Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11U år 1957 (Regeringens skrivelse 1957:114)

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11U år 1957

Nr 114

Kungl. Maj.ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av redogörelse
från Nordiska rådets svenska delegation; given
Stockholms slott den 8 mars 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, lämna
riksdagen redogörelse för Nordiska rådets femte session i Helsingfors den
15—22 februari 1957.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

1 — Ili tum fj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr It i

Kungi. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 mars 1957.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell, Lindström,

Lange, Lindholm, Näsgård, Kling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern
för utrikes ärendena följande.

Nordiska rådets femte session ägde rum i Helsingfors den 15—22 februari
1957. Vid denna session antog rådet tjugosju rekommendationer, riktade till
regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Nordiska rådets svenska delegation har överlämnat en till Konungen ställd
skrivelse, jämte bilagor, dagtecknad den 7 mars 1957, med redogörelse för
rådets femte session. Denna skrivelse är såsom bilaga fogad till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte giva riksdagen den nu lämnade
redogörelsen tillkänna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
skrivelse av den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Petri

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Till KONUNGEN

Härmed får Nordiska rådets svenska delegation överlämna bifogade redogörelse
för rådets femte session i Helsingfors den 15—22 februari 1957
jämte två bilagor.

Stockholm den 7 mars 1957.

Underdånigst

För Nordiska rådets svenska delegation:
BERTIL OHLIN

Gustaf Petrén

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Redogörelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets femte session i Helsingfors

den 15 — 22 februari 1957

I. Organisation in. in.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regering srepresentanter: statsminister

Tage Erlander,

ministern för utrikes ärendena östen Undén,

statsrådet och chefen för justitidepartementet Herman Zetterberg,
statsrådet och chefen för finansdepartementet Gunnar Sträng,
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Gunnar Hedlund,
statsrådet Ulla Lindström,

statsrådet och chefen för handelsdepartementet Gunnar Lange,

statsrådet Lars Eliasson

och följande valda medlemmar:

småbrukare Arvid Andersson i Ryggestad
(15—16 februari såsom ersättare
för herr Netzén och 18—22
februari såsom ersättare för herr
Skoglund i Umeå),
redaktör Birger Andersson,
direktör Knut Ewerlöf,
chefredaktör Anselm Gillström,
skogsarbetare Sigfrid Jonsson,
chefredaktör Gösta Netzén (tiden 17
—22 februari),
professor Bertil Ohlin,
f. d. rektor Sven Em. Ohlon,

lantbrukare Anders Pettersson i
Dahl,

borgmästare Olof Rylander,
fru Ragnhild Sandström,
chefredaktör Ossian Sehlstedt,
f. d. lektor Edgar Sjödahl,
folkskollärare Gösta Skoglund
Umeå (tiden 15—17 februari),
förste vice talman Martin Skoglund
Doverstorp,

förste vice talman Axel Strand,
hemmansägare Oscar Werner.

Statsrådet Sträng intog icke sin plats i rådet under sessionen.

Kungl. Maj ds skrivelse nr 1U år 1957

Delegationen biträddes av sekreteraren docenten G. Petrén och experter.
Till rådets president vid sessionen valdes prosten Lennart Hel jas, Finland,
och till vice presidenter förutvarande statsministern Erik Eriksen,
Danmark, altingspresidenten Emil Jönsson, Island, redaktören Nils Honsvald,
Norge, och professorn Bertil Ohlin, Sverige.

Vid sessionen tillsattes fem utskott: juridiska utskottet (13 medlemmar),
kulturutskottet (13 medlemmar), socialpolitiska utskottet (13 medlemmar),
trafikutskottet (13 medlemmar) och ekonomiska utskottet (17 medlemmar)
.

De svenska valda medlemmarna fördelades på utskotten på följande sätt:

Juridiska utskottet: herrar Rylander,

Skoglund i Umeå (Andersson i Ryggestad),

Werner.

Kulturutskottet: herrar Gillström,

Ohlon,

Sjödahl.

Socialpolitiska utskottet: herrar Andersson,

Jonsson,

Pettersson i Dahl.

Trafikutskottet: herrar Netzén (Andersson i Ryggestad),

Skoglund i Doverstorp (ordf.),
fru Sandström.

Ekonomiska utskottet: herrar Evverlöf,

Ohlin,

Sehlstedt,

Strand (vice ordf.).

Regeringsrepresentanterna erhöllo en generell inbjudan att deltaga i utskottssammanti
ädena under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna
deltogo statsråden Zetterberg och Eliasson i juridiska utskottet,
statsrådet Lindström i socialpolitiska utskottet, statsrådet Eliasson i trafikutskottet
samt statsråden Lange och Eliasson i ekonomiska utskottet.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11b år 1957

II. Behandlade ärenden

De ärenden — saker — som rådet hade att behandla vid denna session
uppdelades på saklistan i tre olika grupper, en omfattande uppskjutna saker
och nya förslag, en omfattande berättelser och en omfattande meddelanden
från regeringarna jämlikt It § stadgan för Nordiska rådet rörande
åtgärder i anledning av de av rådet tidigare beslutade rekommendationerna.
Från föregående session kvarstodo 5 uppskjutna saker. Till femte sessionen
hade väckts 25 medlemsförslag och 3 regeringsförslag. Sammanlagt 9 berättelser
överlämnades av regeringarna till rådet, däribland sådana avgivna
av nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete, nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,
nordiska socialpolitiska kommittén, nordiska kulturkommissionen
och nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel
m. m. Därjämte erhöll rådet från regeringarna berättelser om nordiskt
samarbete på skogsbrukets område, om vägförbindelserna mellan Finland,
Norge och Sverige, om nordiskt samarbete rörande bekämpande av polioepidemier
samt om nordiskt samarbete inom byggnadsforskningen.

I enlighet med tidigare praxis hade presidiet utarbetat en rapport rörande
sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session.
Rapporten utgjorde underlag för en allmän debatt i rådet å sessionens två
första dagar med deltagande av 16 talare. Efter debattens slut lades redogörelsen
till handlingar^. Vidare hade rådets juridiska niomannakommitté,
vilken utsågs vid föregående session för att förbereda det juridiska utskottets
arbete under sessionen och tillvarataga den vidare behandlingen av de
spörsmål rörande nordiska medborgares rättsliga likställighet, som icke
hänskjutits till andra särskilda organ, avgivit en rapport rörande sitt arbete.
Slutligen hade även den på föranstaltande av rådets presidium tillsatta kommittén
för utredning av frågan om gemensam arbetsmarknad för medicinsk
personal avlämnat en rapport om sitt arbete.

Av de sammanlagt 60 saker, som föranletts av regeringarnas meddelanden
rörande åtgärder i anledning av tidigare rekommendationer, kunde 17
läggas till handlingarna utan utskottsbehandling.

Vid sessionen antogos 27 rekommendationer. Samtliga i omröstningarna
rörande rekommendationerna deltagande medlemmar röstade därvid för
dessa. Rekommendationerna återgivas i en vid denna redogörelse fogad bilaga.
Härutöver har vid redogörelsen fogats en översikt över åtgärder vidtagna
i anledning av rådets under åren 1952—1956 beslutade rekommendationer.

8 Kungl. Maj ds skrivelse nr 1U år 1957

.4. Saker behandlade av juridiska utskottet

1. Nordiska medborgares likställighet

Hithörande frågor hade före sessionen beretts av en av rådet vid föregående
session tillsatt kommitté, rådets s. k. juridiska niomannakommilté.
Några mera väsentliga framsteg beträffande likställighetsfrågorna ha knappast
kunnat redovisas under det år som gått sedan föregående session. Exempelvis
hade konventionen om bistånd till domstol i annat nordiskt land
annu icke kunnat avslutas. Icke heller hade några åtgärder vidtagits till lösande
av frågan om rätt för nordiska medborgare att i annat nordiskt land
bedriva sportfiske i fritt vatten. Under överläggningarna i juridiska utskottet
utfäste sig dock såvitt angår sistnämnda spörsmål de närvarande båda
fiskeriministrarna (Danmarks och Sveriges) att upptaga frågan till närmare
behandling vid nästa nordiska fiskeriministermöte.

Särskild uppmärksamhet ägnades i juridiska utskottet frågan om mestgynnadnationsklausulens
betydelse såsom hinder för de juridiskt betonade
likställighetsfrågornas lösande. Utskottet fick taga del av konklusionerna
i den år 1955 slutförda internordiska utredningen rörande detta spörsmål
och fann för sin del detta knappast kunna lösas generellt för alla de rättsliga
likställighetsfrågor, med vilka juridiska utskottet hade att taga befattning.
Frågan om klausulens inverkan finge i stället beaktas beträffande
varje särskilt spörsmål för sig efterhand som de olika likställighetsfrågorna
erhölle aktualitet. Under sadana omständigheter ansåg sig rådet kunna förklara
det allmänna spörsmålet om nämnda klausuls betydelse för de rättsliga
likställighetsfrågornas lösande, vilken fråga beröres av rekommendationen
nr 7/1956, som varande för rådets del slutbehandlad.

Rådet beslöt att den juridiska niomannakommittén skulle fortsätta sitt
arbete under tiden intill nästa session och därvid särskilt syssla med spörsmålet
om nordiska medborgares rätt att förvärva fast egendom i annat nordiskt
land. I kommittén invaldes från Sverige herr Rylander (omval) samt
herr Ahlkvist (nyvald efter herr Severin i Stockholm, som lämnat rådet).

Då niomannakommittén under sitt hittillsvarande arbete icke erfarit
någia praktiska svårigheter i samarbetet med departement och andra myndigheter,
beslöt rådet betrakta den vid föregående session beslutade rekommendationen
nr 1/1956 om att kommittén skulle få rätt att träda i direkt
förbindelse med berörda departement och ministerier i sitt arbete med likställighetsfrågan
som slutbehandlad, oaktat endast Finlands regering formellt
lämnat det i rekommendationen avsedda medgivandet.

2. Lagstiftningssamarbetet; lagstiftning om upphovsmannarätt

Den vid fjolårets session antagna rekommendationen nr 11/1956 om formerna
för det nordiska lagstiftningssamarbetet ansåg sig rådet nu kunna
förklara färdigbehandlad, sedan från regeringarna meddelats, att de hade

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11b år 1957

för avsikt att, så långt förutsättningar därför förelåge, följa de i rekommendationen
angivna riktlinjerna. Uppkommande svårigheter finge enligt
utskottets mening behandlas i samband med vederbörande lagstiftningsärende.

Till sessionen hade i ett medlemsförslag av herr Rylander ett sådant lagstiftningsärende,
där svårigheter visat sig föreligga, aktualiserats, nämligen
frågan om samarbete beträffande upphovsmannarätten. Förslagsställaren
önskade åtgärder för att trygga eu samtidig parlamentsbehandling av de
föreliggande lagförslagen på detta lagstiftningsområde. För närvarande har
Danmark fört arbetet längst och Danmarks undervisningsminister förklarat
sig beredd att redan denna vår för folketinget lägga fram förslag till
lagstiftning i ämnet. Efter överläggningar i utskottet enades man emellertid
om att nya förhandlingar skulle upptagas mellan företrädare för regeringarna
i syfte att möjliggöra ett fortsatt ömsesidigt utnyttjande av de erfarenheter,
som vunnits i de olika länderna under lagstiftningsarbetets senaste
fas. Juridiska utskottet ansåg med hänsyn härtill goda förutsättningar
föreligga, att parlamentsbehandlingen av lagförslagen på området skulle
kunna försiggå parallellt i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Under
sådana omständigheter kunde rådet besluta att icke företaga sig något i anledning
av det ifrågavarande medlemsförslaget.

3. Utlämning slagstiftning en

I denna fråga, som förberedande behandlades redan vid föregående session,
beslöt rådet med bifall till ett medlemsförslag av herr Rylander att,
sedan saken förts upp på saklistan för sessionen, uppskjuta den till nästa
session. Orsaken till dröjsmålet med denna fråga är att söka däri, att justitieministrarna
i de berörda länderna befunnits ännu icke beredda att
upptaga frågan till avgörande. I kommittéarbetet, som nu i huvudsak slutförts,
ha två i den ifrågavarande lagstiftningen ingående frågor föranlett
meningsskiljaktigheter, nämligen spörsmålet om asylrättens upprätthållande
de nordiska länderna emellan och spörsmålet om utlämnande av egna
medborgare. Utskottet förutsatte, att den juridiska niomannakommittén
skulle hålla förbindelse med justitieministrarna under det fortsatta förberedelsearbetet
i denna sak.

4. Utgivande av eu nordisk rättsfallssamling

Vid föregående session hade av bl. a. herr Rylander väckts ett medlemsförslag
om undersökning av möjligheterna att utgiva en fortlöpande rättsfallssamling,
avseende sådana rättsområden, vilka regleras av gemensam
nordisk lagstiftning. Denna fråga hade under tiden sedan föregående session
utretts av rådets juridiska niomannakommitté, som utarbetat ett förslag i
ämnet. Enligt detta skulle en rättsfallssamling utgivas, innehållande korta
referat av domarna med återgivande av de viktigaste fakta i målet samt orda -

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 11b år 1957

lydelsen av själva domsslutet ävensom förklarande kommentarer rörande
den i det ifrågavarande landet gällande lagstiftningen, som tillämpats i målet.
I samlingen borde medtagas endast avgöranden av den högsta domstolsinstansen.
Kostnaderna för samlingen hade av kommittén beräknats komma
att uppgå till 65 000 norska kronor om året. Då inkomsterna beräknats till
40 000 norska kronor, skulle det årliga underskottet komma att belöpa sig
på 25 000 norska kronor, vilket belopp finge fördelas på de medverkande
länderna.

Juridiska utskottet anslöt sig till kommittéförslaget men framhöll, att
även domar från underordnade instanser av särskilt stort intresse i vissa
fall borde kunna medtagas ävensom att också domar från rättsområden, där
lagstiftning över huvud saknas men likartade rättsgrundsatser tillämpas
—■ t. ex. från skadeståndsrättens område — skulle kunna återgivas i rättsfallssamlingen.
På förslag av utskottet beslöt rådet rekommendera regeringarna
att utgiva en nordisk rättsfallssamling efter dessa riktlinjer (rek.
nr 2).

5. Frågor berörande allmän tjänst

I ett medlemsförslag, som väckts av bl. a. herr Netzén, hade påyrkats
undersökning av möjligheterna att förenkla gällande regler om tjänsteresor
till annat nordiskt land. Såväl i Finland som i Sverige förefinnes en relativt
omständlig ordning, då det gäller att erhålla tillstånd för tjänsteresa
till utlandet. Några särregler ha där icke meddelats för resor till de nordiska
grannländerna. Beslutanderätten beträffande sådana resor tillkommer sålunda
i Sverige i allmänhet Kungl. Maj :t och i Finland ett ministerutskott
under statsministerns ordförandeskap. I övriga nordiska länder synes ett
mera smidigt system tillämpas. Utskottet anslöt sig till förslagsställarnas
uppfattning och uttalade, att det nordiska samarbetet icke borde hindras
av formella regler i större utsträckning än detta vore absolut ofrånkomligt.
På föranledande av utskottet beslöt rådet därför rekommendera regeringarna
i Finland och Sverige att undersöka möjligheterna att förenkla där
gällande regler för tjänsteresor till annat nordiskt land (rek. nr 13).

I ett medlemsförslag, undertecknat av bl. a. herr Rylander, hade föreslagits
att åtgärder måtte vidtagas i syfte att offentlig tjänstgöring i annat
nordiskt land skulle kunna jämställas med tjänstgöring i det egna landet
som grund för beviljande av pension. Av inkomna yttranden framgick emellertid,
att denna fråga vore både konstitutionellt och tekniskt av invecklad
beskaffenhet. Juridiska utskottet ansåg därför icke rådet nu böra taga någon
slutlig ställning till frågan utan föreslog, att regeringarna skulle rekommenderas
att — förslagsvis genom Nordiska socialpolitiska utskottet — utarbeta
en redogörelse för förutsättningarna att införa en ordning, som möjliggör
att tjänstgöring i ett land kan jämställas med tjänstgöring i annat

Kungl. l\laj:ts skrivelse nr lli år 1957

nordiskt land såvitt angår rätten till pension. En rekommendation av sådant
innehåll antogs också av rådet (rek. nr 15).

6. Rådets stadga och arbetsordning

Vid föregående session beslöt rådet att åt presidiet uppdraga att under
medverkan av några av rådets juridiska utskott utsedda medlemmar genomgå
rådets stadga och arbetsordning samt för rådet framlägga eventuella
.förslag till ändringar i dessa. I anledning härav hade presidiet företagit
en översyn av nämnda författningar, varefter presidiets medlemmar —
däribland herr Ohlin —- som medlemsförslag framlagt förslag till ny stadga
för rådet samt förslag till vissa ändringar i arbetsordningen för rådet.

Förslaget till stadga innehar bl. a. en välbehövlig översyn av denna i
formellt avseende. Bl. a. hade den danska, norska och svenska texten
bringats att överensstämma såvitt angår den språkliga utformningen,
så långt detta befunnits möjligt, likaså med avseende på den använda terminologien.
I sistnämnda hänseende föreslogs, att de uttryckssätt, som under
rådets hittillsvarande verksamhet kommit att användas i arbetet, infördes
-— liksom tidigare i arbetsordningen — även i stadgan. Härutöver hade
åtskilliga sakliga justeringar föreslagits i stadgan med utgångspunkt från
de erfarenheter som hittills vunnits. Bl. a. föreslogos sådana ändringar, att
regeringsrepresentanternas ställning såsom medlemmar i rådet skulle komma
till klarare uttryck, ävensom en föreskrift, att presidiets medlemmar
skulle utses bland rådets av parlamenten valda medlemmar.

Förslaget till ändringar i arbetsordningen hade delvis samma karaktär
som ändringarna i stadgan och avsåg av översynen av denna föranledda
följdändringar i arbetsordningen. Av andra föreslagna ändringar förtjänar
särskilt framhållas förslaget till ändring i § 4 arbetsordningen, varigenom
presidiet tänktes skola få vidgade möjligheter att vid uppgörande av förslag
till saklista för en session företaga en gallring bland de av regeringarna
avgivna meddelandena rörande tidigare rekommendationer i syfte att minska
antalet saker härrörande från regeringsmeddelanden på sessionernas
dagordning. Vidare föreslogos klarare regler om omröstningssättet i rådet.

Vid juridiska utskottets behandling av dessa frågor väckte allenast ett
spörsmål större diskussion, nämligen utformningen av reglerna om rådets
beredningsorgan. Under arbetet i utskottet enades man emellertid om den
lösningen, att det beträffande rådets utskott — de organ, som under själva
sessionerna förbereda sakerna för behandling i plenum — skulle stadgas,
att rådets medlemmar vid varje ordinarie session skola fördelas på fasta
utskott samt att dessa utskott i särskilda fall efter presidiets bestämmande
skola kunna hålla möten mellan sessionerna. Vidare skulle stadgas, att för
beredning av särskilda saker under tiden mellan sessionerna kommittéer
skola kunna tillsättas. Beträffande dessa senare skulle enligt stadgande i

Kungl. ~Maj:ts skrivelse nr I1i år 1957

arbetsordningen gälla, att till medlem i kommitté blott i särskilda fall andra
än medlemmar och suppleanter i rådet skola kunna utses samt att kommitté
till ordinarie session skall avgiva rapport om sin verksamhet.

Rådet antog en rekommendation, varigenom regeringarna anmodades
att förelägga vederbörande folkrepresentationer för antagande det av rådet
sålunda godtagna förslaget till stadga (rek. nr 14). De i utskottet närvarande
regeringsrepresentanterna voro eniga med utskottets medlemmar i
fråga om stadgeförslagets avfattning, varför ytterligare förhandlingar mellan
regeringarna i frågan torde vara överflödiga. Utskottet förutsatte, att
förslagen till ändrad stadga skulle kunna behandlas i de nationella parlamenten
redan innevarande år, så att stadgan i ny lydelse skulle kunna träda
i kraft den 1 januari 1958.

Rådet beslöt vidare antaga de i medlemsförslaget intagna förslagen till
ändringar i arbetsordningen med de jämkningar i paragraferna rörande utskott
och kommittéer, som blivit ett resultat av arbetet i utskottet.

Det bör tilläggas att man i utskottet icke ansåg, att slutlig ställning tagits
till frågan om införande av tvååriga uppehåll mellan sessionerna m. fl.
spörsmål om ändringar i rådets arbetsformer -—- vilka frågor rests bl. a.
under rådets debatt om presidiets rapport på sessionens öppningsdag —
genom det av utskottet framlagda förslaget. Utskottet ansåg att den främst
tekniska översyn, som de föreliggande förslagen innebure, borde genomföras
omgående, utan att den fortsatta behandlingen av de diskussionsvis
väckta frågorna om eventuellt förändrade arbetsformer för rådet avvaktades.

7. Övriga saker

Beträffande ett av finländska folkdemokratiska medlemmar i rådet väckt
medlemsförslag om utredning angående förutsättningarna för att underlätta
deltagandet i politiska val för dem, som vistas i annat nordiskt land,
beslöt rådet att icke företaga sig något. Det ansågs nämligen vara en intern
fråga för varje land, i vilken utsträckning landet önskade medgiva sina
medborgare i annat nordiskt land rätt att deltaga i val i hemlandet. Emellertid
uttalade sig utskottet för att varje land borde bistå ett annat land med
sådana åtgärder, som det senare kunde önska vidtagna inom det förra landets
territorium i syfte att underlätta för sina medborgare att där deltaga
i val i hemlandet.

I anledning av meddelanden om en tidigare rekommendation angående
nationalitetskrav vid anställning av befäl och manskap ombord på fartyg
kunde utskottet med tillfredsställelse konstatera, att Finland nu förklarat
sig intresserat att deltaga i arbetet i anledning av nämnda rekommendation.

Likaså fann utskottet tillfredsställande att genom den ändring i lagstiftningen
om trafiknykterhet, som nu förberedes i Sverige, detta lands lag -

Kungi. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

stiftning på området kommer att närma sig de riktlinjer för en samfälld
nordisk lagstiftning på området, som rådet drog upp i sin vid föregående
session antagna rekommendation i ämnet. Med en förnyad realitetsbehandling
av frågan borde emellertid enligt utskottets mening anstå tills vidare.

B. Saker behandlade av kulturutskottet

1. Forskningssamarbete

I anledning av rådets rekommendation nr 14/1956 om nordisk samverkan
på näringsforskningsområdet hade för utredning av denna fråga tillsatts
en gemensam nordisk kommitté, vilken avgivit en rapport, som förelåg vid
sessionen. I anslutning till denna hade väckts ett tilläggsförslag bl. a. av
herr Ohlon om genomförande av kommitténs förslag. Utskottet uttalade i
saken, att det för närvarande accepterade den av kommittén framförda meningen
att samarbetet på näringsforskningens område icke borde knytas
till en gemensam institution utan borde ske genom samordning av verksamheten
vid forskningsinstitutioner i de skilda nordiska länderna. Rådet beslöt
i enlighet med tilläggsförslaget att rikta en rekommendation till regeringarna
om att utveckla samarbetet på näringsforskningens område i huvudsak
enligt de linjer, som närmare redovisades i kommitténs rapport
(rek. nr 5).

I ett av bl. a. herrar Ohlon och Sandler väckt medlemsförslag hade föreslagits,
att forskningsråden på det tekniska och naturvetenskapliga området
skulle meddelas anvisningar om att de vid lämnande av forskningsunderstöd
icke skulle vara bundna av de nationella gränserna i Norden. Utskottet
konstaterade att enligt vad som framgått av inkomna yttranden icke
obetydliga möjligheter redan förelåge till samordning av forskningsråds
och fondstyrelsers anslag för stödjande av gemensamma nordiska forskningsuppgifter
men underströk önskvärdheten av klarare regler. Härigenom
skulle enligt utskottets mening upprättandet av samarbetande nordiska
forskargrupper vid redan existerande institutioner främjas. Vidare framhölls
att ett bemyndigande till nordiskt samarbete av detta slag ej borde inskränkas
till att gälla enbart de tekniska och naturvetenskapliga forskningarna
utan även avse t. ex. samarbete inom medicinsk, samhällsvetenskaplig
och annan humanistisk forskning. Utskottet ansåg att, eventuellt
efter mönster av det samordnande organ som Nordiska forskningsdelegationen
utgör på det tekniskt-naturvetenskapliga området, lämpliga former
borde tillskapas för nordiskt samarbete mellan forskningsråd och därmed
jämförliga organ även inom andra områden.

I enlighet med utskottets förslag antog rådet en rekommendation till regeringarna,
vari hemställdes om bemyndigande för forskningsråden att i
de fall råden funno lämpligt bevilja medel utan att vara bundna av de na -

Kungl. Maj.ts skrivelse nr in år 1957

tionella gränserna i Norden samt om anordnande av ett organiserat samarbete
mellan forskningsråd och statliga fondstyrelser jämväl utanför de tekniska
och naturvetenskapliga områdena (rek. nr 18).

2. Gemensamt medicinskt institut för de nordliga regionerna

Vid behandlingen av ett av Finlands regering väckt förslag om inrättande
av ett gemensamt medicinskt institut för de nordliga regionerna i Finland,
Norge och Sverige ävensom för Island och Grönland konstaterade utskottet,
att i samtliga berörda länder intresse funnes för ett medicinskt forskningsinstitut
till främjande av7 den vetenskapliga medicinska forskningen i de
nordliga regionerna. Olika åsikter hade dock framkommit beträffande det
föreslagna institutets närmare utformning och uppgifter, varför, enligt utskottets
uppfattning, förutsättningarna och formerna för nordiskt samarbete
av föreslagen art borde göras till föremål för en särskild utredning.
Rådet antog i enlighet härmed en rekommendation till regeringarna att gemensamt
låta utreda frågan om upprättande av ett gemensamt nordiskt
forskningsinstitut för arktisk medicin och arktisk hygien (rek. nr 16).

3. Utbildning av teknisk personal

I anledning av ett medlemsförslag om samarbete beträffande utbildning
av teknisk personal, som väckts av bl. a. herr Ohlin, framhöll utskottet att
vad angår utnyttjandet av de sammanlagda utbildningsresurserna vid de
nordiska ländernas universitet och högskolor Nordiska kulturkommissionens
sektion för vetenskapliga och akademiska spörsmål sedan länge arbetat
med denna fråga och därvid uppnått åtskilliga resultat. Utskottet ansåg
det ändamålsenligt att detta arbete även i fortsättningen handhades av
sektionen. — Vad gäller teknisk utbildning närmast under högskolenivån,
förelag enligt utskottets mening samarbetsmöjligheter bl. a. genom att en
samordnad nordisk insats gjordes för utbyggnad av speciella utbildningslinjer.
Utskottet ifrågasatte att låta utredningen av dessa spörsmål ombesörjas
av Nordiska kulturkommissionen. Rådet beslöt på utskottets hemställan
att rekommendera regeringarna att så vitt möjligt före nästa session
låta utreda möjligheterna till samarbete beträffande utbildning av teknisk
personal (rek. nr 17).

4. Studielån och stipendier

I anledning av ett medlemsförslag om likställighet för nordiska medborgare
i fråga om rätt att uppbära stipendier och lån för studier vid högre
läroanstalter samt om rätt att använda stipendier och lån vid nordiska läroanstalter
utanför hemlandet — undertecknat av bl. a. fru Sjöström-Bengtsson
— lämnade utskottet en redogörelse för de skilda bestämmelser i detta
avseende, som för närvarande gälla i de nordiska länderna. På förslag av
utskottet beslöt rådet rekommendera regeringarna 1) att medgiva stude -

Kungl. 7daj:ts skrivelse nr lli ur 1957

rande rätt att begagna sådana stipendier och lån, som tilldelas för studier
i hemlandet, också för studier i annat nordiskt land; 2) att utreda möjligheterna
att i alla nordiska länder särskilda stipendier ställas till förfogande
för att ge bidrag till täckning av merkostnaderna för studenter, som
önska studera i annat nordiskt land, samt 3) att giva nordisk medborgare
som är bosatt i annat nordiskt land rätt att där söka och erhålla studieoch
forskningsstipendium samt studielån (rek. nr 19).

5. Utbyggd kursverksamhet för lärare

Under hänvisning till de åtgärder som vidtagits för att förstärka det nordiska
inslaget i skolundervisningen hade väckts ett medlemsförslag, framlagt
från svensk sida av herr Ohlon, om uppläggande av en omfattande
kursverksamhet för fortbildning av lärare i skilda ämnen. Utskottet anslöt
sig till den i yttrandena över förslaget framförda uppfattningen att dylika
lärarkurser äro av stor betydelse och ansåg att det vore av vikt att den
kursverksamhet, som redan bedrives av föreningarna Norden, allsidigt utbygges.
Rådet rekommenderade i enlighet härmed regeringarna att låta utreda
frågan om allsidig fortsatt utbyggnad av nordiska fortbildningskurser
för lärare i skilda ämnen (rek. nr 20).

6. Internordisk televisionssamverkan

Vid behandlingen av ett medlemsförslag om internordisk televisionssamverkan,
väckt av bl. a. herr Ohlon, konstaterade utskottet att en intim samverkan
redan äger rum mellan de organ, som inom respektive länder handha
planering för eller utbyggnad av televisionsverksamheten. Utskottet var icke
berett att för närvarande taga ställning till de konkreta förslag, som framlagts
i den vid medlemsförslaget fogade utredningen av t. f. laborator
Olving, men föreslog, att rådet skulle genom redogörelser hållas underrättat
om utvecklingen av det nordiska samarbetet på televisionens område, särskilt
i fråga om spörsmål av mera principiellt intresse. Rådet antog en rekommendation
till regeringarna av sådant innehåll (rek. nr 4). 7

7. Övriga saker

Till meddelanden om rekommendation nr 13/1955 om översättning av
finsk och isländsk facklitteratur till annat nordiskt språk fanns fogat ett
av Nordiska kulturkommissionen utarbetat konkret förslag, innebärande
bl. a. tillsättande av nämnder med uppdrag att stödja översättningar av
finsk facklitteratur till svenska respektive isländsk facklitteratur till danska
eller norska. Nämndernas verksamhet skulle finansieras genom årliga statsbidrag.
I ett från finländsk sida väckt tilläggsförslag begärdes högre årliga
statsbidrag än de av kulturkommissionen föreslagna. På utskottets hemställan
antog rådet en rekommendation, vari regeringarna ombedjas vidtaga åt -

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 7/4 år 1957

gärder till främjande av översättning av finsk facklitteratur till svenska
och av isländsk facklitteratur till danska eller norska (rek. nr 3).

Rekommendation nr 8/1953, punkt b, angående nordiskt forskningssamarbete,
punkt c, angående utbyggande av vetenskapliga institutioner, punkt
d, angående samarbete mellan språknämnderna samt punkt e, angående allmännordisk
giltighet för akademiska tentamina avskrevs av rådet såsom
slutbehandlad, sedan utskottet konstaterat, att det på dessa områden igångsatta
samarbetet nu fungerar tillfredsställande.

Beträffande ett av bl. a. herr Ericsson i Näs väckt medlemsförslag om
fria studieutbytesresor för skolungdom mellan vänorterna hemställde kulturutskottet,
att saken — som vore av stort intresse men ej kunde behandlas
på den korta tid som stode till buds — måtte uppskjutas till sjätte sessionen.
Rådet beslöt i enlighet härmed.

Ett medlemsförslag om att rådet skulle övertaga uppgiften att utse redaktionskommitté
och revisorer för tidskriften Nordisk Kontakt -— från svensk
sida biträtt av herrar Helén och Netzén — bifölls av rådet. I redaktionskommittén
invalde rådet som svenska representanter herrar Netzén och Helén.
Till revisorer för tidskriften utsåg rådet herr Birger Andersson och herr
Pettersson i Dahl.

Såsom slutbehandlad avskrev rådet rekommendation nr 2/1956 angående
gemensam nordisk journalistutbildning. Rekommendationen hade nämligen
förverkligats i och med att nu medel anvisats för journalistkursen vid
Aarhus universitet och styrelse för denna utsetts.

Likaledes avskrevs såsom slutbehandlad rekommendation nr 2/1955 angående
tullfrihet m. m. för barnfilm samt upprättande av en gemensam nordisk
barnfilmnämnd, sedan utskottet konstaterat, att en nordisk barnfilmnämnd
numera utsetts och börjat sitt arbete, och uttalat förhoppningen, att
regeringarna även i fortsättningen måtte uppmärksamma frågan om hur
införsel av barnfilm skulle kunna underlättas.

Beträffande frågan om upphävande av tull- och importrestriktioner på
böcker och trycksaker, i vilket ämne rådet antagit rekommendationen nr
13/1956, hade från danska och norska regeringarna framhållits, att tidpunkten
ej vore lämplig för upphävande av ifrågavarande restriktioner, så länge
den nordiska marknaden ännu icke beslutats. På utskottets hemställan beslöt
rådet att avskriva saken såsom för närvarande slutbehandlad.

Vad angår frågan om fonder för kulturellt samarbete, vilken sak uppskjutits
till denna session, hade rådet vid föregående session rekommenderat
regeringarna att från Nordiska kulturkommissionen införskaffa ett uttalande
om det vid fjärde sessionen av föreningarna Norden framlagda förslaget,
särskilt rörande frågan vilka ändamål en kulturfond som den föreslagna
skulle tillgodose. Kulturkommissionen hade emellertid ej varit beredd
att inkomma med slutligt förslag i saken till sessionen men beräknade

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957 17

kunna förelägga regeringarna ett sådant, före rådets sjätte session. Den uppskjutna
saken avskrevs av rådet.

I anledning av meddelanden rörande rekommendationerna nr 2/1954 och
nr 12/1956 om översättning till världsspråk av nordisk litteratur konstaterade
utskottet, att regeringarna anvisat i sistnämnda rekommendation begärda
medel för det alltjämt pågående utredningsarbete som anförtrotts
Nordiska kulturkommissionen. Rekommendationen nr 12/1956 kunde därför
avskrivas av rådet såsom slutbehandlad.

C. Saker behandlade av socialpolitiska utskottet

1. Socialpolitiska och medicinska lagstiftningsfrågor

Beträffande den sedan rådets andra session uppskjutna saken om likartad
nordisk abortlagstiftning beslöt rådet nu att icke företaga sig något.
Socialpolitiska utskottet kunde nämligen konstatera, att ett norskt lagförslag
i frågan numera förelåge, och uttalade den förmodan att, sedan detta
förslag slutgiltigt godkänts, stadgandena angående abort i de nordiska länderna
koordinerats så långt som detta nu synes möjligt.

I ett medlemsförslag -— framfört från svensk sida av herr Pettersson i
Dahl — begärdes likartad nordisk lagstiftning angående transplantation.
Utskottet underströk betydelsen av att denna medicinska verksamhet understödjes
i de olika länderna men ansåg sig ej för närvarande kunna taga
ställning till i vad mån en samordnad lagstiftning i frågan vore erforderlig.
Rådet beslöt i anledning härav att icke företaga något i saken.

2. Hälso- och sjukvård

Behandlingen i rådet av regeringarnas meddelanden angående rekommendationerna
nr 14/1954 om utbyte av och gemensam arbetsmarknad för
medicinsk personal, nr 4/1955 om likvärdig läkar-, tandläkar-, apotekar-,
veterinär-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildning, nr 10/1955 om gemensam
arbetsmarknad för apotekare samt nr 19/1956 om likvärdig utbildning
och gemensam arbetsmarknad för hälsosystrar hade förberetts av en
särskild på föranstaltande av presidiet i april 1956 tillsatt rådskommitté.
Utskottet hade att behandla dels två av nämnda kommitté till sessionen
avgivna utlåtanden med förslag i ämnet såvitt angår läkare och tandläkare,
dels i anslutning därtill ett tilläggsförslag — väckt av bl. a. herrar Pettersson
i Dahl och Skoglund i Umeå — om gemensam arbetsmarknad för läkare
och tandläkare. Utskottet förklarade sig kunna i huvudsak ansluta sig till
de i utlåtandena framlagda förslagen och konstaterade, att man på skilda
håll i Norden anser en gemensam arbetsmarknad för medicinsk personal
böra genomföras.

Detta önskemål syntes utskottet lämpligen böra förverkligas genom utredning
av därmed sammanhängande problem för varje grupp för sig. —

2 -— Ilihang till riksdagens protokoll 1!)57. I samt. Nr 114

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

Beträffande läkare och tandläkare anslöt sig utskottet till kommitténs uppfattning
att åtgärder böra vidtagas för att dessa grupper på grundval av
sin utbildning i ett nordiskt land skola kunna erhålla legitimation i annat
nordiskt land. Däremot ställde sig utskottet tveksamt till lämpligheten att
redan nu — såsom föreslagits — låta den kommission, som inrättats enligt
artikel 5 i överenskommelsen mellan de nordiska länderna om gemensam
arbetsmarknad, få överinseendet även över den gemensamma arbetsmarknaden
för läkare och tandläkare. Enligt utskottets mening borde ett ställningstagande
till denna fråga få anstå. — I enlighet med utskottets förslag beslöt
rådet antaga en rekommendation med förordande att en sådan ordning
införes i ett vart av de nordiska länderna, som möjliggör för läkare och
tandläkare, vilka i annat nordiskt land avlagt vederbörlig examen, att utöva
sitt yrke jämväl i detta land, samt att regeringarna utreda möjligheterna att
undanröja de arbetsmarknadspolitiska svårigheter, som möta för genomförandet
av en helt fri arbetsmarknad för dessa grupper (rek. nr 7).

Beträffande rekommendation nr 12/1954 om en nordisk hälsovårdshögskola
förelåg vid sessionen en redogörelse för hittills vunna utredningsresultat
från nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning. Sedan utskottet
tagit del av redogörelsen, uttryckte det sin tillfredsställelse över utredningens
snabba bedrivande och framhöll i anledning av ett av herr Pettersson i
Dahl väckt tilläggsförslag önskvärdheten av att utredningsarbetet snarast
möjligt slutfördes efter de i redogörelsen angivna riktlinjerna, så att en
realitetsbehandling av frågan bleve möjlig vid nästa session.

För det nordiska samarbetet för bekämpade av polioepidemier hade närmare
redogjorts i en av Danmarks och Sveriges regeringar överlämnad berättelse.
Då detta kommit väl i gång och syntes komma att fortsätta framgångsrikt
efter nuvarande riktlinjer, ansåg rådet denna sak slutbehandlad.

3. Trafiksäkerhetsforskning

En skrivelse till rådet från Nordisk Kirurgisk Förening med begäran om
ekonomiskt stöd för genomförande av en av föreningen igångsatt undersökning
rörande trafikskadorna hade föranlett bl. a. herr Birger Andersson att
väcka ett medlemsförslag av innebörd att erforderliga medel för syftet i
fråga borde anvisas. Utskottet påpekade angelägenheten av att den påbörjade
undersökningen kunde fortsättas, varefter rådet på utskottets hemställan
rekommenderade regeringarna att anslå erforderliga medel för undersökningens
genomförande (rek. nr 6). Ett av herr Strand väckt ändringsförslag
om utvidgning av det nordiska samarbetet till att gälla hela området
av trafiksäkerhetsforskning fann utskottet innefatta i och för sig
viktiga och beaktansvärda önskemål men för att icke fördröja huvudförslagets
genomförande beslöt rådet att icke företaga något i anledning av
ändringsförslaget.

Knngl. Maj:ts skrivelse nr 114 <ir 1957 19

4. Konsumenlvaruforskning och konsumentupplysning

Ett av Danmarks, Norges och Sveriges regeringar väckt förslag om nordiskt
samarbete rörande konsuinentvaruforskning och konsumentupplysning
föranledde rådet att rekommendera regeringarna att tillskapa ett samarbetsorgan
för dylik forskning och upplysning (rek. nr 8). Utskottet underströk
vid sin behandling av frågan betydelsen av ett mera systematiskt
nordiskt samarbete på detta område, ett rationellt utnyttjande av befintliga
resurser och en effektiv arbetsfördelning mellan de nordiska länderna, vilket
skulle möjliggöra en bättre hushållning inom folkhushållet. Ett samarbetsorgan
med deltagande från samtliga de fem nordiska länderna och
med uppgift att skaffa överblick över problemen, kartlägga, på vilka punkter
forskningen befinner sig inom olika varuområden och vid olika nordiska
institutioner, samt att föreslå en lämplig arbetsrutin för ett ordnat samarbete
på området vore, enligt utskottet, ett ändamålsenligt sätt att nalkas
dessa problem.

5. Övriga saker

I anledning av regeringarnas meddelanden avseende rekommendation nr
17/1956 om nordiskt samarbete på alkoholforskningens område konstaterade
utskottet, att detta samarbete numera kommit igång och vunnit regeringarnas
stöd. Utskottet uttalade sin anslutning till de förslag om utbyte
av forskare och stipendiater mellan nationella forskningsinstitut samt om
tillsättande av en samnordisk nämnd för alkoholforskning, som framlagts
vid en expertkonferens i Helsingfors i september 1956. Rådet beslöt härefter
på utskottets förslag att avskriva saken såsom slutbehandlad.

Beträffande rekommendation nr 7/1954 angående icke-ratificerade ILOkonventioner
hade norska regeringen överlämnat meddelande å samtliga
regeringars vägnar. Därav framgick, alt de nordiska socialministrarna inom
ramen för nordiska socialpolitiska kommittén vidtagit fortsatta åtgärder för
att utröna möjligheterna till ytterligare ratificering av ILO-konventioner.
Berättelsen från nämnda kommitté gav för övrigt vid handen, att denna särskilt
inriktat sig på att befrämja åtgärder syftande till ett ändamålsenligt
förfarande vid tillämpningen av den internordiska konventionen om social
trygghet. Härmed uttryckte utskottet sill gillande.

D. Saker behandlade av trafikutskottet

1. Lättnader för samfärdseln

I anslutning till den från nordiska parlamentariska kommittén för friare
samfärdsel in. in. till rådet överlämnade berättelsen, vartill fogats texten
till kommitténs slutbetänkande (SOU 1956:45), hade väckts ett medlemsförslag,
från svensk sida biträtt av herr Olof Pålsson, vari föreslagits, att
rådet skulle antaga ett antal rekommendationer berörande vissa av kom -

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 År 1957

mitténs förslag. Utskottet ansåg dock för sin del lämpligare att rådet i en
rekommendation uppmanade de nordiska ländernas regeringar att lämna
redogörelser för de åtgärder, som vidtagits med anledning av kommitténs
slutbetänkande. Rådet beslöt därför att icke företaga sig något i anledning
av ifrågavarande tilläggsförslag utan antog i stället en rekommendation
i enlighet med utskottets nämnda förslag (rek. nr 11).

Rekommendationerna nr 2/1953 angående en nordisk post- och teleunion,
nr 6/1954, punkt b, angående särskilt nordiskt porto för internordiska brev
mellan 500 1 000 gram samt nr 15/1955 angående korsbandsporto avskrev

rådet i detta sammanhang såsom slutbehandlade.

Vad gäller rekommendation nr 9/1954 angående utvidgad passfrihet för
icke-nordbor framhölls, i samband med att meddelandena om denna lades
till handlingarna, angelägenheten av att det fortsatta arbetet i denna fråga
bedrives på sådant sätt, att bestämmelserna om utvidgad passfrihet för ickenordbor
kunna träda i kraft den 1 januari 1958. Förutsättningar härför
ansågos föreligga, sedan dels undersökningarna på expertplanet slutförts,
dels Danmarks, Finlands och Norges regeringar förklarat sig positivt inställda
till förslagets genomförande och Sveriges regering icke ställt sig
avvisande därtill, därest övriga berörda länder ansåge att förslaget borde
genomföras.

De meddelanden, som regeringarna lämnat med avseende å rekommendation
nr 7/1956 om in- och utförsel av upplysningsfilm, innehöllo att enhetliga
nordiska bestämmelser i ämnet icke tillkommit. Frågan kommer att
behandlas vid 1957 års nordiska tullmöte, och utskottet underströk angelägenheten
av att man vid detta tillfälle söker komma fram till en lösning
i rekommendationens anda.

Sedan i de flesta av de nordiska länderna bestämmelser införts eller
kunde väntas komma att införas om fritagande av myndighets försändelse
från tullgranskning, beslöt rådet att avskriva rekommendation nr 11/1955
såsom slutbehandlad.

I fråga om rekommendation nr 6/1956, punkt 1, angående tull- och passkontroll
vid gemensamma stationer längs den norsk-svenska landgränsen
kunde utskottet glädja sig åt alt planerna pa rekommendationens förverkligande
vore så långt framskridna, att försöksverksamheten inom kort kan
påbörjas. Förslagen i rekommendationens punkt 2 om lättnader beträffande
tullgranskning av inskrivet resgods m. m. ha närmare behandlats i ovan
omnämnda slutbetänkande från den nordiska parlamentariska kommittén
för friare samfärdsel m. m.

2. Permanent nordisk samfärdselkommitté

Sedan nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m.
i och med avlämnandet av sitt i föregående punkt nämnda slutbetänkande

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

avslutat sin verksamhet, hade av herr Skoglund i Doverstorp in. fl. till sessionen
väckts medlemsförslag om inrättandet av en permanent nordisk samfärdselkommitté.
Trafikutskottet anförde, att ur de synpunkter rådet har
att företräda det torde vara en fördel, om en dylik kommitté tillskapas. Härigenom
skulle samtliga under rådets sessioner verkande fasta utskott få en
motsvarighet i ett permanent nordiskt samarbetsorgan. Rådet antog också en
rekommendation, vari regeringarna uppmanades tillsätta ett permanent nordiskt
utredningsorgan för samfärdselfrågor med två medlemmar från parlamenten
i Danmark, Finland, Norge och Sverige samt en medlem från Islands
alting (rek. nr 1). Vid sidan av uppgiften att behandla mottagna utredningsuppdrag
skulle ett dylikt organ jämväl äga rätt att taga egna utredningsinitiativ
på den internordiska samfärdselns område.

3. Sjöfartsfrågor

Den sedan rådets andra session uppskjutna frågan om rättslig likställighet
för nordiska medborgare med avseende å bedrivande av kustfart togs
upp till avgörande vid denna session. Utskottet gav uttryck för angelägenheten
av att de hittills endast mellan Norge och Sverige förda underhandlingarna
nu utvidgades till att avse även Danmark och Finland. I den
rekommendation, som rådet antog, uppmanades regeringarna att upptaga
överläggningar för att antingen undanröja förbud för fartyg från annat
nordiskt land att driva kustfart eller, där positivt tillstånd kräves för kustfart,
lämna sådant (rek. nr 26).

I ett medlemsförslag, framställt av bl. a. fru Sjöström-Benglsson samt
herrar Ohlon och Svensson i Ljungskile, hade påtalats angelägenheten av
att närmare överväga möjligheterna att i Nordsjön stationera ett lämpligt
sjöräddnings- och väderskepp i syfte att öka säkerheten bl. a. för fisket,
sjöfarten och luftfarten. Utskottet hänvisade till att vissa praktiska arrangemang
för sådant ändamål redan vidtagits samt att frågan icke finge ses
enbart ur nordisk synvinkel. Förberedande kontakter hade också tagits med
regeringarna i icke nordiska stater kring Nordsjön. Medlemsförslaget resulterade
i en rekommendation till regeringarna i Danmark, Norge och Sverige,
vari hemställdes alt möjligheterna till samverkan måtte övervägas samt att
gemensamma överläggningar måtte upptagas med övriga Nordsjö-staters
regeringar (rek. nr 27).

I anledning av ett medlemsförslag, framställt av bl. a. fru Sandström,
hade rådet att till behandling upptaga frågan om permanent nordiskt isbrytarsamarbele.
Ett nära samarbete äger redan rum på detta område men
detta borde enligt utskottets mening kunna utvidgas ytterligare. Del skulle
vara av värde om rådet finge följa hithörande frågor, exempelvis i den formen
att den blivande nordiska samfärdselkommittén (se punkt 2 ovan) i
sina berättelser till rådet lämnade en redogörelse i ämnet även för samarbe -

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

tet i fråga om isbrytarverksamheten och framlade sådana förslag, som kunde
finnas påkallade. Rådet beslöt under sådana omständigheter att icke företaga
sig något i denna sak.

i. Förbättring av kommunikationerna mellan nordiska länder

I anslutning till det betänkande från den isländsk-skandinaviska trafikkommittén,
som förelåg till behandling vid rådssessionen, hade väckts ett
tilläggsförslag, från svensk sida undertecknat av herr Birger Andersson,
med en uppmaning till regeringarna att överväga kommitténs synpunkter.
Utskottet ansåg för sin del att kommitténs förslag förtjänade ett ingående
studium. Rådet beslöt på utskottets förslag att avskriva den tidigare rekommendationen
nr 7/1955 i ämnet såsom slutbehandlad samt att antaga en ny
rekommendation riktad dels till Islands regering avseende undersökningar
i syfte att genomföra de av kommittén föreslagna åtgärderna, dels till övriga
nordiska regeringar avseende undersökningar, i vilken omfattning kommitténs
förslag kunna genomföras med särskilt syfte att vidga kunskaperna
om Island i övriga nordiska länder samt i fråga om möjligheterna att utvidga
handelsförbindelserna med Island (rek. nr 9).

Spörsmålet om vägförbindelserna mellan Finland, Norge och Sverige behandlades
mot bakgrund av ett omfattande materiel, bestående av dels från
de tre ländernas regeringar överlämnade berättelser, dels ock ett av utförlig
dokumentation åtföljt tilläggsförslag av fru Sandström, vari hemställdes till
regeringarna i Norge och Sverige att medverka till att vägförbindelserna på
den norra delen av gränsen mellan Norge och Sverige snabbt bygges ut, alt
därvid i första hand arbetet inriktas på vägförbindelserna över Umbukta och
Graddis samt att lämpliga former för ekonomisk samverkan vid vägbyggenas
finansiering närmare övervägas.

Utskottet framhöll, att förhandlingar redan fördes på expertplanet när
det gäller vägplaneringsarbetet mellan å ena sidan Norrbottens och Västerbottens
län i Sverige och å andra sidan angränsande delar av Norge. Det
vore emellertid —- ansåg utskottet —■ synnerligen önskvärt att det pågående
planläggningsarbetet utsträckes att även omfatta de svensk-finländska och
norsk-finländska gränsförbindelserna. Det underströks vidare att de igångsatta
eller planerade utredningarna måste ske i intimt samarbete med
representanter för näringsliv och förvaltning samt arbetet bedrivas med sådan
skyndsamhet, att en redogörelse härom kan lämnas vid rådets sjätte
session.

I enlighet med utskottets förslag beslöt rådet alt uppskjuta tillläggsförslaget
till nästa session.

5. Övriga saker

Till sessionen hade av två numera ur svenska riksdagen avgångna ledamöter,
herrar Andersson i Malmö och Ericsson i Näs, väckts ett medlemsför -

Kungl. Hlaj:ts skrivelse nr lli år 1957

slag om fria resor för medlemmar i de nordiska parlamenten på järnvägarna
i de nordiska länderna. I sitt utlåtande i frågan — vilket godkändes
av rådet — konstaterade utskottet, att det självfallet skulle vara av värde
att parlamentsledamöterna genom egna erfarenheter kunde förvärva insikt
i förhållandena i övriga nordiska länder, men att utskottet icke övertygats
om att den av förslagsställarna förordade vägen att lämna parlamentarikerna
fribiljetter till järnvägarna i samtliga nordiska länder vore den mest lämpliga.
Rådet beslöt därför att icke företaga sig något i anledning av detta
förslag.

I anledning av regeringarnas meddelanden rörande rekommendation nr
8/1954 om ett nordiskt »carnet-område» framhöll utskottet, att några väsentliga
framsteg för tillskapandet av ett dylikt icke gjorts under året men att
pågående internationellt tullsamarbete om förenklade regler för tullbehandling
av motorfordon torde motivera, att den fortsatta utvecklingen avvaktades.
Ett genomförande av ett nordiskt bilklareringsområde torde enligt utskottets
uppfattning icke vara möjligt, förrän frågan om temporär tullfrihet
för nordiska motorfordon lösts jämväl i Finland och Norge.

Vad angår lättnader för den internordiska huss- och laslbilstrafiken, som
behandlas i rekommendation nr 8/1955, hefunnos vissa konkreta åtgärder ha
vidtagits. Utskottet uttalade den förhoppningen, att det skulle visa sig möjligt
att till rådets nästa session nå fram till en slutlig och för alla parter
tillfredsställande ordning på detta område.

1 fråga om meddelanden avseende rekommendation nr 9/1955 om samordning
av järnvägstaxor m. in. uttalade utskottet, att samarbetssträvandena
böra fortsättas och att rådet även framdeles bör hållas underrättat om arbetets
fortskridande. Rekommendation nr 14/1955 om främjande av internordiska
resor för skol- och föreningsungdoin ansåg rådet kunna avskrivas
såsom slutbehandlad och hithörande taxefrågor fortsättningsvis behandlas
inom ramen för de överväganden, som förutsättas äga rum om nyssnämnda
rekommendation angående järnvägstaxorna.

Beträffande spörsmålet om samarbete med avseende å transportekonomisk
forskning hade enligt meddelandena om rekommendation nr 8/1956
enighet uppnåtts om tillskapandet av ett internordiskt organ med uppgift
att dirigera forskningsverksamheten på detta område. Med hänsyn till det
stora intresse som för Finlands del uttryckts för hithörande frågor underströk
utskottet önskvärdheten av alt även Finland kunde taga aktiv del i
arbetet.

Av till rådet överlämnade meddelanden om rekommendation nr 20/1956
om samverkan på renskötselns område framgick, att Finlands lantbruksministerium
funne inrättandet av ett för de tre länderna gemensamt organ
för fortlöpande kontakt på renavelns och hela renhushållningens område
påkallat, all man på norsk sida ansåge samverkan möjlig i vad avser vissa

Kungl. Maj :ts skrivelse nr il k år 1957

forskningsproblem samt i fråga om omsättning, prissättning och in- och
utförsel av renkött, samt att hithörande frågor uppmärksammats i Sverige
under pågående utredningar angående renskötsel och renmärkning. — Utskottet
var icke berett att på detta stadium uttala sig om det ovan omnämnda
förslaget om ett särskilt organ för renhushållningsfrågor, bl. a. med tanke
på att nordiska samerådet delvis tillkommit för dessa ändamål. Då emellertid
förslaget framförts från Finlands regering, som i denna sak vore koordinerande,
och övriga berörda länder ännu icke uttalat sig därom, förutsatte
utskottet att förslaget bleve föremål för närmare övervägande i Norge och
Sverige. Det kunde även tänkas att nordiska samerådets uttalande i saken
borde inhämtas.

E. Saker behandlade av ekonomiska utskottet

1. Ekonomiskt samarbete

Avsikten hade ursprungligen varit att icke vid denna session taga upp
frågan om nordiskt ekonomiskt samarbete till närmare behandling. Emellertid
hade det under det senaste halvåret i allt snabbare takt framskridande
arbetet på ett nära europeiskt ekonomiskt samarbete av presidiet
ansetts böra föranleda, att det tillfälle sessionen erbjöd begagnades för att
möjliggöra en behandling av frågan om hur de nordiska samarbetsplanerna
skola kunna förenas med de europeiska. I utskottet upplystes, att det på
regeringarnas uppdrag arbetande nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
avsåge att i sin slutrapport, vilken beräknades komma att avgivas omkring
den 1 juli 1957, behandla de ditintills föreliggande problemen rörande koordineringen
av de nordiska och de europeiska ekonomiska samarbetsplanerna.
Utskottet förutsatte att samarbetsutskottet skulle -— även efter rapportens
avgivande — i den mån närmare upplysningar förelåge angående
det västeuropeiska samarbetet, fortsatt bearbeta de spörsmål, som beröra
sambandet mellan de nordiska och de västeuropeiska strävandena för en
friare handel. Härjämte kunde utskottet uttala sin glädje över att Finland
sedan augusti 1956 aktivt deltoge i utredningsarbetet.

Rådet beslöt på förslag av utskottet att icke företaga sig något i anledning
av det från föregående session uppskjutna medlemsförslaget rörande
utvidgning av ekonomiska samarbetsutskottets utredningsuppdrag, enär de
i nämnda förslag begärda ytterligare undersökningarna numera kommit till
stånd.

Vidare beslöt rådet att bemyndiga presidiet att inkalla ekonomiska utskottet
till sammanträde, sedan ekonomiska samarbetsutskottet slutfört sitt
arbete och framlagt sin rapport, vid tidpunkt som presidiet funne ändamålsenlig
för att förbereda arbetet vid rådets nästa session med frågorna
kring det nordiska ekonomiska samarbetet.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957 2o

2. Ekonomiskt samarbete i Finlands, Norges och Sveriges nordligaste områden Till

sessionen hade framlagts ett medlemsförslag biträtt av bl. a. heri
Skoglund i Umeå — om att regeringarna i Finland, Norge och Sverige
skulle gemensamt överväga vilka möjligheter som företunnes för att ekonomiskt
utnyttja Nordkalottens naturtillgångar samt vidtaga de åtgärder,
som för detta syfte befunnes ändamålsenliga. Som underlag för behandling
av ärendet hade rådet att ta del av en omfattande dokumentation av utlåtanden,
yttranden m. m. från myndigheter, organisationer m. fl.

Utskottet uttalade som sin uppfattning att samarbetssträvandena i framsta
rummet berörde Finland och Norge men i vidare bemärkelse även
Sverige samt att de närmast avsåge följande tre sektorer av näringslivet,
nämligen kommunikationerna, som måste förbättras, råvarukapitalet, som
borde kunna bättre utnyttjas, och den till buds stående gemensamma vattenkraften,
vilken borde tillvaratagas bättre. Att förhandlingar om praktisk
samverkan redan inletts mellan Finlands och Norges regeringar måste, anförde
utskottet, betraktas som ett stort framsteg.

I den av rådet antagna rekommendationen hemställdes till regeringarna
i Finland och Norge samt i Sverige att gemensamt överväga möjligheterna
till samarbete i syfte att ekonomiskt utnyttja den s. k. Nordkalottens naturtillgångar
samt att vidtaga de åtgärder, som härför befunnes ändamålsenliga,
varvid speciell uppmärksamhet borde fästas vid att redan inledda
regeringsförhandlingar fortsättas (rek. nr 12).

3. Samarbete beträffande jordbruksforskningen

Spörsmålet om att ställa erforderliga medel till förfogande för att förbättra
samarbetsmöjligheterna för internordisk jordbruksforskning hade
väckts till sessionen i form av ett medlemsförslag, vilket framförts av
bl. a. herr Pettersson i Dahl. Utskottet uttalade sin anslutning till förslaget
och betonade bl. a. att de för ändamålet nu tillgängliga medlen vore otillräckliga.
Rådet beslöt att rekommendera regeringarna att upptaga till gemensamt
övervägande på vilket sätt en ytterligare utveckling av det nordiska
samarbetet på jordbruksforskningens område bäst kunde främjas
(rek. nr 21).

/». Atomenergifrågor

1 anledning av meddelanden om rekommendation nr 21/1956 angående
ökat samarbete beträffande atomforskning och atomenergiens 1 redliga användning
hade rådet att taga ställning dels till en av nordiska samordningsutskottet
för atomfrågor utarbetad rapport, dels till ett i anslutning till densamma
väckt tilläggsförslag, vilket framlagts bl. a. av herrar Torsten
Rengtson, Ohlon, Sandler och Skoglund i Doverstorp.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 11 i år 1957

Utskottet anslöt sig till de två huvudförslag, vari rapporten utmynnade
och som förts fram i medlemsförslaget. I enlighet härmed beslöt rådet att
rekommendera regeringarna dels att inrätta ett nordiskt institut i Köpenhamn
för teoretisk atomfysik samt att för institutet tillsätta en styrelse med
uppgift även att vara organ för nordiskt samarbete inom den teoretiska
atomfysiken, dels ock att inrätta ett gemensamt nordiskt kontaktorgan
lör atomenergifrågor med uppgift att nära följa planeringen och verksamheten
på atomenergiområdet samt befordra de möjligheter till nordiskt
samarbete som därvid framkomma, innefattande bl. a. industriellt samarbete
på reaktorområdet (rek. nr 10).

5. Fiskerifrdgor

Av Finlands regering hade framlagts ett förslag om åtgärder i syfte att
begränsa laxfångsten i Östersjön. Rådet antog i denna fråga en rekommendation,
vari hemställdes att förhandlingarna i ämnet skulle föras vidare
och att dessa förhandlingar för de nordiska ländernas vidkommande skulle
handhas av svenska regeringen (rek. nr 22). Vidare uttrycktes i rekommendationen
önskemål om att fiskerifrågor av mera speciell och teknisk natur
skulle behandlas vid de nordiska fiskeri- och lantbruksministrarnas regelbundet
återkommande konferenser.

I ett medlemsförslag, väckt av herr Svensson i Ljungskile, hade föreslagits
att rådet skulle rekommendera regeringarna i Danmark och Sverige
att gemensamt verka för att de regler, vilka som förutsättning för erhållande
av stödlån för byggande av fiskefartyg i Danmark föreskriva, att båtar
och motorer skola vara av danskt ursprung, upphävdes. Efter att ha hört
bl. a. den danske fiskeriministern konstaterade utskottet, att förutsättningar
för den efterlysta ändringen av den danska lagstiftningen torde förefinnas.
Rådets rekommendation till Danmarks regering utmynnade i en hemställan
att undersöka huru reglerna i ämnet skulle ändras samt att upptaga
de förhandlingar med övriga nordiska regeringar, vilka kunna vara erforderliga
i detta sammanhang (rek. nr 23).

I anledning av meddelanden rörande rekommendation nr 1/1954 om rättslig
likställighet för nordiska medborgare i fråga om yrkesfiske beslöt rådet
— sedan utskottet erhållit muntliga redogörelser i ämnet av Norges utrikesminister,
Danmarks fiskeriminister och statsrådet Eliasson, Sverige —
att lägga meddelandena till handlingarna i avvaktan på att de nordiska
fiskeriministrarna toge upp frågorna till närmare behandling sig emellan.

6. Övriga saker

Till sessionen hade företrädesvis av danska medlemmar väckts ett medlemsförslag
om gemensamma nordiska byggnader för konsulat, beskickningar
och nordiska institutioner i utlandet. Vid utskottsbehandlingen anfördes,
att det förefunnes en stigande tendens till att olika nordiska insti -

Kungl. Maj:ts skrivelse nr llt år 1957

tutioner i främmande länder såväl av ekonomiska som av allmänt praktiska
skäl etablerade sig i gemensamma byggnader och lokaler. Utskottet kunde
dock icke tillstyrka, att nordiska ambassader och legationer skulle ha gemensamma
byggnader. Likaså var det utskottets uppfattning att det endast
i speciella fall, exempelvis då nya konsulat skola upprättas på avsides belägna
platser, skulle innebära en besparing av nämnvärd betydelse att koncentrera
flera nordiska konsulat under samma tak.

Utskottet fann det önskvärt, att den nyss nämnda utvecklingen i riktning
mot gemensamma byggnader och lokaler för ett ökat antal nordiska
institutioner borde främjas i så hög grad som möjligt. Utskottet framhöll
särskilt turist- och informationskontor och resebyråer, utställningslokaler
samt lokaler för kulturella inrättningar och institutioner, som arbeta för de
sjöfarandes välfärd.

Rådet beslöt antaga en rekommendation, vari hemställdes till regeringarna
att, där tillfälle gives, främja utvecklingen i riktning mot en närmare
kontakt mellan nordiska institutioner på utländsk botten (rek. nr 2o).

Frågan om upphuggning av gränsen mellan Finland, Norge och Sverige
hade väckts i ett medlemsförslag — från svensk sida undertecknat av herr
Werner — enligt vilket regeringarna i de tre länderna snarast borde inleda
överläggningar rörande revision av de härutinnan gällande bestämmelserna.
Utskottet framhöll, att saken huvudsakligen berör Norge och Sverige och
endast i mindre grad Finland. Gällande bestämmelser återgå på mer än
200 år gamla överenskommelser, vilka föreskriva att gränsgatornas bredd
skall vara omkring tio meter och att upphuggning skall äga rum vart tionde
år. Då dessa regler vore i behov av översyn, beslöt rådet på förslag av utskottet
att rikta en rekommendation till de tre ovannämnda ländernas regeringar
att utreda och dryfta frågan (rek. nr 24).

Rådets presidium hade hos regeringarna hemställt om berättelser rörande
hittillsvarande och planerat samarbete de nordiska länderna emellan beträffande
byggnadsforskning samt på skogsbrukets område. De båda berättelserna
lades till handlingarna.

-8 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1U år 1957

Bilaga 1

Förteckning

över de vid Nordiska rådets femte session i Helsingfors 1957
antagna rekommendationerna 1

Rek. nr 1. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillsätta ett
permanent utredningsorgan för samfärdselfrågor med två
medlemmar från Danmarks folketing, Finlands riksdag, Norges
storting och Sveriges riksdag samt en medlem från Islands
alting med uppgift att behandla till detsamma överlämnade
utredningsuppdrag och med rätt att taga utredningsinitiativ
i de frågor på den internordiska samfärdselns område, som
det självt finner angeläget att aktualisera.

Rek. nr 2. Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt spge udgivet en
faellesnordisk domssamling efter de retningslinier, der er indeholdt
i rapporten af den 8. januar 1957, afgivet af den juridiske
nimandskomité, og i indstilling nr. 4/1957 fra rådets
juridiske udvalg.

Rek. nr 3. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga åtgärder
till främjande av översättning av finsk facklitteratur
till svenska och isländsk facklitteratur till danska eller norska.

Rek. nr 4. Nordiska rådet anhåller hos regeringarna om att genom en
redogörelse hållas underrättat om utvecklingen av det nordiska
samarbetet på televisionens område, speciellt i fråga om
spörsmål av mera principiellt intresse.

Rek. nr 5. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att utveckla samarbetet
på näringsforskningens område i huvudsak enligt de
linjer, som närmare redovisas i den i december 1956 framlagda
Rapporten till regeringarna i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige från Den gemensamma nordiska kommittén
för näringsforskning.

Rek. nr 6. Nordiska rådet hemställer till regeringarna att anslå erforderliga
medel för genomförande av den av Nordisk Kirurgisk
Förening igångsatta undersökningen rörande trafikskadorna
ur medicinsk och socialmedicinsk synpunkt.

Rek. nr 7. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga åtgärder,
varigenom

1. i ett vart av de nordiska länderna en sådan ordning införes,
som möjliggör för läkare, vilka i annat nordiskt
land ha avlagt vederbörlig examen för utövande av läkaryrket,
att mot företeende av bevis om sin behörighet i
hemlandet och om erforderliga kunskaper i det ifrågavarande
landets social- och rättsmedicin erhålla sådan behörighet
även i detta land;

2. i ett vart av de nordiska länderna en sådan ordning införes,
som möjliggör för tandläkare, vilka i annat nor -

1 Rekommendationstexterna föreligga ännu icke i sin slutliga redaktion.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr llå år 1957

diskt land ha avlagt vederbörlig examen för utövande
av tandläkaryrket, att mot företeende av bevis om sin
behörighet i hemlandet och om erforderliga kunskaper i
lagregler och andra bestämmelser angående utövande av
tandläkaryrket i det ifrågavarande landet erhålla sådan
behörighet även i detta land;

3. möjligheterna utredas att undanröja de svårigheter av arbetsmarknadspolitisk
natur, som möta vid den gemensamma
arbetsmarknadens genomförande för här angiven
personal, varvid det är önskvärt, att en helt fri arbetsmarknad
förverkligas, så snart förutsättningar härför föreligga
i två eller flera länder.

Rek. nr 8. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att tillse, att ett
samarbetsorgan för konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
kommer till stånd.

Rek. nr 9. Nordiska rådet rekommenderar

1. Islands regering att företaga en ingående undersökning av
de problem, som behandlas i den isländsk-skandinaviska
trafikkommitténs betänkande, i syfte att genomföra de
olika åtgärder kommittén föreslagit för att tillskapa ekonomiska
och övriga förutsättningar för ökade trafik- och
andra förbindelser mellan Island och övriga nordiska länder;
och

2. Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges regeringar att
undersöka, i vilken omfattning den isländsk-skandinaviska
trafikkommitténs förslag kan genomföras med särskilt
syfte att vidga kunskaperna om Island i övriga nordiska
länder samt i fråga om möjligheterna att utvidga handelsförbindelserna
med Island.

Rek. nr 10. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna,

1. att ett nordiskt institut för teoretisk atomfysik inrättas
i Köpenhamn samt att det för institutet tillsättes en
styrelse med uppgift även att vara organ för nordiskt
samarbete inom den teoretiska atomfysiken;

2. att ett gemensamt nordiskt kontaktorgan för atomenergifrågor
inrättas med uppgift att nära följa planeringen och
verksamheten på atomenergiområdet samt befordra de
möjligheter till nordiskt samarbete, som därvid framkomma,
innefattande bl. a. industriellt samarbete på reaktorområdet.

Rek. nr 11. Nordisk Råd anmoder regeringerne om i en beretning åt give
en redogörelse for deres undersogelser i anledning af de förslag
og anbefalinger, som den nordiske parlamentariske komité for
friere samfaerdsel in. in. har fremsat i sin slutbetamkning, og
som ikkc allerede er optaget i de af rådet afgivnc rekommandationer.

Rek. nr 12. Nordiska rådet rekommenderar Finlands, Norges och Sveriges
regeringar att gemensamt överväga möjligheterna till samarbete
i syfte att ekonomiskt utnyttja den s.k. Nordkalottens naturtillgångar
samt all vidtaga de åtgärder, som härför befinnas

30 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957

ändamålsenliga, varvid speciell uppmärksamhet bör fästas vid
att de redan inledda regeringsförhandlingarna fortsättas.

Rek. nr 13. Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Finland og Sverige
åt underspge mulighederne for åt 1''orenkle de i hvert af landene
gaeldende regler om tjenesterejser til andet nordisk land.
Rek. nr 14. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att förelägga vederbörande
folkrepresentationer för antagande följande förslag
till

Stadga för Nordiska rådet1

1 §■

Nordiska rådet är organ för samråd mellan Danmarks folketing,
Finlands riksdag, Islands alting, Norges storting och Sveriges
riksdag samt dessa länders regeringar i spörsmål, som
avse samverkan mellan dessa länder eller några av dem.

2 §‘

Rådet består av sextionio valda medlemmar och av regeringsrepresentanter.

För den tid och på det sätt, som i varje land bestämmes,
välja Danmarks folketing, Finlands riksdag, Norges storting
och Sveriges riksdag envar inom sig sexton medlemmar i rådet
jämte erforderligt antal suppleanter och Islands alting inom
sig fem medlemmar i rådet jämte erforderligt antal suppleanter.
Bland varje lands valda medlemmar skola olika politiska
riktningar vara företrädda.

Envar regering utser bland sina medlemmar regeringsrepresentanter
till det antal, som den önskar.

3§.

Regeringsrepresentanterna hava icke rösträtt i rådet.

4§.

Rådet samlas en gång årligen å tid, som rådet bestämmer
(ordinarie session). Dessutom samlas rådet, när det så beslutar
eller när minst två regeringar eller minst tjugofem valda
medlemmar framställa begäran därom (extra session). Ordinarie
session hålles i någon av ländernas huvudstäder efter
rådets bestämmande.

5 §•

För varje ordinarie session och tiden intill nästa ordinarie
session väljer rådet bland de valda medlemmarna en president
och fyra vicepresidenter. Presidenten och vicepresidenterna
utgöra rådets presidium.

6 §.

Rådets förhandlingar äro offentliga, därest rådet icke med
hänsyn till ett spörsmåls särskilda art annorlunda beslutar.

7 §•

Vid varje ordinarie session fördelas de valda medlemmarna
på fasta utskott med uppgift att förbereda sakerna. Utskotten
kunna efter presidiets bestämmande i särskilda fall hålla möte
mellan sessionerna.

l Endast stadgeförslagets svenska text återgives här.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 är 1957 31

För beredning av särskilda saker under tiden mellan sessionerna
kunna kommittéer tillsättas.

8 §•

Varje lands delegation anställer sekreterare och annan personal.
Sekretariatens verksamhet och inbördes samarbete försiggå
under presidiets ledning.

9 §•

Envar regering och envar medlem har rätt att genom skriftlig
framställning till presidiet väcka sak hos rådet. Presidiet
låter företaga den utredning, det finner erforderlig, och utsänder
aktstyckena i saken till regeringarna och medlemmarna i
god tid före sessionen.

10 §.

Rådet dryftar spörsmål av gemensamt intresse för länderna
och kan antaga rekommendationer till regeringarna. Till rekommendation
skall fogas uppgift om hur varje medlem röstat.

Rörande spörsmål, som uteslutande angå vissa länder, hava
endast medlemmar från dessa länder rösträtt.

11 §‘

Regeringarna böra vid varje ordinarie session lämna rådet
meddelanden om de åtgärder, som vidtagits i anledning av
rådets rekommendationer.

12 §.

Rådet fastställer självt sin arbetsordning.

13 §.

Varje land svarar för utgifterna för sitt deltagande i rådet.

Rådet bestämmer hur gemensamma utgifter skola fördelas.

Rek. nr 15. Nordisk Råd henstiller til regeringerne, åt man til brug for
rådet lader udarbejde en redogörelse vedrorende forudssetningerne
for indf0relse af en ordning, hvorefter offentlig tjeneste
i et land kan ligestilles med tjeneste i et andet nordisk
land, for så vidt angår retten til pension.

Rek. nr 16. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att samfällt låta
utreda frågan om upprättandet av ett gemensamt nordiskt
forskningsinstitut för arktisk medicin och arktisk hygien.

Rek. nr 17. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att såvitt möjligt
före nästa session låta utreda möjligheterna till ett samarbete
beträffande utbildning av teknisk personal.

Rek. nr 18. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

1. att bemyndiga forskningsråden att i de fall råden finna
lämpligt bevilja medel utan att vara bundna av de nationella
gränserna i Norden; samt

2. att ombesörja organiserat samarbete mellan forskningsråd
och statliga fondstyrelser jämväl utanför de tekniska och
naturvetenskapliga områdena.

Rek. nr 19. Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

1. att medgiva studerande alt nyttja sådana stipendier och
lån, som tilldelas för studier i hemlandet, också för studier
i annat nordiskt land;

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rek. nr 20.

Rek. nr 21.

Rek. nr 22.

Rek. nr 23.

Rek. nr 2i.

Rek. nr 25.

Rek. nr 26.

Rek. nr 27.

2. att utreda möjligheterna för att i alla nordiska länder särskilda
stipendier ställas till förfogande för att giva bidrag
till täckning av merkostnaderna för studenter som vilja
studera i annat nordiskt land; samt

3. att giva medborgare i ett nordiskt land, som är bosatt i
annat nordiskt land, rätt att där söka och erhålla studieoch
forskningsstipendium samt studielån.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att låta utreda
frågan om allsidig fortsatt utbyggnad av nordiska fortbildningskurser
för lärare i skilda ämnen.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att upptaga till
gemensamt övervägande, på vilket sätt en ytterligare utveckling
av det nordiska samarbetet på jordbruksforskningens område
bäst kan främjas.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna

1. att förhandlingarna rörande skydd av laxbeståndet i Östersjön
skola föras vidare, om möjligt i ökat tempo;

2. att dessa förhandlingar för de nordiska ländernas vidkommande
fortfarande skola skötas av Sveriges regering; samt

3. att fiskefrågor av mera speciell och teknisk art skola överföras
till behandling vid de nordiska fiskeri- och lantbruksministrarnas
regelbundet återkommande mölen.

Nordiska rådet rekommenderar Danmarks regering att överväga
huru de regler skola ändras som angiva förutsättningarna
för stödlån vid byggande av fiskefartyg och vid installering
av nya motorer, samt att upptaga de förhandlingar med
regeringarna i de övriga nordiska länderna, vilka kunna vara
erforderliga i detta sammanhang.

Nordiska rådet rekommenderar Finlands, Norges och Sveriges
regeringar att utreda och dryfta frågan rörande ändring av
gällande bestämmelser om utmärkande av gränserna mellan
dessa länder på ett sådant sätt, som regeringarna finna mest
ändamålsenligt.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att, där tillfälle
gives, främja utvecklingen i riktning mot en närmare kontakt
mellan nordiska institutioner på utländsk botten.
Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland,
Norge och Sverige att multilateralt eller bilateralt sinsemellan
upptaga överläggningar med syfte att undanröja i
förekommande fall gällande förbud för fartyg från andra berörda
nordiska länder att driva kustfart i det egna landets farvatten
och, där så erfordras, jämväl få till stånd överenskommelser
om medgivande till sådan kustfart.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Norge
och Sverige att närmare överväga möjligheterna att samverka
i syfte att öka säkerheten för fisket, sjöfarten och luftfarten
i Nordsjö-området och att skaffa pålitligt och behövligt observationsunderlag
för den internationella väderlekstjänsten
samt att i dessa syften även upptaga gemensamma överläggningar
med övriga Nordsjö-länders regeringar.

Bilaga. 2

• •

Översikt

över

åtgärder vidtagna i
anledning av Nordiska rådets
rekommendationer
1953 — 1956

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 1H

1. Rekommendationerna 1953

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark Finland Island Norge Sverige
1/1953 nordisk parlamentarisk publikation SLUTBEHANDLAD	Rekommendationen ersatt av rek. nr 3/1954.
2/1953 nordisk post- och tele-union SLUTBEHANDLAD	Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel in. m. har under 1954 och 1955 avgivit fyra betänkanden med förslag i dessa frågor. Se vidare rek. nr 6/1954 (betr. post- och telegramtaxor) samt rek. nr 15/1955 (betr. post-, tele-printer- och telextaxor). En ny zon i telefon- _ — — Se Danmark. trafiken mellan Dan- mark och Sverige har inrättats fr.o.m. den 1 oktober 1954. Vidare har nedsätt-ningar ägt rum i te-lefontaxorna mellan Helsingör—Hälsing-borg, Köpenhamn— Malmö och vice versa.
3/1953 hälsovårdssamarbetet SLUTBEHANDLAD	Den i rekommendationen begärda översikten förelädes Nordiska rådet vid dess andra session. Se vidare rek. nr 11—17/1954 samt nr 10/1954.
4/1953 fast förbindelse mellan Danmark och Sverige över Öresund	Danska och svenska — — — Se Danmark, regeringarna har den 12 mars 1954 tillsatt en delegation med uppdrag att utreda förutsättningarna för

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
	anordnandet av en sådan förbindelse. Vidare har tillkallats två expertgrupper, en för trafikfrågor m. m. och en för tekniska frågor m.m. — Utredningsarbetet pågår.
5/1953 närmare nordiskt eko-nomiskt samarbete SLUTBEHANDLAD	Rekommendationen ersatt av rek. nr 22/1954.
6/1953 Nordiskt samarbete på det socialpolitiska om-rådet a) översikt över sociala rättigheter vid vistelse i annat nordiskt land än hemlandet b) en gemensam konven-tion om social trygghet c) översikt över icke rati-ficerade ILO-konven-tioner	En på Nordiska socialpolitiska kommitténs föranstaltande utarbetad broschyr »Nordiske statsborgeres sosiale rettigheter under opphold i annet nordisk land» har utgivits och distribuerats under 1955. En nordisk konvention om social trygghet undertecknades den 15 september 1955 vid nordiska socialministermötet i Köpenhamn. Konventionen har trätt i kraft den 1 november 1956. Den begärda redogörelsen överlämnades till Nordiska rådet vid dess andra session (sak nr 1/1954). Se vidare rek. nr 7/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

samarbete beträffande
arbetarskydd
Rekomendationen
SLUTBEHANDLAD

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Till Nordiska rådets andra session överlämnades ett av de nordiska arbetarskyddsmyndigheterna
gemensamt avgivet yttrande angående det fortsatta nordiska samarbetet
på arbetarskyddets område (sak nr 4/1954). Fortsatt kontakt hålles mellan
berörda nordiska myndigheter.

7/1953

Nordiska medborgares
rättsliga likställighet

Rekommendationen behandlades vid nordiska justitieministermötet 11—12 dec 1953.

Därvid fattades beslut om utredningar angående en rad olika detaljspörsmål.
Vissa spörsmål har sedermera blivit föremål för särskilda rekommendationer.
— Särskilt uppdrag har av Nordiska rådet lämnats dess juridiska niomannakommitté
att omhänderha den vidare behandlingen av sådana spörsmål
rörande nordiska medborgares rättsliga likställighet, som icke hänskjutits till
andra särskilda organ (jfr rek. nr 1/1956). — Se vidare nedan.

1. Trafiklagstiftning
a-b) inregistrering
och trafik med luftfartyg
samt internordisk
giltighet för flygcertifikat -

Sverige koordinerande
land

c) nationalitetskrav
för fartygsbefäl m. m.
Punkten SLUTBEHANDLAD -

Förslag till nya nordiska luftfartslagar har i samverkan mellan representanter
för Danmark, Finland, Norge och Sverige utarbetats och slutbehandlats vid en
konferens i Köpenhamn i februari 1954. Ett möte har ägt rum i Stockholm den
21—23 januari 1957 med representanter för vederbörande ministerier och departement
för utjämning av kvarstående olikheter mellan lagförslagen.

Propostion med förslag
till ny luftfartslagstiftning
har avlåtits
till 1957 års
riksdag.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 25/1954.

2. Näringsrätt

a-b) ledamotskap i
aktiebolags- eller föreningsstyrelse,
rätt att
driva näring m. m.
Punkterna SLUTBEHANDLADE -

Frågorna behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 26/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli dr 1957

Rekommendation

d-e) rätt att förvärva
fast egendom samt ekonomisk
hjälp till jordbrukare -

Danmark

Finland

Utredningsarbete pågår.

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

Norge koordinerande
land

g) rätt till fritt fiske
av icke-yrkesmässig
natur i allmänna vatten
Punkten SLUTBEHANDLAD h)

lättnader för yrkesfiskare Punkten

SLUTBEHANDLAD i)

det nordiska patentsamarbetet

Punkten SLUTBEHANDLAD -

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 27/1954.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 1/1954.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 29/1954.

3. Processrätt

a) behörighet som
rättegångsombud
Danmark koordinerande
land

Det övervägs att framlägga
förslag om tilllägg
till § 260 i lov
om rettens pleje, innebärande
att domstol,
där det befinnes
försvarligt med hänsyn
till målets karaktär
o. övriga omständdigheter,
kan medge
rätt för medborgare

I Finland kan redan
enligt gällande
rätt andra än
inhemska medare
vara rättegångsombud.

Frågan är på
grund av avståndsförhållandena
knappast
av någon
praktisk betydelse
för Islands
vidkommande.

Kravet i den norska
domstolslagens
§ 218 om
norskt medborgarskap
som villkor
för att vara
rättegångsombud
vid norsk domstol
upphävdes genom
lag den 26 november
1954.

Genom lag den 25
maj 1956 (nr 230) om
ändrad lydelse av 12
kap. 2 och 3 §§ (om
rättegångsombud)
rättegångsbalken har
införts regler, enligt
vilka även nordiska
medborgare under
vissa omständigheter
tillåtas vara rätte -

—i

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 774 år 1957

Rekommendation

Danmark

Åtgärder vidtagna i

Finland

Island

i annat nordiskt land
att vara rättegångsombud.

Norge

Sverige

gångsombud vid
svensk domstol. Lagen
har trätt i kraft
den 1 januari 1957.

b) handräckning åt
domstol i nordiskt land

Danmark koordinerande
land

EU av danska justitieministeriet utarbetat konventionsutkast i ämnet har varit
föremål för yttrande och ändringsförslag från norsk och svensk sida- Ett nytt
konventionsutkast har av Danmark tillställts norska och svenska justitiedepartementen
i november 1956. Behandlingen av frågan beräknas kunna avslutas inom
den närmaste tiden.

4. Straffrätt

a) utvidgad behörighet
för domstol att
döma rörande i annat
nordiskt land förövat
brott

b) utlämningsförfarandet c)

verkställighet av
tvångsmedelsbeslut

d) avtjänande av
annorstädes ådömt
straff i hemlandet

e) kriminalvård i frihet Punkterna

SLUTBEHANDLADE 5.

Hälsvårds- och ordningsfrågor a)

internordisk giltighet
för recept
Punkten SLUTBEHANDLAD -

Frågorna under punkterna a, c—e behandlades vid Nordiska rådets fjärde session.
Se vidare rek. nr 5/1956. — Frågan under punkt b har uppskjutits till sjätte sessionen.

Frågan har behandlats i samband med den utredning, som föranletts av rek. nr
3/1953 ang. det fortsatta samarbetet mellan de nordiska länderna på hälsovårdens
område. Se vidare rek. nr 15/1954.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation

Danmark

Finland

b) rätt att ge offenlig
föreställning

Danmark koordinerande
land

I Danmark krävs ej
danskt medborgarskap
för att ge eller
medverka i dramatiska
föreställningar.
Danskt medborgarskap
är däremot ett
villkor för biografbevilling
och markedspas.
Utredning pågår
ang. möjligheterna
att upphäva kravet
på danskt medborgarskap
vid utställande
av markeds -

I Finland gäller
särskilda bestämmelser
betr. utlänningars
rätt att
ge offentliga föreställningar
endast
för så vitt angår
nöjesskatt. Man
avväntar ställningstagande
från
en tillsatt kommitté.

pas.

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

Island har ej
särskilda bebestämmelser

ang. rätten för
utlänning att
ge offentlig föreställning

bortsett från
bestämmelserna
om arbetstillstånd.

I den nya fremmedloven
den 27
juli 1956 § 10 stadgas,
att tillstånd
för utlänningar
att ge eller medverka
i dramatiska
eller andra offentliga
föreställningar
endast
krävs i den utsträckning
Konungen
bestämmer.

Lagändring är icke
aktuell i Sverige, då
utlänningar har rätt
att ge offentliga föreställningar
under
förutsättning att bevillningsavgift
(artistskatt)
erlägges.

6. Allmänna spörsmål

a) rätt att inneha
statstjänst

Sverige koordinerande
land

b) behörighet för den
som avlagt viss examen
att i denordiskaländer -

Grundlagsenliga hinder föreligger för att i ett nordiskt land i statstjänst anställa
annat nordiskt lands medborgare. Inom justitiedeparte.

mentet ha vissa förberedande
undersökningar
vidtagits rörande
möjligheterna
att uppmjuka bestämmelserna
i regeringsformen
§ 28 på detta
område.

Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 14/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
na utöva det yrke vartill examen berättigar i hemlandet Punkten SLUTBE-HANDLAD
c) biträde med verk-ställighet av beslut fat-tat av myndighet i an-nat nordiskt land Danmark koordine-rande land	De danska polismyn-digheterna har ansett inga skäl föreligga för generella före-skrifter i denna frå-ga, då samarbetet i detta avseende funge-rar tillfredsställande.				I vad frågan gäller frihetsberövande har den 1 februari 1957 uppdragits åt 1953 års utredning om administrativa fri-hetsberövanden att närmare utreda frå-gan.
	Frågan om bistånd vid återsändande av personer, som avvikit från militärtjänst-göring, kan förväntas i huvudsak bli löst i samband med den planerade gemen-samma nordiska lagstiftningen betr. utlämnande av förbrytare.
7. Vissa andra spörs-mål
a) rätt för i annat nordiskt land än hem-landet bosatt att rösta vid val i hemlandet	Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 24/1954 samt sak A 32/1957.
b) rätt att driva kust-fart i norska och svens-ka farvatten	Frågan behandlades första gången vid Nordiska rådets andra session och därefter vid senare sessioner. Se vidare rek. nr 26/1957.
c) skyldighet att gö-ra värnplikt i annat nor-diskt land än hemlandet	Frågan behandlades vid Nordiska rådets andra session. Se vidare rek. nr 19/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 114 år 1957

Rekommendation

d) dubbelbeskattningsfrågor

Punkterna SLUTBEHANDLADE 8.

Mest-gynnad-nationsklausulen

Punkten SLUTBEHANDLAD -

8/1953

Nordiskt kulturellt
samarbete

Nordiska kulturkommissionen b)

-c)

utbyggande av vetenskapliga
institutioner

samarbete mellan språknämnderna -

Åtgärder vidtagna i

Finland

Island

Norge

Sverige

Danmark

Frågan behandlades vid Nordiska rådets fjärde session. Se vidare rek. nr 9/1956.

I samband med utredningen av under rek. nr 7/1953 fallande likställighetsfrågor
har uppkommit spörsmål om mest-gynnad-nations- klausulen som hinder för
ökad rättslig likställighet mellan nordiska medborgare. Frågan har varit föremål
för utredning genom en särskild internordisk expertkommitté. Utredningens i
oktober 1955 avgivna betänkande är f. n. föremål för övervägande i resp. utrikesdepartement
och -ministerier.

Nordiska kulturkommissionen rekonstruerades under våren 1954.

Nordiska kulturkommissionen fungerar i realiteten som ett samnordiskt koordinerande
organ för dessa frågor.

Möten har sedan 1954 ägt rum årligen mellan representanter för språknämnderna
i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

En dansk språknämnd
tillsattes år
1955. Utgifterna för
danska representanters
deltagande i de
internordiska språknämndsmötena
bekostas
av anslaget
till nämnden.

Bidrag utgår för
Finlands båda
språknämnders
deltagande i de
nordiska språknämndsmötena.

Utgifterna för
språknämndssamarbetet
täcks
inom ramen för
det allmänna anslaget
till nordiskt
kulturellt samarbete.

Till nämnden för
svensk språkvård utgår
ett årligt bidrag
av 20 000 kr.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation

i1)

internordisk tentamensgiltighet -

e2)

utbyte av universitetslärare -

nordisk folkhögskola

fiskeribiologisk forskning
och djuphavsforskning -

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Genom kgl. anord-ning den 1 juli 1955
har nordiska studen-ter medgivits rätt att
tentera vid Köpen-hamns och Aarhus
universitet, då tenta-men avlägges som led
i de universitetsexa-mina i andra nordis-

En förordning om
godkännande vid
Helsingfors’ uni-versitet av akade-miska prov avlag-da i Danmark, Is-land, Norge och
Sverige har utfär-dats den 8 juni

1956.

Om tillgodoräknan-de av akademiska
prov, som avlagts i
Danmark, Finland,
Island eller Norge
har Kungl. Maj:t ut-färdat kungörelse
den 18 november
1955 (nr 605).

ka länder, som motsvarar
de danska universitetsexamina.

Inga konkreta åtgärder har vidtagits. Frågan uppmärksammas inom Nordiska
kulturkommisionen.

Punkten ersatt av rek. nr 18/1954.

En särskild kommitté har verkställt utredning och avgivit förslag angående nordiskt
samarbete på djuphavsforskningens område. Förslaget har ej föranlett
några konkreta åtgärder, då norska och svenska regeringarna ej kunnat godkänna
detsamma. — De nordiska marinbiologiska stationernas verksamhet har koordinerats,
och ett nordiskt marinbiologiskt kollegium upprättades den 3—4 december
1956.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
h) det nordiska lärostof-fet i skolorna m. m. Rekommendationen SLUTBEHANDLAD	En översikt över gällande bestämmelser lämnades i anslutning till sak nr 28/1955 (Nordiska rådet, 3. sessionen, s. 376—382). Frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet av Nordiska kulturkommissionen.
9/1953
Friare samfärdsel mel-lan de nordiska län-derna
1) och 3) utvidgad passfrihet för nordbor samt upphä-vande av uppehållstill-stånd för nordiska med-borgare 2)	En överenskommelse mellan regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige om befrielse för dessa länders medborgare från att under uppehåll i annat nor-diskt land än hemlandet inneha pass och uppehållstillstånd undertecknades i Köpenhamn den 22 maj 1954. överenskommelsen trädde i kraft den 1 juli 1954. Island har sedermera med verkan från den 1 december 1955 biträtt överenskom-melsen.
upphävande av pass-kontrollen vid de inter-nordiska gränserna	Punkten ersatt av rek. nr 9/1954.
4) upphävande av tvångel att söka arbetstillstånd	En överenskommelse mellan regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige om gemensam arbetsmarknad undertecknades i Köpenhamn den 22 maj 1954. överenskommelsen trädde i kraft den 2 juli 1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation

upphävande av den
regelmässiga valutakontrollen
vid de internordiska
gränserna

avskaffande av passet
som underlag för valutatilldelning -

ökning av valutatilldelning
vid resa till nordiskt
land

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Den regelmässiga valutakontrollen vid resor mellan de nordiska länderna består
i princip men utövas numera endast stickprovsvis.

Kravet på innehav av
pass för inköp av resevaluta
har bortfallit.
Vid inköpstillfället
skall den resande
uppge destinationsland
och resans längd
samt avge en förklaring
att valutan är
avsedd endast för reseändamål.

Kravet på innehav
av pass för
inköp av resevaluta
har bortfallit.
Resande skall vid
inköpstillfället
styrka sin identitet
samt förete
resebiljett.

Hos auktoriserat valutaförsäljningsställe

må fr. o. m. 1 januari
1954 den resevaluta
inköpas, som försäljningsstället
finner
skälig.

Valutatilldelningen
är oförändrad.
För resor
inom Norden må
inköpas motvärdet
intill högst
25 000 Fmk i vederbörande
lands
valuta. — Tillläggsvaluta
kan
erhållas efter ansökan
för särskilt
viktiga resor samt
för motorfordons
bränslekostnader.

Tilldelning av
resevaluta sker
efter prövning
av varje enskilt
fall. Man
bär icke ansett
det möjligt att
ännu upphäva
dessa restriktioner.

Kravet på innehav
av icke makulerat
pass, utställt
efter andra världskrigets
slut, kvarstår
för inköp av
resevaluta för resor
till Danmark,
Finland och Sverige.

Valutatilldelningen
har i mars 1953
höjts från 500 kr.
till 700 kr. samt
i juni 1954 för affärsresor
till 150
kr. per dygn. —
Tilläggsvaluta kan
erhållas vid resor,
varvid användes
automobil eller
motorcykel.

Kravet på innehav av
pass för tilldelning
och kontroll av resevaluta
har slopats
beträffande resande
till övriga nordiska
länder, vilka icke äro
underkastade legitimationstvång
vid
gränspassage.

Hos valutabank eller
annat auktoriserat
försäljningsställe må
inköpas den valuta
som befinnes skälig
Tilldelningen av valuta
för ordinära resor
till nordiskt land
är så liberal, att den
i praktiken kan anses
vara fri.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1U år 1957

Rekommendation

8 a)

lättnader i tullkontrollen -

8 b)

nordiskt carnetområde Rekommendationen SLUTBEHANDLAD -

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

I kungörelse den 31
mars 1953 har med
verkan från påföljande
dag tillstånd lämnats
att tullfritt införa
varor för personligt
bruk till ett
värde av 350 kr.

En värdegräns om
10 000 Fmk har
tills vidare fastställts
för de varor,
som fritt få
medföras av de
resande.

I regel kräves
icke tull å medfört
bagage, för
så vitt det ej
rör sig om betydande
värden.

I cirkulärskrivelser
den 17 juni
1953 och 22 februari
1954 har tillstånd
lämnats att
tullfritt införa varor
för personligt
bruk till ett värde
av 350 kr.

Kungl. Maj:t har den
21 november 1952 (nr
707) utfärdat förordning
om ändrad lydelse
av 5 § tulltaxeförordningen,
varigenom
resande tillåtits
att tullfritt införa varor
för personligt
bruk till ett värde av
275 kr. Vissa bestämmelser
om tullfrihet
för souvenirer,
som medföres av resande
i transit, har
införts eller förberedes;
se senaste lydelse
av 5 § tulltaxeförordningen
i kungörelse
den 12 maj 1955
(nr 201) och proposition
1957: 30.

Denna del av punkten ersatt av rek. nr 8/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 774 år 1957

2. Rekommendationerna 1954

Rekommendation

Danmark

Finland

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

1/1954

rättslig likställighet för
nordiska medborgare
ifråga om yrkesfiske
Norge koordinerande
land

2/1954

översättning till världsspråk
av nordisk litteratur Danmark

koordinerande
land

3/1954

nordisk parlamentarisk
publikation

Inga konkreta åtgärder har vidtagits i denna fråga. Vissa betänkligheter har framförts
från dansk (färöisk), isländsk och norsk sida mot ändringar av gällande bestämmelser.

Frågan är under utredning inom Nordiska kulturkommissionen, som utarbetat
förslag i ämnet. Bland annat har uppgjorts ett preliminärt budgetförslag för
utgivande av en bokserie om 80 band. Jfr sak D 8/1956. Se även rek. nr 12/1956.

Publikationen Nordisk Kontakt har utkommit sedan januari 1955.

SLUTBEHANDLAD

4/1954

lättnader vid försändande
av upplysningsfilm SLUTBEHANDLAD -

Genom lag nr 34 den

2 mars 1955 om ändring
av toldlovens §

3 u har införts regler,
enligt vilka tillätes
tullfri införsel av
film av undervisnings-,
vetenskaplig
eller kulturell karaktär.

Den begärda tullfriheten
har genomförts.

Genom lag nr Den begärda tull75/1955
har fi- friheten har genansministe-
nomförts.
riet bemyndigats
att ej kräva
tullavgifter
för filmavupplysningskaraktär.

Jämlikt 5 § tulltaxeförordningen
åtnjutes
tullfrihet för
framkallad fotografisk
film, film av undervisnings-,
vetenskaplig
eller kulturell
karaktär ävensom
journalfilm av
aktuellt värde, i den
mån Konungen förordnar
därom. Så -

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
	dant förordnande har meddelats i Kungl. kungörelsen den 21 mars 1952 (nr 125) om ändring i kungörelsen med till-lämpningsföreskrif-ter till tulltaxeför-ordningen. Rekommendationen ersatt vad angår frågan om tullkontrollen av rek. nr 7/1956.
5/1954 internordiska flytt-ningsbetyg Norge koordinerande land	En internordisk expertkommitté håller på att tillsättas för frågans utredning.
6/1954 Internordiska post- och telegramtaxor a) inrikesbrevporto för internordiska brev upp till 500 g	Förslaget har genom- Inrikestaxorna Inrikestaxorna Förslaget har ge- Inrikestaxorna gäll-förts fr. o. m. den 1 gällde redan tidi- gällde redan ti- nomförts fr. o. m. de redan tidigare i juli 1955, dock med gare i den inter- digare i den in- den 1 augusti den internordiska den avvikelsen, att nordiska brevtra- ternordiska 1955. brevtrafiken, såsom den lägsta vikt- fiken. brevtrafiken, gränsen i den inter-nordiska brevtrafi-ken bibehålies 20 g, medan viktgränsen .för brev inom landet är 50 g.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
b) särskild nordiskt porto för internordiska brev mellan 500—1 000 g	Enighet har ännu ej kunnat nås i denna fråga. Samtliga nordiska länder är av den uppfattningen, att en sänkning av ifrågavarande portosatser endast bör komma till stånd under förutsättning att alla de nordiska länderna kunna enas härom. — Utredningsarbetet fortsättes inom resp. länders poststyrelser.
c) inrikestaxor i telegram-trafiken mellan Sve-rige, Danmark och Nor-ge.	Inrikestaxorna har fr. o. m. den 1 juli 1955 givits tillämp-lighet i trafik med Norge och Sverige i enlighet med rekom-mendationen.			Se Danmark	Se Danmark
d) enhetstaxor för tele-gram mellan Finland och Island å ena sidan och övriga nordiska länder å andra sidan Rekommendationen SLUTBEHANDLAD	Nya taxor har införts den 1 juli 1955 i enlighet med rekommendationen.
7/1954 icke ratificerade ILO-konventioner Norge koordinerande land	Efter beslut vid nordiska socialministermötet i september 1955 har uppdragits åt Nordiska socialpolitiska kommittén att tillsätta ett underutskott för genomgång av de ILO-konventioner, vilka ett eller flera nordiska länder ännu icke ratificerat. Underskottet har påbörjat sitt arbete.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11 i år 1957

liihang till riksdagens protokoll 1957. i samt. Nr 11b

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
8/1954 nordiskt carnetområde Sverige koordinerande land	Frågan har varit föremål för behandling vid nordiska tullkonferenser, inom olika nordiska myndigheter, hos motor- och försäkringsorganisationer samt inom Nor-diska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel in. m. — Som ett led i syfte att skapa ett dylikt område har den 15 september 1956 mellan Danmark och Fin-land, Danmark och Norge, Danmark och Sverige, Finland och Norge, Finland och Sverige samt Norge och Sverige träffats bilaterala överenskommelser om giltigheten av ett i ena landet för tillfälligt bruk utfärdat körkort i det andra landet samt av i ena landet för tillfälligt bruk utlämnade turistvagnsskyltar inom det andra lan-det. — Utredningsarbetet fortsältes.
9/1954 utvidgad passfrihet Danmark koordine-rande land	Förhandlingar har förts mellan sakkunniga från Danmark, Finland, Norge och Sverige om slopande av all passkontroll vid gränserna mellan länderna. Delega-tionerna har enats om ett utkast till en överenskommelse, som hösten 1956 över-lämnats till resp. regeringar. Dessa har förklarat sig beredda att fr. o. m. den 1 januari 1958 genomföra förslaget om passkontrollens slopande.
10/1954 vård av nordiska med-borgare på sjukhus i annat nordiskt land än hemlandet Sverige koordinerande land	Sedan konventionen om social trygghet mellan de nordiska länderna antagits, har upptagits frågan om lättnader i remissrätten från ett sjukhus i ett nordiskt land till sjukvårdsinrättning i ett annat nordiskt land. En överenskommelse mellan Danmark, Island, Norge och Sverige om överflyttning mellan sjukkassor i de nämnda länderna har trätt i kraft den 1 januari 1957. — Vad angår gemensam hälsovård i gränsområden pågår utredningsarbete inom en av medicinalstyrel-serna i Finland, Norge och Sverige tillsatt samarbetsgrupp. Medicinalstyrelsen har den 30 november 1956 fått i uppdrag att dels undersöka behovet för medbor-gare i nordiskt land, bosatt i Danmark, Finland, Island eller

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11 b år 1957

Rekommendation

Danmark

11/1954

Finland

Åtgärder vidtagna i

Island

Norge

Sverige

Norge att annorledes
än i samband med
tillfällig vistelse i
Sverige söka vård vid
svensk sjukvårdsanstalt,
dels utreda frågan
om vilka åtgärder
som böra vidtagas
för att ytterligare
underlätta för medborgare
i annat nordiskt
land att erhålla
vård till skälig kostnad
på svensk sjukvårdsanstalt.

gemensam medicinalstatistik SLUTBEHANDLAD -

Ett nära samarbete har på ett flertal områden upptagits mellan vederbörande
nordiska medicinalförvaltningar rörande utformningen av ländernas medicinalstatistik.

12/1954

nordisk hälsovårdshögskola Sverige

koordinerande
land

Frågan behandlas av den år 1955 tillsatta Nordiska kommittén för högre hälsovårdsutbildning.
Kommitténs utredningsarbete beräknas slutföras våren 1957.

13/1954

gemensam hälsotjänst
för sjöfolk

Norge koordinerande
land

Utredningsarbetet pågår.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge Sverige
14/1954 utbyte av och gemen-sam arbetsmarknad för medicinsk personal Norge koordinerande land	Frågan är föremål för behandling inom en av Nordiska rådets presidium i april 1956 tillsatt kommitté. Visst utredningsarbete har utförts av regeringarna.
15/1954 samarbete i fråga om lä-kemedel Danmark koordine-rande land	Nordiska farmakopénämnden håller på att utarbeta en gemensam nordisk farma-kopé, som väntas föreligga 1960. Även i övrigt pågår utredningsarbete.
16/1954 samarbete i fråga om forskning och laborato-rieundersökningar m. m. på hälso-och sjuk-vårdens område Danmark koordine-rande land	Utredningsarbete pågår inom Nordiska metodikkommittén för livsmedel ävensom hos olika nationella organ.
17/1954 samarbete inom Varlds- hälsovårdsorganisa- tionen SLUTBEHANDLAD	Danska inrikesministeriet har utarbetat en promemoria rörande gemensamt nor-diskt uppträdande i Världshälsovårdsorganisationen. De övriga nordiska län-dernas regeringar har anslutit sig till de i promemorian angivna riktlinjerna för samarbetet.
18/1954 nordisk folkakademi m. m.	(Se nästa sida)

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation

stipendier och annat
stöd till folkhögskolor

Danmark koordinerande
land

anslag till nordiska
folkhögskolan i Kungälv Punkten

SLUTBEHANDLAD -

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Genom lag den 29
april 1955 infördes
en ny bestämmelse i
hpjskoleloven, enligt
vilken anslag för studier
vid danska folkhögskolor
kan användas
jämväl för
studier vid folkhögskolor
i det övriga
Norden.

1956 års budget
upptar ett anslag
på 300 000 Fmk
för stipendier åt
elever i nordiska
folkhögskolor.

Av det årliga
anslaget för studier
i utlandet
- 875 000 kr. -kan medel användas
även
för eventuella
studerande vid
nordiska folkhögskolor.

Kirkedepartementet
har föreslagit
ökade stipendier
och ökade anslag
till resestipendier
och lärarutbyte.

Fr.o.m. budgetåret 1956 års budget
1955/56 har anslaget upptar ett anslag
höjts från 7 200 kr. på 300 000 Fmk
till 22 000 kr. per år. för understöd till
gemensamma
nordiska folkhögskolor.
Härav går
65 000 Fmk till

__skolan i Kungälv.

Bestämmelserna om
studiehjälp åt elever
vid folkhögskolor
kungörelsen den 5
juni 1953 (nr 531),
ändrad den 30 juni
1955 (nr 485) och
den 1 juni 1956 (nr
254), avse endast
svenska medborgares
studier vid folkhögskolor
i Sverige, men
enligt Kungi. Maj:ts
beslut den 13 november
1953 kan ett be
gränsat antal elever
vid svenska folkhögskolor
från övriga
nordiska länder få
studiehjälp enligt
kungörelsen ävensom
vissa resebidrag för
två resor inom Sverige.

Fr.o.m. 1955 har Åtgärd påkallas ej
anslaget höjts till från Sveriges sida.
15 000 kr. per år.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 115 dr 1957

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

tillsättande av en nor-disk kommitté för frå-gan om en nordisk folk-lig akademi

Danmark koordine-rande land

Samtliga regeringar har utsett medlemmar i den föreslagna kommittén, som be-räknas komma att avhålla sitt första möte i början av 1957.

19/1954

dubbel värnplikt
SLUTBEHANDLAD

En konvention om
förhållandet mellan
värnplikt och medborgarskap
i Danmark,
Norge och
Sverige undertecknades
i Oslo den 3
mars 1956.

Frågan om i Fin- Berör ej Island
bosatta nor- land.
ska, svenska och
danska medborgares
befriande
från värnplikt i
bosättningslandet
är redan före rekommendationens
tillkomst
reglerad i lagstiftningen.
1 och 45
§§ i gällande
värnpliktslag förutsätter,
att medborgare
i främmande
land, vilken
ej samtidigt
är finländsk medborgare,
icke är
värnpliktig i Finland.

Se Danmark.

Öl

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 114 år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
20/1954 direkt skriftväxling mellan myndigheterna i de nordiska länderna SLUTBEHANDLAD	Den danska rege-ringen har beslutat att direkt skriftväx-ling må upprätthål-las i den mån icke särskilda sakliga hänsyn gör sig gäl-lande, t. ex. hänsyn till koordinerad be-handling av särskil-da saker, hänsyn till hemlighållande eller hänsyn till landets förhållande till and-ra, icke-nordiska länder.	Direkt skriftväx- Direkt skrift- Rekommendatio- Justitiedepartemen-ling har i prakti- växling före- nens önskemål tet har uttalat, att ken redan inoffi- kommer redan kommer att i hu- den ordning, som för ciellt införts på inom sådana vudsak tillgodo- närvarande gäller på olika områden. områden, där ses. detta område, är ur detta befunnits svensk synpunkt än- praktiskt. Någ- damålsenlig och att ra åtgärder för behov av någon in-att utvidga den struktion e. d. icke direkta skrift- gjort sig gällande, växlingen kom-mer icke att vidtagas.
21/1954 utbyte av förvaltnings-tjänstemän SLUTBEHANDLAD	Riktlinjer för fullgörande av tjänstgöring av det slag rekommendationen avser har uppdragits på ett internordiskt möte i Köpenhamn den 23—24 oktober 1956. Folketingets finans- I anledning av pro- udvalg har i princip position till 1955 års godkänt, att danska riksdag nr 1 bil. 2 tjänstemän i admi- punkt 6 har riksda- nistrationen under gen bemyndigat viss tid tjänstgör i Kungl. Maj:t att i annat nordiskt land. huvudsaklig överens- Samtliga ministerier stämmelse med i och styrelser har propositionen för- skriftligen underrät- ordade riktlinjer tats härom. vidtaga åtgärder i syfte att åstadkom-ma ett dylikt utbyte.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark Finland j Island Norge Sverige
	I proposition till 1957 års riksdag föreslås, att sammanlagt 40 000 kr. skall anvisas för statstjänstemäns tjänstgöring i annat nordiskt land.
22/1954 nordiskt ekonomiskt samarbete	Vid en konferens med regeringsmedlemmar från Danmark, Norge och Sverige i Harpsund den 30—31 oktober 1954 uppdrogs riktlinjerna för arbetet för en in-timare ekonomisk samverkan inom Norden. I enlighet härmed tillsattes ett sam-arbetsministerutskott med representanter för danska, norska och svenska rege-ringarna med uppgift att förbereda ärenden rörande det nordiska ekonomiska samarbetet och överlägga om handläggningen av dessa ärenden. Vidare tillsattes ett nordiskt ekonomiskt samarbetsutskott med uppgift att självt eller genom sär-skilda experter utreda de ärenden, som hänskjutes till utskottet av samarbets-ministerutskottet, att avge utlåtanden på grundval av de utredningar, som kommit till stånd, samt att framlägga förslag om ytterligare frågor, som bor upptagas till utredning. — En berättelse om samarbetsutskottets verksamhet sedan dess till-komst lämnades vid Nordiska rådets fjärde session (sag C 5/1956). — Finland har sedan augusti 1956 deltagit i samarbetsutskottets arbete. — Det nu pågående ut-redningsarbetet beräknas vara avslutat den 1 juli 1957.
23/1954 isländska sjöterritori-ella bestämmelser om skydd för fisket SLUTBEHANDLAD	Regeringarna har tagit kännedom om rekommendationen. — Den isländsk-brit-tiska fiskeritvisten bilades hösten 1956.
24/1954 bibehållande av röst-rätt vid bosättning i annat nordiskt land SLUTBEHANDLAD	Konstitutionella hin- Konstitutionel- Konstitutionella Spörsmålet avses der föreligger för la hinder fö- hinder föreligger skola upptagas till genomförande av religger för ge- för genomförande utredning, sedan förslaget nomförande av av förslaget. frågan om ett nar- \|

Kungl. Maj:ts skrivelse nr lli år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
	forslaget. Re- mare samarbete be- kommendatio- träffande folkbokfö- nen har av ju- ring (se rek.nr 5/ stitsmmisteriet 1954) blivit löst överlämnats till den kom-mission, som håller på att utarbeta änd-ringar av Is-lands författ-ning.
25/1954 nationalitetskrav vid anställning av befäl och manskap på handels-fartyg Sverige koordinerande land	nnr!lfn''ldr!1ngar ha,r sedan.hösten 1954 förts mellan representanter för danska, atTdelf^i iSf -niS am?genngarna\TSedJermera har även Finland anmält intresse att deltaga i förhandlingarna. — Utredningsarbetet fortsättes. Vissa förslag härun-der hösten 1956 fram-lagts för folketinget om införande av nya bestämmelser i lov om danske skibes be-manding og om s0-nseringsbeviser, lov om eksaminer for skibsmaskinmestre m. m. samt lov om nautiske eksaminer m. m.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 11b år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
26/1954 nordiska medborgares rätt att driva näring Danmark koordine-rande land	Frågan har behandlats vid överläggningar i Köpenhamn den 29—30 november 1955 mellan representanter för danska, norska och svenska regeringarna. En ge-mensam rapport har utarbetats i ämnet. Ett förslag den 25 Rekommendatio- Regeringen har Stortinget har den oktober 1956 till änd- nen kräver ej lag- ej funnit skäl 9 november 1956 ring i lov om aktie- ändring i Finland, föreligga för godkänt sådan selskaber den 15 Vid tillämpning- ändring av gäl- ändring av lov april 1930 har fram- en av gällande be- lande bestäm- om handelsnse-lagts för folketinget, stämmelser har melser. ring den 8 mars varigenom nordiska någon särskild 1935, att (möjlighet medborgare skulle vistelsetid ej numera finnes att beredas vidgade möj- krävts betr. nor- uppmjuka kravet ligheter att erhålla diska medbor- på längre tids vis-tillstånd att vara le- gare. telse i Norge, då damot i styrelse för det gäller tillstånd danskt aktiebolag. för nordiska med- borgare att driva näring i landet.— Ytterligare lag-ändringar förbe-redes.
27/1954 rätt till sportfiske Sverige koordinerande land	Frågan har dryftats vid överläggningar i Oslo och Stockholm samt vid det nor-diska fiskeriministermötet i Helsingfors i augusti 1956. Fiskeriministeriet Enligt fiskelagen Samma villkor Den norska rege- har överlagt med (503/51) 65 och gäller för ut- ringen har med- sportfiskarnas och 83 §§ samt dess ländska som delat, att några yrkesfiskarnas orga- verkställighetsför- för isländska åtgärder knappast nisationer i frågan. ordning (695/51) medborgare kommer att vid- 9 § har utländska vad beträffar tagas från norsk medborgare sam- rätten till sport- sida. ma rätt att bedri- fiske. va sportfiske i Finland som lan-dets egna med-borgare.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1H år 1957

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

åt

28/1954

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

straffregisterutdrag

SLUTBEHANDLAD

29/1954

Genom cirkulärskri- önskemålen är
velser den 9 dec. tillgodosedda re1954
har fastställts, dan före rekomatt
begäran om straff, mendationens tillregisterutdrag
från komst enligt förfinländska,
isländ- ordningen om
ska, norska och sven- straffregister av
ska domstolar och år 1940.
åklagarmyndigheter
skall efterkommas,
då det uttryckligen
angives, att utdraget
skall användas i allmänt
brottmål.

Kriminaldomarkontoret
i
Reykjavik har
ålagts att på anmodan
tillställa
myndigheter
i annat nordiskt
land begärda
straffregisterutdrag.

Genom cirkulärskrivelse
har bekräftats
i Norge
redan tidigare
gällande praxis
att på begäran
tillställa myndigheter
i övriga
nordiska länder
straffregisterutdrag.

Kungl. Maj:t har den
20 maj 1955 (nr 253)
utfärdat lag om ändrad
lydelse av 9 §
lagen den 17 oktober
1900 om straffregister.
Vidare har
chefen för justitiedepartementet
den 1
augusti 1955 (nr 509)
utfärdat cirkulär angående
meddelande
av straffregisterutdrag
mellan de nordiska
länderna.

nordiska patent Utredningsarbete pågår inom en för frågans behandling tillsatt kommitté för

Sverige koordinerande nordiska patent.

land

30/1954

sjömansbeskattning
Sverige koordinerande
land

Internordiska sjömansskattekonferenser har hållits i december 1955 och i november
1956 med syfte bl. a. att överväga enhetligast möjliga regler beträffande
sjömansbeskattning. Utredningsarbetet i Sverige beräknas kunna avslutas försommaren
1957.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr JH år 1957

3. Rekommendationerna 1955

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
1/1955 nordisk lagstiftning om konfiskation Norge koordinerande land	Förberedande undersökningar pågår inom justitiedepartement Särskild utrednings- , . . , • man har tillkallats och -ministerier. den 2 december 1955.
2/1955 tullfrihet m. m. för barnfilm tullfrihet och förenk-lad tullbehandling m. m. av barnfilm befrielse från nöjes-skatt för barnfilm upprättande av en nor-disk barnfilmnämnd Rekommendationen SLUTBEHANDLAD	Frågan har behandlats vid ett nordiskt tullmöte i Helsingfors i juni 1956. Utred-ningsarbetet fortsättes. På grundval av 1954 års nöjesskatteutred-ning har i proposi-tion 1957:66 före-slagits att visning av barnfilmer, vilka godkänts i denna egenskap av den s. k. barnfilmjuryn, skall vara fri från nöjes-skatt. En nordisk barnfilmnämnd har tillsatts och avhållit sitt första möte i Stockholm den 20—21 juni 1956.
3/1955 nordisk paviljongan-läggning på Biennalen Venedig Sverige koordinerande land	En internordisk kommitté har tillsatts för frågans utredning och sammanträtt första gången i Köpenhamn den 11 oktober 1956. En delegation från kommittén har den 16—21 oktober 1956 företagit en resa till Venedig för forhandlingar med italienska myndigheter i tomtfrågan.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114- år 1957

Rekommendation

4/1955

likvärdig läkar-, tandläkare
apotekar-, veterinär-,
sjukgymnastoch
sjuksköterskeutbildning Norge

koordinerande
land

5/1955

tullättnader vid tillfällig
införsel av anläggningsmaskiner

m. m.

Danmark koordinerande
land

6/1955

samarbete på radions
och televisionens område SLUTBEHANDLAD -

7/1955

förbättring av trafikförbindelserna
mellan Island
och övriga nordiska
länder

SLUTBEHANDLAD

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

De danska myndigheterna
anser, att
frågan lämpligen bör
upptagas av Nordiska
ekonomiska samarbetsutskottet
i samband
med frågan om
en gemensam nordisk
marknad.

Den önskade tullfriheten
förefinnes
redan i huvudsak.
Enligt
tullagens 90 § är
ifrågavarande
maskiner tullfria,
om de införes för
allmännyttiga ändamål.

I den isländska
tullagen bemyndigas
finansministeriet
att icke
uttaga andra
tullavgifter av
anläggningsmaskiner
m.m.
än en värdetull
beräknad
på den avtalade
hyran för
maskinen.

De norska myndigheterna
anser,
att frågan lämpligen
bör upptagas
av Nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet
i
samband med frågan
om en gemensam
nordisk
marknad.

Den önskade tullfri
heten förefinnes redan
i huvudsak. 1952
års tulltaxekommitté
har den 5 december
1956 avlämnat betänkande
med förslag
till tulltaxeför
ordning (SOU 1956
60). På sidorna 93—
97 i betänkandet har
kommittén behandlat
hithörande fråga.

lR5an<?e samarbete försiggår mellan de nordiska radioföretagen,
beträffande television rek. nr 4/1957.

Se vidare

En för frågans utredning tillsatt kommitté, Isländsk-skandinaviska trafikkommitten,
har under 1956 avslutat sitt arbete och i ett den 26 september 1956 avgivet
betänkande redcmsat sin uppfattning beträffande möjligheterna att öka turisttratiken,
sjofartsforbindelserna och samhandeln mellan Island och de skandinaviska
landerna.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr in år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
8/1955 lättnader för den inter-nordiska lastbils- och busstrafiken Norge koordinerande land	En överenskommelse mellan Danmark, Norge och Sverige om vägtransporter har trätt i kraft den 1 juni 1955. Sedan Finland i oktober 1956 förklarat sig berett att ansluta sig till överenskommelsen, förberedes en ny överenskommelse mellan de fyra länderna. — Vid ett möte i Köpenhamn den 7—9 november 1955 mellan representanter för kommunikationsdepartementen i Danmark, Norge och Sverige uppnåddes enighet om att tillstånd till personbefordran med omnibus genom ett land icke skall krävas, under förutsättning att passagerare icke avlämnas eller upptages i genomfartslandet.
9/1955 samordning av järn-vägstaxorna Danmark koordine-rande land	De nordiska statsjärnvägarna bedriver ett fortlöpande samarbete beträffande såväl persontrafik- som godstrafiktaxorna. Under år 1956 har bestämmelserna i »Nor-disk Godstariff» gjorts enhetliga. Vidare har enhetliga bestämmelser om delloss-ning eller dellastning av vagnslastsändningar på transportvägen införts. — Ut-redningsarbete pågår vad beträffar en gemensam styckegodstariff, omfattande även Finland. — Beträffande de ekonomiska relationerna mellan de danska, norska och svenska järnvägsförvaltningarna har beslut fattats att införa ett för-enklat redovisnings- och avräkningssätt beträffande godssändningar. — Vad per-sontrafiken beträffar kan utfärdandet av biljetter och inskrivning av resgods nu-mera ske till samtliga statsbanestationer i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enhetliga regler för avbrytande av resa har införts. — överenskommelse har ny-ligen träffats mellan de nordiska statsjärnvägarna att utge en ny utgåva av »Nordisk godstariff» vid tidpunkten för den nya svenska lokala godstariffens ikraftträdande (förmodligen vid årsskiftet 1957—1958), vilken skall omfatta aven Finland (trafik över Haparanda och över fartygsleden Stockholm Skeppsbron— Åbo hamn). Arbetet med den nya utgåvan har redan påbörjats. — Se även vid rek. nr 14/1955.
10/1955 nordisk arbetsmarknad för apotekare m. fl. Norge koordinerande land	Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11A ur 1957

Rekommendation

11/1955

fritagande av myndighets
försändelse från
tullgranskning
SLUTBEHANDLAD

Åtgärder vidtagna i

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Fr. o. m. 1 januari
1957 utlämnar postväsendet
direkt till
adressaten utan tullmyndigheternas
mellankomst
sådana
stämplade försändelser
från myndigheter
i Finland, Island,
Norge och Sverige,
varav genom påstämpling
eller på
annat sätt framgår,
att försändelsen innehåller
officiella
dokument, trycksaker
e. d. Även försändelser,
som ankommer
som styckegods
med fartyg,
järnväg eller flyg,
kan utlämnas tullfritt
och utan tullgranskning
mot
adressatens på tro
och heder avgivna
förklaring, att försändelsens
innehåll
är av nämnda slag.

Förslagets genomförande
kräver
lagändring. En
proposition i saken
håller på att
utarbetas.

Beträffande
postförsändelser
mellan
myndigheter
gäller redan
den praxis, att
sådana försändelser
ej tullgranskas.
Vad
angår fraktförsändelser
har
finansministeriet
förklarat
sig berett att
ålägga tullmyndigheterna
att
ej öppna sådana
försändelser,
om dessa
är stämplade
och förklaring
avgives om att
de endast innehåller
dokument
och trycksaker
utan
kommersiellt
värde. Frågan
om försändelser
från myndighet
till privat
adressat är
under övervägande.

Utredning pågår.
Från norsk sida
har man ansett
inga hinder föreligga
beträffande
fritagande från
tullgranskning av
försändelse från
myndighet till
myndighet. Svårigheter
uppstår
när det gäller försändelse
från
myndighet till
privat adressat.

Genom kungörelse
den 4 maj 1956 (nr
196) om ändrad lydelse
av 147 § tullstadgan
den 7 oktober
1927 (nr 391)
har stadgats, att till
adressat i Sverige
inkommande försändelse,
som avsänts
från myndighet i
Danmark, Finland,
Island eller Norge,
må utan förtullning
utbekommas från
tullverket eller, vad
angår postförsändelse,
från postverket,
därest försändelsen
är försedd med den
utländska myndighetens
sigill samt det
av försändelsens omslag
eller eljest tydligt
framgår, att den
endast innehåller
handlingar och
trycksaker, som icke
är tullbelagda.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Danmark Finland Island Norge Sverige

12/1955

revision av den nor-diska äktenskapslag-stiftningen

Danmark koordine-rande land

Vid justitieministermötet i Helsingfors i oktober 1956 har enighet nåtts om till-

sättande av nationella expertkommittéer för frågans utredning och för utarbetan-de av lagförslag.

Justitieministeriet Sakkunniga har Sakkunniga har den

har inhämtat utta- den 22 november 7 december 1956 till-

landen från en rad 1956 tillkallats för klal.11ats.. for att ve^''

myndigheter och in- att utreda frågan stalla översyn av ak-

stitutioner. om revision av äk- tenskapslagstiftning-

tenskapslagstift- en ock darmed sam-ningen och där- manhangande frågor,

till anslutna stad-^gandeo^_

13/1955

översättning av facklit-teratur från finska och
isländska till annat nor-diskt språk
SLUTBEHANDLAD

Rekommendationen ersatt av rek. nr 3/1957.

14/1955

internordiska resor för
skol- och förenings-ungdom

SLUTBEHANDLAD

Vid gruppresor av föreningsungdom mellan de nordiska länderna medgives sedan
den 1 april 1956 nedsättning för deltagare som icke fyllt 21 år (tidigare 20 år).

För grupper av skol- och föreningsungdom skall avgift för varje grupp erlaggas
för minst 10 elever ungdomar och en lärare resp. ledare. För grupp med minst

15 betalande vuxna medgives, förutom rabatt, fri färd för en vuxen per begyn-nande 50-tal betalande vuxna. Undersökning pågår vid de europeiska jarnvags-förvaltningarna om möjligheten att fastställa en enhetlig övre åldersgräns av 14
år för biljetter till halvt pris.

15/1955

post- och teletaxor
a)

korsbandsportot

Förslaget att porton motsvarande inrikes avgifterna tillämpas för trycksaker,
affärshandlingar och varuprov t. o. m. 1000 g vikt i den internordiska postutvax-lingen har genomförts i samtliga nordiska länder fr. o. m. den 1 januari 1957.

_ Frågan om särskilda nordiska regler torde sakna aktualitet, sedan Nordiska

parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m. i sitt slutbetänkande den

29 september 1956 frånfallit sitt förslag i denna punkt.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr ilk år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland Island	Norge	Sverige
b) teleprinter- och telex-taxor Rekommendationen SLUTBEHANDLAD	br. o. m. den 1 januari 1956 gäller i Danmark, Finland, Norge och Sverige: 1) att hyresavgifterna för fasta teleprinterförbindelser fastställts till % av tidigare gällande avgifter för förhyrda telefonförbindelser; 2) att viss sänkning av telex-taxorna ägt rum samt 3) att särskilt reducerade taxor fastställts för abonne-mangstelexskrivningar.
16/1955 samarbete beträffande trafiklagstiftningen Danmark koordine-rande land	Frågan har behandlats inom Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. in. Kommittén har den 9 september 1955 avgivit ett betänkande om »Nordiska vägtrafikbestämmelser m. m.» Ett förslag till ny Justitieministe-trafiklagstiftning, riet kommer som bygger på att inom den samnordisk närmaste tiden grund, behandlas framlägga ett f. n. i riksdagen, förslag till ny trafiklag. För-slaget har ut-arbetats av en kommission, som i sitt ar-bete tagit hän-syn till trafik-lagstiftningen i övriga nor-diska länder samt till fram-lagda internor-diska förslag på detta om-råde.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr lli år 1957

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr lli

4. Rekommendationerna 1956

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
1/1956 samarbete om nordiska medborgares rättsliga likställighet SLUTBEHANDLAD	Frågan har varit föremål för överläggningar vid möte den 19 april 1956 mellan de nordiska utrikesministrarna och Nordiska rådets presidium. Därvid uppskots ärendet tillsvidare. Statsrådet beslöt den 20 december 1956 att medgiva rådets juridiska niomannakommit-té att direkt vända sig till ministeri-erna i Finland och samarbeta med dem. __—
2/1956 gemensam nordisk journalistutbildning SLUTBEHANDLAD	Vid ett möte i Köpenhamn den 16—17 januari 1957 mellan ^eträdare för de nordiska press- och journalistorganisationerna har antagits stadga PnP£rl År budgetförslag och kursplan för den högre nordiska journalistutbildningen vid Ar-hus universitet. Den första kursen beräknas taga sin början i februari 1958. . ....... Chefen för ecklesia- Statsmimsteriet har stikdepartementet anmodat forestånda- jlar j statsverkspro- ren for »Journalist- positionen till 1957 kursus ved Aarhus £rs riksdag föresla- Umversitet» att fore- git> att anslag med stå arbetet med utar- 17 500 kr_ ska]j utgå betande av förslag till gemensam nor- ang. den nordiska disk journalistutbild- journalistutbildning- ning efter de riktlin- ens organisation. jer Som uppdragits i EU anslag på 32 400 Jdet betänkande, som kr- har beviljats for avgivits av rådets 1il1''?ja?a®®an<^e aV kommitté för ända- utbildningen. målet (Nordisk Råd, 1956 s. 336—346).

Kungl. Maj.ts skrivelse nr år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
3/195G en fond för kulturellt samarbete Danmark koordine-rande land	Regeringarna har i enlighet med rekommendationen begärt Nordiska kulturkom-missionens yttrande i saken.
4/1956 ökat samarbete på det kriminologiska områ-det Sverige koordinerande land	Frågan har behandlats vid en nordisk konferens i Stockholm den 13—14 decem-per 195b, varvid bl. a. föreslogs tillskapandet av ett nordiskt samarbetsorgan för kontakt mellan nordiska kriminologer. En utredningsman (prof. Johs. Andenses, Oslo) har den 21 de-cember 1956 förord-nats av svenska rege-ringen för verkstäl-lande av utredning rörande formerna för ökat nordiskt samarbete inom kri-minologin.
5/1956 utvidgning av det straffrättsliga samar-betet Sverige koordinerande land	Ett förberedande utredningsarbete har inletts, bl. a. vid ett möte i Stockholm den 31 oktober—2 november 1956.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 11i år 1957

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

6/1956

tull- och passkontroll
vid gemensamma stationer
m. m.

Norge koordinerande
land

1. gemensamma tullstationer -

Danmark

Finland

Island

Norge

Sverige

Representanter för svenska generaltullstyrelsen
och norska finans- og tolldepartementet
har undersökt möjligheterna
till samverkan mellan norska och svenska
tullstationer, och överläggningar
härom har ägt rum i Oslo och Stockholm.
— Sedan undersökningarna slutförts,
har svenska generaltullstyrelsen hos
Kungl. Maj :t hemställt om tillstånd till
praktiska prov med samverkan mellan
norska och svenska tullstationer.

2. befrielse från tullkontroll
beträffande
vissa slag av inskrivet
resgods

Frågan har överlämnats till Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel
m. m. Förslag i ämnet har framlagts av kommittén i dess den 29 september
1956 avgivna slutbetänkande.

Finansministeriet
har bemyndigat generaldirektören
för
statsbanorna att vidtaga
åtgärder för att
använda cyklar, skidor
och barnvagnar,
som införes som inskrivet
resgods från
något av de nordiska
länderna, utlämnas
till den resande utan
tullverkets mellankomst.
Bestämmelser
härom gäller fr.o.m.

den 1 januari 1957.____

-1

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 114 år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
7/1956 in- och utförsel av upp-lysningsfilmer m.m. utan tullgranskning Danmark koordine-rande land	Frågan har behandlats på det nordiska tullmötet i Helsingfors den 14—20 juni 1956. Danska tullmyndig- Generaltullstyrelsen heter har framlagt anser icke tillräck-ett förslag till frå- liga skäl finnas att i gans lösande, som detta fall avvika från dock ej övriga län- normal tullbehand- der godtagit. ling (se Nordiska rå- det, 3. sessionen, s. 452-4).
8/1956 samarbete om trans-portekonomisk forsk-ning Norge koordinerande land	Vid sammanträde i Oslo den 25 oktober 1956 mellan representanter för de danska, norska och svenska kommunikationsdepartementen har enighet nåtts om tillskapandet av ett internordiskt organ för samordning av de nordiska länder-nas transportekonomiska forskningsverksamhet.
9/1956 åtgärder för undvikan-de av dubbelbeskatt-ning Danmark koordine-rande land	EU löpande samarbete försiggår mellan finansdepartementen i de nordiska län-derna, varvid på dubbelbeskattningens område uppkommande spörsmål upp-märksamt följes. Danmark för för- Det nya norska Mellan Sverige och handlingarmed Nor- källskattesyste- övriga nordiska län-ge resp. Sverige om met, som trätt i der ingångna skatte- nya dubbelbeskatt- kraft den 1 janua- avtal, vilka revideras ningsavtal. Förhand- ri 1957, kommer tid efter annan, har lingar avses skola att minska antalet såvitt görligt undan- upptagas med Island dubbelbeskatt- röjt dubbelbeskatt- under våren 1957. ningsfall mellan ning. Norge och Sverige.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr in år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
10/1956 en nordisk sjukhustid-skrift Sverige koordinerande land	Sygehusforeningen — — — Inrikesdepartemen- har uttryckt vissa be- tet har ansett det _ tänkligheter med lämpligt utse en m- hänsyn till förslagets ternordisk arbets- praktiska genomfö- grupp för utreda rande men har med- förutsättningarna for delat sitt intresse för tillskapandet av en närmare överlägg- gemensam nordisk ningar, om sjukhus- sjukhustidskrift, föreningarna i övri- överläggningar har ga nordiska länder i detta syfte ägt rum ansluter sig till för- inom medicinalsty- slaget. relsen.
11/1956 samarbete i lagstift-ningsfrågor SLUTBEHANDLAD	Regeringarna har förklarat sig villiga att medverka till att de i rekommendationen angivna riktlinjerna följas i det nordiska lagstiftningssamarbetet.
12/1956 översättning till världs-språk av nordisk litte-ratur SLUTBEHANDLAD	önskade medel har — — — Chefen för ecklesia- ställts till förfogande stikdepartementet för det fortsatta ut- har i statsverkspro- redningsarbetets be- positionen till 1957 drivande års riksdag föresla- git, att reservations-anslaget till Främ-jande av nordiskt kulturellt samarbete uppräknas med ett belopp, som bl. a. av-ser att täcka det be-gärda anslaget för utredning av frågan.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 114 år 1957

Rekommendation

Åtgärder vidtagna i

Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
13/1956 upphävande av tull- och importrestriktioner på böcker och trycksaker SLUTBEHANDLAD	Frågan om tullfrihet behandlas i nordiska ekonomiska samar-betsutskottet. Viss översyn av praxis beträffande införseltillstånd för böcker m. m. har ställts i utsikt.			Tull uttages en-dast på inbundna böcker, som ut-kommer på norskt förlag och impor-teras till Norge. De norska myn-digheterna anser sig f. n. ej kunna ändra gällande bestämmelser.	Önskemålen är redan i huvudsak tillgodo-sedda. Vid ett genom-förande av 1952 års tulltaxekommittés förslag kunna de an-ses bli helt tillgodo-sedda.
14/1956 nordisk samverkan på näringsforskningsom-	Rekommendationen ersatt av rek. nr 5/1957.
SLUTBEHANDLAD
15/1956 möten mellan de mi-nistrar, under vilka häl-sovårdsväsendet sorte-rar Norge koordinerande land	—	—	—	—	—
16/1956 förenhetligande av de olika ländernas lagstift-ning om trafikonykter-het Sverige koordinerande land	—	—		Trafikalkoholut-valget av 1954 framlade den 21 ianuari 1956 ett förslag till lag-stiftning, som	Tillsättandet av en utredning med upp-drag att lösa till frå-gan hörande veten-skapliga och lagtek-niska problem förbe-

■^1

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 774 år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge Sverige
	överensstämmer redes. Till 1957 års med det i rådet riksdag har avläm- vid dess fjärde nats proposition med session behandla- förslag till skärpning de förslaget (se ning av trafiknykter- Nordisk Råd, 4. hetslagstiftningen, session 1956, sid. 402—419).
17/1956 samarbete på alkohol-forskningens område SLUTBEHANDLAD	Vid en konferens den 21—22 september 1956 i Helsingfors har vissa riktlinjer för samarbetet på detta område uppdragits.
18/1956 samarbete om invalid-vård och de partiellt arbetsföras problem Finland koordinerande land	Frågan har av regeringarna hänskjutits till Nordiska socialpolitiska kommittén, som genom ett underutskott påbörjat utredningsarbetet.
19/1956 likvärdig utbildning och gemensam arbets-marknad för hälso-systrar Norge koordinerande land	Se uttalande vid rek. nr 14/1954.

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 1H år 1957

Rekommendation	Åtgärder vidtagna i
Nr	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige
20/1956 samverkan på rensköt-selns område Finland koordinerande land	— Lantbruksmini- — Samverkan be- En kommitté, som steriet anser att träffande vissa den 20 augusti 1956 en samnordisk uppgifter bör in- tillkallats av jord-kommitté bör om- ledas. bruksministern för besörja erforder- utredning ang. ren-ligt samarbete. slakt m. m., samt en år 1955 tillkallad kommitté för utred-ning av frågan om renmärkning stude-rar bl. a. även ren-skötseln i Norge och Finland.
21/1956 ökat samarbete beträf-fande atomforskning och atomenergiens fred-liga bruk SLUTBEHANDLAD	Rekommendationen ersatt av rek. nr 10/1957.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 1li år 1957