Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Regeringens skrivelse 1973:133

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts skrivelse nr 133 år 1973             Skr. 1973:133

Nr 133

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; given Stockholms slott den 18 maj 1973.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1972 för Statsföretag AB.

Under Hans Majtts Min allernådigste Konungs och Herres sjukdora:

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

1    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133

Skr. 1973:133

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 18 maj 1973.

Närvarande: statsrainislern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anraäler efter gemensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga ora överlämnande till riksdagen av årsredovisning för Statsföretag AB och anför.

Den årliga redovisning till riksdagen av verksaraheten hos Statsföretag AB sora förulskickades i prop. 1969: 121 bör, liksora föregående år (skr. 1972: 102), ske genom att bolagels nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen lorde få fogas lUl statsrådsprotokollel i detla ärende som bilaga.

Jag hemställer sålunda, alt Kungl. Maj:t till riksdagen överläranar årsredovisningen för år 1972 för Statsförelag AB.

Med bifall till vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att tUl riksdagen skall avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Margit Edström

Skr. 1973:133

Bilaga

Statsföretag AB årsredovisning 1972

Verksamheten i sammandrag

AB Kabi förvärvade Vitrum och ACO med ca 665 anställda och ett faklureringsvärde 1972 av 106 railj. kr.

Ceaverken AB förvärvade vid årsskiftet 1972—1973 Scanfors AB raed ca 40 anställda och en försäljning 1972 av ca 13 railj. kr. (rönlgen-filra, keraikalier etc).

Statsföretag AB förvärvade i början av 1973 50 % av AB Husqvarna Borstfabrik.

Svetab förvärvade 91 % av aktierna i Svenska Brorasbandsfabriken AB, nybildade Heraa Industrier AB saral i början av 1973 resterande 60 % av Edslröras Industrier AB, resterande 50 % i Cento Gruppen AB saral Holrasunds Plastfabrik AB.

SMT rekonstruerades. Dotterbolagen i Ronneby och Karlskoga försåldes och filialen i Eskilstuna avvecklades. Personalantalet reducerades raed totalt 300 personer.

En grafisk koncern bildades i början av 1973 i vilken bl. a. ingår AB AUmänna Förlaget och Svenska Reproduktions AB samt efter förvärv av resterande 50 % av aktierna Utbildningsförlaget Liber AB.

		1972	1971	1970
Fakturering (mkr)		4 441	3 947	3 592
härav export (mkr)		2 404	2 285	2 021
Antal anstäUda		35 022	34 285	34 093
Löner (mkr)		1 183	1074	945
Investeringar (mkr)		931	740	512
Resultat före bokslutsdisposi	tioner	och skatter (mkr)
gruvrörelse	2	262,9	257,1	251,3
järnverk etc	6	(68,1)	(166,3)	(101,4)
skogsindustri		24,9	2,7	45,2
tobaksindustri		139,6	108,5	112,9
läkemedelsind.		20,4	9,0	10,3
hotell och rest.		(26,7)	(7,4)	(3,7)
övriga	17	(18,3)	(22,1)	(6,3)
Summa	129	284,9	181,5	308,3

' Antal förelag 1972.

Skr. 1973:133                                                           4

Statsföretagsgruppen

De allra flesta sora under året bedörat konjunkturläget lorde vara överens ora att en successiv förbättring har skett. Man har haft olika uppfattning om hur snabbt och i vilken omfattning de positiva förändringarna skulle ske i olika branscher. Vid årets slut fanns anledning att konstalera, att den ökande optimisraen inför fraratiden i flera branscher har varit väl motiverad. Eftersom förbättringen emellertid ännu så länge endast varit marginell, finns det anledning att vara försiktig vid bedöraningen av utvecklingen under 1973. Det finns tecken sora tyder på alt utvecklingen koraraer att gestalla sig olika för skilda branscher.

Över hälfien av koncernens bolag noterade 1972 förbättrade resultat, i flera fall över budgeterade förväntningar. Koncernens saralade vinst före bokslulsdispositioner och skatter ökade från 193 railj. kr. (4,9 %) 1971 till 281 milj. kr. eUer 6,3 % av försäljningsvärdet.

Markanta resultatförbättringar uppnåddes av Uddevallavarvet, Tobaksbolaget och Norrbollens Järnverk (NJA), men också många av de medelstora och raindre bolagen kan se tillbaka på ett framgångsrikt 1972.

I de förelag, där lagren ökat under året är det nödvändigt att förbättrade konjunkturer utnyttjas för en lagerminskning. Del finns anledning alt noga följa denna utveckling, inle rainst raot bakgrund av ett generellt önskeraål ora ökad orasällningshastighet hos det i verksaraheten bundna kapitalet.

Investeringsverksamheten

Den saralade investeringen i anläggningar har under 1972 liksora under 1971 legal på en hög nivå och har uppgått till 931 milj. kr., vilket tillsammans med 1971 gör totalt över 1 600 railj. kr. för dessa två år. Under 1972 avslutades AB Statens Skogsindustriers (ASSI) stora investeringar i Karlsborg och Lövholraen. NJA fortsätter prograraenligl genoraförandet av investeringsprograra 70 och den nya LD-ugnen togs i bruk i början av noveraber. Under hösten har fattats beslut ora att uppföra ett koksverk i anslutning lill NJA. Arbetet härraed beräknas koraraa igång under första halvåret 1973. LKAB har under 1972 ökal investeringarna raed 95 milj. kr. i förhållande till 1971 och kostnaden uppgick totalt lill 308 milj. kr. Även under de närraaste åren koraraer investeringsaktivileten att vara hög i detta bolag. Av det totala investeringsbeloppet för Statsföretagsgruppen belöper sig 679 railj. kr., 73 %, på dessa tre företag, vilka har sin huvudsakliga verksarahet i Norrbotten.

Även inora flera andra företag sora Kabi, Uddevallavarvet och Svetab har investeringsverksaraheten varit större än under föregående år.

Skr. 1973:133 5

Strukturfrågor

I arbelet raed att konsolidera förelagsgruppen har de strukturella probleraen ägnats allt större uppraärksarahet. Under 1972, i saraband raed att läkemedelsföretagen ACO och Vitrum förvärvades, togs ett första steg. Dessa företag sammanfördes med Kabi och utgör nu en läkeraedelskoncern, Kabigruppen, inora Statsföretag.

Under året har AB Allraänna Förlaget (ALLF), som tillsammans med Landstingsförbundet och KF ägde Utbildningsförlaget Liber AB, förvärvat de övriga intressenternas aktier i detla företag. I början av 1973 sammanfördes ALLF och Svenska Reproduktions AB (SRA) med dotterföretag i enlighet med förslag från styrelserna för dessa två bolag till en grafisk koncern. Dotterbolagen i denna koncern kommer att bedriva verksarahet i koraraission för raoderbolaget, Liber Grafiska AB.

Statsföretag AB och Coronaverken AB äger tillsammans Vilhelmina Plast AB, sora är ett renodlat produktionsföretag. Produktutveckling och raarknadsföring har skötts av AB Husqvarna Borstfabrik, som är ett av Coronaverken helägt företag. Redan vid etableringen av Vilhelraina Plast var parterna inställda på ett vidgat saraarbele. Statsföretag har nu, genora att förvärva hälften av aktierna i Husqvarna Borslfabrik, möjliggjort en sammanläggning av verksamheten i de två företagen. Härigenora har skapats bättre förutsättningar för en fraragångsrik utveckling.

Under 1972 har probleraen kring företagsgruppens fraratida inriktning och gruppering ägnats ökat intresse. Förberedande diskussioner och utredningar har startats kring en utveckling av mera systematiserad strategisk planering.

Utvidgat samarbete i företagen

Arbetet raed alt vidga samverkan mellan förelag och anställda har fortsatt under året inom raraen för de riktiinjer angående företagsderao-kratisk utveckling inora Slatsföretagsgruppen, sora antogs hösten 1971. I en enkät, som gjordes under hösten 1972, framkom att arbetet raed att utveckla program inom de skilda förelagen var i full gång samt att saraarbelet inora det representativa systeraet hade vidareutvecklats hos flertalet företag.

I ASSI pågår utveckling av ett systera, i vilket de anställda skall få betydande möjligheter alt deltaga i beslutsarbetet på olika nivåer. Resultatet av arbelet i samverkansysterael vid LKAB är för närvarande föremål för diskussion och utvärdering. Likaså har där gemensamt bedrivits ett utvecklingsprojekt avseende arbetarskydd. Inom Tobaksbolaget verkar sedan en tid tillbaka en s. k. fabrikskoramillé vid fabriken i Härnösand. Denna kommitté fattar beslul i ohka ledningsfrågor inom platschefens befogenhetsram. Överväganden pågår alt även etablera en fabrikskoraraillé i Tobaksbolagets största anläggning i Malraö.

Skr. 1973:133                                                           6

Den anda av saraverkan sora präglat arbetsinsatserna inora förelagsgruppen synes ha raedverkat till den positiva resultatutvecklingen.

Arbetet med att utveckla företagsdemokraliska syslera sker i flera företag i samarbete med industridepartementets företagsdemokratidelegation.

Under året har de anställda varit representerade i styrelserna för flertalet av företagen inom gruppen. För alt underlätta de nytillkorana ledamöternas raöjlighet att deltaga i styrelsearbetet har två konferenser för slyrelseledaraöter hållits under året.

Statsföretags styrelse har i anledning av "Lagen ora styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonoraiska föreningar" beslutat alt de anställda raå utse styrelseledamöter i dotterföretagen även om antalet anställda understiger 100.

Utblick mot 1973

För det närmaste året bör raan ha rätt att räkna raed bättre konjunkturer. Saneringen inora vissa företag, den intensiva investeringsverksaraheten i flera av nyckelföretagen saral en gynnsam konjunkturutveckling skapar förutsättningar för förbättrade resultat.

Enligt föreliggande resultatbudgeler väntas koncernens samlade överskott före dispositioner och skatier stiga raed ineraot 100 railj. kr., trots något reducerade överskott hos LKAB och Tobaksbolaget.

Växande överskott, även hos de raedelstora och mindre företagen, raen också kraftigt reducerade förluster hos tidigare raycket olönsararaa dotterbolag bidrar tUl denna utveckling.

Lägre priser men större malmleveranser

Den internationella järnraalrasraarknaden skiljer sig i raånga avseenden från raarknader för andra produkter. Genom tillkomsten av de stora fartygen, sora raöjliggjort transporter av raalra på även de längsta distanser, såsora Australien—Västeuropa eller Narvik—Japan, har vi fått en världsmarknad, där allt sora sker angår också de svenska exportgruvorna.

Försäljningskontraklen gäller för minst ett år raen ofta för flera år. I dessa avtal är kvantiteterna raer eller raindre fasta, raen erfarenheten visar, att inget avtal kan tvinga på ett järnverk raer raalra än raas-ugnarna i en lågkonjunktur kan förbruka! Restkvantiteler brukar då tas ul senare till oförändrat pris. Avtal orafattande ell år har i regel bestämmelser ora fast pris, stundora med valutaklausul, raedan avtal över längre perioder kan innefatta priser, knutna lill ett antal större kvaliteter på marknaden. Priserna kan också vara föreraål för årliga oraför-

Skr. 1973:133                                                           7

handlingar. Det förekommer dock avtal på 20 år med fast pris! Dylika "slavkontrakt" liksom andra egendomligheter, t. ex. kontrakt innebärande enorma kursrisker, har sin förklaring i att nya gruvföretag ofta måste göra kontrakt på slora delar av sin planerade produktion, innan de kan låna upp pengar för all påbörja investeringarna. Sådana gruvors förhandlingsläge är givetvis svagt, och de gör stundom svårt marknadsstörande kontrakt. Marknaden kännetecknas vidare av ett relativt ringa antal säljare och köpare. I de flesta europeiska länder är köparna organiserade, så att man kan tala om inköpskarleller, och dessa håller sinsemellan kontakter. På säljarsidan råder däreraot öppen konkurrens.

Eftersora raalm sålunda i motsats till t. ex. stål inle säljs från dag lill dag i relativt små poster, är prisbildningen på raalra raycket stel. Då sjöfrakterna på långa distanser kan vara av sararaa storleksordning sora fobprisel, är konkurrensförhållandena utoraordentligt känsliga för ändringar i sjöfraktsnivån. En gruva kan uppleva, att dess pris nästan ständigt är "fel" i förhållande till marknaden, emedan frakterna under kontraktsperioden i allmänhet ligger över eller under den punkt, där de låg då kontraktet ingicks. Ligger cif-prisel "för lågt", visar kunderna itort intresse för avhäratning och tilläggsköp, vid "för högt" cif-pris råder oravänt förhållande.

Efler Korea-booraens högpriser sjönk raalrapriserna något, steg åter under raalraknappheten 1956—57 för att sedan börja dala. Från svensk synpunkt har den sjunkande sjöfraktsnivån raedfört, all prisema 1969 låg 40 procent under 1957 års nivå. Orsaken har varit rikligt utbud på raalra raen fraraförallt stortonnagels långsiktiga inverkan på cif-priserna i västeuropeiska haranar. Närheten lUl kunderna är aUtjärat en fördel för den svenska malmen men denna fördel har minskat.

Under 1970—72 uppnåddes en viss prisförbättring, raen för 1973 har större delen av denna höjning försvunnit. Sänkningen av priserna har denna gång främst orsakats av dollardevalveringen. Nästan alla järn-raalrasaffärer görs i dollar, och frakluppgörelserna sker också i dollar. Det betyder, att dollardevalveringar över natt sänker cif-priserna på malra. Den svenska raalraen säljs i kronor, men effekten av dollardevalveringen kan vid årsskiflet sägas ha varit hundraprocentig, eftersora de gruvor, sora sålt i dollar, endast i för raarknaden betydelselösa undantagsfall lyckats i någon raån korapensera sig. Dollarns fortsatta kursförändringar koraraer att raedföra starka krav från de transoceana gruvorna att erhålla korapensation.

Sedan feralon år tillbaka har sålunda LKAB befunnit sig i en nästan obruten nedförsbacke vad produktpriserna beträffar. Järafört raed 1957 betyder nuvarande prisläge vid dagens orasättning, alt orakring en halv raUjard i årsintäkter försvunnit upp genora skorstenen. Saratidigt har kostnadsstegringarna i Sverige sora bekant varit större än i de flesta konkurrentländer.

Skr. 1973:133                                                           8

Inget företag kan klara en så hård press från såväl inläkts- sora kostnadssidan utan avsevärd resultatförsäraring. Denna har visserligen raol-verkats genora fördubbling av produktionen vid samtidig rainskning av antalet anstäUda och genora investeringar i anläggningar för fraraställning av högre raalmkvaliteter. Investeringarna under 15 år ligger nära 3 000 railj. kr. Avkastningen på i företaget arbetande kapital har dock sjunkit från en nivå vid vilken malmen hade avsevärt "rotvärde" till en nivå föga över genomsnittet i svensk industri.

Resultatet under 1972, som var det Iredje året i följd raed stagnerad leveransvolyra, var förhållandevis gott, eftersom priserna ännu inte drabbats av doUardevalveringen och det under 1972 makalöst låga sjöfrakls-läget. Under 1973 finns goda utsikter all uppnå någol högre leveransvolym än under det hittills volymmässigt bästa året 1969. Det betyder leveranser i trakten av 30 milj. ton. Sora ett kuriosura, belysande vad denna siffra innebär, kan näranas, alt Narvik, sora 1973 skeppar 23— 24 railj. ton, lorde vara Västeuropas tonnageraässigt tredje exportharan efler Rolterdara och Hamburg. Leveransökningen under 1973 förraår dock icke resultatraässigt gottgöra intäktsbortfallet genora prissänkningar.

De stora fartygens ofördelaktiga inverkan på den svenska malraens konkurrensläge fortgår, ehuru nuraera i blygsam takt. Motverkande faktorer är ökande fartygskostnader, koslnadsslegringar i konkurrenlgm-vor och dessa gruvors behov alt söka kompensation för dollardevalveringen.

Sulfidmalmernas marknadsaspekter

AB Statsgruvors komplexa sulfidraalraer i Slollberg består av flera raalrakroppar raed växlande halter av zink och bly. Anrikningen av raalraen ger som slutprodukter zinkslig och blyslig. Produktionen är ej i någon större utsträckning flexibel. Detla är ofta en olägenhet från marknadssynpunkt. Del vore exerapelvis i nuläget en fördel om raan kunde anpassa produktionen efter de olikartade prognoserna för zink respektive bly, vUket skuUe raedföra att raan ökade zinksligproduk-tionen och höll tillbaka blysligproduktionen. Zinken har nämligen i ett flerårsperspektiv en avsevärt gynnsaramare prognos än blyet.

Försäljningen sker i huvudsak på flerårskontrakl. BasmelaUnotering-arna på Londonbörsen bestäraraer brultoprisel på levererad slig, varifrån avgår den löpande hyttans oraarbctningskoslnader och vinst, "sraältlönen". Sraältlönerna har stigit kraftigt de två senaste åren, beroende dels på hyttornas ofta dåliga lönsarahet, dels på de växande railjökostnaderna. Smältlönestyrningen reducerar i hög grad den nominella bruttoinkorastökning gruvorna fått genora de senaste årens höjda melallnoteringar.

Skr. 1973:133                                                       9

Någon motsvarande prisbildningsmekanism finns ej för den i Yx-sjöberg producerade scheelit (wolfrara) sligen. Marknaden karaktäriseras av slora kastningar i efterfrågan och pris raed ett stort och ofta utnyttjat utryrarae för spekulativt agerande från producenternas, konsumenternas och, icke rainst, de stundom marknadsdominerande mellanhändernas sida. Lagerfluktuationerna är så stora, att priset stundom kan synas röra sig i otakl raed kurvan för den allraänna konjunkturen.

Verksamhetsåret 1972 är från resultalsynpunkt unikt genom att en ny gruva tagits i full drift utan all leveranser skett.

Arne S. Lundberg

NJA stärker positionerna inom svensk stålindustri

Norrbottens Järnverk är det tredje i storlek av handelsjärnverken i Sverige. Järnverket svarar för 10 % av Sveriges stålproduktion, vUket dock endast utgör 0,1 % av världsproduktionen.

Av järnverkets försäljning går ca 40 % på export. En betydande marknadsandel har upparbetats för vissa specialprodukter. Bland annat kan nämnas att verket svarar för över 25 % av leveranserna av fartygsprofiler tiU den europeiska marknaden.

Hälften av försäljningen 1972 utgjordes av valsade och manufakturerade profiler för fartygsbyggen för skandinaviska och kontinentala varv. Övriga produkter i form av arraeringsslål, balk, stångstål och plåt levereras till bygg- och verkstadsindustri, huvudsakligen inom Skandinavien

Prisema för verkets produkter såväl för export som för leveranser till svenska marknaden bestäms genom internationell konkurrens.

Sveriges avtal med Kol- och Stålunionen och den Europeiska Ekonoraiska Gemenskapen bör verka piisuljämnande och medverka till mindre prisvariationer än vi varit utsatta för under 1960-talet.

Snabb utbyggnad

Järnverkels resultatutveckling under 1970-talet kommer förutom av marknadsutveckUngen huvudsakligen att bestämraas av det utbysg-nadsprograra som nu gencinförs, benämnt Investeringsprograra 70, och den effektivisering som sker i anslutning till delta.

Ett mått på orafattningen av Investeringsprograra 70 är att järnverkels fakturering skall fördubblas från 1972 lill 1974 efler att ha ökat med 37 % från 1970 till 1972. 1974 blir faktureringen omkring en mUjard kronor. Ett annat raått är alt investeringarna i nyanläggningar under 1970 tUl 1974 uppgår till ca 550 railj. kr. vartill kommer ett nytt koksverk för ca 340 milj. kr., som blir färdigt 1975.

Skr. 1973:133 10

Koksverkels tillkomst innebär en integration bakåt i produktionskedjan, vilket medför en väsentlig kostnadssänkning. Fördelarna av järnverkels kusllokalisering ökar. I övrigt faller utbyggnadsprograraraels tyngdpunkt på de metallurgiska avdelningarna. Produktionen av råjärn tredubblas genom uppförandet av en ny masugn, som blir Skandinaviens största. Stålproduktionen fördubblas trots alt ett antal omoderna el-stålugnar las ur drift. Valsverkens produktionskapacitet ökas lill närmare en railjon lon. Kapaciteten för raanufakturering av fartygsprofiler fördubblas. Även för divisionen för Bygg- och Verksladsraanufaklur sora raarknadsför slålbyggnadsraaterial, galvaniserad och plaslbelagd plåt för verkstadsindustrin och fartygsinredningseleraenlet ISOLAMIN, förutses en raycket snabb expansion.

Utbyggnadsprograraraet har hittills genoraförts planenligt. En LD-slål-ugn och ett syrgasverk togs i drift i november 1972.

Effektivitetshöjning

Norrbottens Järnverks ekonomiska resultat var under hela 1960-talel otillfredsställande. En väsentlig orsak till detta var all produktionen per anställd var alltför låg. Utbyggnadsprograraraet korabinerat raed olika rationaliseringsinsatser och ökat utnyttjande av datateknik skall raedföra en förändring i delta avseende, så att personalkostnadernas andel av faktureringen sjunker från 36 % 1970 tUl ca 20 % 1975.

ParaUeUt raed detta rationaliseringsarbete bedrivs en intensifierad produkt- och processulveckling för att en allt större del av järnverkets försäljning skall gäUa högre förädlade produkter. Därraed minskas inverkan av konjunkturväxlingar .

Marlmadsutveckling

Trots sin 1 000-åriga historia är stålindustrin fortfarande en expansiv bransch raed en tillväxt av ca 5 % per år.

Sora framgått ovan är den europeiska varvsindustrin den största avnämaren för Norrbottens Järnverks produkter. Varven har under 1972 haft god orderingång. Många varv har nu sina orderböcker fyllda till år 1977. Järnverket har därför för varvsraalerialen en god grundbeläggning. Såvitt nu kan bedöraas koraraer sjöfartens snabba tUlväxt att fortsätta under andra hälfien av 1970-talel, vilket raedför fortsatt god efterfrågan från varven.

För försäljningen liU verkstadsindustrin koraraer nya specialprodukter att utvecklas. För standardprodukter är marknaden stor både i Sverige och utomlands. En ökad avsättning bör kunna erhållas genora intensifierad raarknadsföring, när produktionskapaciteten ökar.

För arraeringsslål, vilket utgjorde ca  10 %   av järnverkels försälj-

Skr. 1973:133                                                          H

ning 1972, förutses en stagnerande raarknad. Dels rainskar bostadsbyggandet i Sverige, dels sker en förskjutning från betong till stål. Det senare är dock ingen nackdel för järnverket, som är engagerat i stålbyggnadsverksamhet och väl förberett en expansion inom detta oraråde. Under 1973 inleds raarknadsföring av tackjärn och ståläranen lill andra jämverk i stor skala. Marknadsutsikterna bedöms vara goda genom alt raånga järnverk satsat raer på byggnad av valsningskapacite-len än på utbyggnad av de raetallurgiska enheterna. Större delen av Europas stålindustri ligger inne i landet vid de garala gruvdistrikten. Lägesfördelar har fallit bort på grund av alt raalra- och kolgruvorna numera är olönsararaa. Den metallurgiska stålproduktionen frara till och raed äranen bUr här olönsara järafört raed kustbaserade verk. Stålförsörjningen för dessa inlandsstålverk, t. ex. i Ruhr-distriktet, sker nu i allt större utsträckning genom iraport av halvfabrikat. Detta innebär all Norrbollens Jämverk har goda fömtsättningar för utökad avsättning av lackjärn och ståläranen. Även efter järnverkels nu planerade utbyggnad förädlas endast ca 10 % av raalraproduktionen i Lapplandsfälten vid järnverket. Resten går oförädlat på export.

Gemensanmia marknaden

De avtal, sora Sverige under 1972 ingått raed den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och med Kol- och Stålunionen, medför att tullskyddet för den svenska heraraaraarknaden successivt försvinner. Trots detta bedöms avtalet ge Norrbottens Järnverk och övrig svensk stålindustri en klart gynnsamraare situation genom en raer stabil prisnivå och rainskad durapningskonkurrens. Prissättningen på handelsstål i Sverige kommer i fortsättningen att baseras på de priser, som gäller inora den europeiska gemenskapen, under det alt den tidigare baserats på kontinentens exportpriser.

Resultat och prognos

Är 1972 gav en nettoförlust på 37 raUj. kr., vilket var något bättre än enligt 1970 års långlidsplan.

För 1973 förutses fortfarande en viss förlust i enlighet raed långtidsplanen, raedan resultaten för 1974 väntas innebära nettovinst för företaget.

Med de produktionsresurser sora nu skapas och den raarknadsulveck-ling som fömtses för förelagels produkter, synes det vara raotiverat all se optiraisliskt på Norrbottens Järnverks utveckling under återstående del av 1970-talet.

John Olof Edström

Skr. 1973:133                                                          12

Hård konkmTens men framtidsutsikterna goda för Uddevallavarvet

Sverige är näst efter Japan den frärasla skeppsbyggnadsnationen i väriden när del gäller nyproduktion av farl)'g. Vår marknadsandel är knappt 10 % raot Japans ca 50 %. Värdet av från svenska varv år 1972 levererade fartyg var 2 500 milj. kr. varav för export ca 2 000 railj. kr. Den svenska varvsindustrin sysselsätter direkt ca 25 000 personer och indirekt ungefär lika raånga hos underleverantörer ra. fl., varför ca 50 000 personer är för sin sysselsättning direkt eller indirekt beroende av den svenska varvsindustrin. Varven arbetar med i förhållande tUl övrig svensk industri lång orderstock, sora sträcker sig över flera år. Härigenom är varvsindustrin mycket sysselsätlningsstabil, vilket varit av stor betydelse i svenskt näringsliv under senare års lågkonjunktur raed relativt stor arbetslöshet inora andra branscher. Varven räknar raed fortsatt hög sysselsättning. Orderingången under framför allt andra halvåret 1972 har varit god. Fartygspriserna har även legat på en tillfredsställande nivå.

Prognoserna för världens tonnagebehov varierar. Den sjöburna världshandeln ökar med ca 8 % per år och tonnagebehovet i minst samma takt. Fartygstyperna utvecklas snabbt både tekniskt och storleksmässigt.

Uddevallavarvet är ell av de fyra svenska storvarven och bland dem det yngsta. De väsentliga problemen är i stort sett gemensamma för alla svenska varv. Förutsättningama för alt den svenska varvsindustrin skall kunna hävda sin ställning är en högt slående teknologi beträffande såväl fartygen som produktionsmetoderna. Ett storvarv anses behöva förnyas under en period av 10 lill 12 år. För att bibehålla sin konkurrenskraft måste de svenska varven fortsätia att modernisera och rationalisera, vilket koramer alt kräva slora årliga investeringar. Det är viktigt alt utnyttja den lid, sora nu står lill förfogande härför, så att varven kan raöta senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet med moderna och effektiva anläggningar. Även för Uddevallavarvet kommer detta att innebära stora investeringar, då förelaget under 1960-talet härvidlag iakttog en viss återhållsamhet. Varvet har goda förutsättningar att kunna utvecklas. Del är väl beläget och disponerar stora markoraråden raed tUlhörande vattenfronl. Moderniseringen koraraer all innefatta en byggdocka. Denna krävs dels för att varvels nuvarande ma.xiraala kapacitet, fartyg på 230 000 tdw, är för liten för att kunna tillfredsställa varvels kundkrets, dels för en mera rationell produktionsteknik med bl. a. bygge i docka i stället för på bädd.

Rekryteringslägel är f. n. gott i uddevallaregionen. Varvet behöver f. n. öka sin personal raed ca 200 personer, huvudsakligen inora kategorierna grovplålslagare och svetsare.

Skr. 1973:133                                                          13

Under en lång följd av år har svensk varvsindustri tvingats konkurrera raed utländska varv, sora får betydande statliga subventioner i olika forraer. Motsvarande direkta stöd har de svenska varven icke åtnjutit. Sverige har i stäUet energiskt arbetat inom bl. a. OECD för att övriga stater skall avveckla sina varvssubvenlioner.

Fraratiden torde förraodligen raedföra fortsatt hård konkurrens inora varvsindustrin. Däresl de svenska varven ges tillfälle till vidare utveckling genora modernisering av sina anläggningar raed vidraakl-hållande av en hög teknologisk standard, bör fraratidsulsikterna för svensk varvsindustri vara goda. Varvsindustrin har starka traditioner i vårt land och innehåller i sig stora tUlgångar. Uddevallavarvet har genora ett 1971 slutet konsortialavtal inlett vissl samarbete med de övriga svenska större varven.

Johan Schreil

ASSI möter framtiden med hög kapacitet efter ett särar

Den svenska exporten uppgick 1972 lUl 42 railjarder kronor. Drygt 9 railjarder härav, dvs. 21 %, utgjordes av skogsinduslriprodukter — trävaror 2,5, raassa 2,8 och papper 3,6 railjarder kronor.

ASSI koraraer under 1973 att leverera för något över 800 raUj. kr., vilket innebär att företaget är medelstort i branschen med en handfull andra skogsbolag uppvisande högre orasättningssiffror. Av moderbolagets produktion går över 75 % på export.

Utvecklingen i branschen är följaktligen beroende av den internationella raarknaden. Även ora den skandinaviska exporten huvudsakligen går till Västeuropa, som har ett stort nettoimportbehov av skogsindustriprodukter, är indirekt den nordamerikanska inhemska konjunkturen av stor betydelse på så sätt att den bestäraraer i vad mån överskottskvanliteter från Canada och USA finns tillgängliga för påverkan av den västeuropeiska raarknadsbUden.

Det avtal sora Sverige tecknat raed EG innebär all den nuvarande 12 %-iga tullen för pappersexporten till den europeiska kontinenten under en 12-årsperiod successivt eUraineras saratidigt sora en teraporär tulluppbyggnad sker hos de nya EG-ländema Danraark och England. Denna tullaweckling, sora dock enbari gäller inora vissa kvantitativa raraar, innebär i och för sig förbättrade konkurrensförhållanden för Sverige och på liknande sätl för Finland genteraot Nordaraerika. Avtalets betydelse blir beroende av hur det politiskt och praktiskt koramer att till-lärapas och vidare av om särskUda lullavtal senare också koraraer alt träffas med de transoceana producentländerna.

Marknaden för skogsindustriprodukter varierar starkt och lill våld-

Skr. 1973:133                                                          14

saraheten i svängningarna bidrar den oraständigheten att produkterna kan lagras. Konjunkturcykeln orafattar norraalt fyra år under vilka priser, leveranskvantiteter, lager, kapacitelsutnyttjande, lönsamhet och börskursen på skogsindustripapper samvarierar på ett karaktäristiskt sätt.

ASSI innehar inga egna råvaru- eller vatlenkrafllillgångar ulan upphandlar på årskontrakt till marknadspriser sitt virkes- och kraflbehov. Marknadspriserna på virke förändras eraellertid ibland inte i takt med marknaden för skogsindustriprodukter, och det innebär att resultaten vid ASSI kan bli föreraål för kraftigare svängningar raellan olika år än resultaten vid de på råvamsidan integrerade företagen.

De instabila växelkurserna bidrar också till den labila lönsarahetsbil-den inora skogsindustrin, och särskilt vid en lågkonjunktur blir ett prisfall till följd av nedskrivning av de nordaraerikanska valutorna kännbart. Verkningarna av februaridevalveringen bör emellertid kunna begränsas till följd av det nu starkare raarknadsläget.

Den tekniska utvecklingen under senare år har bl. a. inneburit att de traditionella produkternas prestanda har höjts — för en viss förpackningsuppgift t. ex. kan man nu använda tunnare papper — att nya produkter, ibland med kombinationen plasfpapper, tillkorarait, att råvam-utnyttjandel har förbättrats, att nya railjökrav kunnat ställas upp.

Utvecklingen har också tagit sikte på rationalisering för att rainska beroendet av lönekostnademas utveckling. Från 1955 till 1970 minskade antalet mandagar per avverkad skogskubikraeter från 0,64 lill 0,18. Genora byggandet av den andra kraftiinerlinjen vid ASSLs pappersbrak i Lövholraen minskade det totala antalet manlimmar per ton kraftliner för hela enheten från 5,4 till 3,2.

Inom alla sektorer av skogsindustrin har under de senaste årtiondena på ett påtagligt sätt garala anläggningar slagits ut och en koncentration till färre och större enheter skett.

Delta har varit en kapitalkrävande process sora i förening med starkt varierande, men på det hela tagel otillfredsställande, lönsamhet inneburit alt olika företags soliditet och likviditet blivit ansträngda. De saralade erfarenhetema och dagsläget gör att man nu ser fraraåt i raedvetande om att slora finansiellt krävande förändringar ännu återstår.

Efterfrågan på skogsindustriprodukter bedöras i fortsättningen koraraa alt öka stadigt dels genom befolkningsökning och dels genora höjning av levnadsstandarden. För många pappersgrupper förutser FAO (FN:s Food and Agriculture Organization) att världsförbrukningen komraer att mer än fördubblas under de 15 åren mellan 1969 och 1985 förutsatt att råvara och produktionskapacitet kan las frara lill sådana kostnader alt prisbilden inte väsentligt behöver ändras. Denna bedöraning har gjorts med beaktande av påverkan av substitut såsom plast. Sågade trävaror tenderar att få aUt större betydelse för bostadsbyggandet som nu i ökad omfattning inriktas på låghusbebyggelse raed lätta eleraent.

Skr. 1973:133                                                          15

Efterfrågeutvecklingen är följaktligen sådan all en raarknadsraässig bas för en vidareutveckling av världens skogsindustri föreligger. Tillgången på råvara är härvid den strategiska utgångspunkten. De stora virkesreserverna finns i Canada, södra Nordaraerika och Sydaraerika samt i Sovjetunionen. Del är rimligt alt anta all Skandinaviens råvam-resurser koraraer att kunna utnyttjas fullt. Tillväxten kan sannolikt gynnsarat påverkas genora ytterligare skogsvårdsinsatser, raen tonnageraässigt koraraer vår andel av världsproduklionen att successivt rainska. Tillgången på råvara utgör redan idag en kraftig restriktion i vårt land och koraraer sannolikt också att globalt begränsa utbudet på skogsindustriprodukter i fraratiden. Den oraständigheten alt, i motsats till vad sora gäller för raalmema, tillgångarna inte en gång för alla fastiagts utan efter hand "portioneras ut" är kanske vår lycka, därigenora alt det förhindrar ohäraraade utbud. Men saratidigt ligger häri en svårighet. När avverkningen raotsvarar tillväxten oraöjliggörs en fortsall volymexpansion, sora skulle bidra till att raan genora skaleffekter kunde korapensera olika koslnadsslegringar.

Genoraförandet av skogsindustriprojekl binder för lång tid knappa virkestillgångar och slora kapital, och del är det sora gör planeringsbesluten inora sektorn så ödesraättade. Råvarasituationen koraraer att göra skogsindustrin raer benägen för vidareförädling av produkterna och för diversifiering också in på andra fält än dera där skogen utnyttjas som råvara. Även om grundföralsältningama för en förbättring av lönsamheten torde vara goda för branschen är del för svensk skogsindustri nu ytterst angelägel att i saraverkan utnyttja möjligheterna på ett optimalt sätt och att manövrera utifrån våra speciella fördelar och nackdelar i den internationella konkurrensen.

Efter ett särar präglat av lågkonjunktur och igångkörningskostnader för nya anläggningar, resulterande i en stor förlust 1972, möter nu ASSI fraratiden raed ny kapacitet och en koncentration på produkter — kraftliner, trävaror och träfiberskivor — där efterfrågan är stor och vi är den största tillverkaren och exportören i landet.

Sigvard Bahrke

Kabigruppen — en expanderande läkemedelskoncern

Utvecklingen på läkemedelsområdet från 1930 till 1960 var myckel dynamisk. En lång rad nya utomordentiigt värdefulla läkemedel nådde marknaden. De innebar väsentiigt ökade överlevnadschanser eUer markant förbättrade livsvillkor för många sjuka. Detla resulterade i en allmän optimisra beträffande den fortsalla utvecklingen på läkeraedelsorarådet såväl inora sjukvården och samhället i övrigt som inom läkemedelsindustrin.

Skr. 1973:133                                                          16

Under de första åren av 1960-lalel kora eraellertid erfarenheter av ett helt annat slag. Man blev aUmänt medveten om att läkemedel kan ge allvarliga biverkningar och denna nya raedvetenhet har på ett avgörande sätt förändrat förhållandena på läkeraedelsorarådet.

Det krävs nuraera långt raer omfattande experimenteUa och kliniska undersökningar än tidigare innan ett nytt läkeraedel börjar raarknads-föras. Forskningsinsatsen raåste därför vara raångdubbell större och forskningskostnaderna för all få frara ett nytt läkeraedel har raångdubb-lals. För det enskUda företaget innebär detta alt forskningsverksaraheten raåste koncentreras till ett färre antal projekt raed ty åtföljande raindre riskspridning. En naturlig konsekvens härav blir bildandet av större företagsenheter genora fusioner e. d. och en fortsalt ökad internationalisering av läkemedelshandeln. För de svenska läkemedelsföretagen komraer detla alt innebära en rainskad andel på heraraaraarknaden och en ökad exportandel.

Även raarknadsföringsarbetet inora läkeraedelsindustrin har förändrats sedan början av 60-talel. Alt raarknadsföra läkeraedel är idag väsentligen en fråga ora kvalificerad inforraationsverksarahet. De nya raedlen presenteras för läkarkåren tUlsararaans raed en orafattande tung vetenskaplig dokumentation där läkemedlets egenskaper, användning, biverkningsrisker etc. belyses på ett mångsidigt sätt. Försäljning i delta ords traditionella mening spelar en allt raindre roll.

Ansvarsfrågan på läkeraedelsorarådet har korarait i blickpunkten. Regeringen har nyligen beslutat ora en utredning om produktansvar, som kan förväntas leda till en reglering av skadeståndsfrågorna bl. a. i samband raed läkeraedelsskador. Den genoragripande förändring på läkeraedelsorarådet som började för drygt tio år sedan, har ännu ej resulterat i ett stabiliserat läge. Fortfarande har man ej kunnat formulera en långsiktigt rimlig awägning raellan konlrollkraven för nya läkeraedel och sjukvårdens legitiraa behov alt utan onödiga dröjsraål kunna nyttiggöra de nya medlen.

Trots de osäkerhetsfaktorer som finns kan raan förutse en fortsatt positiv utveckling på läkeraedelsorarådet och därraed för läkeraedelsindustrin. Den raoderna läkemedelsforskningen bygger på grundforskningen kring livsprocesser och sjukdoraar. Sådan biovetenskaplig grundforskning bedrivs i ökande orafattning både vid svenska och utländska universitet och högskolor. Läkeraedelsforskningen får sålunda successivt en allt bättre grund för sitt arbete.

Utöltning av kabigruppen

AB Kabi, raoderbolag i Kabigruppen, har per den 1.1.1972 under raedverkan av Statsförelag AB från Apoteksbolaget förvärvat ACO Läkeraedel AB och Vilrara AB. Därraed har de tre av staien ägda läke-raedelstillverkande företagen sammanförts till en koncern.

Skr. 1973:133                                                          17

Före förvärvet hade vissa delar av den verksamhet sora ACO respektive Vitrara bedrev under 1971 avskilts. Dessa delar tiUhör fortfarande Apoteksbolaget.

De delar av ACO och Vitrura sora sålunda ingår i Kabigruppen hade 1971 en orasättning sora raotsvarade ca 70 % av dåvarande Kabigrup-pens omsättning.

Inom Kabigmppen arbetar nu ACO Läkemedel AB, Kabis läkemedelsrörelse, Vilmra AB och AB Gramraebolagen sora fyra organisatoriskt paraUellställda rörelseenheler. Gruppens dorainerande arbetsoraråde är läkeraedel. Gmramebolagen arbetar emellertid raed keraisk-lek-niska produkter (kroppsvårdspreparat och rengöringsmedel) och en fjärdedel av ACO:s omsättning är hudvårdsraedel.

Forskningsverksamheten

I linje med den allraänna utvecklingen inom läkeraedelsorarådet pågår inora Kabigruppen en koncentrering av forsknings- och utvecklingsarbetet tUl färre men samtidigt raer kvalificerade projekt. Såväl isolering av medicinskt intressanta biokeraiska substanser sora organiskt syntesarbete ingår i prograraraet.

Försäljning

Koncernfaktureringen i Kabigmppen år 1972 var 247 railj. kr., vilket stämmer väl raed budgeten för året. Ökningen i förhållande lUl år 1971 är 16 %. Försäljningsutvecklingen har varit positiv för samtliga fyra rörelseenheter. För de båda exportinriktade enheterna Kabi och Vitrum har exporten ökat procentuellt sett mer än försäljningen på hemmamarknaden.

Ekonomiskt resultat

Rörelseresultat för Kabigruppen efter planenliga avskrivningar och finansiellt netto men före extraordinära poster var 19,9 railj. kr. Detla innebär en ökning med ca 30 % jämfört raed det resultat sora frararäknats för år 1971 för de enheter som nu ingår i Kabigruppen.

En stor del av Kabigmppens produkter framställs med mycket komplicerade tillverkningsförfaranden. Ulbylesvariationema är därför relativt stora. Produktionsresultatet under 1972 har varit gynnsamt vilket tUl en del förklarar att årets resultatförbättring blivit så stor.

Finansiering

Det finansieUa utfallet för året har blivit tillfredsställande och Kabigmppens likviditet är god. Förvärvet av ACO och Vilmra har finansierats dels genom en nyeraission sora tillfört gmppen 21,6 milj. kr., dels genom kort- och långfristig upplåning.

2   Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133

Skr. 1973:133 18

1972 års orafattande investeringsprograra har till en del teraporärt finansierats genora upplåning inora Slatsföretagsgruppen. Avsikten är att under 1973 avlösa dessa lån genora upptagning av ett långfristigt lån.

Prognos

.Kabigmppens försäljning beräknas under 1973 korama att öka med ca 15 % och därraed uppgå till ca 285 milj. kr. Rörelseresultatet före extraordinära poster väntas bli ungefär sora för 1972.

David Isaksson

Stabilt i Sverige — stark ökning i USA för Tobaksbolaget

Internationellt sett befinner sig tobaksraarknaden i ett stadiura, där 60-talels stigande efterfrågan på flera håll därapats och hälsodebatten präglat marknaden. Konsumenten har blivit mer medveten och söker efter tobaksprodukler sora innebär mindre risker för hälsan.

Under 1972 har konsuraentorabudsraannen väckt talan hos raarknadsdorastolen raed yrkanden sora innebär ytterligare inskränkningar i marknadsföringen. Andra uttryck för aktiviteter sora berör branschen är raassraediautredningens belänkande "Tryckfriheten och reklaraen" och en utredning sora pågår inora socialstyrelsen ora tobakskonsuralionen från raedicinsk synpunkt.

Tobaksdeballen kan även ha inverkat på antalet rökare. Enligt en marknadsundersökning 1971/72 uppgick de lill 2,3 miljoner mellan 15 och 67 år, raotsvarande 41 %. Detla innebär en rainskning med 2,5 procentenheter från föregående års raätning.

För framtiden kan man räkna med en dämpad efterfrågan. Förändringarna på raarknaden torde huvudsakligen komma att ske mellan de olika produktgrupperna. I detta läge satsar Tobaksbolaget raycket hårt på produktutveckling. Lågtjäreprodukter och portionsförpackal snus finns redan på marknaden och nya varianter kan väntas.

Vad hände under 1972 ...

Tobaksbolagets försäljning av cigarretter på svenska marknaden ökade kraftigt under slutet av 1972 på grund av den höjning av cigarrett-skatten med 2 öre per st, fr. o. ra. 1 januari 1973 som beslutades av vårriksdagen 1972. På grund av hamstringen, som motsvarar ungefär en månads extra försäljning, har i 1972 års orasäiming ingått ett betydande belopp, sora norraalt skuUe ha hänförts till 1973.

Bolagets totala orasättning blev 434 railj. kr., vilket innebär en ökning med 14 %. Om korrigering görs för hamstringseffekten blh ökningen endast 8 %. Exporten uppgick till 53 milj. kr., vilket innebar en ökning raed 33 %.

Skr. 1973:133                                                          19

Den raest betydelsefulla exportmarknaden är USA, där bolaget nu marknadsför tre olika varianter av piptobaken Borkum Riff. Saratiiga varianter är numera nationellt distribuerade och har tillsammans uppnått 8—9 % av piptobaksmarknaden i USA.

Den kvantitativa försäljningen i Sverige av egna och iraporterade lobaksvaror var för de olika varuslagen följande:

Cigarretter

Cigarrer och cigariller

Piptobak

Snus

Tuggtobak

	Jämfört med 1971
10 620 milj. st	+ 12 %'
242 milj. st	-10 %
1 276 ton	" 5%
2 646 ton	-1-  1 %
14 ton	- 7%

' Efter korrigering för hamstring: -|-3

Koncernen, sora inkluderar ett dotterbolag i Holland, ökade sin omsättning med 14 % till 472 railj. kr.

Tobaksbolagels resultat före bokslulsdispositioner och skatier uppgick lill 131 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till 1971 med 28 milj. kr. Om man korrigerar för hamstringseffekten skulle resultatet ha blivit ca 121 milj. kr., vUket är 18 railj. kr. bättre än 1971 års resultat. Enligt koncernresultaträkningen uppgår koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter till 132 railj. kr., vilket endast är 1 railj. kr. raer än ovannämnda resultat för raoderbolaget.

... och vad händer 1973?

Moderbolagets orasättning 1973 på svenska raarknaden påverkas dels av harastringen före årsskiftet, dels av den dämpande effekt på försäljningen av cigarretter sora skaltehöjningen vid 1973 års ingång väntas raedföra. Exporten, sora helt doraineras av försäljningen av piptobak till USA, lorde under 1973 inle kunna uppnå samma goda försäljningsresultat som förra året på gmnd av dollardevalveringen. Försäljningen från dotterbolaget i Holland väntas öka raed ca 10 %.

Efler korrigering för den försäljning sora på grund av harastringen koramil på 1972 i stället för 1973 beräknas moderbolagets omsättning bh ungefär oförändrad under 1973 och koncemens något bättre eller totalt ca 455 mUj. kr. raot 1972 års korrigerade på 449 railj. kr.

Under förutsällning att ovannäranda försäljningsprognos någorlunda slår in väntas del för harastringen korrigerade resultatet före bokslulsdispositioner och skatter i raoderbolaget bli ca 110 railj. kr. eller 11 railj. kr. raindre än raotsvarande resultat för 1972. Det okorrigerade resultatet torde bli ca 100 raUj. kr.

Karl Wärnberg

Skr. 1973:133                                                          20

Restaurangkoncernen i omdaning

Hotell- och restaurangnäringen kännetecknas för närvarande av dålig lönsamhet, bl. a. tiU följd av de senaste årens mycket kraftiga kostnadsstegringar. Anpassningen av priserna till det höjda kostnadsläget har försvårats av en svag försäljningsutveckling, föranledd av såväl den allmänna konjunkturnedgången som av betydande kapacitetsökning genora nyetablering av hotell och restauranger, speciellt i de större städerna. Denna situation gäller i hög grad även för restaurangkoncernens företag.

För att så snabbi sora raöjligt kunna lösa de raycket stora problem av olika slag, sora koncernen för närvarande brottas raed — och saratidigt finna nya utvecklingsvägar — har såsora ett led i den orafattande rationaliserings- och förnyelseprocessen för de närraaste åren utarbetats ett handlingsprograra. Det innebär i huvudsak följande;

— Äldre rörelser anpassas till raodernare driftsforraer

—■ Väsentiig utveckling och utbyggnad av koncemens raarknadsföring

—   Genoragripande rationalisering och kostnadsreduktion såväl  inora adrainistrationen som på rörelserna

—   Effektivare utnyttjande av kedjeförelagsfördelarna

—   Den personalpolitiska verksamheten vidareutvecklas

—   Olika samarbets- och utvecklingsmöjligheter tUvaralas

För att underlätta genomförandet av detta prograra har det visat sig nödvändigt att vidtaga en del väsentiiga förändringar av organisationen inom såväl moderbolaget som regionbolagen.

Ändring innebär bl. a., att de rörelsedrivande dotterbolagens antal reduceras från fera till fyra. För att få en effektivare och raera rationell ekonoraisk adrainistration och finansiering driver regionbolagen fr. o. ra. 1973 rörelserna i koraraission för raoderbolaget. Adrainistrationskostnaderna koraraer härigenora väsentiigt alt nedbringas.

Under 1972 har anpassningen till de nya förhållandena lett tUl, alt 16 rörelser sålts eller lagts ned, saratidigt sora några större, redan tidigare beslutade, nya enheter öppnats. Bland dessa kan näranas Grand Hotell i Borås, Hotell Europa i Göteborg, Stadshotellet i Varberg saral Hotell Witt i Kalraar efler ora- och utbyggnad. I Falun har Grand Hotell, Stadshotellet och Soramarrestaurangen Kullen övertagils.

Antalet kombinerade hotell- och restaurangrörelser har reducerats med en tUl 54 och antalet separata restauranger raed fera till 96. Med de nya hoteUen har holellruraskapacitelen dock ökal raed drygt 16 % lill 4 730 rum.

Försäljningen har ökat från 421 till 432 raUj. kr. Exklusive skatt och betjäningsavgifter ökade försäljningen från 352 raUj. kr. 1971 till 362 milj. kr., dvs. 10 milj. kr. eUer 2,9 %.

Det under året i genorasnitt sysselsatta antalet anställda minskade med 342 till 6 116. Försäljningen per anställd har därigenom ökat raed ca

Skr. 1973:133                                                         21

9 %. Antalet anställda kommer under 1973 enligt budget alt reduceras
med ca 300 personer genora rationaliseringar och drygt 250 genom
nedläggningar eller avyttring av rörelser. Minskning koraraer i huvudsak
att kunna ske genora naturlig avgång och oraplaceringar. Försäljningen
per anställd beräknas under 1973 komma att öka med ca 15 %.

Den avtalsmässiga höjningen av personalkostnaderna, inkl. allmän arbetsgivaravgift, beräknas för åren 1970—1973 uppgå till 44 %, varav

10      % utgör höjning mellan 1972 och 1973.

Den negativa resultatutveckling, som koncernen redovisade åren 1970 och 1971, fortsatte även under 1972. Under de sista fyra raånaderna förbättrades dock brutloresultalet järafört raed raotsvarande period år 1971. Sora framgår av resultaträkningen visar bruttoiesultatel ett överskott med 1,5 milj. kr. För två av bolagen, ÖSARA med 22 och BARA med 13 rörelser, redovisas ett positivt nettoresultat. Vid övriga bolag har vidtagna åtgärder börjat visa resultat. För koncemen sora helhet är dock nettoresultatet något särare än 1971.

Koncernens totala försäljning beräknas de närraaste åren öka i sararaa omfattning som under 1972 och den under senare delen av 1972 positiva resullallrenden beräknas fortsätta. Utvecklingen är dock beroende av en fortsatt förbättring av konjunkturerna

Statsföretags koncernbidrag med 25 railj. kr., sora i stort sell täcker 1972 års förlust, underlättar väsentligt koncernens konsolideringspro-grara och förstärker raöjligheterna till positiv utveckling.

De senaste årens mycket omfattande investeringar i större hotellen-heter kommer under ännu någon lid alt negativt påverka koncemens resultat, och fullt tillfredsställande resullal kan förväntas först om tre till fyra år.

Ingemar Hellström

Allmänna Bevaknings AB

Allmänna Bevaknings AB (ABAB) uppnådde under 1972 en kraftig försäljningsökning. Faktureringen under 1972 uppgick lUl 37,8 milj. kr. (29,5). Vid sidan av uppdrag inora totalförsvaret har bolaget under senare år fått en växande andel av den fria marknadens bevakningstjänster.

Under året etablerade bolagel verksarahet i Malraö-orarådet.

GöteborgsfiUalen utrastades med en ny ledningscentral. Samtidigt pågick projekteringen för en ny och betydligt utvidgad central för verksamheten i Stockholm. TUlkomsten under 1972 av SOS Alarraering AB genora ett saragående mellan Landstingsförbundet, Koraraunförbundet och svenska staien kan förändra förutsättningarna för en fortsall utbyggnad av bolagels teletekniska resurser.

Skr. 1973:133                                                          22

De lönsamhetsproblera sora registrerades under 1971 har övervunnits och bolagel kunde under 1972 slutaraorlera sin villkorliga skuld till svenska staten vilket var ell år tidigare än ursprungligen planerat. Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter var 1972 511 tkr (—145).

Förbättrade planeringsmtiner och andra organisatoriska anpassningar väntas ytterligare förbättra bolagels resultat under 1973.

AB Allmänna Förlaget

AB Allmänna Förlagets (ALLF) fakturering uppgick under 1972 tiU 75,4 milj. kr. (62,4). Av ökningen faller drygt 8 milj. kr. på serviceproduktion av trycksaker, vUken är förlagels omsättningsraässigt mest betydande verksamhetsgren. Även övriga verksamhetsgrenar uppvisar betydande omsältningsökningar och speciellt glädjande är ökningarna på förlagsrörelsen och kampanjverksamheten. Koncernens fakturering uppgick lill 122 milj. kr.

Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter i koncernen uppgick för 1972 lill 1,8 raUj. kr. (0,2). Efter avsättningar till lagerreserv ora 1,3 milj. kr. samt avskrivning utöver plan på inventarier och installationsarbeten har 400 tkr. läranats lill Statsföretag sora koncernbidrag.

För 1973 beräknas orasättningen stiga raåttiigt. Resultatet för 1973 förutses koraraa att ligga under 1972 års nivå men bedöras ändå bli tUlfredsstäUande.

I slutet av deceraber 1972 köpte ALLF återstående 50 % av aktierna i Svenska UtbUdningsförlagel Liber AB, vUket därmed var helägt dotterbolag till ALLF vid utgången av 1972.

BS Konsult AB

Under 1972 uppgick faktureringen för BS Konsult till 10,5 milj. kr. (8,9). Tack vare ett flertal långsikliga uppdrag har företaget, trots branschens allraänna svårigheter, haft ett gynnsamt år.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatier var 154 tkr. (139).

I samband raed att planerade verksarahetsgrenar nu byggts ut — raen även beroende på den svaga konjunkturen inom byggnadsorarådet —■ har företagets tidigare starka expansion raatlats. BS Konsult avser att under koraraande år satsa utvecklingsresurser på oraråden sora arbetsrailjö och projekleringsraelodik samt drift och underhåll av byggnader.

Faktureringen 1973 beräknas få sarama orafattning sora 1972.

Skr. 1973:133                                                          23

Ceaverken AB

1972 års budget för Ceaverken förutsåg en fortsatt försäljningsökning, väsentiigen på olika exportraarknader, raen någol försäraral resultat.

På grund av de störningar sora det instabila valutaläget åstadkora, fick bolaget en rainskad export, sora hell kan hänföras till USA-raark-naden. Exportandelen sjönk därför något, raen uppgår fortfarande till närraare 60 % av den totala faktureringen. Denna uppgick 1972 till 33,1 milj. kl". (33,1).

Under året pågick en betydande utbyggnad av förelagets anläggningar i Strängnäs. En ny konfektioneringsanläggning och ell nytt kon-troUaboratoriura togs i bruk och en eraulsionsanläggning står klar under första halvåret 1973. Ärels investeringar uppgick till över 7 railj. kr.

I syfte alt bredda produklprograraraet och förstärka förelagets service till i första hand de svenska kunderna, sjukhusen, förvärvades vid årsskiftet 1972/73 Scanfors AB. Detla bolag, sora sysselsätter 45 personer, tillverkar och försäljer fotokeraikalier och har dessutom anläggningar för silverålervinning ur förbrukat fotoraaterial.

Trots negativa effekter av den senaste valutakrisen planerar Ceaverken för 1973 en ökad tillverknings- och försäljningsvolyra av såväl rönt-genfUra sora ID-korl. Tillkorasten av nya produktionsresurser och förvärvet av Scanfors AB har skapat förutsättningar för fortsatt expansion och förbättrat resultat. Resultatet 1972 före bokslulsdispositioner och skatter var 0,9 raUj. kr. (1,7).

Kalmar Verkstads AB

Nedtrappningen av företaget i enlighet raed det avvecklingsbeslut sora fattades 1971 har fortskridit planenligt. Saratidigt har affärsraöjligheter inora befintliga och nya produktoraråden undersökts, t. v. utan resullal.

Serieleveranserna av en order på växeUok till SJ, sora togs 1970 till raycket pressade priser, har inletts. Dessa leveranser har starkt påverkat resultatet.

Faktureringen uppgick tUl 50,5 railj. kr. (65,6). Ärels förlust före koncernbidrag uppgick lill 19,7 milj. kr. (27,0).

Antalet anställda, som vid utgången av 1971 uppgick till 485 personer var ell år senare 385. Den hittills friställda arbetskraften har i stor utsträckning erhållit annan sysselsättning.

Större delen av awecklingskostnaderna torde nu ha tagits och 1973 förväntas ge ett avsevärt bättre resultat än 1972. Sysselsättningen blir dock helt beroende av de stödorder regeringen utioval.

Skr. 1973:133 24

Karlskronavarvet AB

Vid Karlskronavarvet sjösattes under året den första torpedbåten i den nya Spica-serien orafattande tolv båtar. Såväl ett andra ramfartyg som en plastrainsvepare har påbörjats under året. Underhållet av raarina fartyg har haft ungefär sararaa omfattning sora de senaste åren.

Företagel hade under året en fakturering av 72,8 milj. kr. (113,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter förbättrades påtagligt i förhållande tUl förra året och uppgår till 10,3 milj. kr. (0,6).

En ny skrov- och montagehall med lokal för gasskärning av plåt saral raaterialgård har tagits i bmk under året. De totala investeringarna uppgick 1972 tm 6 milj. kr.

Orderslocken inger en viss tUlförsikt för de närraaste åren både beträffande beläggnmg och lönsamhet. Eftersora de marina leveransema fortfarande uppgår till drygt 60 % av leveransvärdel innebär dock det försvarspolitiska beslut som logs av riksdagen under året på längre sikt problera. För att bättre möta framtiden har fr. o. ra. årsskiftet en organisationsförändring vidtagits. Verksaraheten har delats på en nybyggnads- och en underhållsseklor. DärtUl koraraer centrala funktioner för ekonomi, personal och raarknadsföring. Sistnäranda funktion har inrättats för att handlägga långsikliga marknads- och produktutveckUngs-frågor.

Linson Instrument AB

Bolagets uppgift är begränsad tUl utveckling av medicinsk analysapparatur. Tillverkningen ligger i aUt väsentligt hos Telub AB i Växjö, medan marknadsföringen helt ombesörjes av ett frislående bolag, Lars Ljungberg & Co.

Bolagels fakturering av instraraent tUl Ljungberg & Co ökade under 1972 med ca 20 % och uppgick till ca 6 railj. kr. (4,8). Utvecklingsarbetet bedrevs planenligt och nya förbättrade varianter av tidigare objekt kunde presenteras.

Budgeterade försäljnings- och resultatmål uppnåddes icke. Den förlust bolaget redovisade vid utgången av 1972 0,4 mUj. kr. (0,3) täcktes raed koncernbidrag.

En fortsatt volymökning är nödvändig för att uppnå tillfredsstäUande lönsamhet och erforderliga resurser för en framgångsrik produktutveckling.

Skr. 1973:133 25

Nyckelhus AB

Under 1972 uppgick faktureringen för Nyckelhus lUl 24,9 milj. kr. (14,4). Antal levererade hus ökade med närmare 25 %. Vidare ökade grupphusproduktionen. Introduktionen på marknaden av ell nytt hus-system medförde betydande kostnader.

Del har dock varit möjligt att undvika förlust 1972, och resultatet före bokslutsdispositioner och skatier var 21 tkr. (— 431). Antalet anställda på huvudkontoret var vid årsskiftet 49, vartUI kommer en sälj-organisation ora 24 personer.

Den väntade större efterfrågan på raarkbostäder har raedfört att förelaget beslutat att inrikta sig på nya kundgrapper liksora att orapröva säljraetoder och arguraent.

Omsättningen 1973 beräknas uppvisa en fortsatt stegring.

AB Oljetransit

AB Oljetransit äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trondheimsfjorden för lagring och distribution av oljor. Faktureringen har under året uppgått tUl 0,9 milj. kr. (0,8).

Anläggningen utnyttjas för raottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel som tUlhör svenska militära rayndigheter. Den större delen av cisternvolymen uthyres emellertid numera lill norska förelag. Resultatet för den komraersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatier 0,2 milj. kr. (0,2).

Med hänsyn lill ett ökal intresse i Norge för depåanläggningar för raffinerade oljeprodukter kan ett ökat utnyttjande av oljeharanen på sikt kunna uppnås.

SMT Machine Company AB

Under senare delen av 1971 drabbades SMT av en allvarlig kris sora fraralvingade en fullständig översyn av bolagels verksarahet och raålsättning. Ett prograra för en genoragripande rekonstraktion av företaget presenterades i april 1972. Rekonstruktionen innebar i stort en sanering av produktsorliraentet saral koncentration av produktionen tUl Västerås raed syfte att snabbt vända den negativa trenden och på sikt göra företaget lönsarat. Statsförelags styrelse godkände rekonslraktionsplanen och påtog sig därraed de med omställningen sammanhängande mycket betydande kostnadema under flera år.

Trots hårt beskurna personella resurser har bolagel kunnat genoraföra denna radikala oraställning i alla väsentliga delar. Det har dock från början stått fullt klart, att åtgärderna endast i mindre omfaltning skulle hinna påverka 1972 års resultat. Trots detta har rörelseresultatet

Skr. 1973:133                                                          26

avsevärt kunnat förbättras jämfört med 1971, från —15,7 milj. kr. till — 4,4 milj. kr.

Koncentrationen av produktionen lill Västerås medförde att produktionsenheterna i Karlskoga och Ronneby raåsle avyttras. Avvecklingen genorafördes på sådant sätt, att flertalet av de anställda kunnat tillförsäkras fortsatt sysselsättning. Den dubbla raålsällningen att snabbt genomföra koncentrationen och samtidigt raedverka lUl fortsatt sysselsättning vid de avvecklade enhetema, har endast kunnat ske tUl priset av mycket betydande extrakostnader.

Förelaget har vall all belasta 1972 års resultat med kostnaderna för dessa avvecklingar, 13,0 railj. kr. Företagel bör härefter kunna arbeta utan allvarligare belastningar av tidigare förorsakade kostnader och bindningar. Dock har förelagels eget kapital ännu ej återställts i planerad orafattning.

Den för verktygsraaskinbranschen svåra konjunkturen under 1971 och 1972 raed otiUfredsställande orderingång för bolaget sora följd fraralvingade en kraftig nedskärning av produktionsvolyraen. Detta tUlsararaans med avvecklingarna raedförde, att antalet anstäUda i raoderbolaget rainskade kraftigt under året, från 550 vid årets ingång till 275.

En viss orasvängning i konjunkturen, ökade försäljningsinsatser samt introduktionen av det nya CNC-systemel medförde att orderingången ökade på ett glädjande sätt under senare delen av 1972 för företagets huvudprodukt, numeriskt styrda svarvar.

Förelagets planer förutser en viss ytterUgare ökning av orderingång och produktion under 1973. Även detta år kommer eraellertid att visa negativt resultat, vUket också fömlselts i rekonslmktionsplanen.

AB Sonab

Sonabgruppens fakturering ökade från 16,6 milj. kr. 1971 till 27,9 milj. kr. 1972 dvs. raed ca 60 %.

Försäljningen av hifiprodukter utvecklades i Sverige någol snabbare an förväntat trots det köpraolslånd branschen upplevde under början av hösten.

Satsningen på marknadsföring av komraunikationsradiosyslera och mobUtelefon resulterade i uppbyggnad av en betydande orderstock. Bl. a. togs en order på koraraunikationsradio lill vägverket. Vidare erhölls från IBM en större order på mobiltelefon i konkurrens raed saratliga på raarknaden förekoraraande leverantörer.

Sonabs personsökarsystera "Headhunl" började planenligt levereras i bl. a. England.

Utiandsförsäljningen fortsatte under 1972 alt öka i snabb takt.

Etableringen av försäljningsbolag i utiandet fortsatte 1972. Således

Skr. 1973:133 27

startades nya dotterbolag i Australien, Belgien, Danraark och Schweiz. Antalet dotterbolag var vid 1972 års utgång nio.

För komraunikalionsradio, personsökarsystera och elektroniska koraponenter knöts på ett flertal raarknader kontakter med utorastående företag för raarknadsföring och service.

I april startade produktionen av högtalare i den nya fabriken i Lövånger och under hösten påbörjades elektronikproduklionen.

Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter visade ett underskoll på 2,4 railj. kr. (1,1), vilket täcktes av ett aktieägarlillskotl från Statsföretag AB.

Staros AB

Staros bildades 1 juli 1971 med Statsföretag och Coronaverken sora ägare tiU vardera 50 % av aktierna. Företaget övertog den under E. A. Rosengren AB:s naran bedrivna fabrikationen av brandisoierade ståldörrar i Kungsbacka. Soraraaren 1972 flyttades rörelsen till en nyuppförd fabrik i Nykroppa. Faktureringen 1972 uppgick lill 18,0 milj. kr. och antalet anställda var vid årsskiftet 250 personer.

Omlokaliseringen, sora innebar att bolaget tUl ca 95 % raåste rekrytera ny personal, medförde bl. a. mycket betungande utbildnings- och inkörningskoslnader. Ärels resultat påverkades i hög grad av extraordinära kostnader och innebar ett underskoll på 6,6 milj. kr. varav 4,3 täcktes genora aktieägarlillskotl. Etableringen har löpt planenligt. Trots förväntad låg byggnadsverksarahet i landet bör eraellertid 1973 ge ett väsentiigt bättre utfaU. Arbete pågår för att bredda produklprograraraet och detta väntas ge ett bättre utnyttjande av förelagets produktionsresurser.

Stigtex AB

Faktureringen under 1972 förbättrades raed 4,3 milj. kr. till 15,5 railj. kr. järafört raed 1971. Detla får frärast tillskrivas den förbättrade konjunkturen för branschen. Produktionen baseras frärast på tillverkning av gam till raöbeltyger. Orderstocken var vid årets slut bra.

Resultatet före bokslulsdispositioner och skaller var 106 tkr (23). Antalet anställda var i genorasnitt 158 personer.

Under året har en ny verksarahetsgren inora färgningsorarådet upptagils. En s. k. "space-dyeing"-anläggning har instaUerats. Produktionen i denna anläggning startade i slutet av 1972. Investeringarna har under året totalt uppgått liU 3,4 railj. kr.

Med hänsyn till den nya verksamhetsgrenen inom färgningsorarådet föratses en väsentlig ökning av orasättningen under 1973.

Skr. 1973:133 28

Svenska Skifferolje AB

Under 1972 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags kvarvarande verksarahet fortsatt.

Nettokostnaderna för avvecklingsarbetet uppgick under 1972 till 0,5 milj. kr.

AweckUngskoslnaderna har finansierats raed inkoraster från några av aktieinnehaven i främraande bolag.

SID — Swedish Industrial Development Corporation

Under året överlog Statsföretag saratliga aktier i bolaget, vilket således nuraera är ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Under året har SID koncentrerat sin verksarahet till områden av särskilt intresse för förelagen inora Slalsföretagsgruppen, Förenade fabriksverken och Svenska utvecklings AB.

SID har raedverkat tUl alt föra över produktidéer från USA saral att introducera gruppens produkter på den araerikanska raarknaden.

SID har tillsammans med AB ID-kort under året startat ett företag i USA, IDATA Inc.

AB Svensk Torvförädling

Faktureringen uppgick 1972 lUl 7,2 milj. kr. (5,4). Omsättningsökningar noterades för både frästorv (Kronmull) och vanlig torv (Träd-gårdstorv). Tillverkningen av torvråvara häraraades emellertid av regn vid ogynnsam tidpunkt. Försäljningen beräknas därför inte öka lika kraftigt 1973.

Konkurrensen har i stort sett varit oförändrad. En mindre prishöjning har dock kunnat genoraföras. Tack vare den ökade orasättningen, fraraför allt av förädlade produkter, saral rationaliseringsåtgärder har resultatet kunnat förbättras. Ärels resultat före bokslulsdispositioner och skatier blev 1 393 tkr. (308).

Investeringama uppgick under året till 350 tkr. För 1973 förutses en fördubbling av investeringama.

Svenska Lagerhus AB

Lagerhus AB äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel etc. Bolaget ålar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder. Faktureringen var 1972 2,9 railj. kr. (2,6).

Skr. 1973:133                                                          29

Under året har ett nytt lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatier vad 50 tkr. (36).

Resultatet för 1973 beräknas bli oförändrat jämfört med 1972.

Svenska Reproduktions AB

Svenska Reproduktions AB:s (SRA) fakturering uppgick 1972 till 38 milj. kr., vilket innebär en ökning med 9 %. Utvecklingsarbete och investeringar inora dalaavdelningen börjar ge effekt och raarknadsandelen utanför ärabetsverkssektom ökar.

Kartproduktionen ar fortfarande SRA:s raest intressanta lUlverknings-gren. Företaget kan inora detla område visa på en 60 år gararaal tradition och en speciell know-how. Verksaraheten är koncentrerad till dotterföretaget AB Svensk Karltjänst SRA Swedish Map Service och orafattar såväl fältarbete och fotogrammelri som kartografi och tryckning saml i förekomraande fall förlag och distribution.

Inora den grafiska sektorn innebär utvecklingen av datorstyrd fotosättning och inforraationsbehandling en successiv övergång till offset. Höglryckstekniken är eraellertid fortfarande konkurrenskraftig för raånga uppgifter och bibehåUs tills vidare. Några nyinvesteringar sker dock ej.

Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter uppgick tUl 32 tkr. (- 289).

Svetab — Svenska Industrietablerings AB

I enlighet raed sin raålsättning att skapa nya arbetstillfällen inora stödorarådet har Svetab under året engagerat sig i ytterligare fyra förelag. Parallellt därraed har arbete pågått raed såväl effektivisering sora expansion av de befintliga företagen.

Moderbolaget hade vid årsskiftet 10 anställda och inora de elva hel-och delägda dotterbolagen arbetade ca 900 personer. Före bokslulsdispositioner och skatter redovisades en förlust på 13,7 railj. kr. (15,6), sora i sin helhet täcktes genora koncernbidrag från Statsförelag AB.

I oktober övertogs Svenska Brorasbandsfabriken AB i Mölnlycke sora tiUverkar friktionsraaterial. En förväntad expansion skall utnyttjas för etablering av en ny tillverkningsenhet i Sollefteå.

Bland övriga nyengageraang raärks Kryotherra AB där Svetab äger en tredjedel av aktierna. Detta företag, sora arbetar inom värrae-och ventilationsorarådel, tiUverkar bl. a. återvinningsaggregal och befinner sig i stark expansion.

Skr. 1973:133                                                          30

Svetab blev den 1 januari 1973 ensara ägare lill saratliga enheter i byggraalerialgruppen och övertog saratidigt Holrasunds Plastfabrik, som tillverkar hårda golvprodukter. Etableringen av Nylands Malt-fabrik AB har fortgått planenligt.

I Nordtool AB visade försäljningsvolymen en viss eftersläpning i förhällande till planerna. Produkterna, sora utgörs av träbearbetningsverk-tyg av ny typ, raotsvarar dock helt förväntningarna och en påtaglig expansion föratses de närmaste åren.

I AB Förbandsraaterial fortsätter den gynnsararaa utvecklingen.

Uddcomb Sweden AB

Alla industriländer slår inför en uppbyggnad av sin kärnkraflproduk-lion. Med nu känd teknik och driflseriarenhet från nukleära anläggningar är det en allraän bedöraning i fackkrelsar att termiska reaktorer av lättvattentyp kommer att dominera marknaden åtminstone till 1990. Dessa kärnkraftanläggningar kräver tunga koraponenter av den typ Uddcorab bygger. Området terraiska lättvaltenreaktorer är uppdelat på två syslera, nämligen kokarvattenreaklor, BWR, och Iryckvalten-reaktor, PWR. De flesta systembyggare har idag en integrerad tiUverkning av tunga komponenter. På grund av teknisk utveckling, tillverkningsekonomi och leveranstider kan raan vänta sig en fortsatt integrering från systeraleverantörer raot koraponenttillverkning och dessutom ett vissl produklionssam.arbele mellan sysleralillverkare. De redan tidigare raycket hårda kraven på kvalitet och säkerhet i en kärnkraftanläggning har väsentligt skärpts för varje år. Detta har ökat den erforderliga arbetsinsatsen vid tillverkning av nukleära koraponenter. För Uddcorabs del har del fört raed sig ökade direkta och indirekta tUlverkningskostnader. Den lägsta volyra, vid vilken Uddcombs verksarahet beräknas kunna ge ett riraligt ekonomiskt ulfall, har på grund av denna teknologiska utveckling korarait alt förskjutas uppåt.

Företaget redovisar för 1972 en förlust av 25 railj. kr. (19,3). Denna siffra kan synas myckel hög järaförd med faktureringen för under året gjorda leveranser. Faktureringen uppgår till 31 milj. kr; (27,5). Resultatet skall dock bedömas mol bakgrund av de hell exceptionella förutsättningar under vilka Uddcorab byggs upp lill ett förelag. Fyra faktorer har under 1972 varit klart ogynnsamma för förelaget: Produktpriser, kapacitetsutnyttjande, produktivitetsutveckling och igångkörningskostnader. Utvecklingen av de tre förstnämnda faktorerna under de närraaste åren komraer all bli avgörande för förelagets fraratid.

Mot bakgrund av ett i världens industriländer starkt växande behov av lunga koraponenter för termiska lältvattenreaktorer och med hänsyn

Skr. 1973:133                                                          31

lill de inora företaget gjorda och planerade investeringarna i anläggningar och know-how bör Uddcorab kunna utvecklas lill en högt kvalificerad verkstadsindustri för tunga nukleära koraponenter.

Vilhelmina Plast AB

Vilhelraina Plast är en ren tillverkningsenhet sora sedan soraraaren 1972 bedriver sin verksamhet i en ny modern fabrik i Vilhelmina. Statsförelag och Coronaverken äger vardera hälften av företaget sora 1 juli

1971   överlog Husqvarna Borstfabriks plasltillverkning. Husqvarna Borsl
fabrik svarar för produktutveckling och försäljning. Denna organisato
riska förra bedömdes redan vid starten sora raindre lämplig på sikt och
förhandlingar om en förändring förutsattes. I början av 1973 träffades
en uppgörelse som möjliggör en samlad styrning av enheterna, då Stats
förelag AB inträdde som hälflenägare även i Husqvarna Borstfabrik.

I saraband med avvecklingen av plastproduktionen i Husqvarna våren

1972   och igångkörningen i Vilhelraina hösten 1972 har förelaget helt
naturligt drabbats av betydande kostnader och produktionsstörningar
sora medfört alt kapaciteten ej kunnat utnyttjas. Därutöver har del dära
pade konjunkturläget raedfört en rainskad efterfrågan på vissa av före
tagets produkter. Företaget redovisade en förlust före bokslulsdisposi
tioner och skatter på 2,4 milj. kr. Förlusten täcktes genora aktieägar-
tillskoll. Antalet anställda var vid utgången av år 1972 140 personer.
Under 1973 koraraer åtgärder att vidtagas för att anpassa företagel till
den nya situationen och skapa förutsättningar för en förbättrad lönsara
het.

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Ora 1971 kan karaktäriseras sora det år då flera av Statsföretags dotterbolag råkade i akuta lönsarahelskriser, försvårade av allmänt vikande konjunkturer, blev 1972 ett år av stabilisering. För flera av bolagen i gruppen kunde markanta framsteg noteras, trots att konjunkturläget under större delen av året förblev kärvt.

Genom det uloraordenlligt allvarliga läge sora förelåg för SMT, Kalraar Verkstad och Uddcomb kom Statsförelag att i nära saraarbete med respektive företag bli engagerat i långtgående åtgärder för att åstadkomma anpassning tUl ändrade yttre förhållanden. För att de anställda i SMT och Kalmar Verkstad i minsta möjliga utsträckning skulle drabbas, blev kostnaderna myckel stora. Flertalet av dera sora raåste avskedas har kunnat beredas annan sysselsättning.

Skr. 1973:133                                                          32

Koncernbidraget tUl Uddcomb lämnades efter dispens enligt den s. k. lex ASEA-ATOM. Denna nya lagstiftning raedger all koncernbidrag läranas även när aktieinnehavet är mindre än 90 % då del anses vara ett samhällsintresse av betydande orafattning sora fullföljes hos del bolag sora erhåller koncernbidraget. Dessutora erhöU Uddcorab under året ett direkt statligt bidrag raed 6 raUj. kr.

Investeringsverksaraheten inom koncernen låg på en mycket hög nivå. Statsföretag raedverkade aktivt i finansieringen. Hos Norrbottens Järnverk (NJA) fattades beslul ora uppförande av ett koksverk. Mol bakgrund av redan tidigare beslutade investeringar hos NJA — totalt överstigande 500 milj. kr. — och otillräcklig självfinansiering för projekt av denna storleksordning, erhöll Statsföretag efter riksdagsbeslut 75 milj. kr. Dessa raedel järate ytterligare 25 milj. kr. har Statsföretag i början av 1973 disponerat för en nyeraission i NJA. NJA:s aktiekapital, som år 1970 nedsättes till 200 milj. kr., har därraed återförts till 300 railj. kr. De förelagsförvärv sora Kabi genoraförde i början av 1972 finansierades delvis genora raedel sora Statsföretag ställde till förfogande. Kabis aktiekapital höjdes med 18 milj. kr. till 50 milj. kr.

Vid sidan av de lån Statsföretag kunde erhålla från bolag inora gruppen, i flertalet fall av kortfristig natur, arrangerades 1972 ett långfristigt lån från Postbanken raot säkerhet i särskilt anvisad statsgaranli. Lånebeloppet, 60 railj. kr., ställdes i sin helhet till Uddcorabs förfogande. Vidare upptogs ett partiallån å 75 railj. kr. raed borgen från LKAB. Nu pågående investeringsverksarahet koraraer alt kräva ytterligare upplåning såväl i Sverige sora utoralands.

I löner och ersättningar utbetalades under året till styrelse och verkställande direktör 428,8 Ikr och till övriga — i raedellal 35 anställda — 2 966,9 tkr.

I likhet med 1971 disponerades erhållna koncernbidrag från 1972 års verksamhet i sin helhet för att täcka förluster hos vissa dotterbolag. Statsföretags egna kostnader saral det årliga bidraget lill Norrlandsfonden (15 railj. kr.).

Under de tre första verksarahetsåren har förluster av inalles 288 railj. kr. täckts genora vinslöverföringar från frärast LKAB och Tobaksbolaget. Detta har raedfört att den konsolidering sora förutsattes i proposition 1969: 121 — genora att någon vinstutdelning inle skuUe ske under de tre första verksarahetsåren — icke har varit raöjlig.

Balanserade förluster redovisas per 31 deceraber 1972 hos några av dotterbolagen, frärast NJA och Uddcorab. Dessa förluster koraraer att täckas under de närraaste åren. Först därefter kan en konsolidering i verklig mening ta sin början.

En positiv resultatutveckling hos flertalet av dotterbolagen, budgeterad för 1973, torde ge förutsättningar för Statsföretag att täcka för-

Skr. 1973:133

33

luster — såväl balanserade sora för 1973 tiUkoraraande — och i blygsara skala inleda en önskvärd konsolidering saral lämna utdelning till aktieägaren, staien.

Efter ordinarie bolagsstäraraa i maj månad 1972

kvarstod sora disponibla medel                                13 972 tkr,

tillkoraraer årets nettovinst                                        4 931 tkr,

till bolagsstäraraans förfogande                               18 902 tkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att bolagets disponibla vinstraedel balanseras i ny räkning.

Stockholra i mars 1973

BertU Olsson Styrelsens ordförande

Sigurd Ljungcranlz Arne Geijer Karl-Erik NUsson Erik Grafström

.Åke Ståhlbrandt

Harry Hjalmarson

Nore Sundberg

Ivar Högström

Per Sköld verkställande direktör

3    Riksdagen 1973.1 saml Nr 133

Skr. 1973:133                                                                         34

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi härmed avgiva följande revisionsberättelse för år 1972.

Vi har granskat årsredovisningen, lagt del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, sora läranar upplysning om bolagets ekonorai och förvaltning, saral vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, sora däröver avläranat berättelse till revisorema.

Aktiebolagslagens föreskrifier beträffande redovisningen av aktieinnehav och koncemförhållanden har iakttagits.

Under revisionen har icke frarakorarait anledningen till anraärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller f örvaltnmgen i övrigt.

Styrelsen och verkstäUande direktören föreslår, att bolagets vinstmedel — 18,9 railj. kr. — balanseras i ny räkning.

Detta förslag strider icke mot aktiebolagslagens föreskrifier angående fondavsättning eller mol god affärssed. Vi tillstyrker all den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen

fastställes att vinsten disponeras i enlighet med ovanslående förslag samt att styrelsens ledaraöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen orafattar.

Stockholra den 5 april 1973

Olof Söderström Anders Linde

Beml NUsson Ebbe Rybeck

aukt. revisor Knut Ranby aukt. revisor

Skr. 1973:133

35

Statföretagsgruppen — balansräkning 31/12 1972

Milj. kr.

Tillgångar

Omsätlningstillgångar Kassa och bankmedel (not 1) Kortfristiga fordringar (not 2) Varulager (not 3)

647,8 2 338,9 1 457,3

4 444,0

Förändring från föregående är

+ 237,9 + 339,7 +   177,5

8066,4

Investeringskonto hos Sveriges
Riksbank	15,6	+	6,3
Anläggningstillgångar
Akiier och andelar                                  43,0		-	14,8
Långfristiga fordringar                          193,0		-	7,7
Fastigheter, maskiner och inventarier
(not 4)                                                 3 359,0		-1-	594,0
GoodwiU (not 5)                                      11,8	3 606,8	+	0,6

-fl 333,5

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Bankskulder

Leverantörsskulder

Övriga kortfristiga skulder (not 6)

Långfristiga skulder

Obligationslån

Övriga långfristiga lån (not 7)

Avsatt till pensioner

Särskilda avsättningar Allmän varulagerreserv (not 8) Lagerinvesteringskonlon Investeringsfonder (not 9) Nyanskaffningsfonder Värdereglering för investeringar i dotterbolag (not 10) Minoritetsintressen i eget kapital {not 11)

Eget kapital

Aktiekapital

Bundna reserver

Koncernreserv

Disponibla medel (not 12)

Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Villkorlig skuld till svenska staten

Ställda panter

Övriga ansvarsförbindelser

179,5		+	49,1
475,9		+	56,5
1 685,4	2 340,8	+ '	497,6
361,7		+	34,6
2 062,9		+	549,0
252,4	2 677,0	+	32,0
400,3		+	9,3
30,1		+	1,0
66,0		+	33,8
3,8	500,2	+	3,8
	169,3	-	14,2
	84,7	-	10,2
1400,0			---
57S,1		4-	7,0
1,5		-	0,9
227,3		+	2,5
90,5		+	82,6
	2 294,4	+	91,2
	8 066,4	-1-1333,5
	179,7		—
	2 606,7	+	347,6
	207,3	-	52,8

Skr. 1973:133

36

Statsföretagsgruppen — resultaträkning 1972

	Förändring frän föregående är
4 441,4	-1-494,3
3 790,7	-h 321,7
650,7	+ 111,6
343,1	+ 43,3
307,6	-M29,3

Milj. kr.

Försälningsinläkter (not 13) Tillverknings-, försäljnings- och adminislrationskoslnader

Återstår

Avskrivningar enligt plan (not 14) Rörelseresultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter

räntor                                      103,0

övriga                                        5,8

4,2

108,8

Finansiella kostnader räntor                                                     1	142,0
övriga	3,4	145,4	+  11,9
Återstår		271,0	-1-]13,2
Extraordinära intäkter och kostnader
(not 15)		9,6	- 25,7
Resultat före bokslulsdispositioner och
skatter		280,6	+ 87,5
Upplösning av allmän varulagerreserv	2,7		-t-  22,9
Extra avskrivningar utöver planenliga	21,7		+    3,5
Avsättning till investeringsfonder	32,0		+ 20,1
Övriga avsättningar, netto (not 16)	7,2	58,2	- 20,4

Skatter

Minoriletsandelar i årets resultat (not 17)

Årets resultat

222,4

131,3

91,1 -   0,6

90,5

-f-107,2

-f  19,8

-I-  87,4 -    4,8

-f  82,6

Skr. 1973:133 37

Bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar med koraraentarer, sidoma 35—36, saml den inledande översikten över koncernens verksarahet, sidorna 3—6, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar per den 31 deceraber 1972 från saratiiga dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 % av aktiema eller raer.

Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärderaelo-den (past equity). För flera av koncembolagen och i första hand för dem där Statsföretags aklievärden nedskrivits, framkoraraer ett överskott (övervärde). I överenssläraraelse med allmänt vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har dessa övervärden tillförts ett särskUt värderegleringskonlo.

Balansräkningen

1. Kassa- och bankmedel

Kassa- och bankraedel ökade raed 237,9 milj. kr. Härav utgjorde 162 milj. kr. en tillfällig förskjutning av Svenska Tobaks AB:s inbetalning av tobaksskatt.

2. Kortfristiga fordringar

Över 1 000 milj. kr. av koncernens korta fordringar avser Uddevalla-varvets fordringar för levererade fartyg. Dessa ökade under året med 118 railj. kr.

3. Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet, sora efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efler avdrag för försäljningskostnader.

1972	1971
milj. kr.	milj. kr,
1 525,5	1 318,6
68,2	38,8

Bruttolager Inkuransreserv

Balansräkningens värde                          1 457,3     1 279,8

Av varulagerökningen hänförde sig ca 55 railj. kr. till under året förvärvade bolag.

4   Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133

Skr. 1973: 133

4. Anläggningar (milj. kr.)

38

Anskaffn.-     Ackumul.      Netto
värde        avskrivn.        värde

Fastigheter                           2 726,0       1 322,2   1 403,8

Maskiner och inventarier      3 275,3       2 079,9   1 195,4

Pågående nyanläggningar 560,0               30,6         529,4

Övrigt               288,5                58,1                         230,4

Summa                                    6 849,8     3 490,8     3 359,0

Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader ca 2 300 railj. kr. och för raaskiner och inventarier ca 3 100 railj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och loraler var ca 2 500 railj. kr.

Aktierna i AB Kabi förvärvades till betydande överpris utöver del nominella. Bakgrunden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda reserver såväl i anläggningar sora varulager. På de övervärden sora i koncernens balansräkning lUlförts fastigheter och raaskiner verkställdes i koncernbokslutet avskrivning raed 10 %.

5. Goodwill

Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till AB Statens Skogsindustrier.

6. Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder ökade raed 497,6 raUj. kr. Härav hänförde sig 283 railj. kr. till Svenska Tobaks AB och 133 railj. kr. till Uddevallavarvet. Ökningen hos Svenska Tobaks AB var lill 244 railj. kr. beroende av en — jämfört med föregående år — ökad skuld för tobaksskatt.

7. Övriga långfristiga lån

Balansräkningen redovisade en ökning av övriga långfristiga lån raed 549 railj. kr. Ökningar noterades för NJA raed 285 railj. kr. och för Statsföretag raed 165 railj. kr.

8. Allmän varulagerreserv jilj

Enligt balansräkningen den 1 januari 1972    391,0

Överlaget i samband med förvärv av dotterbolag       12,0

Upplösning av varulagerreserv 1972              —2,7

Enligt balansräkningen den 31 december 1972           400,3

Minoritetens andel av vamlagerreserven uppgår till ca 6,5 milj. kr. För koncernen i sin heUiet var det outnyttjade utrymraet för ytterligare skaUefri nedskrivning av varulager ca 450 railj. kr.

Skr. 1973:133                                                                         39

9. Investeringsfonder

milj. kr.
Enligt balansräkningen den 1 januari 1972      32,2

Övertagna i samband med förvärv av dotterbolag      4,2

Under året ianspräktagna                               —2,4

Årets avsättningar                                            32,0

Enligt balansräkningen den 31 december 1972          66,0

10. Värdereglering

Arets minskning av värderegleringskonlot motsvaras i huvudsak av den del av ingående saldot som hänförde sig till Svenska Utvecklings AB.

11. Minoritetsintressen i eget kapital

1972	1971
milj. kr.	milj. kr,
—	15,1
60,0	58,8
0,1	0,1
1,3	-
1,0	1,0
0,7	1,0
11,9	9,5
6,7	6,7
1.0	—
2,0	2,7
84,7	94,9

AB Kabi

LKAB

AB Sonab

Staros AB

Stigtex AB

Svenska Tobaks AB

Sveriges Centrala Restaurang AB

Uddcomb Sweden AB

Vilhelmina Plast AB

Diverse andelar ingående i dotterdolterbolag

Enligt balansräkningen

Minoritetsintresset i Sveriges Centrala Restaurang AB har liksora föregående år tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för Sveriges Centrala Restaurang AB.

12. Disponibla medel

milj. kr.

Enligt balansräkningen den 1 januari 1972              232,7

Avgår:

Avsättning till bundna medel                    —7,4

Övrigt                                                       -1,3           -8,7

Summa                                                                      224,0

Tillkommer:

Vid försäljning av Svenska Utvecklings AB

frigjorda medel                                                            3,3

Enligt balansräkningen den 31 december 1972        227,3

Skr. 1973:133 40

Resultaträkningen

13. Interna leveranser

1972	1971		1970
milj. kr.	milj.	kr.	milj. kr.
15,3	18,2		14,9
14,5	9,4		11,7
14,6	6,5		8,4
9,8	11,9		6,8
54,2	46,0		41,8

Försäljningsvärdet har frarakorarait efter elirainering av interna leveranser uppgående till;

LKAB lill NJA NJA till Uddevallavarvet SRA till ALLF Övriga inlernleveranser

Summa

14. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade raed ledning av anläggningarnas uppskattade ekonomiska livslängder. Byggnader avskrives sålunda i allmänhet raed 3—4 % raedan huvudparten av raaskinerna avskrives raed 10—15 %, i bägge faUen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning raot investeringsfond. Det kalkylraässiga avskrivningsbehovet beräknat på åter-anskaffningsvärden uppgår till ca 390 railj. kr.

15. Extraordinära intäkter och kostnader

Intäkter                                                                    milj. kr.

Statsbidrag avseende aktieteckning i NJA                75,0

Statsbidrag till Uddcomb                                           6,0

Statsbidrag lill Vilhelmina Plast AB                            4,5

Delsumma                                                                 85,5

Kostnader

Avsättning lill aktiereserv                                         25,0

Bidrag till Norrlandsfonden                                       15,0

Rekonstruktions- och avvecklingskostnader

SMT och Kalmar Verkstad                                         22,9

Övrigt                                                                       13,0

Delsumma                                                                 75,9

Netto                                                                          9,6

16. Övriga avsättningar, netto jHj

Pensionsavsätlning ,LKAB                                        17,7

Avsättning till försäkringsfond.

Svenska Tobaks AB                                                    5,0

Avsättning lill nyanskaffningsfond, AB Kabi                3,8

Övrigt                                                -2,3                24,2

Avgår:

Återförd avsättning, Uddevalla varvet                       17,0

Netto                                                                          7,2

Skr. 1973:133                                                                         41

17. MinorUetsanddar i årets resultat

1972               1971

milj. kr.            milj. kr.

Andelar av förluster hos:

Staros AB                                      1,2                   -

Uddcorab                                       -         1,2      6,5      6,5

Avgår vinstandelar hos:

	1.9
1,8	0,8	2,7
0,6		3,8
-		0,4
0.6		4,2

LKAB                                             1,8

AB Kabi                                         ■ -

Smärre minoritetsandelar, netto Summa

Skr. 1973:133 42

Statsföretag AB — balansräkning 31/12 1972

Milj. kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bankmedel Placeringslån, dotterbolag Placeringslån, övriga Fordringar, dotterbolag Andra fordringar

Anläggningstillgångar

Fordringar, dotterbolag

Fordringar, övriga

Inventarier

Aktier i dotterbolag (not 6)

Aktier i andra bolag (not 7)

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Reverslån, dotterbolag Reverslän, övriga Obligationslån (not 8) Övriga långfristiga skulder (not 8)

Eget kapital Aktiekapital Reservfond Disponibla medel Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Borgensförbindelser (not 9)

		Förändring
		frän före-
		gående år
145,3		-f 107,0
54,3		- 2,7
15,2		+  14,2
138,8		+ 23,6
77,0	430,6	-f 74,3
142,1		+ 51,1
0,7		-    1,1
0,3		-    0,1
1 731,8		+  21,4
1,5	1 876,4	-    3,4
	2 307,0	+ 290,9

82,9		+ 16,3
61,2	144,1	+   14,0
197,1		+ 92,0
92,1		+ 90,1
46,3		-    1,4
75,0	410,5	+  75,0
1400,0
333,5		—
14,0		+  10,4
4,9		-    5,5
	1 752,4	+    4,9
	2 307,0	+ 290,9
	761,1	+ 113,3

Skr. 1973:133

43

Statsföretag AB — restultaträkning 1972

Milj. kr.

Erhållna koncernbidrag (not 1) Utdelning på aktier—dotterbolag (not 2) Räntor—netto (not 4)

Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,1 milj. kr.) Kostnader för utvecklingsprojekt Lämnade koncernbidrag och aktieägarlillskotl lill dotterbolag (not 1 och 3)

		Förändring
		från före-
		gående år
	44,7	-19,9
2)	12,4	-  1,0
	-5,5	- 7,2
	51,6	-28,1
7,9		+ 0,7
7,5		+ 2,3
13,8	59,2	+ 17,6
	-7,6	-48,7

Extraordinära intäkter och kostnader:
Statsbidrag för aktieteckning (not 5) 75,0
Avgår: nedskrivning av aktier 25,0

50,0

Realisationsvinst vid aktieförsäljning   0,1
Stämpelkostnader                    0,5

Bidrag till Norrlandsfonden     15,0

34,6

+ 49,9

Resultat före bokslulsdisposUioner och
skatter	21,0	+  1,2
Nedskrivning av aktier	0,1	- 4,5
Vinst före skaller	26,9	+ 5,7
Skatter	22,0	+ 11,2
Årets resultat	4,9	- 5,5

Originalen till resullal- och balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorema.

Skr. 1973:133 44

Bokslutskommentarer

Resultaträkningen

1. Koncernbidrag                                             milj. kr.

Erhållna

LKAB                                                                 100,0'

Svenska Tobaks AB                                             70,0

AB Kabi                                                                  4,0

AB Allmänna Förlaget                                            0,4

Summa                                                                174,4

(Frän BS Konsult har erhållits 50 tkr.)

' varav via Statsföretag 9,3 milj. kr. ' varav via Statsföretag 31,0 milj. kr.

Lämnade

Kalmar Verkstads AB                                         46,7=

SMT Machine Company AB                                  33,0'

Norrbottens Järnverk AB                                   20,0=

Uddcomb Sweden AB    "                                   24,0=

Sveriges Centrala Restaurang AB                       25,0

Svetab                                                                 11,6

.AB Statens Skogsindustrier                                6,0*

Linson Instrument AB                                            0,2

Summa                                                               166,5

»direkt från LKAB

* direkt från Svenska Tobaks AB

Koncernbidrag utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser för vinst-överföring mellan bolag inom sararaa koncem. Läranade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för raoltagaren skattepliktig intäkt. Statsföretag AB har dock beslutat avslå från avdragsrätten vid den komraunala laxeringen. Slatsföretagsgmppens rätt att utnyttja koncem-bidragsinslitutet har prövats av Mellankoraraunala skatterätten.

2.   Utdelning har under 1972 erhåUits från LKAB med 12,4 milj. kr. (1971 LKAB 12,2 milj. kr. och Kabi 1,3 milj. kr.).

3.   Aklieägartillskoll har lämnats till följande bolag

milj. kr.
AB Sonab                                                               1,9

Staros AB                                                              2,1

Vilhelmina Plast AB                                                2,4

Svetab                                                                   0,6

Summa                                                                  7,0

Skr. 1973:133 45

4. Räntor, netto

milj. kr.

Från koncernbolag                                             15,4

Från övriga                                                           4,9

Summa                                                               20,3

Till koncernbolag                                                 19,8

Till övriga                                                              6,0

Summa                                                            —25,8

Netto                                                                  - 5,5

5. Statsbidrag för aktieteckning i NJA

Aktieteckningen ingår sora del av statens bidrag till finansieringen
av ett koksverk i Luleå.

Balansräkningen

6. Aktier i dotterbolag

Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag har förändrats med 21,4 milj. kr. enligt följande:

milj. kr.
AB Kabi                                                                49,2

Staros AB                                                              2,5

Svenska Tobaks AB, preferens                              0,2

Vilhelmina Plast AB                                                1,0

Svenska Utvecklings AB                                    — 6,5

Summa                                                                 46,4

Avsättning aktiereserv                                      —25,0

Netto                                                                   21,4

Aktievärdet i Kabi har ökat dels genora övertagandel av resterande 35 % från staien med 27,6 milj. kr. och dels raed nyteckning 21,6 railj. kr. Aktierna i Svenska Utvecklings AB har sålts till staten. Aktierna i Staros AB och Vilhelraina Plast AB redovisades ej sora dotterbolagsaktier den 31 deceraber 1971.

Utöver ovannäranda förändringar har staraaktierna i Sveriges Centrala Restaurang AB förvärvals under 1972 varför Statsföretags aktieinnehav i delta bolag nu uppgår till 100 %. Saratliga aktier i SID har förvärvats under året. Aktierna i Devac AB har sålts under året.

7. Aktier i övriga bolag

Statsföretag raedverkade i bildandet av AB Svensk Petrokeraisk Utveckluig genom nyteckning raed 120 tkr.

5    Riksdagen 1973. 1 saml Nr 133

Skr. 1973:133                                                                         46

8.  Obligationslån och övriga långfristiga skulder Borgen har tecknats av LKAB.

9.  Borgensförbindelser milj. kr.

milj. kr.

För förskott till koncernbolag                             150,0

För pensionsgarantier, koncernbolag                101,9

För lån (varav koncernbolag 302,4 milj. kr.)       311,7

Övriga                                                                197,5

Summa                                                                761,1

Totala borgensförbindelser 31/12 1971             647,8

Skr. 1973:133			47
Aktier
Dotterbolag	Stats-	Nominellt	Bokfört
	företags	värde i tkr.	värde i tkr.
	andel
	i %
Allmänna Bevaknings AB	100	2 000	2 400
AB Allmänna Föriagel	100	6 000	7 200
BS Konsult AB	100	250	—
Ceaverken AB	100	8 000	8 700
AB Kabi	100	50 000	99 200
Kalmar Verkstads AB	100	4 998	—
Karlskronavarvet AB	100	32 000	15 000
Linson Instrument AB	100	250	6 000
LKAB	95	478 336	1 230 000
Norrbollens Järnverk AB	100	200 000	—
Nyckelhus AB	100	100	-
AB Oljetransit	100	1 000	-
SMT Machine Company AB	100	18 000	—
AB Sonab	75	375	—
Staros AB	50	2 500	2 500
AB Statens Skogsindustrier	100	260 000	130 000
AB Slatsgruvor	100	10 000	15 000
Stigtex AB	67	1 600	1 900
AB Svensk Torvförädling	100	5 000	5 000
Svetab	100	10 000	—
Svenska Lagerhus AB	100	5 000	-
Svenska Reproduktions AB	100	7 167	7 700
Svenska Skifferolje AB	100	23 000	-
Svenska Tobaks AB slam	100	149 000	200 000
Svenska Tobaks AB pref	30	300	300
SID—Swedish Industrial Development
Corp.	100	873	—
Sveriges Centrala Restaurang AB	100	5 000	4 900
Uddcomb Sweden AB	50	20 000	—
Uddevallavarvet AB	100	100 000	20 000
Vilhelmina Plast AB	50	1000	1000
Diverse vilande namnbolag	100	60	-
		1 401 809	1 756 800
Avgår:
reserv för akiier		—	-25 000'
		1 401 809	1 731 800
Övriga
Bilfragmentering AB	25	126	126
Sweden Center Japan	42	1250	1250
AB Svensk Petrokemisk Utveckling	20	100	120
		1 403 285	1 733 296

' i föregående års bokslut upptagen reserv för aktier i Uddevallavarvet har kvittats mot aktiernas bokförda bruttovärde.

Skr. 1973:133

48

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

		ABAB	ALLF	BS Konsult	Ceaverken	Kabi
Resultaträkningar i sammandrag
(milj. kr.)
Fakturerad försäljning		37,8	122,1	10,5	33,1	247,3
Produkt-, försäljnings-	och
administrationskostnader		36,6	117,5	10,2	29,9	212,4
Avskrivningar		0,5	1,4	0,2	1,3	11,1
Rörelseresultat		0,7	3,2	0,1	1,9	23,8
Finansiellt netto		(0,2)	(1,2)	0,1	(1,0)	(3,9)
Extraordinära poster		—	(0,2)	—	—	0,5
Resultat före dispositioner
och skatter		0,5	1,8	0,2	0,9	20,4
Dispositioner		(0,4)	(2,2)	(0,1)	(0,6)	(15,0)
Skatter		-	-	—	0,1	3,2
Nettovinst		0,1	(0,4)	0,1	0,2	2,2
Balansräkningar i sammandrag
(milj. kr.)
Likvida tillgångar		3,1	3,7	1,0	2,6	15,6
Fordringar		3,0	21,7	3,4	4,8	51,3
Varulager		1,5	31,8	-	5,3	73,8
Summa omsättningstill	Igångar	7,6	57,2	4,4	12,7	140,7
Anläggningstillgångar		3,9	8,2	0,4	20,3	103,9
Balansomslutning		11,5	65,4	4,8	33,0	244,6
Korta skulder		7,5	38,0	4,3	5,6	56,4
Långa skulder		1,4	11,8	-	13,7	79,7
Summa skulder		8,9	49,8	4,3	19,3	136,1
Obeskattade reserver		—	8,7	—	3,1	42,2
Minoritetsintressen, procent		—	-	—	—	—
Eget kapital		2,6	6,9	0,5	10,6	66,3
varav aktiekapital		2,0	6,0	0,3	8,0	50,0

Skr. 1973:133

49

Kalmar	Karis-	Linson
Verk-	krona	Instru-
stad	varvet	ment

LKAB

Norr-     Nye-bottens   kel-Järnverk hus

Olje-    SMT transit

Sonab

50,5

72,8

6,0

1 296,7    465,0      24,9        0,9      61,7      27,9

57,2	65,7	6,1	862,2	459,7	23,5	0,4	63,1	27,9
1,4	3,8	0,1	178,0	26,0	0,1	0,3	3,1	0,9
(8,1)	3,3	(0,2)	256,5	(20,7)	1,3	0,2	(4,5)	(0,9)
(1,3)	6,3	(0,2)	20,2	(14,8)	-	-	(4,7)	(1,5)
(9,8)	0,7	—	(4,8)	—	(1,3)	(0,2)	(13,8)	—
(19,2)	10,3	(0,4)	271,9	(35,5)	—	—	(23,0)	(2,4)
46,3	(9,1)	0,4	(177,9)	20,0	-	-	32,6	2,4
0,1	0,2	-	52,9	1,3	-	-	0,1	-
27,0	1,0	-	41,1	(16,8)	-	-	9,5	-

4,0	42,5	0,8	209,8	0,3	2,5	0,6	6,0	1,5
73,7	28,9	2,6	250,1	132,7	13,0	0,3	58,7	15,2
8,2	64,8	1,1	251,8	210,4	0,9	-	40,0	17,5
85,9	136,2	4,5	711,7	343,4	16,4	0,9	104,7	34,2
13,6	80,0	0,3	1 258,6	484,2	2,3	21,4	27,6	8,2
99,5	216,2	4,8	1 970,3	827,6	18,7	22,3	132,3	42,4
74,6	130,4	1,5	257,8	159,0	10,6	0,1	68,0	21,3
18,7	10,3	3,0	118,4	508,9	8,0	21,2	47,1	20,8
93,3	140,7	4,5	376,2	667,9	18,6	21,3	115,1	42,1
___ 1	35,0	-	209,8 5 1 384,3	-	-	-	1,3	25 0,3
6,2	40,5	0,3		159,7	0,1	1,0	15,9
5,0	32,0	0,3	500,0	200,0	0,1	1,0	18,0	0,5

' Minoritetsintresse beslående av 18 st akiier

Skr. 1973:133

50

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

	Staros	ASSI	Statsgruvor	Stigtex	SID	Svensk Torvförädling
Resultaträkning i sammandrag
(milj. kr.)
Fakturerad försäljning	18,0	662,4	7,0	15,5	1,2	7,2
Produkt-, försäljnings- oeh
administrationskostnader	18,9	605,5	9,3	15,1	1,0	5,5
Avskrivningar	1,1	48,2	4,6	0,3	0,1	0,5
Rörelseresultat	(2,0)	8,7	(6,9)	0,1	0,1	1,2
Finansiellt netto	(1,0)	(32,4)	(0,3)	-	—	-
E.\traordinära poster	(1,5)	(1,2)	(1,8)	-	-	0,2
Resultat före dispositioner
och skaller	(4,5J	(24,9)	(9,0)	0,1	0,1	1,4
Dispositioner	2,1	34,3	-	(0,1)	-	(1,2)
Skatier	—	9,0	0,1	—	—	—
Nettovinst	(2,4)	0,4	(9,1)	-	0,1	0,2

Balansräkningar i sammandrag (milj. kr.)

Likvida tillgångar	0,8	22,8	1,0	0,2	0,1	2,3
Fordringar	8,7	161,7	3,4	4,2	0,2	1,6
Varulager	5,8	246,2	4,5	2,7	0,1	1,1
Summa omsättningstillgångar	15,3	430,7	8,9	7,1	0,4	5,0
Anläggningstillgångar	15,1	783,6	37,6	6,2	0,2	2,8
Balansomslutning	30,4	1 214,3	46,5	13,3	0,6	7,8
Korta skulder	4,6	266,2	5,2	3,4	0,1	0,9
Länga skulder	23,2	610,4	24,2	6,9	0,2	0,4
Summa skulder	27,8	876,6	29,4	10,3	0,3	1,3
Obeskattade reserver	-	52,0	2,0	-	-	0,6
Minoritetsintressen, procent	50	-	-	33	-	-
Eget kapital	2,6	285,7	15,1	3,0	0,3	5,9
varav aktiekapital	5,0	260,0	10,0	2,4	0,9	5,0

Skr. 1973:133 51

Sven-	SRA	Svenska	To-	Reslau-	Svetab   Udd-    Udde-	Vilhel-
ska		Skiffer-	baks-	rang-	comb   valla-	mina
Lager-		olje AB	bo-	kon-	varvet	Plast
hus			laget	cernen

2,9	38,1	0,6	471,6	362,1	68,6	31,0	341,4	10,9
2,1	34,3	0.5	344,6	360,6	76,6	46,0	314,4	10,7
0,8	2,5	-	15,7	15,5	3,5	4,4	9,7	2,4
—	1,3	0,1	111,3	(14,0)	(11,5)	(19,4)	17,3	(2,2)
-	(0,3)	0,5	27,7	(12,7)	(3,1)	(5,4)	(1,2)	(0,3)
—	(0,9)	(0,6)	0,6	—	0,9	7,7	0,3	0,1
—	0,1	—	139,6	(26,7)	(13,7)	(17,1)	16,4	(2,4)
-	0,3	-	(68,8)	27,6	11,6	24,0	-	2,4
—	0,1	-	40,4	0,9	0,1	0,2	0,5	—
-	0,3	-	30,4	—	(2,2)	6,7	15,9	-

0,2	3,6	8,5	288,8	12,3	6,5	0,1	207,6	-   ■
0,7	9,9	0,3	207,3	47,7	14,6	30,5	1 012,0	6,8
-	7,5	-	244,3	12,4	15,8	38,9	194,8	3,0
0,9	21,0	8,8	740,4	72,4	36,9	69,5	1 414,4	9,8
6,4	14,0	46,3	482,2	246,0	43,1	75,6	109,3	12,5
7,3	35,0	55,1	1 77?,,6	318,4	80,0	145,1	1 523,7	22,3
0,9	9,7	6,8	639,0	83,9	24,9	69,9	623,0	15,2
1,3	9,5	30,0	50,8	194,7	49,1	61,5	788,9	5,1
2,2	19,2	36,8	689,8	278,6	74,0	131,4	1 411,9	20,3
—	5,4	-	168,0	0,3	0,7	—		—
—	—	-	1	—	—	50	—	50
5,1	10,4	18,3	364,8	39,5	5,3	13,7	111,8	2,0
5,0	7,2	23,0	150,0	5,0	10,0	40,0	100,0	2,0

Skr. 1973:133 52

Statsföretagsgruppen — finansieringsanalys

	1972	1971
	milj. kr.	milj. kr.
Tillförda medel
Koncernens redovisade nettovinst	91	8
Tillägges kostnader som ej motsvaras av
utbetalningar:
avskrivningar m m	358	300
avsättningar och dispositioner	65	69
Summa	514	377

Avgår statsbidrag

som påverkat resultatet                              86             34

428	343
86	105
603	-144
616	724

Från årets verksamhet internt tillförda medel Erhållna statsbidrag Ökning (minskning) av kortfristiga skulder Ökning av långfristiga skulder

Summa tiUförda medel                             1 733        1 028

Använda medel

177	114
345	170
931	740
42	-
1495	1024
238	4
1733	1028
428	343
931	740
46%	46%

För ökning av varulager

För ökning av fordringar

För investeringar i anläggningar

Till förvärv och avyttring av dotterbolag

Likvida medel ökade med

Internt tillförda medel enligt ovan Investeringar i anläggningar Självfinansieringsgraden

Skr. 1973:133

53

Antal anställda

Medeltal anstäUda 1972

Allmänna Bevaknings AB

AB Allmänna Föriagel

BS Konsult AB

Ceaverken AB

Devac AB'

AB Kabi

Kalmar Verkstads AB

Karlskronaverket AB

Linson Instrument AB

LKAB

Norrbottens Järnverk AB

Nyckelhus AB

AB Oljetransit

Rationell Planering AB"

SMT Machine Company AB

AB Sonab

Staros AB

AB Statens Skogsindustrier

Statsföretag AB

AB Slatsgruvor

Stigtex AB

SID — Swedish Industrial Development

Corporation

AB Svensk Torvförädling

Svenska Lagerhus AB

Svenska Reproduktions AB

Svenska Skifferolje AB

Svenska Tobaks AB

Svenska Utvecklings AB'   .

Sveriges Centrala Restaurang AB

Svetab

Uddcomb Sweden AB

Uddevallavarvet AB

Vilhelmina Plast AB

Tjänste-	Kollektiv-	Totalt	Totalt
män	anställda	1972	1971
717	_	717	622
348	35	383	134
91	—	91	91
115	119	234	231 7 1 058
1273	516	1 789
99	324	423	737
425	1228	1 653	1 649
25	4	29	21
1 579	5 745	7 324	7 353
789	2 758	3 547	3417
48	26	74	76
4	2	6	6 6 824
231	366	597
184	88	272	149
64	186	250	—
958	3 350	4 308	4 362
36	—	36	30
32	150	182	146
12 rtt	140	152	146
ni 8	_	8	7
16	53	69	66
10	17	27	27
164	293	457	474
1	—	1	3
493	1 595	2 088	2 030
—	—	—	161
1 500	4 551	6 051	6 393
155	457	612	637
158	266	424	426
726	2 408	3 134	2 996
17	67	84	—

10 278

24 744

35 022       34 285

' Försålt under 1972

' Ingen verksamhet under 1972

Skr. 1973: 133

54

Styrelseledamöter

per den 31 december 1972

Statsföretag AB

Ordinarie ledamöter Olsson, BertU, generaldirektör (ordf) Hjalraarson, Harry, direktör (v ordf) Geijer, Ame, riksdagsraan Grafströra, Erik, generaldirektör,

Statens Vatlenfallsverk Högströra, Ivar, riksdagsman Ljungcranlz, Sigurd, direktör,

Coronaverken AB Nilsson, Karl-Erik, direktör.

Tjänstemännens Centralorganisation Sköld, Per, direktör

Statsföretag AB (VD) Ståhlbrandt, Äke, direktör, .Trelleborgs Guraraifabriks AB Sundberg, Nore, deparleraentsråd,

Industrideparteraentet

Suppleanter

Hörjel, Nils, generaldirektör.

Postverket Sjöborg, Lars advokat

Allmänna Bevaknings AB

Ordinarie ledamöter Christell, Bengt, direktör.

Tidens Förlag (ordf) Andersson, Sven, deparleraentsråd,

Finansdepartementet Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB Danielsson, Bertil, bankdirektör,

Sveriges Kredilbank Lindroth, Kurt, polismästare Lundqvisl, Arvid, direktör,

Swedish Telecoraraunicalion

Consulting AB Öslröra, Hans, direktör,

Allraänna Bevaknings AB (VD)

Suppleanter

Larsson, Sven, deparleraentsråd,

Försvarsdeparteraentet Nordlander, Sten, koraraendörkapten.

Försvarsstabens säkerhetsavdelning Sparrelid, Helge, bevakningsraan,

Allraänna Bevaknings AB

AB Alhnänna Förlaget

Ordinarie ledamöter Hellström, Ingemar, direktör,

Sveriges Centrala Restaurang AB (ordf) Nilsson, Bertil, direktör,

Aftonbladet (v ordf) Grebäck, Erik, riksdagsman Swedérus, Karl-Axel, direktör,

AB Allraänna Förtaget (VD) Wallén, Axel, hovrättsråd,

Exportkreditnäranden Äberg, Lars-Gunnar, bankdirektör,

Sveriges Kredilbank Öjborn, Lars, generaldirektör,

Kungl. Lanlraälerislyrelsen

Suppleanter

Nyströra, Sven, iryckningskonsulent,

AB Allmänna Föriagel Sjögren, Per A, direktör,

AB Rabén & Sjögren Bokförlag

BS Konsult AB

Ordinarie ledamöter

Larsson, Sixten, generaldirektör (ordf)

Bäcklin, Bengt, direktör.

Statsföretag AB Eriksson, Olof, teknisk direktör,

Kungl Byggnadsstyrelsen Kolte, Lennart, arkitekt,

BS Konsult AB (VD) Nilsen, Magnus, ingenjör,

BS Konsult AB Smith, Äke, planeringsdirektör,

Kungl Byggnadsstyrelsen

Suppleanter Petersson, Jan, kamrer.

Statsföretag AB Svensson, Arne, arkitekt, .   BS Konsult AB

Ceaverken AB

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

(ordf)

Skr. 1973:133

55

Wärnberg, Karl, direktör.

Svenska Tobaks AB (v ordf) Ekwall, Per, direktör,

Ceaverken AB (VD) Gyllö, Sture A, avdelningschef.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Hedlund, Rune, landstingsråd Killgren, Hans, ingenjör,

Ceaverken AB Malmberg, Gösta, herr,

Ceaverken AB Olsson, Olle, professor

Suppleanter

Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB Karlsson, Bengt, dr,

AB Kabi

AB Kabi

Ordinarie ledamöter

Persson, Carl, rikspolischef (ordf)

Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB (v ordf) Hagström, Tony, statssekreterare,

Industrideparteraentet Holgersson, Nils, direktör,

Pribo AB Isaksson, David, farm. dr,

AB Kabi (VD) Wilund, Arnold, farra. dr.

Apoteket Svanen Wärnberg, Karl, direktör.

Svenska Tobaks AB

Suppleanter

Du Ritz, Göran, herr,

AB Kabi Pettersson, Nils, herr,

AB Kabi

Kalmar Verkstads AB

Ordinarie ledamöter

Söderström, Olof, direktör (ordf)

Arnerius, Sven, direktör, Kalraar Verkstads AB (VD)

Bäcklin, Bengt, direktör, Statsföretag AB

Gustavsson, Ingvar, koraraunalråd

Linghag, Nils, direktör

Lundin, Bert, förbundsordförande. Svenska MetaUindustriarbetareförbundet

Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB

Suppleanter

Berg, Birger, kontorist,

Kalraar Verkstads AB Kalraeby, Arne, raetallarbelare,

Kalraar Verkstads AB

Karlskronavarvet AB

Ordinarie ledamöter Ljungcranlz, Sigurd, direktör,

Coronaverken AB (ordf) Andersson, Thure, landshövding Dahlberg, Benkt, direktör,

Telub AB Hallenborg, Nils-Hugo, direktör,

Kockuras Mekaniska Verkstads AB Karlsson, Nils, avsynare.

Karlskronavarvet AB Söderraan, Johan, direktör.

Karlskronavarvet AB (VD)

Suppleanter

Astbo, Kurt, ingenjör,

Karlskronavarvel AB Boströra, Gunnar, kommunalråd Larsson, Sven, departementsråd,

Försvarsdepartementet

Linson Instrument AB

Ordinarie ledamöter Malraberg, Eric, generaldirektör.

Förenade Fabriksverken (ordf) Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB Dahlberg, Benkt, direktör,

Telub AB Jansson, NUs-Erik, direktör.

Linson Instruraent AB (VD) Ljungberg, Lars, direktör,

AB Lars Ljungberg & Co

Suppleant

Löfvenraark, Jan, ingenjör, Liiison Instruraent AB

LKAB

Ordinarie ledamöter Äsbrink, Per, riksbankschef (ordf) FjäUborg, Gunnar, ingenjör, LKAB

Skr. 1973:133

56

Fredriksson, Torslen, riksdagsraan Lerane, Mals, landshövding Lundberg, Arne S, envoyé,

(LKAB (VD) Olson, Hjalraar, direktör,

AB Gustavsbergs Fabriker Pororaaa, Bruno, gruvarbetare,

LKAB Sköld, Per, direktör.

Statsförelag AB Waldenström, Erland, direktör, Gränges AB

Suppleanter

Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB Dahlberg, Thure, riksdagsman Edström, John Olof, disponent.

Norrbollens Järnverk AB Ersraan, Sven, direktör,

Gränges AB Gustafsson, Nils-Erik, riksdagsraan

Norrbottens Järnverk AB

Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör.

Statsföretag AB (ordf) Lindblora, Göran, direktör (v ordf) Bahrke, Sigvard, direktör,

AB Statens Skogsindustrier Edström, John Olof, disponent,

Norrbottens Järnverk AB (VD) Lanneberg, Kurt, ekonomidirektör.

Svenska Induslritjänsteraanna-

förbundel Lindström, Göte, klubbordförande,

Norrbottens Järnverk AB Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande.

Svenska MetaUindustriarbetareförbundet Svanberg, Ingvar, riksdagsraan Trogen, Ingvar, direktör.

Uddevallavarvet AB

Suppleanter

Hararaarsten, Erik, landstingsråd

Skånberg, Alf, direktör,

AB Götaverken Sundberg, Nore, departementsråd.

Industridepartementet

Nyckelhus AB

Ordinarie ledamöter Linghag, Nils, direktör (ordf) Karlsson, Eric, direktör.

Förenade Fabriksverken Orrenius, Jan, direktör.

Statsföretag AB ÖsterUd, Sven, överingenjör.

Förenade Fabriksverken

Suppleanter

Lubeck, Sten, civilingenjör Persson, Ernst, jägmästare. Statsförelag AB

AB Oljetransit

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.

Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar

(ordf) Grafström, Erik, generaldirektör.

Statens Vatlenfallsverk Lasson, Knut-Inge, överdirektör,

Kjessler & Mannerslråle AB Lindstedt, Anders, kommerseråd,

Kungl Koramerskollegium

Suppleant

Rockström, Hans, civilingenjör, AB Oljetransit (VD)

SMT Machine Company AB

Ordinarie ledamöter Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB (ordf) Andreasson, Slig, herr,

SMT Machine Corapany AB Engellau, John, direktör,

AB Bolinder-Munktell Garaner, Bengt, direktör,

SMT Machine Corapany AB (VD) Löjdquist, Inge, direktör,

Svenska Flygmotor AB Olsson, Holger, avlalssekreterare.

Svenska Melallinduslriarbelare-

förbundet Sohlenius, Gunnar, professor

Linköpings Högskola

Suppleanter

Danielsson, Bertil, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank Petersson, Lars-Äke, herr,

SMT Machine Corapany AB

Skr. 1973:133

57

AB Sonab

Ordinarie ledamöter Hjalraarson, Harry, direktör (ordf) Knall, Gösta, överingenjör,

SJ Centralförvaltning Malraberg, Eric, generaldirektör.

Förenade Fabriksverken Nordraark, Hans, direktör,

STIM Wagner, Hans, direktör,

AB Sonab (VD) Äsdal, Carl-Gösta, teknisk direktör.

Televerket

Suppleanter

Ohlsson, Lars-Eric, inköpschef, AB Sonab

Orrenius, Jan, direktör,. Statsföretag AB

Staros AB

Ordinarie ledamöter

Geijer, Arne, riksdagsman (ordf)

Ljungcranlz, Sigurd, direktör,

Coronaverken AB (v ordf) Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB Bäcklin, Bengt, direktör.

Statsföretag AB Olsson, Gunnar, direktör, NKR Risberg, Bo, bruksdisponent.

Hasselfors Bruks AB

Suppleanter

Ljunggren, Lars, direktör, Coronaverken AB

Lundberg, Valderaar, f. d. förbundsordförande. Svenska Fabriksarbetareförbundet

AB Statens Skogsindustrier

Ordinarie ledamöter

Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank (ordf) Lindströra, Bert, direktör (v ordf) Bahrke, Sigvard, direktör,

AB Statens Skogsindustrier (VD) Fransson, Tage, andre förbundsordförande.

Svenska Träindustriarbetareförbundet Johansson, Sven, direktör,

Gränges Stål Rydbo, Folke, generaldirektör.

Domänverket

Sköld, Per, direktör.

Statsföretag AB Wiklund, Göran, kassör,

Lövholraens bruk

Suppleanter

Johansson, Manne, avdelningsordförande.

Karlsborgs bruk Johansson, Stig, överdirektör,

Doraänverket Lindholra, Ingvar, direktör,

AB Statens Skogsindustrier Sjöberg, Arne, direktör,

ASG

AB Statsgruvor

Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S, envoyé,

LKAB (ordf) Berglund, BertU, direktör,

LICAB Henrikson, Ame, direktör,

LKAB KjeUgren, Ove, direktör,

LKAB

Stigtex AB

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.

Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar

(ordf) Edebo, Ralph, direktör.

Statsföretag AB Engblora, Sven, direktör,

AB Eiser Kjellraan, Äke, disponent,

Stigtex AB (VD)

Suppleanter

Dalilströra, Kjell-Äke, direktörsassistent.

Statsföretag AB Johansson, Gösta, direktör,

AB Eiser

SID — Swedish Industrial Development Corporation

Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör.

Statsföretag AB (ordf) Akselson, Sigfrid, direktör.

Förenade Fabriksverken Carrael, Tord, direktör,

SID (VD)

Skr. 1973:133

58

Edebo, Ralph, dhektör,

Statsföretag AB Flodin, Sten, direktör.

Svenska Utvecklings AB Malmberg, Eric, generaldirektör.

Förenade Fabriksverken

.4B Svensk Torvförädling

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.

Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar

(ordf) Edebo, Ralph, direktör.

Statsföretag AB Wahlquist, Nils, civUekonora,

AB Svensk Torvförädling (VD)

Suppleanter Lindahl, Bror, herr,

AB Svensk Torvförädling Persson, Ernst, jägraäslare,

Statsföretag AB Svärd, John, herr,

AB Svensk Torvförädling

Grebäck, Erik, riksdagsman Wallén, Axel, hovrättsråd,

Exportkreditnäranden Äberg, Lars, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank Ähstrand, Lars, direktör.

Svenska Reproduktions AB (VD) Öjborn, Lars, generaldirektör,

Kungl Lanlraälerislyrelsen

Suppleanter

Rogers, Sture, personalchef.

Svenska Reproduktions AB Swedérus, Karl-Axel, direktör,

AB Allraänna Föriagel

Svenska Skifferolje AB

Ordinarie ledamöter Åberg, Lars, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank (ordf) Nordraark, Hans, direktör,

STIM (v ordf) Uddgren, Olle, direktör,

Statsförelag AB (VD)

Svenska Lagerhus AB

Ordinarie ledamöter

Widén, Ingvar, generaldirektör,

Kungl Lantbruksstyrelsen (ordf) Andersson, Rolf, direktör.

Kvarn AB Tre Kronor Borg, Sune, avdelningsdirektör

Statens jordbruksnärand Hejneraan, Yngwe, direktör,

SLR Senning, Claes, kansliråd,

Jordbruksdeparteraentet

Suppleanter

Björk, VUliam, trädgårdsmästare Granath, Ulrik, godsägare Möller, Yngve, inspektör.

Svenska Lagerhus AB Pettersson, Harald, riksdagsraan Widén, Arthur, lantbrukare

Svenska Reproduktions AB

Ordinäre ledamöter Hellströra, Ingeraar, direktör,

Sveriges Centrala Restaurang AB (ordf) Nilsson, Bertil, direktör,

Aftonbladet (v ordf)

Svenska Tobaks AB

Ordinarie ledamöter Cederwall, Gustav, landshövding (ordf) Kristenson, Valter, riksdagsraan (v ordf) Andrén, Sven G. direktör.

Statsföretag AB Hjalmarson, Harry, direktör Holgerson, Nils, direktör,

Pribo AB Nilsson, Gösta, direktör Söderströra, Olof, direktör Tilert, Reidar, generaldirektör,

Kungl Byggnadsstyrelsen

Suppleanter

Bohraan, Clas, direktör,

AB Findus Höök, Erik, planeringschef.

Finansdepartementet Samzelius, Lars, advokat Wämberg, Karl, direktör.

Svenska Tobaks AB (VD)

Sveriges Centrala Restaurang AB

Ordinarie ledamöter Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) Allard, Henry, talman (v ordf)

Skr. 1973:133

59

Caneman, Hugo, bankdirektör,

Stockholms Sparbank Fälldin, Thorbjörn, riksdagsman Hellströra, Ingeraar, direktör,

Sveriges Centrala Restaurang AB (VD) Larfors, Tage, direktör Mattson, Lisa, förbundsordförande,

Sveriges Socialderaokratiska

Kvinnoförbund Nyslröra, Sigvard, förbundsordförande.

Hotell- och Restauranganställdas

Förbund

Suppleanter

Book, Folke, källarraästare

Hansson, Lennart, deparleraents-sekreterare, Industrideparteraentet Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB

Piehl, Lars, bankdirektör. Postbanken

Svetab — Svenska Industrietablerings AB

Ordinarie ledamöter

Sjöborg, Lars, advokat (ordf)

Rehnberg, Bertil, generaldirektör, Kungl Arbetsraarknadsstyrelsen (v ordf)

Floden, Ingeraar, direktör, Svetab (VD)

Mäkinen, Matti, direktör. Norrlandsfonden

Nilsson, Åke, f. d. förbundsordförande. Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Svanberg, Ingvar, riksdagsraan

Suppleant

Bosledt, Hans, direktör

Uddcomb Sweden AB

Ordinarie ledamöter Söderströra, Olof, direktör (ordf) Bencher, Walter, vice president,

Corabustion Engineering, Inc., USA Hallenborg, Nils-Hugo, direktör,

Kockuras Mekaniska Verkstads AB Oraberg, Ture, direktör,

Uddeholras AB

Suppleanter

Andrén, Sven G. direktör Statsföretag AB

Bahrke, Sigvard, direktör,

AB Statens Skogsindustrier Dyke, Theodore A. vice president,

Corabustion Engineering, Inc., USA Gray, Leon E. director,

Corabustion Engineering, Inc., USA Segerud, Gunnar, direktör,

Uddeholras AB

Uddevallavarvet AB

Ordinarie ledamöter Ljungcranlz, Sigurd, direktör,

Coronaverken AB (ordf) Alf, Karl, orabudsraan.

Svenska MelalUnduslriarbetare-

förbundet avd 18 Edströra, John Olof, disponent,

Norrbottens Järnverk AB Schreil, Johan, direktör,

Uddevallavarvet AB (VD) Sundberg, Nore, deparleraentsråd.

Industridepartementet Wannberg, Gunnar, direktör.

Statsföretag AB

Suppleanter

Gustafsson, Gunnar, riksdagsman

Olausson, Aslor, verkmästare.

Uddevallavarvet AB Trogen, Ingvar, direktör,

Uddevallavarvet AB

Vilhelmina Plast AB

Ordinarie ledamöter Ljungcranlz, Sigurd, direktör,

Coronaverken AB (ordf) Geijer, Arne, riksdagsraan (v ordf) Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB Bäcklin, Bengt, direktör.

Statsföretag AB Olsson, Gunnar, direktör,

NKR Risberg, Bo, bruksdisponent.

Hasselfors Bruks AB

Suppleanter

Ljunggren, Lars, direktör, Coronaverken AB

Lundberg, Valderaar, f. d. förbundsordförande. Svenska Fabriksarbelareförbundet

Skr. 1973:133                                                          60

Innehållsförteckning

Koncernförhållanden

Verksaraheten i sammandrag                                        3

Statsföretagsgrappen                                                 4

Dotterbolagen

Lägre priser men större malmleveranser                          6
(LKAB och AB Statsgravor)

NJA stärker positionerna inom svensk stålindustri             9

Hård konkurrens men framtidsutsikterna goda för Uddevallavarvet  12

ASSI möter framtiden med hög kapacitet efter ell särar   13

Kabigmppen — en expanderande läkeraedelskoncern       15

Stabilt i Sverige — stark ökning i USA för Tobaksbolaget  18

Restaurangkoncernen i oradaning                                20

Allraänna Bevaknings AB                                            21

AB Allmänna Förlaget                                                22

BS Konsult AB                                                          22

Ceaverken AB                                                          23

Kalraar Verkstads AB                                                 23

Karlskronavarvet AB                                                  24

Linson Instruraent AB                                                24

Nyckelhus AB                                                          25

AB Oljetransit                                                          25

SMT Machine Corapany AB                                         25

AB Sonab                                                               26

Staros AB                                                               27

Stigtex AB                                                              27

Svenska Skifferolje AB                                               28

SID —• Swedish Industrial Development Corporation       28

AB Svensk Torvförädling                                            28

Svenska Lagerhus AB                                                28

Svenska Reproduktions AB                                         29

Svetab — Svenska Industrietablerings AB                     29

Uddcorab Sweden AB                                                30

Vilhelraina Plast AB                                                   31

Statsföretag AB

Förvaltningsberättelse                                              31

Revisionsberättelse                                                  34

Resultat- och balansräkningar m. m.

Statsföretagsgrappen                                               35

Statsföretag AB                                                      42

Dotterbolagen                                                         48

Förteckning över styrelseledamöter                             54

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973     7302S4