 1908.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes Riksdagens här omförmälda beslut till allmän efterrättelse kungöra.

Stockholm den 6 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Bilaga

Förordning om inkomstskatt.

I KAP.

Om grunderna för taxering af inkomst.
1 §•

Till inkomst enligt denna förordning räknas:

a) inkomst af fast egendom,

b) inkomst af kapital,

c) inkomst af arbete.

2 §•

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt gällande
bevillningsförordning är genom fastigbetsbevillning beskattad. Denna
inkomst beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning under
nästföregående år åsätta taxeringsvärdet och anses utgöra:

a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet samt

b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra
kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för
hela värdet, af den del däraf, för hvilken bevillning erlägges.

Då taxeringsvärde under nästföregående år icke varit fastighet åsatt,
skall det under löpande året bestämda taxeringsvärdet följas vid beräkningen.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105. 0

3 §

Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller
bos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af
patronus ecclesia3, samt

c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda
bankbolag.

4 §•

Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) inkomst af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande
verk, inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska
verkstäder, brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling
anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra
binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget
jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,
handtverk eller annan näring;

2:o) inkomst af till allmän trafik upplåten järnväg, kanal eller annan
farled samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskild! uppdrag, såsom:
aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest denna icke är såsom
löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med allmän

X eller enskild tjänst förenad förmån;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantags formån; d)

all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst, som
enligt gällande bevillningsförordning är att hänföra till inkomst af arbete.

5 §•

1 mom. Skattskyldig taxeras för den inkomst, han åtnjutit under
det nästföregående året.

2 mom. Yid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

inkomst utföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp,
som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

6 §■

Vid taxering af skattskyldigs inkomst nästföregående år må afdrag
icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, järnväg, kanal och annan
farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd
af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter
de i 2 § angifna grunder taxerad;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom, rörelse
eller yrke nedlagda kapital;

d) för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

Däremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:

a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet
motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som
af ägaren begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 4 § a)
l:o) och 3:o) sägs;

b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift,

underhåll af fastighet och inventarier,

aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda
biträden och arbetare,

samt andra därmed jämförliga utgifter;

c) för kostnader, som varit förenade med utöfning af vetenskap,
konst eller handaslöjd;

d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjänster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar samt fourageringsersättning,

Riksdagens'' Skrivelse N:o 105.

anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,
dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans
eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort, arfvode,
dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning
under krigstid,

samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort,
än där arfvodes- eller traktamentstagaren varit bosatt;

c) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:
den afgift, tjänsteman, såsom sådan, ålegat utgöra till pensions-,
änke- och pupill- eller annan understödskassa,

aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjänstebiträde,
prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke äro eftergifna,

ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden för
prästgårdar ne i Skåne,

samt kostnader för sådana särskildt anbefallda tjänsteresor, för hvilka
ersättning icke varit särskildt anvisad.

8 §.

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för
skuldränta, som det ålegat skattskyldig att för nästföregående år gälda.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som
ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här
i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta afdrag
för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § b) och cj af skattskyldigs inkomst
viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges
öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare,
som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af utländing.

9 §•

Inländskt aktiebolag eller enskild! bankbolag, som till aktie- eller
lottägare verkställer utdelning för nästföregående år, vare berättigad! till

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

afdrag för ett belopp, som motsvarar utdelningen, dock icke för mera än
sex procent å inbetaldt aktie- eller lottkapital.

Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit före
den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande
myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande sedermera
inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags kapital så ock
vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda dag, må afdrag
äga rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är om nytt bolag, det
inbetalda kapitalet motsvarar verkligt, af delägare gjordt tillskott.

II KAP.

Om skatteplikt.

10 §•

Skyldighet att erlägga inkomstskatt äger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade inkomst, däri inbegripen äfven hustruns, understigit
1,000 kronor.

Har denna inkomst uppgått till 1,000 kronor, men icke till 2,000
kronor, äro 800 kronor, har den uppgått till 2,000 kronor, men icke
till 3,000 kronor, äro 600 kronor, och har den uppgått till 3,000 kronor,
men icke till 4,000 kronor, äro 400 kronor fria från skatt.

Har i fall, hvarom nu är sagdt, skattskyldig haft inkomst af fast
egendom, uppgående enligt de i 2 § stadgade beräkningsgrunder till 600
kronor eller därutöfver, och har den skattskyldiges sammanräknade inkomst
utgjort minst nämnda belopp, skall skatt likväl erläggas för hela
den beräknade inkomsten af fast egendom, dock icke för mera än beloppet
af den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Har inkomsten uppgått till 4,000 kronor, men icke öfverstigit 6,000
kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.

Om inkomsten öfverstigit 6,000 kronor, skola för bestämmande af det
belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten upptagas
till oförändradt belopp, hvaremot

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

den del af inkomsten, som	öfvers tigit	6,000 kr.	men	icke	10,000	kr., ökas med	60	X,
» > >	>	10,000 >	>	>	16,000	> >	>	100	X,
> > >	>	16,000 >	>	>	20,000	> >	>	160	X,
» ) )	D	20,000 »	>	>	30,000	» >	»	200	X,
> » >	D	30,000 >	>	>	60,000	> >	>	260	X,
> * >	>	60,000 »	>	»	80,000	> »	»	300	X,
> » >	>	80,000 kr.,	Ukas	med . .			400	X,

dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något
fall beräknas högre än fyra gånger hela det uppskattade inkomstbeloppet,
allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet
kunna medgifva befrielse från inkomstskatt, därest behållningen
i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka,
oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom
för sin försörjning.

Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus
efter sådan svensk medborgare.

Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt
beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så att
öfverskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.

För inkomstskatt, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i
lifstiden åtnjutit, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet.
År boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af inkomstskatten
å hans lott belöper och i intet fall med mera än hans lott i boet
utgör.

11 §•

Inkomstskatt utgår med femtio öre för hvarje hundratal kronor af
det belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.

12 §.

l:o) Skatt enligt denna förordning för inkomst af fast egendom erlägges
af den, som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighetsbevillning
för egendomen;

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Höft. 2

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för
fast egendom, för hvilken bevillning påföres vanliga handelsbolag eller
kommanditbolag, erlägges af delägarne.

2:o) För inkomst af kapital och arbete erlägges skatt enligt denna
förordning:

a) af svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven:

för all dylik inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller från utrikes ort;

b) af svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven:

för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjutit;

c) af utländing, som är i riket bosatt, äfvensom sådan utländing,
hvilkens vistelse här utan andra än tillfälliga afbrott fortfarit under det
nästföregående året eller under större delen af de tre närmast före taxeringsåret
förflutna åren:

för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvats
eller härifrån åtnjutits eller ock, utifrån införd, här användts;

d) af annan utländing:

för inkomst af näring, som han här bedrifvit, samt för lön eller
pension eller i 3 § c) omförmäld inkomst, som han härifrån uppburit.

13 §.

Hvad i 12 § sägs om enskild person äfvensom hvad i 8 § stadgas
om viss inskränkning i enskild persons rätt till afdrag för ränta å skuld
eller för förlust äge motsvarande tillämpning i fråga om samfund, stiftelser,
verk och inrättningar samt andra juridiska personer, i den mån de
icke äro i denna förordning från skattskyldighet frikallade, äfvensom om
oskiftadt stärbhus, föreningar för ekonomisk verksamhet och andra än i
14 § omförmälda bolag, därunder jämväl inbegripna sådana, som enligt
särskild författning äro skyldige afstå sin vinst.

14 §.

Skatt för inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, utgöres af delägame,
en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

e) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

/) sparbanker, som afses i lagen den 29 juli 1892, äfvensom sådana
inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda
vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från Sverige uppburen allmän
eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse; dock
att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från utgörande
af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande makten;

d) utländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

é) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Hl Kap.

Om beskattningsort.

16 §.

Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst:
å den ort, där han är mantalsskrifven,
eller, om han icke är här i riket mantalsskrifven:
å den ort, där han inom riket hufvudsakligen vistas.

17 §.

Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras:

å den ort, där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte
eller syssloman är bosatt,

eller, då fråga är om oskiftadt stärbhus:
å den ort, där den aflidne senast varit mantalsskrifven.

18 §.

I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke äga tillämpning,
taxeras skattskyldig:

å den ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhållits;
dock att utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig,
som åtnjutit lön från svenska statsverket, taxeras i Stockholms stad
ooh S:t Nikolai församling.

IY KAP.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

19 §.

Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med de
enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för bevill -

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

ning af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål tillsatta
taxeringsnämnder och pröfningsnämnder; och höra i anledning häraf i de
kungörelser, som enligt bevillningsförordningen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
årligen utfärdas för val af ledamöter i taxeringsnämnderna,
vederbörande erinras om skyldigheten att aflämna de särskilda uppgifter,
hvilka på grund af här nedan gifna bestämmelser skola meddelas, samt
om påföljden af uraktlåtenhet därutinnan, hvarjämte underrättelse skall
meddelas såväl om tid och ställe för uppgifternas aflemnande samt hvarest
uppgiftsblanketter, enligt hvad i 27 § sägs, tillhandahållas, som ock
därom, att en hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att för
sådant ändamål hänvända sig till vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

20 §.

1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete
årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomstskatt
för minst 1,000 kronors inkomst eller samma år åtnjutit inkomst
till enahanda belopp af beskaffenhet att den bör till inkomstskatt
taxeras.

2 mom. En hvar annan vare efter anmaning, som i denna förordning
sägs, skyldig lämna dylik uppgift.

21 §•

Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med fastställdt formulär,
skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken uppgiftspliktig är skyldig erlägga
fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet eller
annan fastighet eller frälseränta, samt, därest egendomen varit under nästföregående
år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och förlust nästföregående år,
som han yrkar att få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom, då inländskt

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

aktiebolag eller enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom i 9 § förmäles,
beloppet af inbetaldt aktie- eller lottkapital och den för nästföregående år
bestämda utdelningen därå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i taxeringsnämnd,
må skattskyldig dock äga att muntligen hos nämnden meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom. a) sägs, skall
fogas bestyrkt afskrift af in- och utgående balansräkning samt vinst- och
förlustkonto för senaste räkenskapsår, hvarmed, då räkenskapsår icke sammanfaller
med kalenderår, förstås det räkenskapsår, som gått till ända
närmast före den 1 mars det år, taxeringen sker. Bestyrkt afskrift eller
tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för samma
räkenskapsår bör ock till ledning för taxeringen, så fort ske kan, aflämuas.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom hvad
ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och premiebeloppet
för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af under samma tid
utbetalade återförsäkringspremier.

22 §.

En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som kunna
tjäna till ledning vid hans taxering.

Då uppgift afser flera inkomstkällor, af hvilka en i sin helhet utvisar
förlust, för hvilken påyrkas afdrag från vinsten å en annan inkomstkälla,
bör uppgiften innehålla upplysning, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

23 §.

Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren, för
sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats, gode mannen
för hvad han har under sin förvaltning, samt för oskiftadt stärbhus den
som i boet sitter, ehvad han är delägare eller syssloman.

För annan än enskild person och oskiftadt stärbhus åligger uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

24 §.

En hvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äge att för
sådant ändamål hänvända sig till vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

Riksdagens Skrifvelse N;o 105. 15

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter meddelas: a)

af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman
för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, där så ske kan, hemvist på en hvar person, till
hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts, samt
å lifräntans belopp;

b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, som under nästföregående
år lämnat utdelning till delägarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån utdelning
å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får uppbäras af
annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delägare, som uppburit eller ägt
uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp;

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o) omförmäles, i den mån ägare af aktie
är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt fastställdt formulär i de uti
21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delägare i bolaget
tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap: uppgift

angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500
kronor.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskilt för hvarje
kommun på landet och hvarje territoriell församling i stad.

26 §.

Till ledning vid taxeringen skola vidare tjäna de för taxering af inkomst
enligt bevillningsförordningen vederbörande taxeringsmyndigheter meddelade
uppgifter eller eljest tillhandakomna upplysningar rörande skattskyldigs
ekonomiska ställning.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

27 S.

Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnadsfritt
tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i taxeringsnämnd samt
därjämte i Stockholm hos öfverståthållareämbetet, i öfriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

28 §.

De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter skola aflämnas antingen
direkt till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd eller ock i Stockholm
till öfverståthållareämbetet och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i
det fögderi, där taxeringen anses skola äga rum eller den skattskyldige
är bosatt.

29 §.

Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva, skall
vara aflämnad före den 1 mars.

Möter för skattskyldig, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker
eller är delägare i vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, hinder att
före den 1 mars aflämna uppgift, och göres före samma dag skriftlig anmälan
därom hos ordföranden i taxeringsnämnden, må anstånd med uppgiftens
afgifvande åtnjutas, dock att i sådan händelse uppgiften skall så
fort ske kan och i hvarje fall före den 1 maj aflämnas till ordföranden.

Uppgift af den, som endast efter anmaning är pliktig sådan afgifva,
skall lämnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta dagar,
med rätt dock för skattskyldig, om hvilken i nästföregående stycke sägs,
att njuta där medgifvet anstånd.

Upp gift, som i 25 § omförmäles, skall vara aflämnad före den 1 mars;
dock må kommanditbolag åtnjuta anstånd under villkor och i den ordning,
som i andra stycket stadgas.

30 §.

1 mom. Har uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom föreskrifven
tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst afseende ofullständig,
bör taxeringsnämndens ordförande eller kronans ombud hos pröfningsnämnd,
i händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt, föran -

Riksdagens Skrifvelse N:o 105. 17

staka därom, att uppgift infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas.
För sådant ändamål äger han anlita i Stockholm öfverståthållareämbetet,
i öfriga städer magistraten samt å landet länsmannen i orten,
hvilka myndigheter det åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den
skattskyldige anmaning att, vid äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta
dagar efter anmaningens mottagande afgifva fullständig uppgift. Sådan
anmaning skall, där infordrandet föranledts af ofullständighet i aflämnad
uppgift, jämväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften befunnits
ofullständig.

På enahanda sätt och med iakttagande af hvad i 29 § stadgas skall
förfaras, då taxeringsnämnds ordförande eller kronans ombud hos pröfningsnämnd
finner nödigt infordra uppgift af den, som enligt 20 §
icke är pliktig att utan anmaning lämna sådan.

Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflämnas till den, som densamma
infordrat, eller till myndighet, som i 28 § omförmäles.

2 mom. Yarder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflämnad, äger taxeringsnämndens ordförande eller kronans
ombud hos pröfningsnämnd att infordra densamma; och må härför anlitas
biträde af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken myndighet äger förelägga
lämpligt vite.

3 mom. Lämnar i enlighet med 21 § afgifven uppgift icke tillräcklig
ledning för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspliktige
infordras; och må sådan upplysning kunna muntligen afgifvas hos den
taxeringsnämnd, hvars ordförande infordrat upplysningen, eller till vederbörande
kronoombud.

4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upplysningar
må jämväl kunna på den uppgiftpliktiges eget äfventyr i betaldt
bref med allmänna posten insändas.

31 §.

Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad eller enligt
samma § förelägges, afgifva uppgift, som i 21 § omförmäles, hafve förlorat
rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, uppgiften
skolat afse. Är uppgiften ofullständig, äge enahanda påföljd rum i fråga
om beloppet af utelämnad inkomst.

Hörsammar ej i 20 § 1 mom. a) omförmäldt verk eller bolag, som
fått emottaga revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, anmaning enligt
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Häft. 3

Biksdagens Skrifvelse N:o 105.

30 § 1 mom. att till ledning för taxeringen aflämna sådan berättelse, vare
fÖrlustigt rätten att fullfölja klagan öfver taxeringen.

Hörsammar den, som på grund af förordningens föreskrift eller enligt
29 § erhållen anmaning varit pliktig aflämna uppgift, men underlåtit afgifva
sådan eller aflämnat ofullständig uppgift, icke honom tillställd anmaning
att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande mot tio procent af
den inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd för den inkomst,
uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten, äge
här stadgad påföljd icke rum.

32 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare den
försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad ansvar såsom
för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

33 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som af honom afgifvits förledning
vid taxering, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande och
därigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit
taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp,
som genom det svikliga förfarandet undandragits, dock minst
tjugufem kronor.

34 §.

1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva,
i hvad mån uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för taxeringen,
äga taxerings- och pröfningsnämnderna att bestämma och fastställa
skattskyldigs taxering.

2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,
taxeringsmyndigheten utser, äfvensom hos pröfningsnämnd kronans ombud.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet
lämnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit
uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,
hvilka, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,
samt de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och för sin befattning
däraf erhålla del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen
afgifna samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas
i vidare mån, än som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften
i 3 mom.; skolande, utom i fall, där besvär fullföljas, omförmälda
uppgifter efter taxeringsårets utgång hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i försegladt konvolut behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit,
hvarefter de förstöras.

3 mom. Följes icke af skattskyldig lämnad uppgift vid hans taxering,
skola skälen därför tydligen angifvas genom anteckning af taxeringsnämnden
å den skriftliga uppgiften och af pröfningsnämnden i dess
protokoll; och skall tillika underrättelse i hvad mån afvikelse skett och
om skälen därför i rekommenderadt bref med allmänna posten den skattskyldige
kostnadsfritt, så fort ske kan, tillsändas.

y kap.

Om eftertaxering.

35 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som afgifvits till ledning för
taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit
aflämna uppgift eller infordrad upplysning, och har däraf föranledts, att
inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad, skall det år, då
sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet kändt, inkomstskatt
påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande undandraga.

Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem år efter
det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten, därest
den skattskyldige aflidit, hans dödsbo; dock att sådan skattepåföriDg icke
må ske senare än ett år efter utgången af det kalenderår, under hvilket
bouppteckning blifvit för registrering ingifven eller af vederbörande domstol

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

förrättad. Stärbhuset svare icke för skatten med mera än tillgångarna i
boet. Är boet skiftadt, påföres bodelägare icke mera än hvad af skatten
å hans lott belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.

Yl KAP.

Allmänna bestämmelser.

36 §.

Hvad bevillningsförordningen stadgar

om taxeringsnämnds och pröfningsnämnds befogenhet och åligganden,
rörande ordförandes i taxeringsnämnd, ledamots af taxerings- och
pröfningsnämnd, kronoombuds samt taxeringsmyndighet eljest biträdande
och öfrige vid taxering behjälplige personers skyldigheter,

angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter
eller för annan förseelse i tjänsten eller arbetet,

beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar och
för tillämpning af eljest stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär öfver
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes därutinnan meddelade beslut,

i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande taxering
och om besvär öfver kammarrättens utslag i taxeringsmål,

samt hvad i bevillningsförordningen eljest angående taxeringsnämnderna
och pröfningsnämnderna eller såsom allmänna föreskrifter äfvensom
beträffande debitering, uppbörd och redovisning stadgas,

galle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser, i
tillämpliga delar jämväl vid taxering enligt denna förordning.

37 §.

I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för tillhandahållande
åt ordförande, ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd
af exemplar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna förordning
bemälda personer tillhandahållas, för hvilket ändamål statskontoret
åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter rekvisition utlämna
erforderligt antal exemplar af samma förordning.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

38 §.

Till taxeringsnämnds ordförandes åligganden hör särskild! enligt denna
förordning:

a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omförmälas,
samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar
rörande beskaffenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och
sättet för dess fullgörande;

b) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering
enligt denna förordning aflämnade uppgifter och upplysningar, ehvad de
afse pågående eller redan verkställd taxering, icke varda för obehöriga
tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar, om
de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås förvaras;

c) att, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras till
bevillning å annan ort än inom taxeringsdistriktet, ombestyra uppgiftens
delgifvande i erforderliga delar med vederbörande taxeringsnämnds ordförande
;

d) att i rekommenderadt bref med allmänna posten, så fort ske kan,
tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering
följd, underrättelse att och i hvad mån afvikelse skett och skälen därför;
samt

é) att på begäran af uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
emottagande af uppgift eller upplysning.

39 §.

I taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,
som enligt bevillningsförordningen i längden upptagas, införas jämväl de,
hvilka, utan att vara till utgörande af inkomstbevillning skyldige, dock böra
enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt; och skola, under
tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder, för hvarje skattskyldig,
som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt, uti längden införas
dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst uppskattas, och dels det
belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 § skatten bör beräknas, äfvensom
skattens belopp.

40 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt denna förordning

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

ställa sig till ovillkorlig efterrättelse de föreskrifter, samma förordning
innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig granskning och samvetsgrann
pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända
förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder och samvete bestämma
och fastställa taxeringen.

2. mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i och
ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos
pröfningsnämnd och biträdande tjänsteman, som utom vid vederbörande
nämnds sammanträde yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift
eller upplysning, eller som utsprider de under öfverläggningarne inom
nämnderna lämnade upplysningar och yttrade åsikter rörande enskildes
ekonomiska ställning, är stadgadt i bevillningsförordningen.

3 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd
skall afträda såväl då fråga förekommer om hans egen,
hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga är om
taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig,
af hvilken han uppbär aflöning.

41 §.

1 mom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt
denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i taxeringsnämnderna,
för protokollsföringen och andra anteckningar under pröfningsnämndens
sammankomster äfvensom för det i samband med taxeringsförrättningarne
för öfrigt lämnade biträde af städernas tjänstemän eller andra
personer, som icke äga att vid samma förrättningar beräkna rese- och
traktamentsersättning, må hvarje läns pröfningsnämnd använda och fördela
högst ett belopp, motsvarande fyra procent af de första 50,000 kronor,
hvartill länets hela inkomstskattesumma för året uppgår, tre procent af
därpå följande 100,000 kronor, två procent af därefter följande 100,000
kronor och en procent af allt hvad inkomstskattesumman öfverstiger
250,000 kronor, samt Stockholms stads pröfningsnämnd, högst ett belopp,
motsvarande en och en half procent af de första 100,000 kronor, hvartill
stadens hela inkomstskattesumma för året uppgår, en procent af därpå
följande 50,000 kronor och en half procent af allt hvad inkomstskattesumman
öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna inkomstskattesumma
sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden
beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller veder -

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

gällning än den då beviljade för samma år utdelas eller ett sådant öfverskott
tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning och
vedergällning under ett följande år. Kronans ombud hos pröfningsnämnd
äger icke på grund af denna paragraf åtnjuta ersättning.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter
det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och
med bifogande af sagda protokolls utdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas statskontoret,
hvarifrån ersättningen utbetalas.

42 §.

Förseelse, som i 33 § omförmäles, är föremål för allmänt åtal
och åtalas vid allmän domstol.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

43 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den
för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men däremot icke i afseende
å verkställd taxering i annan mån, än för så vidt den afser frihet
från skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 § skatt beräknas;
ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning
föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller
ej skett till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som
vederbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas
utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta
yrkande om sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten
befrias från skatt på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande
af densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

44 8.

Afkortning af inkomstskatt sker på grund af bristande tillgång i den
ordning, som i uppbördsreglementet stadgas.

45 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt
skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken dessutom
bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit för inkomstskatt
taxerad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskatte taxeringen.

l:o.

Inkomst af fast egendom.

Inkomst af fast egendom fastställes, oafsedt om behållningen af fastigheten
varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lämnat någon
afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet
sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till sex kronor
för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt af annan fastighet
och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för hela värdet, af den
del däraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen sker efter det
taxeringsvärde, som fastställts under nästföregående år, men då sådant
värde berörda år icke varit fastighet åsatt, efter det under löpande året
bestämda taxeringsvärdet.

Skattskyldig, som nästföregående år utom fastighet haft annan inkomstkälla,
skall följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva
dels sin inkomst med frånräknande af däri möjligen ingående afkastning af
fast egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta
egendomen. Den, som åtnjutit tillhopa 3,000 kronors inkomst, däraf 700
kronor härflutit af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet, skall
således uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,300 kronors
inkomst i öfrig! Har han därjämte haft en till 6,000 kronor taxerad
obebyggd tomt, skall han, äfven om han icke haft någon afkastning af
tomten, anses hafva däraf åtnjutit en inkomst af 300 kronor.

Den, som i sin fabriksrörelse användt egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastigBih.
till Riksd. Frot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Saft. 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

hetens taxeringsvärde, men äger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin
inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.

Om den, hvilken är skattskyldig för inkomst af rörelse, tillika i rörelsen
förädlat skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen jordbruksfastighet,
äger han, som skall såsom inkomst af fast egendom uppgifva
sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid beräkningen af inkomsten
af förädlingsrörelsen göra afdrag för värdet af omförmälda produkter i
oförädladt skick.

Därest skattskyldig, hvars sammanräknade behållna inkomst uppgått
till 600 kronor men icke till 4,000 kronor och som enligt bestämmelserna
i de två första styckena af 10 § helt eller delvis skulle åtnjuta frihet från
skatt, haft en till 600 kronor eller därutöfver beräknad inkomst af fast
egendom, erlägges likväl, såsom i tredje stycket af berörda § och i punkt
6:o här nedan närmare angifves, skatt för sistnämnda inkomst, i den mån
den icke öfverstigit skattskyldigs sammanräknade behållna inkomst.

2:o.

Afdrag för ränta å gäld.

Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid taxeringen
åtnjuta afdrag för på nästföregående år belöpande ränta å all sin
gäld, af hvad slag den vara må.

På det att afgifna uppgifter må kunna tjäna till ledning äfven vid
bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken jämväl
bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld, som i
bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet af inkomst
af rörelse, som särskildt taxeras till bevillning, icke göras afdrag för
annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelsekapital. Har skattskyldig
jämväl haft inkomst af obligationer eller af utlånade eller deponerade
penningar, äger han att vid uppgifvandet af sådan inkomst afdraga
ränta å all öfrig gäld. Förslår icke berörda kapitalinkomst till
att täcka denna ränta, är han berättigad att i uppgiften från sin sammanräknade
inkomst afdraga all den honom åliggande skuldränta, för
hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom
utländing få afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för för -

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

värfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas.
En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och icke i Sverige
mantalsskrifven, äger således ej åtnjuta afdrag för ränta å gäld, som
han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige skattepliktiga inkomsten.
En utländing, som är i Sverige skattskyldig endast för utdelning
å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta å gäld,
hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.

3:o.

Afdrag för förlust.

Yid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke afdragas
från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller yrke,
som särskild! taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs inkomst
i öfrigt. Däremot må med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag, därest
vid taxering för inkomstskatt viss inkomstkälla utvisar förlust, dylik förlust
afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst, under förutsättning att
upplysning meddelas, å hvilken rörelse förlusten uppstått.

Den, som idkat endast en rörelse, får således vid uppgifvandet af
sin rörelseinkomst därifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.
Har skattskyldig drifvit flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande
till hvarandra själfständiga, får han däremot icke i uppgiften om
sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst af
en annan, men han äger att från sin sammanräknade inkomst af alla inkomstkällor
göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften afräknats; dock
att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet endast under
ofvannämnda förutsättning, att han upplyser, å hvilken rörelse förlusten
uppstått.

Vid beräkning af sådan förlust må hänsyn icke tagas till det såsom
inkomst af fast egendom beskattade hyresvärdet af i rörelsen använd egen
fastighet.

Om således en skattskyldig, som idkat diversehandel och fabriksrörelse,
af handeln haft inkomst af 5,000 kronor, men å fabriksröreisen,
däri han användt en honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,
med inberäknande af hyresvärdet å fastigheten 1,000 kronor
förlorat 2,500 kronor, utan att förlusten till någon del kan anses såsom
kapitalförlust, skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

och 5,000 kronors inkomst af handelsrörelse eller tillhopa 6,000 kronors
inkomst, men äger från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen
uppkomna förlusten, i hvad denna icke motsvarar fastighetens hyresvärde,
i följd hvaraf förlusten skall upptagas till allenast 1,500 kronor och den
skattskyldige taxeras för 4,500 kronors inkomst.

4:o.

Uppgifter om inkomst från bolag.

Enär för den inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, inkomstskatt
utgöres icke af själfva bolaget, utan af de särskilda delägarne däri,
skola de uppgifter, som aflämnas till ledning för sådan taxering, angifva
den del af bolagets inkomst nästföregående år, som belöper på en hvar
delägare, men icke det belopp, som delägare nästföregående år må hafva
från bolaget uppburit af inkomst, som förut af bolaget förvärfvats.

Däremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier och
banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottägaren nästföregående
år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig utanordnadt;
därvid iakttages, att utdelning från inländska aktiebolag och enskilda
bankbolag räknas såsom inkomst af kapital, medan utdelning från utländska
aktiebolag skall, såsom vid bevillningstaxeringen, hänföras till inkomst af
arbete.

5:o.

Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag, enkla

bolag och rederier.

För inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, taxeras icke bolaget,
utan de särskilda delägarne däri, en hvar efter hans andel af bolagets
inkomst. Taxeringen sker således för hvarje delägare icke å den ort, där
bolagets verksamhet nästföregående år bedrifvits, utan i sammanhang med
hans öfriga inkomsttaxering å den ort, där han enligt bestämmelserna i
16, 17 och 18 §§ är skattskyldig för inkomstskatt.

Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag läggas den
uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflämnas, delägarens egen

Riksdagens Skrifvelse N:o 105. 29

uppgift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets uppgift
skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär samt
således utmärka dels de fastigheter, bolaget nästföregående år ägt, och
den efter taxeringsvärdet beräknade afkastning däraf, som jämlikt 2 §
skall anses hafva uppkommit, dels bolagets inkomst nästföregående år af
öfriga i formuläret angifna inkomstkällor, i den mån dylik inkomst af
bolaget åtnjutits, dels ock de afdrag för skuldräntor och förluster, som
vid uppskattningen af bolagets inkomst må äga rum. Därjämte skall uppgiften
angifva den en hvar delägare tillkommande andel af inkomsten,
äfven om vinst endast delvis eller icke alls till delägarne utdelas. Uppgiften,
hvilken enligt 25 § skall upprättas i lika många exemplar som
sammanlagda antalet af de kommuner eller territoriella stadsförsamlingar,
i hvilka delägare i bolaget böra taxeras, skall aflämnas till ordföranden i
vederbörande taxeringsnämnd eller myndighet, som i 28 § omförmäles,
samt, om den aflämnas till sådan myndighet, genom dess försorg delgifvas
bemälde ordförande.

Vid delägares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning
af gifna föreskrifter, uppskattade hela inkomst mellan delägarne i förhållande
till hvarje delägares andel af bolagets inkomst. Om således ett
kommanditbolag med tre delägare — som nästföregående år ägt annan
fastighet än jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt
däraf och af andra inkomstkällor haft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående
till 35,000 kronor, hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor
afsatts till reservfond och återstoden fördelats mellan delägarne på det
sätt, att en erhållit hälften eller 15,000 kronor, den andre en tredjedel
eller 10,000 kronor och den tredje en sjättedel eller 5,000 kronor —
finnes hafva åtnjutit enligt inkomstskatteförordningen beskattningsbar inkomst
till belopp af 36,000 kronor, skall inkomstskatt påföras delägarne efter
berörda andelar eller för inkomst af respektive 18,000, 12,000 och 6,000
kronor. Hafva åter bolagets andra inkomstkällor än fastighet icke lämnat
någon afkastning, skall bolaget beräknas hafva af fastigheten åtnjutit
12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf, under förutsättning att afdrag för
skuldränta eller förlust icke bort äga rum, delägarne skola utgöra inkomstskatt
för inkomst från bolaget af respektive 6,000, 4,000 och 2,000
kronor.

Uppgiftspliktig delägare i kommanditbolag skall i sin uppgift angifva
den andel, han åtnjutit eller äger åtnjuta af bolagets inkomst

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

nästföregående år, och bör denna andel särskild! utmärkas utan sammanblandning
med hans öfriga inkomst.

Delägare i vanligt handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvande!
af den inkomst, han må hafva åtnjutit af annan inkomstkälla,
uppgifva jämväl den på honom belöpande andelen af bolagets beräknade
afkastning af fastighet och öfriga inkomst. Däremot åligger uppgiftsskyldighet
icke själfva bolaget. Om ett handelsbolag, som består af två delägare
med sins emellan lika rätt till bolagets egendom och inkomst, af
rörelse åtnjutit 10,000 kronors beskattningsbar inkomst, skall hvardera delägaren
såsom sin inkomst däraf uppgifva 5,000 kronor. Har bolaget nästföregående
år ägt en fabriksfastighet till taxeringsvärde af 20,000 kronor
och användt densamma i rörelse, som lämnat sammanlagd behållen inkomst
af 5,000 kronor, skall bolaget anses hafva åtnjutit 1,000 kronors inkomst
af fastigheten och 4,000 kronors inkomst af rörelsen, i följd hvaraf hvardera
delägaren skall med afseende härå uppgifva 500 kronors inkomst af
fast egendom och 2,000 kronors inkomst af rörelse. Har bolaget äfven
ägt en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses hvardera delägaren
hafva däraf åtnjutit en inkomst af 300 kronor. Från uppgifven
inkomst äger delägaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene afräknats,
äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är att anse
såsom kapitalförlust.

Hvad här sagts om vanliga handelsbolag gäller i tillämpliga delar
äfven om enkla bolag och rederier.

6:o.

Inkomst, som är från skatt fritagen.

Frihet från skatt för hela eller en del af skattskyldigs inkomst enligt
de i 10 § meddelade bestämmelser är medgifven allenast svensk medborgare,
som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus efter sådan.
Den gäller således icke t. ex. aktiebolag, utan erlägges skatt af sådant
bolag efter taxerade inkomstens hela belopp, så snart detta uppgått till
minst 100 kronor.

"Vidare är att iakttaga, att, om skattskyldig, som eljest skulle äga
åtnjuta skattefrihet för hela eller en viss del af sin inkomst, haft inkomst
af fäst egendom, beräknad enligt de i 2 § stadgade grunder, till belopp

lliksdayms Skrifvelse N:o 105.

af 600 kronor eller därutöfver, skatt utgår för hela denna senare inkomst,
såvida icke den beräknade inkomsten af fast egendom öfverstigit den skattskyldiges
sammanräknade behållna inkomst, i bvilket fall skatt erlägges
endast för beloppet af den sammanräknade behållna inkomsten.

Medan således exempelvis skattskyldig, som nästföregående år ägt en
skuldfri jordbruksfastighet med taxeringsvärde af 10,000 kronor och skall
taxeras, utom för den enligt 2 § beräknade inkomsten af denna fastighet,
för 300 kronors inkomst af arbete eller för sammanlagdt 900 kronors
inkomst, är pliktig betala skatt för hela beräknade inkomsten af den fasta
egendomen eller för 600 kronor, är åter samme skattskyldig, om han har
att göra skuldränteafdrag med 400 kronor och hans sammanräknade behållna
inkomst alltså stannar vid 500 kronor, från skatt fri. Har skattskyldig
nästföregående år haft en till 15,000 kronor taxerad jordbruksfastighet,
och afgår från den till 900 kronor beräknade inkomsten häraf
ränta å gäld med 200 kronor, erlägges skatt för 700 kronor. Har skattskyldig
nästföregående år ägt en till 40,000 kronor taxerad bostadsfastighet,
däraf inkomsten således beräknas till 2,000 kronor, och har han
dessutom haft inkomst af arbete till belopp af 1,000 kronor eller följaktligen
sammanlagdt 3,000 kronor, hvarifrån afgå för ränta å gäld 1,200
kronor, så att behållna inkomsten utgjort 1,800 kronor, åtnjuter han icke
någon skattefrihet för denna inkomst, utan skall erlägga skatt för sin inkomst
af fast egendom, i den mån denna inkomst icke öfverskjutit den
behållna inkomsten, eller således för 1,800 kronor. Skattskyldig, som haft
900 kronors behållen inkomst, däraf 780 kronor utgöra beräknad inkomst
af fast egendom, skall med iakttagande af den i 10 § lämnade föreskrift
om afjämning af inkomstbelopp betala skatt för 700 kronor.

7:o.

Eftertaxering.

Genom eftertaxering, där sådan enligt 35 § äger rum, skall inkomstskatt
påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten understiger
det skattebelopp, som bort påföras, därest inkomsten i rätt tid
taxerats till riktigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras
för 10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter 12,000
kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva haft en in -

32 Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

komst, som bort år 1903 upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf han
rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,000 kronor, skall utan sammanblandning
med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt, sistnämnda
år honom påföras jämväl ogulden inkomstskatt, svarande mot
skillnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han bort
erlägga, eller efter 8,000 kronor, så att, om skattefoten varit 1 krona för
100 kronor, inkomstskatten blir 80 kronor.

Riksdagens Skrifvelse N;o 105.

Progressionstabell. *

Taxerad	Belopp, eftei		Belopp, efter
inkomst.	hvilket skatt utgår.	inkomst.	hvilket skatt utgår.
1,000	200	4,400	4,400
1,100	300	4,500	4,500
1,200	400	4,600	4,600
1,300	500	4.700	4,700
1,400	600	4,800	4,800
1,500	700	4,900	4,900
1,600	800	5,000	5,000
1,700	900	5,100	5,100
1,800	1,000	5,200	5,200
1,900	1,100	5,300	5,300
2,000	1,400	5,400	5,400
2,100	1,500	5,500	5,500
2,200	1,600	5,600	5,600
2,300	1,700	5,700	5,700
2,400	1,800	5,800	5,800
2,500	1,900	5,900	5,900
2,600	2,000	6,000	6,000
2,700	2,100	6,100	6,100
2,800	2,200	6,200	6,300
2,900	2,300	6,300	6,400
3,000	2,600	6,400	6,600
3,100	2,700	6,500	6,700
3,200	2,800	6,600	6,900
3,300	2,900	6,700	7,000
3,400	3,000	6,800	7,200
3,500	3,100	6,900	7,300
3,600	3,200	7,000	7,500
3,700	3,300	7,100	7,600
3,800	3,400	7,200	7,800
3,900	3,500	7,300	7,900
4,000	4,000	7,400	8,100
4,100	4,100	7,500	8,200
4,200	4,200	7,600	8,400
4,300	4,300	7,700	8,500

Taxerad inkomst.	Belopp, eftei hvilket skaf utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.
7,800	8,700	11,200	14,400
7,900	8.800	11,300	14,600
8,000	9,000	11,400	14,800
8,100	9,100	11,500	15,000
8,200	9,300	11,600	15,200
8,300	9,400	11,700	15,400
8,400	9,600	11.800	15,600
8,500	9,700	11,900	15,800
8,600	9,900	12,000	16,000
8,700	10,000	12,100	16,200
8,800	10,200	12.200	16,400
8,900	10,300	12,300	16,600
9.000	10,500	12,400	16,800
9,100	10,600	12,500	17,000
9,200	10,800	12,600	17,200
9.300	10,900	12,700	17.400
9,400	11.100	12,800	17,600
9,500	11,200	12,900	17,800
9,600	11,400	13,000	18,000
9,700	11,500	13,100	18,200
9,800	11,700	13,200	18,400
9,900	11,800	13,300	18,600
10,000	12,000	13,400	18,800
10.100	12,200	13,500	19,000
10,200	12,400	13,600	19,200
10,300	12,600	13,700	19,400
10,400	12.800	13,800	19,600
10,500	13,000	13,900	19,800
10,600	13,200	14.000	20,000
10.700	13,400	14,100	20,200
10,800	13,600	14,200	20,400
10.900	13.800	14,300	20,600
11,000	14,000	14,400	20,800
11,100	14,200	14,500	21.000

f f , * Vid, antändning af denna tabell skola i fall, då i inkomst under 4,000 kronor ingår inkomst

föfrft;Ä°m f bf°PP af 60.°,kr?.nor> iakttagas de bestämmelser rörande skattskyldigheten
för dylik slags inkomst, som meddelas i tredje stycket af 10 § i förordningen. , 8

Rik. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 35 Höft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter
hvilket skatt
utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter
hvilket skatt
utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter
hvilket skatt
utgår.

Taxerad

inkomst.

Belopp, efter
hvilket skatt
utgår.

55,200

14.600

14.700

14.800

14.900

15.000

15.100

15.200

15.300

15.400

15.500

15.600

15.700

15.800

15.900

16.000

16.100

16.200

16.300

16.400

16.500

16.600

16.700

16.800

16.900

17.000

17.100

17.200

17.300

17.400

17.500
17,600

17.700
17,800

17.900

18.000

18.100

18.200
! 18,300
j 18,400
| 18,500
! 18,600

21,200

21,400

21,600

21,800

22,000

22,200

22.500

22.700

23.000

23.200

23.500

23.700

24.000

24.200

24.500

24.700

25.000

25.200

25.500

25.700

26.000

26.200

26.500

26.700

27.000

27.200

27.500

27.700

28.000

28.200

28.500

28.700

29.000

29.200

29.500

29.700

30.000

30.200

30.500

30.700

31.000

18.700
18,800

18.900

19.000

19.100

19.200

19.300

19.400

19.500

19.600

19.700

19.800

19.900

20.000

20.100

20.200

20.300

20.400

20.500

20.600

20.700

20.800

20.900
21.000
21,100
21.200

21.300

21.400

21.500
21.600

21.700
21,800

21.900
22,000
22,100
22,200

22.300

22.400

22.500
22,600

22.700

31.200

31.500

31.700

32.000

32.200

32.500

32.700

33.000

33.200

33.500

33.700

34.000

34.200

34.500

34.800

35.100

35.400

35.700

36.000

36.300

36.600

36.900

37.200

37.500

37.800

38.100

38.400

38.700

39.000

39.300

39.600

39.900

40.200

40.500

40.800

41.100

41.400

41.700

42.000

42.300

42.600

22,800

22.900

23.000

23.100

23.200

23.300

23.400

23.500

23.600

23.700

23.800

23.900

24.000

24.100

24.200

24.300

24.400

24.500

24.600

24.700

24.800

24.900

25.000

25.100

25.200

25.300

25.400

25.500

25.600

25.700

25.800

25.900

26.000

26.100

26.200

26.300

26.400

26.500

26.600

26.700

26.800

42.900

43.200

43.500

43.800

44.100

44.400

44.700

45.000

45.300

45.600

45.900

46.200

46.500

46.800

47.100

47.400

47.700

48.000

48.300

48.600

48.900

49.200

49.500

49.800

50.100

50.400

50.700

51.000

51.300

51.600

51.900

52.200

52.500

52.800

53.100

53.400

53.700

54.000

54.300

54.600

54.900

26.900

27.000

27.100

27.200

27.300

27.400

27.500

27.600

27.700

27.800

27.900

28.000

28.100

28.200

28.300

28.400

28.500

28.600

28.700

28.800

28.900

29.000

29.100

29.200

29.300

29.400

29.500

29.600

29.700

29.800

29.900

30.000

30.100

30.200

30.300

30.400

30.500

30.600

30.700

30.800

30.900

55.000

55.800

56.100

56.400

56.700

57.000

57.300

57.600

57.900

58.200

58.500

58.800

59.100

59.400

59.700

60.000

60.300

60.600

60.900

61.200

61.500

61.800

62.100

62.400

62.700

63,000

63.300

63.600

63.900

64.200

64.500

64,800

65.200

65.500

65.900

66.200

66.600

66.900

67.300

67,600

Riksdagens Skrifvelse N:o 1 Od.

Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.
31,000	68,000	35,100	82,300	39,200	96,700	43,300	111,000
31,100	68,300	35,200	82,700	39,300	97,000	43,400	111,400
31,200	68,700	35,300	83,000	39,400	97,400	43,500	111,700
31,300	69,000	35,400	83,400	39,500	97,700	43,600	112,100
31,400	69,400	35,500	83,700	39,600	98,100	43,700	112,400
31,500	69,700	35,600	84,100	39,700	98,400	43,800	112,800
31,600	70,100	35,700	84,400	39,800	98,800	43,900	113.100
31,700	70,400	35,800	84,800	39,900	99,100	44,000	113,500
31,800	70,800	35,900	85,100	40.000	99,500	44,100	113,800
31,900	71,100	30,000	85,500	40,100	99,800	44,200	114,200
32,000	71,500	36,100	85,800	40,200	100,200	44,300	114,500
32,100	71,800	36,200	86,200	40,300	100,500	44,400	114,900
32.200	72,200	36,300	86,500	40,400	100,900	44,500	115,200
32,300	72,500	36,400	86,900	40,500	101,200	44,600	115,600
32,400	72,900	36,500	87,200	40,600	101,600	44,700	115,900
32,500	73,200	36,600	87.600	40,700	101,900	44,800	116,300
32,600	73,600	36,700	87.900	40,800	102,300	44,900	116,600
32,700	73,900	36,800	88,300	40,900	102,600	45.000	117.000
32,800	74,300	36,900	88,600	41,000	103,000	45,100	117,300
32,900	74,600	37,000	89,000	41.100	103,300	45,200	117,700
33.000	75,000	37,100	89,300	41,200	103,700	45,300	118,000
33,100	75,300	37.200	89,700	41,300	104.000	45,400	118,400
33,200	75,700	37.300	90,000	41,400	104.400	45,500	118,700
33,300	76,000	37,400	90,400	41,500	104,700	45,600	119,100
33,400	76,400	37,500	90,700	41,600	105,100	45,700	119,400
33,500	76,700	37,600	91,100	41,700	105,400	45,800	119,800
33,600	77,100	37,700	91,400	41,800	105,800	45,900	120,100
33,700	77,400	37,800	91,800	41,900	106,100	46,000	120,500
33,800	77,800	37,900	92,100	42.000	106,500	46,100	120,800
33,900	78,100	38,000	92,500	42,100	106,800	46,200	121,200
34,000	78,500	38,100	92,800	42,200	107,200	46,300	121.500
34,100	78,800	38,200	93,200	42,300	107,500	46,400	121,900
34,200	79,200	38,300	93,500	42,400	107,900	46,500	122,200
34,300	79,500	38,400	93,900	42,500	108,200	46,600	122,600
34,400	79.900	38,500	94,200	42,600	108,600	46,700	122,900
34,500	80,200	38,600	94,600	42,700	108,900	46,800	123,300
34,600	80,600	38,700	94,900	42,800	109,300	46,900	123,600
34,700	80,900	38,800	95,300	42,900	109,600	47.000	124,000
34,800	81,300	38,900	95,600	43,000	110,000	47,100	124,300
34,900	81.600	39,000	96,000	43,100	110,300	47,200	124,700
35,000	82,000	39,100	96,300	43,200	110,700	47,300	125,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 105.

I Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.	Taxerad inkomst.	Belopp, efter hvilket skatt utgår.
47,400	125,400	49,900	134,100	65,000	194,500	90,000	304,500
47,500	125,700	50,000	134,500	66,000	198,500	91,000	309,500
47,600	126,100	50,100	134,900	67,000	202,500	92,000	314,500
47,700	126,400	50,200	135,300	68,000	206,500	93,000	319,500
47,800	126,800	50,300	135,700	69,000	210,500	94,000	324,500
47,900	127,100	50,400	136,100	70,000	214,500	95,000	329,500
48,000	127,500	50,500	136,500	71,000	218,500	96,000	334,500
48,100	127,800	50,600	136,900	72,000	222,500	97,000	339,500
48,200	128,200	50,700	137,300	73,000	226,500	98,000	344,500
48,300	128,500	50,800	137,700	74,000	230,500	99,000	349,500
48,400	128,900	50,900	138,100	75,000	234,500	100,000	354,500
48,500	129,200	51.000	138,500	76,000	238,500	100,100	355,000
48,600	129,600	52,000	142,500	77,000	242,500	100,200	355,500
48.700	129,900	53,000	146,500	78,000	246,500	101,000	359,500
48.800	130,300	54,000	150,500	79,000	250,500	105,000	379,500
48,900	130,600	55,000	154,500	80,000	254,500	110,000	404,500
49,000	131.000	56,000	158,500	81,000	259,500	115,000	429,500
49.100	131,300	57,000	162,500	82,000	264,500	120,000	454,500
49,200	131,700	58,000	166,500	83,000	269,500	125,000	479,500
49,300	132,000	59,000	170,500	84,000	274,500	130,000	504,500
49,400	132,400	60,000	174,500	85,000	279,500	135.000	529,500
49,500	132,700	61,000	178,500	86,000	284,500	140,000	554,500
49.600	133,100	62,000	182,500	87,000	289,500	145,000	579,500
49,700	133,400	63,000	186,500	88,000	294,500	145,500	582,000
49,800	133,800	64,000	190,500	89,000	299,500

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1907.

Mantalsskrifningsort:

(för bolag: styrelsens säte)

stad socken.

härad.

län.

Uppgift

till ledning vid undertecknads taxering år 19

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad.
Denna inkomst beräknas efter det fastigheten under nästföregående år åsätta taxeringsvärdet och anses
utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt b) af
annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

Delägare i vanligt handelsbolag skall lämna uppgift beträffande den på honom belöpande andel
af fastighet, som nästföregående år tillhört bolaget.

Undertecknad har under nästföregående år ägt följande fastighet

Uppgiftspliktig för inkomst af fast egendom är den, som enligt 2 § bevillningsförordningen är
skyldig utgöra bevillning för fastigheten. Likställd med ägare är sådan innehafvare af fast egendom,
som enligt samma § därför erlägger bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

2:o) annan fastighet och frälseränta:

............................................... i ---------------

............................................... i —...................

frälseränta af ..... .................................

socken; tax.-värde

kr.

Summa

kr.; 6 % därå

socken. tax.-värde
stad

kr.

Summa .......................... kr.; 5 % därå

Summa inkomst af fast egendom

B. Inkomst af arbete.

l:o) Inkomst af tjänst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, '' traktamente, sportler, bostad, därest densamma icke är
såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild tjänst förenad
förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lifränta och undantagsförmån.
Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande af de med erhållen
tjänst förenade särskilda kostnader (se 7 § d) inkomstskatteförordningen), dels de med ämbete och tjänst
förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit inkomst af följande tjänst ...........

och uppdrag:

uppburit pension (lifränta) från ................................. ............................

Undertecknads inkomst af tjänst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit
2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke äga rum för utskylder eller lefnadskostnader, för
ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användts till fast egendoms förbättring,
tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Däremot md afdrag ske för det hyresvärdet
motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användts till utöfvande af rörelsen
eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande däraf (se 7 § a), b) och c) inkomstskatteförordningen),
så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som icke är att hänföra till kapitalförlust.
Har skattskyldig drifvit flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande till hvarandra själfständiga,
må dock vid beräkningen af den under denna punkt upptagna inkomsten afdrag för ränta å

Summa.

Transport

Ånm. Skattskyldig, som nästföregående år varit delägare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt
angifva den honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

Transport

lånt rörelsekapital och förlust icke ske från inkomst af annan rörelse än den, hvari rörelsekapitalet
användts eller förlusten inträffat. Angående afdrag i öfrigt se här nedan.

Undertecknad har under nästföregående år idkat följande särskilda slag af rörelse
eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkats i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)

Summa.

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år (räkenskapsår fr. o. m.
den ....................................................... t. o. m. den ..................................................................) har icke öfverstigit

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepliktiga intäkter, som ej böra under annan rubrik upptagas, Såsom
inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvits såsom yrke, inkomst af
fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af arbete

C. Inkomst af kapital.
l:o) Ränteinkomst.

Härunder uppgifvas: ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda
eller hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar samt kronooch
kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits af patronus ecclesise.

från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å npplånadt kapital, i den mån
afdrag därför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad får
således afdrag ej äga rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i inländska bankbolag.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomster

Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld under nästföregående år, därför afdrag förut ej ägt rum...............

b) för den förlust å rörelse eller yrke under nästföregående år, som icke under B 2:o)

afdragits ............................................................................................................................................ ;

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, därest icke den skattskyldige meddelar upplysning, å hvilken
rörelse förlusten uppstått.)

c) (enskilda^banfbolag) för utdelningen för nästföregående år, i den mån densamma

icke öfverstigit sex procent å bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som utdelningen
utgjort ........................... kronor eller ................. procent å inbetalta kapitalet,

utgörande ................................kronor, uppgår berörda afdrag till.............................................

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag

Summa återstående inkomst

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, därför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr.

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit livad här ofvan uppgifvits, betygas på heder och samvete.

................................................................................................ den.................................................................... 19.............

Namn: .................

Titel eller yrke:
Adress: ...............

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som lian vill till ledning för
sin taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs
eget intresse att här lämna så fullständiga upplysningar som möjligt.

Undertecknads omförmälda rörelse har bedrifvits på nedannämnda

olika beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten däraf, som

här ofvan under B. 2:6) uppgifvits utgöra ....................... kronor, bör emellan de särskilda orterna

fördelas sålunda:

i ........................................-............-.......-......................................... kr. ........

i ............................................................................................................. » ....................................

i ............................................................................................................. » .......................................................

Summa kr.

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgift angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kung! Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst

1,000 kronors inkomst.

Uppgift skall omfatta äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upptages med det
kontanta belopp, den efter senast för orten fastställdt markegångspris utgör.

Afdrag får icke göras för utskylder och lefnadskostnader samt därmed jämförliga
utgifter, ej heller för hvad som användts till kapitalafbetalning å skuld.

Uppgift skall afgifvas före den 1 mars. Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag
är skyldig föra handelsböcker, hinder att inom bestämd tid aflämna uppgift, må anstånd
åtnjutas intill april månads utgång, om skriftlig anmälan därom före den 1 mars göres
hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Uppgift aflämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äfventyr i betaldt
bref med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i
Stockholm till öfverståthållareämbetet och i öfriga orter till Kungl. Majits befallningshafvande
i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen
anses skola äga rum eller den skattskyldige är bosatt.

Yerk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga bestyrkt
afskrift af in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste
räkenskapsåret.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflämna uppgift, förlorar rätten att fullfölja
talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

Är uppgiften ofullständig, äger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af utelämnad
inkomst.

Uppgiftspliktig, som i aflämnad uppgift mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande
och därigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,
bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom
det svikliga förfarandet undandragits, dock minst tjugufem kronor.

Enhvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet
eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända
sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.