Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Regeringens skrivelse 1974:126

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 126 år 1974             Skr. 1974:126

Nr 126

Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; given den 17 maj 1974.

Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoUet över industriärenden, tUl riksdagen överlämna årsredovisning för år 1973 för Statsföretag AB.

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

1    Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 126

Skr. 1974:126

Utdrag av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 17 maj 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEUER, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEl-JON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande till riksdagen av årsredovisning för Statsföretag AB och anför.

Den årliga redovisning tUl riksdagen av verksamheten hos Statsföretag AB som förutskickades i prop. 1969: 121 bör, liksom föregående år (skr. 1973: 133), ske genom alt bolagets nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Ars-redovisningen torde få fogas tUl statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer sålunda att Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1973 för Statsföretag AB.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas skrivelse av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Dagmar Fischier

Skr. 1974:126

Statsföretag AB årsredovisning 1973

Verksamheten i sammandrag

	Budget
	1974	1973	1972	1971	1970
Fakturering i milj. kr.	6 950	5 606	4 441	3 947	3 592
Resultat före bokslutsdis-
positioner och skatter i
milj. kr.	715	406	263	193	269
i % av faktureringen	10,3	7,2	5,9	4,9	7,5
Antal anstäUda	38 800	36 999	35 022	34 285	34 093
Investeringar i milj. kr.	840	856	931	740	512
Löner i milj. kr.		1353	1 183	1074	945
Föreslagen utdelning i
milj. kr.		42	—	-	—
Statsföretagsgruppens verksamhetsområden
	Antal	Fakturering		Resultat före
	företag	(milj. kr.)		bokslutsdispositioner och skatter (milj.
				kr.)
	1973	1973	1970»	1973	1970'
Gruvor	2	1 479,9	1 145,7	219,3	251,3
Järnverk	1	655,3	338,6	(16,4)	(33,0)
Varv	2	510,0	309,5	67,0	(20,0)
Mekanisk verkstadsindustri	3	162,7	160,6	(18,0)	(48,4)
Skogsindustri	2	952,8	576,1	112,5	45,3
Tobaksinduslri	1	449,2	404,7	125,4	112,9
Kemisk-teknisk industri-	4	632,9	140,2	35,4	10,8
Hotell- och restaurangnäring	1	375,0	356,5	(11,6)	(3,7)
Övriga serviceföretag	5	88,2	49,9	1,1	(1,9)
Utvecklings- och etablerings-
företag	3	346,0	41,0	(24,3)	(9,2)
Övriga företag	5	228,5	111,2	(3,6)	4,6
Summa rörelsedrivande
dotterbolag	29	5 680,5	3 634,0	486,8	308,7
Statsföretag AB	1	—	—	(46.0)	(53.2)
Internleveranser och elimi-
neringsposter j koncernbok-
slutet		(74,9)	(41,8)	(34,7)	13,0
Summa	30	5 605,6	3 592,2	406,1	268,5

' Statsföretagsgruppens första verksamhetsår efter bildandet av Statsföretag AB. ' 1973 tillkom MoDoKemi AB och AB Husqvarna Borstfabrik.

Skr. 1974:126 4

Statsföretagsgruppen

Resultaten i flertalet av företagen inom gmppen påverkades positivt av goda konjunkturer även om förhållandena varierade mellan olika branscher. Den intemationella konjunkturen var i stort sett bättre än den svenska, vilket gynnade de exportinriktade företagen. Efterfrågan på konsumentvaror och tjänster utvecklades dock inte så positivt som man hade hoppats vid början av året.

Störningen inom oljehandeln under årets sista månader medförde problem ifråga om energiförsörjning och på sikt kraftigt stegrade priser på oljebaserade produkter. Den befarade konjunktumedgången har äimu inte inträffat och det är tveksamt om den kommer att påverka näringslivet 1974.

Flertalet av koncernens bolag noterade 1973 förbättrade resultat och uppnådde väl budgeterade mål, Företagsgmppens samlade vinst före bokslutsdispositioner och skatter ökade från 263 milj, kr. 1972 tiU 406 milj. kr, eUer med 54 %.

Markanta resultatförbättringar uppnåddes av ASSI, Uddevallavarvet AB och SMT. Antalet förlustföretag minskade ytterligare under 1973, Samtidigt reducerades förlustema i de företag som under senare år haft särsldlt stora problem, bl. a, NJA, Kalmar Verkstads AB och SARA,

Investeringsverksambeten

De samlade investeringarna i anläggningar låg även under 1973 på hög nivå, 856 milj. kr., vilket var 75 mUj. kr. mindre än under föregående år. Totalt under åren 1971—73 uppgick investeringarna till 2 527 mUj, kr,, varav 1918 milj, kr,, 76 %, inom stödområdet,

LKAB investerade under året 339 milj. kr. Investeringarna omfattade fortsatta arbeten på den nya transportnivån på 540 m i Kiruna, Dagbrytning i Konsuln i Kiruna påbörjades och i samband därmed togs den nybyggda krosstationen i bmk. I Malmberget påbörjades uppborr-ningen av blodstensmalmema i Stora Malmlagret och transportnivån på 600 m drevs fram under dessa delar. Arbetena med ny bangård och ny lossningsstation i Narvik fortsatte. I Luleå togs den nya sikt-stationen för kulsinter i drift.

Vid NJA fuUföljes Investeringsprogram 70. Under året togs den nya masugnen i bruk liksom stränggjutningsanläggning m. m. Uppförandet av koksverket och ombyggnaden av den gamla masugnen påbörjades.

Uddevallavarvets styrelse beslöt om ett utbyggnadsprogram som bl. a. innefattar en stor nybyggnadsdocka. Likaså fattade ASSLs styrelse beslut om att uppföra en spänplattefabrik i Laxå samt att — som ett

Skr. 1974:126                                                          5

led i rationaliseringen av sågverksamhelen i méllansverige — bygga ut sågverket i Valåsen.

Vid AB Kabis anläggning i Stockholm har den år 1972 påbörjade utbyggnaden av den farmaceuliska fabriken i det närmaste slutförts och vissa delar kunnat tagas i bmk. Den likaledes under föregående år påbörjade utbyggnadsetappen av Vitmms anläggning avslutades. Kabi förvärvade under året den fastighet i Göteborg, i vilken ACO bedriver produktion.

Strukturfrågor

Under året förvärvade Statsföretag MoDoKemi AB av MoDo-kon-cernen. I förvärvet ingick anläggningarna i Stenungsund och Mölndal, Dämtöver innebar uppgörelsen med MoDo-koncernen att MoDoKemi arrenderar vissa anläggningar i Domsjö.

Arbetet med att konsolidera och strukturera företagsgruppen fortsatte under året. Statsföretag förvärvade Coronaverken AB:s aktier i AB Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast AB. Härigenom blev det möjligt att samordna och effektivisera verksamheten i dessa företag. Efter årsskiftet 1973/1974 har dessa aktier överförts till Svenska Tobaks AB. Likaså förvärvade Tobaksbolaget Gmmmebolagen — som tillverkar kemisk-tekniska produkter — av Kabi. Därigenom kommer Tobaksbolagets verksamhet inom konsumentvamsektorn att breddas.

Statsföretag sålde sina aktier i Staros AB till Coronaverken. Eftersom verksamheten i Staros har nära anknytning tUl andra företag inom Coronaverken, bör möjlighetema tUl utveckUng av Staros härigenom vara goda.

Kabis anläggning i Strängnäs är landets enda för jäsning av bas-penicillin. Viss del av produktionen har bl. a. sålts tUl AB Astra samt på export. Då det visade sig önskvärt för både Kabi och Astta att förbättra förutsättningarna för tUlverkning av penicillinpreparat beslutades under våren, att etablera ett gemensamt ägt företag i Strängnäs för framställning av antibiotika i bulk. Detta bolag, AB Fermenta, kommer alt uppföra en beredningsfabrik för att löntillverka Kabis och Astras behov av penicUlinpreparat.

ASSI förvärvade Isacsons WeUembaUage AB och samordnade detta företag med dotterbolaget Förenade Well AB, som därigenom förstärkte sin marknadsandel och blev det dominerande wellpappföretaget i landet.

Uddcomb Sweden AB tecknade under året samarbetsavtal med Kraftwerkunion AG, ägt av Siemens och AEG-Telefunken i Västtyskland, Avtalet innebär ett förbättrat utnyttjande av produktionsresur-sema.

Statsföretag etablerade under 1973 Nuclear Steam SG AB med upp-

Skr. 1974:126                                                           6

gift att leverera ånggeneratorer till Westinghouse Electric Corporation. Dessa kommer att legotiUverkas hos Uddcomb,

Svetab etablerade samarbete med Dunlop Ltd, England, för tUlverkning av bilhjul i Luleå,

Kalmar Verkstad utökade sin verksamhet inom transportsektom genom förvärv av Besima AB, som tUlverkar lastmaskiner för containers.

Utvidgat samarbete i företagen

De anställda är nu representerade i styrelserna för de dotterföretag som faller under "Lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar". Dessutom utnyttjade de anställda i sex bolag Statsföretags erbjudande att utvidga denna möjlighet även till företag med färre än 100 anstäUda. Den snabba utvecklingen av de anställdas representation i styrelserna medförde ett ökat behov av konferenser med uppgift att underlätta för dessa styrelseledamöter att bättre möta sin nya uppgift.

Genom utbyggnad av det representativa systemet i dotterföretagen skapades ökade förutsättningar för vidgat medinflytande. I de flesta företagen inom koncernen påbörjades arbete i syfte att samordna det representativa systemet och linjeorganisationen. Genom nyligen fast-stäUda riktiinjer för "Samråd och information om företagets ekonomi i Statsföretagsgmppens företag", som framtogs av en arbetsgrupp med representanter för koncernföretagen och de anställdas organisationer, lades grunden för förbättrad ekonomisk information i första hand tiU de anställdas representanter i styrelse och företagsnämnd, men successivt även till övriga anställda.

Personal

Genom gemensam personalplanering inom företagsgruppen förbättrades möjlighetema för personalclearing i samband med väsentligt ändrat behov av personal i olika företag. Deima personalclearing skedde i samverkan med Trygghetsrådet för statsägda bolag.

Under 1973 var i medeltal 36 999 personer anställda, vilket var en ökning sedan föregående år med 1 977 personer. Det var främst i NJA och Svetab (ca 650 respektive 550 personer) som personalen ökade, medan minskningar i huvudsak skedde i SARA med ca 580 personer. Under året har ca 890 personer tUlkommit i samband med förvärv av MoDoKemi och Husqvarna Borstfabrik,

Skr. 1974:126 7

Utblick mot 1974

Även om det är svårt att ha en bestämd uppfattning om konjunktur-utveckUngen under 1974, bör mah dock kunna räkna med relativt små förändringar under det första halvåret. Därefter kan en avmattning ske inom vissa branscher och framför allt på vissa marknader.

Enligt föreliggande resultatbudgeter väntas koncernens samlade överskott före dispositioner och skatter — om inte dramatiska konjunkturförändringar inträffar — också 1974 stiga med över 50 %.

Den kraftiga resultatförbättringen beror delvis på inflationistiska prisstegringar. Överskotten såväl 1973 som 1974 innehåller prisstegrings-vinster på inneliggande varulager och återspeglar sannolikt inte i tillräcklig utsträckning behovet av ökade avskrivningar tUl följd av prisstegringen på nya anläggningar.

Vändpimkt på malmmarknaden

Under de glada 1950- och 1960-talen, då den ekonomiska tUlväxten i världen var ofantligt mycket större än under något tidigare årtionde och då även tillväxttakten var rekordartad, inträffade en explosion även på järnmalmsmarknaden. USA såg sina egna rikmalmer sina och kastade sig över Kanada i sådan skala, att även transocean export i stor stU blev möjlig. Olika industrUänder grep in med investeringar i Västafrika. Brasilien hade som järmnahnsexploatör slitit ut barnskorna och tog sats inför 1970-talets produktionssprång i gamla stora fyndigheter och i nyfunna jältereserver, I Australien släpptes gmvlejonen ut ur den bur, som hette exportförbud på järnmalm.

Nya friska män med framtidsvisioner och utan upplevda besvikelser bakom sig ritade upp miljardprojekt. Men bankmännen var försiktiga, I många fall måste de nya gmvbolagen visa upp långtidskonlrakt på malm från anläggningar, som man ännu inte kunnat börjat bygga, innan bankmännen lättade på pungen. Den förhandlingssitsen var inte angenäm för gmvbolagen och järnverken såg sin chans och gjorde fina kontrakt. Det skrevs tUl och med kontrakt på 20 år till fasta priser och utan valutaklausuler, som om inflation och växelkursäventyr inte fanns. Så kan konkurrens se ut.

Det gick bra till en tid. Visserligen var konjunktursvängnuigarna besvärliga, men med dem måste man ju leva. Mot slutet av 1960-talet märkte man dock vissa symptom på balansbrist. Många gruvor hade fått så stor försäljning, att det inte lönade sig att pressa ut ytterligare kvantiteter genom prissänkningar, eftersom hela den redan placerade kvantiteten kunde bli prismässigt lidande. Malmema visade sig inte vara fullt så enkla från kvalitetssynpunkt, som de schablonmässiga geologiska förundersökningarna antytt. Masugnsfolket ställde nya och skärpta krav.

Skr. 1974:126                                                           g

Strejker och klimatbesvär, vattufloder eller ökensand, blev streck i räkningen. Fartygen anlände "värre än slumpmässigt" och växte i storlek och hamnkapaciteterna måste ökas för surt förvärvade slantar. Expansionstempot mattades och 1969 uppstod en lätt malmbrist, inte i den meningen att det förelåg något totalt underskott men så, att det var svårt att få lag på rätt kvalitet i den önskade transportrelationen.

Så kom en ovanligt lång lågkonjunktur. Det har grovt mätt varit fyråriga konjunkturcykler på malmmarknaden efter kriget, men nu kom tre år i följd, 1970—1972, som var mer eller muidre lågkonjunkturbeto-nade. Efter de magra åren kommer de feta. Under de tre magra åren hade malmproducenteraa tappat litet kondition, ungefär som en löpare, som bara tränar men inte tävlar. Då det starka uppsvinget kom 1973 började gruvorna för första gången på mycket länge sniffa en säljarens marknadsvind. Del var en lätt bris men det var ljuvligt.

Samtidigt hade många gruvor under 1972 och 1973 fått så mycket kallt stål de tålde. Den ena valutakrisen avlöste den andra. De som sålt i dollar — och det hade nästan alla gjort — och som hade en stadig hemmavalula, gjorde jätteförluster. Somliga hade åtagit sig cif-försäljning utan att ha säkrat sitt tonnage och fick uppleva ödesdigra frakthöjningar. Det berättades om en båtlast, som gav lägre fob-pris än Gellivaremalmen betingade 1889. Nåja, en del dollarförluster gott-gjordes frivilligt av köpama och valutor och frakter kan ju röra sig både upp och ner.

Men det var allvarligare än så. Vissa stora nya gruvprojekt tedde sig knappast lönsamma vid rådande prisnivå. Om denna inte höjdes, skulle investeringarna hämmas, så att en kännbar malmbrist måste uppstå i nästa högkonjunktur. Inflationen kräver nämligen då och då justeringar av prisnivåer. Höjningarna måste komma i god tid, om man vill ha fram mera malm, ty gruvorna som investerare påminner mer om elefanter än om geparder. Det tar lång tid att komma från ett förprojekt till produktion vid start i ett nytt område. Köparna visade därför förståelse för att deras egen framtid måste tryggas genom prismedgivanden.

Så blev då prishöjningarna på malmmarknaden för 1974 de procen-tueUt räknat högsta sedan Koreakrisen. I det läget kommer vissa gruvor att göra stora vinster, välbehövliga för självfinansiering av delar i nya storprojekt. Andra kommer att fylla kassahålen, som uppstått genom inflation och andra belastningar, LKAB ligger aUtjämt långt under 1950-talets priser vid mer än tredubblade löner och en mängd andra kostnadsökningar. Men vi har åtminstone tiUs vidare slutat åka utför. För ögonblicket — längre är det i dag svårt att tänka — är sjöfrakterna höga och dollam dyr och det är bra för oss. Men hur går det med konjunkturen? At vilket håll det går 1974 vet vi, men när och hur djupt och hur länge?

Skr. 1974:126                                                           9

Kostnadsläget ute i världen gör, att maliriprisnivån knappast återvänder till det gamla bottenläget. Gmvbolagen tycks ha kommit ur sin Slurm- und Drangperiod. SåtUlvida betecknar 1974 en vändpunkt. De på sikt högre oljepriserna ökar våra kostnader men håller sjöfrakterna uppe och gynnar oss sålunda på försäljningssidan i jämförelse med långväga konkurrenter. Mycket mer vet vi inle om framtiden.

Vi är stolta över alt vi har klarat de svåra åren som ligger bakom oss så hyggligt, att både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter i ledande artiklar har skrivit, att LKAB måste misskötas för att gå dåligt,

Arne S. Lundberg

Norrbottens Järnverk i snabb expansion

Norrbollens Järnverks verksamhet har under 1970-talet präglats av snabb expansion. Järnverkets försäljning har ökat från 338 milj. kr. 1970 tUl 655 milj. kr, 1973 och beräknas bli ca 1 000 milj, kr. 1974. Ökningen 1973 var 41 %. Antalet anstäUda har ökat från 3 540 år 1972 tiU 4 196 år 1973.

Expansionen är en följd av betydande investeringar. Investeringsprogram 70 har tUl en kostnad av 550 mUj. kr. givit en förnyelse av järnverkets metallurgiska avdelningar, ökad kapacitet i valsverken och väsentligt utbyggd manufakturering. Kapaciteten för råjärn tredubblas lill 1,6 miljoner ton och kapaciteten för råstål fördubblas till 1,2 miljoner ton per år. Investeringsprogram 70 avslutas under första halvåret 1974. Det har kunnat genomföras planenligt. Även resultatutvecklingen under de gångna åren har väl följt de prognoser som gjordes 1970.

Nästa stora projekt är Koksverk 75, som skall förse jämverket med en av dess viktigaste råvaror och göra företaget oberoende av den begränsade internationella koksmarknaden. I koksverket genererad gas ersätter större delen av nuvarande behov av olja. Genom utnyttjande av en ny teknik, förvärmning av kol, kommer Koksverk 75 att inom ramen för den ursprungligen beräknade kostnaden 340 mUj. kr. få väsentligt större kapacitet och lägre krav på köpta kol. Verket skall tas i drift under våren 1975. Personalen, cirka 170 man, kommer att anställas för utbUdning under 1974.

Under 1973 har beslut fattats om ytterligare investeringar för 250 mUj. kr. Dessa avser dels en vidareförädling av ca 600 000 ton råjärn per år tUl stålämnen genom installation av en andra LD-ugn på 100 lons chargevikt och två stränggjutningsanläggningar, dels uppförande av en ny normaliseringsanläggning för värmebehandling av höghållfasta stål, som levereras tUl varv och verkstäder. Stålverksinvesteringen, vilken skall vara genomförd i november 1975, kommer att bidra till att täcka

Skr. 1974:126

10

den europeiska stålindustrins snabbt ökande behov av köpta stålämnen och medför att NJA bUr Sveriges tonnagemässigt största stålverk. Behovet av en ny normaliseringsanläggning Ulustrerar den snabba förskjutningen av järnverkets försäljning mot högre kvaliteter.

Parallellt med denna omfattande utbyggnad av dagens NJA pågår enligt uppdrag från industridepartementet en utredning om uppförande av ett nytt järnverk, STÅLVERK 80, i anslutning till NJA. Detta skall med utnyttjande av tekniska stordriftsfördelar producera ämnen för järnverk inom äldre ståldistrikt, vars metallurgiska avdelningar på grund av ändrade förhåUanden förlorat sin konkurrensförmåga. Järnverkets läge vid en malmhamn på rimligt avstånd från de europeiska kunderna skapar förutsättningar för låga råvaru- och transportkostnader. Tillgången på arbetskraft och mark är god. Den planerade kapaciteten, 4 miljoner ton ämnen per år, kan te sig stor efter svenska förhållanden, men utgör mindre än 2 % av stålkonsumtionens beräknade tUlväxt under 1970-talet, Investeringskostnaden är beräknad till 2 700 nulj. kr. räknat i 1973 års penningvärde och antalet anstäUda beräknas till 2 300.

Parallellt med investeringsverksamheten pågår också en administrativ utveckling för alt anpassa företagets organisation och arbetsformer till den utökade verksamheten. Detta kräver betydande insatser.

God marknad 1973

1973 var ett bra år för världens stålindustri. Konsumtionen av stål ökade väsentligt och produktionskapaciteten var ej tiUräcklig. Därför uppstod brist på stål och priserna har snabbt ökat. Till skillnad mot tidigare högkonjunkturer har lagren snarare minskat än ökat, vilket innebär minskade risker för prisfaU under nästa konjunkturdämpning.

Högkonjunkturen har emeUertid endast i mindre grad påverkat Norrbottens Järnverks resultat. Detta beror på att halva försäljningen utgörs av fartygsprofiler, som säljs på fleråriga kontrakt till fasta priser. Dessa drabbas hårt av de kostnadsstegringar som åtföljt högkonjunktur och bränslekris. Igångkörningen av de nya anläggningarna har dragit stora kostnader och medfört kapacitetsbortfall och leveransförseningar.

Efterfrågan på järnverkets produkter har varit mycket god. Speciellt glädjande är utvecklingen inom stålbyggnadsdivisionen, som nu uppnått tiUfredsstäUande lönsamhet.

Svårbedömt 1974 men senare åter marknadsuppsving

I början av 1974 är stålmarknaden fortfarande mycket stark och priserna på väg uppåt. Oron för oljeförsörjningen har emeUertid medfört minskad efterfrågan från bl. a. bilindustrin. Detta kan komma att uppväga den starka efterfrågan från övriga kundgrupper. De produktions-

Skr. 1974:126                                                         11

störningar som många järnverk får på grund av brist på olja eUer kol och på gmnd av oljekrisen störda malmskeppningar kan å andra sidan bidra till att upprätthålla den rådande stora efterfrågan på marknaden. Någon överproduktion av stål torde ej behöva befaras 1974.

På längre sikt torde stålpriserna få en gynnsam utveckling, eftersom stålindustrins kapacitetsökning under 1970-lalet väntas bli muidre än beräknad ökning av stålkonsumtionen i världen.

Norrbottens Järnverk har sålt större delen av 1974 års produktion. Resultatet kommer att belastas av oväntat stora kostnadsökningar för bränsle och malm. Trots delta bedöms det bli möjligt att i enlighel med 1970 års prognos uppnå ett positivt resultat för år 1974.

John Olof Edström

Rekordår för Uddevallavarvet— Stark utveckling förestår

1973 har präglats av stark aktivitet inom den svenska varvsindustrin, som väl hävdat sin position som den främsta näst efter Japan. Värdet av under året levererade fartyg uppgår till ca 3 200 milj. kr., varav för export ca 2 200 mUj. kr. Detla motsvaras av 42 fartyg om sammanlagt 3,3 miljoner dwt.

I årets statsverksproposition har givits en sammanfattande bedömning av den svenska varvsindustrin och dess utveckling. Storvarvens prognoser för femårsperioden t. o. m. 1977 tyder på en fortsatt expansion av landets varvsindustri med omfattande investeringar under perioden. Man beräknar att antalet direkt sysselsatta vid varven skall öka med ca 10 %, d. v. s. ca 2 300 personer.

De svenska varven arbetar helt utan statliga subventioner. Från svensk sida har alltid framhållits betydelsen av en nedtrappning av de statliga subventionema till varvsindustrin, som förekommer i de flesta skeppsbyggarländema. Sverige har därför, bl, a. inom OECD (Organization for Economic Cooperation and Development), energiskt arbetat för avveckling av subventionssystemet.

De svenska varven deltager aktivt i samarbetet mellan de västeuropeiska varven, främst inom AWES (The Association of West European Shipbuilders). Även meUan de svenska varven utvecklas alltmer samarbete inom olika områden.

Energisituationen kommer att ha stor betydelse för världshandelsflottans framtida sammansättning. Nya fartygstyper utvecklas ständigt i takt med nya transportbehov. Transportvägarna, transportmängden, placeringen av raffinaderier o. dyl. kommer att påverka tankflottans sammansättning. Bulktonnage och s. k. kombinerat tonnage kommer att anpassas till nya transportbehov, t. ex. koltransporter. Rekommendationer

Skr. 1974:126                                                          12

från IMCO (FN-organet Inter-governmental Maritlme Consultalive Organization) kommer även att påverka fartygskonslmktionema. Olika prognoser angående framtida tonnagebehov och varvskapacitet visar varierande siffror. Den sjöburna världshandeln utvecklas dock ständigt och kommer att kräva avsevärda tonnagetillskott, dels för att motsvara etl ökat transportbehov, dels för att ersätta otidsenHgt tonnage. Vissa bedömare anser all mot slutet av 1970-talet kan varvens kapacitet vara något större än efterfrågan på tonnage. I ett sådant läge kommer de effektiva och moderna varven att klara sig bäst. Omfattande investeringsprogram är därför en av fömtsättningama för den svenska varvsindustrins överlevnad.

Finansierings- och valutafrågorna kommer under de närmaste åren alltjämt att ha stor betydelse för varven. Kostnadsutvecklingen är sådan att den kräver en allt mer skärpt uppmärksamhet.

Uddevallavarvet har under 1973 beslutat genomföra ett omfattande investeringsprogram tiU en kostnad av över 500 milj. kr. Varvet kommer härigenom att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin position bland de största svenska varven. Modernaste tillverkningsmetoder kommer att införas. Den centrala delen av anläggningarna utgöres av en nybyggnadsdocka med dimensionerna 100X400 m medgivande fartyg upp tUl 600 000 dwt. Dockan kan i en senare etapp förlängas. Varvet kommer att eftersträva att bibehålla sina möjligheter att differentiera produktionsprogrammet innefattande fartyg av olika storlekar. De nu beslutade och påbörjade investeringarna möjliggjorde order på två 485 000 dwt tankfartyg. Dessa är av ny typ, helt konstruerad av Uddevallavarvet. Fartygstypen har rönt stort intresse genom det relativt ringa djupgåendet, som erhållits genom en extrem bredd, samt arrangemang av maskineriet. Varvets orderstock om 3,74 miljoner dwt beräknas giva full sysselsättning in på 1978 och är väl sammansatt med bl. a. seriebyggnad av två tankfartygstyper. Under 1973 sjösatt tonnage om 837 000 dwt och levererat tonnage om 605 000 dwt utgör rekord i varvets historia.

Uddevallavarvet planerar att successivt öka sin personal med ca 100 personer per år under en femårsperiod. Under året har månadslön införts för alla kolleklivanställda.

Energisituationen har kunnat bemästras och icke medfört större störningar i produktionen. Svårigheterna med vissa materialleveranser har dock lidvis varit kännbara.

De svenska varven har hittills kunnat klara konkurrensen från andra länders varvsindustri, som arbetar med statliga subventioner. Detta har möjliggjorts genom rationella och moderna anläggningar, en effektiv organisation samt genom en ständig anpassning till sjöfartens utveckling. Varvens forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att få alltmer ökad betydelse. Om anläggningarna successivt kan förnyas i takt

Skr. 1974:126                                                         13

med utvecklingen, torde svensk varvsindustri ha goda möjligheter att även i fortsättningen väl hävda sig i en hårdnande intemationell konkurrens. Uddevallavarvets nu beslutade om- och utbyggnad kommer att giva varvet goda förutsättningar och möjligheter att behåUa sin position.

Johan Schreil

Frågor inom skogsindustrin

—   1973 blev ett bra år för skogsindustrin — högt kapacitetsutnyttjande, kraftigt ökad leveransvolym och höjda priser. Skogsindustrins export steg från 9 miljarder kr. 1972 till 13 miljarder kr. 1973. Hur klarade sig ASSI jämfört med branschen i övrigt?

—   Vid en jämförelse bör man först ta bort resultatbidragen från skog och vattenkraft eftersom ASSI inte äger sådana tUlgångar utan köper råvara och el-energi till marknadspriser och redovisar ett rent in-duslriresultat. Sannolikt finner man då atl den välbehövliga förbättringen vid industrin blev större för oss än genomsnittligt för andra svenska skogsindustriföretag, främst därigenom att det nya kraftlinerbmket i Lövholmen, som kördes igång under 1972, gav ett väsentligt produktionstillskott i den goda konjunkturen 1973, Vi kunde totalt öka produktionen tonnagemässigt med 15 %. Prisuppgången för våra produkter var överlag kraftig, men medelprisökningen för sågade ttä-varor 1973 blev för vår del moderat jämfört med marknadsprisemas förändring under senare delen av året.

På en omsättning av ca 950 milj. kr. (det under året förvärvade Isacsons Wellemballage AB ej inräknat) blev överskottet före bokslulsdisposilioner och skatter 110 milj. kr.

—   Hur blir då 1974?

—   1974 är ett ännu svårbedömt år. Det kan bli ytterligare ett bra år och det kan rentav bli elt mycket bra år. Osäkerheten härrör från den påverkan energisituationen kan få på exportmarknaderna och konjunkturförloppen där, DärtUl kommer en speciell ovisshet om hur trävarumarknaden utvecklar sig under andra halvåret.

Vi kan ännu inte överblicka hur mycket olje-, el- och kemikaliekostnaderna ökar. Vädret i vinter har vidare försvårat avverkning och transporter, Råvamtillförseln kan bli avgörande för hur mycket vi kommer alt kunna tillverka. Sammanfattningsvis är vi optimistiska inför 1974,

Skr. 1974:126                                                         14

—   Hur ser marknadsbilden ut i ett längre perspektiv?

—   Bedömningarna varierar, men uppskattningar gjorda av internationella organ och enskilda stöder tron att efterfrågeutvecklingen blir starkare än kapacitetstillväxten. Före "energikrisen" var en vedertagen uppfattning att efterfrågan på papper i världen skulle växa med ca 7 % om året mellan 1969 och 1985, De senaste månaderna har man velat bedöma den allmänna ekonomiska tillväxten försiktigare, men skogsindustrin kan också notera en viss återgång tUl träprodukter från på olja baserade substitut. Papperssäckar tar t ex tillbaka marknad från plastsäckar.

Kapacitetstillskotten från nya enheter ligger för närvarande på 2 %-nivån och upptrimningsmöjlighetema hos tidigare anläggningar är starkt begränsade. Det är den tidigare låga lönsamheten som hämmat investeringarna. Men framförallt är det knappheten på råvara hemma och ute i världen som begränsar produktionsökningarna.

—    Vad kan man göra för att förbättra råvarusituationen?

—    Olika åtgärder. För det första kan man genom skogsvårdsinsatser öka tillväxten och därmed också avverkningen. Man talar om möjligheten att på detta sätt uppnå en tillväxteffekt på 10 %, men åtgärderna blir förhållandevis dyra. För det andra kan man ta ut mera av trädet ur skogen. 30—40 % av virket lämnas nu kvar. ASSI gör här omfattande försök, tUl viss del i samarbete med domänverket. För det tredje kan man förbättra utbytet av råvaran när den väl kommer till industrin. Försök pågår i Karlsborg och vi genomför i Lövholmen en investering som skaU ge 6 % bättre utbyte.

Vidare kan man i ökad omfattning använda returpapper. I Lövholmen kommer i slutet av 1974 en anläggning att tas i drift varigenom produktionen kan ökas med 25 000 ton/år genom insats av returpapper. Det är också angeläget att ta tUlvara möjligheterna tUl import av råvara. Men det är vår uppfattning alt man i längden inte kan räkna på råvara från områden där det firms fömtsättningar för en lokal förädlingsindustri. A andra sidan kommer vi att arbeta för att den råvara som produceras inom vårt naturliga fångstonurådet, inom t ex Norrbotten, inte förs ut ur området.

Råvarufrågorna är centrala, särskilt i ett läge där man genom en volymökning i befintliga anläggningar vill uppnå skaleffekter som skulle kunna kompensera de automatiska kostnadsstegringarna, bl a på lönesidan.

I sammanhanget kan framhållas att den av ASSI beslutade nya, stora spånskivefabriken i Laxå är baserad på råvara som tiU huvuddelen idag antingen bränns eller lämnas kvar i skogen. I samband med nedläggningen av vår såg i Laxå kommer Valåsen att byggas ut tUl Sveriges största sågverk. Detta innebär inte att vi ökar sågningen av normal-

Skr. 1974:126                                                          15

timmer men väl, att vi som expansionsinslag börjar såga klentimmer och därigenom tillgodoser ett önskemål från skogsbruket att vi skall kunna ta emot hela del fallande timrnérsortimentet utan sortering i skogen. De nu nämnda investeringarna belöper sig tiU nära 250 milj. kr.

—   Är det därmed färdiginvesterat i méllansverige?

—   Vi bedömer att fram till slutet av 1977 investera över 600 milj. kr., huvuddelen sannolikt i méllansverige, där det återstår att klargöra utvecklingen i Skirmskatteberg och Horndal. Vi har kommit fram till att det inte finns råvamutrymme i méllansverige för någon ytterligare massaindustri utan söker samarbete med där redan etablerade tillverkningsenheter, varvid vi kan tänkas bidra med finansiering, råvara och kanske produkt- och marknadskunnande. I Norrbotten utreder vi möjligheten att genom tillvaratagande av hyggesavfall och gallringsvirke skapa underlag för utbyggnad av boardtillverkningen. I Karlsborg konuner i framtiden betydande reinvesteringsbehov. Lönsamheten för dessa skulle bli avsevärt bättre om de kunde göras i samband med en utbyggnad.

—   Innebär ASSIs expansionstankar enbart råvarukrävande volymökningar?

—   Ingalunda. Vi söker med utgångspunkt från vårt nuvarande produktprogram driva vidareförädlingen längre och känner oss sålunda uppmuntrade av de goda ekonomiska resultaten vid t. ex. våra dotterföretag Förenade Well med fyra tillverkningsenheter i Sverige och Flexer Säcks i England. Vi har också organiserat Division Trä för en snabb utveckling av vidareförädlingen av sågade trävaror, i en del fall i kombination med board och spånskivor.

—    Uppenbarligen kommer strukturförändringarna att fortsätta inom svensk skogsindustri. Kommer detta att ske under nya övergripande former eller genom de enskilda företagens åtgärder?

—    Myndigheterna har ju meddelat att man under ett års tid inte kommer att bevilja tillstånd för utbyggnad av cellulosa- och pappersindustrin i avvaktan på resultatet av en hela landet omfattande skogsutredning. Man har också tillsatt ett skogsbranschråd.

Det vore naturligt om sågverks- och spånskiveindustrierna behandlades på samma sätt som massaindustrin, eftersom de är jämförbara med denna som råvarukonsumenter.

Hur strukturförändringarna i framtiden kommer att planeras och genomföras är nu för tidigt att säga. Inom skogsbranschen i Sverige vUl man genom gemensamma ansträngningar framförallt stärka konkurrenskraften gentemot översjöiska producenter. Den nuvarande tillför-

Skr. 1974:126                                                          16

sikten är väl tUl viss del konjunkturbetingad men den är också grundad på vetskapen om ett gott skandinaviskt utgångsläge. Skogsbmk och skogsindustri har goda framtidsutsikter. Och det har ASSI med.

Sigvard Bahrke

Forskning och marknadssatsning ger internationell expansion för Kabi-gruppen

Kabigmppens — liksom läkemedelsindustrin i övrigt — forskning blir alltmer avancerad och kostnadskrävande. Utvecklingen går därför mot en fortsatt uttalad internationalisering och specialisering. Läke medelskonsumtionen i Sverige ökar med cirka 10 % årligen och den utländska industrin, som har cirka hälften av marknaden, ökar sin andel med någon procent per år. Expansionsmöjligheterna för Kabigmppens starkt forskningsinriktade verksamhet blir därför till stor del beroende av förmågan att utveckla unika produkter lämpade för försäljning på världsmarknaden,

Kabigmppens dominerande forskningsinsatser ligger inom det biokemiska området och ett produktsortiment med internationell efterfrågan har byggts upp. Med jäsningsteknik framställs penicillin och andra antibiotika ävensom Kabikinas — ett medel för upplösning av blodproppar. Fraktionering av blodplasma ger sådana produkter som Albumin — blodets dominerande äggvitekomponent, Fibrinogen och AHF — medel mot olika former av blödningar, Gammaglobulin — skydd mot vissa virusinfektioner, Gammaglobulin anti-D — för att förebygga Rh-immuntseringw Utvinning av humant tUlväxthormon representerar en likartad teknik av preparativ natur. Inom Vitrums arbetsområde, parenteral nutrition, är fettlösningen Intralipid och amino-syrelösningama Aminosol och Vamin ledande produkter.

Trots att vår hemmamarknad ökar väsentUgt långsammare än vår export, förblir den en fast bas för vår verksamhet. I bristsituationer finner vi det därför angeläget att i första hand tillgodose den svenska sjukvårdens behov. Den höga svenska sjukvårdsstandarden och den högt kvalificerade kliniska forskningen innebär också ett starkt stöd för produkterna även vid försäljning på andra marknader.

ACOs stora kunnande inom den galeniska farmacien har stor be-tj'delse inte minst då det gäller att tUlgodose kostnadsm.edvetna konsumenters behov av elt brett sortiment av standardläkemedel.

Skr. 1974:126                                                          17

Blodråvaror — ett växande problem

Av den totala försäljningen av produkter framställda av blodplasma gick år 1973 omkring 60 % till den svenska marknaden. Vi är beroende av import av huvuddelen av råvaran.

Ingripanden från Food & Dmg Administration i USA och från WHO (World Health Organization) har inneburit väsentligt skärpta regler för de internationellt verksamma blodbankernas hantering. Råvarans kvalité har höjts, men läget har blivit mycket instabilt och kännetecknas av varuknapphet och starkt stigande priser. Världsmarknadspriset för blodplasma har under 1973 ungefär fördubblats. Kabis bruttomarginal på blodfraktioneringsprodukter har härigenom sjunkit under den nivå som motiveras av tillhörande fasta forsknings- och produktionskostnader.

Det vore önskvärt att de myndigheter som har ansvaret för landets försörjning av nödvändiga läkemedel i fredstid och under beredskaps-förhållanden låter sig engageras för att öka råvamförsörjningen inom landet.

Penicflluisamarbete med Astra

Den produktion av råpenicillin och andra antibiotika som Kabi sedan 1952 bedrivit i Strängnäs, har vid årsskiftet 1973/74 överlåtits till ett med AB Astra tiU lika delar samägt bolag, AB Fermenta. I samband härmed har beslutats att den tidigare avtalade gemensamma beredskapsfabriken skall förläggas tiU Strängnäs och drivas i Fermen-tas regi.

Resultatet för 1973

Koncernens omsättning ökade under året med 16 % till 286 milj. kr. (247). Läkemedelsomsättningen ökade i Sverige med 8 % och på ut-landsmarknadema med 34 %. Av läkemedelssektorns totala försäljning av egna produkter gick 33 % på exportmarknaderna. Den kemisk-tekniska sektom, Gmmmebolagen AB, ökade sin försäljning med 11 %.

Den konsoliderade resultaträkningen för koncernen visar elt rörelseresultat före extraordinära poster och bokslutsdispositioner av 19,0 niUj. kr. Föregående års rörelseresultat av 19,9 milj. kr. innehöll vissa positiva resultatsposter av engångsnatur, varför driftsresullatet för de båda åren ligger på ungefärligen samma nivå.

Utlandsförsäljningen gav ett ökat tillskott till resultatet, främst på grund av en väsentligt höjd prisnivå på penicillin som bulkvara. En reaUsationsvinst på 15,3 mUj. kr. uppstod vid försäljningen av Kabis Strängnäsanläggning för antibiotikajäsning.

2   Riksdagen 1974.1 saml. Nr 126

Skr. 1974:126                                                          18

Läkemedelsomsättningen påverkas relativt litet av konjunkturfluktuationer. För 1973 räknar vi därför med en omsättningsökning i samma takt som tidigare. Kostnadsökningar, sammanhängande både med bristsituationer och inflatoriska prisrörelse för råvaror, i förening med en betydande stelhet i prisbildningen för marknadsförda produkter gör att lönsamhetsutvecklingen för 1974 är svårbedömbar. I budgeten förutses ett i stort sett oförändrat rörelseresultat,

Sigvard Göranson

Tobaksbolaget — framgång i Holland, diversifiering i Sverige

Debatten kring rökningen fortsatte i Sverige även under 1973 med oförminskad styrka. En av Socalstyrelsen tUlsatt utredning överlämnade under sommaren rekommendationer tUl ålgärder för att minska to-bakskonsumlionen. På gmndval av dessa utarbetar Socialstyrelsen under 1974 elt förslag.

Efter förslag från Tobaksbolaget har överläggningar upptagits av KO med branschföreningen i syfte att nå fram till en överenskommelse om regler avseende såväl reklamens innehåll som reklammedlen.

1974 års riksdag har stadfäst föregående års riksdagsbeslut att ändra tryckfrihetsförordningen till att inte längre omfatta reklam för tobak och alkohol. Därmed undanröjs det legala hindret för införande av ett reklamförbud. Huruvida ett generellt förbud mot tobaksreklam blir en realitet är i dagens läge ovisst. Cigarettkonsumtionen kommer dock på sikt att vara beroende av vUka åtgärder statsmakterna vidtar i syfte att dämpa marknadsutvecklingen.

Tobaksbolaget och övriga företrädare för branschen anser att det ur allmän synpunkt skuUe vara olyckligt att genom ett reklamförbud stänga kommunikationen mellan fabrikanter och konsumenter. Ett reklamförbud lorde inte påverka konsumtionsnivån. Däremot försvårar det information om nya och förbättrade produkter.

Hamstring försämrade resultatet i Sverige

Ökningen av cigarettförsäljningen under 1972 förbyttes i en kraftig minskning under 1973. Orsaken härtUl är höjningen av cigareltskatten den 1 januari 1973, som utiöste en hamstringsvåg omedelbart före årsskiftet med åtföljande nedgång i försäljningen på det nya året.

Moderbolagels totala omsättning minskade med 8,5 % tUl 397 mUj. kr. Efter korrigering för ovannämnda hamstringseffekt visar omsättningen en ökning med 2,5 %.

Skr. 1974:126                                                          19

Den kvantitativa försäljningen i Sverige av egna och importerade tobaksvaror fördelade sig på de olika varuslagen enligt följande:

		Jämfört med
		1972
Cigaretter	9 136 milj. st.	-14 %■
Cigarrer, cigariller	237 milj. st.	- 2%
Piptobak	1 286 ton	+  1 %
Snus	2 694 ton	+ 2%
Tuggtobak	13 ton	- 4%

' Efter korrigering för hamstring visar försäljningen en ökning med 2 %, vilket huvudsakligen beror på att bolaget under 1973 övertog distributionen av ytterligare ett antal utländska cigaretlmärken.

Fortsatt framgång på ntlandsmarknadema

Utvecklingen för det holländska dotterbolaget N. V. Elisabeth Bas Sigarenfabrieken är mycket positiv. Försäljningen ökade under 1973 med 37 % tUl 52 mUj. kr.

TUl USA exporterades från Sverige 1.400 ton piptobak. Försäljningen i USA steg med ca 10 %, men på gmnd av nedskärning av de amerikanska lagren blev leveranserna från Sverige under 1973 mindre än under föregående år.

Koncernens totala omsättning efter korrigering för hamstring uppgick tUl 472 mUj. kr., vUket innebär en ökning från 1972 med 5 %. Utlandsverksamheten svarade för 22 % av den totala omsättningen, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år.

Diversifiering

Från och med årsskiftet har verksamhelen utökats tUl alt omfatta även andra områden än tobaksbranschen. Bolaget övertog då från Statsföretag samtliga aktier i AB Husqvarna Borstfabrik, som samtidigt från Statsföretag förvärvade samlliga aktier i VUhelmina Plast AB. Vid Huskvamafabriken tUlverkas hygien-, städ- och polerborstar och vid Vilhelminafabriken främst konsumentvaror av plast.

I mars 1974 övertog bolaget från Kabigmppen samtiiga aktier i Gmmmebolagen, som tUlverkar kemisk-tekniska produkter för rengöring och kroppsvård.

Bolaget ändrade från 1 januari 1974 sin organisation inför en ökad satsning på diversifiering och utlandsverksamhet. VD kommer tUlsammans med några av chefstjänstemäimen i ökad utsträckning att ägna sig åt långsiktiga frågor. En nybUdad ledningsgrupp med vice VD som chef handlägger löpande frågor som berör tobaksverksamheten.

Skr. 1974:126 20

Prognos för 1974

Omsättningen för koncernen exklusive under 1974 förvärvade företag beräknas uppgå tUl ca 525 mUj. kr. vUket innebär en ökning med 11 %. Koncernvinsten före bokslutdispositioner och skatter kommer att förbättras och beräknas uppgå tUl ca 140 mUj. kr.

Karl Wärnberg

Reorganisation och konsolidering inom SARA-gruppen

Hotell- och restaurangbranschen har under en följd av år uppvisat en vikande lönsamhet, som i huvudsak kan hänföras till svag försäljningsutveckling. Den är i sin tur en följd av konjunkturutvecklingen och den rådande överetableringen, kraftiga kostnadsökningar, lågt kapacitetsutnyttjande och mycket svag produktivitetsutveckling. Under senare delen av 1973 inträdde en markant förbättring av försäljningsutvecklingen, vilken fortsatt de första månaderna 1974.

Vad hände 1973?

Under året har första fasen av en omfattande reorganisation av koncernen genomförts. Antalet regioner ändrades från fem tUl fyra, inom vilka dotterbolagen bedriver rörelse i kommission för moderbolaget.

Koncernens resurser har förstärkts och samordnats vilket ger ett effektivare utnyttjande. Sålunda har ett omfattande gemensamt marknads- och utvecklingsprogram utarbetats för koncernen. Försäljningsresurserna har väsentligt utökats beträffande direktförsäljning, bokningsverksamhet och gemensamma marknadsaktiviteter baserade på gemensam profil och rikslansering. Resurserna förstärks även på driftssidan samt för ökade utvecklingsinsatser. En samordning av informations- och styrsystem samt mtiner har skett, varvid även den finansiella planeringen och investeringsplaneringen koordinerats samtidigt som den interna kontrollen successivt utbyggts och förstärkts. Även på personalsidan har samordning och viss förstärkning skett. Program för utbildning och personalutveckling liksom organisation av en effektivare företagsnämndsverksamhet har utvecklats under året.

1973 har således varit ett år av reorganisation, konsolidering och uppbyggnad. Som ett led i det pågående omstruktureringsarbetet till på lång sikt lönsamma enheter har 15 mindre rörelser avvecklats, varav tre hotell. Det innebär att antalet hotell och separata restauranger vid årsskiftet 1973/74 är 51 respektive 84 eUer sammanlagt 135 enheter. Försäljningen uppgick för 1973 tiU 375 mUj. kr., en ökning med 13 milj. kr. eller 3,6 %. Försäljningen vid jämförbara enheter ökade med 5 %.

Skr. 1974:126                                                         21

Koncernens totala kostnader har ökat med endast 3 %. Detta har skett trots lönehöjningar och ökningar av de sociala kostnadema på sammanlagt ca 12,5 % samt prishöjningar på råvaror och andra kostnadsför-dyrningar på i genomsnitt ca 7 %, vUket beror på del rationaliseringsprogram som genomförts under året. Försäljningen per anställd ökade sålunda med 16 %, vUket är mer än en fördubbling jämfört med tidigare år.

Investeringarna har uppgått till 17 milj. kr. och praktiskt taget helt gällt uppmstning och fömyelse av befintliga rörelser. Även under 1974 kommer investeringarna att vara av samma karaktär.

Resultatutvecklingen har varit gynnsammare än vad som budgeterats för året och innebär att rörelseunderskottet efter avskrivningar minskat med 40 % tUl 7,4 mUj. kr, och att underskottet 1972 före bokslutsdispositioner och skatter i det närmaste halverats och uppgår till 11,6 milj, kr.

Resultatet belastas i mycket hög grad av den ogynnsamma förränt-ningen av det kapital, som under senare år investerats i ett fåtal större rörelser. Av underskottet efter finansiella posler utgör deras andel drygt 60 %, De är med hög prioritet föremål för åtgärder för rationalisering och ökade försäljningsansträngningar. Vid jämförelse med andra företag kan också konstateras, att koncernens begränsade finansiering med eget kapital leder till onormalt stort negativt räntesaldo.

Framtidsblick

Under 1974 kommer den andra fasen av omorganisationen att genomföras. Den bygger på en funktionell indelning av verksamheten i stället för nuvarande regionindelning. Sålunda kommer två divisioner — hotell- respektive restaurangdivision — att organiseras. Detta innebär ett optimalt utnyttjande av koncemens resurser och konsekvent tUlvarata-gande av stordrifts- och kedjeföretagsfördelama. Rörelsemas anpassning tUl ändrade och mera rationeUa driftformer underlättas härmed väsentiigt,

1974 kommer vidare att präglas av ett fortsatt intensivt stmklure-rings- och utvecklingsarbete.

Flertalet av de under 1973 vidtagna åtgärderna väntas få full effekt under 1974 och ge en fortsatt resultatförbättring. Även detta år kommer att innebära kostnader för fortsatt sanering och omorganisation samt driftförluster vid ovaimämnda rörelser.

Den nedåtgående resultattrenden under senare delen av 1960-talet samt början av 1970-talet har nu bmtits. Den stora merparten av koncernens rörelser har imder året redovisat ett förbättrat och positivt

Skr. 1974:126                                                          22

rörelseresultat. Det bör kunna fortsätta, såvida inte konsumtionsutvecklingen och koslnadsinflationen får en särskilt ogynnsam inverkan på verksamheten,

Ingemar Hellström

ABAB — AUmänna Bevaknings AB

Under 1973 startades några viktiga projekt med syfte att rationalisera verksamheten, bl. a. infördes ett nytt residtatrapporteringssystem och ett avsevärt förbättrat resursplaneringssystem. Dessa projekt slutförs under 1974. Lokalvårdsverksamhet i mindre skala startades dessutom under året. I enlighet med företagets utvecklingsplan har fömtsättningar skapats för etablering på nya verksamhetsområden.

ABAB:s fakturering ökade under 1973 med 4,6 milj. kr. till 42,4 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter förbättrades med 67 % och, uppgick tUl 856 tkr (511).

BS Konsult AB

BS Konsult har under 1973 haft en god tillströmning av utrednings-och projekteringsuppdrag. Inom projektlednings- och byggledningsområdet har uppdragsbeläggningen givit möjlighet till en viss expansion.

Betydande utvecklingsinsatser har utförts inom områdena arbetsmiljö och metodik för årskostnadsberäkning. Under framförallt senare delen av året ökade insatserna bettäffande produkt- och marknadsutveckling.

Beläggningen har hela året varia mycket god. Faktureringen uppgick till 11,0 milj. kr. (10,5) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 242 tkr (154). En mindre ökning av omsättningen förutses för 1974,

Ceaverken AB

Ceaverkens försäljning av röntgenfilm såväl i Sverige som på flertalet exportmarknader har ökat. Tillverkningen av ID-kort ökade kraftigt.

Under året har prispressen på röntgenfilm fortsatt, samtidigt som den under hösten tUltagande råvarubristen medförde stora prisstegringar på flertalet av företagets råvaror. DärtUl kom valutaoroligheter under en stor del av året. Trots detta har resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blivit i stort sett oförändrat 0,7 mUj. kr. (0,9). Bolagets totala fakturering blev 39,7 mUj. kr. (33,1). Exportandelen blev i stort sett oförändrad 57 % (58).

Som ett resultat av bolagets utvecklingsarbete under året kan bl. a.

Skr. 1974:126                                                         23

nämnas ett grafiskt papper för fotosättning. Denna produkt beräknas kunna marknadsföras under 1974.

Dotterbolaget Scanfors AB, som förvärvades vid årsskiftet 1972/73, utvecklades gyimsamt. Faktureringen under året uppgick tUl 15,6 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter tUl 0,2 milj. kr. (—0,1). Det finska dotterbolaget har däremot haft en förlust på 0,2 milj. kr.

Företagens totala verksamhet medförde en fakturering på 54,8 milj. kr. och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 0,7 milj. kr. Utvecklingen under 1974 kommer framföraUt att bli beroende av prisutvecklingen på röntgenfilm och råvaroma för denna tUlverkning. Produktionskapaciteten medger en fortsatt kraftig ökning av produktionsvolymen.

AB Husqvarna Borstfabrik/Vllhelmina Plast AB

I början av år 1973 erhölls samma ägarsituation i de två företagen Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast. Härigenom kunde ett rationaliseringsarbete starta och organisatoriska förbättringar genomföras. Arbetet med att stärka förelagens situation intensifierades när Statsföretag senare under året övertog Coronaverkens andelar och blev ensamägare.

Fr, o, m, 1974 ägs Husqvarna Borstfabrik av Svenska Tobaks AB, Detta är ett första led i Tobaksbolagets diversifiering. Samtidigt inordnades Vilhelmina Plast som ett dotterföretag till Husqvarna Borstfabrik.

Det utvecklingsarbete, som bedrivits har bl. a. inneburit investeringar i maskiner och utrustning i de båda företagen till ett sammanlagt värde av 4,2 mUj, kr. En kraftfull satsning på produktutveckling har gjorts för att förnya produktionsprogrammet. En utbyggnad av marknadsorganisationen har även skett.

Som fömtsett blev även 1973 elt förlustår för Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast. Omsättningen för Husqvama Borstfabrik, som svarade för försäljningen av hela Vilhelminaföretagets produktion, blev 31,5 mUj. kr. Före bokslutsdispositioner och skatter redovisar de båda bolagen en förlust om 4,5 milj. kr.

För 1974 budgeteras en väsentlig ökning av omsättningen, vilket beräknas ge en förbättring av resultatet.

Kalmar Verkstads AB

Med hänsyn tiU de svåra sysselsättningsproblem som 1971 års beslut om en nedläggning av Kalmar Verkstad skulle medföra för ett betydande antal anställda, uppdrog Statsföretag i början av 1973 åt bolaget att i samråd med moderbolaget än en gång pröva förutsättningarna för

Skr. 1974:126                                                         24

fortsatt drift. Därvid skulle dels marknaden för befintliga produkter ånyo prövas, dels ytterligare produktalternativ utredas. I avvaktan på utfallet av dessa utredningar skulle det 1971 fattade nedläggningsbeslutet fullföljas endast i viss begränsad omfattning.

Olika produkt- och handlingsalternativ har undersökts. Därvid har konstaterats, att en fömtsättning för fortsatt verksamhet är att order på ruUande järnvägsmateriel kan påräknas. I slutet av året erhölls order från SJ, som ger god beläggning i verkstäderna under 1974 och 1975, utan att kapaciteten därmed är helt utnyttjad.

Under året övertogs en tillverkning av lastmaskiner för containers, Igångkörningen har vållat en del kostnader. Produktlinjen avses bilda basen för ett produktprogram, som på sikt skall kunna minska beroendet av rullande järnvägsmateriel.

Faktureringen uppgick tiU 52 milj. kr. (50). Årets resuUat före koncernbidrag uppgick till —3 milj. kr. (—20).

Verksamhelen under 1974 kommer att bli avsevärt mindre materialintensiv. Detta medför en starkt reducerad fakturering vid relativt oförändrad sysselsättningsnivå.

Nödvändiga tillskott till produktprogrammet innebär dock fortsatta förluster men på en relativt låg nivå.

Karlskronavarvet AB

Verksamheten vid Karlskronavarvet präglades 1973 av ett gott kapacitetsutnyttjande. Inom nybyggnadssektorn fortgick arbetet med byggandet av ett andra minfartyg och torpedbåtar av SPICA-typ, liksom lUl-verlcningen av fartygsseklioner och roder åt andra varv. Underhållssektorns huvudsakliga verksamhetsområde var marina fartyg och isbrytare. Som ett särskilt utvecklingsprojekt pågick under året arbetet med en prototyp till en minsvepare i glasfiberarmerad plast.

Företagets totala omsättning blev 105,1 milj. kr. (72,8). Resultatutvecklingen var under året gynnsam. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick tiU 17,4 milj. kr. (10,3).

Investeringar avseende varvets nybyggnadssida fortsatte planenligt under året. Investeringarna uppgick tiU totalt 4,1 milj. kr.

Samtidigt som en fortiöpande rationalisering av sektionstillverkningen sker, har beslut fattats om en utökning av denna från 12 000 till 20 000 ton/år under de närmaste åren. Nästa led i varvets långsiktiga moderniseringsplan innebär en upprustning av underhållssidans anläggningar och utrustning.

En utveckling av de företagsdemokratiska arbetsformerna genomfördes under året.

Skr. 1974:126                                                          25

Liber Grafiska AB

Liber Grafiska bUdades i början av 1973 som moderbolag för Statsföretags företagsintressen inom förlagsbranschen samt inom den grafiska industrin.

Den organisatoriska och strukturella uppbyggnaden av Liber Grafiska är ännu ej avslutad. Som ett led i denna uppbyggnad förvärvades under september samtiiga aktier i C. E, Fritzes Kungl, Hovbokhandel samt övertogs AB Nordiska Bokhandelns butik på Drottninggatan, Stockholm, vilken införlivades med Fritzes Hovbokhandel,

Representanter för de anställda deltar aktivt i det stmkturella arbetet.

Den fakturerade försäljningen från Liber Grafiska med dotterbolag uppgick 1973 till 166,5 milj, kr. Före extraordinära poster redovisas ett överskott på 2,1 milj, kr. Före bokslutsdispositioner och skatter redovisas dock en förlust på 2,9 milj. kr. beroende på extra inkuransned-skrivning av varulager med 5 milj. kr. Samtliga kostnader under året för bildande och organisation av Liber-koncernen har belastat årets resultat.

Verksamheten inom Liber Grafiska är organiserad i följande divisioner:

Tryckeridivisionen svarar för tryck och bindning med inriktning på kartor och reklamtryck, blanketter samt på informationstryck för stat, kommun och skola. I divisionen ingår K L Beckmans Tryckerier AB, Svenska Reproduktions AB samt M, F. Äkerdahl Bokbinderi AB.

Kartdivisionen har såväl egen produktion som förlags- och distributionsverksamhet.

Läromedelsdivisionen omfattar förlagsverksamheten inom AB CWK Gleemp Bokförlag och Svenska utbUdningsförlaget Liber AB, som under året övertagit C. E. Fritzes Bokförlags utgivning.

Förlagsdivisionen består av AB Allmänna Förlaget, som även övertagit J. Beckmans Bokförlag AB:s utgivning, samt av C. E. Fritzes Kungl. Hovbokhandel.

Ekonomidivisionen svarar förutom för löpande redovisning och medelsförvaltning även för personaladministration och för den samlade distributionen för Liber Grafiska.

Som ett led i strävandena att sänka kostnaderna och öka effektiviteten kommer under 1974 större delen av verksamheten i Liber Grafiska att koncentreras till bolagets fastighet i Vällingby, där tUlbyggnad nu pågår.

Linson Instrument AB

Linson är specialiserat på utveckling av laboratorieulmstning för medicinskt och industriellt bruk. Huvudproduktema är instrument för kemisk analys av blod samt räkning av blodkroppar.

Skr. 1974:126                                                          26

Faktureringen ökade under 1973 i enlighet med budget tUl 6,9 milj. kr. (6,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter förbätttades märkbart och uppgick till 0,2 mUj. kr. (—0,4).

Utvecklingsarbetet inriktades under året främst på förbättringar av produktsortimentet.

Dotterbolaget Polkrets AB i lämtiand har under sitt andra verksamhetsår visat sig väl fylla förväntningarna.

MoDoKemi AB

Statsföretag träffade i maj 1973 en överenskommelse med Mo och Domsjö AB att, retroaktivt från den 1 januari 1973, överta MoDoKemi. Anläggningarna i Domsjö Kemiska Industrier ingick ej i köpet, men kommer under en längre övergångstid att arrenderas av MoDoKemi.

De svenska priserna för såväl råvaror som förädlade produkter ökade kraftigt under året. EG-avtalet medförde en utjämning av priserna mellan Sverige och det ursprungliga EG-området samtidigt som kemikonjunkturen i Västeuropa kännetecknades av en stigande efterfrågan, vilken medförde viss kapacitetsbrist.

Bristen på petrokemiska råvaror medförde vissa svårigheter för MoDoKemi att nå fullt kapacitetsutnyttjande under årets sista månader, samtidigt som ytterligare kraftiga ökningar av råvarupriserna inträffade.

En betydande resultatförbättring har kunnat uppnås under 1973 jämfört med föregående år. Faktureringen uppgick till 246,9 milj, kr, (195,1), Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar men före fi-nansieUa poster och extraordinära kostnader blev 12,5 mUj, kr, (—1,3), Resultatet före bokslutsdisposUioner och skatter uppgick till 5,5 mUj, kr. (jämförelse med tidigare år ej möjlig).

Produktutvecklingen har bibehållits på tidigare höga nivå. Marknadsintroduktion har skett av nya produkter, bl. a. ett skumsläcknings-medel, fluffmassaaddiliv, klister för vinyl- och vävtapeter samt nya polyoler för styv cellplast. Forsknings- och utvecklingskostnaderna inklusive viss teknisk kundservice uppgick till ca 9 milj. kr.

Nuclear Steam SG AB

Nuclear Steam SG AB har bildats under 1973 och är baserat på ett licensavtal med det amerikanska bolaget Westinghouse Electric Corporation. SGAB fick under maj månad order på tre ånggeneratorer för Ringhals 4. Företaget har ingen egen tillverkning utan köper sådan huvudsakligen hos Uddcomb.

Genom SGAB  kommer svensk verkstadsindustri att tillföras kun-

Skr. 1974:126                                                         27

nande om värmeväxlare av mycket extremt slag. Dessa har en stor framtida marknad. Första leverans faktureras först 1977, Företagets firma har under 1973 ändrats från Steam Generator SG AB.

Nyckelhus AB

Den fakturerade försäljningen för Nyckelhus var 30,6 milj. kr. vilket innebär en från 1972 fortsatt stegring, ökningen hänför sig till leveranserna av s. k. styckehus. Gmpphusproduktionen kan betecknas som oförändrad.

Arets verksamhet har präglats av den oro som prisstegringarna åstadkommit. Prisstegringarna har haft sin huvudsakliga grund i prisutvecklingen på sågade trävaror.

Resultatet 1973 innebär att företaget trots ovanstående undvek förlust.

Orderstocken vid ingången till 1974 var god. Utsikterna för 1974 är dock svårbedömda.

AB Oljetransit

Oljetransists anläggningar vid Trondheimsfjorden utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel, som tUlhör svenska miUtära myndigheter. Större delen av cisternvolymen uthyrs emellertid numera till norska företag.

Med hänsyn till ett ökat intresse i Norge för depåanläggningar för raffinerade oljeprodukter bör elt ökat utnyttjande av oljehamnen på sikt kunna uppnås.

Faktureringen uppgick tiU 1,1 mUj. kr. (0,9). Resultatet för den kommersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatter 0,4 milj. kr. (0,2).

SMT Machine Company AB

1973 års verksamhet blev för SMT mer framgångsrik än någon vågat hoppas. Efter den smärtsamma rekonstruktionen, som i sina huvuddrag genomfördes redan under 1972, fömtsågs visserligen för 1973 en ytterligare resultförbättring, dock icke full kostnadstäckning. SMTs försäljningsframgångar ledde lill att faktureringen ökade med över 20 %, Detta jämte fortsatta besparingar innebar att man nådde break-even. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 2,5 milj. kr. jämfört med ett underskott 1972 på 23,0 milj, kr.

Orderingången för bolagets huvudprodukt — numeriskt styrda svarvar — visade särskilt under andra halvåret en positiv utveckling. Trots energikrisen har ännu i början av 1974 någon kännbar avmattning i orderingången inte kunnat märkas.

Skr. 1974:126                                                         28

Under 1973 fullföljdes tUl aUa delar den rekonstruktionsplan för bolaget som fastlades av Statsföretag våren 1972. Utvecklingen under året blev emellertid så positiv, att bolaget redan 1973 uppnådde de resultat, som enligt planen fömtsågs kunna nås först 1975.

Efter hand som orderstocken steg och utieveranserna ökade blev det nödvändigt att också höja tillverkningstakten i bolagets Västerås-anläggning. Viss försiktig personalökning har också ägt rum under senare delen av året.

Vid den stora intemationeUa maskinutstäUningen i Hannover under september månad presenterade SMT en ny och väsentligt förbätttad 10" svarv försedd med ett styrsystem av helt ny konstmktion, som framtagits inom bolagets egen utvecklingsavdelning. Denna nya maskin, benämnd Swedturn 10, har rönt ett mycket gott mottagande hos kundkretsen.

Under sommaren 1973 inleddes diskussioner med företrädare för den s. k. Pullmaxgrappen, i första hand syftande till att utröna fömtsättningama för ett samarbete på olika exportmarknader. Efter hand som dessa diskussioner fördes framåt konstaterade bägge parter att mycket betydande vinster skulle stå att göra genom ett närmare samarbete.

Diskussionerna ledde fram tUl ett anbud från Statsföretag till ägarna av PuUmaxgruppen om förvärv av Ursvikens Mekaniska Verkstad, Kumla Mekaniska Verkstad, Bröderna Wikströms Mekaniska Verkstad och Pullmax AB. Statsföretags avsikt är att, vid ett eventuellt förvärv, sammanföra dessa företag i en ny företagskonsteUation med SMT och dess dotterbolag, AB Thörns Mekaniska Verkstad och Abene AB. En på så sätt sammanslagen gmpp skuUe få en sammanlagd omsättning av inemot 140 milj. kr. enligt nu föreliggande budgetvärden och en personalstyrka av 850 å 900 man.

AB Sonab

Ar 1973 präglades av en god konjunktur för Sonabs produkter på de flesta marknader. Energikrisen fick viss återhållande effekt på några utlandsmarknader, men på bolagets största marknad — den svenska — märktes ingen åtstramning.

Försäljningen av hifiprodukter ökade liksom tidigare i snabb takt. Bolaget lanserade under hösten två nya högtalarmodeller, vilka fick ett mycket positivt mottagande av kunderna. Lövångerfabriken hade svårighet att leverera i takt med efterfrågan, trots att produktionen ökade kraftigt.

En mycket kraftig faktureringsökning noterades för kommunikationsradio och mobiltelefoner. Sonab uppnådde marknadsdominans på mobiltelefoner både i Sverige och Norge, Orderingången översteg be-

Skr. 1974:126                                                         29

tydligt faktureringen. Sonab fick dessutom en uppmärksammad order lill norska polisen,

Sonabs personsökarsyslem "Headhunter" tog betydande marknadsandelar i Sverige, England och Schweiz,

Högkonjunkturen inom elekttonikindustrin medförde kraftigt ökad fakturering för agenturavdelningens elektronikkomponenter.

Under hösten startades ett försäljningsbolag i Österrike och beslut fattades om att 1974 starta försäljning även i USA.

Sonabgruppens fakturering ökade under året till 40,5 mUj. kr. jämfört med 26,7 milj. kr. 1972. dvs, 52 %. Resultatet före bokslulsdisposilioner och skatter blev — 2,5 mUj. kr. (— 2,4).

AB Statsgruvor

Faktureringen för Slalsgmvor ökade under 1973 till 12,9 milj, kr. (6,7), trots att nästan hela årsproduktionen i Yxsjöberg (scheelitslig och flusspatslig) lades på lager. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var — 2,3 mUj kr. (— 9,1).

Försäljningen 1973 avsåg därför, liksom var fallet 1972, endast bly-, zink- och järnsligerna i Stollberg, vars produktionsvolym var i stort sett oförändrad under 1973, Bly- och zinkpriserna har stigit avsevärt under 1973, vilket tillsammans med leveransförskjutningar från 1972 till 1973 förklarar ökningen i faktureringen. En liknande kraftig förskjutning påverkar faklureringsvärdet för 1974.

Rörelsen i Stollberg har givit överskott. I Yxsjöberg har resultatet förbättrats jämfört med startåret 1972 men lönsamhet har ännu ej uppnåtts. Företagets rörelseresultat efter avskrivningar uppgick till — 1,1 milj. kr. (—6,8),

Stigtex AB

Faktureringen för Stigtex under 1973 förbättrades med 5,3 milj, kr, till 20,6 milj. kr. Detta beror på en ökad produktion vid space-dyeing-avdelningen, under andra halvåret ökad med 100 %. Orderstocken var vid årets slut tillfredsställande såväl för spinneriet som space-dyeing-avdelningen.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 846 tkr (106). Investeringarna har under året uppgått till 1,1 milj. kr.

De kraftiga prisstegringarna på råmaterial under senare delen av året har kunnat kompenseras av ökade försäljningspriser. Den brist som f. n. råder på syntetfibrer synes kvarstå under första halvåret 1974, vilket i viss mån kan störa den omsättningsökning som beräknats. Löper råvamtillförseln normalt, kan ytterligare rörelseförbättring förut-

Skr. 1974:126 30

SID — Swedish Industrial Development Corporation

SID, som är helägt ac Statsföretag, är även USA-bas för Svenska Utvecklings AB (SU) och förenade fabriksverken.

Huvuddelen av uppdragen avsåg teknisk- eller marknadsinformation från USA, men utvecklingen pekar mot elt ökat intresse att satsa på aktiv försäljning i Nordamerika.

SID medverkade under året vid bildandet av ytterligare ett nytt dotterbolag, ägt av SU, vilket lokaliseras till SIDs New York-kontor.

"Planned Invention" — en ny amerikansk metod för planerad produktutveckling — introducerades i Sverige.

AB Svensk Torvförädling

Faktureringen för Svensk Torvförädling uppgick tUl 7,6 mUj. kr. (7,2). Ökningen blev mindre än föregående år på grund av minskad löniillverkning vid andra mossar samt otiUfredsstäUande tillgång på frästorv under våren, förorsakad av dåligt torkväder 1972.

Tack vare lönsamhetsförbättrande åtgärder ökade dock lönsamheten ytterligare och uppgick till 23 %, räknat på totalt arbetande kapital och till 14,5 % på justerat eget kapital.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 1868 tkr (1 393). Investeringarna uppgick till 315 tkr.

Utvecklingsarbetet i försöksväxthuset har intensifierats, liksom samarbetet med kunder och utomstående experter.

I samarbete med överstyrelsen för ekonomiskt försvar och värmeverksföreningen pågår ett omfattande arbete för att utreda förutsättningarna för torveldade värmecentraler. Kommer dessa till stånd, medför det en radikal utökning av bolagets verksamhet.

§> enska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder.

Under året har två nya lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på gmnd av efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Faktureringen 1973 var 2.9 milj. kr. (2,9). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 29 tkr (50).

Resultatet för 1974 beräknas bli oförändrat jämfört med 1973.

Skr. 1974:126                                                          31

Svenska Skifferolje AB

Under 1973 har avvecklingen av bolagels och dess dotterbolags verksamhet fortsatt.

Kostnaderna för awecklingsarbetet uppgick tUl 1,1 milj. kr. Dessa kostnader har finansierats med intäkter från aktieförsäljning och från aktieinnehav i främmande bolag. Bolaget visar en nettovinst på 0,8 milj, kr.

SVETAB — Svenska Industrietablerings AB

I enlighet med Svetabs målsättning, att under krav på lönsamhet skapa nya arbetstillfällen inom stödområden, har antalet anställda inom Svetab-gmppen ökat från ca 900 lill ca 1 250 under året. Faktureringen uppgick till 137,6 milj. kr. (68,6). För att Svetab skall kunna förverkliga sina sysselsättningsmål har riksdagen under 1973 godkänt, att kravet på utdelning från Statsföretag under åren 1973—1975 minskas med ca 20 mUj. kr. per år.

Före bokslutsdispositioner och skatter redovisade Svetab ett resultat på —24,4 mUj. kr. (—13,7), som i sin helhet täcktes genom tillskott från Statsföretag. Resultatförsämringen är främst hänförlig tUl byggmaterialgruppen och beror på en fortsatt svag byggkonjunktur, vissa konsekvenser av prisregleringen samt planmässiga igångkörningskost-nader för Nylands Mattfabrik AB. Omfattande åtgärder har vidtagits för att vända resultatutvecklingen. Således har inom byggmaterialgrup-pen bl. a. den centrala organisationen avvecklats och varje enhetschef gjorts rörelseansvarig inför moderbolagets verkställande direktör.

Under året har uppgörelse träffats med Dunlop Ltd, England, om etablering av en fabrik för tillverkning av bilhjul i Luleå. För detta ändamål har ett särskUt bolag, Movomec AB, bildats tillsammans med Dunlop, som till en början tecknat 9,9 % av aktiekapitalet. Inför en förestående expansion av Svenska Bromsbandsfabriken AB har uppgörelse träffats med Cape Asbestos, England, om delägarskap (49 %). Mot årets slut övertog Svetab ytterligare aktier i Joos Hema AB samt i Kryotherm AB. Därmed innehar Svetab 100 % av aktiekapitalet i Joos Hema och 92,5 % i Kryotherm.

Uddcomb Sweden AB

Kärnkraftens utbyggnad fortsatte 1973 runt om i världen. En återhållande faktor har dock säkerhets- och miljödebatten varit. Trots detta har kärnkraften stärkt sin ställning i industrisamhället inte minst genom bristen på alternativa energikällor.

Uddcomb är fortfarande under uppbyggnad. 1973 levererade företaget i rätt tid sin andra reaktortank, denna gång till Barsebäck.

Skr. 1974:126                                                         32

Omsättningen var låg, 36,2 milj. kr. (30,8), och blir det även 1974 som en följd av de långa genomloppstiderna, 3—4 år, för nukleära kärl. Orderstocken har utvecklats kraftigt och var vid årets slut 181,4 milj. kr. (111,7). De första exportordema på reaktorkärl har tecknats under 1973, dels tiU Finland genom AB Asea-Atom och dels till Västtyskland genom Kraftwerk Union AG.

Resultatet för Uddcomb blev —18,3 milj, kr. (—25,0), men ttenden har brutits och företaget går mot en successiv resultatförbättring de närmaste åren.

Som en följd av en ökad volym har en utvidgning av verkstadshaUar-na med ca 5 000 m" beslutats och påbörjats. Likaså har tung utmstning bestäUts,

Mot slutet av 1973 kom världens energiförsörjning i ett dramatiskt läge. En temporär minskning av oljetUlgången visade hur känsligt det industrieUa kultursamhäUet är för stömingar på energisidan. Det finns skäl att anta, att kämkraftutbyggnaden de närmaste årtiondena kommer att prioriteras i de flesta industrinationer. Den långa tid kärnkraften nu haft att tekniskt utvecklas tiU en riskfri, mUjövänlig och driftsäker energikälla bör betyda goda utsikter för Uddcomb som leverantör av nukleära komponenter.

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Förbättrade resultat hos flertalet dotterbolag och ökade finansiella resurser hos Statsföretag skapade förutsättningar för en mer expansiv inriktaing inom hela koncernen.

Under våren förvärvades MoDoKemi AB, Detta företagsförvärv tog 35 milj, kr. i anspråk av tillgängliga resurser.

1 början av året förvärvade Statsföretag från Coronaverken AB 50 % av aktiema i AB Husqvarna Borstfabrik. Därmed skapades fömtsättningar för ett närmare samgående mellan detta företag och det tidigare med Coronaverken hälftenägda VUhelmina Plast AB.

I samband med omdispositioner genomförda senare under året inom Coronaverken upptogs förhandlingar om det fortsatta samarbetet i plast-företagen och Staros AB, likaledes hälftenägt med Coronaverken. Resultatet blev att parterna enades om att skiljas åt. Coronaverken förvärvade därvid från Statsföretag dess andel av Staros, medan Statsföretag övertog Coronaverkens andelar av Husqvarna Borstfabrik/VUhelmina Plast vilka två företag efter årsskiftet 1973/1974 överlåtits till Tobaksbolaget.

SMT genomförde tidigare beslutad rekonstruktion och redovisade redan 1973 ett överskott, vUket var två år tidigare än man vågat förutse. I syfte att ytterligare konsolidera bolagets ställning inleddes förhand-

Skr. 1974:126                                                          33

lingar om ett förvärv av den s. k. PuUmaxgruppen. Dessa förhandlingar pågår och väntas leda tUl positivt resultat under våren 1974.

Investeringsverksamheten förblev också 1973 hög inom Statsförelags-gruppen. Statsföretag bidrog till finansieringen av NJAs investeringar dels genom att uppta ett obligationslån i Schweiz på 40 miljoner Sfr, dels genom att teckna borgen för lån som NJA upptog i eget namn. Sådana borgensåtaganden uppgick under 1973 till 232 milj, kr. I februari 1974 fattade Statsföretags styrelse beslut om att tillstyrka NJAs planer på ett stort ämnesstålverk. Beslutet fömtsätter statens medverkan i finansieringen.

Betydande kapitalbelopp ställdes under året till Svetabs förfogande delvis för finansiering av olika investeringsprojekt. Genom särskilt riksdagsbeslut hösten 1973 har Svetabs behov av kapitaltUlskott för en fortsatt etableringsverksamhet tryggats för den närmaste treårsperioden. Detta har skett genom att staten disponerar 20 milj. kr. av den årliga utdelningen från Statsföretag.

Också andra, företrädesvis mindre, bolag inom koncernen erhöll Statsföretags finansiella stöd i olika investeringsprojekt.

Under året presenterade Uddevallavarvet AB omfattande planer på en utbyggnad. Statsförelag sanktionerade dessa planer och kommer att få delta i finansieringen, bl. a. genom en nyteckning av aktiekapital.

Kapitalökningar hos dotterbolag genomfördes under året hos Liber Grafiska AB (1,5 mUj. kr.) och AB Sonab (6,0 milj. kr.).

MeningsskUjaktigheter med övriga delägare i Uddcomb Sweden AB rörande vUlkoren för Statsföretags ensidigt lämnade tillskott 1972, ledde tUl att tvisten hänsköts tiU skiljenänmd. I avvaktan på nämndens utslag länmades den 31 december 1973 inget nytt bidrag.

I löner och arvoden utbetalades under året till styrelse och verkställande direktör 458,4 tkr och tUl övriga — i medeltal 37 anställda — 3 272,6 tkr.

Bolaget har inte någon lånefodran eller ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen skall redovisas i förvaltningsberättelsen.

Till Norrlandsfonden lämnades bidrag med 15 milj. kr.

Efter ordinarie bolagstämma i maj månad 1973
kvarstod som disponibla medel                            18 902 tkr

tUlkommer årets resultat                                   22 927 tkr

till bolagsstämmans förfogande                           41 829 tkr

3   Riksdagen 1974.1 saml Nr 126

Skr. 1974:126

34

Styrelsen och verkställande direktören föreslår

att som utdelning disponeras 3 % av aktiekapitalet eller 42 000 tkr, inräknat ovan omnämnda 20 000 tkr tUl Svetab. Kontant till aktieägaren, staten, skall därför erläggas 22 000 tkr.

att återstoden eller 19 829 tkr balanseras i ny räkning,

Stockholm i mars 1974

Bertil Olsson

Styrelsens ordförande

Arne Geijer Erik Grafström

Harry Hjalmarson

Ivar Högström Sigurd Ljungcrantz

Karl-Erik Nilsson

Nore Sundberg

Per Sköld verkställande direktör

Åke Ståhlbrandt

Skr. 1974:126                                                          35

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi avge följande revisionsberättelse för år 1973,

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoU och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse IHI revisorerna.

Aktiebolagslagens föreskrifter om redovisning av aktieinnehav och koncemförhållanden har iakttagits liksom även föreskriftema om förteckning över lån och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för vilka inskränkning i rätten till lån föreligger.

Under revisionen har icke framkommit anledning till anmärkning belräffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, alt vinsten enligt balansräkningen, 41 829 tkr, disponeras sålunda,

att till aktieägaren, staten, utdelas                     22 000 tkr

samt att i ny räkning balanseras                         19 829 tkr

Summa                                                          41 829 tkr

Detta förslag beaktar aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning och strider icke mot god affärssed.

Vi tillstyrker,

att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen faslställes,

alt styrelsens ledamöter och verkställande direktören bevUjas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar samt

att vinsten disponeras i enlighet med ovannämnda förslag.

Stockholm den 4 aprU 1974

Sören Mannheimer Andreas Ådahl

Bernt Nilsson Birger Sonesson

aukt, revisor

Knut Ranby aukt. revisor

Skr. 1974:126

36

Statsföretagsgruppen — balansräkning

Milj. kr.
Tillgångar	31 december 1973		31 december 1972
Omsättningstillgångar
Kassa och bankmedel (not 1)	550,8		647,8
Kortfristiga fordringar	1 648,1		1 711,8
Varulager (not 2)	1 700,6	3 899,5	1 457,3	3 816,9
Investeringskonto hos Sveriges Riksbank		25,7		15,6
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar	54,8		43,0
Långfristiga fordringar (not 3)	851,9		820,1
Fastigheter, maskiner och inventarier
(not 4)	4 406,3		3 961,8
GoodwiU (not 5)	16,8	5 329,8	11,8	4 836,7
Summa tillgångar		9 255,0		8 669,2

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder Bankskulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder Obligationslån (not 6) Övriga långfristiga lån Avsatt till pensioner

Särskilda avsättningar Allmän varulagerreserv (not 7) Lagerinvesteringskonton Investeringsfonder (not 8) Nyanskaffningsfonder Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga (not 9)

Värdereglering för investeringar i

dotterbolag

Minoritetsintressen i eget kapital (not 10)

Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Koncernreserv Disponibla medel (not 11) Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Villkorlig skuld till svenska staten

Ställda panter

Övriga ansvarsförbindelser

259,4		179.5
596,0		475,9
1 551,1	2 406,5	1 685,4 361,7	2 340,8
597,8
2 018,2		2 062,9
264,5	2 880,5	252,4	2 677,0
483,8		400,3
28,2		30,1
74,0		66,0
3,7		3,8
672,7	1 262,4	602,8	1 103,0
	178,8		169.3
	90,6		84,7
1 400,0		1400,0
580,5		575,1
3,7		1,5
314,6		227,3
137,4		90,5
	2 436,2		2 294,4
	9 255,0		8 669,2
	179,7		179,7
	2 803,5		2 606,7
	322,7		207,3

Skr. 1974:126 37

Statsföretagsgruppen — resultaträkning

Milj. kr.

		1973		1972
Försäljningsintäkter (not 12)		5 605,6		4 441,4
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader		5 707,2		3 808,4
Återstår		898,4		633,0
Avskrivningar enligt plan (not 13)		416,8		343,1
Rörelseresultat efter avskrivningar		481,6		289,9
Finansiella intäkter
Räntor	115,4		103,0
Övriga (not 14)	15,9	131,3	5,8	108,8
Finansiella kostnader
Räntor	176,8		142,0
Övriga (not 14)	23,0	199,8	3,4	145,4
Återstår		413,1		253,3
Extraordinära intäkter och kostnader
(not 15)		-   7,0		+ 9,6

Resultat före bokslutsdispositioner och

skatter                                                       406,1                262,9

Avsättning lUl aUmän varulagerreserv      —73,1  -f 2,7

Extra avskrivningar utöver planenliga

-58,9		-21,7
- 6,3		-32,0
- 5.5	-143,8	-M0,5

(not 16)

Avsättning till investeringsfonder

Övriga avsättningar, netto (not 17)     -5,5      -143,8     -M0,5       —40,5

Resultat före skatter                                  262,3                222,4

Skatter                                                       123,4                131,3

138,9                 91,1

Minoritetsandelar i årets resultat             —   1,5               — 0,6

Årets resultat                                             137,4                  90,5

Skr. 1974:126                                                          33

Statsföretagsgruppen — bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar med kommentarer, sidorna 36—37, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 4—7, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar den 31 december 1973 från samtliga dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 % av aktiema eller mer.

Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärdemetoden (past-equity). För flera av koncernbolagen och i första hand för dem där Statsföretags aktievärden nedskrivits, framkommer en differens (undervärde). I överensstämmelse med alhnänt vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har detta undervärde tillförts ett särskilt värderegleringskonto.

Balanräkningen

1. Kassa och bankmedel

Kassa och bankmedel minskade med 97 milj. kr. Hos Svenska Tobaks AB sjönk likviditeten med 240 milj. kr. främst beroende på alt 162 inilj. kr. i tobaksskatt kvarstod obetald över årsskiftet 1972/1973, Minskning av likvida medel skedde även hos LKAB med 57 milj, kr. Ökningar skedde hos Statsföretag med 97 milj. kr., hos ASSI med 63 milj. kr. samt hos NJA med 33 milj. kr.

2. Varulager (milj. kr.)

Vamlagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive åler-anskaffningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

1973                1972

Bruttolager                                 1 790,3            1 525,5

Inkuransreserv                               89,7                 68,2

Balansräkningens värde                 1 700,6            1 457,3

Av varulagerökningen hänförde sig 55 milj, kr, till bolag som förvärvats under året. Större lagerökningar redovisades hos NJA med 92 milj, kr. och hos Uddevallavarvet med 55 milj. kr.

3. Långfristiga fordringar

Uddevallavarvet har i årets bokslut fördelat växelfordringar för levererade fartyg på långfristiga (över ett år) och kortfristiga. Tidigare år

Skr. 1974:126

39

redovisades samtliga sådana fordringar såsom kortfristiga. För jämförelsens skull har 1972 års värden korrigerats. De långfristiga växelfordringarna var 639,7 milj. kr. (627,1).

4. Anläggningar (milj. kr.)

	Fastig-	Maskiner	Övrigt	Totalt
	heter	och inventariet
Anskaffningsvärde	2 955,1	3 822,4	809,5	7 587,0
Ackumulerade avskrivningar
enligt plan	1 321,2	1 749,4	110,1	3 180,7
Värde enligt balansräkningens
tillgångssida	1 633,9	2 073,0	699,4	4 406,3
Ackumulerade avskrivningar
utöver plan	136,2 1 497,7	536,1 1 536,9	0,4 699,0	672,7
Bokfört nettovärde				3 733,6

Ackumulerade avskrivningar ulöver plan redovisas på balansräkningens passivsida. Överavskrivningarna uppgick till 672,7 milj. kr. (602,8). I bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående nyanläggningar med 464,0 milj. kr.

Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader ca 2 600 milj. kr. och för maskiner och inventarier ca 4 000 milj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och tomter var ca 2 900 milj. kr. På de övervärden i dotterbolagsaktier, som i koncernens balansräkning tillförts fastigheter och maskiner, verkställdes i koncembokslutet avskrivning med 10 % i enlighet med tidigare tillämpad praxis.

5. Goodwill

Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till ASSI.

6. Obligationslån

Ökningen av obligationslånen med 236 milj. kr. avsåg främst nya, svenska lån till Statsföretag och NJA på vardera 75 milj. kr. samt elt Sfr-lån hos Statsföretag på 56,4 milj, kr. (Sfr 40 miljoner).

7. Allmän varulagerreserv (milj. kr.)

Enligt balansräkningen den 1 januari 1973 Övertaget i samband med förvärv av dotterbolag Årets avsättningar

Enligt balansräkningen den 31 december 1973

400,3 10,4

73,1

483,8

Minoritetens del av varulagerreserven var ca 6,5 milj. kr. Det outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning av varulager var ca 530 milj. kr.

Skr. 1974:126                                                         40

8. Investeringsfonder (milj. kr.)

Enligt balansräkningen den 1 januari 1973                   66,0

Övertagna i samband med förvärv av dotterbolag          3.3

Under aret ianspråktagna                                       — i.6

Årets avsättningar                                                  6.3

Enligt balansräkningen den 31 december 1973             74,0

9. Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga

Avskrivningar utöver planenliga har i år särredovisats på balansräkningens passivsida. De största extraavskrivningama redovisades av LKAB med 437,1 milj. kr. samt ASSI med 133,8 mUj. kr. Avskrivningarna fördelar sig med 536,1 milj. kr, på maskiner och inventarier samt med 136,6 milj, kr, på fastigheter och övriga anläggningar.

10.     Minoritetsintressen i eget kapital (milj. kr.)

	1973	1972
LKAB	60,8	60,0
SARA	18,4	11,9
Uddcomb Sweden AB	6,7	6,7
Övriga dotterbolag	1,8	4,1
Minoritetsintressen ingående i dotterdotferbolag	2,9	2,0

Enligt balansräkningen den 31 december 1973       90,6   84,7

Minoritetsintresset i SARA har liksom tidigare år delvis tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för SARA.

11. Disponibla medel (milj. kr.)

Enligt balansräkningen den 1 januari 1973            317,8

Avgår:

Avsättning till bundna medel              —5,3

Utdelning till utomstående bolag         —2,6          —7,9

Tillkommer:

Vid försäljning av Staros AB frigjorda medel         2,4

Övrigt                                             2,3            4,7

Enligt balansräkningen den 31 december 1973       314,6

Resultaträkningen

12. Interna leveranser (milj. kr.)

Försäljningsvärdet har framkommit efter eliminering av intema leveranser uppgående tUl:

Skr. 1974:126                                                         41

1973          1972

LKAB till NJA	30,0	15,3
NJA till Uddevallavarvet	16,1	14,5
SRA till Allmänna Föriaget	_________ 1	14,6
Vilhelmina Plast till Husqvarna Borstfabrik	13,7	-
ASSI till SVETAB	6,0	■4,5
Övriga internleveranser	9,1	5,3
Summa	74,9	54,2

'Båda  bolagen är 1973 dotterbolag till Liber Grafiska och eliminering för internleveranser har gjorts hos Liber Grafiska,

13.     Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av anläggningamas ekonomiska livslängder. De uppgick till, för maskiner och inventarier 286 milj. kr., för fastigheter 121 milj. kr. och för övriga anläggningar 10 milj. kr. Byggnader avskrivs sålunda i allmänhet med 3—4 % medan huvudparten av maskinerna avskrivs med 7—12 7c, i bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn tUl eventuell direktnedskrivning mot investeringsfond. Det kalkylmässiga avskrivningsbehovet beräknat på återanskaffningsvärden uppgår till ca 500 milj, kr.

14.     Finansiella intäkter och kostnader

Vid sidan av räntor redovisades bland intäktema kursvinster med 8,0 milj. kr. samt vinst vid försäljning av värdepapper med 3,4 mUj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande valutor med 20,1 mUj. kr.

15.     Extraordinära intäkter och kostnader (milj. kr.)

Intäkter
Realisationsvinster vid försäljning av anlägg-
ningar		22,3
Kostnader
Nedskrivning av värdepapper	8,4
Bidrag till Norrlandsfonden	15,0
Övrigt, netto	5,9	29,3
Netto		-7,0

1972 erhölls statsbidrag med tillsammans drygt 85 milj. kr., bland annat för aktieteckning i NJA (75 mUj. kr.).

16. Extra avskrivningar utöver planenliga

Avskrivningarna fördelar sig med 55,3 milj. kr. på maskiner och inventarier samt med 3,6 milj. kr. på fastigheter.

Skr. 1974: 126 42

17. Övriga avsättningar, netto (milj. kr.)

Avsättningar till reserv för aktier          6,5

Pensionsavsältning, SARA                   3,0

Övrigt netto                                     3,4            12,9

.4 Ygär:

Gottgörelse från pensionskassor. Svenska

Tobaks AB                                                       -7,4

Netto                                                               5,5

I bokslutet 1972 redovisades under denna mbrik 17,7 milj. kr. utgö-lande en pensionsavsättning hos LKAB. Motsvarande kostnadspost har i årets bokslut ansetts som en normal rörelsekostnad. För jämförelsens skull har därför motsvarande ändring verkställts i 1972 års värden.

Skr. 1974:126 43

Statsföretagsgruppen — finansieringsanalys

Milj. kr.

Tillförda medel                                          1973            1972

137	91
476	365
95	34
-	-86
708	404
209	605
-	86
209	691
917	1095

Internt tillförda medel

Nettovinst

Avskrivningar

Avsättningar och dispositioner m m

Avgår statsbidrag som påverkat resultatet

Summa

Externt tillförda medel Långfristig upplåning Statsbidrag

Summa

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar

49	5
851	960
900	965
17	130
917	1095
243	178
-63	317
-66	-603
-97	238

Aktier, andelar, fordringar m m

Fastigheter, maskiner och inventarier

Summa använda medel

Förändring av rörelsekapital

Summa

Specifikation av förändring i rörelsekapital

Ökning av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Förändring av kassa och bankmedel

Summa                                                        17               130

Skr. 1974:126

44

Antal anstäUda

Medeltal anställda 1973

	Tjänste-	Kollektiv-	Totalt	Totalt
	män	anställda	1973	1972
AB.AB	775	10	785	717
BS Konsult AB	100	—	100	91
Ceaverken AB	187	144	331	234
AB Husqvarna Borstfabrik/
Vilhelmina Plast AB	85	232	317	84
AB Kabi	1258	506	1764	1 789
Kalmar Verkstads AB	71	267	338	423
Kariskronavarvet AB	412	1 183	1595	1653
Liber Grafiska AB	521	339	860	840
Linson Instrument AB	25	4	29	29
LKAB	1 596	5 949	7 545	7 324
MoDoKemi AB'	394	265	659	—
Norrbottens Järnverk AB	856	3 355	4 211	3 547
Nyckelhus AB	74	—	74	74
.AB Oljetransit	4	2	6	6
SARA	1 364	4 105	5 469	6 051
SMT Machine Company AB	178	289	467	597
AB Sonab	247	142	389	272
Staros AB»	—	—	—	250
AB Statens Skogsindustrier	1012	3 470	4 482	4 308
Statsföretag AB	38	—	38	36
AB Statsgruvor	35	179	214	182
Stigtex AB	14	159	173	152
AB Svensk Torvförädling	14	57	71	69
Svenska Lagerhus AB	10	16	26	27
Svenska Skifferolje AB	1	—	1	1
Svenska Tobaks AB	500	1 644	2 144	2 088
SID - Swedish Industrial Develop-
ment Corporation	8	-	8	8
SVETAB	315	849	1 164	612
Uddcomb Sweden AB	169	308	477	424
Uddevallavarvet AB	746	2 516	3 262	3 134
	11009	25 990	36 999	35 022

' Förvärvat 1973

= Försålt 1973

' Inklusive Nuclear Steam SG AB

Skr. 1974:126 45

Statsföretag AB — balansräkning

Milj. kr.

Tillgångar                                    31 december 1973    31 december 1972

Omsättningstillgångar

Kassa och bankmedel                   242,8                 145,3

46,3		54,3
20,0		15,2
115,8		138,8
0,6	425,5	77,0
215,3		142,1
13,5		0,7
0,3		0,3
1 879,9		1 731,8
1,5	2 110,5	1,5

Placeringslån, dotterbolag

Placeringslån, övriga

Fordringar, dotterbolag

Andra fordringar                              0,6        425,5  77,0       430,6

Anläggningstillgångar

Fordringar, dotterbolag

Fordringar, övriga

Inventarier

Aktier i dotterbolag (not 5 och 8)

Aktier i andra bolag (not 9)              1,5     2 110,5   1,5     1876,4

Summa tillgångar 2 536,0 2 307,0

Skulder ocb eget kapital

Kortfristiga skulder

Skulder lill dotterbolag	180,5		82,9
Skatteskuld	16,3		32,0
Övriga kortfristiga skulder	29,8	226,6	29,2	144,1
Långfristiga skulder			0
Reverslån, dotterbolag	270,1		197,1
Reverslån, övriga	89,6		92,1
Obligationslän (not 6)	174,4		46,3
Övriga långfristiga skulder	-	534,1	75,0	410,5
Eget kapital
Aktiekapital	1400,0		1400,0
Reservfond	333,5		333,5
Disponibla medel	18,9		14,0
Årets resultat	22,9		4,9
Summa eget kapital		1 775,3		1 752,4
Summa skulder och eget kapital		2 536,0		2 307,0
Borgensförbindelser (not 7)		989,1		761,1

Skr. 1974:126 46

Statsföretag AB — resultaträkning

Milj. kr.

1973                  1972

97,0		44,7
30,2		12,4
-10,9		- 5,5
116,3	7,9 7,5	51,6

Erhållna koncernbidrag (not 1) Utdelning på aktier, dotterbolag (not 2) Räntor, netto (not 4)

Förvaltningskostnader (varav
avskrivningar 0,1 milj. kr. respektive år)   10,3
Kostnader för utvecklingsprojekt  5,9

Lämnade koncernbidrag och aktie
ägartillskott till dotterbolag (not 1
och 3)                                          43,8         60,0      43,8      59,2

	56,3		- 7,6
—		75,0
—		0,1
2,5		0,1
1,4		0,5
5,0	-18,9	15,0	+-59,5
	37.4		51,9
	5,0		25,0
	32,4		26,9
	9,5		22,0
	22,9		4,9

Extraordinära intäkter och kostnader: Statsbidrag för aktieteckning Realisationsvinst vid aktieförsäljning Avgår: nedskrivning av aktier

stämpelkostnader

bidrag till Norrlandsfonden

Resultat före bokslutsdispositioiier och

skatter

Avsättning till reserv för aktier

Resultat före skatter Skatter

Årets resultat

Originalen till resultat- och balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorerna.

Skr. 1974:126 47

Statsföretag AB — bokslutskonunentarer

Resultaträkningen

1. Koncernbidrag (milj. kr.)

Erhållna

LKAB                                                                      n0,0>

Svenska Tobaks AB                                                 65,0

AB Kabi                                                                      2,5

AB Svensk Torvförädling                                            0,3

ABAB — Allmänna Bevaknings AB                              0,2

Ceaverken AB                                                            0,2

Summa                                                                    178,2

(Frän BS Konsult AB har erhållits 50 tkr)

* varav direkt till Statsföretags dotterbolag 81,3 milj. kr.

Lämnade

Norrbottens Järnverk AB                                        68,2"

SVETAB                                                                    24,5

SARA 14,0

AB Statsgruvor                                                       10,0'

Kalmar Verkstads AB                                                 3,P

Summa                                                                    119,8

•direkt från LKAB

Koncernbidrag utnyttjas enligt särskilda lagbestämmelser för vinstöverföring mellan bolag inom sanuna koncern. Lämnade bidrag är för givaren avdragsgill kostnad och för mottagaren skattepliktig intäkt. Statsföretag AB har dock beslutat avstå från avdragsrätten vid den kommunala taxeringen.

2.    Utdelning för år 1973 erhålles från LKAB med 11,8 milj. kr. (12,4), ASSI med 13,0 milj. kr. (—), Kabi med 3,5 milj. kr. (—) och från Kariskronavarvet med 1,9 milj. kr. (—).

3.    Aktieägartillskott lämnades till SVETAB med 5,3 milj. kr.

4.    Räntor (milj. kr.)

Från koncernbolag Från övriga

Summa

Till koncernbolag Till övriga

Summa

Netto

Skr. 1974:126 48

Balansräkningen

5. Aktier i dotterbolag (milj. kr.)

Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag steg under 1973 med 148,1 mUj. kr. enligt följande fördelning:

Förvärv av aktier

Liber Grafiska AB (f d AB CWK Gleerup Bokförlag) (100 %)      8,0

MoDoKemi AB (100 %)                                              7,2

AB Husqvarna Borstfabrik (100 %)                           6,8

Vilhelmina Plast AB (50 %)                                        1,0

Diverse småposter                                                    0,2

23,2

Nyteckning av aktiekapital

Norrbottens Järnverk AB                                        100,0

MoDoKemi AB                                                           27,4

AB Sonab                                                                   6,0

Liber Grafiska AB (med dotterbolag)                          1,5

134,9

Avgår

Försäljning av Staros AB                                            2,5

Nedskrivning av aktievärden                                     2,5

Avsättning till reserv för aktier                                   5,0

10,0

Netto                                                                     148,1

6. Obligationslån

Under året upptogs dels ett svenskt partiaUån på 75 mUj. kr. för
vilket LKAB tecknade borgen, dels ett obligationslån i Schweiz på
Sfr 40 miljoner med s. k, negativ klausul.

7, Borgensförbindelser (milj. kr.)

För förskott tiU koncernbolag                                194,5

För pensionsgarantier, koncernbolag                    105,4

För lån (varav koncernbolag 542,0 milj, kr,)          550,6

Övriga                                                                   138,6

Summa den 31 december 1973                             989,1

Totala borgensförbindelser den 31 december 1972 761,1

Skr. 1974:126

49

8. Specifikation över aktier i dotterbolag

Bolag	Stats-	Nominellt	Bokfört
	företags	värde tkr	värde
	andel i X		tkr
ABAB	'     /O 100	2 000	2 400
BS Konsult AB	100	250	______
Ceaverken AB	100	8 000	8 700
AB Husqvarna Borsffabrik	100	4 500	4 500
AB Kabi	100	50 000	99 200
Kalmar Verkstads AB	100	4 998	—
Kariskronavarvet AB	100	32 000	15 000
Liber Grafiska AB	100	15 000	24 413
Linson Instrument AB	100	250	6 000
LKAB	95,7	478 336	1 230 000
MoDoKemi AB	100	30 000	34 560
Norrbottens Järnverk AB	100	300 000	100 000
Nuclear Steam SG AB	100	50	—
Nyckelhus AB	100	100	—
AB Oljetransit	100	1 000	—
SARA	100	5 000	4 900
SMT Machine Company AB	100	18 000	—
AB Sonab	100	6 500	6000
AB Statens Skogsindustrier	100	260 000	130 000
AB Statsgruvor	100	10 000	15 000
Stigtex AB	66,7	1 600	1 900
AB Svensk Torvförädling	100	5 000	5 000
Svenska Lagerhus AB	100	5000	_
Svenska Skifferolje AB	100	23 000	—
Svenska Tobaks AB stam	100	149 000	200 000
Svenska Tobaks AB pref	32,5	325	325
SID — Swedish Industrial Development
Corp.	100	781	—
SVETAB	100	10 000	______
Uddcomb Sweden AB	50	20 000	—
Uddevallavarvet AB	100	100 000	20 000
Vilhelmina Plast AB	100	2000	2 000
Diverse vilande namnbolag	100	60	-
		1 542 750	1 909 898
Avgår:
reserv för aktier			-30 000
		1 542 750	1 879 898

9. Aktier i andra bolag

Bilfragmentering AB

Sweden Center Japan

AB Svensk Petrokemisk Utveckling

25	126	126
41,7	1 250	1250
20	100	120

1 476

1 496

4    Riksdagen 1974. 1 saml Nr 126

Skr. 1974:126

50

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sammandrag	ABAB	BS-	Ceaver-	Husqvar-
(milj. kr.)		Konsult	ken	na Borst-fabrik/Vilhelmina Plast
Fakturerad försäljning	42,4	11,1	54,8	31,5
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader	41,0	10,7	50,6	33,0
Avskrivningar	0,6	0,2	2,1	4,0
Rörelseresultat	0,8	0,2	2,1	(5,5)
Finansiellt netto	0,1	0,1	(1,4)	(1,0)
Extraordinära poster	-	-	-	2,0
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter	0,9	0,3	0,7	(4,5)
Dispositioner	(0,6)	(0,1)	(0,5)	(2,4)
Skatter	0,1	0,1	0,1	0,1
Årets resultat	0,2	0,1	0,1	(7,0)
Balansräkningar i sammandrag
(milj. kr.)
Likvida tillgångar	2,0	0,8	1,3	0,9
Fordringar	5,5	3,6	11,2	5,9
Varulager	1,4	—	7.9	9,0
Summa omsättningstillgångar	8,9	4,4	20,4	15,8
Anläggningstillgångar	4,1	0,8	24,1	22,8
Balansomslutning	13,0	5,2	44,5	38,6
Korta skulder	7,5	4,7	12,9	14,8
Långa skulder	2,4	-	17,1	13,8
Summa skulder	9,9	4,7	30,0	28,6
Obeskattade reserver	0,4	—	5,5	9,0
Eget kapital	2,7	0,5	9,0	1,0
varav aktiekapital ingående i
eget kapital	2,0	0,3	8,0	6,5

( ) = minussiffror

Skr. 1974:126

51

Kabi

Kal-	Karls-   Liber	Lin-
mar	krona- Gra-	son
Verk-	var\'et   fiska	Instru-
stad		ment

LKAB

MoDo- NJA Kemi

Nu- Nyck-clear kelhus Steam

286,0    51,5      105,1     166,8    6,9      1466,4   246,9       655,3     -      30,7

249,5	49,6	90,7	160,5     6,5	1 060,7	224,9	568,1     -	28,8
13,4	1,5	4,1	3,3    0,1	203,1	9,5	29,1     -	0,1
23,1	0,4	10,3	3,0    0,3	202,6	12,5	58,1     -	1,8
(4,1)	(0,6)	6,9	(0,9) (0,2)	15,1	(7,0)	(24,5)    -	(0,1)
14,7	(2,2)	0,2	(5,0)   0,1	3,5	—	(50,0)    -	(1,7)
33,7	(2,4)	17,4	(2,9)   0,2	221,2	5,5	(16,4)    -	—
(25,0)	2,5	(15,7)	2,7   (0,1)	(120,8)	(4,3)	68,2     -	-
1,9	0,1	0,7	0,1      -	65,9	0,8	2,2     -	-
6,8	—	1,0	(0,3)   0,1	34,5	0,4	49,6     -	—

11,5	2,1	33,6	9,8	—	148,1	2,2	33,3	0,1	2,6
70,9	18,7	93,7	28,8	3,9	280,0	64,5	231,5	1,2	11,3
79,0	4,6	87,6	43,0	1,0	224,1	45,5	302,0	-	1,7
161,4	25,4	214,9	81,6	4,9	652,2	112,2	566,8	1,3	15,6
145,2	12,3	58,6	22,0	0,2	1 823,7	43,3	761,6	-	2.0
306,6	37,7	273,5	103,6	5,1	2 475,9	155,5	1 328,4	1,3	17.6
63,3	17,6	159,3	48,8	1.7	307,0	52,1	314,6	1,2	11,7
87,7	13,9	11,7	15,1	3,0	123,2	48,6	704,3	-	5,8
151,0	31,5	171,0	63,9	4,7	430,2	100,7	1 018,9	1.2	17,5
85,4	—	61,0	17,5	0,1	641,8	18,4	—	—	—
70,2	6,2	41,5	22,2	0,3	1 403,9	36,4	309,5	0,1	0,1
50,0	5,0	32,0	15,0	0,3	500,0	30,0	300,0	0,1	0,1

Skr. 1974:126

52

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sam- Olje- SARA      SMT        Sonab      ASSI

mandrag (milj. kr,)        transit

Fakturerad försäljning	M	375,0	74,9	40,5	945,2
Tillverknings-, försäljnings-
och administrationskost-
nader	0,4	366,0	63,8	39,8	735,2
Avskrivningar	0,3	16,4	3,6	1,3	61,6
Rörelseresultat	0,4	(7,4)	7,5	(0,6)	148,4
Finansiellt netto	-	(11,7)	(4,1)	(2,0)	(37,8)
Extraordinära poster	(0,4)	7,5	(0,9)	—	—
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatter	-	(11,6)	2,5	(2,6)	110,6
Dispositioner	-	12,8	(2,2)	-	(85,6)
Skatter	-	1,2	0,1	—	6,8
Årets resultat	-	-	0,2	(2,6)	18,2
Balansräkningar i sam-
mandrag (milj. kr.)
Likvida tillgångar	0,9	21,0	5,6	2,8	86,8
Fordringar	0,1	31,4	27,5	16,1	189,3
Varulager	-	10,0	31,7	26,8	250,3
Summa omsättnings-
tillgångar	1,0	62,4	64,8	45,7	526,4
Anläggningstillgångar	20,4	245,7	27,8	8,5	886,2
Balansomslutning	21,4	308,1	92,6	54,2	1 412,6
Korta skulder	0,2	64,5	37,9	24,1	273,9
Långa skulder	20,2	204,2	32,0	25,2	600,6
Summa skulder	20,4	268,7	69,9	49,3	874,5
Obeskattade reserver	—	—	6,6	L2	233,8
Eget kapital	1,0	39,4	16,1	3,7	304,3
varav aktiekapital ingående
i eget kapital	1,0	5,0	18,0	6,5	260,0

( ) = minussiffror

Skr. 1974:126 53

Stats-    Stig-	Svensk Svens-Skiffer-Tobaks- SID	SVE-	Udd-	Udde-
gruvor  tex	Torv-    ka       oljebo- bolaget föräd-   La-     laget ling       gerhus	TAB	comb	valla-varvet

13.5         20,6      7,6      2,9        0,7       449,2     1,5      137,6      36,3       404,9

10.5         19,0      5,5      2,1          0,3      340,4     1,3     149,7      43,4       336,7

3,7	0,5	0,5	0,8	-	15,9	-	5,5	5,3	15,1
(0,8)	1,1	1,6	-	0,4	92,9	0,2	(17,6)	(12,4)	53,1
(1,3)	(0,3)	0,2	-	0,8	32,1	-	(6,8)	(5,7)	(3,4)
0,1	-	0,1	—	(0,1)	0,4	(0,3)	—	—	—
(2,0)	0,8	1,9	—	1,1	125,4	(0,1)	(24,4)	(18,1)	49,7
5,7	(0,3)	(1,8)	-	(0,3)	(54,1)	—	23,8	-	-
0,1	0,1	0,1	-	-	34,8	-	.   0,4	0,2	0,5
3,6	0,4,	—	-	0,8	36,5	(0,1)	(1,0)	(18,3)	49,2

1,2	—	2,3	0,3	3,6	50,7	0,3	6,7	0,7	309,1
14,0	3,8	3,6	0,7	-	154,5	0,2	48,2	4,6	221,8
11,5	4,2	1,1	—	—	256,0	0,1	44,3	48,2	249,8
26,7	8,0	7,0	1,0	3,6	461,2	0,6	99,2	53,5	780,7
34,6	6,8	3,6	7,5	29,2	578,7	0,2	61,9	79,9	750,2
61,3	14,8	10,6	8,5	32,8	1 039,9	0,8	161,1	133,4	1 530,9
5,5	4,7	1,3	2,0	4,7	387,6	0,6	66,0	75,3	625,2
32,2	6,3	0,3	1,4	9,0	49,0	—	89,2	62,7	744,7
37.7	11,0	1,6	3,4	13,7	436,6	0,6	155,2	138,0	1 369,9
4,9	0,4	3,1	—	—	201,9	—	1,7	—	—
18,7	3,4	5,9	5,1	19,1	401,4	0,2	4,2	(4,6)	161,0
10,0	2,4	5,0	5,0	23,0	150,0	0,8	10,0	40,0	100,0

Skr. 1974:126

54

Styrelseledamöter

den 31 december 1973

Statsföretag AB

Ordinarie ledamöter Olsson, BertU, f d generaldirektör (ordf) Hjalmarson, Harry, direktör (v ordf) Geijer, Arne, riksdagsman Grafström, Erik, f d generaldirektör,

Statens Vattenfallsverk Högsttöm, Ivar, riksdagsman Ljungcrantz, Sigurd, direktör Nilsson, Karl-Erik, direktör.

Tjänstemännens Centralorganisation Sköld, Per, direktör.

Statsföretag AB (VD) Ståhlbrandt, Ake, direktör,

Trelleborgs Gummifabriks AB Sundberg, Nore, departementsråd.

Industridepartementet

Suppleanter

Hörjel, Nils, landshövding

Sjöborg, Lars, advokat

ABAB-AJlmänna Bevaknings AB

Ordinarie ledamöter Christell, Bengt, direktör (ordf).

Bokbranschens Marknadsinstitut AB Edebo, Ralph, direktör.

Statsföretag AB Finck, Klaus, bevakningsman,

ABAB Larsson, Sven, departementsråd.

Försvarsdepartementet Lindroth, Kurt, polismästare,

Stockholms Polisdistrikt Lundqvist, Arvid, direktör,

Swedish Telecommunication

Consulting AB Sparrelid, Helge, bevakningsman,

ABAB Öström, Hans, direktör,

ABAB (VD)

Suppleanter

Arnerius, Sven, direktör,

Kalmar Verkstads AB Green, Evert, bevakningsman,

ABAB

Högbom, Kjell, intendent,

ABAB Printz, Lennart, avdelningschef.

Rikspolisstyrelsen Wallroth, Bengt, överstelöjtnant,

Försvarsstabens säkerhetsavdelning

BS Konsult AB

Ordinarie ledamöter

Eriksson, Olof, professor (ordf).

Statens Råd för Byggnadsforskning Asplund, Ture, disponent,

LKAB, Luleå Bunner, Tor, teknisk direktör.

Byggnadsstyrelsen Bäcklin, Bengt, direktör.

Statsföretag AB Kolte, Lennart, arkitekt,

BS Konsult AB (VD) Lanneng, Karl-Olof, ingenjör,

BS Konsult AB Nilsen, Magnus, ingenjör,

BS Konsult AB Smith, Ake, planeringsdirektör.

Byggnadsstyrelsen

Suppleanter

Sedendahl, Bryngel, civilingenjör,

BS Konsult AB Svensson, Arne, arkitekt,

BS Konsult AB

Ceaverken AB

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör,

Överstyrelsen för ekonomiskt

försvar (ordf) Wärnberg, Karl, direktör,

Svenska Tobaks AB (v ordf) Ekwall, Per, direktör,

Ceaverken AB (VD) Gyllö, Sture A, avdelningschef.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Hedlund, Rune, landstingsråd,

Västerås

Skr. 1974:126

55

Killgren, Hans G, ingenjör,

Ceaverken AB Malmberg, Gösta, herr,

Ceaverken AB Olsson, Olle, professor,

Lunds Lasarett

Suppleanter

Dahlström, Kjell-Ake, direktörsassislent,

Statsföretag AB Ericsson, Ake, herr,

Ceaverken AB Friberg, Decirée, fru,

Ceaverken AB Karlsson, Bengt, leg. läk, direktör,

AB Kabi

Gustavsson, Ingvar, kommunalråd, Kalmar

Kalmeby, Arne, plåtslagare, Kalmar Verkstads AB

Lundin, Bert, förbundsordförande, Svenska MetaUindustriarbetareförbundet

Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB

Suppleanter

Andersson, Harald, förman,

Kalmar Verkstads AB Gardeström, Eric, herr.

Statsföretag AB Henriksson, Knut, förrådsarbetare,

Kalmar Verkstads AB

AB Kabi

Ordinarie ledamöter

Persson, Carl, rikspolischef (ordf)

Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB (v ordf) Holgerson, Nils, direktör,

Pribo AB Pettersson, Nils, förrådsmästare,

AB Kabi Du Rietz, Göran, herr,

AB Kabi Wilund, Arnold, farm, dr,.

Apoteket Svanen Wärnberg, Karl, direktör.

Svenska Tobaks AB

Suppleanter

Ericsson, Rolf, ingenjör.

Vitrum AB Linnergren, Erik, departementssekr..

Industridepartementet Steen, Arne, herr,

AB Kabi, Strängnäs

Kalmar Verkstads AB

Ordinarie ledamöter Södersttöm, Olof, direktör (ordf) Linghag, Nils, direktör (v ordf) Arnerius, Sven, direktör,

Kalmar Verkstads AB (VD) Berg, Birger, kontorist,

Kalmar Verkstads AB Bäcklin, Bengt, direktör.

Statsföretag AB

Karlskronavarvet AB

Ordinarie ledamöter

Ljungcrantz, Sigurd, direktör (ordf)

Hallenborg, Nils-Hugo, direktör,

Kockums Mekaniska Verkstads AB,

(v ordf) Andersson, Thure, f d landshövding Cox, Arne, direktör.

Statsföretag AB Karlsson, Nils, avsynare.

Karlskronavarvet AB Lifgren, Arne, kontorsföreståndare.

Karlskronavarvet AB Sundberg, Nore, departementsråd,

Industridepartementet Söderman, Johan, direktör.

Karlskronavarvet AB (VD)

Suppleanter

Boström, Gunnar, kommunalråd,

Karlskrona Karlsson, Göte, förman.

Karlskronavarvet AB Larsson, Sven, departementsråd,

Försvarsdepartementet Pettersson, Lennart, tackelarbetare.

Karlskronavarvet AB

Liber Grafiska AB

Ordinarie ledamöter

Hjalmarson, Harry, direktör (ordf)

Nilsson, Bertil, direktör.

Skr. 1974:126

56

.■Vftonbladet (v ordf) Canskog, Sture, maskinsättare.

Svenska Reproduktions AB Erixon, Ingemar, fil lic.

Statsföretag AB Grebäck, Erik, riksdagsman Hansson, Lennart, kansliråd,

industridepartementet Hellström, Ingemar, direktör,

S.ARA, Sveriges allmänna

restaurangaktiebolag Nyström, Sven, tryckningskonsulent,

AB Allmänna Förlaget Swedérus, Karl-Axel, direktör,

Liber Grafiska AB (VD) .-\berg, Lars-Gunnar, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank

Suppleanter

Lind, Kurt, bokbindare,

AB CWK Gleerup Bokfödag Sandberg, Allan, avdelningschef,

AB Svensk Karttjänst Sjögren, Per A, direktör,

.AB Rabén & Sjögren Bokförlag

Poromaa, Bruno, gruvarbetare,

LKAB Sköld, Per, direktör,

Statsföretag AB Waldenström, Erland, direktör,

Gränges AB

Suppleanter

Andrén, Sven G, direktör.

Statsförelag AB Dahlberg, Thure, riksdagsman Edström, John Olof. disponent,

Norrbottens Järnverk AB Ersman, Sven, direktör

Gränges AB Gustafsson, Nils-Eric, riksdagsman Lundmark, Holger, ingenjör,

LKAB Nilsson, Johnny, rörmontör,

LKAB

Linsou Instrument AB

Ordinarie ledamöter Malmberg, Eric, generaldirektör.

Förenade Fabriksverken (ordf) Dahlberg, Benkt, direktör,

Telub AB Granberg, Torgny, civilingenjör.

Statsföretag AB Göranson, Sigvard, direktör,

AB Kabi Janson, Nils-Erik, direktör.

Linson Instrument AB (VD)

LKAB

Ordinarie ledamöter -Åsbrink, Per, f d riksbankschef (ordO Lemne, Mats, landshövding (v ordf) Fjällborg, Gunnar, ingenjör,

LKAB Fredriksson, Torsten, riksdagsman Lundberg, Arne S, envoyé,

LKAB (VD) Lundqvist, Arne, direktör,

IBM Svenska AB

MoDoKemi AB

Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S, envoyé,

LKAB (ordf) Agfors, Gunnar, direktör,

MoDoKemi AB (VD) Hedlund, Siewert, operatör,

MoDoKemi AB Hellered, Hans, laboratorieingenjör,

MoDoKemi AB Högström, Ivar, riksdagsman Lindberg, Per, direktör.

Svenska Handelsbanken Petri, Folke, direktör,

Ängpanneföreningen Sköld, Per, direktör,

Statsföreta" AB

Suppleanter

Edebo, Ralph, direktör.

Statsföretag AB Gräslund, Per, kamrer,

LKAB Holmlund, Sven-Erik, förrådsförvaltare,

MoDoKemi AB Pedersen, Bent, fabriksarbetare,

MoDoKemi AB

Skr. 1974:126

5

Norrbottens Jämverk AB

Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör,

Statsförelag AB (ordf) Lindblom, Göran, direktör (v ordf) Bahrke, Sigvard, direktör,

AB Statens Skogsindustrier Edström, John Olof, disponent,

Norrbottens Järnverk AB (VD) Jacobsson, Olof, avdelningschef,

Norrbottens Järnverk AB Lindström, Göte, klubbordförande,

Norrbottens Järnverk AB Nilsson, Ake, f d förbundsordförande,

Svenska Metallindustriarbetareförbundet Svanberg, Ingvar, riksdags.man Trogen, Ingvar, direktör.

Uddevallavarvet AB

Suppleanter

Hammarsten, Erik, landstingsråd

Näsvall, Carl, driftsassistent,

Norrbottens Järnverk AB Persson, Alf, ombudsman.

Norrbollens Järnverk AB Skånberg, Alf, direktör,

AB Götaverken Sundberg, Nore, departementsråd.

Industridepartementet

Orrenius, Jan, direktör.

Statsföretag AB Österlind, Sven, överingenjör.

Förenade Fabriksverken

Suppleanter

Liibeck, Sten, civilingenjör Persson, Ernst, jägmästare. Statsföretag AB

AB Oljetransit

Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör.

Överstyrelsen för ekonomiskt

försvar (ordf) Grafström, Erik, f d generaldirektör.

Statens Vattenfallsverk Lasson, Kuut-lnge, direktör.

Svenska Harmiförbundet Lindstedt, Anders, kommerseråd.

Statens Industriverk Uddgren, Olle, direktör.

Statsföretag AB

Suppleant

Rockström, Håns, direktör, AB Oljetransit (VD)

Nuclear Steam SG AB

Ordinarie ledamöter Söderström, Olof, direktör (ordf) Byggeth, Nils, direktör,

Uddcomb Sweden AB (VD) Orrenius, Jan, direktör,

Statsföretag AB

Suppleant

Larsson, Eric, direktör, Uddcomb Sweden AB

Nyckelhus AB

Ordinarie ledamöter Linghag, Nils, direktör (ordf) Karlsson, Eric, direktör.

Förenade Fabriksverken (v ordf)

SARA, Sveriges allmänna restan rangaktiebolag

Ordinarie ledamöter Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) Allard, Henry, talman (v ordf) Caneman, Hugo, bankdirektör,

Stockholms Sparbank Fälldin, Thorbjörn, riksdagsman Hellström, Ingemar, direktör,

SARA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag (VD) Larfors, Tage, direktör Mattson, Lisa, förbundsordförande,

Sveriges Socialdemokratiska

Kvinnoförbund Nyström, Sigvard, förbundsordförande.

Hotell- och Restauranganställdas

Förbund

Skr. 1974:126

58

Suppleanter

Book, Folke, källarmästare

Hansson, Lennart, kansliråd.

Industridepartementet Orrenius, Jan, direktör.

Statsföretag AB Piehl, Lars, bankdirektör,

Postbanken

Adjungerade ledamöter

Lindholm, Harald, förbundsordförande,

Handelstjänstemannaförbundet (HTF) Werngren, Arvid, förbimdskassör.

Hotell- och Restauranganställdas

Förbund

Brandeborg, Carl-Gustav, ingenjör,

AB Sonab Knall, Gösta, överingenjör,

SJ Centralförvaltning Malmin, Jerry, montör,

AB Sonab Asdal, Carl-Gösta, tekn. direktör.

Televerkets Centralförvaltning

Suppleanter

Dahlström, Kjell-Ake, direktörsassistent,

Statsföretag AB Tjäridund, Rolf, ingenjör,

AB Sonab Wiberg, Bo-Lennart, avsynare,

AB Sonab

SMT Machine Company AB

Ordinarie ledamöter Andrén, Sven G, direktör.

Statsföretag AB (ordf) Andréasson, Stig, maskinmontör,

SMT Machine Company AB Danielsson, Bertil, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank Engellau, John, direktör Gamner, Bengt, direktör,

SMT Machine Company AB (VD) Mankert, Gert, direktör,

Fabriks AB Viktoria Olsson, Holger, avtalssekreterare.

Svenska Metallindustriarbetareförbundet Petersson, Lars-Äke, ingenjör,

SMT Machine Company AB Sohlenius, Gunnar, professor,

Linköpings Högskola

Suppleanter

Edlund, Per, tjänsteman,

SMT Machine Company AB Nilsson, Karl-Henrik, verktygsarbetare,

SMT Machine Company AB

AB Sonab

Ordinarie ledamöter Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) Malmberg, Eric, generaldirektör. Förenade Fabriksverken (v ordf)

AB Statens Skogsindustrier

Ordinarie ledamöter

Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör,

Sveriges Kreditbank (ordf) Sköld, Per, direktör,

Statsföretag AB (v ordf) Bahrke, Sigvard, direktör,

AB Slatens Skogsindustrier (VD) Edström, Sven, direktör,

Sandvik AB Johansson, Manne, avdelningsordförande.

Karlsborgs bruk Johansson, Sven, direktör,

Gränges Stål Rydbo, Folke, generaldirektör.

Domänverket Sjöberg, Arne, direktör,

ASG Wiklund, Göran, kassör.

Lövholmens bruk

Suppleanter

Forsberg, Bengt, sektionsordförande,

Laxå sågverk Göthe, Gunnar, sektionsordförande,

Skinnskattebergs bruk Johansson, Stig, överdirektör.

Domänverket Lindholm, Ingvar, direktör,

AB Statens Skogsindustrier Persson, Ernst, jägmästare.

Statsföretag AB

Skr. 1974:126

59

AB Statsgruvor

Ordinarie ledamöter

Lundberg, Arne S., envoyé, LKAB (ordf.) Andersson, Roland, gruvarbetare, AB Statsgruvor Berglund, Cari-Bertd, direktör, LKAB Dagwall, Herbert, ingenjör, AB Statsgruvor Henrikson, Arne, direktör, LKAB Kjellgren, Ove, direktör, LKAB

Suppleanter

Hagström, Ingvar, gruvfogde, AB Statsgruvor Nysten, Jarl, gruvarbetare, AB Statsgruvor

AB Svensk Torvförädling

Ordinarie ledamöter

Lundberg, Sten, generaldirektör, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ordf.)

Edebo, Ralph, direktör. Statsföretag .'VE (v. ordf.)

Wahlquist, Nils, civilekonom, AB Svensk Torvförädling (VD)

Suppleanter

Lindahl, Bror, herr, AB Svensk Torvförädling

Persson, Ernst, jägmästare, Statsföretag AB

Svärd, John, förman, AB Svensk Torvförädling

Stigtex AB

Ordinarie ledamöter

Lundberg, Sten, generaldirektör. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ordf.) Edebo, Ralph, direktör, Statsföretag AB Engblom, Sven, direktör, AB Eiser Johansson, Bertil, herr, Stigtex AB Johansson, Evert, herr, Stigtex AB Kjellman, Ake, disponent, Stigtex AB (VD)

Suppleanter

Axell, Karl, herr, Stigtex AB Dahlström, Kjell-Äke, direktörsass. Statsföretag AB Johansson, Gösta, direktör, AB Eiser Sundberg, Doris, fru, Stigtex AB

Svenska Lagerhus AB

Ordinarie ledamöter

Widén, Ingvar, generaldirektör, Lantbruksstyrelsen (ordf.)

Andersson, Rolf, direktör. Kvarn och Bageri AB Juvel (v. ordf.)

Borg, Sune, avdelningsdirektör. Statens Jordbruksnämnd

Senning, Claes, kansliråd. Jordbruksdepartementet

Sorte, Per, direktör. Kungsörnen AB

Uddgren, Olle, direktör. Statsföretag AB

Suppleanter

Granath, Ulrik, godsägare

Möller, Yngve, inspektör, Svenska Lagerhus

AB Pettersson, Harald, riksdagsman

SID — Swedish Industrial Development Corporation

Ordinarie ledamöter

Sköld, Per, direktör, Statsföretag AB (ordf.) Akselson, Sigfrid, direktör, Förenade Fabriksverken Carmel, Tord, direktör, SID (VD) Edebo, Ralph, direktör. Statsföretag AB Flodin, Sten, direktör. Svenska Utvecklings-

AB Malmberg, Eric, generaldirektör, Förenade Fabriksverken

Svenska Skifferolje AB

Ordinarie ledamöter

Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör, Sveriges

Kreditbank (ordf,) Nordmark, Hans, direktör, STIM (v, ordf,) Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB Uddgren,  Olle,  direktör.  Statsföretag  AB

(VD)

Svenska Tobaks AB

Ordinarie ledamöter

Cederwall, Gustav, landshövding (ordf.)

Skr. 1974:126

60

Krislenson, Valter, riksdagsman (v. ordf.) Andrén, Sven G., direktör. Statsföretag AB Bohman, Clas, direktör, AB Findus Hjalmarson, Harry, direktör Holgerson, Nils, direktör, Pribo AB Källström, Lennart, tobaksarbetare. Svenska

Tobaks AB Lindström, Stig, verkmästare. Svenska Tobaks AB Nilsson, Gösta, direktör Tilert, Reidar, generaldirektör. Byggnadsstyrelsen

Suppleanter

Danielsson, Henry, docent

Höök, Erik, planeringschef. Finansdepartementet

Marcusson, Nils, montör. Svenska Tobaks AB

Mossler, Inger, pol mag, Svenska Tobaks AB

Sanizeiius, Lars, advokat

Wärnberg, Karl, direktör, Svenska Tobaks AB (VD)

Hailenborg, Nils-Hugo, direktör, Kockums

Mekaniska Verkstads AB Omberg, Ture, direktör, Uddeholms AB Orrenius, Jan, direktör. Statsföretag AB Sandell,   Leif,   maskinarbetare,   Uddcomb

Sweden AB Segerud, Gunnar, direktör, Uddeholms AB

Suppleanter

Bahrke, Sigvard, direktör, AB Statens Skogsindustrier

Berggren, Bengt Olof, direktör, Uddeholms AB

Byggeth, Nils, direktör, Uddcomb Sweden AB (VD)

Bäcklin, Bengt, direktör. Statsförelag AB

Dyke, Theodore A., vice president, Com-bustion Engineering, Inc., USA

Foti, John T., manager, Combuslion Engineering, Inc., USA

Lindqwister, Olle, ombudsman, Uddeholms AB

Ljungberg, Göte, ingenjör, Uddcomb Sweden AB

SVETAB — Svenska Industrietablerings AB

Ordinarie ledamöter

Olsson, Bertil, f. d. generaldirektör (ordf.)

Sjöborg, Lars, advokat (v. ordf.)

Bostedt, Hans, direktör

Mäkinen, Matti, direktör, Norrlandsfonden

Nilsson, Ake, f. d. förbundsordförande. Svenska   Metallindustriarbetareförbundet

Olofgörs, Gunnar, direktör, SVETAB (VD)

Spendrup, Aksel, avdelningschef. Arbetsmarknadsstyrelsen

Svanberg, Ingvar, riksdagsman

Suppleanter

Dahlström,    Kjell-Ake,    direktörsassistent.

Statsföretag AB Persson, Ernst, jägmästare. Statsföretag AB

Uddcomb Sweden AB

Ordinarie ledamöter

Söderström, Olof, direktör (ordf.)

Bencher, Walter S., vice president, Combuslion Engineering, Inc., USA

Grav, Leon E., director, Combustion Engineering, Inc., USA

Uddevallavarvet AB

Ordinarie ledamöter

Ljungcrantz, Sigurd, direktör (ordf.)

Danielsson,  Bertil,  bankdirektör,  Sveriges

Kreditbank (v. ordf.) Andrén, Sven G., direktör, Statsföretag AB Berndtsson, Einar, plåtslagare,  Uddevalla-varvet AB Bäcklin, Bengt, direktör. Statsföretag AB Cox, Arne, direktör, Statsföretag AB Edström, John Olof, disponent, Norrbottens

Järnverk AB Kindstrand, Nils, ingenjör. Uddevallavarvet

AB Schreil,   Johan,   direktör.   Uddevallavarvet

AB (VD) Sundberg, Nore, departementsråd. Industridepartementet

Suppleanter

Gustafsson, Gunnar, riksdagsman

Lind, Kurt, svarvare, Uddevallavarvet AB Skandiaverken

Olausson, Astor, verkmästare. Uddevallavarvet AB

Trogen, Ingvar, direktör, Uddevailavarvet AB (vVD)

Skr. 1974:126 61

Innehållsförteckning Koncernen

Verksamheten i sammandrag                                       3

Statsföretagsgruppen                                                 4

Dotterbolagen

Vändpunkt på malmmarknaden (LKAB)                           7

Norrbottens Järnverk i snabb expansion                         9

Rekordår för Uddevallavarvet — stark utveckling förestår 11

Frågor inom skogsindustrin (ASSI)                               13
Forskning och marknadssatsning ger internationell expansion för

Kabigruppen                                                            16

Tobaksbolaget — framgång i Holland, diversifiering i Sverige       18

Reorganisation och konsolidering inom SARA-gruppen      20

ABAB-Allmänna Bevaknings AB                                    22

BS Konsult AB                                                         22

Ceaverken AB                                                          22

AB Husqvarna Borstfabrik/Vilhelmina Plast AB                 23

Kalmar Verkstads AB                                                 23

Karlskronavarvet AB                                                 24

Liber Grafiska AB                                                     25

Linson Instrument AB                                               25

MoDoKemi AB                                                          26

Nuclear Steam SG AB                                               26

Nyckelhus AB                                                          27

AB Oljetransit                                                          27

SMT Machine Company AB                                         27

AB Sonab                                                               28

AB Statsgruvor                                                        29

Stigtex AB                                                              29

SID-Swedish Industrial Development Corporation            30

AB Svensk Torvförädling                                            30

Svenska Lagerhus AB                                                30

Svenska Skifferolje AB                                              31

SVETAB-Svenska Industrietablerings AB                       31

Uddcomb Sweden AB                                                31

Statsföretag AB

Förvaltningsberättelse                                              32

Revisionsberättelse                                                  35

Resultat- och balansräkningar m m

Stalsföretagsgruppen                                                36

Finansieringsanalys                                                   43

Antal anställda                                                        44

Statsföretag AB                                                       45

Dotterbolagen                                                         50

Förteckning över styrelseledamöter                             54

MARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1974      740168