med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning (Regeringens skrivelse 1982/83:155)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse

1982/83:155

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;

beslutad den 24 mars 1983.

Regeringen överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses årsredovisning för år 1982.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 155

Skr. 1982/83:155

Skr. 1982/83:155 2

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer. Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974: 37, rskr 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 3 mars 1983 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1982 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. 1 årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den 31 december 1982 av aktier och av konvertibla skuldebrev. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år 1982 uppgick till 152,8 milj. kr. mot 91,1 milj. kr. för år 1981. Tillgångarna vid utgången av år 1982 uppgick till 2029 milj. kr. Därav utgjordes 1 589 milj. kr. av aktier och 113 milj. kr. av konvertibla skuldebrev. Vid utgången av 1981 uppgick tillgångarna till 1 700 milj. kr., varav aktier 1 338 milj. kr. och konvertibla skuldebrev 94 milj. kr.

Av fondens rörelseöverskotl har fondstyrelsen enligt numera gällande regler (prop. 1978/79:165, NU 10. rskr 62, SFS 1979: 1056) överfört 80% till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1982 utgjorde bidraget 98 milj. kr. mol 83 milj. kr. år 198),

Den översikt av verkställande direktören som är fogad vid årsredovisningen innehåller uttalanden om aktiemarknaden år 1982, fondens portfölj, den effektiva avkastningen på dess placeringar m. m. Av översikten framgår bl. a. följande. Fondens nyplaceringar under 1982 uppgick till 565 milj. kr. Samtidigt har värdepapper med elt anskaffningsvärde på 295 milj. kr. sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 270 milj. kr., från 1 432 milj. kr. till 1 702 milj. kr.

Nettoplaceringarna har successivt ökat från en nivå på under 100 milj.

Skr. 1982/83:155 3

kr. per år 1978-1979. En starkt bidragande orsak till ökningen 1982 var placeringarna i icke noterade värdepapper.

Av översikten framgår också alt vid slutet av 1982 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 1 952 milj. kr. högre än anskaffningsvärdet (jfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående år var moisvarande övervärde 749 milj. kr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda 1203 milj. kr. Om man till detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på lån, 93 milj. kr., och netto realisationsvinster, 128 milj. kr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1982 års portföljförvaltning 1 424 milj. kr, Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 2 181 milj. kr., betyder detta en effektiv avkastning under 1982 på 65%.

Regeringen har tidigare denna dag pä föredragning av chefen för social departementet fastställt balansräkningen.

Jag hemställer alt regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1982/83:155 4

• Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen Årsredovisning

Allmänna Pensionsfonden Första, andra och tredje AP-fonderna

Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) tillkom i samband med att ATP-, systemet infördes fr.o.m. 1960. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för all finansiera ATP-pensionerna. Förvaltningen delades upp -på tre fondstyrelser (med elt gemensamt kansli), beroende på varifrån avgiflerna kom (avgifter för anställda i offentlig tjänst, för anställda i större privatägda förelag resp. övriga avgifter).

Del sammanlagda belopp som förvaltas av de tre första fondstyrelserna uppgick vid årsskiftet 1982/83 till 195 miljarder kronor. Kapitalförvaltningen avser dels obligationer (ca 75%), dels förlags- och reverslån (ca 20%, huvudsakligen till ett antal s. k. mellanhandsintitul). Härutöver refinan-sierar försla-tredje AP-fonderna de återlån hos bankerna, som arbetsgivare kan beviljas på grundval av inbetalningar av ATP-avgifter. Av det förvallade kapitalel har tvä tredjedelar gått till staten, kommunerna och bostadssektorn, en Qärdedel till det industriella näringslivet och återstoden till kraftverksbyggande och till lantbruket.

På initiativ av en statlig utredning, Kapitalmarknadsutredningen, beslöt riksdagen 1973 att AP-fondens verksamhet skulle utsträckas till att omfatta även tillförsel av riskkapital till näringslivet. För att handha denna del av verksamheten inrättades en fjärde fondstyrelse med eget kansli, som trädde i funktion fr. o. m. 1974.

Fjärde AP-fonden

Syftet med fjärde AP-fonden är "att tillföra förelagen mera eget kapital till gagn för industriell expansion och ökad sysselsättning". De medel som enligt riksdagsbeslut tillförs fjärde AP-fonden - och som överförs från första-tredje AP-fonderna - skall placeras i aktier, i konvertibla skuldebrev (dvs. skuldebrev som på vissa villkor kan bytas ut mot aktier) eller skuldebrev med optionsrätt atl teckna aktier. Placeringarna skall tillgodose kraven på god avkastning, riskbegränsning och tillfredsställande belal-ningsberedskap.

Skr. 1982/83:155 5

Fonden får enbart köpa svenska aktier (och skuldebrev utfärdade av svenska aktiebolag). Vidare gäller den begränsningen, att fonden inte får äga bank- och försäkringsaktier. 1 reglementet för AP-fondens verksamhet har fastställts en övre gräns för hur stort fondens engagemang får vara i elt enskilt företag — fonden får inte äga aktier moisvarande mer än 10% av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Samma typ av regel - med begränsning till 5 % — gäller f. ö. för försäkringsbolag.

Fjärde AP-fonden tillför näringslivet riskvilligt kapital direkt, dvs. i samband med nyemissioner. Lika viktigt är emellertid det stöd för aktiemarknaden som fondens nettoplaceringar i övrigt utgör.

Fondstyrelsen fattade 1980 ett principbeslut att fonden skall kunna engagera sig också i icke börsnoterade förelag, i första hand förelag som inom ett antal år kan bli aktuella för börsintroduktion eller annan form av notering. Sådana förelag är ofta mer expansiva än förelag som nått längre i tillväxtprocessen. Samtidigt är möjligheterna begränsade för onoterade företag att med bibehållen självständighet få tillskott av riskkapital utifrån.

Genom delägarskap i s. k. venture capilalföretag (lillväxtinveslbolag), som satsar riskkapital i utvecklingsprojekt och nystartade företag, kan fjärde AP-fonden bidra till riskkapitalförsörjningen i företag som är alltför små och alltför riskbetonade för elt direkt engagemang från fondens sida.

Sedan fjärde AP-fonden tillkom har riksdagen beslutat att sammanlagt 1 850 mkr. skall överföras till fonden från de övriga delfonderna. Av delta belopp har hittills lyfts 1 550 mkr. enligl följande:

1974 300 mkr.

1975 200 mkr.

1976 300 mkr.

1977 200 mkr.

1978 250 mkr.

1981 150 mkr.

1982 150 mkr.

Återstående 300 mkr. kommer att lyftas under de närmaste åren.

Fjärde fondstyrelsen har tolv ledamöter (med lika många suppleanter) som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två som företrädare för kommunerna, tre för arbetsgivare och fem för arbetstagare. Mandatperioden är tre år. Fondens kansli, som sköter den löpande fondförvaltningen, består f. n. av sex personer.

Det ekonomiska resultatet av Ijärde AP-fondens verksamhet är sammansatt av aktieutdelningar, räntor på konverteringslån och likvida medel samt kursvinster och kursförluster pä sålda värdepapper, allt minskat med förvaltningskostnader. Eftersom värdepapperen i fondens portfölj enligt reglementet skall tagas upp till anskaffningsvärden kommer värdeförändringarna i portföljen på grund av utvecklingen på aktiemarknaden inle fram i resultaträkningen.

t! Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 155

Skr. 1982/83:155 6

Av rörelsresultatet (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) återgår 80% till försla-tredje delfonderna.

Den aktuella bilden av fjärde AP-fonden och dess verksamhet förmedlas av verkställande direktörens översikt och årsredovisningen på följande sidor.

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter förordnades av regeringen i april 1982 för en tid av tre år, dvs. till dess fondens balansräkning för år 1984 fastställts.

Ledamöter

Ingemar Mundebo, landshövding, ordförande

Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd

Roland Agius, direktör

Hans Werlhén, tekn. doktor

Nils Landqvist, docent

Ingemar Essen, direktör

Stig Malm, LO:s andre ordförande

Sven Wehlin, andre förbundsordförande

Lars Ljung, ekonom

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt Westerberg, f. statssekreterare

Thorsten Larsson, f. riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, kommunalråd

Brivio Thörner, direktör

Kari Erik Önnesjö, disponent

Stig Lundahl, ekonomidirektör

Robert Alderin, direktör

Lage Andréasson, förbundsordförande

Bertil Jonsson, förbundsordförande

Uno Ekberg, förbundsordförande

Christer Wretborn, ombudsman

Tobias Lund, direktör

Skr. 1982/83:155

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Arne Henrikson, direktör Anders Larsson, ekonomichef Gösta Teleslam, direktör

Vid revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör Tomas Söderström, vice verkställande direktör Gunnel Johansson, kamrer Margareta Passad Gunnar Bergstrand LiseLotte Nilsson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress:   Kungsgatan 44 IV
Postadress:       Box 3069, 10361 Stockholm
Telefon:      08-24 3390

VD:s översikt Aktiemarknaden 1982

Den starkt positiva kursutvecklingen på aktiemarknaden under 1981 fortsatte i början av 1982. Efter ett omslag i slutet av januari sjönk aktiekurserna successivt under vårmånaderna med i genomsnitt ca 15%. Fr.o. m. maj var kurslrenden åter uppåtriktad. Vid årets slut hade kurserna stigit med genomsnittligt ca 50% sedan bottenlaget i april och nådde därmed sin högsta nivå någonsin.

Mätt med lidskriften Affärsvärldens generalindex blev kursuppgången från årsskifte till årsskifte 35% (1981:57%).

Diagram I visar utvecklingen av generalindex (högsta resp. lägsta noteringar månadsvis) 1980 och 1981 samt av generalindex och index för de viktigaste delbranscherna (med en sammanlagd vikt av ca 60% i generalindex) 1982. Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter en lång stagnationsperiod under senare delen av 1970-lalel, har kursnivån fram till årsskiftet 1982/83 stigit med ca 150%.

Skr. 1982/83:155

1	II




o
Z tn

_i	cii
O
UI
>
1-
■D

(A	i-
Z tu	01
a	x
< z	il) ■o r
v
K
<I	o
s
LU	:(n

H	CO
	:fn
<

«;

""v

• 1

)

(

)

i V t

t 1 1

}

\\<

é *

■<

(

/'-'

■Q

t \

Z -i

\ •

{

■

Q Z _J

—

r=-"

Skr. 1982/83:155 9

Av de olika branschindexserierna visar verkstadsaktierna den starkaste
ökningen, 61 % under 1982. Det innebär att kursuppgången fortsatt i sam
ma takt som 1981 (62%). I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden
i övrigt ter sig denna ökning än starkare. Trots detta har verksladsaktierna
ännu inte inhämtat den stora eftersläpning jämfört med generalindex, som
inträffade under åren 1976-80. Den stora och helerogena gruppen "övn-
ga" företag har under 1982 utvecklats parallellt med generalindex. Efter
en kraftig och mer långvarig försvagning under årets förra del steg kurser
na för i/:o5fl/ff/cr mycket snabbt fr. o. in. augusti. För året som helhet blev
kursuppgången 44%. '

Av samma storleksordning blev kursuppgången för aktier i rena investmentbolag. Även om portföljsammansätlningen i ett investmentbolag kan föranleda betydande avvikelser från generalindex (så t. ex. spelar verkstadsaktier en stor roll i några av de "tyngre" investmentbolagen) bör index för gruppen som helhet på sikt nära följa generalindex. Kursuppgången för investmentbolagsaklier har. emellertid också i ett längre perspektiv varit större än ökningen av generalindex. Den s. k. investmentbolagsrabatten har därför minskat under de senaste åren.

Index för två delbranscher visade en nedgång under 1982; metall- och stålmanufaktur - 2% och banker — 4%, det senare efter en uppgång med ' 82% 1981.

Aktieomsättningen på Stockholms fondbörs ökade med 56% jämfört med 1981. Sammanlagt omsattes på de bägge aktielistörna 29,1 mdr kronor 1982 mol 18,6 mdr kronor föregående år. Av ökningen utgjorde hälften faktisk volymökning medan återstoden berodde på kursuppgången. Omsättningen av konverteringslån minskade med en tredjedel jämfört med 1981.

För andra året i följd var kursutvecklingen på Stockholmsbörsen 1982 väsentligt mer gynnsam än börsutvecklingen i andra länder. Tabellen nedan illustrerar tendensen på ett antal viktigare utlandsbörser:

New York	+20%
Amsterdam	-f 19%
Bryssel	-(-18%
Frankfurt	-1-13%
London	-1-13%
Paris	+ 4%
Tokyo	+ 4%

Den starka kursuppgången på Stockholmsbörsen innebär att företagen fått en mer rimlig börsvärdering i förhållande till sina substansvärden. I fråga om andra grundläggande faktorer bakom kursutvecklingen - konjunkturer och penning- och kredilpolitik - avviker Sverige knappast positivt från västvärlden i övrigt. Den starkare kursuppgången i Stockholm

Skr. 1982/83:155 10

måste därför bero på tekniska och marknadsmässiga faktorer, som varit specifika för Sverige.

De faktorer som starkast påverkade börsutvecklingen i positiv riktning 1982 var i stort sett desamma som ledde till den kraftiga kursuppgången

1981. De pengar som tillfördes aktiemarknaden genom skattefondsparan-det ökade från 1-1,5 mdr kronor 1981 till ca 2 mdr kronor 1982. Marknaden räknar med en ytterligare ökning 1983, trots en viss försämring av villkoren. Intresset från utlandet för svenska aktier mattades visserligen under våren men log förnyad fart under hösten. Så viti kan bedömas var ncttoexporten av svenska värdepapper betydande under andra halvåret

1982. Liksom 1981 gällde det främst företag inom områdena läkemedel och bioteknik men också några verkstadsföretag. Devalveringen i oktober skapade förväntningar om en förbättrad lönsamhet i företagen 1983, framför allt i verkstadsföretag med stor exportandel, i skogsföretagen och inom läkemedelsindustrin. Tillkomsten av elt antal nya investmentbolag de senaste åren — samtidigt som vissa rörelsedrivande företag kompletterat sin verksamhet med portföljförvaltning - har inneburit elt betydande efterfrå-gelillskoll i marknaden.

Det är anmärkningsvärt alt ett antal åtgärder på skatteområdet, som bort ha negativ effekt på aktiemarknaden, av allt att döma knappast påverkat kursutvecklingen. Förutom den ovan nämnda försämringen av vilU koren för skattefondsparandel är det främst slopandet fr. o. m. 1983 av de 1981 införda skattelättnaderna för aktieutdelningar men också inbetalningen på särskilt investeringskonto av 20% av företagens vinster för 1983 och införandet av en avgift motsvarande 20% av aktieutdelningen för 1983.

Förelagens efterfrågan på nytt riskkapital var fortsatt hög under 1982. Aktiemarknadsutvecklingen gav utrymme för en ytterligare ökning av nyemissioner och nyintroduktioner jämfört med 1981. Summa kontantemissioner av aktier och konverteringslån riktade till den svenska marknaden steg från ca 1 800 mkr. 1981 till ca 2700 mkr. 1982 (exkl. Atlas Copcos nyemission på ca 375 mkr., riktad till AB Volvo). Samtidigt minskade dock emissioner av svenska företag, riktade till utlandet, från närmare 800 mkr. 1981 till ca 150 mkr. 1982.

1 föregående årsberättelse påpekades det nära sambandet mellan aktiekurser och nyemissionsvolymer. Detta samband - som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för näringslivets riskkapitalförsörjning — illustreras i diagram 2.

Marknaden tillfördes 1982 inte mindre än elt femtonlal nya företag, medan två bolag upphörde att vara börsbolag. Nyiniroduklionerna tog i anspråk sammanlagt inemot 800 mkr. (varav ett företag - STC - ca 350 mkr.). Nettotillskottet till marknaden var därmed betydligt större än 1981 (nio nya företag med sammanlagt ca 350 mkr., sex avförda bolag). Till skillnad mot 1981 var fastighets-, finans-och investmentbolagen 1982 i klar minoritet.

Skr. 1982/83:155
DIAGRAM 2
AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ INDEX NYINTRODUKTIONER .r (KURVA) (STAPLAR
250-	AFFÄRSVÄRLDENS a/\ GENERALINDEX (31.12 1979 = 100)
-	NYEMISSIONER/NYINTRODUKTIONER
n PLACERADE UTANFÖR 1 200- 1 SVERIGE
■	■ PLACERADE 1 SVERIGE ii

-2 500

- 2 000

1 500

1.000

I..

.l.llll

i 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

- 500

[ L

Tack vare en ändring i tillämpningen av valularegleringen kunde aktier i utländska bolag för första gången introduceras på Stockholmsbörsen. Av de nytillkomna bolagen var ett finskt och elt norskt med ett sammanlagt introduktionsbelopp på ca 6.5 mkr.

Som ett resultat av utredningar under 1981 om de mindre och medelstora företagens riskkapitalförsörjning (jfr fondens årsredovisning för 1981) har aktiemarknaden också i andra avseenden breddals under 1982. Ett antal minoritetsinvestmentbolag av en för Sverige ny typ - s. k. venture capilalföretag - har bildats efter amerikanskt mönster. Syftet med sädana företag är att på ett tidigt stadium identifiera och i kommersiella former investera i tillväxtföretag, företrädesvis av högteknologikaraktär. Vidare haren s.k. 07"C-wflr/:«a("over-the-countermarknad") etablerats. OTC-marknaden innebär värdepappershandel vid sidan av fondbörsen, där en eller flera fondkommissionärer (s. k. märket makers; terminologin på detta

Skr. 1982/83:155 12

område är alltjämt amerikansk) åtar sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser för en viss aktie. OTC-marknadens minimikrav på aktiekapital och totalt eget kapital är desamma som för börsens A: Il-lista, men börspostens storlek har minskals och spridningskravet mildrats.

Fondens portfölj

Fondens nyplaceringar under 1982 uppgick till 565 mkr. (477). Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 295 mkr. (298) sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 270 mkr. (179), från 1 432 mkr. till 1 702 mkr.

Nettoplaceringarna har successivt ökat från en nivå på under 100 mkr, per år 1978-79. En starkt bidragande orsak till ökningen 1982 var investeringar på ca 50 mkr. i icke noterade värdepapper.

Värdepappersomsättningen är en avspegling av kurs- och omsättnings-utvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden har liksom 1981 givit utrymme för "arbitrageaffärer" mellan konverteringslån och aktier, olika aktie-serier, fria resp. bundna aktier etc. Sådana affärer ingår i köp- och försäljningssiffrorna. Totala försäljningar till marknadsvärden (som ger en riktigare uppfattning om verksamheten än historiska anskaffningsvärden) ökade från 368 mkr. 1981 till 423 mkr. 1982.

Vid slutet av 1982 ingick lolak 53 (45) förelag i fondens portfölj med följande fördelning:

Antal företag . •

Börs- Icke börs- Summa

noterade' noterade

Enbart aktier 34 5 39
Aktier + konv- eller

optionslån 9 4 13

Enbart konv lån 1 - . 1

Summa .. ** 9 ■ 53

' Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade'.

Nya börsnoterade' företag i portföljen är Euroc, Fläkt, Kilaberg, Skånska Cemenlgjuteriet samt STC och.STC Venture. Fonden har avyttrat sina aktieinnehav i AEG. Pharos och Ralos.

Nettoköp av aktier har gjorts i bl. a. ABV, ASEA, Atlas Cdpco, Boliden, Electrolux, ESAB, Esselte, Gullspång, Korsnäs, Prospector, Saab-Scania, SCA, SKF och Sonesson. Försäljningar har skett i bl. a. Astra, Cardo, Ericsson, FABEGE. Fortia och Perstorp. Övriga förändringar i aktieportföljen är marginella.

' Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade. "

Skr. 1982/83:155 13

Innehavet av konvertibla skuldebrev i Electrolux har minskat netto efter konverteringar och innehavet i Custos har sålts. Neltoköp har gjorts av AGAs och Sandviks konvertibla skuldebrev i USD och av SCAs konvertibla skuldebrev i USD i samband med emissionen på den internationella kapitalmarknaden.

De icke konvertibla förlagsbevis i Volvo som i föregående årsberättelse redovisades som en tillfällig placering utanför värdepappersportföljen har avyttrats!.

Som framgått av det föregående har fondens engagemang i icke börsnoterade företag utökats väsentligt under 1982.

Fonden har i en riktad nyemission förvärvat ca 4% av aktiekapitalet i Inter Innovation AB och lämnat förelaget ett förlagslån förenat med Optionsrätter att förvärva' ytterligare aktier. Fondens totala engagemang i bolaget uppgår till 25 mkr. Inter Innovation tillverkar i Sverige och mark nadsför internationellt sedelhanteringssyslem med inriktning främst på bankområdet. Koncernen har ca 400 anställda och en omsättning 1981/82 på ca 115 mkr.

I en till ett antal institutioner riktad nyemission har fonden för 9 mkr. förvärvat ca 1 % av aktiekapitalet i Gambro AB. Detta företag tillverkar medicinsk apparatur, främst engångsnjurar. Företaget är starkt internationellt inriktat och hade med ca 2000 anställda 1982 en omsättning på närmare 1000 mkr. Gambro avses komma att börsintroduceras under 1983.

Venluraintressenter i Stockholm AB är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag, ett bolag för investeringar i mindre företag med hög tillväxtpotential (Ventura är alltså elt venture capitalbolag eller lillväxtinveslbolag). Fonden har tecknat aktier för 1 mkr. i Venluraintressenter och förvärvat konvertibla skuldebrev i bolagel för 1 mkr.

Näringslivet, banker och fackliga organisationer i Blekinge har under
året bildal Blekinge Invest AB, elt regionalt tillväxtinveslbolag på kom
mersiell bas. Aktier har också placerats hos allmänheten. Fonden har
tecknat 10% av aktiekapitalet i bolagel. ■ -

På initiativ av Svenska Sparbanksföreningen bildades 1982 Koopei-ar lionsinvesl AB, elt företag med uppgift att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående förelag. Fonden har för 6 mkr. förvärvat 20% av aktiekapitalet och 9,9% av rösträtten i bolagel.

Slutligen har fonden köpt inte fullt 5 % av aktierna i Bilspedilion AB, ett av Sveriges största speditionsföretag.

Fondens deltagande 1982 i nyemissioner i börsnoterade och icke börsnoterade företag och i nyintroduktioner uppgick till ett sammanlagt belopp av 91 mkr. (65). Det innebär atl en förhållandevis stor del av fondens nettoplaceringar under året gått till nyemissioner.

Marknadsvärdet på fondens portfölj av börsnoterade aktier vid utgången av 1982 utgjorde 2,8% (2,5%) av det samlade börsvärdet av samtliga

Skr. 1982/83:155 14

börsnoterade företag (exkl. banker och försäkringsbolag, vilkas aktier fonden inte får förvärva) vid samma tidpunkt.

Fördelningen på branscher av fondens portfölj framgår av tabellen nedan. Ökningarna 1982 av andelarna verkstadsakiier och "övriga" aktier beror helt på kursutvecklingen, i det senare fallet framför allt för läkemedelsföretagen. Kursutvecklingen har orsakat också den fortsatta minskningen av andelen för metall- och slålmanufakturbranschen. Andelsminskningen för investmentbolagen beror däremot på försäljningar.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig på några punkter från aktiemarknadens fördelning på branscher. A ena sidan har fonden väsentligt lägre andelar fastighets- och byggbolagsaklier och investmentbolagsaktier. Å andra sidan är andelarna för verkstadsaktier och för gruppen "övriga" aktier betydligt högre. I den senare gruppen redovisas fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin (Astra och Forlia). Enbart dessa förelag svarar för 21 % av portfölj värdet.

Portföljens fördelning på branscher' Procent, mätt efter marknadsvärden

Bransch		Fondens po	irtfölj	Andel av
	1980	1981 1982	01980-82	totalt börskapital' 01980-82
Verkstadsindustri	33	33 37	34	28
Skogsindustri	6	10 10	9	11
Metall- och stålmanufaktur	10	9 6	8	8
Handelsföretag	1	1 1	1	->
Fastighets- och byggbolag	4	4 4	4	9
Investmentbolag, blandade	9	7 3	7	8
Investmentbolag, rena	1	1	-	10
Övriga	36	36 40	37	24
	100	100 100	100	100

- Affärsvärldens branschindelning ' Exkl. banker

Fondens fem största engagemang (aktier och konverteringslån samman
tagna), mätt efter marknadsvärden, avsåg följande företag:
Astra 510 mkr.

Ericsson 419 mkr.

Volvo 283 mkr.

Fortia 259 mkr.

SCA 243 mkr.

Astra är sedan 1978 fondens största enskilda placering. De fem största innehaven svarade vid slutet av IS'82 för 47 % (38%) av det totala marknadsvärdet på fondens portfölj. Andelen har under en följd av år varit sjunkande. Ökningen 1982 beror i allt väsentligt på en betydligt starkare kursuppgång för dessa förelag än för portföljen i övrigt.

Inte heller den starka ökningen av det genomsnittliga engagemanget per

Skr. 1982/83:155

företag är liågot uttryck för en strävan att koncentrera portföljen. I nedanstående tabell har det aktuella medelbeloppet per företag, ca 69 mkr. (marknadsvärde), räknats om för ett antal år bakåt med hjälp av index för kursutvecklingen för fondens portfölj. Som framgår av tabellen har de omräknade värdena myckel nära följt de faktiska medelengagemangsbe-loppen.

1977 1978 1979 1980 1981 1982

Verkligt medelbelopp per företag, mkr 25 29 29 33 ■ 48 69
Omräknat belopp, mkr 23 27 25 30 44 -

Likvida medel

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av 1982 till 313 mkr., vilket innebär en ökning under året med 50 mkr. De motsvarade vid årsskiftet 8,1%' (11%) av fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden. Likviditeten har påverkats av alt del till fonden överförda grundkapitalet också 1982 höjts med 150 mkr.

Förändringen av de likvida medlen uppstod på följande sätt:

	1982		1981
Aktieutdelningar	83		66
Räntor pä lån	10		8
Räntor på likvida medel	34		32
Försäljning av förlagsbevis	5		-
Höjning av grundkapitalet	150	282	150	256
Nettoplaceringar i värdepapper"*	-142		-113
Bidrag till pensionsutbetalningar
(för 1981 resp. 1980)	- 83		- 69
Förvaltningskostnader	- 4		- 3
Nettoförändring av korta
fordringar/skulder	- 3	-232	-	-185
Likviditetsförändring		50		71

'' Försålda värdepapper har här upptagits till försäljningsvärden, och nettoplaceringarna har alltså påverkats av realisationsvinster och -förluster.

De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och depositionsbevis och på specialkonto i bank. Den genomsnittliga förräntningen under året var 13,4% (14,2%). Den lägre avkastningen 1982 är ett uttryck för att ränteläget för korta placeringar under större delen av året var lägre än 1981.

Fondkapital och bokföringsmässigt resultat

Fondens grundkapital - dvs. det kapital som överförts från 1-3 AP-fonderna till AP-fondens fjärde fondstyrelses förvaltning - utgjorde vid

Skr. 1982/83:155 16

slutet av föregående år 1400 mkr. Uppsamlade överskottsmedel var 213 mkr., och det totala fondkapitalet vid ingången av 1982 var alltså 1613 mkr.

Genom riksdagsbeslut 1981 har det högsta belopp som får överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning från de övriga delfonderna fastställts till 1 850 mkr. Inom ramen för detta beslut har fonden 1982 tillförts 150 mkr.

Vid beräkningen av fondkapitalei; och i fondens redovisning i övrigt skall enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning tillgångarna tas upp till anskaffningsvärden. Det innebär att det i resultaträkningen redovisade resultatet av verksamheten inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade 1982 med i det närmaste 17 mkr. eller med 25% till 83 mkr. Utdelningshöjningen i de förelag från vilka fonden lyfte utdelning 1982 var i genomsnitt ca 15% (ovägt medeltal). Fondens utdelningsintäkter har påverkats negativt med ca 3,5 mkr. genom att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.

Ränteintäkterna uppgick till totalt 44 mkr. (40 mkr.). Av ökningen i förhållande till 1981 hänför sig hälften till den ökade portföljen av konvertibla skuldebrev och den andra hälften till en genomsnittligt sett högre likviditet.

Förvaltningskostnaderna ökade med 16% till 4 mkr. och motsvarade därmed 0,23% av det genomsnittliga fondkapitalet under året (0,13% om tillgångarna värderas till marknadsvärden).

Arets verksamhet gav ett rörelseöverskott (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) pä 123 mkr. (1Q3 mkr.).

Försäljningar av värdepapper 1982 medförde netto realisationsvinster på 128 mkr. (71 mkr.).

Sedan 1979 betalar fjärde AP-fonden till 1-3 delfonderna 80% av sitt rörelseöverskotl som bidrag till pensionsutbetalningama. För 1982 utgör detta bidrag 98 mkr. (83 mkr.).

Nettoresultatet för året, som tillföres fondkapitalet, blev 153 mkr. (91 mkr.). Tillsammans med det förut nämnda tillskottet på 150 mkr. till grundkapitalet ökade fondkapitalet alltså med 303 mkr. till 1916 mkr. vid årets slut.

Fondens tillgångar - upptagna till anskaffningsvärden i mkr. - fördelade sig vid utgången av de två senaste åren på följande sätt:

1982 1981

Aktier

Konvertibla skuldebrev och

skuldebrev m. optionsrätt

Förlagsbevis

Likvida medel

1589	1338
113	94
-	5 '
214	176
1916	1613

' För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens kortfristiga skulder (fondlikvider resp. skuld till 1-3 AP-fonderna för bidrag till pensionsutbetalningar) salderats mot likvida medel.

Skr. 1982/83:155 17

Effektiv avkastning

Vid slutet av 1982 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 1 952 mkr. högre än anskaffningsvärdet (jfr värdepappersförleckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde 749 mkr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda 1 203 mkr. Om man till delta belopp lägger summa aktieutdelningar och räntor på lån, 93 mkr., och netto realisationsvinster, 128 mkr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1982 års portföljförvaltning 1424 mkr. (775 mkr). Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 2 181 mkr., betyder detta en effektiv avkastning under 1982 på 65% (57%).

Resultatet av fondens verksamhet 1982 var alltså både i absoluta tal och relativt sett bättre än 1981 års goda resultat. Den positiva avvikelsen 1982 i förhållande till den allmänna utvecklingen på aktiemarknaden sådan den uttryckes i generalindex (-1-35%) var anmärkningsvärt stor för att gälla en portfölj av den omfattning det här är fråga om. Avvikelsen beror främst på den högre andelen verkstadsföretag i fondens portfölj och på det stora engagemanget inom läkemedelsindustrin.

Man får givetvis hålla i minnet att icke realiserade kursvinster i portföljen spelar en avgörande roll när man mäter det totala ekonomiska uifallel och att aktiekurserna kan förändras starkt på kort tid. Resultatet av en portföljförvaltning - som är en verksamhet med långsiktiga mål - måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Också mätningar på längre sikt av effektivavkaslningen eller jämförelser med utvecklingen av aktieindex sedan fondens tillkomst är vanskliga när det gäller en fond som tillförts medel successivt.

På samma sätt som i årsredovisningen för 1981 jämförs i diagram 3 utvecklingen av fondkapitalet (med värdepappersporlföljen upplagen till marknadsvärden) 1974—82 med en tänkt fond, som placerat pengar i enbart industriobligationer. Denna "industriobligationsfond" har tillförts medel i samma takt och i samma omfattning som i verkligheten skett till Qärde AP-fonden. Enjämförelse av delta slag kan sägas vara relevant i den meningen att placeringar i industriobligationer hade varit ett naturligt alternativ om fjärde AP-fonden inte tillskapats.

Som framgår av diagrammet har den faktiska utvecklingen i fjärde AP-fonden givit ett fondkapital som är 75% större än den tänkta obligationsfondens.

Ett annat sätt att illustrera fondens långsiktiga ekonomiska utveckling är att jämföra det aktitella fondkapitalet med värdet i dag av tillskotten av grundkapital på sammanlagt I 550 mkr., uppräknade med konsumentpris-

Icke börsnoterade värdepapper - som särredovisas i värdepappersförteckningen - har i avsaknad av marknadsvärden här tagits upp till anskaffningsvärden.

Skr. 1982/83:155

DIAGRAM 3

MKR

FONDKAPITALETS UTVECKLING 1974-82

it uuu	i
3.500-	/
3 000-	/
-	FJÄRDE AP-FONDEN /
	(MARKNADSVÄRDEN) /
2.500-	/
-	//
2.000-	1/
1 500-
-	/___/
1.000-	OBLIGATIONSFOND/''/.
-	j
500-	/
-	/
-	yi 1 1 1 1 1 1 ,

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

index. En sådan beräkning får då givelvis justeras med de belopp fonden "återbetalat" i form av skaller och bidrag till pensioneringssystemet, likaledes indexjusterade. De tillförda 1 550 mkr. motsvarade vid det senaste årsskiftet 2700 mkr., och de återbetalade beloppen hade vid samma tidpunkt ett "nuvärde" av 450 mkr. För atl realvärdet på de medel som netto tillförts fonden skall ha bibehållits borde fondkapitalet den 31 december 1982 alltså ha varit minst 2250 mkr. Det faktiska fondkapitalet, baserat på marknadsvärden, var 3868 mkr.

Skr. 1982/83:155 19

Administration

Medelantalet anställda under året har varit oförändrat 6. Två personer har lämnat sin anställning hos fonden och två personer har nyanställts.

Av förvaltningskostnader på totalt 3 984 tkr. har löner och ersättningar uppgått till:

styrelse och verkställande direktör 834 tkr.

övriga anställda 668 tkr.

revisorer 114 tkr.

Stockholm ijanuari 1983

STEN WIKANDER Verkställande direktör

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens innehav av aktier och konvertibla skuldebrev vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december 1982 framgår av nedanstående resultaträkning saml balansräkning.

Resultaträkning tkr

	1982	1981
Aktieutdelningar Ränteintäkter Förvaltningskostnader	83 157 43 792 ./. 3 984	66 321 40431 3441
Rörelseresultat Realisationsvinster Realisationsförluster	122965 138 272 ./. 10024	103 311 80862 10432
Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna Överföring till 1-3 AP-fonderna	251213 ./. 98 372	173741 82 649
Nettoresultat	152841	91092

Skr. 1982/83:155

Balansräkning tkr

TILLGÅNGAR	1982-12-31	1981-12.31
Kassa och bank	312 588	262 938
Förlagsbevis	-	5 051
Fondlikvider	13 588	-
Upplupna intäkter	600	15
Aktier	1589281	1337 672
Konvertibla skuldebrev	112 679	93945
Summa tillgångar	2028 736 .	169962!
SKULDER OCH FONDKAPITAL	1982-12-31	1981-12-31
Kortfristiga skulder
Fondlikvider	13510	3 264
Skuld till 1-3 AP-fonderna	98372	82 649
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	455	72
Övriga kortfristiga skulder	160	238
	112497	86 223
Fondkapital
Grundkapital	1550000	1400000
Ackumulerat överskott frän föregående är	213 398	122 306
Årets nettoresultat	152 841	91 092
	1916239	1613 398
Summa skulder och fondkapital	2028736	1699621

Stockholm den 31 januari 1983

Ingemar Mundebo Roland Agius Ingemar Essen Lars Ljung

Sten Wikander

Gunnar Söder Hans Werlhén Stig Malm Kurt Lanneberg

Erik Svensson Nils Landqvist Sven Wehlin Hans Hellers

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, atl förestående resultaträkning och balansräkning överenstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 2 februari 1983

Gösta Renlund Anders Larsson

Arne Henrikson Gösta Telestam

Skr. 1982/83:155 21

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnals alt såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1982.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvallning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskals av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under år 1982, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 2 februari 1983

Gösta Renlund Arne Henrikson

Anders Larsson Gösta Telestam

Skr. 1982/83:155

Värdepappersinnehav per den 31 december 1982

Aktier, noterade

Företag

Antal

Förändring under 1982

Marknadsvärde tkr

% av aktiekapital

roster

ABV		278736	-1- 88684	60947	11,1	7,1
A	64 790
B	213 946
AGA		603 170		168829	6,9	7,9
A	545 064
B	58 106
Alcro		48000		6 960	10.0	10,0
A	24 000
B	24000
ASEA		702 800	+ 89300	184836	3,6	3,6
Astra		600000	- 75000	510000	8,9	8.9
Atlas Copco		1013793	-H235 559	91241	4,9	4.9
Bahco		81958		9 835	9,1	9,1
Boliden A		77 800	-1- 4446	20306	1,7	1,8
Cardo		136 290	-1-7 258	62693	1,6	1,6
Electrolux B		790219	-H353719	94 826	3,1	0.0
Ericsson		1222049	-1-347 350	412656	3.7	3,9
. A	146219
B	1075 830
ESAB		132608	-1- 49800	33948	8,2	8,2
Esselte		500000	-H88585	81500	6,4	4.9
A	206096
B	293 904
Euroc		1.36 500	-1-136500	16926	3,3	3.3
FABEGE B		200000	- 65.460	5600	1,0	0,5
Fagerhult B		46410		16708	9.6	2.1
Fagersta		77 689		10743	5,2	1.2
A	800
B	76 889
Fläkt		93 661	-1- 93 661	14 892	2,1	2.1
Fortia		1 100000	- 85 983	258 500	5,7	2,7
A	21816
B	1 078 184
Gullspång B		382 025	+ 330 320	42 787	5,1	3.0
Hennes & Mauritz B		157 400		22 036	6.8	3.1
Höganäs		183 900		33 102	9,4	10.1
Incentive		207 500	- 10000	71588	5.7	9,2
Iro		79550		17 899	10.2	10,2
Kilaberg B		10000	+ 10000	1720	0.5	0,2
Korsnäs		159000	-h 69.500	77910	4,3	4.1
A	118419
B	40 581
Mo och Domsjö		350098	- 5 000	- 49443	8,9	6.2
A	81500
Al	168498
B	100100
NPL-Gruppen B		42000	-F 29500	7 350	. 2.5	0.9
Perstorp B		135 000	- 14 594	60750	5,9	2,2
Promotion B		106050		40829	11.2	7.0
Prospector B		46 113	-1- 34 108	8 531	■5,8	2.4
SCA		598664	-t- 72000	239028	4,9	3.0
A	110557
B	488 107
Saab-Scania		433 236	-t-149 200	81448	2.1	2,1
Sandvik		564 021	- 11000	98 704	.5,9	5,9
A	468 827
B	95 194

Skr. 1982/83:155

Aktier, noterade
Företag		Antal	Förändring' ■ under 1982	Marknadsvärde tkr	% av aktiekapital	röster
Scansped B		38150		9 156	6,0	2,s ■
SKF B		830919	-1-357 124	95 556	3,1	0,0
Skånska Cement-
gjuteriet B		88500	-■ 88 500	49914	1,1	0,7
Sonesson		17000	-t- 17000	3 570	0,4	0.4
Swedish Match B		514398	-1- 6600	80760	6,4	0.0
STC A		103 700	-Fl 03 700	15 762	0,7	0.7
STC Venture		103 700	-1-103 700	5 703	1,7	1,7
Trelleborg		138187		16 168	11,0	8.7
A	25500
B	112687
Volvo		1030000	-H18255	283445	3,0	5.3
A	693 800
B	336200
Totalt marknadsvärde				3 475 105
Totalt anskaffningsvärde				1555 611

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med försäljning.

.4ktier, icke noterade

Företag

Antal

Förändring' under 1982

Anskaffningsvärde tkr

%av . aktiekapital

Andersson Paul B		9000		2475	11,1	6,2
Bilspedilion		33000	-1- 33000	6148	4,8	4,8
Blekingeinvest		6000	-1- 6000	660	10,0	10,0
Gambro B		100000	-1-100000	9000	0,9	0,4
Inter Innovation A		31373	+ 31373	5 000	3,8	6,7
Kooperationsinvest		5 000	+ 5 000	6000	20,0	10.0
\A	1400
B	3 600
Kullenberg Yngve B		25000	+ 24 500	1700	1,7	0,3
Lindab B		37 500	-1- 30000	1687	9.4	1.7
Ventura Intressenter		10000	-1- 10000	1000	28.6	8.0

Totalt anskaffningsvärde		33 670
Konvertibla skuldebrev, noterade
Företag	Nominellt tkr	Förändring Marknadsunder 1982 tkr värde-tkr

AGA USD Electrolux I Electrolux 111 Electrolux IV Ericsson USD FABEGE Holmen Promotion SCA USD Sandvik USD Sonesson

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

4178	-1- 1426	6345
1200	- 4 557	1524
4800	+ 4 293	6096
34091	- 7 876	35 796
2790		6016
741	-H 50	4 557
3 852		6741
4 674		9 348
3 678	+ 3 678	4084
2030	-1- 2030	1965
7504		24 388 106860 74 779

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med försäljning. - Marknadsvärde på konvertibla skuldebrev i USD har omräknats till SEK efter a/v köpkurs för USD pä balansdagen, utan tillägg för switchpremie.

Skr. 1982/83:155 24

Konvertibla skuldebrev och lån med optionsrätt, icke noterade

Företag Nominellt tkr Förändring Anskaffnings
under 1982 tkr värde tkr

Anderson Paul 5 000 5 000

Bahco 8400 8400

(mer Innovation 20000 -f 20000 20000

Lindab 3 500 3 500

Ventura Intressenter 1000 -t- 1000 1000

Totalt anskaffningsvärde 37900

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983