Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens Skrifvelse N:o 102

Riksdagsskrivelse 1892:102

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

1

N:o 102.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 maj 1892.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående tullbevillningen.
(Bevillningsutskottets betänkanden n:is 2, 9, 17 samt memorial n:is 3, 12, 13. och 23.)

Till Konungen.

Sedan Riksdagen till pröfning förehaft de framställningar rörande
tullbevillningen, hvilka innehållas i Eders Kong!. Makts till Riksdagen
den 13 sistlidne januari aflåtna proposition med förslag till ny tulltaxa
in. in., äfvensom öfriga i fråga om tullbevillningen väckta förslag,

får Riksdagen härmed anmäla såväl de beslut, som Riksdagen i anled ning

af berörda Eders Kongl. Maj:ts framställningar fattat, som ock de
förändringar, hvilka Riksdagen i öfrigt funnit skäligt vidtaga i afseende
å tullbevillningen.

Med afseende å den betydelse metallen Aluminium redan nu
erhållit inom industrien, har Riksdagen funnit en hänvisning rörande
tullbehandlingen af denna metall böra i tulltaxan meddelas och derför
beslutit införande å vederbörligt ställe af en så lydande hänvisning:

»Aluminium; hänföres till Metaller, ej specificerade».

Då »saltsyrad» ammoniak är en föråldrad benämning, har Riksdagen
beslutit att, i stället för rubriken 11 i Eders Kongl. Maj:ts förslag
till tulltaxa, skall i taxan på vederbörligt ställe intagas följande
rubrik:

»Ammoniak: klorammonium (salmiak) — —--fri».

Bill. till llihsd. Frot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 Raft. (N:o 102). 1

o

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

För artikeln Apelsiner bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit en tullsats
af 20 öre per kilogram.

Då emellertid redan den nu gällande tullsatsen, 10 öre per kilogram,
är i förhållandet till varuvärdet ganska hög och synes böra
medföra fullt tillräcklig beskattning af en artikel, som numera, åtminstone
i städerna, förbrukas af äfven de mindre bemedlade klasserna,
har Riksdagen beslutit, att tullen å ifrågavarande artikel skall bibehållas
vid 10 öre per kilogram.

Enär, såsom här nedan omförmäles, tullen bestämts till 8 kronor
för helsidenväfnader och till 3 kronor för halfsidenväfnader, per kilogram
räknadt, har Riksdagen jemväl bestämt tullsatsen under rubriken
Band: silkessammets- och helsiden- till 8 kronor per kilogram och tullsatsen
under rubriken Band: halfsiden- till 3 kronor per kilogram.

Då vid 1888 års riksdag tull åsattes artikeln Beck, skedde detta
med hänsyn dertill, att tull var ifrågasatt jemväl för råmaterialet vid
becktillverkningen, tjära. Frågan om tull å sistnämnda artikel föll
emellertid och har icke sedermera återupptagits. Vid sådant förhållande
har Riksdagen icke ansett skäl att bibehålla tull å beck utan beslutit,
att ifrågavarande artikel skall förklaras tullfri.

I afseende å Ren, arbetadt, ej specificerade arbeten, andra slag, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit förhöjning af den nu gällande tullsatsen,
35 öre per kilogram, till 1 krona 20 öre.

Riksdagen, som ansett den föreslagna tullförhöjningen allt för
stor, har funnit sig icke böra bestämma tullsatsen för ifrågavarande
artikel till högre belopp än 80 öre per kilogram.

Med Bladguld och Bladsilfver har Riksdagen ansett sådana preparater
af guld såsom t. ex. glansguld böra likställas och har derför
beslutit, att i taxan skall, i stället för rubriken 41 med tillhörande
anmärkning i Eders Kongl. Maj:ts förslag, införas följande bestämmelser:

T>Bladguld och Bladsilfver, äkta eller oäkta; äfvensom
glansguld och andra likartade preparater
af guld....................................................................... 1 kg. 2 kr. 50 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget ej heller, i fråga om
bladguld och bladsilfver, för mellanlägg»

Med afseende derå, att Riksdagen, såsom här nedan meddelas,
beslutit den ändring i Eders Kongl. Maj:ts förslag, att »leksaker, alla
slag, utan afseende å materialet», skola åsättas särskild tull, har Riksdagen
jemväl beslutit, att i stadgandet rörande Bleckslagarearbeten denna
artikel skall närmare bestämmas genom tillägget »ej specificerade».

Under Borstbindarearbeten upptager Eders Kongl. Maj:ts förslag

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

till tulltaxa, bland annat, den bestämmelse, att penslar samt murareocli
målareborstar af andra ämnen än fiber ete. skola draga en tull af
50 öre per kilogram.

Riksdagen bar ansett, att någon väsentlig höjning af den tull,
12 öre per kilogram, som för närvarande utgår för murare- och målareborstar,
alla slag, icke bör ifrågakomma, och att för öfrigt så väl dylika
borstar som den likartade artikeln penslar — hvilken senare artikel,
på sätt tullkomitén erinrat, af tulltekniska skäl bör lika med murareoch
målareborstar tull behandlas — lämpligen kunna sammanföras med
borstar af fiber etc.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts har Riksdagen
beslutit, att de rubriker, som i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa
äro betecknade med numren 60 och 61, skola erhålla följande förändrade
lydelse:

Borstbindarearbeten :

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska
ämnen, utan afseende å infattningen; äfvensom
penslar, murare- och målareborstar,

alla slag................................................................ 1 kg. 15 öre

af andra ämnen:

med infattning af opoleradt eller måladt trä

eller jern ......................................................... 1 kg. 50 öre».

I fråga om Broderade arbeten har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
den tullförhöjning, att tillägget till väfnadens tull måtte bestämmas till
50 procent.

Riksdagen, som, enligt hvad här nedan anföres, beslutit, att gångkläder
af annat ämne än linne eller bomull, försedda med broderier etc.,
skola draga en tilläggstull af 100 procent af tygets tull, har med afseende
derå beslutit, att stadgandet angående Broderade arbeten skall
erhålla följande förändrade lydelse:

»Broderade arbeten, ej specificerade, färdiga eller påbörjade; draga
lika tull med det tyg eller annat ämne, hvarå broderiet är
anbragt, med tillägg af 100 procent.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, pappersomslag, kartor och inlägg».

Sedan Riksdagen, på sätt här nedan omförmäles, bestämt tullsatsen
för spanmål, malen: mjöl och gryn, alla slag, till 2 kronor 50 öre
per 100 kilogram, har Riksdagen jemväl beslutit, att artikeln Bröd,
andra slag, för hvilken artikel Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

upptager eu tullsats af 4,3 öre per kilogram, skall draga tull till belopp
af endast 2,5 öre per kilogram.

Eders Kongl. Maj:t har vidare ansett Celluloid, arbetad, andra slag,
böra draga samma tull som benarbeten, andra slag, och i enlighet dermed
föreslagit, att nu gällande tullsats, 80 öre per kilogram, måtte
höjas till 1 krona 20 öre.

Då Riksdagen icke har något att erinra emot den föreslagna
öfverensstämmelsen i tullsatser för nämnda varuslag men, såsom här
ofvan meddelats, bestämt en tull af endast 80 öre per kilogram för
benarbeten, andra slag, har Riksdagen beslutit, att jemväl tullsatsen
under rubriken Celluloid, arbetad, andra slag, äfven i förening med
väf, skall utgöra 80 öre per kilogram.

Beträffande Cement har Eders Kongl. Maj:t föreslagit tullsatsens
höjning från 40 öre till 60 öre per 100 kilogram.

Alldenstund den nu gällande tullsatsen, som belöper sig till ungefär
10 procent af varuvärdet, enligt Riksdagens åsigt är tillräckligt
hög för en vara, som åtnjuter ett naturligt skydd genom den dryga
traktkostnad, dess transport medför, har Riksdagen beslutit, att samma
tullsats skall bibehållas oförändrad.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle tullen å Citroner underkastas
samma förhöjning, som ansetts böra ega rum med tullen å apelsiner,
eller från 10 öre till 20 öre per kilogram.

Då emellertid Riksdagen, enligt hvad här ofvan anförts, funnit
sig böra bibehålla tullen å apelsiner vid nu gällande belopp, har Riksdagen
jemväl beslutit, att tullsatsen för Citroner skall fortfarande utgöra
10 öre per kilogram.

Rörande tullbehandlingen af Elfenben har Riksdagen funnit hänvisning
böra i tulltaxan meddelas och derför beslutit införande på
vederbörligt ställe af följande bestämmelse:

»Elfenben; hänföres under Ben».

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa skulle artiklarne
Enbär och Enbärsmos, hvilka för närvarande äro, hvar under sin särskilda
rubrik, i taxan såsom tullfria upptagna, ur densamma utgå.

Då enbär är föremål för någon, om också icke synnerligen
betydande införsel och något skäl att — såsom förhållandet till följd
af uteslutningen skulle blifva — genom varans hänförande till Bär, ej
specificerade, belägga densamma med införselafgift icke synes förefinnas,
har Riksdagen ansett, att nuvarande rubriken för Enbär bör bibehållas,
och att under samma rubrik äfven bör upptagas den mindre betydande
artikeln Enbärsmos.

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Riksdagen har i enlighet härmed besluta, att i tulltaxan skall på
vederbörligt ställe införas en så lydande rubrik:

Enbär och Enbärsmos....................................................................... fria».

Med hänsyn till det jemförelsevis ringa sömnadsarbete, som är
nedlagdt å hopsydda eller kantade Filtar, har Riksdagen besluta, att
den anmärkning, som i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa förekommer
under hänvisningen rörande artikeln Filt skall erhålla följande
förändrade lydelse:

»Anm. Filtar, hopsydda eller kantade, tullbehandlas på sätt under artikeln Kläder
stadgas i fråga om sydda husliållspersedlar, å hvilka annan sömnad än fållning och
kantning icke nedlagts.»

Den i nu gällande taxa upptagna särskilda rubrik för de tullfria
färgerna indigo, indigo extrakt, indigokarmin och kochenilj har i Eders
Kong]. Maj:ts förslag till tulltaxa blifvit utesluten. Nämnda färger
skulle till följd deraf komma att med bibehållen tullfrihet hänföras till
färger, andra slag, ej*specificerade. Riksdagen har emellertid ansett
vigten af att i den officiela statistiken erhålles uppgift om den myckenhet,
hvari ifrågavarande färger till riket införas, betinga rubrikens bibehållande
och har derför besluta, att i taxan skall under gruppen Färger
och Färgning sämnen på vederbörligt ställe införas eu så lydande rubrik:

»indigo, indigoextrakt, indigokarmin och kochenilj ............... fria.»

För de nu tullfria artiklarna smör- och ostfärg har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit en tull af 7 öre per kilogram. Enär dessa färger äro
för mejerihandteringen numera oumbärliga beredningsämnen, har Riksdagen
beslutit att åt rubriken 139 i Eders Kongl. Maj:ts förslag till
tulltaxa skall gifvas följande förändrade lydelse:

»smör- och ostfärg.............................................................................. fria.»

Beträffande zinkhvitt har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att nu
gällande tullsats, 5 Öre per kilogram, måtte bibehållas. Med hänsyn
till den omständighet, att zinkhvitt ingår såsom hufvudbeståndsdel i
nästan all den hvita färg, som användes, särskilt vid inredningen af
bostäder, samt att någon inhemsk tillverkning af ifrågavarande färg
icke förekommer, har emellertid Riksdagen beslutit, att ifrågavarande
artikel skall förklaras tullfri.

Sedan Riksdagen bestämt tullsatsen för spanmål, malen: mjöl och
gryn, alla slag, till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, har Riksdagen
jemväl beslutit, att artikeln Gryn, ris-, och rismjöl, för hvilken artikel
Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptager eu tullsats af 4 kronor
30 öre per 100 kilogram, skall draga tull till belopp af 2 kronor
50 öre per 100 kilogram.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Under Gödningsämnen upptager Eders Kongl. Maj:ts förslag till
tulltaxa för superfosfater en tullsats af 25 öre per 100 kilogram.

Riksdagen har funnit det betänkligt att fördyra detta för jordbruksnäringen
nödiga beredningsämne genom den sålunda ifrågasatta
tullsatsen, hvilken lör öfrig!, på grund af sitt ringa belopp, ej skulle
kunna nämnvärdt gagna superfosfatfabrikerna; och bar Riksdagen med
hänsyn härtill funnit skäligt besluta, att, i stället för rubrikerna 190
och 191 i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa, skall i taxan intagas
en så lydande rubrik:

»Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade................................ fria.»

Mot hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om artikeln Hattar föreslagit,
har Riksdagen funnit sig böra erinra, att den under rubriken 198 upptagna
tullsats, för så vidt den afser med blommor, plymer eller spetsar
monterade fruntimmershattar, måste anses allt för låg i förhållande till
varuvärdet. Riksdagen har ansett, att å dylika hattar skäligen bör
sättas en tull af 4 kronor per stycke; och då #n sådan ändring i hvad
Eders Kongl. Maj:t föreslagit jemväl påkallat en i vissa delar ändrad
redaktion af bestämmelserna rörande artikeln hattar i sin helhet har
Riksdagen beslutit, att dessa bestämmelser skola erhålla följande förändrade
lydelse:

»Hattar:

fruntimmers-, med blommor, plymer eller spetsar

monterade, alla slag................................................. 1 st. 4 kr.

andra slag, färdiga eller halffärdiga:

af hel- eller halfsiden, felbhattar inberäknade... 1 st. 2 kr.
af vaxduk; äfvensom oljade hattar eller s. k. syd vester

....................................................................... 1 st. 40 öre.

af annat ämne:

försedda med foder, svettrem eller band......... 1 st. 75 öre.

utan något af dessa tillbehör.............................. 1 st. 50 öre.

Anm. 1. Äro hattarna sammansatta af flera materialier, förtullas de såsom hattar
af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till hattar, förtullas såsom hattar.»

Liksom nu gällande tulltaxa upptager Eders Kongl. Maj:ts taxeförslag
ingen bestämmelse angående Hattfoder, af väfnad utan förening
med annat material. Sådana hattfoder förtullas nu såsom den väfnad,
hvaraf de bestå. I detta förtullningssätt har Riksdagen ej velat göra
någon ändring, men funnit det lämpligt, att, till allmänhetens kännedom,
en uttrycklig bestämmelse angående förtullningssättet meddelades;
och har Riksdagen i sådant afseende beslutit, att i tulltaxan skola, i

Riksdagms Skrifvelse N:o 102. 7

stället för rubriken 202 i Eders Kongl. Maj:ts förslag, införas följande
bestämmelser:

»Hattfoder, af siden eller annan väfnad:

utan förening med annat material; tullbehandla såsom den
väfnad, hvaraf de hufvudsakligen bestå,
i förening med annat material..................... 1 kg. 1 kr. 80 öre.»

Beträffande artikeln Hattstommar har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att gällande tulltaxas bestämmelse angående tullbehandlingen af nämnda
artikel utbytes mot ett stadgande, att »hattstommar af väf, med eller
utan styfning, tullbehandlas såsom Kläder».

Alldenstund å hattstommar af ifrågavarande slag icke nedlagts
något ai-bete, likartadt med sömnaden å kläder, och följaktligen skäl
saknas att tillämpa den betydliga förhöjning af väfnadens tull, som
drabbar artikeln kläder, har Riksdagen, med hänsyn jemväl dertill att
uteslutning af den nuvarande bestämmelsen, för så vidt hattstommar
af annat ämne än väf angår, skulle kunna föranleda tvekan vid tullbehandlingen
af dessa senare, beslutit, att, i stället för ofvannämnda i
Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna stadgande, skall i
taxan bibehållas följande bestämmelse: »Hattstommar, med eller utan
styfning; tullbehandlas lika med det ämne, arbetadt, hvartill de närmast
kunna hänföras.»

För Horn, arbetadt: andra slag. har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
eu tullsats af 1 krona 20 öre per kilogram.

Sedan, på sätt här ofvan inhemtas, för de likartade artiklarne af
ben och celluloid stadgats en tull af 80 öre per kilogram, har Riksdagen
jemväl för Horn, arbetadt, andra slag, bestämt en tullsats af
80 öre per kilogram.

Under Hudar och Skinn har Eders Kongl. Maj:t förslagit, att
tullen å sulläder och bindsulläder måtte höjas från 24 öre till 40 öre
per kilogram, samt att till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, beredda,
andra slag, hvilken sistnämnda artikel — med undantag af hvitgarfvade
och sämskade skinn — nu drager eu tull af 47 öre per kilogram
måtte underkastas tullförhöjning till 65 öre per kilogram.

Riksdagen, som är af den åsigt, att de Bvårigheter, med hvilka
den svenska läderindustrien har att kämpa, icke hafva sin grund i
bristande tullskydd, och dessutom funnit ifrågavarande varuslags egenskap
af oumbärliga förnödenhetsartiklar för den stora allmänheten tala
emot deras fördyrande genom åsättande af högre tull, har med afseende
härå icke kunnat bifalla Eders Kong]. Maj:ts förenämnda förslag utan
bestämt tullsatserna till 24 öre för sulläder och bindsulläder samt 47

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

öre för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk: beredda, andra
slag, allt per kilogram räknadt.

Under gruppen Hudar och Skinn innehåller vidare Eders Kongl.
Maj:ts förslag till tulltaxa, i likhet med den nu gällande taxan, bland
annat den bestämmelse, att de för pelsverk, beredda, icke lösa, upptagna
tullsatser skola gälla för, jemte hopsydda skinn, äfven delvis arbetade
eller fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg. Deremot skulle
allt fortfarande klädespersedlar med foder af pelsverk och öfvertyg af
väfnad tullbehandlas enligt bestämmelserna under artikeln Kläder. Ett
sådant förtullningssätt anser Riksdagen oegentligt; och med afseende
derå, har Riksdagen, då numera handelstraktaten med Frankrike icke
vidare lägger hinder i vägen för rättelse af denna oegentlighet, beslå tit,
att i öfverskriften till de rubriker, som i Eders Kongl. Maj:ts förslag
till tulltaxa äro betecknade med numren 214 och 215, den förändring
skall vidtagas, att efter orden »med pelsverk till öfvertyg» införas orden
»eller foder».

I likhet med Eders Kongl. Maj:t har Riksdagen ansett, att Hängsle1)!
och dermed i gemensam rubrik sammanförda artiklar böra, derest de
äro af siden, draga samma tull som halfsidenband. Sedan tullen å sistnämnda
artikel, såsom ofvan inhemtas, bestämts till 3 kronor per kilogram,
har Riksdagen för de i rubriken 224 i Eders Kongl. Maj:ts förslag
till tulltaxa upptagne artiklar, Hängslen äfvensom Bälten, Strumpeband,
Klädning^- och Armhållare med flere dylika persedlar eller delar
deraf, af hel- eller halfsiden, stadgat en tull af likaledes 3 kronor per
kilogram.

För artikeln Jäst har Eders Kongl. Maj:t föreslagit tullförhöjning
från 20 öre till 25 öre per kilogram.

Sedan tullsatserna för spanmål blifvit nedsatta, har Riksdagen
ansett någon förhöjning af nu gällande tull å ifrågavarande artikel
icke vara erfordexflig och derför beslutit, att tullsatsen för Jäst, alla
slag, skall bibehållas vid 20 öre per kilogram.

Tullen å Kanel har i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa bibehållits
vid gällande belopp, 85 öre per kilogram.

Då emellertid värdet å denna vara beräknats utgöra endast 75
öre per kilogram, har Riksdagen ansett en nedsättning af ifrågavarande
tullsats böra ega rum och af sådan anledning för de i rubriken 260
af Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna artiklar Kanel,
Kanelknopp och Cassia lignea bestämt en tullsats af endast 60 öre per
kilogram.

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

För Kardemummor har Eders Kongl. Maj:t icke ifrågasatt någon
förändring i gällande tullsats, 1 krona 20 öre per kilogram.

I betraktande deraf, att varans medelvärde beräknats uppgå till
7 kronor 80 öre per kilogram, har dock Riksdagen ansett en förhöjning
af ifrågavarande tullsats höra vidtagas och derför beslutif, att tullen å
Kardemummor skall utgå med 2 kronor per kilogram.

För Kli, alla slag, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en tullsats
af 30 öre per 100 kilogram.

Riksdagen har emellertid, med afseende å mejerihandteringens
behof af kli, ansett sig böra stadga tullfrihet för ifrågavarande artikel.

Under artikeln Kläder, ej specificerade, upptager Eders Kongl.
Maj:ts förslag till tulltaxa främst följande bestämmelse:

»nya gångkläder eller delar deraf samt nya sydda duktyg, handdukar,
lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar, äfven då sådana
klädes- eller hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller försedda
med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blonder; förtullas med 50
procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget eller det ämne,
hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen består».

Riksdagen har ansett det nu föreslagna stadgandet medföra en
allt för ojemn och ingalunda rättvis beskattning af hit hänförliga artiklar.
A ena sidan måste redan nu gällande tilläggstull af 20 procent anses
för hög, då sömnadsarbetet består endast i fållning och kantning..
Grundsatsen, att sådant arbete icke bör likställas med annan sömnad,
har vunnit erkännande i gällande mellanrikslag och synes äfven böra
här iakttagas. Å andra sidan skulle, då öfvertyget och dettas hufvudbeståndsdel
skall läggas till grund för tullbehandlingen, en tullförhöjning
med 50 procent af tygets tull blifva för ringa för vissa klädespersedlar,
nemligen sådana, som äro försedda med garnering eller foder
af viss dyrbarare beskaffenhet; och särskild t vore det, med hänsyn till
de för snörmakerier och likartade artiklar nu stadgade, jemförelsevis höga
tullsatser, att befara, att, derest tullen för kläder af nyss nämnda slag
icke sattes högre, än hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, försök skulle
göras att kringgå dessa tullsalser genom att anbringa sådana artiklar
såsom tillfällig garnering å införskrifna damkappor och dylika persedlar,
från hvilka de efter införseln utan svårighet kunde åter skiljas.

I syfte att förebygga olägenheter af antydda slag har Riksdagen
beslutif, att i stället för ofvan anförda stadgande rörande tullbehandlingen
af gångkläder och sydda hushållspersedlar, skola i taxan införas
följande bestämmelser:

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1862. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand 24 liäft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 10J3.

»Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull samt delar af sådana, äfvensom
sydda husfiållspersedlar alla slag, såsom duktyg, handdukar,
lakan, örngått, gardiner med flera dylika, äfven då sådana
klädes- och hushållspersedlar eller delar deraf äro med broderier
försedda; förtullas med 50 procents förhöjning i den tull,
som är bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning, utgår tullförhöjningen
med blott 10 procent af den för tyget bestämda tull.

gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne än linne
eller bomull, samt delar af sådana:

försedda med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller
blonder eller med foder, som drager högre tull än det tyg
eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;
förtullas med 100 procents förhöjning i den för sagda tyg
eller ämne stadgade tull;

andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning i tullen å det
tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består».

För Knappar, ej specificerade, af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en tullsats af
1 krona per kilogram.

Riksdagen har funnit den föreslagna tullsatsen för låg i fråga
om knappar, förfärdigade helt eller delvis af silke, och har derför beslutit,
att, i stället för de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna stadganden,
rörande artikeln Knappar, ej specificerade, skola i tulltaxan införas
följande bestämmelser:

»Knappar, ej specificerade:

af silke, ensamt eller i förening med annat material 1 kg. 2 kr.

af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen, med undantag af knappar, i hvilka silke
ingår....,.................................................................................. 1 kg. 1 kr.

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade
än att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt taxan stadgar för det ämne,
arbetadt, hvaraf sjelfva knapparne äro förfärdigade.

Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag ej rum för vigten
af papperskartor, hvarå de äro uppfästade, eller för askar och papper,
hvari de äro inlagda».

Sedan, såsom här ofvan omnämnts, för vissa slag af monterade
fruntimmershattar stadgats en tull af 4 kronor per stycke, har Riks -

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

dagen jemväl beslutit, att tullsatsen för Koeffyr er, försedda med konstgjorda
blommor eller plymer, skall utgöra 4 kronor per stycke.

För Korkar, skurna, utan beslag, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
tullförhöjning från 7 öre till 10 öre per kilogram, jemte det att
med denna artikel sammanförts den nu i särskild rubrik upptagna
artikeln korksulor.

Då någon anledning till förhöjning af tullen å kork enligt Riksdagens
förmenande icke förefinnes, har Riksdagen bestämt, tullsatsen
för Korkar, skurna, utan beslag, äfvensom korksulor till 7 öre per
kilogram.

För Krut och andra sprängämnen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
tullförhöjning från 12 öre till 25 öre per kilogram.

Riksdagen har ansett den föreslagna tullförhöjningen icke kunna
medföra någon väsentlig nytta för våra krutbruk men deremot möjligen
kunna verka förhöjning i priset å sprängämnen, något som ingalunda
är önskvärd!; och har Riksdagen derför beslutit, att tullsatsen
under ifrågavarande rubrik skall bibehållas vid 12 öre per kilogram.

I nu gällande tullsats för Kummin, 4 öre per kilogram, har någon
förändring icke föreslagits af Eders Kongl. Maj:t.

Då emellertid varans värde beräknats utgöra 40 öre per kilogram
och vid sådant förhållande nämda tullsats måste anses allt för
låg, har Riksdagen beslutit, att densamma skall höjas till 10 öre
per kilogram.

För Lack har Eders Kongl. Maj:t föreslagit tullförhöjning från
nu gällande belopp, 47 öre per kilogram, till 75 öre.

Med hänsyn till varuvärdet, hvilket beräknats till endast 3 kronor
30 öre per kilogram, och då för öfrigt någon mera betydande införsel
af lack icke eger rum, har Riksdagen ansett någon väsentlig höjning
af den nuvarande tullen icke af omständigheterna betingad och derför
beslutit, att tullsatsen å ifrågavarande artikel skall höjas endast till 50
öre per kilogram.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa skulle, likasom
enligt gällande taxa, Leksaker, af trä eller sammansatta ämnen, draga
en tull af 2 kronor per kilogram, men deremot »andra slag», förtullas
såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Efter hvad Riksdagen inhemtat, kringgås ofta nog den högre
tullen för leksaker af sammansatta ämnen derigenom, att de särskilda
delarne införas i olika kolli för att efter införseln åter sammansättas.
Till förekommande af tullens eluderande på detta sätt har Riksdagen

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

beslutit, att i taxan skall rörande artikeln Leksaker införas, i stället
för de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser, följande rubrik
med tillhörande anmärkning:

i>Leksaker, alla slag, utan afseende å materialet, äfvensom
delar dertill .............................................Ä....... 1 kg. 2 kr.

Amu. Afdrag i vigten eger ej ruin för askar, papper och dylikt omslag, hvari
leksaker äro inlagda, eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.»

Med afseende å den betydelse, Lerj ordshy dr åt och ren lerjord
börjat erhålla vid aluntillverkningen, har Riksdagen ansett dessa artiklar
böra i taxan upptagas såsom tullfria och derför besluta, att å
vederbörligt ställe i taxan skall införas en så lydande rubrik:

»Lerjord, ren, äfvensom lerjordshydrat ...........ju...fria.»

Tullsatsen för Likör har i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa
upptagits till samma belopp som i gällande taxa, 1 krona 50 öre
per liter. ;•

Med hänsyn till de för Bränvin och Sprit samt Vin beslutade
tullförhöjningar har Riksdagen funnit skäl höja ifrågavarande tullsats
till 2 kronor per liter.

Riksdagen har ansett, att Mattor, endast hopsydda eller kantade,
böra förtullas på samma sätt som filtar, hopsydda eller kantade, och
har derför beslutit, att den anmärkning, som i Eders Kongl. Maj:ts
förslag till tulltaxa förekommer sist under artikeln Mattor, skall erhålla
följande förändrade lydelse:

Alun. uMåttor, af andra ämnen, väfda eller stampade, ä Indika sömnadsarbete
nedlagts, förtullas såsom Kläder. Äro de endast hopsydda eller kantade, förtullas
de på. sätt under artikeln Kläder stadgas i fråga om sydda hushållspersedlar, å
Indika.annan sömnad än fållning och kantning icke förekommer."

För rör och rördelar af bly har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en
tull af 5 öre per kilogram.

Då blyrör ega användning inom industrien och någon inhemsk
tillverkning af sådana rör icke förekommer, har Riksdagen ansett, att
nu gällande tullfrihet bör bibehållas för ifrågavarande artikel; och
har Riksdagen för sådant, ändamål beslutit, att i taxan skall, i stället
för. rubrikerna 361 och 362 i Eders Kongl. Maj:ts förslag, intagas eu
så lydande rubrik:

))Bly :

arbetad!:

■ fom plåt och tråd, äfvensom rör och rördelar ............ .........fria.»

Enligt. Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa skulle artikeln
rälsspik, hvilken i nu gällande taxa är upptagen i samma rubrik som

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

stångjern och sålunda drager en tull af 2 kronor 50 per 100 kilogram,
flyttas till rubriken för »skarfbultar med muttrar för jernvägsskenor»
m. fl. artiklar, Indika draga en tull af 6 kronor per 100 kilogram.

I betraktande af den jemförelsevis ringa kostnad, som tillverkning
af rälsspik kräfver, och denna artikels betydelse för landets jernvägar,
har Riksdagen ansett nu gällande tullsats för rälsspik böra bibehållas
och i enlighet dermed beslutit, att ifrågavarande artikel skall afföras
ur rubriken 377 och i stället intagas i samma rubrik som »andra valsade
eller smidda stänger.»

Under rubrikerna 380 och 381 har Eders Kongl. Maj:t, i fråga
om valsade eller smidda plåtar: slipade, polerade, målade, fernissade,
lackerade, emaljerade, äfvensom med tenn, zink eller annan oädel
metall öfverdragna, föreslagit, att desamma skulle, då de egde en
tjocklek af ] mm. och deröfver, draga en tull af 6 kronor per 100
kilogram samt då de vore af mindre tjocklek, åtnjuta tullfrihet.

Då jernplåt, öfverdragen med rent eller blyhaltigt tenn, icke är
föremål för tillverkning inom landet och föga utsigt förefinnes att
äfven med det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tullskyddet kunna här
åstadkomma en dylik tillverkning'', har Riksdagen, med hänsyn härjemte
till den omständighet att en .stegring af priset å förtent jernplåt
komme att menligt inverka på flera vigtiga näringsgrenar inom landet,
såsom tändsticksfabrikationen och konservindustrien, inom hvilka näringsgrenar
en icke obetydlig myckenhet förtent jernplåt förbrukas,
beslutit, att sådan plåt fortfarande skall vara tullfri och att vid sådant
förhållande skola i taxan införas, i stället för rubrikerna 380 och 381
i Eders Kongl. Maj:ts förslag, tre särskilda rubriker af följande lydelse:

»Jern och Stål: ■ ■ . ■ - '' r- ,! • •;

plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro klippta, böjda,
med hål försedda eller hafva kanterna uppvikta:

slipade,; polerade, målade, fernissade, lackerade, emaljerade,
äfvensom med zink och annan oädel matell, med undantag
af tenn, öfverdragna:

af j m m. tjocklek och deröfver .....t..100 kg. 6 kronor

af mindre tjocklek ......;...................L.....m;........ fria;

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna ....... fria.»

Beträffande arbeten af jern- och ståltråd upptager Eders Kongl.
Maj-.ts förslag till tulltaxa, näst efter rubriken 386, bland annat följande
bestämmelse:

»linor, stängselduk och annan duk; beläggas med dubbla tullbo -

14

Riksdagens Skrifvelse N:o iO!i.

loppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.» Den icke särskild! specificerade
artikeln stängsellinor, hvilken för närvarande förtullas såsom
»andra ej specificerade jern- och stålvaror, andra slag» och sålunda,
enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag, hädanefter skulle draga en tull af
20 öre per kilogram, har Riksdagen emellertid ansett icke skäligen
böra beläggas med högre införselafgift än andra linor och har derför
besluta den ändring i förenämnda af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
stadgande, att näst efter ordet »linor» skola tilläggas orden »stängsellinor
deri inbegripna».

Nu gällande taxa stadgar rörande kedjor och kettingar af jern
och stål följande:

»«/ern och Stål

kedjor och kettingar, hvari länkjernet har en diameter af:

25 mm. och deröfver.............................. 100 kg. 3 kr. 50 öre

från och med 6 mm. till 25mm.......... 100 kg. 7 kr.

under 6 mm.................................!...........tf 100 kg. 10 kr.»

Häri har Eders Kongl. Maj:t föreslagit den ändring, att högsta
tullsatsen, 10 kronor per 100 kilogram, måtte bestämmas att gälla
äfven för sådana kedjor och kettingar, hvari länkjernet har en diameter
af 6 till 10 mm.

Då emellertid nu gällande bestämmelser angående kedjor och
kettingar tillkommit så nyligen som år 1888 och något giltigt skäl att
redan nu, i ändamål af tullförhöjning, vidtaga ändring i dessa bestämmelser,
enligt Riksdagens åsigt icke förefinnes, har Riksdagen beslutit.,
att nu gällande tulltaxas bestämmelser angående kedjor och kettingar
af jern och stål skola bibehållas oförändrade.

Den i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa under gruppen
Metaller vid slutet af afdelningen Jern och Stål förekommande anm. 2
rörande beräkningen af en skrufs diameter har Riksdagen ansett med
mera skäl böra i stället upptagas på de ställen inom nämnda afdelning
der artikeln Skrufvar förekommer. På grund häraf har Riksdagen
beslutit, att ifrågavarande anmärkning skall på förstnämnda
ställe utgå och i stället införas efter hvardera af de rubriker, som i
Eders Kongl. Maj:ts förslag till tullaxa äro betecknade med nummer
377 och 395.

Under gruppen Metaller och afdelningen Koppar m. m. innehåller
Eders Kong]. Maj:ts förslag till tulltaxa bland annat följande bestämmelser: -

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

t>Koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel metall framstälda
legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall
m. fl.

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning; äfvensom bult

och spik.................................................................. 1 kg. 5 öre

rör och rördelar .................................1 kg. 10 öre

tråd:

förgyld eller försilfrad................................... 1 kg. 2 kr 50 öre

öfverspunnen uteslutande med silke, annat textilämne eller
papper; tullbehandlas såsom Karkasser.
öfverdragen på annat sätt, äfvensom elektriska ledniugs kablar.

.............................................................. 100 kg. 10 kr.

andra slag............................................................... 1 kg. 10 öre.»

Hvad nu bland de nämnda artiklarne plåt samt rör och rördelar
angår, bar Riksdagen ansett tillräckliga skäl för åsättande af tull å
dessa artiklar icke förefinnas och alltså stadgat tullfrihet för samtliga
de artiklar, som upptagas i rubrikerna 408 och 409 i Eders Kong!.
Maj:ts förslag till tulltaxa, samt med afseende härå sammanfört dessa
artiklar under gemensam rubrik.

Beträffande derefter artikeln träd har, då koppartråd, öfverdragen
med papper, icke lärer kunna erhållas af tillfredsställande beskaffenhet
inom landet, Riksdagen beslutit, att denna artikel skall utgå ur stadgandet
näst under rubriken 410. Dessutom har Riksdagen ansett det
vara lämpligt, att i stället för detta stadgande upptages en sjelfständig
rubrik med samma tullsats som för karkasser. Vidkommande slutligen
de i rubriken 411 upptagna artiklar, tråd af koppar m. m., öfverdragen
på annat sätt, äfvensom elektriska ledningskablar, har Riksdagen icke
ansett dessa artiklar böra beläggas med tull. Emot en sådan tulls
åsättande talar nemligen, enligt Riksdagens åsigt, ifrågavarande artiklars
stora betydelse för telegraf, telefon, elektrisk belysning och elektrisk
kraftöfverföring äfvensom den omständighet, att någon afsevärd
inhemsk tillverkning af åtminstone elektriska ledningskablar icke kan
emotses enär dels förbrukningen inom landet är allt för obetydlig för
att kunna uppehålla en sådan industri och dels åtskilliga för tillverkningen
erforderliga materialier icke kunna här i landet erhållas eller
åtminstone icke fås så billigt som i utlandet. Tullen skulle alltså
endast blifva en finanstull och äfven såsom sådan af föga värde, då

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

en betydande del af de hit hänförliga artiklar inkomma för statsverkets
räkning.

I öfverrensstämmelse med hvad sålunda anförts, har Riksdagen
beslutit, att i taxan skola, i stället för hvad Eders Kong], Maj:t i
förevarande ämne föreslagit, införas följande förändrade bestämmelser:

J>Koppar och deraf med zink, tenn eller annan
oädel metall framstälda legeringar, såsom
messing, brons, nysilfver, britanniametall m fl.:

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,
äfvensom bult och spik samt rör
och rörd el ar..................................

tråd:

fria.

förgyld eller försilfrad......................................1 kg. 2 kr. 50 öre.

öfverspunnen uteslutande med silke eller

,i annat textilämne................;........ 1 kg. 1 kr.! i

öfverdragen på annat sätt; äfvensom elektriska
ledningskablar .....4.............................. fria.

andra slag ..................;............ ........ 1 kg. 10 öro.»

Under gruppen Metaller och afdelningen Tenn har Eders Kong!.
Maj:t föreslagit, bland annat, att å de nu tullfria artiklarne rör och
rördelar måtte sättas en tull af 5 öre per kilogram.

Af liknande skäl, som här ofvan i fråga om blyrör anförts, har
dock Riksdagen beslutit, att gällande tullfrihet för ifrågavarande artiklar
skall bibehållas.

Under gruppen Metaller och afdelningen Zink upptager Eders
Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa, i rubriken 429, en tullsats af 5 öre
per. kilogram för de nu tullfria artiklarna rör och rördelar.

Riksdagen har emellertid ansett, att rör af denna metall böra, då
de icke kunna antagas blifva föremål för inhemsk tillverkning, lika
väl som de af bly och tenn åtnjuta tullfrihet, och att de för sådant
ändamål lämpligen kunna sammanföras med de tullfria artiklarne under
rubriken 428. I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen beslutit, att
i taxan skall, i stället för rubrikerna 428 och 429 i Eders Kongl. Maj:ts
förslag till tulltaxa, upptagas eu så lydande rubrik:

d Zink
arbetad:

plåt, spik och trädbi äfvensom rör och rördelar............... fria.?

Den i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa under gruppen

17

Riksdagens Skrifvelse N;o 102.

Metaller intagna anm. 2 rörande tullbehandling af pläterade metallarbeten
har Riksdagen förmenat icke vara erforderlig och derför beslutit,
att densamma skall utgå.

Då tullen å mjöl af spanmål blifvit nedsatt till 2 kronor 50 öre
per 100 kilogram, har Riksdagen beslutit, att jemväl tullsatsen för
Mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna inbegripas under
spanmål eller hänföras till medicinalier, skall bestämmas till 2 kronor
50 öre per 100 kilogram.

I hänvisningen rörande tullbehandlingen af Murklor har Riksdagen
ansett, för tydlighetens skull, eu mindre redaktionsförändring böra ega
rum och i sådant afseende beslutit, att ifrågavarande hänvisning skall
erhålla följande lydelse:

''»Murklor; se Svampar, ätbara.»

För Muskott och Muskottblornma har Eders Kongl. Maj:t icke ifrågasatt
någon ändring i nu gällande tullsats, 1 krona 20 öre per kilogram.
Men då dessa artiklar hafva ungefärligen samma värde som
kardemummor, å hvilken artikel, enligt hvad här ofvan omnämnts, satts
eu tull af 2 kronor per kilogram, har Riksdagen beslutit, att jemväl
tullsatsen för Muskott och Muskottblornma skall höjas till 2 kronor per
kilogram.

Beträffande Målningar och Ritningar har Eders Kong]. Maj:t föreslagit,
att tullfrihet måtte medgifvas icke allenast, såsom nu är fallet,
för oinfattade utan äfven för infattade sådana.

Riksdagen har ansett att ett dylikt medgifvande skulle kunna
föranleda missbruk i sådant afseende, att'' målningar eller ritningar, af
föga eller intet värde, infattades i jemförelsevis dyrbara ramar, i ändamål
att få dessa senare införda tullfritt; och har Riksdagen derför beslutit,
att, i stället för ifrågavarande rubrik i Eders Kongl. Maj:ts förslag till
tulltaxa, skola i taxan bibehållas de i ämnet nu gällande bestämmelser,
så lydande:

»Målningar och Ritningar:

oinfattade ........................................................................................ fria

infattade; se Tafyelramar.»

För Möss-skärmar upptager Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa
en tullsats af 1 krona 20 öre per kilogram. Då emellertid denna
tullsats skulle för en stor del möss-skärmar uppgå ända till 100 procent
af varuvärdet, har Riksdagen beslutit, att den för Möss-skärmar, alla
slag, pappersomslagets vigt inberäknad, nu gällande tullsats, 60 öre
por kilogram, skall bibehållas oförändrad.

I fråga om artikeln Nålar har Eders Kongl. Maj:t föreslagit tullBih.
till Riksd. l’rot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. I Band 21 Höft. 3

18

Riksdagens Skrifvelse pN:o 102.

förhöjning från 40 till 50 öre per kilogram. Då emellertid någon tillverkning
af synålar i vårt land icke gerna kan komma till stånd och
det icke blifvit visadt, att den inhemska tillverkningen af hår- och
knappnålar är i behof af högre tullskydd än det nuvarande, har Riksdagen
beslutit, att för den under rubriken 459 i Eders Kong], Maj:ts
förslag till tulltaxa upptagna artikeln Nålar, af annat ämne än guld
eller silfver och ej hänförliga till Bijouterivaror, nu gällande tullsats
skall bibehållas.

Beträffande artikeln Paraffin har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
att tullfrihet måtte bibehållas för den oraffinerade men en tullsats af
5 öre per kilogram bestämmas för den raffinerade.

Till Riksdagens kännedom har emellertid kommit, att tullmyndigheterna
under senaste tiden börjat att till raffinerad paraffin hänföra
icke blott den hvita, till konsistensen fasta paraffin, som användes dels
å apoteken och dels vid ljustillverkningen, utan äfven den mindre rena
paraffin af mörkare färg och mindre fast konsistens, hvilken eger icke
obetydlig användning inom tändsticksfabrikationen. Det synes dock
Riksdagen billigt, att nämnda industri, hvilken hufvudsakligen på den
utländska marknaden afsätter sin tillverkning, befrias från den beskattning,
hvaraf den sålunda nu drabbats; och då raffinering af paraffin
icke lärer bedrifvas inom landet och tullen sålunda eger uteslutande
statsfinansiel betydelse men icke tillför statskassan någon mera afsevärd
inkomst, har Riksdagen i angifna syfte beslutit, att i taxan skall,
i stället för rubrikerna 486 och 487 i Eders Kongl. Maj:ts förslag till
tulltaxa, införas en så lydande rubrik:

»Paraffin, oraffinerad och raffinerad ........................................... fri.»

För artikeln Patroner upptager Eders Kong!. Maj:ts förslag till
tulltaxa förhöjda tullsatser, under rubriken 492 för patroner, »laddade
med krut eller annat sprängämne», 25 öre, och under rubriken 493 för
»oladdade eller endast försedda med tändsats», 50 öre, allt per kilogram.

Då nu gällande tull å krut, 12 öre per kilogram, enligt hvad
här ofvan meddelats, bibehållits oförändrad, bär Riksdagen beslutit, att
jemväl tullsatserna för patroner skola bibehållas vid nu gällande belopp
och sålunda utgöra för de laddade 12 öre och för de oladdade
eller endast med tändsats försedda 35 öre per kilogram.

Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptager, under rubriken
506, för Plymer eu tullsats af 15 kronor per kilogram.

Då tillverkning af plymer numera eger rum här i landet, har
Riksdagen ansett en högre tull böra åsättas den bearbetade än den
oarbetade varan och, med hänsyn dertill att vid bearbetningen omkring

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

hälften af vigten går förlorad, beslutit att i taxan skola, i stället för
rubriken 506 jemte tillhörande anmärkning i Eders Kongl. Maj:ts förslag,
upptagas följande bestämmelser:

''»Plymer:

oarbetade.............................................................................. 1 kg. 15 kr.

arbetade .......................................................................... 1 kg. 30 kr.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.»

I afseende å artikeln Potates, äfven krossad eller rifven, har Eders
Kongl. Magt föreslagit bibehållande af nu gällande tullsats, 50 öre per
100 kilogram.

Enär emellertid denna tull under normala förhållanden icke gagnar
producenterna men under vissa omständigheter verkar ganska menligt
för konsumenterna, har Riksdagen funnit densamma böra afskaffas och
alltså beslutit, att ifrågavarande artikel skall förklaras tullfri.

För Ris, oskaladt, eller Paddy har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
en tullsats af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram. Då ifrågavarande
artikel bör draga samma tull som korn, majs m. fl. sädesslag, för hvilka,
enligt hvad här nedan sägs, bestämts en tull af 1 krona 25 öre per
100 kilogram, har Riksdagen beslutit, att äfven tullsatsen för ifrågavarande
artikel skall utgöra 1 krona 25 öre per 100 kilogram.

Tullsatsen för Russin, hvilken för närvarande är bestämd till 14
öre per kilogram, har i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagits
till 25 öre. Med afseende å den stora utsträckning, i hvilken
denna artikel förbrukas af allmänheten, har dock Riksdagen ansett nu
gällande tullsats, hvilken motsvarar nära 30 procent af varans värde,
icke böra undergå någon vidare höjning än afrundning till 15 öre;
och har Riksdagen alltså bestämt tullsatsen för ifrågavarande artikel
till sistnämnda belopp.

För Rötter, ej specificerade, ätbara, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
en tullsats af 50 öre per 100 kilogram. Då donna artikel, i fråga om
användning, är att likställa med potates och sistnämnda vara förklarats
tullfri, har Riksdagen jemväl beslutit, att tullfrihet skall bibehållas för
Rötter, ej specificerade, ätbara.

I den för Saffran nu gällande tull, 5 kronor per kilogram, har
Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit ändring. Men med hänsyn till denna
varas värde, hvilket lärer utgöra ungefär 60 kronor per kilogram, har
Riksdagen funnit skäligt besluta, att tullsatsen skall höjas till 6 kronor
per kilogram.

På grund af den af Riksdagen beslutade ändring i fråga om bo -

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

nämningen af den vara, som finnes upptagen under rubriken 11 i Eders
Kong]. Maj:ts förslag till tulltaxa har Riksdagen beslutit, att. hänvisningen
rörande Salmiak, efter rubriken 526 i Eders Kong!. Maj:ts förslag,
skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Salmiak; se Ammoniak, klorammonium.»

Yäfda Schalar, Schaletter och andra Dukar, å hvilka annat sömnadsarbete
än fållning icke förekommer, har Riksdagen ansett icke böra
draga högre tull än den, som är bestämd för vissa slag af Kläder, å
hvilka annat sömnadsarbete än fållning icke nedlagts. På grund häraf har
Riksdagen beslutit, att anmärkningen under stadgandet rörande ifrågavarande
artiklar skall erhålla följande förändrade lydelse:

•» Anm. Med tillsydda eller påknutna fransar, hänföras under artikeln Kläder. Äro de
endast fållade, förtullas de på sätt under artikeln Kläder stadgas i fråga om klädespersedlar
af linne eller bomull, å hvilka annan sömnad än fållning och kantning icke nedlagts.»

I afseende å Senap, omalen, har Eders Kong]. Maj:t föreslagit
bibehållande af gällande tull, 7 öre per kilogram. Enär denna vara
har ungefär samma värde som kummin, har dock Riksdagen, med hänsyn
till den för kummin beslutade tullförhöjning, funnit skäligt höja
ifrågavarande tullsats till 10 öre per kilogram.

För Skodon, ej specificerade, upptager Eders Kongl. Maj:ts förslag
till tulltaxa bland annat följande bestämmelser:

Skodon, ej specificerade:

af hel- eller halfsiden ........................................ 1 kg. 6 kr.

af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor
................................................................. 1 kg. 1 kr. 50 öre.

af annan väfnad, äfvensom af saffians-, karduans-,
färgade, pressade eller lackerade

skinn.................................................................... 1 kg. 4 kr.

med bottnar af trä, äfvensom becksöms- och

sjöstöflar .......................................................... 1 kg. 60 öre.

andra slag.................................................................. 1 kg. 2 kr.

I de sålunda föreslagna bestämmelserna har Riksdagen vidtagit
vissa ändringar. Till en början har Riksdagen beslutit, att tullen å
skodon af hel- eller halfsiden skall, på grund af varans egenskap af
lyxartikel, höjas till 9 kronor per kilogram. Egenskapen af lyxvara
har Riksdagen ansett tillkomma jemväl skodon af saffians-, karduans-,
färgade, pressade eller lackerade skinn och med afseende derå beslutit,
att tullsatsen för dessa artiklar skall sättas till 6 kronor per kilogram.
De med sistnämnda slag af skodon nu i gemensam rubrik sam -

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

manförda skodon af annan väfnad än siden, yllefilt eller segelduk —
hvartill hänföres, bland annat, en stor mängd billiga sommarskodon
och gymnastikskor — har Riksdagen funnit skäligt uppflytta i näst
föregående rubrik, hvars tullsats, 1 krona 50 öre per kilogram, synts
bättre öfverensstämma med sådana skodons värde.

För skodon med bottnar af trä samt becksöms- och sjöstöflar, har
Riksdagen, med afseende å dessa artiklars prisbillighet och ansenliga tyngd
samt på grund deraf, att de förbrukas uteslutande af de mindre bemedlade
samhällsklasserna, beslutit en tullsats af endast 25 öre per kilogram.

Hvad slutligen beträffar skodon, andra slag, har Riksdagen, med
hänsyn till denna artikels egenskap af nödvändighetsvara, funnit sig
icke böra bestämma tullsatsen till högre belopp än 1 krona per kilogram.

Under rubrikerna i 556 och 557 i Eders Kongl. Maj:ts förslag till
tulltaxa föreslås för Snörmakarearbeten af hel- eller halfsiden, en tullsats
af 6 kronor, samt för Snörmakarearbeten, andra slag, 1 krona 75 öre,
allt per kilogram.

Riksdagen, som funnit de föreslagna tullsatserna allt för låga såväl
ur skyddssynpunkt som med afseende å hithörande artiklars i de
flesta fall egande karakter af lyxvaror, har beslutit, att tullsatsen under
rubriken 556 skall höjas till 9 kronor samt tullsatsen under rubriken
557 till 3 kronor, allt per kilogram räknadt.

Af skäl, som finnas angifna i Riksdagens till Eders Kongl. Maj:t
den 21 sistlidne Mars aflåtna skrifvelse i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts proposition till Riksdagen angående nedsättning under innevarande
år i tullen å vissa slag af spannmål m. m., har Riksdagen beslutit
att tullsatserna för spannmål, omalen: råg och hvete samt malen: mjöl
och gryn, alla slag, skola utgöra, för spanmål, omalen: råg och hvete
1 krona 25 öre per 100 kilogram samt för spanmål, malen: mjöl och
gryn, alla slag, 2 kronor 50 öre per 100 kilogram; och har Riksdagen,
som ansett, att korn, majs, ärter och bönor böra draga samma tull som
råg och hvete, jemväl bestämt tullsatsen för spanmål, omalen: korn,
majs samt ärter och bönor till 1 krona 25 öre per 100 kilogram.

Beträffande spanmål, omalen: hafre och vicker har Eders Kongl.
Magt föreslagit, att nu gällande tullsats af 1 krona per 100 kilogram
måtte bibehållas oförändrad.

Med hänsyn dertill, att af ifrågavarande sädesslag en högst betydlig
export men deremot eu jemförelsevis mycket ringa import eger rum, vid
hvilket förhållande något tullskydd ej synes behöfligt, bär Riksdagen
funnit anledning saknas att bibehålla tullen å ifrågavarande varuslag
och alltså beslutit, att desamma skola vara tullfria.

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Med afseende derå, att Riksdagen bestämt tullsatsen för spannmål,
omalen: korn, till 1 krona 25 öre per 100 kilogram, har Riksdagen
besluta, att Spanmål, omalen; malt, äfven krossadt, skall draga tull till
belopp af 1 krona 50 öre per 100 kilogram.

Med anledning af Riksdagens här ofvan anmärkta beslut rörande
tull å spanmål, omalen: råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor
har Riksdagen beslutit, att för Spanmål, omalen, andra slag, ej specificerade,
skall i stället för den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tull, 2
kronor 50 öre per 100 kilogram, utgöras eu tull af 1 krona 25 öre per
100 kilogram.

För Strumpor och annat strumpstolsgods af hel- eller halfsiden, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit en tull af 6 kronor per kilogram.

Med afseende å varans egenskap af lyxartikel har Riksdagen funnit
tullsatsen böra höjas till samma belopp, som stadgats för snörmakarearbeten
af hel- och halfsiden och alltså bestämt tullsatsen för de i
rubriken 583 af Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna varuslag
till 9 kronor per kilogram.

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tullförhöjning för artikeln
Strumpsticka• har Riksdagen icke kunnat godkänna. I värde lärer denna
artikel få anses närmast jemförlig med opolerade jern- och stålvaror,
ej specificerade; och med afseende derå har Riksdagen beslutit, att den
nu gällande tullsatsen, 25 öre per kilogram, skall bibehållas oförändrad.

Med hänsyn till Riksdagens här ofvan meddelade beslut i fråga
om Gödningsämnen, har Riksdagen funnit hänvisningen rörande Superfosfat
böra erhålla följande lydelse:

»Superfosfat; hänföres till Gödningsämnen.»

På grund af det beslut Riksdagen fattat i fråga om Målningar
och Ritningar, har den i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa under
hänvisningen rörande Tafvelramar förekommande anmärkning ansetts
vara öfverflödig och alltså icke böra i taxan upptagas.

Den vid 1888 års riksdag å Torf mull och Torf strö satta tull, 30
öre per 100 kilogram, har i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa
bibehållits oförändrad.

Det torde dock svårligen kunna bestridas, att denna tull, ehuru
uppgående till 30 procent af varans värde, är utan betydelse för den
svenska torfströberedningen. Införseln synes nemligen icke hafva i någon
mån påverkats af tullen; och då dertill kommer att denna införsel
är alltför obetydlig för att kunna nämnvärdt skada den inhemska torfströberedningen,
hvilken numera vunnit den utveckling, att vida större
qvantiteter torfströ exporteras än importeras, har Riksdagen icke fun -

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

nit skäl för bibehållande af ifrågavarande tull utan besluta, att artiklarne
Torfmull och Torfströ skola förklaras tullfria.

Under gruppen Trävaror har Eders Kong]. Maj:t föreslagit, bland
annat, tullförhöjning från 4 öre till 8 öre per kilogram för tunnbindarearbeten
af annat träslag än furu eller gran. Med hänsyn till dels den
bohusländska fiskebedriften, för hvars behof jemväl tunnor af björk införas,
och dels mejerihandteringen, som skulle känbart drabbas af förhöjd
tull å de s. k. smördrittlarne, hvilka tillverkas af bok, har Riksdagen
ansett en sådan tullförhöjning icke böra ega rum utan beslutit,
att tullsatsen under ifrågavarande rubrik skall bibehållas oförändrad.

För Tvål, parfymerad har Eders Kongl. Maj:t föreslagit tullförhöjning
från 28 öre till 75 öre per kilogram.

Då den tvål, som förtullas såsom parfymerad, ofta är af mycket
simpel beskaffenhet och importen af parfymerad tvål dessutom icke är
särdeles betydande, har Riksdagen, med hänsyn jemväl till varans användning
bestämt tullsatsen under rubriken 631 i Eders Kongl. Majrts
förslag till tulltaxa till endast 50 öre per kilogram.

Beträffande artikeln Ur har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, bland
annat, att tullen å lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsareur,
äfvensom delar af ur. ej specificerade, måtte höjas från nu gällande belopp,
1 krona per kilogram, till 1 krona 50 öre.

Då fodren till vägg- och studsareur i regeln representera ett
betydligt högre värde än verken, har Riksdagen ansett den nu gällande
tullsatsen stå i lämpligare förhållande till tullsatserna för färdiga ur
än den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna och derför beslutit, att tullsatsen
under förevarande rubrik skall bibehållas vid nu gällande belopp.

För Vanilj och Vanilin har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en tullsats
af 13 kronor per kilogram.

Vanilj och Saffran hafva dock ungefär samma värde, hvarför
Riksdagen ansett dessa båda artiklar äfven böra draga samma tull;
och då saffranstullen bestämts till 6 kronor per kilogram har Riksdagen
beslutit, att jemväl tullsatsen för Vanilj och Vanilin skall utgöra 6
kronor per kilogram.

För Vantar: hel- eller halfsiden har Eders Kongl. Maj:t. föreslagit
en tull af 6 kronor per kilogram.

Då tullen å Strumpor: hel- och halfsiden höjts till 9 kronor per
kilogram, har Riksdagen beslutit, att jemväl tullsatsen under rubriken
Vantar: hel- eller halfsiden skall höjas till samma belopp.

För artikeln Vindrufvor bär i Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa
upptagits en tullsats af 30 öre per kilogram.

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Då värdet å vindrufvor beräknas utgöra omkring 1 krona 70 öre
per kilogram samt varan måste såsom lyxartikel anses, bär Riksdagen
beslutit, att tullsatsen för ifrågavarande artikel skall höjas till 50 öre
per kilogram.

Under gruppen Väfnader upptager Eders Kong]. Maj:ts förslag
till tulltaxa, i rubriken 666, för helsiden-, guld- och silfvertyg derunder
inbegripna, en tullsats af 12 kronor och, under rubriken 667, för halfsiden-
4 kronor, allt per kilogram räknadt.

Då medelpriset å de sidentyger, som förnämligast importeras, icke
lärer uppgå till mer än 30 å 50 kronor per kilogram, och då Riksdagen
ansett det kunna befaras, att oloflig införsel skulle framkallas af en i
förhållande till varuvärdet så hög införseltull som den af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna, har Riksdagen beslutit, att tullen för de i rubriken
666 af Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna slag af väfnader
skall utgå med endast 8 kronor per kilogram, och för den i
rubriken 667 upptagna artikel med 3 kronor per kilogram.

För § 8 i tulltaxeunderrättelserna har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
viss förändrad tydelse. Hvad Eders Kongl. Maj:t i berörda afseende
föreslagit, har Riksdagen dock endast delvis bifallit. Riksdagen
har nemligen beslutit att ifrågavarande § skall lyda sålunda:

»1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg
af mer än 40 tons afgiftspligtig drägtighet vare sig svenskt eller utländskt,
blifvit nybygdt, förbygdt eller repareradt, vare berättigad att
för dervid använda, från utrikes ort införda tullpligtiga materialier och
skeppsförnödenheter, som ej äro hänförliga till husgerådssaker eller
proviantartiklar, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften,
eller i fall, då tullafgiften icke blifvit erlagd utan allenast, på sätt här
nedan sägs, säkerhet för densamma stälts, njuta befrielse från dess
gäldande, under vilkor:

a) att afsigten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas
användning till förberörda ändamål vid deras införsel och angifning
till tullbehandling skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket materialierna och skeppsförnödenheterna
användas, inom två år efter deras införsel till riket styrkes
vara i fullfärdigt skick;

c) att varfvets eller verkstadens innehafvare eller föreståndare,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflemnar eu af
honom under edlig förpligtelse afgifven och af tvenne hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheterna af alla till fartyget använda olika materialier och skepps -

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

förnödenheter, materialförlusten vid arbetet deri inberäknad, för hvilka
restitutioner af eller befrielse från tullafgift sökes, jemte under samma
förpligtelse afgifven försäkran, att dessa materialier och förnödenheter
äro af utländskt ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen
erlagd eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma
stäld, samt uppgift om tiden, då de till riket ankommit, och den lägenhet,
med hvilken införseln skett; samt

d) att varfs- eller verkstadsinnehafvareu är förbunden att underkasta
sig all den kontroll i öfrigt, hvilken generaltullstyrelsen kan
finna skäligt föreskrifva.

Varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd med erläggande
af tullafgiften för materialier och skeppsförnödenheter, som i
detta moment afses, till dess frågan, huru vida befrielse från afgiften
må njutas, blifvit afgjord, kan, efter hos generaltullstyrelsen derom
gjord anhållan, erhålla sådant anstånd, om han för samma afgift ställer
säkerhet, som generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående
tullverkets rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd
med tullafgiftens erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt
för belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 31 tullstadgan
meddelade föreskrifter.

2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt, från utrikes
ort återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade
, tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.»

Sedan Riksdagen, på sätt här ofvan omförmäles, beslutit, att tullen
å spanmål, malen: mjöl och gryn, alla slag, skall utgå med 2 kronor
50 öre per 100 kilogram, har Riksdagen bestämt beloppet af den tullrestitution,
som jemlikt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna medgifves
vid utförsel af bröd, som af utländskt råämne tillverkas inrikes, till
2,3 öre per kilogram.

Eders Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa i alla här ofvan icke
särskild! omförmälda delar har blifvit af Riksdagen godkändt; och har
Riksdagen jemväl bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning derom, att
den nu antagna tulltaxan må tillämpas från och med den dag under
innevarande år, som af Eders Kongl. Maj:t bestämmes.

Stockholm den 21 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Iiiksd. Vrot. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 1 Rand. 24 lläft.

4

ct rf*-

20

Riksdagens Skrifvelse A’:o 102.

TULL-TAXA

att lända till efterrättelse från och med den

.

X:r.

n • .<w«- -.:)]{ ‘i*>\ f•» jr :> ,!n• .t ; "

Qvantitet för
tullberäk-ningen .

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

i •

1

2

Absint; hänföres under Likör.

Adresskort; se Visitkort.

Affall, ej specificeradt.........................................-......... •

Ä</ar-Affär, s. k. kinesiskt eller japanesiskt gelatin;

tullbehandlas såsom Lira, andra slag.

Agat:

narbfitnd ................................................

V

fritt

fri.

1

j

3

4

arhpt.n d ..................................................

1 kg.

2

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Alabaster:

fri

1

5

6

arbetad, ej specificerad ..................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag, i . • •.

Album eller delar deraf.....................................................

1 kg:* ''

r l‘X[ yx

1 kg,

.! ä

C*

__o

1

:

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-omslag. i'' A . . : 1!::

Albumin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,

* J‘ }i*

in

L ., • r ,. ;

7

ej specificerade.

Alu aria; se Färger och Färgningsämnen.

Aloe-, hänföres under Apoteksvaror.

Aluminium; hänföres till Metaller, ej specificerade.
Alun, alla slag.........................................................................

i 100 kg.

i

1

25

Alunkakor (Alumcakes); se Lerjord, svafvelsyrad.

N;r.

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

27

Ammoniak:

kaustik..................................................................................j

klorammoniiun (salmiak) ..... i

kolsyrad (hjorthornssalt) ..........................

salpetersyrad ........................................................................

svafvelsyrad..................................;.............-.........!

Anilin; se Färger och Färgningsämnen.

Anis och Stjernanis ..........................................................

Antimonium crudum eller spetsglans ................................!

Apelsiner .................................................................................j

Apelsinskal, torra; tullbehandlas såsom Pomeransskal,

torra.

Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla eller;
sammansatta, till införsel af apotekare eller, efter
medicinalstyrelsens, vetenskapsakademiens eller vederbörande
universitetsfakultets hörande, af veten-;
skapsmän till begagnande för vetenskaplig-a ändamål,
eller ock, efter kommerskollegii pröfning, af
näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika,

varor för åstadkommande af sina tillverkningar........

Arseniksyrlighet eller hvit arsenik, till införsel af apotekare,
efter af medicinalstyrelsen erhållet tillstånd,
och för fabriksbehof, efter tillstånd af kommers -

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats

Kronor öre

1 kg.

— ^ 5

fri.

1 kg.

— 1 7

1 kg.

— 10

. - 1

fri.

1 kg.

— 25

fri.

1 kg.

— 10

kollegium ..............................................................................

Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten deraf ........................

Asfalt, nativ och konstgjord .............................................

Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhydnings-, press -

fri.

fria.

fri.

och tak-.

Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen....................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget af askar,
papper eller dylikt omslag.

1 kg.

Balsam, nativ, alla slag

fri.

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

| N:r.

22
1 23
24

; 25

I

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

Band:

silkessammets- och helsiden- ........................................

halfsiden...............................................................................

andra slag, derunder inbegripna sådana elastiska,
äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt

ämne ingår.....................................................................

Anm. 1. Är i sidenband inväfdt annat spånadsärane till någon
obetydlig de!, skall bandet dock förtullas såsom helsiden. Såsom
lialfsidenband tullbehandlas hvarje annan icke elastisk bandväfnad,
deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa beståndsdel.
Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och
inlägg.

Bark, alla ej specificerade slag .........................................

Barometrar; se Instrumenter.

Bast, Bastrep och Bastmattor..............................................

Beck......''.................................................................................

Ben:

oarbetadt, alla slag ..........................................................

__ arbetadt:

benmjöl .............................................................................

tangentskifvor, knifskaft och ämnen dertill samt

klufvet, spjelkadt eller sågadt ben.......................

knappar, ej specificerade...............................................

ej specificerade arbeten:

af elfenben eller hvalrosständer.............................

andra slag....................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag
eller för kartor.

Benkol och Bensvart ............................................................

Benzin och Benzol; hänföras till Oljor, fossila.
Bernsten:

oarbetad ......................................................................

arbetad....................................................................t...

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt;
omslag.

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslageu

tullsats.

Kronor öre

1 kg.

8

1 kg.

3''

1 kg.

1

75

|

fri

fria.

fint

t.

frit

t.

'' : '' ii r 1 X -

flit

t.

__

fria.

1 kg.

50

1 kg.

2

1 kg.

80

1 kg.

1 kg.

fri

‘2

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

29

N:r.

38

39

40

41

42

i

43

44

45

46

47

Qvantitet för
tullberäkningen.

" bröstknäppar, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, si

giller, spännen, urhakar in. m......................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper ellerj
dylikt omslag, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor,
hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten:

konstnärsarbeten......<.................................................

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom Trävaror, svarfvare-j
arbeten.

i af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i

taxan specificerad t......................................................

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade.....................

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Lervaror, ej speci-j
ficerade arbeten af äkta porslin.

Bladguld och Bladsilfver, äkta eller oäkta; äfvensomj
glansguld och andra likartade preparater af guld ...i
Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget, ej heller,
i fråga om bladguld och bladsilfver, för mellanlägg.

Blanketter till räkningar och dylikt; tullbehandlas så-|
som Litografiska arbeten, oinfattade, andra slag.

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax .............................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och tiaskor eller dylikt
omslag.

Bleckslagarearbeten, ej specificerade; tullbehandlas såsom
det. ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Block till skoarbeten; se Trävaror.

Blodiglar .................................................................................

Blodlutsalt, gult och rödt .................................................

Blommor:

naturliga, afskinna, äfvensom qvistar och blad, friska
eller torkade, ej specificerade:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna: blommor

......................*...................................

qvistar och blad ........................;........

andra slag..............................................i..................

1 kg.

Kronor, öre

1 kg.

1 kg.

1 kg.

kg.

kg.

Föreslagen

tullsats.

fria.

1

fria.

50

20

fria.

fritt.

3 h

— jöO
fria.

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

Qvantitet för
i tullberäkningen.

W

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

Blommor: , j■

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra!

dylika ämnen .............................................................. 1 kg.

delar till konstgjorda blommor ............................. 1 kg.

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommors för,stås endast blad- :
i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v., utan tillsats''
eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och dylikt
omslag.

Blomsterlökar ......................................................................1 —

Blonder; se Spetsar.

Bly; se Metaller.

Blyerts .............:..............................................................,.....:<L4 —

Blyertspennor, alla slag.............................. ........... 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och dyliktj
j omslag.

Blyhvitt; se Färger och Färgningsämneu.

Blysocker ..............................:.......................................1;......

Blår, hamp- och lin- ........................................................

Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad ............... 1 kg.

Bobina-; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg.

Bokgtdd och Boksilfver; se Bladguld och Bladsilfver.
Bokpermar, lösa, äfvensom permar till infattning af

bref, räkningar m. m.................................................... 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar .................,u>....:.Vv 1 kg.

Boktryck, ej specificerad t...............................................

Bok-, Sten- och Koppartrycks färg; se Färger och Färgningsämnen.

Bolus; hänföres till Jordarter, ej specificerade.

Bomull, ofärgad och färgad ...........................................

Borax; se Natron, surt borsyradt.

Border; se Papperstapeter.

Borst; hänföres till Hår, andra slag.

Föreslagen

tullsats.

Krouor

öre

15

6 :

fria.

fri.

— 135

fritt,
fria.

— Ilo

25

fritt.

fri.

Riksdagens Skrifvelse N:o. 102.

Sl

N:r.

60

61
| 62

63

64

o;;

65

66

I 67

- ..

I 68

| 69
| 70

i 71

i 72

Borstbindarearbeten:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska ämnen,
utan afseende å infattningen; äfvensom penslar,

af andra ämnen:

med infattning af opoleradt eller måladt trä eller,

jem ...........;......................................................j

med annan infattning ...........................j

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt
omslag samt kartor.

Bor sy ra...................................................................................

Bref kuverter och Papperspåsar...................................... ..

Anm Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

i x • a

jade; draga lika tull med det tyg eller annat ämne,!
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100 procent.!

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, pappersomslag,j
kartor och inlägg.

Brodérduk och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader.
af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten,
andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Brom, Bromkalium och Bromnatrium.........................,.....

Bronspulver ....................................................

Bruneller/ tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

Brännmaterialier, ej specificerade ..................................

Bränvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:

[il liter af 50$

af säd, potatis eller andra jordfrukter....................{ aikoiioihait

’ r ( vid + 15" C.

af ris (arrak).................................................................| dito

af socker (rom) ...........................i dito

af vindrufvor (konjak) .................................................; dito

af annan frukt .......................................................1 dito

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

ningen.

Kronor

öre

;■>'' AU''Ur-»

:\

1 kg-

15

1 kg.

50

1 kg.

.v., \.

l

20

1 kg.

tf

O i/VOl!

/''•

i

i.

30

i

fria.

fritt.

fria.

75

!75

175
!75

75

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

N:r.

73

74

75

Bränvin och Sprit:

på andra kärl: alla slag

i

Qvantitet tör
tullberäk
ningen.

76

77

78

79

80

81

82

83

1

Amu. 1. Vid förtullning af bränvin och sprit i kolli, innehållande
mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning be
stämda grunder, skall tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter.
Anm. 2. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt än den här
ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent, på
sätt derom är särskild! föreskrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller annat främmande
ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt å profvare^
erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med
flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till
konfityrer, närmaste emballagets vigt inberäknad
andra slag............................................................

Båtar; se Fartyg.

Bälten; se Hängslen.

Bär; se Frukter.

Böcker:

på svenska språket tryckta:

oinbundna...................................................

bundna:

biblar och psalmböcker:

i band åt papper eller cloth utan guldsnitt ...j

i andra band, äfvensom med guldsnitt...........

andra slag...................................... ................i

på främmande språk tryckta samt med upphöjda!

bokstäfver till begagnande af blinda ..........j

med inbundet rent eller linieradt papper....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-!
omslag.

Bönor, alla slag, ej specificerade; se Spanmål.

Caraghen eller Perlmossa ............................i........................

Cassia fistula.....................................................''...........,.........j

1 liter utan
afseende på
alkoholhalten.

kg.

kg.

kg.

kg.

1 kg.

Föreslagen ;
tullsats. i

Kronor öre.

1 35

30

2,5

fria.

— ! 50

2

fr

fr

la.

''i ■

I

ia.

135

fn J1''1- -

Riksdagens Skrifvelse N:o 162.

83

!.‘tillit - V''

Qvantitet för

Föreslagen

N:o.

tullberäk-

tullsats.

J :

ningen.

Kronor

..

ore.

84

i M

Celluloid:

oarbetad......................................‘

... : -VaVaAV

f ; Tf i

\

f1

''L-

j arbetad i

r

85

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen dertill

fria.

86

andra slag, äfven i förening med väf ............r....

■ —

80

87

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller
dylikt omslag, hvari arbeten af celluloid inkomma, eller för
kartor, hvarå de äro uppfästade.

Cement, kärlens vigt Oberäknad..........................................

:.V .-bill/b

100 kg.

40

88

ChoJcolad ..............................

1 kg.

50

J i

Amu. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper eller dy-

A

j likt omslag.

Cigarrfodral; tullbehandlas såsom portföljer.

• '' -i

i

: l

89

Cigarr munstycken; tullbehandlas såsom Piphufvuden.
Cikorierot ............................................................................

1 kg.

1 kg-

5

90“

bränd eller malen; tullbehandlas såsom Kaffe, brändt.
Cirklar, Passare och Cirkelbestick .......................................

1

50

91

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-omslag.

Citroner.....................................................................................

1 kg.

j, T f

10

92

Citronskak torra; tullbehandlas såsom Pomeransskal,
torra.

Citronsyra och citronsyrade salter .......................................

fri

a.

93

Clichéer, Stereotyper, Elektrotyper, Träsnittsstockar och
iPlåtar, etsade eller graverade för tryck .................

_

fria.

94

Cokes .....................................................................................

fria.

95

Cyankalium.............. .....................

_

fritt.

96

Dadlar ......................... ....................................

1 kg,

1 kg.

___

50

97

Deglar; se Lervaror.

Dextrin eller Dextrinqummi ..............................................

17

98

Dosor; se Askar.

Dref och Drefmat..................................................................

fri

a.

Drufsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.

Dun; tullbehandlas såsom Fjäder, spritad.

Bill. till lliksd. Vrot. 1892. 10 Samt. 1 Afd. 1 Vand. 24 Väft.

5

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

Dyfvelsträck: hänföres under Apoteksvaror.

Ekollon, malna och omalna..................................................

Elektricitetsmätare....................................................................

Elektrotyper; se Clichéer.

Elfenben; hänföres under Ben.

Emaljmassa, äfven pulveriserad.........................................

Emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt,
såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och
dylikt, när det inkommer i retur eller för att. återutföras
med varor, efter pröfning af vederbörande

tullförvaltning ....................................................................

Enbär och Enbärsmos ..................................................

Essenser, konjak-, rom- och arrak-; se Eterarter.

Eter och 8. k. Hoffmans droppar (Aeter spirituosus),
till införsel af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som styrker
sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande

af sina tillverkningar, kärlens vigt inberäknad ......

Eterarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom
salpetereter, ättiketer, frukteter, konjak-, rom- och

arrak-essens, kärlens vigt inberäknad .......................

Etiketter af papper; tullbehandlas såsom Litografiska
arbeten, oinfattade, andra slag.

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller,
såsom arbetade, ej specificerade ämnen ..................

Qvantitet för
tullberäkningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor''öre

100 kr.

fria

10’

fri.

fritt.

fria.

1 kg.
1 kg.

1 kg -

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och
inlägg.

Fajans; se Lervaror.

Fartyg och Båtar, med tillbehör ......................................

Fenkol.......................................................................................;

Fernissa:

sprit-.........................................................................................

andra slag..................................................................

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer
än 20 kilogram, och i hvilken spriten före tullbehandlingen

1 kg.

1 kg.
1 kg.

fria.
— |25

1 20

- 30

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

35

N:r.

in

112

113

114

115

116

117

118

119

denaturerats, på sätt derom särskildt föreskrifvet är, utgår
tullen med endast 40 öre för 1 kilogram.

Fiber, ej specificerad, af bast, blad eller stjelk.........

Fikon ......................................................................*...........

Filt; se Väfnader.

■ -■ (fti‘ 11 i ir'' ; : i u''!;

Anm. Filtar, hopsydda eller kantade; tullbehandla? på sätt under
artikeln Kläder stadgas i fråga om sydda hushållspersedlar, å
hvilka annan sömnad än fållning och kantning icke nedlagts.

Fingerborgar och Syringar, af annat ämne än guld eller
silfver ..............................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt
omslag.

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk,

kärlens vigt inberäknad .......

alla andra slag......... .:......... ...i.........

Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.

Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.

Fjedrar:

till jern vägsfordon; se Jernvägsmateriel.
s. k. krinolin-, öfverkladda, omspunna eller om
väfda; tullbehandlas såsom Karkasser.
ur-; hänföras till delar af Ur.

andra slag, ej specificerade; förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Fjäder:

ospritad .........................................?..........■••••■. ..............•••■

spritad...............................................................................

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de
af vederbörande tullkammare eller tullinspektion

finnas ej öfverstiga hans behof under resan......

gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,
när de inkomma för sådana personers

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fri.

25

50

50

fri.

fri.

20

fria.

3G

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

-A,

rakning, hvilka inflytta från utlandet eller vistats
utomlands en tid af minst ett år, och egaren på
tro och heder skriftligen intygar sådant, äfvensom
att han dem sjelf begagnat samt för eget
bruk och icke i handelsafsigt infört, samt vederbörande
tullkammare eller tullinspektion pröfvar

dem icke öfverstiga egarens behof.........................

öfriga inkommande gamla och brukade husgerådseller
andra lösörepersedlar, alla slag, ej specificerade
....................;.....i........................

Fläsk:

rökt....................................................;. ..........................

andra slag...................................................................

Foglar:

lefvande .......!.......o.. ...................

slagtade; hänföras under Kött.
preparerade till naturaliesamlingar; hänföras till
Naturalier.

Folier: se Metaller: Bly och Tenn.

Formar:

för industriens behof; tullbehandlas såsom Maskiner,
Redskap och Verktyg,
andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Fosfor..............i..................b:......:.. -V.......i........

Fosforsyra ................................................

Fotografiska arbeten; se Litografiska arbeten.

Frukter, Bär och Grönsaker, ej specificerade:

friska.....................................................................................

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad

torkade eller saltade .....b........>.u:hiÄ

syltade; hänföras under Konfityrer. V

Frö:

kanarie- ............... .. ......å.i:............. ■

tall- och gran -

''.C.tf.V

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor Jöre

.-ti: U -i

it-''. ;•) •

v A

4 ■'' '' / - . - ''

tv\,_

f f

Ni'' •''.tf''

frie

c.

100 kr,

15

1 kg.

25

1 kg.

10

«r. <: ■>..!

fria

fri

100 kr.

5

1 kg.

_

10

1 kg.

50

1 kg.

- ■

25

1 kg.

_

10

1 kg.

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

37

N:r.

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

> t

t-"''1

Frö:

.Timotej- i...v.;....i.. l.. JmU..

andra slag, ej specificerade...................U:

Fyrapparater och delar deraf, ej specificerade...?::;.:

Fyrverkeriarbeten .................................................—............

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Färger och Färgningsämnen:

alizarin samt anilin och andra tjärfärger ...........iu.b

blyhvitt, alla slag..............................................................

bok-f sten- och koppartrycksförg .........;i;.Ui..J.v.o..

indigo, indigoextrakt, indigokarmin och kochenilj.:.

kimrök...................................................................

målarefärger, beredda med olja ...................................

smör- och ostfärg.........A......................i.....i..

zinkhvitt....................................................

andra slag, ej specificerade, oberedda eller beredda
Anm. Såsom målarefärger, beredda med olja, tullbehandlas äfven
s. k. bottenfärger till bestrykning af fartygs bottnar. Innehåller
sådan färg sprit och inkommer den i kärl, innehållande mer än
20 kilogram, må den före tullbehandlingen denatureras, på
sätt särskild! är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas
sådan bottenfärg såsom spritfernissa.

Färglådor, med tillbehör, äfvensom färger i tuber,
musslor, glas o. s. v. samt till färglådor afsedda

färger ...........................................................................i Anm.

Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset eller
annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt omslag.

Färgträ, helt och oraspadt, alla slag, samt andra till
färgning användbara, oberedda växter och växtdelar,
i taxan ej specificerade ................................

Gafflar, bords-; se Knifvar.

Galanterivara-, ej specificerade, af sammansatta eller,
såsom arbetade, ej specificerade ämnen ......J.......

Anm. 1. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Qvantitet för
tallberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor Jöre

,<) A

i kg.

5

fria.

100 kr.

10

1 kg;-''

•2

; \

t:

■:x \ i;

j

j.i -—

frit

t.

1 kg.

5

1 kg.

_ i

- V

7

X''—

fria.

1 kg.

5

1 kg.

15

fria.

fritt.

fria

i.

1 kg.

1

50

frie

i.

1 kg.

2

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

• ••

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

Anm. 2. Om en till Galanteri varor, ej specificerade, hänförlig vara
per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 5 kg.,
belägges den för Överskjutande vigten med en tull af endast
1 krona per kilogram.

Galläpplen ....................................................................

G arfskid or......................,v: ................................;........

Garfsyra ..................................................................................

Garn:

ull-, alla slag: ib r; t m[ -t. fl.;:. i;

enkelt:

ofärgadt och oblekt...............i.:.....

färgadt, blekt eller tryckt................................

två- eller flertrådigt:

ofärgadt och oblekt..........;f...................... .................

färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillantgarn

derunder inbegripet ..........................................

linne- och hamp-:
enkelt:

ofärgadt och oblekt.................................................

färgadt, blekt eller tryckt...................................

två- eller flertrådigt; förtullas såsom Tråd.

Anm. S. k. Kabelgarn tullbehandla såsom Tågvirke,
bomulls-:
enkelt:

ofärgadt .....................................................................

färgadt eller tryckt ............................;..................

två- eller flertrådigt:

ofärgadt ............................................;.................

färgadt eller tryckt ...................... .......

jute-:

enkelt:

ofärgadt och oblekt hus. .......:............ .........

färgadt, blekt eller tryckt................;.....................

två- eller flertrådigt; förtullas såsom segel- och
bindgarn.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fria.

fria.

fri.

20

35

25

40

20

40

15

30

20

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

39

N:r.

162

163

11

164

»it -

165

166

167

168

169

170

171

i

i

Garn:

af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med
segel- och bindgarn. ,
segel- och bind-:

ofärgadt och oblekt .u;;...........................

färgadt, blekt eller tryckt .............................

Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller tvinnadt af till
färg eller råämne olika garnsorter, hvilka hvar för sig draga
olika tull, skall införseltullen, utan hänsigt till den större eller
mindre andel, hvarmed olika råämnen eller garnsorter deri ingå,
| beräknas efter den högre afgiftsbestämmelsen; skolande dock
afseende icke fästas å i garn inspunnet silke, som ej sammanhängande
följer garnets längd.

Gas- och Vattenmätare ..................JU...

Gelatin: se Lim.

Gelé; hänföres till Konfityrer.

Gevär:

skjut-, alla slag, äfvensom färdiga delar deraf, vigten

af fodral och tillbehör inberäknad .......................

ej färdiga delar af gevär; förtullas såsom det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

Gips:

jbränd och malen, kärlens vigt inberäknad .......

andra slag.....................i................... .....

Gips arbeten, ej specificerade ...............................................

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och hållet
oslipade:

af mörkgrön eller brun massa ..............................

af annan massa .......................................................

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, med slipade
kanter eller bottnar eller inslipade proppar men
utan annan slipning och utan målning eller annan
dekorering, äfvensom kemiska glap, patentglas
och glastakpannor samt för fartyg afsedda sidvontilglas
med eller utan ramar ..............................

Qvantitet för
tullberäkningen.

. •-1

i -UQlHUÖl

-‘l kg.

1 kg.

100 kr.

j-.-iiun

1 kg.

100 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

10

20

40

50

40

fri

20

It)

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

«; L

182

183

184

185

186

187

''! .

Glas: i.-tm g,i il stiiithol :f\ •

optiska glas, lösa och oinfattade, samt emaljögon...
fönster- och spegel-:

oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen derunder
inbegripna:

af t. o. m. | qv.-m. yta.....it......... .........

af större dimensioner ........................................

ofolierade, mattslipade eller slipade och polerade

af t. o. m. 4 qv.-m. yta ........................................

af större dimension,er................................

folierade: : ,-6 v ;.

af t. o. m. 4 qv.-m. yta......................

af större dimensioner.........................................jp...

andra slag, ej specificerade, karafiner och pressade

eller slipade flaskor derunder inbegripna............

Anm. Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad, som
icke utgör varuemballage, tullbehandlas såsom Glas, andra slag.

Glasmästare-diamanter, infattade; hänföras till Maskiner,
Redskap och Verktyg.

Glaspulver ............................................................................

Glasskärf ,....................,.,......Hi..i..l;...................s

Glasögon och andra infattade optiska glas; se Instrumenter.

Glaubersalt; se Natron, svafvelsyrad^

Glete eller Silfverglitt, alla slagh.i......................

Glimmer; hänföres till Mineralier, ej specificerade.
Glober, med eller utan ställning «.. h.........,,..y

Glycerin .;...............................................................i t..

Grepar; se Skyfflar.

Gnfflar af sten, infattade eller oinfattade j.p.u.o.

Gryn:

af spanmål; se Spanmål.

ris-, och rismjöl......;.........;..l....n..-.,..........

andra slag.........................^.......-.4.1, i....,. ^...

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

’« \

frie

i.

1 kg.

7

1 kg.

10

1 kg.

20

1 kg.

30

f 1 kg.

. !

30

1 kg.

V —

50

1 kg. y

60

1 kg.

2

fHl k i i l

fri

»

fri t

j

t.

fria

t.;

100 kr.

5

!

fria

100 kg.

2

50

1 kg-

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

41

N:r.

! 188
189

190

i

191

192

193 !

194

195 1

196

197

198

199

200

201

202

203

Gräs, ej specificerad!:

oarbetad!, äfvensom gräsrep ......................................

färgad!, trensadt eller upprispad!...............................

Grönsaker; se Fruk!er.

Guld; se Me!aller.

Guld dragar earbeten:

aiguilletter, kan!iljer, palje!!er, galoner, gramaner,
snören och andra ej specificerade, äk!a eller oäkia.
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg. |

Gummi, nalivt, alla slag, ej specificerade.......................

Anm. Gummi, flytande, tullbehandlas såsom Lim, flytande.

Gummi elasticum; se Kautschuk.

Guttaperka; se Kautschuk.

Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade .........oj.

Hagel; se Metaller: Bly.

Hakar och Hyskor: se Häktor.

Halm:

oarbetad, äfvensom halmrep........................................

arbetad:

buteljhylsor, lösa ...................................................

andra arbeten, ej specificerade ................................

Hampa, ohäcklad och häcklad..........................................

Handskar, alla slag ............................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Harts och Harpojs................................................................

Hattar:

fruntimmers-, med blommor, plymer eller spetsar

monterade, alla slag..................................................

andra slag, färdiga eller halffärdiga:

af hel- eller halfsiden, felbhattar inberäknade.....

af vaxduk; äfvensom oljade hattar eller s. k. syd vester.

...........................................................................

af annat ämne:

försedda med foder, svettrem eller band.....i.......

utan något af dessa tillbehör................................

Anm. 7. Äro hattarne sammansatta af flera materialier, förtul -

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronorj öre

frie

.

1 kg.

7

1 kg.

12

— *i,

fint

fria

m

frie

i.

1 kg.

- V

7

1 kg.

1

fri

1 kg.

6

frie

i.

1 st.

4

1 st.

2

1 81.

40

1 St.

_

75

1 Kl.

50

Bih. till Riksd. Brot, 1802. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 24 Höft.

6

42

Riksdagens Skrifvelse N:0 102.

N:r.

204

205

206

207

208
209

210

211

212

213

214

215

las de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.

Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till hattar, för-tullas såsom hattar.

Hatt foder af siden eller annan väfnad:

utan förening med annat material; tullbehandlas så-som den väfnad, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Qvantitet för
till lbe räk-ningen.

.

■■ \r

Föresl

tullsa

Kronor

igen

ts.

öre

i förening med annat material ....................................

Hattfodral; se Nattsäckar.

Hattstommar, med eller utan styfning; tullbehandlas
lika med det ämne, arbetadt, hvartill de närmast
kunna hänföras.

Hjorthornsalt; se Ammoniak, kolsyrad.

Hoffmans droppar; se Eter.

1 kg.

i

80

Honing .....................................................................................;

Horn:

1 kg.

10

oarbetadt eller raspadt....................................................

arbetadt:

fritt.

plattor och skifvor samt knifskaft och ämnen dertill

fria.

knappar, med eller utan fernissning ......................

andra slag ..................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, kartor och pappers-omslag.

Hudar och Skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

1 kg.

50

1 kg.

so

oberedda, alla slag ....................................................

beredda:

frie

l.

sulläder och bindsulläder.........................................

1 kg.

24

andra slag..................................................................

pelsverk:

1 kg.

47

oberedda, alla slag ......................................................

beredda; lösa:

blåräf-, bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närtz-,

frie

i.

sobel-, svartröd, s. k. kapska säl- samt utter-

1 kg.

__

50

andra slag................................................................

1 kg.

25;

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

43

Qvantitet för

Föreslagen

N:r.

’■} j • • :-

tullberäk-

tullsats. |

Hudar och Skinn:

Kronor1 öre

pelsverk:

v ..K. 1

beredda; hopsydda skinn samt delvis arbetade

i

eller fullfärdiga persedlar med pelsverk till
öfvertyg eller foder:

216

af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz,
sobel, svarträf, s. k. kapsk säl samt utter
andra slag ..... .......................................................

1 kg.

6 —

217

1 kg.

3 —

'' T

. j,;

konstgjord! fjäderpelsverk; tullbehandlas såsom pels-verk, beredda, hopsydda, af blåräf etc.

Anm. Vid tullbehandling af hudar och skinn, alla slag, göres
intet afdrag i vigten för askar, papper och dylikt omslag.

218

Humle ..................................................................................

1 kg.

— Ilo

219

Hummer ................................................................................

fri.

Husbiås; se Lim.

Hvalraf; se Spermaceti.

Hvitbeta:

i

i 220

råa ..................................................................

1 kg.

1 kg.

— i

221

sönderskurna och torkade .............................................

— ! 5

Här:

! 222

tagel .................................................................................

1 kg.

— 20

i 223

andra slag, ej specificerade ..........................................

fria.

: 224

Hår- och Tagelarbeten, ej specificerade, med eller utan

• ''i !

infattning och läs ........................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt

1 kg.

2 —;

omslag.

Härtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.

225

Haktor, Hakar och Hyskor................................................

1 kg.

— 50

Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna äro

fastade, eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.

%

Hänqslen äfvensom Bälten, Strumpeband, Klädnings-

och Årmhållare med flera dylika persedlar eller
delar deraf:

226

227

af hel- eller halfsiden ...............................................

1 kg.

3 —

andra slag, derunder inbegripna äfven sådana af

silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår

1 kg.

1 75

|

Anm. Afdrag i vigt en medgi fves ej för askar, kartor och pappersomslag.

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

Qvantitet för
t illiberal*;-

Föreslagen

tullsats.

228

Hö.............................................

ningen.

Kronor öre

fritt. ;

_ 25

229

Högafflar; se Skyfflar.

Ingefära:

torr.......................................................

1 kg.

230

syltad; hänföres till Konfityrer.

Insektpulver ................................................

1

fritt.

231

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska och na-vigations-, alla slag, ej specificerade ......................

100 kr.

10

232

optiska, derunder inbegripna kikare, glasögon och
infattade optiska glas af alla slag; barometrar,
manometrar och termometrar ....................................

1 kg.

2

233

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, papper och dylikt
omslag.

musikaliska:
fortepianon:

tafflar och pianinon .....................................

1 st.

$

150

234

flyglar ........................................................................

1 st.

200

235

positiv, äfven begagnade ............................................

1 st,

10

236

speldosor ........................................................................

1 kg.

3

-!

237

accordion eller delar deraf ...............................

1 kg.

100 kr.

1

15

238

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag, i
i Indika speldosor och accordion inkomma.

andra slag, äfvensom särskild! inkommande delar
och tillbehör, ej specificerade ............................

239

Anm. 1. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller
osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

Anm.. 2. Instrument, hvilka genom sina mindre dimensioner och
sin^beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra endast leksaker, hän-föras till art. Leksaker.

Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.

Ister ...............................................................................

1 kg.

20

240

Jalappa; hänföres under Apoteksvaror.

Jern och Stål; se Metaller.

Jernvägsmateriel:

lokomotiver................................................................

100 kr.

10

I

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

45

Qvantitet för

Föreslagen1

N:r.

tullberäk-

tullsats.

Kronor

öre

Jernvägsmateriel:

241

jernvägs- och spårvägsvagnar, äfvensom tendrar......

100 kr.

15

Anm. Till jernvägs- eller spårvägsvagnar hänföras äfven sådana,

i hvilka motor finnes anbragt.

242

axlar, ijedrar, hjul och hjulband ....................

1 kg.

5

! 243

andra slag, ej specificerade, eller delar deraf............

100 kr.

10

i 244

Jod, Jodkalium och Jodnatrium.........................................

fria.

! 245

Jordarter, ej specificerade...................................................

fria.

246

Jute ........................................................................................

fritt.

| 247

Juveler, oinfattade ............................................................

—-

fria.

i 248

Jäst, alla slag......................................................................

1 kg.

20

! 249

Kaffe .....................................................................................

1 kg.

—■

12;

250

brändt, och kaffesurrogat, alla slag ............................

1 kg.

20

Kakao:

i 251

bönor och skal....................................................................

1 kg.

5

252

malen eller rifven ...........................................................

1 kg.

30

Kakel; se Lervaror.

Kali:

253

kaustik! ...........................................................................

fritt.

254

klorsyradt ........................................................................

fritt.

255

kolsyrad! (pottaska) och surt kolsyradt.......................

fria.

256

kromsyradt och surt kromsyradt...............................

fria.

257

salpetersyrad! (kalisalpeter) ........................................

fritt.

258

svafvelsyradt och surt svafvelsyradt.............................

fria.

259

surt vinsyradt (vinsten)................................................

fritt.

260

Kalk, osläckt och släckt....................................................

fn

261

Kamfer, oraffinerad och raffinerad.....................................

fri.

262

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea.............................

1 kg.

60

Kappsäckar; se Nattsäckar.

263

Kapris, kärlens vigt inberäknad.....................................

1 kg.

50

264

Karbolsyra och Karbolsyrad kalk .....................................

--

fria.

265

Kardborrar.............................................................................

fria.

266

Kardemummar.....................................................................

1 kg.

2

Kardor och Kardläder; hänföras till Maskiner, Redskap

och Verktyg.

!''

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Qvantitet för

Föreslagen

N:r.

tullberäk-

tullsats.

ningen.

Kronor

öre

267

Karkasser och Karkassband ............................................

1 kg.

i

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg.

v..;

Kartor:

med svensk text:

268

i exemplar eller häftade ........................................

1 kg.

l

50

269

kartonerade, bundna eller på väf uppfodrade ......

1 kg.

2

270

andra slag......................................................................

fria.

| 271

Kastanier.......................................................

25

Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller

icke, samt Guttaperka:

! 272

oarbetad .......................................................................

}_

fri

arbetad:

i skifvor utvalsad:

273

af 1 mm. tjocklek eller deröfver, med eller

utan väftnlägg ........................................

fri

é

af mindre tjocklek än 1 ram.:

274

utan väfinlägg ..............................................

--

fri.

med väfinlägg; tullbehandlas såsom Väf-

nader, vattentäta.

275

rör, slangar, buffers, maskinremmar och pack-

1

ningar, äfvensom knifskaft och ämnen der-

till ...............................

276

andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna

skodon och i trähylsa infattad kautschuk .

1 kg.

1

20

Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, kartor och

pappersomslag.

277

Kaviar...................................................................................

1 kg.

2

50

278

Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade ...............

100 kr.

15

Kimrök; se Färger och Färgningsämnen.

|

279

Kinabark ...................................................................................

fri.

280

Kitt, alla slag...................................................................

1 kg.

5

1 281

Kli, alla slag .....................................................................

fritt.

282

Klorkalium.............................................................................

fritt.

283

Klorkalk......................................................................................

fri.

Klortenn; tullbehandlas såsom Tennsalter.

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

47

N:r.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af
sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar, alla
slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngått,
gardiner med flera dylika, äfven då sådana klädesoch
hushållspersedlar eller delar deraf äro med
broderier försedda; förtullas med 50 procents förhöjning
i den tull, som är bestämd för tyget,
hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen
består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning, utgår
tnllförliöjningen med blott 10 procent af den för tyget bestämda
tull.

gångkläder och andra klädespersedlar, af annat
ämne än linne, eller bomull, samt delar af sådana:
försedda med broderier, frausar, snörmakerier,
spetsar eller blonder eller med foder, som
drager högre tull än det tyg eller ämne,
hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;
förtullas med 100 procents förhöjning i den
för sagda tyg eller ämne stadgade tull.
andra slag; förtullas med 50 procents förhöj-!
ning i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf
klädespersedeln hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma liufvudbeståndsdelen,
tages till beräkningsgrund det material, som
drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, pappersomslag,
kartor och inlägg.

Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tnllbehandlas såsom Celluloid,
arbetad, andra slag, utan förhöjning.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej inbegripna
sådana, som äro öfverdragna med kautschuk,
beräknas tullafgiften efter hvad för tygel
är bestämdt, utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder att utröna, af hvad slags tyg
oljade eller fernissade kläder äro tillverkade, hänföras de till Väfnader,
vattentäta, med annan vattentät massa belagda, andra slag.!

Föreslagen

tullsats.

Kronorj öre

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 102

Qvantitet för

Föreslagen

tullberäk-

tullsats.

ningen.

Kronorjöre

i

284

285

286

287

288

289

290

291

Kläder, ej specificerade:

kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade
eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller
som äro förfärdigade af strumpstolsalngods; förtullas,
utan förhöjning, efter hvad för art. Strumpor
och Strump8tolsarbeten är bestämdt,
gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande, nätkläderna
äro synbart brukade eller, af egarne
sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras

personliga behof ...........................................................

Knallhattar, askarnes vigt inberäknad.............................

Knappar, ej specificerade:

af silke, ensamt eller i förening med annat material
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen, med undantag af knappar, i hvilka

silke ingår...................................................................J

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta ämnen
tillverkade, än att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt!
taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sjelfva knapparne:
äro förfärdigade.

Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag ej
rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade, eller
för askar och papper, hvari de äro inlagda.

Knif var:

rak- och penn-............................................................

Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari jemte
pennknifblad äfven finnas andra knifblad eller redskap.

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets- .............................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad metall,
perlemor, porslin, elfenben eller hvalross tänder

........................................................................j

med skaft af andra ämnen.......................................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver, ny-;

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

fria.

'' 1 |20

1 —

3 —

— 50

1 50
— ''50

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

49

N:r.

i

294

295
29G

Qvantitet för

Föreslagen

tullberäk-

tullsats.

ningen.

Kronor

öre

silfver eller annat ämne, förtullas de såsom det ämne, arbetad^
hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor
eller pappersomslag.

Knytning ar; hänföras till Strumpor och Strmnpstolsarbeten.

292 Koboltoxid .................................................................................

Koeffyrer:

293 försedda med konstgjorda blommor eller plymer ...
andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Koffertar:

af läder eller skinn eller dermed öfverdragna; tullbehandlas
såsom Nattsäckar.

andra slag....................................................................

Kol, trä- ...............................................................................

Kollodium, kärlens vigt inbegripen...................................

Kolsyra, flytande; hänföres till Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.

297 | Konfityrer................................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget,
såsom papper, askar, burkar, flaskor m. m.

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl förvarade
ätbara varor, kärlens vigt inberäknad:

298 | kött af nötboskap och får .......................................

299 | andra slag ....................................................................

Kopal; hänföres under Harts.

Koppar; se Metaller.

300 Kopparaska och Kopparoxid .........................................

Kopparrök; hänföres under Vitriol.

| Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck; se Litografiska
arbeten.

301 Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbelade men oin fattade

.........................................................................

302 Korf.......................................................................................

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 21 Höft.

1 kg.

1 st.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

— 60
fria. i
2

50

12

50

fria.

fria.
— |50
7

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

Korgmakarearbeten:

af oskalade qvistar och gröfre spån ...................

andra slag ..................................................................

Koriander......................................................................

Korinter...................................t.....................................

Korkar, skuröa:

utan beslag, äfvensom korksulor............................

med beslag ...................................................................

Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen

delvis bearbetadt korkbarksaffall...................................

Kreatur:
hästar:

föl under ett år......................................

andra slag ......................................................................

nöt- ...................................................................................

får ........................................................................................

svin ...................................................................................

andra slag .......................................................................

Kreatursfoder, ej specificeradt.............................................

Kreosot, Kreosotolja och Kreosottjära; tulibehandlas såsom
Karbolsjra.

Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller garn
omspunna eller omväfda och sammanhållna genom
vidsydda band; förtullas såsom Kläder af band.
äro de af tyg, försedda med fjedrar, tulibehandlas
de såsom Kläder af det tyg, hvaraf krinolinen
består.

Krita, hvit, omalen ..............................................................

malen eller slammad, kärlens vigt inberäknad
........................................................

röd och svart samt pastellkrita ..........................

infattad; tulibehandlas såsom Blyertspennor.
Krukmakarearbeten; se Lervaror.

Krut och andra sprängämnen............................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

jQvantitet för
! tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

Kronor! öre

1 kg.

10

1 kg.

i

1 kg.

-—

25

1 kg.

25

1 kg.

t,

1 kg.

i

20;

fria

i

''

fria

1 stycke

50

1 stycke

10

_

1 stycke

1

1 kg.

15!

fria

* i

fritt

'' 1

100 kg.

fri

1

fn

1 kg.

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

51

N:r.

321

322

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333

334

335

Qvantitet för
| tullberäkningen.

Kryolit; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

Kräftor .......r,..................................................

Kraftstjerf ar..........................................................

Kubeber; hänföres under Apoteksvaror.

Kulör eller s. k. vintinktur:

innehållande sprit; tullbehandlas såsom Likör,
annan ; tullbehandlas såsom Sirup.

Kummin..........................vt.,,......t.................m.............

Käppar, ej specificerade .....................

Anm. För pappersomslag göres ej afdrag i vigten.

Kött:

af fogel, alla slag............................................................

andra slag, ej specificerade ..............................................

Lack.........................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Lagerblad och Lagerbär, torkade .......................................

Lakrits .................................................•......''.ö.

Lampor och.Lyktor; förtullas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. Medföljande glaskupor förtullas särskildt efter hvad för Glas,
andra slag, är bestämdt.

Lampvekar; se Vekar.

Lapis; se Silfveroxid, salpetersyrad.

Leksaker, alla slag, utan afseende å materialet, äfvensom
delar dertill ............................................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papper och dylikt
omslag, hvari leksaker äro inlagda, eller för kartor, hvarå de
äro uppfästade.

Lera..........................................................................................

Lerjord:

ren; äfvensom lerjordshydrat........................................

svafvelsyrad; äfvensom s. k. Alunkakor (Alumcakes)
Lervaror, ej specificerade:
tegel:

eldfast, äfvensom s. k. fa^adtegel samt trottoarsten
golf- och väggplattor (tilee, flisor):

af 3 cm. tjocklek och deröfver ..........................

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronorj öre

fria.

20

— 10
2 70

— J20

zj6o

— 12
..... 12''

fri. j

fria.

1 I—

— 20

— 20

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

Qvantitet ter
tullberäb-

Föreslagen

tullsats.

! 336

Lervaror, ej specificerade:
tegel:

golf- och väggplattor (tiles, flisor):

af mindre t jocklek, äfvensom byggnadsornament:
oglaserade, enfärgade ..............

100 kg.

Kronor

"A

■v j

3

öre

337

oglaserade, flerfärgade, äfvensom glaserade;
hänföras till andra arbeten af lera.
andra slag, ej specificerade ......................................

fru

i.

! 338

Anm. Derest ett och samma kolli innehåller flera slag af tegel,
underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen
för hela innehållet.

degbär (äfven af blyerts), mufflar och retorter, hela
eller i delar ......................................

fri

i.

i 339

rör och rördelar .............................

100 kg.

75

I

| 340

arbeten af äkta porslin:

hvita eller enfärgade ...............................

1 kg.

30

341

forgylda, försilfrade, målade eller tryckta ........"...

1 kg.

60

! 342

andra arbeten af lera, såsom kakel och kakelugns-ornament, krukmakaregods, arbeten af terracotta,
terralith, majolika, s. k. oäkta porslin och andra
slag af fajans m. m.:

hvita eller enfärgade ....................

1 kg.

10

343

forgylda, försilfrade, målade eller tryckta.......

1 kg.

_

16

; 344

Liar; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg.
Likör ...........................................................

1 liter

2

345

Lim:

husbiås, äfvensom gelatin i tunna, böjliga folier,
närmaste omslagets vigt inberäknad ................

1 kg.

1

70

346

flytande lim, diamantkitt, syndetikon o. d. ..........

1 kg.

1

347

Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget, såsom
burkar, flaskor m. m.

andra slag ...................................................

1 ko-

A

20

1 348

Lin, ohäcklad! och häckladt.........................

fri

t.

Lins; hänföres till Spanmål,

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

53

N:r.

349 |

350

351

352 !

353

354 |

355

Litografiska och Fotografiska arbeten samt Kopparsticks-,
Stålsticks- och Träsnittsaftryck, med eller utan färgbeläggning,
äfvensom Oljetryck, utan afseende å
materialet, hvarå de äro anbragta:
oinfattade:

som tillhöra tryckta verk och med dem inkomma
andra slag...........................................................

Qvantitet för
tullberäkningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronur öre

1 kg.

fria.
— 50

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

infattade; tullbehandlas lika med Tafvelramar.
Ljus:

talg- .............................................................:........................

andra slag ..........................................................................

Anm. För aska''r, papper och dylikt omslag göres ej afdrag i vigten.
Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas1
lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå, och utan afdrag i vigten för påsatta glas.

Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen .......

Lumpor..................,................................................................

Lyktor; se Lampor.

Läderarbeten, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Sadelmakarearbeten.

Läster till skoarbeten; se Trävaror.

Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Frukter.

Maccaroni och Venniceller; tullbehandlas såsom Gryn,
andra slag.

Madrasser; hänföras till Sängkläder.

1 kg. —
1 kg. —

7

12

fria.

Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar, tullbehandlas
de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Magnesia och Magnesiasalter..............................................

Majolika; se Lervaror.

Majs; se Spannmål.

Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Malm, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Mineralier, ej specificerade.

Malt; so Spanmål.

fria.

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

1 kg.

8

1 liter

15

i kg.

~

35

l6t.

! \

50

100 kr.

10

_

1 kg.

;

2

1 kg.

7

fru

i.

frit

fria.

1 kg.

10

1 kg.

50

1 kg.

1

50

1 kg.

75

1 kg.

20

N:r.

356

357

358

359

360

361

362

Maltdrycker:

på fat, större eller mindre, fatens vigt inberäknad

på andra kärl ................................................................

Maltsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.

Mandel ......................................................................................

Manometrar; 6e Instrumenter.

Margarin;*^ hän föres till smör, konstgjord^

Marienglas; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

Masker ......................................................................................

Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej

specificerade ......................................................................

Maskin- och Vagnsmörja, kärlens vigt inberäknad......

Mattor:

af spån, strå, rötter, gräs, vass, säf, kokostågor

eller rotting

363

364

365

366

367

368

369

370

Anm. Använda vid varutransport till skiljande eller skyddande
af gods; fria.

af bast; se Bast m. m.

af andra ämnen, väfda eller stampade; se Väfnader.

Anm. Mattor, afvandra ämnen, väfda eller stampade, å hvilka
sömnadsarbete nedlagts, förtnllas såsom Kläder. Äro de en
dast hopsydda eller kantade, förtullas de på sätt under artikeln
Kläder stadgas i fråga om sydda hushållspersedlar, å hvilka
annan sömnad än fållning och kantning icke förekommer.

Medaljer, alla slag ............................................................

Melass; se Socker.

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

A. Bly:

oarbetad!, äfvensom skrot .....................................

arbetadt:

plåt och tråd, äfvensom rör och rördelar .........

hagel och kulor .....................................................

folier ...........................................................................

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade.......................................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda......................

andra slag

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

55

Qvantitet för

Föreslagen

N:r.

tullberäk-

tullsats.

Kronor| öre

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

B. Guld:

371

oarbetad!, äfvensom skrot....................v.....

; ■—

fritt.

arbetad!:

372

tråd .............................................................................

1 kg.

2

50

373

andra arbeten, äfven med innefattade stenar,

perlor in. m.

1 kg.

15

C. Jern och Stål:

374

tack- och barlastjern samt skrot ..........................

100 kg.

80

375

jern- och stålgöten samt smältstycken .................

100 kg.

2

376

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,

bottenplåtar, syllar och skärjern dertill, äfven-

som flyttbara jernvägar ......................:.''3L.

—;

fria.

balk-, hörn- och annat till jernvägsskenor ej hän-

förligt s. k. fatjonjern:

377

vägande 20 kg. eller deröfver per löpande

meter ......................................................................

fria.

378

af mindre vigt per löpande meter......................

100 kg.

2

50

379

andra valsade eller smidda stänger, utan afseende

på genomskärningens storlek och form; äfven-

som rälsspik...........................................................

100 kg.

2

50

380

skarfbultar med muttrar till jernvägsskenor äfven-

som alla andra, ej särskilt specificerade muttrar,

gängade eller ogängade, skrufvar och naglar

om 12 mm. eller deröfver i diameter ...........

100 kg.

6

Anm. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan gängan.

plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro

klippta, böjda, med hål försedda eller hafva

kanterna uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfver-

drag af annan metall eller annan å dem

anbragt ytbetäckning:

381

af 3 mm. tjocklek och deröfver .............

100 kg.

3

382

af mindre tjocklek ......................................

100 kg.

4

i

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 102. ■

N:r.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen
tullsats, i

ningen.

Kronor

öre

383

384

385

386

387

388

389

390

391

100

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

C. Jern och Stål:

plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro
klippta, böjda, med bål försedda eller hafva
kanterna uppvikta:

slipade, polerade, målade, fernissade, lackerade,
emaljerade, äfvensom med zink och
annan oädel metall, med undantag af tenn,
öfverdragna:

af i mm. tjocklek och deröfver............... 100 kg.

af mindre tjocklek .......................................

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna...
rör och rördelar:

gjutna: .

af mer än 15 cm. inre diameter .....................

af 15 cm. inre diameter eller derunder .........

smidda, valsade eller dragna ................................

tråd:

af 1,5 mm. tjocklek och deröfver........................I 100 kg

af mindre tjocklek...........fi......................................... 100 kg

öfverspunnen med silke, annat textilämne eller
papper; tullbehandlas såsom Karkasser.

Anm. Dragen tråd öfver 10 mm. i diameter samt valsad men
ej dragen tråd (valstråd) tullbehandlas såsom valsade eller
smidda stänger.

arbeten deraf:

linor, stängsellinor deri inbegripna, stängselduk
och annan duk; beläggas med dubbla
tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.

andra arbeten; tullbehandlas såsom ej specificerade
Jern- och Stålvaror,
ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar,

roderjern och skeppsknän .........,...........................| 100 kg

100 kg.
kg.

6

fria.
fria.

fria.

1

4

4

8

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

57

N:r.

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

C. Jern och Stål:

kedjor och kettingar, hvari länkjernet har eu diameter
af:

392 ! 25 mm. och deröfver ..............................

393 från och med 6 till 25 mm.............................

394 under 6 mm.
spik:

395 | af 45 mm. längd och deröfver..............................

396 ! af mindre längd, äfvensom nubb, trådstift och

skostift ......................................................

träskrufvar:

397 | af 12 mm. eller deröfver i diameter ............... ..

398 '' af 8 intill 12 ram. i diameter ..............................

399 under 8 ram. i diameter..................................

! Anm. Eu skruf» diameter mätes omedelbart ofvan gängan.

400 i gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod och vigter

401 spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lyktstolpar,

staket, grafvårdar samt gjutna, icke med emalj
eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor,
mortlar, krubbor och afloppstrattar ...................

402 bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port-j

och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och stryk-)
jern samt gjutna, med emalj eller annan yt-|
betäckning försedda grytor, pannor, mortlar,
krubbor och afloppstrattar.....................................

403 j kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blom sterställningar,

trädgårdsurnor, kaffe- och kött-)
q varnar, fruktskalnings- och andra dylika för
hushållsbehof afsedda maskiner .......................... 1 kg.

404 j finare ej specificeradt gjutgods, såsom blomster vaser,

byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljuskronor,
ljusstakar, medaljonger, pappershållare,
presenterbriekor, skrifdon, tändsticka- och urställ
med flera likartade, ej till bijouterivaror

hänförliga artiklar.....................................................J 1 kg.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 10 Sand. L Afd. 1 Band. 24 Raft.

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

100 kg.

3

50

100 kg.

7

100 kg.

10

1 kg.

5

1 kg.

15

1 kg.

.6

1 kg.

20

1 kg.

30

1 kg.

—-

2

1 kg.

4

1 kg.

10

20

50

8

58

Tliksdagens Skrifvelse N:o 102.

j N:r.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

ningen.

Kronoröre

405

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

C. Jern och Stål:

kassaskåp och kassakistor ..........................................

100 kr.

15

; 406

floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och
dylika vapen, äfvensom delar deraf:

förgylda eller försilfrade .................................

1 kg.

2

407

andra slag ...............................................................

1 kg.

1

408

andra, ej specificerade'' och till Jernvägsmateriel
eller Maskiner, Redskap och Verktyg ej hän-förliga Jern- och Stålvaror:

förgylda eller försilfrade ...................................

1 kg.

1

409

förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade
eller lackerade ..................................................

1 kg.

50

410

andra slag ..............................................................

1 kg.

20

411

Anm. Om eu till andra, ej specificerade Jern- och Stålvaror
hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer
än 10 kg., belägges den för den öfverskjutande vigten med
en tull af endast 4 öre per kg.

D. Koppar och deraf med zink, tenn eller annan
oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad, äfvensom skrot ....................................

fri

412

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,
äfvensom bult och spik samt rör och rör-delar ....................................................................

fri

i.

413

tråd:

förgyld eller försilfrad ..................................

1 kg.

2

50

414

öfverspunnen uteslutande med silke eller
annat textilämne .........................................

1 kg.

1

_

415

öfvex-dragen på annat sätt, äfvensom elek-triska ledningskablar....................................

fri

1

i.

416

andra slag.........................................................

1 kg.

10

duk;belägges med dubbla tullbeloppet åtråden,
hvaraf den är förfärdigad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

59

N:r.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen j
tullsats. 1

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

D. Koppar och deraf med zink, tenn eller annan
oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:
arbetad:
andra arbeten:

förgylda eller försilfrade .................................

Kronor

öre

417

1 kg.

1

50

418

förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda.....................

1 kg.

75

419

420

421

ftridra släp* ..............................

1 kg.

50

K Platina, oarbetad eller arbetad.......................

fri

frit

F. Qvicksilfver .................................................................

t.

422

G. Silfver:

oarbetad!, äfvensom skrot .......................................

_

fritt.

423

arbetadt:

tråd...............................................................................

1 kg.

2

50

(424

andra arbeten, äfven förgylda och med infattade
stenar, perlor m. m..........................................

1 kg.

15

_

425

H. Tenn:

oarbetadt, äfvensom skrot .........................................

frit

t.

426

arbetadt:

rör och rördelar .....................................................

fru

i.

427

folier eller Stanniol ..................................................

1 kg.

50

428

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade ..................................

1 kg.

1

50

! 429

förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda .....................

1 kg.

_

75

j 430

andra slag ...........................................................

1 kg.

50

431

1. Zink:

oarbetad, äfvensom skrot..........................................

fri

432

arbetad:

plåt, spik och tråd, äfvensom rör och rördelar ...

fria.

433

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade ....................................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda .......................

1 kg.

1

50

434

1 kg.

.. .

75

435

andra slag ...........................................................

1 kg.

20

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Föreslagen

tullsats.

KronorI öre(

436

437

438

439

440

441

442

443

444

445

446

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

K. Andra, ofvan ej upptagna metaller, enkla eller
sammansatta, samt arbeten deraf, ej specificerade;
tullbehandlas såsom Koppar.

Anm. Vid tullbehandling af metaller, alla slag, göres ej afdrag!
i vigten för askar, papper och dylikt omslag samt kartor.
Mineralier, ej specificerade, i stycken eller pulveriserade
Mirbanolja; se Nitrobenzol.

Mjöd; fortullas lika med Maltdrycker.

Mjöl;

af spanmål; se Spannmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medi cinalier

..........................................................................

Mjölksocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.
Mosaikarbeten, oinfattade; hänföras till Sten, ej specificerad,
arbetad, polerad.

Munharmonikor; hänföras under Leksaker.

Munlack.....................................................................................

Anm. Afdrag i vigten egen ej ram för askar, papperspåsar eller
dylikt omslag.

Murklor; se Svampar, ätbara.

Musikalier:

bundna..................................................................................

andra slag.......................................................................

Muskott och Muskottblomma ..............................................

Musslor, ej specificerade ....................................................

Mynt, guld-, silfver- eller koppar- .................................

Myrrha ....................................................................................

Mysk ..........................................................................................

Målningar och Ritningar:

oiufattade .............................................................................

infattade; se Tafvelramar.

Mätstockar och Mätband; tullbehandlas såsom Instrumenter,
matematiska.

100 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

2

50

1 —

1 —

fria.

2 |—■

fria.

fritt.

fri.

fri.

fria.

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

61

Qvantitet för

Föreslagen

N:r.

tullberäk-

tullsats.

Kronorj öre,

V

Mössfoder; tullbehandlas såsom Hattfoder.

i

447

Möss-skärmar, alla slag, pappersomslagets vigt inbe-

räkna H ...........................

1 ksr.

60

Natron:

''

Sffk

448

surt borsyradt (borax) ...................................................

fritt.

449

kaustik! .......................................................................

fritt.

450

kolsyradt ...........................................................................

fritt.

451

kolsyrad!, (soda) och surt kolsyradt..........................

fria.

452

k rom syrad t och surt kromsyradt .................................

fria.

453

salpetersyradt (chilisalpeter) .........................................

fritt.

454

svafvelsyradt (glaubersalt) och surt svafvelsyradt ...

fria.

455

svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvafvel-

svrlifrt ........................................

_

fria

456

ättiksyradt...........................................................................

1 kg.

10

457

Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral............................

1 kg.

1

20

Anm. För askar, papper och dylikt omslag: göres ej afdrag i vigten.

1

1 458

Naturalier till vetenskapliga samlingar...........................

fria.

459

Nejlikor och Nejlikstjelkar ..................................................

1 kg.

25

460

Nicht ...................................................................

„_

fri.

Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade.

i

461

Nitrobenzol eller Mirbanolja, kärlens vigt inberäknad

1 kg.

—''

10

Nysilfver; se Metaller.

462

Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej hän-

förliga till Bijouterivaror ...............................................

1 kg.

40

Amu. Afdrag i vigten göres ej för askar eller papper, hvari

nålar äro inlagda eller uppstuckna.

! 463

Näfver .....................................................................................

fri.

Nät:

till fiske; förtullas lika med det garn, hvaraf de äro

gjorda, med tillägg af 10 procent.

andra slag; tullbehandlas såsom Strumpor och

Strumpstolsarbeten.

464

Nötkärnor.................................................................................

1 kg.

35

Nötter:

465

kokos- ..............................................................................

1 st.

10

466

hassel-, val- och andra slag ........................................

1 kg.

25

62

Riksdagens Skrifvelse R:o 102.

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

fri.

i

kg.

20

l

kg.

50

1

fao

t.

l

kg.

7

fria

.

l

kg.

5

l

kg.

2

_

frie

(.

fria.

l

kg.

20

l

kg.

15

l

kg.

_

1

i

kg-

5

l

kg.

50

l

kg.

9

u

N:r.

467

468

469

470

471

472

473

474

475

476

477

478

479

480

481

482

Oblat och Oblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.

Olein...................................................................................

Oleomargarin.......................................................................

Oliver, kärlens vigt inberäknad...............................

Oljekdkor.............................................................................

Oljetryck; se Litografiska arbeten.

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rof- och raps-.................................................

andra slag:

på fat, större eller mindre ..............................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad ......

kokade; tullbehandlas såsom Fernissa,
flygtiga, vegetabiliska, ej specificerade, flaskornas

vigt inbegripen..........................................................

fossila eller mineraloljor, samt genom torr destination
framstälda:

nativa eller råa...................................................

renade ... ...............................................................

Ost, alla slag ........................................................................

Anm. För omslag af papper, stanniol, väf eller dylikt ämne göres
ej afdrag i vigten.

Ostron, kärlens vigt inberäknad ...............................

Paljetter; se Gulddragarearbeten.

Papp :

förhydnings-, press- och tak-.................................

andra slag ...........i..................................................

Anm. Papp, sammansatt af två eller flera genom något bindemedel
förenade pappersark (lameller), tullbehandlas såsom Papper

Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, ej specificerade: olackerade.

.........................................................................

lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade......

Anm. 1. Bukettpapper i förening med väf eller försedt med

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

63

N:r.

483

484

485

486

487

488

489

490

491

492

spetsar, band eller dylikt tnllbehandlas såsom Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappersomslag.

Papper:

polér- och smergel-...........................................................

kardus-, makulatur- och annat groft, till skrifning,

ritning eller tryckning ej tjenligt .........................

förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt
eller annorlunda än i massan färgad!, hvartill
med hvit färg bestruket s. k. glaspapper jemväl
hänföres, äfvensom papper i förening med

bomulls- eller linneväfnad .......................................

andra slag, linieradt derunder inbegripet ...............

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget af
askar och pappersomslag.

Pappersmassa .........................................................;..............

Papperspåsar; se Brefkuverter.

Papperstapeter och Border ................................................

Parraffm, oraffinerad och raffinerad................................

Paraplyer och Parasoller:

af hel- eller halfsiden ...................................................

andra slag .........................................................................

delar deraf:

ställningar, sammansatta, äfvensom käppar, synbarligen
afsedda till paraplyer eller parasoller
öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas lika med
det väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tilllägg
af 50 procent.

andra delar; tnllbehandlas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf de bestå,
fodral:

af läder, lösa eller påsatta; tnllbehandlas såsom
Sadelmakarearbeten.

af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden, hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af 50 procent.

Anm. Vid tullbehandling af delar eller fodral till paraplyer

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 st.
1 st.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor! öre

fritt

— I 2

- 20
— 10

fri.

— 25
fri.

1 |25

— 50

50

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

493

494

495

496

497

498

499

500

501

502

503

Qvantitet för

Föreslagen

tullberäk-

tullsats. 1

eller parasoller göres intet afdrag i vigten för askar, papper
och dylikt omslag.

Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt

ningen.

Kronor

öre

inberäknad ....................................................................

Parian; hänföres till Lervaror, arbeten af äkta porslin.
Pastiljer; tullbehandla såsom Konfityrer.

Patroner:

i kg.

2

laddade med krut eller annat sprängämne ..............

1 kg.

12

oladdade eller endast försedda med tändsats...........

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Pelsverk; se Hudar och Skinn.

Penningbörsar; tullbehandlas såsom Portföljer

1 kg.

35

Pennor, skrif- .........................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, kartor och pappers-omslag.

Pennskaft samt Rit- och Skrif stift, alla slag, utom af

1 kg.

60

guld eller silfver...............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, kartor och pappers-omslag.

Penslar; se Borstbindarearbeten.

1 kg.

1

Peppar, alla slag................................................................

Anm. Vid förtullning af peppar, inkommande i flaskor eller
burkar, inberäknas dessa i vigten.

Perlemor:

1 kg.

25

oarbetad .............................................................................

arbetad:

fri

knifskaft och ämnen dertill ..................................

fria.

andra slag .......................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, kartor och
pappersomslag.

Perlor:

1 kg.

2

äkta, oinfattade .............................................................

oäkta:

fria.

'' i

glas-.................................................................................

1 kg.

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

65

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor ; öre

1 kg.

i O -it.»; l i B

• / !

* \ ‘

l 2

i \»

•'' •;> • y. -• v) \ \

1 kg. d

2

1 kg.

80

1 kg.

25

1 kg.

15

1 kg.

30

1 kg.

35

1 kg.

1

1 kg.

10

1 kg.

20

1 kg.

25

N:r.

Perlor :
oäkta:

504 andra slag........................................................................

Anm. 1. Armband och halsband af glasperlor hänföras till

Bijouterivaror.

Anm. 2. För askar, kartor och pappersomslag göres ej afdrag
i vigten.

Persikokärnor; tullbehandlas såsom Mandel.
Perukmakarearbeten; hänföras under Hår- och Tagelarbeten.

Pimpsten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad,
oarbetad.

Piphufvuden, med eller utan beslag:

505 af sjöskum, äkta eller oäkta ..........................................

506 andra slag............................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper och

dylikt omslag.

Pipor, tobaks-; hänföras under Piphufvuden.
Pistacier; hänföras under Frukter och Bär, ej specificerade,
torkade.

Platina; se Metaller.

507 Plommon, torkade ................................................................

Plymer:

508 oarbetade ..............................................................................

509 arbetade.................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för. askar, papper och dylikt
omslag.

Plånböcker; tullbehandlas såsom Portföljer.

Plåtar, etsade eller graverade för tryck; se Clichéer,
Pomada, kärlens vigt iuberäknad:

510 i kärl, vägande brutto 3 kg. eller deröfver ..........

511 i kärl af mindre bruttovigt...........................................

512 Pomeransblomvatten, kärlens vigt inberäknad.................

513 Pomeranser..............................................................................

514 Pomeransknoppar och Pomeransskal, torra......................

Porslin; se Lervaror.

Bill. till Iiiksd. Prof. 1802. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band 24 Höft.

9

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N.t.

515

516

517

518

519

520

521

522

Qvantitet för
tullberäkningen.

Portmonnäer; tullbehandlas såsom Portföljer.,

Porter; hänföres under Maltdrycker.

Portföljer:

af hel- eller halfsiden ....................................................

andra slag..............................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag eller för inlägg.

Potates, äfven krossad eller rifven....................................

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; tullbehandlas
såsom Stärkelse.

Pottaska; se Kali, kolsyradt.

Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vattentäta,
mattor.

Prustrot; hänföres under Apoteksvaror.

Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Qvicksilfver; se Metaller.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner,
Redskap och Verktyg.

Remmar, läder-, hopsydda, hopnitade eller på annat
sätt hopfästade, samt andra ej specificerade, synbarligen
ämnade att begagnas såsom dragremmar
till maskiner ....................................................................

Ris, oskaladt, eller Paddy ...................................................

Risgryn och Rismjöl; se Gryn.

Ritningar; se Målningar.

Ritstift; se Pennskaft.

Rotting; se Rör.

Rullgardiner af bomulls-, linne- eller hampväfnad,

målade eller tryckta ..........................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för pappersomslag och inlägg.

Russin.......................................................................................

Russinstjelkar ......................................................................

Räfkakor; hänföras under Apoteksvaror.

1 kg.
1 kg.

100 kr.
100 kg.

1 kg.
1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

4

1

20

fri.

10

1

25

90

15

fria.

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

67

N:r.

523

524

525

526

527

528

529

530

531

532

533

Rökelse; tullbehandla såsom Parfymer.

Rör:

vegetabiliska:

bambu-, spanska, vass, rotting och andra slag,

utan bearbetning.......................................................

polerade, lackerade, svarfvade, hyflade eller på lik
artadt sätt bearbetade, äfvensom klufven eller

skalad rotting ............................................................

ej specificerade arbeten af rör, vegetabiliska ......

andra slag; hänföras under det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Rötter, ej specificerade:

ätbara ....................................................................................

andra slag...........................................................................

Sablar; se Metaller: Jern och Stål.

Saccharin; häuföres under Apoteksvaror.
Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag ....................................................t.............................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Saffran ......................................................................................

Saft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin.
Salmiak; se Ammoniak: klorammonium.

Salpeter:

Chili-; se Natron, salpetersyrad^

Kali-; se Kali, salpetersyrad^

Salpetersyra eller Skedvatten, kärlens vigt inberäknad

Salt, kok-, alla slag ............................................................

Saltsyra.....................................................................................

Sand ............................................................................................

Sandarak; liänföres under Harts.

Saxar:

skräddare-, trädgårds- och ull- samt saxar till klippning
af plåtar och bleck; hänföras till Maskiner,
Redskap och Verktyg.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

Föreslagen

tullsats,

Kronor öre

fria.

25

fria.

fria.

20

fritt.

fri.

fri.

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

1 kg.

1 kg.

i

50

1 kg.

2

1 kg.

4

1 kg.

10

1 kg.

30

1 kg.

50

fri

.

1 kg.

60

100 kr.

5

_

flit

t.

1 kg-

1

N:r.

534

535

536

537

538

539

540

541

542

543

544

545

Saxar:

andra slag:
opolerade:

af mer än 15 cm. längd.........................................

af 15 cm. längd och derunder.............................

polerade;;

af mer än 15 cm. längd ..............................,.........

af 15 cm. längd och derunder..............................

Anm.. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor och
pappersomslag.

Schalar, Schaletter och andra Dukar:
väfda; tullbehandlas såsom Väfnader.

Anm. Med tillsydda eller påknntna fransar hänföras under artikeln
Kläder. Äro de endast fållade, förtnllas- de på sätt under
artikeln Kläder stadgas i fråga om Klädespersedlar af linne
eller bomull, å hvilka annan sömnad än fållning och kantning
icke nedlagts.

på strumpstol eller genom stickning, virkning eller
knytning tillverkade; .hänföras till Strumpor etc.
Schellak; hänföres under Harts.

Segel; förtullas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,
utan förhöjning.

bergade från förolyckade fartyg; hänföras till Skeppsinventarier.

Senap:

omalen..................................................................................

malen, kärlens vigt inberäknad ....................................

preparerad, kärlens vigt inberäknad ...........................

Shoddy eller konstull, alla slag, färgad eller ofärgad

Siktar och Såll .......................................................................

Silfver; se Metaller.

Silfverglitt; se Glete.

Superoxid, salpetersyrad (lapis)......*.................................

Silke:

rått, ofärgadt.....................................................................

färgadt eller blekt..............................................................

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

69

Qvantitet för

Föreslagen

tullberäk-

tullsats.

ningen.

Kronor

öre

N:r.

546

547

548

549

550

551

552

553

554

555

Sirap; se Socker.

Skedvatten; so Salpetersyra.

Skeppsinventarier, ej specificerade och ej hänförliga till
husgerådssaker eller beklädnadsartiklar, äfvensom
skeppsinventarier, alla slag, tillhörande förolyckade

eller sjöskadade fartyg.................................................*

Skodon, ej specificerade:

af hel- eller halfsiden .................................................

af annan väfnad än hel- eller halfsiden, med eller

utan lädersulor ...........................................................

af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lacke

rade skinn .......................................................................

med bottnar af trä, äfvensom becksöms- och sjö stöflar.

...........................................................................

andra slag .....................................................................

Ännu. 1. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbeliandlas såsom Skodon.
Anm. 2. Ingå i öfverdelar till skodon olika materialier, tullbehandlas
varan .såsom skodon af det slag, för hvilket högsta
tullafgiften är bestämd; skolande dock afseende ej fästas å foder,
resårer och stroppband.

Anm. 3. För askar, papper och dylikt omslag äfvensom för inlägg
göres intet afdrag i vigten.

Skovax; se Blanksmörja.

Skrifstil; se Pennskaft.

Skrift aflor:

infattade i permar med eller utan gångjern; tullbehandlas
såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

andra slag.........................................................................

Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar, af jern eller

stål, med eller utan skaft.............................................

Sköldpadd; tullbehandlas såsom Horn.

Slagg, äfven pulveriserad, ej liänförlig till gödningsämnen
..............................................................................

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufakturvaror,
i taxan ej nämnda; förtullas lika med det

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

100 kr.

fria.
9
1
6

50

25

fria

10

fri.

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

556

557

558

559

560

ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå,

eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas..........

Smergel ............................................................................;

Smergelduk; hänföres till Maskiner, Redskap och Verktyg Smink

och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i
taxan ej nämnda, arbetade.

Smör:

naturligt.............................................................................

konstgjord t .......................................................................

Snickarearbeten; se Trävaror.

Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier.

Snören; se Gulddragare- eller Snörmakarearbeten.
lörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,
aiguilletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade:
af hel- eller halfsiden.................................................

561

562

563

564

silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår
..............................................................................

och inlägg.

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och 1<

samt krossadt eller pulverisera^ socker .........

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än n:o 18 af den i

verldshandel!! gällande holländska standard,
hvarå normalprof genom generaltullstyrelsens
försorg hållas vederbörande tullkammare till
hända...........................................................................

b) till färgen mörkare än nämnda standardnummer,

äfven om varan inkommer i upplöst eller flytande
tillstånd ............................................................

sirup och melass..............................: ..J..............................

Anm. Derest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag,

Qvantitet för
tullberäkningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

100 kr.

15 —

fri.

1 kg.

1 kg.

20

20

1 kg.

9

1 kg.

3

1 kg.

33

1 kg.

33

1 kg.

1 kg.

23,5

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

n

N:r.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

565

underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatseu
för hela innehållet. ,

Soda; se Natron, kolsyrad!.

Soja; hänföres till Såser.

Solfjädrar.................................................................................

‘ j l Ci SA S) 3

1 kg.

100 kg.

/, t•

5

7.

566

567

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.
Spadar; se Skyfflar.

Spanmål:
ogalen:

a) råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor

b) hafre och vicker..............................................

i

fria

1

4

25

L.V

568

c) malt, äfven krossadt...............................................

100 kg.
100 kg.

100 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kortlek

50

569

d) andra slag, ej specificerade....................................

1

25

570

malen:

mjöl och gryn, alla slag .............................................

2

50

571

Spanska flugor; hänföras under Apoteksvaror.

Sparris emballagets vifrt inberäknad ........

30

572

Speglar och Spegellampetter.................................................

60

573

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
Spelkort ......................................................................................

10

574

Anm. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakttaga, innan
de till egaren ntlemnas, är särskildt stadgadt.

Spermaceti eller Hvalraf .....................................................

fri

12

4

575

576

Spetsar och blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne ...
andra slag: .........................................................................

1 kg.

1 kg.

100 kr.

577

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg.
Spetsglans; so Antimonium crudum.

Sprutor:

brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör ...............

10

578

andra slag; tullbehandla såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Späck:

af hafsdjur ..........................................................................

frid

t.

andra slag; hänföres till Ister.

72

Riksdagens*Skrifvélse N:o 102.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

1 kg.

_

9

fri.

1 kg.

6

fri

frie

t.

fri

frit

t.

1 kg.

9

1 kg.

1

75

1 kg.

25

1 kg.

1

20

N:r

579

580

581

582

583

584

585

586

587

588

589

Stanniol; se Metaller: Tenn.

Stearin (stearinsyra) ...1..........................................................

Sten, ej specificerad:

oarbetad eller pulveriserad ............................................

arbetad:

polerad .............................................................................

andra slag ......................................................................

Anm. Om en till Sten, arbetad, polerad, lian förlig- vara, i den form
den inkommer, väger per stycke mer än 100 kg., utgår tullen
för den Överskjutande vigten med endast 2 öre per kg.

Stenkol.......................................................................................

Stenkolstjära .......................................................................

Stereotyper; se Clichéer.

Stickmaskiner-, se Symaskiner.

Stjernanis; se Anis.

Stoft, ofärgadt eller färgadt .........................................

Storax; hänföres till Balsam.

Strumpeband; se Hängslen.

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning,
virkning eller knytning tillverkade arbeten,
ej specificerade:

af hel- eller halfsiden.................................................

andra slag .......................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och iulägg.

Strumpstickor.............................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag, askar och fodral.

Struts fjädrar; tullbehandlas såsom Plymer.

Strängar:

af metall, icke öfverspunna; tullbehandlas såsom
Metaller, tråd.

andra slag .........................................................................

Anm. Intet afdrag i vigten eger ruin för askar, pappersomslag
och inlägg.

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

73

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

1 kg.

— |15

1 kg.

— 17

1 kg.

— 123,5

-i—

fria.

1 kg.

— ! o,5

. r— .

fri.

1 kg.''

— 50

100 kr.

io ! —

100 kr.

io i —

1 kg.

— 1 5

1 kg.

— 50

fria.

fria.

N:r.

590

''>91

Stubintvåd och antändningsrör..........................................

Stuckarbeten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad,
arbetad, polerad.

Stål och Stålarbeten; se Metaller: Jern och Stål.
Stålsticksaftryck; se Litografiska arbeten.

Stärkelse] af hvete, potates eller andra vegetabiliska

ämnen ..............jj...............................

Anm. Afdrag i vigten medgifves icke för askar och pappersomslag.

593

594

595

596

597

598

Superfosfat; hänföres till Gödningsämnen.
Svafvel och Svafvelblomma............................

Svamp, sug- eller tvätt-........................................................

Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor och]

Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon.

Symaskiner och Stickmaskiner eller delar deraf, ej spe-j

cificerade ......................................................................;..\

Syring av; se Fingerborgar.

Såll; se Siktar.

599 ''‘.Såpa.................................................................*.....................

600 Såser, kärlens vigt inberäknad ....................................

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.

601 j tydligen brukade och slitna ..........................................

Sängkläder; beläggas med den tullafgift, som är bestämd
för öfvertyget.

Anm. Ingår i sängkläder stoppningsmaterial, som drager högre
tull än öfvertyget, skall tnllafgiften beräknas efter den högre
tullsatsen.

602 j tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna

äro synbart brukade eller, af egarne sjelfva medförda,
pröfvas icke öfverstiga deras personliga

behof ..........................................................................

Ilih. till Riksd. Fint. 1 SO 2. t O Sund. 1 Afd. 1 Hand. 24 Haft.

It)

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 10.2.

i

603

604 I

605

I

606

607

608

600

610

611

612

613

614

Tafvelramar: förtullas lika med det ämne, arbetad!,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag i vigten
för täflan, derå anbragt glas m. in. År tafvelramen
af beskaffenhet att böra förtullas efter värde, tages
dock icke hänsyn till den infattade täflan, derest
denna eljest skulle vara tullpligtig, utan må egaren
densamma tullfritt utbekomma.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificielt tagel samt till stoppningsmaterial
preparerad mossa; tullbehandlas lika
med Gräs, ej specificeradt, färgad!, trensadt eller
upprispadt.

Talg.........................................................................................

Tamarind er...........................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej
nämnda, arbetade.

Tandtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Té ...........................................................................................

Tegel; se Lervaror.

Tenlikor eller Möbelspik ..."....................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.
Tenn; se Metaller.

Tenn- och blyaska ..............................................................

Tennsalter, alla slag ...........................................................

Termometrar; se instrumenter.

Terpentin, nativ eller rå ....................................................

Terpentinolja och Terpentinspiritus ...................................

Terracotta och Terrålith, arbeten deraf; se Lervaror.

Tjära och Tjärbärma .........................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk ............................................. I

arbetad:

cigarrer och cigarretter............................................

andra slag ....................................................................]

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

ningen.

Kronor öre

j

■| :

fri. ''

1 kg.

— 10

;

1 kg.

— :50

1 kg.

— 50

.

fri.

fria.

1 kg.

fri.

— T

fria.

1 kg.

1 1—

1 kg.

1 kg.

4 —

1 20

Riksdagens Skrifvelse AV o 102.

10

N:r.

615

616

617

618
619

621

620

Torfmull och Torfströ.........................................................

Tran, alla slag ....................................................................

Tricot och Trikotage; Mhänföras under Strumpor m. m.
Trippel; hänföres till Jordarter, ej specificerade.
Tryffel; se Svampar, ätbara.

Tråd:

af metall; se Metaller
linne- och hamp-:

oblekt................................................................................

blekt eller färgad ........................................................

bomulls-...............................................................................

af silke, lin eller bomull, öfverspunnen med guld,
silfver eller annan metall; tullbehandlas såsom
Gulddragarearbeten.

Träsnittsaftryck-, se Litografiska arbeten.
Träsnittsstockar; se Clichéer.

Träsprit......................................................................................

Trävaror:

virke, oarbetadt, alla slag .....................................

bjelkar och sparrar, alla slag..............................

bräder och plankor, sågade, alla slag..................

gevärsstocksämnen......................................................

läkter och ribbor, alla slag, samt lister, ej specificerade
..................................................................

lådämnen, sågade, ej specificerade.......................

master, bogspröt, spiror, pumpstockar och år -

a.

b.

c.

d.

e.

f.

g -

ämnen, alla slag

h. stäfver, lagg- och botten-, ej specificerade ......

i. tunnband och bandstakar ......................................

k. ved, alla slag.............................................................

fanérskifvor af 7 mm. tjocklek och derunder, äfvensom
till cigarrlådor ämnade träskifvor inom samma
dimensioner:

622 af furu eller gran ....................................................

623 af annat träslag ......................................................

kg.

kg.

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

_

fria

.

fri

1 kg.

40

1 kg.

60

1 kg.

V

,

40

1 kg.

30

fria.

5

10

7(5

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r. |

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

v

Kronor öre

'' *

Trävaror:

624 tangentskifvor af ebenholz ........................................

625 block och läster till skoarbeten, äfvensom träskor

626 svarfvare- och bildhuggarearbeten, ej specificerade

b •

iT

1 kg.

1 kg.

fria.
— 10

1 ! —

I

627

628

629

630

631

Anm’ 1. Öfvers tiger vigten per stycke 2 kilogram, utgår för Överskjutande
vigten den tull, som för snickarearbeten är bestämd.
Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

tunnbindarearbeten:

af furu eller gran ....................................................... I kg.

af annat träslag ......................................................... 1 kg.

Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och bottenstäfver,
som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kärl
sammansättas.

snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre
bearbetade trävaror, ej specificerade:
af furu eller gran:

utan betsning, målning eller lackering ......... 1 kg.

med betsning, målning eller lackering ...... 1 kg.

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,

ej specificerade träslag, massiva eller dermed
fanerade, äfvensom arbeten, belagda med
massa, utan målning eller annan ytbetäck ning.

........................................................................ 1 kg.

af päron och valnöt, samt af mahogny, jaka-!
randa och andra utländska träslag, massiva
eller dermed fanerade, äfvensom arbeten,
försedda med äkta eller oäkta förgyllning
eller belagda med färgad eller förgyld
massa ................................................................... 1 kg.

Anm. År arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen
efter det slag deribland, som drager högsta tullafgift.

— 1

— . 4

— j 5

— 10

30

Riksdagens Skrifvelse A’;o 102.

77

Qvantitet för

Föreslagen

N:r.

... 1 ; ‘

j ±1■: V ''Afl;

tullberäk-

tullsats.

j

Kronor, öre

''Tvriimmr •

möbler, försedda med stoppning:

utan öfvertyg; förtullas efter ofvanstående bestämmelser
med 20 procents förhöjning,
med öfvertyg; förtullas efter nämuda bestämmelser
med 40 procents förhöjning.

633 Tungspat, äfven malen .......................................

i Tusch; hänföres till Färger, ej specificerade.

Tvål:

634 parfymerad, äfvensom annan tvål i formade hand-!

stycken, kulor, figurer o. s. v....................................|

Anm. Afdrag i vigteu göres ej för askar, burkar, flaskor, papper
och annat dylikt omslag.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

635 andra slag.....U...'' ....A..,:....:-......;..............

636 Tågvirke, nytt.......................................................................

Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor, n .

taxan ej nämnda, arbetade.

Tändstickor, närmaste emballagets vigt Oberäknad: j

637 ; af trä.................................................................................... 1 kg.

638 andra slag....................................................................1 kg.

639 Ulf ofärgad och färgad...................................................

i Ur:

fick-:

med boett af guld ......................••••■............................il stycke

med boett af annat ämne .......................................jl stycke

urverk, lösa ..................................................................1 stycke

boetter, lösa; förtullas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

skeppskronometrar ..................................>........................ 1 stycke

vägg- och studsare- i foder, äfvensom urfoder, lösa:!

af metall, alabaster eller porslin .............................. 1 kg.

af trä eller andra ämnen ......................................... 1 kg.

lod till ur, äfvensom tornur eller delar deraf; förtullas
lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå,

640

641

642

643

644

645

fri |-

50

— 10

— io:

0

20;

fV

l.

50

50

50

BO

78

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

N:r.

Ur:

646 lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsare ur,

äfvensom delar af ur, ej specificerade ...........

Amu. För omslag af papper eller anuat ämne, äfvensom för
askar, hvari vägg- och studsareur inkomma, lemnas ej afdrag
i vigten, ej heller för askar och omslag till urdelar och verk
till vägg- eller studsareur.

Vadd:

med lim eller gummi bestruken:

647 silkes-...............................................................................:

648 andra slag ........................................................................

649 annan, äfven för medicinskt behof beredd ...............

650 Vagnar och Åkdon, ej specificerade, obegagnade och

begagnade, äfvensom Vagnmakare arbeten, ej specificerade
..........................................................................|

| Vagnsmörja; se Maskinsmörja.

651 Valsmassa ................................................................................

652 Vanilj och Vanilin.................................................................

Vantar:

653 hel- eller halfsiden-.......................................................

654 andra slag........................................................................

Amu. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag

och inlägg.

I

öfverkladda med skinn; tullbehandlas såsom Handskar

655 ; Vaselin, emballagets vigt inberäknad ..............................

656 ! Vatten, mineral- ..................................................................

657 I Vattenglas (i vatten lösligt eller upplöst kiselsyradt,

kali eller natron).................................................................

| Vattenmätare; se Gasmätare.

658 Vax, alla slag......................................................................|

| Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till varor, i taxan

ej nämnda, arbetade.

659 Vekar, lump- och ljus- .......................................................j

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar och pappersomslag.

660 Velocipeder eller delar deraf............................................

Qvantitet för
tull beräk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

1 kg.

1

1 kg.

3

,

1 kg.

20

fri

100 kr.

15

1 kg.

20

1 kg.

6

1 kg.

9

1 kg.

1

75

1 kg.

2

fritt

1 kg.

1

1 kg.

15

1 kg.

1

100 kr.

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

70

N:r. |

661

662

663

664

665

666
667

668

669

670

Qvantitet för
tullberäkningen.

! Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner,

Redskap och Verktyg.

Anm. Verktyg, tydligen afsedda till leksaker, tnllbehandlas såsom
Leksaker.

Verlctygslädor:

innehållande verktyg, tydligen afsedda till leksaker;

tullbehandlas såsom Leksaker,
innehållande andra verktyg; tnllbehandlas såsom
Maskiner, Redskap och Verktyg.

Vermiceller; se Maccaroni.

Vin:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre........................................ 1 kg.

på andra kärl:

mousserande ........................................................... 1 liter.

icke mousserande ................................................... 1 liter.

af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör,

Vindruf, torr ......................................................................Ll

Vindrufvor ............................................................................1

Vinsten, rå eller renad; se Kali, surt vinsyrad!.

Vinsyra eller Vinstenssyra .................................................

Visitkort och Adresskort, äfvensom s. k. gratulationskort
samt pappkort- till uppklistring af fotografier,

Föreslagen!

tullsats.

1 kg.

till matsedlar m. m........................................................ 1

Kg -

Anm. 1. Gratulationskort i förening med väf eller försedda med
spetsar, band eller dylikt tullbehandlas såsom Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

I

Vismut; hänföres till Metaller, ej specificerade.

Vitriol, alla slag ..................................................''...............! 100 kr.

Vågar:

kemiska; hänföras till Instrumenter, kemiska,
andra slag; tullbehandlas såsom Slöjdvaror.

Väfunder:

helsiden-, guld- och silfvertyg derunder inbegripnaj 1 kg.
halfsiden............................................................................i 1 kg.

Anm. 1. Ingår i sidenväfnad annat spånadsämne till någon obe-!
tydlig del, skall den dock lörtnllas såsom helsiden. Såsom half -

;

50

50

80

fri —

50

4

— 50

10

8

3

80

Riksdagens Skrifvelse N\o 102.

N:r.

671

672

673 |

674 |

I ''

675 !

!

676

677

678

679

680 I

681 |
682

siden tullbehandlas hvarje annan väfnad, deri silke ingår; sko-;
lande dock afseende icke fästas å silke, som, inspunnet i garn
af annat spånadsämne, ej sammanhängande följer garnets längd.
Anm. 2. Sammet, felb ocli plys tullbehandlas såsom helsiden-:
väfnad, då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar
annat spånadsämne.

ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre
del med lin, bomull eller andra ämnen utom silke:
pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fabriks behof.

....................................................................

mattor, alla slag, samt stampad (icke väfd) filt

andra slag.....................................................

af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetabiliska
spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull
eller jute;

a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas
hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväf),
satin eller atlasväfnad undantagen:

som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar,

äfvensom all segelduk...................................... ...

som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans mer än 25 till och med 35

varp- och inslagstrådar .............................

som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans mer än 35 till och med 50

varp- och inslagstrådar .....................................

som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans mer än 50 varp- och
inslagstrådar..........................................................

b) till a) ej hänförlig mattväfnad..............................

c) till a) ej hänförlig bolstervar- och s. k.

korsettväf .................................................................

d) andra slag .............................................................

bomulls-:

maskinfilt, ändlös för fabriksbehof .........................

segelduk ...................,.....................................................

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor'' öre

1

1 kg.

25

1 kg.

60

1 kg.

i

75

1 kg.

25

1 kg.

45

1 kg.

l

1 kg.

< : j

1

75

1 kg.

40

1 kg.

_

90

1 kg.

1

50

1 kg.

20

1 kg.

20

Riksdagens Skrifvelse J¥:o 102.

81

N:r.

. 1. . . |

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

683

Väfnader:

bomulls-:

mattor............................................ ..............................

1 kg.

40

684

bokbindareclotb, klistrad och pressad eller med en

täckande färg öfverdragen......................................

1 kg.

50

685

ffilb och plys, äfvensom filtar oob parkum

k er

90

686

tyll...........................................................................

1 k£.

2

50

687

andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader,

såsom gaz, stramalj m. fl., äfvensom täta två-

skaftade sådana, som öfverallt eller delvis på

en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla tillsammans

minst 80 varp- och inslagstrådar .......................

1 kg.

1

75

Anm. Med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet

mellan trådarne är minst så stort som tjockleken af eu tråd.

andra slag:

688

oblekta, ofärgade och otryckta.............................

1 kg.

50

689

blekta eller färgade.................................................

1 kg.

90

690

tryckta eller pressade.............................................

1 kg.

1

10

jute-:

691

oblekt och ofärgad säck- eller packväf................

1 kg.

10

692

andra slag .....................................................................

1 kg.

40

Anm. Juteväfuad med blandning till större eller mindre del af

bomull tullbehandlas såsom likartade väfnader af bomull allena.

hår- eller tagel-:

nöthårsfilt:

693

stampad ....................................................................

fn

.

694

väfd......................................................................

1 kg1.

_

25

695

andra slag ......................................................................

1 kg.

60

vattentäta:

696

med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla väf-

nader, sammansatta medelst kautschuk eller

annat ämne...............................................................

1 kg.

1

75

med annan vattentät massa belagda, vaxduk samt

andra lackerade eller fernissade väfnader der-

under inbegripna:

697

mattor.......................................................................

1 kg.

25

Bill. till Rilcsd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 llåft. 11

82

Rikdagens Skrifvelse N:o 1Ö2.

N:r.

j .... ''V,.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

ningen.

Kronorj öre

698

699

700

701

702

703

Väfunder:
vattentäta:

med annan vattentät massa belagda, vaxduk samt
andra lackerade eller fernissade väfnader derunder
inbegripna:

andra slag ...........................................................

elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat
likartad! ämne; tullbehandla lika med Band, andra
slag.

Anm. Vid tullbehandla^ af väfnader göres ej afdrag i vigten
för omslag af papper eller väf kring de särskilda styckena
samt ej heller för askar och inlägg.

Värjor; se Metaller: Jern och Stål.

Väskor; tullbehandla såsom Portföljer.

Växter:

lefvande, alla slag............................................................

Anm. 1. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballage,
såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m.

Anm. 2. Väger eu växt mer än 10 kilogram, skall för den Överskjutande
vigteu tullen beräknas endast efter 3 öre per kilogram.

konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor, konstgjorda.

Zink; se Metaller.

Zinkhvitt;^se Färger och Färgningsämnen.
Ångmaskiner, ej specificerade, och Ångpannor...............

Ägg............................................................................................

Ättika och Ättiksyra alla slag:
på fat:

af till och med tio procents syrehalt.....................

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften
med 1 öre per kilogram.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ............

Öl; hänföres under Maltdrycker.

1 kg.

kg.

100 kr.

kg.

1 kg.

60

10

10
fria.

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

83

Qvantitet för
tullberäk-ningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronorjöre

fri

a.

100 kr.

15

(j.>0

N:r.

704

705

Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i
denna tulltaxa upptagna bestämmelser:

råämnen....................................................i..................

mer eller mindre arbetade...................................

Anm. 1. Till förgylda, forsilfrade eller med annan metall öfver
dragna, äfvensom till emaljerade, glaserade, målade, fernissade
eller lackerade arbeten äro alla sådana att hänföra, som till
någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnda sätt
bearbetade; till polerade arbeten åter sådana, som till en större
eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipningsstreck
derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor in
komma, då dermed synbarligen afses endast varans skydd samt
ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget skall inbegripas
i vigten för tallberäkningen, äro från tullafgift fria.

84

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

TJ nderrättelsev

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ l.

Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes,
och räknas deremot för ett öre hvad af sådant brutet tal stiger
till eller öfver ett hälft.

§ 2.

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås
de, som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning om mått och vigt den 9
oktober 1885 äro föreskrifna.

§ 3-

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke
underkastade andra eller högre afgifter, än om de med svenska fartyg
införas.

§ 4.

Lastpenningar till Kong], Maj:t och kronan utgöras till lika belopp
af svenska ^som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad
efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande
och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår
gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa
umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förvyadt inkommande

85

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del deraf
lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas
lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet;
i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 44 i kongl. förordningen
angående lotsverket den 15 februari 1881, sådant detta lagrum lyder
enligt kongl. kungörelsen den 17 november 1882 rörande ändringar i
vissa delar af1 nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis
på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;

fartyg, som under resa utrikes orter emellan anlöper svensk
hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras
effekter eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;
fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres
för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer
lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter
för besättning, medförde resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och der lossar sin last samt
efter verkstäld reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och
densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning
inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna
bevisligen erfordrats; samt
fartyg, som under resa mellan utrikes orter i svensk hamn
lossar eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets
lastdrägtighet, för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar
skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse
de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste
tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt i tillämpliga delar
jemväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande
af tullpass.

§ 5.

Å inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent
af värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af embal -

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

lagets värde jemte assurans, frakt och annan derå använd kostnad,
intill dess de till lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall,
såvidt ske kan, styrkas af faktura och konnossement. Företes icke
dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är
berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunniga personer låta besigtiga
varan och å aogifningsinlagan anteckna antingen deras godkännande
af det uppgifna värdet eller den tillökning derinom de anse
skäligen höra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter
det af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom
å angifningsinlagan tecknas och varan derefter, så fort sig göra
låter samt sist inom en månad från angifningen, genom tullkammaren
å offentlig auktion försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet,
derest detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men
alltid minst efter denna senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen,
skall behållna auktionssumman godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke
utgöra handelsgods, förfares enligt hvad derom särskilt är eller varder
stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana
ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse
eu eller flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de
till särskilda yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar
förtullade; dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens
företagande och fortgång.

§ 7.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning
och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,
förtullning och utlemnande, äfvensom till förhindrande af införsel
utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller firma
eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., derom länder till
efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder stadgadt.

§ 8.

1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg

87

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

af mer än 40 tons afgiftspligtig drägtighet, vare sig svenskt eller utländskt,
blifvit nybygdt, förbygdt eller repareradt, vare berättigad att
för dervid använda, från utrikes ort införda tullpligtiga materialier och
skeppsförnödenheter, som ej äro hänförliga till husgerådssaker eller
proviantartiklar, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften,
eller i fall, då tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast, på sätt här
nedan sägs, säkerhet för densamma stälts, njuta befrielse från dess
gäldande, under vilkor:

a) att afsigten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas
användning till förberörda ändamål vid deras införsel och
angifning till tullbehandling skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket materialierna och skeppsförnödenheterna
användas, inom två år efter deras införsel till riket styrkes
vara i fullfärdigt skick;

c) att varfvets eller verkstadens innehafvare eller föreståndare,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflemnar en af
honom under edlig förpligtelse afgifven och af tvenne hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten af alla till fartyget använda olika materialier och skeppsförnödenheter,
materialförlusten vid arbetet deri inberäknad, för hvilka
restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jemte under samma
förpligtelse afgifven försäkran, att dessa materialier och förnödenheter
äro af utländskt ursprung, och att full införseltull för dem blifvit behörigen
erlagd, eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma
stäld, samt uppgift om tiden, då de till riket ankommit, och
den lägenhet, med hvilken införseln skett; samt

d) att varfs- eller verkstadsinrrehafvaren är förbunden att underkasta
sig all den kontroll i öfrig!, hvilken generaltullstyrelsen kan
finna skäligt föreskrifva.

Varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd med erläggande
af tullafgiften för materialier och skeppsförnödenheter, som i
detta moment afses, till dess frågan, huru vida befrielse från afgiften
må njutas, blifvit afgjord, kan, efter hos generaltullstyrelsen derom
gjord anhållan, erhålla sådant anstånd, om han för samma afgift ställer
säkerhet, som generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående
tullverkets rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd
med tullafgiftens erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt
för belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 31 tullstadgan
meddelade föreskrifter.

2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt, från utrikes ort

88

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

återvändande fartyg, under resan blifvit försedt, äro icke underkastade
tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram rafnneradt socker, topp-, kandi- och kak-...... 28,2 öre

» 1 dito choklad, alla slag ......................................... 5 b

b 1 dito karameller och andra konfityrer .................... 30 »

b 1 dito bröd ........................................................................... 2,3 b

» 1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter .................... 1 krona — »

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom

i stänger ........ 70 b

malen eller snus .................................................... 48 b

andra slag............................................................. 55 b

b 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull 15 b

b 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af ull ...... 20 b

» 1 dito bomullsväfnad ........................................................... 15 b

b 1 dito linneväfnad............................................................... 20 b

» 1 dito sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjor tor,

kragar, manschetter med flera, under vil -

kor att de icke hufvudsakligen bestå af
lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad
.......................................................... 50 b

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager uppplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid augifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under
edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket. full
införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att
de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt
garn, och, i fråga om sydda bomulls- och linneartiklar, att de
äro inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade

Riksdagens Skrifvelse N:o 102,

89

väfnader; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres;

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet
å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda
ort finnes anstäld, behörigen legaliserad!; dock att, derest utförseln
skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver och vid utförseln
iakttagits den kontroll, som i 42 § tullstadgau för reexportgods finnes
föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten
ej må för restitutionens beviljande erfordras; och

d) att beträffande bröd, det mjöl, för hvilket restitution af tullmedlen
beviljas, bkall vara inom de näst före utförseln förflutna sex
månaderna till riket infördt.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes från stapelstad eller transito med jernväg öfver
Norge till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnader restitutionsvis
af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten
1 upptagna bestämmelser jemte de vilkor och kontroller i fråga om
varuemballagets transitoförsändning öfver Norge, generaltullst}u-elsen i
öfrigt bestämmer; skolande dock den försäkran om varans ursprung,
som det enligt punkten 1 b åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan,
i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren af den
vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla,
att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full
införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vigt; vederbörande
tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning dertill
förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vigt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen
lemna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll,
kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet
fråh utlandet införd omalen spanmål af samma slag, hvarvid iakttages,
att 100 kilogram hvete anses lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram
råg eller korn 66f kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn
(i64 kilogram gryn, samt i öfrigt under vilkor:

a) att afsigteu att af den införda spanmålen förmala mjöl eller
Bill. till Riksd. Vrot. 1892. 10 Sami. 1 Åfd. I Hand, 24 Haft. 12

90

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang
med spanmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af
qvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln
af den förmalna spanmålen ega rum vid en och samma tullplats, från
hvilken, derest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och
utförseln jemte här nedan otnförmälda intyg skola insändas till den
hufvudtulikammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på en gångutföras;
skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpligtelse afgifna och af två vittnen till rigtigheten bestyrkta
försäkran derom, att den till utförsel angifna varan är exportörens
egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet
i öfrigt;

c) att den omalna spanmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån utförseln
sker, skall, efter varans undersökning och nettovigtens utrönande
samt säckarnes tullplombering och bevakning under transporten till
och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation
jemte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens
utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt
beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spanmål för förmalning
till export, föra ett afräknjngsdiarium för in- och utförseln, till
hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
ega att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen stäld, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning derom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels vederbörligt bevis, att sökanden
sjelf idkar qvarnrörelse, dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium
och dels qvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som
belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spanmålsqvantiteter.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel
till Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, karameller,
(sockertillverkningar, hufvudsakligen bestående af brändt eller kokadt
socker), arbetad tobak, finsiktadt mjöl och gryn af spanmål samt bröd.
För dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike,

91

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande för landväga
utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti
nådiga förordningen af den 12 juli 1860 angående varuförseln landvägen
mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning
får ega rum, stäld förpassning, hvilken skall godset under
transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran af
tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b eller, beträffande mjöl och
gryn, i punkten 3 b är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten
skall styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering
samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen
öfverensstämmande.

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke tullpligtigt
utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller
ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan
produkt, än förut i denna paragraf sagdt är, må, så vidt generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, vid införseln
erlagd tullafgift kunna återfås under iakttagande af följande vilkor:

a) att den, som vill af sådan förmån komma i åtnjutande, skall
derom hos generaltullstyrelsen göra skriftlig anmälan med uppgift om
den varas beskaffenhet, som för vidare bearbetning skall till riket införas,
samt om bearbetningens art äfvensom om den tullkammare, vid
hvilken införseln skall ske; hvarefter generaltullstyrelsen bestämmer
så väl den grund, efter hvilken restitution må åtnjutas, dervid hänsyn
jemväl må tagas till vid exportvaras framställning oundviklig råämnesförlust,
som ock den minsta qvantitet, hvilken får till utförsel angifvas;

b) att i hvarje förtullningsinlaga afsigten med införseln angifves;

c) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt rum,
så vida icke generaltullstyrelsen i särskilt fall annorlunda medgifvit;

d) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpligtelse afgifna och af två trovärdige män till
rigtigheten bestyrkta försäkran, att exportvaran blifvit inom landet tillverkad,
och att till dess framställning användts en viss uppgifven mängd
af för sådant ändamål från utlandet af tillverkaren införda, anmälda
och förtullade varor;

92

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

e) att de, i enlighet med hvad ofvan föreskrifvits, vid utförseln
lemnade uppgifter, så vidt möjligt är, af tullförvaltningen kontrolleras,
för hvilket ändamål tullförvaltuingen eger, om 6å anses nödigt, låta
tekniskt undersöka varan;

f) att utförseln verificeras på sätt förut i denna paragraf sagdt är;

g) att återutförseln eger rum och restitutionen sökes inom ett år
från varans införsel, skolande restitutionsansökningen innehålla uppgift
om tiden då råvaran blifvit införd, och lägenheten, med hvilken införseln
skett; samt

h) att varuegaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter,
hvilka generaltullstyrelsen må ega meddela till förekommande
af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån, samt godtgör alla de i
och för restitutionsförmånens åtnjutande uppkommande kostnader.

Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under
tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad fabrik,
må restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den myckenhet
förädladt bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen styrkes
hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet bränvin,
hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva genom
förädling gått förlorad, dock icke för denna förlust i något fall med
mer än en procent af den utförda myckenheten normalliter.

6. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna paragraf lemnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan generaltullstyrelsen förvägra honom
rätt att vidare erhålla sådan restitution.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt,
å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd
och beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda
förordning bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof
till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra
utgifter i lossningsorten.

Till provision må under sådana vilkor jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter vin, bränvin, kaffe och té, nemligen: för fartyg, kommande
frän Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs
och Bohus län från Nordsjöorter samt Holland, England och franska
Ve ster sjöhamnar, C liter vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1

93

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

hektogram té, räknadt på hvarje person af besättningens och passagerarnes
antal; samt för fartyg, kommande från orter utom Östersjön,
med undantag af nyssnämnda fart till Halland och Bohus län, 9 liter
vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kaffe och 2 hektogram té, på enahanda
sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin
icke mot hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej
får för sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att,
hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda
bestämda förråd, i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart
å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År från
utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt att
omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid
sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin,
kaffe och té i större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara
berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter
det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och
tjenligt rum ombord å fartyget Förvaras, till dess skepparen åter afsegla^
då den kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods
tinnes föreskrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott, under
sådant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen
till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof
utlemuas, hvarvid motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel
uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar än här ofvan nämnda må likaledes under
iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande
i svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas,
med fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset med fartyget
bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten,
liksom utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada,
må ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill
detsamma disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke
kunna draga den i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till
upplysning om förhållandet afgifvit. sjöförklaring, äska laga besigtning
Bih. till Riksd. Prot. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band 24 Höft. 13

94

Riksdagens Skrifvelse N:o 102.

å godset, hvilken då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige
och ojäfvige män verkställas i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare,
som eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för
bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock,
derest godset är emot sjöskada försäkradt, assuradörernas ombud, om
sådant i orten finnes att tillgå, genom magistratens försorg bevisligen
kallas till besigtningsförrättningen, likväl utan att denna genom ombudets
frånvaro må uppehållas. Befinnes godset hafva under transporten undergått
förskämning, skola besigtningsmännen ej allenast härom utfärda
intyg, utan jemväl efter granskning af behöriga lasthandlingar attestera
värdet af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning
emot förrättningen icke förekommer, antecknar tullkammareföreståndaren
sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som icke edsvurne besigtningsmän
äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa. Tullkammaren
försäljer sedermera, efter föregången kungörelse, på öppen auktion i
behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att
godset såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt försäljes, införseltullen
för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter
faststäld tullprocent å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen
minskas i samma mån, som auktionspriset understiger det
vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande
behållna auktionssumman att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren
tillställas. Försummar godsegaren fullgörandet af bevisningen
om varans förskämning utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid,
hvarinom angifningsinlagan, jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till
tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifternas fulla erläggande,
derest han icke genom skriftlig anmälan hos tullkammaren inom samma
tid afstår sin rätt till den skadade varan, som då medelst offentligt
utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade,
utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas är i kap. 5 af tullstadgan
förordnadt.

§ 12-

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden
länder till efterrättelse hvad derom är eller varder stadgadt.

STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

Tillbaka till dokumentetTill toppen