Biksdagens skrivelse Nr 292 (Riksdagsskrivelse 1913:292)

Biksdagens skrivelse Nr 292.

Nr 292.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 1 juni 1913.
» » »i Andra kammaren den 1 juni 1913.

Biksdagens skrivelse till Konungen angående leräkning av bevillningarna
för år 1914.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 64.)

Till Konungen.

Vid behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts den 14 januari 1913
till Riksdagen avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behov har i avseende å beräkningen av statsverkets inkomster för den
tid, nästa statsreglering omfattar, eller år 1914 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen funnit de under rubriken A. Egentliga
statsinkomster, I. Skatter, upptagna bevillningarna böra beräknas till
168,800,000 kronor, varjämte Riksdagen beräknat överskottet å de under
B. Inkomster av statens produktiva fonder, I. Statens affärsverksamhet,
upptagna postmedlen till 3,000,000 kronor.

Med avseende å de särskilda bevillningarnas belopp får Riksdagen
anföra följande:

Inkomst- och förmögenhetsskatten. I skrivelse den 13 december
1912 med inkomstberäkning för år 1914, vilken skrivelse finnes bilagd
förberörda proposition angående statsverkets tillstånd och behov, har
statskontoret rörande inkomst- och förmögenhetsskatten anfört följande:

»År 1911, som är det första år, under vilket de nya skattelagarna
Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 14 sand. 90 höft. (Nr 292.) 1

Riksdagens skrivelse Nr 292.

av deri 28 oktober 1910 tillämpats, tillfördes statsregleringen från denna
skattetitel ett nettobelopp av 32,859,587 kronor 60 öre. Enligt från
Eders Knngl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter har skatten
''för innevarande år uttaxerats med 35,772,426 kronor 1 öre. Avkortningarna
torde, att döma efter erfarenheten från år 1911, kunna beräknas
uppgå till ungefär 561,000 kronor. Det belopp, som för riksstatsutgifternas
bestridande kan påräknas, uppgår således till något över

35,000,000 kronor.

Med avseende härå och då denna inkomsttitel mera än andra är
av natur att påverkas av de uppåtgående konjunkturer, med vilka man
torde hava att räkna även för år 1913, vilket års förhållanden väsentligen
ligga till grund för 1914 års taxering, anser statskontoret, att man utan
åsidosättande av nödig försiktighet kan i riksstaten för 1914 upptaga
inkomst- och förmögenhetsskatten med ett till 36,000,000 kronor
förhöjt belopp.»

Enligt ett vid propositionen angående statsverkets tillstånd och
behov fogat statsrådsprotokoll över iinansärenden för den 14 januari
1913 har chefen för finansdepartementet rörande denna inkomsttitel förklarat,
att han ansåge en höjning av densamma med 2,000,000 kronor
kunna ritan risk ifrågasättas, och till stöd härför anfört följande.

»Denna inkomsttitels avkastning är ju av beskaffenhet att automatiskt
stiga med landets ekonomiska utveckling och ökade välstånd.
Alldeles oavsett rådande högkonjunktur torde man således kunna räkna
med en stadigvarande höjning av densamma. Men härtill kommer
ännu en faktor, som vid denna inkomsttitels bestämmande icke bör
lämnas obeaktad. Det är nämligen att antaga, att, i den mån allmänhetens
förtrogenhet med den nya inkomst- och förmögenhetsskattelagstiftningen
ökas, deklarationerna skola i vidgad utsträckning bliva ett
uttryck för skattedragarnas verkliga skatteplikt. Att eu sådan utveckling
i stort sett kommer att verka förhöjning i skattebeloppen, synes
vara sannolikt, Naturligt är ock, att taxeringsmyndigheternas ökade
erfarenhet vid tillämpningen av den nya skattelagstiftningen skall verka
i samma riktning.

Statskontoret har vid beräkningen av förevarande inkomsttitel för
år 1914 utgått från det år 1912 uttaxerade beloppet med frånräknande
av en viss summa för avkortningar — något över 35,000,000 kronor
— och därvid räknat med en förhöjning av icke fullt en miljon kronor.
Det sålunda för år 1914 beräknade beloppet av 36,000,000 kronor torde
med säkerhet vara för lågt, Då skattesumman från år 1911 till år
1912 stigit med omkring 2 V2 miljoner kronor, torde man icke träda

Riksdagens skrivelse Nr 292.

försiktigheten för nära, om man beräknar inkomst- och förmögenhetsskatten
för år 1914 till 38,000,000 kronor.»

Med detta belopp har ock denna inkomsttitel upptagits i Eders
Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1914.

Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har alltså
beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1914 till 38,000,000
kronor.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst. I ovan omförmälda
underdåniga skrivelse har statskontoret anfört, att denna bevillning, enligt
från Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande inkomna uppgifter, i taxeringslängderna
för år 19i2 debiterats med 1,547,790 kronor 92 öre, av vilket
belopp omkring 90,000 kronor syntes komma att avkortas. Vid sådant
förhållande har statskontoret hemställt, att titeln i 1914 års riksstat
måtte upptagas med 1,450,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel blivit upptagen
i Eders Kungl. Maj:ts förslag till 1914 års riksstat.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot den verkställda beräkningen,
har upptagit bevillningen av fast egendom samt av inkomst
för år 1914 till 1,450,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. I förenämnda
underdåniga skrivelse har statskontoret beträffande denna inkomsttitel
anfört följande:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt
nådiga förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande
och handelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom
hit även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på
allmänningar.

De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under ovanstående
titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats med:

	1909	1910	1911
För rättighet till skogsfång och
kolningsfrihet på allmänningar .	1,439	34	1,439	34	1,439	34
Av vissa handlande och handels-
expediter..............	262,756	76	257,250	—	261,200	—
För vissa offentliga föreställningar	48,037	46	76,332	03	70,055	90
Summa	312,233	56	335,021	37	332,695	24

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Ovanstående nådiga förordning den 23 oktober 1908 avser att
genomföra en förhöjd och mera effektiv beskattning av de utlänningar,
vilka här i landet giva eller biträda vid konserter samt dramatiska eller
andra föreställningar, och räkenskaperna för senaste treårsperioden utvisa,
att den med de nya bestämmelserna avsedda verkan uppnåtts. Då
emellertid skattebeloppet för år 1911 visar någon nedgång, torde försiktigheten
kräva, att inkomsttiteln i 1914 års riksstat icke upptages till
högre belopp än för år 1913 eller 300,000 kronor.»

I sitt anförande till ovan åberopade statsrådsprotokoll över finansärenden
har chefen för finansdepartementet uttalat, att vad anginge
inkomsttiteln bevillning för särskilda förmåner och rättigheter visserligen
kunde med hänsyn till de belopp, med vilka inkomsterna under densamma
influtit, ifrågasättas någon förhöjning. Då emellertid departementschefen
hade för avsikt att föreslå framläggande av proposition till innevarande
års Riksdag om viss ändring i förordningen angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, och denna ändring
åtminstone i någon män kunde verka sänkande på ifrågavarande bevillning,
hade han icke ansett sig böra föreslå någon ändring i vad statskontoret
härutinnan föreslagit, i följd varav förevarande inkomsttitel
upptagits med samma belopp som i 1913 års riksstat.

Under erinran att den sålunda av departementschefen bebådade
propositionen sedermera framlagts och numera av Riksdagen bifallits,
får Riksdagen, som inhämtat, att ifrågavarande inkomst, enligt i statskontoret
gjord approximativ beräkning, influtit med 332,247 kronor
under år 1912, tillkännagiva, att Riksdagen icke har något att anmärka
mot dess upptagande i 1914 års stat med 300,000 kronor.

Riksdagen har alltså beräknat bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter för år 1914 till 300,000 kronor.

Stämpelmedlen, inberäknat vad som från och med innevarande år
benämnes arvsskatt, utgjorde

år 1907......................................................................... kronor 11,707,520

» 1908.............................................................................. » 13,569,483

» 1909............................................................................. » 11,696,288

» 1910............................ » 15,567,026

» 1911.............................................................................. » 17,763,683

eller i medeltal för dessa fem år.............................. » 14,060,800

samt år 1912.................................................................. » 16,943,795: —

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1908—
1911 å beloppet av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar,
har detta belopp utgjort:

Riksdagens skrivelse Nr 292.

	1908	1909	1910	1911
Handlingar till lagfarts-
protokoll ..................	3,486,794	30	3,414,602	10	3,751,348	-	3,386,545	50
Handlingar till inteck-
ningsprotokoll............	905,503	14	644,382	05	750,212	50	652,979	60
Handlingar till äkten-
skapsförordsprotokol 1	6,600	—	7,895	—	8,415	—	8,765	—
Handlingar till boupp-
teckningsprotokoll:
Bouppteckningar .........	3,124,416	70	3,253,393	35	4,322,384	80	7,053,943	10
Testamenten, till vilka
hänsyn ej tagits vid bo-
uppteckningens stäm-
pelbeläggning............	387	05	135	—	1,197	—	1,520	SO
Morgongåvobrev .........	—	—	1	50	52	—	47	75
Avhandlingar om lösöre-
köp ........................	13,760	70	16,548	60	13,945	20	13,895	50
Summa kronor	7,537,46118 917,336,957	60 (8,847,554	50	11,117,697 25

Stämpelavgiften för spelkort, som utgör 50 öre för varje kortlek,
har inbragt

år 1908 ................................................................................ kronor 152,063: —

» 1909 ............................................................................... » 159,810: 50

» 1910 ................................................................................ » 169,551: —

» 1911 ........................................-..................................... » 171,102: —

» 1912 ................................................................................ » 172,078: —

Med avseende å inkomsttiteln stämpelmedel har statskontoret i sin
förenämnda skrivelse anfört, bland annat, följande:

»Såsom statskontoret i sin underdåniga skrivelse den 13 december
1911 med inkomstberäkning för år 1913 framhållit, hava efter år 1906
ändringar beslutats i stämpelbeskattningen, vilka beräknats skola medföra
ökning i den årliga stämpeluppbörden, uppgående till

från och med den 1 jan. 1909............................................ kr. 500,000: —

» » » »1 » 1910 ytterligare........................ » 1,800,000: —

» » » » 1 maj » » 2,700,000: —

tillsammans kr. 5,000,000

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Antages det finansiella utbytet av de nya stämpelskatterna hava
motsvarat de vid deras införande gjorda beräkningarna, befinnas de med
varandra jämförliga belopp, varmed denna skatt på grund av äldre
bestämmelser — och således utan hänsyn till nyss angivna poster å
tillsammans 5,000,000 kronor — influtit, vara

år 1907
» 1908
» 1909
» 1910
» 1911

kronor 11,707,520: —
» 13,569,483: —

» 11,196,288: —

» 11,767,026: —

» 12,763,683: —

Bortser man från år 1908, då undantagsförhållanden i viss mån voro
rådande1), visar sig först år 1911 någon stegring utöver 1907 års inkomst.
Då emellertid innevarande år åter synes komma att förete nedgång, torde
man för år 1914 böra beräkna något lägre uppbörd än den, som 1911
års räkenskaper utvisa. Statskontoret anser, att därvid ett belopp av

17,250,000 kronor kan komma i fråga, varvid dock bör anmärkas, att
statskontoret vid sina beräkningar icke kunnat taga hänsyn till nu föreliggande
förslag till ändring av gällande stämpellagstiftning.

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 13 januari 1911
av statsregleringen för år 1912 yttrade statsrådet och chefen för finansdepartementet
beträffande den i riksstaten upptagna inkomsttiteln stämpelmedel,
att densamma lämpligen borde uppdelas i tvenne nya titlar,
arvsskatt och övriga stämpelmedel. En sådan anordning syntes i viss
mån betingad redan av de nya bestämmelser rörande arvsskatten, som
antagits av 1910 års Riksdag. Ån mera naturligt bleve det att så ordna
denna angelägenhet, därest Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle
godkänna det förslag till förordning om arvsskatt och skatt å gåva, som
avgivits av därtill särskilt utsedda kommitterade.

Vid behandlingen av denna inkomsttitel anförde bevillningsutskottet,
att det av departementschefen förebådade förslaget till särskild förordning
om arvsskatt och skatt å gåva icke till 1911 års Riksdag ingivits. De
av 1910 års Riksdag antagna nya bestämmelserna rörande arvsskatten
utgjorde emellertid, enligt utskottets mening, tillräckligt skäl för att uppföra
arvsskatt under särskild titel.

Denna titel blev även i riksstaten uppförd med ett belopp av

6,000,000 kronor.

Enligt förenämnda, av särskilt utsedda kommitterade uppgjorda
förslag till förordning om arvsskatt och skatt för gåva — vilket dock

’) Se statskontorets underdåniga skrivelse den 13 december 1911.

Riksdagens skrivelse Nr 292.

ännu icke blivit av Riksdagen behandlat — skulle till arvsskatt och
skatt för gåva huvudsakligen hänföras de stämpelbelopp, som inflyta
genom stämpelbeläggning av de i ovan anförda, i finansdepartementet
utarbetade uppgifter till belopp för år 1911 av kronor 7,053,943: lo och
kronor 1,520: so upptagna kategorierna ''Bouppteckningar och ''Testamenten,
till vilka hänsyn ej tagits vid bouppteckningens stämpelbeläggning’
; men hit hör även en del av stämpeluppbörden för ''Handlingar till
lagfartsprotokoll’.

I underdånig skrivelse den 25 januari 1912 angående arvsskatten
för år 1912 och följande år föreslog statskontoret vissa åtgärder i fråga
om arvsskatteuppbörden för innevarande år och anförde därefter följande:

''Beträffande tiden efter detta år måste--— om icke den siffra,

som i rikshuvudboken angiver det belopp, varmed varje inkomsttitel
influtit, skall för arvsskatten få en helt annan karaktär — statistisk i
stället för räkenskapsmässig — än för alla övriga i rikshuvudboken upptagna
inkomsttitlar, arvsskattens uppförande i riksstaten såsom särskild
inkomsttitel oundgängligen hava till följd, att för dess uppbörd särskilda
stämplar anskaffas. Detta innebär emellertid icke blott direkta kostnader
för statsverket. Det medför även ökat besvär för stämpelförsäljarna,
d. v. s. i detta fäll domarna, vilka dessutom måste öka sitt lager av
stämplar och till följd därav även den borgen de för detta lager ställa.
För statskontorets stämpel expedition ökas givetvis arbetet, då ett nytt
slag av stämplar med 36 olika valörer tillkommer. En ökning av personalen
blir nödvändig, och såväl till följd därav som för beredande
av plats för ett större lager stämplar måste, då utrymmet redan nu
är ytterst knappt, stämpelexpeditionens lokalfråga tagas i förnyat övervägande.
Lösningen av denna fråga försvåras därav, att inom den av
statskontoret disponerade våning icke finnes tillfälle till utvidgning.

De svårigheter, som äro förenade med arvsskattens upptagande

såsom särskild inkomsttitel i riksstaten, påpekades i statskontorets---

underdåniga utlåtande den 13 november 1894 ''(angående ifrågasatt upptagande
i riksstaten av arvsskatten såsom särskild inkomsttitel)’. I enlighet
med vad statskontoret i nämnda utlåtande föreslog fann även Eders
Kungl. Maj:t Riksdagens då gjorda framställning i fråga om arvsskattens
upptagande såsom särskild inkomsttitel i riksstaten icke till annan åtgärd
föranleda än att vissa — — — ändringar vidtogos med avseende på
,den statistik, som utarbetas inom finansdepartementet. Måhända skulle,
därest Eders Kungl. Maj:t täckes finna, att de med nya stämplars
anskaffande förenade svårigheterna åtminstone icke blivit mindre sedan
år 1894, även nu samma statistik kunna anses lämna tillräcklig upp -

Riksdagens skrivelse Nr 292.

lysning, sedan den undergått den modifikation, som må krävas med
hänsyn till den betydelse, som kan komma att inläggas i begreppet och
ordet ''arvsskatt''. Alla svårigheter kunde då hävas därigenom, att i

riksstaten för kommande år de två titlarna:

''Arvsskatt, bevillning....................................................... 6,000,000: —

Övriga stämpelmedel, bevillning................................... 11,000,000:—’

ersattes med en enda titel:

''Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt

6,000,000 kronor) ......................................................... 17,000,000: —’

Såsom i det föregående anförts, synes totalbeloppet av stämpelmedlen
kunna böjas till 17,250,000 kronor, varjämte på grund av den
i finansdepartementet utarbetade statistiken för år 1911 det för arvsskatten
beräknade beloppet torde böra angivas till 7,000,000 kronor.
Då i övrigt statskontoret vidhåller den uppfattning, som uttalats i dess
ovan anförda underdåniga skrivelse den 25 januari 1912, vilken ännu
är på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende, hemställer statskontoret,
att i riksstaten för år 1914 må i stället för de två titlarna arvsskatt
och övriga stämpelmedel upptagas: Stämpelmedel, bevillning (därav
beräknad arvsskatt 7,000,000 kronor) 17,250,000 kronor.»

I sitt förberörda anförande till statsrådsprotokollet bar chefen för
finansdepartementet i detta ämne yttrat, bland annat, att, då det med
uppdelningen av den tidigare inkomsttiteln stämpelmedel avsedda syftet
helt kunde vinnas genom en sådan anordning, som statskontoret föreslagit,
ämbetsverkets framställning i denna del av honom förordades.

Statskontorets beräkning av stämpelmedlen och den del av desamma,
som skulle belöpa sig på arvsskatten, föranledde icke annan
erinran från departementschefens sida, än att beräkningen måhända vore
något försiktigare, än omständigheterna nödvändigt krävde; och har
ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten upptagits med det av statskontoret
föreslagna beloppet.

Med avseende å förevarande inkomsttitel får Riksdagen erinra om,
att Riksdagen innevarande år beslutat viss höjning av stämpeln vid köp
och byte av aktier och banklotter. Denna böjning har visserligen beräknats
föranleda en inkomstökning av omkring 500,000 kronor, men
Riksdagen bar dock icke velat böja förevarande inkomsttitel med hela
detta belopp, utan ansett försiktigheten bjuda, att ökningen beräknas till
allenast 300,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Riksdagen, som i övrigt ej haft något att erinra mot den av Eders
Knngl. Magt föreslagna beräkningen av denna titel, har alltså upptagit
stämpelmedlen (därav beräknad arvsskatt 7.000,000 kronor) för år 1914
till 17,550,000 kronor.

Tullmedlen, för år 1913 beräknade till 62,000,000 kronor, hava

enligt räkenskaperna influtit med

år 1909 ......... kronor 58,495,400: —

» 1910 .......................................................................... » 60,867,455: —

» 1911 .......................................................................... » 60,547,265: —

eller i medeltal för dessa tre år.............................. » 59,970,040: —

samt år 1912................................................................. » 65,969,496: —

I ovan omförmälda skrivelse har statskontoret angående tulluppbörden
anfört, bland annat, följande:

»För januari—november innevarande år hava, enligt meddelanden
från generaltullstyrelsen, de debiterade tullmedlen utgjort 60,143,975
kronor 86 öre; och skulle, därest uppbörden för innevarande månad
bleve lika med den för december månad nästlidet år eller 4,788,772
kronor 13 öre, för år 1912 uppgå till 64,932,747 kronor 99 öre.

Tulluppbörden utgjorde	År 1911	År 1912	Minskning	Ökning
Under	januari.........	4,042,827	6S	3,793,246 30	249,581	38
	februari ......	4,287,028	84-	4,040,133	62	246,895	2 2	_	—
>	mars............	5,325,431	45	4,955,309	58	370,121	87		—
>	april............	4,928,510	30	5,006,725	18	—	—	78,214	88
>	maj ............	5,398,131	53	5,559,960	32	—	—	161,828	79
2>	juni ............	4,585,560	13	4,733,782	52	—	—	148,222	39
»	juli...............	4,742,624	47	4,852,212	3 2	—	—	109,587	85
»	augusti.........	5,401,162	42	5,877,425	53	—	—	476,263	11
$	september ...	5,812,099	41	6,606,161	5 4	—	—	794,062	13
»	oktober.........	5,956,332	46	7,282,419	35	—	—	1,326,086	89
»	november......	6,511,747	14	7,436,599	60	—	—	924,852	46
	december......	4,788,772	13	—		-	—	—	—

Av ovanstående tabell inhämtas, att visserligen tulluppbörden under
innevarande års tre första månader företett en minskning i jämförelse
med motsvarande månader nästföregående år, men att under årets övriga
Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 14 samt. 90 käft. (Nr 292.) 2

Riksdagens skrivelse Nr 292.

månader i samma uppbörd uppstått en avsevärd ökning, varigenom tulluppbörden
för hela året visar en väsentligt högre slutsiffra än under
år 1911.

Statskontoret anser sig fördenskull kunna hemställa, att tullmedlen
i 1914 års riksstat upptagas med ett till 63,000,000 kronor förhöjt
belopp.»

Enligt förberörda statsrådsprotokoll över finansärenden har chefen
för finansdepartementet vid detta ärendes föredragning inför Eders Kungl.
Maj:t anfört följande:

»Då statskontoret upptagit tullmedlen till 63,000,000 kronor, har
ämbetsverket utgått från det antagandet, att tulluppbörden för år 1912
skulle uppgå till inemot 65,000,000 kronor. Nu har den emellertid enligt
mig lämnade uppgifter från general tullstyrelsen i verkligheten utgjort
66,002,543 kronor 67 öre eller i runt tal 66,000,000 kronor.

Vid uppgörande av statsregleringarna för åren 1912 och 1913
hava tullmedlen upptagits till ungefärligen det belopp, till vilket tulluppbörden
i verkligheten uppgått respektive åren 1910 och 1911. Nämnda
två år uppgingo de debiterade tullmedlen till i runt tal respektive

61.650.000 och 61,775,000 kronor. För såväl år 1912 som år 1913
upptogos tullmedlen å riksstaten med ett belopp av 62,000,000.

Med samma beräkningsgrund, som vid sagda tillfällen kom till
tillämpning, skulle under i övrigt lika förutsättningar tullmedlen kunna
beräknas för år 1914 till minst 66,000,000.

Då stegringen å inkomsttiteln i fråga emellertid under år 1912
varit osedvanligt stor, synes mig försiktigheten bjuda att räkna med
möjligheten, att tullmedlen icke skola bibehålla sig vid förevarande höga
belopp. En reduktion med 1,000,000 kronor torde vara påkallad av nu
berörda hänsyn.

Emellertid ifrågasätter jag en ytterligare minskning i detta belopp
av 65,000,000 kronor, som med nu angivna beräkning skulle bliva tullmedlens
slutsumma, i det jag upptager lastpenningarna, som hittills
ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel på riksstaten.

Lastpenningarna utgjorde under år 1911 705,975 kronor och torde
för år 1914 kunna lämpligen beräknas till 700,000 kronor.

Vid sådant förhållande upptar jag i mitt förslag tullmedlen till

64.300.000 kronor.»

Riksdagen får med avseende å denna inkomsttitel erinra om, att
Riksdagen innevarande år beslutat, att oskalat ris skall vara tullfritt.
Då berörda beslut beräknats medföra en minskning av statsverkets in -

Riksdagens skrivelse Nr 292.

komster med inemot 500,000 kronor, har Riksdagen ansett detta beslut
böra föranleda en sänkning av den av Eders Kungl. Maj:t gjorda beräkningen
av ifrågavarande inkomsttitel. Åven om man bortser från
den av Riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutade
nedsättningen av sirapstullen, vilken nedsättning lär hava av departementschefen
förutsatts vid beräkningen av ifrågavarande inkomsttitels
belopp, har dock Riksdagen ansett, att ytterligare någon jämkning nedåt
i det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet kan vara av omständigheterna
påkallad och föreslår därför en sänkning med sammanlagt

1,300,000 kronor. Riksdagen har alltså beräknat tullmedlen för år 1914
till 63,000,000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut
åberopade skrivelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda
år utgjort:

år 1907 ..............................................

» 1908 ..............................................

» 1909 ..............................................

» 1910 ..............................................

» 1911 ..............................................

eller i medeltal för dessa fem år

liter 41,316,201
» 40,519,377

» 40,355,244

» 39,221,751

» 36,797,482

» 39,642,011

Medeltalet för femårsperioden 1906—1910 utgjorde 40,247,002 liter.

Enligt vad från kontrollstyrelsen inhämtats, har tillverkningen
under år 1912 uppgått till 42,750,297 liter och under de fyra första
månaderna av år 1913 till 19,537,418 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrivelse följande översikt över femårsperioden 1907—1911:

		Restitution för
	Influten			Statsverket
	skatt	denaturerat	för högt	behållet
		brännvin	erlagd skatt
år 1907 ...............	26,575,367	2,770,178	13,309	23,791,880
» 1908 ................	24,458,555	3,078,698	18,242	21,361,615
» 1909 ...............	22,486,704	3,317,840	5,844	19,163,020
> 1910 ...............	24,413,892	2,770,082	11,307	21,632,503
» 1911 ...............	24,410,473	2,548,402	5,875	21,856,196

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Enligt inhämtade upplysningar belöpte sig skatten under år 1912
till 24,144,178 kronor och utgick undersamma år restitution av tillverkningsavgift
för denaturerat brännvin med 1,556,056 kronor, i följd varav
statsverkets behållna inkomst av denna skattetitel — frånsett nu ej känd
restitution av för högt erlagd skatt — under år 1912 utgjorde 22,588,122
kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1909—1911
uppgått till 20,883,906 kronor.

I sin meromnämnda skrivelse med inkomstberäkning för år 1914
har statskontoret erinrat, hurusom bevillningsutskottet vid 1912 års
Riksdag med hänsyn till den nedåtgående tendens, som under de senare
åren otvetydigt karakteriserat denna inkomsttitel, funnit försiktigheten
kräva, att någon, om ock obetydlig jämkning nedåt vidtoges i den av
Eders Kungl. Maj:t då följda beräkningen, och fördenskull hemställt, att
brännvinstillverkningsskatten måtte för år 1913 beräknas till kronor

21,300,000.

Då ovan anförda sifferuppgifter för innevarande år icke syntes
giva anledning till nedsättning i beräkningen av denna inkomsttitel,
har statskontoret föreslagit, att denna skattetitel måtte för år 1914 upptagas
till oförändrat belopp 21,300,000 kronor.

Med detta belopp har ock ifrågavarande inkomsttitel av Eders
Kungl. Maj:t upptagits i förslaget till riksstat för år 1914. Riksdagen,
som icke haft något att därvid erinra, har beräknat brännvinstillverkningsskatten
för år 1914 till 21,300,000 kronor.

Sockerskatten. I sin ovan omförmälda skrivelse har statskontoret
angående sockerskatten anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima Riksdag antagna beskattning av
socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom
riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk
erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket
infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års Riksdag
höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år
1912 till 15 V2 öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga sockerkonsumtionen
i riket:

år 1901—1902.
)) 1902—1903
» 1903—1904

råsocker 106,004 ton
)) 107,681 »

» 110,824 »

Riksdagens skrivelse Nr 292.

år 1904—1905 .
» 1905—1906 .

råsocker 108,530 ton.

» 118,494 »

)) 1907

d 1908

» 1909

» 1910

1911

• ■■t.....

raffinad 117,525 »

» 116,686 »

))• 99,726 »

» 116,826 »

» 124,592 »

Skatten, som i 1911 och 1912 års riksstater uppfördes med ett
belopp av 19,000,000 kronor, upptogs, efter beräkning av samma sockerkonsumtion
som under år 1911, på grund av den höjda skattesatsen i
1913 års riksstat till 20,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till fritt bruk utlämnats
116,173,539 kilogram. Om under innevarande månad utlämnas
lika mycket som under december månad nästlidet år eller 7,672,985
kilogram, skulle sammanlagda kvantiteten av till fritt bruk under år
1912 utlämnat socker uppgå till 123,846,524 kilogram.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande från kontrollstyrelsen,
intill nästlidne månads slut utgjort 17,837,489 kronor 74
öre. Förutsatt att under innevarande månad skatten skulle debiteras
med lika stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,140,510 kronor 64 öre, skulle årets uppbörd kunna beräknas till

18,978,000 kronor 38 öre.

Genom tullverket har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
under januari—november månader innevarande år debiterats sockerskatt
med 172,510 kronor 18 öre. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som under december 1911 eller 7,331
kronor 53 öre, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten
för hela året att uppgå till 179,841 kronor 71 öre. Lägges detta belopp
till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande
skattetitel kan för innevarande år beräknas till 19,157,842 kronor 9 öre.

Såsom ovan nämnts, utgår skatten ännu med 15 Va öre för kilogram,
men kommer från och med nästa år att liöjas till 16 öre. Om man
för år 1914 beräknar samma sockerkonsumtion, som i det föregående
angivits för innevarande år, eller 123,846,524 kilogram, skulle skattebeloppet
efter 16 öre per kilogram uppgå till 19,815,443 kronor 84 öre.
Med hänsyn härtill och i betraktande av den nedgång i konsumtionen,
som synes hava ägt rum under innevarande år, vågar icke statskontoret
i förslagstabellen upptaga sockerskatten högre än till 19,500,000 kronor.»

I olikhet mot statskontoret har chefen för finansdepartementet i

Riksdagens skrivelse Nr 292.

sitt förslag till inkomstberäkning upptagit sockerskatten till samma
belopp, som fastställts i 1913 års riksstat. Departementschefen har,
enligt förberörda statsrådsprotokoll, härom yttrat följande:

»Den nedgång i sockerkonsumtionen, som synes hava ägt rum
under år 1912 och som föranlett statskontoret att föreslå sänkning av
förevarande inkomsttitel, är i sig själv icke så stor, att den behöver i
någon nämnvärd grad inverka på inkomstberäkningen. Man synes
heller icke hava anledning att betrakta nedgången i konsumtionen annat
än som en tillfällighet. Jag har med avseende härå ansett i stort sett
enahanda skäl till förevarande inkomsttitels upptagande till 20,000,000
kronor föreligga som då 1913 års riksstat fastställdes.»

Riksdagen, som inhämtat, att sockerskatten, vilken i budgeten
ingår med det debiterade beloppet, under år 1912 debiterats med
19,633,992 kronor samt under januari—april innevarande år debiterats
med 5,677,682 kronor eller 560,876 kronor mera än motsvarande belopp
under samma tid nästföregående år, har ej ansett en sänkning av det
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet vara påkallad och har alltså
beräknat sockerskatten för år 1914 till 20,000,000 kronor.

Punschskatten. Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i 1904—1906
årens riksstater med 1,300,000 kronor. Efter det vid 1906 års Riksdag
en särskild stämpelavgift till enahanda belopp som för punsch
stadgats även för arrak och rom, höjdes beräkningen av denna inkomsttitel
för år 1907 till 1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera
varit i 1909—1912 års riksstater uppförd. På grund av inkomsttitelns
jämna stegring har emellertid titeln i 1913 års riksstat upptagits
med ett till 1,700,000 kronor förhöjt belopp.

Skatten inflöt med:

år 1909 ............................................................................. kronor 1,559,721: —

» 1910 .............................................................................. » 1,693,655: —

» 1911 .............................................................................. » 1,743,532: —

eller i medeltal för dessa tre år................................. » 1,665,636: —

samt år 1912.................................................................... » 1,838,069: —

I förut berörda skrivelse har statskontoret beträffande denna inkomsttitel,
bland annat, anfört:

»Under tiden januari—13 december innevarande år har punschstämpelavgift
influtit med 1,735,671 kronor 60 öre. Under förutsätt -

Riksdagens skrivelse Nr 292.

ning, att under återstående delen av innevarande månad skulle inflyta
dylik avgift till lika belopp som under samma tid nästföregående år
eller 88,861 kronor 78 öre, skulle årets punscbstämpeluppbörd kunna
beräknas till 1,824,533 kronor 38 öre.

Då uppbörden å denna titel fortfarande är i stigande, synes densamma
utan fara kunna i 1914 års riksstat beräknas till 1,800,000
kronor.»

I överensstämmelse med statskontorets hemställan har denna inkomsttitel
i förslaget till riksstat för år 1914 upptagits med ett till

1,800,000 kronor förhöjt belopp.

Riksdagen, som icke haft något att däremot erinra, har beräknat
stämpelavgiften för försäljning av punsch, arrak och rom för år 1914 till

1,800,000 kronor.

Maltskatten. Under de tre år, som förflutit,. sedan nu gällande
maltskattesats fastställdes, har å denna skattetitel

	influtit: kronor.	restituerats för malt, som an-vänts för tillverkning av svagdricka: kronor.	åt statsverket behållits: kronor.
år 1910 ..............	5,369,027	214,691	5,154,336
» 1911 .............	5,289,170	229,748	5,059,422
» 1912 ...............	5,165,146	251,366	4,913,780

I ovannämnda skrivelse den 13 december 1912 har statskontoret
anfört, bland annat, följande:

»Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen, har emellertid skattebeloppet för den malt, som under
tillverkningsåret den 1 oktober 1911—30 september 1912 använts till
svagdricka, för vilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom. i Eders
Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker den 7 augusti 1907, sådan samma § lyder enligt nådiga
förordningen den 20 augusti 1909, äga att erhålla restitution, uppgått
till sammanlagt 251,366 kronor 99 öre; om från ovannämnda 5,158,043
kronor 76 öre dragés restitutionssumman 251,366 kronor 99 öre, uppkommer
det belopp av 4,906,676 kronor 77 öre, vartill maltskatten kan
beräknas uppgå för år 1912.

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Då man således synes hava att räkna med en jämn nedgång å
ungefär 100,000 kronor om året, hemställer statskontoret om skattetitelns
upptagande i 1914 års riksstat med ett till 4,700,000 kronor nedsatt
belopp.»

Med detta belopp har också titeln i fråga blivit i förslaget till
riksstat för år 1914 uppförd.

Då Riksdagen ej haft något att anmärka mot inkomsttitelns beräknande
på angivna sätt, har Riksdagen upptagit maltskatten för år
1914 till 4,700,000 kronor.

Lastpenningarna. Enligt vad av det föregående redan framgått
har Eders Kungl. Maj:t i sitt förslag till riksstat för år 1914 upptagit
lastpenningarna, som hittills ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel
med beräknat belopp 700,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot vad sålunda av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits, har alltså beräknat lastpenningarna för år 1914
till 700,000 kronor.

Med beräknande på angivet sätt av ovan behandlade bevillningar
och sedan inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppförts med det
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 850,000 kronor, uppgår totalsumman
under rubriken skatter i den av Riksdagen beslutade riksstaten
till 169,650,000 kronor.

Postmedlen. 1 Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år
1914 återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets inkomster
under rubriken »B. Inkomster av statens produktiva fonder,
statens affärsverksamhet». Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra
utförts överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad,
och postmedlen upptagas alltså numera i riksstaten till beräknad
nettoinkomst och icke, såsom före år 1912 varit fallet, till beräknad
frrwftoinkomst.

I ovan åberopade skrivelse har statskontoret i fråga om postverkets
inkomster och driftkostnad för år 1914 anfört följande:

»Enligt vad statskontoret inhämtat, har generalpoststyrelsen i det
förslag till inkomstberäkning och stat för driftkostnaden, som bör till
nästkommande Riksdags prövning överlämnas, beräknat bruttoinkomsten
av postmedlen för år 1914 till 27,100,000 kronor. I sin underdåniga
skrivelse den 24 sistlidne oktober har styrelsen till stöd för denna beräkning
anfört följande:

''Postverkets inkomster i följd av inrikes rörelsen under första halv -

Riksdagens skrivelse Nr 292.

året 1912 hava utgjort i runt tal 12,029,300 kronor. Motsvarande inkomster
för första halvåret 1911 utgjorde 11,279,300 kronor. Ökningen
för år 1912 är således 750,000 kronor eller 6.6 5 procent.

Postverkets inkomster å inrikes rörelsen under andra halvåret 1911
uppgingo till 11,387,100 kronor. Med en beräknad ökning av 6.6 5
procent skulle motsvarande inkomster för andra halvåret 1912 utgöra
12,144,300 kronor och sålunda inkomsterna å inrikes rörelsen för hela
år 1912 uppgå till 24,173,600 kronor. Någon anledning befara, att
sistnämnda belopp icke kommer att uppnås, torde icke förefinnas.

Postverkets inkomster i följd av utrikes rörelsen för år 1912

kunna beräknas till .................................................... kronor 531,000: —

samt övriga inkomster till................................... ?? 86,000:_

Läggas dessa belopp till inkomsterna av inrikes
rörelsen.............................................................. ,, 24,173,600: —

erhålles en slutsumma av kronor 24,790,600: —

Till detta belopp, eller i runt tal 24,800,000 kronor, torde alltså
postverkets samtliga inkomster för år 1912 kunna beräknas komma att
uppgå.

Då samtliga inkomsterna för år 1911 utgjorde i runt tal 23,260,000
kronor, blir den beräknade ökningen för år 1912 i förhållande till nästföregående
år, likaledes i runt tal, 1,530,000 kronor eller 6.5 8 procent.

1 örsiktigheten lärer emellertid bjuda att nu icke kalkylera inkomstökningen
så högt som till 6.5 8 procent, då mindre gynnsamma ekonomiska
förhållanden inom landet lätteligen kunna medföra en minskning
i postuppbörden på ett par procent av den redan nu ganska höga
summan.

Generalpoststyrelsen anser därför, att inkomstökningen för 1913
och 1914 bör beräknas något lägre än medeltalet av procentökningen
under de senast förflutna fem åren utvisar.

Ökningen av postverkets inkomster för vart och ett av dessa år i
jämförelse med nästföregående år har utgjort:

för	år	1907 ............... 1908 ...............	.............. 6.5 6 %
11	11	1909 ..............	.............. 5.51 %
11	11	1910 ...............	.............. 4.45 %
11	11	1911 .............	.............. 6.18%

Sammanlagda procenttalen av inkomstökningen för åren 1907—1911
uppgå således till 23.85 procent eller sålunda per år 4.77 procent. Med
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 90 käft. (Nr 292.) 3

Riksdagens skrivelse Nr 292.

hänsyn till vad ovan nämnts anser generalpoststyrelsen den beräknade
ökningsproeenten böra sättas till 4.5 för vartdera av åren 1913 och 1914.

Med denna ökningsprocent skulle postverkets inkomster, vilka här
ovan för år 1912 beräknats till 24,790,000 kronor, komma att uppgå

för år 1913 till............................................. kronor 25,905,600: —

och „ „ 1914 „ ............................................. „ 27,071,400: —

eller i runt tal för år 1914 till 27,100,000 kronor.

I sistnämnda inkomstsumma torde även kunna anses inräknade
de sportelandelar, som för samma år skola redovisas till postverket. Dessa
sportelandelar ingå jämväl i de beräknade inkomsterna under år 1912.’

Enligt vad statskontoret vidare inhämtat, hava verkets driftkostnader
för år 1914 beräknats uppgå till 24,300,000 kronor; och hemställer
statskontoret i anslutning härtill, att postverket må i 1914 års riksstat
upptagas på följande sätt:

Postverket: inkomster, bevillning ... kronor 27,100,000: —
driftkostnad.................................... » 24,300,000: —

överskott ................................................................................. 2,800,000: —»

I sitt anförande till ovan åberopade statsrådsprotokoll över finansärenden
har chefen för finansdepartementet framhållit, att det syntes,
som om någon särskild anledning att tänka sig ökningsproeenten minskad
under innevarande och nästkommande år knappast skulle kunna påvisas.
Den åberopade femårsperioden innefattade i sig åtminstone ett par
verkliga depressionsår, som måste antagas hava verkat nedsättande på
även inkomsterna av posten. Då inga tecken tydde på, att man nu
stode inför mindre goda tider, syntes ingalunda vara anledning att räkna
med minskning i ökningsproeenten.

I samma statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet
vidare anfört:

»Om man beräknar överskottet med 200,000 kronor mera än av
generalpoststyrelsen och statskontoret blivit gjort, synes icke finnas anledning
att befara för hög beräkning. Jag har med avseende å vad jag
anfört upptagit överskottet å postverket till 3,000,000 kronor.

Att, enligt vad chefen för civildepartementet meddelat mig, driftkostnaderna
för postverket komma att i förslag, som han senare i dag
ämnar framlägga, beräknas 8,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen
blivit gjort, synes mig icke böra inverka på denna beräkning, då
en motsvarande ökning av bruttoinkomsten lärer kunna upptagas. Härförutom
böra bruttoinkomsterna med hänsyn till min nyss gjorda beräkning
upptagas med 200,000 kronor mera än i statskontorets förslag.»

Riksdagens skrivelse Nr 292.

I överensstämmelse med chefens för finansdepartementet nyss berörda
uttalande äro postverkets beräknade såväl brutto- som nettoinkomster
och driftkostnad upptagna i förslaget till 1914 års riksstat.

Under erinran därom att Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts framställning
numera anvisat ett belopp av 24,308,000 kronor till driftkostnad
för postverket under år 1914, får Riksdagen, som icke haft något att
anmärka beträffande beräknandet av postverkets bruttoinkomster för år
1914 på av Eders Kungl. Maj:t föreslaget sätt, tillkännagiva, att Riksdagen
upptagit postverkets bruttoinkomster för år 1914 till 27,308,000
kronor, samt att överskottet mellan berörda inkomster och driftkostnaden
i följd härav i samma års riksstat upptagits till 3,000,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1913.

Med undersåtlig vördnad.