Riksdagsstyrelsens föreskrift om säkerhet och säkerhetsskydd i riksdagen, Riksdagsförvaltningen och partikanslierna
rfsFöreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling 2019:1
Fulltextversion! Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
RFS nr: 2019:1
Rubrik: Riksdagsstyrelsens föreskrift om säkerhet och säkerhetsskydd i
riksdagen, Riksdagsförvaltningen och partikanslierna
Utfärdad: 28 mars 2019 Ändring införd: t.o.m. RFS 2022:2
1 kap. Föreskriftens innehåll och tillämpningsområde
1 § I denna föreskrift finns bestämmelser om säkerhet, säkerhetsskydd och fredstida krishantering i riksdagen, Riksdagsförvaltningen och partikanslierna samt om riksdagens pressackreditering.
2 § Grundläggande bestämmelser om säkerhetsskydd finns i lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och i säkerhetsskyddslagen (2018:585).
3 § Bestämmelser om ansvarsfördelning och beslutanderätt inom Riksdagsförvaltningen finns i riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2011:10) om arbetsordning för Riksdagsförvaltningen och i föreskrifter som beslutats av riksdagsdirektören.
Företräde för bestämmelser i vissa internationella överenskommelser 4 § Om det i en överenskommelse som avses i 10 kap. 1 eller 2 § regeringsformen som rör ett visst internationellt samarbete förekommer bestämmelser om säkerhetsskydd som avviker från dessa föreskrifter, ska bestämmelserna i överenskommelsen ha företräde, under förutsättning att de inte strider mot en bestämmelse i lag eller förordning. (RFS 2022:2).
2 kap. Ord och uttryck
1 § Av 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen framgår att med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.
2 § Med informationssystem avses ett system av sammansatt mjuk- och hårdvara som behandlar information.
3 § Med riksdagens lokaler avses alla utrymmen som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som riksdagen, Riksdagsförvaltningen eller partikanslierna disponerar för sin verksamhet.
4 § Med säkerhetsskyddsklassificerad handling avses handling som innehåller säkerhetsskyddsklassificerad uppgift enligt 2 § tredje stycket lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter.
3 kap. Grundläggande bestämmelser
Behörighet att medverka i säkerhetskänslig verksamhet
1 § Behörig att få del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller tillgång till säkerhetskänslig verksamhet i övrigt är, om inte något annat följer av bestämmelser i lag, endast den som
1.har bedömts pålitlig från säkerhetssynpunkt,
2.har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och
3.behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt medverka i den säkerhetskänsliga verksamheten. (RFS 2022:2).
2 § Den som tillåts ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska upplysas om räckvidden och innebörden av den sekretess och tystnadsplikt som följer av regeringsformen, riksdagsordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter respektive säkerhetsskyddslagen (2018:585). (RFS 2022:2).
Säkerhetsskyddsklassificering
3 § I 2 kap. 5 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser om säkerhetsskyddsklassificering.
Säkerhetsskyddsanalys
4 § Säkerhetsskyddsanalysen ska identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som finns i verksamheten samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade till dessa skyddsvärden. Säkerhetsskyddsanalysen ska även innehålla en bedömning av vilka säkerhetsskyddsåtgärder som är nödvändiga.
Analysen ska uppdateras vid behov. (RFS 2022:2).
Säkerhetsskyddsplan
5 § När säkerhetsskyddsanalysen är fastställd ska Riksdagsförvaltningen upprätta en säkerhetsskyddsplan. Planen ska redogöra för hur behovet av säkerhetsskyddsåtgärder som identifierats i säkerhetsskyddsanalysen omhändertas. Det ska vidare framgå när åtgärderna ska vidtas och vilken funktion som ansvarar för dem. (RFS 2022:2).
Särskild säkerhetsskyddsbedömning
6 § Av 18 § lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter följer att Riksdagsförvaltningen inför vissa förfaranden ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning.
Den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen ska beskriva
1.vilka skyddsvärden som kan komma att påverkas av förfarandet och på vilket sätt,
2.vilka säkerhetshot som föreligger mot de påverkade skyddsvärdena och den säkerhetskänsliga verksamheten i stort,
3.vilka sårbarheter som föreligger för de påverkade skyddsvärdena och den säkerhetskänsliga verksamheten i stort samt hur sårbarheterna påverkas av förfarandet, och
4.vilka säkerhetsskyddsåtgärder som är nödvändiga som en följd av förfarandet.
I 4 a kap. 5 § finns ytterligare bestämmelser om särskild säkerhetsskyddsbedömning inför driftsättning av informationssystem.
En särskild säkerhetsskyddsbedömning ska godkännas av säkerhetsskyddschefen eller den som han eller hon bestämmer. (RFS 2022:2).
Hantering av händelser av betydelse för säkerhetsskyddet
7 § Händelser som är av betydelse för säkerhetsskyddet ska hanteras så att skadlig inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten minimeras och att den säkerhetskänsliga verksamheten så snart som möjligt kan återgå till normalläge. (RFS 2022:2).
Skadebedömning
8 § Om en händelse har inneburit en förlust av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller om sådana uppgifter kan ha röjts, ska arbetet med skadebedömning påbörjas snarast. (RFS 2022:2).
Anmälan vid säkerhetshotande händelser och säkerhetshotande verksamhet
9 § Med säkerhetshotande händelser och säkerhetshotande verksamhet enligt 3 § lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter avses att
1.det finns skäl att anta att en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre otillåtet har röjts,
2.det inträffat en it-incident i ett informationssystem som Riksdagsförvaltningen är ansvarig för och som har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet och där incidenten allvarligt kan påverka säkerheten i systemet, eller
3.Riksdagsförvaltningen får kännedom eller misstanke om någon annan för förvaltningen allvarlig säkerhetshotande verksamhet.
Anmälningsskyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte för informationssystem där en incident enbart kan medföra ringa skada för Sveriges säkerhet. (RFS 2022:2).
4 kap. Informationssäkerhet
1 § I riksdagsdirektörens föreskrift (RFS 2016:2) om informationssäkerhet finns bestämmelser om informationssäkerhet för Riksdagsförvaltningen. (RFS 2022:2).
Generella krav på hantering
2 § Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar ska hanteras så att inga obehöriga kan ta del av dem. (RFS 2022:2).
3 § Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter får behandlas endast i informationssystem eller på lagringsmedium som Riksdagsförvaltningen godkänt för lägst den säkerhetsskyddsklass som uppgifterna har. (RFS 2022:2).
4 § Den som överlämnar en säkerhetskyddsklassificerad uppgift till någon annan ska uppmärksamma mottagaren på säkerhetsskyddsklassificeringen. (RFS 2022:2).
Förvaring i riksdagens lokaler
5 § Handlingar och lagringsmedier som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska vara under kontroll eller förvaras i ett förvaringsutrymme som Riksdagsförvaltningen godkänt för lägst den säkerhetsskyddsklass som uppgifterna har.
Kraven i första stycket gäller inte om uppgifterna skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten. (RFS 2022:2).
Medförande utanför riksdagens lokaler
6 § Om handlingar och lagringsmedier som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter medförs utanför riksdagens lokaler ska de vara under kontroll eller förvaras i ett förvaringsutrymme som Riksdagsförvaltningen godkänt för lägst den säkerhetsskyddsklass som uppgifterna har.
Kraven i första stycket gäller inte om uppgifterna skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten. (RFS 2022:2).
7 § Handlingar och lagringsmedier som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig får medföras från riksdagens lokaler endast efter beslut av den som är högsta chef eller motsvarande organ för den verksamhet där handlingen
eller lagringsmediet förekommer, eller av den som en sådan chef eller ett sådant organ bestämmer. (RFS 2022:2).
Kopior och utdrag
8 § Kopior av handlingar eller lagringsmedier som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig får göras endast efter beslut av den som är högsta chef eller motsvarande organ för den verksamhet där handlingen eller lagringsmediet förekommer, eller av den som en sådan chef eller ett sådant organ bestämmer.
Detsamma gäller för utdrag ur sådana handlingar. (RFS 2022:2).
Anteckningar
9 § En säkerhetsskyddsklassificerad handling ska förses med en anteckning om vilken säkerhetsskyddsklass uppgifterna i handlingen har. Om handlingen innehåller uppgifter med olika säkerhetsskyddsklass ska den högsta säkerhetsskyddsklassen avgöra vilken anteckning handlingen ska ha.
Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling kan antas komma att lämnas över till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör, ska den förses med en anteckning om ursprungsland om det inte är olämpligt. (RFS 2022:2).
10 § En säkerhetsskyddsklassificerad allmän handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska förses med en anteckning om handlingens beteckning, antal sidor och, i förekommande fall, uppgift om bilagor. (RFS 2022:2).
11 § En säkerhetsskyddsklassificerad fysisk allmän handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska förses med en anteckning om handlingens exemplarnummer. (RFS 2022:2).
12 § Om det beslutas att en säkerhetsskyddsklassificerad handling inte längre ska vara indelad i säkerhetsskyddsklass eller ska delas in i en annan säkerhetsskyddsklass, ska detta antecknas på handlingen eller i ett register. Det ska framgå av anteckningen vem som har fattat beslutet och när det fattades. (RFS 2022:2).
13 § Om ett beslut som avses i 12 § innebär att en säkerhetsskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig inte längre ska vara indelad i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, ska beslutet fattas av den som är högsta chef eller motsvarande organ för den verksamhet där handlingen förekommer, eller av den som en sådan chef eller ett sådant organ bestämmer.
Om handlingen upprättats av någon annan än riksdagen eller Riksdagsförvaltningen ska samråd ske med den som upprättat handlingen innan beslutet fattas. En anteckning om samrådet ska göras på handlingen.
(RFS 2022:2).
Register över vissa säkerhetsskyddsklassificerade handlingar
14 § I ett register över säkerhetsskyddsklassificerade fysiska allmänna handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska handlingarnas beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå.
För varje exemplar som förvaras hos riksdagen eller Riksdagsförvaltningen ska det av registret framgå vem som har kvitterat exemplaret, när exemplaret har inventerats och om exemplaret har återlämnats, förkommit, arkiverats eller förstörts. (RFS 2022:2).
Märkning av lagringsmedier
15 § Lagringsmedier för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska märkas med säkerhetsskyddsklass och identifieringsuppgift. Om lagringsmediet är fast monterat i annan utrustning ska i stället utrustningen märkas.
Ett lagringsmedium som används endast en gång för omedelbar överföring av säkerhetskyddsklassificerade uppgifter mellan två informationssystem och som därefter omedelbart lämnas in för förstöring behöver inte märkas. (RFS 2022:2).
Inventering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar
16 § Säkerhetsskyddsklassificerade fysiska allmänna handlingar som innehåller uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska inventeras minst en gång per år.
Lagringsmedier som innehåller uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska inventeras minst en gång per år.
För arkiverade handlingar gäller kravet på inventering enbart för handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig. (RFS 2022:2).
Skydd för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas till utländska aktörer
17 § Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation ska omfattas av ett internationellt säkerhetsskyddsåtagande som Sverige har ingått med den andra staten eller organisationen, om det inte finns särskilda skäl för att sådana uppgifter ändå kan lämnas.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter får inte lämnas till en utländsk leverantör om inte Sverige har ingått ett internationellt
säkerhetsskyddsåtagande med den andra staten och leverantören har godkänts genom en kontroll enligt den andra statens säkerhetsskyddslagstiftning. (RFS 2022:2).
18 § Försändelser till och från utlandet med säkerhetsskyddsklassificerade handlingar som inte skyddas av kryptografiska funktioner enligt 4 a kap. 7 § ska sändas på ett sådant sätt att säkerhetsskyddet upprätthålls. (RFS 2022:2).
Kvittering
19 § Den som tar emot en säkerhetsskyddsklassificerad fysisk allmän handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska kvittera mottagandet i ett register, en liggare eller på ett kvitto.
När en sådan handling återlämnas ska detta antecknas på kvittensen. (RFS 2022:2).
20 § Riksdagsförvaltningen ska anteckna vem som är mottagare av en säkerhetsskyddsklassificerad allmän elektronisk handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig i handlingen eller i ett register. (RFS 2022:2).
21 § Vad som anges i 19 och 20 §§ gäller inte när arkiv-, expeditions-, sambands- eller tryckeripersonal tar emot en säkerhetsskyddsklassificerad handling för registrering, kopiering, distribution, arkivering eller förstöring, om inte den som lämnar över handlingen begär kvittering. Vad som anges i 20 § gäller inte heller för personal som arbetar med drift av informationssystem när personalen hanterar lagringsmedium som har tilldelats eller ska tilldelas andra personer. (RFS 2022:2).
22 § När uppgifter i en säkerhetsskyddsklassificerad allmän handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, lämnas muntligt eller genom visning, ska kvittering ske i ett register, i en liggare eller på ett kvitto. Om uppgifterna lämnas vid ett sammanträde i ett utskott, EU-nämnden eller kammaren kan kvittering ersättas med en anteckning i sammanträdesprotokollet. Det ska framgå av anteckningen vem som har lämnat uppgifterna, när de har lämnats och till vem eller vilka de har lämnats.
(RFS 2022:2).
Förstöring
23 § Förstöring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska ske så att varken åtkomst till eller återskapande av uppgifterna är möjligt. (RFS 2022:2).
24 § Förstöring av en säkerhetsskyddsklassificerad fysisk allmän handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska dokumenteras.
Förstöring av lagringsmedier som innehåller uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska dokumenteras. (RFS 2022:2).
Ytterligare bestämmelser om hantering
25 § Ytterligare bestämmelser om hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter beslutas av Riksdagsförvaltningen. (RFS 2022:2).
4 a kap. Informationssäkerhet i och kring informationssystem
1 § I riksdagsdirektörens föreskrift (RFS 2016:2) om informationssäkerhet finns bestämmelser om informationssäkerhet i och kring informationssystem för Riksdagsförvaltningen. (RFS 2022:2).
Skydd för riksdagens informationssystem
2 § Skyddet för riksdagens informationssystem ska utformas med beaktande av behoven av tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet samt med hänsyn till enskildas integritet. (RFS 2022:2).
3 § Riksdagsförvaltningen ska vidta åtgärder för att
1.upptäcka intrång eller försök eller förberedelse till intrång i riksdagens informationssystem, och
2.förhindra obehörig åtkomst till riksdagens informationssystem.
Åtgärder som avses i första stycket får inte innefatta undersökning av det sakliga innehållet i informationen som finns i riksdagens informationssystem och som lagras hos användare.
Andra stycket gäller inte informationssystem som behandlar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller informationssystem där en incident kan medföra allvarlig eller synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet. (RFS 2022:2).
Förvaring och hantering av teknisk och elektronisk utrustning
4 § Teknisk och elektronisk utrustning som tillhandahålls av Riksdagsförvaltningen ska förvaras och hanteras på ett sådant sätt att obehörig åtkomst av informationen förhindras och att utrustningen har ett rimligt skydd mot stöld, brand och skadegörelse.
Ytterligare bestämmelser om krav på förvaring och hantering av teknisk och elektronisk utrustning avsedd för behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter beslutas av Riksdagsförvaltningen. (RFS 2022:2).
Informationssystem som används i säkerhetskänslig verksamhet
5 § Innan ett informationssystem som har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet tas i drift ska Riksdagsförvaltningen genom en särskild säkerhetsskyddsbedömning ta ställning till vilka säkerhetskrav i systemet som är motiverade och se till att säkerhetsskyddet utformas så
att dessa krav tillgodoses. Säkerhetsskyddsbedömningen ska dokumenteras. (RFS 2022:2).
6 § Ett informationssystem som ska behandla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller ett informationssystem där en incident kan medföra allvarlig eller synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet får inte tas i drift förrän det har godkänts från säkerhetsskyddssynpunkt av säkerhetsskyddschefen. Godkännandet ska dokumenteras. (RFS 2022:2).
7 § Innan säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter behandlas i ett informationssystem utanför Riksdagsförvaltningens kontroll ska förvaltningen försäkra sig om att säkerhetsskyddet för uppgifterna i systemet är tillräckligt.
Om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska kommuniceras till ett informationssystem utanför Riksdagsförvaltningens kontroll ska uppgifterna skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten.
Riksdagsförvaltningen får, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från kraven i andra stycket. Om undantaget avser säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska Riksdagsförvaltningen samråda med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen innan beslut om undantag tas. Om kravet följer av ett internationellt säkerhetsskyddsåtagande ska även samråd med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ske. (RFS 2022:2).
Krav på informationssystem vid säkerhetsskyddsavtal
8 § Vid säkerhetsskyddsavtal i nivå 1, där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter förvaras i informationssystem utanför Riksdagsförvaltningens kontroll, kan Riksdagsförvaltningen i stället välja att kravställa informationssystemet enligt Säkerhetspolisens eller Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhetsskydd. (RFS 2022:2).
Signalskydd
9 § I förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten finns bestämmelser om att Försvarsmakten får meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i frågor om signalskyddstjänsten inklusive säkra kryptografiska funktioner inom totalförsvaret, förutom i fråga om verkställigheten av 18 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. (RFS 2022:2).
5 kap. Fysisk säkerhet
1 § Områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter förvaras eller annars behandlas, eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs, ska vara försedda
med funktioner för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde och skadlig inverkan utifrån ett identifierat säkerhetsskyddsbehov.
2 § Koder, kort, nycklar och motsvarande som var för sig ger åtkomst till platser där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs ska vara under kontroll eller förvaras i ett förvaringsutrymme som Riksdagsförvaltningen har godkänt för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar i motsvarande nivå som den säkerhetskänsliga verksamhetens betydelse för Sveriges säkerhet. Detsamma gäller koder, kort, nycklar och motsvarande som i förening ger åtkomst till platser där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, om dessa förvaras tillsammans. (RFS 2022:2).
3 § Riksdagsförvaltningen ska ha en förteckning över koder, kort och nycklar till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Av förteckningen ska det framgå till vem de har lämnats och när de lämnades samt var reservkod eller reservnyckel förvaras. Det ska vidare framgå om och i så fall när de återlämnats. (RFS 2022:2).
Skydd mot obehörig avlyssning av samtal
4 § Riksdagsförvaltningen ska besluta om vilka utrymmen som är godkända för regelbundna samtal som behandlar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre. Av beslutet ska framgå den högsta säkerhetsskyddsklass för de uppgifter som får samtalas om i utrymmet.
Riksdagsförvaltningen ska endast godkänna ett utrymme avsett för samtal som behandlar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter om utrymmet är försett med eller omges av åtgärder för att försvåra obehörig avlyssning utifrån identifierade säkerhetshot och en beskrivning av dimensionerade antagonistiska förmågor, om Säkerhetspolisen har tillhandahållit en sådan. (RFS 2022:2).
Skydd mot obehörig insyn
5 § Riksdagsförvaltningen ska se till att utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter regelbundet hanteras är försedda med eller omges av åtgärder för att försvåra obehörig insyn utifrån identifierade säkerhetshot och en beskrivning av dimensionerade antagonistiska förmågor, om Säkerhetspolisen har tillhandahållit en sådan. (RFS 2022:2).
6 kap. Tillträde till riksdagens lokaler
Tillträdesbestämmelser i andra författningar
1 § I regeringsformen, i riksdagsordningen och i lag finns bestämmelser om allmänhetens och andras tillträde till riksdagens lokaler. Därutöver får tillträde till riksdagens lokaler endast ske i enlighet med bestämmelserna i denna föreskrift.
Lokaler som disponeras av partikanslier
2 § Riksdagsförvaltningen bestämmer, om inte annat anges i denna föreskrift, efter samråd med partikanslierna vad som gäller i fråga om tillträde till de lokaler som kanslierna disponerar.
Talmannen, riksdagsledamöter, ersättare, statsråd och Sveriges företrädare i Europaparlamentet
3 § Rätt till tillträde till riksdagens lokaler har
1.talmannen,
2.riksdagsledamöter och de som är ersättare för riksdagsledamöter,
3.statsråd, och
4.de som är Sveriges företrädare i Europaparlamentet.
4 § Riksdagsförvaltningen får, för de som enligt 3 § har rätt till tillträde, fatta beslut som innebär att de inte får tillgång till utrymmen i riksdagens lokaler som är till för underhåll, drift och förvaltning av lokaler och system samt till arkiv och till övriga utrymmen där verksamhet av betydelse för säkerhetsskyddet bedrivs. Detsamma gäller barnverksamheten.
Anställda, entreprenörer, konsulter m.fl.
5 § Riksdagsförvaltningen beslutar om rätt till tillträde till riksdagens lokaler för
1.anställda vid Riksdagsförvaltningen och partikanslierna,
2.entreprenörer och deras anställda samt konsulter och praktikanter hos Riksdagsförvaltningen,
3.nyvalda riksdagsledamöter,
4.partifunktionärer,
5.anställda vid riksdagens myndigheter, och
6.anställda vid andra myndigheter som samverkar med riksdagen.
6 § När Riksdagsförvaltningen fattar beslut enligt 5 § ska förvaltningen beakta behovet av tillträde för att fullgöra en anställning eller ett uppdrag. Därutöver ska förvaltningen beakta vad som följer av lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, behovet av skydd för uppgifter som det gäller sekretess för enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och intresset av att skydda teknisk och elektronisk utrustning samt stöldbegärlig egendom.
Beslutet får innebära att tillträdesrätten gäller vissa tider eller vissa utrymmen inom riksdagens lokaler.
Tidigare riksdagsledamöter
7 § Riksdagsförvaltningen beslutar om rätt till tillträde till riksdagens lokaler för tidigare riksdagsledamöter.
8 § När Riksdagsförvaltningen fattar beslut enligt 7 § ska förvaltningen särskilt beakta, utöver vad som följer av lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, behovet av skydd för uppgifter som det gäller sekretess för enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och intresset av att skydda teknisk och elektronisk utrustning samt stöldbegärlig egendom.
Beslutet får innebära att tillträdesrätten gäller vissa tider eller vissa utrymmen inom riksdagens lokaler.
Pressackrediterade
9 § De som har beviljats riksdagens pressackreditering har rätt till tillträde till arbetslokaler för massmedier samt till lokaler där riksdagsledamöter vistas för sitt uppdrag, med undantag av
1.arbetsrum,
2.talmanskorridoren och korridoren vid konstitutionsutskottets kansli,
3.plenisalen,
4.kammarsalarna i Östra huset,
5.utskottens sammanträdesrum, och
6.klubbrummet.
Rätten till tillträde omfattar inte barnverksamheten och utrymmen som Riksdagsförvaltningen disponerar.
Partikanslierna bestämmer vad som ska gälla i fråga om pressackrediterades tillträde till lokaler som kanslierna disponerar.
10 § De pressackrediterade får, om inte Riksdagsförvaltningen beslutar om annat, endast uppehålla sig i riksdagens lokaler under ordinarie arbetstid och under andra tider i anslutning till kammar- eller utskottssammanträde, presskonferens eller partimöte.
Tillträdeskontroll
11 § I syfte att hindra den som inte har rätt till tillträde från att komma in i riksdagens lokaler ska kontroll göras.
Legitimationskontroll
12 § Riksdagsförvaltningen får kontrollera identiteten hos den som uppehåller sig i riksdagens lokaler när detta är motiverat. Legitimationskontroll får dock inte göras på den grunden att någon begär att ta del av en allmän handling, eller besöker kammarens åhörarläktare eller åhörarläktare vid ett offentligt sammanträde med utskott eller EU- nämnden.
Passerkort
13 § Riksdagsförvaltningen får utfärda ett passerkort för den som utan att vara besökare har rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Av
passerkortet ska framgå innehavarens namn och hur länge passerkortet gäller. Riksdagsförvaltningen får besluta att ytterligare uppgifter ska finnas på passerkortet.
Passerkort ska bäras synligt i riksdagens lokaler.
Identitetskort
14 § Riksdagsförvaltningen får utfärda identitetskort för talmannen, riksdagsledamöter, ersättare för talmannen, statsråd och statssekreterare samt för anställda vid Riksdagsförvaltningen. Korten ska följa en godkänd standard. (RFS 2022:2).
Återlämning av kort och nycklar
15 § Passerkort, identitetskort och nycklar ska utan uppmaning snarast återlämnas till Riksdagsförvaltningen om uppdraget eller anställningen upphör. Efter uppmaning gäller detsamma den som är tjänstledig.
Besök i riksdagens lokaler
16 § För besökare i riksdagens lokaler ska det finnas en besöksmottagare. Detta gäller dock inte när allmänheten besöker riksdagens kammare eller offentligt sammanträde med utskott eller EU-nämnden, eller Riksdagsbiblioteket. Anställda vid riksdagens myndigheter eller Regeringskansliet som i sin anställning eller för utförande av uppdrag besöker riksdagens lokaler behöver inte heller besöksmottagare.
Besöksmottagare
17 § Rätt att vara besöksmottagare har
1.talmannen,
2.riksdagsledamöter och de som är ersättare för riksdagsledamöter,
3.statsråd,
4.anställda vid Riksdagsförvaltningen eller vid partikanslier,
5.de som har en fast arbetsplats i riksdagens lokaler med stöd av riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:3) om arbetslokaler, utrustning och service till företrädare för massmedier, och
6.de som är anställda hos en entreprenör som Riksdagsförvaltningen anlitar, eller konsult hos Riksdagsförvaltningen, och som har fast arbetsplats i riksdagens lokaler.
Riksdagsförvaltningen beslutar om rätt att vara besöksmottagare för den som är anställd hos en entreprenör som Riksdagsförvaltningen anlitar, eller som är konsult hos Riksdagsförvaltningen, men som inte har fast arbetsplats i riksdagens lokaler.
18 § Besöksmottagaren ansvarar för besökarna under hela besöket. Ansvaret inbegriper att se till att besökarna tas emot i entrén och ledsagas under besöket samt att besökarna lämnar riksdagens lokaler.
19 § Besökarna får endast uppehålla sig i eller i anslutning till de lokaler som behövs för att tillgodose syftet med besöket.
Anmälan av besök
20 § De som tar emot besök i riksdagens lokaler bör anmäla besöket i förväg hos ansvariga för tillträdeskontrollen.
Om det kan antas att ett stort antal personer kommer att besöka riksdagens lokaler ska de som anordnar besöket anmäla detta i förväg till ansvariga för tillträdeskontrollen. Anordnaren ska bistå vid mottagandet av besökarna och se till att det finns ett tillräckligt antal besöksmottagare under hela besöket.
21 § Riksdagsförvaltningen bestämmer hur många besökare som får släppas in i riksdagens lokaler. Besöksgrupper får delas upp i en från ordnings- och säkerhetssynpunkt lämplig storlek.
Besöksgrupper har företräde i den ordning de anmäls.
Besöksbricka
22 § Besökare ska i riksdagens lokaler synligt bära en besöksbricka som innehåller uppgift om besökarens identitet. Besökare till en riksdagsledamot får dock bära en handling som i stället för uppgift om besökarens identitet anger ”Besökare” eller besöksmottagarens namn.
Riksdagsförvaltningen får medge att deltagare i besöksgrupper i stället förses med ett bevis om att de är besökare.
7 kap. Ackreditering av företrädare för massmedierna
Ansökningar och beredning av ärenden
1 § En ansökan om riksdagens pressackreditering görs hos Riksdagsförvaltningen.
2 § Bestämmelser om handläggning av ansökningar och beredning av ärenden finns i förvaltningslagen (2017:900).
Förutsättningar för att bevilja en ansökan
3 § En ansökan om riksdagens pressackreditering får beviljas
1.den som i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter för massmedieföretags räkning,
2.den som med ljud- och ljussättning eller på annat sätt biträder den som har fått pressackreditering enligt 1, och
3.den som svarar för service på massmedieföretags anläggningar i riksdagens lokaler.
En ansökan om pressackreditering får avslås om den sökande tidigare har fått en pressackreditering återkallad. Detsamma gäller om det finns synnerliga skäl för att avslå ansökan.
Giltighetstid och särskilda skyldigheter under giltighetstiden
4 § Riksdagens pressackreditering gäller i två år. Om det finns skäl för det får pressackreditering beviljas för kortare tid än två år.
5 § Den som har beviljats riksdagens pressackreditering ska underrätta Riksdagsförvaltningen om han eller hon inte längre har sådana arbetsuppgifter, eller i sådan omfattning, som låg till grund för pressackrediteringen. Detsamma gäller om den pressackrediterade byter arbets- eller uppdragsgivare.
6 § Den som har beviljats riksdagens pressackreditering ska följa vad som är bestämt i fråga om fotografering i riksdagens lokaler.
Återkallelse
7 § En pressackreditering får återkallas om
1.det kan antas att de omständigheter som låg till grund för pressackrediteringen inte längre finns,
2.den som har beviljats pressackreditering har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i samband med sin ansökan,
3.den som har beviljats pressackreditering inte följt denna föreskrift,
eller
4.det finns synnerliga skäl för återkallelse.
Överklagande av vissa beslut om pressackreditering
8 § Beslut som innebär att en ansökan om riksdagens pressackreditering avslås och beslut om återkallelse av riksdagens pressackreditering får överklagas.
Av 7 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter framgår att ett sådant överklagande prövas av Riksdagens överklagandenämnd.
8 kap. Personalsäkerhet
1 § I 3 kap. säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser om säkerhetsprövning, placering i säkerhetsklass, registerkontroll och särskild personutredning.
Förteckning
2 § Riksdagsförvaltningen ska med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen föra en förteckning över vilka anställningar eller annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet som placerats i säkerhetsklass eller som ska föregås av registerkontroll enligt 3 kap. 15 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). (RFS 2022:2).
Beslut om placering i säkerhetsklass
3 § Riksdagsförvaltningen beslutar om placering i säkerhetsklass vid
1.anställning eller annat deltagande i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens verksamhet, och
2.anställning eller uppdrag hos en aktör som Riksdagsförvaltningen har ingått ett säkerhetsskyddsavtal med enligt 12 § lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. (RFS 2022:2).
Säkerhetsprövning utan beslut om placering i säkerhetsklass
4 § Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka anställningar eller annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet som ska föranleda säkerhetsprövning utan inplacering i säkerhetsklass.
Löpande bedömning
5 § Riksdagsförvaltningen ska inom ramen för säkerhetsprövningen löpande bedöma lojalitet, pålitlighet och sårbarhet hos den som prövas.
Genomförandet av säkerhetsprövningen
6 § Med grundutredning enligt 3 kap. 3 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) avses en utredning om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen. Utredningen ska omfatta betyg, intyg, referenser och uppgifter som den som prövningen gäller har lämnat, samt andra uppgifter i den utsträckning det är relevant för prövningen. Vid behov ska en identitetskontroll göras.
7 § Om det redan efter grundutredningen står klart att den som prövningen gäller inte uppfyller kraven för en godkänd säkerhetsprövning enligt 3 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585), ska registerkontroll och särskild personutredning inte göras.
8 § Om Riksdagsförvaltningen beslutar om placering i säkerhetsklass eller ansöker om registerkontroll hos Säkerhetspolisen i fråga om någon som inte ska anlitas i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens verksamhet, ska förvaltningen samråda med arbetsgivaren om säkerhetsprövningsåtgärder enligt 3 kap. 3 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). Samråd ska ske löpande under hela den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.
Dokumentation av säkerhetsprövningen
9 § Resultatet av säkerhetsprövningen ska dokumenteras i de fall en person har bedömts vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt och beslut har fattats om anställning eller annat deltagande i verksamheten.
Uppgifter som framkommit vid säkerhetsprövningen och som behövs för att följa upp säkerhetsprövningen under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår ska dokumenteras. (RFS 2022:2).
Registerkontroll och särskild personutredning vid placering i säkerhetsklass
10 § Ett beslut om att en anställning eller annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet placeras i säkerhetsklass medför att
1.säkerhetsprövningen vid en sådan anställning eller ett sådant deltagande ska omfatta en registerkontroll i enlighet med 3 kap. 13 § säkerhetsskyddslagen (2018:585), och
2.en särskild personutredning ska göras vid registerkontrollen i den utsträckning som anges i 3 kap. 17 § säkerhetsskyddslagen.
Registerkontroll utan placering i säkerhetsklass
11 § Av 3 kap. 15 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) framgår att registerkontroll av den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet får göras utan placering i säkerhetsklass om det finns särskilda skäl.
Riksdagsförvaltningen beslutar om registerkontroll enligt första stycket.
Förutsättningar för registerkontroll
12 § En ansökan om registerkontroll får göras endast om den som säkerhetsprövningen gäller kan antas komma att anställas eller på annat sätt delta i den aktuella verksamheten. Om det finns synnerliga skäl får en ansökan göras utan ett sådant antagande.
13 § Den som ansöker om registerkontroll ansvarar för att samtycke enligt 3 kap. 18 § säkerhetsskyddslagen (2018:585) har inhämtats.
Till en ansökan om registerkontroll ska det bifogas en uppgift om placering i säkerhetsklass eller, om registerkontrollen inte föranleds av ett beslut om placering i säkerhetsklass, ett beslut om registerkontroll. Om registerkontrollen avser en anställning eller annat deltagande i en verksamhet som har placerats i säkerhetsklass 1 eller 2, ska också ett skriftligt underlag bifogas där den som kontrollen avser har lämnat uppgifter om sina personliga förhållanden.
Förnyad kontroll
14 § Riksdagsförvaltningen ska göra en förnyad registerkontroll när någon som innehar en säkerhetsklassad befattning får en annan befattning som inte omfattas av tidigare kontrollorsak eller den befintliga befattningen blir inplacerad i en annan säkerhetsklass. Detsamma gäller, i fråga om registerkontrollerade i säkerhetsklass 1 och 2, om den kontrollerade ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande efter den senaste registerkontrollen.
Avanmälan eller ändring av den kontrollerades förhållanden
15 § Riksdagsförvaltningen ska skriftligen underrätta Säkerhetspolisen om den kontrollerade inte längre har en befattning som är inplacerad i säkerhetsklass. Detsamma gäller, i fråga om registerkontrollerade i säkerhetsklass 1 och 2, om den kontrollerades äktenskap eller
partnerskap har upplösts, eller om den kontrollerades samboförhållande har upphört.
9 kap. Säkerhetsintyg
1 § I 5 kap. 1–3 §§ säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser om säkerhetsintyg. (RFS 2022:2).
2 § Om en person ansöker om ett säkerhetsintyg enligt 5 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen (2018:585), får en tidigare gjord säkerhetsprövning läggas till grund för utfärdande av ett sådant intyg i den utsträckning som är lämpligt. (RFS 2022:2).
3 § Bestämmelserna i 8 kap. om säkerhetsprövning, registerkontroll och särskild personutredning gäller vid ärenden enligt 5 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). (RFS 2022:2).
10 kap. Skyldigheter när en annan aktör kan få tillträde till säkerhetskänslig verksamhet
1 § I 12–19 §§ lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter finns bestämmelser om säkerhetsskyddsavtal och skyldigheter inför förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal. (RFS 2022:2).
Nivåer
2 § Ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås på någon av följande nivåer:
–Nivå 1: Om den andra aktören kommer att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet utanför riksdagens lokaler och områden.
–Nivå 2: Om den andra aktören kommer att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet inom riksdagens lokaler och områden.
–Nivå 3: Om den andra aktören kan komma att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet inom riksdagens lokaler och områden. (RFS 2022:2).
Förfaranden som inte omfattas av krav på säkerhetsskyddsavtal
3 § När Riksdagsförvaltningen avser att genomföra en upphandling, ingå ett avtal eller inleda en samverkan eller ett samarbete med en annan aktör som rör säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskydds-
klassen begränsat hemlig eller säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet ska förvaltningen säkerställa att säkerhetsskyddet regleras på något annat sätt än genom ett säkerhetsskyddsavtal. (RFS 2022:2).
Anmälan av säkerhetsskyddsavtal
4 § Säkerhetsskyddsavtal som Riksdagsförvaltningen har ingått ska anmälas till Säkerhetspolisen. En sådan anmälan ska också göras när ett säkerhetsskyddsavtal upphör att gälla. (RFS 2022:2).
Godkännande av lokaler och utrymmen
5 § När Riksdagsförvaltningen avser att ingå ett säkerhetsskyddsavtal på nivå 1 ska förvaltningen på plats inspektera motpartens säkerhetsskydd beträffande aktuella lokaler eller utrymmen. Lokalerna eller utrymmena får endast godkännas om kraven enligt säkerhetsskyddsavtalet kan tillgodoses. (RFS 2022:2).
Säkerhetsprövning och utbildning
6 § Riksdagsförvaltningen ska med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen och den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen bedöma vilka befattningar hos motparten som ska placeras i säkerhetsklass och vilka befattningar hos motparten som ska säkerhetsprövas utan placering i säkerhetsklass.
Bedömningen ska resultera i en förteckning och omfatta motpartens ledning, personal och övriga hos motparten som ska delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. (RFS 2022:2).
7 § Riksdagsförvaltningen ska säkerställa att personal hos en motpart som förvaltningen har ingått säkerhetsskyddsavtal med har relevant kunskap inom säkerhetsskydd och tillräcklig kännedom om förvaltningens skyddsvärden för arbetet de ska utföra. (RFS 2022:2).
Säkerhetsskyddsinstruktion
8 § När ett säkerhetsskyddsavtal har ingåtts i nivå 1 ska Riksdagsförvaltningen säkerställa att motparten dokumenterar hur denna uppfyller kravet på säkerhetsskydd enligt avtalet i en säkerhetsskyddsinstruktion. En sådan säkerhetsskyddsinstruktion ska godkännas av Riksdagsförvaltningen. (RFS 2022:2).
Kontroll av att motparten följer säkerhetsskyddsavtalet
9 § Riksdagsförvaltningen ska under den tid förfarandet pågår kontrollera att motparten följer kraven enligt säkerhetsskyddsavtalet.
Vid säkerhetsskyddsavtal i nivå 1 ska Riksdagsförvaltningen regelbundet på plats kontrollera motpartens säkerhetsskydd beträffande aktuella lokaler eller utrymmen.
Vid samverkan eller samarbete mellan aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet kan det i säkerhetsskyddsavtalet regleras att respektive part ansvarar för att följa upp att den egna verksamheten uppfyller kraven på säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddsavtalet. Riksdagsförvaltningen ska då kontrollera att motparten gjort en sådan uppföljning. (RFS 2022:2).
När säkerhetsskyddsavtalet upphört
10 § När ett säkerhetsskyddsavtal har upphört att gälla ska Riksdagsförvaltningen upplysa motparten om den tystnadsplikt som gäller för de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som motparten har fått tillgång till genom förfarandet.
Motparten ska återlämna eller förstöra alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt Riksdagsförvaltningens anvisningar. (RFS 2022:2).
Undantag vid samverkan eller samarbete mellan aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet
11 § Vid samverkan eller samarbete mellan aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet kan ett säkerhetsskyddsavtal ingås mellan fler än två parter. Avtalet ska då ingås i en nivå som motsvarar den högsta nivå som hade gällt ifall parterna i stället ingått bilaterala avtal.
Av 3 kap. 3 § första stycket säkerhetsskyddslagen (2018:585) följer att säkerhetsprövningen får göras mindre omfattande om det finns särskilda skäl. Vid samarbete eller samverkan mellan aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet kan grundutredning, registerkontroll och särskild personutredning underlåtas för det fall personen i fråga redan är föremål för en säkerhetsprövning som omfattar samarbetet eller samverkan. (RFS 2022:2).
12 § Vid samverkan eller samarbete mellan aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska 5–8 §§, 9 § andra stycket och 10 § första stycket inte tillämpas. (RFS 2022:2).
Anmälan om samråd
13 § Till anmälan om samråd i förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal enligt 19 § lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter ska bifogas den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen, lämplighetsprövningen och utkastet till säkerhetsskyddsavtal. Anmälan ska vara undertecknad av säkerhetsskyddschefen. (RFS 2022:2).
11 kap. Fredstida krishantering
1 § I syfte att stärka riksdagens och Riksdagsförvaltningens förmåga att hantera kriser ska förvaltningen fortlöpande analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana risker som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan att bedriva verksamhet.
2 § Riksdagsförvaltningen ska vid behov samråda med Regeringskansliet och andra myndigheter i frågor som rör fredstida krishantering.
12 kap. Utbildning och information
Utbildning om innehållet i denna föreskrift
1 § Riksdagsförvaltningen ska se till att riksdagens ledamöter samt anställda vid Riksdagsförvaltningen och partikanslierna får den utbildning som är nödvändig om innehållet i denna föreskrift. Andra som berörs av denna föreskrift ska informeras om innehållet i den.
Utbildning i säkerhetsskydd
2 § Den som är ansvarig för en säkerhetskänslig verksamhet ska se till att den som anställs eller på annat sätt deltar i verksamheten får utbildning i säkerhetsskydd. Deltagandet i utbildningen och utbildningens innehåll ska dokumenteras. Behovet av utbildning ska följas upp under den tid deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.
(RFS 2022:2).
Utbildning om informationssäkerhet
3 § I riksdagsdirektörens föreskrift (RFS 2016:2) om informationssäkerhet finns bestämmelser om utbildning i informationssäkerhet.
13 kap. Vissa anmälnings- och rapporteringsskyldigheter
Generell skyldighet att anmäla något som kan vara av betydelse för säkerheten i riksdagen
1 § Den som uppmärksammar något i riksdagens lokaler eller i övrigt får kännedom eller misstanke om något som kan vara av betydelse för säkerheten i riksdagen ska anmäla detta till närmaste chef, säkerhetschefen eller bevakningspersonalen.
Anmälningsskyldighet om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan ha förlorats eller röjts
2 § Den som uppmärksammar att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan ha förlorats eller röjts ska skyndsamt anmäla det till närmaste chef. Denna chef ska i sin tur skyndsamt informera säkerhetsskyddschefen eller den som han eller hon bestämmer. (RFS 2022:2).
Rapportering av brister och incidenter inom informationssäkerhetsområdet
3 § I riksdagsdirektörens föreskrift (RFS 2016:2) om informationssäkerhet finns bestämmelser om rapportering av brister och incidenter inom informationssäkerhetsområdet.
Förlorat passerkort, identitetskort, nyckel eller uppgift om kod
4 § Den som förlorar sitt passerkort, identitetskort, nyckel eller uppgift om en kod ska omedelbart anmäla detta till Riksdagsförvaltningen.
14 kap. Överklagande och beslut om avvikelse från denna föreskrift
Överklagande
1 § Beslut fattade med stöd av denna föreskrift får inte överklagas, om det inte är särskilt föreskrivet.
Beslut om avvikelse från denna föreskrift
2 § Riksdagsdirektören, eller säkerhetschefen om beslut inte kan avvaktas, får besluta om avvikelse från bestämmelserna i 6 kap. vid öppnande av riksmötet, utländska besök eller om det annars finns särskild anledning till det. Beslut som fattas med stöd av denna paragraf ska anmälas i riksdagsstyrelsen på dess nästkommande sammanträde.
___________________
RFS 2019:1
1.Denna föreskrift träder i kraft den 1 april 2019.
2.Genom föreskriften upphävs föreskriften (RFS 2006:2) om säkerhet och fredstida krishantering.
3.Bestämmelsen i 4 kap. 8 § tillämpas inte på handlingar som är arkiverade vid ikraftträdandet. I fråga om andra handlingar som har märkts med hemligbeteckning eller motsvarande ska 4 kap. 8 § tillämpas senast från och med den 1 januari 2022.
4.Bestämmelsen i 4 kap. 11 § om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör behöver inte tillämpas förrän den 1 januari 2025. (RFS 2021:6).
RFS 2021:6
Denna föreskrift träder i kraft den 1 januari 2022.
RFS 2022:2
1.Denna föreskrift träder i kraft den 1 juli 2022.
2.Bestämmelsen i 4 kap. 9 § tillämpas inte på handlingar som var arkiverade den 1 april 2019.
3.Bestämmelserna i 4 kap. 10, 11, 16, 19 och 24 §§ behöver inte tillämpas på säkerhetsskyddsklassificerade handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell förrän den 1 januari 2023.
4.Bestämmelsen i 4 kap. 14 § om register över vissa säkerhetsskyddsklassificerade handlingar behöver inte tillämpas förrän den 1 januari 2023.
5.Bestämmelsen i 4 kap. 16 § andra stycket om inventering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar behöver inte tillämpas förrän den
1 januari 2023.
6.Bestämmelsen i 4 kap. 17 § om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör behöver inte tillämpas förrän den 1 januari 2025.