Sveriges militära stöd till Ukraina
Regeringens skrivelse 2025/26:162
Regeringens skrivelse 2025/26:162
| Sveriges militära stöd till Ukraina | Skr. |
| 2025/26:162 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 mars 2026
Ulf Kristersson
Carl-Oskar Bohlin (Försvarsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Skrivelsen omfattar även redogörelser för hur det militära stödet koordineras i en internationell kontext, hur stödet följs upp samt hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas liksom regeringens bedömning rörande effekterna av det svenska stödet.
1
Skr. 2025/26:162
2
Innehållsförteckning
5.2Från hjälmar till stridsfordon 90 – utvecklingen av
5.8Stöd från Totalförsvarets forskningsinstitut och
| Försvarshögskolan............................................................ | 11 |
5.9Samarbete mellan svensk och ukrainsk
| försvarsindustri................................................................. | 12 |
5.10Stöd från Myndigheten för civilt försvar, Kustbevakningen och Myndigheten för psykologiskt
| 1 | Inledning | Skr. 2025/26:162 |
Stödet till Ukraina utgör en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Regeringen kommer att stödja Ukraina så länge som det krävs. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Sveriges militära stöd varit omfattande. Regeringen har med bred politisk förankring fattat beslut om 21 militära stödpaket. Totalt uppgår Sveriges militära stöd till Ukraina till ett sammanlagt värde av ca 103 miljarder kronor. Det militära stödet består av flera delar, bland annat överlåtelser av materiel från Försvarsmakten, anskaffning av nyproducerad materiel och utrustning för donation till Ukraina, finansiellt stöd via olika typer av multilaterala fonder och initiativ, utbildningsinsatser av olika karaktär samt stöd till Ukrainas förmåga att upphandla försvarsmateriel och att bedriva försvarsforskning. Flera svenska myndigheter lämnar stöd till Ukraina, däribland Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarshögskolan. Stöd har också lämnats inom det civila försvaret av Myndigheten för civilt försvar
(tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Kustbevakningen och Myndigheten för psykologiskt försvar. Därutöver samverkar svensk försvarsindustri med ukrainsk industri.
I syfte att åstadkomma en ökad långsiktighet i stödet till Ukraina har regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommit överens om att införa en ram för det militära stödet till Ukraina för 2024–2027. Ramen uppgår till 146,5 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor för 2024, 41,5 miljarder kronor för 2025 och 40 miljarder kronor per år för 2026 och 2027.
Regeringen konstaterar att försvaret av Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet har fundamental betydelse inte bara för Ukrainas, utan för hela Europas framtid. Ukrainas förmåga att uthålligt försvara sig är avhängig det stöd som landet får utifrån. Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina är ett av de främsta sätten att motverka Rysslands målsättningar. Tillsammans med tillväxten av förmågan inom totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato är den viktigaste investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet att bidra till att Ryssland inte når sina mål med sitt anfallskrig mot Ukraina.
2Ukrainas behov av militärt stöd
Utgångspunkten för det svenska militära stödet till Ukraina har sedan 2022 framför allt varit att säkerställa Ukrainas akuta behov av stöd. Ukrainas militära behov är vägledande och målet är ett förutsägbart och långsiktigt stöd. Det svenska stödet utvecklas dynamiskt, i synnerhet utifrån utvecklingen på marken men också utifrån den bredare säkerhetspolitiska utvecklingen.
Ukraina förmedlar sina behov såväl i bilaterala kontakter som genom existerande och särskilt upprättade multilaterala samarbetsformat.
Behoven uttrycks både som förmågor och önskade effekter samt omfattar
3
Skr. 2025/26:162 tidsperiod för önskad leverans. Ukraina har utvecklat och distribuerat ett stabsstödsystem vid namn KOROVAI för att administrera och koordinera såväl behov som givarländers bidrag.
Initialt efterfrågade Ukraina allomfattande stöd avseende sådant som länder hade omedelbart tillgängligt i sina respektive försvarsmakter. Ukraina har succesivt tydliggjort behoven inom olika områden, till exempel inom luft-, sjö- och markarenan samt inom ledning och logistik och också inkluderat behov som kräver anskaffning från berörd industri. Parallellt har Ukraina efterfrågat finansiellt stöd och på senare tid också bett om utländska investeringar i ukrainsk produktion av försvarsmateriel. Under 2025 har Ukraina arbetat med att kondensera och prioritera sina behov, vilka presenteras i den så kallade Comprehensive Ukrainian Requirements List (CURL). CURL utgår från KOROVAI men syftar till att tydliggöra och prioritera Ukrainas främsta stödbehov.
3Internationell koordinering av det militära stödet till Ukraina
Ett stort antal länder bidrar med militärt stöd till Ukraina och det krävs omfattande internationell koordinering för att säkerställa att stödet får bästa möjliga effekt. Ukraine Defence Contact Group (UDCG), även kallat Ramsteinformatet, etablerades på amerikanskt initiativ i april 2022 och är ett samarbete bestående av närmare 60 länder och organisationer som träffas löpande för att koordinera det internationella militära stödet till Ukraina. Det är i huvudsak försvarsministrar och försvarschefer som deltar och representerar respektive land. Formatet leds av Storbritannien och Tyskland som tillsammans övertog ledningen från USA då nuvarande amerikanska administration tillträdde i januari 2025. Under 2025 har det pågått ett arbete för att reformera UDCG i syfte att se över och utveckla formatet, säkerställa att det är i linje med Ukrainas behov samt förbättra samordningen med Nato och särskilt NATO Security Assistance and Training for Ukraine (NSATU).
NSATU är en multinationell stab som leds av Nato och arbetar med att koordinera militärt stöd och träning till Ukraina. Staben är etablerad i Wiesbaden i Tyskland men har logistiknoder bland annat i Polen. NSATU inrättades efter beslut vid toppmötet i Washington under 2024 och tog då över flera samordningsfunktioner som tidigare inrättats för det internationella stödet till Ukraina. NSATU arbetar i nära samverkan med Ukraina, UDCG och de så kallade förmågekoalitionerna.
Förmågekoalitionerna inrättades sommaren 2023 på initiativ av USA med syfte att koordinera det internationella militära stödet till Ukraina inom ramen för UDCG. Genom att kraftsamla stödet inom förmågekoalitioner kan bidrag från flera olika länder koordineras och därmed på ett mer effektivt sätt möta Ukrainas behov. Det ger samtidigt en bättre bild av det sammanhållna stödet. Sverige deltar för närvarande i åtta av totalt tio förmågekoalitioner: maritima förmågekoalitionen,
stridsflygskoalitionen, artillerikoalitionen, koalitionen för mekaniserad
4
strid, drönarkoalitionen, minröjningskoalitionen, IT-koalitionen samt Skr. 2025/26:162 koalitionen för telekrigföring. Tillsammans med Tyskland delar Sverige
sedan juni 2025 ledarskapet för förmågekoalitionen för telekrigföring (Electromagnetic Warfare). Sveriges val av deltagande i förmågekoalitionerna följer av innehållet i det svenska militära stödet, där Sverige är en viktig bidragsgivare inom de områden koalitionerna hanterar.
4EU:s och Natos stödåtgärder
EU:s medlemsstater har bidragit med omfattande civilt och militärt stöd genom EU, sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022. Ett viktigt instrument var initialt den Europeiska fredsfaciliteten (EPF). Den 28 februari 2022 beslutade EU om att inom ramen för EPF upprätta stödåtgärder för att kunna leverera militärt stöd till Ukraina. Initialt sattes en budget på 500 miljoner euro, men den utökades successivt fram till 2024 till totalt 11,1 miljarder euro. Medlen används framför allt för att ersätta medlemsstaternas donationer av försvarsmateriel till Ukraina. En stor del av budgeten för stödåtgärderna till Ukraina är sedan en tid tillbaka blockerade, vilket gör att ersättning för donationer som är gjorda efter april 2023 inte har kunnat betalas ut.
Den 28 februari 2022 antog EU ett sanktionspaket om de immobiliserade ryska centralbankstillgångarna i EU. I maj 2024 beslutade Rådet att anta ett ramverk för att nyttja avkastningen från de immobiliserade tillgångarna till stöd för Ukraina. Under 2024 nyttjade EU 1,5 miljarder euro till stöd för Ukraina, varav 90 procent av dessa nyttjades till militärt stöd genom EPF. Under 2025 nyttjades 2,1 miljarder euro av avkastningen, varav fem procent nyttjades för militärt stöd genom EPF.
EU har även vid två tillfällen satt upp mål om att donera ammunition till Ukraina, i syfte att mobilisera ytterligare stöd. Det första beslutet togs den 20 mars 2023 och omfattade ett mål om att inom ett år leverera en miljon artillerigranater. EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik lanserade ett nytt mål om att leverera 2 miljoner artillerigranater under 2025. 25 medlemsstater har bidragit under detta initiativ och EU uppnådde målet i slutet av december 2025. Sverige har bidragit till målet genom att anskaffa artilleriammunition för donation samt genom att bidra med finansiering av multilaterala anskaffningar av artillerigranater till ett sammantaget värde av ca 670 miljoner euro. Stödet är en del av de svenska stödpaketen till Ukraina.
EU har också bidragit med militärt stöd genom åtgärder som stärker den ukrainska försvarsindustrin, bland annat genom att främja ökade samarbeten mellan EU:s medlemsstater och Ukraina på det försvarsindustriella området. En central del i detta har varit att möjliggöra för Ukraina att delta i EU:s försvarsindustriella program och initiativ. EU har bland annat gett Ukraina möjligheten att delta i gemensamma upphandlingar under låneinstrumentet Security Action For Europe (SAFE) samt etablerat ett dedikerat program på 300 miljoner euro inom EU:s
5
Skr. 2025/26:162 försvarsindustriella program EDIP, till stöd för den ukrainska försvarsindustrin. Fördelningen av medel under dessa program pågår.
Nato genomför också flera åtgärder till stöd för Ukraina. Nato har inrättat en multinationell stab, NSATU, som koordinerar militärt stöd och utbildning till Ukraina (se avsnitt 3). Sverige bidrar med 7 befattningar till NSATU och har även deltagit i luftförsvaret av en av de logistiknoder som används av NSATU. Vidare har Nato inrättat NATO-Ukraine Joint Analysis, Training and Education Centre (JATEC) i Bydgoszcz i Polen, som arbetar med erfarenhetshantering till nytta för både Ukraina och Nato. JATEC bidrar också till Ukrainas reformarbete och ökad interoperabilitet med Nato. Sverige bidrar med expertis och bemanning till centret. Sverige har vidare rollen som s.k. politisk förkämpe (Political Champion) för totalförsvar och resiliens inom JATEC, via Myndigheten för civilt försvar. Som politisk förkämpe är Sverige en aktiv partner inom JATEC som utöver bidrag med expertis t.ex. tar ansvar för metodutveckling.
INato-Ukrainarådet (NUC) möts alliansens medlemmar och Ukraina som jämbördiga parter för dialog om politiska frågor, säkerhets- och försvarssamarbete samt Ukrainas Natonärmande. Inom ramen för Nato- Ukrainarådet har såväl Nato som Ukraina möjlighet att kalla till konsultationer på olika nivåer för politisk dialog, försvars- och säkerhetssamverkan samt för konsultationer om Ukrainas Natonärmande. Ukraina har därigenom en av de mest privilegierade relationerna med Nato. Nato har sedan 2024 en särskild senior representant i Ukraina.
5Det svenska militära stödet
5.1Sveriges bilaterala samarbete med Ukraina
Sverige och Ukraina har ett långvarigt samarbete inom försvars- och säkerhetssektorn som befästs i olika samarbetsavtal och överenskommelser. År 2001 undertecknades en överenskommelse inom försvarsområdet, vilken uppdaterades 2021. I maj 2024 undertecknade Sverige och Ukraina en tioårig överenskommelse om bilaterala säkerhetsåtgärder. Tyngdpunkten i den tioåriga överenskommelsen är militärt stöd. Därtill stödjer Försvarsmakten Ukraina genom kapacitetsstöd och säkerhetssektorreform.
Samarbetet inom försvarsområdet har genomförts på alla nivåer, från försvarspolitisk nivå till förbandsnivå. Samarbete har genomförts bland annat inom säkerhets- och försvarspolitik, utveckling av försvarsutbildning och försvarsforskning, utbildning av personal, utbyte av information och erfarenheter om försvars- och militärrelaterade frågor. Erfarenhetsutbyte har utgjort en betydande komponent inom samarbetet.
6
| 5.2 | Från hjälmar till stridsfordon 90 – utvecklingen Skr. 2025/26:162 |
| av det militära stödet sedan 2022 |
Det svenska militära stödet har utvecklats från att inledningsvis omfatta enklare utrustning som livsmedel, hjälmar och skyddsvästar till att avse mer avancerade system såsom stridsfordon 90, stridsvagn 122, artillerisystemet Archer och stridslednings- och luftbevakningsflygplan av typen ASC 890. Över tid har det svenska militära stödet övergått från att framför allt innefatta överlåtelser ur Försvarsmaktens krigsorganisation till att i ökad utsträckning avse anskaffning av nytillverkad materiel för donation till Ukraina. Genom att stödja Ukraina med nyproducerad materiel som kan levereras på kort tid, kan påverkan på Försvarsmaktens förmåga och tillväxt minskas samtidigt som ukrainsk, svensk och europeisk försörjningssäkerhet kan stärkas genom ökade beställningar. Sverige har under 2025 anskaffat flera av Ukraina efterfrågade system för donation, såsom ytterligare artillerisystem Archer, luftvärnssystemet Tridon samt utrustning för satellitkommunikation.
Det svenska stödet är brett och Sverige har successivt lämnat stöd inom allt fler förmågeområden. Sverige stödjer sammantaget Ukraina på ett substantiellt sätt inom bland annat indirekt eld, mekaniserad strid, marin strid, luftförsvar samt på ledningsområdet.
Allt fler myndigheter har över tid involverats i det militära stödet. Inledningsvis var framför allt Försvarsmakten involverad i stödet genom donationer ur krigsorganisationen samt utbildningsinsatser. Genom den successiva övergången till anskaffning av nytillverkad materiel för donation har FMV fått en allt större roll i genomförandet av det militära stödet. FMV har även i uppdrag att bistå Ukraina i att utveckla landets egen förmåga att anskaffa materiel. Därutöver genomför FOI viktiga insatser för att bistå Ukraina i att etablera ett försvarsforskningsinstitut samt med expert- och teknikstöd inom olika områden. Inom det civila försvaret bistår Myndigheten för civilt försvar, Kustbevakningen och Myndigheten för psykologiskt försvar inom sina respektive ansvarsområden. Under det senaste året har även Fortifikationsverket engagerats genom att i samarbete med Myndigheten för civilt försvar,
Försvarsmakten, FMV och Socialstyrelsen, etablera en sjukvårdsinrättning för rehabilitering i Ukraina.
5.3Donationer från Försvarsmakten
Sverige har sedan 2022 donerat stora mängder materiel från Försvarsmaktens krigsorganisation. Stödet har varit efterfrågat och angeläget.
Inom markdomänen har Försvarsmakten genomfört donationer av flera tyngre system, bland annat 50 stridsfordon 90, 10 stridsvagn 122, 8 artillerisystem Archer och över 250 pansarbandvagn 302. Därutöver har
| donationer | genomförts | av | pansarvärnsrobot | 57 | (NLAW), |
| pansarvärnssystemet robot 55 (TOW), tiotusentals pansarskott, | |||||
| granatgevär (Carl Gustaf) med ammunition, granatkastare, automatgevär, | |||||
| stridsvagnsminor, | infanterimateriel, | maskeringsnät, | |||
| 7 | |||||
Skr. 2025/26:162 minröjningsutrustning, personterrängbilar, tankfordon, lastbilar, transportfordon, motorcyklar och sjuktransportfordon. De svenska donationerna inkluderar även reservdelar.
På det marina området har beslut fattats om donationer av 32 stridsbåt 90, ett 20-tal mindre snabbgående gruppbåtar, sjösättningsvagnar till bland annat stridsbåt 90, vapenstationer till stridsbåt 90 samt sjömålsrobotsystem 17.
När det gäller luftförsvar har flera viktiga donationer utförts. Till de tyngre systemen hör två radarspanings- och luftbevakningsflygplan av typen ASC 890, luftvärnsrobotsystem RBS 70, jaktrobot 99 (AMRAAM), robotsystem 97 (HAWK), samt stora mängder fordon och materiel för flygbasunderhåll. Sverige och Ukraina undertecknade i oktober 2025 en avsiktsförklaring om ökat samarbete inom luftförsvar. Avsiktsförklaringen rör bland annat erfarenhets- och kunskapsutbyte inom luftstrid och luftförsvar samt användandet av avancerade förmågor inom området, till exempel stridsflyg.
Inom ledningsområdet har Försvarsmakten donerat terminaler för satellitkommunikation samt kommunikationsutrustning.
Försvarsmakten har vidare donerat stora mängder gruppmateriel och personlig utrustning, bland annat sjukvårdsutrustning, vinterutrustning, kroppsskydd, hjälmar, livsmedel, tält, skyddsmasker, utrustning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, riktmedel och övningsvapen.
Därtill har myndigheten genomfört omfattande donationer av ammunition, bland annat 155 mm artilleriammunition, 40 mm ammunition, ammunition till CV90, finkalibrig ammunition samt spräng- och tändmedel.
Givet omfånget av donationerna, samt föreliggande sabotagehot mot det militära stödet till Ukraina, utgör transporterna av materielen omfattande logistik- och säkerhetsoperationer som involverar samtliga försvarsgrenar.
Med hänsyn till Försvarsmaktens pågående tillväxt och det säkerhetspolitiska läget är det av stor betydelse att den materiel som skänks till Ukraina skyndsamt kan ersättas med motsvarande materiel. Beslut om att skänka materiel till Ukraina åtföljs därför också av beslut om bemyndigande för Försvarsmakten att anskaffa materiel som kan ersätta den materiel som doneras till Ukraina.
Utöver att donera materiel direkt från Försvarsmakten har Sverige även godkänt att äldre materiel som donerades till Estland, Lettland och Litauen 2002 skänks vidare till Ukraina. Utöver ammunition och pansarvärnsvapen har detta framför allt omfattat äldre 40 mm luftvärnskanonsystem.
5.4Anskaffning för donation
För att minska påverkan på Försvarsmaktens förmåga och tillväxt har det svenska militära stödet i ökad utsträckning övergått från donationer ur Försvarsmaktens krigsorganisation till att avse anskaffning av nytillverkad materiel för donation till Ukraina. Den första anskaffningen beslutades våren 2023 då Sverige tillsammans med Danmark och Nederländerna
8
finansierade anskaffning av 40 CV90 Mk 3C. Under 2025 utgjorde anskaffning av nytillverkad materiel den absoluta merparten av det militära stödet.
Exempel på system som anskaffats för donation till Ukraina omfattar bland annat tunga system som stridsfordon 90, artillerisystem Archer, granatkastarbåtar, luftförsvarssystem Tridon, robotsystem 70, långräckviddiga drönare, splitterskyddade truppfordon, olika typer av lastbilar samt sensorer. Även mindre typer av materielsystem inom det
marina området, motmedelssystem för stridsflyg, taktiska kommunikationssystem, logistikmateriel och infanteriutrustning har anskaffats. Därutöver har stora mängder ammunition och reservdelar till alla typer av donerade system anskaffats.
Genom anskaffning för donation ges försvarsindustrin en betydelsefull roll i det militära stödet till Ukraina, utöver att svara för leveranser av ersättningsmateriel till Försvarsmakten (se avsnitt 5.3).
Med utgångspunkt i de ukrainska behoven har FMV i uppgift att löpande samla information om produkter som kan anskaffas och levereras till Ukraina inom relativt korta tidsförhållanden. En viktig utgångspunkt är att första leverans till Ukraina ska kunna ske inom 24 månader från beställning. En annan utgångspunkt är att anskaffningen inte påverkar den svenska Försvarsmaktens tillväxt negativt. FMV sammanställer informationen och lämnar förslag till regeringen avseende sådan materiel som kan anskaffas och skänkas till Ukraina. Mot bakgrund av FMV:s förslag och Ukrainas förmedlade behov fattar regeringen sedan beslut om anskaffning.
I syfte att snabbt omsätta regeringens beslut i beställningar, nyttjade FMV inledningsvis befintliga ramavtal och affärsrelationer med etablerade leverantörer till det svenska försvaret. Anskaffning för donation har därefter successivt kommit att bli ett verktyg för att bredda antalet leverantörer inom försvarsområdet. Regeringskansliet och FMV har sedan hösten 2024 tillsammans med branchorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) genomfört återkommande informationsinsatser för att sprida kunskapen bland små och medelstora företag om regeringens stöd till Ukraina och möjligheterna att leverera materiel till Ukraina genom anskaffning för donation. Sammanställningar visar att det finns en stor bredd på de företag som på detta sätt givits, och tagit, möjligheten att leverera försvarsprodukter till Ukraina. Anskaffning för donation skapar också förutsättningar för innovation och teknikutveckling till stöd för Ukraina, vilket även bidrar till inflödet av nya aktörer inom försvarsbranschen (se avsnitt 5.7).
Anskaffning för donation har genom sin omfattning och särskilda karaktär stärkt såväl den svenska som den nordiska och europeiska industribasen, vilket även gynnar den svenska försvarsförmågan. Anskaffning för donation tjänar också ett syfte som förebild för att utveckla den svenska förmågan till snabb materielanskaffning.
FMV har sedan hösten 2024 haft personal stationerad vid den svenska ambassaden i Kiev med uppgift att bland annat vara rådgivare till myndigheten i frågor såsom ukrainska materielbehov, anskaffning för donation, leveranskontroller, erfarenhetsinhämtning och innovation.
Skr. 2025/26:162
9
| Skr. 2025/26:162 5.5 | Försörjning och underhåll av donerad materiel |
I syfte att upprätthålla tillgänglighet och operativ effekt över tid för den materiel som Sverige donerar till Ukraina har Sverige inrättat en långsiktig och anpassningsbar lösning för försörjning och underhåll av donerad materiel. Försörjningslösningen innebär att Sverige bland annat bistår med systemstöd, teknisk rådgivning, visst underhåll och reparation samt med reservdelar, utbytesenheter och ammunition. Försörjningslösningen genomförs av Försvarsmakten och Försvarets materielverk i samverkan med berörd industri.
Utöver att lämna värdefullt stöd till Ukraina innebär försörjningslösningen också att Sverige kan inhämta viktiga erfarenheter avseende materielens nyttjande i pågående krig samt gällande reparation och underhåll av krigsskadad materiel.
5.6Utbildning till stöd för Ukraina
Svenska donationer av materiel inbegriper som regel utbildning av ukrainsk personal på de donerade systemen. Denna utbildning sker antingen i Sverige eller i ett land utanför Ukraina. Omfattningen på utbildningen varierar beroende på hur avancerad materielen är. Det kan röra sig om operatörsutbildning för vapen- och sensorssystem eller utbildning för tekniker. Försvarsmakten har vidare genomfört orienteringsutbildning av ukrainska piloter med tillhörande flygteknisk personal på JAS 39 Gripen.
Utöver utbildning på donerad materiel deltar Sverige i flera multilaterala utbildningsinsatser som bedrivs till förmån för Ukraina. Sverige deltar i Operation Interflex, som är en brittisk-ledd insats som genomför grund- och instruktörsutbildning på olika platser i Europa. Sverige deltar också i Operation Intercharge, som genomför amfibisk och annan marin utbildning av den ukrainska marinen. Svenskt deltagande finns även i Nordic-Lithuanian Explosive Ordnance Clearance Training Initiative
(NLETI), som är en nordisk-baltisk ammunitions- och minröjningsutbildning i Litauen vars syfte är att utbilda ukrainska ammunitions- och minröjningsinstruktörer. Vidare deltar Sverige med instruktörer i European Union Military Assistance Mission in support of Ukraine (EUMAM Ukraine), vilken är EU:s militära utbildningsinsats till stöd för Ukraina. Denna insats genomför utbildningsaktiviteter inom flera områden på olika platser i Europa. Sverige har bidragit med instruktörer till en sjukvårdsmodul och en infanteribataljonsmodul i Tyskland. Därutöver bidrar Sverige med instruktörer till Task Force Legio, ett nordiskt-baltiskt samarbete syftande till att utrusta och utbilda förband av en brigads storlek.
5.7Innovation och teknikutveckling
Under våren 2025 lanserade regeringen ett innovationsinitiativ för
Ukraina. Ukraina hade visat intresse för svenska innovativa produkter med
10
hög teknikmognadsnivå (TRL), men som ändå inte var mogna för att Skr. 2025/26:162 anskaffas för donation. För att möjliggöra en framtida export eller
donation av sådana innovativa produkter konstaterade regeringen att produkterna behövde färdigställas, ges en militär utformning och göras möjliga att serieproducera. Regeringen konstaterade också att framför allt små och medelstora företag kunde behöva stöd för att finansiera sådana åtgärder.
Regeringen gav därför FMV i uppdrag att identifiera, pröva, välja ut och finansiera färdigställandet av innovativa koncept och tekniska lösningar med militär potential för Ukrainas försvar. Vägledande för myndighetens beslut om finansiering skulle vara att produkterna skulle vara efterfrågade av Ukraina och att produkterna skulle kunna färdigställas inom korta tidsförhållanden i syfte att kunna anskaffas och doneras till Ukraina inom ramen för kommande stödpaket.
Som svar på regeringsuppdraget genomförde FMV under våren och sommaren 2025 en första så kallad militär innovationsutmaning för Ukraina med inriktningen motmedel mot flygande farkoster. Alla teknikföretag med innovativa koncept och produkter inom temat uppmanades lämna anbud och fler än 100 anbud kom in. Med stöd av en rådgivande expertpanel från svenska och ukrainska myndigheter valde FMV efter stegvisa urval att tilldela finansiering till sex innovativa produkter från företrädesvis små och nystartade företag, i vissa fall med en bakgrund utanför försvarsområdet.
Genom den kunskap som genererats av den övriga stödverksamheten till Ukraina och den första militära innovationsutmaningen har FMV även kunnat finansiera ytterligare produkter inom andra förmågeområden i enlighet med regeringsuppdraget.
Mot bakgrund av den ukrainska efterfrågan och det omfattande gensvaret från industrin beslutade regeringen hösten 2025 att utöka finansieringen av innovationsinitiativet. [Ytterligare finansiering har även tillförts våren 2026 genom det senast beslutade militära stödpaketet.]
I november 2025 ingick Sverige och Ukraina en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete inom försvarsinnovation. Syftet är att kombinera Sveriges avancerade industriella och teknologiska styrkor med Ukrainas erfarenhet från slagfältet och förmåga till snabb utveckling av ny försvarsteknik för att skapa nya militära förmågor till gagn för båda ländernas försvarsförmågor. Tillsammans utgör det en stark grund för ett försvarsinnovationspartnerskap. Avsiktsförklaringen genomförs stegvis inom ramen för det militära stödet till Ukraina.
5.8Stöd från Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarshögskolan
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bistår Ukraina inom flera områden. Sedan 2024 har FOI i uppdrag att stödja Ukraina med att etablera ett eget försvarsforskningsinstitut. FOI har vidare skapat plattformen Glimt, som stödjer ukrainska myndigheter med framtidsbedömningar genom s.k. crowd forecasting, en metod där allmänheten gör prognoser om
hur sannolikt det är att en viss händelse inträffar. FOI bistår även Ukraina
11
Skr. 2025/26:162 med expertis och teknik kopplat till analyser av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och händelser, där det av FOI utvecklade detektionssystemet SAUNA har anpassats och installerats i och runt Ukraina.
Sedan november 2023 bedriver Försvarshögskolan och National Defence University of Ukraine (NDUU) den kapacitetstödjande civilmilitärstrategiska ledarskapsutbildningen Strategic Leadership Course for Ukraine. Utbildningens tyngdpunkt är det strategiska ledarskapet inom totalförsvar och krishantering för att främja civil-militär samverkan och samarbete.
5.9Samarbete mellan svensk och ukrainsk försvarsindustri
Samarbete mellan svensk och ukrainsk industri sker på affärsmässiga grunder utan inblandning från den svenska staten. Svensk industri fanns etablerad i Ukraina redan före den fullskaliga invasionen i februari 2022 och bedriver idag fortsatt verksamhet i landet.
Industrisamverkan som del av det militära stödet till Ukraina var inledningsvis inriktad mot de svenska donerade materielsystemen och avsåg till exempel frågor om reservdelsproduktion, underhåll och reparationer. I takt med att det militära stödet utvecklades har även regeringens ansträngningar för att gynna en bredare industrisamverkan ökat. Regeringskansliet, FMV och FOI har i samverkan med branschorganisationen SOFF och Business Sweden genomfört resor med industridelegationer och andra aktiviteter i Ukraina med syftet att introducera svenska företag för den ukrainska staten och ukrainska företag.
I augusti 2025 ingick Sverige och Ukraina en avsiktsförklaring om industrisamverkan och gemensam produktion av försvarsmateriel för donation till Ukraina. Avsikten är att industrisamverkan ska bidra till stabila försörjningskedjor och en kraftsamling av försvarsindustriella resurser i både Sverige och Ukraina. Utöver att vara en del av det militära stödet till Ukraina bedöms samarbetet även att gynna svensk industri och svensk förmågetillväxt.
I oktober 2025 gav regeringen FMV i uppdrag att lämna förslag på hur samarbetet mellan Sverige och Ukraina kan utvecklas i syfte att stärka svensk och ukrainsk försvarsindustri och bidra till en ökning av ländernas operativa förmågor. Myndigheten gavs i uppdrag att beskriva former för gemensam produktion mellan svensk och ukrainsk industri och hur sådan produktion kan utökas, former för utbyte mellan stat och industri av teknisk och taktisk information rörande materielsystem samt förslag på förmågeområden som bör prioriteras. FMV har i december 2025 lämnat ett antal förslag på hur detta kan åstadkommas.
I syfte att skapa tryggare möjligheter till export av försvarsmateriel till Ukraina fattade regeringen under 2025 beslut om en ny förordning om särskilda exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten. Efter att den ukrainska staten eller övriga medfinansiärer har betalat ett förskott på minst 30 procent av köpeskillingen till det exporterande
12
företaget, täcker den statliga exportkreditgarantin upp till 100 procent av Skr. 2025/26:162 den återstående summan.
5.10Stöd från Myndigheten för civilt försvar, Kustbevakningen och Myndigheten för psykologiskt försvar
Inom ramen för det militära stödet till Ukraina kanaliseras även stöd till Ukrainas civila försvar. Det handlar framför allt om olika typer av materiellt stöd som Myndigheten för civilt försvar och Kustbevakningen fått regeringens uppdrag att skänka eller anskaffa. Det rör sig t.ex. om skyddsmasker, tunga fordon till räddningstjänsten, generatorer, fordon och materiel för att reparera skadad energiinfrastruktur, RIB-båtar till räddningstjänsten för röjning av minor i floder till framförallt the State Emergency Service of Ukraine samt materiel till Ukrainas Maritime Guard. Stödet består även av finansiering av sekunderingar av experter till Natos olika initiativ för att stödja Ukraina (NSATU och JATEC) och utbildningsinsatser till Ukrainas Maritime Guard.
Myndigheten för psykologiskt försvar har också bistått Ukraina då Ukraina efterfrågat stöd med att identifiera, analysera och bemöta otillbörlig informationspåverkan. Myndigheten har bland annat genomfört utbildningar och strategiska kommunikationskampanjer som syftar till att stärka befolkningens motståndskraft samt till att förbättra samverkan mellan berörda aktörer i det förebyggande arbetet.
5.11Finansiella donationer till multilaterala initiativ och fonder
Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har flera multilaterala initiativ och fonder skapats i syfte att snabbt anskaffa materiel och utrustning till stöd för Ukraina, genom finansiella donationer. Sverige har sedan 2022 sammantaget bidragit med mer än 14 miljarder kronor i finansiella donationer till sådana initiativ och fonder.
Nato administrerar ett antal fonder och initiativ till stöd för Ukraina som Sverige bidrar till. Det långsiktiga reformstödet Comprehensive Assistance Package (CAP) är inriktat på stöd till uppbyggnaden av Ukrainas säkerhets- och försvarssektor samt stärkande av Ukrainas interoperabilitet med Nato. Sverige har bidragit vid ett flertal tillfällen till dess fond – CAP Trust Fund – med sammantaget nästan 800 miljoner kronor, vilket bland annat finansierar uppbyggnaden av rehabiliteringscenter för ukrainska veteraner inom projekt Renovator, satellitkommunikationsutrustning samt humanitär minröjningsutrustning.
I juli 2025 inrättades stödformatet Prioritised Ukraine Requirements List (PURL) på initiativ av USA. PURL koordineras av Nato och tillgängliggör högt prioriterad amerikansk försvarsmateriel, inklusive luftförsvar, som finansieras av allierade. Sverige har under 2025 och 2026 bidragit med sammanlagt ca 4,3 miljarder kronor till tre PURL-paket, ett i augusti 2025
13
Skr. 2025/26:162 tillsammans med Danmark och Norge, ett i november 2025 tillsammans med de nordisk-baltiska länderna och ett i februari 2026 tillsammans med Storbritannien, Nederländerna och Norge. Under 2025 inrättades också en fond till stöd för Nato Security Assistance and Training for Ukraine (NSATU). Syftet är att möjliggöra för den militäre befälhavaren för NSATU att begära snabb anskaffning av brådskande materiel och tjänster för de ukrainska väpnade styrkorna. Sverige bidrog med sammanlagt 300 miljoner kronor till denna fond under 2025.
Sverige har vid ett flertal tillfällen bidragit till International Fund for Ukraine (IFU), en fond som administreras av Storbritannien och syftar till att snabbt upphandla prioriterad materiel för donation till Ukraina. Fondens anskaffningar har omfattat materiel som artilleriammunition, drönare, båtar, system för underrättelse- och övervakningsförmåga, telekrigssystem, luftförsvar, minröjningssystem och reservdelar till stridsfordon. De svenska donationerna uppgår till sammanlagt drygt 2,7 miljarder kronor och har bland annat finansierat en mängd luftförsvarssystem och långräckviddiga drönare.
Luftförsvar är även i fokus för det tyska initiativet Immediate action on air defence. Sverige har bidragit med 300 miljoner kronor till initiativet vilket delfinansierat donation av ett Patriot system från Rumänien.
I takt med att Ukraina har byggt upp sin egen försvarsindustriella bas har ukrainska önskemål om anskaffning från den egna industrin ökat. Den så kallade danska modellen används för att anskaffa materiel från ukrainsk försvarsindustri. Sverige har bidragit till modellen med ca 3,4 miljarder kronor vilket bland annat använts för anskaffning av artilleripjäser samt långräckviddiga drönare.
Flera av förmågekoalitionerna administrerar också egna fonder och Sverige har bidragit till flera av dessa. Det gäller drönarkoalitionen, där den gemensamma fonden finansierar anskaffning av olika typer av drönare för Ukrainas behov. Sverige har även bidragit till minröjningskoalitionens fond, vilken finansierar materiel och utrustning för minröjning. Sverige har vidare bidragit finansiellt till den marina koalitionens gemensamma fond, som finansierar driften av ett träningscenter för ukrainska soldater, samt till IT-koalitionens fond, vilken bland annat finansierar utrustning för satellitkommunikation, ledningssystem samt hård- och mjukvara.
6 Lärdomar från kriget i Ukraina
| Regeringen framhåller i propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. | |
| 2024/25:34) att lärdomar från kriget i Ukraina bör analyseras och | |
| omhändertas i utvecklingen av det svenska försvaret. Det rör sig om | |
| lärdomar av såväl operativ och taktisk som teknisk karaktär. Samtidigt | |
| behöver hänsyn tas till att vissa observerade erfarenheter kan vara unika | |
| avseende tid och rum och därmed mindre relevanta för framtidens | |
| krigföring. | |
| Försvarsmyndigheterna inhämtar systematiskt lärdomar från kriget i | |
| Ukraina. Lärdomarna analyseras utifrån såväl en nationell kontext som en | |
| 14 | kontext som allierad i Nato. Lärdomarna rör utvecklingen på slagfältet, hur |
materiel nyttjas och bekämpas samt de behov detta medför såväl för taktik Skr. 2025/26:162 som teknik. Lärdomar inhämtas även gällande anpassade lednings- och
arbetsformer för att förenkla och forcera förmågeutvecklingen. Myndigheten för civilt försvar har fått i uppdrag att undersöka och
redovisa hur svenska myndigheter övergripande omhändertagit lärdomar från kriget i Ukraina i den pågående utvecklingen av det civila försvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2027.
7Löpande uppföljning av stödet
Sverige donerar materiel till staten Ukraina enligt etablerade procedurer där Sverige erhåller skriftlig bekräftelse att Ukraina mottagit materielen. Därefter fördelas materielen till Ukrainas väpnade styrkor. Då det är Ukrainas behov som ligger till grund för Sveriges donationer är det också Ukraina som styr hur materielen fördelas till nationens väpnade styrkor.
Uppföljning av stödet är ett gemensamt ansvar för Regeringskansliet och ansvariga myndigheter. Uppföljningen följer sedvanliga processer för uppföljning i staten och sker bland annat genom myndigheternas årsredovisningar och genom skriftliga redovisningar i enlighet med särskilda beslut. Information om hur det svenska stödet nyttjas delges inom ramen för de olika förmågekoalitionerna samt från NSATU som har till uppgift att koordinera det internationella militära stödet till Ukraina. Redovisning sker också direkt från Ukraina, framför allt på militär nivå.
Vad gäller de finansiella donationerna sker redovisning om hur donerade medel används av det land eller den organisation som administrerar en fond eller dylikt.
Som en del av den samlade uppföljningen av stödet gav regeringen den 29 januari 2026 FOI ett särskilt uppdrag att analysera vilken effekt den försvarsmateriel som Sverige har donerat till Ukraina har haft. FOI ska bland annat titta på hur materielen har använts, hur den har bidragit till den ukrainska försvarsförmågan och vilken påverkan som donationerna har haft säkerhetspolitiskt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.
8Regeringens bedömning av det svenska stödets effekter
| Regeringen anser att ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina | |||||||
| utgör | den | främsta | möjligheten | att | begränsa | Rysslands | |
| handlingsmöjligheter. Tillsammans med tillväxten av förmågan inom | |||||||
| totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato är den viktigaste | |||||||
| investeringen i vår framtida stabilitet och säkerhet att bidra till att Ryssland | |||||||
| inte når sina mål med sitt anfallskrig mot Ukraina. | |||||||
| Regeringen konstaterar att det svenska militära stödet är omfattande i | |||||||
| såväl finansiella termer som i förmågetermer. Sverige har lämnat stöd till | 15 | ||||||
| Skr. 2025/26:162 | Ukraina genom substantiella donationer av såväl kvalificerad materiel som |
| förbrukningsvaror såsom ammunition samt genom omfattande finansiellt | |
| stöd till multilaterala initiativ och fonder. Sverige är därmed en av de | |
| största bidragsgivarna till Ukraina såväl i absoluta tal som relativa termer. | |
| Genom de svenska materieldonationerna bedömer regeringen att | |
| Sverige har tillfört Ukraina viktiga förmågor som haft en för Ukraina | |
| positiv effekt på slagfältet. Det svenska stödets omfattning och utformning | |
| gör att Ukraina uppfattar Sverige som en mycket pålitlig partner som | |
| tillhandahåller efterfrågade förmågor som håller hög kvalitet. Sverige har | |
| löpande fått mycket positiv återkoppling från Ukraina avseende det | |
| svenska stödet. | |
| Inom markdomänen har den materiel som donerats av Sverige visat sig | |
| fungera väl inom ramen för både rörlig krigföring, vilket inledningsvis | |
| kännetecknade slagfältet, samt det senaste årets mer statiska uppträdande. | |
| Samtliga materielsystem som donerats av Sverige har visat sig motsvara | |
| de krav som ställts på dem när de utformades och anskaffades. Ukraina har | |
| framfört att de militära enheter som beväpnats med Stridsfordon 90 har | |
| haft en slagkraft, rörlighet och skyddsnivå som överträffat andra ukrainska | |
| enheter och framför allt de ryska förbandens förmåga. Archersystemets | |
| höga precision och långa räckvidd har i stor omfattning nyttjats för | |
| bekämpning av högvärdiga mål samtidigt som systemets rörlighet skyddat | |
| pjäser och besättning. Även äldre system, som den relativt omfattande | |
| donationen av pansarbandvagn 302, har varit viktiga. Genom donationen | |
| har minst en ukrainsk division kunnat skapa skyddade logistiksystem och | |
| pansarbandvagnens framkomlighet i svår terräng har framhållits. | |
| Donerade pansarvärnsvapen av olika typer har spelat en avgörande roll | |
| inom markstriden och visat sig effektiva mot såväl lätt bepansrade som | |
| tyngre bepansrade fordon. Svenska donationer av olika typer av fordon - | |
| personterrängbilar, tankfordon, lastbilar, transportfordon, motorcyklar och | |
| sjuktransportfordon – har bidragit till den ukrainska logistiken på | |
| slagfältet. Vidare har Sveriges omfattande donationer av personlig | |
| utrustning samt grupp- och plutonsutrustning, inklusive särskilt anpassad | |
| vinterutrustning, sammantaget gjort att flera ukrainska brigader har | |
| utrustats med modern materiel i dessa delar. | |
| I den marina domänen har det svenska stödet fokuserat på utveckling av | |
| Ukrainas amfibiska förmåga genom donationer av sammantaget 32 | |
| Stridsbåt 90. Båtarna har också utrustats med ny materiel för att kunna | |
| användas i skyddet av viktiga farleder i Svarta havet. Sverige har även | |
| donerat undervattenssensorer, vilka används för att detektera ryska | |
| mineringar i anslutning till farleder och hamnar. Vidare har ett mobilt | |
| kustradarsystem donerats vilket innebär att den ukrainska möjligheten att | |
| övervaka eget sjöterritorium ökar. Genom att bidra till sjöövervakning och | |
| skydd av farleder och hamnar har de svenska donationerna kunnat spela | |
| en viktig roll i att möjliggöra fortsatt export av ukrainsk spannmål. | |
| Inom luftförsvarsområdet ger den svenska donationen av radarspanings- | |
| och luftbevakningsflygplanen ASC 890 Ukraina utökade möjligheter att | |
| övervaka sitt eget luftrum, samt en möjlighet att leda egna jakt- eller | |
| attackinsatser från dessa flygplan. Därutöver har flygplanen möjlighet att | |
| detektera små och stora mål till sjöss långt söderut i Svarta havet, vilket | |
| bidrar till skyddet av farlederna för den ukrainska spannmålsexporten. De | |
| 16 | donerade luftvärnssystemen robotsystem 97 (HAWK) och robotsystem 70 |
har bekämpat ryska flygstridskrafter och robotar och har därigenom skyddat ukrainska förband, civil infrastruktur och befolkningscentra. Även äldre 40 mm luftvärnskanonsystem som Sverige medgivit de baltiska staterna att skänka vidare till Ukraina, har varit effektiva i bekämpningen av drönare. Sverige har också bidragit till att utveckla förmågan i de ukrainska stridsflygen Mig 29, vilket har gjort att de kan agera mer offensivt. Vidare har de svenska donationerna av flygbasutrustning gjort att det ukrainska flygvapnet har getts möjligheter till en ökad rörlighet.
I ledningsdomänen har svenska materieldonationer skapat förutsättningar för ukrainsk ledning över större avstånd då stödet har innehållit såväl hårdsom mjukvara samt abonnemang för ett flertal satellitbaserade kommunikations- och sensorsystem.
Regeringen konstaterar att Sverige inte enbart donerar enskild materiel utan tillhandahåller förmågor som hålls operativa över tid genom försörjning och underhåll med reservdelar och ammunition samt stöd med reparationer. Detta är viktigt för att åstadkomma uthållighet för de ukrainska väpnade styrkorna. Utan denna typ av stöd skulle donerad materiel riskera att bli obrukbar, vilket skulle ha negativ inverkan på Ukrainas förutsättningar att föra kriget. Att bistå med reparationer och underhåll ger också Sverige möjligheter att inhämta viktiga erfarenheter om materielens nyttjande på slagfältet, vilket i sin tur ger förutsättningar att anpassa och utveckla svensk taktik och materiel. Det svenska militära stödet till Ukraina har beslutats i form av regelbundna stödpaket till Ukraina. Beslutet att införa en långsiktig ekonomisk ram för det militära stödet har varit centralt för att åstadkomma en mer effektiv planering och en ökad förutsebarhet för ukrainsk sida. Regeringen bedömer att regelbundenheten, långsiktigheten och uthålligheten i det svenska stödet har haft en positiv inverkan på den ukrainska stridsmoralen då det utgör bevis på ett kontinuerligt och långsiktigt stöd från det internationella samfundet. Det har också gett Sverige förutsättningar att driva på andra länder att ge ett ökat stöd till Ukraina.
Utöver att det militära stödet har haft en effekt på slagfältet i Ukraina bedömer regeringen att stödet även har flera positiva bieffekter för svensk del. Det svenska stödet genererar ett inflöde av taktisk och teknisk kunskap som kontinuerligt nyttiggörs i det svenska försvaret. Ukraina är mycket generösa med att återkoppla erfarenheter från kriget. Bredden och omfattningen av det svenska stödet ger Sverige insyn i de flesta domäner och funktioner. Regeringen bedömer vidare att det svenska stödet till Ukraina stärkt svensk, europeisk och ukrainsk försörjningssäkerhet av försvarsmateriel. Genom att ersättningsanskaffa materiel som donerats till Ukraina och genom anskaffning av nytillverkad materiel för donation till Ukraina har kritiska delar av befintliga leverantörer till Försvarsmakten fått utökade beställningar samtidigt som nya leverantörer kunnat väljas ut snabbare än vad som vanligen är fallet vid nationell anskaffning.
Regeringen bedömer också att det militära stödet till Ukraina bidrar till stärkt försvarsinnovation samt teknik- och taktikutveckling såväl i Sverige som i övriga Europa. Att löpande anpassa teknik och taktik efter utvecklingen på slagfältet är centralt för att nå avgörande i pågående krigföring. Stödet bidrar även till att främja en försvarsindustriell relation med Ukraina och en ökad industrisamverkan mellan svensk och ukrainsk industri. Ukraina har en växande försvarsindustri och en stor efterfrågan
Skr. 2025/26:162
17
Skr. 2025/26:162 på försvarsmateriel, varför regeringen bedömer att goda försvarsindustriella relationer fyller en viktig funktion såväl för Ukraina som för Sverige. Ytterligare en viktig bieffekt av det militära stödet för svensk del är att det har stärkt det internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med viktiga allierade, t.ex. USA, Storbritannien, Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen. Att Sverige bidrar till andra länders initiativ och deltar i bi- och multilaterala samarbeten inom ramen för det militära stödet till Ukraina, t.ex. genom deltagande i förmågekoalitioner och genom att bidra finansiellt till fonder, har en positiv inverkan på samarbete i andra frågor.
Regeringens sammantagna bedömning är att det svenska militära stödet har haft en positiv inverkan på slagfältet i Ukraina. Det har också bidragit till positiva bieffekter för svensk del.
18
Skr. 2025/26:162
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2026
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Dousa, Britz, Lann
Föredragande: statsrådet Bohlin
Regeringen beslutar skrivelse 2025/26:162 Sveriges militära stöd till
Ukraina
19