Regeringens skrivelse
1995/96:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1994

Skr.

1995/96:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 5 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-
fondens verksamhet under år 1994. I redovisningen ingår bl.a. en
sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning
av fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt
regeringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94: s verksamhet
under år 1994.

1 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 13

Innehållsförteckning

Skr. 1995/96:13

1 Inledning ................................3

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m..........3

2.1 Historik.............................3

2.2 Regeländringar.........................4

2.3 Pensionsreformen .......................4

3 Sammanställning av årsredovisningarna ..............5

3.1 Bakgrund och grundläggande termer............5

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år .

1994 ...............................6

3.3 AP-fondens samlade resultat.................7

3.4 Resultaten i fondstyrelserna ................10

4 Utvärdering..............................12

4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas

resultatuppföljning......................12

4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas

resultatuppföljning......................15

4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat . 16

5 Fond 92-94 .............................. 22

6 Fastställande av balansräkning...................23

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna .......

Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen ............

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen.............

Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-92 .................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

1 Inledning

Skr. 1995/96:13

Regeringen skall årligen göra en sammanställning av de fem fondstyrel-
sernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas förvaltning av
fondkapitalet enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente for Allmänna
pensionsfonden (AP-fondsreglementet).

I likhet med de senaste två årens skrivelser lämnar regeringen även en
redogörelse för awecklingsstyrelsens (Fond 92-94: s) verksamhet och
överlämnar dess verksamhetsberättelse till riksdagen.

De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovis-
ningar för år 1994 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har fondsty-
relserna överlämnat en egen utvärdering av sin förvaltning av fondmedlen
(resultatuppföljning). Dessa utvärderingar, vars omfattning varierar
mellan fondstyrelserna, har sin utgångspunkt i de närmare mål för place-
ringsverksamheten som resp, styrelse har fästställt.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna
pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och i avsnitt

3 en sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt

4 en sammanfattning av resultatuppföljningarna samt regeringens utvärde-
ring av medelsförvaltningen. Fond 92-94 redovisas separat under
avsnitt 5.

Som i förra årets skrivelse presenteras fondstyrelsernas resultat relativt
översiktligt i avsnitt 3. En mer detaljerad information kan erhållas genom
de årsredovisningar som finns bilagda skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

Medelsförvaltningen inom AP-fonden handhas av fem fondstyrelser.
Deras verksamhet regleras i AP-fondsreglementet. Första-tredje fondsty-
relserna har sedan AP-fondens tillkomst år 1960 haft ett gemensamt
kansli som sköter förvaltningen. Fjärde och femte fondstyrelserna, som
tillkom år 1974 resp. 1988, har var sin förvaltning.

AP-fonden tillkom som en följd av införandet av en allmän tilläggspen-
sion. Trots att 1960 års pensionsreform formades som ett fördelnings-
system (dvs. vaije års pensioner finansieras genom avgifter på den aktiva
befolkningens inkomster under samma år) fann man motiverat att en
betydande fondbildning kom till stånd. Skälen härför var dels ett
samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels
ett behov av att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader
mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

När avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter inleddes
år 1960 delades förvaltningen mellan första, andra och tredje fondstyrel-
serna. Fondstyrelserna skulle enligt lagen huvudsakligen placera medlen
i svenska räntebärande värdepapper. Förutom förvaltningen fick styrelser-

na i uppgift att tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning av Skr. 1995/96:13
ATP-pensionerna inkl, kostnaderna för administrationen av ATP-
systemet.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjlighetema till
att omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden
inrättades de fjärde och femte fondstyrelserna.

Vid halvårsskiftet 1993 genomfördes ett flertal förändringar i AP-
fondsreglementet av betydelse för denna skrivelses utformning. Bland
annat infördes enklare och mer generella placeringsregler för första-tredje
fondstyrelserna. Även rambestämmelserna som anger målen för
styrelsernas förvaltning ändrades genom att kraven på långsiktigt hög av-
kastning med iakttagande av riskspridning renodlades för samtliga
styrelser. För första-tredje fondstyrelserna ställs därutöver krav på
tillfredställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet. När det
gäller frågan om utvärdering och redovisning av förvaltningen infördes
en skyldighet för styrelserna att fastställa närmare mål för sin placerings-
verksamhet. Med utgångspunkt i dessa målformuleringar skall fondstyrel-
serna utvärdera sin egen förvaltning. Beträffande årsredovisningarna
infördes en uttrycklig bestämmelse om att dessa skall upprättas med
iakttagande av god redovisningssed samtidigt som skyldigheten att
redovisa efter reala principer togs bort.

2.2 Regeländringar

Under året har endast smärre ändringar gjorts i AP-fondsreglementet
avseende medelstilldelningen till första-tredje fondstyrelserna. Ändringar-
na sammanhänger med förändringarna i finansieringen av det allmänna
pensionssystemet (se prop. 1994/95:41).

Härutöver har övergångsbestämmelserna som reglerar Fond 92-94: s
verksamhet ändrats och genom lag getts fortsatt giltighet (se prop.
1994/95:150).

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande
(SOU 1994:20). Regeringen lade under våren fram ett förslag till ett
reformerat pensionssystem i en riktlinjeproposition (prop. 1993/94:250).
Riktlinjerna antogs av riksdagen. I propositionen utstakas en genom-
gripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till
att göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och
demografiska utvecklingen. Ett annat syfte är att stärka sambandet för
den enskilde mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer
robust än dagens system.

I det nya pensionssystemet skall huvuddelen av inbetalda avgifter -
16,5 procentenheter - användas till att finansiera utgående pensioner

inom ramen för ett fördelningssystem. Om det uppkommer överskott i Skr. 1995/96:13
denna del skall detta fonderas i AP-fonden. På motsvarande sätt skall
underskott även fortsättningsvis finansieras ur fonden. AP-fonden
kommer således även i fortsättningen att utgöra en buffert inom
fördelningssystemet. Den resterande delen av inbetalda avgifter - 2
procentenheter - skall avsättas till en individuell premiereserv. Regering-
en har under året tillsatt en utredning som bl.a. skall föreslå hur för-
valtningen av premiereserven skall organiseras.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har bl.a. till uppgift att förvalta de medel som bidrar till
finansieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvalt-
ningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-
gångarna. För första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förval-
tas så att de ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på
tillfredsställande betalningsberedskap, god riskspridning och betryggande
säkerhet tillgodoses. Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera med-
len så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning till-
godoses. Det åligger fondstyrelserna att årligen lämna en egen utvärde-
ring av verksamheten till regeringen. Regeringen skall sammanställa
fondstyrelsernas resultat och sammanfatta och granska utvärderingarna
samt lämna en egen bedömning av verksamheten till riksdagen.

Som nämnts i inledningen skapades AP-fonden dels för att kompensera
en nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert för
att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pensionssystemet.
Kraven på buffertfunktionen har har till följd av de växande underskotten
i ATP-systemet under senare år blivit allt större men har hittills klarats
med den löpande direktavkastningen. Denna utgörs av summan av alla
inkomsträntor och övriga räntor som kommer fonden till del under ett år.
Det sparande som sker i AP-fonden är beroende av hur väl fondstyrelser-
na klarar av att förvalta tillgångarna. Pensionsutbetalningama i fondsyste-
met överstiger numera avgiftsinkomsterna varför endast avkastningen på
kapitalet kan sägas bidra till sparandet i ekonomin, under förutsättning att
det överstiger avgiftsunderskottet.

Avkastningen på kapitalet kan jämföras med avkastningen på de mark-
nader de olika fondstyrelserna agerar eller också kan resultatet av för-
valtningen jämföras med de resultat som andra liknande förvaltare
presterat. Vid jämförelser och utvärdering bör man utgå ifrån det
marknadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen
samt realiserade och icke realiserade värdeförändringar i kapitalet.
Resultatet ger således en aktuell bild av fondens verkliga värdeförändring
under året.

Det som i andra sammanhang brukar betecknas som eget kapital be- Skr. 1995/96:13
nämns här fondkapital. Fondkapitalet består av nettot av inbetalda
pensionsavgifter och pensionsutbetalningar och de ackumulerade över-
skotten/underskotten i placeringsverksamheten.

Utvärderingens utgångspunkt bör vara att särskilt studera avkastningen
på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att förvalta. Ett sätt att
mäta avkastningen är att ställa det marknadsvärderade resultatet i relation
till fondkapitalet vid årets böljan. Ett relevant avkastningsmått erhålls då
på de medel resp, fondstyrelse förvaltar. En marknadsvärdering av
tillgångarna medför att resultatet på kort sikt kan påverkas kraftigt men
sett över en längre period utjämnas dessa fluktuationer.

Utvärderingen måste ta hänsyn till de omvärldsfäktorer och restriktio-
ner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan förvaltningen
av kapitalet vara lyckosam även om dess värde minskar realt beroende
på att marknadens reala avkastning varit negativ. Å andra sidan kan
avkastningen visa på en betryggande real värdesäkring av kapitalet utan
att förvaltningen gått bra, vid en jämförelse med utvecklingen för
relevanta index.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år
1994

AP-fondens resultat är starkt beroende av utvecklingen på ränte-, aktie-
och fastighetsmarknaderna. En kort summering av utvecklingen på dessa
marknader ges innan sammanställningen över fondstyrelsernas förvaltning
tar vid.

Under år 1994 var utvecklingen på de finansiella marknaderna i många
avseenden den motsatta jämfört med 1993. En kraftig räntenedgång och
starkt stigande börskurser under år 1993 förbyttes i en kraftig ränteupp-
gång och måttligt stigande aktiekurser under år 1994.

Ränteuppgången år 1994 böljade med att den amerikanska central-
banken (Federal Reserve Bank) i februari höjde styrräntan vilket ome-
delbart gav effekter på den långa räntan. Styrräntan kom att höjas sex
gånger under året vilket drev upp räntenivåerna i både USA och Europa.
Under senare år har det visat sig att samvariationen mellan industrilän-
dernas långa räntor har ökat. En följd av detta är att ränteuppgången i
USA påverkade de tyska räntorna som i sin tur har stor betydelse för rän-
teutvecklingen i övriga Europa genom D-markens dominerande ställning
bland Europas valutor.

I Sverige steg räntorna med ca 4 procentenheter. I jämförelse med
andra länder är det en mycket kraftig uppgång. Räntedifferensen mot den
tyska räntan steg från historiskt låga 1 procentenhet till ca 3,5 pro-
centenheter. För en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas karaktär med
stora andelar räntebärande tillgångar innebär en sådan utveckling att stora
negativa värdeförändringar uppstår, eftersom värdet på dess tillgångar
sjunker i takt med att räntorna stiger. A andra sidan nyinvesteras till-
gångar till högre räntenivåer vilket kan ge god avkastning på sikt.

Fastighetsmarknaden har under några år haft stora problem som Skr. 1995/96:13
resulterat i betydande förluster för kreditinstituten. Uppgången i fastig-
hetspriserna var exceptionell under andra hälften av 1980-talet. En lägre
inflation och högre realräntor tillsammans med en svag konjunktur gjorde
att priserna böljade sjunka tillbaka kraftigt år 1991. Sedan dess har
tendensen för priserna varit vikande. Först under år 1994 kan marknaden
sägas ha böijat stabiliseras och i vissa områden har t.o.m en viss ökning
av prisnivån noterats. Det kan emellertid dröja ytterligare en tid innan
marknaden kan sägas vara helt återställd. Bankerna har som en följd av
fastighetskrisen dragit på sig stora fästighetsinnehav som inte är långsikti-
ga. Detta kan skapa ett utbudstryck under de kommande åren. Första-
tredje fondstyrelserna har investerat stora belopp i fastigheter under 1990-
talet och blivit en av Sveriges största fastighetsförvaltare.

Fjärde och femte fondstyrelserna har tillsammans ca 40 miljarder
kronor i aktier. Merparten är investerat på den svenska börsen men
fondstyrelserna har innehav i de flesta större industriländerna. På Stock-
holmsbörsen steg Veckans Affärers totalindex med 5 % medan världsin-
dex i stort sett var oförändrat under året. Den relativt sett goda ut-
vecklingen i Sverige beror i huvudsak på den svaga kronkursen vilket
drivit upp vinsterna i många av de indextunga exportbolagen. Däremot
har utvecklingen inte varit lika gynnsam för branscherna bank och för-
säkring. De har i allmänhet stora portföljer med obligationer, ökade
finansieringskostnader och sämre väideutveckling för fastighetsinnehaven
vilket drar ned resultatet när räntorna stiger.

3.3 AP-fondens samlade resultat

I det följande redovisas en sammanställning av vaije fondstyrelses
resultat, tillgångar, placeringar och avkastning. Det ger en överskådlig
bild av hela AP-fondens samlade tillgångar. AP-fonden har drygt 90 %
av tillgångarna investerade i tillgångsslag som är direkt beroende av rän-
teutvecklingen. De höjda marknadsräntorna under år 1994 innebar därför
att marknadsvärdet på de räntebärande tillgångarna minskade med 7 %.
Aktiedelen av AP-fondens tillgångar utvecklade sig däremot bättre än den
räntebärande delen eftersom utvecklingen på börskurserna var mer
gynnsam. Det påverkar emellertid inte fondens totala avkastning i särskilt
stor grad eftersom aktiedelen utgör endast en mindre del av fondens
kapital (ca 7 %).

Det marknadsvärderade resultatet under år 1994 uppgick till 2,6
miljarder kronor. Det är drygt 90 miljarder kronor sämre än föregående
år. Även årets resultat, dvs. direktavkastningen minus omkostnader och
värdeförändringar enligt lägsta värdets princip, minskade kraftigt. De
stora svängningarna i resultatet beror främst på att under år 1993 var
omständigheterna, med fallande räntor på 3 procentenheter och en ökning
av Veckans Affärers totalindex på 54 %, lika gynnsamma ur AP-fondens
synvinkel som de var ogynnsamma under år 1994. Historiskt har sväng-

ningama från år till år inte varit lika stora. Resultatet av fondens Skr. 1995/96:13
utveckling bör därför bl.a. ses på några års sikt.

Avkastningen, beräknad som en andel av fondkapitalet vid årets början,

var under året 0,4 % inkl, icke realiserade värdeförändringar.

Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden

	1994	1993	1992
Årets resultat	36 319	59 167	51 153
Ej realiserade kursvinster/ förluster	-33 737	35 631	7 526
Marknadsvärderat resultat	2 582	94 798	58 679
Fondkapital	562 436	586 044	512 316
Avkastning	0,4 %	18,5 %	8,3 %

AP-fondens totala fondkapital uppgick vid årsskiftet 1994/95 till 562
miljarder kronor. Det förvaltas till 92 % av första-tredje fondstyrelserna
och till 7 resp. 1 % av de fjärde och femte styrelserna. Kapitalets storlek
påverkas av vilka medel som tillförs fonden och av avkastningen. Endast
det senare kan påverkas av fondstyrelserna själva. Sedan år 1991 har
fonden haft ett underskott i tillförda medel, dvs. pensionsutbetalningama
har överstigit pensionsavgifterna. Under året var avgiftsunderskottet 26
miljarder kronor. Trots de senare årens avgiftsunderskott har emellertid
fonden fram t.o.m. år 1993 ökat i värde tack vare att avkastningen har
överstigit underskottet. Under år 1994 minskade dock fondkapitalet med
24 miljarder kronor vid en marknadsvärdering av tillgångarna. Av-
giftsunderskottet täcktes dock även i år av avkastningen, eftersom fond-
kapitalet minskade mindre än storleken på avgiftsunderskottet. Sedan år
1990 har kapitalet ökat med 155 miljarder kronor eller 38 %. Kompensa-
tion för inflationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan början av
1980-talet.

Skr. 1995/96:13

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1970-1993

Marknadsvärde, mdkr Första-tredje fondstyrelserna	1970	1980	1990	1993	1994
Avkastning	2,0	10,4	45,5	82,6	-0,1
Tillskjutet kapital
Avgifter	6,1	22,2	77,7	81,0	82,7
Pensionsutbetalningar	-1,2	-19,0	-77,4	-101,4	-108,4
Överföring netto
från/till delfonder			1,1	0,4	-1,4
Administrationskostnader	-0,1	0,2	-0,5	-0,6	-0,5
Summa tillskjutet kapital	4,8	3,0	0,9	-20,6	-27,6
Tillväxt i fondkapital	6,8	13,4	46,3	62,0	-27,7
Fondkapital	35,9	145,3	386,8	545,8	518,0
Övriga fondstyrelser
Realt fondkapital
4:e fondstyrelsen		1,4*	19,2	35,9	39,2
5:e fondstyrelsen			1,6	4,5	5,4
Summa samtliga fondstyrelser		146,7	407,6	586,2	562,6

*Bokfört värde

AP-fondens placeringar

Sammansättningen av AP-fondens placeringar förändrades under året.
Värdeminskningen på obligationsportföljen gjorde att dess andel av de
totala tillgångarna minskade. Andelen aktier ökade till följd av att värdet
på aktierna steg och att fjärde och femte fondstyrelserna fick ökad
tilldelning av grundkapital vilket investeras i aktier. Första-tredje
fondstyrelserna gjorde under året stora investeringar i fastigheter. Värdet
på fastigheterna och aktier i fastighetsbolag var vid årsskiftet 14 miljarder
kronor, en ökning till följd av nettoinvesteringar med 5 miljarder kronor
från föregående år.

Endast första-tredje fondstyrelserna får placera i fastigheter. Enligt AP-
fondsreglementet får de placera upp till 5 % av tillgångarnas mark-
nadsvärde i detta tillgångsslag. Beräknat utifrån marknadsvärdet var
2,6 % av deras tillgångar placerat i fastigheter vid utgången av året.
Andelen reala lån och direktlån ökade något till följd av nettoinvestering-
ar i dessa tillgångsslag. Andelen placeringar i valuta för AP-fonden i dess
helhet utgör mindre än 1 % av tillgångarna. Andelen ökade emellertid
under året på grund av att första-tredje fondstyrelserna gjorde sina första
investeringar i utländska värdepapper. För de övriga fondstyrelserna var
utlandsinnehaven i stort sett oförändrade. Samtliga fondstyrelser får
investera 10 % av sitt kapital i utländska tillgångar.

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser

Marknadsvärde mkr

	1994-	12-31	1993-	12-31
Räntebärande placeringar	478 094	84,9 %	513 593	87,4 %
Direktlån	15 939	2,8 %	15 010	2,6 %
Reala lån	14 097	2,5 %	12 846	2,2 %
Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.	41 522	7,4 %	37 265	6,3 %
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag	13 790	2,4 %	8 682	1,5 %
Summa placeringar	563 442	100 %	587 396	100 %
Varav i valuta	4 483		1 508

Under året gav placeringarna på penning- och obligationsmarknaderna
och placeringarna i reala lån en negativ avkastning. Aktiedelen hade en
bättre utveckling med en avkastning på 6,7 %. Fastigheter, inkl, aktier
i fastighetsbolag, hade en direktavkastning på 7 % och en värdetillväxt
på 6 %. Således var totalavkastningen för placeringsaltemativet fastig-
heter 13 % under året. Avkastningen på direktlån var 4,1 %. Place-
ringskategorin fastigheter hade den högsta avkastningen i år på grund av
att värdema på fastigheter kunde skrivas upp. Sett över en längre period
har dock fastigheterna haft en negativ avkastning beroende på stora ned-
skrivningar av innehavet under föregående år. Aktier hade i jämförelse
med räntebärande tillgångar ett bra år.

Tabell 4 Avkastning på AP-fondens tillgångsslag

	1994	1993
Räntebärande
placeringar	-0,3 %	17,9 %
Direktlån	4,1 %	13,8 %
Reala lån	-1,9 %	9,5 %
Aktier, konvertibla
skuldebrev m.m.	6,7 %	42,8 %
Fastigheter, aktier
i fastighetsbolag	13,0 %	-1,7 %

3.4 Resultaten i fondstyrelserna

Första-tredje fondstyrelserna

Arets resultat, dvs. direktavkastning på 51 miljarder kronor minus ned-
skrivningar om 16 miljarder kronor (till följd av lägsta värdets princip)
var 35 miljarder kronor. Det marknadsvärderade resultatet för första-
tredje fondstyrelserna år 1994 var - inkl, orealiserade förluster - minus
128 miljoner kronor, vilket innebär en dramatisk minskning av resultatet
från drygt 82 miljarder kronor jämfört med föregående år. Resultat-
minskningen beror i huvudsak på att obligationsportföljen minskade i
värde. Den nominella avkastningen på fondkapitalet var 0,0 % (17,1 %)

Skr. 1995/96:13

och den reala avkastningen uppgick till -2,3 % (12,7 %). Den reala av-
kastningen erhålls genom att nominella avkastningen justeras med hänsyn
till utvecklingen av konsumentprisindex.

Tabell 5 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna

	1994	1993
Årets resultat	34 803	57 637
Ej realiserade kursvinster/förluster vid
marknadsvärdering	-34 931	24 949
Marknadsvärderat resultat	-128	82 586
Fondkapital	517 902	545 635
Avkastning	0,0 %	17,1 %
Konsumentprisindex förändring*	2,3 %	3,9 %
Real avkastning	-2,3 %	12,7 %
*Dec-Dec

Fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att på aktiemarknaden
placera pensionsmedel som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelser-
na. De tilldelade medlen uppgår maximalt till 1 % av det sammanlagda
anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar. Vid årsskiftet motsvarade det 5,1 miljarder kronor. De rekvirerade
beloppen benämns grundkapital. Det sammanlagda grundkapitalet
(summan av rekvirerade medel) i fjärde och femte fondstyrelserna uppgår
för närvarande till 5 resp. 4 miljarder kronor. Senaste ökningen av
grundkapitalet för fjärde och femte fondstyrelsen skedde i böljan av året
med 1 000 resp. 800 miljoner kronor. Avkastningskravet på fjärde och
femte fondstyrelserna är att de årligen skall leverera 3 % av det reala
grundkapitalet till första-tredje fondstyrelserna. Realt grundkapital
erhålles genom uppindexering och uppgår numera till 9,7 resp. 4,6
miljarder kronor. I år överförs således 264 resp. 122 miljoner kronor till
dessa fondstyrelser. Avkastningen inom resp, fondstyrelse täcker väl det
ålagda avkastningskravet.

Årets resultat, dvs. aktieutdelningar, ränteintäkter och nettot av
aktieförsäljningar minus omkostnader och förändring i nedskrivningsbe-
hov, i fjärde fondstyrelsen var knappt 1,2 (1,4) miljarder kronor.
Försämringen från fjolårets resultat beror främst på minskade realisa-
tionsvinster. Även om man till resultatet lägger förändringen av de icke
realiserade vinsterna försämrades resultatet från föregående år. Icke real-
iserade värdeökningar under året var 1,3 (9,6) miljarder kronor. Det
marknadsvärderade resultatet var således 2,5 miljarder kronor vilket är
en försämring med 8,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Detta avspeglar, i jämförelse med året innan, den relativt blygsamma
börsutvecklingen. Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde ökade med

Skr. 1995/96:13

3 miljarder kronor till 39 miljarder kronor. Avkastningen på fjärde Skr. 1995/96:13
fondstyrelsens fondkapital var 6,9 % vilket är resultatet inkl, ej real-
iserade kursvinster i förhållande till fondkapitalet vid årets början.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde och femte fondstyrelserna

1994-12-31

	Fjärde	Femte
Årets resultat	1 176 (1 376)	340	(154)
Förändring av ej realiserade kursvinster/
förluster vid marknadsvärdering	1 304 (9 563)	-110	(1 H9)
Marknadsvärderat resultat	2 480 (10 939)	230	(1 273)
Fondkapital	39 157 (35 940)	5 377	(4 469)
Avkastning	6,9 % (43,3%)	4,8%	(38,5%)

Den femte fondstyrelsen hade under året en något annorlunda ut-
veckling än den fjärde. Arets resultat steg till 340 (154) miljoner kronor
tack vare ökade realisationsvinster. Däremot hade portföljen vid årsskiftet
ett underskott i ej realiserade realisationsvinster/förluster. Det drog ned
det marknadsvärderade resultatet till 230 (1 273) miljoner kronor. Fond-
kapitalet steg med 900 miljoner kronor till 5,4 miljarder kronor. Till stor
del förklaras ökningen i fondkapitalet av årets tillskjutna medel om 800
miljoner kronor från första-tredje fondstyrelserna. Avkastningen på fond-
kapitalet var 4,8 %.

4 Utvärdering

Inledningsvis sammanfattas vaije fondstyrelses egen utvärdering av verk-
samheten innan regeringen ger sin syn på resultatet.

4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas
resultatuppfölj ning

Första-tredje fondstyrelserna har inkommit med en genomgripande ut-
värdering av verksamheten som uppfyller de krav som ställs i prop.
(1992/93:206 s. 40 ff). Det grundläggande beslutet i 1994 års verksam-
hetsplan var att öka det reala inslaget i portföljen genom såväl reallån
som fastigheter. Fondstyrelserna menar dock att investeringar i det senare
tillgångsslaget inte kan ske i alltför snabb takt eftersom fastigheterna skall
förvaltas i egen regi. Den administrativa hanteringen sätter gränser för
hur snabbt ökningen av fastighetsbeståndet kan ske även om fondstyrel-
serna bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för att öka fastighets-
innehavet föreligger.

Styrelserna konstaterar att utvecklingen på räntemarknaden under året Skr. 1995/96:13
har gjort att de nominella placeringarna har minskat i värde. Det reala
inslaget av tillgångar har ökat till följd av investeringar i fastigheter.

Riskprofil

Vid första-tredje fondstyrelsernas genomgång av riksprofilen konstateras

- mot bakgrund av att fondens placeringar är räntebärande och kreditris-
ken är begränsad - att ränterisken är den ojämförligt största risken. Vi-
dare anförs att storleken på portföljen, ca en tredjedel av obligations-
marknaden, gör att det är svårt för första-tredje fondstyrelserna att avvika
från marknadens räntebindningstid. Således blir också ränterisken i stort
sett densamma som marknadens genomsnittliga ränterisk. Avkastningen
på de reala placeringarna mäts mot de gällande realavkastningskraven.
Dessa placeringar är mindre omfattande vilket ger en större frihet för
fonden att välja mellan relationen risk/avkastning. Kreditrisken bedöms
av styrelserna som låg även om statens åtagande att banker och vissa
andra kreditinstitut skall kunna infria sina förpliktelser i rätt tid (prop.
1992/93:135) skulle upphöra.

Den samlade valutaexponeringen uppgick vid årsskiftet till ca 4,3 mil-
jarder kronor. Fonden har under året investerat i utländska räntebärande
värdepapper för ca 2,9 miljarder kronor. Därutöver ger utländska fästig-
hetsinnehav upphov till en viss valutaexponering.

Fastigheternas prisrisk mäts som ett procentuellt durationstal som visar
värdeförändringen på fästighetsinnehavet vid en procentenhets förändring
i marknadens realavkastningskrav. Risknivån mätt på detta sätt har ökat
något under år 1994. Någon större hyresrisk i fastighetsbeståndet anses
inte föreligga till följd av god belägenhet, gott skick och låg vakansgrad.
Slutligen konstaterar första-tredje fondstyrelserna i sin riskbedömning att
någon egentlig likviditetsrisk inte föreligger och att säkerheten i de admi-
nistrativa systemen är god.

Avkastnings]ämförelse och alternativa placeringsstrategier

Första-tredje fondstyrelserna har i sin utvärdering gjort en jämförelse
med avkastningen i livförsäkringsbolagen och lämnat exempel på
alternativa placeringsstrategier. En jämförelse i avkastning kan aldrig
göras helt rättvis eftersom förutsättningarna i jämförelseobjekten skiljer
sig åt. Fondstyrelserna är styrda av ett placeringsreglemente som skiljer
sig från försäkringsbolagens placeringsregler i många avseenden. Sålunda
är första-tredje fondstyrelserna i stor utsträckning hänvisade till att
placera i räntebärande papper på den svenska marknaden, medan
livförsäkringsbolagen bättre kan diversifiera sina portföljer genom att
placera i fler tillgångsslag och i annan valuta. De är inte heller i samma
grad hämmade av sin relativa storlek som AP-fonden.

Totalavkastningen i fonden under år 1994 var 0 %. Den genomsnittliga Skr. 1995/96:13
ovägda avkastningen för de livbolag med vilka jämförelse gjorts var
0,5 %. Sett över en femårsperiod är totalavkastningen för första-tredje
fondstyrelserna bättre än för livbolagen. Den genomsnittliga avkastningen
på 11,9 % för perioden 1990-1994 ligger 4,3 procentenheter i ovägt
genomsnitt över de livbolagen. Under denna femårsperiod har real-
räntorna varit på en historiskt hög nivå vilket gynnat placeringar på
räntemarknaden. Vid utgången av år 1994 bestod första-tredje fondstyrel-
sernas portfölj till 94 % av räntebärande papper, medan livbolagen hade

55 % av placeringstillgångarna investerade i obligationer.

Tabell 7 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag och
AP-fonden 1-3

Totalavkastning % 1990 - 1994	Folksam Liv	Skandia Liv	Trygg Hansa I	WASA UV	SPP Liv	AP- 1 - 3
Obligationer och korta placeringar	13,1	13,9	13,0	14,0	13,4	13,1
Lån	11,8	11,1	10,7	10,1	10,2	10,2
Aktier	5,8	8,0	8,0	8,8	10,0	-
Fastigheter	-3,6	-4,6	-6,6	-7,0	-8,2	-9,5
Genomsnitt 1990-1994 7,5		7,7	7,3	7,2	8,2	11,9
Genomsnitt 1989-199310,5		10,9	9,7	10,0	9,9	13,1

Genomsnittligt under en femårsperiod har alltså första-tredje fondstyrel-
serna uppnått en bättre avkastning på det förvaltade kapitalet än de
livbolag som man jämfört med. Däremot är avkastningen på de enskilda
tillgångsslagen något sämre. Det beror bl.a. på att livbolagen i större
utsträckning utnyttjat möjligheten att investera i valuta vilket har gett en
bättre avkastning i kronor räknat. De har även - i jämförelse med första-
tredje fondstyrelserna - större möjligheter att ta positioner med en annan
ränterisk än marknaden och därigenom uppnå en högre avkastning. För
tillgångsslaget lån ligger första-tredje fondstyrelsernas avkastning i nivå
med SPP och WASA men lägre än i Folksam, Trygg-Hansa och Skandia.
Fondstyrelsernas jämförelsevis låga avkastning för detta tillgångsslag
beror på att de har nedvärderat sina reala lån i takt med att realräntekra-
vet har ökat. Dessutom är kreditrisken i första-tredje fondstyrelsernas
låneverksamhet förhållandevis låg vilket ger lägre marginaler i jämförelse
med livbolagen. Avkastningen på fastighetsinvesteringama har för första-
tredje fondstyrelserna varit lägre än för livbolagen. Sannolikt hänger det
samman med att styrelserna till stor del investerade i fastigheter åren
1989 och 1990. Värdefallet har sedan dess varit betydande. Skälet till att
den genomsnittliga avkastningen trots allt varit hög är, som styrelserna
konstaterar i sin utvärdering, att de kunnat dra nytta av att reglementet
föreskriver att placeringar främst skall göras på räntemarknader.

I redogörelsen för de alternativa placeringsstrategierna har fondstyrel-
serna jämfört den faktiska portföljen med tre möjliga placeringsaltemativ.
I den första har man avstått från att investera i fastigheter och i de två

övriga utnyttjat fastighetskvoten resp, valutakvoten fullt ut. Dessa stra- Skr. 1995/96:13
tegier är i viss män hypotetiska eftersom det inte är praktiskt möjligt att
under hela mätperioden till fullo utnyttja fastighetskvoten eller ha
maximal tillåten exponering i valuta. Det kan emellertid konstateras att
det under perioden 1990-1994 hade varit bättre att avstå från fastighetsin-
vesteringar och lägga en större andel av portföljen i valuta.

4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas
resultatuppfölj ning

Fjärde fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering som är mer
utförlig än fjolårets. Den redogör för de olika målsättningar som styrelsen
har satt upp och jämför avkastningen på styrelsens placeringar med in-
dexutveckling på resp, marknad.

Den långsiktiga målsättningen angiven i utvärderingen är att "totalav-
kastningen sedd över en femårsperiod skall något överträffa ett av-
kastningsindex för Stockholmsbörsen". Fjärde fondstyrelsen har ca 90 %
av tillgångarna placerade på den svenska börsen, 2,6 % utomlands, ca 1
% i onoterade värdepapper och resterande del i likvida tillgångar som
kassahållning. Portföljens totalavkastning påverkas därför mest av ut-
vecklingen på Stockholmsbörsen.

Under den senaste femårsperioden har fondkapitalets genomsnittliga av-
kastning varit något mer än 10 % per år vilket styrelsen jämför med ett
genomsnitt på den svenska marknaden på 5 %. Denna, högre, avkastning
motsvarar 8 miljarder kronor eller mer än en femtedel av fondkapitalet
vid utgången av år 1994. Även i ettårsperspektivet konstaterar styrelsen
att en meravkastning nåddes på 0,4 procentenheter över Findatas avkast-
ningsindex. Avkastningen på fondens totalkapital, som inkluderar ut-
delnings- och ränteintäkter, var 6,9 %.

Placeringsinriktningen var i huvudsak oförändrad under år 1994. Fjärde
fondstyrelsen har en relativt stor andel av portföljen investerad i kemisk
industri. Det har starkt bidragit till den högre avkastningen under den
senaste femårsperioden. För det senaste året innebar det däremot en
försämring av avkastningen eftersom kemisk industri hade i jämförelse
med andra tillverkande industrier en relativt dålig utveckling. Av samma
skäl ändrades portfölj sammansättningen något, så att värdet på andelen
verkstadsaktier ökade och kemisk industri minskade.

Innehaven i utländska aktier är så små att de endast marginellt påverkar
totalavkastningen av portföljen. Den långsiktiga målsättningen är
emellertid att utlandsportföljen skall bidra positivt till totalavkastningen.
Fondstyrelsen framhåller att en icke mätbar men betydande effekt av den
utländska förvaltningen är att den ger kunskap om svenska företags
konkurrenter och branscher samt om utländska ekonomier. Under den
senaste femårsperioden har den genomsnittliga avkastningen på utländska
aktier årligen varit ca 10 %, mätt i svenska kronor.

Investeringar i onoterade aktier har inte bidragit positivt till totalavkast-
ningen under den senaste femårsperioden. Fondstyrelsen bedömer det
dock som troligt att dolda reserver ligger i dessa investeringar, men
någon beräkning har inte gjorts. De likvida medlen har under de senaste
fem åren gett en högre avkastning i jämförelse med ett index över 6 må-
naders statsskuldväxlar. Den genomsnittliga avkastningen har varit 12,2
% för fondstyrelsen och 10,9 % för marknaden uttryckt som genomsnitt-
lig enkel årsränta. Likviditetshanteringen under året var däremot mindre
lyckosam. Årsavkastningen var 4,5 % vilket jämförs med marknadens
riskfria avkastning på ca 7,9 %.

Femte fondstyrelsens resultatuppföljning består endast av två tabeller.
Fondens portfölj jämförs med Veckans Affärers index och avkastningen
på likvida medel jämförs med utvecklingen på statsskuldväxlar. Avkast-
ningen på den redovisade utvecklingen av portföljen under år 1994 är 2,7
procentenheter lägre än index. Avkastningen på de likvida medlen var
under året 7,2 % för fonden och 7,7 % för 6 månaders statsskuldväxlar.

4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat

Avkastningen som redovisas i tabellerna för de fem fondstyrelserna är
beräknad genom att det marknadsvärderade resultatet är satt i relation till
fondkapitalet vid årets böijan. För fjärde och femte fondstyrelserna har
det ingående fondkapitalet justerats med de under året rekvirerade medlen
från första-tredje fondstyrelserna. Hänsyn har därvid tagits till hur stor
del av året som kapitalet har varit disponibelt för styrelsen. Måttet på av-
kastningen är bara ett sätt att mäta hur fondkapitalet har utvecklats i resp,
styrelse. Det är statiskt så till vida att det inte tar hänsyn till risknivån
eller förutsättningarna för förvaltningen. En hög risknivå förväntas ge en
hög avkastning men ur ett teoretiskt perspektiv är det inte bättre än en låg
avkastning med låg risknivå. Förutsättningarna för AP-fondens pla-
ceringar skiljer sig, som nämnts tidigare, från andra institutioner men
också fondstyrelserna emellan. En jämförelse mellan styrelserna haltar så-
ledes, men med givna förutsättningar visar avkastningsmåttet hur de olika
styrelserna klarar av sin förvaltning.

Over en femårsperiod kan i resultatet utläsas den långsiktiga utveck-
lingen även om valet av period också kan påverka resultatet. Exempelvis
kommer inte det för aktiemarknaden dåliga året 1990 att vara med i ut-
värderingsperioden nästa år vilket torde ge en stor effekt på resultatet.
Genom att jämföra avkastningen med relevanta index går det att se hur
väl förvaltningen har lyckats i jämförelse med marknadsutvecklingen.

Utvärdering av första-tredje fondstyrelsernas resultat

Första-tredje fondstyrelserna hade ett nollresultat under år 1994 vilket var
något bättre än index som hade negativ utveckling. Avkastningen har

Skr. 1995/96:13

jämförts med ett totalindex över statens upplåning på penning- och obli- Skr. 1995/96:13
gationsmarknaden samt bostadsinstitutens obligationer. Jämförelsen är
inte invändningsfri eftersom fonden placerar i fastigheter och andra real-
tillgångar som inte finns i det jämförda indexet. Den relativa storleken på
de räntebärande placeringarna gör emellertid att jämförelsen med det
valda indexet är relevant.

Det kan konstateras att avkastningen har varit god under 1990-talet.
Avkastningen har under perioden 1990 till 1994 varit i genomsnitt

11,3 %. Fondstyrelserna har med marginal klarat av att realsäkra
kapitalet under den inledande delen av 1990-talet då realavkastningen i
genomsnitt har varit 5,7 %. Under perioden har realräntorna legat på
historiskt höga nivåer vilket visat sig positivt för fondens utveckling.
Jämförelseindex har haft en procentenhets bättre avkastning. En för-
klaring härtill är att fastighetsinvesteringama hittills inte har bidragit
positivt till fondens avkastning. Beloppsmässigt gjordes stora inves-
teringar i fastigheter under åren 1989-1990. Därefter har prisfallet varit
drastiskt och medfört att totalavkastningen i tillgångsslaget fastigheter i
genomsnitt under åren 1990-1994 varit -9,5 %. Fastigheter har köpts in
för sammanlagt 13,3 miljarder kronor sedan 1989. Nedskrivningarna av
fastigheterna enligt lägsta värdets princip uppgick vid årsskiftet till
sammanlagt 5 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 1 % av fondkapi-
talet.

Tabell 8 Resultat i Första-tredje fondstyrelserna
1990-1994

Miljarder kronor

År	1990	1991	1992	1993	1994	1990- 1994
Marknadsvärderat resultat	45	57	55	83	0
Fondkapital	387	442	484	546	518
Avkastning i %	13,2	14,7	12,4	17,1	-	11,3
Index*	13,5	18,4	12,4	19,8	-1,0	12,3
Real avkastning**	2,2	6,2	10,3	12,7	-2,3	5,7

*Öhmans totalindex

** KPI-förändringen, Dec-Dec.

Fondstyrelserna har under slutet av år 1994 böijat investera i utländska
obligationer och får därigenom en valutaexponering. Denna verksamhet
är ny och är ännu inte meningsfull att utvärdera.

Regeringen finner att första-tredje fondstyrelsernas resultat är tillfreds-
ställande under utvärderingsperioden. Särskilt bra är utvecklingen av
obligationsportföljen. Fastighetsinvesteringama har emellertid inte
bidragit till att förbättra avkastningen. Med hänsyn till den deprecierade
kronan hade det varit fördelaktigt med en större valutaexponering.
Sammantaget har dock den genomsnittliga avkastningen varit hög och
verksamheten utvecklats på ett tillfredsställande sätt. Den inlämnade

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

utvärderingen är mycket genomgripande och ger en god överblick av Skr. 1995/96:13
första-tredje fondstyrelsernas verksamhet.

Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelsernas resultat

Avkastningen jämförs med Findatas avkastningsindex som innehåller
reinvesterade utdelningar. Jämförelsen är inte helt rättvis. Fondstyrelser-
nas avkastningskrav ger upphov till utflöde ur fonden. För femte fondsty-
relsen blir denna effekt större än för fjärde. Det beror på att dess grund-
kapital utgör en större andel av fondkapitalet än motsvarande relation i
fjärde fondstyrelsen. De likvida medlens storlek, som utgör ca 10 % av
fondkapitalet och är placerade på rän temarknaden, gör också att jämförel-
sen med index haltar något eftersom index bara innehåller aktiepla-
ceringar. Styrelserna får vidare placera 10 % av sina tillgångar i
utländska aktier. I det jämförda indexet ingår emellertid endast aktier
noterade på Stockholms Fondbörs. Eftersom de utländska investeringarna
inte kan bli större än att de påverkar resultatet marginellt är ändå
jämförelsen med Findatas avkastningsindex relevant.

Fjärde fondstyrelsen har under året något bättre avkastning på fond-
kapitalet än index. Sett över en femårsperiod har man lyckats nå en
genomsnittlig avkastning på drygt 10 % vilket är ca 5 procentenheter
bättre än index. Fondkapitalet beräknat till marknadsvärde uppgick vid
årets slut till knappt 40 miljarder kronor. Fonden har sedan den inrättades
sammanlagt fått tillskjutet 5 miljarder kronor. Beräknat i dagens penning-
värde motsvarar det 9,7 miljarder kronor. Skillnaden mellan fondkapitalet
och det uppindexerade grundkapitalet, ca 30 miljarder kronor, motsvarar
de ackumulerade vinsterna utöver den avkastning som inbetalats till
första-tredje fondstyrelserna. Kapitalet har under mätperioden ökat sitt
reala värde med i genomsnitt 4,5 % per år.

Tabell 9 Resultat i fjärde fondstyrelsen

1990-1994

Miljarder kronor

År	1990	1991	1992	1993	1994	1990- 1994
Marknadsvärderat resultat	-4,4	3	2,9	10,9	2,5
Fondkapital	19,3	22	25,2	35,9	39,1
Avkastning %	-18,8	15,6	13,3	43,3	6,9	10,2
Index* %	-30	8,4	2,3	56,3	6,5	5,3
Real avkastning** %	-27,3	7,0	11,2	37,9	4,5	4,5

*Findatas avkastningsindex
** KPI-förändring, Dec-Dec

Fjärde fondstyrelsernas utvärdering är mer utförlig och genomgripande
än förra året. Utvärderingen ger ett gott underlag för regeringens

möjligheter till insyn och analys av medelsförvaltningen. Utöver de Skr. 1995/96:13
komponenter fjärde fondstyrelsen behandlat i utvärderingen vill regering-
en — i likhet med vad som angavs i föregående års skrivelse — endast
peka på några ytterligare moment som kan vara av värde för utvärdering-
en. Styrelsens utvärdering kan t.ex. innehålla en analys av avkastningen
vid alternativa placeringsstrategier samt en jämförelse med andra
kapitalförvaltare med motsvarande placeringsmöjligheter.

Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen uppnått en mycket god
avkastning under perioden och att den med marginal har klarat av-
kastningskraven och uppsatta mål.

Femte fondstyrelsen hade under året 5 % avkastning på fondkapitalet
vilket är något lägre än index. Den reala avkastningen under året var

2,4 %. En svag utveckling på aktiemarknaden har bidragit till att avkast-
ningen är betydligt lägre än föregående år. Over en femårsperiod har den
genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet varit drygt 1 procentenhet
högre än index. Den genomsnittliga reala avkastningen var 1,2 % under
mätperioden.

Tabell 10 Resultat i femte fondstyrelsen
1990-1994

Miljarder kronor

År	1990	1991	1992	1993	1994	1990- 1994
Marknadsvärderat resultat	-0,3	0,4	0,3	1,3	0,2
Fondkapital	1,6	2,6	3,3	4,5	5,4
Avkastning %	-26	16,8	9,6	38,5	4,8	6,6
Index* %	-30	8,4	2,3	56,3	6,5	5,3
Real avkastning** %	-33,1	8,1	7,5	33,3	2,4	1,2

‘Findatas avkstningsindex
** KPI-förändring, Dec-Dec

Från femte fondstyrelsen saknas en egentlig utvärdering av den egna
förvaltningen.

Skyldigheten att till regeringen lämna in en sådan utvärdering följer av
16 a § jämförd med 43 § AP-fondsreglementet. I förarbetena finns
närmare angivet vad utvärderingen bör innehålla (prop. 1992/93:206
s. 41). Regeringen lämnade i förra årets skrivelse, med utgångspunkt i
nämnda motiv, exempel på vilka moment som kan beröras i en ut-
värdering. En beskrivning av de mål fonden har satt upp samt en
genomgång av medelsförvaltningen är av vikt för allmänhetens insyn i
förvaltningen av AP-fondsmedlen. En väl genomförd utvärdering kan
också förväntas bidra till en effektiv förvaltning. Sammanfattningsvis
anser regeringen att det är otillfredställande att femte fondstyrelsen, utan
förklaring, inte har uppfyllt skyldigheten i AP-fondsreglementet.

Fjärde och femte fondstyrelsernas aktieportföljer

Skr. 1995/96:13

En aktieportföljs avkastning kan variera vid olika tidpunkter beroende på
en mängd icke påverkbara faktorer. Emellertid går det att med ganska
stor säkerhet utvärdera de strategiska besluten som ligger bakom
sammansättningen under en femårsperiod. Femte fondstyrelsen har under
den senaste femårsperioden haft fyra år med lägre avkastning än fjärde
fondstyrelsen. Skillnaden i resultat kan bero på många olika faktorer men
nedan görs ett försök att förklara några av dessa.

En högre avkastning än index kan uppnås om portföljens samman-
sättning avviker från aktiemarknadens fördelning på branscher och bolag.
Genom att koncentrera innehaven på ett fåtal branscher eller genom att
låta deras andel i aktieportföljen vara en annan än branschernas andel på
aktiemarknaden kan denna högre avkastning uppnås. Både fjärde och
femte fondstyrelserna har under 1990-talet haft en mer koncentrerad
portfölj. Denna koncentration, som är en medveten strategi, är troligtvis
en av förklaringarna till styrelsernas meravkastning i förhållande till
index. En sådan strategi innebär ett högre risktagande men med rätt val
av aktier kan meravkastningen uppnås. Den fundamentala analysen är
avgörande för att en sådan strategi skall lyckas.

Fjärde fondstyrelsen har höga andelar av verkstads-, kemi- och
skogsaktier. Drygt 70 % av innehaven vid årsskiftet var inom dessa bran-
scher. Femte fondstyrelsen har valt en något annorlunda branschviktning
av portföljen. De har haft en relativt stor andel kemiska aktier (t.ex.
läkemedel) och legat underviktade i verkstads- och skogsaktier i för-
hållande till branschernas andel på aktiemarknaden. Under en uppgångs-
fäs i konjunkturen brukar generellt s.k. cykliska aktier som verkstads-
och skogsaktier utvecklas bättre än genomsnittet. Kemisk industri är
däremot mer stabil över konjunkturcyklerna. Overviktningen i cykliska
aktier hos fjärde fondstyrelsen har troligen under slutet av perioden 1990-
1994 bidragit till en meravkastning eftersom ekonomin befinner sig i en
uppgångsfäs. Valet av aktier inom branscherna påverkar givetvis också
utfallet även om en väl sammansatt portfölj normalt kan diversifiera bort
risken som är förknippad med enskilda bolag. Det bör nämnas i
sammanhanget att aktier som påverkas mindre av konjunktursvängningar
anses ofta mindre riskfyllda och bör därför också, i alla fäll teoretiskt, ge
en något lägre avkastning.

Skr. 1995/96:13

Tabell 11 Fördelning på branscher i % av portfölj
värdet 1990-1994

	Genomsnitt portföljen		Genomsnitt av marknaden	Index för perioden*
	Fjärde	Femie
Verkstadsindustri	41	26	34	56 %
Kemisk industri	24	37	20	110 %
Skog	9	6	8	17 %
Övrigt	22	31	40
* Fondbörsens index

Index för kemisk industri har utvecklat sig bäst under perioden. Det
kan förefalla märkligt att femte fondstyrelsens strategi med överviktning
inom läkemedelssektorn inte har gett en meravkastning i förhållande till
den fjärde fondstyrelsen. Förklaringen ligger i att index i tabellen enbart
hänför sig till den svenska börsen och i mycket hög grad är påverkat av
Astras exceptionella utveckling. Astras kursutveckling har genom
bolagets storlek en stor påverkan på index för kemisk industri. Femte
fondstyrelsens största enskilda innehav är i den schweiziska kemikon-
cernen Roche och utgör således en väsentlig andel av deras viktning inom
branschen kemisk industri. I den fjärde fondstyrelsen är det största
enskilda innehavet Astra. Denna skillnad är avgörande för att förklara
varför index i tabellen inte återspeglas i resp, fondstyrelses avkastning.
Vidare är fjärde fondstyrelsens stora innehav i Astra en ytterligare
förklaring till att den nått en högre avkastning än femte fondstyrelsen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att första-tredje fondstyrelserna
har haft den högsta avkastningen under mätperioden. Dess genomsnittliga
avkastning är bättre än för fjärde resp, femte fondstyrelserna. Även index
för en räntebärande portfölj har utvecklat sig bättre än index för en aktie-
portfölj. Det har således varit bättre att investera i räntebärande tillgångar
än att investera medlen i aktier mellan åren 1990 och 1994. Naturligtvis
påverkar den valda utvärderingsperioden resultatutfället. Stora sväng-
ningar i ekonomin under 1990-talet har i hög grad påverkat resultaten i
fondstyrelserna. Det gör också att utfallet under en femårsperiod kan
komma att förändras relativt kraftigt från år till år framöver. Utveck-
lingen under år 1995 har hittills inneburit stigande börskurser vilket redan
nästa år kan ge den omvända bilden.

Pensionskapitalet har varit realsäkrat under perioden vilket är viktigt
med tanke på att pensionsåtagandena är värdesäkrade för inflation.

Skr. 1995/96:13

Tabell 12 Genomsnittlig årlig avkastning i Första-
femte fondstyrelserna 1990-1994

Procent

Fondstyrelse	1-3	4	5
Avkastning	11,3	10,2	6,6
Index	12,3	5,3	5,3
Rcal avkastning	5,7	4,5	1,2

5 Fond 92-94

I december 1983 beslutade riksdagen att inom AP-fondsystemet inrätta
fem löntagarfondstyrelser som skulle göra placeringar på riskkapitalmar-
knaden. Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelsema år 1992.
De tillgångar och skulder som då förvaltades av styrelserna fördes över
till gemensam förvaltning av en nyinrättad awecklingsstyrelse (Fond 92-
94). Fond 92-94:s uppgift har varit att förvalta medlen och förbereda en
total utskiftning av dessa.

När Fond 92-94 bötjade sin verksamhet uppgick den marknadsvär-
derade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. Efter riksdagsbeslut
har bl.a följande utskiftningar gjorts. Under år 1992 utskiftades 6,5
miljarder kronor till riskkapitalbolag. Under år 1994 utskiftades 10
miljarder kronor till tre forskningsstiftelser och 1,7 miljarder kronor
finansierade en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings
högskolor. Vidare utskiftades - med undantag för 0,8 miljarder kronor
som utskiftades till staten - resterande medel till sex forskningsstiftelser
och en kulturstiftelse. Samtidigt med denna utskiftning överfördes till
Kammarkollegiets förvaltning en aktiepost i Svenska Handelsbanken som
undantagits från utskiftning för att täcka en under år 1987 av tredje
löntagarfondstyrelsen utställd köpoption rörande dessa aktier. Till
Kammarkollegiet överfördes även 7 miljoner kronor vilka avsågs täcka
Fond 92-94:s behov av medel för verksamheten t.o.m. juni 1995.
Sammanlagt har Fond 92-94 betalat ut 28 miljarder kronor.

I september 1994 lämnade Fond 92-94: s styrelse en slutrapport per den
31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha fullgjort sitt uppdrag och be-
gärde därför att bli entledigad från uppdraget. Eftersom AP-fonds-regle-
mentet kräver att redovisning sker per kalenderår tillsatte regeringen
emellertid en ny styrelse.

Vad gäller den faktiska förvaltningen under året utvecklade sig aktie-
portföljen väl under perioden 1 januari 1994 till den 31 juli 1994. Port-
följvärdet steg under perioden med 7,9 % jämfört med 4,4 % för
Affärsvärldens generalindex.

I februari 1995 redovisade Kammarkollegiet till regeringen att det ovan
nämnda optionsavtalet delvis lett till lösen och inbringat ca 100 miljoner

kronor samt att den aktiepost som inte lösts, uppgående till ca 100 miljo- Skr. 1995/96:13
ner kronor, förvarades hos kollegiet. Kammarkollegiet redovisade vidare
i april att en kvarstående fordran som Fond 92-94 haft på Finansor AB
slutligen reglerats i samband med en ackordsuppgörelse och att en likvid
erhållits på drygt 0,7 miljoner kronor. Vid denna tidpunkt hade dessutom
Riksgäldskontoret kvar ca 90 miljoner kronor, vilka hade reserverats för
utbetalningar av sparpremier inom det premiegrundande allemanssparan-
det. Slutligen hade Kammarkollegiet kvar ca 3 miljoner kronor av de
medel som reserverats för Fond 92-94:s verksamhet. Sammanfattningsvis
fanns således tillgångar till ett marknadsvärde av ca 290 miljoner kronor
kvar som omfattades av riksdagens tidigare utskiftningsbeslut men som
ännu inte hade skiftats ut.

Mot bakgrund av underskottet i statsfinanserna föreslog regeringen i
kompletteringspiopositionen (1994/95:150 s. 122 f) att tidigare riksdags-
beslut skulle ändras så att dessa medel inte skulle utskiftas utan behållas
inom Allmänna pensionsfonden och förvaltas av Fond 92-94. Regeringen
föreslog också att bestämmelserna som reglerade Fond 92-94:s verksam-
het skulle fortsätta att gälla efter den sista juni 1995. Regeringens förslag
har antagits av riksdagen (1994/95 NU28, rskr. 1994/95:444, SFS
1995:855 och 856). I propositionen angav regeringen vidare att Fond 92-
94 :s förvaltning av dessa tillgångar är att se som en temporär lösning och
att regeringen senare skall återkomma med förslag om hur en mer
bestående förvaltning av tillgångarna bör ordnas (prop. 1994/95:150 s.
124).

6 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag festställt balansräkningarna för första-femte
fondstyrelserna och Fond 92-94.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelserna

Innehåll

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

1994 i sammandrag.......................................................... 1

Verkställande direktörens översikt.............................. 2-3

AP-fonden och det svenska ATP-systemet................. 4

Ekonomisk översikt......................................................... 5—7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling.............................................. 8

AP-fondens placeringsverksamhet.............................. 9-13

Avkastning och resultat.................................................. 14—15

Resultat- och balansräkningar (1-3)........................... 16-17

Redovisningsprinciper.................................................... 18

Noter................................................................................... 19—21

Resultat- och balansräkningar 1. 2 resp 3
fondstyrelserna................................................................. 22-27

Styrelser och revisorer................................................... 28-30

Revisionsberättelser........................................................ 31

Organisationsschema...................................................... 32

Statistik.............................................................................. 33—34

Kortfattade fakta om ATP............................................. 35

1994 i sammandrag

Skr. 1995/96:13
Bilaga 1

• AP-fondens direktavkastning under 1994 uppgick till 50,9 mdkr, motsvarande

9,5 %. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar gav fonden ett
nollresultat.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-
pensioner - ökade till 25,7 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 82,7 mdkr och pen-
sionsutbetalningarna 108,4 mdkr.

• Fondkapitalet minskade under 1994 med 5% till 518 mdkr per den 31 december
1994.

• Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar
94,6%, reallån 2,7 % och fastigheter 2,7%.

• Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1994 9,6%.

• Ränteuppgången under året medförde att portföljen sjönk i värde med 9,9%.
Obligationsportföljens totalavkastning uppgick därmed till -0,3%.

• Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 7,0%.

• Fastighetsinnehavet har värderats upp med 6,0 %. Totalavkastningen för 1994
blev därmed 13,0%.

• Det marknadsvärderade resultatet var -0,1 mdkr vilket motsvarar en real-
avkastning på -2,5 %.

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

AP-fonden gjorde under 1994 ett nollresultat. I jäm-
förelse med 1993 var detta en kraftig försämring.
Även om inflationen under 1994 var blygsam innebär
det dock att fonden i reala termer minskat i värde
under året. Realt sett var avkastningen -2,5 %.

Det låga resultatet för 1994 beror på värdeförluster
på i första hand obligationsinnehavet. Direktavkast-
ningen har däremot varit fortsatt väl hävdad. Nomi-
nellt uppgår den till drygt 50 miljarder kronor eller
9,5 %. Detta innebär att direktavkastningen mer än
väl har räckt till för att täcka underskottet i ATP-sys-
temet. För 1994 har detta uppgått till ca 26 miljarder
kronor. Resten av direktavkastningen - 24 miljarder
kronor — har lagts till fondkapitalet.

AP-fonden är Sveriges största innehavare av ränte-
bärande papper. De största tillgångarna ligger i
bostadsobligationer, men på senare år har statsobli-
gationerna kraftigt ökat sin andel. I och med att rän-
torna började stiga i februari 1994 har växande för-
luster på obligationsinnehavet fått registreras. Dessa
är visserligen orealiserade men principen att fondens
alla tillgångar skall marknadsvärderas i årsbokslutet
har ändå lett till att väsentliga nedskrivningar fått
göras. Denna princip leder till att fondens totala
resultat blir en spegelbild av ränteutvecklingen. När
räntorna stiger så sjunker värdet på obligationsinne-
havet och vice versa när räntorna sjunker. Det var
den fortgående sänkningen av räntenivån under 1993
som medförde att fondens resultat då blev exceptio-
nellt bra.

Kravet på en marknadsvärdering av alla tillgångar i
pensionsfonder finns långt ifrån i alla OECD-länder.
Om detta krav inte finns blir resultatutvecklingen i
pensionsfonderna jämnare och mindre beroende av
kortsiktiga räntevariationer eftersom många förval-
tare ligger kvar med obligationerna fram till förfall.
Motivet för denna värderingsprincip har bl.a. varit
att pensionsfondernas åtaganden anses mycket lång-
siktiga varför fondförmögenheten inte behöver
omvärderas varje år.

En årlig marknadsvärdering av tillgångarna har
dock sitt värde genom att man härigenom likställer
realiserade och orealiserade värdeförändringar och
årligen får en aktuell bild av fondens faktiska värde
på marknaden.

Men slutsatserna av förändringarna i totalavkast-
ningen bör dock inte drivas alltför långt. AP-fondens
åtaganden är långsiktiga. Med nuvarande upplägg-
ning av pensionssystemet i Sverige - detta blir ännu
mer uttalat i det nya ålderspensionssystemet — kom-
mer anspråk aldrig att ställas på hela fonden vid ett
och samma tillfälle. Fondens primära uppgift är att
vara en buffert mellan de löpande in- och utbetal-
ningarna i ATP-systemet. I förhållande till hela fon-
dens storlek rör sig detta vid alla ”rimliga” antagan-
den om pensionssystemets framtid endast om begrän-
sade belopp.

Det som i detta perspektiv är en mera relevant stor-
het att följa är direktavkastningen från fonden - dvs
summan av alla de inkomsträntor och övriga intäkter

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

som kommer fonden till del under ett visst år. Här är
skillnaden mellan 1993 och 1994 inte särskilt iögon-
fallande. Båda åren har resulterat i en direktavkast-
ning på drygt 50 miljarder. Som jag tidigare framhål-
lit har denna mer än väl räckt till för att täcka det nu
växande underskottet i ATP-systemet. Återstående
del av direktavkastningen har fonderats och har allt-
så motverkat det värdefall som fondens tillgångar
utsatts för till följd av ränteuppgången.

Sedd i ett längre perspektiv har ränteutvecklingen
under 1994 varit positiv för fonden. Den har visserli-
gen lett till ett värdefall på portföljen, men placering-
arna under 1994 har kunnat ske till en genomsnittligt
högre ränta än under 1993. Sett från ett snävt pen-
sionsfondsperspektiv har alltså ränteutvecklingen
under det gångna året varit gynnsam. Tillsammans
med den fortsatt låga inflationen har detta lett till his-
toriskt sett unikt höga realräntor.

Men det som är bra för Allmänna Pensionsfonden
är inte självklart också bra för hela den svenska eko-
nomin. Den höga räntenivån i Sverige - både absolut
sett och jämfört med vår omvärld — verkar återhål-
lande på den ekonomiska tillväxten och på våra möj-
ligheter att minska arbetslösheten. Även om det kom-
mer att ta tid att avveckla de finansiella obalanserna i
Sverige är jag övertygad om att vårt ränteläge på sikt
kommer att närma sig ett europeiskt genomsnitt. Vi
kommer då att ha glädje av de höga avkastningsnivå-
er som kunnat uppnås på placeringarna under 1994.

Dessa kommer också att behövas under de kom-
mande åren. Enligt de kalkyler som med utgångs-
punkt i nu givna förutsättningar kan göras över
utvecklingen kommer ATP-systemet under 1990-talet
att gå med växande underskott. En av konsekvenser-
na av övergången från det nu gällande systemet till
det nya system som riksdagen fattat principbeslut om
är att denna övergångstid kommer att kännetecknas
av växande anspråk på AP-fondens avkastning. När
sedan väl det nya systemet trätt i kraft skapas en
betydligt större finansiell stabilitet. Fonden kommer
då visserligen att långsiktigt gå ner i storlek till följd
av det växande antalet pensionärer — för att sedan på
2020-talet på nytt börja växa när antalet pensionärer
blir färre. Men dessa förändringar kommer sannolikt
att ske på ett betydligt mera stabilt och förutsägbart
sätt än de vi nu upplever.

En viss reservation måste också göras för att det
nya pensionssystemet endast är beslutat i princip.
Den viktiga frågan om fondförvaltningen och då i

synnerhet förvaltningen av det nya premiereservsys-
temet är ännu inte färdigutredd. Enligt vad som nu
är känt kommer förslag att läggas i frågan först till
höstriksdagen 1996. Men från AP-fondens sida har vi
tagit fasta på de uttalanden som ingick som en viktig
del i principöverenskommelsen om det nya pensions-
systemet - nämligen att AP-fonden även fortsatt skall
utgöra en integrerande del av det nya pensionssyste-
met och där fullgöra den viktiga buffertfunktionen
mellan de löpande avgiftsinkomsterna och pensions-
utbetalningarna.

Ett undantag från det allmänna värdefallet i fon-
dens tillgångar utgör fastighetsverksamheten. Denna
har under 1994 givit en direktavkastning på 7 % och
en nästan fika stor värdestegring. Det är första gång-
en sedan 1990 som fondens fastighetstillgångar har
ökat i värde. Detta gäller både tillgångarna i Sverige
och i utlandet. Denna värdetillväxt gäller långt ifrån
alla delar av landet, men i de delar där AP-fonden
har sina fastigheter har nu marknaden inte bara vänt
utan på många håll även börjat ekonomiskt sett för-
bättras. Det ligger nära till hands att tolka detta så
att fastighetsmarknaden nu har sina värsta krisår
bakom sig och att en återgång inletts till ekonomiskt
sett mera normala förhållanden på denna viktiga
marknad.

Stockholm i mars 1995

AP-fonden och det svenska ATP-systemet Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att
varje års pensioner finansieras genom avgifter på den
aktiva befolkningens inkomster under samma år. De
aktiva generationerna bär genom dessa avgifter
ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat
fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system
är ett premiereservsystem där varje person under sin
livstid avsätter medel till en pensionsfond vars stor-
lek och avkastning sedan bestämmer pensionens stor-
lek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett
fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå
komplettera detta med en fond. Motiven var två.
Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-
skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli
följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle
också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-
na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga
fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty-
relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988
och får placera i aktier och andra värdepapper på
riskkapitalmarknaden.

AP-FONDENS UPPDRAG
Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och
dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess
bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-
sionerna blir så stort som möjligt. Det övergripande
målet för fondförvaltningen är att maximera tillgång-
arnas totalavkastning på lång sikt. I lagen med regle-
mente för allmänna pensionsfonden (1983:1092),
fastlägger statsmakterna ett antal riktlinjer för verk-
samheten vid fondförvaltningen. Medlen skall förval-
tas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande
betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens
placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer
och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-
ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-
redskap som säkerhet.

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-
bärande papper dock med den begränsningen att pla-

ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av
marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En
ytterligare begränsning är att placeringar i skuldför-
bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får
uppgå till högst 5% av de totala tillgångarnas mark-
nadsvärde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-
het att placera i fastigheter, i och utanför landet.
Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till
aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms
i kvoten för fastighetsinvesteringar.

REFORMERING AV

ÅLDERS PENSIONSSYSTEMET

Den politiskt sammansatta Pensionsarbetsgruppen
presenterade i februari 1994 sitt förslag till reforme-
ring av ATP-systemet. På grundval av detta lämnade
regeringen ett förslag till riksdagen (prop.
1993/94:250) om principerna för ett reformerat
ålderspensionssystem. I juni godkände riksdagen i
allt väsentligt förslaget till riktlinjer.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet
på sikt omvandlas till ett system som bygger på livsin-
komstprincipen där pensionen skall utgå från hela
inkomsten. Systemet renodlas till att omfatta ålders-
pensionen inklusive denna del inom folkpensione-
ringen. Förtidspension och efterlevandepension förs
över till statsbudgeten eller organiseras som en själv-
ständig försäkringsgren.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall
finansieras med en ålderspensionsavgift på 18,5% på
inkomstdelar upp till det s.k. taket dvs 7,5 basbe-
lopp. Avgiften skall tas ut på alla inkomster som ger
pensionsrätt vilket innebär att avgiftsunderlaget
breddas till att också omfatta ersättningar från soci-
alförsäkringen. Av avgiften går två procentenheter
till en ny premiereserv, resten till fördelningssyste-
met. Avsättningarna till premiereservsystemet påbör-
jas 1995 genom att 11 % av inkomsterna från ATP-
avgiften förs över till konto i riksgälden. AP-fondens
uppdrag avses bli detsamma inom ramen för fördel-
ningssystemet som i dagens ATP-system.

I juni 1994 tillkallade den dåvarande regeringen
den politiskt sammansatta s.k. Genomförandegrup-
pen med uppgift att medverka i den fortsatta bered-
ningen av pensionsreformen. Regeringen har mot
bakgrund av ställningstaganden i Genomförande-
gruppen lämnat förslag om att flytta fram det formel-
la ikraftträdandet av det reformerade ålderspen-
sionssystemet ett år till den 1 januari 1997.

Ekonomisk översikt

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

I föregående års årsredovisning underströks att den
samhällsekonomiska utvecklingen under 1994 var
osedvanligt svår att bedöma i synnerhet ifråga om
den inhemska utvecklingen.

Utvecklingen under loppet av 1994 bekräftade
detta. Den utvecklingsbild som tecknades för vår
omvärld förverkligades i allt väsentligt. I USA fort-
satte högkonjunkturen. I Japan kunde ännu inte
några större tecken till en konjunkturuppgång för-
märkas medan däremot utvecklingen i Västeuropa
började skjuta fart - t o m i en något snabbare takt
än vad som förutsågs vid ingången av året.

När det gällde den svenska utvecklingen konstate-
rades att denna skulle komma att påverkas av två
viktiga händelser under året - nämligen valet i sep-
tember och omröstningen om EU-medlemskap i
november. Men den stora förändringen i förhållande
till bedömningarna för ett år sedan sammanhängde
inte primärt med dessa två faktorer utan gällde den i
stort sett oförutsedda och kraftiga vändningen uppåt
under våren och sommaren av den svenska ränteni-
vån. Det var många som i början av året 1994 trodde
att den nedåtgående räntetrend som dominerat
utvecklingen under 1993 skulle komma att fortsätta
också under 1994. En rad bedömare redovisade i
början av året att de långa räntorna skulle ha kom-
mit ner till 4-5 % mot slutet av år 1994.

Det blev emellertid inte så. Den amerikanska cen-
tralbankens räntehöjning i februari 1994 bröt denna

Standardavvikelse i %

J» Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au« Sep Okt No» Dec

Diagram 2.

utveckling. För svenskt vidkommande ledde detta till
en ränteuppgång som var starkare än i flertalet andra
jämförbara länder. Detta sammanhänger sannolikt
med att en rad internationella placerare hade varit
inne och köpt svenska räntepapper under 1993. När
utvecklingen vände lämnade dessa successivt under
våren de svenska tillgångarna. Detta drev på ränte-
höjningarna i Sverige i en omfattning som gick längre
än i flertalet andra länder inom Europa.

Inte nog med att vi kom att få en genomsnittlig
”räntespread” i förhållande till t ex Tyskland som var
större än i flertalet andra länder. Vi fick också under
året en större rörlighet (volatilitet) i svenska räntor
än vad som varit vanligt tidigare i Sverige, vilket ska-
pade en ytterligare osäkerhet på marknaden.

EKONOMISK ÖVERSIKT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Diagram 5.

Här spelade det politiska skeendet en alldeles tydlig roll.
Under hösten presenterades en saneringsplan för
statsfinanserna — sedermera utökad i besparingshän-
seende - av den nytillträdda socialdemokratiska
regeringen. Trots detta tog inte vare sig valuta- eller
räntemarknaderna något starkare intryck av vare sig
besparingsplaner eller Riksbanksåtgärder utan rän-
tespreaden vis å vis den kontinentala räntenivån kom
i allt väsentligt att bestå.

SVENSK KREDITMARKNAD

1994 kom att bli året då de utländska kapitalflödena
reverserades vilket framgår av att deras innehav av
statspapper dramatiskt minskade under året. Det är
sannolikt dessa förändringar i de utländska kronpla-
ceringarna som förklarar en betydande del av ränte-
variationerna på den svenska marknaden - i varje
fall i spreaden i förhållande till de tyska räntorna.

Diagram 4.

På kreditmarknadens segment för bostadsobliga-
tioner skedde i synnerhet under andra halvåret en
kraftig minskning i räntedifferensen mot statsobliga-
tioner. En av förklaringarna ligger i hushållens tvek-
samhet att under perioder med stigande marknads-
ränta binda sina bostadslån. Hushållen kom i allt
större omfattning att inte förlänga sin långfristiga
bostadsfinansiering utan ligga med korta lån i avvak-
tan på lägre långa räntor. En annan förklaring är att
bostadsinstituten kunde placera en växande del av
sitt upplåningsbehov på privatobligationsmarkna-
den. Sammantaget innebar detta att stocken långa
bostadsobligationer för den institutionella markna-
den minskade.

Kronan, mätt som ECU-index, kom inte att förstär-
kas under 1994 trots de kraftfulla överskotten i han-
delsbalansen och i den s k basic balance (summan av
bytesbalans samt nettoflöden av direktinvesteringar
och portföljinvesteringar). Mot tyska marken skedde
en kontinuerlig försvagning med inslag av kraftig
volatilitet. Mot US-dollarn skedde däremot en för-
stärkning i synnerhet under årets senare del.

Den sammantagna effekten av svag valuta, stigande
ränta, kan också ses som marknadernas brist på
övertygelse om en framtida låg inflation samt ekono-
mins långsiktiga tillväxtförutsättningar.

Det sammantagna statliga lånebehovet uppgick
under 1994 till 154 mdkr och fördelade sig i huvud-
sak på penning- och obligationsmarknadens huvudin-
strument. Stocken av statsobligationer och stats-
skuldväxlar ökade med vardera 59 mdkr. Det åter-
stående lånebehovet på 36 mdkr togs till hälften upp i
utländsk valuta. I och med detta ligger den utländska
andelen av statskuldsfinansieringen fortfarande på

EKONOMISK ÖVERSIKT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

(Mdkr)	under 1994	Stock dec-94
Statsobligationer	59	516
Statskuldsväxlar	59	257
Privatmarknad	-13	122
Konto i Riksbanken	22	-
övr Un SEK	9	9
Lån i utländsk valuta	18	382
Summa förändring	154	1287

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

Index, pria/m’. 1980-100.

Diagram 6.

målsatta en tredjedel av statsskulden, vilket samman-
taget ökade till 1 287 mdkr under året.

Av de övriga finansieringskällorna är mest notabelt
de försök till att emittera realränteobligationer som
företogs under 1994. Det var de första emissionerna
efter det att reallåneförbudet upphävdes enligt lag.
Resultaten blev visserligan relativt blygsamma men
Riksgäldskontoret har under inledningen av 1995
återupptagit aktiviteten, fast i en något annorlunda
form.

FASTIGHETSMARKNAD

Hyresnivåerna för centralt belägna kommersiella fas-
tigheter i Stockholm stabiliserades under 1994 och i
bästa läge har en hyreshöjningspotential kunnat
skönjas. Direktavkastningskraven förefaller dock ha
varit oförändrade - sannolikt som en följd av fortsatt
högt ränteläge under 1994.

För centralt belägna bostadsfastigheter i Stockholm
har priserna fortsatt att gå upp under 1994. Hyres-
ökningarna var dock fortfarande begränsade.

Intresset för köp av välbelägna kommersiella fas-
tigheter ökade mot slutet av året. Utbudet var dock
fortfarande relativt begränsat. En av förklaringarna
till detta är att bankerna av olika skäl för närvaran-
de inte är beredda att sälja sina fastigheter.

De flesta utländska fastighetsmarknader var fort-
satt svaga med höga vakansgrader och höga direktav-
kastningskrav. Undantag var London-marknaden
där en klar återhämtning kunde skönjas, speciellt
vad gäller hyresnivåer.

Prisutvecklingen för kommersiella fastigheter i
bästa läge i Stockholm framgår schematiskt av
diagram 6. Dagens prisnivå indikerar att vi vid års-
skiftet 1994/95 var tillbaka på 1980 års reala nivå.

Diagram 7.

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Förvaltningsberättelse

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje
fondstyrelser och verkställande direktör avger här-
med årsredovisning för 1994. fondens 35:e verksam-
hetsår.

Fondkapitalets utveckling
Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 517,9
(545,6) mdkr vid årets utgång, vilket är en minskning
med 27,7 mdkr.

Förändringen av fondkapitalet hestår dels av
avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av
fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-
tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-
ner. nettot av rekvirerade medel till och avkastning
från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-
der för administrationen av hela ATP-systemet. I
tabell 2 redovisas fondkapitalets ökning från 1960
t.o.m. 1994.

Enligt resultaträkningen var årets resultat före
omvärdering 50,9 (57.6) mdkr. Fondkapitalets mark-
nadsvärde påverkas också av förändringen i ej reali-
serade vinster och förluster. För 1994 var denna för-
ändring—51.0 (25.0) mdkr. Den totala avkastningen
var således -0.1 (82,6) mdkr.

VÄXANDE
AVGIFTSUNDERSKOTT
För åren 1990-1994 var ATP-avgiften fastställd till
13%. Avgiftsinkomsterna ökade med 1.7 mdkr och
uppgick till 82,7 mdkr för 1994. Ökningen är orsakad
av en viss uppgång i avgiftsunderlaget, lönesumman,
mellan 1993 och 1994. Pensionsutgifterna i ATP-sys-
temet fortsatte att öka och uppgick till totalt

Marknadsvärd» mdkr	1960	1970 1980		1990	1993	1994 I
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,4	82,6	-0,1 f
Tillskjutet kapital
Avgifter	0,5	6,1	22 4	77,7	81,0	82,7 "
Pensionsutbetalningar	-	-14	-19,0	-77,4	-101,4	-108,4 F
Överföring netto från/						1
till delfonder	-	-	-	14	0,4	-1,4
Administrationskostnader		-0,1	-0,2	-0,5	-0,6	-0,5
Summa	0,5	4,8	3,0	0,9	-20,7	-27,6
Förändring av fondkapitalet	0,5	6,8	13,4	46,3	61,8	-27,7
Fondkapital	0,5	35,9 145,3		386,8	545,6	517,9
Förändring av fondkapitalet	i% -	23	10	14	13	-5

Tabell 2.

	1994	1993
Tillförda medel
/ placeringsverksamheten genererade medel. Årets resultat	34 803	57 637
V ärdeförändringar och avskrivningar	16 023	501
Förändring av finansiella poster	-235	192
Summa tillförda medel	50 591	58 330
Använda medel
Ökning av anläggnings- och placeringstillgångar:
Ökning av räntefordringar och räntebärande placeringar	-18 341	-34 955
F astighetsinvesteringar	-4 646	-2 671
Årets förändring av grundkapital:	-22 986	-37 626
Erhållna pensionsavgifter	82 684	81 014
Utbetalda pensionsmedel -	108 371	-101 438
Administrationsbidrag	-505	-646
Överföringar från/till delfonder	-1 413	365
	-27 605	-20 704
Summa använda medel	-50 591	-58 330

Tabell 3.

108.4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka
från 20.4 mdkr för år 1993 till 25.7 mdkr för år 1994.
Orsaken till de ökade pensionsutbetalningarna är
framförallt att basbeloppet, som reglerar värdesäk-
ringen. höjdes från 34 400 kr till 35 200 kr. För 1995
är basbeloppet fastställt till 35 700 kr.

ÖVRIGA MEDEL

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-
fonden en treprocentig avkastning beräknad på
nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt
har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till
0.4 mdkr för år 1994. Fjärde och femte fondstyrel-
serna rekvirerade sammanlagt 1.8 mdkr under 1994.

För administrationen av ATP-systemet, förutom
fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal
myndigheter och institutioner involverade. Bland
annat erhåller riksförsäkringsverket och försäkrings-
kassorna ersättning för att handlägga och betala ut
pensioner. Andra myndigheter som berörs är läns-
skattemyndigheten och lokal skattemyndighet, kro-
nofogdemyndigheten, statens löne- och pensionsverk
samt Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt
uppgick fondens utbetalningar till dessa myndigheter
till 0,5 mdkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

AP-fondens placeringsverksamhet

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de
tre styrelserna gemensam organisation. Vid fondens
tillkomst år 1960 förutsattes att de tre styrelserna
skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom
ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars
utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster-
na, fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta
ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när
fondverksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre
separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli-
gades inte och av denna anledning bedrivs idag för-
valtningen som en enhet med en gemensam organisa-
tion och en gemensam placeringspolitik för de tre sty-
relserna.

TRE FONDER,
EN PLACERINGSPOLITIK
Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det
av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet. som
är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visserligen
görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna,
med skilda resultat- och balansräkningar, men detta
kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total-
resultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-
anter, som förtecknas separat, är efter förslag av
arbetsmarknadens parter och andra organisationer
förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas
balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret
1995.

FÖRDELNING
PÅ TILLGÅNGSSLAG
Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna
uppgick vid utgången av 1994 till 518,6 mdkr. Mot-
svarande siffra för 1993 var 546,7 mdkr. I diagram 8
redovisas placeringarnas fördelning på tillgångsslag.
Den helt övergripande delen utgjordes av räntebä-
rande placeringar som uppgick till 504,8 mdkr eller
97% av de totala tillgångarna. Av de räntebärande
tillgångarna var 14.1 mdkr placerade i reala lån med
KPI-relaterad avkastning. Dessa placeringar tillsam-
mans med fondens placeringar i fastigheter på 13,8
mdkr utgör fondens reala tillgångar. De reala till-
gångarna utgjorde således drygt 5% av den totala
portföljen. Vid utgången av 1994 var 2,4 (0,5) mdkr
placerade i utländska fastigheter och 2,6 (0) mdkr i
utländska obligationer.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för 1994 till ca
420 mdkr (ca 340 mdkr). I detta belopp ingår amorte-
ringar, förfall och inlösen samt omplaceringar i port-
följsammansättningen.

NOMINELLA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-
serade penning- och obligationsmarknaden. Därutö-
ver sker en direkt utlåning till företag och kommuner.
I diagram 9 redovisas de nominella räntebärande pla-
ceringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo
1994. Portföljen domineras av placeringar i bostads-
sektorn (46%) och i statsobligationer (38%).

Reala räntebärande Fastigheter
placeringar 2,7% 2,7%

Nominella räntebärande
placeringar 94,6%

Reala räntebärande Fastigheter
placeringar 2,3% 1,6%

Nominella räntebärande
placeringar 96,1%

Diagram 8.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Diagram 9.

De stundtals under året mycket kraftiga ränterörel-
serna påverkade marknadens struktur och funk-
tionssätt. Många av de utländska aktörer som under
1993 började agera i Sverige drog sig tillbaka under
1994. Detta ledde bland annat till att omsättningen
minskade mot slutet av året. En effekt av det minska-
de intresset från utländska aktörer är att de inhem-
ska investorernas agerande successivt fått en relativt
sett ökande betydelse.

Fonden valde att under 1994 göra sina första place-
ringar i räntebärande värdepapper utgivna i annan
valuta än svenska kronor.

Fördelningen inom portföljen har under året förskju-
tits från bostads- till statsobligationer. Detta speglar
en generell förändring av hela marknaden där den
totala stocken bostadsobligationer har minskat
medan stocken statsobligationer kontinuerligt ökat i
takt med de fortsatta underskotten i statens budget.

Den minskande volymen av bostadsobligationer på
den institutionella marknaden beror främst på vikan-
de kreditefterfrågan hos bostadsinstituten och att
instituten i ökande grad finansierade sig via privat-
obligationer. Förändringen av obligationsmarkna-
dens struktur framgår av diagram 10.

12 Rinf i %

0.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Löptid, år

■■ ■ 93-12-31 ■ 94-06-31 ■ ■■ 94-12-31

Diagram 11.

Diagram 10.

Värdet av fondens portfölj påverkas av räntenivån.
Stigande räntor, som under 1994, medför att mark-
nadsvärdet på befintligt innehav sjunker, samtidigt
som tillkommande investeringar sker till en successivt
högre avkastning. Sammantaget innebär detta att
framtida avkastning ur portföljen blir högre än vad
den skulle varit med oförändrade räntor.

Direktlån i form av reverslån uppgick vid årsskiftet
till 15,9 mdkr vilket var en uppgång under året med
1,3 mdkr. För den största uppgången svarade utlå-
ningen till företagssektorn. Bruttoutlåningen till
denna sektor uppgick till ca 6 mdkr men räknat efter
amortering och förfall stannade nettoutlåningen på
3,2 mdkr. Den sammanlagda utlåningen till näringsli-
vet både i form av obligations- och reverslån uppgick
vid årsskiftet till drygt 43 mdkr eller ca 9 procent av
fondens placeringar.

Utlåning till kommuner och landsting uppgick vid
årets slut till 3,1 mdkr, vilket var en ökning med 0,4
mdkr jämfört med året innan. Den största delen av
utlåningen till denna sektor var till kommunala före-
tag, främst inom energisektorn.

Förlagslånen uppgick vid årsskiftet till 8,0 mdkr,
vilket är en nedgång med 0,8 mdkr. Merparten av
dessa placeringar ligger hos bankerna och består
enbart av tidsbundna förlagslån.

Refinansieringslån, s.k. återlån, avvecklades i sin
helhet under 1994.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda
Svenskt Fastighetskapital AB genomförs fastighets-
förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom
den offentliga sektorn. Fonden, som är huvudfinansi-
är, har ett utlånat kapital på 3,9 mdkr. Under 1994
ingicks nya avtal till ett belopp av 0,6 mdkr.

Bilden visar Tekniska Verken i Linköping ABs nya huvud-
kontor. Byggnadsverket utsågs av SAR till landets vackras-
te nybyggnation genom erhållande av 1994 års Kasper
Salin-pris. Fonden har svarat för finansieringen.

REALA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
De reala räntebärande placeringarna som utgörs av
så kallade partnerfinansieringar uppgick vid utgång-
en av 1994 till 12,1 mdkr. detta inklusive den kpi-
relaterade uppräkningen av fordran.

Under 1994 emitterade Riksgäldskontoret för för-
sta gången reala obligationer. Dessa är så kallade
nollkupongobligationer där beloppet successivt
omräknas efter förändringar i konsumentprisindex.
För fonden är det intressant att denna typ av place-
ringsmöjlighet tillkommit. Det ökar möjligheterna att
diversifiera portföljen och därigenom sprida riskerna
på tillgångar med olika karakteristika. Värdet av
fondens innehav av reala obligationer var vid utgång-
en av 1994 2,0 mdkr.

FASTIGHETER
Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastighe-
ter i Sverige och utomlands till högst 5% av fondens
tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett
fåtal expansiva orter och ha ett blandat bestånd av
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. På
utlandssidan är fonden inriktad på direktinvesteringar
i England och indirekta investeringar i övriga länder.

Marknadsvärde 1994-12-31
Förvaltningsfastigheter Sverige	-- 5 898
Utlandsfastigheter	612
Projektfastigheter Sverige	151
Nacka Strand	1847
Förvärv under året Sverige	2866
g Förvärv under året utland	1920
\| Aktier i Pleiad	487
I Totalt	Ä 13 781

Tabell 4.

Fondens fastighetsportfölj omfattar företrädesvis
direktägda fastigheter men även andelar i fastighets-
bolag såsom t.ex. 18,75% i Pleiad.

Fondens fastighetsinnehav var ultimo 1994 värde-
rat till 13,8 mdkr.

restaurang Butiker

5% 4%

Diagram 12.

Fastigheten Sparven 18 i hörnet Birger Jarisgatan/Kungs-
gatan i centrala Stockholm förvärvades under 1994.

F Ö R \ Al. T N I N C S B E RÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

I december 1994förvärvades Häggen 2 som är en kombinerad kontors- och bostadsfastighet vid Eriksbergsplan i Stockholm.

Fonden förvärvade under året fastigheter för 4,8
mdkr och sålde två mindre fastigheter i Norrland.

I Sverige köptes under våren och sommaren åtta
fastigheter för ca 1 mdkr. Förvärvet omfattade fyra
kontorsfastigheter i Stockholm, bl.a. Trollhättan 29,
som är en del av Gallerian, och Sparven 18 i hörnet
Kungsgatan-Birger Jarisgatan.

Avtal träffades i december med Sparbanken Sveri-
ge AB om att byta fastigheten Spektern 13 mot Troll-
hättan 29 till en tilläggskostnad för fonden på 0,2
mdkr. Tillträde sker i november 1995.

I december förvärvades:

• 14 bostadsfastigheter i StorStockholm.

• Fyra kontorsfastigheter i Stockholm,

• Fyra kombinerade kontors- och

bostadsfastigheter i Stockholm,

• En kontorsfastighet i Norrköping och

• Sex kontorsfastigheter i Göteborg.

Nordstan 10:23, en av de fastigheter som fonden förvärva-
de i Göteborg. Fastigheten består av både butik- och
kontorslokaler.

FÖRVALTNIN

BERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Bilderna visar de två centralt belägna fastigheterna i Londons City som fonden förvärvade under 1994. Bilden till vänster visar
Angel Court. Bilden till höger visar Milton Gate. Fastigheterna han en sammanlagd yta av 36 000 kvm och är fullt uthyrda.

Merparten av dessa fastigheter är centralt belägna.
Bl a ligger en kontorsfastighet på Norrmalmstorg och
två kontorsfastigheter på Birger Jarlsgatan i Stock-
holm samt två butiks- och kontorsfastigheter i cent-
rumanläggningen Nordstan i Göteborg. Bland
bostadsfastigheterna ligger tre på Djurgården och
några centralt på Östermalm i Stockholm.

I linje med fondens strategi förvärvades två fastighe-
ter i London båda centralt belägna: 52% av Nr. 1
Angel Court samt Milton Gate. Köpesumman för dessa
fastigheter var totalt 1,7 mdkr. Därutöver förvärvade
fonden tre centralt belägna fastigheter i Bryssel.

Under 1994 bedrev fonden tre projekt i StorStock-
holm, nämligen Gångaren vid Lindhagensplan. Bre-
men på Gärdet samt Nacka Strand. Vidare genomför-
des en ombyggnad av Wezäta-fastigheten i Göteborg

för bl.a ICA's räkning. Sammanlagt påbörjades pro-
jekt för 0,4 mdkr.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter uppgick
till 0,9 mdkr för 1994. Vakansgraden var vid utgång-
en av 1994 9,5%.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Avkastning och resultat

Den i tabell 5 redovisade avkastningen baseras på en
rekommendation från Försäkringsbranschens Redo-
visningsnämnd rörande ett gemensamt kapitalavkast-
ningsmått för liv- och sakförsäkringsbolag.

DIREKTAVKASTNING
OCH VÄRDEFÖRÄNDRING
Direktavkastningen består av räntenetto på räntebä-
rande placeringar samt driftnetto för fastighetsplace-
ringar. Värdeförändringen består av realiserade samt
orealiserade vinster och förluster på placeringstill-
gångar. För finansiella placeringar bestäms den orea-
liserade värdeförändringen med utgångspunkt i offi-
ciella marknadsnoteringar. För fastigheter bestäms
den orealiserade värdeförändringen med stöd av en
extern fastighetsvärdering. Ca 25% av fastighetsbe-
ståndet värderas årligen av externa värderingsinsti-
tut och resterande del av intern expertis. Fastighets-
värderingen bygger på två analysmetoder, dels en tio-
årig nuvärdeberäkning av förväntade betalningsflö-
den, dels en evighetskapitalisering av ett marknads-
mässigt driftnetto. Fastighetslån och räntekostnader
på dessa beaktas ej i beräkningen som därför är opå-
verkad av fastighetsplaceringarnas skuldsättnings-
grad.

BERÄKNINGSMETOD
Direktavkastning samt värdeförändring relateras till
det ingående marknadsvärdet och räntefordringar-
nas ingående värde med tillägg för nettoplaceringar
och med avdrag för direktavkastning under året.

Nettoplaceringar och direktavkastning viktas i
beräkningen så att avkastningen kan relateras till ett
genomsnittligt placerat kapital.

ÅRETS AVKASTNING
Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick
1994 till 0,0 (17.3) %, varav värdeförändringen
utgjorde -9,5 (6,3) %. Efter reduktion för konsu-
mentprisindex förändring under året med 2,6 (4,1) %
uppgick den reala avkastningen till -2,5 (12,7) %.

Under 1993 föll de långa nominala marknadsrän-
torna med ca 3 procentenheter vilket gav upphov till
en värdestegring i den räntebärande portföljen om
30,5 mdkr. För 1994 var ränteutvecklingen den mot-
satta. Vid utgången av 1994 var de långa nominala
marknadsräntorna ca 4 procentenheter högre än vid
årets ingång. Ökningen av både nominala och reala
räntor gav 1994 upphov till ett orealiserat värdefall
om 50,9 mdkr.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till
13,0%. Fastigheter har för första gången sedan fas-
tighetskrisens början värderats upp med 0.6 mdkr,
vilket motsvarar 6,0%. För samtliga fastighetsplace-
ringar. exklusive fastigheter förvärvade vid utgången
av året, uppgick direktavkastningen beräknad på
marknadsvärdet vid utgången av året till 6,0 (5,8) %.
Avkastningen på reala lån och fastighetsplaceringar
påverkar endast i begränsad utsträckning totalav-
kastningen för samtliga placeringar, detta till följd av
den stora andelen räntebärande placeringar.

Tillgångdag* Belopp i Mkr	Ingående marknads värde	%	Netto placering	Utgående marknads värde	%	Direktav- kastning	%	Värdeför- % ändring	Totalav- kastning	1994 %	1990 - 1994%
Räntebärande	510 155	93	13 989	474 790	91	47 746	9,6	-49165 -9,9	-1419	-0,3	12,6
Direktlån	15 010	3	1887	15 939	3	1551	9,9	-911 -5,8	640	4,1	12,4
Reala lån	12 846	2	2 465	14 097	3	946	6,7	-1214 -8,6	-268	-1,9	6.7
Fastigheter	8 682	2	4 535	13 791	3	661	7,0	574 6,0	1235	13.0	-9,5
Totalt	546 694	100	22 876	518 617	100	50 904	9?5	-50 716 - 9,5	188**	0,0	11,9

* I tillgångsslaget Räntebärande ingår penningmarknads-, nominella obligations- och förlagslån. Direktlån utgörs
av reverslån. I reala lån ingår partnerfinansieringslån och aktier i partnerfinansieringsbolag samt reala obliga-
tionslån. I tillgångsslaget Fastigheter ingår aktier i fastighetsbolag och fastigheter. Tillgångsslagen omfattar även
räntefordringar.

** Totalavkastningen (188 mkr) med tillägg för bankräntor och övriga intäkter (82 mkr) samt avdrag för ränte-
kostnader, förluster, administrationskostnader och övriga kostnader (398 mkr) ger årets marknadsvärderade
resultat (-128 mkr).

Tabell 5.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

	Räntebärande placeringar	Direkt- län	Reala lån	■ g Fastigheter	Totalt	■■ Förändring Kpi (dec-dec)
1 1987	12,7	12,8	-	-	12,7	5,2
\| 1988	14,6	12,4	-	-	14,2	6,3
\| 1989	5,2	11,3	-	-	6,1	6,7
1 1990	14,7	13,3	7,1	-7,3	14,0	10,9
1991	17,3	16,4	13,0	-33,5	15,6	8,1
1992	13,5	13,8	5,7	-17,8	12,7	2,0
1993	17,9	14,3	9,5	-1,7	17,3	4,1
1994	-0,3	4,1	-1,9	13,0	0,0	2,6

Tabell 6.

DEN LÅNGSIKTIGA AVKASTNINGEN
Totala avkastningen för perioden 1990-1994 uppgick
till 11,9 (13,1) %. Under perioden uppgick konsu-
mentprisindex förändring (dec 1989-dec 1994) till 5,5
(6,4) %. Den reala avkastningen uppgick därför i
medeltal till 6.1 (6.3) % per år.

DE REDOVISADE RESULTATEN
Resultatet före omvärderingar 50.9 (57,6) mdkr
utgör ett mått på AP-fondens långsiktiga intjänings-
förmåga, eftersom endast det enskilda årets om- och
nyplaceringar påverkas av räntefluktuationer. Arets
resultat 34.8 (57,6) mdkr beräknas enligt god redo-
visningssed med tillämpning av lägsta värdets prin-
cip, dvs tillgångarna värderas till det lägsta av
anskaffnings- och marknadsvärde på balansdagen.
Den stora räntestegringen under 1994 har förorsakat
en värdeändring enligt lägsta värdets princip med
-16,1 (0,1) mdkr. Årets marknadsvärderade resultat,
i vilket samtliga placeringstillgångar värderas till
marknadsvärde, uppgick till -0.1 (82,6) mdkr och
beräknas för jämförelser av fondens resultatutveck-
ling med marknadsutveckling och andra kapitalför-
valtares resultat.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av
ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt
att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning är
beroende av en föränderlig utveckling av marknads-
räntorna. är det ackumulerade resultatet av större
betydelse än resultatet för ett enskilt år.

PERSONAL OCH LÖNER

Personal 1994(1993)

Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt

Fondkansliet	74	(54)	35	(27)	109	(81)
Bolag i Sverige	12	(11)	11	(9)	23	(20)
Bolag i Storbritannien	3	(4)	2	(3)	5	(7)
Totalt	89	(69)	48	(39)	137	(108)

Vid utgången av 1994 var 65 (55) personer verksam-
ma inom fastighetsförvaltningen, 14 (11) inom finans-
förvaltningen samt 43 (37) inom lednings-, stabs- och
administrativa funktioner.

Löner och ersättningar tkr	1994	1993
Fondstyrelserna:
Styrelse och verkställande ledning	3 168	3 022
Övriga anställda	30 510	25 517
Av fondstyrelserna ägda bolag:
Styrelse och verkställande ledning	587	695
Övriga anställda	7 158	6 708
Summa	41423	35 942

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-
ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av
finansdepartementet.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

RESULTATRÄKNING Tkr		1994	1993
Nettointäkter i placeringsverksamheten Ränteintäkter Penningmarknadslån.............................................		2 003 590	2 653 117
Obligationslån..........................................................		44 873 387	45 660 839
Förlagslån.................................................................		738 876	915 356
Reverslån..................................................................		1 550 488	1 546 871
Reala obligationslån...............................................		97 210	0
Partnerfinansieringslån.........................................		849 086	1 167 895
Övriga ränteintäkter..............................................		173 575	196 036
Summa ränteintäkter.............................................		50 286 212	52 140 114
Räntekostnader.......................................................		-193 968	-197 331
Räntenetto................................................................		50 092 244	51 942 783
Fastigheternas driftnetto.......................................		661 170	390 680
Övriga intäkter .....................................................		38 588	5 275
Kursvinster och kursförluster...............................	Not 1	236 404	5 769 953
Resultat vid fastighetsförsäljning		-18 754	- 420 689
Summa.......................................................................		51 009 652	57 688 002
Förvaltningskostnader Administrationskostnader.....................................		-100 627	- 94 086
Övriga kostnader.....................................................		- 22 987	-9 415
Summa.......................................................................		-123 614	-103 501
Resultat före omvärderingar..............................		50 886 038	57 584 501
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip.........................................................	Not 2	-16 082 959	52 975
Arets resultat...........................................................		34 803 079	57 637 476
Värdeförändring vid marknadsvärdering	Not 3	-34 930 921	24 948 907
Arets marknadsvärderade resultat		-127 842	82 586 383

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

1994 12 31 1994 12 31 1993 12 31 1993 12 31

BALANSRÄKNING Tkr________________________________Bokfört värde____Marknadsvärde_____Bokfört värde Marknadsvärde

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Kassa och bankmedel.............................. Fordran på delfond Övriga tillgångar.......................................	Not 4	1 140 555 386 663 271134	1 140 555 386 663 271134	63 231 365 305 109 881	63 231 365 305 109 881
Summa finansiella tillgångar..................		1 798 352	1 798 352	538 417	538 417
Anläggningstillgångar Kontorsfastighet.......................................	Not 5	109 537	109 537	0	0
Placeringstillgångar	Not 6
Räntefordringar.......................................	... Not 7	24 226 036	24 226 036	24 112 562	24 112 562
Penningmarknadslån..............................		30 196 580	30 196 580	25 384 812	25 208 241
Obligationslån...........................................		414 439 765	414 318 231	420 308 762	454 165 824
Förlagslån..................................................		7 602 450	7 723 984	8 275 987	8 802 844
Reverslån...................................................		15 347 154	15 347 154	13 936 544	14 660 117
Reala obligationslån.................................		1 951 738	1 951 738	0	0
Partnerfinansieringslån..........................		8 177 888	8 177 888	8 177 888	8 177 888
Aktier i partnerfinansieringsbolag.......	Not 9	2 884 110	2 884 110	2 884 110	2 884 110
Aktier i fastighetsbolag............................	... Not 10	497 283	497 283	460 884	460 884
Fastigheter.................................................	yvotii	13 293 533	13 293 533	8 221 594	8 221594
Summa placeringstillgångar...................		518 616 537	518 616 537	511 763 143	546 694 064
Summa tillgångar....................................		520 524 426	520 524 426	512 301 560	547 232 481
Skulder och fondkapital Finansiella skulder Fastighetslån..............................................	... Not 12	1 094 487	1 094 487	1 149 462	1 149 462
Övriga skulder...........................................		1 527 521	1 527 521	447 631	447 631
Summa finansiella skulder ....................		2 622 008	2 622 008	1 597 093	1 597 093
Fondkapital Fondkapital vid årets ingång.................	Not 13	510 704 467	545 635 388	473 771 265	483 753 279
Arets förändring av fondkapitalet		- 27 605 128	- 27 605 128	-20 704 274	- 20 704 274
Årets resultat.............................................		34 803 079	-127 842	57 637 476	82 586 383
Summa fondkapital.................................		517 902 418	517 902 418	510 704 467	545 635 388
Summa skulder och fondkapital.........		520 524 426	520 524 426	512 301 560	547 232 481

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Redovisningsprinciper

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente skall
årsredovisning upprättas i enlighet med god redovis-
ningssed. Detta innebär bl.a. att tillgångarna värderas
enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av
anskaffnings- och marknadsvärde på balansdagen.
Det lägsta värdet bestäms med tillämpning av en
portföljmetod med fyra grupper — nominella räntebä-
rande placeringar, direktlån. reala räntebärande
placeringar och fastigheter.

Hel- och delägda fastighetsbolag

I fondstyrelsernas bokslut intas bolag, i vilka fond-
styrelserna innehar mer än 50 % av röstetalet enligt
förvärvsmetoden. Fastighetsbolag i vilka fondstyrel-
serna innehar 20—50 % av röstetalet, s.k. intressebo-
lag. intas med den andel av balans- och resultatposter
som motsvarar ägarintresset. Samtliga fastigheter och
aktier/andelar i fastighetsbolag är samägda av de tre
fondstyrelserna i proportion till storleken av respek-
tive styrelses fondkapital. Fondstyrelsernas redovis-
ning följer Redovisningsrådets rekommendation om
koncernredovisning.

Värdering av placeringar

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna
träffat är av realräntetyp. Motparten erlägger årligen
en real ränta samt äger med stöd av utställd option
förvärva fondstyrelsernas lånefordringar på och
aktier i partnerbolagen. Optionspriset uppräknas
årligen med inflationen. Fondstyrelserna har utöver
realränta och inflationsuppräkning ej någon del i
resultatet i partnerbolagen. Inflationsuppräkning av
partnerfinansieringar och reala obligationer redovi-
sas som ränteintäkt i resultaträkningen och ränte-
fordran i balansräkningen.

Placeringsfastigheter värderas i överensstämmelse
med praxis bland svenska försäkringsbolag enligt läg-
sta värdets princip. Några fastighetsavskrivningar
belastar därför ej resultatet, istället sker vid värde-
fall nedskrivning till marknadsvärde. Kontorsfastig-
heter som används i den egna verksamheten skrivs av
enligt plan med två procent per år. Placeringsfastig-
heters marknadsvärden baseras på nuvärdeberäk-
ning av förväntade betalningsflöden. Beräkningen
utgår från villkor i befintliga hyresavtal, bedömd
marknadshvra och hyresutveckling, förväntade
vakansgrader och driftskostnader samt marknads-
mässiga avkastningskrav. Cirka 25 % av fastighetsbe-
ståndet värderas årligen av externa värderingsinsti-
tut. I resultaträkningen redovisas fastigheternas
driftnetto, vilket utgör hyresintäkter med avdrag för
drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt.

Fordringar och skulder i utländsk valuta har uppta-
gits till balansdagens kurs. Såväl orealiserade valuta-
kursvinster som förluster ingår i sin helhet i resulta-
tet. Nettopositioner i off balance - instrument mark-
nadsvärderas på balansdagen.

Skatt

Fondstyrelserna är befriade från inkomstskatt vid
placeringar i Sverige och Storbritannien samt i vissa
fall vid räntebärande placeringar i andra länder. De
skattekostnader som kan förekomma avser de av
fondstyrelserna hel- och delägda bolagen och redovi-
sas under övriga kostnader.

Fondkapital

Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbetalas
för ATP. Grundkapitalet utgörs av summan av inbe-
talda pensionsavgifter och överföringar från eller till
Fjärde och Femte fondstyrelserna minskad med utbe-
talningar avseende pensioner och administrationsbi-
drag. Fjärde och Femte fondstyrelserna skall varje år
överföra en avkastning för närmast föregående år till
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna. De medel
som kan rekvireras av Fjärde och Femte fondstyrel-
serna får vardera uppgå till högst en procent av För-
sta. Andra och Tredje fondstyrelsernas fondkapital
vid utgången av närmast föregående år.

Marknadsvärderad redovisning

Riksdagen beslutade under 1994 om principerna för
ett reformerat ålderpensionssystem. Pensionerna kan
i det nya systemet komma att förändras med reallö-
neutvecklingen istället för konsumentprisindex
(KPI). Den tidigare KPI-justerade redovisningen har
därför utgått. Värdet av det tillskjutna fondkapitalet
omräknat med KPI redovisas i not. För jämförelser
av fondens resultatutveckling med marknadsutveck-
ling och andra kapitalförvaltares resultat upprättas
ett alternativt marknadsvärderat bokslut för de tre
fondstyrelserna sammantagna.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

BELOPP I TKR

Not 1 Kursvinster och kursförluster__________________

Penningmarknadslån.................................................

Obligationslån............................................................

Förlagslån...................................................................

Reverslån....................................................................

Valutakursdifferenser................................................

Summa.......................................................................

Not 2 Värdeförändringar enligt lägsta värdets princip

Penningmarknadslån.................................................

Obligations- och förlagslån........................................

Reverslån....................................................................

Reala obligationslån...................................................

Partnerfinansieringslån.............................................

Aktier i fastighetsbolag..............................................

Fastigheter..................................................................

Valutakursdifferens på uti. fastigheter.....................

Summa.......................................................................

1994 1993

-11	-8 063
184 290	5 758 985
-545	1 108
47 541	17 923
5 129	0
236 404	5 769 953
1994	1993
-61 243	0
- 15 085 355	0
-234 799	0
-221 125	0
-993 006	0
36407	- 19 849
537 318	-60 358
-61 156	133 182
-16 082 959	52 975

Not 3	Värdeförändring vid marknadsvärdering	1994	1993
	Penningmarknadslån.................................................	176 571	- 176 571
	Obligationslån............................................................	- 33 978 596	24 051 089
	Förlagslån...................................................................	-405 323	559 947
	Reverslån....................................................................	- 723 573	514 442
	Summa.......................................................................	-34 930 921	24 948 907
Not 4	Kassa och bankmedel	1994	1993
	Kassa och bankmedel i svenska kronor....................	112 277	48 843
	Kassa och bankmedel i utländsk valuta....................	1 028 278	14 388
	Bokfört värde............................................................	1 140 555	63 231
Not 5	Kontorsfastighet	1994 12 31	1993 12 31
	Anskaffningsvärde.....................................................	110919	0
	Planenliga avskrivningar...........................................	-1382	0

Bokfört värde............................................................ 109 537_________________________0

Not 6 Kontrakterade ej likviderade fondaffarer

Första fondstyrelsen	Köp Försäljning
Andra fondstyrelsen	Köp Försäljning
Tredje fondstyrelsen	Köp Försäljning
Summa	Köp

Försäljning

1994 12 31	1993 12 31
408 472	283 449
324 550	279 479
2 839 230	4 201 238
114 297	1 672 240
0	117 183
24 609	117 948
3 247 702	4 601 870
463 456	2 069 667

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Not 7	Ränteford ringar	1994 12 31	1993 12 31
	Obligationslån............................................................	22 309 073	21 740 394
	Förlagslån...................................................................	242 152	238 025
	Reverslån....................................................................	591 747	350 280
	Partnerfinansieringslån.............................................	2 076 070	1 783 863
	Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............	-993 006	0
	Bokfört värde............................................................	24 226 036	24112 562
Not B	Obligationslån	1994 12 31	1993 12 31
	Obligationslån i svenska kronor................................	425 426 385	420 308 762
	Obligationslån i utländsk valuta...............................	2 603 605	0
	Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............	- 13 590 225	0
	Bokfört värde............................................................	414 439 765	420 308 762

Not 9 Aktier i partnerfinansieringsbolag

Innehav per 1994 12 31:

Iggesunds Kraft AB....................................................

Nikab Energi AB........................................................

Nybrovikens Kraft AB...............................................

Svarthållsforsens Intressenter AB............................

Bokfört värde...........................................................

Kapitalandel % / Röstvärde %	Nominellt värde	1994 12 31	1993 12 31
48/48	5 600	112 000	112 000
91/49	87 500	1 750 000	1 750 000
90/47	89 000	890 000	890 000
60/13	12010	132 110	132 110

2 884 110 2 884 110

Not 10 Aktier i fastighetsbolag

Innehav per 1994 12 31:

Pleiad Real Estate AB...............................................

Svenskt Fastighetskapital AB...................................

Div. aktier och andelar..............................................

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

Bokfört värde...........................................................

Kapitalandel c/c

/ Röstvärde %

Nominellt

1994 1231

1993 12 31

värde

19/19	300 000	624 750	624 750
50/50	8 000	10 000	10 000
		33	41
		- 137 500	-173 907
		497 283	460 884

Not 11 Fastigheter

Anskaffningsvärde för inhemska fastigheter............

Anskaffningsvärde för utländska fastigheter...........

Nedskrivning enligt lägsta värdets princip...............

Bokfört värde............................................................

1994 12 31	1993 12 31
15 052 340	12 348 437
3 205 789	1375 071
-4 964 596	-5 501 914
13 293 533	8221 594

Not 12 Fastighetslån

Fastighetslån i svenska kronor..................................

Fastighetslån i utländsk valuta.................................

Bokfört värde............................................................

1994 12 31	1993 12 31
593 537	594 162
500 950	555 300
1 094 487	1 149 462

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Not 13 Fondkapital

Bokfört värde

Ingående värde 1993......................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1993..............................................................................

Avkastning från 4—5:e fondstyrelserna 1993 ................................................................

Arets resultat..................................................................................................................

Utgående värde 1993...................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1994:

Erhållna pensionsavgifter..............................................................................................

Utbetalda pensionsmedel...............................................................................................

Administrationsbidrag...................................................................................................

Rekvirerat från 4—5:e fondstyrelserna.........................................................................

Summa............................................................................................................................

Avkastning från 4-5 :e fondstyrelserna 1994................................................................

Årets resultat..................................................................................................................

Utgående värde 1994...................................................................................................

Marknadsvärde

Ingående värde 1993......................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1993..............................................................................

Avkastning från 4—5 :e fondstyrelserna 1993 ................................................................

Årets marknadsvärderade resultat...............................................................................

Utgående värde 1993...................................................................................................

Förändring av grundkapitalet 1994..............................................................................

Avkastning från 4—5:e fondstyrelserna 1994 ...............................................................

Årets marknadsvärderade resultat...............................................................................

Utgående värde 1994...................................................................................................

Grundkapital omräknat ined konsumentprisindex

Utgående värde 1993......................................................................................................

Utgående värde 1994......................................................................................................

Fjärde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda återstående rekvisitionsrätt

Vid utgången av 1993 .....................................................................................................

Vid utgången av 1994.....................................................................................................

473 771 265

-21069 579

365 305

57 637 476

510 704 467

82 684 185

-108 371076

- 504 900

- 1 800 000

-27 991 791

386 663

34 803 079

517 902 418

483 753 279

-21069 579

365 305

82 586 383

545 635 388

-27 991 791

386 663

- 127 842

517 902 418

336 957 929

317 500 575

2 387 338

1 327 606

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Resultaträkning Första fondstyrelsen

RESULTATRÄKNING Tkr_______________________________________1994_________________1993

Nettointäkter i placeringsverksamheten
Ränteintäkter
Penningmarknadslån..................................................	561 670	869 912
Obligationslån..............................................................	13 834 974	14 222 589
Förlagslån....................................................................	240 870	311279
Reverslån.....................................................................	530968	619 954
Reala obligationslån....................................................	28465	0
Partnerfinansieringslån..............................................	254726	350 368
Övriga ränteintäkter...................................................	80 347	50 317
Summa ränteintäkter..................................................	15 532020	16 424 419
Räntekostnader...........................................................	-48145	-69 845
Räntenetto...................................................................	15 483 875	16 354 574
Fastigheternas driftnetto.............................................	198 351	117 204
Övriga intäkter............................................................	11577	1 593
Kursvinster och kursförluster....................................	424 116	1 868 882
Resultat vid fastighetsförsäljning...............................	-5 626	-126 207
Summa ........................................................................	16 112 293	18 216 046
F örvaltningskostnader
Administrationskostnader..........................................	- 33 692	- 35 401
Övriga kostnader.........................................................	-6668	-2 446
Summa ........................................................................	-40 360	-37 847
Resultat före omvärdering........................................	16071933	18 178 199
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........	-4 634473	15 893
Arets resultat...............................................................	11437 460	18 194 092

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr		1994 12 31	1993 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och bankmedel..........................		342 250	19 237
Fordran på delfond.............................		121784	115 768
Övriga tillgångar..................................		79 845	33 114
Summa finansiella tillgångar...............		543 879	168 119
Anläggningstillgånga r
Kontorsfastighet..................................		32 861	0
Placeringstillgångar
Räntefordringar..................................		7157157	7 143 528
Penningmarknadslån..........................		7 891 301	7 400 310
Obligationslån......................................		128452 073	129 933 649
Förlagslån............................................		2 558 975	2 793 368
Reverslån.............................................		4 741 908	5 048 390
Reala obligationslån...........................		579 087	0
Partnerfinansieringslån.....................		2 453 366	2 453 366
Aktier i partnerfinansieringsbolag.....	.........................	865233	865 233
Aktier i fastighetsbolag.......................		149185	138 266
Fastigheter..........................................		3 988 060	2 466 478
Summa placeringstillgångar...............		158 836 345	158 242 588
Summa tillgångar...............................		159413 085	158 410 707
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Skuld till delfond................................		0	60 260
Fastighetslån.......................................		328 346	344 839
Övriga skulder....................................		456026	135 801
Summa finansiella skulder ................		784372	540 900
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång.............		157 869 807	150 767 723
Arets förändring av fondkapitalet.....		-10 678 554	-11 092 008
Årets resultat......................................		11437460	18 194 092
Summa fondkapital ...........................		158 628 713	157 869 807
Summa skulder och fondkapital......		159413 085	158 410 707

Stockholm den 23 mars 1995

Lisbeth Eklund

Johan Myhrman

Lars Walberg

Gösta Gunnarsson
ordförande

Lilian Hindersson
Curt Persson
Lars-Gerhard Westberg

Bernth Johnson
Karl Gustaf Scherman
Carl Johan Åberg
verkställande direktör

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr_______________________________________1994_________________1993

Nettointäkter i placerings verksamheten
Ränteintäkter
Penningmarknadslån..................................................	1 100 472	1 516 034
Obligationslån..............................................................	23 181 668	23 235 983
Förlagslån....................................................................	308 240	369 260
Reverslån.....................................................................	695 073	642 759
Reala obligationslån....................................................	48 813	0
Partnerfinansieringslån..............................................	424 543	583 948
Övriga ränteintäkter...................................................	52 907	81 631
Summa ränteintäkter..................................................	25 811716	26 429 615
Räntekostnader...........................................................	-97 407	-90 344
Räntenetto...................................................................	25 714 309	26 339 271
Fastigheternas driftnetto.............................................	330 585	195 340
Övriga intäkter............................................................	19 294	2 638
Kursvinster och kursförluster....................................	-281061	2 823 864
Resultat vid fastighetsförsäljning...............................	-9377	-210 345
Summa ........................................................................	25 773 750	29 150 768
F örvaltningskostnader
Administrationskostnader..........................................	-42 515	- 35 260
Övriga kostnader.........................................................	-11681	-5 009
Summa ........................................................................	-54196	-40 269
Resultat före omvärdering........................................	25 719 554	29 110 499
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........	- 9 878 451	26 488
Arets resultat...............................................................	15 841103	29 136 987

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr	1994 12 31	1993 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och bankmedel..................................................	570 120	31236
Fordran på delfond.....................................................	195 566	283 739
Övriga tillgångar..........................................................	138148	54 934
Summa finansiella tillgångar	903 834	369 909
A nläggnings t illgå nga r
Kontorsfastighet..........................................................	54 769	0
Placeringstillgångar
Räntefordringar..........................................................	12 755 304	12 714 160
Penningmarknadslån..................................................	17602 551	15 235 343
Obligationslån..............................................................	214657 200	216 982 754
Förlagslån....................................................................	3 264 498	3 461 189
Reverslån.....................................................................	7 464 915	5 444 968
Reala obligationslån....................................................	965 145	0
Partnerfinansieringslån.............................................	4088 944	4 088 944
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	1442 055	1 442 055
Aktier i fastighetsbolag................................................	248 642	230 441
Fastigheter...................................................................	6646 767	4 110 797
Summa placeringstillgångar........................................	269136021	263 710 651
Summa tillgångar........................................................	270 094 625	264 080 560
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Fastighetslån................................................................	547 244	574 731
Övriga skulder.............................................................	760 546	233 679
Summa finansiella skulder .........................................	1307 790	808 410
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång......................................	263 272 150	238 016 932
Årets förändring av fondkapitalet..............................	-10 326 418	-3 881 769
Årets resultat...............................................................	15 841 103	29 136 987
Summa fondkapital ....................................................	268 786835	263 272 150
Summa skulder och fondkapital...............................	270094 625	264 080 560

Stockholm den 22 mars 1995

Per-Olof Edin
Jan Källsson
Bo Rydin

Hans Alsén
ordförande
Inge Granqvist
Ulf Laurin
Roland Svensson

Arne Johansson
Wanja Lundby-Wedin

Carl Johan Åberg
verkställande direktör

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

RESULTATRÄKNING Tkr	1994	1993
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Ränteintäkter
Penningmarknadslån..................................................	341 448	267 171
Obligationslån..............................................................	7 856 745	8 202 267
Förlagslån....................................................................	189 766	234 817
Reverslån.....................................................................	324 447	284158
Reala obligationslån....................................................	19932	0
Partnerfinansieringslån..............................................	169 817	233 579
Övriga ränteintäkter...................................................	40 321	64 088
Summa ränteintäkter..................................................	8 942 476	9 286 080
Räntekostnader...........................................................	-48 417	- 37 143
Räntenetto...................................................................	8 894 059	9 248 937
Fastigheternas driftnetto.............................................	132 234	78136
Övriga intäkter............................................................	7 717	1 044
Kursvinster och kursförluster....................................	93 349	1 077 207
Resultat vid fastighetsförsäljning...............................	-3 751	-84 138
Summa ........................................................................	9123 608	10 321 186
Fö r v altningskostnad e r
Administrationskostnader..........................................	-24 420	-23 425
Övriga kostnader.........................................................	-4 637	-1959
Summa ........................................................................	-29 057	-25 384

Resultat före omvärdering........................................

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........

Arets resultat...............................................................

9 094 551 10 295 802

- 1 570 035_____________________10 594

7 524 516 10 306 396

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

BALANSRÄKNING Tkr	1994 12 31	1993 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Kassa och bankmedel..................................................	228 18-1	12 758
Fordran på delfond.....................................................	69 314	66 851
Övriga tillgångar..........................................................	53141	21 833
Summa finansiella tillgångar.......................................	350 639	101442
A nlägg nings tillgå nga r	, Ix«
Kontorsfastighet..........................................................	.. 21907	0
Placeringstillgångar
Räntefordringar..........................................................	4313575	4 254 874
Penningmarknadslån..................................................	4699441	2 749 159
Obligationslån..............................................................	71333 778	73 392 359
Förlagslån....................................................................	1778 977	2 021430
Reverslån.....................................................................	3 140 331	3 443 186
Reala obligationslån....................................................	407506	0
Partnerfinansieringslån..............................................	1635578	1 635 578
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	576822	576 822
Aktier i fastighetsbolag................................................	99457	92 177
Fastigheter...................................................................	2 658 707	1 644318
Summa placeringstillgångar........................................	90 644172	89 809 903
Summa tillgångar........................................................	91 016 718	89 911 345
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Skuld till delfond.........................................................	0	40 793
Fastighetslån................................................................	218897	229 892
Övriga skulder.............................................................	310 951	78 150
Summa finansiella skulder..........................................	529 848	348 835
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång......................................	,, 89 562 510	84 986 612
Årets förändring av fondkapitalet..............................	-6600156	-5 730 498
Årets resultat...............................................................	7524516	10 306 396
Summa fondkapital ....................................................	90486870	89 562 510
Summa skulder och fondkapital...............................	91016718	89 911345

Stockholm den 21 mars 1995

Rolf Wirtén
ordförande
Rolf H. Gard Börje Johansson

Åke Petersson Kenth Pettersson

Seine Svensk Leif Zetterberg

Sture Nordh

Sven Steen
Carl Johan Åberg
verkställande direktör

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Gösta Gunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson,

Landshövding i Jönköpings län (ordförande)

Lisbeth Eklund,

Förbundsordförande. Statstjänstemannaförbundet

Lilian Hindersson,

Förbundssekreterare,

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Bernth Johnson, Kommunalråd

Johan Myhrman,

Professor. Handelshögskolan

Curt Persson,

Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Karl Gustaf Scherman,

Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Walberg, F.d. landstingsråd

Lars-Gerhard Westberg. Kommunalråd

SUPPLEANTER

Jörgen Holmquist,

Budgetchef, Finansdepartementet

Birgit Hansson,

Förste vice ordförande.

Sveriges Akademikers Centralorganisation

Margareta Svensson,

Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Ulla Petterson Carvalho, F.d. kommunalråd
Peder Törnvall, Generaldirektör, Statskontoret
Alf Karlsson,

F.d. förhandlingschef. Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius,

Generaldirektör. Riksrevisionsverket

Monica Sundström,

Verkställande direktör. Landstingsförbundet

Inger Hossmark,

F.d. kommunalråd

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Hans Alsén, ordförande

LEDAMÖTER

Hans Alsén,

F.d. landshövding (ordförande)

Per-Olof Edin,

Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige

Inge Granqvist,

F.d. Förbundsordförande,

Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arne Johansson.

Förbundsordförande,

Svenska Skogsarbetareförbundet

Jan Källsson,

Direktör. Erik Thun AB

Ulf Laurin,

Styrelseordförande.

Svenska Arbetsgivareföreningen

Wanja Lundbv-Wedin

Andra ordförande. Landsorganisationen i Sverige

Bo Rydin,

Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Roland Svensson,

Direktör, Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör, NUTEK

Barbro Palmerlund,

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Björn Bergman,

Förbundsordförande,

Ledarna

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Gunnar Högberg,

Direktör, Handelns och

Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation

Rune Sirvell,

Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare,

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Erik Menckel,

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin,

Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

Landshövding i Östergötlands län (ordförande)

Rolf H. Gard,

Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande,

Försäkringsanställdas Förbund

Sture Nordh,

Förbundsordförande,

Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Åke Petersson,

Direktör, Hestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Sven Steen,

Direktör, F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Seine Svensk,

Förbundsordförande,

Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Leif Zetterberg,

Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson,

Överdirektör, Riksförsäkringsverket

E. O. Holm,

Verkställande direktör,

Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge,

Förbundsordförande,

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Åke Lindström,

Förbundsordförande, Dikförbundet

Åke Lundqvist,

F. d. styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Hans Wahlström,

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Arne Johansson,

Ordförande, Företagarnas Riksorganisation

Kjell Johansson,

Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Hans Jonsson,

Förste vice ordförande,

Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

BOKSLUT

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Revisionsberättelser

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.
Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-
sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1995

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Stockholm den 30 mars 1995

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens
Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Stockholm den 30 mars 1995

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Organisation

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Stab

VD Carl Johan Åberg l

STATISTIK

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1994

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr	1960	1970	1980	1990	1993	1994
Penningmarknadslån............................	0,1	0.7	2,4	10 225,1	25 384,8	30 196.6
Obligationslån........................................	396,0	28 319,9	114 637,0	308 454,2	420 308.8	414 439,8
Förlagslån................................................	15,2	1 145,8	1 989.8	10 224.3	8 275,9	7 602,4
Reverslån.................................................	59,4	6 355,1	30 561.2	31 553,7	13 877,8	15 347,2
Refinansieringslån.................................	-	2 438,6	11267,4	549.1	58,8	-
Reala obligationslån..............................						1951.7
Partnerfinansieringslån	-	-	-	8 177,9	8 177,9	8 177,9
Aktier i partnerfinansieringsbolag.....	-	-	-	2 884,1	2 884.1	2 884,1
Fastigheter..............................................				8 869,3	8 221,6	13 293,5
Aktier i fastighetsbolag.........................	-	-	-	350,5	460.9	497,3
Räntefordringar.....................................	9,1	738.3	5 100,7	17 374.1	24 112,6	24 226,0
Övriga tillgångar....................................			18.1	932,1	538.4	1 907,9
Summa tillgångar..................................	479,8	38 998,4	163 576,6	399 594.4	512 301,6	520 524,4
Fastighetslån...........................................				2 242.4	1 149.5	1 094,5
Övriga skulder........................................	1,5	580.5	23,5	376,3	447,6	1 527.5
Fondkapital............................................	478.3	38 417.9	163 553.1	396 975,7	510 704,5	517 902.4
Summa skulder och fondkapital......	479.8	38 998,4	163 576,6	399 594,4	512 301,6	520 524.4

1993 1994

RESULTATRÄKNINGAR Mkr

1960

1970 1980 1990

Intäktsräntor:

Obligationslån	10,8	1 625.2	9 481,4	32 855.7	45 660,8	44 873,4
Förlagslån................................................	0,6	73,0	190.6	807.1	915,4	738.9
Reverslån.................................................	1.0	372,6	2 789.7	4 260,3	1 535,1	1 548.1
Refinansieringslån.................................	-	178.8	1 199.7	74,6	11,8	2.4
Reala obligationslån..............................	-	-	-	-	-	97,2
Partnerfinansieringslån.......................	-	-	-	237,6	1 167.9	849.1
Övriga intäktsräntor.............................	0,8	9,7	67,4	2 158,2	2 849,1	2 177,2
Fastigheternas driftnetto.....................	-	-	-	201,5	390,7	661.2
Övriga intäkter, kursskillnader m m.	-	-	-	425.3	5 354.5	256,2
Summa intäkter.....................................	13,2	2 259,3	13 728,8	41 020,3	57 885,3	51203,7
Kostnadsräntor, inköpsräntor och kursskillnader, övriga kostnader.......	1,3	44,7	56,1	2 575,3	100,7	-217.0
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip........................................					53,0	-16 083,0
Fondstyrelsernas administrations- kostnader.................................................	0,5	1,3	6.2	60,1	94.1	-100,6
Summa kostnader.................................	1,8	46,0	62.3	2 635,4	247,8	-16 400,6
Resultat...................................................	11,4	2 213,3	13 666,5	38 384,9	57 637,5	34 803,1

STATISTIK

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER
PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ
LÅNTAGARGRUPPER

Unde Anskaffningsvärden, mkr	r år 1994 Totalt	Per 31.12.1994 Totalt	Under år 1994		Per 31.12.1994 Totalt
Unde Anskaffningsvärden, mkr	r år 1994 Totalt	Per 31.12.1994 Totalt	Anskaffningsvärden, mkr	Totalt	Per 31.12.1994 Totalt
Obligationslån..............................	11 394	431 701	Staten............................................	37 032	180 416
Staten....	37 032	180 416	Kommuner....................................	-77	3 032
Landsting och kommuner.............	-113	440	Bostäder........................................	-29256	225 868
Bostadsfinansierande institut......	-29 100	223 003	Näringsliv......................................	1614	42 510
Företag..........................................	872	6 889	Utländska låntagare.....................	3 046	3 053
Företagsfinansierande institut.....	-344	17 900	Penningmarknadsplaceringar ....	4 746	30131
Utländska låntagare.....................	3 046	3 053	Partnerfinansieringsplaceringar.	0	11 062
			Fastighetsinvesteringar mm.......	5 905	20 801
Förlagslån.....................................	-678	7 599	Summa	23 010	516 873
Bostadsfinansierande institut......	-1	2 199
Företag..........................................	-333	0
Företagsfinansierande institut.....	-1	160
Banker...........................................	-343	5 240
Reverslån......................................	1 704	15 582
Landsting och kommuner.............	36	2 592
Bostadsfinansierande institut......	-152	669
Företag..........................................	3 163	9 073
Företagsfinansierande institut.....	-1 342	3 248
Refinansieringslån.......................	-58	0
Penningmarknadsplaceringar...	4 746	30131
Partnerfinansieringsplaceringar	0	11062
Fastighetsinvesteringar m m.......	5 905	20 801
Summa	23 013	516 876

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER
PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

Anskaffningsvärden, mkr	1960 Mkr	%	1970 Mkr	%	1980 Mkr	%	1990 Mkr	%	1993 Mkr		1994 Mkr	%
Staten .......................................	135	29	3 320	9	34 940	22	78 966	21	143 384	29	180 416	35
Kommuner...............................	61	13	3 987	10	11036	7	10 314	3	3 109	1	3 032	1
Bostäder...................................	173	37	18 420	48	58 280	37	217 216	57	255 124	52	225 868	44
Näringsliv.................................	102	21	12 405	33	54 036	34	44 223	11	40 896	8	42 510	8
Utländska låntagare.....			136		163		62		7		3 053	1
Penningmarknadsplaceringar	-	-	-1	-	3	-	10 225	3	25 385	6	30 131	6
Partnerfinansieringsplaceringar	-	-	-	-	-	-	11 062	3	11062	2	11062	2
Fastighetsinvesteringar mm...	-	-	-	-	-	-	9 220	2	124 896	3	20 801	3
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	381 288	100	493 863	100	516 873	100

Skr. 1995/96:13

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16—64 år (för
personer födda 1911—1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP
liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.
Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget
och visar förändringen i konsumentpriserna från
oktober till oktober året innan. Fr om år 1995 höjs
inte basbeloppet fullt ut i takt med förändringen i
konsumentpriserna så länge det statliga budgetunder-
skottet överstiger 50 mdkr. Basbeloppet respektive år
reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965	5000	1985	21 800
1970	6000	1990	29 700
1975	9000	1994	35 200
1980	13 900	1995	35 700

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas
på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av
förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-
loppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räk-
nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten
(= taket i ATP). Basbelopp i detta sammanhang avser
fr om 1995 ett tal som fullt ut räknats upp med förän-
dringen i konsumentprisindex.

ATP-poäng = —2GI--

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje
år. ATP-poängen registreras och sparas för varje
individ varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt
följande:

Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng*

x antal** år med ATP x q 9g***

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

*** Fr o m den 1 januari 1993 reduceras
ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För
att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).
Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).
Maximalt för år 1994:

(0,6 x 6,5 x 35.200) x 0,98 = 134.530 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast
från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per "förtida"
månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst
intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-
talning av ATP.

Sjukbidr ag/F örtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande
minst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt
som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen
samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-
pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,
om barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-
de eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta
gäller för första barnet. För varje ytterligare barn
ökar procenttalet med 20.

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden
Fjärde Fondstyrelsen
Årsredovisning

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Allmänna Pensionsfonden

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslut att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för
förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,
som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,
andra och tredje AP-fondema förvaltar. Fonden har totalt sedan verksamheten inled-
des tillförts 5,0 mdr.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i vaije enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
röstetalet.

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

1994 i sammandrag

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje
fondstyrelsernas tillgångar eller omkring 5,1 mdr vid årsskiftet 1994/1995.

• Fonden har under året rekvirerat 1.000 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 5,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 39,4 mdr mot
36,2 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1994 värdepapper för 4,1 mdr och sålde värdepapper för 2,4 mdr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,
Volvo, ASEA och Sandvik, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 17,1 mdr
svarade för knappt 50% av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 454 mkr
(657 mkr).

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat
resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta
med 3% - med drygt 29 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1994 med 5%. Index för fondens portfölj steg med 7%.
Avkastningen på fondkapitalet blev 7%.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

VD-kommentar

Det ligger nära till hands att tro att 1994 års utveckling
på den svenska riskkapitalmarknaden kommer att karak-
teriseras som ett mellanår eftersom kursnivån under året
steg med 5%. Bakom den måttliga kursuppgången döljer
sig emellertid starka fluktuationer i den allmänna kursni-
vån under året, ännu starkare kursvariationer mellan oli-
ka bolag och branscher, en fortsatt internationell integre-
ring av handeln och en mycket hög emissions- och intro-
duktionsaktivitet.

I den här miljön kan fonden registrera ett totalresultat på
2,5 mdr, i vilket då inräknats de orealiserade kursvinster
som uppkommit under året. Inklusive under året rekvire-
rade 1,0 mdr och efter överföring av 264 mkr till första-
tredje AP-fondema, ökade fondkapitalets marknadsvärde
under året till 39,2 mdr, jämfört med 35,9 mdr vid före-
gående årsskifte.

I relativa termer kan resultatet betecknas som tillfreds-
ställande eftersom det ekonomiska utfallet av portföljför-
valtningen blev något bättre än för en genomsnittsport-
följ på den svenska aktiemarknaden. Sålunda steg ett in-
dex för fondens svenska värdepapper med 7%, jämfört
med 5% för totalindex.

Än mer tillfredsställande är den relativa utvecklingen un-
der en femårsperiod. Ett längre perspektiv får dessutom
anses mer relevant, bl a eftersom uppdragsgivaren sär-
skilt poängterat kravet på långsiktighet, men också efter-
som förvaltning av stora förmögenhetsvärden utan lång-
siktiga mål lätt kan leda till diskutabla effekter på mark-
naden. Under den senaste femårsperioden uppgår fond-
kapitalets genomsnittliga totalavkastning till något mer
än 10% att jämföra med ett genomsnitt för den svenska
aktiemarknaden på drygt 5%. Denna överavkastning
motsvarar under perioden mer än 8 mdr. dvs närmare en
fjärdedel av fondkapitalet vid årets utgång.

Internationaliseringen och avregleringen av kapitalmark-
naden har flera gånger uppmärksammats på denna plats.
Under det år som gått har ytterligare ett par svenska
fondkommissionärer övertagits av stora internationella
aktörer. Det är säkert bra om branschens mellanhänder
får finansiellt starka och kunniga ägare. Motpartsriskema
minskar och mångfalden av finansiella produkter ökar.
Det är inte så många år sedan branschens lönsamhet var
svag med de hot som därmed skulle kunna förverkligas.
Sedan ett par år är emellertid lönsamheten för de flesta
aktörerna osedvanligt hög. Den registrerade börsomsätt-
ningen ligger på en mycket hög nivå. Men uppdelningen
i vad som är kundrelaterad handel och market maker-
handel resp handel relaterad till illa genomlysta OTC-in-
strument registreras ej. Enligt vissa bedömare svarar den
direkt kundrelaterade omsättningen numera för mindre
än hälften av den registrerade börsomsättningen. Att hål-
la en hög likviditet, som ett tecken på en väl fungerande
marknad, är argumentet bakom denna utveckling.

Man kan emellertid undra hur väl konkurrensen fungerar
bland intermediärema på marknaden då överlönsamheten
tycks bestå under så lång tid. När genomlysningen av
marknaden försämras genom försämrad courtagestatistik
och intemaliserade instrument kan förtroendet mellan
kund och leverantör urholkas. Det är inte heller självklart
att t ex courtagenivån skall var oförändrad vid stark
volymutveckling. Även prisnivån på s k corporatetjänster
har ifrågasatts, särskilt av mindre företag som funnit pris-
bilden nästan prohibitiv vid introduktioner.

Avsikten är inte att teckna en mörk bild av nuläget i
branschen. Kommissionärema svarar ju för själva blod-
omloppet i en väl fungerande marknadsekonomi, och just
därför borde man känna ett särskilt ansvar för att konkur-
rensen i den egna branschen fungerar väl. Speciellt borde
detta gälla när den egna yrkesetiken ifrågasätts av exter-
na bedömare.

Under det gångna året har de stora institutionernas age-
rande hamnat i massmedias fokus ett flertal gånger. Det
har gällt så olika situationer som ledande befattningsha-
vares förmåner, rösträttsbegränsningar, uppköpsbud
m m.

Den här utvecklingen är föga förvånande eftersom de fi-
nansiellt orienterade institutionernas andel av börskapita-
let sedan iänge successivt ökat. En utveckling som dess-
utom har förstärkts av nytillkommande utländskt kapital.
Med visst fog kan man tala om en brist på industriellt in-
riktat kapital.

En ökad ägarandel medför också ett ökat ägaransvar för
institutionerna, och särskilt för de institutioner som har
klart uttalade långsiktiga mål. För att möta detta ansvar
fordras, tror jag, i första hand en fördjupad långsiktig
analys, eftersom analysen måste utgöra grunden för in-
vesteringen. Något tillspetsat skulle man kunna säga att
bakom varje större ägarposition bör finnas en skyldighet
att vara genomtänkt i varje tänkbar ägarfråga. Det är en
hög målsättning, men ägaransvaret ställer också höga
krav.

1 den meningen - att medvetenheten om ägarrollen och
ägaransvaret markant har ökat - torde det gångna året
snarare kunna karakteriseras som ett märkesår än som ett
mellanår.

Stockholm i mars 1995

Thomas Halvorsen

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Aktiemarknaden 1994

Dramatiskt mellanår

Kursmässigt kan 1994 karakteriseras som ett mellanår för
Stockholmsbörsen. Veckans affärers totalindex steg med
5,0%, att jämföra med hela 54% året innan. Bakom den
måttfulla uppgången döljer sig dock åtskillig dramatik.
1994 blev t ex ett år med synnerligen kraftfull resultat-
förbättring för svensk industri, särskilt för de exportinrik-
tade företagen. Den reala lönsamheten för börsens stora
verkstadsbolag torde sällan eller aldrig ha varit bättre i
modem tid. Dessutom har aktiemarknadens aktörer suc-
cessivt kunnat höja sina prognoser om fortsatta vinstök-
ningar för såväl 1995 som 1996.

1994 blev emellertid också ett år med påtaglig räntetur-
bulens och mycket stora räntehöjningar - något som ald-
rig är hälsosamt för börskurserna. Vid årsskiftet låg den
svenska femårsräntan ca 4 procentenheter högre än vid

liga uppgången för totalindex hittills under 1990-talet är
endast 3% per år.

Svårbedömt, slagigt och splittrat

Börsåret 1994 skulle också kunna sammanfattas med tre
nyckelord: svårbedömt, slagigt och splittrat. Den
branschmässiga utvecklingen får illustrera det senare.
Diagram 1 visar totalindex 1990-1993 samt den månads-
visa utvecklingen under 1994 för totalindex och index
för några av de viktigaste branscherna. Vinnarbransch i
fjol blev Handelsföretag (med branschdominanten
H&M) där index ökade med nära 41%. Strax därefter
följde Utvecklingsbolag med en uppgång på 38%.
Kemisk industri - som är överrepresenterad i fondens
portfölj - återfinns för ovanlighetens skull bland förlorar-
na med ett delindex som föll 2%. Avsevärt sämre gick

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1990-1994

årets början, vilket bl a förlängt lågkonjunkturen för den
inhemska industrin och handeln, tvingat aktieplacerama
att återigen höja sina avkastningskrav samt bidragit till
att 1994 kommit att betecknas som de stora prognosmis-
samas år. I början av året rådde nämligen i det närmaste
total enighet bland experterna om att de långa räntoma
skulle fortsätta falla.

1994 rymmer även mycken dramatik i kapitalflödena till
och från Stockholmsbörsen. Här redovisas rekord på alle-
handa fronter. Introduktions- och nyemissionsvolymema
var t ex större än någonsin tidigare, men detta balansera-
des av ett rekordstort intresse för svenska aktier från utlan-
det. Det gångna börsåret har därutöver i ovanligt hög grad
påverkats av oro med politiska förtecken; oro för statsfi-
nanserna. oro för den borgerliga minoritetsregeringen och
den parlamentariska situationen, oro för riksdagsvalet, oro
för den nya socialdemokratiska minoritetsregeringen och
den nya parlamentariska situationen, oro för konsekven-
serna av förestående kapitalskattehöjningar och oro för
EU-omröstningen.

Men summan av dramatiken blev att hausse och baisse-
faktorerna i stort sett tog ut varandra på årsbasis. Totalin-
dex steg med 5%. Trots denna beskedliga ökning hävda-
de sig faktiskt Stockholmsbörsen väl i ett internationellt
perspektiv under fjolåret.

Även när vi förlänger perspektivet och summerar Stock-
holmsbörsen under 1990-talets fem första år blir facit
magert, särskilt jämfört med 1980-talet. Den genomsnitt-

det dock för 1993 års branschvinnare. Banker, som i spå-
ren av den kraftiga ränteuppgången tappade 19%.

Verkstadsaktiema - en tungt vägande grupp i fondens
portfölj - utvecklades bättre än totalindex, +14%, men
splittringen inom branschen var betydande. Så t ex steg
Electrolux, Ericsson och Volvo med 20-33%, medan
ASEA backade 9% och SKF föll tillbaka med 7%. En
splittrad kursutveckling kännetecknade också Skogsin-
dustrin. Modo ökade med 36%. medan SCA minskade
med 12%. Årsfacit för detta delindex blev en uppgång
på 7%.

Att Stockholmsbörsen var påtagligt slagig under 1994
kan också utläsas av diagram 1. Börsåret inleddes med
samma styrka som karakteriserade 1993. Under januari
steg totalindex med hela 14% och nådde nya all-time
high. Utvecklingen understöddes både av placerarnas op-
timistiska vinstprognoser, fallande räntor och av utlän-
ningarnas markant stegrade intresse för svenska aktier.
Utvecklingen vände i samband med att den amerikanska
centralbanken i böljan på februari inledde en serie höj-
ningar av den korta räntan. Inom loppet av två månader
hade den kraftiga kursuppgången smält samman så att
Stockholmsbörsen var tillbaka vid årsskiftesnivån. Ändå
kan man hävda att börsen visade styrka. Kursfallet skulle
med största sannolikhet ha blivit långt större om inte den
mycket negativa ränteutvecklingen balanserats av suc- 68
cessivt uppjusterade vinstprognoser och rekordstora
aktieköp från utlandet.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Dessa krafter och motkrafter fick under sommarmåna-
derna index att forma ett sågtandat mönster runt noll-
strecket. Först under senhösten, när den politiska oron
syntes klinga av och utlandsintresset åter skjutit fart, vän-
de kursutvecklingen mera entydigt uppåt.

Rekordstort utlandsintresse

1994 års kapitalflöden till och från Stockholmsbörsen var
iögonenfallande på flera sätt. Så t ex blev utlandets bety-
delse för den svenska riskkapitalmarknadens kapitalför-
sörjning ännu tydligare än tidigare. Efterfrågan på nytt
riskkapital var nämligen rekordstor. Dessutom drabbades
allemansfonderna, ett av börsens viktigaste inhemska flö-
den, av stora uttag på grund av bl a osäkerhet om de
framtida skattereglerna. Att flödesbalansen under sådana
omständigheter gick ihop utan stora kursfall berodde
främst på den utländska efterfrågan.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-
tier under förra året mer än fördubblades, från 188 till 392
mdr enligt riksbankens statistik. De utländska aktörernas
andel av handeln på Stockholmsbörsen ligger nu runt
30%. Nettoexporten av svenska aktier ökade i fjol med ca
50% till 48 mdr. Månadsstatistiken antyder dock att ett
trendbrott skedde i slutet av året. Efter 45 månaders oav-
brutna nettoköp av svenska aktier blev det i november
1994 ett svagt minus i aktiehandeln med utlandet.
Efterfrågan på nytt riskkapital nådde ifjol ny storleksord-
ning på Stockholmsbörsen. Emissions- och introduk-
tionsvolymema för de noterade bolagen (inkl OTC- och
O-listan) uppgick till 35 mdr jämfört med knappt 22 mdr
året innan och endast ca 2 mdr under det dystra börsåret
1992. Fjolårets rekordstora kapitalefterfrågan kan dess-
utom räknas upp med ovanligt stora aktieutförsäljningar.
Bara statens utförsäljning av aktier i Pharmacia belöpte
sig till 9 mdr.

Medan 1993 var nyemissionernas år på Stockholmsbör-
sen blev 1994 de stora nyintroduktionemas år. Fjolårets
introduktioner summerade till nära 26 mdr, jämfört med
4 mdr året innan. Härav svarade de fyra nykomlingarna
AssiDomän, Autoliv, Föreningsbanken och Stadshypotek
för närmare tre fjärdedelar eller ca 19 mdr.

En följd av den ökade aktiviteten och företagens gynn-
samma vinstutsikter blev att antalet noterade bolag ökade
från 205 till 229, den första ökningen på fem år. Sam-
mantaget tillfördes A-, OTC- och O-listan hela 46 bolag
medan 22 avfördes. Bland de mera namnkunniga som
försvann var Esab - noterat på Stockholms Fondbörs se-
dan 1955 - som köptes upp av det engelska börsföretaget
Charter.

Aktieomsättningen nådde också nya rekordhöjder under
1994. Den registrerade omsättningen på A-listan steg i
fjol från 321 mdr till drygt 600 mdr, vilket var andra året
i rad som omsättningen i det närmaste fördubblades. År
1990 var omsättningen mindre än 100 mdr. Eftersom
omsättningen innehåller såväl en pris- som en volym-
komponent är dock omsättningshastigheten ett mer rele-
vant mått på affärsaktiviteten. Under fjolåret registrera-
des omsättningshastigheten till 69% jämfört med 46%
året innan. Affärsaktiviteten - mätt på detta sätt - över-
steg därmed alla tidigare noterade nivåer. Det bör dock
noteras att aktiehandelns karaktär på senare år har förän-
drats, bl a har fondkommissionäremas positionstagande
och den s k market maker-handeln ökat medan andelen
traditionell aktiehandel mot slutkund minskat markant.
Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen uppgick

vid årsskiftet 1994/95 till 892 mdr, enligt Stockholms
Fondbörs beräkning. Eftersom börskurserna i stort gjorde
på stället marsch under fjolåret samtidigt som företags-
vinsterna. speciellt inom exportindustrin, ökade drama-
tiskt har nyckeltalen förbättrats. Så t ex värderades det
justerade egna kapitalet vid årsskiftet till i runda tal
160% i genomsnittsföretaget. Detta nyckeltal framstår
som än mera modest om man beaktar att Astra och Erics-
son, som tillsammans svarar för över 20% av Stock-
holmsbörsens värde, har en mycket hög värdering av det
egna kapitalet. Den försiktiga värderingen av 1995 och
1996 års prognostiserade vinster är ett annat tecken på att
aktiemarknaden inte bedömer att industrins nuvarande
höga lönsamhet är långsiktigt uthållig.

Pressade utlandsbörser

I ett internationellt perspektiv klarade sig Stockholms-
börsen hyggligt under 1994 trots att totalindex bara steg
med 5%. Uppgången för Morgan Stanley’s världsindex,
räknat i dollar, stannade på 3%. Om också Stockholms-
börsens utveckling mäts i dollar gav fjolåret en kursupp-
gång på 17%, en påtaglig förbättring således.

De större internationella börserna påverkades entydigt
negativt av de stigande räntorna. I Europa försvann efter-
hand de tidigare förväntningarna om sänkta tyska räntor,
vilket förstärkte den negativa utvecklingen i främst
Frankfurt och Paris. Ränteuppgången har inte baserats på
några synbara tecken på stigande inflation, varför höga
realräntor nu generellt kommit att etableras.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1993 och 1994 för ett
urval utländska börser, mätt i lokal valuta. New York vi-
sade i fjol en marginell nedgång, knappt -2% mätt enligt
S&P 500. London tappade drygt 10% medan Paris sjönk
med 17% och Frankfurt med 7%. Tokyo, som tidigare
under 1990-talet utvecklats mycket dåligt, visade däre-
mot en uppgång med 13%.

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

HHMr1W4

H«IAr1M3

VArtateindax 19M

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden,
har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket
rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmark-
naden. Enligt fondens reglemente skall förvaltningen ske
så att kravet på god avkastning, långsiktighet och risk-
spridning tillgodoses. Maximalt 10 procent av fondkapi-
talets värde får placeras i utländska tillgångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-
dens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa
får till fondens förvaltning överföras medel som ”får
uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-
ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-
derår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar”. Medelsramen har härigenom under 1994 ökat
med 300 mkr till ca 5.100 mkr. Fonden har under verk-
samhetsåret rekvirerat 1.000 mkr, varefter fonden totalt
tillförts 5.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva
tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram tom
december 1994) uppgår till 9.697 mkr. Det uppindexerade
grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på tre
procents direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har främst investerats i svenska noterade värdepapper.
Engagemangen i onoterade företag sker för närvarande -
förutom vad avser s k privatiseringar - i form av samin-
vesteringar via aktörer som är specialiserade på detta
segment av riskkapitalmarknaden. Den utländska aktie-
portföljen är under uppbyggnad och utgör vid utgången
av 1994 fortfarande mindre än 5 procent av de totala till-
gångarna.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under
1994 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-
tal för 1993 (belopp i mkr):

Det totala antalet svenska aktieaffärer var ungefär oför-
ändrat ca 550. Det svenska courtaget ökade från ca 7 mkr
till drygt 8 mkr. Fonden har gjort affärer med 21 svenska
och 16 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda sven-
ska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument
sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärden,
onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värde-
pappersportfölj en vid utgången av 1994 på följande sätt:

Engagemang mkr		Antal företag	Totalt belopp	Procent
>	1000	11	24.938	70
500 <	1000	6	4.877	14
250 <	500	8	2.927	8
100<	250	11	1.848	5
50	100	9	652	2
10 <	50	12	292	1
<	10	10	56	0
		67	35.590	100

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda engagemang. Innehav av 500 mkr och
däröver finns i 17 företag och svarar för drygt 84% av
portfölj värdet.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-
persportfölj framgår av tabellen på följande sida.
Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett
oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-
mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri,
Verkstäder samt Banker.

KÖP	FÖRSÄLJNINGAR	NETTO-
	(marknadsvärden)	PLACERINGAR (likviditetseffekt)
1994 1993	1994 1993	1994 1993

SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade

i nyemissioner	183	410	0	0	183	410
i andrahandsmarknaden	3.254	1.546	1.690	1.347	1.564	199
onoterade
i nyemissioner	0	49	0	0	0	49
övrigt	50	8	6	199	44	-191
	3.487	2.013	1.696	1.546	1.791	467
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	607	770	753	57J	-146	199

TOTALT

4.094 2.783 2.449 2.117 1.645 666

(Resultat- och balansräkningarna samt tabellerna är avrundade så att totalsummorna överensstämmer med summan av delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1994 uppgick till 4.094 mkr
och var således högre än 1993 (2.783 mkr). Även försälj-
ningssumman var högre 1994 än föregående år och upp-
gick till 2.449 mkr (2.117 mkr). Fonden nettoköpte såle-
des värdepapper för 1.645 mkr (666 mkr).

Den minskade andelen i Kemisk Industri förklaras främst
av branschens svaga relativa kursutveckling. Ökningen
av andelen Verkstäder beror huvudsakligen på en något 70
bättre utveckling för branschen än för börsindex. Ande-
len Banker har ökat genom nettoköp under året. Om de

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

icke A-listade bolagen Stadshypotek och Sparbanken
Sverige inkluderats i jämförelsen skulle Bankernas andel
av fondens portfölj ha uppgått till 3%.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-
scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-
scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder,
Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans
82% av portfölj värdet jämfört med 65% for marknaden.
Däremot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen myc-
ket låg jämfört med branschens marknadsandel. Även in-
klusive Stadshypotek och Sparbanken Sverige är bran-
schen Banker underrepresenterad i fondens portfölj.
Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-
enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis
koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning
(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-
gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten
strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan
portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än
en mer indexneutral portfölj, men koncentrationen inne-
bär samtidigt ett högre risktagande. Under 1994 har kon-
centrationen på företag, i relativa termer, givit ett till-
fredsställande utfall.

De fem största engagemangen svarade sammantaget för
nära halva marknadsvärdet av den totala svenska aktie-
portföljen, vilket är oförändrat från föregående år. Endast
den inbördes ordningen mellan de fem största innehaven
har förändrats under året.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-
ter marknadsvärdet, utgjorde:

1	(1)	Astra	5.486 mkr
2	(2)	Ericsson	3.862 mkr
3	(5)	Volvo	3.029 mkr
4	(3)	ASEA	2.685 mkr
5	(4)	Sandvik	2.049 mkr

......... -.

Bransch	Branchfördelning i procent1
	Fondens portfölj			Marknaden
	1994	1993	1992	1994	1993	1992
Verkstäder	47	44	40	39	36	34
Kemisk Industri	24	28	35	19	21	30
Skogsindustri	11	11	10	7	7	9
Fastighets- och
byggföretag	5	5	4	5	5	4
Handelsföretag	3	2	2	2	2	1
Redener	0	0	0	1	1	1
Utvecklingsbolag	0	0	0	1	1	1
Förvaltningsbolag	0	0	0	8	10	10
Banker ,	1	0	0	5	7	1
Övriga företag	9	10	9	13	10	9
	100	100	100	100	100	100

. ii..;..

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-
dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav i fondens portfölj är de på O-listan note-
rade Autoliv, Frigoscandia (från AGÄ), Orrefors (från
Incentive). Stadshypotek och Wihlborg samt det nume-
ra dagligen inofficiellt noterade Sparbanken Sverige.

• Avyttrade innehav är Andersson, Arcona, Argonaut,
Hexagon och OEM International. I samband med upp-
köpserbjudanden avyttrades BCP och Esab.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux, Han-
delsbanken och SCA.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i SKF.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid
16-21. Här redovisas också uppgifter om fondens kapi-
tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad
skala agerat på marknaden för aktieoptioner och då
främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet utställda köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Företag

Optioner
motsvarande
antal aktier

Marknadsvärde

94-12-31

mkr

Lösenvärde
mlcr

MoDo

285.000

100 -

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier ökade
med drygt 50% under 1994, vilket kan jämföras med
nästan en fördubbling av omsättningen på börsen under
samma period. Affärsvolymens andel av den officiella
börsomsättningen minskade därför något, från 0,5% till
0.4%. Marknadsvärdet av fondens portfölj utgjorde drygt
3,4% (3,6%) av det totala börsvärdet vid året utgång.
Omsättningshastigheten låg därmed på en avsevärt lägre
nivå än genomsnittet för marknaden.

I nyintroducerade bolag investerade fonden under året
967 mkr. Huvuddelen av beloppet hänför sig till Spar-
banken Sverige, Stadshypotek och Autoliv.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1994 inves-
terat 183 mkr (410 mkr), varav merparten i Sydkraft,
Wihlborg och Stadshypotek.

1 Veckans Affärers branschindelning

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i
aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-
färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska
aktiefonder.

Portföljvärdet på fondens utländska portfölj minskade
under året med 277 mkr och uppgick vid årets utgång till
drygt 1.018 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid-
punkt 885 mkr. De sammanlagda köpen av utländska
värdepapper minskade från 770 mkr till 607 mkr och för-
säljningarna steg från 571 mkr till 753 mkr.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot
främst större bolag i länder med betydande ekonomier
och fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar
på börserna i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Pa-
ris och Ziirich finns i fondens portfölj placeringar på to-
talt sex av de sju största börserna. Den utländska portföl-
jen har i ett längre perspektiv givit ett positivt tillskott till
fondens totalavkastning.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid
utgången av 1994:

Land	Fördelning till marknads- värden, procent	Antal bolag
USA	40	18
England	16	15
Schweiz	15	7
Tyskland	12	8
Japan	10	15
Frankrike	7	9
	100	72

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fon-
dens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna
årsredovisning.

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-
växlar. företagscertifikat och obligationer m m) uppgick
vid årets slut till 2.781 mkr, vilket innebär en minskning
under året med 321 mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida
medel i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna
till marknadsvärden, minskade under året från 8,5% till
7,1%.

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor upp-
gick till ca 2.200 mkr.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-
jande tabell:

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.
Det investerade beloppet vid utgången av 1994 var 454
mkr (657 mkr) exklusive till NLK lämnade aktieägartill-
skott, som direkt belastat fondens resultat.

Under 1993 fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som hu-
vudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i icke
noterade företag under de tre närmaste åren begränsas
dels till investeringar genom investerarkonsortier med
särskild kompetens för onoterade företag, dels till inves-
teringar i s k privatiseringar där exitmöjlighetema är
klarlagda. I linje härmed har fonden i samarbetsavtal med
andra investerare förbundit sig att investera närmare 190
mkr under managementansvar av Nordic Capital. En lik-
nande satsning har gjorts i böljan av 1995 då fonden in-
gått avtal med en ny riskkapitalfond, Scandinavian EQT
Partners, om att investera upp till 150 mkr. Avsikten är
att EQT, som startar med ett riskkapital på drygt 2 mdr.
skall medverka i s k buy out-transaktioner i medelstora
och stora företag i Sverige, Danmark. Finland och Norge.
Den första saminvesteringen inom ramen för Nordic Ca-
pital, Skrivab, följdes 1994 av saminvesteringar i BT In-
dustries Holding, Elmo-Calf Holding, Gislaved Folie
Holding och Karlshamns Holding.

Under året har fyra värdepappersinnehav noterats. Ljung-
bergGruppen genomförde en nyemission kombinerad
med ägarspridning, vilket ledde till notering på O-listan.
På samma lista noteras Spira Invest efter ett samgående
med Vide Invest. Fondens värdepappersinnehav i Plinius
har skiftats mot aktier i det likaledes O-listenoterade fas-
tighetsaktiebolaget Wihlborg. Vid utbytet uppkom en be-
tydande förlust i förhållande till tidigare investerat kapi-
tal, som emellertid i stort täcks av under tidigare år före-
tagna nedskrivningar. Fondens - till en början - onotera-
de aktieinnehav i Sparbanken Sverige är sedan i septem-
ber föremål för daglig men inofficiell handel.

Kreditmarknadsbolaget Näringslivskredit NLK AB, som
fonden äger till en tredjedel, har under året rekonstrue-
rats. Fonden har - i huvudsak som aktieägartillskott -
tillskjutit 25 mkr och härutöver under kommande tvåårs-
period förbundit sig att tillskjuta ytterligare 10 mkr.

I bokslutet har en nettoredovisning skett avseende i hu-
vudsak bedömda förlustrisker i onoterade företag. Den
sammanlagda nedskrivningen härför - 50 mkr - framgår
av sammanfattningen av värdepappersförteckningama på
sid 21.

	Procent
	1994	1993
Specialkonto, dagslån	3	2
Företagscertifikat	0	7
Statsskuldväxlar	79	91
Obligationer	18	0
	100	100

Årsavkastningen på likvida medel var under året 4.5%
(13,9%). I reala termer innebar detta en avkastning på
2,0% (9,9%). Nedgången förklaras i huvudsak av rän-
teutvecklingen.

Minskningen av likvida medel. 321 mkr. uppstod på föl-
jande sätt (med jämförelsetal för föregående år):

Tillförda medel	1994	1993
Aktieutdelningar	562	445
Konvertibelräntor	9	7
Räntor på likvida medel	167	304
Minskning av fordringar resp
ökning av skulder	13	42
Ökning av grundkapitalet	1.000	-
Kursdifferenser	-20	29
Övrigt	-72	49
Summa tillförda medel	1.659	876
Använda medel
Nettoköp av värdepapper	1.645	666
Aktieägartillskott	25	-
Överföring till 1-3 AP-fondema	255	231
Förvaltningskostnader	23	23
Ökning av fordringar resp
minskning av skulder	32	-
Summa använda medel	1.980	920
Förändring av likvida medel	-321	-44

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet
genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-
spektive värdeförändring på tillgångarna, realiserade så-
väl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive
förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes-

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla-
ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp
som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna
kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna ökade med 26% till 562 mkr (445
mkr). Aktieutdelningarna motsvarar 1,7% (1,9%) av
marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1994-
04-30.

Ränteintäkterna, 176 mkr (varav 168 mkr på likvida me-
del), minskade jämfört med föregående år (312 mkr).

Förvaltningskostnaderna minskade med 0,6 mkr till 22,9
mkr. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på vikti-
gare kostnadsslag återfinns under avsnittet ”Administra-
tion” på sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2
promille (1,4 promille) av det genomsnittliga bokförda
fondkapitalet under året och 0,6 promille om tillgångarna
värderas till marknadsvärden.

Arets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (ak-
tieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvalt-
ningskostnader) på 715 mkr (733 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1994 medförde re-
alisationsvinster på 794 mkr (930 mkr) och realisations-
förluster på 314 mkr (302 mkr). Av nettot - 480 mkr -
uppkom 550 mkr i den aktierelaterade verksamheten
medan förvaltningen av likvida medel gav ett negativt
netto på 70 mkr.

Under rubriken Förändring av nedskrivningsbehov har
upplösningen av ingående riskreserv och årets nedskriv-
ningsbehov nettoredovisats. Sålunda har årets resultat ne-
gativt påverkats med 19 mkr, vari ingår en upplösning på
6 mkr avseende det numera noterade företaget Ljung-
bergGruppen.

DIAGRAM 3

Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3
AP-fondema blev därmed 1.176 mkr (1.376 mkr).

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-
jen ökat med 1.304 mkr. Motsvarande tal 1993 innebar
en ökning av övervärdet med 9.563 mkr. Det totala nomi-
nella resultatet 1994 blev därmed ett överskott på 2.480
mkr (10.939 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer
detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur-
serna och därmed portfölj värdet kan ändras snabbt. Man
bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet
under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet
med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre
perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-
svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1994 till 264 mkr (255 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-
tatet för året 912 mkr (1.121 mkr). Detta belopp tillföres
fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar
fonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp-
räknas årligen med konsumentprisindex för bevarandet
av dess köpkraft. Denna årliga avsättning belastar det
bokföringsmässiga resultatet inklusive icke realiserade
förändringar i värdepappersportföljen. Resultatet efter
den ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott el-
ler underskott i förhållande till det reala resultatkravet.

Efter överföring redovisas således ett överskott i förhål-
lande till resultatkravet för året om 2.006 mkr (10.358
mkr).

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1975-1994

starten

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i
förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981 i
stort sett ökat kontinuerligt. Vid det senaste årsskiftet
översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav
med drygt 29 mdr.

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak-
liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera-
tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fast-
slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-
ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen
för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse
att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl
kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på
den svenska aktiemarknaden.

Veckans affärers totalindex steg under året med 5,0%.
Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en
uppgång med 7,1%. Avkastningen på fondkapitalet till
marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-
nings- och ränteintäkter, uppgick till 6,9%. Kortsiktigt
kunde således fondstyrelsens mål uppfyllas.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår
den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till
drygt 10%. Motsvarande genomsnitt för Veckans affärers
totalindex är drygt 3%. Även justerat för en direktavkast-
ning på 2-3% per år överstiger fondens avkastning signi-
fikant avkastningen på den svenska aktiemarknaden.
Långsiktigt har således fondstyrelsens mål väl infriats.
Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-
kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att
koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-
lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkel-
se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period
har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår
av femårsöversikten på sid 23.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens
balansräkning för år 1997 fastställts. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses
ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-
munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar
av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut-
ningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång
nio (nio).

De totala förvaltningskostnaderna 22.869 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1993):

	1994	1993
Löner och ersättningar
Styrelse och verkställande direktör	1.599	1.436
Övriga anställda Övriga personalkostnader	3.013 3.133	2.311 2.229
Lokalkostnader	1.061	1.427
Informations- och ADB-
kostnader	8.815	11.169
Övriga förvaltningskostnader inkl inventarieanskaffningar	5.248	4.972
Summa	22.869	23.544
->• ~ . . ------

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Resultaträkning, mkr
Bokforingsmässigt resultat	1994	1993
Aktieutdelningar	562	445
Ränteintäkter	176	312
Förvaltningskostnader, not 1	-23	-24
Rörelseresultat	7/5	733
Realisationsvinster	794	930
Realisationsförluster	-314	-302
Förändring av nedskrivningsbehov	-19	+ 15
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema	1.176	1.376
Överföring till 1-3 AP-fondema, not 2 fe	-264	-255
Bokforingsmässigt resultat	912 ..	1.121
■ Realt resultat
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan	1.176	1.376
Förändring av ej realiserade vinster/föriuster	1.304	9.563
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster	2.480	10.939
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft, not 2	-210	- 326 ,
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster	2.270	10.613
Överföring till 1-3 AP-fondema	-264	-255
överskott/underskott i förhållande till resultatkrav	2.006	10.358

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Balansräkning, mkr

	1994-12-31		1993-12-31
	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Tillgångar
Likvida medel	2.781	2.781	3.102	3.102
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	97	97	65	65
Aktier, not 3	16.147	35.779	13.948	32.465
Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 4	438	779	423	574
Summa tillgångar	19.463	39.436	17.538	36.206
Skulder och fondkapital
Skulder
Skuld till 1-3 AP-fondema, not 2	264	264	255	255
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	14	14	10	10
Övriga skulder	1	1	0	0
	279	279	265	265
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	5.000		4.000
Uppindexerat grundkapital, not 2		9.697		8.487
Ackumulerat överskott från föregående år	13.272		12.152
Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav		27.454		17.096
Årets resultat	912		1.121
Årets resultat i förhållande till resultatkrav		2.006		10.358
	19.184	39.157	17.273	35.941
Summa skulder och fondkapital	19.463	39.436	17.538	36.206

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Redovisningsprinciper och noter

Fonden följer de regler som återfinns i lag med regle-
mente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983:1092
med senare beslutade ändringar). I §16 stadgas att års-
redovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Värderingsprinciper

I bokslutet redovisas såväl bokförda värden som mark-
nadsvärden för värdepappersinnehaven. De likvida med-
len redovisas till anskaffningsvärden.

För noterade värdepapper används portföljmetoden, dvs
bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även
om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet.
Övervärden på andra poster i portföljen motiverar detta
synsätt. Marknadsvärderingen sker i första hand till läg-
sta betalkurs under årets sista handelsdag, i andra hand
till senaste köpkurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

För onoterade värdepapper gäller att anskaffningsvärdet
skrivs ned till ett uppskattat värde, som motsvarar fon-
dens andel av företagets egna kapital vid årets utgång,
om värdeförändringen anses varaktig. Sådana nedskriv-
ningar belastar årets resultat. Ackumulerade nedskriv-
ningar för befarade förluster på onoterade värdepapper
framgår av sammanfattningen av not 3 och 4.
Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-
kluderar courtage och ev andra kostnader.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till
balansdagens valutakurs.

Vid beräkning av realisationsvinster och- förluster har
genomsnittsmetoden använts.

Noll

I arvoden till styrelsens ledamöter har under 1994 utbetalats 512 tkr, varav 51 tkr till ordföranden och 32 tkr till
vice ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen och några avgångsvederlag förekommer ej.

Lön och övriga ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick 1994 totalt till 1.160 tkr. Verkstäl-
lande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag
i huvudsak innebärande pensionsrätt vid 60 år samt rätt till avgångsvederlag i 24 månader.

Not 2 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema.

Fjärde AP-fonden skall vaije år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex for december 1994 uppgår till 250,4.
Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

	Belopp/mkr	Index	Beräknat nuvärde 94-12-31/mkr	Tillgängligt antal dagar	Avkastnings- krav/mkr
Ingående fondkapital	8.487	244,3	8.699	360	261
Rekvirerat 1994-11-23	1.000	250,8	988	37	3
	9.487		9.697		264
			-9.487		• -<• - • , .
Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft			210

Not 3 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 4 Förteckning över övriga värdepapper återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1995-03-09

Sören Mannheimer	Birgitta Johansson-Hedberg	Ingegerd Karlsson	Sonja Weidland
Christer Spångberg	Carl Wilhelm Ros	Carl-Johan Westholm	Bertil Jonsson
Dan Andersson	Valter Carlsson	Bengt Hansson	Björn Rosengren
Bo Dockered	Bertil Tiusanen	Thomas Halvorsen

Vår revisionsberättelse har avgivits
Stockholm 1995-03-10

Bengt Holmström

Pål Wingren

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-
rättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska-
per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-
ning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-
gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.
Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-
träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-
sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente-
ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 10 mars 1995

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål Wingren
Auktoriserad revisor

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Värdepapperinnehav den 31 december 1994

Svenska värdepapper

				% av
Företag	Antal	Förändringar	Marknadsvärde	Aktie- Röster
		under 1994*	mkr	kapital

Aktier, noterade

AGA		17.366.620	+13.893.296		1.170	73	9,1 _
A	12.371.250
B Alma B	4.995.370	221.400			14	6.1	2,6
ASEAA		5.038.025			2.685	53	73. J
ASGB		638.300			71	6,4	2,9
Astra A		28.645.550	-50.000		5.486	4,7	5,6
Atlas Copco A		4.128.950	+3.303.160 ’		392..	23	34
Autoliv A'		925.000	+925.000',		261	3,4	3,4
Bergman & Beving B		1.273.096 '	+505.996		179 8,9		53
BPA B		1.321400	+880.800		19	2,6	0,4
Electrolux B		4.821.204	+896.850		1.808	6,6	04
Ericsson		9.174.693	+106.567		3.736	44	1,1
A	199.833
B	8.974.860						. -Z. 41*
Esselte A -. _		1.503.938			140	4,4	6,8
EurocA’		1.975.644			286	44	5,2
Frigoscandia		3.473324	+3.473324		83	73.,	9,1
.we-x---? ...	2.474.250				... -j . ytä&M ■ Jcpä.		- .- ■
B.	999.074	-			.-ti. ' -
Gambro B'		8.654.876	+6.531.157		753	7,4	3,9
Garphyttan A		365.000			86	7,9	7,9
GullspAng B		5.998.475			471	83	5,0
Handelsbanken		2.953.328	+2.306.000		283	14	1,1
A ..	2.249.128		' ......-
B	704.200
Hennes & Mauritz B		2.094.875			794	5,1	2,5
Incentive		3.707.140			868	5,4	6,9
A	3.545.140
B	162.000		. i
J M Bygg B		504.300			29	2,4	14
Linjebuss Ä’		898.456	+449428		119	7,0	7,0
LjungbergGruppen B		140.000	+44.000	'4T? ■	6	24	0,9
L E Lundbergföretagen B		1.290.145			97	1,7	0,4
Mo och Domsjö		1.587.126	-96-000;/.		545	, 4,7	5,4 ,
A	603.334
B	983.792		- vy- -+VJ-
NCC		2.713.788	+775.368		176	4,1	53
-A —	2.520.028		' -J-,' .
"'B	193.760
Orrefors A		148.286	+148.286		13	4,1	4,1
Perstorp B		2.035.800			552	83	4,1
Pharmacia		8.251.786	+300.000		974	33	2,1
...-A ..	3.130.324
	5.121.462		/-< F;,/ '	. i	i	/
Sandblom & Stohne B		315.000			■ 8	5,7.	3,1
Sandvik '		17.292.105			2.049	64	7,8 ;.
"*<A	16.899.815	’ '. .	■ ■•4c».y •„ .^c--. ■■ ■		■ * J.	. •.
..LB . .	392.290				...	-. ■ ?■ - z^v. v.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag		Antal	Förändringar under 1994*	Marknadsvärde mkr	% av Aktie- Röster kapital
Aktier, noterade
SCA		12.481.884	+1.829.600	1.448	6,4 5,5
A	3.216.266				■ -wr ■■
B	9.265.618				■ M' -
Scribona		1.825.938	+222.000	88	53,7 7,7
A	1.663.132
B	162.806
S-E-Banken	J' •	1.350.000	+1.350.000	53	03 0,1
A	380.000		:"S£ ■		■ ■ 7-i'WW. -- 1
C	970.000
Seco Tools B		1.127.665		161	4.0 1,1
Siab		1.266.600	+844.400	60	23 : .. 13
A	532.800				' ■
B	733.800				■ +• '
SifabB		388.524		16 ■	3.7.7 13
Sila		1.800.000		141	2,6 2,1
A	716.200
B	1.083.800				- ‘
Skanska		7.169.698	+312.578	1.215	5,77„. 3,9
A	102.798
B	7.066.900
SKF A		1.976.800	-870.000	241	13 4,0
Sparbanken Sverige A		8.500.000	+8.500.000	425	1,6 2,4
Spira Invest A	... ... —. . - ■■ .	208.333		25	3,Q_ 3.0
SSAB A		. 1380.933		438 -	43 J..T5.7 .
Stadshypotek A		3.820.460	+3.820.460	.371	3,1......3,1
Ston A		2.443.300	+3.350	1.080
Strålfors B		300.000		52	5,6 • 3,4
Svedala A	••	1.205.134	+145.000	208	5,1 5,1
Sydkraft A		9.229.248	+2.820.048	886	4,8 7,8
Trelleborg		2.099.204		232	13 . 0,9
B	1.209.048				77 ■ ./' ’ 7
C	890.156			<£ -V	"i
Westergyllen B		40.000	• -- . 7 •	6	3,o . . . . ,
Wihlborg B		3.060.000	+3.060.000	35	63 2,4
Volvo		21.958.990	+18.892.489	3.029	5,0 . 8,0
A	12.770.610
B	9.188.380		■ •••• -s
ÄngpannefÖreningen B		304.200		34	7,9 1,6

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

34.397

14.897

Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag		Antal	Förändringar under19941	Anskaffningsvärde mkr	% av
Företag		Antal	Förändringar under19941	Anskaffningsvärde mkr	Aktie- kapital	Röster
Aktier, onoterade
B T Industries A		61.875	+61.875	31	6,2	7,0
EFGB		8.184		9	16,1	5,8
Elmo-Calf A		61.875	+61.875	9	6,2	7,0
Four Seasons VC		410.000		123	33,8	28,4
A , .	83.950
B >	326.050
Gislaved Folie A		61.875	+61.875	2	63	7,0
Gruvkraft pref 1		41.500		5	93	22,2
Holmen Kraft f'		544.000	••'' -■ .'/-i*	54	45,5	23,7
Prefl	540.000
Stam A	4.000
Junkaravan pref 1		83.166		15	5,4	10,4
Karlshamns A		29.186	+29.186	7	2,9	2,9
Nordic Capital 7		9375	+9375		18,8	10,0
A A	2.160
B •• -	7.215
Näringslivskredit		592.074	+100	100	333	47,4
. A . .	562.766		■	•.'
	29.308		... . .	., i.'.>''
Skrivab		1.246.875		8	123	10,0
A	729.875
B £	517.000
Uwelast A		300		2	27,8	27,8
Älvkraft pref 1		500.000		50	15,9	28,8

Totalt anskaffningsvärde 415

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag	Nominellt mkr	Förändringar under 1994	Marknadsvärde mkr
Övriga värdepapper,noterade (konvertibla skuldebrev)
Ericsson I	91		127
Mo och Domsjö KVB B	284	+9	561
Sydkraft C	51		51
Totalt marknadsvärde			739
Totalt anskaffningsvärde			399

Företag	Nominellt mkr Förändringar under 1994	Anskaffningsvärde mkr
Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)
Four Seasons VCM	26	26 ' '
Gruvkraft	7	7
Holmen Kraft	6	6
Totalt anskaffningsvärde		39 '

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper

Företag

Aktier

Antal

Marknadsvärde mkr

CHF	Ciba-Geigy		7.280	32
	Elektrowatt		6.000			12
	Holderbank		2.200			12
	Nestlé		5.000			35
	Sandoz		4.500			17

•	-UBS		4.050			25
	Winterthur		3.500			14
DEM	Bayer		10.000			18
	Deutsche Bank	'*{' -■	8.000			28

	Lufthansa		4.000		"T* - ' ’>»■	4
...	MAN		6.000			12
	Mannesmann		5.000			10
-	Siemens	■ - V*	5.500 .		•toÄ-' -> - ’ s- _	17
	Veba		9.000			23
•	Volkswagen		6.000		/fy	12
FRF	AirLiquide		22.110		•C < -	22
	Alcatel Alsthom		25.000			16
- /&L	Crédit Local de France		15.140		?.	8
	Générale des Eaux	r’~'.	10.000	H”'	' t /.t <	7	.11’
	Lafrage Coppée.		8.000	dui:< -		4...	.^s.:
"•>?** ’ . ■■	LVMH		6.700			8
	Renault	/	4.900 '		■ -■ ■ ’ ,	1
	Société Générale		9.000			7
	Thomson		10.000 .			2
GBP	British Telecom		150.000			6
	BTR		416.666			14
	Cable & Wireless		300.000 '			13
	Courtaulds		230.000	»•..T-;-		12
	GEC		500.000			16
	Hanson		350.000			9
	HSBC		185.000		Si.??	15
	Marks & Spencer		260.000	X'		12
■	National Westminster Bank		130.000			8
ät-	Next		300.000			9
	SIEBE		135.000			9
	Sun Alliance		310.000			10
	Tele West		32.000	• ■■"'A		1
	Unilever		125.000			17

	Williams	.-A • -.-xJ*c.	300.000			11
JPT	Bridgestone		43.000 ;			5
	Canon		78.000			10
	East Japan Railway		150			6
	Honda Motor		65.000			9
	Kansai Electric Power		20.000			4
	Manii		61.000			8
■	Matsushita Electric Ind		77.000			9
	Mitsubishi Heavy Ind	: x-f **<?■•■ • - - •-».VjSZv-' ....	135.000		- ■ .. ' .. .	8
SS®S^ c5é£„.	Nomura Securities	-'v-'	38.000		„» e-.-	6
15SK.	New Oji Paper		50.000			■ 4 - .
	Okumura ,		102.000	-		6	.•■w
	Shin-Etsu Chemical		25.000	I'...:		4
W5»;	Sumitomo Bank		65.000			9

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Företag		Antal	Marknadsvärde mkr
Aktier
JPY	Tokyo Electron	37.000	9
	Tokyo Steel	20.000	3
USD	Brunswick	32.500	5
	Citicorp	25.000	8
	Corning	110.000	25
	Eaton	25.000	9. ’•
	Fluor	90.000	29«
	General Electric	120.000	46
	Gillette	50.000	28 .-
	International Paper	40.000	22 3
	Lowes' Cos	100.000	26
	Merck	60.000	17
	Morton	100.000	21
	Motorola	90.000	39 '
	Pfizer	50.000	29
	Procter & Gamble	70.000	32
	Rubbermaid	100.000	21
	Ryder System	100.000	16
	Seagate	75.000	13
	Toys R Us	100.000	23
	Totalt marknadsvärde		1.017
	Totalt anskaffningsvärde		885-	...ä
Företag		Nominellt	Marknadsvärde mkr
Övriga värdepapper, (konvertibla skuldebrev)
DEM	Deutsche Bank	83.000	"i '
	Totalt marknadsvärde		i
	Totalt anskaffningsvärde		0,5	- • -■

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

	Anskaffningsvärden mkr	Marknadsvärden mkr
Svenska aktier, noterade	14.897	34.397
Svenska aktier, onoterade	415	415
Utländska aktier	885	1.017
Nedskrivning befarade förluster svenska aktier, onoterade	-50	-50
Summa aktier	16.147	35.779
Övriga svenska värdepapper, noterade	399	739
Övriga svenska värdepapper, onoterade	39	39
övriga utländska värdepapper	0	1
Summa övriga värdepapper	438	779
Summa värdepapper	16.585	36.558

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engage- mang, mkr	Ägarandel/ rösträtts- andel, %	Övriga större delägare		VD/Fondens styrelse- representanter	Kommentar
A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar
Four Seasons	148,8	33,8/28,4	Alfa-Laval, AMF-P, SPP,		Gösta Oscarsson	Ett venture capitalföretag med en
Venture Capital			FSVC Management AB		Thomas Halvorsen	blandad företagsportfölj.
(inkl FSVC Management AB)
European Furniture	8,5	16,1/5,8	Ebbe Krook med familj		Ebbe Krook	Holdingbolag för möbelföretaget
Group (EFG)			Four Seasons VC		Lars-Göran Carlsson	NKR International AB med mrikt-
Group (EFG)					fr om 950101,	ning på inredningar för kontor och
.. ...... x .-.'Vi- • ■					Gösta Oscarsson	offentlig miljö.
Uwelast	2,0	27,8/27,8	Four Seasons VC		Martin Holm	Tillverkare av formgjutna
					Lars-Olof Gustafsson	polyuretaner för industriändamål.
B) Nordic Capital med saminvesteringar
Nordic Capital	0	18,8/10,0	Investorema	“1	Robert Andreen	Förvaltningsbolag, specialiserat
Svenska AB					Thomas Halvorsen	på s k MBO.
BT Industries	31,1	6,277,0	Nordico		Carl-Erik Ridderstråle	Tillverkare av elektriska och
Holding				övriga		manuella stödbenstrockar.
Elmo-Calf Holding	8,8	6,277,0	Nordico	investorer	Göran Truedson	Lädertillverkare åt bl a möbel- och
Elmo-Calf Holding				är Skandia, Atle, Bure,		bilindustrin.
				är Skandia, Atle, Bure,		bilindustrin.
Gislaved Folk	2.0	6,277,0	Nordico	Handels-	Svante Burge	Plastfolie och folielaminattillverkare.
Holding				banken Liv.	Svante Burge
Karlshamns Holding	7,2	2,9/2,9	Nordico, LRF	1	Anders Träff	Tillverkare av vegitabiliska oljor för bl a livsmedelsindustrin.
Skrivab	7,8	12,5/10,0	Wolters Kluwer	J	RolfNordell	Ledande leverantör av kontors- och förbrukningsmateriel.
C) Partnerfinansieringar
Gruvkraft	11,9	9,5/22,2	Graningeverken	“1	Gunnar Larsson	Dessa bolag har övertagit vatten-
					Ulf Fahlgren	krafttillgångar från industriföretag.
				Och konsor-		Bolagskonstruktion och kraft-
Holmen Kraft	60,4	45,5/23,7	MoDo	tier av	Erik Olsson	leveransavtal med de nämnda indu-
				försäkrings-	Ulf Fahlgren	striföretagen är så konstruerade,
				bolag.	Åke Eklöf	att fonden på sina preferensaktie-
Jun kara van	15,0	5,4/10,4	MoDo	pensions-	Åke Eklöf	och konvertibelinnehav får en real
				stiftelser mfl.	Thomas Halvorsen	avkastning på 3,5-5,5% per år.
Älvkraft	50,0	15,9/28,8	Gullspång	_l	Anders Hällvik Ulf Fahlgren
D) övriga bolag
Näringslivskredit	100,2*	33,3/47,4	Volvo och WASA		Christer Jömeskog	Kreditaktiebolag.
NLK					Thomas Halvorsen

exkl. aktieägartillskott

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

Grundkapital vid årets slut

Do, uppindexerat med konsumentprisindex
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden
Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden
Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden
Nettoplaceringar under året

Realt resultat

Avkastning på fondkapital, %

Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %

Fem års genomsnitt

Avkastning på fondkapital, %
Totalindex (Veckans Affärer), %

1990	1991	1992	■ rvTV.- 1993	1994
3.500	3.500	4.000	4.000	5.000
6.974	7.525	8.160	8.487	9.697
12.218	14.177	16.151	17.273	19.184
19.260	22.045	25.256	35.941	39.157
10.499	11.901	13.584	14.371	16.585
17.541	19.770	22.688	33.039	36.558
400	-316	702	666	1.645
-5.287	2.234	2.575	10.358	2.006
-19	+ 16	+ 13	+43	+7
-23	+ 12	+9	+44	+7
-30	+6	±0	+54	+5
+ 18	+ 12	+ 16	+ 15	+ 10
+ 13	+5	+7	+7	+3

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett
aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i
konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade
vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-
följen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här
räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts
genom försäljningar.

Realt resultat - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats
upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster men exklusive överföring till
1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepap-
per, justerat för köp och försäljningar.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fonden

Styrelse
Ledamöter Sören Mannheimer, direktör, ordförande Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v ordförande Ingegerd Karlsson, kommunalråd	Suppleanter Nils Dexe, expeditions- och rättschef Monica Andersson, borgarråd Gunvor Andersson, kommunalråd
Sonja Weidland, landstingsledamot	Sven-Bertil Persson, landstingsledamot
Christer Spångberg, tandläkare	Erik Menckel, direktör
Carl Wilhelm Ros, direktör	Dick Kling, direktör
Carl-Johan Westholm, direktör	Christopher Friis, direktör
Bertil Jonsson, LOs ordförande	Kjell Varenblad, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom	Gunnar A Karlsson, förbundsordförande
Valter Carlsson, förbundsordförande	Göran Johnsson, förbundsordförande
Bengt Hansson, kanslichef	Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande
Björn Rosengren, MGruppens ordförande	Sven Magnusson, förbundsdirektör
Bo Dockered, förbundsordförande	Hans Wallensteen, direktör
Bertil Tiusanen, direktör	Jan Ohlsson, direktör
' Revisorer
Bengt Holmström, aukt revisor	Pål Wingren, aukt revisor
S;;' S; Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB
Kansli
Thomas Halvorsen, verkställande direktör	Lillemor Evertsson
Björn Franzon, vice verkställande direktör	Ame Lööw
-5-' Gunnel Johansson, kamrer	Ulf Fahlgren
Margareta Passad	Pia Westeriund
	Annika Andersson
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 82 III
Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm
Telefon: 08-787 75 00, Telefax: 08-24 42 40

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Innehåll

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1994

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att
förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte
AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och
är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda
anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna
förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti
1989 och fonden har tilldelats 4.000 Mkr tom 1994. Femte AP-fonden
skall till första-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning
på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

VDs kommentar

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Börsen präglades under 1994 av valutaoro och
höga räntor. Året innebar också i Sverige ovan-
ligt många val däribland folkomröstningen om
anslutningen till EU vilket tidvis innebar en be-
tydande politisk osäkerhet. Framförallt utveck-
lades den exportorienterade delen av industrin
väl medan den mer hemmamarknadsberoende
delen av näringslivet hade en svårare situation
delvis beroende på en hög arbetslöshet och där-
av följande svag efterfrågan. Totalt ökade bör-
sens värde med 5,0% enligt Veckans Affärers
totalindex.

Portföljen har ökat med 2,3 % vilket är 2,7 %
sämre än Veckans Affärers totalindex.

Fonden har under 1994 bibehållit sin strategi att
inneha aktier i ett begränsat antal företag med
god likviditet på börsen.

Fondens värdemässigt fem största innehav ut-
görs av Roche, Volvo, Sandvik, AGA och Syd-
kraft. Nya aktier i portföljen är ASSA och Frigo-
scandia som erhållits genom avknoppning från
Securitas respektive AGA. Nytt förvärv är Berg-
man & Beving.

Fonden har under 1994 tagit i anspråk ytterliga-
re 800 miljoner av tillgängliga AP-fondsmedel.
Grundkapitalet som förvaltas av fonden är såle-
des 4 miljarder kronor.

Likviditeten är god och är placerad i stats-
skuldväxlar eller statsgaranterade certifikat.

Resultatet före överföring till 1—3 AP-fondsty-
relsema har förbättrats jämfört med 1993 ge-
nom bättre aktieutdelningar och realisa-
tionsvinster. Resultatet blev 340 miljoner kro-
nor. Det reala resultatet, där icke realiserade
vinster/föriuster och avsättning för bevarande
av grundkapitalets köpkraft har beaktats, inne-
bar en vinst på 137 miljoner kronor vilket är
avsevärt sämre än föregående år. Orsaken är
kursutvecklingen för aktier.

Avkastningskravet är tre procent av rekvirerade
medel utöver konsumentprisindexets utveckling
och 123 miljoner kronor skall för 1994 inbetalas
till 1—3 AP-fondema.

Bert Ekström

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1994

1994 har ökningstakten i aktieportföljen varit
högre än 1993. 1994 nettoköptes aktier för 848
Mkr jämfört med 775 Mkr 1993.

Nya aktier i fondens aktieportfölj är Akzo-No-
bel, Assa-Abloy, Bergman & Beving, Frigoscan-
dia, Investor och Öresund. Akzo-Nobel och In-
vestor har erhållits genom uppköp av Nobel
respektive Export-Invest. Efter uppköpet av Ex-
port-Invest har fonden köpt aktier i Investor.
Assa-Abloy och Frigoscandia har erhållits ge-
nom utdelning från Securitas respektive Aga.
Vidare har större köp gjorts i Atlas-Copco, Pers-
torp, Sandvik, Sca och Volvo. Under året har
alla aktier sålts i ASEA, Cardo (uppköp av In-
centive), Celsius och Lundbergs. Export-Invest
och Nobel har ersatts av Investor och Akzo-
Nobel. Därutöver har fonden sålt aktier i Novo-
Nordisk. Vidare har köp och försäljningar gjorts
i samband med bytesaffärer inom olika aktiese-
rier.

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av fig 2.

Övriga 52%

Figur 2

Roche 10%

Sandvik 10%

Volvo 10%

Aga 9%

Sydkraft 9%

I sexton företag har fonden uppnått röstandelar
över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-
tal och röster.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av
fig 1.

Figur 1 ,öre,as

Företag	% andel av
Företag	aktiekapital	röster
Latour	9,11	7,82
AGA	2,88	4,87
Öresund	4,55	4,55
Frigoscandia	2,75	4,49
Sydkraft	2,37	3,80
SCA	1,22	3,17
Spectra	3,09	3,09
Perstorp	4,80	2,58
Volvo	0,81	2,10
Investor	1,16	2,10
Esselte	1,27	2,04
Sandvik	1,48	1,92
SKF	0,73	1,75
Securitas	1,87	1,22
Gullspång	1,58	1,19
Hafslund	0,80	1,12
Bergman & Beving	1,51	0,93

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1994

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10 % av de medel, som
styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.
Fyra utländska företag är representerade i fon-
dens portfölj, Roche Holding, Hafslund Nyco-
med, Novo Nordisk och Akzo-Nobel. Fonden
har funnit dessa företag intressanta som kom-
plettering till den svenska portföljen.

Roche Holding är en schweizisk kemikoncern
med en omsättning under 1994 på ca 14,8 Mdr
CHF. Drygt hälften av försäljningen utgörs av
läkemedel, resterande är fördelat mellan vita-
miner, finkemi och diagnostika samt doft- och
smakämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har
sin största verksamhet inom läkemedel, kon-
trastmedelstill verkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning
av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av
röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-
nipaque den dominerande, både omsättnings-
mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya
kontrastmedel inom befintliga och nya använd-
ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-
växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata
energileverantör.

Omsättningen 1994 i Hafslund Nycomed vän-
tas bli 8 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin
största verksamhet inom läkemedel (ca 65 % av
oms) och bioindustri (ca 25 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-
den, nämligen tillverkning av insulin för diabe-
tiker, tillväxthormonet Norditropin samt forsk-
ning och utveckling av produkter inom centrala
nervsystemet.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-
samheten. Här är man en av de största tillver-
karna i världen.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens
största tillverkare av industriella enzymer. Av-
nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-
seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli 14,2
Mdr DKK 1994.

Akzo-Nobel är en holländsk kemikoncern med
en väntad omsättning på ca 23 Mdr floriner
1994. Kemiprodukter utgör ca 35 % av försälj-
ningen. Beläggningsmaterial står för drygt 30 %
av försäljningen. Läkemedel utgör drygt 15%
av omsättningen. Resterande står fibertillverk-
ning för.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-
cerats på sätt som framgår av balansräkningen
och särskilda specifikationer över fondens vär-
depappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle-
mente föreskriver att årsredovisningen skall
upprättas enligt god redovisningssed.

Bokforingsmässigt resultat för år 1994 före över-
föring till första-tredje AP-fondstyrelsema vi-
sar ett överskott på 340 miljoner kronor. Det
reala resultatet före överföring till första-tredje
AP-fondstyrelsema visar ett överskott på 137
miljoner kronor, vilket är en minskning med
994 miljoner kronor från föregående år.

Likvida medel har under året ökat med 172
miljoner kronor. Den genomsnittliga räntan un-
der året på likvida medel har varit 7,2%.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder 1994-12-31 i övrigt framgår
av efterföljande resultat- och balansräkningar.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit
fyra personer. I löner och ersättningar till styrel-
se och verkställande direktör har utgått sam-
manlagt 1.532 Tkr (1.426 Tkr) och till övriga
anställda 1.009 Tkr (889 Tkr).

Arvodena för styrelsens ledamöter fastställs av
regeringen, några så kallade avgångsvederlag
förekommer ej. Styrelsen fastställer arvoden till
arbetsutskott och verkställande direktör. Fon-
den följer i allt väsentligt normala avtalsmässiga
pensioner och uppsägningstider.

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Resultaträkningar

Tkr

BOKFORINGSMÄSSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

Bokforingsmässigt resultat

1994

93.732

28.973
0

-7.479
-251
114.975

232.995

-7.619

340.351

-122.617

217.734

1993

59.303

90.736

—7

-6.324

-216

143.492

43.812

-33.436

153.868

-110,695

43.173

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster	340.351 -109.715 230.636	153.868 1.119.035 1.272.903
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster före	-94.083	-141.974
överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	136.553	1.130.929
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	-122.617	-110.695
Överskott i förhållande till realt resultatkrav	13.936	1.020.234

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Balansräkningar

Tkr

94-12-31 93-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument	523.205	523.321	350.994	350.994
Förutbetalda kostnader	327	327	342	342
Övriga fordringar	14.927	14.927	8.961	8.961
	538.459	538.575	360.297	360.297
Anläggningstillgångar
Aktier (Not 4)	3.904.002	4.963.847	3.055.806	4.225.483
Inventarier (Not 5)	488	488	162	162
	3.904.490	4.964.335	3.055.968	4.225.645
Summa tillgångar	4.442.949	5.502.910	3.416.265	4.585.942

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	70	70	49	49
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	294	294	224	224
Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema	122.617	122.617	110.695	110.695
Övriga kortfristiga skulder	2.520	2.520	5.584	5.584
	125.501	125.501	116.552	116.552
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	4.000.000		3.200.000
Uppindexerat grundkapital		4.583.906		3.689.823
Ackumulerat överskott från föregående år	99.714		56.540
Ackumulerat över/underskott i förhållande till
resultatkrav		779.567		-240.667
Årets resultat	217.734		43.173
Årets överskott i förhållande
till resultatkrav		13.936		1.020.234
	4.317.448	5.377.409	3.299.713	4.469.390
Summa skulder och fondkapital	4.442.949	5.502.910	3.416.265	4.585.942
Ställda panter	INGA		INGA	97
Ansvarsförbindelser	INGA		INGA

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

REDOVISNINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS
1983:1092). I § 16 stadgas att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Penningmarknadsinstrument redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta
och marknadsvärde per 1994-12-31.

För noterade värdepapper används portföljmetoden, dvs bokförda värden för enskilda poster justeras
inte, även om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet. Övervärden på andra poster i port-
följen motiverar detta synsätt. Marknadsvärderingen sker i första hand till lägsta betalkurs under årets
sista handelsdag, i andra hand till sista köpkurs.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt.
Fordringar och aktier i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Vid beräkning av
realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20 % per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-
ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3 % av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-
fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR
Tkr

Not 1 Förvaltningskostnader	1994	1993
Personal- och styrelsekostnader	4.115	3.659
Lokalkostnader	1.290	930
Administrationskostnader	517	257
Informationskos tnader	1.022	969
Arvoden	470	496
Övriga kostnader	65	13
	7.479	6.324

Not 2

Avskrivningar
Kontorsinventarier
Datautrustning

211 194

___40 22

251 216

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat grundkapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet dispone-
rats. Konsumentsprisindex för december 1994 uppgår till 250,4. Avsättning skall göras i den reala
redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv datum	Belopp	Index	Nuvärde 941231	Antal dagar	Avkast krav	Avsättn
94-01-01*	3.689.823	244,3	3.781.955	360	113.459	92.132
94-04-21	300.000	247,8	303.147	249	6.290	3.147
94-10-21	500.000 4.489.823	251,0 250,4	498.804 4.583.906 -4.489.823 94.083	69	2.868 122.617	-1.196 94.083

* Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier

1994 1993

Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört restvärde

1.916

-1.428

488

1.418

-1.256

162

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1994-12-31

Not 4 Aktier (Tkr)

		Antal	Förändr.	Markn.värde	%-andel av aktiekap	%-andel av röster
Verkstäder
Asea	A fr	0	-64.000	0	0,00	0,00
Assa-Abloy*”	Bfr	422.900	422.900	10.573	0,79	0,51
Atlas Copco**	A fr	1.134.500	1.031.300	107.777	0,62	0,88
Celsius	Bfr	0	-45.000	0
Ericsson	Bfr	606.500	60.000	246.845	0,29	0,00
Sandvik	A fr	4.033.600	664.300	477.982	1,48	1,92
SKF	A fr	864.320	-30.000	105.447	0,73	1,75
Spectra	A fr	528.821	220.681	47.594	3,09	3,09
Volvo**	A fr	3.612.730	3.146.364	496.750	0,81	2,10
Volvo	Bfr	0	-34.150	0
Totalt verkstäder				1.492.968
Kemisk industri
AGA**	A fr	6.855.500	5.671.750	462.746	2,88	4,87
AGA**	Bfr	0	-49.250	0
AKZO-Nobel	Sdb	147.788	147.788	122.664	0,00	0,00
Hafslund	A fr	659.375	0	104.346	0,80	1,12
Hafslund	Bfr	148.593	0	23.190
Novo Nordisk	B	146.800	-40.000	103.686	0,40	0,17
Perstorp	Bfr	1.145.180	262.175	310.344	4,80	2,58
Roche Holding Bon Jce	Opt	0	-6.200	0
Roche Holding Bon Jce		14.110	310	507.494
Totalt Kemisk Industri				1.634.470
Skogsindustri
SCA	A fr	2.382.400	1.202.742	276.358	1,22	3,17
SCA	Bfr	0	-260.192	0

Totalt skogsindustri 276.358

100

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1994-12-31

%-andel av %-andel av

Antal Förändr. Markn.värde aktiekap röster

Övriga företag

Esselte	A fr	452.900
Frigoscandia***	A fr	1.260.100
Frigoscandia***	Bfr	50.000
Gullspång	Bfr	1.102.000
Securitas	Bfr	450.900
Sydkraft*	A fr	4.524.449
Totalt övriga företag
Fastighets- och byggbolag
Lundberg	Bfr	0
Skanska	Bfr	1.265.000
Totalt fastighets- och byggbolag
Handelsföretag
Bergman & Beving	Bfr	215.500
Totalt handelsföretag
Förvaltningsbolag
Cardo	A fr	0
Cardo inköpsrätter		1.269.400
Export-Invest	A fr	0
Export-Invest	Bfr	0
Investor****	A fr	1.801.612
Latour	A fr	263.700
Latour	Bfr	1.044.800
Öresund	A fr	640.860
Totalt förvaltningsbolag

TOTALT PORTFÖLJEN

174.000	42.120	1,27	2,04
1.260.100	30.242	2,75	4,49
50.000	1.200
412.400	86.507	1,58	1,19
108.000	85.671	1,87	1,22
1.875.124	434.347	2,37	3,80
	680.087
-12.400	0	0,00	0,00
400.000	214.418	1,00	0,61
	214.418
215.500	30.386	1,51	0,93
	30.386
-634.700	0	0,00	0,00
1.269.400	15.867
-458.165	0	0,00	0,00
-943.522	0
1.801.612	329.695	1,16	2,10
1.200	44.301	9,11	7,82
0	174.482
640.860	70.815	4,55	4,55
	635.160
	4.963.847

* Nyemission

** Split

*** Utdelning från AGA

**** Uppköp av Export Invest
***** Utdelning från Securitas

101

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1994-12-31

Av ovanstående värdepapper är följande:

Antal Markn.värde

Utländska aktier

AKZO-Nobel	Sdb	147.788	122.664
Hafslund	A fr	659.375	104.346
Hafslund	Bfr	148.593	23.189
Novo Nordisk	B	146.800	103.686
Roche Holding Bon Jce		14.110	507.494
Totalt			861.379
Svenska aktier			4.102.468
Totalt marknadsvärde			4.963.847
Totalt anskaffningsvärde			3.904.002

Under jan—december 1994 har cirka 4,65 Mkr erlagts i courtage

Stockholm 1995-02-21

Kurt Malmgren

Hans Karlsson

Johan Björkman

Ordförande

Ingemar Josefsson Carl Langenskiöld

^/Ingemar Nordepgren

// Bert Ekström

Verkställande direktör

Aukt revisor

Vår revisionsberättelse har avgivits 1995-02-22

kUv_

Pål Wirrgren

Aukt revisor

102

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år
1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar fondstyrel-
sen förvaltar samt vidtagit de övriga gransk-
ningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings
Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till an-
märkning beträffande årsredovisningen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1995-02-22

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

103

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Upplands Bro, f 1944
Direktör, Björkman Tigerschiöld AB
Ordförande

Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Chefekonom, S-E-Banken

Vice ordförande, tom 1994-06-15

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928
Ambassadör

Vice ordförande from 1994-06-16

Rolf Andersson, Stockholm, f 1944

Utredn chef, Sv Kommunal arb förb

Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Avtalssekreterare, LO, tom 1994-06-15

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936
Förbundsordf, Industrifacket

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör

Perolof Holst, Nässjö, f 1934
Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Direktör, Vin- & Sprit AB

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

Vice kommunstyr ordf

Hans Karlsson, Stockholm, f 1946

Avtalssekreterare, LO, from 1994-06-16

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950
Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924
Direktör, Camegie

Anders Milton, Uppsala, f 1947

Direktör, Sveriges Läkarförb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941
Ombudsman, Finansförbundet

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Huddinge sjukhus

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930
l:e vice ordf, SKTF

Sune Davidsson, Stockholm, f 1940
Planeringschef, Finansdepartementet

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947

Ekon dr, Euro Futures AB

Roger Gerdin, Upplands Bro, f 1946
Ekonom, Sv Träind arb förb

Äke Hillman, Västerås, f 1942,

Oppositionsråd

Anne-Marie Hugoson, Örkelljunga, f 1937
Kommunalråd, Örkelljunga kommun

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937
Direktör

Anders Lindström, Styrsö, f 1945
Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Arne Lökken, Stockholm, f 1939

Bitr förbundsordf, Industrifacket

Gunnar Skareil, Täby, f 1944

Departementsråd, Finansdepartementet

John Åström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet

104

Skr. 1995/96:13

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

REVISORER

PERSONAL

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor
KPMG Bohlins AB

Bert Ekström, VD
Ann-Mari Werin

Pål Wingren, Auktoriserad revisor
Öhrlings Reveko AB

Erland Juhlin

Anne-Charlotte Hormgard

105

Skr. 1995/96:13
Bilaga 3

Allmänna pensionsfonden

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Tel 08-787 88 00

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén
VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

10361 Stockholm

Tel 08-787 75 00

Ordf Direktör Sören Mannheimer
VD Thomas Halvorsen

Femte fondstyrelsen

Box 1639

11186 Stockholm

Tel 08-6783700

Ordf Direktör Johan Björkman
VD Bert Ekström

Fond 92-94

Box 3222

103 64 Stockholm

Tel 08-14 4945

Ordf Generaldirektör Hans Jacobson
VD Hans Mertzig

106

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

ÅRSREDOVISNING

Fond 92—94

107

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

ÅRSREDOVISNING

1994

108

FOND 92-94

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att de fem löntagarfonderna skulle upphöra vid årsskiftet 1991/1992.
Uppdraget att överta förvaltningen av den samlade fondförmögenheten lämnades till en avvecklingsstyrelse
som för den nya organisationen tog namnet FOND 92-94.

Regeringen utsåg följande personer att ingå i styrelsen:

Stig Ramel, ordförande

Marianne Lundius Gernandt

Sven Ohlsson

Björn Svedberg

Sten Wikander

Ame Sjöberg, suppleant.

Under 1992 lämnade Svedberg styrelsen och i hans ställe utsågs Gunnar L Johansson.

Den 14 september 1994 framlade styrelsen en rapport per den 31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha
fullgjort sitt uppdrag och styrelseledamöterna begärde därför att bli entledigade från uppdraget. Eftersom
reglementet för fonden kräver redovisning per kalenderår tillsatte regeringen emellertid en ny styrelse bestående
av:

Hans Jacobson, ordförande
Nils Dexe, vice ordförande
Hans Mertzig

Gunnel Schön Aldenstig
Claes Thimrén.

Verkställande direktör har under fondens hela verksamhetstid varit Hans Mertzig.

Fondförmögenheten hade vid överföringen till Fond 92-94 ett bokfört värde om 22,5 miljarder kronor och
ett marknadsvärde om 20,1 miljarder kronor, dvs. ett undervärde på 2,4 miljarder kronor.

Investeringarna var fördelade på följande sätt (bokförda värden):

Miljarder kronor

Aktier och konvertibler i noterade bolag

Aktier och konvertibler i onoterade bolag

Likvida medel

Övrigt

17,6

0,7

4,0

22^5

Därutöver tillkom av löntagarfonderna ej rekvirerat kapital på 1,2 miljarder kronor, lyft under 1992.

Den noterade portföljen var uppdelad i poster i 108 företag. I den onoterade portföljen ingick investeringar
i 52 företag.

Fondens uppdrag var att förvalta förmögenheten på bästa sätt så att den senast 1 juli 1994 skulle kunna fördelas
till ändamål som skulle fastställas av riksdagen.

Styrelsen beslöt att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning och likviditet med möjlighet
att hålla en tillfredsställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt.

Fonden har bedrivit en aktiv förmögenhetsförvaltning i vilken ingått en stark koncentration av den noterade
portföljen som vid årsskiftet 1993/1994 hade ett marknadsvärde av 14,9 miljarder kronor efter genomförd
utskiftning av 7,1 miljarder kronor, vilket då innebar ett övervärde på 5,0 miljarder kronor. Antalet noterade
innehav minskade från 108 till 34.

109

FOND 92-94

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Aktieportföljen utvecklades väl även under perioden 1994-01-01—1994-07-31, då den egentliga verksamheten
avslutades. Portföljvärdet steg med 7,9 % jämfört med 4,4 % för Affärsvärldens generalindex. Likviditetsför-
valtningen var framgångsrik genom att fonden ej innehaft obligationer och därigenom undvikit förluster i
samband med ränteuppgången.

Utskiftningar

De tillgångar fonden övertog hade som framgått ett marknadsvärde av (20,1 + 1,2 =) 21,3 miljarder kronor.

Riksdagen beslöt under våren 1992 om en förtida utskiftning av 6,5 miljarder kronor till riskkapitalbolag.
Denna utskiftning kom att äga rum den 20 november 1992; 3,2 miljarder kronor överfördes i form av likvida
medel, resten i form av aktier och konvertibler. Under våren 1992 överfördes vidare 0,6 miljarder kronor
till Småföretagsfonden. Kvarvarande innehav i de onoterade bolagen såldes successivt till riskkapitalbolaget
Samse.

Under 1993 utbetalades till Kammarkollegiet 0,1 miljarder kronor som ersättning till fondbolag för att täcka
kostnader som uppstod vid avbrytandet av det premiegrundande sparandet.

I juni månad 1993 beslöt riksdagen att FOND 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder kronor till tre
forskningsstiftelser. Utskiftningen genomfördes i början av januari 1994 och fördelades enligt följande:

Stiftelsen för strategisk forskning

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

Riksbankens Jubileumsfond

6,0 miljarder kronor

2.5 miljarder kronor

1.5 miljarder kronor

Därutöver beslöts att 1,7 miljarder kronor skulle finansiera en övergång till stiftelseform för Chalmers och
Jönköpings högskolor och utbetalning skedde den 1 juli 1994.

Återstående medel i FOND 92-94 per den 31 juli 1994 uppgick till 9,1 miljarder kronor varav 0,4 miljarder
var reserverade för det premiegrundande allemanssparandet. Enligt riksdagsbeslut i juni 1994 skulle 0,8
miljarder kronor överföras till statsverket. Resterande medel har enligt riksdagsbeslut fördelats till sex
forskningsstiftelser och en kulturstiftelse per den 1 augusti 1994.

Under augusti månad utskiftades till:

Statsverket

Riksgäldskontoret för premiegrundande
allemanssparande

Kammarkollegiet

Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling

Stiftelsen för forskning inom områden med
anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa
Stiftelsen för vård och allergiforskning
Stiftelsen för internationalisering av högre
utbildning och forskning

Stiftelsen framtidens kultur

Stiftelsen Innovationscentrum

Stiftelsen för internationella institutet för
industriell miljöekonomi vid Lunds universitet

0,8 miljarder kronor

0.4 miljarder kronor

0,2 miljarder kronor 1)

3,6 miljarder kronor

1,3 miljarder kronor

0,5 miljarder kronor

1,1 miljarder kronor

0,5 miljarder kronor

0,2 miljarder kronor

Sammanlagt har således FOND 92-94 utbetalt 28 miljarder kronor, vilket är 6,7 miljarder mer än marknads-
värdet av de tillgångar fonden mottog för förvaltning.

1) Fond 92-94 har till Kammarkollegiet överfört aktier i Svenska Handelsbanken för fullgörande av avtal ingdnget mellan Trefond
, Invest och Svenska Handelsbankens personalstiftelse, Oktogonen. en fordran på Finansor sanu medelför avveckling av FOND 92-94.

110

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 1994

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda
specifikationer över fondens värdepappersinnehav under perioden. Samtliga förvaltade medel har utskiftats
och överförts till Kammarkollegiet. Fondens reglemente föreskriver att redovisningen skall upprättas enligt
god redovisningssed.

Resultatet för år 1994 visar ett överskott på 3.521,2 Mkr.

Resultatet av periodens förvaltning samt fondens tillgångar och skulder framgår av resultaträkningen och
balansräkningen.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit 6 personer.

I och med avgivandet av denna årsredovisning är Fond 92-94:s uppdrag slutfört.

111

RESULTATRÄKNING

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Belopp i Mkr

Avräkning Kammarkollegiet.............

Aktieutdelningar....................

Ränteintäkter......................

Förvaltningskostnader.................

Avskrivningar .....................

Rörelseresultat..................

Realisationsvinster...................

Realisationsförluster..................

Upplösning av riskreserv...............

Kostnader vid konkurser m.m............

Skillnad mellan marknads- och anskaffnings-
värde vid utskiftningar................

Resultat ........................

Not.	1994-08-01 -1994-12-31	1994-01-01 -1994-07-31	1993-01-01 -1993-12-31
	3,5
	-	117,2	206,8
	-	128,9	433,0
1	-3,5	-5,5	-9,9
2	-	-0,2	-0,2
	0,0	240,4	629,7
		340,8	731,3
	-	-123,0	-531,3
4	-	33,1	176,9
4	-	-4,8	-43,0
3		3.034,7
	0,0	3.521,2	963,6

112

BALANSRÄKNING

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Belopp i Mkr

Noi. 1994-12-31

1994-07-31

1993-12-31

TILLGÅNGAR

Likvida medel och penningmarknadsinstrument .
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter . .
Aktier - noterade ...................

Aktier - onoterade...................

Konvertibler - noterade................

Konvertibler - onoterade...............

Aktier i dotterbolag..................

Övriga fordringar...................

Inventarier .......................

Summa tillgångar bokfört värde ......

Summa tillgångar marknadsvärde......

		2.565,0	4.937,8
		104,7	70,5
5		3.805,9	9.594,0
7		-	14,8
6		314,4	331,4
8		-	39,0
		-	0,1
		1,2	23,8
2		0,2	0,4
	0,0	6.791,4	15.011,8
	0,0	9.052,9	19.987,0

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Upplupna kostnader och förutbet. intäkter ....

Övriga kortfristiga skulder..............

Skuld dotterbolag ...................

Reserv awecklingskostnader löntagarfonderna . .
Riskreserv ........................

Beslutade utskiftningar m.m.............

Summa skulder ...................

Fondkapital

Fondkapital.......................

Årets resultat......................

Summa fondkapital ................

			6,5
			1,4
			0,1
			1,1
4			33,1
9		6.791,4	12.000,0
	0,0	6.791,4	12.042,2
9		-3.521,2	2.006,0
9	0,0	3.521,2	963,6
	0,0	0,0	2.969,6
	0,0	6.791,4	15.011,8

Summa skulder och fondkapital.......

Ställda panter..................	. . . . Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser..............	. . . . Inga	Inga	1,0

113

8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 13

BOKSL UTSKOMMENTARER

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer reglerna i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden samt god
redovisningssed.

Marknadsvärderingen i balansräkningen sker till lägsta betalkurs under periodens sista handelsdag. Vid
beräkning av skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde vid utskiftningar har senaste betalkurs
använts.

Penningmarknadsinstrument bokförs till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde. Ränta
periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage. Vid beräkning av
realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts med 20 % för perioden beräknat på ursprungliga
anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts med 33,33% för perioden beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden.

NOT 1 - FÖRVALTNINGSKOSTNADER tkr

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande: 1994 1993

Löner och ersättningar till styrelsen och VD .............. 1.375,7 1.383,3

Övriga anställda ............................... 1.681,5 1.450,9

Lönebikostnader ............................... 1.958,5 1.505,5

Lokalkostnader................................ 1.618,9 1.517,8

Administrationskostnader.......................... 651,5 716.1

Arvoden .................................... 1.446,8 2.836,3

Övriga förvaltningskostnader........................ 330,8 453,5

9.063,7 9.863,4

NOT 2 - INVENTARIER OCH AVSKRIVNINGAR

	Anskaffn. kostnad	Ack. avskrivn.	Avskrivn. 94-01-01 -94-07-31	Bokfört värde 94-07-31
Kontorsmaskiner	986,8	883,2	90,0	13,6
Inventarier	1.351,3	1.103,2	80,8	167,3
Summa	2.338,1	1.986,4	170,8	180,9

Samtliga inventarier har sålts under augusti månad 1994.

114

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

NOT 3 - SKILLNAD MELLAN ANSKAFFNINGSVÄRDE OCH MARKNADSVÄRDE
VID UTSKIFTNINGAR

Utskiftning av tillgångar 1994-01-03

- Stiftelsen för strategisk forskning....................... 6.000.000

- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.................... 2.500.000

- Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond..................... 1.500.000

Summa........................................ 10.000.000

Skillnad mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde vid utskiftningar..........

2.660.763,8

Utskiftning av tillgångar 1994-07-01

- Stiftelsen Chalmers tekniska högskola .................... 1.580.000

- Stiftelsen Högskolan i Jönköping ....................... 120,000

Summa........................................ 1.700.000

Skillnad mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde vid utskiftningar.......... 373.909,2

3.034.673,0

Utskiftning av tillgångar 1994-08-01

- Statsverket..................................... 840.000

- Riksgäldskontoret................................. 350.000

- Kammarkollegiet................................. 159.845

- Avveckling av Fond 92-94 ........................... 7.000

- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling............. 2.532.525

- Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till

Östersjöregionen och Östeuropa........................ 893.992

- Stiftelsen för vård- och allergiforskning................... 372.270

- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning

och forskning................................... 744.541

- Stiftelsen framtidens kultur........................... 372.270

- Stiftelsen Innovationscentrum ......................... 372.270

- Stiftelsen för internationella institutet för industriell

miljöekonomi vid Lunds universitet...................... 146.734

Summa........................................ 6.791.447

Skillnad mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde vid utskiftningar..........

2.345.367.6

5.380.040,6

Vid utskiftning per 1994-08-01 fördelades kvarstående medel procentuellt varför skillnad mellan
anskaffningsvärde och marknadsvärde tillfallit Stiftelserna direkt och därmed ej resultatredovisats i fon-
den.

NOT 4 - RISKRESERV

Denna reserv avsåg onoterade värdepapper

Ingående balans ............................................ 33.129,0

Kostnader vid konkurser m.m.................................... -4.852,1

Upplösning av kvarvarande reserv................................. -28.276,9

0,0

115

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

NOT 5 - NOTERADE AKTIER

Aktieportföljens branschfördelning 1994-07-31:

Vikt i procent

	Börsen	Fond 92-94
Verkstäder	41,6	54,4
Kemisk industri	18,0	15,6
Skogsindustri	7,6	13,6
Fastighets- & byggföretag	4,5	4,3
Förvaltningsbolag	8,2	6,7
Övriga	20,1	5,3
Totalt	100,0	100,0

Tio största innehaven:

	Andel %
Ericsson	13,1
Volvo	12,5
Astra	9,7
Asea	9,3
SCA	5,3
MoDo	4,7
Stora	3,6
Sandvik	3,5
SKF	3,4
Electrolux	3,1
Summa tio största	68,2

Största avvikelse relativt index
(PROCENTENHETERS ÖVER/UNDERV1KT)

Volvo 5,0

Ericsson 3,2

MoDo 2,9

SCA 2,9

Asea 2,8

S-E-Banken -2,5

Handelsbanken -2,4

116

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Noterade aktier - Not 5		Antal 1994-07-31	Förändring 1994-01-01 -1994-07-31	Marknads värde tkr 1994-07-31
Fastighet & Bygg:
JM Bygg	B	153.228	-246.772	9.040
Lundbergs	B	493.306	-556.694	37.245
Siab	A	739.959	-265.719	26.269
Skanska	B	1.109.939	-1.655.061	174.260
Förvaltningsbolag:
Cardo		-	-750.000	-
Industrivärden	A	534.415	-845.585	109.021
Investor	B	628.966	-1.006.034	111.956
Invik & Co	A	26.595	-42.832	3.457
Invik & Co	B	86.494	-139.299	11.244
Skandia		1.233.266	-766.734	144.292
Kemi & Läkemedel:
AGA	B	2.363.759	1.183.759	156.008
Astra	A	3.288.709	-5.211.291	545.926
Perstorp	B	312.427	-507.573	91.229
Pharmacia	A	493.306	-656.694	58.210
Pharmacia	B	205.544	-329.456	23.843
Skog:
MoDo	B	414.530	-802.970	139.697
MoDo KVB 1	B	374.091	-605.909	125.320
SCA	A	267.208	-431.292	31.263
SCA	B	2.314.429	-3.735.571	268.474
Stora	A	485.085	-784.915	202.280
Verkstad:
Asea	A	554.970	-847.030	334.092
Asea	B	319.980	-595.020	192.308
Atlas Copco	B	1.685.463	785.463	156.748
Avesta Sheffield	B	-	-2.000.000	-
Electrolux	B	472.752	-527.248	176.336
Ericsson	B	1.805.443	-2.419.557	733.010
Esab	B	246.653	-353.347	86.329
Incentive	A	217.877	-352.123	53.816
Incentive	B	427.532	-692.468	104.745
Sandvik	A	452.197	-722.803	51.550
Sandvik	B	1.274.375	-1.725.625	144.004
SKF	A	1.315.483	-884.517	184.168
SKF	B	-	-1.400.000	-
SSAB	A	226.099	-373.901	73.708
SS AB	B	217.208	-482.792	71.244
Volvo	A	229.841	-370.159	172.151
Volvo	B	704.847	-1.135.153	527.226

117

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Noterade aktier - Not 5		Antal 1994-07-31	Förändring 1994-01-01 -1994-07-31	Marknads värde tkr 1994-07-31
Övriga:
BCP	A	-	-1.150.000	-
BCP	B	-	-535.000	-
Bergman & Beving	B	328.871	-496.129	44.398
Bilspedition	A	1.151.048	-1.848.952	31.078
Bilspedition	B	904.395	-1.395.605	25.052
Euroc	A	575.524	-424.476	68.487
Frontline		-	-6.778.667	-
Gullspång	B	386.423	-613.577	35.937
Sydkraft	A	-	-900.000	-
Sydkraft	C	1.106.979	-143.021	98.521
Marknadsvärde				5.633.942
Anskaffningsvärde				3.647.312

Köpoptioner utställda pä hela innehavet

SHB A	2.123.790	-	199.849
SHB B	211.260	-	19.985
Marknadsvärde			219.834
Anskaffningsvärde			158.615
Totalt marknadsvärde			5.853.776
Totalt anskaffningsvärde			3.805.927

Noterade konvertibler - Not 6 Nominellt
belopp

Marknads-
värde tkr
94-07-31

Frontline	KV	67.786.670	-	67.787
Kinnevik	KV3 B	303.784.000	-16.216.000	460.233
Midway	KV	-	-3.780.744	-

Totalt marknadsvärde
Totalt anskaffningsvärde

528.020

314.396

Förändringar i portföljen under året beror på köp/försäljning, emissioner,
split, konkurser samt utskiftningar till forskningsstiftelser och högskolor.

Samtliga värdepapper per 1994-07-31 utskiftades i augusti 1994.

118

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Onoterade aktier - Not 7

Antal

1994-07-31

Förändring

1994-01-01
-1994-07-31

Anskaffnings-
värde tkr
1994-07-31

Ideon

-300

Norden Pac

-371.250

Totalt anskaffningsvärde

Onoterade konvertibler - Not 8 Nomineiu

belopp

Emissionsteknik

Hyrmaskiner

Kolmården

Pusslet Fastigheter

Totalt anskaffningsvärde

Anskaffnings-
värde 1kr
1994-07-31

-12.000.000

-2.000.040

-20.000.000

-5.000.000

119

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

NOT 9 - FONDKAPITAL

Ingående fondkapital ......................................... 2.969.545,9

Tidigare avsatt reserv för premiegrundande allemanssparande och avveckling

löntagarfonderna............................................ 300.699,8

Under 1994 utbetald ersättning för premiegrundande allemanssparande .......... -49,0

Resultat per 94-07-31 ......................................... 3.521.169,4

Summa fondkapital ..........................................

6.791.366,1

Utskiftat fondkapital per den 1 augusti 1994 till:

- Statsverket .....................................

- Riksgäldskontoret för premiegrundande allemanssparande.........

- Kammarkollegiet för awecklingskostnader Fond 92-94 ..........

- Kammarkollegiet..................................

- Stiftelser för forskning och utveckling (se nedan)..............

-840.000,0

-350.000,0

- -7.000,0

-159.846,0
-5.434.520,1

-6.791.366,1

Utgående fondkapital.........................................

0,0

Till Stiftelser för forskning och utveckling enligt följande fördelning:

- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.............. 46,60%

- Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till

Östersjöregionen och Östeuropa ........................ 16,45%

- Stiftelsen för vård- och allergiforskning.................... 6,85%

- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning

och forskning.................................... 13,70%

- Stiftelsen framtidens kultur ........................... 6,85%

- Stiftelsen Innovationscentrum.......................... 6,85%

- Stiftelsen för internationella institutet för industriell

miljöekonomi vid Lunds universitet...................... 2,70%

Stockholm den 24 mars 1995

FOND 92-94

Claes Thimrén

120

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fond 92-94’s förvaltning, får
härmed avge revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fond-
styrelsens förvaltning.

Bertil Edlund

Aukt. revisor

121

STYRELSE

1994-01-01—1994-09-30

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Ordförande

Övriga Ledamöter

Suppleant

Revisorer

Stig Ramel

Marianne Lundius Gernandt
Gunnar L Johansson

Sven Ohlsson

Sten Wikander

Arne Sjöberg

Bertil Edlund

Auktoriserad revisor, ordförande

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Ulf Spång

Auktoriserad revisor

STYRELSE

1994-10-01—1994-12-31

Ordförande

Vice ordförande

Övriga ledamöter

Revisorer

Hans Jacobson

Nils Dexe

Hans Mertzig

Gunnel Schön AJdenstig

Claes Thimrén

Bertil Edlund

Auktoriserad revisor, ordförande

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Ulf Spång

Auktoriserad revisor

Anställda

Hans Mertzig
Verkställande direktör

Birgitta Andersson

Kristina Christersson

Anita Franzén

Michael Idevall

Britt-Marie Karlsson

Jane Klingner (t.o.m 1994-06-30)

122

FOND 92-94
Stockholm

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

123

Skr. 1995/96:13

Bilaga 4

Org nr 802016-3351

Revisionsberättelse
för

Fond 92-94

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fond 92-94's
förvaltning, far härmed avge revisionsberättelse för år 1994.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar
fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

\Stockholm den 24 mars 1995

Bertil Edlund

Auktoriserad revisor

124

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995.

Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och stadsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Skr. 1995/96:13

Regeringen beslutar att till riksdagen övelämna skrivelse 1995/96:13
Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1994.

125

gotab 49035, Stockholm 1995

Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1994

Innehållsförteckning

2.1 Historik

2.2 Regeländringar

2.3 Pensionsreformen

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år1994

3.3 AP-fondens samlade resultat

3.4 Resultaten i fondstyrelserna

4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernasresultatuppfölj ning

4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernasresultatuppfölj ning

4.3 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas resultat

Innehåll

Verkställande direktörens översikt

AP-fonden och det svenska ATP-systemet Skr. 1995/96:13

Ekonomisk översikt

Förvaltningsberättelse

AP-fondens placeringsverksamhet

Avkastning och resultat

Redovisningsprinciper

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

Revisionsberättelser

Organisation

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1994

Placeringarnas fördelning

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Finansdepartementet

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år
1994

4.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas
resultatuppfölj ning

4.2 Sammanfattning av fjärde och femte fondstyrelsernas
resultatuppfölj ning