Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956 (Regeringens skrivelse 1956:82)

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Nr 82

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelse
från Nordiska rådets svenska delegation;
given Stockholms slott den 23 februari 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, lämna riksdagen
redogörelse för Nordiska rådets fjärde session i Köpenhamn den 27
januari—3 februari 1956.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

1 Bihang till riksdagens protolcoll 1956. 1 sand. Nr 82

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern
för utrikes ärendena följande.

Nordiska rådets fjärde session ägde rum i Köpenhamn den 27 januari—
3 februari 1956. Vid denna session antog rådet tjugoen rekommendationer,
riktade till regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Nordiska rådets svenska delegation har överlämnat en till Konungen
ställd skrivelse, dagtecknad den 22 februari 1956, med redogörelse för rådets
fjärde session. Från delegationens sekretariat har därjämte erhållits
en förteckning över åtgärder som vidtagits med anledning av rådets vid dess
första, andra och tredje sessioner antagna rekommendationer.

Denna skrivelse är, jämte nämnda förteckning, såsom bilaga fogad till
statsrådsprotokollet i detta ärende.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj :t måtte giva riksdagen den nu lämnade
redogörelsen tillkänna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att skrivelse
av den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Anders Forsse

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse
för rådets fjärde session i Köpenhamn den 27 januari—den 3 februari
1956.

Stockholm den 22 februari 1956.

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation:
BERTIL OHLIN

Gustaf Petrén

/ ''•! it y I t r A •!: *

■t-vi /!’•!}'' :A''a >/■■■ <. •(- / •is''| ii

:••• «’ T_ ; „> :tfii i fi

ili’*''! i t till HiVl _''i'' :: ii) i , •• :•

mn‘> ;

tihi .. f|»bn I in!

/1.!ho

k-)^\ ''..Ull.i

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets fjärde session
i Köpenhamn den 27 januari—3 februari 1956

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter: statsminister

Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena östen Undén,

statsrådet och chefen för justitiedepartementet Herman Zetterberg,
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund,
statsrådet Ingvar Lindell,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet Gunnar Lange
och följande valda medlemmar:
redaktör Birger Andersson,
bankofullmäktig Olof Andersson i
Malmö,

chefredaktör Rolf Edberg,
direktör Knut Ewerlöf,
professor Bertil Ohlin,
f. d. rektor Sven E. Ohlon,
lantbrukare Anders Pettersson i Dahl,
borgmästare Olof Rylander,
f. d. landshövding Rickard Sandler,

Statsrådet Lindell intog icke sin plats i rådet under sessionen.
Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.

Till rådets president vid sessionen valdes förutvarande statsministern
Erik Eriksen, Danmark, och till vice presidenter talmannen Karl August
Fagerholm, Finland, altingspresidenten Siguröur Bjarnason, Island, redaktören
Nils Hpnsvald, Norge och professorn Bertil Ohlin, Sverige.

Vid sessionen tillsattes utöver de fyra utskott, som brukat väljas vid de
föregående sessionerna, ytterligare ett eller sålunda i allt fem utskott: juridiska
utskottet (13 medlemmar), kulturutskottet (13 medlemmar), socialpolitiska
utskottet (13 medlemmar), trafikutskottet (13 medlemmar)'' och
ekonomiska utskottet (17 medlemmar).

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:
Juridiska utskottet: herrar Ewerlöf,

Rylander,

Skoglund i Umeå.

Kulturutskottet: herrar Ohlon,

Sandler (ordförande),
fru Anna Sjöström-Bengtsson.

fru Ragnhild Sandström,
redaktör Frans Severin i Stockholm,
f. d. lektor E. Sjödahl,
fru Anna Sjöström-Bengtsson
folkskollärare Gösta Skoglund i
Umeå,

förste vice talman Martin Skoglund i
Doverstorp,

hemmansägare Oscar Werner.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Socialpolitiska utskottet:

herrar Birger Andersson,

Pettersson i Dahl,
Sjödahl.

Trafikutskottet:

herr Olof Andersson,
fru Ragnhild Sandström,
herr Werner.

Ekonomiska utskottet:

herrar Edberg,

Ohlin,

Severin i Stockholm (vice ordförande),
Skoglund i Doverstorp.

Regeringsrepresentanterna erhöllo eu generell inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena
under sessionen. De svenska närvarande regeringsrepresentanterna
deltogo samtliga i utskottsarbetet, statsministern, ministern
för utrikes ärendena och statsrådet Hedlund i ekonomiska utskottet,
statsrådet Zetterberg i juridiska utskottet samt statsrådet Lange i trafikutskottet
och i ekonomiska utskottet.

De ärenden — saker — som rådet hade att behandla vid denna session
uppdelades på saklistan i tre olika grupper, en omfattande uppskjutna saker
och nya förslag, en omfattande berättelser och en omfattande meddelanden
från regeringarna jämlikt 11 § stadgan för Nordiska rådet rörande
åtgärder i anledning av de av rådet tidigare beslutade rekommendationerna.
Från föregående session kvarstodo 8 uppskjutna saker. Till fjärde sessionen
hade väckts 19 medlemsförslag och 2 regeringsförslag. Sammanlagt
10 berättelser överlämnades av regeringarna till rådet, däribland sådana avgivna
av nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete, nordiska ekonomiska
sainarbetsutskottet, nordiska socialpolitiska kommittén, nordiska kulturkommissionen
och nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel
m. in. Därjämte erhöll rådet från regeringarna berättelser om samarbetet
för bekämpande av polioepidemier, om »fågelflyktlinjen» Rödby-Femern,
om atomkraftsamarbetet, om vägförbindelserna mellan Norge och Sverige
samt om löne- och socialstatistiken.

I enlighet med vid föregående session inledd praxis hade presidiet utarbetat
en rapport om sin verksamhet mellan rådets tredje och fjärde sessioner.
Rapporten utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet å sessionens
öppningsdag med deltagande av 16 talare. Efter debattens slut lades rapporten
till handlingarna. — Rådets juridiska sjumannakommitté, vilken
utsågs vid föregående session för att förbereda rådets behandling av de saker,
som kunde förväntas bliva behandlade av juridiska utskottet vid denna
session, hade likaledes avgivit en rapport rörande sitt arbete.

Vid sessionen antogos 21 rekommendationer. Samtliga i omröstningarna
rörande rekommendationerna deltagande medlemmar röstade därvid för
dessa utom i de fall, som i det följande angivas. Rekommendationerna återgivas
i en vid denna redogörelse fogad bilaga.

II. Behandlade ärenden.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

.4. Saker behandlade av juridiska utskottet.

1. Nordiska medborgares likställighet.

Det från föregående sessionen uppskjutna förslaget om en parlamentarisk
kommitté för behandling av likställighetsfrågorna hade närmare utretts
av den förutnämnda juridiska sjumannakommittén, vilken förberett
de juridiska sakernas behandling vid sessionen. I överensstämmelse med
denna kommittés förslag beslöt rådet uppdraga åt en av rådet sedermera
under sessionen utsedd kommitté, bestående av 9 personer, vilken fick till
uppgift att förbereda juridiska utskottets arbete vid nästa session, att även
omhänderha den fortsatta behandlingen av sådana likställighetsfrågor, vilka
icke handhades av andra organ. I en rekommendation (rek. nr 1) hemställde
rådet tillika om regeringarnas bemyndigande för nämnda kommitté
att i sill arbete med likställighetsspörsmålen träda i direkt förbindelse med
vederbörande departement och ministerier.

Vad angår de olika likställighetsspörsmålen uttalade utskottet särskilt
önskemål om att arbetet med konventionen rörande bistånd till domstol i
annat nordiskt land skulle slutföras så snart som möjligt.

Nyssnämnda juridiska sjumannakommitté hade i sin rapport ifrågasatt,
att rådet skulle vid sessionen till behandling upptaga spörsmålet om den
nordiska utlämningslagstiftningen. Med hänsyn till bl. a. att förberedelsearbetet
med denna fråga ännu icke helt slutförts inom regeringsorganen,
ansåg utskottet att med frågan borde anstå till nästa session. Rådet beslöt
uppdraga åt ovan omförmälda niomannakoinmitté att förbereda frågan till
nästa session.

Till svenska medlemmar i den juridiska niomannakommittén utsåg rådet
herrar Rylander och Severin i Stockholm.

2. Lagstiftningssamarbetet.

Inom rådets förberedande juridiska sjumannakommitté var frågan om det
nordiska lagstiftningssamarbetets organisation föremål för ingående överväganden.
Kommittén hade även haft tillfälle att överlägga därom med de
nordiska ländernas justitieministrar. I en allmänt hållen rekommendation
(rek. nr 11) beslöt rådet uppmana regeringarna tillse, bl. a. att gemensamma
utredningskommittéer framlade sina betänkanden vid ungefär samma
tidpunkt i alla länderna, att gemensamma lagstiftningsfrågor behandlades
samtidigt i de nationella parlamenten samt att behovet av samverkan även
under parlamentsbehandlingen tillgodosåges på lämpligt sätt. Vid omröstningen
om rekommendationen nedlade två medlemmar sina röster.

8. Straffrättsligt och kriminologiskt samarbete.

På grundval av ett medlemsförslag väckt av bl. a. herrar Rylander och
Severin beslöt rådet i rekommendation till regeringarna (rek. nr 5) förorda
en fortsatt utbyggnad av det pågående samarbetet på straffrättens område.
Enligt utskottets mening förelåge inga hinder av principiell natur mot en
utvidgning av detta samarbete. Grundvalen för detta vore det förhållandet,
att varje land kunde hysa fullt förtroende för lagstiftning och rättskipning
i övriga nordiska länder. Särskilt pekade utskottet på möjligheterna att
vidga domstolarnas kompetens att döma beträffande brott, som förövats i
annat nordiskt land än domstolslandet, samt möjligheterna att i den dömdes
hemland ombesörja verkställighet av straff, som ådömts honom i annat
nordiskt land. Behov av en sådan verkställighetsordning förefunnes såväl
beträffande villkorliga straff som ovillkorliga frihetsstraff.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

I anledning av ett av den svenska regeringen avgivet regeringsförslag rekommenderade
rådet regeringarna (rek. nr 4) att undersöka möjligheterna
för ett vidgat nordiskt samarbete på det kriminologiska området. I sitt utlåtande
förklarade sig utskottet icke på nuvarande ståndpunkt vilja taga
ställning till frågan om ett sådant samarbete borde få formen av upprättandet
av ett gemensamt forskningsinstitut.

''i. Trafik nykterhet slagstiftningen.

Kfter överläggningar bl. a. med de nordiska ländernas justitieministrar
hade medlemmarna i den tidigare nämnda juridiska sjumannakommittén
— däribland herrar Rylander och Severin — funnit önskvärt att rådet bereddes
tillfälle behandla frågan om enhetligare trafiknykterhetsregler. På
detta område gälla för närvarande olika bestämmelser i de nordiska länderna.
I Norge och Sverige ha promilleregler intagits i lagstiftningen, medan
däremot så icke är fallet i Danmark och Finland.

Utskottet föreslog att man borde söka nå större enhetlighet mellan ländernas
lagstiftning på det sättet, att dessa enades om en viss lägre gräns
för straffbarheten vid trafikonykterhet; utskottet förutsatte att denna gräns
skulle bestämmas genom promilleregler och fann naturligt att taga den i
Norge gällande gränsen, som är satt vid 0,5 «/00 alkohol i blodet, till utgångspunkt
för blivande förhandlingar. Vidare diskuterade utskottet möjligheterna
att beträffande grövre former av trafikonykterhet, som förutsattes skola
i alla länder förskylla frihetsstraff, tillämpa antingen schematiskt verkande
promilleregler eller fri bevisprövning.

I det å utskottets vägnar framlagda förslaget till rekommendation uppmanades
legeringarna att upptaga förhandlingar för att söka förenhetliga
de olika ländernas trafiknykterhetslagstiftning, varvid borde eftersträvas
att finna en viss lägre, på promilleregler grundad straffbarhetsgräns. I utskottet
reserverade sig de tre danska medlemmarna och framlade i rådet
förslag till en rekommendation, vari hemställdes, att den fria bevisbedömningen
i vidast möjliga omfattning skulle läggas till grund vid regeringsförhandlingarna
i saken.

\ id omröstningen i rådet antogs det för utskottets räkning framlagda förslaget
till rekommendation (rek. nr 16) med 31 röster (samtliga i omröstningen
deltagande finländska, norska och svenska rådsmedlemmar utom
herr Severin ävensom två danska medlemmar) mot 18 röster (samtliga isländska
medlemmar, 12 danska medlemmar samt herr Severin) En dansk
medlem avhöll sig från att rösta.

5. Revision av rådets stadga och arbetsordning.

I samband med vidtagande av de ändringar i stadgan för rådet, som föranletts
av Finlands inträde i delta, hade presidiets uppmärksamhet riktats
pa åtskilliga inadvertenser i stadgan, som borde tillrättas. Presidiets medlemmar
från svensk sida herr Severin — hade i sådant syfte väckt ett
medlemsförslag om översyn av stadgan och i samband därmed om vissa
andringar i rådets arbetsordning. Under den allmänna debatten på sessionens
öppningsdag framkommo därjämte åtskilliga förslag till ändringar i
rådets verksamhetsformer och arbetssätt, vilka för att kunna genomföras
torde kräva ändringar i stadgan eller arbetsordningen.

Utskottet fann sig icke ha möjlighet att under den korta tid, som stod
“t1 buds under sessionen, upptaga dessa spörsmål till saklig behandling.

Pa förslag av utskottet beslöt rådet därför att uppdraga åt presidiet att _

1 samverkan med fem av utskottet utsedda representanter för detta, för Svenges
del herr Rylander — genomgå rådets stadga och arbetsordning och för

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 11)56

rådet framlägga eventuella förslag till ändringar i dessa. Dock beslöt rådet
att omedelbart upphäva 25 § arbetsordningen, vilken paragraf innehöll föreskrifter
om sättet för sändandet av rådets handlingar till Finland in. in.,
innan Finland ännu inträtt i rådet.

6. Övriga saker.

I ett av bl. a. herr Rylander väckt medlemsförslag begärdes undersökningar
av möjligheterna att utgiva en fortlöpande rättsfallssamling berörande
rättsområden, som regleras av gemensam nordisk lagstiftning. Förslaget
uppsköts till nästa session för att den förutnämnda niomannakommittén
skulle bliva i tillfälle att i samråd med justitieministrarna närmare utreda
frågan.

Beträffande ett av rådets tre finländska folkdemokratiska medlemmar
väckt förslag om att rådet skulle hemställa, att Finlands president J. K.
Paasikivi tilldelades Nobels fredspris för år 1956, beslöt rådet på formella
grunder att icke företaga sig något.

I meddelanden hade regeringarna upplyst, att en överenskommelse inom
kort koinme att ingås mellan Danmark, Norge och Sverige med syfte att
förhindra, att medborgare i något av dessa länder komme att bliva skyldig
fullgöra värnplikt i mer än ett av länderna. Under hänvisning härtill avskrev
rådet rekommendation nr 19/1954 i detta ämne som slutbehandlad.
Likaledes avskrev rådet som slutbehandlade rekommendation nr 21/1954
om utbyte av förvaltningstjänstemän, sedan regeringarna förklarat sig villiga
att genomföra rekommendationen och medel även anvisats för ändamålet,
och rekommendation nr 20/1954 om direkt skriftväxling mellan
myndigheter i de nordiska länderna, enär utskottet ansett sig kunna konstatera
att regeringarna hyste den meningen att skriftväxling lämpligen borde
försiggå direkt, försåvitt icke språkliga hinder stå hindrande i vägen eller
utrikespolitiska eller andra liknande skäl göra utrikesdepartementens medverkan
påkallad.

Vad angår frågan om likställighet nordiska medborgare emellan beträffande
rätten till sportfiske uttalade sig utskottet för att detta spörsmål
skulle lösas så, att andra nordiska länders medborgare likställdes med det
egna landets medborgare med avseende å rätt till sportfiske med vissa
handredskap längs havskusterna.

B. Saker behandlade av kulturutskottet.

1. Journalistfrågor.

Den sedan föregående sessionen uppskjutna frågan om gemensam nordisk
journalistutbildning hade närmare utretts av en på presidiets föranstaltande
utsedd kommitté, vari från svensk sida deltagit suppleanten i
svenska delegationen herr Netzén. På grundval av denna utredning beslöt
rådet rekommendera regeringarna (rek. nr 2) att äska de behövliga medlen
till en gemensam nordisk journalistutbildning, tills vidare förlagd till Journalistkursus
vid Århus universitet. Kulturutskottet anslöt sig till uppfattningen
att den nordiska journalistutbildningen borde ha karaktären av fortbildning
och att en sådan kunde anordnas redan nu, även om den grundläggande
utbildningen ännu icke vore fullt utbyggd överallt. De sammanlagda
kostnaderna för de planerade fortbildningskurserna hade beräknats
till 72 000 danska kronor om året, varav 60 000 kronor skulle fördelas lika
mellan Danmark, Norge och Sverige samt återstoden fördelas mellan samtliga
länder i förhållande till antalet deltagare från varje land. Utskottet

10 Kungl. Maj. ts skrivelse nr 82 år 1956

tog icke ställning till frågan om den definitiva placeringen av denna utbildning.

Ett från isländskt håll framfört medlemsförslag om utbyte av journalister
— medundertecknat av bl. a. herr Severin — avslogs av rådet under hänvisning
till att ett sådant utbyte borde kunna åstadkommas av intresserade
tidningar i samråd med Nordiska journalistförbundet och andra pressorganisationer.
Ett under överläggningen i rådet framställt yrkande om uppskov
med ärendet till nästa session avslogs av rådet med 22 röster mot 13.

2. Näringsforskning.

Ett i Sverige framkommet initiativ avseende inrättandet av ett näringsforskningsinstitut
hade bringats inför rådet genom ett medlemsförslag av
bl. a. herr Edberg med yrkande, att det planerade institutet måtte inrättas som
en nordisk forskningsinstitution. Av svenska regeringen hade sedermera
lagts fram ett ändringsförslag i saken, vari denna hemställde om rådets
yttrande i frågan. I utskottet ansåg man sig icke nu kunna taga ställning
till om samarbetet på detta område borde få formen av ett gemensamt institut.
Rådet inskränkte sig för den skull till att rekommendera regeringarna
(rek. nr 14) att undersöka huru samarbete bäst kunde ordnas mellan existerande
institutioner på näringsforskningens område och huruvida det vore
lämpligt med ett gemensamt nordiskt institut för näringsforskning.

3. Kulturell upplysning i utlandet.

Sedan genom Nordiska kulturkommissionen förslag utarbetats till realiserande
av rådets rekommendation nr 2/1954 om översättning till världsspråk
av nordisk skönlitteratur, hade en medlem av rådet väckt tilläggsförslag
om att 7 500 norska kronor skulle anvisas av ett vart av de nordiska
länderna för att slutföra de påbörjade undersökningarna på området. Rådet
beslöt i enlighet härmed i en rekommendation till regeringarna (rek. nr 12).
Utskottet tog däremot icke ställning till de olika uppfattningar, som framförts
i utskottet rörande det förslag till urval av litteratur som enligt den
uppgjorda listan skulle översättas.

Ett förslag om ökad samordning av det arbete, som utföres av de nordiska
ländernas institut för utlandsupplysning — från svensk sida biträtt av herr
Ohlon — föranledde icke någon åtgärd från rådets sida. Utskottet ansåg, att
rådet icke borde företaga sig något förrän konkreta förslag förelåge för ett
vidgat samarbete.

4. Nordisk kulturfond.

I denna från föregående sessionen vilande sak hade föreningarna Norden
i enlighet med rådets önskemål verkställt en utredning. Denna mynnade ut
i förslag om tillskapande av en fond med ett fiktivt kapital av 3(f millioner
norska kronor. De olika länderna skulle årligen tillskjuta ett belopp sammanlagt
motsvarande 4 % av det tilltänkta kapitalet eller tillhopa 1,2 millioner
norska kronor. Utskottet fann framför allt nödvändigt att rådet, innan
det beslöte i frågan, hade tillgång till närmare utredning om vilka ändamål
som skulle främjas genom en fond av detta slag. På förslag av utskottet beslöt
rådet därför uppskjuta saken till nästa session samt rekommenderade
tillika regeringarna (rek. nr 3) att från Nordiska kulturkommissionen införskaffa
ett uttalande rörande förslaget, särskilt beträffande vilka ändamål
en kulturfond som den föreslagna skulle tillgodose.

5. Tullar och importrestriktioner för böcker och andra tryckalster.

I anledning av några aktuella händelser hade från norskt håll väckts ett
tilläggsförslag om att rådet skulle uttala sig för avskaffande av tullar och

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

importrestriktioner för böcker och andra tryckalster. Rådet anslöt sig på utskottets
hemställan till förslaget och beslöt en rekommendation till regeringarna
i ämnet (rek. nr 13).

6. Övriga saker.

Ett bl. a. av herrar Edberg och Ericsson i Näs väckt medlemsförslag att
undersöka möjligheterna för en ordning beträffande den i de olika länderna
utgående ersättningen till författare för bibliotekslån av deras böcker, enligt
vilken författare med medborgarskap i de nordiska länderna skulle likställas
med varandra, tillvann sig utskottets sympati. Utskottet ansåg dock
spörsmålet för närvarande närmast vara en intern dansk och svensk fråga,
varför rådet icke borde antaga någon rekommendation i ämnet. Rådet beslöt
också i enlighet härmed att icke företaga sig något i saken.

Herr Edberg hade väckt ett medlemsförslag om möjlighet för elever från
annat nordiskt land att i skolarbetet använda sitt eget modersmål. Med hänsyn
till myndigheternas intresse för frågan ansåg utskottet att denna kunde
väntas bliva löst i administrativ ordning utan rådets mellankomst. Rådet
beslöt på grund härav att icke företaga något i saken.

Såsom slutbehandlad avskrev rådet rekommendationen nr 6/1955 om nordiskt
samarbete beträffande radio och television, vad angår den senare frågan
under hänvisning till att förutsättningar för en realitetsbehandling saknades
så länge television funnes blott i Danmark.

Frågan om uppförande av en nordisk paviljong på Biennalen i Venedig,
i vilket ämne rådet antagit rekommendationen nr 3/1955, hade av svenska
regeringen återförvisats till rådet. Utskottet uttalade sig för att undersökningarna
i saken bedreves så att rådet vid nästa session kunde erhålla besked
om huruvida ekonomiska och andra förutsättningar föreligga för en
gemensam insats på detta fält. Även vad beträffar rekommendationen nr
13/1955 om översättning av facklitteratur från finska och isländska till annat
nordiskt språk uttalade sig utskottet för fortsatta undersökningar.

C. Saker behandlade av socialpolitiska utskottet.

1. Socialpolitiska frågor.

Sedan de nordiska ländernas regeringar den 15 september 1955 undertecknat
en konvention om social trygghet, kunde rådet avskriva rekommendationen
nr 6 punkt b/1953 härom som färdigbehandlad.

I anledning av medlemsförslag väckt av bl. a. Birger Andersson hade rådet
att taga ställning till frågan om nordiskt samarbete beträffande invalidvården
och de partiellt arbetsföras problem. Utskottet fann mycket önskvärt,
att lösningen av dessa befolkningsgruppers problem påskyndades och att
det undersöktes på vad sätt ett nordiskt samarbete kunde bidraga härtill.
Rådet beslöt på utskottets hemställan antaga en rekommendation till regeringarna
i saken (rek. nr 18).

Frågan om likartad nordisk abortlagstiftning, som väckts redan vid rådets
andra session, uppsköts ånyo.

2. Hälso- och sjukvård.

I anledning av ett från föregående session vilande förslag om organisationen
av hälsovårdssamarbetet beslöt rådet att i rekommendation till regeringarna
(rek. nr 15) förorda, att internordiska möten vid behov borde avhållas
av de regeringsmedlemmar, som i de olika länderna handha hälsooch
sjukvårdsfrågor. Vid omröstningen avstodo fem medlemmar från att
rösta, däribland herr Ewerlöf.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

Rådet har vid föregående sessioner behandlat ett flertal spörsmål rörande
gemensam arbetsmarknad och likvärdig utbildning för olika grupper av medicinsk
personal. I anledning av ett medlemsförslag väckt av bl. a. fru
Sjöström-Eengtsson beslöt rådet rekommendera regeringarna (rek. nr It))
att i samband med utredningar rörande dessa frågor upptaga även spörsmålet
om likvärdig utbildning och gemensam arbetsmarknad för sjuksköterskor
i öppen vård (hälsosystrar).

Herr Fast hade väckt ett medlemsförslag om utredning angående tillskapande
av en gemensam nordisk sjukhustidskrift. Behovet av och möjligheterna
att få till stånd en sådan tidskrift borde enligt utskottets mening närmare
utredas. På förslag av utskottet antog också rådet en rekommendation
av sådant innehåll (rek. nr 10). Två medlemmar, däribland herr Ohlon, avhöllo
sig från att rösta beträffande rekommendationen.

Av de vid andra sesssionen beslutade rekommendationerna om samarbete
På medicinal väsendets område ansåg sig rådet nu kunna som slutbehandlade
avskriva rekommendationerna nr 11/1954 angående gemensam medicinalstatistik
under hänvisning till det omfattande samarbete som pågår på
detta fält — och nr 17/1954 angående samarbete inom världshälsovårdsorganisationen
under åberopande av att samarbetet inom denna erhållit en
tillfredsställande form.

Utskottet anslöt sig till ett uttalande i en av experterna inom utskottet
utarbetad berättelse om samarbetet beträffande bekämpande av polioepidemier,
vari betydelsen av fortlöpande kontakt mellan de nordiska länderna
beträffande produktion och kontroll av poliovacciner underströks.

3. Alkoholforskning.

Frågan om det framtida nordiska samarbetet beträffande alkoholforskning
hade väckts i ett från norskt håll framlagt medlemsförslag. Utskottet
uttalade sin anslutning till tanken att problemen på detta område borde
lösas på nordisk basis men ställde sig dock tveksamt till om detta samarbete
borde få formen av ett gemensamt institut. Utbyte av erfarenheter och fördelning
av forskningsuppgifter syntes utskottet vara arter av samverkan,
som av vissa skäl kunde vara att föredraga. Under alla omständigheter borde
samarbetet få permanent karaktär. Fn förutsättningslös utredning borde
emellertid komma till stånd i saken. Rådet beslöt också att rekommendera
regeringarna (rek. nr 17) att närmare utreda frågan om samarbete på ifrågavarande
område.

4. Förenhetligande av arbetsrättslig lagstiftning.

Spörsmålet om större enhetlighet beträffande viss arbetsrättslig lagstiftning
hade av rådet uppskjutits från föregående session till den fjärde. I enlighet
med rådets beslut hade under tiden mellan sessionerna en kommitté
varit sysselsatt med frågans närmare utredande. I en omfattande sammanställning
av den i de nordiska länderna på området gällande lagstiftningen
hade kommittén redovisat bestämmelserna om skydd mot uppsägning, om
kollektivavtal och olovliga stridsåtgärder och i samband därmed om straffoch
skadeståndsansvar, om förenings- och förhandlingsrätten samt om särskilda
domstolar och om skiljedom i arbetstvister, över denna sammanställning
hade kommittén därefter inhämtat arbetsmarknadsorganisationernas
yttrande. På grundval av det insamlade materialet hade kommittén — i vilken
herr Sjödahl under kommittéarbetets slutskede som svensk medlem
ersatte herr Strand, vilken fått tillfälligt förhinder — utarbetat sitt eget utlåtande.
I likhet med kommittén fann utskottet lämpligast att rådet nu allenast
allmänt uttalade sig om önskvärdheten av att de nordiska länderna vid

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

förestående reformer eller ändringar av den arbetsrättsliga lagstiftningen
sökte tillvarataga möjligheterna till större enhetlighet men att rådet i övrigt
icke företoge sig något i saken. Rådet beslöt i enlighet härmed.

I anslutning till den uppskjutna saken hade väckts ett ändringsförslag av
fru Anna Sjöström-Bengtsson om gemensamma undersökningar rörande de
med kvinnligt deltidsarbete sammanhängande problemen. Utskottet ansåg
dock att hithörande frågor bäst kunde utredas i respektive länder vart för
sig. I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet därför att icke heller i
denna sak företaga sig något.

D. Saker behandlade av trafikutskottet.

1. Lättnader för samfärdseln.

Till sessionen hade från norskt håll framförts ett medlemsförslag huruvida
icke tull- och passkontroll vid vissa av de mindre tullstationerna längs
den norsk-svenska gränsen kunde företagas av gemensam personal och i gemensamma
lokaler. I anknytning till förslaget diskuterade utskottet olika
möjligheter att ytterligare lätta tullkontrollen för resande bl. a. beträffande
polletterat resgods av skilda slag. På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation
(rek. nr 6) riktad dels till den norska och den svenska regeringen
om att i viss omfattning företaga gränskontroll vid gemensamma tullstationer
med gemensam personal, dels till samtliga regeringar om att undantaga
vissa slag av resgods från tullkontroll.

På grund av de meddelanden, som regeringarna lämnat med avseende å rekommendationen
nr 4/1954 om tullättnader vid försändande av upplysningsfilm,
upptog utskottet ånyo spörsmålet huru dylika lättnader enklast skulle
kunna åstadkommas. Utskottet skisserade i sitt utlåtande en ordning för
dylika försändelsers behandling och förtullning. På hemställan av utskottet
beslöt rådet att i en rekommendation (rek. nr 7) förnya sin vädjan till regeringarna
att möjliggöra in- och utförsel av upplysningsfilm och vetenskaplig
och kulturell film ävensom filmstrips och ljusbilder utan särskild tullkontroll.

Rekommendation nr 9 punkt 8/1953 angående lättnader i tullkontrollen
avskrev rådet som färdigbehandlad.

2. Trafikfrågor.

1 anledning av meddelanden rörande rekommendationen nr 16/1955 om
samarbete beträffande trafiklagstiftningen uttalade rådet, då dessa lades till
handlingarna, önskemål om att erhålla nya meddelanden rörande samarbetet
i fråga om bestämmelserna om trafikskyltar, motorfordons tekniska utrustning,
om trafiksäkerhetsforskningen samt om tillsättande av en kommitté
för enhetliga trafikregler, så snart tillräckliga erfarenheter vunnits.

Vidare underströk utskottet betydelsen av att vägförbindelserna mellan
Finland, Norge och Sverige utbyggdes och förutsatte ett utvidgat samarbete
mellan myndigheterna på detta område.

Däremot avstod utskottet med hänsyn till pågående förhandlingar att uttala
sig om de problem, som uppkommit beträffande den gemensamma
marknaden för lastbilstrafiken med avseende på förhållandena till utlandet.

3. Transportekonomisk forskning.

I anledning av ell regeringsförslag från norska regeringen hade rådet att
till behandling upptaga frågan om nordiskt transportekonomiskt forskningssamarbete.
Utskottet ansåg att man icke minst med hänsyn till de miljardbelopp,
som årligen investeras i kommunikationer av olika slag, borde gc -

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nom ett samarbete söka koordinera forskningsarbetet i de olika länderna på
detta område. Rådet antog också en rekommendation (rek. nr 8), vari regeringarna
anmodas uttala sig om lämpligheten av att inleda samarbete på
detta område och av ett koordineringsorgan för trafikforskning.

4. Renskötselfrågor.

I ett medlemsförslag väckt av herrar Werner och Olof Pålsson hade föreslagits
ett samarbete mellan Finland, Norge och Sverige rörande avveckling
av renbetesstängseln längs gränserna samt i fråga om avyttringen av
de renskötande samernas produkter. Inom utskottet förekommo olika meningar
rörande denna frågas lösande. Man enades emellertid inom utskottet
att avvakta bildandet av ett samernas eget internordiska samarbetsorgan
— »Nordiska rådet för samefrågor» — vilket väntades komma till stånd
i Karasjok i augusti 1956. Under angivna omständigheter inskränkte sig
rådet på förslag av utskottet till att rekommendera regeringarna i Finland,
Norge och Sverige (rek. nr 20) att närmare undersöka möjligheterna
till ökad samverkan mellan länderna på renskötselns område. Vid omröstningen
om rekommendationen avhöll sig en medlem från att rösta.

5. Övriga saker.

Frågan om den norsk-svenska kustfarten, som stått på rådets saklista
sedan andra sessionen, uppsköts ånyo i avvaktan på slutförandet av pågående
utredningar rörande mestgynnad-nations-klausulen i Sverige.

Post- och telefrågorna togo vid denna session föga tid i anspråk. En råd
av de åtgärder, rådet tidigare rekommenderat beträffande förenhetligande
av postportot samt om nedsättning av telex- och teleprintertaxor, hade genomförts.
Rådet kunde därför avskriva rekommendationen nr 6/1954 såvitt
angår punkterna a), c) och d) samt rekommendationen nr 15/1955 såvitt
angår telex- och teleprintertaxor såsom färdigbehandlade. Utskottet hoppades,
att även förslagen beträffande porto för tyngre brev snart skulle kunna
genomföras.

E. Saker behandlade av ekonomiska utskottet.

1. Ekonomiskt samarbete.

I enlighet med presidiets planer kom det nordiska ekonomiska samarbetet
att stå i förgrunden vid rådets fjärde session. Rådet hade som underlag
för sakens behandling bl. a. dels en mycket utförlig, av Nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet avgiven berättelse om det pågående utredningsarbetet,
dels ett av herrar Ohlin, Ohlon, Rylander och Svensson i Ljungskile
väckt medlemsförslag, vari en utvidgning av det pågående ekonomiska
undersökningsarbetet till nya områden påyrkades framför allt beträffande
skattelagstiftningen, penningpolitiken och sättet för handelsförhandlingarnas
förande. I utskottet förekom en vidlyftig och av press och allmänhet
mycket uppmärksammad diskussion kring spörsmålet om en gemensam
nordisk varumarknad. I utlåtandet i saken uttalade utskottet sitt erkännande
beträffande det utförda utredningsarbetet samt tillstyrkte, att detta
fortsattes efter de uppdragna riktlinjerna. Tillika uttryckte utskottet sin
tillfredsställelse med att samarbetsutskottet till undersökning upptagit olika
sidor av den ekonomiska politiken som kunna få betydelse för den gemensamma
marknaden. I utlåtandet refererades vidare ett uttalande av de
finländska medlemmarna i utskottet, vari dessa förklarade sig icke vara
beredda att taga ställning till den föreliggande saken, som komme att närmare
undersökas genom interna expertundersökningar i Finland.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 dr 1!)56

Två norska ledamöter i utskottet framhöllo i ett särskilt yttrande, att de
icke ville motsätta sig, att de påbörjade undersökningarna fortsattes och
avslutades, men att vad som hittills framkommit bestyrkt den uppfattningen
att en gemensam nordisk marknad komme att medföra större nackdelar
än fördelar för Norge.

Utskottsutlåtandet utmynnade i en hemställan att rådet måtte uppskjuta
det av herr Ohlin in. fl. väckta inedlemsförslaget samt i övrigt lägga bl. a.
nyssnämnda berättelse till handlingarna i avvaktan på nya meddelanden
i saken till nästa session. Efter en lång debatt med 24 inlägg beslöt rådet
utan omröstning att bifalla utskottets hemställan.

På grund av ett medlemsförslag från isländskt håll behandlade rådet frågan
om undvikande av dubbelbeskattning de nordiska länderna emellan.
I sitt utlåtande tryckte utskottet särskilt på önskemålet att reglerna om
skattskyldighetens inträde och upphörande vid flyttning mellan de nordiska
länderna bleve så likformiga som möjligt. På förslag av utskottet beslöt rådet
antaga en rekommendation (rek. nr 9) till regeringarna om att söka
klarlägga i vad mån ändringar erfordras i överenskommelser, lagregler och
administrativ praxis för att undgå dubbelbeskattning.

2. Atomenergifrågor.

Rådets presidium hade hos regeringarna hemställt om en berättelse rörande
hittillsvarande och planerat samarbete de nordiska länderna emellan
beträffande atomkraftens utnyttjande för fredligt bruk. I anslutning till den
berättelse, som i anledning av presidiets framställning överlämnats till rådet
från regeringarna, hade herrar Edberg, Ohlon och Sandler väckt ett tillläggsförslag
av innehåll att rådet måtte rekommendera regeringarna att genom
ett samordningsutskott eller i annan lämplig ordning ombesörja planeringen
av den samordning på ifrågavarande område, som kunde befinnas
ändamålsenlig.

Då saken var före i rådet för att remitteras till utskottet, fick tanken om
ett nordiskt samarbete på detta område allmän tillslutning i inlägg från
danska, norska och svenska regeringsrepresentanter.

Utskottet pekade i sitt utlåtande särskilt på möjligheterna att utbygga
forskningssamarbetet samt att experimentellt utnyttja atomenergin och industriellt
använda densamma. Rådet rekommenderade regeringarna (rek.
nr 21) att genom ett samordningsutskott undersöka de möjligheter för ett
nordiskt samarbete, som kunna finnas på detta område.

8. Övriga saker.

I ett av herr Ohlon väckt medlemsförslag föreslogs ett utvidgat samarbete
på det statistiska området. Med hänsyn till de nära förbindelser, de statistiska
myndigheterna redan ha med varandra, beslöt rådet på utskottets förslag
att icke företaga sig något i denna sak.

Vad angår frågan om rättslig likställighet för nordiska medborgare på
yrkesfiskets område, vilket spörsmål rådet tagit upp i rekommendationen
nr 1/1954, meddelades i utskottets utlåtande i saken att vissa problem om
utländska fiskares rättigheter i norsk hamn komme att behandlas på nästa
nordiska utrikesministermöte i början av innevarande år.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

Bilaga

Förteckningöver
de Tid Nordiska rådets fjärde session i Köpenhamn 1956
autagna rekommendationerna

Rek. nr 1. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne åt overdrage en af rådet
nedsat komité — bestående af 9 medlemmer til varetagelse
af de sp0rgsmål vedr0rende nordiske statsborgeres retslige
ligestilling som ikke er henlagt til andre saerlige organer — åt
samarbejde og traede i direkte förbindelse med vedkommende
ministerier (departementer) ved komiteens arbejde med ligestillingsspprgsmålenes
lpsning.

Rek. nr 2. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne åt s0ge bevilget de fornpdne
midler til åt tilrettelaegge en faelles nordisk journalistuddannelse,
indtil videre i förbindelse med journalistkursus
ved Aarhus universitet, efter de retningslinier, der er indeholdt
i betaenkning af 18. december 1955, afgivet af det af rådets
praesidium nedsatte udvalg til naermere udredning af
spprgsmålet.

Rek. nr 3. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne åt anmode Nordisk
Kulturkommission efter forhandling med foreningerne Norden
om en udtalelse om det foreliggende förslag fra foreningerne
Nordens komité i dets helhed og saerlig med henblik på,
hvilke hovedopgaver der skal tilgodeses af en nordisk kulturfond
som den foreslåede.

Rek. nr 4. Nordisk Råd henstiiler til regeringerne i samråd med vedkommende
videnskabsmaend og videnskabelige institutter
naermere åt underspge mulighederne for et 0get nordisk samarbejde
på det kriminologiske område.

Rek. nr 5. Nordisk Råd udtaler sin tilfredshed med det igangvaerende
samarbejde mellem de nordiske lande på det strafferetlige område
og henstiiler til regeringerne, åt dette samarbejde fortsaettes
og yderligere udbygges.

Rek. nr 6. Nordisk Råd anbefaler til

1. den norske og svenske regering åt underspge mulighederne
for åt foretage told- og paskontrol ved faelles stationer
og/eller faelles personale. Det anbefales som et led i disse
underspgelser forspgsvis åt gennemfpre ordningen ved en
af de mindre trafikerede veje mellem de to lande.

2. de nordiske regeringer åt fritage AÖsse kategorier af indskrevet
rej segods for toldeftersyn samt åt underspge, hvilke lettelser
og forenklinger der ipvrigt kan gennemfpres i den
internordiske samfaerdsel. Disse underspgelser vil efter rådets
opfattelse mest hensigtsmaessigt kunne foretages af
den nordiske parlamentariske komité for friere samfaerdsel
in. m.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Rek. nr 7. Nordisk Råd henstiller påny til regeringerne åt fastsaette regler,
som g0r det muligt åt ind- og udf0re film, filmstrips og
lysbilleder af oplysende, kulturet og videnskabelig karakter
uden toldeftersyn mellern de nordiske lande.

Rek. nr 8. Nordisk Råd anbefaler regeringerne åt udtale sig om hensigtsrmessigheden
af åt indlede et nordisk samarbejde om transportpkonomisk
forskning, herunder også om oprettelse af et
koordineringsorgan for trafikforskning.

Rek. nr 9. Nordisk Råd rekommanderer regeringerne åt s0ge klarlagt,
hvilke sendringer i gaeldende overenskomster og i gaeldende
lovregler eller administrativ praksis der vil vaere pnskelige til
undgåelse af dobbeltbeskatning mellem de nordiske lande. Rådet
impdeser meddelelser herom fra regeringerne til rådets
meste session.

Rek. nr 10. Nordisk Råd henstiller til regeringerne naermere åt underspge
spprgsmålet om skabelsen af et faelles nordisk sygehustidsskrift.

Rek. nr 11. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt drage omsorg for, åt
samarbejdet i lovgivningsspprgsmål med nordisk aspekt tilrettelaegges
således, åt den stprst mulige overensstemmelse
opnås mellem landenes lovgivning, og henleder i denne förbindelse
saerlig opmaerksomheden på det pnskelige i, åt samarbejdende
kommissioner i de forskellige lande afgiver betaenkning
samtidig, åt fsellesnordiske lovforslag behandles
samtidig i de forskellige ländes parlamenter, samt i åt samarbejdet
ved lovforberedelsen udstraekkes ud over kommissionsarbejdet
i form af gensidig orientering mellem vedkommende
embedsmaend og eventuelt tillige ved direkte förbindelse
mellem de enkelte ländes parlamentsudvalg eller ved forelaeggelse
af lovforslag for rådet, hvor disse fremgangsmåder
kan antages åt 0ge mulighederne for et faelles resultat af lovgivningsarbejdet.

Rek. nr 12. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt der i hvert af de
nordiske lande stilles et belpb svarende til 7 500 n. kr. til rådighed,
således åt kulturkommissionens udredning af spprgsmålet
om oversaettelse til verdenssprog af nordisk litteratur
kan fpres videre.

Rek. nr 13. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt underspge mulighederne
for åt ophaeve told og importrestriktioner på bpger og
fryksager indenfor det nordiske område.

Rek. nr 74. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt lade en faellesnordisk
ekspertkomité underspge,

1. hvorledes det bedst mulige samarbejde kan etableres mellem
de eksisterende nordiske institutioner på ernaeringsforskningens
forskellige områder samt

2. betimeligheden af en faellesnordisk institution for ernaeringsforskning.
I givet fald bedes komiteen redegpre för,
hvorledes samarbejdet om en sådan institution bpr etableres,
og hvilke opgaver den skal lpse.

2 liihang till riksdagens protokoll 1956. i samt. Nr S2

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Man går ud fra, åt en sådan unders0gelse foretages hurtigst
mulig.

Rek. nr 15. Nordisk Råd udtaler 0nskeligheden af, åt der for yderligere åt
fremme samarbejdet indenfor sundhedsvsesenets område efter
behov afholdes m0der mellem de ministre i de nordiske
lande, under hvem sundhedsvsesenet sorterer, under deltagelse
af eksperter vedr0rende de sp0rgsmål, som i det enkelte tilfaelde
skal g0res til genstand for forhandling.

Rek. nr 16. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vid lämplig
tidpunkt upptaga förhandlingar för att söka förenhetliga de
olika ländernas lagstiftning om trafikonykterhet, varvid bl. a.
bör eftersträvas att — oavsett huru de grövre formerna av
trafikonykterhetsbrotten avgränsas — finna en viss lägre på
promilleregler grundad straffbarhetsgräns.

Rek. nr 17. Nordisk Råd henstiller til regeringerne nsermere åt udrede
sp0rgsmålet om et nordisk samarbejde på alkoholforskningens
område.

Rek. nr 18. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt unders0ge mulighederne
for et nsermere nordisk samarbejde om invalideforsorg
og de partielt arbejdsfpres (erhvervshemmedes) problemer.

Rek. nr 19. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt udrede sp0rgsmålet
om ligevserdig uddannelse og fselles arbejdsmarked for sundhedsplejersker
(helses0stre) i förbindelse med udredningen af
sp0rgsmålet om ligevserdig uddannelse og fselles arbejdsmarked
for andet medicinsk personale.

Rek. nr 20. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland, Norge
och Sverige att undersöka möjligheterna till ökad samverkan
mellan länderna på renskötselns område.

Rek. nr 21. Nordisk Råd henstiller til regeringerne gennem et samordningsudvalg
nsermere åt underspge de muligheder, som er tilstede
for et 0get nordisk samarbejde om atomforskningen og
atomenergiens fredelige anvendelse, og åt forberede et sådant
samarbejde, hvor dette måtte skpnnes formålstjenligt. Rådet
afventer nye meddelelser til nseste session.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

Åtgärder vidtagna i anledning av rekommendationer som Nordiska
rådet antagit vid sina sessioner 1953, 1954 och 1955

I. Rekommendationer 1953

nr 1
nr 2

nr 3

nr 4

nr 5
nr 6a)

nr 6 b)

nr C c)

ang. nordisk parlamentarisk
publikation

ang. nordisk post- och
teleunion

ang. hälsovårdssamarbetet -

ang. fast förbindelse mellan
Danmark och Sverige
över Öresund

ang. närmare nordiskt
ekonomiskt samarbete

ang. översikt över sociala
rättigheter vid vistelse i
annat nordiskt land än
hemlandet

ang. en gemensam konvention
om social trygghet -

ang. översikt över icke
ratificerade ILO-konventioner -

Rekommendationen ersatt av rek. nr 3/1954.
Slutbehandlad.1

En ny zon i telefontrafiken mellan Sverige
och Danmark har inrättats. Vidare ha nedsättningar
ägt rum i telefontaxorna mellan
Helsingör—Hälsingborg, Köpenhamn—

Malmö och vice versa. — Utredningsarbetet
fortsättes.

Den i rekommendationen begärda översikten
förelädes rådet vid dess andra session.
Se vidare rek. nr 10—17 1954.
Slutbehandlad.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 mars
1954 ha svenska medlemmar tillsatts i en
dansk-svensk delegation med uppdrag att
utreda förutsättningarna för anordnandet av
en sådan förbindelse. Vidare ha tillkallats
två expertgrupper, en för trafikfrågor m. m.
och en för tekniska frågor m. m. — Utredningsarbetet
pågår.

Rekommendationen ersatt av rek. nr 22/1954.
Slutbehandlad.

En på Nordiska socialpolitiska kommitténs
föranstaltande utarbetad broschyr »Nordiska
medborgares sociala rättigheter under uppehåll
i annat nordiskt land» har tryckts och
distribuerats under 1955.

En nordisk konvention om social trygghet
undertecknades den 15 september 1955 vid
nordiska socialministermötet i Köpenhamn.
I anledning av proposition till 1956 års riksdag
(nr 17) har riksdagen godkänt att Sverige
ratificerar konventionen.

Den begärda redogörelsen överlämnades till
rådet vid dess andra session. Se vidare rek.
nr 7/1954.

1 Då en rekommendation här och i det följande betecknas som slutbehandlad, avses därmed
att rådet funnit rekommendationen för sin del färdigbehandlad.

Kungi. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 6 d) ang. samarbete beträf- Till rådets andra session överlämnades ett
fande arbetarskydd av de nordiska arbetarskyddsmyndigheterna

gemensamt avgivet yttrande angående det
fortsatta nordiska samarbetet på arbetarskyddets
område.

Rekommendationens samtliga punkter äro
efter vad sålunda förekommit slutbehandlade.

nr 7 ang. nordiska medborga- I anledning av vid nordiska justitieministerres
rättsliga likställighet mötet i december 1953 fattade beslut ha

utredningar angående en rad olika detaljspörsmål
igångsatts. Vissa av dessa behandlades
vid rådets andra session. Se vidare rek.
nr 1, 5, 19, 24—30/1954. Åtskilliga frågor
äro alltjämt föremål för utredning för Sveriges
del inom olika departement. Särskilt
kan nämnas spörsmålet om mestgynnadnationsklausulen
som hinder för ökad rättslig
likställighet mellan nordiska medborgare,
vilken fråga varit föremål för utredning genom
en särskild internordisk expertkommitté.
Utredningens betänkande är för närvarande
underkastad prövning inom utrikesdepartementet.
— Frågan om sådan ändring
av rättegångsbalken, att nordiska medborgare
under vissa omständigheter tillåtas vara
rättegångsombud vid svensk domstol avses
skola föreläggas innevarande års riksdag. —
Frågan om svenskt medborgarskap såsom
förutsättning för erhållande av stats- och
kommunaltjänst har varit föremål för förberedande
undersökningar, som avses skola
fortsättas.

nr 8 a) ang. nordiska kulturkom- Nordiska kulturkommissionen rekonstrueramissionen
des under våren 1954.

Punkten slutbehandlad.

nr 8 b—c) ang. utbyggande av ve- Enligt ecklesiastikdepartementets uppfatttenskapliga
institutioner ning finns icke anledning att lämna Nordiska

kulturkommissionen något särskilt utredningsuppdrag
i förevarande avseende och ej
heller att för ändamålet tillskapa ett särskilt
rådgivningsorgan. Punkterna komma icke att
föranleda några ytterligare åtgärder från
ecklesiastikdepartementets sida.

nr 8 d) ang. samarbete mellan Till nämnden för svensk språkvård utgår
språknämnderna ett årligt bidrag av 20 000 kronor. Chefen

för ecklesiastikdepartementet är icke beredd
att framlägga förslag om ökat bidrag till
nämnden.

Kungl. ftlaj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 8 e)1

nr 8 e)2

nr 8 f)
nr 8 g)

nr 8 h)
nr 91)

nr 92)
nr 93)

nr 91)

nr 95)

nr 9")

nr 97)

ang. internordisk tentamensgiltighet -

ang. utbyte av universitetslärare ang.

nordisk folkhögskola

ang. fiskeribiologisk forskning
och djuphavsforskning -

ang. det nordiska lärostoffet
i skolorna in. m.

ang. utvidgad passfrihet
för nordbor

ang. borttagande av passkontrollen
vid de internordiska
gränserna

ang. borttagande av uppehållstillstånd
för nordiska
medborgare

ang. borttagande av
tvånget att söka arbetstillstånd -

ang. upphävande av den
regelmässiga valutakontrollen
vid de internordiska
gränserna

ang. avskaffande av passet
såsom underlag för
valutatilldelning

ang. ökning av valutatilldelning
vid resa till nordiskt
land

Om tillgodoräknande av akademiska prov,
som avlagts i Danmark, Finland, Island eller
Norge, har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse
den 18 november 1955 (nr 605).

Frågan har varit föremål för undersökning
i Nordiska kulturkommissionen.

Denna del av punkten slutbehandlad.

Punkten ersatt av rek. nr 18/1954.

Punkten slutbehandlad.

Sedan en särskild kommitté verkställt utredning
och avgivit förslag angående nordiskt
samarbete på djuphavsforskningens område,
fann Kungl. Maj:t genom beslut den 10
december 1954 vad i ärendet förekommit
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Punkten slutbehandlad.

Frågan är föremål för undersökningar inom
Nordiska kulturkommissionen.

Punkten slutbehandlad.

Kungl. Maj:t har utfärdat utlänningskungörelse
den 4 juni 1954 (nr 457). Enligt 2 §
äro nordiska medborgare befriade från skyldighet
att vara försedda med pass.

Punkten ersatt av rek. nr 9/1954.

Kungl. Maj:t har utfärdat utlänningskungörelse
den 4 juni 1954. Enligt 27 § äro nordiska
medborgare fritagna från reglerna om
uppehållstillstånd.

Överenskommelse mellan Danmark, Finland,
Norge och Sverige om gemensam arbetsmarknad
har trätt i kraft den 1 juli 1954
(SO 13/1954).

Den regelmässiga valutakonti’ollen vid utresa
från Sverige till annat nordiskt land
eller vid inresa till Sverige från sådant land
består i princip men utövas numera endast
stickprovsvis.

Kravet på innehav av pass för tilldelning
och kontroll av resevaluta har slopats beträffande
resande till övriga nordiska länder,
vilka icke äro underkastade legitimationstvång
vid gränspassage.

Tilldelningen av valuta för ordinära resor till
nordiskt land är så liberal, att den i praktiken
kan anses vara fri.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 98a)

nr 98b)

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

nr 5

nr 6a)

nr 6b)

nr 6°)

nr 6d)

ang. lättnader i tullkontrollen -

ang. nordiskt carnetområde -

Kungl. Maj:t har den 21 november 1952 (nr
707) utfärdat förordning om ändrad lydelse
av 5 § tulltaxeförordningen, varigenom resande
tillåtits att tullfritt införa varor för
personligt bruk till ett värde av 275 kronor.
Denna del av punkten ersatt av rek. nr
8/1954.

Rekommendationens samtliga punkter slutbehandlade.

II. Rekommendationer 1954

ang. rättslig likställighet
för nordiska medborgare
ifråga om yrkesfiske
ang. översättning till
världsspråk av nordisk
litteratur

ang. nordisk parlamentarisk
publikation

ang. lättnader vid försändande
av upplysningsfilm

ang. internordiska flyttningsbetyg -

ang. inrikes brevporto för
internordiska brev upp till
500 g

ang. särskilt nordiskt porto
för internordiska brev
mellan 500—1 000 g

ang. inrikestaxor i telegramtrafiken
mellan Sverige,
Danmark och Norge.

ang. enhetstaxor för telegram
mellan Finland och

Ett underutskott till Nordiska kulturkommissionen
har utarbetat förslag i ämnet. Se
vidare rek. nr 12/1956.

Publikationen Nordisk Kontakt har utkommit
sedan början av 1955.

Slutbehandlad.

Jämlikt 5 § tulltaxeförordningen åtnjutes
tullfrihet för framkallad fotografisk film,
film med undervisnings-, vetenskaplig eller
kulturell karaktär ävensom journalfilm av
aktuellt värde, i den mån Konungen förordnar
därom. Sådant förordnande har meddelats
i Kungl. kungörelsen den 21 mars 1952
(nr 125) om ändring i kungörelsen med tilllämpningsföreskrifter
till tulltaxeförordningen.
Rekommendationen ersatt vad angår
frågan om tullkontrollen av rek. nr
7/1956.

Slutbehandlad.

Förhandlingar ha förts om tillsättande av
en internordisk expertkommitté för frågans
utredning. Finansdepartementet har förklarat
sig icke ha något att erinra mot tillsättandet
av en sådan kommitté.

Önskemålen för Sveriges del tillgodosedda
redan före rekommendationens tillkomst.
Punkten slutbehandlad.

Nya taxor införda den 1 juli 1955.
Punkten slutbehandlad.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 7

nr 8

nr 9

nr 10

nr 11

nr 12

nr 13
nr 14

Island å ena sidan och
övriga nordiska länder å
andra sidan.

ang. icke ratificerade ILOkonventioner -

ang. nordiskt carnetområde -

ang. utvidgad passfrihet

ang. vård av nordiska
medborgare på sjukhus i
annat nordiskt land än
hemlandet

ang. gemensam medicinalstatistik -

ang. nordisk hälsovårdshögskola -

ang. gemensam hälsotjänst
för sjöfolk

ang. utbyte av och gemensam
arbetsmarknad
för medicinsk personal

Vid nordiska socialministermötet i september
1955 beslöts att Nordiska socialpolitiska
kommittén skulle få i uppdrag att genomgå
de ILO-konventioner, vilka ett eller flera
nordiska länder ännu icke ratificerat.

De nordiska ländernas tullmyndigheter ha
vid ett under våren 1954 hållet tullmöte diskuterat
en enhetlig ordning för förtullning
av icke nordiska motorfordon. Vissa spörsmål
äro i anledning härav under behandling
inom de berörda trafikförsäkrings- och motororganisationerna.

Överläggningar ha hållits med representanter
för övriga nordiska länder om slopande
av passkontrollen mellan länderna även för
icke nordbor. Utredningsarbetet beräknas
kunna slutföras under våren 1956.

I anknytning till konventionen om social
trygghet förberedas inom socialdepartementet
vissa ändringar i specialkonventionen
mellan Danmark, Island, Norge och Sverige
angående vård av nordiska medborgare på
sjukhus under tillfällig vistelse i annat nordiskt
land än hemlandet. Även ändringar i
sjukförsäkringslagen kunna komma ifråga.
— Vad angår gemensam hälsovård i gränsområden
pågår arbete inom en av medicinalstyrelserna
i Finland, Norge och Sverige tillsatt
samarbetsgrupp.

Svenska medicinalstyrelsen har på ett flertal
områden samverkat med motsvarande myndigheter
i Danmark, Finland och Norge
rörande utformningen av ländernas medicinalstatistik.

Slutbehandlad.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 21 januari 1955 har chefen för inrikesdepartementet
tillkallat svenska medlemmar i
en internordisk kommitté för frågans utredning.
Inom kommittén, som antagit namnet
Nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning,
pågår utredningsarbetet.

Vid överläggningar mellan ecklesiastik- och
inrikesdepartementen samt medicinalstyrelsen
i april 1955 konstaterades enighet föreligga
i utbildningsfrågan om att utbildningen

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 15
nr 16

nr 17

av läkare, tandläkare, farmaceuter, sjukgymnaster
och sjuksköterskor i övriga nordiska
länder vore av sådant slag, att personer,
som genomgått föreskriven utbildning i
dessa länder, i och för sig borde ha tillräckliga
kvalifikationer för att kunna tillåtas
utöva sina yrken även i Sverige utan särskild
ytterligare utbildning — bortsett från vissa
krav på dokumenterade insikter i svensk
stats- och rättsmedicin, ävensom i arbetsmarknadsfrågan
om att målsättningen borde
vara, att den, som avlagt examen i något av
de nordiska länderna och vore medborgare
i något av dessa länder, utan vidare prövning
borde tillåtas att utöva det yrke, till
vilket hans utbildning berättigade, i samtliga
nordiska länder. Några konkreta åtgärder
anses emellertid för närvarande icke
kunna vidtagas i anledning av rekommendationen.

ang. samarbete ifråga om
läkemedel

ang. samarbete ifråga om
forskning och laboratorieundersökningar
m. m. på
hälso- och sjukvårdens
område

Utredningsarbete pågår inom inrikesdepartementet
och hos medicinalstyrelsen.

Utredningsarbete pågår inom inrikesdepartementet
och hos medicinalstyrelsen m. fl.
myndigheter.

ang. samarbete inom Inrikesdepartementet har ansett det vara
världshälsovårdsorganisa- ändamålsenligt att sammankomster mellan
tionen de nordiska medicinalstyrelsernas general direktörer

äga rum i god tid före världshälsovårdsförsamlingens
årliga möte omkring
den 1 april.

Slutbehandlad.

nr 18 a) ang. stipendier och annat Ecklesiastikdepartementet har hänvisat till
stöd till folkhögskolor bestämmelserna om studiehjälp åt elever

vid folkhögskolor i kungörelsen den 5 juni
1953 (nr 531), vilka bestämmelser dock endast
avse svenska medborgares studier vid
folkhögskolor i Sverige. Genom Kungl.
Maj ris beslut den 3 november 1953 kan ett
begränsat antal elever vid svenska folkhögskolor
från övriga nordiska länder och
svenska elever vid skolor i dessa länder erhålla
studiehjälp enligt nämnda kungörelse,
ävensom vissa resebidrag för två resor inom
Sverige. Några ytterligare åtgärder har
ecklesiastikdepartementet icke för avsikt
att föreslå.

nr 18 b)

ang. anslag till nordiska I denna punkt påkallas ej åtgärd från Sverifolkhögskolan
i Kungälv ges sida.

Punkten slutbehandlad.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 18 c)

ang. tillsättande av en Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 april
nordisk kommitté för frå- 1955 utsett svenska medlemmar i det norgan
om en nordisk folklig diska utskottet för utredande av frågan,
akademi

nr 19 ang. dubbel värnplikt En konvention om förhållandet mellan värnplikt
och medborgarskap i Danmark, Norge
och Sverige kommer att undertecknas i Oslo
under den närmaste tiden.

Slutbehandlad.

nr 20 ang. direkt skriftväxling Justitiedepartementet har uttalat, att den
mellan myndigheterna i ordning som för närvarande gäller på detta
de nordiska länderna område är ur svensk synpunkt ändamålsenlig
och att behov av någon instruktion
eller dylikt icke gjort sig gällande.
Slutbehandlad.

nr 21 ang. utbyte av förvalt- I anledning av proposition till 1955 års riksningstjänstemän
dag nr 1. bil. 2 punkt 6 har riksdagen be myndigat

Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen förordade
riktlinjer vidtaga åtgärder i syfte att
åstadkomma ett dylikt utbyte.
Slutbehandlad.

nr 22

nr 23

nr 24

ang. nordiskt ekonomiskt
samarbete

ang. isländska sjöterritoriella
bestämmelser om
skydd för fisket

ang. bibehållande av rösträtt
vid bosättning i annat
nordiskt land

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,
som tillsatts med uppdrag att verkställa
vissa av rekommendationen föranledda utredningar,
har till rådets fjärde session redovisat
resultatet av det hittills utförda utredningsarbetet.
Detta fortsättes.

Kungl. Maj:t har tagit kännedom om rådets
rekommendation.

Slutbehandlad.

nr 25

nr 26

nr 27
nr 28

ang. nationalitetskrav vid
anställning av befäl och
manskap på handelsfartyg

ang. nordiska medborgares
rätt att driva näring

ang. rätt till sportfiske
ang. straffregisterutdrag

Handelsdepartementet har sedan hösten

1954 fört förhandlingar med representanter
för danska och norska regeringarna rörande
denna rekommendation. Utredningsarbetet
pågår.

Handelsdepartementet har under hösten

1955 haft överläggningar med representanter
för danska och norska regeringarna rörande
denna rekommendation. Utredningsarbetet
pågår.

Vissa undersökningar ha verkställts inom
j ordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:t liar den 20 maj 1955 (nr 253)
utfärdat lag om ändrad lydelse av 9 §
lagen den 17 oktober 1900 om straffregister.
Vidare har chefen för justitiedepartementet

8 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr F2

26 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 82 år 1956

den 1 augusti 1955 (nr 509) utfärdat cirkulär
angående meddelande av straffregisterutdrag
mellan de nordiska länderna.
Slutbehandlad.

nr 29 ang. nordiska patent Chefen för handelsdepartementet har med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21
januari 1955 tillkallat svenska medlemmar
i kommittén för nordiska patent. Utredningsarbetet
pågår.

nr 30 ang. sjömansbeskattning- Chefen för finansdepartementet har med
en stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den

3 februari 1956 förordnat medlemmar i en
kommitté för utredning av frågan om sjömansbeskattningen.

III. Rekommendationer 1955

nr 1

nr 2 a)

nr 2 b)

nr 3

nr 4

nr 5

ang. nordisk lagstiftning
om konfiskation

ang. tullfrihet och förenklad
tullbehandling m. m.
av barnfilm

ang. upprättande av en
nordisk barnfilmnämnd

ang. nordisk paviljonganläggning
på Biennalen
i Venedig

ang. likvärdig läkar-,
tandläkar-, apotekar-, veterinär-,
sjukgymnast- och
sj uksköterskeutbildning

ang. tullättnader vid tillfällig
införsel av anläggningsmaskiner
m. m.

Kungl. Maj:t har den 2 december 1955 bemyndigat
justitieministern att tillkalla en
utredningsman med uppdrag att verkställa
en förberedande undersökning för reformering
av specialstraffrätten. Utredningsarbetet
har påbörjats.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har
förklarat sig beredd att utse två svenska
ledamöter i en nordisk barnfilmnämnd.

Frågan är föremål för utredning i ecklesiastikdepartementet.

Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

Den önskade tullfriheten förefinnes i huvudsak
redan i Sverige. Viss ytterligare utredning
verkställes av 1952 års tulltaxekommitté.

nr 6

nr 7

ang. samarbete på radions Kommunikationsdepartementet har ansett
och televisionens område sig icke kunna tillstyrka ett förslag om ett

nordiskt programråd utanför radioföretagen.
Slutbehandlad.

ang. förbättring av trafikförbindelserna
mellan Island
och övriga nordiska
länder

Kungl. Maj:t har den 3 juni 1955 bemyndigat
chefen för kommunikationsdepartementet
att tillsätta två svenska medlemmar i den
isländsk-skandinaviska trafikkommittén.
Utredningsarbetet inom denna pågår.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 82 år 1956

nr 8 ang. lättnader för den in- En överenskommelse mellan Danmark, Norternordiska
lastbils- och ge och Sverige om vägtransporter har trätt
busstrafiken i kraft den 1 juni 1955. Utredningsarbetet

rörande lastbilstrafiken till icke-nordiska
länder fortsättes.

nr 9

nr 10
nr 11

nr 12

nr 13

nr 14

nr 15 a)
nr 15 b)

nr 16

ang. samordning av järnvägstaxorna -

ang. nordisk arbetsmarknad
för apotekare m. fl.

ang. fritagande av myndighets
försändelse från
tullgranskning

ang. revision av den nordiska
äktenskapslagstiftningen ang.

översättning av facklitteratur
från finska och
isländska till annat nordiskt
språk

ang. internordiska resor
för skol- och föreningsungdom -

ang. korsbandsportot

ang. teleprinter- och telextaxor -

ang. samarbete beträffande
trafiklagstiftningen

De nordiska statsjärnvägarna, däribland de
svenska, bedriva ett fortlöpande samarbete
beträffande såväl persontrafik- som godstrafiktaxorna.
Bl. a. kan nämnas att en
speciell tariff antagits för linjen Trondheim—
Östersund i fråga om transitgods.

Inrikesdepartementet har haft överläggningar
med medicinalstyrelsen i frågan.

Generaltullstyrelsen har meddelat sin avsikt
att hos Kungl. Maj:t anhålla, att bestämmelser,
som tillgodose rekommendationens
syfte, skola inarbetas i 147 § tullstadgan.

Förberedande undersökningar ha vidtagits i
j ustitiedepartementet.

Frågan behandlas i Nordiska kulturkommissionen.

Inom kommunikationsdepartementet har
utarbetats förslag till internordisk taxa för
skol- och föreningsungdomsresor. Förslaget
är under behandling hos de nordiska ländernas
järnvägsmyndigheter.

Från 1 januari 1956 gäller:

1) att hyresavgifterna för fasta teleprinterförbindelser
fastställts till 1/3 av tidigare
gällande avgifter för förhyrda telefonförbindelser; 2)

att viss sänkning av telextaxorna ägt
rum;

3) att särskilt reducerade taxor fastställts
för abonnemangstelexskrivningar.

Genom beslut den 31 mars 1955 uppdrog
Kungl. Maj:t åt den svenska gruppen av
Nordiska parlamentariska kommittén för
friare samfärdsel m. m. att utreda frågan om
olikheter i de nordiska ländernas trafiklagstiftning.
Kommittén har den 9 september
1955 avgivit ett betänkande om »Nordiska
vägtrafikbestämmelser in. m.» (SOU 1955/
33).