: Riksdagens Skrifvelse N:o 144
Riksdagsskrivelse 1906:144
: Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
1
N:o 144.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 maj 1906.
— — — — Andra Kammaren den 23 -— —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:is 9, 91, 92 och
95 samt memorial n:o 82).
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet-, får Riksdagen för
Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut:
Ordinarie anslag.
Kungl. biblioteket.
l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1906 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkten 1
under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att det å kungl. bibliotekets
stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar
åt extra biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m. måtte
höjas från 10,000 kronor till 13,000 kronor, eller med 3,000 kronor; vid
bifall hvartill aflöningsstaten för kungl. biblioteket skulle komma att sluta
lHh. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. (N-.o 144). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
på ett belopp af 47,700 kronor och anslagstitelns slutsumma, nu 78,700
kronor, att ökas till 81,700 kronor.
Den begärda anslagsökningen har afsett dels att bereda någon förhöjning
i årsarfvodena åt de äldre extra ordinarie amanuenserna vid biblioteket, dels
anställande af en kvinnlig tamburvakt, hvarigenom en extra ordinarie vaktmästare,
som nu hufvudsakligen är sysselsatt med mottagande och aflämnande
af de besökandes ytterkläder, skulle blifva tillgänglig för de egentliga
biblioteksgöromålen, dels ock att möjliggöra bibliotekets öppethållande tre
timmar hvarje eftermiddag i stället för två timmar, såsom nu är fallet,
samt att förbättra den särskilda ersättning, som för eftermiddagstjänstgöring
utgår till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare; och har Riksdagen,
på grund af hvad i ärendet förekommit, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, höjt det å kungl. bibliotekets stat uppförda
anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar åt extra
biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m. med 3,000 kronor, eller
från 10,000 kronor till 13,000 kronor.
På grund af detta beslut kommer aflöning?staten för kungl. biblioteket
att sluta på ett belopp af 47,700 kronor och slutsumman af anslagstiteln
»Kungl. biblioteket», nu 78,700 kronor, att ökas till 81,700 kronor.
Lappmarks ecklesiastikverk.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk från 55,000 kronor till 100,000
kronor eller med 45,000 kronor.
Då, enligt hvad den i det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet
lämnade utredningen gifver vid handen, utgifterna å ifrågavarande
förslagsanslag icke kunna antagas hädanefter komma att understiga
100,000 kronor, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Riksdagens i
skrifvelse den 12 maj 1905 gjorda uttalanden angående höjning af förslagsanslag
för beredande af stadga i statsregleringen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, höjt förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk med 45,000 kronor, eller från 55,000 kronor till 100,000
kronor.
Universiteten.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat
bevilja dels till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala ett anslag af 1,500 kronor, dels ock till
3
Riksdagens Skrifvelse K:o 144.
uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet
i Lund ett anslag af 1,500 kronor, eller tillhopa 3,000 kronor.
Riksdagen, som förutsätter, att till ledare af ifrågavarande kurser komma
att utses personer, Indika äro i den praktiska lagtillämpningen väl förfarne,
får anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, på ordinarie stat beviljat dels till uppehållande af den praktiska
kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala ett anslag
af 1,500 kronor, dels ock till uppehållande af den praktiska kursen
inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund ett anslag af 1,500 kronor,
eller tillhopa 3,000 kronor.
■bo) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen på ordinarie stat beviljat dels till förhöjning af arfvodet
till notarien vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ett belopp af
200 kronor, dels ock till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska
fakulteten vid Lunds universitet ett belopp af 100 kronor, eller tillhopa
300 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
amanuens vid akademiska sjukhusets i Uppsala afdelning för bröstsjuka
på ordinarie stat uppföra ett anslag af 900 kronor.
På grund af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i ämnet
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
till arfvode åt en amanuens vid akademiska sjukhusets i Uppsala
afdelning för bröstsjuka på ordinarie stat uppfört ett anslag af 900 kronor.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt ytterligare
en amanuens vid den kirurgiska kliniken å det akademiska sjukhuset
i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag af 900 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit anfördt,
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
till aflöning åt ytterligare en amanuens vid den kirurgiska kliniken
å det akademiska sjukhuset i Uppsala på ordinarie stat beviljat ett anslag
af 900 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till upprättande af
en ordinarie professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala på ordinarie
stat bevilja ett anslag af 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och
2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare
af denna professur till ålderstillägg och pension i enlighet med
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa
särskilda undantag, är stadgadt.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, hade i en vid 1905 års lagtima
riksdag väckt motion föreslagits upprättande af en pedagogisk professur
vid universitetet i Uppsala. 1 sitt utlåtande angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrade statsutskottet rörande
denna motion:
»Frågan om anordnande vid universiteten af undervisning i pedagogik:
anser utskottet vara värd att tagas i allvarligt öfvervägande; och synes i
afseende härå särskildt böra pröfvas, huruvida icke sådan undervisning
bör för de blifvande lärarna vid de allmänna läroverken träda i stället
för den, som nu meddelas vid profårskursens teoretiska afdelning. Men
att utan någon utredning af vederbörande myndigheter eller förslag af
Kungl. Maj:t besluta inrättande vid universitetet i Uppsala af en professur
i pedagogik anser utskottet icke vara tillrådligt».
På dessa skäl hemställde utskottet, att motionen icke måtte af Riksdagen
bifallas; och blef utskottets hemställan af båda kamrarna bifallen.
Den af Riksdagen år 1905 sålunda godkända planen, att undervisning
i pedagogik skulle vid båda universiteten anordnas och att i sammanhang
härmed den för blifvande läroverkslärare nu förekommande undervisningen
vid profårskursens teoretiska afdelning skulle upphöra, har icke varit föremål
för särskild utredning af vederbörande myndigheter, hvilkas utlåtanden
beträffande den ifrågasatta professuren i Uppsala emellertid måste anses
gifva kraftigt stöd åt berörda plan. Med afseende härå och då någon
olägenhet icke lärer vara att befara af ett uppskof med inrättande af
nämnda professur, intill dess frågan om den pedagogiska undervisningens
och den teoretiska lärareutbildningens ordnande må kunna i ett sammanhang
upptagas till afgörande, har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med uteslutande
af de nu för Uppsala universitet uppförda anslagen dels till seminarier för
klassiska, nordiska, romanska och germanska språk, historia, statskunskap,
filosofi, estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska språk, tillhopa
5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel för seminariet för sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning 150 kronor, på ordinarie
stat för nämnda universitet bevilja till seminarier för klassiska, nordiska
och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap,
filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk
samt sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning 6,460 kronor,
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
cläraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel
äfvensom tillfälliga utgifter 4,560 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af departementschefen
till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 angifna grunder bestämma dessa anslags fördelning mellan de
olika seminarierna; hvarigenom skulle orsakas en anslagsökning af 1,310
kronor.
Riksdagen, som af utredningen i ämnet funnit, att de språkvetenskapliga
seminarierna vid universitetet i Uppsala äro i behof af ökade anslag för
inköp af böcker och annan undervisningsmateriel, har emellertid ansett,
att ökningen bör kunna begränsas till något lägre belopp, än hvad enligt
statsrådsprotokollet beräknats, och bestämmas till allenast 1,000 kronor.
Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, med uteslutande af de nu för Uppsala universitet uppförda
anslagen dels till seminarier för klassiska, nordiska, romanska och germanska
språk, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria samt
semitiska och slaviska språk, tillhopa 5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel
för seminariet för sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning
150 kronor, på ordinarie stat för nämnda universitet beviljat till
seminarier för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket,
engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk samt sanskrit och jämförande indo-europeisk
språkforskning 6,150 kronor, däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till
inköp af böcker och annan undervisningsmateriel äfvensom för tillfälliga
utgifter 4,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att bestämma dessa
anslags fördelning mellan de olika seminarierna.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till materiel och
uppvärmning vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 6,800 kronor och
sålunda höja årsanslaget till nämnda institution med 6,800 kronor.
Enligt hvad den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen gifver vid
handen, utgår för närvarande af statsmedel 4,000 kronor årligen till institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala; och
har den nu begärda förhöjningen i anslaget beräknats på följande sätt:
för komplettering och underhåll af instrumentsamlingen kronor 750: —
» nödtorftigt underhåll af inredningen .............................. » 600: —
» bokinköp.................................................................................... » 250: —
Transport kronor 1,600: —
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
för vatten ................................................. | Transport kronor » | 1,600 200 | _ |
» elektricitet............................................ | » | 400 | — |
» belysning ........................................... | » | 400 | — |
» städningshjälp ................................... | » | 400 | — |
» lokalernas uppvärmning ................ | » | 3,800 | — |
| Summa kronor | 6,800 | — |
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning, till materiel och uppvärmning
vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala på ordinarie stat beviljat ett belopp af 6,800 kronor och sålunda
höjt årsanslaget till nämnda institution med 6,800 kronor.
10:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
instrumentmakare vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat uppföra ett
belopp af 500 kronor.
På grund af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i ärendet
har Riksdagen, med bifall till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning,
till arfvode åt en instrumentmakare vid universitetet i Uppsala på
ordinarie stat uppfört ett belopp af 500 kronor.
ll:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat
för universitetet i Lund bevilja:
till höjning af anslaget till materiel för den medicinska
kliniken.................................................................................... kronor 450: —
» höjning af anslaget till materiel för den kirurgiska
kliniken.................................................................................... » 200: —
» materiel för den obstetrisk-gynekologiska kliniken » 500: —
» materiel för den oftalmiatriska kliniken ..................... »__500: —
eller tillhopa för nämnda ändamål kronor 1,650: —
Emot Eders Ivungl. Maj:ts förevarande framställning har Riksdagen icke
funnit anledning till annan erinran, än att det äskade beloppet 1,650 kronor
lämpligen synts böra beviljas såsom gemensamt anslag till materiel för
ifrågavarande fyra kliniker, med rätt för vederbörande att efter sig företeende
omständigheter bestämma angående anslagets fördelning mellan
klinikerna.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungi. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen till materiel för den medicinska, den kirurgiska,
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
den obstetrisk-gynekologiska ock den oftalmiatriska kliniken vid universitetet
i Lund på ordinarie stat beviljat ett anslag af 1,650 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af
årsanslaget till patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund
på ordinarie stat anvisa ett belopp af 1,300 kronor.
Till den ifrågavarande institutionen utgår statsanslag sedan år 1886
till belopp af 2,200 kronor årligen, däraf 1,600 kronor äro afsedda till
inköp och underhåll af materiel samt 600 kronor till arfvode åt vaktmästare.
Då utredningen i ärendet synes visa, att den nu ifrågasatta höjningen
af anslaget till 3,500 kronor är af behofvet påkallad, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för höjning
af årsanslaget till patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i
Lund på ordinarie stat anvisat ett belopp af 1,300 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till förhöjning af
det till amanuensen å den patologiska afdelningen af den patologiskt-anatomiska
institutionen vid universitetet i Lund utgående arfvodet från dess
nuvarande belopp, 500 kronor, till 900 kronor, på ordinarie stat bevilja
ett belopp af 400 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ärendet anfördt,
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
till förhöjning af det till amanuensen å den patologiska afdelningen
af den patologiskt-anatomiska institutionen, vid universitetet i Lund utgående
arfvodet från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 900 kronor, på
ordinarie stat beviljat ett belopp af 400 kronor.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — med uteslutande
ur riksstaten af det till aflöning åt en laborator i experimentell fysiologi
vid universitetet i Lund beviljade anslaget å 4,500 kronor — till upprättande
vid nämnda universitet af en extra ordinarie professur i farmakologi
på ordinarie stat uppföra ett belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor
såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för
blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg i enlighet med
hvad därom för de extra ordinarie professorerna vid universiteten, med
vissa särskilda undantag, är stadgadt.
Då utredningen i ärendet synes visa ändamålsenligheten af Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, enligt hvilket anslaget till aflöning åt en laborator
i experimentell fysiologi vid universitetet i Lund skulle för framtiden
förändras till ett anslag för en extra ordinarie professur i farmako
-
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
logi, och då någon annan kostnad för statsverket icke skulle häraf föranledas
än den, som förslagsanslaget till ålderstillägg kan komma att få
vidkännas, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag;
och har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning — med uteslutande ur riksstaten af det till aflöning
åt en laborator i experimentell fysiologi vid universitetet i Lund beviljade
anslaget å 4,500 kronor — till upprättande vid nämnda universitet af en
extra ordinarie professur i farmakologi på ordinarie stat uppfört ett belopp
af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur
till ålderstillägg i enlighet med hvad därom för de extra ordinarie
professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af
det till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget
å ordinarie stat bevilja ett belopp af 2,200 kronor.
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår, att anslaget
till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund från och med år
1877 utgjort 1,800 kronor och sålunda enligt Eders Kungl. Majrts förslag
skulle komma att höjas till 4,000 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för höjning af det till
zoologiska institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget å ordinarie
stat beviljat ett belopp af 2,200 kronor.
16:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte dels till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket
i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af 2,500 kronor,
hvaraf 1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels ock medgifva, att innehafvare af samma amanuensbefattning
må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg
å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett
andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg.
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande.
»Af det i statsrådet den 12 januari 1904 förda protokoll öfver
ecklesiastikärenden, hviket åtföljde statsverkspropositionen till samma års
Riksdag, inhämtas, att det större akademiska konsistoriet i Lund, under
åberopande af ett i nämnda protokoll intaget yttrande af Lunds universitets
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
9
bibliotekarie, bos kanslern för rikets universitet anhållit om utverkande af
anslag för anställande vid universitetsbiblioteket af ytterligare tvä ordinarie
amanuenser, hvilken hemställan jämväl af kanslern med förord framburits
till Kung! Maj:t, men att vederbörande departementschef, som väl funnit
den förebragta utredningen gifva vid handen, att universitetsbiblioteket i
Lund nått den omfattning, att skötseln af detsamma svårligen läte sig ombesörja
med de arbetskrafter, som stode biblioteket till buds, dock ansett
den stora förstärkning af personalen, som föreslagits, icke för det dåvarande
fullt erforderlig, utan det närmast föreliggande behofvet kunna af hjälpas
genom anställande af ytterligare en amanuens, samt att i enlighet med
departementschefens hemställan beslut fattats om aflåtande till Riksdagen
af framställning om beviljande på ordinarie stat af nödigt anslag till aflöning
åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund. Denna framställning
blef ock af Riksdagen bifallen.
Det kan ju visserligen icke nekas, att i förhållande till den ordinarie
tjänstemannapersonal, som förut var anställd vid universitetsbiblioteket i
Lund, eller en bibliotekarie, en vice bibliotekarie och två amanuenser, den
af akademiska konsistoriet begärda tillökningen i arbetskraft med ytterligare
två amanuenser kunde synas tämligen stor, men då ingen ny tjänstemannabefattning
vid biblioteket inrättats sedan år 1844, intill dess 1904
års Riksdag anvisade medel till aflöning af ytterligare en ordinarie amanuens,
och eu personal af fyra ordinarie tjänstemän redan så tidigt som år 1844
måste hafva ansetts vara för biblioteket behöflig, synes det, som om bibliotekets
utveckling under den angifna sextioårsperioden och förhållandena
vid de öfriga statsbiblioteken hade kunnat erbjuda jämförelsepunkter nog
till belysning af befogenheten af det större akademiska konsistoriets begäran
om arbetskrafternas förstärkning med två ordinarie amanuenser. Universitetsbibliotekariens
ofvan omförmälda yttrande angående bibliotekets behof
af ökade arbetskrafter gifver i båda de nämnda hänseendena en utredning,
hvilken, frånsedt att däri angifna förhållanden undergått någon ändring
under de två år, som förflutit, sedan yttrandet afgafs, fortfarande torde
kunna gifva god ledning för bedömandet af samma behof, hvarför jag
tillåter mig hänvisa till detta såsom bilaga härvid fogade yttrande.
Om man oaktadt den fullständiga utredning, som sålunda förelåg i
universitetsbibliotekariens yttrande, ändock möjligen kunnat i Lund hafva
tvekat att begära så stor förstärkning af arbetskrafterna som den af
bibliotekarien ifrågasatta, förföll likväl denna tvekan inför det förhållandet,
att 1899 års Riksdag visat sig behjärta en framställning om än större
förstärkning af arbetskrafterna vid universitetsbiblioteket i Uppsala, hvarest
sedan 1854 funnits anställda fem ordinarie tjänstemän: bibliotekarie, vice
Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Ajd. 1 Band. 39 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
bibliotekarie och tre amanuenser, hvilken personal år 1899 ökades på eu
gång med ytterligare en vice bibliotekarie och en amanuens, förutom
ytterligare en vaktmästare, hvarjämte samtidigt bibliotekets anslag på extra
stat till extra ordinarie tjänstemän höjdes från 2,500 kronor till 3,500
kronor.
Det större akademiska konsistoriet i Lund, som icke kunnat frångå
sin tidigare uppfattning om behofvet af en förstärkning af universitetsbibliotekets
arbetskrafter med två ordinarie amanuenser, har under sistlidet
år bland sina så kallade riksdagspetita upprepat sin anhållan om ökning
af bibliotekets tjänstemannapersonal till det antal, som två år tidigare
ansetts vara af behofvet påkalladt, och hos kanslersämbetet hemställt om
dess medverkan för erhållande af nödigt anslag till aflöning af ytterligare
en ordinarie amanuens. Efter hvad jag inhämtat, har konsistoriet i denna
sin framställning ej blott åberopat den utredning, som tidigare förelegat,
utan äfven fästat uppmärksamheten på vissa förhållanden, hvilka gjorde
den begärda förstärkningen af arbetskrafterna än mer önskvärd nu än förut.
Redan i sitt förutnämnda yttrande hade universitetsbibliotekarien framhållit,
att tjänstemannapersonalens otillräcklighet framträdt i viss mån
mindre bjärt, därför att två ålderstigna f. cl. tjänstemän, förre vice bibliotekarierna
A. Palm och Fr. Braune, alltjämt efter sitt afskedstagande åt
biblioteket ägnat ett träget arbete, hvars betydelse för institutionen framginge
bland annat däraf, att Braune liksom före sitt afskedstagande ensam
mottog, granskade och bokförde alla från boktryckarna ankommande tryckleveranser,
ett arbete, som måste anses helt utfylla eu ordinarie tjänstemans
dagliga arbetstid. Det har emellertid nu upplysts, att Braune på grund
af hög ålder och försvagad hälsa tillkännagifvit sin afsikt att frånträda
denna funktion; och ehuru Braune förklarat sig villig att efter måttet af
sina krafter medverka vid arbetena inom biblioteket, har det dock funnits
uppenbart, att sådan medverkan ingalunda kan på samma sätt som hittills
bidraga till af hjälpande af bristen på arbetskrafter.
Äfven en annan omständighet, på grund hvaraf det nu ansetts vara
för biblioteket af ännu större betydelse än för två år sedan att erhålla
den ifrågasatta förstärkningen, har af det större akademiska konsistoriet framhållits,
nämligen den, att bibliotekets öfverflyttning till dess nya lokaler
är nära förestående, och att det synts högeligen önskvärdt, att så snart
som möjligt efter flyttningen tiden för bibliotekets öppethållande måtte
kunna utsträckas jämväl till eftermiddagarna, en anordning, som numera
förekomme i de flesta större och mera besökta bibliotek och som vid universitetet
i Lund vore allmänt efterlängtad, men hvars genomförande med
nödvändighet förutsatte personalens förstärkning.
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Denna det större akademiska konsistoriets förnyade hemställan lär
hafva vunnit kanslersämbetets förord, men Kungi. Maj:t har icke funnit
lämpligt att i statsverkspropositionen göra framställning i ämnet till Riksdagen.
Detta torde icke gärna hafva kunnat bero därpå, att konsistoriets
väl motiverade begäran funnits vara obillig, utan lär orsaken vara att
söka däri, att mängden och storleken af anslagsäskanden ansetts böra
mana till sparsamhet och undanskjutande af sådant, som förmenats kunna
utan skada anstå. Det är naturligtvis mycket svårt för den, som ej är
fackman, att afgöra, huru länge den ifrågasatta förstärkningen af arbetskrafterna
vid universitetsbiblioteket i Lund må kunna undanskjutas, utan
att institutionen däraf tager skada, eller om icke hvarje sådant undanskjutande
innebär fara eller åtminstone synnerlig olägenhet. Såvidt jag af
tillgängliga handlingar och öfriga mig bekanta förhållanden förmår bedöma,
synes det närmast att antaga det senare. Må man blott besinna,
att bibliotekets styresman under nu rådande förhållanden måste vid beräknandet
af möjligheterna för en tillfredsställande skötsel af biblioteket
såsom en viktig faktor medräkna, huruvida detsamma fortfarande må kunna
tillgodogöra sig arbetshjälp af två pensionerade tjänstemän, af Indika den
ene i år uppnår 80, den andre 74 års ålder. Men äfven om den väl behöfliga
förstärkningen af institutionens ordinarie arbetskrafter anses ännu
något kunna uppskjutas, torde vara tydligt, att sådant uppskof måste blifva
af mycket kort varaktighet. Det synes därför böra tagas under öfvervägande,
hvilketdera som bör tillmätas större betydelse, ett eller annat
års uppskof med en jämförelsevis ringa statsutgift eller stora svårigheter
för en viktig statsinstitutions behöriga skötsel. Att den brist på tillräckliga
arbetskrafter, hvilken endast ofullständigt blifvit afhulpen genom anställandet
af en tredje amanuens, till hvars aflöning 1904 års Riksdag anvisat
medel, skall fortfarande bereda stora svårigheter för bibliotekets
skötsel, torde icke kunna förnekas af någon, som vill taga kännedom om
de rådande förhållandena. Dessa svårigheter komma med nödvändighet att
i hög grad ökas efter den nya biblioteksbyggnadens tagande i bruk, hvilket,
efter hvad man meddelat mig, kommer att medföra icke så obetydliga förändringar
i fråga om sättet för boksamlingens uppställning, i syfte att
densamma må kunna med lätthet och i önskvärd utsträckning hållas för
allmänheten tillgänglig. Det torde därför vara af stor betydelse för institutionen,
att den redan tidigt efter inflyttningen i sitt nya hem blifver
utrustad med den personal, som för ett bibliotek af dess storlek måste
anses erforderlig. Det är med tanke såväl härpå som på den stora uppgift,
som våra universitetsbibliotek hafva att fylla ej blott för universiteten,
utan äfven för vidsträckta kretsar utanför universiteten, som jag funnit
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
mig böra hemställa, att det anslag för tillräcklig ökning af bibliotekets
arbetskrafter, som i alla fall nödvändigt måste med det snaraste komma
Lunds universitet till del, redan vid innevarande riksdag måtte beviljas.»
Den i motionen åberopade bilagan är af följande lydelse:
»Om Lunds universitets biblioteks behof af ökade arbetskrafter.
Anförande till det större akademiska konsistoriets i Lund protokoll
den 5 september 1903*
af
Universitetets bibliotekarie.
Under årens lopp hafva de tjänstepersonalen vid Lunds universitets
bibliotek åliggande göromålen, såsom naturligt varit, alltmera ökats. Förvaltningen
och vården af de år från år tillväxande samlingarna hafva alltjämt
kraft mera arbete, och tjänstemännens tid har äfven alltmera tagits
i anspråk för allmänhetens betjänande, i samma mån som biblioteket allt
flitigare anlitats. Behofvet af ökade arbetskrafter är därför numera ytterst
kännbart, och det är ju för öfrigt så godt som själfklart, att den ordinarie
tjänstemannapersonal, som redan år 1844 ansågs för biblioteket behöflig —
sedan dess har ingen ny tjänstemannabefattning inrättats — icke längre
kan vara tillräcklig, äfven om man tager behörig hänsyn därtill, att aflöningsförhållandena
i våra dagar äro relativt bättre, än de voro på 1840-och 1850-talet, och att således äfven mera arbete nu kan af tjänstemännen
kräfva s.
Jag skall tillåta mig att anföra några sifferuppgifter och andra fakta,
ägnade att åskådliggöra den utveckling, som inom biblioteket ägt rum
under de sista 60 åren. Härvid fäster jag mig särskilt vid tvenne tidpunkter
i det förflutna, hvilka i viss man kunna anses som vändpunkter
i bibliotekets historia under förra århundradet, nämligen åren 1844 och
1885. Det förstnämnda året tillträdde E. W. Berling chefskapet för biblioteket,
hvilket några år tidigare hade tagit i besittning de lokaler, som
erhållits genom bibliotekshusets påbyggnad; samma år erhöll biblioteket
* Efterföljande anförande afsåg att närmare motivera en tidigare af universitetsbibliotekarien
gjord hemställan, att större akademiska konsistoriet måtte vidtaga åtgärder
för utverkande af anslag för anställande vid universitetsbiblioteket af ytterligare tvenne
ordinarie amanuenser med samma lönevillkor som åtnjutas af de hittillsvarande, eller en
årlig aflöning af 2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt rätt till
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad
tjänstgöring.
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
13
med afseende på 0 ordinarie tjänstemannabefattningar den utrustning, som
det ännu äger. Året 1885 åter var det första året af Elof Tegnérs för
biblioteket så betydelsefulla verksamhet som dettas chef; lokalen hade då
under det näst föregående året utvidgats till sitt nuvarande omfång och i
sammanhang därmed hade en tidsenlig läsesal blifvit inrättad, något, som
ju särskildt måste anses som en epokgörande tilldragelse i institutionens
historia.
Det är ju naturligt, att göromålen inom biblioteket måste hafva ansenligt
ökats sedan 1844; men äfven om man endast jämför förhållandena
i våra dagar med dem, som rådde år 1885, skall man finna eu högst
betydlig stegring.
De till ett biblioteks förvaltning hörande bestyren äro väsentligen
af två slag: dels sådana, som åsyfta samlingarnas förökande och vård,
dels sådana, som stå i samband med deras tillgänglighet för allmänheten.
Vårt biblioteks bokförråd förökas — bortsedt från gåfvor, som naturligtvis
icke låta beräkna sig — dels genom köp, dels genom boktryckarnes
år slev er anser, dels genom byte.
Hvad då angår bibliotekets årliga tillväxt genom köp, så har den
tydligtvis blifvit större, i samma mån som detsammas årsinkomst och
således äfven dess köpförmåga ökats. Jag har med afseende härpå ur
räkenskaperna inhämtat, att till bokinköp i medeltal årligen användes
under 1840-talet omkring 6,400 riksdaler riksgälds, under 1880-talet omkring
11,000 kronor; numera torde ett belopp af omkring 18,000 kronor
kunna årligen för detta ändamål disponeras. Bokinköpens ombesörjande
måste tydligen nu för tiden vara förenadt med vida mera arbete än i
gamla dagar, detta icke blott därför, att större belopp än förr kunna för
ändamålet användas, utan äfven och hufvudsakligen på den grund, att
inköpens förberedande, som krafvel- noggrant genomgående af utländska
bokkataloger och litterära tidskrifter, ofta äfven rådplägning med fackmän,
måste blifva en allt digare uppgift, i samma mån som den vetenskapliga
produktionen ökas och de särskilda vetenskaperna alltmera specialiseras.
En högst betydlig stegring visar äfven bibliotekets accession genom
boktryckarnes år slever anser. Angående det svenska årstryckets omfång år
1844 har jag ej varit i tillfälle att skaffa mig några exakta upplysningar,
men själfklart är, att det måste hafva varit helt obetydligt i jämförelse
med hvad det är i våra dagar: tidningspressens alster på den tiden voro
hvarken till antal eller omfång jämförliga med hvad som nu för tiden
på detta område produceras, och äfven de så kallade småtryckens antal
var ringa. År 1885 uppgick, enligt kungliga bibliotekets årsberättelse för
1886, det svenska boktrycket — accidenstryck, affischer och dylikt dock
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
oräknade — till 9,504 stycken (tidningar och tidskrifter, som utkommit
eu gång i veckan eller oftare, räknade som endast ett tryckalster, under
det att andra dylika publikationer räknats häftesvis). År 1901 — för 1902
saknas ännu uppgift — var antalet i stället 19,560; på 16 år hade det
sålunda mer än fördubblats, och i samma mån har det arbete, som tryckleveransernas
mottagande och granskning krafvel’, ökats. Och kontrollen
däröfver att boktryckarne verkligen fullgöra sin leveransskyldighet har
naturligtvis blifvit vida mödosammare, allteftersom tryckeriernas antal
ökats: detta lär vid början af år 1885 hafva varit 195, och nu uppgår
det till öfver 400.
Angående bibliotekets bytesförbindelser på 1840-talet föreligga, såvidt
jag kunnat finna, inga noggranna uppgifter, men af den tryckta accessionskatalogen
för 1856 framgår, att biblioteket då utbytte skrifter med 21
utländska universitet eller andra läroanstalter, alla i Europa. Det var
först på 1860-talet, sedan universitetets årsskrift börjat utgifvas, som ett
något större antal bytesförbindelser kunde anknytas; år 1885 uppgick
deras antal till 164, nu uppgår det till inemot 300, kringspridda öfver
hela världen. Antalet genom byte med utländska institutioner förvärfvade
skrifter uppgick år 1885 till 2,284, år 1902 till 5,998. Att skötandet af
bytesförbindelserna numera måste kräfva mycket mera arbete än i gamla
tider, framgår ju tydligt af dessa siffror. Universitetets commercium
litterarum har dock enligt min mening ännu icke nått den utveckling,
som kunde vara önskvärd och gagnelig; med bibliotekets nuvarande fåtaliga
personal skulle det emellertid knappast vara möjligt att ordentligt
sköta en vidlyftigare bytesapparat.
Af hvad jag anfört framgår, att bestyren med bokinköpens förberedande
och ombesörjande, årstryckets emottagande och granskning samt
bytesförbindelsernas skötande — med andra ord de göromål, som äro
nödiga i och för bokförvärfvet — numera äro vida mera tidsödande, än
fordom varit fallet. I samma mån som den årliga accessionen ökas, ökas
emellertid äfven det arbete, som erfordras för det förvärfvades inordnande
i samlingarna och — för så vidt det icke är fråga om så kallade småtryclc
— dess katalogisering; äfven inbindningens ombesörjande har naturligtvis
blifvit en vida drygare uppgift än tillförene. I fråga om katalogiseringen
är jämväl att märka, att densamma för att motsvara den moderna
biblioteksteknikens fordringar måste utföras med vida större omfång och
noggrannhet, än man för 30 å 40 år sedan ansåg nödigt.
Om sålunda det arbete, som måste nedläggas på samlingarnas förökande
och vård, är mångdubbelt större, än det var på 1840-talet, och
äfven vid en jämförelse med förhållandena ''år 1885 visar en högst be
-
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
tydlig stegring, så är detta ej mindre fallet med de göromål, som stå i
samband med bibliotekets tillgänglighet för allmänheten.
Angående den tid, under hvilken biblioteket på 1840-talet hölls öppet,
föreligger, såvidt jag vet, för tiden före 1848 ingen säker uppgift, men
antagligen var det en timme om dagen. Enligt ett konsistoriebeslut af
1839 skulle arbetsrummet 2 dagar i veckan, hvarje gång 2 timmar, hållas
tillgängligt för arbete på stället, men detta beslut torde senare hafva blifvit
upphäfdt eller fallit i glömska, ty då universitetskatalogen från och med
1848 meddelar uppgift om bibliotekets öppningstid, angifves denna ända
till 1870 till endast en timme om dagen. Begagnandet på stället torde
i alla händelser på 1840-talet hafva varit mycket obetydligt; utlåningen
uppgick däremot redan 1844 till något öfver 3,500 volymer.
Först höstterminen 1870 infördes med afseende på bibliotekets tillgänglighet
den förändring, att detta, den dagliga utlåningstimmen inberäknad,
för begagnande på stället hölls öppet 3 timmar onsdagar och
lördagar samt 2 timmar under öfriga söckendagar. Då emellertid läsesal
alltjämt saknades och begagnandet således måste äga rum i bibliotekets
arbetsrum, där utrymmet var mycket begränsadt, var antalet af dem, som
drefvo studier på stället, fortfarande mycket ringa. Denna ordning bibehölls
till 1885. — Under ferier hölls biblioteket under nämnda tid tillgängligt
endast 2 gånger i veckan.
Med år 1885 inträdde en stor förändring i fråga om bibliotekets
tillgänglighet. Den 2 januari nämnda år öppnades den nyinredda läsesalen,
och i fråga om öppningstiden infördes den ordning, som ännu
är gällande. Biblioteket hålles således numera, som bekant, öppet såväl
för utlåning som för läsning på stället hvarje helgfri dag klockan 10
f. m.—2 e. m.; under ferierna hålles läsesalen öppen i samma utsträckning
som under terminerna, men på grund af de då disponibla arbetskrafternas
otillräcklighet måste framtagandet af böcker från boksalarna
samt utlåning då »i regeln» inskränkas till 2 dagar i veckan; ofta afvikes
emellertid från denna regel. För öfrigt plägar tillfälle att arbeta i läsesalen
lämnas åt forskare, som därom framställer begäran, på nästan hvad
tid af dagen som helst, såvidt icke belysningsförhållandena lägga hinder
i vägen. Såsom ett önskemål framhålles emellertid ofta, att biblioteket
måtte kunna, liksom kungliga biblioteket i Stockholm och de flesta större
bibliotek i utlandet, regelbundet hållas öppet äfven på eftermiddugarne,
och tydligt är ju, att detta här i Lund som annorstädes skulle blifva till
stort gagn för dem, som önska anlita samlingarna. Jag har också tänkt
mig, att, sedan biblioteket inflyttat i sin nya byggnad, där bristen på belysning
ej kommer att lägga hinder i vägen för öppningstidens utsträck
-
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
ning i nämnda riktning, detsamma bör under lästermin hållas öppet 6 å 7
timmar dagligen, om ock icke utlåning kan behöfva äga rum under alla
dessa timmar. Äfven vore synnerligen önskvärdt, att jämväl under ferier
expedierande af bokbeställningar dagligen kunde äga rum. Med nuvarande
arbetskrafter äro emellertid ofvannämnda utvidgningar af bibliotekets tillgänglighet
icke möjliga.
Under de år, som förflutit sedan 1885, har den öfver bibliotekets
begagnande förda statistiken visat ett tämligen jämnt stigande. År 1885
besöktes biblioteket sålunda af 4,839 personer (låntagare eller i läsesalen
arbetande), år 1902 af 11,297; förstnämnda år framtogos för begagnande
ur boksalarne omkring 11,600 volymer, af hvilka omkring 4,500 hemlånades;
statistiken för år 1902 upptager 37,308 volymer såsom framtagna
och däraf 13,261 såsom utlånade. Stegringen i fråga om bibliotekets begagnande
under den jämförelsevis korta perioden 1885—1902 är således
högst betydlig, och clen tillökning i arbete, som därigenom vållats personalen,
är det äfven.
För låneexpeditionens föreståndare har dessutom under den nämnda
perioden tillkommit ett göromål, som i gamla tider var så godt som okändt,
men som under de sista 10 å 15 åren blifvit allt drygare: förmedlandet
af boklån från främmande bibliotek, resp. expedierandet af lån till andra
orter. Under år 1902 hafva sålunda 480 lån (omfattande 627 volymer)
för härvarande forskares räkning förmedlats från 27 olika bibliotek i
Sverige och i utlandet; år 1890 — det första år, från hvilket anteckninghärom
finnes — var antalet blott 130 lån från 7 bibliotek. Det är tydligt,
att detta slag af lånerörelse vållar mycket besvär i form af korrespondens
och bokföring.
De fakta jag anfört gifva tydligt vid handen, att under årens lopp
alltmera af de tillgängliga arbetskrafterna måst anslås åt allmänhetens
betjänande. Sedan med år 1885 låneexpeditionen fått särskild lokal, behöfde
sålunda under loppet af åtskilliga år endast en tjänsteman vara där
stationerad för att tillhandagå allmänheten; under 1885 och de närmaste
åren kunde denne tjänsteman till och med, såsom af bibliotekets arbetsjournal
framgår, medhinna att fullgöra åtskilligt annat arbete vid sidan
af det till expeditionen hörande. Numera måste i regeln hans arbete
under de 4 timmar, då biblioteket är öppet, helt och hållet ägnas åt till
expeditionen hörande göromål; vanligen åtgår hans öfriga dagliga tjänstgöringstid,
och ofta eu eller annan timme däröfver, till lånejournalernas
förande samt korrespondensens skötande, och dock är en e. o. tjänsteman
åtminstone under de båda sista timmarne af öppningstiden, då frekvensen
plägar vara starkast, beordrad till hans biträde. Bestyret med framtagande
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
af rekvirerade böcker och uppsättande af återställda sådana lägger också
numera på ett helt annat sätt än tillförene beslag på de till sådan tjänstgöring
indelade extra ordinarie amanuensernas krafter och söndersplittrar
deras arbetstid, så att denna icke på långt när i samma grad som för till
exempel ett tiotal år sedan kan tagas i anspråk för katalogiseringsarbeten
och dylikt.
Af hvad jag anfört torde otvetydigt framgå, att mitt påstående om
den vid vårt universitetsbibliotek anställda personalens otillräcklighet ingalunda
innebär någon öfverdrift. Att denna otillräcklighet icke under nuvarande
förhållanden bjärtare framträder, beror i väsentlig mån därpå, att
tvenne sedan resp. 7Y2 och 5 år tillbaka pensionerade tjänstemän, vice
bibliotekarierna A. Palm och Fr. Braune, alltjämt fortsätta att åt detsamma
ägna ett träget arbete. Om den betydelse, som detta arbete har för biblioteket,
kan man göra sig en föreställning, om jag nämner, att bibliotekarien
Palm dagligen ägnar åtskilliga timmar åt revision och katalogisering af
den betydliga samlingen af svenska biografiska småskrifter, hvarvid hans
omfattande personalhistoriska insikter komma biblioteket till godo, samt
att bibliotekarien Braune nu likasom före sitt afskedstagande ensam mottager,
granskar och bokför alla från boktryckarne anländande tryckleveranser, ett
arbete som måste anses fullt utfylla en ordinarie tjänstemans dagliga arbetstid.
Det är ju emellertid mycket ovisst, huru länge dessa båda herrar kunna
befinnas villiga att på detta sätt fortfara, och i alla händelser kommer förr
eller senare den dag, då de vördnadsvärde gamle af rent naturliga skäl
måste inskränka sin verksamhet vid biblioteket eller helt och hållet upphöra
därmed: bibliotekarien Palm har i år uppnått 77 och bibliotekarien
Braune 71 års ålder. Med tanke härpå och jämväl med hänsyn till
vikten däraf att förstärkning af arbetskrafterna kommer till stånd, innan
biblioteket -— enligt hvad jag har skäl att hoppas under 1905 års sommar
— skall öfverflyttas till sin nya byggnad, har jag icke vågat taga
på mitt ansvar att längre dröja att för konsistoriet framhålla behofvet
af nämnda förstärkning. Frågan härom hade tydligen med fog kunnat
väckas långt förr än nu. Att min företrädare icke gjorde detta och att
jag själf icke ansett lämpligt att tidigare ifrågasätta åtgärder för fyllande
af detta behof, har berott därpå, att statsmakternas uppmärksamhet ju
måst tagas i anspråk för andra för biblioteket viktiga anslagskraf, särskilt
för beredande af nödigt utrymme för samlingarna samt för höjande
af årsanslaget.
Att behofvet af ökade arbetskrafter skall af någon bestridas, väntar
jag icke; frågan kan helt visst endast komma att röra sig om huru stor
förstärkning som erfordras. För min del anser jag emellertid efter mogen
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
pröfning, att en ringare förstärkning än den af mig ifrågasatta, eller inrättande
af två nya ordinarie amanuenstjänster, icke kan blifva tillräcklig,
därest biblioteket skall kunna tidsenligt förvaltas och på ett tillfredsställande
sätt fylla de berättigade kraf, som ställas på detsamma. Och
med tanke på förhållandena vid de båda andra stora svenska statsbiblioteken
synes det mig också, som om min begäran vore fullt rimlig, ty i
jämförelse med dessa bibliotek, hvilka båda under de sista decennierna
erhållit betydlig förstärkning af sina arbetskrafter, under det att vid
Lunds bibliotek personalen på nära 60 år ökats med endast en vaktmästare,
är det sistnämnda biblioteket på ett iögonenfallande sätt
vanlottadt, äfven om man tager behörig hänsyn därtill, att de förstnämnda
båda biblioteken på grund af sin storlek och den tydligtvis
större frekvensen vid deras begagnande kunna behöfva större personal
än vårt.
Kungliga bibliotekets stat upptager sålunda från och med år 1902
1 öfverbibliotekarie, 2 bibliotekarier och 5 ordinarie amanuenser, tillsammans
åtta, tjänstemän, samt därtill fem vaktmästare, för hvilka samtliga
funktionärers aflöning, ifrågakommande ålderstillägg oberäknade, årligen
utbetalas 34,700 kronor. Därjämte uppbär biblioteket under rubriken
anslag »till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar åt extra
biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m.» ett likaledes på ordinarie
stat uppfördt belopp af 10,000 kronor. Sammanlagda anslaget till aflöningar
utgör således 44,700 kronor.
Universitetsbibliotekets i Uppsala personal består sedan början af år
1900 af 1 bibliotekarie, 2 vice bibliotekarier och 4 ordinarie amanuenser,
tillsammans sju tjänstemän, samt tre vaktmästare, för hvilka samtliga
funktionärer aflöningen, efter första lönegraden beräknad, numera uppgår
till 25,800 kronor; till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser plägar
Riksdagen årligen på extra stat bevilja ett anslag af 3,500 kronor. Aflöningarnas
summa per år uppgår således till 29,300 kronor.
Universitetsbiblioteket i Lund har — sedan år 1844 — 1 bibliotekarie,
1 vice bibliotekarie och 2 ordinarie amanuenser, tillsammans fyra tjänstemän,
samt — från och med år 1901 — två vaktmästare, för hvilka samtliga
aflöningen, efter första lönegraden beräknad, uppgår till 16,200 kronor;
anslag till arfvoden åt extra biträden plägar att af Riksdagen beviljas
till belopp af 2,500 kronor årligen. Aflöningarnas summa per år
uppgår således till 18,700 kronor; om den af mig nu ifrågasatta framställningen
vinner framgång, kommer summan dock endast att stiga till
23,700 kronor.
Det är naturligtvis icke möjligt att exakt beräkna, hvilken propor -
Riksdagens Skrifvelse i\J:o 144. 19
tion mellan tjänstemännens antal vid de nämnda tre biblioteken bör vara
den riktiga. Kung! biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala äro
båda till volymtalet större än vårt bibliotek — huru mycket större är
svårt att säga. Det föreligger visserligen sifferuppgifter härom, men dessa
grunda sig icke på under senaste tiden samtidigt företagna räkningar,
utan bero delvis pa sannolikhetskalkyl; och att för öfrigt det genom räkning
erhållna volymantalet icke är en säker mätare på ett biblioteks omfattning,
vet hvar och en, som är med dylika ting förtrogen. Villigt
medgifver jag emellertid, att vårt bibliotek i anseende till volymtal är de
båda öfriga rätt mycket underlägset; jag håller för troligt, ehuru jag ju
därom ej kan med bestämdhet yttra mig, att Uppsalabibliotekets volymtal
är ungefär hälften större än Lundabibliotekets, och möjligen är kungl.
bibliotekets ännu något större; härom föreligga olika uppgifter. Men på
samma gång vill jag framhålla, att göromålens omfattning i ett bibliotek
på intet vis kan anses stå i någon jämn proportion till volymtalet, icke
så mycket beror på om detta till exempel är 200,000 eller 300,000, utan
fastmera på storleken af den årliga tillväxten och på frekvensen i fråga
om samlingarnas begagnande.
Hvad då den årliga tillväxten angår, så är ju tydligt, att kungl.
biblioteket är i tillfälle att inköpa vida mera utländsk litteratur än
universitetsbiblioteken, då detsamma för köp och inbindning förfogar
öfver 34,000 kronor årligen, under det att hvartdera universitetsbiblioteket
väl knappast kan härtill använda mera än omkring 24,000 kronor. I
fråga om tillväxten af svenska bokpressens alster äro ju de trenne
svenska statsbiblioteken i själfva verket likställda; dock bör härvid ej
förbises, att kungl. bibliotekets egenskap af nationalbibliotek med afseende
på det svenska tryckets fullständigande och vård på detsamma ställer
fordringar, som val icke i fullt så hög grad kunna anses gälla i fråga
om universitetsbiblioteken. Men hvad tillväxten genom bytesförbindelser
angår, står kungl. biblioteket af lätt begripliga skäl långt efter universitetsbiblioteken,
icke blott det uppsaliensiska, utan äfven vårt.
I fråga om tillväxt genom köp och genom tryckleveranser äro de
båda universitetsbiblioteken väl på det hela taget likställda. Men med
afseende på tillväxt genom bjhesförbindelser är Uppsalabiblioteket vårt
vida öfverlägset. Jag har förut nämnt, att våra bytesförbindelser äro till
antalet inemot 300; enligt hvad jag från Uppsala erfarit, uppgå de där
till omkring 1,250. Det är tydligt, att under sådant förhållande själfva
skötandet af bytesförbindelserna i Uppsala kräfver mycket mera arbete
än i Lund. Behandlingen af det genom byte erhållna erfordrar naturligtvis
äfven större arbete på förra stället än på det senare, dock tydligen
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
icke i samma proportion som förbindelsernas upprätthållande, ty flertalet
af de med afseende på antalet af sända skrifter mest gifvande förbindelserna,
nämligen de med utländska universitet anknutna, äro ju för Uppsala
och Lund gemensamma. — Den nu befintliga stora skillnaden mellan
de båda biblioteken i fråga om bytesförbindelser kommer tydligtvis att
minskas i samma mån som vårt universitets commercium litterarum, i
enlighet med hvad jag förut framhållit som önskvärdt, utvidgas; men att
vårt commercium någonsin kommer att uppnå de dimensioner, till hvilket
det uppsaliensiska hunnit, måste jag erkänna vara föga sannolikt.
Hvad åter angår frekvensen i fråga om de olika svenska statsbibliotekens
begagnande, föreligga ju i de resp. årsberättelserna åtskilliga statistiska
uppgifter därom. Uppgifter af detta slag kunna tydligen gifva eu
god ledning för bedömande af förhållandenas utveckling inom ett och
samma bibliotek, förutsatt att, såsom här i Lund varit fallet, de statistiska
anteckningarna under en längre följd af år förts efter i det hela taget
samma grundsatser. Men för jämförelse mellan förhållandena inom olika
bibliotek kunna dylika siffror naturligtvis bilda en säker grundval endast
i det fall, att beräkningen på de olika ställena ägt rum efter samma
grunder. Detta är icke händelsen i fråga om de svenska biblioteken, och
till följd af vissa för de särskilda biblioteken egendomliga förhållanden
skulle det helt visst blifva svårt nog att vinna full enhet med afseende
på alla förekommande detaljer, äfven om försök i den riktningen gjordes.
Vid jämförelse mellan förhållandena vid de olika biblioteken böra således
de i dessas årsberättelser meddelade statistiska uppgifter användas med eu
viss varsamhet, så mycket mera som ändamålet med desammas meddelande
icke gärna kan antagas hafva varit att lämna material för dylika jämförelser:
i sådant fall hade väl de respektive biblioteksförvaltningarna sökt
träffa öfverenskommelse om så vidt möjligt gemensamma beräkningsgrunder.
Då jag nu med ledning af statistiska siffror söker belysa frågan om
den olika frekvensen i de svenska statsbiblioteken, så sker detta således
under framhållande däraf, att de siffror som anföras ej böra fattas som
exakta, utan endast som approximativt riktiga uttryck för de förhållanden,
hvilka de åsyfta att åskådliggöra.
De i respektive årsberättelser förekommande sifferuppgifterna rörande
den nämnda frekvensen gifva således för åren 1900—1902 de medeltal,
som jag nu går att angifva. (Att jag ej går något längre tillbaka i tiden
beror därpå, att man med år 1900 började att uti Uppsala följa ett i viss
mån förändradt beräkningssätt, som i en viktig punkt mera än det tidigare
använda öfverensstäxnmer med det i Stockholm och Lund tillämpade.)
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Uti kung!, biblioteket framtogos under de nämnda tre åren i medeltal
74,335 volymer, däraf 63,924 för begagnande i läsesalen och 10,411 för
hemlån. På eftermiddagarna begagnades i läsesalen årligen i medeltal
18,359 volymer.
Uti Uppsala universitetsbibliotek framtogos i medeltal 52,187 volymer,
däraf 37,953 för begagnande i läsesalen och 14,234 för hemlån. Hvad
beträffar de för Uppsala egendomliga leveranserna till institutionerna af
tidskriftshäften omedelbart efter deras ankomst, uppgick volymantalet till
i medeltal 5,344.
Uti Lunds universitetsbibliotek framtogos i medeltal 37,598 volymer,
däraf 24,616 för begagnande i läsesalen och 12,982 för hemlån.
Af de nu anförda siffrorna torde nu kunna dragas den slutsats,
att, såsom förklarligt är, frekvensen i vårt bibliotek är åtskilligt mindre
än i de öfriga; men äfven synes mig framgå, att detta hufvudsakligen
gäller begagnandet i läsesalen. I fråga om utlåning utom bibliotekslokalen
tyckes däremot vårt bibliotek vara öfverlägset kungl. biblioteket; och
om man för Uppsalabibliotekets vidkommande icke fäster mera afseende
än rimligt är vid de nämnda leveranserna till institutionerna, hvilka ju
icke på långt när kunna vara för vederbörande förenade med samma besvär
som annan utlåning, vill det synas mig, som om vårt bibliotek uti ifrågavarande
hänseende icke vore det uppsaliensiska synnerligen underlägset.
Detta torde vara af väsentlig betydelse för uppskattandet af det jämförelsevis
större eller mindre arbete, som åligger de respektive bibliotekens
låneexpeditioner; ty det är ju tydligt, att tillhandahållandet af böcker i
läsesalen vållar vida mindre besvär än deras utlånande, hvilket ju medför
särskild bokföring, kontroll vid återlämnandet med flera bestyr.
Den jämförelse jag gjort mellan förhållandena vid de olika svenska
statsbiblioteken synes mig gifva vid handen, att, därest vårt bibliotek
erhåller den af mig ifrågasatta förstärkningen i arbetskrafter, en rimligproportion
kommer att i detta hänseende äga rum mellan de nämnda
biblioteken.
Kungliga biblioteket komrne då att, utöfver det antal funktionärer,
som funnes i Lund, äga 1 tjänsteman i bibliotekariegraden, 1 amanuens
och 3 vaktmästare samt att (lärjämte till »vikariatsersättning, arfvoden och
flitpenningar åt extra biträden, ren skrifning, eftermiddagsservis m. in.»
årligen förfoga öfver 7,500 kronor mera än som här i Lund stode till
buds för likartade ändamål. Jag äger emellertid icke tillräcklig kännedom
om göromålens utsträckning inom kungliga biblioteket för att jag skulle
våga bestämdt yttra mig, huruvida det nämnda förhållandet mellan de
båda bibliotekens arbetskrafter vore det rättvisaste tänkbara.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Universitetsbiblioteket i Uppsala komme att utöfver clet antal funktionärer,
som funnes i Lund, hafva en vicebibliotekarie och en vaktmästare,
samt att till e. o. amanuensers aflönande årligen förfoga öfver
1,000 kronor mera än vårt bibliotek. Om rimligheten af denna proportion
vågar jag med mera bestämdhet yttra mig; jag har nämligen en
mera säker utgångspunkt för bedömandet i den utredning af Uppsalabibliotekets
behof af arbetskrafter, hvilken meddelas i en af bibliotekarien
Annerstedt med afseende därpå till det större akademiska konsistoriet
i Uppsala år 1898 gjord framställning. (Tryckt i Uppsala
1898; till större delen återgifven i statsverkspropositionen till 1899 års
Riksdag.)
Uti nämnda framställning beräknar bibliotekarien Annerstedt 6 personer
såsom erforderliga för utlåningsbestyrens skötande samt därutöfver
en för tillsynen i läsesalen, tillsammans således 7 personer. Ehuru
jag ju tänkt mig, att biblioteket skulle komma att dagligen hållas öppet
vida längre tid än hittills -— och längre tid än biblioteket i Uppsala
nu hålles öppet — beräknar jag dock endast tillsammans 5 personer såsom
här erforderliga för de nämnda göromålens skötande; jag tager nämligen
hänsyn dels därtill att frekvensen här är mindre än i Uppsala, dels därtill
att expedition sbestyren här torde blifva något enklare på grund af
det nya bibliotekshusets, som jag hoppas, ändamålsenliga inredning; därjämte
beräknar jag, att tillsynen öfver läsesalen under vissa delar af öppningstiden
skall kunna bestridas af låneexpeditionens personal.
Bibliotekarien Annerstedt anför vidare, att i Uppsala »skötseln af
den vidsträckta bytesförbindelsen med däraf följande omfattande korrespondens
och nödig katalogisering fordrar sin egen man». Detta är nog
fullkomligt riktigt för Uppsalabibliotekets vidkommande; här i Lund
anser jag 1/2 arbetskraft böra därför beräknas, men — med tanke på den
stora önskvärdheten af bytesförbindelsernas utvidgning — icke mindre.
I Uppsala har vidare en tjänsteman fullt upp att göra med handhafvandet
af det utländska trycket. För detta ändamål måste här samma
arbetskraft vara erforderlig som i Uppsala.
Likasom i Uppsala kräfver den svenska afdelningen i Lund två arbetskrafter;
accessionen är ju på båda ställena densamma.
Inberäknadt institutionens chef, som väl här lika litet som i Uppsala
bör tagas med i räkningen såsom bunden vid någon af de ofvan uppräknade
funktionerna, erfordras enligt den ofvan gjorda jämförelsen här i
Lund 91/2 arbetskrafter mot 12 i Uppsala, Om nu Uppsalabiblioteket
har 7 ordinarie tjänstemän, och Lund 6, så måste på det förra stället 5
arbetskrafter utfyllas af e. o. tjänstemän, på det senare 33/2. Till extra
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
biträden plägar Uppsalabiblioteket årligen erhålla 3,500 kronor, vårt
2,500; detta innebär i förhållande till det ofvan beräknade behofvet eu
ganska riktig proportion, ty
5:37, = 3,500:2,450.
Huruvida de erforderliga extraordinarie arbetskrafterna erhållas på
det sätt som sker i Uppsala, d. v. s. därigenom att den tillgängliga summan
fördelas på i regeln 5 e. o. amanuenser, som arbeta 4 timmar dagligen
hvardera, eller om, såsom här är brukligt, större delen af beloppet
fördelas på ett jämförelsevis större antal extraordinarier med blott 2
timmars daglig tjänstgöring samt ett mindre belopp (vanligen 300 kronor)
användes till remunererande af ett icke vid biblioteket genom förordnande
fäst skrifbiträde, är naturligtvis af underordnad betydelse, blott den erforderliga
arbetskvantiteten erhålles.»
Genom hvad i motionen och den därvid fogade bilagan blifvit anfördt
har Riksdagen funnit det vara utredt, att universitetsbiblioteket i Lund är
i behof af ytterligare en ordinarie amanuens; och synes ordnandet af
denna angelägenhet så mycket mindre böra uppskjutas, som dels biblioteket
icke lärer kunna för framtiden i afsevärd omfattning påräkna biträde
af två f. d. tjänstemän därstädes, hvilka äfven efter sitt afskedstagande
alltjämt nedlagt ett betydande arbete vid biblioteket, och dels bibliotekets
nära förestående inflyttning i den för detsamma nyuppförda byggnaden
kommer att medföra ökade kraf på arbete af dess tjänstemän.
De af motionären föreslagna aflöningsförmånerna äro desamma, som
åtnjutas af de nuvarande biblioteksamanuenserna.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, med bifall till ifrågavarande
motion, dels till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket
i Lund på ordinarie stat beviljat ett anslag af 2,500 kronor, hvaraf
1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels ock medgifvit, att innehafvare af samma amanuensbefattning må efter
fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500
kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg,
likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå af
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.
Riksdagens i punkterna 7:o) och 14:o) här ofvan anmälda beslut föranleda
icke ändring af anslaget till universiteten.
På grund åter af Riksdagens under punkterna 3:o), 4:o), 5:o), 6:o),
8:o)—13:o) samt 15:o) och 16:o) anmälda beslut har nyssnämnda anslag,
nu 880,824 kronor, ökats med sammanlagdt 21,450 kronor, eller till
902,274 kronor.
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Allmänna läroverken.
17:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för tillsättande af
vissa utaf de lärarbefattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande af den
1904 ars Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna läroverken, bevilja
på ordinarie stat anslag till 2 lektors-, 27 adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar,
att på de olika läroverken fördelas, på sätt i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 angifvits, samt att
för detta ändamål äfvensom för genomförande af den för lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen
med afseende å i samma statsrådsprotokoll omförmälda 14 rektors-, 34 adjunkts-,
14 teckningslärare-, 14 gymnastiklärare- och 14 musiklärarebefattningar
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 207,750
kronor.
För inrättande af ofvan omförmälda nya ordinarie lärarbefattningar
erfordras en höjning af ifrågavarande anslag med 110,000 kronor, däraf
2 nya lektorstjänster ä 4,000 kr..................................... kronor 8,000: —
27 » adjunktstjänster » 3,000 » .................................... » 81,000: —-
14 » ämneslärarinnebefattningar ä 1,500 kr................ » 21,000: -—
Summa kronor 110,000: —
Sedan genom särskilda af Eders Kung!. Maj:t under år 1905 fattade beslut
de förutvarande fernklassiga allmänna läroverken i Arboga, Haparanda och
Piteå, de treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Askersund, Falköping,
Sala, Skellefteå, Vimmerby, Amål, Ängelholm och Örnsköldsvik samt pedagogierna
i Köping och Södertälje förändrats till sexklassiga statssamskolor,
har öfverstyrelsen för de allmänna läroverken hos Eders Kungl. Maj:t
föreslagit åtgärder för att, i stället för de hittills på gammal stat kvarstående
ordinarie rektors-, adjunkts- och öfningslärarplatserna, vid dessa
14 läroanstalter måtte från och med år 1907 å ny ordinarie stat upptagas
ett motsvarande antal platser. Under förutsättning att 14 rektorsbefattningar,
29 adjunktsbefattningar samt 14 teckningslärare-, 14 gymnastiklärare-
och 14 musiklärarebefattningar å den nya staten skulle ersätta motsvarande
befattningar vid fem- och treklassiga läroverk samt tvåklassiga
pedagogier, har öfverstyrelsen ansett reservationsanslaget till de allmänna
läroverken böra för ändamålet ökas med 99,250 kronor, på sätt följande
i statsrådsprotokollet intagna beräkning utvisar:
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Tabell, utvisande reservationsanslagets tillökning genom föreslagen
öfverflyttning af vissa samskolor på ny ordinarie stat år 1907.
| Gamla | staten | Nya staten | |
Lärarplatser. | för hvarje | tillsammans. | för hvarje | tillsammans. |
1. Femldassiga läroverk. 3 rektorstjänster .............................. | 3,500 | 10,500 | 5,000 | 15,000 |
9 adjunktstjänster ........................... | 1,500 | 13,500 | 3,000 | 27,000 |
3 teckningslärarbefattningar......... | 600 | 1,800 | 700 | 2,100 |
3 gymnastiklärarbefattningar ...... | 600 | 1,800 | 700 | 2,100 |
3 musiklärarbefattningar............... | 450 | 1,350 | 550 | 1,650 |
2. Treklassiga läroverk. 9 rektorstjänster .............................. | 3,000 | 27,000 | 5,000 | 45,000 |
18 adjunktstjänster ........................... | 1,500 | 27,000 | 3,000 | 54.000 |
9 teckningslärarbefattningar......... | 300 | 2,700 | 700 | 6,300 |
9 gymnastiklärarbefattningar ...... | 300 | 2,700 | 700 | 6,300 |
9 musiklärarbefattningar............... | 300 | 2,700 | 550 | 4,950 |
3. Tvåklassiga pedagogier. 2 rektorstjänster .............................. |
|
| 5,000 | 10,000 |
2 adjunktstjänster ........................... |
|
| 3,000 | 6,000 |
2 teckningslärarbefattningar......... | — |
| 700 | 1,400 |
2 gymnastiklärarbefattningar ...... | — | — | 700 | 1,400 |
2 musiklärarbefattningar............... |
|
| 550 | 1,100 |
Summa kronor | 91,050 | — | 184,300 |
Sammandrag: Löner enligt nya staten............................................. kr. 184,300
D:o enligt gamla staten ....................................... » 91,050
Den nya staten öfverskjuter den gamla med ... kr. 93,250.
Anm. Vid två af de här ofvan afsedda treklassiga läroverken äfvensom vid pedagogien i Södertälje
finnas för närvarande ordinarie rektorer. Då emellertid de kvalifikationer, som äro för handen hos en rektor
vid en dylik läroanstalt, ingalunda alltid kunna anses innebära garanti för nödig skicklighet och lämplighet
hos en rektor vid en sexklassig samskola, så böra förenämnda ordinarie rektorer icke utan vidare öfverflyttas
på den nya staten såsom rektorer vid de respektive samskolorna, utan bör rektorstjänsten vid
dessa tillsättas i den ordning, som gällande läroverksstadga i fråga om dylik tjänst föreskrifver. Vid
sådant förhållande kan det inträffa, att forbemälda ordinarie rektorer, därest de icke öfverflyttas till annan
lämplig tjänst eller uppföras å allmänna indragningsstaten, komma att kvarstå å gamla staten med där
uppförda löner. På grund häraf kan staten för de allmänna läroverken minskas endast med 85,050 kronor,
hvadan det för den nya staten erforderliga tillskottet utöfver den gamla staten utgöres af 99,250 kronor.
Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft.
4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Den sålunda för yissa samskolors öfverflyttning på ny stat beräknade
kostnaden å 99,250 kronor har emellertid departementschefen ansett kunna
minskas dels med 3,000 kronor genom af Eders Kungl. Maj:t föreslagen
öfverflyttning af två adjunkter till indragningsstat, hvarigenom deras
löner å gammal stat skulle blifva disponibla för år 1907, dels ock med
6,000 kronor genom afförande från den gamla staten af de två rektorsbefattningar
vid treklassiga läroverk, som omförmälas i anmärkningen
vid ofvan intagna tabell, hvaremot en ökad kostnad af 7,500 kronor
skulle föranledas däraf att af skäl, som departementschefen angifvit,
fem adjunktsbefattningar utöfver det af öfverstyrelsen i tabellen upptagna
antalet ansetts kunna öfverföras från gammal till ny stat. Enligt Eders
Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda kostnaden för genomförande af den
nya löneregleringen med afseende å i förslaget omförm älda 14 rektors-,
34 adjunkts-, 14 teckningslärare-, 14 gymnastiklärare- och 14 musiklärarebefattningar
föranleda en anslagshöjning af 97,750 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit och under erinran, att Riksdagen
för år 1906 på extra stat beviljat 99,200 kronor för tillfällig löneförbättring
åt lärare vid allmänna läroverk och pedagogier, som enligt
Riksdagens beslut skulle ombildas till samskolor eller indragas, men att
anslaget för tillfällig löneförbättring för år 1907 af skäl, som departementschefen
i statsrådsprotokollet anfört, delvis på grund af de i nu förevarande
punkt gjorda förslagen ansetts kunna bestämmas till allenast 26,250 kronor,
får Riksdagen, som beträffande den nya adjunktstjänsten i Västerås förutsätter,
att den i statsrådsprotokollet omnämnda utredning kommer till stånd,
och som godkänner de skäl, hvilka i samma protokoll anförts i fråga om
de ordinarie rektorsbefattningarna vid treklassiga läroverk, anmäla, att
Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
för tillsättande af vissa utaf de lärarbefattningar, hvilka äro erforderliga
för fyllande af den 1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna
läroverken, beviljat på ordinarie stat anslag till 2 lektors-, 27
adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar, att på de olika läroverken
fördelas, på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 angifvits, samt för detta ändamål äfvensom för genomförande
af den för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken fastställda nya
löne- och pensionsregleringen med afseende å förut omförmälda 14 rektors-,
34 adjunkts-, 14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar- och 14 musiklärarbefattningar
höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
207,750 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det för de
allmänna läroverken uppförda anslaget till arfvoden åt skolläkare från
Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 27
dess nuvarande belopp, 8,500 kronor, till 9,550 kronor, eller med 1,050
kronor.
På grund af den utredning, som till statsrådsprotokollet blifvit i detta
ärende meddelad, bar Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, ökat det för de allmänna läroverken uppförda anslaget
till arfvoden åt skolläkare från dess nuvarande belopp, 8,500 kronor,
till 9,550 kronor, eller med 1,050 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det för de
allmänna läroverken uppförda anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare
från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller med 38,000 kronor.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts till stöd för detta förslag,
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
höjt det för de allmänna läroverken uppförda anslaget till extra
arfvoden åt teckningslärare från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller
med 38,000 kronor.
På grund af Riksdagens i punkterna 17:o)—19:o) anmälda beslut har
reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu 5,033,549 kronor, ökats
med 246,800 kronor, eller till 5,280,349 kronor.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att de
docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning
till belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid universiteten,
så ock därutöfver ett antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan i
den ordning, de vid högskolan sinsemellan intaga efter den dag, hvars
och ens förordnande blifvit af kanslern för rikets universitet stadfäst, må,
såvidt de vunnit behörighet till anställning vid allmänt läroverk, äga att,
enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, efter
befordran vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad
räkna sig till godo den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet
deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola; och skulle
bifall härtill icke föranleda ökning af reservationsanslaget till de allmänna
läroverken.
På de skäl, som af departementschefen åberopats, har Riksdagen, med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgifvit, att de
docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning
till belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid universiteten,
så ock därutöfver ett antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan
i den ordning, de vid högskolan sinsemellan intaga efter den dag,
hvars och ens förordnande blifvit af kanslern för rikets universitet stad
-
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
fäst, må, såvidt de vunnit behörighet till anställning vid allmänt läroverk,
äga att, enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas,
efter befordran vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre
lönegrad räkna sig till godo den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit
och skicklighet deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola.
Detta beslut har icke föranledt ändring i reservationsanslaget till de
allmänna läroverken.
21:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
ville medgifva, att mom. n) i kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904
angående ny löne- och pensions-reglering för lärare och lärarinnor vid
rikets allmänna läroverk finge följande ändrade lydelse:
»att lektorer vid sjökrigsskolan, lektorer vid tekniska elementarskolorna,
lärare vid högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseminarierna
må, vid öfvergång till de allmänna läroverken, för tillgodonjutande af
aflöning i högre lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring såsom
ordinarie lärare enligt enahanda grunder, som här ofvan angående ämneslärare
blifvit stadgadt; skolande den rätt i detta afseende, som i öfrigt
tillkommit lärare vid ifrågavarande läroanstalter äfvensom lärare vid enskilda
läroverk, upphöra».
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:
»Enligt riksdagsbeslut af 1905 likställdes lektorerna vid de tekniska
elementarskoloxma i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand i
afseende på löne- och pensionsförmåner med lektorerna vid de högre allmänna
läroverken. Det synes under slika förhållanden naturligt, att lektor
vid teknisk elementarskola, som uppfyller kompetensvillkor för lektorat
vid högre allmänt läroverk, bör äga rätt såväl att söka förflyttning från
teknisk elementarskola till högre allmänt läroverk som att därvid för
uppflyttning i högre lönegrad få räkna sig till godo den tid af föregående
tjänstgöring såsom ordinarie, under hvilken han ägt full kompetens att
söka dylikt lektorat.
Då behofvet af lärare vid de högre allmänna läroverken i de matematiska
och naturvetenskapliga disciplinerna till följd af realskolans organisation
och i öfrigt utvidgadt utrymme för dessa ämnesgrupper är i tilltagande,
torde en sådan åtgärd som den af mig här ofvan antydda vara
berättigad äfven från den synpunkten, att tillfredsställandet af detta behof
härigenom i någon mån underlättas.»
Det i motionen gjorda förslaget har synts Riksdagen vara grundadt på
goda skäl. Då emellertid ändringar i de af Riksdagen år 1904 beslutade
bestämmelserna angående lönetursberäkning för lärarne vid de allmänna
29
Riksdagens Skrifvelse N:o IM.
läroverken icke synas böra genomföras, med mindre vederbörande myndigheter
varit i tillfälle att därom yttra sig, har Riksdagen ansett sig böra
hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att utredning i ämnet måtte förebringas
och att, i händelse denna skulle därtill gifva anledning, förslag till ändring
af ifrågavarande bestämmelser i det i motionen angifna syfte måtte af
Eders Kungl. Magt föreläggas Riksdagen.
Riksdagen får alltså, i anledning af ifrågavarande motion, anhålla, att
Eders Kungl. Magt ville låta utreda, huruvida och under hvilka villkor lektor
vid teknisk elementarskola bör erhålla rättighet att, vid öfvergång till de
allmänna läroverken, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna
sig till godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie lektor vid teknisk
elementarskola, samt, i händelse utredningen skulle därtill gifva anledning,
till Riksdagen inkomma med förslag i ämnet.
Högre skolor för kvinnlig ungdom.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med ändring
i vissa delar af hithörande af Riksdagen fastställda föreskrifter, stadga, att
för tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom samt
åt sådana samskolor, hvilka upprättats å orter, där allmänt läroverk för
gossar ej finnes, och före utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor
för erhållande af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom, äfvensom åt sådana samskolor, som upprättas å orter, hvilkas
läroverk enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut underkastats
indragning, skola gälla följande grunder:
a) att skolan, oberäknadt så kallade förberedande klasser, skall meddela
undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder
statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar,
tillhörande sistnämnda årsklasser, eller beträffande nytillkommande skola,
vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar
i sist berörda klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,
med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskild! understöd af högst 500 kronor;
d) att skolan står under inseende af en af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk utsedd inspektor samt att legitimerad läkare är anställd
vid skolan;
e) att det genom intyg af skolans inspektor, till hvilket bör vara
fogadt infordradt yttrande af skolans läkare, blifvit styrkt, att anordningarna
vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen
så ordnad, att öfveransträngning därigenom icke föranledes;
f) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i
veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt
tillfälliga lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till
ordinarie folkskollärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring
bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna
eller, om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd,
lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande
af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor
eller veckotimmar i proportion härtill;
g) att lärjungar till det antal, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift,
som icke öfverstiger 50 kronor;
h) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt
i) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva;
dels förklara: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort,
där enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut statssamskola
upprättas, må, äfven om det under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt,
tilldelas statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter hvars slutliga
genomförande understöd ej vidare må utgå; 2) att det under f) upptagna
villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag
till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande däraf,
äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola,
endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp än
den då uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola beviljas
både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom;
dels ock höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från
347,500 kronor till 380,000 kronor, eller med 32,500 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
31
De af Eder» Kungi. Maj:t nu föreslagna grunderna för tilldelande af
statsunderstöd åt ifrågavarande skolor skilja sig från de af Riksdagen i berörda
afseende senast fastställda grunder därigenom:
att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag rättigheten till erhållande af statsunderstöd
skulle utsträckas till sådana samskolor, som upprättas å orter,
hvilkas läroverk enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut
underkastats indragning;
att de nu föreslagna momenten d) och e) skulle träda i stället för
följande i mom. d) af 1902 års Riksdags beslut i ämnet innefattade bestämmelser:
»d)
att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid
skolan anställd»;
samt att enligt de föreslagna grunderna statsunderstöd skulle kunna
åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort, där enligt 1904 års
Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut statssamskola upprättas, tilldelas
under statssamskolans utveckling, äfven om det under a) upptagna villkoret
icke är uppfylldt.
Riksdagen har, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd
åt högre skolor för kvinnlig ungdom samt åt sådana samskolor, hvilka
upprättats å orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes, och före
utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor för erhållande af understöd
från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, äfvensom åt
sådana samskolor, som upprättas å orter, hvilkas läroverk enligt 1904 års
Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut underkastats indragning, nämligen:
a) att skolan, oberäknad! så kallade förberedande klasser, skall meddela
undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder
statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar,
tillhörande sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola,
vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar
i sist berörda klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de för
-
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
beredande, med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskildt understöd af högst 500 kronor;
d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid skolan
anställd;
e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i
veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga
lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie
folkskollärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring
bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna,
eller, om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd,
lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande
af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor
eller veckotimmar i proportion härtill;
f) att lärjungar till det antal, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,
skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en
årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;
g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt
h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,
som Eders Kungl. Magt kan finna godt föreskrifva;
dels förklarat: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort,
där enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut statssamskola
upprättas, må, äfven om det under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt,
tilldelas statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter hvars slutliga
genomförande understöd ej vidare må utgå; 2) att det under e) upptagna
villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag
till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande däraf,
äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola
beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från
anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom;
dels ock höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från
347,500 kronor till 380,000 kronor, eller med 32,500 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
33
Högre lärarinneseminariet.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva sådan
ändring i nu gällande lönereglering för högre lärarinneseminariet, att
ämneslärarinna vid nämnda läroanstalt må från och med år 1907 åtnjuta
lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor
och 4) 2,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive 750, 900,
1,050 och 1,200 kronor, med iakttagande därvid att, intill dess ny allmän
författning angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft,
å nämnda löneförmåner skola afgå och åt statsverket besparas, i första
lönegraden 40, i andra lönegraden 50, i tredje lönegraden 60 och i fjärde
lönegraden 70 kronor, dels ock för ändamålet höja anslaget till högre
lärarinneseminariet från 53,500 kronor till 53,900 kronor, eller med 400
kronor.
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår, att
enligt 1904 års Riksdags därom fattade beslut ifrågavarande ämneslärarinnor
åtnjuta lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650 kronor,
3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å
respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor, samt att de genom den föreslagna
ändringen skulle blifva i afseende å löneförmåner likställda med
de kvinnliga adjunkterna vid folkskoleseminarierna.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
dels medgifvit sådan ändring i nu gällande lönereglering för
högre lärarinneseminariet, att ämneslärarinna vid nämnda läroanstalt må
från och med år 1907 åtnjuta lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor,
2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor och 4) 2,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 750, 900, 1,050 och 1,200 kronor, med iaktta
gande
därvid att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, å nämnda lönefönnåner
skola afgå och åt statsverket besparas i första lönegraden 40, i andra
lönegraden 50, i tredje lönegraden 60 och i fjärde lönegraden 70 kronor,
dels ock för ändamålet höjt anslaget till högre lärarinneseminariet från
53,500 kronor till 53,900 kronor, eller med 400 kronor.
Pedagogier och folkskolor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att nedsätta anvisningen
i kontant under anslaget till pedagogier och folkskolor från dess nuvarande
Bill. till IWcsd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
belopp, 24,406 kronor, till 4,950 kronor, eller med 19,456 kronor, i följd
hvaraf anslaget till pedagogier och folkskolor, med inbcräkning af det
under rubriken »Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
ersättningar» upptagna beloppet, 760 kronor, komme att i sin helhet
uppgå till 5,710 kronor.
Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit Riksdagen
anledning till annan erinran, än att det, på sätt i statsrådsprotokollet blifvit
antydt, synes kunna ifrågasättas, huruvida giltig anledning förefinnes att
för de jämförelsevis obetydliga anslag, som äro afsedda att fortfarande
kvarstå under rubriken pedagogier och folkskolor, för framtiden i riksstaten
bibehålla denna anslagsrubrik.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, nedsatt anvisningen i kontant under anslaget
till pedagogier och folkskolor från dess nuvarande belopp 24,406
kronor till 4,950 kronor, eller med 19,456 kronor.
I följd häraf kommer anslaget till pedagogier och folkskolor, med
^beräkning af det under rubriken »Indelning och därmed jämförlig
anvisning, på förslag: ersättningar», upptagna beloppet 760 kronor, att
i sin helhet uppgå till 5,710 kronor.
Folkundervisningen.
25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af
ökade anslag till materiel, ved och ljus in. m. vid vissa folkskoleseminarier,
höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med
3,300 kronor.
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att af
den begärda anslagshöjningen beräknats
för seminariet i Karlstad............................................................... kronor 600: —
» » Falun .................................................................. » 600: —
» » Skara .................................................................. » 500: —
» » Umeå .................................................................. » 600: —
» » Uppsala............................................................... » 1,000: —
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
för beredande af ökade anslag till materiel, ved och ljus m. m.
vid vissa folkskoleseminarier, höjt anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med 3,300 kronor.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af
erforderliga medel till bestridande af kostnaderna för drift och underhåll af
35
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona höja anslaget till seminarier
för folkskollärares bildande med 600 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i detta ärende anförd
t, har Riksdagen, med bifall till Eders Kung!. Maj:ts förevarande framställning,
för beredande af erforderliga medel till bestridande af kostnaderna
för drift och underhåll af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona,
höjt anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med 600
kronor.
På grund af de i punkterna 25:o) och 26:o) anmälda beslut har anslaget
till seminarier för folkskollärares bildande från dess nuvarande
belopp, 532,835 kronor, höjts med sammanlagdt 3,900 kronor, eller till
536,735 kronor.
27:o) I anledning af Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning har
Riksdagen höjt förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland
de i rikets nordligare trakter bosatta finnar från 45,000 kronor till
90.000 kronor, eller med 45,000 kronor.
28:o) I särskild, den 13 januari 1906 till Riksdagen afbiten proposition
(n:o 51) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, bland annat, åt t, för
höjande af lönerna för lärare vid folkskolor m. m. öka förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med 2,150,000
kronor eller från dess nuvarande belopp, 6,350,000 kronor till 8,500,000
kronor.
På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen, i anledning
af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, ökat förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med
1.750.000 kronor, eller från dess nuvarande belopp, 6,350,000 kronor, till
8.100.000 kronor.
29:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen dels höjt förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
från 120,000 kronor till 140,000 kronor, eller med 20,000 kronor, dels ock
höjt förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan
från 50,000 kronor till 110,000 kronor, eller med 60,000 kronor.
30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för sin del
godkänna de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1906 angifna grunderna för utdelande af statsbidrag
till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela understöd
af statsmedel för ifrågavarande ändamål, utan hinder däraf, att någon
afvikelse från nämnda grunder ägt rum, dels med ändring af den å riksstadens
åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande
af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af manlig slöjd
i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höja samma förslagsanslag,
nu 240,000 kronor, till 345,000 kronor, eller med 105,000
kronor, dels ock höja det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
med titel »För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, till
205,000 kronor, eller med 115,000 kronor.
Omförmälda i statsrådsprotokollet angifna grunder för utdelande af
statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd äro af följande lydelse:
1) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
anordnat undervisning i slöjd, må för hvarje sådan skola, i hvilken
under ett kalenderår minst tio gossar eller tio flickor varit för deltagande
i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins början inskrifna och, så länge
de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit uti denna undervisning,
af statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans aflöning ett bidrag för
samma år, när fråga är om slöjd för gossar, efter sextio öre för slöjdtimme
med högst åttioen kronor och, när fråga är om slöjd för flickor,
efter trettio öre för slöjdtimme med högst fyrtio kronor 50 öre, dock
under villkor:
att slöjden för gossar bestått i träslöjd eller annan lämplig slöjdart
och att slöjden för flickor bestått i stickning, linnesömnad, stoppning och
lappning samt, där omständigheterna så medgifvit, klädsömnad, spånad,
väfning och flätningsarbeten,
att, enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm
af stadens konsistorium, slöjdundervisningen varit anordnad på ändamålsenligt
sätt, utan att undervisningen i folkskolans öfriga läroämnen därigenom
eftersatts,
att samma undervisning under året pågått minst etthundra timmar,
fördelade på minst tjugusex veckor med två till sex timmar i veckan och
högst fyra timmar om dagen, samt
att tiden för slöjdundervisningen sammanfallit med arbetstiden i den
skola, till hvilken de slöjdande hört, eller ock till en del med denna och
till återstående delen, dock ej mer än en fjärdedel, med arbetstiden i småskola
eller fortsättningsskola inom distriktet.
2) Om i dylik folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola antalet
af de i slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna
37
Riksdagens Skrifvelse 1\:o 144.
undervisning fördelats på två eller flera afdelningar, må skoldistriktet för
hvarje slöjdafdelning, i hvilken antalet slöjdande uppgått till minst femton,
erhålla understöd af statsmedel enligt samma beräkningsgrund och på
samma villkor, som i punkt 1) säges.
3) Statsbidrag enligt föregående bestämmelser må utgå, äfven om antalet
slöjdande gossar eller flickor i en folkskola eller mindre folkskola
icke uppgått till tio, såvida samtliga i folkskolan eller i folkskoleafdelningen
inskrifna gossar eller flickor, så länge de under året tillhört skolan
och skäligen pröfvats kunna deltaga i slöjdundervisningen, däri deltagit,
eller om i skola, där slöjdundervisningen meddelats i särskilda slöjdafdelningar,
någon eller några sådana haft ett mindre antal elever än femton,
i hvilken senare händelse statsbidrag må utgå för så många afdelningar,
som skulle hafva uppkommit, om de slöjdande uppdelats i afdelningar
enligt punkt 2, dock icke för flera än som vid skolan i verkligheten förefunnits.
4) Har slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan
hvilka flyttande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast
skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas olika tider, eller har i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola eller i slöjdafdelning af
dylik skola slöjdundervisning begynt under eu så framskriden del af ett
kalenderår, att den af denna anledning ej kunnat under samma år meddelas
så lång tid, som föreskrifves i punkt 1), äger skoldistriktet, därest
do i samma punkt stadgade villkoren i öfrigt uppfyllts, erhålla statsbidrag,
beräknadt så som omförmäles i punkt 1), såvida undervisningen pågått
minst femtio timmar, fördelade på minst tretton veckor.
5) För utbekommande af statsbidrag enligt föregående stadganden
böra hinder ej möta däraf,
att slöjdundervisningen till följd af rådande smittsam sjukdom måst
för någon tid inställas, eller
att under året antalet slöjdafdelningar genom sammanslagning minskats,
i hvilket fall statsbidrag må utgå till de bibehållna afdelningarna i enlighet
med de i punkt 1) stadgade grunderna samt till de indragna för det
antal timmar undervisningen i dem pågått, eller
att vid flyttande skola de i punkterna 1) och 2) omförmälda antalen
slöjdande gossar eller flickor varit fördelade på de olika stationerna, eller
att vid höstterminens början antalet slöjdande barn i skola nedgått
under tio eller i slöjdafdelning under femton, i hvilket fall, därest icke på
grund af bestämmelserna i punkt 3) statsbidrag må åtnjutas äfven för
höstterminen, sådant bidrag må utgå för det antal timmar, slöjdundervisningen
under vårterminen fortgått i enlighet med gifna föreskrifter.
38
Biksdagens Skrifvelse N:o 144.
De viktigaste af de förändringar, som genom de af Eders Kung! Maj:t
föreslagna nya bestämmelserna skulle införas i afseende å grunderna för
tilldelande af statsbidrag för undervisning i slöjd, äro:
att det för erhållande af statsbidrag bestämda minsta antalet flickor
i samma slöjdafdelning blifvit nedsatt från 25 till 15, eller sålunda till
det antal, som nu är bestämdt beträffande slög''dafdelningar för gossar;
att statsbidrag förklarats skola utgå för undervisning i slöjd, som för
gossar anordnas i mindre folkskola;
att såsom villkor för erhållande af statsbidrag föreskrifvits, att undervisningen
skall hafva under året pågått minst 100 timmar, fördelade på
minst 26 veckor med två till sex timmar i veckan och högst fyra timmar
om dagen;
samt att statsbidragen förklarats skola, i stället för med ett i stadgan
fastställdt belopp för hvarje skola eller slöjdafdelning, utgå med visst belopp
för hvarje undervisning stimme, dock ej för mer än 135 timmar om året.
Riksdagen har funnit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya bestämmelserna
vara på ändamålsenligt sätt afpassade efter de önskemal, Riksdagen
i sin skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den 15 maj 1902 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel uttalat i detta
ämne, och den utredning, som i anledning af samma skrifvelse blifvit
åvägabragt.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, dels för sin del godkänt ofvan
angifva, af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunder för utdelande af statsbidrag
till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela
understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder däraf, att
någon afvikelse från nämnda grunder ägt rum; dels med ändring af den
å riksstatens åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande
af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af manlig
slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höjt samma
förslagsanslag, nu 240,000 kronor, med 105,000 kronor, eller till 345,000
kronor; dels oek höjt det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
med titel »För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, med
115,000 kronor, eller till 205,000 kronor.
31:o) I särskild proposition af den 30 december 1905 (n:o 36) har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af
39
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att dels för sin del godkänna de i samma statsrådsprotokoll
angifna grunderna för utdelande af statsbidrag till anordnande af undervisning
i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna
därtill föranleda, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål
utan hinder däraf, att någon afvikelse från nämnda grunder ägt rum,
dels ock på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett
förslagsanslag, med titel »För ordnande af undervisning i huslig ekonomi
i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor», å 90,000 kronor.
Omförmälda, i statsrådsprotokollet angifna grunder afse, att skoldistrikt
eller skolstyrelse, som i folkskola, högre folkskola eller folkhögskola
eller i särskild anstalt anordnat undervisning i huslig ekonomi med
praktisk tillämpning i skolkök, borde för hvarje kurs, som omfattade minst
trettio arbetsdagar, fördelade på flera eller färre veckor med en eller flera
arbetsdagar i veckan, erhålla etthundra kronor såsom bidrag till lärarinnans
aflöning samt femtio kronor såsom bidrag till bestridande af öfriga
löpande utgifter, dock ej för lokal och bränsle, samt att för åtnjutande
af statsbidrag i förevarande afseende följande villkor i öfrigt borde blifva
gällande, nämligen:
1) att undervisningen har den i normalplanen för undervisningen i
folkskolor och småskolor angifna uppgiften;
2) att undervisningen handhafves af en duglig, för ifrågavarande undervisning
särskildt utbildad lärarinna;
3) att skolköket är tillräckligt rymligt och ändamålsenligt inrättadt
samt utrustadt med lämplig, i förhållande till elevantalet tillräcklig materiel;
4)
att den teoretiska och praktiska undervisningen pågår under tillsammans
minst fyra timmar om dagen;
5) att undervisningen, såvidt den meddelas i folkskola eller särskild
anstalt, ej meddelas åt andra elever än flickor, som antingen äro intagna
i folkskola och där uppflyttats till fjärde årsklassen eller ock genomgått den
egentliga folkskolan men icke äro aderton år gamla;
6) att antalet elever i hvarje kurs är minst åtta, högst sexton;
7) att undervisningen icke är förenad med servering till andra främmande
matgäster än elevernas skolkamrater till ett antal, motsvarande
högst hälften af elevernas;
8) att af eleverna ej upptages annan afgift än ersättning för spisning
i skolköket, och att sådan afgift icke sättes högre än medelpriset för de
använda matvarorna; samt
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
9) att undervisningen enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör
eller i Stockholm af stadens konsistorium varit anordnad på ändamålsenligt
sätt.
Eders Kung]. Maj.ts förevarande proposition bär föranledts af Riksdagens
i skrifvelse den 15 maj 1902 (n:o 117, punkten 81:o) till Eders
Kling]. Maj:t framställda anhållan, att Eders Kung]. Maj:t måtte låta verkställa
utredning, om och på hvilka villkor statsunderstöd skulle kunna
tilläggas folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor för beredande af
undervisning i huslig ekonomi, samt till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill en sådan utredning kunde befinnas gifva anledning.
Riksdagen är öfvertygad därom, att införandet i våra folkbildningsanstalter
af undervisning i huslig ekonomi i väsentligen större omfattning
än hittills kunnat ske skulle medföra synnerligen gagnande verkningar,
och vill i afseende härå dels åberopa Riksdagens i nyssberörda skrifvelse
gjorda uttalande, att, därest lämpliga anordningar kunde vidtagas för att
i vidare kretsar af befolkningen utbreda färdighet i tillagning af sund och
kraftig föda, i synnerhet af sådan beskaffenhet, att densamma lämpade sig
för den kroppsarbetande befolkningens ekonomiska villkor, dessa anordningar
tvifvelsutan skulle medföra sådant gagn, att desamma vore val förtjänta
att af staten uppmuntras, dels ock hänvisa till öfverstyrelsens för
Stockholms stads folkskolor i statsrådsprotokollet intagna yttrande i ämnet,
så lydande: »Redan under den jämförelsevis korta tid, under hvilken vid
en del skolor undervisning meddelats i huslig ekonomi, torde erfarenheten
hafva gifvit vid handen, att denna undervisning varit till stort gagn för
skolornas kvinnliga lärjungar och haft ett välgörande inflytande på deras
hem. Därtill har bidragit icke blott den vunna färdigheten att bättre
sköta själfva hushållningen, utan äfven, och kanske icke minst, en erhållen
vana vid ordning och renlighet vid vården af ett hem samt förmåga att
öka trefnaden i detta. Ovana och oförmåga i dessa hänseenden äro ock
som bekant ofta orsak till mannens utelif och allt därmed följande husligt
elände. Frågan är följaktligen af djup såväl moralisk som ekonomisk
innebörd, och synes det därför vara förenadt med statens intresse att genom
ekonomiskt understöd verka för spridande af detta slags undervisning
i allt vidare kretsar.»
Vid bestämmandet af grunderna för utdelande af statsbidrag för undervisning
i huslig ekonomi bör enligt Riksdagens åsikt noga beaktas,
hurusom de synnerligen olikartade förhållandena inom olika delar af vårt
land kunna betinga skilda former för undervisningens anordning. Den
faran synes nämligen ligga nära till hands, att, därest mera detaljerade
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
41
föreskrifter angående denna undervisning meddelas, dessa, om de än å
många orter kunna visa välgörande verkningar, likväl skola å andra orter
befinnas mindre ändamålsenliga samt därigenom verka hämmande på den
ifrågavarande undervisningen och hindra dess utveckling.
Vid granskning af de föreslagna, i statsrådsprotokollet under mom.
1)—9) upptagna villkoren för erhållande af statsbidrag har Riksdagen
funnit sig böra framställa följande erinringar.
1 mom. 2) föreskrifves, att lärarinna i huslig ekonomi skall vara för
undervisning i ämnet särskildt utbildad. Då emellertid tillgången till
lärarinnor, som genomgått särskilda utbildningskurser, för närvarande torde
vara ganska begränsad, har Riksdagen ansett, att omförmälda bestämmelse
skulle vara ägnad att försvåra anskaffandet af lärarinnor. Härtill kommer,
att enligt Riksdagens mening vid undervisningen i huslig ekonomi den
hufvudsakliga vikten ligger på den praktiska handledningen af eleverna,
hvilken handledning kan meddelas äfven af en lärarinna, som icke^genomgått
särskild utbildningskurs för lärarinnor i huslig ekonomi. A andra
sidan kan tydligen icke hvarje i hushållsbestyr duglig kvinna vara lämplig
att meddela undervisning af ifrågavarande beskaffenhet; men den pröfning,
som i detta afseende bör föregå antagandet af lärarinna, har synts Riksdagen
kunna anförtros åt vederbörande skolråd, utan att detta behöfver
vara hänvisadt att välja endast bland sådana sökande, som genomgått särskilda
för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi inrättade kurser. En
dylik frihet torde kunna medgifvas med hänsyn särskildt till den föreslagna
bestämmelsen, att folkskoleinspektör skall vitsorda, att undervisningen
varit anordnad på ändamålsenligt sätt. Riksdagen har därför ansett
sig böra besluta ett tillägg till ifrågavarande moment af innehåll, att,
då lärarinna icke är såsom sådan särskildt utbildad, hennes lämplighet att
leda undervisning i ämnet bör vara af skolrådet pröfvad. Det torde kunna
anses själffallet, att, äfven om ifrågavarande kompetensbestämmelse borttages,
de särskildt utbildade lärarinnorna i allt fall komma att i första
hand anlitas.
Med afseende å bestämmelsen i mom. 3), att skolkökets materiel skall
vara i förhållande till elevernas antal tillräcklig, och i anledning af departementschefens
i statsrådsprotokollet gjorda uttalande, att eleverna i
hvarje arbetslag eller hushåll, hvithet måste hafva sin särskilda spis och
sina särskilda redskap i öfrigt, borde vara helst fyra, men möjligen äfven
tre eller fem, har Riksdagen allenast velat uttala, att alltför bestämda föreskrifter
angående högsta antalet elever i hvarje hushåll synas Riksdagen
böra undvikas.
Enligt mom. 4) skall undervisningen i hvarje kurs vara dels teoretisk
Bill. till Rilcsd. Prof. 1906. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 33 Raft. 6
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
och dels praktisk. Då enligt Riksdagens mening den hufvudsakliga vikten
vid undervisningen bör läggas på dess praktiska del och någon särskild,
därifrån skild teoretisk undervisning icke nödvändigtvis synes behöfva i
hvarje kurs förekomma, har Riksdagen ansett sig böra besluta en ändrad
formulering af ifrågavarande moment.
Bestämmelsen i mom. 5), att undervisning i huslig ekonomi i folkskola
får meddelas endast åt elever, som uppflyttats till fjärde årsklassen, har
Riksdagen ansett icke böra oförändrad godkännas. Då elevernas mottaglighet
för undervisningen torde vara mera beroende af deras ålder än af
de framsteg de gjort i sina bokliga studier, har Riksdagen ansett anledning
saknas att förvägra de elever i folkskola, som icke uppflyttats till
fjärde årsklassen, men uppnått den ålder, att de lämpligen kunna i undervisningen
deltaga, rättighet härtill; och har till följd häraf Riksdagen, som
funnit minimiåldern för de elever, som icke inträdt i fjärde årsklassen,
böra bestämmas till tolf år, ansett sig böra ändra mom. 5) i nämnda
syfte.
Det högsta tillåtna antalet elever i hvarje kurs, hvilket af Eders
Kungl. Maj:t enligt mom. 6) föreslagits till sexton, har Riksdagen ansett
böra bestämmas till tjugu.
Riksdagen, som delar den af departementschefen i statsrådsprotokollet
uttalade uppfattningen, att mottagande af matgäster i större utsträckning
skulle menligt inverka på undervisningen, har likväl ansett hinder icke
böra möta för servering åt främmande matgäster, helst elevernas skolkamrater,
till samma antal som antalet af de i undervisningen deltagande
eleverna; och har Riksdagen vidtagit ändring i sådant syfte af mom. 7).
Då de i ingressen till ifrågavarande bestämmelser använda orden
»undervisning i huslig ekonomi med praktisk tillämpning i skolkök» synas
kunna gifva anledning till den uppfattningen, att den praktiska
tillämpningen skulle utgöra ett bihang till den egentliga undervisningen
och att denna borde vara hufvudsakligen teoretisk, har Riksdagen i anslutning
till den uppfattning, som i detta afseende här ofvan uttalats,
ansett orden »med praktisk tillämpning», hvilka ord för öfrigt icke förekomma
i den af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen gjorda hemställan,
böra utgå.
Statsbidragets belopp skulle enligt berörda ingress utgöra för hvarje
kurs 100 kronor såsom bidrag till lärarinnans aflöning samt 50 kronor
såsom bidrag till bestridande af öfriga löpande utgifter, dock ej för lokal
och bränsle. Riksdagen har emellertid ansett försiktigheten bjuda, att för
närvarande, och till dess någon erfarenhet vunnits angående verkningarna
af statens ingripande i nu ifrågavarande undervisning, statsbidragets belopp
43
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
för hvarje kurs begränsas till 100 kronor, däraf 75 kronor böra utgöra
bidrag till lärarinnans aflöning och 25 kronor bidrag till öfriga löpande
utgifter. Äfven ett statsbidrag med sålunda reduceradt belopp kommer
tvifvelsutan att bereda kommunerna så afsevärd lättnad vid anordnandet
af undervisning i huslig ekonomi, att en kraftig utveckling af denna undervisning
inom alla delar af landet bör vara att motse.
Vidare har Riksdagen ansett bestämmelse böra lämnas därom, att,
därest i samma skolkök flera kurser i huslig ekonomi gifvas under samma
år, statsbidrag dock icke må utgifvas för flera än sex kurser årligen.
Den af Riksdagen beslutade nedsättningen i statsbidragens belopp
har synts böra föranleda, att det för ändamålet begärda förslagsanslaget
bestämmes till allenast 60,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen dels för sin
del godkänt följande grunder för utdelande af statsbidrag till anordnande
af undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,
nämligen:
att skoldistrikt eller skolstyrelse, som i folkskola, högre folkskola
eller folkhögskola eller i särskild anstalt anordnat i skolkök meddelad
undervisning uti huslig ekonomi, skall äga att för hvarje kurs, som omfattar
minst trettio arbetsdagar, fördelade på flera eller färre veckor med
en eller flera arbetsdagar i veckan, erhålla etthundra kronor, däraf sjuttiofem
kronor såsom bidrag till lärarinnans aflöning samt tjugufem kronor
såsom bidrag till bestridande af öfriga löpande utgifter, dock ej för lokal
och bränsle, samt att för åtnjutande af statsbidrag i förevarande afseende
följande villkor i öfrigt skola blifva gällande, nämligen:
1) att undervisningen har den i normalplanen för undervisningen i
folkskolor och småskolor angifna uppgiften;
2) att undervisningen handhafves af en duglig, för ifrågavarande
undervisning särskildt utbildad eller eljest af skolrådet lämplig befunnen
lärarinna;
3) att skolköket är tillräckligt rymligt och ändamålsenligt inrättadt
samt utrustadt med lämplig, i förhållande till elevantalet tillräcklig
materiel;
4) att undervisningen, som hufvudsakligen bör vara praktisk, pågår
under tillsammans minst fyra timmar om dagen;
5) att undervisningen, såvidt den meddelas i folkskola eller särskild
anstalt, ej meddelas åt andra elever än flickor, som antingen äro intagna
i folkskola och vare sig där uppflyttats till fjärde årsklassen eller uppnått
tolf års ålder eller ock afslutat sin skolgång och icke äro öfver
aderton år gamla;
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
6) att antalet elever i hvarje kurs är minst åtta, högst tjugu;
7) att undervisningen icke är förenad med servering till flera främmande
matgäster än soxn motsvarar elevernas antal, börande såsom matgäster
mottagas i främsta rummet elevernas skolkamrater och endast då
sadana ej till det fastställda antalet anmäla sig, äfven andra personer;
8) att af eleverna ej upptages annan afgift än ersättning för spisning
i skolköket, och att sådan afgift icke sättes högre än medelpriset
för de använda matvarorna;
9) att undervisningen enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör
eller i Stockholm af stadens konsistorium varit anordnad på ändamålsenligt
sätt; samt
10) att, därest i samma skolkök flera kurser anordnas under samma
kalenderår, statsbidrag dock icke utgår för mer än högst sex kurser
årligen;
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna
därtill föranleda, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande
ändamål utan hinder däraf, att någon afvikelse från nämnda
grunder ägt rum;
dels ock på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel beviljat
ett förslagsanslag, med titel: »För anordnande af undervisning i huslig
ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor», å 60,000 kronor.
32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen höjt förslagsanslaget‘till bidrag till aflönande i vissa fall
af vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola från
75,000 kronor till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor.
På grund af Riksdagens i punkterna 25:o)—32:o) anmälda beslut har
anslaget till folkundervisningen, nu 7,773,335 kronor, ökats med 2,183,900
kronor, eller till 9,957,236 kronor.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslagen till biblioteket
och till samlingarnas ökande i statens historiska, museum och kungl. myntkabinettet
må sammanslås till ett anslag och, med anslagstitelns ändring
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
till »Underhåll, vård och förökande af de under akademiens inseende
ställda statssamlingar», höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa
7,500 kronor, till 10,500 kronor, eller med 3,000 kronor, vid bifall hvartill
anslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 39,200
kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag), komme att ökas till 42,200
kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).
Riksdagen har beslutat, att de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
stat uppförda anslagen till biblioteket och till samlingarnas
ökande i statens historiska museum och kung], myntkabinettet skola
sammanslås till ett anslag och, med anslagstitelns ändring till »Underhåll,
vård och förökande af de under akademiens inseende ställda statssamlingar»,
höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa 7,500 kronor,
till 10,500 kronor, eller med 3,000 kronor.
På grund af detta beslut har anslaget till vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, nu 39,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag),
ökats till 42,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).
Naturhistoriska riksmuseum.
34:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af vissa i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906
angifna förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska riksmuseum äfvensom
af i samma statsrådsprotokoll omförmälda bestämmelser för berörda
aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna, höja museets aflöningsstat
från dess nuvarande belopp, 38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med
8,750 kronor.
Intendenternas vid naturhistoriska riksmuseum aflöning utgör för närvarande
5,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 1,000 kronor
såsom tiänstgöringspenningar, hvilka senare kunna efter viss tids väl vitsordad
tjänstgöring ökas med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.
I afseende på tjänstgöringspenningarna är enligt kung], bref den 30 november
1876 bestämdt, att dessa, då med anledning af beviljad tjänstledighet
vikarie för någon af nämnda tjänstemän varit förordnad, skola
till vikarien utbetalas för den tid han förrättat tjänsten. Någon rätt till
semester är icke tillerkänd intendenterna.
Enligt Eders Kung!. Maj:ts förslag skulle museets aflöningsstat, såvidt
den afser intendenterna, erhålla följande lydelse:
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
1 | Lön | Tjänst- görings- penningar | Summa | Efter 5 år |
1 intendent .......................................... 6 intendenter....................................... Anmärkning. Intendenten i etnografi är | 4,000: -24,000: - | 2,000: -12,000: - | 6,000: -36,000: - | |
Vikariatsersättning............................. |
|
| 1,750: - |
|
De föreslagna bestämmelserna för åtnjutande af de nya aflöningsförmånerna
för intendenterna äro följande:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
att med någon af ifrågavarande tjänster icke må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara
hinderlig för skötandet af tjänsten i fråga;
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras för den
tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som på förordnande
uppehåller tjänsten, såvida ej denne därjämte bestridt annan
likartad befattning och därför uppburit tjänstgöringspenningar, i hvilket
fall frågan om disposition af den lediges tjänstgöringspenningar skall bero
på Eders Kungl. Maj:ts pröfning;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i
behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!! mer
47
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
än fyra år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen eller på
grund af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på
enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas den tjänstgöringstid
såsom intendent vid naturhistoriska riksmuseet, hvilken infallit före clessa
bestämmelsers trädande i tillämpning;
att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten
afgå, Eders Kungl. Maj:t dock ohetaget att låta med afskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
kvarstå;
att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen.
I den till statsrådsprotokollet meddelade utredningen i detta ärende
erinras, hurusom statsutskottet år 1905 i anledning af två motioner
angående lönereglering för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet
och föreståndaren för meteorologiska centralanstalten anfört, att motionärernas
åsikt, att en förbättring i intendenternas och föreståndarens för
statens meteorologiska centralanstalt aflöningar vore behöflig och snarast
möjligt borde vidtagas, visserligen syntes vara grundad på goda skäl,
men att utskottet likväl icke tilltrott sig att i anledning af motionerna
och innan frågan om dessa intendenters aflönings- och pensionsförhållanden
blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvad och förelagd Riksdagen, förorda genomförandet
af en förändring i nämnda afseenden. På grund häraf hemställde
statsutskottet, att berörda motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda. Detta blef äfven Riksdagens beslut, dock först sedan inom båda
kamrarna flera ledamöter uttalat sig för den ifrågasatta löneregleringen.
Sedan 1904 års Riksdag fastställt aflöningsvillkor för lärarne vid de
allmänna läroverken och därvid bestämt, att lärarne skulle lämna bidrag
till sin egen pensionering efter de grunder, som angifvits af 1902 års
pensionskommitté, har vid därefter verkställda löneregleringar för civila
tjänstemän den sålunda fastslagna principen alltjämt iakttagits; och har
anledning icke ansetts förefinnas att i nu föreliggande fall frångå den
-
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
samma. Riksdagen har därför ansett, att bland villkoren för nu föreslagna
aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna bör upptagas, att,
intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension trädt i kraft, å de i staten för intendenterna bestämda löneförmånerna
skall afgå och statsverket besparas följande belopp, nämligen
i första lönegraden ............................................. 180 kronor
» andra » 200 »
» tredje » 220 »
Hvad i öfrigt beträffar de föreslagna villkoren för åtnjutande af ifrågavarande
löneförmåner, har Riksdagen ansett, att, på sätt vid senaste löneregleringar
ägt rum, bland dessa villkor bör upptagas föreskrift om att
intendent, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af aflöningshöjning,
redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom till pension,
icke må samma förhöjning tillträda.
I afseende å bestämmelsen i Iråga om rätt att med intendentbefattning
förena annan tjänst, har Riksdagen, i likhet jned hvad vid senaste
årens löneregleringar iakttagits, velat uttala den mening, att denna bestämmelse
bör anses innebära, att nämnda lärare icke äga mottaga stadigvarande
eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af bolag
lämnas, med mindre uppdraget vid pröfning i vederbörlig ordning befinnes
icke vara för tjänstgöringen hinderligt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med stöd af den utredning,
som nu genom Eders Kungl. Maj:ts försorg blifvit åvägabragt,
har Riksdagen godkänt
dels följande förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska riksmuseum,
nämligen:
|
| Tjänst- |
|
| Lön. | göri res-penningar. | Summa. |
1 intendent.......................................... | 4,000:— | 2,000: - | 6,000:— |
6 intendenter....................................... Anmärkning. Intendenten i etnografi är Y ikariatsersättning.............................. | 24,000.— | 12,000: — | 36,000:— 1,750: — |
Efter 5 år kan
lönen höjas
med 500 kronor
och efter
10 år med
ytterligare
500 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
49
dels och följande villkor och bestämmelser för berörda aflöningsförmåners
åtnjutande af intendenterna, nämligen:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
att med någon af ifrågavarande tjänster icke må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig
för skötandet af tjänsten i fråga;
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras för den
tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som på förordnande
uppehåller tjänsten, såvida ej denne därjämte bestridt annan
likartad befattning och därför uppburit tjänstgöringspenningar, i hvilket
fall frågan om disposition af den lediges tjänstgöringspenningar skall
bero på Eders Kungl. Maj:ts pröfning;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring
i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första höjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren mer än
fyra år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen eller på
grund af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,
på enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas den tjänstgöringstid
såsom intendent vid naturhistoriska riksmuseet, hvilken infallit
före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;
att tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af
aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänEih.
till Riksd. Prof. 1906''. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 7
50
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
sten afgå, Eders Kung! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,
därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på
ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i
densamma kvarstå;
att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade;
att, intill dess ny, allmän författning angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, å de i staten för intendenterna bestämda
löneförmånerna skola afgå och åt statsverket besparas följande belopp,
nämligen:
i första lönegraden................................ 180 kronor,
» andra » ................................. 200 »
» tredje » ................................. 220 > samt
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen;
hvarjämte Riksdagen höjt naturhistoriska riksmuseets aflöningsstat
från dess nuvarande belopp, 38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med
8,750 kronor.
35:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen minskat det under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum» upptagna
anslaget till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till
vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande med
500 kronor, eller från 20,750 kronor till 20,250 kronor.
På grund af Riksdagens i punkterna 34:o) och 35:o) anmälda beslut,
hafva anslagen under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum», nu 84,450
kronor, ökats med 8,250 kronor, eller till 92,700 kronor.
Meteorologiska centralanstalten.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna ej
mindre följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:
föreståndaren: lön ............................................... kronor 4,000: —
tjenstgöringspenningar ........... » 2,000: —
Summa kronor 6,000: —
Anmärkning: Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år
med ytterligare 500 kronor.
vikariatsersättning ............................................... kronor 250: —
51
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
än äfven de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 13 januari 1906 föreslagna bestämmelserna för berörda aflöningsförmåners
åtnjutande af föreståndaren, dels ock för tillämpning häraf
höja meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat från dess nuvarande
belopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med 1,250 kronor, vid bifall
hvartill anslagen under rubriken »Meteorologiska centralanstalten» nu
25,050 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag), komme att höjas
till 26,300 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag).
Såväl beträffande den nuvarande aflöningen som med afseende å de
föreslagna löneförmånerna är föreståndaren för meteorologiska centralanstalten
likställd med intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet; och
har därför den nu föreliggande frågan blifvit i statsrådsprotokollet utredd
i sammanhang med den under punkten 34:o) här ofvan behandlade frågan
om lönereglering för bemälda intendenter.
För löneförmånernas åtnjutande har Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande
föreståndare föreslagit samma bestämmelser, som föreslagits i fråga
om ofvannämnda intendenter; dock att den punkt, som afser rätten att
uppbära tjänstgöringspenningar, ansetts böra affattas sålunda:
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras endast för
den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som
tjänsten förrättat.
Under åberopande af hvad Riksdagen i punkten 34:o) här ofvan yttrat
i fråga om villkoren för de enligt samma punkt ifrågasatta förhöjda aflöningsförmånernas
åtnjutande, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen ej mindre
godkänt
dels följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:
föreståndaren: lön.......................................................................... kronor 4,000: —
tjänstgöringspenningar...................................... » 2,000: —
Summa kronor 6,000: —
Anmärkning. Efter 5 år kan lönen liöjas med 500 kronor och efter 10
år med ytterligare 500 kronor.
vikariatsersät!ning.............................................................................. kronor 250: —
dels ock följande villkor och bestämmelser för berörda aflöningsförmåners
åtnjutande af föreståndaren, nämligen:
att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
att med denna tjänst icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre
52 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig för skötandet
af tjänsten i fråga;
att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras endast för
den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten
förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära
hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i
behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!) mer än
fyra år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen eller på grund
af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på enahanda
villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår,
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;
att tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af
afiöningsförhöjning, redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad
att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från
tjänsten afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet
anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i
densamma kvarstå;
att tjänsteman skall vara, skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade;
att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, å de i staten för föreståndaren bestämda
löneförmånerna skola afgå och åt statsverket besparas följande belopp,
nämligen: |
|
i första lönegraden ........ | ..................................... 180 kronor, |
» andra » ........ | ..................................... 200 |
» tredje » ........ | ..................................... 220 » ; samt |
53
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen;
än
äfven höjt meteorologiska central-anstaltens aflöningsstat från dess
nuvarande belopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med 1,250 kronor.
På grund af detta beslut hafva anslagen under rubriken »Meteorologiska
centralanstalten», nu 25,050 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag),
höjts till 26,300 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag).
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.
37:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen höjt förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa
barn från 162,000 kronor till 185,000 kronor, eller med 23,000 kronor.
Ålåerstillägg.
38:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning
har Riksdagen höjt förslagsanslaget till ålderstillägg från 41,360 kronor
till 120,000 kronor, eller med 78,640 kronor.
Rese- och traktamentspenningar.
39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen ökat förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 798 kronor till 6,000 kronor, eller med 5,202 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.
40:o) På grund af Eders Kungl. Majds i ämnet gjorda framställning
och för jämnande af hufvudtitelns slutsumma har Riksdagen höjt förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. från 16,060 kronor
till 55,046 kronor, eller med 38,986 kronor.
54
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Extra anslag-.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde
hufvudtiteln, gjorda framställningar, har Riksdagen fattat följande beslut,
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
41:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande
af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,
åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet på
extra stat för 1907 anvisa ett belopp af 6,400 kronor.
Med afseende å hvad till det statsrådsprotokoll, som bifogats Eders
Kung!. Maj:ts till 1904 års Riksdag aflåtna proposition angående ändrad anordning
af rikets allmänna läroverk, yttrats i fråga om den i nämnda proposition
föreslagna, samma år af Riksdagen beslutade indragningen af
byråchefsbefattningen å ecklesiastikdepartementets läroverksbyrå och om
denna åtgärds sannolika inverkan på arbetet inom departementet, har
Riksdagen funnit det anmärkningsvärdt, att behof af en ny byråchefsbefattning
redan nu kan hafva framträdt.
Då emellertid den lämnade utredningen synes gifva vid handen, att
det på byråcheferna ankommande arbetet med beredning och föredragning
af ärendena inom departementet för närvarande är af den omfattning,
att det nuvarande antalet af tre byråchefer icke kan anses vara för ärendenas
behöriga handläggning tillräckligt, har Riksdagen, som icke funnit
anledning att nu ingå i pröfning beträffande lämpligheten af den i statsrådsprotokollet
ifrågasatta arbetsfördelningen emellan departementets byråer,
ansett sig icke kunna afstå Eders Kungl. Maj:ts i förevarande ämne giorda
förslag och har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, för beredande af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf
2,000 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar, åt en extra byrå -
55
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
chef inom ecklesiastikdepartementet på extra stat för år 1907 anvisat ett
belopp af 6,400 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till biträden
vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska
arbetena på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 3,600 kronor.
Riksdagen anser visserligen, att för närvarande och intilldess den af
Eders Kung!. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommitté inkommit med förslag,
huru inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet
i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet vid publikationen må
kunna åstadkommas, utvidgning af planen för det statistiska arbetet i
dess olika förgreningar och ökning af de för ändamålet beviljade anslag
böra såvidt möjligt undvikas. Men då anslagsbehofvet i nu förevarande
afseende delvis är beroende af folkskoleväsendets fortgående utveckling
och den ändrade organisationen af de allmänna läroverken, och då den
statistiska utredning angående vissa nya ämnen, hvarom i statsrådsprotokollet
förmäles, redan under någon tid fortgått och icke lämpligen
synes böra afbrytas, har Riksdagen ansett Eders Kungl. Mai:ts förslag
böra bifallas.
På grund häraf har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, till biträden vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet
förekommande statistiska arbetena på extra stat för
år 1907 beviljat ett anslag af 3,600 kronor.
Riks- och landsarkiven.
43:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1905 och 1906 ägt rum, till
arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet på extra stat för år
1907 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.
44:o) Till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana
skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, har
Eders Kungl. Maj:t för år 1907 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp,
som under flera föregående år för ändamålet beviljats; och har Riksdagen,
till fortsatt utgilvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och
handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, anvisat för år
1907 ett extra anslag af 3,000 kronor.
-56 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
45:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning liar
Riksdagen, till utgifvande genom riksarkivet af Svenska riksdagsakter
jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under
iidehvarfvet 1521—1809, på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af
1,500 kronor.
46:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande år,
på extra stat för år 1907 anvisat
dels till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala 1,800
kronor;
dels till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800
kronor;
dels ock för beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra biträden
vid landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor;
dock, hvad angår hvart och ett af de två förstnämnda beloppen,
med rätt för Eders Kungl. Majd att, om särskilda förhållanden skulle
därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt
flera extra biträden vid landsarkivet i fråga.
47:o) Uti en till Riksdagen den SO mars 1906 afl åt eu proposition
(n:o 110) har Eders Kungl. Majd, under åberopande af propositionen bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit Riksdagen att för inredande, i enlighet med uppgjordt förslag,
inom vissa till landsarkivet i Uppsala upplåtna lokaler af en reservdepå
för äldre arkivalier från de centrala ämbetsverken i Stockholm på
extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 4,050 kronor.
På grund af den utredning, som i anledning af Riksdagens i statsrådsprotokollet
omförmälda skrifvelse den 29 maj 1901 blifvit förebragt, och
i anslutning till föredragande departementschefens i ämnet uttalade uppfattning
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, för inredande, i enlighet med uppgjordt förslag, inom vissa
till landsarkivet i Upsala upplåtna lokaler af en reservdepå för äldre
arkivalier från de centrala ämbetsverken i Stockholm på extra stat för
år 1907 anvisat ett anslag af 4,050 kronor.
Kungl. biblioteket.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1907 anvisa dels till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek ge
-
57
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
mensamma accessionskatalogens 21:a årgång, omfattande år 1906, ett belopp
af 1,500 kronor, dels ock för redigering af ett tioårsregister till samma
accessionskatalogs ll:e—20:e årgångar ett belopp af 3,000 kronor.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit i ärendet anfördt,
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
på extra stat för år 1907 anvisat
dels till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogens 21:a årgång, omfattande år 1906, 1,500 kronor;
dels ock för redigering af ett tioårsregister till samma accessionskatalogs
ll:e—20:e årgångar 3,000 kronor.
Nationalmuseum.
49:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen jämväl för år 1907 anvisat ett extra anslag af
5,100 kronor för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar.
50:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—1906 ägt rum, för
anordnande af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden anvisat på
extra stat för år 1907 ett anslag af 2,000 kronor.
51:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1906 ägt rum, för
biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen
i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.
52:o) Sedan 1905 års Riksdag för systematiskt genomforskande samt
beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom lämpliga personer,
företrädesvis extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseum, enligt plan,
som intendenten bestämde, af sådana i Sverige befintliga samlingar, innehållande
hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller märkligare
konstslöjdföremål, som afsåges i intendentens i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda skrifvelse till Eders
Kungl. Maj:t den 28 september 1904, beviljat ett anslag af 6,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 2,000 kronor,
har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ofvan omförmälda,
Bill. till Riksd. Proi. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 93 Raft. 8
58 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,000
kronor.
Riksdagen har för systematiskt genomforskande samt beskrifvande och
förtecknande i erforderliga delar af vissa, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1905 närmare angifna, i Sverige befintliga
samlingar, innehållande hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller
märkligare konstslöjdföremål, af förut beviljadt anslag å 6,000 kronor
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.
Lifrustkammaren.
53:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande år,
för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar på extra
stat för år 1907 anvisat ett belopp af 6,200 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
54:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens
expeditioner på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 2,970 kronor.
Universiteten.
55:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande
under ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska,
franska och engelska språken må beviljas ett anslag af 54,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1907 anvisas ett belopp af 9,000 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet anförts, har Riksdagen,
för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala
af lektorer i tyska, franska och engelska språken, beviljat ett anslag af
54.000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af
9.000 kronor.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande
vid universitetet i Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande
fornkunskap på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,500 kronor.
59
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, har Riksdagen ansett
sig böra bevilja det af Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget.
Då emellertid till Riksdagens kännedom kommit, att docenten O. Almgren,
som, enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet utvisar, under en
följd af år vid universitetet i Uppsala meddelat undervisning i fornkunskap,
år 1905 befordrats till amanuens vid statens historiska museum, och
därför icke vidare lärer kunna för ifrågavarande undervisning påräknas,
har Riksdagen ansett att vid anslaget borde fästas det villkor, att fullt
lämplig person för bestridande af berörda undervisning finnes att tillgå.
På grund häraf har Riksdagen till uppehållande vid universitetet i
Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande fornkunskap på extra
stat för år 1907 beviljat ett belopp af 2,500 kronor, att utgå under förutsättning
att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande
finnes att tillgå.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
assistent vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i
Uppsala på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 1,500 kronor.
Riksdagen har, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
till arfvode åt ytterligare en amanuens vid institutionen för
allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala på extra stat för
år 1907 beviljat ett belopp af 500 kronor.
58:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet i Uppsala samt
till bestridande af löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag
af 2,000 kronor.
59:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord
framställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda
ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid
universitetet i Uppsala beviljat ett anslag af 297,080 kronor och däraf på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 75,000 kronor, har Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade
anslag på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare 75,000 kronor.
Riksdagen har till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
uppgjorda ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institu
-
60
Riksdagens Skrifvelse N:o IM.
tionen vid universitetet i Uppsala af förut beviljadt anslag å 297,080 kronor
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 75,000 kronor.
60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt
ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala
på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 500 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till arfvode åt ytterligare
en amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala
på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 500 kronor.
61:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1906 ägt rum, på extra
stat för år 1907 anvisat ett belopp af 3,500 kronor till arfvoden åt extra
ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af en i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 omförmäld öfverenskommelse rörande af studentkåren erbjuden gåfva å
80,000 kronor, bevilja ett anslag å 174,740 kronor att, jämte erforderlig
del af samma gåfva och sedan i öfverenskommelse!! angifven deposition
ägt rum, användas till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i
Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och
förslag, samt af berörda anslag på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 50,000 kronor,
dels ock medgifva, att till utrymme för idrottsplats må åt universitetet
uppi ätas ett å uppgjord situationsplan angifvet jordområde om 3,42
hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna, numera
till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område, att
tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för vederbörande arrendator af
samma jordområde att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet af 255
kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till arrendator!!
utgifva ersättning för den förlust, honom tillskyndas genom områdets
afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området icke
vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets gymnastiska
institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda skick, som det
vid upplåtelsen befinnes äga.
Ofvan omförmälda öfverenskommelse angående en af studentkåren
erbjuden gåfva till universitetet är af följande innehåll:
61
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
»Uppsala studentkår erbjuder Uppsala universitet såsom gåfva 80,000
kronor på följande villkor:
a) att universitetet drager försorg om förverkligandet af planen att
på platsen Slottstegelhagen—Slottshumlegården i Uppsala åstadkomma en
kombinerad gymnastik- och idrottsinrättning för universitetets studerande
ungdom på sådant sätt, att nämnda anläggning blir en universitetets institution;
b)
att gymnastikhuset förlägges å den universitetet tillhörande mark,
benämnd Slottstegelhagen, på plats, som i konsistoriets skrifvelse den 25
september 1880 afsågs för den sammanbyggda rid- och gymnastikinstitutionen;
c)
att idrottsparken förlägges till den staten tillhörande s. k. Slottshumlegården
i dess norra del och att lämplig förbindelse åstadkommes
med gymnastikhuset;
d) att i gymnastikhuset inrymmes simhall och att med idrottsplatsen
förenas båthus och skridskobana samt att anläggningen i öfrigt utföres i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med en plan, som af studentkåren genom
dess direktion blifvit på förhand godkänd;
e) att studentkårens direktion beredes tillfälle att inkomma med yttrande,
innan reglemente för institutionens förvaltning antages, och sedermera,
innan ändringar däri vidtagas, samt att studentkåren dessutom förbehålles
rätt att till konsistoriet och universitetskanslern framställa sina
önskemål rörande institutionens förvaltning och att få dessa af vederbörande
myndighet pröfvade;
f) att anläggningen i fråga påbörjas före utgången af år 1907;
g) att studentkåren utbetalar sitt anslag så snart ett år förflutit, efter
det anläggningen påbörjats;
li) att, därest anläggningen i framtiden nedlägges eller utan studentkårens
medgifvande annorledes än i och för gymnastik- och idrottsöfningar
användes, till studentkåren återbäres af dess dåvarande värde, hvari ej
inräknas tomtvärde, ett belopp, som bestämmes af tre gode män, af hvilka
universitetet utser en, studentkårens direktion en och dessa båda eller,
därest de ej blifva ense, Konungens befallningshafvande i Uppsala län den
tredje; samt
i) att studentkåren erbjuder sig att, såsom säkerhet för sitt bidrags
utgörande, hos universitetet deponera af svenska statens eller andra, af
universitetet godkända, svenska räntebärande obligationer ett belopp af
30,000 kronor samt första inteckningarna i sina fastigheter till ett belopp
af 50,000 kronor, dock med förbehållen rätt att utbyta dessa senare mot
annan byggnadsfondens egendom, som af universitetet godkännes, samt
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
med förbehåll, att studentkåren får uppbära all afkastning å de sålunda
deponerade handlingarna.»
Af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar i detta ämne hafva åren
1903 och 1904 varit föremål för Riksdagens pröfning.
År 1903, då Eders Kungl. Maj:t äskat ett anslag af 307,233 kronor,
att jämte af studentkåren då erbjudet bidrag å 50,000 kronor användas
för uppförande af gymnastikbyggnad och anordnande af idrottsplats, blef
Eders Kungl. Maj:ts förslag af Riksdagen afslaget på grund af de stora
kostnader, som betingades af själfva anläggningen och som ytterligare
skulle för framtiden erfordras till dess förvaltning och underhåll.
Då frågan förelädes 1904 års Riksdag, hade studentkåren ökat sitt bidrag
till 80,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för idrottsplatsens
anordnande och för inredande af en simhall i gymnastikbyggnaden,
för hvars uppförande i öfrigt enligt något förändrad och förenldad
plan Eders Kungl. Maj:t hos Riksdagen begärde ett anslag af 210,840
kronor. Med hänsyn till de sålunda minskade krafven på statsverket ansåg
sig 1904 års statsutskott kunna förorda Eders Kungl. Maj:ts framställning,
ehuru gymnastikhuset äfven enligt den då ifrågavarande planen
syntes vara större tilltaget, än som varit behöflig!. Utskottets sålunda
gjorda hemställan blef af Första Kammaren bifallen men afslogs af Andra
Kammaren, till följd hvaraf frågan, som ansågs icke kunna blifva föremål
för gemensam omröstning, hade för denna riksdag förfallit.
Genom vissa förändringar i byggnadsplanen, hvilka öfverintendentsämbetet
funnit kunna genomföras utan att i högre grad störa gymnastikbyggnadens
soliditet eller utseende, har nu den beräknade byggnadskostnaden
så nedbragts, att medelst ett statsanslag å 174,740 kronor jämte
erforderlig del af studentkårens gåfvomedel anses kunna åstadkommas ett
gymnastikhus, som fyller rimliga fordringar på en byggnad af förevarande
slag; och har Riksdagen på grund af hvad i ärendet förekommit
ansett sig böra bifalla det nu föreliggande förslaget.
Ehuru departementschefen ansett frågan om de årliga anslagsbehofvens
tillgodoseende kunna tills vidare uppskjutas och något förslag härom sålunda
nu icke blifvit Riksdagen förelagdt, har likväl Riksdagen — särskild!
i anledning af större konsistoriets vid universitetet i Uppsala i statsrådsprotokollet
omförmälda hemställan om ökadt anslag å ordinarie stat för
den kombinerade gymnastik- och idrottsanstaltens underhåll och drift till
belopp af 10,975 kronor eller samma belopp, som enligt det 1904 års
statsverksproposition bifogade statsrådsprotokollet af konsistoriet då äskats
och hvaraf 2,200 kronor ansetts erforderliga för underhåll och skötsel af
idrottsplatsen — ansett sig böra i likhet med hvad af 1904 års statsutskott
63
Riksdagens Skrifvelse N:o H4.
yttrats, uttala, att de beräknade årliga utgifterna för gymnastikinstitutionen
synas vara i åtskilliga afseenden alltför högt tilltagna och att under inga
omständigheter idrottsplatsens underhåll bör bekostas af staten.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, dels med godkännande af ofvan intagna öfverenskommelse
rörande den af studentkåren erbjudna gåfvan å 80,000 kronor, beviljat
ett anslag å 174,740 kronor att, jämte erforderlig del af samma gåfva och
sedan den i öfverenskommelsen angifna depositionen ägt rum, användas
till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag, samt af
berörda anslag på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 50,000
kronor; dels ock medgifvit, att till utrymme för idrottsplats må åt universitetet
upplåtas ett å uppgjord situationsplan angifvet jordområde om
3,42 hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna,
numera till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område,
att tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för vederbörande arrendator
af samma jordområde att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet
af 255 kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till
arrendatorn utgifva ersättning för den förlust, honom tillskyndas genom
områdets afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området
icke vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets
gymnastiska institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda
skick, som det vid upplåtelsen befinnes äga.
63:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera af åren 1905 och 1906
ägt rum, för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar
efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets ''universitet,
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 5,000 kronor att användas
enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt bestämma.
64:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för anordnande
af kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet
i Lund på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 1,500 kronor.
65:o) Sedan, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar,
dels 1901 års Riksdag för anställande under sex år från och med
år 1902 af lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i
64
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Lund beviljat ett anslag af 36,000 kronor, hvaraf för hvart och ett af
åren 1902 och 1903 anvisats ett belopp af 6,000 kronor, dels ock 1903
års Riksdag för höjande under åren 1904—1907 af de till samma lektorer
utgående arfvoden beviljat ett anslag af 12,000 kronor samt däraf och
af det förut för anställande af dessa lektorer beviljade anslaget å 36,000
kronor på extra stat för hvart och ett af åren 1904, 1905 och 1906 anvisats
ett belopp af 9,000 kronor att utgå med 3,000 kronor till enhvar
af nämnda lektorer, under villkor att han åtoge sig att meddela kostnadsfri
undervisning i den ökade omfattning, hvarom föreskrift kunde varda i
behörig ordning meddelad, har nu Eders Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen
att af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 anvisa
återstoden, 9,000 kronor.
Riksdagen har för anställande vid universitetet i Lund af lektorer i
tyska, franska och engelska språken på extra stat för år 1907 anvisat af
förut beviljade anslag återstoden, 9,000 kronor.
66:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1904, 1905
och 1906 ägt rum, för aflönande af en föreståndare för universitetets i
Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett på extra stat för
år 1907 anvisat ett belopp af 2,000 kronor, med skyldighet för föreståndaren
att utföra det arbete, som det mindre akademiska konsistoriet finner
skäl att bestämma.
67:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till arfvode
åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat för
år 1907 anvisat ett belopp af 500 kronor.
68:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad .för hvart och ett af åren 1901—
1906 ägt rum, på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 3,000 kronor
för uppehållande af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska
samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå under förutsättning
att fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå.
69:o) Sedan 1903 års Riksdag för inköp af instrument och inredningsartiklar
för fysiska institutionen vid universitetet i Lund beviljat ett
anslag af 10,000 kronor samt däraf anvisats på extra stat för hvartdera
af åren 1904, 1905 och 1906 ett belopp af 2,500 kronor, har Eders Kungl.
65
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det sålunda beviljade anslaget på
extra stat för år 1907 anvisa det återstående beloppet, 2,500 kronor.
Riksdagen bar för inköp af instrument och inredningsartiklar för
fysiska institutionen vid universitetet i Lund på extra stat för år 1907
anvisat af förut beviljadt anslag återstoden, 2,500 kronor.
70:o) Eders Kung! Maj:t bar i punkten 67 under åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen, att till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af 10,000
kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,500
kronor.
På grund af den i ärendet gjorda utredningen har Riksdagen, med
bifall till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning, till ökning och komplettering
af utrustningen vid zoologiska institutionen vid universitetet i
Lund beviljat ett anslag af 10,000 kronor och däraf på extra stat för år
1907 anvisat ett belopp af 2,500 kronor.
71:o) I anledning af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1900—1906
ägt rum, till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund
för år 1907 på extra stat anvisat ett belopp af 2,500 kronor.
72:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1906
ägt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1907 åt kamreraren vid universitetet
i Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år
anvisat 750 kronor, däraf 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
73:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier
åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1907
beviljat ett anslag å 10,000 kronor.
74:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att
dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till vissa
befattningsbafvare vid universiteten i Uppsala och Lund utgå enligt följande
grunder:
att extra ordinarie professorerna i Uppsala må, med undantag af
extra ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 9
66
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,
hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de berättigats uppbära två ålderstillägg,
hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;
att de tre laboratorerna äfvensom observatorn vid nämnda universitet
må åtnjuta hvardera 940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar;
att vice bibliotekarierna vid samma universitet må åtnjuta hvardera
500 kronor, att tilläggas lönen;
att den nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och
moralteologi vid universitetet i Lund må, därest han under år 1907 fortfarande
innehar sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda universitet, med
undantag af den andra extra ordinarie professorn inom den teologiska
fakulteten, må åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats
uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor
såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de
berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tilläggas
lönen;
att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid samma universitet
må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt
att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta 500 kronor, att
tilläggas lönen;
dels och för bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för
år 1907 anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor.
Riksdagen har särskildt med afseende å de löneregleringar, som af
Riksdagen beslutats år 1902 för de ordinarie professorerna vid universiteten
och år 1904 för lärarne vid de allmänna läroverken, funnit Eders Kungl.
Maj:ts nu giorda framställning vara af förhållandena påkallad och förtjänt
att af Riksdagen behjärtas.
Emot de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för ifrågavarande
tillfälliga löneförbättring har Riksdagen icke funnit anledning till
någon erinran.
Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning, dels medgifvit, att tillfällig löneförbättring för år
1907 må till vissa befattningshafvare vid universiteten i Uppsala och
Lund utgå enligt följande grunder:
att extra ordinarie professorerna i Uppsala må, med undantag af
extra ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest
67
Biksdagens Skrifvelse N:o 144.
de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,
hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de berättigats uppbära två ålderstillägg,
hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;
att de tre laboratorerna äfvensom observator!! vid nämnda universitet
må åtnjuta hvardera 940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar;
att vice bibliotekarierna vid samma universitet må åtnjuta hvardera
500 kronor, att tilläggas lönen;
att den nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och
moralteologi vid universitetet i Lund må, därest han under år 1907 fortfarande
innehar sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda universitet,
med undantag af den andra extra ordinarie professorn inom den teologiska
fakulteten, må åtn juta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats
uppbära allenast el t ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor
såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de
berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tillläggas
lönen;
att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid samma universitet
må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt
att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta 500 kronor, att
tilläggas lönen;
dels ock för bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för
år 1907 anvisat ett förslagsanslag af 40,000 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
75:o) Eders Kung! Maj:t har i punkten 72 under åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907
må till enhvar af extra ordinarie professorerna vid institutet, med undantag
af extra ordinarie professorn i psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda
två laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf 500
kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; dock att
för de extra ordinarie professorer, hvilka med inberäknande af ålderstillägg
åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen shall utgöra
500 kronor, att tilläggas lönen, dels ock för berörda ändamål på extra
stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
68
Riksdagens Skrifvelse R:o IM.
Under åberopande af hvad Riksdagen under punkten 74:o) här ofvan
anfört angående det af Eders Kung! Maj:t väckta förslaget om tillfällig
löneförbättring åt e. o. professorer samt vissa andra lärare och tjänstemän
vid universiteten i Uppsala och Lund, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen,
med bifall till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning,
dels medgifvit, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till enhvar
af extra ordinarie professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, med undantag af extra ordinarie professorn i psykiatri, samt till
hvardera af de fast anställda två laboratorerna därstädes utgå med 1,000
kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dock att för de extra ordinarie professorer, h vilka med inberäknande
af ålderstillägg åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen
skall utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen;
dels ock för berörda ändamål på extra stat för år 1907 anvisat ett
förslagsanslag af 10,000 kronor.
76:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad under de senare åren ägt rum, till arfvode
åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska
poliklinik å serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp
af 750 kronor.
77:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt rum, till arfvode åt en
amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets kirurgiska. poliklinik å
serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 750
kronor.
78:o) Med anledning af Eders Kung! Majrts därom gjorda framställning
har Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt rum, till arfvode åt
en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets oftalmiatriska poliklinik
å serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af
750 kronor.
79:o) Med anledning af Eders Kungl.Maj:ts därom framställda förslag har
Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år ägt rum, för år 1907
på extra stat anvisat 900 kronor till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets gynekologisk^ klinik å Sabbatsbergs sjukhus.
69
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
80:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å
sjukhuset S:t Göran på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 900
kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till arfvode åt en amanuens
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å sjukhuset
S:t Göran på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 900 kronor.
81:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1902—1906 ägt rum, till
städning och uppassning vid karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska
institution på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 500 kronor.
82:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren ägt rum, på extra stat
för år 1907 anvisat:
dels till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor;
dels ock till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor,
att utgå under villkor att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma
belopp för år 1907.
83:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit, har
Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren ägt rum, för anskaffande
och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken vid karolinska medikokirurgiska
institutet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af
500 kronor.
84:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen, på sätt för de senare åren ägt rum, till bekostande af teckningar
i vetenskapliga ändamål vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisat ett extra anslag för år 1907 af 1,500 kronor.
85:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904, 1905 och 1906 ägt rum,
för upprätthållande af den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande
undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker
under den tid af år 1907, hvarunder de ordinarie lärarne vid institutet
icke ombesörja nämnda undervisning och sjukvård, på extra stat för år
1907 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.
70
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Allmänna läroverken.
86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för tillfällig löneförbättring
åt lärare vid allmänna läroverk, som skola ombildas till samskolor
eller indragas, på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 26,250 kronor,
att utgå efter samma grunder som under åren 1905 och 1906.
Riksdagen har för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna
läroverk, som skola ombildas till samskolor eller indragas, på extra stat
för år 1907 beviljat ett anslag af 26,250 kronor att utgå efter samma
grunder som under åren 1905 och 1906.
87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt
extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat
för år 1907 bevilja ett anslag af 248,000 kronor.
På de skäl, som till stöd för Eders Kungl. Maj:ts framställning åberopats,
har Riksdagen till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid
de allmänna läroverken på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af
248,000 kronor.
88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en
amanuens hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:t i sin till 1904 års Riksdag aflåtna proposition
angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk in. m. föreslog
inrättande af en särskild öfverstyrelse för de allmänna läroverken, beräknades
de årliga kostnaderna för öfverstyrelsen till 22,000 kronor, däraf
arfvoden till ordföranden och de fyra ledamöterna 11,000 kronor, arfvode
åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för lokal
och expenser 7,000 kronor, hvaremot på ecklesiastikdepartementets aflöningsstat
ansågs kunna åstadkommas en besparing af 5,900 kronor genom indragning
af en byråchefs aflöning 6,400 kronor och uppförande i dess
ställe i staten af ett särskildt arfvode å 500 kronor.
Nu har Eders Kungl. Maj:t dels, enligt hvad i punkten 41:o) här ofvan
omförmäles, begärt anslag å 6,400 kronor till en extra byråchef i ecklesiastikdepartementet,
dels ock under nu förevarande punkt äskat särskildt
anslag till en amanuens hos öfverstyrelsen; och har i statsrådsprotokollet
rörande användningen af ofvan omförmälda anslag å 7,000 kronor lämnats
en redogörelse, som utvisar, att, därest öfverstyrelsen ej fått sig af Eders
Kungl. Maj:t anvisadt ett extra organisationsanslag af 1,200 kronor och
71
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
icke därjämte åtnjutit förmånen af fri lokal i det gamla riksdagshuset,
dess utgiftsstat för år 1905 — trots det ringa belopp, hvartill arfvoden
till extra ordinarie tjänstemäns aflöning måst inskränkas — icke på långt
när kunnat gå ihop.
Riksdagen, som funnit utredningen i ärendet visa behöfligheten af det
begärda anslaget till en amanuens, bär emellertid icke velat underlåta att
dels framhålla den bristande öfverensstämmelsen emellan de i 1904 års
omförmälda proposition innefattade kostnadsberäkningarna och de anslagskraf,
som nu framkommit, dels ock uttala, att det synes böra tagas i allvarligt
öfvervägande, huruvida icke öfverstyrelsens verksamhetsområde skulle
kunna så begränsas, att ytterligare ökning af ämbetsverkets personal kunde
undvikas.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, till arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 1,500
kronor.
Högre skolor för kvinnlig ungdom.
89:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af år ägt
rum, till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor
för kvinnlig ungdom och samskolor, under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat på extra stat för år
1907 ett belopp af 6,000 kronor.
Högre lärarinneseminariet.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af
brist i högre lärarinneseminariets anslag vid 1905 års slut samt uppehållande
af undervisningen vid seminariet på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag
af 15,000 kronor.
För uppehållande af undervisningen vid seminariet har alltsedan år
1901 årligen af Riksdagen beviljats ett extra anslag af 8,000 kronor.
Af utredningen framgår emellertid, att detta anslag under åren 1904
och 1905, dels till följd af minskning i normalskolans elevantal och därmed
också i elevafgifterna och dels genom oundgängliga höjningar af
72
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
vissa utgiftsposter, visat sig otillräckligt och att direktionen för seminariet,
för att kunna på ett tillfredsställande sätt uppehålla undervisningen, nödgats
öfverskrida de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medel. Af det
utaf Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet äro 3,000 kronor afsedda att
täcka den uppkomna bristen och återstoden att användas för att möta de
ökade anslagsbehofven.
Då Riksdagen funnit beliofvet af den begärda höjningen utaf årsanslaget
vara ådagalagdt samt ej heller haft något att erinra mot förslaget om
anvisande af medel till täckande af omförmälda brist, har Riksdagen på
extra stat för år 1907 beviljat dels till täckande af brist i högre lärarinneseminariets
anslag vid 1905 års slut 3,000 kronor; dels och till uppehållande
af undervisningen vid seminariet 12,000 kronor.
91:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t i sådant afseende
föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1907 anvisat dels för uppehållande af den valfria
fjärde årskursen vid högre lärarinneseminariet ett belopp af 3,000 kronor;
dels för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och därmed förenade
normalskolan för flickor ett belopp af 5,000 kronor; dels ock för beredande
af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan genom förhyrande af
lämplig lokal under ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1906, ett
belopp af 3,000 kronor.
Folkundervisningen.
92:o) Sedan 1904 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts framställning dels
medgifvit, att statens rätt till den af folkskoleseminariet i Härnösand disponerade
tomt jämte därå befintliga byggnader finge emot utbyte af annan
mark öfverlåtas till Härnösands stad i öfverensstämmelse med ett af stadsfullmäktige
i Härnösand enligt beslut den 9 december 1902 gjordt anbud,
dels ock beviljat för erläggande af den enligt samma beslut fordrade
mellangift ett belopp af 26,000 kronor samt till utförande å det tillbytta
området, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför uppgjorda ritningar
och förslag, af vissa byggnadsarbeten äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj
för seminariet ett belopp af 226,000 kronor, eller sammanlagdt
252,000 kronor, och däraf på extra stat anvisats dels för år 1905 80,000
kronor och dels för år 1906 ytterligare 86,000 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1907 af omförmälda,
beviljade anslag anvisa återstoden, 86,000 kronor.
73
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Riksdagen har för utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminariet
i Härnösand äfvensom för anskaffande af gymnastikattiralj för
seminariet af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisat
återstoden, 86,000 kronor.
93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1907 bevilja dels till inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet
i Härnösand ett belopp af 19,670 kronor, dels till trädgårdsanläggning å
samma seminariums nya tomt ett belopp af 9,000 kronor, dels ock till
beredande af medel för böjning af det till seminariet utgående anslaget
till materiel, ved och ljus m. m. under år 1907 ett belopp af 2,375 kronor,
eller således sammanlagdt ett belopp af 31,045 kronor.
Efter granskning af de kostnadsberäkningar, som legat till grund för
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och vid jämförelse med de
anslagsbelopp, som för liknande ändamål beviljats andra seminarier, har Riksdagen
funnit de begärda anslagen böra nedsättas, anslaget till lokalernas
inredning till 16,000 kronor, anslaget till trädgårdsanläggning till 8,000
kronor och det för senare hälften af år 1907 afsedda särskilda anslaget
till materiel, ved och ljus in. m. till 1,875 kronor.
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, på extra stat för år 1907 beviljat dels till inredning af
de nya lokalerna för folkskoleseminariet i Härnösand ett belopp af 16,000
kronor; dels till trädgårdsanläggning å samma seminariums nya tomt ett
belopp af 8,000 kronor; dels ock till beredande af medel för höjning af
det till seminariet utgående anslaget till materiel, ved och ljus m. m.
under år 1907 ett belopp af 1,875 kronor, eller således sammanlagdt ett
belopp af 25,875 kronor.
94:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord framställning,
till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade
ritningar och kostnadsförslag jämte därtill hörande, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda och såsom alternativ
TI betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm
å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad
samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. in., beviljat ett belopp af
368,850 kronor och däraf på extra stat för 1906 anvisat 100,000 kronor,
har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda, redan beviljade
anslag å 368,850 kronor på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare
100,000 kronor.
Riksdagen har till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Bih. till Riksd. Prof. 1006. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 10
74
Riksdagens Skrifvelse N:o J44.
upprättade ritningar ocli kostnadsförslag jämte därtill korande, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda
och såsom alternativ II betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet
i Stockholm å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet
i nämnda stad samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. in., af förut
beviljadt anslag å 368,850 kronor på extra stat för år 1907 anvisat ytterligare
100,000 kronor.
95:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att
statens rätt till eu i stadsfullmäktiges i Växjö enligt beslut den 30 november
1904 gjorda anbud afsedd del af den utaf folkskoleseminariet i
nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande seminariebyggnaden
må mot utbyte af annan mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse
med samma anbud, dels ock bevilja för erläggande af eu
enligt nyssnämnda beslut fordrad mellangift ett belopp) af 5,000 kronor
samt till utförande å den tillökade seminarietomten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med därför uppgjorda ritningar och förslag, af nya byggnader
för seminariet äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet
ett belopp af 266,250 kronor, eller sammanlagd! 271,250 kronor,
och däraf på extra stat för år 1907 anvisa 90,000 kronor.
Riksdagen har funnit behofvet af nya byggnader för seminariet i Växjö
vara ådagalagdt; och synes den i statsrådsprotokollet innefattade planen
för byggnadens förläggning och utförande vara på ändamålsenligt sätt
uppgjord. Hvad angår byggnadskostnad^! har Riksdagen emellertid funnit
det anmärkningsvärd^ att denna väsentligen öfverstiger de belopp, som
under senare åren beviljats till uppförande af nya byggnader för seminarierna
i Landskrona, Strängnäs och Härnösand.
För uppförande i Landskrona af ny byggnad för seminariet jämte
gymnastikbyggnad och rektorsbostad beviljade nämligen Riksdagen år 1900
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag 218,000 kronor. För seminariet i
Strängnäs begärde Eders Kungl. Maj:t år 1901 likaledes för seminariebyggnad,
gymnastikbyggnad och rektorsbostad 218,000 kronor, och beviljade Riksdagen,
som ansåg särskild gymnastikbyggnad för seminariet icke vara behöflig,
det för de öfriga byggnaderna begärda beloppet 178,500 kronor.
För seminariet i Härnösand, hvarest särskild rektorsbostad ej ansågs erforderlig,
beräknades kostnaden för ny seminariebyggnad och gymnastikbyggnad
till 226,000 kronor, hvarvid emellertid framhölls, att anledningen
till denna jämförelsevis höga kostnad förnämligast vore att söka i de
höga priserna på byggnadsmaterial och arbetskraft, som vore rådande i
Norrland.
75
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Hvad angår nu förevarande förslag till uppförande i Växjö af ny
seminariebyggnad jämte gymnastikbyggnad och rektorsbostad, torde visserligen
med afseende å den stegring i priserna å byggnadsmaterial och
arbetskraft, som ägt rum, sedan anslagen till seminarierna i Landskrona
och Strängnäs beviljades, kostnaden böra beräknas till något högre belopp
än för sistnämnda båda seminarier, men en ej oväsentlig minskning
i byggnadskostnaden synes dock böra och kunna åvägabringas utan inskränkning
af utrymmet inom byggnaderna. Därest anslaget från af Eders
Kungl. Maj:t för byggnaderna jämte gymnastikattiralj begärda 266,250
kronor nedsättes till 246,250 kronor, hvartill skulle komma för det aftalade
tomtbytet 5,000 kronor, synes, äfven om jämförelse anställes med kostnaderna
för seminariet i Härnösand, seminariets i Växjö byggnadsfråga
kunna erhålla en fullt tillfredsställande lösning.
Under åberopande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen
dels medgifvit, att statens rätt till en i ett af stadsfullmäktige i Växjö
enligt beslut den 30 november 1904 gjordt anbud afsedd del af den utaf
folkskoleseminariet i nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande
seminariebyggnaden må mot utbyte af annan mark öfverlatas till Växjö
stad i öfverensstämmelse med samma anbud;
dels ock beviljat för erläggande af en enligt nyssnämnda beslut fordrad
mellangift ett belopp af 5,000 kronor samt till utförande å den
tillökade seminarietomten af nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande
af gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 246,250 kronor,
eller sammanlagdt 251,250 kronor, och däraf pa extra stat för ar 1907
anvisat 90,000 kronor.
96:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 93 under åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att för inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet
i Landskrona och inköp af inventarier till detsamma å extra stat för år
1907 bevilja ett anslag af 2,000 kronor.
På grund af den i ärendet förebragta utredningen har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för inredning
af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona och inköp af inventarier
till detsamma å extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 2,000
kronor.
97:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet uppgjorda
ritningar, af en skolköksbyggnad vid seminariet i Murjek för bildande af
lapska småskollärare och småskollärarinnor samt till gifvande och be
-
76 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
klädande af en brunn vid seminariet på extra stat för år 1907 bevilja ett
belopp af 25,725 kronor.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet angifvits, har Riksdagen funnit
sig böra bevilja erforderligt anslag för uppförande af en skolköksbyggnad
vid seminariet i Murjek. Då emellertid den för själfva byggnaden beräknade
kostnaden af 25,000 kronor synts Riksdagen vara alltför högt tillmätt,
samt såväl Konungens befallningshafvande i Norrbottens län som
domkapitlet i Luleå, hvilka myndigheter måste antagas äga tillförlitlig
kännedom om ortens arbets- och materialpris, ansett byggnaden, om densamma
utföres i trä, icke behöfva betinga högre kostnad än 17,000 kronor,
har Riksdagen, med hänsyn jämväl tagen till de anmärkningar, som framställts
mot sistberörda kostnadsberäkning, ansett otvifvelaktigt, att en fullt
ändamålsenlig skolhusbyggnad kan åstadkommas för en kostnad af 20,000
kronor, hvartill bör läggas för utförande af ritnings- och kostnadsförslag 125
kronor och för anläggning af en brunn 600 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen till uppförande af en skolköksbyggnad vid seminai’iet
i Murjek för bildande af lapska småskollärare och småskollärarinnor
samt till gräfvande och beklädande af en brunn vid seminariet på extra stat
för år 1907 beviljat ett belopp af 20,725 kronor.
98:o) Eders Kung! Maj:t har i punkten 95 under åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att för beredande åt folkskoleseininarierna i Skara,
Umeå och Uppsala af ökade anslag för år 1,906 till materiel, ved och ljus
m. rn. på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,100 kronor.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
för beredande åt folkskoleseininarierna i Skara, Umeå och Uppsala
af ökade anslag för år 1906 till materiel, ved och ljus m. in. på
extra stat för år 1907 beviljat ett belopp af 2,100 kronor.
99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande
af undervisning uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna
i Kalmar, Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfning sskolorna,
på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 7,100 kronor.
Riksdagen har, för uppehållande af undervisning uti folkskolans högre
afdelning vid de med folkskoleseininarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs
och Härnösand förenade öfningsskolorna, på extra stat för år 1907 beviljat
ett belopp af 7,100 kronor.
100:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
77
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
har Riksdagen till anordnande, i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kung! Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i
gymnastik för folkskolelärare, på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag
af 10,000 kronor.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för beredande
af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna
boende skolpliktiga barn mom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna
och Arjepluogs församlingar på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag å
10,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna godt meddela, dels och af redan beviljadt anslag på extra
stat för år 1907 anvisa återstoden, 600 kronor, att användas såsom bidrag
till uppehållande af en mellan byarna Gargaur, Brännäs och Mullliolm
inom Arjepluogs församling flyttande folkskola.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj ds förevarande framställning,
dels för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre
afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks,
Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs församlingar på extra stat för år
1907 beviljat ett anslag å 10,000 kronor att användas enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela; dels ock af
redan beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisat återstoden, 600
kronor, att användas såsom bidrag till uppehållande af en mellan byarna
Gargaur, Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling flyttande
folkskola.
102:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd
åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, under villkor att sådant understöd
endast får tilldelas elev, som är i den ålder, att före kursens slut
komma att uppnås af manlig elev aderton år och af kvinnlig elev sexton
år, samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp
af 35,000 kronor.
103:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
78 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af
2,000 kronor.
104:o) Med anledning af Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1906 ägt rum,
på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, att användas
till resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor
och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
De tekniska läroverken.
105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig
löneförbättring för år 1907 till belopp af 1,000 kronor för enhvar af
följande lektorer vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande
geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi
och hyttkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement
och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära samt
i elektrokemi;
dels förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor
skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 8,000 kronor.
Det af Eders Kungl. Maj:t gjorda förslaget, enligt hvilket enhvar af de
ordinarie lektorerna vid tekniska högskolan skulle, i likhet med hvad beträffande
de extra ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och
Lund samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med vissa undantag
blifvit föreslaget, för år 1907 bekomma tillfällig löneförbättring med 1,000
kronor, har Riksdagen af hufvudsakligen samma skäl, som anförts beträffande
de extra ordinarie professorernas löneförbättring, funnit vara med
billighet öfverensstämmande.
Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, dels beviljat tillfällig löneförbättring för år 1907 till belopp
af 1,000 kronor för enhvar af följande lektorer vid tekniska högskolan,
nämligen lektorerna i beskrifvande geometri och ritkonst, i allmän fysik,
i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi och hyttkonst, i geodesi och topografi,
i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar, i elementarmekanik
och beskrifvande maskinlära samt i elektrokemi;
dels förklarat, att af nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor
skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
79
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp
af 8,000 kronor.
106:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 103 under åttonde hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att till förstärkning af lärarkrafterna vid
tekniska högskolan på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 16,500
kronor.
Ifrågavarande anslag är för innevarande år bestämdt till 17,500 kronor.
Såsom skäl därtill, att det nu begärda beloppet skulle kunna för
år 1907 vara tillräckligt, har departementschefen vid utredningen angående
nästföregående punkt till statsrådsprotokollet yttrat följande:
»I ärendet är omförmäldt, hurusom det sedan några år på extra stat
utgående anslaget till förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan,
hvilket anslag för år 1906 utgör 17,500 kronor, skulle kunna, under
förutsättning af bifall till den af lektorerna och högskolestyrelsen gjorda
framställningen, för framtiden nedsättas med ett belopp af 1,500 kronor,
som från det extra anslaget utgår såsom arfvode till extra lärare i konstruktion
af maskinelement. Detta arfvode åtnjutes för närvarande på
grund af nådigt medgifvande den 8 juni 1900 tills vidare af lektorn i
konstruktion af maskinelement och hissinrättningar A. W. Hoffstedt, hvilken
tillhör den lägre löneklassen.
Det synes mig rättmätigt, att, därest nu ifrågavarande löneförbättring
för lektorerna vid högskolan beviljas, nyss omförmälda extra anslag
minskas med 1,000 kronor eller med hvad som motsvarar löneförbättringen
för Hoffstedt. Därest återstoden af det för omförmälda extra lärarbefattning
beräknade arfvodet, d. v. s. 500 kronor, tillägges honom, kommer
han i allt fall att för år 1907 åtnjuta 500 kronor mer än öfriga,
med honom likställda lektorer vid högskolan. Och vare sig återstoden af
arfvodet tillägges honom eller användes för extra lärarkrafter, blir i allt
fall äfven för år 1907 ett belopp af 1,500 kronor på extra stat tillgängligt
för ökad undervisning i konstruktion af maskinelement. Till frågan om
nyssnämnda extra anslag återkommer jag i näst följande punkt.»
Det lektorn Hoffstedt nu tillkommande arfvodet såsom extra lärare skulle
sålunda komma att minskas med samma belopp, 1,000 kronor, hvarmed
hans aflöning såsom lektor skulle, under förutsättning att han vore villig
åtaga sig ökad tjänstgöringsskyldighet, blifva förhöjdt. Då det emellertid
under dessa omständigheter torde vara ovisst, huruvida vare sig Hoffstedt
eller annan kompetent person kan vara villig att efter ingången af år
1907 åtaga sig att för ett arfvode af endast 500 kronor om året uppehålla
ifrågavarande extra lärarbefattning, har Riksdagen ansett sig böra
80
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
framhålla, att Eders Kungl. Maj:t icke lärer sakna utväg att för år 1907
bereda den förhöjning i arfvodet för nämnda befattning, som må befinnas
vara af behofvet påkallad.
Under åberopande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, till förstärkning af
lärarkrafterna vid tekniska högskolan på extra stat för år 1907 anvisat
ett belopp af 16,500 kronor.
107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande
af undervisningsmateriel för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska
högskolan på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 15,000
kronor.
Ifrågavarande anslag är afsedt att användas på sätt följande kostnadsberäkning
utvisar:
Elektriska maskiner enligt specifikation från Allmänna
svenska elektriska aktiebolaget .............................. kronor 11,725: —
4 st. prec. wattmetrar, Siemens & Halskes, enligt priskurant
å 240 riksmark,
4 st. strömvändare enligt priskurant å 62 riksmark c:a » 1,200: —
2 st. Hitzdraht voltmetrar enl. priskurant å 150 riksmark,
1 st. voltmeter, Siemens & Halskes, enligt priskurant,
250 riksmark,
2 st. ampéremetrar enligt priskurant å 225 riksmark c:a » 1,000: —
Extra anordningar å maskinerna, lednings- och kopp
lingsanordningar
m. m.................................................... » 1,075: —
Summa kronor 15,000: —
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, till anskaffande af undervisningsmateriel
för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska högskolan,
på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.
108:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja
tillfällig löneförbättring för år 1907 åt följande lärare vid Chalmers tekniska
läroanstalt med
för föreståndaren ....................................... kronor 1,000: —
» 8 lektorer 1,000 kronor hvardera » 8,000: —
Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 81
för läraren i verkstadsai’bete.................. kronor 500:
» andra läraren i byggnadslära......... » 500
» » » » matematik ............ » 750
» » » » allmän kemi......... » 750
» läraren i skeppsbyggeri .................. » 750
» » i frihandsteckning............... » 650:
dels förklara, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen
500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels och för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 12,900 kronor.
Den aflöning, som för närvarande är bestämd för de lärare, för hvilka
löneförbättring nu ifrågasättes, finnes angifven å följande ur statsrådsprotokollet
hämtade öfversikt:
1 föreståndare, som tillika är lektor, utom fri bostad... kronor 5,000: —
8 lektorer å 4,000 kronor hvardera.................................... » 32,000:
1 lärare i verkstadsarbete......................................................... » 3,000
med rätt för dessa till två ålderstillägg, hvartdera å
500 kronor efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänst
-
göring.
500 kronor efter
3,000: —
2,500: —
2,500: —
2,500: —
2,200: —
5 års väl
1 andra lärare i byggnadslära.........................
1 » »i matematik...............................
1 » »i allmän kemi .........................
1 lärare i skeppsbyggeri ..................................
1 » i frihandsteckning...............................
med rätt för dessa till ett ålderstillägg
vitsordad tjänstgöring.
Då af'' utredningen i ärendet framgår, att de ifrågavarande lärarne vid
Chalmers tekniska läroanstalt äro i jämförelse med motsvarande lärare vid
andra läroanstalter, särskildt de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna,
för lågt aflönade, och Riksdagen funnit de föreslagna löneförbättringarna
vara efter behofvet i hvarje fall väl afpassade, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
dels beviljat tillfällig löneförbättring för år 1907 åt följande lärare vid
Chalmers tekniska läroanstalt med
för föreståndaren.............................................................. | ............ kronor | 1,000: — |
» 8 lektorer 1,000 kronor hvardera .................... | » | 8,000: — |
» läraren i verkstadsarbete ...................................... | » | 500: — |
» andra läraren i byggnadslära ............................. | » | 500: — |
Bill. till Rilcsd. Prof. 190(1. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. | 13 Haft. | il |
82
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
för andra läraren i matematik................................................... kronor 750: —
» » » i allmän kemi ............................................. » 750: —
» läraren i skeppsbyggeri ...................................................... » 750: —
» » i frihandsteckning.................................................. » 650: —
dels förklarat, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen
500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels
oek för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1907 anvisat
ett belopp af 12,900 kronor.
109:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaderna för uppförande vid Chalmers tekniska läroanstalt af en ny
verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord ritning och kostnadsförslag, på
extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 6,000 kronor.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
till bestridande af kostnaderna för uppförande vid Chalmers tekniska
läroanstalt af eu ny verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord
ritning och kostnadsförslag, på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp
af 6,000 kronor.
110:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad förut ägt rum, på extra stat för
år 1907 anvisat:
dels till förstärkning af lär arkrafterna vid tekniska skolan i Stockholm
2,000 kronor;
dels ock till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel
vid samma skola 750 kronor;
eller tillhopa 2,750 kronor.
11 l:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utförande
af ny elektrisk belysning sanordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 9,300 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för utförande af ny
elektrisk belysningsanordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler,
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 9,300 kronor.
112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat för
år 1907 anvisa till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning
in. in. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor,
till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
83
läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300
kronor, till ny verkstadsmateriel 10,500 kronor, samt till nya belysningsoch
motoranläggningar 3,400 kronor, eller tillhopa 16,700 kronor.
Af de särskilda här ofvan uppräknade anslagsbeloppen hafva de sex
först omförmälda förut under en följd af år utgått. Däremot äro anslagen
å 10,500 kronor till ny verkstadsmateriel och å 3,400 kronor till
nya belysnings- och motoranläggningar framkallade af nya behof.
Den verkstadsmateriel, som föreslås till ^anskaffande, finnes upptagen
i följande tablå: 1 universalfräsmaskin med fräsar........................... | .............. kronor | 3,100 |
|
2 järnsvarfvar............................................................... | » | 3,000 | — |
4 chuckar och 7 tolkar till svarfvarna ............... | » | 550 | — |
1 dubbelslipningsapparat till » ............... | » | 85 | — |
2 metallsvarfvar med tillbehör .............................. |
| 720 | — |
1 kipphyfvel .................................................................. | » | 1,050 | — |
1 pelarborrmaskin......................................................... |
| 295 | — |
1 snällborrapparat och 4 borrchuckar.................. | » | 264 | •— |
20 satser spiralborrar till borrapparaten ........... | » | 97 | — |
1 centrermaskin ............................................................ | » | 330 | — |
1 slipmaskin ................................................................. | » | 278 | — |
1 spiralborrslipapparat................................................ | ............... » | 307 | — |
1 parallellskrufstycke................................................... | » | 60 | — |
2 gängkloppor och 1 gängskifva med tillbehör | » | 126 | — |
2 rörgängkloppor med tappar ................................. | » | 100 | — |
26 brotschar .................................................................. | » | 117 | — |
Diverse.............................................................................. | » | 21 | — |
| Summa kronor | 10,500 | — |
Af anslaget till nya belysnings- och motoranläggningar skulle åtgå:
till förändrad och utvidgad belysningsanläggning, enligt förslag, kronor 1,066: —
» motoranläggning i skolans verkstad, enligt förslag ......... » 2,311: —
» diverse kostnader ........................................................................ » 23: —
Summa kronor 3,400: —
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för uppehållande af
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat
för år 1907 anvisat till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning,
uppvärmning m. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400
kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning
åt läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar
84
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
300 kronor, till ny verkstadsmateriel 10,500 kronor, samt till nya belysnings-
och motoranläggningar 3,400 kronor, eller tillhopa 16,700 kronor.
113:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på
extra stat för år 1907 anvisat till betjäningens aflöning 850 kronor, till
lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en parallellafdelning
i första årskursen 3,500 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen
4,000 kronor, till en parallellfackafdelning i tredje årskursen 1,500 kronor
samt till inköp af undervisningsmateriel 500 kronor, eller tillhopa 12,050
kronor.
114:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år
1907 anvisa till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren matematik
och fysik i skolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning
i första årskursen 2,475 kronor, till eu parallellafdelning i andra
årskursen 3,680 kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 3,340
kronor samt till inköp af en snabbsvarf 2,000 kronor, eller tillhopa 18,045
kronor.
Af de uti ifrågavarande anslag ingående särskilda poster äro samtliga
med undantag af posten å 2,000 kronor till inköp af en snabbsvarf jämväl
inberäknade i det för innevarande år till ifrågavarande skola beviljade
anslag af 16,045 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år 1907
anvisat till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren matematik och
fysik i skolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning
i första årskursen 2,475 kronor, till eu parallellafdelning i andra årskursen
3,680 kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 3,340 kronor, samt
till inköp af en snabbsvarf 2,000 kronor, eller tillhopa 18,045 kronor.
115:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för
uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås på extra
stat för år 1907 anvisat till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor,
85
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
till undervisning i svenska ocli främmande språk 500 kronor, till undervisning
i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor
samt till lyshållning, uppvärmning in. m. 1,600 kronor, eller tillhopa 3,850
kronor.
116:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har
Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra stat
för år 1907 anvisat till undervisning i svenska språket 200 kronor, till
undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. in. 2,900 kronor samt till betjäningens aflöning 850 kronor, eller tillhopa
4,350 kronor.
117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till understöd
för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 omförmäldt villkor rörande bidrag
från vederbörande kommun, dels ock till bestridande af kostnader för
inspektion af dessa skolor bevilja ett anslag af 270,000 kronor samt däraf
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.
Det vid anslaget fastade villkor är, att det bidrag, som af de beviljade
medlen kommer att utbetalas till understöd åt en skola, icke må öfverskjuta
hvad vederbörande kommun kontant tillskjuter åt skolan.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 omförmäldt
villkor rörande bidrag från vederbörande kommun samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor beviljat ett anslag af 270,000
kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 90,000
kronor.
118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg skola på extra stat för år
1907 bevilja ett belopp af 30,000 kronor, att under villkor att Göteborgs
stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år 1907 äfvensom på de
öfriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas
till styrelsens för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.
Riksdagen har, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens i
Göteborg skola, på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp af 30,000
kronor, att under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst
lika mycket för år 1907 äfvensom på de öfriga villkor, som Eders Kungl.
86
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens för skolan förfogande
för därmed afsedt ändamål.
Glymnastiska centralinstitutet.
119:o) På grund af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande
af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid gymnastiska
centralinstitutet med ett ökadt antal elever anvisat på extra stat för år
1907 ett belopp af 4,700 kronor.
Farmaceutiska institutet.
120:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för farmaceutiska
institutets behof på extra stat för år 1907 anvisat till ökad ersättning
åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till egendomens underhåll,
renhållning och diverse 1,000 kronor, till bränsle, gas, vatten m. m.
500 kronor samt till städning af lokalerna in. m. 150 kronor, eller sammanlagdt
2,150 kronor.
Barnmorskeundervisningen och. harnhördshusen.
121:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904, 1905 och 1906 ägt rum,
på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 3,000 kronor till anordnande
af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, såvidt
ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under
den tid, de genomgå dessa kurser.
Vetenskapsakademien.
122:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1907 bevilja 2,000 kronor för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka
delar af en internationell, fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur
samt 1,600 kronor för upprätthållande af den för ifrågavarande katalogarbete
anordnade regionalb}rrån för Sverige.
87
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
På grund af livad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, dels för inlösen af fullständiga
exemplar och enstaka delar af en internationell, fortlöpande
katalog öfver naturvetenskaplig litteratur på extra stat för år 1907 anvisat
2,000 kronor; dels ock för upprätthållande under samma år af den för
ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige beviljat
på extra stat för år 1907 ett belopp af 1,600 kronor.
123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att Sverige kommer att för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna
för den internationella jordmätning en, till bestridande af den på Sverige belöpande
andelen i dessa kostnader bevilja ett anslag af 14,240 kronor och
däraf på extra stat för år 1907 anvisa 1,424 kronor.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
under förutsättning att Sverige kommer att för åren 1907''—1916
deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen, till bestridande
af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader beviljat ett
anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat
1,424 kronor.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt
extra biträden vid ordnandet och vården af de under vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens inseende ställda samlingar äfvensom till aflöning åt
vaktbetjäning vid samlingarnas förevisande på extra stat för år 1907 uppföra
ett anslag af 4,000 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till arfvoden åt extra
biträden vid ordnandet och vården af de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda samlingar äfvensom till aflöning åt
vaktbetjäning vid samlingarnas förevisande på extra stat för år 1907 uppfört
ett anslag af 4,000 kronor.
125:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
ville för inlösande af ett område om 63,000 kvadratfot af den s. k.
Korsbetningen utanför Visby anslå den erforderliga summan af 5,100 kronor.
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:
»Under förlidet års sommar blefvo vittnesbörden om Visbys forna
förhållanden på ett alldeles oväntadt sätt ökade. I närheten af det kors
88
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
som utanför Visby restes till minne af den blodiga striden mellan konung
Valdemar Atterdag och gotländingarna, träffades genom en tillfällighet
vid öppnandet af en grop en mängd skelett af dem, som stupat i striden,
jämte delar af rustningar o. s. v. I samma trakt träffades därefter lämningarna
af nunneklostret Solberga, hörande till cisterciensernas orden,
anlagdt år 1246 och mot medeltidens slut öfvergifvet, då nunnorna i anledning
af de bistra krigstiderna sökte en fristad i staden Visby. De nu
funna lämningarna utgöras af murrester, grafstenar in. m.
Riksantikvarien har förklarat det vara af största vikt, att de hittills
blottade lämningarna blifva bevarade samt att gräfningarna fortsättas, till
dess hela komplexen af klosterbyggnaden blir bragt i dagen. För sådant
ändamål erfordras rätt att disponera öfver jordområdet, inom hvithet lämningarna
förekomma. Men med anledning af de upplysningar, som han
vid ett besök i Visby förliden sommar erhöll, ansåg han underhandlingar
om ett köp af ifrågavarande område för närvarande icke behöfvas, alldenstund
utsikt fanns att för ett och annat år mot en billig afgift arrendera
marken.
Denna utsikt har emellertid visat sig vara bedräglig. Det synes vara
af yttersta vikt att med det allra första uppgöra köp af området. Detta
upptager 63,000 kvadratfot, och den nuvarande ägaren har satt priset till
5,100 kronor, det vill säga till ungefär 8 öre för kvadratfoten.»
Då för bevarandet och bearbetningen af de å ifrågavarande område
upptäckta fornlämningarna synes vara af nöden, att området af staten
förvärfvas, och den betingade köpeskillingen icke synes vara oskälig, har
Riksdagen, med bifall till omförmälda motion, för inlösande af ett jordområde
om 63,000 kvadratfot af den så kallade Korsbetningen utanför
Visby på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp af 5,100 kronor.
Musikaliska akademien.
126:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
för anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium samt beredande
af tillfälle för vissa elever vid konservatoriet till profundervisning
i skola, på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 6,532
kronor.
Naturhistoriska riksmuseum.
127:o) Med anledning af Eders Kung!. Majffs därom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat jämväl för år 1907 anvisat ett anslag
89
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
af 3,500 kronor till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets
etnografiska afdelning.
128:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom giorda framställning
har Riksdagen på extra stat jämväl för år 1907 anvisat ett belopp af 2,000
kronor till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets
afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden därstädes
och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade
utgifter.
Meteorologiska centralanstalten.
129:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1907 anvisa dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom
personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm
samt 3,000 kronor såsom arfvode åt en andra amanuens med hufvudsaklig
uppgift att biträda vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under
hela året och med skyldighet att, om så påfordrades, mot en särskild
ersättning af 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna
under månaderna juli—september, dels ock till upprätthållande af två
meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland
eller i norra Dalarne, 600 kronor.
Under eu följd af år har Riksdagen beviljat dels till upprätthållande
af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
9,050 kronor, däraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt
amanuensen vid anstalten och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt
biträde vid väderlekstjänsten, dels ock till upprätthållande af
en meteorologisk station i Gällivare 300 kronor.
Den nu gjorda framställningen om höjning i anslaget till väderlekstjänsten
grundar sig- hufvudsakligen därpå, att anstalten under år 1905 fått
sig ålagda vissa åtgärder för spridande å rikets västra kust af meddelanden
rörande väderleksutsikter och stormvarningar, hvilken ökning i arbetet
ansetts påkalla, att det nu såsom personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen
Ekholm utgående beloppet borde höjas från 500 kronor till 1,100 kronor
samt att arfvodet för det vetenskapliga biträdet vid väderlekstjänsten borde
höjas från 2,400 kronor till 3,000 kronor, och att alltså hvardera af dessa
tjänstemän, af hvilka den senare borde erhålla benämningen andre amanuens,
å extra stat erhölle ett lönetillägg af 600 kronor.
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft.
12
90
Riksdagens Skrifvelse R:o 144.
Dessutom bar framhållits, att, hvad stationsnätet beträffade, ett behof
af dess fullständigande länge gjort sig gällande, i det att inom ett stort
område i västra Sverige, nämligen hela norra Värmland och norra Dalarne,
ingen andra klassens meteorologisk station funnes; och har för
fyllande af denna lucka i stationernas anordning beräknats ett anslagsbelopp
af 300 kronor.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit i ärendet anfördt,
har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
på extra stat för 1907 anvisat dels till upprätthållande af fullständigt
ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 10,250
kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen
vid anstalten Nils Ekholm samt 3,000 kronor såsom arfvode åt
eu andre amanuens med hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten
om förmiddagarna under hela året och med skyldighet att, om
så påfordras, mot en särskild ersättning af 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under månaderna juli—september; dels ock
till upprätthållande af två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare
och den andra i norra Värmland eller i norra Dalarne, 600 kronor.
130:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1907 anvisa dels såsom bidrag från Sverige för åren 1905—1907 till bekostande
af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling
jjublikation af undersökningar rörande de högre luftlagren ett belopp af
2,160 kronor, dels ock såsom understöd åt svenska aeronautiska sällskapet
för deltagande i de af nämnda kommission anordnade ballongfärderna
ett belopp af 3,000 kronor, under villkor, hvad sistnämnda belopp angår,
att sällskapets ifrågavarande vetenskapliga arbete ledes och öfvervakas af
en utaf vetenskapsakademien utsedd sakkunnig person, som härför af sällskapet
erhåller nöjaktig godtgörelse.
Riksdagen, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett sig
böra bevilja det äskade anslaget å 2,160 kronor, utgörande bidrag till
bekostande af ifrågakomna publikation af undersökningar rörande de högre
luftlagren, har däremot icke funnit sig öfvertygad därom, att det begärda
anslaget till svenska aeronautiska sällskapet verkligen skulle, om detsamma
beviljades, komma att medföra åsyftadt gagn; och vill Riksdagen
i afseende härå särskildt framhålla, att erforderliga upplysningar ej lämnats
angående organisationen af svenska aeronautiska sällskapet eller om
de förutsättningar, som hos detta sällskap må vara tillfinnandes för anslagets
användning på ett från vetenskaplig synpunkt tillfredsställande sätt.
91
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Under åberopande af livad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
dels att Riksdagen såsom bidrag från Sverige för åren 1905—1907
till bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling
publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren på extra
stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,160 kronor; dels ock att Eders
Kungl. Maj:ts framställning om anslag å 3,000 kronor till understöd åt
svenska aeronautiska sällskapet icke af Riksdagen bifallits.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
131:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till handtverlcsskolan i Kristinehamn för blinda på
extra stat för år 1907 anvisat ett anslag till enahanda belopp, som för
detta ändamål under närmast föregående år anvisats, eller 10,000 kronor.
132:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit har
Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat: dels till tryckning af blindskrifter
2,500 kronor; dels ock till understöd åt blindlär ar elev er samt till
reseunderstöd åt blindlärare 1,200 kronor.
133:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1906 ägt rum, till resestipendier
åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor
(döfstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor och under
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 1,000 kronor.
Undervisningsanstalter för vanföra.
134:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1907 anvisat ett belopp af 12,000 kronor att användas dels i
öfverensstämmelse med de af departementschefen till statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 angifna grunder till understöd
åt de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm af föreningarna för
bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra, dels ock
för bekostande af dessa anstalters inspektion.
92
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Diverse anslag.
135:o) Med anledning af Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1906 ägt rum,
för beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt
åt andra därstädes sig uppehållande landsmän på extra stat för år 1907
anvisat ett belopp af 15,000 kronor.
136:o) Sedan 1905 års lagtima Riksdag, i anledning af Eders Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning, för anställande under åren 1906—1908
af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen
beviljat 10,500 kronor, hvaraf 3,500 kronor på extra stat för år 1906, har
Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det sålunda beviljade
anslaget på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 3,500 kronor.
Riksdagen har för anställande af en extra ordinarie prästman vid
järnvägslinjen Gällivare-—Riksgränsen af förut beviljadt anslag å extra
stat för år 1907 anvisat ytterligare 3,500 kronor.
137:o) Sedan 1904 års Riksdag, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, beviljat dels till anställande af tre kontraktsadjunkter
inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra och
tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,000 kronor, däraf 6,000 kronor
att utgå under år 1905, dels ock till resekoskadeersättning åt dessa kontraktsadjunkter
3,300 kronor, däraf 1,100 kronor att utgå under år 1905, samt
af de sålunda beviljade beloppen på extra stat för år 1906 anvisats samma
belopp som för år 1905, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
på extra stat för år 1907 anvisa återstoden, eller af anslaget till kontraktsadjunkterna
6,000 kronor samt af anslaget till resekostnadsersättning åt
dessa 1,100 kronor.
Riksdagen har af omförmälda, förut beviljade anslag på extra stat
för år 1907 anvisat de återstående beloppen eller dels till anställande af
tre kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar
af Västerbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken,
6,000 kronor; dels ock till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
1,100 kronor.
138:o) Sedan 1905 års Riksdag, på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af två
kontraktsadjunkter inom Västerbottens fjärde kontrakt 12,000 kronor, däraf
93
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
4,000 kronor att utgå under år 1906, dels till resehostnadsersättning åt
dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf 500 kronor att utgå under
år 1906, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitet af
präster, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, däraf 1,500 kronor
att utgå under år 1906, med rätt för Eders Kung! Maj:t att meddela de
närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande,
har Eders Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af de beviljade beloppen
anvisa för år 1907 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000
kronor, af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt
af anslaget till stipendier 1,500 kronor.
Riksdagen har af omförmälda, förut beviljade anslag på extra stat
för år 1907 anvisat dels till anställande af två kontraktsadjunkter inom
Västerbottens fjärde kontrakt 4,000 kronor; dels till resekostnadsersättning
åt dessa kontraktsadjunkter 500 kronor; dels ock till två stipendier för
utbildande vid universitet af präster, förtrogna med finska språket, 1,500
kronor;
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som må erfordras rörande anslagens användande.
139:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till resestipendier åt prästmän, under de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat på
extra stat för år 1907 ett belopp af 5,000 kronor.
140:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bar Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903—1906 ägt rum, till
bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen
på extra stat för år 1907 anvisat ett förslagsanslag å 10,000 kronor.
141:o) Sedan 1905 års Riksdag, med anledning af Eders Kungl. Majrts
därom gjorda framställning, såsom bidrag till invändig restaurering af
Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet
upprättade, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari
1905 omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i
Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i
restaureringsplanen, beviljat ett anslag af 49,200 kronor, och däraf på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 19,200 kronor, så har Eders
Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade
anslag på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare 15,000 kronor.
Riksdagen har, såsom bidrag till invändig restaurering af Strängnäs
94
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet upprättade,
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda
ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i Strängnäs
utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen,
af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisat ytterligare
15,000 kronor.
142:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt rum,
jämväl för år 1907 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till
svenska fornskriftsällskapet.
143:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
har Riksdagen till understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia på extra stat för år 1907 anvisat
ett belopp af 1,000 kronor, att utgå under villkor, som Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskrifva.
144:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1907 till nordiska museet
anvisat ett belopp af 50,000 kronor, att, under villkor att utaf ledamöterna
i museets nämnd en är af Eders Kungl. Maj:t förordnad, äfvensom på de
öfriga villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, ställas
till nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande användas för
museet tillhörande ändamål.
145:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903—1906 ägt rum, till kulturhistoriska
museet i Lund på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af
5,000 kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för
södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för
museet tillhörande ändamål.
146:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt
arkiv för år 1907 på extra stat anvisat ett anslag af 5,000 kronor.
147:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,
i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt rum, till under
-
95
Riksdagens Skrif velse N:o 144.
stöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica», på extra
stat för år 1907 anvisat 8,000 kronor.
148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande
af tidskriften Sfinx, med villkor att dess utgifvare till universitetsbiblioteket
i Uppsala öfverlämnar 40 exemplar af tidskriften för att användas
för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt och med
afseende särskildt å betydelsen för universitetsbiblioteket i Uppsala af de
bytesförbindelser, hvartill de till bibliotekets förfogande ställda exemplar
af tidskriften bereda tillfälle, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning; därvid Riksdagen velat framhålla
önskvärdheten af att jämväl universitetsbiblioteket i Lund må för sin bytesverksamhet
kunna påräkna exemplar af ifrågavarande tidskrift.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i likhet med hvad för åren
1903—1906 ägt rum, på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af
1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx,
med villkor att dess utgifvare till universitetsbiblioteket i Uppsala öfverlämnar
40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet
med utlandet samt på det villkor i fråga om öfverlämnande
för samma ändamål af lämpligt antal exemplar till universitetsbiblioteket
i Lund, som Eders Kungl. Maj:t kan -finna skäligt bestämma.
149:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd
under de i statsrådsprotokollet, öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1906 angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar, som anordna
föreläsning skurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1907 bevilja ett
anslag af 180,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må
kunna, på de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd
åt sådana centrala anstalter, som förmedla föreläsningar af ifrågavarande
slag och som åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla
passande åskådningsmateriel.
Riksdagen har ansett, att anslaget, hvilket för innevarande år utgår
med ett belopp af 155,000 kronor, för att kunna motsvara de alltjämt
ökade krafven på understöd af staten för de ifrågavarande föreläsningarna,
nu borde bestämmas till det belopp, som af Eders Kungl. Maj:t föreslagits.
Riksdagen har sålunda, med bifall till Eders Kungl. Majrts förevarande
framställning, till understöd under de i statsrådsprotokollet öfver eckle
-
96
Riksdagens Skrifvelse K:o 144.
siastikärenden den 13 januari 1906 angifva villkor åt sådana anstalter ocli
föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra stat
för år 1907 beviljat ett anslag af 180,000 kronor, af hvilket anslag dock
högst 4,000 kronor må kunna, på de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
användas till understöd åt sådana centrala anstalter, som förmedla föreläsningar
af ifrågavarande slag och som åt lokala anstalter för sådana
föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriel.
150:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till
betäckande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åtnjuter
särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsunderstöd,
eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under
år 1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna, på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera
universitetet, att utgå under villkor, att den, som föreläsning begärt,
för betäckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst
lika mycket som staten.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år
1907 såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig
af institution, som ej åtnjuter särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen
beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild person
anordnade att under år 1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisat ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet,
att utgå under villkor, att den, som föreläsning begärt, för betäckande
af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst lika
mycket som staten.
151:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda
att under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för allmänheten
anordnas, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
Då af utredningen i ärendet synes framgå, att å det anslag af 5,000
kronor, som af Riksdagen beviljats såsom bidrag till kostnaderna för de
under sommaren 1905 vid universitetet i Uppsala anordnade s. k. sommarkurserna
uppstått en behållning af omkring 2,200 kronor, har Riksdagen,
som förutsätter, att vid anordnandet af 1907 års sommarkurser nödig
sparsamhet iakttages, ansett anslaget nu kunna begränsas till 4,000 kronor,
Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 97
eller samma belopp, som beviljats för sommarkurserna i Uppsala år 1903
och i Lund år 1906.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att
under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för allmänheten anordnas,
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.
152:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1907 uppföra ett anslag af 4,000 kronor såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro
afsedda att under sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten.
På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall
till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning, såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro
afsedda att under sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten,
på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, eller samma
belopp, som för år 1904 blifvit för enahanda ändamål beviljadt.
153:o) Sedan dels 1904 års Riksdag, med bifall till en af Eders Kung!.
Maj:t i ämnet gjord framställning, beviljat för bearbetning och utgifning af
de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition
till Södra Ishafvet under åren 1902 och 1903 ett anslag af 55,000 kronor,
att delas på fem år och utgå under vissa i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för den 8 april 1904 angifna villkor och förbehåll, samt
häraf på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, dels
ock 1905 års Riksdag af det sålunda beviljade anslaget på extra stat för
år 1906 anvisat 10,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat för år 1907
anvisa ytterligare 10,000 kronor.
Riksdagen har, för bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition till Södra
Ishafvet under åren 1902 och 1903, af förut beviljadt anslag på extra stat
för år 1907 anvisat ett belopp af 10,000 kronor.
154:o) Sedan 1905 års Riksdag, med bifall till en af Eders Kungl. Maj:t
i ämnet gjord framställning, dels, för bearbetning och utgifning af de viktigaste
vetenskapliga resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares
undersökningar rörande högfjällsområdet mellan Kvickjock och
Stora Sjöfallet i Lule lappmark, beviljat ett anslag af 19,500 kronor, att
fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor hvarje år samt
Bill. till lliksd. Prot. 1.906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 13
98
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
utgå under de af departementschefen till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1905 angifna villkor och förbehåll, dels
ock af omförmälda anslag på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af
6,500 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ifrågavarande,
redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 uppföra ett belopp
af 6,500 kronor.
Riksdagen har, för bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares
undersökningar rörande högfjällsområdet mellan Kviekjock och Stora Sjöfallet
i Lule lappmark, af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907
anvisat ett belopp af 6,500 kronor.
155:o) Uti en till Riksdagen den 23 mars 1906 afbiten proposition
(n:o 109) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att det varder bestämdt, att
den elfte internationella geologiska kongressen skall hållas i Stockholm år
1910, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för kongressens hållande
därstädes, bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt däraf å extra
.''tat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, under förutsättning att
det varder bestämdt, att den elfte internationella geologiska kongressen
skall hållas i Stockholm år 1910, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för kongressens hållande därstädes, beviljat ett anslag af 20,000
kronor samt däraf å extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 5,000
kronor.
156:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till utgifvande i tryck af en samling af Carl von Linnés
bref beviljat ett anslag af 33,848 kronor och däraf på extra stat för år
1907 anvisat ett belopp af 17,000 kronor.
157:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fasta årliga
understöd åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt förtjänst för åren
1907—1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor, att af Eders Kungl.
Maj:t efter sakkunnigas hörande fördelas, samt däraf å extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke af Riksdagen
bifallits.
99
Riksdagens Skrifvelse N:o lii.
158:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat för underhåll och tillsyn
af de i riket inrättade vattenhöjd mätning sst åt toner na rn. m. ett belopp af
2,800 kronor.
159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för befrämjande
af den verksamhet, som enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet
för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet,
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Enligt 25 § kungl. förordningen angående försäljning af brännvin den
9 juni 1905 skall viss del af brännvinsförsäljningsmedlen afsättas för att
användas till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens
följder. Då emellertid berörda förordning först under senare delen af år
1907 träder i kraft och enligt densamma influtna försäljningsmedel följaktligen
icke kunna under samma år blifva för nämnda ändamål tillgängliga,
lärer anslag å riksstaten till understöd åt ifrågavarande sällskap böra
för år 1907 beviljas; och har alltså Riksdagen, i likhet med hvad förut
under en följd af år ägt rum, för befrämjande af den verksamhet, som
enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet, på extra
stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.
160:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till främjande
af centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet användas under
de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.
Under åberopande af hvad Riksdagen under nästföregående punkt yttrat,
får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till främjande af centralförbundets för nykterhetsundervisning
verksamhet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,000 kronor
att af förbundet användas under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskrifva.
161:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för
fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer på extra stat för år 1907 anvisa
ett anslag af 1,500 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet blifvit onfördt
och under åberopande af hvad Riksdagen under punkt 159:o) här ofvan
yttrat, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år 1907 till understöd
100 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer anvisat ett anslag af 1,500
kronor.
162:o) Eders Kungl. Maj:t tiar föreslagit Riksdagen att till pedagogiska
biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af
5,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen från och med år 1903 beviljat
ett anslag af 4,000 kronor.
Af en i statsrådsprotokollet intagen öfversikt öfver bibliotekets
ekonomiska ställning år 1904 inhämtas, att utgifterna under året varit
följande:
Inköp af böcker och tidskrifter................................................ kronor 690: 38
Bokbindararbete .............................................................................. » 321:22
Katalogsupplement........................................................................... » 626: —
Arfvoden åt bibliotekarierna och vaktmästaren .................. » 1,578: —
Hyra .................................................................................................. » 2,600: —
Städning, uppvärmning och belysning.................................... » 214: 24
Öfriga utgifter................................................................................. » 206: 11
Summa kronor 6,235: 95
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det anmärkningsvar dt, att
utgifterna endast till en mindre del afsett bibliotekets tillökning, underhåll
och katalogisering, hvaremot större delen åtgått till förvaltningskostnader,
lokalhyra m. m. Då å sistnämnda utgiftsposter besparingar synas
kunna vidtagas, utan att gagnet af biblioteket därigenom förringas, har
Riksdagen icke ansett sig kunna bevilja den begärda ökningen i dess
helhet, Titan ansett anslaget böra begränsas till 4,500 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,500
kronor till pedagogiska biblioteket i Stockholm.
163:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898—1906 ägt rum, på extra
stat för år ^ 1907 anvisat ett belopp af 3,650 kronor, att på de villkor,
som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd
för utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften Svenska
landsmål och svenskt folklif.
164:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd, under
de villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, för anordnan
-
101
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
de af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra
stat för år 1907 anvisa ett belopp af 12,000 kronor, däraf åt styrelsen
för Uppsala enskilda läroverk 7,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget
Atenenrn för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse 2,500 kronor.
År 1905 föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för ifrågavarande
ändamål bevilja samma an slagsbelopp, som nu äskats.
Denna framställning bifölls beträffande de delar af anslaget, som voro
afsedda att utgå till undervisningskurserna vid Uppsala enskilda läroverk
och vid Ateneum för flickor i Stockholm, hvaremot Riksdagen i fråga om
anslaget till undervisningskursen i Göteborg i skrifvelse till Eders Kungl.
Maj:t angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel
yttrade, att det af utredningen i ärendet synts Riksdagen framgå, att denna
undervisningskurs vore inordnad såsom ett led i Göteborgs stads folkskoleväsen
och närmast afsedd att för staden och kringliggande industriorter
fylla behofvet af lärarinnor i huslig ekonomi vid folkskolorna, samt
att, om än Riksdagen icke ansett sig böra underlåta att bevilja det
belopp af 1,600 kronor, som under de senare åren ställts till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelses förfogande för ifrågavarande ändamål, Riksdagen
likväl vid ofvan angifna förhållanden icke kunnat bifalla Eders
Kungl. Majrts förslag om höjning af anslaget i denna del med 900 kronor
eller till 2,500 kronor.
Af den utredning, som nu blifvit i ärendet förebragt, framgår emellertid,
att ifrågavarande i Göteborg anordnade undervisningskurs varit till
gagn icke blott för staden Göteborg och kringliggande orter, utan att en
stor del af de från kursen utexaminerade lärarinnorna haft sin verksamhet
förlagd till andra delar af landet.
Vid sådant förhållande har Riksdagen ansett, att det af Eders Kungl.
Maj:t föreslagna anslagsbeloppet nu bör i sin helhet beviljas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen till understöd,
under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
för anordnande af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i
huslig ekonomi på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 12,000
kronor, däraf åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 7,000 kronor, åt
styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor
och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor.
165:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1907 bevilja till Sveriges centralförening för idrottens främjande samt
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund ett anslag af 20,000
102
Riksdagens Skrifvelse R:o 144.
kronor, att derå emellan lika fördelas och att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke af Riksdagen
bifallits.
166:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13
januari 1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän
och betjänte. i ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kungl.
Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och
kårer på extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af
60,000 kronor.
På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen, i anledning
af hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit för beredande af dyrtidstillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementets
afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli jämte till ecklesiastikdepartementet
hörande ämbetsverk, kårer och stater, under åttonde
hufvud ti teln på extra stat för år 1907 anvisat såsom förslagsanslag ett
belopp af 60,000 kronor, att utbetalas med iakttagande, att för beräknande
af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse angifna grunder.
167:o) Af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet inhämtas,
att statskontoret i särskilda skrivelser till Eders Kungl. Maj:t den
8 december 1905 till ersättande anmält följande af statskontoret förskjutna
medel:
1) jämlikt kungl. bref den 17 oktober och den 12 december 1902
samt den 29 april, den 15 juli, den 4 november och den 31 december
1904 äfvensom den 20 januari, den 10 mars och den 19 maj 1905 till den
af Eders Kungl. Maj:t enligt beslut den 17 oktober 1902 tillsatta kommittén
för afgifvande af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examensoch
studieväsendet vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska institutet:
resekostnads-
och traktamentsersättning samt arfvoden till kommitténs
ordförande och ledamöter............... kronor 6,482: 20
ersättning för mistade tjänstgörings
penningar
till professorn H. Larsson > 333: 34
Transport kronor 6,815: 54
Riksdagens Skrifvelse tN:o låé.
103
Transport
arfvoden för uppehållande under höstterminen
1904 af ledamoten i kommittén,
rektorn vid högre allmänna
läroverket i Skara J. Ju hlins rektorsgöromål
och undervisnings
skyldighet.
............................................
godtgörelse till G. E. Hellqvist, A.
Rydfors och L. M. Neuman för
utgifna vikariatsarfvoden, berörande
den tid, de såsom tillkallade
sakkunniga biträdt kommittén,
tillhopa ................................................
resekostnads- och traktamentsersätt
ning
åt sakkunniga, tillhopa.........
sekreterararfvode.......................................
till bestridande af löpande utgifter ...
kronor 6,815: 54
635: 03
» 162: 22
» 1,375: 90
» 3,600: —
» 1,900: kronor 14,488; 69
2) på grund af kungl. bref den 21 oktober och
den 16 december 1904 till gäldande af kostnader för
biträde vid beredande till underdånig föredragning af
läroverkskommitténs förslag:
ersättning för bindning och häftning af en sammanfattning
af utlåtanden m. m. i anledning af läroverkskommitténs
betänkande af den 8 december
1902 ...................................................... kronor 60: —
för tryckning af en sammanfattning
af utlåtanden, yttranden och petitioner
i anledning af läroverkskommitténs
betänkande .................. » 1,944: — kronor 2,004: —
3) jämlikt kungl. bref den 27 maj, den 12 och den
26 augusti samt den 16 och den 31 december 1904, till
gäldande af kostnader för utarbetande af förslag till vissa
författningar och bestämmelser rörande rikets allmänna
läroverk:
resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden
för biträde inom ecklesiastikdepartementet vid utarbetandet
af nyss berörda förslag kronor 2,252: 05
Transport kronor 2,252: 05
104
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Transport kronor 2,252: 05
ersättning för mistade löneförbättringsmedel
in. in. åt lärare, som haft
tjänstledighet för utarbetandet af
ifrågavarande förslag, äfvensom
vikariatsarfvoden jämte dyrtidstillägg,
föranledda af sådan tjänstledighet
................................................ » 608: 27
till bestridande af utgifter för anställande
af vaktbetj aning, inköp af
skrifmaterialier m. in...................... » 80: —
4) jämlikt kungl. bref deri 4 november 1904 och
den 17 februari 1905 till gäldande af kostnader till de
af Eders Kungl. Maj:t enligt beslut den 4 november
1904 förordnade sakkunniga för afgifvande af yttrande
rörande utvidgning och omorganisation af tekniska högskolan:
arfvoden
till de sakkunniga.................. kronor 305: —
till löpande utgifter................................. » 500: —
5) enligt föreskrift i § 15 af kungl. kungörelsen
angående öfverlämnande af arkivhandlingar till landsarkiven
i Uppsala, Vadstena och Lund den 14 november
1902, ersättning till Stockholms, Uppsala, Östergötlands,
Kristianstads, Malmöhus, Älfsborgs och Skaraborgs läns
ränterier för därifrån förskjutna kostnader för transport
af arkivalier till omförmälda landsarkiv..............................
6) på grund af kungl. bref den 22 maj och den
3 oktober 1903, den 1 juli och den 16 december 1904
samt den 22 september 1905 till bestridande af kostnader
för ordnande och förtecknande af domkapitlens i
Uppsala, Skara, Växjö, Lund, Göteborg, Luleå och Visby
arkiv äfvensom till aflönande af extra biträden vid domkapitlets
i Luleå expedition under år 1904 ........................
7) jämlikt kungl. bref den 24 februari, den 5 maj,
den 25 angusti och den 6 september 1905 dels till
täckande af brist, som för åren 1903 och 1904 vid vissa
folkskoleseminarier uppkommit i anslaget till materiel
samt ved och ljus m. m., dels ock till förhöjning för
år 1905 al nämnda anslag, till domkapitlen i Karlstad,
Västerås, Skara och Luleå utbetalda....................................
kronor
»
»
2,940: 32
805: —
1,435: 09
5,550: —
3,698: 37
105
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
samt 8) på grund af föreskrift i kungl. bref den
20 januari 1905 till disposition af styrelsen för farmaceutiska
institutet såsom hyresersättning för åren 1904
och 1905 åt extra ordinarie professorn i kemi och kemisk
farmaci vid institutet .................................................................. kronor 1,343: 95
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande
af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
till sammanlagdt belopp åt 32,265 kronor 42 öre, anvisa ett extra
anslag af 32,266 kronor.
Riksdagen har till ersättning af ofvan omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag
af 32,266 kronor.
Stockholm den 23 maj 1906.
Med undersåtlig vördnad.
Bih, till Riksd. Prof. 1906.
10 Sami.
1 Afd. 1 Band. 33 Haft,
14
106
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Bil. Litt. A.
Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Departementschefen.....................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.....
Riks- och landsarkiven...............................................
Kungl. biblioteket. Nuvarande belopp...... 78,700:
Ökas å anslaget till vikariatsersättning,
arfvoden och flitpenningar åt extra
biträden m. m. med ........................... 3,000:
Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag
å tillhopa 82,800 kronor) ....................................
Kleresistaten..................................................................
Domkapitlens expeditioner ..........................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. Nuvarande
.. belopp................................................... 55,000:
Ökas med................................................ 45,000:
Universiteten (däraf 162,700 kronor för
slagsanslag).
Nuvarande belopp ...... 880,824: —
Tillkommer: till uppehållande af de
praktiska kurserna inom juridiska fakul
-
Lund ................................. | 3,000: — |
böjning af arfvodet till no-tarien vid juridiska fakul-teten i Uppsala.................. | 200: — |
böjning af arfvodet till no-tarien vid juridiska fakul-teten i Lund ..................... | 100: — |
arfvode åt en amanuens vid | 900: — |
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter.
Kronor
17,000
80,600
59,900
81,700
60,850
29,721
89,930
100,000
Transport 4,200: — 880,824:
519,701
ö. Kronor ö,
2,500
Ersättningar.
Kronor ö,
337,087
Summa.
Kronor
17,000
80,600
59,900
81,700
60,850
369,308
89,930
100,000
2,500|—|337,087|-
859.288
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
107
Transport 4,200: — 880,824: — sjukhuset i Uppsala ......... 900: —- höjning af anslagen till hu-manistiska sektionens vid Uppsala universitet semi-narier ................................. 1,000: — höjning af anslaget till institu-tionen för allmän och ana-lytisk kemi vid Uppsala universitet........................... 6,800: — till arfvode åt en instrument-makare vid universitetet i Uppsala.............................. 500: — höjning af anslagen till vissa fakulteten i Lund ............ 1,650: — höjning af anslaget till pato-logiskt-anatomiska institu-tionen vid universitetet i Lund ................................. 1,300: — höjning af arfvodet till ama-nuensen å den patologiska till upprättande afen professur höjning af anslaget till den universitetet i Lund ......... 2,200: — aflöning åt ytterligare en 25,950: — | Anvisning i | Indelning ocli därmed | Summa. | ||||
Friheter. | Ersättningar. | ||||||
Kronor 519,701 | Ö. | Kronor 2,500 | Ö. | Kronor 337,087 | Ö. | Kronor 859,288 | Ö. |
Transport 25,950: — 880,824: — | 519,701 |
| 2,500 - | 337,087|—| 859,288 | — |
108
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
880,824:
Transport 25,950: —
Af g år: aflöning åt en laborator
i experimentell fysiologi vid
universitetet i Lund ......... 4,500: —
så att ökningen blifver .............................. 21,450: —
Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ........
Karolinska medikokirurgiska institutet (däraf till tand.
läkarinstitutet 16,000 kronor, förslagsanslag, högst)
Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
belopp..............
Tillkommer: ökning för tillsättning
af nya ordinarie
lärarebefattningar............ 207,750
ökning i anslaget till arf
voden
åt skolläkare ...... 1,050
ökning i anslaget till extra
arfvoden åt teckningslärare 38,000
5,038,549:
246,800:
Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förslagsanslag
...............................................................
Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken
under förfall på grund af sjukdom, förslagsanslag
...............................................................
Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst...
Högre skolor för kvinnlig ungdom. Nuvarande
belopp.................................... 347,500: —
Ökas med................................................ 32,500:
Högre lärarinneseminariet. Nuvarande belopp
...................................................... 53,500:
Höjes med ............................................. 400: —
Pedagogier och folkskolor. Nuvarande an -
visning i kontant.
Minskas med.......
24,406:
19,456: —
F olkunder visningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande.
Nuvarande belopp............ 532,835: —
Transport 532,835:
Anvisning i
kontant.
Kronor.
519,701
902,274
10,000
214,550
5,280,349
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
4,950
7,440,724
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Kronor.
2,500
2,500
Kronor.
337,087
760
337,847
Samma.
Kronor.
859,288
902,274
10,000
214,550
5,280,349
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
5,710
7,781,071
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
109
Transport 532,835: — Tillkommer: höj-ning af anslag till rier .................. 3,300: — för drift och under-håll af ett skol-kök vid folkskole-seminarieti Lands- krona ............... 600: “ 3,900: — 536.735: — Stipendier för seminarieelever ............... 87,500: — Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer.............................. 110,000: — Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor 20,000: — Bidrag till aflönande af vikarie under Bidrag till aflönande af lärare och lära-rinnor vid seminarier för småskollärares Till befrämjande af folkundervisningen Ökas med........................... 45,000: — 90,000: Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, förslagsanslag.................. 8,100,000: — Understöd åt folkhögskolor, belopp................. 120,000: — Ökas med.......................... 20,000: — 140 000- | Anvisning i | Inledning o Friheter. | ch därmed invisning, rslag. Ersättningar. | Summa. | |||
Kronor 7,440,724 | Ö. | Kronor 2,500 | Ö. | Kronor 337,847 | Ö. | Kronor 7,781,071 | Ö. |
Transport 9,133,235: — | 7,440,724 | — 2,50o|— | 337,847)—| 7,781,07l| — |
no
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Transport 9,133,235:
Understöd för aflönande af
lärare vid fortsättningsskolan,
förslagsanslag.
Nuvarande belopp ......... 50,000: —
Ökas med........................... 60,000: — 110,000:
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd
vid folkskolorna, förslagsanslag. Nuvarande
belopp ............ 240,000: —
Ökas med......................... 105,000: — 345,000:
hvarjämte rubriken ändras till »För anordnande
af manlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
förslagsanslag».
För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,
mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, förslagsanslag. Nuvarande
belopp.............................. 90,000: —
Ökas med........................... 115,000: — 205,000:
För anordnande af undervisning i huslig
ekonomi i folkskolor, högre folkskolor
och folkhögskolor, förslagsanslag...... 60,000:
Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie
för lärare eller lärarinna vid folkskola
eller småskola, förslagsanslag. Nuvarande
belopp............... 75,000: —
Ökas med......................... 25,000: — 100,000:
Bidrag till aflönande af vikarie för lärare
vid småskolelärareseminarium, förslagsanslag
.......................................... 2,000:
Bidrag till aflönande af vikarie för lärare
i högre folkskola, förslagsanslag ...... 2,000:
Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag
De tekniska läroverken................................
Gymnastiska centralinstitutet ....................
Anvisning i
kontant.
Kronor
7,440,724
9,957,235
60,000
556,775
39,650
Transport 18,054,384
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Kronor
2,500
2,500
Kronor
337,847
337,847
Summa.
Kronor
7,781,071
9,957,235
60,000
556,775
39,650
18,394,73l|
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
111
Transport
Farmaceutiska institutet .............................................
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.........
Svenska akademien ......................................................
Vetenskapsakademien...................................................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf
1,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande be
lopp ......................................................... 39,200: —
Ökas med................................................ 3,000: —
Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservationsanslag
å tillhopa 24,500 kronor)
Musikaliska akademien (däraf 6,000 kronor reservationsanslag)
........................................................................
Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande
belopp...................................................... 84,450: —
Tillkommer: höjning i aflö
ningsstaten
........................ 8,750: —
Af går: å anslaget till ma
terielen
m. m...................... 500: —
Ökning ................................................. 8,250: —
Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor
reservationsanslag). Nuvarande belopp 25,050: —
Ökas å aflöningsstaten med................ 1,250:
Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslagsanslag.
.................................................. 200,000
Institutet för blinda .............................. 50,150
Förskolan för blinda i Växjö ............... 12,300
Förskolan för blinda å Tomteboda ...... 10,500
Serafimerlasarettet......................................................
Stora barnhuset i Stockholm....................................
Frimurarebarnhuset...................................................
Barnhusen i landsorten........................
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa
anslag...............................................
Höjes med .......................................
barn, förslags
.
..... 162,000:
..... 23,000: —
Anvisning i
kontant.
Kronor.
18,054,384
34,000
51,858
8,250
14,460
42.200
65,800
51.200
92,700
26,300
14,000
272,950
120,000
78,000
2,750
28,380
185,000
Transport 19,142,232
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Kronor.
2,500
2,500
Kronor.
337,847
337,847
Summa.
Kronor.
18,394,731
34,000
51.858
8,250
14,460
42.200
65,800
51.200
92,700
26,300
14,000
272,950
120,000
78,000
2,750
28,380
185,000
19,482,579
112
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Transport
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende
försummade barn, förslagsanslag ................
Kyrkors underhåll...........................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande,
reservationsanslag......................................
Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande
belopp..................................................... 41,360: —
Ökas med................................................ 78,640: —
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag. Nuvarande
belopp ....................................... 798: —
Ökas med................................................ 5,202: -
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslags
anslag (däraf till domkapitlens expeditioner högst
9,000 kronor). Nuvarande belopp......... 16,060: -
Ökas med................................................ 38,986:
Extra utgifter, reservationsanslag..............................
Summa
Anvisning i
kontant.
Kronor
19,142,232
70,000
1,028
26,500
120,000
6,000
55,046
15,000
19,435,806
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter.
Kronor.
2,500
2,500
Kronor.
337,847
Ersättningar
169,400
— 507,247
Summa.
Kronor.
19,482,579
70,000
170,428
26,500
120,000
6,000
55,046
15,000
19,945,553
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
113
Bil. Kitt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Kronor. ö.
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj.-ts kansli:
Till arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepar
-
tementet........................................................................... 6,400: —
» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet.
................................................................. 3,600: —
Iiiks- och landsarkiven:
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet... 3,000: —
» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vikt för fäderneslandets historia ... 3,000: —
» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m. 1,500: —
» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala... 1,800: —
» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ...... 1,800: —
För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra biträden
vid landsarkivet i Vadstena.............................. 1,300: —
» anordnande af en reservdepå för äldre arkivalier från
de centrala ämbetsverken i Stockholm........................ 4,050: —
10,000
16,450
Kungl. biblioteket:
Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalogs 21:a årgång, omfattande
år 1906........................................................................... 1,500: —
För redigering af ett tioårsregister till samma accessionskatalogs
ll:e—20:e årgångar ....................................... 3,000: —
4,500
Nationalmuseum :
För vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar............................................................
» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden.
.......................................................................
Transport
5,100: —
2,000:
7,100:
30,950
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 afd. 1 Band. 33 Hiift. 15
114
Riksdagens Skrifvelse N:o IM.
Transport
För biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-
och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom
för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
» systematiskt genomforskande m. m. af hittills icke
fackmässigt undersökta, i svenska samlingar befintliga
konstverk eller märkligare konstslöjdföremål...............
7,100: —
2,000: —
2,000: —
Kronor. ö.
30,950
11,100
LifrustJcammaren:
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna
6,200
Domkapitlens expeditioner:
Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner.
Universiteten:
2,970
För
Till
För
2>
»
anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i
tyska, franska och engelska språken ...........................
uppehållande vid universitetet i Uppsala af undervisning
i nordisk och jämförande fornkunskap ...............
arfvode åt ytterligare en amanuens vid institutionen för
allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala
aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet
i Uppsala samt till bestridande af löpande utgifter
för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna............................................................
uppförande af en nybyggnad för den fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.................................
arfvode åt ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.................................
arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket
i Uppsala......................................................
uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i
Uppsala...........................................................................
utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar
efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna
vid rikets universitet .......................................
anordnande af kostnadsfri propedevtisk undervisning
i allmän kirurgi vid universitetet i Lund.....................
anställande vid universitetet i Lund af lektorer i
tyska, franska och engelska språken ...........................
9,000: —
2,500: —
500: —
2,000: —
75,000: —
500: —
3,500: —
50,000: —
5,000: —
1,500: —
9,000: —
Transport 158,500
51,220
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
115
Transport
För aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ...
Till arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund
konstsamlingar ...............................................................
För uppehållande af undervisning i entomologi m. m. vid
universitetet i Lund ......................................................
» inköp af instrument och inredningsartiklar för fysiska
institutionen vid universitetet i Lund...........................
Till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund ...............
» arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund ...........................................................................
» personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet
i Lund O. G. Regnell ...................................................
» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
» tillfällig löneförbättring för år 1907 för e. o. professorer
m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund,
förslagsanslag ...............................................................
158,500: —
2,000: —
500: —
3,000: —
2,500: —
2,500: —
2,500: —
750: —
10,000: —
40,000: —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Till tillfällig löneförbättring för 1907 åt vissa lärare vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag
» arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska
poliklinik å serafimerlasarettet ....................................
» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska poliklinik
å serafimerlasarettet ..........................................
» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska
poliklinik å serafimerlasarettet.......................................
» arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik å Sabbatsbergs sjukhus.......................................
» arfvode åt en amanuens vid institutets syfilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran .......................................
» städning och uppassning vid institutets hygieniska institution
...........................................................................
» en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn...................................................
» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............
» anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska
kliniken vid institutet .....................................
Transport
10,000: —
750: —
750: —
750: —
900: —
900: —
500: —
1,800: —
2,800: —
500: —
19,650: —
Kronor. ö.
51,220 —
222,250 —
273,470 —
116
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Transport 19,650:
Till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid
institutet ..................................................................... 1,500:
För upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa
obstetriska och gynekologiska kliniker under en del
af år 1907 ..................................................................... 1,500:
Allmänna läroverken:
För tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk,
som skola ombildas till samskolor eller indragas 26,250
Till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken ......................................................... 248,000
« arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk ......................................................... 1,500
Högre skolor för kvinnlig ungdom:
Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor
för kvinnlig ungdom och samskolor...................................................
Högre lärarinneseminariet:
Till täckande af brist i högre lärarinneseminariets anslag
vid 1905 års slut ......................................................... 3,000: —
» uppehållande af undervisningen vid seminariet ........ 12,000: —
För uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet
...................................................................... 3,000: —
» undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan
för flickor...................................................... 5,000: —
» beredande af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan
........................................................................ 3,000: —
Folkundervisningen:
4
Till utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskolesemi
nariet
i Härnösand m. in.............................................. 86,000
» inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet
i Härnösand m. m.......................................................... 25,875
Transport 111,875
Kronor.
273,470
22,650
275,750
6,000
26,000
603,870
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
117
Kronor. ö.
Transport 111,875: —
Till uppförande af ny byggnad för folkskoleseminariet i
Stockholm samt till anskaffande af gymnastikattiralj
603,870
m. m.
100,000: —
» mellangift vid jordutbyte med Växjö stad äfvensom
till uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet
i Växjö m. m.......................................................
För inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona
och inköp af inventarier till detsamma ............
Till uppförande af en skolköksbyggnad m. m. vid seminariet
i Murjek för bildande af lapska småskol
lärare
och småskollärarinnor.......................................
För beredande åt folkskoleseminarierna i Skara, Umeå och
Uppsala af ökade anslag för år 1906 till materiel,
ved och ljus m. m..........................................................
» uppehållande af undervisning uti folkskolans högre afdelning
vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,
Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfnings
skolorna.
..........................................................................
Till anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
........................................................................
För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina,
Eisbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs
församlingar.....................................................................
Bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur,
Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling
flyttande folkskola .........................................................
Till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel.......................1..........................................
» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminarierna....................................
» resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor
90,000: —
2,000: —
20,725: —
2,100: —
7,100: —
10,000: —
10,000: —
600: —
35,000: —
2,000: —
4,000: —
395,400
De tekniska läroverken:
Till tillfällig löneförbättring för år 1907 åt lektorer vid
tekniska högskolan.........................................................
» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan
» anskaffande af undervisningsmateriel för den elektrotekniska
fackskolan vid tekniska högskolan ...............
Transport
8,000: —
16,500: —
15,000: —
39,500: —
999,27o|
118
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Transport 39,500
Till tillfällig löneförbättring för år 1907 åt vissa lärare
vid Chalmers tekniska läroanstalt................................. 12,900
» bestridande af kostnaderna för uppförande vid Chalmers
tekniska läroanstalt af en ny verkstadsskorsten ......... 6,000
» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska skolan i
Stockholm........................................................................ 2,000
» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel
vid tekniska skolan i Stockholm .................. 750
För utförande af ny elektrisk belysning i tekniska skolans
i Stockholm lokaler ...................................................... 9,300
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Norrköping ...................................................... 16,700
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Malmö............................................................... 12,050
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Örebro............................................................... 18,045
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Borås ............................................................... 3,850
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Härnösand ...................................................... 4,350
» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor 90,000
» understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg
skola .......... 30,000
Kronor.
Gymnastiska centralinstitutet:
För uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid
institutet med ett ökadt antal elever.................*...............................
Farmaceutisha institutet:
Till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare, till egendomens
underhåll m. m., till bränsle, gas och vatten m. m. samt till städning
af lokalerna m. m......................................................................
Barnmor skeundervisningen och harnhördshusen:
Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m.......
Transport
999,270
245,445
4,700
2,150
3,000
1,254,565 —
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
119
Vetenskapsakademien:
.För inlösen af en internationell fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig litteratur ..........................................
» upprätthållande af den för en internationell fortlöpande
katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade
regionalbyrån för Sverige ............................................
Till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella jordmätningen .......................................
Transport
2,000:
1,600: —
1,424: —
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet och vården
af de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda samlingarna m. m...................
» inlösande af viss del af den s. k. Korsbetningen utanför
Visby .....................................................................
4,000: —
5,100: —
Musikaliska akademien:
För anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium m. m.
• Naturhistoriska riksmuseum:
Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska
afdelning ........................................................................ 3,500: —
» inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
därstädes och till bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen förenade utgifter .................. 2,000: —
Meteorologiska centralanstalten:
Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid anstalten .................................................................. 10,250:
» upprätthållande af två meteorologiska stationer, den
ena i Gällivare och den andra i norra Värmland eller
i norra Dalarne............................................................... 600:
Transport 10,850:
Kronor.
1,254,565
5,024
9,100
6,532
5,500
1,280,721
120
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
|
|
| Kronor. | Ö. |
| Transport | 10,850: — | 1,280,721 | _ |
Bidrag från Sverige för åren 1905—1907 till bekostande |
|
|
| |
| af den internationella kommissionens för vetenskaplig |
|
|
|
| högre luftlagren ............................................................ | 2,160: — | 13,010 | _ |
| Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda |
|
| |
För | handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ............... | 10,000: — |
|
|
Till | tryckning af blindskrifter ............................................. | 2,500: — |
|
|
» | understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt |
|
| |
1,200: — | ||||
» | resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor | 14,700 |
| |
| ||||
1,000: — | ||||
| Undervisningsanstalter för vanföra: |
|
|
|
Till | understöd åt undervisningsanstalter för vanföra äfvensom för be- |
|
| |
| kostande af dessa anstalters inspektion........................... |
| 12,000 | — |
| Diverse anslag: |
|
|
|
För | beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl. i | • |
|
|
| utländska hamnar ......................................................... | 15,000: — |
|
|
» Till | anställande af en extra ordinarie prästman vid järn-vägslinjen Gällivare—Riksgränsen................................. anställande af tre kontraktsadjunkter inom Södra lapp-markens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra | 3,500: — |
|
|
| ||||
| och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken ............ | 6,000: — |
|
|
» | resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ... | 1,100: — |
|
|
» | anställande af två kontraktsadjunkter inom Väster-bottens fjärde kontrakt .....:.......................................... | 4,000: — |
|
|
| resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ... | 500: — |
|
|
» | två stipendier för utbildande vid universitet af präster, | 1,500: — |
|
|
» | resestipendier åt prästmän .......................................... | 5,000: — |
|
|
» | bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande | 10,000: — |
|
|
| Transport | 46,600: — | 1,320,431 | — |
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
121
Transport
Bidrag till invändig restaurering af Strängnäs domkyrka
Till svenska fornskriftsällskapet .........................................
» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia ...................................
» nordiska museet ...........................................................
» kulturhistoriska museet i Lund....................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt
medicinskt arkiv..................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta
mathematica .................................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx...
» understöd åt sådana anstalter och föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen...............
Bidrag till betäckande af kostnaderna för de från universiteten
i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna
år 1907 eller senare anordnade föreläsningskurser......
Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren 1907 vid
universitetet i Uppsala för allmänheten anordnas .....
Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser
och förevisningar, som äro afsedda att under
sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten
För bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition till
Södra ishafvet under åren 1902 och 1903 ..................
» bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Axel Hambergs och hans
medarbetares undersökningar rörande högfjällsområdet
mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet i Lule lappmark
Bidrag till kostnaderna för den elfte geologiska kongressens
hållande i Stockholm.............................................
Till utgifvande i tryck af en samling af Carl von Linnés
bref.................................................................................
För underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten
höjdmätningsstationerna
in. m.....................................
» befrämjande af svenska sällskapets för nykterhet och
folkuppfostran verksamhet............................................
Till främjande af centralförbundets för nykterhetsundervis
ning
verksamhet ......................................,...................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer
» pedagogiska biblioteket i Stockholm ..........................
46,600
15.000
2,000
1,000
50.000
5,000
5,000: —
3,000: —
1,200: —
180,000: —
6,000: —
4,000: —
4,000: —
10,000: —
6,500: —
5,000: -
17,000: —
2,800: —
4,000: —
4,000: —
1,500: —
4,500: —
Kronor.
1,320,431
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami.
Transport 378,100: — 1,320,431
1 Afd. 1 Band. 33 Haft 16
122
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Transport
Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Svenska
landsmål och svenskt folklif... ^......................................
» understöd för anordnande af undervisningskurser för
utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ..................
» beredande af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän
och betjänte i ecklesiastikdepartementet samt
därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag
För återgäldande af belopp, som af statskontoret förskottsvis
utbetalts............................................................
Kronor. ö.
878,100:
8,650:
12,000:
1,320,431
60,000: —
32,266: —
Summa
486,016
1,806,447
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1906.