Regeringens skrivelse

1996/97:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1995

Skr.

1996/97:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 oktober

T ha ge G Peterson

ErikÅsbrink
(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet under år 1995.1 redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av fondstyrelsernas
utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt regeringens utvärdering
av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för awecklingsstyrelsens verk-
samhet under år 1995.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

Rättelse: S. 1 rad 9 Står: Göran Persson Rättat till: Thage G Peterson

Innehållsförteckning

Skr. 1996/97:13

1 Inledning ............................................ 3

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m............... 3

2.1 Historik ......................................... 3

2.2 Regeländringar ................................... 4

2.3 Pensionsreformen ................................. 5

3 Sammanställning av årsredovisningarna.................... 5

3.1 Bakgrund och grundläggande termer .................. 5

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år

1995 ........................................... 7

3.3 AP-fondens samlade resultat......................... 8

3.4 Resultaten i fondstyrelserna ......................... 12

4 Utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet ................ 14

4.1 Första-tredje fondstyrelserna......................... 15

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsemas

resultatuppföljning ............................ 15

4.1.2 Regeringens utvärdering av första-tredje

fondstyrelsernas resultat......................... 18

4.2 Fjärde och femte fondstyrelserna...................... 21

4.2.1 Sammanfattning av Ijärde och femte fondstyrelsernas

resultatuppföljningar........................... 21

4.2.2 Regeringens utvärdering av fjärde och femte

fondstyrelsernas resultat........................ 23

4.3 Sammanfattning................................... 28

5 Fastställande av balansräkning ........................... 29

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna

Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen

Bilaga 4 Årsredovisning awecklingsstyrelsen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

1 Inledning

Skr. 1996/97:13

Regeringen skall ärligen göra en sammanställning av fondstyrelsemas årsre-
dovisningar och en utvärdering av styrelsemas förvaltning av fond-kapitalet.
Detta framgår av 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden.

I likhet med föregående års skrivelser kommer regeringen att lämna en
redogörelse för awecklingsstyrelsens verksamhet i detta sammanhang och
överlämna dess verksamhetsberättelse till riksdagen. I årets utvärdering kom-
mer inte awecklingsstyrelsen att redovisas separat utan tillsammans med
första-femte fondstyrelserna. I detta sammanhang bör nämnas att riksdagen
den 6 juni 1996 beslutade att awecklingsstyrelsen den 1 juli 1996 skulle
ombildas till en sjätte fondstyrelse (SFS 1996:697). Från halvårsskiftet 1996
omfattas alltså den sjätte fondstyrelsen bl.a. av reglerna om årsredovisning
och utvärdering.

De fem fondstyrelserna och awecklingsstyrelsen har överlämnat sina års-
redovisningar för år 1995 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har
första-femte fondstyrelserna överlämnat en egen utvärdering av sin förvalt-
ning av fondmedlen (resultatuppföljning). För awecklingsstyrelsen har
någon sådan skyldighet inte funnits. Utvärderingarna har sin utgångspunkt i
de närmare mål för placeringsverksamheten som resp, styrelse har fastställt.

f skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna
pensionsfondens (AP-fonden) verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en
sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt 4 en
sammanfattning av resultatuppföljningarna och regeringens utvärdering av
medelsförvaltningen.

Fondstyrelsemas resultat presenteras översiktligt i avsnitt 3. En mer
detaljerad information kan erhållas genom de årsredovisningar som finns
bilagda skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

Medelsförvaltningen inom AP-fonden handhas av fem fondstyrelser samt
awecklingsstyrelsen. Deras verksamhet regleras i lagen med reglemente för
Allmänna pensionsfonden (APR).

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspen-
sion. Trots att 1960 års pensionsreform formades som ett rent för-
delningssystem (dvs. vaije års pensioner finansieras genom avgifter på den
aktiva befolk-ningens inkomster under samma år) fann man det motiverat att
en betydande fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett
samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett
behov av att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader mellan
avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av Skr. 1996/97:13
arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 delades förvaltningen mellan första,
andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle enligt lagen
huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värdepapper och
handha förvaltningen. Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens
tillkomst haft ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen. Förutom
förvaltningen fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de medel som
behövs för utbetalning av ATP-pensionema inkl. kostnaderna för
administrationen av ATP-systemet.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjlighetema till att
omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden
inrättades en fjärde fondstyrelse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988.
Fjärde och femte fondstyrelserna har separata förvaltningar.

Efter riksdagsbeslut år 1992 avvecklades löntagarfondstyrelsema och de
tillgångar och skulder som då förvaltades av styrelserna fördes över till en
gemensam förvaltning av en awecklingsstyrelse. Styrelsen fick i uppgift att
förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa.

Vid halvårsskiftet 1993 genomfördes ett flertal förändringar i APR som
fick betydelse även för utformningen av regeringens skivelse om Allmänna
pensionsfondens verksamhet. Bland annat infördes enklare och mer generella
placeringsregler för första-tredje fondstyrelserna. Även rambestämmelserna
som anger målen för styrelsemas förvaltning ändrades genom att kraven på
långsiktigt hög avkastning med iakttagande av tillfredsställande riskpridning
renodlades för samtliga styrelser. För första-tredje fondstyrelserna ställs
därutöver krav på tillfredställande betalningsberedskap och betryggande
säkerhet. När det gäller frågan om utvärdering och redovisning av
förvaltningen infördes en skyldighet för styrelserna att fastställa närmare mål
för sin placeringsverksamhet. Med utgångspunkt i dessa målformuleringar
skall fondstyrelserna utvärdera sin egen förvaltning. För årsredovisningarna
infördes ett uttryckligt krav på att dessa skall upprättas med iakttagande av
god redovisningssed samtidigt som skyldigheten att redovisa efter reala
principer togs bort.

2.2 Regeländringar

Under året har endast smärre ändringar gjorts i övergångsbestämmelserna till
APR avseende awecklingsstyrelsens verksamhet. Genom ändringarna har
reglerna för awecklingsstyrelsens verksamhet getts fortsatt giltighet (SFS
1995:855). Vidare har beslutats att de medel som fanns kvar i awecklings-
styrelsen vid utgången av juni 1995 inte skall utskiftas utan behållas mom
AP-fonden och förvaltas av awecklingsstyrelsen. I
placeringsbestämmelsema för awecklingsstyrelsen har också smärre
ändringar gjorts (SFS 1995:856).

Den 6 juni 1996 beslutade riksdagen att awecklingsstyrelsen skulle
permanentas inom ramen för AP-fonden och byta namn till sjätte
fondstyrelsen (prop. 1995/96:171, bet. 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284,
SFS 1996:697). Vidare beslutades att styrelsen skall förvalta de 10 miljarder

kronor som riksdagen i december 1995 beslutat omfördela från första-tredje Skr. 1996/97:13
fondstyrelserna till placeringar på riskkapitalmarknaden. Dessa medel,
liksom de medel som fanns kvar i awecklingsstyrelsen, skall huvudsakligen
placeras i svenska aktier.

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i böljan av år 1994 sitt slutbetänkande
(SOU 1994:20). Regeringen lade under våren 1994 fram ett förslag till ett
reformerat pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250).
Riktlinjerna antogs av riksdagen. I propositionen redovisas en genom-
gripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till att
göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska
utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sambandet för den enskilde mellan
avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer robust än dagens system.

I det nya pensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter - 16,5
procentenheter - användas till att finansiera utgående pensioner inom ramen
för ett fördelningssystem. Om det uppkommer överskott i denna del skall
detta fonderas i AP-fonden. På motsvarande sätt skall underskott även
fortsättningsvis finansieras ur fonden. AP-fonden kommer således även i
fortsättningen att utgöra en buffert inom fördelningssystemet. Den resterande
delen av inbetalda avgifter - 2 procentenheter - skall avsättas till en
individuell premiereserv. Regeringen beslutade i september 1994 att tillsätta
en utredning som bl.a. skulle lämna förslag på hur premiereservsystemet
tekniskt bör utformas. Utredningen, som antog namnet
Premiereservutredningen, har i juni 1996 överlämnat sitt delbetänkande
Allmänt pensionssparande (SOU 1996:83). Utredningen har presenterat en
modell, kallad Allmänt pensionssparande (APS). Enligt förslaget skall
förvaltningen av de sparade medlen ske i särskilda värdepappersfonder fram
till dess att den enskilde spararen går i pension. Vid pensioneringstillfället
skall, enligt förslaget, innestående medel användas för tecknande av
pensionsförsäkring hos den statliga försäkringsgivaren.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att bl.a. förvalta de medel som bidrar till finansie-
ringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvaltningen är att
i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna. För
första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förvaltas så att de ger en
långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på tillfredsställande be-
talningsberedskap, riskspridning samt betryggande säkerhet tillgodoses.
Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera medlen så att kraven på
långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Det
åligger fondstyrelserna att årligen lämna en egen utvärdering av verksam-

heten till regeringen. Regeringen skall sammanställa fondstyrelsernas Skr. 1996/97:13
resultat, sammanfatta och granska utvärderingarna samt lämna en egen be-
dömning av verksamheten till riksdagen.

Som nämnts i inledningen skapades AP-fonden dels för att kompensera en
förväntad nedgång i det privata sparandet när ATP-systemet infördes, dels
för att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader i in- och
utbetalningar i pensionssystemet. Kraven på buffertfunktionen har, till följd
av de växande underskotten i ATP-systemet under senare år, blivit allt större.
Hittills har underskotten dock klarats med den löpande direktavkastningen.
Direkt-avkastningen utgörs av summan av alla inkomsträntor och övriga
intäkter som kommer fonden till del under ett år. Pensionsutbetalmngama i
fondsystemet överstiger numera avgiftsinkomsterna varför endast av-
kastningen på kapitalet kan sägas bidra till sparandet i ekonomin, under för-
utsättning att det överstiger avgiftsunderskottet.

Avkastningen på kapitalet kan jämföras med avkastningen på de markna-
der där de olika fondstyrelserna agerar eller också kan resultatet av för-
valtningen jämföras med de resultat som andra liknande förvaltare presterat.
Vid jämförelser och utvärdering bör man utgå ifrån det marknadsvärderade
resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt realiserade och icke
realiserade värdeförändringar i kapitalet. Resultatet återspeglar således
fondens verkliga värdeförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som eget
kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.
Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pensions-
utbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i placerings-
verksamheten.

Eftersom målen enligt APR är att fondstyrelserna långsiktigt skall uppnå
en hög avkastning bör utvärderingens utgångspunkt vara att särskilt studera
avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att förvalta. Ett
sätt att mäta avkastningen är att ställa det marknadsvärderade resultatet i
relation till det genomsnittliga fondkapitalet under året. Ett relevant
avkastningsmått erhålls då för de medel resp, fondstyrelse förvaltar. En
marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera kraftigt
från år till år men sett över en längre period utjämnas dessa fluktuationer.

Utvärderingen måste också ta hänsyn till de omvärldsfaktorer och
restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan
förvaltningen av kapitalet vara framgångsrik även om fondens värde minskat
beroende på att marknadens genomsnittliga avkastning varit än lägre.
Motsatsvis kan fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av
kapitalet utan att förvaltningen gått bra jämfört med utvecklingen för
relevanta index.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år
1995

Skr. 1996/97:13

AP-fondens resultat är beroende av utvecklingen på ränte-, aktie- och
fastighetsmarknaderna. En kort summering av utvecklingen på dessa mark-
nader ges därför innan sammanställningen av fondstyrelsernas resultat
redovisas.

Jämfört med den internationella ränteuppgången och kronförsvagningen
under år 1994 var utvecklingen på de finansiella marknaderna under år 1995
huvudsakligen positiv i den bemärkelsen att räntorna sjönk och kronans
värde stärktes mot utländska valutor.

Under året bromsades den ekonomiska aktiviteten i OECD-området och
inflationstakten sjönk från drygt 3 % till 2,5 %. De internationella
långräntoma sjönk och den amerikanska dollarn stärktes kraftigt mot yenen.
Aret inleddes dock med en finansiell kris i Mexiko som påverkade de
internationella marknaderna negativt. Politisk osäkerhet i Italien och Spanien
förstärkte den negativa bilden och orsakade turbulens på de finansiella
marknaderna. Under dessa omständigheter försvagades valutorna och
räntorna steg i de s.k. högriskländema, dit även Sverige räknades in. Kapital
strömmade från dessa länder till stabilare länder som Tyskland, vilket ökade
spänningarna inom den europeiska växelkursmekanismen (ERM).
Centralbanken i Tyskland genomförde en rad räntesänkningar under våren
som bidrog till att turbulensen minskade. Med tiden föll långräntoma tillbaka
även i högränteländema och spänningarna inom ERM minskade, vilket
gynnade också den svenska kronan. I takt med ett ökat förtroende för
Sveriges ekonomiska utveckling sjönk 1 O-årsräntan från nivåer kring 11,5 %
i april till ca 8,5 % vid slutet av året, vilket var en bättre utveckling än för
flertalet övriga högränteländer.

För en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas karaktär, med stora
andelar placerade i nominella räntebärande värdepapper, innebär en sådan
utveckling att stora positiva värdeförändringar uppstår, eftersom värdet på
tillgångarna stiger i takt med att marknadsräntorna sjunker. Dock innebär
denna utveckling att nyinvesteringarna sker i värdepapper till lägre
räntenivåer vilket på sikt kan ge sämre avkastning. Första-tredje
fondstyrelsernas placeringar i nominella räntebärande värdepapper uppgick
vid utgången av år 1995 till 513 miljarder kronor.

Fastighetsmarknaden har under några år haft en negativ utveckling som
resulterat i stora förluster för kreditinstituten. Uppgången i fastighetspriserna
var exceptionell under andra hälften av 1980-talet. Skattereformen, en lägre
inflation och högre realräntor tillsammans med en svag konjunktur gjorde att
priserna sjönk kraftigt år 1990. Först under år 1994 började marknaden
stabiliseras med en prisuppgång i vissa områden. Under år 1995 har värdet
på fastigheter ökat i Stockholm och i viss mån även i Göteborg till följd av
stigande hyresnivåer. Även om aktiviteten på den svenska fastighets-
marknaden, framför allt i Stockholm, ökat under året så förefaller den inte
ännu vara helt återställd. Hos många fastighetsägare kvarstår behov av att
omstrukturera sina fastighetsinnehav.

Första-tredje fondstyrelserna har investerat stora belopp i fastigheter Skr. 1996/97:13
under 1990-talet och AP-fonden är nu en av Sveriges största
fastighetsförvaltare. Marknadsvärdet på fondstyrelsernas direktägda
fastighetsinnehav uppgick till ca 16,7 miljarder kronor vid årsskiftet varav ca

2,3 miljarder avser fastigheter i utlandet, företrädesvis i London.

Fjärde och femte fondstyrelserna har tillsammans 50 miljarder kronor
investerade i aktier. Merparten har investerats i svenska aktiebolag på
Stockholms fondbörs, 4 % av fondstyrelsernas aktieinnehav avser aktier i
utländska bolag. På Stockholms fondbörs steg Veckans Affärers totalindex
med 18,1% under året, vilket motsvarar uppgången i världsindex. Flertalet
större utländska börser hade under år 1995 en mycket positiv utveckling med
tvåsiffriga värdeökningar. Ökad finansiell stabilitet och uppreviderade
företagsprognoser tillsammans med uppköp och sammanslagningar bidrog
till den positiva utvecklingen på Stockholms fondbörs. Utländskt intresse i
Astra och sammanslagningen av Pharmacia och Upjohn förklarar delvis
läkemedelsbranschens uppgång med 51 %. Den räntekänsliga bank- och
försäkringsbranschen steg med 31 % medan investmentbolagen steg med 24
%. Sämre gick det för verkstadsindustrin som endast steg 9 % och för
skogsbranschen som föll med 13 %, vilket delvis kan förklararas av den
starkare kronkursen.

3.3 AP-fondens samlade resultat

Marknadsvärdet på AP-fondens samlade fondkapital var vid årets utgång
618 miljarder kronor. Fondens marknadsvärderade resultat uppgick till

88,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 16,3 % på det
genomsnittliga fondkapitalet. Av detta resultat användes 33 miljarder
kronor för att täcka 1995 års avgiftsunderskott i ATP-systemet.

I det följande redovisas en sammanställning av fondstyrelsemas resultat, till-
gångar, placeringar och avkastning. Avsikten är att ge en överskådlig bild av
AP-fondens samlade tillgångar.

AP-fonden har drygt 90 % av tillgångarna investerade i tillgångsslag vars
marknadsvärde är direkt beroende av ränteutvecklingen. Sjunkande
marknadsräntor medförde att marknadsvädet på innehavet av nominella
räntebärande värdepapper ökade med 6,3 % vilket tillsammans med en
direktavkastning på 10,2 % medförde att den sammanlagda avkastningen på
fondens nominella räntebärande värdepapper uppgick till 16,5 % under år
1995. Aktiedelen av AP-fondens tillgångar utvecklade sig ännu bättre och
hade till följd av en gynnsam utveckling på Stockholms fondbörs en
avkastning på 20,5 %. AP-fondens totala avkastning, beräknad som andel av
det genomsnittliga marknadsvärderade fondkapitalet under året, var dock
bara 16,3 % på grund av att övriga tillgångsslag, dvs. reala obligationer,
fastigheter och direktlån, hade en betydligt lägre avkastning. Det totala
marknadsvärdet på dessa övriga tillgångar motsvarar marknadsvärdet på
aktierna.

Det marknadsvärderade resultatet under år 1995 uppgick till 88,8 miljar- Skr. 1996/97:13
der kronor. Detta resultat har svängt kraftigt under de senaste åren till följd
av de stora förändringarna i marknadsräntorna. Under år 1994 uppgick
marknadsvärderat resultat till endast 2,6 miljarder kronor, medan resultatet
under år 1993 var 94,8 miljarder kronor. Historiskt sett har svängningarna
från år till år inte varit lika stora. För att utvärdera fondens utveckling bör
därför en period om flera år studeras.

Tabell 1 Resultatsammanställning lör hela AP-fonden,
marknadsvärde, miljarder kronor

	1995	1994	1993
Årets resultat	64,5	36,3	59,2
Ej realiserade kursvinster/förluster	24,2	-33,7	35,6
Marknadsvärderat resultat	88,8	2,6	94,8
Fondkapital	618,4	562,4	586,0
Avkastning*	16,3 %	0,5 %	18,9%

AP-fondens totala fondkapital uppgick vid årets slut till 618 miljarder
kronor. Av fondförmögenheten förvaltas 91 % av första-tredje

fondstyrelserna, medan fjärde och femte styrelserna förvaltar 8 resp. 1 %.
Kapitalets storlek påverkas dels av vilka medel som tillförs fonden och dels
av avkastningen. Endast avkastningen kan påverkas av fondstyrelserna
själva. Sedan år 1991 har AP-fondsystemet haft ett underskott i tillförda
medel, dvs. pensionsutbetalningama har överstigit pensionsavgifterna. Under
år 1995 var avgiftsunderskottet 33 miljarder kronor. Trots de senare årens
avgifts-underskott har emellertid fonden, med undantag av år 1994, ökat i
värde till följd av att fondens avkastning överstigit underskottet i
pensionsystemet. Under år 1995 ökade fondkapitalet med 56 miljarder
kronor vid en marknadsvärdering av tillgångarna. Sedan år 1990 har
kapitalet ökat med 211 miljarder kronor eller 52 %. Kompensation för
inflationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan början av 1980-talet.

Skr. 1996/97:13

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1995,
marknadsvärde, miljarder kronor

	1960	1970	1980	1990	1994	1995
Första-tredje fondstyrelserna
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,5	-0,1	79,5
Tillskjutet kapital
Avgifter	0,5	6,1	22,2	77,7	82,7	80,7
Pensionsutbetalningar		-1,2	-19,0	-77,4	-108,4	-113,2
Överföring netto från/till 4:e och 5:e
fondstyrelserna				1,1	-1,4	-0,1
Administrationskostnader		-0,1	-0,2	-0,5	-0,5	-0,5
Summa tillskjutet kapital	0,5	4,8	3,0	0,9	-27,6	-33,1
Tillväxt i fondkapital	0,5	6,8	13,4	46,3	-27,7	46,4
Fondkapital	0,5	35,9	145,3	386,8	518,0	564,3
Övriga fondstyrelser
4:e fondstyrelsen			1,4*	19,2	39,2	46,8
5:e fondstyrelsen				1,6	5,4	7,0
Awecklingsstyrelsen						0,4
Summa samtliga fondstyrelser			146,7	512,3	562,6	618,4

AP-fondens placeringar

Sammansättningen av AP-fondens placeringar ändrade sig under året. Trots
värdeökningen i den nominella obligationsportföljen minskade dess andel av
de totala tillgångarna något. Förändringen beror på nettoinvesteringar i reala
tillgångar, såsom fastigheter och reala obligationslån, men också att första-
tredje fondstyrelserna inte återinvesterat den del av avkastningen som
använts till att täcka avgiftsunderskottet i ATP-systemet. Andelen aktier
ökade till följd av värdestegring och genom att femte fondstyrelsen fick ökad
tilldelning av grundkapital som använts till aktieköp. Fjärde och femte
fondstyrelserna får vardera rekvirera grundkapital som uppgår till högst 1 %
av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar. Första-tredje fondstyrelserna, som är de enda
fondstyrelserna som får placera i fastigheter, gjorde under året stora
investeringar i fastigheter. Värdet på direktinvesteringama i fastigheter och
aktier i fastighetsbolag var vid årsskiftet 17 miljarder kronor, en ökning från
föregående år med 3,5 miljarder kronor.

Beräknat utifrån marknadsvärdet var 3 % av första-tredje fondstyrelsernas
tillgångar placerade i fastigheter. Enligt APR får första-tredje fondstyrelserna
placera upp till 5 % av tillgångarnas marknadsvärde i fastigheter. Andelen
reala lån ökade till följd av netto-investeringar under året medan andelen
direktlån minskade efter förfall.

Skr. 1996/97:13

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser,
marknadsvärde, miljarder kronor

	1970		1990
Nominella förlags- och obligationslån samt penningmarknadslån	516,6	83,6 %	478,1	84,9 %
Direktlån	14,4	2,3 %	15,9	2,8 5
Reala lån	20,6	3,3 %	14,1	2,5 %
Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.	50,1	8,1 %	41,5	7,4 %
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag	17,0	2,7 %	13,8	2,4 %
Summa placeringar	618,7	100 %	563,4	100 %
Varav i utländsk valuta		1,7%		0,8 %

Under år 1995 har placeringarna på penning- och obligationsmarknaderna
gett en god avkastning uppgående till 16,5 %. Aktiedelen hade en än bättre
utveckling med en avkastning på 20,5 %. Fastigheter, i vilket inbegrips aktier
i fastighetsbolag, hade en direktavkastning på 6,8 % och en förändring i
marknadsvärdet på -2,1 %. Således var totalavkastningen för placeringar i
fastigheter 4,7 % under året. Direktlånens avkastning var 12,7 %. Place-
ringskategorin fastigheter hade den lägsta avkastningen år 1995 på grund av
en nedvärdering av fastigheter förvärvade under åren 1994 och 1995 samt
lägre värde på vissa hyreskontrakt. Sett över perioden 1991-1995 har
fastigheterna haft en negativ avkastning till följd av stora nedskrivningar
under tidigare år. Aktier hade i jämförelse med övriga tillgångar en bra
avkastning. Under åren 1991-1995 har tillgångsslaget aktier gett en högre
avkastning än övriga tillgångar.

Tabell 4 Avkastning på AP-fondens placeringskategorier

	1994	1995
Nominella obligations- och förlagslån samt penningmarknadslån	16,5 %	-0,3 %
Direktlån	12,7 %	4,1 %
Reala lån	9,5 %	-1,9 %
Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.	20,5 %	6,7 %
Fastgheter, aktier i fastighetsbolag	4,07 %	13,0 %

3 .4 Resultaten i fondstyrelserna

Första-tredje fondstyrelserna

Skr. 1996/97:13

Arets bokföringsmässiga resultat, dvs. direktavkastning på 49,7 miljarder
kronor plus uppskrivningar om 12,2 miljarder kronor till följd av
värdeföränd-ringar enligt lägsta värdets princip, var 62,0 miljarder kronor.
Det marknadsvärderade resultatet, dvs. inkl, orealiserade vinster, år 1995 var
79,5 miljarder kronor, vilket innebär en kraftig ökning jämfört med
föregående års marknadsvärderade resultat på -0,1 miljarder kronor.
Resultatförbättringen beror i huvudsak på att obligationsportföljen ökat i
värde till följd av lägre marknadsräntor. Avkastningen på fondkapitalet var

15,9 % (0,0 %). Den reala avkastningen, avkastningen justerad i förhållande
till utvecklingen av konsumentprisindex, uppgick till 13,0 % (-2,5 %).
Konsumentprisindex steg 2,6 % under år 1995, vilket innebär samma
ökningstakt som under år 1994.

Tabell 5 Resultatsammanställning för första-tredje fondstyrelserna,
marknadsvärde, miljarder kronor

	1994	1995
Årets resultat	61 978	34 803
Ej realiserade kursvinster/förluster vid
marknadsvärdering	17 528	-34 931
Marknadsvärderat resultat	79 506	-128
Fondkapital	564 311	517 902
Avkastning*	15,9%	0,0 %
Konsumentprisindex förändring**	2,6 %	2,6 %
Real avkastning	13,0%	-2,5 %

* På genomsnittligt fondkapital
** Förändring under dec-dec

Fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att på aktiemarknaden
placera pensionsmedel som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna.
De medel som fjärde och femte fondstyrelserna kan rekvirera uppgår för var
och en till maximalt 1 % av första-tredje fondstyrelsernas sammanlagda
fondkapital (anskaffningsvärdet) vid utgången av närmast föregående år. De
rekvirerade beloppen benämns grundkapital. Under år 1995 utökades
grundkapitalet i femte fondstyrelsen med 500 miljoner kronor. Fjärde
fondstyrelsen valde att inte rekvirera något nytt grundkapital för året. Det
sammanlagda grundkapitalet (summan av rekvirerade medel) i fjärde och
femte fondstyrelserna uppgår därmed till 5 resp. 4,5 miljarder kronor.

Avkastningskravet på fjärde och femte fondstyrelserna är att de årligen Skr. 1996/97:13
skall leverera medel motsvarande 3 % av det reala grundkapitalet till första-
tredje fondstyrelserna. Realt grundkapital erhålls genom uppindexering av
det rekvirerade medlen i förhållande till konsumentprisutvecklingen och
uppgick vid utgången av år 1995 till 9,9 resp. 5,2 miljarder kronor. I år
överförs således 297 resp. 146 miljoner kronor, varvid beaktats att femte
fondstyrelsen rekvirerat nytt grundkapital vid ett par tillfallen under året. Av-
kastningen inom resp, fondstyrelse täcker väl det ålagda avkastningskravet.

Arets resultat i fjärde fondstyrelsen, dvs. aktieutdelningar, ränteintäkter
samt nettot av aktieförsäljningar minus omkostnader och förändring i
nedskrivningsbehov var 2,0 (1,2) miljarder kronor. Resultatförbättringen
beror till största delen på ökade intäkter från aktieutdelningar och större
realisationsvinster. Lägger man till den orealiserade värdeförändringen
erhålls det mark-nadsvärderade resultatet, som steg från 2,5 miljarder kronor
år 1994 till 7,9 miljarder kronor år 1995. Resultatökningen avspeglar den
kraftiga börsutvecklingen år 1995 jämfört med föregående år. Fondkapitalet
beräknat till marknadsvärde ökade med 7,6 miljarder kronor till 46,7
miljarder kronor efter överföring till första-tredje fondstyrelserna.
Avkastningen på fjärde fondstyrelsens fondkapital var 20,2 % under år 1995
mätt som resultatet inkl, ej realiserade kursvinster i förhållande till
genomsnittligt fondkapital under året.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde och femte fondstyrelserna,
marknadsvärde, miljarder kronor

	Fjärde		Femte 1994	1995
	1980	1990	Femte 1994	1995
Årets resultat	2 036	1 176	390	340
Förändringar av ej realiserade kursvinster/ förluster vid marknadsvärdering	5 859	1 304	861	-110
Marknadsvärderat resultat	7 895	2 480	1 250	231
Grundkapital	5 000	5 000	4 500	4 000
Fondkapital	46 754	39 157	6 982	5 377
Avkastning*	20,2 %	6,9 % 22,6 %		4,8 %

* Avkastning mätt på genomsnittligt fondkapital

Den femte fondstyrelsen hade under året en liknande utveckling som den
fjärde. Årets resultat steg till 390 (340) miljoner kronor tack vare ökade
aktieutdelningar. Fondstyrelsen har också ökat orealiserade
värdeförändringar i portföljen, vilket har dragit upp det marknadsvärderade
resultatet till 1 250 (231) miljoner kronor. Fondkapitalet steg med 1,6
miljarder kronor till 7 miljarder kronor. Till en del förklaras ökningen av
fondkapitalet av årets tillskjutna medel om 500 miljoner kronor från första-
tredje fondstyrelserna. Avkastningen på genomsnittligt fondkapital var 22,6
%.

Skr. 1996/97:13

Awecklingsstyrelsen (Fond 92-94)

Awecklingsstyrelsen bildades vid årsskiftet 1991/1992 för att överta
förvaltningen av de fem löntagarfondernas fondförmögenhet och att skifta ut
denna i enlighet med beslut som skulle komma att fattas av riksdagen.
Utskiftningen slutfördes den 1 augusti 1994 genom att de medel som inte
utskiftats tidigare överfördes till Kammarkollegiet för fortsatt förvaltning.
Senast den 1 juli 1995 skulle regeringen besluta om på vilket sätt de
återstående likvida medlen skulle återföras till staten. Kvar fanns också en
stönre post aktier i Handelsbanken om vilka regeringen senare skulle besluta
särskilt.

I juni 1995 beslutade riksdagen, på förslag av regeringen, att av-
vecklingsstyrelsens verksamhet skulle fortsätta och att de tillgångar som inte
blivit slutligt utskiftade skulle behållas inom AP-fonden och förvaltas av
awecklingsstyrelsen. I enlighet härmed övertog awecklingsstyrelsen per den
1 juli 1995 ansvaret för tillgångar med ett bokfört värde av 258 miljoner
kronor. Under år 1995 såldes aktierna i Handelsbanken. Eftersom det inte
förelåg något beslut om för vilket ändamål awecklingsstyrelsens tillgångar
skulle användas eller hur länge förvaltningen skulle pågå placerade
fondstyrelsen fondförmögenheten i räntebärande tillgångar med hög
likviditet.

Under år 1995 uppgick awecklingsstyrelsens resultat till 108 miljoner
kronor, exkl. orealiserade värdeförändringar, varav 94 miljoner avser
realisationsvinster. Fondkapitalet uppgick vid årsslutet till 366 miljoner
kronor. Det marknadsvärder

Tabell 7 Resultatsammanställning awecklingsstyrelsen, miljoner kronor

1970
Arets resultat	108
Varav realisationsvinster/förluster	94
Fondkapital	366
Marknadsvärderat fondkapital	375

4 Utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet

Enligt APR skall fondstyrelserna förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att
de blir till största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspension.
Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och
tillfredsställande riskspridning tillgodoses. För första-tredje fondstyrelserna
gäller även krav på tillfredsställande betalningsberedskap och betryggande
säkerhet. Fondstyrelserna skall, enligt APR, även fastställa närmare mål för
sin placeringsverksamhet. Första-femte fondstyrelserna är vidare skyldiga att
till regeringen överlämna en egen utvärdering av resp, styrelses förvaltning

av fondmedlen med utgångspunkt i de närmare mål för Skr. 1996/97:13
placeringsverksamheten som fastställts. Awecklingsstyrelsen har ingen
skyldighet att inge någon resultatutvärdering.

De avkastningar som redovisas i tabellerna är beräknade genom att det
marknadsvärderade resultatet är satt i relation till genomsnittligt fondkapital.
Hänsyn har därvid också tagits till hur stor del av året som kapitalet har varit
disponibelt för resp, fondstyrelse.

Avkastningen är ett mått på fondkapitalets tillväxt i resp, styrelse. Genom
att jämföra avkastningen med relevanta index går det att se hur väl
förvaltningen har lyckats i jämförelse med marknadsutvecklingen. En sådan
jämförelse har emellertid brister så till vida att den inte tar hänsyn till
risknivån eller förutsättningarna för förvaltningen. En högre avkastning
behöver inte vara resultatet av en skickligare förvaltning utan kan vara
följden av en högre risknivå. Förutsättningarna för AP-fondens placeringar
skiljer sig från andra institutioner, men också mellan fondstyrelserna. Vid en
jämförelse mellan fondstyrelserna och mellan fondstyrelserna och andra
kapitalförvaltare måste hänsyn tas till dessa faktorer.

Den långsiktiga utvecklingen kan utläsas i resultatet över en femårsperiod.
En femårsperiod omfattar vanligtvis ett flertal konjunkturfaser och ger därför
ett bättre underlag för utvärderingen. Vid en längre utvärderingsperiod
påverkar strategibyten och andra förändringar i verksamheten inte den
genomsnittliga avkastningen i lika hög grad. Resultatet påverkas av vilken
femårsperiod som väljs. Exempelvis är det för aktiemarknaden dåliga året
1990 inte med i årets femåriga utvärderingsperiod, vilket får en stor effekt på
resultatet.

4.1 Första-tredje fondstyrelserna

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas
resultatuppföljning

Första-tredje fondstyrelserna har inkommit med en utvärdering av
verksamheten som väl uppfyller de krav som ställs i prop. 1992/93:206 s.

40 ff. Första-tredje fondstyrelserna har, på grundval av målsättningen i
reglementet, fastställt en placeringspolicy och en kreditpolicy. Enligt
fondstyrelsernas placeringspolicy skall tillgångarna placeras så att
avkastningen ger en realsäkring av fondkapitalet. På längre sikt bör
fondkapitalet även följa tillväxten i den reala lönesumman. Det
grundläggande beslutet i 1995 års verksamhetsplan var att öka det reala
inslaget i portföljen genom investeringar i reallån och fastigheter, särskilt
bostadsfastigheter. Fondstyrelserna menar dock att investeringar i
bostadsfastigheter inte kan ske i alltför snabb takt, eftersom fastigheterna
avses förvaltas i egen regi. De administrativa krav som en bostadsförvaltning
ställer samt kvarvarande regleringar på bostadsmarknaden har enligt
fondstyrelserna begränsat fastighetsinvesteringamas ökningstakt. Vidare har
fondstyrelserna, för att sprida riskerna, beslutat att öka andelen placeringar i
utländsk valuta.

Fondstyrelserna konstaterar att utvecklingen på räntemarknaden under året Skr. 1996/97:13
inneburit att de nominella placeringarna har ökat i värde. Inslaget av reala
tillgångar har ökat framför allt till följd av investeringar i fastigheter.

Riskprofil

Vid första-tredje fondstyrelsernas genomgång av verksamhetens riskprofil
konstateras - mot bakgrund av att fondens placeringar är räntebärande och
kreditrisken begränsad - att ränterisken jämte inflationsrisken är de
dominerande riskerna. Vidare anförs att storleken på portföljen, som
motsvarar ungefär en tredjedel av den inhemska obligationsmarknaden, gör
det svårt för första-tredje fondstyrelserna att i någon större utsträckning
avvika från marknadens räntebindningstid. Således blir ränterisken i stort sett
densamma som marknadens genomsnittliga ränterisk. Avkastningen på
placeringar i reala obligationer är relaterad till konsumentprisindex
förändring och eliminerar därigenom inflationsrisken. Avkastningen på reala
obligationer varierar dessutom normalt mindre än avkastningen på nominella
obligationer då de senare även inkluderar förändringar i
inflationsförväntningar och inflationsriskpremiema. Kreditrisken bedöms av
styrelserna som låg, även efter det att statens åtagande att banker och vissa
andra kreditinstitut skall kunna infria sina förpliktelser i rätt tid upphört.

Marknadsvärdet för fondstyrelsemas utländska räntebärande värdepapper
var 6,4 miljarder kronor. Därutöver ger det utländska fastighetsinnehavet på

2,3 miljarder kronor upphov till en valutaexponering. Fondstyrelserna har
minskat valutaexponeringen genom lån i utländsk valuta samt en viss
försäljning av valuta på termin.

Beträffande fastighetsplaceringama bedömer fondstyrelserna att det “på
kort sikt inte föreligger någon större hyresrisk i beståndet till följd av god
belägenhet, gott skick och låg vakansgrad”. Slutligen konstaterar första-
tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att någon egentlig likviditetsrisk
inte föreligger och att säkerheten i de administrativa systemen är god.

Avkastningsjämförelse och alternativa placeringsstrategier

Första-tredje fondstyrelserna har i sin utvärdering gjort jämförelser dels med
avkastningen i livförsäkringsbolagen, dels med index för den inhemska
nominella portföljen samt för de utländska obligationerna. Därutöver har
fondstyrelserna lämnat exempel på alternativa placeringsstrategier. En
jämförelse med livförsäkringsbolagen kan dock, enligt styrelserna, aldrig
göras helt rättvisande eftersom förutsättningarna för jämförelseobjekten är
olika. Fondstyrelserna är styrda av ett placeringsreglemente som skiljer sig
från försäkringsbolagens placeringsregler i många avseenden. Sålunda är
första-tredje fondstyrelserna i stor utsträckning hänvisade till att placera i
räntebärande papper på den svenska marknaden, medan
livförsäkringsbolagen bättre kan diversifiera sina portföljer genom att placera
i fler tillgångsslag och i annan valuta. De är inte heller i samma grad

hämmade av sin relativa storlek som första-tredje fondstyrelserna.

Totalavkastningen i första-tredje fondstyrelserna under år 1995 var

15,9 %. Den genomsnittliga ovägda avkastningen för de livbolag med vilka
jämförelse gjorts var 15,7 %. Sett över en femårsperiod är totalavkastningen
för första - tredje fondstyrelserna bättre än för livbolagen. Den aritmetiska
genomsnittliga avkastningen på 12,3 % för perioden 1991-1995 ligger 1,8
procentenheter över livbolagens ovägda genomsnittsavkastning. Under denna
femårsperiod har svenska realräntor varit på en historiskt hög nivå vilket
gynnat placeringar på den svenska räntemarknaden. Vid utgången av år 1995
bestod första-tredje fondstyrelsemas portfölj till 91 % av räntebärande
papper, medan livbolagen hade 52 % av placeringstillgångarna investerade i
detta tillgångsslag.

Tabell 8 Genomsnittlig avkastning (aritmetiskt medelvärde) i ett antal
livförsäkringsbolag och första-tredje fondstyrelserna

Totalavkastning %	Folksam	SkandiaTrygg	WASA	SPP	AP
1991-1995	Liv	Liv Hansa liv	Liv		1-3

Obligationer och korta

placeringar	13,9	14,6	13,9	15,1	13,7	13,0
Lån	12,1	11,1	10,6	10,1	9,1	10,0
Aktier	13,8	16,0	17,2	16,9	18,9	-
Fastigheter	-1,9	-4,1	-6,5	-7,3	-7,9	-7,1
Genomsnitt 1991-1995	10,5	10,5	11,3	10,1	9,9	12,3
Genomsnitt 1990-1994	7,5	7,7	7,3	7,2	8,2	11,9

Genomsnittligt under en femårsperiod har första-tredje fondstyrelserna
alltså uppnått en bättre avkastning på det förvaltade kapitalet än de livbolag
som man jämfört med. Däremot är avkastningen på de enskilda till-
gångsslagen något sämre. Det beror bl.a. på att livbolagen i större utsträck-
ning använt sig av möjligheten att investera i valuta vilket gett en bättre
avkastning i kronor räknat. De har även större möjligheter än första-tredje
fondstyrelserna att ta positioner med en annan ränterisk än marknadens
genomsnitt och därigenom uppnå större avvikelser från marknadens
genomsnittliga avkastning. Enligt första-tredje fondstyrelsernas utvärdering
har livförsäkringsbolagen haft en högre ränterisk än fondstyrelserna. Under
år 1995, då räntorna föll relativt kraftigt, har en högre ränterisk lett till högre
avkastning. Första-tredje fondstyrelserna redovisar på motsvarande sätt en
jämförelsevis högre avkastning än försäkringsbolagen på nominella
ränteplaceringar under år 1994, då räntorna steg kraftigt.

För tillgångsslaget lån, som inkluderar direktlån och realräntelån, ligger
första-tredje fondstyrelsernas avkastning i nivå med Wasas livbolag, högre än
SPP:s livbolag men lägre än avkastningen i Folksams, Trygg Hansas och
Skandias livbolag. SPP:s och fondstyrelsernas förhållandevis låga avkastning
i detta tillgångsslag beror på ett större innehav av realräntelån som, till följd
av den lägre inflationstakten, har haft en lägre avkastning än nominella

2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

Skr. 1996/97:13

ränteplaceringar under år 1995. Livbolagens högre andel direktlån Skr. 1996/97:13
kännetecknas också av högre kreditrisk och avkastning än vad som är fallet i
första-tredje fondstyrelsemas portföljer. Avkastningen på fastighetsinves-
teringarna har för första-tredje fondstyrelserna varit lägre än det ovägda
genomsnittet för livbolagen under den senaste femårsperioden.

Skälet till att den genomsnittliga avkastningen, relativt livbolagen, trots
allt varit hög är, som fondstyrelserna konstaterar i sin utvärdering, att de
kunnat dra nytta av att reglementet föreskriver att placeringar främst skall
göras på räntemarknader.

Första-tredje fondstyrelserna jämför även avkastningen från nominella
räntebärande placeringar med ett av fondstyrelserna fastställt index. Detta
index uppges vara mycket brett och omfatta i princip hela den svenska
penning- och obligationsmarknaden, inkl, icke benchmarkobligationer,
industriobligationer och bostadsobligationer. Regeringen anser det önskvärt
att första-tredje fondstyrelserna redovisar sammansättningen av detta interna
index så att regeringen har möjlighet att göra en bättre bedömning av
fondstyrelsernas avkastning på de nominella placeringarna. Enligt
fondstyrelsernas utvärdering har den genomsnittliga avkastningen på
nominella räntebärande placeringar den senaste femårsperioden marginellt
överstigit avkastningen på detta interna index, vilket resulterat i en betydande
överavkastning i kronor räknat. Ar 1995 var fondstyrelsernas överavkastning
i förhållande till index betydligt högre än genomsnittet för den senaste
femårsperioden.

I redogörelsen för de alternativa placeringsstrategierna har fondstyrelserna
jämfört den faktiska portföljen med tre möjliga placeringsaltemativ. I det
första har man avstått från att investera i fastigheter och i de två övriga har
man utnyttjat fastighetskvoten resp, valutakvoten fullt ut. Dessa två
sistnämnda strategier är i viss mån hypotetiska eftersom det inte vore prak-
tiskt möjligt att under hela mätperioden till fullo utnyttja fastighetskvoten
eller att ha maximal tillåten exponering i valuta. Det kan emellertid
konstateras av fondstyrelsernas utvärdering att det under perioden 1991-
1995 hade varit bättre att avstå från fastighetsinvesteringar och lägga en
större andel av portföljen i valuta.

4.1.2 Regeringens utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas
resultat

Enligt APR är första-tredje fondstyrelsernas uppgift, liksom övriga
fondstyrelsers, att “förvalta anförtrodda medel på sådant sätt att de blir till
största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspension”. Fondstyrelserna
har därutöver fastställt en placeringspolicy enligt vilken fondstyrelsemas
tillgångar skall “placeras så att avkastningen ger en realsäkring av
fondkapitalet”. På längre sikt bör, enligt fondstyrelserna, fondkapitalet även
följa tillväxten i den reala lönesumman.

Eftersom APR inte föreskriver exakt med vilka proportioner olika
tillgångsslag skall ingå i portföljen är det svårt att fastställa en lämplig
riktmärkesportfölj för utvärderingen av fondstyrelsens totala avkastning.

Inför kommande utvärderingar vore det önskvärt att fondstyrelserna i sin Skr. 1996/97:13
utvärdering gav förslag på hur en utvärdering av portföljens sammansättning
mellan olika tillgångsslag skall ske. Eftersom APR även ger vid handen att en
tillfredställande riskspridning skall gälla för placeringarna är det önskvärt att
sätta portföljens avkastning i relation till den risknivå som placeringarna
motsvarat under året, exempelvis genom att relatera avkastningen till den
historiska standardavvikelsen i avkastningen.

Regeringen har i brist på lämplig metod för att bedöma avvägningen
mellan olika tillgångsslag valt att utvärdera vaije tillgångsslag för sig.

Regeringen har vid sin utvärdering av de nominella inhemska
placeringarna valt att jämföra första-tredje fondstyrelsernas avkastning med
Öhmans totalindex, vars sammansättning och utveckling löpande redovisas
öppet, till skillnad mot fondstyrelsemas interna index. Öhmans totalindex
visar utvecklingen för statliga benchmark-obligationer, statsskuldväxlar och
en approximering av bostadsobligationemas värdeutveckling baserad på
Stadshypoteks benchmarkobligationer. Avkastningen på första-tredje
fondstyrelsernas nominella räntebärande placeringar år 1995, dvs. alla
placeringar utom direktlån, reala lån, fastigheter och fastighetsaktier, uppgick
till 16,5 %, vilket är något bättre än tillväxten i Öhmans totalindex som var

16,4 %. Första-tredje fondstyrelserna har emellertid stora innehav av icke
benchmark-obligationer, emitterade av staten och bostadsinstituten samt
industriobligationer. Dessa mindre likvida obligationer ingår inte i Öhmans
totalindex, varför jämförelsen inte är fri från invändningar.

Fastighetsinvesteringama har under perioden bidragit negativt till fondens
avkastning. Beloppsmässigt gjordes stora investeringar i fastigheter under
åren 1989 och 1990. Därefter har prisfallet varit drastiskt och medfört att
totalavkastningen i tillgångsslaget fastigheter i genomsnitt under åren 1991-
1995 har varit -7,1 %. Fastigheter har köpts för sammanlagt 22,2 miljarder
kronor sedan år 1989. Dessa fastigheter har dock skrivits ned enligt lägsta
värdets princip med totalt 5,5 miljarder kronor. Denna nedskrivning
motsvarar ungefär 1 % av fondkapitalet. Under år 1994 kunde
fondstyrelserna skriva upp värdet av fastighetsinnehavet, men för år 1995
skrevs värdet åter ned något.

Tabell 9 Resultat i första-tredje fondstyrelserna 1991-1995, miljarder kronor Skr. 1996/97:13

	1991	1992	1993	1994	1995	1991- 1995*
Marknadsvärderat resultat	57	55	83	0	80
Marknadsvärderat fondkapital	442	484	546	518	564
Avkastning i %	15,6	12,7	17,3	0,0	15,9	12,1
Index**, %	18,4	12,4	19,8	-1,0	16,4	12,8
Real avkastning***, %	6,9	10,5	12,7	-2,5	13,0	8,0
Reala lönesumman, %	-5,4	-2,0	-6,4	1,9	2,2	-2,0

* Geometriskt medelvärde

** öhmans totalindex

*** KPI-förändringar dec-dec

Fondstyrelserna har sedan slutet av år 1994 även investerat i utländska
obligationer. I utvärderingen anger fondstyrelserna att avkastningen från
utländska obligationer jämförts med på Salomon Brothers G-5 index, uttryckt
i svenska kronor. Regeringen konstaterar att fondstyrelsernas avkastning,
enligt den egna utvärderingen, är i nivå med detta index. Under år 1995 var
avkastningen på tillgångarna i utländsk valuta lägre än för de inhemska
räntebärande tillgångarna, vilket främst beror på förstärkningen av
kronkursen under året. Det vore önskvärt att fondstyrelserna lämnade
information om storleken på valutatillgångamas avkastning på sådant sätt att
regeringen utan vidare kan lämna denna information till riksdagen.

Vad gäller de reala räntebärande placeringarna så konstaterar
fondstyrelserna att en utvärdering av dessa är svår att göra eftersom inget
lämpligt index finns. Regeringen ser dock gärna att första-tredje
fondstyrelserna återkommer med förslag på lämplig utvärderingsmetod för
placeringar i reala obligationer.

Det kan konstateras att den totala avkastningen i första-tredje
fondstyrelserna har varit god under 1990-talet. Det geometriska medelvärdet
för den årliga avkastningen har under perioden 1991-1995 varit 12,1 %.
Fondstyrelserna har med marginal klarat att realsäkra kapitalet under
femårsperioden. Portföljens realavkastning har varit i genomsnitt 8,0 % per
år. I första-tredje fondstyrelsernas målformulering anges att fondkapitalet på
sikt bör följa utvecklingen i den reala lönesumman. Den reala lönesumman
(deflaterad med KPI-förändringen) har sjunkit med i genomsnitt 2,0 %
årligen under perioden. Även denna målsättning har således överträffats med
bred marginal.

Under perioden har realräntorna legat på historiskt höga nivåer vilket
bidragit till fondstyrelsemas utveckling. Särskilt bra är utvecklingen av den
nominella obligationsportföljen. Fastighetsinvesteringama har däremot inte
bidragit till att förbättra avkastningen. Med hänsyn till den starkare
kronkursen hade det, sett i efterhand, också varit fördelaktigt med en mindre
valutaexponering. Fastighetsinvesteringama, exponeringen i valuta och även
innehavet av realränteobligationer medverkar dock till att sänka den totala

risken i första-tredje fondstyrelsemas tillgångar. Regeringen stödjer
fondstyrelsernas beslut att öka inslaget av reala tillgångar ytterligare för att
minska den totala portföljrisken. Fondstyrelserna anger den egna
förvaltningens bristande kapacitet som en anledning till att
fastighetsinnehavet under 1995 vuxit långsammare än önskvärt. Mot
bakgrund av att det står fondstyrelserna fritt att välja om förvaltningen av
fastigheterna skall ske i egen regi eller med hjälp av externa förvaltare, anser
regeringen att fastighetsförvaltningen inte utgör någon begränsning för en
fortsatt utökning av fastighetsrelaterade investeringar, om fondstyrelserna
bedömer detta lämpligt.

Sammantaget har första-tredje fondstyrelsernas verksamhet utvecklats på
ett tillfredsställande sätt och den genomsnittliga avkastningen varit hög, även
sett i relation till den risknivå fondstyrelserna redovisat. Den inlämnade
utvärderingen är genomgripande och ger, trots de påpekanden som gjorts
ovan, en god överblick av första-tredje fondstyrelsernas verksamhet.

Skr. 1996/97:13

4.2 Fjärde och femte fondstyrelserna

4.2.1 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas
resultatuppföljningar

Fjärde fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten
under år 1995. Den redogör för styrelsemas målsättningar och jämför
avkastningen på fondstyrelsens placeringar med indexutvecklingen på resp,
marknad.

Det långsiktiga målet som formulerats av styrelsen är att
"totalavkastningen sedd över en femårsperiod skall något överträffa ett
avkastningsindex för Stockholmsbörsen". Vilket index som jämförelsen skall
göras mot är inte angivet. Som underordnade mål har fondstyrelsen tills
vidare fastställt breda lokala index för utländska aktier och 180 dagars riskfri
ränta för likvida medel.

Vid utgången av år 1995 hade fjärde fondstyrelsen 88,8 % av tillgångarna
placerade på Stockholms fondbörs, 2,3 % utomlands, 0,9 % i onoterade
värdepapper och resterande del, 8,0 %, i likvida tillgångar som
kassahållning. Portföljens totalavkastning påverkas därför mest av
utvecklingen på Stockholms fondbörs.

Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga
avkastning, mätt som ett geometriskt medelvärde, varit 19 % per år, vilket
styrelsen jämför med ett genomsnitt på den svenska aktiemarknaden som
uppges vara 17 %. Denna högre avkastning motsvarar enligt fondstyrelsen
4 miljarder kronor vid utgången av år 1995. Under år 1995 var dock
avkastningen marginellt sämre än för en genomsnittsportfölj på marknaden.
Fondstyrelsens totalavkastning år 1995, inkl, utdelnings- och ränteintäkter
samt förvaltningskostnader, blev 20,2 %. Findatas avkastningsindex för
samma år steg 20,7 %.

Placeringsinriktningen var i stort oförändrad under år 1995. Fjärde fond- Skr. 1996/97:13
styrelsen har en relativt stor andel av portföljen investerad i branscherna
kemisk industri och verkstäder. Innehavet i kemisk industri har i hög grad
bidragit till avkastningen under året, medan verkstadsindustriaktiema har
utvecklats sämre än genomsnittet. Sett under en flerårsperiod är det främst
fondens innehav av aktier i läkemedels- och verkstadsindustrin som bidragit
med en högre avkastning än genomsnittet. De förändringar som skett i
portföljsammansättningen är främst beroende av den relativa
kursutvecklingen för de olika branscherna. Nettoinvesteringar ligger dock till
viss del bakom ökningen av andelen bankaktier som ökat från 1 till 5 % av
det totala innehavet i noterade svenska aktier.

Innehaven i utländska aktier är så små att de endast marginellt påverkar
totalavkastningen av portföljen. Den långsiktiga målsättningen är emellertid
att utlandsportföljen skall bidra positivt till totalavkastningen. Fondstyrelsen
framhåller att en icke mätbar men betydande effekt av den utländska
förvaltningen är att den ger kunskap om svenska företags konkurrenter och
branscher samt om utländska ekonomier. Denna kunskap har kommit till
användning vid förvaltningen av den inhemska portföljen. Under den senaste
femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen på det utländska
innehavet varit ca 12 %, mätt i svenska kronor. Under det senaste året
uppges de utländska placeringarna ha hävdat sig väl på resp, delmarknad.

Investeringar i onoterade aktier har inte bidragit positivt till total-
avkastningen under den senaste femårsperioden. Fondstyrelsen bedömer det
dock som troligt att dolda reserver ligger i dessa investeringar men någon
beräkning har inte gjorts.

De likvida medlen har under de senaste fem åren gett en högre avkastning
än 180 dagars statsskuldväxlar. Den genomsnittliga avkastningen på de
likvida medlen har under perioden varit 11,7 % för fondstyrelsen jämfört
med 10,1 % för marknaden, uttryckt som genomsnittlig enkel årsränta. Under
år 1995 genererade likvida medel en årsavkastning på 9,8 % vilket kan
jämföras med 180 dagars statsskuldväxlar som gav ca 9,1 % under året.

Femte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering som är mer utförlig
än fjolårets. De långsiktiga målen som anges i utvärderingen är angivna i ett
antal punkter med följande innehåll:

- Placeringarna skall präglas av långsiktighet och stabilitet.

- Fonden skall ha en di versifierad portfölj av aktier i ett begränsat antal

större svenska börsnoterade företag. Aktieinnehavet i ett enskilt börsbolag

bör inte överstiga 15 % av aktieportföljens anskaffningsvärde.

- Placering i aktier i större utländska börsnoterade företag får ske inom de
gränsvärden som gäller enligt reglementet för AP-fonden, dvs. 10 % av
anskaffningsvärdet.

- Fondens likviditet skall inte vara högre än vad som är nödvändigt för att
möjliggöra även större placeringar inom rimlig tid. Likviditeten skall
kunna variera med hänsyn till ränteläge, inflation, och förväntad affärsvo-
lym.

- Som avkastningsmål gäller att värdepappersportföljen under en fyraårspe-
riod, räknad från den första juli 1993, skall utvecklas bättre än Veckans
Affärers index och att likvida medel varje år skall ge samma avkastning

som sexmånaders statsskuldväxlar. Skr. 1996/97:13

Utöver dessa “handlingslinjer” uppges att prioriteringar skall ske av aktier
på A-listan, i första hand “ 16-listan” (de mest omsatta aktierna) och av aktier
med låga beta-värden, dvs. aktier med relativt låg risk.

Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga av-
kastning varit 18,4 %, mätt som geometriskt medelvärde jämfört med Fin-
datas avkastningsindex som visat en ökning med i genomsnitt 17,4 % och
Veckans Affärers index som stigit med 15,0 %. Under det senaste året var
avkastningen på fondkapitalet 22,6 % samtidigt som Findatas avkastningsin-
dex steg 20,7 % och Veckans Affärers index steg 18,1 %. Jämfört med
sammansättningen på Stockholms fondbörs har fondstyrelsen valt att placera
en större andel i framför allt kemisk industri och förvaltningsbolag. Samtidigt
har fondstyrelsen underviktat placeringar i banker och verkstadsindustri. Vid
årsskiftet hade fondstyrelsen placerat 7,5 % av portföljens totala
anskaffningsvärde i utländska aktier. Marknadsvärdet på det utländska
innehavet motsvarar hela 14,8 % av portföljens marknadsvärde. En stor
andel av orealiserade vinster hänför sig till innehavet i det schweiziska
läkemedelsbolaget Roche.

Likviditeten har sjunkit kraftigt från 1990-1992 då denna uppgick till
mellan 24 och 32 %. Vid utgången av år 1995 var likviditeten 3,2 %. Fond-
styrelsen redovisar en aritmetiskt genomsnittlig avkastning på likvida medel
på 10,5 % under åren 1991-1995.

4.2.2 Regeringens utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas
resultat

I detta avsnitt lämnas inledningsvis kommentarer som är relevanta för
utvärderingen av både fjärde och femte fondstyrelsens resultat. Därefter följer
regeringens utvärdering av resp, fondstyrelse. Slutligen jämförs fjärde och
femte fondstyrelsernas aktieportföljer för att belysa skillnader i avkastningen.

Vid utvärderingen av fjärde och femte fondstyrelsernas resultat måste has
i åtanke att APR inte föreskriver exakt med vilka proportioner inhemska och
utländska aktier skall ingå i portföljen eller vilka utländska aktiemarknader
eller branscher som skall vara representerade. Inhemska aktier dominerar,
men fondstyrelserna kan även välja att placera i utländska aktier i syfte att
minska risken eller höja avkastningen. Fondstyrelserna bör, enligt
regeringens mening, i framtiden redovisa en närmare strategi för
portfölj sammansättningen med utgångspunkt i avvägningen mellan risknivå
och avkastning. I brist på ett bättre verktyg för utvärderingen har regeringen
i år valt att utvärdera fondstyrelsemas avkastning utifrån ett avkastningsindex
som enbart består av aktier i noterade svenska bolag.

Fjärde och femte fondstyrelserna refererar i sina årsredovisningar och
utvärderingar till både Veckans Affärers totalindex och Findatas
avkastningsindex. Veckans Affärers totalindex är enligt regeringens mening
inte en lämplig jämförelsenorm då detta index inte tar hänsyn till utdelningar
och därför inte visar den avkastning som en placerare erhåller genom
utdelningar och genom att återinvestera utdelningarna. Findatas

avkastningsindex som innehåller reinvesterade utdelningar är i detta Skr. 1996/97:13
sammanhang ett mer relevant jämförelseindex och används därför i regering-
ens utvärdering. I Findatas avkastningsindex ingår emellertid endast aktier
noterade på Stockholms fondbörs A-lista.

Fondstyrelserna har valt att utvärdera avkastningen på innehavet i utländ-
ska bolag separat. Det kan diskuteras hur jämförelseindex i så fall skall fast-
ställas. Det kan anföras att då reglementet inte föreskriver någon speciell
viktning mellan placeringar i olika länder kan en jämförelse med ett världsm-
dex vara mer korrekt än en jämförelse med index för de lokala börser som
fondstyrelserna har valt att placera på.

Regeringen vill, i likhet med föregående år, påpeka att fondstyrelsernas
utvärdering bör innehålla en jämförelse med andra kapitalförvaltare med
liknande placeringsmöjligheter, på samma sätt som första-tredje fondstyrel-
serna redovisar.

Vid utvärderingen är det viktigt att komma ihåg att målet för fjärde och
femte fondstyrelsens förvaltning enligt APR är att nå långsiktigt hög avkast-
ning men även tillfredställande riskspridning. De av fjärde och femte fondsty-
relsemas uppsatta avkastningsmålen anger inte till vilken risknivå målet skall
uppfyllas. Ej heller anger fondstyrelsernas utvärderingar till vilken risknivå
erhållen avkastning har uppnåtts. För att möjliggöra en korrekt jämförelse av
förvaltningen med andra aktieportföljer liksom en utvärdering mot uppsatta
mål, som ju anger att riskerna skall spridas, är det nödvändigt att ta hänsyn
till risknivån i den förvaltade portföljen. Exempelvis kan en s.k. Sharpe-kvot
beräknas som relaterar den uppnådda avkastningen till risken i portföljen
genom att portfölj avkastningen (minus riskfri ränta) relateras till standardav-
vikelsen i avkastningen.

Fjärde fondstyrelsen uppvisade under året en något sämre avkastning på
fondkapitalet än Findatas avkastningsindex. Sett över en femårsperiod har
man dock lyckats nå en gensomsnittlig årsavkastning på 19,3 % vilket är två
procentenheter bättre än Findatas avkastningsindex. Fondkapitalets mar-
knadsvärde uppgick vid årets slut till knappt 47 miljarder kronor. Fondstyrel-
sen har sedan den inrättades sammanlagt rekvirerat 5 miljarder kronor från
första-tredje fondstyrelserna. Beräknat i dagens penningvärde motsvarar det

9,9 miljarder kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet och det uppräknade
grundkapitalet, 37 miljarder kronor, motsvarar de ackumulerade vinstema
utöver den avkastning som inbetalats till förstatredje fondstyrelserna. Kapita-
let har under mätperioden ökat sitt reala värde med i genomsnitt 14,8 % per
år.

Skr. 1996/97:13

Tabell 10 Resultat i fjärde fondstyrelsen 1991-1995,
marknadsvärde, miljarder kronor

	1991	1992	1993	1994	1995	1991- 1995*
Marknadsvärderat resultat	3	2,9	10,9	2,5	7,9
Marknadsvärderat fondkapital	22	25,2	35,9	39,1	46,7
Avkastning**, %	15,6	13,3	43,3	6,9	20,2	19,3
Index***, %	8,4	2,3	56,3	6,5	20,7	17,4
Real avkastning****, %	6,9	11,1	37,7	4,2	17,2	14,8

* Geometriskt medelvärde

** Baserat på genomsnittligt fondkapital

*** Findatas avkastningsindex

*♦** Deflator: KPI-förändringar dec-dec

Fjärde fondstyrelsen har lämnat in en utvärdering av samma omfattning
som för år 1994. Utvärderingen ger regeringen möjligheter till insyn och
fungerar som underlag för analys av medelsförvaltningen. Utöver de
gemensamma kommentarer rörande fjärde och femte fondstyrelsemas
utvärdering som givits ovan vill regeringen peka på några ytterligare moment
som skulle kunna underlätta utvärderingen.

Fondstyrelsens målsättning är att avkastningen skall överstiga ett
avkastningsindex för Stockholms fondbörs. Det vore ur
utvärderingssynpunkt lämpligt att i målformuleringen ange vilket detta index
skall vara.

Vad gäller de utländska tillgångarna bör, enligt regeringens mening, fjärde
fondstyrelsens innehav av depåbevis i Pharmacia & Upjohn redovisas som
ett innehav i utländskt bolag. Efter sammanslagningen är Pharmacia &
Upjohn ett utländskt aktiebolag. Vidare har fondstyrelsen i utvärderingen inte
redovisat vilka utländska index som används eller dessas utveckling under
den senaste femårsperioden, trots att användningen av breda index angetts i
styrelsens underordnade mål.

Regeringen konstaterar dock att fjärde fondstyrelsen uppnått en god av-
kastning under perioden och att den med marginal har klarat avkastnings-
kraven och de uppsatta målen.

Femte fondstyrelsen hade under året 22,6 % avkastning på fondkapitalet,
inräknat orealiserade vinster, vilket är två procentenheter högre än Findatas
avkastningsindex. Den reala avkastningen under året var 19,5 %. Över en
femårsperiod har den årliga avkastningen på fondkapitalet varit 18,4 %, en
procentenhet högre än Findatas avkastningsindex.

Skr. 1996/97:13

Tabellil Resultat i femte fondstyrelsen 1991-1995,
marknadsvärde, miljarder kronor

	1991	1992	1993	1994	1995	1991- 1995*
Marknadsvärderat resultat	0,4	0,3	1,3	0,2	1,2
Marknadsvärderat fondkapital	2,6	3,3	4,5	5,4	7,0
Avkastning**, %	19,2	9,6	38,5	4,8	22,6	18,4
Index***, %	8,4	2,3	56,3	6,5	20,7	17,4
Real avkastning****, %	10,3	7,5	33,0	2,1	19,5	14,0

* Geometriskt medelvärde

** Baserat på genomsnittligt fondkapital

*** Findatas avkastningsindex

**** Deflator: KPI-forändringar dec-dec

Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde uppgick vid årsslutet till 7,0
miljarder kronor. Fonden har sedan verksamheten startade i mitten av år
1989 sammanlagt rekvirerat 4,5 miljarder kronor från första-tredje
fondstyrelserna. Beräknat i dagens penningvärde motsvarar det 5,2 miljarder
kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet och det uppräknade grundkapitalet,
1,8 miljarder kronor, motsvarar de ackumulerade vinstema utöver den
avkastning som inbetalats till första-tredje fondstyrelserna. Kapitalets reala
värde har under femårsperioden ökat med i genomsnitt 14,0 % per år.

Femte fondstyrelsen har i år inlämnat en betydligt mer omfattande
utvärdering av den egna förvaltningen än föregående år. Det bör dock
påpekas att styrelsen, efter det att regeringen avlämnat föregående års
skrivelse till riksdagen, lät göra en kompletterande utvärdering som var av
samma omfattning som årets. Utvärderingen överlämnades till regeringen för
kännedom.

Utöver de synpunkter som inledningsvis lämnades gällande både fjärde
och femte fondstyrelserna kan det konstateras att femte fondstyrelsen beslutat
att prioritera aktier med låga betavärden. Trots detta har någon uppgift om
portföljens genomsnittliga betavärde, eller något annat mått på risknivån, inte
lämnats.

Femte fondstyrelsen har som avkastningsmål fastställt att avkastningen på
värdepappersportföljen under en fyraårsperiod skall utvecklas bättre än
Veckans Affärers index. Detta mål är, som tidigare påpekats, väl försiktigt då
Veckans Affärers index inte inkluderar avkastningen från utdelningar under
året. Avjämförelseskäl vore det också lämpligare med en utvärderingsperiod
på fem år.

Vidare har femte fondstyrelsen uppsatt ett avkastningsmål för likvida
medel i förhållande till sexmånaders statsskuldväxlar. I utvärderingen saknas
dock en redovisning av avkastningen på sexmånaders statsskuldväxlar.

Vad gäller utvärderingen av utländska innehav konstateras att någon
särskild målsättning inte anges speciellt för denna tillgång och att någon
särredovisning inte lämnas.

Regeringen konstaterar att femte fondstyrelsen uppnått en god avkastning

under perioden och att den med marginal har klarat avkastningskraven och Skr. 1996/97:13
uppsatta mål.

En jämförelse mellan fjärde och femte fondstyrelsernas aktieportföljer

Femte fondstyrelsen har under den senaste femårsperioden haft tre år med
lägre avkastning än fjärde fondstyrelsen. Skillnaden i resultat kan bero på
många olika faktorer men nedan görs ett försök att förklara några av dessa.

En högre avkastning än index kan uppnås om portföljens sammansättning
avviker från aktiemarknadens fördelning på branscher och bolag. Genom att
låta branschernas andel i aktieportföljen vara en annan än branschernas andel
på aktiemarknaden kan denna högre avkastning uppnås. Både ijärde och
femte fondstyrelserna har under 1990-talet koncentrerat innehavet till ett
mindre antal branscher. Denna koncentration, som är en medveten strategi, är
troligtvis en av förklaringarna till att styrelserna presterat en högre
avkastning än index. En sådan strategi innebär ett högre risktagande men
med rätt val av aktier kan en meravkastning uppnås. Den fundamentala
analysen av branscher och enskilda bolag är avgörande för att en sådan
strategi skall lyckas och för att meravkastningen skall motsvara den högre
risk som blir följden.

Fjärde fondstyrelsen har höga andelar av verkstads- och kemiaktier. Vid
årsskiftet var 70 % av innehaven placerade i bolag som tillhörde dessa bran-
scher. Femte fondstyrelsen har valt en något annorlunda branschviktning av
portföljen. De har placerat en relativt stor andel i kemiaktier (framför allt
läkemedel) samt förvaltningsbolag. Knappt hälften, eller 46 %, av
fondstyrelsens tillgångar är placerade i aktier i dessa två branscher. Den på
börsen största branschen, verkstadsindustrin, är underviktad i femte
fondstyrelsens portfölj liksom innehav av skogs- och bankaktier.

Under en uppgångsfas i konjunkturen brukar generellt s.k. cykliska aktier
som verkstads- och skogsaktier utvecklas bättre än genomsnittet. Kemisk
industri är däremot mer stabil över konjunkturcyklerna. Överviktningen i
cykliska aktier hos fjärde fondstyrelsen har troligen under slutet av perioden
1991-1995 bidragit till en meravkastning, eftersom ekonomin har befunnit
sig i en uppgångsfas. Valet av aktier inom branscherna påverkar givetvis
också utfallet även om en väl sammansatt portfölj normalt kan diversifiera
bort risken som är förknippad med enskilda bolag. Det bör nämnas i
sammanhanget att aktier som påverkas mindre av konjunktursvängningar
också är mindre riskfyllda och bör därför ge en något lägre förväntad
avkastning.

Skr. 1996/97:13

Tabell 12 Fördelning på branscher i % av portföljvärdet 1991-1995, ovikta t

Genomsnitt i	Genomsnitt i	Index för
portföljen	marknaden	perioden*
Fjärde Femte

Verkstadsindustri	41	27	35	136%
Kemisk industri	29	36	21	150%
Skog	9	5	8	30%
Övrigt	21	32	36

4.3 Sammanfattning

AP-fonden har under utvärderingsperioden uppvisat en tillfredställande
avkastning. Det kan konstateras att fjärde fondstyrelsen har haft den högsta
avkastningen under den senaste femårsperioden jämfört med övriga
fondstyrelser. Avkastningen för femte fondstyrelsen hamnar på andra plats.
Det har således varit bättre att investera i aktier än att investera i
räntebärande tillgångar under perioden 1991-1995. Naturligtvis påverkar
den valda utvärderingsperioden resultatutfallet. Stora svängningar i
ekonomin under 1990-talet har påverkat resultaten i fondstyrelserna i hög
grad. Det gör också att utfallet för en femårsperiod kan komma att förändras
relativt kraftigt från år till år framöver. Om det svaga börsåret 1990 räknas in
i mätperioden förändras utfallet väsentligt.

Tabell 13 Ärlig avkastning i första-femte fondstyrelserna 1991-1995,
geometriskt medeltal, procent

Fondstyrelse	1-3	4	5
Avkastning	12,1	19,3	18,4
Index	12,8*	17,4**	17,4**
Real avkastning***	8,0	14,8	14,0

* Öhmans totalindex

** Findatas avkastningsindex
**♦ Deflator: KPI-

Enligt regeringens mening finns det i vissa fall brister i de närmare mål för
verksamheten som fondstyrelserna beslutat och i resultatutvärderingen av
dessa. Fondstyrelserna bör således inleda arbetet med en översyn av såväl de
detaljerade målen för förvaltningen som metoderna för utvärderingen. Vid
såväl utvärdering som vid placering är det viktigt att ta fasta på APR:s regler
om riskspridning. Fondstyrelsemas avkastning bör relateras till risknivån för
placeringarna på samma sätt som placeringsbeslut bör präglas av en syn på
förväntad avkastning i förhållande till förväntad risk.

5 Fastställande av balansräkning

Skr. 1996/97:13

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte
fondstyrelserna och awecklingsstyrelsen.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

ÅRSREDOVISNING

Första - tredje fondstyrelserna

Innehåll

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

1995 i sammandrag.......................................................... 1

Verkställande direktörens översikt.............................. 2-3

AP-fonden och det svenska ATP-systemet................. 4

Ekonomisk översikt......................................................... 5-6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling.............................................. 7

AP-fondens placeringsverksamhet.............................. 8-12

Resultat och avkastning................................................. 13-15

Resultat- och balansräkningar (1-3)........................... 16-17

Redovisningsprinciper.................................................... 18

Noter................................................................................... 19-21

Resultat- och balansräkningar 1, 2 resp 3
fondstyrelserna................................................................. 22-27

Styrelser och revisorer................................................... 28-30

Revisionsberättelser........................................................ 31

Organisationsschema...................................................... 32

Statistik.............................................................................. 33-34

Kortfattade fakta om ATP............................................. 35

1995 i sammandrag

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

• AP-fondens totalavkastning under 1995 uppgick till 79,5 mdkr, motsvarande
15,9%. Exklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar var direkt-
avkastningen 10,0%.

• Totalavkastningen för femårsperioden 1991-1995 var 12,3% per år.

• Den reala avkastningen var för 1995 13% och för perioden 1991-1995 8,1% per
år. Målet att inflationsskydda kapitalet har mer än väl uppfyllts.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-
pensioner - ökade till 32,5 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 80,7 mdkr och pen-
sionsutbetalningarna 113,2 mdkr.

• Fondkapitalet ökade under 1995 med 9% till 564 mdkr per den 31 december 1995.

• Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar
93,3%, reallån 3.7% och fastigheter 3,0%.

• Räntenedgången under året medförde att obligationsportföljen steg i värde med
6,3 %. Totalavkastningen var 16,5%.

• Fastighetsinnehavet har värderats ned med 2,1 %. Totalavkastningen för fastig-
hetsportföljen blev därmed 4,7% för 1995.

3 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 13

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultatet av 1 - 3 fondstyrelsernas medelsförvaltning
under 1995 var klart bättre än föregående års. Total-
avkastningen uppgick till 80 mil jarder kronor att
jämföra med ett nollresultat för 1994.

Denna kraftiga skillnad förklaras nästan helt av
värdeförändringar i obligationsportföljen. Under
1994 steg det svenska ränteläget, vilket ledde till att
marknadsvärdet på obligationerna sjönk med ca. 50
miljarder kronor. Under 1995 har räntorna sjunkit,
vilket lett till en värdeökning på ca. 30 miljarder
kronor.

Den s.k. direktavkastningen som består av räntor
och övrig avkastning har däremot legat på ca. 50 mil-
jarder kronor båda åren. Redan i fjolårets verksam-
hetsberättelse ifrågasatte jag om den årliga totalav-
kastningen, som även innehåller den kortsiktiga vär-
deförändringen på portföljen, är ett relevant mått på
fondens avkastning. Det är i första hand direktav-
kastningen som i det korta perspektivet kan dispone-
ras för att täcka det löpande underskottet i ATP-sys-
temet. Värdeökningen i obligationsportföljen kan på
kort sikt endast till viss del realiseras. Skulle man
vilja tillgodogöra sig hela värdeökningen under lop-
pet av ett år skulle detta kräva en så omfattande
omdisposition av fondens innehav av värdepapper att
den knappast skulle, vara genomförbar. Omvänt skul-
le stora värdefall i portföljen - som under 1994 -
knappast förhindra att direktavkastningen helt eller
delvis används för att täcka ett löpande underskott i
ATP-systemet.

Fondens roll som finansiell stabilisator i ATP-syste-
met är en långsiktig roll. I ett sådant längre perspek-
tiv kan totalavkastningen belysa fondens långsiktiga
finansiella kapacitet - men då inte för ett enskilt år
utan för en längre period. Det är svårt att med
utgångspunkt i fondens uppdrag härleda en mera
exakt precisering av vilken avkastningsperiod som
borde väljas. Men i utvärderingen av fondförvaltning-
en har under senare år använts en femårig period.

Totalavkastningen under de senaste fem åren har i
nominella termer uppgått till drygt 12% årligen.
Realt sett innebär detta en avkastning på ca. 8% per
år, vilket för en finansförvaltning med AP-fondens
placeringsrestriktioner måste betraktas som ett till-
fredsställande resultat. Avkastningen har också varit
tillräcklig för att täcka de långsiktiga underskotten i
ATP-systemet. Men dessa underskott har ökat kraf-
tigt under senare år och uppgår under 1995 till ca. 33
miljarder kronor. Om pensionssystemet inte läggs om
så kommer dessa underskott - vid nuvarande relativt
sett låga tillväxttal i den svenska ekonomin - att lång-
siktigt öka. Kommer samtidigt den allmänna ränteni-
vån ner så ligger en situation med underskott som är
större än AP-fondens direkta avkastning inte särskilt
långt in i framtiden. Att totalavkastningen i ett
sådant perspektiv också kommer att långsiktigt min-
ska är ofrånkomligt.

Detta skulle i så fall innebära att man fick ta av
fondkapitalet för att finansiera de löpande under-

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

skotten i ATP-systemet. Under kortare perioder kan
detta ses som en naturlig roll för en buffertfond som
AP-fonden, men rör det sig om en följd av år kommer
detta i så fall att både nationellt och internationellt
skapa en tveksamhet till den finansiella stabiliteten i
det svenska pensionssystemet.

Fondstyrelsernas uppdrag är att förvalta fondmed-
len på ett sådant sätt att de blir till största möjliga
nytta för försäkringen för tilläggspension. Både i det
nuvarande ATP-systemet och i det nya system som en
klar riksdagsmajoritet fattat principbeslut om är
pensionsutfästelserna realsäkrade. Det innebär att
fondförvaltningens mål är att åstadkomma en avkast-
ning som realt sett åtminstone uppgår till de reala
anspråk som kommer att ställas på pensionsutbetal-
ningarna. Detta har mer än väl överträffats genom
den reala avkastning på ca 8% som erhållits för den
senaste femårsperioden.

Det är intressant att notera att denna höga reala
avkastning kunnat åstadkommas genom i första hand
nominella placeringar. Möjligheterna för
1-3 fondstyrelserna att realsäkra kapitalet är i pla-
ceringsreglementet starkt begränsade. Högst 5% får
placeras i fastigheter och högst 10% i utländska rän-
tebärande papper. Placeringar i valuta ger dock
endast en indirekt möjlighet till realsäkring.

Därutöver har fonden även möjlighet att placera i
av Riksgäldskontoret emitterade realobligationer.
Marknaden för dessa i Sverige är dock ännu så länge
i ett uppbyggnadsskede.

Dessa olika begränsningar medför att fonden idag
fortfarande har 93% av sina tillgångar nominellt pla-
cerade. Trots detta har dock en real avkastning på
8% kunnat åstadkommas under de senaste fem åren
på dessa i huvudsak nominella tillgångar. Detta är ett
uttryck för ett förhållande mellan nominella räntor
och inflation som knappast kan bli bestående på läng-
re sikt. Den höga svenska räntan på nominella till-
gångar - hög såväl i förhållande till svensk tillväxt och
inflation som vid en internationell jämförelse - måste
på sikt komma i bättre överensstämmelse med landets
ekonomiska förhållanden. I ett sådant perspektiv
framstår det som angeläget för fonden - trots de
senaste årens positiva utfall för de nominella tillgång-
arna - att öka det reala inslaget i portföljen. Under
1995 har viktiga steg tagits i denna riktning genom att
både fastighetsinnehavet och innehavet av realobliga-
tioner har ökat. Med tanke på fondens förvaltnings-
uppdrag är fortsatta steg i denna riktning ett själv-

klart inslag i en framtida strategi för fonden.

Under 1995 har fonden förvärvat ytterligare ett
antal fastigheter - främst i centrala Stockholm och
Göteborg. Fastighetsverksamheten spelar en allt stör-
re roll i förvaltningen av fondens tillgångar - trots att
de endast uppgår till 3% av fondens tillgångar. Men
det är ett viktigt mål för fondens förvaltning att sköta
fastigheterna väl - såväl med hänsyn till resultatet av
förvaltningen som med tanke på den stora kontaktyta
mot hyresgäster och allmänhet som följer av ett stort
fastighetsinnehav.

Resultatet under 1995 har också varit tillfredsstäl-
lande: hyrorna i de centralt belägna delarna av fas-
tighetsbeståndet har börjat vända uppåt och vakan-
serna minskar. Men fastighetsmarknaden i Sverige är
dock fortfarande tunn. De förändringar i ekonomin i
allmänhet och i räntenivån som skett under 1995 har
ännu inte i någon nämnvärd utsträckning slagit ige-
nom på fastighetsmarknaden. Det är mycket som
talar för att genomslaget sker med viss eftersläpning.
1 så fall så har vi en positiv marknadsutveckling att se
fram emot under de närmaste åren även för denna
del av fondens verksamhet.

Stockholm i mars 1996

AP-fonden och det svenska

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att
varje års pensioner finansieras genom avgifter på den
aktiva befolkningens inkomster under samma år. De
aktiva generationerna bär genom dessa avgifter
ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat
fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system
är ett premiereservsystem där varje person under sin
livstid avsätter medel till en pensionsfond vars storlek
och avkastning sedan bestämmer pensionens storlek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett
fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå
komplettera detta med en fond. Motiven var två.
Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-
skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli
följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle
också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-
na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga
fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty-
relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988
och får placera i aktier och andra värdepapper på
riskkapitalmarknaden.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och
dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess
bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-
sionerna blir så stort som möjligt. Det övergripande
målet för fondförvaltningen är att maximera tillgång-
arnas totalavkastning på lång sikt. 1 lagen med regle-
mente för allmänna pensionsfonden (1983:1092),
fastlägger statsmakterna ett antal riktlinjer för verk-
samheten vid fondförvaltningen. Medlen skall förval-
tas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande
betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens
placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer
och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-
ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-
redskap som säkerhet.

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-
bärande papper dock med den begränsningen att pla-
ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av
marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En yt-

ATP-systemet Skr-1996/97:13
Bilaga 1

terligare begränsning är att placeringar i skuldför-
bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får upp-
gå till högst 5% av de totala tillgångarnas marknads-
värde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-
het att placera i fastigheter, i och utanför landet.
Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till
aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms
i kvoten för fastighetsinvesteringar.

REFORMERING AV
ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET
I juni 1994 fattade riksdagen beslut om principerna
för reformering av det allmänna pensionssystemet.
Till grund för riksdagens beslut låg resultatet av det
arbete som bedrivits i den politiskt sammansatta Pen-
sionsarbetsgruppen.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet
på sikt omvandlas till ett system som bygger på livsin-
komstprincipen där pensionen skall utgå från hela
inkomsten. Systemet renodlas till att omfatta ålders-
pensionen inklusive denna del inom folkpensione-
ringen. Förtidspension och efterlevandepension förs
över till statsbudgeten eller organiseras som en själv-
ständig försäkringsgren.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall
finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5% på
inkomstdelar upp till det s.k. taket dvs. 7,5 basbe-
lopp. Avgiften skall tas ut på alla inkomster som ger
pensionsrätt vilket innebär att avgiftsunderlaget
breddas till att också omfatta ersättningar från soci-
alförsäkringen. Av avgiften går två procentenheter
till en ny premiereserv, resten till fördelningssyste-
met. Avsättningarna till premiereservsystemet påbör-
jades 1995 genom att 11 % av inkomsterna från ATP-
avgiften förs över till konto i riksgälden. AP-fondens
uppdrag avses bli detsamma inom ramen för fördel-
ningssystemet som i dagens ATP-system.

Efter riksdagens beslut i juni 1994 tillkallade den
dåvarande regeringen den politiskt sammansatta s.k.
Genomförandegruppen med uppgift att medverka i
den fortsatta beredningen av pensionsreformen. I
samråd med denna grupp utarbetas successivt lagför-
slag med utgångspunkt i de beslutade principerna för
reformen. Hittills har sådana förslag redovisats avse-
ende bl. a. intjänande och beräkning av inkomst-
grundad ålderspension samt statlig ålderspensionsav-
gift. Ikraftträdandet av de nya reglerna var planerat
till den 1 januari 1997 men är nu uppskjutet till en
senare tidpunkt.

Ekonomisk översikt

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

UTVECKLINGEN I VÅR OMVÄRLD
Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området
bromsades upp en del under 1995. Tillväxten i USA
gick in i ett lugnare skede. Stagnationen i Japan fort-
satte och tillväxten i Europa - i synnerhet i "hårdva-
lutaländerna" - blev klart mera dämpad. Men totalt
sett rörde det sig om en relativt mjuk inbromsning
som förde ner BNP-ökningen inom hela OECD-områ-
det från drygt 3 till ca. 2,5%.

Det som i ett historiskt perspektiv är av särskilt
intresse är att inflationen i de tongivande OECD-län-
derna kom ner till låga tal. Även valutakurserna har
närmat sig relationer som avspeglar "ekonomiska
fundamenta". I synnerhet relationen mellan yen/USD
har förändrats så att den bättre avspeglar konkur-
rensförhållandena mellan länderna.

Detta innebar i sin tur att de internationella räntor-
na kom ner under året. Visserligen utlöste krissitua-
tionen i Mexico en viss turbulens under inledningen
av 1995, men totalt sett ökade stabiliteten på de
finansiella marknaderna.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN
Efter flera år av ekonomisk tillbakagång vände
utvecklingen i Sverige uppåt. Den för 1995 registrera-
de ökningen av BNP på 3% var den största på nära
10 år. Det var i första hand investerings- och export-
sektorerna som drev på utvecklingen. Såväl den pri-
vata som den offentliga konsumtionen var däremot
fortsatt dämpade. Under året skedde även en lager-
uppbyggnad som sköt på konjunkturuppgången under
1995 men som nu trycker ner aktiviteten under 1996.

Den allmänna stabiliseringen av ekonomin och den
successiva förbättringen av statsfinanserna ledde till
en förstärkning av kronan. Denna stärktes med ca.
8% från sin svagaste nivå mätt som ECU-index samti-
digt som räntenivån sjönk markant. Skillnaden i för-
hållande till den 10-åriga D-marksräntan sjönk från
över 400 punkter i april 1994 till ca. 250 punkter
under senare delen av 1995. Sverige kom att alltmer
distansera sig från den grupp av högränteländer som
Sverige tidigare hade kommit att sammankopplas
med.

— SEK/USD — SEK/DEM —ECU-index

Diagram 1.

En allt lättare penningpolitik i vår omvärld med
sänkta korträntor under 1995 åtföljdes inte av en
motsvarande politik i Sverige. Trots att den svenska
inflationstakten successivt avtog under senare delen
av året fortsatte Riksbanken att hålla uppe korträn-
torna. De allt gynnsammare inflationsförväntningar-
na och det allmänt sett ökade förtroendet för den
svenska ekonomin ledde till en minskning av räntor-
na i de längre segmenten, vilket innebar att den sven-
ska avkastningkurvan kom att bli allt flackare. Till
en del sammanhänger detta med de utländska place-
rarnas aktivitet på den svenska marknaden. Dessa
hade under 1994 till stor del lämnat svenska kronpla-
ceringar. Men i takt med förstärkningen av vår eko-
nomi och ett ökat förtroende återvände dessa. Denna
ökade efterfrågan på kronplaceringar drev ner de
längre räntorna, vilket under senare delen av året
gjorde kronplaceringar i de längre segmenten till en
av de mest lönsamma investeringarna på den interna-
tionella obligationsmarknaden. Samtidigt dämpades
även den s.k. volatiliteten - dvs de kortsiktiga ränte-
rörelserna - vilka tidigare varit så stora att de nästin-
till stört den mera reguljära handeln.

Sammantaget innebar utvecklingen under 1995 för
svenskt vidkommande en påtaglig stabilisering med
ökad tillväxt i BNP, stark externbalans, låg inflation
och lägre räntor. Den fortsatt höga arbetslösheten

EKONOMIS

ÖVERSIKT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

	Förändring under 1995	Stock dec-95
Statsobligationer	163	679
varav realobligationer	17	20
Statskuldsväxlar	-70	187
Privatmarknad	2	125
Dagslån	-4	4
Lån i utländsk valuta	9	391
Summa förändring	100	1386

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

och den ökade instabilitet som inträffat efter årsskif-
tet visar dock att Sveriges långsiktiga problem ännu
inte är slutligt lösta.

Riksgälden kom under 1995 att ändra struktur på
finansieringen av statens underskott jämfört med året
innan. Realobhgationernas andel i finansieringen av
underskottet på den svenska marknaden utvecklades
från 2% för 1994 till hela 20% för 1995.

På kreditmarknadens segment för bostadsobligatio-
ner fortsatte den redan under 1994 inledda nedgång-

Diagram 3.

en i räntedifferensen gentemot statsobligationer.
Under huvuddelen av året låg den s.k. spreaden
kring 40 räntepunkter för att under de sista måna-
derna på året komma att stiga till ca. 60 punkter.
Orsaken till denna uppgång sammanhänger bl.a. med
uttalanden om att statsgarantin för dessa lån kommer
att upphävas under 1996.

Diagram 2.

Förvaltningsberättelse

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje
fondstyrelser och verkställande direktör avger här-
med årsredovisning för 1995, fondens 36:e verksam-
hetsår.

Fondkapitalets utveckling
Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 564,3
(517,9) mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning
med 46,4 mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av
avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av
fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-
tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-
ner, nettot av rekvirerade medel till och avkastning
från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-
der för administrationen av hela ATP-systemet. I
tabell 2 redovisas fondkapitalets ökning från 1960
t.o.m. 1995.

Enligt resultaträkningen var årets resultat före
omvärdering 49,8 (50,9) mdkr. Fondkapitalets
marknadsvärde påverkas också av förändringen i ej
realiserade vinster och förluster. För 1995 var denna
förändring 29,7 (-51,0) mdkr. Den totala avkastning-
en var således 79,5 (-0,1) mdkr.

VÄXANDE

AVG IFTSUN DER SKOTT
ATP-avgiften är fastställd till 13%. Som ett led i
genomförandet av pensionsreformen förs fr.o.m. 1995
sammanlagt 18% av avgiftsinkomsterna till dels stats-
budgeten, dels premiereserven som övergångsvis för-
valtas av Riksgäldskontoret. Samtidigt infördes en
egenavgift på 1% vars inkomster helt förs till fonden.

Marknadsvärde mdkr	1960	1970 1980		1990 1994	1995
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,4 -0,1	79,5
Tillskjutet kapital
Avgifter	0,5	6,1	22,2	77,7 82,7	80,7
Pensionsutbetalningar	-	-1,2	-19,0	-77,4 -108,4	-113,2
Överföring netto från/
till delfonder	-	-	-	1,1 -1,4	-0,1
Administrationskostnader		-0,1	-0.2	-0,5 -0,5	-0,5
Summa	0,5	4,8	3,0	0,9 -27,6	-33,1
Förändring av fondkapitalet	0,5	6,8	13,4	46,3 -27,7	46,4
Fondkapital	0,5	35,9	145,3	386,8 517,9	564,3
Förändring av fondkapitalet		23	10	14 -5	9

Tabell 2.

	1995	1994
Tillförda medel
/ placeringsverksamheten genererade medel
Resultat före omvärderingar	49 770	50 886
Omräkningsdifferens	-130	-61
Förändring av finansiella poster	-315	-234
Summa tillförda medel	49 325	50 591
Använda medel
Ökning av anläggnings- och placeringstillgångar:
Räntefordringar och
räntebärande placeringar	-12 586	-18 340
Fastighetstillgångar	-3 642	-4 646
	-16 228	-22 986
Årets förändring av grundkapital:
Erhållna pensionsavgifter	80 734	82 684
Utbetalda pensionsmedel	113 244	-108 371
Administrationsbidrag	-530	-505
Överföringar från/till delfonder	-57	-1 413
	-33 096	-27 605
Summa använda medel	-49 325	-50 591

Tabell 3.

Sammantaget bidrog detta till att avgiftsinkomsterna
minskade med 2,0 mdkr för 1995. Pensionsutgifterna
i ATP-systemet fortsatte att öka och uppgick till totalt
113,2 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka
från 25,7 mdkr för år 1994 till 32,5 mdkr för år 1995.
De ökade pensionsutbetalningarna förklaras bl.a. av
att basbeloppet, som reglerar värdesäkringen, höjdes
från 35 200 kr till 35 700 kr. För 1996 är basbeloppet
fastställt till 36 200 kr.

ÖVRIGA MEDEL

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-
fonden en treprocentig avkastning beräknad på
nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt
har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till
0.4 mdkr för år 1995. Fjärde och femte fondstyrel-
serna rekvirerade sammanlagt 0,5 mdkr under 1995.

För administrationen av ATP-systemet, förutom
fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal
myndigheter och institutioner involverade. Bl.a.
erhåller riksförsäkringsverket och försäkringskas-
sorna ersättning för att handlägga och betala ut pen-
sioner. Andra myndigheter som berörs är länsskatte-
myndigheten och lokal skattemyndighet, kronofogde-
myndigheten, statens löne- och pensionsverk samt
Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick
fondens utbetalningar till dessa myndigheter till
0.5 mdkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

AP-fondens placeringsverksamhet

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de
tre fondstyrelserna gemensam organisation. Vid fon-
dens tillkomst 1960 förutsattes att de tre styrelserna
skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom
ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars
utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster-
na, fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta
ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när
fond verksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre
separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli-
gades inte och av denna anledning bedrivs idag för-
valtningen som en enhet med en gemensam organisa-
tion och en gemensam placeringspolitik för de tre
fondstyrelserna.

TRE FONDER,
EN PLACERINGSPOLITIK
Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det
av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet, som
är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visserligen
görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna,
med skilda resultat- och balansräkningar, men detta
kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total-
resultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-
anter, som förtecknas separat, är efter förslag av
arbetsmarknadens parter och andra organisationer
förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas
balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret
1995.

FÖRDELNING
PÅ TILLGÅNGSSLAG
Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna
uppgick vid utgången av 1995 till 564,7 mdkr. Mot-
svarande värde för 1994 var 518,6 mdkr. I diagram 4
redovisas placeringarnas fördelning på tillgångsslag.
Den helt övergripande delen utgjordes av räntebä-
rande placeringar som uppgick till 547,7 (504,8)
mdkr eller 97% av de totala tillgångarna. Av de rän-
tebärande tillgångarna var 20,6 (14,1) mdkr placera-
de i reala lån med kpi-relaterad avkastning. Dessa
placeringar tillsammans med fondens placeringar i
fastigheter på 17,0 (13,8) mdkr utgör fondens reala
tillgångar. De reala tillgångarna utgjorde således 6,7
(5,4)% av den totala portföljen. Vid utgången av 1995
var 2,3 (2,4) mdkr placerade i utländska fastigheter
och 6,4 (2,6) mdkr i utländska obligationer.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för år 1995 till
ca. 340 (420) mdkr. I detta belopp ingår amorteringar,
förfall och inlösen samt omplaceringar i portföljsam-
mansättningen.

NOMINELLA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-
serade penning- och obligationsmarknaden. Därut-
över sker en viss direktutlåning till företag och kom-
muner. I diagram 5 redovisas de nominella räntebä-
rande placeringarnas fördelning på låntagarkategori-
er ultimo 1995. Portföljen domineras av placeringar i
bostadssektorn (45%) och statsobligationer (40%).

Diagram 4.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Diagram 5.

Andelen statsobligationer i portföljen fortsatte att
öka, en trend som inleddes 1993. Av diagram 6 fram-
går hur fondens obligationstillgångar fördelas på
emittenttyp. Förskjutningen från bostads- till statso-
bligationer är inte unik för fonden utan är något som
karakteriserar hela marknaden.

Underskotten i statens budget har medfört stora
emissionsvolymer från Riksgäldskontoret. De andra
stora emittenterna på den svenska marknaden - de
bostadsfinansierande instituten - har däremot pga.
lågt bostadsbyggande och upplåning via privatobliga-
tioner och certifikat endast emitterat begränsade
belopp obligationer avsedda för den institutionella
marknaden. Även om en del nya låntagare tillkommit
på den långa kreditmarknaden utgör staten och
bostadsinstituten fortfarande de helt dominerande
emittenterna.

Diagram 6.

De relativt små emissionsvolymerna från bostadsin-
stituten tillsammans med en förbättrad ekonomisk
situation för den finansiella sektorn medförde att
marginalen, den s.k. bospreaden, föll mellan stats-

och bostadsobhgationer under perioden fram till slu-
tet av året. Under årets sista månad ökade dock mar-
ginalen upp till den nivå som gällde vid årets ingång.
Det som bidrog till ökningen var dels ökad emissions-
aktivitet, dels Finansdepartementets förslag om att
under 1996 avveckla den generella statliga garantin
för banker och mellanhandsinstitut.

— 94-12-31 " 95-06-30

95-12-31

Diagram 7.

Marknaden var inte lika turbulent under 1995 som
under året innan vilket medförde att omsättningen på
penning- och obligationsmarknaden minskade något.
Ett ökat förtroende för saneringen av statsfinanserna
bidrog sannolikt till denna utveckling. Året inleddes
dock - till följd av Mexico-krisen - med en internatio-
nell finansiell oro med stigande räntor, inte minst i
Sverige. Från sommaren och till årets slut föll däre-
mot de svenska räntorna och nådde en nivå som för
längre löptider var drygt två procentenheter lägre än
vid årets början.

Förändringar i räntenivån påverkar värdet av fon-
dens räntebärande portfölj. Fallande räntor, som
under 1995, medför att marknadsvärdet på befintligt
innehav stiger. Detta ökar årets totalavkastning för
portföljen. Däremot minskar fondens långsiktiga
intjäningsförmåga vid fallande räntenivåer. Vid en
utveckling med stigande räntor, som under 1994, blir
resultatet det omvända - totalavkastningen sjunker
men tillkommande investeringar sker till en succes-
sivt högre avkastning.

Den helt övervägande delen av fondens nominella
räntebärande portfölj är denominerad i svenska kro-
nor. Den utländska andelen utökades något under
året och uppgick vid årets utgång till ca. 1% av total-
portföljen.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Utlåning i form av reverslån och förlagslån uppgick
ultimo 1995 sammantaget till 28,5 mdkr vilket är en
ökning med 4,6 mdkr. Utlåning till kommuner och
kommunala bolag ökade under året med 3,2 mdkr.
Fonden träffade bland annat en överenskommelse
med Förvaltnings AB Framtiden, som är moderbolag
för de kommunala bostadsföretagen i Göteborg, om
en utlåning på 2 mdkr med en löptid om 20 år. Lånet
är säkerställt med pantbrev.

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda
Svenskt Fastighetskapital AB genomförs fastighets-
förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom
den offentliga sektorn. Fonden, som är huvudfinansi-
är, har ett utlånat kapital på 4,5 mdkr. Under 1995
ingicks nya avtal till ett belopp av 0,5 mdkr.

REALA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
De reala räntebärande placeringarna som utgörs av
s.k. partnerfinansieringar uppgick vid utgången av
1995 till 12,5 (12,1) mdkr, inklusive kpi-relaterad
uppräkning av fordran.

De emissioner av reala obligationer som Riksgälds-
kontoret påbörjade under 1994 fortsatte i utökad
omfattning under 1995. I de två lånen med förfall år
2004 respektive år 2014 emitterades under 1995
totalt ca. 29 mdkr. Emissionerna gjordes till stigande
reala räntor men mot slutet av året skedde en åter-
gång ner mot nivån för årets första emission. För det
korta lånet innebar det en realränta på 5,2% och för
det långa lånet på 4,7%.

Reala obligationer ger en möjlighet för fonden att
diversifiera sin tillgångsportfölj. Tillkomsten av en
marknad för denna typ av värdepapper är därför
positiv. För fondens del utgör dessa innehav dock
fortfarande endast en begränsad del av de totala till-
gångarna. Vid årets utgång var värdet av fondens
reala obligationer 8,1 (2,0) mdkr.

FASTIGHETER

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastighe-
ter i Sverige och utomlands till högst 5% av fondens
tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett fåtal
expansiva orter och investera i ett blandat bestånd av
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. På
utlandssidan är fonden inriktad på direkta investe-
ringar i London och indirekta investeringar på övriga
utländska marknader.

Marknadsvärde 1995-12-31
Förvaltningsfastigheter Sverige	8195
Utlandsfastigheter	2 265
Projektfastigheter Sverige	164
Nacka Strand	2 317
Förvärv under året Sverige	3 691
Förvärv under året utland	50
Aktier i Pleiad	288
Totalt	16 970

Tabell 4.

Fondens fastighetsportfölj omfattar i huvudsak
direktägda fastigheter men även andelar i fastighets-
bolag såsom Pleiad. Till följd av Volvos utträde ur
bolaget äger fonden nu 25% av det ombildade bolaget.

Fonden förvärvade under året fastigheter i Sverige
för 3,7 mdkr.

Under 1995 ökade aktiviteten på den svenska fastig-
hetsmarknaden även om aktiviteten till stor del var
koncentrerad till Stockholm. Hos många fastighets-
aktörer föreligger behov av att strukturera om
bestånden vilket under 1995 visade sig genom ett ökat
antal köp och bytesaffärer främst i mindre och
medelstora orter.

Hyresnivån för centralt belägna kommersiella fas-
tigheter i Stockholm och Göteborg steg under 1995 -
särskilt då i Stockholm. Ökningen av hyrorna i
Stockholm och oförändrade direktavkastningskrav
gjorde att priserna steg på kommersiella fastigheter i
bästa läge. Prisutvecklingen för kommersiella fastig-
heter i bästa läge i Stockholm framgår schematiskt av
diagram 8.

Index, pris/m'. 1980-100.

Diagram 8.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Ökningen indikerar att fastighetspriserna realt sett
steg under 1995.

Intresset för bostadsfastigheter begränsades under
1995 till stor del till Stockholm och i viss mån Göte-
borg. I Stockholm fortsatte priserna att stiga. Hyres-
ökningarna var dock fortfarande låga. De avtal som
tecknades med de hyresledande kommunalägda bola-
gen pekar på att hyreshöjningarna blir begränsade
också under de närmaste åren.

Fondens fastighetsinnehav var ultimo 1995 värde-
rat till 17,0 (13,8) mdkr. Två stora affärer genomför-

des under 1995, dels fastighetsförvärvet från Trygg
Hansa för 2,1 mdkr, dels förvärvet från Securums
dotterbolag Castellum för 0,9 mdkr. Därutöver för-
värvades Arkaden i centrala Göteborg av Wasa för
0,2 mdkr och ett antal bostadsfastigheter i Stock-
holm.

Förvärvet av Castellum utgjordes i sin helhet av fas-
tigheter i A-läge eller absoluta A-läge i Stockholm.
Trygg Hansa-beståndet innehöll också i huvudsak
centralt belägna fastigheter i Stockholm med en bety-
dande andel bostäder.

Fonden har under inledningen av 1996 genomfört
två större fastighetsaffärer, dels en affär med Skan-
dia om 0,8 mdkr, dels en affär med fastighetsägare
Gunnar Gustafsson om 0,6 mdkr. Förvärven avser
fastigheter i Stockholm och Göteborg.

Under 1995 bedrev fonden två större projekt i Stor-
Stockholm - Nacka Strand och Bremen på Gärdet.
Projektet i fastigheten Bremen kunde slutföras under
senare delen av 1995 då de nya hyresgästerna TV 4
och FilmNet flyttade in. Nya projekt påbörjades för
sammanlagt 0,5 mdkr.

Hyresintäkterna för fondens svenska fastigheter
uppgick till 1.2 mdkr för 1995. Vakansgraden var
räknat på area 9.6% vid utgången av 1995.

Fonden förvärvade i början av 1996fastigheterna Fanan

26 och 27 från Skandia. Fastigheterna, som ligger vid Nar-
va vägen i Stockholm, uppfördes 1905.

/ centrala Stockholm förvärvades 13 fastigheter av Castel-
lum under sommaren 1995. Bilden visar Sumpen 15 vid
Stureplan. Fastigheten innehåller kontor och butiker.

FÖRVALTNIN

BERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Fastigheten Bremen 1 på Tegeluddsvägen 5-9 i Stockholm
färdigställdes under 1995för hyresgästerna TV4 och
FilmNet.

Bostadsfastigheten Lorensberg 5:3 på Arkivgatan 7 i
centrala Göteborg. Fastigheten förvärvades i början av
1996från Gunnar Gustafsson.

Fondens utländska fastighetsbestånd är koncentre-
rat till London. Aktiviteten på fastighetsmarknaden i
London var låg under 1995. Jämfört med 1994 föll
omsättningen med ca. en tredjedel. Hyresnivåerna
låg i princip stilla trots en god tillväxt i ekonomin och
fallande vakansgrader.

Fondens aktivitet på utlandssidan under 1995
begränsades till en mindre tilläggsinvestering till
fastigheten Angel Court i London.

Under januari 1996 träffade AP-fonden en överens-
kommelse med det börsnoterade fastighetsbolaget
Pillar Property Investment Plc om ett fastighetspro-
jekt i West End, London. Fastigheten kommer vid
färdigställandet i april 1997 att omfatta ca. 3 800 kvm.

Milles-statyn "Gud Fader på Himmelsbågen" vid Nacka
Strand invigdes vid en högtidig ceremoni den 8 september
1995. Den var ursprungligen avsedd att placeras utanför
FN-byggnaden i New York. Carl Milles elev Marshall
Fredericks, 86 år, blev den som fick förverkliga konstverket.
Mr. Fredericksförärades Nordstjärneorden av
Kung Carl XVI Gustaf vid invigningen.

Foto: H. Diedrich Muller.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultat och avkastning

DE REDOVISADE RESULTATEN
Resultatet före omvärderingar 49,8 (50,9) mdkr
utgör ett mått på AP-fondens långsiktiga intjänings-
förmåga, då detta resultat påverkas av räntefluktua-
tioner under det enskilda året endast i takt med om-
och nyplaceringar. Arets resultat 62,0 (34,8) mdkr
beräknas enligt god redovisningssed med tillämpning
av lägsta värdets princip, dvs. tillgångarna värderas
till det lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde på
balansdagen. Årets marknadsvärderade resultat, i
vilket samtliga placeringstillgångar värderas till
marknadsvärde, uppgick till 79,5 (-0,1) mdkr. Det
marknadsvärderade resultatet beräknas för jämförel-
ser av fondens avkastning med marknadsutveckling
och andra kapitalförvaltares avkastning.

RISKER

All kapitalförvaltning är förenad med risker dvs osä-
kerheter om avkastningen. Man brukar i detta sam-
manhang tala om finansiella risker. De för AP-fonden
mest relevanta riskerna är inflationsrisk, kreditrisk,
ränterisk och likviditetsrisk. Ett sätt att minska ris-
ken i en portfölj är att genom diversifiering sprida
placeringarna på olika tillgångsslag. För AP-fonden
begränsar reglementets placeringsregler möjligheter-
na till en sådan riskspridning.

Inflationsrisken kan definieras som risken för att
inflationen blir högre än förväntat och därmed min-
skar den reala avkastningen på tillgångarna. AP-fon-
dens mål är att avkastningen överstiger inflationen
med bredast möjliga marginal dvs. att uppnå en hög
realavkastning.

Kreditrisk kan definieras som risken att en låntaga-
re ej punktligt fullgör sina betalningsskyldigheter.
Enligt AP-fondens reglemente skall fondens place-
ringar i allt väsentligt ske i ”skuldförbindelser med
låg kreditrisk”. Endast placeringar motsvarande

högst 5% av tillgångarna får ske i ”andra skuldför-
bindelser” men med beaktande av kravet på hög
säkerhet. Drygt 1% av AP-fondens totala utlåning
ultimo 1995 kan klassificeras som ”andra skuldför-
bindelser”. Fondens exponering för kreditrisk är
således låg. Ett avskaffande av den statliga bankga-
rantin förändrar inte detta förhållande.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värdeför-
ändring vid en förändring av marknadsräntorna. Då
den övervägande delen av AP-fondens placeringar är
räntebärande och kreditrisken är begränsad, är rän-
terisken den dominerande risken i fondförvaltningen.
Ett mått på ränterisk är duration som mäter en till-
gångs värdeförändring vid en ränteförändring om
1 procentenhet. Fonden kan inte på grund av sin
storlek i någon högre grad avvika från den genom-
snittliga durationen för den svenska penning- och
obligationsmarknaden.

AP-fonden skall utgöra en likviditetsmässig buffert
i ATP-systemet, med uppgift att utjämna variationer
i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar. Pla-
ceringarna skall därför enligt reglementet ske med
tillfredsställande betalningsberedskap. Huvuddelen
av de finansiella placeringarna har en återstående
löptid som - i likhet med utbudet på marknaden - är
kortare än fem år. Merparten av fondens finansiella
placeringar avser värdepapper som är föremål för
daglig handel på penning- och obligationsmarknaden,
varför placeringarna sannolikt kan omsättas före för-
fall genom försäljning. Således är likviditetsrisken låg.

PORTFÖLJ AVKASTNING

Den i tabell 5 redovisade avkastningen baseras på en
rekommendation från Försäkringsbranchens Redo-
visningsnämnd rörande ett gemensamt kapitalavkast-
ningsmått för liv- och sakförsäkringsbolag.

Tillgångsslag* Belopp i Mkr	Ingående marknads- värde	%	Netto placering	Utgående marknads- värde	%	Direktav- kastning	%	Värdeför- ändring	%	Totalav- kastning	1995 %
Räntebärande	474 790	91	8 806	512 624	91	46 755	10.2	29 027	6,3	75 782	16,5
Direktlån	15 939	3	-1 863	14 419	2	1 329	10,1	343	2,6	1 672	12,7
Reala lån	14 097	3	6 245	20 628	4	1292	7,8	286	1,7	1 578	9,5
Fastigheter	13 791	3	3 508	16 981	3	1 031	6.8	-318	-2.1	712	4,7
Totalt	518617	100	16 696	564 651	100	50 407	10.0	29 337	5,9	79 745	15,9

* I tillgångs slag et Räntebärande ingår penningmarknads-, nominella obligations- och förlagslån. Direktlån utgörs
av reverslån. I reala lån ingår partnerfinansieringslån och aktier i partnerfinansieringsbolag samt reala obliga-
tionslån. I tillgångsslaget Fastigheter ingår aktier i fastighetsbolag och fastigheter. TiUgångsslagen omfattar även
räntefordringar.

Tabell 5.

FÖRVALTNIN

BERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Direktavkastningen består av räntenetto på räntebä-
rande placeringar samt driftnetto för fastighetsplace-
ringar. Värdeförändringen består av till året hänför-
bara realiserade samt orealiserade vinster och förlus-
ter på placeringstillgångar. För finansiella placering-
ar bestäms den orealiserade med utgångspunkt i offi-
ciella marknadsnoteringar. För fastigheter bestäms
den orealiserade värdeförändringen med stöd av fas-
tighetsvärderingar. Ca. 25% av fastighetsbeståndet
värderas årligen av externa värderingsinstitut och
resterande del av intern expertis. Fastighetsvärde-
ringen bygger på två analysmetoder, dels en tioårig
nuvärdeberäkning av förväntade betalningsflöden,
dels en evighetskapitalisering av ett marknadsmässigt
driftnetto. Valutarisker i utländska fastighetsplace-
ringar säkras med derivatinstrument och upplåning i
valuta, varför valutakursutvecklingen under året
endast i begränsad utsträckning påverkat fastigheter-
nas värdeförändring. Räntekostnader på fastighets-
lån beaktas ej i beräkningen, varför fastighetsplace-
ringarnas direktavkastning är opåverkad av skuld-
sättningsgraden. I beräkningen av totalavkastning
beaktas ej några gemensamma förvaltningskostnader.

Direktavkastning samt värdeförändring relateras
till det ingående marknadsvärdet och räntefordring-
arnas ingående värde med tillägg för nettoplaceringar
och med avdrag för direktavkastning under året.
Nettoplaceringar och direktavkastning viktas i
beräkningen så att avkastningen kan relateras till ett
genomsnittligt placerat kapital.

ÅRETS AVKASTNING
Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick
1995 till 15,9 (0,0) %, varav värdeförändringen
utgjorde 5,9 (-9,5) %. Efter reduktion för konsument-
prisindex förändring under året med 2.6 (2,6) %
uppgick den reala avkastningen till 13,0 (-2,5) %.

Under 1994 steg de långa marknadsräntorna med
ca. 4 procentenheter vilket gav upphov till en värde-
minskning i den räntebärande portföljen om 51,0
mdkr. För 1995 var ränteutvecklingen den motsatta.
Vid utgången av 1995 var de långa nominala mark-
nadsräntorna drygt 2 procentenheter lägre än vid
årets ingång medan den reala räntan var i stort sett
oförändrad. Sammantaget gav detta för 1995 upphov
till en orealiserad värdeökning om 27,7 mdkr.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till 4,7
(13,0)%. För samtliga fastighetsplaceringar uppgick
direktavkastningen beräknad på marknadsvärdet vid

utgången av året till 6,8 (7,0) %. Värdeförändringen
under 1995 var svagt negativ. Utvecklingen på fastig-
hetsmarknaden förblev svag även om fondens cen-
tralt belägna fastigheter i Stockholm steg i värde i lik-
het med 1994. Avkastningen på reala lån och fastig-
hetsplaceringar påverkar endast i begränsad
utsträckning totalavkastningen för samtliga place-
ringar, till följd av den stora andelen räntebärande
placeringar.

DEN LÅNGSIKTIGA
AVKASTNINGEN

I diagram 10 visas hur fondens totalavkastning påver-
kas av förändringen i marknadsräntorna - som mått-
stock används räntan på en femårig statsobligation.
Skillnaden i totalavkastningen mellan åren är bety-
dande. Räntenedgången under åren 1993 och 1995
gav upphov till stora värdestegringar i portföljen var-
för också totalavkastningen var hög. För 1994 var
utvecklingen den motsatta och kraftigt stigande räntor
medförde att värdet på den räntebärande portföljen
föll.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av
ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt
att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning är
beroende av en föränderlig utveckling av marknads-
räntorna, är den långsiktiga avkastningen av större
betydelse än avkastningen för ett enskilt år. Resulta-
tet under en femårsperiod ger en mer rättvis bild av
fondens långsiktiga intjäningsförmåga.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

	Räntebärande placeringar	Direkt- lån	Reala lån	Fastigheter	Totalt	Förändring Kpi (dec-dec)
1991	17,3	16,4	13,0	-33,5	15,6	8,1
1992	13,5	13,8	5,7	-17,8	12,7	2,0
1993	17,9	14,3	9,5	-1,7	17,3	4,1
1994	-0,3	4,1	-1,9	13,0	0,0	2,6
1995	16,6	12,7	9,5	4,7	15,9	2,6
Medeltal för åren
1991-1995	13,0	12,3	7,2	-7,1	12,3	3,9

Tabell 6.

Avkastningen för perioden 1991-1995 uppgick till

12.3 (1990-1994: 11,9) % per år. Under perioden dec.
1990 - dec. 1995 uppgick konsumentprisindex föränd-
ring till 3,9 (dec. 1989 - dec. 1994: 5,5) % per år. Den
reala avkastningen uppgick därför i medeltal till 8.1
(6.1) % per år. Fonden har således mer än väl upp-
fyllt målet att inflationsskydda kapitalet.

PERSONAL OCH LÖNER
Personal Medelantal anställda	1995(1994)
Personal Medelantal anställda	Man	Kvinnor	Totalt
Fondkansliet	90 (74	42 (35)	132	(109)
Bolag i Sverige	13 (12)	K (11)	21	(23)
Bolag i Storbritannien	2 (3)	1 (2)	3	(5)
Totalt	105 (89)	51 (411)	156	(137)

Löner och ersättningar tkr	1995	1994
Fondstyrelserna:
Styrelse och verkställande ledning	3 416	3 168
Övriga anställda	38 496	30 510
4 c fondstyrelserna ägda bolag:
Styrelse och verkställande ledning	591	587
Övriga anställda	6 537	7 158
Summa	49 040	41 423

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-
ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits a\
Finansdepartementet. Dessa riktlinjer anger bl.a. alt
den sammanlagda tiden av uppsägningstid och tid for
avgångsvederlag inte skall överstiga 24 månader.

Vid utgången av 1995 var 111 (65) personer verksam-
ma inom fastighetsförvaltningen. 15 (14) inom finans-
förvaltningen samt 48 (43) inom lednings-, stabs- och
administrativa funktioner.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Tkr		1995	1994
Nettointäkter i placeringsverksamheten Ränteintäkter Penningmarknadslån..........................	Not 1	3 884 412	2 003 590
Obligationslån .................................	Not 2	43 011335	44 873 387
Förlagslån .....................................		1 339 193	738 876
Reverslån......................................		1 293 697	1 550 488
Reala obligationslån...........................		407 877	97210
Partnerfinansieringslån .......................		884 531	849 086
Övriga ränteintäkter ..........................		68 668	173 575
Summa ränteintäkter.........................		50 889 713	50 286 212
Räntekostnader ...............................		-170 137	- 193 968
Räntenetto.....................................		50 719 576	50 092 244
Fastigheternas driftnetto......................	Not 3	1 020 941	661 170
Övriga intäkter ................................		11289	38 588
Kursvinster och kursförluster .................	Not 4	-1 770 915	236 404
Resultat vid fastighetsförsäljning .............		-75 403	- 18 754
Summa ........................................		49 905 488	51 009 652
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader		-132 730	- 100 627
Övriga kostnader..............................		-3 194	-22 987
Summa .....................................		-135 924	- 123 614
Resultat före omvärderingar		49 769 564	50 886 038
Värdeförändring enligt lägsta
värdets princip ...............................	Not 5	12 208 080	- 16 082 959
Arets resultat..................................		61 977 644	34 803 079
Värdeförändring vid marknadsvärdering.....	Not 6	17 528 197	-34 930 921
Arets marknadsvärderade resultat..........		79 505 841	- 127 842

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

1995 12 31 1995 12 31 1994 12 31 1994 12 31

Tkr__________________________________________________________Bokfört värde_____Marknadsvärde_____Bokfört värde Marknadsvärde

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel ................ /Vot 7

Fordran på delfond ...................

Övriga tillgångar ......................

Summa finansiella tillgångar

Anläggningstillgångar...............

Fastigheter Not 8

Placeringstillgångar Not 9

Räntefordringar......................... Not 10

Penningmarknadslån.................. Not 11

Obligationslån Not 12

Förlagslån..........................

Reverslån............................

Reala obligationslån..................... Not 13

Partnerfinansieringslån................

Aktier i partnerfinansieringsbolag......Not 14

Aktier i fastighetsbolag Not 15

Fastigheter ........................ Not 16

Sunnna placeringstillgångar

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Finansiella skulder

Fastighetslån ................. Not 17

Övriga skulder

Summa finansiella skulder

Fondkapital Not 18

Fondkapital vid årets ingång

Arets förändring av fondkapitalet

Arets resultat......................

Summa fondkapital

Summa skulder och fondkapital

209 421	209 421	1 140 555	1 140 555
443 009	443 009	386 663	386 663
334 359	334 359	271 134	271 134
986 789	986 789	1 798 352	1 798 352
170 047	170 047	109 537	109 537
24 670 192	24 670 192	24 226 036	24 226 036
32 314 769	32 327 689	30 196 580	30 196 580
427 201 335	443 870 858	414 439 765	414 318 231
12 820 014	13 528 976	7 602 450	7 723 984
13 930 898	14 067 690	15 347 154	15 347 154
8 142 500	8 142 500	1 951 738	1 951 738
8 177 888	8 177 888	8 177 888	8 177 888
2 884110	2 884110	2 884 110	2 884 110
297 869	297 869	497 283	497 283
16 682 755	16 682 755	13 293 533	13 293 533
547 122 330	564 650 527	518 616 537	518 616 537
548 279 166	565 807 363	520 524 426	520 524 426
1 036 769	1 036 769	1 094 487	1 094 487
458 765	458 765	1 527 521	1 527 521
1 495 534	I 495 534	2 622 008	2 622 008
517 902 418	517 902 418	510 704 467	545 635 388
-33 096 430	-33 096 430	-27 605 128	-27 605 128
61 977 644	79 505 841	31803 079	- 127 842
546 783 632	564 311829	517 902 418	517 902 418
548 279 166	565 807 363	520 524 426	520 524 426

4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente skall
årsredovisning upprättas i enlighet med god redovis-
ningssed. Detta innebär bl.a. att tillgångarna värderas
enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av
anskaffnings- och marknadsvärde på balansdagen.
Det lägsta värdet bestäms med tillämpning av en
portföljmetod med fyra grupper - nominella räntebä-
rande placeringar, direktlån, reala räntebärande
placeringar och fastigheter. För jämförelser av fon-
dens avkastning med marknadsutveckling och andra
kapitalförvaltares avkastning upprättas en för fond-
styrelserna gemensam marknadsvärderad redovis-
ning, i vilken placeringstillgångarna genomgående
värderas till marknadsvärden.

I fondstyrelsernas gemensamma bokslut intas
bolag, i vilka fondstyrelserna innehar mer än 50 %
av röstetalet enligt förvärvsmetoden. Utländska
bolags tillgångar och skulder omräknas med balans-
dagens valutakurser medan resultatposter omräknas
med årets genomsnittliga valutakurser. Förändringar
i eget kapital härrörande från valutakursförändring-
ar redovisas i resultaträkningen. Samtliga fastigheter
och aktier/andelar i fastighetsbolag är samägda av de
tre fondstyrelserna i proportion till storleken av
respektive styrelses fondkapital. 1 respektive fondsty-
relses bokslut intas samägda fastighetsbolag med den
andel av balans- och resultatposter som motsvarar
ägarintresset. Fondstyrelsernas redovisning följer
Redovisningsrådets rekommendation om koncernre-
dovisning.

reala obligationer redovisas som ränteintäkt i resul-
taträkningen.

Placeringsfastigheter värderas i överensstämmelse
med praxis bland svenska försäkringsbolag enligt läg-
sta värdets princip. Några fastighetsavskrivningar
belastar därför ej resultatet, istället sker vid värde-
fall nedskrivning till marknadsvärde. Kontorsfastig-
heter som används i den egna verksamheten skrivs av
enligt plan med 2 % per år. Placeringsfastigheters
marknadsvärden baseras på nuvärdeberäkning av
förväntade betalningsflöden. Beräkningen utgår från
villkor i befintliga hyresavtal, bedömd marknadshvra
och hyresutveckling, förväntade vakansgrader och
driftskostnader samt marknadsmässiga avkastnings-
krav. Ca. 25 % av fastighetsbeståndet värderas årli-
gen av externa värderingsinstitut. I resultaträkning-
en redovisas fastigheternas driftnetto, vilket utgör
hyresintäkter med avdrag för drifts- och underhålls-
kostnader samt fastighetsskatt.

Aktieinnehavet i det delägda fastighetsbolaget
Pleiad Holding AB värderas till anskaffningskostnad
justerad för andel i bolagets resulat. Aktieinnehavet i
Svensk Fastighetskapital AB värderas till anskaff-
ningskostnad. då andel i bolagets resultat i huvudsak
utgörs av ränta på lån till bolaget.

Skatt

Fondstyrelserna är befriade från inkomstskatt vid
placeringar i Sverige och Storbritannien. Skattekost-
nader i fondstyrelsernas fastighetsbolag redovisas
under (ivriga kostnader.

Värdering av placeringar

Köp och försäljning av räntebärande värdepapper
registreras på transaktionsdagen men betraktas fram
till likviddagen som förpliktelser utanför balansräk-
ningen. Redovisning i balans- och resultaträkning
sker på likviddagen. Marknadsvärden för räntebä-
rande värdepapper bestäms av marknadsnoteringar
vid årets utgång. Fordringar och skulder i utländsk
valuta värderas till balansdagens valutakurser. Såväl
orealiserade valutakursvinster som förluster ingår i
sin helhet i resultatet. Positioner i derivatinstrument
marknadsvärderas på balansdagen.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna
träffat är av realräntetyp. Motparten erlägger årligen
en real ränta samt äger med stöd av utställd option
förvärva fondstyrelsernas lånefordringar på och
aktier i partnerbolagen. Optionspriset uppräknas
årligen med inflationen. Fondstyrelserna har utöver
realränta och inflationsuppräkning ej någon del i
resultatet i partnerbolagen. Aktieinnehavet i partner-
bolagen värderas därför till anskaffningskostnad.
Inflationsuppräkning av partnerfinansieringar och

Fondkapital

Fondkapitalet består dels av ett grundkapital, dels av
det ansamlade resultatet. Grundkapitalet utgörs av
summan av inbetalda pensionsavgifter, pensionsutbe-
talningar, administrationsbidrag samt överföringar
från eller till Fjärde och Femte fondstyrelserna.
Dessa fondstyrelser skall varje år överföra en avkast-
ning för närmast föregående år till Första. Andra och
Tredje fondstyrelserna. De medel som kan rekvireras
av Fjärde och Femte fondstyrelserna får vardera
uppgå till högst 1% av Första, Andra och Tredje
fondstyrelsernas fondkapital vid utgången av när-
mast föregående år.

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Belopp i Tkr

Not 1 Ränteintäkter på penninginarknadslån
Penningmarknadslån i svenska kronor ..

Penningmarknadslån i utländsk valuta..

Summa.....................................................

1995

1994

3 863 692

20 720

3 884 412

2 002 715

875

2 003 59Ö

Not 2 Ränteintäkter på obligationslån

Obligationslån i svenska kronor..

Obligationslån i utländsk valuta .

Summa.........................................

1995

42 750 733

260 602

43 011 335

________1994

44 854 226

19 161

44 873 387

Not 3 Fastigheternas driftnetto

1995

Hyresintäkter för inhemska fastigheter.......

Driftkostnader för inhemska fastigheter.....

Hyresintäkter för utländska fastigheter.....

Driftkostnader för utländska fastigheter
Summa.........................................................

_______1994

832 560

- 228 603

79 315

-22 102

661 170

Not 4 Kursvinster och kursförluster
Penninginarknadslån................

Obligationslån...........................

Förlagslån..................................

Reverslån...................................

1994

- 11

184 290

- 545

47 541

		-377 472	5 129
Not 5	Summa....................................................................... Värdeförändringar enligt lägsta värdets princip	-377 472	5 129
		-1 770 915	236 404
		1995	1994
	Penningina rknadslån.................................................	61 243	-61 243
	(Ibligations- och förlagslån........................................	12 139 719	- 15 085 355
	Reverslån...................................................................	240 517	- 234 799
	Reala obligationslån......	166 798	-221 125
	Pa rtnerlinansieringsiån.............................................	1 18 912	- 993 006
	Aktier i fastighetsbolag..............................................	137 500	36 407
	Fastigheter..................................................................	-526 883	537 318
	Valutakursdifferens på utländska fastigheter.........	-129 726	-61 156
	Summa.......................................................................	12 208 080	- 16 082 959
Not 6	Värdeförändring vid marknadsvärdering	1995	1994
	Penninginarknadslån.................................................	12 920	170 571
	Obligationslån............................................................	16 791 057	- 33 978 596
	Förlagslån.....	587 428	-405 323
	Reverslån.................................................................	136 792	- 723 573
	Summa.......................................................................	17 528 197	- 34 930 921
Not 7	Kassa och hankmedel	1995 12 31	1994 12 31
	Kassa och bankmedel i svenska kronor....................	155 343	112 277
	Kassa och hankmedel i utländsk valuta....................	54 078	1 028 278
	Bokfört värde............................................................	209 421	1 140 555
Not 8	Anläggningsfastigheter	1995 12 31	1994 12 31
	Anskaffningsvärde.....................................................	174 887	110 919
	Planenliga avskrivningar...........................................	-4 840	- 1 382
	Bokfört värde............................................................	170 047	100 537

BOKS L U T

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Not 9 Kontrakterade ej likviderade fondaffärer	1995 12 31	1994 12 31
Första fondstyrelsen Köp	16 500	408 472
Försäljning	0	324 550
Andra fondstyrelsen Köp	1 726 891	2 839 230
Försäljning	I 607 409	114 297
Tredje fondstyrelsen Köp	54 461	0
Försäljning	54 473	24 609
Summa Köp	1 797 852	3 247 702
Försäljning	1 661 882	463 456
Not 10 Räntefordringar	1995 12 31	1994 12 31
Obligationslån i svenska kronor...............................	22 174 633	22 242 784
Obligationslån i utländsk valuta...............................	134 878	66 289
Förlagslån.....................	586 570	242 152
Reverslån....................................................................	350 867	591 747
Partnerlinansieringslån.............................................	2 297 338	2 076 070
Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............	-874 094	- 993 006
Bokfört värde	24 670 192	24 226 036
Not 1 1 Penninginarknadslån	1995 12 31	1994 12 31
Penninginarknadslån i svenska kronor....................	32 075 770	30 257 823
Penninginarknadslån i utländsk valuta....................	238 999	0
Nedskrivning enligt lägsta värdets princip..............	0	-61 243
Bokfört värde............................................................	32 314 769	30 196 580
Not 12 Obligationslån	1995 12 31	1994 12 31
Obligationslån i svenska kronor................................	421 215 628	425 426 385

Obligationslån i utländsk valuta
Nedskrivning enligt lägsta värdets princip
Bokfört värde............................................

5 985 707

2 603 605

- 13 590 225

114 439 765

427 201 335

Not 13 Reala obligationslån_____________________________________________________ 1995 12 31_______________________199112 31

Anskaffningsvärde.................................................... 8 196 827 2 172 863

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip............... -54 327 -221 125

Bokfört värde 8 142 500 1951 738

Not 14 Aktier i partnerlinansieriiigsbolag

lggesunds Kraft AB...................................................

Nikab Energi AB........................................................

Nybrovikens Kraft AB.............................................

Svarthålsforsens Intressenter AB...........................

Bokfört värde...........................................................

lggesunds Kraft AB

Nikab Energi AB

Nybrovikens Kraft AB

Svarthålsforsens Intressenter AB

	1995 12 31		1991 12 31
Kapitalandel %	.Nominellt
/ Itöslvärde c't	värde
48/48	5 600	112 000	1 12 000
91/49	87 500	1 750 000 1	750 000
90/47	89 000	890 000	890 000
60/13	12 010	132 110	132 110
		2 884 110 2	884 110
Kapitalandel %
/Köstvärde r/r		Övriga delägare
52/52		Mo och Doinsjö AB
9/51		Båkab Energi AB
10/53		AB Skandinaviska	Elverk
10/87		Stockholm Energi AB

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Not 15 Aktier i fastighetsbolag	1995 12 31			1994 12 31
	Kapitalandel %	Nominellt
	/ Röstvärde %	värde
Pleiad Holding AB...................................................	25/25	153 750	287 866	-
Pleiad Rea! Estate AB.............................................				624 750
Svenskt Fastighetskapital AB.................................	50/50	8 000	10 000	10 000
Övriga aktier............................................................			3	33
Nedskrivning enligt lägsta värdets princip			-	- 137 500
Bokfört värde.........................................................			297 869	197 283
	Kapitalandel (7<
	/Röstvärde c/t		iritia delägare
Pleiad Holding AB	löna	Securum. WASA		. SP1». AMF
Svenskt Fastighetskapital AB	50/50	N	’ordisk Renting	AB
Not 16 Fastigheter		1995 12 31		1994 12 31
Anskaffningsvärde för inhemska fastigheter..........		19 032 273		15 052 340
Anskaffningsvärde för utländska fastigheter.........		3 141 961		3 205 789
Nedskrivning enligt lägsta värdets princip.............		-5 491 479		- 4 964 596
Bokfört värde..........................................................		16 682 755		13 293 533
Not 17 Fastighetslån		1995 12 31		1994 12 31
Fastighetslån i svenska kronor................................		652 534		593 537
Fastighetslån i utländsk valuta...............................		384 235		500 950
Bokfört värde..........................................................		1 036 769		1 094 487
Not 18 Fondkapital		Bokfört värde		Ma rknadsvärde

Ingående värde 1994.................................................. 510 704 467 545 635 388

Förändring av grundkapitalet 1994.......................... -27 991 791 -27 99! 791

Avkastning från 4—5:e fondstyrelserna 1994 ........... 386 663 386 663

Arets resultat............................................................. 34 803 079 -127 842

Utgående värde 1994 ............................................	517 902 418	517 902 418
Förändring av grundkapitalet 1995:.........................

Erhållna pensionsavgifter.........................................	80 734 167	80 734 167
Utbetalda pensionsmedel...........................................	-113 244 074	-1 13 2 44 074
Administra tionsbidrag...............................................	-529 531	-529 531
Rekvirerat från 4— 5:e fondstyrelserna.....................	-500 000	-500 000
Summa........................................................................	-33 539 438	-33 539 438
Avkastning från 4—5:e fondstvreiserna 1995............	443 008	143 008
Årets resultat..............................................................	61 977 644	79 505 841
Utgående värde 1995.............................................	546 783 632	564 311 829

Grundkapital omräknat med konsumentprisindex

Utgående värde 1994 .................................................

Utgående värde 1995 .................................................

Fjärde ocli Femte fondstyrelsernas sammanlagda återstående rekvisitionsrätt

Vid utgången av 1994.................................................

Vid utgången av 1995.................................................

317 500 575

291 296 585

I 327 606

I 261 498

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Tkr	1995	1994
Nettointäkter i placeringsverksainhetcn Ränteintäkter Penningmarknadslån..................................................	900 216	561 670
Obligationslån..........................................................	13 100 261	13 834 974
Förlagslån..........................................................	428 401	240 870
Reverslån.....................................................................	479 264	530 968
Reala obligationslån....................................................	136 680	28 465
Partnerhnansieringslån.............................................	265 359	254 726
Övriga ränteintäkter...................................................	17 445	80 347

Summa ränteintäkter.................................................. Räntekostnader........................................................... Räntenetto...................................................................	15 327 626 -57 483 15 270 142	15 532 020 -48 145 15 483 875
Fastigheternas driftnetto............................................	306 282	198 351
Övriga intäkter...........................................................	3 387	11 577
Kursvinster och kursförluster....................................	-318 256	424 116
Residtat vid fastighetsförsäljning...............................	-22 621	- 5 626
Suinnia ......................................................................	15 238 934	16 112 293
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader........................................	-42 066	-33 692
Övriga kostnader...............................................	-792	- 6 668
Summa ......................................................................	-42 857	- 40 360
Resultat före omvärdering................................	15 196 077	16 071 933
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip..........	3 535 930	- 4 634 473
Årets resultat................	18 732 007	11 437 460

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Första fondstyrelsen

Tkr	1995 12 31	1994 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och bankmedel..................................................	63 257	342 250
Fordran på delfond.....................................................	200 689	121 784
Övriga tillgångar..........................................................	85 221	79 845
Summa finansiella tillgångar......................................	349 167	543 879
.4 nläggningstillgångar
Fastigheter...................................................................	54 075	32 861
Placeringstillgångar
Räntefordringar..........................................................	7 270 440	7 157 157
Penningmarknadslån..................................................	7 829 682	7 891 301
Obligationslån.............................................................	128 347 543	128 452 073
Förlagslån....................................................................	4 209222	2 558 975
Reverslån.................................................................	4 378 368	4 741 908
Reala obligationslån...................................................	2 887 070	579 087
Partnerhnansieringslån..............................................	2 453 366	2 453 366
Aktier i partnerfinansieringsholag..............................	865 233	865 233
Aktier i fastighetsbolag................................................	89361	149 185
Fastigheter................................................................	5 004 827	3 988 060
Summa placeringstillgångar.......................................	163 335 112	158 836 345
Summa tillgångar.............................................	163 738 354	159 413 085
Skulder och fondkapital
Fi nansiella s kul der
Fastighetslån................................................................	311031	328 346
Övriga skulder............................................................	129 803	456 026
Summa finansiella skulder ........................................	440 834	784 372
Fondkapital
Fondkapital vid arets ingång....................................	158 628 713	157 869 807
Arets förändring av fondkapitalet.............................	-14 063 200	- 10 678 554
Årets resultat.............................................................	18 732 007	11 437 460
Summa fondkapital ....................................................	163 297 520	158 628 713
Summa skulder och fondkapital	163 738 354	159 413 085

Stockholm den 21 mars 1996

Lisbeth Eklund

Johan Mvhrman

Lars Walberg

Gösta Gunnarsson
ordförande

Lilian Hindersson
Curt Persson
Lars-Gerhard Westberg

Bernth Johnson
Karl Gustaf Scherman

Carl Johan Aberg
ve rks t ii Ila nde direktör

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Tkr

Ränteintäkter

Penningmarknadslån..................................................

Obligationslån..............................................................

Förlagslån....................................................................

Reverslån.....................................................................

Reala obligationslån....................................................

Partnerfinansieringslån..............................................

Övriga ränteintäkter...................................................

Summa ränteintäkter..................................................

Räntekostnader...........................................................

Räntenetto...................................................................

Fastigheternas driftnetto.............................................

Övriga intäkter............................................................

Kursvinster oeh kursförluster....................................

Resultat vid fastighetsförsäljning...............................

Summa ........................................................................

Förvaltningskostnader

Administrationskostnader..........................................

Övriga kostnader........................................................

Summa ........................................................................

Resultat före omvärdering........................................

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip
Arets resultat...............................................................

1995	1994
2 554 962	1 100 472
22 227 445	23 181 668
609 820	308 240
529007	695 073
185442	48 813
442 266	424 543
42 147	52 907
26 591 089	25 811716
-65 780	-97 407
26 525 308	25 714 309
510 471	330 585
5 645	19 294
-1 272 835	-281061
-37 702	-9 377
25 730 887	25 773 750
-59 070	-42 515
-1 908	- 11 681
-60 977	- 54 196
25 669 910	25 719 554
7 683 668	-9 878 451
33 353 578	15 841 103

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Andra fondstyrelsen

Tkr	1995 12 31	1994 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och bankmedel..................................................	103 354	570 120
Fordran på delfond....................................................	223 131	195 566
Övriga tillgångar..........................................................	192 251	138 149
Summa finansiella tillgångar	518 736	903 835
.4 nläggningstillgångar
Fastigheter...................................................................	74 991	54 769
Placeringstillgångar
Räntefordringar..........................................................	12 896 606	12 755 304
Penningmarknadslån..................................................	21 385 273	17 602 551
Obligationslån..............................................................	226 568 091	214 657 200
Förlagslån....................................................................	5 755 913	3 264 498
Reverslån.....................................................................	5 883 579	7 464 915
Reala obligationslån....................................................	3 749 973	965 145
Partnerfinansieringslån..............................................	4 088 944	4 088 944
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	1 442 055	l 442 055
Aktier i fastighetsbolag................................................	148 935	248 642
Fastigheter...................................................................	8 341 378	6 646 767
Summa placeringstillgångar.......................................	290 260 745	269 136 021
Summa tillgångar........................................................	290 854472	270 094 625
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Skuld till delfond	95 771	0
Fastighetslån................................................................	518 385	547 244
Övriga skulder.............................................................	235 376	760 546
Summa finansiella skulder .........................................	849 532	1 307 790
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång......................................	268 786 835	263 272 150
.Arets förändring av fondkapitalet..............................	-12 135 473	- 10 326 418
Årets resultat...............................................................	33 353 578	15 841 103
Summa fondkapital ...................................................	290 004 940	268 786 835
Summa skidder och fondkapital...............................	290 854 472	270 094 625

Stockholm den 19 mars 1996

Per-O lof Edin

Jan Källsson

Bo Rvdin

Hans Alsén
ordförande

Inge Granqvist
Ulf Laurin
Roland Svensson

Arne Johansson
Wanja Lundby-Wedin
Carl Johan Åberg
verkställande direktör

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Tkr____________________________________________________________________1995_____________________1994

Nettointäkter i placerings verksamheten
Ränteintäkter
Penningmarknadslån..................................................	429 234	341448
Obligationslån..............................................................	7 683 630	7 856 745
Förlagslån....................................................................	300 972	189 766
Reverslån.....................................................................	285 427	324 447
Reala obligationslån....................................................	85 755	19 932
Partnerfinansieringslån..............................................	176 906	169 817
Övriga ränteintäkter...................................................	9 076	40 321
Summa ränteintäkter..................................................	8 971 000	8 942 476
Räntekostnader...........................................................	-46 874	-48 417
Räntenetto...................................................................	8924 126	8 894 059
Fastigheternas driftnetto.............................................	204 188	132 234
Övriga intäkter............................................................	2 258	7 717
Kursvinster och kursförluster....................................	-179 824	93 349
Resultat vid fastighetsförsäljning...............................	-15 081	-3 751
Summa ........................................................................	8 935 667	9 123 608
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader..........................................	-31595	- 24 420
Övriga kostnader.........................................................	-495	-4 637
Summa ........................................................................	-32 090	- 29 057
Resultat före omvärdering........................................	8 903 577	9 094 551
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........	988 482	- 1 570 035
Arets resultat...............................................................	9 892 059	7 524 516

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Tkr__________________________________________________________________ 1995 12 31_________________1994 12 31

Tillgångar Finansiella tillgångar Kassa och bankmedel..................................................	•-'..v.:' 42 811	228 184
Fordran på delfond.....................................................	114 962	69 314
Övriga tillgångar..........................................................	56 886	53 141
Sununa finansiella tillgångar.......................................	214 659	350 639
Anläggningstillgångar
Fastigheter...................................................................	40 981	21907
Place rings tillgå ngar
Riintefordringar..........................................................	4503 146	4 313 575
Penningmarknadslån..................................................	3 099 815	4 699 441
Obligationslån..............................................................	72 285 701	71 333 778
Förlagslån....................................................................	2 854879	1 778 977
Reverslån.....................................................................	3 668 951	3 140 331
Reala obligationslån....................................................	1 505 457	407 506
Partnerfinansieringslån..............................................	1 635 578	1 635 578
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	576 822	576 822
Aktier i fastighetsbolag................................................	59 574	99 457
Fastigheter..................................................................	3 336 550	2 658 707
Summa placeringstillgångar........................................	93 526473	90 644 172
Summa tillgångar........................................................	93 782 113	91 016 718
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Fastighetslån................................................................	207 354	218 897
Övriga skulder............................................................	93 586	310 951
Summa finansiella skulder..........................................	300 940	529 848
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång......................................	90 486 870	89 562 510
Arets förändring av fondkapitalet..............................	-6 897 757	-6 600 156
Arets resultat...............................................................	9 892 059	7 524 516
Summa fondkapital ...................................................•-	93 481 172	90 486 870
Summa skulder och fondkapital...............................	93 782 113	91 016 718

Stockholm den 20 mars 1996

Rolf H. Gard

Ake Petersson

Seine Svensk

Rolf Wirtén
ordförande
Börje Johansson
Kenth Pettersson
Leif Zetterberg

Sture Nordh
Sven Steen
Carl Johan Åberg
verkställande direktör

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson,

Landshövding i Jönköpings iän (ordförande)

Lisbeth Eklund,

Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Lilian Hindersson,

Förbundssekreterare,

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Bernth Johnson, Landstingsråd

Johan Myhrman,

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

Curt Persson,

F.d. förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Karl Gustaf Scherman,

Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Walberg, F.d. landstingsråd

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

SUPPLEANTER

Jörgen Holmquist,

Budgetchef, Finansdepartementet

Birgit Hansson,

Förste vice ordförande,

Sveriges Akademikers Centralorganisation

Margareta Svensson,

F.d. sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Ulla Petterson Carvalho, F.d. kommunalråd
Peder Törnvall, Generaldirektör, Statskontoret
Alf Karlsson,

F.d. förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius,

Generaldirektör, Riksrevisionsverket

Monica Sundström,

Verkställande direktör, Landstingsförbundet

Inger Hossmark,

F.d. kommunalråd

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Hans Alsén, ordförande

LEDAMÖTER

Hans Alsén,

F.d. landshövding (ordförande)

Per-Olof Edm,

Enhetschef, Landsorganisationen i Sverige

Inge Granqvist,

F.d. Förbundsordförande,

Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arne Johansson,

Förbundsordförande,

Svenska Skogsarbetareförbundet

Jan Källsson,

Direktör, Erik Thun AB

Ulf Laurin,

Styrelseordförande,

Svenska Arbetsgivareföreningen

Wanja Lundby-Wedin

Andra ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Bo Rydin,

Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Roland Svensson,

Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör, NUTEK

Barbro Palinerlund.

Förbundsordförande.

Fastighetsanställdas Förbund

Björn Berginan.

Förbundsordförande, Ledarna

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Gunnar Högberg,

Direktör. HAO-Förbunden

Rune Sirvell,

Verkställande direktör,

.Allmänna Standardiseringsgruppen

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare.

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Erik Menckel,

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin,

F.d. verkställande direktör. HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDE. DIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

Landshövding i Östergötlands län (ordförande)

Rolf H. Gard,

Förbundsordförande. Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande;.

Försäkringsanställdas Förbund

Sture Nordh,

Förbundsordförande,

Äke Petersson,

Direktör, Hestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Sven Steen,

Direktör, F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Seine Svensk,

F.d. förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Leif Zetterberg,

Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson,

Överdirektör, Riksförsäkringsverket

E. O. Holm,

Verkställande direktör.

Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge,

Förbundsordförande,

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Äke Lindström,

Förbundsordförande. DIK-Förbundet

Äke Lundqvist.

F. d. styrelseordförande. Kooperativa Förbundet

Hans Wahlström,

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Arne Johansson,

Ordförande, Företagarnas Riksorganisation

Kjell Johansson,

Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Hans Jonsson,

Förbundsordförande,

Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDE. DIREKTÖR
Carl Johan Äberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

BOKSLUT

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Revisionsberättelser

FÖRSTA FONDSTYRELSEN
Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-
sens förvaltning.

Stockholm den 28 mars 1996

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.

Stockholm den 28 mars 1996

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna liar granskats av KPMG Bohlins AB.

Stockholm den 28 mars 1996

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Organisation

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Affarschef, vice VD
Bo Ljunglöf

Administrativ chef
' $tig Dalmo

Penning- och
obligations-
marknad

DirektlÅn

Fastigheter
i utlandet

Ekonomi

BackOffice

ADB

Personal

STATISTIK

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1995

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr 1960

Penningmarknadslån............................ 0,1

Obligationslån........................................ 396,0

Förlagslån................................................ 15,2

Reverslån................................................. 59,4

Refinansieringslån................................. -

Reala obligationslån..............................

Partnerfinansieringslån.......................

Aktier i partnerfinansieringsbolag.....

Fastigheter..............................................

Aktier i fastighetsbolag......................... -

Räntefordringar..................................... 9,1

Övriga tillgångar....................................

Summa tillgångar 479,8

1970	1980	1990	1994	1995
0,7	2,4	10 225,1	30 196,6	32 314,8
28 319,9.	114 637,0	308 454,2	414 439,8	427 201,3
1 145,8	1 989,8	10 224,3	7 602,4	12 820,0
6 355,1	30 561,2	31 553,7	15 347,2	13 930,9
2 438,6	11 267,4	549.1	-	-
-	-	-	1951,7	8142,5
-	-	8177,9	8 177,9	8177,9
-	-	2 884,1	2 884.1	2 884,1
-	-	8 869,3	13 293,5	16 683,8
-	-	350,5	497,3	297,9
738,3	5 100,7	17 374,1	24226,0	24 670,2
-	18,1	932,1	1 907,9	1 156,8
38 998,4	163 576,6	399 594,4	520 524,4	548 279.2

Fastighetslån........................................... -

Övriga skulder..................................... 1,5

Fondkapital............................................ 478,3

Summa skulder och fondkapital 479,8

-	-	2 242,4	1 094,5	1 036,8
580,5	23,5	376,3	I 527,5	458.8
38 417,9	163 553,1	396 975,7	517 902,4	546 783,6
38 998,4	163 576,6	399 594,4	520 524,4	548 279,2

RESULTATRÄKNINGAR Mkr	1960	1970	1980	1990	1994	1995
Intåktsräntor
Obligationslån...................................	10,8	1 625,2	9 481,4	32 855.7	14 873,4	43011.3
Förlagslån............................................	0,6	73.0	190,6	807,1	738.9	1 339,2
Reverslån............................................	1.0	372,6	2 789.7	4 260.3	1 548,1	1 293.7
Refinansieringslån........................	-	178.8	1 199,7	74.6	2.4	-
Reala obligationslån	-	-	-	-	97.2	107.9
Partnerfinansieringslån	-	-	-	237.6	849.1	884,5
Övriga intåktsräntor....................	0.8	9.7	67.4	2 158.2	2 177,2	3 953.1
Fastigheternas driftnetto...................	-	-	-	201.5	661,2	1 020.9
Övriga intäkter, kursskillnader in.m.	-	-	-	425.3	256,2	11.3
Summa intäkter...............................	13,2	2 259.3	13 728,8	41 020,3	51 203,7	51 921.9
Kostnadsräntor, inköpsräntor och
kursskillnader, övriga kostnader.......	1,3	44,7	56,1	2 575,3	-217,0	-2 019.7
Fondstyrelsernas administrations- kostnader................................................	0,5	1,3	6,2	60,1	-100,6	-132,7
Summa kostnader.................................	1,8	46,0	62,3	2 635,4	-317,6	-2 152.4
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip					-16 083.0	12 208.1
Resultat	11,4	2 213,3	13 666,5	38 384.9	34 803.1	61 977,6

5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

STATISTIK

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER
PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ
LÅNTAGARGRUPPER

Underärl995 Per 31.12.1995

Under är 199S Per 31.12.1995

Anskaffningsvärden, Mkr	Totalt	Totalt
Obligationslån..........................	.. 3 289	434 990
Staten..........................................	14 250	194 666
Landsting och kommuner...........	31	471
Bostadsfinansierande institut ...	..-15 292	221 463
Företag........................................	-391	6 498
Företagsfinansierande institut...	336	4 484
Utländska låntagare...................	4 355	7 408
Förlagslån...................................	5 221	12 820
Bostadsfinansierande institut ....	1	2 200
Företag........................................	5 525	5 525
Företagsfinansierande institut...	-38	122
Banker.........................................	.. -267	4 973

Anskaffningsvärden, Mkr Totnli Tomh

Staten............................................	14 250	194 666
Kommuner....................................	-226	2 806
Bostäder........................................	-15 957	223 663
Näringsliv......................................	4 441	33 199
Utländska låntagare.....................	4 355	7 408
Penningmarknadsplaceringar.....	3 171	33 302
Partnerfinansieringsplaceringar..	0	11 062
Fastighetsinvesteringar m.m........	1 841	22 642
Summa	11 874	528 747

Reverslån......................................	-1 651	13 931
Landsting och kommuner.............	-258	2 334
Bostadsfinansierande institut......	-669	0
Företag..........................................	203	9 276
Företagsfinansierande institut.....	-927	2 321
Penningmarknadsplaceringar.	3 171	33 302
Partnerfinansieringsplaceringar	0	11 062
Fastighetsinvesteringar m.m......	1 841	22 642
Summa	11 874	528 747

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER
PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

	1960		1970	19«0			1990		1994		199.3
Anskaffningsvärden, Mkr	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	C?	Mkr	o	Mkr	%
Staten .......................................	135	29	3 320	9	34 940	22	78 966	21	180 416	35	194 666	37
Kommuner...............................	61	13	3 987	10	11 036	■y	10314	3	3 032	]	2 806	1
Bostäder..........................	173	37	18 420	48	58 280	37	217 216	57	239 620	46	223 663	42
Näringsliv.................................	102	21	12 405	33	54 036	34	44 223	11	28 758	6	33 199	6
Utländska låntagare................			136		163		62		3 053	1	7 408	2
Penningmarknadsplaceringar	-	-	-1	-	3	-	10 225	3	30 131	6	33 302	6
Partnerfinansieringsplaceringar	-	-	-	-	-	-	11 062	3	11 062	2	11 062	2
Fastighetsinvesteringar m.m...	-	-	-	-	-	-	9 220	2	20 801	3	22 642	4
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	381 288	100	516 873	100	528 747	100

Skr. 1996/97:13

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för
personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP
liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.
Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget
och visar förändringen i konsumentpriserna från
oktober till oktober året innan. Fr om år 1995 höjs
inte basbeloppet fullt ut i takt med förändringen i
konsumentpriserna så länge det statliga budgetunder-
skottet överstiger 50 mdkr. Basbeloppet respektive år
reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965	5000	1985	21800
1970	6000	1990	29 700
1975	9000	1995	35 700
1980	13 900	1996	36 200

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas
på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av
förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-
loppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räk-
nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten
(= taket i ATP). Basbelopp i detta sammanhang avser
fr om 1995 ett tal som fullt ut räknats upp med förän-
dringen i konsumentprisindex.

ATP-poäng =

PGI
basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje
år. ATP-poängen registreras och sparas för varje
individ varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt
följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng*

x antal** år med ATP x q y^***

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.
** Högst 30 år.

*** Fr.o.m. den 1 januari 1993 reduceras
ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För
att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).
Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).
Maximalt för år 1995:

(0,6 x 6,5 x 35.700) x 0.98 = 136.440 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast
från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per ”förtida”
månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst
intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-
talning av ATP.

Sjukbidrag/Förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande
niinst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt
som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen
samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-
pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,
om barn med barnpension finns. 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-
de eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta
gäller för första barnet. För varje ytterligare barn
ökar procenttalet med 20.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelserna

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden
Fjärde Fondstyrelsen
Årsredovisning

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för
förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,
som motsvarar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet pa de medel som törsta,
andra och tredje AP-fondema förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten inled-
des tillförts 5.0 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema övertöra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag lår uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
röstetalet.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

1995 i sammandrag

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje
fondstyrelsemas tillgångar eller omkring 5,6 mdr vid årsskiftet 1995/1996.

• Fondens grundkapital uppgår oförändrat till 5,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 47,1 mdr mot

39.4 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1995 värdepapper för 2,8 mdr och sålde värdepapper för 2,9 mdr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson.
ASEA, Volvo och Pharmacia & Upjohn*, som med ett sammanlagt marknadsvärde på
20,7 mdr svarade för knappt hälften av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 422 mkr
(454 mkr).

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat
resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta
med 3% - med närmare 37 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1995 med 18%. Ett index för fondens svenska viirdepappers-
porttölj sieg med 19%. Totalavkastningen pa fondkapitalet blev 20%.

1'hamiacta &. Upjohn ar i lormeil iKtnarkelse ett amerikanskt lorelat*. men
t edovisas har som ett innehav i den svenska aktie|xmtoijen eltersom londen ar
.icare av depabevis noterade pa den svenska aktiemarknaden.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

VD-kommentar

Fjärde AP-fonden redovisar ett totalresultat för 1995 års
förvaltning på närmare 8 mdr, i vilket då inräknats årets
orealiserade kursvinster. Sålunda har fondkapitalets
marknadsvärde ökat under året från 39,2 mdr till 46,8
mdr efter överföring av 297 mkr till första-tredje AP-fon-
dema.

Ett index för den svenska värdepappersportföljen steg
under året med närmare 19%, vilket något överstiger ge-
nomsnittet för den svenska aktiemarknaden. Under en
femårsperiod blir skillnaden mer signifikant. Då uppgår
fondkapitalets totalavkastning genomsnittligt till drygt
19% per år, att jämföra med 17% per år för genomsnittet
av den svenska aktiemarknaden. Denna överavkastning
motsvarar under perioden mer än 4 mdr, vilket ger relief
åt att små relativa avvikelser under en längre period sum-
merar till stora tal.

I fjol konstaterades på denna plats att 1994 kunde karak-
teriseras som ett märkesår i den mening att medvetenhe-
ten om ägarrollen och ägaransvaret markant har ökat hos
de stora finansiella institutionerna. Denna utveckling har
gått vidare under det gångna året. Det kan därför vara på
sin plats att här åtminstone kortfattat beskriva fondens
ägarpolicy vad gäller mål, medel, beslutsfattande samt
riktlinjer när det gäller styrelseval.

Redan i mitten av åttiotalet fastställde fondstyrelsen att
fonden skall utöva sitt ägarinflytande i företagen så att
den inom ramen för det långsiktiga avkastningsintresset
- som är det primära målet för fondens verksamhet -
gagnar dels det berörda företaget, dels en väl fungerande
aktiemarknad och därmed också samhällsintresset.

De olika medlen för utövande av ägarinflytande kan
sammanfattas på följande sätt;

För det första genom agerande på bolagsstämmor.

För det andra genom direkt kontakt med företrädare för
bolagen.

För det tredje genom aktiv påverkan av styrelsernas
sammansättning, där det dock finns skäl till viss restrikti-
vitet i fråga om ”egen” styrelserepresentation, eftersom
detta inte får innebära en ytterligare begränsning av fon-
dens möjligheter att avveckla ett engagemang.

För det fjärde genom samverkan med andra aktieägare.
För det femte genom opinionsbildning.

Personligen anser jag att det är viktigt att tydliggöra be-
slutsprocessen när det gäller ägarfrågor hos olika ägare
dels för att legitimera beslutsfattandet, dels för att under-
lätta kontakter med andra ägare. Fjärde AP-fondens styr-
else har fastställt riktlinjer, inom vilka verkställande di-
rektören fattar löpande beslut i ägarfrågor. Om frågeställ-
ningen är kontroversiell eller principiell förankras beslut-
en hos ordföranden och vice ordföranden eller i fondens
arbetsutskott, som förutom presidiet består av VD och
två ordinarie styrelseledamöter. I särskilda fall har styrel-
sen in pleno fattat explicita beslut i ägarfrågor.

Denna beslutsordning fordrar en återrapportering till sty-
relsen. Så sker också, vilket har resulterat i flera rikt-
ningsgivande diskussioner i fondstyrelsen. En sådan dis-
kussion under det gångna året gällde beredande av val till
styrelser och fastställande av arvodesnivåer.

Målet för den processen skulle kunna uttryckas som ”att
välja ett bra lag under ledning av en duglig lagkapten till
gagn för bolaget”. Situationen är naturligtvis olika från
fall till fall. Inflytande över processen kräver kunskap
och insyn om företagets och styrelsens situation i varje
speciellt fall.

När det gäller nomineringsförfarandet står fondstyrelsen
bakom Näringslivets Börskommittés (NBK) krav på tyd-
liggörande och offentliggörande. Valberedningar/nomine-
ringskommitteér kan vara ett sätt att uppfylla NBKs mål,
speciellt om ägandet i företaget är spritt. Fondstyrelsen är
positiv till direkt representation i valberedningar.

Kompetenskravet är det viktigaste kriteriet vid val av
styrelseledamöter. Mycket viktigt är också att det i varje
styrelse finns, från företaget och huvudaktieägaren, obe-
roende ledamöter. Det är eftersträvansvärt att en styrelse
har färre än tio bolagsstämmovalda ledamöter. Supplean-
ter bör endast förekomma när särskilda skäl föreligger.
Bolagsstämman skall besluta om alla arvoden till styrel-
sen. Rena arvoden, utan kvalitativa och kvantitativa till-
ägg, är att föredra. Arvodesmässigt kan Volvo tjäna som
riktkarl endast för de allra största företagen, medan arvo-
den uppgående till en tredjedel därav verkar vara en mer
välmotiverad nivå för de flesta börsnoterade företagen.
Variationer uppåt och nedåt både kan och bör förekom-
ma, men iögonfallande avvikelser skall kunna motiveras
av förslagsställaren eller dennes uppdragsgivare.

Hanteringen av ägarfrågor har på några få år blivit en
viktig del av Fjärde AP-fondens vardag. Det är på sin
plats att känna en stor ödmjukhet inför olika frågeställ-
ningar. Lika lite som andra ägare kommer vi alltid att gö-
ra rätt. Något förundras jag ibland över medias instinkti-
va förmåga att fokusera på konflikter och teckna i svart
och vitt. I långsiktiga bedömningar inryms alltid osäker-
het och i de allra flesta fall när ägarfrågor ställts på sin
spets har jag mött en god vilja från alla parter för att hitta
en för företaget konstruktiv lösning. Det tycker jag är ett
lovande tecken inför framtiden.

Stockholm i mars 1996

Thomas Halvorsen

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Aktiemarknaden 1995

1995 blev ett förhållandevis gott år på Stockholmsbör-
sen, det näst bästa hittills under 1990-talet. Veckans Af-
färers totalindex steg med 18% jämfört med 5% året in-
nan. Vid en internationell jämförelse - när alla börser
räknas i samma valuta - hamnar Stockholm i den abso-
luta tätgruppen. Omräknat i dollar motsvarar fjolårets
kursökning drygt 30%, vilket placerar Sverige på tredje
plats bland de 22 länder som ingår i Morgan Stanleys
världsindex.

Det finns flera förklaringar till den gynnsamma kursut-
vecklingen:

• Det kraftiga internationella räntefallet som efterhand
fick genomslag också i Sverige. Under andra halvåret
började dessutom den besvärande höga räntedifferen-
sen till Tyskland att minska. Vid årsskiftet 1995/96 låg
den svenska tioårsräntan 2,5 procentenheter lägre än
vid årets början, en utveckling som naturligtvis fick
aktieplacerama att sänka sina avkastningskrav.

senaste rekordet för totalindex, 2.341, vilket innebar en
uppgång sedan årsskiftet på 27%. Sedan kom omslaget.
Konjunktursignalema började tyda på att en avmattning
stod för dörren i Europa. Samtidigt förstärktes den sven-
ska kronan. Båda faktorerna samverkade till att aktie-
marknadens förväntningar på de svenska företagens vin-
ster de närmaste åren började justeras ned. Hösten blev
därför en dyster period på Stockholmsbörsen, speciellt
för de cykliska aktierna.

Diagram 1 - som visar totalindex 1991-1994, samt den
månadsvisa utvecklingen under 1995 för totalindex och
index för några av de viktigaste branscherna - får illust-
rera den slagiga och splittrade utveckling som känneteck-
nat stora delar av det senaste börsåret.

Medan totalindex steg med 18% kunde Kemisk industri
- som är överrepresenterad i fondens portfölj - ståta med
en kursuppgång på 49%. Här är det i första hand Pharma-
cia som stått i centrum för placerarnas intresse och note-

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1991-1995

• Fortsatt mycket stark vinstutveckling för svensk indus-
tri, särskilt för de exportinriktade företagen. Boksluts-
siffroma för 1995 är inte framme när detta skrivs, men
att döma av delårsrapportema i höstas kommer föregå-
ende års vinstrekord att passeras med stor marginal i
många fall. Detta skulle i så fall indikera att börsföreta-
gens reala lönsamhet nådde en ny topp under förra
året.

• Fortsatta utlandsköp av svenska aktier. Visserligen
blev det i fjol nästan en halvering av nettoexporten av
svenska aktier, från 52 till ca 27 mdr (rensat för effek-
terna av Pharmacia & Upjohn-affären), men det är än-
då klart bättre än vad de flesta bedömare förutsåg vid
årets början och avsevärt mera än den nettoexport som
uppnåddes i början på decenniet.

Så länge räntorna, företagsvinsterna och utlandsflödena
drog åt samma håll var kursutvecklingen på Stockholms-
börsen mycket stark. Under september registrerades det

rat en kursökning på 120%. Men även Astra (+38%) har
haft ett bra börsår. Under den senaste femårsperioden har
denna aktie i snitt ökat med 31% årligen, att jämföra med
15% för genomsnittsaktien på Stockholmsbörsen.
Därefter följer branscherna Förvaltning och Banker som
båda ökat med 27%. Att bankindex skulle återfinnas i tä-
ten på 1995 års kursstatistik var det få som trodde i bör-
jan av året då internationell valutaoro fick de svenska
räntorna att skjuta i höjden. Här, liksom för de räntekäns-
liga fastighets- och byggbolagen, blev avslutningen på
börsåret desto starkare. Det motsatta gäller för de cyklis-
ka branscherna.

För den stora och heterogena verkstadsgruppen stannade
indexuppgången på 9%. Den gynnsamma kursutveck-
lingen för tungviktare som Ericsson (+32%) och Asea
(+20%) motverkades här av aktier som Sandvik och Vol-
vo (båda -3%), SSAB (-16%) samt Electrolux (-28%;.
I skogsbranschen blev årsfacit en kursnedgång på hela

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

13% till följd av de kraftiga kursfallen under hösten.

Bara den lilla rederibranschen visade sämre kursutveck-
ling på årsbasis.

För att belysa den ryckighet som numera kännetecknar
Stockholmsbörsen kan börsåret 1995 delas in i fyra olika
faser.

Året började som så många gånger förr i optimismens
tecken. Förväntningarna var inställda på att räntorna
skulle sjunka och att vinsterna skulle stiga ytterligare, nå-
got som resulterade i en relativt stark januaribörs.

Någon månad senare var det emellertid dags för ny inter-
nationell valutaoro, vilket - tillsammans med oro för re-
geringens kompletteringsproposition - både drev upp de
svenska räntorna och satte den svenska kronan under
mycket stark press med följd att årets kursuppgång rade-
rades ut. Mars blev årets näst sämsta börsmånad, endast
överträffad av oktober.

I april började optimismen vända tillbaka på Stockholms-
börsen och en stark och förhållandevis utdragen upp-
gångsfas inleddes. Under sexmånadersperioden april-
september steg kursnivån med 26%. Sveriges ekonomi
utvecklades långt bättre än förväntningarna i början på
året samtidigt som den politiska situationen stabilisera-
des när den socialdemokratiska regeringen inledde ett
långtgående samarbete med centerpartiet. Budgetsane-
ringen började vinna respekt på de finansiella markna-
derna med följd att bl a de långa räntorna föll och infla-
tionsförväntningarna dämpades. Parallellt visade börsbo-
lagens delårsrapporter mycket starka vinstökningar, vil-
ket fick många placerare att justera upp vinstprognoserna
ännu ett stycke. Optimismen fick ytterligare näring när
årets verkliga storaffär, samgåendet mellan Pharmacia
och amerikanska Upjohn, presenterades i augusti. Fusio-
nen innebar att världens nionde största läkemedelskon-
cern hade skapats.

I oktober kom omslaget. Från både företag och kon-
junkturinstitut började det komma signaler om en tröga-
re orderingång och en oväntat snabb avmattning i Euro-
pa. Samtidigt fortsatte och accelererade den förstärk-
ning av kronan som påbörjats under sommaren. Båda
faktorerna ledde till att placerarna började dra ned sina
förväntningar på de närmaste årens bolagsvinster, sär-
skilt för de cykliska företagen. Under oktober backade
totalindex med närmare 7%. Skogsindex tappade det
dubbla, och här - liksom för övriga konjunkturkänsliga
aktier - fortsatte kursfallet året ut. Utöver farhågorna
för Europakonjunkturen påverkades Stockholmsbörsen
av andra mera speciella orosfaktorer, t ex Wall Streets
syn på teknologiaktier, där förväntningarna f n är myck-
et högt ställda. När finska Nokia oväntat gick ut med en
s k vinstvarning ledde detta till ett dramatiskt kursfall,
inte bara för Nokiaaktien och Helsingforsbörsen utan
även för svenska Ericsson som under december föll
med 16%.

Dämpad affärsaktivitet

Stockholmsbörsens starka volymtillväxt under 1990-talet
bromsades upp i fjol trots att de utländska investerarna
ökade sin verksamhet i Sverige. Kapitalflödena tyder på
att svenska institutioner nettosålt svenska aktier och i
stället nettoköpt utländska aktier.

Under 1993 fördubblades omsättningen på Stockholms-
börsen till 339 mdr och året därpå växte volymen åter
med nästan det dubbla och nådde 659 mdr. Under 1995

blev det däremot på stället marsch och omsättningen
stannade vid 665 mdr - trots den gynnsamma kurstill-
växten. Att utvecklingen dämpats syns också på omsätt-
-ningshastigheten - ett mera relevant mått på affärsaktivi-
teten. Under 1994 ökade omsättningshastigheten från
46% till hela 69%, medan den i fjol föll tillbaka till 61%.
Återigen finns det anledning att påpeka att aktiehandelns
karaktär på senare år förändrats, bl a har fondkommissio-
näremas positionstagande och den s k market makerhan-
deln ökat medan andelen traditionell aktiehandel mot
slutkund minskat markant.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska
aktier under förra året uppgick, enligt riksbankens sta-
tistik, till 451 mdr mot 392 mdr året innan. Även här
har tillväxten varit betydligt lugnare än under de när-
mast föregående åren. De utländska aktörernas andel på
Stockholmsbörsen har ökat ytterligare och andelen be-
döms nu ligga kring en tredjedel, men här noteras också
en mera avvaktande inställning. Nettoexporten av sven-
ska aktier halverades under fjolåret, från rekordnivån
53 till 26 mdr (exkl effekterna av Pharmacia & Upjohn-
affären). Prognoserna i början på året pekade dock på
en ännu mycket större nedgång för nettoexporten av
svenska aktier.

Också efterfrågan på nytt riskkapital föll tillbaka under
förra året. Emissions- och introduktionsvolymema för de
noterade bolagen (inkl OTC- och O-listan) stannade på
25 mdr jämfört med 35 mdr under 1994. Nyemissionerna
uppgick i fjol till 9 mdr, varav Ericssons offensiva emis-
sion svarade för nära 8 mdr. Att efterfrågan på riskkapi-
tal från de etablerade börsföretagen i övrigt varit så be-
gränsad skall ses mot bakgrund av att balansräkningarna
idag som regel är mycket starka till följd av de två senas-
te årens goda lönsamhet. Nyintroduktionerna under förra
året summerade till drygt 16 mdr mot nära 26 mdr året
före. Här svarade Nordbanken och Sparbanken tillsam-
mans för mer än halva beloppet. Lägger man till reintro-
duktionema av Cardo och PLM är drygt 80% av fjolårets
introduktionsvolym förklarad. Sammantaget tillfördes
A-, OTC- och O-listan 36 bolag medan 41 avfördes med
följd att antalet noterade bolag uppgick till 223 vid års-
skiftet.

Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen passerade
under fjolåret 1.000 miljarder med god marginal och
uppgick vid årsskiftet till 1.141 mdr, enligt Stockholms
Fondbörs beräkning. Även om kursnivån i genomsnitt
steg med 18% ökade såväl vinster, utdelningar som eget
kapital som regel snabbare med följd att nyckeltalen för-
bättrades. Så t ex värderades det justerade egna kapitalet
vid årsskiftet till i runda tal strax över 150%. Detta rela-
tionstal minskar f ö till ca 125% om man exkluderar de
tre tungviktarna, Astra, Ericsson och Pharmacia & Up-
john - idag representerande bortåt 30% av Stockholms-
börsens marknadsvärde - som har en mycket hög värde-
ring av det egna kapitalet. Att den genomsnittliga direkt-
avkastningen vid årsskiftet 1995/ 96 (beräknad på de för-
väntade utdelningarna för verksamhetsåret 1995) var när-
mare 3% är ett annat nyckeltal som ger underlag för slut-
satsen att värderingen av Stockholmsbörsen verkar väl
underbyggd. En genomsnittlig direktavkastning kring 3%
framstår varken som särskilt hög eller särskilt låg, men
för placerare som vågar ta fasta på de kraftigt sänkta
långräntoma och - inte minst - tecknen på att även Sve-
rige är på väg att lyckas med inflationsbekämpningen ter
sig en direktavkastning på 3% löftesrik i ett framåtblick-
ande perspektiv.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Starkt år för New York-börsen

Facit för det internationella börsåret 1995 blev också
gynnsamt, både i jämförelse med förväntningarna i bör-
jan på året och i jämförelse med 1994. Uppgången för
Morgan Stanleys världsindex räknat i doilar blev nära
19% mot endast 3% året före. Utvecklingen var dock
ganska olika på de stora marknadsplatserna.

De generellt kursdrivande faktorerna har varit sjunkande
marknadsräntor i kombination med tillväxt utan inflatio-
nistiska inslag. Flera marknader - framför allt New
York och London - har dessutom stimulerats av många
och stora företagsförvärv. Valutautvecklingen har däre-
mot som vanligt varit en källa till oro. en faktor som tid-
vis påverkat Frankfurtbörsen klart negativt under det
gångna året, men en faktor som också bidrog till att Zii-
rich blev bästa börs i Morgan Stanleys valutakorrigerade
statistik. I tider av valutaturbulens flyr det internationel-
la kapitalet gärna till schweizerfrancen. En annan källa
till oro under årets senare del, åtminstone i kontinental-
europa, har varit farhågorna för den oväntat snabba kon-
junkturavmattningen.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1994 och 1995 för eti
urval utländska börser, mätt i lokal valuta. New York vi-
sade i fjol den bästa utvecklingen på åratal. Rekordnote-
ringarna avlöste varandra och vid årets utgång hade kurs-
nivån (här S&P 500) ökat med 34%. en notering som -
räknat i dollar - endast överträffades av Ziirich. London
steg med 20%. medan uppgången i Frankfurt stannade pa
7%. På Tokyobörsen blev del åter ett besvikelsens ar
med en kursökning på knappt 1%. trots all kurserna vän-

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

I I Helår 1995

I l Helår 1994

V Världsindex 1995

de uppåt under andra halvåret då yenkursen föll markant
tillbaka och oron för det japanska banksystemet började
klinga av. Ännu dystrare var utvecklingen i Paris där
kursutvecklingen under andra halvåret fick index att visa
ett marginellt minus på årsbasis.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden,
har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket re-
kvirerade medel genom placering på riskkapitalmarkna-
den. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske så
att kravet på god avkastning, långsiktighet och risksprid-
ning tillgodoses. Maximalt tio procent av fondkapitalets
värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-
dens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa
får till fondens förvaltning överföras medel som ”får
uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-
ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-
derår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar”. Medelsramen har härigenom under 1995 ökat
med ca 500 mkr till ca 5.600 mkr. Fonden har sedan
verksamheten inleddes tillförts 5.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successi-
va tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram
l o m december 1995) uppgår till 9.914 mkr. Det uppin-
dexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets
krav på tre procents direktavkastning till första-tredje
AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogan-
de har främst investerats i svenska noterade värdepap-
per. Engagemangen i onoterade företag sker för närva-
rande - förutom vad avser s k privatiseringar - i form av
saminvesteringar via aktörer som är specialiserade på
detta segment av riskkapitalmarknaden. Den utländska
aktieportföljen är under uppbyggnad och utgör vid ut-
gången av 1995 fortfarande mindre än fem procent, ex-
klusive innehavet i Pharmacia & Upjohn, av de totala
tillgångarna. Pharmacia Upjohn är i lormeil bemär-
kelse ett amerikanskt företag, men redovisas delta är
som ett innehav i den svenska aktieportföljen eftersom
fonden är ägare av depåbevis noterade på den svenska
aktiemarknaden.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportföl j under
1995 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-
tal för 1994 (belopp i mkr):

Fondens köp av värdepapper 1995 uppgick till 2.841 mkr
och var således lägre än 1994 (4.094 mkr). Försäljnings-
summan var högre 1995 än föregående år och uppgick
till 2.904 mkr (2.449 mkr). Fonden nettosålde således
värdepapper för 63 mkr (nettoköp 1.645 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer var betydligt lägre
än föregående år. ca 255. Det svenska courtaget minska-
de från drygt 8 mkr till ca 6 mkr. Fonden har gjort affärer
med 17 svenska och 16 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda
svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstru-
ment sammantagna: noterade värdepapper till marknads-
värden. onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig
värdepappersportföljen vid utgången av 1995 på följan-
de sätt:

Engagemang mkr		Antal företag	Totalt belopp	Procent
> 1.000		13	32.078	76
500 <1.000		7	4.734	11
250 <	500	6	2.270	5
100<	250	15	2.475	6
50 <	100	6	382	1
10<	50	12	267	I
<	10	10	49	0
		69	42.255	100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och
däröver finns i 20 företag och svarar lör 879 c av portfölj-
värdet.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-
persportfölj framgår av tabellen på följande sida.

Placeringsinriklningen har under året varit i stort sen
oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-
mansättning har skett för branscherna Kemisk industri.
Verkstäder. Skogsindustri samt Banker.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

(marknadsvärden) PLACERINGAR

	1995	1994	1995	1994	1995	1994
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade
i nyemissioner	345	183	0	0	345	183
i andrahandsmarknaden	2.185	3.254	2.401	1.690	-216	1.564
onoterade
i nyemissioner	20	0	0	0	20	0
övrigt	12	50	60	6	-48	44
	2.562	3.487	2.461	1.696	101	1.791
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	279	607	443	753	-164	-146
TOTALT	2.841	4.094	2.904	2.449	-63	1.645

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade så an totalsummorna överensstämmer med summan av delposterna.)

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Den ökade andelen i Kemisk industri förklaras främst av
branschens goda relativa kursutveckling som bl a beror
på att Pharmaciakursen påverkades positivt av samman-
slagningen med Upjohn. Minskningen av andelen Verk-
städer beror huvudsakligen på en något sämre utveckling
för branschen än för börsindex. Skogsindustrins vikt har
minskat genom en kombination av nettoförsäljningar och
svag relativ kursutveckling. Andelen Banker har ökat ge-
nom nettoköp under året.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i nå-
gra avseenden från aktiemarknadens fördelning på
branscher. Fonden har totalt sett högre andel av bran-
scher som representerar lillverkningsföretag (Verkstä-
der och Kemisk industri) med tillsammans 70% av
portföljvärdet jämfört med 56% för marknaden. Däre-
mot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen mycket
låg jämfört med branschens marknadsandel. Även
branschen Banker är underrepresenterad i fondens
portfölj.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera av-
seenden (branschmässigt och antal företag) förhållan-
devis koncentrerad. Andra portföljer av samma stor-
leksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen)
uppvisar som regel en större spridning. Koncentratio-
nen är en medveten strategi hos fonden. Om man vall
rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall i ge-
nomsnitt över ett antal år än en mer indexneutral port-
följ. men koncentrationen innebär samtidigt ett högre
risktagande.

I nyintroducerade bolag investerade fonden under året
319 mkr. Beloppet fördelar sig på Nordbanken och PLM.
I nyemissioner i noterade företag har fonden 1995 inves-
terat 345 mkr (183 mkr), huvudsakligen i Ericsson.

De fem största engagemangen svarade sammanlaget
för nära halva marknadsvärdet av den totala svenska
värdepappersportföljen. vilket är oförändrat från före-
gående år. Ny bland de fem största innehaven är Phar-
macia & Upjohn, vars kurs mer än fördubblades under
året.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-
ter marknadsvärdet, utgjorde:

1	(1)	Astra	7.334 mkr
2	(2)	Ericsson	4.997 mkr
3	(4)	ASEA	3.239 mkr
4	(3)	Volvo	2.960 mkr
5	(11)	Pharmacia & Upjohn	2.137 mkr

Bransch	Branchfördclnmg i procent' Fondens portfölj Marknaden 1995 1994 1993 1995 1994					1993
Verkstäder	42	47	44	36	39	36
Kemisk Industri	28	24	28	20	19	21
Skogsindustri	7	11	11	7	7	7
Fastighets- och
byggföretag	5	5	5	5	5	5
Handelsföretag	3	3	2	2	0	n
Rederier	0	0	0	1	1	1
Utvecklingsbolag	0	0	0	1	1	1
Förvaltningsbolag	0	0	0	8	8	10
Banker	5	1	0	9	5	7
Övriga företag	10	9	10	11	13	10
	100	100	100	100	100	100

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier var 1995.
i likhet med omsättningen på börsen, i stort oförändrad
jämfört med året innan. Affärsvolymens andel av den of-
ficiella börsomsättningen var därför densamma som före-
gående år. 0.4%. Marknadsvärdet av fondens portfölj ut-
gjorde drygt 3.5% (3,4%) av det totala marknadsvärdet
av noterade svenska aktier vid årets utgång. Omsätt-
ningshastigheten låg därmed på en avsevärt lägre nivå än
genomsnittet för marknaden.

1 Veckans .A Härers branschindelning

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-
dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav är Nordbanken, NordicTel. Pharmacia &
Upjohn (genom ulbvte av Pharmaciaaktier vid samgå-
endet med amerikanska Upjohn) samt PLM.

• Avyttrade innehav är BPA och Wihlborgs. I samband
med uppköpserbjudanden avyttrades Frigoscandia och
Pharmacia.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux och
Trelleborg.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra
och MoDo.

I övrigt hänvisas till värdepapperslörtcckningcn på sid
16-21. Här redovisas också fondens kapital- och rösi-
rätlsandclar i de enskilda I öretagen.

Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad
skala agerat på marknaden för aktieoptioncr och då
främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet hade fonden inga positioner i oplioncr.

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i
aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-
färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska
aktiefonder.

Portföljvärdet på fondens utländska portfölj minskade
under året med 57 mkr och uppgick vid årets utgång till
drygt 961 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid-
punkt 761 mkr. De sammanlagda köpen av utländska
värdepapper minskade från 607 mkr till 279 mkr och för-
säljningarna sjönk från 753 mkr till 443 mkr.

Avkastningen på investerat kapital, mätt i svenska kro-
nor. uppgick under föregående år till drygt 12%. Även i
ett längre perspektiv har portföljen givit ett positivt till-
skott till fondens resultat.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot
främst större bolag i länder med betydande ekonomier
och fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar
på börserna i New York. Tokyo. London. Frankfurt. Pa-
ris och Ziirich finns i fondens portfölj placeringar på dc
sex största börserna.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid
utgången av 1995:

Land	Fördelning till marknads- värden, procent	Antal -bolag
USA	33	9
Schweiz	19	8
Eneland	16	15
Tyskland	14	8
Japan	9	16
Frankrike	9	10
	100	66

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fon-
dens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna
årsredovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-
växlar, obligationer m m) uppgick vid årets slut till 3.775
mkr, vilket innebär en ökning under året med 994 mkr.
Likviditetsandelen dvs likvida medel i förhållande till
fondens totala tillgångar upptagna till marknadvärden,
ökade under året från 7,1% till 8,0%.

Genomsnittsbeloppet av likvida medel i svenska kronor
uppgick till ca 2.940 mkr.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-
jande tabell:

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.
Det investerade beloppet vid utgången av 1995 var 422
mkr (454 mkr) exklusive till NLK lämnade aktieägartill-
skott och från FSVC utskiftat eget kapital.

Under 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som
huvudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i
icke noterade företag under de tre närmaste åren be-
gränsas dels till investeringar genom investerarkonsor-
tier med särskild kompetens för onoterade företag, dels
till investeringar i s k privatiseringar där exitmöjlighe-
terna är klarlagda. I linje härmed har fonden i samar-
betsavtal med andra investerare förbundit sig att inves-
tera närmare 190 mkr under managementansvar av
Nordic Capital och 150 mkr under managementansvar
av Scandinavian EQT Partners. Under andra halvåret
1995 bildades ett nytt företag av samma kategori -
Swedestart - på initiativ av Försäkringsaktiebolaget
Skandia. Företagets affärsidé är att bidra med riskkapi-
tal till nischorienterade företag med bedömd hög till-
växtpotential i tidig utvecklingsfas. Fondens åtagande
uppgår till högst 50 mkr. Swedestart samarbetar med
Euroventuregruppen.

Under året har två onoterade engagemang likvidiserats.
Partnerfinansieringen Gruvkraft har upphört och BT In-
dustries har noterats i en internationell utförsäljning. Det
ekonomiska utfallet av investeringarna har varit tillfreds-
ställande.

Nya innehav under året är, förutom ovan beskrivna en-
gagemang i Swedestart, dels Transpool (Nordic Capi-
tal) dels EQT Industri (EQT). Transpools affärsidé är
att med utgångspunkt från researrangörsverksamheten i
Nordpool, med varumärken som Atlasresor, Fritidsre-
sor och Startours, bl a i samverkan med flygbolaget
Transwede, skapa en konkurrenskraftig affärsenhet in-
om turist- och resesektom. EQT Industri är holdingbo-
lag för Brukens Nordic, som säljer kvalificerade vär-
me- och ytbehandlingstjänster främst till verkstadsin-
dustrin.

I bokslutet har en nettoredovisning skett avseende be-
dömda förlustrisker i onoterade företag. Den ackumule-
rade nedskrivningen härför - 50 mkr (50 mkr) - framgår
av sammanfattningen av värdepappersförteckningama
på sid 21.

I februari 1996 har avtal träffats om försäljning av aktier-
na i Skrivab med gott ekonomiskt utfall.

	Procent
	1995	1994
Specialkonto, dagslån	12	3
Företagscertifikat	0	0
Statsskuldväxlar	88	79
Obligationer	0	18
	100	100

Årsavkastningen på likvida medel i svenska kronor var
under året 9,8% (4,5%). 1 reala termer innebar detta en
avkastning på 7,6% (2,0%).

Ökningen av likvida medel, 994 mkr, uppstod på följan-
de sätt (med jämförelsetal för föregående år):

Finansieringsanalys, mkr	1995	1994
Tillförda medel
Aktieutdelningar	857	562
Konvertibelräntor	6	9
Räntor på likvida medel	289	167
Nettoförsäljning av värdepapper	63	-
Minskning av fordringar resp
ökning av skulder	34	13
Ökning av grundkapitalet	-	1.000
Kursdifferenser	-45	-20
Övrigt	103	-72
Summa tillförda medel	1.307	1.659
Använda medel
Nettoköp av värdepapper	-	1.645
Aktieägartillskott	-	25
Överföring till 1-3 AP-fondema	264	255
Förvaltningskostnader	25	23
Ökning av fordringar resp
minskning av skulder	24	32
Summa använda medel	313	1.980
Förändring av likvida medel	994	-321

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet
genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-
spektive värdeförändring på tillgångarna, realiserade så-
väl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive
förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes-

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla-
ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp
som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna
kan därför inte sägas vara fullständigt.
Aktieutdelningarna ökade med 52% till 857 mkr (562
mkr). Aktieutdelningarna motsvarade 2,2% (1,7%)
av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier
1995-04-30.

Ränteintäkterna, 287 mkr (varav 281 mkr på likvida me-
del), ökade jämfört med föregående år (176 mkr).
Förvaltningskostnaderna ökade med 2,0 mkr till 24,9
mkr. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på vikti-
gare kostnadsslag återfinns under avsnittet ”Administra-
tion" på sid 12. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2
promille (1,2 promille) av det genomsnittliga bokförda
fondkapitalet under året och 0,6 promille om tillgångarna
värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat
(aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med för-
valtningskostnader) på 1.119 mkr (715 mkr).
Försäljningarna av värdepapper under 1995 medförde
realisationsvinster på 1.037 mkr (794 mkr) och realisa-
tionsförluster på 120 mkr (314 mkr). Av nettot - 917
mkr - uppkom 909 mkr i den aktierelaterade verksamhe-
ten medan förvaltningen av likvida medel gav ett netto
på 8 mkr.

Under rubriken Förändring av nedskrivningshehov upp-
löstes 1994 ingående riskreserv och detta års nedskriv-
ningsbehov nettoredovisades. Eftersom det bedömda
nedskrivningsbehovet i årets bokslut är oförändrat upp-
kommer ingen resultatpåverkande post i 1995 års resul-
taträkning. Se vidare Sammanfattning av värdepappers-
förteckningarna sid 21.

Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3
AP-fondema blev därmed 2.036 mkr (1.176 mkr).

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-
jen ökat med 5.859 mkr. Motsvarande tal 1994 innebar
en ökning av övervärdet med 1.304 mkr. Det totala nomi-
nella resultatet 1995 blev därmed ett överskott på 7.895
mkr (2.480 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer
detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur-
serna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Man
bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet
under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet
med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre
perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-
svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1995 till 297 mkr (264 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-
tatet för året 1.739 mkr (912 mkr). Detta belopp tillföres
fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar
fonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp-
räknas årligen med konsumentprisindex för bevarande av
dess köpkraft. Årets avsättning för bevarande av grund-
kapitalets köpkraft uppgick till 217 mkr (210 mkr). Den-
na årliga avsättning belastar det bokföringsmässiga resul-
tatet inklusive icke realiserade förändringar i värdepap-
persportföljen. Resultatet efter den ovan nämnda direkt-
avkastningen utgör överskott eller underskott i förhållan-
de till det reala resultatkravet.

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1995

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott utöver
resultatkrav sedan starten

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Efier avsättning och överföring redovisas således ett
överskott i förhållande till resultatkravet för året om
7.381 mkr (2.006 mkr).

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i
förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981 i
stort sett ökat kontinuerligt. Vid bokslutsårets utgång
översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav
med 36.840 mkr.

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak-
liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera-
tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fast-
slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-
ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen
för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse
att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl
kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på
den svenska aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under året med 18,1%.
Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en
uppgång med 18,6%. Avkastningen på fondkapitalet till
marknadsvärde, som inkluderar utdelningsintäkter, likvi-
ditetsförvaltningens och den utländska aktieportföljens
resultat samt belastas med förvaltningskostnaderna, upp-
gick till 20,2% att jämföras med ett avkastningsindex för
den svenska aktiemarknaden, som uppgick till 20,7%. I
ston sett motsvarade således fondens totalavkastning un-
der året avkastningen för den svenska aktiemarknaden.
På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår
den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till
drygt 19%. Motsvarande genomsnitt för Veckans Affä-
rers totalindex är knappt 15%. Även justerat för en di-
rektavkastning på drygt 2% per år överstiger fondens av-
kastning avkastningen på den svenska aktiemarknaden.
Långsiktigt har således fondstyrelsens mål infriats.
Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-
kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att
koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-
lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkel-
se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period
har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår
av femårsöversikten på sid 23.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens
balansräkning för år 1997 fastställts. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses
ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-
munerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-
betsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutning-
ar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång
nio (nio), varav fem kvinnor och fyra män.

De totala förvaltningskostnaderna 24.892 tkr. fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1994):

	1995	1994
Löner och ersättningar
Styrelse och
verkställande direktör	1.778	1.599
Övriga anställda	3.291	3.013
Övriga personalkostnader	3.370	3.133
Lokalkostnader	1.147	1.061
Informations- och ADB-
kostnader	4.066	8.815
Övriga förvaltningskostnader
inkl inventarieanskaffningar	11.240	5.248
Summa	24.892	22.869

Ökningen av övriga förvaltningskostnader förklaras i
stort sett av en ökning av externa förvaltningsarvoden
avseende Nordic Capital och EQT. som uppgår till 5.9
mkr (0.2 mkr).

6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 13

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Resultaträkning, mkr

Bokföringsmässigt resultat	1995f	1994
Aktieutdelningar	857'	562
Ränteintäkter	287 '	176
Förvaltningskostnader, not 1	-25	-23
Rörelseresultat	1.119	715
Realisationsvinster, not 2	1.037	794
Realisationsförluster, not 2	- 120	-314
Förändring av nedskrivningsbehov	-	-19
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema	2.036	1.176
Överföring till 1-3 AP-fondema. not 3	-297'	-264
Bokföringsmässigt resultat	1.739	912
Realt resultat
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan	2.036	1.176
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	5.859	1.304
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	7.895	2.480
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft, not 3	-217	-210
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	7.678	2.270
Överföring till 1-3 AP-fondema	-297	-264
Överskott! underskott i förhållande till resultatkrav	7.381	2.006

Balansräkning, ntkr

1995-12-31 1994-12-31

	li okförda värden	Marknads- värden	11 ok förda värden	Marknads- värden
Tillgångar
Likvida medel	3.775	3.775	2.781	2.781
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	121	121	97	97
Aktier, not 4	17.178	42.958	16.147	35.779
Konvertibla skuldebrev, not 5	157	208	438	779
Summa tillgångar	21.231	47.062	19.463	39.436
Skulder och fondkapital
Skulder
Skuld till 1-3 AP-fonderna. not 3	297	297	264	264
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9	9	14	14
Övriga skulder	2	2	1	1
	308	308	279	279
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	5.000		5.000
Uppindexerat grundkapital, not 3		9.914		9.697
Ackumulerat överskott trån förecäendc år	14.184		13.272
Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav		29.459		27.454
Årets resultat	1.739		912
Årets resultat i förhållande till resultatkrav		7.3SI		2.006
	20.923	46.754	19.184	39.157
Summa skulder och fondkapital	21.231	47.062	19.463	39.436

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Redovisningsprinciper och noter

Fonden följer de regler som återfinns i lag med regle-
mente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983:1092
med senare beslutade ändringar). I §16 stadgas att års-
redovisningen skall upprättas enligt god redovisnings-
sed.

Värderingsprinciper

I bokslutet redovisas såväl bokförda värden som mark-
nadsvärden för värdepappersinnehaven. De likvida med-
len redovisas till anskaffningsvärden.

Onoterade värdepapper upptas till anskaffningsvärdet i
såväl den traditionella som den reala redovisningen.
Nedskrivning sker efter individuell bedömning av värdet

på de innehav som anses varaktigt understiga anskaff-
ningskostnaden och sker till ett värde som motsvarar fon-
dens andel av företagets uppskattade egna kapital vid
årets utgång. Förändringar av nedskrivmngsbehovet på-
verkar resultatet. Ackumulerade nedskrivningar för befa-
rade förluster på onoterade värdepapper framgar av sam-
manfattningen av not 4 och 5.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-
kluderar courtage och ev andra kostnader.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till
balansdagens valutakurs.

Vid beräkning av realisationsvinster och - förluster har
genomsnittsmetoden anvants.

Noter till resultat- och balansräkningar

■Not 1 Förvaltningskostnader

>Én fördelning av förvaltningskostnader med jämförelsetal för föregående år framgar av tabellen under avsnittet
^Administration i förvaltningsberättelsen. I arvoden till styrelsens ledamöter har under 1995 utbetalats 566 tkr. va-
rav 60 tkr till ordföranden och 38 tkr till vice ordföranden. Stvrelsearvodena fastställes av regeringen och några

• avgångs véderlag förekommer ej.

'.Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1995 totalt till 1.284 tkr. Verkstäl-
lande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag
i huvudsak innebärande pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Revisionskostnadcma uppgick till 459 tkr (477 tkr f å).

Not 2 Realisationsvinster/förluster

Som framgår av förvaltningsberättelsen uppkom 909 mkr (550 mkr f å) av nettot i den aktierclatcradc verksamhe-
ten medan förvaltningen av likvida medel gav ett netto på 8 mkr (- 70 mkr få).

Not 3 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde. Nu-
värdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalel disponerats. Konsument-
prisindex för december 1995 uppgår till 256.0. Avsättningen göres i den reala redovisningen motsvarande arets
uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp/mkr Index Beräknat nuvärde Tillgängligt Avkastnmgs-

95-12-31/mkr antal dagar krav/mkr

Utgående fondkapital 5.000 256.0 9.914

Ingående fondkapital 5.000 250.4 9.697 360 297

Avsättning för bevarande avgrundkapitalets köpkraft 217

Not 4 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 5 Förteckning över övriga värdepapper återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1996-03-07

Sören Mannheimer	Birgitta Johansson-Hedberg	Ingegerd Karlsson	Sonja Weidland
Christer Spångberg	Carl Wilhelm Ros	Carl-Johan Westholm	Bertil Jonsson
Dan Andersson	Valter Carlsson	Bengt Hansson	Björn Rosengren
Bo Dockered	Bertil Tiusanen	Thomas Halvorsen

Vår revisionsberättelse har avaivitx

Stockholm 1996-03-08 ’

Bengt Holmström

Pål Wingren

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-
rättelse för år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska-
per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-
ning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-
gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Coopers &
Lybrand AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-
träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-
sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente-
ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 8 mars 1996

Bengt Holmström Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav den 31 december 1995

Svenska värdepapper

Företag		Antal	Förändring1 under 1995	Marknadsvardc mkr	% av
Företag		Antal	Förändring1 under 1995	Marknadsvardc mkr	Aktie- kapital	Röster
Aktier, noterade
AGA		17.366.620		1.568	7.3	9.1
A	12.371.250
B	4.995.370
ASEA A		5.038.025		3.239	5.4	7.3
ASGB		1.134.489	+496.189'	142	6.8	3.9
Astra A		27.885.550	-760.000	7.334	4.5	5.4
Atlas Copco A		4.268.950	+140.000	431	2.3	3.3
Autoliv A		925.000		358	3.4	3.4
Beijer & Alma B		221.400		15	5.8	2.5
Bergman & Beving B		1.273.096		234	8,9	5,5
BT Industries A		534.330	+472.455	38	2.7	2.7
Electrolux B		5.180.004	+358.800	1.409	7.1	0.3
Ericsson		37.291.509	+28.116.816	4.837	3.9	1.2
A	915.225
B	36.376.284
Esselte A		1.503.938		147	4.4	6.8
Euroc A		1.975.644		348	4.2	5.2
Gambro B		8.654.876		1.082	7.3	3.8
Garphyttan A		1.460.000	+ 1.095.000	105	7.9	7.9
Gullspång B		5.998.475		582	8.5	5.0
Handelsbanken		3.450.528	+497.200	472	1.4	1.3
A	2.636.328
B	814.200
Hennes & Mauritz B		2.094.875		773	5.1	2.5
lncentivc		3.830.840	+ 123.700	1.095	5.6	7.0
A	3.620.140
B	210.700
J M Bygg B		504.300			1.9	1.0
Linjebuss A		898.456		46	7.0	7.0
LjungbergGruppen B		140.000		4	-»	0.9
L E Lundbergförctagen B		1.290.145		94	1.7	0.4
Mo och Domsjö		2.208.046	+620.920	629	5.0	5.0
A	571.534
B	1.636.512
NCC		2.713.788		209	3.4	5.1
A	2.390.028
B	323.760
Nordbanken A		1.358.900	+ 1.358.900	154	0.6	0.6
NordicTel A		2.000.000	+2.000.000	130	4.9	4,9
Orrefors A		148.286		14	4.1	4.1
Perstorp B		2.035.800		560	8.5	4.1
Pharmacia & Upjohn A		8.251.786		2.137	1.6	1.6
PLMA		2.100.000	+2.100.000	192	4.8	4.8
Sandblom & Stohne B		315.000		10	5.7	3.1
Sandvik		17.292.105		2.006	6.2	7.8
A	16.899.815
B	392.290
SCA		12.606.884	+ 125.000	1.277	6.5	5.7

A 3.380.266

B 9.226.618

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag		Antal	Förändring; under 1995	Marknadsvardc mkr	Aktie- kapital	% av Röster
Aktier, noterade			• .
Scribona		1.951.938	+ 126.000	136	5.7	7.8
Ä	1.663.132
B	288.806
S-E-Banken		1.350.000		68	0.3	0.1
A	310.000
c	1.040.000
Seco Tools B		1.127.665		138	3.9	1.1
Siab		1.266.600		52	2.5	1.6
A	532.800
B	733.800
SifabB		338.254		12	2.5	2.5
Sila		1.800.000		206	2.6	2.1
" A	716.200
B	1.083.800
Skanska		7.177.168	+7.470	1.636	5.7	3.9
A	110.268
B	7.066.900
SKF A		1.976.800		248	1.8	4.0
Sparbanken Sverige A		8.500.000		680	1.6	2.4
Spira A		208.333		25	3.0	3.0
SSAB A		5.523.732	+4.142.799	370	4.?	5.7
Sladshypotek A		4.703.860	+883.400	611	3.9	3.9
Siora A		11.506.500	+9.063.200	897	3.6	4.3
Strålfors B		300.000		58	5.6	3.4
Svedala A		1.205.134		206	5.1	5.1
Svdkrafi A		9.229.248		1.338	4.8	7.8
Trelleborg		3.965.004	+ 1.865.800	292	3.4	1.8
B	3.074.848
C	890.156
Westereyllen B		SO.(XX)	+40.000	h	3.0	0.8
Volvo		21.958.990		2.960	4.7	7.9
A	12.770.610
B	9.188.380
Ångpanneforcmncen B		304.200		31	7.9	2.7

41.67?

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

16.093

Forandnneama anges nctlo och ar i \ issa lall rvsullalel a\ liera olika loraiulrmgar under aret,
l ex emission eller akltcuppdcltiitig i kombmalHNi ined kon mh lorsalining

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag		Antal	Förändring1 under 1995	Anskaffningsvärde mkr	% av
Företag		Antal	Förändring1 under 1995	Anskaffningsvärde mkr	Aktie- kapital	Röster
Aktier, onoterade
EFGB		32.736	+24.552	9	16.1	5.8
Elmo-Calf A		61.658	-217	9	6,2	7,0
EQTA		565.355	+565.355	10	5.7	5.7
Four Seasons VC		410.000		106	33,8	28,4
A	83.950
B	326.050
Gislaved Folie A		60.452	-1.423	n	6.0	6,9
Holmen Kraft		544.000		54	45.5	23,7
Pref 1	540.000
Stam A	4.000
Junkaravan pref 1		83.166		15	5,4	10,4
Karlshamns A		28.702	-484	7	2,9	2,9
Notdic Capital		9.375			18.8	10,0
A	2.160
B	7.215
Näringslivskredit		592.074		100	33.3	47,5
A	562.766
B	29.308
Skrivab		1.210.125	-36.750	8	12.1	9,5
A	693.125
B	517.000
Swedestart		1.350	+ 1.350	3	25.1	17.7
A	375
B	975
Uweiast A		3.000	+2.700	2	27.8	27.8
Älvkraft pref 1		500.000		50	15.9	25.0

Totalt anskaffningsvärde 375

Fwandrincama anecs netto och ar i vissa tall resultatet av liera olika lurandnnear under aret.
' ex emission eller aktieuppdelnme i kombination ined kon och loisaliiiiiie

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag_____________________________Nominellt mkr Förändringar under 1995

Övriga värdepapper.noterade (konvertibla skuldebrev)

Ericsson B '91

Marknadsvärde mkr

160

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

160

109

Företag	Nominellt mkr	Förändringar under 1995	Anskaffningsvärde nur
Övriga värdepapper.	0 note rade (konvertibla skuldebrev»
Four Seasons VCM	22	-4	22
Holmen Kraft	6		6
Transpool	20	+20	20
Totalt anskaffningsvärde			48

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper
Företag		Antal	Marknadsvärde mkr
Aktier
CHF	Ciba-Geigy	. 6.380!	37
	Elektrowatt	S.OOQj.	20
	Holderbank	1.500/	8
	Nestlé	4.000-	30
	Roche	350	18
	Sandoz	3.500:	21
	UBS	4.050	29
	Wintenhur	5.000	24
DEM	Bayer	10.000	18
	Deutsche Bank	80.000.,	25
	Degussa	3.000-; '	7
	MAN	6.500'	12
	Männesmann	6.50)	14
	Siemens	5.500	20
	Veba	90.000	25
	Volkswagen	6.000	13
FRF	Air Liquide	22.110	24
	Alcatel Alsthom	15.000	9
	Axa	19.000	9
	Crédit Local de France	15.140	8
	Elf Aquitaine	12.000	6
	Générale des Eaux	12.000	s
	Lafrage Coppée	11.000	5
	LVMH	6.700	9
	Renault	4.900	1
	Société Générale	11.000	9
GBP	BAA	150.000	s
	British Telecom	150.000	5
	BTR	416.666	14
	Cable &. Wireiess	150.000	-
	Courtauids	230.000	10
	GEC	500.000	18
	HSBC	85.000	O
	Marks & Spcncer	260.000	12
	National Westminster Bank	130.000	9
	Next	300.000	14
	Shell	50.000	4
	SmithKline Beecham	100.000	7
	Sun Alliance	310.000	12
	Unilever	75.000	10
	Williams	300.000	10
JPY	Bridgestone	43.000	4
	Canon	62.000	8
	East Japan Railwav	150	5
	Fanuc	8.000	2
	Kansai Electric Power	200	0
	Marui	61.000	9
	Matsushita Electric Ind	77.000	8
	Mitsubishi Heavy ind	135.000	7
	Nomura Securitics	38.000	6
	NTT	136	7
	New Oii Paper	50.000	3

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Företag________________ Antal Marknadsvärde mkr

Aktier

Okumura	102.000	6
Shin-Etsu Chemical	25.000	3
Sumitomo Bank	65.000	9
Tokyo Electron	27.000	7
Tokyo Steel	20.000	->
Caterpillar	90.000	35
Citicorp	60.000	27
Fluor	90.000	40
General Electric	120.000	58
Merck	60.000	26
Morton	100.000	24
Motorola	90.000	34
Pfizer	100.000	42
Silicon Graphics	170.000	31
Totalt marknadsvärde		961
Totalt anskaffningsvärde		761

Foretag \ommclh

Övriga värdepapper, t konvcnibla skuldebrev >

Marknadsvardc mkr

DEM Deutsche Bank

0.5

Totalt marknadsvärde

Totalt anskattningsvaru •

0.5

0.3

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

	Anskallmngsvardcn mkr	Marknadsvärden mkr
Svenska aktier, noterade	16.093	41.673
Svenska aktier, onoterade	375	375
Utländska aktier	761	961
Nedskrivning befarade förluster
svenska aktier, onoterade	-50	-50
Summa aktier	17.178	42.958
Övriga svenska värdepapper, noterade	109	160
Övriga svenska värdepapper, onoterade	48	48
Övriga utländska värdepapper	0	0
Summa övriea värdepapper	157	20S
Summa värdepapper	17.335	43.166

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engage-	Ägarandel/	Övriga större	VD/Fondens	Kommentar
	mang,	rösträtts-	delägare	styrelse-
	mkr	andel, %		representanter

A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar

Four Seasons .

Venture Capital \

(inkl FSVC Management ÄB)

.33,8728,4 ;;

:Alfa-Laval;ÄMF-P,.SPP.
. FSVC Management ÅB

:Gösta Oscarsson
Thomas Halvorsen

Ett venture capitalföretag med en
blandad företagsponfölj.

European Furniture 9

Group (EFG) . c •

16,1/5,8

Ebbe Krook med familj
Four Seasons VC

Lars-Göran Carlsson
Gösta Oscarsson

Moderbolag för en kontorsmöbel-
koncern vars varumärken är NKR,
JOC, Swedese, Nobö och 3K.

Uwelast

2 27,8/27,8

Four Seasons VC

Martin Holm
Lars-Olof Gustafsson

Tillverkare av formgjutna
polyuretaner för industriändamål.

B) Nordic Capital med saminvesteringar

Nordic Capital Svenska AB	•o	18,8/10,0	Investorema
Elmo-Calf Holding	>9	6,277,0	KF Invest
Gislaved Folie Holding	2	6,0/6,9	KF Invest
Karlshamns Holding	7	2,9/2,9	KF Invest
Skrivab	8	12,1/9.5	Wolters Kluwer
Transpool	20	0.0	Borgtornet

“1	Robert Andreen Thomas Halvorsen	Förvaltninesbolag, specialiserat på s k MBÖ.
	Robert Andreen Thomas Halvorsen	Förvaltninesbolag, specialiserat på s k MBÖ.
1 övriga	Göran Truedson	Lädertillverkare åt bl a möbel- och bilindustrin.
investorer är Skandia, Atle, Bure,	Svante Burge	Plastfolie och folielaminattillverkare.
Handels-	Anders Träff	Tillverkare av vegetabiliska oljor
banken Liv.		för bl a livsmedelsindustrin.
1	Rolf Nordcll	Ledande leverantör av kontors- och förbrukningsmateriel.
J	Jan Carl zon	Holdingbolag för flygbolaget Trans- swede och researrangören Nordpool

Cl Saminvesteringar mom ramen för EQT

EQT Industri

5,7/5,7

Investor. AEA. Atle
SE-Banken Fonder m fl

Lars Wallberg

Holdingbolag för värmebehandlings-
företaget Brukens Nordic.

DI Partnerfinansieringar

Holmen Kraft	60	45.5/23,7	—I
Holmen Kraft	60	45.5/23,7	MoDo	Och konsor- tier av	Erik Olsson Ulf Fahlgren
Junkaravan	15	5.4/10.4	MoDo	försäkrings- bolag, pensions-	Åke Eklöf Ulf Fahlgren
Älvkraft	50	15.9/25.0	Gullspång	stiftelser m fl. -1	Anders Häll vik Thomas Halvorsen

Dessa bolag har övertagit vatten-
krafttillgångar från industriföretag.
Bolagskonstruktion och kratt-
leveransavtal med de nämnda indu-
striföretagen är så konstruerade,
att fonden på sina preferensaktie-
och konvertibelinnehav får en real
avkastning på 3.5-5.5% per år.

E> Ovnga bolag
Näringslivskredit	100** 33,3/47,5	Volvo och WASA
NLK
Swedestart	3 25.1/17,7	Skandia. AFA, FPK

Bengt Wargren

Bjöm Franzon

Lennart Jacobsson

Bjöm Franzon

Kreditaktiebolag.

Utvecklingsbolag.

exkl. utskiftat eget kapital
exkl. aktieägartillskott

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

Grundkapital vid årets slut

Do, uppindexerat med konsumentprisindex

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden
Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden
Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden
Nettoplaceringar under året

Realt resultat

Avkastning på fondkapital, %

Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

Fem års genomsnitt

Avkastning på fondkapital, %

Totalindex (Veckans Affärer), %

1991	1992	1993	1994	1995
3.500	4.000	4.000	5.000	5.000
7.525	8.160	--8.487	9.697	9.914
14.177	16.151	17.273	19.184	20.923
22.045	25.256	35.941	39.157	46.754
11.901	13.584	14.371	16.585	17.335
19.770	22.688	33.039	36.558	43.166
-316	702	666	1.645	-63
2.234	2.575	10.358	2.006	7.381
+ 16	+ 13	+43	+7	+20
+ 12	+9	+44	+7	+19
+6	±0	+54	+5	+ 18
+ 12	+ 16	+ 15	+ 10	+19
+5	+7	+7	+3	+15

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett
aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i
konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade
vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-
följen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här
räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts
genom försäljningar.

Realt resultat - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats
upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till
1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepap-
per. justerat för köp och försäljningar.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fotiden

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johanssön-Hedberg, direktör, v ordförande
Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Sonja Weidland, landstingsledamot
Christer Spångberg, tandläkare
Carl Wilhelm Ros, direktör
Carl-Johan Westholm, direktör
Bertil Jonsson, LOs ordförande
Dan Andersson, ekonom

Valter Carlsson, fd förbundsordförande
Bengt Hansson, kanslichef
Bjöm Rosengren, landshövding
Bo Dockered, direktör
Bertil Tiusanen, direktör

Styrelse

Suppleanter

. .Nils Dexe, expeditions- och rättschef

.Pär Nuder, riksdagsledamot

, Gunvor Andersson, kommunalråd
Sven-Bertil Persson, landstingsledamot
Erik Menckel, direktör
Dick Kling, direktör
Carl Rosenblad, direktör
Kjell Varenblad, förbundsordförande
Gunnar A Karlsson, förbundsordförande
Göran Johnsson, förbundsordförande
Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande
Sven Magnusson, förbundsdirektör
Hans Wallensteen, direktör
Jan Ohlsson, direktör

Revisorer

Bengt Holmström, aukt revisor Pål Wingren, aukt revisor

Vid revisionen medverkar öhrlings Coopers & Lybrand AB

Kansli

Thomas Halvorsen, verkställande direktör

Bjöm Franzon, vice verkställande direktör
Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson
Ame Lööw
Ulf Fahlgren
Pia Westerlund
Annika Andersson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 82 III
Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm
Telefon: 08-787 75 00. Telefax: 08-24 42 40

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelserna

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Innehåll

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Finansmarknaderna 1995

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Femte Fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfon-
den. Fondens uppgift är att förvalta medel, som
används huvudsakligen för placering i aktier och
liknande värdepapper. Femte AP-fonden har
samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-
fonden och är underkastad samma regelsystem.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988 och
har varit verksam sedan augusti 1989.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst
1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet för
de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar, fonden har tom 1995 tilldelats 4.500

Mkr. Femte AP-fonden skall till första-tredje
fondstyrelserna varje år överföra en reell
avkastning på 3%. Hänsyn tas till hur länge
kapitalet har disponerats.

Femte AP-fondens ägarandel i varje enskilt
börsnoterat bolag får uppgå till högst 10%,
alternativt vid aktier med olika röstvärde högst
10% av det totala röstetalet.

Placeringar i utländska börsnoterade företag är
begränsade till maximalt 10% av det totala
anskaffningsvärdet på de tillgångar som fonden
förvaltar.

FINANSDEPARTEMENTET
Reglstratom

ink 1996 -03- 1 2

7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

VDs kommentar

Femte AP-fonden har under 1995 behållit sin
strategi att inneha ett begränsat antal företag
med stor omsättning på börsen. Fonden har även
i stort behållit fördelningen mellan branscher
med bl a övervikt i investmentföretag som risk-
utjämnande inslag.

Fonden har under året funnit det intressant att
öka innehavet av aktier i mindre företag. Därför
har fonden förvärvat 10% av investmentföretaget
Atle som är inriktat på denna typ av företag.

Fonden har sålt sitt innehav av A-aktier i Syd-
kraft och köpt motsvarande antal röstsvaga
C-aktier bl a på grund av den stora premie som
betalades för röststarka A-aktier.

Börsen ökade under 1995 med 18,1% enligt
Veckans Affärers totalindex. Fondens portfölj öka-
de med 21,2% alltså 3,1% bättre än totalindex.

Under året har fonden köpt aktier för 1.696 mil-
joner kronor och sålt för 615 miljoner kronor.
Fonden har tagit i anspråk ytterligare 500 miljo-
ner kronor av tilldelade medel. Grundkapitalet
som förvaltas av fonden är 4,5 miljarder kronor.
Det innebär att fonden i slutet av 1996 kan
komma att helt ha disponerat tilldelade medel.

Några nya företag har tillkommit, Atle, ASG,
Industrivärden, Linjebuss och Nordbanken.
Aktierna i Novo Nordisk har sålts. Genom köpet
av Nordbanken har ett finansiellt verksamt före-
tag åter blivit representerat i fondens portfölj.

Fondens likvida medel har varit placerade i stats-
skuldväxlar eller statsgaranterade certifikat.
Avkastningen på likvida medel blev 8,5% under
1995.

Vinsten för 1995 präglas av portföljens starka
utveckling. Det reala resultatet, där även ej reali-
serade vinster/förluster och avsättning för beva-
rande av grundkapitalets köpkraft ingår, ökade
betydligt jämfört med 1994. Vinsten blev drygt
1,147 miljarder kronor före överföringen till 1-3 AP-
fondstyrelsema. Avkastningen på det under året
genomsnittligt förvaltade fondkapitalet var 22,6%.

Avkastningskravet är 3% av rekvirerade medel
utöver utvecklingen i konsumentprisindex. Där-
för skall 146 miljoner kronor levereras till 1-3
AP-fondstyrelserna.

Fondens värdemässigt fem största aktieinnehav
är Roche Holding, AGA, Sandvik, Sydkraft och
Volvo.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Finansmarknaderna 1995

Stockholmsbörsen

Trots internationell ränte- och valutaoro och
ökande osäkerhet om konjunkturen blev 1995 ett
relativt bra år för Stockholmsbörsen. Veckans
affärers totalindex steg med 18,1% (5%). Utveck-
lingen var dock ej entydig. Efter en stark inled-
ning tog orosmoment på valuta- och räntemark-
naderna över och index föll tillbaka. Stigande
räntor ledde till kursfall i framförallt räntekäns-
liga branscher som fastighet/bygg och bank/för-
säkring medan internationellt verksamma före-
tag inom verkstad, skog och läkemedel klarade
sig bättre. Okat förtroende för svensk ekonomi
uttryckt i fallande räntor och en starkare krona
fick i kombination med ett internationellt ränte-
fall börsen att åter stiga. Från april till september
steg generalindex med ca 25% och nådde sin
högsta nivå för året. Resultaten i halvårsrappor-
terna varierade starkt, exportföretagen stod för
vinstlyften medan det för inhemska företag var
fortsatt trögt. Under tredje kvartalet visade sig de
första avmattningstecknen i konjunkturen. Mot
årets slut har företagens vinstprognoser succes-
sivt skrivits ner, exportföretagens attraktions-
kraft reducerats, delvis beroende på en starkare

krona och fokus skiftat från konjunkturkänsliga
till mindre konjunkturkänsliga bolag. Vinnar-
bransch 1995 blev kemisk industri med en upp-
gång på ca 49%, banker och förvaltningsbolag
steg med 27%, verkstadsindex med 9,5% medan
skogsindex backade med 13%.

Nettoexporten av svenska aktier halverades
nästan och uppgick till ca 26 Mdr (48 Mdr). De
utländska placerarnas nettoförsäljning i början
av året övergick till nettoköp i takt med att för-
troendet för svensk ekonomi ökade, kronan
stärktes och räntorna sjönk. Den utländska äga-
randelen på Stockholmsbörsen uppgick vid årets
slut till drygt 30% vilket är i nivå med många
europeiska börser. Mindre flöden än förväntat till
allemansfonderna kompenserades av större köp
av försäkringsbolagen. Årets enda större affär
var sammanslagningen av Pharmacia/Upjohn.
Efterfrågan på nytt riskkapital överskuggades av
två händelser, nyemissionen i Ericsson på 7,8
Mdr och delprivatiseringen av Nordbanken på
ca 6,7 Mdr.

Diagram 1 visar kursutvecklingen 1995 för
Stockholmsbörsen.

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Finansmarknaderna 1995

Valuta och räntor

Året inleddes med en svag krona och något fal-
lande långa räntor. Osäkra inhemska finanser
och internationell valutaturbulens försvagade
kronan ytterligare och drev upp långräntoma till
som mest ca 4,5 procentenheter över de tyska
långräntoma. Dollarn försvagades medan D-mark
och schweizerfranc blev starkare. I takt med att
de svenska offentliga finanserna började visa
tecken på en förbättring och de internationella
räntorna gick ner, föll de svenska långräntoma
successivt. Den 10-åriga obligationsräntan föll
under året från 10,89% till 8,43% och räntemargi-
nalen mot den tyska 10-åriga obligationen min-
skade från 3,26 till 2,43 procentenheter. Kronan
stärktes under årets senare del och noterades vid
årets slut till 4,63 mot D-marken (4,80) och till
6,70 mot dollarn (7,48). Ecu-index gick under året
från 123,63 till 117,67.

Internationella börser

Utvecklingen på de större internationella börser-
na styrdes i viss mån av två motverkande fakto-
rer, fallande räntor och successivt nedskrivna
tillväxtprognoser. Uppgången i Morgan Stanleys
världsindex, räknat i dollar, slutade på 18,7%.
Okade vinster, rekordinsättningar i aktiefonder
och företags återköp av aktier påverkade New
Yorkbörsen positivt och Dow Jones slutade på
33%. Zurich- och Londonbörserna var även de
starka. För Parisbörsen var 1995 ett förlorat år,
höga räntor, strejker och försämrade konjunktur-
utsikter gav ett fall på 0,5%. Även Tokyobörsen
hade ett mediokert år präglat av bankkriser och
svag ekonomisk tillväxt, uppgången blev knap-
pa 0,5%.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1995 för några
av de större utländska börserna mätt i lokal valu-
ta samt Morgan Stanleys världsindex i dollar.

Kursutveckling utlandet 1995

Procent

Diagram 2

100

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Femte AP-fonden ingår i den allmänna pen-
sionsfonden och har till uppgift att förvalta från
riksförsäkringsverket rekvirerade medel genom
placeringar i huvudsakligen svenska börsnote-
rade aktier.

Det övergripande målet för fondförvaltningen
är att långsiktigt maximera avkastningen på till-
gångarna. Reglementet säger att medlen skall
förvaltas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att placeringarnas risker sprids.

Av fondkapitalet får högst 10% av tillgångarnas
totala anskaffningsvärde placeras i utländska
tillgångar.

Enligt de regler för medelsöverföring som gäller
sedan 1 juli 1988 får till förvaltning av fonden
överföras medel som uppgår till högst en pro-
cent av det sammanlagda anskaffningsvärdet
vid utgången av närmast föregående kalen-
derår på de medel som första-tredje fondstyrel-
serna förvaltar. Medelsramen var vid utgången
av 1995 ca 5.500 Mkr. Under 1995 har fonden
rekvirerat 500 Mkr, varefter fonden totalt till-
förts 4.500 Mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (rekvirerade medel
uppräknade med KPI tom december 1995) upp-
går till 5.187 Mkr. Detta uppindexerade grund-
kapital utgör basen för reglementets krav på 3%
direktavkastning till första-tredje AP-fond-
styrelserna.

De medel som femte AP-fonden har till sitt för-
fogande har placerats i svenska börsnoterade
bolag och ett fåtal utländska, Akzo Nobel, Hafs-
lund Nycomed och Roche Holding. Fonden har
inga engagemang i onoterade bolag.

Värdepappersportföljen

Aktieportföljen är huvudsakligen koncentrerad
till större svenska börsnoterade företag.
Fondens nettoplaceringar under året uppgick
till 1.081 Mkr, värdepapper köptes för 1.696 Mkr
och såldes för 615 Mkr, expansionstakten var
således högre än föregående år då nettoplace-
ringarna uppgick till 848 Mkr.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort
sett oförändrad. Kemisk industri, verkstäder och
förvaltningsbolag är fortsatt de tyngsta bransch-
erna. Nya placeringar i fondens aktieportfölj är
Atle, ASG, Industrivärden, Linjebuss och Nord-
banken. Genom att fonden deltog i statens del-
utförsäljning av Nordbanken är numera även
banker representerade i aktieportföljen. ASG-
aktierna erhölls genom detta företags uppköp av
Frigoscandia. Köp av aktier i Atle och Indu-
strivärden ökade på förvaltningsbolagens andel
av portföljen med dess riskutjämnande funktion
och även exponeringen mot mindre bolag.
Fondens innehav av röststarka A-aktier i Syd-
kraft byttes mot röstsvaga C-aktier då premien
på A-aktierna var mycket hög. Danska Novo
Nordisk var det enda bolag som helt avyttrades

101

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förva l tn ings berättelse

under 1995. Cardo återfinns numera som ett rent
verkstadsbolag. Vidare har större köp gjorts i
Gullspång, Investor och Sandvik. Fonden har
under året erlagt ca 4,36 Mkr i courtage.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig
i några avseenden från aktiemarknadens fördel-
ning på branscher och företag. Fonden har totalt
sett högre andelar i kemisk industri (inkl, utländ-
ska bolag) och förvaltningsbolag. Dessa två
branscher utgör knappt hälften av portföljvärdet.
Verkstadsföretag är underrepresenterade i port-
följen främst pga undervikt i Ericsson och inget
innehav i Asea, de två tyngsta företagen i verk-
stadsindex.

Aktieportföljens branschfördelning jämfört med
fördelningen i VAs index framgår av diagram 3.
Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av diagram 4.

Fondens strategi är att begränsa antalet företag
som placeringar sker i. I takt med att fonden
växer och denna strategi vidhålles kommer en-
gagemangen i de företag fonden placerat i natur-
ligtvis att bli större. Enligt AP-fondsreglementet
får fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat
bolag uppgå till högst 10%, alternativt vid aktier
med olika röstvärde högst 10% av det totala rös-
tetalet.

Branschfördelning

Diagram 3

Fondens fem största engagemang

Diagram 4

102

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Femte AP-fonden 1990-95

Enligt lag med reglemente för Allmänna Pen-
sionsfonden skall fondmedlen i de olika fondsty-
relserna placeras så att ställda krav på långsiktig
hög avkastning och tillfredsställande risksprid-
ning tillgodoses.

Placering sker företrädesvis i aktier men får även
ske i vissa andra finansiella instrument såsom
konvertibla skuldebrev och optioner.

Varje fondstyrelse inom AP-fonden skall ha fast-
ställda mål för sin verksamhet, 5:e AP-fonden
har formulerat följande mål:

• Placeringarna skall präglas av långsiktighet
och stabilitet.

• Fonden skall ha en diversifierad portfölj i ett
begränsat antal större svenska börsnoterade
företag. Placeringar sker huvudsakligen bland
de mest omsatta aktierna på börsens A-lista.

• Fondens likviditet skall ej vara högre än än vad
som bedöms som nödvändigt för att möjlig-
göra större placeringar inom rimlig tid. Lik-
viditeten varierar med hänsyn till ränteläge,
inflation och förväntad affärsvolvm.

• Fondens avkastningsmål är att värdepappers-
portföljen långsiktigt skall utvecklas bättre än
Veckans Affärers totalindex.

Riksförsäkringsverket överför de medel till 5:e
AP-fonden som dess styrelse rekvirerar utifrån
sin bedömning gällande aktiemarknadens för-
väntade utveckling. Maximalt belopp är 1% av
det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgång-
en av närmast föregående kalenderår på de medel
som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Till
5:e AP-fonden har under sedan dess start 1989
tillförts 4.500 Mkr.

Varje år skall fonden till första-tredje fondstyrel-
serna överföra en avkastning på 3% av nuvärdet
på rekvirerade medel. För perioden 1989-1995
har sammanlagt 600 Mkr överförts.

Fondkapital, aktieportfölj och avkastning har un-
der perioden 1990-1995 utvecklats enligt följande:

104

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Utländska värdepapper

Av de medel som fonden förvaltar kan 10% pla-
ceras i utländska värdepapper. Tre utländska
företag, samtliga inom kemi och läkemedel, är
representerade i fondens portfölj, holländska
Akzo Nobel, norska Hafslund Nycomed och
schweziska Roche Holding. Marknadsvärdet på
de utländska innehaven uppgick vid årsskiftet
1995/96 till 1.019 Mkr, knappt 15% av totalt
marknadsvärde och anskaffningsvärdet var 374
Mkr motsvarande 7,5% av totalt anskaffnings-
värde.

Likvida medel

Likvida medel har under året minskat med 303
Mkr från 523 till 220 Mkr. Den genomsnittliga
räntan under året på likvida medel har varit
8,5%, snittet för 6-månaders statsskuldväxlar var
8,97%. Likvida medel i förhållande till fondkapi-
talet minskade under året från 9,7% till 3,2%.

Årets resultat

Det resultat som fonden uppnår består av
avkastning i form av utdelningar och räntor samt
värdeförändringar, realiserade och orealiserade,
på fondens tillgångar.

Aktieutdelningarna ökade med 57% till 147 Mkr
(94), vilket motsvarar 2,65% av marknadsvärdet på
fondens portfölj per 1995-04-30.

Ränteintäkterna, 33 Mkr ökade något jämfört
med föregående år (29 Mkr).

Fondens försäljningar av värdepapper har under
året medfört realisationsvinster (netto) på 217 Mkr.
Fondens förvaltningskostnader uppgick till
knappt 8 Mkr.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1995 före
överföring till första-tredje AP-fondstyrelserna
visar ett överskott på 390 Mkr. Det reala resul-
tatet före överföring till första-tredje AP-fondsty-

relserna visar ett överskott på 1.147 Mkr vilket är
en ökning från föregående år med 1.011 Mkr.

Efter överföring enligt direktavkastningskravet
till första-tredje AP-fondsstyrelserna på 146 Mkr
blir det bokföringsmässsiga nettoresultatet 244
Mkr, vilket överföres till fondkapitalet.

Det reala resultatmått som fonden också redovi-
sar utgörs av det överskott eller underskott som
fonden uppvisar efter det att direktavkastnings-
kravet till första-tredje AP-fondstyrelserna upp-
fyllts. För 1995 redovisar fonden ett överskott i
förhållande till resultatkravet på 1.001 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder per 1995-12-31 i övrigt fram-
går av efterföljande resultat- och balansräkningar.

Avkastning

Under 1995 steg Veckans Affärers (VA) totalindex
med 18,1%. Index för 5:e AP-fondens aktieport-
följ visar på en ökning med 21,2%. Avkastningen
på genomsnittligt fondkapital uppgick till 22,6%.
Findatas avkastningsindex steg med 20,7%.

På längre sikt, under den senaste femårsperio-
den, 1991-1995, uppgår den genomsnittliga
avkastningen (geometriskt medeltal) till 18,4%.
Motsvarande genomsnitt för Findatas avkast-
ningsindex är 17,4%.

Administration

Antalet anställda vid fondens kansli har under
1995 varit fyra personer. I löner och ersättningar
till styrelse och verkställande direktör har utgått
sammanlagt 1.762 Tkr (1.532 Tkr) och till övriga
anställda 1.058 Tkr (1.009 Tkr).

Styrelsens och verkställande ledningens anställ-
ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angi-
vits av finansdepartementet.

Under 1995 har fondstyrelsen fått en del nya
ledamöter. Partssammansättningen är densam-
ma som tidigare.

103

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Fondkapital, aktieportfölj och avkastning 1990-1995

Mkr	1990	1991	1992
Fondkapital IB	501	1630	2637
Kapitaltillskott	1500	700	500
Grundkapital vid årets slut	2000	2700	3200
Dito, uppindexerat med KPI	2108	2994	3548
Resultat inkl.
orealiserade reavinster	-330	387	265
Överföring till 1-3 AP	-41	-80	-95
Fondkapital UB	1630	2637	3307
Genomsnittligt fondkapital	1281	2017	2770
Aktieportfölj	1990	1991	1992
Anskaffningsvärden IB	470	1661	2068
Nettoplaceringar under året	1191	407	213
Anskaffningsvärden UB	1661	2068	2281
Marknadsvärden	1272	1954	2331
Över/undervärden	-389	-114	50
Index för fondens portfölj, %	-30,8	16,2	3,9
VAs index, %	-30,4	5,6	-0,3
Avkastning	1990	1991	1992
Genomsnittligt fondkapital, %	-25,8	19,2	9,6
Förändring av Findatas
avkastningsindex, %	-30	8,4	2,3

Genomsnittlig avkastningfgeometriskt medeltal), %

Fondens aktieportfölj

VAs totalindex

Fondkapitalet

Findatas avkastningsindex

1993	1994	1995	1990-95
3307	4469	5377
0	800	500	4500
3200	4000	4500
3690	4584	5187
1273	231	1250	3076
-111	-123	-146	-596
4469	5377	6982
3307	4776	5543
1993	1994	1995
2281	3056	3904
775	848	1081
3056	3904	4985
4226	4964	6906
1170	1060	1921
45,2	2,3	21.2
53,8	5	18,1
1993	1994	1995
38,5	4,8	22,6
56,3	6,5	20,7
			1990-95	1991-95
			7,1	16,8
			5,7	15,0
			9,5	18,4
			7,7	17,4

Definitioner

•Grundkapital: summan av de medel som överförts till fondens
förvaltning. Uppindexeras årligen med KPI och utgör basen för
det reala avkastningskravet.

• Fondkapital: grundkapital + ackumulerade bokföringsmässiga
över/underskott.

• Avkastning på fondkapitalet: nominellt resultat inkl, ef realise-
rade vinster/förluster men exkl. överföring till 1-3 AP-fondsh/-
relsema i förhållande till genomsnittligt förvaltat fondkapital.

• Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastningen (exkl.
utdelningar) på fondens samtliga innehav justerat för köp och
försäljningar.

105

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Som framgår är fondens avkastning högre än för-
ändringen i Findatas avkastningsindex för såväl
1995 som genomsnittligt för de senaste sex
respektive fem åren. Den procentuella värdeför-
ändringen i fondens aktieportfölj har under mot-
svarande period överstigit förändringen i VAs
totalindex (diagram 5 och 6).

Branschfördelning och större innehav

Fonden har under perioden 1991-1995 haft mer-
parten av sina placeringar inom verkstads- och
kemisk industri, drygt 60% av totalt marknads-
värde. En klar övervikt inom kemisk industri
jämfört med dess andel av börsvärdet har vid-
hållits medan aktier i verkstadsföretag varit
underrepresenterade. Vidare har fonden haft och
har en relativt stor andel förvaltningsbolag i
portföljen medan övriga branscher varit under-
representerade eller saknats helt.

Schweziska Roche Holding är fondens tyngsta
placering och uppvisar också den största värde-
stegringen. Aga, Ericsson och Sandvik har även
de i denna aspekt varit bra placeringar för fon-
den medan bl a Gullspång och SCA varit mindre
lyckosamma under den aktuella perioden.

Fonden arbetar med en medvetet koncentrerad
portfölj. Vid utgången av 1995 utgjorde de fem
största innehaven 44% av totalt marknadsvärde
och de tio största svarade för 71%. Av den totala
värdestegringen under perioden 1990-95 avser
ca 70% verkstads- och kemiaktier. Värdesteg-
ringen på Roche Holding-innehavet motsvarar
drygt 25% av portföljens värdeökning.

Likvida medel

Likvida medel placeras i statsskuldväxlar och
statsgaranterade värdepapper. Likviditetsandelen

Fondens avkastning jämfört
med Findatas avkastningsindex

Diagram 5

106

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

har varierat från som mest knappt 32% av fond-
kapitalet ner till lite drygt 3% vid utgången av
1995. Likviditeten var hög under perioden 1990-
92 med högre förräntning än på fondens aktie-
placeringar. Under 1993-94 minskade likvidite-
ten till en mer normal nivå, under 10% av fond-
kapitalet och minskade ytterligare under 1995.

till 9,5% och för 1991-95 till 18,4%, motsvaran-
de siffror för Findatas avkastningsindex är
7,7% respektive 17,4%.

• Aktieportföljens värdeförändring och börs-
kursernas ökning enligt VAs index har varit
följande (genomsnittlig årlig förändring):

		Fonden	VA
Sammanfattning	1995	21,2%	18,1%
* Fondens grundkapital har ökat från 500 Mkr	1990-95	7,1%	5,7%
vid ingången av 1990 till 4.500 Mkr vid utgång-	1991-95	16,8%	15,0%
en av 1995.

• Nettoköpen av aktier var störst 1990 och 1995,
över 1 miljard och har under övriga år varierat
mellan 200 Mkr och 850 Mkr. Totalt har fonden
nettoplacerat drygt 4.100 Mkr 1990-95.

• Den genomsnittliga årliga avkastningen på
fondkapitalet uppgick under perioden 1990-95

Värdeförändringar i fondens aktieportfölj
jämfört med VAs totalindex

Diagram 6

107

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Resulta träkn inga r

Tkr

1995

1994

BOKFORINGSMASSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

Ränteintäkter
Räntekostnader

Förvaltningskostnader Not 1
Avskrivningar Not 2
Rörelseresultat

Realisationsvinster
Realisationsförluster

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna Not 3
Bokföringsmässigt nettoresultat

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna
Förändring av ej realiserade vinster/förluster
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster
före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna
Överskott i förhållande till realt resultatkrav

Not 3

1/1-31/12	1/1-31/12
147.418	93.732
33.206	28.973
-3	0
-7.764	-7.479
-232	-251
172.625	114.975
217.361	232.995
-252	-7.619
389.734	340.351
-145.583	-122.617
244.151	217.734
389.734	340.351
860.525	-109.715
1.250.259	230.636
-102.871	-94.083
1.147.388	136.553
-145.583	-122.617
1.001.805	13.936

108

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Balansräkningar

95-12-31

Bokförda

95-12-31
Marknads

1994-12-31

Bokförda

1994-12-31

Marknads

Tkr

värden

TILLGÅNGAR

Omsätt ni ngs tillgångar

Likvida medel och

penningmarknadsinstrument	220.404	220.404	523.205	523.321
Förutbetalda kostnader	498	498	327	327
Övriga fordringar	1.382	1.382	14.927	14.927
	222.284	222.284	538.459	538.575
Anläggningstillgångar
Aktier Not 4	4.985.399	6.905.885	3.904.002	4.963.847
Inventarier Not 5	564	564	488	488
	4.985.963	6.906.449	3.904.490	4.964.335
Summa tillgångar	5.208.247	7.128.733	4.442.949	5.502.910
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	72	72	70	70
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	454	454	294	294
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna	145.583	145.583	122.617	122.617
Övriga kortfristiga skulder	539	539	2.520	2.520
	146.648	146.648	125.501	125.501
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	4.500.000		4.000.000
Uppindexerat grundkapital		5.186.777		4.583.906
Ackumulerat överskott
från föregående år	317.448		99.714
Ackumulerat överskott
i förhållande till resultatkrav		793.503		779.567
Årets resultat	244.151		217.734
Årets överskott i förhållande
till resultatkrav		1.001.805		13.936
	5.061.599	6.982.085	4.317.448	5.377.409
Summa skulder och fondkapital	5.208.247	7.128.733	4.442.949	5.502.910
Ställda panter	INGA		INGA
Ansvarsförbindelser	INGA		INGA

109

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

REDOVISNINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med
reglemente för Allmänna Pensionsfonden. Års-
redovisningen har upprättats enligt god redo-
visningssed.

Penningmarknadsinstrument redovisas till det
lägsta av anskaffningsvärde inklusive upplupen
ränta och marknadsvärde per 1995-12-31.

För noterade värdepapper används portföljme-
toden, dvs bokförda värden för enskilda poster
justeras inte, även om marknadsvärdet under-
stiger anskaffningsvärdet. Övervärden på andra
poster i portföljen motiverar detta synsätt.
Marknadsvärderingen sker i första hand till läg-
sta betalkurs under årets sista handelsdag, i
andra hand till sista köpkurs.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värde-
papper inkluderar courtage och värdepappers-
skatt. Fordringar och aktier i utländsk valuta
har värderats till balansdagens kurs. Vid beräk-
ning av realisationsvinster och förluster vid för-
säljning av värdepapper har genomsnittsmeto-
den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har
gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan
med 33,33% per år beräknat på ursprungliga
anskaffningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade
grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-
fondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR
Tkr

Not 1	1995	1994
Förvaltningskostnader
Personal- och styrelsekostnader	4.420	4.115
Lokalkostnader	715	1.290
Administrationskostnader	335	517
Informa tionskostnader	1.196	1.022
Arvoden	1.062	470
Övriga kostnader	_36	___65
	7.764	7.479

Not 2

Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautrustning

137 211

__25 4Q

232 251

110

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 3

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en
avkastning på 3% av rekvirerat grundkapitals
nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsument-
prisindex förändring. Hänsyn tas till den tid
kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för

december 1995 uppgår till 256,0. Avsättning
skall göras i den reala redovisningen motsva-
rande årets uppindexering av grundkapitalets
nuvärde.

Rekv dat	Belopp	Index	Nuvärde 1995-12-31	Antal dagar	Avkastn krav	Avsättning
1995-01-01*	4.583.906	250.4	4.686.421	360	140.593	102.515
1995-06-19	250.000	255.1	250.882	191	3.993	882
1995-10-18	150.000	256.9	149.474	72	897	-526
1995-12-18	100.000	256.0	100.000	12	100	0
	5.083.906	256	5.186.777 -5.083.906		145.583	102.871
			102.871

* Ingående nuvärde

Not 4

Aktier

återfinns på sid 16

Not 5

Inventarier

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Bokfört restvärde

2.110

-1.546

564

1.916

-1.428

488

111

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1995-12-31

Not 4 Aktier (Tkr)

		Antal	Förändr	Markn värde	%-andel av aktiekap	%-andel av röster
Verkstäder
Assa-Abloy	Bfr	579.100	156.200	35.904	1,08	0,70
Atlas Copco	Afr	1.570.700	436.200	158.641	0,87	1,22
Atlas Copco	Bfr	25.000	25.000	2.500
Cardo	Afr	1.274.400	1.274.400	152.928	4,25	4,25
Ericsson*)	Bfr	3.055.600	2.449.100	395.700	0,35	0,00
Sandvik	Afr	4.900.700	867.100	568.482	1,76	2,27
SKF	Afr	734.320	-130.000	92.157	0,65	1,49
Spectra	Afr	687.221	158.400	51.885	3,90	3,90
Volvo	Afr	3.893.030	280.300	525.559	0,84	2,23
Totalt verkstäder				1.983.756
Kemisk industri
AGA	Afr	7.298.000	442.500	656.820	3,05	5,18
AKZO Nobel	Sdb	147.788	0	111.580	0,21	0,00
AKZO Nobel	Fria	3.500	3.500	2.686
Hafslund Nycomed**)	Afr	803.858	144.483	135.209	0,95	1,37
Hafslund Nycomed**)	Bfr	154.205	5.612	25.937
Novo Nordisk	B	0	-146.800	0	0,00	0,00
Perstorp	Bfr	1.298.280	153.100	357.027	5,44	2,62
Roche Holding Bon Jce		14.110	0	744.325	0,16
Totalt kemisk industri				2.033.584
Skogsindustri
SCA	Afr	2.880.000	497.600	293.760	1,46	3,81
Totalt skogsindustri				293.760
Övriga företag
ASG	Bfr	301.500	301.500	37.687	1,79	1,03
Esselte	Afr	447.100	-5.800	43.816	1,31	2,02
Frigoscandia***)	Afr	0	-1.260.100	0	0,00	0,00
Frigoscandia***)	Bfr	0	-50.000	0
Gullspång	Bfr	2.383.400	1.281.400	231.190	3,37	1,98
Linjebuss	Afr	644.500	644.500	32.870	5,04	5,04
Securitas	Bfr	507.400	56.500	155.772	2,10	1,37
Sydkraft	Afr	0	-4.524.449	0
Sydkraft	Cfr	4.588.000	4.588.000	541.384	2,40	0,39
Totalt övriga företag				1.042.719

112

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1995-12-31

		Antal	Förändr	Markn värde	%-andel av aktiekap	%-andel av röster
Fastighets- och byggbolag
Skanska	Bfr	1.403.600	138.600	320.021	1,11	0,67
Totalt fastighets- och byggbolag				320.021
Handelsföretag
Bergman & Beving	Bfr	367.300	151.800	67.583	2,57	1,59
Totalt handelsföretag				67.583
Förvaltningsbolag
Atle	Afr	5.455.000	5.455.000	212.745	10,00	10,00
Industrivärden	Afr	554.700	554.700	113.991	1,16	1,71
Investor	Afr	2.241.861	440.249	490.968	1,44	2,61
Latour	Afr	264.200	500	49.669	9,52	7,84
Latour	Bfr	1.048.400	3.600	199.196
Öresund****)	Afr	626.109	-14.751	77.011	5,20	5,20
Totalt förvaltningsbolag				1.143.580
Banker
Nordbanken	Afr	184.800	184.800	20.882	0,09	0,09
Totalt banker				20.882

TOTALT PORTFÖLJEN 6.905.885

’) Split

**) Nyemission

***) Accepterat uppköp av ASG

***•) Accepterat erbjudande om inlösen av aktier

8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

113

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1995-12-31

Av ovanstående värdepapper är följande:

Antal Markn värde

Utländska aktier

AKZO Nobel	Sdb	147.788	111.580
AKZO Nobel	Fria	3.500	2.686
Hafslund Nycomed	Afr	803.858	135.209
Hafslund Nycomed	Bfr	154.205	25.937
Roche Holding Bon Jce		14.110	744.325
Totalt			1.019.737
Svenska aktier			5.886.148
Totalt marknadsvärde			6.905.885

Totalt anskaffningsvärde 4.985.399

Under jan-dec 1995 har cirka 4,36 Mkr erlagts i courtage

Johan Björkman

Ordförande

Stockholm 1996-02-13

Kurt Malmgren

Vice ordf

Rolf Andersson

Olov Hakelius

<=<a i,

Jaan Kolk

Carl Langenskiöld

Hans Karlsson

Arne Lökken

/ Anjtérs Lönnberg

/1/-2 -

/fngemar Nordepgren

t?/V?

Lisbeth Staarlgelström

Karl-Erik Svensson

Bert Ekström

Verkställande direktör

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Vår revisionsberättelse har avgivits 1996-02-14

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

114

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år 1995.
Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen
förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåt-
gärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings
Coopers & Lybrand.

Revisionen har icke givit anledning till anmärk-
ning beträffande årsredovisningen, de i den-
samma upptagna resultat- och balansräkningar-
na, bokföringen eller inventeringen eller eljest
beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1996-02-14

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

115

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Upplands Bro

Direktör, Björkman Tigerschiöld AB
Ordförande

Kurt Malmgren, Stockholm

Ambassadör,

Vice ordförande

Rolf Andersson, Stockholm

Utredn chef, Sv Kommunalarb förb

Carl-Olof Bengtsson, Växjö

Kommunalråd, Växjö kommun,
from 1995-10-01

Uno Ekberg, Sigtuna

Förbundsordf, Industrifacket, tom 1995-09-30

Olov Hakelius, Enköping

Agronom, from 1995-10-01

Bill Fransson, Järfälla

Direktör, tom 1995-09-30

Perolof Holst, Nässjö

Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm

Direktör, Vin & Sprit AB, t o m 1995-09-30

Ingemar Josefsson, Stockholm

Vice kommunstyr ordf, tom 1995-09-30

Hans Karlsson, Stockholm

Avtalssekreterare, LO

Jaan Kolk, Stockholm

Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd

Direktör, Carnegie

Arne Lökken, Stockholm

Förbundsordf, Industrifacket, fr o m 1995-10-01

Anders Lönnberg, Stockholm

Kanslidirektör, SACO, fr o m 1995-10-01

Anders Milton, Uppsala

Direktör, Sveriges Läkarförb, tom 1995-09-30

Ingemar Nordengren, Nacka

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Lisbeth Staaf-Igelström, Molkom

Riksdagsledamot, from 1995-10-01

Karl-Erik Svensson, Stockholm

Ombudsman, Finansförbundet

116

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna

Generaldirektör, Försvarets Materielverk

Birgitta Carlmark, Huddinge

l:e vice ordf, SKTF, tom 1995-09-30

Sune Davidsson, Stockholm

Planeringschef, Finansdepartementet,
tom 1995-09-30

Carl Fredriksson, Stockholm

Ekon dr, Euro Futures AB, t o m 1995-09-30

Roger Gerdin, Upplands-Bro

Ekonom, Sv Träind arb förb

Åke Hillman, Västerås

Oppositionsråd, to m 1995-09-30

Anne-Marie Hugoson, Hjärnarp

Lantbrukare

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm

Direktör

Annika Lindh, Brunna

Kommunalråd, Uppsala, fr om 1995-10-01

Sten Lindberg, Stockholm

Lantbrukarnas Riksförbund, from 1995-10-01

Anders Lindström, Styrsö

Generaldirektör, Sjöfartsverket

Arne Lökken, Stockholm

Förbundsordf, Industrifacket, t o m 1995-09-30

Alf Norberg, Stockholm

Förbundsordf, Sv Elektrikerförbundet,
from 1995-10-01

Kristina Nordström, Stockholm

Riksdagsledamot, from 1995-10-01

Gunnar Skareil, Täby

Departementsråd, Finansdepartementet

Björn Sjöberg, Danderyd

Direktör, KF Fastigheter, from 1995-10-01

Britta Unneby, Umeå

Vice ordf, Vårdförbundet, from 1995-10-01

Jan-Olof Wernersson, Kalmar

Kommunalråd, Kalmar kommun,
from 1995-10-01

John Aström, Ekerö

Direktör, Kooperativa Förbundet,

t o m 1995-09-30

9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 13

117

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

REVISORER	PERSONAL
Bengt Holmström, Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB	Bert Ekström, VD Ann-Mari Werin Erland Juhlin
Pål Wingren, Auktoriserad revisor Öhrlings Coopers & Lybrand	Anne- Charlotte Hormgard

118

Skr. 1996/97:13

Bilaga 3

Allmänna pensionsfonden

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Tel 08-787 88 00

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

103 61 Stockholm

Tel 08-7877500

Ordf Direktör Sören Mannheimer
VD Thomas Halvorsen

Femte fondstyrelsen

Box 1639

111 86 Stockholm

Tel 08-6873700

Ordf Direktör Johan Björkman
VD Bert Ekström

119

ÅRSREDOVISNING

Avvecklingsstyrelsen

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

121

Allmänna pensionsfonden

Avvecklingsstyrelsen

Årsredovisning

1995

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

122

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

FÖR VALTNINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 1995

Avvecklingsstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden bildades vid årsskiftet 1991/1992 för att
överta förvaltningen av de fem löntagarfondernas fondförmögenhet och skifta ut denna i enlighet
med beslut som skulle komma att fattas av riksdagen. Utskiftningen slutfördes den 1 augusti 1994
och finns redovisad i styrelsens årsredovisning för år 1994.

Enligt då gällande bestämmelser skulle de föreskrifter i övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden som
reglerar awecklingsstyrelsens verksamhet upphöra att gälla vid utgången av juni 1995, och
därmed skulle styrelsens verksamhet upphöra.

Genom regeringsbeslut den 14 juli 1994 fick därför Kammarkollegiet i uppdrag att per den 1
augusti 1994 från avvecklingsstyrelsen ta emot och förvalta styrelsens återstående tillgångar - dels
sju miljoner kronor som var avsedda att täcka awecklingsstyrelsens kostnader för aweckling av
sin verksamhet, dels 2 335 050 aktier i Svenska Handelsbanken. Vad som kunde återstå av de
likvida medlen skulle senast den 1 juli 1995 återföras till staten på sätt som regeringen skulle
bestämma. Beträffande aktieposten skulle regeringen senare besluta särskilt.

Samtidigt fick Riksgäldskontoret i uppdrag att per den 1 augusti 1994 från awecklingsstyrelsen
ta emot ett belopp om 350 miljoner kronor som skulle användas för sparpremier inom ramen för
det premiegrundande allemanssparandet. Riksgäldskontoret skulle senast den 1 juli 1995 återföra
de medel som kunde återstå till staten på sätt som regeringen skulle bestämma.

Mot denna bakgrund utgick styrelsen vid upprättande av årsredovisningen för år 1994 från att
styrelsens uppdrag var slutfört i och med avgivandet av den årsredovisningen. Eftersom avveck-
lingsstyrelsen inte längre hade några tillgångar under sin förvaltning, blev den utgående balansen
i balansräkningen noll

Den 13 juni 1995 beslutade emellertid riksdagen, på förslag av regeringen, att awecklingsstyrel-
sens verksamhet skulle fortsätta och att de tillgångar som tidigare förvaltats av awecklings-
styrelsen och som inte blivit slutligt utskiftade skulle behållas inom Allmänna pensionsfonden och
förvaltas av awecklingsstyrelsen. I enlighet härmed övertog styrelsen per den 1 juli 1995 ansvaret
för förvaltningen av följande tillgångar:

- återstoden av de likvida medel som reserverats för awecklingsstyrelsens kostnader,

- de medel som Kammarkollegiet hade erhållit vid försäljning av en del av aktierna i Svenska
Handelsbanken,

- kvarvarande aktier i Svenska Handelsbanken,

- ett belopp som Kammarkollegiet erhållit i samband med en ackordsuppgörelse i Finansor AB,
samt

- återstående belopp av de medel som förts till Riksgäldskontoret för premier inom det premie-
grundande allemanssparandet.

123

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

Sammantaget har på detta sätt till awecklingsstyrelsens förvaltning överförts tillgångar med ett
bokfört värde av ca 258 miljoner kronor (not 8). Styrelsen har genom avtal med Kammarkollegiet
uppdragit åt kollegiet att förvalta tillgångarna för styrelsens räkning. Under hösten 1995 har
1 335 050 aktier i Svenska Handelsbanken sålts på marknaden med en realisationsvinst på 65 405
tkr. - En miljon aktier hade redan i februari 1995 sålts av Kammarkollegiet enligt ett optionsavtal
med stiftelsen Oktogonen med en realisationsvinst på 29 050 tkr.

Eftersom det inte föreligger något beslut om för vilket ändamål de tillgångar som ställts under
awecklingsstyrelsens förvaltning skall användas eller om hur länge förvaltningen skall pågå, har
styrelsen - med stöd av 39 § lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden - beslutat
placera fondförmögenheten i räntebärande tillgångar med hög likviditet, huvudsakligen Kammar-
kollegiets räntekonsortium.

Resultatet av årets förvaltning samt tillgångarna och skulderna vid årets slut framgår av
resultaträkningen och balansräkningen samt noterna till dessa. Resultaträkningen visar ett
överskott för år 1995 på 107 798 tkr.

124

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

RESULTA TRÄKNING

Tkr	1995-01-01-1995-12-31	1994-01-01-1994-12-31
INTÄKTER
Avräkning Kammarkollegiet	-	3 484
Övriga intäkter	0	-
Summa intäkter	0	3 484
KOSTNADER Förvaltningskostnader (Not 1)	-602	- 9 063
Avskrivningar	-	- 171
Resultat före finansiella intäkter och kostnader	-602	- 5 750
FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter och utdelning Ränteintäkter (Not 2)	10 433	128 921
Aktieutdelningar (Not 3)	4 005	117 155
Summa ränteintäkter och utdelningar	14 438	246 076
Realisationsvinster Realisationsvinster på aktier (Not 4)	94 455	340 858
Summa finansiella intäkter	108 893	586 934

FINANSIELLA KOSTNADER

Realisationsförluster

Realisationsförlust (Not 5)	-493	- 122 996
Summa finansiella kostnader	- 493	- 122 996
Upplösning av riskreserv	-	33 129
Kostnader vid konkurser m.m.	-	-4 852
Skillnad mellan marknads- och anskaffningsvärde vid utskifin.		3 034 673
ÅRETS RESULTAT	107 798	3 521 138

F’ <Xt

125

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

BALANSRÄKNING

Tkr

1995-12-31

1994-12-31

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel 3 633

Interima fordringar (Not 6) 6 099

Andelar i ränte-

konsortium (Not 7) 356 457

Övriga fordringar 2

Summa omsättningstillgångar 366 191

SUMMA TILLGÅNGAR 366 191

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Skulder

Interima skulder	163
Summa skulder	163	0
Eget kapital Återfört kapital (Not 8)	258 230	—
Årets resultat	107 798	3 521 138
Utskiftat kapital	-	- 3 521 138
Summa eget kapital	366 028	0
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	366 191	0
Ställda panter	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

126

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

BOKSL UTSKOMMENTARER

Redovisningen följer reglerna i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
samt god redovisningssed

Andelarna i Kammarkollegiets räntekonsortium bokförs till anskaffningsvärdet.

Anskaffningsvärdet på aktierna i Svenska Handelsbanken inkluderar courtage. Vid beräkning
av realisationsvinsten vid försäljning av aktierna har genomsnittsmetoden använts.

Tkr

Not 1 Förvaltningskostnader

I förvaltningskostnader ingår löner med 173 699 kr och styrelsearvoden med 91 600 kr. Under första halvåret 1995
har en person varit anställd.

Not 2 Ränteintäkter

Ränteintäkt bankmedel

Ränteintäkt statsskuldväxlar

Utdelning från Kammarkollegiets räntekonsortium*

Summa ränteintäkter

6 230

3 746

457

10 433

* Ränta har erhållits och bokförts för tiden fram till 1995-12-11.

Not 3 Utdelning aktier

Svenska Handelsbanken

Antal aktier

1 335 050

Utdelning per
aktie

3,00

Erhållen
utdelning

4 005

Not 4 Realisationsvinst på aktier

Svenska Handelsbanken

Antal sålda

2 335 050

Anskaffnings-
värde
158615

Försäljnings-
värde
253 070

Realisations-
vinst
94 455

Not 5 Realisationsförlust

Finansor AB, marknadsbevis

Anskaffnings-
värde

1 232

Försäljnings-
värde

739

Realisations-
förlust
-493

Not 6 Interima fordringar

Upplupen ränta

6 099

Not 7 Andelar i Kammarkollegiets
räntekonsortium

På balansdagen

Antal
andelar

2 898 024

Anskaffnings-

värde

356 457

Marknads-
värde
364 803

127

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

Not 8 Återfört kapital

1995-01-01 Återfört från Kammarkollegiet
1995-01-01 Finansor AB, marknadsbevis
1995-01-01 Aktier i Svenska Handelsbanken
1995-07-03 Återfört från Riksgäldskontoret
1995-07-10 Återfört från Riksgäldskontoret
1995-12-31 Återbetalning till Riksgäldskontoret
Summa

3 527

1 232
158615

94 877

-69

258 230

Stockholm den 19 mars 1996

Awecklingsstyrelsen

Hans Jacob

I Gunnel Schön Aldenstig I

Hans Mertzig

Claes Thimrén

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 mars 1996.

Bertil Edlund

Aukt. revisor

Bengt Holmström

Aukt. revisor

128

Skr. 1996/97:13

Bilaga 4

RE VISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen forordnats att såsom revisorer granska Allmänna
pensionsfonden, awecklingsstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för
år 1995.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen
förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Coopers & Lybrand AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i den-
samma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest
beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 mars 1996

Bertil Edlund

Aukt. revisor

129

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1996

Skr. 1996/97:13

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall,
Ahnberg, Pagrotsky, Messing

Föredragande: statsrådet Erik Asbrink

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:13 Redovisning av Allmänna pen-
sionsfondens verksamhet år 1995.

130

gotab 52134, Stockholm 1996

Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1995

Regeringens skrivelse

1996/97:13

2.1 Historik

2.2 Regeländringar

2.3 Pensionsreformen

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år1995

3.3 AP-fondens samlade resultat

3 .4 Resultaten i fondstyrelserna

4.1 Första-tredje fondstyrelserna

4.2 Fjärde och femte fondstyrelserna

4.3 Sammanfattning

1995 i sammandrag

Verkställande direktörens översikt

AP-fonden och det svenska

Ekonomisk översikt

AP-fondens placeringsverksamhet

Resultat och avkastning

Redovisningsprinciper

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Balansräkning Första fondstyrelsen

Balansräkning Andra fondstyrelsen

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

Revisionsberättelser

Organisation

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1995

Placeringarnas fördelning

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

ink 1996 -03- 1 2

Stockholmsbörsen

Valuta och räntor

Internationella börser

Kursutveckling utlandet 1995

Värdepappersportföljen

Branschfördelning

Fondens fem största engagemang

Utländska värdepapper

Likvida medel

Årets resultat

Avkastning

Administration

Branschfördelning och större innehav

Likvida medel

Fondens avkastning jämförtmed Findatas avkastningsindex

Värdeförändringar i fondens aktieportföljjämfört med VAs totalindex

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år
1995

Fondens avkastning jämfört
med Findatas avkastningsindex

Värdeförändringar i fondens aktieportfölj
jämfört med VAs totalindex