Regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet
Regeringens skrivelse 2005/06:49
Regeringens skrivelse 2005/06:49
Regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet Skr. 2005/06:49
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Harpsund den 8 december 2005
Göran Persson
Thomas Östros
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnas en redogörelse för regeringens arbete med regelförbättring under 2004 och framåt och särskilt uppföljningen av regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen som presenterades i regeringens skrivelse 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. Handlingsprogrammet skall vara genomfört under innevarande mandatperiod. Vidare redovisas det arbete med förbättrade regler för företagen som genomförts under 2004 samt de förslag på nya åtgärder som inkommit från myndigheter och departement. Skrivelsen innehåller också en redogörelse av utförda mätningar av företagens administrativa börda och de mål som satts upp med anledning av resultatet av dessa mätningar. Arbetet med ett samlat grepp om regelförbättringsarbetet presenteras.
Även en redovisning av arbetet med regelförbättring sett ur ett internationellt perspektiv återfinns i skrivelsen.
1
| Skr. 2005/06:49 | ||
| Innehållsförteckning | ||
| 1 Regeringens regelförbättringsarbete under 2004/2005 och framåt ... | 3 | |
| 1.1 | Inledning ............................................................................. | 3 |
1.2Inriktningen på regelförbättringsarbetet i Regerings-
Bilaga 1 Uppföljning av handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m…………………………..45
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2005…57
2
| 1 | Regeringens regelförbättringsarbete under | Skr. 2005/06:49 |
| 2004/2005 och framåt |
1.1Inledning
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, s. 45) betonar regeringen vikten av att säkerställa ett enkelt regelverk för företagande. Vi- dare anger regeringen att granskningen av nya regler ur ett småföretagarperspektiv fortsätter att utvecklas och ges mer resurser. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) bistår sedan 2004 regeringen i arbetet genom att ge råd och stöd till myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser, 7 a § 2 förordningen (2000:1178) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling. Samtidigt fortsätter arbetet inom Re- geringskansliet med att granska nya och ändrade lagar och förordningar. Regeringen gav den 2 oktober 2003 samtliga departement i uppdrag att gå igenom de lagar och förordningar som berör företagandet och som respektive departement ansvarade för. Sammanlagt 46 myndigheter under regeringen fick i uppdrag att göra en genomgång av myndigheternas egna föreskrifter och allmänna råd. I uppdragen till såväl departementen som myndigheterna ingick att redovisa alla åtgärder som skulle komma att genomföras under mandatperioden för att förbättra servicen och minska företagens administrativa kostnader. I regeringsbeslutet angavs att samråd borde ske med representanter för näringslivet. Handlingsprogrammet redovisades i regeringens skrivelse 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. Med anledning av regeringens skrivelse konstaterade näringsutskottet att regeringen bedrev ett ambitiöst regelförenklingsarbete och att utsikterna var goda för att de mål och ambitioner som kom till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet skulle komma att uppnås (bet. 2004/05:NU10).
I och med att det omfattande handlingsprogrammet tagits fram har arbetet med regelförbättring breddats, fördjupats och intensifierats och omfattar åtgärder både på myndighetssom departementsnivå. De mätningar av företagens administrativa kostnader som görs tillsammans med näringslivet parallellt med ett omfattande erfarenhetsutbyte med andra länder, blir ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet med förbättrade regler för företagande. Kvantitativa mål har formulerats och kommer därmed också att utgöra viktiga pådrivande verktyg i arbetet med bättre regler. Regeringen har tidigare aviserat att en redovisning av det pågående arbetet med regelförbättring skulle komma att ske i en särskild skrivelse till riksdagen.
Denna skrivelse utgör regeringens redovisning av regeringens arbete med regelförbättring och det samlade handlingsprogrammet. I avsnitt 1.2 beskrivs inriktningen på Regeringskansliets arbete med förbättring av regler och lämnas en redovisning av mätningar och mål. Den förestående granskningen av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), behandlas i avsnitt 1.3. I avsnitt 1.4 beskrivs regelförbättringsarbetet ur ett internationellt perspektiv. I avsnitt 2 redovisas resul-
3
tatet av arbetet med bättre regler under 2004 både inom Regeringskans- Skr. 2005/06:49 liet och vid myndigheterna. Avsnitt 3 innehåller departementens och
myndigheternas redovisning av det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet. Slutligen i avsnitt 4 beskrivs nya metoder som ger ett mer samlat grepp om arbetet med regelförbättring.
1.2Inriktningen på regelförbättringsarbetet i Regeringskansliet
Regelförbättringsarbete är ett långsiktigt och komplext arbete. Det utgör en viktig del i regeringens aktiva arbete för att göra vardagen enklare för företagen. Genom att förbättra lagar och andra författningar så att de lättare kan följas av företagen och på så sätt ta mindre av företagens tid och resurser i anspråk ökar företagens konkurrenskraft och tillväxt. Underlag för att kunna sätta upp konkreta målsättningar och milstolpar för uppföljning av regelförbättringsarbetet är därvid viktiga verktyg för att kunna skapa förutsättningar för tillväxt vilket är grunden för offentlig och privat välfärd. En avvägning mellan syftet med en regel och nyttan med respektive kostnaden av att följa regeln är en viktig ansats vid utformningen av regler. Av detta följer att arbetet med regelförbättring inte kan bedrivas som en isolerad företeelse vid utformningen av regelverket utan måste utgöra en integrerad del i den arbetsprocess som leder fram till nya eller förändrade regelverk. Det är också en fråga om att skapa en effektiv hantering av inrapportering av uppgifter från företagen för att på så sätt minska tidsåtgången både för företag och myndigheter. Övergången till elektronisk inrapportering och uppgiftshämtande kan därför rätt hanterad underlätta själva överföringen av information.
1.2.1Mätningar av företagens administrativa börda m.m.
I regeringens arbete med regelförbättring har arbetet med att ta fram en mätmetod – standardkostnadsmetoden – varit ett viktigt delmål. Med denna metod kan man se exakt vilka regler i en lag som är mest administrativt kostsamma för en företagare att följa. Mätningarna ger en detaljerad bild av kostnadsbilden vid en viss given tidpunkt och genom uppdateringar av mätningen kan man följa kostnaden över tiden. Resultatet skall dock inte ses som en fullgörandekostnad utan som en uppskattning av normaleffektiva företags administrativa kostnad kopplad till lagstiftningens informationskrav. Syftet med mätningarna är att skapa ett verktyg för regelförbättring. De arbetssätt som används vid mätningarna och resultaten från genomförda mätningar kan vara en del i regelförbättringsarbetet på flera olika sätt.
Med administrativ börda avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i detta sammanhang en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet.
Den 6 november 2003 gav regeringen Nutek i uppdrag att genomföra
provmätningar med standardkostnadsmetoden. Resultatet av provmät-
4
| ningen redovisades den 10 maj 2004. Samtidigt lämnade Nutek ett för- | Skr. 2005/06:49 |
| slag på hur fortsatta mätningar skulle kunna genomföras. När mätningar | |
| på samtliga regelområden har genomförts kan den samlade kostnaden i | |
| tid och pengar för de svenska företagen beräknas. Senast tre månader | |
| efter det att mätningen på ett regelområde är avslutad kommer regeringen | |
| att sätta upp ett mål över hur mycket de administrativa kostnaderna på | |
| det mätta området skall minska. Efter att ett konkret mål satts upp har de | |
| berörda departementen och myndigheterna att ta ställning till vilka åtgär- | |
| der som skall vidtas. Samtliga uppsatta mål skall vara uppnådda senast | |
| den 30 juni 2010. | |
| Den 1 juli 2004 gav regeringen Nutek i uppdrag att gå vidare med | |
| tillämpningen av mätmetoden och genomföra mätningar av årsredovis- | |
| ningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill an- | |
| gränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483) och därtill angrän- | |
| sande lagar samt fyra punktskatter (alkohol, avfall, reklam och energi). | |
| Mätningen av skatteområdet redovisades i slutet av februari 2005 | |
| (N2005/2324/NL) och mätningen av årsredovisningslagen var slutförd i | |
| maj 2005 (N2005/4543/NL). Valet av dessa lagar har diskuterats med | |
| näringslivet och baseras därutöver på erfarenheter från Nederländerna | |
| och Danmark. För att följa hur de administrativa kostnaderna inom de | |
| områden som mätts utvecklas över tiden skall varje mätning uppdateras. | |
| Detta görs av berörda myndigheter och departement i samråd med Nutek. | |
| I uppdraget till Nutek har det också ingått att analysera vilka områden | |
| som bör stå närmast i tur att bli föremål för mätningar. En sådan analys | |
| redovisades till regeringen den 15 november 2004. Analysen visar att de | |
| skatte-, miljö- och arbetsrättsliga reglerna – i den nu nämnda ordningen – | |
| är de som kräver allra mest administration för företagen. Regeringen har | |
| därefter givit Nutek i uppdrag (N2005/3312/NL) att mäta följande regel- | |
| områden: miljö, jordbruk, och arbetsrätt. Miljömätningen skall redovisas | |
| till regeringen i december 2005 och jordbruks- och arbetsrättsmätningen | |
| skall redovisas i februari 2006. | |
| Standardkostnadsmodellen | |
| Standardkostnadsmodellen, med ursprung i Nederländerna, har utveck- | |
| lats under snart tio år och har visat sig vara mycket ändamålsenlig för sitt | |
| syfte. Standardkostnadsmodellen bygger på att ett regelverk kan inne- | |
| hålla olika slag av informationsförpliktelser som innebär att företag skall | |
| leverera ett antal meddelanden till offentliga myndigheter och/eller tredje | |
| part. Meddelanden tas fram genom en rad administrativa aktiviteter vilka | |
| medför en kostnad för företaget. Med administrativa aktiviteter avses de | |
| aktiviteter som företagen måste genomföra för att uppfylla ett informa- | |
| tionskrav. Exempel på aktiviteter kan vara informationsinsamling, in- | |
| matning av uppgifter och beräkningar. Den grundläggande idén i meto- | |
| den är att genom djupintervjuer med företag kartlägga hur lång tid det tar | |
| att utföra alla de administrativa aktiviteterna som krävs för att uppfylla | |
| kraven i ett regelverk. Med hjälp av expertis och intervjuer med ett | |
| mindre urval av företag utvärderas tidsåtgången. Den tid som förbrukas | |
| standardiseras för att gälla ett normaleffektivt företag som följer regel- | |
| verket som det är avsett att följas. Med standardisering menas att exper- | |
| ter, mot bakgrund av de djupgående intervjuerna med företag, tillsam- | 5 |
| mans gör en uppskattning av den genomsnittliga tidsförbrukningen för ett | Skr. 2005/06:49 |
| normaleffektivt företag. Det normaleffektiva företagets kostnader för att | |
| uppfylla kraven i de enskilda fallen beräknas sedan utifrån timkostna- | |
| derna för intern tidsförbrukning (timlön och overheadkostnader) samt | |
| utgifter för eventuell outsourcing av administrativa aktiviteter. Dessa | |
| kostnader fastställs i möjligaste mån utifrån redan existerande statistiska | |
| källor och utifrån intervjuer med företag och experter. Eftersom mätme- | |
| toden mäter enskilda krav i ett regelverk i detalj är tillförlitligheten stor | |
| vid mätning av mycket komplexa regelområden, som t.ex. skatteområdet. | |
| Detta är något som andra metoder för mätningar av den administrativa | |
| kostnaden, exempelvis enkätundersökningar, visat sig vara sämre på. | |
| Flera länder i Europa genomför mätningar enligt standardkostnadsmo- | |
| dellen. Danmark och Nederländerna genomför fullskaliga mätningar med | |
| metoden. Norge och Storbritannien har påbörjat mätningar och ytterli- | |
| gare länder överväger att börja genomföra liknande mätningar. De erfa- | |
| renheter som finns av mätningarna måste användas för att ständigt ut- | |
| veckla och förbättra arbetet med dessa. Sverige deltar i det internationella | |
| nätverket, International Standard Cost Model Network. Nätverket har | |
| bildats av länder i Europa som använder sig av samma mätmetod. Syftet | |
| med nätverket är bland annat att utveckla metoden samt genomföra in- | |
| ternationella jämförande studier. Inom OECD pågår en pilotstudie om | |
| mätningar av administrativ börda. | |
| Mål | |
| Kvantitativa mål bör formuleras och det bör ske på ett sätt som gör att de | |
| kan fungera som beting för de organ som beslutar om regler, regering | |
| och riksdag inräknade. Resultaten av mätningarna ger ett underlag dels | |
| för att fastställa mål för hur mycket företagens administration av vart och | |
| ett av regelverken bör minskas, dels för att fastställa en rimlig ambitions- | |
| nivå när det gäller hur mycket denna administration totalt bör minskas. | |
| Nederländerna och Danmark hör till de länder som har längst erfarenhet | |
| av att mäta företagens administrativa kostnader. Såväl Nederländerna, | |
| Danmark som Norge har i dag mål för hur mycket företagens administ- | |
| rativa kostnader av det totala regelverket skall eller bör minska. I Neder- | |
| länderna är målet att minska de totala administrativa kostnaderna med 25 | |
| procent under perioden 2004–2007. Detta mål har kombinerats med del- | |
| mål. Delmålet för skatteområdet är 22 procent. I Norge är målet att | |
| minska de totala kostnaderna med 25 procent fram till 2012. | |
| Sverige har till skillnad från Danmark och Nederländerna valt att först | |
| efter genomförd mätning fastställa mål. Vartefter de områden som nu är | |
| föremål för pågående mätningar har gåtts igenom, kommer därför mål för | |
| att minska företagens administrativa kostnader för att hantera regelver- | |
| ken att sättas upp, område för område. Regeringen har fastställt mål för | |
| skatteområdet och årsredovisningslagen. Målet för skatteområdet är att | |
| den administrativa bördan skall minska med 20 procent fram till 2010, | |
| medan målet för årsredovisningslagen är en minskning med 15 procent | |
| till 2010. | |
| Efter det att samtliga kostnadskrävande regelverk är genomgångna och | |
| specifika och tydliga mål har satts upp för hur mycket företagens kostna- | |
| der för att administrativt hantera dessa regelverk kan minska, kommer | 6 |
också mål att kunna formuleras som tydligt anger en ambitionsnivå i Skr. 2005/06:49 fråga om de totala kostnaderna för dessa regelverk. Därvid kan en jus-
tering av målen för enskilda områden bli aktuell när helheten kan överblickas.
1.2.2Nuteks arbete med mätningar av företagens administrativa börda
Genomförda och pågående mätningar
Den 1 juli 2004 gav regeringen, som förut nämnts, Nutek i uppdrag att gå vidare med tillämpningen av den ovan beskrivna mätmetoden och genomföra mätningar av årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483) samt lagen (2000:980) om sociala avgifter och därtill angränsande lagar, samt fyra punktskattelagar (se 1.2.1).
Mätningen av inkomstskattelagen och skattebetalningslagen redovisades i slutet av februari 2005 och den mätning som gällde årsredovisningslagen var slutförd i maj 2005. Valet av dessa lagar har diskuterats med näringslivet och baseras därutöver på erfarenheter från Nederländerna och Danmark. I de länderna hör nämligen bestämmelser om inkomstskatt, skattebetalning respektive årsredovisning till de regelområden som ger upphov till mest administrativa kostnader. Regeringen har gett Nutek i uppdrag att mäta de miljö-, jordbruk-, och arbetsrättsliga områdena. Mätningarna på miljöområdet skall, enligt uppdraget, redovisas den sista december 2005 och mätningarna på jordbruks- och arbetsrättsliga området skall redovisas den sista februari 2006.
När dessa mätningar är genomförda, kommer mätresultat att finnas för fyra regelområden som sammantagna ger upphov till omkring 65 procent av företagens totala administration. Det kommer då också att finnas ett underlag för att med en hög ambitionsnivå fastställa hur mycket denna administration totalt bör minskas inom dessa områden. Regeringen ser dock inte arbetet med att mäta den administrativa kostnaden för företag som avslutad i och med att skatte-, miljö-, arbetsrätts- och jordbruksområdena samt årsredovisningslagen är färdigmätta och mål satts för dessa områden. Företagandet omges även av andra lagar och regler än som omfattas av ovan redovisade mätningar. Många av dem kan förbättras så att de lättare kan följas av företagen och därigenom ta mindre tid och resurser i anspråk. Detta är en viktig ambition i regeringens fortsatta arbete med att minska den administrativa kostnaden för företag. Exempel på sådana områden är livsmedels- och konsumentlagstiftningen. Regeringen kommer därför att ge Nutek i uppdrag att mäta samtliga områden som Nutek identifierat och som ger upphov till en administrativ kostnad för företagen. Mätningarna av dessa nya områden skall påbörjas under 2006 och samtliga dessa mätningar skall vara avslutade under 2007.
Ett effektivt, seriöst och resultatinriktat arbete för att minska företagens kostnader för administration till följd av regelverken tjänar på att det sätts upp tydliga och mätbara mål för hur mycket dessa kostnader
bör minskas. Sådana mål kan nämligen i förhållande till vart och ett av
7
de organ som beslutar om regler, regering och riksdag inräknade, fungera Skr. 2005/06:49 som en viktig drivkraft i arbetet.
Mål
Nederländerna och Danmark hör till de länder som har längst erfarenhet av att mäta företagens administrativa kostnader. Såväl Nederländerna som Danmark har i dag mål för hur mycket företagens administrativa kostnader av det totala regelverket skall eller bör minska. Dessa mål har föregåtts av ett arbete, i Nederländerna i form av mätningar av det totala regelverket under tio år enligt samma metod som nu används för att följa upp målen. I Nederländerna är målet att minska de totala administrativa kostnaderna med 25 procent under perioden 2004–2007. Detta mål har kombinerats med delmål för likaledes mätta delar av regelverket. Delmålet för skatteområdet är 22 procent. I Danmark har målet satts till att minska de totala kostnaderna med upp till 25 procent fram till 2010. Även Norge har satt målet att minska de totala kostnaderna med 25 procent. Regeringen anser att den inriktning arbetet har haft i Nederländerna och Danmark är lämplig att ta efter. Kvantitativa mål bör formuleras och det bör ske på ett sätt som gör att de kan fungera som beting för departement och myndigheter i ett än mera resultatinriktat arbete med att förbättra regelverken för företagen. Målen kommer därmed också att utgöra viktiga pådrivande verktyg i det arbetet.
Vartefter de områden som nu är föremål för pågående respektive kommande mätningar har gåtts igenom, kommer därför mål för att minska företagens administrativa kostnader för att hantera regelverken sättas upp, område för område. Till viss del har detta redan skett.
Regeringen har fastställt mål för skatteområdet och årsredovisningslagen. När det gäller miljöområdet bör alla nödvändiga mätningar vara gjorda senast i december 2005, vilket innebär att ett mål för detta område skall ha satts upp senast i mars 2006. Slutligen bör mätningarna för jordbruksområdet och det arbetsrättsliga området ha genomförts senast i februari 2006, varefter ett mål skall bestämmas senast i maj samma år.
1.3OECD granskning av Sveriges regelreformeringsarbete
OECD genomför regelbundna granskningar av medlemsländernas arbete med regelreformering och ett 20-tal medlemsländer har redan genomgått granskning, bl.a. Norge, Danmark och Finland. Alla granskningar genomförs med ett likartat upplägg. OECD:s arbete med regelreformering har därvid en bred ansats och syftar till åtgärder som bidrar till att höja kvalitet och ändamålsenlighet i regelgivningen, så att politiska mål uppfylls samtidigt som de branscher som omfattas av reglerna tillåts fungera väl och bidra till tillväxt och välfärd. Syftet med granskningen är att få genomlyst hur Sverige arbetar med frågor kring regelreformering, bl.a. i jämförelse med andra OECD-länder, och få förslag till rekommendationer i det fortsatta arbetet.
8
Efter ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2002/03:NU1, rskr. Skr. 2005/06:49 2002/03:74) ansökte Sverige den 27 mars 2003 om att OECD skall
granska Sverige utifrån ett regelförenklingsperspektiv. Granskningen har inletts under hösten 2005, i form av förberedande arbete för att etablera en projektorganisation inom Regeringskansliet och för att i samarbetet med OECD-sekretariatet definiera omfattningen av granskningen. Eftersom arbetet spänner över ett så brett område har en interdepartemental arbetsgrupp bildats, med representanter från bl.a. Närings-, Justitie-, Fi- nans-, Utrikessamt Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementen. OECD har i november 2005 skickat ut en omfattande enkät i syfte att inhämta information om de svenska förhållandena. Granskningen kommer sedan att pågå under hela nästa år. Den kommer att innebära många besök i Sverige av OECD:s granskningsteam, främst under våren 2006, och involvera såväl Regeringskansliet och myndigheter som näringslivsorganisationer m.fl. Delrapporter kommer att tas fram och behandlas i OECD:s sektorskommittéer för konkurrens-, handels- och regelfrågor. Granskningen avslutas med en examination i Paris där en rapport med rekommendationer till förbättringar kommer att läggas fram och diskuteras. Granskningsrapporten kommer att omfatta följande huvudavsnitt:
–den makroekonomiska miljön och regelreformeringens inverkan på makroekonomin,
–institutionernas kvalitet och förmåga att producera högkvalitativa regler,
–nationella reglers överensstämmelse med öppna marknadsprinciper för internationell handel,
–utformningen och genomförandet av konkurrenspolitiken,
–reformer och konkurrensfrågor i utvalda sektorer,
–förvaltningsstrukturen i Sverige.
1.4Regelförbättring ur ett internationellt perspektiv
1.4.1Inledning
Regelförbättring är ett område som även internationellt fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. OECD har valt att arbeta på olika sätt med flera utgångspunkter. I vissa länder är regelförbättring en viktig del av förvaltningspolitiken med det huvudsakliga målet att effektivisera offentliga verksamheter i medborgarnas och företagens tjänst. I andra länder är regelförbättringen en del av näringspolitiken och syftar till att förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Oberoende av det övergripande målet med regelförbättring är förutsättningarna och viljan att lära av varandra länderna emellan mycket stor. Förutom samarbetet inom EU, OECD och det informella nätverket Directors for Better Re- gulation, DBR, så är bilaterala kontakter viktiga för att överföra erfarenheter till Regeringskansliet.
9
| 1.4.2 | Regelförbättring inom EU | Skr. 2005/06:49 |
Lissabonprocessen
Från svensk sida är regelförbättring och därmed sammanhängande frågor fortfarande prioriterade som en del av EU:s modernisering. Europeiska rådet uppmanade i Lissabon 2000 kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive befogenheter "senast 2001 utarbeta en strategi för ytterligare samordnade åtgärder för att förenkla bestämmelser". Som ett svar på uppmaningen från Lissabonmötet presenterade kommissionen sitt regelförbättringspaket i juni 2002 som svar på uppmaningen från Lissabonmötet. I paketet ingår bl.a. handlingsplanen för bättre och enklare regler. Paketet har en nära koppling till vitboken om EU:s styrelseformer1 och har en bred ansats med sikte på all gemenskapslagstiftning och hela lagstiftningsprocessen. Handlingsplanen har följts upp genom ett meddelande som presenterades i mars 2005. I detta meddelande understryks att regelförbättring är ett verktyg i Lissabonprocessen.
Som en följd av kommissionens regelförbättringspaket har en metod för en fördjupad konsekvensanalys av gemenskapslagstiftning utarbetats. I metoden anges att det skall redogöras för förslagens effekter på alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den sociala och den ekologiska). Riktlinjerna för konsekvensanalyser från 20022 har uppdaterats som en uppföljning av halvtidsöversynen av Lissabonprocessen för att bl.a. bättre bidra till processens genomförande. De nya riktlinjerna, som presenterades i juni 2005, kommer att användas på majoriteten av förslagen i kommissionens årliga arbetsprogram. I det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning som antogs 16 december 2003 finns det några artiklar som rör användning av konsekvensanalyser i kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I syfte att vinna erfarenhet av konsekvensanalyser i rådsarbetet har rådet genomfört ett pilotprojekt på förslaget till nytt batteridirektiv under hösten 2004. Med detta projekt som erfarenhet avser rådet att gå vidare med sina intentioner att på sikt göra konsekvensanalyser på väsentliga tillägg och ändringar till kommissionens förslag. Samtidigt har det pågått diskussioner mellan rådet, Eu- ropaparlamentet och kommissionen som mynnat ut i en gemensam ansats om konsekvensanalyser. Med en gemensam ansats kan samarbetet fördjupas mellan institutionerna.
Initiativ för att förenkla gällande lagstiftning
Initiativen i kommissionens handlingsplan handlar om hur ny lagstiftning på gemenskapsnivå skall bli bättre. Företagens största kostnad för administration härrör emellertid från gällande lagstiftning. Att denna förenklas och moderniseras är följaktligen angeläget. Följande initiativ på EU-nivå som riktar sig mot den gällande lagstiftningen kan nämnas.
| 1 | Vitbok om styrelseformerna i EU, KOM (2001) 428 slutlig. | |
| 2 | SEC(2005) 791. | 10 |
| Simpler Legislation in the Internal Market, SLIM, var ett program för | Skr. 2005/06:49 |
| förenkling av gällande lagstiftning som startade 1996. Allt från direktiv | |
| om prydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har behandlats i | |
| mindre arbetsgrupper som lämnat förslag till förenklingar som sedan | |
| kommissionen efter omarbetning presenterat för rådet och Europaparla- | |
| mentet. Denna metod har visat sig vara både resurskrävande och tids- | |
| ödande. Ändringarna är bl.a. att se som nya förslag som givetvis måste | |
| behandlas i rådet och parlamentet enligt ordinarie process. SLIM har | |
| numera kompletterats med ett flerårigt program för förenkling av gäl- | |
| lande regelverk. Programmet, som presenterades i februari 2003, skall | |
| leda till en minskning av antalet sidor lagtext som i dag uppgår till ca | |
| 97 000. Åtgärderna i programmet skall minska volymen med 25 procent. | |
| Innan förslagen till lagstiftning presenteras är det också viktigt att en re- | |
| daktionell och språklig översyn görs. Även innehållsmässiga ändringar | |
| kan väntas, dock inte lika djupgående som SLIM-förslagen. Förenkling- | |
| arna är nämligen tänkta att kunna beslutas snabbare än vanliga förslag till | |
| nya regler. Förutsättningen är då att kärnan i lagstiftningen lämnas orörd | |
| så att inga förhandlingar behövs i rådet och parlamentet för att anta dessa | |
| förenklade rättsakter. | |
| Vid rådsmötet den 25 och 26 november 2004 antog rådet 15 förenk- | |
| lingsförslag, varav ett svenskt, från en bruttolista med förslag som sam- | |
| lats in från medlemsstaterna. Listan är under bearbetning av kommissio- | |
| nen. Bakom initiativet den gången stod de irländska och nederländska | |
| ordförandeskapen. I år har kommissionen tagit motsvarande initiativ och | |
| kommissionären för industrifrågor har bett medlemsstaterna att ge in sina | |
| förslag till kommissionen. Sverige lämnade i juni 2005 in 24 nya förslag | |
| avseende förenklingar av EG:s lagstiftning. Förra året lämnade Sverige | |
| in 32 konkreta förenklingsförslag. Bland dessa förslag samt bland de för- | |
| slag som andra medlemsstater och företagarorganisationer har lämnat har | |
| kommissionen valt ut vissa förslag att ingå i ett nytt rullande förenk- | |
| lingsprogram som presenterades i oktober 2005. Programmet skall pågå | |
| mellan 2006 och 2008. Genom programmet har kommissionen tagit ett | |
| fastare grepp om processen, vilket Sverige välkomnar. | |
| Europeiska företagspanelen | |
| Europeiska företagspanelen (European Business Test Panel) är ett initia- | |
| tiv från kommissionen som syftar till att genom samråd med europeiska | |
| företag på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen få in synpunkter på | |
| nya lagförslag. Målet är att förbättra och förenkla gemenskapens regler. | |
| Det kan avse t.ex. vilka administrativa bördor och kostnader som försla- | |
| gen skulle kunna ge upphov till. Kommissionen vill alltså ha synpunkter | |
| från gräsrotsnivå för att undvika att skapa onödiga problem och hinder | |
| som företagen upplever i sin dagliga verksamhet. | |
| Företagspanelen består av ca 3 600 företag, varav 126 svenska. Urvalet | |
| av företag är representativt dels för branscher, dels för storlek på företag. | |
| Inom dessa parametrar är de företag som ingår slumpmässigt utvalda. I | |
| dagsläget uppgår antalet panelmedlemmar till 3 000. Samråden äger rum | |
| sex – åtta gånger per år. Förfarandet är helt Internetbaserat. Hittills har | |
| sex samråd hållits inom följande områden: beskattning, offentlig | |
| upphandling, tillämpningen av principen ömsesidigt erkännande för | 11 |
varor, mångfald och diskriminering på arbetsplatsen samt administrativa Skr. 2005/06:49 kostnader för att ta fram statistik om handeln med varor inom EU
(Intrastat). Företagspanelen ett prioriterat projekt i kommissionens arbete med regelförbättring.
Övriga aktiviteter och initiativ
Kommissionen har också initierat ett projekt om indikatorer för regelkvalitet, som Sverige deltar i. Projektets syfte är att identifiera lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att kunna bedöma och mäta de åtgärder som vidtas av EU och medlemsstaterna för att förenkla och förbättra regelverken. Kommissionens slutrapport som presenterades i början av 2005 innehöll en omfattande genomgång av existerande indikatorer. De indikatorer som slutligen kommer att antas, är tänkta att ingå i den rapportering som medlemsstaterna gör inom Lissabonprocessen. En av de gemensamma riktlinjerna (nr. 14) rör regelförbättring. Enligt direktiv 98/34/EG skall medlemsstaterna till kommissionen anmäla förslag till nationella tekniska regler. Kommisionen och medlemsstaterna kan då anföra invändningar om att reglerna är t.ex. alltför byråkratiska, krångliga eller handelshindrande. Kommissionen kommer att föreslå att direktivet utvidgas till att även omfatta nationella regler för tjänster. Den s.k. nya metoden används vid EG-harmonisering av tekniska regler. Metoden bygger bl.a. på att man i direktivet endast faställer generella säkerhetskrav medan de tekniska detaljer återfinns i standarder som lättare kan ändras i takt med teknikens utveckling.
Regelförbättring väntas stå högt på den politiska agendan de närmaste åren. Anledningen till det är bl.a. det initiativ som de irländska, nederländska, luxemburgska och brittiska finansministrarna tagit genom att tillskriva rådet för finansiella och ekonomiska frågor (EKOFIN) om bl.a. behovet av en gemensam mätmetod på EU-nivå för att mäta företagens administrativa kostnader. Kommissionen har valt en nettokostnadsmodell (EU Net Administrative Cost Model) som är snarlik men inte identisk med standardkostnadsmodellen.
1.4.3Regelförbättring inom OECD
Arbetet med regelreformering inom OECD bedrivs sedan många år på ett omfattande sätt med inriktning på regelkvalitet och regelreformering. Arbetet sker huvudsakligen inom ramen för OECD:s Public Governance and Territorial Development Directorate, (GOV), Public Governance Committee (PGC) och Working Party on Regulatory Management and Reform, där Sverige deltar aktivt.
Working Party on Regulatory Management and Reform har en multidisciplinär inriktning, där horisontella frågor om regelkvalitet diskuteras i syfte att stödja medlemsländerna i arbetet med att uppnå ändamålsenliga nationella regelverk i den meningen att de både säkerställer grundläggande mål med regleringen (skydd för miljö, hälsa etc.) samtidigt som de möjliggör väl fungerande marknader för näringslivet att verka på, så att företagen kan bidra till tillväxt och välfärd. Erfarenhetsutbyte och kun-
skapsuppbyggnad pågår för närvarande bl.a. om indikatorer för regel-
12
kvalitet och mätning av företagens administrativa börda, där Sverige Skr. 2005/06:49 deltar i ett pilotprojekt. Den särskilda rekommendation till medlemssta-
terna om förbättrad regelkvalitet som OECD:s råd antog 1995 (reviderad 1997) och som utgör grund för den svenska förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (Simplexförordningen) har också varit föremål för en ytterligare uppdatering. Uppdateringen har gjorts mot bakgrund av den utveckling som skett i medlemsländerna på området för regelreformering sedan 1997. Utvecklingen har i korthet gått från att diskutera reformering och avreglering av separata sektorer till att sträva mot en helhetssyn på regelkvalitet i syfte att uppnå ändamålsenliga regler som bidrar till välfärd och uppfyllelse av politiska mål. Helhetssynen vilar på tre pelare; förekomsten av en generell, nationell policy för hantering av regelkvalitetsfrågor, de lagstiftande och övervakande institutionernas funktion samt de olika verktygen för regelkvalitet (t.ex. samråd och konsekvensanalyser). Dessa tre element i samverkan lägger grunden för en mer övergripande helhetssyn på statens reglerande och styrande roll (”whole of government approach”). De reviderade rekommendationerna antogs av OECD:s råd i april 2005. OECD har även initierat ett arbete för att utveckla modeller för att mäta den administrativa bördan. Arbetet är på planeringsstadiet och målet är att hitta metoder att mäta kostnader och branscher i stället för lagområden.
2Resultatet av regelförbättringsarbetet under 2004
2.1Inledning
Redovisningen av arbetet inom Regeringskansliet bygger på bl.a. en statssekreterarskrivelse (Uppföljning av regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. regeringens skrivelse 2004/05:48).
Från och med den 1 juli 2005 skall Nutek enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (Simplexförordningen) årligen ge in en rapport till regeringen med en redogörelse för myndigheternas arbete med konsekvensanalyser. Rapporteringen skall omfatta bl.a. utfallet av handlingsprogrammet. Redovisningen nedan av insatserna på myndighetsnivå bygger på denna redovisning.
2.2Insatser i Regeringskansliet under 2004
Som tidigare sagts pågår arbetet inom hela Regeringskansliet med att förbättra regler. Nedan redovisas en exemplifiering av genomförda regelförbättringar på departementsnivå under 2004 och som ingår i regering-
ens handlingsprogram.
13
| Från och med 2005 skall samtliga börsnoterade europeiska företag en- Skr. 2005/06:49 | |
| lig en EG-förordning upprätta sina koncernredovisningar enligt vissa | |
| internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen). Detta har | |
| föranlett ändringar i främst årsredovisningslagen (1995:1554) och de | |
| särskilda årsredovisninglagarna som skall tillämpas av finansiella före- | |
| tag. Ändringarna innebär i huvudsak att svenska företag ges större möj- | |
| ligheter att tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för | |
| svensk lag. Onoterade företag ges möjlighet att upprätta sina koncernre- | |
| dovisningar enligt de internationella redovisningsprinciperna som anta- | |
| gits på grundval av IAS-förordningen. Det har klargjorts vilka bestäm- | |
| melser i årsredovisningslagen som skall tillämpas av företag som är | |
| skyldiga att vid upprättandet sina koncernredovisningar tillämpa de en- | |
| ligt IAS-förordningen antagna stadgandena. Effekten av ändringarna för- | |
| väntas bli ett enklare och snabbare förfaringssätt hos företagen eftersom | |
| samma redovisningsprinciper på sikt kommer att kunna användas både i | |
| årsredovisningen och koncernredovisningen. Dessutom förbättras kon- | |
| kurrensvillkoren för svenska företag genom att jämförbarheten med ut- | |
| ländska företag ökar. | |
| Den 1 juli 2004 trädde nya bestämmelser i fastighetsbildningslagen | |
| (1970:988) i kraft. Bestämmelserna innebär att det blir enklare för fastig- | |
| hetsägare att befria en styckningslott från ansvar för inteckningar i stam- | |
| fastigheten genom att samma myndighet (lantmäterimyndigheten) som | |
| handlägger avstyckningen också får möjlighet att besluta om inteck- | |
| ningsfrihet. Vidare har förfarandet vid fastighetsbildning gjorts mer ra- | |
| tionellt genom en ändring i reglerna om överklagande som innebär att | |
| lantmäterimyndigheten normalt skall skicka skriftliga underrättelser om | |
| meddelade beslut om fastighetsbildning till sakägare och andra som har | |
| rätt att överklaga besluten. Dessutom har det blivit lättare att upphäva | |
| s.k. onyttiga servitut. | |
| Mot bakgrund av den liberalisering av gas- och elmarknaden som skett | |
| har en modernisering och förenkling skett vid mervärdebeskattningen vid | |
| gränsöverskridande försäljning av gas och el. Ett direktiv, det s.k. el- och | |
| gasdirektivet, 2003/92/EG, har genomförts i svensk lagstiftning avseende | |
| beskattningsland för moms vid leverans av el och gas vilket underlättar | |
| tillämpningen av reglerna för mervärdesbeskattning. | |
| Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ändrats för att underlätta för | |
| fastighetsägare att deklarera sin fastighet. Ändringen, som trädde i kraft | |
| den 1 juni 2004 och tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxe- | |
| ring, innebär att fastighetsdeklarationer skall kunna lämnas via Internet | |
| vilket även kommer att medföra kortare handläggningstider hos Skatte- | |
| verket. | |
| Konkurrenslagen (1993:20) har den 1 juli 2004 förändrats i linje med | |
| den EU-reform på konkurrensområdet som trädde i kraft den 1 maj 2004. | |
| Detta innebär att företagen inte längre behöver anmäla sina avtal till | |
| Konkurrensverket för prövning om förutsättningarna för undantag från | |
| förbudet mot konkurrensbegränsade samarbete är uppfyllda. Kravet på | |
| ansökan hos Konkurrensverket för att få s.k. icke-ingripandebesked är | |
| också borta. | |
| Genom en ändring i lotteriförordningen (1994:1451) inhämtar Lotte- | |
| riinspektionen numera uppgifter vid ansökan om lotteritillstånd från Pa- | |
| tent- och registreringsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och | 14 |
Rikspolisstyrelsen i stället för att sökanden skall behöva bifoga dessa Skr. 2005/06:49 uppgifter i sin ansökan.
I bisjukdomsförordningen (1974:212) har formerna för biodlares anmälningsplikt om var bisamhällen är placerade förenklats vilket innebär att uppgiften kan lämnas via telefon i stället för skriftligen.
Förordningen (1994:276) om jämförpris på andra varor än livsmedel har upphävts i samband med att en ny prisinformationslag trätt i kraft. Detta förbättrar företagens möjlighet att överblicka lagstiftningen.
Föreskrifterna i förordningen (1957:610) om elektriska starkströmsanläggningar har moderniserats bl.a. för att klarlägga när s.k. interna elnät kan drivas utan koncession. Effekten blir ett snabbare och enklare förfaringssätt för företagen som slipper begära undantag för att driva interna elnät utan koncession. Dessutom minimeras risken för konflikter mellan en innehavare av ett icke-koncessionerat nät och innehavaren av nätkoncession för området.
2.3Myndigheternas rapportering
Enligt 4 § Simplexförordningen skall myndigheterna till Nutek, årligen rapportera om sitt arbete med konsekvensanalyser under det gångna verksamhetsåret. I sin rapport skall myndigheten ange de praktiska erfarenheterna och resultaten av detta arbete samt de åtgärder i övrigt i fråga om regelförbättring för företag som myndigheten har vidtagit under verksamhetsåret eller avser att vidta. Nutek skall enligt sin instruktion, förordningen (2000:1178) med instruktion för Verket för Näringslivsutveckling, varje år ge in ett underlag till regeringen, baserat på rapporterna, som kan ligga till grund för regeringens årliga skrivelse till riksdagen om regelförbättringar. I det följande redovisas myndigheternas arbete med handlingsprogrammet, så som läget var den 31 december 2004.
2.3.1Exempel på myndigheternas arbete med att minska den administrativa bördan
Förenkling av föreskrifter och allmänna råd
Ett flertal myndigheter arbetar kontinuerligt med att förbättra de föreskrifter och allmänna råd de har att förvalta.
Bokföringsnämnden har under 2004 fortsatt arbetet med ett förslag till allmänna råd om redovisning för enskilda näringsidkare. Målet med det allmänna rådet är att förenkla regelverket genom en harmonisering av redovisnings- och skatteregler och genom att skapa en integrerad process från kontoplan till deklaration. Arbetet bedrivs tillsammans med den s.k. BAS-gruppen3 och Skatteverket. Arbetet har under 2004 utvidgats till att även omfatta en undersökning av vilka särskilda regler som skall gälla för handelsbolag.
| 3 Gruppen arbetar bl.a. med utformningen av kontoplaner. | 15 |
Djurskyddsmyndigheten har ändrat föreskrifterna om godkännande av Skr. 2005/06:49 ny teknik för djurhållning. Föreskrifterna har ändrats på så sätt att den
som vill använda ny teknik som godkänts i ett annat EU-land, Turkiet eller en Efta-stat, som har undertecknat EES-avtalet, numera skall anmäla detta skriftligen till myndigheten. Anmälan är kostnadsfri. Tidigare skulle sådan ny teknik godkännas av Djurskyddsmyndigheten varvid en avgift om 2 000 kr togs ut. Myndigheten ställer dessutom numera lägre krav på vilken dokumentation som krävs.
Elsäkerhetsverket avslutade 2004 ett omfattande föreskriftsarbete om hur elektriska starkströmsanläggningar skall vara utförda. De nya starkströmsföreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2004. Föreskrifterna, som omfattar 21 sidor, ersätter föreskrifter som omfattade 290 sidor. Övergripande säkerhetskrav ersätter detaljstyrning vilket medför att t.ex mindre elinstallationsföretag får en större frihet att själva välja på vilket sätt elsäkerheten skall tillgodoses i anläggningen. Nya tekniska lösningar kommer därigenom att få snabbare genomslag än tidigare.
Finansinspektionens regelgivning grundar sig huvudsakligen på EG- direktiv och/eller nationell lagstiftning samt bemyndigande från regeringen. Inom inspektionen pågår ett ständigt arbete med att förenkla och begränsa reglerna i föreskrifter och allmänna råd. En målsättning för arbetet är enligt Finansinspektionen att företa en större översyn för att modernisera de mest prioriterade författningarna i syfte att begränsa och förenkla dem.
Naturvårdsverket har etablerat en intern rutin för att årligen följa upp om föreskrifter och allmänna råd behöver förändras eller upphävas.
Livsmedelsverket förenklar och förtydligar regelverket generellt genom att trycka om författningar som har ändrats mer än två gånger. Verket går också igenom och uppdaterar föråldrade regler genom olika översynsprojekt.
Skatteverket har initierat en utredning i vilken verket kartlagt och analyserat de rättsfrågor som uppkommer om självdeklarationer, skattedeklarationer och kompletteringar till dessa får lämnas genom ombud. Verkets lagförslag innebär att en person som godkänts av Skatteverket och som registrerats som ombud får lämna sådana uppgifter till verket som i dag endast får lämnas av firmatecknare. Lagförslaget har överlämnats till regeringen. Den förslagna ändringen skulle enligt Skatteverkets bedömning avsevärt förenkla administrationen för framför allt småföretag.
Lotteriinspektionen har under 2004 infört nya spelregler för de s.k. restaurangkasinospelen. Syftet med de nya spelreglerna är att uppnå överensstämmelse med lotterilagens regler i fråga om insatser och vinster genom tydligare och mer fullständiga spelregler, allt för att spelet skall behålla sin karaktär av förströelse. För de företag som arbetar med restaurangkasinospel innebär de nya spelreglerna större tydlighet.
Läkemedelsverket har för att öka tillgängligheten ersatt tidigare föreskrifter om medicintekniska produkter med en föreskrift. Genom åtgärden underlättas tillgängligheten av aktuellt regelverk för små och medelstora företag som inte kan ha särskild juridisk expertis som successivt följer utvecklingen. Ca 2 000 företag berörs av åtgärden.
16
| Förenklad tillståndsgivning och kortare handläggningstider | Skr. 2005/06:49 |
Skogsstyrelsen har av tradition tagit emot en anmälan om avverkning och en ansökan om tillstånd skriftligen och på en fastställd blankett. Från och med sommaren 2003 har det emellertid varit möjligt att använda ett elektroniskt system benämnt eAvverka. Under 2004 har detta system utvecklats och fått en ökad anslutning bland skogsägarna. Systemet eAv- verka ställer vissa krav på användares datatekniska kapacitet. En möjlighet har därför införts att anmäla en avverkning eller ansöka om avverkningstillstånd även i annan elektronisk form. De nu angivna ändringarna bör medföra en avsevärd förenkling för den enskilde, men kommer även att innebära minskat arbete för myndigheten.
Bolagsverket hade då det bildades den 1 juli 2004 sin största utmaning i att komma till rätta med den långa kö- och handläggningstiden för registreringsärenden. Målet var att minska den från nio till två veckor. Ge- nom ett antal samverkande åtgärder, såsom övertidsarbete, betingarbete och extra personalresurser, lyckades verket med uppgiften och vid utgången av 2004 var kötiden mindre än en vecka och handläggningstiden för huvuddelen av alla ärenden ca en vecka.
Exportkreditnämnden arbetar för att med bibehållen kvalitet på handläggningen så snart som möjligt göra utbetalningar till garantitagarna av såväl skadeersättningar som garantitagarnas andelar av återvunna belopp. Detta är av särskilt stor betydelse för små och medelstora företag, vilka kan ha en ansträngd likviditetssituation. År 2004 var det ett klart uttalat mål för nämnden att denna handläggning skulle ske så att garantitagarna får sin ersättning senast 30 dagar efter den s.k. karenstidens utgång. Stor vikt har lagts vid att följa upp varje transaktion som överskridit denna tid. Detta för att fånga upp de orsaker till förseningar som kan åtgärdas.
Statens strålskyddsinstitut har under 2004 förenklat strukturen för tillstånd för s.k. industriutrustningar. I stället för att ha ett tillstånd per utrustning så har nu företagen en tillståndshandling för verksamhet med joniserande strålning. Till tillståndshandlingen har ett registerutdrag fogats som specificerar med vilken utrustning den tillståndsgivna verksamheten får bedrivas. Listan skall hållas aktuell genom att företagen rapporterar nytillskott och avförd utrustning. Detta betyder enklare administration både för företagen och för institutet.
Luftfartsstyrelsen har för avsikt att betrakta en ansökan om ett tillstånd som erfordras för luftfart av något slag som om denna ansökan även omfattar ansökan för eventuella associerade tillstånd som krävs.
Skatteverket har fattat beslut om att införa ett nytt elektroniskt ärendehanteringssystem rörande skatte- och avgiftsanmälan som bl.a. beräknas förkorta handläggningstiderna. Systemet beräknas vara i drift 2006. Förenklingar av blanketter kommer att genomföras successivt. Uppgifter om innehav av F-skattsedel och uppgifter om skatteavdrag kommer att göras tillgängliga på myndighetens webbplats och via servicetelefonen. Hanteringen av F-skatten kommer därigenom att bli enklare.
17
Ökat samarbete mellan myndigheter som en effektiv metod för att minska företagens administration
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inom ramen för uppdrag rörande Europeiska Socialfonden (ESF) genomfört ett utvecklingsarbete som haft till syfte att underlätta administrationen dels för berörda företag, dels för de involverade myndigheterna, AMS och Svenska ESF-rådet. Utvecklingsarbetet har bl.a. haft som mål att få en mer integrerad och därmed rationaliserad uppgiftslämning från företagen till myndigheterna. Uppgifterna infordras från företagen via webb-baserade blanketter. Vidare har elektronisk överföring av beslutsdata gällande företagen från Svenska ESF-rådet till AMS utvecklats, vilket bl.a. minskar risken för felaktigheter i den fortsatta handläggningen inom och mellan myndigheterna.
Fastighetsmäklarnämnden har under 2004 startat ett samarbete med Konsumentverket som går ut på att myndighetens personal besvarar frågor från kommunala konsumentvägledare i verkets webb-baserade kommunikationsnät Portalen (tidigare KOV Direkt). I Portalens funktion ”Fråga experten” deltar även andra myndigheter och rådgivningsbyråer.
Kemikalieinspektionen har under året inlett ett ökat myndighetssamarbete med andra miljömålsmyndigheter när det gäller information men även med andra myndigheter som t.ex. Konsumentverket och Statens räddningsverk. Inspektionen planerar nu att tillsammans med Räddningsverket och eventuellt någon annan myndighet som t.ex. Arbetsmiljöverket, skapa ett gemensamt webbgränssnitt för information.
Räddningsverket och Kemikalieinspektionen har också startat ett samarbete med mål att förenkla regler om klassificering och märkning av kemikalier som återfinns i ämnesdirektivet (67/548/EEG) och preparatdirektivet (1999/45/EG). Kemikalieinspektionen ansvarar för ämnen med hälso- och miljöfarliga egenskaper inom ramen för miljöbalken med tillhörande författningar. Räddningsverket ansvarar för ämnen med brandfarliga, oxiderande eller explosiva egenskaper inom ramen för lagen (1998:868) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning. Samarbetet mellan Kemikalieinspektionen och Räddningsverket syftar till att som första åtgärd genomföra EG:s ämnes- och preparatdirektivs krav på klassificering och märkning i en föreskrift. En stor fördel med en sådan lösning är att reglerna blir mer lättlästa och framför allt att företag och andra intressenter lättare kan överblicka reglerna.
Konsumentverket har, med anledning av att den nya produktsäkerhetslagen (2004:451) innehåller bl.a. nyheten att näringsidkare skall underrätta tillsynsmyndigheten när de får vetskap om farliga varor eller tjänster som de tillhandahåller eller har tillhandahållit, gemensamt med Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket tagit fram blanketter för underrättelseskyldigheten. Blanketterna lades ut på Konsumentverkets webbplats den 1 juli 2004, när den nya produktsäkerhetslagen trädde i kraft. Arbetet har skett på initiativ av och under ledning av Konsumentverket. Användningen av en standardiserad blankett bedöms göra det enklare för företagen men även leda till minskad administration för verket.
Arbetsmiljöverket har under 2004 utvecklat ett samarbete med andra myndigheter. Under året har exempelvis detta arbete resulterat i en med
Skr. 2005/06:49
18
Boverket gemensam och lättillgänglig information om hissar som riktar Skr. 2005/06:49 sig till både små och stora företag.
| Samarbetet mellan Skatteverket och Bolagsverket om webbplatsen | |
| www.foretagsregistrering.se har vidareutvecklats. På webbplatsen kan | |
| företagen bl.a. registrera enskild firma elektroniskt, anmäla uppgifter om | |
| mervärdesskattsregistrering och arbetsgivaravgifter samt ansöka om F- | |
| skattsedel. En ny tjänst varigenom företag som redan är registrerade kan | |
| få åtkomst till sina egna uppgifter och göra en gemensam anmälan till | |
| Skatteverket och Bolagsverket avseende ändringar eller kompletteringar | |
| kommer att införas. | |
| Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har inom ramen för webbplat- | |
| sen Företagarguiden, som innehåller information till blivande och befint- | |
| liga företagare, under året fortsatt att utveckla samarbetet med andra | |
| myndigheter och organisationer. Vid utgången av 2004 hade 74 olika | |
| myndigheter och offentliga organisationer på olika sätt bidragit till att | |
| förvalta och utveckla Företagarguiden, antingen som informationsför- | |
| sörjare eller samarbetspartner. Tillsammans med Skatteverket och Bo- | |
| lagsverket genomförde Nutek flera aktiviteter, som ökade tillgänglighe- | |
| ten till samlad information från myndigheterna. | |
| Jordbruksverket och Tullverket har tillsammans skapat ett enklare för- | |
| farande för Sveriges livsmedelsexportörer att ansöka om utbetalning av | |
| exportbidrag enligt EG:s jordbrukslagstiftning. Med hjälp av den elek- | |
| troniska ansökan om exportbidrag lämnar företagen färre uppgifter än | |
| tidigare och alla uppgifter lämnas vid ett och samma tillfälle. Företagen | |
| slipper skicka med handlingar som styrker deras rätt till exportbidrag och | |
| får exportbidraget utbetalat snabbare än tidigare. Företagen behöver vi- | |
| dare enbart vända sig till en myndighet i stället för som tidigare till både | |
| Tullverket och Jordbruksverket. | |
| Ökad service gentemot företag genom exempelvis enklare blanketter, för- | |
| enklat ansökningsförfarande och minskat uppgiftslämnande | |
| Försäkringskassan har för de företag som har tecknat avtal med kassan | |
| gjort det möjligt att göra anmälan av tillfällig föräldrapenning för en- | |
| skilda medarbetares räkning. Under 2004 har möjligheten utökats så att | |
| sådana anmälningar kan lämnas elektroniskt. Uppgiftslämning kan ske | |
| direkt ur företagets personal- och löneadministrativa system. Lösningen | |
| innebär att de anställda slipper anmäla frånvaro både hos arbetsgivaren | |
| och hos Försäkringskassan. För företagen innebär en elektronisk anmälan | |
| att de slipper tidsödande uppgiftslämnande när Försäkringskassan i efter- | |
| hand kontrollerar att den anställde verkligen varit frånvarande under en | |
| viss arbetsdag. Ännu nyttjas möjligheten endast av ett fåtal företag. Möj- | |
| ligheten till förenklad anmälan av tillfällig föräldrapenning har ännu inte | |
| medfört att administrationen minskat i någon större omfattning. När vo- | |
| lymerna blir större bedöms dock effekterna bli större. | |
| Skogsstyrelsen har under 2004 skapat webbplatsen Skogens Pärlor. | |
| Från den kan omfattande information om skogliga och skogligt relaterade | |
| förhållanden erhållas. Enligt 14 § skogsvårdslagen (1979:429) skall för- | |
| yngringsavverkning som omfattar minst 0,5 ha anmälas till skogsvårds- | |
| styrelsen. Under 2004 har anmälans giltighetstid ändrats från två till tre | |
| år. Detta underlättar för den som vill planera sin verksamhet med god | 19 |
framförhållning, men även för den som inte kunnat utföra sin avverkning som tänkt utan måste senarelägga densamma.
Tullverkets servicemäklartjänst är en produkt inom ett regeringsuppdrag kring ökad myndighetssamverkan (VISAM). Tjänsten är en försöksverksamhet och bedrivs i form av ett pilotprojekt på fyra platser i landet. Försöksverksamheten är inriktad på målgruppen företagare och omfattar Tullverkets tjänster. Servicemäklarkonceptet innebär att lokala servicegivare, t.ex. en kommunal funktion, får en breddning av sin kompetens om en myndighets verksamhetsområde och en fördjupad kunskap om myndighetens tjänster. Servicegivaren har sedan möjlighet att i sin ordinarie verksamhet uppmärksamma frågor inom myndighetens område och ge grundläggande vägledning om hur kunden kan gå vidare.
Socialstyrelsen har under 2004 påbörjat ett projekt ”Mindre krångel i hälso- och sjukvård och socialtjänst”. I projektet ingår att en förstudie skall göras under 2005. Projektet skall inventera och bedöma möjliga insatser för att åstadkomma en mer ändamålsenlig planering och dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det övergripande syftet är att frigöra resurser för direkt patient- och klientarbete. Inom ramen för projektet skall man bl.a. undersöka vilka möjligheter Socialstyrelsen har att bidra till minskad administrativ börda utan att ge avkall på patient- och klientsäkerheten.
Statistiska centralbyrån (SCB) arbetar sedan tidigare kontinuerligt med att förenkla och underlätta företagens uppgiftslämnande. Förenklingsarbetet sker på olika sätt. SCB anser att, utöver nya eller förbättrade metoder och tekniska lösningar, kommunikation och service till uppgiftslämnarna är ett viktigt led i förenklingsarbetet. Uppgiftskraven på företagen har kunnat minskas genom en rad olika åtgärder, såsom minskade urval, minskad detaljeringsgrad, samutnyttjande av uppgifter för flera ändamål och generellt genom en omprövning av uppgiftsbehoven. Exempel på konkreta åtgärder som genomförts är ett system för att på ett bättre sätt mäta företagens uppgiftslämnarbörda.
Patent- och registreringsverket har gjort en översyn av så gott som alla patentavdelningens standardblanketter. Texterna har förenklats och språkligt moderniserats. Även blanketternas layout har ändrats utifrån syftet att göra handlingarna mer lättillgängliga för användarna. Patentavdelningens förelägganden har standardiserats på så sätt att textmallar för motiveringar m.m. introducerats. Tillgången till dokument som åberopats i exempelvis tekniska förelägganden har också förbättrats.
Ökad service via bl. a. Internetlösningar gentemot medborgare i allmänhet och företag i synnerhet
Datainspektionen invigde i december 2003 en ny webbplats som bättre svarar mot de krav som ställs på en 24-timmarsmyndighet. En arbetsgrupp har under 2004 arbetat med att göra prioriteringar för inspektionens fortsatta strävan mot 24-timmarsmyndigheten. Den del av webbplatsen som innehåller svar på de vanligaste frågorna om Datainspektionens regelverk nämligen personuppgiftslagen (1998:204), inkassolagen (1974:182) och kreditupplysningslagen (1973:1173) har utökats under 2004.
Skr. 2005/06:49
20
| Elsäkerhetsverket har under 2004 lanserat en ny webbplats. På webb- Skr. 2005/06:49 | |
| platsen finns en tjänst för den som vill testa sina möjligheter att få behö- | |
| righet att arbeta som elinstallatör. Tidigare har den som ansökt om behö- | |
| righet inte haft möjlighet att bedöma sina chanser att få sin ansökan god- | |
| känd utan har varit hänvisad till att avvakta besked från verket. Med den | |
| nya testfunktionen tillhandahålls ett preliminärt besked på en gång. Det | |
| går även att göra ansökan om behörighet on-line och få information om | |
| när ansökan handläggs. Verkets diarium har lagts ut på webbplatsen. | |
| Diariet är sökbart och anger vilken handläggare som har hand om ären- | |
| det. | |
| Exportkreditnämnden har under 2004 arbetat med att förbättra kom- | |
| munikationen med garantitagarna i ett kundkommunikationsprojekt. Ar- | |
| betet har syftat till att vid kommunikation med garantitagarna ha ett klart | |
| och tydligt uttryckssätt i såväl tal som skrift, särskilt i fråga om kompli- | |
| cerade förhållanden. Nämnden strävar efter att arbeta så att förståelse | |
| skapas för garantitagarnas behov och att ansvar tas för att relevant infor- | |
| mation ges vid lämpliga tillfällen. | |
| Försäkringskassan har tagit fram en förbättrad webbtjänst där arbets- | |
| givare kan hämta mer information än tidigare. Vidare har en speciell | |
| guide utvecklats, där arbetsgivaren bl.a. kan räkna på sina kostnader för | |
| sjukskriven personal. Webbtjänsten innebär en ökad service för företa- | |
| garna, och även en minskad administration för Försäkringskassan då | |
| mycket informationsutbyte kan ske elektroniskt i stället för som tidigare | |
| via telefon och fax. | |
| Lantmäteriet kommer under 2005 att göra Lantmäteriverkets och lant- | |
| mäterimyndigheternas diarium tillgängliga via Internet, vilket förbättrar | |
| möjligheterna att följa pågående ärenden. | |
| Rikspolisstyrelsen har som målsättning att ett första pilotprojekt beträf- | |
| fande utveckling av interaktiva tjänster på Internet skall kunna tas i drift | |
| under 2005. Detta avser anmälan av förlorat gods och anmälan av brott | |
| av enklare beskaffenhet där gärningsmannen är okänd och som är enkla | |
| att anmäla. | |
| Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har under 2004 utvecklat en | |
| servicefunktion via Internet där verket inbjuder företagare att lämna syn- | |
| punkter och erfarenheter från regelverk, myndigheters bemötande, ser- | |
| vice, handläggningstider m.m. Dessa synpunkter och förslag ger Nutek | |
| ett bättre underlag för sitt arbete med regelförbättringar. Webbplatsen | |
| Företagarguiden har under året fått ett nytt innehåll vad avser finansie- | |
| ring, som är ett efterfrågat område för alla som är eller vill bli företagare. | |
| På webbplatsen har Nutek bl.a. utvecklat en söktjänst om EU-finansie- | |
| ring och offentlig finansiering samt information om olika finansierings- | |
| former från bank, s.k. affärsänglar och riskkapitalbolag. | |
| Inspektionen för strategiska produkter satte under december månad | |
| 2004 igång den sista stora etappen i det elektroniska ärendehanteringssy- | |
| stemet med införande av s.k. smarta blanketter för ansökan om utförsel- | |
| tillstånd. Genom detta kan ansökan överföras elektroniskt direkt till det | |
| interna ärendehanteringssystemet. När sedan beslut tagits överförs be- | |
| slutet elektroniskt försett med elektronisk signatur direkt till sökanden | |
| och till Tullverket. Enligt handlingsprogrammet för minskad administra- | |
| tion för företagen var övergången planerad till 2006 men har redan ge- | |
| nomförts 2004. | 21 |
| Kemikalieinspektionens webbplats har under de senaste åren genom- Skr. 2005/06:49 | |
| gått påtagliga strukturella förbättringar med t.ex. specialingångar för fö- | |
| retag. Målsättningen är att det skall vara lätt att hitta relevant information | |
| för företagen. På webbplatsen finns också ett nytt informationsverktyg, | |
| benämnt PRIO (prioriteringsguiden), som kan användas av företag, till- | |
| synsmyndigheter m.fl. för att få ökad kunskap om olika kemiska ämnen. | |
| Kemikalieinspektionen (KemI) har i tidigare rapportering samt även i det | |
| handlingsprogram som rapporterades till regeringen i april 2004 aviserat | |
| att myndigheten skall påbörja ett projekt som skall möjliggöra för de fö- | |
| retag som rapporterar till KemI:s produktregister att lämna uppgifterna | |
| elektroniskt. Därutöver planeras en samordning mellan nordiska produkt- | |
| register, med målsättningen att ett företag som tillverkar/importerar en | |
| registreringspliktig kemisk produkt till flera länder inom Norden endast | |
| skall behöva anmäla produkten till ett register. | |
| Konkurrensverkets information till företagare har väsentligen förbätt- | |
| rats genom en ny utformning av verkets webbplats. Webbplatsen har fått | |
| en tydligare kategoriindelning. En av nyheterna är att företagare som sö- | |
| ker information om det konkurrensrättsliga regelverket har fått en egen | |
| ingång med riktad information. | |
| Vägverket har under året omstrukturerat sin webbplats på Internet. | |
| Från startsidan är det nu lätt att via sökvägen ”Startsida Blanketter & | |
| Tjänster »Tjänster för företag & myndigheter” ta sig fram till och ta ut | |
| blanketter och liknande för Vägverkets tjänster för företag och myndig- | |
| heter. På den nya webbplatsen har det införts möjligheter att under resan | |
| få information om trafiken och läget på vägarna via wap och i en hand- | |
| dator. På webbplatsen har det även införts en möjlighet för användare av | |
| färdskrivare att interaktivt utbilda sig inför ett nytt europeiskt system för | |
| digitala färdskrivare. Utbildning är av särskilt värde för de små företagen | |
| i transportbranschen. | |
| Bolagsverket har flera projekt som syftar till att erbjuda verkets kunder | |
| elektronisk inlämning av ärenden. Dessa kommer att utformas så att de | |
| både innebär förenklingar för kunderna men också förenklar handlägg- | |
| ningen inom myndigheten, vilket bl.a. innebär att verket framgent kan få | |
| in korrekta ärenden med korta kö- och handläggningstider som resultat. | |
| Tullverket har inom ramarna för sin 24-timmars-myndighetssatsning | |
| utvecklat en särskild guide, ”Småföretagarguiden”, som riktar sig till små | |
| företag och som stödjer alla delar av utrikeshandelsprocessen. Guiden | |
| består av en rad e-tjänster som paketerats logiskt för att utgöra ett så bra | |
| stöd ur kundens perspektiv som möjligt och med fokus på ovana impor- | |
| törer och exportörer, från ett grundpaket med information till mer och | |
| mer avancerade tjänster. Som exempel på e-tjänster kan nämnas möjlig- | |
| heten att skicka tulldeklarationer över Internet, ordlista över tulltermer, e- | |
| kurser, informationshantering samt olika tjänster som främjar interaktivt | |
| stöd eller personligt stöd. | |
| Patent- och registreringsverket (PRV) arbetar sedan länge för sådana | |
| ändringar av författningar och administrativa rutiner som gör det möjligt | |
| för verket att ta emot och hantera ansökningar i elektroniskt form. Paral- | |
| lellt har ett tekniskt utvecklingsarbete bedrivits. Under 2004 öppnade | |
| PRV möjligheten till elektronisk ingivning i varumärkesärenden. Detta | |
| har resulterat i att mer än hälften av nationella ansökningar av varumär- | |
| kesregistreringar i dag ges in i elektroniskt form. | 22 |
Jordbruksverket har, med anledning av att det inom EG:s marknadsreglering finns omfattande krav på prisrapportering beträffande specifika varor, under 2004 gjort det möjligt att rapportera prisuppgifter elektroniskt. Den elektroniska rapporteringen innebär en viss förenkling för den som är skyldig att prisrapportera och den innebär en väsentligt förenklad administration av rapporterade priser.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har under 2004 arbetat vidare med att införa det s.k. mobila kontoret. Inom ramen för detta påbörjades användningen av digitala rapporter vilket ger de ackrediterade organen möjlighet att digitalt integrera styrelsens bedömningsrapporter med avvikelser i sina kvalitetssystem och i sin interna hantering.
Statens folkhälsoinstitut har påbörjat ett arbete som syftar till att underlätta det årliga uppgiftslämnandet för importörer/tillverkare av alkoholdrycker och restauranger med tillstånd att servera alkoholdrycker. I utvecklingsarbetet ingår att skapa nätversioner av de blanketter som företagarna fyller i och skickar till myndigheten.
2.3.2Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild konsekvensanalys
När det gäller myndigheternas erfarenhet av arbetet med särskild konsekvensanalys enligt Simplexförordningen kan nämnas att flera myndigheter anger att förordningen inte väsentligt påverkat något föreskriftsförslag men att ett antal myndigheter ändå anser att den lett till ett mer strukturerat hänsynstagande till de små företagens villkor vid regelgivning. Den innebär också enligt flera myndigheter bra kontroll för att undvika införandet av onödiga administrativa krav. Vidare kan nämnas att många myndigheter anser att konsekvensanalyser bör utföras på ett tidigt stadium, särskilt med beaktande av att ett mycket stort antal nya föreskrifter baseras på EG-förordningar och EG-direktiv och myndigheten då inte har någon valmöjlighet huruvida reglerna skall införas eller inte. Ett flertal myndigheter anser att en av de mest angelägna frågorna är en samordning av konsekvensutredning enligt 27 § verksförordningen (1995:1322) och särskild konsekvensanalys enligt Simplexförordningen. Myndigheterna anser att mycket dubbelarbete skulle kunna undvikas genom en samordning något som även framkom vid det möte med myndigheternas kontaktpersoner för konsekvensanalyser som Nutek arrangerade den 27 april 2005.
Erfarenheterna från arbetet med Simplexförordningen är varierande. Flera myndigheter har i sina rapporter angett att Simplexförordningen inte väsentligt påverkat ett föreskriftsförslag. Fiskeriverket framhåller dock att förordningen lett till ett mer strukturerat hänsynstagande till de mindre företagen i samband med regelgivning. Naturvårdsverket anser att genom Simplexförordningens pedagogiska uppställning beaktas de små företagens villkor och annorlunda förutsättningar på ett naturligt sätt och i ett tidigt skede. En annan aspekt som Sjöfartsverket framhåller är att förordningen innebär en bra kontroll för att undvika införandet av onödiga administrativa krav. Skogsstyrelsen ser förordningen som en bra checklista att förhålla sig till och tycker att den också har lett till att det tillkommit ett formellt krav vid regelgivning inte bara att ta hänsyn till
Skr. 2005/06:49
23
| mindre företag utan även att dokumentera de effekter av en regelföränd- Skr. 2005/06:49 | |
| ring som man kan förvänta sig. Djurskyddsmyndigheten, liksom ett flertal | |
| andra myndigheter, anger att Simplexförordningen bidragit till en ökad | |
| medvetenhet om företagens situation. En reflektion som gjorts av Radio- | |
| och TV-verket är att många små företag saknar resurser att lämna syn- | |
| punkter i remissförfaranden och konsultationer vilket medför att de öns- | |
| kemål som framförs av myndigheten om informationsutbyte, initialt kan | |
| medföra en ökning av den administrativa bördan. Många myndigheter, | |
| exempelvis Jordbruksverket, anger att småföretagarperspektivet och för- | |
| enklingar för denna grupp ingår som en naturlig del även i annan verk- | |
| samhet än föreskriftsarbetet och ser detta som lika viktigt i ett förenk- | |
| lingsperspektiv för företagen. Järnvägsstyrelsen påpekar att det finns | |
| andra roller än föreskriftsrollen som kan leda till förenklingar för små | |
| företag. | |
| Myndigheter vars regler/föreskrifter i huvudsak baseras på EG-förord- | |
| ningar och EG-direktiv som Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, | |
| Läkemedelsverket, Sjöfartsverket, Radio- och TV-verket samt Livsme- | |
| delsverket, poängterar i sina rapporter att de inte har någon valmöjlighet | |
| huruvida dessa skall införas eller inte. Konsekvensanalyser enligt Simp- | |
| lexförordningen som följer av dessa regler har därför mindre betydelse | |
| för myndighetens överväganden. | |
| Livsmedelsverket och Konsumentverket anger att överväganden om hur | |
| företags villkor påverkas av reglerna främst är meningsfulla om dessa | |
| görs i ett tidigare skede än när föreskrifterna utformas. Livsmedelsverket | |
| framhåller att en konsekvensutredning främst fyller sin funktion under | |
| pågående förhandlingar när reglerna tas fram inom EG och utgången i | |
| sakfrågan fortfarande är öppen. Livsmedelsverket remitterar exempelvis | |
| regelmässigt kommissionsförslag till nya EG-rättsakter. I det läget har | |
| företagen möjlighet att lämna synpunkter på reglernas innehåll. I det se- | |
| nare skedet gör en konsekvensutredning mest nytta som information till | |
| berörda. | |
| Andra synpunkter som också berör när i tiden konsekvensanalysen bör | |
| ske har förts fram av Arbetsmiljöverket. Verket föreslår att 3 § 2 Simp- | |
| lexförordningen ersätts av en bestämmelse om att en analys av alternativ | |
| till föreskrifter skall göras på ett tidigt stadium. Konsekvensanalysen som | |
| sådan skrivs parallellt med föreskriften men en analys av alternativ till | |
| föreskriften bör göras tidigare, helst i samband med en förstudie vilket | |
| Arbetsmiljöverket också angivit i sina interna föreskrifter om arbetet med | |
| regler. På detta sätt anser verket att onödigt arbete vid myndigheten kan | |
| undvikas. | |
| Kemikalieinspektionen påpekar att Simplexanalyser även görs på andra | |
| områden t.ex. när myndigheten får regeringsuppdrag som i förlängningen | |
| kan leda till ny lagstiftning. Det är då viktigt att noggrant utvärdera hur | |
| en eventuell ny lagstiftning, t.ex. förbud mot ett visst ämne, påverkar | |
| företagen. | |
| En av de mest angelägna frågorna som många myndigheter framhåller | |
| är, som tidigare nämnts, en samordning av konsekvensutredningen enligt | |
| 27 § verksförordningen och den särskilda konsekvensanalysen enligt | |
| Simplexförordningen. Med en samordning, anser bl.a. Luftfartsstyrelsen, | |
| att det dubbelarbete som ibland är följden av att utreda ett förslags kon- | |
| sekvenser utifrån två förordningar skulle kunna undvikas. För det fall | 24 |
man överväger en lösning där bedömningen av effekterna för små företag blir en del av den konsekvensanalys som tas fram i enlighet med verksförordningen bör det också, framhåller Jordbruksverket, finnas en undantagsmöjlighet motsvarande den som i dag finns i 2 § Simplexförordningen, d.v.s. en möjlighet för myndigheten själv att bedöma om en konsekvensanalys behöver utföras utifrån betydelsen för berörda. Även Tullverket anser att denna del bör förtydligas. Även Statens strålskyddsinstitut anser att en samordning är viktig. Flera myndigheter har utvecklat olika interna föreskrifter och processer för regelarbetet, t.ex. Tullverket,
Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Några av dessa anger också att en process för föreskrifter bidrar till att man kan samordna och integrera kraven i de två förordningarna. Flera myndigheter poängterar dock att arbetet kan förbättras om ett enda regelverk erhålles.
2.3.3Myndigheternas samrådsförfarande
Beträffande myndigheternas samrådsförfarande kan nämnas att de allra flesta myndigheter anger att detta sker både genom tidiga diskussioner med berörda organisationer och senare genom ett formellt remissförfarande. Många myndigheter har även regelbundna möten med referensgrupper, kommittéer, en testpanel, en rådgivande grupp eller nämnd, intresseråd etc. I en del fall har föreskriftsförslaget tagits fram efter förslag från företag. Några myndigheter gör inför större föreskriftsrevideringar undersökningar av hur nuvarande föreskrifter tillämpas i praktiken och gör därefter en första konsekvensanalys. Andra inleder författningsarbetet med samråd genom att en arbetsgrupp bildas med representanter från berörda organisationer. Vissa myndigheter har fört fram att det är svårt att få en dialog med små företag, särskilt på områden där det inte finns branschorganisationer. Flera myndigheter nämner Näringslivets Regelnämnd med Företagarna och Svenskt Näringsliv som viktiga parter för samråd. Några myndigheter eftersträvar nordiskt samarbete och samråd. Flera nämner också att kundorientering är ett nyckelbegrepp och att de eftersträvar stor öppenhet i sitt arbete.
Energimyndigheten har i flera av sina verksamhetsområden samråd med företag och branschorganisationer. I vissa fall sker samråd kontinuerligt genom exempelvis referensgrupper. Ett exempel är i myndighetens egenskap av statistikmyndighet.
Naturvårdsverket remitterar alla föreskrifter och allmänna råd till berörda branschorganisationer. Verket har ofta också tidiga diskussioner med berörda organisationer under framtagandet av föreskrifter och allmänna råd.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) samråder regelmässigt dels genom remissförfarande när föreskrifter utarbetas, dels genom frekventa kontakter i arbetsgrupper, referensgrupper och liknande där även små företag finns företrädda. SWEDAC finner det dock svårt att finna kanaler för att föra en dialog med små företag, särskilt inom områden där det finns få eller inga bransch- eller intresseorganisationer.
Skogsstyrelsen bedriver sedan lång tid tillbaka genom skogsvårdsstyrelserna ett omfattande informellt samråd med skogsägarna. Det kan ske i
Skr. 2005/06:49
25
| samband med möten med en enskild skogsägare på dennes ägor eller i Skr. 2005/06:49 | |
| samband med arrangerade möten, som skogsdagar eller skogskvällar, för | |
| en grupp skogsägare. Regelbundna möten äger också rum mellan Skogs- | |
| vårdsorganisationen och skogsägarorganisationerna, på riksnivå inom | |
| Nationella sektorsrådet och på regional nivå inom Regionala sektorsråd. | |
| Mer formellt samråd med företrädare för skogsnäringen sker genom det | |
| remissförfarande som föregår regelgivning. | |
| Elsäkerhetsverket har följande rutiner vid framtagande av nya eller re- | |
| viderade föreskrifter. Inför större föreskriftsrevideringar genomförs un- | |
| dersökningar av hur nuvarande föreskrifter tillämpas i praktiken och fö- | |
| regås av en första konsekvensanalys. Brett samarbete/samråd genomförs | |
| med näringsliv och andra myndigheter. Nordiskt samarbete eftersträvas. | |
| Alla föreskrifter arbetas fram tillsammans med en språkkonsult. När fö- | |
| reskrifterna varit i kraft en viss tid genomförs en utvärdering. | |
| Finansinspektionen inleder ofta ett författningsarbete med samråd i | |
| form av att en arbetsgrupp bildas med representanter från berörda insti- | |
| tut, däribland branschorganisationer som förväntas ta hänsyn till med- | |
| lemmarnas intressen. Flera av branschorganisationerna på finansmarkna- | |
| den har medlemmar som är att beteckna som småföretag t.ex. Fristående | |
| Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens förening, Fondbolagens före- | |
| ning, Svenska Försäkringsmäklares förening och Svenska Fondhandlare- | |
| föreningen. Remisser av planerade nya eller ändrade författningar läggs | |
| ut på myndighetens webbplats liksom också sammanfattningar av beslu- | |
| tade författningar. För att ta reda på hur företagen under tillsyn uppfattar | |
| myndighetens verksamhet låter Finansinspektionen göra årliga Demo- | |
| skopundersökningar. | |
| Fiskeriverket har för det nationella arbetet under 2004 utvecklat for- | |
| merna för samråd genom att en tidigare rådgivande grupp för yrkesfiske- | |
| frågor ombildats till en grupp för strukturfrågor. Samtidigt har en ny | |
| grupp för resursfrågor tillkommit där i första hand nationell reglering | |
| diskuteras samt en redskapsteknisk grupp för frågor som rör verkets | |
| FoU-avdelning, exempelvis frågor om fiskares deltagande i försök som | |
| genomförs av verkets laboratorier. Samrådet inom dessa arbetsgrupper är | |
| ett led i den sammantagna beredningsprocessen. Fiskeriverkets samråd är | |
| huvudsakligen inriktat på fiskets och vattenbrukets organisationer. Di- | |
| rektkontakter med enskilda fiskare är dock vanligt förekommande i re- | |
| missförfarandet. Samrådet med organisationerna är omfattande och kom- | |
| pletteras av telefonkontakter och sammanträden vid sidan av det skrift- | |
| liga förfarandet. | |
| Kammarkollegiet har en rådgivande nämnd för tolk- och översättarfrå- | |
| gor. I denna har bl.a. utvidgningen av auktorisationsverksamheten till | |
| teckenspråkstolkar behandlats. | |
| Kemikalieinspektionen försöker alltid ha stor öppenhet i sitt arbete | |
| samt i hög utsträckning samråda med andra, exempelvis Näringslivets | |
| Regelnämnd, företag, branschorganisationer, andra berörda myndigheter | |
| och andra intressenter. | |
| Arbetsmiljöverkets samråd med arbetsmarknadens parter och berörda | |
| myndigheter äger regelmässigt rum genom ett möte i inledningsskedet | |
| till ett föreskriftsprojekt. Många gånger tas ytterligare kontakter med | |
| olika intressenter under arbetets gång, t.ex. genom flera möten och en- | |
| skilda kontakter. Samråd sker också genom remissförfarande och i sam- | 26 |
| band med styrelsebeslut. I de nya interna föreskrifterna om regelarbete Skr. 2005/06:49 | |
| förtydligas rutinerna beträffande samråd. | |
| Skolverket har årlig kontakt med Friskolornas Riksförbund. Informa- | |
| tion ges och utbildning hålls. Vidare har verket kontakt med Waldorfs- | |
| kolefederationen och Svenska Montessoriförbundet. | |
| När Revisorsnämnden beslutar om nya eller ändrade föreskrifter ut- | |
| formas de nya föreskrifterna regelmässigt, utom vid begränsade änd- | |
| ringar av detaljkaraktär, efter samråd med branschorganisationerna Före- | |
| ningen för auktoriserade revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet | |
| (SRS). Förutom att två av nämndens nio ledamöter är yrkesverksamma | |
| revisorer och nominerade av respektive branschorganisation finns när- | |
| ingslivet representerat i nämnden genom en ledamot som är nominerad | |
| av Svenskt Näringsliv. Samråd sker inte bara vad avser utformningen av | |
| Revisorsnämndens föreskrifter utan även i t.ex. enskilda ärenden. | |
| Bolagsverket har sedan lång tid tillbaka en kontaktkommitté bestående | |
| av företrädare för de större kundgrupperna och intresseorganisationerna | |
| (t.ex. Bankföreningen, Advokatsamfundet, FAR, SRS) samt de större | |
| ombuden (t.ex. Standardbolag AB). Kommittén träffas en gång per | |
| kvartal. Exempel på frågor som tas upp i kommittén är konsekvenser av | |
| ny lagstiftning, verkets egna utvecklingsprojekt samt de förenklingar för | |
| kunderna som verket ser genom dessa. Bolagsverket har också under | |
| 2004 skapat en organisation och rutiner för att ta emot, bearbeta och åt- | |
| gärda synpunkter som kommer in från kunder och andra. Denna syn- | |
| punktshantering är en av grundstenarna i verkets kvalitetsarbete och ser- | |
| vicedialog med kunderna. | |
| Läkemedelsverket har i samband med föreskriftsarbetet tagit kontakt | |
| med enskilda företag och branschorganisationer. Läkemedelsverket har | |
| även regelbundna möten med bl.a. industri- och branschorganisationer | |
| för att diskutera uppkomna frågeställningar. | |
| Patent- och registreringsverket har bland de grundläggande värdering- | |
| arna kundorientering som ett nyckelbegrepp. Inhämtande av synpunkter | |
| från kunder och användare sker främst via regelbundet återkommande | |
| ”kundmöten” vid patentavdelningen respektive design- och varumärkes- | |
| avdelningen. Vid dessa möten kommer småföretagsintressen till uttryck | |
| via företrädare av olika sammanslutningar såsom Svenskt Näringsliv, | |
| Företagarna, Svenska Patentombudsföreningen och Svenska uppfinnare- | |
| föreningen. | |
| Post- och telestyrelsen skickar under författningsarbetet vanligen för- | |
| slag till författningar som bedöms ha ett intresse på remiss till berörda | |
| intressenter som exempelvis andra myndigheter, operatörer och Närings- | |
| livets Regelnämnd. Dessa har därmed en möjlighet att yttra sig över för- | |
| slagen. | |
| Radio- och TV-verket har under den revidering av verkets föreskrifter | |
| som genomförts under 2004 gjort en konsekvensutredning där även små | |
| företags villkor har belysts enligt Simplexförordningen. Konsekvensut- | |
| redningen skickades ut till ett flertal olika företag och branschorganisa- | |
| tioner. | |
| Skatteverkets forum för utbyte av information och erfarenheter med fö- | |
| reträdare för näringslivets organisationer, Intressentrådet, har haft två | |
| ordinarie möten under 2004 samt ett extrainsatt möte. Skatteverket har | |
| också inrättat ett intressentråd för verksamhetsområdet ”Tillsyn i konkur- | 27 |
| ser” med representanter för olika borgenärsföreträdare. Skatteverket träf- Skr. 2005/06:49 | |
| far också regelbundet Konkursförvaltarkollegiets förening och Ackords- | |
| centralen. Skatteverket har i anslutning till olika utvecklingsfrågor även | |
| sammankomster med borgenärsföreträdare, företrädare för inkassoföre- | |
| tag, programvaruföretag m.fl. | |
| Jordbruksverket gör i det inledande momentet av sin föreskriftsprocess | |
| en bedömning av om det finns behov av samråd och i så fall med vem | |
| samråd bör ske. Generellt tillhör Näringslivets Regelnämnd och Lantbru- | |
| karnas riksförbund remissorganen. Jordbruksverket har därutöver många | |
| olika remiss- och samrådsorgan beroende på vilket verksamhetsområde | |
| frågan gäller. Inom ramen för arbetet med information kring den nya | |
| jordbrukspolitiken har Jordbruksverket med hjälp av Lantbrukarnas riks- | |
| förbund inrättat en grupp för kvalitetssäkring av informationsmaterial, | |
| blanketter, beslutstexter osv. (Testpanelen). Gruppen har också varit del- | |
| aktig i utvecklingen av nya tjänster. Testpanelen har även getts möjlighet | |
| att granska nya och förändrade föreskrifter, blanketter och informations- | |
| material. | |
| Sjöfartsverket samråder generellt i samband med att föreskrifter är på | |
| remiss. I en del fall har anledningen till att föreskriftsförslaget tagits fram | |
| varit propåer från företagen. I dessa fall görs analysen på ett tidigt sta- | |
| dium gemensamt med företrädare för näringslivet. Samråd i samband | |
| med remissen sker med samtliga som Sjöfartsverket kan säga berörs av | |
| förslaget. Regelmässigt skickas även remissen och konsekvensanalysen | |
| till Näringslivets Regelnämnd. | |
| Statistiska centralbyrån (SCB) har genom ökade direktkontakter med | |
| företagen fortsatt att intensifiera samrådet med dessa för ett ömsesidigt | |
| lärande och för att öka förståelsen för de förutsättningar och villkor som | |
| gäller för uppgiftslämnandet. SCB har löpande samråd med Näringslivets | |
| Regelnämnd inför alla förändringar i produktionen av företagsstatistik. | |
| Återkommande möten hålls också med Sveriges kommuner och lands- | |
| ting, Näringslivets Regelnämnd och de större arbetsgivarna för att dis- | |
| kutera frågor om uppgiftslämnande. | |
| Tullverket har utöver de samråd som i sig ingår i att remittera konse- | |
| kvensanalyser eller konsekvensutredningar andra former för samråd. I | |
| organiserad form sker samråd inom olika grupper och samrådsorgan för | |
| exempelvis diskussion av strategiska frågor med näringslivet och med | |
| andra myndigheter såsom Kommerskollegium, Jordbruksverket och | |
| SCB. Samråd med näringslivet kan också ske mer preciserat i Tullverkets | |
| projektverksamhet. | |
| Boverket har regelmässigt, innan beslut om en föreskrift fattas, ett re- | |
| missförfarande med ett stort antal myndigheter, organisationer och repre- | |
| sentanter för branschen. Bidragsföreskrifter går alltid på remiss till flera | |
| länsstyrelser, Boverkets Byggråd och Näringslivets Regelnämnd. Dess- | |
| utom går föreskriftsförslaget på remiss till olika intresseorganisationer | |
| och branschorgan beroende på vilken typ av bidrag det gäller. Ibland | |
| ordnas också partsammansatta samrådsmöten eller enskilda överlägg- | |
| ningar. | |
| Livsmedelsverkets samråd har skett med branschföreträdare, konsu- | |
| mentorganisationer, kontrollorgan, tillsynsmyndigheter och andra be- | |
| rörda myndigheter. Samrådet har skett via telefonsamtal och telefonkon- | |
| ferenser samt under personliga möten. Samråd har huvudsakligen skett | 28 |
| genom att förslag remitterats till en bred krets | av berörda företag. Livs- | Skr. 2005/06:49 |
| medelsverket upplever dock att småföretagen | och deras representanter |
inte engagerar sig i verkets förslag i någon större utsträckning.
2.3.4Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd
Av de 524 myndigheter som den 1 mars 2005 har rapporterat till Nutek har 27 myndigheter under 2004 (siffror inom parantes avser 2003):
–infört eller ändrat i 393 (437) föreskrifter och allmänna råd som man bedömt kan ha betydelse för små företag,
–upphävt 111 (137) föreskrifter och allmänna råd,
–infört 10 procent färre föreskrifter och allmänna råd jämfört med 2003.
25 myndigheter uppger att de under 2004 varken har infört, ändrat eller upphävt några föreskrifter eller allmänna råd som har effekt för små företag. 19 procent färre föreskrifter och allmänna råd upphävdes 2004 jämfört med 2003.
3Redovisning av det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m.
3.1Inledning
Förutom de 291 åtgärder som togs fram i samband med regeringens handlingsprogram för minskad administrativ börda för företagen m.m. (handlingsprogrammet) presenteras 43 nya åtgärder i denna skrivelse. Åtgärderna planeras att genomföras på kort och lång sikt. 19 nya åtgärder redovisas i avsnitt 3.3 och ytterligare några nya åtgärder, sammanräknat 24 stycken, redovisas i avsnitt 4.2. Sammantaget innebär detta att regeringens arbete med regelförbättring numera omfattar 334 åtgärder.
Under 2004 inventerade departementen och 46 myndigheter samtliga lagar, förordningar och föreskrifter inom respektive ansvarsområde i syfte att identifiera de regler som kunde leda till en administrativ börda hos företag. I samband härmed föreslogs åtgärder för att minska denna. Denna systematiska och ambitiösa genomgång resulterade i att 291 åtgärder för att minska företagens administrativa kostnader presenterades i regeringens handlingsprogram (skr. 2004/05:48). Mer än hälften av dessa
| 4 51 myndigheter rapporterade till regeringen 2003. | 29 |
åtgärder är nu genomförda. Med några få undantag kommer samtliga Skr. 2005/06:49 åtgärder att vara genomförda i september 2006.
Att ta fram åtgärder till regeringens handlingsprogram är ett återkommande arbete. Den grundliga genomgång som gjordes 2004 har fått till följd att i nuvarande handlingsprogram finns en grundsubstans för regelförbättring. Det är naturligt att genomförda åtgärder faller bort och nya tillkommer samtidigt som ett arbete fortlöpande pågår avseende andra åtgärder i programmet.
De i denna skrivelse redovisade 19 nya konkreta åtgärder för 2005 och framåt hänför sig till en mer begränsad tidsperiod än vad som var fallet vid 2004 års genomgång.
3.2Redovisning av handlingsprogrammet
Näringsdepartementet har gjort en genomgång av de 63 åtgärder som föreslagits på departementsnivå och som skall vara genomförda i september 2006. En genomgången per den 31 augusti 2005 visar i korthet att:
–av totalt 63 åtgärder är 22 klara,
–i 22 fall pågår arbetet enligt tidsplan,
–18 åtgärder är försenade, men kommer att vara klara senast i september 2006,
–en av de försenade åtgärderna kommer att genomföras under 2007.
Orsaker till förseningarna kan vara att en kommitté genom tilläggsdirektiv fått fler arbetsuppgifter samt försenad eller förändrad EG-lagstift- ning.
Nuteks uppföljning av myndigheternas föreslagna åtgärder i handlingsprogrammet för minskad administration för företagen som presenterades i december 2004 och som skall vara genomförd i september 2006 visar den 1 juli 2005 i korthet att:
–av totalt 228 åtgärder är 140 klara,
–i 49 fall pågår arbetet enligt tidplan,
–36 åtgärder är försenade, men kommer att vara klara senast i september 2006,
–tre av de försenade åtgärderna kommer på grund av datatekniska skäl inte att genomföras.
Av de 140 stycken genomförda regelförbättringarna återfinns de flesta inom:
–”Enklare föreskrifter” (46), (t.ex. språköversyn, sammanförda regler, bättre överblick över reglerna, borttagna krav i föreskrifterna, förenklingar),
–”Förenklade rutiner via Internet” (33), (t.ex. ladda ner blanketter, rapportera och lämna uppgifter via Internet),
30
– ”Enklare uppgiftslämnande” (18), (t.ex. minskat uppgiftslämnande, Skr. 2005/06:49 översättningstjänst till engelska, myndigheten inhämtar vissa upp-
gifter själv, längre intervall mellan uppgiftslämnande).
Som orsak till förseningar nämns händelser som att ny lagstiftning är försenad, beslut från EG-domstolen eller EG-kommissionen avvaktas, försenad remissbehandling, tekniska problem och ny myndighetsorganisation.
Uppföljningen av departementens och myndigheternas föreslagna åtgärder presenteras i bilagna.
3.319 nya åtgärder läggs till i handlingsprogrammet
I en statsekreterarskrivelse den 18 augusti 2005 ombads samtliga departement att senast den 31 oktober 2005 till Näringsdepartementet redovisa förslag till nya åtgärder som skulle kunna leda till minskad administrativ börda. Myndigheterna har ombetts att i sina årsrapporter redovisa eventuella ytterligare åtgärder som myndigheten arbetar med eller planerar att arbeta med och som minskar den administrativa bördan för företagen. Sammanlagt 19 nya konkreta åtgärder har presenterats. 12 åtgärder har lämnats av departementen och 7 av myndigheterna. De beräknas vara genomförda inom handlingsprogrammets tidsram dvs. senast under september 2006.
Nedan presenteras de 19 nya åtgärderna.
Jordbruksdepartementet
1.En förbättrad lagstiftning om livsmedel, djurhälsa, foder, djurskydd och växtskydd m.m.
| Syfte: Att anpassa svensk lagstiftning inom de ovan nämnda områdena | |
| till flera EG-förordningar om foder- och livsmedelssäkerhet och foder- | |
| och livsmedelshygien. | |
| Beskrivning: Flera äldre lagar ersätts med nya lagar. I lagarna har mate- | |
| riella dubbelregleringar i förhållande till EG-rätten tagits bort. Regelver- | |
| ket anpassas för att komplettera EG-förordningarna både terminologiskt | |
| och strukturmässigt. Lagarnas struktur kommer med förslagen att bättre | |
| korrespondera med varandra vad avser bestämmelser om offentlig kon- | |
| troll, straff och överklagande. Flera av bestämmelserna i EG-förordning- | |
| arna har i dag sin motsvarighet i bestämmelser på annan normnivå än lag, | |
| främst i myndighetsföreskrifter. De nya EG-förordningarna kommer där- | |
| för att innebära ett stort förändringsarbete även av förordningar beslutade | |
| av regeringen samt av myndighetsföreskrifter för att korrespondera mot | |
| det nya nationella och gemenskapsrättsliga regelverket. Vid sidan av de | |
| förenklingar av lagstiftningen som följer av EG-bestämmelserna föreslås | |
| ytterligare förenklingar av lagstiftningen, särskilt inom livsmedelsområ- | |
| det. | |
| Förväntad effekt: Regelverket blir enklare och mer flexibelt än det nu- | |
| varande. De nya reglerna kommer i högre grad än den äldre lagstift- | |
| ningen att ge utrymme för individuella och företagsanpassade lösningar | 31 |
så länge som målet med lagstiftningen uppnås. Bättre förutsättningar Skr. 2005/06:49 skapas för samordning av myndigheternas kontrollverksamhet, vilket i
sin tur ger bättre förutsättningar för samordnat uppgiftslämnande och samordnade kontrollbesök.
Tidsplan: En departementspromemoria med förslagen har remissbehandlats och en lagrådsremiss är under utarbetande. En proposition är planerad till den 22 mars 2006 och föreslagen tidpunkt för ikraftträdande av lagändringarna är den 1 juli 2006. Flera av EG-förordningarna – som innehåller bestämmelser som skall tillämpas av foder- och livsmedelsföretagare – gäller redan eller kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2006.
2. Upphörande av myndigheter
Syfte: Att förenkla för företagen genom att dessa endast behöver vända sig till en myndighet i frågor som tidigare delades mellan flera myndigheter.
Beskrivning: I budgetpropositionen för år 2006 föreslås att Statens växtsortnämnd och Statens utsädeskontroll läggs ner. Myndigheternas ansvarsområden överförs genom ändringar bl.a. i växtförädlarrättslagen (1997: 306) till Statens jordbruksverk. Exempelvis skall en ansökan om registrering av en växtsort i dag inges till Växtsortnämnden. Växtsortnämnden har även ansvar för frågor om godkännande av växtsorter och deras benämning. Statens utsädeskontroll certifierar utsäde. Samtliga dessa uppgifter kommer att överföras till Jordbruksverket. De som berörs är bl.a. växtförädlare.
Förväntad effekt: Enklare för främst företag som sysslar med bl.a. växtförädling när aktuella frågor handhas av en och samma myndighet. Tidsplan: Ändringarna planeras att träda i kraft den 1 januari 2006.
Finansdepartementet
3.Omarbetning av det sjätte mervärdesskattedirektivet
Syfte: Att göra det gemenskapsrättsliga regelsystemet på mervärdesskatteområdet mer tillgängligt och förståeligt.
Beskrivning: I ett direktivförslag till rådet daterat den 15 april 2004, KOM(2004) 246 slutlig, har kommissionen föreslagit att det sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG skall upphävas och ersättas med en ny rättsakt med omarbetade bestämmelser för det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Direktivet har sedan det infördes genomgått omfattande förändringar och därigenom blivit svårgenomträngligt och svårt att tillämpa.
Förväntad effekt: Målsättningen är att regelsystemet skall bli lättare att tillämpa för företagen och för kontrollerande myndigheter.
Tidsplan: Förslaget behandlas för närvarande i rådsarbetsgruppen för skatter. Arbetet prioriterades under Luxemburgs ordförandeskap. Det hölls därför nio möten under tiden februari till juni 2005. Frågan har också behandlats under Storbritanniens ordförandeskap.
32
| 4. One stop system | Skr. 2005/06:49 |
Syfte: Att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet för företag som har gränsöverskridande handel.
Beskrivning: Kommissionen lämnade i oktober 2004 ett förslagspaket, KOM(2004) 728. Det viktigaste förslaget är att företag som är skattskyldiga i medlemsstater som de inte är etablerade i, elektroniskt skall kunna vända sig till en enda skattemyndighet, nämligen myndigheten i den egna etableringsmedlemsstaten, för att fullgöra alla sina skyldigheter i andra medlemsländer när det gäller registrering och lämnande av deklaration (”en enda kontaktpunkt”). Vidare föreslås bl.a. en modernisering och förenkling av förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt som företagen betalat vid inköp i en annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade. Förslaget innebär bl.a. att ”en enda kontaktpunkt” skall gälla även i detta fall genom att ansökningar om återbetalning av skatt hos andra medlemsstater skall kunna göras elektroniskt via skattemyndigheten i den egna etableringsmedlemsstaten.
Förväntad effekt: Att förenkla tillämpningen av det gemensamma mervärdesskattesystemet för företag.
Tidsplan: Förslagspaketet behandlas för närvarande i rådsarbetsgruppen för skatter. Det nuvarande brittiska ordförandeskapet prioriterar detta förslagspaket.
5.Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag
Syfte: Att göra det enklare för ett stort antal ägare av mindre fåmansföretag att tillämpa de i övrigt komplicerade reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst. Att förenkla för Skatteverket vad gäller hantering av dessa delägares deklarationer.
Beskrivning: Regeringen föreslår vid reformeringen av beskattningsreglerna för ägare av fåmansföretag att en förenklingsregel skall införas. Som ett alternativ får en företagare (om han är ensam ägare) ett kapitalinkomstbeskattat belopp ca 65 000 kronor (1,5 inkomstbasbelopp) oberoende av storleken på aktiekapital och lönesumma. Förslaget innebär att för uppemot 60 procent av ägare till kvalificerade andelar blir det förmånligare att välja denna enkla regel där man inte behöver använda sig av det med nödvändighet mer komplicerade ”normala” regelverket (prop. 2005/06:40).
Förväntad effekt: Minskad administration för delägare i fåmansföretag samt frigjorda resurser hos Skatteverket.
Tidsplan: De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
6. Slopade lättnadsregler för ägare av onoterade företag
Syfte: Att förenkla för ägare till onoterade företag att redovisa utdelning och kapitalvinst. Att förenkla för Skatteverket vad gäller hantering av dessa delägares deklarationer.
Beskrivning: Regeringen föreslår att reglerna om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar i 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) avskaffas. I stället sänks skattesatsen för den del av
utdelningarna och kapitalvinsterna från fåmansföretag som beskattas i
33
inkomstslaget kapital från 30 till 20 procent. För onoterade andelar i Skr. 2005/06:49 andra företag sänks skattesatsen till 25 procent. Lättnadsreglerna är i sig
komplicerade och särskilt för ägare till fåmansföretag medför kombinationen med reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen att beräkningarna kan bli besvärliga (prop. 2005/06:40).
Förväntad effekt: Minskad administrativ börda för delägare i fåmansföretag och för ägare av övriga onoterade företag samt frigjorda resurser hos Skatteverket.
Tidsplan: Lättnadsreglerna föreslås avskaffas den 1 januari 2006. Särskilda övergångsregler föreslås gälla beskattningsåren 2006–2010.
7. Deklarationsombud
Syfte: Att underlätta avlämnandet av skattedeklarationer som lämnas i elektronisk form.
Beskrivning: Den som varje månad lämnar skattedeklarationer om moms, arbetsgivaravgifter och avdragen preliminär skatt skall kunna utse ett deklarationsombud, till exempel en revisor, att lämna deklarationen. Den deklarationsskyldige behöver då inte själv underteckna skattedeklarationen. Förslaget gäller dem som deklarerar elektroniskt (prop. 2005/06:31).
Förväntad effekt: En stor minskning av den administrativa bördan för företagen och dessutom frigjorda resurser hos Skatteverket.
Tidsplan: I propositionen föreslås att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 april 2006.
Justitiedepartementet
8. Kungörande i Post- och Inrikes Tidningar
Syfte: Att utforma ett ändamålsenligt system för offentliga kungörelser. Beskrivning: Skyldigheten att i Post- och Inrikes Tidningar kungöra beslut och andra förhållanden regleras i ett stort antal författningar. För kungörelserna betalar Bolagsverket och andra annonsörer en avgift vars storlek beslutas av regeringen. En av regeringen förordnad utredare har föreslagit att Post- och Inrikes Tidningar skall publiceras elektroniskt på Bolagsverkets webbplats. Till grund för förslaget ligger en överenskommelse mellan Svenska Akademien och Bolagsverket som innebär att akademien till Bolagsverket upplåter rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar.
Förväntad effekt: Förbättrad åtkomst till kungörelserna och kostnadsbesparingar för Bolagsverket och näringslivet.
Tidsplan: Inriktningen på departementets arbete är att en proposition med förslag till lag om avgift för annonsering i Post- och Inrikes Tidningar skall lämnas till riksdagen under våren 2006 och att kungörelser skall kunna ske i elektronisk form från och med den 1 januari 2007.
34
| 9. Ett förenklat skuldsaneringsförfarande | Skr. 2005/06:49 |
Syfte: Ett syfte är att borgenärer (oftast företag) inte skall behöva ta ställning till förslag om skuldsanering innan kronofogdemyndigheten, som beslutar om skuldsanering, har tagit ställning.
Beskrivning: Det s.k. första steget i en skuldsaneringsprocess, att gäldenären själv – i regel med hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning – måste lägga fram ett förslag på uppgörelse till borgenärerna, slopas.
Förväntad effekt: För de flesta företagen är skuldsaneringsprocesser ganska ovanliga. När de förekommer, kan det dock vara tidsödande för en borgenär att sätta sig in i processen. De företag som ofta förekommer i skuldsaneringsprocesser, t.ex. postorderföretag, kommer alltså att märka av reformen.
Tidsplan: Inriktningen på departementets arbete är att en proposition skall kunna lämnas till riksdagen i mars 2006.
Försvarsdepartementet
10. En ny lag och förordning om transport av farligt gods
Syfte: Att modernisera och renodla lagen och förordningen om transport av farligt gods.
Beskrivning: Nu gällande lag och förordning om transport av farligt gods är ålderdomliga och dåligt anpassade för förändringar på farligt gods-området som ständigt måste göras till följd av materiella ändringar av internationella regler. Författningarna ersätts med en ny lag och förordning, vars utformningar har moderniserats. De innehåller i stort enbart regler som är grundläggande för förståelsen av regelverket och för myndigheternas verksamhet. Närmare materiell reglering skall finnas i myndighetsföreskrifter. På så sätt kan regelsystemet lättare anpassas efter för Sverige bindande internationella normändringar.
Förväntad effekt: Det blir enklare för företagen att skapa sig en överblick över regelsystemet och att tillämpa reglerna. Denna förenkling kan förväntas bestå även efter framtida materiella regeländringar på området, som skall medföra ändringar huvudsakligen i myndighetsföreskrifter.
Tidsplan: En proposition om en ny lag om farligt gods beslutades den 24 november 2005. Författningarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.
11. Avskaffande av skyldigheten att inrätta verkskydd
Syfte: Att avskaffa en skyldighet som i dag inte är nödvändig. Beskrivning: I lagen (1994:1720) om civilt försvar och därtill knuten förordning finns bestämmelser om verkskydd. Verkskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd beredskap har till uppgift att, vid den anläggning där det organiserats, medverka vid skydd av verksamheten och personalen samt i räddningstjänst. Länsstyrelsen får besluta att det vid en anläggning skall finnas verkskydd, om det vid anläggningen be-
drivs verksamhet som har stor betydelse för totalförsvaret och om an-
35
läggningen med hänsyn till sin belägenhet eller verksamhetens art kan Skr. 2005/06:49 antas bli särskilt utsatt vid stridshandlingar. Den som bedriver verksam-
heten är då bl.a. skyldig att organisera verkskyddet och planlägga dess verksamhet. Under det senaste decenniet har antalet anläggningar med verkskydd stadigt minskat, och i dag finns endast ett fåtal kvar. Ett av förslagen i betänkandet Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting (SOU 2004:134) är att bestämmelserna om verkskydd skall avskaffas.
Förväntad effekt: Ett avskaffande av kravet på verkskydd skulle innebära administrativa lättnader för de företag som bedriver verksamhet vid sådana anläggningar där det i dag skall finnas verkskydd.
Tidsplan: Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss med förslag till bl.a. upphävande av bestämmelserna om verkskydd är under utarbetande. Avsikten är att en lagrådsremiss skall beslutas runt årsskiftet 2005/06. En proposition skulle då kunna lämnas till riksdagen under våren 2006. Inriktningen är att författningarna skall träda i kraft den 1 september 2006.
12. Seveso-regelverk
Syfte: Dels att ge verksamhetsutövare som plötsligt kommer att omfattas av Seveso-regelverket förlängd tid att inge vissa handlingar, dels att samordna tidpunkten för när verksamhetsutövare som tillämpar regelverket skall inge vissa handlingar med motsvarande tidpunkt i annan förordning.
Beskrivning: Frågor om hantering av farliga ämnen regleras i Seveso II- direktivet (96/82/EG och 2003/105/EG), som i Sverige genomförts genom bl.a. förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso-förordningen). I förordningen anges farliga ämnen och gränsvärden för sådana ämnen. Vissa ämnen anges inte med namn utan omfattas genom att de klassificeras i särskilda riskgrupper alternativt riskfraser. Denna klassificering sker enligt ämnes- eller preparatdirektiven eller enligt ADR (bestämmelser om transport av farligt gods), som i Sverige regleras i Kemikalieinspektionens eller Statens räddningsverks föreskrifter. Ibland sker omklassificeringar. Då kan en verksamhet plötsligt komma att omfattas av Sevesoregelverket eller komma att omfattas av en högre kravnivå än tidigare, utan att några direkta författningsändringar gjorts i Seveso-regleringen. Genom en ändring i Seveso-förordningen utnyttjas nu Seveso-direktivets möjligheter att i sådana situationer ge verksamhetsutövarna längre tid för att inge vissa handlingar till myndigheterna, som de enligt Seveso-regel- verket är skyldiga att inkomma med. En ändring görs även i övergångsbestämmelserna till Seveso-förordningen. Genom ändringen flyttas tidpunkten fram för när en verksamhetsutövare, som hanterar petroleumprodukter på den högre kravnivån, senast skall ge in vissa handlingar till tillsynsmyndigheten. Tidpunkten samordnas därmed med tidpunkten för tillståndsansökan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, genom vilken Seveso II-direktivet också delvis genomförs i Sverige.
Förväntad effekt: Den förstnämnda ändringen förväntas underlätta
handläggningen för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheten.
36
Även den sistnämnda ändringen kan förväntas underlätta verksamhetsut- Skr. 2005/06:49 övarens verksamhet, då denne får samma tidpunkt att ta hänsyn till enligt
båda förordningarna.
Tidsplan: Regeringen har den 17 november 2005 beslutat om ändringarna, vilka träder i kraft den 31 december 2005.
Tullverket
13. Transiterade varor
Syfte: Enklare tullförfarande.
Beskrivning: Godkänd mottagare införs också i TIR-förfarandet, vilket innebär att företagen själv skall kunna ta emot transiterade varor. Förväntad effekt: Enklare för företagen.
Tidsplan: Under 2005.
14. Tullförrättningsavgiften
Syfte: Enklare och billigare tullförfarande.
Beskrivning: Tullverket skall slopa tullförrättningsavgiften för elektroniska ärenden.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen. Tidsplan: Under 2005.
15. Samarbete med Skatteverket
Syfte: Öka myndigheternas inre effektivitet i syfte att förenkla för företagen.
Beskrivning: Ett samarbete har påbörjats med Skatteverket. I sin rapport Samverkan mellan Tullverket och Skatteverket identifieras ett antal möjligheter för utökad samverkan samt specifika samverkansområden. Inom samverkansområdet ”Moms & Tullverkets servicetrappa”, som syftar till att förenkla importföretagens redovisning och betalning av importmoms, har arbetet påbörjats.
Förväntad effekt: Förenklad redovisning och betalning av importmomsen.
Tidsplan: Arbetet påbörjat under 2005.
Arbetsmiljöverket
16. Information på webbplatsen
Syfte: Förbättrad service och tillgänglighet.
Beskrivning: Under 2005 genomförs följande förbättringar på webbplatsen:
– viss information på lättläst svenska,
– deltagandet i EU-arbetet redovisas översiktligt,
– styrelseprotokoll publiceras,
– en förteckning över verkets register redovisas,
– ”Tillgänglighet för alla” införs stegvis,
37
| – alla svar på departementsremisser publiceras. | Skr. 2005/06:49 |
| Förväntad effekt: Effektivisering och höjd servicegrad. | |
| Tidsplan: Förändringarna genomförs successivt under 2005. |
Skogsstyrelsen
17. Kommunikation mellan markägare och myndighet
Syfte: Bättre och effektivare kommunikation mellan markägare och myndighet.
Beskrivning: Projektet ”Kunskap” är ett projekt för bättre kundorientering som skall leda till bättre och effektivare kommunikation mellan markägare och myndighet.
Tidsplan: Pågår under 2005.
18. Digitalt ärende- och handläggningssystem
Syfte: Att säkra handläggningsförfarandet och förkorta handläggningstiderna samt att göra det lättare för den enskilde att få information om på vilket stadium ett ärende befinner sig.
Beskrivning: Inom projektet Föryngra 200 avser man att utveckla ett digitalt ärende- och handläggningstöd.
Tidsplan: Pågår under 2005 och 2006.
Bolagsverket
19.Elektronisk betalning i e-tjänster
Syfte: Förenkla betalningar för företagen
Beskrivning: En betaltjänst knyts till de tjänster som i dag finns tillgängliga på www.foretagsregistrering.se och Bolagsverkets webbplats (Näringslivsregistret).
Tidsplan: Påbörjat under 2005.
4Nya metoder ger ett samlat grepp om regelförbättring
4.1Ett handlingsprogram blir en handlingsstrategi
Regeringens arbete med att minska företagens kostnader för administration till följd av regelverk är en process som successivt utvecklas och stärks med nya metoder, nya synsätt och nya verktyg. Arbetet drivs i nära
samarbete med näringslivet, myndigheter och i ett internationellt sam-
38
manhang. Fastställandet av mål innebär att regelförbättringsarbetet går in Skr. 2005/06:49 i ett nytt intensivt skede. Målen är startskottet för nya processer och när
ett mål fastställts startar arbetet med att identifiera åtgärder för att uppnå målen. Väl genomförda konsekvensanalyser kommer även fortsättningsvis att vara ett av de viktigaste instrumenten i arbetet med bättre regler. Nu inriktas arbetet på ett mera samlat grepp om arbetet med regelförbättring.
Regeringens arbete med att ta fram ett handlingsprogram har inneburit en genomlysning av existerande regelverk. Under mandatperioden har en tillförlitlig mätmetod utvecklats som används bl.a. för att sätta upp tydliga, kvantitativa mål för hur mycket regelbördan skall minska. Arbetet med bättre regler har därmed getts ett högkvalitativt innehåll och inte minst inom näringslivet har regeringens initiativ välkomnats5. En effekt av mätningarna är att de inblandade företagen/företagarna direkt kan ge sin syn på vilka regler de skulle vilja ha ändrade eller hur de vill att en regel skall vara utformad6.
En väl utförd konsekvensanalys är ett viktigt redskap i arbetet med bättre regler. I takt med att arbetet med regelförbättring utvecklas och utvidgas är det naturligt att en översyn av konsekvensanalysmodellen görs. Ett arbete med att ta fram en förbättrad och mer ändamålsenlig modell för konsekvensanalyser pågår.
Som ett led i det nya, bredare och sammanhållna sättet att arbeta med regelförbättring har regeringen anlagt ett branschperspektiv.
Som en följd av regeringens handlingsprogram och genomförda mätningar samt uppsatta mål har perspektivet i arbetet med regelförbättring förskjutits något. En grundlig genomgång av befintliga regler har genomförts. Avsikten är nu att förskjuta tyngdpunkten i arbetet. Konsekvenserna av förslag till nya eller ändrade regler skall identifieras och bedömas så tidigt som möjligt i regelkedjan. Sammantaget så har regeringens arbete lett fram till att en samlad strategi för regelförbättringsarbete har skapats. En strategi som i dag består av fem grundkomponenter nämligen, småföretagarperspektivet, handlingsprogrammet, mätningar och mål, branschperspektiv och en förskjutning av perspektiv i regelkedjan. Utöver handlingsprogrammets 310 åtgärder har intill dags dato 24 åtgärder identifierats på departementsnivå vilka kan komma att resultera i konkreta förslag till regelförbättring. För att det fortsatta regelförbättringsarbetet skall bli framgångsrikt behövs dock ett brett engagemang från departement och myndigheter. Metod och kompetensutveckling kommer att bli viktiga faktorer för att arbetet skall ge resultat och kunna bedrivas effektivt.
Småföretagarperspektivet
Det är viktigt att insatser som företas med det primära syftet att förbättra och förenkla för företag inte leder till en ökad administrativ kostnad eller försämring för små företag. I ett regelförbättringsarbete måste småföretagarperspektivet inta en central plats och prioriteras så att arbetet verkli-
| 5 | Näringslivets Regelnämnd, rapport Vilken kvalitet håller statens konsekvensanalyser av | |
| förslag som rör företag? – Regelindikator 2005, utgiven september 2005. | ||
| 6 | Näringslivets administrativa kostnader på skatteområdet, rapport Nutek, februari 2005. | 39 |
gen leder till förbättringar även för de små företagen. För att förbättra Skr. 2005/06:49 och fördjupa kunskapen om små företags villkor har regeringen för av-
sikt att under 2006 ge Nutek i uppdrag att utifrån arbetet med mätningarna, identifiera de regelområden som orsakar mest administrativ börda för små företag. Nutek skall också redovisa förslag till förenklingar som framkommit vid mätintervjuerna.
Mätmetoden och mål för minskade kostnader
Regeringens arbete med mätningar av den administrativa bördan har hittills resulterat i två konkreta åtgärder, dvs. uppdragen till Nutek att genomföra mätningar dels inom skatteområdet dels inom miljö-, arbetsrätt- och jordbruksområdet.
Arbetet med mätningar är indelat i tre faser. I den första fasen mäts områden som enligt tidigare undersökningar upplevs ge upphov till mest administration. I den andra fasen, efter det att ett regelområde mätts, sätts ett konkret mål för hur mycket de administrativa kostnaderna inom området skall ha minskat fram till 2010. Målet skall sättas inom tre månader från det att Nutek avlämnat sin rapport om mätningarna till Regeringskansliet. Det uppsatta målet definieras slutligen antingen i regeringens vårproposition eller i budgetpropositionen. I samband med att målet fastställs diskuteras hur arbetet med att uppnå målet skall bedrivas. I denna tredje fas kan regeringen välja att tillsätta en utredning eller lägga ett uppdrag på en myndighet att ta fram en handlingsplan för att på så sätt uppfylla målet om minskade administrativa kostnader. För att kunna följa utvecklingen när det gäller de administrativa kostnaderna skall Nutek årligen uppdatera genomförda mätningar och redovisa utfallet av dessa. Det kräver att myndigheterna och departementen årligen till Nutek redovisar under året förändrad lagstiftning, föreskrifter och procedurer som påverkar de administrativa kostnaderna för företag.
Den slutrapport som Nutek skall överlämna avseende genomförda mätningar inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets ansvarsområde kan, som ett exempel på de effekter som mätningarna får, eventuellt identifiera behov av författningsändringar inom departementets ansvarsområde.
Inom Finansdepartementets område, där mätningarna kommit längre, har dessa resulterat i att den särskilde utredaren som har till uppdrag att föreslå reformerade förfaranderegler på skatteområdet som utgångspunkt bl.a. skall ha en fortsatt utveckling mot minskad administrativ börda. Arbetet skall utgöra ett led i regeringens ansträngningar att uppfylla målet.
I sammanhanget bör nämnas att för att fler skall kunna ta del av mätresultaten arbetar Nutek med att skapa en databas där resultatet från samtliga mätningar förs in. Syftet med databasen är att ge möjlighet att följa resultatet av arbetet med regelförbättring över tid.
Konsekvensanalyser
En väl genomförd konsekvensanalys är av grundläggande betydelse i arbetet med att åstadkomma ett ändamålsenligt regelverk och därigenom
minskade kostnader för företagen att efterleva dem. En konsekvensanalys
40
utgör en viktig del i det beslutsunderlag som ligger till grund för den slutliga utformningen av en regel. I det löpande arbetet med regelförbättring är det viktigt att kvalitetssäkra regelgivningen på olika nivåer i regelkedjan. Därför pågår nu inom Regeringskansliet, som en åtgärd i regelförbättringsarbetet, ett arbete med att ta fram en förbättrad metod för konsekvensanalyser och ett mera sammanhållet arbete med regelkvalitet. Framför allt behöver det löpande arbetet med reglers kvalitet bli bredare.
Myndigheternas skyldigheter att göra konsekvensanalyser regleras i dag i både verksförordningen (1995:1322) och förordningen (1998: 1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter på små företags villkor (Simplexförordningen). I betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) föreslogs att bestämmelserna om konsekvensanalyser i dessa förordningar sammanförs i en fristående förordning.
EG-kommissionens riktlinjer för konsekvensanalyser har tagit sin utgångspunkt i Lissabonstrategin och de tre ”ben” den strategin vilar på, de ekonomiska och sociala dimensionerna samt miljödimensionen. Detta är också en av utgångspunkterna för det arbete som görs inom Regeringskansliet för att utveckla och bredda arbetet med konsekvensanalyser. I det arbetet övervägs också frågor om stöd till myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser. Resultatet av arbetet med att ta fram en ny metod för konsekvensanalyser kommer att redovisas i en departementspromemoria senast under första halvåret 2006.
Branschperspektiv
Företag inom olika branscher påverkas i olika utsträckning av myndigheternas administrativa krav och skatteregler. På samma sätt kan tillämpningen av ett specifikt regelverk inom en specifik bransch ge upphov till olika administrativa kostnader beroende på företagets storlek. I exempelvis strategin Fordonsindustrin – en del av innovativa Sverige uppmärksammas behovet av förenklade regler och regelsystem inom fordonsindustrins område, en bransch med ett fåtal stora aktörer och med ett utbrett system av underleverantörer oftast småföretag. Paralleller kan dras till andra branschområden. Nutek och Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, kommer därför få i uppdrag att kartlägga nationella och internationella regler och regelsystem som begränsar eller riskerar att begränsa fordonsindustrins förmåga att konkurrera.
Nytt perspektiv i regelförbättringsarbetet
I och med möjligheten att konkret kunna mäta företagens kostnad för administration i befintlig lagstiftning och sätta upp ett realistiskt mål för hur mycket denna kostnad skall minska har perspektivet för regeringens arbete med regelförbättring flyttats. Från att i huvudsak ha rört sig om en genomgång av och förslag till ändringar i föreliggande lagstiftning är det nu fråga om att föreslå förbättringsåtgärder i ett tidigt skede av regelgivningsproceduren som innebär att uppsatta mål nås. Detta innebär att redan i kommittédirektiv kan regeringen ge i uppdrag till en utredning att ta fram förslag till förbättrade regler inom hela regelkomplex och som
Skr. 2005/06:49
41
leder till att ett redan uppsatt mål nås. Enligt regeringens mening är detta Skr. 2005/06:49 ett konstruktivt sätt att arbeta på för att nå de uppsatta målen med bibe-
hållen hög kvalite i regelarbetet. Departementens arbete med att nå uppsatta mål kommer att följas upp i kommande skrivelser. Förslag som lämnas i bl.a. kommittébetänkanden, propositioner och andra slutprodukter inför regelförändringar kommer att tilldra sig allt större intresse. Detta ligger också i linje med den allmänna uppfattningen att man så tidigt som möjligt i regelkedjan skall bedöma konsekvenserna av förslag till nya eller ändrade regler. Som en direkt följd av genomförda mätningar och uppsatta mål inom skatteområdet har nio åtgärder tagits fram. Ytterligare 15 åtgärder på andra områden kommer att utgöra en del i arbetet med förbättrade regler.
4.2 24 framåtriktade åtgärder
| Finansdepartementet | |
| Finansdepartementet har i kommittédirektiv Reformerade förfarandereg- | |
| ler på beskattningsområdet (dir. 2005:129) gett en särskild utredare i | |
| uppdrag att i nio fall föreslå reformerade förfarande regler på såväl det | |
| direkta som det indirekta beskattningsområdet. Uppdraget utgör bl.a. en | |
| del för att uppfylla det mål för att minska företagens kostnader för att | |
| följa lagar och regler på skatteområdet som regeringen uppställt i bud- | |
| getpropositionen för 2006 och som innebär att den administrativa bördan | |
| under perioden den 1 juli 2004–30 juni 2010 skall minskas med 20 pro- | |
| cent. I kommittédirektivet anges att utredningsuppdraget syftar till ett | |
| mer rationellt och kostnadseffektivt förfarande, minskad administrativ | |
| börda, slopad självdeklaration i vissa fall, en rullande taxering, ett snab- | |
| bare förfarande för omprövning och överklagande, en översyn av skatte- | |
| nämnderna, en enklare och mer sammanhållen lagstiftning, möjligheten | |
| till en effektivare kontroll för att begränsa möjligheterna till skatteundan- | |
| dragande och utvärdering av systemet med skattekonto samt | |
| tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättningar för kostnader i | |
| ärenden och mål om skatt, m.m. | |
| Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet | |
| Översyn av plan- och bygglagstiftningen | |
| PBL-kommittén har i sitt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och | |
| byggande (SOU 2005:77) lagt fram ett antal förslag som enligt kommit- | |
| tén bl.a. kommer att bidra till en förenklad planprocess och en effektivare | |
| beslutsprocess. Kommittén föreslår bl.a. förändringar av reglerna för för- | |
| farandet vid översikts- och detaljplanering, en ökad samordning av ären- | |
| den som kräver både bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10), | |
| PBL, och prövning enligt miljöbalken samt en samordning av pröv- | |
| ningen vid överklagande av sådana ärenden. Vidare föreslår kommittén | 42 |
en ny utformning av 2 kap. 1 § PBL där de olika dimensionerna i hållbar utveckling ges ett uttryckligt stöd och där det anges att beslut enligt PBL skall underlätta en god ekonomisk tillväxt och en lämplig utveckling för olika verksamheter. Betänkandet kommer att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet
Miljöbalkskommittén
Miljöbalkskommittén har i sitt slutbetänkande Miljöbalken: miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter (SOU:2005:59) lämnat ett antal förslag som bl.a. omfattar miljöbalkens system för miljökvalitetsnormer, erfarenheter av miljöorganisationernas klagorätt samt avgifterna för prövning och tillsyn. Kommittén anför bl.a. att miljöprövningen kan effektiviseras genom att ett samordnat system för miljökonsekvensbedömningar skapas. Betänkandet kommer att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.
Jordbruksdepartementet
Småskalig livsmedelsproduktion
I regeringens skrivelse Småskalig livsmedelsproduktion (skr. 2005/06:47), som överlämnades till riksdagen den 11 november 2005 redogörs för flera initiativ som bidrar till att underlätta för små företag verksamma inom livsmedelsproduktion, t.ex. för små slakterier och små företag inom bageri-, fiskeri- och mejerinäringar. Två av initiativen är bl.a. att nya EG-regler lägger grunden för ett enklare regelverk och möjliggör en mer flexibel tillämpning av kraven på livsmedelshygien och livsmedelskontroll utifrån företagets förutsättningar och risksituation, t.ex. i samband med mobil eller gårdnära slakt. Det redogörs även för att Livsmedelsverket har beslutat att sänka avgiften för godkännande av slakterier från 36 000 kr till 10 000 kr.
Europeiska kommissionen
Kommissionens rullande förenklingsprogram COM(2005) 535 final
Syfte: Att minska företagens och myndigheternas administrativa börda. Beskrivning: Kommissionen presenterade i oktober 2005 sitt nya rullande program för förenkling av gällande EG-lagstiftning. Programmet innehåller ett flertal förslag som kommer att påverka svenska regelverk. Förenklingarna innebär dock inte att reglernas substans ändras utan syftena med lagstiftningen kvarstår. Det finns förslag som gäller regler för handel, statistik, bolag och miljö samt regler på jordbruksområdet och regler för offentlig upphandling. I vissa fall kommer det att krävas att motsvarande svenska regler måste ändras beroende på hur kommissionen går till väga.
Förväntad effekt: Den administrativa bördan för företag och myndigheter kan väntas minska. De EG-gemensamma regelverken blir mer lättlästa och överskådliga.
Skr. 2005/06:49
43
Tidsplan: Kommissionen kommer att arbeta fram och presentera försla- Skr. 2005/06:49 gen under 2006–2008. Under samma tid och även därefter kommer det
att krävas att regeringen och myndigheter i vissa fall gör nödvändiga följdändringar i svenska regler.
44
Uppföljning av handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m.
Uppföljning av departementens7 och myndigheternas8 föreslagna åtgärder inom handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m. (regeringens skrivelse 2004/05:48) – redovisade i löpande nummerordning med aktuell tidsplan.
Skr. 2005/06:49
Bilaga 1
| Departement | Nr | Åtgärd | Tidsplan |
| Justitie- | 1 | Registrering av bolagsändringar | |
| departemenetet | m.m. via Internet | 2006 | |
| 2 | Ny aktiebolagslag | 2005 | |
| 3 | Lag om ekonomiska föreningar | 2006 | |
| 4 | Handelsregisterlag | 2005 | |
| 5 | Bokföringslag | 2005 | |
| 6 | Förenklat bokslut | 2005 | |
| 7 | Årsredovisningslag | ||
| redovisningsprinciper | 2005 | ||
| 9 | Koncernredovisning | 2005 | |
| 10 | Avstående från besittningsskydd, | ||
| hyreslag | 2005 | ||
| 11 | Inskrivning i 9-24 kap. jordabalken | 2005 | |
| 12 | Lag om pantbrevsregister | 2005 | |
| 13 | Lag om fastighetsregister | 2005 | |
| 14 | Inteckning | 2004 | |
| 15 | Fastighetsbildningslag | 2004 | |
| 16 | Fastighetsbildningsärenden | Avaktas | |
| 17 | Anläggningslag | 2005 | |
| 18 | Fastighetsmäklarlag | 2005 | |
| 19 | Varumärkeslag | 2006 | |
| 20 | Firmalag | 2006 | |
| 21 | Mönsterskyddslag | 2006 | |
| 22 | Växtförädlarrättslag | 2006 | |
| Försvars- | 40 | Foto eller liknande från | |
| departementet | luftfartyg | 2006 | |
| Social- | 50 | Alkohollag | 2006 |
| departementet | 51 | Lag om försäljning av teknisk | |
| sprit | 2006 | ||
| 52 | Lag om behandling av | ||
| personuppgifter | 2005 |
| 7 31 augusti 2005. | |
| 8 1 mars 2005. | 45 |
| Departement | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| Finans- | 72 | Fusioner på försäkringsområdet | 2005 | |
| departementet | 73 | Fusioner i banksektorn | 2005 | |
| 74 | Mervärdeskatteutredningen | 2006 | ||
| 75 | Mervärdeskatteutredningen | 2006 | ||
| 76 | Omarbetning EU:s 6:e | |||
| momsdirektiv | 2006 | |||
| 77 | El- och gasdirektivet | |||
| (77/388/EEG) | 2005 | |||
| 78 | Fastighetstaxeringslag | 2004 | ||
| 79 | Tullkodexen | 2005 | ||
| 80 | Ändring i lotteriförordningen | 2004 | ||
| Jordbruks- | 126 | Företagare på landsbygden | 2005 | |
| departementet | 127 | Livsmedelsförordningen | 2005-06 | |
| 128 | Förordning om bidrag till åt- | |||
| gärder mot radon i dricksvatten | 2006 | |||
| 129 | Kungörelse om kontroll vid | |||
| utförsel av livsmedel | 2006 | |||
| 130 | Växtförädlarrättsförordningen | 2005 | ||
| 131 | Kungörelse om kvalitets- | |||
| benämning på äpplen m.m. | 2006 | |||
| 132 | Bisjukdomsförordningen | 2004 | ||
| 133 | Lag om ersättning för intrång | |||
| i enskild fiskerätt | 2006 | |||
| 134 | Jordförvärvslag | 2005 | ||
| 135 | Förordning om jämförpris på | |||
| andra varor än livsmedel | 2005 | |||
| 136 | Lag om ägofred | 2006 | ||
| Kultur- | 175 | Radio- och TV-lag | 2005 | |
| departementet | ||||
| Miljö- och | 184 | Regler om miljökonsekvens- | ||
| samhälls- | bedömning | 2005 | ||
| byggnads- | 185 | Samråd innan miljökonsekvens- | ||
| departementet | bedömning | 2005 | ||
| 186 | Beslutsunderlag miljö- | |||
| konsekvensbedömning | 2005 | |||
| 187 | Ändring/utökning av miljöfarlig | |||
| verksamhet | 2005 | |||
| 188 | Vattenverksamheter | 2005 | ||
| 189 | Tillståndsprövning av täkter | 2005 | ||
| 190 | Obligatorisk tillåtlighetsprövning 2005 | |||
| 191 | Tillståndspliktiga miljöfarliga | |||
| verksamheter | 2006 | |||
| 229 | Elektriska starkströmsan- | |||
| läggningar | 2004 | |||
| 230 | Naturgaslag | 2006 | ||
46
| Departement | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| 231 | Lag om vissa rörledningar | 2006 | ||
| Närings- | 227 | Semesterlag | 2006 | |
| departementet | 228 | Arbetsmiljölagstiftning | 2007 | |
| 232 | Telegraf, telefon och annan | |||
| svagströmsanläggning | 2005 | |||
| 233 | Konkurrenslag | 2004 | ||
| 234 | Registrering av fusioner | 2005 | ||
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | |
| Rikspolis- | 23 | Auktorisation av bevaknings- | ||
| styrelsen | företag | 2005 | ||
| 24 | Bevakningsföretag och | |||
| skjutvapen | 2005 | |||
| Exportkredit- | 25 | Ansökan om garantier via | ||
| nämnden | Internet | 2005 | ||
| 26 | Kortare handläggningstider | 2006 | ||
| Inspektionen | 27 | Dekl.skyldighet med anledning | ||
| för strategiska | av FN:s konvention om | |||
| produkter | förbud mot kemiska vapen | 2004 | ||
| 28 | Anbudsunderrättelse för | |||
| tillverkning av krigsmateriel | 2005 | |||
| 29 | Slutanvändarintyg för | |||
| slutmottagare av krigsmateriel | 2005 | |||
| 30 | Utförseltillstånd för | |||
| krigsmateriel | 2007 | |||
| 31 | Smarta blanketter för | |||
| ansökningar | 2006 | |||
| Styrelsen för | 32 | Föreskrifter och allmänna råd | 2006 | |
| ackreditering | 33 | Upphävande av föreskrifter | 2005 | |
| och teknisk | 34 | Kundvänliga portaler | 2005 | |
| kontroll | 35 | Ansökan om ackreditering | 2005 | |
| 36 | Kompetensbedömning av företag 2005 | |||
| 37 | Kortare handläggningstider | 2005 | ||
| 38 | Internationell ackreditering | 2005 | ||
| 39 | Flexibel omfattning av | |||
| ackreditering | 2004 | |||
| Räddnings- | 41 | Rapport av olyckor i samband | ||
| verket | med transport av farligt gods | 2005 | ||
| 42 | Explosiva varor för civilt bruk | 2007-08 | ||
| 43 | Innehav och förvaring av, | |||
| och införsel av explosiva varor | 2007-08 | |||
| 44 | Klassificering och märkning av | |||
| brandfarliga och explosiva varor | 2005 | 47 | ||
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| 45 | Hantering av brandfarliga gaser | |||
| och vätskor | 2005 | |||
| 46 | Översyn av författningen om | |||
| organiska peroxider | 2005 | |||
| 47 | Hantering av brandfarliga gaser | |||
| och vätskor på bensinstationer | 2005-06 | |||
| 48 | Öppna cisterner och rörledningar | |||
| m.m. för brandfarliga vätskor | 2006 | |||
| 49 | Föreskrifter om explosionsfarlig | |||
| miljö vid hantering av brand- | ||||
| farliga gaser och vätskor | 2006 | |||
| Försäkrings- | 53 | Samlingsräkning för | ||
| kassan | tandvårdsersättning | 2004 | ||
| 54 | Förhandsprövning av | |||
| behandlingsförslag | 2004 | |||
| 55 | Anmäla karens via Internet | 2005 | ||
| Läkemedels- | 56 | Utformning av produktresumé | ||
| verket | för humana och | |||
| veterinärmedicinska läkemedel | 2005 | |||
| 57 | Föreskrifter om tillstånd | |||
| för tillverkning av läkemedel | 2004 | |||
| 58 | Receptföreskrifter | 2005 | ||
| 59 | Godkännande av läkemedel | 2005 | ||
| 60 | Förbättra ämnesföreskriften för | |||
| kosmetiska och hygieniska | ||||
| produkter | 2006 | |||
| 61 | Ny föreskrift om medicin- | |||
| tekniska produkter | 2004 | |||
| 62 | Ändringar i tillstånd | |||
| för läkemedel | Inväntar | |||
| beslut i | ||||
| EG | ||||
| 63 | Läkemedel som inte skall | |||
| marknadsföras i Sverige | 2004 | |||
| 64 | Förkorta handläggningstid | |||
| för registrering av tillverkare | ||||
| och produkter | Avvaktas | |||
| 65 | Parallellimport av läkemedel | 2004 | ||
| 66 | Förenkla ansökningsförfaranden | |||
| av narkotiska läkemedel | 2004 | |||
| 67 | Föreskriften om kosmetiska och | |||
| hygieniska produkter | 2004 | |||
| 68 | Info om kommande | |||
| bestämmelser om kosmetiska | ||||
| och hygieniska produkter | 2005 |
48
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| 69 | Medicinteknik på webbplatsen | Avvaktas | ||
| 70 | Produktregister | 2004 | ||
| 71 | Gränsdragning mellan läkemedel | |||
| och andra produkter | 2004 | |||
| Finans- | 81 | Tillstånd att driva bank- | ||
| inspektionen | eller finansieringsrörelse eller | |||
| att ge ut elektroniska pengar | 2005 | |||
| 82 | Ägar- och ledningsprövning | |||
| och viss rapporteringsplikt | ||||
| till Finansinspektionen | 2004 | |||
| 83 | Styrning, intern information | |||
| och intern kontroll inom | ||||
| kredit- och värdepappersinstitut | 2004 | |||
| 84 | Rapportering till Finans- | |||
| inspektionen | 2005 | |||
| 85 | Rapporteringsföreskrifter för | |||
| försäkringsbolag | 2005 | |||
| 86 | Värdepappersrörelse m.m. | 2005 | ||
| 87 | Redovisningsregler för mindre, | |||
| finansiella företag | 2006 | |||
| Statistiska | 88 | Uppgiftslämnande till SCB | 2004 | |
| centralbyrån | 89 | Statistik rörande sysselsättning | ||
| och yrke | 2005 | |||
| 90 | Vakansstatistiken | 2004 | ||
| 91 | Uppgiftslämnande om boende | 2005 | ||
| 92 | Uppgiftslämnande om byggande | |||
| och bebyggelse | 2004 | |||
| 93 | Uppgiftslämnande om | |||
| utrikeshandel | 2004 | |||
| 94 | Uppgiftslämnande om företags | |||
| miljöskyddskostnader | 2005 | |||
| 95 | Uppgiftslämnande om företags | |||
| ekonomi | 2004 | |||
| 96 | Uppgiftslämnande om | |||
| industrins varuproduktion | 2004 | |||
| 97 | Uppgiftslämnande om förbruk- | |||
| ning av inköpta varor, tjänster | 2004 | |||
| 98 | Lagerstatistik för varuhandel | |||
| och tjänstenäringar | 2004 | |||
| 99 | Forskningsstatistik | 2004 | ||
| 100 | Uppgiftslämnande ang. | |||
| konsument-, producent- och | ||||
| tjänsteprisindex | 2005 | |||
| 101 | Faktorprisindex för bostäder | |||
| och index för byggmaskiner | 2005 |
49
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| Tullverket | 102 | Tullverkets kundregister | 2004 | |
| 103 | Tullverkets webbplats | 2004 | ||
| 104 | Tullverkets kundkontakter | 2005 | ||
| 105 | Webb-baserad utbildning | 2004 | ||
| 106 | Tillståndshantering | 2004 | ||
| 107 | Tillämpning av lokalt klarerings- | |||
| förfarande för kvalitetssäkrade | ||||
| företag på verket | 2005 | |||
| 108 | Kompletterande tulldekl. i | |||
| periodisk form för varor | ||||
| som deklareras för övergång | ||||
| till fri omsättning | 2005 | |||
| 109 | Tullverkets Internetdekl. (TID) | 2005 | ||
| 110 | Förenklingar vid import/export | 2004 | ||
| 111 | Omprövning av tulltaxerings- | |||
| beslut | 2005 | |||
| 112 | Anmälan till uppläggning på | |||
| tillfälligt lager och tullager | Utgår | |||
| 113 | Förenklingar för svenska | |||
| exportörer vid gränspassagen | ||||
| till Ryssland | 2005 | |||
| 114 | Ansökan om exportbidrag | 2004 | ||
| Skatteverket | 115 | Riksgemensam telefonpanel | 2005 | |
| 116 | Lokal servicesamverkan mellan | |||
| Skatteverket och andra | ||||
| myndigheter | 2005 | |||
| 117 | Skatteverkets webbplats | 2005 | ||
| 118 | Skatte- och avgiftsanmälan | 2006 | ||
| 119 | Skattekontot | 2004 | ||
| 120 | Uppgifter om moms och | |||
| arbetsgivar avgifter | 2004 | |||
| 121 | Information om preliminär skatt | 2005 | ||
| 122 | Taxeringsblanketter | 2006-07 | ||
| 123 | Information om punktskatter | 2004 | ||
| 124 | IT-stöd för indrivnings- | |||
| verksamhet | 2008 | |||
| 125 | Ansökan om betalnings- | |||
| föreläggande | 2005 | |||
| Jordbruks- | 137 | Jordbruksverkets föreskrifter | 2005 | |
| verket | 138 | Informationsinsamling från | ||
| jordbruk, veterinärer och | ||||
| foderföretag | 2005 | |||
| 139 | Informationsinsamling från | |||
| slakterier | 2004 | |||
| 140 | Informationsinsamling från | |||
| transportörer av djur | 2004 |
50
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| 141 | Informationsinsamling från | |||
| företag som tillverkar och | ||||
| importerar handelsgödsel | 2004 | |||
| 142 | Ansökningar om exportbidrag | 2004 | ||
| 143 | Informationsinsatser om EU:s | |||
| jordbruksreform 2005 | 2005 | |||
| 144 | Informationsinsats om | |||
| komplicerade föreskrifter och | ||||
| allmänna råd | 2004-05 | |||
| 145 | Överföring av stödrättigheter | 2005 | ||
| 146 | Central kundtjänst | 2006 | ||
| 147 | Djurregister | 2006 | ||
| 148 | Söksystem för Jordbruksverkets | |||
| föreskrifter och allmänna råd | 2005 | |||
| 149 | Jordbruksverkets blanketter | 2006 | ||
| 150 | Övergång från ansökan till | |||
| anmälan | 2005 | |||
| 151 | Skräddarsydda informations- | |||
| paket om jordbruksstöd | 2005 | |||
| 152 | Inrättande av testpanel | 2004 | ||
| 153 | Jordbruksverkets diarium | 2004 | ||
| 154 | Säkerheter | Avvaktas | ||
| 155 | Regelförenklingsombud | 2004 | ||
| 156 | Guideline för | |||
| regelförenklingsarbete | ||||
| inom EU | 2005 | |||
| Livsmedels- | 157 | Rökaromer | 2004 | |
| verket | 158 | Godkännande av laboratorier | 2005 | |
| 159 | Läkemedelsbehandling för | |||
| livsmedels producerande djur | 2005 | |||
| 160 | Livsmedelsverkets webbplats | 2005 | ||
| 161 | Datorstödda inspektioner | 2005-06 | ||
| 162 | Provtagning i lager | 2004 | ||
| Fiskeriverket | 163 | Fiskeriverkets regelverk | 2004 | |
| 164 | Torskfiske i Öresund | 2004 | ||
| 165 | Avräkningsnotor om försäljning | |||
| av fisk | 2004 | |||
| 166 | Strukturstöd | 2004 | ||
| Konsument- | 167 | Konsumentverkets riktlinjer | 2006 | |
| verket | 168 | Riktlinjerna för produktsäkerhet | 2006 | |
| 169 | Leksaksförpackningar | 2006 | ||
| 170 | Samarbete med Post- | |||
| och telestyrelsen | Utgår |
51
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| Fastighets- | 171 | Samarbete mellan | ||
| mäklar- | Fastighetsmäklarnämnden | |||
| nämnden | och andra myndigheter | 2006 | ||
| 172 | Fastighetsmäklarnämndens | |||
| blanketter | 2004 | |||
| 173 | Fastighetsmäklarnämnden som | |||
| 24-timmarsmyndighet | 2007 | |||
| 174 | Tillsyn över fastighetsmäklare | 2004 | ||
| Radio- och TV- | 176 | Verkets föreskrifter | 2004 | |
| verket | 177 | Anmälan om sändnings- | ||
| verksamhet | 2006 | |||
| 178 | Redovisning av andelen | |||
| europeiska program | 2006 | |||
| 179 | Verkets ärenderutiner | 2005 | ||
| Riksantik- | 180 | Fasta fornlämningar och | ||
| varie ämbetet | kulturlämningar | 2006 | ||
| 181 | Uppdragsarkeologin | 2005 | ||
| 182 | Bebyggelse och skyddade | |||
| byggnader | 2005 | |||
| 183 | Anslaget 28:26, Bidrag till | |||
| kulturmiljövård | 2004 | |||
| Lantmäteriet | 192 | Ansökan via Internet och | ||
| elektronisk signatur | 2005 | |||
| Kemikalie- | 193 | KemI:s föreskrifter | 2005 | |
| inspektionen | 194 | Uppgiftslämnande till KemI | 2005 | |
| 195 | Samarbete mellan KemI och | 2005 | ||
| Räddnings- | 196 | Uppgiftsinlämnande till KemI:s | ||
| verket | produktregister | 2006 | ||
| 197 | Godkännande av bekämpnings- | |||
| medel | Avvaktas | |||
| 198 | KemI:s service och | |||
| tillgänglighet | 2004 | |||
| Naturvårds- | 199 | NOx-föreskriften | 2004 | |
| verket | 200 | Föreskrifter på avfallsområdet | 2006 | |
| 201 | Rapporteringsförfarande för | |||
| miljörapport | 2005 | |||
| 202 | Föreskrifter om transport av | |||
| avfall | 2005 | |||
| 203 | Tillståndsplikt vid förevisande | |||
| av djur | 2005 | |||
| 204 | Föreskrifter om returpapper | 2005 | ||
| 205 | Förpackningsstatistik | 2004 | ||
| 206 | Miljörapportering | Avvaktas | 52 | |
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Skr. 2005/06:49 |
| Bilaga 1 | ||||
| 207 | Avfall från utvinningsindustrin | 2004 | ||
| 208 | Medborgarcertifikat för Natur- | |||
| vårdsverkets webbplats | 2006 | |||
| 209 | Ansökan om EU-finansiering av | |||
| innovativa åtgärder | 2004 | |||
| 210 | Vattenportal | 2004 | ||
| 211 | Handböcker och allmänna råd | 2006 | ||
| Statens | 212 | Upphävande av föreskrifter | ||
| strålskydds- | om vissa röntgenutrustningar | 2005 | ||
| institut | 213 | Föreskrifter om lasrar | 2005 | |
| 214 | Föreskrifter om kontroll vid in- | |||
| och utförsel av radioaktivt avfall | 2004 | |||
| 215 | Föreskrifter om transport av | |||
| radioaktiva ämnen mellan | ||||
| medlemsstater i EU | 2004 | |||
| 216 | Föreskrifter om slutligt | |||
| omhändertagande av kärn- | ||||
| bränsle och kärnavfall | 2005 | |||
| 217 | Föreskrifter om allm. skyldig- | |||
| heter vid medicinsk och | ||||
| odontologisk verksamhet med | ||||
| joniserande strålning | 2006 | |||
| 218 | Föreskrifter om röntgen- | |||
| diagnostik | 2006 | |||
| 219 | Föreskrifter och allmänna råd | |||
| om nukleärmedicin | 2006 | |||
| 220 | Föreskrifter om medicinsk | |||
| strålbehandling | 2006 | |||
| 221 | Föreskrifter och allmänna | |||
| råd om röntgenverksamhet | ||||
| inom veterinärmedicin | 2006 | |||
| 222 | Föreskrifter och allmänna råd | |||
| om diagnostiska referensnivåer | ||||
| inom nukleärmedicin | 2006 | |||
| 223 | Föreskrifter och allmänna råd | |||
| inom medicinsk röntgen- | ||||
| diagnostik | 2006 | |||
| 224 | Föreskrifter om planering inför | |||
| och under avveckling av | ||||
| tekniska anläggningar | 2005 | |||
| 225 | Samordning av rapporterings- | |||
| skyldighet från kärntekniska | ||||
| anläggningar | 2006 | |||
| 226 | Strålskärmning av röntgenrum | 2005 | ||
| Patent- och | 235 | Patentansökningar | 2004-05 | |
| registrerings- | 236 | Varumärkesärenden | 2004 | |
| verket | 237 | Designärenden | 2006 | 53 |
| Skr. 2005/06:49 | ||||
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Bilaga 1 |
| Bolagsverket | 238 | Webbtjänsten Företags- | ||
| registrering | 2005 | |||
| Konkurrens- | 239 | KKV:s föreskrifter vid ansökan | ||
| verket | om s.k. icke-ingripandebesked | 2004 | ||
| 240 | Regler om företags- | |||
| koncentrationer | Inväntar | |||
| beslut | ||||
| i EG | ||||
| Arbetsmiljö- | 241 | Arbetsmiljöreglerna | 2006 | |
| verket | ||||
| Energi- | 242 | Elnätsverksamhet | 2005 | |
| myndigheten | 243 | Naturgasverksamhet | 2005 | |
| 244 | Produktionsanläggningar för | |||
| elnätsverksamhet | 2005 | |||
| 245 | Statistikinlämning beträffande | |||
| energiförsörjning och | ||||
| energianvändning | 2005 | |||
| 246 | 24-timmarsmyndigheten | 2005 | ||
| 247 | Lagringsskyldiga företag | 2004 | ||
| Elsäkerhets- | 248 | Starkströmsanläggningar | 2004 | |
| verket | 249 | Elsäkerhetsföreskrifter | 2004 | |
| 250 | 24-timmarsmyndigheten | 2005 | ||
| Skogsstyrelsen | 251 | Webbplats angående frågor | ||
| om skogsbruk | 2004 | |||
| Post- och | 252 | Underlag till rapporten | ||
| telestyrelsen | Svensk telemarknad | 2004 | ||
| 253 | PTS:s prisjämförelse | 2004 | ||
| 254 | Gemensam enkät om | |||
| postverksamhet för | ||||
| myndigheterna PTS, SIKA och | ||||
| SCB | 2004 | |||
| 255 | Tillstånd att använda | |||
| radiosändare | 2005 | |||
| 256 | Konsumentärenden | 2004 | ||
| 257 | Säkerhet och funktion | |||
| i det allmänna | Utgår | |||
| 258 | Föreskrifter om förval av | |||
| operatör | 2005 | |||
| 259 | PTS webbplats | 2004 | ||
| 260 | Språkgranskning av | |||
| PTS föreskrifter | 2004 | |||
| 261 | 24-timmarsmyndigheten | 2005 | 54 | |
| Skr. 2005/06:49 | ||||
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Bilaga 1 |
| Sjöfarts | 262 | Säkerhetskontroll av fartyg | 2004 | |
| verket | 263 | Föreskrifter angående | ||
| vakthållning på fartyg | 2004 | |||
| 264 | Fartygs avlämnande av avfall | 2005 | ||
| 265 | Forsränning | 2006 | ||
| 266 | Lokala sjötrafikbestämmelser | 2006 | ||
| 267 | Dispens från lotsplikt | 2005 | ||
| 268 | Rapporteringsskyldigheter för | |||
| sjöfarten | 2005-06 | |||
| 269 | Service och tillgänglighet | 2006 | ||
| 270 | Tillgänglighet till föreskrifter | 2006 | ||
| Luftfarts- | 271 | Bestämmelser för flygcertifikat | ||
| styrelsen | och utbildning | 2006 | ||
| 272 | Flygcertifikatprov via Internet | 2005 | ||
| 273 | Säkerhetsprogram för flygföretag | |||
| inom EU | 2004 | |||
| 274 | Driftbestämmelser för luftfart | 2005-06 | ||
| 275 | Charter- och taxiflygning | 2006 | ||
| 276 | Operativa licenser | 2006 | ||
| 277 | Flygföretagens trafikprogram | 2006 | ||
| 278 | Buller från underljudsplan | 2005 | ||
| Arbets- | 279 | Uppgiftslämnande om | ||
| marknads- | lediga platser | 2004 | ||
| styrelsen | 280 | Arbetsmarknadspolitiska | ||
| program | 2004 | |||
| 281 | Säsongsarbetstillstånd | 2004 | ||
| 282 | Arbetsmarknadspolitiska stöd | 2004 | ||
| Verket för | 283 | Servicefunktion för förslag | ||
| näringslivs- | angående regler | 2005 | ||
| utveckling | 284 | Sysselsättnings-, transport-, | ||
| regionalt utveckling bidrag | 2006 | |||
| Svenska | 285 | Beslut om stöd från EU:s | ||
| ESF-Rådet | strukturfonder | 2004 | ||
| 286 | Budgetmallar för | |||
| strukturfondsprojekt | 2004 | |||
| Vägverket | 287 | Helpdesk Fordon | 2004 | |
| 288 | Föreskrifter för fordonsbyggare | 2005 | ||
| 289 | 24-timmarsmyndigheten | 2004 | ||
| 290 | Virkesupplag intill allmän väg | 2004 |
55
| Skr. 2005/06:49 | ||||
| Myndighet | Nr | Åtgärd | Tidsplan | Bilaga 1 |
| Järnvägs- | 291 | Tillstånd för sidospår | Omprio- | |
| styrelsen | riterat |
56
| Näringsdepartementet | Skr. 2005/06:49 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2005
Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Östros, Messing, Y. Johansson, Nykvist, Andnor, Nuder,
M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Or- back, Baylan
Föredragande: Statsrådet Östros
Regeringen beslutar skrivelse 2005/06:49 Regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet
57